Prop. 1976/77:74

om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling.

Prop. l976/77z74

Regeringens proposition l976/ 77:74

om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling:

beslutad 3 mars 1977.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av före- dragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDlN ERIC KRÖNMARK

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av 1974 års försvarsutrednings betänkande (SOU 1976:5) Sä- kerhetspolitik och totalförsvar och (SOU l977:l)Totalförsvaret 1977—82 läggs i propositionen fram förslag om inriktningen av säkerhetspolitiken och to- talförsvarets fortsatta utveckling på längre sikt samt om inriktningen av planeringen för programplaneperioden 1977/78—1981/82. Inriktningen av sä- kerhetspolitiken beskrivs mot bakgrund av de internationella förhållandena och förändringar i dessa samt det svenska samhällets utveckling. Säker- hetspolitiken föreslås följa hittillsvarande inriktning. Den av statsmakterna år 1972 fastlagda målsättningen för vår säkerhetspolitik föreslås gälla allt framgent.

[ propositionen läggs för första gången fram förslag om gemensamma grunder för hela totalförsvarets fortsatta utveckling. Den av statsmakterna år 1972 fastställda målsättningen för totalförsvaret föreslås fortfarande gälla. 1 särskilda avsnitt läggs sedan fram förslag till inriktning av de olika to- talförsvarsgrenarnas fortsatta utveckling.

Det m i l i t ä ra fö rs va ret föreslås utvecklas så att försvaret alltjämt skall kunna föras som ett djupförsvar och att stridskrafterna skall kunna utnyttjas med tyngdpunkten i kust- och gränsområdena så att våra naturliga försvarsbetingelser tas tillvara. Krav ställs på rationalisering av fredsorga- nisationen. Förslag läggs fram om förbättringar av de värnpliktigas förmåner under tjänstgöring. För perioden 1977/78—1981/82 föreslås en planeringsram

l Riksdagen 1977. I sam/. Nr 74.

Prop. l976/77z74 2

för det militära försvaret om 51 875 milj. kr. I propositionen redovisas ram- beräkningar för budgetåret 1977/78. För det militära försvaret innebär be- räkningarna en utgiftsram för budgetåret 1977/78 om 10 385,7 milj. kr. Slut- liga förslag läggs också fram beträffande vissa anslag som har tagits upp med beräknade belopp i prop. 1976/77:100 (bil. 7).

C i v 1 ! fö r s v a r e t 5 planering föreslås alltjämt vara inriktad på åtgärder som gör det möjligt att i krigstid skydda och hjälpa befolkningen mot verk- ningarna av stridhandlingar, främst verkningarna av konventionella strids- medel. I propositionen föreslås att möjligheterna tas till vara att anordna skyddsrum i anslutning till den fortlöpande byggnadsverksamheten i orter som bedöms vara särskilt utsatta för risk för skadegörelse. Efter hand bör väsentliga brister i bebyggelseområden som nu saknar skyddsrum kunna avhjälpas. Kommunernas skyddsrumsplaner skall ligga till grund för åt- gärderna. Vidare föreslås att utrymningsplanerna ses över, att förändringarna i civilförsvarets undsättningsorganisation fullföljs och att ett nytt utbild- nings- och övningssystem införs. Förslag läggs fram om ändrad organisation för civilförsvarsstyrelsen. ] propositionen föreslås att skyddsrumsverksam- heten inriktas mot en volym på sikt som motsvarar en årlig planeringsram om ca 150 milj. kr. För övrig verksamhet i civilförsvaret föreslås för perioden 1977/78—1981/82 en planeringsram om 930 milj. kr. För budgetåret 1977/78 beräknas en utgiftsram om ca 42 milj. kr. för skyddsrum och ca 188 milj. kr. för övrig verksamhet.

För (] et e k 0 n o mis k a fö rs v a ret föreslås en kraftig förstärkning av försörjningsberedskapen mot avspärrning och krig innebärande såväl en utökad beredskapslagring av råvaror. halvfabrikat och färdigprodukter som en förstärkning av den administrativa beredskapen bl. a. inom transport- området. Försörjningsberedskapen mot fredskriser föreslås bli förstärkt bl. a. genom utökad beredskapslagring av oljor. Förslag läggs fram om förändring av överstyrelsens för ekonomiskt försvar organisation. För det ekonomiska försvaret anges översiktligt för perioden 1977/78—1981/82 en planeringsram om ca 6 300 milj. kr. över statsbudgeten och oljelagringsfonden. Härav utgör ca 2 700 milj. kr. investeringar för fredskrislagring.

För perioden 1978—1984 föreslås ett nytt program för lagring av olja och kol. I anslutning härtill läggs förslag fram om följdändringari lagen (1957z343) om oljelagring m.m.

Planeringsramen för programmet Beklädnad omfattar enbart de utgifter som föreslås för budgetåret 1977/78.

För budgetåret 1977/78 innebär beräkningarna utgifter för det ekonomiska försvaret om ca 1 170 milj. kr. över statsbudgeten och oljelagringsfonden. Därtill kommer utgifter med ca 40 milj. kr. över affärsverkens driftbudgeter. Den sammanlagda utgiftsnivån beräknas således till ca 1 210 milj. kr. för budgetåret. Slutliga förslag läggs fram beträffande vissa anslag som tagits upp med beräknade belopp i prop. 1976/77:100. bil. 9, 13—15.

Prop. l976/77z74 . . . 3

Ö v r i gt total fö r s v a r föreslås utvecklas efter samma grundläg- gande principer som har angetts för" detimilitära försVaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Av verksamheterna inom övrigt totalförsvar anges att psy k olog is kt fö rs v a r intar en särställning på grund av försvarsviljans avgörande betydelse för vår motståndsförmåga. Åtgärder fö- reslås för att förbättra ett otillfredsställande beredskapsläge inom sjukvårds- sektorn. ] propositionen framhålls betydelsen av att ett ansvar i fred följs av motsvarande ansvar i krig om verksamheten då skall fortgå. Lagen om kommunal beredskap föreslås ändrad så att även landstingskommunerna kan inordnas i den kommunala beredskapsplanläggningen. Förslag läggs fram om ny organisation för länsstyrelsernas försvarsenheter.

Prop. l976/77z74 4

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson. Gustavsson. Mogård, Olsson, Åsling. Söder, Troedsson, Mundebo. Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande: statsministern, statsråden Krönmark, Burenstam Linder. Troedsson. Turesson, Wikström. Ahlmark, Gustavsson

Proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalför- SVarets fortsatta utveckling.

Statsministern anför

SÄKERHETSPOLlTlKEN OCH TOTALFÖRSVARET

Det svenska samhället präglas av en djup och grundläggande värdege- menskap. Den vidmakthålls och stärks genom att sådana ekonomiska och sociala villkor förverkligas som motsvarar det svenska folkets önskningar och strävanden. Den inre stabilitet, som en sådan utveckling av hela sam- hället skapar, förblir en väsentlig förutsättning för att statsmakterna skall kunna föra en fast politik i fred lika väl som i krig.

Det finns ett överväldigande stöd i folkmeningen för säkerhetspolitikens grundprinciper. Dessa principer har fortsatt giltighet även i en värld där både utrikes- och försvarspolitiken måste utformas under delvis nya be- tingelser. karaktäriserade bl. a. av ett ökat internationellt beroende och det industrialiserade samhällets ökade sårbarhet.

Alltsedan 1968 års riksdagsbeslut har målet för vår säkerhetspolitik ut- tryckts på följande sätt.

Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar till att bevara landets Oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör därför vara att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet lör att inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, so- cialt, kulturellt och varje annat hänseende efter våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och fredlig ut- veckling.

'Jt

Prop. l976/77z74

Detta mål skall alltjämt gälla. För detta syfte byggs vår säkerhetspolitik upp genom en samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i internationella nedrustningsfrågor. handelspolitiken och bistånds- politiken.

Länderna väljer skilda vägar för att nå sina säkerhetspolitiska mål. Valet betingas inte minst av resp. länders historiska erfarenheter och geografiska läge. Sveriges val har präglats och präglas av en unik lång fredsperiod. Under denna tid utvecklades vår alliansfria politik syftande till neutralitet i krig. Den omständigheten att Sverige under lång tid kunnat hålla sig utanför krig, har bidragit till att fast förankra denna politik hos det svenska folket. Vårt lands möjligheter att även i framtiden stå utanför krig och allvarliga konflikter med bibehållen frihet och självständighet främjas bäst genom neutralitetspolitiken. Denna ökar också våra möjligheter att i olika sam- manhang verka för en bättre och fredligare värld.

Den svenska neutralitetspolitiken är inte internationellt garanterad eller fastslagen i traktat. Sverige har själv valt och utformat sin säkerhetspolitiska linje. Dennas trovärdighet är således inte avhängig av internationella ga- rantier. Den vilar främst på vår fredstida utrikes- och försvarspolitik.

En väsentlig förutsättning för neutralitetspolitiken är att omvärlden har förtroende för vår vilja och respekt för vår förmåga att orubbligt hålla fast vid den valda linjen. För att denna avsikt skall bli klart förstådd och re- spekterad krävs att politiken inte görs beroende av tillfälliga faktorer utan förs med konsekvens och fasthet.

Sådana internationella bindningar — utrikespolitiska, ekonomiska eller andra — vilka gör möjligheten att iaktta neutralitet i krig illusorisk kan inte accepteras. Detta innebär, att vi inte kan delta i ett förpliktande samarbete inom en grupp stater med syfte att utforma gemensamma utrikespolitiska ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möjligheter att medverka i en överflyttning av beslutanderätten från nationella till internationella organ. Ett nära och omfattande ekonomiskt samarbete över gränserna är från många synpunkter önskvärt. Detta samarbete bör enligt min mening ytterligare fördjupas. Samtidigt måste vi i vår säkerhetspolitik uppmärksamma riskerna för beroendeförhållanden som kan utnyttjas för att av oss kräva politiska och militära fördelar.

Sverige eftersträvar att skapa ökad respekt för varje nations frihet och självbestämmanderätt. Vi verkar även för social och ekonomisk rättvisa. politisk avspänning, militär nedrustning samt omfattande och förtroendefullt samarbete över gränserna. En värld i varaktig fred kan endast förverkligas om dessa strävanden förblir starka. Varje steg mot en ökad internationell säkerhet främjar även förverkligandet av vårt eget säkerhetspolitiska mål.

1. Sverige har sedan gammalt funnits ett starkt stöd för tankarna på en internationell freds- och rättsordning. Förenta nationerna är ett uttryck för

Prop. l976/77:74 6

strävanan att genom ett frivilligt upprättat internationellt system på lång sikt uppnå kollektiv säkerhet. Sverige kommer även i fortsättningen att på allt sätt sträva efter att stärka Förenta nationerna i organisationens arbete att söka förebygga och lösa internationella konflikter.

Små stater har begränsade möjligheter att påverka den internationella utvecklingen. Denna bedöms även i fortsättningen komma att präglas av stormakternas handlande. När vi utformar vår säkerhetspolitik måste vi där- för ständigt bedöma utvecklingstendenserna i omvärlden och ta hänsyn till de risker för vår säkerhet de kan innehålla. Mellan stormaktsblocken präglas utvecklingen av strävanden till fortsatt politisk aVSpänning. Dessa strävanden bygger bl. a. på viljan att undvika varje utveckling som kan leda till kärnvapenkrig. Samtidigt bedöms motsättningarna mellan super- makterna komma att bestå under överskådlig tid. De båda militärblocken håller stora och insatsberedda styrkor i Europa. Denna höga rustningsnivå bedöms bli bestående under överblickbar tid. Den svenska neutralitetspo- litiken måste därför för att förbli trovärdig alltjämt stödjas av ett starkt och allsidigt sammansatt totalförsvar.

Det krävs samlade internationella insatser om vi skall nå en värld i varaktig fred. Den kan inte förverkligas enbart genom nationella åtgärder. Sveriges engagemang i det internationella fredsarbetet står således inte i motsats- förhållande till strävandena att stödja den svenska alliansfria politiken genom ett allsidigt sammansatt totalförsvar. En grundläggande förutsättning för att Sverige på olika sätt skall kunna verka för en bättre värld är givetvis att landets självständighet vidmakthålls.

Maktbalansen mellan stormakterna väntas bestå under överskådlig tid. 1 internationella krissituationer kommer därför stormakternas styrkor att främst bindas mot varandra. Angrepp mot Sverige eller delar av svenskt område bedöms i sådana situationer inte vara ett primärt intresse för en stormakt. Skulle ett sådant angrepp ändå övervägas, begränsas den styrka en angripare kan sätta in mot oss genom att huvuddelen av hans resurser måste avdelas mot huvudmotståndaren. Även ett litet land som Sverige har därför förmåga att bygga upp och vidmakthålla ett försvar som kan ge ett respektingivande stöd för dess säkerhetspolitik. Vårt totalförsvar bör även i fortsättningen utformas så att det vid kriser och konflikter i Europa mellan stormaktsblocken har sådan styrka, sammansättning och beredskap att hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte av någon kan bedömas vara lönsamt. Då har totalförsvaret den avsedda fredsbevarande förmågan.

Vårt försvars fredsbevarande förmåga kan dock inte enbart bedömas ut- ifrån möjliga styrkeinsatser mot oss. En stat som överväger angrepp måste vara övertygad om vår vilja och förmåga att vid angrepp bjuda segt motstånd i varje del av landet. Vi måste därför inge respekt för vår förmåga att leda, utbilda och utrusta vårt totalförsvar så att möjligheterna att lyckas i ett angrepp mot vårt land framstår som ovissa.Totalförsvaret måste därför ha

Prop. l976/77z74 7

en sådan sammansättning och en sådan styrka att ingen till följd av brister i detta misstror allvaret i vår politik. Det militära försvaret måste dessutom vara så utformat att dess uteslutande defensiva syfte klart framgår. Det kan därigenom inte av någon uppfattas som ett hot. Förberedelser för och överväganden om militär samverkan med andra stater är helt uteslutna.

Anskaffning av för försvaret väsentlig materiel får inte försätta Sverige i en beroendeställning till andra länder av sådan art att denna kan utnyttjas för påtryckningar.

Kombinationen av en fast, förtroendegivande utrikespolitik och ett starkt totalförsvar bör kunna inge stormakterna respekt för Sveriges neutralitets- vilja och förmåga att stå emot påtryckningar eller andra aggressiva hand- lingar. Det måst stå klart för alla, att vi menar allvar med vår neutrali- tetspolitik och att vi målmedvetet upprätthåller ett sådant totalförsvar, som ingen kan bortse från i ett kris- eller krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut skall ses som ett uttryck för denna målmedvetenhet. Vår totalförsvar har en väsentlig roll redan i fred. Utvecklingen i norra

Europa har under de senaste decennierna präglats av stabilitet och samarbete. Sveriges utrikes- och försvarspolitik har starkt bidragit till den säkerhets- politiskt stabila situation som råder i Norden. Danmark och Norge är med- lemmar i Atlantpakten. Finland förenar sin neutralitetspolitik med ett sär- skilt förhållande till Sovjetunionen. För båda blocken är Norden ett flank- område inom vilket positionsförändringar kan påverka den i Europa rådande balanssituationen.

Väsentliga försvagningar av det svenska försvarets styrka i förhållande till omvärlden kan rubba stabiliteten och balansen i Nordeuropa. En fast och konsekvent svensk utrikes- och försvarspolitik främjar freden och stabiliteten i norra Europa. Det torde även ligga i andra länders intresse att denna politik fullföljs.

Ett militärt angrepp är till sina konsekvenser det allvarligaste hotet mot vår säkerhet och försvar mot invasion måste därför vara totalförsvarets vik- tigaste uppgift. Dess fredsbevarande förmåga vilar därför alltjämt främst i styrkan hos det militära försvaret.

Samhällsutvecklingen i alla industrialiserade länder gör emellertid att känsligheten för andra slags hot och påtryckningar ökar. Härtill kommer att framtida krig och kriser kan i ökad utsträckning och på annat sätt drabba hela samhället och hela befolkningen. Därav följer att totalförsvaret skall ses som en del av samhället och att samhällsutvecklingen även fortsätt- ningsvis skall ske så att rimlig hänsyn tas till totalförsvarets behov. Där- igenom begränsar vi vår sårbarhet och ökar vår säkerhet.

Vårt totalförsvar är ett uttryck för vår vilja att slå vakt om nationens säkerhet och oberoende. Totalförsvaret är därför en hela folkets angelägenhet och bygger på att varje medborgare efter förmåga bidrar till landets försvar. Detta tillgodoses bl. a. genom den allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten

Prop. l976/77z74 8

och andra former av tjänstgöringsskyldighet. De frivilliga försvarsorgani- sationerna och våra folkrörelser har också stor betydelse för totalförsvarsidens förankring i samhället.

Med en sådan syn på totalförsvaret blir det naturligt att i största möjliga utsträckning samordna militära och civila funktioner. Ett led i denna strävan är att civila myndigheter som har ett ansvar i fred behåller detta i kris- eller krigslägen. Genom en sådan samordning förankras totalförsvaret ytter- ligare i samhället.

Under en lång tid har stor enighet rått i vårt land om inriktningen av vår säkerhetspolitik och behovet av ett starkt och respektingivande total- försvar. Detta har bl. a. inneburit enighet om att årligen avsätta en avsevärd del av samhällsresurserna för försvarsändamål. Det förhållande att vår sä- kerhetspolitik har ett brett folkligt stöd tillmäter jag det största värde.

Statsrådet Krönmark utvecklar senare de närmare riktlinjerna för inrikt- ningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling. Han och statsråden Burenstam Linder, Troedsson. Turesson, Wikström. Ahlmark och Gustavsson redovisar de särskilda förslag inom resp. försvars-, handels-, social-, kommunikations-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads- och kommundepartementens verksamhetsområden som föranleds av dessa rikt- linjer. Statsrådens anlöranden och förslag redovisas i underprotokollcn för resp. departement. '

Statsministern avslutar.

Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag att regeringen i gemensam proposition

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om säkerhetspolitiken och totalförsvaret,

dels förelägger riksdagen vad övriga föredraganden har anfört för de åt- gärder de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till statsministerns och övriga föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder som de har hemställt om.

Regeringen föreskriver att de anföranden och förslag som upptagits i un- derprotokollcn skall bifogas propositionen som bilagorna 1—8.

Prop. l976/77:74 1

Bilaga 1 till regeringens proposition nr 74 år l976/77

Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och total- försvarets fortsatta utveckling såvitt avser försvarsdepartementets verk— samhetsområde.

] Grunder för genomförd planering, studier m. m.

1.1. Planeringssystem

Genom beslut av riksdagen (SU 19701203. rskr 19702420l infördes ett nytt planerings- och budgeteringssystem för det militära försvaret och civilför- svaret budgetåret 1972/73. [ samband med att riksdagen behandlade systemets införande begärde den att Kungl. Maj:t skulle låta utreda riksdagens roll i det nya systemet. Denna utredning utfördes av 1970 års försvarsutredning. Utredningen föreslog att riksdagens utrikes- och försvars- utskott fortlöpande skulle informeras om studie- och planeringsarbetets in- riktning och resultat. Förslaget låg till grund för Kungl. Maj:ts redovisning till riksdagentprop. 19721103). Riksdagen (FöU 1972123, rskr 19721309) hade inte något att erinra mot vad som därvid anfördes.

Planeringssystemets huvudkomponenter utgörs av säkerhetspolitiska stu- dier — varmed avses studier av utvecklingen internationellt och i det svenska samhället — perspektivplanering, programplanering, systemplanering och programbudgetering.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har efter uppdrag av Kungl. Maj:t lämnat förslag till hur ett planeringssystem för det ekonomiska försvaret skulle kunna utformas. Kungl. Maj:t uppdrog år 1973 åt överstyrelsen att efter anvisningar av chefen för handelsdepartementet och i samråd med be- rörda myndigheter bedriva försök med långsiktsplanering inom det eko- nomiska lörsvaret. Samtidigt meddelade chefen för handelsdepartementet anvisningar för försöken. Dessa omfattar bl. a. perspektivstudier och pro- gramplanering enligt i huvudsak samma principer som tillämpas för per- spektivplanering och programplanering inom det militära försvaret och ci- vilförsvaret.

Prop. 1976/77:74 2

Planeringssystemcn har utformats för att tillgodose såväl statsmakternas som myndigheternas behov av underlag för beslut. Planeringssystemen skall sålunda bl. a. medverka till att riksdagens arbete kan inriktas på de väsentliga lörsvarspolitiska problemen och resursavvägningarna.

De säkerhetspolitiska förutsättningarna för försvarsplaneringen måste pre- ciseras så att det blir möjligt att ange mål för försvarets utveckling på kort och lång sikt. Målen bör i största möjliga utsträckning definieras av eller kunna härledas ur beskrivningar av de situationer som vårt försvar skall kunna verka i.

Studierna av den internationella utvecklingen resulterar i beskrivningar av tänkbara internationella utvecklingar i politiskt. tekniskt, militärt, eko- nomiskt och socialt avseende. Alternativ som kan leda till internationella kriser och risk för angrepp mot Sverige har därvid särskilt intresse. De ana- lyseras närmare genom 5. k. angreppsfall och krisfall. I vissa fall är det möjligt att uttrycka de anspråk som med hänsyn till den yttre miljön bör ställas på försvarsplaneringen i mera konkret och kortfattad form. Underlag för dessa 5. k. särskilda planeringsanvisningar kan komma fram genom studier av de försvarsproblem som är gemensamma för ett antal angreppsfall eller krisfall. Särskilda planeringsanvisningar kan exempelvis avse beredskap, skydd mot verkan av ABC-stridsmedel Och verkan under neutralitetstill- stånd.

Riktlinjerna för försvarsplaneringen innefattar förutom yttre betingelser också förutsättningar som rör Sveriges inre förhållanden. Dessa förutsätt- ningar anges genom 5. k. ramvillkor för planeringen. exempelvis ekonomiska planeringsramar.

Angreppsfall, krisfall. särskilda planeringsanvisningar och ramvillkor bil- dar underlag för perspektivplaneringen.

Nuvarande metoder för perspektivplaneringen innebär att arbetet genom- förs i två faser. Fas 1 är planeringens idéskapande del. Under denna fas skall man utveckla och pröva nya idéer till försvarets utformning och sam- mansättning för att möta olika framtida konfliktsiluationer. Man skall vidare ta fram alternativ i fråga om viktiga funktioners uppgifter. inbördes samband och innehåll i stort. Tidsperspektivet är härvid 15 a 20 år. En viss sådan sammansättning av försvaret och dess sätt att verka kallas struktur. Per- spektivplaneringens fas 1 skall ge statsmakterna underlag att välja ett antal försvarsstrukturer för fortsatt analys.

Under fas 2 i perspektivplaneringen skall man med utgångspunkt i be- fintlig organisation ta fram alternativa handlingsvägar i ett kortare tids- perspektiv. Detta skall göras främst mot bakgrund av skilda ekonomiska förutsättningar. varvid möjligheterna att nå de olika strukturerna i perSpek- tivet och konsekvenserna av detta kartläggs. Genom att alternativa hand- lingsvägar utformas och analyseras säkerställs att statsmakterna får underlag för att inrikta programplaneringen.

För handlandet på kort sikt upprättas konkreta handlingsprogram i form

Prop. 1976/77:74 3

av femåriga programplaner. som rullas varje år. Programplanerna utarbetas mot bakgrund av den befintliga krigsorganisationens styrka och svagheter. l planerna konkretiseras avvägningen mellan resurser för att upprätthålla operativ styrka under de närmaste åren och resurser för att nå styrka på längre sikt. I arbetet med programplanen ingår att klarlägga den verksamhet i form av bl. a. utbildning. byggnadsverksamhet, forskning, studier, utveck- ling samt anskaffning av materiel som behöver genomföras under program- planeperioden.

Systemplancr kan utarbetas som underlag för regeringens ställningsta- ganden till särskilt resurskrävande vapensystem. De behandlar systemet under hela dess livslängd.

Programbudgeteringen är ett viktigt hjälpmedel när inriktningen av den konkreta verksamheten på kort sikt skall anges. Systemet medger en hög grad av decentralisering. Målen för verksamheten inom olika delar av för- svarsorganisationen måste därför kunna anges noga. l systemet ingår även en redovisning av prestationer och kostnader som underlag för kontroll och analyser.

1.2. Genomförda säkerhetspolitiska studier

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för försvarsde- partementet gett anvisningar för de säkerhetspolitiska studierna.

1 det följande redovisas en kortfattad sammanställning av resultaten av de säkerhetspolitiska studierna i de delar dessa direkt har utnyttjats i an- visningar för myndigheternas perspektivplanering.

1.2.1. Angrepp med konventionella stridsmedel mot mobiliserat svenskt försvar

Angreppsfallen utgår från hypotesen att förhållandena i Europa under en lång period varit relativt lugnaefterden reglering av centraleuropeiska problem som skedde omkring år 1970. Supermakterna antas därefter i stort sett ha av- stått från att aktualisera motsättningar i denna del av världen. I en framtida konfliktutveckling kan supermakterna tänkas överväga olika handlingsalter- nativ föratt nåsinaallmännasäkerhetspolitiska mål. Ettav dessaalternaiiv kan innebära angrepp mot Sverige. Frågan är då om fördelarna med att kontrollera hela eller delar av Sverige är så stora att de motiverar de därmed förknippade uppoffringarna. 1 de situationer då ett angrepp verkar tänkbart görs i angrepps- fallen en bedömning av vilka resurser en angripare kan vara beredd att sätta in mot Sverige, vilka förluster som därvid kan godtas samt hur lång tid företaget kan få ta. .

De angreppsfall som utnyttjats i planeringen förutsätter skilda angripare och leder till risk för angrepp mot skilda delar av landet.

1 anvisningarna för perspektivplaneringen för det militära försvaret har

Prop. 1976/77z74 4

föreskrivits att sju olika angreppsfall skall utnyttjas. För vart och ett av dessa finns ett antal varianter som bygger på olika hypoteser om den po- tentiella angriparens totalt tillgängliga militära resurser och det sätt varpå dessa disponeras i olika riktningar.

Angreppsfallen för den övre och mellersta delen av det för det militära försvarets pcrspektivplanering anbefallda ekonomiska studieintervallet byg- ger på hypotesen att den världspolitiska utvecklingen också i framtiden kommer att karakteriseras av svängningar mellan avtagande och tilltagande spänning. De militära styrkorna i Europa antas vara oförändrade eller minska.

Förutsättningen för de angreppsfall som har legat till grund för studierna inom den nedre delen av det ekonomiska studieintervallet är en långvarig avspi'tnningsperiöd. som skulle kunna leda till bl. a. att de militära styrkorna i Europa minskar betydligt. De kris- och krigssituationer som därvid skulle kunna uppstå till följd av olika motsättningar har antagits bli starkt be- gränsade ifråga om nivå och/eller geografisk utbredning.

] anvisningarna för planeringen inom de andra delarna av totalförsvaret har vissa begränsningar i antalet angreppsfall kunnat göras. Uteslutna fall har inte bedömts kunna ge någon ytterligare väsentlig information för planer- ingen.

1.2.2. Överraskande angrepp med konventionella stridsmedel

Som grund för myndigheternas planering harangivits ett antal angreppsfall som belyser mera överraskande angrepp. Härmed avses angrepp mot ett svenskt försvar som på grund av otillräcklig förberedelsetid inte är färdig- mobiliserat. Överraskningen kan uppstå dels till följd av att en angripare vidtar medvetna åtgärder för att dölja angreppsförberedelserna. dels på grund av den svenska statsledningens svårigheter att samla in och tolka befintliga signaler.

Principiella problem i samband med överraskande angrepp har redovisats i en särskild analys. Som grund för planeringen inom totalförsvarets grenar har tre olika överraskande angrepp anvisats. Dessa bygger på samma in- ternationella förhållanden som angreppsfallen mot ett mobiliserat försvar. Sarr rtantagna representerar de olika förvarningssignaler och olika förvar- ningstider.

1.2.3. Krig i Europa varvid Sverige är neutralt

De anvisningar som lämnats beträffande försvarets uppgifter under neu- tralitetstillstånd utgår från att ett konventionellt krig i den nära omvärlden kan väntas leda till betydande påfrestningar på vårt försvaroch fördet svenska sam- hället i övrigt. Hos de krigförande parterna uppstår knapphet på många viktiga fi.")rnödenheter som man därmed blirobenägen att sälja till Sverige. Vidare kan stridshandlingar längs handelsvägar helt eller delvis omöjliggöra utrikeshan- deln. Stridshandlingarna kan leda till oavsiktliga såväl som avsiktliga kränk-

Prop. 1976/77:74 5

ningarav svenskt territorium.

1 anvisningarna för perspektivplaneringen för det militära försvaret har lämnats en redovisning av kraven på det militära försvarets verkan under neutralitetstillstånd. Bakgrunden till kraven exemplifieras genom ett antal krisfall.

Som grund för planeringen för det ekonomiska försvaret har anvisats ett antal krisfall. I dessa har särskild vikt lagts vid att beskriva den in- ternationella handeln och störningar i denna.

För det ekonomiska försvarets planering har härutöver exempel på freds- kriser anvisats. Den ogynnsamma påverkan på vår försörjning som freds- kriserna kan ge har sitt upphov i händelser utanför vår kontroll. Händelserna kan orsakas av bl. a. dels relativt lokalt bundna konflikter. dels vissa länders medvetna agerande föratt förbättra sin position. Detta kan avse positioner an- tingen i det globala handelsutbytet eller i något annat politiskt avseende som inte berör Sverige. Den geografiska bundenheten gör att dessa händelser bc- döms drabba främst vår försörjning med någon enstaka vara eller ett begränsat antal varor under en och samma tidsperiod.

1.2.4. Krig i vilka ABC-stridsmedel utny1tjas

Omfattning och inriktning av våra åtgärder mot kärnvapen samt bak- teriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel måste primärt bestämmas utifrån en bedömning av risken för att dessa sätts in antingen i vår omvärld eller direkt mot Sverige. Skulle Sverige anfallas när kärnvapen redan ut- nyttjats vid krig i omvärlden kan vi inte räkna med någon återhållsamhet mot svenskt område. 1 en sådan situation har Sverige små möjligheter att bjuda effektivt motstånd och samtidigt bevara en nationell handlingsfrihet enligt de säkerhetspolitiska målen. En utgångspunkt för försvarsplaneringen är därför att totalförsvarets ansträngningar i ett sådant läge måste koncen- treras på att begränsa krigets verkningar och öka befolkningens möjligheter att överleva.

I samband med att anvisningar lämnades för myndigheternas perspek- tivplanering gavs vissa riktlinjer för hur hänsyn skulle tas inom totalförsvaret till verkningarna av möjliga insatser av kärnvapen och BC-stridsmedel mot Sverige. Dessa riktlinjer kompletterades med ett antal angrepps- respektive krisfall. i vilka beskrivs situationer då ABC-stridsmedel sätts in mot Sverige el- leriomvärlden.

1.2.5. Hot om ekonomiska och militära åtgärder som stöd för krav på Sve- rige

Den svenska statsledningens beslutsamhet och möjligheter att stå emot hot beror i hög grad på totalförsvarets förmåga. Huvuddelen av de anspråk

Prop. 1976/77:74 6

som försvar mot hot ställer har därför redan uttryckts genom de tidigare redovisade angrepps» och krisfallen. Endast för vissa speciella typer av hot har det bedömts som lämpligt att utarbeta och föreskriva särskilda angrepps- fall.

1.3. Perspektivplaner

Perspektivplaner för det militära försvaret har utarbetats av överbefäl- havaren och för civilförsvaret av civilförsvarsstyrelsen. Perspektivstudierna inom det ekonomiska försvaret har letts av överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Studier av övrigt totalförsvar har genomförts under ledning av en särskild utredningsman.

Planeringsarbetet inom totalförsvaret har varit samordnat i tiden. Arbetet med perspektivplaner och perspektivstudier avslutades och slutredovisades under hösten är 1975.

1.3.1. Perspektivplan för det militära försvaret

Kungl. Maj:t uppdrog ijuni 1972 åt överbefälhavaren att genomföra per- spektivplanering för det militära försvarets utveckling efter år 1977. Al- ternativa sammansättningar av försvaret skulle sökas och utformas utifrån i anvisningarna angivna säkerhetspolitiska utgångspunkter. De ekonomiska Studieområdena skulle förläggas inom ett intervall mellan 10 och 20 miljarder kronor per år beräknade i ett antaget pris- och löneläge i början av 1990-talet.

Överbefälhavaren överlämnade i maj 1974 perspektivplan del [. Avvi- kande mening har i militärledningen anmälts av cheferna för marinen och flygvapnet.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande meddelade chefen för för- svarsdepartementet i mars och i oktober 1974 anvisningar för perspektiv- planeringens fas 2. En utgångspunkt för arbetet var att den militära ut- giftsramen budgetåret 1976/77 var 8 150 milj. kr. i prisläge februari 1974. Överbefälhavaren skulle utforma och analysera handlingsvägar utifrån fyra ekonomiska nivåer för femårsperioden 1977/78—1981/82, nämligen ungefär 38 500 milj. kr., 40 750 milj. kr.. 42000 milj. kr. resp. 43 750 milj. kr. i prisläge februari 1974. Exakta studienivåer skulle väljas så att intressanta omslagspunkter blev belysta.

Överbefälhavaren överlämnade i november 1975 perspektivplan del 2 för det militära försvaret. Denna är väsentligen en analys i ett kortare tidsper- spektiv än i del 1. Med utgångspunkt i dagens krigsorganisation har fem exempel på handlingsvägar för försvarsmaktens utformning studerats och värdcrats. Avvikande mening har anmälts av chefen för marinen.

Ett sammandrag av innehållet i överbefälhavarens perspektivplan redo- visas i det följande i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Prop. l976/77z74 7

1.3.2. Perspektivplan för civilförsvaret

De allmänna grunderna för civilförsvarets perspektivplanering sammanföll med anvisningarna för försvarsmaktens planering. Det ekonomiska studie- området för början av 1990-talet skulle förläggas inom ett intervall mellan 450 milj. kr. och 900 milj. kr. per år i då antaget pris- och löneläge.

Civilförsvarsstyrelsen överlämnade i maj 1974 perspektivplan del 1. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande meddelade chefen för för— svarsdepartementet i mars och i oktober 1974 anvisningar för civilförsvarets pcrspektivplanering under fas 2. Civilförsvarsstyrelsens fortsatta planering skulle avse i första hand strukturer som var särskilt intressanta med hänsyn till lämnade anvisningar. Beträffande Skyddsrumsbyggande föreskrevs ett studieintervall från 150000 till 300000 nya skyddsrumsplatser per år. För övrig civilförsvarsverksamhet skulle förutsättas att utgiftsramen för bud- getåret l976/77 var 135 milj. kr. i prisläge februari 1974. För denna del av verksamheten skulle studierna avse tre ekonomiska nivåer för femårs- perioden 1977/'78—1981/82. nämligen ungefär 575 milj. kr.. 675 milj. kr. resp. 775 milj. kr.

Civilförsvarsstyrelsen överlämnade i oktober 1975 perspektivplan del 2. Ett sammandrag av innehållet i civiIförsvarsstyrelsens perspektivplan re- dovisas i det följande i avsnittet om civilförsvarets fortsatta utveckling.

1.3.3. Perspektivstudier inom det ekonomiska försvaret

En redogörelse för perspektivstudierna inom det ekonomiska försvaret lämnas av chefen för handelsdepartementet i det följande i bilaga 2.

1.3.4 Studier av övrigt totalförsvar

Kungl. Maj:t förordnade i december 1973 om särskilda studier avseende utvecklingen efter år 1977 för vad som sammanfattningsvis benämns övrigt totalförsvar dvs. de delar av totalförsvaret som inte omfattas av det militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. l direktiven angavs att studier av övrigt totalförsvar för perioden från år 1977 till 1990- talets början skulle genomföras för att underlaget inför ett försvarsbeslut år 1977 skulle bli så fullständigt som möjligt. Studierna skulle göras mot bakgrund av förutsättningar som till övervägande delen var gemensamma för totalförsvaret. Verksamheten inom övrigt totalförsvar skulle samman- föras i programmen ledning. viss polisverksamhet. sjukvård och allmän ad- ministration. Studierna borde i första hand gälla myndigheter med uppgifter inom övrigt totalförsvar. vilka har särskilda försvars-anslag.

Eftersom någon myndighet för samordning inom det aktuella området inte finns. tillkallades en särskild sakkunnig tFö 1973:021' för att genomföra studierna. lAvdelningschefen Sture Gyllö.

Prop. l976/77z74 8

Den sakkunnige överlämnade i april 1975 en rapport om dittills genom- förda studicr. En slutrapport avgavs i december 1975. 1 rapporterna har klarlagts myndigheter och kostnader inom övrigt totalförsvar. beredskaps- läget den 1 juli 1977 samt planeringsförutsättningarna för området. Vidare har handlingsvägar avseende perioden 1977/78—1981/82 konstruerats. 1 rap- porterna har programmet "allmän administration" utgått.

Ett sammandrag av innehållet i rapporterna redovisas i det följande i avsnittet om övrigt totalförsvars fortsatta utveckling.

1.4. Programplaner för perioden 1977/78—1981/82

Regeringen resp. berörd departementschef med regeringens bemyndigan- de lämnade i mars 1976 anvisningar för programplanering av de olika to- talförsvarsgrenarna för perioden 1977/78—1981/82. De säkerhetspolitiska ut- gångspunkterna för planeringen var gemensamma för samtliga totalförsvars- grenaroch utgjordes av de överväganden och förslag till riktlinjer lörden sven- ska säkerhetspolitiken. som 1974 års Rirsvarsutredning redovisade i betänkan- det fSOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar. 1 anvisningarna angavs vidare en allmän inriktning av planeringen. ekonomiska förutsättningar samt övriga förhållanden som skulle beaktas i planeringen.

För d ct militära fö rs v a ret angavs att den inriktning av to- talförsvarets och det militära försvarets fortsatta utveckling som försvars- utredningen föreslagit i sitt första betänkande med vissa kompletteringar i huvudsak skulle ligga till grund för planeringen. För vart och ett av bud- getåren 1977/78—1981/82 skulle gälla en planeringsram om 9053 milj. kr. i prisläge februari 1975. Överbefälhavaren har överlämnat programplaner för det militära försvaret till regeringen i september 1976. Planeringen har genomförts i tre ekonomiska nivåer. Ett sammandrag av överbefälhavarens programplaner liksom av programplanerna för huvudprogrammen 1—3 re- dovisas i det följande avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

För civ i 1 fö rsv arct angavs att planeringen skulle grundas på den inriktning av totalförsvarets och civilförsvarets fortsatta utveckling som för- svarsutredningen föreslagit. Härtill meddelades vissa kompletterande an- visningar rörande skyddsrumsbyggnationen m. m. Planeringen av verksam- het som inte avser skyddsrum för befolkningen skulle ske i en planeringsram som för vart och ett av budgetåren 1977/78—1981/82 var 153 milj. kr. i prisläge februari 1975. För planeringen av verksamhet som avser skyddsrum för befolkningen skulle för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79 gälla en planeringsram om 38 milj. kr. och för vart och ett av budgetåren 1979/80—1981/82 en planeringsram om 105 milj. kr.. allt i prisläge februari 1975. Civilförsvarsstyrelsen har till regeringen överlämnat programplaner för civilförsvaret i september 1976. Planeringen har genomförts i två eko- nomiska nivåer och ett sammandrag av planerna redovisas i det följande avsnittet om civilförsvarets fortsatta utveckling.

Prop. 1976/77:74 9

Ifråga om det ekonom iska försvaret anfördes att de försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret som tidigare på- börjats nu skulle fortsätta med programplanering för perioden 1977/78—1981/82. Anvisningarna omfattade dels formella föreskrifter. dels riktlinjer för planeringen. Härvid angavs att planeringen för avspärrning och krig skulle utarbetas i två ekonomiska alternativ för den verksamhet som finansieras över statsbudgeten. 1 ett alternativ skulle driftkostnaderna för perioden uppgå till ca 1050 milj. kr. och investeringar skulle planeras inom en ram av 625 milj. kr. 1 ett annat alternativ skulle investeringarna planeras inom en ram om 750 milj. kr. Vidare meddelades anvisningar och riktlinjer för planeringen avseende fredskriser. För denna del av pla- neringen angavs inga ekonomiska ramar. Berörda myndigheter har i sep- tember/oktober 1976 överlämnat sina programplaner till regeringen. En sam- manfattning av planerna redovisas i det följande i avsnittet om det ekon- omiska försvarets fortsatta utveckling, bilaga 2. Slutligen meddelades anvisningar till vissa myndigheter, som under av- snittet genomförda perspektivstudier redovisades under begreppet ö v r i g t total fö rs v a r, att genomföra programplanering av i anvisningarna an- givna verksamheter. Till grund för planeringen angavs såväl en inriktning av resp. programs utveckling som de ekonomiska restriktioner som skulle gälla för planeringsperioden. Berörda myndigheter har i september 1976 över- lämnat programplanerna till regeringen. En sammanfattning av planerna redovisas i det följande i avsnittet om övrigt totalförsvars fortsatta utveck- ling.

2. Den svenska säkerhetspolitiken

2.1 1974 års försvarsutredning

Som bakgrund till sitt förslag beträffande inriktningen av svensk säker- hetspolitik lämnar 1974 års försvarsutredning en redogörelse för den internationella politiska och ekonomiska utvecklingen och dess säker- hetspolitiska konsekvenser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de hot av olika slag som kan uppkomma mot Sveriges frihet och oberoende. Utred- ningen behandlar vidare utvecklingen av det svenska fredssamhället och dess påverkan på våra försvarsåtgärder.

På grund val av det samlade material som stått till utredningens förfogande lämnar utredningen förslag beträffande inriktningen av svensk säkerhets- politik.

Försvarsutredningen påpekar att den svenska säkerhetspolitiken traditio- nellt setts och fortfarande måste ses i samband med öst-västproblematiken. 1 och med avspänningspolitikens utveckling har också andra internationella

Prop. 1976/77:74 10

problem blivit föremål för ökad uppmärksamhet. Den internationella eko- nomiska utVecklingen i industriländerna såväl som utvecklingsländernas krav på en ny ekonomisk världsordning måste enligt utredningens upp- fattning också beaktas i en bredare säkerhetspolitisk diskussion.

1 sin sammanfattning av den internationella politiska och & k 0 n 0 mis k a utv e c kl i n g e n framför utredningen uppfattningen att de aktuella ekonomiska svårigheterna i industriländerna och den in- ternationella ekonomiska omfördelningen av resurser som nu pågår uppen- barligen kan få säkerhetspolitiska konsekvenser. Oljekrisen under budgetåret 1973/74 har påvisat konsumentländernas stora känslighet och producent- kartellens effektivitet i detta fall. De ekonomiska svårigheterna har medfört att Sovjetunionens och USA:s ställning relativt och åtminstone på kort sikt har förstärkts. Förutsättningarna för avspänningspolitiken bedöms dock inte ha rubbats av de ekonomiska svårigheterna,

Under senare år har förhållandet mellan industriländer och utvecklings- länder lett till krav på en ny ekonomisk världsordning. Dessa problem har fått ökad aktualitet inte minst i FN:s arbete. Om den nuvarande situationen inte ändras kan den på längre sikt få allvarliga säkerhetspolitiska konse- kvenser i form av konflikter mellan industri- och utvecklingsländer eller mellan utvecklingsländer.

FN kan enligt utredningens åsikt inte väntas bli en effektivt fungerande organisation för kollektiv säkerhet inom överskådlig tid. Varje land måste därför svara för sin egen säkerhet. Ett omfattande förhandlingsarbete pågår för att kontrollera och begränsa rustningarna i världen. Vissa begränsade resultat har nåtts men utredningen bedömer det som föga sannolikt att förhandlingarna inom överskådlig tid kommer att leda till någon avgörande nedrustning.

Med utgångspunkt i de nu kända förutsättningarna för den internationella utvecklingen bedömer försvarsutredningen att USA och Sovjetunionen under överskådlig tid förblirde cnda stater som kan karaktäriseras som supermakter. Trotsatt främst Japan. Kina och Västeuropa har förutsättningaratt i vissa avse- enden nå supermaktsstatus bedömer utredningen att dessa under den kom- mande tioårSperioden inte kommeratt kunna uppträda som sådana i global me- ning.

Avspänningssträvandena har hittills tagit sig uttryck i bl. a. en provisorisk reglering särskilt av vissa problem i Centraleuropa och förhandlingar om rustningskontroll, SALT, MFR och ESK. Avspänningspolitiken. som enligt utredningens mening inte bör bedömas efter kortsiktiga variationer. innebär dock inte att alla konflikter försvunnit. Den innebär emellertid att skiftningar- na i den internationella politiken kan bli mindre dramatiska. Enligt utredning- ens mening finnsdetskäl attbetonaattdetinte finnsnågotdirektsamband mel- lan rustningsnivå och spänning eller avspänning. Tider med förhållandevis låga rustningsnivåer har utmärkts av hög spänning och tvärtom.

Förbindelserna mellan USA och Västeuropa har utsatts för påfrestningar

Prop. 1976/77:74 11

under senare år. Oljekrisen och samförståndspolitiken mellan USA och Sov- jetunionen har lett till svårigheteriinöm NATO. Försvarsutredningen be- dömer emellertid att intresset i Västeuropa för fortsatt amerikansk närvaro där kommer att vara stort även i framtiden. Även Sovjetunionen bedöms av många. åtminstone på längre sikt. ha intresse av en fortsatt sådan närvaro.

Även om förhållandena i Centraleuropa fortfarande kommer att ha stor betydelse har den internationella politikens huvudfrågor under senare tid rört sig inom Mellanöstern och områdena däromkring. Konflikter i detta område kan uppstå av många olika anledningar och få betydande konse- kvenser för utvecklingen i Europa i sin helhet.

Nordens strategiska betydelse är inte konstant utan påverkas av den rå- dande situationen. Den militära styrkeuppbyggnad som under senare år skett på Kolahalvön. framförallt av marinstridskrafter, har enligt försvars- utredningens mening ökat Nordens strategiska betydelse. Sovjetunionens behov av fritt tillträde till Atlanten från såväl Murmanskområdet som Ös- tersjön liksom västsidans intresse av att hindra detta ger Nordkalotten och Östersjöutloppen militär betydelse. Ytterligare intresse har ägnats det Nord- atlantiska området på grund av oljefyndigheter utanför Norges kust.

Under efterkrigstiden har de nordiska ländernas säkerhetspolitik utmärkts av stabilitet. Deras säkerhetspolitiska dispositioner är beroende av varandra. Av något land ensidigt vidtagna åtgärder skulle kunna påverka denna balans.

Försvarsutredningen bedömer att supermakterna även i framtiden kom- mer att sträva efter att förhindra en militär konfrontation i Europa. Det faktum att stora militära styrkor står ständigt beredda mot varandra innebär dock en risk. Supermakternas globala intressen och kamp om resurser in- nebär vidare risk för att de blir indragna i lokala konflikter som kan trappas upp eller spridas.

Även om motsättningarna mellan supermakterna minskat under senare tid kvarstår de ändå i sina huvuddrag och utgör ett latent hot mot freden i världen. Ytterligare problem kan tillkomma genom motsättningar inom blocken. Härtill kommer att de vidgade ekonomiska och sociala klyftorna inom och mellan nationer tillsammans med knapphet på resurser och råvaror innebär växande konfliktorsaker.

Strävandena att undanröja konfliktorsaker har enligt försvarsutredningen stärkt möjligheterna till en bestående fred i vår del av världen. Bristande jämlikhet i de ekonomiska förbindelserna kvarstår och orsakar en orättvis fördelning av världens tillgångar. För att undanröja dessa missförhållanden fordras en reform av det internationella ekonomiska systemet.

En följd av den rådande avspänningspolitiken är att förhållandena inom staterna tillmäts allt större vikt vid säkerhetspolitiska bedömningar. ] en situation då människor inte upplever krigshotet som lika påträngande som under det som benämns kalla krigets år. riktas blickarna mot inrikespolitiska problem.

Prop. 1976/77:74 12

Tendensen har under senare år förstärkts av den ekonomiska utvecklingen med hög arbetslöshet och inflation i praktiskt taget alla industriländer i Västeuropa och Nordamerika. Många har betecknat denna kris. som i sin tur förvärrats av oljekrisen. som den allvarligaste sedan andra världskriget. Flertalet invånare i dessa länder upplever i ett avspänningsskcde dessa frågor som nära nog lika centrala som krig och fred.

Med dessa utvecklingstendenser har följt en benägenhet att definiera sä- kerhetspolitiken i vidare termer än vad som tidigare varit brukligt. Det är uppenbart att även om den fysiska säkerheten i form av ett försvar mot anfall från annat land fortfarande spelar en mycket viktig roll i upplevelsen av säkerhet. inrymmer denna numera också olika aSpekter av ekonomisk och social säkerhet.

Det s v 6 n s k a fre d 5 s a m h ä 1 lets struktur är enligt försvarsutred- ningens mening av stor betydelse för förmågan att stå emot krigshandlingar, störningar i utrikeshandeln, främmande propaganda m.m. Därjämte ger samhällsstrukturen — särskilt då samhällsekonomins styrka — de ekonomiska förutsättningarna för de egna försvarsansträngningarna.

Den framtida utvecklingen av det svenska samhället kommer att styras dels genom politiska beslut av statsmakterna, dels genom inverkan av fak— torer. Som från de politiskt beslutande organens synpunkt är förhållandevis opåverkbara. Det torde endast i begränsade hänseenden vara möjligt att anpassa samhällsutvecklingen till kris- eller krigssamhällets behov. To- totalförsvaret måste därför i framtiden. liksom hittills. i huvudsak inrikta sig på att komplettera fredssamhällets resurser.

Det svenska samhället har under efterkrigstiden genomgått snabba och stora förändringar. Ett karaktäristiskt drag i den ekonomiska utvecklingen har varit den ökade internationella integrationen.

Drivkrafterna bakom dessa genomgripande förändringar har varit teknisk utveckling och de fördelar som stått att vinna genom stordrift och en om- fattande handel mellan nationerna. Näringslivet har blivit mera beroende av jämn OCh säker tillförsel inte endast av råvaror och halvfabrikat utan även av komponenter och reservdelar. Även exportberoendet har ökat i takt med att grenar av industrin krävt större marknader än den som Sverige utgör.

Den strukturomvandling som har skett under de senaste decennierna och fortfarande sker inom industri och handel har inneburit att produktion och handel har koncentrerats samtidigt som tillverkningen blivit mer spe- cialiserad. Vissa från lörsörjningssynpunkt viktiga varor och tjänster pro- duceras av allt färre svenska företag - i den mån tillverkningen inte helt har lagts ned.

Denna utveckling, som har varit fördelaktig genom att svensk industri har kunnat utnyttja specialiseringens och stordriftens fördelar, har samtidigt inneburit problem för försörjningsberedskapen.

Tillgängliga prognoser pekar på att denna utveckling i flera avseenden

Prop. 1976/77:74 13

kommer att fortgå under överskådlig. framtid.

En viktig förutsättning för att befolkningen skall vilja och kunna uthärda de påfrestningar som ett krig eller ett krisläge medför är enligt försvars- utredningens uppfattning att den känner solidaritet i stort med det svenska samhället. Det överväldigande flertalet medborgare i Sverige känner en sådan solidaritet, grundad på att landet och dess samhällsskick för dem repre- senterar väsentliga värden. Det innebär att man på viktiga punkter känner gemenskap samtidigt som man på andra punkter kan ha olika meningar. En viktig faktor är att landet saknar inre motsättningar. grundade på etniska eller religiösa minoritetsproblem eller liknande. Välståndsutvecklingen och de stora sociala reformerna har skapat lörutsättningar lör en hos hela be- folkningen förankrad försvarspolitik.

Mot bakgrund av den redovisade internationella utvecklingen diskuterar försvarsutredningen tänkbara hot mot Sveriges säkerhet och åtgärder för att möta dessa. Inledningsvis görs en över- sikt över tä n k bara framtida k on fl i ktc r i världen. Dessa kan härledas ur en internationell situation som antingen i stort motsvarar den nuvarande eller som under överskådlig tid kan utvecklas ur denna. Kon- flikttypcrna kan grovt hänföras till motsättningar i öst—väst. nord—syd eller kombinationer av dessa.

Konsekvenserna av ett krig samt balansen globalt mellan supermakterna och regionalt i Centraleuropa mellan maktblocken har hos parterna skapat ett starkt samfällt intresse av att förhindra krig dem emellan. Det finns nämligen en risk för att ett konventionellt krig skulle kunna trappas upp till kärnvapennivå och leda till en oacceptabel förstörelse för båda parter. En väsentlig förutsättning för balansen är enligt en allmän åsikt Förenta staternas militära närvaro i Västeuropa.

För att minska krigsriskerna har överenskommelser träffats som avdra- matiserat gamla konfliktfrågor i Europa. Avtal har träffats om konsultationer vid akuta kriser. Genom förhandlingar söker man komma fram till rust- ningsbegränsning med bibehållen balans. Avspänningssträvandena möjlig- gör å ena sidan ett visst tekniskt och ekonomiskt samarbete. men å andra sidan finns grundläggande motsättningar och misstro kvar. Vardera super- makten söker främja egna intressen även om det sker på den andra supermak- tens bekostnad. Benägenheten att utnyttja öppet krig som medel att främja egna intressen har minskat.

I relationerna mellan supermakterna kan man enligt försvarsutredningens uppfattning räkna med gemensamma intressen att via förhandlingar lösa militära och ekonomiska problem. Supermakterna kan söka påverka va- randras positioner genom hot om avbrott eller löften om eftergifter i för- handlingarna. Många motsättningar kan därmed komma att stanna på en relativt låg konfliktnivå.

Gentemot små stater torde benägenheten öka att använda hot. påtryck- ningar och andra åtgärder för att få till stånd sådana politiska förändringar

Prop. 1976/77:74 14

som tjänar supermakternas syften.

Försvarsutredningen finner det nödvändigt att beakta det latenta hot som ligger i de stora militära styrkor som finns tillgängliga i Centraleuropa. Försöken till reglering av gamla konfliktfrågor innebär att vissa motsättningar tonats ned medan andra däremot finns kvar. Man kan därmed inte utesluta att lokala händelser delvis utanför supermakternas direkta kontroll kan leda till konflikter i Centraleuropa. Men hänsyn till tänkbara hot mot Sverige är en avgörande fråga vilken karaktär en akut konflikt eller ett krig i Europa kan få. Denna fråga behandlas mera utförligt senare i detta avsnitt. Motstridande strategiska intressen mellan Förenta staterna och Sovjet- unionen på världshaven samt komplikationer till följd av förväntade olje- eller andra råvarufyndigheter kan leda till att supermakterna söker utvidga egna basområden. En konflikt av denna karaktär skulle kunna innebära snabba militära framstötar med risk för fortsatt upptrappning eller försök med andra metoder att på lång sikt få förändringar till stånd.

Vid krig mellan länder utanför Europa kan man räkna med att super- makterna så långt som möjligt söker undvika att bli direkt engagerade och i stället stöder parterna ekonomiskt. med rådgivare och med leveranser av militär materiel. De får därmed också möjligheter att utöva påtryckningar på de stridande parterna. Syftet kan vara att föra kriget till ett slut som gynnar de egna intressena eller att stoppa krigshandlingarna och få till stånd förhandlingar.

Framtida mera akuta motsättningar mellan supermakterna kan enligt ut- redningen främst tänkas uppstå i Medelhavsområdet — Mellersta Östern — Persiska Viken. Dessa motsättningar kan ha sin rot i konflikten mellan Israel och arabländerna. i supermakternas tävlan om inflytande i oljepro- ducerande länder eller i lokala politiska instabiliteter. Parternas beslutsamhet att hävda egna intressen och de värden som står på spel kan leda till att supermakterna så småningom blir direkt indragna med egna militära styrkor. Risker för spridning av konflikten uppstår därmed.

Försvarsutredningen har i det föregående antagit att balansen mellan öst och väst i Europa består. En mera avgörande maktförskjutning kan leda till att den starkare sidan bedömer det möjligt eller angeläget att utvidga sin intressesfär. Detta kan ske genom hot och påtryckningar under lång tid varigenom ett beroendeförhållande byggs upp. Det kan också ske genom en snabbare begränsad framstöt.

Även om försvarsutredningen inte bedömer nya supermakter som troliga under överblickbar tid kan den globala maktstrukturen ändå påverkas genom en starkare ställning för vissa befintliga stater eller genom att nya maktcentra kommer till. Om konsekvenserna härav råder olika uppfattningar. Å ena sidan kan ett internationellt system med många stormakter skapa förut- sättningar för ett flexibelt maktbalanssystem. Å andra sidan är en bipolär

Prop. 1976/77:74 15

situation lättare att kontrollera. eftersom endast två makter behöver nå enig- het i dc viktigaste frågorna. "

En ny typ av konflikt är den mellan i- och u-länder. Oljekrisen under budgetåret 1973/74 var det första exemplet på att en sammanslutning av råvaruproducerande u-länder kunde hävda sina intressen gentemot indu- striländerna. Därvid utnyttjades det förhållandet att industriländerna var mera beroende av kontinuerlig tillförsel av olja än producentländerna var av tillförseln av industriprodukter. ] kampen för att förbättra sina villkor kan u-länderna i framtiden tänkas utnyttja en rad olika medel. Leverans- bojkottcr och ensidigt beslutade prishöjningar ligger i den mildare delen av skalan. Om andra medel skulle slå fel kan u-Iändcrnas politik bli mera fientlig mot i-länderna och de kan tänkas utnyttja olika våldsmedel för att utöva utpressning mot industriländerna i syfte att förbättra sina villkor.

lnstabila regimer och militär upprustning i många råvaruproducerande län- der innebär risker för krig mellan dem. Ett sådant kan leda till långvariga avbrott i exempelvis oljeleveranserna. På längre sikt kan kärnvapen bli till- gängliga för ytterligare ett antal länder. Därmed kan risker för lokala kärn- vapenkrig uppkomma.

l Sydöstasien. i södra Afrika och kring Indiska oceanen kan lokala mot- sättningar eller maktkamp mellan stormakter leda till utdragna lokala krig som. i den mån de berör råvaruproducerande länder. kan få konsekvenser även för Europas försörjning.

Sammanfattningsvis bedömer försvarsutredningen att supermakterna även i framtiden kommer att sträva efter att förhindra en militär konfron- tation i Europa. Riskerna för krig mellan öst och väst i Europa bedöms därför komma att förbli förhållandevis små. Detta innebär emellertid inte att motsättningarna skulle försvinna utan betyder att parterna söker främja sina intressen med andra medel på lägre konfliktnivå. Det faktum att stora militära styrkor står ständigt beredda mot varandra innebär en latent risk. Supermakternas globala intressen och kamp om resurser innebär risk att bli indragna i lokala konflikter. vilka därmed kan trappas upp till en kon- frontation mellan supermakterna. Om försöken att få till stånd en mera rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna i världen misslyckas. finns allvarlig risk för en förändring av u-ländernas politik och. framför allt på längre sikt. hot av nya slag mot industriländernas villkor.

Försvarsutredningen behandlar fö ru ts ä t t n i n ga r fö r k r i g i E u ro pa och tar därvid inledningsvis upp den vapentekniska utvecklingen och dess olika konsekvenser. Vidare behandlas försvarsekonomiska problem och militära styrkeförhållanden. På grundval härav görs bcdömningarav upp- komst och utveckling av konflikteri Europa.

Försvarsutredningen bedömer att kostnadsstegringar beträffande teknolo- giskt avancerad materiel gör det svårt även för stormakterna att både upprätt- hålla kvantiteten och fortsätta modernisera vapen och vapenbärare i samma takt som tidigare. Det är enligt försvarsutredningen sannolikt att såväl antalet

Prop. 1976/77:74 16

nya kostnadskrävande system som kan utvecklas. som antalet enheter av varje sådant system som kan anskaffas. kommeratt minska i framtiden. På motsva- rande sätt tyder försvarsdebatten i många länder på att man framgent tvingas avstå från mycket av vad teknologin kan erbjuda för att i stället modifiera be- fintliga system. Samtidigt framstår det som allt tydligare att man eftersträvar nya teknologiska tillämpningar på lägre kostnadsnivåcr. Uppmärksamheten torde enligt utredningen komma att i högre grad riktas mot teknikområdcn där kostnadssänkande teknologiska genombrott kan förväntas.

En ytterligare konsekvens av de stigande kostnaderna är svårigheterna att behålla nationell kapacitet för utveckling och produktion av avancerad krigsmateriel. Tendenscrna mot en övernationell koncentration av den tek- nologitunga krigsmaterielindustrin har påtagligt förstärkts de senare åren. Betoning på avancerad teknologi i vapenproduktionen leder vanligen till ökat resursbehov per enhet av varje ny generation av ett vapensystem. Därför har det länge funnits ett intresse att genom ett övernationellt utvecklings- och produktionssamarbete förlänga serierna och därmed minska kostnaderna per enhet. Intresset för samarbete är givetvis mest uttalat bland medlemmar i allianser. lnom NATO och Warszawapakten tillkommer förutom det eko- nomiska motivet också militära och politiska motiv för ett ökat utvecklings- och produktionssamarbete. För alliansfria stater står däremot det ekonomiska motivet för ett ökat samarbete vanligen i motsatsställning till önskemålet om en nationellt oberoende matcrielanskaffning.

Försvarsutredningen bedömer det angeläget att noga följa den tekniska och ekonomiska utvecklingen och dess genomslag i pakternas stridskrafter vad avser utrustning. organisation och taktik. En radikal omstrukturering av endera paktens konventionella styrkor skulle kunna påverka såväl risken för som karaktären av ett krig i Europa.

De militära styrkelörhållandena innebär att endera parten vid en konflikt i Europa torde se sig tvungen att disponera merparten av sina stridskrafter som en gard för att begränsa den andra partens handlingsmöjligheter. För- svarsutredningen bedömer emellertid att tillräckligt manöverutrymme kan skapas för att utnyttja resurser även i andra riktningar än Centraleuropa.

Försvarsutredningen diskuterar framtida krigs karaktär utgående från den militärtekniska utvecklingen och anser att vid ett krig i Europa kommer den avgörande gränsen även framgent att gå mellan konventionella vapen och kärnvapen.

Försvarsutredningen diskuterar hur akuta konflikter eller krig mellan makr- b/ocken i Europa skulle kunna uppkomma. Lokala motsättningar skulle kunna aktualiseras och leda till en fortsatt konfliktutveckling. Denna skulle kunna få olika konsekvenser.

En möjlighet är att fruktan för krig leder till en uppgörelse om ändrade intressesfärer. Vardera supermakten antas få relativt fria händer att agera inom den egna intressesfären.

Motsättningarna mellan maktblocken kan också leda till att ekonomiska

Prop. 1976/77:74 l7

medel används dem emellan i påtryckningssyfte. Ena sidan kan stoppa le- veranser av industriproduktcr och vägra fortsatta krediter. Den andra sidan kan stoppa råvaruleveranser. blockera sjöfart på världshaven eller under- stödja någon råvarukartell bland u-länder. Detta kan leda till konsekvenser även för stater utanför maktblocken.

Motsättningarna mellan supermakterna kan leda till att begränsade mi- litära operationer används i påtryckningssyfte för att påverka förhandlingar om en lösning av konflikten. Exempel kan vara stopp för fartygstrafik genom sund eller ockupation av något geografiskt begränsat. mera perifert område. De territoriella vinsterna har betydelse därför att de kan utnyttjas i eventuella militära operationer om förhandlingarna skulle bryta samman. Föratt militära operationer av detta slag skall kunna påverka förhandlingarna måste resultat nås snabbt och motåtgärderiområdet från andra supermaktenssida förhindras.

En snabb. geografiskt avgränsad militär operation kan genomföras i det centrala konfliktområdet för att ställa motparten inför fullbordat faktum. Operationen kan följas av förhandlingar. som leder till en uppgörelse.

En mera långvarig krigssituation kan uppstå i Centraleuropa. varvid åter- hållsamhet med militära insatser iakttas gentemot kärnvapenmakternas egna territorier. Avsikten kan vara att utnyttja svårigheterna att fatta beslut om kärnvapeninsats eller undvika att provocera fram en sådan. Operationer i något flankområde kan därvid inte uteslutas. Dels kan detta utnyttjas som bas för stridskrafter för att direkt påverka den centrala krigsskådeplatsen. dels kan det utnyttjas i kampen om sjövägarna. För att sådana flank- operationer skall te sig motiverade för de krigförande. måste dessa förutse eller befara att krigstillståndet kommer att vara relativt länge.

Militära operationer i det centrala konfliktområdet kan leda till att den ena sidan tillgriper taktiska kärnvapen. Detta kan antingen leda till en överenskommelse att stoppa krigshandlingarna eller till en fortsatt upptrapp- ning av kriget.

I och omkring Norska havet finns inbyggda motsättningar som bl. a. häng- er samman med supermakternas sjöstrategiska intressen. Försvarsutredning- en bedömer att utvecklingen i detta område innebär konfliktrisker som pri- märt berör Nordkalottområdet och Östersjöutloppen och som skulle kunna utvidgas till att omfatta hela Skandinavien. Därvid kan även svenskt område få strategisk betydelse.

Under tiden efter andra världskriget har de krig som förekommit kunnat hållas geografiskt begränsade trots viss inblandning från supermakternas sida. Risker för krig utanför Europa bedöms finnas även i framtiden. En fråga är under vilka omständigheter de skulle kunna spridas till Europa.

Supermakternas globala intressen gör att de ofta engagerar sig i lokala konflikter och krig genom ekonomiskt stöd. militära rådgivare. leveranser av militär materiel m. m. Vid en skärpt kamp om råvarutillgångar och ener- gikällor eller om strategiska positioner kan detta slags konflikter intensifieras. Försvarsutredningen bedömer att sådana ursprungligen lokala konflikter kan

Prop. 1976/77:74 18

övergå i krig. vilka supermakterna i oenighet om den slutliga lösningen inte snabbt kan bringa under kontroll. För att förmå varandra till eftergifter kan de söka utöva påtryckningar mot varandra. Dessa kan bestå i militära styrkedemonstrationcr. stopp för leveranser eller hot att spärra sjövägar. Den sista typen av åtgärder skulle kunna beröra Östersjöutloppen eller Nord- kalotten och Norska havet.

Sammanfattningsvis bedömer försvarsutredningen att om en konflikt skulle övergå till krig med konventionella stridsmedel innebär den moderna vapentekniken och stridsmedlens förstörelsekapacitet möjligheter till ett högre tempo i striden och framför allt snabbare nednötning och förbrukning av de militära förbanden och deras utrustning. Förstörelsen blir omfattande och kommer trots utvecklingen av precisionsvapnen att drabba även icke- militära mål och civilbefolkningen. Genom att ett konventionellt krig måste genomföras under kärnvapenhot kan en återhållsamhet i de militära ope- rationerna i vissa fall förväntas. Detta kan t. ex. innebära att sådana ope- rationer som sätter motpartens mest vitala intressen på spel undviks. 1 stället kan parterna sträva efter att successivt förbättra sitt strategiska läge eller Sina förhandlingSpositioner. antingen genom att dra in andra områden i kriget eller genom stegvis upptrappning av detta. Ont kärnvapen skulle tillgripas bedöms kriget bli av kortare varaktighet. Antingen leder det till en snabb politisk uppgörelse innan överväldigande skador har uppstått eller också till ett snabbt slut på grund av den stora ödeläggelsen.

Försvarsutredningen diskuterar de anspråk som bör ställas på svenskt totalförsvar med hänsyn till olika typer av konflikter och krig. I fråga om försvar mot militärt angrepp anför utredningen bl.a. följande. En akut konflikt i Europa bedöms komma att föregås av en period av stigande spänningar. lokala kriser och successivt ökande störningar i världshandeln. I samband med ett krigs utbrott kommer även de neutrala ländernas ut- rikeshandel att kraftigt reduceras.

I samband med pågående krig i Europa kan kränkningar ske av svenskt territorium och ingripanden göras mot svensk trafik på internationellt vatten och internationellt luftrum. Medvetna kränkningar av svenskt territorium kan göras av de krigförande för att underlätta deras militära operationer. Om de svenska möjligheterna till motverkan är små kan dessa kränkningar få så stor omfattning att landets neutralitet sätts i fråga.

I händelse av ett framtida krig i vårt närområde kommer Sverige att förklara sig neutralt. En krigförande part måste vara övertygad om att inte motparten utan stora insatser kan skaffa sig fördelar genom att utnyttja svenskt territorium. Enligt neutralitetsrätten skall Sverige om en krigförande part kränker eller försöker kränka svenskt territorium motverka detta med alla tillgängliga medel. Det militära försvaret skall samtidigt som beredskap att möta invasion upprätthålls förhindra kränkningar av svenskt territorium.

Befolkningen måste ges skydd mot verkningarna i Sverige av i vårt när- område insatta ABC-stridsmedel. vilket i denna situation är en huvuduppgift för civilförsvaret.

Prop. 1976/77:74 19

Ett krig i vårt närområde kan leda till att utrikeshandeln helt eller delvis tvingas att upphöra. Försvarsutredningen anser därför att vi genom olika åtgärder inom det ekonomiska försvaret måste säkerställa att samhället kan uthärda en avspärrning under rimligt lång tid. Därigenom undviks även att landet i försörjningshänseende kommer i sådant beroendeförhållande till främmande makt att detta kan utnyttjas för politiska eller militära på- tryckningar. Åtgärderna omfattar väsentligen lagring av särskilt betydel- sefulla råvaror. halvfabrikat och färdigvaror. förberedelser för krisimport och krisproduktion samt ransoneringsförberedelser för fördelning av tillgångarna. För att möjligheterna till viss import skall kunna tillvaratas måste någon produktion av exportvaror upprätthållas. Även förberedelser för försörjning- en under en efterkrigsperiod kan behöva vidtas med hänsyn till att det tar lång tid innan världshandeln åter fungerar.

1 ett läge med krig i vårt närområde är psykologiskt försvar av stor bc- tydelse. Åtgärder inom detta område måste ledas effektivt och genom in- formation syfta till ökad försvarsvilja och förståelse för situationens krav. Åtgärder torde erfordras mot utifrån kommande propaganda.

Av väsentlig betydelse för Sveriges möjligheter att stå utanför ett krig är att kontroll över de strategiskt betydelsefulla områdena inte nödvändigtvis förutsätter tillgång till svenskt område. Skulle Sverige bli angripet kan skilda operationsmål tänkas.

_ I samband med en operation i norra Skandinavien från eller mot befintliga basområden kan norra Sverige beröras som genomgångsområde för att nå operationsmålen. — I samband med en operation syftande till kontroll av Östersjöutloppen eller upprättande av baser vid Atlanten kan södra och mellersta Sverige ingå som del i operationsmålen.

Mellersta Sverige kan även i sig utgöra ett operationsmål. särskilt vid ett överraskande angrepp. om syftet är att snabbt vinna kontroll över hela Sverige.

Beroende på en angripares syfte och den aktuella situationen kan en kom- bination av dessa operationsmål medföra samtidiga angrepp i flera riktningar.

Om någotdera maktblocket väljer att angripa Sverige eller inte beror på hur dess politiska ledning väger fördelarna med att kontrollera Sverige eller delar av landet mot de med ett angrepp förenade uppoffringarna. Dessa senare kan vara av följande karaktär.

— Politiska reaktioner i omvärlden. Om ett begränsat krig pågår i Europa kan angreppet betraktas som en väsentlig upptrappning, vars konsekven- ser är svåra att förutse.

- Bindningar och förluster i Sverige av militära resurser i form av förband m. m. .lu starkare ett svenskt försvar är desto större resurser måste sättas in och desto längre tid tar angreppet. Även under ett ockupationsskede måste resurser avdelas. Dessa resurser skulle annars har kunnat användas

Prop. 1976/77:74 20

av maktblockct för militär gardering eller operationer i andra riktningar. — Militära motåtgärder från den andra supermaktens sida. För att minska riskerna för sådana kan angreppet planeras så att det snabbt leder till resultat eller så att erforderlig militär gardering erhålls. — Risk för misslyckande. som skulle kunna leda till försämrat strategiskt läge gentemot den andra supermakten.

Försvarsutredningen anför att man aldrig med någon exakthet kan bedöma hur starkt ett svenskt försvar behöver vara för att verka krigsavhållande. Det beror på den militärpolitiska situationen. Överväganden om erforderlig styrka hos försvaret måste därför innefatta bedömningar av vilka risker man är beredd att ta.

1 vår försvarsplanering måste den militärpolitiska situationen i närområdet beaktas. I öster finns stora stående militära styrkor. I väster däremot är de stående styrkorna små och en militär uppladdning skulle ta så lång tid att vi hinner anpassa våra försvarsdispositioner. Dessa förhållanden bör enligt försvarsutredningen beaktas i försvarsplaneringen.

Försvarsutredningen anför att totalförsvaret skall vara så sammansatt. så starkt och så förberett förett angrepp med konventionellastridsnicdcl att förde- larna för angriparcn inte rimligen kan bedömas värda uppoffringarna. lnva- sionsförsvar skall härvid vara den viktigaste uppgiften för det militära försva- ret. Hänsyn måste tas till såväl ett angrepp mot ett mobiliserat svenskt försvar som ett överraskande angrepp.

Om Sverige utsätts för angrepp skall detta enligt utredningen mötas och an- griparen i det längsta förhindras att få fast löt på svensk mark. Angriparcn skall förhindras att snabbt bemäktiga sig landet eller del av det. I varje delav landet skall bjudas uthålligt motstånd. I sista hand skall motstånd göras i förrn av det fria kriget. vilket enligt försvarsutredningens mening bör förberedas redan i fred. Fria kriget används här som svenskt uttryck för gerillakrig. panisankrig och motståndsrörelse.

1 diskussionen om försvar mot angrepp har som alternativ till det militära försvaret förts fram 5. k. civilmotstånd. Försvarsutredningen anser mot bak- grund av genomförda studier. att en övergång från militärt försvar till ci- vilmotstånd skulle sätta oss ur stånd att hävda Sveriges territoriella integritet och avhålla från angrepp vid konflikter. En sådan förändring av det svenska försvaret skulle i omvärlden tolkas som en väsentlig rubbning av den så- kerhetspolitiska balansen i Nordeuropa. Försvarsutredningens slutsats är där- för att civilmotstånd inte kan utgöra något alternativ till ett militärt försvar. Vårt försvar måste därför i allt väsentligt även i fortsättningen bygga på ett samspel mellan de traditionella totalförsvarsgrenarna. Civilmotstånd kan dock i vissa situationer få en kompletterande funktion.

Civilförsvaret skall ge skydd åt befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall och rädda överlevande från sådana anfall. Verksamheten skall enligt utredningen härvid främst inriktas på sådanaom råden som kan för-

Prop. 1976/77:74 21

väntas bli särskilt utsatta för bekämpning från luften eller-lör intensiva mark- stridcr på grund av områdenas betydelse för vår samlade försvarsförmåga.

Det ekonomiska försvaret skall säkerställa tillgång på oundgängligen nöd- vändiga förnödenheter och tjänster för befolkning och totalförsvar.

Utredningen framhåller att förmågan till försvar i framtiden liksom hittills kommeratt ytterst bero på medborgarnas motstånds- och Rirsvarsvilja. Denna vilja måste bygga på vetskapen att totalförsvaret harsådan styrka att landets fri- het kan bevaras samt att alla i någon form kan deltaga i försvaret. Åtgärder för att bygga upp och vidmakthålla försvarsviljan liksom föratt möta propaganda mot oss förutsätter ett redan i fred väl fungerande psykologiskt försvar.

Övriga totalförsvarsfunktioner skall enligt försvarsutredningen ges sådan kapacitet. motståndskraft och uthållighet att krigets verkningar på dessa funk- tionerinte allvarligt försämrar möjligheterna till fortsatt försvar.

Försvaret bör organiseras så att det står klan för varje angripare att han kommer att möta ett totalt försvar och folkets samlade motstånd. l ocku- perade områden skall militära förband och andra väpnade grupper fortsätta kampen. Även genom andra former för motstånd skall angriparens svå- righeter ökas ytterligare.

Försvarsutredningen berör särskilt frågan om överraskande angrepp mot Sverige. Därmed avses ett angrepp som inleds innan vårt försvar är far- digmobiliserat. Tillgången på militära styrkor och transportmedel i omvärl- den innebär att det rent tekniskt finns förutsättningar för ett angrepp utan omfattande och för oss i god tid iakttagbara förberedelser. Å andra sidan kan militär kontroll över Sverige få värde för någotdera stormaktsblocket främst i samband med en akut krissituation eller krig i Europa. Den politiska händelseutvecklingen kan då ge oss förvarning.

En angripare kan sträva efter att inleda ett angrepp överraskande dels för att snabbare nå åsyftade mål. dels för att kunna reducera egna styr- keinsatser och förluster. Ett på så vis snabbt genomfört angrepp kan i vissa fall medföra mindre besvärande politiska konsekvenser för angriparen än ett mera omfattande anfall. För att avhålla från denna typ av angrepp bör försvaret utformas så att beredskapshöjningar och mobilisering kan ske så

snabbt att vi hinner utnyttja även den begränsade förvarning som kan er- hållas inför ett överraskande anfall till att förhindra att detta vinner framgång. Därigenom tvingas en presumtiv angripare till mera omfattande. tidskrä- vande och röjande förberedelser vilka i sin tur ger vårt försvar längre tid att utveckla full styrka.

Genom en allsidig underrättelsetjänst och genom smidiga former för beslut och beredskapsändringar skall möjligheterna till förvarning kunna tillvaratas och utnyttjas.

För att minska känsligheten för överraskande angrepp är det enligt utred- ningens uppfattning av stor betydelse att ledningssystem. liksom så långt möj— ligt övriga samhällsfunktioner. byggs upp decentraliserat. Därigenom minskas risken för att vår motståndsförmåga bryts genom punktvisa angrepp.

Prop. 1976/77:74 22

Försvarsutredningen framhåller att det med hänsyn till upptrappnings- risken är rimligt att anta att stormakterna åtminstone inledningsvis kom- mer att föra ett krig med konventionella stridsmedel i syfte att finna en bas för förhandlingar. Motiv för endera parten att i ett sådant krig sätta in kärnvapen skulle kunna uppkomma en situation där valet står mellan underkastelse och en upptrappning av kriget. Genom en begränsad insats av kärnvapen — begränsad såväl i fråga om antal. storlek som i val av mål — kan en part då markera en stark beslutsamhet till fortsatt motstånd och uppmanas till en lösning av konflikten genom förhandlingar. Vid de över- väganden som föregår beslut om en första insats dominerar alltså den vidare bedömningen av de politiska konsekvenserna över militära lönsamhetskal- kyler att slå ut olika mål. Denna uppfattning kan väntas bli mer förhärskande ju längre tiden går utan att kärnvapen används. Det kan dock inte uteslutas att en sådan upptrappning leder till ett ohämmat kärnvapenkrig. Inte heller kan man helt utesluta möjligheten av att kärnvapen sätts in redan från början med förödande följder. Om kärnvapen skulle sättas in i Europa kan även Sverige bli utsatt för radioaktiv beläggning.

När våra skyddsåtgärder utformas måste flera tänkbara fall beaktas. Konsekvenserna i Sverige av kärnvapeninsatser i Centraleuropa och i vårt närområde bör begränsas. För att inte Sverige skall tvingas ge upp redan inför hot om kärnvapeninsatser mot vån land bör våra åtgärder utformas så att inte insats av några enstaka laddningar rycker undan möjligheterna för fortsatt försvar.

Skulle Sverige anfallas när kärnvapen redan satts in vid krig i omvärlden kan vi inte räkna med någon särskild återhållsamhet mot svenskt område. I en sådan situation har Sverige små möjligheter att bjuda effektivt motstånd och samtidigt bevara en nationell handlingsfrihet enligt de säkerhetspolitiska målen. Totalförsvarets ansträngningar i ett sådant läge måste koncentreras på att begränsa krigets verkningar och öka befolkningens och nationens möjligheter att överleva.

Användning av bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel har förbjudits genom olika internationella avtal. Den starkaste restriktionen mot att använda dem i ett krig mellan maktblocken torde vara risken för repressalier mot en kanske dåligt skyddad civilbefolkning. Vad som verkar avhållande mot insats mot Sverige är dels risken för att B- och C-strids- medel också skall komma till användning mellan maktblocken och dels den begränsade effekt som nås om vi byggt upp ett skydd.

Skyddsåtgärder mot B- och C-stridsmedel bör utformas i huvudsak enligt samma allmänna principer som ovan angivits för kärnvapen.

Försvarsutredningen anser att skyddet i samtliga fall bör kunna utformas så att det ledertill måttliga kostnadsökningarjämfört med ett försvarenbart av- passat för konventionell krigföring.

Försvarsutredningen diskuterarfi'edskrlser och avser därmed sådana lägen. i vilka allvarliga störningar av importen inom försörjningsviktiga varuom-

Prop. 1976/77:74 23

råden uppstått utan att det är krig eller krigsfara i vårt närområde. l ett sådant läge inriktas svenska åtgärder mot att så långt möjligt i normal om- fattningbibehållaproduktion.exportoch sysselsättningsamtattundvikastör- ningari viktiga samhällsfunktioner. Fredskriser kan orsakas delsav relativt lo- kalt bundna krig eller konflikter som berör råvaruproducerande länder eller viktiga transportleder. dels av vissa råvaruproducerande länders medvetna be- gränsning av utbudet av varor t. ex. i syfte att utöva politiska påtryckningar.

Fredskriser bedöms främst drabba vår försörjning med någon enstaka - vara eller ett begränsat antal varor under en och samma tidsperiod.

Den viktigaste åtgärden för att förebygga framtida fredskriser bedömer försvarsutredningen vara ett närmare samarbete mellan i- och u-länder. Från i-ländernas sida kan detta kräva tullprefercnser för u-landsprodukter. högre och stabilare råvarupriser samt att kontrollen över råvaruutvinningen i u- länderna ges upp. Åtgärder av dessa slag kräver ett omfattande internationellt samarbete. i vilket Sverige bör medverka och vara pådrivande.

Parallellt med dessa samarbetssträvanden måste åtgärder vidtas på na- tionell nivå eller i samarbete mellan konsumentländer för att åtminstone begränsa konsekvenserna av framtida fredskriser. Några tänkbara åtgärder kan vara

— att bygga upp lager och förbereda krisåtgärder (ransonering. ersättnings- produkter).

— att via bilaterala avtal skapa ömsesidiga beroendeförhållanden och sprid- ning av importen på flera leverantörsländer. — att samarbeta konsumentländerna emellan för att fördela de samlade tillgångarna inom dessa. — att minska importberoendet genom satsning på alternativa råvaror. energi- källor etc.

Försvarsutredningen framhåller att flertalet av dessa åtgärder är av främst utrikespolitisk. näringspolitisk eller handelspolitisk art. Med hänsyn till de risker som även på kort sikt föreligger för störningar i världshandeln med råvaror bör åtgärder vidtas för att minska verkningarna därav för vån land. Tyngdpunkten bördärvid läggas pålagring av olja och oljeprodukter. Sådana la- ger blir en värdefull tillgång i händelse av avspärrning vid krig i Europa.

Förutsättningarna för att utnyttja ekonomisk krig/öring vid öst — väst - konflikter torde enligt försvarsutredningens mening f.n. vara små.

Inom OECD-området är de ekonomiska inbördes beroendena och därmed möjligheterna till påverkan långt större. Det enskilda landet kan därför inte föra en ekonomisk politik som starkt avviker från de övrigas.

Skäl finns emellertid till varförekonomisk krigföring från en grupp av länder inom OECD-området mot ett av dess medlemsländer har små utsikter att framtvinga avgörande utrikespolitiska förändringar inom detta. Det är nämli- gen svårt att fåen enhetlig politisk vilja inom gruppen.det äri praktiken svårt att

Prop. 1976/77:74 24

brytade ekonomiska Rirbindelsernaoch slutligen kan det drabbade landet söka sig nya handelspartners.

f-"örsvarsutredningen bedömer därför att ekonomisk krigföring som syftar till att påverka svensk politik kan aktualiseras endast då mycket starka internationella motsättningar eller krig råder. Man kan räkna med att det svenska folket då är berett att acceptera betydande standardsänkningar. Där- igenom minskar beroendet av omvärlden. Vissa åtgärder för att begränsa landets sårbarhet bör vidtas. Flera av dessa har emellertid i första hand med näringslivets struktur i stort att göra. På totalförsvaret faller främst beredskapslagring för konsumtion och produktion under avspärrning samt förberedelser för produktionsomställningar och konsumtionsregleringar.

Som tidigare framhållits söker supermakterna jämsides med avspännings- strävandena att utnyttja och skapa tillfällen att främja egna intressen. även om det skulle ske på den andra supermaktens bekostnad. Risken för krig supermakterna emellan sätter dock gränser för hur långt de kan gå. Detta innebär att supermakterna strävar efter att hålla uppkommande konflikter på en låg nivå. Hot och påtryckningar bedöms därför av försvarsutredningen bli relativt sett mera vanliga som maktmedel i den internationella politiken.

För att avhålla andra stater från att rikta krav understödda av hot mot Sverige utnyttjas ett flertal säkerhetspolitiska medel. Genom konsekvens och fasthet i utrikespolitiken i förening med en aktiv diplomati undanröjs farhågor eller förhoppningarom förändringarisvensk politik. Motsvarande gälleri fråga om vår utrikeshandel. Möjligheterna att motstå hot förutsätter förmåga av så- dan art och omfattning att vi kan göra troligt att vi kan motstå ett verkställande av hotet. Som stöd fören sådan politik erfordras därför ett försvarav sådan styr- ka att förväntningar inte skapas hos någon främmande makt att landet kan be- tvingasenbartgenom hot.Avbetydelseärocksåensådaninresammanhållning och upplysning i samhället att angriparens vilseledande propaganda får begrän- sad effekt.

Försvarsutredningen redovisar förslag till riktlinje r fö r d e n svenska säkerhetspolitiken och anför därvid bl.a. följande.

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara landets frihet och oberoende. Den kommer till uttryck i den alliansfria politiken. stödd av ett folkligt förankrat totalförsvar samt i strävandena att minska riskerna för krig och konflikter i världen.

En värld i varaktig fred förutsätter enligt försvarsutredningens uppfattning respekt för varje nations självbestämmanderätt. social och ekonomisk rätt- visa. politisk avspänning och militär nedrustning samt internationellt sam- arbete. En utveckling i sådan riktning kräver samlade globala insatser och kan inte förverkligas enbart genom nationella åtgärder. Sveriges engagemang i dessa frågor står inte i motsatsförhållande till strävandena att stödja den svenska alliansfria politiken genom ett allsidigt sammansatt totalförsvar. En grundläggande förutsättning för att Sverige på olika sätt skall kunna verka för en bättre värld är att landets självständighet vidmakthålls.

Prop. 1976/77:74 25

lnom vårt land vill vi slå vakt om. demokratin som metod att lösa sam- hällsfrågor och intressemotsättningar på fredlig väg. Vi vill värna våra dc- mokratiska friheter och rättigheter. Envar måste fritt få ge uttryck för sin tro och sina åsikter och ha rätt att med demokratiska. lagliga medel verka för förändringar inom samhället. Detta förutsätter att folket i allmänna. fria och hemliga val har möjlighet att välja sina företrädare. Genom fri nyhetskirmedling skall varje medborgare få möjligheter att självständigt bil- da sig en åsikt om väsentliga samhällsproblem. Var och en skyddas genom lagarna mot övergrepp från myndigheters och enskildas sida. Vårt samhälle har utvecklats i enlighet med beslut fattade i demokratisk ordning, Vi har möjlighet att utveckla och förbättra det med fredliga medel. Vad vi försvarar är ytterst friheten att göra detta.

Vi vill skydda vån kulturarv och stimulera en egen kulturell utveckling och vill samtidigt vara öppna för värdefulla impulser utifrån.

En fullständig nationell handlingsfrihet är dock inte möjlig. Maktförhål- landen i omvärlden och det internationella samarbetet. inte minst det eko- nomiska.sättergränser för handlandet.

Den svenska säkerhetspolitiken bör enligt utredningens mening ha föl- jande innehåll.

— Bidra till en fredlig utveckling i världen genom att bl. a. söka undanröja konfliktorsaker.

— Bidra till utjämning av motsättningar och till större förståelse mellan folken.

— Bidra till att skapa en värld. där även små stater kan hävda sina intressen.

— Bidra till att minska maktblockens intressen att dra in Sverige i eventuella krig. - Redan i fred tillvarata våra intressen genom att slå vakt om den in- ternationella solidariteten.

— Värna våra demokratiska friheter och rättigheter. — Förhindra eller lindra fredskrisers negativa verkningar.

[ detta syfte formas vår säkerhetspolitik genom en samverkan mellan utrikespolitiken. försvarspolitiken. vår politik i internationella nedrustnings- frågor. handelspolitiken och biståndspolitiken.

Detta har kommit till uttryck i den av riksdagen år 1968 godkända och år 1972 bekräftade inriktningen av vår säkerhetspolitik

Sveriges säkerhetspolitik. liksom andra länders. syftar till att bevara lan- dets oberoende. Väri säkerhmpo/itiska mål bör därför vara att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet för att inom våra gränser bevara och utveckla vån samhälle i politiskt. ekono- miskt. socialt. kulturellt och varje annat hänseende efter våra egna vär- deringar samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig utveckling.

Prop. 1976/77:74 26

Försvarsutredningen finner att denna inriktning alltjämt bör gälla. Försvarsutredningen bedömer att trots strävanden till avspänning kan krig i Europa inte uteslutas under nu överblickbar tid. Inte heller sådana aggressiva påtryckningar eller andra yttringar av en maktpolitik som utgår från hot om krig kan uteslutas. Om emellertid stater i vår närhet skulle dras ini en konflikt mellan stormaktsblocken. behöver detta enligt Rirsvarsutredning- en inte oundgängligen leda till att också Sverige dras in.

Vårt lands möjligheter att stå utanför krig och allvarligare konflikter med bibehållen frihet och sjävständighet bedöms även i framtiden bäst främjas genom att vi håller fast vid den alliansfria politiken inriktad på att göra neutralitet i ett framtida krig möjlig.

Neutraliteten i krig. liksom alliansfriheten i fred. är inte internationellt garanterad eller traktatbunden. Sverige har självt valt sin neutrala linje. Detta medföratt trovärdigheten inte är avhängig av internationella garantier utan vilar på den politik som Sverige för och de försvarsåtgärder som vi redan i fred vidtar.

En väsentlig förutsättning för denna politik äratt omvärlden har förtroende för vår vilja och respekt för vår förmåga att orubbligt hålla fast vid den valda utrikespolitiska linjen. För att denna avsikt skall bli klart förstådd och respekterad krävs att politiken inte görs beroende av tillfälliga faktorer utan förs med konsekvens och fasthet. Tilltron till denna vår vilja och förmåga att vid krig fullfölja den deklarerade politiken grundläggs redan i fred och påverkas av statsmakternas agerande och ställningstaganden. Den är också beroende av våra inre politiska. ekonomiska och sociala förhål- landen.

Vår politik får enligt utredningen varken skapa misstro eller förväntningar hos någon av stormakterna. Allra minst får den ge stormakterna någon grund för misstanken att svenskt territorium kan ställas till en annan makts förfogande och bilda utgångsbas för angrepp. Några krav på åsiktsneutralitet är vi däremot inte beredda att acceptera. Det finns därför skäl att för om- världen särskilt understryka. att Sverige oavsett sympatier avser att i hän- delse av krig inta neutralitet.

Internationella bindningar — utrikespolitiskt. ekonomiskt och i andra av- seenden — vilka gör möjligheten att välja neutralitet i krigstid illusorisk kan utredningen inte acceptera. Detta innebär. att Sverige inte kan delta i ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en grupp stater med syfte att utforma gemensamma ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möj- ligheter att gå med på en överflyttning av beslutanderätten från nationella till internationella organ. Ett nära och omfattande ekonomiskt samarbete över gränserna är från många synpunkter önskvärt men kan leda till att Sverige i ökad grad blir beroende av andra stater för försörjningen med viktigavaror eller tjänster. Ett alltför starkt beroendeförhållande kan ut- nyttjas av andra stater för att kräva politiska och militära favörer.

Den svenska säkerhetspolitiken blir trovärdig och realistisk när den byggs

Prop. 1976/77:74 27

upp och genomförs med stöd av _ett_ allsidigt uppbyggt och inriktat total- försvar tillsammans med andra säkerhetspolitiska medel. Som medlem av Förenta Nationerna har Sverige anslutit sig till FN-stadgans principer. Dessa stadfäster nationernas likaberättigande och självbestämmanderätt samt "den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av väpnat angrepp mot en medlem av Förenta Nationerna". Nationella för- svarsansträngningar har alltså stöd i FN-stadgan.

Försvarsutredningen anser att Sverige i ökad utsträckning bör medverka till att påverka den internationella utvecklingen i riktning mot ökad allmän säkerhet. Sveriges säkerhet kan enligt utredningens uppfattning främjas om riskerna för konflikter minskas och rustningarna internationellt kontrolleras och begränsas på ett balanserat sätt.

Ett samband föreligger mellan önskemålen om nedrustning och strävan- dena att skapa en ny ekonomisk världsordning. De oerhörda satsningarna på upprustning fordrar stora resurser. Om kapprustningen kan stoppas och nedrustning inledas skulle de resurser som därvid frigörs kunna utnyttjas för framsteg på vägen mot större ekonomisk och social rättvisa. En viktig åtgärd för att främja freden i världen är därför enligt försvarsutredningens me- ning att åstadkomma minskningar av de militära utgifterna. Internationell säkerhet borde kunna upprätthållas på väsentligt lägre militära utgiftsnivåer inte minst inom båda stormaktsblocken. I första hand bör därför de perma- nenta medlemmarna i säkerhetsrådet liksom andra stater med jämförbara utgifter för militära ändamål gå före och genomföra minskningar.

Försvarsutredningen erinrar om att Sverige har utlovat stöd för en ny ekonomisk världsordning. En sådan kräver politiska åtaganden från de rika ländernas sida. Till dessa åtaganden hör bl. a. ett fortsatt offentligt bistånd. ett integrerat råvaruprogram i syfte att stabilisera råvarumarknaderna och förbättra u-ländernas exportinkomster samt en handels- och investerings— politik som stärker u-ländernas självständighet på det ekonomiska området.

Alltsedan Förenta Nationernas tillkomst har Sverige bemödat sig om att spela en aktiv roll i organisationens olika verksamheter. [ Sverige har sedan gammalt. även i medvetande om att det kommer att kräva lång tid. funnits ett starkt stöd för tanken på en universell freds- och rättsordning. som garanterar den kollektiva säkerheten. Det är därför naturligt att vi på alla sätt söker stärka FN:s möjligheter att förebygga och lösa konflikter. Detta sker i medvetande om att utvecklingen i världen lett till ett allt större öm- sesidigt beroende staterna och folken emellan.

Genom vår neutralitetspolitik har vi speciella förutsättningar att delta i FN:s fredsbevarande verksamhet. Sverige har också anlitats i praktiskt taget samtliga de fall då FN ingripit i fredsbevarande syfte. Vi har bidragit med övervakningspersonal. observatörer. tekniker och militär trupp. Sven- skar har använts som medlare samt intagit framskjutna positioner inom FN:s styrande organ.

Sverige bör enligt utredningen även bidra till att stärka och utveckla den

Prop. 1976/77:74 28

internationella rättsordningen. På många viktiga områden är existensen av entydiga rättsliga regler för umgänget mellan stater och folk ägnad att minska riskerna för motsättningar och att underlätta lösningen av uppkomna tvister. Särskilt för små stater är det av vikt att rättssystemet utvecklas och re- spekteras.

Vår utrikespolitik och vårt totalförsvar spelar en viktig roll för att vid- makthålla stabiliteten i det nordiska området. Sveriges alliansfria ställning äirhindrar att maktblocken i detta område direkt ställs mot varandra. För båda blocken är Norden ett flankområde inom vilket väsentliga positions- förändringar skulle kunna påverka den i Europa rådande balanssituationen. Väsentliga försvagningar av det svenska försvarets styrka i förhållande till omvärlden skulle emellertid kunna rubba denna bild av stabilitet och balans i Nordeuropa. De skulle kunna leda till att supermakternas tryck på främst våra grannländer ökar samt till att förberedelser vidtas för att förhindra att motsatta blocket skaffar sig kontroll över det nordiska området. För- svarsutredningen bedömer att en fast och konsekvent utrikes- och försvars- politik främjar freden och stabiliteten i norra Europa. Det torde även ligga i andra länders intresse att denna politik fullföljs.

För att Sveriges alliansfria politik skall respekteras och landets oberoende i längden bevaras erfordras stöd av en aktiv utrikespolitik och ett starkt totalförsvar. Totalförsvaret är ett av instrumenten för den samlade säker- hetspolitiken och skall därför bidra till att förverkliga de säkerhetspolitiska målen. Det är hela svenska folkets angelägenhet och bygger ytterst på medborgarnas personliga insatser. Den svenska' Rirsvarspolitiken bör bl. a. syfta till att försvaret vid en konflikt i Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan styrka. sammansättning och beredskap att hot. påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte kan bedömas lönsamt för någon. Totalför- svaret har i så fall den önskade fredsbevarande förmågan.

Tilltron till vår neutralitetspolitik kräver enligt försvarsutredningen att omvärlden är övertygad om att Sverige i händelse av en konflikt är berett att fullfölja den deklarerade politiken. Totalförsvaret måste därför ha en sådan sammansättning att en presumtiv angripare inte till följd av brister i detta misstror allvaret bakom vår deklarerade politik. Förberedelser och överläggningar för militär samverkan med andra stater är helt uteslutna. Anskaffningen av för försvaret väsentlig materiel får inte ske så att Sverige kommer i en sådan beroendeställning till andra länder att den kan utnyttjas för påtryckningar. Det militära försvaret måste vidare vara så utformat att dess uteslutande defensiva syfte — försvar av det egna landet —klart framgår. Det kan därigenom inte uppfattas som ett hot mot någon.

Utredningen anföratt hela landet skall försvaras. Totalförsvaret mäste kun- na anpassas till skilda lägen och kunna möta olika former av hot och angrepp. Respekten för det svenska territoriets integritet skall upprätthållas genom att kränkningar kan avvisas.

Prop. 1976/77:74 29

Avgörande för hur skyddet mot kärnvapen och mot bakteriologiska (bio- logiska) eller kemiska stridsmedel bör utformas bör vara att en sådan mot- ståndskraft skapas hos det svenska totalfi'irsvaret att en angripare inte be- dömer sig ha möjligheter att med enstaka kärnladdningar eller en begränsad insats av B(Å'»stridsmedel rycka undan möjligheterna för fortsatt försvar. Därigenom bidrar vi enligt utredningens bedömningar till att hålla en hög tröskel mot insats.

Försvarsförberedelsernas fredsbevarande effekt beror till stor del på möj- ligheterna att tillräckligt snabbt bringa försvaret i funktion. Stormakternas stående styrkor gör en snabb och överraskande krigsutveckling styrkemässigt och tekniskt möjlig. De politiska förutsättningarna och ett troligt förspel torde emellertid enligt försvarsutredningens uppfattning kunna ge oss för- varning så att vi hinner genomföra eller i varje fall påbörja mobilisering.

Utredningen anser att det måste finnas förutsättning för att gradvis för- stärka beredskapen. Sverige har med sin inriktning på neutralitet i krig och i avsaknad av stående styrkor större anledning än många andra länder att noggrant följa utvecklingen i omvärlden och vidta de åtgärder som bedöms erft'trderliga.

Kombinationen av en fast. förtroendegivande utrikespolitik och ett mot denna svarande totalförsvar bör kunna inge stormakterna respekt för Sveriges neutralitetsvilja och förmåga att stå emot påtryckningar eller annan aggres— sivitet. Det måste stå klart för alla. att vi menar allvar med vår neutralitet och att vi målmedvetet skapar sådana försvarsresurser. som ingen kan bortse från i ett kris- eller krigsläge. Långsiktiga försvarsbeslut kan enligt försvars- utredningens mening ses som ett uttryck för denna målmedvetenhet. Detta utesluter inte att totalförsvarets omfattning och inriktning tid efter annan omprövas.

Ett krig i omvärlden kan leda till att utrikeshandeln helt eller delvis upp- hör. Det ekonomiska försvaret skall säkerställa att samhället kan uthärda en avspärrning under rimlig tid. Därigenom undviks även att landet i för- sörjningshänseende kommer i sådant beroendeförhållande till främmande makt att detta kan utnyttjas för att kräva politiska eller militära favörer.

Vid krig i vårt närområde måste stora delar av vån totalförsvar mobiliseras. En krigförande part måste vara övertygad om att varken han eller motparten utan stora insatser kan skaffa sig fördelar genom att utnyttja svenskt ter- ritorium. i överensstämmelse med de förpliktelser som neutralitetsrätten föreskriver skall Sverige om en krigförande kränker eller försöker kränka svenskt territorium motverka detta med tillgängliga medel. Det militära försvaret skall förhindra att svenskt territorium blir skådeplats för krigs- handlingar mellan främmande makter. bas för deras militära operationer eller genomgångsområde för trupp och materiel.

Befolkningen skall ges skydd mot verkningarna i Sverige av i omvärlden insatta stridsmedel.

Prop. 1976/77:74 30

Man kan enligt försvarsutredningens uppfattning inte bortse från möj- ligheten av att Sverige. trots alla ansträngningar för att stå utanför. kan bli indraget i ett framtida krig. [ en sådan situation har vår politik misslyckats. Alla tillgängliga resurser måste härvid koncentreras på ett kraftfullt försvar och på en politik som leder till att landets frihet bevaras.

Även under ett krigstillstånd måste de politiska medlen utnyttjas för att bidra till att kriget kan föras till ett sådant slut att vår frihet bevaras. För— svarets förmåga att hindra angriparen från att nå sina syften blir då av väsentlig betydelse för möjligheterna att nå framgång.

Ett krig kommer att innebära svåra påfrestningar och umbäranden för hela befolkningen. Särskilt svår blir situationen om kärnvapen eller bak- teriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel skulle komma till använd- ning. Dessa stridsmedel ger sådana möjigheter till förstörelse att statsled- ningen skulle kunna ställas inför situationen att väga landets självständighet mot befolkningens överlevnad.

Även om delar av landet skulle gå förlorade anser utredningen att mot- ståndet skall fortsättas så att angriparen så långt möjligt förhindras att ut- nyttja landet för sina syften. Detta motstånd är ett uttryck för folkets levande vilja till självförsvar och till försvar av rätten att fortleva i ett fritt land. En angripare skall alltid tvingas räkna med ett aktivt motstånd i olika former. Detta kan vara av betydelse redan i angriparens överväganden om fördelar och uppoffringar i samband med ett angrepp mot Sverige. Motståndets ytter- sta mål är landets fullständiga befrielse och fortbestånd som fri nation.

Försvarsutredningen föreslår att den år 1972 av statsmakterna fastställda målsättningen för totalförsvaret alltjämt bör gälla som en allmän politisk manifestation. Den har följande lydelse.

l. Totalförsvaret är en hela svenska folkets angelägenhet och skall bygga på medborgarnas personliga insatser, som för vapenföra manliga medborgare grundas på allmän värnplikt. De skall ge uttryck för vår vilja att bevara landets frihet.

2. Totalförsvaret skall vara så förberett för kriget att det verkar freds- bevarande. Det skall därför ha sådan styrka. sammansättning och beredskap att ett angrepp mot Sverige fordrar så stora resurser och uppoffringar samt tar så lång tid att de fördelar som står att vinna med angreppet rimligen inte kan bedömas värda insatserna.

Totalförsvaret skall snabbt kunna höja beredskapen och utveckla full styr- ka.

Totalförsvaret skall vara så utformat att det kan motstå skilda angrepps- former och verka i olika militärpolitiska lägen.

Totalförsvaret skall vara så utformat att resurser kan avdelas för svenskt deltagande i Förenta Nationernas verksamhet i syfte att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. _ 3. Under fredstid och under krig mellan främmande makter varunder

Prop. 1976/77:74 31

Sverige är neutralt skall försvarsmakten avvisa kränkningar av vårt ter- ritorium. Civilförsvaret jämte andra berörda grenar av totalförsvaret skall vidta åtgärder för att skydda befolkningen mot skadeverkningar på grund av krig i vår omvärld. Det ekonomiska försvaret skall bidra till att trygga vår försörjning om vårt land blir hänvisat till egna försörjningsresurser på grund av i vår omvärld inträffade konflikter.

4. lnvasionsförsvar skall vara försvarsmaktens viktigaste uppgift. Om Sverige utsätts för angrepp skall försvarsmakten möta detta och i det längsta förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. i varje del av landet skall bjudas segt motstånd. om så erfordras även i form av det fria kriget. Civilförsvaret skall skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall samt rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. En fast försvars- vilja skall vidmakthållas och varje försök att undergräva vår motståndsanda och tilltron till vår förmåga att motstå angreppet skall motverkas genom psykologiskt försvar. Sjukvård. socialvård. polisväsende. kommunikationer samt annan samhällelig verksamhet skall anpassas med hänsyn till inrikt- ningen av de samlade försvarsansträngningarna.

5. Totalförsvarets olika delar skall samverka och understödja varandra i syfte att nå största möjliga försvarscffekt. Till försvarsutredningens förslag har fogats vissa reservationer. Dessa åter- ges undcr avsnittet 4. l .4.

2.2 Föredraganden

1974 års försvarsutredning har ingående redovisat sina bedömningar av den internatit.)nella utvecklingen. i anslutning därtill har uppmärksammats sådana tendenser som skulle kunna leda till framtida hot mot Sveriges sä- kerhet. Utredningen har vidare lämnat förslag till riktlinjer för den svenska säkerhetspolitiken och för totalförsvarets fortsatta utveckling. Dessa förslag har legat till grund för utredningens överväganden och förslag till total- försvarets inriktning den närmaste femårsperioden.

Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet redovisar jag i det följande den internationella utvecklingen och inriktningen av den svenska så- kerhetspolitiken.

2.2.1 Den internationella utvecklingen

De nu kända förutsättningarna för den inte r na tio n ella utv e c k - l i n g e n tyder på att Förenta staterna och Sovjetunionen under överskådlig tid förblir de enda stater som i fråga om globala intressen. nukleär och kon- ventionell militär kapacitet och ekonomisk styrka kan karaktäriseras som supermakter. Andra stater eller statssammanslutningar kan visserligen bli betydligt starkare än nu. men bedöms inte bli jämförliga med supermakterna,

Prop. 1976/77:74 32

i varje fall inte i fråga om militär styrka.

Förhållandet mellan supermakterna präglas såväl av av- spänningstendenser som av mer eller mindre latenta intresscmotsättningar. Inte sällan har viss oklarhet förekommit i diskussionen kring avspännings- politiken. En bidragande orsak är att någon åtskillnad inte alltid görs mellan vad avspänningspolitiken hittills har medfört och vad den kan medföra i ett längre perspektiv.

Avspänningspolitiken har bl. a. sin grund i den alltmer framträdande stra— tegiska jämvikten mellan Förenta staterna och Sovjetunionen och den efter Kubakrisen allt klarare insikten om kärnvapenkrigets risker. liksom ön- skemålet att söka hejda rustningskostnadernas ökning. Den har skapat ett nytt psykologiskt klimat i relationerna mellan supermakterna. Därigenom har vissa mycket känsliga internationella problem kunnat regleras. Dessa gäller bl.a. Förbundsrepubliken Tysklands förhållande till Sovjetunionen. Polen och övriga östeuropeiska länder, Berlins status samt förhållandet mel- lan de båda tyska staterna. Denna utveckling var en förutsättning för in- ledandet av konferensen om säkerhet och samarbete i Europa. Genom kon- ferensen lades grunden för fortsatta ansträngningar att bygga ut samarbetet i Europa. Närmast förestår uppföljningsmötet i Belgrad år 1977.

Det förbättrade förhandlingsklimatet har också lett till att omfattande förhandlingar om rustningsbegränsning har kunnat påbörjas. Det gäller de amerikansk-sovjetiska förhandlingarna om en begränsning av de strategiska vapensystemen (SALT) och förhandlingarna mellan NATO och Warzawa- pakten (WP) om ömsesidiga styrkereduktioner i Centraleuropa (MlB)FR). Avspänningspolitiken har vidare tagit sig uttryck i ett omfattande inter- nationellt besöksutbyte och i en nedtonad propaganda.

Avspänningssträvandena innebär dock inte att den ideologiska debatten har avstannat eller att en utveckling mot större likhet mellan samhälls- systemen kan skönjas.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att det är svårt att bedöma vilka resultat avspänningspolitiken kan leda till i fortsättningen. Det står emellertid klart att en förutsättning för fortsatt avspänning är att sådana styrkcförhållanden råder att inte någondera parten behöver uppleva en på- taglig militär underlägsenhet. En utveckling som leder till ensidig försvag- ning är således inte önskvärd. lnte heller Sveriges säkerhet skulle gynnas av en bristande jämvikt mellan de båda stormaktsblocken i vår del av värl- den. Samförstånd om rustningskontroll och ömsesidiga styrkereduktioner i vår världsdel skulle utgöra framsteg i nedrustningssträvandena. Hittills- varande ansträngningar har dock visat att vägen till avgörande framsteg är lång. Fortsatta energiska insatser är därför nödvändiga.

Vad gäller de strategiska vapnen har efter en lång period av amerikansk överlägsenhet en viss balans mellan de två supermakternas totala kärn-

Prop. l976/77:74 33

vapenarsenaler uppnåtts. Denna balans har skapat förutsättningar för de samtal om begränsning av de strategiska vapnen som påbörjades hösten 1969 och som sedan har fortsatt i flera omgångar. En pådrivande faktor i förhandlingarna är att kostnaderna för de alltmer komplicerade vapen- systemen blir allt högre.

fndom ramen för SA[i"-förhandlingarna slöts i Moskva år 1972 resp. Vladivostok år l974 vissa avtal och överenskommelser som dels begränsar antalet försvarssystcm mot offensiva strategiska robotar till ett i vardera USA och Sovjetunionen. dels fryser antalet vapenbärare för sådana stra— tegiska robotar. Det provisoriska avtal som slöts år l972 skall enligt en överenskommelse från hösten 1974 omvandlas till ett tioårigt avtal före utgången av år 1977.

De fortsatta SALT-förhandlingarna har visat sig svårare än sotn förutsågs hösten l974. Såväl tekniska som politiska faktorer har bidragit därtill. Det är inte uteslutet titt förhandlingarna går in i ett aktivare skede sedan den nye amerikanske presidenten nu tillträtt sitt ämbete. Samtidigt är det svårt att förutsäga om och när ett SALT ll-avtal kan slutas och om det skulle innebära en väsentlig kvantitativ eller kvalitativ begränsning av de stra- tegiska vapensystemens utveckling.

Vad angår de konventionella styrkorna kan konstateras att de båda stor- maktsblocken alltjämt häller stora och insatsberedda styrkor i Europa. En fortlöpande modernisering av förband och vapensystem äger rum. Det finns inte skäl att anta att de pågående förhandlingarna i Wien om styrkere- duktioner snabbt skall resultera i omfattande styrkeminskningar.

Det är sannolikt att risken för politiska bakslag ökar om inte förhandlingar av detta slag med tiden avsätter resultat. Det är också uppenbart att för- handlingarna måste ta tid då de rör för de deltagande staterna ytterst vä- sentliga säkerhetsproblem. Från svensk sida har i olika sammanhang varnats för att med alltför stor optimism vänta att dessa förhandlingar. som till sin natur är mycket invecklade. skall kunna avsätta snabba resultat.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att supermakternas handlande återspeglar grundläggande värderingar som kommer att kvarstå också om den internationella politiken kortsiktigt undergårvariationeroch avspänningspoli- tiken företer svackor.

Avspänningspolitiken innebär inte att alla konfliktanledningar har försvun- nit. lntressemotsättningar mellan supermakterna väntas bestå under över- skådlig tid. Däremot är det sannolikt att skiftningarna i den internationella po- litiken kan bli mindre dramatiska än underdel kalla krigets år. Den nuvarande avspänningen har.oavsett om den dateras från tiden efter Kubakrisem 1963 års provstoppsavtal) eller från regeringen Brandts tillträde i Förbundsrepubliken Tyskland år 1969. varat längreoch haravsatt betydligt större resultat än tidigare perioder av avspänning. Detta har inte uteslutit att supermakterna tidvis be-

Prop. 1976/77:74 34

funnit sig i öppet motsatsförhållande till varandra i andra delar av världen så- som t.ex. Mellersta Östern och Angola.

Vilka konsekvenser avspänningspolitiken kan komma att få i vår del av världen om den varar under en längre tid. är det givetvis svårt att ha någon bestämd mening om. Ett antal möjliga utvecklingar skulle kunna knytas till supermakternas militära närvaro och intressen i Europa.

Samförståndspolitiken mellan Förenta staterna och Sovjetunionen har ibland lett till svårigheter och ibland intressekonflikter i samarbetet mellan Förenta staterna och Västeuropa. Å ena sidan vill Förenta staterna intensifiera sina kontakteroch minska riskerna för konfrontation med Sovjetunionen. Åandrasidan kvarstårföresatsen att upprätthålla sammanhåll- ningen inom NATO—som bildats som försvar motjust Sovjetunionen. Att för- verkliga dessa båda målsättningar kan medföra problem. Utvecklingen på se- nare tid har dock visat att svårigheterna tycks vara överkomliga. Vad gäller ut- vecklingen inom NATO läggs stora gemensamma ansträngningar ned på att ra- tionalisera styrkorna i Europa och att fortlöpande förbättra deras utrustning.

Kraven i Förenta staternas kongress på trupphemlagningar har tidvis varit starka. Statsledningen har emellertid klart deklarerat att en amerikansk mi- litär närvaro i Europa är ett nationellt säkerhetsintresse och att inga re- duktioner bör ske så länge förhandlingarna med Warzawapakten om öm- sesidiga styrkereduktioner pågår i Wien. Ett ensidigt amerikanskt tillbaka- dragande skulle inte endast få konsekvenser för Förenta staternas förbin- delser med Europa utan även försvaga den amerikanska positionen gentemot Sovjetunionen. Sådana ensidiga reduktioner förefaller inte heller troliga. ln- tresset i Västeuropa för fortsatt amerikansk militär närvaro förefaller oför- ändrat stort. Av vikt i sammanhnaget är också att Sovjetunionen, enligt mångas uppfattning. ser fördelar i en fortsatt amerikansk närvaro i Eruopa under en överblickbar framtid.

Det kan mot denna allmänna bakgrund tilläggas att en viss oklarhet i NATO-staternas syn på samverkan inom alliansen tidvis kommer till ut- tryck. Å ena sidan fmns en fruktan att samförståndet mellan supermakterna skall gå ut övereuropeiska intressen i t. ex. MtBlFR- och SALT-förhandlingar- na. Å andra sidan inses att det i kärnvapenåldern inte finns något alternativ till samförståndspolitiken mellan supermakterna och att detta samförstånd är en förutsättning för fortsatt avspänning i Europa.

1 S 0 vj e t u nio n e n s relationer till de egna bundsförvanterna och till Kina föreligger eller uppstår ibland problem. Sovjetunionen upprätthåller ett starkt militärt försvar vid gränsen till Västeuropa mot NATO och i Asien mot Kina. En strävan är också att vidmakthålla och befästa relationerna till bunds- förvanterna. Traditionellt harSovjetunionen alltid satsat påomfattande strids- krafter. f högre grad än många andra stater tycks Sovjetunionen alltjämt sträva efter att — trots växande materielkostnader— behålla hög numerär och kvalita- tivt hög nivå på stridskrafterna. Denna strävan. som under de sista åren bl. a.

'.Il

Prop. 1976/77:74 3

haravsatt resultat i form av modernisering av olika vapensystem. väntas bestå också framgent.

Senare års stora utbyggnad av de marina stridskrafterna visar att den sovje- tiska säkerhetspolitiska målsättningen numera också innefattar global militär närvaro för att kunna stödja egna utrikespolitiska strävanden. Den sovjetiska sjömakten utgören motvikt mot NATO påett av Västalliansen tidigare domi- nerat område.

Utvecklingen har under senare tid visat att den internationella politikens huvudfrågor för närvarande är förlagda till M e ] la n ös t e r n oc h Sö d - ra A fri k a. Detta betyder dock inte att förhållandena i ('fentraleuropa har förlorat sin betydelse. Det finns all anledning räkna med att vår världsdels centrala delar alltjämt kommer att spela en viktig roll i världspolitiken. Men i och med att ffera av de viktigaste stridsfrågorna mellan Öst och Väst har regle- rats. samtidigt som internationella ekonomiska problem — t. ex. tillgången på olja och andra råvaror— blirallt viktigare, förändras bilden. Genom att krisom- rådet har förskjutits söderut har stabiliteten i staterna kring Medelhavet kom- mit att utsättas för svårare prov än tidigare.

Många stater kring Medelhavet och Persiska viken förefaller vara mindre motståndskraftiga mot störningar än industriländerna i Västeuropa. Detta kan medföra att avspänningen mellan supermakterna i ökad omfattning kommer att sättas på prov i Medelhavsområdet. Men det kan också medföra att supermakterna. i medvetande om dessa risker. söker förfina de instrument som finns för s. k. kriskontrolf. Således kan ökad känslighet för störningar i balansen medföra ökad vaksamhet inför framtida konflikters spridnings- möjligheter.

Jag vill i sammanhanget erinra om att de råvarurika områden i södra Afrika där det finns vita minoritetsregimer (Sydafrika. Rhodesia och Namibia) till- drar sig allt större uppmärksamhet. De svåra motsättningarna inom regionen kan komma att skärpas. Direkt eller indirekt inblandning från stormakterna kan inte uteslutas i eventuella framtida konflikter. Dessa skulle därigenom kunna få omfattande konsekvenser. Aven om en spridning till Europa inte fö- refaller sannolik. delarjag försvarsutredningens uppfattning att problemkom- plexet noga bör följas.

Den strategiska betydelse som supermakterna tillmäter d et n o r (1 is k a o m r ä d et beror av deras maktpolitiska ambitioner och relationerna dem emellan. [ deras strategiska bedömningar ingår — under beaktande av det gemensamma intresset att undvika varje utveckling som kan leda till kärn- vapenkrig — deras föreställningar om hur en hypotetisk framtida konflikt skulle kunna utvecklas. den militärtekniska utvecklingen och den möjliga ekonomiska betydelsen av området.

Sovjetunionens marina stridskrafter bedöms ha behov av att i en kon- lliktsituation kunna påräkna fritt tillträde till Atlanten framför allt från Mur- manskområdet men även från Östersjön samt att skydda sitt eget operations-

Prop. 1976/77:74 36

område. NATO bedöms i en sådan situation utifrån egna försvarssynpunkter ha motsvarande behov av att förhindra det fria tillträdet. Detta är väsentliga skäl till att Nordkalotten 'med kringliggande områden och områdena kring Östersöiutloppen. har stor stratigisk betydelse. lntressemotsättningarna ifrå- ga om dessa områden bedöms bestå även i framtiden även om tyngdpunkten förskjuts till Nordkalotten och de omgivande havsområdena.

Den militära uppbyggnad som har skett på Kolahalvön under senare år har väckt uppmärksamhet ocksåi vårt land. Styrkeuppbyggnaden anses utgöra ett viktigt led i Sovjetunionens ambitioner att upprätthålla den strategiska balan- sen mellan supermakterna. Oavsett hur uppbyggnaden tolkas är det uppenbart att den är en del av hela Nordkalottkomplexct, vilket inrymmer intressemot- sättningar. som kan ge upphov till konflikter.

Några ekonomiska eller andra tillgångar. som vid en allvarlig kris skulle vara av så väsentlig betydelse för supermakterna. att de kan verka kon- fliktutlösande. bedöms inte finnas i Norden. Däremot kan både kända och nya naturtillgångar och andra resurser bli av värde för en angripare.

Den fortsatta allvarliga situationen i flertalet u t v 0 c kli n g s ! ä n de r och de totala biståndsinsatsernas otillräcklighet har medfört en intensifierad internationell diskussion om metoderna att komma till rätta med detta all- varliga problem. Kraven på en ny ekonomisk världsordning har vuxit sig allt starkare. En omställning mot en ny ekonomisk världsordning kommer emellertid att bli en lång och besvärlig process. Den nuvarande situationen kan. om den inte ändras. få allvarliga konsek venser i ett längre tidsperspektiv. Den kan ge upphov till konflikter mellan såväl industri- och utvecklingsländer som mellan utvecklingsländerna själva.

Vad gäller FN har de politiska hindren att uppnå kollektiv säkerhet lett till att världsorganisationens betydelse hittills främst har legat på det norm- skapande. det opinionsbildande och det fredsbevarande området. Bl. a. på det senare området har Sverige spelat en viss roll genom att bidra med särskilt utbil- dade militära förband och annan personal. Ävenom betydelsen i alladessa hän- seenden har varit begränsad. kan dock hävdas att världen utan FN troligen skulle vara ännu osäkrare och mindre fredlig än idag. Förutsättningarna för be— tryggande kollektiv säkerhet inom ramen fören universell. internationell orga— nisation och rättsordningsynesdock alltjämt vara avlägsna. Varje nation måste därföri sista hand själv ta ansvar för sin säkerhet.

Flertalet medlemsstater har deklarerat en vilja att stödja FN som politiskt freds- och samarbetsinstrument även framdeles. Under senare år har kunnat skönjas en breddning av FN:s roll från det rent politiska området till ett växande antal sektorer där den snabba utvecklingen inom teknik. vetenskap och kommunikationer har skapat nya möjligheter men också nya problem. Dessa har det gemensamt. att de i stor utsträckning kräver internatio-

Prop. 1976/77:74 37

nellt samarbete föratt kunna bemästras. Breddningen av FN:s roll kan bidra till att på längre sikt minska spänningarna i världen. '!

Hittills har n e d r us t n i n g 5 fö r handlingarna i huvudsak kon— centreratstill ABC-stridsmedlen. Risken förspridning av kärnvapen hari ökad grad blivit föremål för ytterligare förhandlingari internationella fora. Jag in- stämmeri försvarsutredningens bedömning att risken för kärnvapenspridning är ett av de allvarligaste internationella problemen. Energiska insatser måste även i fortsättningen göras för att hindra sådan spridning.

Supermakterna har ett särskilt ansvar när det gäller att hindra kärnva- penspridning. Deras fortsatta satsningar på utbyggnad av kärnvapen-.use- nalerna bidrar till uppfattningen att innehav av kärnvapen medför särskild prestige. Alla stater har rätt att kräva att supermakterna uppfyller de löften de har givit om effektiva åtgärder för att hejda kapprustningen och inleda ned- rustning på dctta område.

Givetvis måste också de konventionella stridsmedlen komma in i bilden om en verklig nedrustning skall nås. Möjligheterna till snara och väsentliga framsteg på detta område synes emellertid små. Forskning och utveckling av nya vapentyper fortsätter i snabb takt. Särskild uppmärksamhet tilldrar sig härvid de s.k. precisionsvapnen.

Den internationella situationen präglas av många spänningar som leder till fortgående rustningsansträngningar och upprustning även av fattiga län- der. Den omfattande och ökande vapenexporten till dessa länder har under se— nare år framstått allt tydligare.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att det torde vara föga sannolikt att strävandena efter rustningsbegränsning och nedrustning under nu över- skådlig tid kommer att leda till avgörande resultat. Misstroende mellan stater och inrikespolitiska faktorer gör förhandlingar om nedrustning svåra även om de flesta är överens om önskvärdheten av resultat på detta område. Inom möjligheternas ram Iiggerglobal rustningsbegränsning beträffande kärn- vapen och biologiska och kemiska stridsmedel. Även begränsade framgångar vad gäller rustningskontroll kan leda till en förstärkning av FN:s ställning och möjligheterattbiläggainternationellatvister. Sverige haralltsedantillkomsten av nedrustningskonferensen i Geneve år 1962 spelat en pådrivande roll i dess arbete. Idetta sammanhang kan framhållas att Sverige aktivt medverkat till be- slutet att en extra generalförsamling i FN helt ägnad nedrustning kommer att äga rum år 1978.

Supermakternas insikt om ett framtida krigs möjliga konsekvenser gör att de även i framtiden bedöms sträva efter att förhindra varje militär kon- frontation dem emellan. framför allt i Europa. Det faktum att störa militära styrkor står ständigt beredda mot varandra innebär dock riskeri samband med lokala konflikter. Supermakternas globala intressen och kamp om resurser in- nebär vidare att de kan bli indragna i utomeuropeiska konflikter som därmed kan trappas upp lokalt eller spridas till Europa.

Prop. 1976/77174 38 2.2.2 Inriktningen av säkerhetspolitiken

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara landets frihet och oberoende. Den kommer till uttryck i den alliansfria politiken. stödd av ett folkligt förankrat totalförsvar samt i strävandena att minska riskerna för krig och konflikter i världen.

Försvarsutredningen har övervägt och lämnat förslag till inriktning av säkerhetspolitiken. Jag ansluter mig i allt väsentligt till vad utredningen anför i dessa avseenden.

En värld i varaktig fred förutsätter respekt för varje nations självbestäm- manderätt.socialochekonomiskrättvisa.politisk avspänningoch militärned- rustning samt internationellt samarbete. En utveckling i sådan riktning kräver samlade globala insatser och kan inte förverkligas enbart genom nationella åt- gärder. Sveriges engagemang i det internationella fredsarbetet står inte i mot- satslörhållande till strävandena att stödja den svenska neutralitetspolitiken genom ett allsidigt sammansatt totalförsvar. En grundläggande förutsättning för att Sverige på olika sätt skall kunna verka för en bättre värld är givetvis att landets självständighet vidmakthålls.

Den svenska säkerhetspolitiken bör enligt försvarsutredningen

— bidra till en fredlig utveckling i världen genom att bl. a. söka undanröja konfliktorsaker.

— bidra till utjämning av motsättningar och till större förståelse mellan folken.

— bidra till att skapa en värld.däräven små stater kan hävda sina intressen. — bidra till att minska maktblockens intressen att dra in Sverige i even- tuella krig.

— redan i fred tillvarata våra intressen genom att slå vakt om den in- ternationella solidariteten,

— värna våra demokratiska friheter och rättigheter.

— förhindra eller lindra fredskrisers negativa verkningar. I detta syfte formas vår säkerhetsptäitik genom en samverkan mellan utrikespolitiken. försvarspolitiken. vår politik i internatit.>nella nedrustnings- frågor. handelspolitiken och biståndspolitiken.

Detta har kommit till uttryck i den av riksdagen år 1968 godkända och år 1972 bekräftade inriktningen av vår säkerhetspolitik som lyder.

Sveriges säkerhetspolitik. liksom andra länders. syftar till att bevara landets oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör därför vara att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet för att inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt. ekonomiskt. so- cialt. kulturellt och varje annat hänseende efter våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig ut- veckling.

Jag anser att denna inriktning alltjämt skall gälla. Jag bedömer att trots strävanden till avspänning kan krig i Europa inte uteslutas under nu över-

Prop. 1976/77:74 ' 39

blickbar tid. Inte heller sådana aggressiva påtryckningar eller andra yttringar av en maktpolitik. som utgår från hot om' krig. kan uteslutas. Men om stater eller områden i vår närhet skulle dras in i en konflikt mellan stormakts- blocken. behöver detta inte oundvikligen leda till att också Sverige dras in.

Vårt lantis möjligheteratt med bibehållen frihet och självständighet kunna stå utanför krig och allvarligare konflikter främjas även i framtiden bäst genomdcnalliansfria politiken som ärinriktad påattmöjliggöra neutralitetictt framtida krig.

Vår neutralitetspolitik är inte internationellt garanterad eller traktatbunden. Sverige har själv valt sin neutrala linje. Detta medför att trovärdigheten inte är avhängig av internationella garantier utan vilar på den politik som Sverige för och de försvårsförberedelser som vi redan i fred vidtar.

En väsentlig förutsättning för denna politik äratt omvärlden har förtroende för vår vilja och respekt för vår förmåga att orubbligt hålla fast vid den valda utrikespolitiska linjen. För att denna avsikt skall bli klart förstådd och respekterad krävs att politiken integörsberoende av tillfälliga faktorerutan förs med könsekvens och fasthet. Tilltron till denna vår vilja och förmåga att vid krig fullfölja den deklarerade politiken grundläggs redan i fred och påverkas av statsmakternas agerandeoch ställningstaganden. Vi harsamtidigt slagit fast att denna politik inte innebär att vi är beredda att acceptera några krav på åsiktsneutralitet.

Vår politik får inte skapa vare sig misstro eller förväntningar hos någon av stormakterna. Allra minst får den ge stormakterna någon grund för miss- tanken att svenskt territorium kan ställas till en annan makts förfogande och bilda Utgångsbas för angrepp.

Sådanainternationellabindningar—utrikespolitiska.ekonomiskaellerandra —vilkagörmöjligheten att iaktta neutralitetillusorisk kaninteaccepteras. Detta innebär. att vi inte kan delta i ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en grupp Stater med syfte att utforma gemensamma ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möjligheteratt gå med påen överflyttning av beslutanderät— ten från nationella till internationella organ. Ett nära och omfattande ekonom- iskt samarbete över gränserna är från många synpunkter önskvärt. Samtidigt som vi stråivarefter att fördjupa detta samarbete måste vi i vår säkerhetspolitik uppmärksamma riskerna för att ett alltför starkt beroendeförhållande kan ut- nyttjas för att kräva politiska och militära fördelar.

En fullständig nationell handlingsfrihet ärinte möjlig. Maktförhållanden i omvärlden och det internationella samarbetet. inte minst i ekonomiska frågor sätter gränser för oberoendet.

Den svenska säkerhetspolitiken är trovärdig och realistisk när den tillsam- mans med andra säkerhetspolitiska medel byggs upp och genomförs med stöd av ett allsidigt uppbyggt totalförsvar. Som medlem av Förenta nationerna har Sverige anslutit sig till FN-stadgans principer. Dessa stadfäster nationernas Ii- kaberättigande och självbestämmanderätt samt rätten till självförsvari händel— se av väpnat angrepp.

Prop. 1976/77:74 40

Jag instämmer i försvarsutredningens uttalande att Sverige i ökad ut- sträckning bör medverka till att påverka den internationella utvecklingen i riktning mot ökad allmän säkerhet. Sverige eftersträvarökad respekt för varje nations frihet och självbesrämmanderätt. Vi verkar även för social och eko- nomiskrättvisa.politiskavspänning.militärnedrustningsamtomfattandeoch förtroendefullt samarbete över gränserna. En värld i varaktig fred kan endast förverkl igasom dessasträvanden förblirstarka. Varje steg mot en ökad interna- tionell säkerhet främjaräven våra säkerhetspolitiska syften.

Genom vår neutralitetspolitik har vi speciella förutsättningar att delta i FN:s fredsbevarande verksamhet. Sverige har också anlitats i de flesta fall då FN ingripit i fredsbevarande syfte. Vi har bidragit med övervak- ningspersonal. observatörer. tekniker och militär trupp. Svenskar har använts som medlare samt intagit framskjutna positioner inom FN:s styrande organ.

Sverige bör även bidra till att stärka och utveckla den internationella rättsordningen. På många viktiga områden är existensen av entydiga rättsliga regler för umgänget mellan stater och folk ägnad att minska riskerna för motsättningar och att underlätta lösningen av uppkomna tvister. Särskilt för små stater är det av vikt att rättssystemet utvecklas och respekteras.

Vår utrikespolitik och vårt totalförsvar spelar en viktig roll för att vid- makthålla stabiliteten i det nordiska området. Sveriges alliansfria ställning förhindrar att maktblocken här ställs direkt mot varandra. För båda blocken är Norden ett flankområde inom vilket positionsförändringar kan påverka den i Europa rådande balanssituationen. Väsentliga försvagningar av det svenska försvarets styrka i förhållande till omvärlden skulle kunna rubba stabiliteten och balansen i Nordeuropa.

En fastoch konsekvent utrikes-och försvarspolitik främjardärför freden och stabiliteten i norra Europa. Det torde även ligga i andra länders intresse att den- na politik fullföljs.

Den svenska försvarspolitiken syftar bl.a. till att försvaret vid en konflikt i Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan styrka. sammansättning och beredskap att hot. påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte av någon kan bedömas lönsamt. Totalförsvaret hari så fall den önskade fredsbevarande för- mågan.

Försvarspolitiken hör även i fortsättningen utgå från att en maktbalans råder mellan stormaktsblocken. Denna bidrar bl.a. till att stormakternas styrkor vid ett eventuellt krig i allt väsentligt binds mot varandra. De resurser som kan disponeras för anfallsföretag mot sekundära mål utan omedelbart strategiskt intresse —som t. ex. Sverige — är begränsade. Vår försvarsplanering utgår därför från sådana situationer. i vilka stormaktsblockens mål och re- sursinsats vid angrepp mot Sverige är begränsade i förhållande till deras övergripande säkerhetspolitiska mål och deras resurser.

Tilltron till vår neutralitetspolitik kräver att omvärlden är övertygad om att Sverige i händelse av en konflikt kommer att fullfölja den deklarerade

Prop. 1976/77:74 41

politiken. Totalförsvaret måste därför ha en sådan styrka och sammansätt- ning att en presumtiv angripare, inte till följd av brister i detta, misstror allvaret bakom vår deklarerade politik. Förberedelser och överläggningar syftande till militär samverkan med andra stater är helt uteslutna. Det mi- litära försvaret måste vidare vara så utformat att dess uteslutande defensiva syfte — försvar av det egna landet — klart framgår. Det kan därigenom inte av någon uppfattas som ett hot.

Anskaffningen av för försvaret väsentlig materiel får inte ske så att Sverige kommer i en beroendeställning till andra länder av sådan art att den kan utnyttjas för påtryckningar eller så att vi i en krissituation står utan viktig materiel.

Vårt totalförsvar är ett uttryck för vår vilja att slå vakt om nationens säkerhet och oberoende. Totalförsvaret är därför en hela folkets angelägenhet och bygger på att varje medborgare efter förmåga bidrar till landets försvar.

Kombinationen av en fast, förtroendeingivande utrikespolitik och ett starkt totalförsvar inger omvärlden respekt för Sveriges neutralitetsvilja och förmåga att stå emot påtryckningar eller andra aggressiva handlingar. Det måste stå klart för alla, att vi menar allvar med vår neutralitet och att vi målmedvetet skapar sådana försvarsresurser, som ingen kan bortse från i ett kris- eller krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut är ett uttryck för denna målmedvetenhet.

2.3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om säkerhetspolitiken.

Prop. 1976/77:74 42

3. Totalförsvarets fortsatta utveckling. gemensamma grunder

3.1 1974 års försvarsutredning

Försvarsutredningen anger de gemensamma grunder som enligt utred- ningen bör vara styrande för totalförsvarets fonsatta utveckling. Dessa bör enligt utredningen vara att den svenska säkerhetspolitiken för att vara tro- värdig och realistisk måste — vid sidan av andra säkerhetspolitiska medel — stödjas av ett tillräckligt starkt totalförsvar. Hot av flera olika typer kan riktas mot oss. Totalförsvaret måste därför vara allsidigt sammansatt. Sådana brister i totalförsvaret, vilka skulle kunna tolkas som avsikt att söka hjälp. får inte förekomma. Totalförsvaret skall enligt försvarsutredningen ha sådan styrka. sammansättning och beredskap samt vara så väl förberett för krig att ett angrepp mot Sverige skulle fordra så stora resurser och uppoffringar samt ta så lång tid att de fördelar en angripare kan vinna med angreppet inte rimligen kan bedömas värda insatserna. Därigenom blir vårt försvar krigsavhållande vid konflikter och i vidare mening ett viktigt stöd för vår säkerhetspolitik.

Nordkalottområdet och Östersjöutloppen är och bedöms av utredningen även framgent komma att vara de strategiskt mest betydelsefulla områdena i Norden. Även Gotlands betydelse bör uppmärksammas.

Försvarsutredningen anför att vårt land inte innehåller områden av pri- män strategiskt intresse för stormaktsblocken. Kontrollen av sådana om- råden i vår närhet förutsätter inte nödvändigtvis kontroll av svenskt område. Däremot kan svenskt territorium beröras i samband med operationer som syftar till att nå kontroll över områden på Nordkalotten. Skandinaviens väst- kust och vid Östersjöutloppen. vilka är viktiga för stormaktsblocken. För vårt vidkommande kan därvid främst norra och södra Sverige samt väst- kusten komma att beröras av sådana operationer. En angripare kan även tänkas sträva efter en utvidgad kontroll över vårt land. Därvid kan Mel- lansverige. Gotland och andra delar av landet komma att bli viktiga mål. Beroende på angriparens syften kan de militära operationerna medföra sam- tidiga angrepp mot vårt land i flera än en riktning.

Totalförsvaret bör enligt utredningen vara så uppbyggt och organiserat att det är en hela folkets angelägenhet. Framtida krig och kriser kommer på olika sätt att beröra hela samhället och hela befolkningen. "Därav följer enligt utredningens mening att totalförsvaret och dess olika delar skall be- traktas som delar av samhället och att man bör eftersträva att öka sam- ordningen mellan totalförsvarets olika funktioner i samhället. Utredningen bedömer att samordning mellan bl. a. militära och civila funktioner kan

Prop. l976/ 77:74 43

utvecklas ytterligare inom många områden. Härigenom kan man förbättra eller bibehålla effekten till oförändrade eller lägre kostnader för samhället. Att ett ansvar i fred om möjligt bör behållas även i krig bör vara grund- läggande för försvarsplaneringen. | den svåra situation då samhället skall ställas om för kris eller krig måste ändringar i ledningstörhållanden. or- ganisation och arbetssätt undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Ett mer kontinuerligt ansvar vid övergång till krigsorganisation skulle enligt utredningens mening även bidra till att ytterligare befästa totalförsvarsidens förankring i samhället.

Det är av största betydelse att varje medborgare allt efter sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar. Detta tillgodoses enligt utred- ningen bäst om vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den allmänna värnplikten. civilförsvarsplikten och andra former för tjänstgöringsskyldig- het. De olika folkrörelserna är av stor betydelse för att ytterligare förankra totalförsvarsidén i samhället. Inte minst bör framhållas de insatser som görs i de olika frivilliga försvarsorganisationerna. Olika former av obligatorisk och frivillig tjänstgöring ger en god personaltillgång för vår krigsorganisation och säkerställer totalförsvarets behov av kunnig personal.

Försvarsutredningen framhåller att de geografiska förhållandena ger goda förutsättningar för att effektivt försvara vårt land. Samhällsutvecklingen leder till förändringar inom många områden. I många avseenden medför detta att sårbarheten ökar och i andra att grunden för ett effektivt försvar förbättras. Försvarsutredningen understryker vikten av att våra gynnsamma försvarsbetingelser noga utnyttjas och att hänsyn tas i samhällsplancringen även till totalförsvarets behov.

Av de olika hot mot vår nationella säkerhet som vi kan komma att utsättas för ställer ett militärt angrepp de största kraven. Enligt utredningens mening är därför försvar mot militärt angrepp en viktig utgångspunkt för total- försvarsplaneringen. Totalförsvarets främsta syfte är att verka fredsbeva- rande. bl.a. genom att vid konflikter verka avhållande mot olika former av angrepp. Om ett angrepp trots detta inleds bedömer utredningen det vara av avgörande betydelse att inledningsvis disponera sådana resurser. främst militära. att totalförsvaret så långt möjligt hinner ställas om för krig innan angriparen kan föra över betydande styrkor till svensk mark. Eftersom en sådan omställning tar tid fordras att vi får förvarning om angreppet så att vi inte drabbas av ett överraskande angrepp.

I enlighet med den målsättning utredningen föreslagit för totalförsvaret skall strävan vara att i det längsta förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. Detta fordrar enligt utredningens mening att försvaret skall kunna föras med tyngdpunkten i kust- och gränsområdena med fullt ut- nyttjande av våra gynnsamma försvarsbetingelser. Det går emellertid inte att bortse från risken att en angripare lyckas tränga långt in i vårt land. Därför måste. om vi inte lyckas hejda angriparen. ett effektivt och uthålligt

Prop. 1976/77:74 44

motstånd kunna göras i organiserade former i varje del av landet. Detta gäller även inom de delar angriparen har tagit. Alla möjligheter skall därvid utnyttjas att ta tillbaka tagna delar av landet. Ett sådant sätt att genomföra försvaret tillgodoser vår strävan att landet skall fortleva som fri nation. För detta är statsledningens handlingsfrihet av avgörande betydelse. För- svarsutredningen bedömer att vi av dessa skäl måste vara beredda att föra ett för angriparen förlusthringande krig under lång tid.

Det är av stor betydelse att vi för att kunna fullfölja vår utrikespolitiska linje i situationer som innebär avspärrning har sådana tillgångar av för- nödenheter och sådan produktionskapacitet inom landet att nödvändig för- sörjning kan upprätthållas. Det är därför enligt utredningen nödvändigt att särskild uppmärksamhet ständigt ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv. Målet bör vara att behålla sådan produktionskapacitet som är av särskild betydelse för vårt oberoende och för uthålligheten vid avspärrning och krig. Fredstida produktionskapaeitet måste behållas inom viktiga försörjnings- områden för att klara folkförsörjningen i vid mening. Därutöver måste en produktionsomställning förberedas och flera typer av förnödenheter bered- skapslagras. l situationer av här angivet slag kan avsiktliga eller oavsiktliga kränkningar av svenskt territorium och luftrum liksom störningar av svensk sjö- och flygtrafik förväntas. Det är därför av stor betydelse att vi disponerar sådana resurser att kränkningar kan förhindras eller avvisas och vår sjö- och flygtrafik kan skyddas.

Försvarsutredningen har studerat och övervägt den roll icke-militärt mot- stånd, s. k. civilmotstånd. skulle kunna tilldelas inom vår säkerhetSpoIitik. Utredningen har därvid funnit att om vi medvetet avstår från att förbereda ett väpnat försvar torde detta i omvärlden tolkas som bristande vilja att hävda självständigheten. Den deklarerade utrikespolitiken skulle inte längre framstå som trovärdig. En klar slutsats är därför att civilmotstånd inte kan utgöra något hållbart alternativ till militärt försvar. Utredningen vill emel- lertid inte utesluta att även icke-militärt motstånd kan ge värdefulla bidrag i det samlade motståndet t.ex. vid ockupation. Det skttllc både kunna göra det svårare för en angripare att behärska eller utnyttja landet och förorsaka honom höga politiska kostnader.

Vår standard när det gäller forskning. utveckling och produktion ger oss goda möjligheter att förse totalförsvaret med tekniskt kvalificerad materiel. Försvarsutredningen anser att stor betydelse måste tillmätas möjligheterna att disponera kapacitet för att utveckla och producera sådan materiel inom landet. Om dessa möjligheter skall finnas behövs kontinuerliga och stabila beställningar av utveckling och produktion. En'sådan stabilitet är även en samhällsekonomisk fördel. Försvarsutredningen anför emellertid att den är medveten om att det av olika skäl kan vara svårt att behålla den nuvarande bredden på den inhemska utvecklingskapacitetcn i framtiden. Främst berörs flygplan-, robot- och elektronikindustrin. För övriga områden

Prop. 1976/77:74 45

bedömer tttredningen förutsättningarna för fortsatt utveckling och produk— tion som gynnsamma.

Försvarsutredningett har även behandlat frågan om överraskande angrepp. För att våra försvarsliirberedelser skall vara meningsfulla fordras att to- talförsvaret vid ett angrepp hinner ställas om för krig. Vi utgår ifrån att ett angrepp på Sverige föregås av politiska och militära förändringar i vår närmaste omvärld. för att dessa skall uppfattas i tid behövs enligt för— svarsutredningens mening en effektiv underrättelsetjänst. Därigenom kan vår insatsberedskap i fred hållas låg. En hög mobiliserings- och krigsor- ganiseringsberedskap samt ett administrativt system som gör stegvisa be- redskapshöjningar möjliga behövs emellertid för totalförsvaret. Beredskap för insats mot kränkningar av vårt territorium och luftrum måste konti- nuerligt upprätthållas i fredstid.

Försvaret bör inte utformas för en situation där en angripare i full ut- sträckning utnyttjar ABC-stridsmedel mot oss. Skyddet mot sådana strids- medel bör enligt försvarsutredningen liksom hittills inriktas på sådana åt- gärder som gör fortsatt motstånd möjligt trots insats mot oss av enstaka kärnladdningar eller av bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel i begränsad omfattning. De särskilda kostnaderna för dessa åtgärder skall emellertid vara måttliga. Verkningarna i Sverige i de fall sådana stridsmedel sätts in i omvärlden bör kunna begränsas.

Den osäkerhet som är förenad med bedömningar av bl.a. framtida sä- kerhetspolitisk och vapenteknisk utveckling medför enligt försvarsutred- ningens mening dels en risktagning med hänsyn till de svåraste situatio- nerna. dels ett behov av handlingsfrihet när vårt framtida totalförsvar pla- neras och utvecklas. Denna handlingsfrihet måste rymma möjligheter att ändra sammansättningen av totalförsvaret. inriktningen av totalförsvarets olika delar och totalförsvarets styrka. Totalförsvarets" krigsorganisation bör vara utformad med hänsyn till de möjligheter som finns att öka dess styrka och uthållighet genom förbättrad utbildning samt genom att tillföra materiel. anläggningar och förnödenheter. En bibehållan handlingsfrihet förutsätter att resurser kontinuerligt sätts av för forskning och utveckling samt för att behålla produktionskapacitet inom landet. Försvarsutredningen vill i det- ta sammanhang peka på betydelsen av att åtgärder vidtas i fred för att göra det möjligt att öka produktionen inom de områden där betydelsefulla resultat kan uppnås inom rimlig tid. Försvarsutredningen understryker emel- lertid att det stöd för säkerhetspolitiken som totalförsvaret utgör represen- teras endast av den organisation och det innehåll som finns vid varje tid- punkt. Alla möjligheter att förbereda förstärkning av totalförsvaret skall emellertid tas tillvara i planering och löpande verksamhet.

Under en lång följd av år har det rätt stor enighet i vårt land om sä- kerhetspolitikens inriktning liksom om behovet av ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar. Detta har bl.a. inneburit att enighet har rått om att

Prop. 1976/77:74 46

årligen sätta av en avsevärd del av samhällsresurserna lör försvarsändamål. Fleråriga planeringsramar för försvaret ger stabilitet åt försvat'splaneringen. Försvarsutredningen tillmäter det förhållandet att försvarspolitiken vilar på ett brett folkligt stöd stor betydelse.

Försvarsutredningen har tidigare konstaterat att totalförsvaret måste vara allsidigt sammansatt. En balanserad sammansättning uppnås inom ramen för de ekonomiska resurser totalförsvaret disponerar genom noggrann av- vägning mellan och inom totalförsvarets olika delar. Utredningen har konsta- terat att ett militärt angrepp i form av invasion utgör det allvarligaste hotet mot vår säkerhet. I en sådan situation kommer det militära försvaret att åläggas den tyngsta uppgiften. Det militära försvaret måste därför utgöra den dominerande delen i totalförsvaret. De olika totalförsvarsgrenarna är beroende av varandra. Övriga totalförsvarsgrenar måste på grund av krigets krav anpassas till hur det militära försvaret är avsett att verka i krig.

Tänkbara angreppssituationer. den vapentekniska utvecklingen och risken för att hela landet i ökad omfattning kommer att beröras av stridshandlingar ställer krav på civilförsvaret. Detta bör enligt försvarsutredningen inriktas på att ge befolkningen skydd mot konventionella stridsmedel och skäligt skydd mot bl.a. radioaktiv strålning vid bostäder och arbetsplatser inom särskilt hotade områden.

Utvecklingen i vårt samhälle medför i många avseenden en ökad käns— lighet i samhället för störningar. Denna utveckling är i sina huvuddrag in- ternationell och kan medföra att ekonomiska åtgärder i ökad grad utnyttjas för att lösa konflikter. Med hänsyn till detta bedömer försvarsutredningen att ökad uppmärksamhet måste ägnas sådana åtgärder som säkerställer nöd- vändig försörjningsförmåga vid avspärrning under relativt lång tid. Även förmåga att motstå stridshandlingar och förlust av väsentliga produktions- resurser bör ingå i målen för vår försörjningsberedskap.

Försvarsutredningen anger att övrigt totalförsvar bör inriktas enligt de av utredningen angivna allmänna principerna. Flera av funktionerna fordrar endast mycket begränsade ekonomiska resurser för beredskapsåtgärder. To- talförsvarets styrka vilar ytterst på medborgarnas vilja att försvara landets frihet och oberoende. Psykologiskt försvar intar därför enligt utredningen i flera avseenden en särställning. En funktion som utredningen också anser måste ägnas ökad uppmärksamhet är sjukvården i krig och under avspärr- ning.

Till lörsvarsutredningens förslag har fogats vissa reservationer. Dessa åter- ges underavsnittet4.l.4.

Prop. l976/77z74 47

3.2. Föredraganden

Jag vill inledningsvis anföra att jag i allt väsentligt ansluter mig till de förslag till gemensamma grunder för totalförsvarets fortsatta utveckling som försvarsutredningen har lämnat. För att den svenska säkerhetspolitiken skall vara trovärdig och realistisk måste den. som statsministern redan har berört — vid sidan av andra säkerhetspolitiska medel — stödjas av ett tillräckligt starkt totalförsvar. Om vi skall kunna avvisa hot och påtryckningar av skilda slag krävs att totalför5varet är allsidigt sammansatt. Det innebär att sådana brister i totalförsvaret inte kan accepteras. vilka skulle kunna tolkas som Vi hade för avsikt att i en hotande situation söka hjälp. Totalförsvaret skall ha sådan styrka. sammansättning och beredskap samt vara så väl förberett för krig att angrepp mot Sverige skulle kräva så stora resurser och upp- offringar samt ta så lång tid att de fördelar en angripare kan vinna med angreppet inte rimligen kan bedömas värda insatserna. Jag anser att så ut- format blir vårt försvar krigsavhållande vid konflikter och ett viktigt stöd för vår säkerhetspolitik.

Vårt land innehåller inte områden av primärt strategiskt intresse för stor- maktsblocken. Kontrollen av sådana områden i vår närhet förutsätter inte nödvändigtvis kontroll av svenskt område. Däremot kan svenskt territorium beröras i samband med operationer som syftar till att nå kontroll över för stormaktsblocken viktiga områden på Nordkalotten. Skandinaviens västkust och vid Östersjöutloppen. För vårt vidkommande kan därvid främst norra och södra Sverige samt västkusten komma att beröras av sådana Operationer. En angripare kan även tänkas eftersträva en utvidgad kontroll över vårt land, varvid Mellansverige. Gotland och andra delar kan komma att bli viktiga mål. Beroende på angriparens syften kan de militära operationerna medföra samtidiga angrepp mot vårt land i flera än en riktning.

Totalförsvaret bör vara så uppbyggt att det är en hela folkets angelägenhet. En grundläggande förutsättning för detta är enligt min mening att varje medborgare allt efter sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar. Jag ansluter mig till utredningens bedömning att detta bäst tillgodoses om vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den allmänna värnplikten. civilförsvarsplikten och andra former för tjänstgöringsskyldighet. [samman- hanget finner jag det angeläget att understryka den stora betydelse som de olika folkrörelserna har för att förankra totalförsvarsidén i samhället. Inte minst bör framhållas de insatser som görs i de olika frivilliga försvars- organisationerna. Jag anser i likhet med utredningen att den obligatoriska och frivilliga tjänstgöringen skapar förutsättningar för en god personaltillgång för vår krigsorganisation och säkerställer totalförsvarets behov av kunnig personal.

Prop. 1976/77:74 48

Framtida krig och kriser kommer t allt större utsträckning att på olika sätt engagera hela samhället och hela befolkningen. Härav följer att de olika totalförsvarsgrenarna måste ses som delar av samhället. Enligt min mening bör det därför vara en strävan att öka samordningen mellan totalförsvarets olika funktioner i samhället. l likhet med utredningen bedömer jag att in- tegration och samordning mellan bl. a. militära och civila funktioner kan utvecklas ytterligare.

1 den svåra sitaution som uppstår om samhället skall omställas för kris eller krig måste så långt möjligt undvikas ändringar i ledningsförhållanden. organisation och arbetssätt. En grundläggande princip för all försvarspla- nering bör därför vara att ett ansvar i fred för viss verksamhet bör följas av motsvarande ansvar i krig. om verksamheten då skall fortgå. Denna princip bidrar även till att ytterligare befästa totalförsvarsidens förankring i samhället.

De geografiska förhållandena i vårt land ger enligt min mening goda betingelser för att genomföra ett effektivt försvar. Samhällsutvecklingen leder till förändringar inom många områden och får därmed också kon- sekvenser för försvarsplaneringen. l många avseenden ökar vår sårbarhet. i andra förbättras grunden för ett effektivt försvar. Jag anser i likhet med försvarsutredningen att det är betydelsefullt och nödvändigt att våra gynn- samma försvarsbetingelser noga tas till vara samt att hänsyn tas i sam- hällsplaneringen även till totalförsvarets behov.

Försvarets planering med hänsyn till risken för att ABC-stridsmedel kan komma att insättas mot oss har behandlats av försvarsutredningen. Ut- redningens syn överensstämmer med den grundsyn på dessa frågor som fastställdes av statsmakterna år 1968 och som bekräftades i 1972 års för- svarsbeslut. Jag ansluter mig till vad utredningen anför. [ huvuddrag innebär det att åtgärder med hänsyn till risk för kärnvapenkrig bör övervägas ut- gående från bedömningen att stormakterna vid ett krig i Europa åtminstone inledningsvis för detta med konventionella stridsmedel i syfte att finna en bas för förhandlingar. Motiv för endera parten att i ett sådant krig insätta kärnvapen skulle kunna uppkomma i en situation där valet står mellan underkastelse och en upptrappning av kriget. Genom en begränsad insats av kärnvapen — begränsad såväl i fråga om antal. storlek som val av mål — kan en part då markera en stark beslutsamhet till fortsatt motstånd och uppmana till en lösning av konflikten genom förhandlingar. Skulle dessa misslyckas kan kärnvapen sättas in i större skala. De sekundära verkningarna därav i vårt land bör kunna begränsas genom olika skyddsåtgärder.

Jag delar försvarsutredningens mening att våra möjligheter att påverka kärnvapentröskeln är begränsade. Den bestäms huvudsakligen av åtgärder inom stormaktsblocken. Skulle Sverige anfallas när kärnvapen redan har satts in i stor skala i krig i omvärlden. kan man inte räkna med någon återhållsamhet mot svenskt område. I en sådan situation måste ansträng- ningarna koncentreras på att begränsa krigets verkningar och öka befolk- ningens möjligheter att överleva.

Prop. l976/77:74 49

Åtgärder med hänsyn till risk för. krig med bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel bör övervägas mot bakgrund av att användningen av dessa har förbjudits genom olika internationella avtal. Den starkaste rest- riktionen mot användningen av dem i ett krig mellan stormaktsblocken torde vara risken för repressalier mot en kanske dåligt skyddad civilbe— folkning.

Mot denna bakgrund bör enligt min mening planeringen av åtgärder för att avhålla från angrepp mot Sverige i första hand avse angrepp med kon- ventionella stridsmedel. Skydd mot ABC-stridsmedel bör som hittills itt- riktas på sådana åtgärder som gör det möjligt att fortsätta försvaret trots insats mot oss av enstaka kärnladdningar eller bakteriologiska (biologiska) eller kemiska stridsmedel i begränsad omfattning. [ likhet med försvars- utredningen anserjag dock att de särskilda kostnaderna för dessa åtgärder bör vara måttliga.

Ett militärt angrepp ärdet allvarligaste hotet mot vår nationella säkerhet och ställer de största kraven på totalförsvaret. Därför måste enligt min mening för- svar mot militärt angrepp utgöra den viktigaste utgångspunkten för planering- en av detta.

Skulle vi bli angripna skall strävan vara att i det längsta förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. Denna målsättning innebär enligt min mening att försvaret med fullt utnyttjande av våra gynnsamma lör- svarsbetingelser skall kunna föras med tyngdpttnkten i gräns- och kustom- rådena. Jag ansluter mig till försvarsutredningens bedömning att det dock inte går att bortse från risken att en angripare kan lyckas tränga in på djupet av vårt land. Vi måste därför. om vi inte lyckas hejda angriparen. enligt min mening kunna göra effektivt motstånd i organiserade former i varje del av landet. även inom delar som tagits av angriparen.varvid alla möjligheter skall utnyttjas att återta tagna delarav landet. Ett sådant sätt att genomföra för- svaret torde ge oss de största förutsättningarna attbestå som fri nation. Vi måste därför vara beredda att föra ett för angriparen förlusthringande krig under lång tid.

Försvarsutredningen har studerat och övervägt den roll icke-militärt mot- stånd. s.k. civilmotstånd. skulle kunna tilldelas inom ramen för vår sä- kerhetspolitik. Utredningen har därvid funnit att om vi medvetet avstår från att förbereda ett väpnat försvar torde detta i omvärlden tolkas som bristande vilja att hävda självständigheten. Den deklarerade utrikespolitiken skulle inte längre vara trovärdig. Jag delar utredningens mening och vill i likhet med utredningen understryka att en klar slutsats därför är att civilmotstånd inte kan utgöra något alternativ till militärt försvar.

För att våra försvarsförberedelser skall vara meningsfulla fordras att vi vid ett angrepp inledningsvis disponerar resurser — främst militära — så att totalförsvaret i största möjliga utsträckning hinnerställa om för krig. innan an- griparen har hunnit överföra avgörande styrkor till svensk mark. Vi utgår från

Prop. 1976/77:74 50

att ett angrepp påSverige föregås av politiska och militära förändringar i vår när- masteomvärld.som kan geoss förvarning. Förattdessa förändringarskall kun- na uppfattas i tid erfordras en allsidig underrättelsetjänst. Jag vill särskilt fram- hålla att Sverige — med sin inriktning mot neutralitet och utan stående styrkor — har större anledning än många andra länder att noggrant följa utvecklingen i omvärlden. Genom en effektiv underrättelsetjänst skall alla möjligheter till förvarning tas till vara. Härigenom kan insatsberedskapen under normala för- hållanden hållas relativt låg. För att vi skall kunna utnyttja den möjliga förvar- ningen krävs dock enligt min mening att totalförsvaret har en hög mobilise- rings- och krigsorganisationsberedskap samt ett administrativt system som möjliggör att beredskapshöjningar kan anpassas till den rådande situationen. Den administrativaberedskapen påalla nivåeri det fredstida samhället äravgö- rande för våra möjligheter att i tid vidta erforderliga försvarsåtgärder. Det är också viktigt med smidiga former för beslut om ändringari beredskapen så att inte nödvändiga åtgärder försenas på grund av omständliga beslutsprocesser.

Hänsyn måste också tas till risken för överraskande angrepp. Därmed avses ett angrepp som inleds innan vårt försvar är färdigmobiliserat. Till- gången på militära styrkor och transportmedel i omvärlden innebär att det rent tekniskt finns förutsättningar för ett angrepp utan omfattande förbe- redelser. Försvaret måste därför. för att verka avhållande även mot över- raskande angrepp. också innehålla snabbt tillgängliga flyg- och sjöstridskrafter liksom snabbt mobiliserbara markstridskrafter och hemvärn. Det är vidare av stor betydelse att ledningssystem.liksom så långt möjligt övriga samhällsfunk- tioner. byggs upp decentraliserat för att på så sätt minska risken för att vår mot- ståndsförmåga bryts genom punktvisa angrepp.

Jag anser i likhet med utredningen att under normala fredsförhållanden. då insatsberedskapen somjag tidigare har anfort bör kunna hållas låg. måste sådan beredskap ändock upprätthållas att kränkningar av vån territorium kan avvi- sas.

Vid krig i vårt närområde då vi är neutrala måste åtgärder vidtas. så att krigförande parter inte utan stora insatser kan skaffa sig fördelar genom att utnyttja svenskt territorium. I överensstämmelse med de förpliktelser som åligger en neutral stat skall Sverige. om en krigförande kränker eller försöker kränka svenskt territorium. motverka detta med tillgängliga medel. I situationer av här angivet slag kan avsiktliga eller oavsiktliga kränkningar av svenskt territorium och luftrum förväntas liksom störningar av svensk sjö- och flygtrafik. Det är därför av stor betydelse att vi disponerar sådana resurser att kränkningar kan förhindras eller avvisas och att vår sjö- och flygtrafik kan skyddas. Jag vill också i likhet med utredningen framhålla att det militära försvaret skall förhindra att svenskt territorium blir skådeplats för krigshandlingar mellan främmande makter. bas för deras militära ope- rationer eller genomgångsområde för trupp och materiel. I en situation då

Prop. 1976/77:74 51

krig pågår i vårt närområde ställer neutraliteten stora. krav på försvaret. Jag bedömer att stora delar av vårt totalförsvar då måste mobiliseras. En akut konflikt i Europa bedöms.somjagtidigare haranfört. kommaatt fö- regås av en period av stigande spänningar. lokala kriser och successivt ökade störningar i världshandeln. [ samband med krig i vår omvärld kan vår utrikes- handel heltellerdelvis tvingas att upphöra. Försvarsutredningen anför härvid- lag.att för att vi skall kunna fullfölja vår utrikespolitiska linje i situationer som innebär hel eller delvis avspärrning av utrikeshandeln. är det av stor betydelse att vi inom landet har sådana tillgångar på förnödenheter och produktionska- pacitetatt nödvändigförsörjning kan upprätthållas. Storuppmärksamhetmåste därför fortlöpande ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv i syfte att behålla så- dan produktionskapacitet som är av särskild betydelse för vårt oberoende och för uthålligheten vid avspärrning och krig. För folkförsörjningen i vid mening måste fredstida produktionskapacitet behållas inom viktiga försörjningsområ- den. Därutöver måste förberedelser för produktionsomställning göras och be- redskapslagring genomföras av flera typer av förnödenheter. Jag kan i stort an- sluta mig till utredningens förslag. Jag vill emellertid också framhålla att för— sörjningsberedskapen ytterst vilar på det fredstida sam hället och den inneboen- de styrkan hos det svenska näringslivet. Totalförsvaret bör också innefatta åtgärder för att minska konsekvenserna av fredskriser. Dessa avser sådana lägen då normal fredsstandard inte kan upprätthållas i produktion. sysselsättning. export och konsumtion på grund av importbortfall av en eller flera försörjningsviktiga varor utan att det är krig eller krigsfara i vår nära omvärld. Fredskriser bör i planeringen skiljas från sådana knapphetssituationer. konkurrenssituationer och handelsstruk- turomvandlingar som är ständigt återkommande i det internationella han- delsutbytet. De bör också skiljas från situationer där kriser och konflikter föranleder medvetna åtgärder selektivt riktade mot Sverige med syfte att uppnå politiska fördelar gentemot oss. Ambitionsnivån när det gäller att möta fredskriser bör vara att så långt möjligt upprätthålla normal freds- standard samt att undvika störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Fredskriser kan orsakas dels av relativt lokalt bundna krig eller konflikter som berör råvaruproducerande länder eller viktiga transportleder. dels av vissa råvaruproducerande länders medvetna begränsning av utbudet av varor t.ex. i syfte att utöva politiska påtryckningar.

Om vi i en fredskris skulle utnyttja resurser. anskaffade för att möta avspärrningar eller krig. skulle förmågan att uppfylla vårt säkerhetspolitiska mål nedgå. En särskild planering för fredskriser svarar således mot både näringspolitiska och säkerhetspolitiska krav.

Den osäkerhet som är förenad med bedömningar av bl. a. framtida sä- kerhetspolitisk och vapenteknisk utveckling medför ett behov av handlings- frihet vid planering och utveckling av vårt framtida totalförsvar. Denna

Prop. l976/77:74 52

handlingsfrihet måste innehålla möjligheter att ändra sammansättningen av totalförsvaret. inriktningen av totalfifusy'arets olika delar och totalför- svarets styrka. Totalförsvarets krigsorganisation bör vidare vara utformad med hänsyn till de möjlighetersom föreligger att vid behov öka dess styrka och uthållighet genom förbättrad utbildning samt genom tillförsel av materiel. an- läggningar och förnödenheter. En bibehållen handlingsfrihet förutsätteratt re- surser avsätts kontinuerligt för forskning och utveckling samt för att behålla viktig produktionskapacitct inom landet.

Försvarsutredningen harstuderat möjligheternaatt inom en tidsrymd av två åroch undervissa förutsättningarökadeolika totalförsvarsdelarnas styrka. Ut- redningen anför. ochjag delar den slutsatsen. att endast mycket begränsad ök- ningav styrkan är möjlig under den angivna tiden. Försvarsutredningen pekar dock i detta sammanhang på betydelsen av att åtgärder vidtas i fred föratt möj- liggöra forcerad produktion inom de områden där betydelsefulla resultat kan uppnås inom rimlig tid. Jag anser det viktigt att i planeringen och den löpande verksamheten alla möjligheter tas till vara att förbereda snabb för- stärkning av totalförsvaret. Jag vill emellertid även i likhet med försvars- utredningen understryka att det stöd för säkerhetspolitiken som totalför- svaret utgör endast representeras av den vid varje tidpunkt befintliga Ol'- ganisationen och dess innehåll.

Under en lång följd av år har det rått stor enighet i vårt land om in- riktningen av säkerhetspolitiken och om behovet av ett starkt försvar. Jag har i det föregående framhållit vikten av att försvarspolitiken vilar på ett brett folkligt stöd samt vad detta betyder för trovärdigheten i vår säker- hetspolitik. Enigheten om försvarspolitiken har även gällt beslut om att årligen avsätta en avsevärd del av samhällsresurserna för försvarsändamål. Jag finnerdet angeläget att idetta sammanhang understryka att förutsättningar måste skapas så att de tilldelade resurserna kan utnyttjas påeffektivast möjliga sätt och så att rationaliseringar av verksamheten stimuleras. Enligt min me- ning fordrar detta såväl en långsiktig inriktning av våra försvarsansträng- ningar som stabilitet i försvarsplaneringen.

Ett krig kommer att leda till betydande skadeverkningar på samhället och därmed till svåra påfrestningar och umbäranden för hela befolkningen.

Vid ett militärt angrepp kommer det militäraförsvaret att åläggas den tyngsta uppgiften. Jag delar försvarsutredningens mening att försvarsmakten därför måste utgöra den dominerande delen av totalförsvaret. De olika to- talförsvarsgrenarna måste alltid fungera i ett samverkans- och beroende- förhållande. På gru nd av krigets krav måste övriga totalförsvarsgrenaranpassas till hur det militära försvaret är avsett att verka i krig.

('ivifRirsvare/skall ge skydd åt befolkningen mot i första hand konventionella stridsmedel. Verksamheten skall främst inriktas på sådana områden som kan bli särskilt utsatta för bekämpning eller strider på grund av deras betydelse för vår samlade försvarsförmåga.

Det ekonomiskaförsvaret skall säkerställa att vi har tillgång till oundgängli-

Prop. 1976/77:74 53

gen nödvändiga förnödenheter och tjänster för befolkningen och totalförsva- ret. I likhet med försvarsutredningenanserjagatt i målet för vår försörjningsbe— redskap även bör ingå förmåga att motstå stridshandlingaroch förlust av vikti- ga produktionsrcsurser.

Övrig! [alal/?)”rsvar bör inriktas enligt de allmänna riktlinjer som jag givit i det föregående. Som jag också tidigare har angivit vilar totalförsvarets styrka ytterst på medborgarnas vilja att försvara vårt lands frihet och oberoende. Där- för intar psykologiskljörsvar i flera avseenden en särställning. Jag vill slutligen anföra att jag i likhet med försvarsutredningen anser att sjukvården i krig och under avspärrning måste ägnas särskild uppmärksamhet.

Statsmakterna fastställde år 1972 en målsättning för totalförsvaret. Den har följande lydelse.

]. Totalförsvaret är en hela svenska folkets angelägenhet och skall bygga på medborgarnas personliga insatser. som för vapenföra manliga medborgare grundas på allmän värnplikt. Det skall ge uttryck för vår vilja att bevara landets frihet.

2. Totalförsvaret skall vara så förberett för kriget att det verkar freds- bevarande. Det skall därför ha sådan styrka. sammansättning och beredskap att ett angrepp mot Sverige fordrar så stora resurser och uppoffringar samt tar så lång tid att de fördelar som står att vinna med angreppet rimligen inte kan bedömas värda insatserna.

Totalförsvaret skall snabbt kunna höja beredskapen och utveckla full styr- ka.

Totalförsvaret skall vara så utformat att det kan motstå skilda angrepps- former och verka i olika militärpolitiska lägen.

Totalförsvaret skall vara så utformat att resurser kan avdelas för svenskt deltagande i Förenta nationernas verksamhet i syfte att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.

3. Under fredstid och under krig mellan främmande makter varunder Sverige är neutralt skall försvarsmakten avvisa kränkningar av vårt ter- ritorium. Civilförsvaret jämte andra berörda grenar av totalförsvaret skall vidta åtgärder för att skydda befolkningen mot skadeverkningar på grund av krig i vår omvärld. Det ekonomiska försvaret skall bidra till att trygga vår försörjning om vårt land blir hänvisat till egna försörjningsresurser på grund av i vår omvärld inträffande konflikter.

4. lnvasionsförsvar skall vara försvarsmaktens viktigaste uppgift. Om Sverige utsätts för angrepp skall försvarsmakten möta detta och idel längsta förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. I varje del av landet skall bjudas segt motstånd. om så erfordras även i form av det fria kriget. Civilförsvaret skall skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall samt rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. En fast försvars- vilja skall vidmakthållas och varje försök att undergräva vår motståndsanda

Prop. 1976/77:74 54

och tilltron till vår förmåga att motstå angreppet skall motverkas genom psykologiskt försvar. Sjukvård. socialvård. polisväsende. kommunikationer samt annan samhällelig verksamhet skall anpassas med hänsyn till inrikt- ningen av de samlade försvarsansträngningarna.

5. Totalförsvarets olika delar skall samverka och understödja varandra i syfte att nå största möjliga försvarseffekt. Som har framgått av det föregående anserjag att den internationella utveck- lingen under 1970-talet och bedömningen av den framtida utvecklingen inte ger anledning att ompröva den svenska säkerhetspolitiken. Såväl inriktningen av vår säkerhetspolitik som mina förslag till gemensamma grunder för totalför- svarets fortsatta utveckling överensstämmer med de grundprinciper härför som det sedan lång tid rått stor enighet om i.vårt land. Jag anser därför att målsättningen för totalförsvaret alltjämt bör gälla.

Beträffande den mera detaljerade inriktningen av de olika totalförsvars- grenarna fårjag hänvisa till resp. avsnitt i det följande.

3.3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de gemensamma grunder för totalförsvarets fortsatta utveckling som jag har angett i det föregående.

Prop. 1976/77:74 55

4. Det militära försvaret

4.1. Det militära försvarets fortsatta utveckling 4.1.1 Perspektivplaner för det militära försvaret Perspektivplan del 1 för det militära försvaret

] perspektivplaneringens fas 1 studeras alternativa sammansättningar av försvarsmakten l5—20 år framåt i tiden. Dessa sammansättningar prövas i studierna mot tänkbara angripare. Överbefälhavaren har bedrivit studier i enlighet med de anvisningar som regeringen meddelat. Dessa innefattade bl. a. ett brett ekonomiskt intervall och säkerhetspolitiska utgångspunkter. Ett antal styrande angreppsfall har härvid angetts som miljöexempel. Studier har gjorts för de ekonomiska nivåer som framgår av följande tabell. Under denna studiefas behövde någon hänsyn till utgifternas fördelning över tiden inte tas.

Studienivået' [ perspektiv/7latte/"ingens _las I

Nivå Ekonomiskt inter- Ungefärlig andel Kompensation för vall enligt rege- av l972 års köp- hypotetiska pris- ringens anvis- kraft enligt över— och lönestegringar ningarl befälhavaren enligt överbefäl- Miljarder kr. per år havaren

Övre nivån 18—20 l00 % Kompenseras Mellannivån l3—l6 75 % Bristande kompensa—

tion med nettoprisin- dex

Nedre nivån lO—12 55 '.?!) Bristande kompensa-

tion samt kraftig redu- cering

' l tänkt pris— och löneläge i början av 1990-talet.

Ang/'iparens kvalitativa egenskaper

De kvalitativa egenskaper en angripare bedöms ha i början av 1990-talet in- verkar på utformningen av våra framtida förband. Utgångspunkten är att en angripare inte organiserar och utrustar sina förband för insats i Sverige. utan deras utformning bestäms huvudsakligen av förhållandet till huvudmotstån- daren. Det har vidare antagits att en angripare inte utnyttjar enbart sina mo- dernaste förband mot oss. En blandning av förband med olika modernitets- grad har förutsatts.

Några förändringar hos angriparen som särskilt bör beaktas vid utveckling- en av vårt försvar är enligt överbefälhavaren följande.

Prop. 1976/77:74 56

— Förbättrade möjligheter att upptäcka. lägesbestämma och med hög preci- sion bekämpa mål. — Tillkomst av konventionella vapen med verkan över stor yta. 1. ex. split- tervapen och multipelvapen. — Förbättrade möjligheter att störa försvarets ledningssystem. — Förbättrade möjligheter att skydda den egna införmationsöverföringen. — Ökad rörlighet och eldkraft i förbanden.

— Utökad kapacitet för specialtonnage och luftrörlighet.

Utvecklingen av kärnvapen bedöms kunna fortsätta och bl. a. medge s. k. minikiirnvapen. Möjligheterna att utföra även oidentifierade angrepp och sabotage med biologiska stridsmedel anses alltfort vara mycket stora. Möj— ligheterna att använda kemiska stridsmedel bedöms kvarstå och kan komma att öka.

Strllktttrheskrivni/tgar

Vilken operativ styrka försvaret kan uppnå beror på de ekonomiska resurser som tilldelas. Strukturerna på de olika ekonomiska nivåer som stude- rats kommer därför också att avspegla skilda ambitionsgrader vad gäller prin- ciper för hur försvaret förs. För att bedöma hur dessa strukturer bidrar till vår säkerhetspolitik krävs också en analys av vad en angripare kan vara beredd att acceptera av uppoffringar i form av insatser. förluster. tid och riSker.

Sammanlagt har fem olika strukturer redovisats varav en på den övre ekonomiska nivån (Öl). två på mellannivån (M4. M5) och två på den nedre nivån (NZ. N3).

Den principiella uppbyggnaden av Öl har stora likheter med dagens för- svarsmakt. De kvalificerade förbanden har en kvalitet som anpassats till l990-talets stridsmiljö. Strukturen ger möjlighet till ett djupförsvar såväl utanför som inom vån territorium. Strävan är att påtvinga angriparen upp- offringar i såväl flyg- och specialförband som markstridsförband.

På mellannivån redovisas två strukturer. M4 innebär att försvaret kon- centreras till de inledande striderna utanför och vid kusten. Tonvikten har därför lagts på marin- och flygstridskrafter. Syftet är att tvinga en angripare till lång förbekämpningstid och åsamka honom förlusteri special- och flyg- förband. Den avvägning som gjorts innebär att ett stort antal värnpliktiga korttidsutbildas.

MS innebär att försvaret koncentreras till striden på svenskt territorium. Detta medför en betoning av arméstridskrafterna. Avsikten är att tvinga angriparen till en långvarig strid på svenskt territorium och därigenom för- orsaka honom förluster i luftlandsättnings- och markstridsförband.

Även på den nedre ekonomiska nivån redovisas två strukturer. NZ innebär en koncentration av försvaret till de inledande striderna med syfte att åstadkomma förluster i special- och flygförband. Ett nytt värnpliktssystem

Prop. 1976/77:74 ' 57

med kategoriklyvning införs.

Försvarsstrukturen i N3 avser att tvinga en angripare till en utdragen strid på svenskt territorium. I första hand syftar den till att åsamka förluster i motståndarens markstridsförband. Den allmänna värnplikten behålls men med omfattande kategoriklyvning.

Exempel på förband som förekommer i de olika strukturerna framgår av följande bild. Det bör enligt överbefälhavaren observeras att de förband som förekommer i strukturerna reduceras i antal och kvalitet i allt större omfattning ju lägre struktur som studeras.

Exempel på förband som järv/(munter i strukturerna Ör

Mekaniserade brigader i . Spaningsdivisioner

Lu ftvärnsrobotbataljoner/medellång räckvidd

; J:.

Korvettdivisioner

Medeltunga attackdivisioner

j

Kustrobotbataljoner MS N2 Ytattackflottiljer Ubåtsflottiljer Infanteriregementen

Mekaniserade bataljoner

Infanteribrigader Patrullbåtsdivisioner Fasta spärrbataljoner

Rörliga spärrbataljoner

Lätta attackdivisioner

Jaktdivisioner

Lu ftvärnsrobotbataljoner/kort räckvidd

Kanonluftvärnsbataljoner

M4 M5 N2

Sammanfattning och slutsatser

Sammanfattningsvis anför överbefälhavaren att om svenskt försvar skall kunna utgöra ett någorlunda tillfredsställande stöd för svensk säkerhets- politik fordras att det har en styrka. som svarar mot tillgängliga militära resurser i omvärlden och Sveriges betydelse vid en konflikt. Den övre eko- nomiska nivån ger vissa möjligheter till ett sådant försvar. Detta förutsätter att omvärlden präglas av avspänning och att beslut fattas inom pakterna

Prop. 1976/77:74 58

i Europa om att undvika fortsatta kostnadsökningar för militära ändamål. Mellannivån ger motsvarande möjligheter endast vid en relativt omfattande nedrustning. Även vid en sådan gynnsam internationell utveckling är enligt överbefälhavaren många konflikter möjliga där strukturer på nedre nivån saknar möjligheter att tillfredsställande stödja svensk säkerhetspolitik. På nedre nivån blir det därför enligt överbefälhavarens uppfattning nödvändigt att ompröva vår säkerhetspolitik.

l planeringen bör enligt överbefälhavaren inrymmas handlingsfrihet att förverkliga strukturer på nivån från mitten av studieintervallet till en nivå som ligger högre än dess övre gräns. För att skapa denna handlingsfrihet bedöms ekonomiska resurser krävas utöver vad som behövs för att tillgodose behovet av försvarseffekt under näraliggande perioder.

Avvikande mening till perspektivplan del 1 har anmälts av cheferna för marinen och flygvapnet.

Perspektivplan del 2 för det militära försvaret

Perspektivplaneringens fas 2 innehåller en analys av möjligheter och vill- kor för att nå olika strukturer av den typ som skisserats under perspek- tivplaneringens fas ]. Analysen skall avse olika handlingsvägar. En sådan handlingsväg innehåller en serie beslut under de närmaste 5—10 åren för att man med utgångspunkt i dagens krigs- och fredsorganisation skall kunna förverkliga vissa av de strukturer som studerades i fas l .

Regeringen anvisade ett ekonomiskt intervall för planeringen. nämligen mellan ca 43 500 och 48 200 miljoner kronor för en femårsperiod (prisläge februari 75). De ekonomiska nivåerna valdes så att viktiga omslagspunkter skulle belysas. Tyngdpunkten i studierna skulle avse möjligheterna att för- verkliga strukturerna M4 och MS. llandlingsfrihet att på längre sikt förverkliga strukturerna under 1990-talet skulle prioriteras före möjligheterna att nå viss krigsavhållande effekt under 1980-talet.

Överbefälhavaren har gjort planeringen i s.k. realvärde vilket innebär att särskilda medel (s. k. priskil) för att möta den framtida prisutvecklingen har räknats bort. Slutlig planeringsram för resp. handlingsväg kan enligt överbefälhavaren fastställas först sedan prisregleringssystem beslutats och framtida prisutveckling prognosticerats.

Ekonomiska nivåer i prisläge februari 1975 (milj. kr.) för de fem hand- lingsvägar som överbefälhavaren studerat framgår av följande tabell.

Prop. 1976/ 77:74 59

Ekonomiska nivåer/ör defem studerade hand/ingsvägarrta i överbefälhavarens perspektivplan/as 2

Handlings- Totalt för budgetåren 1977/82 väg

Reellt planerings— Erforderlig pla- Erforderlig pla- utrymme (real- neringsram med neringsram med värde)I framtida prisut- programplaneringens veckling enligt förutsättningar förutsättningarna i regeringens anvis— ningar (avrundat) (avrundat) 1 47 000 (9 400) 49 350 48 200 2 45 350 (9 070) 47 600 46 500 3 43 850 (8 770) 46 000 44 900 4 42 850 (8 570) 44 900 43 850 5 41 500(8 300) 43 500 42 400

' Siffrorna inom parentes anger genomsnittsvärde per år.

Operativa grunder

I studierna används en gemensam operativ ram för samtliga handlingsvä-

gar. Ambitionerna varieras beroende på ekonomisk nivå och det hot som kan riktas mot oss. Innehållet i den operativa ramen beskrivs enligt överbefälha- varen genom följande punkter.

lnvasionsförsvar skall vara försvarsmaktens viktigaste uppgift. I varje del av landet skall ett meningsfullt försvar kunna genomföras. Huvuddelen av försvarsmakten skall kunna kraftsamlas till en invasions- riktning. En angripare bör vid kustinvasion tvingas till så krävande förbekämpning att vi hinner vidta förberedelser för fortsatt strid. En angripares möjlighet att genom luftlandsättningar ta vitala delar av vårt territorium skall kunna begränsas genom insats av såväl mark- som flygstridskrafter. Vår försvarsförmåga skall vara sådan att ett överraskande angrepp inte ter sig uppenbart fördelaktigt. Vid krig i omvärlden då vi är neutrala skall kränkningar av vårt territori- um kunna upptäckas och avvisas.

Handlingsvägarnas inriktning

Planeringen i handlingsväg 1 har inriktats mot att i framtiden kunna för- verkliga en struktur på fas l:s övre ekonomiska nivå. Den enligt överbefälha- varens uppfattning till följd av tidigare försvarsbeslut fortgående reducering— en av försvarsmakten kan hejdas år 1982. Därefterbehålls förbandens antal och

Prop. 1976/77:74 60

kvalitet i relation till omvärlden. Det bedöms att handlingsfrihet finnsatt sena- re kunna förstärka försvarsmakten. Vid fortsatt planering efter år l982 med oförändrad ekonomisk inriktning kan försvarsförmågan enligt fas l:sövrc nivå förverkligas i slutet av 1980-talet. Det är möjligt att förstärka försvarsmakten eller att andra planeringsinriktningcn mot strukturer på mellan- och nedre ni- vån.

Planeringen i handlingsväg 2 har inriktats mot att kunna förverkliga en strukturöver mellannivån. Vid fortsatt planering efter år l982 med oförändrad ekonomisk inriktning bedöms en strukturöver mellannivån kunna förverkli- gas i början av 1990-talet. Det är möjligt att ändra planeringsinriktningen mot en struktur på övre nivån. En sådan kan förverkligas några år in på 1990-talet.

Planeringen i handlingsväg 3 har inriktats mot att i framtiden förverkliga en sammansatt struktur på mellannivån. inriktningen innebär enligt överbe- fälhavaren att reduceringar av försvarsmakten blir nödvändiga efter år 1982. Vid fortsatt planering med oförändrad ekonomisk inriktning bedöms en för- svarslörmåga något över mellannivån kunna förverkligas i början av l990-ta- let. Planeringsinriktningen kan år l982 ändras mot övre nivån endast om en större andel av materielanskaffningen sker från utlandet.

Den ekonomiska inriktningen i handlingsväg 4 innebär enligt överbefälha- varens uppfattning kraftiga reduceringar av försvarsmakten. Om denna in- riktning behålls även efterär 1982 bedöms detta leda till en struktur klart under mellannivån. Även om den ekonomiska ramen behålls påoförändrad nivå efter år l982 uppstårenligt överbefälhavaren allvarliga luckori försvarsförmågan re- dan under 1980-talet.

Den ekonomiska ramen för perioden 1977—l982 i handlingsväg 5 medger enligt överbefälhavaren inte en inriktning mot strukturer på mellannivån. Trots regeringens anvisningar att tyngdpunkten i arbetet skall avse en pröv- ning av strukturer på mellannivån måste planeringen därför inriktas mot en struktur under mellannivån. Överbefälhavaren förutsätter härvid att den nedåtgående ekonomiska trenden bryts år l982.

Värnplikrsutbi/drting achfredsorganisatian

[ nedanstående tabell sammanfattas hur fredsorganisation och värnplikts- utbildning utformats i de olika handlingsvägarna.

Handlings- Värnplikts— Fredsorganisation väg utbildning År 1977—1982 Efterår l982

l Återgång till Nedläggning av

VU-öO-systemet ett regemente. för vissa två flygflottiljer viktiga personal- (till följd av före kategorier är l977 fattade

beslut)

Prop. 1976/77:74 61

Handlings- Värnplikts- Fredsorganisation väg utbildning År l977—l982 Efter år WRZ 2 I stort nuvarande —"— Nedläggning av en omfattning flottiljadministration 3 —"— —"— Eventuellt nedlägg- ning av två flottiljad- ministrationcr, tre marina fredsadmini- strationer 4 _.._ _.._ _.._ (viss reducerad ut- Nedläggning av den bildningskvalitet) fredsorganiserade skol/attackdivisioncn

"

5 Kraftiga reduce- — — ringar Beslut måste fattas år l977 om att lägga ned ytterligare tolv armeregementcn. två fredsad- ministrationer och en skola i marinen samt ytterligare fem flottiljadministrationer. Central och regional ledning samt gemensamma myn- digheter och funktioner reduceras kraftigt.

M aterielanskaffning ochjörsvarsmaterielindustri

Medelsutrymmet för att utveckla och anskaffa försvarsmateriel varierar starkt ide olika handlingsvägarna.

Handlingsvägarna f och 2 leder enligt överbefälhavaren till att dagens ut- vecklingskapacitet inom flygindustrin bevaras genom att JA 37 (A 20) kan vidareutvecklas och ett lätt attackflygplan (B3LA) kan utvecklas. ] hand- lingsvägarna 3 och 4 vidareutvecklas endast .lA 37 (A 20) varvid behovet av utvecklingskapacitet avsevärt minskar. Möjligheterna att inom landet nyutveckla kvalificerade flygplan förloras redan efter något år. I handlingsväg 5 får flygindustrin inga nya utvecklingsuppdrag. Endast den planerade pro- duktionen av .lA 37 kan garanteras. l handlingsväg 5 finns enligt över- befälhavaren inte möjlighet att påbörja licenstillverkning under senare delen av 1980-talet. Denna möjlighet finns eventuellt i handlingsvägarna 3 och 4.

l handlingsvägarna l—3 är anspråken på svensk robotindustri oförändrade eller något utökade. Handlingsfriheten för framtiden bedöms som god. l handlingsväg 4 minskar utrymmet för utveckling av medeltunga robotar avsevärt. Kapaciteten avvecklas enligt överbefälhavaren i början av 1980-ta- let. l handlingsväg 5 avbryts pågående verksamhet avseende medeltunga ro- botar redan år 1977, varför utvecklingskapaciteten utgår.

H and/ingsvägarnas säkerhetspolitiska innebörd

Överbefälhavaren har preciserat fyra tänkbara nivåer för hot mot vårt land som underlag för studierna. De anger vad en angripare kan tänkas

Prop. l976/ 77:74 62

acceptera i form av styrkeinsatser och tid vid ett anfall mot oss. Innebörden i hotnivåerna är enligt överbefälhavaren följande.

Hotnivå ]: Betydande stridskrafter kan avdelas mot Sverige. Deras kvalitet har ökat något snabbare än under senare år. Hotnivå 2: Kvaliteten hos angriparens stridskrafter har ökat i hittillsvarande takt.

Hotnivå 3: Kvaliteten hos angriparens stridskrafter har ökat långsammare än under de senaste åren. Hotnivå 4: Nedrustningar och andra stora förändringar i Europa har föregått den uppkomna konflikten. Kvaliteten hos angriparens stridskraf- ter har ökat väsentligt långsammare än under de senaste åren.

I samtliga hotnivåer gäller att en angripare i huvudsak är bunden av huvud- motståndaren. En successiv begränsning av de stridskrafter som kan avsättas mot Sverige sker alltefter som hotnivån sänks.

Knappast i någon handlingsväg föreligger enligt överbefälhavarens upp- fattning möjligheter att genomföra en kontrollerad försvarsstrid på den hög- sta hotnivån. På hotnivå 2 kan ett invasionsförsvar genomföras i enlighet med den operativa ramen endast i handlingsväg 1. Upp t. o. m. hotnivå 3 kan ett invasionsförsvar genomföras på ett kontrollerat sätt i handlingsvägarna 1—3. För handlingsväg 4 gäller att den tillåter ett invasionsförsvar inom den operativa ramen upp till hotnivå 3. Vissa operativa luckor kommer emellertid att uppstå. Detta beror på att det i handlingsvägen enligt överbefälhavaren inte är möjligt att samtidigt innehålla bibehållen värnpliktsutbildning och ett flygsystem med god attackfön'någa. Den försvarsmakt som blir resultatet av handlingsväg 5 kan enligt överbefälhavaren i framtiden inte på ett tillfreds- ställande sätt stödja vår säkerhetspolitik i enlighet med de säkerhetspolitiska grunderna.

Övriga/fågor

Överbefälhavaren anför att det senast inför programplaneringen för perio- den l977/78—l981/82 behövs ett nytt system för prisreglering av försvarsut- gifterna. Detta system skall tillgodose kraven på stabilitet i försvarsplanering- en. Detta förutsätter enligt överbefälhavaren att systemet baseras på pris- och löneändringar som är karakteristiska för försvarets verksamhet.

Överbefälhavaren har beräknat investeringsbehovet för perioden 1977— l982 för att kunna minska antalet anställda i enlighet med vad riksdagen fastställde i försvarsbeslutet år 1972 till ca 300 milj. kr. Dessa medel har inte räknats in i redovisade ekonomiska ramar.

i enlighet med regeringens anvisningar har möjligheterna att på kort tid förstärka försvarsmaktens effekt analyserats. Överbefälhavaren anför att möjligheter till förstärkning finns under perioden fram till år 1984 beträffande

Prop. 1976/77:74 63

utbildning. materielanskaffning och befästningar. De åtgärder som anges i perspektivplanen inom dessa områden beräknas kosta 2 200—2 500 milj. kr. under två år. Med de förutsättningar som gällt för studierna dras slutsatsen att även om försvarsmakten tilldelas väsentligt ökade ekonomiska resurser blir effekthöjningen på två år liten.

Overbtf/Eilliavarv/ls älta/sik! och slursalser

Dagens försvarsmakt är väsentligen ett resultat av de beslut som har fattats under den senaste tioårsperioden. Krigsorganisationen fortsätter enligt överbefälhavarens uppfattning att minska under perioden l977—l982 i alla handlingsvägar. Det fria planeringsutrymmet bedöms bli allt mer beskuret i låga ekonomiska nivåer beroende på förutsättningarna i regeringens an- visningar och på de åtaganden som finns år 1977.

Överbefälhavaren framhåller att den genomförda perspektivplaneringen visar på allvarliga konsekvenser i allt lägre ekonomiska nivåer.

Av följande bild framgår vissa väsentliga skillnader mellan handlingsvä- garna enligt överbelälhavarens perspektivplanering.

l-"issa väsen/liga skillnader mellan ham/ling:vägar/m

Handlingsväg _—__—— -——.,—____.___ (HVG) _ VerksaLnEelsomrade1977—92____ | Flygplan Utveckling © |>——__ medeltunga Omslags- .. robot Värnplikts- Utveck- Tillverk- inom fåndet lägg??? utbildning ling ning

Återgång Kapacitet [JA 37 Kapacitet (Krigsavhållande till vu 60 bibehålls Ersättning bibehålls förmåga) i för AJ 37 * * L [ Lätt attack- ' I skolflygplan

[ stort i nuvarande '

omfattning 0 I l

i JA 37 !

Avvecklas Ersättning successivt | for AJ 37

Flygplanutveck- ling inom landet

& Avvec klas l successivt Ersättning för - O ; AJ 37

, '; , Värnplikts- ” ' utbildning

_

Kraftiga Avvecklas Endast Avvecklas reduce tidigt JA 37 tidigt ' ringar

Prop. 1976/77:74 64

Arbetet har lett fram till några grundprinciper för de åtgärder som beskri- vits genom handlingsvägarna. Dessa principer anges också vara av stor bety- delse för statsmakternas ställningstaganden med anledning av perspektivpla- nen. De av överbefälhavaren anförda grundprinciperna är sammanfattnings- vis följande.

— Allsidig sammansättning av försvarsmakten är av stor betydelse. i valet mellan att genomgående sänka ambitionerna gradvis eller att låta hela funktioner utgå bör om möjligt det förstnämnda väljas. — Krigsförbandens kvalitet är av stor betydelse. l valet mellan en allmän kvalitetssänkning i förhållande till omvärlden eller en differentiering av förbandens kvalitet bör det senare prioriteras.

— Militär och civilmilitär personal bör behållas för att kunna anpassa för- svarsmakten med hänsyn till eventuellt ökade krav i framtiden. — Oberoende av utländsk försvarsmateriel har stor betydelse. Sådan utveck- lingskapacitet bör behållas som ger gott utbyte i svensk försvarsprofll och som berör materiel som är svår att köpa utomlands. — Möjligheter bör bevaras att åter kunna öka försvarsförmågan. Det är emel- lertid inte möjligt att härigenom kompensera brister i den kontinuerliga försvarsfömtågan.

Överbefälhavaren anför att de ekonomiska ramar som legat till grund för perspektivplaneringen inte möjliggör den krigsorganisation, som han anser vara nödvändig. I de redovisade nivåerna ger handlingsväg ] möjligheter att svara mot huvudpanen av de konfliktsituationer som förekommeri miljöun- derlaget. Inte ens denna handlingsväg ger emellertid enligt överbefälhava- rens bedömning en tillfredsställande försvarsförrnåga vid en begränsad ök- ning av kvaliteten hos konventionella stridskrafter i omvärlden. Den hand- lingsfrihet, som nivån ger. skapar emellertid möjligheter att senare möta även en sådan förändring i vår omvärld.

Överbefälhavaren hävdar att handlingsväg l bör läggas till grund för ut- formningen av programplaner för perioden 1977—1982.

Avvikande mening till perspektivplan del 2 har anmälts av chefen för mari- nen.

Prop. 1976/77:74 65

4.1.2. Programplaner för det militära försvaret

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har utarbetat programplan för det militära försvaret. ÖB 77—82. Planeringen har genomförts mot bakgrund av regeringens an- visningar. 1974 års försvarsutrednings första betänkande (SOU 197625) och den av överbefälhavaren tidigare redovisade perspektivplanen för det militära försvaret. ÖB 75. Programplanen har utarbetats i tre ekonomiska nivåer. A. B och C, enligt följande (prisläge februari 1976, löneläge 1976; milj. kr.).

Nivå 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 Summa

1977/82 A 10446 10 744 11 068 11 391 11 654 55 303 B 10206 10 246 10324 10405 10425 51606 C 9 938 9 951 9 958 9 962 9 964 49 773

Härtill kommer medel för att genomföra omlokalisering samt i nivå C vissa invcsteringskostnader.

Försvarsgrenschefernas programplaner har fogats till ÖB 77—82. Överbefälhavaren framhåller inledningsvis att det sedan ÖB 75 överläm- nades inte har tillkommit något som förändrar den bedömning som ledde till överbefälhavarens förslag att handlingsvägen 1 borde läggas till grund för programplaneringen för perioden 1977/78—1981/82. Därför är handlingsvä- gen I grunden för programplaneringen i nivå A. Myndigheternas anslags- framställningar är också utarbetade i denna nivå.

Regeringen har angivit en ekonomisk planeringsram som med de förut- sättningar som tillämpats i ÖB 75 och tidigare programplanering enligt över- befälhavaren närmast motsvarar den ekonomiska nivån för handlingsväg 3. Dessa förutsättningar har emellertid enligt överbefälhavarens uppfattning förändrats på ett flertal väsentliga punkter i och med regeringens anvisningar och andra av statsmakterna fattade beslut.

Regeringens anvisningar innebär bl. a. att en reserv skall avdelas för be- dömd skillnad mellan lönekostnadsutveckling och kompensation enligt net- toprisindex (lönekill och vidare att också investeringar som. enligt över- befälhavarens uppfattning. är föranledda av lokaliseringspolitiska beslut med vissa undantag skall betalas inom angiven planeringsram. Dessa kostnader liksom kostnader för försvarsdepartemcntet m. m. var inte inräknade i ÖB 75. Till detta kommerav riksdagen beslutade lörbättringarav värnpliktslörmåner- na och det slutliga utfallet av löneförhandlingarnaår 1976. Dessa kostnadsök-

Prop. l976/77:74 66

ningarvarinte hellerinräk nade i ÖB 75. Sammantaget uppgårdc kostnadersom försvarsmakten enligt överbefälhavaren inte haft möjlighet att påverka till ca 1 800 milj. kr. under femårsperioden.

Av regeringen angiven ekonomisk planeringsram innebär enligt överbefäl- havaren — med de nu ändrade ekonomiska förutsättningarna — att resurserna för fcmårsperioden väsentligt understiger de som behövs för handlingsväg 3 i ÖB 75. Resurserna kommer t. o. m. att betydligt understiga de som behövs för handlingsväg 4.

Med anledning härav och mot bakgrund av vad försvarsutredningen anfört om sambandet mellan prisregleringssystem och utgiftsramarnas basbelopp. behovet av investeringsmedel för personalbesparande omorganisationer och behovet av att justera ramarna om förutsättningarna ändras redovisar över— befälhavaren — utöver nivå A — ytterligare en nivå B. Denna svarar enligt överbefälhavaren mot det innehåll som skulle kunna inrymmas i regeringens ram om de ekonomiska förutsättningarna inte hade ändrats i förhållande till ÖB 75 och tidigare programplanering. Nivå B möjliggör därmed ett in- nehåll som principiellt svarar mot det totala innehållet i nu gällande pro- gramplaner inom ramen för 1972 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren redovisar slutligen tre exempel på handlingslinjcr med regeringens ekonomiska anvisningar som grund (nivå C.).

Överbefälhavaren har i samband med programplaneringen särskilt behand- lat frågan om prisregleringssystem och investeringar. Han redovisar en av försvarets fbrskningsanstalt gjord studie över prisutvecklingen i försvaret. Mot bakgrund av vad som sägs i studien om möjlig framtida produkti- vitetsökning inom försvaret och försvarsindustrin. prognoser om löneök- ningar och den stora osäkerheten i sådana prognoser konstaterar överbe- fälhavaren att den priskompensation (NPI) regeringen anvisat är otillräcklig och omöjliggör en rationell långsiktsplanering.

Det kan enligt överbefälhavaren heller inte vara rimligt att de löneökningar som inte kompenserats framtvingar successiva personalminskningar. Överbe- fälhavaren hävdaratt om det system för prisreglering som försvarsutredningen föreslagit skulle fastställas av riksdagen måste det tillämpas så att ovan redovi- sade förhållanden kan mötas och så att förutsättningar skapas för en stabil pla- nering. Överbefälhavaren hari nivå A och B förutsatt att de ekonomiska förut- sättningarna successivt omprövas och att planeringsramen fortlöpandejuste- ras enligt försvarsutredningens förslag.

Det behövs enligt överbefälhavaren särskilda investeringsmedel föratt möj- liggöra produktivitetsutveckling. Detta gäller främst för de byggnadsålgärder som krävs i samband med personalbesparande omorganisationer. Försvarsut- redningen föreslår att behovet av sådana tillgodoses inom planerings- och ut- giftsramarna så att kreditcrellerandra åtgärderintc bchöveranvändas. Överbe-

Prop. 1976/77:74 67

fälhavaren anser därför att sådana investeringsmedel skall tillföras försvars- maktens planeringsram.

Statsmakterna har under senare år fattat fredsorganisatoriska beslut som enligt överbefälhavaren är lokaliseringspolitiskt betingade. Han anser att me- del för även sådana investeringar skall tillföras försvarsmaktens ram såsom skett för förbandet i Arvidsjaur.

Planeringen i nivå A innebär enligt överbefälhavaren att försvarsmaktens styrka och effekt minskar under perioden till följd av tidigare försvarsbeslut. Det är dock möjligt att hejda denna reducering år l982. Därefter kan för- bandens antal behållas samtidigt som deras kvalitet successivt kan anpassas till utvecklingen i omvärlden.

Nivå A möjliggör angelägna förbättringar av värnpliktsutbildningen och en mot krigsorganisationen balanserad fredsorganisation.

De nödvändiga personalminskningarna bedöms kunna genomföras utan påtagliga nackdelar för berörd personal.

Den i nivån planerade materielanskaffningen innebär att förutsättningar skapas för att även i framtiden utveckla och producera huvuddelen av för- svarsmaterielen inom landet. Detta förhållande tillsammans med en god ut- bildningsstandard bidrar till den inre och yttre tilltron till vår vilja och förmå- ga att även i framtiden behålla ett starkt försvar som stöd för vår säkerhetspo- litik.

Försvarsmakten kan under 1980-talet på ett godtagbart sätt motsvara hu- vudpanen av de säkerhetspolitiska situationer som regeringen angivit som utgångspunkt för planeringen.

Nivå A ger enligt överbefälhavaren emellertid inte en tillfredsställande för- svarsförmåga om rustningstakten i omvärlden i vad avser konventionella stridskrafter skulle öka. Den handlingsfrihet nivån ger skapar dock möj- ligheter att senare möta även en sådan utveckling om beslut om förstärkning fattas i tid.

Nivå B innebär enligt överbefälhavaren att försvarsmaktens styrka och effekt måste minska även efter år l982. Främst kommer antalet brigader. ytattackflottiljer. utbåtar samt attack- och jaktdivisioner att minska.

Nuvarande brister i värnpliktsutbildningen kommer enligt överbefälhava- ren att bestå.

] denna nivå är utrymmet för materielanskaffning reducerat. Detta tvingar fram senareläggningar med därav följande konsekvenser för krigsorganisatio- nen. Det blir nödvändigt att avstå från lätta attackflygplan och pansarvärns- helikoptrar. De skolffygplan som skaffas kan inte krigsorganiseras i lätta at- tackförband.

Eftersom något lätt attackflygplan inte skaffas och jakt- och attackrobotar inte utvecklas inom landet måste flygindustrins utvecklingsresurser samt ro- botindustrins utvecklings- och tillverkningsresurser för flygplansrobotar av-

Prop. 1976/77:74 68

vecklas under perioden 1977—82. Framtida flygplansystem måste skaffas ut- omlands vilket också kan medföra risk för att planlagd inhemsk produktion av flygplan för att ersätta AJ 37 Viggen blir starkt försvårad i brist på kva- lificerade tekniker vid flygindustrin.

Bristerna i utbildning och materielanskaffning leder enligt överbefälhava- ren till att kvaliteten hos kvarvarande förband inte kan anpassas till utveck- lingen i omvärlden.

Fortsatta ingrepp i f'redsorganisationen blir enligt överbefälhavaren ofrån- komliga. Detta drabbar främst administration och förvaltning. Betydande re- duceringar av uppgifterna inom dessa områden blir nödvändiga.

De personalminskningar som är nödvändiga av ekonomiska skäl har sådan omfattning att det enligt överbefälhavaren kan ifrågasättas om de kan genomföras med gällande pcrsonaladministrativa regler och med bibehållen ratit'.)nalitet i organisationen. Belastningen på kvarvarande personal kommer att öka.

Enligt överbefälhavaren kan försvarsmakten i nivå B vara krigsavhållande i betydligt färre av de säkerhetspolitiska situationer som regeringen angivit som grund för planeringen. Om den nuvarande rustningsnivån i omvärlden behålls samtidigt som vår försvarsmakt försvagas på det sätt som följer av denna nivå. bedöms en angripare i betydligt flera säkerhetspolitiska situatio- ner kunna finna ett angrepp lönsamt. Detta innebär att den säkerhetspolitiska risktagningen ökar.

Att utvecklingskapaciteten vid flyg-och robotindustrin avvecklas lederen- ligt överbefälhavaren till att utlandsberoendet "ökar och att vår handlings- frihet minskar inför framtiden. Det finns risk att omvärlden uppfattar detta som en minskad vilja och förmåga att behålla vårt hittillsvarande oberoende av andra länder.

Problemen i nivå C är dels desamma som angetts för nivå B, dels till stor del en följd av bristerna i det prisregleringssystem som anbefallts som ut- gångspunkt för planeringen.

Inom en -i förhållande till 1972 års försvarsbeslut — oförändrad ekonomisk ram bör enligt överbefälhavaren sättas av ökade reserver för att möta följ- derna av den otillräckliga priskompensationen. Totalt uppgår dessa reserver under femårsperioden till ca 1 200 milj. kr.

De förbättringar av förmånerna under repetitionsutbildning som riksdagen beslutat om kompenseras enligt överbefälhavarens åsikt inte av prisregle- ringssystemet.

Riksdagen har fattat flera. enligt överbefälhavaren regionalpolitiskt beting- ade. beslut som kräver stora investeringar i mark och byggnader inom försva- ret. Huvuddelen av dessa investeringar skall enligt givna anvisningar betalas från den oförändrade militära ramen. Eftersom dessa investeringar inte ger några rationaliseringsvinster under den tidsperiod planeringen omfattar.

Prop. 1976/77:74 69

måste investeringarna ske på bekostnad av krigsorganisationens kvalitet och kvantitet. ' '

Den ekonomiska omfattningen av dessa pålagda nya uppgifter uppgår till så stor del av det fria planeringsutrymmet under femårsperioden att en ratio- nell och målinriktad planering enligt överbefälhavaren inte är möjlig.

Medel måste frigöras genom ingrepp i system och verksamheter. inte som en följd av en operativ prioritering utan därför att de under den aktuella tids- perioden råkar vara gripbara. Sådana åtgärder leder enligt överbefälhavaren direkt till obalans i planering och krigsorganisation.

För att kunna få någon rimlig form av balans inom krigsorganisationen på längre sikt blirdet nödvändigt att kraftigt minska kostnaderna för fredsorga- nisationen med början redan under femårsperioden. Ett stort antal förband måste läggas ned samtidigt som omfattande ingreppicentral administration och förvaltning blir ofrånkomliga. Konsekvenserna för såväl försvarsmak- tens personal som för rationaliteten i verksamheten blir ytterst allvarliga. Den nödvändiga reduceringen av fredsorganisation och personal förutsätter enligt överbefälhavaren avsteg från nuvarande ambitioner beträffande arbetsmil- jön. lngreppen blir i vissa fall sådana att de kan genomföras i den takt som be- hövs endast om statsmakterna skapar reella förutsättningar för att placera om övertalig personal till verksamhet utanför försvarsmakten.

Nivå C leder enligt överbefälhavarens bedömning till konsekvenser för krigsorganisation. personal och försvarsindustri som är lika allvarliga som de konsekvenser som i motsvarande ekonomiska område presenterades i ÖB 75 (handlingsvägarna 4 och 5). Där konstaterade överbefälhavaren att försvars- makten vid dessa handlingsvägar på längre sikt inte kan vara krigsavhållande i något av de av regeringen givna angreppsfall som förutsätts kunna inträffa i en europasituation som i stort överensstämmer med dagens. Risken för sådana angreppsfall kan inte uteslutas. Överbefälhavaren bedömer därför att den sä- kerhetspolitiska risktagningen blir mycket stor.

Handlingsfriheten att senare kunna öka försvarsmaktens styrka beskärs i sådan grad genom de fredsorganisatoriska ingreppen och genom att försvars- industrins kompetens att utveckla försvarsmateriel ytterligare reduceras att den knappast kan återtas inom överblickbar tid. Den säkerhetspolitiska hand- lingsfriheten begränsas genom ökat utlandsberoende.

Den ekonomiska ramen är enligt överbefälhavaren med hänsyn till konse- kvenserna oförenlig med uppgifterna för försvarsmakten.

Som en sammanfattning av innehåll och konsekvenser i programplane- ringen redovisas nedan krigs- och fredsorganisatorisk utveckling i de olika ekonomiska nivåerna.

Prop. 1976/77:74 70

Krigsarganisatorisk utveckling i överbq/ä/havarens programplaner Nivå A Nivå B Nivå C

1977 1982 1987 1982 1987 1982 1987

Infanteribrigader 16 14 14 10 10 10 10 Norrlandsbrigader 4 4 4 4 4 4 4 Pansarbrigader 5 5 5 4 4 4 4 Skytteregementen 4 6 6 10 10 10 10 Ytattackflottiljer 3 3 3 2 2 2] 21 Ubåtar 17 14 14 14 12 14 12 Kustartilleriförband 34 32 30 32 29 32 22 Jaktdivisioner (35. 37) 17 11 10 10 9 10 8—9 Attackdivisioncr (37. AZO) 5.5 5.5 5.5 5.5 5.5 5.5 5.5 Lätta attackdivisioner

(105. B3LA) 5 5 5 3 0 0—5 0—5 Spaningsdivisioner (32.37) 8 6 6 6 6 6 6

lBeställt minfartyg får avbeställas.

Förändringar i antalet anställda inom försvaret i överbefälhavarens program- planer

19771982. Nivå A Nivå B Nivå C Militär och civil- militär personal 20 350 + 700 — 150 — 150 Civil personal 25 900 — 2 100 —2 350 —2 850 46 250 —1 400 —2 500 —3 ()()0

Freds/örbandsindragningar, beslutade och enligt överbefälhavarens program- planer

Nivå A Nivå B Nivå C Anm Beslutade Pansarregementen l l 1 P 1 (S 1) Flygflottiljer 2 2 2 F 11.F 12 Förändring till 1987 Luftvärnsregementen 1 1 1 Pansarregementen 1 Trängregementen (1) Kustartilleriregementen 1 Marinen (Göteborg) Reduceras Reduceras Reduceras Flygflottiljer 1 2—3

Prop. 1976/77:74 71

Till programplanen har fogats avvikande meningar som framförts av che- ferna för armén och marinen.

Till programplanen har fogats särskilda yttranden av chefen för flygvapnet samt av cheferna för försvarets sjukvårdsstyrelse. fortifikationsförvaltningen. försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt.

Överbefälhavaren redovisar i ÖB 77—82 även sina ställningstaganden till den genomförda programplaneringen. Överbefälhavaren anför sålunda be- träffande chefens för marinen s. k. tilläggsrader att om resurser utöver de som begärs i nivå A skulle tillföras försvarsmakten anser överbefälhavaren att det finns flera minst lika angelägna behov som de som chefen för marinen anmä- ler på tilläggsrader. 1 nivå B anger överbefälhavaren att det finns operativa be- hov som är angelägnare än de för vilka marinchefen begär resurstillskott.

Överbefälhavarens ställningstaganden innebär vidare smärrejusteringar av planeringsramarna och vissa krav på omplanering av fredsorganisation och personalminskningar samt omfattningen av repetitionsutbildningen.

Överbefälhavarens syn på prisregleringssystemet har redovisats tidigare. En annan planeringsteknisk fråga som överbefälhavaren tar upp i ÖB 77—82 är principerna för över- och underplanering. Behovet av överplanering under planeringsperiodens första år (äskandeåret) är väl styrkt. Tillfälliga föränd- ringar i industrins produktionsmöjligheter leder till att viss materiel inte kan levereras i avsedd tid och därför inte behöver betalas förrän senare. Storle- ken av dessa avvikelser från vad som planerats är erfarenhetsmässigt väl känd varför en motsvarande beställningsreserv måste skapas (överplanering).

Regeringens anvisningar innebär emellertid att denna överplanering skall kompenseras med en motsvarande underplanering under periodens senare del. dvs. hela det tillgängliga ekonomiska utrymmet under dessa år får inte utnyttjas för att planera in materielobjekt.

Den beskrivna överplaneringen genomförs inte utan är endast en plane- ringsteknisk reserv för att på ett ändamålsenligt sätt möta förseningar m. m. Överplaneringen leder således inte till ökad förbrukning av medel och kräver därför enligt överbefälhavaren inte motsvarande underplanering.

Kravet på underplanering skapar i praktiken reella planeringsproblem genom att materielobjekt måste tidigareläggas upp till tre år vid den årliga rullningen av planerna. Planerna visar således inte på ett korrekt sätt det engagemang gentemot industrin som planeringsförutsättningarna i verklig- heten medger. Plötsliga tidigareläggningar av detta slag förrycker möjlighe- terna till en rationell planering både inom försvaret och försvarsindustrin och leder till att tilldelade resurser inte blir utnyttjade på effektivast möjliga sätt.

Överbefälhavaren vidhåller i ÖB 77—82 sitt tidigare framförda förslag att reglerna för planering ändras så att kravet på underplanering utgår.

Prop. 1976/77z74 72

Chefen för armén

Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméför- band som omfattar följande delprogram.

1.1 Fördelningsförband m. m. 1.2 Infanteribrigad m. m. 1.3 Norrlandsbrigad m. m. 1.4 Pansarbrigad m. m.

1.5. Centrala och högra regionala lednings- och underhållsförband 1.6 Lokalförsvarsförband

1.7. Hemvärnet 1.99 Gemensamma produktionsresurser

Chefen för armen har i enlighet med överbefälhavarens direktiv utarbetat programplan för huvudprogrammet Armeförband i två ekonomiska plane- ringsramar—nivå A och nivå B—cnligt Riljandetprisläge februari 1976. löneläge 1976; milj. kr.).

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 Summa 1977/82

Nivå A 3 760 3 905 4 086 4 265 4 379 20 395 NivåB 3718 3751 3832 3912 3940 19153

Chefen för armén framhåller inledningsvis att landets stora yta samt inrikt- ningen mot ökad uthållighet och djupförsvar över territoriet kräver ett stort antal förband. Kvantiteten i krigsorganisation bör därför upprätthållas. Kvali- teten bör avpassas till ställda huvuduppgifter. Arméchefen betonar i detta sammanhang den allmänna värnpliktens betydelse. Endast genom allmän värnplikt kan krigsorganisationen utformas så att motstånd kan bjudas i varje del av landet. Den främsta förutsättningen för att behålla och öka försvarsvil- jan är att den uppfattas som en hela folkets angelägenhet. Den allmänna värnplikten har avgörande betydelse för försvaret och medför att detta för- ankras i samhället.

Chefen för armén anför att förband med strid som huvuduppgift skall prio- riteras. Detta bör ske genom att samhällets civila resurser i ökad utsträckning tas i anspråk för direkt understöd av försvarsmakten. varvid lednings- och stödförbandens antal och organisation strängt anpassas till minimibehoven.

Givna planeringsförutsättningar tvingar enligt chefen för armén fram en omfattande omstrukturering av arméns krigsorganisation såväl i nivå A som B. Det innebär en ökad materieldifferentiering och därmed en minskning av antalet allsidigt operativt användbara förband. När arméns krigsförband har byggts upp har chefen för armén strävat efter att ge förbanden sådana perso-

Prop. 1976/77:74 73

nella och materiella resurser att de blir kvalificerade för avsedda huvudupp- gifter.

Typ l-förbanden är allsidigt operativt användbara och har anfall som hu- vudstridssätt. De består av brigader och vissa fristående bataljoner samt ett till dessa anpassat antal lednings- och stödförband. Typ l-förbanden skall prioriteras såväl personellt som materiellt. Om resurser kan frigöras strävar arméchefen efter att bibehålla ett ökat antal brigader.

Typ 2-förbanden är avsedda främst för fördröjnings- och avvärjningsstrid. De består av skytteregementen. vissa självständiga bataljoner och ett antal lednings- och stödförband. Med hänsyn till sina uppgifter måste enligt che- fens för armén mening typ 2-förbanden ges en personell kvalitet bl. a. i fråga om utbildning motsvarande den som krävs i typ 1-förbanden.

Typ 3-förbanden består av cykelskytte- och värnförband. De skall i huvud- sak organiseras av personal och materiel. som förs över från övriga förband. Chefen för armén prioriterar mobiliseringsberedskap och repetitionsutbild- ning för de förband som är avsedda för försvar av gräns. hamnar och flygfält.

Typ 4-förband utgörs av hemvärnet. Arméchefen framhåller att hemvär- nets djupa förankring i folk och bygd verksamt bidrar till att stärka försvars- viljan och att det utgör en betydelsefull del i kuppförsvaret.

För att säkerställa att typ l-förbanden utvecklas kvalitativt i takt med tänk- bara angripares förband beträffande organisation. taktik och teknik bedrivs fortlöpande studier inom dessa områden. Mot bakgrund av hittills vunna stu- dieresultat har chefen för armén för den fortsatta planeringen angett sin grundsyn på bl.a. pansarvärns-. luftvärns- samt lednings- och underhålls- funktionerna. Arméchefens syn på dessa funktioner behandlas i det följande i anslutning till redovisningen av delprogrammens planerade utveckling.

Chefen för armén betonar även i årets programplan att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att minska kostnaderna för fredsorganisationen i syfte att nå högsta möjliga effekt i krigsorganisationen. Strukturella förändringar i fredsorganisationen prövas fortlöpande. Under programplaneperioden skall den redan påbörjade samordningen av truppslagens utbildningsanstalter samt av stabs- och förvaltningsresurserna inom försvarsområde/garnison fortsätta.

1nom rationaliseringsverksamheten i övrigt prioriterar arméchefen åtgär- der som syftar till att effektivisera utbildningen och åtgärder som syftar till att nå för perioden uppställda personalminskningsmål. 1 samarbete med försvarets rationaliseringsinstitut genomförs ett särskilt utbildningsprogram för att underlätta vardagsrationaliseringar vid arméns myndigheter.

Chefen för armen redovisar en bedömning av kostnadsutvecklingen inom armén under 1970-ta1et. Trots långtgående rationaliseringar och ambitions- sänkningar har lönekostnaderna och värnpliktslörmånerna tagit en allt större andel av arméns budget. Genomförd rationaliseringsplanering ger inte un- derlag för en annan bedömning av den framtida utvecklingen. Den eko-

6 Riksdagen I977. ] sam/. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 74

nomiska ramen för det militära försvaret bör därför enligt chefen för armen kompenseras i särskild ordning om inte planeringen skall behöva inriktas mot successiva. kraftiga ambitionssänkningar.

Chefen för armen anför att personalkostnadernas andel av den totala eko- nomiska ramen blir oacceptabelt hög om inte antalet anställda inom försvaret minskas. Behovet av personal för krigsorganisationen måste emellertid till- godoses. De nödvändiga personalminskningarna måste därför enligt chefens för armén uppfattning göras bland anställda. som inte har kvalificerade be- fattningar även i krigsorganisationen. [ nivå A har chefen för armén planerat in en rekrytering som ger en vakansuppfyllnad motsvarande den som var inplanerad i förra årets programplan. 1 nivå B har inplanerats en rekrytering som innebär att antalet militär personal behålls oförändrat jämfört med bud- getåret 1976/77.

Chefen för armén anser att det framtida totalbehovet av militär och ci- vilmilitär personal är ca 11600 befäl och tekniker trots genomförda och planerade rationaliseringar och att vissa brister accepteras. Chefen för armén anmäler därför att regeringens anvisningar medför att uppgifter och per- sonella resurser som disponeras för att genomföra uppgifterna inte stämmer överens. Om statsmakterna beslutar att begränsa den militära personalen i enlighet med regeringens anvisningar anser sig chefen för armen tvingad att föreslå motsvarande begränsningar av uppgifter som skall lösas.

Chefen för armén anför att de värnpliktigas förmåner succe5sivt måste anpassas med hänsyn till utvecklingen i samhället i övrigt och att värn- pliktsförmånerna inte bör avvägas inom den ekonomiska ramen för det militära försvaret utan bekostas utanför denna.

Chefen för armen framhåller beträffande materielanskafl'ningen att den skall inriktas mot att i första hand tillgodose de allsidigt användbara för- bandens behov av organisationsbestämmande materiel. Övriga förband skall så långt möjligt tillföras materiel genom överföring från typ 1-förbanden.

Liksom i föregående års programplan anför chefen för armén att bristerna är stora inom mark- och byggnadssektorn. Sådan byggnadsverksamhet som är en förutsättning för kostnadsminskande rationaliseringar prioriteras.

I enlighet med överbefälhavarens direktiv har chefen för armen planerat att lägga ned ett lullvärnsregemente i början av l980-talet. Även andra fredsorga- nisatoriska förändringar övervägs inom försvarets fredsorganisationsutred- ning. Chefen för armen understryker vikten av att de investeringsmedel som kan behövas med anledning av denna utrednings förslag beaktas när planer- ingsram för försvarsbeslutsperioden fastställs.

Chefen för armén anför om forskning och utveckling att kunskaperna om den miljö där systemet människa - vapen skall verka är ofullständiga. Forskning kring människan utgör därför ett väsentligt underlag för att ut- forma taktik. stridsteknik. utbildning och personalbehandling. Forskning kring vapen och annan materiel för armen inriktas så att billiga och enkla

Prop. 1976/ 77:74 75

men effektiva systern ingår bland. delalternativa lösningarna.

Chefen för armen beskriver delprogrammens utveckling i nivåerna A och B. Planeringen i nivå A har inriktats mot krigsorganisationsmål enligt handlingsväg 1 i överbefälhavarens perspektivplan del 2. Denna innebär bl.a. att fjorton infanteribrigader. fyra norrlandsbrigader och fem pansar- brigader bibehålls. Den ekonomiska situationen har dock inneburit att mål- uppfyllelse i vissa fall har måst senareläggas. 1 nivå B har planeringen inriktats mot krigsorganisationsationsmål enligt handlingsväg 3. vilket innebär bl. a. att endast tio infanteribrigader. fyra norrlandsbrigader och fyra pansarbri- gader kan behållas på sikt.

Delprogrammet Fördelningsförband m. m. omfattar i huvudsak lednings- förband. stödförband och jägarförband. Utvecklingen karaktäriseras av att särskilt typ l-förbanden minskar inom lednings-. underrättelse-. understöds- och underhållsfunktionerna medan antalet jägarförband ökar. De senare inriktas i första hand på att lösa stridsuppgifter och i andra hand på spa- ningsuppgifter.

Studier av den framtida ledningsorganisationen har resulterat i att det totala behOVet av särskilt kvalificerade ledningsresurser bedöms kunna min- ska något. Således beräknas antalet fördelningsstaber kunna reduceras. An- talet ledningsstaber med territoriellt anknutna ledningsuppgifter avses bli utökat. För dessa staber planeras en kostnadsbesparande organisation.

Nuvarande fördelningsartilleriförband behålls medan fördelningshaubits- bataljoner med de äldsta pjäserna övergår till typ 2-förband under program- planeperioden. I nivå A ombeväpnas några bataljoner med haubits 77.

Antalet luftvärnsbataljoner med modern materiel minskar. Eftersom luft- värnsrobot 70 tillförs och äldre materiel behålls där detta är stridsekonomiskt lämpligt ökar emellertid det totala antalet eldenheter. Ökningen är större i nivå A än i B. Genom modifiering avses luftvärnsförband utrustade med robot 67 Hawk behållas in på 1990-talet.

Underhållsfunktionen har studerats beträffande dels behovet av särskilda rörliga underhållsförband. dels övergången från fred till krig. Studierna har resulterat i förslag om en framtida underhållsorganisation. 1 denna ingår förbands- och områdesbundna underhållsenheter och ett i förhållande till nuvarande läge minskat antal operativt rörliga underhållsförband. Organi- sationen förutsätter ett ökat understöd från totalförsvaret i övrigt.

Inom delprogrammet Infanteribrigad m.m. planerar chefen för armén att behålla fjorton infanteribrigader i nivå A mot tio i nivå B. Infanteri- brigaderna utvecklas vad gäller såväl eldkraft som rörlighet med hänsyn till sina kvalificerade uppgifter. En ny organisation. infanteribrigad 77. är fastställd och innebär bl.a. att tre skyttebataljoner utrustas med band- vagnsburna pansarvärnspjäser och stridstrossar. Personalen transporteras vid marsch i terrängbilar. Eldkraften vid brigaden förbättras genom att haubits 77. infanterikanonvagn 91. pansarvärnsrobotar och luftvärnsrobot 70 an-

Prop. 1976/77:74 76

skaffas.

Med början under perioden organiseras ett antal grundrekryterade. fri- stående skyttebataljoner.

För delprogrammet Norrlandsbrigad m.m. är planeringen lika i nivå A och nivå B. Fyra norrlandsbrigader behålls med ett organisationsmönster som på sikt anpassas till infanteribrigad 77. Eldkraften förbättras i likhet med i infanteribrigaden. Rörligheten behålls genom omsättning av terräng- bilar och bandvagnar. Chefen för armen avser att under budgetåtet 1976/77 utreda slutlig utformning av norrlandsbrigad 77.

Chefen för armén anmäler beträffande delprogrammet Pansarbrigad m. m. att i nivå A fem pansarbrigader kan bibehållas under programplaneperioden. 1 nivå B reduceras antalet med en till totalt fyra pansarbrigader. De kvar- stående pansarbrigaderna avses tillföras luftvärnsrobot 70 och pansarvärnsro- bot.

För delprogrammet Centrala och högre regionala lednings- och under- hållsförband är planeringen lika i nivå A och nivå B. Antalet ledningsförband på högre regional nivå behålls. Omsättning sker av viss sambandsutrustning. Underhållsförbandens organisation och antal förändras som resultat av ut- redningar av underhållstjänsten.

lnom delprogrammet Lokalförsvarsförband ändras i såväl nivå A som B det yttäckande ledningssystemet under försvarsområdesbefälhavaren. För- ändringarna innebär bl. a. att försvarsområdesbefälhavarens krigslednings- kapacitet kommer att förstärkas. 1 nivå A kommer före och under pro- gramplaneperioden sex infanteribrigader att övergå till skytteregementen och i nivå B tio. Skyttcregcmentcna behåller under programplanperioden or- ganisationsmönster 66 R och anpassas därefter successivt till infanteribrigad 77. I både nivå A och nivå B ökar antalet cykelskyttebataljoner efter pro- gramplaneperiodens slut. Förutsättningar skapas härigenom för att öka ut- hålligheten i krigsorganisationen.

Delprogrammet Hemvärnet behåller enligt programplanen nuvarande or- ganisation. förmåga och beredskap. Hemvärnet skall liksom tidigare utnytt- jas som en del av ytövervakningen av främst landterritoriet. Hemvärnet tillförs efterhand lätt kulspruta. automatkarbin och pansarskott. Signalmate- riel lämplig för hemvärnets verksamhet avses tillföras. Modern intenden- turmateriel skall så långt resurserna medger tillföras hemvärnet. Vapen och signalmateriel skall dock prioriteras. Planeringen är lika i nivå A och nivå B.

Prop. 1976/77:74 77

Fördelningen av kostnaderna på delprogram i nivå A framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram . 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82 Fördelningsförband 611 595 650 642 632 3 130 Infanteribrigad m. m. 903 886 886 884 906 4 465 Norrlandsbrigad m.m. 253 281 208 220 284 1 196 Pansarbrigad m. m. 379 377 288 360 465 1 869 Centrala och högre regio—

nala lednings- och underhållsförband 49 43 48 59 39 239 Lokalförsvarsförband 229 227 272 237 212 1 177 Hemvärnet 58 59 59 60 59 294 Gemensamma produktions-

resurser 1 617 1 587 1 679 1 709 1 694 8 286 Kostnader 4 099 4 055 4 090 4 171 4 241 20 656 Justering på grund av

överplanering m. m. — 339 — 150 —4 +94 +138 — 261 Betalnings medel 3 760 3 905 4 086 4 265 4 379 20 395

Fördelningen av kostnaderna på delprogram i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82 Fördelningsförband 612 599 600 550 538 2 899 Infanteribrigad m. m. 868 802 804 794 766 4 034 Norrlandsbrigad m.m. 253 282 206 213 228 1 182 Pansarbrigad m. m. 380 353 285 324 401 1 743 Centrala och högre regio—

nala lednings- och underhållsförband 49 47 49 58 37 240 Lokalförsvarsförband 224 213 253 214 190 1 094 Hemvärnet 58 59 58 60 59 294 Gemensamma produktions-

resurscr 1 614 1 555 1 589 1616 1 598 7972 Kostnader 4 058 3 910 3 844 3 829 3 817 19 458

Justering på grund av överplanering m.m. —340 —159 - 12 +83 +123 —305

Betalningsmedel 3 718 3 751 3 832 3 912 3 940 19153

Prop. 1976/77:74 78

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/'7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

B 1. Armeförband:

Ledning- och för- bandsverksamhet 2 276 2606 2 627 2 672 2 713 2 728 13 346 B2. Arméförband:

Materielanskaff— ning 764 860 930 980 1044 1 130 4944 83. Arméförband:

lståndsättning av befästningar och kaserner 77 75 78 84 . 96 92 425 B4. Arméförband:

Forskning och utveckling 60 72 92 80 90 90 424 1111 Arméförband:

Anskaffning av anläggningar 144 147 178 270 322 339 1 256

3 321 3 760 3 905 4 086 4 265 4 379 20 395

lPrisIäge februari 1975.

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

Bl. Arméförband:

Ledning- och för- bandsverksamhet 2 270 2 600 2 575 2 572 2 573 2 583 12903 BZ. Arméförband:

Matcrielanskaff— ning 764 826 841 868 865 866 4 266

83. Arméförband: lståndsättning av befästningar och kaserner 77 75 72 78 87 85 397 34. Arméförband: Forskning och utveckling 60 70 90 70 80 80 390 111 l Arméförband: Anskaffning av anläggningar 144 147 173 244 307 326 1 197

3321 3718 3751 3832 3912 3940 19153

lPrisläge februari 1975.

Prop. 1976/77:74 79

Chefen för marinen

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Ma- rinförband som omfattar följande delprogram.

2.1. För flera delprogram gemensamma Iednings-. bas- och underhållsför- band m.m.

2.2. Helikopterförband

2.3 Ytattackförband m. m.

2.4 Ubåtsförband 2.5 Minröjningsförband 2.6 Fasta kustartilleriförband . 2.7 Rörliga kustartilleriförband 2.99 Gemensamma produktionsrcsurser.

Chefens för marinen programplan för huvudprogrammet Marinförband grundas på de ekonomiska planeringsramar som har fastställts genom över- befälhavarens direktiv. Härutöver har chefen för marinen anmält behov av ytterligare medel för viss verksamhet och ersättningsanskaffning. Pla- neringsramarna och de av chefen för marinen föreslagna tilläggen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; löneläge 1976; milj. kr.).

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 Summa

1977/82 Nivå A Planeringsram 1 480 1 522 1 567 1 608 1 666 7 843 Tillägg 87 62 101 105 135 490 Nivå B Planeringsram | 480 1 482 1 488 1 488 1 492 7 430 Tillägg 87 102 180 225. 309 903

Chefen för marinen redovisar inledningsvis sin grundsyn på de marina stridskrafternas uppgifter och på hur de utnyttjas inom ramen för vår sä- kerhetspolitiska inriktning samt försvarets verkan som stöd för denna politik.

Chefen för marinen poängterar den alltmer ökade betydelse som det skan- dinaviska området enligt hans mening fått. Särskilt framhålls den domi- nerande flankpositionen varifrån Norska havet och passagen därifrån mot Atlanten kan behärskas.

Risken för spänningslägen. "skymningskonflikter". och begränsade krigs fall blir härigenom stor i vår omgivning. Förhållandet kräver stridskrafter som kan hävda vårt tenitorium och avvisa varje försök att otillbörligt utnyttja vån område. Dessa är en förutsättning dels för att vår alliansfria politik skall inge förtroende i omvärlden. dels för att kunna försvara oss om vi blir anfallna.

Chefen för marinen understryker att försvarsmaktens viktigaste uppgift

Prop. 1976/77:74 80

är invasionsförsvar. Sveriges militärgeografiska betingelser medför enligt hans mening att försvaret till väsentlig del måste inriktas mot att tidigt möta en invasion över havet. eventuellt i kombination med invasion över landgränsen eller genom luften.

Om vår säkerhetspolitiska linje är framgångsrik och vi lyckas förbli neu- trala i en konflikt i vår omgivning måste vi kunna avvärja kränkningar av vår långa havsgräns. Samtidigt måste försörjningen genom sjöfarten kun- na tryggas.

Chefen för marinen finner det därför nödvändigt att såväl invasionsför- svarct som neutralitetsskyddet ges tillgång på marina stridskrafter av till- räcklig kvalitet och kvantitet. Strävan måste vara att i det längsta förhindra att en angripare får fast fot i landet. Angriparcn skall mötas där han är svagast. dvs. innan han kommer in i landet.

Marinens uppgifter och utnyttjande sammanfattas av chefen för marinen på följande sätt. Marinen skall övervaka vårt sjöterritorium och omgivande havsområden inklusive havsbotten. Den skall hävda vårt oberoende och fullgöra våra förpliktelser under fred och neutralitetstillstånd genom att be- vaka vårt sjöterritorium. avvisa kränkningar och andra brott mot våra till- trädesbestämmelser. Marinen skall genom erforderlig beredskap tillförsäkra den politiska och militära ledningen handlingsfrihet i krissituationer. Den skall vidare i samverkan med övriga stridskrafter i det längsta förhindra att en angripare får fast fot på svensk mark. De marina stridskrafterna skall därvid möta. fördröja och tillfoga angriparen förluster som hindrar eller försvårar hans företag. Sådana områden som ur angriparens synpunkt är betydelsefulla för hans styrketillväxt eller som är väsentliga för totalförsvaret skall försvaras i det längsta. Marinen skall även skydda kustsjöfartcn i våra egna farvatten. sjötransporter till och från Gotland och importsjöfart så långt ut våra resurser gör det möjligt.

Chefen för marinen framhåller att ålderssammansättningen och moder- niteten på flera förband och system är sådan att stora omsättningsbehov föreligger. Hela system hotar att försvinna. Chefen för marinen har därför strävat efter att använda så stor del som möjligt av tillgängliga resurser för materialanskaffning. Denna inriktning följer helt regeringens och över- befälhavarens direktiv. Den är dessutom helt nödvändig mot bakgrund av de betydande oundgängliga omsättningsbehov som finns under program- planeperioden och accentureras under åren närmast därefter.

Chefen för marinen har planerat in de av överbefälhavaren anbefallda personalminskningarna. Marinchefen anser att minskningarna är en tving- ande nödvändighet på grund av att den ekonomiska situationen nu är så allvarlig att största möjliga kraft- och viljeansträngning måste till för att frigöra medel till att utveckla och skaffa materiel. Personalminskningen kommer dock inte att kunna genomföras utan allvarliga konsekvenser.

Prop. 1976/77z74 81

Ett av utgångsvärdena för planeringen har varit att nivå A med vissa ändringar och tillägg skall motsvara handlingsväg 1 i ÖB 75. Chefen för marinen pekar på den skillnad som finns mellan den ekonomiska ram över- befälhavaren tilldelat och nödvändiga resurser för att uppnå handlingsväg 1. Chefen för marinen anser att kostnadsgapet. som främst beror på låga ramar för marinen under en följd av år. medför att marinens ram för perioden 1977—82 måste höjas med minst 490 milj. kr. utöver nivå A för att täcka ett växande omsättningsbehov.

Ramhöjningen avser chefen för marinen utnyttja för bl. a. följande.

— Anskaffa minjakt.

— Möta nedgången i ubåtsbeståndet genom att A 17 skaffas i snabbare takt. — Innehålla i ÖB 75 angivna mål för kvantiteten sjörobotbcstyckade yt- attackflottiljer. — Tillgodose ledningsfunktionen vid ytattackflottiljer. — Modernisera Östergötlandjagarna och överföra dessa till fregatter.

— Skaffa nya sjöminor och därmed möta ett betydande omsättningsbehov. — Skaffa flygsimulator för helikoptertjänsten.

Motsvarande resursbrist föreligger enligt chefens för marinen uppfattning i nivå B.

Chefen för marinen strävar efter att vidmakthålla största möjliga strids- effekt med tyngdpunkt på utbildning inom huvudproduktionsomrädet Led- ning och förbandsverksamhet. Trots att driftkostnaderna begränsas och fortlöpande rationaliseringar bedrivs måste dock verksamheten minskas. För att kunna prioritera den långsiktiga beredskapen är det nödvändigt att avdela största möjliga resurser för investeringar i den framtida krigsorganisationen. Chefen för marinen framför att totalt snäva ramar och ett otillräckligt system för pris- och lönekompensation medför att betydande resurser inom hu- vudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet måste frigöras för att tillföras huvudproduktionsområdet Materielanskaffning.

Vakansläget är allvarligt och en besvärande situation råder lör kompa- nioffrcersgruppen inom sektorn teknisk tjänst. Chefen för marinen har i särskild skrivelse till regeringen föreslagit extraordinära åtgärder för att förbättra rekryteringen.

Chefen för marinen har i samarbete med försvarets materielverk vidtagit åtgärder för att begränsa kostnaderna för materielunderhåll. Någon åter- tagning av tidigare eftersläpning bedöms dock inte nu möjlig.

Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Materiel-anskaffning in- nebär enligt överbefälhavarens direktiv i nivå A. följande. Chefen för ma- rinen bedömer det endast möjligt att direktanskaff'a det robotsystem som krävs föratt ytattackllottiljernasstridseffbkt skall kunna upprätthållas. Beställ- ning är inplanerad budgetåret 1977/78. Tidigare planerad beställning av en se-

Prop. 1976/77:74 82

rie minjaktfärtyg måste senareläggastvåårtill budgetåret 1978/79. Beställning av nästa ubåtsserie—A 17—har planerats ske under budgetåret 1979/80. Ersätt- ning för de föråldrade rörliga kustartilleribatterierna har planerats bli beställd budgetåret 1978/79. Äldre lätta fasta batterier bör ersättas under början av 1980-ta1et. Beställning planeras ske under budgetåret 1980/81 .

Anskaffning och iståndsättning av befästningar och kaserner balanseras mot materielanskaffning, övningsverksamhet m. m. Rationaliseringsbe- främjandc byggnadsåtgärder prioriteras. Utbyggnaden av integrerade freds- förråd slutförs under budgetåret 1977/78. Kasernrenoveringsprogrammet planeras vara genomfört under budgetåret l98li82. lnom huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling redovisar che- fen för marinen fortsatta studier. försök m. m'."beträffande bl.a. ytattack- flottiljernas ledning. luftoberoende l'ramdrivningsmaskiner för framtida u- båtar samt ersättning av tungt och lätt fast kustartilleri.

Chefen för marinen anför bl. a. följande om delprogrammens utveckling under programplaneperioden.

Förbanden inom delprogrammet Gemensamma lednings-. bas- och un- derhållsförband skall säkerställa övriga förbands insats. Åtgärder har pla- nerats in för att öka ledningssäkerheten.

Luftvärn för försvar av krigsförtöjningsplatser och anläggningar i baserna moderniseras. Under perioden införs ny basorganisation. 1 den nya orga- nisationen eftersträvas ökad rörlighet hos underhållsförbanden.

lnom delprogrammet Helikopterförband pågår försök med en gemensam organisation för försvarets tunga helikoptrar. Den befintliga organisationen behålls under planeringsperioden. Verksamhet och inriktning dimensioneras främst av ubåtsjaktuppgifterna.

lnom delprogrammet Ytattackförband levereras den sista torpedbåten typ Norrköping till krigsorganisationen under budgetåret 1977/78. De nuvarande jagarflottiljerna organiseras om till ytattackflottiljer. Motor- torpedbåtarna ersätts genom anskaffning av patrullbåtar. Beslutsunderlag för att skaffa lämpliga enheter för de framtida ytattackflottiljerna tas fram under programplaneperioden. Anskaffning av sjörobot med medellång räck- vidd för ytattackförbanden har planerats in med början budgetåret 1977/ 78.

Anskaffning av ett tredje minfartyg pågår. Leveransen har dock måst se- nareläggas jämfört med tidigare planer.

Antalet enheter inom delprogrammet Ubåtsförband minskar med ca 40 % fram till mitten av 1980-ta1et. Under programplaneperioden utgår ubåtar av typ Hajen. Pågående anskaffning av ubåtar av typ Näcken fullföljs under programplaneperioden. En räddningsbåt skaffas. Studier och utveckling av nästa ubåtserie (A 17) planeras för att scriebeställning skall kunna läggas ut budgetåret 1979/80.

Prop. l976/ 77:74 83

lnom delprogrammet Minröjningsförband överförs minsvepare av typ Hanö till vedettbåtar samtidigt som de av åldersskäl utgår ur minröjnings- organisationen. Övriga minsvepare behålls under perioden. Seriebeställning av minjaktfartyg planeras till budgetåret 1978/79.

Delprogrammet Fasta kustartilleriförband vidmakthålls i huvudsak under programplaneperioden. Antalet fasta artilleriförband minskar något. Pågå- ende anskaffning av nya fasta 12 cm tornbatterier fortsätter men försenas jämfört med tidigare planer. Vissa äldre batterier moderniseras i begränsad omfattning. Prototyp till ny minutläggare anskaffas och modern minmateriel tillförs minspärrtropparna. Närluftvärnet för de fasta förbanden moderni- seras.

Delprogrammet Rörliga kustartilleriförband vidmakthålls i huvudsak un- der perioden. Ett nytt rörligt kustartillerisystem börjar utvecklas och an- skaffas.

lnom delprogrammet Gemensamma produktionsrcsurser prioriteras ut- bildningen till och av fast anställd personal. Bl.a. förbättras utbildningen av kompaniofficerare. Investeringar och iståndsättningar är under perioden inriktade på rationaliseringsbefrämjande åtgärder vilket medför att olika ut- bildningsanordningar har fått lägre prioritet. Övningsfältens utrustning kom- pletteras successivt.

Konsekvenserna av en inriktning enligt nivå B blir enligt chefen för ma- rinen följande.

lnom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet måste reduceringar göras som i första hand drabbar mobiliseringsberedskapen.

Chefen för marinen anför vidare att materielanskaffningen måste redu- ceras eller senareläggas. Detta innebär bl.a. att den begränsade robotan- skaffningen för ytattackflottiljerna i huvudsak måste genomföras efter bud- getåret 1981/82. Antalet ubåtar i A 17-serien måste minskas med ca 30 "o. Även anskaffningen av nytt rörligt kustartilleri måste minskas med ca 30 ”o. Moderniseringen av äldre fasta kustartilleribatterier försenas.

lnom huvudproduktionsområdena Anskaffning och iståndsättning av be- fästningar och kaserner samt Forskning och utveckling förutsätter chefen för marinen samma inriktning som i nivå A. Sammanfattningsvis kommer enligt chefen för marinen den krigsorganisa- toriska effekten att gå ned i nivå B för atti mitten av 1980-talet ha reducerats till 50 '?ri av nuvarande organisation vad gäller sjöstridskrafter. lnom kust- artilleriet kan huvuddelen av krigsorganisationen behållas under hela 1980- talet främst beroende på materielens långa livslängd. Antalet fasta spärr- förband minskar dock med ca 2 %. Effekten nedgår enligt chefens för marinen uppfattning genom kvalitativa försämringar eftersom materiel inte omsätts i tillräcklig omfattning.

Prop. 1976/77:74

84

Fördelning av kostnaderna på delprogram i nivå A framgår av följande tabell tprisläge februari 1976". milj. kr.).

Del prog ram

För flera delprogram gemensamma lcdnings-, bas- och underhållsför-

band m. m. 118 Helikopterförband 25 Ytattackförband m.m. 249 Ubåtsförband l 14 Minröjningsförband 32 Fasta kustanilleriförband 215 Rörliga kustartilleriförband 56 Gemensamma produk—

tionsrcsurser 802 Kostnader 1 611 Justering på grund av

överplanering m. m. — 131 Betalningsmedel 1 480

1 13 20 280 94 58 184 52

821 1 622

-100 1522

109 21 256 117 52 169 70

827 1621

_ 54 1 567

102 19 220 95 60 173 74

842 1 585

+23 1 608

89 18 237 118 68 158 89

829 1 606

+60 1 666

Su mma

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

531 103 1 242 538 270 899 341

4121 8045

— 202 7 843

Fördelning av kostnaderna på delprogram i nivå B framgår av följande tabell tprisläge februari 1976; milj. kr.).

Delprogram

För flera delprogram gemensamma lednings-. bas- och underhållsför- band m.m. 118 Helikopterförband 26 Ytattackförband m. m. 250 Ubåtsförband 114 Minröjningsförband 32 Fasta kustartilleriförband 214 Rörliga kustartilleriförband 55 Gemensamma produk-

tionsresurser 802 Kostnader 1 611 Justering på grund av överplanering — 131 Betalningsmedel 1 480

1 12 20 236 93 59 184 52

826 1 582

—100 1482

109 21 226 91 52 168 59

816 1542

-54 1488

102 19 202 52 59 158 57

816 1465

+23 1488

90 17 165 76 68 150 62

804 1 432

+60

1492 '

Summa

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

531 103 1 079 426 270 874 285

4 064 7 632

— 202 7 430

Prop. 1976/77:74 85

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/77' 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

Cl. Marinförband:

Ledning och för- bandsverksamhet 765 843 .836 837 838 834 4188 C2. Marinförband:

Materielanskaf'fning 351 500 551 595 636 708 2990 C3. Marinförband:

lståndsättning av kaserner 24 26 26 26 26 26 130 C4. Marinförband:

Forskning och utveckling 32 30 29 30 29 30 148 1112 Marinförband:

Anskaffning av anläggningar 79 81 80 79 79 68 387

1251 1480 1522 1567 1608 1666 7843

lPrisläge februari 1975.

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari 1976: milj. kr.).

__ Summa Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

C 1. Marinförband:

Ledning och för- bandsverksamhet 765 843 833 830 829 823 4 158 C2. Marinförband:

Materielanskaffning 351 500 514 523 525 545 2607 C 3. Marinförband:

lståndsättning av kaserner 24 26 26 26 26 26 130 C4. Marinförband:

Forskning och utveckling 32 30 29 30 29 30 148 1112 Marinförband:

Anskaffning av anläggningar 79 81 80 79 79 68 387

1251 1480 1482 1488 1488 1492 7430

'Prisliige februari 1975.

Prop. 1976/77:74 86

Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flyg- vapenförband som omfattar följande delprogram.

3.1 För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 3.2 Jaktförband 3.3 Luftvärnsrobotförband 3.4 Attackförband 3.5 Spaningsförband 3.6 Flygtransportförband 3.7 Basförband

3.99. Gemensamma produktionsrcsurser

Chefen för flygvapnet hari enlighet med överbefälhavarens direktiv utarbe- tat programplaner i nivåerna A och B för huvudprogrammet Flygvapcnför- band. Planeringsramarna framgår av följande sammanställning (prisläge fe- bruari l976;lönc1äge 1976; milj. kr.).

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 Summa

1977/82 Nivå A 3711 3818 3923 4025 4115 19592 Nivå B 3 513 3 524 3 532 3 542 3 546 17 657

Chefen för flygvapnet anför att stormakternas möjligheter till luftkrig- föring är oförändrat stora. Kvaliteten förbättras ständigt genom ökad räck- vidd. större lastförmåga samt bättre målupptäekts- och målinmätningsmöj- ligheter. De flygburna vapnens precision och verkan ökar också snabbt lik- som möjligheterna att transportera trupp och materiel genom luften. Stor- makterna får i början av 1980-talet enligt chefens för flygvapnet uppfattning en ökad och i några fall starkt ökad möjlighet till offensiv flygkrigföring jämfört med dagsläget.

Chefen för flygvapnet framhåller att utvecklingen leder till att flyginsatser av olika slag kommer att spela en viktig roll vid ett eventuellt angrepp på Sverige. Vi måste med ett lämpligt utformat och tillräckligt omfattande luftförsvar söka behålla en luftöverlägsenhet över vårt territorium. Om en angripare inte behöver ta hänsyn till ett effektivt luftförsvar kan hans flyg- förband starkt försvåra våra stridskrafters mobilisering och utgångsgrup- pering samt ostört bekämpa olika totalförsvarsmål och verksamt under- stödja mark- och sjöstriden. '

Den militärtekniska utvecklingen gynnar inte bara en angripare. Våra möjligheter att verka med attack- och spaningsflyg förbättras också. Det svenska försvaret har enligt flygvapenchefen inte råd att avstå från att ut- nyttja detta. Chefen för flygvapnet framhåller att vi inte utan väsentliga

Prop. 1976/77:74 87

effektförluster kan avstå från attack- och spaningsflyg i försvarsmakten.

Chefen för flygvapnet erinrar om att flygvapnets krigsorganisation minskar snabbt. Sedan början av 1960-talet hart. ex. antalet krigsflygdivisioner min- skat med nära 50 "u. Mot bakgrund av den tydliga strävan i vår närmaste omvärld att trots avsevärda kvalitetshöjningar behålla antalet flygförband ser chefen för flygvapnet det som angeläget att på sikt hejda minskningen av flygvapnets krigsorganisation. De personalminskningar som är anbefallda och som också är nödvändiga med hänsyn till löneutvecklingen bör därför så" långt möjligt sökas inom områden som inte direkt påverkar krigsorga- nisationens omfattning. Svårigheterna är emellertid enligt chefen för flyg- vapnet störrc för flygvapnet än för många andra delar av försvarsmakten. Detta beror på den starka koppling som finns mellan flygvapnets freds- och krigsorganisationer.

Omfattningen och inriktningen av flygvapnets materielanskaffning styr i hög grad den framtida krigsorganisationen. Chefen för flygvapnet erinrar om att flera viktiga materielheslut skall fattas under perioden 1977—82. Beslut skall fattas bl.a. om hur ett nytt flygattacksystem efter nuvarande A] 37 och SK 60 skall utformas. Vid detta beslut blir det nödvändigt att ta ställning till om den utvecklande delen av svensk flygindustri skall behållas. Andra beslut kommer att avgöra omfattningen av den inhemska vapen- och ro- botutweklingen. Vidare skall viss materielomsättning inom stridslednings- och luftbevakningssystemet och utbyggnadstakten för det framtida bassys- temet beslutas.

Attack-. spanings- och jaktversionerna av flygplanssystem 37 Viggen hål- ler på att anskaffas. Chefen för flygvapnet framhåller att flygplansystem 37 Viggen torde vara det mest genomlysta projektet i hela försvarsmakten. Det har studerats grundligt, utretts och granskats vid ett flertal tillfällen av både försvarsmaktens myndigheter och statsmakterna. Resultaten av genomförda stridsekonomiska jämförelser mellan flygplan 37 Viggen och konkurrerande alternativ har utfallit positivt för flygplan 37 Viggen. Chefen för flygvapnet anser därför att det är viktigt att systemet så långt möjligt kan fullföljas med den ambitionsnivå beträffande taktisk och operativ an- vändbarhet som legat till grund för att det togs fram.

Fl_vgplananskaffningen efter flygplan 37 innebär att en inhemsk utveck- lingskapacitet kan behållas i nivå A medan den måste avvecklas i nivå B. 1 nivå B blir vi enligt chefen för flygvapnet ganska snan hänvisade till anskaffning utomlands i form av direktköp eller licenstillverkning.

Chefen för flygvapnet framhåller att det ligger många fördelar i att beväpna våra flygplan med robotar och andra vapen som utvecklas inom landet. Å andra sidan blir seriestorlekarna så små att det blir för dyrt att inom krympande realramar underhålla en inhemsk utvecklingskapacitet. Proble- met är med andra ord detsamma som på flygplansidan. Det gör att inhemskt utvecklade robotar endast har kunnat komma ifråga i nivå A. 1 nivå B

Prop. 1976/77:74 gg

förutsätts direktanskaffning av utländska robotar.

Chefen för flygvapnet framhåller vidare att så länge målet att hela landet skall försvaras kvarstår måste flygbaser. radarstationer och ledningsorgan finnas i alla Iandsändar. Detta gör att resurserna för bas- och strilsystemen i viss mån måste prioriteras.

Beträffande delprogrammens utveckling under programplaneperioden an- för chefen för flygvapnet bl.a. följande.

lnom delprogrammet För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband inriktas verksamheten på att dels åstadkomma nödvändig freds- produktion dels göra de investeringar som krävs i ny materiel. nya an- läggningar och nya metoder.

Vissa äldre radarstationer som är dyra att underhålla avvecklas tidigt under programplaneperioden. En luftförsvarscentral läggs ner.

Luftbevaknings- och stridsledningsförband börjar sättas upp med modern radarmateriel som har hög störtålighet och god motståndskraft mot fysisk bekämpning. På befintliga radarstationer ökas motståndskraften mot tele- teknisk störning och vidtas åtgärder för att minska risken för fysisk be- kämpning.

Den tidigare planerade moderniseringen av en qutförsvarseentral genom— förs. System Väder 70 utvidgas till att omfatta även norra delen av landet. Sambandssystemet moderniseras fortlöpande så långt resurserna medger. Angivna åtgärder vidtas i båda nivåerna.

lnom delprogrammet Jaktförband läggs under perioden 1977—82 sex di- visioner ncd i nivå A och sju i nivå B. Dessutom avvecklas en flottilj- administration (F 12). Ombeväpning från J 35 Draken till JA 37 Viggen sker med början under budgetåret 1979/80. 1 nivå A inriktas planeringen mot tio divisioner JA 37 och i nivå B mot nio.

För delprogrammet Luftförvärnsrobotförband gäller i båda nivåerna att förbanden skall vara avvecklade vid ingången av budgetåret 1978/79. Per- sonal och viss materiel utnyttjas övergångsvis i särskilda förband inom stril- systemet. Personalen förs över till luftbevaknings- och stridsledningsförband med modern radarmateriel i takt med att sådana sätts upp.

Delprogrammet Attackförband inriktas i nivå A mot att i krig omfatta en attackeskaderstab, fem medeltunga attackflygdivisioner och en attack- flyggrupp samt fem lätta attackdivisioner. De medeltunga attackflygdivi- sionerna/-grupperna är utrustade med flygplan AJ 37 Viggen och de lätta med det beväpnade skolflygplanet SK 60. AJ 37 planeras på sikt ersättas av ett nytt medeltungt attackflygplan (A 20) utvecklat från JA 37 och SK 60 med ett lätt attackflygplan (B3LA) som jämväl kan användas som skol- flygplan. Båda flygplancn A 20 och B3LA planeras utvecklas inom landet.

1 nivå B medger tillgängliga planeringsmedel inte att SK 60 ersätts med annat än ett rent skolflygplan. Det innebär att de lätta attackflygdivisionerna avvecklas efter perioden 1977—82. På sikt kommer därmed attacksystemet

Prop. 1976/77:74 89

att i nivå B endast innehålla de medeltunga förbanden.

lnom delprogrammet Spaningsförband minskas antalet divisioner med två i båda nivåerna. En flottiljadministration utgår. Flygplantyperna S 32 Lansen och S 35 Draken ombeväpnas till 537 Viggen.

Planeringen för delprogrammet Flygtransportförband inriktas på att sä- kerställa kapacitets- och resurstillgång hos krigsorganisationcns transport- och sambandsflygplan. Flygplan Tp 79 (Douglas DC 3) planeras i båda ni- våerna utrangeras under programplaneperiodens senare del och ersättas av andra transportflygplan. Typen på dessa har ännu inte bestämts.

lnom delprogrammet Basförband kommer i båda nivåerna antalet bas- bataljoner att minska något jämfört med dagsläget.

Erfarenheterna från genomförda basstudier pekar på att såväl flygplan på marken som basförbanden och deras materiel bör skyddas i första hand genom att de sprids mellan och inom flygbaserna. Detta ställer krav på såväl ett stort antal baser som ett stort antal rörliga basförband. Strävan att kunna kraftsamla flygförbanden till olika delar av landet ställer mot- svarande krav.

1 båda nivåerna planeras en successiv anpassning till här antydda krav på ett modernt bassystem. Endast en mindre del hinner genomföras under programplaneperioden. Vid anpassningen utnyttjas befintliga baser och an- läggningar. Utöver ovannämnda insatser sker en fortlöpande anpassning av baserna och basmaterielen till flygplansystem 37.

Materielanskaffningcn tar vidare sikte på att säkra tillgången på svår- anskaffad och för ett krigs inledningsskcde viktig materiel och på ersättning av starkt försliten och/eller omodern materiel.

lnom delprogrammet Gemensamma produktionsrcsurser skall förbanden F 11 i Nyköping och F 12 i Kalmar dras in. Enheter vid dessa förband som inte omfattas av indragningsbeslutet skall lokaliseras till andra oner. Organisationsförändringarna bör vara genomförda under budgetåret 1979/80.

] nivå A behöver ingen ytterligare flottilj läggas ner. 1 nivå B däremot måste ytterligare en flottilj dras in under perioden 1982—87.

Ny fredsorganisation för huvuddelen av flygvapnets förband införs under budgetåret 1976/77.

Flygvapnet har i dag enligt chefen för flygvapnet personalbrist i förhållande till förelagda uppgifter inom flera sektorer. Dessa brister kan i stort förutses bestå även i den nya organisationen.

Den ögynnsamma åldersfördelningen för eiviltnilitär personal i teknisk tjänst medför stora pensionsavgångar under perioden. Detta måste enligt chefen för flygvapnet mötas med en överrekrytering under programplane- perioden. För en hög rekrytering talar också den senaste tidens ökade för- tidsavgångar av nämnd personal.

Chefen för flygvapnet bedömer att viss svårighet kan uppstå att på sikt

7 Riksdagen 1977. [ sam/. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 90

nå angivna personalminskningsmål. Den civila personalen har inte kunnat minskas i planerad takt.

Chefen för flygvapnet framhåller vidare att hårda prioriteringar måste vidtas i fredsorganisationen så att de väsentligaste uppgifterna, däribland flygtidsproduktionen. kan lösas. Uppgifter som på flera förband tenderar att bli eftersatta är bl. a. mobiliserings- och krigsförberedelser. befålsutbild- ning och delar av den allmänmilitära utbildningen av värnpliktiga.

Chefen för flygvapnet pekar på att de administrativa uppgifterna visar en stadig tendens att öka. Sålunda tar uppgifter för luftfartsverkets räkning och den nya medbestämmanderätten en betydande del av arbetstiden 1 an- språk samtidigt som arbetstidsförkortningen medför ett mindre antal ar- betstimmar än tidigare. Chefen för flygvapnet framhåller att denna utveck- ling måste mötas i tid genom att minska uppgifterna eller förstärka re- surserna.

Fördelningen av kostnaderna på delprogram i nivå A framgår av följande tabell tprisläge februari 1976: milj. kr.).

Summa Delprogram 1977/78 1978/79 l979/80 1980/81 1981/82 1977/82 För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 460 506 524 464 462 2 416 Jaktförband 1 276 l 344 1 130 1 199 1 180 6 129 Luftvärnsrobotförband 8 0 O 0 0 8 Attackförband 607 627 742 753 847 3 576 Spaningsförband 299 172 134 87 99 791 Flygtransportförband 61 48 95 49 49 302 Basförband 582 531 509 501 499 2 622 Gemensamma produk- tionsrcsurser 765 769 770 757 777 3 838 Kostnader 4 058 3 997 3 904 3 810 3 913 19 682 Justering på grund av överplanering m. m. — 347 — 180 +19 +215 +202 —91 Betalningsmedel 3 711 3 817 3 923 4 025 4115 19 591

Prop. 1976/77:74 91

Fördelningen av kostnaderna på delprogram i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82 För flera delprogram

gemensamma lednings- och strilförband 459 505 521 461 460 2 406 Jaktförband 1 183 1 248 1 297 1 224 1 235 6 187 Luftvärnsrobotförband 8 0 0 0 0 8 Attackförband 410 284 289 315 354 1 652 Spaningsförband 299 172 134 87 99 791 Flygtransportförband 62 48 72 49 49 280 Basförband 580 527 505 497 495 2 604 Gemensamma produk-

tionsresurser 758 745 747 761 794 3 805 Kostnader 3 759 3 529 3 565 3 394 3 486 17 733 Justering på grund av

överplanering m. m. — 246 — 6 — 33 +148 +60 — 77 Betalningsmedel 3 513 3 523 3 532 3 542 3 546 17 656

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/77'1977/78 1978/79 l979/80 1980/81 1981/82 1977/82

D 1. Flygvapenförband:

Ledning och för- bandsverksamhet 1 238 1 466 1 441 1 433 1 429 1 431 7 200 D 2. Flygvapenförband:

Materielanskaffning 1 252 1 198 1 410 1 462 1 613 1 713 7 396 D3. Flygvapenförband:

lståndsättning av befästningar och kaserner 29 32 38 37 32 27 166 D4. Flygvapenförband:

Forskning och ut- veckling 473 883 826 859 815 820 4 203 111 3. Flygvapenförband:

Anskaffning av anläggningar 103 132 102 132 136 124 626 3095 3711 3817 3923 4025 4115 19 591

' Prisläge februari 1975

Prop. 1976/77:74 92

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari 1976: milj. kr.).

Summa Anslag 1976/7711977/78 1978/79 l979/80 1980/81 1981/82 1977/82

D ). Flygvapenförband:

Ledning och för- bandsverksamhet 1 238 1 459 1 428 1 415 1 407 1 409 7 118 D2. Flygvapenförband:

Materielanskafl'ning 1 252 1 302 1 577 1 602 1 639 1 604 7724 D3. Flygvapenförband:

lståndsättning av befästningar och kaserner 29 32 38 37 32 27 166 D4. Flygvapenförband:

Forskning och ut- veckling 473 588 378 345 328 383 2022 111 3. Flygvapenförband:

Anskaffning av anläggningar 103 132 102 133 136 123 626 3 095 3 513 3 523 3 532 3 542 3 546 17 656

' Prislägc februari 1975

4.1.3. Övrigt underlag

Jakt/lvgp/an och robotar./ör 1990-ralers behov

Regeringen uppdrog i anvisningarna för programplaneringen för perioden 1977—82 åt överbefälhavaren attöversiktligt redovisa alternativa anskaffnings- former lörjaktflygplan och luftvärnsrobotar for 1990-talets behov.

Överbefälhavaren konstaterar i sin redovisning att bedömningar avseende 1990-talet är behäftade med osäkerhet såväl beträffande operativa krav som kostnadsberäkningar. Luftförsvarets utformning från 1990-talets början och in på 2000-talet har inte granskats i det omfattande studie- och plane- ringsarbete som hittills genomförts. Överbefälhavaren anser dock att det nu framlagda underlaget utgör tillräcklig grund för de beslut som berör luft- försvarets utformning på sikt och som behövs inför perioden 1977/78—1981/82. Resultaten av överbefälhavarens undersökning redovisas i sammanfattad form i det följande.

Beslut rörande anskaffning av jaktflygplan för 1990-talet behöver inte fattas förrän omkring år 1982. Den översiktliga granskningen av olika an- skaffningsformer för ett sådant flygplan har lett till följande slutsatser. Li- censtillverkning skiljer sig inte i ekonomiskt avseende väsentligt från egen utveckling. Skilda prestandanivåer på framtida jaktflygplan kan bli aktuella. Sådana flygplan kan utvecklas inom landet. Utformningen av jaktflygplan måste grundas på operativa behov, där avvägningen mellan bl. a. vapen och vapenbärare inom den ekonomiska ramen för försvaret beaktas. Di- rektköp av utländskt jaktflygplan är från försvarsekonomiska utgångspunk-

Prop. 1976/77:74 93

ter billigare än egen utveckling av flygplan på motsvarande prestandanivå under förutsättning att flygplan motsvarande våra behov finns och att en normal konkurrenssituation råder.

Handlingsfriheten att senare välja mellan egen utveckling eller köp av framtida jaktflygplan är beroende av förestående beslut om hur attacksys- temet skall utformas. Överbefälhavaren har kommit till slutsatsen att ut- veckling av ett nytt lätt attackflygplan (B3LA) och vissa ytterligare forsk- ningsuppdrag till flygindustrin är en förutsättning för sådan handlingsfrihet.

Alternativet att redan nu påbörja utveckling av ett enhetsflygplan, har överbefälhavaren inte funnit godtagbart. Detta beror bl. a. på att alternativet medför alltför tidiga bindningar beträffande hur det framtida luf'tförsvaret skall utformas och på att utvecklingskapaciteten sedan inte kan upprätthållas med militära uppdrag under den överblickade tidsperioden (1985—1992).

Det alternativ som innehåller A20 och ett skolattackflygplan av SK 60-typ gör inte fortsatt utveckling av stridsflygplan möjlig inom landet. Omfatt- ningen av de problem som är förenade med detta alternativ kan enligt över- befälhavaren klarläggas först efter realförhandlingar med industrin.

Det av överbefälhavaren redovisade ”minimialternativet" för bibehållen utvecklingskapacitet och därmed handlingsfrihet för att skaffa framtidajakt- flygplan beräknas i nivå B i överbefälhavarens programplan kostnadsmässigt överstiga vad som har inplanerats för flygplansystem inklusive beväpning och motmedel med ca 300 milj. kr. per år.

Beträffande anskaffning av luftvärnsrobotar konstaterar överbefälhavaren att materielen i de luftvärnsbataljoner som inte ombeväpnas med robot 70 behöver ersättas under l980-talet. Handlingsfriheten att för detta ändamål inom landet utveckla ett luftvärnsrobotsystem som en logisk fortsättning på robot 70 är god.

Studier av 1990-talets luftförsvar kan komma att aktualisera luftvärns- robotsystem med högre prestanda än robot 70. Handlingsfrihet att på 1980- talet välja svensk utveckling av sådana system förutsätter att kapaciteten inom industrin byggs upp genom att jakt- och attackrobotar utvecklas under det närmaste lO-årsperioden. Sådan uppbyggnad har inplanerats endast i nivå A i överbefälhavarens programplan.

Överbefälhavaren konstaterar sammanfattningsvis följande. Det är inte lämpligt att nu påbörja utveckling av ett nytt jaktattackflygplan (enhetsflygplan).

Det är däremot operativt lämpligt och ekonomiskt lönsamt att i nivå B utveckla och tillverka A20. Det är operativt lämpligt och ekonomiskt lönsamt att på erforderlig ekonomisk nivå över B dessutom utveckla och tillverka ett svenskt flygplan med de prestanda och de kostnader som de- finieras som B3LA. Om utvecklingen av BBLA beslutas och om ca 150 milj. kr. dessutom avsätts under femårsperioden för allmän flygplansut- veckling erhålls enligt överbefälhavaren handlingsfrihet att år 1982 besluta om svensk utveckling av ettjaktflygplansomersättning förJA 37.0mca300 milj. kr. avsätts under fcmårsperioden för att utveckla och skaffa jakt- och attackro-

Prop. 1976/77:74 94

botar erhålls handlingsfrihet att vid l990-talet mitt besluta om svensk utveck— ling av luftvärnsrobotar med prestanda väsentligt bättre än robot 70. Överbefäl— havaren hari den gjorda undersökningen inte funnit skäl till annan prioritering mellan '.tvvägningsprogram än som gjorts i överbefälhavarens programplan. Detta innebärbl. a. att handlingsfrihet förinhemsk utveckling och tillverkning av jaktflygplan eller JA 37 inte får skapas på bekostnad av andra avvägnings- program .

Överbefälhavaren anför vidare att förmågan att inom landet utveckla och tillverka huvuddelen av försvarsmaterielen är av stor betydelse för våra möjligheter att styra den närmare utformningen av våra försvarssystem och anpassa dem till våra speciella förhållanden. Detta gäller i hög grad för flygplan- och robotsystem för vilka nya teknologier kan skönjas. Dessa tekno- logier bedöms inte enbart vara av militärt intresse.

1 det redovisade underlaget värderas beslutssituationen och alternativa handlingsvägar främst utifrån operativa och försvarsekonomiska utgångs- punkter. Väsentliga för frågans vidare behandling är även bedömningar av skilda anskaffningsformers säkerhetspolitiska. statsfinansiella och samhälls- ekonomiska följder. Överbefälhavaren anför att om dessa faktorer inte till- mäts samma betydelse som hittills bedöms den svenska flyg- och robot- industrin inte kunna konkurrera med utländska tillverkare. Överbefälhavaren anser att det har bestyrkts att det är nödvändigt att konkret inrikta industrins fortsatta verksamhet och att beslut om inriktning behövs år 1977.

Samhällsekonomisk analys av framtida .fl)'gplansanskqlliring

På uppdrag av försvarsutredningen har samhällsekonomiska effekter av al- ternativa anskaffningsformer förjaktflygplan för 1990-talet studerats. Utred- ningsarbetet har resulterat i rapporten Samhällsekonomisk analys av framtida flygplansanskaaning.

De slutsatser som dras i rapporten sam manfattas i det följande. Beslut om fortsatt anskaffning av flygplan berör såväl flygvapnet som den inhemska flygindustrin. Beslut måste således fattas inte endast utifrån de olika alternativens kostnadseffekter. utan även utifrån en bredare bedöm- ning av långsiktiga konsekvenser av flygindustrins utveckling vid olika alter- nativ.

Den för dagen aktuella beslutssituationen berör i realiteten övergången till nästa fl ygplansgeneration. När man tar de första stegen på en sådan handlingsväg är det nödvändigt att ha en klar uppfattning om de långsiktiga konsekvenserna under hela denna flygplansgeneration.

En central frågeställning är om det framtida ekonomiska utrymmet för för- svarsmaktens utveckling medger att en egen kvalificerad flygindustri kan upp- rätthållas på lång sikt. Enligt resonemangen som presenterats i rapporten är det inte möjligt att upprätthålla status quo i den meningen att till oförändrade kost- naderi fast pris bibehålla dagens utvecklingskapacitet. Det ställersåledes starkt ökade krav på ekonomiska medel att bevara svensk flygindustris kapacitet.

En annan central frågeställning är enligt rapporten om en bevarad svensk

Prop. l976/77:74 95

flygindustri kan upprätthålla en internationell konkurrenskraft när det gäller att utveckla och producera flygplan. om detta kriterium inte kan uppfyllas in- nebär det enligt rapporten att svensk flygindustri. vidmakthålls på bekostnad av flygvapnets styrka.

Den nuvarande och den bedömda framtida internationella marknadssi- tuationen har beskrivits och analyserats i rapporten. Svensk flygindustri har enligt rapporten redan i dagsläget påtagliga nackdelar från konkurrens- synpunkt. De stora flygindustrinationerna har överlägsna resurser och kan genom hög produktionstakt och längre serier dels fördela utvecklingskost- naden på flera enheter och dels uppnå produktionsekonomiska fördelar genom stordrift. Strävandena till nationella sammanslagningar och inter- nationellt samarbete kommer med all sannolikhet att ytterligare utvecklas. Små industrinationer, som av olika skäl ställs utanför samarbetet kommer i takt därmed enligt rapporten att få allt svårare att utveckla och producent flygplan till konkurrenskraftiga priser.

De samhällsekonomiska konsekvenserna på lång sikt av olika anskaff- ningsformer är nära kopplade till detta konkurrensförhållande. Utgångspunk- ten är att befintliga reala resurser på sikt ger den största samhällsekonomiska nyttan om de utnyttjas inom områden där vi har konkurrensmässiga för- delar. Det innebär att flygindustrin, om den inte antas ha internationell konkurrenskraft, långsiktigt kan bli en samhällsekonomisk belastning. Den- na belastning måste i så fall vägas mot operativa och säkerhetspolitiska skäl för att bevara inhemsk flygindustri.

Vid en förändring av anskaffningsform för flygplan uppstår omställnings- problem. En väsentlig faktor vid bedömningen av dessa problem är i vilken omfattning kompensationsaffarer kan erhållas. Dessa syftar till att uppväga eller mildra de negativa konsekvenserna för köparlandets samhällsekonomi. Under överskådlig tid bedöms den hårda konkurrenssituationen på den in- ternationella flygplansmarknaden bestå. Det innebär att man sannolikt kan räkna med kompensationsaffärer även i framtiden. Därmed minskar också enligt rapporten påtagligt de samhällsekonomiskt negativa konsekvenserna i samband med en omställning av flygindustrin.

I rapporten konstateras att de förändringar för företag och regioner som blir följden vid en omställning av flygindustrin är förhållandevis begränsade jämfört med många andra omställningsproblem inom industrin. De företag som berörs är i flertalet fall delar av stora koncerner, vilket underlättar möjligheten att ge de anställda ny sysselsättning och skapa alternativt ut- nyttjande av teknologi och anläggningar. De berörda kommunerna är vidare. med något enstaka undantag. expansiva.

Vad beträffar utvecklingen på lång sikt — där reala resurser har en alternativ användning — har samhällsekonomiska argument inte bedömts kunna läg- gas till grund för att bibehålla svensk kvalificerad flygindustri. Övergång från egen utveckling till kvalificerad licensproduktion bedöms vidare inte ha sådana samhällsekonomiska konsekvenser att de är av avgörande be- tydelse. Övergång från egenutveckling till licensproduktion på låg ambi-

Prop. 1976/ 77:74 96

tionsnivå eller direktimport medför omställningsproblem. som emellertid mot bakgrund av de industri-. arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel samhället har till sitt förfogande fåranses hanterbara. Omställningsproblemen minskas enligt rapporten väsentligt om kompensationsaf'läi'er kan uppnås.

Öi'urbq/äl/iavarans persona/utraining 1976

Regeringen uppdrog i anvisningarna för programplaneringen för perioden 1977—82 åt överbefälhavaren att utreda försvarsmaktens framtida personal- behov. Utredningen skulle samordnas med det arbete som pågår avseende enhetlig belälsordning och avseende kvinnan i försvaret. Grund för per- sonalutredningen är krigs- och fredsorganisationen i slutet av 1980-talet enligt handlingsväg 3 i ÖB 75 (nivå B i överbefälhavarens programplan).

Behovsberäkningarna för fredsorganisationen grundas enligt regeringens anvisningar på allmän värnplikt med nuvarande begränsade mål och tider för grund- och repetitionsutbildning. Mobiliseringsberedskapen förutsätts i stort oförändrad. Beräkningarna sker med 40 timmars arbetsvecka för befäl och 48 timmars övningsvecka för de värnpliktiga som utgångsvärden.

Överbefälhavaren utgår från att huvuddelen av den civilmilitära perso- nalen i den nya befälsordningen inräknas som stambefäl. Överföring av den civilmilitära personalen till civil status avstyrks. Överbefälhavaren häv- dar att allt stambefäl måste kunna medverka i utbildningen av värnpliktiga.

Behovet av befäl i utbildningsarbetet har beräknats med utgångspunkt i den befälsinsats räknat i timmar per vecka som behövs vid varje enskild utbildningsenhet för att uppställda utbildningsmål skall kunna nås.

Befälsbehovet vid genomsnittsplutonen (med 30—40 värnpliktiga) uppgår enligt överbefälhavaren till minst fyra befäl med minimikompetens att själv- ständigt tillämpa modern utbildningsteknik i utbildningen av del av plu- tonen. Viss del av detta behov bedöms vad beträffar vissa utbildnings- områden av fack- eller yrkeskaraktär kunna täckas av befäl som är äldre än 42—45 år. Vad gäller den egentliga förbandsutbildningen under fältmässiga förhållanden kan den endast lösas av stambefäl placerade vid plutonen och av befäl som är yngre än 42—45 år.

Vid lägre antal utbildningsbefäl än fyra befäl per pluton leder utbild- ningskraven oavsett utbildarens kvalitet till högre nyttjandegrad. dvs. till övenid. Denna skall kompenseras. Eftersom allt fler befäl kräver kompen- sation i form av ledighet. leder övertidsuttaget till oacceptabla effektförluster i utbildningsarbetet på sikt. Planerad övertid är inte heller förenlig med en god arbetsmiljö.

Stambefäl behövs i krigsorganisationen för uppgifter där fördjupade kun- skaper inom vissa områden är nödvändiga för krigsförbandens effekt och stadga. Detta är uppgifter för vilka utbildning med hänsyn till uppgifternas krav inte inryms i tjänstgöringstiden för reservbefäl och värnpliktigt befäl. Sådana befattningar för stambefäl finns på alla nivåer från troppchef'snivån (nivå 7)och uppåt.

Prop. 1976/77:74 97

Det totala behovet av stambefäl i krigsorganisationen uppgår till 20200. Behovet för fredsorganisationen utgör 21 500. Överskjutande del — ca 1 300 — utnyttjas även inom krigsorganisationen (främst på pluton- och kom- panichefsnivån), varvid behovet av reservbeläl och värnpliktiga hcläl i motsva- rande mån minskar.

Kraven i den framtida stridsmiljön har även motiverat en översyn av dagens nivågruppering av olika befattningar för såväl stambefäl som för värnpliktsbefäl. Överbefälhavaren anser det exempelvis motiverat att hän- föra uppgiften som kvartermästare vid kompani iill närmast högre nivå. dvs. plutonchefsnivån (nivå 6).

Överbefälhavaren anser att stambefälet har avgörande betydelse för värn- pliktsförsvarets effekt. framför allt omedelbart efter mobilisering innan övrigt befäl hunnit erhålla rutin och befäst lältvana.

Överbefälhavaren anser att nuvarande brister inom utbildningen och i befälets arbetsmiljömåste avhjälpas genom att höja befälets kvalitet och tillgodose erforderlig rekrytering enligt de framräknade befälsbehoven.

Oavsett hur försvarsmaktens personalstruktur utformas eller personalra- marna avpassas finner överbefälhavaren det nödvändigt att tillgodose be- hovet av stambefäl i åldersskiktet 23—45 år. Detta åldersskikt har avgörande betydelse för effekten i krig och i fred. Stambefälet måste således mellan omkring 23—45 års ålder utnyttjas för utbildning i fredsorganisationen och ledning av förband i krigsorganisationen.

Försvarsmaktens ledningsutredning (FLU) ser över den centrala och högre regionala ledningsorganisationen. Vidare väntas under år 1977 ett slutbetän- kande från försvarets fredsorganisationsutredning (FFU). Härutöver pågår inom myndigheterna arbete i syfte att anpassa organisationen till aktuella och planerade uppgifter varvid strävan äratt tillvarata möjligheterna att höja effek- tiviteten och begränsa kostnaderna.

Försvarsmaktens civila personal uppgick i mars 1976 till ca 26 500. 1 för- hållande till beslutade organisationslörändringar föreligger en viss överta- lighet. Skälen härtill är att resurser saknats för viktiga investeringar och att anpassningen till ny organisation skall ske i takt med naturlig avgång. Vid ingången av programplaneperioden beräknas den civila personalen uppgå till ca 25 900 och vid periodens slut beräknar överbefälhavaren behovet till ca 25 550.

Konsekvenserna av hittills gjorda minskningar har ännu inte helt kunnat utvärderas. Än mindre är det möjligt att överblicka följderna av en fortsatt minskning under l980-talet. Med nuvarande ekonomiska förutsättningar finner överbefälhavaren det likväl nödvändigt att i planeringen utgå från en fortsatt minskning av personalen även under 1980—talet.

Mer än 25000 civila arbetsuppgifter inom försvaret är idag öppna för båda könen. Nära 12000 kvinnor är f. n. anställda. Ett väsentligt större antal deltar aktivt i det frivilliga försvarsarbetet i fred. liksom inom det

Prop. 1976/ 77:74 98

militära försvaret vid beredskap och krig. Därför finns möjligheter för kvin- nor att konkurrera om befattningar inom ll'irsvaret.

Grundkraven för kvinnlig befälsanställning bör i princip stämma överens med vad som gäller för män. Detta innebär bl. a. krav på viss urvalsprövning. utbildning motsvarande värnpliktsutbildningen och genomförd officerssko- la. Om kvinnor anställs som stambefäl måste de kunna utnyttjas i krigs- och fredsorganisationen på samma sätt som manligt befäl.

Överbefälhavarens utgångspunkt för val av befälsstruktur är en för för— svarsmakten gemensam befälsordning baserad på uppgifterna i krig och i fred.

Befälsordningsfrågan kan inte slutföras utan att man samtidigt noggrant behandlat hur och på vilka villkor reserv- och värnpliktsbefälet skall ut- nyttjas. Överbefälhavaren förutsätter därför att samtliga befälskategorier tas upp i det fortsatta arbetet.

Överbefälhavaren och försvarsgrenseheferna understryker betydelsen av att den nya befälsordningen får tillräcklig rekryteringskraft och att urvals- systemet utformas så att det tillgodoser försvarets behov och den enskildes krav.

4.1.4 1974 års försvarsutrednings överväganden och förslag rörande det nii- lifära försvarets fortsatta utveckling

Försvarsutredningen redovisar i sitt första betänkande förslag till grunder för det militära försvarets fortsatta utveckling. Därvid anförs i enlighet med den målsättning för totalförsvaret som tidigare redovisats att försvar mot inva- sion skall vara försvarsmaktens huvuduppgift. En invasion mot vårt land kan planläggas som ett angreppöverlandgränselleröver havet mot vår kust. 1 kom- bination härmed kan luftlandsättningsoperationer bli aktuella.

Den styrka en angripare kan avdela i ett angrepp mot oss begränsas av att huvuddelen av resurserna måste avdelas mot huvudmotståndaren. Det är enligt utredningen vidare rimligt att utgå från att en angripares kvalitet till stora delar förbättras i takt med den tekniska utvecklingen. De resurser en angripare kan avdela mot vårt land torde dock representera olika kva- litetsnivåer. En annan faktor som försvarsutredningen tillmäter stor bety— delse är att en angripare rimligen måste eftersträva att så snabbt som möjligt nå syftet med sitt angrepp.

Utredningen anför att våra stridskrafter skall kunna utnyttjas med tyngd- punkten i kust- respektivc gränsområdena så att våra naturliga försvars- betingelser tas till vara. De fördelar som ligger i att vån land till stora delar omges av hav bör utnyttjas för att vid kustinvasion tillfoga en angripare förluster under transporterna mot vårt land.

Uppbyggnaden av det militära försvaret bör enligt utredningen innefattar ett i förväg förberett försvar av betydelsefulla områden och platser. Delar

Prop. 1976/ 77:74 99

av försvarsmakten måste vidare ha sådan rörlighet att kraftsamling kan ske till aktuella invasionsriktningar.

Utredningen framhåller att en angripares luftlandsättningsoperationer bör kunna mötas redan under flygtransporterna mot luftlandsättningsmålen. lnom av luftlandsättning särskilt hotadeområden börvidare förband kunna ut- gångsgrupperas.

Utredningen finner det angeläget att understryka att de militära resurserna utformas så att vi vid behov med god effekt under lång tid kan fortsätta försvaret mot en angripare som lyckas tränga in i landet. Samtidigt härmed skall motstånd ialla former kontinuerligt kunna genomföras inom av angripa- ren tagna områden och operationerna fortsätta till sjöss och i luften.

För att kunna möta ett överraskande angrepp bör enligt försvarsutred— ningens mening snabbt tillgängliga flyg- och sjöstridskrafter samt snabbmo- biliserade markstridskrafter jämte hemvärn kunna disponeras. Vidare bör det militära försvaret som hittills utformas så att det i huvudsak är strids- dugligt omedelbart efter mobilisering. Mobiliseringsorganisationen bör ges god motståndskraft mot sabotage samt mot inledande bekämpning från luf- ten. Utredningen prioriterar den långsiktiga beredskapen i form av utbildning av personal och anskaffning av organisationsbestämmande materiel. Under förutsättning av att vi har en effektiv underrättelsetjänst kan enligt ut- redningen insatsberedskapen för huvuddelen av det militära försvaret hållas låg.

Försvarsutredningen har funnit att ett flertal faktorer måste beaktas vad beträffar bl. a. antal förband. organisation och utrustning av förbanden samt i utbildningen så att det militära försvaret motsvarar angivna krav på ett uthålligt motstånd.

I en situation då krig pågåri vårt närområde och vi är neutrala måste vi enligt utredningensmeningkunnaavvisakränkningaravvårtterritoriumsamtskyd- da flyg- och sjötrafik. Resursbehoven härför börenligt utredningen tillgodoses med förband och enheter som anskaffas utgående från invasionsförsvarets be- hov.

För att försvaret skall ha så god effekt som möjligt finner utredningen det nödvändigt att söka nå balans mellan det militära försvarets olika delar och funktioner. God samlad effekt förutsätter även en långt gående sam- ordning och samverkan mellan det militära försvarets olika delar liksom mellan detta och övriga delar av totalförsvaret och samhället.

Utredningen framhåller att försvarsmakten även fortsättningsvis skall kunna medverka i Förenta Nationernas fredsbevarande verksamhet.

Försvarsutredningen redovisar i sitt andra betänkande på grundval av överbefälhavarens programplaner sina ställningstaganden till inriktningen av planeringen av det militära försvarets program och funktioner.

I fråga om m a r k st rid s fö r b a n d e n anför utredningen att dessa för- band i samverkan med sjö- och flygstridskrafter skall lösa olika typer av

Prop. 1976/77:74 100

stridsuppgifter i invasionsförsvaret i gräns- och kustområdena. De skall även, om detta blir nödvändigt. kunna fullfölja striden inne i landet. Vissa förband skall enligt utredningen avses för strid även inom av en angripare tagen del av vårt land. Lokallörsvarsförband och fasta kustartilleriförband avses främst för uppgifter i form av försvar av bl. a. gränsövergångar, hamnar, flygfält. kust- och skärgårdsområden samt andra betydelsefulla områden. De rörliga förbanden skall kunna kraftsamlastill aktuella invasionsriktningar. var- efter härför avsedda arme'förband skall kunna genomföra anfall i samverkan med övriga stridskrafter.

försvarsutredningen anför att inriktningen för våra brigader bör vara att de ges en sådan kvalitetsnivå att de med utsikt till framgång kan genomföra av- sedda stridsuppgifter. Vidare anger utredningen som sin uppfattning att avväg- ningen mellan kvalitet och kvantitet bör göras så att antalet av de mest kvalifi- cerade förbanden kan hålla realtivt högt.

Försvarsutredningen har funnit att de infanteribrigadersom planerats få mo- dern materiel fåren kvalitet som väl svarar mot utvecklingen iomvärlden. An- talet sådana brigaderärdock litet.

Enligt utredningens mening bör planeringen inriktas mot att om möjligt öka antalet infanteribrigader. utan att annan angelägen materielanskaffning till andra stridande förband eftersätts. En väg att åstadkomma detta kan vara att materiel eller inplanerade medel föranskaffning disponeras om. att äldre mate- riel utnyttjas för vissa f unktioneroch att civila resurser utnyttjas i högre grad än som nu planerats. Vid en utveckling i denna riktning bör enligt utredningens uppfattning vissa funktioner inom brigaderna prioriteras högre än andra. Eld— kraften i form av pansarvärns— och qutvärnsvapen samt artilleri och granatkas- tare bör enligt utredningen ges hög prioritet.

När nuvarande infanteribrigader moderniseras måste enligt utredningens mening terrängrörligheten förbättras genom att organisationen tillförs band- vagnar och terrängbilar främst för transport av vapen, ammunition och övrig för striden nödvändig materiel samt för transport av skadade. Möjligheten börenligt utredningen prövas att lösa frågan om personaltransport påannat och mindre kostnadskrävande sätt än genom i brigadförbandcn organisatoriskt ingående terrängfordon.

Utredningen delar överbefälhavarens uppfattning att de brigader som inte kan moderniseras bör behålla samma personella kvalitet som de mo- derniserade brigaderna såväl avseende befäl som värnpliktiga. Den grund- läggande organisatoriska uppbyggnaden av infanteriförbanden bör så långt möjligt vara identisk. Utredningen finner mot bakgrund därav att samtliga nuvarande infanteribrigader förtsättningsvis bör hänföras till delprogrammet 1.2 Infanteribrigad m. m.

Beträffande norrlandsbrigaderna anför utredningen att man delar över- befälhavarens uppfattning att dessa bör moderniseras och behållas vid nuva- rande antal.

Prop. 1976/77:74 101

Försvarsutredningen finner det vidare angeläget att även under l980-talct kunna disponera pansarlörband för försvaret av främst Skåne. övre Norrland, östra Mellansverige och Gotland. Utredningen förordar följaktligen att pansar- förbanden i krigsorganisationen skall inriktas mot att väsentligen omfatta f_vra pansarbrigader. bcfintligastridsvagnsbataljoneroch ett antal pansarbataljt.ineri östra Mellansverige och på Gotland. Med denna inriktning följer ett behov av att modifiera och renovera ett antal av centurionstridsvagnarna. Utredningen förordar emellertid att återhållsamhet bör gälla för moderniseringsåtgärderna.

Försvarsutredningen anför att pansarvärnsfunktioncn har mycket stor be- lydelse samt att effektiva pansarvärnsvapen bör finnas i alla stridande för- band. Överbefälhavarens planering omfattar anskaffning av ett flertal objekt såsom nya stridsvagnsminor. pansarvärnsammunition. förbättrad siktesut- rustning till idag befintliga vapen m. m. Utredningen finner att denna delav planeringen väl motsvararen önskvärd inriktning och understrykerbehovet av god tillgång på pansarvärnsvapen och pansarvärnsammunition av olika slag för de stridande förbanden. Utredningen redovisar som sin uppfattning att robotar och andra precisionsstyrda vapen framdeles torde få ökad betydelse. Det be- döms vara väsentligt att vår nuvarande kapacitet för att utveckla pansarvärns- robotar behålls. Utredningen delar därföröverbefälhavarens uppfattning att en ny lätt pansarvärnsrobot bör utvecklas inom landet. Utredningen finner vidare skäl att förorda en i förhållande till överbefälhavarens planering reducerad an- skaffning av tunga pansarvärnsrobotar. Tillsammans med pansarvärnssyste- mets övriga komponenter—därtyngdpunkten bör ligga på lätta pansarvärnsro- botar i stort antal — ger anskaffningen enligt utredningens uppfattning ett bety- dande tillskott till markstridsförbandens samlade stridseffekt samtidigt som vi skaffaross taktiska,stridstekniska,utbildningsmässiga och andraerfarenheter av tunga pansarvärnsrobotar. Försvarsutredningen framhåller vidare att det för försvaret av vån tcr-

ritorium är väsentligt att disponera ett stort antal förband — inte minst |o- kalförsvarsförband och hemvärn — så att ett uthålligt försvar kan byggas upp i alla hotade riktningarsamt uthålligt motstånd göras inom aven angripare tagnaområden. Utredningen biträderöverbefälhavarens planering beträffande utökning av andelen stridande förband av olika typer.

Beträffande understödsförbanden anför utredningen att inriktningen för närvarande inte bör innefatta särskilda pansarvärnshelikopterförband. Det or- ganisationsarbete rörande ledningsfunktionen som beskrivs i överbefälhava- rens planering bör fortsätta. ldetta sammanhang understryker utredningen be- tydelsen av att ledningsorganisationen utformas så att den medger kraftsam- ling av resurser till avgörande operationsområden. Det är även betydelsefullt attden underlättaren långt gående samordning och samverkan mellan militära och civila delar av samhället som är en nödvändig grund för vår motståndsför- måga. Beträffande underhållsförbanden framhåller utredningen att denna del av den militära krigsorganisationen bör reduceras så långt kravet på ett godtag-

Prop. 1976/77:74 102

bart underhållssystem medger. Därvid är utredningens utgångspunkt att sam- hällets alla resurser skall utnyttjas maximalt. Detta framhålls som särskilt bety— delsefullt beträffande sjukvården i krig.

Utredningen anförattdet militära försvaret börinnefattaett i förväg förberett försvar av betydelsefulla platser och områden. 1 detta innefattar utredningen effektiva fasta kustanilleriförband. Det bör i detta sammanhang noga prövas att behålla äldre kustartilleriförband längre än som från början var avsett så länge de till måttliga kostnader ger väsentliga tillskott till den samlade stridsef- fekten. Utredningen finner även behov av rörliga kustartilleriförband för att i vissa operationsriktningar kunna förstärka kapaciteten för bekämpning av sjö- mål. Strävan bör enligt utredningens mening vara att vid aktuell förnyelse av kustartilleriet prioritera de rörliga enheterna. Därför är det utredningens me- ning att tungt rörligt kustartilleri bör utvecklas och anskaffas.

Ö v e rv a t te ri strid s fö r ban d e n. som omfattar ytattackförband. helikopterförband samt min- och minröjningsförband, skall genom anfall mot en angripares sjötransportmedel och sjöstridskrafter och genom mi- neringar försvåra anfall över havet. De skall även skydda vår sjöfart och övriga förflyttningar till sjöss samt medverka i övervakning och incident- beredskap. Förbanden skall enligt försvarsutredningen snabbt kunna sättas ini olika områden och riktningar.

Utredningen anför beträffande övervattenstridsförbanden att antalet för- band är av grundläggande betydelse. Vidare måste förband och enheter tillför- säkras en sådan teknisk kvalitet att de kan ge avsedd effekt i invasionsförsvaret. De måste med de mest kvalificerade enheterna kunna möta en angripare på likartade villkor. Av denna anledning har överbefälhavaren bl. a. planerat in anskaffning av sjörobot för ytattackförbanden. Försvarsutredningen anser att den kvalitetsförbättring av attackflottiljerna. som en anskaffning av sjörobot innebär. är angelägen och bör genomföras.

Försvarsutredningen anför att förutsättningar bör skapas så att de kvalifice- rade ytattackförbanden även i framtiden kan uppträda i flottiljförband. Den va- pentekniska utvecklingen innebär enligt utredningens mening ökade möjlig- heter att ge även lätta fartyg en avsevärd stridseffekt. Försvarsutredningen an- ser därför att det finns goda förutsättningar att med den inriktning mot lättare enheter som utredningen förordar kunna upprätthålla en hög stridseffekt hos ytattackflottiljerna även sedan jagarna utgått ur organisationen. Detta förutsät- ter dock enligt utredningen att de kvalificerade ytattackförbunden även fort- sättningsvis förutom en effektiv beväpning förses med sådana resurseratt tak- tisk ledning av ytattackflottiljerna till sjöss möjliggörs.

Försvarsutredningen anser vidare att särskilda militära resurser för skydd av import- och exportsjöfart inte skall anskaffas. Skydd skall dock kunna ges kust- sjöfart samt transportertill och från Gotland. Utredningen framhållerattsådant skydd i framtiden bör lämnas av enheter som primärt avses förändra uppgifter i invasionsförsvaret. För uppgiften att upptäcka och bekämpa ubåtar bör avses helikoptrar, som är utrustade för ubåtsjakt, i samverkan med övervattensfar- tyg.

Prop. 1976/77:74 103

Utredningen framhåller att minkrigföringen ingår som en.viktig del i invasionsförsvaret. Örlogsfartygen bör därför enligt utredningens mening ges förmåga att ta ombord och fälla minor. Speciella fartyg med stor min- kapacitet. i de flesta fall civila fartyg. utnyttjas för att säkerställa utläggning av större mineringar. Av beredskaps- och utbildningsskäl behövs i fred ett begränsat antal speciella minfartyg. Den påbörjade anskaffningen av det tredje minfartyget bör därför enligt utredningens mening fullföljas. Beroende på minkrigföringens stora betydelse finner utredningen det angeläget att vi har god tillgång på moderna sjöminor.

Försvarsutredningen anför att det från flera utgångspunkter är angeläget att effektivt kunna möta en angripares minkrigföring. De kvantitativa be- hoven av minröjningsförband tillgodoses väsentligen med civila fartyg. De kvalitativa kraven på minröjningskapacitet måste enligt utredningens me- ning säkerställas genom särskilt anskaffade fartyg. Anskaffningen av min- jaktfartyg bör därför genomföras.

Fj ä r r strid s fö r b a n d e n omfattar attackflyg- och Ubåtsförband. De skall utanför vår kust kunna anfalla främst en angripares tonnage för trupp- och underhållstransporter och därigenom reducera en angripares styrka. U- båtsförbanden skall även kunna utföra minering på stort avstånd från vår kust. Attackflygförbanden skall i samband med försvar mot en gränsinvasion kunna anfalla mål av olika slag även på stort avstånd framför våra förband. De skall även kunna sättas in mot en angripares luftlandsättningsföretag samt användas för direkt understöd av markstridsförband. Det senare är de lätta attackförbandens huvuduppgift.

Attackflygförbanden är under ombeväpning till AJ 37 Viggen. 1 krigs- organisationen ingår även ett antal lätta attackförband utrustade med skol- flygplan Sk 60. 1 utbåtsförbanden ingår olika typer av utbåtar med varierande åldersläge. Ett antal av de äldre ubåtar som utgår kommer att ersättas med ubåt Näcken (A 14).

Försvarsutredningen förordar att en vidareutveckling av JA 37 Viggen till en ny attackversion — flygplan A 20 — genomförs. Härigenom kan det medeltunga attackflyget bibehållas. Beträffande skolflygplan underStryker utredningen att utgångspunkten vid val av flygplanstyp skall vara att flyg- planen med lämplig beväpning skall kunna organiseras för uppgifter i krig i lätta attackdivisioner på det sätt som sker med de skolflygplan som i dag disponeras.

Överbefälhavaren har i programplan för perioden 1977—1982 redovisat oli- ka planeringsalternativ beträffande attackflygförbanden. Sammanfattnings- vis innebär planeringen i de tre ekonomiska nivåer som överbefälhavaren redovisat att det i alternativ A har inplanerats en omsättning av attack- flygförbanden med både ett medeltungt flygplan (A 20) och ett lätt flygplan (B3LA). 1 alternativ B har endast det medeltunga flygplanet planerats in. 1 alternativ C slutligen har överbefälhavaren planerat in antingen ett me-

Prop. 1976/77:74 104

deltungt flygplan (A 20) i exempel C 1 och C 3 eller ett lätt flygplan (skol- flygplan med attackförmåga i exempel C2).

Om flygplanssystemet B3LA inte utvecklas vid svenska industrier innebär det enligt försvarsutredningen att vårt lands förmåga att utveckla kvali- ficerade flygplan successivt avtar. Det kan enligt utredningens uppfattning ifrågasättas om det är realistiskt att på nytt bygga upp denna kapacitet, men om så skulle bli fallet kan det ske först genom omfattande ekonomiska satsningar under lång tid.

Försvarsutredningen redovisar en kortfattad bedömning av de säkerhets- politiska konsekvenserna av olika former för anskaffning av llygmateriel. Man framhåller inledningsvis att ett fullständigt oberoende av omvärlden vid anskaffning är att betrakta som helt orealistiskt och heller aldrig varit aktuellt i vårt land. Utredningen har funnit att alla aktuella förfaringssätt för anskaffning av kvalificerad flygmateriel innebär ett betydande beroende av utlandet. Av vikt är dock under vilka framställningsskeden detta beroende gör sig gällande. Enligt utredningens mening blir den säkerhetspolitiska risktagningen större ju senare under den mångåriga utvecklings- och an- skaffningsfasen som utlandsberoendet inträffar. Utredningen anser att risk- tagningen är särskilt Stor om vi är beroende av import och utländskt kun- nande under den tid flygplanen är i operativ drift.

Försvarsutredningen har vid sina överväganden rörande olika alternativ för flygplansanskaffning funnit att det är angeläget att så långt möjligt be- gränsa beroendet av främmande länder. Från säkerhetspolitiska utgångs- punkter är enligt utredningens mening inhemsk utveckling och tillverkning av flygplanssystem att föredra och måste bedömas som angelägen. Största möjliga grad av inhemsk utveckling och tillverkning av flygplanssystem bidrar enligt utredningens uppfattning till respekten i omvärlden för svensk säkerhetspolitik och ger större möjligheter att under andra säkerhetspolitiska förhållanden förstärka försvarets kapacitet. Försvarsutredningen redovisar ett förslag till inriktning av det militära försvarets planering i stort enligt det av överbefälhavaren i programplan 1977—82 redovisade alternativ B. Utredningen förordar således att flygplan JA 37 Viggen utvecklas till ett nytt attackflygplan — A 20. Detta innebär att det militära försvaret utvecklas i stort enligt handlingsväg 3 i ÖB 75. Överbefälhavaren har emellertid i denna ekonomiska nivå inte kunnat in- rymma utveckling och senarc anskaffning av flygplanssystemet B3LA. Det av överbefälhavaren redovisade minimialternativet för bibehållen utveck- lingskapacitet och därmed handlingsfrihet för anskaffning av framtida jakt- flygplan beräknas kostnadsmässigt överstiga vad som inplanerats för flyg- planssystem inklusive beväpning och motmedel i nivå B i överbefälhavarens programplan med ca 300 milj. kr. per år.

Försvarsutredningen har utifrån det presenterade underlaget inte varit

Prop. 1976/77:74 ' 105

beredd att förordaen sådan höjning av utgifts— och planeringsramarna att de gör det möjligt att utveckla och anskaffa flyg'plansystemet B3LA. Härför fordras vissa ytterligare överväganden. Den närmare beredningen bör enligt utred- ningen ske genom regeringens försorg. ()m B3LA inte skulle utvecklas för se- nare anskaffning måste enligt försvarsutredningen ett särskilt skolflygplan an- skaffas. Utredningen understryker att sådana flygplan med lämplig beväpning skall kunna organiseras för uppgifteri krig i lätta attackllygförband på det sätt som sker idag.

Beträffande ubåtar anför försvarsutredningen att möjligheterna att inom landet utveckla och tillverka sådana bör behållas. Mot bakgrund av u- båtssystemets betydande roll i invasionsförsvaret bör därför ubåt A 17 ut- vecklas och anskaffas för att ersätta ett antal av de äldre utgående ubåtarna.

Beträffande luft fö rs v a rs fö rba n d e n, som omfattar jakt-, luft- värnsrobot- och luftvärnsförband samt stridslednings- och luftbevaknings- förband, anför utredningen att de skall försvåra en angripares flygkrigföring mot vårt land. De skall därvid skydda våra övriga stridskrafter och för to- talförsvaret viktiga områden och anläggningar. De skall vidare tillsammans med andra funktioner bidra till att befolkningen skyddas. Av särskild be- tydelse är enligt utredningen att förhindra eller försvara en angripares luft- landsättningSOperationer.

Luftförsvaret utgör idag och kommer enligt försvarsutredningens mening även i framtiden att utgöra en väsentlig del av försvarets krigsavhållande förmåga. Härav följer att luftförsvarets utformning och omfattning är en fråga av största betydelse inför överväganden om försvarets inriktning på längre sikt. Jaktllyg och luftvärn bildar tillsammans med stridslednings- och luftbevakningsfunktionen ett sammanhängande luftförsvarssystem, i vilket de stridande funktionerna kompletterar och understödjer varandra. Avvägningen mellan jaktflyg och luftvärn måste enligt försvarsutredningens uppfattning prövas mot bakgrund av förbandens åsyftade verkan och med beaktande av den inverkan som massiva motåtgärder som skyddsrum och maskering kan ha. Ett starkt luftförsvar torde enligt försvarsutredningens mening även i framtiden fordra såväl ett effektivt fungerande jaktflyg med en uthållig basorganisation som olika slag av luftvärnsförband. Under de närmaste åren påbörjas ombeväpning av våra jaktförband till JA 37 Viggen. Anskaffningen av JA 37 Viggen tillgodoser enligt utredningen de kvalitativa krav som bör ställas på ett modernt jaktflyg.

Överbefälhavaren har på regeringens uppdrag i en särskild utredning över- siktligt beskrivit alternativa former för att anskaffa jaktflygplan och luftvärns- robotar för l990-talets behov. Överbefälhavaren anser beträffande jaktflyg- plan att beslut om att skaffa ersättning för JA 37 Viggen varken kan eller bör fattas nu. Försvarsutredningen delar denna uppfattning. Utvecklingen inom både flyg- och vapentekniken kan leda till nya förutsättningar för avvägningen dels inomjaktflygfunktionen. främst avseende prestandakraven

Prop. 1976/77:74 106

på vapenplattformen respektive vapnen. dels mellan luftförsvarets olika komponenter. Beslut om hur de skilda delarna inom luftförsvaret skall ut- formas samt i det sammanhanget beslut om att skaffa ersättning för JA 37 Viggen fordrar enligt utredningens mening ett utvidgat studie- och vår- deringsunderlag.

I fråga om luftvärnet erinrar utredningen om att i dagens krigsorganisation ingår luftvärnsrobotförband utrustade med robot 67 Hawk och robot 68 Bloodhound. De senare förbanden kommer inom kort att vara avvecklade. Robot 67 Hawk kommer att moderniseras. Härigenom behålls detta luft- värnssystem operativt till åtminstone början av 1990-talet och kommer enligt utredningens uppfattning att under denna tid utgöra en väsentlig del av luftvärnets samlade effekt.

Till följd av tidigare beslut kommer krigsorganisationen att tillföras den inom landet utvecklade och producerade robot 70. Därmed ersätts äldre mate- n'el iettantal av de nuvarande brigaderna och i ettantal fördelningsluftvärnsba- taljoner. Försvarsutredningen anför att den tekniska utvecklingen på många områden ger goda möjligheter att till rimliga kostnader utveckla och anskaffa lätta robottyper. Enligt utredningens mening bör det eftersträvas att inom lan- det utveckla och tillverka en lätt luftvärnsrobot med mörkerkapacitet som komplement till robot 70.

Utredningen anser att det liksom i dag torde finnas behov av luftvärns- robotar av samma slag som t. ex. robot 67 Hawk i framtidens luftförsvars- system. Möjligheterna att inom landet utveckla och producera sådana tyngre och mera komplicerade robotsystem är beroende av den inriktning vi idag ger robotindustrin. Enligt utredningen finns denna utvecklingskapacitet f. n. inte i erforderlig utsträckning. En utbyggnad kräver att industrin kan påräkna be- ställningar på robotområdet i sådan omfattning att en nödvändig kompetens kan byggas upp och vidmakthållas. Härvid måste alla robotprojekt även värde- ras utifrån de bidrag de lämnar för att det skall bli möjligt att bygga upp och vid- makthålla den samlade utvecklings- och tillverkningskapaciteten. Försvarsut- redningen anföratt den nu pågående inhemska utvecklingen av en lR-robot för JA 37 Viggen är av särskilt intresse i detta sammanhang. Denna representerar enligt utredningens uppfattning en högre utvecklingsnivå än de utländska al- ternativ som idag finns att tillgå. Om denna utveckling fullföljs skapas enligt utredningens uppfattning förutsättningar för att utveckla och anskaffa tyngre luftvärnsrobotar. sjö- och kustrobOtar samt attackrobotar inom landet. Utred— ningen ftnner mot denna bakgrund att utvecklingen av en inhemsk IR-robot är angelägen. Försvarsutredningen är angelägen att framhålla betydelsen av att utveckling och anskaffning av robotar mycket noga samordnas så att de resur- ser som skapas eller finns inom landet kan utnyttjas på ett rationellt sätt.

1 krigsorganisationen ingåri dag ett stort antal förband med eldrörsluftvärn vilka har till uppgift att bl. a. skydda punktmål och att verka mot luftlandsätt- ningar. Med hänsyn till en angripares stora flygresurser och det ökande antalet

Prop. 1976/77:74 ' 107

mål och områden inom landet som behöverförsvaras behövs enligt utredning- ens uppfattning även i framtiden ett stort antal luftvärnsförband.

För att jaktflyg och luftvärn skall nå god verkan fordras enligt försvars- utredningen förband för stridsledning och luftbevakning. Vidare framhålls behovet av en basorganisation som bidrar till att flygförbandens höga rör- lighet och beredskap kan utnyttjas.

Försvarsutredningen anför beträffande avvägningsprogrammet C e n t r a ] oc h högre reg i ona led ni ng bl. a. betydelsen av att så långt möjligt reducera kostnader och personalbehov för staberna i fred. Vidare måste enligt utredningens mening varje möjlighet tillvaratas att omfördela personal på såväl kort som lång sikt från staberna till utbildningsverksamheten vid förbanden. Föratt göra personalreducering i staberna möjlig inom ramen fören effektiv or- ganisation bör ambitionerna i vissa delar av stabsarbetet kunna sänkas, bl. a. genom att omfattningen och antalet uppgifter som ställs av överordnade myn- digheter och organ minskas." Hithörande frågor behöver enligt utredningens mening fortlöpande uppmärksammas. En faktor som försvarsutredningen till- mäter stor betydelse är att i ökad grad decentralisera beslutanderätt och ansvar till lägre myndigheter.

Försvarsutredningens uppfattning är att besparingar bör eftersträvas även i den högre regionala ledningsnivåns fredsorganisation. [ detta sammanhang måste beaktas att militärbefälhavare med staber har en central roll i för- svarsmaktens verksamhet i såväl fred som krig. Utredningen anför att de ifred bör vara så organiserade att övergång till krigsorganisation säkerställs. De bör vidare ha erforderligt inflytande på de delar av utbildningen som har direkt samband med den operativa verksamheten. krigsplanläggningen och mobili- seringsverksamheten. Försvarsutredningen betonarbetydelsen av attden hög- re regionalaledningsorganisationenäven framdeles kan behålla goda möjlighe- ter att samverka med övriga totalförsvarsdelar. Därmed åsyftar utredningen främst den samverkan och samordning mellan försvarsmakten och de civila delarna av samhället företrädda av civilbefälhavare och länsstyrelser som be- hövs föratt få hög samlad effekt av försvaret.

Försvarsutredningen framhåller även beträffande stabernas krigsorgani- sation att största sparsamhet måste iakttas beträffande personal i syfte att få bästa möjliga befälstillgång i de stridande förbanden.

Enligt utredningens mening fordras i fred en allsidig och effektiv un- derrättelsetjänst för att nödvändiga beredskapsåtgärder skall kunna vidtas i tid. Snabba och vederhäftiga underrättelser är enligt utredningens upp- fattning av största betydelse för den operativa ledningen i krig för att bästa möjliga effekt skall kunna tas ut av våra stridskrafter. Det är enligt för- svarsutredningens mening därför nödvändigt att disponera särskilda resurser så att vi kan få erforderliga underrättelser. Sådana resurser utgörs enligt utredningen bl. a. av kvalificerat spaningsflyg och signalspaning.

Försvarsutredningen framhåller i fråga om avvägningsprogrammet A 1 1 -

Prop. 1976/77:74 108

ut å rt fö r s v a r s fo r s k nin g att försvaret har stort behov av målinriktad forskning som ett led i sin långsiktiga planering.

De förhållandevis stora forskningsresurser som är knutna till försvaret motiveras enligt utredningens mening framför allt av behovet av strids- ekonomiska värderingar. avvägning och samordning mellan människa och teknik i olika projekt. långsiktiga prognoser samt av att sekretessen i stor utsträckning ställer krav på slutna forskningsenheter. Forskningsinsatser måste vidare göras för att vi Skall ha en god kunskapsberedskap inför fram- tiden. Utredningen anser att sådana insatser bidrar till handlingsfriheten för försvarets utveckling på längre sikt.

Försvarsutredningen framhåller att samarbetet med andra forsknings- organ bör utvecklas. Utredningen understryker vidare att särskild försvars- forskning endast bör avse sådana områden där annan forskning inte kan utnyttjas. Den tillämpade försvarsforskningens behov bör ha företräde före forskning av allmän kunskapsuppbyggande karaktär. Försvarsutredningen finner att möjligheterna att genom prioriteringar och ambitionssänkningar reducera de ekonomiska och personella behoven för försvarsforskningen bör tillvaratas.

Försvarsutredningen anför beträffande g e m e n sam m a m y n dig - heter och funktioner m. ut.. där man också valt att behandla den anställda personalen. fredsorganisationen i sin helhet samt utbildnings- frågorna. att fredsorganisationens uppgift väsentligen är att svara för pro- duktion av krigsorganisationens olika delar.

Utredningen framhåller att fredsorganisationens andel av de totala för- svarskostnaderna ökar. Det är enligt försvarsutredningen därför nödvändigt att så långt det över huvud taget är möjligt reducera kostnader och per- sonalbehov för fredsorganisationen samt fasta kostnader i övrigt. Därigenom ökas andelen av de resurser som kan avsättas för sådan utbildning och materielanskaffning i fred som ger effekt i krigsorganisationen. För- svarsutredningen understryker med skärpa att det är nödvändigt att snara och kraftfulla åtgärder vidtas så att konkreta resultat uppnås och en om- fördelning av resurser i denna riktning kan ske i ökad omfattning. För att fullfölja en sådan inriktning erfordras att statsmakterna — med hän- synstagande till berörd personal — skapar sådana personaladministrativa och andra förutsättningar att fredsorganisationen fortlöpande kan utvecklas med för dess uppgifter god effektivitet till så låga kostnader som möjligt. Därmed avser utredningen bl. a. en mera aktiv omplaceringsverksamhet inom den statliga verksamheten i sin helhet.

Den största delen av kostnaderna för fredsorganisationen utgörs av kostna- der för a n ställd p e r s 0 n al . Detta innebär enligt utredningens mening att en förutsättning föratt kostnaderna skall minskasäratt det totala antalet an- ställda minskas. Hittills genomförda personalminskningar har huvudsakligen gälltcivil personal. Utredningen finnerdet naturligt att minskningarav militär

Prop. 1976/ 77:74 109

och civilmilitärpcrsonal undviks i det längstaeftcrsom dessa genom fortlöpan- de vidareutbildning avses för uppgiftei i både freds- och krigsorganisatiönen. Utredningen anför att noggranna beräkningar måste göras av den framtida krigs- och fredsorganisatiönens behov av personal.

Utredningen framhåller den stora betydelse reservbefäl och värnpliktigt be- fäl hari krigsorganisationen. Försvarsutredningen finner. liksom överbefälha- varen. att vid överväganden rörande framtida bcfälsbehov. rekryteringsprinci- per m. m. måste de olika grupperna av befäl. nämligen stambefäl. rescrvbefäl och värnpliktiga befäl behandlas i ett sammanhang. Det pågående reformarbe- tet rörande befälsordning m. m. bör enligt utredningen inte fördröjas.

Enligt utredningens mening är god tillgång på för sina uppgifter kvalificerat befäl av grundläggande betydelse för krigsorganisationens effektivitet. Den framtida krigsorganisationen måste därför utgöra en grund för beräkning av be- fälsbehoven. En annan beräkningsgrund är fredsorganisationens behov av ut- bildningsbefäl. Utredningen framhåller att utbildningen av värnpliktiga och förband måste genomföras med effektivitet och realism och så att varje soldat och befäl får förtroende för sin egen och förbandets förmåga att lösa sina krigs- uppgifter samt förståelse för dessa uppgifter. En förutsättning härför är en till- räcklig tillgång på utbildningsbefäl samt att dessa harerforderlig kompetens för sina uppgifter.

Utredningen finner att såväl grund- som repetitionsutbildningen behöver effektiviseras och förordar därför att sådana åtgärder vidtas att såväl tillgång på som kvalitet hos yrkesutbildat befäl säkerställs. Därvid bör även fort- löpande alla möjligheter att omfördela personal från stabs- och förvaltnings- tjänst till utbildningsarbetet utnyttjas. I detta sammanhang påpekar utred- ningen att fortbildningen av det anställda befälet bör organiseras så att deras tjänstgöring i ökad utsträckning kan ägnas åt utbildningen av värnpliktiga.

Den i fred anställda civila personalen har väsentliga arbetsuppgifter. vilka även i många fall återfinns i krigsorganisationen. Utredningen finner emel- lertid att fortsatta rationaliseringar inom försvaret i stor utsträckning måste medföra att antalet arbetstillfällen för anställd civil personal minskar Därmed avser utredningen främst sådana frcdsbefattningar som inte åter- finns i krigsorganisationen.

Överbefälhavaren har prioriterat den anställda personalens högre utbild- ning. Utredningen delar denna uppfattning och anför i detta sammanhang att försvarshögskolan och militärhögskolan även fortsätt- ningsvis bör ha möjligheter till effektiv utbildningsverksamhet.

Den utbildning som ges anställd personal vid fö r s v a r e ts g y m n a - s i e s k 0 l a är en form av vuxenutbildning som tidigare inte kunde meddelas påannat sätt. Med de ökade möjligheterna till gymnasieutbildning inom den ci- vila utbildningssektorn finner utredningen att de huvudsakliga motiven för försvarets gymnasieskola i dess nuvarande form bortfallit. Nödvändig civil vidareutbildning av försvarets personal bör enligt försvarsutredningens me-

Prop. 1976/77:74 110

ning kunna genomföras inom den allmänna gymnasieutbildningen.

F ö r s v a re ts b r e v s k ola har uppgifter bl. a. för produktionen av lär- omedel. Utredningen anser att formerna för denna verksamhet närmare bör övervägas. .

Utredningen bedömeratt de frivilliga försvarsorganisatio- n e r n a s betydelse för totalförsvaret kommer att kvarstå även i framtiden. Utredningen framhålleratt de frivilliga försvarsorganisationerna även fortsätt- ningsvis bör beredas goda verksamhetsmöjligheter. Vid tilldelning av resurser bör enligt utredningens mening de organisationer prioriteras som har till ända- mål att bedriva fortsatt befälsutbildning eller att rekrytera och utbilda så kallad A- och B-personal för frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret.

Försvarets centrala administration och förvaltning ianspråktar enligt utred- ningen en ökande andel av försvarets resurser. En rimlig balans i förhållande till krigsorganisationens styrka och effekt innebär enligt utredningens mening att- kostnaderna måste reduceras.

Fö rs v a re t 5 m a t e r i e 1 v e r k 5 verksamhetsområde omfattar vä- sentligen anskaffning och underhåll av försvarets materiel. Verksamheten skall vara anpassad till utvecklingen av försvarets krigsorganisation. Utred- ningen finner det nödvändigtatt sådana åtgärder vidtas att kostnaderna för ver- ket minskas. Detta måste väsentligen ske genom personalreduceringar. Det kan enligt försvarsutredningen bli nödvändigt att ändra de uppgifter och före- skrifter m. m. som nu reglerar materielverkets verksamhet. Verkets kompe- tens bör i ökad utsträckning inriktas mot styrning och ledning av produktionen medan mera tekniskt betonade uppgifter överlåts till industrin. Alla möjlighe- ter till ökad samordning inom materielverket måste enligt utredningen tillva— ratas.

Utredningen finner att kostnaderna även för fö rs v a r e ts fo r s k - n i n g 5 a n sta | t och dess verksamhet bör reduceras. lnom särskilt priorite- rade områden är det dock nödvändigt att,om än med något sänkta ambitioner, ha tillgång till en forskningsorganisation som kan medverka i försvarets lång- siktiga utveckling. Detta gällersärskilt beträffande vapenmateriel av olika slag. Inom övriga områden måste enligt försvarsutredningen, en reducering godtas. Utredningen anför därför som sin mening att det kan vara lämpligt att forsk- ningsanstalten inom dessa områden söker förvärva vidgade uppgifter för andra samhällssektorer. Därigenom bören fördelning av kostnaderna kunna genom- föras i syfte att behålla en godtagbar kompetens för försvarsforskningen.

lnom fortifikationsförvaltningens verksamhetsområde bör enligt utredningens uppfattning strävan vara att kontinuerligt reducera kostna- derna för såväl nyproduktion som underhåll och drift. lnom förvaltningens an- skaffningsverksamhet bör genomföras en översyn av reglerna för byggnads- verksamheten och en reducering av kraven i syfte att minska kostnaderna. Där- vid bör dock kraven på god arbetsmiljö för försvarets personal tillgodoses. Av- veckling i snabb takt bör ske av mark och äldre byggnader som inte är nödvän-

Pron. 1976/77:74 111

diga för försvarets verksamhet. Det bör enligt utredningens mening undersö- kas om försvarsmaktens kostnader kan reduceras genom att fortifikationsför- valtningens kompetens utnyttjas för bl. a. byggnadsverksamhet för totalför- svaret i övrigt. Det bör enligt utredningens uppfattning även prövas om det är lämpligt att reducera vissa delar av förvaltningens organisation genom att till- lämpa totalentreprenad vid upphandling av fredsinriktade objekt i stället för egen projektering och produktion. En ökad decentralisering av beslutanderät- ten för åtgärder inom förvaltningens nuvarande verksamhetsområde bör kun- na tillämpas i här angivet stycke. Det kan i detta sammanhang även finnas skäl att se över hela den statliga byggnadsförvaltningen.

Beträffande hälso- och sjukvård i krig förordar utredningen en så långt möjligt gemensam organisation för totalförsvaret. Förbandssjukvården i fred understöds i stor utsträckning av de civila sjukvårdsresurserna. Utredningen anför att organisationen för ledning av totalförsvarets hälso- och sjukvård ifred och krig bör ses över i syfte att öka samordningen och minska kostnader- na. Därvid bör det övervägas att överföra så stora delar som möjligt av f ö r - s v a re ts sj u k v å rd 5 st y re ! s es verksamhet till samhällets civila häl- so-ochsjukvårdsorgan. Det bör vidare övervägas att överföra de specifikt mili- tära funktionerna till decentralastaberna och materielverket. Därmed avser ut- redningen främst krigsplanläggning.vissa delarav utbildningen samt frågor rö- rande för försvarsmakten speciell materiel.

Utredningen framhåller att rationaliseringsverksam heten inom försvaret är av stor betydelse inte minst med hänsyn till utvecklingen av personal- kostnaderna. Inom detta område verkar på den centrala nivån fö r s v a r e t 5 ratio n a [ is e ri n g sin 5 t i t u t. Övervakning av rationaliteten i försva- rets verksamhet sker även genom försorg av andra delarav statsförvaltningen. Det är utredningens uppfattning att överbefälhavaren. försvarsgrenscheferna och övriga myndigheter inom försvaret själva har huvudansvaret för rationa- liteten inom försvaret. I detta syfte bör principen att personal från försvarets ra- tionaliseringsinstitut tjänstgör vid resp. myndighet vidare utvecklas. Utred- ningen anser mot denna bakgrund att verksamheten vid rationaliseringsinsti- tutet bör få en något ändrad inriktning än för närvarande.

F ö r s v a r e ts h u n d 5 k ola levererar hundar till bl.a. försvaret. Ett ston användningsområde för hundar har hittills varit arméns minhundorgani- sation. Överbefälhavaren och chefen för armen har sedan ett antal år i bl. a. pro- gramplanerna redovisat att minhundorganisationen av ekonomiska skäl bör utgå ur krigsorganisationen. Med hänsyn till hundskolans verksamhet har det- ta emellertid inte medgivits. Försvarsutredningen finner det inte rimligt att tvinga de militära myndigheterna till upphandling av hundar om dessa inte längre behövs i krigsorganisationen.

F ö r s v a r e ts r a dio a n sta 1 t har enligt utredningen väsentliga upp- gifterinom underrättelsetjänsten. Utredningen betonar underrättelsetjänstens stora betydelse med hänsyn till vårt försvarssystems uppbyggnad. Utredning-

Prop. 1976/77z74 112

ens uppfattning ärdärföratt radioanstalten även fortsättningsvis börtillförsäk- ras goda möjligheter att verka inom underrättelsetjänsten.

Under förutsättning att vi har en god underrättelsetjänst kan i n s a ts b e - r 6 d 5 k a p e n enligt utredningens mening upprätthållas inom fredsorganisa- tionens ram och hållas låg. Utredningens mening är därför att kostnaderna för insatsberedskapen fortlöpande bör uppmärksammas mot bakgrund av utred- ningens prioritering av den långsiktiga beredskapen.

Den största delen av fredsorganisationen utgörs av försvarets u t b i l d - nin g 5 o r g a it is at io n . Utredningen framhåller att det är nödvändigt att minska kostnaderna för fredsorganisationen med hänsyn till balansen mellan fredsorganisationens kostnader och krigsorganisationens styrka. Fredsorganisationens framtida omfattning utreds f. n. av försvarets freds- organisationsutredning (FFU). Grunden för fredsorganisationens dimensio- nering är enligt försvarsutredningen den framtida krigsorganisationen. Där- till måste läggas ett rimligt krav på rationalitetsutveckling inom försvaret. Denna måste väsentligen uppnås genom personalreduceringar.

Utredningen framhåller att förändringari fredsorganisationen av praktiska skäl och med hänsyn till personalen måste genomföras successivt. [ all- mänhet fordrar rationaliseringar relativt omfattande investeringar tidigt mc- dan däremot de ekonomiska vinsterna kommer först långt senare. Enligt utredningens mening får dessa förhållanden inte hindra en inriktning mot nedskärningar i fredsorganisationen i syfte att bibehålla den långsiktiga ba- lansen mellan fred- och krigsorganisationen. Inte heller bör enligt försvars- utredningens uppfattning tveksamhet råda om att det är nödvändigt att skyndsamt inleda åtgärder i nämnt långsiktigt syfte. Utöver redan fattade beslut bör fredsorganisationen ytterligare reduceras. Försvarets fredsorga- nisationsutrednings kommande resultat bör ge ytterligare underlag. Enligt försvarsutredningens mening bör de ytterligare reduceringarna inriktas mot att inom armén och marinen tillsammans omfatta tre till fyra regements- administrationer samt en reducering av vissa förvaltningsenheter. Beträf- fande flygvapnet anför utredningen att krigsorganisationens utveckling leder till att ytterligare förband utöver Södermanlands flygflottilj (F I l)och Kalmar flygflottilj (F 12) behöver avvecklas. Verkstads- och teleservicebasorgani- sationen bör vidare reduceras.

Försvarsutredningen framhåller att en huvuduppgift för försvarsmaktens verksamhet i fred är utbildning av värnpliktiga och anställd personal. Ut- redningen anför att de värnpliktiga bör utnyttjas i försvarsmaktens krigs- organisation till 47 års ålder. Grundutbildning bör även fortsättningsvis ske för olika delar av krigsorganisationen enligt nuvarande principer. Försvars- utredningen finner att den efter l972 års försvarsbeslut försöksvis förkortade grundutbildningen och modifierade repetitionsutbildningen även i fortsätt- ningen i stort bör tillämpas. Denna förkortning av utbildningstidens längd innebär emellertid att kvarvarande tid måste utnyttjas effektivt. Försvars-

Prop. 1976/77:74 113

utredningens överväganden rörande den totala utbildningstidens längd ba- seras på att 48 timmars övningsvecka för de värnpliktiga alltjämt gäller.

Försvarsutredningen påtalar betydelsen från olika utgångspunkter av att ha god tillgång på kvalificerat befäl. Utredningen betonar att det är nöd- vändigt att ägna utbildning till och vidareutbildning av befäl stor omsorg. Därvidbörsärskiltdenpraktiskautbildningsomärnödvändigförattuppnågod förmåga att leda och genomföra utbildning i fred samt leda förband i krig upp- märksammas.

lnom stora delar av krigsorganisationen råder mycket stor brist på pluton- och kompanichefer. Utredningen understryker därför att effektiva åtgärder måste vidtas för att snabbt förbättra rekryteringen av reservofficerare. Be- träffande det värnpliktiga befälet har utredningen funnit att det oavsett tidigare nämnda åtgärder är angeläget att förbättra de plutonsbelälsvärn- pliktigas utbildning genom att återgå till 15 månaders utbildning för huvudde- len av denna personalkategori.

Försvarsutredningen understryker betydelsen av en regelbundet återkom- mande repetitionsutbildning för praktiskt taget alla förband under hela värn- pliktstiden. För att denna utbildning skall ge bästa resultat bör enligt ut- redningens mening ytterligare åtgärder vidtas för att göra repetitionsutbild- ningen effektivare.

Förutsättningarna för att värnpliktsförsvaret skall ge den avsedda värn- kraften är enligt utredningen direkt beroende av i vilken utsträckning den enskilde känner sig engagerad och delaktig i ansvaret för försvaret. Sam- verkan och medinllytande syftar till en aktiv gemensam insats av såväl anställda som värnpliktiga. Detta torde leda till ökad tillfredsställelse under utbildningsarbetet och till ökad motivation hos anställda och värnpliktiga. Utredningen tillmäter denna utveckling stor betydelse men vill även betona att om den militära utbildningen skall ha någon mening måste såväl befäl som värnpliktiga väl uppfylla de krav som deras uppgifter i krig innebär. Lojalitet och samhörighet är den främsta garantin för de enskilda män- niskornas förmåga att verka i en krigssituation. Utbildningen måste enligt utredningens mening genomföras så att alla får förtroende för sin egen och förbandets förmåga att lösa sina krigsuppgifter. Anpassning till civila normer. samverkan och medinllytande måste enligt utredningens mening kombi- neras med krav på effektivitet och realism i utbildningen liksom på an- svarskänsla från de värnpliktigas sida. Utredningen framhåller att detta stäl- ler särskilda krav på förmågan och viljan hos det befäl som skall leda och genomföra det praktiska utbildningsarbetet varför dessa förhållanden noga måste uppmärksammas vid uttagning och utbildning till befäl liksom i an- ställt befäls vidareutbildning.

Som en inledning till ekonomiska överväganden påminner försvarsutredningen om att regeringen har givit anvisningar för program- planeringen för perioden 1977/78—l98l/82. Grund för dessa anvisningar

Prop. 1976/77:74 114

var den inriktning av det militära försvaret som utredningen redovisade i sitt första betänkande. Inriktningen motsvaras i huvudsak av handlingsväg 3 i perspektivplan del två, ÖB 75. Överbefälhavaren har genomfört pro- gramplanering för perioden 1977/78-1981/82 i tre ekonomiska nivåer, vilka benämns alternativ A. B och C.

Utgångspunkt för alternativ C har varit i regeringens anvisningar angiven planeringsram för perioden om 49 646 milj. kr. i prisläge februari 1976. Härtill har överbefälhavaren lagt vissa kostnader utanför ramen. Totalt omfattar alternativ C en kostnad om 49 773 milj. kr.

Alternativ B svarar enligt överbefälhavaren mot det innehåll som hade kunnat inrymmas i den anvisade planeringsramen om de ekonomiska för- utsättningarna för programplaneringen stämt överens med vad som gällde för perspektivplaneringen. Utgifterna i alternativ B har av överbefälhavaren beräknats till Sl 606 milj. kr. i prisläge februari 1976. lnom den angivna planeringsramen finns avsatt en viss lönereserv. Härutöver har överbefäl- havaren förutsatt att ramarna fortlöpande omprövas med hänsyn till bl. a. lönekostnadsutvecklingen.

Överbefälhavaren föreslog i perspektivplan del 2. ÖB 75. att handlingsväg 1 skulle läggas till grund för programplaneringen. Av denna anledning har överbefälhavaren utarbetat alternativet A i programplanen. Utgifterna i al- ternativ A har beräknats till 55 303 milj. kr. i prisläge februari 1976. Även i denna nivå har överbefälhavaren avsatt en viss reserv samt förutsatt fort- löpande ramhöjningar.

Försvarsutredningen finner att de förslag man redovisar angående det militära försvarets fortsatta utveckling i allt väsentligt överensstämmer med den inriktning överbefälhavaren angett i alternativ B i sin programplan. Utredningen förordar därför en planeringsram för femårsperioden som möj- liggör en utveckling av försvarsmakten i stort enligt programplanens al- ternativ B.

Försvarsutredningen framhåller att ett försvarsbeslut självfallet fattas mot bakgrund av en bedömning från säkerhetspolitiska utgångspunkter av försvarets omfattning och erforderliga resurser. Enligt utredningens mening bör emellertid ett försvarsbeslut under normala förhållanden även ses som ett statsmakternas beslut ifråga om vilket samhällsekonomiskt och stats- finansiellt utrymme som försvarssektorn bör disponera. Det är vidare. från resursfördelnings- och finanspolitiska utgångspunkter ett starkt krav att med rimlig säkerhet kunna förutse försvarsutgifternas andel av samhällsresur- serna. Detta krav tillgodoses enligt utredningens mening bäst om prisre- gleringen av försvarsutgifterna knyts till den allmänna prisutvecklingen.

Försvarsutredningen menar att hänsyn till bedömda skillnader mellan lönekostnadernas utveckling och den allmänna prisutvecklingen i största möjliga utsträckning bör tas när de ekonomiska ramarnas basbelopp fastställs i samband med ett försvarsbeslut. Lönereserven bör därför vara större än

Prop. 1976/77:74 115

den som överbefälhavaren har beräknat i alternativ B. För att ändå kunna genomföra den utveckling av försvarsmakten som utredningen förordat mås- te därför planeringsramens nominella belopp höjas i förhållande till alternativ B. Försvarsutredningen föreslår därför en planeringsram om cirka 52000 milj. kr. för femårsperioden 1977/78—1981/82 i prisläge februari 1976.

Försvarsutredningen föreslår att prisreglering skall ske enligt nettopris- index. Utredningen har emellertid funnit att delar av de. värnpliktigas för- måner inte kan sägas vara i egentlig mening föremål för en pris- eller lö- neutveckling. Storleken av dem bestäms genom särskilda beslut av statsmakterna. ] den mån dessa förmåner innebär ökade kostnader utöver vad nettoprisindex ger bör en motsvarande ramlörändring ske.

Utredningen har utgått från att investeringskostnaderna för förbandet i Arvidsjaur och kostnaderna för myndigheter som omlokaliseras från Stock- holm tillgodoses utanför ramarna enligt statsmakternas tidigare beslut. Öv- riga investeringskostnader förutsätts bestridas inom ramarna. Försvarsutredningen har, för att befrämja stabiliteten i försvarsplane- ringen, föreslagit att möjligheterna vidgas att under det påföljande budgetåret återfå medel av utgiftsramarna som inte utnyttjats under det föregående budgetåret. Utredningen har vidare. också i syfte att öka stabiliteten i pla- neringen. föreslagit att slutlig utgiftsram fastställs redan då utfall av feb- ruariindex blivit tillgängligt. Därmed undanröjs den nuvarande olägenheten att ramens slutliga storlek fastställs först under budgetårets sista månad.

R e s e r v at io n e r mot vissa av utredningsmajoritetens överväganden och förslag har avgetts av ledamöterna Bengt Gustavsson och Olle Göransson gemensamt och av ledamoten Maj Britt Theorin.

Ledamöterna Gustavsson och Göransson anför i sin reservation att målet för totalförsvaret är att hålla landet utanför krig och konflikter. Priset för de säkerhetspolitiska åtgärderna måste emellertid anpassas bl. a. till behovet av insatser på andra angelägna samhällsområden.

Reservanterna anför vidare att en värld i fred förutsätter respekt för varje nations självbestämmanderätt samt ekonomisk och social rättvisa. Vårt FN-medlemskap är en hörnsten i svensk utrikespolitik. Det ger oss möjlighet att delta i frågor av vital betydelse för hela mänskligheten, inte minst i ansträngningarna att minska skillnaderna i fråga om mänskliga livsvillkor och ekonomiska förhållanden.

En minskande andel av detotalaoffentliga utgifterna disptmerasenligt reser- vanterna för försvarsändamål. Det är likväl fråga om en satsning på totalförsva- ret av samma storleksordning som under den gångna femårsperioden. Reser- vanterna bedömerattden av dem förordade inriktningen av det militära lörsva- ret väl svarar mot de säkerhetspolitiska behoven. Med folkförsvaret som ideo- logisk grund och med tillvaratagande av den moderna teknikens möjligheter blir vår neutralitetspolitik enligt reservanternas mening trovärdig även inför framtiden.

Prop. 1976/77:74 116

Det ligger i båda stormaktsblockens intresse att ha Sverige neutralt om ett krig skulle bryta ut. Vidare framhålls att enighet föreligger om föresatscn att söka bli utanför alla krig. Ansvaret för detta måste vi bäraensamma. Vårt enga- gemang för att lösa de globala problemen står enligt reservanterna inte i mot— satslörhållande till strävandena att stödja den alliansfria politiken genom ett starkt försvar.

Syftet bör alltid vara att skapa ett totalförsvar som är en naturlig be- ståndsdel i samhället. Den allmänna värnplikten är enligt reservanterna grun- den för att bygga upp försvarsförmågan. Man framhåller att vi även i fram- tiden torde ha goda möjligheter att inom landet utveckla och tillverka de vapen och den utrustning vårt värnpliktsförsvar behöver.

Reservanterna anför att det redan i samband med 1972 års försvarsbeslut togs initiativ till en omläggning av försvarsplaneringen i den riktning re- servanterna förordar. Dessa bör nu konsekvent fullföljas. Det militära för- svaret bör utvecklas enligt de grunder som redovisades i utredningens första betänkande.

Markstridsförbanden bör enligt reservanternas mening utvecklas mot ett utökat antal infanteribrigader. Särskilt angelägen materielanskaffningtill and- ra stridande förband bör genomföras. Eldkraften bör ges hög prioritet. Den tek- niska utvecklingen kan enligt reservanterna skapa goda möjligheter atti fram- tiden organisera mekaniserade förband till rimliga kostnader. Dagens tillgång- arav stridsfordon böremellertid utnyttjas sålängt det är möjligt. Vår inhemska kapacitet för utveckling av pansarvärnsrobotar bör behållas och en ny lätt pan- sarvärnsrobot utvecklas inom landet. Den förutsedda anskaffningen av tunga pansarvärnsrobotar bör emellertid reduceras betydligt. Vid den fortsatta förnyelsen av ytattackflottiljerna bör enligt reservanterna särskilt konstruerade ledarfartyg inte anskaffas. Härigenom kan sammanlagt ller fartyg anskaffas. Reservanterna förordar att samma sjörobot som är avsedd att ingåi patrullfartygsdivisionerna anskaffas till ytattackförbanden. Anskaff- ning av minfartyg och minjaktfartyg bör fullföljas.

Reservanterna vill förorda att flygplan JA 37 Viggen modifieras till ett nytt attackflygplan — A20. Den principiella uppläggningen av B3LA.-projektet innebär en övergång till en lättare flygplanstyp med utnyttjande av nya tekniska tillämpningar. Detta är enligt reservanternas mening ett steg i rätt riktning. Trots detta är kostnaderna mycket höga. 1 den ekonomiska pla- neringsram reservanterna förordar finns ingen plats för utveckling och kon- struktion av flygplanssystemet B3LA. Framtida anskaffning av skolflygplan bör genomföras på ett sådant sätt att dessa med lämplig beväpning kan organiseras för uppgifter i krig i lätta attackflygförband. Reservanterna räknar inte med någon ytterligare anskaffning av JA 37 Viggen utöver vad som framgårav idag gällande planering. Man finnerdet i detta sammanhangangelä- get att understryka att för tidig Utrangering av dugliga flygplan av typ 35 Dra— ken kan vara oekonomisk.

Prop. 1976/77:74 117

Det bör enligt reservanterna i den fortsatta försvarsplaneringen eftersträvas att inom landet utveckla och tillverka en lätt luftvärnsrobot med mörker- kapacitet som komplement till robot 70. Vilka möjligheterna blir att i fram— tiden utveckla och tillverka tyngre robotsystem är däremot svårt att nu bedöma. Ett fullföljande av den pågående utvecklingen av en inhemsk lR- robot för JA 37 Viggen skapar enligt reservanterna en grundval för framtida bedömningar av våra möjligheter att utveckla och tillverka robotar av olika slag.

Betydande inskränkningar och reduceringar av personalen i fredsorga- nisationen kan enligt reservanterna förutses. Utöver hittills fattade beslut om fredsorganisationen torde ytterligare reduceringar bli nödvändiga. lnom armén och kustartilleriet bör tillsammans 3—4 regementsadministrationer kunna dras in. Inom flygvapnet bör enligt reservanternas mening ytterligare indragningar ske utöver tidigare beslutade. En örlogsbas bör vidare kunna utgå ur fredsorganisationen. För de centrala myndigheterna och funktionerna bör åtgärder vidtas som leder till en inbesparing av i storleksordningen 3—5 % av de totala årliga kostnaderna. På sikt bör en integrerad central stab or- ganiseras.

Reservanterna vill starkt framhålla att den förhandlingsrätt för de anställda som införts inte får förfuskas. Nya former för inflytande på förbanden kan sökas bl. a. genom ett utvidgat nämndsystem. Det är även angeläget att pröva idén med lekmannastyrelser vid förband och skolor. Reformarbetet rörande de värnpliktigas förmåner bör fortsätta under den kommande fem- årsperioden. Olika ersättningar och bidrag bör successivt höjas så att reella för- bättringar uppnås.

Emot deexempel på kostnadsökningarsom reservanterna angivit stårde för- slag till indragningar och organisalionsförändringar som de redovisat. Reser- vanterna räknar med en planeringsram för det militära försvaret under femårs- perioden l977/78—l98l/82 i storleksordningen 50 500 milj. kr. i prisläge fe- bruari 1976.

Civilförsvaret skall bidra till totalförsvarets fredsbevarande funktion. Om vi inte lyckas avhålla från angrepp är dess uppgift att skydda befolkningen och lindra verkningarna av skador. Civilförsvaret bör enligt reservanterna utvecklas enligt de riktlinjer som fastställdes i samband med 1972 års för- svarsbeslut. Vid en planeringsram om ca 930 milj. kr. i prisläge februari 1976 för perioden l977/78—l981/82 blirdet möjligt att genomföra eller påbörja flera av de åtgärder som belysts i civilförsvarsstyrelsens planering enligt det högre alternativet i programplanen.

Det ekonomiska försvaret består inte av enheter som tillkommer i sam- band med krigsorganisering. Det är snarare ett samlingsbegrepp för hur näringslivet skall anpassa sig till ändrade förhållanden vid aVSpärrning och krig. l krig beräknas det ekonomiska försvaret ta i anspråk dubbelt så många personer som militärt försvar och civilförsvar tillsammans.

Prop. 1976/77:74 118

Reservanterna vill förorda att planeringen även för det ekonomiska för- svaret bör ha en stabil långsiktig inriktning. Beträffande planeringen för avspärrning och krig bör åtgärder vidtas bl.a. inom områdena beklädnad, livsmedel samt övriga försörjningsviktiga varor. En inhemsk försörjning på beklädnadsområdet bör säkerställas. För områdena livsmedel och övriga försörjningsviktiga varor finns enligt reservanterna behov av att ytterligare öka uthålligheten. Beträffande planeringen för fredskriser bör den aktua- liserade lagringen av vissa metaller komma till stånd. Finansieringen bör ske genom avgifter. Planeringen för avspärrning och krig bör genomföras inom en planeringsram för perioden 1977/78—1981/82 om ca 2 300 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Reservanterna delar inte de borgerligas uppfattning om en försvarspla- nering på en högre ekonomisk nivå. Deras förslag innebär en i stort sett oförändrad ram för totalförsvaret som ger möjlighet till förstärkning av bl. a. civilförsvaret och det ekonomiska försvaret.

Ledamoten Theorin anför i sin reservation att det sätt på vilket försvars- utredningen bedrivit sin verksamhet lett till att viktigt underlag för sä- kerhetspolitiska avvägningar kommit att saknas. Vidare anförs kritik av den studiemetodik på försvarsområdet. som enligt reservanten ger de militära myndigheterna ett inflytande över planerings- och beslutsunderlaget som saknar motstycke inom andra samhällssektorer. Reservationen innebär ett ja till att försvarsutredningens säkerhetspolitiska analys med tonvikt på or- sakerna till konflikter. kriser och krig läggs till grund för satsningen på olika säkerhetspolitiska instrument. En omfördelning av resurserna från to- talförsvaret till övriga säkerhetspolitiska instrument bör påbörjas. En suc- cessiv omfördelning av resurserna inom totalförsvaret från det militära för- svaret till andra grenar av totalförsvaret bör vidare ske.

Theorin underkänner det angreppsfall varpå det militära försvaret i princip är uppbyggt — ett stormaktsanfall med konventionella vapen i ett senare skede av ett storkrig i Europa. En matematisk analys av offentligt material, tillämpning av militära beräkningsmetoder och analyser av krigsspel leder enligt reservanten till att ett sådant invasionsangrepp måste anses helt o- sannolikt och att invasionsförsvaret därför är överdimensionerat. Betydande nedskärningarskullekunnagörasutanattförsvarets fredsbevarandecffektoch vår trovärdighet kan ifrågasättas.

Theorin motsätter sig att ett redan överdimensionerat invasionsförsvar ytterligare upprustas genom fortsatt svensk llygplanutveckling i form av A20 och B3LA. svensk utveckling och produktion av tyngre. mer kom- plicerade robotar samt ökning av antalet infanteribrigader. Med utredningens inriktning på robotområdet skulle enligt reservanten grunden läggas till ytter- ligare en indusniell påtryckningsmekanism. utöver den som redan finns inom flygindustrin. för allt snabbare stegring av militärutgifterna.

l reservationen anförs vidare att det är orimligt att mot bakgrund av

Prop. 1976/77:74 119

långtidsutredningens bedömningar m. m. och det samhällsekonomiskt kärva läget prioritera det militära försvaret på det sätt som utredningen nu föreslår.

Slutligen föreslår Theorin att utredningens betänkanden sänds på remiss till myndigheter och organisationer för att inhämta ett så allsidigt besluts- underlag som möjligt. För att göra en remissomgång möjlig föreslås att 1972 års försvarsbeslut förlängs ett år.

4.2. Föredraganden 4.2.1 Det militära försvarets utveckling

Jag vill inledningsvis erinra om vad jag har anfört beträffande det militära försvarets roll under avsnittet om totalförsvarets fortsatta utveckling. Av de olika hot mot vår nationella säkerhet som vi kan komma att utsättas för ställer ett militärt angrepp de största kraven. Försvar mot militärt angrepp utgör därför den viktigaste utgångspunkten för totalförsvarsplaneringen. Om ett militärt angrepp inleds mot vårt land har det militära försvaret den tyngsta uppgiften. Det militära försvaret måste därför utgöra den dominerande delen i totalförsvaret.

l prop. 1976/77:100 (bil. 7) lämnade jag i avvaktan på 1974 års försvars- utrednings betänkande förslag endast för de anslag som kunde behandlas oberoende av utredningens arbete. Jag tog vidare inte ställning till inrikt- ningen under programplaneperioden. Med anledning av utredningens arbete var det heller inte ändamålsenligt att då presentera ramberäkningar för bud- getåret 1977/78 och planeringsramar för perioden 1977/78—1981/82.

1974 års försvarsutredning har mot bakgrund av bl.a. genomförd per- spektivplanering i ett första betänkande (SOU 197625) Säkerhetspolitik och totalförsvar lämnat förslag till riktlinjer för den svenska säkerhetspolitiken och för totalförsvarets fortsatta utveckling. Utredningen har därefter granskat programplanerna för perioden 1977/78—1981/82. ] ett andra betänkande (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977—82 har detta granskningsarbete redovisats och rekommendationer avseende totalförsvarets fortsatta utveckling har lämnats.

Försvarsutredningen har beträffande det militära försvaret redovisat för- slag till grunder för dess fortsatta utveckling och till inriktning av planeringen av avvägningsprogrammen. I det följande redovisar jag mina ställnings- taganden dels till grunderna för det militära försvarets utveckling, dels till avvägningsprogrammens utveckling.

Det tar som regel lång tid innan ett beslut rörande försvarets utformning ger resultat i form av försvarseffekt. Detta förhållande gör det nödvändigt att tillämpa en långsiktig planering inom försvaret. Dagens försvar liksom det försvar vi kommer att ha under resten av detta decennium är därför till allra största delen resultat av tidigare beslut. Det försvarsbeslut som

Prop. 1976/77:74 120

nu är aktuellt kommer att påverka vårt försvars utformning under |980-talet.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att krigsriskerna för vår del på kort sikt kan bedömas som små samtidigt som osäkerheterna på längre sikt kvarstår. Det är därför angeläget att bevara en god handlingsfrihet vad gäller försvarets utveckling på sikt. En sådan långsiktig handlingsfrihet kan främjas på olika sätt. Utbildning av personal och anskaffning av organi- sationsbestämmande materiel bör prioriteras. Tillräckliga resurser för forsk- ning och utveckling måste vidare avsättas.

Styrkan hos försvaret kan inte tillåtas variera alltför mycket till följd av tillfälliga säkerhetspolitiska förändringar. Även när vi väljer att prioritera den långsiktiga beredskapen och handlingsfriheten är det nödvändigt att försvaret alltid har en viss lägsta operativ styrka. Som en beredskap mot överraskande anfall bör vi disponera snabbt tillgängliga flyg- och sjöstrids- krafter liksom snabbmobiliserade markstridskrafter och hemvärn. Där- utöver erfordras också en effektiv underrättelsetjänst. Tillsammans skall dessa resurser vara så utformade och dimensionerade att totalförsvaret så långt möjligt hinner omställas för krig innan en angripare kan överföra be- tydande styrkor till svensk mark. Det militära försvaret bör liksom hittills vara stridsdugligt omedelbart efter en mobilisering.

Målsättningen för vårt totalförsvar anger att försvar mot invasion skall vara försvarsmaktens huvuduppgift. Det militära försvarets styrka utgör den viktigaste delen i totalförsvarets fredsbevarande förmåga. 1 planeringen av hur försvarsmakten skall utvecklas i framtiden är det rimligt att utgå från att en angripares kvalitet till stora delar förbättras i takt med den tekniska utvecklingen. De resurser som en angripare kan avdela mot oss torde dock representera olika kvalitetsnivåer. Resursinsatsen kommer vidare att be- gränsas genom den hänsyn en angripare måste ta till sin huvudmotståndare.

Våra stridskrafter skall kunna utnyttjas med tyngdpunkten i kust- och gränsområdena så att våra naturliga försvarsbetingelser tillvaratas. Vi bör också utnyttja den fördel som ligger i att vårt land till stora delar omges av hav så att vi vid en kustinvasion tillfogar en angripare förluster under transporterna mot vån land. För betydelsefulla områden och platser bör finnas ett i förväg förberett försvar. lnom områden som är särskilt hotade av luftlandsättningar bör förband kunna utgångsgrupperas. Delar av för- svarsmakten bör dessutom ha en sådan rörlighet att den kan kraftsamlas till aktuella invasionsriktningar och där snabbt komma till verkan. ! det fall en angripare ändock lyckas tränga in på djupet av vårt land måste ett effektivt och uthålligt motstånd kunna göras i varje del av landet. lnom av en angripare tagna områden skall militära förband och andra väpnade grupper kunna fortsätta kampen i organiserade former. Även till sjöss och i luften skall operationerna kunna fortsätta. Härigenom ges möjligheter att föra ett för angriparen förlusthringande krig under lång tid.

Liksom hittills bör det militära försvaret grundas på allmän värnplikt.

Prop. 1976/77:74 121

Endast därigenom kan krigsorganisationen ges en bredd som svarar mot de uppgifter vi ställer upp för vårt försvar. Den allmänna värnplikten har också en avgörande betydelse för försvarets förankring i samhället och för att försvaret skall vara hela folkets angelägenhet.

I en situation då krig pågår i vån närområde och vi är neutrala måste vi kunna avvisa kränkningar av vårt territorium samt skydda flyg- och sjötrafik. Resursbehoven härför bör tillgodoses med förband och enheter som organiseras utgående från invasionsförsvarets behov.

Försvarsmakten skall även i fortsättningen kunna medverka i FN:s freds- bevarande verksamhet.

Jag redovisar i det följande mina ställningstaganden till utvecklingen av avvägningsprogram och funktioner. Förändrade förutsättningar kan själv- fallet senare föranleda vissa ändringar i här angiven inriktning.

M a r k st rid s fö r h a n d e n skall i samverkan med sjö- och flygstrids- krafter kunna lösa stridsuppgifter i invasionsförsvaret i gräns- och kustom- råden. De skall även. om detta blir nödvändigt, kunna fullfölja striden inne i landet. Vissa förband skall avses för strid även inom av en angripare tagen del av vårt land.

Vissa av de kvalificerade markstridsförbanden förses genom tidigare beslut med bl.a. nytt artilleri och luftvärn, nytt bandpansarvärn samt nya ter- rängfordon. Denna modernisering ger enligt min mening ett väsentligt bidrag till förbandens stridseffekt. Jag delar försvarsutredningens uppfattning att dessa förband erhåller en kvalitet som väl svarar mot utvecklingen i om- världen.

Jag vill i likhet med försvarsutredningen understryka betydelsen av att antalet kvalificerade markstridsförband kan hållas relativt högt. ! överbe- fälhavarens programplan, ÖB 77—82. beräknas i nivå A fjorton av de nu- varande tjugo infanteribrigaderna moderniseras medan i nivå B moderni- seringen omfattar tio infanteribrigader. Planeringen bör enligt min mening inriktas mot att om möjligt modernisera ett ökat antal infanteribrigader i förhållande till vad som planerats i överbefälhavarens nivå B utan att därför angelägen materielanskaffning till andra stridande förband eftersätts. Vid en ökning av antalet moderniserade brigader bör det prövas att utnyttja terrängfordon och bandpansarvärnspjäser som inplanerats för vissa fristående bataljoner och kompanier. Ytterligare omfördelning av materiel eller mindre tilläggsanskaffning kan erfordras. En ökning av antalet moderniserade bri- gader får däremot enligt min mening inte innebära att brigadernas stridseffekt försämras.

Vid planeringen av markstridsförbandens utveckling bör vissa funktioner prioriteras. Enligt min mening bör eldkraften i form av pansarvärns- och luftvärnsvapen samt artilleri och granatkastare ges hög prioritet. Vid mo- dernisering av infanteribrigaderna bör terrängrörligheten förbättras genom att bandvagnar och terrängbilar tillförs förbanden.

9 Riksdagen 1977. ] sam/. Nr 74.

Prop. 1976/77z74 122

Försvarsutredningen har framhållit att möjligheten bör prövas att lösa frågan om pcrsonaltransport på annat och mindre kostnadskrävande sätt än genom i brigadförbanden organisatoriskt ingående terrängfordon. Jag in- stämmer i denna bedömning, men är inte nu beredd att ta ställning i denna fråga. Jag vill dock framhålla att möjligheterna att snabbt förflytta olika typer av infanteriförband om möjligt bör förbättras.

De nuvarande infanteribrigader som inte kan moderniseras bör behålla samma personella kvalitet som de moderniserade brigaderna. Den orga- nisatoriska utformningen av alla infanteriförband bör så långt möjligt vara enhetlig. Därigenom erhålls handlingsfrihet att. om resurserna på längre sikt så medger, ytterligare öka antalet moderniserade brigader. Samtliga nu- varande infanteribrigader bör hänföras till delprogrammet Infanteribrigad m.m.

De fyra norrlandsbrigaderna bör behållas och moderniseras. Det är enligt min mening angeläget att vi även på lång sikt kan disponera pansarförband för försvaret av främst Skåne, övre Norrland, östra Mellan- sverige och Gotland. Utvecklingen i omvärlden visar en ökad betoning på de mekaniserade markstridsförbanden. Pansarförbanden bör inriktas mot att omfatta förutom fyra pansarbrigader även de stridsvagns- och pansar- bataljoner samt fristående stridsvagnskompanier som kan organiseras ut- gående från idag befintlig materiel. Därav följer behov av viss modifiering och renovering av ett antal centurionstridsvagnar. Jag bedömer detta som en angelägen åtgärd för att tillgodose behovet av pansarförband i krigs- organisationen.

Pansarvärnsfunktionen kommer även i framtiden att ha stor betydelse. Målsättningen bör enligt min mening vara att alla stridande markstrids- förband disponerar effektiva pansarvärnsvapen. Jag bedömer vidare att det är väsentligt att vår inhemska kapacitet för utveckling och produktion av pansarvärnsrobotar behålls. En ny lätt pansarvärnsrobot bör i enlighet där- med utvecklas inom landet. Jag biträder försvarsutredningens uppfattning att en i förhållande till överbefälhavarens planering begränsad anskaffning av tunga pansarvärnsrobotar bör ske.

Det är väsentligt att ett stort antal markstridsförband — inte minst 10- kalförsvarsförband och hemvärn — kan disponeras för försvar av vårt ter- ritorium. Strävan skall enligt min mening vara att ett effektivt försvar byggs upp i alla hotade riktningar samt att uthålligt motstånd kan göras inom av en angripare tagna områden. ] planeringen har de stridande förbanden fått ökad prioritet, Jag ansluter mig till denna inriktning och anser att andelen av stridande förband av olika typer i möjlig mån bör utökas.

Beträffande främst lednings- och underhållsförband finner jag det an- geläget att en samordning och samverkan mellan militära och civila delar av samhället eftersträvas. [ syfte att ge ökad prioritet åt förband med strid som huvuduppgift anser försvarsutredningen det nödvändigt att underhålls-

Prop. 1976/77174 123

förbanden reduceras så långt möjligt varvid ett utökat understöd från sam- hällets civila delar avses utnyttjas i krig. Jag delar denna principuppfattning. men är samtidigt medveten om de begränsningar som här föreligger med hänsyn till kravet på ett väl fungerande underhållssystem. Det finns också skäl att betona att det civila samhällets resurser är begränsade. Dessa frågor bör fortlöpande studeras i samverkan mellan berörda myndigheter.

i fråga om kustartilleriet delarjag utredningens bedömning att de rörliga enheterna bör prioriteras i nu aktuell anskaffningssituation. Jag biträder där- för utredningens förslag att tungt rörligt kustartilleri bör utvecklas och an- skaffas. Jag vill också understryka behovet av fast kustartilleri i anslutning till viktiga hamnar samt kust- och skärgårdsområden. En viss förnyelse torde här vara önskvärd. I detta sammanhang vill jag också framhålla an- gelägenheten av att behålla äldre anläggningar som till rimliga underhålls- kostnader ger väsentliga tillskott till den samlade efTekten.

Jag ser det som angeläget att hemvärnets utrustning moderniseras genom bl.a. tillförsel av moderna handeldvapen. sambandsmateriel och bekläd- nadsutrustning.

Övcrvattenstridsförbanden omfattar ytattackförband, heli- kopterförband samt min- och minröjningsförband. De skall genom anfall mot en angripares sjötransportmedel och sjöstridskrafter och genom mine- ringar försvåra anfall över havet. De skall vidare skydda vår sjöfan och övriga förflyttningar till sjöss samt medverka i övervakning och incident- beredskap.

För övcrvattenstridsförbanden är antalet förband av grundläggande be- tydelse samtidigt som de enskilda enheterna måste tillförsäkras en sådan kvalitet att de kan möta en angripare på likartade villkor och ge avsedd effekt i invasionsförsvaret. Jag anser att anskaffning av sjörobot innebär en angelägen förbättring av ytattackflottiljerna och således bör genomföras. genomföras.

F. n. pågår en omstrukturering av ytattackflottiljerna. Av nuvarande sex jagare utgår fyra under programplaneperioden. Försvarsutredningen fram- håller att det finns goda förutsättningar att med den inriktning mot lätta enheter som utredningen förordar kunna upprätthålla en hög stridseffekt hos ytattackflottiljerna även sedan jagarna har utgått ur organisationen. Jag instämmer i denna bedömning. Den vapentekniska utvecklingen ger enligt min mening ökade möjligheter att ge även lätta fartyg en avsevärd strids- effekt. Jag anser att den nu gällande inriktningen mot lätta enheter är lämplig.

De i ytattackförbanden ingående enskilda enheternas effekt förstärks genom att deras insatser sker samlat och samordnat inom förbanden. Genom att ytattackförbanden snabbt kan omgrupperas och har den ledningskapa- citet som erfordras för den taktiska ledningen, kan de sättas in var som helst längs våra kuster. ] likhet med vad utredningen har anfört anser jag att ytattackförbanden även fortsättningsvis, förutom en effektiv beväp-

Prop. 1976/77:74 124

ning. bör förses med sådana resurser för den taktiska ledningen att de kan uppträda i flottiljft'irband. På jagarna finns idag dessa resurser. Jag anser att studier där olika alternativ belyses bör fortgå så att erforderligt besluts- underlag föreligger i god tid innan jagarna utgår ur organisationen.

Beträffande sjöfartsskyddet gäller att nuvarande fregatter utgår ur orga- nisationen under programplaneperioden. Försvarsutredningen har anfört att särskilda militära resurser inte skall anskaffas för skydd av import- och exportsjöfart. Kustsjöfart samt transporter till och från Gotland skall dock kunna skyddas. Jag biträder denna bedömning och anser att enheter som primärt avses för uppgifter i invasionsförsvaret bör kunna lämna erforderligt skydd. Helikoptrar, utrustade för utbåtsjakt, bör avses för uppgiften att i samverkan med övervattensfartyg upptäcka och bekämpa ubåtar.

Minkrigföringen har stor betydelse i invasionsförsvaret. Örlogsfartygen bör ges förmåga att ta ombord och fälla minor. I första hand avses dock civila fartyg utnyttjas för att lägga ut större mineringar. Av beredskaps- och utbildningsskäl erfordras i fred ett begränsat antal speciella stammin- fartyg. Anskaffningen av det tredje minfartyget bör enligt min mening därför fullföljas. Jag anser det vidare angeläget att vi har god tillgång på sjöminor.

Det är vidare angeläget att effektivt kunna möta en angripares minkrig- föring. Minröjningsfunktionen tillgodoses väsentligen med civila fartyg. Ut- redningen anscr att de kvalitativa kraven på minröjningskapacitet måste säkerställas genom särskilt anskaffade fartyg och framhåller att den av chefen för marinen inplanerade anskaffningen av minjaktfartyg bör genomföras. Jag delar denna uppfattning.

Fj ä r rst rid s fö r b a n d e n omfattar attackflyg- och Ubåtsförband. De skall utanför vår kust kunna anfalla främst en angripares tonnage för trupp- Och underhållstransporter och därigenom reducera en angripares styrka. Fjärrstridsförbanden utgör sålunda den främre delen av vårt djupförsvar. Ubåtsförbandcn skall även kunna utföra minering på stort avstånd från vår kust. Attackflygförbanden skall i samband med försvar mot en gränsinvasion kunna anfalla mål av olika slag även på stort avstånd framför våra förband. De skall även kunna insättas mot en angripares luftlandsättningsföretag samt användas för direkt understöd av markstridsförband. Det senare är de lätta attackförbandens huvuduppgift.

Ombeväpning av attackförbanden till AJ 37 Viggen är i det närmaste genomförd och krigsorganisationen kommer under l980-talet att omfatta 5,5 divisioner. Med idag planerade livslängder behöver AJ 37 Viggen ersättas med början under l980-talets senare del. I krigsorganisationen ingår även fem lätta attackdivisioner utrustade med skolflygplanet Sk 60. Även dessa behöver omsättas under senare delen av l980-talet. Ett antal av de äldre ubåtar som utgår ersätts med ubåt Näcken (A 14) under de närmaste åren. Antalet ubåtar går dock ned från nuvarande 17 till 14 år 1982. Överbefälhavaren har i programplanen redovisat sin syn på fjärrstrids-

Prop. 1976/77z74 125

förbandens utveckling i de olika nivåerna. l alternativ B har överbefälhavaren som framtida ersättare för AJ 37 Viggen inplanerat en vidareutveckling av JA 37 Viggen till en ny attackversion — flygplan A 20. De lätta attackdi- visionerna utgår däremot successivt i detta alternativ eftersom Sk 60 enligt överbefälhavaren endast kan ersättas med ett skolflygplan utan attackför- måga. l alternativ A är det däremot möjligt att behålla lätta attackdivisioner genom att ett nytt lätt attack/skolflygplan — B3LA — utvecklas och anskaffas. [ alternativ C 2 anskaffas skolflygplan med attackkapacitet vilket innebär att de lätta attackförbanden kan behållas. Det medeltunga attackflygplanet A 20 anskaffas däremot inte i alternativ C 2 varför de medeltunga attack- divisionerna successivt utgår allteftersom AJ 37 Viggen utrangeras. Alter- nativen C 1 och C 3 innebär att de medeltunga attackdivisionerna behålls genom anskaffning av A 20 medan de lätta attackdivisionerna utgår genom att Sk 60 ersätts med skolflygplan utan attackkapacitet.

Attackdivisonernas utveckling i ÖB 77—82 kan sammanfattas enligt föl- jande.

l977 1982 1987 Anmärkning

Medeltunga attackdivisioner Alternativ A. B. C 1. C3 5,5 5.5 5.5 A 20 ersätter AJ 37 Viggen under slutet av HSO-talet. Alternativ C 2 5.5 5.5 4.5 AJ 37 Viggen utgår successivt

Lätta attackdivisioner Alternativ A Alternativ B Alternativ C 1. C 3 Alternativ C 2

B3LA ersätter Sk 60

'.hkllkltkll mowv- UIOOUI

Skolflygplan med attackförmåga ersätter Sk 60

Försvarsutredningen har förordat att JA 37 Viggen vidareutvecklas till ett nytt medeltungt attackflygplan (A 20). Utredningen har vidare funnit att B3LA skulle ge ett värdefullt tillskott till vår försvarseffekt och att det är an- passat till våra behov. Efter överväganden rörande aktuella förfaringssätt för anskaffning av kvalificerad flygmateriel framhåller utredningen att inhemsk utveckling och tillverkning av flygplansystem från säkerhetspolitiska ut- gångspunkter är att föredra och måste bedömas som angelägen. En utveck- ling av det lätta attack/skolflygplanet B3LA ger enligt utredningens bedöm- ning möjlighet att bevara en sådan kapacitet inom landet.

Överbefälhavaren har i anslutning till programplanen redovisat alternativa anskaffningsformer för jaktflygplan och luftvärnsrobotar för l990-talets be-

Prop. 1976/77:74 126

hov. Det minst kostnadskrävande alternativ som medger bibehållen utveck- lingskapacitet och därmed handlingsfrihet för anskaffning av framtida jakt- flygplan — "minimialternativet" — innefattar utveckling av B3LA. Härutöver ingår i minimialternativet ett i förhållande till B-nivån reducerat antal A 20. Minimialternativet beräknas kostnadsmässigt. med ca 300 milj. kr. per år. överstiga vad som har inplanerats för flygplansystem inkl. beväpning och motmedel i nivå B i överbefälhavarens programplan.

Utveckling och anskaffning av B3LA kan enligt överbefälhavaren inte genomföras i B-nivån inom ramen för en balanserad utveckling av det mi- litära försvaret. Försvarsutredningen, som i sina överväganden utgått från B-nivån. har kommit till samma slutsats..

Försvarsutredningen har inte funnit det möjligt att utifrån det underlag den haft att tillgå förorda ett så betydande tillskott av betalningsmedel som erfordras för att genomföra utvecklingen av B3LA. Vissa ytterligare över- väganden erfordras enligt utredningen. Bl.a. bör i detta sammanhang stu- deras hur kostnaderna för flygplanssystemet skulle kunna begränsas och större säkerhet skapas beträffande kostnadskalkylernas hållbarhet. Vidare bör det enligt utredningen ytterligare övervägas om en sådan utveckling och anskaffning är möjlig att genomföra mot bakgrund av statsfinansiella och samhällsekonomiska förhållanden. Om de fortsatta övervägandena leder till att B3LA inte anskaffas förordar utredningen att de skolflygplan som anskaffas ges en lämplig beväpning och organiseras i lätta attackförband.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att kompletterande underlag är nödvändigt för att beslut skall kunna fattas i denna fråga. I sammanhanget vill jag emellertid peka på följande angående försvarets framtida behov av attackkapacitet. De medeltunga attackdivisionerna har. som överbefälha- varen har påvisat i sina studier. viktiga uppgifter i invasionsförsvaret. Flyg- plan A 20 är också tänkt att användas för havsövervakning då 5 37 Viggen utgåri början av l990-talet. Jag anser därför att den av utredningen föreslagna utvecklingen av det medeltunga attackflygplanet A 20 bör genomföras. Den- na bör ske på sådant sätt att det omfattande utvecklingsarbete som genom- förts för olika versioner av flygplan 37 Viggen utnyttjas i största möjliga utsträckning. 1 det kompletterande underlag som skall tas fram bör ingå en noggrann prövning av lämpligt antal av flygplan A 20 och erforderliga prestanda hos dessa.

Under senare år har både i Sverige och utomlands visats ett ökat intresse för lätta attackflygplan. Behovet av flygplan som är anpassade för bl.a. understödsuppgifter har allt mer uppmärksammats. B3LA-projektet är ut- format för sådana uppgifter. Det är också väl anpassat till svenska förhål- landen i övrigt. Ett flygplan av detta slag kan därför tillsammans med lämp- liga vapen och motmedel ge ett väsentligt bidrag till vår samlade försvars- effekt. Utvecklingen av ett lätt attack/skolflygplan är vidare enligt min mening ett riktigt steg i riktning mot lättare och mindre kostnadskrävande

Prop. 1976/77:74 127

vapenplattförmar. .

B3LA spelar — vid sidan av sitt operativa värde — en avgörande roll vad gäller möjligheterna att inom landet behålla en utvecklande flygindustri. Överbefälhavaren har angivit att det inte är möjligt att upprätthålla en in- hemsk kapacitet av detta slag i det fall B3LA inte utvecklas.

Såsom en allmän synpunkt har försvarsutredningen anfört att interna- tionella bindningar, som inskränker vår förmåga att vara neutrala i krigstid. inte kan accepteras. Utredningen har vidare anfört att anskaffning av för försvaret väsentlig materiel inte får ske så att vi kommer i en sådan be- roendeställning till andra länder att den kan utnyttjas för påtryckningar eller så att vi i en krissituation står utan viktig materiel. Jag delar upp- fattningen att vi bör undvika en sådan beroendeställning men konstaterar samtidigt att ett fullständigt oberoende i detta avseende är omöjligt. För anskaffning av den mest avancerade materielen kommer vi alltid att vara beroende av utlandet.

Av vikt är dock under vilka framställningsskeden detta beroende gör sig gällande. För ett inhemskt system är vi under utvecklingsfasen beroende av ett omfattande inflöde av tekniskt kunnande från utlandet. Under till- verkningsfasen är däremot utlandsberoendet litet och gäller import av vissa komponenter. För ett system byggt på licenstillverkning är vi inledningsvis likaså beroende av överföring av tekniskt kunnande från det land där licensen köps. Även under produktionsfasen är vi beroende av import av kompo- nenter. Vid inköp av ett färdigt systern måste en överföring ske av tekniskt kunnande för att vi skall kunna etablera och vidmakthålla en organisation för drift och underhåll av systemet. Vid den tidpunkt då beslut om köp fattas föreligger ett stort mått av beroende av det land där köpet avses göras. Det säger sig självt att den säkerhetspolitiska risktagningen bli större ju senare under den mångåriga utvecklings- och anskaffningsfasen som ut- Iandsberoende inträffar. Den är särskilt stor om vi är beroende av import och utländskt kunnande under den tid flygplanen är i operativ drift. Jag vill också peka på de svårigheter som kan möta när det gäller att i en annan säkerhetspolitisk situation få köpa flygplan och annan viktig materiel om vi i en sådan situation ser behov av att förstärka vårt försvar. Kon- kurrenssituationen torde i ett sådant läge vara en helt annan än i dag.

Jag delar således försvarsutredningens uppfattning att en inhemsk förmåga att utveckla och tillverka flygplanssystem bidrar till respekten i omvärlden för svensk säkerhetspolitik och ger större möjligheter att under andra sä- kerhetspolitiska förhållanden förstärka försvarets kapacitet.

Försvarsutredningen har även erinrat om den gynnsamma inverkan man anser att en utvecklings- och tillverkningskapacitet inom flygplanområdet har för landets tekniskt industriella standard och för sysselsättningen. Jag är i princip enig med utredningen angående denna positiva effekt men vill

Prop. 1976/77z74 128

samtidigt understryka att behovet av inhemsk kapacitet att utveckla och tillverka stridsflygplan skall bedömas inom ramen för vår säkerhets- och försvarspolitik. Andra aspekter kan inte tillåtas vara avgörande för ka- pacitetens utformning och dimensionering.

Jag anSIuter mig alltså till försvarsutredningens uppfattning att en kom- plettering av underlaget är nödvändig innan beslut kan fattas angående at- tackflygförbandens framtida utformning och omfattning. De alternativ som därvid bör studeras närmare synes vara dels en kombination av A 20 och ett lätt attack/skolflygplan representerat av B3LA. dels en kombination av A 20 och ett lätt skolflygplan med viss attackkapacitet. Lämpliga prestande för det medeltunga attackflygplanet A 20 bör studeras närmare. Det är också väsentligt att nödvändiga prestanda för flygplanet B3LA övervägs och pre- ciseras ytterligare. bl. a. i syfte att begränsa kostnaderna. Säkerheten i de gjorda kostnadsberäkningarna måste noga prövas. Jag fäster stor vikt vid att dessa kan ges en sådan tillförlitlighet att senare förändringar i de re- dovisade kalkylerna inte påverkar den avsedda balansen inom det militära försvaret.

De fortsatta studierna bör också belysa alternativens innebörd vad gäller förmåga att på längre sikt utveckla och tillverka stridsflygplan inom landet. Vidare bör klarläggas den kapacitet som krävs för att vi under alla för- hållanden skall kunna uppträda som kompetenta köpare av flygplansystem och för möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt ge erforderligt stöd åt produktionen av JA 37 Viggen och A 20 liksom åt fortlöpande drift och underhåll. Endast genom ett sådant klarläggande kan de båda alternativen jämföras och värderas på ett tillfredsställande sätt.

Det kompletterande underlag som erfordras blir som framgått av vad jag tidigare anfört relativt omfattande. Framtagningen av det bör trots detta ske så att förslag till beslut i frågan kan föreläggas riksdagen under hösten 1977. Underlaget bör tas fram av berörda myndigheter och arbetet bör nära följas och utvärderas av ett regeringsorgan. För uppgiften bör finnas en särskild beredning inom regeringskansliet. Jag kommer senare denna dag att begära regeringens bemyndigande att tillkalla en sådan beredning.

Vid den slutliga prövningen av frågan om anskaffning av flygplan som ersättare för de utgående attackflygplanen kommer också statsfinansiella och samhällsekonomiska hänsynstaganden in i bilden. Denna uppgift bör emellertid inte ankomma på den nyssnämnda beredningen. Ytterligare un- derlag för denna bedömning kommer att föreligga bl. a. i form av den lång- tidsbudget som kommer att presenteras i vårens kompletteringsproposition.

Försvarsutredningen har framhållit att om B3LA inte skulle anskaffas bör det planerade skolflygplanet kunna förses med lämplig beväpning. Jag delar denna uppfattning.

Ubåtar bör även framdeles disponeras i invasionsförsvaret. Det är därför av väsentligt betydelse att möjligheterna att inom landet utveckla och till-

Prop. 1976/77:74 129

verka ubåtar behålls. Antalet ubåtar kommer på grund av åldersläget att minska kraftigt inom den närmaste tiden trots den nyanskafl'ning av ubåt Näcken (A 14) som sker under de närmaste åren. Överbefälhavaren har även planerat att anskaffa ubåt A 17 för att ersätta ett antal äldre utgående ubåtar. Liksom försvarsutredningen vill jag. mot bakgrund av ubåtssys- temcts betydande roll i invasionsförsvaret, förorda att ubåt A 17 utvecklas och anskaffas.

L u ft fö rs v a rs fö r b a n d e n omfattarjakt-. qutvärnsrobot- och luft- värnsförband samt stridslednings-och luftbevakningsförband. De skall för- svåra en angripares flygkrigföring mot vårt land. skydda våra övriga strids- krafter och för totalförsvaret viktiga områden och anläggningar samt till- sammans med andra funktioner bidra till att befolkningen skyddas.

Enligt min mening kommer luftförsvaret även i framtiden att utgöra en väsentlig faktor för försvarets krigsavhållande förmåga. Jag anser att ett starkt luftförsvar även framgent fordrar såväl ett effektivt jaktflyg som ef- fektiva luftvärnsförband av tillräcklig kvantitet och kvalitet. Luftförsvars- förbanden genomgår f. n. stora förändringar. Förbandens materiella kvalitet kommer att förbättras bl. a. genom att JA 37 Viggen successivt tillförs. Över- befälhavaren har i nivå B föreslagit en i förhållande till tidigare planering utökad anskaffning av JA 37 Viggen med en division till totalt nio divisioner. Jag anser att en sådan ökad anskaffning är angelägen men finner det f. n. inte möjligt att tillstyrka den. Frågan har bl.a. samband med fonsatt flyg- planutveckling inom landet. Beslut härvidlag behöver inte fattas nu.

JA 37 Viggen behöver omsättas på l990-talet. Försvarsutredningen fram- för som sin uppfattning att beslut om anskaffning av ersättning för JA 37 Viggen varken kan eller bör fattas nu. Jag ansluter mig till denna uppfattning. Beslut om luftförsvarets långsiktiga inriktning och avvägning bör därför anstå. Utvecklingen inom både flyg- och vapentekniken kan leda till nya förutsättningar för avvägningen dels inom jaktflygfunktionen. främst avseende prestandakraven på vapenplattformen resp. på vapnen. dels mellan luftförsvarets olika komponenter. Den tekniska och taktiska utveck- lingen på området bör studeras vidare för att bästa möjliga underlag skall föreligga när beslut fattas. Fortsatta studier bör fullföljas inom ramen för perspektivplaneringen.

Beträffande luftvärnet gäller i enlighet med tidigare beslut att robot 68 Bloodhound avvecklas medan däremot robot 67 Hawk skall moderniseras. Härigenom behålls det senare robotsystemet till åtminstone början av l990-talet. Jag delar utredningens bedömning att robotsystem Hawk under denna tid ger ett väsentligt bidrag till luftvärnets samlade effekt. Luftvärns- robot 70 som successivt tillförs organisationen innebär vidare en väsentlig kvalitetsförbättring av luftvärnet.

Det är min uppfattning att den tekniska utvecklingen på många områden ger goda möjligheter att till rimliga kostnader utveckla och anskaffa lätta

Prop. l976/77:74 130

robottypcr. Genom en inhemsk utvecklings- och produktionskapacitet sä- kerställs möjligheten att utforma vapensystemen efter vån försvars specifika behov. Med hänsyn till att nya tekniska möjligheter kan bedömas ge goda förutsättningar att höja effekten hos våra vapensystem även med relativt måttliga ekonomiska satsningar finner jag det angeläget att tillräckliga re- surser avsätts för att noggrant följa utvecklingen vad gäller lätta robottypcr. Beträffande lätta luftvärns- och pansarvärnsrobotar besitter vi redan idag inom landet kapacitet att utveckla och producera system med god strids- ekonomi. Jag anser det eftersträvansvärt att en lätt luftvärnsrobot med mörkerkapacitet utvecklas och tillverkas inom landet som komplement till robotsystem 70.

Det finns f. n. inte utvecklingskapacitet inom landet för att med tillräcklig bredd utveckla mera kvalificerade robotsystem. En uppbyggnad av sådan kapacitet förutsätter för att vara meningsfull att man kan förutskicka en sådan omfattning och tidsmässig stabilitet i anskaffningarna att den upp- byggda kapaciteten kan vidmakthållas även på längre sikt. Den pågående inhemska utvecklingen av en lR-robot för JA 37 Viggen (robot 72) är av särskilt intresse i detta sammanhang. Försvarsutredningen anser att ett full- följande av denna utveckling skapar förutsättningar för utveckling och till- verkning inom landet av även tyngre luftvärnsrobotar. sjö- och kustrobotar samt attackrobotar. Jag anser att det i och för sig är önskvärt att utsträcka den inhemska utvecklings- och produktionskapaciteten till att gälla även

' dessa mera kvalificerade robottypcr. Jag vill emellertid understryka att hän- syn i dessa fall liksom vid all annan materielanskaffning givetvis måste tas till kostnads/effektrelationer mellan olika anskaffningsformer. Jag ser det som angeläget att tillräckliga resurser avdelas för att följa utvecklingen på detta område. Den pågående utvecklingen av en lR-robot spelar en stor roll i sammanhanget. Jag har för det förestående budgetåret föreslagit att medel avsätts för detta ändamål men vill samtidigt framhålla att de fortsatta övervägandena om framtida flygplansanskaffning har stor betydelse även för vilken fortsatt verksamhet inom robotområdet som bör genomföras.

Jag vill understryka att jag liksom försvarsutredningen finner det be- tydelsefullt för ett effektivt resursutnyttjande att utveckling och anskaffning av robotsystem mycket noga samordnas. Framtida ställningstaganden till utvecklings- och anskaffningsfrågor på robotområdet blir bl.a. beroende av i vilken utsträckning en sådan samordning kommer till stånd. Detta gäller såväl specifikationerna av nya robotsystem som utnyttjandet av de indu- striella resurserna. Jag avser att noga följa utvecklingen i detta hänseende.

Luftvärnsfunktionen innefattar även förband med eldrörsluftvärn med uppgift att bl.a. skydda punktmål och verka mot luftlandsättningar. Jag anser att det även framgent behövs ett stort antal luftvärnsförband. I detta sammanhang bör erinras om vad jag tidigare anfört om önskvärdheten av att behålla äldre materiel som genom begränsade renoverings- och modi-

Prop. 1976/77:74 131

fieringsåtgärder ger påtagliga tillskott till den samlade stridseffekten.

För att luftförsvarsförbanden skall ge avsedd effekt fordras förband för stridsledning och luftbevakning. Vidare krävs en basorganisation som med- ger att flygförbandens höga rörlighet och beredskap kan utnyttjas.

lnom avvägningsprogrammet C e n t ra l oc h h ö g re re g io n a l ledning finns behov att så långt möjligt reducera kostnader och per- sonalbehov för staberna i fred. För att möjliggöra detta måste dock de upp- gifter som åläggs staberna reduceras. Stor vikt bör läggas vid en utökad decentralisering av ansvar och beslutanderätt till lägre myndigheter. Varje möjlighet bör tillvaratas att omfördela personal på såväl kort som lång sikt från staberna till utbildningsverksamheten vid förbanden. Försvarsmaktens ledningsutredning (FLU) har avgivit ett organisationsförslag som innebär bl.a. personalreduceringer. Förslaget remissbehandlas f.n. Som en andra etapp skall FLU se över även den högre regionala ledningsnivåns fredsor- ganisation.

Även vad gäller stabernas krigsorganisation bör stor återhållsamhet iakttas beträffande personalbehoven så att största möjliga befälstillgång erhålls i de stridande förbanden.

En allsidig och effektiv underrättelsetjänst behövs både i fred och i krig. ] fred krävs den för att nödvändiga beredskapsåtgärder skall kunna vidtas i tid medan den i krig erfordras för att största möjliga effekt skall kunna tas ut av våra stridskrafter. Det är därför nödvändigt att vi disponerar resurser för att införskaffa erforderliga underrättelser. En sådan resurs är spanings- flyget. Flygplan S 37 Viggen utgår ur organisationen under l990-talet. Frågan om framtida behov av spaningsflyg sedan 5 37 Viggen utgått bör belysas inom ramen för framtida flygplananskaffning. En annan väsentlig kom- ponent i ett fungerande underrättelsesystem utgör signalspaningen. Verk- samheten vid försvarets radioanstalt är därför av central betydelse för to- talförsvaret i såväl fred som krig.

Försvaret har ett stort behov av målinriktad forskning som ett led i sin långsiktiga planering. Detta behov fylls i första hand inom ramen för av- vägningsprogrammet A 1 l m ä n fö rs v a rs fo rs k nin g. Verksamhe- ten har betydelse för möjligheterna att skapa handlingsfrihet för försvarets utveckling på längre sikt. Detta gäller särskilt den tillämpade försvarsforsk- ningen som bör ges företräde före forskning av allmänt kunskapsuppbyg- gande karaktär. Även inom försvarsforskningen måste emellertid bespa- ringar eftersträvas. Möjligheterna att genom prioriteringar och i viSsa fall ambitionssänkningar reducera de ekonomiska och personella behoven bör därför tillvaratas. Jag vill i detta sammanhang också framhålla att jag delar försvarsutredningens uppfattning att kapaciteten vid försvarets forsknings- anstalt i ökad utsträckning bör kunna utnyttjas även av civila avnämare.

Till programmet Gemensamma myndigheter och funk- tioner m. m. hör bl.a. gemensam utbildning och förvaltning. Jag

Prop. 1976/77:74 132

har i likhet med försvarsutredningen valt att i detta sammanhang också behandla pcrsonalfrågorna. fredsorganisationen i sin helhet samt utbildnings- frågorna.

Kostnaderna för försvarets centrala administration och förvaltning måste reduceras . Därigenom kan ökade resurser avsättas för utbildning och mate- rielanskaffning som ger direkt effekt i krigsorganisationen. Jag vill med skärpa understryka nödvändigheten av att kraftfulla åtgärder vidtas så att konkreta resultat uppnås och en omfördelning av resurser i den nämnda riktningen kan erhållas.

Den största delen av kostnaderna för central administration och förvalt- ning utgörs av kostnader för anställd personal. Även inom övriga delar av försvaret utgör personalkostnaderna en tung post. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att antalet anställda minskas för att en reducering av kostnaderna skall kunna ske.

Kungl. Maj:t uppdrog i december 1971 och i december 1973 åt över- befälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna för- slag till och vidta åtgärder så att antalet anställda inom försvarsmakten kunde minskas. Under perioden september 1972—september 1976 har antalet anställda inom försvaret minskat med närmare 2 700 personer_ Överbefäl- havaren har i programplaneringens nivå B planerat en fortsatt minskning av personalen med 2 500 personer under perioden 1977-1982. Jag anser att de av överbefälhavaren i nivå B planerade kostnadsminskningarna genom rationaliseringar av fredsorganisationen och vissa ambitionssänkningar mås- te genomföras bl. a. i form av personalminskningar. Den av överbefälhavaren beräknade omfattningen av personalminskningarna bör därför t. v. ligga till grund för den fortsatta planeringen.

Även andra möjligheter till kostnadsbesparingar än personalminskningar måste naturligtvis tas tillvara. Enligt vad jag har erfarit har under senare år. bl.a. som en följd av personalminskningsmålen. en ökning skett av försvarets köp av tjänster på bekostnad av verksamhet i försvarets egen regi. Jag avser att närmare studera denna fråga. Om det därvid visar sig att de på sikt mest ekonomiska lösningarna leder till andra personalbehov än som förutsatts enligt överbefälhavarens personalberäkningar i nivå B. kan även detta få viss återverkan på den ovan angivna omfattningen på personalreduceringarna.

Nödvändiga förändringar bör i första hand ske i form av löpande ra- tionaliseringar. Detta kommer dock inte att vara tillfyllest. Ambitionssänk- ningar måste dessutom ske inom flera områden. Jag återkommer i det föl- jande till några områden där detta kan ske. Jag vill i detta sammanhang framhålla att en myndighets personalbehov måste bestämmas med utgångs- punkt i planerad verksamhet och aktuella förhållanden och inte på grund av en organisation som fastställts vid tidigare tidpunkt.

För att de personalminskningar och omorganisationer som redan beslutats

Prop. 1976/77:74 133

och de ytterligare som kan bli aktuella skall kunna genomföras krävs om- fattande personaladministrativa insatser. Naturlig avgång i förening med en effektiv omplaceringsverksamhet bör utnyttjas. Största möjliga vikt måste ges åt de problem som i dessa sammanhang kan uppstå för enskilda individer. Personalens positiva medverkan speglar härvidlag en viktig roll.

Den aktiva militära och civilmilitära personalen fyller viktiga uppgifter i både krigs- och fredsorganisationen. Den framtida krigsorganisationen samt fredsorganisationens behov av utbildningspersonal bör därför utgöra grund för behovsberäkningar. I detta sammanhang vill jag peka på att pensions- avgångarna bland den militära personalen förutses bli jämförelsevis stora under den närmaste tioårsperioden. Jag räknar med en sådan rekrytering att tillgången på personal i för utbildningsarbetet gynnsamma åldrar för- bättras.

En ny befälsordning bör genomföras under den närmaste programpla- neperioden. Frågan bereds f. n. inom försvarsdepartementet. Jag avser åter- komma härtill under hösten 1977.

Jag vill också framhålla den stora betydelsen reservbefäl och värnpliktigt kompanibefa'l har i krigsorganisationen. Tillgången på sådan personal är f. n. främst inom armén otillräcklig. Jag anser det nödvändigt att rekryteringen härvidlag förbättras.

Jag går så över till att behandla de centrala förval/ningarna m. m. Det finns behov av en långtgående samordning mellan olika delar av totalförsvaret liksom behov av ett utökat samarbete med olika delar av det civila samhället. Så har också skett i flera fall. Försvarsutredningen förespråkar bl. a. att man bör överväga möjligheterna att överföra delar av försvarets sju kvårdsstyrelses verksamhet till samhällets ci- vila hälso- och sjukvårdsorgan. De mera specifikt militära delarna av sjuk- vården vad avser planering. utbildning och mate'rielanskaffning bör enligt utredningen därvid kunna överföras till de centrala staberna och materiel- verket. Det bör dock noteras att vissa speciella krav kan ställas på den militära sjukvården. Hela frågan om sjukvården i krig liksom om den freds- tida förbandssjukvården och tandvården inom försvarsmakten är f.n. fö- remål för ett omfattande utredningsarbete. Sjukvårdsstyrelsen har betydel- sefulla uppgifter i detta arbete. Resultatet därav bör därför avvaktas innan ytterligare studier sätts igång. Jag vill i sammanhanget erinra om att sjuk- vårdsstyrelscn nyligen omlokaliserats till Karlstad.

lnom fortifikationsförvaltningens verksamhetsområde bör enligt försvarsutredningen en strävan vara att kontinuerligt reducera kost- naderna för såväl nyproduktion som drift och underhåll. Jag finner det nödvändigt att reducera kostnaderna för denna sektor. Försvarsutredningen har här framfört förslag ämnade att verka i denna riktning. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag anfört i det föregående angående perso- nalreduceringar. Fortifikationsförvaltningen hari uppdrag att till regeringen

Prop. 1976/77:74 l34

inkomma med förslag till organisation av fastighets- och byggnadsförvalt- ningen i regional och lokal insats. I samband med mina ställningstaganden till organisationsförslagen får jag anledning att återkomma till en del av de förslag som försvarsutredningen har tagit upp.

Beträffande fö r s v a rets m a t e r i e | V e r k finner försvarsutredning- en det nödvändigt att vidta sådana åtgärder att kostnaderna för verket mins- kas. Jag instämmer i utredningens uppfattning. Väsentligen måste minsk- ningen ske genom pcrsonalreduceringar. Det kan bli nödvändigt att se över de uppgifter och föreskrifter som nu reglerar verkets verksamhet. Försvars- maktens samlade kostnader för ledningen av anskaffning. underhåll. för- varing och drift av materielen måste minskas till förmån för krigsorgani- sationens materiella omfattning och kvalitet. Kompetensfördelningen mel- lan materielverket å ena sidan och andra myndigheter. industri- och kon- sultföretag å andra sidan måste fortlöpande prövas i detta syfte. Utgångs- punkten bör här vara att de mest ekonomiska lösningarna väljs.

Rationaliseringsverksamheten inorn försvaret är av stor betydelse. Jag delar försvarsutredningens uppfattning att överbefälhavaren. försvarsgrens- cheferna och övriga myndigheter inom försvaret själva har ansvaret för ra- tionaliteten inom försvaret. Ett förbättrat stöd för rationaliseringsverksam- heten bör kunna uppnås genom en vidareutveckling av principen att personal från försvarets rationaliseringsinstitut placeras för tjänst- göring vid resp. myndighet. Institutet har lämnat förslag till ny rationa- liseringsförordning för försvaret. I samband med mina ställningstaganden till detta för51ag får jag anledning att återkomma till regeringen beträffande formerna för rationaliseringsverksamheten och institutets roll häri.

De huvudsakliga motiven för försvarets gymnasieskola har bonfallit i och med utvecklingen inom det civila utbildningsväsendet. Civil vidareutbildning av försvarets personal bör enligt försvarsutredningen kunna genomföras inom det allmänna utbildningsväsendet. Frågan utreds f. n. av en särskild utredningsman (Fö l975:02).

Försvarsutredningen anför att formerna för den verksamhet som nu be- drivs vid försvarets b re v s kola närmare bör övervägas. Publika- tionsverksamhelen har tidigare utretts av försvarets rationaliseringsinstitut. Frågan om brevskolans fortsatta framtid bereds f.n. inom försvarsdepar- tementet.

Verksamheten vid fö r s v a r e t 5 h u n d 5 k 0 l 3 har utretts. Därvid har bl.a. konstaterats att hundskolans organisation är för stor i förhållande till efterfrågan på hundar. Bl.a. kommer arméns minhundsorganisation att av- vecklas. Den dåliga balansen mellan utbud och efterfrågan har skapat pro- blem för hundskolan som i princip skall vara ekonomiskt självbärande. Ut- redarna har lämnat förslag till inriktning. organisation och finansiering av skolan. Jag avser att senare i vår föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

Prop. 1976/77:74 135

1 det föregående har jag påpekatdet nödvändiga i. att genom rationa- liseringar och i vissa fall även ambitionssänkningar reducera kostnaderna inom den centrala administrationen och förvaltningen. Detta är dock inte tillräckligt. Även vad gäller fö rsvarsgrenarnas fredsorgani- sat io n finner jag det nödvändigt att genomföra såväl en fortlöpande ra- tionalisering som vissa strukturella förändringar. Ett antal beslut med denna innebörd är redan fattade. Således kommer flygflottiljerna F 11 i Nyköping och F 12 i Kalmar samt pansarregementet P 1 i Enköping att läggas ned. Genom förändringar vad gäller den lägre regionala och lokala ledningens utformning har en långtgående samordning erhållits på de flesta garnisons- orterna.

Försvarsutredningen uttalar som sin mening att det utöver dessa redan fattade beslut bör genomföras reduceringar motsvarande 3—4 regements- administrationer samt en reducering av vissa förvaltningsenhcter inom ar- mén och marinen. Även inom flygvapnet bör enligt utredningen ytterligare förband avvecklas. Jag instämmer i utredningens bedömning att det är nöd- vändigt att reducera antalet administrationer m.m. Försvarets fredsorga- nisationsutredning (FFU) utreder f. n. den framtida fredsorganisationen. Jag kommer senare denna dag att föreslå regeringen att ge FFU kompletterande direktiv så att det blir möjligt att lägga fram en proposition rörande arméns och marinens fredsorganisation till hösten. Jag bedömer det som ytterst angeläget att så kan ske. Den sedan länge osäkra situationen ger otillfrcds- ställande förhållanden för planerande myndigheter liksom för den berörda personalen. Även i fråga om flygvapnets organisation är det angeläget med snara beslut. Underlaget för överväganden om flygvapnets organisation är emellertid f.n. inte fullständigt. Det torde därför dröja ytterligare ca ett år innan förslaget i denna del kan föreläggas riksdagen.

Som jag tidigare har nämnt måste största möjliga vikt ges åt de problem som kan drabba den berörda personalen i samband med personalminsk- ningar. omorganisationer o.d. En väg som därvid bör utnyttjas är att följa upp vidtagna åtgärder med undersökningar av den typ som genomförts vid 1 14/Fo 49. Undersökningen är ett försök att kartlägga de problem som de anställda upplever på sin arbetsplats. Jag räknar med att liknande un- dersökningar skall genomföras på övriga arbetsplatser inom försvaret och ge myndigheterna möjlighet att i samråd med personalen lösa viktiga ar- betsmiljöfrågor.

G r u n d u t b i 1 d nin g e n av värnpliktiga bör även fortsättningsvis ske enligt de riktlinjer som gällt efter 1972 års försvarsbeslut. Försvarsutred- ningen förordar dock en återgång till 15 månaders grundutbildning för hu- vuddelen av de plutonsbefälsvärnpliktiga. Jag vill i detta sammanhang erinra om det beslut regeringen nyligen fattat avseende obligatorisk 15 månaders utbildning för kompanibefälsvärnpliktiga vid armen. Eventuella förändringar

Prop. 1976/77:74 136

av de plutonbelälsvärnpliktigas utbildning bör anstå intill dess erfarenheter föreligger av den obligatoriska kompanibelälsutbildningen. Jag vill liksom försvarsutredningen understryka betydelsen av en under hela värnpliktstiden regelbundet återkommande re pet i t ion 5 U t b i 1 d n i n g.

Förutsättningarna för att värnpliktsförsvaret skall ge den avsedda effekten är att den enskilda — såväl anställda som värnpliktiga — aktivt medverkar och bär sin del av ansvaret. Utbildningen måste bedrivas så att alla får fullt förtroende för sin och förbandets förmåga att lösa uppgifterna samt förståelse för vilka krav dessa uppgifter ställer i krig. Jag anser att den utveckling som nu pågår beträffande samverkan och medinllytande ökar möjligheten att nå dessa mål. Jag vill dock i detta sammanhang peka på de i vissa fall speciella krav som den militära utbildningen ställer. Denna måste genomföras med effektivitet och realism så att förband och enskilda ges förmåga att lösa sina krigsuppgifter. De värnpliktigas ekonomiska och sociala förhållanden bör förbättras i takt med utvecklingen i samhället.

De frivilliga försvarsorganisationerna harstor betydelse för totalförsvaret. Genom dem tillförs försvaret betydande resurser inom en rad väsentliga områden. Tillsammans representerar de en omfattande insats från ett stort antal människor. Organisationerna bör även framgent beredas goda verksamhetsmöjligheter. I likhet med försvarsutredningen an- ser jag att organisationer med ändamål att bedriva fonsatt bcfälsutbildning eller att rekrytera s. k. A- och B-personal för frivillig tjänstgöring inom to- talförsvaret bör prioriteras vid resurstilldelning.

Försvarsutredningens e k 0 n o mis k a ö v e r v ä g a n d e n har utgått från överbefälhavarens programplanering för perioden 1977/78—1981/82. Överbefälhavaren har genomfön denna planering i tre ekonomiska nivåer, benämnda A, B och C. Försvarsutredningen har funnit att dess förslag till det militära försvarets inriktning i allt väsentligt överensstämmer med den inriktning som överbefälhavaren har redovisat i alternativ B i sin program- plan. Försvarsutredningen har emellertid funnit att den ekonomiska ramens nominella belopp bör höjas något utöver den av överbefälhavaren angivna nivån B. Detta motiveras av behovet att avsätta tillräckliga reserver för att möta en lönekostnadsutveckling. För att den utveckling av försvars- makten som utredningen föreslagit skall kunna genomföras föreslår utred- ningen därför en planeringsram om ca 52 000 milj. kr. för femårsperioden 1977/78-1981/82 i prisläge februari 1976.

De förslag angående det militära försvarets fortsatta utveckling som jag har redovisat i det föregående överensstämmer i huvudsak med den in- riktning som försvarsutredningen har rekommenderat. Jag förordar därför liksom utredningen en planeringsram för programplaneperioden som möj- liggör en utveckling i stort enligt alternativ B i överbefälhavarens program- plan.

Prop. 1976/77:74 137

Som jag tidigare har framhållit kan ändrade förutsättningar självfallet se- nare föranleda vissa omplaneringar. Såltinda har jag tidigare förordat vissa förskjutningar i överbefälhavarens prioriteringar enligt alternativ B avseende bl.a. robotutveckling och viss materielanskaffning samt framhållit att det planerade skolflygplanet. om B3LA inte skulle anskaffas. förutsätts få viss attackkapacitet. Mot denna bakgrund avserjag att göra en förnyad prövning av bemyndigandebehovet när förvaltningsmässigt genomarbetade program- planer i enlighet med försvarsbeslutets inriktning inkommer i september 1977. Jag vill i detta sammahnag erinra om att regeringen enligt gällande ordning kan hålla inne bemyndiganden för planerade materielobjektet.

Överbefälhavaren har avsatt en viss lönereserv i alternativ B. Denna reserv täcker emellertid inte förutsedd skillnad mellan lönekostnadsutvecklingen och den allmänna prisutvecklingen. Därför har överbefälhavaren förutsatt att planeringsramarna fortlöpande omprövas. Jag är inte beredd att förorda en sådan fortlöpande omprövning med hänsyn till pris- och löneutveckling utan anser i likhet med försvarsutredningen att hänsyn till förutsedda skill- nader mellan lönekostnadernas utveckling och den allmänna prisutveck- lingen i största möjliga utsträckning bör tas när basbeloppet fastställs i sam- band med ett försvarsbeslut. Jag anser därför att större reserver än vad överbefälhavaren beräknat bör avsättas.

Överbefälhavaren har i nivå B förutsatt ett särskilt belopp om 556 milj. kr. för att finansiera rationaliseringsinvesteringar. däribland 240 milj. kr. för arméns tekniska skolor och försvarets förvaltningsskola i Östersund. Jag vill i sammanhanget erinra om att försvarsutredningen anfört att sådana investeringsmedel bör tillgodoses inom planerings- och utgiftsramarna så att krediter eller andra särskilda åtgärder inte behöver tillgripas. Vid be- räkning av basbeloppet harjag i enlighet härmed avsatt ett överslagsmässigt beräknat belopp för investeringar i samband med rationaliseringar av freds- organisationen. Rationaliseringsinvesteringar skall således bekostas inom ra- marna.

Sammantaget innebär beräkningarna att planeringen för det militära för- svarets utveckling under perioden 1977/78—1981/82 bör ske med utgångs- punkt i en planeringsram om totalt 51 875 milj. kr. i prisläge februari 1976. Ramen bör vara horisontell. Basbeloppen för varje budgetår under perioden blir sålunda 10375 milj. kr. i prisläge februari 1976.

lnvesteringskostnaderna för förbandet i Arvidsjaur samt kostnaderna för omlokalisering av myndigheter från Stockholm bör tillgodoses utanför ra- marna i enlighet med statsmakternas tidigare beslut, dock med undantag av investeringarna i Östersund i enlighet med vad jag tidigare har anfört.

Beträffande medel för att kunna anstå med förslag till beslut i fråga om flygplansutveckling till hösten 1977 vill jag vad avser innevarande budgetår hänvisa till riksdagens beslut i frågan (FöU 1975/76:32, rskr 1975/762273).

Prop. 1976/77:74 138

Detta innebär att ytterligare resurser inom utgiftsramen för det militära försvaret bör ställas till materielverkets förfogande om så erfordras för ifrå- gavarande studier. Jag räknar således inte med behov av medel utanför utgiftsramen för budgetåret 1976/77. För budgetåret 1977/78 bör däremot i syfte att behålla avsedd handlingsfrihet ett belopp om högst 30 milj. kr. tillföras utgiftsramen.

För ändamål inom det militära försvaret har hittills ett årligt belopp om 20 milj. kr. utöver utgiftsramen stått till förfogande för arbetsmarknads- politiskt betingade byggnadsåtgärder m. m. Jag räknar med att beloppet t. v. kvarstår oförändrat. 1 en besvärlig konjunktursituation kan självfallet där- utöver liksom hittills särskilda medel för sysselsättningsskapande åtgärder under tolfte huvudtiteln användas för Rårsvarsbeställningar.

Försvarsutredningen anför att prisreglering av ramarna bör baseras på nettoprisindex. Jag instämmer i detta. I likhet med försvarsutredningen föreslår jag emellertid att delar av de värnpliktigas förmåner härvidlag be- handlas i särskild ordning. 1 den mån dessa förmåner medför kostnads- ökningar utöver vad nettoprisindex ger bör en motsvarande ramjustering äga rum. Detta bör gälla de värnpliktsförmåner som inte kan sägas i egentlig mening vara föremål för en pris- och löneutveckling, utan bestämda genom särskilda beslut av statsmakterna. Justeringen av ramarna bör för varje bud- getår ske i efterhand. Vidare bör planeringsramarna fortlöpande anpassas till här avsedda förändringar i planeringsförutsättningarna.

Det är enligt min mening väsentligt att bästa möjliga förhållanden för stabilitet i försvarsplaneringen skapas. Stabiliteten är i betydande utsträck- ning beroende av de planerings- och budgetrutiner som tillämpas. Försvars- utredningen har därför föreslagit att möjligheterna vidgas att under ett på- följande budgetår återfå medel av utgiftsramarna som inte utnyttjats under det föregående budgetåret. Jag instämmer i detta förslag. Betalningsförskjut- ningar justeras f. n. på så sätt att ett överutnyttjande av utgiftsramen för det militära försvaret for visst budgetår föranleder en minskning av ramen för påföljande budgetår med motsvarande belopp. medan ett underutnytt- jande upp till "något tiotal milj. kr." får tillgodoräknas utgiftsramen på- följande budgetår. Den sistnämnda restriktiva regeln medför enligt min me- ning ett felaktigt incitament för myndigheterna att hellre överskrida ut- giftsramarna än att riskera ett underutnyttjande utöver vad som får till- godoräknas påföljande budgetår. Detta kan i sin tur medföra ett irrationellt utnyttjande av tilldelade medel. Enligt min mening föreligger därför starka skäl att revidera denna restriktiva regel för överföring av rambundna medel över budgetårsgränserna. Jag föreslår att överföring av medel till det på- följande budgctåret medges upp till W) av basbeloppet för det föregående budgetåret.

Försvarsutredningen har vidare. också i syfte att öka stabiliteten i pla-

Prop. 1976/77:74 139

neringen, föreslagit att prisregleringsbeloppet preliminän fastställs redan då nettoprisindex februarivärde är tillgängligt. Därmed undanröjs den nuva- rande olägenheten att prisregleringsmedlens storlek fastställs först under budgetårets sista månad. ett förhållande som skapat betydande problem såväl för planeringen som för ett rationellt resursutnyttjande. Jag instämmer i detta och föreslår att prisregleringen med början budgetåret 1977/78 pre- liminärt fastställs redan när februariindex föreligger och beräknas utgående från utfallsvärden för månaderna augusti, november och februari samt prog- nos av majindex. 1 efterhand justeras det preliminärt fastställda prisregle- ringsbeloppet utgående från skillnaden mellan prognos och utfall av maj- index.

4.2.2. Förbättrade värnpliktsförmåner

Riksdagen antog vid 1975 års riksmöte (prop. 1975137, FöU 1975:18, rskr l975:195) riktlinjer för ett nytt förmånssystem för värnpliktiga rn. fl.

Vid 1976 års riksmöte antog riksdagen (prop. 1975/76:134. FöU 1975/76:37. rskr 1975/761326) utformningen av de ändrade ersättningarna m. m.

Det nya förmånssystemet, som har införts successivt under innevarande budgetår, innebär bl. a. att under grundutbildning utgår kontantersättning i form av en fast ersättning — dagersättning — samt tillägg till dagersättningen. Under repetitionsutbildning utgår en dagpenning som motsvarar hel sjuk- penning enligt den allmänna sjukförsäkringen.

l nyss nämnda prop. l975:37_ om riktlinjerna för ett nytt förmånssystem lämpades också förslag till utformning av det familjesociala stödet till värn- pliktiga under grundutbildning. Dåvarande departementschefen anförde här- vid att frågan om den framtida administrationen av det familjesociala stödet kunde avgöras först efter ytterligare överväganden. Likaså förordades att tillämpningsbestämmelserna för näringsbidragen åt värnpliktiga skulle ses över i annat sammanhang. I prop. 1975/76:134 har anmälts att de framtida principerna för och utformningen av det familjesociala stödet samt närings- bidraget övervägs inom försvarsdepartementet.

De värnpliktigas ekonomiska förmåner bör förbättras ytterligare. För bud- getåret 1977/78 har därför drygt 45 milj. kr. beräknats för ökade värn- pliktsförmåner.

Med hänsyn till det allmänna kostnadsläget förordar jag att de värn- pliktigas dagersättning höjs från 10 till 12 kr. Detta innebär i sin tur att den sammanlagda dagersättningen — dagersättning och tillägg till dager- sättningen -— blir 27 kr. (12 + 15 kr.) efter 230 dagars tjänstgöring t. o. m. den 300:e tjänstgöringsdagen. För tjänstgöringstid därefter blir den sam- manlagda dagersättningen 42 kr. (12 + 30 kr.). Jag anser vidare att förpläg- nadsersättningen till värnpliktiga bör höjas. För detta ändamål bör 2,6 milj. kr. avsättas.

Prop. 1976/77:74 140

Frågan om hur det familjesociala stödet skall utformas och administreras m.m. övervägs f.n., som nyss har nämnts, inom försvarsdepartementet. Jag finner det emellertid angeläget att redan nu föreslå förbättringar av de familjesociala förmånerna. Jag förordar att maximibeloppet per dag för familjepenning för hustru. frånskild hustru och för sådan familjemedlem som i vissa fall förestår den värnpliktigcs hushåll höjs från 21 till 27 kr. Jag förordar också att familjepenningen för barn höjs från 9 till 12 kr. per dag. Familjepenningen för hustru (motsvarande) kommer härvid att ligga något över det grundbclopp som utgår till ensamstående enligt de so- cialhjälpsnormer som tillämpas inom Stockholms kommun. Familjepen- ningen för barn kommer att ligga i samma nivå som gäller för bidragsförskott och barnpension.

Även näringsbidraget bör höjas. Jag förordar att det maximerade beloppet höjs från 50 till 100 kr. per dag. Enligt gällande bestämmelser i familje- bidragslagen (1946299 omtryckt 19752559, ändrad senast 19762304) kan värn- pliktig få näringsbidrag till avlöningskostnader som uppkommer till följd av att särskild arbetskraft måste anlitas som under den värnpliktigcs tjänst- göring helt eller delvis ersätter honom. Bidrag utgår dock inte till avlönande av bl.a. den värnpliktiges hustru. Det finns emellertid fall där skäl talar för att näringsbidrag borde utges, men där det nu inte kan ske p.g.a. att det är den värnpliktigcs hustru som helt eller delvis ersätter honom. En lantbrukares hustru kan exempelvis nödgas avbryta förvärvsarbete utom hemmet för att sköta sysslori lantbruket under tid då ingen annan ersättare finns att tillgå. ] sådana fall bör näringsbidrag kunna utges och jag förordar att bestämmelserna ändras så att detta blir möjligt.

I detta sammanhang vill jag vidare erinra om att fr. o. m. den 1 februari i år får värnpliktiga åter köpa rabatterade järnvägsbiljetter — vpl lO-biljetter — på järnvägens biljettexpeditioner. Om vpl 10-bi1jetten inte köps under fredagar ingår härvid även kostnadsfri sittplatsbiljett på expresståg i färd- biljetten. Inom försvarsdepartementet arbetar en arbetsgrupp med att ta fram underlag för fortsatta överväganden avseende utvecklingen av resesystemet för värnpliktiga. Jag räknar med fonsatta förbättringar inom detta område. Administrationen för resesystemet bör också om möjligt förenklas. 1 av- vaktan på arbetsgruppens underlag är jag f. n. inte beredd att lämna förslag i ärendet.

Jag vill också erinra om att chefen för socialdepartementet i prop. 1976/77:64 om statligt personskadeskydd m.m. har lämnat förslag som i princip innebär att värnpliktiga. civilförsvarspliktiga, övriga tjänstepliktiga m. fl., får rätt till ersättning vid personskada enligt skadeståndsrättsliga grun- der. Den föreslås även gälla under fritid för bl. a. värnpliktiga. Vidare föreslås att vissa livräntor som utgår för skada som har inträffat under militärtjänst- göring räknas upp. De värnpliktigas förmåner i detta hänseende kommer

Prop. 1976/77:74 141

följaktligen att förbättras i betydande grad. Reformen medför en kostnads- ökning om 7 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1977/78.

De förbättringar som jag har förordat bör genomföras den 1 juli 1977 och i tillämpliga delar gälla andra som avlönas enligt samma grunder som de värnpliktiga. Förbättringarna kräver ändring i familjebidragslagen (1946199) samt i värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008). Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör få fogas till protokollet i detta ärende som bilaga l.l . De ändringar som behövs i nyssnämnda förordning avserjag föreslå regeringen i annat sammanhang.

4.2.3. Ramberäkningar för budgetåret 1977/78

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående beräknarjag bas- beloppet för det militära försvaret för budgetåret 1977/78 till 10 375 000 000 kr. i prisläge februari 1976. Utgiftsramen för det militära försvaret beräknar jag till 10 385 744 000 kr. Till detta belopp kommer beräknad priskompen- sation för pris- och lönehöjningar med 1 510 milj. kr. Beräkningarna framgår av följande sammanställning

Basbelopp (prisläge februari 1976) 10 375 000 000

Tillkommer: Omlokaliseringskostnader för vissa

myndigheter + 10744 000 Utgiftsram (prisläge februari 1976) 10335 744 000 Tillkommer: Beräknad priskompensation februari

1976-medelsprisläge 1977/78 1 510 000 000 Studier av attackflygsystem m.m. 30 000 000 Beräknat utfall den 30juni 1978 11925 744 000

I anslutning till ramberäkningen vill jag anföra följande. Kostnaderna för investeringar, flyttningar och särskilda förmåner till per- sonalen i samband med att omlokaliseringen av vissa myndigheter inom för- svarsmakten genomförs skall enligt riksdagens beslut (prop. 197221 bil. 6 s. 11, FöU 1972:17, rskr 1972:231) beräknas utanför utgiftsramen. För nästa budgetår har kostnader av denna art budgeterats för försvarets civilförvalt- ning, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets materielverk, försvarets forsk- ningsanstalt och värnpliktsverket till ett sammanlagt belopp av 10 744 000 kr.

Medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder under tolfte huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för att betala bygg- nadsarbeten, materiel m. m. för försvarsmakten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag, som jag har anfört i det

Prop. l976/77:74 142

föregående, att sådana medel får disponeras utöver utgiftsramen till ett belopp av 20 milj. kr. under nästa budgetår. Av medel under tolfte huvudtiteln kommer därutöver 40 milj. kr. att disponeras under budgetåret 1977/78 för investeringar för K 4 i Arvidsjaur i enlighet med riksdagens beslut år 1973 (prop. 1973:l35, FöU 1973z26. rskr 1973:l82).

För innevarande budgetår har riksdagen vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/761273) bemyndigat rege- ringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex. Som jag har framhållit i det före- gående bör ramförändring göras i den mån förändringar av vissa av de värnpliktigas förmåner innebär ökade kostnader utöver vad nettoprisindex ger. Jag vill vidare erinra om vad jag har anfört 'i det föregående om vissa tekniska förändringar vid beräkning av prisreglering under löpande budgetår. Jag förordar att regeringen inhämtar bemyndigande att dels justera utgifts- ramen för det militära försvaret med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex, dels justera ramen för det militära försvaret med den del av ökade kostnader för vissa av de värnpliktigas förmåner som överstiger vad nettoprisindex ger för budgetåret 1977/78.

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret på grund av över- eller un- derutnyttjande av ramen för budgetåret 1975/76 enligt de regler som antogs av 1972 års riksdag. ] det föregående harjag förordat att underutnyttjande av utgiftsramen får tillgodoräknas kommande budgetår upp till 2 % av bas- beloppet. Ett överskridande av utgiftsramen bör på samma sätt som tidigare föranleda en motsvarande minskning av ramen nästföljande budgetår. Jag förordar att regeringen inhämtar bemyndigande för budgetåret 1977/78 i enlighet med de principer som jag har förordat i det föregående.

För innevarande budgetår har riksdagen genom nämnda beslut vid 1975/76 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret. Sådant över- skridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramen för ett eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande för re- geringen behövs också för budgetåret 1977/78 och bör därför inhämtas.

1 anslagsberäkningarna ingår att behållningar under anslag på kapitalbud- geten tas i anspråk med 1 050 000 kr. under anslag inom den militära utgifts- ramen. För att det totala utfallet skall rymmas inom den tidigare angivna ut- giftsramen kommer den samlade medelsförbrukningen att regleras i sam- band med prisregleringen för budgetåret 1977/ 78.

För budgetåret 1976/77. har riksdagen vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) bemyndigat rege- ringen att överskrida utgiftsramen för det militära försvaret om beredskaps- budgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig.

Bemyndigandet att överskrida utgiftsramen omfattar också beredskapsåt-

Prop. 1976/77:74 143

gärderi andra situationer än direkt krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgär- der som att värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller att andra särskilda åtgärder måste vidtas av sam- ma skäl.

Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1977/78. Jag föror- dar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att överskrida utgiftsramen för det militära försvaret, om det behövs av beredskapsskäl.

Beträffande beräkningarna i avsnittet 4.4 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78 vill jag anföra följande.

Enligt överbefälhavarens direktiv har myndigheterna räknat med att en re- serv behövs för nästa budgetår för att möta lönekostnadsökningar och kost- nadsökningar för materielunderhåll som inte täcks av prisregleringsmedel. Myndigheterna tillämpar ett system med överplanering. Jag har funnit det lämpligt att göra en sammanvägd bedömning av reserv för lönekostnads- ökningar, kostnadsökningar för materielunderhåll och överplanering. Re- sultatet av denna sammanvägda bedömning kallas i redovisningen under anslagen för överplanering, reserver m.m.

Enligt överbefälhavarens direktiv har försvarsgrenscheferna räknat med en överplanering under resp. anslag till ledning och förbandsverksamhet med ett belopp som man har bedömt inte behöver tas i anspråk för ökade värnpliktsförmåner. Under resp. anslag till ledning och förbandsverksamhet har således chefen för armén räknat med en sådan överplanering med 31,5 milj. kr., chefen för marinen med 10 milj. kr. och chefen för flygvapnet med 8,9 milj. kr. Med anledning av de förändringar av förmånerna till värnpliktiga m. fl. som jag har föreslagit i det föregående harjag inte räknat med någon sådan överplanering.

4.3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen före- slår riksdagen att

]. godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta ut- veckling som jag har angett i det föregående,

2. godkänna vadjag har förordat beträffande förmåner åt värnplik- tiga m. fl.,

3. antaga förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen (194699).

4. för budgetåret 1977/78 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret till 10385 744000 kr. i prisläge februari 1976.

5. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1977/78 med hänsyn till prisutveck- lingen enligt nettoprisindex.

Prop. l976/77z74 144

6. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1977/ 78 med den del av ökade kostna- der för vissa förmåner åt värnpliktiga vilka överstiger vad net- toprisindex ger.

7. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1977/78 på grund av över- eller under- utnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1976/77 och

8. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1977/78 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Prop. 1976/77:74

4.4. Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

145

! prop. 1976/77 (bil. 7) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition. ta upp vissa anslag bl. a. inom den militära utgiftsramen till beräknade belopp för budgetåret 1977/78. Jag anhållcratt nu få ta upp dessa

anslag.

Storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag fram- går av följande sammanställning.

Anslag Belopp Prel. beräknat Slutligt be- räknat

Driffbudgcten Reglering av prisstegringar för det mili-

tära försvaret 2 030 123 000 1 510 000000 Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet 2 275 800 000 2 727 000 000 Materielanskaffning 764 000 000 779 000 000 lståndsättning av befästningar och kaserner 77 000 000 75000 000 Forskning och utveckling 60 000000 70 000 000 Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet 765 500 000 882 800 000 Materielanskaffning 351 000 000 500 000 000 lståndsättning av befästningar och kaserner 24 000000 26 000 000 Forskning och utveckling 31 500000 30 000000 Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet 1 238 000 000 1 462 000 000 Materielanskaffning 1 252000 000 | 364 000 000 lståndsättning av befästningar och kaserner 28 600 000 32 000 000 Forskning och utveckling 473 305 000 571 182 000 Försvarets hundskola 1 637 000 2 500000 Frivilliga försvarsorganisationer 25 980 000 33 200 000 Viss gemensam Verksamhet 10 250 000 11 350000 Kapitalbudgeten Armeförband: Anskaffning av anläggningar 144 000 000 155 000 000 Marinförband: Anskaffning av anläggningar 78 750 000 79 900000 Flygvapenförband: Anskaffning av anlägg-

ningar 103 250000 131 600000 Statens datamaskinfond: Försvarets delfond:

Anskaffning av datamaskiner 1 000 34 000 000

9 734 696 000 If) 476 532 000

Dei prOp. 1976/77:100(bi1. 7)slut1igt begärda anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret avsåg sammanlagt 1 449 212000 kr. Summan av de föreslagna anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret uppgår därmed till (1449 212000 + 10476 532000) 11925 744000 kr.

Prop. 1976/77:74 146

DR [ FT B U DGETEN Fjärr/t' huvud/Hela

A Försvarsdepartemenfet m. m.

A 5. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

1975/76 Utgifl 1976/77 Anslag 1 380 000000 1977/78 Förslag 1 510000 000

lUtgifterna har redovisats under övriga anslag inom utgiftsramen för det militära försVaret.

Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgetåret 1977/78 beräknade i pris- och löneläge februari 1976. Förevarande anslag är avsett att täcka pris— och löneökningar som inträffar från februari 1976 intill utgången av budgetåret 1977/78. Detta innebär att ungefär två års pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ett s. k. täcknings- ansfag som inte skall belastas.

Budgetäret 1975/76

Riksdagen har för budgetåret 1975/76 anvisat 1 420 milj. kr. till reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Beloppet avsåg kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex (NPl) från prisläget februari 1974 till mcdelprisläget för budgetåret 1975/76.

Prisregleringen av de ramreglerade utgifterna för det militära försvaret sker i enlighet med riksdagens beslut (prop. 196911 bil. 6 s. 14. SU 1969:4, rskr l969:4) fr. o. m. budgetåret 1969/70 på grundval av NPl. Prisregleringen skall motsvara 1/100 av summan av de pådriftbudgetcn och kapitalbudgeten uppförda anslagen med undantag av prisregleringsanslaget och anslag som har beräknats utöver ramen multiplicerad med skillnaden mellan NPl i februari 1974 och genomsnittsindex för budgetåret 1975/76. 1 pris- och lö- neläge februari 1974 var summan av dessa anslag 8154 285000 kr.

Resultatet av beräkningarna av NPl för budgetåret 1975/76 framgår av följande sammanställning (februari 1974 = 100).

Augusti November Februari Maj Mcdcltal 1975 1975 1976 1976 1975/76

115.01 117.89 120.83 124.04 119.44

Prop. 1976/77:74 147

För prisreglering av de rambundna anslagen disponerades alltså [(8 154 285 000 x 19.44):100] f 585 193000 kr. Från detta belopp skall emel- lertid dras 99825 000 kr. enligt följande sammanställning.

(överutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret

1974/75 (jfr prop. l975zl s. 64 och 70) 82964 000 Överskridande av förslagsanslagcn F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse 40000 F 4. Försvarets materielverk 3870 000 F 19. Frivilliga försvarsorganisationcr m. m. 1 280 000 5 190000

Medelslörbrukning utöver anslag på kapitalbud- gctcn 11113 Flygvapenförband: Anskaffning av an- läggningar 3 300000 lll:6 Gemensamma myndigheter m.m.: An- skaffning av anläggningar för försvarets förskningsanstalt 549000 1le Statens datamaskinfond: Försvarets del- fond 11 500000 15 349000 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus- ter enligt prop. 1975/76:100 bil. 21 m.m. 1 633000 Ersättning till riksförsäkringsverket 75000 Overskattning av utfallet för Lin. s. k. retroak- tivavtalet 322000 105 533 000 Avgå/' Utryckningsbidrag till värnpliktiga (FöU 1974:14 s. 3. FöU 1975/76:32 s. 19) _5 443000 Omlokalisering av försvarets forskningsanstaft — 265000 —5 708 000 Totalt 99 825 000

För prisreglering disponerades alltså totalt (1 585 193 000—99 825 000) 1 485 368 000 kr.

Regeringen har i mars och två gånger i juni 1976 beslutat om överskri- dandcn av vissa anslag på grund av pris- och löneökningar m. rn. Genom besluten har sammanlagt 1 485 368 000 kr. ställts till förfogande för ändamål som avses med resp. anslag.

Avdraget för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster avser bl. a. avskrivning av restvärde för ett skivminne vid försvarets datacentral. Till följd av leveransförseningar av ersättningsutrustning beräknades kapital- medelsförlusten för budgetåret 1975/ 76 med 790000 kr. för stort belopp.

Posten Ersättning till riksförsäkringsverket föranleddes av kostnader för att förbereda utbetalning av dagpenning via försäkringskassorna. Kostna- derna beräknades tilf 75000 kr. men uppgick slutgiltigt till 28000 kr.

För att täcka utfallet av det s. k. retroaktivavtalet för vissa anslag under

Prop. 1976/77:74 148

huvudprogram fyra och fem avsattes sammanlagt 13 milj. kr. av prisreg- leringsmedel. Regeringen medgav samtidigt att berörda anslag fick över- skridas med ett belopp motsvarande kostnaderna till följd av avtalet. Utfallet har senare beräknats till 12 678000 kr. Vid beräkningen av prisreglerings- mcdlen hade således 322000 kr. för mycket innehållits.

l beräkningarna av det ekonomiska utfallet för budgetåret 1975/76 (prop. 1976/77 bil. 7 s. 7) har beloppen för de tre nämnda posterna justerats.

Budgetåret 1976/77

llittills beräknade indextal för NPl (februari 1975 = 100) utgör för augusti 1976 11485 och för november 1976 117,96. Under budgetåret skall indextal beräknas även för februari och maj 1977.

Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen pekar mot att de anslagsövcrskridanden som kommer att behöva medges på grund av för- ändringen av NPl kommer att överstiga det för innevarande budgetår an- visade prisregleringsanslaget på 1 380 milj. kr. Anslaget beräknades på grund- val av ett antaget NPl-medeltal på ca 15,3 ".. för tiden februari 1975 till medelkostnadsläge budgetåret 1976/77.

Budgetåret 1977/78

De i prop. 1976/77:100(bi1. 7 s. 27) beräknade beloppen under anslagen till reglering av prisstegringar för det militära försvaret och civilförsvaret var onormalt stora. Anslagen består av två delar. Den ena delen är det på vanligt sätt beräknade beloppet på grundval av den då förmodade ut- vecklingen av NPl från februari 1976 fram till medelkostnadsläget för bud- getåret 1977/78. Beloppet uppgick för förevarande anslag till 1 295 395 000 kr. Den andra delen utgörs av en restpost på 734 728000 kr. genom att huvuddelen av de i prop. 1976/77:100 (bil. 7) upptagna anslagen angavs i prisläge februari 1975. 1 nämnda proposition (s. 3) anmärktes att total- beloppet för budgetåret 1977/78 (11476 milj. kr.) i princip enbart är en framräkning på grundval av NPl av motsvarande belopp för budgetåret 1976/77. Eftersom totalramen räknades upp men flera anslag var oförändrade uppstod den i det föregående nämnda restposten. Denna har givetvis för- svunnit i föreliggande proposition eftersom samtliga anslag nu har beräknats i pris- och löneläge februari 1976.

Som jag har framhållit under avsnittet Det militära försvarets fortsatta utveckling bör de värnpliktigas förmåner i den mån de medför kostnads- ökningar utöver vad NPf ger föranleda en motsvarande ramjustering. Denna kompensation påverkar inte förevarande anslag. Jag vill vidare erinra om vad jag har anfört under samma avsnitt om vissa tekniska förändringar vid beräkning av prisregleringen under löpande ubudgetår.

Prop. l976/ 77:74 149

Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1977/78 har jag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och lf'ineökningar för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemställer jag att re- geringen föreslår riksdagen

att till Reglering ai' plvisslar/ngarfiir (lvl mi/ilz'iruförsvaret för bud- getåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1510000000 kr.

Prop. 1976/77:74 150

B Arméförband Arméns fredsorganisation består i stort av följande förband m.m.

1 försvarsområdesstab 20 försvarsområdesförband 29 övriga förband 27 utbildningsanstalter som är underställda eller lyder under chefen för ar- men

Lokaliseringen av arméns fredsförband m. m. framgår av följande karta. Verksamheten leds centralt från arméstaben och regionalt av militärbefäl- havare.

Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inorn huvudproduktionsområdena Ledning och för- bandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande an- slag.

B 1. Arrnéförband: Ledning och förbandsverksamhet B2. Arrnéförband: Materielanskaffning B3. Arrnéförband: lståndsättning av befästningar och kaserner B4. Arrnéförband: Forskning och utveckling 1111. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B 1. Arrnéförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76 Utgift 2 590 442 116 1976/77 Anslag 2 275 800 000 1977/78 Förslag 2 727 000 000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, ope- rativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m.fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värn- pliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.

Prop. 1976/77:74 151

- Ati/runa ' ' I | 19/95 9 m BDUEN WX LlllEÅ -

ALVDALEN ] FALUN GÄVLE

"UPPSALA KRISTINE— WWW

HAMN .. STRÄNG—

. ms SKOVBE KVARN LvKAS

BORÅS JÖNKÖPING

X*otstitt- — - lta/roat m BERG EKSJU HALMSTAD_ mm HASSLEHULM X musm— mn

'» .. & .. BB (Kahn T 5 AW smältas SOLNA m

TrängKAS

=försvars = militärkommando- © a_rnrådes— eller försvars— O =övriga E =utbildnings— förband områdesstab förband anstalter

=militärområrlesgräns = lörsvarsområdesgräns

Prop. 1976/77:74 152 lf'erltsamhelens omlott/ring Verksamhet 1975/76 1976/77 1977/78 Planerat Utfall Planerat Chefen för armen Antal större omorga- nisationer 2 2 — — Antal utexaminerade officerare exkl. reservofficerare 630 584 490 540 Grundutbildning av värnpliktiga Antal man 37 600 39 698 34 490 35 355 Antal tjänstgörings- dagar (milj. dagar) 10.045 9581 9.415 8.932 Repetitionsutbildning Antal man 105 730 98 530 105 060 101 750 Antal tjänstgörings- dagar (milj. dagar) 1666 1568 1.721 1,766 K osmader och mede/sbehav ( ] OOO-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1975/76 1976/77 1977/78 Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra- för ganden armén Arméförband: Allmän ledning och förbandsverksamhet 696 899 864 032 730 599 803 321 795 134 Operativ och krigs- organisatorisk verksamhet 79 800 73 227 84 277 84 791 84 79] Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. 200095 214483 214272 213467 213302 Grundutbildning av värnpliktiga 834 359 843 386 951 897 1 063 309 1 063 309 Repetitionsut- bildning 245 313 256 333 342 348 487 967 483 144 Allmän ledning och förbandsverksamhet, hemvärnet 42 803 54 769 49 348 55 456 60 131 Kostnader 2 099 269 2 306 230 2 372 741 2 708 311 2 699 811

153

Primiiruppdrag m. m.

.'1l'll.'äl'./ lil/kamrm'r Mcdgiven pris- reglering

Överplanering. reserver m. m.

Gemensamma kost- nader Skillnad mellan faktiska kostnader och internpriscr Förskott Gemensamma in- läktcr Utbetalningar lör-

anledda av före bud-

getåret genomförd verksamhet Beräknade utbetalningar efter budget- året

Medelsbehov

Personal

Personalkategori

1975/76

Planerat Utfall

1976/77

Planerat

1977/78

Föredra-

Chefen ' ganden for armen

+462 900 —

—80 629 —

- + 94193

— +282339 — + 6993

-- —99 313

+ 17050 -

—17 580 _

2 481010 2 590 442

Antal

1975/76

Planerat Utfall

—97 251

—14 710

+ 15020

2 275 800

1976/ 77

Planerat

—99 481 +30019

+ 14710 +14710

—17 540 —17540

2 606 000 2 727 000

Beräknad ändring 1977/ 78

Chefen för armén

Föredra- ganden

Militär personal Regementsoffl- cerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare m. 11.

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare (veterinärer) Övrig personal

Pensionerad militär personal i arvodes- tjänst

Regementsofl'icerare Kompaniofficerare

2 801 1 905 4 526

2588 1819 4119

1 068 999

23 22 7 7

72 60 i 113 83

2 787 1 858 4 391

1 108 20

112 —19

Prop. 1976/77:74 154

Personalkategori Antal 1975/76 1976/77 Beräknad ändring 1977/ 78 Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra— för ganden armen Civil personal llandläggande "personal 69 87 90 of. ol'. Ovrig personal 8 615 8 4341 8 171 —185 —260 19196 18 217 18 544 -181 -2583

lHärav är 2.050 inte löneplansanställda. 2Avser tjänster som tillkommer på grund av pensionsåldershöjningar. 3 Avser antal tjänster.

Budgetåret 1975/76

C lie/en för armén anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att verksamheten inom huvudproduktionsområdet i huvudsak givit ett god- tagbart resultat. Den sista etappen av omorganisationen i lägre regional och lokal instans har genomföns. Detta har krävt omfattande arbetsinsatser vid berörda förband och har medfört att viss övrig verksamhet inte har kunnat genomföras helt planenligt. Beslutade krigsorganisaton'ska förändringar har i allt väsentligt genomförts enligt planerna.

Målet för utbildningen vid skolor och kurser har i stort nåtts. På grund av vakansläget har det kvantitativa resultatet av den fortsatta befälsutbild- ningen vid förband inte blivit fullt tillfredsställande. Målen för rekrytering av regements- och reservoffrcerare samt för utbildning av värnpliktigt kom- panibefal har inte uppnåtts.

Avgångarna under grundutbildning av värnpliktiga avsedda för krigspla- cering har minskat medan bortfallet av övningstid är oförändrat högt. Det kvalitativa utbildningsresultatet har förbättrats något.

Repetitionsutbildningen har genomförts med kvalitativt godtagbart och i ett flertal fall bra resultat. Ett stort antal förband vilkas utbildning avkortats från tre till en vecka har dock inte uppnått de avsedda målen.

Målen för hemvärnets verksamhet har i huvudsak uppnåtts. Beroende bl. a. på att verksamhet har felbudgeterats eller tillkommit efter budgeteringen har det medgivna utnyttjandet av betalningsmedel överskri- dits med ca 109 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 155

Budgetåret 1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prOp. 1975/761100 bil. 6 (FöU 1975/76:32. rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas även om vissa inskränkningar i verksamheten äger rum för att begränsa behovet av betalningsmedel och skapa förutsättningar för att återta överskridandet från budgetåret 1975/76. Nuvarande fredsorganisation behålls i stort under budgetåret. Beslutade krigsorganisatoriska förändringar genomförs och förberedelser vidtas för se- nare omorganisationer. Mobiliseringsbcrcdskapcn upprätthålls enligt över— befälhavarens närmare bestämmande och personal utbildas för att uppnå och vidmakthålla förmåga att lösa uppgifteri krigs- och fredsorganisationen.

33 325 värnpliktiga beräknas grundutbildas. Utbildningen inriktas så att samövade enheter kan föras över till krigsorganisationen och därvid efter mobilisering vara direkt användbara i huvuduppgift. Försöken med avkortad grundutbildning av värnpliktiga fortsätter. Repetitionsutbildning beräknas genomföras av ca 86 000 man. Utbildningen inriktas så att de. förband som övas enligt det oavkonade VU 60-systemet efter mobilisering kan lösa upp- gifter enligt krigsplanläggningen. Försöken med modifierad repetitionsut- bildning fortsätter. Hemvärnets organisation. kapacitet och beredskap vid- makthålls om möjligt.

Budgetåret 1977/78 Chefen för armén

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför chefen för armén följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten un- der budgetåret 1977/78.

Antalet anställda minskasi syfte att minska kostnaderna för fredsorga- nisationen. För att förbättra utbildningsbetingelserna har dock en viss va- kansfyllnad för militär personal planerats in. Krigsorganisationen bör för- ändras i ungefär samma omfattning som under budgetåret 1976/77. För- söken med avkortad grundutbildning och modifierad repetitionsutbildning fortsätter under budgetåret.

Förändringarna i förhållande till budgetåret l976/ 77 detaljmotiverar che- fen för armén på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 279 387 000 kr.

Prop. 1976/77:74 156

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut 1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

För drift av personalserveringar behövs ytterligare fem tjänster för eko- nomibiträden. Pensionsåldershöjningen för viss militär personal medför att 23 tjänster tillkommer under budgetåret. Samtidigt dras 19 arvodestjänster för pensionsavgången militär personal in. (+ 685 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar 1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) 15 tjänster beräknas komma att inrättas för arbetsvårdsfall (+ 1 020 000 kr.).

b) Den civila personalen minskar i antal (—16165000 kr.).

c) Uppföljning av OLLl-organisationen och förstärkning av förbandssjuk- vården beräknas medföra att ca 64 tjänster för civil personal behöver inrättas (+ 4150 000 kr.).

(1) Kostnaderna minskar i samband med att antalet övertaliga går ned (— 1 809 000 kr.).

e) Vissa lönekostnader förs över till andra primäruppdrag under anslaget (— 7 830 000 kr.).

1) l-lyrorna minskar med 2548 000 kr.

g) Förrådsutrustningen för OLLl-förråden slutförs i huvudsak under bud- getåret 1976/77 (- 13 787000 kr.).

h) Övriga förändringar beräknas innebära att kostnaderna ökar med 8 804000 kr. Hänsyn har därvid tagits till bl. a. kostnader för underskott i marketenterirörelsen samt till kostnader för utbyggnad av en värnskjutskola och förberedelser för omlokalisering av K4 till Arvidsjaur.

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

a) Ytterligare rationalisering av fackmässiga mobiliseringsförberedelser, minskad försöksverksamhet och längre intervaller mellan materielöversyner. innebär att kostnaderna kan minskas (—4875 000 kr.).

b) Antalet krigsorganisatoriska förändringar ökar något (+ 836000 kr.).

c) Vissa lönekostnader förs över till andra primäruppdrag under anslaget (— 6 123 000 kr.).

3. Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

a) Bättre redovisning av personalkostnader och viss personalminskning innebär att kostnaderna minskar med 25 526000 kr.

b) Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga minskas (—1 127 000 kr.).

c) Utbildningsvolymen sjunker (—3634 000 kr.).

d) Sammanhållen utbildningsgång för reservollicerare införs. Detta be- räknas öka kostnaderna med 5 000 000 kr. medan kostnaderna minskar med

Prop. 1976/77:74 157

1 337 000 kr. beroende på minskat antal elevdagar.

4. Grundutbildning av värnpliktiga Antalet budgeterade tjänstgöringsdagar minskar med 483 000 till 8 932 000 dagar beroende på lörbättrade beräknings- och prognosmetoder. Antalet in- ryckande värnpliktiga minskar med ca 200. Lönekostnaderna ökar med 35 200 000 kr. som resultat av överföringar från andra primäruppdrag. Sam- manlagt ökar kostnaderna under primäruppdragsgruppen med 14 450000 kr.

5. Repetitionsutbildning Antalet tjänstgöringsdagar ökar med 45 000 till 1 766000 dagar medan antalet värnpliktiga som genomför repetitionsutbildning minskar med 3 310. De förbättrade förmånerna för värnpliktiga under repetitionsutbildning med- föratt kostnaderna ökar med 78 990 000 kr. Sam manlagt ökar kostnaderna un- der primäruppdragsgruppen med 25 497 000 kr.

6. Allmän ledning och förbandsverksamhet, Hemvärnet Kostnaderna för primäruppdraget ökar med 1 504 000 kr. bl. a. beroende på ökning av antalet hemvärnsförband och att hemvämspersonal tar över uppgifter som tidigare utförts av förråds- och servicepersonal.

FärmInterim/('n

Chefen för armen redovisar i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 ett anslagsöverskridande på ca 109 milj. kr. och har anmält sin avsikt att genom inskränkningar i verksamheten under innevarande budgetåret skapa utrymme för att till en del återta detta överskridande.

Jag räknar med att dessa åtgärder kommer att ge till resultat att ca 80 milj. kr. återstår att reglera vid ingången av budgetåret 1977/78. Vid min medelsberäkning har jag förutsatt att anslaget kommer att underutnyttjas med motsvarande belopp vilket innebär att överskridandet regleras.

I avsnittet om ramberäkningar för budgetåret 1977/78 har jag anfört att en sammanvägd bedömning av bl. a. överplanering och reserv för löne- kostnader bör göras. l samma avsnitt har jag även anmält att jag inte kan godta en av överbefälhavaren anbefalld överplanering på 31 500 milj. kr.

Med hänsyn till de tidigare budgetårens belastning och utfallet budgetåret 1975/76 har jag räknat upp anslaget med 100 milj. kr. 1 övrigt kan jag i huvudsak godta armechefens förslag till inriktning av verksamheten liksom också hans beräkning av kostnaderna under primäruppdragen.

Under primäruppdraget för allmän ledning och lörbandsverksamhet har jag vid min kostnadsberäkning ansett att det av chefen för armen föreslagna antalet nya civila tjänster bör begränsas till att endast avse vissa tjänster för drift av personalserveringar och för arbetsvårdsfall. Jag har vidare be- räknat kostnader endast för sådan utökning av militär personal som är en

Prop. 1976/77:74 158

direkt följd av pensionsåldershöjning och redan påbörjad utbildning. 1 en- lighet härmed bör rekryteringen under primäruppdraget Utbildning till och av fast anställd personal m. 11. hållas i stort oförändrad. Jag har inte något att erinra mot chefens för armen förslag beträffande primäruppdraget för operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och primäruppdragsgruppen för grundutbildning av värnpliktiga. Under primäruppdragsgruppen för repe- titionsutbildning av värnpliktiga harjag vid min kostnadsberäkning förutsatt ett något lägre antal tjänstgöringsdagar än vad chefen för armen har föreslagit.

Under primäruppdraget till hemvärnet har jag tagit hänsyn till de ökade kostnader som föranleds av förslaget om nya förmåner åt frivilligpersonal m.fl. (prOp. 1976/77:49).

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arimj/örhuml." Let/ning ()L'II'/f5l'hllll(/ÅVFF/(SUHI/lt'l för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanlag av 2 727 000000 kr.

BZ. Arrnéförband: Materielanskaffning

1975/76 Utgift 807 914 661' 1976/77 Anslag 764 000 000 1977/78 Förslag 779 000 000

lVarav 91000000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av alla förnödenheter för krigsorganisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av viss materiel för fredsbruk.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 1 707 536 697 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyn- digande om 1490 milj. kr. och anvisat ett anslag av 764 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (1 707 536 697 + 1490 000000 — 764 000000) 2 433 536 697 kr.

Prop. 1976/77:74

Besräl/ningsbemyn(liganden och beta/ningsmedel (] OOO-tal kr..)

159

Primäruppdrag m. m. 1976/77 1977/78 Chefen för armén Föredraganden Bem. Bet. Bern. Bet. Bem. Bet. Arméförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.. utom av viss sjukvårdsmateriel, för delpro- grammet Fördelningslörband rn. m. 14 300 17 600 18 200 Infanteribrigad m. m. 7 300 7200 5 100 Norrlandsbrigad m. m. 2 700 2 900 2 300 Pansarbrigad m. m. 10 300 14 900 10 000 Centrala och högre regionala 76 100 78600 60 700 lednings- och underhållsförband 2 000 5300 1 200 Lokalförsvarsförband 13 700 15 000 9 300 Hemvärnet — 200 — Gemensamma produktionsresurser 30 100I 15 500 14 600 Arrnéförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.. utom av viss sjukvårdsmateriel. för delpro- grammet Fördelningsförband m. m. 290 200 257 300 232 200 1nfanteribrigad m.m. 471 100 601900 314 300 Norrlandsbrigad m. m. 182 200 87 300 84 900 Pansarbrigad m. m. 133 500 155700 109 100 Centrala och högre regionala 817300 1 514 900 854 900 lednings- och underhållsförband 37 100 20400 22 900 Lokalförsvarsförband 120 900 76 300 97 500 Hemvärnet 5 800 1 100 2400 Gemensamma produktionsresurser 493 3002 754 4003 72 600 Arrnéförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. nr. av viss sjukvårdsmateriel för delprogram- mer Fördelningsförband m. m. 8 300 1 800 1 800 Infanteribrigad m. m. 1 600 5800 5900 Norrlandsbrigad rn. m. 700 2 000 2 000 Pansarbrigad m. m. 600 2 [00 2 200 Centrala och högre regionala 30600 ' 31 500 28 400 lednings- och underhållsförband 5 400 4 500 4 600 Lokalförsvarsförband 9 800 7 600 7 800 Gemensamma produktionsresurser 7 9004 7 7005 4 100 Kostnader 1 848 800 924 000 2 064 500 1 025 000 I 625 000 944 000 Reducering på grund av överplane- ring och inkomster —358 800 — 160 000 —75 000 — 165 000 —75 000 —165 000 Medelsbehov — 764 000 — 860 000 — 779000 Bemyndigandebehov ! 490 000 -— 1 989 500 — I 550 000 -

___—___

[[ beloppet ingår 14.5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 21 beloppet ingår 341,4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 31 beloppet ingår 626.6 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. varav 1306 milj. kr. utgör korrektion för saldo. 41 beloppet ingår 3.7 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 5l beloppet ingår 4 milj. kr. i prisregleringsbemyndigandcn.

Prop. 1976/77:74 160

Budgetåret 1975/76

Försvarets materielverk och försvarets sjuka-*ärdssryre/se anger i sina årsre- dovisningar för budgetåret 1975/76 att planerad materielanskaffning för ar- meförband i stort har kunnat genomföras. Under budgetåret har sålunda beställts artilleripjäser och centralinstrument till haubitssystem 77, spa- ningsradar till luftvärnsrobotsystem 70, ammunition för infanterikanonvagn 91, tändrör för artilleriammunition samt bärbara radiostationer. Vidare har kompletterande beställningar av infanterikanonvagn 91 och terrängbilar lagts ut liksom beställningar av beklädnads-, förplägnads- och sjukvårdsmateriel.

De beställningar för ökat stöd åt TEKO-industrin som planerades för budgetåret har av upphandlingstekniska skäl inte helt kunnat läggas ut. Detta har beaktats i planeringen för budgetåret 1976/77.

Leveranserna av infanterikanonvagn 91, terrängbilar, automatkarbiner, ammunition och vissa standardfordon har fortsatt under budgetåret.

Budgetåret 1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringbrev för budgetåret 1976/ 77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär bl. a. att under budgetåret kommer att beställas bildförstärkare, ammunition för hau- bitssystem 77, tändrör för rök- och lysammunition samt modernisering av luftvärnsrobotsystem 67. Vidare skall kompletterande beställningar av ar— tilleripjäser och centralinstrument till haubitssystem 77 samt automatkar- biner läggas ut. Modernisering av sjukvårdsutrustningen för förbandsplats- grupper fonsätter.

Budgetåret 1977/78 Chefen/ör armén

Anslaget bör föras upp med 860 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 1989,5 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för fö r (1 el ni n g 5 fö r h a n (1 m . m . är avsedda främst för att anskaffa pansarvärnsrobotsystem, terrängbilar för per- sonaltransport, ammunition, främst till artilleriet, och motorcyklar. Vidare avses bemyndiganden för fortsatt modernisering av förbandsplatsgrupper.

För infanteribrigader m.m. och norrlandsbrigader m. m. begärs bemyndiganden främst för att beställa pansarvärnsrobot- system, artillerilaser, terrängbilar för pcrsonaltransport. rök- och lysammu— nition och motorcyklar samt för kompletterande beställning av infanteri- kanonvagn 91, terrängbilar och bärbara radiostationer. Slutligen avses be- myndiganden för fortsatt modernisering av utrustningen för brigadsjuk- vårdskompanier.

Prop. 1976/77:74 161

Beställningsbemyndigandena för p a n s a r b r i g a d e r rn. m . avses främst för att anskaffa pansarvärnsrobotsystem, robotar till rörligt luftvärns- robotsystem med robot 70 som grund och motorcyklar. Bemyndiganden avses också lör att fortsätta moderniseringen av utrustningen för brigad- sjukvårdskompanier.

För centrala och högre regionala lednings- och un- d e r h ål 1 s fö r b a n d begärs bemyndiganden främst för att anskaffa mo- torcyklar och för att fortsätta moderniseringen av krigssjukhusen.

Beställningsbemyndiganden för 10 k al fö r s v a rs fö r b a n d avses främst för att anskaffa motorcyklar och utrustning till skytteregementenas sjukvårdskompanier.

För gemensamma produktionsresurser begärs bemyndi— ganden främst för att beställa materiel och installationsarbeten för fasta sig- nalanläggningar och centralt underhåll av vissa beredskapsfabriker samt för att vidmakthålla och komplettera krigsproduktionskapaciteten. Vidare avses beställningsbemyndiganden för att anskaffa materiel för fredssjukvården.

För 5 a mtl ig a d el p r 0 g r a m avses beställningsbemyndiganden för att anskaffa beklädnads- och lörplägnadsmateriel.

Av begärda bemyndiganden avses 630,6 milj. kr. för p ris re g 1 e r i n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 340 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 160 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 till ett belopp av 130,6 milj. kr.

Föredragande"

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme- del.

I enlighet med vad jag har förordat under avsnittet Det militära försvarets fortsatta utveckling har jag beräknat beställningsbemyndiganden och be- talningsmedel för en begränsad anskaffning av tung pansarvärnsrobot. Jag har vidare räknat med att terrängbil klass 2 för bl. a. luftvärnsförbandens behov och för personaltransport skall beställas.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 3204 536 697 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle- ringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på detta sätt beräknade

Prop. 1976/77:74 162

bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 3100 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. lör armélörband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 550 000 000 kr.

2. till .4rmé/örband: Materielans/t'alihing för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett lörslagsanslag av 779 000000 kr.

83. Arrnéförband: lståndsättning av befästningar och kaserner

1975/76 Utgift 68 800 000 1976/77 Anslag 77 000 000 1977/ 78 Förslag 75 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för armen. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för för5varets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov ( [ OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1975/76 1976/77 1977/78 Chefen för Föredra- armén ganden Bcfästningars delfond Arrnéförband: lståndsättning av befästningar m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 300 350 450 450 Kasernbyggnaders dcl- fo n d Arrnéförband: lståndsättning av kaserner m. m. för del- programmet Gemensamma produktionsresurser 45 700 76 650 74 550 74 550 Kostnader : medelsbehov 46 1100] 77 000 75 000 75 000

lMedgivet överskridande av anslagsbeloppet 22,8 milj. kr.

Budgetåret 1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 anmäler fortifikationsförvalt— ningen att verksamheten har kunnat genomföras enligt planerna. Renovering

Prop. 1976/77:74 163

av tre kaserner vid P1 i Enköping, en kasern vid P6 i Kristianstad, en kasern vid P 7 i Ystad och en kasern vid Ing 2 i Eksjö har avslutats. Re- novering av en kasern vid A 4 i Östersund har påbörjats. 1 avvaktan på beslut om större ombyggnad eller nybyggnad har mindre iståndsättnings- arbeten utförts i matinrättningarna vid 14, A 1 och T 1 i Linköping. K 1 i Stockholm, K 3, P 4 och T 2 i Skövde samt T 4 i Hässleholm. lnom ramen för tillgängliga medel för iståndsättning av stabs- och förvaltningslokaler till följd av organisationsändringar har bl. a. kanslihusen vid 1 15 i Borås, 117 i Uddevalla och A3 i Kristianstad byggts om.

Budgetåret 1976/77

Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd. Bl.a. be- räknas pågående renovering av en kasern vid A 4 i Östersund bli avslutad liksom pågående om- och tillbyggnad av sjukhuset vid 1 15 i Borås. Re- novering av en kasern vid 1 2 i Karlstad och en kasern vid 1 16 i Halmstad påbörjas.

Budgetåret 1977/78

Chefen för armén

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt Medelsförbrukning (l OOO-tal kr.)

Befästningars delfond Gemensamma produktionsresurser 1. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m.m. 450

450

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

l. Kasemrenoveringar 22 000 2.1ståndsättning av matinrättningar 3 500 3. lståndsättning av sjukhus 4 500 4. P 1. (')mbyggnadsarbeten lör Sl (totalkostnad 30 milj. kr.) 1000 5. S 2. Ombyggnad och iståndsättning av garnisonshotellet (to- talkostnad 3 450000 kr.). 2 400 6. Skövde garnison. Ombyggnadsarbeten till följd av organi- sationsändringar (totalkostnad 15 milj. kr.) 3000 7. lståndsättning av förråd och stabs- och förvaltningslokaler till följd av organisationsändringar 3000 8. Diverse objekt 2 900 9. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader. utbildnings- anordningar m.m. 15 250 10. Vissa tekniska försörjningsanordningar m.m. 17000 74 550

Totalt 75 000

Prop. 1976/77:74 164

Befästningars delfond

1. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 450000 kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

[. F. n. pågår renovering av kaserner vid A 4 i Östersund och S 2 i Karls- borg. Under innevarande budgetår avses renovering av en kasern vid 1 2 i Karlstad och en kasern vid 1 16 i Halmstad påbörjas. För fortsatta re- noveringsarbeten vid 12, 1 16 och SZ samt för att påbörja renovering av en kasern vid 1 17 i Uddevalla beräknas ett medelsbehov av 22 milj. kr. för nästa budgetår.

2. Behovet av att iståndsätta matinrättningar vid arméns förband har ti- digare anmälts för riksdagen i prop. 197411 (bil. 6 s. 84). För nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 3,5 milj. kr. för detta ändamål.

3. Behovet av att iståndsätta sjukhus vid arméns förband har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 104). F.n. pågår iståndsättning av sjukhuset vid 1 15 i Borås. Under nästa budgetår avses iståndsättning av sjukhuset vid 1 16i Halmstad påbörjas. För iståndsättning av sjukhus beräknas ett sammanlagt medelsbehov av 4,5 milj. kr. för nästa budgetår.

4. 1973 års riksdag(prop. 1973:135.FöU 1973z26, rskr 1973:382) beslutade att P1 i Enköping skall avvecklas. 1974 års riksdag (prop. 1974150. FöU 1974125. rskr 1974z270) beslutade att 5 1 m.m. i Uppsala skall flyttas till Enköping. För att kunna ge 51 ändamålsenliga utbildnings-, stabs- och förvaltningslokaler m.m. krävs vissa iståndsättningsarbeten i vad avser byggnader och tekniska lörsörjningsanordningar inom P l:s nuvarande eta- blissement. Fortifrkationslörvaltningen har redovisat förslag till byggnads- program lör erforderliga istäntlsättningsarbeten. Kostnaderna för dessa ar- beten. som avses utföras inom en femårsperiod, uppskattas till 30 milj. kr. varav 1 milj. kr. behövs lör nästa budgetår.

5. Garnisonshotellet (byggnad nr 203) vid 5 2 i Karlsborg behöver byggas om och iståndsättas för att i fortsättningen kunna utnyttjas som gemen- samma utspisnings- och sällskapslokaler för all anställd personal vid för- bandet. Fonilikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadspro- gram för ombyggnaden. Regeringen uppdrog den 29 januari 1976 åt for- tilikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid be- räknats till 3450000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

6. 1974 års riksdag (prop. 19742135, FöU 1974:34, rskr 19741392) beslutade om vissa organisationsförändringar i arméns fredsorganisation i Skövde. För att anpassa byggnadsbeståndet vid förbanden inom Skövde garnison till de krav som den nya organisationen ställer behöver vissa ombyggnads- och

Prop. 1976/77:74 165

iståndsättningsarbeten göras. Kostnaderna för dess arbeten, som avses ut- föras inom en femårsperiod. uppskattas till 15 milj. kr. varav 3 milj. kr. behövs för nästa budgetår. 7. För iståndsättning av förråd och stabs- och förvaltningslokaler till följd av organisationsändringar i lägre regional och lokal instans beräknas ett medelsbehov av 3 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att fullfölja de iståndsättningsarbeten som ingår i etapp 3 av omorganisationen.

8. För diverse objekt för vilka kostnaderna var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs 2,9 milj. kr. för nästa budgetår.

9. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanord- ningar m. rn. beräknas ett medelsbehov av 15 250 000 kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att genomföra vissa planerade ombyggnads- och istånd- sättningsarbeten avseende bl.a. mobiliseringsförråd, läger och skjutbanor samt för att kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade krav som kan komma att föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kostnaderna för dessa objekt beräknas var för sig till högst 800000 kr. 10. För vissa tekniska försörjningsanordningar m.m. beräknas ett me- delsbehov av 17 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elför- sörjning, iståndsätta vägar och planer samt för att byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

F r'iror/rrraamlwl

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen löreslår riksdagen att till .-'1rnn?/iirl_mml: Isläm/siillni/lg av Iw/Zismi/lgur och Amur/tur för budgetåret 1977/78 anvisa ett lörslagsanslag av 75 000000 kr.

B4. Arméförband: Forskning och utveckling

1975/76 Utgift 67 928 000' 1976/77 Anslag 60 000 000 1977/78 Förslag 70 000 000

lVarav 7928000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för armén.

Verksamheten inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigan- deskulden under anslaget var den 30 juni 1976 58 972 869 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om "110 milj.

Prop. 1976/77:74 166

kr. och anvisat ett anslag av 60 milj. kr. Den på detta sätt beräknade be- myndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (58 972 869 + 110000 000 — 60000 000) 108 972 869 kr.

Basräl/ningshemyndiga/iden och beta/ningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. nr. 1976/77 1977/78

Chefen för armen Föredraganden ch. Bet. ch. Bet. ch. Bet.

Arméförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammet Fördelningsförband m.m. 19 600 12 100 14 900 Infanteribrigad m. m. 18 500 98 200 13 200 Norrlandsbrigad m. m. 3 400 2 500 4 300 Pansarbrigad m. m. 36 000 13 900 14 600 Centrala och högre regionala

lednings- och underhålls- 69000 200 000 81 000 förband 4 300 1 300 2 700 Lokalförsvarsförband 3 800 700 1 800 Hemvärnet 200 — 100 Gemensamma produktionsresurser 44 200I 77 7002 31 400 Kostnader 130 000 69 000 206 400 83 000 200 "0” 81 000 Reducering på grund av över-

planering —20000 —9000 — —11000 _ 41000 Medelsbehov — 60 000 — 72 000 " 70 (100 Bemyndigandebehov 110 000 — 206 400 — 200 000 —

' 1 beloppet ingår 18,1 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 2 l beloppet ingår 56,9 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. varav 12,4 milj. kr. för korrektion av saldo.

Budgetåret 1975/76

I-"iirsvarm materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för arméförband i stort har kunnat genomföras. Under budgetåret har verksamheten främst varit inriktad på att studera framtida sambands-, luftvärns- och pansarvärnssys- tem samt att utveckla komponenter för att modifrera befintliga stridsfordon. Försöken med nya bandvagnar och motorcyklar har fortsatt.

Budgetåret 1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1976/ 77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär att forsk- nings- och utvecklingsverksamheten i huVudsak kommer att inriktas mot fortsatta studier av framtida sambands-, luftvärns- och pansarvärnssystem samt mot att utveckla viss ammunition och komponenter för att modifrera befintliga stridsfordon.

Prop. 1976/77:74 167

Budgetåret 1977/78 Che/en för armén

Anslaget bör föras upp med 72 milj. kr och ett beställningsbemyndigande om 206,4 milj. kr inhämtas.

Under budgetåret 1977/78 inriktas utvecklingsarbetet främst på att ta fram ett inhemskt lätt pansarvärnsrobotsystem och därutöver i huvudsak på att fortsätta studierna av framtida sambands-, qutvärns- och pansar- värnssystem. Framställning enligt det 5. k. tvåstegsförfarandet kommer att sändas in om utveckling av lätt pansarvärnsrobotsystem och truppradio- system. Av begärda bemyndiganden är 56.9 milj. kr. avsedda för pris reg l e - ring. BeIOppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 37 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 7,5 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret l975/ 76 till ett be10pp av 12,4 milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande-och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Med utnyttjande av de belopp som har" tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 238 972 869 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle- ringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1978 blir ca 220 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det beställningsbemyn- digande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

]. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för ar- méförband får beställas inom en kostnadsram av 200 000 000 kr.

2. till Arrnéförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 168

C Marinförband Marinens fredsorganisation består i stort av följande förband m.m.

3 örlogsbaser 2 marina bevakningsområden 5 kustartilleriförsvar 7 övriga förband (kustflottan, 5 regementen, 1 helikopterdivision) 4 utbildningsanstalter som är underställda eller lyder under chefen för ma- rinen. Lokaliseringen av marinens fredsförband m. m. framgår av följande karta. Verksamheten leds centralt och regionalt från marinstaben.

Verksamheten under huvudprogrammet Marinförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och för- bandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar rn. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande an- slag.

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C 2. Marinförband: Materielanskaffning C 3. Marinförband: lståndsättning av befästningar och kaserner C 4. Marinförband: Forskning och utveckling 111 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

Cl Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76 Utgift 891 110953 1976/77 Anslag 765 500 000 1977/78 Förslag 882 800 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd per- sonal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom marinen.

Prop. 1976/77:74

»— HÄRNÖSAND—©- Es]

GhK/Fo 32

GÖTEBORG

KARLSKRONA

/ MALMÖ

Malmö hev ningsområ e

Örlogsbaser och Övriga förband kustartilleriförsvar (regementen, utbildningsan— stalter m. m.)

=militärområdesgräns

169

R

Luleå bevak- ntngsomrade

& ...?/-

vtxuutmibm

kx BERGA—...: 1 hkpdiv ÖrlB 0 & Kustflottan

& Marina bevak- ningso mråden

= försvarsområdesgrä ns

KA

Prop. l976/ 77:74 170 1-"erksamhctcns omfattning Verksamhet 1975/76 1976/77 1977/78 Planerat Utfall Planerat Chefen för marinen Antal utexaminerade officerare exkl. reservofficerare 195 181 233 258 Grundutbildning av värnpliktiga Antal man 7 300 7 042 7 077 7 019 Antal tjänstgörings- dagar (milj. dagar) 2,130 2.094 2.029 2.022 Repetitionsutbildning Antal man 8 401 5 845 9 232 8 705 Antal tjänstgörings- dagar (milj. dagar) 0,l92 0,144 0,212 0,203 Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.) Primäruppdrag m. nr. 1975/76 1976/77 1977/78 Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra- för ganden marinen Marinförband: Allmän ledning och förbandsverksamhet 306 300 344 828 310 000 353 400 353 400 Operativ och krigs- ' organisatorisk verksamhet 62 600 72 193 67 000 73 100 69100 Utbildning till och av fast anställd pcr- sonal m.fl. 75 750 83 232 81 900 113 400 111000 Grundutbildning av värnpliktiga 274 600 305 167 304 700 316 500 312 500 Repetitionsutbildning 29 400 34 262 41 600 46 000 16 000 kostnader 748 650 839 682 805 200 902 400 862000 14 t'ga'r/ lil/kammar: Medgiven prisregle- .1'"g _ +143 200 — - — _ Overplanertng. reserver m. m. —42 700 —14 210 —26 000 —3() 200 +19 800 Intäkter för isbrytar- verksamhet m. m. —10 000 —19 951 —l 3 200 —29 000 —29 000 Kostnader som inte fördelats på primär- uppdrag — +87 290 — — _ Utbetalningar föran- ledda av före budget- året genomförd verksamhet +14200 +14200 +18800 +19300 +19300 Beräknade utbetal- ningar efter bud- getåret —18800 —15900 —19300 -19 500 —l9500 Belastnings- anpassning — — ' _ +30 200 Medelsbehov 834 550 891 111 765 500 843 000 882 800

Prop. 1976/77:74 171

Personal ___—”___,”— Personalkategori Antal

1975/76 1976/77 Beräknad ändring 1977/ 78 Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra- för ganden marinen Mill/är personal _ _ Regementsofftcerare 681 672 703 of . of . Kompaniofftcerare m. 11. 968 977 928 —6' —6' Plutonsofftcerare m. 11. 1 833 1 882 1 927 +61 +61 C iviImiIi/är personal Teknisk personal 129 117 127 of. of. Läkare (veterinärer) 22 21 22 —1 —1 Ovrig personal 5 6 5 of. of. Pensionerad militär personal i arvodes- tjänst Regementsofficerare 14 12 10 -— 6 —6 Kompaniofftcerare 8 9 6 — 6 —6 Civil personal Handläggande personal 155 155 155: _70 _70 Övrig personal 3 581 3 582 3 511 7 446 7 433 7 394 -832 _332

' Omfördelning av tjänster i samband med avvecklingen av den särskilda staten för övertaliga kompaniofficerare vid flottan.

2 Avser antalet tjänster. Antalet anställda beräknas minska med 118.

Budgetåret 1975/76

Chefen för marinen anger i sin årsredovisning för budgetåret l975/ 76 att marinens resurser även detta år varit otillräckliga. Personalutgifterna har under året ökat i väsentligt högre grad än den kompensation som erhållits i form av prisregleringsmedel. Chefen för marinen har därför tvingats prio- ritera viss verksamhet nämligen befäls- och repetitionsutbildningen. Inom dessa områden har godtagbart resultat uppnåtts.

Örlogsbaser och kustanilleriförsvar har organiserats om. Förslag till ökad samordning av förvaltningsverksamheten i Göteborg har inlämnats. Mot- svarande utredning för Karlskrona har ännu inte genomförts. Förslag till ny organisation för Berga örlogsskolor har lämnats in till regeringen medan motsvarande förslag för Karlskrona örlogsskolor inte har lämnats in ännu. Vakansläget främst för militär personal är fortfarande besvärande.

Prop. 1976/77:74 172

Marinens anslag för ledning och förbandsverksamhet har överskridits med ca 57 milj. kronor. Chefen för marinen eftersträvar att återta delar av över- skridandet innevarande budgetår genom skuldökning m.m. och ändrade ambitioner. Han hävdar vidare att överskridandet får kvarstående allvarliga effekter som dels kan beröra verksamheten kommande budgetår, dels kan förvärra eftersläpningen av materielanskaffningen på sikt.

Budgetåret 1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32. rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår beräknas i stort kunna fullföljas. Dock måste verksamhetens om- fattning begränsas för att delvis reglerat överskridandet från budgetåret 1975/76. Förvaltningsverksamheten i Karlskrona garnison och stabs- och förvaltningsorganisationen vid Karlskrona örlogsskolor ses över. Enligt re- geringens beslut den 2 september 1976 skall organisationen vid de marina förbanden i Göteborg successivt utvecklas. Försöken med en för försvarets tunga och marinens lätta helikoptrar gemensam organisation skall fortsätta.

Budgetåret 1977/78 Che/"en för marinen

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför chefen för marinen bl.a. följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1977/78. Den skall i första hand inriktas på att säkerställa förbandsproduktionen och mobiliseringsberedskapen för prioriterade förband. Vakansläget är fortfarande besvärande, varför utbild- ningen till och av fast anställd personal prioriteras. Bl.a. förbättras utbild- ningen av kompaniofficerare. De värnpliktigas grundutbildning inriktas på att personalen ska vara krigsplaceringsbar vid utbildningens slut och an- vändbar i huvudtjänst direkt efter mobilisering. Repetitionsutbiltlningens omfattning minskar i förhållande till budgetåret 1976/77.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1976/77 detaljmotiverar che- fen för marinen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 86 700 000 kr.

Prop. 1976/77:74 173

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut 1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) Av budgettekniska skäl bör kostnader för personal föras över från pri- märuppdraget Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och primärupp- dragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga till primäruppdraget Ut- bildning till och av fast anställd personal m.fl. (+5900000 kr.).

b) Av budgettekniska skäl bör kostnader för materiel och tjänster föras över från primäruppdraget Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och primäruppdragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga (+ 600000 kr.).

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet 3) Av budgettekniska skäl bör kostnader för personal föras över till pri- märuppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet (- 700000 kr.). b) Av budgettekniska skäl bör kostnader för materiel och tjänster föras över till primäruppdragen Allmän ledning och förbandsverksamhet och Ut- bildning till och av fast anställd personal m. 11. och från primäruppdrags- gruppen Grundutbildning av värnpliktiga (- 500000 kr.).

3. Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

a) Av budgettekniska skäl bör kostnader för personal föras över från pri- märuppdragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga och primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet (+ 10 500000 kr.).

b) Av budgettekniska skäl bör kostnader för värnpliktiga föras över från primäruppdragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga (+ 2 000 000 kr.).

c) Av budgettekniska skäl bör kostnader för materiel och tjänster föras över från primäruppdraget Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och primäruppdragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga (+ 5 300000 kr.).

4. Grundutbildning av värnpliktiga

a) Av budgettekniska skäl bör kostnader för personal föras över till pri- märuppdragen Allmän ledning och förbandsverksamhet och Utbildning till och av fast anställd personal m.fl. (— 15 700000 kr.).

b) Av budgettekniska skäl bör vissa kostnader för värnpliktiga föras över till primäruppdraget Utbildning till och av fast anställd personal m. 11. (— 2 000 000 kr.). ' e) Av budgettekniska skäl bör kostnader för materiel och tjänster föras över till primäruppdragen Allmän ledning och förbandsverksamhet, Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och Utbildning till och av fast anställd personal m. 11. (— 5 400 000 kr.).

Prop. 1976/77:74 174

C. Uppgiftsförändringar 1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) Personalkostnaderna minskar på grund av rationalisering och ambi- tionsförändring (— 3 200 000 kr.).

b) Vissa internpriscr ändras (+ 7 700000 kr.).

c) Kostnader för lönetillägg minskar (—1000000 kr.). (1) Kostnader för militär sjökartläggning och sjömätning ökar (+ 400 000 kr.).

e) Kostnader för resor ökar (+ 800000 kr.). 1) Av budgettekniskaskälbörkostnaderförbogseringav fartyg förasövertill primäruppdraget (+ 500 000 kr.).

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet a) Vissa internpriser ändras (+ 1300000 kr.). b) Kostnader för förbandsövningstillägg och övertidsersättning minskar (- 200 000 kr.). c) Kostnader för materielunderhåll m.m. minskar (— 1 900000 kr.). (1) Utbildningsverksamheten minskar (— 100000 kr.).

3. Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

a) Kostnaderna ökar för lönetillägg och ökad utbildningsverksamhet på grund av tjänsteställningsutredningens förslag (+ 1000000 kr.).

b) Vissa internpriscr ändras (+4400000 kr.).

c) Kostnader för resor ökar (+ 200000 kr."). (1) Antalet kurser och elever ökar (+ 400000 kr.).

4. Grundutbildning av värnpliktiga

a) Vissa internpriscr ökar (+ 7 300000 kr.).

b) Värnpliktskostnaderna minskar därför att antalet tjänstgöringsdagar förändras (— 300000 kr.).

c) Övriga kostnader minskar genom nedgången av antalet tjänstgörings- dagar (— 100000 kr.).

(1) Genom förändring i rustningsvolymen och rationalisering minskar kostnaderna för materielunderhåll (— 800 000 kr.).

e) Anskaffning av utbildningsmateriel minskar och en jagare avrustas (—1 300000 kr.).

0 Tillkomsten av minfartyget Visborg ökar kostnaderna (+ 700000 kr.).

g) Resekostnaderna ökar (+ 300000 kr.).

5. Repetitionsutbildning a) Övningsverksamheten minskar och ambitionsnivån sänks (—5 600000 kr.). _

Prop. 1976/77:74 175

['i'ii't't/rugumlen

Chefen för marinen redovisar i årsredovisningen för budgetåret 1975/76 ett anslagsövcrskridantlc på ca 57 milj. kr. Av överskridandet regleras ca 17 milj. kr. vid fördelningen av prisregleringsmetlel för budgetåret 1976/77 till huvudprogrammet Marinförband. Resterande överskridande avser che- fen för marinen reglera under budgetåret 1977/78 genom att minska repetitionsutbildningen med 30 milj. kr. och ambitionssänkningar i övrigt med 10 milj. kr. Jag godtar dessa åtgärder, vilka innebär ett underutnyttjande av budgeten och därmed en reglering av överskridandet.

1 avsnittet om ramberäkningar för budgetåret 1977/78 har jag anfört att en sammanvägd bedömning av bl.a. överplanering och reserv för löne- kostnader och materielunderhåll bör göras. I samma avsnitt har jag även anmält att jag inte kan godta den av överbefälhavaren anbefallda över- planeringen på 10 milj. kr.

Med hänsyn till de tidigare budgetårens belastning och utfallet budgetåret 1975/76 har jag räknat upp anslaget med 30,2 milj. kr. 1 övrigt kan jag i huvudsak biträda den inriktning av verksamheten chefen för marinen har föreslagit.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till rf'larin/t'ir'haml: Let/ning och IIt?/handsvor/("samhet för budge- tåret 1977/78 anvisa ett lörslagsanslag av 882 800000 kr.

C 2 Marinförband: Materielanskaffning

1975/76 Utgift 413 596 2241 1976/77 Anslag 351 000 000 1977/78 Förslag 500 000 000

' Varav 55 000000 i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels underhåll på grund av ge- neralöversyner av stridsfanyg, haverier m. m. och sådant materielunderhåll som regleras genom centrala direktiv, dels anskaffning och modernisering av fartygsmateriel m.m., anskaffning av vissa maskiner m.m. samt an- skaffning av intendentur- och sjukvårdsmateriel för marinförband.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 1 302 016 129 kr. För budgetåret 1976/ 77 har riksdagen lämnat ett .beställningsbemyn- digande om 900 milj. kr. och anvisat ett anslag av 351 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (1302016129 + 900000000 — 351000 000)= 1851016129 kr.

Prop. 1976/77:74

Besräl/ningsbenrj-wdigamlen och betalningsmedel

176

Primäruppdrag m. m.

Marinförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m.m.. utom av viss sjukvårdsmateriel, för delpro- grammet

Helikopterförband

Ytattackförband m. m. Ubåtsförband

Minröjningsförband Gemensamma produktionsresurser Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delpro- grammet

För flera delprogram gemensamma lednings-. bas- oeh underhållsför- band m.m.

Helikopterförband

Ytattackförband m.m. Ubåtsförband

Minröjningsförband

Fasta kustartilleriförband Rörliga kustartilleriförband Gemensamma produktionsresurser Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogram- met För flera delprogram gemensamma lednings—. bas- och underhållsför- band m. m. Gemensamma produktionsresurser

Kostnader

Reducering på grund av överplane- ring

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

1976/77 1977/78 Chefen för marinen Föredraganden Bern. Bet Bern. Bet. ch. Bet. 10 300 10 300 8 500 16 300 26 400 19 500 10 200 59 200 4 900 6 400 92700 60000 4 000 8 600 6 200 35 2001 42 5002 19 400 11 250 19 250 19 800 1 300 19 600 14 000 69 850 424 800 173 500 3 450 52 050 83 800 381 900 99 347 300 3 850 3 150 l 1 800 497800 69 500 89 350 93 000 7 450 20 300 19 500 385 3003 571 7504 91 050 3 200) 3 000 3 500 3005 3 900 1 5001, 700 4500 4200 975 400 445 000 1298150 562000 1297 000 562 000 -75 400 —9400() + 83 500 —62000 _ —6200() - 351000 _ 500000 — 500000 900000 — 1381650 - 1297 000

”___—”___—

lll beloppet ingår 16,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 21 beloppet ingår 22,6 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 31 beloppet ingår 313.5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

41 beloppet ingår 456.9 milj. kr. i prisregleringsbcmyndiganden.

51 beloppet ingår 300000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

61 beloppet ingår 800000kr.iprisregleringsbemyndiganden.

Prop. 1976/77:74 l77

Budgetåret l975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad materielanskaffning för marinförband istort har kunnat genomföras. Bl. a. hartre torpedbåtarav modifierad Spica-typoch minfartyget Visborg leve- rcrats.

Begränsningen av anslagsmedcl och de stora kostnadsökningar som under senare budgetår har drabbat såväl de förbandsbundna verkstäderna som öv- riga underhållsverkstäder har emellertid gjort det nödvändigt att sänka am- bitionsnivån bl. a. genom att reducera generalöversynerna för vissa strids- fartyg.

Budgetåret l976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär bl.a. att det under budgetåret kommer att beställas ett nytt min- och utbildningsfartyg som ersättning för Älvsnabben och Pingvinrobotar för patrullbåtar.

Budgetåret 1977/78 Che/bn jär marinen

Anslaget bör föras upp med 500 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om l381.7 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för ge m e n s a m m a le d nin g s -, bas- och underhållsförband m. m. är avsedda bl.a. för att fortsätta anskaffningen av främst transportfartyg. transportbåtar och övrig båtmateriel samt modernisering av ubåtsbärgningsfanyget Belos.

Beträffande vapenmateriel behövs bemyndiganden främst för att anskaffa service- och provningsutrustning för torpeder och minröjningsmateriel samt viss signalspaningsmateriel. Vidare behövs bemyndiganden för att moder- nisera kustspaningsradar och anskaffa diverse radio-. trådsignal-, stridsled- nings- och telcmotmedelsmateriel samt ABC-skyddsmateriel.

Beträffande sjukvårdsmateriel begärs bemyndiganden främst för att an- skaffa sjukvårdsmateriel till sjukvårdsplutoner och förbandsplatsgrupper. täcka brister i fråga om krigsutrustning och ersättningsmateriel samt för att beredskapslagra vaccin.

Beställningsbemyndigandena för h e l i k 0 pt (: r fö r b a n d är avsedda för att anskaffa torpeder och ilygfältsbelysning och för att underhålla ma- rinens helikoptermateriel.

BestälIningsbemyndigandcna för _v t a t t a e k fö r b a n d m.m. avses som kompletteringsbemyndigande för att anskaffa Pingvinrobotar för pa- trullbåtar. Vidare är bemyndigandena avsedda för att anskaffa sjömålsrobot

Prop. 1976/77:74 178

och två reserveldledningar till fartyg. modifiera torpeder och anskaffa sjö- minor.

Bemyndigandena avses även för generalöversyner av ytattackfartyg och för underhåll av motorer och gasturbiner.

Beställningsbcmyndigandena för u b åts fö r b a n d avses för smärre mo- derniseringsarbeten och för att fortsätta anskaffningen av ersättningsbatterier för utbåtar. Vidare avses bemyndigandena bl. a. för torpeder och strids- batterier för ubåtsjakttorpeder, modifiering av befintliga torpeder, reservdelar och förrådsutrustning till dessa samt simulatoranläggning för ubåtar.

Bemyndigandena avses även för generalöversyner av ubåtar.

Beställningsbemyndigandena för m i n r öj ni n g 5 fö r b a n d avses be- träffande vapenmatcriel för anskaffning av ny ammunition till automat- pjäser. fortsatt anskaffning av minröjningsmateriel och anskaffning av ra- diomateriel.

Bemyndigandena avses även för generalöversyner av flottans minröjnings- fartyg.

Bemyndigandena för fasta kustartilleriförband avses främst för att anskaffa materiel till 12 cm tornbatterier (ERSTA) som t.ex. viss eldledningsmateriel, ammunition och telemateriel.

Bemyndiganden behövs vidare för att anskaffa invisningsutrustning till eldledning för KA-förbandens luftvärn och mörkertillsats för dessa, artil- leristrålkastare, minmateriel för fasta minspärrtroppar. diverse telemateriel samt nautisk- och stridsledningsmateriel.

Beställningsbemyndigandena för rö rl ig a k u s t a rt i l l e ri fö r- b a n d äravsedda främst föranskaffning av diverse robot-och trådsignalmate- riel. Vidare behövs bemyndiganden för att anskaffa trossbåtar. bastrans- portbåtar, bevakningsbåt och hydrokoptrar.

Beställningsbemyndigandena för g e m e n s a m m a p r o (1 U k t io n s - r e 5 U r s e r avses bl. a. för att modernisera övervattensfartyg och ställa i ord- ning hjälpl'artyg. Bemyndiganden begärs också för att anskaffa skeppstek nisk materiel som inte är hänförd till speciellt delprogram samt för stridslednings- och sambandsmateriel och viss fordons- och utbildningsmateriel.

Bemyndiganden avses även för att anskaffa maskiner och verkstadsut- rustning m.m. för marinens verkstäder och baser samt intendentur-, för- plägnads- och sjukvårdsmateriel.

Bemyndigandena avses även för vissa kostnader vid verkstäder och för övriga centralt föreskrivna underhållsåtgärder på vapen- och skeppsteknisk materiel samt för att bestrida kostnader för haverier. dataproduktion m. m.

Av begärda bemyndiganden är 480,3 milj. kr. avsedda för p ris reg l e - ri n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 2268 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 179

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 2305 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 med 23 milj. kr.

Utöver de i sammanställningen redovisade beställningsbemyndigandena och betalningsmedlen begär chefen för marinen ett beställningsbemyndi- gande om 200 milj. kr. och betalningsmedel om 60 milj. kr. för att mo- dernisera jagare typ Östergötland samt betalningsmedel om 27 milj. kr. för att kunna påbörja anskaffning av minjaktfartyg enligt ursprunliga planer. Till detta kommer ett beställningsbemyndigande om 50.9 milj. kr. för pris- reglering.

F öredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme- del. Av beställningsbemyndigandet avses ca 380 milj. kr. för att anskaffa sjö-

robot.

Beställningsbemyndigande för anskaffning av minjaktfartyg har anvisats i relgeringsbrev för budgetåret l976/77. l överbefälhavarens planering har inte avsatts betalningsmedel budgetåret 1977/78 för sådan anskaffning. Jag kommer emellertid att pröva möjligheten att lägga ut beställnignar av dessa fartyg redan under budgetåret 1977/78.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30juni 1978 2 648 016 129 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av pris- reglerngsmedel för budgetåren l976/77 och l977/ 78. Den på detta sätt be- räknade bemyndigandeskuldcn den 30 juni 1978 blir ca 2510 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

]. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. till marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av I 297 000 000 kr.

2. till Marinförband: Marerielanskqf/hing för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 500000000 kr.

Prop. 1976/77:74 180

C 3. Marinförband: lståndsättning av befästningar och kaserner

1975/76 Utgift 24 000 000 1976/77 Anslag 24 000 000 1977/78 Förslag 26 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för flottan och kustartilleriet. Anslaget skall tillgodoföras inkomst- sidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.)

Primäruppdrag rn. m. 1975/76 1976/77 [977/78

Chefen för Föredra- mar'inen ganden

Befästningars

d e l fo n d

Marinförband: lståndsättning

av befästningar m. m. för

delprogrammen För flera delprogram gemen-

samma lednings-_ bas- och underhållsförband m. m. 650 ! l00 900 900 Fasta kustartilleriförband 2 350 2 900 4 100 4 l00

Kasernbyggnaders d e l fo n d Marinförband: lståndsättning av kaserner m. rn. för delpro- grammet Gemensamma pro- duktionsresurser 19 000 20 000 2l 000 Zl 000

Kostnader=medelsbehov 22 000[ 24 000 26 000 26 000

' Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 2 milj. kr.

Budgetåret 1975/76

[ sin årsredovisning för budgetåret l975/ 76 anmäler _forrj/ikarionera/r- ningen att verksamheten har kunnat genomföras enligt planerna. Renovering av en kasern vid Göteborgs kustartilleriförsvar(Stora Känsö) och två kaserner

Prop. 1976/77:74 181

vid Sydkustens örlogsbas i Karlskrona har avslutats. Renovering av en kasern vid KAl i Vaxholm och ytterligare en kasern vid Sydkustens örlogsbas har påbörjats. Ombyggnad av mönstersalsbyggnaden och artilleriverkstaden vid Sydkustens örlogsbas och av marketenteriet vid KAS i Härnösand har avslutats. Ombyggnad av en stabsbyggnad vid Sydkustens örlogsbas har påbörjats.

Budgetåret l976/77

Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd. Bl.a. be- räknas pågående renovering av en kasern vid KA 1 i Vaxholm bli avslutad liksom pågående ombyggnad av en stabsbyggnad vid Sydkustens örlogsbas.

Budgetåret 1977/78

C hefcn för marinen

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt Medelsförbrukning () OOO-tal kr.)

Befästningars delfond För flera delprogram gemensamma lednings-.

bas- och underhållsförband m.m. l. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 900 Fasta kustartilleriförband 2. Ombyggnad av vissa anläggningar för kustartilleri-

batterier ttotalkostnad 3.1 milj. kr.) I 800 3. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 2 300

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser l. Kasemrenoveringar 12 800 2. ÖrlB S. Ombyggnad av cisternskjulct 3 000 3. ÖrlB S. Om- och tillbyggnad av kockskolan

(totalkostnad 3,4 milj. kr.) 2 500 4. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader.

utbildningsanordningar rn. m. l 500 5. Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. l 200

21 000 Totalt 26 mm

Prop. 1976/77:74 182

Befästningars delfond

1 och 3. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m.m. behövs (900000 + 2 300000) 3200000 kr. för nästa budgetår.

2. Behovet av att bygga om vissa äldre befästningsanläggningar i samband med nybyggnad av ett kustartilleribatteri har senast anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 122). Kungl. Maj:t uppdrog den 14 juni 1974 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra denna ombyggnad inom en kost- nadsram av 3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973. Regeringen upp- drog den 29 maj 1975 år fortifikationsförvaltningen att låta utföra mot- svarande ombyggnad för ett annat kustanilleribatteri inom en kostnadsram av 1,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974. Denna ombyggnad, som medför att vissa behov av utrymmen för det nya batteriet tillgodoses. avses påbörjas under nästa budgetår. Arbetenas omfattning har kunnat re- duceras. De beräknas nu kunna utföras inom en sammanlagd kostnadsram av (1.6+1.5) 3,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

Kasernbyggnaders delfond

1. F.n. pågår renovering av en kasern vid Sydkustens örlogsbas i Karl- skrona och en kasern vid KA 1 i Vaxholm. För fortsatta renoveringsarbeten beräknas ett medelsbehov av 12,8 milj. kr. för nästa budgetår.

2. Behovet av att bygga om cisternskjulct (byggnad nr 313) vid Sydkustens örlogsbas har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6. s. 122). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 2.6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

3. Kockskolan (byggnad nr 569) vid Sydkustens örlogsbas behöver byggas om för att i fortsättningen kunna utnyttjas för marinens centraliserade ut- bildning i förplägnadstjänst. För denna disponeras f. n. otidsenliga lokaler i fyra olika byggnader. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Kostnaderna har uppskattats till 3,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog den 2 december 1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

4. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanord- ningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 1,5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs bl. a. för att kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade krav som kan komma att föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kostnaderna för dessa objekt be- räknas var för sig till högst 800000 kr.

5. För vissa tekniska försörjningsanordningar beräknas ett medelsbehov

Prop. 1976/77:74 183

av 1.2 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning. iståndsätta vägar och planer samt för att byta ut eller komplettera vatten- lednings- och avloppsnät.

F ör'vrlr'agamlwr

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till i'll/arin/iirhaml: lståndsättning ur' hv/Zislrrinym' (It'll Amur/ror för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 26 000000 kr.

C4 Marinförband: Forskning och utveckling

1975/76 Utgift 25 403 377 1976/77 Anslag 31 500 000 1977/ 78 Förslag 30 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för marinen.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden. medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 75 586 786 kr. För budgetåret 1976/ 77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 55 milj. kr. och anvisat ett anslag av 31,5 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (75 586786 + 55 000 000 — 31 500 000) 99 086 786 kr.

Besläl/ningsbemyn(liganden och betalningsmedel (] 000-101 kr.)

Primäruppdrag m. m. 1976/77 1977/78

Chefen för marinen

Bern. Bet. Bern. Bet.

Marinförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammet

För fiera delprogram gemensamma

lednings-. bas- och underhållsför- band m. m. 850 800 750 Helikopterförband 350 550 350 Ytattackförband rn. m. 10 050 11 050 6 100 Ubåtsförband 13 850 18 950 15 800 Minröjningsförband — 35 000 — 450 Fasta kustartilleriförband 2 600 1 400 2 000 Rörliga kustartilleriförband 3 100 4 200 2 100 Gemensamma produktionsresurser 24 200] 35 3002 5 350 Kostnader 55 000 35 000 72 250 32 900

Föredraganden

Bem.

72 250

72 250

Bet.

33 000

Prop. 1976/77:74 184

l'rimänrppdrag rn. nr. 1976/77 1977/78 Chefen för marinen

Bern. Bet . ch Bet.

Föredraganden

Bet.

Bem. Reducering på grund av överplaner— ing _ -3 500 - —3 000 - —3 000 Medelsbehov — 31 500 — 29 900 — 30000 Bemyndigandebehov 55 000 — 72 250 72250 _

l1 beloppet ingår 15.5 milj. kr. i prisregIeringsbemyndiganden.

l1 beloppet ingår 24.5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Budgetåret 1975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för marinförband i stort har kunnat genomföras. Projektering av minjaktfartyg har genomförts. Vida- re har bl. a. fortsatt utveckling av vapensystem för ytattackförband och Ubåtsförband bedrivits och fortsatta studier och försök beträffande rörligt kustartilleri genomförts.

Budgetåret 1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1976/ 77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär bl.a. att studierna av ubåtar fortsätter liksom tidigare påbörjad utveckling av vapensystem för ytattackförband och ubåtsförband. Även försöken rörande ersättning av rörligt tungt kustartilleri och studierna av ledningsfunktionen för ytattackförband fonsätter.

Budgetåret 1977/78 Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 29.9 milj. kr. och ett beställningsbemyndi- gande om 72.3 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandet för g e m e n s 3 m m a le d nin g 5 - . bas- och underhållsförband m. m. avses för att projektera olika typer av trängfanyg och utveckla stridsledningssystem.

Beställningsbemyndigandet för h el i k 0 p t e r fö r b 3 n d behövs för all- män utveckling av helikoptermateriel och viss vapenmateriel.

Beställningsbemyndigandet för yt at ta c k fö r h a n (1 m . m. avses

Prop. 1976/77:74 185

för att projektera flottiljledare. projektera. utveckla och göra försök med s.k. övriga fartygsobjekt samt bedriVa systemutveckling för övervattens-

fartyg. Beträffande vapenmateriel avses bemyndigande! bl. a. för allmän utveck-

ling av vapenmateriel och utveckling av torpeder samt för att ta fram un- derlag för att anskaffa ny sjömålsrobot med medellång räckvidd.

Beställningsbemyndigandet för u b åt s fö r b a n d avses för projektering av ubåtar av typ A 17 och systemutveckling för ubåtar.

Beställningsbemyndigandet för fasta kustartilleriförband är avsett för försök med 20 mm luftvärnssystem samt studier och försök av- seende passivt skydd av fasta anläggningar.

Beställningsbemyndigandet för rörliga kustartilleriförband avse-s för att anskaffa prototypeldledning till nytt rörligt tungt artilleri (KA- RIN) och allmän utveckling inom robot- och telematerielområdet.

Beställningsbemyndigandet för g e m e n sam ma p ro d u k tio n s - res u rse r avses beträffande skeppsteknisk materiel för sådana smärre utredningar och försök som kan hänföras till fiera delprogram. Bemyndi- gandet avses beträffande vapenmateriel bl. a. för fortsatt allmän utveckling av stridslednings- och sambandsmateriel.

Av begärda bemyndiganden är 24.5 milj. kr. avsedda för p ris re g 1 e ri n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 11,9 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 11.4 milj. kr.

c) underskott på prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 med 1,2 milj. kr.

F öredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme- del. Med utnyttjande av dessa be10pp blir bemyndigandeskulden den 30juni 1978 141 336 786 kr. Detta belopp bör emellertidjusteras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/ 77 och 1977/ 78. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 137 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

13 Riksdagen 1977. ] saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 186

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för ma- rinförband får beställas inom en kostnadsram av 72 250 000 kr. 2. till Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 187

D F lygvapenförband

Flygvapnets fredsorganisation består i stort av följande förband m.m.

1 eskaderstab

7 sektorflottiljer 5 övriga förband (flottiljer) 5 utbildningsanstalter som är direkt underställda chefen för flygvapnet

Lokaliseringen av flygvapnets fredsförband m.m. framgår av följande karta. Verksamheten leds centralt från flygstaben och regionalt av mili- tärbefälhavare och i vissa fall av chefen för första flygeskadern.

Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och för- bandsverksamhet. Materielanskaffning. Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande an- slag.

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning D 3. Flygvapenförband: lståndsättning av befästningar och kaserner D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling 1113. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D ]. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76 Utgift 1 389 292 232 1976/77 Anslag 1 238 000 000 1977/78 Förslag 1 462 000 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet. operativ och krigsorganisatorisk verksamhet. utbildning till och av fast anställd per- sonal m.fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom flygvapnet.

Prop. 1976/77:74 188

F21

LULEÅ

_ 0 %$

E 1 stab

SÅTENÄS

'x .. KARLSBORG kr MUF/Nt;

('I/tr ” GÖTEBORG _ 41 ”Show _ KALMAR .

_. 4,41 _ ÄNGELHUW ”"/. _ KALUNEE ”Ju/_, (& . . 599333 — F13M

o =jakt O = attack _ =spaning [__—"| = utbildningsförband

=militärnmrådesgräns =försvarsområdesgräns

Prop. 1976/77:74 189

1-"crksa/nhetens omfattning

Verksamhet 1975/76 1976/77 1977/ 78 Planerat Utfall Planerat Chefen för flygvapnet

Antal större omorganisa-

tioner 14 — 14 — Antal flygtimmar 112000 102426 110200 110250 Antal utexaminerade

Regementsoflicerare 38 35 34 35 Kompaniofficerare 43 37 40 20 Plutonsofficerare 45 38 45 45 Fältflygare 26 — 32 12 Grundutbildning av värn-

pliktiga Antal man 5 709 5430 5 760 5524 Antal tjänstgörings—

dagar (milj. dagar) 1.867 1.861 1.852 1.809 Repetitionsutbildning Antal man 5010 5147 4 900 9100 Antal tjänstgörings-

dagar (milj. dagar) 0.045 0.046 0.045 0.070

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1975/76 1976/77 1977/78

Planerat Utfall Planerat Chefen för Föredra- flygvapnet ganden

Flygvapenförband: För flera delprogram gemensamma lednings-

och strilförband 152 980 180 363 179 285 216 125 209 460 Jaktförband 221 540 215 432 220 120 245 527 241 950 Luftvärnsrobotförband 8 800 9 860 10 391 8 246 8 000 Attackförband 109 644 74 373 107 599 109 385 108 070 Spaningsförband 61 510 55 715 53 450 60 169 59 260 Flygtransportförband 27 890 31 005 30 816 41 511 40 950 Basförband 298 350 315 994 335 070 388 380 381 540 Gemensamma produk-

tionsresurser 337 360 371 638 365 157 427 889 422 250 Kostnader ] 218 074 1 254 380 1 301 888 I 497 232 1 471 480

.4 vgdr/ tillkommer:

Medgiven prisreglering +225 600 — — _ — Överplanering.

reserver m.m. _ — —1_6 730 _200 +21 100

Intäkter

Skillnad mellan bud-

geterande kostnader och behov av betalningsmedel —32 774 +134912 —47 158 —25 089 —25 140 Medelsbehov 1410 900 1 389 292 1 238 000 1466 500 1 462 000

_ _ _ -5443 -5440

Prop. 1976/77:74 190

Personal Personalkategori Antal 1975/76 1976/77 Beräknad ändring 1977/78 Planerat Utfall Planerat Chefen för Föredra-

flygvapnet ganden

Militär personal Regementsofficerarc 585 613 605 of. of. Kompaniofficerare 850 853 855 of. of. Plutonsollicerare m. fl. 700 658 705 + 1 of C ivf/militär personal Teknisk personal 2 135 2 117 2 150 of. of. läkare m. 11. 6 4 6 of. of. Övrig personal 480 450 480 — 149 — 150

Pensionerad militär

personal i arvodestjänst

Regementsoflicerare 15 12 15 of . — 5 Kompaniofficerare 3 3 3 of. of.

Civil personal

ljlandläggande personal 199 205 199 of . of. Ovrig personal 4 451 4 588 4 321 — 74 —74 9 424 9 503 9 339 — 222 _ 229

Budgetåret 1975/76

Chefen för flygvapnet anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras med godtagbart re- sultat. Belastningen på personalen har dock varit hög och mot bakgrund av ställda uppgifter har personalresurserna varit otillräckliga. Trots prio- riteringar och högt övertidsuttag har bl. a. arbetet med krigs- och mobi- liseringsförberedelser och viss utbildning inte kunnat lösas helt. De främsta orsakerna till detta har varit förbandsindragningar. organisationsförändring- ar. ombeväpning till flygplan 37. flygförbudet för detta flygplan och en betungande incidentberedskap. Avgångar av teknisk personal har ökat per- sonalproblemen.

Budgetåret1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32. rskr 1975/76:273) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas. Detta innebär bl. a. att en ny fredsorganisation för flygvapnets förband och skolor — utom flygvapnets Halmstads- och Södertömsskolor — skall införas. Ombeväpningen till flyg- plan A J 37 och uppsättningen av lätta attackdivisioner med flygplan SK

Prop. 1976/77:74 191

60 fortsätter och ombeväpning till flygplan S37 påbörjas. En attack- och en spaningsflygdivision och tre fredskompanier avvecklas. Anpassningen av bassystemet till flygplan 37 fortsätter. Dessutom skall en reducering av antalet vcrkstadsförband och indragning av två flottiljadministrationer för- beredas. Verksamheten i övrigt avses bedrivas med i stort samma omfattning och inriktning som tidigare.

Budgetåret1977/78 C he/en för flygvapnet

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1976/ 77 motiverar chefen för flygvapnet på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 196 171 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

1. Gemensamma lednings- och strilförband

a) Genom omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen beräknas antalet anställda kunna minska (—1550000 kr.).

b) Pensionsåldershöjningen för viss militär personal innebär ökade kost- nader (+400 000 kr.).

2. Basförband

a) Genom pensionsåldershöjningen för viss militär personal stiger per- sonalkostnaderna (+900000 kr.).

b) Minskad basorganisation medför att antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga sjunker (— 1 487000 kr.).

3. Gemensamma produktionsresurser

a) På grund av pensionsåldershöjningen för viss militär personal stiger personalkostnaderna (+900000 kr.).

b) Kostnaderna för flygvapenmuseet skall budgeteras på anslaget statens för- svarshistoriska museert—3 1 7 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar

1. Gemensamma Iednings- och strilförband

a) Fyra rörliga strilplutoner PS-44/R sätts upp (+3 634000 kr.).

b) Kostnaderna för utveckling av datamaskinstött informationssystem för sektorchefs ledning av underställda förband i krig ökar (+1380000 kr.).

c) Uttaget av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga ökar bl. a. beroende på tillkomsten av fackövningar (+l 750000 kr.).

Prop. 1976/77:74 192

2. Jaktförband Flygtidsuttaget för flygplan J 35 A minskar (— 10 920 000 kr.) medan ut- taget ökar för flygplan] 35 D (+960 000 kr.) och flygplan J 35 F (+9 400 000 kr.).

3. Luftvärnsrobotförband

Två luftvärnsrobotdivisioner avvecklas och personalen förs över till andra förbandstyperinom flygvapnct(—4 191 000 kr.).

4. Attackförband

a) Ombeväpning till flygplan AJ 37 fortsätter varför flygtidsuttaget på flygplan A 32 A minskar1—2550000 kr.)_

b) På grund av vingbalksbrott på flygplan A J 37 under budgetåret 1975/76 är ombeväpningen försenad (— 5 450000 kr.).

c) Flygtidsuttaget ökar på flygplan SK 50 (+29000 kr.) och flygplan SK 60 (+165 000 kr.) och minskar på flygplan SK 61 (— 14000 kr.).

d) Kostnaderna för datamaskinstött informationssystem för taktisk led- ning av E1 verksamhet i krig minskar (—7l4000 kr.).

5. Spaningsförband

a) Ombeväpning till flygplan S 37 medför ökat flygtidsuttag på flygplan S 37 (+3 815 000 kr.) och minskat uttag på flygplan A 32 A (— 850000 kr.). S 32 C (— 345 000 kr.) och S 35 E (—2650000 kr.).

b) Flygtidsuttaget minskar på flygplan SK 50 (— 43000 kr.).

6. Flygtransportförband

a) Ökat flygtidsuttag ökar kostnaderna för flygplan Tp 84 (+1 575000 kr.)och helikopter Hkp 4 ( +770 000 kr.).

b) Övergång till bruttoredovisning ökar de redovisade kostnaderna under primäruppdraget (+4 113000 kr.),

7. Basförband Tillkomsten av fackövningar ökar tjänstgöringsuttaget för värnpliktiga (+1632000 kr.).

8. Gemensamma produktionsresurser

a) Beslutet om personalminskningar medför kostnadsbesparingar (— 3 200 000 kr.),

b) En meteorologtjänst bör inrättas vid F 21 (+80 000 kr.).

c) Kostnader för behovsundersökning och analys av datamaskinstöd ökar (+125 000 kr.).

(1) Uttaget av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga ökar (+79000 kr.).

e) Övergång till bruttoredovisning ökar de redovisade kostnaderna under primäruppdraget (+1 330000 kr.).

1) Flygtidsuttaget för flygutbildning ökar på flygplan SK 61 (+517 000 kr.) och minskar på flygplan SK 50 (—100 000 kr.).

g) En tjänst för kompaniadjutant bör inrättas vid väderskolan i Kalmar.

Prop. 1976/77:74 193

l-i'it'er/t'uguntlcn

I avsnittet om ramberäkningar för budgetåret 1977/78 har jag anfört att en sammanvägd bedömning av bl.a. överplanering och reserv för löne- kostnader samt materielunderhåll bör göras. I samma avsnitt harjag vidare anmält att jag inte kan godta den av överbefälhavaren anbefallda över- planeringen på 8,9 milj. kr.

Jag kan i övrigt i huvudsak godta flygvapcnchefens förslag till inriktning av verksamheten och hans beräkningar av medelsbehovcn under primär- uppdragen. Jag kan dock inte tillstyrka den typ av rcpetitionstrthildning som chefen för flygvapnet begärt i form av så kallade fackövningar.

Enligt riksdagens beslut (prop. l973:27. TU l973:12. rskr l973:l60 och prop. 1975:8l. TU 1975zl6. rskr 19753197) skall flygtrafikledningstjänsten i fred inom försvarsmakten med början den 1 juli 1976 föras över till luft- f'artsverket. Jag har vid mina beräkningar av personal förutsatt att den be- rörda personlen skall vara överförd till luftfartsverket under budgetåret 1977/78.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att sektorledningen och strilbataljonen vid F 12 förs övertill F 17budgetåret 1977/78.1avvaktan på det utredningsar- bete som pågår beträffande sektorindelningcn ärjag inte beredd att för närva- rande ta ställning till detta.

Robot 68 Bloodhound skall i enlighet med tidigare beslut avvecklas. Av bl. a. operativa skäl bör dock i avvaktan på tillförsel av spaningsradar P5 860 den del av organisationen som betjänar bel_vsningsradarkomponenten m. m. i robotbataljonen t.v. finnas kvar.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till I-'I_1gropen/Fit'httnt/f Ler/ning rrc/tIliir/runtlsr'crksotn/tct för btrd- getåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av | 462 000000 kr.

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1975/76 Utgift 1 291 492 031[ 1976/77 Anslag 1 252 000 000 1977/ 78 Förslag ] 364 000000

] Varav 202 700000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden. dels anskaffning av materiel för krigsorganisatio- nens behov samt viss materiel för fredsbruk.

Prop. 1976/77:74 194

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden. medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 2 188 991 527 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyn- digande om 1 510 milj. kr. och anvisat ett anslag av 1 252 000000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (2188 991527 + 1510000000 — 1252 000000) 2446 991 527 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel

Primäruppdrag m.m. 1976/77 1977/78 Chefen för Föredra- flygvapnet ganden Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet.

Flygvapenförband: Centralt

vidtaget materielunderhåll

m.m. utom av viss sjuk- vårdsmateriel. för del- programmet

För flera delprogram

gemensamma lednings- och strilförband 3 000 3 000 3 000 Jaktförband 200 100 100 Luftvärnsrobotförband Attackförband 3 900 2 800 3 400 Spaningsförband 700 40 100 700 700 41 000 40 900 Flygtransportförband 1 500 1 200 1 300 Basförband 1 000 1 000 1 100 Gemensamma produk-

tionsresurser 32 100 32 200 31 300 Flygvapenförband:

Centralt vidtagen ma— terielanskaffning m.m. utom av viss sjukvårds- materiel. för delpro-

grammet För flera delprogram

gemensamma lednings- och strilförband 146000 225 100 213400 Jaktförband 889 800 1 665 700 605 700 Luftvärnsrobotförband 100 100 100 Attackförband 161 400 210 700 136 200 Spaningsförband 63 000 1 381 900 41 500 224 600 3556 200 1 395400 Flygtransportförband 18 700 9 300 18 700 Basförband 100 700 139 900 151 300 Gemensamma produk- tionsresurser 432 1001 1 103 9002 45400

Prop. 1976/77:74 195

Primäruppdrag m m. 1976/77 . 1977/78 Chefen för Föredra- 11ygvapner ganden Bern. Bet. Bem. Bet Bern. Ber.

Flygvapenförband: Cen- tralt vidtagen mate- rielanskaffning m. m. av viss sjukvårds— materiel för delpro- grammet Basförband 2 300 | 2 300 2 300 Gemensamma produk- , 2 800 2800 tionsresurser 500 500 500 Kostnader ] 857 000 1 424 800 3 441) 000 I 439 100 3 600 000 Reducerin på grund

av överplganering — 347 000 - 172 800 — - 241 100 — Medelsbehov — 1 252000 — 1 198000 Bemyndigandebehov ! 510 000 — 3 440 000 — 3 600 000

[1 beloppet ingår 431 milj. kr i prisreglcringsbcmyndiganden. ? 1 beloppet ingår 1021 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Budgetåret 1975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad materielanskaffning för flygvapenförband i ston har kunnat genomföras.

Priserna på materiel till flygvapenförband har under budgetåret fortsatt att öka kraftigt. Prishöjningen har varit högre än den kompensation som erhållits enligt nettoprisindex.

För gemensamma lednings- och stridsledningsförband har större beställ- ningar avsett materief till bl.a. luftförsvarscentraler. radargruppcentraler. radaranläggningar. försvarets olika kommunikationsnät och markbunden materiel för navigering och landning.

Beställningsverksamheten för delprogrammet jaktförband har främst rört anskaffningen av första delserien av flygplan JA 37. '

För attackförband har fonsatta beställningar skett till flygplan AJ 37 för bl. a. beväpning. målinmätning. grundflygplan. flygplanmotor RM 8. el— och teleutrustning. motmedel. underhållsutrustning. utbytesenheter och reserv- delar. Leveranserna av flygplan 37 har fortgått planenligt.

Beställningarna för spaningsförbanden har främst avsett materiel till spa- ningsversionen av flygplan 37. Leveranserna av flygplan SH 37 har påbörjats.

Till flygvapnets basförband har bl.a. levererats specialfordon. flygsäker- hetsmateriel och miljövårdsmatcrief.

I 439 100

— 75 100 1 364 000

Prop. 1976/77:74 196

Budgetåret 1976/77

Bemyndigandeplanen har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär bl. a. att vissa kompletteringsbeställningar görs för flygplan AJ 37 och S 37 och att viss materiel för en andra dclserie av JA 37 beställes.

Leveranserna av flygplan AJ 37 och SH 37 fortsätter och leverans av flyg- plan SF 37 påbörjas.

Budgetåret 1977/78 C Ile/'en för .flvgt'apttet

Anslaget bör föras upp med 1 198 milj. kr. och ett beställningsbemyn- digande om 3440 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för g e m e n s a mma 1 e d nin g s - 0 c h st ri l fö r b a n d avser fortsatt anskaffning. installation och underhåll av utrustning för radarspaning. sambands- och ledningscentraler.

Inom delprogrammet j a k t fö r b a n d utförs nödvändiga underhållsåt- gärder för flygplan J 35. Slutlig beställning av den andra delserien av flygplan JA 37 avses också göras under budgetåret. Denna beställning planeras om- fatta grundflygplan och ingående utrustning som radar. motor. presenta- tionsutrustning. styrautomat och kommunikationsutrustning samt ammu- nition. flygträningsanläggning. underhållsutrustning och reservdelar.

Beställningsbemyndigandena för atta c k fö r b a n d avses för komplet- terande anskaffning till flygplan AJ 37 och för vissa modifieringar av flyg- planet på grund av inträffade vingbalksbrott.

lnom delprogrammet 5 p a n i n g s fö r b a n (] planeras endast verksam- het av mindre omfattning. främst underhåll av befintlig materiel.

lnom fl y g t ra n sp o rt fö r ban d planeras endast verksamhet av mindre omfattning. främst underhåll av befintlig materiel.

lnom delprogrammet b a s fö r b a n (] planeras fortsatt installation av markradio för flygtrafikledning. fortsatt anskaffning av flygsäkerhetsmate- riel. beredskapsaggregat. fordon och materiel för fältarbete. ersättning av räddnings- och haveribilar samt anskaffning av vissa markvapen.

Under gemensamma produktionsresurser tas bl.a. upp vissa kompletterande beställningar till flygplan SK 60 och kostnader för normalieverksamhet. Större delen av verksamheten inom delproduktions- området Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. bedrivs inom detta del- program.

Av begärda bemyndiganden avses 1021 milj. kr. för p ris reg 1 c ri rt g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret

Prop. 1976/77:74 197

1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 615 milj. kr. b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 304 milj. kr. c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 med 102 milj. kr.

F öredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande-och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Av beställningsbemyndigandct avses ca 1 650 milj. kr. för att anskaffa delserie 2 av flygplan JA 37. Jag har också beräknat medel för att genomföra erforderlig typservice på de olika versionerna av flygplan 37.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 4 682 991 527 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle- ringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 4 260 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 3 600 000 000 kr.

2. till Flvgvapen/örband: Materielanskaffning för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1 364 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 198

D3. Flygvapenförband: lståndsättning av befästningar och kaserner

1975/76 Utgift 29 700 000 1976/77 Anslag 28 600 000 1977/78 Förslag 32 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar. flygfält och byggnader för flygvapnet. Anslaget skall tillgodoföras inkomst- sidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1975/76 1976/77 1977/78

Chefen för Föredra- flygvapnet ganden

Befästningars d e l fo n d Flygvapenförband: lståndsättning av flygfält för delprogrammet Basförband 1 500 2 000 2 000 2 000 Flygvapenförband: lståndsättning av befästningar m.m. för del-

programmet Gemensamma pro- duktionsresurser 1 500 1 500 1 500 1 500

Kasernbyggnaders delfond Flygvapenförband: lståndsättning

av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 23 700 25 100 28 500 28 500

Kostnader _ medelsbehov 26 700] 28 6002 32 000 32 000

' Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 3 milj. kr. 2 Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 6.5 milj. kr.

Prop. l976/ 77:74 199

Budgetåret 1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 anmäler fortf/ikations/örva/t- ningen att verksamheten har kunnat genomföras enligt planerna med det undantaget att den planerade ombyggnaden av en hangar vid F 14 i Halmstad inte har genomförts. Anledningen härtill är att ombyggnaden främst avsåg att i anslutning till brandövningsplatserna åstadkomma utbildningsfokaler för brandförsvars- och räddningstjänst. Enligt en tidigare bedömning kunde brandövningsplatser anläggas i närheten av hangaren. Numera bedöms detta inte vara möjligt med hänsyn till den nedsmutsning och den nedsatta sikt över landningsbanan som uppstår vid brandövningarna. Behovet av utbildningsfokaler för brandförsvars- och räddningstjänst planeras i stället bli tillgodosett genom ombyggnad av en annan byggnad som är belägen intill det område dit brandövningsplatserna kan lokaliseras. Renovering av fem kaserner vid F 7 i Såtenäs. en kasern vid F 17 i Ronneby och två kaserner vid F6 Karlsborg har avslutats. Renovering av fem kaserner vid F 16 i Uppsala har påbörjats. Ombyggnad av en flygverkstad vid F 7 och en flyg- verkstad vid F 15 i Söderhamn har avslutats. Ombyggnad av en verkstads- . byggnad i Ursvik till lokaler för mellersta teleservicebasen har påbörjats.

Budgetåret 1976/77

Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd. För detta krävs dock en ökad tillgång på medel p.g.a. av vissa eftersläpningar i be- talningsutfall från budgetåret 1975/76. Genom beslut den 2 december 1976 medgav regeringen att anslaget får överskridas med 6.5 milj. kr. mot att motsvarande belopp låses på anslaget Flygvapenförband: Materielanskaff- ning.

Pågående renovering av två kaserner vid F 16 i Uppsala beräknas bli av- slutad liksom pågående ombyggnad av en verkstadsbyggnad i Ursvik för mellersta teleservicebasen. Renovering av fyra kaserner vid F 17 i Ronneby och ombyggnad av en flygverkstad vid F 16 påbörjas.

Budgetåret 1977/78

C hefen för flygvapnet

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Prop. 1976/77:74 200

Objekt Medelsförbruk- ning (1 OOO-tal kr.) Befästningars delfond Basförband 1. lståndsättning av flygfält 2000 Gemensamma produktionsresurser 2. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m.m. ] 500 3 500 Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser 1. Kasemrenoveringar 8 000 2. F7. Ombyggnad av en hangar till förråd (totalkostnad 8 150000 kr.) 4 500 3. F 16. Ombyggnad av en flygverkstad (totalkostnad 5.5 milj. kr.) 2 700 4. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader. utbildningsanordningar m. m. 8 300 5. Vissa tekniska försörjningsanordningar m.m. 5000 28 500 Totalt 32 000

Befästningars delfond

1 och 2. För iståndsättning av flygfält och för mindre iståndsättnings- arbeten på befästningar m. m. behövs 2 milj. kr. och 1.5 milj. kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

l. F.n. pågår renovering av tre kaserner vid F 16 i Uppsala. Under in- nevarande budgetår avses renovering av fyra kaserner vid F 17 i Ronneby påbörjas. För fonsatta renoveringsarbeten vid angivna förband beräknas ett medelsbehov av 8 milj. kr. för nästa budgetår.

2. Vid F 7 i Såtenäs behöver en hangar (byggnad nr 81) byggas om till förråd. Förrådsverksamheten är f. n. utspridd på sex olika byggnader. Efter ombyggnaden kan hela denna verksamhet överföras till en och samma bygg- nad vilket medför en väsentlig rationalisering och förenkling av förråds- hanteringen. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnads— program för ombyggnaden. Regeringen uppdrog den 26 maj 1976 åt for- tifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid be- räknats till 8150000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

3. Behovet av att bygga om en flygverkstad (byggnad nr 111) vid F 16 i Uppsala har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s.

Prop. 1976/77:74 201

140). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 år fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en koStnadsram av 4.9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 5.5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

4. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader. utbildningsanordning- ar m. m. beräknas ett medelsbehov av 8.3 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att genomföra vissa planerade mindre iståndsättnings- och om- byggnadsarbeten samt för att kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade krav som kan komma att föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kostnaderna för dessa objekt be- räknas var för sig till högst 800000 kr.

5. För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medels- behov av 5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning. iståndsätta vägar och planer samt för att byta ut eller komplettera vatten- lednings- och avloppsnät.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till F lt'gvapett/örhantl: lståndsättning av be/ästningar och kaserner för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 32 000000 kr.

D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1975/76 Utgift 533 000 000' 1976/77 Anslag 473 305 000 1977/78 Förslag 571 182 000

l Varav 83 000000 kr. i prisregleringsmedel

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för flygvapnet.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden. medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 1 307 834 370 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyn- digande om 525 milj. kr. och anvisat ett anslag av 473 305000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (1 307 834 370 + 525 000000 — 473 305 000) 1 359 529 370 kr.

14 Riksdagen l977. ] saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 202

Beslä/lningsbpmyndiga/1den och hela/ningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1976/77 1977/78 Chefen för Föredra- f1ygvapnet ganden Bern. Bet. Bem. Bet. Bern.

Flygvapenförband: Ut- vecklingsarbete för delprogrammet För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 15 100 15 400 16500 Jaktförband 154 500 424 100 424 100 Attackförband 93 700 946 900 357 700 Spaningsförband 12 000 627 000 8 600 13 500 1 320000 Basförband 1 000 1 000 1 100 Gemensamma produktions-

resurser 248 700] 729 0002 131 600 Kostnader 525 000 627 000 2 125 000 944 500 1 320 000 Reducering på grund

av överplanering — —153 695 — —62 000 — Til/kommer.” Studier av attack—

nygsystem m.m. — — — — 30000 Medelsbehov — 473 305 - 882 500 — Berny ndigandebehov 525 000 - 2 125 000 — I 350 000

' 1 beloppet ingår 111 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 3 1 beloppet ingår 572 milj. kr. i prisreglcringsbemyndigandcn.

Budgetåret 1975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret l975/ 76 att planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för f1ygvapenförband i stort har kunnat genomföras. Verksamheten inom gemensamma lednings- och strilförband har huvudsakligen varit inriktad på fortsatt typarbete på radaranläggning PS 860. För jaktförband bestod verksamheten till största delen av typarbete för flygplan JA 37. Beställning har gjorts av fortsatt utveckling av bl. a. grundflygplan. målinmätningsutrustning. flygplansmo- tor RM 8, el- och teleutrustning, beväpning. motmedel och underhålls- utrustning. .

Verksamheten för attackförband avser till största delen fortsatt typför- bättringsarbete för flygplan AJ 37. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts för att klarlägga orsakerna till de inträffade totalhaverierna med flygplanet. Huvudorsaken. som utgjordes av utmattning hos vingens hu- vudbalk. har vidare inneburit att ett omfattande utvecklingsarbete har på- börjats för att kunna bibringa f1ygplanet erforderliga hållfasthetsegenskaper.

Bet.

603 000

603 000

—61818

30000 571 182

Prop. 1976/77:74 203

Fortsatt arbete beträffande ersättning för flygplan AJ 37 och SK 60 har be- ställts och utförts.

Budgetåret 1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret l976/ 77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär bl. a. att utvecklingsarbetet på flygplan JA 37 och studierna rörande ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 fortsätter.

Budgetåret 1977/78 Che/'en för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 8825 milj. kr. och ett beställningsbemyn- digande om 2125 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för g e m e n s 3 m m a le d nin g 5 - 0 c h st ri l fö r b a n d avses bl.a. för försöksverksamhet för att förbättra befintlig materiel och utvecklingsarbete avseende trådnätförbindelser och markbundna navigerings- och landningsutrustningar.

lnom delprogrammet ja k t fö rb a n d fortsätter utvecklingen av flyg- plan JA 37 och robotar till flygplanet.

lnom delprogrammet a t ta c k fö r b a n d avses vissa kompletteringar genomföras av grundflygplan, motor, elektronik- och underhållsutrustning för flygplan AJ 37. Beställning av vidareutveckling av flygplan JA 37 till ett medeltungt attackflygplan. A 20. är planerad. liksom utveckling av det lätta attack- och skolflygplanet B3LA.

För 5 p a nin g 5 fö r b a n d e n kommer beställningsbemyndigandet att utnyttjas för att komplettera beställningar för typutvecklingen av flygplan S 37.

Beställningsbemyndigandet för g e m e n s a m m & p r o (1 U k t io n s - resurser är främst avsett för att anskaffa kompletterande utrustning för försöksplatser och för drift och underhåll av dessa. Inom delprogrammet beställs också vissa studier och utredningar av gemensam karaktär för flera delprogram.

Av begärda bemyndiganden avses 572 milj. kr. för prisreg ! e ri n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar'under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 447 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 83 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret l975/ 76 med 42 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 204

Försvarets materielverk

Materielverket påpekar att studiearbetet avseende ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 ursprungligen var inriktat på att typutveckling av ett nytt lätt attackflygplan. B 3LA. skulle kunna påbörjas den 1 juli 1977. De resurser som ställts till materielverkets förfogande medger emellertid inte att underlag kan föreligga för att kunna beställa hela typarbetet vid denna tidpunkt. Det bedöms i stället lämpligt att beställa materiel och utveck- lingsarbete endast för en första etapp, t. o. m. år 1978. Kostnaderna härför uppskattas till 420 milj. kr. Beställningen av modifiering av flygplan JA 37 till attackversionen A20 föreslås av materielverket täcka tiden fram till seriebeställning budgetåret 1982/83. Kostnaderna härför beräknas till 338 milj. kr.

Materielverket påpekar också att beställningsläget vid den svenska flyg- industrin är sådant att om inte typarbete på ett nytt flygplan kan påbörjas i mitten av år 1977 måste utvecklingsresurserna omedelbart börja avvecklas.

F öredraganden

Typutvecklingen av flygplan JA 37 bör planenligt fortsätta med inriktning på att serieleverans skall börja under budgetåret 1978/ 79.

Jag har under avsnittet Det militära försvarets fortsatta utveckling re- dovisat min syn på utvecklingen av robotar för de olika delarna av luft- försvaret. I enlighet härmed beräknar jag att fortsatt utveckling av robotar för flygplan JA 37 skall få beställas till ett belopp av ca 250 milj. kr.

Under samma avsnitt harjag också redovisat min syn på utveckling av näs- ta generation attackflygplan. För att bibehålla handlingsfriheten. intill dess det kompletterande underlag som behövs för ett slutligt beslut föreligger. bör den nuvarande studieverksamheten fonsätta med sådan inriktning att statsmak- terna inte binds för ett beslut i viss riktning. Jag beräknar att fortsatta studier på dessa grunder skall få beställas till ett belopp av högst 30 milj. kr. Somjag tidiga- re har angivit kom mer dessa medel att anvisas som ett tillfälligt tillskott till den för det militära försvaret föreslagna ramen.

Min beräkning av det totala bemyndigande-och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 2 138 347370 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle- ringsmedel för budgetåren l976/ 77 och 1977/ 78. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1978 blir ca 1 970 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigan- de som riksdagen kan komma att lämna.

Prop. l976/ 77:74 ' 205

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för flyg- vapenförband får beställas inom en kostnadsram av 1 350 000 000 kr.. 2. till Ffvgvapen/örband: Forskning och utveckling för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 571 182 000 kr.

Prop. 1976/77:74 206

F Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets hundskola

Försvarets hundskola har till uppgift att mot ersättning tillhandahålla dresserade hundar och att meddela utbildning i hundtjänst. [ den mån det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersätts får skolan meddela ve- terinärvård och tillhandahålla andra tjänster som är förenliga med verk- samheten.

Hundskolan leds av en styrelse. Chef för skolan är en direktör. Skolan är organiserad på fyra enheter, ekonomi-. produktions-, veterinär- och ser- viceenheterna.

Produktionen av tjänstehundar skall täcka försvarsmaktens, polisväsen- dets, tullverkets m. fl. statliga och kommunala myndigheters samt Synska- dades riksförbunds behov. Skolan skall i mån av resurser även tillgodose den privata marknaden. Utbildning i hundtjänst sker genom kursverksamhet för personal från försvarsmakten, tullverket. frivilliga försvarsorganisationer, Synskadades riksförbund m. fl. Djursjukvården tillgodoser myndigheters och enskildas behov.

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets hundskola budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och för- bandsverksamhet.

Programplan för perioden l977/78—198l/82

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets hundskola bl.a. följande.

Under en uppbyggnadsperiod med ekonomiska, personella och materiella igångsättningsproblem har skolan inte lyckats och kommer under de när- maste åren inte att lyckas att skapa balans mellan kostnader och intäkter. Skolan hemställer därför om ett ökat bidrag under hela programplanepe- rioden bl.a. med hänsyn till den snabba kostnadsutvecklingen. Skolan har vidare anhållit om bidrag för att täcka hittillsvarande förluster för att inte behöva tillgripa ytterligare prishöjningar på hundar.

Skolan har som mål att producera hundar med hög kvalitet men kan idag inte producera det antal hundar som främst polisväsendet och Synska- dades riksförbund behöver. Den vid skolan pågående forskningen på avelsom- rådet för att öka hundarnas kvalitet beräknas ge visst resultat redan under bud- getåret 1976/77. För att ytterligare öka effekten av och påskynda avelsarbetet har kontakter knutits bl. a. med styrelsen förjordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt samt Stockholms universitet. Det bedöms dock ta minst tre år innan avelsarbetet ger det resultat skolan eftersträvar.

Prop. 1976/77:74 207

Ett gynnsamt utfall av avelsarbetet minskar direkt antalet kasserade hun- dar. För att nå lönsamhet i verksamheten måste avelsarbetet intensifieras under perioden så att antalet kassationer kan minska.

Skolan föreslår att hundstallarna byggs om under programplaneperioden föratt skapa miljövänligare och mer hygieniska arbetsplatser. Vidare föreslås en renovering av befintlig matsal och en ombyggnad av elcvförläggningarna.

Den bedömda utvecklingen av driftbidraget framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; 1000-tal kr.).

1976/77] 1977/78 1978/79 l979/80 l980/81 1981/82 Summa 1977/82

3 137 3 509 4 045 4573 5393 6 098 23 618

' Prisläge februari 1975

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av fjärde huvudtitelns bi- drag framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; 1 OOO-tal kr.). Nivå A och B är identiska för delprogrammet under programplaneperio- den.

1976/77l 1977/78 1978/79 l979/80 l980/81 1981/82 Summa 1977/82 1 637 1 750 1 750 1 750 1 750 1 750 8 750

' Prisläge februari 1975

Den beräknade årsomslutningen under delprogrammet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976: 1000-tal kr.).

1976/77I 1977/78 1978/79 l979/80 1980/81 1981/82 Summa 1977/82

9064 9789 10574 11420 12333 13318 57 434

' Prisläge februari 1975

F 14. Försvarets hundskola

1975/76 Utgift ] 860 045 1976/77 Anslag ] 637 000 1977/ 78 Förslag 2 500 000

Prop. 1976/77:74 208

Medelsbehov (I (!()O-Ial kr.)

Primäruppdrag m.m. 1975/76 1976/77 1977/78

Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- hundskola ganden

Försvarets hundskola: Allmän ledning och förbandsverksamhet 8 594 8 730 9 064 9 789 8 290

Tillkommer: Ingående balans den 1 juli resp. år (ut- nyttjat] rörlig kredit) +666 +666 +90 +90 +90 9 260 9 396 9 154 9 879 8 380 Avgår: Intäkter —5 737 -5 873 —5 927 —6 280 —4 290 Bidrag från andra huvudtitlar —1 000 —1000 —1 500 -1 670 —l soo Utgående balans den

30 juni resp. år

(utnyttjad rörlig

kredit) — 1 423 —90 —90 —90 — 90

Likviditetsförändring —576 — - — Medgiven prisreglering — —757 — — _ Medelsbehov ] 100 1 100 1 637 1 839 2 5th Personal Personalkategori Antal 1975/76 1976/77 Beräknad ändring 1977/ 78 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- hundskola ganden C ivi/mililär personal Veterinärer 4 4 4 ol'. of. Civil personal Flandläggande personal 3 3 3 01". of. Ovrig personal ' 80 80 80 of. of. 87 87 87 of. of.

Budgetåret 1975/76

Försvarets hundskola anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras.

Verksamheten vid skolan skall vara självbärande. Detta mål har dock inte uppnåtts efter skolans omorganisation år 1971 . För att täcka underskottet

Prop. 1976/77:74 . 209

för budgetåret har skolan fått 2 100000 kr. i bidrag och 757000 kr. i pris- regleringsmedel.

Totalt har skolan under budgetåret levererat 212 hundar, vilket är en minskning med Sju hundar jämfört med föregående budgetår.

Målet att leverera 45 hundartill rikspolisstyrelsen och 25 hundartill Synska- dades riksförbund har inte uppnåtts på grund av brist på hundar som uppfyller de av dessa avnämare uppställda kraven. Skolan har ur egen avel testat ca 400 hundar och därav har ca 50 procent kasserats på grund av mental- och medi- cinsk status.

Det har därför varit nödvändigt att köpa dressyrmogna hundar. Skolan har erbjudits att köpa 171 hundar men av dessa har endast 50 köpts.

I skolans kursverksamhet har flera kurser utgått och nya har tillkommit på grund av att elevantalet inte alltid har följt avnämarnas beställningar.

Verksamheten vid djursjukhuset visar en genomgående ökande tendens för privata djur.

Ombyggnad av gamla isoleringsbyggnader för karantänsuppstallningar och obduktioner m.m. har slutförts.

Budgetåret 1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/761273) och regleringsbrev avseende justitie-. försvars- och socialdepartementens verksamhetsområden bedöms kunna full- följas. Inträffade kostnadsökningar torde dock medföra att intäkterna även under detta budgetår kommer att understiga kostnaderna.

Budgetåret 1977/78

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför./ör- svarets htmdskola följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksam- heten under budgetåret 1977/78.

Intäkter tillförs skolan främst från produktionen av tjänstehundar samt från kursverksamhet och djursjukvård. Intäkterna från djursjukvården beror på besöksfrekvens och prissättning för lämnade tjänster. Prissättningen måste i huvudsak följa den norm som tillämpas på övriga djursjukhus i vån land. Intäkterna av djursjukvården kan därför enligt skolans uppfattning i hög grad sägas vara styrda av faktorer som inte går att påverka. Detsamma gäller i stort också för kursverksamheten. Vid försäljning av dresserade hun- dar föreligger möjligheter till en friare prissättning. Teoretiskt skulle därför underskott kunna täckas genom högre priser på hundarna. Skolan anser dock att priserna redan nu är alltför höga.

Skolan begär därför ett statligt bidrag på 3 509000 kr. för budgetåret 1977/ 78.

Skolan föreslår vidare att dess rörliga kredit höjs från högst 1,5 milj. kr. till högst 2 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 210 Fil/wlrdguntlcn

I prop. 197411 (bil. 6 s. 177) anmälde min företrädare att det är ni.")dvändigt att stabilisera hundskolans ekonomi. Riksdagen (FöU 1974: 19, rskr 19741190) godkände sedermera att ett driftbidrag skulle utgå till skolan. Detta har även bekräftats av 1975 och 1976 års riksdagar. Bidraget har haft stor be- tydelse för driften av skolans verksamhet.

För att få ett förbättrat beslutsunderlag vad gäller skolans ekonomi och inriktning har en arbetsgrupp med representanter för försvars-,justitie-. so- cial- och dåvarande finansdepartementet sett över verksamheten vid för- svarets hundskola. Arbetsgruppen har. som jag tidigare nämnt i avsnittet om det militära försvarets fortsatta inriktning. avlämnat en rapport över sitt arbete. Rapporten har remissbehandlats och bereds f. n. Jag avser att senare i vår föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag avseende bl. a. in- riktning och organisation av skolans verksamhet.

För budgetåret 1977/78 räknarjag med att arméns inköp av minhundar från skolan upphör. Detta innebär attjag har räknat med mindre kostnader och in- täkter för verksamheten än skolan. För att kompensera de minskade intäkterna måste skolan få ett något ökat driftbidrag för budgetåret 1977/78. Verksamhe- ten måste dock inriktas på att så snart som möjligt bli självbärande.

Efter sam råd med cheferna förjustitie- och socialdepanementen förordarjag att till försvarets hundskola utgår ett driftbidrag om 4 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. betalas med medel som anvisas under fjärde huvudtiteln och 1 050 000 kr. resp. 450 000 kr. med medel som anvisas underandra resp. femte huvudtiteln. De belopp som preliminärt har beräknats under andra och femte huvudtitlarna i driftbidrag till försvarets hundskola i prop. 1976/77:100tbil. 5 och 8) för bud- getåret 1977/ 78 kvarstår således oförändrade.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer titt regeringen föreslår riksdagen

att till Fil/"svaren hundskola för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett för- slagsanslag av 2500 000 kr.

Frivilliga försvarsorganisationer m. ut.

De frivilliga försvarsorganisationerna har till uppgift att i samråd med berörda myndigheter bedriva upplysnings- och rekryteringsverksamhet, medverka vid utbildning av frivillig personal som leds av myndighet. leda sådan utbildning av frivillig personal som inte anordnas av myndighet samt teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering av personal som står till förfogande för tillfällig tjänstgöring inom totalförsvaret (B-per- sonal).

Verksamheten under delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m. m. budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena All-

Prop. 1976/77:74 211

män ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anv ställd personal m. ti. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsorgani-

sationer m. m.

Programplan för perioden 1977/78—1981/82

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

Av tidigare programplaner framgår att vakanserna inom försvarsmakten i fråga om A- och B-personal så långt möjligt bör täckas. En god utbild- ningsvolym för dessa personalkategorier redovisas för budgetåret l975/ 76. Svårigheter har uppstått att repetitionsutbilda personal som ingår i krigsförband som en följd av den ändrade repetitionsövningsrytmen. Sär- skild uppmärksamhet ägnas därför åt att repetitionsutbilda personalen bl. a. genom att ordna särskild repetitionsutbildning i form av kurser och liknande.

Utbildning m. m. sker huvudsakligen enligt de grundlinjer som har fö- reslagits av 1966 års värnpliktskommitté. Organisationernas bidrag bör i stort behållas på nuvarande nivå.

Överbefälhavarens anslagsframställning för anslaget Frivilliga försvars- organisationer m. m. har utarbetats i nivå A. Den av överbefälhavaren be- räknade utvecklingen av anslaget i nivå A och B framgår av följande sam- manställning (prisläge februari l976; 1000-tal kr.).

1976/77l l977/78 l978/79 l979/80 l980/8l l98l/82 Summa

l977/ 82 Nivå A 2; 980 33 400 33 400 33 400 33400 33 400 167 000 Nivå B ' 33 400 33100 33100 33100 33 l00 165 800

1 Prisläge februari l975

F 19. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1975/76 Utgift 24 462 663 1976/77 Anslag 25 980 000 1977/78 Förslag 33 200 000

Prop. 1976/77:74 212 Kostnader och medelsbehov (I ()()O-tal kr.).

Primäruppdrag m.m. 1975/76 1976/77 1977/78

Planerat Utfall Planerat Överbefäl- Föredra- havaren ganden

Frivilliga försvarsorga-

nisationer m.m.: Allmän ledning och för-

bandsverksamhet 4 739 12508 7 448 12 014 11 814 Utbildning till och av

fast anställd perso- nal m. 11. 18347 11955 18532 21386 21386

Kostnader = medelsbehov 23 140 24 463 25 980 33 400 33 200

Budgetåret 1975/76

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras. Utbildningen av A- och B—personal har haft tillfredsställande omfattning.

Budgetåret 1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/"76:1001FöU 1975/76:32. rskr 1975/762273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår är i stort oförändrad jämfört med föregående budgetår och bedöms kunna fullföljas. Särskild uppmärksamhet ägnas dock åt att repetitionsutbilda per- sonalen. bl. a. genom att anordna kurser m.m.

Budgetåret 1977/78 Överbc/älhavaren

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1976/77 motiverar överbe— fälhavaren på följande sätt.

A. Pris och löneomräkning Pris— och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 2 720 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

]. Frivilliga radioorganisationen behöver ytterligare 400000 kr. för att kunna öka utbildningen i sambandstjänst för hemvärnet. Svenska röda kor- set behöver ytterligare 300000 kr. för att kunna öka utbildningen i sjuk- vårdstjänst för hemvärnet.

Prop. 1976/77:74 213

C. Förmånsförbättringar För nya förmåner åt frivilligpersonal m. fl. behövs ytterligare 4 milj. kr. enligt förslag av utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. 11. (UFV).

Föl't'draganrlvh

Jag godtari huvudsak vad överbefälhavaren har anfört om verksamhetens inriktning. ] enlighet med vad jag har anfört i prop. 1976/77:49 om nya förmåner åt frivilligpersonal m.fl. bör anslaget ökas med 4 milj. kr. Vid beräkningen av medelsbehovet harjag. också tagit hänsyn till en ökad ut- bildningsvolym för hemvärnets sambands- och sjukvårdstjänst.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Frivilliga först'ur'snrjuunimIium'r m. m. för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett förslagsanslag av 33 200000 kr.

Viss gemensam verksamhet

Verksamheten under delprogrammet Viss gemensam verksamhet bud- geteras på fem primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och centralt vidtagen materielanskaffning m.m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Viss gemensam verksam- het.

Programplan för perioden 1977/78—1981/82

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavare:1 bl. a. följande.

lnom programelementet Vissa besök m. m. har enbart kostnader för ut- ländska besök vid försvarsmakten som med någorlunda säkerhet kan beräknas tagits med i planeringen. Dit hör honnörsbesök. örlogsbesök. flygbesök. besök av skolor motsvarande försvarshögskolan och besök i samband med s. k. växeltjänstgöring.

Enligt anvisningar från chefen för handelsdepartementet skall fr.o.m. budgetåret 1977/78 statens järnvägar vara programmyndighet med sam- rådsskyldighet gentemot överbefälhavaren för det i det ekonomiska försvaret ingående delprogrammet järnvägstransporter. Det har till följd att statens järnvägar övertar överbefälhavarens tidigare programansvar för programe- lementet beredskapsåtgärder vid statens järnvägar och vissa enskilda järn- vägar.

lnom programelementet Beredskapsåtgärdervid försvarets datacentral skall

Prop. 1976/77:74 214

planläggning av datamaskindriften underberedskapstillstånd och krig utföras.

lnom programelementet Publikationerm. m. skall behovetav publikationer rn. m. som är gemensam för försvarsmakten tillgodoses för såväl krigs- som fredsorganisationen. Upplagornas storlek skall om möjligt begränsas genom restriktiv tilldelning. Utan att i avgörande grad sänka kvaliteten skall längre intervaller mellan revideringar och omarbetningar eftersträvas.

lnom programelementet Anskaffning av krigskartor skall i fred anskaffas kartor för försvarsmakten och vidtas förberedelser för totalförsvarets för- sörjning av kartor i krig. Därutöver skall vissa behov av kartor för total- försvarets fredsorganisation tillgodoses.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Viss ge- mensam verksamhet i nivå A och B framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; 1000-tal kr.).

1976/7711977/78 1978/79 l979/80 1980/81 1981/82 Summa2

1977/82 Nivå A 11350 11700 10700 10 700 10 700 55150 10 250 Nivå B 11 350 11650 10 500 10 350 10100 53 950

' Prisläge februari 1975. 2 Inkl. th7.1) 35.5 milj. kr. för beredskapsåtgärder vid SJ och vissa enskildajärnvägar.

F 21. Viss gemensam verksamhet

1975/76 Utgiftl 20419 2432 1976/77 Anslag 10 250 000 1977/78 Förslag 11 350000

lDelvis andra primäruppdrag. 2Varav 1450000 kr. i prisregleringsmedel. Beställningsbemyndiga/iden och beta/ningsmedel (I OOO-tal kr.).

Primäruppdrag 1976/77 1977/78

m. m. .. _ Overbcfalhavaren

Bem. Bct. Bern. Bet.

Viss gemensam verksamhet: Allmän ledning och förbandsverk-

samhet

Tjänstcr vid vissa besök — 165 — 165 Operativ och krigsorganisatorisk

verksamhet Beredskapsåtgärder vid SJ och vissa

enskilda järnvägar — 6 700 — 7 100 Beredskapsåtgärder vid försvarets

datacentral — 50 -— 50

Föredraganden

ch.

Prop. 1976/77:74 215

Pi'iriiaruppdi'ag 1977/78 m m Överbefälhavaren 1-"i'ireili'agandcn ch. Het. Bent. Bet. Bcni. Bei.

Centralt vidtagen materielanskaff-

ning

Publikationer — 640 — 1 362 — | 362 Anskaffning av krigskartor 740 2 385 620 2_10> 620 2 105 Hyror till FortF — 560 — 568 - 568 Reducering på grund av över-

planering _ — 250 — — — — Medelsbehov _ 10 250 — || 350 — || 350 Bemyndigandebehov 740 _ 620 — 620 _

”___—w_—

Budgetåret 1975/76

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 att planerad verksamhet har kunnat genomföras.

Budgetåret 1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:1001FöU 1975/76:32. rskr 1975/761273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas.

Budgetåret 1977/78

Överbefälhavaren

Anslaget börföras uppmed 1 1 350 000kr.0ch ettbeställningsbemyndigande om 620000 kr. inhämtas.

F örerlragam/mz

Överbefälhavaren anser att ansvar och finansiering av programelementet Beredskapsåtgärder vid statens järnvägar och vissa enskilda järnvägar i sin helhet skall ligga på myndigheter inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. Enligt min mening bör medel för finansiering av denna verksamhet även fortsättningsvis utgå under detta delprogram. Vidare anser jag det vara av vikt att statens järnvägar i samråd med överbefälhavaren har programansvar för programelementet.

Min beräkning av det totala bemyndigandet och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till

Prop. 1976/77:74 216

vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beställnings— bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att ]. bemyndiga regeringen attmedge attbeställningarni. m.av krigs- kanor får läggas ut inom en kostnadsram av 620 000 kr. 2. till Viss gemensam verksamhet för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett förslagsanslag av 1 1 350000 kr.

Vissa ersättningar m. m.

Jag har i prop. 1976/77:100 bil. 7 beräknat ett medelsbehov under anslaget Vissa ersättningar m.m. tF 22) av 34 254 000 kr.

Chefen för socialdepartementet har i prop. 1976/77:64 om statligt per- sonskadeskydd m.m. föreslagit förändringar som medför att kostnaderna under förevarande anslag kommer att öka med 7 milj. kr. budgetåret 1977/78. Denna kostnadsökning bör bestridas med medel avsedda för prisreglering.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om Vissa ersättningar m.m.

Prop. 1976/77:74 217

KAPITALBUDGETEN

III Försvarets fastighetsfond

111 ]. Arrnéförband: Anskaffning av anläggningar

1975/76 Utgift 116 042523 Behållning 5 490 739 1976/77 Anslag 144 000 000 1977/78 Förslag 155 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler ni. m., be- fästningar och ammunitionsförråd för armen samt markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m.m.

A-ler/efs/örbrakning och ITIé'dU/Sbl'hOi' ( I ()()tl-tal kr..)

Primäruppdrag rn. m. 1975/76 1976/77 1977/78 Chefen för Föredra- armen ganden

Armé/örband: Markanskaffning för

delprogrammen

Lokalförsvarsförband 100 100 100 100 Gemensamma produktions- '

resurser 13 400 13 900 11 900 11 900 Anskaffning av befäst-

ningar m. m. för

delprogrammen

Infanteribrigad m.m. 70 — — - Lokalförsvarsförband 2 450 1 000 2 500 2 500 Gemensamma produktions-

resurser 150 — — — Anskaffning av kaserner

m.m. för delprogram- met Gcmensamma pro- duktionsresurser 111 165 165 700 147 310 197 310 Summa 127 335 180 700 161810 211810 Reducering på grund av

överplanering —10 535 —17700 —14 810 —16 810

Beräknat medelsbehov 116 800 163 000 147 000 195 000

Budgetåret 1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 anmäler_fortf/ikalions/älvan- ningen att a n s k a ffn i ng a v m a rk inte har kunnat genomföras i pla- nerad omfattning. Anledningen till detta är främst de ökade svårigheter

15 Riksdagen 1977. I sam/. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 218

som möter när markanskaffning för försvaret planeras och genomförs. Under budgetåret har större anskaffningar gjorts för att utvidga Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk och övningsfältet vid Rinkaby samt för de nya öv- nings— och skjutlälten vid Uddevalla och Arvidsjaur. Totalt har i runt tal ] 700 ha mark anskaffats. Dessutom har ca 7000 ha mark förts över från domänverket varav ca 5000 ha för det nya övnings- och skjutfältet i Ar- vidsjaur.

8 e få 5 t n i n g 5 o bj e kt har i stort sett anskaffats enligt planerna. Det- samma gäller för anskaffning av kaserner. Kallgarage vid 119 i Boden och 121 i Sollefteå har blivit färdiga.

Den beräknade medelsförbrukningen var 116800 000 kr. Utfallet blev 116042 523 kr.

Budgetåret 1976/77

Enligt riksdagens beslut skall fortsatt a n s k a ffn i n g a v m a r k ske för att utvidga övnings- och skjutfälten för fem förband och för att skaffa ett nytt övnings— och skjutfält för det nya fredsförbandet i Arvidsjaur. De av olika skäl ökade svårigheterna att förvärva mark för försvaret kan komma att innebära att markanskaffningen inte kan genomföras i planerad om- fattning.

Planerad anskaffning av befästnings- oeh kasernob- jc kt beräknas kunna bli genomförd.

Budgetåret 1977/78 Chefen jör armén

För budgetåret 1976/77 har medgetts en medelsförbrukning av 163 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1977/78 beräknas till 147 milj. kr.. varav 11 milj. kr. för markanskaffning. 2 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 134 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. menligt följande sammanställningar.

A. M arkanskallning

Objekt m.m. Medelsförbrukning (l 000-ta1 kr.)

Befästningars delfond Lokalförsvarsförband _ 1. Mark för förråd samt diverse mindre marklörvärv och ofor- utscdda utgifter 100

Prop. 1976/77:74 219

Objekt m. m. Medelsförbrukning (l OOO-tal kr.)

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

2. 1 11. Utvidgning av övningsfältct vid Växjö 1000 3. 1 17. Nytt skjutfält vid Uddevalla 2600 4. K4. Nytt kasern- och övningsomräde i Arvidsjaur 800 5. P6. Utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby 500 6. P 18. Nytt övningsfält vid Visby 2000 7. Bodens garnison. Utvidgning av skjutfältet vid Kusträsk 1 500 8. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 3500

12 000 Reducering på grund av överplanering —1000 Summa 11000

1. För att uppföra ammunitionsförråd kan i vissa fall mark behöva för- värvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f. n. inte bestämmas. Medel har beräknats för nödvändiga markanskaffningar för ammunitionsförråd och andra anläggningar för samtliga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av arméns befästnings- fastigheter.

2. 1974 års riksdag (prop. 1974z50. FöU 1974125. rskr 1974z270) beslutade att 1 1125 övningsfält vid Växjö skall utvidgas med ca 300 ha. Hittills har endast vissa skogsposter kunnat förvärvas genom frivilliga avtal.

3. 1974 års riksdag (prop. 1974z50. FöU l974z25. rskr 1974z270) beslutade att ett nytt skjutfält för 1 17 skall anskaffas norr om Uddevalla. Skjutfältet omfattar ca 1 500 ha. För att förvärva erforderlig mark m. m. har en särskild delegation. Skjutfältsdelegationen Uddevalla. utsetts. Hittills har ca 150 ha förvärvats.

4. 1973 års riksdagtprop. 1973:135.FöU 1973126. rskr 1973:382) beslutade att ett nytt förband skall etableras i Arvidsjaur. Riksdagen har vidare (prop. 1975175, FöU 1975114, rskr 1975:14) beslutat att ett kasern- och övnings- område skall anskaffas för det nya förbandet. Området omfattar ca 7000 ha. Därav utgör ca 5000 ha domänmark. Återstoden ägs av kommunen. bolag och enskilda. Domänmarken har förts över till försvaret. Av övrig mark har hittills ca 700 ha förvärvats.

5. 1971 års riksdag (prop. 19711110. FöU 197lz9. rskr 197l:l40) beslutade att övningsfältet vid Rinkaby skall utvidgas med ca 600 ha. Markförvärven m. m. sköts av en särskild delegation, Rinkabydelegationen. Markförvärven inom det beslutade utvidgningsområdet är slutförda. 1 enlighet med riks- dagens beslut förvärvar delegationen även sådan mark som liggeri omedelbar anslutning till utvidgningsområdet och frivilligt bjuds ut till salu, Hur stor omfattning dessa förvärv kommer att få kan f.n. inte bedömas. Hittills har sådan mark förvärvats för ca 9 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 220

6. Chefen för armén har föreslagit att ett nytt övningsfält för P 18 an- skaffas vid Martille söder om Visby. Fältet föreslås få en areal av ca 700 ha. Förslaget utreds av försvarets fastighetsnämnd. Fortifikationsförvalt- ningen avser att redovisa ett förslag till kostnadsram för anskaffningen sedan fastighetsnämnden slutfört sin utredning.

7. 1973 års riksdag (prop. 1973175. FöU 1973116, rskr 1973zl95) beslutade att Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk skall utvidgas med ca 1 750 ha. Mark började anskaffas under budgetåret 1973/74. Hittills har ca 1 130 ha förvärvats.

8. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknas ett medelsbehov av 3.5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses för förvärv av vissa mindre objekt som i varje särskilt fall beräknas kosta högst 300 000 kr. Medlen avses vidare för smärre kompletteringar av arméns fastighets- bestånd. oförutsedda utgifter i samband med att beslutade förvärv genomförs samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m. Kompletteringar av fastighetsbeståndet planeras bl. a. för skjutfältet på Väd- dö samt för övnings- och skjutfälten i Falun och Ystad.

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Objekt m.m. Medelsförbrukning (1 OOO-tal kr.)

Lokalförsvarsförband Företag påbörjat/ellära [976-07-0] 1. Betongförråd för ammunition 190

F ärmar: avsedda att påbörjas 197 7 / 78

2. Betongförräd för ammunition 2310 2 500 Reducering på grund av Överplanering -500

Summa 2 000

1 och 2. För fortsatt utbyggnad av ammunitionsförråd behövs 2.5 milj. kr. för nästa budgetår. C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m.m. Medelsförbrukning (l OOO-tal kr.)

Gemensamma produktionsreSurser F örelag påbörjade/iir? ! 976 -07_()l 1. Utbyggnad av förråd till följd av organisationsförändringar (etapp 3) 12 000

Prop. 1976/77:74 221

Objekt m. m. Medelsförbrukning (l OOO-tal kr.)

Föra/(tg påbörjar/(' ("/lar avsedda att påbörjas I 976/ 77

2.13. Nybyggnad av varm- och kallgarage m.m. 1 800 3. 1 11. Tillbyggnad av en smörj- och tvätthall för varmgarage och motorsal 1 430 4.1 16. Nybyggnad av värmecentral m. m. 2 740 5.120. Tillbyggnad av värmecentral m. m. 1 260 6. P4. Nybyggnad av motorprovanläggning 6 220 7. P 7R. Om- och tillbyggnad m.m. av miloverkstad 8000 8. P 10. Nybyggnad av värmecentral 820 9. A 8. Nybyggnad av värmecentral 860 10. Lv 3. Nybyggnad av skolbyggnad 1000 11.52. Nybyggnad av värmecentral 5000 Företag avsedd att påbörjas 1977/78 12.1 2. Nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstadsförråd 4 560 13.12. Tillbyggnad av matinrättningen 2 500 14. 1 5. Nybyggnad av en miloverkstad och ett verkstadsförråd 10 000 15. 1 11. Nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstadsförråd 8 300 16.1ng 3. Nybyggnad av militärrestaurang 7600 I7.S l. Utbyggnad i Enköping 5000 18.1nfSS. Nybyggnad av smörj- och spolhall 3 500 19. ATS. Utbyggnad i Östersund 5000 20. Nybyggnad av krigssjukhus i Arvidsjaur 3000 21. Mobiliseringsförråd 9 800 22. Tekniska försörjningsanordningar 8 800 23. Nybyggnad av skjutbanor 7300 24. Utbyggnad av läger . , . 16000 25. Diverse objekt 2 350 26. Diverse smärre byggnadsföretag 12 470 147 310 Reducering på grund av överplanering —13 310 Summa 134 000

l. Behovet av att bygga ut fredsförråd till följd av organisationsföränd- ringar (etapp 3) har senast anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 343). Kostnaderna för etapp 3 uppskattas till 110 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976, varav 12 milj. kr. behövs för nästa budgetår och 15 milj. kr. för budgetåret 1978/79. .

2. Behovet av nya varm- och kallgarage m. m. vid 1 3 i Örebro har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100(bi1. 6 s. 344). Regeringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortilikationsförvaltningen att låta bygga garagen m. m. inom en kostnadsram av 5,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 63 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

3. Behovet av att bygga till en smörj- och tvätthall vid 1 11 i Växjö för att ge utrymme för varmgarage och en motorsal har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 344). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra denna tillbyggnad inom

Prop. l976/ 77:74 222

en kostnadsram av 2 450000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 2 755000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

Ytterligare en tillbyggnad av samma smörj- och tvätthall behöver göras. Denna tillbyggnad är avsedd att inrymma drivmedelsexpedition. instruk- törsrum, personalutrymmen. förråd för materiel och oljor. utlämningslokal för drivmedel m.m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram m.m. för byggnadsföretaget. Regeringen uppdrog den 8 juli 1976 åt fortiftkationsförvaltningen att låta utföra denna andra tillbyggnad inom en kostnadsram av 1 175 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. Den sammanlagda kostnadsramen för de båda tillbyggnaderna blir därmed 3930 000 kr. enligt sistnämnda prisläge.

4. Behovet av att bygga en ny värmecentral m. m. vid 1 16 i Halmstad har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 344). Re- geringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortiftkationsförvaltningen att låta bygga värmecentralen m. m. inom en kostnadsram av 7 350 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 8 240000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

5. Vid 120 i Umeå behöver en värmecentral (byggnad nr 205) byggas till för att det ökade värmebehovet vid regementet skall kunna tillgodoses. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 november 1974 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för tillbyggnaden, viss demontering av vär- mecentralen i matinrättningen (byggnad nr 6) samt utbyte av vissa yttre ledningar för värmevatten. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Re- geringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 2010000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 2 260000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

6. Behovet av att bygga en ny motorprovanläggning vid P4 i Skövde har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Re- geringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga anläggningen inom en kostnadsram av 8.2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 9 220 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

7. Behovet av om- och tillbyggnad m.m. av militärområdesverkstaden vid P 7 i Revingehed har senast anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvalt- ningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 14,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 16,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

8. Behovet av en ny värmecentral vid P 10 i Strängnäs har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3juni 1976 år fortifikationsförvaltningen att låta bygga värmecentralen inom en kostnadsram av 3.4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket

Prop. 1976/77:74 223

motsvarar 3820 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

9. Behovet av en ny värmecentral vid A 8 i Boden har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortilikationsförvaltningen att låta bygga värmecentralen inom en kostnadsram av 4 770000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 5160000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 10. Behovet av en ny skolbyggnad vid Lv 3 i Norrtälje har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 346). Regeringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga skolbyggnaden inom en kostnadsram av 4.1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 4610 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 11. Behovet av en ny gemensam värmecentral för S 2 och F 6 i Karlsborg har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 346). Re- geringen uppdrog den 18 mars 1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Regeringen uppdrog den 21 oktober 1976 åt fortifikationsför- valtningen att låta bygga värmecentralen inom en kostnadsram av 19 550 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. varav 9 milj. kr. hänför sig till S 2.

12. Vid 1 2 i Karlstad behövs en ny tygverkstad och ett nytt verkstads- förråd. För detta ändamål disponeras f. n. lokaler i ett flertal byggnader. Lokalerna är omoderna och dessutom för små. Utspridningen på flera bygg- nader försvårar en rationell drift. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en tygverkstad och ett verk-' stadsförråd. Regeringen uppdrog den 22 juli 1976 åt fortifikationsförvalt- ningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana hand- lingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 11,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 13. Matinrättningen vid 12 i Karlstad behöver byggas till för att ge ut- rymme för gemensamma utspisnings- och sällskapslokaler för all anställd personal vid regementet. För dessa ändamål disponeras f.n. lokaler i fyra olika byggnader. Dessa lokaler behöver tas i anspråk som stabslokaler samt som förläggning, bibliotek och fritidslokaler för värnpliktiga. Fortifikations- förvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för tillbyggnaden. Regeringen Uppdrog den leuni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att ut- arbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har se- dermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 6 250 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 14. Vid 15 i Östersund behövs en ny militärområdesverkstad och ett nytt verkstadsförråd. För dessa ändamål disponeras f. n. lokaler i fyra bygg- nader vid A4 och i tre byggnader vid 15. Lokalerna är omoderna. hårt slitna och dessutom för små. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en militärområdesverkstad och ett

Prop. 1976/77:74 224

verkstadslörråd. Regeringen uppdrog den 22 juli 1976 åt fortifrkationsför- valtningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 25.4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

15. Vidl ll iVäxjö behövs en ny tygverkstad och ett nytt verkstadsförråd. För dessa ändamål disponeras f. n. lokaler i fyra olika byggnader. Lokalerna är omoderna och dessutom för små. Utspridningen på flera byggnader för- svårar en rationell drift. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstads- förråd. Regeringen uppdrog den 22 juli 1976 åt fortilikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 16.3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 16. Vid lng3 i Boden behövs en ny militärrestaurang. Den nuvarande matinrättningen är för liten och dessutom hårt sliten. Detsamma gäller ut- spisnings- och sällskapslokalerna för anställd personal med undantag av de lokaler som i dag utnyttjas av regementsoflicerarna. Sistnämnda lokaler behövs som stabslokaler. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en militärrestaurang i anslutning till ett nyligen uppfört marketenteri. 1 den nya byggnaden avses förutom kök m. m. inrymmas matsal för värnpliktiga och gemensamma utspisnings- och sällskapslokaler för all vid regementet anställd personal. Regeringen uppdrog den 10 juni 1976 åt fortiiikationsförvaltningen att utarbeta hu- vudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera re- dovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 14.7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 17. 1973 års riksdag(prop. l973:l35.FöU l973:26.rskr l973:382)beslutade att P1 i Enköping skall avvecklas. 1974 års riksdag (prop. 1974150. FöU l974:25. rskr 19741270) beslutade att Sl m.m. i Uppsala skall flyttas till Enköping. Fortilikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnads- program för de byggnadsåtgärder som behövs för Sl i Enköping. Kost- naderna har uppskattats till 143 145000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. För att påbörja utbyggnaden av bl. a. uppställningsplatser för fordon. förråd och skjutbanor behövs 5 milj. kr. för nästa budgetår. 18. Vid Infanteriets Stridsskola i Kvarn saknas f. n. lokaler för vård och kontroll av fordon. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till bygg- nadsprogram för nybyggnad av en smörj- och spolhall. Regeringen uppdrog den 15 januari 1976 åt fortifrkationsförvaltningen att utarbeta huvudhand- lingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 19. 1971 års riksdag(prop. 1971:29.1nU 1971:15, rskr 19711196) beslutade att om en teknisk skola för armén organiserades skulle den förläggas till

Prop. 1976/77:74 225

Östersund. Riksdagen beslutade vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/761190. FöU 1975/76:39. rskr 1975/76:375) att en arméns tekniska skola skall in- rättas. Skolan skall samlokaliseras med den förvaltningsskola för försvars- makten som enligt nämnda beslut också skall förläggas till Östersund. For- tifikationsföwaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ny- byggnad av lokaler för de båda skolorna i anslutning till A 4. Enligt förslaget skall nybyggnad utföras av en förläggningskasern. en gymnastik- och sam- lingshall. en skolbyggnad. en byggnad innehållande utbildningslokaler av- seende hjul- och bandfordon. en byggnad innehållande utbildningslokaler avseende vapen och luftvärn. en övnings- och vårdhall. en vaktbyggnad. fyra förrådsbyggnader samt vägar och planer. Kostnaderna har uppskattats till 153 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974. Regeringen uppdrog den 8 april 1976 åt fortitikationslörvaltningenatt utarbeta huvudlörhandlingar för byggnadsföretaget. För vissa markarbeten erfordras 5 milj. kr för nästa budgetår.

20. Ett krigssjukhus behöver byggas inom Övre Norrlands militärområde. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av ett krigssjukhus i anslutning till det fredssjukhus som skall byggas för K4 i Arvidsjaur. Enligt förslaget skall krigssjukhusets centrala funktioner förläggas till ett nybyggt skyddat utrymme om ca 650 m2 som ges en skyddsnivå enligt civilförsvarsstyrelsens normer för skyddsrum. Lo- kalerna för krigssjukhuset avses användas för övningar med krigsplacerad medicinalpersonal och i övrigt stå i beredskap för att med kort varsel kunna tas i krigsbruk. Endast de lokaler som avses för apotek. förråd och arkiv beräknas kontinuerligt bli använda i fred. Kostnaderna har uppskattats till 6450 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog den 21 oktober 1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. 20—24 och 26. För nya mobiliseringsförråd. tekniska försörjningsanord- ningar. nybyggnad av skjutbanor. utbyggnad av läger och diverse smärre byggnadsföretag behövs 9.8 milj. kr.. 8.8 milj. kr.. 7.3 milj. kr.. 16 milj. kr. och 12 470000 kr. för nästa budgetår. 25. För diverse objekt för vilka kostnaderna var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs 2350000 kr. för nästa budgetår.

F öredraganden

Chefen för armén har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 147 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 195 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Av medelstörbrukningen beräknas 9 milj. kr. för att anskaffa mark. För anskaffning av befästningar m.m. och för anskaffning av kaserner m.m. beräknar jag medelsförbrukningen till 2 milj. kr. resp. 184 milj. kr. Jag

Prop. 1976/77:74 226

har härvid räknar med att 50 milj. kr. behövs för fortsatt utbyggnad för K4 i Arvidsjaur. Vid anslagsberäkningen har jag beräknat att 40 milj. kr. av detta belopp tillförs anslaget av medel på anslaget under tolfte huvudtiteln till sysselsättningsskapande åtgärder.

Fortifrkationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya byggnadsobjekt som finns intagna i investeringSplanen och som är un- derkastade det s.k. tvåstegsförfarandet. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvud- handlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen be- sluta om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Ittvestet'ingsplan (1000-tal kr.) Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-

start stäl- Faktisk Beräknad för år— lande t. o. m. ___—— mån. år— 76—06— 1976/77 1977/78 mån. 30

75—02— 76—02— 01 01

A. titlar/(anskaffning Befästningars d el fo n d Delprogram 1.6 1. Mark för förråd samt diverse mindre markför- värv och oförutsedda utgifter 200 200 — 100 100 — Kasernbyggnaders d el fo n d Delprogram 1.99 .1 11. Utvidgning av övningsfältet vid Växjö 3 500 4 000 878 2 122 1 000 - 3.1 15. Utvidgning av Remmene skjutfält 7 500 7 500 6 730 770 — - 4.1 17. Nytt skjutfält vid Uddevalla 7 000 7 500 876 3 000 2600 — 5. K4. Nytt kasern- och övningsområde i 'x)

Arvidsjaur

. P6. Utvidgning av

övningsfältet vid Rinkaby .P18. Nytt övnings-

fält vid Visby

. Bodens garnison.

Utvidgning av skjut- fältet vid Kusträsk

5000

ej be- räknad ej be- räknad

5500

5500

ej be- räknad ej be- räknad

1 340

9 004

2 448

3 360

500

2 052

2000

1500

Prop. 1976/77:74

Objekt Kostnadsram

75—02— 76—02— 01 01

Faktisk t.o.m. 76—06— 30

lvledelsförbrukning

1976/77

227

Beräknad för

1977/78

Byga— 512111 är— män.

Färdig- stäl- lande är— män.

9. Diverse mindre mark- förvärv och oförut- sedda utgifter

Summa A

Reducering av medels- behovet

Beräknat medelsbehov B. Anskaljiting av be- fästningar m. m. a. Företag påbörjade _jöre 1976-0741! Delprogram 1.6 l. Betongförråd för ammu- nition Delprogram 1.99

2. Betonglörråd för ammu- nition Summa a

b. Före/ag avsedda att påbörjas I 97 7 / 78 Delprogram 1.6

3. Betongförråd för ammu- nition Summa b Summa B (a—b)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

(' . Anskajl'ning av kaserner m. m.

a. Företag påbörjade före 1976-074)! Delprogram 1.99 1.1 13. Nybyggnad av tyg- verkstad 2.14/1nlSS. Nybygg— nad av motionshall 3.14/lnfSS. Nybygg- nad av sjukhus 4.14/1nfSS. Tillbygg- nad av matinrättning- en 5.14/1nfSS. Tillbygg— nad av stödfunktioner till förläggningsbygg- nader

6 248 5 596 34 948 36 296

1 840 2 560

612 590 2 452 3 150

— 2310 — 2310 2452 5460

9000 8828

1 070

3000

4 400 9 530

2 050

1 470

490 1 960

7 843

4 669

2 096 14 000

—1 000 13 000

900

100 1000

1000

1000

985

4 861

3 500 12 000

-3000 9000

2310 2310 2500

—500 2 000

75—02

76—03

76—09

77—01

Prop. 1976/77:74

228

Färdig-

(j')bjckr Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- start stäl- 75—02— 76—02- Faktisk Beräknad för år— lande 01 01 t. o. m. _— män. är— 76—06— 1976/77 1977/78 mån. 30 6.1 11. Nybyggnad av sjuk- hus 5400 6 300 4127 2173 — 75—10 76—10 7.1 19. Nybyggnad av kallgarage 4 950 3 050 2424 626 — 75—10 76—11 8. 122. Nybyggnad av varm- och kallgarage 4 700 4 200 3 050 1 150 — 75—10 76—08 9. l34/K 3. Nybyggnad av värmecentral 9 500 9 880 8 223 1 657 — 75—02 76-09 10. lng 3. Nybyggnad av förläggningskasern 7 750 7 800 4 107 3 693 — 75—10 76—11 11. Utbyggnad av förråd till följd av orga- nisationsförändring- ar (etapp 3.) 102 000 110 000 55000 28 000 12 000 — — Summa a 153 820 159 588 89 443 43 145 12 000 — — b. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas l976/77 Delprogram 1.99 12.13. Nybyggnad av varm- och kallgarage m. m. 5 600 6 300 — 4 500 1 800 76—10 77—10 13.1 11. Tillbyggnad av en smörj- och tvätthall för varmgarage och motorsal 2450 3 930 — 2 500 1 430 77—01 78—01 14.1 16. Nybyggnad av värmecentral m. m. 7 350 8 240 — 5 500 2 740 76—12 77—10 15.120. Tillbyggnad av värmecentral m. m. 2 010 2 260 — 1 000 1 260 77—03 77—11 16.122. Om- och till byggnad av lektionsbygg- nad 2 430 3 740 — 3 740 — 76—10 77—06 17. K 4. Utbyggnad i Arvidsjaur 156 505 176 000 — 18000 50 000 76—10 80—05 18. P4. Nybyggnad av motor- provanläggning 8 200 9 220 — 3 000 6 220 77—01 78—03 19. P7R. Om- och tillbygg- nad m. ni. av miloverkstad 14 900 16 700 — 8 700 8 000 76—10 78—06 20. P 10. Nybyggnad av värmecentral 3 400 3 820 — 3 000 820 76—1 ] 77—11 21. A 8. Nybyggnad av värmecentral 4 770 5 360 _ 4 500 860 7640 ”"OS 22. Lv 3. Nybyggnad av skolbyggnad 4 100 4 610 — 3 610 1 000 76—10 77—11 23. Lv 3/LvSS. Nybyggnad av truppserviceförråd 1 980 2 225 — 2 225 — 76—10 77—06 24. S 2. Nybyggnad av värmecentral 8 000 9 000 — 3 000 5 000 77—03 78—10

Prop. 1976/77:74

229

Objekt

Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig- start stäl- 75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för år— lande 01 01 t.o.m. —— — mån. är— 76—06— 1976/77 1977/78 män. 30 25. Mobiliseringslörråd 10 300 10 300 — 10 300 — — — 26. Tekniska försörjnings- anordningar 9 000 9 000 — 9 000 — — — 27. Nybyggnad av skjut- banor 3 750 4 740 — 4 740 _ _ _ 28. Utbyggnad av läget 6 000 7 000 — 7 000 - — — 29. Diverse objekt 3 940 3 940 — 3 940 — — — 30. Diverse smärre byggnads- företag 10 740 10 740 — 10 740 — — _ Summa b 265 425 297 125 — 108 995 79 130 — - ('. Företag avsedda att påbörjas / 97 7/ 78 Delprogram 1.99 31.12. Nybyggnad av en tyg- verkstad och ett verk- stadslörråd — 11 300 — — 4 560 77—10 79—04 32.12. Tillbyggnad av mat- inrättningen — 6 250 — — 2500 77—10 78-08 33.15. Nybyggnad av en miloverkstad och ett vcrkstadsförråd — 25400 — — 10 000 77—10 78—1 2 34.1 11. Nybyggnad av en tygverkstad och ett verk- stadslörråd — 16 300 — — 8 300 77—10 79—04 35. lng 3. Nybyggnad av mili- tärrestaurang — 14 700 - — 7 600 77—09 79—03 36.5 1. Utbyggnad i En- köping — 143 145 — — 5 000 77—10 82—10 37.1nfSS. Nybyggnad av smörj— och spolhall — 5 000 — — 3 500 77—10 78—08 38. ATS. Utbyggnad i Öster- sund — 182470 — — 5000 77—10 81—10 39. Nybyggnad av krigssjuk- hus i Arvidsjaur — 6 450 - — 3 000 77—10 80—03 40. Mobiliseringsförråd — 9 800 - — 9 800 _ _ 41. Tekniska försörjnings- anordningar — 8 800 - — 8 800 — — 42. Nybyggnad av skjut- banor — 7 300 - — 7 300 — - 43. Utbyggnad av läger — 16 000 — — 16 000 — — 44. Diverse objekt — 2 350 — 2 350 — — 45. Diverse smärre bygg- nadsföretag — 12 470 — — 12 470 _ _ Summa c — 467 735 — — 106 180 — — Summa Cla—c) 419 245 924 448 89 443 152 140 197 310 — —

Prop. 1976/77:74 230

Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig- —_——————————— start stäl- 75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för år— lande 01 01 t.o.m. ——————-— mån. är— 76—06— 1976/77 1977/78 mån. 30

Reducering av

medelsbehovet — — — —3 140 —13 310 — — Beräknat medelsbehov — — — 149 000 184 000 — - Totalt A—C 456 645 966 204 112 679 167 140 211 810 — - Reducering av medelsbehovet — — — —4 140 — 16 810 — — Beräknat medelsbehov - — - 163 000 195 000 — -

Anslagsberäkning ( I (100-fal kr. )

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Behållning 1976—07-01 5 491 1976/77 163000 Anslag för 1976/77 144000 1977/78 195000 Medel som tillförts från Beräknad behållning

elfte huvudtiteln 1976/77 18000 1978—06—30 4491 Anslag för 1977/78

(förslag) 155000

Medel som tillförs från tolfte huvudtiteln 1977/78 40000

362 491 ' 362 491

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Arméfdrband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 155 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 231

1112. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1975/76 Utgift 76 949 716 Behållning 450 412 1976/77 Anslag 84 750 0001 1977/78 Förslag 79 900 000

' Därav 6 milj. kr. på tilläggsbudget [.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., be- fästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt mark- förvärv härför och för övnings- och skjutfält m.m.

Medelsförbrukning och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1975/76 1976/77 1977/78 Chefen för Föredra- marinen ganden Marinförbandt Markanskaffning för del- programmen Fasta kustartilleriförband 700 800 800 800 Gemensamma produktions- resurser 500 500 500 500 AnskaiTning av befäst- ningar m. m. för delpro- grammen För llera delprogram ge- mensamma Iednings-, bas- och underhållsför- band m.m. 13 000 7 700 13 000 13000 Fasta kustartilleriförband 38 700 47 100 41 500 41500 AnskalTning av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktions- resurser 31 456 34 500 31 900 30750 Summa 84 356 90 600 87 800 86 550 Reducering på grund av överplanering —7 366 —6 850 -6 700 —6650 Beräknat medelsbehov 76 990 83 750 81 000 79 900

Budgetåret 1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 anmäler fortifikationsförvalt- ningen att behovet av att fö rv ä rv a rn a rk har varit obetydligt. Större delen av budgeterade medel för markförvärv har fördelats om till andra

Prop. 1976/77:74 232

primäruppdrag inom anslaget. B e fä st ni 11 g 5 0 bj e kt har byggts ut i överensstämmelse med vad som var planerat. Ett större objekt har påbörjats. Anskaffning av kaserner har i stort sett genomförts enligt pla- nerna. Byggstarten för en dykericentral vid Vitså har dock flyttats fram till innevarande budgetår p. g. a. viss osäkerhet beträffande organisation och utrustning. En hamnanläggning vid Vitså, ett fredsförråd vid KA 2 i Karls- krona, en förläggningskasern vid Berga örlogsskolor, ett förråd för tygmate- riel vid Stockholms kustartilleriförsvar i Vaxholm och en hall för marin motorutbildning vid KA 1 i Vaxholm har blivit färdiga. Sju större objekt har påbörjats.

Den beräknade medelsförbrukningen var 76 990000 kr. Utfallet blev 76 949 716 kr.

Budgetåret 1976/77

Planerad anskaffning beräknas kunna bli genomförd sedan 6 milj. kr. an- visats på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Budgetåret 1977/78 C lie/en _ för marinen

För budgetåret 1976/77 har medgetts en medelsförbrukning av 77 750 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1977/78 beräknas till 81 milj. kr., varav 1,2 milj. kr. för markanskaffning, 49,5 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 30,3 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. MarkanskaMz/ng

Objekt m. m. Medelsförbrukning (1 OOO-tal kr.)

Befästningars delfond Fasta kustartilleriförband 1. Mark för kustartilleribatterier samt diverse mindre mark- förvärv och oförutsedda utgifter 800 Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

2. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 500 1 300 Reducering på grund av överplanering —100

Summa 1 200

Prop. 1976/77:74 233

1. För att anlägga kustartilleribatterier behöver i vissa fall mark förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f. n. inte bestämmas. Medel har vidare beräknats för erforderliga markanskaff- ningar för befästnings- och andra anläggningar inom övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av marinens befäst- ningsfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade mark- förvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade mark- förvärv m.m.

2. Medel har beräknats för smärre kompletteringar av marinens kasern- fastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m.

B. .4ttskajiiting av befästningar m. m.

Objekt m. m. Medelsförbrukning tl OOO-tal kr.)

För flera delprogram gemensamma lcdnings-, bas- och under- hållsförband rn. m. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas ] 976/ 77

1. Stabsplatser 2 000 Företag avsedda att påbörjas l977/ 78 2. Ammunitionsförråd ' 11 000 Fasta kustartilleriförband Företag påbörjade före 1976-07-01

3. Kustartilleribatterier 20000 Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas ]976/ 77

4. Kustartilleribatterier 13 000 Företag avsedda att pa'bötjas 1977/78

5. Minstationcr 2 000

6. Smärre objekt 6 500 54 500 Reducering på grund av överplanering —5 000

Summa 49 500

1. Behovet av ett kylvattensystem vid en stabsplats har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6. s. 354). Regeringen uppdrog den 3 juni 1975 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 4,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

2. Ett nytt ammunitionsförråd i berg behöver byggas. Kungl. Maj:t upp- . drog den 5 november 1971 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta hu- vudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera re- dovisats. Kosmadema har därvid beräknats till 45 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974, vilket motsvarar 57,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

16 Riksdagen l977. t' sum/. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 234

3. Regeringen har uppdragit åt fortiiikationsförvaltningen att låta bygga tre kustartilleribatterier. .

4. Behovet av att bygga ytterligare ett kustartilleribatteri har tidigare an- mälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 354). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga detta kustar- tilleribatteri inom en kostnadsram av 36,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 41.2 milj.. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

5. Ytterligare ett antal minstationer behövs. Kostnaden för varje min- station beräknas inte komma att överstiga 800000 kr. För nästa budgetår behövs 2 milj. kr. för detta ändamål.

6. För smärre objekt behövs 6,5 milj. kr. för nästa budgetår.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m. m. Medelsförbrukning (1 OOO-tal kr.)

Gemensamma produktionsresurser Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1976/ 77 1. ÖrlB O. Nybyggnad av en dykericentral 8

2. ÖrlB O. Om- och tillbyggnad av en hangar i Berga 2 000 3. KA 3. Nybyggnad av förråd 3 400 Företag avsedda att påbörjas 1977/ 78

4. KA 5. Om- och tillbyggnad av kanslihuset 5 800 5. KA 5. Nybyggnad av en värmecentral 3 300 6. Tekniska försörjningsanordningar 4 600 7. Diverse smärre byggnadsföretag 4 600

31 900 Reducen'ng på grund av överplanering —1 600 Summa 30 300

1. Behovet av att bygga en dykericentral vid Vitså har senast anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 355). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga dykericentralen inom en kostnadsram av 10,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 12,2 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

2. Behovet av om- och tillbyggnad av en hangar i Berga har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76: 100 (bil. 6 s. 355). Regeringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra om- och till- byggnaden inom en kostnadsram av 7590 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 8,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

3. Behovet av att bygga ett nytt fredsförråd vid KA 3 i Fårösund har

Prop. 1976/77:74 235

tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76: 100 (bil. 6. s. 355). Regeringen uppdrog den 14 oktober 1976 år fortilikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 5550000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

4. Vid KA 5 i Härnösand behövs en om- och tillbyggnad av kanslihuset för att i en och samma byggnad kunna inrymma erforderliga lokaler för stabs- och förvaltningstjänsten. Denna bedrivs nu dels i fem olika byggnader inom kasernområdet, dels i förhyrda lokaler i två byggnader utanför området. Utspridningen medför bl. a. att tjänsten inte kan bedrivas rationellt. For- tilikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för en sådan om- och tillbyggnad. Regeringen uppdrog den 10 september 1975 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnads- företaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har där- vid bcräknats till 8,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

5. Vid KA 5 i Härnösand behövs en ny värmecentral. Den nuvarande värmecentralen är nedsliten och kan inte byggas ut så att den kan tillgodose det värmebehov som numera finns. Fortilikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en värmecentral. Kungl. Maj:t uppdrog den 31 augusti 1972 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta hu- vudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera re- dovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 4 310 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 4850000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

6 och 7. För tekniska försörjningsanordningar och diverse smärre bygg- nadsföretag behövs (4.6 + 4,6) 9,2 milj. kr. för nästa budgetår.

F öredragattden

Chefen för marinen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 81 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 79,9 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 1,2 milj. kr. för markanskaffning och 49,5 milj. kr. för anskaffning av be- fästningar m. m. För anskaffning av kaserner m. m. beräknar jag medels- förbrukningen till 29,2 milj. kr. Jag har härvid räknat med att några medel för om- och tillbyggnad av kanslihuset och för nybyggnad av en värmecentral vid KA 5 i Härnösand inte behövs för nästa budgetår. Däremot har jag räknat med att 8 milj. kr. behövs för nästa budgetår för byggnadsåtgärder som är nödvändiga för att det skall bli möjligt att ta hand om vissa arbets- uppgifter för sjöfartsverket på Muskövarvet.

Foniftkationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya byggnadsobjekt som finns intagna i investeringsplanen och som är un- derkastade det s.k. tvåstegsförlärandet. Om riksdagen inte har något att

Prop. 1976/77:74

236

erinra torde det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvud- handlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen be- sluta om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Ittvesteringsplatt (1000-tal kr.)

Objekt

.4. Markanskajjlting Befästningars d e l fo n d Delprogram 2.6

1. Mark för kustartilleri- batterier samt diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter Kasernbyggnaders delfond

Delprogram 2.99

2. Diverse mindre markför- värv och oförutsedda

utgifter

Summa A

Reducering av medels- behovet

Beräknat medelsbehov

. Anskaj/"ning av beläst- ningar m. m. . Företag påbörjade _löre

1976—074)! Delprogram 2.1

1. Ammunitionsförråd Delprogram 2.6

2. Kustartilleribatterier

Summa a

b. Företag påbörjade eller

avsedda att påbörjas 1976/77 Delprogram 2.1

3. Stabsplatser Delprogram 2.6

4. Kustartilleribatterier

5. Minstationer

6. Smärre objekt

Summa b

Kostnadsram

75—02- 01

43 500

108 800 152 300

4000

36700 2000 5500

48200

76—02— 01

1600

1000 2600

45 900

120 600 166 500

4 500

41 200 2 000 5 460

53 160

Medelslörbrukning

Faktisk t. o. m. 76—06— 30

36 940

63 620 100 560

Beräknad för

1976/77

800

500 1 300

— 100 1 200

8 960

29 780 38 740

1000

7 000 2 000 5 460

15 460

1977/78

500 | 300

—100 1200

20 000 20 000

13000

15000

Bygg- start

år— mån.

Färdig- stäl- lande år— mån.

Prop. 1976/77:74

Objekt

on

8.

9.

10.

11.

12.

13. '. Före/a_i: avsedda att på-

börjas 1977/ 78 Del program 2. l

. Ammunitionsförråd

Delprogram 2.6

. Minstationcr . Smärre objekt

Summa c Summa B(a—c)

Reducering av medels- behovet

Beräknat medelsbehov

, A ttskll/liting av

kaserner m. m. Företag påbörjade _löre 1976—074)! Delprogram 2.99

.ÖrlB S. Nybyggnad av

drivmedelsanläggning

.ÖrlB S. Nybyggnad av

torpedverkstad

.ÖrlB S. Nybyggnad av

skjutlcdartorn m.m. vid Torhamn .ÖrlB O. Nybyggnad av

plastvcrkstad

.ÖrlB V. Nybyggnad av

freds förråd .KA 4. Nybyggnad av

fredsförråd

.SK. Nybyggnad av freds-

förråd

KA ]. Nybyggnad av freds- förråd KA 2. Nybyggnad av skjutbana vid Rosenholm KA 4. Nybyggnad av gym- nastikhall med bastu Tekniska försörjnings- anordningar

Summa a

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas [ 976/ 77 Delprogram 2.99 ÖrlB O. Nybyggnad av en dykericentral ÖrlB O. Om- och till- byggnad av en hangar i Berga

Kostnadsram .N'lctlclsliirbrukning Bygg- Färdig- _ . _ stan stäl- 75—02— 76 02 — Faktisk Beräknad lör ar— lande 01 01 t. o. m. —---- -- —_ man. år— ?(w—(lo 1976/77 1977/78 mån. 30 — 57 300 — 600 1 1 000 — — — 2 000 — — 2 000 — — — 6 500 — — 6 500 — —- — 65 800 — 600 19 500 — - 200 500 285 460 100 560 54 800 54 500 — — _ _ — —4 000 —5 000 — _ _ - — 50 800 49 500 — — 4 000 5 106 4 899 217 — 75—01 76—08 8 000 7 985 7 710 275 — 75—01 76—10 2 300 2 300 833 1 467 — 76—03 76—10 1 400 1 410 1 243 167 - 76—30 76—07 4 180 11 600 3 084 8 516 — 76—04 77—06 6 150 12 700 12 600 4 162 8 438 — 76—07 77—06 1 490 2 124 1 103 1 021 — 76—03 77—06 3 600 2 770 2 142 628 — 75—11 76—07 1 000 1 500 361 1 139 — 76—05 77—06 44 820 47 395 25 527 21 868 — - — 10 900 12 200 — 2 000 8 200 77—03 78—08 7 590 8 600 — 6 600 2 000 76—08 77—10

Jag hemställer att regeringen Föreslår riksdagen

att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar För budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 79 900000 kr.

Prop. 1976/77:74 238 Objekt Kostnadsram Medelslörbrukning llygg- Färdig- — - -—— -- -———- start still- 75—02— 76—02-- Faktisk Beräknad lör ar— lande 01 01 t. o. m. — --—— -— man. iir-- 76416— 1076/77 1977/78 mim. 30 14. KA 3. Nybyggnad av lör- råd 5000 5 550 — 2 200 3 350 77—03 77—11 15. Diverse objekt 4 600 2 800 — 2 800 - — — 16, Tekniska Försörjnings- anordningar 1 500 1 500 — 1 500 — — — 17. Diverse smärre bygg- nadsföretag ] 500 1 500 - 1 500 — — — Summa b 31 090 32 150 - 16 600 13 550 — - c. Företag avsedda att påbörjas 1977/78 Delprogram 2.99 18. OrlB 0. Byggnadsåtgärder för sjöfartsverket — l0 000 — — 8 000 77—07 78—08 19. Tekniska Försörjnings- anordningar — 4 600 — — 4 600 — —- 20. Diverse smärre byggnads- löretag — 4 600 — — 4 600 — * Summa e — 19 200 — - 17 200 - — Summa C(a—c) 75 910 98 745 25 527 38 468 30 750 — — Reducering av medels- behovet — — — —6 718 —1 550 - — Beräknat medelsbehov — — - 31 750 29 200 — — Totalt A—C 276 410 386 805 126 087 94 568 86 550 — — Reducering av medels— behovet — — — —10 818 —6 650 — — Beräknat medelsbehov — — — 83 750 79 900 - — Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.) Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Behållning 1976—07—01 450 1976/77 83 750 Anslag För 1976/77 1977/78 79 900 statsbudget 78 750 Beräknad behållning 1978-06-30 1 450 tilläggsbudget 1 6 000 Anslag för 1977/78 (Förslag) 79 900 165 100 165 100

Prop. 1976/77:74 239

1113. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1975/76 Utgift 93 777 370 Behållning 1 041 022 1976/77 Anslag 110 250 0001 1977/78 Förslag 131 600 000

lDärav 7 milj. kr. på tilläggsbudget 11.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., be- fästningar. flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv härför samt för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kom- pletteringsarbeten m.m. på eller i anslutning till befintliga baser, anlägg- ningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Medelsförbrukning och medelsbehov ([ OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1975/76 1976/77 1977/78

Chefen för Föredra- flygvapnet ganden

Flygvapenförband: Markanskaffning för del- programmen För llera delprogram gemensamma lednings-

och strilförband 200 200 200 200 Basförband 300 300 300 300 Gemensamma produktions-

resurser 1 000 1 100 2 200 2200 Anskaffning av befästningar m. rn. för delprogrammen För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 7 000 7 430 7 650 7 650 Basförband (befästningar) 4 465 5 960 2 500 2500 Basförband (flygfält) 24 910 27 465 34 200 34200 Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktions- resurser 64 300 77 780 . 96 750 96 750 Summa 102 375 120 235 143 800 143 800 Reducering på grund av

överplanering —8 575 —11 485 —12 200 —12 200

Beräknat medelsbehov 93 800 108 750 131 600 131 600

Prop. 1976/ 77:74 240

Budgetåret 1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 anmäler forn/ika!ions/öfvalt- ningen att behovet av att förvärva mark har varit relativt begränsat. Upp- komna behov har kunnat tillgodoses. Outnyttjade resurser har delvis om- fördelats till andra primäruppdrag inom anslaget. Totalt har ca 40 ha för- värvats med äganderätt.

Anskaffning av befästningar, flygfält och kaserner har kunnat genomföras i planerad omfattning.

Den beräknade medelsförbrukningen var 93,8 milj. kr. Utfallet blev 93 777 370 kr.

Budgetåret 1976/77

Den planerade anskaffningen beräknas kunna bli genomförd.

Budgetåret 1977/78 C ltefen _ för _llvgvapner

För budgetåret 1976/77 har beräknats en medelsförbrukning av 101 750000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1977/78 beräknas till 131,6 milj. kr., varav 2.5 milj. kr. för markanskaffning, 40,1 milj. kr. för anskaffning av befästningar m.m. och 89 milj. kr. för anskaffning av kaserner m.m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt Medelsförbrukning (1 OOO-tal kr.)

Befästningars delfond För flera delprogram gemensamma lednings— och strilförband

1. Mark för strilanläggningar m. m. 200 Basförband 2. Mark för krigsflygfält samt diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 300 Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

3. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 2 200

2 700 Reducering på grund av överplanering -200 Summa 2500

1. För att utföra strilanläggningar bedöms det i vissa fall vara nödvändigt att förvärva mark med äganderätt.

Prop. 1976/77:74 241

2. För att komplettera befintliga krigstlygfält kan det i vissa fall bli nöd— vändigt att förvärva mark med äganderätt. Behov av medel kan även upp— komma lör att skaffa mark för befästnings— och andra anläggningar inom övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av flygvapnets befästningsfastigheter. oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade förvärv.

3. Medel har beräknats för att lösa in flygbullerstörda fastigheter. smärre kompletteringar av flygvapnets kasernfastigheter, oförutsedda utgifteri sam- band med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade förvärv.

B. Anskalj'ning av befästningar m. m.

Objekt Medelsförbrukning (l OOO-tal kr.)

Bcfästningar m. m. För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband Företag påbörjade före 1976-() 7 —()l l. Radaranläggning 3 700 Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas [976/ 77

2. Radiolänkstationer och utpunkter 750 3. Luftbevakningstorn 500 4. Stridledningsradaranläggningar (kompletterande åtgärder) 1 700 5. Smärre objekt 1 000 Företag avsedda att påbörjas l977/ 78

6. Bctongförråd för ammunition ] 500 7. Smärre objekt 1 000 Flygfält Basförband Företag påbörjade/öre 1976-07-01 8. Kompletteringsarbeten på befintliga baser 1 600 9. El- och teleanläggningar ' 1 080 Företag påbörjade eller avsedda al! påbörjas 1976/77 10. Kompletteringsarbeten på befintliga bascr 400 11. Komplettering av flygbaser för anpassning till flygplan 37 4 700 12. Hangarplattor 2 000 13. El- och teleanläggningar 4 995 Företag avsedda att påbörjas ] 97 7 / 78 14. Anpassning till ny basfilosofi avseende vägbaser. uppställ- ningsplatser och maskeringsutrustning 6 900 15. Kompletteringsarbeten på befintliga baser 900 16. Komplettering av flygbaser för anpassning till flygplan 37 700 17. Lagringsanläggningar för drivmedel 3 000 18. Uppställningsplatser för llytsyreanläggningar 200 19.Baracker I 300 20. Hangarplattor 2 900 21. Smärre objekt 400 22.El- och teleanläggningar 3 125

44 350

Reducering på grund av överplanering —4 250 Summa 40 100

Prop. 1976/77:74 242

]. Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att bygga en radaranläggning som prototyp för en serie nya radarstationer. För avslutande arbeten behövs 3,7 milj. kr. under nästa budgetår.

2. För att utföra mindre utbyggnader och kompletteringar vid radio- länkstationer och utpunkter behövs 750000 kr. under nästa budgetår.

3. För luftbevakningstorn beräknas ett medelsbehov av 500000 kr.

4. För mindre kompletteringsarbeten vid vissa stridsledningsradaranlägg- ningar behövs 1,7 milj. kr. 5, 7 och 21. För smärre objekt som vart och ett beräknas kosta högst 800000 kr. behövs sammanlagt 2,4 milj. kr.

6. För betongförråd för ammunition behövs 1,5 milj. kr. 8, 10, 11, 15 och 16. På befintliga baser utförs efterhand arbeten för att komplettera baserna till normerad standard. Arbetena är delvis föranledda av att flygplan 37 kommer att tillföras flottiljerna. För kompletteringsarbeten beräknas en medelsförbrukning av 8,3 milj. kr. 9, 13 och 22. För fortsatt utbyggnad av el- och teleanläggningar vid flyg- baserna behövs 9,2 milj. kr. under nästa budgetår. 12 och 20. För hangarplattor i anslutning till hangarer och verkstäder behövs 4,9 milj. kr. 14. För vissa anpassningsåtgärder vid flygbaser enligt nya principer behövs 6,9 milj. kr. 17, 18 och 19. För att vid befintliga baser bygga ut lagringsanläggningar för drivmedel, uppställningsplatser för llytsyreanläggningar samt baracker beräknas ett medelsbehov av 4,5 milj. kr.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt Medelsförbrukning (] OOO-tal kr.) Gemensamma produktionsresurser

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1976/ 77 1. F 6. Nybyggnad av flygverkstad

2. F 6. Nybyggnad av hangar

3. F 6. Utökning av flygdrivmedelsanläggningen 4. F 13. Nybyggnad av flygverkstad

. F

. F

7. 8.

SOME—005

OLH

åååå

5 15. Nybyggnad av hangar 6 17. Nybyggnad av hangar Fare/ag avsedda att påbörjas I 977/ 78

Ulm oo

4. Nybyggnad av militärrestaurang

4. Nybyggnad av värmecentral

6. Nybyggnad av värmecentral

7. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad F 13. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad med smörj- och tvätthall 12. F 13 M. Nybyggnad av kontrolltorn 13.F 17. Nybyggnad av flygverkstad 14. Upprustning av målplatser 15. Tekniska försörjningsanordningar 16. Diverse smärre byggnadsobjekt

bulk/INN

' w IK,—mat.. ääåååååå åååå

F F 9. F lO.F ll.

Reducering på grund av överplanering Summa 89000

Prop. 1976/77:74 243

1—6. Regeringen har uppdragit ät fortiflkationslörvaltningcn att låta bygga ny flygverkstad vid F6 i Karlsborg och vid F 13 i Norrköping samt en ny hangar vid envar av F 6. F 15 i Söderhamn och F 17 i Ronneby ävensom att bygga ut drivmedelsanläggningen vid F6.

7. Den nuvarande matinrättningen vid F4 med matsal för värnpliktiga, kökslokalcr och personalmatsal är i så dåligt skick att byggnaden har bedömts böra rivas. Samma förhållande gäller marketenteriet med plutonofflcersmäss. Det har därför ansetts nödvändigt att uppföra en ny fullständig militär- restaurang. Fortiflkationslörvaltningen har redovisat huvudhandlingar för en sådan nybyggnad. Kostnaderna har beräknats till 18,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

8. Genom att ett flertal nybyggnader vid F4 kommit till måste värme- kapaciteten vid flottiljen ökas. Den befintliga värmecentralen kan inte om- eller tillbyggas då den är gammal och nedgången och det dessutom inte finns utrymme för någon om- eller tillbyggnad. Fortiflkationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för en ny värmecentral. Kost- naderna för byggnadsobjektet har uppskattats till 5,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

9. Behovet av en ny värmecentral vid F 6 i Karlsborg har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 346). Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga en för F6 och SZ gemensam värmecentral m. m. Kostnaderna har beräknats till 19 550 000 kr. enligt pri- släget den 1 februari 1976. varav 10 550000 kr. belöper på F6. 10. Vid F 7 i Såtenäs behövs en ny aggregat- och fordonsverkstad. De nuvarande verkstadslokalerna är otillräckliga och otidsenliga. Foniflkations- förvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för byggnadsfö- retaget. Kostnaderna har uppskattats till 5 260000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog ijuli 1976 åt fortiflkationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. ll. Behov föreligger av en ny aggregat- och fordonsverkstad med smörj- och tvätthall vid F 13 i Norrköping. De nuvarande verkstadslokalerna är otillräckliga och otidsenliga. 1 befintlig tvätthall kan endast mindre fordon tvättas. Den befintliga smörjhallen är avstängd av yrkesinspektionen. For- tifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ny- byggnad för nämnda ändamål. Kostnaderna har uppskattats till 6,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog i juli 1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföre- taget. 12. Vid F 13:s detachement i Malmslätt behövs ett nytt kontrolltorn. Lo- kalerna i det befintliga kontrolltornet. som är uppfört år 1942 och som tidigare har använts av förutvarande Östgöta flygflottilj, är hårt slitna och dessutom otillfrcdsställande från funktions-, miljö- och utrymmessynpunkt. Fortif- kationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

Prop. 1976/ 77:74 244

Kostnaderna beräknas till 6 750 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

13. Verkstadstjänsten vid F 17 i Ronneby bedrivs f. n. i flera olika bygg- nader vilket omöjliggör en rationell drift. Det har bedömts nödvändigt att bygga en ny flygverkstad i samma storlek och utförande som de verkstäder som är under utförande vid F 6 och F 13. Fortiflkationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har beräk- nats till 21,3 milj. kr. enligt priSIäget den 1 februari 1976. 14. För upprustning av målplatser behövs 1 milj. kr. under nästa budgetår. 15. För tekniska försörjningsanordningar behövs 2 milj. kr. Medlen avses främst för att komplettera distributionsnäten för el, värme och vatten vid förbanden.

16. För diverse smärre byggnadsföretag behövs 12,5 milj. kr.

F öredraganden

Chefen för flygvapnet har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetårtill 131 ,6 milj. kr. Jag biträder förslaget och förordaratt medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäk- ning. Av medelsförbrukningen beräknas 2,5 milj. kr. för markanskaffning, 40,1 milj. kr. föranskaffning av befästningar m. m. och 89 milj. kr. för anskaff- ning av kaserner m. m.

Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya objekt som finns intagna i investeringsplanen och som är underkastade det s.k. tvåstegsförfarandet. Om riksdagen inte har något att erinra torde 'det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvudhandlingarna oeh inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras.

Invesleringsp/an (I ()()0-lu/ kr.)

Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig- -—-—_—__ start stäl- 75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för år— lande 01 01 t.o.m. ————————— mån. är— 76—06— 1976/77 1977/78 mån. 30

A. Markanskali'ning Befästningars d e l fo n d Delprogram 3.1

1. Mark för strilanlägg- ningar m. m. - 400 — 200 Delprogram 3.7

2. Mark för krigsllygfa'lt samt diverse mindre mark- förvärv och oförutsedda utgifter — 600 — 300

200 -—

300 — —

()hickl

Prop. 1976/77:74 245 Kosrnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig- —— start stäl- 75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för år— lande 01 01 t.o.m. —— mån. är— 76—06—- 1976/77 1977/78 mån. 30 Kasernbyggnaders d e 1 f o n d Delprogram 3.99 3. Diverse mindre markför- värv och oförutsedda ut- gifter — 3 300 — 1 100 2 200 Summa A — 4 300 — ] 600 2 700 Reducering av medels- behovet — _ _ 400 —200 Beräknat medelsbehov - - — 1 500 2 500 B. Anskajliting av beläst- ningar m. m. 1. Befästningar u. Företag påbörjat/e före 1976-074” Delprogram 3.1 1. Luftbevakningstorn 210 210 100 110 — 2. Stridsledningsradaran- läggningar t'kompl. åt- gärder) 600 490 230 260 — 3. Radiostationer (luft- operativa radionätet) 2 040 2 020 990 1 030 - 4. Radaranläggning 7 300 8 200 500 4 000 3 700 Delprogram 3.7 5. Betongförråd för ammu- nition 1 000 1 270 670 600 — 6. Kommandocentraler ] 860 1 260 1 060 200 — 7. Smärre objekt 1 080 1 080 630 450 — Summa a 14 090 14 530 4180 6 650 3 700 b. Företag påbörjade eller avse:/(Ia att påbörjas I 976/ 77 Delprogram 3.1 8. Radiolänkstationer och utpunkter 2 000 2 000 — 2 000 — 9. Luftbevakningstorn 1 000 1 000 —— 1 000 - 10. Stridsledningsradaran- läggningar (kompl. åt- gärder) 200 200 — 200 - 11. Styrdataledning 1 000 1 000 — 1 000 — 12. Smärre objekt 500 800 — 800 — Delprogram 3.7 13. Betongförråd för ammu- nition 1 500 1 500 — 1 500 — 14. Smärre objekt 1 000 240 - 240 — Summa b 7 200 6 740 - 6 740 —

Prop. 1976/77:74 246

Objekt Kostnadsram Medelslörbrukning Bygg- Färdig-

— — start stäl-

75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för ("ir— lande

01 01 t. i). m. —————- mån är— 76—06— 1976/7.7 1977/78 man. 30

c. Företag avsedda att

påbörjas 1977/78 '

Delprogram 3.1 15. Radiolänkstationer och

utpunkter — 750 — — 750 — 16. Luftbevakningstorn — 500 — — 500 — 17. Stridslcdningsradaran-

läggningar (kompl. åt-

gärder) — 1 700 — - 1 700 — 18. Smärre objekt — 1 000 _ — 1 000 —

Delprogram 3.7 19. Betongförråd för ammu-

nition — 1 500 — - I 500 — 20. Smärre objekt — 1 000 — — 1 000 — Summa c — 6 450 — — 6 450 - Summa B 1 ta—c) 21290 27 720 4180 13 390 10150 —

Reducering av medels-

behovet — — — —1 390 —1 050 — Beräknat medelsbehov — - — 12 000 9 100 — ll. Flygfält a. Företag påbörjade före 1976—07—01

Delprogram 3.7 [. Kompletteringsarbeten

på befintliga baser 3 200 4 055 1 455 1 000 1 600 — 2. Lagringsbehållarc för

tjära 2 320 2325 2 308 17 — — 3. Klargöringsskydd 1 740 2 335 2 163 172 - — 4. Fälthangarer 2 240 2 490 1 790 700 — —— 5. Lagringsanläggningar

för drivmedel 900 1 880 1 242 638 — — 6.Smärrc objekt 200 265 246 19 — — 7. El- och teleanlägg-

ningar 6805 11 524 5 453 4 805 1 080 —

Summa a 17 405 24 874 14 657 7 351 2 680 -

b. Företag påbörjade

eller avsedda att

påbörjas l976/77 Delprogram 3.7 8. Anpassning till ny bas-

filosofi, avseende väg- baser. uppställningsplatser

och maskeringsutrustning 2010 2 010 — 2 010 — — 9. Kompletteringsarbeten

på befintliga baser 4 700 4 200 — 3 800 400 -

Prop. 1976/77:74

247

Objekt

10. Komplettering av flyg- baser för anpassning till flygplan 37 l 1. Klargöringsskydd 12. Fälthangarer

13.1.agringsanläggningar för drivmedel 14.Uppstä1|ningsp1atser för flytsyreanläggningar

15. Baracker 16. Hangarplattor 17. Smärre objekt 18. El- och teleanläggningar

Summa b

c. Företag avsedda att påbörjas 1977/ 78 Delprogram 3.7 19. Anpassning till ny bas- filosofi, avseende väg- baser, uppställningsplatser och maskeringsutrustning

20. Kompletteringsarbeten på befintliga baser 21. Komplettering av flygbaser för anpassning till flyg- plan 37 22. Lagringsanläggningar för drivmedel 23. Uppställningsplatser för llytsyreanläggningar 24. Baracker 25. Hangarplattor 26. Smärre objekt 27. El- och teleanlägg- ningar

Summa c

Summa B 11 (a-c)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov Summa B (1—11)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

Kostnadsram 75—02- 76—02— 01 01 8 900 10 000 1 300 650 1 600 1 600 3 510 2 980 300 300 2 100 2 100 3 000 3 000 200 400 6 225 7 740 33 845 34 920 — 6 900 — 5 500 - 1 700 — 3 000 — 200 — 1 300 — 2 900 — 400 — 9 900 — 31 800 51 250 91 594 72 540 191 854

Medelsförbrukning

Faktisk t.o.m. 76—06- 30

Byga- start år— man.

Färdig- stäl- lande är— mån.

Beräknad för 1976/77 1977/78 3 300 4 700 650 — 1 600 — 2 970 - 300 — 2 100 — 1 000 2 000 400 - 2 095 4 995 20 225 12 095 - 6 900 — 900 — 1 700 — 3 000 — 200 — 1 300 — 2 900 — 400 — 3 125 — 19 425 27 576 34 200 —2 576 -3 200 25 000 31 000 40 966 44 350 —3 966 —4 250 37 000 40 100

248

1977/78

10000 8 350

1 000 10 000

7 350 9 050

45 750

Prop. 1976/77:74 Objekt Kostnadsram Medelslörbrukning 75-412— 76—02— Faktisk Beräknad för 01 01 t.o.m. 76—06— 1976/77 30 C . Anskal/iiing ai' kaserner m. m. (1. Företag påbörjade före [9715—07—01 Delprogram 3.99 1. F4. Nybyggnad av flyg- verkstad och värme- central 17700 17 690 15 589 2 101 2. F7. Nybyggnad av två hangarer 26 000 25 150 24 359 791 3. F5. Utbyggnad av llyg- drivmedelsanläggning ] 650 2 780 1 832 948 4. F 10. Utbyggnad av flyg- _ drivmeclelsanläggning 2 200 2 520 1 461 1 059 5. RFN. Nybyggnad av hangar 10200 10 845 4 665 6 180 Summa a 57 750 58 985 47 906 11 079 b. Företag påbörjar/e eller avsedda att påbörjas 1976/77 Delprogram 3.99 6. F6. Nybyggnad av flygverk- stad 19 850 22 300 — 10 000 7. F 6. Nybyggnad av hangar 15 700 17 650 — 9 300 8. F 6. Utökning av llygdriv- medelsanläggning 2 660 3 000 — 2 000 9. F 13. Nybyggnad av llyg- verkstad 18 550 20 850 — 9 500 10. F 14. Brandövningsplats 1 480 2 980 — 2 980 11. F 15. Nybyggnad av hangar 13 000 14 650 — 7 300 12. F 17. Nybyggnad av hangar 16 300 18 350 — 9 300 13. Upprustning av målplatscr - 1 000 — 1 000 14. Tekniska försörjningsan— ordningar — 2 500 — 2 500 15. Diverse smärre objekt — 10 000 — 9 000 Summa b 87 540 113 280 — 62 880 ('. Företag avsedda att påbörjas [97 7 / 78 Delprogram 3.99 16. F4. Nybyggnad av militär- restaurang — 18 600 — - 17. F4. Nybyggnad av värme- central - 5 600 — — 18. F6. Nybyggnad av värme- central — 10 550 — — 19. F7. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad — 5 260 — — 20. F 13. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad med smörj- och tvätthall — 6 400 — —

3 400

Brag- stan är"-- män.

75—02 74—12

75—12

76—10 76-10

76—10 76—10 76—10

76—10 76—10

77—10 77—10 77—10

77—10

77—10

Färdig- Still- lande 'är-- män.

76—10 77—01 76—11

76—11 76—10

78—09 77—10

77—08 78-09 77—06 78—06 78—06

79—09 .79—01 78—11

79-01

79—04

Prop. 1976/77:74

249

(')hicki Kostnadsram Medelslörbrukning 75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för (H 01 t.o.in. »-—— 76—06— 1976/77 1977/78 30 21. F 13 M. Nybyggnad av kön- trolltorn — 6 750 — — 4500 22. F 17. Nybyggnad av flyg- verkstad — 21 300 - — 8 000 23. Upprustning av mål- platscr — 1 000 — — 1 000 24. Tekniska försörjnings- anordningar - 2 000 — — 2 000 25. Diverse smärre byggnads- företag — 14 500 — — 14 500 Summa 0 - 93 410 — - 51000 Summa C (a—c) 145 290 265 675 47 906 73 959 96 750 ' Reducering av medels- behovet — — — —10 709 —7 750 Beräknat medelsbehov — - - 63 250 89 000 Totalt A—C 217 830 389 289 66 743 116 525 143 800 Reducering av medels- behovet -— — — —14 755 —12200 Beräknat medelsbehov — — — 101 750 131600 Anslagsbert'ilt'ning ( ] OOO-tal kr.) Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Behållning 1976—07—01 1 041 1976/77 108 750 Anslag för 1976/77 1977/78 131600 statsbudget 103 250 Beräknad behållning tilläggsbudget 11 7 000 1978—06—30 2 541 Anslag för 1977/78 (förslag) 131 600 242 891 242 891

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till F Li>,gi-'apett/örband.' Anskaffning av anläggningar för budgetåret

1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 131600000 kr.

Färdig- stäl- lande är— män.

Byaa- stan är- män.

77-10 79—01

77-10 79—09

Prop. 1976/77:74 250

IX Diverse kapitalfonder

Statens datamaskinfond: Försvarets delfond

Anskaffning av datamaskiner

Försvarets rationaliseringsinstitut skall gentemot statskontoret svara för att anskaffning och utnyttjande av datamaskiner för försvaret samordnas. Datamaskinutrustning m.m. för försvaret upphandlas av statskontoret i samråd med institutet.

För finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskinut- rustning finns statens datamaskinfond inrättad. Fonden har två delfonder, varav en för försvaret. Statskontoret förvaltar båda delfonderna. Från in- vesteringsanslagen till fonden bestrids dels utgifter för förvärv av datama- skinutrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i samband med anskaffning av utrustning som är av sådan art att de bör periodiseras. Ut- rustning som redovisas på fonden ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna fast- ställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket och försvarets rationaliseringsinstitut. Utöver normal avskrivning eller hyra för utrustning m.m. skall avgifterna täcka kostnaderna för fondens administration.

Anskaffningen av datamaskiner kan inte hänföras till visst huvud- eller delprogram utan täcker hela försvaret. Verksamheten budgeteras på ett pri- märuppdrag och finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av da- tamaskiner.

Programplan för perioden 1977/78—1981/82

Beträffande utvecklingen under programplaneperioden anför./örsvarets ra— tionaliseringsinstitut bl.a. följande.

Av de tre beställda datamaskinerna Univac 1100 har två (Bertil/Ny och Berta) levererats. Den tredje (Cecilia/Ny)skall levereras i september år 1977. ] överensstämmelse med överbefälhavarens planeringsdirektiv har institutet tagit upp medel för ytterligare en stor datamaskin avsedd för bl. a. hög- kvarterets behov. Enligt nu gällande planer kommer samtliga fyra stora datamaskiner att vara placerade i mellansverige. Detta förhållande kan med- föra en flyttning av utrustning.

Värnpliktsverkets behov av datamaskinkapacitet efter avveckling av data- maskinerna Burroughs under budgetåret 1980/ 81 har förutsetts kunna täckas genom de centrala/regionala datamaskinerna Univac. Institutet utreder för närvarande i samarbete med värnpliktsverket hur Värnpliktsverkets framtida behov av datamaskinkapacitet i sin helhet bör tillgodoses.

Det av institutet föreslagna datakraftalternativet rcaltidsdrift med lokal datalagring innebär att ett antal mindre datamaskiner placeras där de lokalt

Prop. 1976/77:74 251

kan betjäna ett begränsat antal användare till stor del via terminal. I syfte att vinna erfarenhet och bygga upp kompetens inom detta område har in- stitutet tagit initiativ till försöksverksamhet med mindre datamaskiner. [ avvaktan på ytterligare underlag har medel tagits upp motsvarande ca 15 mindre datamaskiner för operativ och taktisk ledning samt ett begränsat antal för fredsbehov. Behovet av mindre datamaskiner liksom fördelningen av datamaskiner mellan användningsområden blir beroende av försöksverk- samhetens utfall och i vilken takt berörd systemutveckling kan bedrivas. Speciellt gäller detta för fredsadministrativt bruk där utvecklingen av system för förnödenhetsredovisning och Värnpliktsverkets framtida system kan för- ändra behoven.

Det totala behovet av terminaler under programplaneperioden kan inte entydigt fastställas. De mest omfattande anskaffningarna av terminaler un- der perioden hänför sig till system för förnödenhetsredovisning, ekonomisk budgetering och personaladministration.

Institutet anser att terminaler bör anskaffas och utnyttjas samordnat. Omlokaliseringen av delar av försvarets forskningsanstaft medför behov av datamaskinkapacitet i Stockholm och dessutom i Linköping och Umeå. Omlokaliseringen inom stockholmsområdet kommer att kräva datamaskin- kapacitet i Ursvik i Slutet av programplaneperioden. För att täcka behoven i Linköping planerar institutet dels för en datamaskin i forskningsanstaltens lokaler, dels för en terminal för samband med Stockholms datamaskin- central. På grund av omlokaliseringen av huvudenhet fyra krävs en mindre datamaskin för reelltidsbearbetning. För bearbetningar på större datama- skiner kommer huvudenhet fyra att utnyttja Umeå datamaskincentral.

Försvarets radioanStalt har f. n. en datamaskin Saab D22 som är avskriven år 1980. Medel har beräknats för ett utbyte budgetåret 1981/82.

1 föregående års programplan anmäldes behov av datamaskinutrustning speciellt avsedd för bearbetning av underrättelsedata. Institutet kommer under innevarande budgetår att utreda frågan i samverkan med försvars- staben. Bland annat skall prövas om behovet kan tillgodoses genom kom- plettering av datamaskin Bertil/Ny och/eller med en minidatamaskin.

Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utvecklingen av betalnings- medlen under anslaget Anskaffning av datamaskiner framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; 1000-tal kr.).

1976/771 1977/78 1978/79 1979/80 l980/81 1981/82 Summa . 1977/82

24 0002 34 000 22 000 25 000 18 000 20 000 119 000

' Prisläge februari 1975.

2 Anslag 1 000 kr.

IQ lJt N

Prop. 1976/77:74

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden för anskaffning av datamaskiner samt bemyndigandeskuldens storlek under programpla- neperioden framgår av följande sammanställning tl OOO-tal kr.).

1976/77 l977/78 1978/79 |979/80 l980/8I

Bemyndigandebehov — 45 000 12 000 32 000 10 000 chyndigandeskuld vid utgången av resp. budgetår 39 000 50 000 40 000 47 000 39 000

[X ]. Anskaffning av datamaskiner

1975/76- Utgift 11 831 817 Behållning 25 006 088 l976/ 77 Anslag 1 000 1977/78 Förslag 34 000000

Kostnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1975/76 1976/77 1977/78 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- rationali- ganden

serings-

institut

Anskaffning av

datamaskiner 8 000 11 832 24 000 34 000 34 000 Kostnader 8 000 11 832 24 000 34 000 34 000 Avgår: Förbrukning av an-

slagsbehållning —7 999 —11 831 —23 999

Medelsbehov ] l 1 34 000 34 000

Budgetåret 1975/76

Försvarets rationaliseringsinstitut anger i sin årsredovisning för budgetåret l975/ 76 att den forcerade upphandlingen som genomfördes av datamaski- nerna Univac 1100 har starkt begränsat investeringsutrymmet för annan datamaskinutrustning på kort sikt.

Under budgetåret har reglerna för såväl upphandling som finansiering av datamaskinutrustning diskuterats och ifrågasatts av flera försvarsmyn- digheter. Enligt institutets mening har detta varit till men för verksamheten

1981/82 Summa

1977/82

102 000

Prop. 1976/77:74 253

och tagit resurser från det egentliga planerings- och anskaffningsarbetet. Institutet förutsätter att formerna för anskaffning av generellt användbar datamaskinutrustning bibehålls.

Budgetåret 1976/77

Under budgetåret 1976/77 beställs bl. a. mindre datamaskiner och ter-

minalutrustningar.

Budgetåret 1977/78 Försvarets ran'()naliseringsinsliml

Anslaget bör föras upp med 34000 000 kr. och ett beställningsbemyn- digande om 45 000000 kr. inhämtas.

De begärda betalningsmedlen är avsedda för att betala datamaskinutrust- ning m.m. som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndi- ganden. Under budgetåret 1977/78 skall bl.a. följande utrustning m.m. beställas och/eller betalas.

a) Central/regional datamaskinkapacitet för att dels täcka delar av hög- kvarterets behov. dels för programkonvertering och kompletteringar av

befintliga datamaskiner. . _ b) Utrustning för försöksverksamhet med mindre datamaskiner.

c) Terminalutrustning för centrala, regionala och lokala myndigheter.

F öredragamlen

Överbefälhavaren har tagit fram ett förslag till översiktlig informationssys- tem- och datakraftplan för försvaret. Jag är nu inte beredd att ta ställning till den inriktning av verksamheten under programplaneperioden som överbefäl- havaren har angett.

I enlighet med rationaliseringsinstitutets förslag bör bemyndigande in- hämtas att för nästa budgetår medge beställningar av datamaskinutrustning- ar till ett belopp av 45 milj. kr. Liksom tidigare bör det få ankomma på rege- ringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. ni. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett investeringsanslag av 34 000 000 kr.,

2. medge att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av —- utöver tidigare medgivet belopp — högst 45 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74

ix.) U| L—

5 Civilförsvaret

5.1. Civilförsvarets fortsatta utveckling 5.1.1 Perspektivplaner för civilförsvaret

De allmänna grunderna för civilförsvarets perspektivplanering har varit desamma som för försvarsmaktens planering. Olika typer av angreppsfall skulle tas till utgångspunkt. Behovet av beredskap och uthållighet skulle bedömas. Planeringen borde vidare utgå från det fredstida samhällets struk- tur samt den utveckling av denna som kan förutses.

Perspektivplan de! 1

Det ekonomiska studieområdet för början av l990-talet skulle förläggas inom ett intervall mellan 450 och 900 milj. kr. per år i ett antaget pris- och löneläge vid denna tid.

Civilförsvarsstyrelsen belyste i en första fas av planeringen den svenska samhällsutvecklingens betydelse för civilförsvarets framtida utformning. Förändringar i samhället är av betydelse både för civilförsvarets möjligheter att verka i krig och dess möjligheter att bygga upp en lämplig organisation i fred. De faktorer som är mest styrande för civilförsvarets planering är tätorternas utveckling. riskobjektens lokalisering, bostadsbyggandets om- fattning och bebyggelseutformningen. Koncentrationen av befolkning till tätorter förutses komma att fortgå. Vid hot eller verkställighet av hot innebär befolkningskoncentrationen till tätorter påtagliga nackdelar i försvarssam- manhang.

Civilförsvarsstyrelsen påpekar att civilförsvarets roll vid fredskatastrofer bör klarläggas ytterligare.

Det militära försvarets styrka och sätt att föra striden har den allra största betydelse för civilförsvarets utformning. Oberoende av försvarsprincip kan en angripare genomföra förbekämpning på ett sådant sätt att invasions- riktningen mycket sent blir uppenbar för oss. Detta ger kona tider för beslut om och genomförande av invasionsutrymning. En försvarsprincip som be- tonar de inledande striderna utanför gräns och kust bedöms medföra mindre krav på ändringar av nu gällande principer för befolkningsskyddet än vad som är fallet med en försvarsprincip som betonar striden på svenskt ter- ritorium.

Civilförsvaret bör utformas så att det kan bidra till totalförsvarets freds- bevarande funktion genom sådana åtgärder och förberedelser att befolk- ningens vilja och förmåga till motstånd stärks. Utsätts landet för angrepp skall civilförsvaret skydda liv och egendom samt lindra verkningarna av

Prop. 1976/77:74 255

skador. Studier av krigsförlopp pekar på att strävan bör vara att så långt möjligt behålla samhället intakt och att därför på längre sikt ge befolkningen tillgång till skyddsrum för att därigenom kunna begränsa behovet av ut- rymningar.

Civilförsvarsstyrelsen anför att den lägsta ekonomiska nivån som studerats innebär en medveten risktagning och att civilförsvaret inte ens vid angrepp enbart med konventionella stridsmedel kan möta många viktiga krav på ett tillfredsställande sätt.

På medelhög ekonomisk nivå är resurserna tillräckliga för att förverkliga lösningar med i huvudsak godtagbar effekt i flertalet angreppsfall eller god effekt vid angrepp med endast konventionella stridsmedel.

På den högsta ekonomiska nivån är resurserna tillräckliga för att civil- försvarslösningar med god effekt i samtliga angreppsfall skall kunna för- verkligas.

Tillgången till skyddsrum anses grundläggande för civilbefolkningens skydd. Utrymning bör ses som ett komplement till skyddsrummen. Ci- vilförsvarsstyrelsen bedömer att denna princip fullt utvecklad skulle öka det militära försvarets handlingsfrihet.

Perspektivp/an del .?

1 den fortsatta perspektivplaneringen redovisar Civilförsvarsstyrelsen ci- vilförsvarets uppbyggnadsläge och brister år 1977.

Planerad utveckling av försvarsmaktens strilsystem tillgodoser enligt sty- relsen i huvudsak civilförsvarets behov av förvarning. Alarmeringen har dock ett antal svagheter. och uthålligheten är otillräcklig. Bl. a. finns larmnät endast i nuvarande skyddsrumsorter och reserv för det telefonbaserade nätet saknas. Det finns 5.4 miljoner skyddsrumsplatser. Kvaliteten på dessa är enligt Civilförsvarsstyrelsen varierande och stora brister finns i innerområden. låghusbebyggelse och i orter med mindre än 5000 invånare. Det finns ca 2 milj. moderna skyddsmasker. Gällande utrymningsplaner omfattar ca 3.8 miljoner personer. Planläggningen grundar sig på de tidigare mera ak- tuella hoten om insats av kärnvapen och terroranfall men anpassas f.n. till 1972 års försvarsbeslut.

Personellt är det lokala allmänna civilförsvaret i förhållande till det be- dömda behovet uppbyggt till drygt 90 %, det regionala till ca 85 % och verkskydden till ca 80 %. Materiellt är uppbyggnadsläget 95 96 i förhållande till bedömt behov.

Civilförsvarsstyrelsen utnyttjar för sin planering begreppet verkansnivå för värdering av olika civilförsvarsstrukturers effekt. Verkansnivå 1 inne- fattar alla anbefallda typer av angreppsfall, nämligen konventionellt angrepp. angrepp med ABC-stridsmedel, hotfall och neutralitetsfall. verkansnivå 2 endast konventionellt angrepp och verkansnivå 3 endast neutralitetsfallet.

lx) 'Jl ON

Prop. 1976/77:74

När framtida civilförsvaret utformas bör strävan enligt civilförsvarsstyrelsen vara följande.

— Att i möjligaste mån behålla samhällets funktion intakt även under kris- och krigsförhållanden.

— Att kunna få förvarning om anfall från luften och att ha möjlighet att alarmera civilbefolkningen.

— Att ge alla invånare skydd i skyddsrum, så att alla får samma överlev- nadsmöjlighet och detta oavsett tid på dygnet. — Att kunna rädda instängda och nödställda människor samt ge skadade en första hjälp och därefter transport till sjukvårdsinrättningar. — Att begränsa utrymningar till enbart särskilt hotade områden och hotade områden med dålig tillgång till skydd.

Civilförsvarsstyrelsen har genomfört studier tillsammans med överbefäl- havaren avseende förvarning/alarmering. Därvid har framkommit att tiden från larm till vapenverkan kan bli 3—4 minuter. Denna tid stämmer i hu- vudsak överens med den tid det tar för befolkninen att i rimlig utsträckning nå skyddsrum med nuvarande principer för skyddsrumsbyggande. Studierna har även visat behovet av landsomfattande täckning av alarmeringssystemet. Beträffande skyddsrumskvalitet fortsätts studierna tillsammans med för- svarets forskningsanstalt.

Betydelsen av förvarning har föranlett Civilförsvarsstyrelsen att rekom- mendera att försvarsmakten tilldelas resurser så att den högsta stridsled- nings- och luftbevakningsnivån kan nås. vilket bl. a. innebär förbättrad ut- hållighet.

Civilförsvarsstyrelsen redovisar vidare en förstudie i frågan om ökad sam- verkan mellan kommuner och civilförsvar samt anmäler önskemål om sam- ordning av radiokommunikationerna inom totalförsvaret.

PerSpektivplanen behandlar i fråga om skyddsrummen i huvudsak fyra skyddsrumsprogram. A—D. inom det studieintervall som anvisningarna för planeringen föreskrivit, nämligen mellan 150 000 till 300000 tillkommande skyddsrumsplatser per år. Dessa program innehåller inom sig olika alternativ i vad avser urval av skyddsrumsorter och andra urvalsgrunder med hänsyn till bedömda risker. Det mest omfattande programmet innebär att skyddsrum byggs i alla tätorter och att brister täcks i låghusområden och nytillkomna skyddsrumsorter. I samtliga program är inräknat täckning av brister på skyddsrumsplatser i innerområden.

De i anvisningarna angivna ekonomiska studienivåerna för planeringen har räknats om till prisläge februari 1975. Civilförsvarsstyrelsen beskriver de olika handlingsvägarna för utvecklingen på följande sätt.

Funktionerna utrymning. skyddsmaskanskaffning, skydd (utom skydds- rum) och rekrytering varieras inte i nämnvärd grad i de olika ekonomiska nivåerna.

Prop. 1976/77:74 357

Utrymning bör enligt civillörsvarSStyrelsen betraktas som ett komplement till att bygga skyddsrum. Skyddsrumsbrist kommer att föreligga under lång tid. Därför måste en utrymningsplanläggning behållas tills vidare.

Målet för skyddsmaskanskaffningen på läng sikt bör enligt civillörsvars- styrelsen vara att alla kan disponera detta skydd. På kortare sikt skall pro- duktionsberedskap upprätthållas. Produktionskapaciteten är f. n. ca 300000 masker per år och kan höjas till 500000 per år utan större investeringar. Fyra alternativ för skyddsmaskproduktion har studerats. nämligen att pro- duktionen avbryts samt låg. medelhög och hög produktionstakt. ()m pro- duktionen avbryts under budgetåret l979/80 är tillgången noll vid sekel- skiftet. Med låg produktionstakt (därmed avses 150000 masker per år) är tillgången 4 milj. masker år 1990. Med hög produktionstakt (därmed avses 600000 masker per år) är tillgången år 1987 7 milj. masker. Civilförsvars- styrelsen beräknar med hänsyn till produktionsberedskap och beläggning vid industrin att en produktionstakt om 350 000 masker per år är att föredra oavsett ekonomisk ram för civilförsvaret totalt. Härigenom nås målet ca 7 milj. masker omkring år 1992 och produktionsbeläggningen kan även därefter behållas på grund av omsättning.

Utgångspunkt för skyddsrumsprogrammen är bl. a. behovsberäkningsnor- mer för olika typer av bostadshus. Dessa skiljer sig från nu gällande normer. Hänsyn tas till att antalet personer per lägenhet minskar med tiden. Dess- utom räknas bl.a. värnpliktiga bort. Detta innebär som exempel att i fler- familjshus byggs endast 1,7 skyddsrumsplatser per lägenhet mot nuvarande 2.4. Detta medför en risktagning under de första 10—15 åren i nybyggda hus.

Kostnaderna per skyddsrumsplats beräknas i perspektivplanen för fler- familjshus till 680 kr.. för småhus till 1080 kr. och för anläggningar till 750 kr.

De viktigaste åtgärderna på ekonomisk mellannivå (743 milj. kr. för pe- rioden 1977—1982) är fortsatt utbyggnad av ledningscentraler så att dessa är i princip utbyggda år 1982. förbättring av radiosystemet och att ändrad krigsorganisation införs planenligt. Vissa brister kvarstår år 1982, främst avseende alarmering och radiosystem.

De viktigaste åtgärderna på låg ekonomisk nivå (633 milj. kr.) är att byg- gandet av ledningscentraler uppskjuts (ca 20 % brist år 1982), att mate- rielanskaffning inom ledningsfunktionen reduceras. att antalet undsättnings- enheter reduceras med ca 20 %. och att anläggningsbyggandet inom und- sättningsorganisationen upphör så gott som helt.

De viktigaste åtgärderna och objekten på hög ekonomisk nivå (852 milj. kr.) innefattar larmaggregat i orter med mer än 200 invånare. radiostyrning av nuvarande larmaggregat redan 1977—82. forcerad projektering av radio- system. skyddsrumstelefoner. förbättrad sjukvårdsutbildning samt ökad materielanskaffning och forcerad utbyggnad av anläggningar inom delpro- grammet Undsättning.

ix) 'JI w

Prop. 1976/77:74

Härtill kommer kostnaderna för skyddsrummsprogramen A—D. Sammanfattning av medelsbehovet i olika handlingsvägar framgår av töl— jande tabell. (Belopp i milj. kr. prisläge februari 1975; löneläge 1975.)

Benämnd Perioden 1977—82 Perioden 1982—87 handlingsväg Åtgärder utom Skyddsrum Summa Summa skyddsrum (A—D) (115—155) A 115. 633 642 1 275 1 374 B 115 633 783 1416 1609 B 135 743 783 1 526 1 718 C 135 743 933 1 676 1 968 C 155 852 933 I 785 2 077 D 155 852 1014 1866 2212

1 perspektivplanen görs en värdering av effekten av olika handlingsvägar. Värderingen avser senare delen av l980-talet och görs i de redovisade ver- kansnivåerna.

Handlingsväg A 115 bedöms i verkansnivå 3 (neutralitetsfallet) framför allt medföra risk för skador på befolkningen i södra Sverige till följd av brist på skyddsrum. Den urholkade undsättningsorganisationen medför en- ligt Civilförsvarsstyrelsen att indikering och sanering inte kan genomföras i erforderlig utsträckning. ] verkansnivå 2 (konventionellt angreppsfall) be- döms risk föreligga för att civilbefolkningen genom bristen på skyddsrum lider skada under förbekämpning och markstrid. Undsättningsorganisatio- nen bedöms vara otillräcklig. 1 verkansnivå 1 (alla typer av angreppsfall) tillkommer den minskade motståndskraft mot hot som skyddsrumsbristen orsakar samt de bristande resurserna för indikering och sanering vid insats av ABC-stridsmedel.

Handlingsväg B 115 innebär skyddsrumsutbyggnad i orter med mer än 5 000 invånare. Samma värdering som i handlingsväg A 115 är giltig vad gäller civilförsvar utom skyddsrum. Skadorna på civilbefolkningen får emel- lertid annan geografisk fördelning.

Handlingsväg B 135 innehåller samma skyddsrumsprogram som hand- lingsväg B 115. Undsättningsorganisationen bedöms i huvudsak kunna lösa sina uppgifter i verkansnivå 2. medan den bristande utbildningen för ABC- miljön minskar organisationens effekt i övriga verkansnivåer.

Handlingsväg C 135 har för civilförsvar utom skyddsrum samma effekt som handlingsväg B 135. Den utökade skyddsrumstillgången ger dock enligt civilförsvarsstyrelsens uppfattning bättre civilförsvarseffekt i alla verkans- nivåer.

Handlingsväg C 155 innehåller samma skyddsrumsprogram som band-

Prop. 1976/77:74 259

lingsväg C 135. Beträffande civilförsvar utom skyddsrum innebär hand- lingsvägen bättre alarmering. anskaffning av skyddsrumstelefoner och bättre sjukvårdsutbildning. Dessa förbättringar ökar effekten i alla vcrkansnivåer medan brister fortfarande råder avseende uppträdande i ABC-miljö. Handlingsväg D 155 ger i huvudsak god effekt i alla verkansnivåer.

5.1.2. Programplaner för civilförsvaret för perioden 1977/78—1981/82

PIanerings/örursärmingar

Enligt anvisningar som regeringen har meddelat för civilförsvarets pro- gramplanering skall i huvudsak 1974 års försvarsutrednings förslag till in- riktning av verksamheten (SOU 19765) ligga till grund för planeringen för perioden 1977—1982.

Som utgångspunkt för planeringen av verksamhet som inte avser skydds- rum för befolkningen skall enligt anvisningarna för vart och ett av bud- getåren gälla en planeringsram om 153 milj. kr. För verksamhet som avser skyddsrum för befolkningen skall gälla en planeringsram om 38 milj. kr. för vart och ett av de två första budgetåren och 105 milj. kr. för vart och ett av de tre senare. Samtliga belopp är angivna i prisläge februari 1975.

lsamband med planeringen skall Civilförsvarsstyrelsen i samråd med över- befälhavaren också belysa de kostnader som uppstår och de effekter som erhålls beträffande alarmering av befolkningen vid luftanfall om uthållig- heten hos strilsystemet inom det militära försvaret ökas utöver vad över- befälhavaren planerar inom planeringsramarna.

Civilförsvarsstyrelsen har av försvarsutredningens bedömningar dragit den allmänna slutsatsen att förhållanden och bedömd utveckling i vårt när- område och världen i övrigt inte ger anledning till att sänka kraven på befolkningsskyddet eller att begränsa dess möjligheter till fortsatt anpassning till samhällsutvecklingen.

Det är enligt civilförsvarsstyrelsen av stor betydelse för civilförsvarets utveckling att försvarsmakten allt mer blir beroende av samhället i övrigt. Det blir därför allt svårare att dra en klar gräns mellan "civila" och "militära" mål. Civilförsvarsstyrelsen framhåller att en snabb utveckling har skett av vapen med ökad yttäckning mot levande mål. Bristande precision och funk- tionsfel hos vapensystem ökar också riskerna för skador bland civilbefolk- ning. Markstrider kan komma att beröra civilbefolkningen och ställa speciella krav på rörlighet. uthållighet och fältledningskapacitet hos civilförsvaret. Om inte åtgärder vidtas för att förbättra uthålligheten främst hos våra ra- darstationer försämrar bekämpning av luftförsvarets strilsystem möjlighe- terna att alarmera befolkningen i skyddsrumsorter.

Styrelsen framhåller i fråga om den svenska samhällsutvecklingen och civilförsvarets beroende av denna särskilt sårbarheten på grund av att man

Prop. 1976/77:74 260

fortsätter att koncentrera befolkning och produktion till större tätorter och att man fortlöpande bygger tekniska system med bristande reservfunktioner. Ökande risker redan i fredssamhället för skadeverkningar av olyckor med radioaktiva ämnen eller haverier vid företag med tillverkning av hälso- eller miljöfarliga produkter påverkar även civilförsvarets utveckling.

Styrelsen pekar också på att kommunerna numera har ett vidgat ansvar för räddningstjänst i fredstid. Möjligheterna att utnyttja kommunala resurser i krig blir härigenom större.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att sedan perspektivplanen lämnades in till regeringen har vissa förändringar skett i förutsättningarna för planeringen. Dessa förändringar. som styrelsen anser medföra kostnadsökningar under programplaneperioden. uppges främst bero påatt statsbidrag till kommunerna för kostnader för anläggningar till civilförsvarets krigsorganisation numera ut- går med 10 %. att förbättrade ekonomiska förmåner förcivilförsvarspliktiga har införts och att civilförsvarsövningar framdeles skall genomföras på dagtid med bl. a. ersättning som följd.

Styrelsen framhåller att de ändrade förutsättningarna innebär merkost- nader på ca 20 milj. kr. per år i jämförelse med de förutsättningar som gällt för tidigare planering och med hänsyn även till beräknad priskom- pensation i den planeringsram som regeringen har angivit.

Civilförsvarsstyrelsen har i sin bedömning av planeringsförutsättningarna för skyddsrumsbyggande inte funnit något att erinra mot den anvisade ramen under programplaneperiodens två första år. Styrelsen anser däremot att en inriktning av skyddsrumsproduktionen som svarar mot planeringsramen 105 milj. kr. per år inte gör det möjligt att tillföra skyddsrumsplatser i den takt som bostäder. fabriks- och andra anläggningar m. m. byggs i samhället. Detta förhållande gäller för alla alternativ i fråga om skyddsrumskvalitet och omfattning av skyddsrumsorter som styrelsen har studerat. Enligt sty- relsens uppfattning kan balans uppnås endast om planeringen av skydds- rumsproduktionen vid programplaneperiodens slut är inriktad mot en pro- duktionsvolym motsvarande en årskostnad om ca 192 milj. kr.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att den lägger den största vikt vid de beslut som fattats efter år 1972 i fråga om den nya krigsorganisationens omfattning. det nya utbildningssystemets utformning och det nya systemet för planering. produktion och finansiering av skyddsrum för befolkningen. Den inriktning som försvarsutredningen har angivit är enligt styrelsens upp- fattning inte möjlig inom de planeringsramar som regeringen har gett i anvisningarna för programplaneringen.

Civilförsvarsstyrelsen har belyst två kostnadsalternativ. Det ena ansluter enligt styrelsens uppfattning till försvarsutredningens uttalande om en oför- ändrad inriktning av civilförsvarets utveckling. Kostnadsramen i detta

Prop. 1976/77:74 261

alternativ är i prisläge februari l976 l90 milj. kr. för annan verksamhet än den som avser skyddsrum för befolkningen. För den senare verksamheten beräknas 42 milj. kr. för vart och ett av de två första budgetåren och 106 milj. kr. för vart och ett av de tre senare. Det andra alternativet ligger inom regeringens planeringsramar. som i prisläge februari 1976 är 167.8 milj. kr. per år för annan verksamhet än skyddsrum och oförändrat 42 och 106 milj. kr. för skyddsrumSproduktionen.

Civilförsvarsstyrelsen har enligt regeringens anvisningar för programpla- neringen haft att belysa kostnaden och effekten om man ökar uthålligheten hos strilsystemet utöver vad överbefälhavaren planerar inom ramarna för det militära försvaret samt redovisa vilka motsvarande kostnadsminskningar som bör vidtas inom civilförsvarets planeringsramar. Civilförsvarsstyrelsen redovisar sina studier i en särskild rapport. ] denna behandlas främst ut- hålligheten hos strilorganisationens radarsystem. Civilförsvarsstyrelsen fö- reslår bl. a. att reservmateriel skaffas till radarsystemet för en kostnad av ca 48 milj. kr. Effekten av denna förstärkning herörenligt civilförsvarsstyrelsen inte bara alarmering för skydd av befolkningen utan har minst lika stort värde förövrigt totalförsvar. Civilförsvarsstyrelsen anserfärför att kostnaderna bör gå utanför de planeringsramar som anvisas för civilförsvaret.

Planering i det högre alternativet

De viktigaste målen som civilförsvarsstyrelsen angivit för civilförsvars- verksamheten under programplaneperioden i det högre kostnadsalternativet kan konfattat beskrivas enligt följande.

Lednings- och undsättningsorganisationen skall enligt tidigare beslut or- ganiseras om under perioden 1977—1981. Ett nytt grundutbildnings- och övningssystem skall införas för att förbättra befa'lsutbildningen och övnings- verksamheten och för att kompensera att manskap i princip inte grund- utbildas. Alarmeringssystemet skall förbättras. Förändring av nuvarande rekryteringssystem skall genomföras i syfte att uppnå en fulltalig krigsor- ganisation med förbättrad personell kvalitet. Grundutbildningen. huvud- delen av övningsverksamheten samt förrådsverksamheten skall bedrivas vid ett antal regionala anläggningar som administreras av civilförsvarssty- relsen. Krigsorganisationens komplettering med materiel skall fortsätta och modernisering av sjukvårdsmaterielen skall påbörjas. En produktionsbered- skap för att skaffa skyddsmasker skall upprätthållas och en begränsad an- skaffning skall genomföras i fredstid. Produktionen av skyddsrum för be- folkningen skall inriktas mot att tillgodose nytillkomna behov av skydds- rumsplatser i samband med nyproduktion av bostäder. industrianläggningar m.m. i nuvarande skyddsrumsorter. Visst utrymme bör också finnas för bristtäckningsåtgärder. Slutligen skall civilförsvarsstyrelsen organiseras om under perioden.

För de olika funktionerna gäller enligt civilförsvarsstyrelsen följande.

Prop. 1976/77:74 262

Alarmering

Under programplaneperioden förbättras enligt civilförsvarsstyrelsen ma- növerutrustningar i alarmeringsnätet och reservanordningar tillförs för att höja driftsäkerheten. Systemets effekt höjs genom att datamaskinbaserad presentationsteknik införs i luftförsvarscentralerna. Vidare ges ledningsor- ganisationen högre personell kvalitet. Vid periodens slut kan transportabla reservlarmaggregat komma att anskaffas. Antalet larmorter kan dock inte ökas på sätt som försvarsutredningen har ansett vara önksvärt.

Skyddsrum

Två skyddsrumskvaliteter studeras i programplanen. Båda kännetecknas av att en jämn skyddsnivå eftersträvas oberoende av byggnadssättet för den byggnad som inrymmer skyddsrummet och de yttre förhållandena kring skyddsrummet. Den högre kvaliteten motsvarar närmast nuvarande skydds- rum typ D beläget i källare under 3—4-vånings betongbyggnad. Den lägre kvaliteten motsvaras av nuvarande skyddsrum typ E under liknande för- hållanden.

Frågan om val av skyddsrumskvalitet har belysts genom avvägningar mellan kvalitet och kvantitet. Civilförsvarsstyrelsens analyser har visat att den skadereducerande effekten blir ungefär lika stor oberoende av om man inom planeringsramen 106 milj. kr. per år bygger något färre skyddsrum av högre kvalitet eller något fler skyddsrum av lägre kvalitet. Detta för- hållande gäller vid skydd mot verkningar av konventionella vapen. I fråga om kärnvapen ger den högre kvaliteten betydligt bättre skyddseffekt än den lägre kvaliteten. Handlingsfriheten på sikt tillgodoses enligt styrelsen bäst om skyddsrum av den högre kvaliteten byggs. eftersom det i framtiden anses vara lättare att täcka kvantitativa brister än kvalitativa.

Omfattningen av skyddsrumsorter redovisas i två alternativ. dels ett som omfattar nuvarande orter. dels ett minskningsalternativ där orternas totala invånarantal utgör 90 % av det första alternativet. Civilförsvarsstyrelsen har inte kunnat finna någon säker metod att genom att gradera risker utesluta några av de nuvarande skyddsrumsorterna. Styrelsen förordar därför att nu- varande skyddsrumsorter behålls. Detta anses också gynna handlingsfriheten på sikt.

Som framhållits i det föregående har civilförsvarsstyrelsen funnit att det inom planeringsramen 106 milj. kr. per år inte är möjligt att ens med den lägre kvaliteten och en minskad ortsföneckning tillgodose nybyggnadsbe- hovet av skyddsrum i anslutning till nyproduktion av bostäder och an- läggningar. Detta gäller under förutsättning att denna produktion inte ra- dikalt minskar. Nya bristområden skulle uppstå. Detta avviker enligt sty- relsens uppfattning från de riktlinjer för befolkningsskyddets utveckling som harangivitsi 1972 års försvarsbeslutoch i l974 års försvarsutrednings första be- tänkande.

FJ Ch b.:

Prop. 1976/77:74

Civilförsvarsstyrelsen förordar att skyddsrum .av den högre kvaliteten byggs i takt med nyproduktionen av bostäder och anläggningar i nuvarande skyddsrumsorter och att visst utrymme skapas för bristtäckningsålgärder. Den genomsnittliga kostnaden per skyddsrumsplats är enligt programplanen ca 1 100 kr. Detta motsvarar en årlig kostnad av l92 milj. kr. för det föreslagna skyddsrumsprogrammet.

Skyddsmaskcr

Styrelsen föreslår en begränsad produktion av skyddsmasker enligt hittills gällande inriktning. Masker i fem storlekar för vuxna och barn över 5 år tillverkas till ett antal av ca 300 000 per år. Tekniskt underlag för skyddsväska (s.k. babyskydd.) beräknas vara klart under år 1977. Utveckling av skydds- huva avsedd för äldre personer och barn under 5 år avslutas under perioden. Serieproduktion av både skyddsväska och skyddshuva beräknas komma igång under programplaneperioden. Vid slutet av perioden beräknas antalet moderna skyddsmasker och övriga skydd uppgå till totalt ca 3 milj.

Undsättning

I samband med övergång till ändrad krigsorganisation införs ett förbättrat rekryteringssystem och ett system för grundutbildning och övning som är anpassat till den ändrade organisationen. Åtgärder som leder till höjd kvalitet hos befälet prioriteras. Huvuddelen av manskapet grundutbildas inte utan får sin utbildning genom att delta i övning med den enhet i krigsorga- nisationen där man är krigsplacerad.

Enligt regeringens anvisningar skall övningsverksamheten begränsas un- der programplaneperioden. De resurser som har kunnat avsättas under pe— rioden för övningar satsas i första hand på att vidmakthålla ledningsen- heternas kvalitet och den tekniska kvaliteten hos de skadeavhjälpande en- heterna. Begränsningen av övningsverksamheten innebär dock enligt sty- relsens mening att undsättningsorganisationens beredskap inte blir fullgod.

Materielanskaffningen inriktas främst på att omsätta och modernisera ut- rustning för att omhänderta skadade och för brandbekämpning. Kraven på organisationens uthållighet ställer anspråk på materielreserver. Trots den planerade anskaffningen kommer enligt civilförsvarsstyrelsen vissa brister ifråga om sjukvårds-. brand- och räddningsmateriel att kvarstå vid periodens slut.

Möjligheterna att sätta in civilförsvarsmateriel vid mera omfattande nöd- lägen i fredstid förbättras genom olika åtgärder.

Prop. 1976/77:74 264 Anläggningar

Behovet av skyddade anläggningar m. m. för organisationen uppgår till ca 250 ledningscentraler. 70 skyddsrum för framskjutna enheter. 220 ob- servationsplatser och 1000 krigsbranddammar. Nybyggnadsbehovet är ca 75. 50. 100 resp. 500 anläggningar. Behovet bedöms inte vara helt täckt vid periodens slut.

Utrymning

Den nuvarande utrymningsplanläggningen skall i huvudsak behållas un- der programplaneperioden. Planläggningen skall ses över. Därvid skall hän- syn tas till befolkningens ändrade lokalisering. bilismens och vägnätets ut- veckling. fritidsbebyggelsens förändring och till de krav som främst ställs när man använder konventionella stridsmedel.

Forskning. försök och utveckling

Civilförsvarsstyrelsens forskning inriktas under programplaneperioden så att den kan ge underlag för ett fortsatt långsiktigt utvecklingsarbete främst inom skyddsrums- och undsättningssektorerna. Exempel på problemom- råden som skall studeras är hur människan beter sig under pressade för- hållanden i krigstid. skyddsrumsalternativ för olika typer av bebyggelse. kemiska och radioaktiva risker i krigssamhället samt civilförsvarets roll i fredsräddningstjänsten.

Konsekvenser av planeringen i det lägre alternative!

Konsekvenserna enligt civilförsvarsstyrelsens uppfattning av att skydds- rumsproduktionen begränsas till en volym som motsvarar årskostnaden 106 milj. kr. har redovisats i det föregående.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att en ekonomisk ram begränsad till 167.8 milj. kr. per år för civilförsvarsverksamhet utom den som avser skydds- rum innebär väsentliga nedskärningar och förändringar i de uppställda pro- grammålen för perioden.

En stor del av den ekonomiska ramen är intecknad redan vid ingången av programplaneperioden genom de materielbeställningar som har lagts ut och genom statsbidragsbetalningar för redan påbörjade anläggningar till ci- vilförsvarets krigsorganisation. Härtill kommer mer eller mindre fasta kost- nader i form av t.ex. löner till anställd personal. hyror m.m.

Civilförsvarsstyrelsen har funnit att bindningarna är så stora och så ut- sträckta i tiden att det inte är möjligt att minska medelsbehovet genom att ändra avvägningen av krigsorganisationens uppbyggnad i vad avser personal. materiel och anläggningar. Minskningen med 22 milj. kr. per år

Prop. 1976/77:74 265

har i stället åstadkommits genom att nedskärningar har gjorts inom de om- råden där andelen fasta kostnader eller ekonomiska bindningar inom ramen 190 milj. kr. är minst.

Detta har lett till att främst utbildningsområdet har skurits ned genom att övningsverksamheten har minskats betydligt jämfört med vad som pla- neras i det högre alternativet. Därav följer att beredskapen för det allmänna civilförsvaret sänks ytterligare. Detta är enligt styrelsen inte godtagbart eller förenligt med de uppställda målen.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att om den lägre planeringsramen kom- mer att ligga till grund för kommande programplaneperiod blir det nöd- vändigt att se över det nya utbildningssystemet och att studera krigsor- ganisationens omfattning i förhållande till det antal personer som inom angiven ekonomisk ram kan grundutbildas och övas.

Ekonomiska begränsningar har i den lägre ramen också gjorts i fråga om anläggningsproduktion för krigsorganisationen. Civilförsvarsstyrelsen framhåller att detta leder till att den obalans som nu finns i uppbyggnadsläget mellan personal och materiel å ena sidan och anläggningar å andra sidan finns kvar också efter programplaneperioden.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller sammanfattningsvis att den låga plane- ringsramen innebär att betydande förändringar av civilförsvarsverksamheten måste vidtas. Styrelsen har bedömt att försvarsutredningens inriktning för civilförsvarets fortsatta utveckling bör vara styrande för verksamheten. Sty- relsen vill behålla handlingsfrihct i syfte att senare kunna nå målen enligt 1972 års försvarsbeslut. Mot denna bakgrund har en avvägning av verk- samheten som påverkar krigsorganisationens omfattning undvikits. Om statsmakternas beslut skulle komma att innebära att den lägre ramen skall ligga till grund för civilförsvarets uppbyggnad även efter programplanepe- riodens slut måste enligt styrelsens uppfattning inriktningen och avväg- ningen av civilförsvaret omprövas.

Fördelning av kostnaderna på delprogram i det högre alternativet framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

D 1 ' Summa e program 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82 Ledning i krig 44 49 57 54 50 254 Utrymning 6 6 6 6 6 30 Skydd för allmänheten 79 74 131 135 135 554 Undsättning 113 104 106 97 94 514 Allmän administration 32 27 27 27 27 140 Kostnader 274 260 327 319 312 I 492 Justering på grund av

överplanering m. m. —36 ——25 —29 —23 —16 — 129 Betalningsmedel 238 235 298 296 296 1 363

Prop. 1976/ 77:74 266

Betalningsmedlens fördelning på anslag i det högre alternativet framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/7711977/78 1978/79 l979/80 l980/81 1981/82 1977/82 G 1. Civilförsvar 143 182 180 175 184 186 907 G 2. Civilförsvar: Skyddsrum 17 42 42 106 106 106 402 116. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 8 14 13 17 6 4 54

168 238 235 298 296 296 1 363

lPrisläge februari 1975.

Fördelning av kostnaderna på delprogram 1 det lägre alternativet framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Delprogram 1977/78 1978/79 l979/8O l980/81 1981/82 1977/82 Ledning i krig 42 47 50 45 45 229 Utrymning 5 4 5 5 5 24 Skydd för allmänheten 77 72 130 135 135 549 Undsättning 98 87 50 80 ' 62 377 Allmän administration 32 28 27 26 27 140 Kostnader 254 238 262 291 274 | 319 Justering på grund av överplanering m.m. —39 —26 —25 —17 —13 — 120 Betalningsmedcl 215 212 237 274 261 1 199

Betalningsmedlens fördelning på anslag i det lägre alternativet framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/7711977/78 1978/79 l979/80 l980/81 1981/82 1977/82 G 1. Civilförsvar 143 165 162 117 162 151 757 G 2. Civilförsvar: Skyddsrum 17 42 42 106 106 106 402 116. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 8 8 8 14 6 4 40

168 215 212 237 274 261 1 199

lPrisläge februari 1975.

Prop. 1976/77:74 267

5.1.3 1974 års försvarsutrednings förslag till civilförsvarets fortsatta ut- veckling

Försvarsutredningen redovisar i sitt första betänkande förslag till grunder för civilförsvarets fortsatta utveckling. Utredningen erinrar om att redan 1972 års försvarsbeslut innebar vissa nya utgångspunkter för civilförsvarets planering i förhållande till vad som gällde tidigare. 1972 års försvarsbeslut angav att befolkningsskyddet i fortsättningen inte skulle inriktas på skydd mot verkningar av vapen som används i direkt bekämpning av befolkningen. Grundläggande för planeringen skulle i stället vara att befolkningen i sam"- band med invasion kunde komma att beröras av biverkningar vid bekämp- ning av militära mål med i första hand konventionella stridsmedel och vid markstrider. Viss hänsyn bedömdes också böra tas till att befolkningen i vissa situationer kunde bli ställd inför direkt hot om skadegörelse. Vidare angavs att befolkningen borde ges skydd mot de sekundära verkningarna av ABC-stridsmedel som kan komma att användas utanför våra gränser.

Försvarsutredningen anser att denna grund för planeringen fortfarande bör gälla. Befolkningscentra som sådana bör sålunda inte ses som primära mål förangriparen. 1 första hand skall i stället verkningarna av konventionella stridsmedel. som sätts in mot militära mål men som indirekt kan beröra befolkningen. beaktas. Utredningen framhåller att begreppet militära mål måste anses innefatta även sådana mål som inte är direkt hänförliga till försvarsmakten men som är av stor betydelse för de militära operationerna och för landets försvarsförmåga i övrigt. Möjligheterna att genomföra åt- gärder som inte medför nämnvärda merkostnader bör tas till vara för att också begränsa skadorna vid användning av ABC-stridsmedel. Det är dess- utom betydelsefullt att civilförsvaret utformas så att-statsmakterna får ökade handlingsmöjligheter i situationer när befolkningen kan ställas inför direkt hot om skadegörelse. Försvarsutredningen framhåller att det inte finns någon klar gräns mellan vad som är tillåtna eller inte tillåtna krigsföringsmetoder. Även folkrättsligt godtagna metoder ger stora skador på det civila samhället. Detta bör beaktas vid civilförsvarets planering. Utgångspunkten bör emellertid alltid vara att bekämpning i samband med en invasion främst riktas mot militärt bety- delsefulla mål. Det finns enligt utredningen anledning att räkna med en allt större precision vid bekämpning av mål. särskilt vid attackanfall. Risk för skador på civilbefolkningen föreligger dock till följd av misstag vid målval och mållägesbestämning och fel i vapensystemens funktion. Andra risker ligger i att vissa vapensystem medger s.k. områdesbombning. bl.a. vid bombning från hög höjd. Om respekten för folkrättens regler mot omänsklig krigföring minskar, kan risk finnas för att områdesanfall mot militära mål används som förtäckt terrorkrigföring. Vidare innebär utvecklingen av s. k. multipel- och brandstridsmedel m.m. hot mot civilbefolkningen på grund av de sidoverkningar som sådana stridsmedel kan ha.

Prop. 1976/ 77:74 268

Försvarsutredningen betonar att utvecklingen i samhället påverkar såväl behovet av civilförsvarsåtgärder som möjligheterna att vidta sådana åtgärder. Bl.a. måste uppmärksammas förändringar beträffande befolkningsfördel- ning. samhällsplanering och bebyggelseutveckling, näringslivets lokalisering och kommunikationer. Skyddet av befolkningen har på grund av bunden- heten till bostäder och arbetsplatser en påtaglig anknytning till lokala för- hållanden. Det är vidare viktigt att åtgärderna för att skydda befolkningen utformas så att de underlättar att nödvändig produktion och annan viktig verksamhet kan fortgå under ett krigsläge.

Civilförsvarets skadeavhjälpande åtgärder företer betydande likheter med de åtgärder som vidtas i fredstid för att lindra skador till följd av olycks- händelser av olika slag. Detta samband bör enligt försvarsutredningen i ökad grad beaktas i civilförsvarets planering. De resurser som anskaffas för skadeavhjälpande ändamål bör i ökad utsträckning kunna användas i såväl freds- som krigsverksamheten.

Försvarsutredningen bedömer att en ökad samordning mellan civilför- svaret och kommunal verksamhet bör kunna ge betydelsefulla vinster. Det påbörjade utredningsarbetet i denna fråga bör därför fortsätta. Även ut- vecklingen av övriga delar av totalförsvaret har betydelse för civilförsvaret. Det gäller bl. a. lokaliseringen av militära och försörjningsviktiga mål t. ex. med hänsyn till närheten till befolkningskoncentrationer.

Försvarsutredningen anser att civilförsvarsåtgärderna bör ges en långsiktig inriktning. medan vissa begränsningar i den operativa styrkan kan godtas under den närmaste tiden. En sådan planering har långsiktig effekt och stämmer väl överens med utredningens syn på den tidsmässiga avvägningen.

Försvarsutredningen anger i sitt första betänkande vissa utgångspunkter för planeringen.

Målet för planeringen av befolkningsskyddet i krig bör vara att åtgärder vidtas för att skydda befolkningen mot verkningarna av stridshandlingar. Befolkningen kan skyddas genom kollektiva åtgärder i form av skydds- rumsbyggande och utrymning och genom åtgärder för individuellt skydd. främst anskaffning av skyddsmasker, och genom anvisningar om vad man i olika situationer själv kan göra för sitt skydd.

Försvarsutredningen ansluter sig i allt väsentligt till den principiella syn på avvägningen mellan olika skyddsåtgärder och inriktning av skyddsrums- byggandet som angavs i 1975 års beslut om nytt system för skyddsrums- byggandet.

[ fråga om avvägningen mellan skyddsrumsbyggande och utrymning anser försvarsutredningen att dessa åtgärder inte bör ses som att de ersätter var- andra utan som komplement till varandra. Så kan t.ex. brister i skydds- rumstillgången behöva vägas upp av en begränsad utrymning. Det kan också visa sig nödvändigt att i vissa situationer utrymma eller flytta om grupper

Prop. 1976/77:74 269

av befolkningen eller utrymma särskilt hotade områden. Omfattningen av den nuvarande utrymningsplanläggningen bör i stort behållas enligt utred- ningen. Som allmän utgångspunkt för planeringen bör gälla att beroendet av att behöva verkställa utrymningsplanerna begränsas så långt som möjligt. Planeringen bör vara sådan att handlingsfrihet föreligger att besluta om utrymning helt efter den rådande situationen. Det innebär att utrymnings- planeringen i vissa avseenden kan behöva förbättras och utvecklas. Detta gäller särskilt utrymning av invasionshotade områden. Den angivna synen på användningen av utrymning och omflyttning samt skydd i olika former har särskild betydelse i lägen då det är brist på skyddsrum.

Enligt försvarsutredningens mening bör urvalet av skyddsrumsorter ske med hänsyn till det hot som bedöms kunna bli riktat mot skilda delar av landet och riskerna för skadeverkningar på grund av stridshandlingar samt i viss utsträckning ortens befolkningstal. ] skyddsrumsorter bör be- folkningen i största möjliga utsträckning kunna få skydd i skyddsrum. Jäm- sides med ett fortlöpande skyddsrumsbyggande. som avser både skydd i anslutning till nybebyggelse och förbättringar av skyddet i befmtlig bebyg- gelse. bör särskilda åtgärder vidtas för att i första hand i de mest utsatta skyddsrumsorterna avhjälpa de allvarligaste bristerna på skydd. Sådana åt- gärder är förberedelser för att under civilförsvarsberedskap kunna ställa i ordning skyddsrum i utrymmen som är lämpliga härför t. ex. i befintliga bergtunnlar och andra underjordiska anläggningar.

Andra slag av åtgärder. som har allmängiltig karaktär och avser såväl skyddsrumsorter som övriga delar av landet. består av förberedelser som åläggs enskild fastighetsägare att vidta för att under civilförsvarsberedskap kunna förse anläggning eller byggnad med s. k. skyddat utrymme. De som vistas i anläggningar etc. skall härigenom kunna beredas skäligt skydd mot radioaktiv strålning. kemiska stridsmedel. splitter och byggnadsras. Åtgär- derna blir av relativt enkel karaktär. Försvarsutredningen anser dock att erfarenheterna visar att även enkla skydd har stor betydelse för möjligheterna att skydda befolkningen.

Försvarsutredningen framhåller i likhet med vad civilförsvarsstyrelsen anfört att både förvarningstid och strilsystemets uthållighet under vissa om- ständigheter kan vara otillräckliga. Användningen av skyddsrummen måste anpassas till de prestanda som strilsystemet har i en given situation. Detta krav har bl. a. aktualiserat frågan om skyddsrummmen bör inredas för lång- varig vistelse. dvs. kunna utnyttjas som något slags nödbostäder samtidigt av alla i skyddsrumsorten. Försvarsutredningen anser inte en sådan lösning vara realistisk. Anpassning till faktiska förvarnings- och skyddssökningstider bör enligt försvarsutredningens mening i stället ske genom att flexibelt ut- nyttja de lokala förhållandena så att förflyttningssträckan för dem som söker skydd vid flyglarm begränsas så långt möjligt. Det bör t. ex. vara möjligt att. för att komma närmare skyddsrum. söka tillfa'llig vistelse i byggnader

Prop. 1976/77:74 270

nära intill befintligt skyddsrum. Över huvud taget bör det enligt försvars- utredningens mening finnas goda förutsättningar för att i krigstid upplysa människorna om lämpliga åtgärder för att åstadkomma frivilliga omflytt- ningar i syfte att förbättra den enskildes möjligheter till skydd. Till an- passningsåtgärderna hör även utrymning av viss del av befolkningen för att öka skyddsrumsutrymmet för dem som oundgängligen måste stanna kvar i den aktuella orten. Sådant utrymme kan behöva skapas på orter där risksituationen blir så extrem att alla kvarvarande bör vistas i skydd under huvuddelen av dygnet.

Försvarsutredningen redovisar i sitt andra betänkande på grundval av civilförsvarsstyrelsens programplaner sina slutliga överväganden och förslag till inriktning av civilförsvarets planering.

Försvarsutredningen erinrar om att civilförsvarsstyrelsen har genomfört programplaneringen i två ekonomiska nivåer. Programplanerna redovisar förutsättningar för och konsekvenser av alternativa utformningar av skydds- rumsprogram med avseende på kvalitet. kvantitet. kostnader m.m. Vad avser civilförsvar utom skyddsrum är enligt försvarsutredningens mening planeringen i den högre nivån väl avvägd. De mål som ställts upp för ci- vilförsvarets utveckling under perioden l977—l982 syns i allt väsentligt stäm- ma överens med av riksdagen fattade beslut om civilförsvarets organisation, utbildningssystem m. m. och den av försvarsutredningen föreslagna inrikt- ningen på längre sikt. Beträffande planeringen och avvägningen i den lägre av de två redovisade nivåerna har utredningen, främst avseende utbildningen av civilförsvarets personal, vissa erinringar som framgår av det följande.

Civilförsvarsstyrelsen redovisar i programplanen två alternativa skydds- rumsortsförteckningar. Dessa har legat till grund för beräkningar av skydds- rumsbehovet. Det ena alternativet motsvarar dagens skyddsrumsortsför- teckning medan i det andra det totala invånarantalet i skyddsrumsonerna minskats med 10 %. Hittills har urval av skyddsrumsorter i huvudsak skett efter onernas storlek och de risker för skadeverkningar på grund av strids- handlingar som följer av orternas geografiska belägenhet. Civilförsvarssty- relsen anför att den inte funnit anledning att ändra på de hittills tillämpade grunderna för urval. Civilförsvarsstyrelsen anför vidare att den inte kunnat finna någon säker metod att genom riskgradering utesluta några av de nu- varande skyddsrumsorterna. Civilförsvarsstyrelsen förordar därför att nu- varande skyddsrumsorter med mindre justeringar behålls. Försvarsutred- ningen har efter att ha granskat civilförsvarsstyrelsens överväganden kommit till samma slutsatser. Utredningen förutsätter dock i likhet med civilför- svarsstyrelsen att skyddsrumsonsförteckningen görs till föremål för översyn från tid till annan. Sådana översyner bör då ske mot bakgrund av bl. a. samhällets utveckling och förändring, den vapentekniska utvecklingen och förändringar i den operativa planläggningen.

Prop. 1976/77:74 271

Beträffande skyddsrummens kvalitet kan denna i dag ses som en kon- sekvens av de olika byggnadstekniska föreskrifter som finns utfärdade för skyddsrumsbyggnationen. Detta innebär att skyddsrum, som är uppförda efter samma tekniska normer, ger olika skydd beroende på rådande yttre förhållanden. Så ger t. ex. skyddsrum i hus uppförda av betong en avsevärt högre skyddsnivå än motsvarande skyddsrum som anordnats i lätta bygg- nader. Försvarsutredningen föreslår att endast en kvalitetsnivå bör finnas för skyddsrum som anordnas framgent. Utredningen anser att denna kva- litetsnivå bör definieras utgående från det skydd som eftersträvas. Detta innebär att kvaliteten på skyddsrum så långt möjligt skall beskriva vad skyddsrummet ger skydd mot och att alla nya skyddsrum ger detta skydd oavsett var de är anordnade. Enligt försvarsutredningens mening bör skydds- rummen i första hand ge skydd mot brand, ras, sprängverkan och splitter OCh vara försedda med anordning för luftrening. Av civilförsvarsstyrelsen studerade skyddsrumskvaliteter svarar den s. k. kvalitet 2 närmast mot vad utredningen anser erfordras för att befolkningen skall kunna ges ett skydd mot i första hand verkningarna i konventionella strismedel. Det innebär också att skyddsrummen ger visst skydd mot radioaktivt nedfall och lång- varig stötvåg från A-stridsmedel.

Vad avser omfattningen av skyddsrumsbyggandet bör enligt försvars- utredningen bl. a. tillgångar och brister på skyddsrumsplatser och prognoser avseende nybyggnationen, särskilt av bostäder, beaktas. Idag finns drygt 5 milj. skyddsrumsplatser. Trots detta föreligger en avsevärd brist på skydds- rumsplatser, vilket beror främst på att skyddsrumsbyggnadsplikt inte fö- relegat for låghusbebyggelse och att undantag från skyddsrumsbyggnads- plikten medgivits för innerområdena i 14 av våra största tätorter under åren 1957-1976. Civilförsvarsstyrelsen har beräknat bristen i dessa innerområden till ca 700000 platser.

Försvarsutredningen anser att skyddsrumsbyggandet bör ske i anslutning till nybyggnationen inom skyddsrumsorterna. Bristerna bör successivt av- vecklas genom att skyddsrum anordnas inom bristområdena i den omfatt- ning som tekniska och ekonomiska förutsättningar medger. Vid planeringen av skyddsrumsbyggnationen bör beaktas möjligheterna till fredsanvändning av skyddsrummen inte minst i låghusbebyggelse. Vidare bör vid planeringen för att avveckla bristerna i skyddsrumstillgången beaktas åtgärdernas be— tydelse som konjunkturpolitiskt instrument. Sedan försvarsutredningen lämnade sitt första betänkande har regeringen föreskrivit att av 1975 års skyddsrumsutredning utarbetade planeringsbestämmelser skall ligga till grund för den kommunala skyddsrumsplaneringen. Enligt försvarsutred- ningens uppfattning skapar en planering enligt dessa bestämmelser, som bl. a. betonar betydelsen av att skyddsrum samordnas med övrig bebyggelse, goda förutsättningar för en framtida skyddsrumsproduktion i enlighet med den av utredningen angivna inriktningen.

Prop. 1976/77:74 272

Skyddsrummens användning påverkas av möjligheterna att alarmera be- folkningen före ett anfall och den tid det tar att efter larm uppsöka skydds- rummen. I perspektivplaneringen studerade civilförsvarsstyrelsen dessa pro- blem. Beträffande förvarning konstaterade Civilförsvarsstyrelsen att kravet på förvarningstid för alarmering av civilbefolkningen och härför erforderlig yttäckning med det militära försvarets strilsystem i huvudsak blir tillgodosett under ett krigs inledningsskede. Styrelsen anförde emellertid att uthållig- heten, dvs. systemets förmåga att under ett krigs fortsatta förlopp ge underlag för alarmering av befolkningen och olika samhällsfunktioner, kan visa sig vara otillräcklig. Försvarsutredningen anförde i sitt första betänkande att frågan om strilsystemets uthållighet bör ägnas särskild uppmärksamhet med hänsyn till dess betydelse för det militära försvaret och övriga totalförsvars- grenar och för civilbefolkningens möjligheter att överleva.

Civilförsvarsstyrelsen har i anslutning till programplaneringen och i sam- verkan med överbefälhavaren genomfört en särskild studie rörande möj- ligheterna att höja strilsystemets uthållighet. Studien behandlar främst ut- hålligheten hos strilorganisationens radarsystem. Den har koncentrerats på de radarsystem som är under anskaffning och som avses för spaning på höjder över de lägsta. De åtgärder som föreslås med anledning av studien är att reservmaterial anskaffas till dessa radarsystem utöver vad som har planerats i chefens för flygvapnet programplaner. En extra reservdelsan- skaffning av detta slag måste emellertid enligt försvarsutredningen övervägas mot bakgrunden av att uthålligheten i huvudsak bör vara densamma för alarmeringssystemets alla komponenter och sammanhangen i övrigt mellan civilförsvarets olika funktioner. Civilförsvarsstyrelsen anför i sin program- plan att ett flertal studier behövs för att förbättra underlaget för alarme- ringssystemets fortsatta utveckling och anpassning. Vidare anför civilför- svarsstyrelsen att frågor som rör alarmeringens ledningsorganisation, per- sonalrekrytering, grundutbildning och övning skall ägnas särskild uppmärk- samhet. Försvarsutredningen anser att sådana organisatoriska åtgärder som civilförsvarsstyrelsen diskuterar bör kunna leda till ökad säkerhet i alar— meringssystemet. Utredningen anser vidare att den med nuvarande underlag inte kan ta ställning till civilförsvarsstyrelsens förslag om anskaffning av reservdelar till vissa radarstationer. Om civilförsvarsstyrelsen under det fon- satta studiearbetet finner att anskaffningen ger ett effekttillskott till be- folkningsskyddet, som motiverar kostnaderna, bör den genomföras inom den planeringsram som utredningen förordar i det följande. Utredningen räknar således inte med särskilda medel för detta ändamål. Beträffande ut- redningens syn i övrigt på förvarning, alarmering, skyddssökning m.m. hänvisas till vad utredningen anfört i sitt första betänkande.

Skydd omfattar även åtgärder för individuellt skydd, främst anskaffning av skyddsmasker och viss självskyddsutbildning av allmänheten. Försvars- utredningen anser att planeringen för anskaffning av skyddsmasker bör ha

Prop. 1976/77:74 273

samma inriktning som förut. Detta innebär att produktionskapaciteten bör upprätthållas genom en begränsad men kontinuerlig anskaffning av skydds- masker. Tillsammans med vissa andra förberedelser behålls på så sätt möj- ligheten att anskaffa skyddsmasker till hela befolkningen om de säkerhets- politiska förhållandena skulle ge anledning härtill.

Försvarsutredningen understryker självskyddsutbildningens betydelse för det individuella skyddet.

I samband med behandlingen av frågan om skydd för befolkningen un— derstryker försvarsutredningen vikten av att den forskning som civilför- svarsstyrelsen tillsammans med försvarets forskningsanstalt påbörjat om människans beteende i situationer med starkt yttre hot och möjligheterna att överleva i olika slag av skydd fortsätts.

I fråga om undsättningsorganisationen framhåller försvarsutredningen att kapaciteten beror framför allt på organisationens omfattning, materielens kvalitet och personalens utbildning. I syfte att höja effekten i krig har stats- makterna fattat ett antal beslut som berör organisation. utbildning m. m. Besluten avser bl.a. övergång till ny krigsorganisation, den s.k. org. 80, ny organisation för utbildnings- och förrådsverksamheten och ett nytt grund- utbildnings- och övningssystem anpassat till den nya krigsorganisationen. Försvarsutredningen har funnit att den nya organisationen skapar förut- sättningar för att effektivare utnyttja de resurser som avdelas för ledning och undsättning. Utredningen har vid sin granskning av programplanerna utgått från att en planering som leder till krav på att ompröva nyligen be- slutade förändringar av organisation och utbildning inte kan godtas som planeringsinriktning för programplaneperioden.

Civilförsvarsstyrelsen har i planeringen prioriterat grundutbildning av be- fäl. Försvarsutredningen anser att detta är en riktig prioritering och att den stämmer överens med de överväganden som låg till grund för utformningen av det nya grundutbildnings- och övningssystemet. Befälsutbildningen kan emellertid inte ensidigt prioriteras på bekostnad av övriga funktioner. Även vid mycket begränsade resurser måste balans råda mellan grundutbildning och övning av befäl och manskap. Civilförsvarsstyrelsens planering i den lägre nivån innebär att huvuddelen av manskapet i princip inte ges varken grundutbildning för eller övning i tilldelad tjänst. En konsekvens härav är att huvuddelen av de civilförsvarspliktiga inte kommer i kontakt med civilförsvaret under den tid de är inskrivna. Detta leder till en mindre effektiv krigsorganisation och är inte ägnat att bidra till kunskap om och förståelse för civilförsvarets uppgifter. Utredningen anser att var och en som skrivs in och krigsplaceras i civilförsvaret skall övas för sina uppgifter.

Undsättningsorganisationen behöver för sin verksamhet skyddade anlägg- ningar för ledningsorgan och vissa undsättningsstyrkor m. m. Försvarsut- redningen anser att det av civilförsvarsstyrelsen eftersträvade målet att inom krigsorganisationen åstadkomma balans mellan å ena sidan personal och

Prop. 1976/77:74 274

materiel och å andra sidan anläggningar är principiellt riktigt. Under pro- gramplaneperioden bör i första hand behovet av anläggningar tillgodoses i orter och på platser som bedöms bli särskilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om skadegörelse.

Försvarsutredningen har i sitt första betänkande diskuterat huruvida be- väpnade enheter bör ingå i civilförsvarets organisation. Utredningen förordar att ordnings- och bevakningsuppgifterna förs över från civilförsvaret till po- lisväsendet. Utredningen anser dock att före slutligt ställningstagande be- hövs ytterligare underlag. Sådant underlag föreligger inte ännu. Utredningen erinrar om att det inom regeringens kansli pågår ett arbete med att klarlägga författningsmässiga, organisatoriska, ekonomiska m. fl. förutsättningar för att föra över civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till andra samhällsorgan.

Försvarsutredningen anför avslutningsvis följande. 1972 års försvarsbeslut angav delvis nya riktlinjer för civilförsvarets fort- satta utveckling. Dessa riktlinjer har sedan följts upp genom ett antal beslut som avsett skyddsrumsbyggandets planering och finansiering, ny krigsor- ganisation, nytt grundutbildnings- och övningssystem och ny organisation för utbildnings-, övnings- och förrådsverksamheten. Försvarsutredningens förslag innebär att 1972 års försvarsbeslut och de därpå följande besluten fullföljs och utvecklas. Härigenom skapas en fast grund för civilförsvarets fortsatta utveckling och ges stadga åt planering och genomförande under den kommande femårsperioden. I fråga om ekonomiska överväganden anför försvarsutredningen följande.

Regeringen föreskrev i sina anvisningar för programplaneringen att som utgångspunkt för civilförsvarsstyrelsens planering av verksamhet som inte avser skyddsrum för befolkningen skulle för vart och ett av budgetåren 1977/78—1981/82 gälla en planeringsram om 153 milj. kr. i prisläge februari 1975. Beträffande verksamhet som avser skyddsrum för befolkningen fö- reskrev regeringen att för budgetåren l977/ 78 och 1978/ 79 skulle gälla en planeringsram om 38 milj. kr. per år och för budgetåren I979/80—198l/82 en planeringsram om 105 milj. kr. per år allt i prisläge februari 1975.

Civilförsvarsstyrelsen har genomfört planeringen i två ekonomiska nivåer. En högre som enligt civilförsvarsstyrelsen erfordras för att den inriktning, som försvarsutredningen föreslagit i sitt första betänkande skall kunna in- nehållas samt en lägre som i huvudsak överensstämmer med den nivå som regeringen anvisat för planeringen.

Försvarsutredningen förordar att den i det föregående föreslagna verk- samheten som inte avser skyddsrum för befolkningen genomförs inom den av regeringen föreslagna planeringsramen men med tillägg för i första hand utbildningsverksamheten. Detta motsvarar enligt utredningen en plane- ringsram för åren 1977/78—1981/82 om ca 930 milj. kr. enligt prisläge i februari 1976. Ramens fördelning per budgetår förutsätts vara jämn.

=|ilz)')fll.f31' .

Prop. l976/77z74 275

Försvarsutredningen förordar vidareatt, verksamhetensomavser skydds- rum för befolkningen t. v. inriktas'nioil-"en" volym på sikt”-"'soiii' motsvarar en årlig planeringsram om ca 150 milj. kr. i prisläge februari 1976. Detta utgår från samma antaganden om nybyggande av bostäder som har gjorts i civilförsvarsstyrelsens programplan. Statsmakterna har beslutat att en ny finansieringsförm för skyddsrumsbyggandet skall tillämpas fr. o. m. bud- getåret l979/80. På grund härav kommer de faktiska utbetalningarna under planeringsperioden att understiga den planeringsram på sikt som utredningen förordat.

Prisreglering av utgifts- och planeringsramar förutsätts ske enligt de prin- ciper som utredningen har angivit för det militära försvaret. Till försvars- utredningens förslag har fogats vissa reservationer. Dessa återges under av- snittet 4.1.4.

Hänvisningar till S5-1-2

  • Prop. 1976/77:74: Avsnitt 5.4

5.2. Föredraganden 5.2.1 Civilförsvarets fortsatta utveckling

1974 års försvarsutredning har mot bakgrund av genomförd perspektiv- planering och redovisade programplaner lämnat förslag till grunder för den fonsatta utvecklingen av civilförsvaret och inriktning av planeringen för perioden 1977/78-1981/82 (SOU 1976:5 och SOU 1977:1). Jag redovisar i det följande mina ställningstaganden i dessa frågor.

Vissa grunder för civilförsvarets inriktning och utveckling har tidigare lagts fast genom 1972 års försvarsbeslut (prop. 1972275, FöU l972zl7, rskr 19721231). Dessutom har vid 1975 års riksmöte en genomgripande omar- betning gjorts av civilförsvarslagens regler om skyddsrum (prop. 1975121, FöU l975:17, rskr l975:174). Vid detta tillfälle beslutades om ett nytt system för skyddsrumsbyggandet och dess finansiering. I sammanhanget godkändes också vissa allmänna riktlinjer för det fortsatta skyddsrumsbyggandet.

1974 års försvarsutredning har ansett att den grund som sålunda finns för utvecklingen av civilförsvaret fortfarande bör gälla. Det innebär bl. a. att civilförsvaret anpassas till den säkerhetspolitiska inriktningen av vån totalförsvar. Målet för planeringen av befolkningsskyddet bör vara att öka statsmakternas handlingsmöjligheter i situationer när befolkningen står inför hot om skadegörelse och att härigenom bidra till totalförsvarets fredsbe- varande förmåga. Planeringen bör vidare inriktas på åtgärder som gör det möjligt att i händelse av krig skydda och hjälpa befolkningen mot verk- ningarna av stridshandlingar av olika slag. Dessa åtgärder kan avse kollektivt ordnat skydd i form av främst skyddsrum och utrymning eller individuellt skydd, såsom skyddsmasker och anvisningar om vad som är möjligt att själv göra för sitt skydd i olika situationer.

Åtgärderna skall i första hand syfta till att skydda befolkningen mot verk-

Prop. l976/77z74 276

ningarna av konventionella stridsmedel. som sätts in mot militära mål och som kan ge upphov till skador på befolkningen. Försvarsutredningen fram- håller att begreppet militära mål måste anses innefatta också sådana mål som inte är direkt hänförliga till försvarsmakten men som är av stor betydelse för de militära operationerna och för landets försvarsförmåga i övrigt.

Försvarsutredningen har också uppehållit sig vid frågan vad som kan vara tillåtna eller inte tillåtna krigsföringsmetoder. Utredningen menar att befolkningscentra som sådana inte bör ses som primära mål för en angripare. Även om bekämpningen i samband med en invasion främst riktas mot militärt betydelsefulla mål, måste man enligt utredningen likväl räkna med att befolkningen löper risk att skadas. Det kati t. ex. gälla misstag vid målval och mållägesbestämning, fel i vapensystemens funktion, användningen av multipelvapen och brandstridsmedel m.m. ] enlighet med tidigare upp- fattning anser också försvarsutredningen att skydd mot ABC-stridsmedel bör åstadkommas, när det kan ske utan att det medför nämnvärda mer- kostnader.

Dessa allmänna utgångspunkter för planeringen av civilförsvaret utgör en fortsättning av vad som hargällttidigare.Jag anslutermigtillförsvarsutred- ningens uppfattning att ingen ändring bör göras häri. Jag delar också uppfatt- ningen attcivilförsvarsåtgärderna börgesenlångsiktiginriktning,medan vissa begränsningari den operativa styrkan kan godtas under den närmaste tiden.

Försvarsutredningen uttalar sig för att skyddet för befolkningen främst bör ges i form av skyddsrum. Utredningen har härvid i allt väsentligt samma syn på avvägningen mellan olika skyddsåtgärder och inriktningen av skydds- rumsbyggandet som 1975 års skyddsrumsbeslut innebär. Det är i enlighet härmed också viktigt att utrymningsplanerna behålls och ses över, inte minst med hänsyn till hur invasionsförsvaret planeras. så att handlingsfrihet kan finnas att besluta om olika skyddsåtgärder efter den rådande situationen. En viktig fråga i detta sammanhang är var skyddsrum bör anordnas. Av kostnadsskäl är nu som tidigare en begränsning ofrånkomlig. Jag delar för- svarsutredningens uppfattning att skyddsrum bör byggas i orter och på platser som bedöms bli särskilt utsatta vid stridshandlingar eller för hot om ska- degörelse.

Hittills har ett urval av skyddsrumsoner gjorts i huvudsak efter orternas storlek och de risker för skadeverkningar på grund av stridshandlingar som följer av orternas geografiska läge. Försvarsutredningen som granskat de tillämpade grunderna för urval av orter med skyddsrum, har i likhet med civilförsvarsstyrelsen inte funnit någon säker metod att genom att gradera riskerna ändra den nuvarande förteckningen över skyddsrumsorter. Jag har samma uppfattning. Jag vill emellertid framhålla att omfattningen av det fortsatta skyddsrumsbyggandet i olika orter i framtiden blir beroende av flera faktorer, bl. a. tillgången på redan befintliga skyddsrum iorterna. Klar- het härom ges när de nya skyddsrumsplanerna som kommunerna nu ut-

Prop. 1976/77:74 277

arbetar blir färdiga och behoven av skyddsrum blir bättre klarlagda. Jag förutsätter attdet urval av orter som f. n. har gjorts ses över mot bakgrund av ut- vecklingen i orterna, ändrade bedömningar av riskerna för befolkningen med hänsyn till operativ planläggning, den vapentekniska utvecklingen m. m. Det ankommer på regeringen att besluta för vilka tätorter skyddsrumsplaner skall upprättas och att fördelade resursersom årligen ställstill förfogande förskydds- rumsåtgärder av olika slag. Jag kommer senare att föreslå regeringen en ny för- teckning över skyddsrumsorter.

Grundtanken i det nya skyddsrumssystemet, vars tillämpning f. n. för- bereds för att kunna träda i kraft i sin helhet den 1 juli 1979, är att möj- ligheterna skall tas till vara att i samband med nybebyggelse anordna skydds- rum för de skyddsbehov som nya byggnader ger upphov till och för behov som finns för omkringliggande bebyggelse. Den som bygger skall betala en skyddsrumsavgift som svarar mot skyddsrumsbehovet för den nya bygg- naden. För bostäder utgår dock ingen sådan avgift. Med utgångspunkt i de skyddsrumsplaner som upprättas åläggs vissa av dem som söker bygg- nadslov att anordna skyddsrum i byggnaden. För denna uppgift får byggaren ersättning när skyddsrummet är färdigt. Storleken av skyddsrumsavgift och ersättning skall bestämmas i särskild lag. Förslag till lag om normalkostnad för skyddsrum har nyligen avgetts av 1975 års skyddsrumsutredning. Jag kommer att föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag om skydds- rumsavgift och ersättning till riksmötet 1977/78.

I likhet med försvarsutredningen räknar jag med att skyddsrumsbyggandet skall ha den inriktning som här har redovisats och att möjligheterna tas till vara att anordna skyddsrum i anslutning till den fortlöpande byggnads- verksamheten i skyddsrumsorterna. Det innebär att skyddsrum anordnas i anläggningar och byggnader som är särskilt lämpliga härför med hänsyn till byggnadskonstruktion och läge i förhållande till de människor som skyddet är avsett för. Vid bestämning av Skyddsrummens storlek skall civilförsvar- staktiska, tekniska och ekonomiska hänsyn tas. Av intresse i detta sam- manhang är att per plats räknat mindre skyddsrum som regel är dyrare att anordna än större skyddsrum. Från ekonomiska synpunkter finns det därför skäl att söka undvika alltför små skyddsrum. Kommunernas skydds- rumsplaner kommer att ge ett gott underlag för bedömning av skydds— rumsbehovet i varje särskilt fall. I möjlig utsträckning bör också försträvas att efter hand avveckla väsentliga brister i bebyggelseområden som nu saknar skyddsrum.

Jämsides med att skyddsrum fortlöpande tillkommer i skyddsrumsorterna i samband med nybyggnationen bör man genom särskilda åtgärder sträva efter att i vissa orter avhjälpa de allvarligaste bristerna på skydd särskilt i vissa storstadsområden. I sådana områden bör bl.a. en inventering till en början göras av utrymmen i bergtunnlar och andra underjordiska an- läggningar som lämpligen kan ställas i ordning till skyddsrum. På sikt bör också planer göras upp så att lämpliga byggnadsåtgärder kan Vidtas. Åtgärder av detta slag ingår i det system av skyddande åtgärder som förutses i ci-

Prop. 1976/77174 278

vilförsvarslagen i dess nya lydelse av år 1975. Jag vill också understryka vad försvarsutredningen har sagt om att även enkla skydd har storbetydelse för möjligheterna att skydda befolkningen. Detta avser såväl skyddsrumsorter som övriga delar av landet. Ansvaret för att under civilförsvarsberedskap genom relativt enkla åtgärder ställa i ordning 5. k. skyddade utrymmen ligger enligt civilförsvarslagen på ägaren till fastigheten.

Försvarsutredningen har särskilt granskat frågan om skyddsrummens kva- litet, dvs. förmåga att skydda mot olika slag av verkningar av stridsmedel. Skyddsrummen utförs enligt tekniska bestämmelser som civilförsvarssty- relsen meddelar. Nuvarande bestämmelser innebär att alla skyddsrum i stort sett har samma konstruktion. Detta är i och för sig naturligt eftersom de flesta skyddsrummen hittills har anordnats i större byggnader och följaktligen har kunnat placeras i källare av betongskonstruktion. Enligt de riktlinjer som riksdagen tidigare har godkänt skall skyddsrum framdeles anordnas även för människor som bor eller arbetar i mindre byggnader som, enligt äldre bestäm- melser, har varit undantagna från skyddsrumsplikt. Skyddsrum som anord- nats för dessa senare byggnader kommer ofta att få placeras i byggnadskroppar av lätta konstruktioner. Försvarsutredningen anser att kvalitetsnivån bör vara enhetlig oberoende av de yttre förhållandena och definieras med hänsyn till det skydd som eftersträvas. Detta innebär att kvaliteten på skyddsrum så långt möjligt skall beskriva vad skyddsrummet ger skydd mot och att alla nya skyddsrum ges detta skydd oavsett var de är anordnade.

Jag finner denna princip vara riktig. Skyddsrummet bör i första hand ge skydd mot brand, ras, sprängverkan och splitter samt vara försett med anordning för luftrening. Av de skyddsrumskvaliteter som civilförsvars- styrelsen har studerat anser jag i likhet med försvarsutredningen att den s. k. kvalitet 2 motsvarar de krav som bör ställas för skydd mot i första hand verkningarna av konventionella stridsmedel. Denna kvalitet är vad gäller funktionskraven i allt väsentligt lika med nuvarande normalskydds- rum av typen E, anordnat i källaren under flerfamiljshus. Skyddsrum i detta utförande ger även visst skydd mot radioaktivt nedfall och den lång- variga stötvågen från A-stridsmedel.

Användningen av skyddsrummen i krigstid påverkas av möjligheterna att få förvarning före anfall och att kunna alarmera befolkningen så att den hinner söka upp skyddsrummen. Civilförsvarsstyrelsen har studerat dessa frågor och anser att kravet på förvarningstid för alarmering av be- folkningen och yttäckning härför hos det militära försvarets strilsystem i huvudsak kan tillgodoses under ett krigs inledningsskede. Systemets för- måga att under ett krigs fortsatta förlopp ge underlag för alarmering av befolkningen kan däremot visa sig vara otillräcklig. Civilförsvarsstyrelsen anser därför att strilsystemets uthållighet bör förbättras och att detta bör ske genom att viss reservmateriel anskaffas utöver vad som planeras i pro- gramplanen för flygvapnet. Härjämte behöver enligt civilförsvarsstyrelsen ett flertal organisatoriska åtgärder vidtas för att förbättra underlaget för alar-

Prop. 1976/77:74 379

meringssystemets fortsatta utveckling och anpassning .. .

] likhet med försvarsutredningen anser' jag att sådana organisatoriska åt- gärder som civilförsvarsstyrelsen diskuterar l programplanen och som rör alarmeringens ledningsorganisation, personalrekrytering samt grundutbild- ning och övning, bör kunna leda till ökad säkerhet i alarmeringssystemet. I första hand bör dessa åtgärder vidtas. Frågan om anskaffning av reserv- materiel till vissa radarstationer återkommerjag till i det följande i samband med behandlingen av civilförsvarets materielfrågor.

Jag har inte något att erinra mot vad försvarsutredningen har anfört om att anpassa skyddsrummens användning till de faktiska förvarnings- och skyddssökningstider som kan förutses i olika situationer. Jag ser det som angeläget att dessa förhållanden ytterligare studeras så att bl. a. möjligheterna för människorna att i krigstid frivilligt och tillfälligt flytta närmare till skydd som finns blir belysta. Också förutsättningarna för att vidta planlagda ut- rymnings- och omflyttningsåtgärder i syfte att förbättra den enskildes möj- ligheter till skydd bör beaktas i sådana sammanhang. Den forskning som civilförsvarsstyrelsen tillsammans med försvarets forskningsanstalt inlett be- träffande människans beteenden i situationer med starkt yttre hot och möj- ligheterna att överleva i olika slag av skydd kan härvid ha stort värde.

Beträffande den del av civilförsvarets verksamhet som inte avser skydds- rum har civilförsvarsstyrelsen i programplanen redovisat två ekonomiska nivåer. Den lägre nivån innebär att planeringen för nästa femårsperiod görs inom en planeringsram som är oförändrad i förhållande till den hittillsva- rande. Planeringen i den högre nivån är gjord inom en planeringsram som är omkring 20 milj. kr. högre än förut för budgetår räknat. Civilförsvars- styrelsen anser att denna högre nivå motsvarar den inriktning av civilför- svarets utveckling som 1972 års försvarsbeslut angav. Civilförsvarsstyrelsen förordar därför den högre ramen.

De mål som civilförsvarsstyrelsen har ställt upp i programplanerna för civilförsvarets utveckling överensstämmer enligt försvarsutredningen i allt väsentligt med den inriktning som bör gälla för utvecklingen på längre sikt. Den föreslagna planeringen är också enligt utredningen anpassad till de beslut som finns om civilförsvarets krigsorganisation och utbildningssystem m.m. Jag delar försvarsutredningens uppfattning _att det underlag som ci- vilförsvarsstyrelsen redovisat i sina programplaner 'är en god grund för den fortsatta inriktningen av planläggningen. Till frågan om planeringsramar återkommer jag i det följande.

Jag villerinraom attregeringen våren 1976 harfattat beslutom omfattningen och sammansättningen av civilförsvarets krigsorganisation för det allmänna civilförsvaret. Den nya krigsorganisationen kommeratt genomförasefterhand i länen under en fyraårsperiod med början under budgetåret 1977/78. I allt vä- sentligt skall omorganisationen genomföras inom de materiel- och personalra- mar som gällt tidigare. Jag finnerdet vara angeläget att krigsorganisationen för- ses med betydelsefull materiel och att personalen grundutbildas och övas i fredstid. De nyligen beslutade förändringarna av krigsorganisationen samt

Prop. 1976/77:74 280

utbildning och övning bör följaktligen ingå i planeringen för den kommande perioden. Jag vill i denna fråga ytterligare anföra följande.

Civilförsvarsstyrelsen har i planeringen prioriterat grundutbildning av be- fäl. Denna inriktning överensstämmer med de överväganden som låg till grund för den principiella utformningen av det nya grundutbildnings- och övningssystemet. Som försvarsutredningen har framhållit bör emellertid be- fälsutbildningen inte ensidigt få förtur på bekostnad av övriga delar i systemet. Det är betydelsefullt förenheternas funktionsduglighet att balans finns mellan grundutbildning och övning av befäl och manskap. I vissa fall kan grundutbild- ningen komma att få begränsas föratt ge utrymme åt övningar som är angeläg- na att genomföra. En sådan balans är svår att nå i den planering som kan göras i den lägre av de planeringsnivåer som civilförsvarsstyrelsen behandlat i pro— gramplanen. Övningsverksamheten är där så starkt begränsad att huvuddelen av de civilförsvarspliktiga, dvs. manskap som ej behöver grundutbildas, inte kommeri kontakt med civilförsvaret under den tid som de är inskrivna. Detta skulle leda till en mindre effektiv krigsorganisation och mindre kunskaper om och förståelse för civilförsvarets uppgifter. Jag räknar därför i det följande, i överensstämmelse med vad försvarsutredningen har föreslagit, med en högre planeringsram än den hittillsvarande för att göra en balanserad grundutbild- ning och övningsverksamhet möjlig. Den närmare omfattningen av utbild- nings- och övningsverksamheten bör prövasi samband med den fortsatta pro- gramplaneringen och den årliga budgetbehandlingen.

Anskaffning av materiel och anläggningar till civilförsvarets krigsorga- nisation bör fortgå i ungefär samma omfattning som hittills. Under pro- gramplaneperioden bör i första hand anläggningar tillkomma i orter och på platser som bedöms vara särskilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om skadegörelse. Skyddsmasker för befolkningen bör anskaffas och pro- duktionsberedskap för ytterligare sådan anskaffning vid beredskapstillstånd uppehållas enligt samma riktlinjer som hittills. Försvarsutredningen har an- sett att den med nuvarande underlag inte kan ta ställning till civilförsvars- styrelsens förslag om anskaffning av reservdelar till vissa radarstationer. Ut- redningen anser att om fortsatta studier visar att anskaffningen i fråga ger ett effekttillskott till befolkningsskyddet som motiverar kostnaderna, bör den genomföras inom den planeringsram som utredningen förordar. Jag delar försvarsutredningens uppfattning i denna fråga.

I civilförsvarets organisation ingår f. n. en bevakningskår som är avsedd att fullgöra ordnings- och bevakningstjänst under tid när civilförsvarsbe- redskap har intagits. Försvarsutredningen har diskuterat om beväpnade en- heter i fortsättningen bör tillhöra civilförsvaret. Utredningen förordar att uppgifterna i fråga förs över från civilförsvaret till polisväsendet. Jag vill i denna fråga anmäla att det inom regeringskansliet f. n. pågår ett arbete för att ytterligare klarlägga författningsmässiga, organisatoriska, ekonomiska och andra förutsättningar för att föra bort från civilförsvaret sådana ordnings- och bevakningsuppgifter som kräver beväpnad personal.

Med den inriktning av civilförsvarets planering som jag här har föreslagit

PrOp. 1976/77:74 28]

läggs en fast grund för den fonsatta utvecklingen av befolkningsskyddet under krigsförhållanden. De planeringsramar som jag förordar i det följande ger den stadga som behövs för planering och genomförande under den kom- mande femårsperioden av skyddsrumsbyggande och fortsatt utveckling av krigsorganisationen m. m. I denna utveckling ligger också fortsatta övervä- ganden i fråga om förändringar i det fredstida samhället och inverkan härav på civilförsvarsåtgärderna, bl. a. förutsättningarna för ökad samordning av civilförsvaret med den kommunala verksamheten. Under perioden kommer också civilförsvarsstyrelsen att organiseras om så att den blir anpassad till den inriktning av civilförsvarsåtgärderna som jag har redovisat.

Beträffande ekonomiska överväganden i samband med ci- vilförsvarets utveckling vill jag anföra följande.

Som jag har nämnt förut har civilförsvarsstyrelsen i fråga om verksamhet som inte avser skyddsrum genomfört programplaneringen i två ekonomiska nivåer. Den lägre nivån motsvarar enligt regeringens anvisningar för pla- neringen en förlängning av den hittillsvarande planeringsramen för civil- försvaret. ] den högre nivån är det enligt civilförsvarsstyrelsen möjligt att ta hänsyn till ändrade förutsättningar för planeringen som uppkommit på grund av bl. a. nya regler för statsbidrag till kommunernas anläggnings- verksamhet och ändrade förmåner till civilförsvarspliktiga. Försvarsutred- ningen förordar att verksamheten genomförs inom den planeringsram som regeringen har anvisat men med tillägg för i första hand utbildningsverk- samheten. Detta motsvarar enligt utredningen en planeringsram för åren 1977/78-1981/82 om ca 930 milj. kr. i prisläge februari 1976. Ramens för- delning per budgetår förutsätts vara jämn.

Jag ansluter mig till försvarsutredningens förslag att civilförsvaret under perioden 1977/78—1981/82 bör utvecklas med utgångspunkt i en plane- ringsram om totalt 930 milj. kr. i prisläge februari 1976. Detta innebär att basbeloppet för budgetåret 1977/78 blir 186 milj. kr. i prisläge februari 1976. Prisreglering av ramen bör. som för det militära försvaret. ske på grundval av nettOprisindex. Vidare bör åtgärder av det slag som jag har förordat för det militära försvaret för att främja stabiliteten i planeringen, dvs. möj- lighet till ökad överföring av medel mellan budgetåren och tidigare fördelning av prisregleringsmedel. gälla även för civilförsvarets planering. Överförings- rätten mellan budgetåren bör även för civilförsvarets del begränsas till högst 2 % av basbeloppet för det föregående budgetåret.

Försvarsutredningen förordar vidare att den verksamhet som avser skyddsrum för befolkningen 1. v. inriktas mot en volym på sikt som mot- svarar en årlig planeringsram om ca 150 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Jag ansluter mig även i denna del till försvarsutredningens förslag. Jag förordar således att skyddsrumsverksamheten inriktas mot en volym på sikt som motsvarar en årlig planeringsram om ca 150 milj. kr. i prisläge februari 1976. Jag har härvid utgått från de antaganden om bostadspro- duktionens omfattning som civilförsvarsstyrelsen redovisat i programplanen. Planeringsramen på sikt får fortlöpande övervägas bl. a. i förhållande till

Prop. 1976/77:74 282

den omfattning som byggnadsverksamheten får i de berörda onerna och till de skyddsrumsplaner som kommer att finnas.

Den nya finansieringsformen för skyddsrum skall enligt tidigare beslut av riksdagen tillämpas först fr. o. m. budgetåret l979/80. På grund härav kommer de faktiska utbetalningarna under planeringsperioden att understiga den planeringsram som jag har förordat på sikt. För budgetåret 1977/78 räknar jag med en planeringsram om ca 42 milj. kr.

Civilförsvaret bör vidare, i likhet med vad som föreslås för det militära försvaret, få disponera vissa medel utöver utgiftsramen för arbetsmarknads- politiskt betingad byggnadsverksamhet m.m. Jag räknar med att 5 milj. kr. ställs till förfogande för detta ändamål.

5.2.2. Ramberäkningar för budgetåret 1977/ 78

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående beräknarjag bas- beloppet för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1977/78 i prisläge fe- bruari 1976 till 186 milj. kr och för skyddsrum till 41 680 000 kr. Utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum beräknarjag till 188 295 000 kr. i prisläge fe- bruari 1976. Utgiftsramen för skyddsrum beräknarjag till samma belopp som basbeloppet dvs. 41 680000 kr. för civilförsvar utom sky—ddsrum. Till detta kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar med 27,3 milj. kr. för civilförsvar utom skyddsrum. För skyddsrum beräknas en kom- pensation för pris- och löneökningar om 6,1 milj. kr. Beräkningarna framgår av följande sammanställningar.

C ivilförsvar utom skyddsrum

Basbelopp (prisläge februari 1976) 186 000 000 Tillkommer: Omlokaliseringskostnader för civilförsvarsstyrelsen +1 295 000 Investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen +1 000 000 Utgiftsram (prisläge februari 1976) 188 295 000 Til/kommer: Beräknad priskompensation februari 1976 — medel-

prisläge 1977/78 ' 27 300 000 Beräknat utfall den 30 juni 1978 215 595 000 Skyddsrum Basbelopp (prisläge februari 1976) 41 680 000 Utgiftsram (prisläge februari 1976) 41 680 000 Tillkommer Beräknad priskompensation februari 1976 — medel-

prisläge 1977/78 6 100 000 Beräknat utfall den 30juni 1978 47 780 000

På samma sätt som den militära ramen bör utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum tillfälligt höjas med ett belopp som motsvarar de budgetåret 1977/78 beräknade kostnaderna för att genomföra civilförsvarsstyrelsens

Prop. 1976/77:74 283

omlokalisering till Karlstad. .. _

Liksom under innevarande budgetår bör utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum tillfälligt höjas med ett belopp som svarar mot planerade investe- ringar för bistånds- och katastrofutbildningen i Sandö. Medel för investering- arna anvisas av praktiska skäl under civilförsvarets investeringsanslag men skall enligt riksdagens beslut (prop. l973zl bil. 6 s. 44, FöU 1973116, rskr 1973z95) inte belasta civilförsvarets utgiftsram.

Liksom för det militära försvaret bör som jag tidigare har anfört medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder under tolfte huvudtiteln ställas till för- fogande för att betala byggnadsarbeten, materiel m.m. för civilförsvaret. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätterjag att sådana medel får disponeras utöver utgiftsramarna till ett belopp av 5 milj. kr.

För innevarande budgetår har riksdagen vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr l975/76:273)bemyndigat regeringen attjustera utgiftsramen för civilförsvaret med hänsyn till prisutvecklingen en- ligt nettoprisindex. Jag förordar att regeringen inhämtar ett motsvarande be- myndigande för utgiftsramarna för civilförsvaret för budgetåret 1977/78. Jag vill erinra om vadjag haranfört i det föregåendeom vissa tekniska förändringar vid beräkning av prisregleringen under löpande budgetår.

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen att justera utgiftsramen för civilförsvaret på grund av över- eller underutnytt- jande av ramen för budgetåret 1975/ 76 enligt de regler som antogs av 1972 års riksdag. 1 det föregående harjag förordat att underutnyttjande av utgiftsramar- na får tillgodoräknas kommande budgetår med högst 2 96 av basbeloppet. Ett överskridande av utgiftsramarna bör på samma sätt som tidigare för- anleda en motsvarande minskning av ramarna nästföljande budgetår. Jag förordar att regeringen inhämtar bemyndigande för budgetåret 1977/78 i enlighet med dessa principer. För innevarande budgetår har riksdagen genom nämnda beslut vid 1975/76 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge över- skridande av utgiftsramen för civilförsvaret. Sådant överskridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramen för ett eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande för regeringen behövs för båda ut- giftsramarna för budgetåret 1977/ 78 och bör därför inhämtas.

l anslagsberäkningarna ingår att behållning under anslag på kapitalbudge- ten tas i anspråk med 1,8 milj. kr. under civilförsvarets rambundna investe- ringsanslag. För att det totala utfallet skall rymmas inom den tidigare angivna utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum kommer den samlade medels- förbrukningen att regleras i samband med prisregleringen för budgetåret l977/ 78.

I samband med ramberäkningarna för det militära försvaret anfördejag att riksdagen för budgetåret 1976/77 vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) bemyndigat regeringen att överskri- da utgiftsramen för det militära försvaret om beredskapsbudgeten för totalför-

Prop. 1976/77:74 284

svaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfaraeller krig. Ett bemyndigande av samma in— nebörd gavs också för civilförsvaret. Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1977/78. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att överskrida utgiftsramarna förcivilförsvaret, om det behövs av beredskapsskäl.

5.3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen före— slår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling som jag har angett i det föregående,

2. för budgetåret 1977/78 fastställa utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum till 188 295 000 kr. och utgiftsramen för skyddsrum till 41 680 000 kr., båda prisläge februari 1976,

3. bemyndiga regeringen attjustera utgiftsramarna för civilförsva- ret för budgetåret 1977/78 med hänsyn till prisutvecklingen en- ligt nettoprisindex,

4. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1977/78 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1976/77 och

5. bemyndigaregeringenattunderbudgetåret1977/78medgeöver- skridande av utgiftsramarna för civilförsvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

5.4. Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

1 prop. 1976/77 (bil. 7 s. 27 resp. 156) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvakttan på särskild proposition i ämnet, till Reglering av prisstegringartill ci- vilförsvaret och till Civilförsvar för budgetåret 1977/78 beräkna förslagsanslag om 39 169 000 kr. resp. 160 050 000 kr. Jag anhåller att nu fåta upp dessa frågor.

Som framgår av det följande uppgår de slutligt begärda anslagen inom civil- försvarets utgiftsramar på driftbudgeten till 177 095 000 kr. resp. 41 680 000 kr. och på kapitalbudgeten till 1 1 200 000 kr.

Prop. 1976/77:74 285

DRIFTBUDGETEN

A. F örsvarsdepartementet m. m.

A 6. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret

1975/76 Utgift —1 1976/77 Anslag 25 600 000 1977/78 Förslag 33 400 000

1 Utgifterna redovisas under anslaget G 1.

Anslagen inom utgiftsramarna för civilförsvaret är för budgetåret 1977/78 beräknade i pris- och löneläge februari 1976. Förevarande anslag är avsett att täcka pris- och löneökningar som inträffar från februari 1976 intill ut- gången av budgetåret 1977/78. Detta innebär att ungefär två års pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ett s. k. täckningsanslag som inte skall belastas.

Budgetåret 1975/76

Riksdagen har för budgetåret 1975/76 anvisat 26,3 milj. kr. till reglering av prisstegringar för civilförsvaret. Prisregleringen skall enligt riksdagens beslut (prop. 1972:75 s. 195, FöU 1972217, rskr 19721331) ske enligt samma metod som tillämpas för anslagen inom den militära ramen, dvs. under löpande budgetår och på grundval av nettoprisindex (NPI). Metoden och beräkningen av NPI för budgetåret 1975/76 har närmare redovisats under anslaget till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret.

Bortsett från prisregleringsanslaget och investeringarna för bistånds- och katastrofutbildningen under anslaget 116. Civilförsvar: Anskaffning av an- läggningar var summan av de rambundna anslagen till civilförsvaret för budgetåret 1975/76 148 470000 kr. För prisreglering av anslagen inom ci- vilförsvarets utgiftsram disponerades alltså [(148 470000 x 19,44):100] 28 863 000 kr. Från detta belopp skall emellertid dras 3 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Medelsförbrukning utöver anslag på kapitalbudgeten ll:6 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 4000 000 Avgår Undernyttjande av utgiftsramen för budgetåret

1974/75 (jfr. prop. 197511 s. 64 och 70). —1000 000

3 000 000

Prop. 1976/77:74 286

För prisreglering disponerades alltså totalt (28 863 000 — 3 000 000) 25 863 000 kr.

Regeringen hari mars ochjuni 1976 beslutat om överskridande av anslaget G 1. Civilförsvar på grund av pris- och löneökningar m. m. Genom besluten har sammanlagt 23 100 000 kr. ställts till förfogande för ändamål som avses med anslaget.

När de definitiva utfallsberåkningarna senare blev klara visade det sig att en större del av prisregleringsmedlen kunde utnyttjas och att en större del än beräknat av medelsförbukningen under anslaget Il:6 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar hade tagits i anspråk för investeringar för bi- stånds- och katastrofutbildningen i Sandö. I beräkningarna av det eko- nomiska utfallet för budgetåret 1975/76 (prop, 1976/77 bil. 7 s. 12) har hänsyn tagits till dessa förhållanden.

Budgetåret 1976/77

Beräkningen av NPI under innevarande budgetår harjag behandlat under anslaget till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Det tillgäng- liga materialet beträffande prisutvecklingen tyder på att de anslagsöverskri- danden som kommer att behöva medges på grund av förändringen av NPl kommer att överstiga det för innevarande budgetår anvisade prisregleringsan- slaget på 25,6 milj. kr. Anslaget beräknades på grundval av ett antaget NPl-me- deltal på ca 15,3 % för tiden februari 1975 till medelkostnadsläge budgetåret 1976/77.

Budgetåret 1977/78

Jag har under anslaget till Reglering av prisstegringar för det militära försva- ret behandlat hur det beräknade beloppet i prop. 1976/771100 bil. 7 under före- varande anslag har räknats ut. De två delarna av anslaget uppgår till 24 048 000 kr. resp. 15 121 000 kr. Jag vill vidare erinra om vadjag har anfört under avsnit- tet Civilförsvarets fortsatta utveckling om vissa tekniska förändringar vid be- räkning av prisregleringen under löpande budgetår.

Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1977/ 78 har jag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och löneökningar för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemställer jag att re- geringen föreslår riksdagen

att till Reg/ering av prisstegringar för civilförsvaret för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 33 400 000 kr.

Prop. 1976/77:74 287

G. Civilförsvar

Verksamheten under huvudprogrammet Civilförsvar budgeterats på ett antal primäruppdrag inom produktionsområdena Förvaltning, Utbildning av civilförsvarspersonal m. m., Civilförsvarsutbildning av allmänheten, Un- derhåll och förrådsverksamhet, Materielanskaffning m. m., Anskaffning av förråds- och utbildningsanläggningar, Anskaffning av anläggningar för ci- vilförsvarets krigsorganisation m.m., Skyddsrum för befolkningen samt Forskning, försök och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag. G 1. Civilförsvar G 2. Civilförsvar: Skyddsrum 116. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

Översyn av civilförsvarsstyrelsens organisation

Inledning

ljuni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) att göra en översyn av civilförsvarsstyrelsens (Cfs) organisation. Bakgrunden till uppdraget var bl. a. den delvis ändrade inriktningen av verksamheten inom civilförsvaret till följd av 1972 års försvarsbeslut och de förändrade kraven med anledning av att ett nytt planerings-och: ekonomisystem införts inom försvaret.

I december 1974 uppdrog vidare Kungl. Maj:t åt Cfs att i samråd med FRI utarbeta förslag till detaljorganisation för de utbildnings- och förråds- anläggningar som enligt ett tidigare riksdagsbeslut (prop. I974:75. FöU l974z20, rskr l974:l9l) skulle inrättas. Arbetet skulle samordnas med FRI:s översyn av Cfs” organisation såvitt avsåg den centrala ledningen av ut- bildnings-, övnings- och förrådsverksamheten. Cfs och FRI redovisade i februari 1975 sina förslag med anledning av detta uppdrag.

Genom beslut i september 1976 fastställde regeringen en försöksvis or- ganisation för en utbildnings- och förrådsbyrå inom Cfs. Samtidigt fast- ställdes detaljorganisationen för de regionala skol- och lörrådsanläggningarna i Revingeby. Katrineholm-Malmby, Rosersberg och Sandö. Regeringen an- mälde i beslutet att den avsåg att ta slutlig ställning till byråns organisation och namn m. m. efter det att FRI:s översyn av Cfs” organisation i sin helhet redovisats.

FRI lade i september 1976 fram förslag till ändrad organisation lör Cfs” centrala del. Förslaget redovisades i en rapport (Rapport 9.76-6601 Civil- försvarsstyrelsens organisation). I anslutning härtill anmälde institutet att utredningsarbetet hade avslutats. Innan förslaget lämnades in hade det be-

Prop. 1976/77:74 288

handlats i institutets samrådsdelcgation och i Cfs” styrelse vilka i allt vä- sentligt biträdde förslagen i rapporten. Cfs” styrelse underströk härvid an- gelägenheten av att förstärka verksledningen i första hand för att förbättra samordningen av civilförsvarets produktion.

Efter remiss har yttranden över organistttionslörslaget avgetts av över— befälhavaren, foriifikationslörval(ningen, försvarets personalnämnd, stats- kontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket. statens personalnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, länsstyrelserna i Stockholms. Krono- bergs och Västmanlands län, decentraliseringsutredningen. Landsorganisa- tionen i Sverige, Ccntralorganisationen SACO/SR genom lokalorganisatio- nerna vid Cfs resp. länsstyrelsen i Älvsborgs län samt Tjänstemännens cen- tralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S) genom ST-Civilförsvar. I ett av remissvaren har även Cfs företagsnämnds synpunkter på orga- nisationsförslaget redovisats.

Nuvarande organisation in. I".

De uppgifter som inom det totala försvaret ankommer på civilförsvaret brukar anges som dels skadeförebyggande åtgärder, dels skadeavhjälpande åtgärder. De skadelörebyggande åtgärderna består främst i att tillhandahålla den civila befolkningen skydd genom att i fred bygga skyddsrum och skaffa skyddsmasker. Detta Skydd kompletteras genom att utrymning och om- flyttning av invånarna i bedömda riskområden förbereds. Till de skade- avhjälpande uppgifterna hör räddning av människor som stängts in i skydds- rum eller instörtade byggnader, ett första omhändertagande av skadade, omhändertagande av utifrån kommande llyktingskaror m.m.

Ledningen av civilförSVaret utövas under regeringen av Cfs som är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret. Inom ramen för försvarets plane- rings- och ekonomisystem är styrelsen såväl programmyndighet för huvudprogrammet 6 Civilförsvar som produktionsmyndighet för civilför- svarets fredsproduktion. Anskaffning av anläggningar för fredsorganisatio- nen handhas dock av byggnadsstyrelsen.

Cfs har genom särskilda beslut härutöver ålagts vissa särskilt angivna uppgifter. 1 mars 1962 uppdrogs åt Cfs att i civilt hänseende vara samordnande myndighet i frågor som rör planering och användning av vissa för flera myn- dighetergemensammauppehållsplatser(gpl)m. m. ljuni 1967 ålades styrelsen att åt riksnämnden för kommunal beredskap tillhandahålla sekreterare och er- forderlig personal i övrigt. Cfs har också samordnande uppgifter för planlägg- ning av radiakskydd och flyktingmottagning i krig.

Cfs" nuvarande organisation fastställdes till sin huvuddel genom riks- dagsbeslut år 1966 (prop, 196621. bil. 13, SU 196624l, rskr l966:l24). Genom senare beslut har organisation fastställts för styrelsens tekniska funktion liksom — försöksvis — för verksamheten avseende studier och långsikts- planering.

Prop. 1976/77:74 23”

Cfs leds av en lekmannastyrelse. Chef för Cfs är en generaldirektör. lnom verket finns en stab, fem byråer, närii'ligeii planeringsbyrå'ni"utrustnings- byrån, kanslibyrån, tekniska byrån samt utbildnings- och förrådsbyrån, vida- re ett försöksvis inrättat sekretariat för studier och långsiktsplanering, en civilförsvarsövcrläkare och en militärassistent. Den organisatoriska uppbygg- naden framgår av följande tablå.

i_—Verks- ledning

___—__...l

. . . lnfotl. ut |] Mllltar' 'Samordn. detl . asswtent [Tim för gpl | l

[___ lCivilför- l svaisöver- läkare 1 | I_ _ | [_ l . l'ldnin s- Sekretariatet! Plane- l Utrust- !. Kansli— l Teknisk UHI g

och förråds- I byrå

f. studiero |

långsiktsplanl l ringsbyrå ningsbyrå byrå [' byrå

1 verkschefens stab ingår en tjänsteman för samordning. en tjänsteman for ärenden som avser gemensamma uppehållsplatser (gpl-ärenden), en in- formationsdetalj samt vcrkschefens handsekreterare. Som knutna till verks- ledningen brukar liven räknas civilförsvarsöverläkaren,Imilitärassistenten och riksnämndens för kommunal beredskap sekretariat.

Planeringsbyrån är indelad i fyra sektioner, nämligen utredningssektionen. taktiksektioncn, organisationssektionen och sektionen för bcfolkningsskydd. Byrån ansvarar för civilförsvarets programplanering, för dess operativa verk- samhet och krigsorganisationens beredskap.

Utrustningsbyrån är indelad i tre sektioner — materielsektionen, inköps- sektionen och ADB-sektionen. Byrån svarar för materielanskaffning och försäljning samt ADB-service.

Kanslibyrån är indelad i tre sektioner, en administrativ sektion, en per- sonaladministrativ sektion och en ekonomisektion. Byrån handhar ärenden rörande verkets personal, organisation, ekonomi, juridik, dokumentation och kontorsdrifi.

Tekniska byrån är indelad i två sektioner, en utredningssektion och en

Prop. 1976/77:74 290

projektledningssektion. Dessutom finns ett ritkontor. Byrån leder i tekniskt avseende produktionen av skyddsrum och anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation, utarbetar produktionshestämmelser, tekniska bestämmel- ser och andra anvisningar.

Utbildnings- och lörrådsbyrån är 1. v. försöksvis indelad i två sektioner, en utbildningssektion och en förrådssektion. Till byrån hör de regionala skol- och förrådsanläggningarna i Revingeby. Katrineholm, Rosersberg och Sandö. Byrån svarar för administration av civilförsvarets utbildnings- och övningsverksamhet och rekrytering av personal till civilförsvarets krigsorga- nisation. Vidare svarar byrån för planläggning av materielunderhåll och för- rådsverksamhet.

Sekretariatet för studier och långsiktsplanering saknar formell underin- delning. Till sekretariatet är knutet en operationsanalysgrupp (OA-grupp) från försvarets forskningsanstalt. Sekretariatet ansvarar för styrelsens lång- siktiga planering och Studieverksamhet.

Antalet anställda centralt inom Cfs uppgick den 1 juli 1976 till 214 per- soner. Härav utgjorde 178 handläggande personal (motsvarande).

FRI.'s utredning och jöns/ag

Översynsarbetet har bedrivits inom en projektgrupp vid FRI. Gruppen utvidgades fr.o.m. hösten 1975 med en representant från Cfs. En refe- rensgrupp bestående av verkscheferna vid Cfs och FRI och en företrädare för Cfs' personal har inriktat projektgruppens arbete.

Förutsättningarna för översynen har delvis förändrats under utrednings- arbetets gång. Av betydelse har varit bl. a. beslut om utbildnings- och för- rådsverksamheicns organisation, beslutet om Cfs" flyttning till Karlstad och regeringens uppdrag till FRI att göra en rationaliseringsundersökning av- seende länsstyrelsernas försvarsenheter.

FRI redovisar i ett Särskilt kapitel förtjänster och brister i nuvarande or- ganisation. Institutet anser bl.a. att Cfs inte helt har kunnat anpassa sin organisation till planeringssystemets krav. Det har medfört en obalans mellan planering och produktion. Perspektivplaneringen har skett delvis utan någon större medverkan från planeringsbyrån och produktionsbyråerna. På produktionssidan saknas inom organisationen någon som närmare analyserar förutsättningarna för produktionen och samordnar denna. Dessutom saknas till stor del funktionen produktionsplanering på längre sikt än ett år. Det gäller särskilt personalförsörjningen och till viss del materielanskaffningen. Däremot synes enligt FRI produktionsplaneringen fungera väl inom skydds- rumsl'unktionen. Bristerna i produktionssamordningen försvårar arbetet vid

Prop. 1976/77:74 291

länsstyrelsernas försvarsenheter. Cfs” organisation kännetecknas av en långt driven underindelning, vilket lörsvåia'r'én' anpassning till även mindre för- ändringar i arbetsomfång.

I rapporten diskuteras den förändring i inriktningen av Cfs" verksamhet som skulle följa av en i en annan FRI-utredning redovisad grundsyn på länsstyrelsernas totalförsvarsuppgifter. Enligt denna bör länsstyrelserna av- lastas uppgifter som inte har ett direkt samband med deras planläggnings- uppgifter. Redovisade exempel är rekrytering/inskrivning av civilförsvars- personal som skulle kunna skötas av Cfs” skol- och förrådsanläggningar och personalregistreringen som skulle kunna handhas av värnpliktsverket. Vad gäller anläggningar för civilförsvarsorganisationen och verksamheten avseende sambands- och alarmeringsutrustning kan vidare begränsningar av länsstyrelsernas uppgifter göras och resurser härför föras samman till Cfs. FRI har tagit hänsyn härtill i den föreslagna organisationen.

I en diskussion kring planeringssystemet och dess krav på Cfs” organisation framhåller FRI att den nu gällande delprogramindclningen för civilförsvaret — ledning i krig. utrymning, skydd för allmänheten. undsättning och allmän administration — inte är den lämpligaste från avvägningssynpunkt. Det torde därför bli nödvändigt att ändra den under de närmaste åren. Det är mot den bakgrunden enligt FRI inte lämpligt att ta den nuvarande delprogram- indelningen till utgångspunkt för den organisatoriska indelningen. Med anledning härav diskuteras om en tänkt framtida programstruktur med del- programmen räddning, skydd och fredsmässig ledning kan tas som utgångs- punkt för organisationsuppbyggnaden. Cfs skulle då ha enheter för räddning och skydd samt för planering och administration. FRI anser att de fördelar i fråga om avvägningsmöjligheter och entydiga ansvarsförhållanden som skulle vara förenade härmed måste vägas mot ekonomiska nackdelar i form av dubblering av produktionsteknisk kompetens. Enligt FRl:s bedömning överväger nackdelarna med en sådan lösning. Varken den skisserade eller den nu gällande delprogramindelningen. vilken enligt rapporten ger upphov till samma slags för- och nackdelar, bör enligt FRI läggas till grund för den organisatoriska indelningen. FRI hävdar i stället att den organisatoriska indelningen bör göras så att produktionsteknisk specialisering och god hus- hållning med tillgängliga resurser möjliggörs. Viss kompetens bör kunna användas gemensamt i de delar av produktionen som har produktionstek- niska samband även om delarna hålls isär i avvägningssammanhang.

Som utgångspunkt för fördelning av uppgifterna och för den organisa- toriska indelningen har FRI haft en gruppering av Cfs" uppgifter och verk- samhet i funktionerna planering. produktion och administration. Plane- ringen svarar för den övergripande avvägningen inom civilförsvaret och in- riktar produktionen genom att formulera produktionsmål och fördela re- surser.'Den svarar också för uppföljningen. Produktionsfunktionen svarar för anskaffning och vidmakthållande av civilförsvarskomponenter. För att

Prop. 1976/77:74 292

klara planerings- och produktionsfunktionerna måste organisationen kunna genomföra vissa uppgifter av stödkaraktär (personal- och ekonomiadmi- nistration m.m.). En administrativ funktion måste därför finnas.

Vad gäller organisationen i stort diskuterar FRI tre alternativ med av- seende på pröduktionsfunktionen. Två av alternativen innehåller tre pro- duktionsenheter, ett alternativ fyra enheter (alternativ 2).

FRI:s förslag till ny organisation för Cfs” innebär att styrelsen under verks- ledningen delas in i en planeringsenhet, tre produktionsenheter — organi- sations- och materielenhet. skydds- och anläggningsenhet och utbildnings- och förrådsenhet — samt en administrativ enhet. Ett stabsorgan för infor- mationsvcrksamhet och en militärassistent direkt underställda generaldi- rektören ingår vidare i organisationen. Den organisatoriSka uppbyggnaden

Verksledning 2 pers

Militär- assi- stent 1 pers

Infor- mations- enhet l 4 pers

Plane- Organisa- S!:ydds- Utbild- Administ- ringsen- tions- och och an- nings— och ratité en- het materiel- läggnings- förräds- het 13 pers enhet enhet enhet 75 pers

21 pers 43 pers 24 pers

CUFA- enheter 354 pers

' Informationsenheten är i administrativt hänseende knuten till administrativa enheten. 2 Varav 22 placerade i sekretariat på enheterna.

FRI beskriver relativt utförligt de föreslagna enheternas organisation och dimensionering.

FRI bedömer att den externa verksamheten och de interna lednings- och samordningsfrågorna även framdeles kommer att vara av sådan omfattning att v e r k 5 le d nin g e n bör förstärkas. FRI diskuterar tre alternativ härför. nämligen att inrätta en befattning som produktionschef. särskilda

Prop. 1976/77:74 293

samordningsuppgifter för chefen för' planeringsenheten och att inrätta en överdirektörsbefattning. FRI föreslår att enitjänst för en överdirektör inrättas i organisationen. I övrigt innebär förslaget vad gäller verksledningen att den nuvarande särskilda samordningsdetaljen flyttas till den administrativa enheten. att tjänstemannen för gpl-ärenden placeras i organisations- och materielenheten och att civilförsvarsöverläkaren utgår ur organisationen. Civilförsvarsöverläkarens uppgifter bedöms kunna fullgöras av försvarets sjukvårdsstyrelse.

Huvuduppgifterna för pl a n e ri n gs e n h e t e n blir bl.a. perspektiv- planering. programplanering och produktionsinriktning. Det förutsätts även att enheten skall fungera som stabsorgan åt verksledningen i externa sam- ordningsfrågor. Uppgifter i övrigt för enheten blir enligt översynsrapporten bl. a. långsiktig informationssystemutveckling och inriktning av arbetet med Cfs" anslagsframställning. I sin missivskrivelse till rapporten anför FRI dock att planeringsenheten bör ha hela ansvaret för arbetet med Cfs" anslags- framställning liksom även för verksamhetsplaneringen. Enheten bör vara indelad i en underenhet för utveckling och en för planering. Till enheten förutsätts en operationsanalysgrupp från försvarets forskningsanstalt vara knuten.

I de föreslagna huvuduppgifterna för o rg a n is a t io n s - 0 c h m a t e - r i e l e n h e t e n ingår bl.a. att precisera och fastställa det kvantitativa och kvalitativa innehållet i civilförsvarets krigsorganisation och att geografiskt för- dela krigsorganisationens resurser. Enheten skall också svara för anskaffning- en av materiel till organisationen i den mån det inte ankommer på annan enhet. Två underenheter föreslås. en för organisation. en för materiel.

Skydds- och anläggningsenhetens huvuduppgifter före- slås bli att leda produktionen av skyddsrum för befolkningen. att planlägga och bygga ut alarmeringssystem. att leda produktionen av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation samt att planlägga och anskaffa sambands- system. Häri ligger enligt förslaget som deluppgifter bl. a. åtgärder för att förbättra utrymningsplanläggningen. att kontinuerligt anskaffa skyddsmas- ker och att ta fram underlag för självskyddsutbildning. Skydds- och an- läggninsenheten föreslås indelad i sex underenheter. nämligen underenheter för utredningar. skyddsrum. alarmering. anläggningar. samband och en un- derenhet för ritfunktionen.

Utbildnings- och förrådsenheten svarar enligt översyns- förslaget för att civilförsvarets krigsorganisation förses med utbildad och övad personal. Vidare har enheten att svara för underhåll och förrådshållning av mobiliseringsmatericlen. Övningsledarna som nu är direkt underställda. chefen för utbildnings- och förrådsbyrån föreslås bli placerade vid de re- gionala skol- och förrådsanläggningarna. Enhetens centrala del föreslås bli indelad i en underenhet för utbildning och en underenhet för förråd.

Den administrativa enheten föreslås ha ansvaret för perso-

Prop. I976/ 77:74 294

naladministration. ekonomiadministration. administrativ service och admi- nistrativ rationalisering/automatisk databehandling (AR/ADB). Enhetens roll i arbetet med att utarbeta Cfs" anslagsframställning har tidigare berörts i anslutning till beskrivningen av planeringsenheten. Cfs kommer vid om- lokaliseringen till Karlstad att anslutas till försvarets materielverks förvalt- ningsenhet. Vissa av styrelsens administrativa uppgifter och resurser kom- mer att föras över till denna enhet. Den administrativa enheten föreslås indelad i fyra underenheter. en för personaladministration. en för eko- nomiadministration. en för administrativ service och en för AR/ADB. Admi- nistrativa enheten föreslås få ett samordningsansvar vad gäller att ta fram. la- gerhålla och distribuera publikationer och läromedel för civilförsvaret.

Till administrativa enheten räknas i huvudsak all skriv- och sekreterar- personal. Personalen bör föras samman till sekretariat, lämpligen ett för varje enhet. och vara direkt underställda chefen för den enhet de betjänar. Sckretariaten bör ges ansvaret för administrativ service och biträdande hand- läggaruppgifter samt maskinskrivning och därmed sammanhängande upp- gifter. FRI anser att denna ordning innebär en betydligt mer flexibel or- ganisation och räknar med en väsentlig besparing i den delen. Sekreta- riatfunktionen föreslås omfatta totalt 22 tjänster. vilket är 13 tjänster mindre än f. n.

Det förslag till fredsorganisation för Cfs som redovisas i översynsrapporten bör enligt FRI:s mening betraktas som en basorganisation. Den har anpassats till de förhållanden som kunnat överblickas under utredningsarbetet. Den måste emellertid seccessivt kunna anpassas till förändringar.

FRI:s förslag innebär totalt en minskning av antalet anställda med 31 personer från 214 till 183. Dessa personalbesparingar hänför sig främst till en effektivare kontorsdrift. merutnyttjande av personal vid civilförsvars- styrelsens skol- och förrådsanläggningar och överföring av uppgifter till ett för flera myndigheter gemensamt förvaltningskontori Karlstad. Kostnaderna för verksamheten beräknas på sikt kunna minska med 2040 000 kr. per år räknat i pris- och löneläge juli 1976.

Cfs köper f.n. tjänster för vissa stadigvarande uppgifter. FRI:s förslag innebär en begränsning av behovet att anlita konsulter. I stället inrättas tjänster för nämnda uppgifter. Konsultkostnaderna beräknas på sikt kunna minska med 2 milj. kr. per år.

Med hänsyn till att civilförsvarsstyrelsen lokaliseras till Karlstad omkring den I juli 1978 anser FRI det angeläget att förutsättningar skapas för att genomföra omorganisationen till denna tidpunkt. Tjänsterna i den nya or- ganisationen bör kunna bemannas minst sex månader före omlokaliseringen till Karlstad för att ge personalen en rimlig möjlighet att före flyttningen avgöra om den befattning man erhåller i organisationen motsvarar de per- sonliga önskemålen. FRI har gjort upp en tidsplan mot denna bakgrund. I rapporten förutsätts att ansvaret för att genomföra omorganisationen kont- mer att åvila Cfs.

rx.) 4: 'J1

Prop. 1976/77:74

R emissvttrandena

Vissa likartade allmänna synpulnk't rpå FRI:s förslag-föliekommer i ett flertal remissyttranden. Riksrevisionsverket och statskontoret pekar på att olika alternativ till den föreslagna organisationen är knapphändigt re- dovisade i översynsrapporten. Riksrevisionsvvrket finner med hänsyn härtill att slutsatserna i rapporten är svagt underbyggda. Det knapphändiga un- derlaget och avsaknaden av alternativ gör det svårt att värdera organisa- tionsförslaget. Mot den bakgrunden bör förändringar enligt riksrevisions- verket nu ske endast i fråga om planeringsfunktionen och programstruk- turen. Sådana organisationsalfernativ som enligt Statskontorets mening skulle vara naturliga för en myndighet med programindelning har inte närmare övervägts. Det är av det skälet svårt att ta ställning till om omorganisa- tionen bör genomföras. Personalsociala skäl talar dock enligt statskontoret för att beslut i ärendet bör fattas.

Samordningen av Cfs" verksamhet med andra centrala myndigheters verk- samhet anses av flera remissinstanser otillräckligt behandlad. Överbefälha- varen finner det olämpligt från totalförsvarssynpunkt att samordningsfrå- gorna enligt omorganisationsförslaget i ökad utsträckning splittras på sak- enheterna. Riksrevisionsverket anser att samordningsmöjligheterna borde ha närmare undersökts. Verket nämner i sammanhanget särskilt verksam- heten vid värnpliktsverket. försvarets sjukvårdsstyrelse. försvarets mate- rielverk och statens brandnämnd.

Överstyrelsen _lb'r ekonomiskt I/ö'rsvar framhåller att uppgifter som kräver samverkan mellan överstyrelsen och Cfs behöver vara fast förankrade i Cfs" organisation. Härvid nämner överstyrelsen fyra områden där klarläg- ganden behöver ske. Av dessa betonas särskilt Cfs” roll i de centrala to- talförsvarsmyndigheternas samordning gentemot länsstyrelserna. Länsstyrel- serna i Stockholms, Kronobergs och Västmanlands län delar överstyrelsens uppfattning i detta hänseende.

Länsstyrelserna påpekar även att förslaget till omorganisation av Cfs och förslaget till omorganisation av länsstyrelsernas försvarsenheter bör behand- las i ett sammanhang. Så bör ske bl. a. därför att vissa Iänsstyrelseuppgifter föreslås bli överförda till Cfs centralt eller till styrelsens skol- och förråds- anläggningar. Liknande synpunkter framförs av överstyrelse/tjöt" ekonomiskt _försvar. SA C O/SR och dere/1traliserirtgsutredningen. FRI:s utredning innehål- ler enligt decentraliseringsutrednirigetr en allmän tendens att till den centrala nivån dra samman produktionen i fred medan ansvaret för resursernas an- vändning i krig ligger på länsstyrelserna. Denna tendens strider mot den grundläggande principen för planeringen inom totalförsvaret. FRI:s förslag bör därför enligt decentraliscringsutredningen prövas endast i den mån de direkt motiveras av Cfs" förestående flyttning till Karlstad.

FRI:s exemplifiering av en i annat sammanhang föreslagen förändring i Cfs” verksamhet i förhållande till länsstyrelsernas försvarsenheter möter

Prop. 1976/77:74 296

invändningar från länsstyrelserna. SA CO/ SR och (Iec'entt'a/iseringsttlredning- en. Särskilt gäller detta förslagen att till Cfs föra över vissa rådgivnings- och kontrollfunktioner i fråga om anläggningar för civilförsvarets krigsor- ganisation och uppgifter i fråga om rekrytering och inskrivning av civil- försvarspcrsonal. Förslaget att göra värnpliktsverket till registreringsmyn- dighet för civilförsvarets personal kan länsstyrelserna däremot acceptera un- der förutsättning att en god service tillhandahålls. Decentra/iseringsutred- ningen godtar en utredning om att föra över registreringsfunktionen till värnpliktsverket men menar att regionalt alternativ också bör studeras. För- slaget att begränsa länsstyrelsernas medverkan i sambands- och alarmerings- frågor och koncentrera verksamheten till Cfs avstyrks av länsstvre/sen i Väst- manlands län. I stort sett samma ståndpunkt intas av länsstyrelsen i Stockholms län som dock kan acceptera att alartneringsfrågorna tas om hand av Cfs om funktionssäkerheten i alarmeringsorganisation och -apparatur tryggas och att länsstyrelsens inflytande säkerställs. För en fylligare redovisning av länsstyrelsernas synpunkter i hithörande frågor hänvisas till behandlingen av FRI:s förslag om länsstyrelsernas försvarsenheter i chefens för kom- mundepartementet anförande i det följande.

Meningarna går isär när det gäller planeringssystemets inverkan på Cfs” organisation. Statskontoret ställer sig tvekande till den kravanalys FRl re- dovisat och ifrågasätter om inte en mer ingående analys kunde ha givit andra eller mer precisa resultat. Enligt statskontorets mening bör vid myn- digheter med programindelning i första hand prövas organisationsförmer som anknyter till programstru'kturen. Ansvaret för olika delprogram måste på ett entydigt sätt kunna förankras i organisationen. Statskontoret. som finner den i FRI:s rappon redovisade skissen till ny programindelning för civilförsvarsverksamheten intressant. anser att sådana organisationsalterna- tiv som är naturliga för en myndighet med programindelning inte närmare har övervägts. Övervägandena beträffande organisationen har i stället kon- centrerats till frågan om hur Cfs" produktionsuppgifter skall organiseras. Riksrevisionsverket biträder däremot för sin del FRI:s förslag att den orga- nisatoriska indelningen görs med utgångspunkt i att förutsättningarna för en rationell produktion skall vara de bästa möjliga.

Vad gäller organisationen i stort biträder TCO-S FRlzs uppfattning att indelningen bör ske efter funktionerna planering, produktion och admi- nistration. Den föreslagna indelningen av produktionsfunktionen i en or- ganisations- och materielenhet. en skydds- och anläggningsenhet och en utbildnings- och förrådsenhet diskuteras av riksrevisionsverket och TCO-S. Riksrevisionsverket menar att materielfunktionen i FRI:s förslag splittras på olika enheter. Verket förordnar därför att materielenheten behålls och vill att en renodlad personal- och utbildningsenhet skapas. Även TCO-S föreslår fyra produktionsenheter men stöder det i rapporten redovisade alternativet 2 där skydds- och anläggningsenheten är uppdelad på en skydds- och alar-

Prop. 1976/77:74 297

meringsenhet och en anläggnings- och sambandsenhet. Produktionsenhe- terna bör enligt 7CO- S och SACO/SR föras samman till en produktions- avdelning under en produktionschef. Ett sadant arrangemang skulle enligt TCO innebära att den föreslagna överdirektörsbefattningen inte behövs. Även riksrevisionsverket och statskontoret avstyrker att en överdirektörsbe- fattning inrättas. Vad gäller allmänna lednings- och samordningsfrågor i övrigt ifrågasätter SACO/SR och TCO om inte en särskild samordnings- funktion även i fortsättningen bör finnas direkt underställd verksledningen. SACO/SR motsätter sig vidare att tjänstemannen för gpl-ärenden flyttas från verksledningen till organisations- och materielenheten.

När det gäller gränsdragningen mellan planerings- och administrations- funktionerna sägs i FRl:s rapport att ansvaret för Cfs” anslagsframställning t.v. bör ligga på den administrativa enheten. ] sin missivskrivelse till rap- porten betonar dock FRI att starka skäl talar för att föra över denna verk- samhet till planeringsenheten. Häri stöds FRl av riksrevisionsverket och stats- kontoret. SACO/SR anser däremot att ansvaret för anslagsframställningen bör ligga på den administrativa enheten. Ett överförande enligt FRl:s mis- sivskrivelse kan enligt SACO/SR inte göras utan en mycket genomgripande utredning av Cfs tillsammans med personalen.

I fråga om de föreslagna enheternas organisation och dimensionering läm- nar remissmyndigheterna ett flertal synpunkter. SACO/SR, TCO-S och C/"s' jöretagsnämnd stöder förslaget att Cfs själv bör göra indelningen i under- enheter. Cfs bör härvid enligt SACO/SR få tämligen stor frihet att inom en grov ram för en ny organisation ange dimensionering och arbetsför- delning. TCO-S lämnar konkreta ändringsförslag i denna fråga vilka innebär att organisationen bör utökas med sammanlagt 25 tjänster jämfört med FRl:s förslag.

Ansvaret för anslagsframställning. verksamhetsplanering samt kostnads- och prestationsuppföljning bör enligt statskontoret föras över från den ad- ministrativa enheten till p 1 a n e ri n g 5 e n h e t e n . Från organisations- och materielenheten bör civilförsvarets organisationsftågor föras över till denna enhet och från produktionsenheterna funktionerna planering. utveck- ling och planläggning. Syftet med att på detta sätt utvidga planeringsen- hetens uppgifter är enligt statskontoret att ansvaret för delprogrammen så långt möjligt bör läggas på denna enhet. Även riksrevisionsverket framhåller det väsentliga i att förankra programansvaret i planeringsenheten. Särskilda underenheter bör därför skapas i anslutning till de föreslagna delprogrammen räddning och skydd. Genom bl. a. en OA—grupp bör planeringsenheten vidare enligt riksrevisionsverket få ett ökat ansvar för den externa och interna samordningen. Planeringsenhetens roll när det gäller samordningen betonas även av statskontoret och överstyrelsen/ör ekonomiskt_/örsvar. [ anslutning här- till anför överstyrelsen att enhetens storlek bör ses över. SACO/SR menar att det inte klart framgår av FRl:s förslag om en operationsanalysgrupp från FOA fortsättningsvis skall vara knuten till planeringsfunktionen. Om

Prop. 1976/77:74 298

så inte är fallet bör planeringsenheten utökas med fem tjänster för ope- rationsanalys-personal.

Som framgått i det föregående föreslås att en del uppgifter förs över från organisations- och materielenheten till planeringsen- heten. Överbe/älhavaren anser att organisations- och materielenheten bör åläggas huvudansvaret för Cfs' roll i samordningen inom totalförsvaret. En- heten bör vidare utgöra grunden för krigsorganisationens ledningsfunktion. Det bör enligt överbefälhavaren dessutom övervägas att flytta alarmerings- och sambandsfrågorna från skydds- och alarmeringsenheten till denna enhet. Överstyrelsen för ekonomiskt_försvar förutsätter att organisations- och mate- rielenheten svarar för krigsproduktions- och krigsleveransfrågor. Som ti- digare framgått anser riksrevisionsverket att en särskild materielenhet bör behållas. TCO-S hävdar att den av FRI föreslagna personalminskningen med sju tjänster vad gäller organisations- och materielfunktionerna inte är acceptabel. Minskningen kan enligt TCO-S bli högst 2 personer.

Vissa av remissinstansernas synpunkter avseende s k y (1 d 5 - oc h a n - lä g g nin g 5 e n h e. t e n framgår av redovisningen i det föregående. Riks- revisionsverkket anser att enhetens interna organisation är svåröverskådlig och att ansvaret för olika verksamheter är splittrat. Liknande synpunkter framförs av TCO-S, som anser att enheten därför bör delas i två enheter enligt alternativ 2 i FRl:s förslag. Riksrevisionsverket vill däremot minska antalet underenheter. Verket anser det härutöver tveksamt att utrymnings- frågorna har placerats här. Dessa bör i stället läggas inom en särskild pro- gramunderenhet inom planeringsenheten. Cfs'jöretagsnämnd menar dock att utrymningsfrågorna bör ligga på skydds- och anläggningsenheten. SACO/SR anser att det vore befogat att låta sambands- och alarmerings- frågorna ligga inom organisations- och materielenheten i stället för inom skydds- och anläggningsenheten. TCO—S vill flytta över anskaffningen av skyddsmasker till organisations- och materielenheten och självskyddsut- bildningen till utbildnings- och förrådsenheten. Riksrt'visiottsverkcl uttrycker tveksamhet beträffande skydds- och anläggningsenhetens dimensionering. SACO/SR, TCO-Soch C/s'företagsnämndanser att skydds- och alarmerings- funktionerna är underbemannade. Forti/ikations/önra/tningen anför i sam- manhanget att det är rationellt att samla kompetensen för den statliga bygg- nadsverksamheten till de större byggande myndigheterna. främst byggnads- styrelsen och fortifikationsförvaltningen. Fortifikationsförvaltningen är där- för beredd att under samma förutsättningar som när det gäller det militära försvaret svara för produktionen av civilförsvarsorganisationens anläggning- ar.

Beträffande utbildnings- och förrådsenheten har riksre- visionsverket inte funnit att det föreligger ett behov av att samordna ut- bildnings- och förrådsverksamheten på central nivå. Som framgått tidigare förordar verket att en materielenhet behålls i Cfs” organisation och att en renodlad personal- och utbildningsenhet skapas. Länsstyrelsen i Stockholms

Prop. 1976/77:74 299

län anför att övningsledarna bör .Yål!€l..fé$t knutna till skol-..och förråds- anläggningarna. TCO-S och C fs'_/ört*tagsttätttrtrl påpekar:;ttt personalen bör utökas om det ursprungliga CUFA-förslaget skall förverkligas vad gäller medverkan i centrala arbetsuppgifter.

Även när det gäller den administrativa enheten framgår vissa av de framförda synpunkterna av den tidigare redovisningen. Statskontoret tillstyrker att en underenhet för AR/ADB bör finnas inom enheten. Denna bör i stället för planeringsenheten svara för Cfs" rationaliseringsplan. Riks- revisionsverket uttalar med hänsyftning på diskussionerna om ansvaret för Cfs” anslagsframställning att den administrativa enheten bör utgöra en stöd- funktion och på det ekonomiadministrativa området endast svara för kameral service. Statens persona/nämnd och TC O-S betonar den personaladministra- tiva underenhetens betydelse mot bakgrund av arbetsmiljöfrågorna och den nya arbetsrätten. Sistnämnda remissinstanser avstyrker FRl:s förslag om cnhetssckretariat bl. a. med hänvisning till strävandena till jämställdhet mel- lan kvinnor och män i statlig tjänst.

Vad gäller genomförandet av omorganisationen anför statens personal- nr'imnd att omorganisationer inte bör ske i anslutning till omlokalise- ringar. SACO/SR framför liknande synpunkter. TCO-S anser det viktigt att tjänsterna i den nya organisationen kan bemannas så tidigt som möjligt men tror inte att detta kan genomföras tidigare än vad som föreslagits. Försvarets persona/nämnd anser den redovisade tidsplanen realistisk men anför att omplaceringsuppdrag bör lämnas till nämnden senast i augusti 1977. Statens persona/nämnd anser att bemanning av den nya organisationen bör kunna ske redan i början av oktober 1977 då det enligt nämnden är nödvändigt med en niomånadersperiod för att kunna lösa omplacerings- frågorna. Om detta inte kan ske bör omorganisationen anstå till något år efter omlokaliseringen. SACO/SR anser att dubbelbemanning av vissa .tjän- ster bör genomföras redan nu. Byggnadsstvrelsen upplyser att de nya lokalerna i Karlstad utan svårighet kan anpassas till de föreslagna organisationsför- ändringarna. Statskontoret anser att en uppföljning av organisationsföränd- ringen bör ske några år efter Cfs" flyttning till Karlstad.

Prop. l976/ 77:74 300

G ]. Civilförsvar

1975/76 Utgift l72 146 269 1976/77 Anslag 160 050 000 1977/78 Förslag l77 095 000

Bemyndigandeskulden för anskaffning av civilförsvarsmateriel var den 30 juni 1976 48 584000 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 37 000000 kr. och anvisat 30 700000 kr. i betalningsmedel. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (48 584000 + 37000000 — 30 700000) 54 884000 kr.

Tidigare åtaganden beträffande statsbidrag till byggande av skyddsrum m. m. motsvarade en bemyndigandeskuld den 30 juni 1976 av 70 712 000 kr. För budgetåret l976/ 77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyn- digande om 92 700 000 kr. För samma budgetår har 40 300 000 kr. anvisats i betalningsmedel. Med utnyttjande av angivna belopp blir bemyndigan- deskulden den 30 juni 1977 (70 7l2000 + 92 700000 — 40 300000) 123 112 000 kr.

Beställningsbentyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

__________.___._.____—___——_————__——_—————————————_-

Primäruppdrag m. m.

1975/76

Bet.

1976/77

Bem

Bet.

1977/78

försvarsstyrel-

Bet.

Föredraganden

Bem.

Prop. 1976/77

Bet.

74

Planerat

Utfall

Planerat

Civilförsvar:

Förvaltning

Utbildning av civilför- svarspersonal m.m. Ci 'försvarsut 'dning av allmänheten Underhåll och förråds- verksamhet Materielanskaffning m. m. Anskaffning av anlägg— ningar för civilförsvarets krigsorganisation m. mfl Forskning. försök och utveckling

Kostnader

Til/kommer:

Till regeringens dispo- sion

Medgiven prisreglering

+5 0008

46 068 45 125

26 608 26 910 3 720 22 431 32 753 36 354

1 348 150 124

+5 7009 + 23 100

Utfall

33 506 39 667 5 206 22 048 37 591

37711

1 950 177 679

Planerat

18 9852 99 9396

+18515IO

28 700 34 450 4 935 21 700 36 200 46 335

1914 174 234

+ 3 7707

76 4943 47 3397

31914

62 041

7041

23 963 48 202 37 429 2 099 212 689

67 700

4 ., I

300

26 565 58 354

6 160

23 383 48 202 42 429

2 099 207 192

301

+ 1 8009

Primäruppdrag m. m. 1975/76

1976/77

Bem. Bet.

Planerat Utfall Planerat Utfall

Avgår: Reducering p. g. a. över-

planering:

Materielanskafl'ning m.m. — — —2 000 Anskaffning av anlägg- ningar för ci ilförsvarets

krigsorganisation m. mfl —4 445 - —4 154 Intäkter m. m. — — —5 200

Medelsbehov — — 167 570 17 Bemyndigandebehov 92 200 91 193 —

© ""A V lf": lr. I

_ N

'Därav 2.2 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 2Därav 3.1 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 3Därav 15,7 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

41 prop. 1975/76:100 benämnt Anskaffning av skyddsrum m.m. 5Därav 13,0 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

ÖDärav 15,5 milj. kr. i prisregleringsbemyndigandcn. 7Därav 14,2 milj. kr. i prisregleringsbemyndigandcn.

8Avser anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation. Jämför vidare not 4. 9Motsvarar beräknad medelsförbrukning utöver anslag på kapitalbudgeten. Avser materielanskaffning m.m.

(.a—_

Bern Bet.

Planerat

— -5 000 — 7 239 -6 035 — 500 —6 919

160 050

129 700 —

Cit lförst-'arsst_t-'rel- Föredraganden

sen

Be m .

—20()0 121833

Bet. Bent. Bet. —12202 _ _ 13468

_7429 - 4429 41000 4000 —11000

182 058 _ 177 095 113 000 —

Prop. l976/ 77 74

302

Prop. 1976/77:74 ' 303

Personal Personalkategori Antal 1975/76 1976/77 Beräknad ändring 1977/ 78 Planerat Utfall Planerat Civilför- Föredra- svarssty- ganden relsen Civil personal llandläggande . personal 131 163 131 + 7 of. Lärare 70 69 69 + 15 + 4 Ovrig personal 379 317 379 + 11 of. 580 549 579 + 33 + 4

Budgetåret 1975/76

Civilförsvarsstyrelsen anger i sin årsredovisning för budgetåret l975/ 76 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras. Verksamheten har präglats av förberedelserna för övergång till ny krigsorganisation och ny utbildnings- och lörrådsorganisation liksom av förberedelser för att införa ett nytt skyddsrumssystem. Förberedelser för omlokaliseringen till Karlstad har intensifierats. Personalomsättningen har varit hög på de tjänster som berörs av omlokaliseringsbeslutet." De planerade utbildnings- och övnings- målen har uppnåtts till nästan 100 %. Anskaffning av skyddsrum har i huvudsak skett som planerat.

Budgetåret 1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges 'i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32. rskr 1975/762273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas. Detta innebär bl. a. en fortsatt strävan att förbättra det förebyggande skyddet för befolkningen. De åtgärder som har inletts för att avhjälpa påtagliga brister i skyddet i vissa områden i de större städerna fortsätter. Förberedelserna för att införa det nya skydds- rumssystemet och för kommunernas planering av det framtida skyddsrums- byggandet intensifieras.

En ändrad krigsorganisation för ledning av civilförsvaret i krig och för undsättning av nödställda förbereds. Organisationen kompletteras med an- läggningar och materiel. Grundutbildning av civilförsvarspliktiga och öv- ningar sker i något minskad omfattning jämfört med budgetåret 1975/76.

Övergången till en ny organisation för civilförsvarets fredstida utbildnings- och förrådsverksamhet genomförs till sin huvuddel under budgetåret. Ut- byggnaden av utbildningsanläggningar och förråd pågår.

Prop. 1976/77:74 304

Budgetåret 1977/78

C ivilförsvarssrvre/sen

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanerna (avsnitt 5.1.2) anför civillörsvarsstyrelsen följande huvudmotiveringar för den fö- reslagna verksamheten under budgetåret l977/ 78. En ny krigsorganisation börjar införas. Ett nytt grundutbildningssystem börjar tillämpas och för- beredelser för att införa ett nytt övningssystem genomförs. Utbildning och övning av civilförsvarspliktiga beräknas totalt öka något även om en viss minskning av manskapsutbildningen sker. Omorganisation och omlokali- sering av styrelsen skall förberedas. Planeringen för att bygga skyddsrum enligt det nya systemet fortsätter under budgetåret.

Förändringarna i förhållande till budgetåret l976/ 77 detaljmotiverar civil- försvarsstyrelsen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 24 053 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

]. Kostnaderna för att genomföra styrelsens omlokalisering till Karlstad ökar (+ 4828000 kr.).

2. Den nya organisationen för civilförsvarsstyrelsens utbildnings- och för- rådsverksamhet föranleder vissa omfördelningar av kostnader mellan pri- märuppdragsgrupperna. Det innebär att kostnaderna minSkar för Förvaltning (—-7 575 000 kr.) och Underhåll och förrådsverksamhet (— 362 000 kr.) och att kostnaderna ökar för Utbildning av civilförsvarspersonal m. m. (+ 7 937 000 kr.).

3. Utredningar, information och systeminförande avseende beslutat nytt system för planering och produktion av skyddsrum innebär ökade kostnader inom primäruppdragsgruppen Förvaltning (+ 1030000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar 1. Förvaltning

a) Konsulter och tillfällig personal behöver anlitas för medverkan i ut- redningsarbete avseende alarmeringssystemet (+ 540000 kr.).

b) Styrelsens externa informationsverksamhet behöver förbättras. Vidare skall ett nytt system för personalinformation införas (+ 265000 kr.).

c) Att en ny krigsorganisation införs medför kostnader för revidering och nyproduktion av föreskrifter och anvisningar (+ 280000 kr.).

(1) För bl. a. administration av befattningskurser och övningssystem och för organisations- och utrustningsförsök i samband med nytt utbildnings- och övningssystem bedöms en resursförstärkning behövas (+ 490000 kr.)

Prop. 1976/77:74 305

2. Utbildning av civilförsvarspersonal m.m.

a) 27 tjänster som funnits vid civilförsvarsskolornalimen_ som inte omfattats av det avtal som slutits beträffande personal vid de regionala skol- och förrådsanläggningarna behövs även budgetåret 1977/78.

b) 15 tjänster för civilförsvarslärare för i första hand övningsverksamhet behöver inrättas (+ 1 260000 kr.).

c) Med hänsyn till det nya utbildnings- och övningssystemet och till fö- reslagna ökade övningsvolymer behöver en tjänst som chef för undsätt- ningslinje vid vardera skol- och förrådsanläggningarna i Katrineholm och Revingeby inrättas (+ 202000 kr.).

d) För planering och ledning av övningsverksamheten i de regionala skol- och förrådsanläggningarnas regi föreslås att en tjänst som linjechef övning inrättas vid vardera anläggningarna i Rosersberg. Katrineholm. Revingeby och Sandö (+ 405000 kr.).

e) För att planera och leda verksamheten när det gäller utbildning, övning och förråd i område Väst föreslår styrelsen att en tjänst för anläggningschef samt två biträdestjänster inrättas. För utbildningsservice vid de provisoriska anläggningarna i område Väst (Hjuvik och Brännebrona) samt för den öv- ningsverksamhet, som till dess anläggningen i område Väst trätt i funktion genomförs i länsstyrelsernas regi. behöver sammanlagt nio tjänster föras över från länsstyrelserna till civilförsvarsstyrelsen (+ 784000 kr.).

1) I samband med att man går över till ny krigsorganisation och nytt utbildnings- och övningssystem behövs nya publikationer för utbildnings- och övningsverksamheten (+ 500000 kr.).

g) Medel för prenumeration på tidskriften Civilt Försvar för fördelning till samtliga befäl i civilförsvarets krigsorganisation har inte medtagits i an- slagsframställningen för 1976/77. Fortsatt prenumeration bör ske varför sär- skilda medel härför bör tas upp fr. o. m. budgetåret 1977/78 (+ 200 000 kr.).

h) För att kunna genomföra meningsfulla enhetsövningar måste de und- sättande enheterna kunna transportera personal och krigsorganisatorisk ut- rustning. För detta krävs anskaffning av fordon. Anskaffningen. som har fördelats över hela programplaneperioden. inleds under budgetåret l977/ 78 (+ 1 000000 kr.).

i) För underhåll av civilförsvarets alarmeringsanläggningar krävs kom- pletterande anskaffning av åtta tjänstefordon med viss verkstadsinredning (+ 400000 kr.).

j) Vid samtliga skol- och förrådsanläggningar behövs nya fordon som ersättning för befintliga fordon som inte längre kan användas (+ 600000 kr).

k) Inredning och övrig utrustning behövs till nyuppförda lokaler (+ i 830 000 kr.).

l)Styrelsen tillstyrker Kungliga svenska aeroklubbens begäran om höjt bidrag för att täcka kostnader för bl. a. en halvtidstjänst som teknisk chef samt för Frivilliga flygkårens rikstävling (+ 169000 kr.).

Prop. 1976/77:74 306

m) Medel för tjänsteresor och tillfälligt anställd personal för främst öv- ningsverksamheten vid länen har inte beräknats under övriga kostnader i anslagsframställningen l976/77. Detta bör ske från och med budgetåret 1977/78 (+ 2 347000 kr.).

n) Inkomsterna från biståndsutbildningen. från utbildning och övning av verksskyddspersonal samt från tillhandahållna tjänster och förnödenheter ökar med 2 581000 kr.

Hänvisningar till S5-4

3. Civilförsvarsutbildning av allmänheten

a) För att samma utbildningsvolym som budgetåret l974/75 skall kunna bibehållas och för att arvodena till självskyddsinstruktörer skall kunna höjas behöver bidraget till Rikskommittén för självskydd räknas upp (+ 1 106 000 kr.).

b) Bidraget till Sveriges Civilförsvarsförbund bör ökas (+ 175000 kr.).

c) Under förutsättning att medel kan ställas till förfogande har civilför- svarsstyrelsen och Sveriges Civilförsvarsförbund träffat överenskommelse om en försöksverksamhet med information om civilförsvar till folkrörelserna

och till allmänheten. Styrelsen har beräknat ett ökat medelsbehov för denna verksamhet med 200 000 kr.

4. Underhåll och förrådsverksamhet

a) Övergång till ny krigsorganisation kräver stor insats av lörrådspersonal i samband med omflyttning av materiel. Tillfällig förstärkning av arbets- kraften motsvarande fem förrådsförmän och 20 förrådsmän behövs. Kost- naderna för transporter samt resor och traktamenten ökar i anslutning härtill (+ 2 402 000 kr.).

b) För underhåll av civilförsvarets alarmeringsanläggningar bör inrättas nio tjänster för alanneringstekniker (+ 579000 kr.).

c) I samband med att civilförsvarsstyrelsen övertar ansvaret för civilför- svarsmaterielens förvaring och underhåll i fred från länsstyrelserna inom område Väst bör en tjänst för vardera intendent. förrådschef och verkmäs- tare, tre tjänster för vardera förrådsförmän och reparatörer samt tio tjänster för förrådsmän inrättas. Därvid kan 27 tjänster som f. n. är placerade inom område Väst d-ras in (— 359000 kr.).

(1) Medelsbehovet minskar på grund av minskat underhållsbehov av för- rådsbyggnader och minskad anskaffning av engångskaraktär till dessa (— 1 938 000 kr.).

5. Materielanskaffning m.m.

Materielanskaffningen bör inriktas på andra materielgrupper än under in- nevarande budgetår (+ 8 498 000 kr.).

Prop. 1976/77:74 307

Av begärda bemyndiganden avses 15 694 000 kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande ' I " '

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd pris- utveckling med 10 206000 kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 5488 000 kr.

6. Anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation rn. m.

Primäruppdragsgruppen har tidigare benämnts Anskaffning av skyddsrum m. m. Benämningen har ändrats eftersom medel för produktionselementen befolkningsskyddsrum, skyddsrum i undervisningsanstalter, trafikant- skyddsrum. enskilda skyddsrum och skydd i bristområden beräknas under ett nytt anslag G 2. Civilförsvar: Skyddsrum.

För budgetåret 1977/78 behövs bemyndiganden att medge statsbidrag för att bygga anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation m.m. till ett belopp av 47 339 000 kr. och betalningsmedel till ett belopp av 30 000 000 kr. Bemyndigandena avses för att bygga och modernisera ledningscentraler och för att bygga observationsplatser. skydd för framskjutna enheter samt krigsbranddammar.

Av begärda bemyndiganden avses 14 216 000 kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 6956000 kr. '

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 7 260000 kr.

Betalningsmedlen avses för att betala statsbidrag m. m. för den produktion av anläggningar som har beställts med stöd av lämnade bemyndiganden. I jämförelse med föregående anslagsframställning ökar kostnaderna för ak- tuella produktionselement eftersom statsbidragen till kommunerna har höjts från 2/3 till 100 % av kostnaderna. Eftersom medel för vissa produktions- element beräknas under det nya anslaget G 2. Civilförsvar: Skyddsrum min- skar kostnaderna under detta primäruppdrag med 13392000 kr.

Föredraganden

Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till programpla- nen för civilförsvaret kortfattat anmält att en omorganisation av civilförsvars- styrelsen avses ske under programplaneperioden.

Jag tar nu upp det förslag som försvarets rationaliseringsinstitut (FRl) har lagt fram om civilförsvarsstyrelsens organisation. 1 FRl:s förslag har även ta- gits upp vissa frågor som berör sambandet mellan civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelsernas försvarsenheter. Förslaget och remissyttrandena har redovi- sats i det föregående.

Prop. l976/ 77:74 308

De uppgifter som inom det totala försvaret ankommer på civilförsvaret brukar anges som dels skadeförebyggande åtgärder, dels skadeavhjälpande åtgärder. Till de skadeförebyggande åtgärderna hör bl.a. att bygga skydds- rum och att anskaffa skyddsmasker. Skadeavhjälpande åtgärder är främst att rädda människor som blivit instängda eller skadade på grund av flyganfall el- ler andra stridshandlingar.

Civilförsvarsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret. Styrelsen är härutöver samordnande myndighet för vissa gemensamma led- ningsfrågor inom det civila totalförsvaret.

Civilförsvarsstyrelsens nuvarande organisation fastställdes till sin huvud- del genom riksdagsbeslut år 1966 (prop. l966:l, bil. 13, SU l966:4l. rskr 19661124). Genom senare beslut har organisation fastställts för styrelsens te- kniska funktion liksom - försöksvis -— för verksamheten avseende studier och långsiktsplanering.

Civilförsvarsstyrelsen leds av en lekmannastyrelse. Chef är en generaldi- rektör. Inom verket finns en stab och fem byråer. nämligen planeringsbyrån, utrustningsbyrån. kanslibyrån, tekniska byrån samt utbildnings- och för- rådsbyrån. Vidare finns ett försöksvis inrättat sekretariat för studier och långsiktsplanering, en civilförsvarsöverläkare och en militärassistent. By- råorganisationen är till sin huvuddel fastlagd i instruktionen (l965:676) för civilförsvarsstyrelsen.

Motiven till att uppdra åt FRI att göra en översyn av civilförsvarsstyrelsens organisation var bl. a. den delvis ändrade inriktningen av verksamheten inom civilförsvaret till följd av 1972 års försvarsbeslut och de förändrade kra- ven med anledning av det nya planerings- och ekonomisystemet inom för- svaret.

Under utredningsarbetet har förutsättningarna delvis förändrats. Bl. a. har beslut fattats om utbildnings- och förrådsverksamhetens organisation och ci- vilförsvarsstyrelsens flyttning till Karlstad. På regeringens uppdrag har FRI dessutom gjort en rationaliseringsundersökning av länsstyrelsernas försvar- senheter. Mot denna bakgrund har FRI i sin rapport undersökt brister och förtjänster i civilförsvarsstyrelsens nuvarande organisation och diskuterat grunderna för en ändrad organisation.

Enligt FRI bör den nuvarande indelningen i delprogram för civilförsvaret inte tas som utgångspunkt för civilförsvarsstyrelsens organisation. Delpro- grammen är för närvarande ledning i krig, utrymning, skydd för allmänhe- ten, undsättning och allmän administration. Inte heller en eventuellt ändrad indelning med delprogrammen räddning, skydd och f redsmässig ledning bör enligt FRI utgöra grund för styrelsens organisation. Huvudskälet till att inte utgå från delprogramindelningen är enligt FRI att nackdelarna härmed i form av dubblering av produktionsteknisk kompetens överväger fördelarna i form av entydiga ansvarsförhållanden och avvägningsmöjligheter. FRI menar i stället att den organisatoriska indelningen bör göras så att produktionsteknisk

Prop. 1976/77z74 309

specialisering möjliggörs. Härigenom erhålls en god hushållning med resur- serna. Vid sidan av en planeringsfunktion och en adminisirätiv funktion, som måste finnas i organisationen, menar FRI att produktionsfunktionen bör utgöra grunden för civilförsvarsstyrelsens organisation.

Remissinstanserna har redovisat olika uppfattningar i denna fråga. Enligt statskontorets mening borde en programinriktad organisationsstruktur ha prövats i första hand. Riksrevisionsverket, som i och för sig framhåller att del- programmen bör vara förankrade i organisationen, accepterar däremot att or- ganisationsstrukturen grundas på civilförsvarsstyrelsens produktion. Även jag vill betona betydelsen av att delprogramindelningen avspeglas i organisa- tionen. Det skapar goda förutsättningar för att göra avvägningar mellan civil- försvarets huvuduppgifter och att inrikta såväl delprogrammen som produk- tionen. Jag vill dock framhålla att produktionen av mobiliseringsbara enhe- ter, utbildad personal, anläggningar för krigsorganisationen, skyddsrum för befolkningen m. m. måste ses som huvudinnehållet i civilförsvarsstyrelsens totala verksamhet. På grund härav och av de skäl som FRI anför anser även jag att produktionsfunktionen, vid sidan av planeringsfunktionen och en ad- ministrativ funktion, bör utgöra grunden för organisationsuppbyggnaden.

Liksom FRI anserjag att det härvid bör ankomma på planeringsfunktionen att svara för den övergripande avvägningen inom civilförsvaret. Den bör ock- så ha till uppgift att ange inriktningen av civilförsvarsstyrelsens produktion. På produktionsfunktionen bör ankomma att anskaffa och vidmakthålla civil- försvarskomponenter. Jag anser dock att produktionsfunktionen bör renodlas i högre grad än vad FRI föreslår. Jag återkommer till detta i det följande.

FRI har övervägt den närmare indelningen i enheter med utgångspunkt i en organisatorisk indelning i funktionerna planering, produktion och admini- stration. Det förslag till ändrad organisation som FRI lägger fram innebär att civilförsvarsstyrelsen under verksledningen delas in i en planeringsenhet, tre produktionsenheter, nämligen en organisations- och materielenhet. en skydds- och anläggningsenhet och en utbildnings- och förrådsenhet samt en administrativ enhet. Verksledningen förstärks med en överdirektör. Ett stabsorgan för informationsverksamhet och en militärassistent direkt un- derställda generaldirektören ingår vidare i den föreslagna organisationen.

FRI har i sin rapport betonat behovet av att effektivt samordna civilför- svarsstyrelsens verksamhet. Detta gäller särskilt produktionen. Jag vill för egen del understryka betydelsen av att en effektiv intern samordning kan ske. Denna bör dock avse även planeringen samt samspelet mellan planering och produktion. Min uppfattning är att samordningsfrågorna bäst löses om orga- nisationen — utöver den administrativa funktionen - i princip verkar inom två huvudfunktioner, en planeringsfunktion och en produktionsfunktion. Produktionsverksamheten samordnas därvid under chefen för produktions- funktionen. Planeringen på lång och kort sikt samt utvecklingen av del- programmen bör samordnas i en planeringsfunktion. Chefen för denna funk-

Prop. 1976/77:74 310

tion bör i regel vara vcrkschefens ställföreträdare.

Med den lösning jag sålunda förordar avlastas verkschefen en hel del upp- gifter som gäller den interna samordningen och ledningen av verksamheten. Enligt min mening innebär det att någon tjänst för överdirektör inte behövs i organisationen.

I övrigt kanjag godta vad FRI har föreslagit avseende verksledningen. Det innebär bl. a. att civilförsvarsöverläkaren utgår ur organisationen. Frågan hur civilförsvarsstyrelsen skall förses med medicinsk kompetens bör kunna lösas genom särskild överenskommelse mellan civilförsvarsstyrelsen och försva- rets sjukvårdsstyrelse eller socialstyrelsen.

Jag ansluter mig till FRl:s förslag om att produktionsfunktionen bör upp- delas på tre enheter. Planeringsfunktionen och den administrativa funk- tionen behöver inte på motsvarande sätt delas upp på enheter.

Jag övergår nu till att behandla de olika orgariisationsenheternas uppgifter och dimensionering.

Planeringsfunktionens huvuduppgifter bör vara perspektiv- och program- planering. l-Iäri ingår ansvaret för att göra övergripande avvägningar inom ci- vilförsvaret. Planeringsfunktionen bör även medverka i planeringen på korta— re sikt. Detta innebär att planeringsfunktionen har ansvaret för delprogram- mens utveckling. Delprogrammen bör därför ges en fast förankring inom planeringsfunktionens organisation. Hur delprogramindelningen skall göras får tas upp efter en ytterligare bearbetning av den skiss till indelning som FRI redovisat. I syfte att renodla planerings- och produktionsfunktionerna bör forskning, utveckling och andra frågor som sammanhänger med del- programmens utveckling föras till planeringsfunktionen. I huvuduppgifterna bör vidare ingå att formulera de utgångspunkter som produktionsfunktionen skall följa i sin verksamhet. Av de angivna uppgifterna följer att planer- ingsenheten har viktiga samordningsuppgifter. Dessa avser bl. a. utåtriktad samordning i planeringsfrågor och riktlinjer för civilförsvarets operativa verk- samhet i olika ledningsnivåer under beredskapstillstånd och krig. Plane- ringsfunktionen behöver personellt bli något större än vad FRI föreslagit. Liksom FRI förutsätterjag att en operationsanalysgrupp från försvarets forsk- ningsanstalt knyts till planeringsfunktionen.

Chefen för produktionsfunktionen bör svara för planering, ledning och samordning av produktionsenheternas verksamhet. Till produktionsenhe- terna räknar jag därvid de regionala skol- och förrådsanläggningarna. Detta innebär att dessa anläggningar inte ingår i eller redovisas direkt under någon av de centrala produktionsenheterna.

När det gäller organisations- och materielenheten delar jag FRI:s uppfatt- ning om huvuduppgifterna. Denna enhet bör sålunda ange innehållet i civil- försvarets krigsorganisation och geografiskt fördela dess resurser. Jag vill un- derstryka att enheten därmed har en viktig operativ funktion i såväl fred som

Prop. 1976/77:74 3”

krig. Mot den bakgrunden ansluter jagmig'till överbefälhavarens förslag att enheten bör ha ansvaret för det opeizitivå'krigsförberedelsearbetet och bilda kärnan i civilförsvarets krigstida ledningsorganisation. Enheten skall vidare svara för huvuddelen av materielanskaffningen. När det gäller förrådshåll- ning av materielen har FRI i sin översyn utgått från att den nuvarande organisationen för utbildnings- och förrådsverksamheten skall behållas. Jag vill dock erinra om att den centrala delen av utbildnings- och förrådsbyrån endast organiserats försöksvis. Jag anser materielfrågorna höra mycket nära samman med organisationsfrågorna och de operativa frågorna. Det är vidare nödvändigt att redan på ett tidigt stadium i materielanskaffningen beakta underhålls- och förrådsaspekter. Organisations- och materielenheten bör där- för få huvudansvaret även för förrådshållningen av civilförsvarsmaterielen. Mot bakgrund av den utökning av organisations- och materielenhetens upp- gifter som jag förordat anser jag att den personellt måste förstärkas i för- hållande till FRI:s förslag.

Vad jag nu har föreslagit beträffande organisations- och materielenheten innebär att utbildnings- och förrådsenheten blir en renodlad personalför- sörjnings- och utbildningsenhet. Detta bör vara en fördel med hänsyn till de utbildnings- och övningsvolymer jag tidigare förordat.

Enheten blir med anledning av vad som nu sagts personellt mindre än vad FRI föreslagit. Enheten bör benämnas utbildningsenheten.

Skydds- och anläggningsenheten bör enligt min mening ha de huvud- uppgifter som FRI föreslagit i fråga om skyddsrum för befolkningen och an- läggningar för civilförsvarets krigsorganisation. Däremot bör uppgifterna vad gäller alarmerings- och sambandssystem inte ligga på denna enhet utan på or- ganisations- och materielenheten. Inte heller bör skydds- och anläggningsen- heten åläggas ansvaret för utrymningsplanläggning. anskaffning av skydds- masker eller självskyddsutbildning. Den övergripande avvägningen mellan utrymning och andra skyddsåtgärder bör ske inom planeringsfunktionen. I övrigt vill jag betona den konkreta utrymningsplanläggningens samband med det operativa krigsförberedelsearbetet och samverkan med andra myn- digheter. Denna planläggning bör därför ankomma på organisations- och materielenheten. Detsamma bör gälla om anskaffningen av skyddsmasker. Självskyddsutbildningen bör handhas av utbildningsenheten. Med dessa för- ändringar i förhållande till FRI:s förslag renodlas enhetens uppgifter till att avse skyddsrums- och anläggningsproduktion. Enheten bör därför bli perso- nellt mindre än vad FRI föreslagit och benämnas skyddsrums- och an- läggningsenheten.

Sammanfattningsvis innebär de Uppgiftsförändringar som jag nu har för- ordat i förhållande till FRI:s förslag att personalen vid planeringsfunktionen och organisations- och materielenheten behöver öka medan personalen på utbildningsenheten och skyddsrums- och anläggningsenheten reduceras i motsvarande grad.

FRI har föreslagit att skriv- och sekreterarfunktionen skall organisatoriskt hänföras till den administrativa enheten. För egen de] anser jag att skriv-

Prop. 1976/77:74 3l2

och sekreterarpersonalen i likhet med personalen i övrigt bör höra till resp. enhet. Det innebär bättre förutsättningar att ge skriv- och sekreterarper- sonalen varierande arbetsuppgifter På resp. enhet _bör dock inte hindra att personal tillfälligt kan utnyttjas På enhet vid belastnings- lillfäl.toppar. I likhet med FRI anser jag att personalbesparingar kan ske vad gäller skriv- och sekreterarfunktionen.

FRI har i sin rapport diskuterat en förändring av civilförsvarsstyrelsens verksamhet mot bakgrund av institutets förslag om att föra över vissa upp- gifter från länsstyrelsernas försvarsenheter till styrelsen. Dessa förslag fram- förs även i FRI:s rapport om länsstyrelsernas försvarsenheter. Förslagen går ut på att försök görs med att föra över rekrytering/inskrivning av ci- vilförsvarspersonal till de regionala skol- och lörrådsanläggningarna och att förutsättningarna prövas att föra över personalregistreringen till värnplikts- verket. Vidare föreslås begränsningar av länsstyrelsernas verksamhet av- seende anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation samt sambands- och alarmeringsutrustningar.

De länsstyrelser som avgett yttrande över FRI:s rapport har varit kritiska eller ställt sig tveksamma till förslagen om försök att föra över rekryte- ring/inskrivning av civilförsvarspersonal till de regionala skol- och förråds- anläggningarna och till begränsningar av länsstyrelsernas tillsynsverksamhet inom de tekniska områdena. För egen del anser jag att det är önskvärt att uppgifterna vid länsstyrelsernas försvarsenheter koncentreras till en över- gripande och samordnande planläggning av den civila totalförsvarsverksam- heten inom länen. För att resurserna skall räcka till för detta kan det vara lämpligt att avlasta länsstyrelserna vissa uppgifter som utgör moment i en förbandsproducerande verksamhet. Med tanke på att den personella upp- byggnaden av civilförsvarets krigsorganisation f. n. kräver koncentrerade insatser och att civilförsvarsstyrelsens regionala skol- och förrådsanläggning- ar endast hunnit verka under kort tid ärjag emellertid inte beredd att nu förorda att ansvaret för rekrytering/inskrivning av civilförsvarspersonal förs över till anläggningarna. Frågan om registreringen av civilförsvarets personal behöver enligt min mening studeras ytterligare i olika avseenden. Eventuella förändringar måste ske på ett sådant sätt att länsstyrelserna får en fullgod service för arbetet med personalens krigsplacering.

Vad gäller anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation kan jag dela FRl:s uppfattning att expertis bör föras samman till civilförsvarsstyrelsen. Jag kan även biträda förslaget att sammanföra expertis vad gäller sambands- och alarmeringsanläggningar till styrelsen. Länsstyrelsernas resurser kan därmed i större utsträckning utnyttjas i det intensifierade skyddsrumsbyggande som det nya skyddsrumssystemet innebär. Jag räknar dock med att länsstyrelserna lokalt biträder när det gäller anläggnings. sambands- och alarmeringsfrågor.

Ett par remissinstanser har uttalat tveksamhet om det föreslagna tidssche- mat för att genomföra omorganisationen. Jag finner för egen del huvudskälet för att genomföra omorganisationen enligt tidsplanen väga mycket tungt. Personalen måste ha möjlighet att veta vilken tjänst man får i den nya

Prop. 1976/77:74 313

organisationen i rimlig tid före flyttningen till Karlstad.

Särskilda övergångsåtgärder kan komma att behövas för- att omorganisatio- nen skall kunna genomföras. Regeringen bör bemyndigas att vidta dessa. Liksom FRI anser jag att ansvaret för att genomföra omorganisationen bör åvila civilförsvarsstyrelsen.

Det ankommer på regeringen att ta ställning till detaljerna i föreliggande organisationsförslag.

Jag går därmed över till att behandla civilförsvarsstyrelsens anslagsfram- ställning för budgetåret 1977/78 i vad avser anslaget G ]. Civilförsvar.

Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till programpla- nen för civilförsvaret och försvarsutredningens behandling'av denna redo- gjort för de riktlinjer efter vilka civilförsvaret bör utvecklas i fortsättningen.

Jag har därvid redovisat min syn på hur skyddsrumsbyggandet och därmed sammanhängande verksamhet bör utvecklas under perioden I977/78—l98l/82. En budgetteknisk förändring görs budgetåret 1977/78. Finansieringen av skyddsrum för befolkningen förs samman under ett nytt anslag G 2. Civilförsvar: Skyddsrum. Det innebär att medel för ett flertal komponenter inom delproduktionsområde 7. Anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation som innevarande budgetår beräknats under anslaget G ]. Civilförsvar nästa budgetår beräknas under det nya anslaget. Från det aktuella delproduktionsområdet inom anslaget G ]. Ci- vilförsvar kommer därmed enbart anläggningar för civilförsvarets krigsor- ganisation att finansieras.

Jag har i det föregående även redovisat min syn på hur civilförsvarets krigsorganisation m. m. bör utvecklas under femårsperioden. I samband där- med har jag redovisat på vilket sätt bl. a. utbildnings- och övningsverk- samheten och anskaffningen av materiel och anläggningar bör utvecklas. Jag har därvid beaktat konsekvenserna av tidigare fattade beslut om bl.a. nytt utbildnings- och övningssystem. ändrade förmåner för civilförsvars- pliktiga och förhöjt statsbidrag till kommunerna för byggande av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation. l sistnämnda hänseende vill jag erinra om att riksdagen på tilläggsbudget bemyndigat regeringen att medge att statsbidrag utgår för de ökade kostnader som de ändrade statsbidragsreglerna medfön. Utgifterna för detta belastar budgetåren 1975/76 och 1976/77. Jag räknar med att ett ev. överskridande av civilförsvarets utgiftsram för bud- getåret l976/ 77 som kan bli följden av detta kan regleras inom utgiftsramen för budgetåret 1977/78. .

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1977/ 78 och de bemyndiganden som behövs för verksamheten vill jag i övrigt anföra följande.

Vid beräkningen av kostnaderna under primäruppdragsgrupperna har jag beaktat civilförsvarsstyrelsens förslag om ändrad redovisning av vissa kost- nader för utbildnings- och förrådsverksamheten och. som tidigare nämnts. för skyddsrumsbyggandet.

Under delproduktionsområdet Förvaltning har jag beräknat vissa medel för medverkan i skyddsrumsutredningens arbete samt i försvarets mate-

Prop. 1976/77:74 314

rielverks och flygvapnets utrednings- och utvecklingsarbete avseende luft- försvarscentral typ 2. För kostnader i samband med övergång till organisation 80 och till nytt utbildnings- och övningssystem har även vissa medel be- räknats. Detsamma gäller i fråga om styrelsens flyttning till Karlstad. Vad gäller utbildningen av civilförsvarspersonal kanjag i huvudsak godta förslagen om utbildnings- och övningsverksamhetens omfattning. Jag har beräknat medel för att inrätta fyra nya tjänster för utbildning och övning av elever vid de regionala skol- och förrådsanläggningarna utöver det antal regeringen tidigare inrättat. Jag har även beaktat behovet av resurser för fordon. inredning av lokaler. publikationer. tjänsteresor och tillfälligt anställd personal m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten liksom den av styrelsen beräknade ökningen av intäkterna för verkskyddsutbildning och biståndsutbildning.

Vissa medel för ökade bidrag till Rikskommittén för självskydd och Sve- riges civilförsvarsförbund har beräknats.

Vid beräkningen av kostnaderna för underhåll och förrådsverksamhet har jag beaktat regeringens beslut denna dag om tjänster för en försöksvis in- rättad förrådsorganisation för västra Sverige. Jag har vidare beräknat medel för en tillfällig personalförstärkning för att genomföra övergången till ny krigsorganisation. Jag har inte beräknat medel för tjänster för alarmerings- tekniker.

För budgetåret 1977/78 beräknarjag att det för materielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande av 65,7 milj. kr. varav 13,9 milj. kr. är avsedda för prisreglering. Behovet av betalningsmedel beräknar jag till 32 734000 kr.

Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för materielbeställningar den 30 juni 1978 att uppgå till 87 850000 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 77 milj. kr. Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilken anskaffning som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

För anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation be- räknar jag att bemyndiganden att medge statsbidrag för att uppföra led- ningscentraler, observationsplatser, skydd för framskjutna enheter och branddammar för budgetåret 1977/78 behövs till ett belopp av 47,3 milj. kr. varav 14,2 milj. avses för prisreglering. Jag beräknar medelsbehovet för dessa ändamål för nästa budgetår till 35 milj. kr. Jag har därvid beaktat regeringens beslut i september 1976 om bestridande av vissa kostnader för skyddsrum i ämbetsbyggnaden i Karlstad.

Mina beräkningar av det totala bemyndigande- och medelsbehovet fram-

Prop. 1976/77:74 315

går av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalnings- medel. ""' '" i Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

]. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för civilförsvars- styrelsens organisation,

2. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder som be- behövs för att genomföra omorganisationen och som inte in- nebär ändringar i civilförsvarslagen (l960:74),

3. bemyndiga regeringen att medge att civilförsvarsmateriel be- ställs inom en kostnadsram av 65 700000 kr.,

4. bemyndiga regeringen att medge att statsbidrag utgår för an- skaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation inom en kostnadsram av 47 300000 kr. och

5. till C ivi/Rjrsvar för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 177 095 000 kr.

Prop. 1976/77:74 3l6

GZ. Civilförsvar: Skyddsrum

Nytt anslag (förslag) 41 680000

Verksamheten under anslaget omfattar statsbidrag för produktion av skyddsrum för befolkningen. Anslaget föreslås inrättas budgetåret I977/78. Det bildas genom att medel för primäruppdraget Anskaffning av skyddsrum m. m. för delprogrammet Skydd för allmänheten beräknas under förevarande anslag. För budgetåret l976/ 77 har medel för detta primäruppdrag beräknats under anslaget G 1. Civilförsvar.

Bemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. [977/78 Civilförsvarssty- Föredraganden styrelsen Bem. Bet. Bern. Bet. Civilförsvar: Skyddsrum Skyddsrum för befolkningen 55 0391 43100 55000' 43100 Avgår: Reducering på grund av överplanering _ _] 420 _ — I 420 ' Medelsbehov _ 41680 — 41680 Bemyndigandebehov 55 039 _ 55 000 -

lDärav 13 749000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Civilförsvarsstyrelsen

På grund av ett antal betalningsåtaganden från tidigare budgetår beräknas det nya anslaget den I juli I977 få en ingående bemyndigandeskuld på 50 910 000 kr. För budgetåret 1977/78 behövs bemyndiganden till ett belopp av 55 039 000 kr. och betalningsmedel till ett belopp av 41 680000 kr. Be- myndigandena avses för att modernisera befolkningsskyddsrum och för åt- gärder för att minska bristen på skyddsrumsplatser i vissa områden. Vidare innefattar det begärda bemyndigandebeloppet täckning för beräknade ut- betalningar för statsbidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter. i bo- stadsfastigheter och till trafikantskyddsrum samt för vissa kostnader i sam- band med kontroll av enskilda skyddsrum. '

Av bemyndigandena begärs 13 749 000 kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande .

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret l977/ 78 från prisläge februari l976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 8659000 kr.

Prop. 1976/77:74 3l7

b) omräkning av den beräknade ingående bemyndigandeskulden den I juli 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 5 090000 kr.

Betalningsmedlen avses för att betala statsbidrag m. m. för den produktion av skyddsrum m. m. som beställts med stöd av lämnade bemyndiganden.

Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 17 november 1976 kompletterat sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 och programplanen lör skyddsrum med begäran om att lå ta i anspråk ytterligare 50 milj. kr. under budgetåren 1978/79—1980/81 och att få detta bemyndigande redan under budgetåret l976/77. Styrelsen har funnit det vara angeläget att under över- gångstiden fram till dess att det nya skyddsrumssystemet träder i kraft den I juli 1979 ha möjlighet att få till stånd skyddsrum i samband med byggnadsprojekt i områden där brist på skyddsrum finns och där det senare inte ges tillfälle att ordna skyddsrumsfrågan föroinkringliggande bebyggelse. Styrelsen vill därför få medgivande att teckna avtal med kommuner och enskilda om att mot ersättning inrätta skyddsrum i byggnader som är lämp- liga härför. Som exempel på sådana projekt nämner styrelsen förskolor, vård- centraler, låg- och mellanstadieskolor, andra kommunala serviceinrättningar och livsmedelsbutiker.

F öreclraganden

Jag kan i huvudsak godta vad civilförsvarsstyrelsen har anfört om inrikt- ningen av verksamheten. Vid beräkningen av bemyndigande- och medels- behovet har jag tagit hänsyn till att fördelningen av resurserna inom anslaget är något osäker. Således är medelsbehovet för bidrag till skyddsrum i bo- stadsfastigheter beroende av dels volymen av bostadsproduktionen, dels hur lång tid som i genomsnitt förflyter mellan det preliminära lånebeslutet och utbetalningen. Osäkerhetsfaktorer föreligger också beträffande behovet av bristtäckningsresurser. Jag räknar ändå med att civilförsvarsstyrelsen inom ramen för mina beräkningar av bemyndigande och betalningsmedel kan ytterligare förstärka skyddet i områden där brist på skyddsrumsplatser föreligger. Jag vill erinra om att civilförsvarsstyrelsen med stöd av tidigare beslut kan träffa avtal om att inrätta kompletterande platser i skyddsrum som anordnas i nya byggnader enligt gällande bestämmelser. Härigenom har i viss utsträckning nya förutsättningar öppnats för att avhjälpa brister som finns.

Mina beräkningar av det totala bemyndigande- och medelsbehovet fram- går av sammanställningen över bemyndiganden och betalningsmedel.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

]. bemyndiga regeringen att medge att statsbidrag utgår för an- skaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram av 55 milj. kr. .

2. till C ivilförsvar: Skyddsrum för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 4l 680000 kr.

Prop. 1976/77:74 318

KAPITALBUDGETEN

II Statens allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet

116. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

1975/76 Utgift 10 864 607 Behållning 5 739 890 l976/77 Anslag 8 400 000 1977/78 Förslag 11 200 000

Verksamheten under anslaget omfattar uppförande av byggnader samt utbildnings- och övningsanordningar vid civilförsvarsstyrelsens utbildnings- och förrådsanläggningar samt nybyggnad av förråd för civilförsvarets mo- biliseringsmateriel.

Medelsförbrukning och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1975/76 1976/77 1977/78 Civil- Föredra- försvars- ganden styrelsen Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för delprogrammet Undsättning 13 000 16 370 19 109 16 094 Reducering på grund av

överplanering — 300 —-4 200 —3 509 —3 094 Beräknat medelsbehov 12 700 12 170 15 600[ 13 000

lVarav 2.6 milj. kr. avser investeringar för biståndsutbildning.

Budgetåret 1975/76

Investeringsplanen för budgetåret har inte till alla delar kunnat genom- föras. Viss omfördelning mellan olika objekt har skett. Utbyggnaden av civilförsvarets anläggning i Sandö har fortsatt.

Den beräknade medelsförbrukningen var 12,7 milj. kr. Utfallet blev 10 864 607 kr.

Budgetåret l976/77

Nya förläggningspaviljonger m. m. vid civilförsvarets skol- och förråds- anläggningar i Revingeby och Sandö beräknas i huvudsak bli färdiga under

Prop. 1976/77:74 319

budgetåret 1976/77. Första etappen av nybyggnad av övningsanordningar för civilförsvarets organisation 80 färdigStäll's vid anliiggnin'garha'i Revingeby och Rosersberg.

Budgetåret 1977/78 C ivil/örsvarssrvre/sen

För budgetåret 1976/77 har beräknats en medelsförbrukning av 12 170 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1977/78 beräknas till 15,6 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Objekt m.m. Medelsförbrukning (1000-tal kr.)

Undsättning F ärelag påbörjade före l976-074)!

1.Standardförråd för civilförsvarsmateriel 349 2. Rosersberg. Nybyggnad av förläggningsbyggnad m. m. (etapp 4 a) 500 3. Sandö. Utbildningsanläggning (etapp 2) 300 4. Sandö. Förläggningsbyggnad för BUN 200 Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas I 976/ 77 5. Standardförråd för civilförsvarsmateriel 2270 6. Rosersberg. Förläggningsbyggnad (etapp 4 b) 3 000 7. Revingeby. 2 förläggningspaviljonger 2 500 8. Diverse objekt 1 100 Företag avsedda all påbörjas 1977/78 9. Standardförråd för civilförsvarsmateriel 675 10. Revingeby. Övningsanordningar för org. 80 (etapp 2) 1 500 11.Karlstad. Operationsrum för Cfs i Karolinen 715 12. Diverse objekt 6 000 19 [09 Reducering på grund av överplanering —3 509 Summa 15 600

1.5 och 9. För fortsatt utbyggnad av förråd för civilförsvarsmateriel behövs 3 294000 kr. för nästa budgetår.

2. För slutreglering av betalningsåtaganden i samband med att förlägg- ningsbyggnad i Rosersberg (etapp 4 a) uppförs behövs 500 000 kr. för bud- getåret 1977/78. 3 och 4. För slutreglering av betalningsåtaganden dels för uppförande av Sandö. etapp 2. dels för nybyggnad av två förläggningsbyggnader för biståndsutbildningsnämnden i Sandö erfordras 300000 kr. resp 200000 kr. för budgetåret 1977/78. Av den beräknade medelsförbrukningen för dessa

Prop. 1976/77:74 320

ändamål avser 350000 kr. kostnader för den bistånds- och katastrofutbild- ning som biStåndsutbildningsnämndcn bedriver vid Sandöläggningen. Dessa kostnader bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret.

6. Det tidigare uppskattade behovet av ytterligare 204 rum vid anlägg- ningen i Rosersberg har reducerats med hälften mot bakgrund av regeringens beslut angående antalet övnings- och utbildningsdagar. Regeringen uppdrog den 18 mars 1976 åt byggnadsstyrelsen att projektera en IörliiggningSpa- viljong m.m. (etapp 4b). Kostnaderna uppskattas till 5.6 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1976 och medelsförbrukningen för nästa budgetår be- räknas till 3 milj. kr.

7. Regeringen uppdrog den 4 mars 1976 åt byggnadsstyrelsen att pro- jektera två förläggningspaviljonger vid anläggningen i Revingeby. Total- kostnaden uppskattas till 2 960 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1976 och medelsförbrukningen för budgetåret 1977/78 beräknas till 2,5 milj. kr.

10. Vid anläggningen i Revingeby behövs ytterligare övningsanordningar för civilförsvarets organisation 80. Civilförsvarsstyrelsen har i samråd med byggnadsstyrelsen redovisat förslag till byggnadsprogram för övningsanord- ningar i Revingeby. Kostnaderna har uppskattats till 2,8 milj. kr.

11. För komplettering av normalskyddsrum i ämbetsbyggnaden Karo- linen i KarIStad har beräknats en medelsförbrukning på 715000 kr. 8 och 12. För diverse objekt för vilka kostnaderna var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs 7,1 milj. kr. för nästa budgetår. Av den för nästa budgetår beräknade medelsförbrukningen för diverse objekt avser 2 250 000 kr. kostnader för lokaler för biståndsutbildningsnämn- den. Dessa kostnader bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret. Det sammanlagda behovet av medel för investeringar för biståndsutbild- ningsnämnden blir därmed (350000 + 2 250000) 2 600000 kr. En tillfällig ramhöjning för nästa budgetår behövs för detta ändamål med 2.6 milj. kr.

F öredraganden

Civilförsvarsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 15,6 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 13 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringSplan och anslagsberäkning. Jag har härvid räknat med att medel för skyddsrum i ämbetsbyggnaden Karolinen anvisas under anslaget Gl. Civilförsvar för nästa budgetår. Efter samråd med statsrådet Ullsten har jag för nästa budgetår inte räknat med några medel för fritidslokaler för biståndsutbildningsnämnden.

[ enlighet med vad jag har förordat under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1977/78 m.m. bör ] milj. kr. som avser anskaffning av nya lokaler för bistånds- och katastrofutbildningen inte belasta utgiftsramen för civlförsvaret.

Prop. 1976/77:74

lnvesteringsplan (1000-tal kr.).

Objekt

A. Företag påbörjade jöre [9715—07—01 [. Standardförråd för civilför- svarsmateriel 2. Rosersberg. Nybyggnad av för- läggningsbyggnad och försörj- ningsbyggnad m. m. (etapp 4a) 3. Revingeby. Utbildnings- anläggning 4. Sandö. Utbildnings- anläggning (etapp 1) 5. Sandö. Utbildnings- anläggning (etapp 2) 6. Sandö. Förläggninggs- byggnad för BUN m.m.

Summa A

B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1976/ 77

7. Standardförråd för civil- försvarsmateriel

8. Rosersberg. Förläggnings- byggnad (etapp 4 b)

9. Revingeby. 2 förlägg- ningspaviljonger 10. Diverse objekt

Summa B C. Företag avsedda att påbörjas l977/ 78 11. Standardförråd för civil- försvarsmateriel 12. Sandö. Om- och tillbyggnad av Utbildningsanläggning 13. Revingeby. Övningsanord- ningar för org. 80. (etapp 2) 14. Diverse objekt

Summa C Summa A—C

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medels- behov

Kostnadsram 75-04-01 76-04-01 5 005 6 482 9 350 9 720 6 270 5 776 2 660 2 660 9 300 9 100 2 050 4 100 34 635 37 838 — 4 730 7 000 5 600 2 650 2 650 4 550 5 075 14 200 18 055 — 1 045 - 3 660 — 2 800 -— 2 350 — 9 855 48 835 65 748

Medelsförbrukning Faktisk Beräknad för t. o. m. 76-06-30 1976/ 77 1977/ 78 4 319 1 814 349 6 579 2 500 500 5 674 100 - 2 547 113 — 7 400 1 400 300 I 822 2 000 200 28 341 7 927 1 349 — 2 175 2 270 — 500 3 000 — 200 2 500 — 3 950 1 100 — 6 825 8 870 — — 675 — — 2 200 — — 1 500 — 250 1 500 — - 5 875 28 341 15 002 16 094 — —2 832 —3 094 - 12 170 13 000

Bygg- start år-mån.

73—08

70—02 72—04 75—04

76—01

77—05

77—05

78—05

78—01

Färdig- stäl- lande år-mån.

75—04

73—04 76—03

76—08

78—07

77—11

79—05

78—06

Prop. 1976/77:74

Anslagsbet'äkning (] ()()ll-tal kr.)

Mcdelstillgång Beräknad medelsförbrukning

Bchållning l976-07-0l 5 739 Anslag för l976/77 8 400 Anslag för l977/78 (förslag) ll 200

25339

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

1976/77 12 170 1977/78 l3 000 Beräknad behåll- ning l978-06-30 l69

25 339

att till ("fi*il/ötzs'i'ar: .»lnskaliiring av unliåugniatnrr för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av ll 200000 kr.

'.oJ lx.) L..)

Prop. 1976/77:74

6 Övrigt totalförsvar

6.1. Övrigt totalförsvars fortsatta utveckling 6.1.1 Inledning

Med övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inte ingår i militärt försvar, civilförsvar och ekonomiskt försvar. Övrigt totalförsvar utgör sålunda inte en enhetlig totalförsvarsgren i likhet med t.ex. civil- försvaret. Det är i stället ett samlande begrepp för den försvarsverksamhet, som bedrivs av berörda myndigheter och för vilken verksamhet myndig- heten har särskilda anslag eller anslagsposter. I dag redovisas följande myn- digheter/anslag under övrigt totalförsvar.

Departement Anslag Myndighet/verksamhet L e d rt i n g Försvarsdepartementet H. ] Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar H 5 Signalskydd H 6 Vissa teleanordningar H 7 Hyror m.m. för vissa skyddsrums- anläggningar H 8 Identitetsbrickor ll:7 Anskaffning av vissa skyddsrumsan- läggningar Kommunikationsdepartementet I B ] Teleanl'a'ggningar m. m. (del av ansla- get) Utbildningsdepanementet B 13 Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio Bostadsdepartementet D 4 Lantmäteriet: Försvarsberedskap Kommundepartementet Bl Länsstyrelserna (del av anslaget) C 4 Bidrag till kostnaderna för kommunal beredskap

Viss pol/sverksamhet Justitiedepartementet B 4 Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrade och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.

Sju/(vård Socialdepartementet El Socialstyrelsen (del av anslaget) E 9 Statens bakteriologiska laboratorium Försvarsmedicinsk verksamhet H 5 Förvaring och underhåll av viss sjuk- vårdsmateriel m.m. H 6 Utrustning m. m. av beredskapssjuk- hus vid krig eller krigsfara H 7 Viss sjukvårdsutbildning m.m.

Utbildningsdepanementet F. 51 Medicinsk forskning (del av anslaget)

Prop. 1976/ 77:74 324

6.1.2. Studier av övrigt totalförsvar

Som anförts i det föregående angav regeringen år 1973 att studier av övrigt totalförsvar avseende perioden från år 1977 till l990-talets början skulle genomföras för att underlaget för nästa större försvarsbeslut skulle bli så fullständigt som möjligt. Studierna skulle ske mot bakgrund av för- utsättningar som till övervägande delen var gemensamma för totalförsvaret. Verksamheten inom övrigt totalförsvar skulle sammanföras i programmen ledning. viss polisverksamhet, sjukvård och allmän administration.

Studierna borde i första hand gälla myndigheter med uppgifter inom övrigt totalförsvar. som har särskilda försvarsanslag.

Eftersom det inte finns någon myndighet för samordning inom det ak— tuella området, tillkallades en särskild sakkunnig för att svara för studierna.

Den sakkunnige överlämnade i april 1975 en rappon om dittills genom- förda studier benämnd ÖTF-studierna, Lägesrapport l97S-04-Ol. En slut- rapport kallad Övrigt totalförsvar efter 1977-07-01 avgavs i december l975. l rapporterna presenteras myndigheter och kostnader inom övrigt total- försvar. beredskapsläget den l juli l977 och planeringsförutsättningarna för området. Vidare har handlingsvägar avseende perioden 1977/78—1981/82 utarbetats. I rapporten har programmet Allmän administration utgått.

Enligt direktiven skulle studierna i första hand gälla myndigheter med särskilda totalför5varsanslag vilka inte kunde räknas till militärt försvar, civilförsvar eller ekonomiskt försvar. ] statsbudgeten finns l8 anslag hän- förliga till denna kategori. Av dessa har elva förts till programmet Ledning m.m., ett till programmet Viss polisverksamhet och sex till programmet Sjukvård. Statliga myndigheter m. fl. med anslag inom programmet Ledning m. m. är beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, televerket, Sveriges Radio, statens lantmäteriverk, civilbefälhavarna, länsstyrelserna och riks- nämnden för kommunal beredskap. Även överbefälhavaren och civilför- svarsstyrelsen har anslag hänförliga till Ledning m.m. Rikspolisstyrelsen har anslag inom programmet Viss polisverksamhet och socialstyrelsen, sta- tens bakteriologiska laboratorium och statens medicinska forskningsråd inom programmet Sjukvård.

Medel anvisade under de 18 anslagen för ett antal år bakåt i tiden och kostnader för verksamheter inom övrigt totalförsvar som inte finansieras via särskilda anslag över statsbudgeten framgår av följande sammanställning.

Anslag och kostnader inom övrigt totalförsvar (löpande priser: milj. kr.).

Program l97l /72 [972/73 1973/74 1974/75 l975/76 Ledning m. m. Anslag 48,5 52,4 58,8 62.7 68.4 Andra kostnader 30.2 33.0 30,7 36,8 36,9

78 .7 85.4 89 .5 99.5 105,3

Prop. 1976/77:74 325

Program 1971/72 . 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76

Viss polisverksamhet Anslag 35.3 41 ,7 43.5 47.0 54.1 Andra kostnader 4,3 2.6 4.9 5,3 5.7 39.6 44.3 48.4 52.3 59.8

Sjukvård Anslag 15.7 16.6 16.0 18,0 17,7 Andra kostnader 1,0 1.0 1.5 1.7 1.8 16.7 17.6 17.5 19.7 19.5

Övrigt totalförsvar Anslag 99.5 110.7 118.3 127.7 140.2

Andra kostnader 35.5 36.6 . 37.1- 43.8 44.4 [35.0 147.3 155.4 [71.5 184.6

Den sakkunnige anför beträffande beredskapsläget den 1 juli 1977 för de olika programmen att det inom programmet Ledning m. m. inom de högsta och centrala nivåerna inom den civila ledningsorganisationen finns en bered- skapsplanläggning avseende personal. alternativa uppehållsplatser m. m. för riksdagens, regeringens och drygt 40 centrala myndigheters verksamhet i krig. Av de sistnämnda hör drygt 25 till övrigt totalförsvar. Oklarhet råder om vissa centrala myndigheters krigsuppgifter och krigsorganisation.

Civilbefa'lhavarna och länsstyrelserna är de viktigaste myndigheterna på den regionala nivån inom den civila ledningsorganisationen. Beredskapsplan- läggning avseende personal, alternativa uppehållsplatser m. m. finns för des- sa liksom för en del andra regionala myndigheter. Den ansluteri viktiga avse- enden till planläggningen för motsvarande regionala organ inom försvars- makten. Länsstyrelsen utför härutöver beredskapsplanläggning m.m. på uppdrag av centrala totalförsvarsmyndigheter. Eftersläpning förekommer inom vissa avsnitt härvidlag.

För landstingens verksamhet vid sidan av hälso- och sjukvården finns f. n. ingen planläggning eftersom författningsmässiga och andra grunder saknas. Kommunernas uppgifter i krig är att fortsätta den fredstida verksamhet, som bedöms som viktig för totalförsvaret. Riksnämnden för kommunal bered- skap utfa'rdar anvisningar för beredskapsplanläggningen och administrerar det statliga bidrag som utgår för kommunernas arbete härmed. Planläggning- en beräknas under år 1977 vara klar för ca 230 kommuner.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är en fredsmyndighet med uppgift att planlägga för organ som ingår i psykologiskt försvar i krig t. ex. sta- tens upplysningscentral. Beredskapsläget för myndigheter och organisationer som verkar inom psykologiskt försvar bedöms f. n. i huvudsak vara tillfreds- ställande. Beredskapsnämndens resurser för planläggning och utbildning be-

Prop. 1976/77:74 326 döms dock inte vara tillräckliga.

Uppgifterna för Sveriges Radio AB i krig är att i största möjliga utsträck- ning driva verksamheten efter samma grunder som i fred. Beredskapsplan- läggning för detta finns. Brister är bl.a. att beredskapsutrustningen delvis är föråldrad.

Televerkets uppgifter i krig är att tillgodose totalförsvarets behov av tele- kommunikationer och att i övrigt leda och bedriva verksamheten efteri hu- vudsak samma grunder som i fred. De beredskapsåtgärder som televerket vidtar i fred anknyter ( betydande utsträckning till den av fredsmässiga skäl betingade utbyggnaden av telekommunikationerna. Televerket skaffar här- utöver reservanläggningar och reservutrustningar för viktiga telefunktioner. Beredskapsläget avseende materiel och anläggningar är ojämnt. Utbildningen av personal i krigsorganisationen har inte nått tillräcklig omfattning.

Statens lantmäteriverks uppgifter i krig innebär främst att tekniskt ansvara för produktionen av nödvändiga kartor. Det är en viss eftersläpning i plan- läggningen av denna verksamhet.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har ålagts uppgiften att framställa och distribuera identitetsbrickor för hela landet. Beredskapsläget beträffande verksamhetens bedrivande i krig och vid krigsfara är otillfredsställande.

Den sakkunnige anför om programmet Viss polisverksamhet att polisvä- sendets uppgifter i krig innebär att fullfölja den allmänna polisverksamheten. Dess uppgifter i krig innebär därutöver bl. a. att medverka i försvaret mot kupper och överraskande angrepp samt att medverka vid utrymning och gränsövervakning. Den särskilda verksamheten som syftar till att hindra och uppdaga brott mot rikets säkerhet fullföljs i krig. Den allmänna po- lisverksamhetens beredskapsåtgärder i fred genomförs såväl centralt av riks- polisstyrelsen som regionalt och lokalt. Beredskapsläget bedöms vara till- fredsställande. De personella resurserna efter mobilisering är dock otillräck- liga till följd av avgångar till försvarsmakten och civilförsvaret.

Om programmet Sjukvård anförs att den civila hälso- och sjukvårdens upp- gifter och verksamhet i krig principiellt inte skiljer sig från uppgifterna i fred. Verksamhetens omfång till följd av krigsskador ökar emellertid. Landet är vad avser den öppna sjukvården i krig indelat i krigssjukvårdsområden under ledning av krigstjänsteläkare. Den slutna akutsjukvården genomförs i krig vid beredskapssjukhus. Detta utgörs av fredstida akutsjukhus och särskilt planlagda s.k. annex. Beredskapssjukhusorganisationen omfattar 124000 vårdplatser. För sjuktransporter utnyttjas dels de fredstida civila resurserna, dels mobiliserade resurser ur försvarsmakten och civilförsvaret.

Socialstyrelsens uppgifter i krig är att i central instans utöva ledningen av den civila hälso- och sjukvården avseende bl. a. omfördelning av medicinal- personal. skadade och sjuka, utrustning, läkemedel m. m. och att medverka när bl.a. beredskapssjukhus upprättas. Sjukvårdshuvudmännen svarar för driften av den civila sjukvården i krig.

Prop. 1976/77:74 tr 327

Beredskapsläget kännetecknas av brister beträffande utrustning för vård- platser i beredskapssjukhusorganis'afiönenf Den beredskäpslä'g'rade opera- tions- och röntgenmaterielen är delvis föråldrad. Bristen på kirurg-och anes- tesipersonal är stor och möjligheterna att flytta om personalen små. Läkeme- delsberedskapen är inte godtagbar. Endast en obetydlig beredskapslagring av förbrukningsmateriel för sjukhusdriften sker. Skyddet av patienter, personal och funktioner är otillfredsställande. De planlagda sjukvårdsanläggningarnas beredskap mot störningar i tillförseln av vatten, värme och elektricitet är inte heller tillfredsställande. Sjukvårdshuvudmännens kvantitativa representa- tion i ledningen för sjukvården i krig är otillräcklig.

Studierna har genomförts med för övrigt totalförsvar gemensamma ut- gångspunkter. Detta gäller den yttre miljön, den svenska samhällsutveck- lingen och inverkan av de andra totalförsvarsgrenarnas utveckling. Ekon- omiska ramar har inte getts i studiedirektiven. Det innehåll som den sak- kunnige och myndigheterna bedömt lämpligt i handlingsvägarna har i efter- hand gett det ekonomiska resultatet. Handlingsväg 3 avser en ekonomisk nivå ungefär lika med den som gäller f.n. Handlingsväg 2 representerar en nivå som ligger i linje med berörda myndigheters anslagsframställningar för budgetåret 1976/ 77 och samtidigt därmed avlämnad långtidsbudget t. o. m. budgetåret 1989/81. Handlingsväg ] representerar en ekonomisk nivå som ligger högre än handlingsväg. 2.

Ledning m. m.

För programmet Ledning m. m. innebär handlingsväg 3 att pågående för- bättringar av den civila ledningsorganisationen avseende anläggningar och utrustning fullföljs. Planläggningen på den centrala ledningsnivån breddas. Den kommunala beredskapsplanläggningen fullföljs. För telekommunika- tionerna innebär handlingsväg 3 att pågående förändringar i televerkets krigs- organisation slutförs och att försvarsinvesteringarna avseende anläggningar och utrustning fortsätts i nuvarande takt.

Handlingsväg 2 innebär en verksamhet i huvudsak enligt de planer myn- digheterna redovisat hösten 1975. Utöver de åtgärder som planeras i hand- lingsväg 3 innebär detta att förberedelserna för psykologiskt försvar förstärks. Takten i försvarsinvesteringarna för telekommunikationerna ökas.

Handlingsväg 1 innebär ytterligare förbättringar av den civila ledningsor- ganisationens anläggningar och utrustning. Länsstyrelsernas planläggnings- resurser utökas. Förberedelserna för psykologiskt försvar förstärks ytterligare. Skyddsrum byggs för Sveriges Radios verksamhet i Stockholm. Beträffande telekommunikationerna ökar takten i försvarsinvesteringarna ytterligare.

Enligt den sakkunnige innebär handlingsväg 3 inte någon ökning av resur- serna för att möta de ökade kraven på skydd och geografisk rörlighet. Utbygg- naden av beredskapen inom teleområdet sker mycket långsamt. Program- mets kapacitet i konventionella angreppsfall liksom vid överraskande an—

Prop. 1976/77:74 328

grepp vid slutet av perioden får i en samlad bedömning inte anses vara godtagbar ifråga om viktigare ledningsorgan. l hotsituationer bedöms pro- grammets förmåga vara godtagbar utom ifråga om psykologiskt försvar.

Handlingsväg 2 innebär en viss ökning av resurserna för att möta de ökade kraven på skydd och geografisk rörlighet. Utbyggnaden av beredskapen inom teleområdet sker relativt långsamt. Programmets kapacitet i konventionella angreppsfall liksom vid överraskande angrepp i slutet av perioden kan inte anses vara fullt godtagbar. ] hotsituationer bedöms förmågan vara godtagbar.

Handlingsväg ] innebär att programmets kapacitet i slutet av perioden be- döms vara godtagbar i alla angreppsfall.

Viss polisverksamhet

För programmet Viss polisverksamhet innebär handlingsväg 3 fortsatt verksamhet i nuvarande omfattning såväl vad gäller försvarsförberedelserna för den allmänna polisverksamheten som den särskilda polisverksamheten för att hindra och uppdaga brott mot rikets säkerhet.

Någon handlingsväg 2 har inte utarbetats för detta program. Handlingsväg 1 innebär utöver handlingsväg 3 att civilförsvarets ordnings- och bevakningsenheter förs över från civilförsvarsstyrelsen till rikspolissty- relsen enligt ett tidigare inlämnat gemensamt förslag från de båda myndighe- tema.

] handlingsväg 3 sker ingen utbyggnad av den allmänna polisverksamhe- ten. Dennas kapacitet efter mobilisering kommer liksom nu vid slutet av femårsperioden att vara otillfredsställande i konventionella angreppsfall och vid överraskande angrepp. Kapaciteten vid angrepp med ABC-stridsmedel bedöms vara godtagbar avseende viktigare ledningsorgan.

Handlingsväg 1 innebär. genom att ordnings- och bevakningsenheterna förs över från civilförsvarsstyrelsen till rikspolisstyrelsen, att polisväsendcts kapacitet i krig vid slutet av perioden kan bedömas vara godtagbar.

Sjukvård

För programmet Sjukvård innebär handlingsväg 3 att den öppna sjukvår- den liksom nu förbereds genom beredskapsplanläggning och utbildning.

Riktpunkten för den slutna akutsjukvården är att sammanlagt 203 000 vårdplatser, varav 109 000 för akutsjukvård, skall kunna utnyttjas i krig i mit- ten av l980-talet. Annexorganisationcn avses omfatta 55 000 av dessa vård- platser och 25 moderna operations- och röntgenavdelningar.

Den medicinska servicen på fredssjukvårdens anläggningar förutsätts lik- som nu kompletteras med krigsblodcentrafer och produktionsenheter för vätska.

Det förutsätts att antalet skyddsrumsplatser för patienter och vårdavdel-

Prop. 1976/77:74 329

ningspcrsonal ökar I samband med ny- och tillbyggnad av fredssjukvåtdslo- kaler och av skolor som skall utnyttjas s'om annex.

Tillgänglig fredsorganisation behålls ] huvudsak för hälsovård och skydd mot B-stridsmedcl. Handlingsvägen innebär att antalet fältepidemiologiska grupper ökar till en per län.

Representanter för Sjukvårdshuvudmännen förutsätts ] denna handlings- väg, liksom i handlingsväg 2 och 1 komma att ingå i ledningsorganisationen för sjukvården i krig.

Handlingsväg 2 innebär beträffande den öppna sjukvården samma bered- skapsåtgärder som i handlingsväg 3.

Riktpunkten för den slutna akutsjukvården är att sammanlagt 228000 vårdplatser, varav 134 000 för akutsjukvård, skall kunna utnyttjas i krig i mit- ten av l980-talet. Annexorganisationen avses omfatta 80 000 av dessa vård- platser och 50 moderna operations- och röntgenavdelningar. Av de 80000 vårdplatsutrustningarna avses 38 000 vara flyttbara och kunna utnyttjas såväl för ökad beläggning i fredssjukhusen som i annexen. Antalet sjukhärbärges- platser utökas till 65 000.

Beredskapsåtgärderna för verksamheten i krig vad gäller hälsovård och skydd mot B-stridsmedel förstärks vid statens bakteriologiska laboratorium. Kvaliteten i fråga om vissa sjuktransportresurser förbättras i handlingsväg 2. Utöver utbyggnaden av skyddsrumsplatser enligt handlingsväg 3 modernise- ras här befintliga skyddsrumsplatseri fredssjukvårdens anläggningar.

Handlingsväg 1 innebär beträffande den öppna sjukvården samma bered- skapsåtgärder som i handlingsväg 3 och 2.

Riktpunkten för den slutna akutsjukvården är att sammanlagt 250000 vårdplatser. varav 147 000 för akutsjukvård, skall kunna utnyttjas i krig i mit- ten av 1980-talet. Annexorganisationen avses omfatta 102 000 av dessa och vidare 67 moderna operations- och röntgenavdelningar. Av de 102 000 vård- platsutrustningarna avser 38000 vara flyttbara och kunna utnyttjas såväl för ökad beläggning i fredssjukhusensom i annexen. Antalet sjukhärbär- gesplatser utökas till 75 000.

Beredskapsåtgärderna för verksamheten i krig vid statens bakteriologiska laboratorium förstärks ytterligare. Övning och utbildning utökas något. Bc- redskapslagringen av sera, vacciner och antibiotika ökas betydligt. Utöver nytillskott och modernisering av skyddsrumsplatser förutsätts här en viss utbyggnad av skydd för behandlingsavdelningar i fredssjukvårdens anläggningar kunna ske.

För sjuktransporter tillkommer utöver handlingsväg 2 en i krig över hela landet rörlig hclikopterorganisation om 24 stycken 6-bårshelikoptrar avsedda för akuttransponer. Vidare tillförs den civila sjukvården ca 250 bussam- bulanser avsedda att fördelas med ca två per beredskapssjukhus.

Handlingsväg 3 innebär att vårdplatsantalet vid beredskapssjukhusen minskas. Operationskapaciteten ökar något. Transportresurserna förstärks

Prop. 1976/77:74 330 inte. Kapaciteten inom den civila sjukvården i krig bedöms inte vara god— tagbar vid femårsperiodens slut med handlingsväg 3.

Handlingsväg 2 innebär att vårdplatsantal och operationskapacitet ökas. Transportresurserna förstärks inte kvantitativt. Kapaciteten inom den civila sjukvården i krig bedöms inte vara godtagbar vid femårsperiodens slut i handlingsväg 2.

Handlingsväg 1 innebär att vårdplatsantal och operationskapacitet ökar. Transportresurserna förstärks. Kapaciteten inom den civila sjukvården i krig bedöms som inte helt godtagbar vid femårsperiodens slut. Först vid mitten av l980-talet har godtagbar kapacitet uppnåtts.

För programmet Ledning m. m. har den sakkunnige dragit slutsatserna att den civila ledningsorganiSationen bör ges bättre skydd och förmåga till geografisk rörlighet. På den centrala nivån bör beredskapsplanläggningen breddas. Den kommunala beredskapsplanläggningen bör genomföras för alla kommuner och landsting. Planläggningen för psykologiskt försvar bör fort- sätta enligt nuvarande principer. Planläggning bör ske för lokalradions — eventuellt även regional-TV:s — verksamhet i krig. Det har även befunnits angeläget att planerade försvarsinvesteringar på teleområdet genomförs i snabbare takt än f.n.

För programmet Viss polisverksamhet har dragits slutsatsen att kapaciteten i krig bör förstärkas. Detta kan ske genom att civilförsvarets bevakningskårer överförs till polisväsendet.

Sjukvården i krig måste enligt den sakkunnige förstärkas betydligt. Detta gäller särskilt operationskapaciteten och vårdplatsresurserna. Skyddet för sjukvården i krig bör förbättras. Sjukvårdshuvudmännens ansvar i krig bör klarläggas och representanter för dessa ingå i sjukvårdens ledningsorgan på olika nivåer. Sjuktransportkapaciteten behöver kraftigt förbättras vilket kan ske dels genom en hclikopterorganisation, dels genom att sjukvården tillförs bussambulanser.

Beräknade kostnader för övrigt totalförsvar för perioden 1977/ 78—1981 / 82 fördelade på handlingsvägar och program framgår av följande sammanställ- ning (prisläge februari 1975, löneläge 1975; milj. kr.).

Program Handlingsväg 3 2 1 Ledning m.m. Anslag 3945 446,2 517.3 Andra kostnader 201,7 204,7 249,0

596 .2 650 .9 766 ,3

Viss polis- Anslag 3000 300,0 300,0 verksamhet Andra kostnader 30,7 30.7 66.5

330 .7 330 .7 366 .5

Prop. 1976/77:74 " 331

Program Handlingsväg 3 " 2 ' l Sjukvård Anslag 93.9 168] 229.3 Andra kostnader 98.0 l24,0 2l8.5

191 ,9 292 .7 447 .8

Totalt Övrigt Anslag 788,4 9149 1.046,6 totalförsvar Andra kostnader 330,4 359,4 5340

1 ”8,8 12745 1580.6

6.1.3 1974 års försvarsutredning

Försvarsutredningen konstaterar inledningsvis i sitt första betänkande (SOU 197615) att underlaget för dess överväganden rörande övrigt total- försvars framtida utveckling är bättre än det underlag inom detta område som stått till tidigare försvarsutredningars förfogande. Eftersom planerings- förutsättningarna till övervägande delen nu varit gemensamma för total- försvaret har möjligheterna förbättrats att göra samlade överväganden rö- rande den framtida utvecklingen. Försvarsutredningen uttalar att det är nöd- vändigt att fortlöpande samordna planläggning för verksamheten under kri- ser och krig samt förberedelserna härför i fred.

I fråga om övrigt totalförsvar anför försvarsutredningen vidare att den krigstida verksamheten måste bedrivas med utgångspunkt i de fredstida resurserna vilka kompletteras genom beredskapsåtgärder i olika grad. För- ändringar i samhället. vilka ändrar efterfrågan i fred och därigenom påverkar de olika verksamheternas utformning och resurser är en annan viktig faktor vid planeringen av övrigt totalförsvar. ] flera viktiga avseenden bedöms sådana förändringar medföra att ökade resurser kan disponeras i krig, i andra att ökad sårbarhet medför ökade behov av särskilda beredskapsåtgärder.

Försvarsutredningen anför att många verksamhetsområden inom övrigt totalförsvar har uppgifter i krig som innebär att understöd i olika former skall lämnas åt det militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Andra verksamhetsområden är av mera fristående karaktär. Av detta följer att stora delar av övrigt totalförsvar för sina beredskapsåtgärder och för sin verksamhet under kriser och krig är beroende främst av det militära försvaret, men även av civilförsvaret och det ekonomiska försvaret.

Försvarsutredningen understryker betydelsen av en effektiv samordnings- verksamhet i fred så att konsekvens uppnås i alla beredskapsåtgärder.

Beträffande uthålligheten inom de olika verksamhetsområdena inom öv- rigt totalförsvar kan inte några generellt gällande regler anges bl. a. beroende på verksamhetsområdenas mycket olika karaktär. lnom många områden är det nödvändigt att verksamheten, om än i ändrade former, kan bedrivas med tillräcklig effekt under lång tid av avspärrning och under krig. Ett

'.'—J lx)

Prop. 1976/77:74 3

exempel härpå är sjukvården. För krigsfallct bör dock enligt utredningens mening den principen gälla att det militära försvarets uthållighet inte får begränsas till följd av bristande insatser inom andra delar av totalförsvaret.

Försvarsutredningen beskriver sin syn på utvecklingen för de olika verk- samhetsområdena inom övrigt totalförsvar. Utredningen anför att den har funnit särskilda Skäl att uppehålla sig vid psykologiskt försvar samt vid frågor rörande sjukvården i krig.

Beträffande inriktningen av planeringen inom övrigt totalförsvar fram- håller försvarsutredningen att till programmet Led ning m. m. har i här aktuella studiesammanhang hänförts psykologiskt försvar. Psykologiskt försvar är i första hand en verksamhet och inte en organisation. Det skiljer sig från andra delar av totalförsvaret bl. a. därigenom att det i fred fordrar relativt obetydliga ekonomiska och personella resurser för beredskapsåtgär- der. l kriser och krig kan det få avgörande betydelse för vår motståndsvilja. Försvarsutredningen har. vilket redovisats i det föregående, berört psyko- logiskt försvar i situationer av hot, påtryckningar och olika former av angrepp mot vårt land. Genom psykologiskt försvar skall försvarsvilja och motstånds- kraft mot främmande propaganda vid krigsfara och krig byggas upp och vidmakthållas. l fred åstadkoms detta genom vår demokratis inneboende styrka med fri åsiktSbildning. yttrandefrihet och tryckfrihet i förening med fria massmedier. Det fordras i fred allsidig information om vår värld och vår säkerhetspolitik samt dess mål. medel och möjligheter. Sådan infor- mation bör emellertid. framhåller försvarsutredningen, som hittills bedrivas av de politiska partierna. folkrörelserna. totalförsvarsmyndigheterna m.fl. samt som en del av undervisningen i våra skolor. Beredskapsnämnden lör psykologiskt försvar har inte till uppgift att bedriva totalförsvarsinformation i fred.

l situationer då påfrestningarna på allmänheten är stora och ett stort antal lagar och föreskrifter träder i kraft kan ökad samhällsinformation vara nöd- vändig för att vidmakthålla försvarsvilja och motståndsanda. Det är be- redskapsnämndens uppgift att förbereda denna verksamhet som i krig skall ledas av upplysningscentralen. Med tanke på försvarsviljans avgörande be- tydelse understryker försvarsutredningen att upplysningscentralen måste vara ett organ. som under regeringen aktivt leder informationsverksamheten i krig, vilket även innefattar åtgärder mot en angripares psykologiska krig— föring.

l situationer som innebär hot. påtryckningar, krig i vår närhet eller olika former av ekonomisk aggression mot vårt land är det enligt försvarsut- redningens mening av avgörande betydelse att genom snabb, saklig och effektiv information sprida kännedom om händelseutvecklingen och dess risker liksom om våra försvarsåtgärder. Försvarsutredningen understryker därför vikten av att sådana förberedelser och åtgärder vidtas att informations- och upplysningsverksamheten snabbt kan fungera i sådana situationer. Ut-

Prop. 1976/77:74 333

redningen betonar vidare den stora [betydelsen av att övergången från frcds- till krigsorganisation kan göras med biböhållen hög effektivitet'och att psy- kOlOgiSkl försvar ges möjlighet att verka med hög effekt i krig. Utredningen framhåller att dess uppfattning i dessa frågor inte innebär någon förändring av den nuvarande principiella inriktningen för psykologiskt försvar.

Den inledda utbyggnaden av Iokalradioorganisationen skapar förutsätt- ningar för en bättre informalionsverksamhet till fördel för bl. a. psykologiskt försvar. Försvarsutredningen betonar betydelsen av att lokalradions verk- samhet i kriser och krig planläggs parallellt med att den byggs upp så att medelsbehovet för beredskapsåtgärder blir så litet som möjligt. Pressen är ett annat väsentligt medel för psykologiskt försvar. Den bör därför tillför- säkras personella och materiella möjligheter att fungera under avspärrning och krig. Ny tryckeriteknik är beroende av importerade varor. Därför krävs särskilda åtgärder för att uppnå en uthållig tidningsproduktion.

En effektiv civil ledningsorganisation på olika nivåer är enligt försvars- utredningen av grundläggande betydelse för vårt totalförsvars styrka och möjligheter att verka. Ledningsorganisationen måste därför på alla nivåer tillförsäkras möjligheter att fortsätta sin verksamhet i krig. Utredningen framhåller i detta sammanhang vikten av att uppmärksamhet fortlöpande ägnas åt att ytterligare förbättra samverkansmöjligheterna mellan civila och militära ledningsorgan på alla nivåer. Den vapentekniska utvecklingen lik- som den rörlighet över stora ytor som torde känneteckna framtida krig medför att ledningsorganisationens skydd särskilt måste beaktas liksom att delar av organisationen bör ges möjligheter till ett rörligt uppträdande.

Utredningen konstaterar att det råder oklarhet om ett antal centrala myn- digheters uppgifter och organisation i krig. Dessa oklarheter bör undanröjas. Den primärkommunala beredskapsplanläggningen bedöms till övervägande delen vara genomförd år 1977. Utredningen är angelägen att betona be- tydelsen av att den snarast fullföljs för alla primärkommuner samt att be- redskapsplanläggningen därefter hälls aktuell genom fortlöpande översyn. För den landstingskommunala verksamheten finns beredskapsplanläggning endast för den civila sjukvården. Utredningen förordar i detta sammanhang att landstingen inordnas i den kommunala beredskapsplanläggningen.

Samhällets beroende av telekommunikationer kommer att öka. Utveck- lingen torde leda till ökad kapacitet hos dessa. För totalförsvaret innebär den ökade kapaciteten fördelar samtidigt som samhällets ökade beroende av tekniken kan öka känsligheten för störningar i dessa kommunikationer. Försvarsutredningen anser att för att denna känslighet skall minska bör sådana åtgärder vidtas som kan förstärka de mest avgörande funktionernas uthållighet även fortsättningsvis. Sådana åtgärder kan avse reservtelefon- stationer, transportabel utrustning och skydd för telex- och datanät. Av- slutningsvis framhåller försvarsutredningen beträffande programmet ledning betydelsen av att berörd personal ges sådan utbildning att beredskapsplanerna

23 Riksdagen l977. I sam/. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 334

kan genomföras och avsedd krigsverksamhet snabbt kan inledas och därefter vidmakthållas.

] fråga om programmet V i ss pol is v e rk sa m h et har försvarsut- redningen inte funnit anledning av förorda några principiella förändringar. Utredningen understryker polisverksamhetens stora betydelse för att för- hindra sabotage och andra former av störningar, för att medverka i gräns- och kustbevakningen samt för att möta överraskande angrepp mot vårt land. Polisens försvarsutrustning och försvarsutbildning bedömer utredning- en som tillfredsställande. Ett problem av stor betydelse för polisverksam- heten är den minskning av personalstyrkan som blir följden när försvars- makten och civilförsvaret mobiliseras. Försvarsutredningen erinrar i detta sammanhang om att utredningen i annat sammanhang har förordat att to- talförsvarets personaltillgängar ses över.

Rikspolisstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen har tidigare föreslagit att ci- vilförsvarets ordnings- och bevakningsenheter skall föras över från civil- försvaret till polisväsendet. Försvarsutredningen förordar en sådan över- föring men framhåller att före ett slutligt ställningstagandc fordras ytterligare belysning av främst kostnadsaspekterna.

Beträffande programmet Sj u k v å rd anför försvarsutredningen att sju- kvården i krig väsentligen bygger på de fredstida sjukvårdsresurserna. Den utveckling av fredsresurser som nu kan förutses innebär en avsevärd utökad kapacitet inte minst ifråga om tillgång på läkare och annan medicinalper- sonal. Vid krigsorganisering förstärks resurserna ytterligare genom mobi- lisering av militära s_iukvårds- och sjuktransportorgan, utökning av antalet vårdplatser och genom att medicinalpersonal som inte är verksam i fred tas i anspråk.

Den ökade belastningen på sjukvården under krigsförhållanden kommer att medföra att fredstida normer och standard för behandling och vård måste ändras. Försvarsutredningen är dock angelägen att understryka att varje skadad — civil eller militär — skall kunna ges en med hänsyn till omstän- digheterna godtagbar sjukvård. Detta bedömer utredningen vara av den största betydelse bl.a. för att motståndsviljan skall kunna upprätthållas.

De studier och utredningar som genomförts inom sjukvårdsområdet har visat att sjukvårdsresurserna i flera avseenden är helt otillräckliga under avspärrning och i krig eller att de inte kan utnyttjas rationellt. Försvars— utredningen har funnit det synnerligen angeläget att bristerna snabbt undan- röjs. Utredningen har bedömt att en avsevärt större effekt skulle kunna uppnås om andra principer för att utnyttja de samlade resurserna tillämpades.

Försvarsutredningen anser det väsentligt att utgå från att ett krig för vår del berör hela samhället och att vårt försvar förutsätter hela samhällets sam- lade ansträngningar. Hälso- och sjukvården skall. oavsett om den sjuke eller skadade är civil eller militär, främst minska dödlighet och invaliditet samt återföra personal i sin verksamhet. Detta är en för samhället gemensam

Prop. 1976/77:74 335

angelägenhet och leder enligt finsvarsutredningen mot en så långt möjligt gemensam krigsorganisation för hälsö- och sjukvård. '!

Ansvaret för att planlägga och ställa om den allmänt civila hälso- och sjukvården till krigsorganisation åvilar Sjukvårdshuvudmännen med ut- gångspunkt i av socialstyrelsen meddelade anvisningar. Sjukvårdshuvud- männen ansvarar även för driften av krigsorganisationen medan däremot ledningen i övrigt vid krigsorganisering övergår till länsstyrelserna. För- svarsutredningen understryker i detta sammanhang betydelsen av att ansvar i fred för viss verksamhet bör följas av ansvar att förbereda, genomföra och leda samma verksamhet i krig. Därav följer enligt försvarsutredningen att sådana åtgärder bör vidtas att Sjukvårdshuvudmännen kan åläggas sin del av ansvaret för ledning och drift av sjukvården även under krig liksom för förberedelser härför i fred.

Genomförda studier har påvisat att sjukvårdsresurserna i krig är helt otill- räckliga inom vissa delar av landet. Bristerna har därvid visat sig vara störst i fråga om kirurgisk Operationskapacitet. Mot denna bakgrund bedömer för- svarsutredningen det som nödvändigt att sådana åtgärder vidtas att även civil kirurgisk kapacitet kan kraftsamlas till aktuella delar av landet och där beredas möjlighet att snabbt komma i verksamhet. De sjuktransport- resurser som disponeras med nuvarande organisation är otillräckliga. För att öka möjligheterna att påbörja behandling av skadade tillräckligt snabbt skulle det vara önskvärt att i större utsträckning kunna disponera helikoptrar för transpon av skadade. Försvarsutredningen anser att civila och militära helikoptrar inom landet bör kunna betraktas som gemensamma tillgångar för totalförsvaret. Med ett sådant synsätt skulle de samlade helikoptertill- gångarnai krig kunna utnyttjas alltefter Iägets krav. Det skulle även innebära att militära helikoptrar i fred borde kunna utnyttjas i viss utsträckning för bl.a. sjuktransporter. Försvarsutredningen förordar mot denna bakgrund att möjligheterna att meden lämplig fördelning av kostnaderna öka he- likopterkapaciteten inom landet närmare undersöks.

För att resurserna för sjukvård och sjuktransporter skall kunna utnyttjas rationellt behövs en effektiv ledningsorganisation. Försvarsutredningen be- dömer nuvarande organisation med central och högre regional sjukvårds- ledning som i princip lämplig. Försvarsutredningen anser emellertid att Sjukvårdshuvudmännen bör tillförsäkras erforderligt inflytande i dessa or- gan. Det bör övervägas att organisera en lägre regional sjukvårdsledning med representanter för försvarsområdesstab. länsstyrelse och Sjukvårdshu- vudmän. Detta skulle motsvara inflytandet i den högre regionala sjukvårds- ledningen. Den regionala sjukvårdsledningen bör i princip leda alla civila och militära sjukvårds- och sjuktransportorgan. Effektivitet och snabbhet förutsätter att de olika organen för sjukvårdsledning tilldelas relativt vid- sträckta befogenheter.

Försvarsutredningen anser vidare att utbildningen avseende hälso- och

Prop. 1976/77:74 330

sjukvård i krig bör förbättras såväl för medicinalpersonal som för viktigare administrativ personal. Det torde vara lämpligt att sådan utbildning till stora delar bedrivs gemensamt för totalförsvaret.

Uthålligheten rörande sjukvårdsmateriel och läkemedel har behandlats av försörjningsberedskapsutredningen i betänkandet (SOU l975:57). Varu- försörjning i kristid. Försvarsutredningen biträder det framförda förslaget att uthålligheten avseende sjukvårdsmateriel och läkemedel bör förbättras. Försvarsutredningen förordar i detta sammanhang vidare av Sjukvårdshu- vudmännen får ett ökat ansvar för den beredskapslagrade materiel som avses bl. a. för beredskapssjukhusen.

Beträffande skyddet av personal, patienter och viktigare sjukvårdsfunk— tioner vill försvarsutredningen förorda att uppmärksamhet ägnas åt möj- ligheterna att skapa skydd för avgörande sjukvårdsfunktioncr, främst kirurgi. Dessa möjligheter bör särskilt beaktas vid ny- eller ombyggnad av bl. a. akutsjukhusen och den öppna sjukvårdens lokaler. Därigenom kan kost- naderna begränsas.

Försvarsutredningen anmäler avslutningsvis om sjukvården i krig att en närmare undersökning måste göras av dels hur finansieringen av sjukvårdens beredskapsåtgärder bör ske mot bakgrund av här angiven inriktning. dels vilka administrativa och författningsmässiga åtgärder som behövs.

Till försvarsutredningens förslag har fogats vissa reservationer. Dessa åter- ges underavsnittet 4.1.4.

6.1.4. Föredraganden

Beträffande den fortsatta utvecklingen av övrigt totalförsvar vill jag anföra följande.

Jag vill i likhet med försvarsutredningen inledningsvis framhålla att det underlag som nu föreligger för att överväga den fortsatta utvecklingen av de verksamheter, som inryms i begreppet övrigt totalförsvar, är bättre än tidigare. Härigenom har skapats goda förutsättningar för att finna samlade och väl avvägda lösningar rörande inriktningen av övrigt totalförsvar på sikt.

Försvarsutredningen framhåller ett antal faktorer som enligt utredningen bör vara styrande för verksamheten. Jag ansluter mig till vad utredningen anför i dessa avseenden. Sålunda måste den krigstida verksam heten bedrivas med utgångspunkt i de fredstida resurserna. Dessa kompletteras sedan i olika grad genom beredskapsåtgärder. Vidare måste i planeringen av övrigt totalförsvar beaktas de förändringar i samhället, som påpekar de olika verk- samheternas utformning och resurser. Förändringarna kan komma att med- föra att i flera viktiga avseenden ökar de resurser som måste disponeras i krig. i andra att sårbarheten ökar och leder till större krav på beredskaps- åtgärder. Enligt min mening är det fullt möjligt att i stor utsträckning re-

Prop. 1976/77:74 337

ducera de krav på särskilda beredskapsåtgärder som följer av utvecklingen inom de olika samhällssektorerna. H irför krävs dock att de som planerar vårt samhälle är medvetna om och beaktar de konsekvenser för försvars- beredskapen som alternativa lösningar innebär. Härigenom skulle säker- ställas att sådana alternativ om möjligt inte väljs. som direkt motverkar totalförsvarets intressen. Jag vill här också erinra om attjag i det föregående har framhållit att det är betydelsefullt och nödvändigt att hänsyn tas i sam- hällsplaneringen även till totalförsvarets behov.

l krig syftar många av verksamhetsområdena inom övrigt totalförsvar till att lämna understöd i olika former åt det militära försvaret. civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Andra verksamhetsområden är av mera fri- stående karaktär. Jag finner det angeläget att framhålla att härav följer att stora delar av övrigt totalförsvar för sina beredskapsåtgärder och för sin verksamhet i krig är beroende av främst det militära försvaret. Det är därför av största betydelse att beredskapsåtgärderna inom de berörda verksam- heterna samordnas så att konsekvens och sammanhang säkerställs i alla led.

Kraven på uthållighet för de olika verksamheterna inom övrigt totalförsvar kan inte anges med några generella regler. Detta beror bl.a. på de olika verksamhetsområdenas mycket skiftande karaktär. Jag anser som försvars- utredningen att det inom många områden är nödvändigt att verksamheten — om än i ändrade former — kan bedrivas med tillräcklig effekt under av- spärrning och under krig. Jag delar också försvarsutredningens mening att för krigsfallet måste den principen gälla att det militära försvarets uthållighet inte får begränsas på grund av brister inom andra delar av totalförsvaret.

Jag övergår så till att behandla inriktningen av de olika programmen. Beträffande programmet Ledning m. m. har till detta program och i här aktuella sammanhang hänförts psykologiskt försvar. Genom psyko- logiskt försvar skall vår försvarsvilja och motståndskraft mot främmande propaganda vid krigsfara och krig byggas upp och vidmakthållas. Jag finner det angeläget understryka att i fred åstadkommes detta genom den inne- boende styrkan i vår demokrati med fri åsiktsbildning. yttrandefrihet och tryckfrihet i förening med fria massmedier. Det fordras i fred allsidig in- formation om vår omvärld och vår säkerhetspolitik samt dess mål, medel och möjligheter. Enligt min mening bör sådan information liksom hittills bedrivas av de politiska partierna. folkrörelserna, totalförsvarsmyndigheterna m.fl. samt som en del av undervisningen i våra skolor. Jag vill framhålla att beredskapsnämnden för psykologiskt försvar inte har till uppgift att be- driva totalförsvarsinformation i fred. Beredskapsnämnden har att planlägga det psykologiska försvarets verksamhet i krig samt bedriva utbildning och forskning.

Försvarsutredningen har understrukit vikten av att sådana förberedelser och åtgärder vidtas att informations- och upplysningsverksamheten snabbt

Prop. 1976/77:74 338

kan fungera i kris- och krigssituationer. Jag ansluter mig till utredningens mening. Jag vill vidare i likhet med utredningen betona vikten av att över- gången från freds- till krigsorganisation kan göras utan att informations- och upplysningsverksamheten förlorar i effekt. Jag återkommer till psy- kologiskt försvar i det följande i anslutning till attjag tar upp den genomförda programplaneringen. Jag vill emellertid i detta sammanhang framhålla be- tydelsen av att lokalradions verksamhet i kriser och i krig planläggs parallellt med dess uppbyggnad så att minsta möjliga kostnader erfordras för be- redskapsåtgärder. Chefen för utbildningsdepartementet kommer i det föl- jande (bilaga 5) att lämna förslag till riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av försvarsberedskapen vid Sveriges Radio. Vidare måste åtgärder vidtas för att säkerställa pressens möjligheter att fungera under avspärrning och krig. Denna fråga kommer att tas upp i det följande (bilaga 2) av chefen för handelsdepartementet.

Försvarsutredningen har ingående behandlat lednings- och samverkans- frågor. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till utredningens överväganden och förslag härvidlag. Sålunda är på alla nivåer en effektiv civil lednings- organisation av grundläggande betydelse för vårt totalförsvars styrka och möjligheter att verka. Därför måste ledningsorganisationen tillförsäkras möj- ligheter att fortsätta sin verksamhet i krig. Uppmärksamhet bör fortlöpande ägnas åt strävan att ytterligare förbättra samverkansmöjligheterna mellan civila och militära ledningsorgan på alla nivåer.

Oklarhet råder om ett antal centrala myndigheters uppgifter och orga- nisation i krig. Jag finner i likhet med försvarsutredningen det angeläget att dessa oklarheter undanröjs. Den av regeringen nyligen utfärdade för- ordningen (l977:55 om vissa statliga myndigheters beredskap m. m. utgör ett led häri. Den kommunala beredskapsplanläggningen bör snarast fullföljas och därefter hållas aktuell genom fortlöpande översyn. Landstingen bör även inordnas i den kommunala beredskapsplanläggningen. Härför nödvändiga ändringar i lagen om kommunal beredskap kommer att anmälas av chefen för kommundepartementet i det följande (bilaga 8). Han kommer även att lämna förslag till riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av den kom- munala beredskapsplanläggningen.

En effektiv ledningsorganisation kräver ett säkert samband. Jag delar för- svarsutredningens uppfattning att den tekniska utvecklingen på telekom- munikationsområdet innebär dels ökad kapacitet. dels större känslighet för störningar. Jag finner det angeläget att sådana åtgärder vidtas så att de mest avgörande funktionernas uthållighet kan förstärkas. Chefen för kom- munikationsdepartementet kommer i det följande (bilaga 4) att lämna förslag till riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av televerkets försvarsberedskap.

Jag vill avslutningsvis beträffande programmet Ledning m. m. framhålla betydelsen av att berörd personal ges sådan utbildning att beredskapsplanema kan genomföras och avsedd krigsverksamhet snabbt kan inledas och sedan också vidmakthållas.

Prop. 1976/77:74 339

I fråga om programmet Vis s . p 0 I i sv e r k 5 a rn h et anför försvars- utredningen att den inte har funnit anledning förorda" några principiella förändringar av programmets inriktning och utformning. Jag är ense med utredningen om att anledning saknas att ändra programmet, åtminstone för närvarande. Jag vill efter samråd med chefen för justitiedepartementet dock erinra om att frågan om polisens ställning i krig övervägs av 1975 års polisutredning (Ju l975:08). Det finns därför anledning att på nytt ta upp frågan om programmets utformning sedan polisutredningen redovisat sina överväganden. I likhet med försvarsutredningen vill jag understryka polisverksamhetens stora betydelse för att förhindra sabotage och andra för- mer av störningar, för gräns- och kustbevakningen samt för att kunna möta överraskande angrepp mot vårt land. Jag anser att polisens försvarsutrustning och försvarsutbildning är i huvudsak tillfredsställande. Däremot skapar den reducering av personalstyrkan, som uppstår [om försvarsmakten och civil- försvaret mobiliseras, problem för polisverksamheten. Detta förhållande bör beaktas i samband med att totalförsvarets personaltillgångar ses över.

En annan fråga som påverkar programmet är de pågående övervägandena om civilförsvarets ordnings- och bevakningsenheter. Jag vill i denna fråga hänvisa till vad jag i det föregående anfört om civilförsvarets fortsatta ut- veckling m.m.

Sammanfattningsvis anser jag att beredskapsläget inom programmet Viss polisverksamhet f.n. är tillfredsställande.

Beträffande programmet Sju kvård vill jag inledningsvis anföra att sjukvården i krig väsentligen bygger på de fredstida sjukvårdsresurserna. Dessa förstärks vid krigsorganisering genom att militära sjukvårds- och sjuk- tranSportorgan mobiliseras, genom att antalet vårdplatser utökas samt genom att i fred ej verksam medicinalpersonal tas i anspråk. '

Ett krig kommer att innebära en ökad belastning på sjukvården. Detta medför att fredstida normer och standard för behandling och vård måste ändras. Jag är dock angelägen att understryka att varje skadad — civil eller militär — skall kunna ges en med hänsyn till omständigheterna godtagbar sjukvård. Jag bedömer i likhet med försvarsutredningen detta vara av den största betydelse, bl. a. för att motståndsviljan skall kunna upprätthållas.

Som framgår av det föregående anför försvarsutredningen att sjukvårds- resurserna är helt otillräckliga under avspärrning och krig eller att de inte kan utnyttjas rationellt. Jag delar utredningens mening och anser att det är angeläget att bristerna undanröjs. Härvid bör enligt min mening följande beaktas.

En väsentlig utgångspunkt bör vara att ett krig för vår del berör hela samhället och att vån försvar förutsätter hela samhällets samlade ansträng- ningar. Hälso- och sjukvården skall, oavsett om den sjuke eller skadade är civil eller militär, främst minska dödlighet och invaliditet samt återföra personal i sin verksamhet. Detta är en för samhället gemensam angelägenhet

Prop. 1976/ 77:74 340

och leder mot en så långt möjligt gemensam krigsorganisation för hälso- och sjukvård. Ett effektivt utnyttjande av sjukvårdsresurserna förutsätter klara ansvars- och ledningsförhållanden. Det är enligt min mening av stor betydelse att den grundläggande principen tillämpas, som innebär att ett ansvar i fred för viss verksamhet bör följas av ansvar att förbereda, genomföra och leda samma verksamhet i krig. om verksamheten då skall fortgå.

Statsrådet Troedsson kommer att i det följande (bilaga 3) föreslå riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av sjukvårdsberedskapen bl. a. mot den all- männa bakgrund jag har angivit i det föregående.

För budgetåret 1977/78 beräknar jag de sammanlagda kostnaderna över statsbudgeten för verksamheten inom övrigt totalförsvar till ca 219 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Program Kostnader l977/ 78 Ledning m.m. 87.0 Viss polisverksamhet 70,3 Sjukvård 61,7 Summa övrigt totalförsvar 219,0

6.1.5. Hemställan

Med hänvisning till vadjag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de allmänna riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av övrigt totalförsvar som jag har angett i det föregående.

6.2. Övrigt totalförsvar: programmet ledning m. m. 6.2.1 Psykologiskt försvars fortsatta utveckling

Psykologiskt försvar är en sammanfattande beteckning på de åtgärder som vidtas för att upprätthålla och stärka befolkningens motståndsvilja under krig. För att åtgärderna skall kunna genomföras på ett effektivt sätt behöver förbere- delser vidtas i fred. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är central myndighet för den psykologiska försvarsberedskapen i fred. Nämnden leder och samordnar planläggningen av landets psykologiska försvaroch ombesörjer —iden mån det inte ankommer påantlraorgan—att behövliga förberedelser vid- tas. Nämndens tre huvuduppgifter är härvid planläggning, utbildning och forskning.

Beredskapsnämnden består av ordförande och 15 ledamöter. Till nämnden är knutet ett kansli som leds av en kanslichef.

Programplan för perioden ] 97 7 / 78—1 98] / 82

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har enligt regeringens anvis- ningar sänt in programplan för perioden 1977/78—1981/82 avseende den psy- kologiska försvarsberedskapen. I regeringens anvisningarangavs att program-

Prop. 1976/77:74 341

planen skulle utgå från en verksamhet med i huvudsak nuvarande inriktning. Utbildningen av bef'attningshavare i krigsorganisationen skulle dock förstär- kas. Planeringsramen angavs till 1.62 milj. kr, per äri löneläge maj 1975 och i prisläge februari 1976.

Beredskapsnämnden har mot bakgrund av regeringens anvisningar. målen för verksamheten och upplevda brister vid periodens början angett följande in- riktning vad gällertletrehuvuduppgifternaplanläggning.uthildningochforsk- ning.

Beträffande planläggning avser beredskapsnämnden under programplane- perioden förstärka radiobevakningen. utöka planläggningen för pressen. an- passa informationsöverföring till ny teknik. utföra beredskapsplanläggning för folkrörelserna samt ägna uppmärksamhet åt psykologiska försvaret .samband och signalskydd.

Utbildningen av personal inom det psykologiska försvaret avses bedrivasi huvudsak som tidigare men med de utökningar som ovan angiven planlägg- ning medför.

Beträffande forskning avser beredskapsnämnden koncentrera resurserna till propagandastudier. opinionsundersökningar. masskommunikation och psy- kologisk krigföring.

För att genomföra den planlagda verksamheten erfordras enligt beredskaps- nämnden en fi.")rstärkning av den anställda personalen med sex personer.

De beräknade kostnaderna under programplaneperioden framgår av följan- de tabell.

[Ekonomisk övers/ki (I (”II)-ml kr.)

1976/77 års Förslag Anslagsförändring jämfört med närmast anslagsbenämningar 1977/78 föregående budgetåri tusental kronor 1978/79 1979/80 l980/81 1981/82

Förvaltningskostnader ] 4398 +126.7 +245.3 + 20.0 +20.0 (varav löner tjänstemän) (11222) (+106.7) t+225.3) (: 0) f- 0) Planläggning

krigsorganisation 2549 + 50,0 — 15.0 —l40.0 —20.0 Planläggning

pressen 55.0 + 10,0 + 5.0 + 10.0 0 Utbildning 238.4 + 20.0 — 10.0 - 0 0 Forskning 630.4 + 40.0 + 40.0 + 40.0 +40.0

Summa 2 6185 +246,7 +265.3 — 70.0 +40,f]

24 Riksdagen 1977. ! sam/. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 342

Beredskapsnämnden har i sin programplan överskridit den anvisade plane- ringsramen. En reducering av den planlagda verksamheten så att denna inryms inom anvisad ram in nebär enligt beredskapsnäm nden att verksamheten avse- ende bl. a. planläggning för radiobevak ning och fackpressen mäste utgå. Vidare måste forskningen reduceras.

1974 års .lörsvarsulredning

Försvarsutredningen redovisar i betänkandet T(.)talförsvaret 1977—82 (SOU 1977: I )sina överväganden och förslag till riktlinjerfördet psykologiska lörsva- rets utveckling under programplaneperioden. Utredningen anför att föratt psy- kologiskt försvarskall kunna fungera iolikasituationeroch därtill snabbt kun- na övergä till krigsorganisation erfordras en noggrann och aktuell planläggning inom olika sektorer. Beredskapsnämnden bör därför även förtsättningsvis kunna medverka vid beredskapsplanläggning för pressen. varvid en utökad an- del av denna bör innefattas i planläggningen. Vidare bör en översiktlig bered- skapsplanläggning av den grafiska branschen genomföras. Utredningen un- derstryker folkrörelsernas betydelse inte minst för det psykologiska försvaret. och anför att beredskapsnänmden bör lämna det bistånd folkrörelserna kan komma att påkalla för sin beretlskapsj'ilanläggning.

En av förutsättningarna för att kunna möta en angripares psykologiska krig- föring är enligt försvarsutredningen att vi har tillgång till en effektiv organisa— tion för radiobevakning i krig. Utredningen hardärför funnit att en förstärkning och modernisering av organisationen och dess utrustning bör ske.

En god grund för psykologiskt försvar skapas enligt försvarsutredningen genom god utbildning av all personal inom totalförsvaret liksom genom infor- mation i totalförsvarsfrågor till allmänheten. Utbildningen av egen personal är av grundläggande betydelse inte minst för psykologiskt försvars möjligheteratt verka med hög effekt vid snabba beredskapshöjningaroeh för att i fredstid spri- da förståelse och kunskap om psykologiskt försvar. Försvarsutredningen anser därför-att den nuvarande utbildningen bör förstärkas. Därmed avser utredning- en inte endast utbildningen för den egna centrala och regionala krigsorganisa- tionen. Det är enligt utredningens mening väsentligt att därutöver utbildning eller bistånd med utbildning ges annan personal och andra organisationer som berörs av det psykologiska försvarets verksamhet.

Försvarsutredningen understrykeri flera sammanhang betydelsen av total- försvarets ökade förankring i samhället och deeffektökningarsom torde kunna vinnas med en ökad samordning. exempelvis en ökad samordning av civilför- svaret och den kommunala verksamheten. Eftersom det psykologiska försva- ret berör hela folket torde det enligt försvarsutredningen vara lämpligt att låta alla fredstida administrativa nivåer i samhället bära sin del av ansvaret för det psykologiska försvaret. Utredningen finner därför att uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om kommunernas medverkan främst i det psykologiska försvarets informationsverksamhet.

Prop. 1976/77:74 343

Beredskapsnämnden redovisar i sinprogramplan ett ökat.-personalbehov i den egna fredsorganisationen. Försvarsutredningen betonar i olika samman- hang nödvändigheten av att reducera kostnaderoch personalbehov i fred och menar att största restriktivitet måste tillämpas i detta avseende.

Försvarsutredningen bedömer att den ekonomiska ramen för beredskaps- nämndens planering behöver utökas något i förhållande till den av regeringen anvisade planeringsramen för den kommande femårsperioden.

6.2.2. Föredraganden

Försvarsutredningen har anfört att en noggrann och aktuell planläggning inom olika sektorer behövs för att psykologiskt försvar skall kunna fungera i olika situationer och snabbt kunna övergå till krigsorganisation. Bered- skapsnämnden bör därför enligt utredningen kunna medverka vid en något vidgad beredskapsplanläggning för pressen och vid en planläggning av den grafiska branschen. Nämnden bör av samma skäl lämna folkrörelserna det bistånd de kan komma att påkalla för sin beredskapsplanläggning. Jag delar försvarsutredningens uppfattning i dessa avseenden. Jag delar även försvarsutredningens uppfattning att en förstärkning och modernisering av organisation och utrustning för radiobevakning i krig bör ske. En ökad ut- bildning för denna organisation bör även komma till stånd.

En god grund för psykologiskt försvar skapas enligt försvarsutredningen genom god utbildning av all personal inom totalförsvaret liksom genom information i totalförsvarsfrågor till allmänheten. Utredningen anser att den nuvarande utbildningen för det psykologiska försvarets centrala och regio- nala krigsorganisation bör förstärkas. Det är enligt utredningens mening väsentligt att utbildning eller bistånd med utbildning härutöver ges annan personal och andra organisationer som berörs av det psykologiska försvarets verksamhet. I sammanhanget anför utredningen vidare att uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om kommunernas medverkan främst i det psykologiska försvarets informationsverksamhet. Jag biträder utredningens uppfattning att utbildningen för det psykologiska försvarets krigsorganisation bör för- stärkas. En förstärkt utbildning förutsattes för övrigt i regeringens anvis- ningar för programplaneringen. Jag kan också biträda vad utredningen i övrigt anfört om en breddad utbildningsverksamhet. Jag förutsätter därvid att detta sker inom ramen för de sedan länge gällande riktlinjerna om be- redskapsnämnden som ett enbart planläggande och förberedande organ.

Mot bakgrund av ställningstagandena ovan kommer jag till samma upp- fattning som försvarsutredningen beträffande den ekonomiska ramen för beredskapsnämndens planering. Ramen behöver således utökas något i för- hållande till den som angavs i programplaneanvisningarna. I likhet med utredningen menar jag dock att största restriktivitet måste tillämpas när det gäller att tillgodose önskemålen om ytterligare personal.

Prop. 1976/77:74 344

6.2.3. Hemställan

Under åberOpande av det anförda hemställerjag att regeringen föreslår riks- dagen att godkänna de riktlinjer för psykologiskt försvars fortsatta utveck- ling somjag har angett i det föregående.

6.3. Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

lprop. l976/77 (bil. 7 s. 157)har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvak- tan på särskild proposition i ämnet. till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1977/78 beräkna ett förslagsanslag av 1 620 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Som framgårav det följande uppgårdet slutligt begärda anslaget till 2 010 000 kr. De i prop. 1976/77:1(lf)tbil. 7)slutligt begärda anslagen utanför utgiftsra- marnatill det militära försvaret resp. civilförsvaret uppgick pådriftbudgeten till sammanlagt 31 675000 kr. och på kapitalbudgeten till sammanlagt 51 200000 kr. Summan av de föreslagna anslagen utanförde nämnda utgiftsramarna upp- går därmed till (31 675 000 + 2 010 000) 33 685 000 kr. på driftbudgeten och till 51 200 000 kr. på kapitalbudgeten.

Prop. 1976/77:74 34 'Ji

DRIFTBUDGETEN

H Övrig verksamhet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

lnom försvarets planerings- och ekonomisystem utgör beredskapsnämn- den för psykologiskt försvar ett delprogram.

Verksamheten under delprogrammet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

H ]. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

1975/76 Utgift ] 489 633 l976/77 Anslag ] 620 000 1977/78 Förslag 2 010 000

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr..)

Primäruppdrag m.m. 1975/76 1976/77 1977/78 Planerat Utfall Planerat Beredskaps- Föredra-

nämnden ganden för psy- kologiskt försvar

Beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar: Allmän ledning och förbandsverksamhet Beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar inkl. be- redskapsåtgärderl 889 966 Forskning' 501 523 1620 2 618 2 010 Kostnader = medelsbehov ] 390 1 489 1 620 2 618 2 010

' Nettobelopp.

Prop. 1976/ 77:74 346

Personal Personalkategori Antal 1975/76 1976/77 Beräknad ändring 1977/78 Planerat Utfall Planerat Beredskaps- Föredra- nämnden ganden för psy- kologiskt försvar Handläggande per- __sonal 6 6 6 + 1 of. Ovrig personal 3 3 3 + 1 of. 9 9 9 + 2 of

Budgetåret 1975/76

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 att nämnden har fyllt uppkomna vakanser i krigs- organisationen och bistått civilbefälhavare och länsstyrelser i deras arbete med att komplettera den regionala och lokala organisationen. Arbetsgrupper inom beredskapsnämnden har utrett frågor som berör mredskapsplanlägg- ning för dagspressen. folkrörelserna och teatrarna.

En särskild arbetsgrupp har under året avgivit en slutrapport om infor— mation till allmänheten genom rundradio under krigsfara och vid krig. Nämndens forskning har omfattat 16 projekt. av vilka sex har avslutats och sex påbörjats.

Två riksomfattande opinionsundersökningar genomfördes hösten 1975. Den ena avsåg den vuxna befolkningens inställning till vissa försvars- och samhällsfrågor. medan den andra var en specialundersökning av ungdomens attityder till motsvarande frågor.

Budgetåret l976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32. rskr 1975/76:273) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas. Detta innebär bl. a. att beredskapsnämn- den prioriterar planläggnings- och utbildningsverksamheten.

Prop. 1976/77:74 347

Budgetåret 1977/78 Beredskapsnämnden för psykologisk! försvar

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför be- redskapsnämnden för psykologiskt försvar bl. a. följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1977/78. Till följd av bl. a. en ändring i nämndens instruktion har arbetsbelastningen på kansliet ökat. En tjänst som ställföreträdande kanslichef och ytterligare en biträ- destjänst bör därför inrättas. De tidigare avbrutna studierna av andra länders utlandsinformation riktad till Sverige — det 5. k. propanprojektet — bör åter- upptas.

Förändringarna i förhållande till budgetåret l976/ 77 detaljmotiverar be- redskapsnämnden för psykologiskt försvar på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris-och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 212 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

a) En tjänst för en kvalificerad handläggare som ställföreträdande kans- lichef behövs för att biträda vid ledning och samordning av arbetet inom nämndens kansli samt för att biträda i den utåtriktade verksamheten (+ 135 000 kr.).

b) Ett biträde behövs för uppgifter inom den allmänna administrativa funktionen på nämndens kansli (+ 66000 kr.).

c) Kostnaderna för representation ökar (+ 800 kr.).

d) Organisationen för rundradiobevakning bör byggas ut (+ 200 000 kr.).

e) Beredskapsplanläggning för fackpressen bör genomföras (+ 35 000 kr.). 1) Kostnaderna för att utöka nämndens utbildnings- och övningsverksam- het beräknas till 70000 kr.

g) För att åter ta upp tidigare påbörjade propagandastudier - bl. a. av- lyssning av svenskspråkiga sändningar från utländska radiostationer — be— höver nämnden 280000 kr.

C. Alternativ 0

Alternativet minskar medelstilldelningen med ca 92 000 kr. Det innebär i första hand att planläggningsarbetet och kursverksamheten måste inskrän— kas. Dessutom måste några av de föreslagna forskningsprojekten begränsas åtskilligt.

Prop. 1976/77:74 348 I-ört't/rugumltw

Jag har i det föregående uttalat mig föratt principerna och den allmänna in- riktningen i fråga om psykologiskt försvarförbliroförändrade. Vid behandling— en av programplanen för psykologiskt försvar harjagcmellcrtid förordat en viss utvidgningav beredskapsnämndens verksamhet. Det innebärett ökat medels- behov fr. o. m. budgetåret 1977/78. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnaderoch medelsbehov. Jag har inte beräknat medel fören utökning av beredskapsnämndens personal. Inte heller har medel avsatts för det 5. k. propanprojektct.

Med hänvisninghärtillochtill vadjagtidigare haranförthemställerjagatt re- geringen föreslår riksdagen

att till Br'rt'dskupsnänmdt'nför /i_5'_t'kr)/0gi5klförsvar för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 2 010000 kr.

Prop. 1976/77:74 349

Familjepenning utgår för familje- medlem som omnämnes i 33% med högst nedanstående belopp för dag:

Härigenom föreskrives att 6 &. l4ä 3 och 4 mom. och 15ä familjebi- dragslagen (194699)l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

6 &

Familjepenning utgår för familje- medlem som omnämnes i 3.55 med högst nedanstående belopp för dag:

kronor

1) För hustru och frånskild hustru ävensom — därest värnpliktig icke sammanlever med hustru eller hustrun. med vilken han sammanle- ver. är arbetsoförmögen — för annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnplik- tig med hemmavarande fa-

kronor

1) För hustru och frånskild hustru ävensom — därest värnpliktig icke sammanlever med hustru eller hustrun. med vilken han sammanle- ver. är arbetsoförmögen — för annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnplik- tig med hemmavarande fa-

miljemedlem under 16 år 21 miljemedlem under 16 år 27 2) För annan familjemed- 2) För annan familjemed— lem än som avses under 1) 9 lem än som avses under 1) [2 När synnerliga skäl därtill När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgi- äro må efter särskilt medgi— vande, enligt vad i 39,5 stad- vande. enligt vad i 3935 stad— gas. familjepenning för gas, familjepenning för värnpliktigs moder. som före- värnpliktigs moder, som före- står hans hem. utgå med står hans hem, utgå med högst 2/ kronor för dag. oak- högst 27 kronor för dag, oak- tat den värnpliktige icke har tat den värnpliktige icke har hemmavarande familjemed- hemmavarande familjemed- lem undcr 16 år. lem under 16.år. 14 ä

3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hus- tru eller hans barn under sexton år. Huruvida näringsbidrag må avse av-

3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges barn under sexton år. Huruvida närings- bidrag må avse avlönande av annan

'Lagen omtryckt 1975z554. 2Senaste lydelse 1976:304.

Prop. 1976/77:74

Mira/undo lydelse

lönande av annan den värnpliktige närstående än nu sagt skall bero på prövning i varje särskilt fall.

4 mom. Bidrag må utgå med högst jam/io kronor för dag. Vid bestäm- mande av bidragets storlek skall hänsyn tagas till det genomsnittliga normala driftsöverskott företaget kan beräknas lämna under den värnpliktiges tjänstgöring och den- nes möjligheter att av inkomsterna från företaget bidraga till den anli- tade arbetskraftens avlönande.

350

föreslagen ll'tlt'lSt'

den värnpliktige närstående än nu sagts skall bero på prövning i varje särskilt fall.

4 mom. Bidrag må utgå med högst (i'll hundra kronor för dag. Vid be- stäm mande av bidragets storlek skall hänsyn tagas till det genomsnittliga normala driftsöverskott företaget kan beräknas lämna under den värnpliktiges tjänstgöring och den- nes möjligheter att av inkomsterna från företaget bidraga till den anli- tade arbetskraftens avlönande.

15.5

Därest hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näring- ens eller rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens slut, kan särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen av utgifter. som prövas nödvändiga för att näringen eller rörelsen skall kunna av den värnpliktige efter tjänstgöringens slut återupptagas. Näringsbidrag som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig, som fullgör

grundutbildning.

Näringsbidrag enligt denna para- graf må beviljas med högst .femiio kronor för dag.

Näringsbidrag enligt denna para- graf må beviljas med högst en hund- ra kronor för dag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

' Lagen omtryckt 1975:554 2 Senaste lydelse 1976:304

Prop. 1976/77:74

1. Inledning

Det ekonomiska försvaret bygger i allt väsentligt på det fredstida samhäl- lets resurser. Planläggning och övriga beredskapsåtgärder i fred inriktas på att göra det möjligt att vid krig. avspärrning och i viss utsträckning även andra kriser tillhandahålla de varor och tjänster som behövs för landets försörjning och försvar. Det ekonomiska försvaret innefattar alla de personella och materiella resurser samt all den verksamhet i övrigt som krävs för att uppnå en tillfredsställande försörjningsberedskap. Sålunda ingår beredskapsåt- gärder som bl.a. berör råvaruproduktion, industriell förädling. handel. försörjning med energi och arbetskraft. transportverksamhet. väghållning. post- och bankväsende m. m.

En vägledande princip i beredskapsplaneringen är att den som ansvarar för en viss för det ekonomiska försvaret betydelsefull verksamhet i fred också bör ha ansvar för denna verksamhet i kris och krig. Härigenom möjliggörs en smidig övergång från freds- till kris- och krigssamhälle. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) svarar för den nödvändiga samordningen och för sådana åtgärder som inte naturligen faller inom annan myndighets ansvars- område.

De planeringsförutsättningar som gäller för det ekonomiska försvaret skiljer sig på flera sätt från vad som gäller för det militära försvaret och civilförsvaret. Avgörande för våra möjligheter att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner under kriser och krig är det svenska samhällets och i synnerhet näringslivets kapacitet vid aktuell tidpunkt och dess förmåga till snabb anpassning och omställning vid olika krissituationer. Staten förfogar bara delvis över dessa resurser i fredstid. Inte heller kan näringslivets utveckling på kort Sikt nämnvärt påverkas. Verksamheten i fred inom det ekonomiska försvaret består till väsentliga delar av åtgärder som syftar till atti

Prop. 1976/77:74

IJ

krissituationer möjliggöra fortsatt nödvändig verksamhet i det svenska samhället samt att i krig stödja våra försvarsansträngningar. Dessa åtgärder utgörs av kompletteringar av näringslivets resurser m. m. av olika stödåt- gärder för att behålla produktionskapacitet samt av planering av verksam- heten vid kriser eller i krig.

Sedan början av l970-talet har inom det ekonomiska försvaret bedrivits försök med långsiktsplanering. .

ÖEF lämnade således är 1973 efter uppdrag av Kungl. Maj:t förslag till hur ett planeringssystem skulle kunna utformas. Kungl. Maj:t uppdrog i november samma år åt ÖEF att efter anvisningar av chefen för handelsde- partementet och i samråd med berörda myndigheter tills vidare bedriva försök med långsiktsplanering. ÖEF lämnade således år 1973 efter uppdrag av Kungl. Maj:t förslag till hur ett planeringssystem skulle kunna utformas. Kungl. Maj:t uppdrog i november samma år åt ÖEF att efter anvisningar av chefen för handelsdepartementet och i samråd med berörda myndigheter t. v. bedriva försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Samtidigt meddelade chefen för handelsdepartementet anvisningar för för- söken. Dessa omfattade bl.a. perspektivstudier (del 1 och 2) och program- planering inom det militära försvaret och civilförsvaret.

[ maj 1975 tillkallade chefen för handelsdepartementet sakkunniga med uppgift att göra en översyn av ÖEF:s organisation. Vidare skulle de sakkunniga överväga vissa krisorganisationsfrågor. De sakkunniga överläm- nade i september 1976 betänkandet (Ds H 1976:4) Ny organisation för ÖEF.

1 februari 1975 tillkallade chefen för handelsdepartementet sakkunniga med uppgift att framlägga förslag till program för beredskapslagring av oljeprodukter m. m. efter år 1976. De sakkunniga överlämnade i december 1976 betänkandet (SOU 1976:67) Beredskapslagring av olja. kol och uran.

'_'.)

Prop. 1976/77:74

2. Perspektivstudier för det ekonomiska försvaret 2.1 Anvisningar för perspektivstudiernas fas 1

Regeringen uppdrog i november 1973 åt ÖEF att i samråd med berörda myndigheter tills vidare bedriva försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Chefen för handelsdepartementet utfärdade samma dag. i samråd med övriga berörda departementschefer. närmare anvisningar dels för långsiktsplaneringen i allmänhet. dels för de perspektivstudier som avsågs inleda försöksverksamheten.

Bakgrund och allmänna principer för studierna överensstämde i huvudsak med motsvarande anvisningar för perspektivplaneringen inom det militära försvaret och civilförsvaret.

Perspektivstudiernas fas 1 skulle avse läget vid 1990-talets början. Studierna av alternativa utformningar av det ekonomiska försvaret borde i största möjliga utsträckning bedrivas utan bundenhet till 1977 befintlig försörjningsberedskap.

För studierna meddelades säkerhetspolitiska utgångspunkter samt beto- nades betydelsen av att beakta den svenska samhällsutvecklingen inom de sektorer som är av betydelse för Rirsörjningsberedskapen.

] anvisningarna angavs ett antal styrande kris- och angreppsfall i form av olika exempel på fredskriser. avspärrningssituationer och krig. Vissa av dessa miljöer hade anbefallts också för det militära försvarets och civilförsvarets fas l-arbete. Därutöver angavs utgångspunkt för studier av särskilda krav på det ekonomiska försvaret avseende skydd mot ABC-stridsmedel. verkan mot överraskande angrepp, uthållighet och försörjningsstandard samt samord- ning inom totalförsvaret. Kostnaderna för de beredskapsåtgärder som erfordras ide alternativa utformningarna av det ekonomiska försvaret skulle redovisas oberoende av om de belastar statsbudgeten eller ej.

1 kompletterande anvisningar i juni 1974 meddelades säkerhetspolitiska och ekonomiska förutsättningar för olika alternativ i fråga om det ekon- omiska försvarets utveckling 1977—1992. Härvid sammanfördes de yttre miljöerna till fyra kombinationer. vilka representerade olika ambitionsnivåer när det gällde svårighetsgraden i fråga om mål och uppgifter för det ekonomiska försvaret. Kombinationerna benämndes nivå 1, nivå 2. en nivå som enbart var anpassad till fredskriser och en nivå som motsvarade de totala kostnaderna för det ekonomiska försvaret under budgetåret 1973/74.

ÖEF överlämnade i oktober 1974 perspektivstudie del 1 till regeringen. Beträffande den yttre miljön anger ÖEF att det som i avgörande grad dimensionerar påfrestningarna på det ekonomiska försvaret i de olika kris- och angreppsfallen är störningar i utrikeshandeln. l samtliga miljöexempel har antaganden rörande sådana störningar gjorts och legat till grund för

Prop. 1976/77:74 4

beräkningarna avseende främst behovet av beredskapslagring.

En annan faktor av betydelse för försörjningsberedskapen är omfattningen och längden av stridshandlingar i Sverige. Denna fråga har studerats i samverkan med militära experter.

En del av planeringsansvaret hänför sig till uppgifter som åligger det ekonomiska försvaret under de. olika miljöernas efterkris- respektive efter- krigstider.

Beträffande den inre miljön konstaterar ÖEF att verksamheten till sin övervägande del grundas på fredssamhällets tillgångar. Planeringen syftar till att komplettera samhällets resurser så att de samhällsf'unktioner som faller inom det ekonomiska försvarets ansvarsområde kan lösa sina uppgifter vid kriser och krig.

I studien redovisas att den ökade internationella integrationen har lett till en genomgripande strukturomvandling av det svenska näringslivet. vilket har ökat känsligheten för störningar i utrikeshandeln och sårbarheten i krig. Industrin har blivit mer import- och exportberoende. Den relativa minsk- ningen av varulagren inom såväl industri som handel medför att tillgången på främst industriråvaror enligt myndigheterna är otillräcklig för att försörj- ningssäkerheten skall kunna bibehållas vid störningar i utrikeshandeln. Även en koncentration av produktion och handel till färre företag. ofta belägna i områden där risken för skador genom krigshandlingar är stor. ställer enligt ÖEF ökade krav på åtgärder för att trygga varutillgången.

En trend mot minskad bredd i det inhemska produktionssortimentet och minskad flexibilitet hos produktionsapparaten har konstaterats av ÖEF. Den innebär sämre möjligheter att tillverka hela det varusortiment som krävs för folkförsörjningen och totalförsvaret. Dessa förhållanden. liksom även redu- ceringen av självförsörjningskapacitet inom vissa industribranscher. gör det enligt ÖEF nödvändigt att vidta åtgärder för att bibehålla väsentlig produk- tion vid viss miniminivå och att vid behov kunna öka inslaget av halvfabrikat och färdigprodukter i beredskapslagren. Likaså kan man behöva vidta åtgärder för att kunna starta reservproduktion. återuppta nedlagd produktion och öka otillräcklig produktion.

De miljöförutsättningar som utnyttjats i anibilimisnivä 2 karakteriseras av relativt långa skeden med tidvis mycket långtgående importstörningar. Särskilt har försörjningen under efterkris- respektive efterkrigstiden medfört behov av omfattande beredskapslagring. Beredskapslagringen överträffar avsevärt den som gäller enligt nuvarande planering.

De väsentligaste beredskapsåtgärderna inom olika områden sammanfattas nedan.

För limmade/erfordras beredskapslagring för att möta produktionsbortfall på grund av stridshandlingar samt för att tillgodose behoven av gödsel- och bekämpningsmedel jämte livsmedel.

Åtgärderna inom beklädnadsområdet avser främst beredskapslagring för att tillgodose behoven av uthållighet inom textil- och läderområdet samt

'Jt

Prop. 1976/77:74

kreditstöd åt särskilt försörjningsviktig industri.

lnom energionu'årlt'l erfordras beredskapslagring föratt säkersiiilla behovet av olja. oljeprodukter och uran. Vidare erfordras skydd. främst bergutrym- men. för delar av lagren samt för vissa kärnkraftaggregat.

För ("ivriga_It'il'sör/"ningsviktiga varor erfordras beredskapslagring för att möta kraven på uthållighet avseende råvaror. halvfabrikat och vissa färdiga varor inom metall-. gutnmi- och kemikalieområdena.

Beträffande Il'unsporlcr erfordras beredskapslagring. underhåll av bered- skapsmateriel samt utbildning inom främst järnvägs- och flygtransportom- rådena. Vidare erfordras reservbromateriel samt materiel för lastning och lossning.

Beträffande tjänstererfordras bl. a. arbetskraftsplanläggning. utbildning av vapenfria tjänstepliktiga samt planläggning för bank- och postväsendet.

De årliga kostnaderna förde åtgärder som erfordras uppgår till ca 2 879 milj. kr. i prisläge 1974. varav ca 1 565 milj. kr. över statsbudgeten. ca 210 milj. kr. över affärsverks driftbudget och ca 1 095 milj. kr. att bekostas av näringsli- vet.

De förutsättningar som utnyttjas i anibirimisnivä [ innebär bl. a. att i vissa miljöer någon lagring för efterkris- eller efterkrigstid ej planeras. Vidare är importstörningar kortare och mindre omfattande än i nivå 2. Detsamma gäller i viss utsträckning Stridshandlingarna i Sverige.

Kraven på försörjningsförmåga i nivå 1 har medfört behov av beredskaps- lagring m. m. av en omfattning som kostnadsmässigt innebär en fördubbling ijämförelse med nuvarande planer men endast ca hälften av behoven i nivå 2.

De väsentligaste beredskapsåtgärderna inom olika områden sammanfaller i huvudsak med de som redovisas för nivå 2. men har mindre omfatt- ning. .

De årliga kostnaderna för de åtgärder som erfordras uppgår till ca 1 420 milj. kr. i prisläge 1974. varav ca 950 milj. kr. över statsbudgeten. ca 110 milj. kr. över affärsverks driftbudget och ca 360 milj. kr. att bekostas av näringsli- vet.

1 ambitionsnivån enbart anpassad till./i'e'ffskriser har bortsetts från övriga typer av miljöer. Detta har av ÖEF inte tolkats så att det ekonomiska försvarets uppgifter i framtiden skulle begränsas till att enbart kunna möta fredskriser. I stället bör enligt ÖEF förslaget i fredskrisnivån kunna utnyttjas för att bedöma resursbehoven om man antar att en fredskris kan utgöra inledning av de exempel på avspärrning och krig som legat till grund för behoven av beredskapsåtgärder i övriga nivåer.

Denna tolkning medför att vad avser behovet av beredskapslagring inga hänsyn tas till nu befintliga eller fram till 1977 erhållna tillgångar. Bered- skapsåtgärderna i denna nivå begränsas till beredskapslagring. kreditstöd till viss industri och planläggning av konsumtionsreglerande åtgärder.

De årliga kostnaderna för de åtgärder som erfordras uppgår till ca 625 milj.

Prop. 1976/77:74 6

kr. i prisläge 1974. varav ca 27.5 över statsbudgeten och ca 350 milj. kr. att bekostas av näringslivet.

Ambitionsnivån anpassad till o/öräm/rade kostnader redovisas endast som konsekvenser i stort i fråga om möjligheterna att i början av l990-talet lösa de från samtliga miljöer härledda uppgifterna.

Försörjningen bedöms i samtliga exernplifterade fredskriser kunna tillgo- doses i erforderlig utsträckning med undantag för bränsle och drivmedel i en av- miljöerna.

Vid avspärrning eller krig bedöms inte försörjningen i något exempel kunna tillgodoses merän till igenomsnitt 50 % vid avspärrning och 6 % vid krig.

Sådana eftersläpningar i fråga om utbildning och materielanskaffning kommer att uppstå att det ekonomiska försvaret blir beroende av lång förvarning före eventuella beredskapsperioder under vilken bristerna i dessa avseenden måste täckas. Äldre beredskapsmateriel måste utnyttjas. vilket ökar underhållskostnaderna.

Möjligheterna för det ekonomiska försvaret att lösa sina uppgifter kommer att avsevärt reduceras och i vissa fall att omöjliggöras hävdar ÖEF om detta alternativ skulle väljas som grund för det ekonomiska försvarets utveckling 1977—1992.

2.3. Anvisningar för perspektivstudiernas fas 2

Chefen för handelsdepartementet gav i februari 1975 anvisningar för perspektivstudiernas fas 2.

Syftet med fas 2 var att redovisa alternativ i fråga om försörjningsbered- skapens utveckling under femårsperioden 1977/78—1981/82 och att bedöma vilka konsekvenser dessa utvecklingar skulle få när det gällde möiligheterna att nå de under perspektivstudiens fas 1 för femtonårsperioden 1977/1992 uppställda målen med vissa angivna ambitionsnivåer.

Det säkerhetspolitiska underlag som meddelats för fas 1 skulle gälla även fas 2. Det miljöunderlag i form av angreppsfall. krisfall m. m. som meddelats inför fas ] avsåg emellenid l990-talets början. Vid utformningen av olika alternativ i ett kortare tidsperspektiv borde prioriteringarna mellan olika åtgärder bygga på studieantagandet att krigsriskerna i Europa på kort sikt är små. men att utvecklingen på längre sikt är mera oklar samt att riskerna för någon form av fredskris på kort sikt kan vara stora. De alternativa handlingsvägarna för det ekonomiska försvarets utveckling borde mot bakgrund härav utformas så att rimlig försörjningsberedskap kunde erhållas i fredskriser och miljöer som motsvarar dem som innefattades i nivå 1 under fas f-arbetet. För efterkris-(krigs)tid skulle vid otillräckligt resursutrymme inom aktuell ekonomisk studienivå endast administrativ beredskapsplan- läggning förutsättas erforderlig. Vid utformningen av alternativa handlings- vägar borde vidare handlingsfrihet i möjlig mån behållas eller skapas för att på

Prop. 1976/77:74 _ 7

längre sikt nå godtagbar effekt i samtliga för fas l-arbetet angivna angrepps- och krisfall m. m. .

Vid utformningen av olika av fredskriser motiverade åtgärder borde beaktas att de i det säkerhetspolitiska underlaget angivna fredskriserna endast utgjorde exempel. Andra tänkbara påfrestningar på vår försörjning i samband med möjliga fredskriser skulle därför beaktas i fas 2-arbetet.

För alternativ på den lägsta ekonomiska studienivån borde belysas vilka förstärkningar av försörjningsberedskapen som under de närmaste fem åren av perspektivstudieperioden är möjliga inom sex månader resp. två år. Detta borde samordnas med den motsvarande belysning som överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen skulle göra enligt till dem lämnade fas 2-anvis- ningar.

För perioden 1977/78—1981/82 skulle olika handlingsvägar för det ekon- omiska försvaret utarbetas och värderas i fyra ekonomiska studienivåer nämligen ca 4 800. 5 500. 6 600 respektive 8 400 milj. kr. i prisläge februari l974. Härav fick högst 2 500, 2 800 respektive 3 200 milj. kr. i de tre lägsta studienivåerna belasta statsbudgeten. Av dessa nivåer ansågs nivån 4800 motsvara en förlängning under femårsperioden av kostnaderna för ekonom- iskt försvar under budgetåret 1973/74 med tillägg av kostnader för bundna åtaganden avseende oljeinlagring 1977/78—1978/ 79. I samtliga handlingsvägar skulle inkluderas konsekvenserna av redan av riksdagen fattat beslut om utbyggnad av lager av råolja. Därutöver skulle undersökas möjligheterna att inrymma en fortsatt utbyggnad.

l beskrivningarna av handlingsvägarna skulle särredovisas de åtgärder som primärt syftade till att åstadkomma beredskap mot fredskriser. Härvid skulle beaktas att kraven på försörjningsstandard i fredskriser i många avseenden bör sättas högre än vid krig och avspärrning.

l anvisningarna fastlades också metoderna för beräkning av kostnader och utgifter. ' "

2.4. Perspektivstudie del 2 för de ekonomiska försvaret

ÖEF överlämnade i oktober 1975 perspektivstudie del 2 till regeringen. Inledningsvis konstaterar ÖEF att de mål som gäller fram till 1977 för det ekonomiska försvarets olika funktioner hittills har formulerats mot olika bakgrund. De beredskapslagrande funktionerna skall kunna sörja för folk- försörjningens upprätthållande från några månader för vissa delprogram ända upp till flera år för andra. De övriga funktionernas mål saknar i regel tidsbegränsningar och skiljer vanligtvis inte på olika försörjningshotande situationer. Målen är endast i undantagsfall formulerade eller godkända av statsmakterna.

ÖEF konstaterar vidare att som följd av gällande skilda mål och varierande måluppfyllnad det ekonomiska försvaret uppvisar en ojämn beredskap.

Med utgångSpunkt i miljöunderlaget har olika handlingsvägar studerats

Prop. l976/77:74 8

inom ramen för den huvudidé till utveckling i stort som redovisades i perspektivstudie del 1. Handlingsvägarna innebär i princip en med de ekonomiska nivåerna växande förmåga att möta olika typer av påfrest- ningar.

Samtliga studerade alternativ har byggts upp ifrån ett minimikrav på studerade försörjningsområden, vilket omfattar dels åtgärder som betingas av grundläggande beredskapsuppgifter reglerade i instruktioner och författ- ningar. dels sådana uppgifter som betingas av andra totalförsvarsgrenars behov av understöd och samverkan.

I syfte att belysa intressanta omslagspunkter har ÖEF utöver de fyra anvisade ekonomiska nivåerna (8 400, 6600. 5500 och 4800) redovisat lösningar i nivåerna "4 800+” och "5 500+". l avseende på ekonomiska resurser ligger de mitt emellan "4 800" och ”5 500" respektive "5 500" och "6 600”.

Medelsfördelning på program inom respektive studienivå

Nivå 8 400 6 600 5 500+ 5 590 4 800+ 4 800 Prisläge febr 75 9230 7 255 6 045 5275 Program/Alter- nativ ! a 1 b 2 3 4 5 6 a 6 b 6 c Livsmedel f 375 900 565 495 490 205 245 l50 445 Beklädnad 460 343 275 260 260 225 240 170 l 70 Energi bränsle m.m. 3 415 4 280 3 l95 2 725 2 695 2 460 2 550 3 700 2 645 elkraft 215 215 205 185 l85 115 115 70 70 Övriga varor 2 930 2690 2 305 ?. l75 l 625 I 990 1 430 675 ] l60 Transporter 320 320 280 245 245 205 205 l()() |00 Tjänster 328 328 328 328 328 328 328 328 328 Lönekompcnsation l62 l62 l62 l62 162 162 |62 l62 l62

Summa 9205 9240 7315 6575 5990 5690 5275 5355 5080

Nivå "5 500+" har i studien utgjort ett utförligt dokumenterat referensal- ternativ. Redovisningen av övriga nivåer har getts formen av avvikelser från referensalternativet.

I alternativ "5 500+" motsvarar uthålligheten i fredskriser 2 månaders (för bränsleprogrammet 3 månaders) nettoimport av försörjningsviktiga varor. Anbefallt avspärrningsfall och samtliga studerade krigssituationer kan mötas. För efterkrigstid beräknas endast resurser för administrativ bered- skapsplanläggning. Vissa brister i fråga om att täcka behov av utbildning och anskaffning av sådan materiel som tillverkas inom landet måste dock accepteras.

Prop. 1976/77:74 ()

Nedan redovisas i stora drag de beredskapsåtgärder, som är av särskilt stor betydelse för att de ambitioner som nyss har angetts skäll kunna uppnås.

Livsmedel

— beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel. förädlade livsmedel samt livsmedelsråvaror.

Beklädnad

— beredskapslagring av råvaror och hel- och halvfabrikat på textil- och läderområdet

— medel för stöd åt inhemsk produktion (avskrivningslån och lånegaranti- er).

E tie/"gi

— beredskapslagring av oljor, oljeprodukter och fasta bränslen — anskaffning av reserv- och reparationsmateriel — byggnadstekniskt skydd för vissa elkraftanläggningar och delar av oljelag- ren.

Övriga .lörsörjtiingsvikriga varor

— beredskapslagring av råvaror. halvfabrikat och vissa färdigvaror inom främst metall-. gummi- och kemikalieområdena — forskning och utveckling i syfte att ta fram ersättningsmaterial och metoder för ersättningsproduktion - reservdelslagring samt maskiner i "malpåse".

TI'GHSPOI'HV'

— beredskapslagring, anskaffning och underhåll av reservdelar och bered- skapsmateriel samt utbildning för att säkerställa erforderlig beredskap och uthållighet

— anskaffning av reservbromateriel och transportmateriel

— anordnande av skyddsrum och övrigt byggnadstekniskt skydd.

Tjänster

— arbetskraftsplanläggning

— utbildning av vapenfria tjänstepliktiga och personer inom frivilligorgani- sationerna

— beredskapslagring och planläggning för bank- och postväsendets verksam- het i kris och krig.

l alternativ "(> 600" motsvarar uthålligheten mot fredskriser 2.5 måna- ders (för bränsleprogrammet 4 månaders) nettoimport av försörjningsvik- tiga varor.

Prop. 1976/77:74 [()

Beredskapsåtgärt'lcrna i denna nivå överensstämnter i allt väsentligt med dem som redovisas i studienivå "5 500+". Några väsentligare brister i erforderliga beredskapsåtgärder förekommer inte. _

l nivå "8 400" har två studiealternativ analyserats lalternativ l a och 1 b).

Uthålligheten i fredskriser motsvarar ett antal månaders nettoimport av försörjningsviktiga varor enligt följande

Bränsleprogrammet Övriga program Alternativ 1 a 4 månader 3.5 månader Alternativ 1 b 4.5 månader 3 månader

Beredskapsåtgärderna i denna nivå överensstämmer med dem som redovisats i nivå "5 500+" med följande tillägg.

Några brister i erforderliga beredskapsåtgärder förekommer inte. En del (i alternativ 1 b en mindre del) av efterkrigstiden i vissa krigssituationer kan mötas med i fredstid anskaffade resurser.

Stöd i fred till försörjningsviktig industri lämnas i syfte att säkerställa fortsatt produktion inom landet av försörjningsviktiga varor.

lnom programmet Övriga varor avsätts medel för stöd åt inhemsk produktion (avskrivningslån och lånegarantier).

l alternativ 1 b har det varit möjligt att under perioden 1978—1982 i programmet Bränslen och drivmedel m. m. inrymma den utökade oljelag- ringen för fredskriser som enligt riksdagens principbeslut skall genomföras till år 1985 (prop. 197530). En konsekvens av detta är att uthålligheten mot fredskriser inom övriga program måste begränsas till endast 2/3 av bränsle- programmets motsvarande uthållighet. En annan konsekvens är att möjlig- heterna att tillgodose efterkrigstidens behov av fysiska resurser utöver administrativ beredskapsanläggning blir starkt begränsade.

Alternativ 1 a uppvisar en jämnare uthållighet mellan de beredskapslag- rande programmen samtidigt som efterkrigstidens behov av resurser kan tillgodoses i relativt stor utsträckning. ÖEF förordar därför alternativ 1 a.

[ alternativ "5 500" motsvarar uthålligheten mot fredskriser 2,5 månaders (för bränsleprogrammet 3.5 månaders) nettoimport av försörjningsviktiga varor.

Beredskapsåtgärderna överensstämmer i allt väsentligt med dem som har redovisats i studienivå "5 500+”'.

l alternativ "4 8()()+" motsvarar uthålligheten mot fredskriser en månads (för bränsleprogrammet 2 månaders) nettoimport av försörjningsviktiga varor. Av angivna krigssituationer kan endast en mötas.

Beredskapsåtgärderna överensstämmer i allt väsentligt med dem som har redovisats i studienivå "5 500+":

Prop. 1976/77:74 ll

[ nivå ."4 800" har tre studiealternativ analyserats (alternativ 6 a, 6 b och 6c). ' " ' "

Uthålligheten mot fredskriser motsvarar ett antal månaders nettoimpon av försörjningsviktiga varor enligt tabell.

Bränsleprogram Övriga program Alternativ 6 a 3 månader 2 månader Alternativ 6 b 4 månader' 3 månader Alternativ 6c 4 månader 4 månader

" Därutöver skall inrymmas den utökade oljelagring varom riksdagen beslutade Våren l975.

Avspärrningsfället kan inte mötas i något alternativ. l alternativ 6 a kan två krigssituationer mötas. Några krigssituationer kan inte mötas i alternativen 6b och 6c. I dessa båda alternativ begränsas åtgärderna för att möta avspärrning och krig till enbart administrativa åtgärder.

[ alternativ 6a överensstämmer beredskapsåtgärderna i huvudsak med dem som har redovisats för studienivå "5 500+".

l alternativ 6 b och 6 c begränsas åtgärderna inom samtliga program till att främst avse — beredskapslagring (i förekommande fall) för fredskriser,

— tillgodoseende av minimikravet.

Detta innebär för främst de beredskapslagrande programmen att hittills genomförd beredskapslagring för att möta avspärrning och krig till stora delar måste omprövas. Detta har för berörda program lett till omfattande omdisponeringar av de år 1977 befintliga tillgångarna.

ÖEF framhåller att den i anvisningarna markerade prioriteringen av fredskriser på kort sikt. dvs. under programplaneperioden 1977—82. bör tolkas så att större vikt än i hittillsvarande planering bör ägnas fredskrismiljöerna. Detta är enligt ÖEF en väl grundad förutsättning. som dock inte bör få medföra att förmågan att kunna möta avspärrnings- och krigssituationer under perioden försummas. En rimlig och ändamålsenlig balans i försörj- ningslörmågan mot de olika miljötyperna bör alltid eftersträvas — oavsett ekonomiska resurser. ÖEF förordar därför alternativ 6 a.

Det samlade medelsbehovet i de olika studienivåerna framgår av tabel- len.

Prop. 1976/77: 74 17

Sludicnivå Totalt Varav behov Belastning Belastning Belastning (Prisnivåi febr. 75 rcsurs- för freds- statsbud- affärs- närings- inom parentes) behov kriscr geten verken livet

8 40019 230)

alt 1 a 9 205. 4 725 6 175 240 2 790 alt 1 b 9 240 5 000 5 385 240 3 615 6 600 (7 255) 7 315 3950 4505 240 2 570 5 500+ 6575 2675 4 100 225 2250 5 500 (6 045) 5 990 3 430 3530 225 2235 4 800+ 5 690 I 040 130 190 2 190 4 80015 275)

till 6 a 5 275 2 600 2 905 190 2 180 alt 6 b 5355 3 890 1 900 170 3285 alt 6 t' 5080 4 640 2760 170 2 150

1 anvisningarna angavs att för alternativ på den lägsta ekonomiska studienivån belysas vilkajörstiirkningar ut'_försår/nl!Igsbererlskapen som fram till år 1982 är möjliga inom sex månader resp. två år. Denna belysning har utförts som en särskild studie. Förstärkningsåtgärderna har i studien indelats i två kategorier. nämligen dels sådana som kräver tillgång till import (importberoende åtgärder) och dels de som kan utföras inom landet (ej importberoende åtgärder). Som slutsats av studien anför ÖEF

att en förstärkning av vår försörjningsberedskap. initierad av en eller flera förvarningssignaler. i viss utsträckning kan genomföras om den avser åtgärder som kan vidtas inom landet.

att den förvarningstid som kan antas kunna disponeras blir sannolikt närmare 6 än 24 månader. varför de förstärkningsåtgärder som hinner vidtas endast kan få begränsad effekt på försörjningsberedskapen och

att möjligheterna att få någon effekt av betydelse genom importberoende åtgärder bedöms vara ytterligt ovissa.

ÖEF påpekar att det redan i nuvarande beredskapsplanering förekommer sådana eftersläpningar i både planläggning och utbyggnad av en materiell beredskap att det redan nu föreligger ett behov av en "beredskapsperiod" under vilken bristtäckning i dessa avseenden måste ske.

ÖEF förordar för programplaneringen inom det ekonomiska försvaret en medelstilldelning motsvarande minst den högsta studienivån och med den avvägning mellan de olika försörjningsområdena (programmen) som i studien representeras av alternativet ] a. Samtliga i studiearbetet medver- kande myndigheter är eniga om de framlagda resultaten och förslagen.

Prop. 1976/77:74 13

3. 1974 års försvarsutredning (SOLl 19765) SäkerltetSpolitik och totalförsvar ' = . .. .

Chefen för försvarsdepartementet har i det föregående redogjort för försvarsutredningens förslag beträffande säkerhetspolitikens inriktning, gemensamma grunder för totalförsvarets fortsatta utveckling och det militära försvarets. civilförsvarets samt totalförsvarsgrenens "övrigt totalförsvar" uppgifter i stort och principiella inriktning på längre sikt.

Försvarsutredningen anför beträffande det ekonomiska försvaret särskilt följande.

Utredningens principiella syn på uthålligheten är att planeringen främst bör inriktas på att säkerställa en omställning av samhället till en krishushållning. Beredskapslagringen bör inriktas på att säkerställa behoven under en omställningsperiod samt på försörjningen under en längre krisperiod med sådana råvaror. komponenter m. m. som inte finns att tillgå inom landet. För en krigssituation bör uthålligheten dimensioneras av behoven såsom de framgår av samordnade studier av tänkbara krigsförlopp.

Försvarsutredningen anser att det i många fall kan vara svårt att avgöra om en uppseglande kris är att betrakta som en fredskris eller som inledningen till en säkerhetspolitisk allvarligare situation och har därför kommit till slut- satsen att det är rationellt att förberedelserna för att möta/redskriser sker samlat dvs. inom det ekonomiska försvaret. Planeringen för fredskriser bör syfta till att i så långt möjligt normal omfattning upprätthålla produktion, export och sysselsättning samt att undvika störningar i viktiga samhällsfunk- tioner. Planeringen bör under de närmaste åren främst avse importbortfall av olja och oljeprodukter, däri inbegripet vissa kemiska produkter.

lnom Iivsmedelsornrådet bör målet vara att livsmedelsförsörjningen inriktas mot omställning av livsmedelsproduktionen till huvudsakligen självförsörj- ning. Beredskapslagringen bör inriktas på sådana produktionsresurser som inte finns att tillgå inom landet. bl. a. vissa gödsel- och bekämpningsmedel samt livsmedelsråvaror.

lnom beklädnadsomrädet bör erforderlig produktionskapacitet säkerställas inom landet. Beredskapslagring bör ske av råvaror samt hel- och halvfabrikat på textil- och läderområdet. Lagringen bör under de närmaste åren i huvudsak ske i överensstämmelse med riksdagens beslut enligt prop. 19721127 och 1975/76:57 om försörjningsberedskapen på beklädnadsområ- det.

Trots att omfattande åtgärder vidtagits för beredskapslagring av bränslen och drivmedel bedömer försvarsutredningen att detta område allt framgent kommer att utgöra ett av de känsligaste försörjningsområdena genom att behoven endast till liten del kan tillgodoses genom utnyttjande av inhemska råvaror. Försörjningen med bränslen och drivmedel m. m. bör genom förberedelser för förbrukningsreglering. aktivering av inhemsk ersättnings- produktion samt beredskapslagring av importvaror tryggas för totalförsvars-

Prop. 1976/77:74 14

funktionerna och befolkningen i sådan omfattning att moståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

Beträffande elkra/"tjöt-sörjtiingen anser försvarsutredningen bl. a. att frågan om kärnkraftens utnyttjande och skydd i krig fordrar ökad uppmärksam- het.

Försvarsutredningen bedömer det sannolikt att den svenska industrin. när det gäller området övriga_försör/niitgsviktiga varor. efter en viss omställnings- period kan tillgodose större delen av erforderlig försörjning under förutsätt- ning att behövliga råvaror. utbyteskomponenter. reservdelar m. m. finns att tillgå. Beredskapslagringen bör koncentreras till kemi-. plats- och läkeme- delsbranschen. Läkemedelsråvaror bör prioriteras.

Försörjningen med Iransporter bör tryggas för totalförsvarsfunktionerna i sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funk- tioner kan upprätthållas.

Försvarsutredningen vill i fråga om när;stepragrammet särskilt betona att ett tillgodoseende av arbetskraftsbehoven är en förutsättning för övriga försörjningsområdens funktion och uthållighet.

Prop. 1976/77:74 IS

4. Anvisningar för programplanering för perioden l977/78—l98l/82 och anslagsframställningar för budgetåret 1977/78 avseende verk- samheten" mom det ekonomiska försvaret

Chefen för handelsdepartementet utfärdade. i samråd med övriga berörda departementschefer. i mars 1976 anvisningar för programplanering för perioden 1977/78-1981/82 och anslagsframställningar för budgetåret l977/ 78 avseende verksamheten inom det ekonomiska försvaret.

Anvisningarna bestod av tvä delar. dels allmänna anvisningar för plane- ringsarbetet. dels planeringsförutsättningar i fråga om säkerhetspolitik och ekonomiska resurser.

i de allmänna anvisningarna angavs inledningsvis att programplaneringen inom det ekonomiska försvaret skulle syfta till att ta fram handlingSprogram för det ekonomiska försvarets utveckling för en period av fem år och att programplaneringen skulle dokumenteras i programplaner för resp. program (delprogram).

Överstyrelsen för ekonomiskt försvartÖEF). postverket.statensjärnvägar. statens vägverk. sjöfartsverket. luftfartsverket. transportnämnden. statens jordbruksnämnd. arbetsmarknadsstyrelsen och statens vattenfallsverk skulle delta i programplaneringen. Riksbanken bereddes tillfälle delta.

Åt ÖEF uppdrogs att leda och samordna programplaneringen. Myndigheternas programplaner skulle sammanställas av ÖEF till "Programplan för ekonomiskt försvar" till vilken även skulle fogas yttrande över myndigheternas programplaner och förslag till anslagsframställ- ningar.

Åt övriga myndigheter med uppgifter inom det ekonomiska försvaret. nämligen försäkringsinspektionen, lantbruksstyrelsen, statens livsmedels- verk, statens pn's- och kartellnämnd. statens krigsskadenämnd och statens krigsförsäkringsnämnd, uppdrogs att vid behov medverka i programplaner- ingen enligt direkt överenskommelse med ÖEF.

Dessa myndigheters inriktning av och resursbehov för beredskapsverk- samhet under programplaneperioden skulle sammanställas av ÖEF i bilaga till "Programplan för ekonomiskt försvar".

Programplaner skulle upprättas och inlämnas för program enligt följande tabell.

Prop. 1976/77:74

Program och prug/'anmrvndra/lera

lö

Program Del program

Omlån/ning Programmen omfattar frågor rörande försörjningen med:

|»)

I. Livsmedel l.l Livsmedel. foder- medel m. m. 1.2 Gödsel- och be- kämpningsmedel

Livsmedel. fodermedel. ut- säde och l'ettråvaror llandelsgödsel- och bekämp— ningsmedel

Programmj'n(light*!

Statens jordbruksnämnd

2. Beklädnad BcklädnadS-. och lädervaror

övriga textil-

3. Energi 3.l Bränslenochdriv- medel m. m. 3.2 Elkraft

Bränslen och drivmedel utom gasbensin Elektrisk energi

Överstyrelsen för eko- nomiskt lörsvar

Överstyrelsen för eko- nomiskt försvar Statens vattenfallsvcrk

4 . Övriga . försörj- ningsrikligu t'al'nr

4.l Kemiska produk- ter m. m.

4.2 Metaller m.m.

) . Tl'anxpnrler

5.1 Transportsamord- ning JärnvägstranSpor- ter Landsvägstrans- porter Vägar Flygtransporter Sjötransporter U| '_A (J. J."— bJ N '_Ju U| Ch U|

Andra mineraler än metaller. trävaror. massa. papp och papper, grafiska produkter. gasbensin. gummi- och plast- varor samt övriga kemiska produkter dock ej läkemedel. Malmer. järn. stål och andra metaller samt verkstadspro- dukter dock ej sjukvårds- materiel

Överstyrelsen för eko— nomiskt försvar

Transporter samt konsum- tionsbegränsning av flytande drivmedel.

ö. films/rr 6.l Arbetskraft 6.2 Penningmedel och betalningsför- medling 6.3 Postal nikation

kommu-

Civil arbetskraft Penningmedcl ningsförmedling

och betal-

Postala tjänster

Transportnämnden Statens järnvägar2 Transportnämnden Statens vägverk Luftfartsverket Sjöfartsverket

Arbetsmarknadsstyrelsen Riksbanken

Poststyrelsen

Prop. 1976/77:74 17

Utöver i tabellen angivna driftkostnader skulle planeras investeringar inom en ram av 625 milj. kr. för perioden 1977/78—1981/82 jämte därav betingade följdkostnader på driftbudgeten. Åt ÖEF uppdrogs att fördela investerings- ramen i samråd med övriga programmyndigheter.

För alternativ B Skulle gälla en investeringsram av 750 milj. kr. Beträffande anslagsframställningar för budgetåret 1977/78 avseende beredskapsverksamhet inom ekonomiskt försvar angavs att dessa skulle avse år 1 i programplanerna för perioden 1977/78—1981/82. Om någon myndighet i sin anslagsframställning för budgetåret t977/78 begärde mer medel än som motsvarade programplanens första budgetar skulle innehållet i den vidgade verksamheten klart framgå av framställningen.

Programplaner/ör det ekonomiska försvaret

Programplaner för perioden 1977/78—1981/82 avseende verksamheten inom det ekonomiska försvaret har inlämnats till regeringen av de olika programmyndighete ta.

Prop. 1976/77:74 19

6.4. Ledningoch sam- ÖEF:s ej programanknutna Överstyrelsen för eko- ordning verksamhet nomifskt förSvar

' I samråd med beredskapsnämnden för psykologiskt försvar avseende planering för försörjning med materiel etc. för tryckning av skrifter m. m. 2I samråd med överbefälhavaren.

Den del av anvisningarna som behandlade planeringsförutsättningar tog först upp frågan om säkerhetspolitiska utgångspunkter för planeringen. Härvid konstaterades att de riktlinjer för den svenska säkerhetspolitiken som 1974 års försvarsutredning i betänkandet (SOU l976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar föreslagit borde utgöra de säkerhetspolitiska utgångspunkterna för programplaneringen 1977/78—1981/82. Chefen för försvarsdepartementet har i det föregående redogjort härför.

Beträffande riktlinjer för programplaneringen angavs att planeringen skulle inriktas mot att det ekonomiska försvaret skall ha en sådan beredskap att landets försörjning kan tillgodoses i rimlig grad om vi utsätts för de påfrestningar som fredskriser. avspärrning eller krig kan innebära.

Planeringen skulle omfatta all verksamhet inom det ekonomiska försvaret oavsett finansieringsform. Vidare fick förändringar av regler som påverkar resursförbrukningen inom andra institutioner i samhället än statliga myndig- heter och affärsverk för det ekonomiska försvaret ej förutsättas ske.

Vid planeringen skulle eftersträvas att nå en så jämn medelsförbrukning som möjligt över planeringsperioden. För budgetåret t977/78 fick högst inplaneras en medelsförbrukning av en femtedel av planeringsramarna.

Beredskapsåtgärder som i perspektivstudiearbetet hade planerats att bestridas över affärsverks driftbudget skulle i programplanearbetet planeras på enahanda vis.

Sådana åtgärder som i perspektivstudicrna hade planerats att finansieras över affärsverks driftbudget fick i programplaneringen behandlas översikt- ligt.

l programplaneringen för fredskriser skulle innefattas den av riksdagen tidigare beslutade lagringen av råolja, oljeprodukter och petrokemiska produkter i den omfattning som den förutsätts bli genomförd under programplaneperioden. ] programplaneringen skulle däremot inte någon ytterligare lagring i statlig regi för främst fredskriser förutsättas ingå.

Resurser för planering och administration som avser försörjningsbered- skapen för fredskriser skulle inluderas i planeringen för avspärrning och krig.

Beträffande programplaneringen för avspärrning och krig angavs att utöver det säkerhetspolitiska underlaget skulle det miljöunderlag som använts i perspektivstudiernas fas 2 utnyttjas för att belysa påfrestningar på ekonom- iskt försvar i avspärrnings- och krigssituationer. Programplaner skulle. vad avser verksamhet som finansieras över stats- budgeten. utarbetas i två ekonomiska alternativ benämnda A och B.

2 Riksdagen I 976/77. I sam/. Nr 74

Prop. 1976/77:74 lx

Alternativ A

Progra m/ delprogram Driftkostnadcr l977/78—l981/82 (tkr)

). Livsmedel 273 545 2. Beklädnad 3.l Bränslen. drivmedel

4. Övriga varor 598 640 6.2 Ledning och samordning

5. Programplaner för perioden 1977/78-1981/82

S.t Programplan för det ekonomiska försvaret

ÖEF har haft till uppgift att sammanställa de myndighetsvisa programpla— nerna till en programplan för det ekonomiska försvaret.

Programplaneringen har genomförts mot bakgrund av tidigare genomförda perspektivstudier och de förutsättningar för planeringen som chefen för andelsdepartementet har lämnat. Vissa förutsättningar har haft särskilt stort inflytande på programplaneringen, nämligen svensk samhällsutveckling. säkerhetspolitiska utgångspunkter. det ekonomiska försvarets utveckling på sikt enligt försvarsutredningens första betänkande. utvecklingen inom totalförsvaret i övrigt samt ekonomiska planeringsförutsättningar.

I fråga om svensk samhällsutveckling konstaterar ÖEF bl. a. att struktur- förändringarna inom svensk industri har lett till allt färre och större produktionsenheter. ett ensidigare näringsliv och en mer specialinriktad produktion. Industrin har i växande grad blivit beroende av tillförseln av halvfabrikat och komponenter från utländska leverantörer. Exportberoendet har ökat i takt med att grenar av industrin krävt större marknader än den som Sverige utgör. Vissa försörjningsviktiga varor och tjänster produceras av allt färre svenska företag. I vissa fall har tillverkningen helt lagts ner. Denna utveckling. som enligt tillgängliga prognoser i flera avseenden kommer att fortgå under överskådlig tid. innebär enligt ÖEF problem för försörjningsbe- redskapen.

Sammanfattningsvis bedömer ÖEF att utvecklingen på de flesta viktiga samhällsområden av betydelse för det ekonomiska försvaret har lett till och även fortsättningsvis kommer att leda till ökad sårbarhet för störningar i utrikeshandeln vid avspärrning och ökad sårbarhet för olika typer av stridshandlingar i samband med krig.

När det gäller de säkerhetspolitiska utgångspunkterna har myndigheterna vid programplaneringen utgått från de bedömningar som har gjorts av försvarsutredningen i betänkandet (SOU 197625) Säkerhetspolitik och total- försvar samt de olika kris- och angreppsfall som angetts i planeringsanvis- ningarna såsom exempel på tänkbara framtida miljöer i vilka det ekonomiska försvaret bör kunna verka. De båda för planeringens innehåll mest avgörande fallen beskrivs på följande sätt.

,4vspärrningssimatio/len "Dl" innebär att Sverige vid krig i Europa mellan stormakter är neutralt. Under relativt långa perioder före, under och efter kriget är Sverige till en större del av tiden partiellt och till mindre det helt avspärrat med avseende på flertalet försörjningsviktiga varor. Under det av förloppet uppstår av olika anledningar störningar i de handelsförbindelser som alltjämt kan upprätthållas. Sverige får utöver avspärrningens konse- kvenser vidkännas andra störningar och påfrestningar av varierande omfatt- ning och varaktighet.

Fallet (med undantag av efterkristiden) avser en tidsperiod på omkring ett

Prop. 1976/77:74 20

år och är indelat i fyra perioder med successivt avtagande import. Underde tre första perioderna uppgår importen till 90. 70 resp. 15 % av den normala importen. Under den fjärde perioden förekommer inte någon import. Viss export förekommer under de tre första perioderna.

Krilo—tilHal/Ullen "Al" karaktäriseras av anfall mot norra och södra Sverige i samband med storkrig i Europa. Före angreppet på Sverige inträffar omfattande störningar i utrikeshandeln. Fallet (med undantag av efterkrigs- tiden) avser en tidsperiod av omkring ett år och är indelat i fyra perioder med successivt avtagande import. 1 de olika perioderna uppgår importen till ca 95. 65. 25 resp. 5 % av normal import. Viss export förekommer under de olika tidsperioderna.

Enligt anvisningarna har programplanerna utarbetats i två ekonomiska alternativ. benämnda A och B.

För investeringari varor. materiel,anläggningar samt lån till försörjnings- viktig produktion för att kunna möta avspärrning och krig disponerades enligt anvisningarna i alternativ A en investeringsram på 625 milj. kr. och i alternativ B en investeringsram på 750 milj. kr. för planeringsperioden. lnvesteringsmedlen har av de programansvariga myndigheterna antagits vara uttryckta i prisläge andra kvartalet 1975. Efter uppräkning till prisläge februari 1976 har medlen fördelats på olika program som framgår av följande tabell.

[förda/ning på program ar prisuppräknade invasteringsmede/ (milj. kr. )

lnvesteringsmedel

Program/delprogram prisläge febr 1976 Alt A Alt B Livsmedel 110 120 Beklädnad 101 124 Bränslen och drivmedel m. m. 199 247 Övriga försörjningsviktiga varor 153 208 Kemiska produkter rn. m. (91) (109) Metaller m.m. (62) ( 99) Järnvägstransporter 19 19 Landsvägstransporter 0.55 0.55 Vägar 52.5 52.5 Flygtransporter 48.5 48.5 Sjötransporter 1.65 1.65 Summa ('ca) 685 821

1 planeringen har vidare myndigheterna förutsatt att erforderlig priskom- pensation kommer att utgå under planeringsperioden, varför ingen reserv för förväntade prisförändringar har inplanerats av myndigheterna i ramutnytt- jandet.

De planeringsansvariga myndigheterna har bedömt det behov av bered-

Prop. 1976/77:74 21

skapsåtgärder som man anser bör tillgodoses under perioden 1977/78— 1981/82. De beredskapsåtgärder som i varierande omfattning föreslås är följande:

— studier. utredningar och planering

— planläggning av t. ex produktion. handel. undanförsel — avskrivningslån (motsv.) till inhemsk produktion

— ransoneringsförberedelser

— beredskapslagring och övrig materielanskaffning samt anskaffning av reparationsresurser och reservutrustningar — fortifikatoriskt skydd av viktiga anläggningar

— information och u-tbilning — ledningsorgan för kriser och krig — administrativ beredskap (författningar m. m.)

Av myndigheterna beräknade kOStnader för alternativ A och B vad avser statsbudgeten. inklusive oljelagringsfonden. framgår av följande tabell.

Behov av beta/ningsmedel (milj. kr.)

Summa 1977/78—1981/82

Alt A Alt B

Investeringar för avspärrning och krig 685 821 Investeringari fredskrislager 1 795 1 795 Driftkostnadcr 1 965 2 000 Summa 4 445 4 616 Därav från oljelagringslönden l 8l5 1 815

När det gäller fredskrislagringen bör observeras att i programplanen inte har tagits med den lagring av ytterligare 3 milj. m3 råolja och oljeprodukter som enligt statsmakternas principbeslut skall byggas upp till 1985.

Enligt anvisningarna för programplaneringen skulle programplaneringen omfatta all verksamhet inom det ekonomiska försvaret oavsett finansierings- form. Detta innebar att förutom kostnader. som finansieras över statsbud- geten och oljelagringsfonden. även kostnader på affärsverkens budgetar liksom näringslivets kostnader skulle beaktas. Av följande tabell framgår programvis de överslagsmässigt uppskattade. totala kostnaderna för plane- ringsperioden för alternativen A och B.

IJ IJ

Prop. 1976/77:74

Programvisu unge/ärliga totala kostnader/ör alternativ .4 och B ("mill/'. kr. )

Statsbudget Affärs- Närings- Summa (ittkl. oljelag- verk liv 1977/78- ringsfonden) 1981/82 Program Alt A Alt B Alt A Alt B Livsmedel 452 464 — 1 453 465 Beklädnad 343 377 — — 343 377 Energi 2 295 2 348 131 1 382 3 808 3 861 Övriga Iörsörj ningsviktiga viktiga varor 1 007 1 079 — — 1 007 1 079 Transporter 186 186 24 6 216 216 Tjänster 162 162 46 28 236 236 Summa 4445 4616 201 1417 6063 6234

De ekonomiska resurserna enligt alternativ A och B har av myndigheterna inom vissa program bedömts som otillräckliga för att man skall kunna tillgodose de krav som av myndigheterna härletts ur de säkerhetspolitiska förutsättningarna. Därför föreslås i programplanen att ytterligare ett antal åtgärder vidtas.

lnom beklädnadsområdet yrkas ökade resurser för att förstärka stödet till den inhemska textil- och skoindustrin.

lnom området kemiska produkter föreslås att material anskaffas för bl. a. tryckning av tidningar i avspärrnings- och krigssituationer.

En stor del av världsproduktionen av många viktiga metaller kommer f rån södra Afrika och Chile. Om konfliktsituationer med produktionsbortfall som följd skulle uppstå i dessa områden kan detta enligt ÖEF medföra störningar i vår tillförsel av viktiga Iegeringsmetaller. ÖEF framhåller att detta skulle få allvarliga konsekvenser för produktion. sysselsättning och export inom stålbranschen och inom verkstadsindustrin. För att öka möjligheterna att motverka de negativa följderna av importbortfall föreslås i programplanen att ett fredskrislager av i första hand mangan. krom. koppar. kobolt och vanadin byggs upp.

lnom transportprogrammet krävs ökade anslag för främst utbildningsåt- gärder och materielanskaffning. Särskilt behöver åtgärder vidtas för att öka flygtransportresursernas uthållighet som f. n. är mycket låg.

De resurser som krävs inom tjänsteprogrammet avser bl. a. att tillgodose behovet av ökad utbildning inom frivilligorganisationerna och av de vapenfria tjänstepliktiga. där stora eftersläpningar f. n. råder.

För att aktualisera beredskapsanläggningen. för att stärka utredningskap- aciteten och för att kunna tillgodose de insatser för försörjningsberedskapen som utvecklingen inom samhället kräver fordras enligt myndigheterna en betydande förstärkning av de persane/Ia resurserna inom flertalet program. 1 programplanen föreslås att ca 40 nya tjänster inrättas vid berörda myndig-

Prop. 1976/77:74 23

heter under perioden. varav ca hälften redan 1977/78. . De beräknade kostnaderna över statsbudgeten för dessa ytterligare åtgärder framgår av följande tabell.

K ostnuder_ för ytterligare åtgärder

Investeringar Drift- S:a Program/delprogram För avspärr- För kostnader

ning och freds- krig kriser Livsmedel — — — — Beklädnad 24 — 12 36 Bränslen och drivmedel — — 4 4 Kemiska produkter m.m. 12 — 5 17 Metaller m.m. — 160 35 195 Transportsamordning — — 3 3 Järnvägstransporter 11 — 32 43 Vägar 1 — 5 6 Flygtransporter 42 — — 42 Sjötransporter — — 1 l Arbetskraft — — 128 128 Ledning och samordning — — 5 5 Summa 90 160 230 480

ÖEF har även haft i uppdrag att till regeringen yttra sig över de myndighetsvisa programplanerna och anslagsframställningarna för det ekon- omiska försvaret.

I detta sammanhang föreslår ÖEF att den verksamhet som ingår i programplaneringens alternativ B. av statsmakterna beslutad fredskrislagring och den verksamhet som ingår i myndigheternas särskilda yrkanden läggs till grund för den fortsatta planeringen. ÖEF anser att särskild prioritet bör ges behovet av personella resurser vid det ekonomiska försvarets myndighe- ter.

Berörda myndigheter inom det ekonomiska försvaret är eniga om de förslag som framläggs i programplanen.

5.2 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (programmet Beklädnad m. m.. delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m.. programmet Ovriga för- sörjningsviktiga varor. delprogrammet Ledning och samordning)

3.2.1 Programmet Beklädnad m. m.

Enligt regleringsbrev för budgetåret l976/77 skall försörjningen med beklädnadsvaror kunna upprätthållas under en så lång avspärrningstid att en inte obetydlig produktion inom landet är nödvändig för en tillfredsställande beredskap. För fredskriser har statsmakterna beslutat (prop. 1975/76:152. FÖU 1975/76:35. rskr 1975/76:298) att lagring bör ske av garner av ändlösa

Prop. 1976/77:74 24

syntetiska fibrer. Lagring bör ha en omfattning motsvarande tre månaders normal förbrukning.

Det ma"! som överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har ställt upp innebär att civilbefolkningen. försvarsmaktens och övriga myndigheters behov under tre års partiell avspärrning är dimensionerade för kraven på tillverkningskapacitet. medan motsvarande behov under två år är dimensio- nerade för lagringens omfattning. 1 planerna ingår att anskaffning av fibrer m. m. för ett tredje avspärrningsår skall ske med medel från en rörlig kredit som regeringen kan disponera vid krig. krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap.

Det uppställda målet innebär enligt ÖEF att under avspärrningssituationer en tillförsel till den svenska marknaden motsvarande 30 % av normal tillförsel kan upprätthållas. Även om de viktigaste behoven därmed kan tillgodoses innebär det en kraftig standardsänkning jämfört med normal konsumtion.

De beredskapsätgärdarsom vidtagits vid ingången av planeringsperioden är bl. a. följande

— försörjningsplanering med preciserade behov och förslag till behovstäck- ning med därav följande krav på produktionskapacitet och lagring — påbörjad utveckling av ett nytt ransoneringssystem med utgångspunkt i de huvudprinciper. som gällde under avspärrningen i samband med andra världskriget — produktionsplanläggning av ca 450 arbetsställen varav drygt 200 har ansetts behöva detaljplanläggas — utbetalning m. m. av avskrivningslån och försörjningsberedskapslån samt lämnande av lånegarantier — beredskapslagring omfattande varor för ca 220 milj. kr. — påbörjad uppbyggnad av ett fredskrislager av ändlösa syntetiska fibrer — påbörjad uppbyggnad av ett buffertlager av sjukvårdstextilier — buffertlagring av uniformsväv för ca 90 milj. kr. — samordning av statlig och kommunal upphandling av beklädnadsvaror

— standardiseringsarbete avseende uniformsväv. '

Beträffande planerings/öratsärtningarna framhåller ÖEF att textil-. konfek- tions- och skoindustrierna bedöms under de närmaste åren komma att möta fortsatta svårigheter att hävda sig i den internationella konkurrensen.

Det statliga stimulansprogram för tekobranschernas utveckling som etablerats och branschernas utnyttjande av stöd av mer generell natur. t. ex. inom ramen för regionalpolitiken. har varit av stor vikt och i vissa fall av avgörande betydelse fortsätter ÖEF. Det stöd som har utgått bl. a. i form av avskrivningslån. försörjningsberedskapslån och statlig upphandling har t. ex. inneburit att textilproduktionen bättre kunnat upprätthållas i landet.

1974 års försvarsutredning framhåller i sitt betänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar att utan fortsatt statligt stöd kommer

Prop. 1976/77:74

ru 'Ji

tillverkningen av vissa från försörjningsberedskapssynpunkt väsentliga beklädnadsprodukter att upphöra. ' ' '

Följande ekonomiska jär-utsättningar har gällt planeringen avseende avspärrnings- och krigssituationer. Kostnaderna för utrednings- och plane- ringsverksamhet m. ni. skall förutsättas förbli volymmässigt oförändrade. I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så att på programmet Beklädnad m. m. faller 93 milj. kr. (att Al resp. 115 milj. kr. (alt B). Dessa investeringsramar har antagits vara uttryckta i prisläget andra kvartalet 1975. Programplanen redovisas i prisläge februari 1976. En uppräkning med 8 resp. 10 milj. kr. föreslås.

För investeringari fredskrislager har gällt en investeringsram på 15 milj. kr. (prop. 1975/76:152) varav 10 milj. kr. infaller under programplaneperio- den.

För planeringsperioden föreslår ÖEF följande mål för beredskapsverksam- heten

Försörjningen med beklädnad m.m. skall främst genom handels- och produktionsplanläggning. ransoneringsförbere- delser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för total- försvarsmyndigheterna och befolkningen i en sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas om Sverige på grund av krig eller avspärr- ning helt eller delvis blir hänvisat till egna försörjningsresurser. Kriser i fredstid kan leda till att importen av väsentliga produkter helt eller delvis upphör. Lagring av spånadsämnen och garner skall medverka till att konsekvenserna på produk- tion. sysselsättning m. m. vid fredskriser mildras.

lnom programmet avses bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtas

— revidering av försörjningsplanerna — vidareutveckling av ransoneringssystemet — fortsatt utbetalning m. ni. av avskrivningslån med ca 20 milj. kr./år — utökad företagsplanläggning — utökad beredskapslagring för 2 milj. kr. i att A och 26 milj. kr. i att B — omstrukturering av beredskapslagret från fibrer till garner — fortsatt uppbyggnad av fredskrislagret av ändlösa syntetiska fibrer för 10 milj. kr. samt buffertlagret av sjukvårdstextilier med 10 milj. kr. — fortsatt samordning av den offentliga upphandlingen.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna uppgår i att A till ca 343 milj. kr. och i alt B ca 377 milj. I båda alternativen avses 10 milj. kr. (fredskrislagring) bekostas från oljelagringsfonden.

Härutöver yrkar ÖEF ca 36 milj. kr. avseende bl. a. personalförstärkningar och ökade försörjningsberedskapslån.

Prop. 1976/77:74 26

5.3.3 Delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m.

Av regeringen uppställda mål avser i huvudsak beredskapslagring av mineraloljor och har uttryckts i samband med de av 1957. 1962 och 1969 års riksdagar antagna oljelagringsprogrammen.

Beredskapslagringen avser att trygga totalförsvarsmyndigheternas och samhällets behov av olika oljeprodukter under krig och avspärrning med avbrott i tillförseln under tidsperioder av en längd som fastställts av riksdagen. Lagren av drivmedel för krigsperioden skall förvaras i skyddade utrymmen. Viss delav lagringen av eldningsolja skall ske i utrymmen.som är lokaliserade på ett från beredskapssynpunkt godtagbart sätt. 5. k. lokaliserad

"lagring.

Sedan år 1973 har flera beslut fattats av riksdagen om att bygga upp särskilda lager främst avsedda för fredskriser. Sålunda beslöts (prop. 1973: 194. FöU l973:27. rskr 1973:366) år 1973 att ett lager om 3 milj. mJ råolja skulle byggas upp. Vidare beslöts(prop. 1974:85.FöU l974:17.rskr f974:142)år 1974 att ett lager om ca 1 milj. m3 eldningsoljor skulle byggas upp. För att ytterligare förbättra uthålligheten mot fredskriser lörclades riksdagen i prop. 1975230 förslag om ytterligare lagring av råolja och oljeprodukter motsva- rande 3 milj.n13råolja. Riksdagen fattade principbeslut (FöU l975:15. rskr l975z205) i enlighet härmed.

ÖEF:s allmänna målsättning är att nödvändig försörjning med drivmedel. bränsle och smörjmedel skall tryggas under avspärrnings- och krigssituationer samt under fredskriser. De av regeringen angivna målen för oljelagringen är tillräckligt konkreta för att direkt kunna läggas till grund för ÖEF:s planering.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsätgärtlcr

vidtagits

— beredskapslagring i överensstämmelse med 1970—1976 års oljelagringspro- gram — viss beredskapslagring av koks. gasol och flygdrivmedel - åtgärder för försörjning med smörjmedel — viss lageruppbyggnad av 3 milj. m3 råolja främst avsedd för fredskriser (prop. l973:194) — viss lageruppbyggnad av 1 milj. m3 eldningsolja (prop. 1974185) främst avsedd för fredskriser

— planläggning för beredskapsproduktion av inhemska bränslen och driv- medel

— utveckling av ransoneringssystem för gasol och stadsgas.

[ avsnittet om planerings/örutsättningar framhåller ÖEF att energin tillhör ett av de känsligaste försörjningsområdena och att endast en mindre del av det totala energibehovet under perioden fram till 1990-talets början kommer att kunna tillgodoses från inhemska energikällor.

Prop. 1976/77:74 27

Följande ekonomiskaför:”sättningar har gällt för ÖEF:s planering avseende avspärrnings- och krigssituationer. Kostnaderna för utrednings- och plane- ringsverksamhet skall förutsättas förbli volymmässigt oförändrade. lsamräd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investerings- ramar så att på detta program faller 168 milj. kr. (alt. A") resp 210 milj. kr. (alt. B). Dessa investeringsramar har antagits vara uttryckta i prisläget februari 1976. Prisutvecklingen för de varor och de anläggningar som skall anskaffas har av ÖEF ansetts motivera en uppräkning av investeringsra- marna i de två alternativen med 22 respektive 28 milj. kr. Vidare har till investeringsramen lagts en vid programplaneringsperiodens början beräknad behållning på investeringsanslag om ca 9 milj. kr. Behållningen avser en flygdrivmedelsanläggning vars utförande försenats.

Den av 1973 och 1974 års riksdagar beslutade frcdskrislagringen av råolja och eldningsolja har förutsatts ske under programplaneperioden.

ÖEF föreslår beträffande mål för beredskapsverksamheten inom programmet bl.a. att försörjningen med bränslen och drivmedel m. m. genom övergripande planering. företagsplanläggning. ransoneringsförbere- delser. aktivering av inhemsk ersättningsproduktion. distributionsplanlägg- ning. beredskapslagring av importvaror samt samordning inom energisek- torn skall tryggas för totalförsvarsmyndigheterna och befolkningen i sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i de i bl.a. programplaneanvisningarna angivna kris- och angreppsfallen.

Under planeringsperioden avses bl. a. följande bei'erls'kapsålgärder vidta- gas

- en under andra halvåret 1976 påbörjad flygdrivmedelsanläggning fullföljs och fylls — en flygdrivmedelsanläggning som påbörjas under budgetåret 1977/78 fullföljs

- en flygdrivmedelsanläggning som påbörjas under budgetåret l980/81 fullföljs

— kokslagringen utökas

— en under år 1977 färdigställd gasolanläggning fylls upp — fältledningsmateriel för kringgångstransporter kompletteras — påbörjad utbyggnad av råoljelagring vid Brofjorden samt i Göteborg och Nynäshamn fullföljs — påbörjad utbyggnad av eldningsoljelagring i Gävle och Göteborg full- följs

— en Iagringsanläggning för eldningsolja i mellersta Norrland anskaffas — fortsatt utveckling av ransoneringsberedskapen — revidering av planläggningen inom smörjmedelsområdet — fortsatt försöks- och utprovningsverksamhet inom gengasområdet — översyn av oljedistributionsplanläggningen

Prop. 1976/77:74 ZX

— uppföljning och fortsatt utveckling av planläggningen för inhemska bränslen

— tillsyn utövas övcr näringslivets beredskapslagring enligt lagen (1957z343) om oljelagring m. m.

Statens kostnader för de föreslagna åtgärderna uppgår för alt. A till ca 2 295 milj. kr. och föralt. B till ca 2 348 milj. kr. I båda alternativen ingår medel från oljelagringsfonden med ca 1 395 milj. kr. I dessa beräkningar har ej inkluderats medel för utbyggnad av lagringsanläggningar för den av 1975 års riksdag i princip beslutade laget-ökningen med 3 milj. m3 råolja och/eller oljeprodukter.

Näringslivets kostnader för investeringar under perioden uppgår till ca 1 250 milj. kr. Härtill kommer årliga ränte- och driftkostnader som uppskattas av ÖEF till ca 300 milj. kr.

Utöver de ovannämnda kostnaderna yrkar ÖEF ytterligare ca 4.3 milj. kr. för bl. a. personalförstärkningar och konsulter m. m.

Som en följd av arbetet i 1975 års oljelagringskommitté krävs enligt ÖEF ytterligare resurser under femårsperioden för lagring för såväl fredskris som avspärrning och krig. Den ytterligare fredskrislagringen beräknar ÖEF kosta staten ca 1 000 milj. kr. över oljelagringsfonden. Den ökade beredskapslag- ringen för avspärrning och krig beräknas kosta näringslivet ca 695 milj. kr.

5.2.3 Programmet Övriga.försörjttingsvikliga varor

Programmet indelas i delprogrammen Kemiska produkter m.m. och Metaller m.m.

5.2.3.l Delprogrammet Kemiska produkter m. m.

Enligt regleringsbrev för budgetåret l976/77 skall verksamheten inom delprogrammet inriktas mot att genom lagringsberedskap och genom olika pfaneringsåtgärder främja försörjningsberedskapen. Vid planeringen Skaff särskild uppmärksamhet ägnas åt varuslag i fråga om vilka risk för importsiörningar föreligger i samband med fredskriser. Lager innehållande petrokemiska produkter och syntetiskt gummi skall anskaffas. Ransoner- ings- och regleringssystem skall utvecklas. Möjligheterna till inhemsk ersättningsproduktion skall följas.

ÖEF:s målsättning för delprogrammet är att försörjningen med kemiska produkter m. m. i avspärrnings- och krigssituationer skall tryggas genom planfäggningsåtgärder. ransonerings- och regleringsförberedefser. import- och exportförberedefser samt lagring.

Lagringen har hittills beräknats för ett års avspärrning med endast obetydlig import och export för särskilt efterfrågade varor såsom t.ex.

Prop. 1976/77:74 29

pappersprodukter och vissa petrokemiska produkter.

I fråga om fredskriser avseende det petrokemiska området är syftet att göra det möjligt att under minst tre månader motverka negativa verkningar av importbortfall på sysselsättning. produktion. distribution och andra viktiga samhällsfunktioner.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande heter/skaladtgr'irder vidtagits

— försörjningsplaner. vilka dock till sin huvuddel enligt ÖEF behöver ses över

— principer för regleringssystem för fredskriser på petrokemiområdet

— produktionsplanläggning av ca 670 arbetsställen — handelsplanläggning av ca 95 arbetsställen '

— undanförselplanfäggning för ca 130 arbetsställen

— förstöringsplanläggning för ca 140 objekt — beredskapslagring av varor för ca 312 milj. kr.

— fredskrislagring av varor för ca 40 milj. kr.

Beträffande planerings/ätittsättningarna anför ÖEF avseende svensk samhällsutveckling bl. a. att produktionsvolymen fram till l980-talets början bedöms komma att öka snabbt inom den petrokemiska industrin. Även teknik och metoder väntas undergå snabba förändringar. lnom övriga kemiska branscher bedöms produktionsvolymen komma att öka relativt långsamt. Trots detta anses stora förändringar kunna ske i fråga om produktionsmetoder. använda råvaror och halvfabrikat. En ökad specialise- ring i tillverkningen förutses även. Utrikeshandeln med råvaror. halvfabrikat och färdigvaror förutses öka. En osäkerhetsfaktor är de miljörisker m. ni. som är förenade med tillverkning och transport av kemiska produkter. Vilken effekt detta kan få på produktion och konsumtion kan ÖEF f. n. inte bedöma.

Följande ekonomiska förutsättningar har gällt för planeringen avseende avspärrnings- och krigssituationer. Kostnaderna för utrednings- och plane— ringsverksamheten skall förutsättas förbli volymmässigt oförändrade. I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så att på detta delprogram faller 82 milj. kr. (alt. A) resp. 99 milj. kr. (alt. B). Dessa investeringsramar har antagits vara uttryckta i prisläget andra kvartalet 1975. Programplancn redovisas i prisläge februari 1976. En uppräkning med 7 resp. 8 milj. kr. föreslås. Till investeringsramarna har lagts en behållning på ca 3 milj. kr. avseende pågående byggnadsob- jekt.

1nvesteringsramen för fredskrislagringen inom detta delprogram har beräknats till omkring 410 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 30

För planeringsperioden föreslår ÖEF bl.a. följande mål för beredskaps- verksamheten

Varuförsörjningen skall främst genom handels- och produk- tionsplanläggning m.m.. ransoneringsförberedelser samt bc- redskapslagring av importvarortryggas för totalförsvarsfunktio- nerna och befolkningen i en sådan omfattning att motstånds- förmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakt- hållas i händelse av krig eller avspärrning.

Kriser i fredstid kan leda till att importen av väsentliga produkter helt eller delvis upphör. Försörjningsberedskapsåt- gärder för sådana varor skall medverka till att mildra konse- kvenserna på sysselsättningen och produktionen m.m. vid importstörningar.

lnom delprogrammet avses bl. a. följande bw'ta/skapsåtgärder vidtas

— noggrann uppföljning och bevakning av området — upprättande och revidering av försörjningsplaner — fortsatt produktions-. handels-. undanförsel- och förstöringsplanlägg- ning — utökad fredskrigslagring av petrokemiska produkter i enlighet med riksdagsbeslut år 1976 (prop. 1975/761152. FöU 1975/76:35. rskr l975/ 76:298) för ca 320 milj. kr. — utökad beredskapslagring i alt. A av varor för ca 66 milj. kr. och i alt. B för ca 84 milj. kr. samt omstrukturering av befintliga lager

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna uppgåri alt. A till ca 795 milj. kr. och i alt. B till ca 819 milj. kr. I båda alternativen avses ca 410 milj. kr. bekostas från oljelagringsfonden.

Härutöver yrkar ÖEF ca 17 milj. kr. avseende utökade utrednings- och planeringsresurser och lagring av material för tryckning av tidningar.

5.232 Delprogrammet Metaller m. m.

Enligt regleringsbrev för budgetåret l976/77 skall verksamheten inriktas mot att genom lagringsberedskap och genom olika planeringsåtgärder främja försörjningsberedskapen inom delprogrammet.

ÖEF:s målsättning för delprogrammet är att försörjningen med metaller m. m. skall tryggas genom planläggningsåtgärder. ransoneringsförberedelser. import- och exportförberedelser och beredskapslagring i sådan omfattning att befolkningens och totalförsvarets nödvändiga behov under avspärrnings- och krigsförhållanden kan tillgodoses till den standard och uthållighet som stämmer överens med de allmänna riktlinjer som regeringen angett härför.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

— övergripande planering inom bl.a. områdena malmer och metaller. verkstadsprodukter. transportmedel och arbetsmaskiner. datorer samt reservdelar m. m.

Prop. 1976/77:74 31

— produktionsplanläggning av ca 700 företag — handelsplanläggning av ca 130 arbetsställen — undanförselplanfäggning för ca 335 arbetsställen — förstöringsplanläggning för ett tiotal objekt — beredskapslagring omfattande varor för ca 400 milj. kr.

I avsnittet om planerings/ört”sättningar belyser ÖEF bl. a. översiktligt den väntade utvecklingen inom områdena järn-.stål- och metallverk. verkstads- industri.elektronikindustri och varvsindustri. Strukturomvandlingen. bero- endet av den internationella konjunkturen och energiberoendet berörs härvid.

Följande ekonomiska järn/sattningar har gällt för planeringen avseende avspärrnings- och krigssituationer. Kostnaderna för utrednings- och plane- ringsverksamhet skall förutsättas förbli volymmässigt oförändrade. I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investerings- ramar så att på delprogrammet Metaller m. m. faller 57 milj. kr. (alt. A)resp. 91 milj. kr. (alt. B). Dessa investeringsramar har antagits vara uttryckta i prisläget andra kvartalet 1975. Programplanen redovisas i prisläge februari 1976. En uppräkning med 5 resp. 8 milj. kr. föreslås.

För planeringsperioden föreslår ÖEF bl.a. följande mål för beredskaps— verksamheten

Försörjningen med malmer. metaller och verkstadsprodukter skall främst genom handels- och produktionsplanläggning m.m.. ransoneringsförberedefser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för totalförsvarsmyndighetcrna och befolk- ningen i en sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Planeringen inriktas främst mot att säkerställa en omställning av samhället till en krishushålfning. Beredskapslagringen inriktas på att säkerställa behoven under en omställningsperiod och på försörjningen under en längre krisperiod med råvaror. komponenter m. m. som inte i tillräcklig omfattning finns att tillgå inom landet.

lnom delprogrammet avses bl.a. följande beredskapsåtgärder vidtas

— förbättrad uppföljning och bevakning av utvecklingen inom metallom- rådet

— översyn av befintliga försörjningsplaner och upprättande av nya på de områden där planer saknas — intensifierad planläggning för alternativ behovstäckning — kartläggning av området reservdelar och komponenter

— produktionsplanläggning av ca 70 nya arbetsställen per år och översyn av planerna för ca 140 arbetsställen per år

- vidmakthållande av undanförselplanläggningen

— utökad beredskapslagring för ca 50 milj. kr. i alt. A och ca 87 milj. kr. i alt. B och en omstrukturering av befintliga lager.

Prop. 1976/77:74

.»J FJ

lt'ostnaderna för de föreslagna åtgärderna uppgår i alt. A till ca 212 milj. kr. och i alt. B till ca 260 milj. kr.

Härutöver yrkar ÖEF ca 196 milj. kr. avseende bl.a. personalförstärk- ningar och en uppbyggnad av ett fredskrislager av försörjningsviktiga legeringsmetaller från skilda delar av världen motsvarande en månads normal förbrukning.

3.2.4 Delprogrammet Ledning och samordning

Enligt regleringsbrev för budgetåret l976/77 skall verksamheten inom delprogrammet inriktas mot att nå sådan funktionssäkerhet i en försörjnings- kris att totalförsvaret kan ges stöd och att samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

Delprogrammet omfattar fyra av ÖEF:s interna program

— information och utbildning — ledning och samordning av Iångsiktsplaneringen — inlörmationsbehandling

— ledning och administration.

5.2.4.l Information och utbildning

1 regleringsbrev för budgetåret l976/77 anger regeringen att delpro- grammet information och utbildning främst skall inriktas mot att skapa informationsberedskap inför olika slag av försörjningskriser samt att utbilda personal inom beredskapsorganisationen på regional och lokal nivå. Verks- amhet vid olika kristillstånd skall övas.

Ur det mål som regeringen angett för delprogrammet har ÖEF härlett olika

tt/tpgi/ier som skall fullgöras.

Utbildning skall lämnas personal från näringsliv och förvalt- ning. främst den som är krigsplacerad inom det ekonomiska försvaret. Detta skall ske bl.a. genom att ÖEF medverkar i ledningsövningar på lokal. lägre regional och högre regional nivå. Syftet med utbildningen är att öka beredskapen inför försörjningskriser. Information om det ekonomiska försvaret lämnas till andra totalförsvarsmyndigheter. företag. branschor- gan. skolor. utbildningsförbund. massmedia och folkrörelser. Syftet härmed är att skapa kunskap och förståelse för det eko- nomiska försvarets roll och uppgifter i samhället.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsa"tgärder

vidtagits

— stomprogram för olika informations- och utbildningsinsatser — förberedda meddelanden till allmänheten vid försörjningskriser

— utbildning och övning av inom det ekonomiska försvaret krigsplacerad personal — beredskapskonferenser för personal vid länsstyrelser och civilbefälhavar- kanslier.

Prop. 1976/77:74 33

Beträffande planerings/ömtsättningarna anför ÖEF bl.a. att personal som aktivt medverkade i 1940-talets organisationer på folkförsörjningens område under de närmaste åren kommer att successivt försvinna ur beredskapsor- ganisationerna och att mycken värdefull kunskap och erfarenhet därmed försvinner.

Beredskapen inför försörjningskriser försvagas därigenom och för att återigen kunna bygga upp väl förberedda organisationer krävs enligt ÖEF att omfattande ansträngningar görs i fråga om utbildning och övning.

För beredskapsverksamheten under perioden föreslår ÖEF bl. a. följande målsättning lnom programmet information och utbildning är målet att i ökad utsträckning söka tillgodose den växande efterfrågan som framkommer på information om det ekonomiska försvaret. För att öka beredskapen inom folkförsörjningen avses även ökad medverkan lämnas vid övningar och konferenser. En ökad satsning på intern utbildning bör också ske.

Under planeringsperioden avses bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtas

— produktion och distribution av två dubbelnummer per år av tidskriften "Det Ekonomiska Försvaret"

— genomförande ökat antal övningar av olika typer och på olika nivåer

— genomförande av försörjningskonferenser

— anordnande av utställningar - utgivning av broschyrer och trycksaker

— informationsplanering för olika typer av kriser.

5.2.4.2 Ledning och samordning av långsiktsplanering

lnom det ekonomiska försvaret bedrivs försöksverksamhet med långsikts- planering. Regeringen har genom en följd av beslut ställt upp mål och angett de uppgifter ÖEF skall lösa inom delprogrammet. De viktigaste av besluten anges i det följande.

Kungl. Maj:t uppdrog i juni 1970 åt ÖEF att utveckla ett system för långsiktig planering.

Kungl. Maj:t uppdrog i november 1973 åt ÖEF att i samråd med berörda myndigheter t.v. bedriva försök med långsiktsplanering inom det eko- nomiska försvaret. chhefen för handelsdepartementet utfärdade samma dag anvisningar för försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret och anvisningar för perspektivstudiernas fas ]. Kompletterande anvisningar utfärdades av chefen för handelsdepartementet ijuni l974.

Chefen för handelsdepartementet utfärdade i februari 1975 anvisningar för perspektivstudiearbetets fas 2.

Chefen för handelsdepartementet utfärdade slutligen i mars 1976 anvis- ningar för försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret för tiden till den 6 oktober 1976 avseende programplanering.

3 Riksdagen 1976/77. I sam/. Nr 74

Prop. 1976/77:74 34

Enligt ÖEF har regeringens anvisningar i huvudsak lämnat erforderligt underlag för inriktning av verksamheten. ÖEF har därför inte ansett sig behöva utarbeta kompletterande mål för verksamheten.

1 och med att programplaneringen slutförts under hösten 1976 har det första varvet idcn försöksvis bedrivna verksamheten med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret genomförts.

Vid ingången av planeringsperioden har också erfarenheter av den genomförda planeringsomgången utvärderats och vissa metoder och under- lagsstudier inletts i syfte att bredda underlaget inför nästa pfancringsvarv.

Under planeringsperioden avser ÖEF att inom detta område bedriva bl. a. följande verksam/tet

— ledning och samordning av långsiktsplaneringen under perioden l977/ 78—1981/82 för att kunna beakta den internationella utvecklingen. den svenska samhällsutvecklingen samt utvecklingen inom andra totalför- svarsgrenar m. m. — medverkan vid årliga rullningar av programplaner och vissa andra planer vid det ekonomiska försvarets myndigheter och vid FOA

— medverkan i övriga myndigheters inom totalförsvaret verksamhet som är av betydelse för det ekonomiska försvaret samt medverkan i främst försvarsmaktens och civilförsvarets rullning av motsvarande planer.

5.2.4.3 Informationsbehandling

Huvuddelen av verksamheten inom delprogrammet utgör stödverk- samhet för övriga program inom ÖEF och för övriga myndigheter inom det ekonomiska försvaret. Regeringen har inte angett några speciella mål för denna verksamhet.

De mål som ÖEF ställt upp för stödverksamheten inom delprogrammet är att krav på informationsbehandling som framkommer ur verksamheten vid ÖEF och inom det ekonomiska försvaret i övrigt skall tillgodoses.

När det gäller att planlägga för informationsbehandling i krig har ÖEF uppställt som mål att utfärda anvisningar för planläggningen. bygga upp kunskap om datorutnyttjandet i fredstid för att ÖEF skall kunna samordna planläggningen samt att löpande kontrollera den planläggning som sker.

Beträffande planeringsförutsättningar anför ÖEF att företag och förvalt- ningar i landet i ökande grad utnyttjar ADB-teknik och datorer i sin verksamhet och att detta medför ökad känslighet för störningar i krigssitua- tioner. En mycket omfattande databehandling torde enligt ÖEF vara nödvändig även i en krigssituation för att produktion och förvaltning skall fungera hjälpligt. För att inte för försvarsansträngningar nödvändig verks- amhet skall omöjliggöras anser ÖEF att frågan om databehandling i krig behöver ägnas ökad uppmärksamhet.

Prop. 1976/77:74 35

Under planeringsperioden avser ÖEF att inom detta område bedriva bl. a. följande verksam/tet

— drift. utveckling och installation av redovisningssystem — kontinuerlig service beträffande informationsbehandling — beredskapsplanläggning av datoriserad informationsbehandling — förberedelser för informationsbehandling vid försörjningskriser — förberedelser för rapporterings- och distributionsrutiner för varustatistik

— vidareutveckling och installation av statistikmodeller för bearbetning av freds- och planläggningsuppgifter samt modeller för studier av importkäns-

lighet.

5.2.4.4 Ledning och administration

Detta interna delprogram omfattar ÖEF:s centrala ledning och de resurser med vilka denna styr verksamheten inom övriga program. Här ingår också ett antal stöd- och specialistfunktioner till övriga program.

Vid sidan av ledningen och samordningen av ÖEF verksamhet anger myndigheten följande uppgifter.

Verksamheten inom det ekonomiska försvaret skall samordnas. Informa- tion skall lämnas om det ekonomiska försvaret.

1 den ekonomi-administrativa verksamheten ingår att utforma internbud- get. programplan och anslagsframställning för verket. Redovisning och kassatjänst skall bedrivas. Den interna planerings- och styrprocessen skall successivt anpassas till programbudgettekniken. De ekonomi-administrativa systemen och metoderna skall utvecklas. Stöd skall lämnas de olika programmen.

1 den personaladministrativa verksamheten ingår rekrytering samt hand- läggning av löne-. pensions- och tjänstledighetsfrågor. Personalvård skall lämnas. Personaladministrativt utvecklingsarbete skall bedrivas. Stöd skall lämnas de olika programmen.

Förvaltningsjuridiska frågor i anslutning till lagar. förordningar. arbetsord- ning och interna föreskrifter skall handläggas. [ fråga om affärsjuridiska frågor skall stöd lämnas vid köp och försäljning av varor. fastigheter m.m.

Skriv-. telefon-. vaktmästeri och reproservice skall lämnas de olika programmen.

De samlade kostnaderna för delprogrammet Ledning och samordning uppgår enligt ÖEF:s programplan till ca 41 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Härutöver yrkar myndigheten ca 6 milj. kr. för bl.a. personalförstärk- ningar och utökad datortid.

Prop. 1976/77z74 36

Enligt instruktionen för statens jordbruksnämnd åligger det nämnden att svara för sådana uppgifter i fråga om den ekonomiska försvarsberedskapen som avser livsmedel. fodermedel. utsäde och fettråvaror. dock att inköp och lagerhållning av sådana varor i beredskapssyfte ankommer på nämnden endast i den omfattning regeringen bestämmer.

Någon mera preciserad målsättning för försvarsberedskapen (uthållighet och näringsstandard) inom jordbruksnämndens ansvarsområde har inte fastställts av statsmakterna. Nämnden har i sin planering utgått från att livsmedelsbercdskapen bör vara så uppbyggd att den kan möta en treårig handelspolitisk avspärrning utan krigshandlingari vårt land. Därutöver skall finnas viss beredskap för krigsfall.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

— upprättande av lagringsplaner — påbörjad översyn av ransoneringssystemet — planering för ersättningsproduktion — planläggning av jordbrukets blockorganisation. flske. livsmedelsföretag och undanförsel

— statlig beredskapslagring av livsmedel. fodermedel. fettlråvaror samt gödsel- och bekämpningsmedel till ett återanskaffningsvärde av i storleks- ordningen 700 milj. kr. — planläggning för omställning till krisorganisation — information och utbildning.

I avsnittet om planerings/örlitsätminga/' anför jordbruksnämnden att utvecklingen av jordbruksproduktionen synes bli förhållandevis gynnsam från försörjningsberedskapssynpunkt under planeringsperioden. Jordbruket är emellenid ifråga om drivmedel, handelsgödsel och bekämpningsmedel i hög grad importberoende. ] en krigssituation torde problem främst komma att uppstå inom livsme- delsindustrin. med hänsyn till dess ökande koncentration och utsatta lokalisering. Utvecklingen beror på en rad faktorer såsom möjligheter att uppnå stordriftsfördelar. minskad produktion inom vissa grenar av jord- bruksproduktionen.en fortsatt urbanisering med tyngdpunkten av produk- tionen förlagd till de stora tätorterna för att minska transportkostnaderna m.m.

lnom varudistributionen väntas utvecklingen gå mot ett minskat antal butiker inom varuhandeln och ett sjunkande antal centrallager inom partihandeln med ökad sårbarhet som följd.

Övrig styrinformation för programplanen har utgjorts av genomförda perspektivstudier. 1974 års försvarsutrednings betänkande (SOU 197615) Sä- kerhetspolitik och totalförsvar samt chefens för handelsdepartementet pro-

Prop. 1976/77:74 37

gramplaneanvisningar(l976-03-l 1). Enligt de sistnämnda skall programmet l. Livsmedel omfatta delprogrammen l.l Livsmedel. fodermedel m. m. och 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel. Jordbruksnämnden är programmyn- dighet för hela programmet och produktionsmyndighet för delprogrammet l.l. ÖEF är produktionsmyndighet för delprogrammet 1.2 och svarar således för genomförandet av Verksamheten inom detta delprogram.

Följande ekonomiskajär-utsättningar har gällt för nämndens programpla- nering. Driftkostnaderna får under perioden uppgå till högst ca 273 milj.kr.jämte följdkostnader för nyinvesteringar. [ samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så att på programmet Livsmedel faller f 10 milj. kr. (alt. A)resp. 120 milj. kr. (alt. B). Prisutvecklingen inom programmets verksamhetsområde har enligt nämnden varit oförändrad totalt sett mellan åren 1975 och 1976.

En viktig förutsättning för att nå de mål som anges i programplanen är enligt nämnden att pris— och lönekompensation i förekommande fall erhålls för såväl driftkostnader som investeringsutgifter. Nämnden förutsätter så- ledes att årsvisa justeringar av angivna belopp kommer att äga rum så att det reella innehållet i planen bibehålls.

Jordbruksnämnden föreslår följande mål för beredskapsverksamheten under planeringsperioden

Försörjningen med livsmedel m.m. skall bidra till att det ekonomiska försvarets allmänna mål uppfylls. Därvid skall livsmedelsförsörjningen med en efter förhållandena anpassad standard tryggas om vårt land utsätts för fredskriser. avspärr- ningssituationer. påtryckningar eller angrepp.

Livsmedelsförsörjningcns mål är att för aktuella varuom- råden tillgodose

— det nödvändiga behovet av varor som erfordras för folkför- sörjningen — försvarsmaktens och andra totalförsvarsmyndigheters behöv av vissa färdigVaror och råvaror m. m.

Härefter redovisar JN de förslag till beredskapsåtgärder under planerings- perioden som enligt nämnden erfordras för att uppnå de föreslagna målen. Härvid föreslås bl.a.

— studier och utredningar avseende bl. a. möjligheterna att under avspärr- ning genomföra omställningar av bl. a. produktionen ijordbruket — upprättande av lagringsplaner — revidering av nuvarande system för livsmedelsransonering och ev. infö- rande av ett datorbaserat ransoneringssystem med manuellt reservförfa- rande

— utarbetande av principer och normer för tilldelning av handelsgödsel. fodermedel och bekämpningsmedel

— ökad utbildnings- och informationsverksamhet

Prop. 1976/77:74 38

— vidareutveckling av gällande planläggning för fisket — fortsatt revidering av planerna för undanförsel av försörjningsviktiga varor och boskap.

Vidare föreslås en utökad lagring av importerade livsmedel och foderme— del. Mängden av vissa nu lagrade livsmedel som produceras inom landet t. ex. brödsäd föreslås däremot kunna reduceras. En kraftigt utökad lagring av kvävegödselmedel och bekämpningsmedel föreslås också medan lagren av vissa andra gödselmedel föreslås minskas.

Planeringen har gjorts med utgångspunkt från en ekonomisk ram enligt alternativ B. 1 alternativ A föreslås en minskning av kaffelagringen med ca 15 % av den kvantitet som föreslagits i alternativ B.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna uppgår för programmet Livs- medel i alt. A till ca 341 milj. kr. och i alt. B till ca 344 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Beslut. som kan komma att fattas med anledning av 1972 års jordbruks- utrednings förslag. kan enligt .lN komma att påverka verksamheten inom programmet. i första hand vad gäller angivna lagringskvantiteter. liksom standard och uthållighet. Utredningen väntas bli klar under våren 1977.

Statsmakterna har inte tagit ställning till någon målsättning för elkraftför- sörjningen i olika kriser och krig.

Kraftförsörjningens nuvarande målsättning under krig anges av Vattenfall på följande sätt.

Kraftförsöriningens uppgift äratt vara så förberedd för kriget. att det krigsviktiga behovet av elkraft för totalförsvaret och civilbefolkningen kan tryggas och kraftförsörjningen därmed bidraga till att största möjliga försvarseffekt ernås. Kraftförsörj- ningens huvudverksamhet i krig är produktion. stamlinjeöver- föring. distribution och konsumtionsreglering.

Krigsorganisationens omfattning bestämmes helt av de verksamheter och funktioner. som skall upprätthållas under krig. Vid organisationens utformning skall de fredstida princi- perna för ledande verksamheter och organisationsuppbyggnad bibehållas i största möjliga utsträckning. Beaktas skall dock att vissa fredstida funktioner helt skall nedläggas eller begränsas i omfattning samtidigt som verksamheten i krig kan komma att ställa krav på dels upprätthållande av funktioner. som ej har sin motsvarighet i fred.dels ökadjourtjänst. Ar kraftförsörjningens fredstida resurser ej tillräckliga för verksamheten i krig. skall behoven säkerställas genom i fred planlagda egna beredskaps- resurser eller planlagt utnyttjande av resurser utanför kraftför- sörjningen. Strävan skall emellertid vara. att kraftförsörjningen i sin krigsorganisation ianspråktager så liten del som möjligt av totalförsvarets samlade resurser.

Prop. l976/ 77: 74 39

Omställningen till beredskap och krig skall kunna genom- föras på kortaste tid. Under" krig "skall organisationen med största möjliga försvarseffekt kunna lösa förelagda uppgifter redan i ett krigs inledande skede. Organisationen skall ges en sådan elasticitet att den motstår en oförutsedd händelseutveck- ling. Vid ingången av planeringsperioden har inom kraftindustrin bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

— studier rörande bl.a. kärnladdningars effekt (EMP-effekt) på kraftsystemet och bergförläggning av kärnkraftaggregat — vissa förberedelser för konsumtionsreglering

— beredskapsplanläggning av kraftförsörjningen — inventering av objekt för undanförsel och förstöring

— viss materielanskaffning

— beredskapslagring av olja

- utbildning och övning av kraftföretagens personal samt vapenfria tjänstep- liktiga

— byggnadstekniskt skydd mot vapenverkan.

I avsnittet om pianerings/t'irutsättningar behandlas främst samhällets fram- tida energibehov. Riksdagens energibeslut år 1975 har här varit styrande. 1 övrigt har utnyttjats bl. a. försvarsdepartementets studie 1975 ”Svensk Samhällsutveckling". 1975 års långtidsutredning och CDL-studien 1975.

Vattenfall föreslår följande målsättning för planeringsperioden.

Försörjningen med elektrisk energi skall under såväl fredskris som avspärrning. krig och efterkris (krigs)tid tryggas för total- försvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

För att trygga angiven försörjning skall elkraftindustrin under ledning och samordning av Statens vattenfallsverk

— ombesörja beredskapsplanering av rikets elkraftförsörjning syftande till att säkerställa dels erforderlig produktion. överföring och distribution av elkraft. dels en väl avvägd reparationsberedskap — ombesörja beredskapsplanering för elkraftmyndigheternas verksamhet under fredskriser. beredskapstillstånd och krig — förbereda försörjningsreglerande (konsumtionsbegränsande) åtgärder inom elkraftens område

— ombesörja planering av undanförsel av sådan försörjningsviktig utrustning och materiel som kan—bedömas primärt bli hotad vid krig — ombesörja planering av förstöring av för en angripare betydelsefulla elkraftanläggningar eller annan egendom inom ansvarsområdet. som det ej ankommer på överbefälhavaren att planlägga för.

Prop. 1976/77:74 40

Under planeringsperioden avses bl.a. följande beredskapsätgärder vidtas

— medverkan i övergripande studier. utredningar och planeringsverk- samhet

— förberedelser för konsumtionsreglering — översyn av beredskapsverk och planer för elkraftmyndighetcr och företag — anskaffning av reservutrustningar och övrig materiel

— beredskapslagring av olja

— utbyggnad av elkraftmyndigheternas samband

— utbildning och övning av krigsplacerad personal — utbildning av vapenfria tjänstepliktiga — byggnadstekniskt skydd.

Kostnaderna under planeringsperioden uppgår till ca 130 milj. kr. för Vattenfall och bekostas över verkets driftbudget samt ca 125 milj. kr. för övriga kraftföretag.

Vattenfall anmäler avslutningsvis att den i programplanen föreslagna inriktningen av verksamheten ger uttryck för en ambitionsnivå som sedan - länge har eftersträvats.

[ programplanen redovisas en brist bl.a. beträffande elkraftmyndighe- ternas sambandsutrustning. Det är Vattenfalls uppfattning att de medel som krävs föratt undanröja denna enligt verket allvarliga brist inte skall ställas till förfogande av Vattenfall som kraftföretag eller av andra kraftföretag. l anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 äskar därför Vattenfall 0.7 milj. kr. som avskrivningsmedel över statsbudgeten för att täcka en del av föreliggande brist (totalbehov under perioden ca 3 milj. kr.).

5.5. Transportnämnden (delprogrammen Transportsamordning och Lands- vägstransporter)

Transportnämnden skall enligt sin instruktion vid krig eller annars när regeringen förordnar det genomföra av regeringen beslutad drivmedelsran- sonering. och verka för att landets civila transportresurser utnyttjas så att totalförsvarets behov tillgodoses.

Nämnden skall redan i fred planlägga dessa uppgifter och dessutom planlägga hur den civila trafiken kan inskränkas genom andra åtgärder än ransonering. Dessa uppgifter har transportnämnden redovisat under delpro- grammet Transportsamordning.

För verksamheten inom delprogrammet Landsvägstransporter skall nämnden vidare enligt instruktionen vid krig eller annars när regeringen förordnar det verka för att de landsvägstransporter som är nödvändiga för totalförsvaret genomföres. Även för denna uppgift skall planläggning ske i fred.

Prop. 1976/77:74 '”

Transportnämnden föreslår en övergripande målsättning för programmet TranSporter dvs. beredskapsverksamhcten inom de verk Och myndigheter inom kommunikationssektorn som har uppgifter inom det ekonomiska försvaret. I sina huvuddrag innebär förslaget följande.

Försörjningen med transporter skall genom transportreglering. transport- ledning samt åtgärder för skydd och reparationer m. m. tryggas för total- försvarsfunktionerna och befolkningen i den omfattning att motståndsför- mågan och samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas. Bl. a. följande transporter skall prioriteras

— försvarsmaktens inryckningsresor och mobiliseringstransporter samt kon- centrerings-. omgrupperings- och underhällstransporter — civilförsvarets inryckningsresor och mobiliseringstransporter samt trans- porter av utrymmande och flyktingar

— undanförseltransporter — in- och utrikes transporter av materiel för försvarsmakten. för krigsviktig industri och för folkförsörjningen i övrigt

— vissa sjuktransporter. Transporterna skall kunna genomföras med den reducerade transportka-

paciteten som kvarstår efter det försvarsmaktens och vissa andra totalför- svarsmyndigheters behov av fordon. fartyg och luftfartyg tillgodosetts.

För delprogrammet Transportsamarc/ning gäller att de olika transport- medlen kompletterar varandra och tillsammans bildar en transportapparat som i krig måste utnyttjas på för totalförsvaret bästa sätt. Härför fordras samordning och prioritering vid utnyttjandet av resurserna inom de olika transportgrenarna främst genom transportrcglering.

Transportreglering omfattar främst

— den allmänna inriktningen av transportverksamheten inom transportvä- sendets olika grenar

— anvisningar för val av transportmedel för olika typer av transportmedel — samordning av militära och civila transportresurser.

Vid ingången av planeringsperioden har inom delprogrammet Transport- samordning vidtagits bl. a. följande beredskapsåtgärder-

— studier avseende totalförsvarets och det civila samhällets behov av transporttjänster och mot dessa svarande transportresurser — planer för den transportreglerande verksamheten i krig. för transportnämn- dens övergång till krigsorganisation samt planer m. m. för verksamheten på krigsuppehållsplats — tekniska åtgärder m. fl. för att genomföra drivmedelsransonering — information till centrala, regionala och lokala myndigheter samt utbildning av ransoneringspersonal centralt. regionalt och lokalt.

Den av regeringen Ställda uppgiften i instruktionen för transportnämnden

Prop. 1976/77:74 42

att verka för att de landsvägs—transporter som i bl. a. krig är nödvändiga för totalförsvaret genomförs innebär åtgärder av administrativ och trafikteknisk art som syftar till att största möjliga effekt tas ut av landsvägstransportmcdlen och som säkerställer transporternas genomförande — s. k. transportledning. TranSportnämnden skall därför också kunna genomföra transportledande åtgärder på landsväg under och efter allmän mobilisering, säkerställa att lokal ledning av landsvägstransporter av personer och gods kan träda i kraft senast vid krigsfara och i krig och verka för att erforderliga resurser finns disponibla för att det civila samhällets transportbehov skall kunna tillgodoses.

För delprogrammet Landsvägstransporter har bl. a. följande beredskapsåt- gärder vidtagits

— regionvisa studier av transportbehov och transportresurser inom lands- vägstransportområdet — planläggning beträffande krigsorganisering av ca 750 transportföretag. kartläggning av fordonsresurserna och medverkan vid personalplanering inom företagen - planläggning för transportledning och administration i krig — utbildning av krigsplacerad personal inom transportsektorn.

I avsnittet om de planerings/ömtsättningur som har legat till grund för programplanearbetet framhålls att samhällsutvecklingen har lett till såväl ett ökat behov av transporter som att transponfunktionerna blir allt sårbarare.

Övrig styrinformation har hämtats från energiberedskapsutredningens betänkande (SOU l975:60) Energiberedskap för kristid, 1974 års försvarsut- rednings betänkande (SOU l976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar samt chefens för handelsdepartementet anvisningar för programplaneringen. Energiberedskapsutredningen framhåller bl. a. fördelen med en rikt utvecklad åtgärdsarsenal för energikriser. Ju fler åtgärder som har förberetts, desto större möjligheter har man att välja en åtgärd som passar till den aktuella situationen. Regering och ansvariga myndigheter får ökad hand- Iingsfrihet om möjliga åtgärder inte snävt begränsas till en omedelbar riksomfattande kortransonering.

I fråga om de delar av transportomrädet för vilka transportnämnden har ett primärt ansvar framhåller försvarsutredningen bl.a. följande.

Ökade krav på samordning inom det civila transportområdet kommer att ställas under de närmaste åren främst genom att integrerade transporter med utnyttjande av olika transport- medel torde bli allt vanligare. genom varierande sårbarhet hos de olika transportmedlen med hänsyn till kommunikationsbe- kämpning m. m. samt organisationsförändringar inom främst försvarsmakten och civilförsvaret med åtföljande större krav på understöd från den civila sektorn.

Följande ekonomiska förutsättningar har gällt för planeringen. Kostna-

Prop. 1976/77:74 43

derna för utrednings- och planeringsvcrksamheten skall förutsättas bli volymmässigt oförändrade. I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så att på delprogrammet Lands- vägstransporter faller 500 000 kr. Denna investeringsram har antagits vara uttryckt i prisläge andra kvartalet 1975. Programplanen redovisas i prisläge februari 1976. En uppräkning med 50000 kr. föreslås.

Målen för programplaneperioden föreslås av transportnämnden samman- falla med de nu gällande målen. som ovan i korthet har redovisats.

De beret/skapsåtgärder som avses vidtas under planeringsperioden är i huvudsak av samma art som tidigare har vidtagits. En tillkommande beredskapsåtgärd är anskaffning av ett kommunikationsradionät för samband i krig mellan länsstyrelse, vägtrafikombud och berörda transport- företag, vilket för planeringsperioden beräknas kosta 550000 kr.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna uppgår för perioden till ca 6,1 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Härutöver yrkar TN ca 2,5 milj. kr. för bl. a. personalförstärkningar samt forskning och utveckling under planeringsperioden.

5.6. Statens järnvägar (delprogrammet Järnvägstransporter)

l instruktionen för StatensjärnvägarfSJ) redovisas bl. a. den övergripande målsättningar; för beredskapsverksamheten.

Verksamheten i fred skall bedrivas så, att även de krav som det totala försvaret i krig uppställer i största möjliga utsträck- ning kunna tillgodoses. Statens järnvägar skall därvid samråda med överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, transportnämnden och beredskapsnämn- den för psykologiskt försvar. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar skall hållas underrättad om beredskapsplanläggningen på det ekonomiska försvarets område.

SJ har uppställt mål för beredskapsverksamheten inom delprogrammet Järnvägstransporter.

Förberedelserna i fred skall syfta till att säkerställa en snabb omställning till verksamhet i krig samt till att skapa gynnsam- mast möjliga betingelser för verksamheten och uthålligheten i krig. Förberedelserna skall fortlöpande anpassas till järnvä- garnas tekniska utveckling och strukturrationaliscring, till krigsteknikens utveckling samt till förändringar i den militära och civila försvarsplaneringen. En kontinuerlig samverkan med övriga totalförsvarsmyndigheter är därför nödvändig.

Följande beredskapsåtgärder har vidtagits vid ingången av programplane- perioden

— planläggning av ledning och organisation i krig vilket bl. a. innebär en anpassning till totalförsvarets ledningsorganisation och till krigsförhål-

Prop. 1976/77:74 44

landen i övrigt och att särskilda krigsuppehz'illsplatser förbereds för centralförvaltningen och regionala ledningsorgan — planläggning av järnvägstransporter för försvarsmakten och civilförsvaret samt banavdelningens reparationsberedskap och verkstadstjänster # bibehållande av beredskapsstationer. vissa spår. lastkajcr m. m. , anskaffning av trupptransportmatericl samt torrluftslörvaring av ånglok som dragkraftreserv — skydd för omformarstationer och byggnation av skyddsrum för personal och trafikanter

— beredskapslagring av stenkol, olja och viss materiel — utbildning av frivilliga driftvärnsmän, allmän försvarsutbildning på olika nivåer samt i säkerhetsskydd.

När det gäller p/atwrings/örutsättningar anför SJ beträffande svensk samhällsutveckling bl. a. att det totala inrikes transportarbetet kommer att fortsätta att växa under perioden. Relationerna mellan transportmedlen kommer förmodligen att undergå fortsatta förskjutningar. Totalt sett kommer sannolikt järnvägarnas andel av transportarbetet att minska trots en reell ökning av både gods- och persontrafiken. Fortsatt nedläggning av trafiken på vissa bandelar kan förutses. Sålunda skall enligt riksdagsbeslut år 1976 prövas nedläggning av persontrafiken på sex bandelar, varav den längsta är Gällivare—Arvidsjaur samt nedläggning av all trafik på två bandelar. Rationaliseringsvcrksamheten inom järnvägarna kommer att fortsätta i effektiviserings— och ckonomiscringssyfte. Åtgärderna innebär i stor utsträckning ökat utnyttjande av elektroniska hjälpmedel.

Rationaliseringarna i fred leder emellertid till ökad sårbarhet vid kommun- ikationsbekämpning samtidigt som eventuell nedläggning av bandelar kan begränsa möjligheterna till alternativa transportvägar.

SJ refererar också i avsnittet om övrig styrinformation till 1974 års försvarsutredning, som i sitt betänkande ("SOU l976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar bl. a. anför

Förjärnvägstransporter bör planeringen inriktas mot åtgärder som ökar uthålligheten och begränsar verkan av skador på kommunikationsnätet. Övriga beredskapsåtgärder bör bl.a. avse skydd av personal och viktiga anläggningar genom fortifi- katoriskt skydd, driftva'rn m. m., anskaffning av reserv- och reparationsmateriel samt utbildning för att säkerställa erfor- derlig insatsberedskap.

För programplaneringen har gällt följande ekonomiska planerings/örtttsätt- ningar.

Vad avser driftkostnader utgår nu från anslag under fjärde huvudtiteln ersättning för vissa försvarsberedskapskostnader. Enligt anvisningarna för programplaneringen skall förutses en ersättning ur statsbudgeten med 33,5 milj. kr. för planeringsperioden. Enligt försvarsstaben har denna ersättning i pris- och löneläge februari 1976 beräknats uppgå till 35.5 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 45

Kostnader för åtgärder avseende civilförsvar, övergripande planering och allmän försvarsutbildning bestrids med egna driftmedel liksom även sådana materialförsörjningskostnader som avser oljelagring. För planeringsperioden beräknas åtgärder till en sammanlagd kostnad av 18,0 milj. kr. bli täckta med egna driftmedel. Härtill kommer ca 0,8 milj. kr. för enskilda järnvägar.

] samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så att på delprogrammet Järnvägstransporter faller 17 milj. kr. lnvesteringsramen har förutsatts vara uttryckt i prisläge andra kvartalet l975. Programplanen uttrycks i prisläge februari l976. En uppräkning med 1,8 milj. kr. föreslås.

Utöver de mål för programplaneperioden som av Transportnämnden redovisats för programmet Transporter skall järnvägarna (statens järnvägar och enskilda järnvägar) enligt SJ kunna

— i önskvärd och möjlig utsträckning öka transportkapacitcten på vissa järnvägslinjer — upprätthålla begränsad trafik vid bortfall av eldrift med utnyttjande av tillgänglig rescrvdragkraft

— så långt möjligt tillgodose allmänhetens rese- och transportbehov — lagerhålla sådan materiel som inte kan tillhandahållas på annat sätt och som erfordras för att tillgodose totalförsvarets krav på järnvägstrans- porter — begränsa verkan av skador på kommunikationsledcr genom trafikomled- ning och reparationsåtgärder — säkerställa skyddet av vitala anläggningar. främst omformarstationer. televäxlar och fjärrblockeringscentraler genom fortifikatoriska åtgärder samt skyddet av personal och egendom genom utnyttjande av eget driftförsvar och driftvärn.

För planeringsperioden föreslås i programplanen bl. a. följande beredskaps- åtgärder

beträffande ledning och krigsorganisation

— anpassa huvudorganisationen till totalförsvarets organisation —- planlägga för decentraliserad ledning — ordna krigsuppehållsplatser inklusive tele- och radiokommunikationer för centralförvaltningen och regionala ledningsorgan — upprätta och revidera personalplaner

beträffande transporter

— utarbeta beredskapstidtabeller och transportöversikter — tillgodose behovet av stationer, spår och lastkajcr m. m. — tillgodose behovet av materiel för koncentrerings- och sjuktransponer — planlägga inryckningsresor, koncentrerings-, utrymnings- och drivmedel- stransporter ' — planlägga utrustning och uppställning av sjuktransportståg och sjuktrans-

Prop. 1976/77:74 46

portmotorvagnar _ planlägga omfördelning av dragkraft , beredskapsutbilda tågklarerare.

På grund av begränsade personalresurser inom banavdelningen måste underhållet av beredskapsstationer samt spår- och bangårdsanordningar skäras ned.

Med hänsyn till möjligheterna att dels frigöra personal dels finna lämplig personal att utbilda till tågklarerare kan endast max. 25 % av uppgivet utbildningsbehov tillgodoses under femårsperioden.

beträffande dragkraftsreserv

= planlägga och vidta åtgärder för att trygga tillgången på beredskapslok under krig genom att bl. a. underhålla beredskapslok, förvaringsplatser för beredskapslok. kollager och vattengivningsanordningar.

beträffande elkraftförsörjning

' underhålla beredskapsanläggningar

—— planlägga och vidta åtgärder för att trygga eldriften under krigsförhållan- den.

beträffande reparationsberedskap och verkstadstjänst - planlägga byggnadsverksamhet och reparations- och verkstadstjänst under krigsförhållanden

» anskaffa och underhålla vissa reservanordningar samt lokaler och utrust- ning för verkstäder i krig.

beträffande materialförsörjning —- komplettera fredslager genom beredskapslagring, krigsproduktion och krigsleveranser.

Endast en mindre delav den enligt SJ önskvärda anskaffningen av materiel kan genomföras under perioden.

beträffande skydd , förberedelser för eller anordnande av tillträdesskydd och skyddsanord- ningar m. in. vid för driften vitala anläggningar och materiel

- planläggning m. m. av verkskydd och personligt skydd » bygga och underhålla skyddsrum och krigsbranddammar _ planläggning, utbildning m. m. av driftvärn

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna uppgår för femårsperioden till ca 73 milj. kr. varav ca 54 milj. kr. från anslag över statsbudgeten, ca 18 milj. kr. av egna driftmedel och ca 1 milj. kr. avseende enskilda järnvägar.

Härutöver yrkar SJ ersättning med statsmedel utgörande ca 42 milj. kr. för femårsperioden.

Yrkandena innefattar ersättning för utbildning av vapenfria tjänstepliktiga (7 milj. kr.). personalförstärkning för långsiktsplanering (0,5 milj. kr.).

Prop. 1976/77:74 47

materialförsörjning och materielskydd(7.5 milj. kr.). skyddsrumfll milj. kr.) samt driftvärnsutbildning (16 milj. kr.),

Avslutningsvis framhåller SJ att järnvägarnas förmåga 1977/78—1981/82 att möta de krav som kris- och angreppsfallen ställer är överslagsmässigt godtagbar och kommer att förbättras mot periodens slut.

5.7. Statens vägverk (delprogrammet Vägar)

l instruktionen för statens vägverk redovisas bl.a. den övergripande målsättningen för beredskapsverksamheten.

. . under beredskapstillstånd och krig främst tillgodose det totala försvarets krav. Verksamheten i fred skall bedrivas så. att även de krav som det totala försvaret i krig uppställer i största möjliga utsträckning kan tillgodoses. Vägverket skall samråda med överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen. överstyrelsen för ekonomiskt försvar och transportnämnden. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar skall hållas underrättad om beredskaps- planläggningen på det ekonomiska försvarets område.

Vid ingången av planeringsperioden har vägverket bl.a. vidtagit följande baradskapsåtgårdt'r inom delprogrammet Vägar

— studier och utredningar för att fastställa behovet av reservbromateriel — upprättande av en samordnad krigsvägplan för vägverket och försvars- makten samt krigsorganisationsplaner för verket

— tecknande av krigsproduktionsbesked av viss väghållningsmateriel

— anskaffning av skyddsutrustning. viss äldre reservbromateriel samt vissa reservdelar till maskinparken

— beredskapslagring av drivmedel

- utbildning m. m. av krigsplacerad personal och viss driftvärnsutbildning — byggande av skyddsrum vid vägstationer.

Avseende platterings/örutsättningarna anför verket bl. a. att ökade krav på samordning av olika transportmedel jämte en fortsatt nedläggning av olönsamma järnvägar kommer att medföra ökade behov av framkomlighet på landsvägarna. Landsvägsnätet kommer ej att kunna byggas ut i den takt som vore erforderlig med hänsyn till det förväntade ökade fredstida transportarbetet på landsvägarna, framhåller verket. Vissa delar av lands- vägsnätet kommer dock att förbättras så att allt större del kan ta tyngre trafik, vilket i sin tur innebär ombyggnad av svaga broar. [ en krigssituation kommer även i fortsättningen broarna att vara den sårbaraste delen av landsvägsnä- tet.

Följande ekonomiska förutsättningar har gällt för planeringen. För plane- ringsperioden skall förutsättas oförändrade drift- och förvaltningskostnader i förhållande till anslaget för budgetåret l976/77. I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsmedel så att

Prop. 1976/77:74 48

på delprogrammet Vägar faller 52 milj. kr. lnvesteringsramen har antagits vara uttryckt i prisläge andra kvartalet 1975. Programplanen uttrycks i prisläge februari 1976. Vägverket föreslår ingen prisomräkning.

För planeringsperioden föreslår verket följande mål för delprogrammet.

Statens vägverk och andra väghållare skall tillsammans, utöver de mål och uppgifter som har redovisats för programmet Transporter. kunna tillgodose totalförsvarets krav på väghåll- ning genom att i förekommande fall - utföra för totalförsvaret angelägna byggnads- och anlägg-

ningsarbcten på vägnätet.

— med den lokala fredsorganisationen som stomme genomföra väghållningen. — begränsa verkan av skador på vägnätet genom insättande av reparationsåtgärder och reservbromateriel samt — skydda egna arbets- och ledningsplatser dels med fortifikato- riskt skydd. dels med driftvärn.

Under perioden avses bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtas

— medverkan i övergripande studier, utredningar och planeringsverk- samhet

— kompletterande utredningar avseende behovet av reservbromateriel och reservdelar för vägmaskiner — revidering av vägverkets krigsorganisation och anvisningar för krigs- vägplan samt utarbetande av anvisningar för undanförsel och förstöring och utnyttjande av reservbromateriel

— byggande av skyddsrum och drivmedelsanläggningar

— anskaffning av reservbromateriel och reservdelar

— information och utbildning av krigsplacerad personal och viss driftvärns- utbildning.

Kastnaderna för de föreslagna beredskapsåtgärderna uppgår till totalt ca 70.2 milj. kr. för-planeringsperioden.

Härutöver yrkar vägverket ca 5 milj. kr. för personalförstärkning och utökad driftvärnsutbildning. Verket anför vidare att om alla vägstationer skall kunna förses med skyddsrum före 1982 behövs ytterligare ca 9,7 milj. kr. under perioden.

5.8. Luftfartsverket (delprogrammet Flygtransporter)

Enligt instruktionen för luftfartsverket åligger det verket att under beredskapstillstånd och krig främst tillgodose det totala försvarets krav. För verksamheten under sådana förhållanden skall luftfartsverket sörja för beredskapsplanläggning för den egna verksamheten och för den civila luftfarten i den mån sådan planläggning icke ankommer på annan myndig- het.

Luftfartsverket har uppställt mål för verksamheten inom delprogrammet

Prop. 1976/77:74 '-: 49

Flygtransporter. Målen innebär att verket skall

— så långt möjligt bibehålla de civila statliga flygplatserna i användbart skick

— på transportflyget tilldelade flygplatser tillgodose betjäning av civila transportflygplan samt på de civila statliga flygplatserna i görligaste mån även tillgodose betjäning av militära transport- och sambandsflygplan — utföra inrikes och utrikes flygtransportledning — i görligaste mån tillgodose skyddet på marken för transportflygplan genom utspridning av dessa inom och mellan tilldelade flygplatser.

Flygbolag. som genom avtal förbundit sig att utföra flygtransporter under beredskap och krig (K-företag), skall

— utföra utrikes och/eller inrikes flygtransporter — ha en viss teknisk uthållighet med flygplanflottan.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

— inom området studier och utredningar har en omfattande studie genom- förts rörande civil flygtransportverksamhet under beredskap och krig

— erforderliga planläggningsdokument för luftfartsverkets egna funktioner är utarbetade

- planläggningsanvisningar för flygbolagen AB Aerotransport (ABA) och Linjeflyg AB (LIN) har utfärdats — ransonerings- och regleringsplaner för flygdrivmedel har tillämpats och setts över i samband med den s. k. oljekrisen — anskaffning av drivmedelscisterner, telemateriel, elmateriel, sambands- och kommunikationsmateriel, ramptjänstmateriel samt fonifikatoriska åtgärder vid flygplatser är genomförda i viss utsträckning. Behovet av anskaffning och fortifikatoriska åtgärder har hittills täckts till en minimi- nivå,som i begränsad utsträckning medger flygoperativ verksamhet under krisförhållanden

— organisation av och materielanskaffning för verkskydd är genomförd — skyddsrum för personal och trafikanter har byggts upp efter hand — samordning av luftfartsverkets krigsplanläggning med försvarsmaktens är genomförd.

Luftfartsverket framhåller att till följd av att reservdelar och komponenter m. m. för tekniskt underhåll av flygplan har kunnat anskaffas endast i begränsad utsträckning är uthålligheten på flygtransportområdet f. n. mycket låg.

Följande fredsförhållanden är enligt luftfartsverket grundläggande plane- ringsförutsättningar för civil luftfart vid beredskap och i krig

— omfattningen av den svenskregistrerade flygplansflottan

4 Riksdagen l976/77. ] saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 St)

— flygplatsernas antal. läge och utformning — betjänings- och underhållsresurserna inom landet för den civila flygtrans- portverksamheten.

Den civila flygtransportkapaciteten ökar under perioden. Ökningen beror till stor del på övergång till större och snabbare flygplan vilket dock enligt verket medför större sårbarhet. Antalet civila flygplatser ökar mycket långsamt men utnyttjandegraden blir bättre genom utbyggnad av säkrare landningshjälpmedel. Underhållet av flygmaterielen kommer förmodligen att än mer utföras utan landets gränser i fred vilket medför begränsningar i flygtransportflottans uthållighet under avspärrning och krig.

Planeringsförutsäitningarna är också i hög grad beroende av totalförsvarets transportbehov. Detta kan nu inte exakt fastställas. Utgångspunkten för luftfartsverkets planering har därvid varit att hela den svenska :flygtransport- kapaciteten erfordras under hela den tid som de i planeringsarbetet studerade kris- och angreppsfallen varar.

I sitt betänkande (SOU l976:5)Säkerhetspolitik och totalförsvar anför 1974 års försvarsutredning bl.a.

För flygtransporter bör åtgärderna syfta till att få ut hög effekt av tillgängliga transportresurser såväl vid avspärrning som i krig. Verksamheten bör enligt försvarsutredningens mening främst inriktas på att så långt möjligt behålla de civila statliga flygplatserna i användbart skick, att tillgodose service på flygplanen samt att kunna utföra inrikes och utrikes flygtrans- portledning.

! fråga om de ekonomiskaför"lsitt/ningarna har enligt planeringsanvisning- arna gällt bl. a. att några förändringar av nu gällande principer och regler för fördelning av kostnadsansvaret mellan stat. affärsverk och näringsliv i övrigt inte skall förutsättas bli vidtagna under planeringsperioden. Anvisningarna har tolkats så att luftfartsverket och flygbolagen i huvudsak skall ha samma omfattning på beredskapsåtgärderna och samma resursinsats härför som inplanerats i perspektivstudie del 2 i referensalternativet ("5 500+").

] samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat planeringsra- marna för investeringar så att på delprogrammet Flygtransporter faller 44 milj. kr. lnvesteringsramen har antagits vara uttryckt i prisläge andra kvartalet 1975. Programplanen uttrycks i prisläge februari 1976. En uppräk- ning med 4,5 milj. kr. föreslås.

Bl.a. följande bcredskapsåtgårdar har planerats under femårsperioden

— studie- och utredningsverksamhet avseende bl.a. det ekonomiska försva- rets långsiktsplanering. flygtransporter samt flygbolagcns tekniska under- håll av flygplanen — anskaffning av flygplantypbunden ramptjänstmateriel för flygplantyperna DC-8, DC-lO och F-28

— anskaffning av utrustning för tillsyn. reparation och funktionskontroll,

'Jl

Prop. 1976/77:74

reservmateriel (utbytesenheter), tillsynsmateriel. reservdelar samt tekniskt underlag (instruktioner, ritningar ni. 'm.)'till flygplantyperna*DC-S, DC-9, DC-lO och F-28

— anskaffning av viss civilförsvarsmateriel och fortsatt utbyggnad av skyddsrum — kontinuerlig verksamhet inom sektorerna utbildning. allmän administra- tion. driftvärn och säkerhetsskydd.

Kostnaderna för de planerade åtgärderna uppgår över statsbudgeten till ca 48,5 milj. kr. för femårsperioden. Härtill kommer kostnader över luftfarts— verkets driftbudget (ca 6,0 milj. kr.)och flygbolagens kostnader (ca 3,5 milj. kr.).

Kostnaderna är uttryckta i prisläge februari 1976. För att investeringspro- grammen inte skall urholkas under perioden erfordras enligt luftfartsverket kompensation för faktiska prisstegringar. Luftfartsverket förutsätteri planen att årsvisa justeringar av angivna belopp kommer att äga rum så att det reella innehållet i planen bibehålls.

Härutöver yrkar luftfartsverket ca 42 milj. kr. för kompletterande anskaff- ning av fältmateriel och servicemateriel till flygplantyperna F-28 och A- 300.

5.9. Sjöfartsverket (delprogrammet Sjötransporter)

Enligt instruktionen för sjöfartsverket åligger det verket att ombesörja beredskapsplanläggning i fråga om sjötransporter. Under beredskapstillstånd och i krig skall sjöfartsverket främst tillgodose det totala försvarets krav. Sjöfartsverket skall samråda med överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar och transportnämnden i ärenden om verkets uppgifter vid krig eller krigsfara eller eljest av betydelse för landets försvar. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar skall hållas underrättad om beredskapsplanläggningen på det ekonomiska försvarets område. Samråd med chefen för marinen skall äga rum i ärenden om dels utprickning eller belysning av farled som ej är försedd med sådana anordningar, dels belysning av farled inom skyddsområde eller kontrollområde eller indragning av fyrljus inom sådant område.

I arbetsordningen anges att verkets försvarskontor har ansvar för följande

Uppgifter

— initiering och samordning av krigsplanläggningen för farledsväsendet

— verkets krigsorganisation

— planläggning inom den ekonomiska försvarsberedskapens område. däri- bland beredskapsplanläggning av sjötransporter — frågor i övrigt berörande verkets uppgifter inom det totala försvaret

— säkerhetstjänst och driftvärn.

'Jl I-J

Prop. 1976/77:74

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande heredskapsåtgärzler vidtagits

— viss planering och vissa åtgärder för anordnande vid ofred av särskilda neutralitets- och krigsleder för den civila sjöfarten — vissa planer för verkets krigsorganisation och åtgärder för övergång från freds- till krigsorganisation — förberedelser av krigsuppehållsplatser för centralförvaltning och vissa delar av den regionala organisationen - utbildning av lotspersonal. driftvärnsmän, krypto- och sambandspersonal samt viss utbildning i säkerhetstjänst

- vissa åtgärder för säkerhetsskydd.

I fråga om planet'ings/örutsät[ningarna anför sjöfartsverket att samhällsut- vecklingen har medfört att färre men större, dyrbararc och snabbare fartyg än tidigare trafikerar våra farvatten. Leder och hamnar minskar i antal men ökar i kvalitet. Integrering av transportsystem kan förutses ytterligare utvecklas. Sårbarheten hos sjötransportsystemet ökar. Denna utveckling som pågått en längre tid förutses fortsätta.

1974 års försvarsutredning har i sitt betänkande (SOU l976:5) Säkerhets- politik och totalförsvar angett att planeringen för sjötransporter bör inriktas på att under beredskap och krig underhålla för sjöfarten behövliga farleder och att i erforderlig omfattning upprätthålla driften vid Sjöfartsverkets anläggningar.

Beträffande de ekonomiska resurserna för programplaneringen utgörs utgångspunkten av de medel som disponeras för budgetåret l976/77. Kostnaderna för försvarskontoret är för budgetåret l976/77 beräknade till 450 000 kr. och till sammanlagt 2 250 000 kr. för programplaneperioden.

I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat planeringsra- marna för investeringar så att delprogrammet Sjöstransporter faller ca l,65 milj. kr. i prisläge februari 1976. Dessa medel avses användas för anskaffning av materiel och vidtagande av övriga åtgärder för iordningsställande av krigsfarledssystem. Med hänsyn till karaktären av denna anskaffning m. m. värderas dessa tillgångar inte in i Sjöfartsverkets fond. Medlen går därför i verkets budget in bland driftmedlen.

Sjöfartsverket har i programplanen föreslagit mål för beredskapsverksam- heten under planeringsperioden. Målen innebär bl.a. att verket inom det totala försvarets ram under krig och beredskap skall

— tillgodose för skilda totalförsvarsgrenars funktion erforderliga sjötrans- porter inom landet och med utlandet samt utöva central sjötransportled- ning - efter planering och förberedelser i fred anordna och underhålla för sjöfarten nödvändiga farleder — i behövlig omfattning upprätthålla driften vid verkets anläggningar, vari

'J- '.)J

Prop. 1976/77:74

inräknas verksamhet vid centralförvaltning och regionala organisationer — snabbt kunna ställa om från normala fiédsförhållandcn till ber'édskaps- och krigsförhållanden och under omställningstiden kunna lösa föreliggande uppgifter i största möjliga utsträckning.

Under perioden 1977/78—1981/82 avser verket genomföra bl. a. följande beredskapsåtgärtler

— långsiktsplanering avseende perioden 1982—1987 — begränsade studier för att granska behovet av ytterligare beredskapsåt- gärder inom delprogrammet Sjötransporter

— revision av krigsfarledssystemet

— anskaffning av lysbojarav mindre typ och till dessa nödvändig utrustningi form av kätting, ankaren. radarreflektorer m. m. — översyn av planer för ledning och administration i krig

— information och utbildning

— plan för civil positionsrapportering i samråd med generaltullstyrelsen, civilbefälhavare och |änsstyrelserepresentanter

— anvisningar i samråd med transportnämnden för hur fraktfärtslagens bestämmelser skall tillämpas.

Kostnaderna för de åtgärder som inplanerats uppgår till sammanlagt 4 HS 000 kr. i prisläge februari 1976 varav kostnaderna för försvarskontoret utgör 2 250 000 kr. Sjöfartsverket begär dessutom 860 000 kr. för förstärkning av planerings- och utrcdningsresurserna m. m.

5.10. Arbetsmarknadsstyrelsen (delprogrammet Arbetskraft)

Enligt instruktionen för arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)åligger det verket bl.a. att planlägga utnyttjandet av landets arbetskraft vid krig eller under andra utomordentliga förhållanden. som föranledes av krig eller krigsfara, samt handlägga ärenden rörande uppskov och anstånd med eller annan ledighet från militärtjänstgöring under krigs- och beredskapstillstånd och vissa ärenden rörande vapenfria tjänstepliktiga samt samordna den frivilliga försvarsverksamheten inom totalförsvarets civila del i samråd med andra berörda myndigheter.

AMS uppfattar sitt mål vara att sedan krigsmaktens behov fyllts med stöd av värnpliktslagen tillgodose behov av arbetskraft för sådan verksamhet. som är av betydelse för landets totala försvar samt att i fred göra erforderlig planläggning härför.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

— den del av den översiktliga planeringen som benämns "bransch- planläggning 1975" har genomförts avseende vissa branscher — aktuella föreskrifter för samtliga uppskovsgrupper

Prop. 1976/77:74 54

— försöksverksamhet med förenklad personalplanläggning har genomförts i samverkan med grundplanläggande myndighet

— beredskapsregistrering av ca 500000 personer

— utbildning inom frivilliga försvarsorganisationer samt av vapenfria tjän- stepliktiga — bereskaps- och mobiliseringsverk för verkets krigsorganisation.

Den del av svensk samliä/Isutveckling. som främst påverkar krigsarbets- marknaden är den offentliga sektorns och näringslivets och därmed fredsar- betsmarknadens förändringar under perioden. Härvid anför AMS för perioden 1977—78 bl. a. att

— ökningen av arbetskraft inom den tjänstcproducerande sektorn fortsätter vilket förändrararbetskraftsstrukturen samtidigt som arbetskraften antals- mässigt ökar relativt litet och praktiskt taget uteslutande på kvinno- sidan

— regional överföring av arbetskraft till tätort från glesbygd fortsätter om än i minskad skala

— arbetskraftens specialisering fortsätter vilket försvårar snabba omdisposi- tioner eller insättande av ersättare med större krav på tillgång av utbildad reservarbetskraft eller förberedd bristyrkesutbildning som följd — arbetsmiljöbestämmelser. arbetstidsförkortningar, pensionsålderssänk- ningar m. fl. på facklig eller politisk väg genomförda förändringar ställer ökade krav på förberedda dispenser från en rad för normal verksamhet gällande regler och avtal.

1974 års försvarsutredning har i sitt betänkande (SOU l976:5) Säkerhets- politik och totalförsvar uttalat bl.a. att tillgång på arbetskraft är en förutsättning för övriga försörjningsområdens funktion och uthållighet.

Vidare uttalar utredningen att den översiktliga planeringen bör inriktas på att systematiskt följa den långsiktiga arbetskraftutvecklingen. Genom branschplanläggning bör de aktuella personaltillgångarna sammanställas och analyseras. Personalplanläggningen bör förbättras och förenklas,b|. a. genom att ett differentierat planeringssystem utvecklas.

Utredningen uttalar också att det är av stort värde om frivillig personal kan disponeras som reservarbetskraft för att ersätta personer, som vid mobilise- ring måste lämna sina ordinarie arbetsplatser. Vidare sägs att vapenfria tjänstepliktiga efter utbildning årligen bör kunna tillföra totalförsvarets civila delar värdefull personal.

De ekonomiska förutsättningarna för programplanearbetet har varit oförändradedriftkostnader dvs. ca 120,3 milj. kr. för perioden 1977/78—1981/ 82.

I programplanen upptas bl. a. följande beredskapsåtgärder för femårspe- rioden

— aktuellthållning av rutiner. rullning av programplaner

'Ji Ut

Prop. 1976/77:74

— vidmakthållande av föreskrifters och personalplaners aktualitet samt upp- rättande av nya ' ' i. ' "

— uppskovsverksamhet

— fördelning av värnpliktiga, som lämnar försvarsmakten

— beräkning av behov av frivilliga, avtalsteckning. registrering, krigSplace- ring — uttagning av vapenfria för olika slag av utbildning, fördelning av dessa på utbildningsmyndighctcr. inkallelse till tjänstgöring och krigsplacering - aktuellthållning av verkets beredskapsplaner

— intern och extern utbildning

— deltagande i ledningsövningar m. m.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna uppgår till ca 120,3 milj. kr. för perioden. Näringslivets planläggningskostnader har beräknats till 21 .5 milj. kr.

Härutöver begär AMS ytterligare ca 128 milj. kr. under planeringsperioden för personalförstärkningar, ökning av utbildningsstödet till frivilligorganisa- tionerna samt ett utökat antal tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänsteplik- tiga.

5.Il Postverket (delprogrammet Postal kommunikation)

Enligt inStruktionen för postverket skall verksamheten i fred bedrivas så, att även de krav som det totala försvaret i krig uppställer i största möjliga utsträckning kan tillgodoses. Detta innebär bl. a. att

— postverket skall bedriva beredskapsplanering i samverkan med andra myndigheter inom totalförsvaret

— postverket skall vidta erforderliga åtgärder — i förekommande fall mot särskild ersättning — för att säkerställa den försvarsberedskap inom det postala verksamhetsområdet som från totalförsvarssynpunkt bedöms vara erforderlig.

Då det gäller verksamheten under beredskapstillstånd och krig åligger det instruktionsmässigt postverket att främst tillgodose det totala försvarets krav. 1 övrigt skall verksamheten ledas Och bedrivas efter samma grunder som i fred i den mån förhållandena medger det.

Postverket skall därvid i den omfattning omständigheterna föranleder

— tillgodose totalförsvarets behov av postanordningar — vidta de åtgärder som fordras för att säkerställa posttrafiken — i den mån personaltillgången medger det förordna om förstärkning av postpersonalen och om erforderlig utsträckning av tjänstgöringen samt företaga omflyttningar av personalen — medverka till åtgärder som förhindrar att krigsunderrättelser överbringas till obehöriga

Prop. 1976/77:74

'Ji (>

— inskränka verksamheten i den omfattning som fordras av militära skäl — meddela föreskrifter om rätten att anlita postverket i förbindelse med försvarsmakten och bringa föreskrifterna till allmän kännedom

— vidtaga åtgärder för att förhindra fientligt utnyttjande av personal. anläggningar och materiel.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

— planering för krigsorganisation av central. regional och lokal förvaltning — igångsättning av beredskapsplanering avseende postverkets dataverk- samhet i krig

— planering av fältpostens organisation och verksamhet — planläggning. utbildning m. ni. av driftvärn och verkskydd.

[ avsnittet om planerings/ört![sättningar anför postverket att utvecklingen av den inre miljön i hög grad är styrande för planeringen av verkets försvarsberedskapsverksamhet. Framför allt är den regionala befolkningsut- vecklingen av intresse i sammanhanget med hänsyn till de följder den har för postverket från såväl fredsmässig som krigsorganisatorisk synpunkt. Andra betydande faktorer är utvecklingen inom transportsektorn och på dataom- rådet samt omfattningen av de utrymningar som kan komma att anbefallas i krig.

Målen för beredskapsverksamheten under planeringsperioden samman- faller i alft väsentligt med de mål som hittills gällt för postverkets beredskapsverksamhet.

Verksamheten inom delprogrammet avses i huvudsak bedrivas på samma sätt som hittills. '

Kostnaderna för femårsperioden uppgår till 39,5 milj. kr. och bestrides av postverkets medel utan att särskilda anslag härför är anvisade.

5.12. Sveriges riksbank (delprogrammet Penningmedel och betalningsför- medling)

Riksbankens uppgift inom det ekonomiska försvaret är att som ansvars- myndighet leda. samordna och övervaka planläggningen i fred för att trygga penningmedelsförsörjning och betalningsförmedling under beredskap och krig.

Målsättningen för beredskapsplanläggningen på såväl kortare som längre sikt är att skapa förutsättningar för att bank- och betalningsväsendet skall kunna fungera även under krig på ett sätt. som så nära som möjligt ansluter sig till den fredsmässiga verksamheten. Primärt syftar planläggningen till att hindra ett sammanbrott av fredsorganisationen vid det kritiska övergångs- skedet mellan fred och krig och under tiden närmast därefter. Härvid måste framför allt tillses. att statliga och kommunala myndigheter samt andra för

'Jl Xl

Prop. 1976/77:74

samhället viktiga funktioner, däribland de krigsviktiga företagen, ej saknar nödvändiga medel för verksamhetens upprätthållande. ' För att lösa dessa uppgifter har riksbanken som ansvarsmyndighet att

— i totalförsvarets intresse tillse att penningmedelsförsörjningen och betal- ningsförmedlingen skall fungera även under krigsförhållanden

— bygga upp ett betryggande lager av sedlar och mynt vid riksbankens avdelningskontor i landets olika delar samt i vissa fall genom utläggning av sedeldepåer — planlägga för att vid behov kunna uppta tillverkning av provisoriska betalningsmedel (beredskapssedlar och nödmynt) — tillse att även den betalningsförmedlning i olika former som sker utan anlitande av kontanta medel kan fortgå under krigsförhållanden — ansvara för den del av riksbankens. postverkets och andra penninginrätt- ningars verksamhet som syftar till att trygga penningmedelsförsörjningen och betalningsförmedlingen — isamråd med ÖEF och isamverkan med vederbörande centrala myndig- heter och institutioner planera och utarbeta riktlinjer för bankers och övriga kreditinstituts beredskapsplanläggning.

Läget beträffande dessa uppgifter är enligt riksbanken vid ingången av planeringsperioden i huvudsak tillfredsställande.

Försörjningen med penningmedel och betalningsmedel påverkas i fråga om planwings/ört"sättningari någon mån av den internationella utvecklingen men framför allt av utvecklingen inom det svenska samhället. Dessa allmänna förutsättningar för planeringen för betalningsmedelsförsörjningen torde enligt riksbanken förbli i stort sett'oförändrade under femårsperio- den.

Barat/skapsåtgärcler av främst administrativ natur avses vidtagas under planeringsperioden, t. ex. uppgörande av avtal och anvisningar för samord- ning av de olika penninginstitutens verksamhet, upprättande av förslag till lagändringar för att underlätta verksamheten i krig m.m. Regelbunden revidering av penninginstitutens beredskapsplaner avses företas t. ex. vid förändringar i inkvarterings- och utrymningsplanläggning eller vid ändring av bankrörelse. En särskild planläggning inom bankväsendet om en övergång i krig till regional bankclearing med anpassning till postverkets nya regio- nindelning och distributionsnät avses också genomföras. Åtgärder planeras för att motverka störningar på bankernas maskinella bokföring med dataan- läggningar.

Kostnadarna för den planerade verksamheten beräknas för femårsperioden uppgå till ca 13 milj. kr., varav ca 4 milj. kr. från riksbanken,ca 2 milj. kr. från postverket och ca 7 milj. kr. från övriga banker och kreditinstitut. Kostna- derna för riksbankens del bestrids utan att särskilda anslag härför är anvisade.

Prop. 1976/77:74 58

6. ÖEF-utredningen 6.1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 24 april 1975 tillkallade då- varande chefen för handelsdepartementet den 23 maj 1975 fyra sakkunniga med uppgift att göra en översyn av överstyrelsens för ekonomiskt försvar (ÖEF) organisation m.m. Utredningsuppdraget innebar bl.a. att de sak- kunniga särskilt skulle överväga efter vilka grunder som ÖEF:s organisation bör byggas upp. Dels borde prövas alternativ som innebär en organisation anpassad efter de försörjningsområden (program) som tillämpas vid lång- siktSplanering och programbudgetering. dels alternativ som bygger på en indelning efter olika funktioner i beredskapsprocessen (bl. a. planering, fö- retagsplanläggning, beredskapslagring och samordning). Vidare skulle de sakkunniga pröva behovet av att ytterligare klarlägga ansvarsfördelningen mellan ÖEF, kommerskollegium (KK) och statens industriverk (SlND) vad gäller uppgifter rörande det ekonomiska försvaret. Dessutom skulle de sak- kunniga överväga om ÖEF, KK och SIND skall verka som myndigheter vid krig eller utomordentliga. av krig eller krigsfara föranledda förhållanden, eller om de skall ersättas av särskilda krisorgan eller kompletteras med sådana organ.

De sakkunniga', som antog namnet ÖEF-utredningen, överlämnade i september 1976 sitt betänkande (Ds H l976:4) Ny organisation för ÖEF.

Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av överbefälhavaren (ÖB), fortifikationsförvaltningen (FortF). försvarets sjukvårdsstyrelse (SjvS). försvarets materielverk (FMV). försvarets forskningsanstalt (FOA), lörsva- rets rationaliseringsinstitut (FRl), civilförsvarsstyrelsen. beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, socialstyrelsen, postverket. statens järnvägar (SJ). statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, transportnämnden (TN ), stats- kontoret. byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån (SCB). riksrevisions- verket (RRV), nämnden för samhällsinlörmation (NSl). statens jordbruks- nämnd (JN). kommerskollegium (KK). som har bifogat yttranden från Stock- holms handelskammare, Skånes handelskammare och handelskammaren i Göteborg — Västsvenska handelskammaren, statens pris- och kartellnämnd (SPK). konsumentverket. överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), ar- betsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen, statens industriverk (SIND). statens vattenfallsverk, länsstyrelsen i Malmöhus län. länsstyrelsen i Norrbottens län, civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde. Centrala drift- ledningen (CDL), Kooperativa förbundet (KF). Landstingsförbundct. Sven- ska arbetsgivareforeningen (SAF) gemensamt med Sveriges industrilörbund, Svenska handelskammarförbundet. Svenska petroleum institutet, Sveriges grossistförbund. Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHlO). Sve-

' Överdirektören Gösta Bruno, ordförande. departementssekreteraren Bo llemborg. avdelningsdirektören Olof Hertz och departementssekretcrarcn Olof Söderberg.

Prop. 1976/77: 74 St)

riges kemiska industrikontor, Sveriges köpmannalörbund. Centralorgani- sationen SACO/SR — som har bil'ogiit'yii'rahde från S.A(ITO/SRllöreningen vid ÖEF — Landsorganisalionen i Sverige (LO). som har bifogat yttrande från Statsanställdas förbund samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO). som har utarbetat sitt svar i samråd med Statstjiinstemannaförbun- dets avdelning vid ÖEF.

ÖEF är central förvaltningsmyndighet för den ekonomiska försvarsbe- redskapen. Verket har följande tre huvuduppgifter

— samordning av all planeringsverksamhet inom det ekonomiska försvaret. — planering på områden som inte åvilar andra myndigheter samt — beredskapslagring.

Samordning sker bl. a. genom att verket leder de försök med långsikts- planering inom det ekonomiska försvaret. i vilka alla berörda planerings- myndigheter deltar. ÖEF har även vissa andra regelbundna samordnings- aktiviteter, bl. a. i samband med den årliga planeringen av länsstyrelsernas totalförsvarsinriktade verksamhet och i anslutning till 5. k. beredskapskon- ferenser och övningar med personal i krisorgan. Genom regeringsbeslut den 23 juni 1976 har vidare ÖEF och vissa andra myndigheter tillagts uppgiften att planera beredskapen för en fredskris på energiområdet i enlighet med särskilda anvisningar.

ÖEF:s egen beredskapsplanering avser försörjningsviktiga varor på be- klädnads-, kemi- och metallområdcna, bränslen och drivmedel samt viss tjänsteverksamhet. Planeringen innefattar grundläggande utredningar om behovetav beredskapsförberedelser på olika varuområden. På grundval härav sker planläggning av företag och vissa andra organisationer så att dessa under svårare krislägen skall kunna upprätthålla försörjningsviktig verk- samhet. Vidare förbereds lörbruksningsregleringar. bl. a. ransoneringar. Ver- ket ger vidare stöd till försörjningsviktig industri inom beklädnadsområdet, samordnar statlig upphandling inom detta område samt är tillsynsmyndighet för näringslivets tvångslagring av olja.

En viktig och kostnadskrävande del av försvarsförberedelserna på det ekonomiska området är beredskapslagring av olika försörjningsviktiga varor. ÖEF svarar för beredskapslagring inom de områden där verket har eget planeringsansvar och därutöver för lagring av läkemedel och sjukvårdstex- tilier samt av gödsel- och bekämpningsmedel till jordbruket. Sistnämnda lagring sker enligt planer som upprättats av socialstyrelsen resp. jordbruks- nämnden (JN). Beredskapslagringen skall enligt ÖEF:s instruktion ske enligt affärsmässiga principer så långt detta är möjligt med hänsyn till försörj-

Prop. 1976/77:74 60

ningsberedskapen. Verket kan enligt instruktion självt låta uppföra förråds- och lagringsanläggningar. ÖEF:s verksamhet indelas i följande program

— Livsmedel

— Beklädnad m.m.

— Bränsle. drivmedel

— Sjukvård

— Kemiska produkter m.m. — Metaller m.m.

— Övrigt

ÖEF:s nuvarande organisation är i huvudsak indelad efter funktioner. Under styrelsen och generaldirektören är verket organiserat på fem byråer

— Utredningsbyrån

— Varubyrån

— Administrativa byrån — Affärsbyrån

— Bränslebyrån

Utredningsbyrån och varubyrån leds gemensamt såsom en avdelning av en avdelningschef. Utöver byråerna finns en informationssektion inrättad.

lnternt inom ÖEF har arbetet organiserats på sätt som framgår av följande bild.

Prop. 1976/77:74 Öl

Styrelse

r _ _ _ 1 c ___— _ n . tag...—faaan | Kemirådet | | åzlteltetdnads- l Generaldirektör | nomiskt försvar | |______.l L_____l L_____1

Militärassistenten

Ekono- miadmi- nistrativa

Informa- tions- sektionen

Affärs- byrån

Bränsle- byrån

Planerings- avdelning

P Bränsle- l lnköps- enheten Publici- V Sekreta- sektionen | sektionen Budget— tets- arå" riatet för Förvalt- | Läke_ sektionen detaljen byr n studier nings- | medals- Red . lutbi|d_ OCh lång- sektionen sektionen ' . ov's' - Allmänna Produk- siktspla- l nings- glngls- sektionen tlomsek' nering Tekniska | Förråds- sektionen etale" tionen sektionen ] sektioner

l | Beklad- ! l

__ __ Central- nadssek- [lokala _: : sektionen äfd_ _) | kaala u röran.: 1 | ätit J | delscen- | tralen AB | f_DMC__ _J

Bränsle- Admi- regle- nistrativa ringsen- byrån heten

Data- enheten

Statistik-

Juridiska sektionen

Plane- rings sektionen

.' Program- sektionen Personal- merings- Ranso- sektionen sektionen nerings- Drift- sektionen sektionen

ÖEF:s interna organisation l976-07-01.

Planeringsavdelningen svarar för verksamheten inom samtliga försörj- ningsområdesinriktade program utom bränsle/drivmedelsprogrammet. Ar- betsfördelningen inom avdelningen är den. att Utredningsbyrån svarar för den grundläggande utredningsverksamheten. regleringsförberedelserna och samordningen av den statliga upphandlingen inom beklädnadsområdet. Va- rubyrån svarar för företagsplanläggning. finansiell stödgivning till företag på beklädnadsområdet samt planering rörande undanförsel och förstöring. som enligt särskilda förordningar åvilar verket. Sekretariatet för studier och långsiktsplanering svarar för ledningen och administrationen av försöken med det ekonomiska försvarets långsiktsplanering.

Bränslebyrån svarar för utredningar och viss företagsplanläggning för

Prop. 1976/77:74 62

bränsle/drivmedelsprogrammet avseende avspärrnings— och krigsfallen. R_v- rån handhar vidare verkets tillsynsuppgifter rörande näringslivets tvångs- lagring av olja samt uppgifter rörande cisternbyggnation och -förvaltning.

Bränslercgleringsenhcten svarar för reglerings- inkl. ransoneringsförbere- delser avseende bränslen samt lör verksamhet i övrigt för bränsle/driv- mcdelsprogrammct avseende fredskrislägcn.

Aflärsbyrån handhar inköp och lörsäljning av samtliga beredskapslag- ringsvaror samt svarar för byggande och förvaltning av förråd och lager med undantag av cisterner.

Administrativa byrån svarar för vissa aflärs- och förvaltningsjuridiska funktioner, för verkets gemensamma personaladministration utom perso- nalutbildning samt för kontorsservicc m.m.

Den ekonomiadministrativa enheten svarar för verkets gemensamma ekonomiadministrativa verksamhet.

Dataenheten, som har inrättats provisoriskt av ÖEF:s styrelse. biträder övriga enheter med statistiska bearbetningar och analyser. underhåller och utvecklar vissa datasystem — vilka även utnyttjas av andra myndigheter inom det ekonomiska försvaret - samt svarar för verkets registrering av data som skall lagras och bearbetas i dator.

lnformationssektioncn svarar bl.a. för extern och intern information. för extern utbildningsverksamhet (övningar. bcrcdskapskonfercnser m. m.) samt för den interna personalutbildningen.

Verkets styrelse består. förutom av generaldirektören och två personal- företrädare. av sex personer. F. n. ingår i styrelsen företrädare för försvars- makten samt från näringslivet och dess organisationer.

Till verket är tre rådgivande organ knutna. nämligen rådet för ekonomiskt försvar. beklädnadsrådct och kemirådct. Det förstnämnda rådet består av cheferna för försvarsstaben och civilförsvarsstyrelsen. JN. ÖEF och AMS samt ordföranden i TN. De båda övriga råden består av representanter för berörda statliga myndigheter samt näringslivs- och arbetstagarorganisationcr.

Vid verket tjänstgör en militärassistent ur försvarsstaben. Till verket är vidare knutna dels en s. k. operationsanalysgrupp (OA-grupp) ur FOA. dcls Drivmedelscentralens AB (DMC) planläggningsavdelning.

SIND bildades år 1973. Vissa av det nya verkets uppgifter övertogs då från KK, vars uppgifter renodlades till att omfatta frågor rörande handel- spolitik och utrikeshandel samt tillämpningen av vissa näringsrättsliga re- gleringar. SlND gavs uppgifter inom områdena industripolitik. energipolitik och mineralpolitik.

Både SlND:s och KKzs uppgifter har åtskilliga beröringspunkter med pla- nering och verkställighct avseende det ekonomiska försvaret. Ingen av de båda myndigheterna har emellertid några planeringsuppgifter inom detta

Prop. 1976/77:74 63

område. SIND:s instruktion innehåller dock Föreskrifter om viss informa- tionsskyldighet gentemot ÖEF. Enligt nu gällande planer öVergår i krig och vid svårare avspärrning KK:s uppgifter rörande handelsreglerii'tgar m. m. till en handels- och industrikommission. För SlND:s del finns inga beslut eller uttalanden om myndighetens uppgifter i sådana lägen.

Under den tid som utredningsarbetet har pågått har andra utredningar lagt fram Förslag av betydelse För ÖEF:s verksamhet. Sålunda har under hösten l975 lörsörjningsberedskapsutredningen (FRU). energiberedskapsut- redningen (EBU) och ransoneringslagsutredningen (RLU) lämnat sina slut- betänkanden. 1974 års försvarsutredning har i januari 1976 presenterat ett delbetänkande. Vidare har arbete pågått inom 1975 års oljelagringskommitté och en utredning inom Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) om orga- nisation och personal m. m. vid länsstyrelsernas lörsvarsenheter. lnom ra- men lör försöken med långsiktsplanering har chefen För handelsdeparte- mentet vidare lämnat anvisningar För programplaneringen inom det eko- nomiska försvaret För perioden 1977/78—1981/82.

De förändringar i olika avseenden För ÖEF:s verksamhet som detta har medfört eller kan väntas medföra de närmaste åren är enligt ÖEF-utred- ningen främst följande.

Statsmakternas beslut bl. a. i anledning av FBU:s och EBU:s Förslag in- nebär att ÖEF har givits ansvaret För att inom sitt verksamhetsområde vidta Förberedelser för att möta fredskriser på olika varuområden. Bl. a. skall under de närmaste åren en omfattande fredskrislagring äga rum av olika petro- kemiska produkter och andra varor med anknytning till oljesektorn. Pla- neringen För fredskriser torde i vissa avseenden ställa andra och utökade krav på ÖEFjämFört med planeringen lör avspärrningS- och krislägcn. Detta beror på att målsättningen vid fredskriser är att. trots knapphet på viss vara. så långt möjligt upprätthålla sysselsättning. produktion och distribution och viktiga samhällsfunktioner som sjukvård. undervisning och kollektiv- trafik.

ÖEF skall vidare enligt statsmakternas beslut samordna beredskapspla- neringen på hela energiområdet och även svara För olika verkställighets- åtgärder vid en fredskris på energiområdet. Detta ställer enligt utredningens mening krav på att verket i vart fall måste lölja utvecklingen vad gäller energiproduktion och -konsumtion totalt och För olika energislag.

Några avgörande förändringar av Förutsättningarna För planeringen inför avspärrnings- och krigssituationer torde inte komma att inträffa. Även För dessa lägen kommer emellertid en Iagerökning att ske under de närmaste åren.

Sammantaget ställer den ökade beredskapslagringen omfattande krav på

Prop. 1976/77:74 64

verkets inköps- och Försäljnings- samt byggnadsverksamhet.

Den sedan länge pågående utvecklingen inom näringslivet mot specia- lisering och stordrift och därav Följande utveckling av underleverantörs- system och komponenttillverkning innebär vissa ändrade planeringsbeting- elser För ÖEF. Beroendelörhållandena inom näringslivet blir sålunda mer komplicerade och svåra att överblicka. Energitillgången har vidare blivit en allt viktigare faktor vid bedömningen av vilka möjligheter landet har att i en kris producera Försörjningsviktiga varor. Denna utveckling innebär att allt större krav ställs på ÖEF:s planering särskilt när det gäller metoderna i utredningsarbetet För att bedöma behovet samt arten och omfattningen av beredskapsförberedelserna i form av väl utvecklade planeringsmodeller och ADB-system För dessa ändamål.

6.3.2. Överväganden och jöns/ag bcil'ä!7ändc ansvars- och arbcrs/ördc/ningcn mel/an ÖEF och SlND resp. KK

Enligt ÖEF-utredningen finns det betydelsefulla samband främst mellan verksamheterna inom ÖEF och SlND men även mellan verksamheterna inom ÖEF och KK. Vad Först gäller frågan om ÖEF — SlND konstaterar utredningen att ÖEF:s verksamhet i stor utsträckning avser industrin och dess omställning i olika krislägen. Vidare har verkets energiberedskapsupp- gifter nära anknytning till SlND:s verksamhet på energiområdet. När ÖEF fick sina nuvarande uppgifter fanns inte något fredstida fackorgan För frågor rörande industri- och energipolitiken. SlND:s tillkomst har Förändrat detta Förhållande. ] utredningsdirektiven anges emellertid att en utgångspunkt För arbetet skall vara nuvarande ansvars- och arbetsFördelning mellan verken och att endast smärre förändringar av denna bör aktualiseras. Mot bakgrund härav har utredningsarbetet när det gäller ansvars- och arbetslördelningen mellan verken under normala fredstida Förhållanden inriktats på att klarlägga behovet av preciseringar av ansvarsFördelningen och på att åstadkomma lämpliga samverkansformer.

ÖEF-utredningen har kommit till den slutsatsen. att sambanden mellan ÖEF och SlND mindre ger upphov till problem vad gäller ansvarsFördel- ningen mellan verken än till samverkansproblem. SlND:s verksamhet av- seende utredningar och prognoser m.m. inom industri-, energi- och mi- neralpolitikcn avser det normala fredstida samhället, medan ÖEF:s verk- samhet avser frågan om hur näringslivet i vid mening skall fungera i kriser. Utredningen anser emellertid att det Finns anledning att i de båda verkens instruktioner markera behovet av ömsesidig samrådsskyldighet i utrednings— verksamheten. Redan i nuläget skall SlND enligt sin instruktion hålla ÖEF underrättad om sådant resultat av sitt utredningsarbete. som kan vara av intresse För landets ekonomiska Försvarsberedskap. Denna samrådsskyldig- het bör utsträckas till att omfatta även planeringen och genomförandet av olika utredningar. Genom att även till ÖEF:s instruktion foga ett tillägg

'Jl

Prop. 1976/77:74 6

med motsvarande innehåll skapasökade garantier För att. önskvärd sam- verkan mellan verken kommer till stånd Och att ÖEF:s'varu-Io'ch bransch- kunskaper tillförs SlND.

Förutom vad gäller utredningsarbetet Finns det behov av samverkan mel- lan verken i fråga om den löpande handläggningen av vissa ärendegrupper. Främst gäller detta handläggningen av ärenden om stöd till olika Företag. ÖEF bedriver av försörjningsberedskapsskäl sådan stödverksamhet inom beklädnadsområdet. Även SlND — liksom f. ö. AMS rn. fl. organ — bedriver stödverksamhet på detta område. Utredningen anser att resp. myndighet vid beredningen av stödärendena så långt som möjligt bör utnyttja utred- ningsmaterial och den kunskap om Företagen som finns hos den andra myn- digheten. För att Förbättra samråd och samverkan bör verken. enligt ut- redningens uppfattning. skriftligen informera varandra så snart ett stödä- rende kommit in. F. 'n. lämnas skriftlig information Först sedan beslut har fattats i ett stödärende.

I övrigt Föreslår utredningen att samordningen mellan olika stödgivande organ liksom hittills bör säkerställas genom Föreskrifter i särskilda beslut av regeringen För de stödformer där detta bedöms erforderligt.

Utredningen har även - med hänsyn till de nära samband som generellt finns mellan ÖEF:s och SlND:s uppgifter — övervägt om en ordning med ömsesidig styrelserepresentation är lämplig. Utredningen menar emellertid att den samverkan som erfordras främst bör ske på handläggarnivå. Vidare har det ansetts ändamålsenligt att SlND. liksom i nuläget, representeras i de varuområdesinriktade rådsorgan som Finns vid ÖEF.

Sambanden mellan ÖEF:s och KK:s resp. verksamhet syns mindre kom- plicerade än mellan ÖEF och SlND. ÖEF och KK är under normala fredstida Förhållanden verksamma på helt olika arbetsfält. KKzs uppgifter rörande handelspolitik och utrikeshandel har emellertid i vissa fall beröringspunkter med Försörjningsberedskapspolitiken, liksom f.ö. med andra områden. t. ex. arbetsmarknads- och industripolitiken. Utredningen har funnit att några egentliga ansvars- eller arbetsfördelningsproblem inte Föreligger mellan ÖEF och KK. Den samverkan som erfordras mellan de båda verken bör kunna ske på sedvanligt sätt myndigheterna emellan. Vidare Finner utredningen det ändamålsenligt att KK representeras i de till ÖEF knutna rådgivande organen för olika varuområden.

6.3.3. Öven'äganden och./örs/ag beträffande ÖEF:s rmrmalorganisalion

Ett av huvudproblemen i dagens organisation För ÖEF är enligt utred- ningen den bristande överensstämmelsen mellan program och organisation. Programmen är i princip varuområdesinriktade medan organisationen i hu- vudsak är indelad efter funktioner. Minst tre olika enheter har därvid upp- gifter inom resp. program. Detta har medfört uppenbara svårigheter att åstadkomma en sådan Förankring av programmen i organisationen att en

5 Riksdagen l976/77. I saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 66

kraftsamling kring måluppfyllelsen för resp. program uppnås. Det finns i stället en tendens — som måste anses naturlig i en l'unktionsindelad or- ganisation — att optimera resp. funktion snarare än programmen. Att flera enheter bedriver verksamhet inom resp. program medför även vissa problem när det gäller verkets kontakter med företag och branschorgan.

Vissa åtgärder har vidtagits inom ÖEF för att lösa dessa problem. Bl.a. har utsetts särskilda programansvariga tjänstemän. Programansvaret för de varuområdesinriktade programmen har emellertid inte ansetts böra fördelas på mer än två tjänstemän. Dessa biträds var och en av en s. k. program- Föredragandetjänsteman. Denna ordning har dock enligt utredningens upp- fattning medFört vissa interna problem vad gäller ansvarsFörhållanden och befogenhetsFördelning. Därför bör en mer programinriktad organisation än den nuvarande väljas. anser utredningen.

ÖEF har till uppgift att samordna all beredskapsplanering För det eko- nomiska Försvaret. Utredningen har bedömt det vara en viss brist att ansvaret För samordningsuppgiften i realiteten är så splittrat. som är Fallet i nuvarande organisation. Detta har enligt utredningens mening lett till att begränsat intresse har ägnats åt en löpande uppföljning av beredskapsläget på olika områden och av arbetsläget vad gäller beredskapsplaneringen hos olika myn- digheter. Utredningen anser främst mot bakgrund härav att ansvaret för alla frågor av programövergripande extern samordningsnatur bör åvila en enhet direkt underställd verksledningen.

Vid bedömning av nuvarande organisation av verkets utrednings- och planläggningsfunktioner har utredningen kommit till den slutsatsen att hu- vuddelen av de uppgifter som fordrar företags— och branschkunskaper bör sammanföras i varuområdesinriktade enheter. En sådan organisation bör öka verkets förutsättningar att observera förändringarna inom de olika bran- scherna och bör kunna höja verkets aktionsberedskap i olika avseenden. Detta betyder att samtliga utrednings- och planläggningsuppgifter bör sam- manföras till varuområdesinriktade enheter. Detta gäller även bränsleom- rådet. där den nuvarande uppdelningen i en bränslebyrå med vissa utredande och planläggande uppgifter och en bränsleregleringsenhet med vissa andra utredande uppgifter inte längre bör bestå. Den organisatoriska enhet För bränsle- och drivmedelsplanering som i stället bildas bör även få till uppgift att svara För verkets nyligen tillkomna samordningsuppgifter rörande be- redskapsplaneringen på energiområdet.

Utredningen anser att verkets förrådsanskaffningsverksamhet bör samlas i en enhet. Motiven härför är att personalens kunskaper på området därvid bättre tas tillvara. ÖEF:s egen byggnadsverksamhet kommer vidare under de närmaste åren att bli av mycket stor omfattning. Ett stort antal bygg- nadsprojekt till ett sammanlagt beräknat värde av inemot 500 milj. kronor kommer under de närmaste åren att vara under arbete. Härvid erfordras vissa tillkommande specialistresurser främst för ekonomisk uppföljning av verksamheten. Möjligheterna att till verket knyta sådana specialistresurser torde öka om alla byggnadsverksamhet administreras av en och samma

Prop. 1976/77:74 67

organisatoriska enhet. ._ . .

Utredningen har bedömt att sibåfkiui' ställs på ÖEF:s ntiv'arande me— todutveckling. främst när det gäller system och metoder för att bedöma behovet och omfattningen av olika beredskapsåtgärder. Nuvarande orga- nisation av metodutvecklingsfunktionerna är därvid. enligt utredningens mening. inte lämplig. Ansvaret för metodutvecklingen inom planerings- området är i realiteten splittrat på tre olika enheter. Splittringen har lett till problem när det gäller val av system och metoder och en viss Fördröjning av utveckling och införande av nya system har blivit Följden. Mot denna bakgrund bör metodutvecklingsverksamheten vad avser utrednings- och planläggningsuppgifterna koncentreras till en enhet. nära organisatoriskt knuten till de utredande och planläggande enheterna.

Vidare anser utredningen att verkets gemensamma personaladministrativa funktioner bör förstärkas och samlas i en organisatorisk enhet. Skälet härför är främst att allt större krav ställs på myndigheternas personaladministration. bl. a. när det gäller olika personalpolitiska frågor. personaladministrativ pla- nering och löpande personaladministrativa åtgärder.

Mot bakgrund av dessa förhållanden föreslår utredningen — efter att ha prövat olika organisationsalternativ — att ÖEF organiseras på följande fyra enheter

— en enhet för samordning av det ekonomiska Försvaret (enheten för EF- samordning)

— en enhet För programverksamhet

— en enhet för beredskapslagring

— en administrativ enhet.

Enheten/iir EF-samorrlning bör få till uppgift att svara För olika externa programövergripande samordningsfrågor. bl.a. att Följa arbets- och bered- skapsläget inom det ekonomiska försvaret. att leda ett eventuellt system För långsiktsplanering samt att administrera olika samverkansövningar och beredskapskonferenser etc.

Enheten/örprogramverksam/rei bör indelas i fyra programinriktade under- enheter. nämligen en För beklädnad m. m.. en För energi. en För kemiska produkter m. m. och en För metaller m. m. Härtill bör komma en underenhet För allmänna frågor. bl.a. metodutveckling och statistik. De fyra progra- minriktade underenheterna bör få till uppgift att svara För samtliga med resp. program sammanhängande utrednings- och planläggningsuppgifter.

Enheten för beredskapslagring bör få till uppgift att svara För inköp och Försäljning av beredskapslagringsvaror. För Förrådsanskaffning — däri inbe- gripet byggnadsverksamheten — och För Förvaltning av Förråd och varor. Enheten bör indelas i en underenhet För inköp. en underenhet För förråds- anskaffning och en underenhet För FörrådsFörvaltning. Härtill kommer ett sekretariat För vissa ekonomiska och afFärsjuridiska uppgifter.

Enheten/ör administration bör Få till uppgift att svara För verkets gemen-

Prop. l976/ 77:74 68

samma ekonomi- och personaladministrativa uppgifter. För Förvaltningsju- ridik och rationalisering samt För verkets gemensamma funktioner i övrigt, t.ex. registratur, bibliotek och kontorsservice m.m.

Utredningens förslag till normalorganisation För ÖEF framgår av följande skiss.

Förslag till ny normalorganisation För OEF.

__.f____

Enhet for EF-samordning |

Underenhet for I samordning och i långsikts- planering

-- dvargripan- ! de samordning ! - — långsikts- planering Underenhet ldr . iniormation och utbildning

F uttern in- Iorrnation — extern ut- bildning

._ _J

beklädnad m m

planering

— foretags- planläggning

— reglering o. ransonering -|cir!lagsstod —upnhand rigs- samordning

L _

i- forsorjnings- |

[_

Enhet for programverksamhet

Underenhef'lör i Underenhet för

'energi

larsarinings- ; planering

— foretags- .planlaggning — reglering o. ransonering inkl IEA

— tvångs- lagring

— informa- tions- och sparkampani- någor

DMC

Underenhet för ' kemiska pro- ' dukter rn m — forsorinrngs- planering

i - foretags-

= planläggning _— reglering o. ransonering -—vissa plana- ringsuppgifter for livsmedels- och sjukvårds- programmen

|

L_______J

underenhet för

metaller m m

__________L____+_____

— forsorjnings- pianering

— foretags- planläggning — reglering o. ransonering

__ _____ Generaldirektor __|

Allmän - underenhet

' —- stod betr metoder och statist k

, — specralist- ' resurser for i torstoring

I'll m

— planlägg-

; ning av dator-

i beredskap rn rn ' —- for enheten gemensamma ärenden f

(

|__

- aSSISIQI'll |__.

Enhet för beredskapslagring

- , __ _ ,_ _. Underenhet för ! Underenhet for Underenhet fo'r Sekretariat !forrådsanskall- | ning

inköp

— inköp och forsalining av varor

i het

'— förrådsan- skaffning ge-

| nom förhyr- ning och bygg- | nadsverksam-

. förrädsforvalt- ' ning '

— drift och ! underhåll av : :foirådsanlagg- ningar - — förvaltning

av lager ,

lokal fdrrådsorg

| . ' | — Vissa ekono-

miska och

.; affärsjuridiska

frågor

_|

| Administrativ enhet i__ _lsa.ns___ _. _ _' '— forvaltnings- juridik .— registraturi bibliotek

— rationalise- ring

- knsorg forb. |

Underenhet for ekonomi

. - ekonomlaam . | Underenhet for ' t- _pf'iof'aL _ ___ — personaladm. . . inkl personal- ' | utbildning ' — intern infor-

mation

. _inte_ngegtur_ __

— lokaler och kontorsmateriel

— telefonvaxef

- kontorsservtce

't i

i Underenhet for I

Prop. 1976/77 74

69

Prop. l976/ 77:74 70

Utredningen har även behandlat frågan om ÖEF:s stirra/sc- och rät/sur- ganisarion och konstaterar. att ett genomförande av både EBU:s och FBUzs förslag rörande ÖEF:s styrelse skulle innebära att ÖEF fick en styrelse på omkring 20 personer. Utredningen ställer sig tvivlande till att en så stor styrelse kan fungera effektivt. särskilt som den enligt dessa utredningars förslag även bör fungera i olika krislägen. Utredningen har funnit att en väl fungerande rådsorganisation skulle kunna tillföra ÖEF sådan kunskap som enligt EBU och FBU skulle förmedlas genom styrelsen. Därför föreslås en utökning av nuvarande varuområdesinriktat'le rådsorganisation (bekläd- nadsrådet och kemirådet) med ytterligare två varttområdesinriktadc organ — ett energiberedskapsråd och ett metallråd. Styrelsen kan härigenom få en för myndigheterna normal storlek.

Utredningen föreslår att ÖEF:s styrelse skall bestå av generaldirektören. åtta övriga ledamöter samt två personalföreträdare. Av de övriga ledamöterna bör fyra representera det allmänna och fyra ha sakkunskap om produktionen och distributionen på olika områden inom näringslivet. bl. a. energisektorn. De fyra råden. som bör få till uppgift att på resp. varuområde biträde ÖEF vid planeringen av försörjningsberedskapen och vid verkställigheten i en kris bör bestå av representanter för statliga verk och andra samhälleliga organ med väsentlig anknytning till varuområdet samt i förekommande fall av representanter för organisationer som företräder konsumentintressen.

Det föreslagna energiberedskapsrådet bör få uppgifter avseende såväl den övergripande energiberedskapsplaneringen som den detaljerade planeringen för bränsle/drivmedelsområdet. Det bör övervägas om inte detta råd bör överta det nuvarande (_)ljelagringsrådets uppgifter rörande viss tillsyn av nä- ringslivets tvångslagring av olja. Det sistnämnda rådet skulle därmed kunna upphöra.

Frågor som kunde ha behandlats i rådet för ekonomiskt försvar har i stället kommit att behandlas inom totalförsvarets chcfsnämnd samt i olika samrådsorgan som tillkallas i anledning av det ekonomiska försvarets lång- siktsplanering. Utredningen föreslår därför att rådet avskaffas. Det är dock lämpligt att ÖEF tillkallar en referensgrupp för rådgivning i olika över- gripande samordningsfrågor under normala fredstida förhållanden. En sådan referensgrupp bör bestå av företrädare för de viktigaste myndigheterna inom det ekonomiska försvaret samt SlND.

Utredningen lägger fram förslag om de personalresurser av mer permanent natur som erfordras vid ÖEF fr.o.m. budgetåret 1977/78 för nu kända uppgifter.

Utredningens förslag omfattar en personalstyrka motsvarande 175 hel- ärsarbctande på ÖEF:s centrala förvaltning. l-lärtill kommer personalen vid de lokala Rårrådsanläggningarna. Förslaget innebär en ytterligare förstärkning av personalstyrkan vid den centrala förvaltningen med 10 helårsarbetskrafter. Den föreslagna ökningen motiveras i allt väsentligt av att verket har tillförts nya och ökade uppgifter. Den årliga lönekostnaden för de nytillkommande

Prop. l976/77:74 7l

tjänsterna har utredningen uppskattat _till ca 900 000 kr. (1976 års löneläge). Härtill kommer ökade kostnader för inventarier. resor. sk'rivinateriel m. m. avseende den aktuella personalen. Överslagsvis beräknas härför en kostnad om 50 000 kr./år.

(1.3.4 Överväganden ()('/l_/Öl'5/d_l: beträffande kriw/gunisulions/hier»

Vid sina bedömningar av krisorganisationsfrågt'nna har utredningen ut- gått från de miljöexempel som har använts inom långsiktsplaneringen för det ekonomiska försvaret. Mot denna bakgrund har utredningen försökt bedöma vilka arbetsuppgifter som kan bli aktuella för samhälleliga krisorgan. Bedömningen har dock inte kunnat göras så utförlig. eftersom ÖEF:s verk— samhet avseende planering av krisorganisationer och regleringsförberedefser i vissa hänseenden inte är närmare utvecklad. Utredningen har dock ansett det möjligt att lägga fram ett förslag som har karaktär av en basstruktur för krisorganisationen. Utredningen poängterar emellertid att fortsatta över- väganden erfordras. bl. a. beträffande olika detaljorganisationsfrågor.

Fredskriser på det allmänna varuområdet. varmed avses andra varor än energiråvaror och jordbruksvaror. bedöms endast kom- ma att vid ett och samma tillfälle beröra en enstaka vara eller ett begrärsat antal varor. Beroende på krisens art och omfattning måste olika åtgärder vidtas i syfte att nedbringa förbrukningen av de aktuella varorna. Dessa åtgärder torde i första hand komma att rikta sig mot produktionsledet. Viss erfarenhet av dessa problem vanns under den s. k. oljekrisen 1973/74, då frågor om regleringen av olika petrokemiska produkter ålades ÖEF genom ett tidsbegränsat tillägg till instruktionen.

En utgångspunkt för utredningsarbetet har varit att ansvars- och arbets- fördelningen mellan ÖEF och SlND under normala fredstida förhållanden inte skall förändras i någon mer betydande utsträckning. Genom att SlND således inte får några egentliga planeringsuppgifter för det ekonomiska för- svaret, bör verket inte heller ges några verkställighetsuppgifter i krislägen.

Mot den bakgrunden föreslår utredningen att ÖEF ges i uppgift att vara verkställighetsorgan vid fredskriser på det allmänna varuområdet. Denna uppgift torde inte vara mer omfattande än att verket kan lösa den inom ramen för normalorganisationen. vid behov med viss personalRirstärkning. De utrikeshandelsregleringar. som kan erfordras. bör handläggas av KK efter samråd med ÖEF. Behovet av sådana regleringar bör i första hand klarläggas av ÖEF.

A v 5 p ä r r ni n g ställer helt andra och mer långtgående krav på en kris- anpassning av samhället än fredskriser. Läget kräver sannolikt bl. a. om- fattande förbruksningsregleringar av olika slag. Med hänsyn till sambandet mellan olika regleringsåtgärder på olika områden krävs en samordnad kris- organisation på central nivå. som under regeringen kan utöva den ledning av regleringsverksamheten m. m. och göra de utredningar och samlade be-

Prop. 1976/77:74 72

dömningar som erfordras. Mot bakgrund härav är den nuvarande planerade organisationen med en handels- och industrikommission och en bränsle- kommission mindre lämplig. Utredningen har funnit att ÖEF bör vara det fredstida organ som bör åläggas nämnda uppgifter i ett krisläge. Detta kräver vid en kris en anpassning av ÖEF:s normalorganisation i vissa avseenden och en förstärkning av verket med personal från andra myndigheter samt från industrin och dess organisationer.

För att ÖEF i en avspärrningssituation skall kunna verka effektivt föreslås att löpande och rutinmässiga regleringsärenden. t.ex. i samband med ad- ministrationen av ransoneringar. bör kunna åläggas andra organ. Härvid bör myndigheterna med planeringsuppgifter i fred i första hand utnyttjas. Därigenom uppnås bl. a. önskvärd kontinuitet mellan planering och verk- ställighet. Administrationen av löpande regleringsärenden rörande drivme- del. t. ex. drivmedelsransonering. bör sålunda åvila transportnämnden (TN). Administrationen av elenergireglering bör dock åläggas ett särskilt för än- damålet bildat organ, benämnt clförsörjningsnämnden (EFN).

För löpande och rutinmässiga regleringsåtgärder på övriga områden bör förberedas inrättandet av en beklädnadsnämnd, en bränslenämnd, en ke- minämnd och en metallnämnd. Basmyndighet för organisering av dessa organ bör vara ÖEF. Personalen till nämndernas kanslier bör rekryteras från ÖEF, SlND, andra statliga organ samt från industrin och dess orga- nisationer. Nämnderna bör ha förtroendemannainslag.

Utredningen har vidare kommit till den slutsatsen att KK. liksom under normala fredstida förhållanden och vid fredskriser, bör svara för handlägg- ningen av frågor rörande handelsregleringar och handelspolitik. När det gäller handelsregleringar bör handläggningen ske i nära samverkan mellan-KK. - ÖEF, valutamyndigheterna och nyssnämnda regleringsorgan.

Från principiell synpunkt föreligger stora likheter mellan avspärrnings- och k rigsfallen när det gäller handläggning av ärenden inom det eko- nomiska försvaret. Utredningen föreslår därför att den föreslagna basor— ganiationen för avspärrning även utgör grunden för en krigsorganisation.

Utredningen konstaterar att skäl talar för att krisorganisationen i tillämp- liga delar bör kunna utnyttjas vid försörjningskriser betingande av valuta— knapphet och vid vissa inre kriser av försörjningskaraktär. Utredningen har dock inte närmare penetrerat hithörande spörsmål.

Utredningens stomförslag till krisorganisation framgår av följande skiss.

Prop. 1976/77:74 73

Bränsle- nämnd EFN

betecknar styrning av regleringsverksamhetens art och omfattning

— — — — betecknar styrning i övriga avseenden

KK betecknar kommerskollegium TN betecknar transportnämnden EFN betecknar elförsörjningsnämnden

t . . . . .. EFN replierar radmrnrstrativt hanseende på statens vattenfallsverk

Förslag till krisorganisation ( avspärrningsfallet).

6. 3 . 5 Vissa särskilda frågor

Utredningen har under sitt arbete gjort vissa iakttagelser. som - menar man — bör föranleda särskilda utredningar eller överväganden i annan ord- ning. Vissa av förslagen bör dessutom följas av fortsatta utredningar be- träffande olika detaljfrågor. Sammanfattningsvis föreslås

— att ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och socialstyrelsen resp. statens jordbruksnämnd övervägs när det gäller beredskapslagring och företagsplanläggning på sjukvårds- resp. livsmedelsområdet.

— att en utredning företas om beslutssystem. upphandlingsordning. entre- prenad- och ersättningsformer för den vid ÖEF bedrivna byggnadsverk- samheten,

— att organisatoriska frågor avseende sambandet vid en avspärrningskris mellan ÖEF och statens pris- och kartellnämnd utreds,

— att de organisatoriska sambanden i en avspärrningskris mellan den fö- reslagna krisorganisationen och de delar av det ekonomiska försvaret (mot- sv) som socialstyrelsen, resp. statens jordbruksnämnd ansvarar för utreds. — att de olika föreslagna krisorganens relationer till motsvarande organ på regional och lokal nivå utreds.

Prop. 1976/77:74 74

— att detaljorganisation för de i krisorganisationen ingående regleringsor- ganen utreds,

— att frågan om de till Statens industriverk knutna Iokalstaterna spräng- ämnesinspektionens och elinspcktionens ställning vid fall av avspärrning och krig övervägs.

6.3.6. Garmin/Firande av./(inslagna 0i"gunisationsärrclringar

Utredningen anser att dess förslag till ändring av ÖEF:s organisation bör kunna genomföras med början vid ingången av budgetåret 1977/78 och vara helt genomfört våren 1978. Utredningen betonar vikten av att särskild personal utses för arbetet med genomförandet och att detta bedrivs i sam- verkan med berörda personalorganisationer.

Utredningen föreslår dessutom att ÖEF beviljas vissa särskilda medel (200 000 kronor/år under ett par år) för att underlätta övergången till en ny organisation. Utredningen anser avslutningsvis att det kan vara lämpligt att göra en utvärdering av den nya organisationen. när den har fått verka under ett par år.

Utredningens beskrivningar och bedömningar beträffande nya och för- ändrade arbetsuppgifter för ÖEF möts inte av några erinringar från remiss- instansernas sida.

Beträffande samarbetet mellan ÖEF och näringlivet delar ÖEF uppfatt- ningen att företagens kunnande i högre grad bör kunna blir utnyttjat i pla— neringen för fredskrissituationer men framhåller att resurser krävs för att administrera denna verksamhet. SAF förutsätter att rimlig ekonomisk er- sättning skall kunna utgå till företag och organisationer om sådana anspråk kommer att ställas på deras medverkan att ersättning är motiverad.

Larrdstings/örhundel har tagit upp frågan om ansvaret för sjukvårdens för- sörjning med materiel m.m. Förbundet finner starka skäl tala för att det ansvar ÖEF nu har för läkemedelsförsörjningen bör utsträckas till att omfatta dels den del av materielförsörjningen för beredskapssjukhusorganisationen som socialstyrelsen handlägger, dels all annan upphandling m. m. avseende förbrukningsmateriel inom sjukvårdssektorn som kan bli aktuell. Härigenom skulle försörjningsuppgifterna för sjukvården samlas hos en central myn- dighet. Samverkan med sjukvårdshuvudmännens upphandlingsprogram kan därigenom underlättas, anser förbundet.

Prop. 1976/77:74 * 75

6.4.2 .lfnsr'ars- och arbetslön/t'In/hj: mal/ah ÖEF i.u-h SlND respekt/"vc KK

Utredningens överväganden och förslag rörande relationerna mellan ÖEF och SlND respektive KK kommenteras av några remissinstanser.

.S'larskorilorw understryker betydelsen av att de föreslagna åtgärderna för att förbättra samordningen mellan SlND och ÖEF inom industri- och ener- gipolitikens område kommer till stånd. Verket ställer sig inte heller frärn- mande för att ytterligare åtgärder kan bli aktuella i framtiden för att förbättra samordningen.

SlND finner det befogat att en vidgad samverkan kommer till stånd mellan SlND:s och ÖEF:s utredningsverksamhet. Verket är vidare positivt till att ÖEF deltari referensgruppen för utredningar som har intresse för den ekon- omiska försvarsberedskapen. Samtidigt betonar SlND vikten av att verket på samma sätt får ta del av och följa ÖEF:s utredningsarbete. Mot bakgrund av att erfarenheterna av verkens samarbete redan idag är goda. finner SlND emellertid utredningens förslag till ändring av verkens instruktioner mindre angelägna.

Mot utredningens uppfattning att den ekonomiska försvarsberedskapen av naturliga skäl måste vara en viktig faktor i SlND:s utredningar vid ut- formningen av förslag till konkreta åtgärder anmäler SlND en något av- vikande mening. Verket har varken resurser för eller har hittills i nämndvärd utrsträckning haft till uppgift att studera frågor rörande den ekonomiska försvarsberedskapen. Om dessa frågor skall beaktas måste SlND:s personella och finansiella resurser förstärkas väsentligt. Med nuvarande resurser måste utredningsverksamheten i allt väsentligt ha en näringspolitisk målsättning.

Statens varrcrq/ir/Lrvork och C DL framhåller betydelsen av samordnat pla- neringsunderlag på det energipolitiska området.

Svenska kommun/är!):mdc! biträder de förslag som berör ansvars- och upp- giftsfördelningen mellan SlND och ÖEF.

LO anser det naturligt att SlND blir representerat i ÖEF:s styrelse för att samordningen mellan verken på det sättet skall kunna underlättas.

Beträffande relationerna mellan KK och ÖEF instämmer KK i utred- ningens bedömning att det inte föreligger några ansvars- eller arbetsför- delningsproblem mellan KK och ÖEF under normala fredstida förhållanden. KK noterar de förslag till vidgat samarbete som utredningen lagt fram och ansluter sig i princip till dessa.

6.4.3. ÖEF:s normalorganisation

6.4.3.l Allmänt

Remissinstanserna är överlag positiva till utredningens förslag om en mera programinriktad normalorganisation för ÖEF, uppbyggd på fyra huvuden- heter under verksledningen. Den principiella utformningen tillstyrks eller lämnas utan erinringar av ÖB. .S/"i'S, FM l"'_ FRI. svt'ia/srrrvlsm. civil/iiisw'us-

Prop. l976/77:74 76

styre/sen. s/r'i/ai'rsvw'kw, lir/i/i'lrrsi-wkt'l. TN. statskontoret. SCB. RR V. JN. KK, kansli/nunrrc/"kcr. ÖEF . SlND. länsstyrelse/i i .:Vorrhmrr'ns lc'in. KF , SAF/SVP- riges inc/tislri/iirbund, Svenska handy/kannnar/iirhurm'et. Svenska kommun/är- buntlcl. Sveriges grossist/ärmint/. Svinigt-'s kemiska inr/usrrikmi/or. .S'vt'rigcs köp- manna/iirbuml. SACO/SR. LO och TCO-S.

Vissa instanser har inga synpunkter på utredningens lörslag eller anser sig inte berörda av dem och tar därför inte ställning till dem. Hit hör bl. a. s/art'ns vägverk. A MS. bos/arlssn'rc/sen och SHIO.

En del av de instanser som ställer sig positiva till utredningens prin- cipförslag till normalorganisation anser att ytterligare personalresurser krävs på vissa områden för att syftet med omorganisationen skall nås. Hit hör .S/"t'S. sot'ia/sri'rvlst'n. ÖEF, Lam/slings/iirbrinr/('I, SACO/SR och TCO.

6.4.3.2 Organisationsstruktur

Det övervägande antalet remissinstanser intar. som nämnts. en positiv inställning till utredningens förslag om en mera programinriktad organisation för ÖEF. Detta gäller även i stort den föreslagna organisationsstrukturen. dvs. indelningen i enheter och underenheter. ! vissa avseenden redovisas dock avvikande uppfattningar.

Utredningens principförslag tillstyrks sålunda av bl. a. ÖB. FMV, FRI. KK . konsumunrvcrkat. Landstings/ör!)under. SAF/ Sveriges industri/iirbtmd, Svenska hanfly/kammar/iirbundcl, Svenska kommun/ärmint/er. Sveriges gros- sist/iirhund och SACO/SR.

Civil/önsvarssrwc/swr finner den föreslagna organisationen ändamålsenlig. Samma ståndpunkt intas av TCO.

SjvS, .S'or-iaisryrc'lsc'n. siö/Zirlsverkt'r, JN. länssrvrclsen i Norrbottens län och Sveriges köpmanna/örbrmd lämnar förslagen utan erinran.

Vissa instanser behandlar delar av organisationsstrukturen i sina svar. Hir hör bl.a. pos/verket. Verket finner ingen anledning att närmare kom- mentera utredningsförslagen men vitsordar behovet av ökade resurser för att ÖEF skall kunna sköta uppgiften som samordnings- och informations- organ på ett tillfredsställande sätt.

SJ anser det vara en fördel att samla uppgifter av övergripande sam- ordningskaraktär till en enhet direkt underställd verksledningen. SJ har där- för ingen erinran mot att enheten för EF-samordning tillskapas.

er/i/urrsverkc'i uppfattar inrättandet av enheten för EF-samordning som en klar förbättring. Detta gäller även den allmänna underenheten inom enheten för programverksamhet, särskilt vad gäller samverkansfrågor om undanförsel och förstöring m.m.

TN tillstyrker förslaget till normalorganisation och understryker samtidigt vikten av att ÖEF i sin försörjningsplanering i största möjliga utsträckning utnyttjar information och utredningsresultat som tas fram av andra organ. Nämnden framhåller vidare att det är nödvändigt att ansvarsfördelningen

Prop. l976/77:74 _" i”" 77

mellan ÖEF och TN preciseras noga redan i fredstid.

Stars/munnar ansluter sig i stort till förslagen om normalorganisation. Ver- ket erinrar dock om att de synpunkter som man framförde i yttrande över EBU alltjämt har giltighet, dvs. att SlND skulle kunna ges uppdraget att svara för cnergiberedskapen i fredstid och kris.

Byggnadstyrelsen tar ej ställning till organisationsförslaget i stort men till- styrker att en underenhet för energi inrangeras i enheten för programverk- samhet.

SCB bedömer att programanpassningen av ÖEF:s organisation bör vara ändamålsenlig för överstyrelsens kontakter och samarbete med enskilda fö- retag. branschorganisationer och SCB. Det förefaller dock SCB lämpligt att energifrågorna direkt underställs verksledningen mot bakgrund av att dessa frågor är mer samhällsövergripande och omfattande.

RRV har från sina utgångspunkter inte funnit något att erinra mot de förslag som framförs. Verket påpekar dock att en förändring av den formella organisationen endast är en åtgärd som i gynnsamma fall kan utgöra en främjande faktor för att effektivisera verksamheten. Den process varigenom förändringar sker är mer betydelsefull än den formella förändringen.

SPK menar att det finns behov av ett nära samarbete mellan SPK och ÖEF såväl under fredstida förhållanden som i kristid. Nämnden kan inte finna att utredningen särskilt beaktat den krav på samordning under fredstid som ställs för att prispolitiska fördelar skall kunna uppnås utan förfång för försörjningsberedskapen. Den ordinarie omsättningen av ÖEF:s bered- skaps- och fredskrislager bör enligt SPK kunna ske på ett sådant sätt att viss prisstabiliserande effekt uppnås.

SPK är positiv till att enheterna för EF-samordning och beredskapslagring skapas. Nämnden tillstyrker också att en närmare utredning kommer till stånd av det organisatoriska sambandet mellan SPK och ÖEF. Utredningen bör då avse samarbetet under såväl fredstida förhållanden som under kri- slägen av olika slag. Det är nödvändigt att en klar åtskillnad härvid görs mellan ansvaret för försörjningspolitiska och ansvaret för prispolitiska frågor. Det är önskvärt att den föreslagna utredningen även kan omfatta samarbetet mellan SPK och JN.

ÖEF tillstyrker utredningens förslag till ny organisationsstruktur, dock med tvekan beträffande energiområdet. Detta är så viktigt att en särställning inom organisationen hade varit motiverad. dvs. en enhet direkt under verk- schefen. ÖEF har emellertid avstått från att föreslå detta för att inte bryta organisationsmönstret inom enheten för programverksamhet.

ÖEF anser att enhetsbeteckningarna bör ersättas med mera informativa benämningar (avdelning/byrå).

ÖEF anser vidare att enheten för EF-samordning bör bestå av tre un- derenheter i stället för två, som utredningen föreslår. En enhet för allmän samordning börtillkomma. OA-gruppen bör placeras i anslutning till enheten för EF-samordning. Den sistnämnda uppfattningen delas av FOA. FOA an-

Prop. 1976/77: 74 78

ser vidare att enheten för EF-samordning bör inriktas och ges resurser så att den kan leda och bedriva egna studier som ger ökad kunskap om sam- hällets sårbarhet för olika kris- och krigsfall.

FOA ifrågasätter att samordningsfunktionerna inom enheten för program- verksamhet placeras inom den allmänna underenheten. Ett lämpligt alter- nativ är att inrätta ett särskilt stabsorgan och ge detta samma ställning som övriga underenheter.

SlND instämmer i förslagen till normalorganisation för ÖEF. Metodut- vecklingsarbetet bör prioriteras. Härvid bör nära samarbete äga rum mellan enheten för programverksamhet och enheten för EF-samordning.

Statens va/tanra/Isiwk och CDL ansluter sig till utredningens vägledande principer för utformningen av normalorganisationen. För att få största möj- liga effekt av verksamheten är det dock nödvändigt, anser man, att dels samla alla utredande och planläggande funktioner för varje försörjnings- område till en enhet. dels avskilja detta slag av verksamhet från ÖEF:s utvidgade uppgift att ansvara för den externa samordningen av beredskaps- planeringen. De båda instanserna anser därför att samordningen av ener- giberedskapsplaneringen bör åvila enheten för EF-samordning i stället för underenheten för energi.

KF anser att den mer programinriktade organisationen för ÖEF bör kunna fylla kravet på en effektivt fungerande verksamhet. Eventuellt skulle or- ganisationen kunna bli ännu effektivare om en separat enhet för energifrågor bildades. direkt underställd verksledningen. KF anser att denna fråga bör övervägas närmare.

Beträffande ÖEF:s normalorganisation tillstyrker Svenska palm/cum inst/lutar förslagen. utom i fråga om enheten för programverksamhet. I dess ställe föreslår institutet en programenhet för energi och en för övriga för- sörjningsviktiga produkter.

NSI anser att den spridning av införmationsuppgifter på olika enheter som utredningen föreslår medför risker för att informationsverksamhetcn blir oenhetlig och mera kostsam än nödvändigt. Därför föreslår NSl att en särskild enhet för information och utbildning av extern karaktär övervägs i samband med det slutliga ställningstagandet till ÖEF:s organisation. Även om den interna inforrnationsverksamheten förläggs till den administrativa enheten, bör den särskilda enheten för information (dvs. vid enheten för EF-samordning) tjänstgöra som konsult och rådgivare i fråga om metoderna. Detta samarbete är mycket viktigt. bl.a. därför att all egen personal alltid måste informeras om beställd information innan den ges ut externt.

Även barerIskapsnamndanför psi-"kologisktförsvar tar upp informationsfrå- gorna och menar att utredningen endast i begränsad utsträckning har dis- kuterat dessa problem. Nämnden föreslår att de belyses ytterligare innan slutgiltigt beslut fattas beträffande ÖEF:s organisation. Nämnden föreslår att informationsfunktionen får samma organisatoriska ställning i fred som i avspärrning/krig. dvs. blir direkt underställd verksledningen.

Prop. 1976/ 77:74 ._-e_,. .--I 79

6.4.3.3 Styrelse och rådsorganisation .

Utredningens förslag till styrelse och'lrådsorganisation kommenteras av flera remissinstanser.

ÖB godtar att försvarsmakten inte blir representerad i ÖEF:s styrelse och har ingen erinra mot att det nuvarande rådet för ekonomiskt försvar utgår. ÖB föreslår att representation för försvarsmakten — utöver utredningens för- slag om sådan i beklädnads- och metallråden — prövas även beträffande cnergiberedskapsrådet och kemirådet. Samma synpunkt framförs av FMV.

SjvS anser i likhet med S(It'iaÄS'U'I'PÅW/l att det är önskvärt att det skapas en undergrupp för sjukvårdsmaterielfrågor m. rn. i det föreslagna kemirådet. Socialstyrelsen menar vidare att beklädnadsrådet måste ägna särskilt intresse åt hälso- och sjukvårdens textilbehov. ! övrigt accepterar socialstyrelsen den av utredningen föreslagna rådsuppläggningen.

Den föreslagna rådsorganisationen är för SCB:s del ett fullt godtagbart alternativ till en breddad styrelse. SCB föreslår att verket blir representant i energiberedskapsrådet.

Utökningen av den föreslagna rådsorganisationen bör enligt RR l" kunna bli en viktig faktor för att förbättra kunskapsutvecklingen inom ÖEF.

Kanszmrenrverker och KF delar utredningens uppfattning att antalet le- damöter i ÖEF:s styrelse bör vara förhållandevis begränsat. Konsument- verket anser att representanter för verket bör ingå såväl i bcklädnadsrådet som i det föreslagna energiberedskapsrådet. KF föreslår att representanter för arbetstagar- och konsumentintressen ges representation i ÖEF:s styrelse. Förbundet understryker samtidigt värdet av att antalet rådsorgan utökas.

Inte heller KK har någon erinran mot en begränsad styrelse för ÖEF. Kollegiet ifrågasätter dock om man inte i krislägen bör kunna ge styrelsen en viss breddning. varvid t. ex. KK kunde ingå i denna. Vad gäller råds- organen bör övervägas om den inte i vissa lägen kan behövas en uppdelning på flera varuområden. Kollegiet bör vidare vara representerat i samtliga varuinriktade råd. Vidare bör den föreslagna referensgruppen för samord- ningsfrågor avseende planeringsarbetct inrättas och KK bör ingå även i den- na.

TN föreslår att dess ordförande ges plats i ÖEF:s styrelse. Nämnden förutsätter också att den får representation i det föreslagna energibered- skapsrådet. Detta råds ställning under olika kriser måste dock klarläggas närmare. Som allmän riktpunkt bör gälla att rådet skall biträda ÖEF med övergripande planering och inte med detaljfrågor. Det är enligt TN olämpligt att binda sig för antalet ledamöter i rådet innan en instruktion för detta har fastställts. TN har ingen erinran mot att rådet för ekonomiskt fösvar upphör.

La/rdslinKS/örbtmde! och Kommnn/örbum/pr anser det lämpligt att den kom- munala sektorn blir företrädd i ÖEF:s styrelse. Denna uppfattning framförs även av Svenska petra/cum institutet. som menar att det vore en fördel om företrädaren i så fall hämtades från den kommunala energisektorn.

Prop. 1976/77:74 Sf)

Beträffande ÖEF :s styrelse betonar Sveriges grossist/örhunt/ betydelsen av att näringslivet fåren breddad representation i denna. Motsvarande argument framförs av Kt'nlikO/Ilnl't'l.

Svt-'nska pmm/cunt iIISIillIH'l tillstyrker att energiberedskapsrådet bildas och utgår från att företrädare för petroleumindustrin kommer att beredas plats i detta. Oljelagringsrådet bör enligt institutet behållas till dess man ser hur det nya oljelagringsprogrammet kommer att fungera.

.S'.4I-"/.S'i-'art'gus intIttstri/iirhmtt/ bedömer att utökningen av rådsorganisatio- nen kommer att underlätta samarbetet med företagen och samtidigt tillföra ÖEF ytterligare fackkunskap.

ÖEF tillstyrker att styrelsen utgörs av elva ledamöter och biträder ut- redningens motiv för detta. I likhet med grossistförbundet och kemikontoret anser ÖEF att näringslivet bör få en breddad representation i styrelsen. Eftersom antalet styrelseledamöter inte bör öka, torde den angivna bredd- ningen för näringslivet få ske på bekostnad av representationen för det all- männa menar ÖEF. Företrädare för allmänna samhällsintressen bör i er- fordcrlig omfattning kunna beredas plats i de varuområdcsinriktade bered- skapsrådcn.

ÖEF tillstyrker vidare den föreslagna rådsorganisationen. Energibered- skapsrådcts uppgifter och sammansättning kan emellertid bli beroende av om det nuvarande oljelagringsrådet kommer att kvarstå. Slutlig ställning i dessa hänseenden bör därför anstå tills beslut har fattats om oljelagrings— rådets fortsatta verksamhet. Däremot kan rådet för ekonomiskt försvar utgå anser ÖEF.

Den föreslagna principiella sammansättningen av beredskapsråden till- styrks av ÖEF.

Statens vanan/alts'wrk och ('DL uttalar att det. om ÖEF:s styrelse får den begränsade storlek som utredningen förordar. är angeläget att styrelsen in- nehåller en företrädare för energisektorn. När det gäller förslagen om att inrätta särskilda råd för olika programområden är kraftindustrin generellt betänksam inför den stora administrativa överbyggnad detta skulle innebära. Man kan dock inte bedöma behovet för de varubetonade programområdena. ] likhet med ÖB. TN och ÖEF anser vattenfallsverket och CDL att det nuvarande rådet för ekonomiskt försvar kan avskaffas.

Tveksamhet till den föreslagna rådsorganisationen framförs även av Sven- ska Handa/skamtnur/iirhttntt'at. Förbundet anser att råd av denna typ som regel får anses ha ringa värde. 1 första hand bör en breddning av styrelsen prövas. varigenom nya rådsorgan kunde undvikas.

LO delar i stort utredningens uppfattning om styrelsens storlek. Däremot är LO tveksam till utredningens synpunkter rörande likställighcten mellan en direkt medverkan i ÖEF:s styrelse och de föreslagna rådsorganen. LO ser i stället de olika räden som värdefulla komplement till styrelsen för att tillföra denna konkret information på sakområdena enligt den nya pro- gramutformningcn. Organisationen förutsätter att den blir representerad så-

Prop. 1976/77:74 8l

väl i styrelsen som i de olika rådsorganen.

SlND anför för sin del synpunkten att'beklädnadsrådetssammansättning samt förhållandet att det sammanträder oregelbundet och relativt sällan gör att rådet inte är lämpligt för funktionen som kontaktorgan mellan SlND och ÖEF vid samordning av enskilda stödärendcn.

Landstings/iirbtint/ct menar att starka skäl talar för att ett särskilt råd knyts till ÖEF för samverkan mellan ÖEF, socialstyrelsen. Sjukvårdshuvudmän- nen och andra intressenter på läkemedels- och sjukvårdsmaterielområdet tt. ex. SjvS. Apoteksbolaget AB och Sjukvårdens och socialvårdens planer- ings- och rationaliseringsinstitut). Ett sådant råd för sjukvårdens försörjning skulle vid kris kunna ombildas till att svara för erforderliga centrala re- gleringsåtgärder för det aktuella varuområdet.

6.4.3.4 Vissa samordningsfrågor

ÖB delar utredningens uppfattning om betydelsen av övergripande sam- ordning inom det ekonomiska försvaret samt mellan detta och övriga delar av totalförsvaret. Samma ståndpunkt intar ÖEF.

Cittil/örsvatzsstvrclsan anför att samordningen gentemot länsstyrelserna fo- refaller kunna bli bättre genom den föreslagna organisationen än i den nu- varande.

.4MS understryker betydelsen av att försörjningsberedskapspolitiken sam- ordnas med övrig näringspolitik.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser det vara en brist att inte frågan om ansvarsfördelningen mellan ÖEF och länsstyrelserna har berörts mera ingå- ende. Det hade varit lämpligt att utredningen tagit upp frågan om länsstyrel- sernas fredstida uppgifter på det ekonomiska försvarets område. Frågan bör behandlas vidare inom ramen för decentraliseringsutredningens arbete.

6.4.3.5 Metodutveckling

Till utredningens uppfattning att metodutvecklingsarbetet för främst för- sörjningsplanering och företagsplanering bör ges hög prioritet ansluter sig FMV och SlND.

Den ständigt ökade komplexiteten i landets produktionssystem ställer allt större krav på de metoder som kommer till användning i försörjnings- planeringen. framhåller RRV. Verket anser att en vidareutveckling av pla- neringsmodeller av det slag som delvis har kommit till användning i den senast genomförda långsiktsplaneringen inom det ekonomiska försvaret är en uppgift som bör ges hög prioritet i ÖEF:s verksamhet. Detta metod- utvecklingsarbete torde vara av väsentlig betydelse för försörjningsplaner- ingens resultat. Den föreslagna nya organisationen för ÖEF bör enligt RRV förbättra förutästtningarna för att resultaten av metodutvecklingsarbetet ock- så skall komma till faktisk tillämpning. åtminstone inom ÖEF.

6 Riksdagen 1976/77. [ saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 82

ÖEF instämmer i att metodutvecklingsarbetet bör ges hög prioritet och understryker angelägenheten av att verket tillförs egna resurser för detta arbete i enlighet med utredningens förslag.

6.4.3.6 Byggnadsverksamhet

Förslaget att ÖEF:s byggnadsverksamheter av olika slag samordnas or- ganisatoriskt till en enhet kommenteras av FortF. FRI. byggnadsstyrelsen och ÖEF.

FRI anser utredningens förslag vara en positiv och effekthöjande åtgärd. Enligt institutets uppfattning borde dock förhållandet mellan ÖEF:s egen anskaffning av förrådsanläggningar och byggnadsstyrelsens respektive FortF:s verksamhet ha kommenterats närmare.

Byggaacfsstvralscn tillstyrker att drift. undershålls- och reparationsarbeten samt teknisk tillsyn av förrådsanläggningar samlas till en enhet. Däremot finner styrelsen det orationellt att bygga upp ytterligare organisation inom statsförvaltningen för projektering. upphandling och byggande. Det vore naturligare att lägga dessa uppgifter direkt på byggnadsstyrelsen eller for- tifikationsförvaltningen, som redan har fungerande organisationer för sådana verksamheter. Byggnadsstyrelsen är beredd att på samma sätt och på li- kartade villkor som för t.ex. post- och televerken på uppdrag svara för ÖEF:s byggnadsverksamhet.

FortF gör ett likartat uttalande för egen del och förklarar sig beredd att under samma förutsättningar som gäller för det militära försvaret svara för ÖEF:s byggnadsverksamhet. Härvid bör även en samordning av för- valtningsverksamheten beaktas, anser verket. ÖB har enligt FortF förklarat sig instämma i verkets synpunkter.

ÖEF menar att frågan om vilket upphandlingssystem som lämpligen bör tillämpas för byggnadsprojekt av olika slag bör avgöras från fall till fall med hänsyn till ekonomiska. ansvarsmässiga och tidsmässiga förhållanden. ÖEF kommer även i fortsättningen att ägna dessa förhållanden stor upp- märksamhet och vidta de åtgärder som vunna erfarenheter kan ge anledning till. ÖEF finner det därför inte motiverat att - som utredningen föreslår — göra en översyn om metoder och beslutsordning beträffande byggnads- verksamheten.

6.4.3.7 Personalbehov i den nya organisationen

Den av utredningen förordade personaldimensioneringen kommenteras av en del remissinstanser. De flesta framhåller därvid att ÖEF torde behöva tillföras ytterligare resurser utöver _utredningens förslag.

SjvS anser t. ex. att alltför knappa resurser syns ha avdelats för utrednings- och planeringsverksamheten på läkemedels- och sjukvårdsmaterielområdet. Samma ståndpunkt intas av sm-ia/stvralsan, som dessutom menar att resurser

Prop. 1976/77:74 83

av betydligt större omfattning krävs för beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel. ' " '

Lant/stings/iirhtinc/at anför — i likhet med SjvS och socialstyrelsen — att läkemedels- och sjukvårdsmaterielsidan måste tillföras ytterligare resurser med hänsyn till den tyngd och den omfattning som denna sektor bör ha i landets försörjningsberedskap.

ÖEF menar att en djupare analys av personalbehoven är nödvändig. Med de utgångsvärden som utredningen har använt konserveras den brist på personella resurser. som f. n. gör att försörjningsplaneringen släpar efter på många viktiga områden. Den förstärkning av resurserna för metodutveckling som utredningen föreslår är enligt ÖEF värdefull och kan förväntas resultera i en begränsning av annars nödvändiga personalförstärkningari framtiden.

l samband med granskningen av betänkandet har ÖEF kommit fram till att behovet uppgår till 18 tjänster mer än utredningen har föreslagit. Det är viktigt att tjänsterna tillkommer redan l977/78 för att skapat för- utsättningar att kunna lösa ålagda uppgifter, inhämta eftersläpningar i be- redskapsarbetet och för att organisationsförändringen skall leda till avsett ' resultat.

SACO/SR biträder vad ÖEF har framfört i sitt yttrande över personal- dimensioneringen. En fråga som enligt organisationen bör analyseras när- mare är avvägningen mellan personalkategorierna handläggare. assistenter och biträden.

TCO anser att personalresurserna inte står i relation till de nya och för- ändrade arbetsuppgiftcrna för ÖEF. Organisationen framför förslag till för- stärkningar på olika områden.

Kantikontorat anser den av utredningen föreslagna personalförstärkningen som nödvändig för att ÖEF skall kunna fullgöra sina utvidgade åligganden.

FRI har inget att anföra beträffande utredningens förslag till personal- förstärkningar. lnstitutet anser att det hade varit värdefullt med en redo- visning av den kompetens som erfordras i nuläget och i framtiden för ÖEF:s personal och att denna hade ställts i relation till det kvantitativa perso- nalbehovet.

Sia/ans vatten/ältsvark/C DL understryker att det är nödvändigt att ÖEF får erforderliga resurser för sina uppgifter så att ambitionen att stärka det ekonomiska försvaret kan avsätta verkliga resultat.

.SÖ—fF/Sveriges indttstrt/t'it'httnt/ anser en personalförstärkning motiverad om en däremot svarande höjning av den ekonomiska försvarsberedskapen er- hålls. på såväl central som regional nivå.

KK anför för egen del att kollegiets nuvarande resurser inte är tillräckliga för det ökade planeringsansvar för avspärrnings- och krigslägen som enligt utredningens förslag läggs på kollegiet.

Prop. 1976/ 77: 74 34

6.4.3.8 Genomförande av omorganisationen

Utredningens förslag beträffande genomförande av den nya organisationen kommenteras närmare endast av ÖEF. SACO/SR och TCO.

ÖEF förutsätteratt ansvaret för omorganisationen kom mer att åvila verket. Den genomgripande omorganisation som ÖEF-utredningen föreslår kräver tillräcklig tid för omsorgsfulla förberedelser på det personella och admi- nistrativa området. ÖEF anser att sådana inte hinner genomföras på ett acceptabelt sätt till den 1 juli l977.

ÖEF presenterar ett förslag till ny tidsplan i stort. Detta innebär att den nya organisationen skulle träda i kraft den 1 januari l978 och vara helt genomförd — med undantag för eventuella övergångsanordningar — den l juli samma år.

För att underlätta genomförandet av den nya organisationen bör per- sonalplanering m.m. påbörjas i god tid. ÖEF föreslår därför att den av utredningen förordade förstärkningen av personaladministrationen vid ÖEF kommer till stånd redan under våren l977. ÖEF understryker angelägen- heten av den föreslagna förstärkningen. ÖEF har också i anslagsframställ- ningen för budgetåret 1977/78 föreslagit en kvalificerad handläggare för ändamålet. Verket bör beredas möjlighet att redan tidigare än ÖEF-utred— ningen föreslår få anställa handläggaren i fråga.

I samband med genomförandet av den nya organisationen uppkommer olika arbeten av engångsnatur. som kan medföra behov av tillfälliga re- sursförstärkningar. ÖEF-utredningen föreslår att ÖEF under ett par år får diSponera förslagsvis 200 000 kronor per år för här angivna ändamål. ÖEF tillstyrker förslaget och avser att efter utredning lämna särskild framställning om erforderliga medel.

Inte heller SACO/SR biträder den av utredningen föreslagna tidsplanen. Tidpunkten för ikraftträdande bör sättas till tidigast den I januari l978. ÖEF bör enligt organisationen ges sådan tid för genomförandet att alla er- forderliga åtgärder kan vidtas i normal takt och att överläggningar kan ske kontinuerligt med personalorganisationcrna. Utredningsförslagct att perso- nal inom ÖEF— befriad från löpande uppgifter — utses att ägna sig åt genom- förandet biträds.

TCO förutsätter att genomförandet kommer att bedrivas i nära samarbete med berörda personalorganisationer. TCO understryker vikten av att per- sonalplanering m.m. aktiveras i god tid innan det blir aktuellt att tillsätta nya tjänster.

6. 4 . 4 Krismganisalions/lågor

Bland de remissinstanser som har tagit upp utredningens förslag till bas- struktur för ÖEF:s krisorganisation och som tillstyrkt dessa eller lämnat dem utan principiell erinran återfinns ÖB. Sfi-S. Fil/Il". FRI. rivit/instats-

Prop. 1976/77z74 ' - 85

sure/sen. Sm'itlle_l-'I'U/.S'('ll. s/r'i/ilrlsverkel. sig!/skummet. RRI', .IN, KK. SlND. liinss/vre/sen i Norrhöllens län. t'it'l'ffttifäf/ftivaren i Bengs/agens eivi/nmrzi't/e. Svenska kommtm/örhum/el. .S'verftges grossist/örbmnl. .S'verfges Awais/ta in:/usl- rikonlur. T("O—S och Sveriges kt'i/n)!(1/i/l((/ö/'htmd.

ÖB, som inte har någon erinran mot den föreslagna basstrukturcn. be— dömer att denna skapar fi'irutsättningar för att anpassa organisationen till olika krislägen.

FMV tillstyrker förslaget att det under regeringen vid avspärrnings- och krigsförhållanden endast bör finnas ett organ som kan göra samordnade utredningar och bedömningar. Samarbetet mellan försvarsmakten och det ekonomiska försvaret under ett eventuell mobiliseringsskede bör underlättas avsevärt om det ekonomiska försvaret inte samtidigt omorganiseras.

Beredskupsnämnde/1för psykologisk! I/Öl'Sl'fU' erinrar om vikten av att de övergripande och samordnande informationsuppgifterna även i en fredskris samlas inom en enhet direkt underställd verksledningen. Detta föreslås av utredningen för avspärrnings- och krigsfall. Förslaget tillstyrks av nämnden. Även Imslverkel tillstyrker detta förslag.

TN anser det vara olyckligt att i samband med en skärpning av en kris övergå från en organisationsförm till en annan. TN finner. efter att ha jämfört för- och nackdelar i energiberedskapsutredningens och ÖEF-utredningens förslag, att övervägande skäl talar föratt ÖEF-utredningens förslag bör tjäna som utgångspunkt även för fredskrisorganisationen. Det viktigaste skälet härför är att övergången från ÖEF:s normalorganisation till krisorganisation vid skärpt läge kan ske smidigt. TN framför vidare att energiberedskaps- utredningens försfag att inrätta s. k. sektormyndigheter med rådgivnings- ansvar väl låter sig förenas med ÖEF-utredningens förslag.

ÖEF biträder den av utredningen förordade principiella utformningen av krisorganisationen men anser att ytterligare överväganden krävs. bl. a. vad gäller fördelning av ansvar och arbetsuppgifter mellan ÖEF och övriga be- rörda myndigheter. ÖEF avser att senare lämna slutligt förslag till regeringen om utformning av krisorganisationen.

Statens vallen/ålfwerk och ("DL är principiellt kritiska mot vissa av ut- redningens förslag. Utredningen har inte haft i uppdrag att behandla or- ganisationen för fredstida energikriser. Trots detta har den utformat förslag till organisation och arbetsfördelning mellan ÖEF och samverkande myn- digheter som, enligt de båda remissinstansernas uppfattning. medför att tidigare principer och beslut skulle få rivas upp om utredningens förslag antas. Vidare skulle ett realiserande av förslagen. främst vad gäller ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och övriga beredskapsanläggnings-/reg- leringsmyndigheter. innebära en kraftig koncentration till ÖEF. Väsentliga resurser och fackkunskaper måste då tillföras på områden som ligger helt utanför ÖEF:s nuvarande kompetensområde. anser man. Vattenfallsverket och kraftindustrin i övrigt avstyrker därför utredningens förslag i de av- seenden de avviker från tidigare principer och beslut. Förslagen måste över-

Prop. 1976/ 77:74 86

arbetas hävdar man. Detta gäller även organisation och verksamhetsformer under avspärrning och krig. som bättre bör anpassas till energiberedskaps- utredningens förslag till fredskrisorganisation. Det kan inte vara ändamåls- enligt att ha principiellt olika organisation vid fredskriser och under av- spärrning och krig.

Utredningen har ansett att regleringsmyndigheterna bör ha förtroende- mannaanknytning under avspärrning och krig. Vattenfallsverket/CDL av- visar för sin del att ellörsörjningsnämnden ges en lekmannastyrelse. Man hävdar nämligen att lekmannainflytandet inte har någon roll att spela i en krigssituation. Då är det andra faktorer än totala rättvisekrav som måste bli styrande för regleringsmyndigheternas verksamhet. l avspärrningsfallet bör lekmannainflytande tillgodoses via ÖEF:s styrelse anser man.

Statens vattenfallsverk och CDL tillstyrker i princip utredningens förslag att ÖEF bör vara samordningsorgan på försörjningsområdet även vid av- spärrning och krig om det finns förutsättningar för och behov av samordning. Samtidigt framhåller de båda instanserna dock starkt betydelsen av att an- svaret för beredskapsplanering och genomförande av erforderliga regleringar på efområdet skall åvila vattenfallsverket respektive efförsörjningsnämnden (EFN) i enlighet med energiberedskapsutredningens förslag. ÖEF skall en- dast ha ett övergripande planeringsansvar, menar man.

KK anser att viss oklarhet fortfarande föreligger beträffande ansvarsfrågor på energiområdet vad gäller utrikeshandelsaspekterna i fredskrislägen. Dessa frågor bör dock lösas på samma sätt som på det allmänna varuområdet. dvs. all reglering av utrikeshandeln handläggs av KK efter samråd med bl. a. ÖEF. Kollegiet betonar frågan om planeringsansvaret för de olika kris- fallen. bland vilka valutakrisfallet även uppmärksammas. Enligt kollegiet måste de speciella förhållanden som gäller vid ett fredstida vafutakrisläge beaktas vid en planering. Ansvarsfördelning och krisorganisation bör också anpassas härtill. Kollegiet förutsätter att dessa frågor beaktas i de fortsatta överväganden som enligt utredningen erfordras.

6.4.5 Behov av ytterligare utredningar nt./n.

Vissa remissinstanser tar upp utredningens förslag om ytterligare utred- ningar eller överväganden i annan ordning.

Statskontoret understryker betydelsen av att de föreslagna krisorganens relationer till motsvarande organ på regional och lokal nivå utreds närmare i enlighet med utredningens förslag. Denna ståndpunkt intas också av ("i- vi/be/älhavaren i Bergslagens eivilmnråde.

JN anser inte att det finns någon anledning att särskilt utreda frågor om ansvars- och arbetsfördelning mellan ÖEF och .lN. Detta klaras av till fyllest genom programplaneringen inom det ekonomiska försvaret.

SPK tillstyrker att det organisatoriska samarbetet mellan nämnden och ÖEF vid avspärrningskris närmare utreds. Härvid bör dock inte övervä-

Prop. 1976/77:74 87

gandena begränsas till samarbetet vid avspärrningskriscr utan gälla sam- arbetet undcr såväl fredstida förhållanden — i första hand' vi'domsättning av och uttag ur beredskaps— och fredskrislager — som under fredskriser. avspärrningar och krig. ljn väsentlig utgångspunkt vid en sådan prövning är enligt nämndens uppfattning att en klar åtskillnad i samtliga fall görs mellan ansvaret för försörjningspolitiska och ansvaret för prispolitiska frågor.

En fråga av stor vikt är hur samarbetet mellan SPK och JN skall fungera under avspärrnings- och krigsförhållanden med hänsyn till livsmedelsför- sörjningens centrala betydelse. Det vore önskvärt om utredningen om sam- arbetet mellan SPK och ÖEF kunde utvidgas att omfatta även samarbetet mellan SPK och JN.

Ett sätt att — i händelse av snabbt stigande importpriser vid försörjnings- kriser — tillföra landet försörjningsviktiga varor utan att extremt höga priser på enskilda laster får effekter på den inhemska prisnivån är att införa pris- cfearing. Efter förslag från energiberedskapsutredningen har ÖEF av rege- ringen ålagts ansvaret att förbereda organisationen av en clearingsnämnd på oljeområdet. Vidare har regeringen uppdragit åt ÖEF att i samråd med SPK utreda förutsättningarna för att clearingsystem skall kunna innefatta råolja. ÖEF-utredningen har inte berört denna typ av krisorgan. SPK finner det naturligt att clearingverksamheten i kristid blir föremål för överväganden i samband med den utredning om sambandet mellan SPK och ÖEF som utredningen har förordat.

ÖEF delar inte uppfattningen att ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF. JN och socialstyrelsen skulle vara komplicerad. Nuvarande fördelning syns väl avvägd och fungerar tillfredsställande från såväl företagens som myndigheternas synpunkt. Någon ytterligare utredning på dessa områden är därför inte erforderlig. ÖEF avvisar också förslaget om en utredning om upphandlingsformer och beslutsgång vid förrådsanskaffning för den vid ÖEF bedrivna byggnadsverksamheten.

Enligt SlND är det angeläget att närmare studera samordningsproblemen mellan ÖEF och andra myndigheter. främst SlND, KK, AMS och SPK under krisforhållanden.

KK anför att formerna för samordningen mellan försörjningsberedskaps- och övrig näringspolitik i fredskrislägen torde få utredas närmare.

KF anser det är av vikt att genomföra de detaljutredningar som föreslås i utredningen i samband med omorganisationen av ÖEF.

Kent/kontoret anser en ytterligare utredning av ansvars- och arbetsför- delningen mellan ÖEF och socialstyrelsen respektive JN obehövlig. Den ansvarsfördelning som i dag råder mellan dessa myndigheter är enligt ke- mikontorets uppfattning hanterbar och fri från komplikationer.

Prop. 1976/77:74 88

7 1975 års oljelagringskommitté (OLK) 7.1 Inledning

Beredskapslagringen av bränslen och drivmedel för krig och avspärrning har sedan 1958 byggts upp genom särskilda oljelagringsprogram. Dessa har omfattat perioderna 1958—1962, 1963—1969 samt 1970—l976.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet den 15 april l975 sakkunniga med uppgift att utreda frågan om program för beredskapslagring av oljeprodukter m. m. efter år 1976.

De sakkunniga, som antog namnet 1975 års oljelagringskommitte' (OLK), överlämnade den 6 december 1976 sitt betänkande (SOU l976:67)' Bered- skapslagring av olja. kol och uran. Till betänkandet hör en hemlig bilaga (Ds H l976:6).

OLK föreslår ett nytt program för beredskapslagring av oljeprodukter m. m. för perioden 1978—1984. Vid lämplig tidpunkt under programperioden föreslås en s. k. kontrollstation.

' Till betänkandet har fogats reservationer av de sakkunniga Bo Heimerson och Roffaleintberg samt särskilda yttranden av experterna Nils Angebcrg. Nils-GustafDanielson. David Davidsson. Arne Kristenson, Nils Lundmark och Lars Pehrzon.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren (ÖB)efter hörande av fortifikationsförvaltningen och försvarets materielverk, sjöfartsverket. luftfartsverket. transportnämnden (TN), riksskatteverket (RSV), statens jordbruksnämnd (JN), fiskeristyrelsen. statens naturvårds- verk. kommerskollegium (KK), statens pris- och kartellnämnd (SPK), konsumentverket. överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), oljelagrings- rådet, statens industriverk (SlND), statens kärnkraftsinspektion (SKl). läns- styrelsen i Stockholms län. länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Norrbottens län. fullmäktige i riksgäldskontoret, Centrala driftledningen (CDL) som avgivit yttrande även för statens vattenfallsverk och Svenska kraftverksförningen, Jernkontoret, Kusttankers intresseföre- ning, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Linjeflyg AB, Rederiföreningen för mindre fartyg, Scandinavian Airlines System (SAS), Svensk Kärnbränsleför- sörjning AB (SKBF). Svenska gasföreningen, Svenska handelskammarför- bundet. Svenska kommunförbundet. Svenska petroleum institutet (SPI), Svenska värmeverksförningen (VVF),Sveriges fiskares riksförbund,Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO) som avgivit yttrande tillsam- mans med Sveriges industriförbund. Sveriges kemiSka industrikontor.

* Betänkandet har undertecknats av verkställande direktören Rune Hermansson. ord— förande, direktören Bo Heimerson, verställande direktören Rolf af Klintberg. över- ingenjören Rolf Stålebrant. riksdagsledamoten Maj Britt Theorin samt ombudsmannen Erik Wångby.

Prop. 1976/77:74 ' 89

Sveriges redareförening. Landsorganisationen i Sverige (LO) samt Tjänste- männens centralorganisation (TCO). ' ' "

7.2. Nuvarande ordning 7.2.1 O_I/"elagt'ingen_löre är 1958

Redan år 1938 infördes skyldighet för oljehandeln att hålla lager av vissa oljeprodukter. Denna skyldighet reglerades genom förordningen (1938367) angående handel med vissa mineraloljor och innebar att oljehandeln var tvungen att hålla lager motsvarande viss del av försäljningen under närmast föregående år. Statsbidrag till denna lagring utgick inte i någon form.

7 .- ..? O(ie/agringspragrammet 1958—1962

Den snabba ökningen av konsumtionen av flytande drivmedel och bränslen som inträdde under efterkrigstiden medförde krav på förstärkt beredskapslagring. År 1955 tillkallades särskilda sakkunniga med uppgift att efter överläggningar med oljebranschen och övriga berörda delar av närings- livet lägga fram förslag rörande en ökad lagring av petroleumprodukter. De sakkunniga, 1955 års oljelagringskommitté. föreslog ett nytt system for oljelagring (SOU 1957z4). Genom beslut av 1957 års riksdag fastställdes ett program för lagring av mineraloljor under femårsperioden 1958-1962. Det reglerades genom förordningen (1957z343) om oljelagring m. m. Programmet innebar att det tidigare systemet med lagring av viss procentuell andel av föregående års import ersattes av ett system med fasta lagringsmål för skilda oljeslag.

Lagringsmålen fastställdes med beaktande av dels de mängder som i krig bedömdes komma att erfordras under viss tidsperiod (krigsreserven). dels vad som kunde behövas med hänsyn till tänkbara störningar i oljetillförscln under fred (försörjningsreserven). Krigsreserven skulle tillgodose behoven för såväl totalförsvaret som samhället i övrigt under krig. Försörjningsreservens storlek bestämdes till vad som ansågs erforderligt för att trygga försörjningen under vintrar med svåra isförhållanden och beräknades vid utgången av perioden komma att motsvara behoven under en normal vinter. De lagringsskyldiga gavs möjlighet att minska den mängd eldningsolja som skulle lagras ned till nivån 90 % under februari, 80 % under mars och 70 % under april—december (den s. k. vinterdispensen).

Genom programmet infördes skyldighet för de lagringspliktiga att i skyddade utrymmen lagra de mängder motorbensin, fotogen och motorbrän- nolja, som motsvarande krigsreserven för dessa produkter.

De totala anläggningskostnaderna beräknades till 350 milj. kr. och varukostnaderna till omkring 250 milj. kr. Staten bidrog med ränte- och amorteringsfria lån till ett belopp av 360 milj. kr. Dessa lån avskrivs med 5 %

Prop. 1976/77:74 00

om årct från och med året efter det att de utlämnats. Låneformen valdes för att staten skulle kunna kräva återbetalning om lagringsskyldigheten nedgick eller upphörde för något företag.

För att som rådgivande organ biträda tillsynstnyndigheten. överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF),i viktigare frågor rörande beredskapslagring av olja m. m. inrättades vid början av Iagringsperioden ett oljelagringsråd. 1 detta ingår representanter för staten och för olika kategorier av lagringsskyldiga. Rådets verksamhet är reglerad i särskild instruktion (1957z346. ändrad 19571520). Oljelagringsrådet bereds årligen tillfälle att yttra sig över tillsyns- myndighetens förslag till lagringsmål och oljelagringslån. Dessutom har rådets yttrande inhämtats i ett antal viktigare ärenden av principiell natur. som har prövats av tillsynsmyndigheten.

7.2.3. Olje/agringsprogratnmet 1963—1969

En ny oljelagringskommitte tillsattes år 1961 med uppgift att lägga fram förslag till en fortsatt lageruppbyggnad. Kommittén lade fram förslag till alternativa lagringsmål med varierande uthållighet att uppnås vid slutet av 1960-talet(SOU l962:40). Riksdagen beslutade om lagring enligt kommitténs högsta alternativ, vilket innebar en ökad uthållighet under såväl krig som avspärrning i förhållande till det tidigare programmet. Försörjningsreserven ersattes med en avspärrningsreserv, som vid ett totalt avbrott i tillförseln avsågs täcka en starkt beskuren konsumtion under en för alla oljeprodukter i princip lika lång tidsperiod.

De totala investeringskostnaderna för programmet beräknades till 812 milj. kr. i 1961 års prisläge. Statliga bidrag till de lagringsskyldiga utgick i form av indexreglerade, ränte- och amorteringsfria lån avsedda att motsvara 50 % av kostnaderna för programmet. Dessa lån avskrivs med 5 % om året från och nted året efter det de har utlämnats. De återstående kostnaderna för programmets genomförande förutsattes hnansieras prisvägen.

För att möjliggöra denna finansiering anslöt sig flertalet lagringsskyldiga oljehandelsforetagtill Stiftelsen Petroleumbranschens beredskapsfond. Före- tagen förband sig att betala in avgifter till stiftelsen beräknade efter företagens leveranser till sådana köpare som inte själva var lagringsskyldiga.

Avgifterna för lagringen beräknades flyta in till företagen i snabbare takt än beredskapsanläggningarna kunde avskrivas. Oljehandelsföretagen beviljades därför rätt till avdrag för avgifter tillförda stiftelsen enligt förordningen (19631565) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som hade tillförts Stiftelsen Petroleumbranschens beredskapsfond rn. m. Utbetal- ning från stiftelsen av tillförda belopp skedde i princip i proportion till varje företags andel i de statliga ränte- och amorteringsfria bidragen. dock med den inskränkningen att inget oljeföretag hade rätt att få ut större belopp än företaget hade betalat in till stiftelsen. Från stiftelsen utbetalade belopp till företagen beskattades hos företagen. Av detta skäl befriades stiftelsen från

Prop. 1976/77:74 . . 01

skyldighet att erlägga skatt för inkomst och förmögenhet vad beträffar från företagen tillförda beredskapslagrihgsavgifter eller avkzistni'ng' av dessa. Företagen tillfördes på detta sätt avgifterna i den takt beredskapsanläggning- arna fick avskrivas.

7.2.4. O_I/"elagringspfagra/uma! 1970—[976

En ny kommitté. 1968 åroljelagringskommitte, med uppgift att lägga fram förslag om lagring av oljeprodukter efter utgången av 1969 avgav i maj 1969 sitt betänkande (SOU 1969:31) Olja i beredskap.

Planeringen borde enligt kommittén liksom tidigare avse två skilda planeringsperioder. krigsfallct och av5pärrningsfallet. Uthålligheten föreslogs i princip vara densamma som under perioden 1963—1969.

Kommittén föreslog att krigsreserven av drivmedel i likhet med tidigare program skulle lagras i skyddade utrymmen. dvs. anläggningar som är försedda med fullgott fortifikatoriskt skydd. Beträffande en del av krigsre- serven av eldningsoljor föreslogs denna lagring ske i anläggningar vilkas lokalisering bestäms på grundval av beredskapsmässiga överväganden. För de lagringsskyldiga förbrukarna föreslogs ingen ändring i lokaliseringsbe- stämmelserna. Kommittén ansåg dock att en tredjedel av den ökade lagringsplikten i fråga om eldningsolja. som inträdde för kraft- och värmeverk efter år 1970. borde fullgöras genom lagring vid det driftställe som hade orsakat den ökade lagringsskyldigheten. .

Kommittén beräknade den totala investeringskostnaden till ca 760 milj. kr. varav merkostnaden för den skyddade och lokaliserade lagringen utgjorde ca 80 milj. kr. Härtill skulle komma en driftkostnad på 30—45 milj. kr. per år.

Kommittén föreslog att lagringsskyldighet skulle införas för stadsgasindu- strins råvaror samt för gasol. Lagringen av råvaror för stadsgasframställning föreslogs åvila gasverken. Med hänsyn till behovet av utbyggnad av cisternutrymmen för att gasverken skulle kunna fullgöra sin lagringsskyldig- het. förordades att lagringsplikt skulle inträda först från och med den 1 januari 1977. lnvesteringskostnaden för lagringen för stadsgasindustrin beräknades i 1969 års prisläge till 18,7 milj. kr.

ÖEF hade i sin försörjningsplan. som låg till grund för kommitténs arbete. föreslagit att gasol skulle läggas under lagringsplikt beroende på en allt större användning av gasol i Sverige. Samma uthållighet för krig och avspärrning borde enligt kommittén föreligga för gasol som för övriga oljeprodukter. Lagringen föreslogs åvila dels staten genom ÖEF. dels importörer och säljare. Beredskapslagringen av gasol beräknades medföra en investeringskostnad i 1969 års prisläge på totalt 27.5 milj. kr. varav ca 19.8 milj. kr. för den statliga lagringen.

Kommittén framhöll att det under de två tidigare oljelagringsprogrammen tillämpade systemet med kraftig statlig subventionering av oljelagringen främst hade motiverats av att det hade varit frågan om en tillfälligt kraftig

Prop. 1976/77:74 92

utbyggnad av oljelagringen. Detta resonemang kunde enligt kommittén nu inte anses tillämpligt längre. när landet var inte på sitt tredje oljelagringspro- gram. varför en övergång till finansiering prisvägen borde komma till stånd. Merkostnadcn för den skyddade lagringen borde dock som dittills bäras av staten bl.a. med hänsyn till de lokaliseringskrav. som gäller för de skyddade Iagringsutrymmena. Av samma skäl förordades statlig linansering av merkostnaden för lokaliserad lagring. De statliga bidragen borde som tidigare utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån. som avskrivs under en 20- årspcriod. Något behov av särskilt finansieringsstöd för uppbyggnaden av lager av råvaror för stadsgasindustrin ansåg kommittén ej föreligga.

Oljebranschen bildade. på motsvarande sätt som under 1963—1969 års program en fond. Stiftelsen Petroleumindustriens Bcredskapsfond. för att ombesörja finansieringen.

Kommittén föreslog att det förordade sjuårsprogrammet skulle omprövas i mitten av programtiden bl.a. vad gällde prognoserna över fredskonsum- tionen av olja samt krigs- och avspärrningsbehovens storlek. Omprövningen borde ske vid en sådan tidpunkt att resultatet kunde föreligga vid årsskiftet 1973—1974. '

Riksdagen godkände (prop. 19691136. BeU 1969166. ZLU 1969186. rskr 1969:375 och 1969:398)de riktlinjer som oljelagringskommittén hade förordat för den fortsatta beredskapslagringen av oljeprodukter och bemyndigade Kungl. Maj:t att besluta om de ändringar i oljelagringsprogrammet som kunde föranledas av den förordade. begränsade omprövningcn av programmet vid en s. k. kontrollstation.

Det av 1969 års riksdag för perioden 1970—1976 fastställda programmet innebar att lagringsmålet skulle vara uppnått vid ingången av år 1977. Denna tidsplan bedöms i allt väsentligt ha kunnat hållas.

Enligt direktiven skulle OLK:s utredningsarbete bedrivas så att frågan om den fortsatta beredskapslagringen kunde underställas riksdagen vid 1976/77 års riksmöte.

Kommittén anmälde emellertid i skrivelse den 18 november 1975 till regeringen att det var omöjligt att under sommaren 1976 lägga fram förslag till nytt oljelagringsprogram. OLK hemställde därför att oljelagringsprogrammet 1970—1976 skulle förlängas med ett år.

] prop. 1975/76:152 lades fram förslag om förlängning av lagringspro- grammet med ett år. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (FÖU 1975/76:35. rskr 1975/76:298).

Efter hemställan från Svenska gasföreningen föreslog regeringen i prop. 1976/77:17 att skyldigheten för stadsgasverk att bcredskapslagra råvara för gasframställning. vilken enligt beslut av riksdagen år 1969 skulle gälla fr.o.m. den 1 januari 1977. i stället skall träda i kraft den 1 januari 1978. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (FÖU 1976/7713. rskr l976/77:30).

Prop. 1976/77:74 93

i'Kanim/Islalionmi lö! oliv/ag!ingsmogrunmwl I 970—[ 976

Kontrollstationen för oljelagringspi'ögrammet 1970—1976 hade till uppgift att pröva det löpande programmet beträffande bl. d. prognoser över fredskon- sumtioncn av olja samt krigs- och avspärrningsbehovens storlek. Dessutom hade den till uppgift att mot bakgrund av OECD:s råds rekommendation den 29 juni 1971 om ett 90 dagars frcdskonsumtionslager beräkna den lagerhåll- ning som behövdes för att Sverige skulle kunna uppfylla den rekommende- rade målsättningen i fråga om beredskapslagring av oljor. De sakkunniga avlämnade den 5 juli 1973 ett hemligt betänkande (H l973:21 Råolja i beredskap. Bl. a. för att uppfylla OECD-målet beräknades en ökning av lagringen behövas med 1.5 milj. m3 råolja. Betänkandet innehöll även ett alternativt förslag innebärande lagring av 3 milj. m3 råolja. Genom en lagring enligt det större alternativet beräknades det av OECD rekommenderade lagringsmålet kunna uppfyllas under hela 1970-talet. Lagringen motiverades huvudsakligen av behovet av oljeprodukter för att möta sådana störningar i oljetillförseln som beror på andra händelser än krig inom eller vid Sveriges gränser. en s.k. fredskris. .

Beträffande de för perioden 1970—1976 fastställda lagringsmålen erford- rades en höjning av målen för motorbensin. motorbrännolja. tunn eldnings- olja och gasol samt en sänkning för fotogen och tjock eldningsolja.

Med anledning av utredningens förslag föreslogs i proposition 1973: 194 en statlig beredskapslagring om 3 milj. m3 råolja.

Finansieringen av denna lagring skulle ske via en särskild beredskapsavgift som lades på oljeprodukter. Avgiften skulle utgå under tiden 1 juli 1974 — 30 juni 1977 och tas in till statsverket i samband med uppbördcn av energi- skatten. Lagringen föreslogs omhänderhas av ÖEF.

Riksdagen fattade beslut enligt propositionen (FÖU l973:27. rskr 1973:366). Beredskapsavgiften reglerades genom förordningen (197321216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Förordningen har sedermera ersatts av lagen (l975z275) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Samtidigt utsträcktes tiden för avgiftsuttaget till utgången av juni månad 1979.

7.2.6. Lagringsa'lgärder vidtagna mot bakgrund av oljekrisen 1973/ 74

Mot bakgrund av erfarenheterna från oljekrisen 1973—l 974 fattades år 1974 beslut om inköp och lagring av 1 milj. mleldningsolja. Denna lagring skulle ombesörjas av ÖEF. 1 prop. 1974z85 anmäldes att ÖEF:s erfarenheter från den med särskilda medel finansierade inköpsverksamheten gav vid handen att denna verksamhet som ett led i vår försörjningspolitik borde kunna bedrivas ännu effektivare. om ÖEF disponerade vissa egna lagringsutrymmen.

[ nämnda proposition anfördes att möjlighet borde öppnas att tillförsäkra ÖEF vissa lagringsutrymmen för eldningsoljor i detta syfte. Riksdagen godkände förslagen (FöU 1974117. rskr 1974zl42). Finansieringen av

Prop. 1976/77:74 94

lagringen sker medelst den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter.

Genom ett samgående med kommunala och enskilda utbyggnadsobjekt har ÖEF tillförsäkrat sig erforderligt cisternutrymme. lnlagringen av olja beräknas i huvudsak vara genomförd under budgetåret 1977/78.

Mot bakgrund av oljekrisen 1973—1974 utarbetades till hösten 1974 ett internationellt energiprogram. International Energy Program (lEP). Detta program behandlar åtgärder vid krissituationer. information om oljemarkna- den. långsiktigt samarbete samt förhållandet till producentländer och andra konsumentländer. OECD:s råd beslöt den 15 november 1974 att upprätta ett internationellt energiorgan. International Energy Agency (IEA). med uppgift att genomföra energiprogrammet. Medlemmar av lEA blev de sexton OECD-länder. däribland Sverige.som vid ett möte i Paris den 18 november 1974 undertecknade [EP-avtalet och därmed provisoriskt anslöt sig i avvaktan på ratifikation. Ytterligare medlemmar har därefter tillkommit. Riksdagen godkände i maj 1975 avtalet (prop. 1975142. NU 1975:29. rskr 19752180). Avtalet har sedermera ratificerats av Sverige och flertalet medlemsländer.

lEP-avtalet avser att tillförsäkra de avtalsslutande länderna en inbördes likvärdig försörjning i händelse av en oljekris. Fördelningen skall ske efter på förhand överenskomna regler. Varje land åtar sig att upprätta en försörjnings- beredskap i form av beredskapsreserver motsvarande minst 60 dagars normalkonsumtion utan import i förhållande till genomsnittskonsumtionen under närmast föregående år. Från och med den ljanuari 1976 skall denna beredskapsreserv uppgå till 70 dagars normalkonsumtion och år 1980 till 90 dagars normalkonsumtion. Enligt överenskommelsen skall medlemslän- derna i avvaktan på ett beslut om kriterierna för mätning av absolut oåtkomliga lager räkna ett avdrag från de obligatoriska beredskapsreserverna med 10 % för oåtkomlig bottensats m. m. Detta innebär att det totala lEP- lagret i princip skall motsvara 78 respektive 100 dagars normalkonsumtion. Varje land åtar sig vidare att vid varje tidpunkt kunna vidtaga erforderliga konsumtionsbegränsande åtgärder för att i en kris minska förbrukningen av olja och oljeprodukter.

För att förbättra uthålligheten mot fredskriser förelades riksdagen i prop. l975z30 förslag om ytterligare lagring av 3 milj. m3 råolja eller oljeprodukter. Riksdagen fattade principbeslut om denna ytterligare lagring (FÖU l975:15. rskr 1975:205). OLK har haft till uppgift att bl. a. föreslå fördelningen mellan råolja och färdigprodukter.

7.2.7. Övrig beredskapslagring i sial/ig regi

Lagringsskyldighet för säljare och förbrukare föreligger inte i fråga om flygdrivmedel. Lagringen av sådana varor ankommer i stället på ÖEF i vad avser flygdrivmedel för den civila luftfartens behov.

ÖEF beredskapslagrar även gasbensin för den petrokemiska industrin och koks för den metallurgiska industrin.

Prop. 1976/77:74 95

7.2.8 Författningar rörande oljelagring ni. ni.

Beredskapslagringen av olja regleras att ett relativt stort antal författningar och andra föreskrifter. De av OLK framlagda förslagen berör huvudsak- ligen - lagen (19571343) om oljelagring m. m. (omtryckt l969:755. senast ändrad

l976z894). — förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar.

m. m. (senast ändrad 19692758) samt — lagen(l973: 1 216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter(omtryckt

1975:275. ändrad 1976:297).

Lagringsskyldigheten avser enligt nu gällande bestämmelser i lagen (1957:343) om oljelagring m.m. gasol. motorbensin (dock ej flygbensin). fotogen (dock ej fiygfotogen). motorbrännolja. eldningsolja 1—2 och övriga slag av eldningsoljor. Vidare gäller lagringsskyldighet beträffande råvara för framställning av stadsgas. Lagringsskyldigheten avser endast sådan olja som används för energiförsörjning. Regeringen fastställer, enligt grunder som riksdagen har godkänt, den mängd olja tillhörande var grupp. som sammanlagt skall hållas i lager.

1 lagens 5 och 6 %& anges vilka säljare och förbrukare som är lagringsskyl- diga. Säljare är lagringsskyldig om han kalenderåret närmast före lagrings- skyldighetens bestämmande (basåret) till avnämare inom riket har sålt olja, som han har infört från utrikes ort eller utvunnit vid inhemskt raffinaderi. Den som eljest under basåret har sålt olja till avnämare inom riket är lagringsskyldig om oljan har förvärvats från säljare som nyss nämnts och om försäljningen har uppgått till minst 1 000 ton gasol eller minst 20000 m3 olja.

Förbrukare är lagringsskyldig om han har förbrukat olja som han infört från utrikes ort eller om han under basåret och de två kalenderåren dessförinnan vid anläggning inom riket har förbrukat totalt minst 15 000 m3 eldningsolja. Förbrukningen för utrikes sjöfart är undantagen från lagringsplikt. Skyldig- heten för förbrukare gäller ej om oljan har använts som råvara för framställning av stadsgas.

l 6 a & regleras lagringsskyldigheten för förbrukare av råvaror för stadsgas- framställning. Sålunda är den som under visst kalenderår har förbrukat råvara för framställning av stadsgas för försäljning skyldig att under närmast följande kalenderår hålla i lager råvara av samma slag. Lagringsmängden skall utgöra en bestämd andel av förbrukningen. "Andelen fastställs av regeringen enligt grunder som riksdagen har godkänt.

Beredskapslagren av olja skall av den lagringsskyldige förvaras i utrymmen inom riket, som han äger eller förfogar över på sådant sätt som tillsynsmyn- digheten. ÖEF, ur kontrollsynpunkt finner godtagbart. Regeringen äger rätt att enligt grunder som riksdagen godkänt förordna att viss del av lagren skall

Prop. 1976/77:74 96

förvaras i bergrum. Detta sker för krigsreserven av drivmedel i form av s. k. skyddad lagring och för vissa eldningsoljelager i s.k. lokaliserad lagring. Förläggningen av bergrummen beslutas av tillsynsmyndigheten under beaktande av beredskapsbehoven. Dessa bestämmelser om lokalisering av lagren har tillkommit för att åstadkomma en anpassning till konsumtionen i kristid och för att undvika en koncentration till imponhamnarna.

Förordningen (1958z575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m. innehåller bestämmelser om avskrivning av skyddade anläggningar. Enligt förordningen har skattskyldig möjlighet att vid inkomsttaxcringen åtnjuta avdrag för avskrivning på anläggningskostnader för sådan anläggning med en femtedel per år under förutsättning att anläggningen har en volym om minst 1 000 m3 och att den är godkänd som skyddad anläggning av ÖEF. lntyg härom skall utfärdas av ÖEF. Denna avskrivningsmöjlighet har medverkat till att berganläggningar i flera fall försetts med sådana skydds- anordningar att de kunnat godkännas som skyddade anläggningar enligt förordningen.

För att fmanseriera den av kontrollstationen för oljelagringsprogrammet 1970—1976 föreslagna råoljelagringen infördes lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Avgiftsskyldig enligt lagen är den, som är skattepliktig enligt lagen (1957:562) om allmän energiskatt. Denna avgifts- skyldighet gäller för bensin avsedd för motordn'ft, dock ej flyg- och reabensin, samt för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja, dock ej för fartygsdrift i utrikes trafik. Avgifternas storlek regleras i lagen. Enligt riksdagens beslut 1974 och 1976 (prop. 1974z85, FöU 1974117. rskr 1974:142 respektive prop. 1975/76:152, FÖU 1975/76:35, rskr 1975/76:298) skall avgiften även finan- siera statliga lager av eldningsolja och produkter inom det petrokemiska varuområdet.

Inkomsterna från avgiften fonderas i en särskild icke räntebärande fond (oljelagringsfonden) hos riksgäldskontoret. Medel för uppbyggnad av lagringen betalas ut från fonden efter beslut av regeringen.

7.3. Utredningen 7 . 3 . ] Urredningsuppdragm

OLKzs utredningsuppdrag innebar bl. a. att de sakkunniga skulle

— utreda lagringsbehoven av bränslen och drivmedel för både krigs- och avspärrningsfallet — pröva frågan om en reglerad beredskapslagring av kärn- bränsle — pröva om skyldighet att lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare

— pröva huruvida lagringsskyldigheten för kraft- och värme- verk bör fastställas individuellt och ej som f. n. med ledning av konsumtionen

Prop. 1976/77:74 97

— överväga frågan om lagringsskyldighet för olja_till olika fartygskategoriers drift i utrikes trafik ' - överväga frågan om lagringsskyldighet för förbrukare av oljeprodukter och koks som används i den petrokemiska industrin samt järn- och stålindustrin — utarbeta förslag till fördelning såväl mellan råolja och olje- produkter som mellan olika slag av oljeprodukter av den med anledning av prop. 1975z30 beslutade ökningen av bered- skapslagren av olja och oljeprodukter - pröva om skäl föreligger att behålla möjligheten till s.k. vinterdispens för beredskapslagring av eldningsoljor samt — ompröva oljelagringsrådets uppgifter. sammansättning och ställning.

Vidare borde de sakkunniga med utgående från de riktlinjer för energipo- litiken som beslutas av riksdagen lägga fram förslag om lämplig tidsperiod för ett nytt lagringsprogram och tidpunkt för eventuell kontroll eller revidering av programmet under dess gång.

Enligt utredningsdirektivcn borde de sakkunniga samråda med 1974 års försvarsutredning i fråga om krigs- och avspärrningsreservemas storlek samt med försörjningsberedskapsutredningen i fråga om lagringsskyldigheten för förbrukare av oljeprodukter och koks som används som råvaror i den petrokemiska industrin resp. järn- och stålindustrin. I frågan om beredskaps- lagring av kärnbränsle borde samråd äga rum med SKI och SKBF.

Till de sakkunniga har regeringen med anledning av riksdagsskrivelsen 1975/761310 för beaktande överlämnat motionen 1975/76:1675 angående åtgärder" för en ökad lagerhållning av drivmedel inom jordbruket samt jordbruksutskottets utlåtande (JoU 1975/ 76:37) däröver.

7 .3..-? Behovet av beredskapslagring

OLK framhåller inledningsvis att Sverige för sin energiförsörjning i hög grad är beroende av importerad energi. Landets begränsade tillgångar på egna ekonomiskt utnyttjningsbara energikällor, de klimatiska förhållandena, näringslivets struktur samt kommunikationsbehoven är några faktorer som har medverkat till detta förhållande.

lnom överskådlig framtid torde någon förändring av detta förhållande inte kunna väntas. Endast mera omfattande fynd av olja och naturgas inom landet kan på sikt minska landets importberoende.

De fossila importbränslenas andel av den tillförda energin-beräknas av OLK sjunka fram till år 1985. Absolut sett väntas dock importberoendet av dessa bränslen öka fram till år 1985.

Detta starka beroende av importerad energi medför att Sverige är känsligt

Prop. 1976/77:74 98

för avbrott i tillförseln. Utan en kontinuerlig tillgång av energi kan starka störningar väntas inom närings- och samhällslivet.

Härtill kommer enligt utredningen den betydelse som encrgiförsörjningen har för den svenska säkerhetspolitiken under såväl normala förhållanden som kriser och krig. En säker försörjning med energi är av avgörande betydelse för totalförsvarets möjligheter att fungera med tillfredsställande effektivitet. För att detta skall vara möjligt måste också folkhushållets mest trängande behov för främst livsmedelsförsörjningen, bostadsuppvärmningen och transportväsendet tillgodoses.

lett läge med starka politiska spänningar kan enligt OLK inte uteslutas att landets beroende av importerad energi kan användas som ett politiskt påtryckningsmedcl, om vi för energiförsörjningen är beroende av den ena parten ien sådan konflikt. Detta beroende kan binda Sverige lika starkt som en allians. OLK finner därför att den alliansfria politiken förutsätter att åtgärder vidtas för att förebygga att Sveriges beroende av importerad energi kan utnyttjas på sådant sätt. OLK finner, liksom de tidigare oljelagringskom- mitteerna och i överensstämmelse med statsmakternas beslut med anledning av dessa kommittéers förslag till oljelagringsprogram. att beredskapslagring av importerade drivmedel och bränslen är nödvändig under överblickbar framtid.

7.3.3. Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig

7.3.3.1 Nuvarande lagring och uthållighet

Innevarande oljelagringSprogram avser att skapa en beredskap inom energiområdet mot två typer av konflikter. nämligen krigs/killer och avspärr- nings/n/Iet. För rc5pektive fall har byggts upp särskilda reserver (krigs- respektive avspärrningsreserven).

Med ett krigsfall avses en situation då landet är indraget i krig. och krigshandlingar pågår på svenskt territorium. Avspärrningsfallet definieras som ett läge. då handelsförbindelserna är avskurna på grund av krig i vår nära omvärld. I båda fallen förutsätts allvarliga störningar i tillförseln uppkomma. Såväl för gällande program som för de tidigare programmen utgår beräkning- arna från det fall att avspärrningen är total vid båda typerna av konflikter.

De svåraste påfrestningarna för försörjningen bedöms inträffa i ett läge. då en längre avspärrningssituation utan krig efterföljs av ett krigsskede. Det har därför ansetts vara nödvändigt att planera föratt krigsreserven skall vara helt intakt under en avspärrningssituation för det fall att landet därefter skulle dragas in i krig. Planläggningen har sålunda inriktats mot att trygga försörjningen under dels en avspärrningssituation.dels en krigssituation. För den sistnämnda situationen förvaras vissa tillgångar i skyddade och/eller geografiskt spridda anläggningar.

Prop. l976/77:74 ()()

Beredskapslagrens storlek och sammansättning bestäms _dels av den törsöriningsstandard som bedöms böra eftersträvas i resp. kris-fall och den därav betingade förbrukningen. dels av längden av de tidsperioder med total avspärrning för vilka försörjningen skall tryggas. dvs. R.irsörjningsuthållig— heten. Uthålligheten har fastställts av statsmakterna genom 1962 års riksdagsbeslut angående beredskapslagring av olja för perioden 1963—1969 (prop. 19621194. BeU 196268. ZLU l962:45, rskr l962:418 och 19621420). Samma uthållighet ligger enligt riksdagens beslut (prop. 19692136. BeU 1969166. ZLU 1969:86. rskr 1969:375 och 1969:398)till grund för innevarande oljelagringsprogram.

Utöver beredskapslagringen för krig och avspärrning har under nu löpande oljelagringsprogram beslut fattats om att bygga upp särskilda reserver främst för fredskriser. Med fredskris avses ett läge.då normal fredsstandard inte kan upprätthållas i produktion. sysselsättning. export och konsumtion på grund av importbortfall av en eller flera försörjningsviktiga varor utan att det är krig eller krigsfara i vår nära omvärld.

Uthålligheten mot fredskriser har på energiområdet bestämts utifrån Sveriges åtaganden enligt det internationella energiprogrammet (IEP'). Sedan år 1976 innebär detta att Sverige skall hålla 70 dagars normalkonsumtion av olja i lager. Från och med ingången av år 1980 skall uthålligheten utsträckas till att omfatta 90 dagars normalkonsumtion.

7.3.3.2 Lagring och uthållighet enligt det ekonomiska försvarets långsikts- planering

Kungl. Maj:t uppdrog den 23 november 1973 år ÖEF att isamråd med berörda myndigheter tills vidare bedriva försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Försöken har bl. a. resulterat i programplaner för perioden 1977/78—1981/82 som har överlämnats till regeringen i början av oktober 1976.

För att belysa påfrestningarna på det ekonomiska försvaret i avspärrnings- och krigssituationer har i försöken utnyttjats ett av regeringen anvisat s. k. miljöunderlag. Detta underlag utgörs av ett antal kris- och angrepps/bIIsom är exempel på framtida miljöer i vilka det ekonomiska försvaret skall kunna verka. Fallen har utvalts med syfte att de skall representera ett brett spektrum av tänkbara konflikter. som kan komma i fråga i framtiden.

(')LK framhåller att störningar i utrikeshandeln i hög grad dimensionerar påfrestningarna på det ekonomiska försvaret särskilt inom energiområdet. där vårt importberoende är stort. De i samband med försöken studerade kris- och angreppsfallen visar att Störningarna kan omfatta en vid skala. från kortvarigt bortfall av enstaka varor till relativt långvarig. total avspärrning. liksom att Störningarna kan drabba skilda varor olika hårt.

Möjligheten att möta störningar i form av kriser och krig genom beredskapslagring av varor. inhemsk ersättningsproduktion samt konsum-

Prop. 1976/77:74 too

tions- och handelsreglcringar bestämmer enligt OLK i huvudsak graden av uthållighet inom det ekonomiska försvaret. Andra faktorer är t. ex. de lager och resurser i form av maskiner och reparationskapacitet som näringslivet redan i fred förfogar över liksom samhällets tillgång på kvalificerad och utbildad arbetskraft.

Vidare f'ramhålles att uthålligheten är nära förknippad med I/örsörinings- stamlurt/en. Ett visst varulager räcker således längre i en krissituation om standarden katt sänkas genom konsumtionsreglcrande åtgärder än om varan förbrukas som under normala fredsförhållanden. Väsentliga skillnader förekommer i detta fall mellan fredskrissituationen och avspärrnings- respektive krigssituationen.eftersom möjligheterna att sänka standarden i en fredskris måste bedömas vara mindre än i en avspärrnings- eller krigssitua- tion.

7.3.3.3 OLK1s förslag angående uthållighet mot olika kristyper

Vid utformandet av sitt förslag till principer för dimensioneringen av det nya beredskapslagringsprogrammet utgår OLK från 1974 års försvarsutred- nings (FU 74lbedömning. att risken på kort sikt får anses vara liten att Sverige utsätts för angrepp eller drabbas av avspärrning men att — trots strävan efter avspänning — risken för krig i Europa inte kan uteslutas. Risken för en ny fredskris. som drabbar landets oljeförsörjning får däremot även framgent anses vara relativt stor. Eftersom det inte kan uteslutas att en fredskris följs av en avspärrningssituation eller krig. anser OLK att avspärr- ningsreserven ej till någon del bör ingå i de lager som erfordras för att Sverige skall kunna uppfylla sin beredskap mot fredskriser enligt det internationella energiprogrammet flEP). Givetvis bör enligt OLK ej heller krigsreserven beräknas för att tas i anspråk annat än vid angrepp mot Sverige. OLK föreslår vidare att det nya oljelagringsprogrammet i första hand skall syfta till att bygga upp f'redskrisreserven. Målet bör därvid vara att fredskrisreserven får en sådan storlek och sammansättning att den uppfyller kraven enligt lEP.

Mot bakgrund av bl. a. försvarsutredningens syn på uthålligheten inom det ekonomiska försvaret anser OLK att krigs- och avspärrningsreserverna bör dimensioneras med utgångspunkt från samma miljöunderlag som har använts i försöken med långsiktsplanering. Detta innebär. enligt OLK. att någon vidare utbyggnad ej bör ske efter utgången av innevarande oljelag- ringsprogram för krigsreserven av motorbrännolja. samt tunn och tjock eldningsolja.

] stället borde det vara möjligt att sänka krigsreserven i 1977 års lagringsmål såvitt avser dessa varuslag. OLK föreslår dock inte detta. då de metoder som har använts vid beräkningarna är nya och sålunda behäftade med vissa osäkerhctsmoment. OLK föreslår därför. att 1977 års lagringsmål för krigsreserven skall kvarstå oförändrat under den programperiod som föreslås. OLl(:s förslag innebär en sänkning av ambitionsnivån i jämförelse med det

Prop. 1976/77:74 101

mått på uthålligheten som ligger till grund-för innevarande oljelagringspro- gram '

För övriga i krigsreserven ingående varuslag — gasol. lättbensin. fotogen och flygdrivmedel — föreslås att angreppsfasen i det tidigare nämnda miljöunderlaget ingående angreppsfallet A 1 läggs till grund för lagringsmå- let. Nämnda angreppsfas ställer i jämförelse med övriga av OLK studerade angreppsfaser de största kraven vad avser beredskapslagring av oljeproduk- ter.

Föravspärrningsreserven föreslårOLK att den vidare beredskapslagringen på lång sikt skall inriktas mot att tillgodose behoven under en avspärrnings- situatit'm.som utmärks av att handelsförbindelserna med omvärlden succes- sivt nedgår för att efter en relativt lång tid normaliseras. Som ett första steg föreslås att avspärrningsreserven byggs ut så att de beräknade behoven för det i miljöunderlaget ingående krisl'allet D 1 utan efterkristid kan tillgodoses. Genom att detta krisfalls konfliktfas och aggressionsfas läggs till grund för dimensioneringen av avspärrningsreserven täcks även de i angreppsfallen studerade nämnda faserna in. Denna ambitionsnivå anges vara högre än den som gäller för innevarande oljelagrinsprogram.

Samråd har ägt rum med FU 74 vad avser de föreslagna principerna för dimensionering av det nya beredskapslagringsprogrammet.

7. 3 . 4 L(tg/"ingsprogramtnets längd

OLK framhålleratt det kan synas naturligt att det av kommittén föreslagna beredskapslagringsprogrammet skulle omfatta samma tidsperiod som programplanen för det ekonomiska försvaret avser. Enligt OLK talar dock starka skäl för att det nya programmet bör vara längre än fem år.

Sålunda anförs att den lageruppbyggnad som föreslås kräver omfattande investeringar i lageranläggningar. Dessa tar lång tid att projektera och uppföra. Programmet drar också stora kostnader som för att inte bli alltför betungande för samhället enligt OLK bör slås utlpå en längre tid. Härtill kommer att 1975 års riksdagsbeslut rörande energihushållningen innebär att riktlinjer för energipolitiken fastställts för tiden fram till år 1985. Då beredskapsåtgärderna inom energiområdet utgör en integrerad del av den svenska energipolitiken. föreslås att det av OLK föreslagna Iagringspro- grammet sträcker sig fram till samma tidpunkt.

OLK föreslår sålunda ett sjuårigt program för perioden 1978—1984. Därmed förstås att programmet skall vara genomfört till ingången av år 1985. På grund av den relativt långra programperioden och utvecklingen inom det energi- politiska området föreslås en s. k. kontrollstation vid lämplig tidpunkt under programperioden.

Prop. 1976/77:74 102

7 . 3 .5 Enw'giprag/loserför år I (185

Det energipolitiska program som fastställdes av riksdagen i maj 1975 anger en målsättning för energianvändningens utveckling fram till och med år 1985. Denna målsättning är formulerad i översiktliga förbrukningstal som ger ramar för grupper av energiprodukter. Då behov har förelegat av mer detaljerade bedömningar har OLK gjort energiprognoser för tiden fram till år 1985 baserade på prop. 197530 och 1975 års långtidsutredning (LU 75).

För år 1985 redovisar OLK två beräkningsalternativ baserade på alternativ l respektive III i LU 75. Båda alternativen redovisas med två varianter vad avser sättet att producera beräknat behov av elkraft. Prognoserna för år 1985 redovisas i tabell l.

Tabell ] line/gipragnoserför år 1985

Prop. Beräkningsalternativ Beräkningsalternativ l975z30 ll 22

Variant a Variant b Variant a Variant b

Petroleumprodukter, 28 28.2 29.8 27,1 29,4 Mtoe3 — därav för elproduktion. 4,2 2,6 4,2 1,9 4,2 Mtoe Inhemska bränslen, Mtoe 3 3.5 3,5 3,3 3,3 Kol och koks, Mtoe 4 3.4 3.4 2,8 2,8 Totalt tillfört bränsle, 35 35,1 36,7 33.2 35.5 Mtoe Totalt tillfört bränsle, 411 408 427 386 413 TWh4 Vattenkraft, TWh 66 66 120 66 ”3 Kärnkraft, TWh 63 63 63 Total tillförd energi, 540 537 547 515 526 TWh — därav elkraft, TWh 159 150 150 142,5 142,5

' Baserat på LU 75 alt. I 2 Baserat på LU 75 alt. Ill 3 1 Mtoe = 1 miljon ton ekvivalent olja = 11.63 TWh 4 l TWh = 1 miljard kilowattimmar

OLK utgår i sina beräkningar av föreslagen beredskapslagring av oljepro- dukter från beräkningsalternativ ], variant b, eftersom en utveckling i den riktningen fram till år 1985 ställer de största kraven på lagring om de av OLK föreslagna målen skall kunna nås.

7.3.6. F redskrislagring av olja

Som framgår av 7.3.3 föreslår OLK att särskilda fredskrisreserver byggs upp så att Sveriges åtaganden enligt [EP kan klaras utan att krigs- och

Prop. 1976/77:74 103

avspärrningsreserverna behöver tas ianspråk. Hittills beslutat mål för denna lagring innebäratt de erforderliga reserverna exkl. militära lagerden ljanuari 1980 skall uppgå till motsvarande 90 dagars konsumtion i förhållande till genomsnittskonsumtionen under år 1979.

Det angivna målet skall innehållas sedan avdrag gjorts med 10 % för i reserverna ingående oåtkomliga kvantiteter. Detta medför att de obligato- riska reserverna totalt måste motsvara 100 dagars konsumtion. Bland de avtalsslutande länderna råder dock inte enighet om storleken av de oåtkomliga kvantiteterna. Möjlighet finns därför att efter framställan få den angivna procentsatsen nedsatt till 5 % av det totala beredskapslagret. Enligt vad OLK erfarit torde Sverige komma att inge en Sådan framställan, varför dimensioneringen av fredskrisreserven föreslås ske utifrån en uthållighet motsvarande 95 dagars normalkonsumtion. Med avseende på det föreslagna lagringsprogrammets längd och sättet att beräkna uthålligheten beräknas sålunda konsumtionen på 1984 års nivå.

Vid beräknandet av erforderliga lager tar OLK med förutom de oljor och oljeprodukter för energiändamåf som f. n. ingår i rapporteringen till lEA även gasol, f1ygdrivmedel för försvarets behov samt bunkerolja för utrikes Sjöfart. Motivet härför är att behovet av dessa oljeprodukter kvarstår vid en fredskris och att det vid en sådan situation — inte minst i beaktande av erfarenheterna från oljekrisen 1973-1974 — är av stor betydelse att lager av dessa oljeprodukter finns.

Av OLK beräknat Iagerbehov av fa'rdigprodukter per den 1 januari 1985 framgår av tabell 2.

Tabell 2 Behov av,/'redskrisresenier år I 985 . 1 000 m3 (för gasol ] 000 ton)

ijeslag Beräknad förbrukning 1984 Lagerbehov Gasol 240 60 Lättbensin 90 25 Motorbensin 4 940 1 285 Flygbensin 20 5 Reabensin 300 80 Flygfotogen 620 160 Ovrig fotogen 110 30 Motorbrännolja 3 070 800 Tunna eldningsoljor 7280 1 895 Tjocka eldningsoljor 16 740 4 355

Lagringen för fredskriser kan ske både i råolja och i färdigprodukter. Följaktligen bör, enligt OLK. vid bedömningen av den erforderliga fagerök- ningen alla de beslut om lagring av råolja och oljeprodukter för främst fredskriser,som riksdagen har fattat under åren 1973—l976.beaktas. Sålunda beslöts år 1973 att 3 milj. m3råolja_ främst avsedd för fredskriser. skulle beredskapsfagras. Vidare beslöts året därpå att 1 milj. m3 eldningsolja skulle

Prop. 1976/77:74 104

inköpas och lagras. I anslutning till det energipolitiska programmet beslöts år 1975 att fredskrislagringen skulle utökas med råolja och oljeprodukter motsvarande ca 3 milj. m3 råolja. Dessutom beslöts år 1976 att den petrokemiska råvaran gasbensin skall lagras för fredskriser.

Enligt sina direktiv skulle OLK lämna förslag om fördelning av den år 1975 beslutade kvantiteten olja och råolja och oljeprodukter. Denna fråga liksom det totala beredskapslagrets fördelning på råolja och oljeprodukter behandlas närmare i 7.3.14.

7.3.7. Beredskapslagring av flwande/bssi/a bränslen och drivmede/för avspärr- ning och krig

De oljeprodukter som behöver beredskapslagras för avspärrnings- och krigssituationer är gasol, fättbensin för framställning av stadsgas. motorben- sin, fotogen, motorbrännolja, tunn och tjock eldningsolja samt flygdrivmedel för den civila luftfartens behov. Ansvaret för lagring av flygdrivmedel för den civila luftfarten vilar f. n. på ÖEF. som för uppbyggnaden av dessa lager följer en särskild försörjningsplan. OLK anser att denna lagring fortsättningsvis bör byggas upp under samma programperioder som skall gälla för övrig beredskapslagring inom energiområdet. Därigenom säkerställs att uthållig- heten för nygdrivmedel blir densamma som för övriga bränslen och drivmedel.

Enligt tidigare och nuvarande program har försvarsmakten att själv ombesörja försörjningsberedskapen vad gäller militära behov av drivmedel för marinens fartyg under ett krigsläge. Vidare har försvarsmakten ansvaret för erforderlig beredskapslagring för Hygvapnets behov av flygdrivmedel under krig och avspärrning. OLK föreslår ingen ändring av dessa regler men framhåller att försvarsmakten dock bör hålla beredskapsfager för nämnda behov i sådan omfattning att uthålligheten blir densamma som för det civila programmet.

I sina beräkningar utgår OLK i huvudsak från underlag som har erhållits från ÖEF. Den av OLK använda beräkningsmetodiken överensstämmer med den som har utnyttjats av ÖEF vid programplaneringen.

De av OLK gjorda beräkningarna utgår från att konsumtionen av skilda oljeprodukter blir föremål för reglering. Ransoneringssystem förutsätts sålunda vara planlagda och utarbetade redan i fred, så att ransoneringarna kan igångsättas med kortats möjliga varsel. Den framräknade kriskonsumtionen av skilda oljeslag får därför, enligt OLK. anses motsvara vad som oundgäng- ligen krävs för att tillgodose den verksamhet som skall upprätthållas inom totalförsvarets olika grenar och vad som i övrigt krävs för att samhället skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

OLK har även bedömt vilka lagertillgångar, s. k. avdragsposter, som finns tillgängliga och omedelbart gripbara när en försörjningskris inträder och till vilka hänsyn kan tas vid en ransonering för att täcka behoven. Sådanan

Prop. l976/77:74 105

tillgångar utgörs av kommersiella lager av färdiga oljeprodukter hos olje— handel och industri jämte vissa av ÖEF:s beredskapslager. kommersiella lager av råolja vid raffinaderier. lager av eldningsolja och motorbrännolja i fastigheter respektive gårdscisterner samt ÖEF:s lager av ångkol som kan ersätta eldningsolja. Vidare har med utgångspunkt i den planering som sker vid ÖEF bedömts den mängd bränsle och drivmedel som vid ett krisläge kan ersättas med ved för uppvärmningsändamål och med gengasbränsle. OLK framhåller att andra inhemska bränsletillgångar såsom torv och skifferolja kräver så lång förberedelsetid för att kunna utnyttjas att något bidrag till försörjningen inte kan påräknas under de studerade kris— och angreppSfal- len.

Skillnaden mellan den av OLK beräknade kriskonsumtionen och tillgång- arna. inkl. bedömd import. utgörs av föreslaget lagringsmål. Därvid har inkalkylerats ett tillägg för att täcka i cisternerna icke åtkomliga kvantiteter m. m.

Sedan hänsyn tagits till befintliga beredskapslager efter utgången av innevarande oljelagringsprogram föreslås en ökning av beredskapslagren av samtliga oljeslag. utom för fotogen. För fotogen föreslås en kraftig minskning av beredskapslagren.

OLK har även beräknat beredskapslagringsbehoven för efterkristiden i krisfallet D 1. Kommittén föreslår att då utnyttjat underlag för dessa beräkningar är relativt osäkert och då investeringskostnaderna är stora, någon beredskapslagring för detta ändamål ej byggs upp under den föreslagna programperioden. Enligt OLK:s åsikt bör dock sådana lager på sikt anskaf- fas.

7. 3 . 8 l-"inlerrlispens

De hittillsvarande oljelagringsprogrammen har som ovan nämnts inne- hållit en rätt för de lagringsskyldiga att under vintermånaderna i viss grad minska beredskapslagren av eldningsolja,s. k. vinterdispens. Det nuvarande programmet ger samma rätt även för råvaror för framställning av stads- gas.

Vinterdispens innebär att de föreskrivna kvantiteterna i sin helhet måste finnas i lager endast underjanuari månad varje år. Därefter får kvantiteterna trappas ned med högst 10 % fr.o.m. ingången av envar av månaderna februari. mars OCh april. Under resten av året skall minst 70 % av de föreskrivna kvantiteterna hållas i lager.

De lagringsskyldiga medges sålunda att under årets första månader ta i anspråk del av beredskapslagren. Nedsättningen har — som OLK framhåller- bedömts i stort sett motsvara den större förbrukning som normalt skett under angivna tid. Vinterdispenskvantiteten kan därför på sätt och vis betraktas som ett kommersiellt lager, vilket bl. a. sker när det gäller den skattemässiga värderingen av lager enligt förordningen om avskrivning å vissa oljelagrings-

Prop. 1976/77:74 106

anläggningar, m. in. Så har även i viss omfattning skett. när beräkningarna har gjorts över investeringskostnaderna för oljelagringsprogrammen.

Vinterdispens innebär att beredskapslagren varierar i stort sett efter ofjekonsumtionens variationer under året. OLK anser att ett bibehållande av dessa regler för föreslaget program innebär att uthålligheten kommer att variera under året. OLK framhåller att det därför är angeläget att vinterdip- sensens verkningar i nämnda hänseende dämpas. På sikt kan detta enligt OLK innebära att vinterdispensen behöver avskaffas.

OLK föreslår att avtrappningen på vintern kombineras med regler om en motsvarande upptrappning av lagren under hösten. Därigenom skulle uthålligheten komma att tillgodoses bättre under en längre period än f. n. Uppfyllnaden föreslås ske så att av den totala mängd som skall hållas i lager underjanuari månad skall minst 80 % finnas i lager den 1 augusti och minst 90 % den 1 oktober. Enligt OLK torde ett sådant förfarande inte medföra att några lagringsutrymmen behöver byggas av de lagringsskyldiga under den kommande lagringsperioden.

Vidare föreslås att staten lagrar eldningsolja utöver vad som anges som lagringsmål för år 1985. Av bl. a. tidsskäl har det inte varit möjligt för OLK att närmare beräkna storleken av ett sådant lager. Som exempel har OLK valt att räkna med en procentsats av 15 % av det lagringsmål för eldningsoljor som gäller för innevarande program. Procentsatsen bör därför enligt OLK bli föremål för överväganden vid den föreslagna kontrollstationen under programperioden.

När det gäller råvaror för framställning av stadsgas behövs enligt OLK inga ytterligare åtgärder i fråga om lättbensin, eftersom den av kommittén föreslagna lagringen av råolja medför ett överskott på lättbensin. För gasol som används för nämnt ändamål föreslås att staten lagrar hela den volym som avtrappningen på grund av vinterdispensen får avse.

7.3.9. Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska industrin 7.391 Utredningsområde och uthållighet

] direktiven för OLK framhölls att den kemiska industrin är av speciell betydelse för försörjningsberedskapen med hänsyn till känsligheten för störningar i tillförseln av råvaror. 1 Sverige har under de senaste tio åren plastråvaror kommit att få en allt större betydelse. Plasterna och plasttek- niken har Spelat en väsentlig roll för den snabba och genomgripande utveckling som skett inom näringsliv och viktiga samhällsfunktioner. De moderna förpacknings- och distributionssystemen är inte möjliga utan plastprodukter. lnom vissa industribranscher har man övergått till att använda plastmaterial och anpassat produktionsprocesser och konstruk- tioner efter olika plasters egenskaper. Detta gäller inom ett stort antal områden. Verkstadsindustrin. den elektrotekniska industrin och sjukvården är exempel på områden där plasterna blivit oumbärliga.

Prop. 1976/77:74 107

Den svenska plastförbrukningen är en av de största i världen räknat per invånare. I fråga om försörjningen med basr'åvaran gasbensin (nafta)och vissa andra för plasttillverkningen nödvändiga råvaror är Sverige helt beroende av import. OLK behandlar i sitt betänkande krisbehoven av gasbensin för den petrokemiska industrin och behoven av olja för produktion av kimrök till gummiindustrin och den grafiska industrin samt behoven av olja för pro- duktion av ammoniak. Sistnämnda vara behövs i ett krisläge främst för tillverkning av sprängämnen och kvävegödselmedel.

Efter förslag från försörjningsberedskapsutredningen (FBU) i dess slutbe- tänkande (SOU 1975:57) fattade riksdagen beslut (prop. 1975/76:152. FöU 1975/76:35. rskr 1975/76:298') om lagring av gasbensin för fredskriser motsvarande tre månaders normal förbrukning. Med anledning härav beräknar OLK endast behoven för krig och avspärrning. ovannämnda råvaror för den kemiska industrin bedöms av OLK vara av central betydelse från försörjningsberedskapssynpunkt. OLK anser därför att under krig och avspärrning samma uthållighet bör gälla för olja och oljeprodukter som utgör råvara för den kemiska industrin som för de oljeprodukter som används för energiändamål.

7.3.9.2 Beredskapslagring av gasbensin för den petrokemiska industrin

Den dominerande utgångsvaran för den petrokemiska industrin är gasbensin som fås som en särskild fraktion vid raffinering av råolja. Gasbensinen omvandlas i en s. k. kracker till enkla kolväten. 1 Sverige finns endast en krackeranläggning ägd av Esso Chemical AB i Stenungsund. Den petrokemiska industrin är till övervägande del lokaliserad till Stenungsund. Där finns förutom Esso Chemical. Berol Kemi AB, Unifos Kemi AB och KemaNord AB. Esso Chemical förser de övriga företagen med råvara för framställning av plaster och andra petrokemiska produkter.

OLK framhåller att tillkomsten av ytterligare krackerkapacitet skulle förändra förutsättningarna för de av OLK gjorda beräkningarna av behoven av beredskapsfager. En ny krackeranläggning är planerad men det är enligt OLK ovisst när denna kan tas i bruk. Om denna anläggning kommer till stånd får detta beaktas vid den föreslagna kontrollstationen framhåller utred- ningen.

OLK beräknar beredskapslagringsbehovet av gasbensin utifrån krisbe- hovet av petrokemiska produkter under de studerade kris- och angreppsfallen samt under beaktande av den hittills enda i Sverige befintliga krackerns kapacitet.

OLK framhåller att den inhemska petrokemiska industrins koncentration gör att risken är stor att den skall bli förstörd redan i ett tidigt skede av ett krig. För att tillgodose krigsbehovet av petrokemiska produkter måste därför erforderliga produkter i huvudsak lagras som färdig- eller mellanprodukter. OLK anser dock att vissa kvantiteter avsedda att nyttjas vid krig bör kunna

Prop. 1976/77:74 l08

framställas under den tid som föregår själva angreppet. varför vissa kvantiteter gasbensin avsedda härför föreslås lagras.

Efter att ha tagit hänsyn till kommersiella lager och ÖEF:s beredskapslager av gasbensin för krig och av5pärrning föreslår OLK att beredskapslagren av gasbensin ökad med drygt 360 000 ton under den föreslagna programperio- den.

7.393. Beredskapslagring av olja för produktion av kimrök

Kimrök (carbon black) används huvudsakligen inom gummiindustrin och till mindre del inom den grafiska industrin. Den är av väsentlig betydelse för dessa industrier. För framställning av kimrök används en specialkvalitct av eldningsolja 2 med hög aromathalt samt låg svavel- och askhalt. Denna oljetyp importeras huvudsakligen. även om viss kvantitet av likvärdig produkt. s. k. spololja. fås som biprodukt vid krackning av gasbensin inom landet. Någon beredskapslagring av denna speciella oljekvalitet sker inte. ÖEF lagrar däremot kimrök. Denna lagring är emellertid både dyrbar och svårhanterlig, varför viss nedskärning av lagren pågår.

OLK föreslår beredskapslagring av olja för produktion av kimrök under avspärrning efter avdrag för kommersiella lager av kimrök och råvara samt inhemsk produktion av råvara. Något lagerökningsbehov för krigsfallct finns ej enligt OLK, då ÖEF:s beredskapslagring av kimrök kommer att vara tillräcklig härför.

7.394. Beredskapslagring av olja för ammoniaktillverkning

Ammoniak tillverkas främst av eldningsolja. Produktionskapaciteten av ammoniak inom landet är f. n. sedan produktionen i Ljungaverk lagts ner. drygt 125 000 ton per år. Huvuddelen. ca 120 000 ton. produceras av Supra AB.

Importen av ammoniak är av ungefär samma storlek som den inhemska produktionen. Någon produktionsnedskärning beräknas enligt OLK ej kunna ske i ett krisläge.

Vid beräkningen av behovet av olja för ammoniaktillverkning under krig och- avspärrning utgår OLK i överensstämmelse med vad som tidigare anfördes ifrån att den inhemska produktionen av ammoniak i ett krisläge bibehålls på samma nivå som under fredstid. Det av OLK beräknade lagringsmålet överensstämmer med lagerökningsbehovet eftersom någon beredskapslagring för detta ändamål f. n. inte sker.

7.3.10. Beret/skapslagring av koks/ör (len metallurgiska industrin

7.3.10.1 Lagring för avspärrning och krig

OLK skulle enligt sina direktiv behandla frågan om lagringsskyldighet för koks som används inom järn- och stålindustrin. Däri har OLK även inbegripit

Prop. l976/77:74 . 109

behoven för ferrolegeringsverk och lgiuterier.

Samma uthållighet för krig och avspärrning bör enligt OLK gälla för koks såsom råvara för den metallurgiska industrin som för olja och oljeprodukter inom energiområdet.

Utgående från beräknad kriskonsumtion av handelsstål och specialstål samt motsvarande behov av koks för gjuteriändamål och ferrolegeringsverk föreslår OLK en ökning av beredskapslagren med 405000 ton koks och koksstybb. Därvid har hänsyn tagits till kommersiella lager av koks och koksstybb. grossisters gripbara lager av stål samt ÖEF:s beredskapslager av koks och koksstybb.

7.3.10.2 Lagringsalternativ

Olja kan till viss del ersätta koks i masugnsprocessen. i vissa fall upp till 20 %. OLK har därför övervägt om inte viss delav behovet av koks för den metallurgiska industrin bör lagras i form av olja. Den totala kvantiteten koks som kan ersättas med tjock eldningsolja anges av OLK maximalt uppgå till 109.. av det totala beredskapslagringsbehovet med hänsyn till de varierande ersattningsmöjligheterna och att all koks inte förbrukas i masugnsproces- sen.

Koks erhålles ur kokskol. som alltså kan lagras i stället för koks. Då kokskol kontinuerligt måste omsättas bör ett sådant kollager ligga i anslutning till ett koksverk. Beredskapslagringskapaciteten vid koksverken i Oxelösund och Luleå uppgår f. n. till 140 000 ton kokskol. motsvarande ca 100 000 ton koks.

Det ekonomiSka lagringsalternativet synes därför enligt OLK vara en kombination av koks. kokskol och olja. Kostnadsdifferensen mellan alterna- tivet lagring av koks och kol resp. nämnda kombination anges emellertid som liten. När det gäller driftkostnaderna för olika lagringsalternativ är en lagring av enbart koks att föredra eftersom dessa kostnader i detta fall är mycket låga. Med hänsyn till de relativt omfattande lager av eldningsolja som finns för andra ändamål. och till att OLK ej föreslår någon fredskrislagring av koks hävdas att alternativet med lagring av kol och koks skapar en större flexibilitet än andra alternativ vad avser möjligheten att möta olika typer av kriser. OLK föreslår därför att beredskapslagringen för den metallurgiska industrin sker i form av kokskol och koks. Fördelningen på kokskol respektive koks föreslås bli beslutad av ÖEF.

7.3.10.3 Lagring för fredskris

Frågan om fredskrislagring av koks och kokskol har även tagits upp av OLK. Anledningen härtill är att ÖEF vid olika tillfällen under senare år föreslagit att ett sådant lager borde läggas upp. Som motiv har anförts att ÖEF vid vissa tillfällen ställt koks ur beredskapslagren till ståldindustrins förfo-

Prop. 1976/77:74 110

gande då akut varubrist hotat medföra partiella driftsinskränkningar hos försörjningsviktiga företag.

OLK anser att eftersom produktionskällorna för kol och koks till största delen ligger inom den industrialiserade delen av världen kan produktions- störningar i fred inte väntas få lika snabba och omfattande konsekvenser som när det gäller olja. Behovet av fredskrislagring av koks torde därför inte vara lika stort som för olja. De störningar i tillförseln av koks och kokskol som kan tänkas uppkomma torde dessutom enligt utredningen till övervägande delen vara att hänföra till kommersiella störningar. Den lagring som behövs för att motverka sådana störningar bör således ingå som ett normalt led i företagens verksamhet. OLK föreslår därför ej att något särskilt beredskapslager av koks och kokskol för att möta en fredskris skall byggas upp.

7 .3 . ]] Beredskapslagring av kärnbränsle ' 7.3.1 l.l Behovet av kärnbränsle m. m. till år 1985

För bedömningen av frågan rörande beredskapslagring av kärnbränsle har OLK utgått från det energipolitiska program som riksdagen antog i maj 1975 innebärande att 13 reaktorer med en total effekt om ca10.4 GW är i drift till år 1985.

Under perioden fram till år 1985 uppkommer därför dels behov av natururan och anrikningstjänster till första hård i sju reaktorer, dels behov av natururan och anrikningstjänster för de årliga bränslebytena.

För perioden fram till år 1985 beräknas det totala behovet av nattn'uran till ca 15000 ton. Behovet varierar mellan åren. Toppar uppstår de år när anskaffning av uran för första härd görs för en eller två reaktorer. Detta sker vanligen två år före planerad start av reaktorn. Av behovet är ca 9000 ton uran täckt genom kontrakt utomlands, i huvudsak via franska Uranex (uran från Niger och Gabon) och Westinghouse (USA). Westinghouse har dock meddelat att bolaget inte kan leverera mer än en del av den kontrakterade mängden. Detta skulle enligt OLK innebära ett bortfall av högst ca 3 000 ton. Genom återföring av utan och plutonium finns teoretisk möjlighet att under perioden minska natururanbehovet med ca 2 000 ton. Upparbetningskapaci- teten i Västeuropa är dock inte tillräcklig för behovet under denna period och därför torde endast en mindre del av det utbrända bränslet kunna återfö- ras.

Det finns möjligheter att täcka vissa delar av behovet för perioden 1976—1985 från svenska uranfyndigheter, speciellt Ranstad och Pleutajokk. OLK påpekar dock att inget beslut har fattats om att inleda drift vid dessa gruvor. Ranstad kan maximalt ge ca 3 000 ton utan t. o. m. år 1985. Pleutajokk kan maximalt ge ca 1 000 ton uran t.o.m. 1985.

Den av OLK gjorda sammanställningen visar att ytterligare natururan- kvantiteter för driften av det år 1975 beslutade reaktorprogrammet måste förvärvas utom landet för perioden t. o. m. är 1985.

Prop. 1976/77:74 . lll

Behovet av anrikningstiänster beräknar OLK i ton anrikningsarbete. För hela perioden 1976—1985 åtgår ca 9 100 tön anrikningsarbete. Behovet efter år 1985 uppgår med beslutat kärnkraftprogram till ca 1 000 ton anrikningsarbete per år. Anrikningskontrakt har tecknats med Energy Research and Develop- ment Administration (ERDAli USA till år 1996 för anrikning av uran för tolv reaktorer. Anrikningstjänster kontrakteras vanligen ca 8 år före leverans.

För sex av reaktorerna är anrikningskontrakten med ERDA s. k. behovs- kontrakt. dvs. ERDA anrikat behövliga kvantiteter, medan kontrakten för de sex övriga är 5. k. kvanitetskontrakt. dvs. ERDA anrikar en viss förutbe- stämd mängd varje år för varje reaktor.

Därutöver har kontrakt tecknats med Techsnabcxport i Sovjetunionen för dels en engångskvantitct anrikningsarbete svarande mot två första härdar för leverans åren 1979—1983. dels en årlig kvantitet motsvarande behovet av ersättningsbränsle för en reaktor för leverans åren 1981—2000.

Zirkoniumsvamp är den viktigaste av de övriga importprodukter varav behov föreligger för tillverkning av kärnbränsle. Av Zirkoniumsvamp görs legeringen zirkaloy. Behovet av zirkaloy för årligt bränslebyte för de 13 reaktorerna beräknar OLK till ca 100 ton per år. fördelat på ca 65 ton zirkaloy 2 (för kapslingsrör till kokarreaktorer) och 35 ton zirkaloy 4 (kapslingsrör till tryckvattenreaktorer och bränsleboxar).

7.3.11.2 Behov av beredskapslager

Vid normal drift av en reaktor sket omladdning av kärnbränsle en gång per år varvid för kokarreaktorer ca en femtedel av härden byts ut till nya bränsleknippen och för tryckvattenreaktorer en tredjedel av härden. Bytet av bränsle till en reaktor och årlig översyn tar 7-8 veckor.

Eftersom konvertering till urandioxid och bränsletillverkningskeri Sverige kommer den anrikade uranhexafluoriden in i landet långt före den tidpunkt när ett bränslebyte beräknas ske. Bränslebyten sker i regel under sommaren när kraftbehovet är lågt.

Den normala uthålligheten utan speciella kärnbränslelager har av OLK beräknats till 11—14 månader beroende på när den anrikade uranhexafluo- riden har kommit in i landet. Vidare är det möjligt att utsträcka driften i ytterligare ett år genom s.k. utsträckt körning (stretchkörning). ! medeltal kan för kokarreaktorer 60 % av normal effekt erhållas under ett år med denna typ av körning. För tryckvattenreaktorer erhålls nästan samma resultat efter omflyttning av bränsle i reaktorhärdarna. OLK påpekar att rekatorhärden blir starkt utbränd efter lång stretchkörning och att det krävs byte av flera bränsleknippen än vid ett vanligt byte efter en sådan period. Lång stretch- körning bör därför enligt OLK endast tillgripas i sista hand.

Vid en kris som ger utslag i form av begränsad kärnbränsletillförsel är det naturligt att begränsa förbrukningen medelst elsparande och elransonering. Kraftproduktionen baseras i första hand på vattenkraft. Sådana åtgärder in-

Prop. 1976/77:74 112

nebär alltså att behovet av kärnbränsle för kraftgenerering minskar. Ett be- redskapslager av kärnbränsle tillsammans med vattenkraft kan därför till- godose det vid en kris minskade elbehovet under lång tid.

Vad angår behovet av kärnkraft vid krig konstaterar OLK att något behov av kärnbränslelager ej föreligger med hänsyn till de relativt korta angrepps— faser som ingår i de studerade angreppsfallen. Utredningen påpekar vidare att det är ytterst osäkert om kärnkraftanläggningarna kan hållas i drift under krig.

Vid ai'spärrningssituatinnm' blir däremot möjligheten att producera kärn- kraft betydelsefull. Med det mål för uthålligheten som OLK föreslår kan dock behovet av elkraft tillgodoses utan beredskapslagring av kärnbränsle.

OLK konstaterar att om efterkristiden i miljöexempel 1) l beaktas ökar beredskapslagringsbehovet av tjock eldningsolja kraftigt om inte ett bered- skapslager av kärnbränsle disponeras.

Om en jrutlskns inträffar. som drabbat landets kärnbränsleförsörjning på motsvarande sätt som kan tänkas för oljemarknaden. skulle detta — med avseende på kärnkraftens roll i det framtida elproduktionssystemet enligt 1975 årsenergispolitiska beslut — kunna innebära ytterst allvarliga störningar i produktionsapparaten och därmed sammanhängande återverkningar på sysselsättningen. Möjligheten att i ett sådant läge på kort sikt helt ersätta förlorad kärnkraftbaserad elproduktion med fossilbaserad elkraft och vatten- kraft bedömer OLK mot bakgrund av bl. a. industridepartementets utredning (Dsl l976:l) Konsekvenser vid minskad elproduktion i kärnkraftverk som mycket liten.

Mot denna bakgrund har OLK gjort en bedömning av riskerna för försörjningskriser inorn kärnbränsleområdet. Tänkbara störningar inom kärnbränslcområdet har delats in i politiska respektive kommersiella och övriga störningar.

Politiska störningar anges t. ex. kunna uppkomma genom politiska omvälvningar. krig eller inbördeskrig på kärnbränslecykelns olika produk- tions- och förädlingsled. Vidare räknar OLK till politiska störningar beslut av en stat att stoppa eller begränsa kärnbränsleexport till Sverige på grund av energipolitiska skäl. naturresurspolitiska skäl och kärnbränslekontrollskäl (safeguardsskäl).

Kommersiella och övriga störningar anges vara t. ex. naturkatastrofer. driftolyckor och strejker, som drabbar viktiga led i kärnbränslecykeln. Även kraftiga prisstegringar på grund av bristande balans mellan utbud och efterfrågan på vitala tjänster samt på varor uppges kunna ge effekter i form av störningar på kärnbränslemarknaden.

OLK bedömer att risker finns för avbrott i leveranserna av kärnbränsle på grund av politiska störningar. Dessa risker bedöms vara störst i kärnbrän- slecykelns båda led "produktion av naturligt urankoncentrat från gruva" och "isotopanrikning". En försörjningskris på natururanområdet kommer enligt OLK att slå igenom långsammare än en kris i anrikningsledet förutsatt

Prop. 1976/77:74 113

att en sådan kris inträffar. då för Sverige normalt erforderliga kvantiteter uran finns i arbete vid konverterings» och anrikningsanläggningar.

Sannolikheten för avbrott i leveranserna av kärnbränsle på grund av kommersiella eller andra skäl bedömer OLK som mycket låg. Genom att kraftföretagen vanligtvis kontrakterar uran på lång Slkl. anser OLK inte onormala prishöjningar i natururanledet utgöra en faktor som i sig kan medföra en försörjningskris.

OLK påpekar att flera länder. som har omfattande kärnkraftprogram. har gjort bedömningar av riskerna för försörjningskriser på kärnbränsleområdct.l några fall har dessa bedömningar lett till att beredskapslager av kärnbränslen har lagts upp.

Det är alltså endast för en försörjningskris under fredsförhållanden som OLK anser beredskapslagring av kärnbränsle böra övervägas. En sådan kris kan enligt utredningen förväntas få långt allvarligare effekter på produktions- apparaten och därmed sysselsättningen än de som uppstod på grund av importbortfallet av olja vid den s. k. oljekrisen 1973-1974. Detta beror på att de gripbara tillgångarna av natururan är geografiskt begränsade och att antalet anläggningar för anrikning är få. Möjligheten attersätta ett bortfall iettdera av leden anses därför av utredningen vara liten. En på detta sätt uppkommen kris förväntas i konsekvens härmed även bli längre än motsvarande kris på oljeområdet. Med tanke på stor- och supermakternas betydelse för kärnbrän- slecykelns olika led utesluter inte OLK att detta förhållande kan komma att påverka vår utrikespolitiska situation.

OLK föreslår därför att ett främst för försörjningskriser i fred avsett beredskapslager av kärnbränsle byggs upp under den föreslagna programpe- rioden. Med hänsyn till de normala intervallen mellan bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemet bör lagringen omfatta ett års behov av ersättningsbränsle för varje reaktor som kommer- siellt producerar elkraft.

7.3.1 1.3 Lagringens genomförande

Vid val av lagringsalternativ för ett beredskapslager av kärnbränsle uppställer OLK som första krav att lagrat kärnbränsle ej behöver vidare bearbetning utanför Sverige. och som andra krav att lagret är stabilt och lämpligt att lagra under lång tid.

Lagringsalternativen för svensk del är därför: — anrikad uranhexafluorid förvarad på fat samt lagring av zirkaloystav med godkänd analys i motsvarande mängd — bränsleknippen (eller bränslestavar)

För de nämnda lagringsformerna gäller att anrikningshalterna måste bestämmas i förväg för de skilda uranpartierna. så att de passar aktuellt behov för omladdning.

Prop. 1976/77:74 ll4

Lager av anrikad uranhexafluorid kan. enligt av OLK har erfarit. ordnas i anlutning till AB Asea-Atoms bränslefabrik i Västerås. Denna form av lagring ger möjlighet till ändringar vid bränsleproduktionen genom bland- ning av uranpartier med olika anrikningshalt. Dessutom finns möjlighet att införa andra ändringar. som kan komma att erfordras av exempelvis säkerhets- eller driftskäl. vid utformningen av bränslet. Andra fördelar är att lagringsformen blir mindre kostsam.

En fördel med lagring i form av bränsleknippen är att lagringen kan decentraliseras till kärnkraftverken. Det finns torrlager för bränsleknippen vid varje kärnkraftaggregat med en kapacitet motsvarande ett årlig bränsle- byte (eller något mer i ett par fall). Ett sådant alternativ innebär att det är möjligt att leverera nytt årsbehov av bränsleknippen strax efter bränslebyte och således alltid ha bränsleförrådet fullt.

Båda lagringsalternativen uppfyller de krav som enligt det förut anförda måste ställas på ett beredskapslager av kärnbränsle. Valet mellan de redovisade alternativen bör enligt utredningen avgöras av de praktiska möjligheterna till lagring och omsättning.

OLK framhåller att vid lagring av uranhexafluorid bör zirkaloy lagras i form av stång med godkänd analys. En sådan förvaring föreslås ske i Sandviken, där framställning av zirkaloy sker. Lagret bör bestå av båda de legeringar (zirkaloy 2 och 4) som används i reaktorerna.

7.3.11.4 Villkor för anskaffning och innehav av kärnbränslelager

I sitt betänkande redovisar OLK de viktigare lagar och avtal som reglerar anskaffning, transporter och innehav av klyvbart material.

Bl. a. påpekar OLK att Sverige den 9 januari 1970 ratificerade fördraget om ickespridning av kärnvapen. Därmed underkastade Sverige i princip hela sitt innehav av klyvbart material internationell kontroll. Anslutningen till fördraget innebar också skyldighet för Sverige att sluta ett kontrollavtal med lnternational Atomic Energy Agency (IAEA). Så har också skett och kontrollavtalet trädde i kraft den 14 april 1975.

Detta avtal innebär bl. a. att IAEA får möjlighet att inspektera alla anläggningar, där klyvbart material finns. Således måste även ett beredskaps- lager av kärnbränsle vara tillgängligt för lAEAzs kontroll.

Härutöver gäller de villkor som kan ha ställts i bilaterala avtal från länder som levererar natururan eller anrikningstjänster till Sverige. De kan i korthet sammanfattas som dels krav på IAEAzs kontroll, dels förbud mot export av klyvbart material från Sverige utan vederbörande stats godkännande. Anrikningskontrakten med ERDA i USA är upprättade för varje reaktor. För de sex första reaktorerna (Oskarshamn 1 och 2. Ringhals ] och 2 samt Barsebäck ] och 2)gäller behovskontrakt.dvs. att ERDA anrikar det behov av uran som erfordras för varje reaktor. Om uran anrikat på annat håll insätts i dessa reaktorer gäller inte längre ERDA:s kontrakt orn anrikning. Detta

Prop. 1976/77:74 115

hindrar enligt utredningen en lösning av lagringsfråganl. som innebär anrikning från det sovjetiska Techsnabexport och tillverkniiig av extra bränsleknippen som omsätts kontinuerligt. Motsvarande villkor finns ej i ERDA:s kvantitetskontrakt, ej heller i kontrakt med Techsnabcxport. OLK påpekar att en förutsättning för att uran. som anrikats av ERDA. lagras i Sverige är — mot bakgrund av lagringsbestämmelserna i ett svensk- amerikanskt avtal av den 28 juni l966 — att överenskommelse härom kan träffas med USA.

Samråd har ägt rum med statens kärnkraftinspektion och Svensk Kärn- bränsleförsörjning AB vad avser föreslaget beredskapslager av kärn- bränsle.

OLKzs närmare överväganden och förslag om hur ett beredskapslager av kärnbränsle skall byggas upp redovisas under 7.3.14.

7.3.12. Lagringsskyldighet/ör krafl- och värmeverk

Enligt sina direktiv skulle OLK bl. a. överväga om lagringsskyldigheten för kraft- och värmeverk bör fastställas individuellt och om den i så fall kan fastställas på grundval av sådana faktorer som installerad effekt och specifik förbrukning per effektenhet.

Efter omsorgsfulla studier konstaterar OLK att några förändringar av gällande bestämmelser ej f. n. är nödvändiga utom vad gäller gasturbinan- läggningar för produktion av elkraft.

Dessa anläggningar bidrar under normala förhållanden endast till ytterligt ringa del i energiförsörjningen. Detsamma gäller under krisförhållanden. Men såväl i normal- som avspärrningsfallet erfordras dock gasturbiner för att klara driftstörningar av olika slag såsom nätfel samt oväntade bortfall av värmekraftaggregat. I ett krig blir detta behov än mer markerat genom den bekämpning som överföringsledningarna från Norrland till Syd- och Mellan- sverige kan väntas bli utsatta för. Detta ställer enligt utredningen krav inte bara på snabbt tillgänglig reserveffekt utan även på ett geografiskt differen- tierat produktionssystem. .

OLK anser med hänsyn till gasturbinaggregatens karaktär av utpräglade topp- och reservkraftverk det lämpligare att lagringsskyldigheten baseras på installerad effekt än på tidigare förbrukning. för att därigenom säkerställa driften under kris och krig.

Lagringsplikt föreslås åvila sådana gasturbinanläggningar som har en installerad effekt överstigande 5 MW per aggregat.

Med avseende på de krav som ställs på gasturbinernas tillgänglighet föreslår OLK att de kvantiteter bränsle som erfordras för krigssituationer skall lagras i omedelbar anslutning till aggregaten. För lagringsskyldighetens genomförande i övrigt för kraftverken. liksom för värmeverken. bör enligt OLK alltjämt den bestämmelsen gälla. att minst en tredjedel av lagringsskyl- dighetens ökning sedan ingången av år 1970 skall fullgöras vid det verk som har orsakat den ökade lagringsskyldigheten.

Prop. 1976/77:74 116

7.3 . I 3 lagringsskyldig/10!fiir-förbrukare ai' ångkol

f och med oljekrisen 1973-1974 har intresset för kol ökat. Den helt överväganden delen av den svenska kolimporten utgörs av gaskol. som är avsedd att konverteras till koks. Sedan en längre tid har importen av ångkol för förbränning konstant legat på ca 400 000 ton per år. Någon större ökning av denna import räknar OLK inte med under programperioden. då det för närvarande i Sverige inte finns sådana förbränningsanläggningar att nämn- värt större kvantiteter än i nuläget kan användas vare sig för bostadsupp- värmning eller elproduktion. Om kostnadsrelationen mellan kol och olja ändras. så att energiproduktion ur kol blir billigare än med olja. kan det däremot tänkas att kol i viss utsträckning kan komma att ersätta i första hand tjock eldningsolja. Med de regler som för närvarande gäller för lagringsplik- tiga förbrukare av olja skulle en sådan utveckling innebära en nedgång i försörjningsberedskapen. Mot denna bakgrund har OLK enligt sina direktiv haft att pröva om skyldighet att lagra kol skall åläggas industriella storför- brukare.

Om Iagringsskyldighet införs även för förbrukare av ångkol enligt samma regler som f.n. gäller för eldningsolja. skulle denna enligt utredningen inträda vid en sammanlagd förbrukning av 24000 ton ångkol under en treårsperiod. Införandet av en sådan lagringsplikt för industriella storförbru- kare skulle på grundval av industristatistiken för år 1973 innebära att endast fem företag skulle bli lagringsskyldiga. Dessa företag svarade nämnda år för drygt 90 % av den totala förbrukningen för energiändamål (exkl. kraft- och värmeproduktion).

Med hänsyn till de förhållanden som alltså råder f. n. finner OLK att lagringsskyldighet ej bör införas för industriella storförbrukare av ångkol. Om kolanvändningen i framtiden ökar genom en övergång från eldningsolja till kol kan detta medföra en nedgång i försörjningsberedskapen. varfor OLK föreslår att frågan om lagringsskyldighet för ångkol omprövas vid den föreslagna kontrollstationen.

Enligt bestämmelserna i lagen (1957:343) om oljelagring m. ni. kan medgivande lämnas lagringsskyldig att i stället för eldningsolja lagra annat bränsle förutsatt att sådant bränsle kan användas i eldningsaläggningen. OLK anser att lagringspliktig. som normalt använder eldningsolja men har teknisk utrustning för att utnyttja exempelvis kol. även i framtiden bör ha möjlighet att fullgöra sin lagringsskyldighet genom lagring av kol.

7. 3 . 14 I nvesreringskastnader och Iagringsansvar 7.3.14.l Nuvarande beredskapslagringssystem

OLK konstaterar inför sina överväganden om lagringsansvaret i det föreslagna programmet att det. utöver den statliga lagring av bl. a. koks. flygdrivmedel och gasol som finansieras över statsbudgeten. f. n. finns två

Prop. 1976/77:74 ll7

beredskapslagringssystem. Det ena är den traditionella beredskapslagringen. den s. k. tvångslagringen. i näringslivets regi finansierad priåt'ägen med beredskapslagringsavgifter samt statliga bidrag. Det andra är den statliga lagring av råolja och eldningsolja. som finansieras med särskilda beredskaps- avgifter på oljeprodukter.

7.3.l4.2 Vissa konsekvenser av nuvarande tvångslagringssystem

I sitt betänkande har OLK granskat hur nuvarande tvångslagringssystem fungerar. Utredningen konstaterar att de lager som har byggts upp inom tvångslagringssystemet har finansierats bl. a. genom uttag av beredskapslag- ringsavgifter av konsumenterna —eller för lagringspliktiga förbrukare genom motsvarande befrielse från avgiften — samt genom statliga bidrag. Systemet innebär att beredskapslagren utgör företagens egendom. Företagen får emellertid inte utan tillstånd förfoga över tvångslager. Ett företag som minskar sin marknadsandel och därigenom sin andel av det totala tvångs- lagret får förfoga över det tidigare tvångslagret. Likaså får ett företag. i det fall lagringsmålet för en viss produkt sänks. möjlighet att disponera det lager som tidigare utgjorde tvångslager. En följd av att företagen är ägare till bered- skapslagren är vidare att dessa genom utmätning eller konkurs kan tagas i anspråk för tillgodoseende av företagets borgenärer. Likaså kan ett företag som minskar sin marknadsandel eller helt lämnar den svenska marknaden sälja ut av sitt tidigare tvångslager. I ett sådant fall uppstår dock återbetal- ningsskyldighet för icke avskrivna statliga lån. Dessa möjligheter att förfoga över lager anskaffade för beredskapsändamål framstår enligt utredningen som otillfredsställande. eftersom lagren huvudsakligen har finansierats av de slutliga konsumenterna och av staten.

Enligt det system som gäller för oljehandeln vid finansiering av tvångs- lagringen har den del av kostnaden för det ökade lagringsmålet. som inte täcks av statliga lån. finansierats genom beredskapslagringsavgifter. För flertalet företag sker finansieringen genom en gemensam fond (för inneva- rande oljelagringsprogram Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond). I denna fond har varje företag sitt eget konto. De slutliga bidragen från fonden till det lagringspliktiga företaget är inte kopplade till det enskilda företagets andel i lagringsmålet. Detta medför en över- eller underkompensation för företag som minskar respektive ökar sin marknadsandel. Ett företag som minskar sin marknadsandel av en viss produkt erhåller ett överskott i fonden medan ett företag som ökar sin marknadsandel inte får täckning för kostnaden för sin andel i det ökade lagringsmålet. Underkompensation drabbar i särskilt hög grad företag som blir lagringsskyldiga först när en avsevärd del av lagringsperioden har förflutit. Registrerade marknadsförän- dringar under programperioderna liksom också saldon i fonden vid program- periodens utgång vittnar enligt OLK om att de angivna effekterna har varit ekonomiskt betydande. Sålunda har för vissa företag överskott om mång-

Prop. 1976/77:74 l18

miljonbelopp uppstått.

Motsvarande effekter uppstår förde företag som står utanför fonden liksom för de lagringspliktiga förbrukarna. OLK konstaterar att konsekvenserna för förbrukarna inte blir lika vittgående. eftersom kostnaderna för olja i regel utgör en relativt liten del av deras totala kostnader för sin verksamhet.

Enligt gällande regler skall det totala lagringsmålet fördelas mellan de lagringsskyldiga. Detta får till följd att ett nytillkommande lagringsskyldigt företag. förutom sin andel i ökningen av lagringsmålet för perioden. även får ta del i tidigare lagringsmål. Dessa tidigare lagringsmål har huvudsakligen finansierats genom beredskapslagringsavgifter. som har tagits ut under tidigare perioder. och genom statliga bidrag. Det nytillkommande lagrings- pliktiga företaget måste finansiera sin andel i tidigare lagringsmål med eget eller upplånat kapital. Motsvarande gäller om ett oljeföretag ökar sin marknadsandel eller en lagringspliktig förbrukare ökar sin förbrukning.

De skyddade och särskilt lokaliserade lagringsutrymmena är från och med lagringsperioden l963—l969 huvudsakligen uppförda gemensamt för de lagringsskyldiga oljehandelsföretagen och en Iagringspliktig förbrukare genom försorg av särskilt bildade utbyggnadsbolag. de s.k. SPL-bolagen. Utbyggnaden har via beredskapslagringsavgifter och statliga anläggningslån finansierats genom lån från de lagringsskyldiga till det SPL-bolag som har haft ansvaret för byggnationen och som äger anläggningen. Låneformcn har valts av skattetekniska skill. Enligt gällande konsortialavtal mellan delägarna i respektive SPL-bolag fördelas vid lagringsperiodens slut utrymmena i förhållande till företagens andelar i skyddad respektive lokaliserad lagring. Efter samma grund fastställs företagens bidrag till finansieringen i form av lån till SPL-bolaget. Bolagets styrelse äger enligt konsortialavtalet senare omför- dela utrymme som har friställts genom att ett företags lagringsskyldighet har bortfallit eller minskat. Det enskilda företaget har inte rätt att få tillbaka sitt bidrag (lån) till SPL-bolaget men är däremot oförhindrat att disponera överdet fysiska lagret av olja. Företaget är vidare skyldigt att återbetala de statliga lånen i den mån dessa inte har avskrivits. Ett nytillkommet lagringspliktigt företag har inte rätt att få disponera utrymme i en anläggning där utrymme f'riställs för lagring enligt det tidigare lagringsmål för vilket anläggningen ursprungligen har byggts. I ett sådant läge kan i stället dessa friställda utrymmen användas för kommande lagringsprogram av de i det ursprungliga lagringsprogrammet ingående företagen eller disponeras för annat ända- mål.

Mot bakgrund av vad som anförts kan det enligt OLK konstateras att det nuvarande systemet har betydande nackdelar för företag som önskar etablera sig på marknaden respektive öka sin marknadsandel. Mindre oljeföretag kan tvingas att avstå från egen impport eller hålla nere försäljningen för att på så sätt undgå lagringsplikt. Systemet verkar således i hög grad försvårande för etablering och marknadsexpansion.

Prop. 1976/77:74 ll9

7.3.14.3 Olika alternativ lör kommande oljelagringsprogram Den föreslagna utökningen av oljelagringen kan enligt. OLK antingen ske i statens eller näringslivets regi eller genom en kombination av båda dessa alternativ. OLK erinrar om att de mera vägande skälen till att beredskaps- lagringen från dess införande år 1938 huvudsakligen har ombesörjts av näringslivet var att lagringen därigenom kunde ske som en integrerad del av den kommersiella verksamheten varvid kraven på omsättning av lagren kunde tillgodoses. Omsättningskravet är framför allt aktuellt för motorben- sin. Detta krav ansågs ej kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt för det fall lagringen skedde i statlig regi. Vidare åstadkoms till viss del en från beredskapssynpunkt önskvärd spridning av lagren genom att de enskilda företagen ålades lagringsskyldighet. Vidare bedömdes staten inte disponera tillräckligt kunnande och erforderliga organisatoriska resurser för att omhän- derha lagringen. Alternativet att lagra råolja. vilket starkt minskar kravet på omsättning. aktualiserades inte. då landet tidigare saknade inhemsk raffina- derikapacitet av mer betydande omfattning. Vid tidpunkten för kontrollstationens förslag år l973 till utökad lagring hade raffinaderikapaciteten i landet byggts ut ien omfattning som möjliggjor- de en försörjningsberedskap på oljeområdet genom lagring av råolja i stället för som tidigare färdigprodukter. Efter driftstarten vid Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraffs raffinaderi vid Brofjorden sommaren 1975 kan enligt utredningen ca 65 % av tillförseln till marknaden täckas av produkter från inhemska raffinaderier. Eftersom den av kontrollstationen föreslagna lageruppbyggnaden huvudsakligen syftade till att möta fredskriser och i viss mån aVSpärrningssituationer behövde heller inga krav från skyddssynpunkt ställas på spridning av lagren. Det ansågs därför då rimligt att den fortsatta lagringen skedde på det sätt som var ekonomiskt mest fördelaktigt. Råoljelagring framstod därvid som det ekonomiskt avgjort mest fördelaktiga alternativet. Vid råoljelagring erhålls dessutom en större flexibilitet eftersom produktframställningen i viss utsträckning kan anpassas till de aktuella behoven under en kris. Vidare konstaterades att de invändningar som tidigare kunnat anföras mot en statlig lagring i allt väsentligt var undanröjda och att staten genom ÖEF hade en lämplig organisation med kunnande på området för genomförande av den föreslagna råoljelagringen. Statlig råolje- lagring ansågs innebära avsevärda administrativa fördelar för tillsynsmyn- digheten jämfört med lagring enligt nuvarande tvångslagringssystem. OLK har vid sina överväganden om fördelningen av lagringsansvaret för den kommande lagringen förutsatt att den fortsatta utbyggnaden av freds- krisreserven skulle ske på samma sätt som tidigare.dvs. genom statlig lagring av i första hand råolja finansierad genom uttag av särskilda beredskapsav- gifter. OLK ifrågasätter emellertid om inte även den föreslagna utbyggnaden av avspärrningsreserven delvis bör ske i form av råolja i statens regi. OLK anser det vara principiellt riktigt att de lager av olja som riksdagen beslutar om

Prop. 1976/77:74 120

föratt trygga encrgiförsörjningen i kristid och som ytterst bekostas av landets oljeförbrukare också ägs av staten. Genom statlig lagring undviks enligt OLK de förut redovisade negativa konsekvenserna som nuvarande tvångslagrings- system medför. OLK konstaterar att en utökad statlig råoljelagring innebär. att den från beredskapssynpunkt önskvärda spridningsef'fekten inte uppnås i samma omfattning som vid lagring av färdiga oljeprodukter. eftersom råoljelager bör ligga i anslutning till raf'finaderierna. Dock förutsätts att normala tranSportmöjligheter föreligger i en avspärrningssituation varför kravet på spridning av avspärrningsreserven inte torde hindra att en mindre del av denna lagras i form av råolja.

Om lagringen under föreslagen lagringsperiod skall ske i statens regi bör enligt OLK som första krav uppställas att lagren inte behöver omsättas. Detta kan enligt OLK:s mening endast ske genom lagring av råolja i så stor utsträckning att behovet av de omsättningskrävande produkterna täcks i råolja. För en råoljelagring av denna omfattning måste det enligt utredningen övervägas huruvida — erforderlig rafflnaderikapacitet finns inom landet — erforderlig transportkapacitet finns inom landet för distribution i kristid av

färdigprodukter från raffinaderierna till konsumtionscentra - tekniska möjligheter finns för utbyggnad av bergrumsanläggningar i

anslutning till befintliga raffinaderier — råoljelagring är gynnsammare ekonomiskt än motsvarande fårdigprodukt- lagring.

Raffinaderikapacitet

Raffinaderikapaciteten —exklusive asfaltraffinaderier — inom landet beräk- nas av OLK uppgå till ca 65 % av landets behov av oljebaserade bränslen och drivmedel år 1985.

Det krisförlopp som ligger till grund för OLK:s bedömning av behoven under avspärrning förutsätter att importen successivt går ner samtidigt som konsumtionsbegränsande åtgärder sätts in. OLK konstaterar att under förutsättning att förutom merparten av f redskrisreserven även en mindre del av avspärrningsreserven lagras i råolja kan den totala råoljekvantiteten för såväl fredskris som avspärrning inklusive beräknad råoljeimport raffineras inom landet under det studerade tidsförloppet för en avspärrningssitua- tion.

I en fredskris kan enligt OLK förväntas att importen kan upprätthållas i större utsträckning än under en avspärrning. Därmed blir även tillförseln av färdigprodukter betydligt större jämfört med en avspärrningssituation. Behoven av färdigprodukter bör sålunda med hänsyn till landets raffinade- rikapacitet kunna täckas även om hela fredskrisreserven lagras i råolja.

Prop. 1976/77:74 121

Transportkapacitet

Genom koncentration av raffinaderikapacitet till västkusten kommer i det fall beredskapslagringen sker i form av råolja stora krav att ställas på möjligheten att vidaretransportera de vid raffinaderiema erhållna produk- terna. Avgörande härvidlag är enligt OLK huvudsakligen tillgången på tankfartyg och järnvägstankvagnar.

Under en fredskris torde transporterna av oljeprodukter som raffineras inom landet kunna ske utan större störningar och i erforderlig omfattning. Möjligen kan problem uppkomma vad avser transporterna med båt. då Oljebolagen endast i mycket begränsad omfattning äger i Sverige registrerat tanktonnage. Dessutom saknas garantier för att fartyg som normalt är sysselsatta med denna typ av transporter även under sådana omständigheter kommer att fortsätta sin verksamhet här i landet.

Enligt OLK kan sjötransporternas relativa betydelse under en avspärr- ningssituation väntas öka jämfört med fredsläget. Av avgörande betydelse är då att svenskt tonnage befinner sig i svenska farvatten. Detta gäller speciellt tankfartyg med avseende på behovet att transportera de raffinerade produk- terna från raf'finaderierna på västkusten till konsumtionscentra på ostkusten. Under sådana omständigheter blir möjligheten att med tankfartyg gå genom Öresund av stor betydelse.

Av det svenska produkttanktonnaget på mellan 3000 och 42 000 ton dödvikt år 1975, vilket totalt motsvarar knappt 460 000 ton dödvikt. beräknar OLK att av det totala tonnaget kan ca 115 000 ton dödvikt passera Öresund med full last under en avspärrningssituation. Utredningen betonar dock att den andel färdigprodukter som under en avspärrningsperiod beräknas komma från beredskapslagrad råolja och sålunda kan bli föremål för denna typ av transport är relativt ringa.

Mot ovanstående bakgrund drar OLK den slutsatsen att transportpro- blemen vad gäller råoljelagring torde kunna lösas under både en fredskris och av avspärrningssituation. i det senare fallet under förutsättning att ordinarie svenskregistrerat kusttanktonnage kan behållas i svenska farvatten.

Förläggning av lagringsutrymmen

ÖEF har för utredningens räkning inventerat möjligheterna till utbyggnad av råoljeanläggningar. vid nu projekterade eller planerade lagringsplatser i närheten av raffinaderierna. i den omfattning som skulle erfordras för att lagra en utökad fredskris- och avspärrningsreserv i form av råolja. Härvid framkom att ÖEF med säkerhet f. n. totalt kan bygga bergrum för inlagring av 5.3 milj. m3 råolja. Dessutom ansåg ÖEF det möjligt att bygga ut för lagring av ytterligare 3.5 milj. m3 vid nu planerade lagringsplatser. För ytterligare en milj. m3 förelåg en viss osäkerhet vid bedömningen av utbyggnadsmöjlighe- terna bl. a. beroende på ovissheten vad gäller tillkomsten av ett nytt

Prop. 1976/77:74 122

raffinaderi vid Brofjorden. Förutom tidigare nämnd utbyggnadskapacitet finns möjligheten att bygga anläggningar på andra platser än de nu planerade eller projekterade.

Ekonomisk dimensionering

OLK beräknar den ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter av den tillkommande lagringen med beaktande av beräknade behov av färdigprodukter. varukostnader och beräknade lagringsanlägg- ningskostnader.

För valet av råolja beaktar OLK följande faktorer. nämligen utbytcstal vid raffineringsprocessen. uppvärmningskrav. svavelhalt. anskaffningsmöj— lighet och pris.

Uppgifter har inhämtats från landets raffinaderier om raffinaderiutfallet för olika råoljetyper vid normal kommersiell drift. Uppgifter rörande möjligheten till volymmässig maximering av vissa produkter har även inhämtats. Det har därvid framkommit att de råoljetyper som ger ett utfall som bäst överens- stämmer med de av OLK beräknade behoven av färdigprodukter är lätta arabiska oljor och Nordsjöoljor.

Ett krav som enligt OLK bör ställas vid val av råolja för lagring är att oljans stelningspunkt är sådan att den kan lagras utan uppvärmning. De lätta arabiska råoljorna kräver ingen uppvärmning. Nordsjöoljorna däremot kan visserligen lagras utan värmning under kortare perioder men torde inte klara långtidslagring utan viss uppvärmning. Utredningen konstaterar att lagring av Nordsjöolja således innebär högre kostnader till följd av att lagringsut- rymmena måste förses med uppvärmningsanordningar.

Den lätta arabiska råoljan produceras i stora mängder och anses därför av OLK vara lätt att erhålla under normala förhållande. Vidare visas att priset på t. ex. Arabian Light är relativt fördelaktigt jämfört med andra råoljor av motsvarande typ.

Vad beträffar svavelhalt är Nordsjöoljorna lågsvavliga och de lätta arabiska oljorna normalsvavliga.

OLK väljer mot ovanstående bakgrund att vid beräkningarna utgå från lätt arabisk olja. Utredningen framhåller dock att lagringen bör kunna ske även i annan råolja. t. ex. Nordsjöolja. Vidare anser OLK i likhet med vad som anförts i kontrollstationens betänkande att man i händelse av en kris får acceptera ett högre svavelutsläpp än eljest för att erhålla nödvändig energi.

I sina beräkningar utgår OLK från importpriserna under första kvanalet l976. Anläggningskostnaderna har beräknats med utgångspunkt i kostna- derna för de anläggningar som byggts under innevarande lagringsprogram. Dessa kostnader har framräknats till prisläget november 1975.

Fyllnadsgraderna har i tidigare program angivits till varierande procent- satser för olika produkter. De skäl som anförts för att använda lägre

Prop. 1976/77:74 l23

fyllnadsgraderän 100 % har bl. a. varit att disponibelt utrymme måste finnas för att vid omsättning av lagren inte behöva göra avkall "på beredskapen. Avsikten har med andra ord varit titt i händelse av att ett lagerutrymme tillfälligt töms motsvarande kvantitet skall lagras i överkapacitetsutrymme i övriga anläggningar.

Endast motorbensin torde enligt OLK kräva omsättning. OLK anger därför fyllnadsgraden för motorbensin till 90 %. För övriga produkter anges fyllnadsgraden till 100 %. Fyllnadsgraden 100 % används även i beräkning- arna för den år 1973 beslutade råoljelagringen liksom för den år 1974 beslutade eldningsoljelagringen. när det har gällt att bedöma erforderliga cisternutrymmen under programperioden.

Vid beräkningen av den ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter förutsätter OLK vidare billigaste lagringsalternativ (stora bergrumsanläggningar) för färdigproduktlagring och normalt kommersiellt utbyte ur råolja. Redovisade kostnadsjämförelser är gjorda exklusive mervär- deskatt. l beräkningarna utgörs det ingående beredskapslagret av tvångslager enligt målsättningen för innevarande lagringsprogram. statliga lager av gasol. flygdrivmedel och eldningsolja samt de tre milj. m3 råolja som beslutades med anledning av kontrollstationens förslag.

Den av OLK beräknade ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter är f. n. lagring av 9.6 milj. m3 råolja (inkl. råolja beslutad enligt kontrollstationens förslag) och resterande behov i form av färdigpro- dukter. En råoljelagring om totalt 9.6 milj. mJ ger ett raffinaderiutfall som täcker lagerökningsbehovct av den omsättningskrävande produkten motor- bensin.

OLK påpekar att om färdigproduktlagringen skall ske i näringslivets regi enligt nuvarande tvångslagringsystem investeringskostnaderna för lagringen torde öka väsentligt till följd av att mindre och därmed dyrare lagringsan- läggningar samt lägre fyllnadsgrader används.

OLK beräknar kostnaderna för lagringsbehoven av flytande fossila bränslen och drivmedel exkl. behoven för gasturbindrift men inkl. behoven av tjock eldningsolja för ammoniaktillverkning med utgångspunkt från den ekonomiskt optimala fördelningen av råolja och färdigprodukter. OLK räknar med två alternativ. nämligen dels att staten ombesörjer såväl lagring av råolja som spetskvantiteter av lärdigprodukter. dels att spetskvantiteterna som hittills lagras i näringslivets regi. I det senare alternativet förutsätts dock staten lagra de kvantiteter eldningsolja som erfordras för att dämpa vinterdispensens verkningar samt behovet av flygdrivmedel. lnvesterings- kostnaderna för programmet beräknas uppgå till 2 818 milj. kr. om såväl råoljelagring som färdigproduktlagringen sker i statlig regi och till 2 863 milj. kr. om färdigproduktlagringen sker hos näringslivet enligt nuvarande tvångslagringssystem. I det senare fallet förutsätts dock att lagerökningsbe- hovet av gasol i sin helhet tillgodoses av de lagringsskyldiga och att lagringen sker gemensamt för de lagringsskyldiga i stora bergrumsanläggningar. Skulle

Prop. 1976/77:74 124

lagringen ske på annat sätt stiger enligt utredningen kostnaderna för detta alternativ väsentligt.

7.3.l4.4 OLK:s förslag beträffande lagringsansvaret

Som redovisats tidigare anser OLK att de av konsumenterna finansierade lagren i princip bör ägas av staten. OLK anser vidare att lagringen bör ske på ekonomiskt mest fördelaktiga sätt med vederbörligt hänsynstagande till bl. a. säkerhet. anskaffningsmöjligheter. flexibilitet. distributionsmöjligheter och administrativ enkelhet.

OLK finner att hinder ej föreligger för en utökad råoljelagring i den omfattning som enligt utredningens redovisade beräkningar är ekonomiskt betingad. OLK föreslår därför att de 3 milj. m3 råolja eller oljeprodukter som riksdagen år l975 har fattat principbeslut om skall lagras i form av råolja samt att ytterligare 3.6 milj. m3 råolja lagras. Denna lagring bör enligt OLK omhänderhas av ÖEF.

Resterande behov föreslås bli lagrade i form av färdiga produkter. Denna lagring anser OLK kan ske antingen hos näringslivet enligt nuvarande tvångslagringssystem eller — eftersom den enda omsättningskrävande produkten motorbensin täcks genom råoljelagring — i statens regi. Statlig lagring blir enligt OLK:s beräkningar billigare eftersom i vissa fall större Iagringsanläggningar kan väljas. Eftersom den utökade lagringen i huvudsak hänför sig till avspärrnings- och fredskrisreserven är kravet på omfattande spridning av lagren inte lika väsentligt som undertidigare program framhåller utredningen. Den större delen av avspärrningsreserven kommer således alltjämt att lagras i form av färdiga produkter av de lagringsskyldiga varigenom kraven på beredskapsmässig spridning och omedelbar gripbarhet tillgodoses. Vidare kan den spridning som behövs av distributionsskäl tillgodoses inom ramen för ett statligt oljelagringsprogram. OLK anser det fördelaktigt att ansvaret för det kommande programmet inte är delat mellan stat och näringsliv. Om staten får det totala ansvaret för programmet kan ett enhetligt system för finansieringen byggas upp. OLK förordar därför att staten tar ansvaret även för den ökade färdigproduktlagring som föreslås.

Om lagringen av färdigprodukter för det kommande programmet skall ske hos näringslivet anser OLK att denna skall ske på i huvudsak samma sätt som hittills. Dock bör det nuvarande finansieringssystemet reformeras för att mildra de under 7.3.14.2 relaterade negativa konsekvenserna.

Enligt OLK bör sålunda.om detta alternativ genomförs.en ny beredskaps- fond inrättas till vilken samtliga lagringspliktiga oljehandelsföretag åläggs skyldighet att ansluta sig. Denna anslutningsskyldighet skall även gälla oljehandelsföretag vars lagringsskyldighet endast grundar sig på import. lnllutna beredskapslagringsavgifter (investeringsdelar) skall liksom i tidigare program inbetalas till fonden och därvid vara skattemässigt avdragsgilla. Till skillnad mot vad som gällt för tidigare beredskapsfonder skall utbetalade

Prop. 1976/77:74 l25

medel från fonden till företagen ståi direkt relation till respektive medlems- företags andel i den tillkommande lagringen och således vara oberoende av inbetalade belopp. Detta innebär att över- respektive underkompensation inte uppkommer även om förändringar uppstår på marknaden.

7.3.l4.5 Andel i äldre lagringsmål

Som har anförts under 7.3.14.2 kommer till följd av nuvarande lagrings- regler ett nyetablerat företag eller ett företag som ökar sin försäljning eller förbrukning av oljeprodukter att bli lagringsskyldigt respektive få ökad lagringsskyldighet inom ramen för tidigare lagringsprogram. Någon möjlighet att ekonomiskt kompensera sig för denna lagringsplikt genom bidrag eller särskilt pristillägg torde enligt OLK inte föreligga. De i programmen ursprungligen ingående företagen har däremot fått täckning för sina kostnader för denna lagring dels genom statliga bidrag. dels genom att kompensera sig prisvägen bl. a. med beredskapslagringsavgifter. Detta medför svårigheter vid nyetablering och marknadsexpansion.

OLK har övervägt olika möjligheter att motverka de extra svårigheter i fråga om beredskapslagringen som med nuvarande regler uppstår för nytillkommande lagringspliktiga företag och expanderande företag genom att de blir delaktiga i äldre lagringsmål.

OLK:s förslag är att ett företags förändring i basmängd endast i begränsad omfattning skall påverka företagets andel i äldre lagringsmål. Detta föreslås gälla såväl oljehandelsföretag som lagringspliktiga förbrukare.

De äldre lagringsmålen kommer under innevarande lagringsperiod att ha fördelats senast per den ] januari 1978 efter 1976 års basmängder. Vid den uträkning av basmängden 1977 och senare år. som skall ligga till grund för omfördelning av det äldre lagringsmålet för en viss produkt föreslår OLK. att minskningen eller ökningen av basmängden för produkten i fråga halveras jämfört med 1976 års basmängd. För ett nytillkommande lagringspliktigt företag halveras hela basmängden vid uträkningen av företagets andel i det äldre lagringsmålet.

Vad beträffar skyddad och särskilt lokaliserad lagring enligt äldre lagringsmål anser OLK det otillfredsställande att nytillkommande lagrings- pliktiga kan tvingas att bygga bergrumsanläggningar för tidigare skyddad och lokaliserad lagring till följd av att de inte har rätt att få disponera utrymme i bergrum avsedda för denna lagring.

OLK föreslår därför att lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring för kommande lagringsperiod fastställs till den lagringsplikt. som gäller för enskilda företag vid innevarande lagringsperiods slut. Ett nytillkommande lagringspliktigt företag blir därför inte skyldigt att hålla skyddade eller lokaliserade lager enligt äldre lagringsmål.

Skulle brister i lagringen uppstå till följd av förslaget om frysning av lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring t.ex. genom att lager blir

Prop. 1976/77:74 126

ianspråktagna i konkurs. förutsätter OLK att staten ges möjlighet att mot erläggande av avgift motsvarande driftkostnaderna disponera de därmed friställda cisternutrymmena.

OLK framhåller att de föreslagna åtgärderna för att dämpa de negativa effekterna av nuvarande tvångslagringssystem inte kan betraktas som slutliga lösningar. OLK föreslår därför att dessa frågor utreds i särskild ordning.

7.3.14.6 Lagring för gasturbindrift

Den av OLK föreslagna lagringen för drift av gasturbinanläggningar måste enligt utredningen i stor utsträckning ske i form av specialbränsle och i anslutning till anläggningarna. Enligt utredningen innebär detta att statlig lagring i detta fall är mindre lämplig varför föreslås att lagringsplikt införs för ägare av gasturbiner.

lnvesteringskostnaderna för denna lagring beräknas av OLK till högst 88 milj. kr.

7.3.14.7 Lagring för fartygsdrift i utrikes sjöfart

OLK konstaterar att numera behövs beredskapslagring för den utrikes sjöfarten. Enligt utredningen ligger det därför nära till hands att genomföra detta genom att upphäva det undantag från lagringsskyldigheten som gäller för denna sjöfart. Lagringsplikt skulle då inträda för säljare av marina bunkeroljor.

Detta föreslås dock inte av bl. a. det skälet att eftersom beredskapslagring av bunkerolja för utrikes sjöfart hittills inte förekommit uppbyggnaden av lager inte kommer - som för andra oljeslag — att avse enbart en ökning av lagren utöver volymen enligt nu gällande program. 1 stället måste hela det behövliga lagret anskaffas under programtiden. Detta kan enligt OLK:s uppfattning enklast genomföras genom att staten lagrar den olja som erfordras. Undantaget för olja för utrikes sjöfart från beredskapslagringsskyl- dighet bör således enligt OLK kvarstå.

7.3.14.8 Lagring av koks och gasbensin m. m.

Lagringen av kol och koks som råvara för den metallurgiska industrin har tidigare skett i statens regi genom ÖEF. OLK föreslår att lagringen även under kommande program bör ske i statens regi. lnvesteringskostnaden för utökningen av lagringen har beräknats till 160 milj. kr.

Den föreslagna lagringen av råolja gör det möjligt att täcka en del av gasbensinbehoven för avspärrning. OLK anser att resterande behov av gasbensin bör lagras i statens regi. lnvesteringskostnaderna för gasbensinlag- ringen har beräknats till 215 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 127

OLK föreslår att lagringen av den specialkvalitct av eldningsolja som erfordras för produktion av kimrök lagras i statens regi. lnvesteringskostna- derna för denna lagring har beräknats till 9 milj. kr.

7.3.14.9 Lagring av kärnbränsle

Som tidigare nämnts föreslår OLK att ett beredskapslager av kärnbränsle byggs upp. Detta beredskapslager är främst avsett att möta försörjningskriser ifred. Med hänsyn till de normala intervallen mellan bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemet föreslås lagring- en omfatta ett års behov av ersättningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

F. n. upphandlas natururan och anrikningstjänster lång tid innan leverans sker. Med hänsyn till den ovisshet som råder på kärnbränslemarknaden torde det i dag enligt utredningen inte vara möjligt att med bestämdhet kunna förutsätta att ett kärnbränslelager omfattande ett års ersättningsbränsle för samtliga beslutade och planerade reaktorer enligt 1975 års energipolitiska beslut hinner byggas upp under den föreslagna programperioden.

Kärnbränsle upphandlas av de svenska kraftföretagen genom det gemen- samt ägda Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF). [ detta bolag äger staten utse hälften av ledamöterna i styrelsen samt ordföranden. Enligt Aka- utredningens ([ 1972108) betänkande (SOU 197630 och 31) föreslås en utökning av statens inflytande i SKBF så att staten får utse två tredjedelar av styrelsen. Staten lämnar f. n. kreditgarantier till SKBF för inköp av anrik- ningstjänster och natururan.

OLK har övervägt att lagringen skulle ske genom statens försorg. Mot detta talar enligt utredningen emellertid dels att vissa kontrakt. delvis avsedda för beredskapslagring. redan tecknats för kärnkraftproducenternas räkning, dels utländska myndigheters krav på kontroll av kärnbränslet framför allt för att undvika att kärnbränslet kommer på avvägar och används för produktion av kärnvapen. Flera länder uppställer som krav för försäljning att köparen skall vara kraftproducent. Enligt de bestämmelser som gjorts av SKBF är det orealistiskt att tro att Nuclear Regulatory Commission i USA och Atomic Energy Control Board i Kanada skulle gå med på ett ägarskifte av en del av redan ingångna kontrakt. Vad beträffar de sovjetiska kontrakten anser SKBF det omöjligt att bedöma hur de sovjetiska myndigheterna skulle ställa sig till ägarskifte. OLK anser mot denna bakgrund att statlig beredskapslagring av kärnbränsle i föreslagen omfattning inte är ett realistiskt alternativ.

Med hänsyn till svårigheterna att bedöma den framtida kärnbränslemark- naden och med hänsyn till redan ingångna upphandlingskontrakt anser OLK det mindre lämpligt att föreslå skyldighet för de enskilda kärnkraftproducen- terna att lagra kärnbränsle.

Kraftindustrin har emellertid förklarat sig villig att bygga upp ett bered- skapslager av kärnbränsle av den omfattning som föreslås under förutsätt-

Prop. 1976/77:74 128

ning att staten ställer kreditgarantier till förfogande för de erforderliga investeringarna.

Eftersom staten har ett stort inflytande på kärnkraftsektorn bl. a. genom styrelserepresentationen i SKBF och med hänsyn till de speciella förhål- landen som råder på kärnbränslemarknaden och den ovisshet som präglar denna anser OLK att beredskapslagringen bör kunna ske utan lagreglering. Avtal om beredskapslagringen bör enligt OLK träffas mellan ÖEF och berörda kraftföretag i samråd med SKBF. OLK föreslår att staten ställer för beredskapslagringen erforderliga kreditgarantier för vilka staten bör ha säkerhet i beredskapslagret av kärnbränsle.

I sina beräkningar av erforderliga investeringskostnader utgår OLK från att 13 reaktorer är i drift år 1985. Beräkningarna har gjorts under antagande av två olika prisalternativ ($ 25/lb resp. $ 40/lb uran) för natururan. Dessa alternativ har valts utifrån nyligen gjorda köp av natururan respektive lämnade offerter. Vidare har beräkningar gjorts för såväl ett lager bestående av anrikat uran och erforderlig mängd zirkaloy som ett lager bestående av färdigt kärnbränsle. Beroende på natururanpriserna och formen för lagringen har investerings- kostnaderna beräknats till 967 a 1 400 milj. kr.

Utslaget på den i kärnkraftverken producerade elenergin anges uppbyg- gandet av ett beredskapslager av kärnbränsle innebära ett påslag om ca 0.2 öre per kilowattimme för att täcka räntekostnaderna för lagringen.

7. 3 . 15 Finansiering

Enligt Sina direktiv utgår OLK från att kostnaderna för det nya oljelag- ringsprogrammet skall finansieras genom uttag av avgifter på beredskapslag- rade produkter. Finansiering av det föreslagna programmet skall således ske under perioden 1978—1984.

F. n. utgår avgifter för beredskapslagring i två former. Oljehandeln tar ut en beredskapslagringsavgift för finansiering av tvångslagringen. Denna avgift består av en investeringsdel (fonddel) och en driftkostnadsdel. Avgiften är baserad på de faktiska kostnaderna för beredskapslagringen av respektive produkt. Vidare tar staten ut en särskild beredskapsavgift på vissa oljepro- dukter för Gnansiering av statlig råolje- och eldningsoljelagring samt från den 1 januari 1977 för finansiering av fredskrislagring inom det det petrokemiska varuområdet. Denna särskilda beredskapsavgift är baserad på andra grunder än kostnaderna för lagring av motsvarande kvantitet färdig produkt. l tabell 3 anges de avgifter för beredskapslagringsändamål som togs ut under år 1976. Redovisningen i tabellen innefattar inte den höjning av den särskilda beredskapsavgiften med 10 kr. per rn3 motorbensin och 2 kr. per m3 eldningsolja och motorbrännolja som enligt riksdagens beslut skall gälla under tiden 1977—1981 för finansiering av lagring för den petrokemiska industrin.

Prop. 1976/77:74 129

Tabell 3 Belastning per varuslag under år 1976 (kr. /)('I' iii-"fiir gasol ion)

Varuslag Särskilt! Beredskapslag- Totalt heredskaps- ringsavgift avgiftl (investeringsdel) Gasol l8 18 Motorbensin 50 4 5.4 Fotogen 4 4 Motorhrännolja 5 7 22 Tunna eldningsoljor 5 19 24 Tjocka eldningsoljor 5 12 H

' Utgår 1.0. m. den 30 juni l979

Från finansieringssynpunkt hänförs i betänkandet till det föreslagna oljelagringsprogrammet flytande fossila bränslen och drivmedel samt även råvaror för den petrokemiska industrin. Bränsle för gasturbindrift särbe- handlas med hänsyn till de särskilda regler som föreslås för lagringsplikt för ägare av gasturbiner.

Vid beräkningen av avgifterna för finansiering av kommande program redovisas alternativ där samtliga produkter som avses bli föremål för beredskapslagring belastas med avgifter.

OLK anser— med hänsyn till att det föreligger behov av beredskapslager för utrikes sjöfart och flygtransporter — att även dessa förbrukarkategorier bör bidra till kostnaderna för uppbyggandet av beredskapslager. Vad gäller frågan om avgiftsbefrielse för fiskefartyg delar OLK 1968 års oljelagringskommittés uppfattning att eventuellt stöd till fiskenäringen bör utgå i annan form än genom befrielse från kostnader för den oljelagring som sker för fiskets räkning. OLK föreslår alltså inte avgiftsbefrielse för olja som förbrukas för drift av fiskefartyg.

Finansieringsbehovet under den kommande programperioden. dvs. enligt förslaget 1978—1984. avser först och främst den ökning som föreslås av beredskapslagringen, kostnadsberäknat till ca 2 820 milj. kr. alternativt ca 2 865 milj. kr. Därutöver lägger OLK fram förslag om finansieringen av följande: — den år 1973 respektive år 1974 beslutade fredskrislagringen av 3 milj.

mi råolja och 1 milj. m3 eldningsolja. — lagring av 3 milj. m3 råolja enligt beslut är 1975. — den år 1976 beslutade fredskrislagringen av petrokemiska råvaror. — den föreslagna lagringen av petrokemiska råvaror. kostnadsberäknad till

225 milj. kr.

Resterande medelsbehov under programperioden för den år 1973 och år 1974 beslutade lagringen av 3 milj. m3 råolja respektive 1 milj. m3 eldningsolja beräknar OLK till ca 750 milj. kr.

Enligt riksdagens beslut år l975 skall ytterligare 3 milj. m3 råolja eller oljeprodukter lagras. Enligt OLK:s förslag skall denna lagring ske i form av

Prop. 1976/77:74 130

råolja. Denna lagring kostnadsberäknas till ca 1 250 milj. kr.

Resterande medelsbehov under programperioden för den år 1976 beslutade fredskrislagringen inom det petrokemiska varuområdet beräknar OLK till ca 430 milj. kr.

Det sammanlagda behovet av investeringsmedel för kommande program- period uppgår sålunda sammanfattningsvis enligt följande tablå till 5 475 milj. kr. alternativt 5520 milj. kr.

OLK förslag. bränslen och drivmedel 2 820 alt 2 865 milj. kr. OLK förslag. petrokemiska råvaror 225 225 milj. kr. Råolja och eldningsolja beslutade år 750 750 milj. kr. 1973 resp. l974 Råolja beslutad år 1975 1 250 1 250 milj. kr. Petrokcmiska råvaror beslutade år 1976 430 430 milj. kr. 5 475 alt 5520 milj. kr.

Under 7.3.14.4 behandlas de båda av OLK redovisade alternativen vad

avser ansvarsfördelning för den föreslagna utökade oljelagringen. I det ena alternativet avses staten ta ansvaret för hela utökningen av lagringen. I det andra alternativet föreslås de lagringsskyldiga bära ansvaret för viss färdig- produktlagring.

OLK föreslår att statlig lagring under den föreslagna programperioden finansieras via särskild beredskapsavgift på i huvudsak samma sätt som f. n. sker.

Eftersom nuvarande särskilda beredskapsavgifter för tidigare beslutad lagring inte kommer att täcka kostnaderna för denna lagring anser OLK att det totala medelsbehovet för perioden 1978—1984 bör beaktas vid faststäl- landet av särskilda beredskapsavgifter.

Vid fastställandet av de särskilda beredskapsavgifterna kan olika principer användas. OLK väljer att med utgångspunkt ide beräknade kostnaderna för det förordade alternativet att staten tar ansvaret för hela lagerökningen redovisa olika alternativ för belastning på produkterna. De alternativ OLK beräknar är

— enhetsavgift. dvs. de olika produkterna belastas med lika stor avgift. — enhetsavgift på samtliga oljeslag utom på motorbensin som belastas extra,

— produktvis belastning. dvs. avgifterna skall täcka kostnaderna för resp. produkt. — uttag av under år 1977 utgående beredskapslagringsavgifter (investe- ringsdelar) och särskilda beredskapsavgifterl

' Sedan OLK överlämnade sitt betänkande har för flertalet avgiftsbelagda oljeprodukter investeringsdelarna i beredskapslagringsavgifterna sänkts. chsättningen gäller fr.o.m. den 1 januari l977

Prop. 1976/77:74 131

Om kostnaderna under programperioden tas ut som en enhetsavgift skulle denna uppgå till 25 kr. per m3 (ton) och således belasta samtliga produkter som skall beredskapslagras utom gasbensin.

Den nuvarande särskilda beredskapsavgiften är avsevärt högre på motorbensin än på andra oljeslag. Ett alternativ är att samma fördelnings- princip tillämpas för avgiftssättning under det nya programmet. OLK anger att om den nya särskilda beredskapsavgiften på motorbensin sätts till 100 kr. per m3 övriga oljeslag kan belastas med 12 kr. per m3 (ton). Det tredje alternativet med produktvis belastning innebär att avgiften. som skall tas ut på varje oljeprodukt. skall täcka beredskapslagringskostnaderna för respektive produkt. Erforderliga avgifter framgår av följande tablå.

Produkt Avgift (kr/m3 resp. ton) Gasol lör stadsgas 67 Övrig gasol 76 Lättbcnsin 24 Motorbensin 22 Flygbensin 23 Reabensin 27 Flygfotogen 60 Övrig fotogen 20 Motorbrännolja och tunna eldningsoljor 27 Tjocka eldningsoljor 22

Det fjärde alternativet innebär att följande avgifter skulle tas ut under programperioden

Produkt Avgift (kr/m3 resp. ton) Gasol l8 Motorbensin 64 Fotogen 4 Motorbrännolja 24 Tunna eldningsoljor 26 Tjocka eldningsoljor 19

Med detta alternativ skulle jämfört med det totala medelsbehovet uppstå ett överuttag som genomsnittligt motsvarar ca 15 kr. per m3 (ton).

Konsekvenserna av att inte avgiftsbelägga stadsgasråvaror. flygfotogen och marina bunkeroljor för utrikes sjöfart anges bli att avgifterna för övriga produkter behöver höjas med ca en krona per m3 (ton).

Om det andra alternativet för ansvarsfördelning väljs. dvs. att näringslivet skall ta ansvaret för viss fårdigproduktlagring. måste enligt OLK avgifterna

Prop. 1976/77:74 132

till denna del vara baserade på den faktiska investeringskostnaden för respektive produkt eftersom de lagringspliktiga förbrukarna annars inte fåren mot lagringskostnaden svarande priskompensation. Näringslivet förutsätts således täcka sina kostnader för lagringen med beredskapslagringsavgiftcr som tas ut på de olika oljeslagen så att dessa bär sina egna investeringskost- nader.

Finansieringen av den statliga lagringen beräknas även för detta fall ske enligt några av de nyss redovisade metoderna:

Alternativ] enhetsavgift

Alternativ2 enhetsavgift på samtliga produkter utom motorbensin som belastas extra

Alternativ 3 produktvis belastning. dvs. varje produkt bär sina egna bered- skapskostnader

De olika kombinationsmöjligheter som därvid erhålls redovisas i följande

tabell.

Tabell 4 A igj/ipr/(isriiing per varuslag: i'id lagring i både näringslivets m'li stam/is regi

Näringslivet Staten

Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3

Gasol för stadsgas 0 22 12 67 Övrig gasol 80 22 12 12 Lättbensin 0 22 12 24 Motorbensin 0 22 80 22 Flygbensin 0 22 12 23 Reabensin 0 22 12 27 Flygfotogen 0 22 12 60 Övrig fotogen 0 22 12 20 Motorbrännolja och tunna eld- ningsoljor 6 22 12 22 Tjocka eldningsoljor 1 22 12 21

OLK anser att den föreslagna uppbyggnaden av lagring för gasturbindrift bör kunna finansieras av berörda kraftföretag utan särskilt statligt stöd.

Beredskapslagringen av koks för den metallurgiska industrin har tidigare finansierats över statsbudgeten. OLK föreslår ingen ändring härvidlag under kommande program.

7 . 3 . I 6 Vissa särskilda _ [råga/' 7.3.16.1 Beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm

Enligt sina direktiv borde OLK i anslutning till övervägandena om införande av nytt lagringssystem för kraft- och värmeverk beaktade tekniska förutsättningarna för omställning till användning av ett alternativbränsle till

Prop. 1976/77:74 133

olja. OLK konstaterar att mot bakgrund av bl. a. den målsättning som föreslås bli lagd till grund för dimensioneringen av beredskapslagringen. frågan om omställning av verken till alternativbränslen och därmed omställningstiden som grund för uthållighet för lagringen inte torde kräva OLK:s prövning.

Härigenom har vissa skillnader uppkommit gentemot beredskapsbestäm- melserna i Svensk Byggnorm (SBN 1975). OLK framhåller att det är angeläget att en samordning kommer till stånd och föreslår att frågan tas upp till övervägande i lämpligt sammanhang.

7.3.16.2 Åtgärder för att öka lagerhållningcn av drivmedel inom jord- bruket

Till OLK hade regeringen med anledning av riksdagens beslut (rskr l975/ 76:310) lör beaktande överlämnat motionen 1975/76:1675 om åtgärder för en ökad lagerhållning av drivmedel inom jordbruket samt jordbruksutskottets utlåtande (JoU 1975/76:37) över motionen.

l motionen pekas på att jordbruket har blivit i hög grad beroende av tillgången på drivmedel och attjordbru karna i regel har egna oljetankar för att ha behövliga drivmedel nära till hands. Denna lagring är genomsnittligt inte tillräcklig för att täcka ett års förbrukning. En ökad sådan lagring. tillräcklig för två års förbrukning. skulle enligt motionen ge den tidsfrist som erfordras för en mera allmän omställning till gengasdrift. Såsom stimulans till ökad egen lagerhållning föreslås bl. a. fri användningsrätt till det egna drivmedel- slagret inom jordbruksdriften även i en bristsituation.

OLK erhöll även från företaget Agro Oil AB en skrivelse som innehöll förslag om åtgärder syftande till samma mål som i den nämnda motio- nen.

OLK framhåller att i förslaget till mål för beredskapslagringen av drivmedel ingår jordbrukets behov med samma försörjningsuthållighet som gäller för andra samhällsviktiga områden. Det är dock enligt utredningen av stort värde om ytterligare beredskapslagring. exempelvis i gårdcisterner vid jordbruken. kan tillkomma på privat initiativ.

Således finner OLK att jordbrukets behov av beredskapslager av drivmedel även framdeles bör tillgodoses inom den allmänna beredskapslagringen. varför OLK inte föreslår några speciella åtgärder.

7.3.16.3 Oljelagringsrådet

Oljelagringsrådet inrättades i början av 1958—1962 års oljelagringsprogram. Enligt sin instruktion har rådet till uppgift att såsom rådgivande organ biträda ÖEF i frågor av principiell betydelse eller eljest av större vikt. vilka rör tillämpningen av bl. a. lagen om oljelagring samt att verka föratt beredskaps- lagringen av olja inom näringslivet når erforderlig omfattning.

lÖEF-utredningens(H l975:04)betänkande(Ds H 1976:4)Ny organisation

Prop. 1976/77:74 134

för ÖEF läggs förslag fram om att för ÖEF bygga upp varuområdesinriktade råd. däribland ett encrgiberedskapsråd. Enligt ÖEF-utredningen bör det övervägas om inte energiberedskapsrådet bör överta oljelagringsrådets uppgifter. Det sistnämnda rådet skulle därmed kunna upplösas.

Enligt OLK:s bedömning bör oljelagringsrådets uppgifter kunna övertas av energiberedskapsrådet om ett sådant inrättas enligt utredningsförslaget. Enligt OLK synes dock ett sådant råd på grund av sin storlek och sammansättning inte särskilt väl ägnat att lösa tillämpnings— och tolknings- problem under det nya programmets första år. OLK föreslår därför att Oljelagringsrådet tills vidare bibehålls men att dess fortsatta existens omprövas i samband med den föreslagna kontrollstationen.

7. 3. l 7 F örl'aiinings/rägar

Enligt OLK kan de författningar som f. n. reglerar oljelagringen i huvudsak gälla oförändrade även under kommande lagringsperiod om utredningens förslag genomförs. Vissa ändringar i lagen (19571343) om oljelagring m. m. är dock enligt OLK påkallade av förslagen om införandet av lagringsskyl- dighet för drift av gasturbinanläggningar samt begränsning av effekterna av förändringar i basmängd och frysning av lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring.

Med anledning av nämnda förslag lägger OLK fram förslag till erforderliga ändringar och tillägg i lagen om oljelagring m. m.

Bestämmelserna om förmånligare avskrivning och värderingsregler i beskattningshänseende beträffande skyddade Iagringsanläggningar och beredskapslager har varit av stor betydelse för lagringen. Det är därför enligt OLK angeläget att enskilda företag uppmuntras att förlägga även kommer- siella lager i bergrumsanläggningar. OLK föreslår på grund härav att bestämmelserna i förordningen (19581575) om avskrivning å vissa oljelag- ringsanläggningar. m. ni. får gälla också för den kommande lagringsperioden. Bestämmelserna bör avse skyddade anläggningar som blir färdiga senast det beskattningsår för vilket taxering sker år 1989. OLK föreslår även vissa redaktionella förändringar i författningen.

7.4. Reservationer och särskilda yttranden

Till betänkandet har fogats två reservationer. Den sakkunnige Bo Helmerson är negativ till OLK:s förslag om att dämpa vinterdispensens verkningar ur uthållighetssynpunkt. Reservanten menar att kommittémajoriteten har gått alltför långt i sin lageruppbyggnadsambi- tion när det gäller förslaget om statliga lager av eldningsoljor. Dessa lager anses ej vara erforderliga. Dessutom påpekas att det föreslagna fredskrislagret påfallande kommer att förstärka landets sammanlagda oljeberedskap.

Reservanten motsätter sig även förslaget om en successiv upptrappning av

Prop. l976/77:74 ? -'- :: 135

lagerhållningen med början den 1 augusti. Motivet härför är att uppfyllandet av beredskapslagren utgör en integreråd 'del av de lagringspliktigas kommer- siella verksamhet. Den föreslagna upptrappningen skulle innebära att de lagringsskyldigas handlingsfrihet härvidlag skulle beskäras vad avser möjlig- heterna att komma i åtnjutande av förmånliga varu- och fraktpriser.

Den sakkunnige Rolf af Klintberg motsätter sig att flygdrivmedel och marina bränslen för utrikes sjöfart beläggs med särskilda beredskapsavgifter. Om så skulle ske kommer detta att få betydande konsekvenser i form av minskade leveranser. Ett ställningstagande i denna fråga bör enligt reser- vanten anstå till dess att det går att överblicka. vilka åtgärder som på detta område kan komma att vidtagas i övriga västeuropeiska länder och framför allt i våra nordiska grannländer.

Till betänkandet har vidare fogats fyra särskilda yttranden. varav ett av experten Lars Pehrzon har avgetts tillsammans med af Klintbergs reserva- tion. .

Experterna Nils-Gustaf Danielson. David Davidsson. Arne Kristenson och Nils Lundmark anser att ett fredskrislager av koks —till viss del alternativt i form av kokskol - snarast bör läggas upp. Detta lager bör till en början omfatta en kvantitet motsvarande 1 månads normal koksförbrukning. vilket motsvarar 200 000 ton koks. Som motiv anförs bl. a. att risken för akuta bristsituationer av fredskriskaraktär är betydande och efter oljekrisen 1973/ 74 större än exempelvis under 1960-talet. då liknande bristsituationer faktiskt inträffade.

Samma experter tillsammans med experten Nils Angeberg anser det vara olämpligt att så stor del av lageruppbyggnaden, som OLK föreslår. skall ske i form av råolja. Någon erinran mot förslaget att lagringen för fredskrisändamål sker i form av råolja framförs ej. Sett ur beredskapssynpunkt och mot bakgrund av andra typer och förlopp av kriser än som har legat till grund för OLK:s beräkningar bör däremot enligt nämnda experter de beräknade behoven för avspärrning tillgodoses genom lagring av färdigprodukter. Härigenom skulle erhållas en omedelbar tillgång till färdiga produkter inom konsumtionsområdena med därav följande säkrare och smidigare distribu- tion i mera skärpta krislägen. Den av experterna föreslagna lageruppbygg- naden innebär en ökning av de av OLK beräknade investeringskostnaderna med ca 50 milj. kr. I anslutning härtill föreslås att någon definitiv låsning av fördelningen mellan råolja och produkter vad gäller avspärrningsreservens utbyggnad ej görs nu. Denna fördelning bör ÖEF kunna föreslå regeringen allteftersom utbyggnaden härför fortskrider.

Experterna Angeberg. Danielson och Davidsson anser att den av OLK angivna fyllnadsgraden i cisternerna skall sänkas från 100 % till 95 %. Som motiv anförs att det av en rad praktiska skäl inte är möjligt att exakt anpassa ett bergrumsutrymme till den varuvolym som skall beredskapslagras. Sålunda måste lagringsutrymmet omfatta en volym. som något överstiger varumängden. för att säkerhet skall finnas för att avsedd inlagring verkligen

Prop. 1976/77:74 136

skall kunna innehållas. Sänkningen av fyllnadsgraden anges innebära en merkostnad av storleksordningen 60 milj. kr.

7.5. Remissyttranden 7.5.1 Belloi'e/ ai' hur'(!(lskt'lpslagring

OLK:s bedömning att Sveriges starka beroende av importerad energi är ett allvarligt problem får stöd av flertalet remissinstanser. Det av OLK fö- reslagna lagringsprogrammet anses överlag väl avvägt i förhållande till detta importberoende och de situationer i vilka beredskapslagren avses nyttjas. trots att kostnaderna för den föreslagna lagerökningen är stora.

SPK har inget att erinra mot kommitténs förslag om en förstärkning av landets lagerberedskap på energiområdet men finner det med hänsyn till det föreslagna programmets kostnader angeläget att varje tillfälle tas till vara för att genom en förbättrad ransoneringsberedskap minska behovet av lagerinvesteringar. SHIO och Sveriges indusiri/örbum! anmäler också en viss tveksamhet inför den ekonomiska belastning som ett genomförande av lagringsprogrammet innebär med avseende på övriga samhälleliga am- bitioner.

7.5 .3 Mål jär iiiliä/liglieien

lngen remissinstans har haft några invändningar mot att det föreslagna oljelagringsprogrammet i första hand skall syfta till att bygga upp fredskris- reserven så att Sverige kan uppfylla sina lagringsåtaganden enligt det in- ternationella energiprogrammet tlEP) utan att avspärrnings- och krigsre- serverna behöver tas i anspråk härför. Ej heller riktas några invändningar mot att avspärrnings- och krigsreserverna i det föreslagna lagringsprogram- met dimensioneras utifrån det miljöunderlag som har använts i försöken med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret.

Vad gäller OLK:s förslag att bibehålla 1977 års lagringsmål i krigsreserven för vissa oljeslag är däremot meningarna delade. ÖB och ÖEF biträder för- slaget. ÖEF anför i sitt yttrande att den för beräkningarna av krigsreserven utnyttjade metodiken visserligen ger underlag för en sänkning av lagrings- målet för dessa oljeslag men att så ej bör ske med hänsyn till bl.a. att andra angreppsfall än de som varit dimensionerande för OLK:s beräkningar kan inträffa. 31110 och Sveriges iridusiri/örbuml anser däremot att mot bak- grund av den förstärkning av landets totala oljeberedskap som ett genom- förande av OLK:s förslag innebär bör en minskning av krigsreserven genom- föras i enlighet med resultaten av utnyttjad beräkningsmetodik.

Prop. 1976/77:74 ' 137

7.5.3 La_i:I'ings/n'ogrunzmets längd (it"/l förslaget om en kontrollstation

Några inVändningar riktas inte mot att det föreslagna lagringsprogrammet skall omfatta perioden 1978—1984. Sålunda framför ÖEF att tidsperioden är lämplig bl. a. med hänsyn till den omfattande nybyggnation av anlägg- ningar som programmet innefattar. Även ÖB biträder förslaget om ett sjuårigt program men anser att på sikt bör oljelagringsprogrammen anslutas till to- talförsvarets planeringsperioder.

På grund av den relativt långa programperioden och utvecklingen inom det energipolitiska området föreslår OLK ens. k. kontrollstation vid lämplig tidpunkt under programperioden. Till de remissinstanser som framhåller behovet av en sådan kontrollstation hör TN. _fiskerislyrelsen, ÖEF. CDL. LRF. SIIIO, Sveriges imlusiri/örbtmd och VVF. Som motiv anförs bl.a. osä- kerhet om energianvändningens framtida utveckling och effekterna av de förslag som den nyligen tillsatta energikommissionen (] 1976105) kan komma att lägga fram. Från flera av de nämnda remissinstanserna framhålls vikten av att en kontrollstation kommer till stånd i anslutning till riksdagens beslut med anledning av energikommissionens förslag.

7.5.4. EH('l',£fipi'()_£,'ll(75(7l' liir är 1985

Till grund för OLK:s förslag har bl. a. legat av kommittén gjorda ener- giprognoser för tiden fram till år 1985. Dessa prognoser lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. TN framhåller dock att utvecklingen vad avser vägtrafikens bensinkonsumtion tyder på att 1975 års energipolitiska beslut sannolikt kommer att något överskridas när det gäller samfärdselsektorns andel. Nämnden bedömer därför mot denna bakgrund förslaget till lagring av drivmedel som ett minimialternativ.

7.5.5. Fredskris/agring av olja

Det av OLK angivna behovet av lager för att klara Sveriges åtaganden enligt IEP har inte föranlett några invändningar. Dock framhåller såväl TN som ÖEF det angelägna i att fredskrisreserven utöver av OLK föreslagen volym ökas med ca 200000 m3 motorbensin. Motivet härför är att ran- sonering av denna oljeprodukt vid en kris alltid medför ingrepp i sam- hällsfunktionerna och får omedelbara konsekvenser för den enskilde. En utökning av motorbensinlagren ger således en större handlingsfrihet vid en eventuell kris. ÖEF påpekar att den föreslagna lagerökningen bör ske i form av lärdigproduktlagring och inte som råolja.

[ det av OLK föreslagna lagret för fredskriser ingår även vissa oljeprodukter som f. n. inte berörs av landets lagringsåtaganden enligt lEP. Flygdrivmedel för försvarsmaktens behov ingår bland dessa produkter. ÖB tillstyrker för- slaget att sådana flygdrivmedel skall lagras för fredskriser och framhåller

Prop. 1976/77:74 138

att planläggningen av åtgärder i samband med fredskriser icke är en an- gelägenhet för försvarsmakten. Med avseende på att försvarsmaktens lager av flygdrivmedel för fredsverksamhet vid vissa tillfällen är mycket små påpekas att lagringen av försvarsmaktens flygdrivmedelsbehov för fredskri- ser bör ske i form av lärdigvara och inte i råolja.

7 .5.6 Bert'tfskaps/agring av_//_i'lun(/efossila [träns/en och l/I'I'I'IHPt/P/I/ÖI' avspärr- ning och krig

De av OLK beräknade behoven av flytande fossila bränslen och drivmedel för avspärrning och krig lämnas utan erinran av remissinstanserna. TN anser dock. att den föreslagna lagerökningen av drivmedel i såväl avspärrnings- reserven som krigsreserven måste ses som ett minimialternativ. Som skäl anförs bl. a. att kollektivtrafiken under ett svårt avspärrningslägc komnter att vara nedskuren till ett absolut minimum. varför nämnden bedömer det vara förenat med stora svårigheter för arbetskraften inom industrin m. m. och samhället i övrigt att fullgöra sina uppgifter om ägare till vissa personbilar får en alltför liten tilldelning av drivmedel.

Ansvaret för lagring av flygdrivmedel för den civila luftfarten vilar f. n. på ÖEF. som för uppbyggnaden av dessa lager följer en särskild försörj- ningsplan. OLK föreslår att denna lagring fortsättningsvis bör byggas upp under samma programperioder som skall gälla för övrig beredskapslagring inom energiområdet. Förslaget tillstyrks av lu/i/ärlsverkel och SAS.

OLK har även beräknat beredskapslagringsbehoven för efterkristiden i krisfallet Dl. Någon beredskapslagring för detta ändamål bör enligt kom- mitten ej byggas upp nu. Denna uppfattning delas av lll/ffäl'lSt't-V'kcl. TN och ÖEF.

7 . 5 . 7 Vinterdispens

Hittillsvarande oljelagringsprogram har innehållit en rätt för de lagrings- skyldiga att under vintermånaderna i viss grad minska beredskapslagren av eldningsoljor. s. k. vinterdispens. Vinterdispensen innebär således att de föreskrivna kvantiteterna i sin helhet måste finnas i lager endast under januari månad varje år. Därefter får kvantiteterna trappas ned med högst 1 % fr.o.m. ingången av envar av månaderna februari. mars och april. Under resten av året skall minst 7 % av de föreskrivna kvantiteterna hållas i lager.

OLK anser att ett bibehållande av dessa regler för föreslaget program innebär att uthålligheten kommer att variera under året. För att dämpa vinterdispensens verkningar i nämnda hänseende föreslår OLK att avtrapp- ningen på vintern kombineras med regler om en motsvarande upptrappning av lagren på hösten så att av den totala mängd som skall hållas i lager under januari månad skall minst 80 % finnas i lager den 1 augusti och

Prop. 1976/77174 ' " l39

minst 9 ”n den I oktober. Vidare föreslås att staten lagrarleldningsoljor utöver vad som anges som lagringsmål för år 1985. Som exempel har OLK valt att räkna med en procentsats av 15 "i; av det lagringsmål för eldningsoljor som gäller för innevarande program. Procentsatsen föreslås bli föremål för överväganden vid den föreslagna kontrollstationen.

ÖEF anför att den nu tillämpade vinterdispensen innebär en försvagning av beredskapen under året, vilket i och för _sig skulle motivera att vin- terdispensen helt avskaffas.. Då detta skulle kräva ett icke obetydligt behov av ökad cisternkapacitet hos de lagringsskyldiga biträder därför ÖEF kom- mitténs förslag såväl vad gäller den successiva upptrappningen av tvångs- lagren som den föreslagna statliga lagringen. Då den föreslagna statliga vo- lymen av olja ej motsvarar hela vinterdispenskvantiteten ärdet enligt ÖEF angeläget att kommitténs beräkningar ses över vid den föreslagna kontroll- stationen. ] samband härmed bör även belysas de ekonomiska konsekvenser som upptrappningen kan ha medfört för den lagringspliktiga industrin och. om så finns befogat. övervägas ändrade regler för upptrappningens om- fattning och förläggning i tiden.

Svenska kommunförbundet ansluter sig också till OLK:s förslag vad gäller den föreslagna upptrappningen, då förslaget syns medföra en beredskap som på ett bättre sätt än f. n. motsvarar behoven under en vid godtycklig tidpunkt under året inträffad avspärrning. Vad gäller den föreslagna statliga lagringen pekar förbundet på att den av OLK utnyttjade beräkningsmetodiken ej tagit hänsyn till de i fred förekommande periodvisa förändringarna i konsumtion och import. En utveckling av planeringsmetodiken i denna riktning sägs vara angelägen.

Förbundet instämmer i kommitténs förslag att den angivna procentsatsen för beräkning av den statliga lagringen skall ses över vid en kontrollstation. I avvaktan härpå anges det som acceptabelt att en procentsats av 10 a 15 ”6 av nu gällande lagringsmål för eldningsoljor läggs till grund för lagerupp- byggnaden.

Även länssrvre/sen i Norrbottens län ansluter sig till förslaget om en statlig lagring för att minska den brist i uthålligheten som vinterdispensen innebär.

Enligt CDL innebär vinterdispensen en viss minskning av beredskapen. Det föreslagna kravet på successiv lageruppbyggnad fr. o. m. augusti månad anges dock i vissa fall vara ogynnsamt ur upphandlingssynpunkt för de lagringspliktiga och medföra ökade kostnader till nackdel för handelsba- lansen. Enligt CDL bör därför övervägas om kraven på successiv uppfyllnad kan slopas eller mildras. Sålunda anges att betydande ekonomiska fördelar skulle uppnås om det föreskrevs att minst 80 % skall finnas i lager den I september och minst 9 Qii den 1 november. Om successiv uppfyllnad skall krävas bör enligt CDL en senarelagd uppfyllnad kunna få ske genom meddelad dispens om beredskapssituationen så medger och senareläggning- en möjliggör billigare inköp. Med hänsyn till de snabba förändringar som kan ske på oljemarknaden anges det som fördelaktigt om dispens får med-

Prop. 1976/77:74 140

delas av ÖEF:

Enligt Svenska hant/elskunnnar/iirbtrnzlt't har inte OLK på ett tillfredsstäl- lande sätt klarlagt hur vinterdiSpensen påverkar uthålligheten. lnnan slutlig ställning tas till kommitténs förslag på denna punkt. synes enligt förbundet ytterligare överväganden nödvändiga. särskilt med tanke på de betydande merkostnader bl. a. för näringslivet som ett genomförande av förslaget skulle medföra.

Mot bakgrund av att OLK föreslår att 1977 års lagringsmål i krigsreserven för vissa oljeslag bibehålls instämmer SPI i den sakkunnige llelmerssons reservation vari såväl förslaget om upptrappning av eldningsoljelagren som förslaget om statlig lagring avvisas. Enligt SPl är reservantens påpekande att behoven av eldningsoljelager är lägre om en kris börjar den l april än om den börjar den 1 januari ostridigt. .

Även Jernkon/w'er, SHIO och Sveriges industri/örbnml delar den uppfatt- ning som förs fram i den nämnda reservationen. Således tar dessa remiss- instanser avstånd från både förslaget om en successiv upptrappning och förslaget om en statlig lagring. [ fråga om upptrappningen får reservationen även stöd från LRF och .S'i'eriges kemiska imluslrikonlor.

Oljelagringsrådet har förståelse för de synpunkter som framförs i reser- vationen vad gäller svårigheterna att vid en tidigare upptrappning av la- gernivån än nu erhålla de fördelaktigaste inköpspriserna. Rådet framhåller vidare att den av OLK föreslagna lagerutbyggnaden knappast kan anses så exceptionell som anges i reservationen. särskilt om kärnkraftutbyggnaden till är 1985 begränsas till färre aggregat än de av OLK antagna 13 och om behovet av olja för elkraftproduktion därigenom skulle öka.

7.5.8. Berellskapslagririg av gasbensin och alla för den kemiska inzlnsrrin

ÖEF och Sveriges kemiska industrikonror med instämmande av SHIO och Sveriges industri/örbtmd tillstyrker OLK:s förslag vad gäller beredskapslagring av gasbensin och olja för produktion av kimrök resp. ammoniak.

()EF framhåller att den av riksdagen med anledning av prop. l975/76:152 beslutade fredskrislagringen av gasbensin troligtvis inte kan uppnås i avsedd omfattning på grund av bedömda kostnadsstegringar och önskemål om en jämn uthållighet i förhållande till andra importerade petrokemiska produkter. Med anledning härav föreslås att fredskrislagringen av gasbensin blir föremål för överväganden i samband med den föreslagna kontrollstationen.

ÖEF understryker också den stora betydelse som en beredskapslagring av olja för ammoniaktillverkning har för jordbruket i ett krisläge. ] denna fråga framhåller LRF, att förbundet utgår ifrån att beredskapslagringen av färdiga gödselmedel dessutom sker i med hänsyn till målsättningen erfor- derlig omfattning.

Prop. 1976/77:74 141

7.5.9. Beredskopslogring uv koks föll-llt")!-lll('l(llllII]Ql.Sl((I industrin

ingen av remissinstanserna har någon erinran mot OLK:s förslag till ök- ning av beredskapslagret av koks för krig och avspärrning.

OLK har behandlat frågan om fredskrislagring av koks och kokskol. Något sådant lager bör enligt kommitten ej byggas upp då produktionskällorna för kol och koks till största delen ligger inom den industrialiserade delen av världen. Produktionsstörningar i fred kan därför inte väntas få lika snabba och omfattande konsekvenser som när det gäller olja. Flera remissinstanser framhåller dock vikten av att en fredskrislagring kommer till stånd.

ÖEF anför mot bakgrund av det särskilda yttrande som har fogats till betänkandet att risken för att akuta bristsituationer av fredskriskaraktär för kol och koks skall uppstå är betydande och större än tidigare. Vidare fram- hålls att i en eventuell framtida bristsituation av fredskriskaraktär inom oljeområdet måste man räkna med att kol och koks i stor utsträckning kommer att få ersätta olja i kolproducerande länder. Detta kommer då att medföra minskade leveranser av kol och koks. Det finns sålunda ett mycket nära samband mellan störningar i oljetillförseln och bristsituationer beträf- fande kol och koks. ÖEF framhåller också risken för sådana bristsituationer som anges som specifika för kol och koks. Som exempel anges långvariga strejker i något av huvudleverantörsländerna. Sådana situationer kan enligt ÖEF få betydande konsekvenser för den svenska försörjningen och därmed också för sysselsättningen. Att i sådana situationer tvingas utnyttja delar av beredskapslagret för att undvika produktionsbortfall och friställelse av personal anses inte lämpligt.

] yttrandet framhålls också det svåra ekonomiska läge som den svenska stålindustrin befinner sig i. vilket sägs medföra att lagren av kol och koks hos de svenska stålverken av likviditetsskäl pressas ner till till ett minimum. En brist på kokskol och koks skulle därmed mycket snabbt få konsekvenser för försörjning och sysselsättning. ÖEF anser det därför angeläget att en fredskrislagring av koks, eller till viss del i form av kokskol, snarast kommer till stånd. Detta lager bör enligt ÖEF i enlighet med det särskilda yttrandet till en början omfatta en kvantitet motsvarande en månads förbrukning dvs. 200000 ton.

Även länssrvrels'en i Stockholms län delar den uppfattning som framförs i det särskilda yttrandet om att ett fredskrislager av koks och kokskol bör läggas upp. Så gör också Jern/romare! med instämmande av SHIO och Sve- riges imlusiri/örbuml, som särskilt understryker det mycket nära sambandet mellan störningar i oljetillförseln och bristsituationer beträffande kol och koks. Ytterligare skäl för behovet av fredskrislagring är enligt kontoret den starka koncentrationen av kokskolproduktionen till ett fåtal länder samt att antalet länder som i framtiden kan väntas få ett överskott för export är ytterst begränsat. Sveriges försörjningssituation inom kolområdet är så- lunda sårbar.

Prop. 1976/77:74 142

Den i det särskilda yttrandet föreslagna kvantiteten om 200000 ton fö- refaller kontoret vara av en lämplig storleksordning. Vidare framhålls vikten av att en del av den föreslagna kvantiteten lagras i form av kokskol i an- slutning till koksverken för att släckning av koksugnarna skall undvikas. Vad gäller kvalitetskraven på koks och kokskol förutsätts att samråd sker vid upphandlingen mellan ÖEF och förbrukarna inom stålindustrin. Likaså föreslås att sådant samråd skall ske när det gäller fördelningen mellan kol och koks.

Även LO anser att fredskrislagring av koks för den metallurgiska industrin bör ingå i programmet. i yttrandet framhålls att det är i det närmaste omöjligt att. som OLK gör. särskilja kommersiella. ekonomiska och politiska kriser från varandra. Erfarenheterna från utvecklingen på oljemarknaden de senaste åren visar tvärtom hur nära sammanflätade de kommersiella, ekonomiska och politiska intressena är i varandra. Likaväl som detta motiverar en fred- skrislagring på oljeområdet så motiverar det enligt LO en sådan lagring av koks för den metallurgiska industrin. l händelse av en kris på oljemark- naden sägs vidare att sannolikheten ökar för att oljekonsumenterna skall flytta över sin efterfrågan till kol för att kompensera oljebortfallet. Detta skulle då drabba den metallurgiska industrin.

7.5.1!) Beredskapslag/'ing av kärnbränsle

Förslaget om beredskapslagring av kärnbränsle för främst försörjnings- kriser i fred tillstyrks av flera remissinstanser däribland ÖEF, som dock inte är beredd att ta ställning till i vilken form lagringen bör ske. Denna fråga föreslås närmare få övervägas vid utformningen av det avtal som ÖEF enligt OLK förutsätts träffa med berörda kraftföretag i samråd med SKBF. Vid valet av lagringsform bör beaktas kostnadsfrågan, erforderlig flexibilitet och inhemska produktionsresurser samt de beställningsrestriktioner som re- dan inryms i befintliga avtal om leveranser av natururan och anriknings- tjänster.

Enligt SKI har kommittén väl beaktat de problem som kan uppkomma i samband med förvärv och förvaring av kärnbränsle avsett för beredskaps- lagring. lnspektionen instämmer i kommitténs förslag om att en sådan lag- ring ej bör ske i statlig regi utan bör ombesörjas av de enskilda kärnkraft- producenterna. Inspektionen förutsätter att den hålls informerad om de avtal som kan komma att träffas mellan ÖEF och berörda kraftföretag i samråd med SKBF liksom att samråd sker med inspektionen i fråga om lagrings- formerna.

CDL framhåller att kärnkraftverken utan beredskapslager av kärnbränsle har en uthållighet som är minst lika lång som den som av OLK föreslås bli uppnådd inom encrgiförsörjningen i övrigt. Kärnkraftföretagen är likväl villiga att ytterligare öka försörjningstryggheten på sätt som föreslås av ut- redningen under förutsättning att staten ställer kreditgarantier till förfogande

Prop. 1976/77:74 143

för inVesteringarna. Beträffande beredskapslagrets uppbyggnad, lagringsform etc. hänvisar CDL till det yttrande som har avgivits av SKBF.

SKBF delar OLK:s förslag om en beredskapslagring av kärnbränsle och framhåller att om en avspärrningssituation eller fredskris inträffar som drab- bar landets kärnbränsleförsörjning skulle detta kunna innebära ytterst all- varliga störningar i elproduktionssystemet. Bolaget förklarar sig vara berett att i samråd med de berörda kraftföretagen bygga upp ett beredskapslager och finansiera det under förutsättning att staten ställer kreditgarantier till förfogande för de erforderliga investeringarna. Vidare är bolaget berett att i samråd med de berörda kraftföretagen förhandla med ÖEF om ett avtal för beredskapslagringen.

SKBF förutsätter en successiv uppbyggnad av kärnbränslelagret under perioden fram till år l985. För uppbyggnaden av lagret avses att i största möjliga utsträckning utnyttja redan exiterande kontrakt för leveranser av natururan och anrikningstjänster. Vad gäller lagringsformerna för bered- skapslagret ansluter sig bolaget till kommitténs förslag om att detta skall kunna Ske såväl i form av anrikad uranhexafluorid och zirakloystavar med godkänd analys som i form av färdiga bränsleknippen (eller bränslestavar).

Utredningens förslag tillstyrks också av SHIO och Sveriges industri/örhund.

7.5.Il LagringssktMig/rer för qu/f- oeh värmeverk

OLK:s förslag om att inga förändringar, utom vad gäller bränsle för gas- turbiner för produktion av elkraft, skall göras i bestämmelserna för beräkning av lagringsmängderna för kraft- och värmeverk biträds av ÖEF. ÖEF till- styrker även förslaget om att lagringSplikt åläggs innehavare av gasturbin- anläggningar med en effekt av mer än 5 MW per aggregat. Svenska kom- munförbundet framhåller att det visserligen f. n. inte finns något gastur- binbaserat kraftvärmeverk i drift i landet men att sådana kan komma att byggas under den föreslagna programperioden. Förbundet förutsätter att beredskapslagring för sådana anläggningar därvid tas upp till särskild pröv- ning.

OLK föreslår att även fortsättningsvis minst en tredjedel av den sedan år l970 inträffade lagringsskyldigheten för kraft- och värmeverk skall full- göras vid det verk som har orsakat den ökade lagringsskyldigheten. VVF anser att bestämmelsen skall gälla för samtliga lagringspliktiga förbrukare.

7.5.1.7 lnvesteringskosmader och Iagringsansvar

7.5.12.l Lagringens utformning

OLK föreslår att merparten av fredskrisreserven skall lagras i form av råa/ja, vilket tillstyrks av flertalet av remissinstanserna. Som tidigare har redovisats föreslår TN och ÖEF att som ett komplement till föreslagen lagring

Prop. l976/77:74 144

även vissa kvantiteter motorbensin skall lagras som färdigvara. CDL är tvek- sam till att fredskrisreserven skall lagras i form av råolja med tanke på att risk kan finnas för brist på småtonnage för transport från raffinaderierna. Vidare anges beträffande avspärrningssituationer att den starka koncentra- tionen av raffinaderikapacitet till västkusten inger betänkligheter från be- redskapssynpunkt.

Den av OLK gjorda dimensioneringen av oljelagringsprogrammet innebär att en mindre del av avspärrningsreserven skall lagras i form av råolja. Detta avstyrks av flera remissinstanser däribland ÖB. TN, JN. ÖEF. länsstyrelserna i Stockholms. Göteborgs och Bohus samt .N'orrbottens lätt. ("DL och LRF. Som huvudsakliga motiv för avstyrkande anförs mot bakgrund av ett till betänkandet fogat särskilt yttrande det angelägna i att avspärr- ningsreserven lagras i form av färdiga produkter för att underlätta och vid bristande sjötransportmöjligheter säkerställa distributionen. Härigenom kan även en mer spridd lagring erhållas än om en del av behovet lagras i form av råolja. Vidare anges som skäl de begränsade utbyggnadsmöjligheterna för råolja vid nuvarande raffinaderilägen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller dessutom att det redan i dagsläget finns så mycket oljeprodukter lagrade inom länet att varje möj- lighet att genomföra lagringen utanför länet bör tillvaratas.

Utredningens förslag om en ökad inriktning mot lagring av råolja stöds av Sveriges kemiska industrikontor som pekar på den flexibilitet vid pro- duktutvinningen detta medför vid en kris. Mot bakgrund av erfarenheterna från oljekrisen framstår kravet på flexibilitet som synnerligen angeläget fram- håller kontoret.

I frågan om möjligheter att vid en kris med kusttanktonnage transportera de vid raffinaderierna erhållna produkterna till olika konsumtionscentra framhåller sjö/artsverket att en viss förnyelse av det svenska kusttonnaget har skett under senaste tiden. Verket betonar också det angelägna i att åtgärder av olika slag vidtas. så att tillgången på ett allsidigt sammansatt svenskt kusttonnage ytterligare förbättras. Härigenom skulle även möjlig- heterna och valfriheten öka, när det gäller att välja mellan lagring av råolja eller färdigprodukter. Verket framhåller vidare att en översyn och omlägg- ning av nuvarande leder för den civila sjöfanen vid beredskap och krig är nödvändig.

Sveriges redareförening framhåller under instämmande från Kustlankers intresseförening att en slagkraftig kustflotta är synnerligen viktig för landets försörjning med och distribution av bränsleprodukter i kristid. Enligt före- ningen bör målsättningen för svensk sjöfartspolitik rimligtvis vara att skapa och behålla en slagkraftig svensk kustsjöfart för bl.a. försörjning i kristid. Vidare pekar föreningen på att kusttankerflottan, om den inte slås ut genom högre driftkostnader och försämrat konkurrensläge, i krissituationer huvud- sakligen kommer att finnas tillgänglig i svenska farvatten och bidra till beredskapen. Liknande synpunkter framförs av Rederi/öreningenfo'r mindre

Prop. 1976/77:74 l45

fartyg. .

Statens namn'årtlsverk konstaterar'att ÖLK inte berör miljöfrågorna i an- slutning till de framlgada förslagen till beredskapslagring. Verket tillstyrker utredningens förslag om en utbyggnad av bergrumslagringen under den förutsättningen att naturvårdens intressen och de för verksamheten befarade miljöstörningarna i god tid kartlägges och att system arbetas fram för att eliminera Störningarna. Det är enligt verket av synnerligen stor vikt att resurser ställs till förfogande för en bred utredning av naturvårds- och mil- jöskyddsfrågorna runt bergrumslagringen för att myndigheterna skall få un- derlag för sin bedömning av denna typ av lagring.

Även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län understryker miljöaspekternas betydelse vid bergrumslagring och anser det vara synnerligen angeläget att dessa snarast utreds.

OLK har i sina beräkningar över investeringskostnaderna för erforderliga cisternutrymmen angett en _[yllnadsgadsgrad av 100 % (för motorbensin 90 %). ÖEF framhåller i enlighet med ett särskilt yttrande att det inte är möjligt att exakt anpassa ett bergrumsutrymme till den varumängd som skall inlagras och att utrymemt erfarenhtsmässigt bör _vara minst 5 % större än varuvolymen. Anledningen härtill anges vara sådana tekniska förhål- landen som bl.a. vatteninnehåll i tillförd olja, inläckande vatten och led- ningstömningar liksom svårigheten att exakt anpassa fartygslasterna till av- sedd varuvolym. Även tillgodoseendet av allmänna säkerhetssynpunkter och krav på rationellt nyttjande av anläggningarna synes bidra till att an- läggningsvolymen skall överstiga varuvolymen. Liknande synpunkter fram- förs även av ÖB, Oljelagringsrådet och SPI.

Enligt ÖEF bör vid programmets antagande någon definitiv låsning av utbyggnadsvolymernas fördelning mellan råolja och färdiga produkter inte ske med hänsyn till bl. a. att det inte är möjligt att utan närmare under- sökningar fastlägga de tekniska och Iokaliseringsmässiga utbyggnadsmöj- ligheterna. Handlingsfrihet bör därför enligt ÖEF finnas att inom den totala ramen för utbyggnaden kunna anpassa fördelningen mellan råolja och får- digprodukter på sätt som visar sig lämpligt och möjligt med beaktande av anläggningsstorlekar, lokaliserings- och distributionsfaktorer m. m. För att kunna utnyttja uppkommande möjligheter till sambyggnad av lagringsut- rymmen med andra intressenter och de ekonomiska fördelar som ett sådant förfarande innebär är det vidare enligt ÖEF angeläget att utbyggnaderna inte alltför hårt låses till budgetårsvisa medelsanvisningar. Det vore därför rationellt om regeringen av riksdagen erhöll ett rambemyndigande avseende hela den kommande programperioden. att efter förslag av ÖEF successivt besluta om utbyggnadernas fördelning på oljeslag resp. deras förläggning i tiden. Det förhållandet att ifrågavarande verksamhet avses bli finansierad via oljelagringsfonden synes enligt ÖEF underlätta ett sådant förfarande.

10 Riksdagen [076/77. ] saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 146

7.5.12.2 Lagrinsansvaret

Kommitténs förslag att staten skall ta ansvaret för den vidare uppbygg- naden av beredskapslagringen av olja (utom för bränsle till gasturbiner) till- styrks av flertalet remissinstanser, som har uttalat sig i frågan. Sålunda tillstyrker sjöfartsverket, SPK , LRF, SHIO, Sveriges industrilörbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges redare/örening. LO och TCO förslaget.

SHIO och Sveriges industri/örbund påpekar i sitt gemensamma yttrande att vissa oljeprodukter ibland ekonomiskt fördelaktigare kan lagras i nä- ringslivets regi eller i samverkan mella ÖEF och enskilda företag.

Endast ÖEF hyser härvidlag en avvikande mening och ifrågasätter om inte lagringen för avspärrningsfallet av färdigprodukter av olja även fort- sättningsvis borde ingå i näringslivets tvångslagring. Undantaget från detta skulle eventuellt utgöras av den av OLK föreslagna lagringen av eldnings- oljor för att dämpa den s. k. vinterdispensens verkningar. ÖEF motiverar sitt förslag med att något avgörande hinder ur finansieringssynpunkt inte torde föreligga samt att en utökad tvångslagring automatiskt medför en ökad spridning av de i avspärrningsreserven ingående lagervolymerna. vilket anses som en fördel ur beredskapssynpunt.

ÖEF framhåller dock att om en ändring skulle ske,vad beträffar lagrings- ansvaret i det kommande oljelagringsprogrammet, är ÖEF för statens räk- ning beredd ombesörja den fonsatta lagerutbyggnaden.

7.5.12.3 Andel i äldre lagringsmål

Endast ett fåtal remissinstanser uttalar sig angående de förslag som OLK lägger fram för att dämpa verkningarna av nuvarande tvångslagringssystem. Förslagen innebär dels att ett företags förändring i basmängd endast i be- gränsad omsattning skall påverka företagets andel i äldre lagringsmål, dels att lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring fastställs till den lag- ringsplikt som gäller för enskilda företag vid innevarande lagringsperiods slut.

SPK tillstyrker förslagen och konstaterar i likhet med utredningen att det nuvarande systemet har betydande brister vilka otvivelaktigt verkar hämmande på konkurrensen. Det är därför enligt nämnden viktigt att dessa brister så långt möjligt avhjälps. Vidare betonas vikten av att hela frågan om ansvaret för uppfyllande av tidigare lagringsmål och dispositionsrätten till motsvarande lagringstillgångar tas upp till ett slutligt avgörande i god tid före utgången av det nya lagringsprogrammet. Enligt nämnden får mot den bakgrunden de av OLK föreslagna ändringarna i tvångslagringssystemet ses som provisoriska.

ÖEF ifrågasätter starkt förslaget om att förändringar i basmängden en- dast i begränsad omfattning skall påverka företagens andelar i äldre lag- ringsmål. Enligt ÖEF styrker inte erfarenheterna från tvångslagringen under

Prop. 1976/77:74 147

innevarande period att lagringsplikten i någon avgörande grad har påverkat nyetablering eller expansion av oljehandelsföretag eller andra företag. Även om så skulle ha skett erinras om att ÖEF har författningsenliga möjligheter att lämna dispens under några år från lagringsplikten. ÖEF anför vidare att om ett ändrat förfarande anses böra komma i fråga så bör frågan ytterligare utredas innan nuvarande bestämmelser beträffande basmängdsberäkning ändras.

Även SPI ifrågasätter om det inte vore bättre att låta hittills tillämpade regler för lagringSpliktens fastställande gälla i avvaktan på den utredning som OLK föreslår. Detta kan enligt institutet göras utan att utformningen av det av OLK framlagda förslaget angående skyddad och lokaliserad lagring t.v. ändras.

7.5. l 3 Finansiering

OLK föreslår att den statliga lagringen av oljeprodukter finansieras genom uttag av särskilda beredskapsavgiften Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Tillstyrker gör bl.a. konsumenrverkel, LO och TCO. Även ÖEF ochfullmäktige i riksgäldskontoret tillstyrker kom- mitténs förslag att oljelagringsprogrammet skall finansieras genom uttag av avgifter på beredskapslagrade produkter.

Endast SlND riktar invändningar mot den föreslagna finansieringsformen. Verket framhåller att finansieringen av den föreslagna beredskapslagringen kommer att fungera som en punktskatt på all energi utom vattenkraft och synes verket i viss mån vara anpassad till intentionerna i den långsiktiga energipolitiken. Enligt verkets uppfattning bör beredskapslagringen helst finansieras över statsbudgeten utan anknytning till speciella avgifter. medan energibeskattningen utformas utifrån energipolitiska överväganden. Om be- redskapslagringen skall finansieras genom punktskatter på energi. bör dessa enligt verkets mening. även påläggas vattenkraften.

SHIO. Sveriges industrijörbund och Sveriges kemiska industrikontor fram- håller i sina yttranden att en beredskapsavgift verkar på i princip samma sätt som en energiskatt. Det vore därför enligt dessa remissinstanser naturligt att den särskilda beredskapsavgiften behandlas på samma sätt som ener- giskatten vid beräkning av underlaget för nedsättning av energiskatt.

OLK redovisar alternativa principer efter vilka de särskilda beredskaps- avgifterna kan tänkas belasta olika oljeprodukter. Genomgående för remiss- instansernas yttranden i denna fråga är att utgångspunkten vid övervägan- dena om ett kommande avgiftssystem bör vara den nuvarande avgiftsför- delningen. Sålunda förordar bl.,a. Svenska kommunförbundet, SHIO och Sve- riges industrijörbund det alternativ som innebär en prolongering av de nu utgående avgifterna för beredskapslagring.

Sveriges kemiska industrikontor föreslår som ett alternativ utöver de av OLK redovisade att avgiften för eldningsolja sänks och att en motsvarande

Prop. 1976/77:74 148

höjning på motorbensin görs. I andra hand förordar kontoret en prolongering av 1977 års avgifter.

Konsumentverket förordar det alternativ som innebär att beredskapslagrade oljeprodukter skall bära sina egna lagringskostnader.

RSI" framhåller att om avgiftsplikten utökas på sätt som OLK föreslår kommer (len att omfatta produkter som inte är energiskattepliktiga. Där- igenom blir det administrativa förfarandet mer omfattande. Från admini- strativ synpunkt är det enligt verket en fördel att ha en avgift som är lika stor för de olika produkterna. En speciell avgift på motorbensin kan däremot. såsom nu sker, tillämpas utan svårigheter eftersom redovisningen för bensin är fristående från den för andra oljeprodukter. Sammanfattningsvis anser RSV att hinder av administrativ natur inte föreligger i fråga om de alternativa förslag som utredningen har lagt fram. Verket har därför inget att erinra mot att något av dessa genomförs. '

I sina alternativa beräkningar av avgifterna för finansiering av det kom- mande programmet utgår OLK från att samtliga produkter som avses bli föremål för beredskapslagring belastas med avgifter. Med hänsyn till att det föreligger behov av beredskapslager för flygtransporter och utrikes sjöfart anser OLK att även dessa förbrukarkategorier bör bidra till kostnaderna för uppbyggandet av beredskapslager.

Förslaget att avgiftsbelägga flygdrivmedel avvisas av SAS, SPI och LO. Även lullfartsverket och KK m. fl. uttrycker tveksamhet om lämpligheten i förslaget. Sålunda framhålls i flertalet av dessa yttranden att konsumenterna av flygdrivmedel har stora möjligheter att flytta sina inköp från land till land alltefter prisläget. Införandet av beredskapsavgifter på flygdrivmedel bör därför föregås av diskussioner på ett internationellt plan. Linje/lvg AB framför att ett genomförande av förslaget innebär att passagerartaxorna måste höjas med ca 5 kr. per passagerare.

Tillstyrker förslaget att avgiftsbelägga flygdrivmedel gör LRF som också tillstyrker förslaget att marina bunkeroljor för utrikes sjöfart skall avgifts- beläggas. RSV anser att det ur kontrollsynpunkt skulle vara fördelaktigt om den utrikes sjöfarten inte behövde skiljas från annan sjöfart vid av- giftssättningen, då köpare av bunkerolja enligt verket lätt tolkar begreppet utrikes sjöfan alltför vitt.

Sjöfartsverket, Kustrankers intresseförening, Rederi/öreningenför mindre-far- tyg. SPI. Sveriges redare/örening och LO avvisar förslaget om att marina bunkeroljor för utrikes trafik skall avgiftsbeläggas. Även KK m. fl. är tvek- samma om det lämpliga i förslaget. Från flera av dessa remissinstanser framhålls att rederierna är synnerligen priskänsliga. när det gäller bunker- oljor. En höjning av bunkerkostnaderna skulle därför kunna resultera i en kraftig minskning av de fredstida bunkringarna i svenska hamnar. Vidare finns det risk för att den svenska sjöfartens konkurrensförmåga skulle bli försämrad. Även i detta fall bör internationella diskussioner föregå ett even- tuellt beslut om införande av beredskapsavgift.

Prop. 1976/77:74 149

Från fiskeristyre/sen och Sveriges/iskares riks/örbund har invändningar ti- digare riktats mot att fiskefartyg inte h'arjämställts med den utrikes sjöfanen och därmed varit befriade från avgifter för beredskapslagring av olja. Båda remissinstanserna framhåller nu att om den utrikes sjöfarten fonsättningsvis belastas med sådana avgifter så vidhåller de inte längre sitt krav på av- giftsbefrielse för fisket.

Svenska gas/äreningen avvisar förslaget om att avgiftsbelägga råvaror för stadsgasframställning under hänvisning till stadsgasverkens svåra ekonomis- ka situation och de utredningar som pågår i berörda kommuner beträffande gasverkens framtid.

VVF föreslår att konsumenterna av oljeprodukter skall kunna förbinda sig att hålla lager utöver de lagringspliktiga kvantiteterna mot att i stället erhålla befrielse från de med detta lager förenade beredskapsavgifterna. Lik- nande synpunkter framförs av SHIO och Sveriges imlttstri/ärbund.

Vad gäller avgiftsbeläggning på råvaror som gasbensin och eldningsolja för produktion av ammoniak och kimrök är det enligt Sveriges kemiska industrikontor angeläget att dessa varor ej belastas med avgifter, då tillverk- ningcns konkurrenskraft därmed skulle kunna undergrävas.

7.5.14 l'issa särskilda frågor

7.5.l4.l Beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm

Mot bakgrund av bl. a. den målsättning som föreslås bli lagd till grund för dimensioneringen av beredskapslagringen konstaterar OLK att frågan om omställning av främst värmeverk till användning av ett alternativbränsle till olja inte krävde kommitténs prövning. Härigenom har vissa skillnader uppkommit gentemot beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm (SBN 1975).

ÖEF framhåller att det yttersta målet för beredskapsanläggningen inom energiområdet vid kriser av längre varaktighet måste vara att genom olika åtgärder trygga försörjningen med bränslen och drivmedel, så att en god- tagbar levnadsstandard kan upprätthållas. En beredskapslagring av import- bränslen och -drivmedel, som av ekonomiska skäl inte kan ges större om- fattning än att den tryggar försörjningen under begränsade kreisperioder, har enligt ÖEF till främsta uppgift att medge tidsutrymme för samhällets övergång och omställning till inhemska resurser. exempelvis gengas som drivmedel samt ved och torv som bränslen. Det är därför enligt ÖEF ut- omordentligt angeläget att vad gäller uppvärrnningsområdet med dess långa konverteringstider en tillräcklig beredskapslagring av importbränslen vid värmeanläggningar anordnas för att medge tid för omställning till eldning med inhemska bränslen. ÖEF vill därför i överensstämmelse med kom- mitténs förslag förorda att denna fråga liksom frågan om möjligheterna att kunna tillhandahålla elkraft för uppvärmningsändamål under längre kri-

Prop. 1976/77:74 150

sperioder snarast utreds i samverkan mellan berörda myndigheter och organ.

ÖEF framhåller vidare att i det miljöunderlag som har utnyttjats vid programplaneringen inom det ekonomiska försvaret inte har ingått exempel på långvariga krislägcn med starkt beskuren import. ÖEF vill därför, inte minst med tanke på konverteringstiden för inhemska bränslen, förorda att även sådana krislägen bör beaktas vid dimensioneringen av det ekonomiska försvaret.

VVF finner det mycket beklagligt att OLK inte har utrett frågorna rörande sambandet mellan bestämmelserna i SBN 1975 och omfattningen av tvångs- lagringen för värmeverken. Föreningen framhåller att det är av utomor- dentlig vikt för framtida utbyggnader av kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk att samordningen kommer till stånd.

7.5. [4.2 Åtgärder för att öka lagerhållningen av drivmedel inom jordbruket

OLK föreslår inte några speciella åtgärder för att öka lagerhållningen av drivmedel inom jordbruket. Däremot är det enligt kommittén av stort värde om ytterligare beredskapslagring, exempelvis i gårdscisterner vid jordbruken, kan tillkomma på privat initiativ.

LRF framhåller att den på ett mycket stort antal enheter spridda jord- bruksproduktionen för sin tillförsel av drivmedel är beroende av att vägar och transportapparat kan fungera utan störande avbrott. Risken för sådana avbrott är enligt förbundet stor vid krig och krigsfara. Genom ökad gård- slagring av drivmedel kan uthålligheten förbättras hos producenterna av baslivsmedel vid krig och krigsfara. Med hänsyn till de dryga kostnaderna torde nämnvärd ytterligare lagring i gårdscisterner knappast komma till stånd utan ekonomisk stimulans i någon form, varför LRF hemställer att frågan om ekonomiskt stöd för här avsedd lagring ytterligare övervägs.

7.5.l4.3 Oljelagringsrådet

ÖEF och SPI ansluter sig till OLK:s förslag om att Oljelagringsrådet t.v. bibehålls bl. a. med hänsyn till de tillämpnings- och tolkningsproblem som kan uppkomma i samband med tillkomsten av det nya oljelagringsprogram- met.

Prop. 1976/77z74 151

8. 1974 års försvarsutredning, (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 ' '

Riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling

Försvarsutredningen konstaterar efter granskning av det ekonomiska försvarets programplaner att planeringen i sina huvuddrag har genomförts mot bakgrund av den av utredningen i det första betänkandet föreslagna inriktningen i stort och framhåller att programplanerna har utgjort en god grund för utredningens slutliga överväganden och för de förslag till inriktning av olika program som redovisas i det följande.

Försvarsutredningen bedömer att de kris- och angreppsfall som har utnyttjats i det ekonomiska försvarets programplanering såsom exempel på sådana miljöer, i vilka det ekonomiska försvaret i framtiden bör kunna verka — vid sidan av annat underlag — bör kunna utnyttjas vid överväganden rörande det ekonomiska försvarets uthållighet bl. a. i fråga om sådana för försörjningen nödvändiga varor som inte finns eller inte kan tillverkas inom landet.

Försvarsutredningen konstaterade i sitt första betänkande att i kravet på uthållighet bör inkluderas den s.k. efterkristiden dvs. den period i ett avspärrningsfall då handelsförbindelserna successivt återupptas i erforderlig utsträckning. Utredningen ansåg även att viss försörjningsförmåga avseende livsmedel, beklädnadsvaror, bränsle för uppvärmning, läkemedel m. m. bör skapas i syfte att säkra befolkningens överlevnad under en period efter ett krig, s. k. efterkrigstid.

Försvarsutredningen anser att det är angeläget att de studier som pågår inom det ekonomiska försvaret rörande behovet av beredskapsåtgärder för cfterkris- och efterkrigstid fullföljs och att resultaten härav på lämpligt sätt tas till vara i den fortsatta planeringen.

Utredningen framhåller att det inom det ekonomiska försvaret erfordras studier, utredningar och övergripande planering, olika planläggningsåtgär- der, utbildning och information men att vissa eftersläpningar råder, när det gäller personalresurserna vid berörda myndigheter. Utredningen bedömer att personella resurser kan behöva tillföras främst för att förstärka studiekapaci- teten, aktualisera beredskapsanläggningen inom eftersatta områden och för att man skall kunna handha de materiella resurserna på ett rationellt sätt. Det ekonomiska försvarets uppgifter kan enligt utredningen väsentligen hänföras till tre olika typer av yttre påfrestningar, nämligen fredskriser. avspärrning och krig.

Med fredskris avses ett läge, då normal fredsstandard inte kan upprätt- hållas i produktion, sysselsättning, export och konsumtion på grund av importbortfall av en eller flera försörjningsviktiga varor utan att det är krig eller krigsfara i vår nära omvärld. Utredningen anser att fredskris i planeringen bör skiljas från sådana knapphetssituationer, konkurrenssitua-

Prop. 1976/77:74 152

tioner och handelsstrukturomvandlingar som är ständigt återkommande i det internationella handelsutbytet. Fredskris bör också skiljas från en situation där kriser och konflikter föranleder medvetna åtgärder, selektivt riktade mot Sverige med syfte att uppnå politiska fördelar gentemot oss. Ambitionsnivån när det gäller vår beredskap för att möta fredskriser får enligt utredningen en speciell karaktär därigenom att planeringen bör syfta till att så långt möjligt upprätthålla normal fredsstandard samt att undvika störningar i viktiga samhällsfunktioner. Våra internationella förpliktelser kan i vissa fall påverka uthållighetskraven. Om vi en fredskris skulle utnyttja resurser, anskaffade för att möta avspärrningar eller krig. skulle förmågan att uppfylla våra säkerhetspolitiska mål nedgå. En särskild planering för fredskriser svarar således mot både näringspolitiska och säkerhetspolitiska krav.

Under avspärrning och krig. då vi helt kan bli hänvisade till den egna försörjningsförmågan, bör huvudmålet enligt utredningen vara att trygga försörjningen i vidaste bemärkelse med en efter förhållandena anpassad försörjningsstandard. Planeringen för dessa situationer anses behöva baseras på stora omställningar inom näringslivet samt omfattande förbrukningsre- gleringar. Genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena skall det ekonomiska försvaret kunna säkerställa tillgången på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tjänster anser utredningen.

Det ekonomiska försvaret skall, fortsätter utredningen, upprätthålla en effektiv administrativ beredskap och skall snabbt kunna genomföra reglering av produktion. handel och konsumtion.

Beträffande viktigare tendenser i samhällsutvecklingen av betydelse för det ekonomiska försvaret framhåller utredningen att det ökade utrikeshan- delsberoendet, strukturförändringar inom näringslivet och nedgången i de kommersiella varulagren kommer att leda till ökad sårbarhet för störningar i utrikeshandeln vid avspärrning och för olika typer av stridshandlingar i samband med krig.

Den nuvarande beredskapen, anser utredningen, baseras i stor utsträck- ning på planläggning för utnyttjande av landets produktionsresurser samt på beredskapslagring av främst industriråvaror. råolja och oljeprodukter, livs- medel och vissa viktiga råvaror för jordbrukets behov m. m. Utvecklings- tendenserna talar för att beredskapsåtgärder av i stort sett samma slag som de hittills vidtagna är nödvändiga också i framtiden. Det är enligt utredningen angeläget att särskild uppmärksamhet kontinuerligt ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv i fråga om sådan produktionskapacitet som är av särskild betydelse för vårt oberoende och för vår försörjningsförmåga vid avspärrning och krig.

När det gäller principerna för att fastlägga erforderlig uthållighet anser utredningen att planeringen främst bör inriktas på att säkerställa en omställning av samhället till en krishushållning. Beredskapslagringen bör inriktas på att säkerställa behoven under en omställningsperiod samt på

Prop. 1976/77z74 153

försörjningen under en längre krisperiod m_ed råvaror, komponenter m. m. som inte i tillräcklig omfattning finns att tillgå inom landet. För en krigssituation bör uthålligheten dimensioneras utgående från såväl det militära försvarets som det totala samhällets behov.

Med denna inriktning av beredskapsåtgärderna är det enligt utredningen angeläget att en reglering av produktion, handel och konsumtion snabbt kan genomföras i ett tidigt skede under en framväxande kris.

Utredningen anser att Iivsmede/spmduklinnen skall kunna ställas om till huvudsakligen självförsörjning. Genom främst beredskapslagring bör säker- ställas tillgång på sådana produktionsresurser som inte finns att tillgå inom landet och som erfordras dels under omställningsperioden. dels för att nå erforderlig uthållighet i övrigt från de utgångspunkter som utredningen har förordat som grund för planeringen.

ljordbruksnämndens programplan föreslås bl. a. utökad lagring av impor- terade livsmedel och fodermedel. Mängden av vissa nu lagrade livsmedel som produceras inom landet föreslås däremot kunna reduceras. Vidare föreslås kraftigt utökad lagring av kvävegödselmedel och bekämpningsmedel medan lagren av vissa andra gödselmedel minskas. Utredningen tillstyrker såväl en ökad lageruppbyggnad som en omstrukturering av beredskapslag- ringen.

Önskemål som i skilda sammanhang har framkommit om att skapa lager för internationell biståndsverksamhet eller för att under fredstid fylla ut ett försörjningsbehov eller möjliggöra exportförsäljningar bör enligt utred- ningens mening inte tillgodoses inom ramen för den på säkerhetspolitiska grunder erforderliga lageruppbyggnaden inom det ekonomiska försvaret.

Bland övriga beredskapsåtgärder betonar utredningen betydelsen av att påbörjad revidering av behövliga ransoneringssystem fullföljs och att en god beredskap i fråga om jordbrukets blockorganisation upprätthålls.

Försörjningen med beklädnad bör enligt utredningen främst genom handels- och produktionsplanläggning, förberedelser för förbrukningsregle- ring samt beredskapslagring av importvaror tryggas så att motståndsför- mågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i de lägen då vi helt eller delvis blir hänvisade till egna försörjningsresurser.

Utredningen framhåller att den närmare analys av uthållighet och försörjningsstandard inom beklädnadsområdet som f. n. pågår inom rege- ringskansliet bör medföra att statsmakterna kan erhålla ett förbättrat underlag för ställningstagande på detta område.

Utredningen bedömer att beklädnadsindustrin under de närmaste åren kommer att möta stora svårigheter till följd av bl. a. den internationella konkurrensen.

När det gäller produktionsförutsättningarna bedömer utredningen att den typ av statligt försörjningsberedskapsstöd i form av bl. a. avskrivningslån och lånegarantier som har tillämpats under senare år kan behöva användas också under de närmaste åren. En nära samordning av näringspolitiska, sysselsätt-

Prop. 1976/77: 74 154

ningspolitiska och försörjningsberedskapspolitiska åtgärder är enligt utred- ningens mening nödvändig.

De förslag som lämnas i ÖEF:s programplan i fråga om beredskapslagring och andra beredskapsåtgärder för att kunna möta avspärrning och krig bedömer utredningen utgöra en lämplig inriktning av verksamheten.

Med hänsyn till den bedömda utvecklingen inom beklädnadsindustrin ställs enligt utredningen stora krav på aktualitet i planeringsunderlaget. Förändringar i den inhemska produktionskapaciteten anses kontinuerligt behöva följas. Försök med ersättningsmaterial, andra sätt att täcka behoven eller att utnyttja maskinkapaciteten torde i fortsättningen komma att ha stor betydelse för möjligheterna att upprätthålla försörjningsberedskapen. Denna verksamhet bör ges hög prioritet i den fortsatta planeringen.

Försörjningen med bränslen och drivmedel m. m. bör enligt utredningen genom förberedelser för förbrukningsreglering, aktivering av inhemsk ersätt- ningsproduktion samt beredskapslagring av importvaror tryggas för totalför— svarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning att motståndsför- mågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

Utredningen har avseende beredskapsplanering inom bränsle- och driv- medelsområdena för fredskriser, avspärrning och krig funnit att såväl 1975 års oljelagringskommittés förslag som förslagen i ÖEF:s programplan i allt väsentligt står i överensstämmelse med de riktlinjer för uthålligheten som utredningen tidigare har redovisat och tillstyrker därför förslagen.

Behoven av olja fortsätter utredningen kan i en kris- eller krigssituation endast i begränsad omfattning tillgodoses genom utnyttjandet av inhemska ersättningsråvaror. Därför rekommenderas fortsatt forsknings- och utveck- lingsarbete samt försöksverksamhet i syfte att tillvarata olika möjligheter till inhemsk ersättningsproduktion.

Utredningen anser även att de förslag som i programplanen framförs beträffande behov av beredskapsåtgärder inom elqufromräder ligger väl i linje med de allmänna riktlinjer för utvecklingen inom energiområdet som utredningen har förordat i sitt första betänkande. En översyn av bestämmel- serna gällande försvarsberedskapen inom detta område behöver dock göras för att säkra tillgången på sambandsmateriel hos kraftproducenterna.

Varuförsörjningen inom området övrigaförsörjningsviktiga varor bör enligt utredningen främst genom handels- och produktionsplanläggning, förbere- delser för förbrukningsreglering samt beredskapslagring av imponvaror tryggas så att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i de lägen då vi helt eller delvis blir hänvisade till egna försörjningsresurser. Det stora antalet ingående varor, utlandsberoendet och antalet delbranscher samt den snabba utvecklingen inom dessa ställer höga krav på uppföljning och bevakning av området.

Det anses sannolikt att den svenska industrin inom metall-, gummi-, plast- och kemikalieområdena efter en viss omställning kan tillgodose större delen av erforderlig försörjning under förutsättning att behövliga råvaror, utbytes-

Prop. l976/77z74 155

komponenter, reservdelar, utbildadharbetskraft m. m. finns att tillgå.

[ ÖEF:s programplan lämnas lörslagl'till beredskapslagring av råvaror, halvfabrikat och vissa färdigvaror. Uppbyggnaden av beredskapslager av sådana varor för kemi- och plastbranscherna samt material för tryckning av tidningar m. m. för det psykologiska försvarets behov prioriteras av ÖEF under programplaneperioden. Försvarsutredningen tillstyrker denna inrikt- ning.

Frågor rörande behovet av utbyteskomponenter och reservdelar bör enligt utredningen ägnas ökad uppmärksamhet i det fonsatta planeringsarbetet.

För att öka möjligheterna att motverka de negativa följderna av ett importbortfall av viktiga legeringsmetaller föreslår ÖEF i programplanen att ett fredskrislager av i första hand mangan, krom, koppar, kobolt och vanadin byggs upp. Försvarsutredningen anser att en uppbyggnad av ett fredskrislager av metaller från säkerhetspolitiskt instabila områden, som svarar för en stor del av världsproduktionen. är motiverad och bör övervägas i den fortsatta planeringen.

Försörjningen med transporter bör enligt utredningen tryggas för totalför- svarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning att motståndsför- mågan och samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas.

När det gäller transporrsamordning och landsvägstransporter anser utred- ningen att studier bör bedrivas kontinuerligt och planläggningen ständigt hållas aktuell. Planläggningen för förbrukningsreglering av flytande driv- medel bör ges en sådan flexibilitet att den är snabbt och enkelt tillämpbar både i fredskriser och i avspärrnings- och krigssituationer. Utredningen anser beträffande delprogrammen järnvägstransporter och vägar att föreslagna beredskapsåtgärder är lämpliga.

Utredningen konstaterar att uthålligheten och underhållssäkerheten inom delprogrammetflygtransporter för närvarande är lägre inom det ekonomiska försvarets övriga program. Utredningen förordar en uppbyggnad av uthål- lighet och underhållssäkerhet inom flygtransportområdet i huvudsaklig överensstämmelse med de i programplaneringen lämnade förslagen.

För delprogrammet sjötransporter föreslås i programplanen främst åtgärder för att under beredskap och krig underhålla för sjöfarten erforderliga farleder och för att i erforderlig omfattning upprätthålla driften vid Sjöfartsverkets anläggningar. Försvarsutredningen understryker betydelsen av att behovet av beredskapsåtgärder inom detta för vår försörjning väsentliga delprogram genomlyses avseende såväl inriktning som omfattning av verksamheten.

Utredningen har vid granskningen av programplaneringen inom delpro- grammen arbetskraft. penningmedel. och betalnings/örmedling samt posta! kommunikation funnit att de förslag till beredskapsåtgärder som lämnas i huvudsak ligger i linje med den allmänna inriktning av planeringen inom dessa områden som försvarsutredningen förordar.

Vissa eftersläpningar råder enligt utredningen inom arbetskraftsfunk- tionen avseende såväl den översiktliga planeringen och personalplanlägg-

Prop. 1976/77:74 l56

ningen som utbildning av vapenfria tjänstepliktiga och av personal inom frivilligorganisationerna. Utredningen betonar betydelsen av att rådande eftersläpningar snarast elimineras och anser att problemen med de vapenfria tjänstepliktigas utbildning m. m. snarast bör lösas samt att utbildningen av personal inom frivilligorganisationerna bör utökas till sin omfattning.

I sina ekonomiska överväganden anför försvarsutredningen bl. a. följande.

När det gäller kostnader för en sådan förstärkning av försörjningsberedskapen som utredningen uttalat sig för. måste bedömningarna med nu tillgänglig information bli av relativt översiktlig art. Utöver de ställningstaganden som försvarsut- redningen gjort i anledning av programplanerna finns även förslag väckta i annan ordning. Utredningen har sålunda tillstyrkt förslagen från 1975 års oljelagringskommitté. Resurs- behoven härlör sammanfaller delvis i tiden med förslagen i programplanerna, delvis uppstår resursbehovet senare. Utred- ningen har vidare underhand inhämtat att det pågår utrednings- arbete inom regeringskansliet beträffande behovet av stödåt- gärder till beklädnadsindustrin. F när därför underlaget för ett ställningstagande till det totala resursbehovet för det ekon- omiska försvaret under kommande femårsperiod ofullstän- digt.

Beträffande planeringen för främst frea'skriser anser utredningen att de enligt anvisningarna inplanerade resursbehoven är att se som konsekvenser av redan fattade beslut. Utredningen understryker vikten av att fredskrislag- ringen av olja ges den av oljelagringskommittén föreslagna omfattningen, så att de för avspärrning och krig avsedda reserverna ej behöver tas i anspråk för att uppfylla Sveriges lagringsåtaganden enligt det internationella energipro- grammet (lEP).

Hur uppbyggnaden av det fredskrislager av metaller som av utredningen befunnits motiverad skall finansieras bör bli föremål för särskilda övervä- ganden. Härvid anser utredningen att man bör beakta de förslag till finansiering av fredskrislagring, innebärande fördelning av kostnaderna mellan företagen och staten, som lagts fram av försörjningsberedskapsutred- ningen (SOU 1975157).

Vad gäller planering för avspärrning och krig förordar utredningen att de föreslagna åtgärderna, i fråga om verksamhet som finansieras över statsbud- geten, genomförs inom en planeringsram för perioden l977/78—l98l/82 om ca. 2 300 milj. kr. i prisläge februari 1976. Utredningen förordar härvid en medelsfördelning på olika program i huvudsak enligt genomförd program- planering.

lnom den förordade planeringsramen bör inrymmas erforderliga åtgärder för att tillgodose de förslag som har angetts som särskilt betydelsefulla inom de olika programmen. Sålunda förutsätter utredningen att erforderliga resurser avdelas under programplaneperioden för att förstärka studie- och planeringskapaciteten vid berörda myndigheter.

Prop. 1976/77:74 " 157

Utredningen förutsätter vidare att'utbildningen av personal inom frivillig- organisationerna och av vapenfria tjänstepliktiga ges den omfattning som erfordras för att tillgodose krigsorganisatoriska behov.

lplaneringsramen inkluderar utredningen bl. a. anskaffning av material för tryckning av tidningar m.m. För fortsatt statligt stöd till inhemsk bekläd- nadsindustri har utredningen i planeringsramen inte inkluderat sådana ytterligare åtgärder som kan komma att aktualiseras med anledning av pågående utredningar rörande den fortsatta utvecklingen inom denna bransch. Det resursbehov som kan uppstå utöver i programplanerna beräknade kostnader för oljelagring m. m. till följd av oljelagringskommit- téns förslag ingår inte heller.

Finansieringen av åtgärder för försörjningsberedskapen är delad mellan stat och näringsliv inklusive affärsdrivande verk. Försvarsutredningen har vid sina överväganden kring resursbehoven utgått från att näringslivets åtaganden även fortsättningsvis får en omfattning som korresponderar med de av utredningen föreslagna åtgärderna.

Prop. 1976/77:74 158

9. Föredraganden 9.1 Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling

9. l . ! Grunder

Det ekonomiska försvaret bygger i allt väsentligt på de resurser som samhället har i fredstid. Planläggning och övriga beredskapsåtgärder i fred inriktas på att göra det möjligt att vid krig. avspärrning eller annan kris tillhandahålla de varor och tjänster som behövs för landets försörjning och försvar. Det ekonomiska försvaret innefattaralla de personella och materiella resurser samt all den verksamhet i övrigt som behövs för att uppnå en tillfredsställande försörjningsberedskap. Sålunda ingår beredskapsåtgärder som bl. a. berör råvaruproduktion, industriell-förädling, handel. försörjning med energi och arbetskraft, tranSportverksamhet, väghållning, post- och bankväsende m. m.

Beredskapsplaneringen bygger på principen att den som ansvarar för en viss för det ekonomiska försvaret betydelsefull verksamhet i fred också skall ha ansvar för denna verksamhet i krig och kris. Härigenom möjliggörs en smidig övergång från freds- till krigssamhälle. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) svarar för den samordning som behövs samt för sådana åtgärder som inte naturligen faller inom annan myndighets ansvarsom- råde.

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag redogjort för de mål som gäller för totalförsvaret.

I Programplan för ekonomiskt försvar föreslår ÖEF allmänna mål för det ekonomiska försvaret att gälla tillsammans med dem som gäller för totalförsvaret. ÖEF formulerar det ekonomiska försvarets mål på följande sätt.

Det ekonomiska försvaret skall. med en efter förhållandena anpassad försörjningsstandard. trygga försörjningen för det svenska samhället om vi helt eller delvis blir hänvisade till egna försörjningsresurser.

Tillgången på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tjänster skall säkerställas genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena.

Det ekonomiska försvarets resurser skall kunna sättas in på det sätt som i varje enskilt läge bedöms ge den bästa effekten, när det gäller att mildra påfrestningarnas konsekvenser för landet. Resurserna skall härvid fördelas med beaktande av att befolkningens. de olika samhällsfunktionernas och totalför- svarsmyndigheternas behov av resurser kan förändras efter hand som ett kris- eller krigsläge utvecklas.

Jag kan för egen del helt ställa mig bakom den målformuleringen.som ÖEF sålunda har gjort. De plancrings/örtttsättningar som gäller för det ekonomiska försvaret skiljer sig på flera sätt från vad som gäller för det militära försvaret och civilförsvaret.

Prop. 1976/77: 74 159

Avgörande för våra möjligheter att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner under kriser och krig är det svenska samhällets resurser och 'i synnerhet näringslivets kapacitet och dess förmåga till snabb anpassning och omställ- ning vid olika krissituationer. Staten förfogar bara delvis över dessa resurser i fredstid. Inte heller kan näringslivets utveckling på kort sikt nämnvärt påverkas. Verksamheten i fred inom det ekonomiska försvaret består till väsentliga delar av åtgärder som syftar till att i krissituationer möjliggöra fortsatt nödvändig verksamhet i det svenska samhället samt att i krig stödja våra försvarsansträngningar.

Sedan år 1973 har bedrivits försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Skillnaderna i planeringsförutsättningar i förhållande till det militära försvaret och civilförsvaret har påverkat försökens utform- ning. Studier av det svenska samhällets förändring har intagit en särskilt framträdande roll. Översiktliga bedömningar rörande behov av beredskaps- åtgärder i ett lS-årigt tidsperspektiv har erfordrats men huvuddelen av det ekonomiska försvarets försök med långsiktsplanering har skett inom en femårig planeringshorisont.

ÖEF utgår i sin programplan från att försöken med långsiktsplanering kommer att permanentas och under programplaneperioden bedrivas i former som ansluter till dem som har gällt under försöksperioden.

1974 års försvarsutredning konstaterar att försöken med långsiktsplanering har skapat förutsättningar för förbättrad samordning såväl mellan myndig- heterna inom det ekonomiska försvaret som mellan ekonomiskt försvar och övriga delar av totalförsvaret samt att såväl perspektivstudier som program- planer har utgjort en god grund för utredningens överväganden.

Även jag anser att försöken har givit goda erfarenheter. Jag avser att efter en utvärdering återkomma med förslag till en mera definitiv utformning av den långsiktiga studie- och planeringsverksamheten inom det ekonomiska försvaret.

Under senare år har beredskapsverksamheten inom det ekonomiska försvaret i ökande omfattning inriktats mot att förstärka vår försörjningsbe- redskap mot 5. k.fredskriser. Fredskriser har sitt upphov i händelser utanför vår kontroll. Dessa kan bl. a. orsakas av dels relativt lokalt bundna väpnade konflikter eller andra kriser, dels vissa länders medvetna agerande (genom att t. ex. begränsa utbudet av varor) för att förbättra sin position antingen i det globala handelsutbytet eller i något annat politiskt avseende som inte direkt berör Sverige.

Försvarsutredningen anser att begreppet fredskris bör skiljas från en situation där kriser och konflikter föranleder medvetna åtgärder, selektivt riktade mot Sverige med syfte att uppnå politiska fördelar gentemot oss. En sådan situation jämställs i planeringen med en avspärrningssituation. Utredningen anser vidare att en särskild planering för fredskriser svarar mot både näringspolitiska och säkerhetspolitiska krav.

Även jag anser att med begreppet fredskris bör avses ett läge, då normal

Prop. 1976/77:74 160

fredsstandard inte kan upprätthållas i produktion, sysselsättning, export och konsumtion på grund av importbortfall av en eller flera försörjningsviktiga varor utan att det är krig eller krigsfara i landet eller i vår nära omvärld. Fredskriser bör också skiljas från sådana knapphetssituationer, konkurrens- situationer och handelsstrukturomvandlingar som är ständigt återkom- mande i det internationella handelsutbytet samt från situationer där kriser och konflikter föranleder medvetna åtgärder, selektivt riktade mot Sverige med syfte att uppnå politiska fördelar gentemot oss.

Ambitionsnivån när det gäller att möta fredskriser bör vara att så långt möjligt upprätthålla normal fredsstandard samt att undvika störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Vid planering och redovisning av kostnader m. m. bör åtskillnad göras mellan å ena sidan den säkerhetspolitiskt motiverade beredskapslagringen för krig och avspärrning och å andra sidan beredskapslagringen för främst fredskriser.

9.1.2 Uthållighet

ÖEF framhåller i Programplan för ekonomiskt försvar att det ekonomiska försvaret skall ha en uthållighet som motsvarar dels bedömda störningar i vår utrikeshandel med beaktande av de krav på försörjningsstandard som erfordras i olika kris- och krigsskeden. dels den uthållighet, som dimensio- neras av befolkningens, de olika samhällsfunktionernas och totalförsvars- myndigheternas behov av varor och tjänster.

Beträffande,l'rczh'kriser har ÖEF i programplaneringen utgått från följande krav på uthållighet nämligen

1. inom programmen Beklädnad och Energi samt delprogrammet Kemiska produkter m. m.

— tre månaders normal förbrukning av syntetiska fibrer. oljor och petroke- mikalier.

2. inom delprogrammet Meta/ler m. in — en månads normal förbrukning av legeringsmetaller.

Beredskap mot avspärrning och krig skall enligt ÖEF utformas med beaktande av det miljöunderlag som har utnyttjats i programplaneringen. Vid avspärrning skall enligt ÖEF gynnsamma förutsättningar säkerställas för att reorganisera näringsliv och samhälle under den tid (efterkristid) då handels- förbindelserna succcssivt återupptas. För tiden efter ett krig skall befolk- ningens överlevnad säkras. Uthålligheten avseende livsmedel. beklädnads- varor, bränsle och uppvärmning samt läkemedel m. m. jämte de stödfunk- tioner som erfordras för verksamheten "inom dessa områden t. ex. deras energibehov skall därför sättas högre än inom övriga områden.

Försvarsutredningens uppfattning om målen för uthålligheten ansluter sig

Prop. 1976/77:74 l61

till ÖEF:s. När det gäller grunderna för dimensionering av uthålligheten avseende avspärrning' och krig bedömer utredningen att de kris- och angreppsfall som utnyttjats i programplaneringen bör kunna utnyttjas vid överväganden rörande det ekonomiska försvarets uthållighet.

När det gäller principerna för att fastlägga nödvändig uthållighet anser utredningen vidare att planeringen främst bör inriktas på att säkerställa en omställning av samhället. till en krishushållning. Beredskapslagringen bör inriktas på att säkerställa behoven under en omställningsperiod samt på försörjningen under en längre krisperiod med råvaror, komponenter m. m. som inte i tillräcklig omfattning finns att tillgå inom landet.

Vid granskning av ÖEF:s perspektivstudie del 2 framkom behov av att genom studier ytterligare belysa de påfrestningar på vår försörjningsbered- skap som tiden efter en avspärrning eller ett krig kan medföra. ÖEF fick därför i juni 1976 av min företrädare i uppdrag att i samarbete med övriga berörda myndigheter bedriva studier rörande behovet av beredskapsåtgärder för efterkris- och efterkrigstid.

Försvarsutredningen anserattdetärangeläget att dessastudierfullfoljs och att resultaten härav på lämpligt sätt tas till vara i den fortsatta planeringen. Jag återkommer till detta i det följande.

Fredskriser orsakas i regel av geografiskt eller marknadsmässigt begrän- sade händelser. När det gäller ' frågan efter vilka principer målen för uthållighetenI/örfrecfserwr skall fastställas har jag därför uppfattningen att uthålligheten skall fastställas för inom respektive program berörda varor eller varugrupper. Härvid skall hänsyn tas till dels hur sannolikt det är att en fredskris kan inträffa, dels till den effekt på främst sysselsättningen som ett importbortfall skulle medföra.

Jag återkommer till uthållighetsmålen beträffande fredskriser i samband med den programVisa inriktningen.

] likhet med ÖEF och försvarsutredningen anser jag att målen _lör uthålligheten/ör avspärrning och krig skall fastställas mot bakgrund av ett för totalförsvaret gemensamt underlag och att dessa mål skall utformas på följande sätt.

Vid planeringsperiodens slut skall huvuddelen av det ekonomiska försvaret kunna klara de påfrestningar på vår försörjning som en cirka ettårig avspärrnings- eller krigssituation kan medföra. De 5. k. miljöbeskrivningar som har utnyttjats i programplanearbetet utgör goda exempel på sådana avspärrnings- och krigssituationer. Fortsatta säkerhetspolitiska studier bör medföra att underlaget i detta avseende ytterligare förbättras. l planerings- arbetet inom det ekonomiska försvaret skall dock inte möjligheterna av avspärrnings- och krigssituationer av annan längd uteslutas.

För att klara försörjningen under fleråriga kriser och krigssituationer måste betydande omställningar av produktion och konsumtion genomföras. De beredskapsåtgärder som det ekonomiska försvaret vidtar mot påfrestningar av relativt kort varaktighet skall därför även syfta till att möjliggöra och

11 Riksdagen l976/77. [sam/. Nr 74

Prop. 1976/77: 74 162

underlätta betydande omställningar av samhällets försörjning på längre sikt. Detta harjag beaktat vid mina ställningstaganden i det följande.

Ävenjag anser att det är angeläget att studierna avseende e/ierkr'is(krigshid fullföljs. l avvaktan härpå skall beredskapsåtgärder för efterkris- och efterkrigstid för huvuddelen av programmen endast vidtagas i form av planering och åtgärder av administrativ natur.

Jag återkommer till uthållighetsmålen i samband med den programVisa inriktningen.

9.2. Programvis inriktning 9.2.l Programmet Livsmedel

Programmet omfattar frågor rörande försörjning med livsmedel, foderme- del. utsäde, fettråvaror samt handelsgödsel- och bekämpningsmedel. Programmyndighet är statens jordbruksnämnd.

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet vill jag anföra följande.

! nämndens programplan föreslås följande inriktning för programmet Livsmedel.

Försörjningen med livsmedel m.m. skall bidra till att det ekonomiska försvarets allmänna mål uppfylls. Därvid skall livsmedelsförsörjningen med en efter förhållandena anpassad standard tryggas om vårt land utsätts för fredskriser, avspärrningssituationer, påtryckningar eller angrepp.

Livsmedelsförsörjningcns mål är att för aktuella varuområden tillgo- dose — det nödvändiga behovet av varor som erfordras för folkförsörjningen — försvarsmaktens och andra totalförsvarsmyndigheters behov av vissa

färdigvaror och råvaror m. m.

Jag biträder nämndens förslag till inriktning för aktuellt program. Beträffande uthållighet har jordbruksnämnden i sin planering tidigare utgått från att livsmedelsbercdskapen bör vara så uppbyggd att den kan möta en treårig handelspolitisk avspärrning utan krigshandlingar i vårt land och därutöver ha viss beredskap för krigssituationer.

Nämnden påpekar dock att 1972 års jordbruksutrednings förslag kan komma att påverka bl. a. målet för uthålligheten avseende livsmedelspro- grammet. Utredningens s. k. produktionsmålsgrupp har i sina beräkningar utgått från en treårig avspärrning. Gruppen har därutöver gjort vissa överslagsberäkningar för att belysa avspärrningssituationer med en varak- tighet av l-6 år, där de längsta alternativen främst syftar till att belysa möjligheterna till omställning av jordbruksproduktionen till obegränsad uthållighet.

Enligt försvarsutredningen bör målet för uthålligheten vara att livsmedels- produktionen skall kunna ställas om till huvudsakligen självförsörjning.

Prop. 1976/77: 74 163

Genom främst beredskapslagring bör säkerStällas tillgång på sådana produk- tionsresurser som inte finns att tillgå inom landet och som" erfordras dels under omställningsperiodcn, dels för att nå nödvändig uthållighet i övrigt. Målet för uthålligheten avseende bl. a. livsmedel bör enligt utredningen sättas högre än inom övriga områden med hänsyn till frågan om befolk- ningens överlevnad även efter ett krig.

Jag tillstyrker försvarsutredningens förslag. I avvaktan på resultatet av de tidigare nämnda studierna rörande efterkrisfkrigs)tid bör emellertid bered- skapsåtgärderna för tiden efter ett krig endast vidtagas i form av planering och åtgärder av administrativ natur. Förändringar ijordbrukspolitiken som en följd av l972 års jordbruksutrednings förslag kan komma att påverka möjligheterna att förverkliga uppställda mål för uthålligheten avseende programmet Livsmedel. Detta bör beaktas i det fortsatta planeringsarbe- tet.

l programplanen föreslår nämnden utökad barer/skapslagring av importe- rade livsmedel och fodermedel samt en minskning av bl. a. spannmål och socker. Lagren av kvävegödselmedel och bekämpningsmedel föreslås ökas. Försvarsutredningen tillstyrker såväl en ökad lageruppbyggnad som en omstrukturering av beredskapslagringen.

Jordbruksnämnden föreslår vidare bl.a. en revidering av nuvarande system för livsmedelsransonering samt fortsatt verksamhet inomjordbrukets blockorganisation. Försvarsutredningen anser det vara betydelsefullt att revideringen av behövliga ransoneringssystem fullföljs och att en god beredskap i fråga om jordbrukets blockorganisation upprätthålls.

Jag anser att en mindre nedskärning av brödsädslagren föravspärrning och krig kan ske det första året i enlighet med programplanen. Ändrade förutsättningar för ett mer långsiktigt beslut kan uppstå sedan 1972 års jordbruksutredning framlagt sitt förslag och när resultat föreligger av nu pågående studier av en efterkrisfkrigs)tid.

I övrigt finner jag att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser att den fortsatta planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i nivå A. Jag förordar även en förstärkning av jordbruksnämndens planeringsresurser.

9.2.2 Programmet Beklädnad m. m.

Programmet omfattar frågor rörande försörjning med beklädnads- samt övriga textil-, läder- och skinnvaror. ÖEF är programmyndighet.

I ÖEF:s programplan föreslås för planeringsperioden följande inriktning för programmet Beklädnad m.m.

Försörjningen med beklädnad m.m. skall främst genom handels- och produktionsplanläggning, ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av importvaror, tryggas för totalförsvarsmyndigheterna och befolkningen i en sådan Omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funk-

Prop. 1976/77:74 164

tioner kan vidmakthållas om Sverige på grund av krig eller avspärrning helt eller delvis blir hänvisat till egna försörjningsresurser. Kriser i fredstid kan leda till att importen av väsentliga produkter helt eller delvis upphör. Lagring av spånadsämnen och garner skall medverka till att konsekvenserna för produktion, sysselsättning m. m. vid fredskrisefmildras.

Jag biträder ÖEF:s förslag till inriktning för aktuellt program. Beträffande uthållighet har ÖEF i sin planering utgått från ett mål som innebär att civilbefolkningens, försvarsmaktens och övriga myndigheters behov under tre års partiell avspärrning är dimensionerande för kraven på tillverkningskapacitet, medan motsvarande behov under två år är dimensio- nerande för lagringens omfattning. I planerna har ingått att anskaffning av fibrer m. m. för ett tredje avspärrningsår skall ske med medel från en rörlig kredit som regeringen kan disponera vid krig. krigsfara eller annan omstän- dighet av synnerlig vikt.

ÖEF har inte förutsatt att en avspärrning är total. ÖEF har sålunda hittills räknat med en import motsvarande 20 % av den normala fiberimporten och 10 % av motsvarade gamimport.

Inom handelsdepartementet pågår f. n. studier av försörjningsuthållighet och försörjningsstandard på beklädnadsområdet.

I december 1976 överlämnades promemorian (Ds H 197617) Skor i kn'stid till chefen för handelsdepartementet. Regeringen framlade i mars 1977 förslag till riksdagen om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet (prop. 1976/77:85). Jag framhöll i propositionen att jag anser att statsmakterna nu harett tillräckligt underlag föratt ta ställning till försörjningsuthålligheten på skoområdet för perioden 1977/78-1981/82. Målet för uthålligheten på detta område bör sålunda bestämmas med utgångspunkt från en avspärrningssi- tuation på ca ett år följd av en efterkristid av ungefär den längd som har studerats i försöken med långsiktSplanering inom det ekonomiska försva- ret.

l programplanen föreslår ÖEF en utökad beredskapslagring av bl. a. garn av syntetiska och regenererade fibrer, textilfärger, textilkemikalicr, garvämnen och läderfarger samt en minskning av lagringen av bl. a. bomullsväv_ ullgarn och ylleväv.

ÖEF föreslår vidare att ramen för avskrivningslån till beklädnadsindustrin ökas.

Försvarsutredningen bedömer att de förslag som lämnas i programplanen i fråga om beredskapslagring och andra beredskapsåtgärder föratt kunna möta avspärrning och krig utgör en lämplig inriktning av verksamheten.

Som jag redan har nämnt studerar ÖEF f.n. behovet av resurser för efterkristid och efterkrigstid. Vidare pågår inom handelsdepartementet f. n. studier av försörjningsuthållighet och försörjningsstandard på beklädnads- området. Försvarsutredningen framhåller att statsmakterna genom denna

Prop. 1976/77:74 165

analys. som baseras på de av chefen.-för handelsdepartementet för program- planeringen anvisade kris- och angreppsfallen, bör kunna erhålla ett förbättrat underlag för ställningstagande till framtida resursbehov på detta område.

Med hänsyn till att arbetet ännu inte är avslutat bör någon ställning enligt min mening nu inte tas till frågan om mål för försörjningsuthållighet och försörjningsstandard på beklädnadsområdet för programplaneperioden. Jag avser vid ett senare tillfälle föreslå regeringen att lämna törslag till riksdagen om mål för försörjningsuthållighet och försörjningsstandard på beklädnads- området i dess helhet.

9.2.j' Programmet Energi 9.2.3.l Delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande bränslen och drivmedel utom gasbensin. ÖEF är programmyndighet.

Mina överväganden i det följande är baserade dels på ÖEF:s programplan, dels på l975 års oljelagringskommittés (OLK) betänkande (SOU l976:67) Beredskapslagring av olja, kol och uran med en hemlig bilaga (Ds H 197626) jämte 1974 års försvarsutrednings ställningstagande härtill. Betänkandet har remissbehandlats.

Inledning

Skyldighet för oljehandeln att hålla lager av vissa oljeprodukter infördes år 1938. Sedan år 1958 har lageruppbyggnaden av bränslen och drivmedel för krig och aVSpärrning i huvudsak skett genom att säljare, importörer och förbrukare varit skyldiga att hålla lager av oljeprodukter. Uppbyggnaden har skett genom särskilda oljelagringsprogram. Dessa har omfattat perioderna 1958—1962. 1963—1969 samt 1970—1976. Det sistnämnda programmet har genom beslut (prop. 1975/761152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298) av riksdagen förlängts med ett år så att det omfattar även år 1977.

OLK tillkallades år 1975 för att utreda frågan om ett fjärde program för beredskapslagring av oljeprodukter. Dessutom skulle OLK bl. a. pröva frågan om en reglerad beredskapslagring av kärnbränsle och om skyldighet att lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare. Enligt sina direktiv skulle kommittén överväga även lagringsskyldighetens omfattning för skilda förbrukarkategorier som kraft- och värmeverk. fartyg i utrikes trafik liksom för förbrukare av oljeprodukter och koks som används i den petrokemiska industrin samt järn- och stålindustrin.

Sedan år 1973 har riksdagen vid flera tillfällen beslutat att bygga upp

Prop. 1976/77:74 166

särskilda beredskapslager för i första hand fredskriser. Sålunda beslöts år 1973 att ett lager om 3 milj. m3 råolja skulle byggas upp (prop. l973:194, FÖU l973:27. rskr l973z366). Vidare beslöts år 1974 att ett lager om ca I milj. m3 eldningsoljor skulle byggas upp (prop. l974z85, FöU l974:l7, rskr l974zl42). För att ytterligare förbättra uthålligheten mot fredskriser förelades riksdagen i prop. l975130 förslag om ytterligare lagring av råolja och oljeprodukter motsvarande 3 milj. m3 råolja. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionens förslag(FöU l975:15. rskr 1975:205). OLK har bl. a. haft till uppgift att föreslå fördelningen mellan råolja och färdigprodukter av denna senare lagring.

De förslag som OLK har lagt fram gäller även andra (del)program än delprogrammet Bränslen och drivmedel m. ni. Jag kommer att under detta delprogram behandla även dessa förslag.

Behovet av beredskapslagring

OLK erinrar om att Sverige för sin energiförsörjning i hög grad är beroende av importerad energi. Landets begränsade tillgångar av egna ekonomiskt utnyttjningsbara energikällor, de klimatiska förhållandena, näringslivets struktur samt kommunikationsbehoven är några av de faktorer som har medverkat till detta förhållande. Situationen i detta hänseende torde inte. komma att förändras inom överskådlig framtid.

Det starka beroendet av importerad energi gör att Sverige är känsligt för avbrott i tillförseln. Utan en kontinuerlig tillgång av energi kan starka störningar väntas inom närings- och samhällslivet.

Härtill kommer enligt OLK den betydelse som encrgiförsörjningen har för den svenska säkerhetspolitiken under såväl normala förhållanden som kriser och krig. En säker försörjning med energi är av avgörande betydelse för totalförsvarets möjligheter att fungera med tillfredsställande effektivitet. För att detta skall vara möjligt måste också folkhushållets mest trängande behov för främst livsmedelsförsörjningen, bostadsuppvärmningen och transportvä- sendet tillgodoses.

I ett läge med starka politiska spänningar kan enligt OLK inte uteslutas att landets beroende av importerad energi kan användas som ett politiskt påtryckningsmedel. Detta beroende kan binda Sverige lika starkt som en allians. OLK finner därför att den alliansfria politiken förutsätter att vi förhindrar att Sveriges beroende av importerad energi utnyttjas på sådant sätt. OLK finner att vi liksom hittills måste beredskapslagra importerade driv- medel och bränslen under överblickbar framtid.

Även l974 års försvarsutredning bedömer att bränsle- och drivmedelsom- rådet allt framgent kommer att utgöra ett av de känsligaste försörjningsom- rådena genom att behoven av olja i en kris- eller krigssituation endast i begränsad omfattning kan tillgodoses genom utnyttjande av inhemska råvaror. Så gör även flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig över

Prop. 1976/77: 74 167

OLK:s betänkande. . . .

Det råder allmän enighet om att avbrott i tillförseln av bränslen och drivmedel kan vålla oss avsevärda problem. För att dämpa verkningarna av störningar i landets energitillförsel kan olika medel utnyttjas. Vår ransone- ringsberedskap under de senaste åren har förbättrats. genom att bl.a. ÖEF har tillförts resurser härför. Försöks- och utprovningsverksamheten inom gengasområdet har i stort sett slutförts. Planläggningen har fortsatt för att inhemska bränslen för främst uppvärmning skall kunna utnyttjas vid olika slags kriser. Dessa och andra åtgärder är självfallet betydelsefulla men de räcker inte. Beredskapslagcr av bl. a. oljeprodukter måste byggas upp. I fråga om inriktningen och omfattningen av denna lageruppbyggnad återkommer jag i det följande.

Lagring och uthållighet

Gällande oljelagringsprogram omfattar åren 1970—1977 och avser att skapa en beredskap inom energiområdet mot krig och avspärrning. Man talar i detta sammanhang om krigs- resp. avspärrningsfallet. För resp. fall har byggs upp särskilda reserver (krigs- resp. avspärrningsreserven).

Med ett krigsfall avses en sitaution då landet är indraget i krig, och krigshandlingar pågår på svenskt territorium. Avspärrningsfallet definieras som ett läge, där handelsförbindelserna är avskurna på grund av krig i vår nära omvärld. [ båda fallen förutsätts allvarliga störningar i tillförseln uppkomma. Såväl för gällande program som för de tidigare programmen utgår beräkningarna från det fall att avspärrningen är total vid båda typerna av konflikter.

De svåraste påfrestningarna för försörjningen bedöms inträffa i ett läge, där en längre avspärrningssituation efterföljs av ett krigsskede. Det har därför ansetts vara nödvändigt att planera för att krigsreserven skall vara helt intakt under en avspärrningssituation för det fall att landet därefter skulle dragas ini krig. Planläggningen har sålunda inriktats mot att trygga försörjningen under dels en avspärrningssituation, dels en krigssituation. För den sistnämnda situationen förvaras vissa tillgångar i skyddade och/eller geografiskt spridda anläggningar.

Målet för beredskapslagringens uppbyggnad bestäms dels av den försörj- ningsstandard som bedöms böra eftersträvas i resp. krisfall och den därav betingade förbrukningen. dels av längden av de tidsperioder med total avspärrning för vilka försörjningen skall tryggas. dvs. försörjningsuthållig- heten. Denna uthållighet har fastställts" av statsmakterna genom 1962 års riksdagsbeslut angående beredskapslagring av olja för perioden 1963—1969 (prop. l9621194. BeU 1962168, 2LU l962:45. rskr l962:418 och l962:420). Samma uthållighet ligger enligt riksdagens beslut (prop. l969:l36. BeU 1969166, 2LU 1969186, rskr 1969:375 och 1969:398) till grund för gällande oljelagringsprogram.

Prop. 1976/77:74 168

Som jag tidigare har redogjort för har under nu löpande oljelagringspro- gram beslut fattats om att bygga upp särskilda reserver främst för fredskriser. Uthålligheten mot fredskriser har på energiområdet bestämts utifrån Sveriges åtaganden enligt det internationella energiprogrammet (lEP). Sedan år 1976 innebär detta att Sverige skall hålla 70 dagars normalkonsumtion av olja i lager. Från och med ingången av år 1980 skall uthålligheten utsträckas till att omfatta 90 dagars normalkonsumtion.

Vid utformandet av sitt förslag till principer för dimensioneringen av det nya beredskapslagringsprogrammet utgår OLK från försvarsutredningens bedömning att risken på kort sikt får anses vara liten att Sverige utsätts för angrepp eller drabbas av avspärrning men att — trots strävan efter avspänning — risken för krig i Europa inte kan uteslutas. Risken för en ny fredskris som drabbar landets oljeförsörjning får däremot även framgent anses vara relativt stor. Eftersom det inte kan uteslutas att en fredskris följs av en avspärrnings— situation eller krig, anser OLK att avspärrningsreserven inte till någon del bör ingå i de lager som behövs för att Sverige skall kunna uppfylla sin beredskap mot fredskriser enligt lEP. Givetvis bör enligt OLK inte heller krigsreserven tas i anspråk annat än vid angrepp mot Sverige. OLK föreslår att det nya" oljelagringsprogrammet i första hand skall syfta till att bygga upp fredskris- reserven. Målet bör därvid vara att f redskrisreserven får en sådan storlek och sammansättning att den uppfyller kraven enligt lEP. OLK:s förslag får stöd av remissinstansema.

l programplanen har för fredskriser inplanerats den år 1973 beslutade råoljelagringen och år 1974 beslutade eldningsoljelagringen samt utanför de ekonomiska ramarna även den år 1975 beslutade oljelagringen. Härutöver framförs som ett särskilt yrkande att fredskrisreserven byggs upp så att den uppfyller kraven enligt lEP.

Försvarsutredningen understryker vikten av att fredskrislagringen av olja ges den av OLK föreslagna omfattningen, så att de för avspärrning och krig avsedda reserverna inte behöver tas i anspråk för att uppfylla Sveriges lagringsåtaganden enligt lEP.

Jag delar OLK:s uppfattning att uppbyggandet av en reserv för främst fredskriser skall prioriteras i det kommande programmet. Reserven bör vara så stor och så sammansatt att landets åtaganden enligt lEP kan klaras utan att reserverna för avspärrning och krig behöver tas i anspråk för detta.

Vad gäller krigs- och avspärrningsreservernas resp. storlek anser OLK att dessa bör dimensioneras med utgångspunkt i det miljöunderlag som har använts i försöken med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Detta innebär enligt OLK att någon vidare utbyggnad inte bör ske efter utgången av löpande oljelagringsprogram för krigsreserven av motorbensin, motorbrännolja samt tunn och tjock eldningsolja. I stället bör det, framhåller OLK, i och för sig vara möjligt att minska krigsreserven såvitt avser dessa varuslag. OLK föreslår dock inte detta, då de metoder som har använts vid beräkningarna är nya och sålunda behäftade med vissa osäkerhetsmoment.

Prop. 1976/77:74 ' 169

OLK föreslår därför att 1977 års lagringsmål för krigsreserven skall kvarstå oförändrat under den programperiod som föreslås. Förslaget anges av OLK innebära en sänkning av ambitionsnivån i jämförelse med det mått på uthålligheten som ligger till grund för gällande oljelagringsprogram.

För övriga i krigsreserven ingående varuslag — gasol, lättbensin, fotogen och flygdrivmedel — föreslås att angreppsfasen i det tidigare nämnda miljöunderlaget ingående angreppsfallet A I läggs till grund för lagringsmå- let. Nämnda angreppsfas ställer i jämförelse med övriga av OLK studerade angreppsfaser de största kraven vad avser beredskapslagring av oljeproduk- ter.

För avspärrningsreserven föreslår OLK att den vidare beredskapslagringen på lång sikt skall inriktas mot att tillgodose behoven under en avspärrnings- situation. som utmärks av att handelsförbindelserna med omvärlden succes- sivt går ned för att efter en relativt lång tid normaliseras. Som ett första steg föreslås att avspärrningsreserven byggs ut så att de beräknade behoven för det i miljöunderlaget ingående krisfallet D 1 utan efterkristid kan tillgodoses. Genom att detta krisfalls konfliktfas och aggressionsfas läggs till grund för dimensioneringen av avspärrningsreserven täcks även de i angreppsfallen studerade nämnda faserna in. Denna ambitionsnivå anges vara högre än den som gäller för löpande oljelagringsprogram.

] programplanen har vid dimensioneringen av de båda reserverna omdis- poneringar gjorts på så sätt att de genom beräkningsmetodiken erhållna överskotten i krigsreserven har använts för att i första hand tillgodose ett ökat lagerbehov i avspärrningsreserven. ÖEF föreslår att någon omdisponering av den vid utgången av nu löpande oljelagringsprogram utbyggda krigsreserven inte sker.

Försvarsutredningen, som OLK enligt direktiven har haft samråd med. konstaterar att såväl OLK:s förslag som de förslag som redovisas i program- planen i allt väsentligt står i överensstämmelse med de riktlinjer för uthålligheten som utredningen föreslår, varför förslagen tillstyrks.

Förslaget att krigs- och avspärrningsreserverna i det nya oljelagringspro- grammet i princip skall dimensioneras utifrån det för programplaneringen anvisade miljöunderlaget tillstyrks av de remissinstanser som har yttrat sig över OLK:s betänkande. Ävenjag anser att krigs- och avspärrningsreserverna i det nya oljelagringsprogrammet i princip skall dimensioneras utifrån det miljöunderlag som har utnyttjats vid försöken med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret.

] frågan om att bibehålla lagringsmålet i krigsreserven för vissa oljeslag på 1977 års nivå tillstyrks detta av ÖB och ÖEF, medan SHlO och Sveriges industriförbund föreslår att krigsreserven minskas i enlighet med resultaten av den av OLK utnyttjade beräkningsmetodiken.

Krigsreserven är avsedd att endast utnyttjas om Sverige blir utsatt för angrepp. För egen del vill jag framhålla att de metoder som har använts vid

Prop. l976/77:74 l7O

beräkningarna är nya och sålunda behäftade med vissa osäkerhetsmoment. Jag biträder därför OLK:s förslag att l977 års lagringsmål i krigsreserven för angivna oljeslag skall kvarstå oförändrat under den kommande programpe- rioden.

Lagringsprogrammets längd

OLK föreslår ett nytt lagringsprogram för perioden 1978—1984. vilket innebär att programmet skall vara genomfört till ingången av år 1985. Enligt OLK talar starka skäl för att programmet skall omfatta denna period och inte inskränkas till att enbart omfatta programplaneperioden l977/78—l981/82. Den föreslagna lageruppbyggnaden kräver sålunda omfattande investeringar i lageranläggningar. Dessa tar lång tid att projektera och uppföra. Programmet drarockså stora kostnader som föratt inte bli alltför betungande för samhället bör slås ut påen längre tid. Härtill kommer att 1975 års riksdagsbeslut rörande energihushållningen innebär att riktlinjer för energipolitiken har fastställts för tiden fram till år 1985.

Utredningens förslag tillstyrks av remissinstanserna. Ävenjag delar OLK:s uppfattning om lagringsperiodens längd. På sikt bör dock, som ÖB har föreslagit, oljelagringsprogrammen om möjligt anslutas till totalförsvarets planeringsperioder.

På grund av den relativt långa programperioden och utvecklingen inom det energipolitiska området föreslår OLK en s.k. kontrollstation vid lämplig tidpunkt under programperioden. Förslaget får starkt stöd av flera remissin- stanser, som framhåller osäkerheten om energianvändningens framtida utveckling och om effekterna av de beslut som kan komma att fattas med anledning av eventuella förslag från den av regeringen tillkallade energi- kommissionen (1 1976105). Från flera av dessa remissinstanser framhålls vikten av att kontrollstationen kommer till stånd i anslutning till riksdagens beslut med anledning av kommissionens förslag.

Ävenjag ansluter mig till förslaget om en kontrollstation. Under periodens gång kan förändringar inträffa bl. a. i fråga om eneriganvändningens utveckling. Jag är därför inte beredd att nu närmare ange tidpunkten för en kontrollstation. Den bör bestämmas när man närmare kan överblicka innebörden av de åtgärder som blir följden av energikommissionens arbete. Erfarenheterna av försöken med långsiktsplanering och det nya energibered- skapsrådet vid ÖEF, vilket jag senare kommer att föreslå. kan komma att påverka den organisatoriska utformningen för kontrollstationen och därmed dess förläggning i tiden.

Energiprognoser för år l985

Till grund för programplanen och OLK:s förslag har bl.a. legat energiprog- noser för tiden fram t. 0. m. är l985.som OLK har gjort. Prognoserna bygger

Prop. 1976/77:74 171

på prop. 197530 och 1975 års långtidsutredning. I allt väsentligt lämnas prognoserna utan erinran av remissinstanserna. För egen del vill jag erinra om vad jag nyss Sade i anslutning till förslaget om en kontrollstation. Det finns därför enligt min mening f'. n. ingen anledning att vid dimensioneringen av det kommande beredskapslagringsprogrammet gå ifrån den prognos som har legat till grund för beräkningarna i programplanen och OLK:s betän- kande.

Lagring av olja för främst fredskriser

Somjag tidigare harsagt föreslår OLK att reserven för fredskriser byggs upp så att Sveriges åtaganden enligt lEP kan klaras utan att reserverna för avspärrning och krig behöver tas i anspråk. llittills beslutat mål för denna lagring innebäratt de erforderliga reserverna exkl. militära lager den 1 januari 1980 skall uppgå till motsvarande 90 dagars konsumtion i förhållande till genomsnittskonsumtionen under år 1979.

Det angivna målet skall uppnås sedan avdrag har gjorts för i reserverna oåtkomliga kvantiteter. Detta medför att de enligt lEP obligatoriska reser- verna måste överstiga lagringsmålet. OLK föreslår sålunda att fredskrisre- serven dimensioneras utifrån en uthållighet motsvarande 95 dagars normal- konsumtion av olja i landet år 1984.

Vid beräknandet av nödvändiga lager tar OLK med förutom de oljor och oljeprodukter för energiändamål som f. n. ingår i landets lagringsåtaganden även gasol. flygdrivmedel för det militära försvarets behov samt bunkerolja för utrikes sjöfart. Motivet härför är att behovet av dessa oljeprodukter kvarstår vid en fredskris och att det vid en sådan situation — inte minst i beaktande av erfarenheterna från oljekrisen 1973-1974 — är av stor betydelse att lager av dessa oljeprodukter finns.

De remissinstanser som har yttrat sig över kommitténs förslag har inte haft några invändningar. Som jag tidigare har framhållit biträderjag kommitténs förslag vad gäller fredskrisreservens storlek och sammansättning. lnrikt- ningen bör vara att reserven även bör innehålla de av OLK angivna produkterna som f. n. inte ingår i landets lagringsåtaganden enligt lEP.

TN och ÖEF föreslår i sina resp. yttranden över OLK:s betänkande att ca 200000 m3 motorbensin bör lagras utöver vad OLK har föreslagit. Motivet härför är att ransonering av denna oljeprodukt vid en kris medför ingrepp i samhällsfunktionerna och får omedelbara konsekvenser för den enskilde.

Sedan oljekrisen 1973-1974 har raffinaderikapaciteten i landet kraftigt utökats genom tillkomsten av ett raffinaderi vid Brofjorden. Vidare innebär Sveriges anslutning till lEP en ökad försörjningstrygghet vid en oljekris. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att tillstyrka förslaget om en extra motorbensinlagring.

Prop. l976/77:74 172

Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel för avspärr- ning och krig

De oljeprodukter som enligt OLK behöver beredskapslagras för avspärr- nings— och krigssituationer är gasol, motorbensin. fotogen. motorbrännolja. tunn och tjock eldningsolja. flygdrivmedel för den civila luftfartens behov samt råvaror (gasol och lättbensin) för stadsgasframställning. Ansvaret för lagring av flygdrivmedel för den civila luftfarten vilar f. n. på ÖEF. som för uppbyggnaden av dessa lager följer en särskild försörjningsplan. OLK anser att denna lagring fortsättningsvis bör byggas upp under samma programpe- rioder som skall gälla för övrig beredskapslagring inom energiområdet. Därigenom säkerställs att uthålligheten för flygdrivmedel blir densamma som för övriga bränslen och drivmedel.

I sina beräkningar utgår OLK i huvudsak från underlag som har erhållits från ÖEF. Den av OLK använda beräkningsmetodiken överensstämmer med den som har utnyttjats av ÖEF vid programplaneringen.

De gjorda beräkningarna utgår från att konsumtionen av skilda oljepro- dukter blir föremål för reglering. Ransoncringssystem förutsätts sålunda vara planlagda och utarbetade redan i fred, så att ransoneringarna kan igångsättas med kortast möjliga varsel. Den framräknade kriskonsumtionen av skilda oljeslag får därför enligt OLK anses motsvara vad som oundgängligen krävs för att tillgodose den verksamhet som skall upprätthållas inom totalförsvarets olika grenar och vad som i övrigt krävs för att samhället skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. OLK föreslår en ökning av beredskapslagren av samtliga oljeslag utom för fotogen, där lagren föreslås bli kraftigt mins- kade.

OLK:s förslag till lagringsmål för krigs- och avspärrningsreserven lämnas utan erinran av remissinstanserna. TN framhåller dock i sitt yttrande att den föreslagna lagerökningen av drivmedel måste ses som ett minimialterna- tiv.

Med utgångspunkt i vad jag har anfört i frågan om mål för uthålligheten inom energiområdet finnerjag OLK:s förslag i huvudsak väl avvägt. Jag anser i likhet med OLK att beredskapslagren av flygdrivmedel för den civila luftfartens behov i fortsättningen skall byggas upp under samma program- perioder som för övrig beredskapslagring inom energiområdet. Jag tillstyrker således att krigs- och avspärrningsreserven till år 1985 byggs upp till den nivå som OLK har föreslagit.

OLK har även beräknat behovet av beredskapslager för efterkristiden i krisfallet Dl. Någon beredskapslagring för detta ändamål bör enligt kommitten inte byggas upp nu bl. a. därför att ÖEF f. n. studerar behovet av beredskapsåtgärder för efterkris- och efterkrigstid. l likhet med remissinstan- serna delarjag denna uppfattning.

Prop. 1976/77:74 173

Vinterdispens

De hittillsvarande oljelagringsprogrammen har innehållit en rätt för de lagringsskyldiga att under vintermånaderna i viss grad minska beredskaps- lagren av eldningsoljor, s. k. vinterdispens. Det nuvarande programmet ger samma rätt även i fråga om råvaror för framställning av stadsgas.

Vinterdispens innebär att de föreskrivna kvantiteterna i sin helhet måste finnas i lager endast underjanuari månad varje år. Därefter får kvantiteterna trappas ned med högst 10 % fr.o.m. ingången av envar av månaderna februari. mars och april. Under resten av året skall minst 70 % av de föreskrivna kvantiteterna hållas i lager.

OLK anser att ett bibehållande av dessa regler för det föreslagna programmet skulle innebära att uthålligheten kommer att varierat under året. För att dämpa vinterdispensens verkningar i nämnda hänseenden föreslår OLK att avtrappningen på vintern kombineras med regler om en motsva- rande upptrappning av lagren på hösten så att av den totala mängd som skall hållas i lager under januari månad skall minst 80 % finnas i lager den I augusti och minst 90 % den I oktober. Vidare föreslås att staten lagrar eldningsoljor utöver vad som anges som lagringsmål för år 1985. Som exempel har OLK valt att räkna med en procentsats av 15 % av det lagringsmål för eldningsoljor som gäller för löpande program. Procentsatsen föreslås bli föremål för överväganden vid den föreslagna kontrollstationen. Tillsammans innebär åtgärderna att merparten av den brist i näringslivets lagerhållning som vinterdispensen innebär kompenseras.

När det gäller råvaror för framställning av stadsgas behövs enligt OLK inga ytterligare åtgärder i fråga om lättbensin, eftersom lagring av råolja. som kommittén föreslår, medför ett överskott på lättbensin. För gasol som används för nämnt ändamål föreslås att staten lagrar hela den volym som avtrappningen på grund av vinterdispensen får avse.

Remissinstanserna är delade i denna fråga. OLK:s förslag tillstyrks av bl.a. ÖEF och Svenska kommunförbundet. som framhåller att de framlagda förslagen dämpar vinterdispensens ur uthållighetssynpunkt negativa verk- ningar. Nämnda remissinstanser föreslår också att omfattningen av den av OLK föreslagna statliga lagringen blir föremål för översyn av kontrollstatio- nen.

Avvisande till OLK:s förslag ställer sig flera remissinstanser, däribland Jernkontoret. Svenska handelskammarförbundet. SHlO och Sveriges indu- striförbund, som hänvisar till dels att vinterdispensen inte är negativ ur uthållighetssynpunkt. dels att den föreslagna upptrappningen kan förhindra fördelaktiga inköpspriser på erforderliga oljekvantiteter för de lagringsplik- tiga.

Enligt min mening medför nuvarande regler för vinterdispens att uthål- ligheten varierar under året på ett sätt som inger betänkligheter. Jag vill särskilt framhålla att detta förhållande gäller oberoende av när på året en

Prop. l976/77:74 l74

avspärrning inträffanom ambitionsnivån skall vara att klara en avspärrnings- situation på ett år. Det är därför enligt min mening angeläget att åtgärder vidtas för att dämpa vinterdispensens verkningar. Jag förordar därför att den av ()LK föreslagna upptrappningen under hösten genomförs såväl för eldningsoljor som för stadsgasråvaror.

OLK föreslår. som jag tidigare har redovisat, en statlig lagring av eldningsoljor för att till en del dämpa vinterdispensens verkningar ur uthållighetssynpunkt. Kommittén är dock osäker om lagringens omfattning. Med anledning härav och med hänsyn till de dryga kostnader som utbyggnaden av en sådan lagring innebär vill jag inte nu förorda att sådana lager byggs upp. Jag vill dock med avseende på frågans vikt föreslå att en prövning sker vid kontrollstationen.

Vad gäller lagring av stadsgasråvaror föreslårjag att lager byggs upp enligt OLK:s förslag.

Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska industrin

] direktiven för OLK framhölls att den petrokemiska industrin är av speciell betydelse för försörjningsberedskapen med hänsyn till känsligheten för störningari tillförseln av råvaror. Den svenska plastförbrukningen är sålunda en av de största i världen räknat per invånare. I fråga om försörjningen med basråvaran gasbensin (nafta)och vissa andra för plasttillverkningen nödvän- diga råvaror är Sverige helt beroende av import.

OLK behandlar i sitt betänkande krisbehoven av gasbensin för den petrokemiska industrin och behoven av olja för produktion av kimrök till gummiindustrin och den grafiska industrin samt behoven av olja för produktion av ammoniak. Sistnämnda vara behövs i ett krisläge främst för tillverkning av kvävegödselmedel, sprängämnen och vissa plaster. De nämnda råvarorna bedöms av OLK vara av central betydelse från försörj- ningsberedskapssynpunkt.

På grundval av förslag från försörjningsberedskapsutredningen fattade riksdagen beslut (prop. 1975/762152. FöU 1975/76:35. rskr 1975/76:298) om lagring av gasbensin för fredskriserlmotsvarande tre månaders normal förbrukning. Med anledning härav beräknar OLK endast behoven för krig och avspärrning.

OLK beräknar beredskapslagringsbehovet av gasbensin utifrån krisbe- hovet av petrokemiska produkter under de studerade kris- och angreppsfallen samt under beaktande av den hittills enda i Sverige befintliga krackerns kapacitet. OLK föreslår en ökning av beredskapslagren med drygt 360 000 ton gasbensin.

Kimrök används huvudsakligen inom gummiindustrin och till mindre del inom den grafiska industrin. Den är av väsentlig betydelse för dessa industrier. För framställning av kimrök används en specialkvalitct av eldningsolja. Denna oljetyp importeras huvudsakligen, även om viss kvan-

Prop. 1976/77: 74 175

titet av likvärdig produkt fås som biprodukt vid krackning av gasbensin inom landet. Någon beredskapslagring av denna speciella oljekvalitet sker inte. ÖEF lagrar däremot kimrök.

OLK föreslår beredskapslagring av olja för produktion av kimrök under avspärrning. Något lagerbehov för krigsfallet finns inte enligt OLK. då ÖEF:s beredskapslagring av kimrök kommer att vara tillräcklig härför.

Ammoniak tillverkas främst av eldningsolja. Importen av ammoniak är av ungefär samma storlek som den inhemska produktionen. Någon produk- tionsnedskärning beräknas enligt OLK ej kunna ske i ett krisläge.

Vid beräkningen av behovet av olja för ammoniaktillverkning under krig och avspärrning utgår OLK sålunda ifrån att den inhemska produktionen av ammoniak i ett krisläge bibehålls på samma nivå som under fredstid. Det av OLK beräknade lagringsmålet överensstämmer med lagerökningsbehovct. eftersom någon beredskapslagring för detta ändamål f. n. inte sker.

OLK:s förslag tillstyrks av remissinstanserna. ÖEF framhåller att den av riksdagen med anledning av prop. 1975/76:152 beslutade fredskrislagringen av gasbensin troligtvis inte kan uppnås i avsedd omfattning bl. a. på grund av önskemål om en jämn uthållighet i förhållande till andra importerade kemiska produkter. Med anledning härav föreslås att fredskrislagringen av gasbensin blir föremål för överväganden i samband med kontrollstationen. LRF förutsätter att beredskapslagringen av färdiga gödselmedel sker i erforderlig omfattning.

] programplanen har inte inräknats någon utökad beredskapslagring av gasbensin för krig och avspärrning. Så har inte heller skett vad gäller olja för ammoniakproduktion. Däremot har olja för tillverkning av kimrök inplane- rats.

Jag anser mot bakgrund av den kemiska industrins betydelse i ett krisläge att en förstärkning av beredskapslagringen för avspärrning och krig av nämnda råvaror behövs under programperioden i den omfattning som OLK föreslår.

Vad gäller förslaget om lagring av gasbensin bör denna dock till sin huvuddel planeras till tiden först efter programplaneperiodens utgång. dvs. efter budgetåret 1981/82. Frågan om ytterligare gasbensinlagring för främst fredskriser bör speciellt uppmärksammas vid kontrollstationen. Beträffande lagring av färdiga kvävegödselmedel vill jag hänvisa till det jag tidigare har anfört i fråga om programmet Livsmedel.

Beredskapslagring av koks för den metallurgiska industrin

OLK har behandlat frågan om beredskapslagring för avspärrning och krig av koks som används inom järn- och stålindustrin. Till denna industri har OLK även räknat ferrolegeringsverk och gjuterier. Utgående från beräknad kriskonsumtion av handelsstål och specialstål samt motsvarande behov av koks för gjuteriändamål och ferrolegeringsverk föreslår OLK en ökning av

Prop. 1976/77:74 176

beredskapslagren för krig och avspärrning med 405 000 ton koks och koksstybb.

Även i programplanen föreslås en ökning av beredskapslagret av koks. Ingen av de remissinstanser som har yttrat sig över OLK:s betänkande har haft någon erinran mot kommitténs förslag.

(.")lja kan till viss del ersätta koks i masugnsprocessen. (_)LK har därför övervägt om inte viss del av behovet av koks bör lagras i form av olja.

Koks erhålls ur kokskol.som alltså kan lagras i stället för koks. Då kokskol kontinuerligt måste omsättas bör ett sådant kollager ligga i anslutning till ett koksverk. Beredskapslagringskapaciteten vid koksverken i Oxelösund och Luleå anges av OLK f. n. uppgå till 140 000 ton kol. motsvarande ca 100 000 ton koks.

Det mest ekonomiska lagringsalternativet synes enligt OLK vara en kombination av koks, kokskol och olja. Kostnadsdifferensen mellan alterna- tivet lagring av koks och kol och nämnda kombination anges emellertid som liten. När det gäller driftkostnaderna för olika lagringsalternativ är en lagring av enbart koks att föredra, eftersom dessa kostnader är mycket låga. Alternativet med lagring av kol och koks anses skapa en större flexibilitet än andra alternativ vad avser möjligheten att möta olika typer av kriser. OLK föreslår därför att beredskapslagringen för den metallurgiska industrin sker i form av kokskol och koks. Fördelningen på kokskol resp. koks föreslås bli beslutad av ÖEF.

Frågan om behovet av beredskapslager för fredskriser av koks och kokskol har även tagits upp av OLK. Kommittén anser att eftersom produktionskäl- lorna för kol och koks till största delen ligger inom den industrialiserade delen av världen kan produktionsstörningar i fred inte väntas få lika snabba och omfattande konsekvenser som när det gäller olja. Behovet av fredskris- lagring av koks torde därförinte vara lika stort som för olja. De störningar i tillförseln av koks och kokskol som kan tänkas uppkomma torde dessutom enligt utredningen till övervägande delen vara att hänföra till kommersiella störningar. Den lagring som behövs för att motverka sådana störningar bör således ingå som ett normalt led i företagens verksamhet. OLK föreslår därför inte att något särskilt beredskapslager av koks och kokskol för att möta en fredskris skall byggas upp.

Flera remissinstanser bl.a. ÖEF. Jernkontoret och LO delar inte OLK:s uppfattning. Sålunda framhålls det nära samband som finns mellan oljemark- naden och marknaden för kol och koks. Vid en eventuell framtida bristsituation av fredskriskaraktär inom oljeområdet måste man därför räkna med att kol och koks i stor utsträckning kommer att få ersätta olja i kolproducerande länder. Detta kommer då att medföra minskade leveranser av kol och koks. vilket skulle kunna drabba den svenska metallurgiska industrin och därmed sysselsättningen. Vidare framhålls risken för sådana bristsituationer som anges som specifika för kol och koks. exempelvis långvariga strejker i något av huvudleverantörsländerna. Mot bakgrund av

Prop. 1976/77:74 177

ett till OLK:s betänkande fogat särskilt yttrande löreslåsfrån bl. a. ÖEF att som ett första steg bör ett fredskrislager motsvarande 200 000 ton koks byggas upp, vilket motsvarar en månads normal förbrukning.

Jag ansluter mig till OLK:s förslag om en ökning av beredskapslagret av koks för krig och avspärrning. Den närmare fördelningen på koks resp. kokskol liksom på olika kvaliteter av nämnda varor bör inom beräknad investeringsram för denna lagring föreslås av ÖEF i anslutning till redovis- ningen av programplanerna.

] frågan om fredskrislagring delar jag remissinstansernas uppfattning att det föreligger ett nära samband mellan marknaderna för olja reSp. kol och då speciellt förångkol som främst används för uppvärmning och elkraftproduk- tion. För kokskol och koks som används inom den metallurgiska industrin synes mig detta samband vara något svagare. Jag är därför inte beredd att nu förorda en fredskrislagring av kokskol och koks utan föreslår att denna fråga närmare utreds i samband med kontrollstationen.

Beredskapslagring av kärnbränsle

För bedömning av frågan rörande beredskapslagring av kärnbränsle har OLK utgått från det energipolitiska program som riksdagen antog i maj 1975 innebärande att 13 reaktorer med en total effekt om ca10.4 GW är i drift till år 1985.

OLK har beräknat landets behov av natururan och anrikningstjänster. Vidare har kommittén i anslutning härtill analyserat ingångna leveranskon- trakt.

Den normala uthålligheten utan speciella kärnbränslelager har av OLK beräknats till ll—l4 månader beroende på när det anrikade uranet i form av uranhexafluorid har kommit in i landet. Vidare är det möjligt att med reducerad effekt utsträcka driften i ytterligare ett år genom 5. k. utsträckt körning (stretch-körning).

OLK konstaterar att något behov av kärnbränslelager inte föreligger för krigssituationer med hänsyn till de relativt korta angreppsfaser som ingår i de studerade angreppsfallen. Kommittén påpekar vidare att det är ytterst osäkert om kärnkraftanläggningarna kan hållas i drift under krig.

Vid avspärrningssituationer blir däremot möjligheten att producera kärn- kraft betydelsefull. Med det mål för uthålligheten som OLK föreslår kan dock behovet av elkraft tillgodoses utan beredskapslagring av kärnbränsle.

OLK konstaterar att om efterkristiden i krisfallet D i beaktas ökar beredskapslagringsbehovet av tjock eldningsolja kraftigt, om inte ett bered- skapslager av kärnbränsle disponeras.

Om en fredskris inträffar. som drabbar landets kärnbränsleförsörjning på motsvarande sätt som kan tänkas för oljemarknaden, skulle detta — med avseende på kärnkraftens roll i det framtida elproduktionssystemet enligt 1975 års energipolitiska beslut — kunna innebära ytterst allvarliga störningar i

Prop. l976/ 77: 74 178

produktionsapparaten och därmed sammanhängande återverkningar på sysselsättningen. Möjligheten att i ett sådant läge på kort Sikt helt ersätta förlorad kärnkraftbaserad elproduktion med fossilbaserad elkraft och vatten- kraft bedömer OLK som mycket liten. Mot denna bakgrund har OLK gjort en bedömning av riskerna för försörjningskriser inom kärnbränsleområdet.

OLK finner att risker änns för avbrott i leveranserna av kärnbränsle på grund av politiska störningar. Sådana störningar kan uppkomma genom exempelvis krig eller inbördeskrig och oroligheter, som berör länder med dominerande inflytande på kärnbränslecykelns olika produktions- och förädlingsled. Riskerna bedöms vara störst i kärnbränslecykelns båda led produktion av naturligt urankoncentrat från gruva och isotopanrikning. En försörjningskris på natururanområdet kommer enligt OLK att slå igenom långsammare än en kris i anrikningsledet förutsatt att en sådan kris inträffar. då för Sverige normalt erforderliga kvantiteter uran finns i arbete vid kon- verterings- och anrikningsanläggningar.

Det är alltså i första hand för en fredskris som OLK anser att en beredskapslagring av kärnbränsle bör övervägas. En sådan kris kan enligt utredningen förväntas få långt allvarligare effekter på produktionsapparaten och därmed sysselsättningen än de som uppstod på grund av importbortfallet av olja vid oljekrisen 1973-1974. Detta beror på att de gripbara tillgångarna av natururan är geografiskt begränsade och att antalet anläggningar för anrik- ning är få. Möjligheten att ersätta ett bortfall i ettdera av leden anses därför av utredningen vara liten. En på detta sätt uppkommen kris förväntas i konsekvens härmed även bli längre än motsvarande kris på oljeområdet. Med tanke på stor- och supermakternas betydelse för kärnbränslecykelns olika led utesluter inte OLK att detta förhållande kan komma att påverka vår utrikespolitiska situation.

OLK föreslår därför att ett främst för försörjningskriser i fred avsett beredskapslager av kärnbränsle byggs upp under den föreslagna programpe- rioden. Med hänsyn till de normala intervallen mellan bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemet bör lagringen omfatta ett års behov av'ersättningsbränsle för varje reaktor som kommer- siellt producerar elkraft.

OLK framhåller att flera länder. som har omfattande kärnkraftprogram, har gjort bedömningar av riskerna för försörjningskriser på kärnbränsleom- rådet. I några fall har dessa bedömningar lett till att beredskapslager av kärnbränsle har lagts upp eller att frågan härom är under övervägande.

Vid val av lagringsalternativ för ett beredskapslager av kärnbränsle uppställer OLK som första krav att lagrat kärnbränsle inte behöver vidare bearbetning utanför Sverige. och som andra krav att lagret är stabilt och lämpligt att lagra under lång tid.

Lagringsalternativen för svensk del är därför

- anrikad uranhexafluorid förvarad på fat samt lagring av zirkaloystav (för bl.a. kapslingsrör) med godkänd analys i motsvarande mängd

Prop. 1976/77:74 179

— bränsleknippen (eller bränslestavar)

Båda lagringsalternativen uppfyller de krav som enligt det förut anförda måste ställas på ett beredskapslager av kärnbränsle. Valet mellan de redovisade alternativen bör enligt utredningen avgöras av de praktiska möjligheterna till lagring och omsättning.

I sitt betänkande redovisar OLK de viktigaste lagar och avtal som reglerar anskaffning. transporter och innehav av klyvbart material.

Bl. a. påpekar OLK att Sverige den 9januari 1970 ratificerade fördraget om ickespridning av kärnvapen. Därmed underkastade Sverige i princip hela sitt innehav av klyvbart material internationell kontroll. Anslutningen till fördraget innebar också skyldighet för Sverige att sluta ett kontrollavtal med international Atomic Energy Agency (IAEA). Så har också skett och kontrollavtalet trädde i kraft den 14 april 1975.

Detta avtal innebär bl.a. att lAEA får möjlighet att inspektera alla anläggningar, där klyvbart material finns. Således måste även ett beredskaps- lager av kärnbränsle vara tillgänglig för IAEA:s kontroll.

OLK:s förslag får stöd av ÖEF, CDL, SKBF. SHlO och Sveriges industriförbund. lngen remissinstans har haft någon erinran mot försla- get.

Jag delar kommitténs uppfattning att risk finns för fredskriser inom kärnbränsleområdet. Kärnbränslemarknaden domineras av ett litet antal länder av vilka några ligger inom politiskt labila områden. Jag ansluter mig därför till OLK:s principiella förslag om beredskapslagring för främst fredskriser av ett års behov av ersättningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

Jag kommer senare att närmare redogöra för OLK:s förslag om hur ett beredskapslager av kärnbränsle skall byggas upp och mina överväganden i anslutning därtill.

Lagringsskyldighet för kraft- och värmeverk

Enligt sina direktiv skulle OLK bl. a. överväga om lagringsskyldigheten för kraft- och värmeverk bör fastställas individuellt och om den i så fall kan fastställas på grundval av sådana faktorer som installerad effekt och specifik förbrukning per effektenhet. OLK konstaterar att några förändringar av gällande bestämmelser inte f'. n. är nödvändiga utom vad gäller gasturbin- anläggningar för produktion av elkraft.

Dessa anläggningar bidrar under normala förhållanden endast i ytterst ringa grad till encrgiförsörjningen. Detsamma gäller under krisförhållanden. Men i såväl normal- som avspärrningsfallet behövs dock gasturbiner för att klara driftstörningar av olika slag såsom nätfel samt oväntade bortfall av värmekraftaggregat. [ ett krig blir detta behov än mer markerat genom den bekämpning som överföringsledningarna från Norrland till Syd- och Mellan- Sverige kan väntas bli utsatta för. Detta ställer enligt utredningen krav inte

Prop. 1976/77:74 l80

bara på snabbt tillgänglig reserveffekt utan också på ett geografiskt differen- tierat produktionssystem.

OLK anser med hänsyn till gasturbinaggregatens karaktär av utpräglade lOPP- och reservkraftverk det lämpligare att lagringsskyldigheten baseras på installerad effekt än på tidigare förbrukning för att därigenom säkerställa driften under avspärrning och krig.

Lagringsplikt föreslås åvila sådana gasturbinanläggningar som har en installerad effekt uppgående till 5 MW eller däröver per aggregat.

Med avseende på de krav som ställs på gasturbinernas tillgänglighet föreslår OLK att de kvantiteter bränsle som krävs för krigssituationer skall lagras i omedelbar anslutning till aggregaten.

lngen remissinstans har haft några invändningar mot kommitténs förslag. Svenska kommunförbundet framhåller att det f.n. inte finns något gastur- binbaserat kraftvärmeverk i drift i landet men att sådana kan komma att byggas under programperioden. Förbundet förutsätter att beredskapslag- ringen för sådana verk kommer att tas upp till särskild prövning.

Jag finner att övervägande skäl talar för att lagringsskyldigheten för gasturbiner fortsättningsvis bör baseras på installerad effekt och ej på tidigare förbrukning. Lagringsskyldigheten bör åvila sådana gasturbinanläggningar som har en installerad effekt Uppgående till 5 MW eller däröver per aggregat. Lagringsplikten bör gälla fr. o. m. den ljanuari 1978. Lageruppbyggnaden bör därefter ske i en jämn takt enligt regeringens bestämmande så att behövliga bränslekvantiteter finns beredskapslagrade vid utgången av år 1984. Om gasturbinbaserade kraftvärmeverk byggs under programperioden bör lagringsplikten härför prövas i särskild ordning.

För löpande oljelagringsprogram gäller att minst en tredjedel av lagrings- skyldighetens ökning sedan ingången av år 1970 skall fullgöras vid det kraft- och värmeverk som har orsakat den ökade lagringsskyldigheten. OLK föreslår att bestämmelsen också fortsättningsvis skall gälla. Några invänd- ningar häremot har inte riktats av remissinstanserna, men VVF anser att bestämmelsen skall gälla för samtliga lagringspliktiga förbrukare.

Även jag anser att nämnda bestämmelse fortsättningsvis skall gälla för kraft- och värmeverk med tanke på deras centrala roll för el- och värmeför- sörjningen. Enligt min mening bör någon utvidgning av bestämmelsen att gälla samtliga lagringspliktiga förbrukare inte ske. då detta skulle drabba de enskilda lagringspliktiga mycket ojämnt. För driftställen. som ligger vid kusten, med egna eller andra närliggande hamnanordningar lör oljeimport, skulle en utvidgning av bestämmelsen inte medföra ändrad lokalisering och följaktligen ej heller merkostnader för oljeanskaffningen och -lagringcn. ! inlandet belägna driftställen skulle däremot i en del fall drabbas ekonomiskt mycket tungt genom att hittillsvarande möjligheter inte skulle stå till buds att förlägga cisternutbyggnaden på platser där det är lämpligast.

Prop. 1976/77:74 l8l

Lagringsskyldighet för förbrukare avångkol

Den helt övervägande delen av den svenska kolimporten utgörs av kokskol. som är avsedd att konverteras till koks. Sedan en längre tid har importen av ångkol för förbränning konstant legat på ca 400 000 ton per år. Någon större ökning av denna import räknar OLK inte med under programperioden. då det i Sverige f. n. inte finns sådana förbränningsanlägg- ningar som mcdger att nämnvärt större kvantiteter än i nuläget kan användas för bostadsuppvärmning eller elproduktion. Om kostnadsrelationen mellan kol och olja ändras. så att energiproduktion ur kol blir billigare än urolja, kan det däremot tänkas att kol i viss utsträckning kan komma att ersätta i första hand tjock eldningsolja. Med de regler som f. n. gäller för lagringSpliktiga förbrukare av olja skulle en sådan utveckling innebära en nedgång i försörjningsberedskapen. Mot denna bakgrund har OLK enligt sina direktiv haft att pröva om skyldighet att lagra kol skall åläggas industriella storför- brukare.

Om lagringsplikt införs även för förbrukare av ångkol enligt samma regler som f. n. gäller för eldningsolja skulle på grundval av industristatistiken för år 1973 endast fem företag bli lagringsskyldiga. OLK föreslår därför att frågan om lagringsskyldighet för ångkol prövas på nytt vid kontrollstationen.

Enligt bestämmelserna i lagen (l957:343) om oljelagring m.m. (ändrad senast 19761894) kan medgivande lämnas lagringsskyldig att i stället för eldningsolja lagra annat bränsle förutsatt att sådant bränsle kan användas i eldningsanläggningen. OLK anser att lagringspliktig. som normalt använder eldningsolja men har teknisk utrustning för att utnyttja exempelvis kol.även i framtiden bör ha möjlighet att fullgöra sin lagringsskyldighet genom lagring av kol.

Remissinstanserna har anslutitsig till OLK:s förslag. För egen del anserjag att frågan om lagringsskyldighet för ångkol bör prövas vid kontrollstationen. Även fortsättningsvis bör lagringspliktig ha möjlighet att fullgöra sin skyldighet att lagra eldningsolja genom lagring av exempelvis kol under förutsättning att sådant bränsle kan användas i den lagringspliktiges eldningsanläggning.

lnvesteringskostnader och lagringsansvar Nuvarande beredskapslagringssvstem

Utöver den statliga lagring av bl. a. koks, flygdrivmedel och gasol som finansieras över statsbudgeten finns det f. n. två beredskapslagringssystcm. Det ena är tvångslagringen i näringslivets regi finansierad prisvägen med beredskapslagringsavgifter samt statliga bidrag. Det andra är den statliga lagring av råolja och eldningsolja som finansieras med särskild beredskaps- avgift för oljeprodukter.

OLK har granskat hur nuvarande tvångslagringssystem fungerar. Systemet innebär att beredskapslagren utgör företagens egendom varav följer

Prop. 1976/77: 74 182

att lagren kan tagas i anspråk genom utmätning eller konkurs. Likaså kan ett företag som minskar sin marknadsandel eller helt lämnar den svenska marknaden sälja ut av sitt tidigare tvångslager. Dessa möjligheter att förfoga över lager anskaffade för beredskapsändamål framstår enligt kommitten som otillfredsställande. då lagren huvudsakligen har finansierats av de slutliga konsumenterna och av staten.

Enligt det system som gäller för oljehandeln vid finansiering av tvångs- lagringen har den del av kostnaden för det ökade lagringsmålet, som inte täcks av statliga lån. finansierats genom beredskapslagringsavgifter. För flertalet företag sker finansieringen genom en gemensam fond. [ denna fond har varje företag sitt eget konto. De slutliga bidragen från fonden till det lagringspliktiga företaget är inte kopplade till det enskilda företagets andel i lagringsmålet. Detta medför en över- eller underkompensation för företag som minskar resp. ökar sin marknadsandel. Ett företag som minskar sin marknadsandel av en viss produkt erhåller ett överskott i fonden. medan ett företag som ökar sin marknadsandel inte får täckning för kostnaden för sin andel i det ökade lagringsmålet. Underkompensation drabbar i särskilt hög grad företag som blir lagringsskyldiga först när en avsevärd del av lagrings- perioden har förflutit. Registrerade marknadsförändringar under programpe- rioderna liksom saldon i fonden vid programperiodens utgång vittnar enligt OLK om att de angivna effekterna varit ekonomiskt betydande. Sålunda har för vissa företag överskott om mångmiljonbelopp uppstått.

F.nligt gällande regler skall det totala lagringsmålet fördelas mellan de lagringsskyldiga. Detta får till följd att ett nytillkommande lagringsskyldigt företag förutom sin andel i ökningen av lagringsmålet för perioden även får ta del i tidigare lagringsmål. Dessa tidigare lagringsmål har huvudsakligen finansierats genom beredskapslagringsavgifter. som har tagits ut under tidigare perioder. och genom statliga bidrag. Det nytillkommande lagrings- pliktiga företaget måste finansiera sin andel i tidigare lagringsmål med eget eller upplånat kapital. Motsvarande gäller om ett oljeföretag ökar sin marknadsandel eller en lagringspliktig förbrukare ökar sin förbrukning.

De skyddade och särskilt lokaliserade lagringsutrymmena är från och med lagringsperioden 1963—1969 huvudsakligen uppförda gemensamt för de lagringsskyldiga oljehandelsföretagen och en lagringspliktig förbrukare genom försorg av särskilt bildade utbyggnadsbolag. de s.k. SPL-bolagen. Utbyggnaden har via beredskapslagringsavgifter och statliga anläggningslån finansierats genom lån från de lagringsskyldiga till det SPL-bolag som har haft ansvaret för byggnationen och som äger anläggningen. Låneformcn har valts av skattetekniska skäl. Enligt gällande konsortialavtal mellan delägarna i resp. SPL-bolag fördelas vid lagringsperiodens slut utrymmena i förhållande till företagens andelar i skyddad resp. lokaliserad lagring. Efter samma grund fastställs företagens bidrag till finansieringen i form av lån till SPL-bolaget. Bolagets styrelse äger enligt konsortialavtalet senare omfördela utrymme som har friställts genom att ett företags lagringsskyldighet har bortfallit eller

Prop. 1976/77:74 183

minskat. Det enskilda företaget har inte rätt att få tillbaka sitt bidrag (lån) till SPL-bolaget men är däremot oförhindrat att. disponera över'det fysiska lagret av olja. Ett nytillkommet lagringspliktigt företag har inte rätt att få disponera utrymme i en anläggning där utrymme friställs för lagring enligt det tidigare lagringsmål för vilket anläggningen ursprungligen har byggts. I ett sådant läge kan i stället dessa friställda utrymmen användas för kommande lagringspro- gram av de i det ursprungliga lagringsprogrammet ingående företagen eller disponeras för annat ändamål.

OLK konstaterar att det nuvarande systemet har betydande nackdelar för företag som önskar etablera sig på marknaden resp. öka sin marknadsandel. Mindre oljeföretag kan tvingas att avstå från egen import eller att hålla nere försäljningen för att på så sätt undgå lagringsplikt. Enligt kommitten verkar systemet således i hög grad försvårande för etablering och marknadsexpan- Sl0n.

Olika alrermuivjör kommande o_Iif'lagri/igsprogram

Den av OLK föreslagna utökningen av oljelagringen kan enligt kommittén antingen ske i statens eller näringslivets regi eller genom en kombination av båda dessa alternativ. OLK erinrar om att de mera vägande skälen till att beredskapslagringen från dess införande år 1938 huvudsakligen har ombe- sörjts av näringslivet är att lagringen därigenom har kunnat ske som en integrerad del av den kommersiella verksamheten varvid kraven på omsätt- ning av lagren har kunnat tillgodoses. Omsättningskravet är framför allt aktuellt för motorbensin. Detta krav ansågs inte kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt för det fall lagringen hade skett i statlig regi. Till viss del åstadkoms en från beredskapssynpunkt önskvärd spridning av lagren genom att de enskilda företagen ålades lagringsskyldighet. Vidare bedömdes staten inte disponera tillräckligt kunnande och nödvändiga organisatoriska resurser för att omhänderha lagringen. Alternativet att lagra råolja, vilket starkt minskar kravet på omsättning. aktualiserades inte då landet saknade inhemsk raffinaderikapacitet av mer betydande omfattning.

När kontrollstationen för l970—l976 års oljelagringsprogram år 1973 lade fram förslag till utökad lagring hade raffinaderikapaciteten i landet byggts uti en omfattning som möjliggjorde en försörjningsberedskap på oljeområdet genom lagring av råolja i stället för som tidigare färdigprodukter. Eftersom den av kontrollstationen föreslagna lageruppbyggnaden huvudsakligen syftade till att möta fredskriser och i viss mån avspärrningssituationer behövde heller inga krav ställas på spridning av lagren. Det ansågs därför då rimligt att den föreslagna lagringen skulle ske på det sätt som var ekonomiskt mest fördelaktigt. Råoljelagring framstod därvid som det avgjort mest fördelaktiga alternativet. Vid råoljelagring erhålls dessutom en större flexibi- litet eftersom produktframställningen i viss utsträckning kan anpassas till de aktuella behoven under en kris. Vidare konstaterades att de invändningar

Prop. 1976/77:74 184

som tidigare kunnat anföras mot en statlig lagring i allt väsentligt var undanröjda och att staten genom ÖEF hade en lämplig organisation nted kunnande på området för genomförande av den föreslagna råoljelagringen. Statlig råoljelagring ansågs innebära avsevärda administrativa fördelar för tillsynsmyndigheten jämfört med lagring enligt gällande tvångslagringssys- tem.

()LK har vid sina överväganden om fördelningen av lagringsansvaret för den kommande lagringen förutsatt att den fortsatta utbyggnaden av freds- krisreserven skall ske på samma sätt som tidigare. dvs. genom statlig lagring av i första hand råolja finansierad genom uttag av särskild beredskapsavgift. OLK ifrågasätter emellenid om inte även den föreslagna utbyggnaden av avspärrningsreserven delvis bör ske i form av råolja i statens regi. OLK anser det vara principiellt riktigt att de lager av olja som riksdagen beslutar om för att trygga encrgiförsörjningen i kristid och som ytterst bekostas av landets oljeförbrukare också ägs av staten. Genom statlig lagring undviks enligt OLK de förut redovisade negativa konsekvenserna som nuvarande tvångslagrings- system medför. OLK konstaterar att en utökad statlig råoljelagring innebär att den från beredskapssynpunkt önskvärda spridningseffekten inte uppnås i samma omfattning som vid lagring av färdiga oljeprodukter. eftersom råoljelager av praktiska skäl bör ligga i anslutning till raffinaderierna.

Om lagringen under föreslagen lagringsperiod skall ske i statens regi bör enligt OLK som första krav uppställas att lagren inte behöver omsättas. Detta kan enligt OLK:s mening endast ske genom lagring av råolja i så stor utsträckning att behovet av de omsättningskrävande produkterna, främst motorbensin. täcks i råolja. För en råoljelagring av denna omfattning måste det enligt utredningen övervägas huruvida

— nödvändig raffinaderikapacitet finns inom landet — nödvändig tranSportkapacitet finns inom landet för distribution i kristid av färdigprodukter från raffinaderierna till konsumtionscentra

— tekniska möjligheter finns för utbyggnad av bergrumsanläggningar i anslutning till befintliga raffinaderier — råoljelagring är gynnsammare ekonomiskt än motsvarande färdigprodukt- lagring.

Rafiinaderikapaciteten inom landet exkl. asfaltraflinaderier beräknas av OLK uppgå till ca 65 % av landets behov av oljebaserade bränslen och drivmedel år 1985.

Det krisförlopp som ligger till grund för OLK:s bedömning av behoven under avspärrning förutsätter att importen successivt går ner samtidigt som konsumtionsbegränsande åtgärder sätts in. OLK konstaterar att under förutsättning att förutom merparten av fredskrisreserven även en mindre del av avspärrningsreserven lagras i råolja kan den totala råoljekvantiteten för såväl fredskris som avspärrning inkl. beräknad råoljeimport raffineras inom landet under det studerade tidsförloppet för en avspärrningssituation.

[ en fredskris kan enligt OLK förväntas att importen kan upprätthållas i

Prop. l976/77:74 185

större utsträckning än under en avspärrning. Därmed blir även tillförseln av färdigprodukter betydligt större än under en avspärrningssituation. Behoven av färdigprodukter bör sålunda med hänsyn till landets raffinaderikapacitet kunna täckas även om hela fredskrisreserven lagras i råolja.

Genom koncentrationen av raffinaderikapacitet till västkusten kommer i det fall beredskapslagringen sker i förrn av råolja stora krav att ställas på möjligheten att vidaretransportera de vid raffinaderierna erhållna produk- terna.

Under en fredskris torde transporterna av oljeprodukter som raffineras inom landet kunna ske utan större störningar och i erforderlig omfattning. Möjligen kan problem uppkomma vad avser transporterna med båt. då Oljebolagen endast i mycket begränsad omfattning ägeri Sverige registrerat tanktonnage. Dessutom saknas garantier för att fartyg som normalt är sysselsatta med denna typ av transporter även under sådana omständigheter kommer att fortsätta sin verksamhet här i landet.

Enligt OLK kan sjötransporternas relativa betydelse under en avspärr- ningssituation väntas ökajämfört med fredsläget. Av avgörande betydelse är då att svenskt tonnage befinner sig i svenska farvatten. Detta gäller speciellt tankfartyg med avseende på behovet att transportera de raffinerade produk- terna från raffinaderierna på västkusten till konsumtionscentra på ostkusten. Kommittén betonar dock att den andel färdigprodukter som under en avspärrningsperiod beräknas komma från beredskapslagrad råolja och sålunda kan bli föremål för denna typ av transport är relativt ringa.

Efter att ha analyserat problemen kring sjötransporter vid främst avspärr- ningssituationer drar OLK den slutsatsen att transportproblemen vad gäller råoljelagring torde kunna lösas under både en fredskris och en avspärrnings- situation. i det senare fallet under förutsättning att ordinarie svenskregistrerat kusttanktonnage kan behållas i svenska farvatten.

ÖEF har för utredningens räkning inventerat möjligheterna till utbyggnad av råoljeanläggningar. vid nu projekterade eller planerade lagringsplatser i närheten av raffinaderierna. i den omfattning som skulle behövas föratt lagra en utökad fredskris- och avspärrningsreserv i form av råolja. Härvid framkom att ÖEF med säkerhet f. n. totalt kan bygga bergrum för inlagring av 5.3 milj. m3 råolja. Dessutom ansåg ÖEF det möjligt att bygga ut för lagring av ytterligare 3.5 milj. m3 vid nu planerade lagringsplatser. För ytterligare 1 milj. m3 förelåg en viss osäkerhet vid bedömningen av utbyggnadsmöjligheterna bl. a. beroende på ovissheten vad gäller tillkomsten av ett nytt raffinaderi vid Brofjorden. Förutom tidigare nämnd utbyggnadskapacitet finns möjligheten att bygga anläggningar på andra platser än de nu planerade eller projekte- rade.

OLK beräknar den ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter av den tillkommande lagringen med beaktande av beräknade behov av färdigprodukter. varukostnader och beräknade lagringsanlägg- ningskostnader.

Prop. l976/77:74 l86

För valet av råolja beaktar OLK följande faktorer. nämligen utbytestal vid raffineringsprocessen. uppvärmningskrav. svavelhalt, anskaffningsmöj- lighet och pris.

Llppgifter har inhämtats från landets raffinaderier om raffinaderiutfallet för olika råoljetyper vid normal kommersiell drift. Uppgifter rörande möjligheten till volymmässig maximering av vissa produkter har även inhämtats. Det har därvid framkommit att de råoljetyper som ger ett utfall som bäst överens- stämmer med de av OLK beräknade behoven av färdigprodukter är lätta arabiska oljor och Nordsjöoljor.

litt krav som enligt OLK bör ställas vid val av råolja för lagring är att oljan kan lagras utan uppvärmning. De lätta arabiska råoljorna kräver ingen uppvärmning. Nordsjöoljorna däremot kan visserligen lagras utan uppvärm- ning under kortare perioder men torde inte klara långtidslagring utan viss uppvärmning. Utredningen konstaterar att lagring av Nordsjöolja således innebär högre kostnader till följd av att lagringsutrymmena måste förses med uppvärmningsanordningar.

Den lätta arabiska råoljan produceras i stora mängder och anses därför av OLK vara lätt att erhålla under normala förhållanden. Priset på lätt arabisk råolja är vidare relativt fördelaktigtjämfört med andra råoljor av motsvarande typ. l-lärtill kommer att Nordsjöoljorna är lågsvavliga och de lätta arabiska oljorna normalsvavliga.

OLK väljer mot bakgrund härav att vid beräkningarna utgå från lätt arabisk olja. Utredningen framhåller dock att lagringen bör kunna ske även i annan råolja. t. ex. Nordsjöolja.

[ sina beräkningar utgår OLK från importpriserna under första kvartalet 1976. Anläggningskostnaderna har beräknats med utgångspunkt i kostna- derna för de anläggningar som har byggts under innevarande lagringspro- gram. Dessa kostnader har framräknats till prisläget november 1975. Samma kostnadsdata har i stor utsträckning använts vid programplaneringen.

Fyllnadsgraderna. dvs. förhållandet mellan varuvolym och cisternvolym, har i tidigare program angivits till varierande procentsatser för olika produkter. De skäl som anförts för att använda lägre fyllnadsgrader än 100 % har bl. a. varit att disponibelt utrymme måste finnas för att vid omsättning av lagren inte behöva göra avkall på beredskapen. Avsikten har med andra ord varit att i händelse av att ett lagerutrymme tillfälligt töms motsvarande kvantitet skall lagras i överkapacitetsutrymme i övriga anläggningar. OLK utgår i sina beräkningar från en fyllnadsgrad av 100 % (för motorbensin 90 96). vilken även används i beräkningarna för den år l973 beslutade råoljelagringen liksom för den år 1974 beslutade eldningsoljelagringen. när det gäller att bedöma erforderliga cisternutrymmen under programperio- den.

Vid beräkningen av den ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter förutsätter OLK vidare billigaste lagringsalternativ (stora bergrumsanläggningar) för färdigproduktlagring och normalt kommersiellt

Prop. l976/77:74 "37

utbyte ur råolja. Redovisade kostnadsjämförelser är gjorda exkl. mervärdes- skatt.

Den av OLK beräknade ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter är f. n. lagring av 9.6 milj. rn3 råolja (inkl. beslutad lagring åren 1973 och 1975) och resterande behov i form av färdigprodukter. En råoljelagring om totalt 9.6 milj. m3 ger ett raffinaderiutfall som täcker lagerökningsbehovet av den omsättningskrävande produkten motorben- sin.

OLK påpekar att om färdigproduktlagringcn skall ske i näringslivets regi enligt nuvarande tvångslagringssyStem investeringskostnaderna för lagring- en torde öka väscntligt till följd av att mindre och därmed dyrare lagrings- anläggningar samt lägre fyllnadsgrader används.

OLK kostnadsberäknar behoven av flytande fossila bränslen och driv- medel exkl. behoven för gasturbindrift men inkl. behoven av tjock eldnings- olja för ammoniaktillverkning med utgångspunkt från den ekonomiskt optimala fördelningen av råolja och färdigprodukter. OLK räknar med två alternativ. dels att staten ombesörjer såväl lagring av råolja som spetskvan- titeter av färdigprodukter. dels att spetskvantiteterna som hittills lagras i näringslivets regi. I det senare alternativet förutsätts dock staten lagra de kvantiteter eldningsolja som enligt OLK erfordras för att dämpa vinterdis- pensens verkningar samt behovet av flygdrivmedel. lnvesteringskostna- derna för programmet beräknas i angivet prisläge uppgå till 2 818 milj. kr. om såväl råoljelagringen som färdigproduktlagringen sker i statlig regi och till 2 863 milj. kr. om färdigproduktlagringen sker hos näringslivet enligt nuvarande tvångslagringssystem. I det senare fallet förutsätts dock att lagerökningsbehovct av gasol i sin helhet tillgodoses av de lagringsskyldiga och att lagringen sker gemensamt för de lagringsskyldiga i stora bergrums- anläggningar. Skulle lagringen ske på annat sätt stiger enligt utredningen kostnaderna för detta alternativ väsentligt.

Några förändringar gentemot nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och näringsliv har inte förutsatts i ÖEF:s programplan. Sålunda utgår man i programplanen från att merparten av den föreslagna ökningen av beredskaps- lagren för krig och avspärrning skall ske genom näringslivets försorg medan lagringen för fredskriser skall ske genom staten. Ansvarsfördelningen för lageruppbyggnaden påverkar behovet av investeringsmedel i enlighet med vad jag tidigare har anfört när det gäller OLK:s förslag.

De i programplanen angivna kostnaderna för staten uppgår för alternativ A till ca 2 295 milj. kr. och föralternativ B till ca 2 5l5 milj. kr. Det bör noteras att häri ingår investeringar för exempelvis år 1973 beslutad inlagring av råolja som OLK ej beräknar inom det nya oljelagringsprogrammet. Näringslivets investeringskostnader under perioden uppgår till ca 1 250 milj. kr.

Som en följd av OLK:s förslag krävs enligt ÖEF ytterligare resurser under programplaneperioden för lagring för såväl fredskriser som avspärrning och krig. Den ytterligare fredskrislagringen beräknas kosta staten ca 1 000 milj.

Prop. 1976/77:74 188

kr. och den ökade beredskapslagringen för avspärrning och krig beräknas kosta näringslivet ca 695 milj. kr.

Förslaget att merparten av fredskrisreserven skall lagras i form av råolja tillstyrks av flertalet remissinstanser.

Den av OLK gjorda dimensioneringen av oljelagringsprogrammet innebär att en mindre del av avspärrningsreserven kommer att lagras i form av råolja. Detta av5tyrksav flera remissinstanser däribland ÖB och ÖEF. Sorn motiv för avstyrkandet anförs huvudsakligen det angelägna i att avspärrningsreserven lagras i form av färdiga produkter för att underlätta och vid bristande sjötransportmöjligheter säkerställa distributionen. Härigenom kan även en mer Spridd lagring erhållas än om en del av behovet lagras i form av råolja. Vidare anges som skill de begränsade utbyggnadsmöjligheterna för råolja vid nuvarande raffinaderilägen.

Flera remissinstanser med anknytning till sjöfartsnäringen betonar att i det fall den svenska kusttankerflottan inte slås ut genom högre driftkostnader och försämrat konkurrensläge kommer den i kristider huvudsakligen finnas tillgänglig i svenska farvatten och bidra till beredskapen. Vidare framhålls att det har skett en viss förnyelse av det svenska kusttonnaget under den senaste tiden.

Statens naturvårdsverk konstaterar i sitt yttrande att OLK inte berör miljöfrågorna i anslutning till de framlagda förslagen till beredskapslagring. Verket tillstyrker kommitténs förslag om en utbyggnad av bergrumslag- ringen under den förutsättningen att naturvårdens intressen och de för verksamheten befarade miljöstörningarna i god tid kartläggs och att system arbetas fram föratt eliminera Störningarna. Det är enligt verket av stor vikt att resurser ställs till förfogande för en bred utredning av naturvårds- och ntiljöskyddsfrågorna runt bergrumslagringen för att myndigheterna skall få underlag för deras bedömning av denna typ av lagring. Även länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län understryker miljöaspekternas betydelse vid bergrumslagring och anser det vara angeläget att dessa snarast utreds.

I frågan om vilken procentsats som skall användas vid angivandet av fyllnadsgraden i cisternerna framhåller ÖB. ÖEF. Oljelagringsrådet oclt SPl att den inte bör sättas högre än 95 %. Som motiv härför anförs att det inte är möjligt att exakt anpassa ett bergrumsutrymme till den varumängd som skall inlagras och att utrymmet erfarenhetsmässigt bör vara minst 5 % större än varuvolymen. Anledningen härtill anges vara sådana tekniska förhållanden som bl.a. vatteninnehåll i tillförd olja. inläckande vatten och ledningstöm- ningar liksom svårigheten att exakt anpassa fartygslasterna till avsedd varuvolym.

För att kunna utnyttja uppkommande möjligheter till sambyggnad av lagringsutrymmen med andra intressenter och de ekonomiska fördelar som ett sådant förfarande innebär är det enligt ÖEF angeläget att utbyggnaderna inte alltför hårt låses till budgetårsvisa medelsanvisningar. Det vore därför

Prop. 1976/77:74 l89

rationellt om regeringen av riksdagen erhöll ett rambemyndigande avseende hela den kommande programperioden. att efter förslag av ÖEF successivt besluta om utbyggnadernas fördelning på oljeslag resp. deras förläggning i tiden. Det förhållandet att finansieringen föreslås ske via oljelagringsfonden synes enligt ÖEF underlätta ett sådant förfärande.

I likhet med remissinstanserna förordarjag att merparten av beredskaps- lagringen för främst fredskriser lagras i form av råolja. Jag delar inte den tveksamhet som vissa remissinstanser har anmält till förslaget att lagra en mycket begränsad del av avspärrningsreserven i form av råolja. Den aktuella kvantiteten torde i en avspärrningssituation till stor del behövas för att täcka en del av västra Sveriges behov av färdigprodukter. Transportsträckorna blir med andra ord ganska korta. Vidare bör en i förhållande till raffinaderika- paciteten större lagring ske vid raffinaderiet på ostkusten än vid raffinade- rierna på västkusten. vilket ytterligare begränsar behovet av sjöburna transporter av vid raffinaderierna erhållna färdiga oljeprodukter. De kvanti- teter som kan beräknas behöva bli transporterade med kusttankers genom Öresund och sedan genom exempelvis Falsterbo kanal kan bedömas bli relativt små. De störningar som i inledningen till en avspärrningssituation kan uppstå vid sjötransporterna bör bli relativt begränsade. Det är också under denna inledande period som färdigprodukter erhållna ur råolja vid de svenska raffinaderierna behöver transporteras sjöledes. Mot denna bakgrund finner jag att säkerheten med avseende på inhemsk raffinaderikapacitet. tidsförhållanden. kvantiteter och behövligt tanktonnage är tillräckligt betryg- gande. Lagring i form av råolja är också billigare än motsvarande lagring i form av färdigprodukter och ger en viss. önskvärd möjlighet till förändring av produktuttaget.

Utbyggnadsmöjligheterna för råolja vid nuvarande raffinaderilägen kan möjligen i viss utsträckning verka begränsande. Enligt ÖEF:s egna under- sökningar är möjligheterna att genomföra föreslagen lagring i råolja något osäkra. För egen del anserjag att planeringen bör inriktas mot OLK:s förslag till lagerutbyggnad med undantag för eldningsoljelager avsedda att dämpa vinterdispensens verkningar ur uthållighetssynpunkt. Den fortsatta plane- ringen får avgöra huruvida praktiska svårigheter föreligger.

OLK har i sina beräkningar utgått från lätt arabisk råolja. I likhet med kommittén vill jag föreslå att någon bindning till speciell råoljetyp inte görs nu.

Några remissinstanser befarar återverkningar på miljön. Frågan bör beaktas vid detaljplaneringen av de framtida lagringsanläggningarna.

Den av OLK angivna fyllnadsgraden av lagringsanläggningarna har. som jag tidigare har redovisat. mött invändningar från flera remissinstanser. Förutom vissa tekniska faktorer och allmänna säkerhetsåtgärder synes fyllnadsgraden också påverkas av det sätt på vilket oljan upphandlas. Jag finner att skillnaden mellan den av OLK angivna fyllnadsgraden och den av remissinstanserna förordade från kostnadssynpunkt är liten. Mot denna

Prop. 1976/77:74 190

bakgrund finnerjag det inte nödvändigt att låsa fyllnadsgraden till en viss procentsats. Jag vill istället göra det principiella uttalandet att de av staten ägda lagringsanläggningarna bör fyllas upp maximalt inom ramen för de säkerhetskrav som måste ställas på anläggningarna.

Jag kommer senare att mera i detalj redovisa det sammanlagda behovet av investeringsmedel för den kommande oljelagringsperioden. Den bedömda kostnaden under perioden för dels den av mig förordade. dels den under åren 1973. 1974. 1975 och l976 av statsmakterna beslutade förstärkningen av försörjningsberedskapen inom detta område uppgår till ca 5000 milj. kr.

Man bör göra allt för att begränsa kostnaderna för denna lagring av råolja och oljeprodukter. Sålunda bör en utbyggnadsplan för hela oljelagringspe- rioden utarbetas av ÖEF. Planen bör ligga till grund för regeringens budgetårsvis framlagda förslag till riksdagen. Men regeringen bör därutöver enligt min mening ha vissa möjligheter att sätta igång ytterligare utbyggnad ' av förrådsanläggningar. Skälen härför är följande.

Den är 1974 beslutade lagringen av ca ] milj. m3 eldningsoljor byggs upp inom ramen för det bemyndigande som regeringen då fick (prop 1974185. F'öU 19742l7. rskr l974:l42). Erfarenheterna från denna verksamhet har varit mycket goda. ÖEF har när möjligheter har uppstått. omedelbart kunnat ingå avtal med kommunala och privata intressenter. Sambyggnad av lagringsut- rymmen har kunnat ske. Förfarandet har medfört lägre byggnadskostnader för staten samtidigt som lagren snabbt har kunnat byggas upp.

Möjligheter att samordna den i oljelagringsprogrammet ingående statliga lageruppbyggnaden med övrig kommersiell uppbyggnad bör även utnyttjas under den kommande oljelagringsperioden. Jag vill dock understryka att lönsamhetsbedömningen bör baseras på ett vidare underlag än endast anläggningskostnader.

För att underlätta denna samordning och möjliggöra en begränsning av kostnaderna bör regeringen ha riksdagens bemyndigande att besluta om viss utbyggnad av förrådsanläggningar för oljelagring m.m. utöver de under Förrådsfonden för ekonomiskt försvar budgetårsvis anmälda byggnadsobjek- ten. Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att inom en viss kostnadsram sätta igång utbyggnad av förrådsanläggningar för oljelag- ring m. m. i enlighet med de för oljelagringsprogrammet 1978—1984 före- slagna riktlinjerna. Utbyggnadskostnaderna för hela perioden beräknarjag till ca I 100 milj. kr. Jag bedömer att ett bemyndigande för regeringen att under budgetåret 1977/78 besluta om erforderlig utbyggnad inom en kostnadsram av 305 milj. kr. bör ge erforderlig handlingsfrihet. Jag återkommer till detta i det följande vid min anmälan av anslagsfrågor.

Lagringsansvar

OLK anser att de av konsumenterna finansierade lagren i princip bör ägas av staten.

Prop. 1976/77:74 191

OLK föreslår att de 3 milj. m3 råolja och oljeprodukter som riksdagen år 1975 har fattat beslut om skall lagras i form av råolja samt att ytterligare 3.6 milj. m3 råolja lagras. Denna lagring bör enligt OLK omhänderhas av ÖEF. Resterande behov föreslås bli lagrade i form av färdiga produkter. Denna lagring anser OLK kan ske antingen hos näringslivet enligt nuvarande tvångslagringssystem eller — eftersom den enda omsättningskrävande produkten motorbensin täcks genom råoljelagring — i statens regi. Statlig lagring blir enligt OLK:s beräkningar billigare. eftersom i vissa fall större Iagringsanläggningar kan väljas. Eftersom den utökade lagringen i huvudsak hänför sig till avspärrnings- och fredskrisreserverna är kravet på omfattande spridning av lagren inte lika väsentligt som under tidigare program. Den större delen av avspärrningsreserven kommer således alltjämt att lagras i form av färdiga produkter av de lagringsskyldiga. På så sätt tillgodoses kraven på beredskapsmässig spridning och omedelbar gripbarhet. Vidare kan den spridning som behövs av distributionsskäl tillgodoses inom ramen för ett statligt oljelagringsprogram. OLK anser det fördelaktigt att staten får det totala ansvaret för programmet. Ett enhetligt system för finansieringen kan då byggas upp.

Förslaget att staten skall ta ansvaret för den vidare uppbyggnaden av beredskapslagringen av olja utom för bränsle till gasturbiner tillstyrks av flertalet remissinstanser. Endast ÖEF ifrågasätter om inte lagringen för avspärrningssituationer även fortsättningsvis bör ingå i näringslivets tvångs- lagring. Härigenom skulle den från beredskapssynpunkt önskvärda sprid- ningen bättre tillgodoses.

Jag anser att kravet på en tillfredsställande geografisk spridning kan tillgodoses bättre om staten tar ansvaret även för lageruppbyggnaden av de kvantiteter av bl. a. motorbrännolja och eldningsolja som det enligt ÖEF:s förslag kan bli fråga om. Vid en utökad tvångslagring kan befaras att den stora koncentrationen av oljeprodukter till ett fåtal oljehamnar och konsumtions- centra ytterligare förstärks. Jag anser således att staten skall ha ansvaret för den vidare uppbyggnaden av beredskapslagringen av olja utom för bränsle till gasturbiner. Detta bör. som jag tidigare har framhållit. inte hindra att vissa oljeprodukter lagras i samverkan mellan staten och näringslivet.

A adel i äldre lagringsmål

Enligt OLK kommer.somjag tidigare har redovisat. till följd av nuvarande lagringsregler ett nyctablerat företag eller ett företag som ökar sin försäljning eller förbrukning av oljeprodukter att bli lagringsskyldigt resp. få ökad lagringsskyldighet inom ramen för tidigare lagringsprogram. Någon möjlighet att ekonomiskt kompensera sig för denna lagringsplikt genom bidrag eller särskilt pristillägg torde enligt OLK inte föreligga. De i programmen ursprungligen ingående företagen har däremot fått täckning för sina kostnader för denna lagring dels genom statliga bidrag. dels genom att

Prop. 1976/77:74 192

kompensera sig prisvägen bl.a. med beredskapslagringsavgiftcr. Detta medför svårigheter vid nyetablering och marknadsexpansion.

OLK har övervägt olika möjligheter att motverka de extra svårigheter i fråga om beredskapslagringen som med nuvarande regler uppstår för nytillkommande lagringspliktiga företag och expanderande företag genom att de blir delaktiga i äldre lagringsmål.

OLK föreslår att om ett företag ändrar sin basmängd detta endast i begränsad omfattning skall påverka företagets andel i äldre lagringsmål. Detta föreslås gälla såväl oljehandelsföretag som lagringspliktiga förbru- kare.

Vad beträffar skyddad och särskilt lokaliserad lagring enligt äldre lagringsmål anser OLK det otillfredsställande att nytillkommande lagrings- pliktiga kan tvingas att bygga bergrumsanläggningar för tidigare skyddad och lokaliserad lagring till följd av att de inte har rätt att få disponera utrymme i bergrum avsedda för denna lagring.

OLK föreslår därför att lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring för kommande lagringsperiod fastställs till den lagringsplikt som gäller för enskilda företag vid innevarande lagringsperiods slut. Ett nytillkommande lagringspliktigt företag blir därför inte skyldigt att hålla skyddade eller lokaliserade lager enligt äldre lagringsmål.

OLK framhåller att de föreslagna åtgärderna för att dämpa de negativa effekterna av nuvarande tvångslagringssystem inte kan betraktas som slutliga lösningar. OLK föreslår därför att dessa frågor utreds i särskild ordning.

Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i denna fråga. SPK stöder kommitténs förslag. ÖEF och SPI avvisar förslaget om hur förändringar i företagens basmängd skall påverka den enskilde lagringspliktiges tvångslager under hänvisning till den av OLK föreslagna utredningen.

För egen del kan jag tillstyrka att lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring fastställs till den lagringsplikt som gäller enskilda företag vid innevarande lagringsperiods Slut.

När det gäller förslaget avseende basmängdsberäkningar ärjag inte beredd att nu föreslå några förändringar. Jag har för avsikt att senare föreslå att frågan utreds. Det är dock av största vikt att det nuvarande tvångslagringssystemets negativa effekter dämpas så snart och så mycket som möjligt. ÖEF har författningsenliga möjligheter att lämna dispens under några år från lagrings- plikten. Jag linner det angeläget att sådana dispenser vid behov ges åt i första hand nytillkommande lagringspliktiga oljehandelsföretag. Härigenom bör en del av tvångslagringssystemets negativa effekter på konkurrensen kunna dämpas. Jag avser att föreslå regeringen att ge ÖEF till känna vad jag nu har anfört.

Prop. 1976/77:74 l93

Lagring . /i)'r gasturbindri/i

Den föreslagna lagringen för drift av gasturbinanläggningar måste enligt (_)LK i stor utsträckning ske i form av specialbränsle och i anslutning till anläggningarna. Enligt utredningen innebär detta att statlig lagring är mindre lämplig. Det föreslås i stället att lagringsplikt införs för ägare av gasturbiner. lnvesteringskostnaderna för denna lagring beräknas av OLK till sammanlagt högst 88 milj. kr. Jag biträder förslaget.

Lagring av kol och koks sann gasbensin m. m.

Lagringen av kol och koks som råvara för den metallurgiska industrin har tidigare skett i statens regi genom ÖEF. OLK föreslåratt lagringen även under kommande program bör ske i statens regi. lnvesteringskostnaden för utökningen av lagringen har beräknats till 160 milj. kr.

Den föreslagna lagringen av råolja gör det möjligt att täcka en del av gasbensinbehovet för avspärrning. OLK anser att resterande behov av gasbensin bör lagras i statens regi. lnvesteringskostnaderna för gasbensinlag- ringen har beräknats till 215 milj. kr.

OLK föreslår vidare att lagringen av den specialkvalitct av eldningsolja som erfordras för produktion av kimrök lagras i statens regi. lnvesterings- kostnaderna _för denna lagring har beräknats till 9 milj. kr.

Jag biträder OLK:s förslag.

Lagring av kärnbränsle

OLK har föreslagit att ett beredskapslager av kärnbränsle byggs upp. Detta beredskapslager är främst avsett att möta försörjningskriser i fred. Med hänsyn till de normala intervallen mellan bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemet föreslår OLK att lagringen skall omfatta ett års behov av ersättningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

Kärnbränsle upphandlas av de svenska kraftföretagen genom det gemen- samt ägda Svensk Kärnbränslcförsörjning AB (SKBF). I detta bolag äger staten utse hälften av ledamöterna i styrelsen samt ordföranden. l Aka— utredningens betänkande (SOU 1976:30 och 31) Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall föreslås att staten får utse två tredjedelar av styrelsen i SKBF. Staten lämnar f. n. kreditgarantier till SKBF för inköp av anriknings- tjänster och natururan.

OLK har övervägt om lagringen skulle ske genom Statens försorg. Mot detta talar enligt OLK dels att vissa kontrakt. delvis avsedda för beredskaps- lagring. redan har tecknats för kärnkraftproducenternas räkning. dels utländska myndigheters krav på kontroll av kärnbränslet framför allt för att undvika att det används för produktion av kärnvapen. Flera länder uppställer som krav för försäljning att köparen skall vara kraftproducent. OLK anser

Prop. 1976/77:74 194

mot denna bakgrund att statlig beredskapslagring av kärnbränsle i föreslagen omfattning inte är ett realistiskt alternativ.

Med hänsyn till svårigheterna att bedöma den framtida kärnbränslemark- naden och med hänsyn till redan ingångna upphandlingskontrakt anser OLK det mindre lämpligt att föreslå skyldighet för de enskilda kärnkraftproducen- terna att lagra kärnbränsle.

Kraftindustrin har emellertid förklarat sig villig att bygga upp ett bered- skapslager av kärnbränsle av den omfattning som föreslås under förutsätt- ning att staten ställer kreditgarantier till förfogande för de erforderliga investeringarna.

Eftersom staten har ett stort inflytande på kärnkraftsektorn bl. a. genom styrelserepresentationen i SKBF och med hänsyn till de speciella förhål- landen som råder på kärnbränslemarknaden anser OLK att beredskapslag- ringen bör kunna ske utan reglering i lag. Avtal om beredskapslagringen bör enligt OLK träffas mellan ÖEF och berörda kraftföretag i samråd med SKBF. OLK föreslår att staten ställer för beredskapslagringen erforderliga kreditga- rantier, för vilka staten bör ha säkerhet i beredskapslagret av kärnbränsle. Beroende på priset för natururan och i vilken form lagringen skall genomföras beräknar OLK investeringsbehovet för 13 reaktorer enligt 1975 års energipo- litiska beslut till mellan 970 och 1400 milj. kr.

Kommitténs förslag angående lagringsansvaret får stöd av bl. a. SKI. CDL och SKBF framhåller att kraftindustrin är villig att bygga upp beredskaps- lagret under förutsättning att staten ställer erforderliga kreditgarantier till förfogande. SKBF avser att bygga upp lagret genom att i största möjliga utsträckning utnyttja redan existerande kontrakt för leveranser av natururan och anrikningstjänster.

Jag har tidigare ställt mig positiv till OLK:s principiella förslag om beredskapslagring för främst fredskriser av ett års behov av ersättnings- bränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft. Frågan om kärnenergins roll i vår framtida energiförsörjning befinner sig f. n. under utredning i energikommissionen. Efter samråd med statsrådet Johansson vill jag därför förorda att frågan om beredskapslagring av kärnbränsle tas upp vid kontrollstationen. då frågan kan behandlas mot bakgrund av bl.a. energi- kommissionens förslag och statsmakternas ställningstaganden till dem.

I detta sammanhang bör påpekas att kraftföretagen genom SKBF redan år 1973 tog initiativ till att upprätta ett reservlager av kärnbränsle. [avsikt främst att underlätta finansieringen av ett sådant lager infördes en statlig garanti för SKBFzs åtaganden. SKBF har med utnyttjande av denna garanti tecknat kontrakt för såväl natururan som anrikningstjänster till reservlagret. För de reaktorer som nu är i drift väntas denna frivilliga lagring komma att ge en uthållighet som är något lägre än enligt OLK:s förslag. Om det redan före kontrollstationen skulle anses önskvärt att öka lagringen av kärnbränsle torde överenskommelse kunna träffas med kraftföretagen. Finansieringsfrågan kan i sådant fall lösas inom ramen för nuvarande garantisystem.

Prop. 1976/77:74 195

Finansiering

Enligt sina direktiv utgår OLK från att kostnaderna för det nya oljelag- ringsprogrammet skall finansieras genom uttag av avgifter på beredskapslag- rade produkter. Finansiering av det föreslagna programmmet skall således ske under perioden 1978—1984.

F. n. utgår avgifter för beredskapslagring i två former. Oljehandeln tar ut en beredskapslagringsavgift för finansiering av tvångslagringen. Denna avgift består av en investeringsdel (fonddel) och en driftkostnadsdel. Avgiften är baserad på de beräknade faktiska kostnaderna för beredskapslagringen av resp. produkt. Vidare tar staten ut en särskild beredskapsavgift på vissa oljeprodukter för finansiering av statlig råolje- och eldningsoljelagring samt från den 1 januari 1977 för finansiering av fredskrislagring inom det petrokemiska varuområdet. Denna särskilda beredskapsavgift är baserad på andra grunder än kostnaderna för lagring av motsvarande kvantitet färdig produkt.

Från finansieringssynpunkt hänför OLK till det föreslagna oljelagringspro- grammet fiytande fossila bränslen och drivmedel samt råvaror för den petrokemiska industrin. Bränsle för gasturbindrift särbehandlas med hänsyn till de särskilda regler som föreslås för lagringsplikt för ägare av gasturbi- ner.

Vid beräkningen av avgifterna för finansiering av kommande program redovisas alternativ där samtliga färdigprodukter som beredskapslagringen avser belastas med avgifter.

OLK anser— med hänsyn till att det föreligger behov av beredskapslager för utrikes sjöfart och fiygtransporter — att även dessa förbrukarkategorier bör bidra till kostnaderna för uppbyggandet av beredskapslager. Vad gäller frågan om avgiftsbefrielse för fiskefartyg delar OLK 1968 års oljelagringskommittés uppfattning att eventuellt stöd till fiskenäringen bör utgå i annan form än genom befrielse från kostnader för den oljelagring som sker för fiskets räkning. OLK föreslår alltså inte avgiftsbefrielse för olja som förbrukas för drift av fiskefartyg.

Finansieringsbehovet under den kommande programperioden. dvs. 1978—1984, avser först och främst den ökning som föreslås av beredskaps- lagringen. kostnadsberäknad till ca 2 800 milj. kr. för alternativet att staten ansvarar för den fortsatta lageruppbyggnaden. Därutöver lägger OLK fram förslag om finansiering av — resterande medelsbehov under programperioden för den år 1973 resp. år 1974 beslutade lagringen av 3 milj. m3 råolja och 1 milj. m3 eldnings- olja, — lagring av 3 milj. m3 råolja baserad på beslutet är 1975.

— resterande medelsbehov under programperioden för den år 1976 beslutade fredskrislagringen av petrokemiska råvaror. — den av OLK föreslagna lagringen av petrokemiska råvaror. kostnadsbe- räknad till 225 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 196

Resterande medelsbehov under programperioden för den år 1973 och år 1974 beslutade lagringen av 3 milj. m3 råolja resp. 1 milj. m3 eldningsolja beräknar OLK till ca 750 milj. kr.

Enligt riksdagens beslut år 1975 skall ytterligare råolja och oljeprodukter motsvarande 3 milj. m3 råolja lagras. Enligt OLK:s förslag skall denna lagring ske i form av råolja. Denna lagring kostnadsberäknas till ca 1 250 milj. kr.

Resterande medelsbehov under programperioden för den år 1976 beslutade fredskrislagringen inom det petrokemiska varuområdet beräknar OLK till ca 430 milj. kr.

Det sammanlagda behovet av investeringsmedel för kommande program- period utöver till oljelagringsfonden tillförda medel t. o. m. år 1977 uppgår sålunda till ca 5 500 milj. kr.

OLK föreslår att statlig lagring under den föreslagna programperioden finansieras via särskild beredskapsavgift på i huvudsak samma sätt som f. n.

Vid fastställande av den särskilda beredskapsavgiften kan olika principer användas. OLK väljer att, med utgångspunkt i de beräknade kostnaderna för det förordade alternativet att staten tar ansvaret för hela lagerökningen. redovisa olika alternativ för belastning på produkterna. De alternativ OLK beräknar är — enhetsavgift. dvs. de olika produkterna belastas med lika stor avgift, — enhetsavgift på samtliga oljeslag utom på motorbensin som belastas extra. — produktvis belastning. dvs. avgifterna skall täcka investeringskostnaderna för resp. produkt och/eller produktens andel i råolja, — uttag av under år 1977 utgående beredskapslagringsavgifter (investerings- delar) och särskild beredskapsavgiftl

OLK anser att den föreslagna uppbyggnaden av lagring för gasturbindrift bör kunna finansieras av de lagringspliktiga utan särskilt statligt stöd.

Beredskapslagringen av koks för den metallurgiska industrin har tidigare finansierats över statsbudgeten. OLK föreslår ingen ändring härvidlag under kommande program.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att den statliga lagringen av oljeprodukter finansieras genom uttag av särskild beredskapsavgift. Endast SlND riktar invändningar mot den föreslagna finansieringsformen. Verket framhåller att finansieringen av den föreslagna beredskapslagringen kommer att fungera som en punktskatt på all energi utom vattenkraft. Enligt verkets uppfattning bör beredskapslagringen helst finansieras över statsbudgeten utan anknytning till speciella avgifter. Om beredskapslagringen skall finan-

1 Sedan OLK överlämnade sitt betänkande har för fienalet avgiftsbelagda oljeprodukter investeringsdelarna i beredskapslagringsavgifterna sänkts. Nedsättningen gäller fr.o.m. den ljanuari 1977.

Prop. 1976/77:74 197

sicras genom punktskatter på energi. bör dessa enligt verkets mening. även påläggas vattenkraften.

SHIO. Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska industrikontor framhåller i sina yttranden att en beredskapsavgift verkar på i princip samma sätt som en energiskatt. Det vore därför enligt dessa remissinstanser naturligt att den särskilda beredskapsavgiften behandlas på samma sätt som energi- skatten vid beräkning av underlaget för nedsättning av energiskatt.

RSV har inga erinringar mot något av de av OLK angivna alternativen. Från administrativ synpunkt är det enligt verket en fördel att ha en avgift som är lika stor för de olika oljeprodukterna. En speciell avgift på motorbensin kan däremot. såsom nu sker. tillämpas utan svårigheter eftersom redovisningen för benSin är fristående från den för andra oljeprodukter.

Genomgående för flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig om finansieringsalternativen är att de önskar så små avvikelser som möjligt i förhållande till nuvarande totala avgiftsuttag för beredskapslagring på oljeprodukter.

I sina alternativa beräkningar av avgifterna för finansiering av det kommande programmet utgår OLK från att samtliga produkter som avses bli föremål för beredskapslagring belastas med avgifter. Med hänsyn till att det föreligger behov av beredskapslager för Hygtransporter och utrikes sjöfan anser OLK att även dessa förbrukarkategorier bör bidra till kostnaderna för uppbyggandet av beredskapslager.

Remissinstanserna ställer sig överlag avvisande eller tveksamma till att fi ygdrivmedel och marina bunkeroljor för utrikes trafik skall avgiftsbeläggas. Som skäl härför anförs bl. a. möjligheten för konsumenterna av dessa oljeprodukter att täcka sina behov utomlands.

Under hänvisning till stadsgasverkens svåra situation avvisar Svenska gasföreningen förslaget om avgiftsbeläggning på stadsgasråvaror.

VVF föreslår att konsumenterna av oljeprodukter skall kunna förbinda sig att hålla lager utöver de lagringspliktiga kvantiteterna mot att i stället erhålla befrielse från de med detta lager förenade beredskapsavgifterna.

Efter samråd med chefen för budgetdepartementet vill jag i finansierings- frågan anföra följande.

Jag delar kommitténs mening att finansieringen av det nya oljelagrings- programmet bör ske genom uttag av särskild beredskapsavgift. Uttagen under programperioden bör avse förutom investeringsmedel för föreslagen oljelagring även resterande medelsbehov för sådan lagring där särskild beredskapsavgift nu utgår. Frågan om den särskilda beredskapsavgiftens natur och betydelse liksom frågan om den bör ingå i underlaget för nedsättning av energiskatt torde komma att övervägas av den nyligen tillsatta energikommissionen.

Jag delar remissinstansernas uppfattning angående avgiftsbeläggning av fiygdrivmedel och marina bunkeroljor för utrikes trafik. Dessa oljeprodukter bör alltså inte avgiftsbeläggas. Detta bör gälla även för fiygdrivmedel som

Prop. 1976/77:74 198

förbrukas inom landet.

Jag har i detta sammanhang övervägt om inte fiskerinäringen skulle kunna befrias från den särskilda beredskapsavgiften på bränsle som förbrukas för fiskefartygs drift, då denna näring har en mycket bekymmersam ekonomisk situation. Jag har vid min prövning haft svårt att hitta en för olika fiske- kategorier rättvis lösning som även är administrativt och kontrolltekniskt godtagbar. Jag är därför inte nu beredd att föreslå att fisket befrias från nämnda avgift. Jag avser dock att i samråd med chefen för jordbruksde- partementet ytterligare studera detta problem.

Jag finner att övervägande skäl talar för att stadsgasråvaror f.n. inte bör avgiftsbeläggas.

Den särskilda beredskapsavgiften bör således belasta samma oljeprodukter som f. n. Detta innebär att jag inte heller föreslår någon avgift på gasol och fotogen.

För beräknandet av avgiftsuttaget under den kommande programperioden 1978—1984 har jag med ledning av senast kända kostnader räknat upp det totala medelsbehovet för perioden till ca 5 100 milj. kr. Därvid har jag i enlighet med vadjag tidigare har förordat inte räknat in de av OLK föreslagna lagren av eldningsoljor för att dämpa vinterdispensens verkningar. För att ändringen i avgiftsuttaget skall bli så liten som möjligt och samtidigt uppbörden så enkel som möjligt föreslårjag att de särskilda beredskapsav- gifterna sätts till 7 öre per liter motorbensin och 18 kr. per m3 för övriga oljeprodukter. Justeringar i avgifterna kan behöva göras senare beroende på bl.a. konsumtions- och prisförändringar. '

Jag ansluter mig sålunda i huvudsak till det av OLK redovisade finansie- ringsalternativet som innebär gentemot nuläget minsta möjliga förändring av avgiftsuttaget för beredskapslagring av oljeprodukter. Genom att staten i huvudsak kommer att ta ansvaret för den vidare lageruppbyggnaden behöver den särskilda beredskapsavgiften höjas. Samtidigt bortfaller emellertid investeringsdelen av den beredskapslagringsavgift som näringslivet nu tar ut för att täcka kostnaderna för tvångslagringen. Den föreSIagna justeringen av den särskilda beredskapsavgiften innebär en gentemot nu utgående totala avgifter för beredskapslagring av oljeprodukter en smärre höjning för motorbensin och sänkningar för motorbrännolja och tunna eldningsoljor. För tjocka eldningsoljor sker ingen förändring av det totala avgiftsuttaget. För gasol och fotogen bortfaller avgiftsuttaget helt. då dessa varor i huvudsak ej är energiskattepliktiga och därför av uppbördstekniska skäl inte bör belastas med särskild beredskapsavgift.

Av följande tablå framgår investeringsdelen av de under år 1976 resp. 1977 utgående avgifterna för beredskapslagring inom energiområdet samt mitt förslag till nya avgifter (kr. per m3. för gasol kr. per ton).

Prop. 1976/77:74 199

Oljeprodukt Avgifter för lager-- Förslag investeringar 1976 1977 Gasol 18 10 0 Motorbensin 54 64 70 Fotogen 4 4 0 Motorbrännolja 22 21 18 Tunna eldningsoljor 24 22 18 Tjocka eldningsoljor 17 18 18

1

Till redovisade avgifter kommer de avgifter sorti näringslivet behöver ta in för att täcka sina löpande kostnader för tvångslagringen. Dessa avgifter kan förutsättas bli föremål för granskning inom ramen för SPKzs instruktions- mässigt ålagda prisövervakning.

Mot bakgrund av de principerjag föreslår skall läggas till grund för det nya lagringsprogrammet kan jag inte tillstyrka det av VVF väckta förslaget att frivillig överlagring skall kompenseras genom avgiftsbefrielse.

Vad gäller finansieringen av bränslelagringen för gasturbiner har jag ingenting att erinra mot det framlagda förslaget. Jag vill dock erinra om att gasturbiner redan nu bidrar till beredskapslagringen. varför behovet av investeringsmedel understiger det som jag tidigare har redovisat.

Jag ansluter mig till det framlagda förslaget om finansieringen av beredskapslagringen av koks.

Vissa särskilda frågor Beredskapsbestömma/serna i Svensk Byggnorm

Enligt sina direktiv skulle OLK i anslutning till överväganden om införande av nytt lagringssystem för kraft- och värmeverk beakta de tekniska förutsättningarna för omställning till användning av ett alternativbränsle till olja. OLK konstaterar att mot bakgrund av bl. a. den målsättning som föreslås bli lagd till grund för dimensioneringen av beredskapslagringen, frågan om omställning av verken till alternativbränslen inte borde prövas av OLK.

Enligt föreskrifterna i Svensk Byggnorm (SBN 1975) skall vissa anlägg- ningar för uppvärmning vara så utformade att omställning till inhemskt fast bränsle kan genomföras utan omfattande ombyggnadsarbeten om inte särskilda skäl till undantag föreligger. Undantaget avser pannanläggningar med specialpannor för olja, vilka skall kunna godtas under förutsättning att tillräckligt lager av importbränslen anordnas. Den bakomliggande tanken synes ha varit att lagret skall täcka behovet under en bedömd omställningstid till inhemska bränslen. OLK framhåller att det är angeläget att en samordning kommer till stånd och föreslår att frågan tas upp till övervägande i lämpligt sammanhang. ÖEF och VVF framhåller det angelägna i att frågan snarast utreds.

Prop. 1976/77:74 200

Jag delar remissinstansernas uppfattning. Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet och stadrådet Johansson vill jag anmäla att frågan kommer att utredas.

Åtgärderjör an öka Iagarhå'l/ningc'n av drivmedel inom jordbruket

Med anledning av riksdagens beslut trskr 1975/762310) överlämnade regeringen till OLK för beaktande motionen 1975/76: 1675 om åtgärder fören ökad lagerhållning av drivmedel inom jordbruket samt jordbruksutskottets utlåtande (JoU 1975/76:37) över motionen.

1 motionen pekas på att jordbruket har blivit i hög grad beroende av tillgången på drivmedel och attjordbru karna i regel har egna oljetankar för att ha behövliga drivmedel nära till hands. Denna lagring är genomsnittligt inte tillräcklig för att täcka ett års förbrukning. En ökad sådan lagring. tillräcklig för två års förbrukning. skulle enligt motionen ge den tidsfrist som erfordras för en mera allmän omställning till gengasdrift.

OLK framhåller att i förslaget till mål för beredskapslagringen av drivmedel jordbrukets behov ingår med samma försörjningsuthållighet som gäller för andra samhällsviktiga områden. Det är enligt utredningen av stort värde om ytterligare beredskapslagring. exempelvis i gårdscisterner vid jordbruken. kan tillkomma på privat initiativ. Jordbrukets behov av beredskapslager av drivmedel bör sålunda även framdeles tillgodoses inom den allmänna beredskapslagringen.

LRF framhåller risken för att jordbrukets tillförsel av drivmedel kan komma att störas vid krig och krigsfara. En ökad gårdslagring av drivmedel kan förbättra uthålligheten hos producenterna av baslivsmedel vid nämnda situationer. Då en sådan lagring knappast kan komma till stånd utan ekonomisk stimulans. hemställer förbundet att frågan om ekonomiskt stöd härför ytterligare övervägs.

För egen del anser jag det värdefullt om enskilda konsumenter i ökad utsträckning kan lagra drivmedel och bränsle utöver beredskapslagrade kvantiteter i övrigt. Då jordbrukets behov av beredskapslager av drivmedel kommer att tillgodoses i det föreslagna oljelagringsprogrammet är jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet inte beredd att föreslå att något ekonomiskt stöd skall utgå för nämnda lagring.

Oljelagringsrådet

OLK föreslår att Oljelagringsrådet. som inrättades vid början av oljelag- ringsprogrammet 1958—1962 för att bl.a. såsom rådgivande organ biträda ÖEFi frågor rörande tvångslagringen. bibehålls t. v. Rådets fortsatta existens föreslås omprövas i samband med kontrollstationen. ÖEF och SPI ansluter sig till förslaget. Jag återkommer till denna fråga i samband med att jag behandlar frågan om en ny organisation för ÖEF.

Prop. 1976/77:74 201

9.232. Delprogrammet Elkraft

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning med elektrisk energi. Statens vattenfallsverk är programmyndighet.

Efter samråd med statsrådet Johansson vill jag anföra följande. 1 verkets programplan föreslås följande inrik/ning för delprogrammet Elkraft.

Försörjningen med elektrisk energi skall under såväl fredskris som avspärrning. krig och efterkrisfkrigs)tid tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

För att trygga angiven försörjning skall elkraftindustrin under ledning och samordning av statens vattenfallsverk — ombesörja beredskapslanering av rikets elkraftförsörjning syftande till att

säkerställa dels erforderlig produktion. överföring och distribution av elkraft. dels en väl avvägd reparationsberedskap.

— ombesörja beredskapsplanering för elkraftmyndigheternas verksamhet under fredskriser. beredskapstillstånd och krig, — förbereda försörjningsreglerande (konsumtionsbegränsande) åtgärder inom elkraftens område. — ombesörja planering av undanförsel av sådan försörjningsviktig utrustning och materiel som kan bedömas primärt bli hotad vid krig. — ombesörja planering av förstöring av för en angripare betydelsefulla elkraftanläggningar eller annan egendom inom ansvarsområdet. som ej ankommer på överbefälhavaren att planlägga för.

Statens vattenfallsverk skall lämna myndigheter och kraftföretag erforder- liga anvisningar i ovan nämnda avseenden.

Vidare skall verket medverka till att kraftanläggningarna ges ett mot betydelsen väl avvägt skydd i form av bevakning. civilförsvar och byggnads- tekniska skydsåtgärder.

Jag biträder verkets förslag till inriktning av verksamheten för delprogram- met.

1 programplanen föreslår verket bland andra beredskapsåtgärder under planeringsperioden. att förberedelserna för konsumtionsreglering fortsätter. att ytterligare anskaffning av reservutrustning och övrig materiel genomförs. att beredskapslagring av olja genomförs enligt de av riksdagen beslutade principerna. att elkraftmyndigheternas samband byggs ut och att byggnads- tekniska skyddsåtgärder vidtas vid viktiga anläggningar.

Försvarsutredningen anser att de förslag som framförs i programplanen beträffande behov av beredskapsåtgärder inom elkraftområdet. ligger väl i linje med de allmänna riktlinjer för utvecklingen inom energiområdet som utredningen har förordat.

Även jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Prop. 1976/77: 74 202

l vattenfallsverkets programplan redovisas en brist bl. a. beträffande sambandsutrustning för elkraftmyndigheterna i krig. Dessa elkraftmyndig— heter utgörs av elkraftföretag. Verket anser att sambandsmaterielen. trots omfattande enskilda och kommunala intressen i elkraftförsörjningen. inte är en företagsangelägenhet. Den är i stället en förutsättning för att de viktigaste myndigheterna i krig inom elkraftområdet skall kunna fullgöra sina uppgif- ter. Det är därför verkets uppfattning att de medel som krävs för att anskaffa erforderlig materiel inte skall ställas till förfogande av vattenfallsverket som kraftföretag eller av andra kraftföretag. Medelsbehovet för materielen har verket beräknat till ca 3 milj. kr. under en treårSperiod. Verket anser att avskrivningsmedel bör anvisas för anskaffningen.

ÖEF har yttrat sig över vattenfallsverkets anslagsframställning. l yttrandet biträder ÖEF verkets uppfattning att bristen på sambandsmateriel bör elimineras snarast samt att avskrivning av de erforderliga medlen är motiverad.

Försvarsutredningen framhåller att en översyn av bestämmelserna gällande försvaereredskapen inom detta område behöver göras för att säkra tillgången på sambandsmateriel hos kraftproducenterna.

[ likhet med försvarsutredningen anserjag att en översyn av bestämmel- serna på detta område bör göras innan ställning tas i finansieringsfrågan. Resultatet av en pågående utredning inom vattenfallsverket rörande elför- sörjningsnämndens (EFN) uppgifter och organisation och ansvarsfördelning mellan centrala och regionala organ bör dock avvaktas.

Jag anser att den fortsatta planeringen bör inriktas mot de i programplanen föreslagna åtgärderna.

9.2.4. Programme! Övriga_försörjningsviktiga varor

Programmet indelas i två delprogram. Kemiska produkter m.m. och Metaller m. m.

9.2.4.l Delprogrammet Kemiska produkter m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning med andra mineraler än metaller. trävaror. massa. papp och papper.grafiska produkter.gasbensin. gummi- och plastvaror samt övriga kemiska produkter dock ej läkemedel. ÖEF är programmyndighet.

1 ÖEF:s programplan föreslås följande inrikming för delprogrammet Kemiska produkter m. m. Varuförsörjningen skall främst genom handels- och produktionsplanlägg- ning m.m.. ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av import- varor tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i en sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Prop. 1976/77: 74 203

Försörjningsberedskapsåtgärder mot kriser i fredstid som kan leda till att importen av väsentliga produkter helt eller delvis upphör skall medverka till att mildra konsekvenserna på sysselsättningen och produktionen m. m. vid importstörningar.

Jag biträder ÖEF:s förslag till inriktning för delprogrammet. ÖEF föreslår fortsatt uppbyggnad av beredskapslager av petrokemiska produkter för främst fredskriser i enlighet med riksdagsbeslut år 1976 (prop. 1975/76:152. FöU 1975/76:35, rskr 1975/761298).

Jag anser att den fortsatta fredskrislagringen bör genomföras i enlighet med riksdagsbeslutet.

ÖEF föreslår även en utökad beredskapslagring för avspärrning och krig. Förslaget innebär såväl en omstrukturering av befintligt lager som nyinköp av varor. ÖEF anser även att anskaffning av material för tryckning av tidningar m. m. för det psykologiska försvarets behov skall genomföras under programplaneperioden.

Övriga förslag till beredskapsåtgärder omfattar bl. a. företags- och handels- planläggning och försörjningsplanering.

Försvarsutredningen tillstyrker såväl en utökning som en omstrukturering av beredskapslagret samt finner de övriga förslagen väl motiverade.

Även jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten samt att planeringen bör inriktas mot huvud- delen av de åtgärder som inryms i den s. k. nivå B och anskaffning av material för tryckning av tidningar m. m. Den samlade omfattningen skall i plane- ringen motsvaras av nivå B.

9.2.4.2 Delprogrammet Metaller m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning med malmer,järn. stål och andra metaller samt verkstadsprodukter utom sjukvårdsmateriel. ÖEF är programmyndighet.

] ÖEF:s programplan föreslås följande inriktning för delprogrammet Metaller m. m. .

Försörjningen med malmer, metaller och verkstadsprodukter skall främst genom handels- och produktionsplanläggning m. m., ransoneringsförbere- delser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för totalförsvarsmyn- digheterna och befolkningen i en sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Planeringen inriktas främst mot att säkerställa en omställning av samhället till en krishushållning. Beredskapslagringen inriktas på att säkerställa behoven under en omställningsperiod och på försörjningen under en längre krisperiod med råvaror. komponenter m. m. som inte i tillräcklig omfattning finns att tillgå inom landet.

Prop. l976/ 77: 74 204

Jag biträder ÖEF:s förslag till inriktning för delprogrammet.

ÖEF föreslår en uppbyggnad av ett beredskapslager jär . /i'c»f/.s'/t'ri.s'rlr av försörjningsviktiga legeringsmetaller från skilda delar av världen motsva- rande en månads normal förbrukning.

Försvarsutredningen finner att en sådan uppbyggnad är motiverad när det gäller metaller från säkerhetspolitiskt instabila områden som svarar för en stor del av världsproduktionen och att detta bör övervägas i den fortsatta planeringen.

För egen del anserjag bl. a. mot bakgrund av situationen i södra Afrika att en beredskapslagring för främst fredskriser av vissa metaller är motiverad. Lagret bör omfatta ca två månaders normal förbrukning av de metaller som importeras direkt från området (krommalm, kobolt)och ca en månads normal förbrukning av de metaller som vi importerar från andra delar av världen men där södra Afrika svarar för en stor del av världsproduktionen (manganmalm. vanadinsyra).

F i'edskrislager av metaller

Varuslag Milj. kr.l Krommalm 30 Kobolt 4 Manganmalm 7 Vanadinsy ra 3

Summa 44

' prisläge februari 1976

ÖEF:s förslag innebär att lagret skall finansieras från investeringsanslag över statsbudgeten. Försvarsutredningen tar inte ställning till sättet för finansiering av lagringen men framhåller att de förslag bör beaktas som försörjningsberedSkapsutredningen (FBU) lagt fram i sitt betänkande (SOU l975z57) Varuförsörjning i kristid beträffande finansiering av fredskrislag- ring. Förslagen innebar en fördelning av kostnaderna mellan företagen och staten.

Under våren 1976 lämnade regeringen förslag till åtgärder för försörjnings- beredskapen (pr0p. 1975/76:152). Förslagen innebar bl.a. ställningstagande till FBU:s förslag avseende finansiering av en beredskapslagring för främst fredskriser av petrokemiska produkter. Föredragande departementschefen ansåg att FBU:s linansieringsförslag hade vissa nackdelar och föreslog en annan finansieringsform. innebärande att denna beredskapslagring skulle bekostas från oljelagringsfonden. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (FöU 1975/76:35, rskr 1975/761298).

För egen del anserjag inte att en ny finansieringsprincip nu bör införas för det ekonomiska försvarets beredskapslagring. Oljelagringsfonden bör enligt

Prop. 1976/77:74 ' 205

min mening endast användas för finansiering av beredskapslagring för främst fredskriser av råolja och petroleumprodukter. Jag förordar därför i likhet med ÖEF att nämnda lageruppbyggnad bör finansieras från investerings- anslag över statsbudgeten.

ÖEF föreslår beträffande beredskapslagring för avspärrning och krig såväl en utökning som en omstrukturering av befintligt lager. Vidare föreslås beredskapsåtgärder som prodtiktionsplanläggning. översyn av försörjnings- planer och en kartläggning av lörsörjningsläget beträffande. näringslivets behov av reservdelar och komponenter.

Försvarsutredningen tillstyrker den i programplanen föreslagna inrikt- ningen. Utredningen framhåller särskilt att frågor rörande behovet av utbyteskomponenter och reservdelar bör ägnas ökad uppmärksamhet i planeringsarbetet.

I likhet med försvarsutredningen anserjag att behovet av reservdelar och komponenter måste utredas noga. ÖEF bör tidigt under programplanepe- rioden kunna lämna förslag till åtgärder så att en god beredskap kan upprätthållas även inom detta område.

FBU föreslår att företag bör kunna åläggas att mot ersättning hålla egna beredskapslager av reservdelar och maskinförnödenheter.

Jag är emellertid inte nu beredd att ta ställning till huruvida en eventuell lagring skall genomföras utan anser att ett ställningstagande bör göras först när resultatet av ÖEF:s kartläggning av området föreligger.

Förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten för programmet. Jag anser att planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i den s. k. nivå B.

9.2.5. Programmet Transporter

Programmet Transporter omfattar frågor rörande försörjning med trans- porter samt konsumtionsbegränsning av flytande drivmedel. Programmet indelas i delprogrammen Transportsamordning. Järnvägstransporter, Lands- vägstransporter, Vägar. Flygtransporter och Sjötransporter. Programansva- riga myndigheter är transportnämnden. statens järnvägar, statens vägverk. luftfartsverket och sjöfartsverket.

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet vill jag anföra följande.

Transportnämnden lämnar i sin programplan förslag till inriktning för programmet. Förslaget innebär att försörjningen med transporter skall kunna tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen isådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Jag biträder förslaget till inriktning för aktuellt program.

Prop. 1976/77:74 206

9.2.5.l Delprogrammet Transportsamordning

Delprogrammet Transportsamordning, för vilket transportnämnden är programmyndighet. omfattar frågor rörande förberedelser för samordning och prioritering av transportresurser främst genom transportreglering. Nämnden skall också genomföra av regeringen beslutad drivmedelsranso- nering och verka för att landets civila transportresurser utnyttjas så att totalförsvarets behöv tillgodoses. Transportnämnden skall även planlägga hur den civila trafiken kan inskränkas genom andra åtgärder än ransoner- ing.

De beredskapsåtgärder som föreslås i programplanen är av löpande studie- och planeringskaraktär. Utvecklingen av ransoneringssystemet för flytande drivmedel fortsätter och en planmässig utbildning på central, regional och lokal nivå avseende ransoneringssystemet påbörjas.

Försvarsutredningen tillstyrker förslagen och betonar vikten av en flexibel ransoneringsberedskap inom drivmedelsområdet.

Även jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Jag förordar att den fortsatta planeringen inriktas mot de föreslagna åtgärderna. Jag förordar även en förstärkning av planeringsresurserna vid transportnämnden.

9.2.5.2 Delprogrammet Järnvägstransporter

SJ är programmyndighet för delprogrammet Järnvägstransporter. De beredskapsåtgärder som föreslås i programplanen syftar till att öka uthållig- heten och begränsa verkan av skador på kommunikationsnätet.

Försvarsutredningen finner föreslagna åtgärder vara lämpliga. Även jag finner förslagen i programplanen ge uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Den fortsatta planeringen bör inriktas mot de de föreslagna åtgärderna.

SJ yrkar ca 42 milj. kr. i ersättning med statsmedel för vissa ytterligare beredskapsåtgärder som anses angelägna, bl. a. utbildning av driftvärn och vapenfria tjänstepliktiga. Mot bakgrund av vad chefen för kommunikations- departementet redovisat beträffande dessa frågor i prop. 1976/77100. bil. 9 (s. 184) finner jag inte skäl att förorda den av SJ begärda ersättningen.

9.2.5.3 Delprogrammet Landsvägstransporter

Delprogrammet Landsvägstransporter. för vilket transportnämnden är programmyndighet. omfattar frågor rörande förberedelser för transportle- dande åtgärder av landsvägstransporter. Transportnämnden skall vid krig eller annars när regeringen förordnar det verka för att de landsvägstransporter som är nödvändiga för totalförsvaret genomförs.

De i programplanen föreslagna beredskapsåtgärderna är av i huvudsak

Prop. 1976/77:74 207

löpande studie- och planeringskaraktär. Dessutom har planerats anskaffning av viss kommunikationsradiomateriel för att kunna uppnå en effektiv transportledning i kris- och krigssituationer. Försvarsutredningen finner föreslagna åtgärder vara lämpliga och framhåller att studier behöver bedrivas kontinuerligt och att planläggningen ständigt behöver hållas aktuell.

Även jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Den fortsatta planeringen bör inriktas mot de föreslagna åtgärderna.

9.2.5.4 Delprogrammet Vägar

Statens vägverk är programmyndighet för delprogrammet Vägar. De i programplanen föreslagna åtgärderna syftar till att tillgodose totalförsvarets behov av väghållningsåtgärder. Förutom åtgärder av studie-, utrednings- och planeringskaraktär föreslås anskaffning av reservbromateriel, reservdelar till vägmaskiner. byggande av skyddsrum och drivmedelsanläggningar samt utbildning av personal.

Försvarsutredningen finner de föreslagna åtgärderna vara lämpliga. Även jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Regeringen har den 3 februari 1977 beslutat tidigarelägga industribeställningar för ca 200 milj. kr. i sysselsättningsska- pande syfte. Därvid har 5 milj. kr. beräknats för reservbromateriel till vägverket. Den av vägverket i programplanen föreslagna ytterligare anskaff- ningen av bromateriel och uppbyggnad av ett lager av reservdelar bör emellertid komma till stånd först efter det att behoven av sådan materiel närmare har utretts. Jag förordar att den fortsatta planeringen inriktas mot de föreslagna beredskapsåtgärderna. Jag ärinte beredd tillstyrka en förstärkning av verkets planeringsresurser.

9.2.5.5 Delprogrammet Flygtransporter

Delprogrammet Flygtransporter omfattar beredskapsplanläggning m. m. för försörjning med flygtransporter. Luftfartsverket är programmyndighet för delprogrammet.

Uthålligheten och underhållssäkerheten avseende flygtransporter är för närvarande lägre än inom det ekonomiska försvarets övriga program. Tyngdpunkten i programplanen har därför lagts vid åtgärder att öka uthålligheten och underhållssäkerheten inom flygtransportsektorn. Dessa åtgärder avser bl. a. anskaffning av flygplantypbunden ramptjänstmateriel och reservdelar m. m. för de aktuella flygplantyperna.

Försvarsutredningen förordar en uppbyggnad av uthållighet och under- hållssäkerhet i huvudsaklig överensstämmelse med de i programplanen lämnade förslagen.

Prop. 1976/77:74 208

Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Den fortsatta planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i programplaneringens nivå B.

9.256. Delprogrammet Sjötransporter

Delprogrammet Sjötransporteromfattar beredskapsplanläggning m. m. för sjötransporter. Sjöfartsverket är programmyndighet.

lnom ramen för det allmänna målet för det ekonomiska försvaret att i vidaste bemärkelse trygga landets försörjning skall sji'ifartsverketenligt den av verket utarbetade programplanen efter planering och förberedelser i fred snabbt kunna ställa om till beredskaps- och krigsförhållanden och under sådana förhållanden tillgodose behovet av sjötransporter inom landet och med utlandet. anordna och underhålla farleder och i behövlig omfattning upprätthålla driften vid verkets anläggningar.

[ programplanen anger sjöfartsverket de planeringsåtgärdcr och förbere- delser som krävs för att målen skall kunna uppfyllas. Utom mer allmänna studier och planeringsåtgärder anger verket härvid främst planering för att under beredskap och krig underhålla farleder och upprätthålla driften vid verkets anläggningar.

Försvarsutredningen anser det vara betydelsefullt att behovet av bered- skapsåtgärder inom delprogrammet Sjötransporter noga genomlyses.

Jag finner att i programplanen föreslagna planerade studier och åtgärder är väl motiverade och bör genomföras under planeringsperioden. Jag anser även i likhet med försvarsutredningen att behovet av beredskapsåtgärder inom delprogrammet noga bör genomlysasJag vill i detta sammanhang särskilt peka på frågor rörande importsjöfarten. För att möjliggöra en snabb insats inom bl.a. detta område föreslår jag en förstärkning av sjöfartsverkets planeringsresurser.

9.2.6. Programmet Tjänster

Programmet är indelat i delprogrammen Arbetskraft, Penningmedel och betalningsförmedling, Postal kommunikation samt Ledning och samord- ning.

9.2.6.l Delprogrammet Arbetskraft

Delprogrammet omfattar frågor rörande totalförsvarets försörjning med civil arbetskraft. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är programmyndighet.

Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepanementet vill jag anföra följande.

AMS föreslår i sin programplan följande inriktning för verksamheten inom delprogrammet.

' Prop. 1976/77:74 209

Behovet av civil arbetskraft för verksamhet som är av betydelse för totalförsvaret skall tillgodoses i sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas. Erforderlig planläggning skall göras härför.

Jag biträder AMS förslag till inriktning för aktuellt delprogram. 1 programplanen anmäler AMS eftersläpningar avseende såväl den över- siktliga planeringen och personalplanläggningen som utbildningen av vapen- fria tjänstepliktiga och av personal inom frivilligorganisationerna och föreslår åtgärder för att komma till rätta med dessa eftersläpningar. Försvarsutred- ningen tillstyrker förslagen och framhåller betydelsen av att rådande eftersläpningar snarast elimineras.

Även jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Enligt vad jag har inhämtat kommer 1973 års vapenfriutredning att inom kort redovisa förslag till riktlinjer för de vapenfria tjänstepliktigas tjänstgöring och former för finansieringen av deras utbildning. Emellertid anser jag att vissa eftersläpningar redan nu bör åtgärdas. Jag förordar därför att antalet utbildningsdagar ökas till 400 000.

Jag anser även att utbildningen av personal inom frivilligorganisationerna bör utökas.

9.2.6.2 Delprogrammet Penningmedel och betalningsförmedling

Riksbanken är programmyndighet för delprogrammet Penningmedel och beralnings/örmcdl/ng.

Verksamheten inom delprogrammet syftar till att trygga penningmedels- försörjning och betalningsförmedlingi kris- och krigssituationer. Riksbanken avser att under planeringsperioden vidta beredskapsåtgärder av främst planläggande karaktär.

Försvarsutredningen finner åtgärderna i linje med den allmänna plane- ringsinriktning utredningen tidigare förordat. Även jag finner att åtgärderna är lämpliga.

9.2.6.3 Delprogrammet Postal kommunikation

Postverket är programmyndighet för delprogrammet Postal kommunika- tion.

Målet för postverkets beredskapsplanering är att totalförsvarets behov av postala tjänster skall kunna tillgodoses i kris- och krigssituationer. [ sin programplan föreslår postverket beredskapsåtgärder av främst planläggande karaktär. Planeringen avser bl. a. krigsorganisationen, dataverksamheten i krig samt fältpostens organisation och verksamhet. Verksamheten inom delprogrammet föreslås i huvudsak bedrivas på samma sätt som hittills.

Prop. 1976/77:74 210

Försvarsutredningen finner åtgärderna i linje med den allmänna plane- ringsinriktning utredningen tidigare förordat.

Jag har efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet funnit att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Jag förordar att den fortsatta planeringen inriktas mot de föreslagna åtgärderna.

9.2.6.4 Delprogrammet Ledning och samordning

Delprogrammet Ledning och samordning omfattar fyra av ÖEF:s interna delprogram nämligen — information och utbildning — ledning och samordning av långsiktsplaneringen — informationsbehandling samt — ledning och administration

ÖEF är programmyndighet för delprogrammet. De i programplanen föreslagna åtgärderna utgörs av studier, planering. planläggning samt administration och serviceverksamhet.

Jag anser att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

9.2.7. Övrig verksamhet

Vissa myndigheter med uppgifter inom det ekonomiska försvaret har enligt programplaneanvisningarna medverkat i planeringsarbetet efter direkt överenskommelse med ÖEF.

Dessa myndigheter är försäkringsinspektionen. lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk. statens pris- och kartellnämnd. statens krigsskadenämnd och statens krigsförsäkringsnämnd.

Särskilda programplaner för dessa myndigheters beredskapsverksamhet har inte upprättats, Verksamheten omfattar uppgifter inom programmen Livsmedel och Tjänster.

ÖEF har sammanställt dessa myndigheters inriktning av och resursbehov för beredskapsverksamheten under programplaneperioden i bilaga till Programplan för ekonomiskt försvar.

De föreslagna åtgärderna omfattar studier. planering. planläggning och utbildning. Det sammanlagda medelsbehovet under programplaneperioden beräknas av myndigheterna till ca 8.6 milj. kr.

Jag anser efter samråd med cheferna för ekonomi- och jordbruksdeparte- meriten att förslagen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamhe- ten.

Prop. 1976/77:74 21]

9.2.8. Personal/("it'stär/(ningar

l huvuddelen av programplanerna framförs önskemål om personalför- stärkningar. För perioden 1977/78—1981/82 begär myndigheterna samman- lagt 43 nya tjänster.

Försvarsutredningen bedömer att personella resurser kan behöva tillföras främst för att förstärka studiekapaciteten, aktualisera beredskapsplanlägg- ning inom eftersatta områden och för att man skall kunna handha de materiella resurserna på ett rationellt sätt.

Även jag anser att vissa personalförstärkningar är nödvändiga. Ställnings- taganden till behovet under budgetåret 1977/78 — utöver vad som tidigare redovisats för sjöfartsverket. transportnämnden och jordbruksnämnden — görs i samband med överväganden av myndigheternas förslag till anslags- framställning för detta budgetår.

9.3. ÖEF:s organisation m. m. 9.3.1 Inledning

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är central förvaltningsmyn- dighet för den ekonomiska försvarsberedskapen. Verkets huvuduppgifter är att samordna planeringsverksamheten inom det ekonomiska försvaret. att självt planera för vissa områden och att svara för beredskapslagring av vissa försörjningsviktiga varor och andra förnödenheter. Planläggningen och beredskapslagringen i fred syftar till att göra det möjligt för samhället och näringslivet att vid krig, avspärrning eller annan kris tillhandahålla de varor och tjänster som behövs för försörjningen.

Dåvarande chefen för handelsdepartementet tillkallade i maj 1975 sär- skilda sakkunniga för att göra en översyn av ÖEF:s organisation m.m.

De sakkunniga. som antog namnet ÖEF-utredningen, överlämnade i sep- tember 1976 sitt betänkande (Ds H l976:4) Ny organisation för ÖEF. I detta behandlas bl.a. följande områden:

]. Bedömningar och förslag rörande ÖEF:s verksamhetsområde och verk- samhetsinriktning.

2. Ansvars- och arbetsfördelning mellan ÖEF och statens industriverk (SlND) respektive kommerskollegium (KK). . Överväganden och förslag rörande ÖEF:s normalorganisation. Överväganden och förslag i olika krisorganisationsfrågor. Vissa frågor beträffande genomförande av en ny organisation m.m. Vissa övriga frågor (bl.a. behov av fortsatta utredningar och övervä- gandent

'.wabw

.0

Prop. 1976/77z74 212

9.3.2. OEI-":s verksani/ietsomräde och verksamlietsinrikining

ÖEF-utredningen anser beträffande avspärrnings- och krigssituationen. att planeringsförutsättningarna och kraven på ÖEF inte kommer att för- ändras på något avgörande sätt. En lagerökning av ungefär samma om- 'fattning som under senare år antas komma att äga rum. Detta medför krav på fi'iljdinvesteringar i bl.a. förrådsanläggningar.

Förberedelserna för att möta fredskriser på olje- och petrokemiområdena har. konstaterar utredningen. fört in ett nytt element i ÖEF:s verksamhet. lnvesteringar i lager och Rårrådsanläggningar för främst fredskriser kommer ienlighet med riksdagens beslut att uppgå till stora belopp under de närmaste åren. Produkturvalet av petrokemikalier blir mera komplicerat och utsatt för större föränderlighet än i fråga om de varor som f. n. beredskapslagras. Fredskrisplaneringen förmodas ställa ökade krav på detaljkunskaper. Ut- redningen anser sammanfattningsvis att ÖEF:s uppgifter för att möta fred- skriser kräver att verket har en god allmän överblick över näringslivet. dess olika branscher och beroendeförhållanden. Vidare måste ÖEF ha en god varu- och marknadskännedom för att verket skall kunna bygga upp och anpassa fredskrislagren. Noggranna förberedelser måste successivt vidtas för att reglera förbrukningen av bränsle och drivmedel.

Vad utredningen sålunda har anfört har godtagits av remissinstanserna. Även jag kan ansluta mig till utredningens bedömningar.

Utredningen anser att företagens kunnande bör kunna utnyttjas i högre grad i ÖEF:s planering för fredskrissituationer. ÖEF instämmer i detta i sitt remissvar men framhåller att ökade resurser krävs vid verket för att administrera en sådan verksamhet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund förutsätter att rimlig ekonomisk ersättning skall kunna utgå till företag och organisationer om sådana anspråk kommer att ställas på deras medverkan i framtiden att ersättning är motiverad.

Även jag anser att det kunnande som finns vid företagen bör kunna utnyttjas i planeringen för fredskriser. Frågan om ersättning om så sker. regleras i lagen (19481390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap (ändrad l975:693). Reglerna innebär i princip att ägare eller innehavare av industriell anläggning och annan näringsidkare på särskild anfordran av ÖEF eller annan myndighet skall lämna de uppgifter som myndigheten anser behövs för planläggningen av den ekonomiska försvarsberedskapen.

Av lagens uppläggning framgår att ersättning i vissa fall kan utgå för biträde med sådan planläggning. Överenskommelse om eventuell ersättning och dess storlek förutsätts normalt träffas mellan den myndighet som på- kallat biträde och den part som lämnat det. Kan överenskommelse ej träffas. skall frågan hänskjutas till en skiljenämnd. som har att avgöra om ersättning skall utgå och även bestämma ersättningens belopp.

När det gäller den övergripande planeringen vid ÖEF. t. ex. försörjnings-

Prop. 1976/77:74 213

planeringen, anser utredningen att de metoder som därvid används fort- löpande måste utvecklas. Direkt tillämpbara system för ransonering finns f.n. bara på bränsleområdet. Utredningen anser att metoder och system för ransonering även på andra försörjningsområden bör utvecklas och att arbetet med detta bör prioriteras högt. Utredningen anser det vidare vara angeläget att metoderna för olika former av företagsplanläggning ses över med jämna mellanrum.

I likhet med remissinstanserna anser jag att en fortsatt och intensifierad metodutveckling bör kunna ske vid ÖEF. Kan planeringen förbättras bör dessutom behovet av investeringar på sikt kunna minska. Jag förordar därför att en viss förstärkning av ÖEF:s resurser för detta ändamål äger rum. Jag återkommer till medelsbehovet härför för budgetåret 1977/78 under punkten anslagsfrågor.

9.3.3. Ansvars- och arbetsfördelning nte/lan ÖEF och SlND respektive KK

Enligt utredningens mening har de samband som råder mellan ÖEF:s och SlND:s respektive verksamhet inte medfört några problem när det gäller ansvarslördelningen. Utredningen anser emellertid att de båda verkens sam- rådsskyldighet bör klart markeras och utsträckas till att omfatta även pla- nering och genomförande av olika utredningar. F. n. gäller att SlND skall underrätta ÖEF om sådana utredningsresultat som kan vara av intresse för den ekonomiska försvarsberedskapen. [ ÖEF:s instruktion finns ingen motsvarande bestämmelse. Genom att i de båda verkens instruktioner föra in bestämmelser av angivet slag skapas enligt utredningens uppfattning ökade garantier för önskvärd samverkan och för att SlND får del av ÖEF:s varu- och branschkunskaper.

Behov av ömsesidig styrelserepresentation ÖEF/SlND anses inte före- ligga. Den samverkan som behövs bör enligt utredningen äga rum på hand- läggarnivå. Dessutom bör SlND — liksom f.n. — representeras i de varu- områdesinriktade rådsorganen vid ÖEF.

Betydelsen av en förbättrad samordning mellan ÖEF och SlND under- stryks på olika sätt av bl. a. statskontoret. SlND. statens vattenfallsverk. Centrala driftledningen (CDL)och Landsorganisationen i Sverige(LO). SlND anför dock att erfarenheterna av samarbetet mellan verket och ÖEF redan i dag är goda. varför instruktionsändringar ter sig mindre angelägna. LO anser att representation för SlND i ÖEF:s styrelse är ett naturligt sätt att underlätta samordningen.

För egen del bedömer jag att behovet av samråd och samverkan mellan SlND och ÖEF kommer att öka. Det är därför angeläget att de båda myn- digheternas utredningsarbete på gemensamma intresseområden så långt möj- ligt samordnas. Härigenom bör vissa utredningsresurser kunna sparas. Sam- ordningsmöjligheterna bör beaktas redan vid planeringen av utrednings- verksamheten. Vidare bör resp. myndighet i all möjlig mån utnyttja det

Prop. 1976/77:74 214

titredningsmaterial och den löretagskunskap som finns hos den andra myn- digheten. llärigenom bör risken för onödigt dubbelarbete minska.

Det ankommer på regeringen att besluta om de instruktionsändringar som kan behövas.

Mellan ÖEF och KK föreligger enligt utredningen inga egentliga ansvars- eller arbetsfördelningsproblem. Remissinstanserna delar denna bedömning. Även jag kan ansluta mig till utredningens uttalande i denna del.

9.3.4. ÖEF:s normalorganisation 9.3.4.l Principiell utformning av organisationen

Utredningen konstaterar att ett huvudproblem i ÖEF:s nuvarande or- ganisation är den bristande överensstämmelsen mellan programmen för verksamheten och indelningen i organisationsenheter. Programmen äri prin- cip inriktade efter varuområden (t.ex. beklädnad. bränsle/drivmedel. me- taller. kemiska produkter) medan organisationen i huvudsak är indelad efter funktioner i beredskapsprocessen (t. ex. samordning. planering. företagsplan- läggning. beredskapslagring). På grund av detta har det enligt utredningen visat sig svårt att åstadkomma en sådan förankring av programmen i er- ganisationen.att en kraftsamling till måluppfyllelsen för respektive program kan uppnås. I stället har det funnits en — i och för sig naturlig — tendens att optimera respektive funktion snarare än programmen. Flera av ÖEF:s organisationsenheter bedriver dessutom verksamhet inom samma program. vilket har medfört vissa problem i externa kontakter. t.ex. med företag och branschorgan. Bl. a. mot denna bakgrund föreslår utredningen att en mer programinriktad organisation än den nuvarande väljs.

Remissinstanserna är genomgående positiva till utredningens förslag. RRV påpekar dock att den process varigenom förändringar sker är mera betydelsefull än den formella förändringen.

Även jag finner att fördelar står att vinna med en övergång till en mera programinriktad organisation för ÖEF. Jag vill i detta sammanhang erinra om att den nu tillämpade indelningsgrunden efter försörjningsområden. som används vid såväl långsiktsplanering som programbudgetering. gör det möj- ligt att formulera mål för verksamheten på ett bättre sätt än vid en indelning efter funktioner i beredskapsptocessen. Dessutom kan kostnader för och effekter av insatta resurser direkt relateras till målen. Jag förordar därför att ÖEF organiseras efter de riktlinjer som utredningen har dragit upp. Mina överväganden i det följande utgår från att så kommer att ske.

9.3.4.2 Organisationsstruktur

Remissinstanserna är positiva till förslaget om en mera programinriktad organisation för ÖEF liksom till den föreslagna organisationsstrukturen med

Prop. 1976/77:74 215

en indelning i fyra enheter under verksledningen. nämligen en enhet för samordning av det ekonomiska försvaret. en enhet för programverksamhet. en enhet för beredskapslagring och en enhet för administration.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen till organisationsstrukttir eller lämnar dem utan erinran.

Även jag ansluter mig till utredningens förslag i stort. Förslagen leder. som jag ser det. till en betydande förbättring jämfört med nuläget inte minst vad gäller programmens förankring i organisationen.

På några punkter. bl. a. i fråga om energifrågornas handläggning. anmäler remissinstanserna avvikande uppfattningar. Sålunda förefaller det statistiska centralbyrån (SCB) inte lämpligt att som utredningen har tänkt sig föra in dessa frågor under programcnheten. Energifrågorna bör i stället direkt underställas verksledningen. Kooperativa förbundet (KF) anser att frågan om en separat enhet för energifrågor bör övervägas närmare. Svenska pe- troleum institutet föreslår att en programenhet för energi och en för övriga försörjningsviktiga produkter skapas. Statens vattenfallsverk och Centrala driftledningen (CDL) anser att samordningen av energiberedskapsplaner- ingen bör åvila enheten för EF-samordning i stället för underenheten för energi. Också ÖEF. som tillstyrker utredningens förslag till organisations- struktur. gör det med tvekan beträffande energiområdet.

Jag delar uppfattningen att energifrågorna har en särskild vikt. Detta be- tyder emellertid inte med nödvändighet att de måste brytas ut från be- redskapsplaneringen. All planering bör i stället äga rum med utgångspunkt i samma planeringsunderlag. Det finns också ett starkt samband mellan energiplaneringen och varu- och industriplaneringen. särskilt på petroke- miområdet men även på andra områden. Jag ser därför ingen anledning att på denna punkt gå ifrån utredningens förslag.

Även i övriga frågor är jag ense med utredningen. Jag är alltså beredd att i allt väsentligt ställa mig bakom utredningens organisationsförslag.

Beträffande ÖEF:s byggnadsverksamhet vill jag. med anledning av vad ett par remissinstanser har anfört. framhålla att utredningens förslag inte innebär att ytterligare en organisation för projektering. upphandling och byggande skulle tillskapas inom statsförvaltningen. Det är i stället fråga om att organisatoriskt samordna verksamhet som sedan länge har bedrivits vid ÖEF. Jag återkommer i det följande till frågan om en översyn av metoder och beslutsordning för denna verksamhet. 1974 års försvarsutredning har i sitt slutbetänkande (SOU l977zl) anfört att det kan finnas skäl att se över hela den statliga byggnadsförvaltningen. Försvarsutredningens synpunkter kan jag för egen del ställa mig bakom. Jag bedömer emellertid att den organisatoriska samordning av byggnads- verksamheten vid ÖEF som jag nu förordar. inte kommer att binda upp en kommande större översyn av den statliga byggnadsförvaltningen.

Den nya organisation i stort för ÖEF som jag förordar framgår av en tablå. vilken bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga B:].

Prop. 1976/77:74 216

Utredningen har inte tagit upp var den s. k. operationsanalysgruppen från försvarets forskningsanstalt (FOA) organisatoriskt bör placeras vid ÖEF. Jag räknar med att FOA och ÖEF gemensamt skall kunna lösa denna fråga.

9.3.4.3 Styrelse och rådsorganisation

Utredningen har föreslagit att ÖEF:s styrelse skall bestå av generaldi- rektören. åtta övriga ledamöter samt två personalföreträdarc. Av de övriga ledamöterna bör. enligt tttredningens förslag. fyra representera det allmänna och fyra ha sakkunskap om produktion och distribution på olika områden inom näringslivet. Till skillnad från försörjningsberedskapsutredningen (FBU) och energiberedskapsutredningen (EBU). vilkas förslag skulle inne- bära en styrelse om ca 20 personer. föreslår ÖEF-utredningen således en styrelse av mera normal storlek. Utredningen har för sin del ställt sig tviv- lande till att en stor styrelse kan fungera effektivt. särskilt i krislägen. En väl fungerande rådstiirganisation bör i stället tillföra ÖEF den kunskap som enligt FBU och EBU skulle förmedlas via styrelsen. Den nuvarande råds- organisationen med inriktning på varuområdet (beklädnadsrådet och ke- mirådet) bör därför utökas. Ett energiheredskapsråd och ett metallråd föreslås tillkomma.

Utredningen har bedömt att det föreslagna energiberedskapsrådet skulle kunna överta det nuvarande oljelagringsrådets uppgifter. som bl. a. är att bistå ÖEF i frågor som rör tillämpningen av bestämmelserna om lagrings- skyldighet för olja. Oljelagringsrådet skulle därmed kunna upplösas. Ut- redningen föreslår också att rådet för ekonomiskt försvar avskaffas. Motivet härför är att frågor som kunde ha behandlats i rådet i stället har kommit att beredas inom totalförsvarets chefsnämnd och i andra samrådsorgan.

Remissopinionen är splittrad i frågan om styrelsens storlek och den fö- reslagna rådsorganisationen.

För egen del vill jag anföra följande. För att ÖEF skall kunna samordna det ekonomiska försvaret behöver ÖEF kunskap om näringsliv och förvaltning. 1 det sammanhanget fyller verkets styrelse en viktig uppgift. Från den synpunkten skulle en stor styrelse med bred representation för det allmänna och för olika samhällssektorer kunna vara lämplig. Emellertid ställer jag mig — i likhet med utredningen — tvivlande till att en stor styrelse kan fungera effektivt. speciellt om den skall verka även i krislägen. Jag förordar därför att utredningens förslag följs i denna del.

Utredningen föreslår en utökad rådsorganisation vid ÖEF. Enligt min uppfattning finns det risk för att en stor rådsorganisation kan bli en onödigt tyngande administrativ apparat i stället för det stödorgan till ÖEF:s styrelse som den enligt utredningens intentioner bör vara. Emellertid är. efter vad jag har inhämtat. ÖEF:s erfarenheter av hittillsvarande verksamhet inom beklädnadsrådet och kemirådet goda. Mot den bakgrunden är jag beredd

Prop. l976/77:74 217

att förorda en utbyggnad av rådsorganisationen. Ett energiheredskapsråd och ett metallråd bör tillkomma. Förutsättningar föratt rådsorganisationen skall vara till avsedd nytta för Ölil" är dock enligt min uppfattning att råden får en för respektive programområde så representativ sammansättning som möjligt och att antalet rådsmedlemmar inte tillåts bli onödigt stort. Jag utgår vidare från att råden i första hand kommer att tas i anspråk för att bereda övergripande ärenden. Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att den kunskap rådsorganisationen representerar utnyttjas i kriser. Vissa rådsmedlemmar bör i sådana lägen ingå i de ransoneringsorgan (nämn- der) som avses skapas med ÖEF som basmyndighet i enlighet med ut- redningens förslag till krisorganisation.

Utredningens åsikt att det nuvarande rådet för ekonomiskt försvar kan upphöra har inte mötts av några invändiiigar från remissinstanserna. Även jag anseratt detta råd kan upplösas. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.

Beträffande oljelagringsrådet har regeringen genom beslut den 30 decem- ber l976 förlängt dess mandattid till och med utgången av år 1977. Efter denna tidpunkt bör detta råds uppgifter enligt min uppfattning kunna övertas av det föreslagna energiberedskapsrådet. Även i detta avseende ankommer det på regeringen att fatta beslut.

9.3.4.4 Personaldimensionering

Utredningens förslag omfattar en personalstyrka motsvarande l75 hel- årsarbetande fr.o.m. budgetåret l977/78 vid ÖEF:s centrala förvaltning. Ilärtill kommer personalen vid de lokala förrådsanläggniiigarna. Förslaget innebär en ytterligare förstärkning av personalstyrkan vid den centrala för- valtningen med 10 helårsarbetskrafter, Utredningen motiverar sitt förslag i allt väsentligt med att ÖEF har tillförts nya och ökade uppgifter. För utrednings- och planläggningsvcrksamhetcn föreslås sålunda fyra handläg- gare för bl. a. metodutveckling. samordning av energiberedskapsplaneringen samt utredning och planläggning m. m. på kemi- och mctallområdena. För affärsverksamheten föreslås två handläggare för inköp på Iäkemedels— och sjukvårdsmatetielområdet samt kemiområdet. På det administrativa om- rådet föreslås två handläggare för personaladministration samt två biträden för bl. a. skrivgöromål. Behovet av personalförstärkningar vid ÖEF:s för- rådsanläggningar bör enligt utredningen tillgodoses i takt med att nya an- läggningar tas i bruk.

Enligt utredningens uppfattning bör den föreslagna omorganisationen och de förordade resursförstärkningarna bidra till en ökad effektivitet. Härigenom uppkommer en rationaliseringspotential i den nya organisationen. Vinsterna härav kan emellertid ofta inte inhämtas omedelbart anser utredningen. Un- der en kortare övergångstid kan de motverkas av effektivitetsförluster som uppkommer i samband med att ett invant organisatoriskt mönster ersätts

Prop. l976/77:74 218

av ett nytt.

En del remissinstanser anser att ytterligare personalresurser — utöver ut- redningens förslag behövs på vissa områden för att syftet med omorga- nisationen skafl nås.

Försvarets sjukvårdsstyrelse tSjvSl. socialstyrelsen och Landstingsförbun- det menar att alltför knappa resurser ha avdelats för läkemedels- och sjuk- vårdsmaterielområdena. ÖEF anser att utredningens förslag medför att bristen på personella resurser kommer att konserveras till men för försörj- ningsplaneringen. ÖEF har funnit att verket redan under l977/78 bör för- stärkas med 18 tjänster utöver de 10 som utredningen har föreslagit.

Statens vattenfallsverk och CDL understryker att det är nödvändigt att ÖEF får de resurser som behövs för att ambitionen att stärka det ekonomiska försvaret kan avsätta verkliga resultat. Liknande synpunkter framförs av Kemikontoret. SAF och Sveriges industriförbund anser en personalförstärk- ning motiverad om en däremot svarande höjning av den ekonomiska för- svarsberedskapen erhålls på såväl central som regional nivå.

För egen del vill jag framhålla att den förordade omorganisationen bör medföra goda möjligheter till rationaliseringar och effektivitetshöjningar. Mot den bakgrunden kunde det i och för sig vara rimligt att avvakta med personalförstärkningar tills erfarenheter av omorganisationen vunnits. På vissa områden är dock en utökning av antalet tjänster redan nu motiverad.

Jag har under avsnittet ÖEF:s verksamhetsområde och verksamhetsin- riktning framhållit att metodutvecklingsarbetet vid ÖEF är av stor betydelse för resultaten av försörjningsplaneringen. Metoderna för denna planering och metoderna för olika former av företagsplanläggning bör utvecklas. För den skull harjag i det angivna avsnittet förordat en förstärkning. En hand- läggare bör tillkomma för detta ändamål.

Utvecklingen inom energiområdet ställer ökade krav på utrednings- och planeringsverksamheten vid ÖEF. Likaså ställs ökade krav på bl. a. sam- ordningen inom detta område. För att de ökade kraven skall kttnna mötas och verksamheten bedrivas i tillräcklig omfattning bör en handläggartjänst tillföras. Vidare bör en handläggartjänst tillkomma för att utforma system för reglering och ransonering för i första hand fredskrissituationer inom området kemiska produkter.

En aktiv personalpolitik är en av grundförutsättningarna för att de fö- reslagna organisatoriska förändringarna skall ge ökad effektivitet. Jag anser att det finns ett behov att förstärka ÖEF:s resurser för detta ändamål. Jag förordar därför att ÖEF tillförs två handläggare för bl. a. personalplanering och intern utbildning. De av mig här föreslagna förstärkningarna är också av betydelse för att den nya organisationen skall kunna träda i kraft snabbt och smidigt. Vidare bör en biträdestjänst tillkomma.

För budgetåret 1977/78 har jag i det föregående föreslagit inrättande av sex nya tjänster. avsedda att täcka nu överblickbara behov av personal- förstärkning. Den nu förordade omorganisationen kommer att på ett genom-

Prop. 1976/77:74 219

gripande sätt påverka ÖEF:s verksamhet. Om de gjorda erfarenheterna emel- lertid framdeles visar att ytterligare. personalförstärkningar är motiverade torde det i vanlig ordning få ankomma på ÖEF att inkomma med förslag härom.

Jag återkommer till medelsbehovet för de av mig förordade personal- Iörstärkningarna för budgetåret l977/78 under punkten anslagsfrågor.

9.3.4.5 Genomförande av omorganisationen

Utredningens förslag innebär att ÖEF:s nya normalorganisation skttlle börja genomföras vid ingången av budgetåret l977/78 och vara helt klar våren l978 med undantag för eventuella övergångsanordningar.

Utredningen betonar vikten av att ÖEF utser särskild personal som helt kan ägna sig åt genomft'irandet. De särskilda behov av inf'ormations- och utbildningsåtgärder som organisationsföriindringen aktualiserar för perso- nalen bör uppmärksammas. En genomgripande revision av verkets instruk- tion föreslås också komma till stånd.

Vidare föreslår utredningen att ÖEF beviljas särskilda medel för att un- derlätta övergången till den nya organisationen. Ett medelsbehov om cirka 200000 kronor/år under ett par år har beräknats. Det bedöms dessutom vara lämpligt att göra en utvärdering av organisationen. när den har fått verka under ett par år.

Utredningens förslag till tidplan för genomförandet av den nya organi- sationen möts av viss kritik från ÖEF och SACO/SR. Dessa instanser hävdar att en genomgripande omorganisation i enlighet med utredningens förslag kräver tid för omsorgsfulla förberedelser på det personella och administrativa området. Sådana hinner inte genomföras till den I juli 1977 anser man. ÖEF presenterar i stället ett förslag till ny tidsplan i stort.

Detta innebär att den nya organisationen skulle träda i kraft den 1 januari 1978 och vara helt genomförd — med undantag för eventuella övergångs- anordningar — den I juli samma år. Även SACO/SR anser att tidpunkten för ikraftträdande bör sättas till tidigast den 1 januari l978.

För egen del instämmer jag i att det krävs en viss tid för olika slags förberedelser innan den nya organisationen kan träda i kraft. Jag bedömer att ÖEF:s förslag till tidsplan är rimligt härvidlag. Jag förordar därför att den nya organisationen för ÖEF skall träda i kraft den l januari 1978. Den bör— med undantag för eventuella övergångsanordningar— vara helt genom- förd den I juli 1978. Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genom- föra den nya organisationen.

Jag anser — i likhet med utredningen — att det i samband med genom- förandet av den nya organisationen kan uppkomma behov av arbeten av engångsnatur och att detta kan medföra krav på tillfälliga resursförstärk— ningar.

Prop. l976/77:74 220

Det ankommer på regeringen att besluta om ny instruktion för ÖEF som en följd av den fi.")rordade organisationsändringen.

9.3.5 ÖEF:s krisorganisalion m. m.

Statsmakterna vidtog efter oljekrisen vintern 1973—1974 en rad åtgärder för att stärka försörjningsberedskapen. Bl.a. tillsattes energiberedskapsut— redningen (EBU) och ransoneringslagsutredningen (RLU). Utredningat'na har avlämnat betänkanden. Dessa har i vissa hänseenden legat till grund för prop. l975/76:152 med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen. Med hänsyn till det nära sambandet mellan EBU:s förslag och ÖEF-ut- redningens arbete anmälde föredragande statsrådet (s. l33) att han avsåg avvakta förslaget från ÖEF-utredningen innan han tog slutlig ställning till hur cnergiberedskapen borde vara organiserad. Föredraganden anslöt sig dock till EBU:s principförslag till organisation vid fredskriser på energiom- rådet. Principförslaget innebär bl. a. att särskilda prodttktionsinriktade myn- digheter skall bildas vid kris för att inom ramen för ÖEF:s riktlinjer själv- ständigt genomföra ransoneringsåtgiirder. Dessa myndigheter. som skall re- presentera områdena bränsle-. drivmedels- och elförsörjning. skall biträdas av rådgivande s.k. sektormyndigheter. som var och en företräder en lör- brukningssektor.

Riksdagen lämnade föredragandens uttalanden och redogitirelser för nämn— da organisationsprinciper utan erinran (FöU 1975/76:35. rskr 1975/76:298). Regeringen har därefter lämnat anvisningar angående planering av försörj- ningsberedskapen för en fredskris på energiområdet. Dessa innebär bl.a. att ÖEF skall ansvara för den övergripande ledningen och samordningen av cnergiberedskapen. såväl i plancringsskedet som i en kris.

ÖEF-utredningen föreslår att ÖEF skall vara verkställighetsorgan även vid fredskriser som drabbar det allmänna varuområdet. varmed avses andra varor än energiråvaror och jordbruksvaror. Denna uppgift bör enligt ut- redningens uppfattning kunna lösas inom normalorganisationens ram. vid behov med viss personalförstärkning. Regleringar av utrikeshandeln bör handläggas av KK efter samråd med ÖEF. SlND avses inte ha några egentliga planeringsuppgifter för det ekonomiska försvaret i krislägen. Mot bakgrund härav anser utredningen att SlND inte heller bör ges några verkställighcts- uppgifter.

En avspärrning ställer enligt utredningens mening helt andra och mera långtgående krav på krisanpassning av samhället än fredskriser. Bl.a. torde omfattande förbrukningsregleringar av olika slag krävas. Med hänsyn till sambandet mellan olika regleringsåtgärder menar utredningen att det krävs en samlad krisorganisation på central nivå. Under regeringen bör denna krisorganisation leda regleringsverksamheten och göra de övergripande ut- redningar och samlade bedömningar som behövs. Utredningen har funnit att ÖEF bör vara det organ som ansvarar för nämnda uppgifter. ÖEF föreslås

Prop. 1976/77:74 221

således finnas kvar som myndighet i stället föratt —som enligt-hittillsvarande planer — vid avspärrning och krig avvecklas och uppgå i en handels- och industrikommission samt en bränslekommission.

Vid avspärrning krävs enligt utredningen en anpassning av ÖEF:s nor- malorganisation och en förstärkning med personal från andra myndigheter samt från industrin och dess organisationer. För att ÖEF skall kunna göra övergripande utredningar och bedömningar så effektivt som möjligt. föreslår utredningen att genomförandet av regleringar åläggs andra organ. I första hand bör därvid utnyttjas myndigheter med planeringsuppgifteri fred. Här- igenom får man önskvärd kontinuitet mellan planering och verkställighet. TN bör således ha hand om drivmedelsransonering. Regleringen av elenergi bör läggas på ett för hela elkraftproduktions- och distributionsområdet ge- mensamt organ. kallat elförsörjningsnämnden (EFN). Vidare bör en bräns- lenämnd organiseras med ÖEF som basmyndighet. För genomförandet av regleringsåtgärder på övriga områden bör enligt utredningens förslag för- beredas inrättandet av en beklädnadsnämnd. en keminämnd och en me- tallnämnd. Basmyndighet för organisering av dessa organ bör vara ÖEF. Personalen till nämndernas kanslier bör rekryteras från ÖEF. SlND. andra statliga organ samt från industrin och dess organisationer.

Liksom under normala fredstida förhållanden och vid fredskriser föreslås att KK även vid avspärrning skall handlägga frågor rörande import- och exportregleringar och handelspolitik efter samråd med ÖEF.

Enligt utredningens uppfattning bör ärenden inom det ekonomiska för- svaret handläggas på samma sätt under krig som under avspärrning. Bas- organisationen vid avspärrning bör därför utgöra grunden för en krigs- organisation. Utredningen konstaterar vidare att krisorganisationen i till- lämpliga delar bör kunna utnyttjas vid försörjningskriser orsakade av va- lutaknapphet och vid vissa inre kriser av försörjningskaraktär.

Utredningen påpekar emellertid att det under den tid som stått till dess förfogande har visat sig svårt att göra sådana utförliga analyser och be- dömningar av krisorganisationen som hade varit önskvärda. Utredningen betonar därför att förslagen har karaktär av en baxsrrukmr för krisorgani- sationen. Det krävs fortsatta överväganden både när det gäller den föreslagna krisorganisationens relationer till vissa andra myndigheters verksamhets- områden och när det gäller olika detaljorganisationsfrågor.

EBU:s förslag har varit en utgångspunkt för ÖEF-utredningens arbete. 1 ett avseende föreligger dock skillnader mellan de båda utredningarnas förslag. Det gäller sammansättningen av de särskilda regleringsmyndighe- terna. Enligt EBU:s förslag var dessa tänkta som tjänstemannaorgan. som skulle omsätta ÖEF:s övergripande beslut till praktisk förbrukningsreglering. Till dessa myndigheter skulle knytas särskilda besvärsnämnder under ord- förandeskap av en lagfaren domare och i övrigt sammansatta av förtro- endemän. ÖEF-utredningens förslag innebär att olika regleringsåtgärder bör administreras av organ med förtroendemannaanknytning. Regleringsorga-

Prop. 1976/77:74 222

nen bör enligt ÖEF-utredningens uppfattning organiseras som nämnder med därtill hörande kanslier. Nämnderna bör sammansättas så att där finns per- soner med sakkunskap om berörda branscher och varuområden samt re- presentanter för det allmänna. Utredningen anser vidare att inga fristående besvärsorgan bör bildas. I stället bör de olika förvaltningsorgan som ingår i krisorganisationen handlägga besvärsärenden.

Flertalet remissinstanser som har behandlat utredningens förslag till bas- struktur för ÖEF:s krisorganisation har tillstyrkt eller lämnat dem utan erin- ran. En del instanser har dock gjort vissa påpekanden.

TN anser det vara olyckligt att i samband med en skärpning av en kris övergå från en organisationsform till en annan. TN finner. efter att ha jämfört för- och nackdelarna i energiberedskapsutredningens och ÖEF-utredningens förslag. att övervägande skäl talar för att ÖEF-utredningens förslag bör tjäna som utgångspunkt även för fredskrisorganisationen. Det viktigaste skälet härför är att övergången från ÖEF:s normalorganisation till krisorganisation vid skärpt läge kan ske smidigt. TN framför vidare att energiberedskaps- utredningens förslag att inrätta s.k. sektormyndigheter med rådgivnings- ansvar väl låter sig förenas med ÖEF-utredningens förslag.

ÖEF biträderden föreslagna principiella utformningen men anseratt ytter- ligare överväganden krävs, bl.a. beträffande fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan ÖEF och övriga berörda myndigheter.

Statens vattenfallsverk och CDl. anseratt ÖEF-utredningen har utformat förslag till organisation och arbetsfördelning mellan ÖEF och samverkande myndigheter under fredskriser som medför titt tidigare principer och beslut grundade på EBU skulle behöva rivas upp. Vidare skulle förslagen innebära en kraftig koncentration till ÖEF. som måste tillföras väsentliga resurser och fackkunskaper på områden som ligger helt utanför ÖEF:s nuvarande kompetensområde. De båda instanserna avstyrker därför utredningens för- slag i de avseenden de avviker från dessa tidigare principer och beslut. Förslagen måste överarbctas anser man. Härvid bör också organisation och verksamhetsformer under avspärrning och krig bättre anpassas till encr- giberedskapsutredningens förslag till fredskrisorganisation. Mot bakgrund av att lekmannainflytande vid regleringsmyndigheterna inte ansetts erfor- derligt av EBU vid fredskriser avvisar vattenfallsverket och CDL också tanken på lekmannainflytande i elförsörjningsnämnden i en krissituation. Man menar att det då är andra faktorer och värderingar än totala rättvisekrav som måste bli styrande för regleringsmyndigheternas verksamhet. Även i detta läge skulle lekmannainflytandet säkras genom ÖEF:s styrelse, där de övergripande besluten fattas. De båda instanserna tillstyrker dock att ÖEF blir samordningsorgan på försörjningsområdet även vid avspärrning och krig. Man framhåller dock starkt att ansvaret för beredskapsplanering och genomförande av regleringar och ransoneringar skall åvila de särskilda energimyndigheterna.

För egen del vill jag anföra följande. Krisorganisationen bör utformas

Prop. 1976/77:74 223

med utgångspunkt i två principer.ll)en ena är att den myndighet eller det organ som under normala fredstida förhållanden ansvarar för krisplanering likväl som för annan för det ekonomiska försvaret betydelsefull verksamhet också bör ha ansvaret i största möjliga utsträckning för verksamheten vid olika slags kriser och krig. llärigenom mi'ijliggörs en smidig övergång från freds- till krissamhällc. Den andra principen är att samma krisorganisation i princip används vid fredskris. avspärrning och krig. Jag kan alltså — liksom flertalet av remissinstanserna — ansluta mig till principerna för den bas- struktur till krisorganisation som ÖEF-utredningen har föreslagit. Jag vill särskilt framhålla betydelsen av att det under regeringen finns en organ som i olika krissituationer kan göra de samordnade utredningar och be- dömningar som behövs för att regeringen skall få beslutsunderlag. Vidare bör ett organ med övergripande ansvar och lämplig sammansättning kunna avlasta regeringen vissa ärenden. Särskilt i krig kan det nämligen enligt min mening bli nödvändigt att genomföra en omfattande delegering av Rårvaltningsuppgifter från regeringen. Enligt min uppfattning bör den cen- trala myndigheten med ansvar för krisförsörjningcn utgöras av ÖEF. som alltså bör finnas kvar som myndighet även vid avsärrning och krig. Att ÖEF används som bas för den organisationsuppbyggnad som behövs bör ge fördelar när det gäller kontinuitet mellan planering och verkställighet. Dessutom är det en fördel att ha tillgång till en redan fungerande och för samhälle och allmänhet känd organisation vid utbyggnaden av krisorga- nisationen.

Jag vill understryka vikten av att utredningspersonal från bl.a. TN. JN. SlND. vattenfallsverket och kraftindustrin i övrigt samt näringslivet med- verkar vid beredning av ärenden av övergripande slag hos ÖEF. Främst gäller detta samordning av fördelningen i stort av knappa resurser inom olika samhällssektorer.

Om ÖEF blir den bas för organisationsutbyggnaden som jag har förordat. behöver inte handels- och industrikommissionen respektive bränslekom- missionen inrättas enligt de planer som f.n. finns.

Regleringar i samband med en kris kan mycket starkt påverka den enskilde medborgarens liv. I likhet med ÖEF-utredningen anserjag att det bör finnas förtroendemannainslag i de regleringsorgan som inrättas. Det är en fördel att beslut om olika regleringsåtgärder genom en nämndorganisation är för- ankrade hos näringsliv. konsumenter och intresseorganisationer. Nämnderna torde också kunna anfötros mera maktpåliggande uppgifter än de rena tjän- stemannaorganen. Nämndorganisationen bör få störst betydelse i samband med fredskriser. då normala förhållanden för vårt samhälle eftersträvas i största möjliga utsträckning vad avser produktion. utbildning. sjukvård etc. I samband med avspärrning och krig blir dock hårdare prioriteringar nöd- vändiga. Även i dessa lägen är det. enligt min uppfattning. angeläget att förtroendemannainffytande säkras i samband med olika regleringsbeslut. l krig kan det dock bli nödvändigt att av praktiska skäl kraftigt begränsa

Prop. 1976/77:74 224

krisorganisationens omfattning.

Jag har tidigare anfört att man bör sträva efter en så likartad organisation som möjligt under olika slags kriser. Den principorganisation som jag nu förordar bör därför gälla även vid fredskriser på energiområdet. Reglerings- organen bör utgöras av nämnder med tillhörande kanslier. Denna förändring torde inte behöva medföra särskilt omfattande konsekvenser för det pla- neringsarbete som nu utförs av ansvariga myndigheter.

Mitt ställningstagande till regleringsorganens sammansättning ger mig anledning att överväga om inte dessa organ även kan åläggas att pröva de besvärsärenden som kan förekomma i krislägen. EBU:s förslag var tiik- tcrat av en strävan att säkra lekmannainflytandet i en tjänstemannainriktad organisation och att förstärka rättssäkerheten genom att tillföra besvärs— organisationen en kvalificerad juridisk expert. Mitt förslag till reglerings- organens sammansättning uppfyller de krav på insyn och medinllytande från intressegrupper och från det allmänna som rimligen kan ställas på hand- läggningen av besvärsfrågor i kristid. Med hänsyn härtill anser jag att de av mig föreslagna centrala regleringsorganen bör pröva sådana besvär över underlydande myndigheters beslut som enligt givna föreskrifter få fullföljas till dessa centrala organ. En fördel med detta system är att nämnderna får kunskap om hur regleringssystemen tillämpas och fungerar i praktiken. Sådana kunskaperärcnligt min uppfattning av stort värde föratt nämnderna snabbt skall kunna vidta åtgärder för att rätta till missförhållanden i reg- leringssystemen. Besvär i regleringsärenden kommer att avgöras genom skriftlig handläggning och endast i undantagsfall förutses munligt inslag i handläggningen. Därför finner jag att den av EBU eftersträvade förstärk- ningen av rättssäkerheten genom att besvärsnämndens ordförande skulle vara lagfaren domare kan säkerställas genom att de av mig föreslagna re- gleringsorganen tillförs en kvalificeradjurist. Med hänsyn till den utvidgning av lagstiftningen på förvaltningsrättcns och arbetsrättens område som har skett under senare år framstår detta krav som angeläget. Utan att föregripa de detaljutredningar rörande krisorganisationen som jag anser bör komma till stånd. förutsätter jag att chefen för besvärsenheten inom respektive regleringsorgan får den av EBU föreslagna kompetensen.

Ransoneringslagsutredningen”(RLU). vars betänkande f. n. bereds inom regeringskansliet. har föreslagit att ransoneringsbestämmelser skall kunna sättas i tillämpning även vid s.k. inre kriser. dvs. allvarlig brist på för- nödenheter i fredstid till följd av någon extraordinär händelse som inträffat inom riket. En sådan bristsituation kan komma att avse varor inom ÖEF:s ansvarsområde. ÖEF bör därför enligt RLU ges verkställighetsansvar även vid inre kris och planeringsansvaret bör utökas i motsvarande mån.

För folkförsörjningen torde det vara likgiltigt om exempelvis energibrist uppkommit till följd av importbortfall eller av ett haveri i en inhemsk pro- duktionsanläggning. Då det är av vikt även för vår försvarsberedskap att vi snabbt och effektivt katt bemästra plötsliga försörjningssvårigheter oavsett

Prop. 1976/77:74 225

krisens orsak. ansluter jag mig till RLUzs uppfattning på nu ifrågavarande punkt. Jag anser således att ÖEl" bör ha planerings- och verkställighetsansvar även för inre kriser. Den av mig förordade organisationen bör vid behov kunna utnyttjas även vid kriser av detta slag.

När det gäller detaljfrågor rörande krisorganisationen liksom relationerna till vissa myndigheters verksamhetsområden anserjag, liksom utredningen och en del remissinstanser. attdet behövs ytterligare överväganden och utredningar. Jag återkommer till 'detta i det följande avsnittet. Jag vill dock i detta sammanhang understryka att kommande utredningar m. m. rörande krisorganisationen inte får försena nu pågående förberedelser för att möta eventuella fredskriser på energiområdet.

9.3.6. Behov av _vllr-a'ligare utredningar

Utredningen har föreslagit att särskilda utredningar eller överväganden i annan ordning skall göras i en del fall. Santnmnfitttningsvis föreslår ut- redningen

— att ansvars- och arbetsfördelningen meffan ÖEF och socialstyrelsen re- spektive JN övervägs när det gäller beredskapslagring och företagsplan— läggning pä sjukvårds- respektive livsmedelsområdet. — att en utredning företas om beslutssystem. upphandlingsordning. entre- prenad- och ersättningsformer för den vid ÖEF bedrivna byggnadsverk- samheten.

— att organisatoriska frågor avseende sambandet vid en avspärrningskris mellan ÖEF och statens pris- och kartellnämnd (SPK) utreds.

— att de organisatoriska sambanden i en avspärrningskris mellan den fö- reslagna krisorganisationen och de delar av det ekonomiska försvaret (mot- sv.) Som socialstyrelsen respektive JN ansvarar för utreds. — att de olika föreslagna krisorganens relationer till motsvarande organ på regional och lokal nivå utreds.

— att detaljorganisation för de i krisorganisationen ingående regleringsor- ganen utreds samt

- att frågan om sprängämnesinspektionens och elinspektionens (som är knutna till SlND) ställning vid fall av avspärrning och krig övervägs.

En del remissinstanser har tagit upp förslagen om fortsatta utredningar. Vissa av dem tillstyrks medan andra avvisas. Statskontoret och civilbe- fälhavaren i Bergslagens civilområde understryker sålunda vikten av att de föreslagna krisorganens relationer till motsvarande organ på regional och lokal nivå utreds närmare. SPK tillstyrker att det (.)rganisatoriska sambandet mellan nämnden och ÖEF vid en avspärrningskris utreds. SPK föreslår dessutom att en sådan utredning vidgas till att omfatta även samarbetet mellan SPK och JN. SlND finner det angeläget att samordningsproblem under krisförhållanden mellan ÖEF och främst SlND, KK. AMS och SPK studeras.

Prop. 1976/77: 74 226

JN. ÖEF och Kemikontoret anser att ytterligare utredningar av ansvars- oeh arbetsfördelningen mellan ÖEF och socialstyrelsen respektive JN är obehövliga. Skäl till detta är enligt remissinstanser främst att nuvarande ansvars- och arbetsfördelning syns väl avvägd och att samarbetet fungerar tillfredsställande.

Jag har i föregående avsnitt anmält uppfattningen att det behövs ytterligare överväganden och utredningar i detaljfrågor rörande krisorganisationen för det ekonomiska försvaret. Jag avser därför föreslå att ÖEF får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter för samtliga krisfall utreda och lämna förslag till slutlig utformning av krisorganisationerna på central nivå liksom dessas relationer till motsvarande organ på regional och lokal nivå.

Med hänsyn till att ÖEF:s byggnadsverksamhet kommer att vara av stor omfattning under de närmaste åren bör vidare vissa frågor om beslutssystem. upphandlingsordning, entreprenadformer m. m. för den vid ÖEF bedrivna byggnadsverksamheten utredas. Jag avser att ge ÖEF i uppdrag att utreda och komma med förslag i dessa avseenden.

ÖEF-utredningen har ansett att det finns behov av vissa utredningar i övrigt. KK vill ha ansvarsfördelningen i en fredstida valutakris utredd. Be- träffande dessa frågor avser jag att efter ytterligare beredning inom han- delsdepartementet föreslå erforderliga åtgärder. Min företrädare tillstyrktc i prop. 1975/76:152 att de fackliga organisa- tionerna utnyttjas för informationsspridning i kristid. Ett ökat satnarbetc mellan ÖEF och dessa organisationer borde därför äga rum. Beträffande formerna för ett sådant samarbete avsågs förslag presenteras sedan ÖEF- utredningen lagt fram sitt betänkande. Riksdagen uttalade sig för ett ökat samarbete mellan berörda intressenter i informationsfrågor som ett led i försörjningsberedskapen. dock utan att ta ställning till i vilken form detta

borde bedrivas (Fö ' 1975/76:35. rskr 1975/76:298).

ÖEF-utredningen har emellertid i sitt betänkande inte behandlat formerna för ett vidgat samarbete i informationsfrågor mellan ÖEF och de fackliga organisationerna. Jag avser därför föreslå att ÖEF får i uppdrag att i samråd med berörda organisationer utreda och lämna förslag beträffande formerna för ett sådant samarbete.

9.4 Kostnader 1977/78 - 1981/82

Anslagsfrågor för det ekonomiska försvaret avseende budgetåret 1977/78 kommer att i det följande anmälas av cheferna för respektive departe- ment.

Jag vill emellertid i detta sammanhang redovisa de bedömda kostnaderna avseende femårsperioden 1977/78—1981/82 för den förstärkning av försörj- ningsberedskapen som jag i det föregående uttalat mig för.

Jag bedömer att för perioden 1977/78—1981/82 kostnaderna för det ekonomiska försvaret kommer att uppgå till ca 6,3 miljarder kr. i prisläge februari 1976 för den verksamhet som finansieras över statsbudgeten och

Prop. 1976/77:74 227

oljelagringsfonden. .

Härav utgör ca 2.7 miljarder kr. investeringar avseende fredskrislagring. Det sammanlagda beloppet inkluderar även i budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 14 s. 65) och i proposition om åtgärder för försörj- ningsberedskapen på skoområdet m.m. (prop. 1976/77:85) föreslagna åt- gärder men inte sådana övriga stödåtgärder till beklädnadsindustrin som kan komma att föreslås mot bakgrund av de studier av försörjningsuthål- lighet och försörjningsstandard som f. n. pågår inom handelsdepartementet.

Jag vill i detta sammanhang understryka att min bedömning av resursbe- hoven baseras till del på översiktliga kostnadsberäkningar från programpla- nerna. Den närmare bedömningen av resursbehoven får därför enligt min uppfattning göras budgetårsvis vid prövning av förslag till anslagsframställ- ningar. Jag vill erinra om att denna prövning till följd av regeringens bedömning av de åtgärder som föreslås. det allmänna ekonomiska läget samt de övriga bedömningsfaktorer som aktualiseras. kan komma att avvika från den mer översiktliga bedömning jag nu gör.

9.5. Kostnader 1977/78

För budgetåret 1977/78 beräknarjag sammanlagda kostnader över stads- budgeten och oljelagringsfonden för verksamheten inom det ekonomiska försvaret till ca 1 170 milj. kr. enligt följande sammanställning.

l OOO-tal kr.

F'rogram Driftbudget Kapitalbudget Livsmedel 61 094 11 100 Beklädnad rn. m. 46 654 52 300 Energi

Bränsle. drivmedel 66525 694 375 Övriga försörjningsviktiga varor

Kemiska produkter m. m. 34 650 94 000 Metaller m.m. 27173 17 300 Transporter

Transportsamordning och

Landsvägstransporter ] 315 — Järnvägstransporter —' 2 900 Vägar 4 1 10 — Flygtransporter 8 000 — SjötranSporter 430 — Tjänster

Arbetskraft 39 130 — Ledning och samordning 8 153 — Övrig verksamhet 1 722 — Summa 298 956 871 975 varav från oljelagringsfonden 12 505 745 700

l7.1 milj. kr. från IV huvudtiteln.

Prop. 1976/77: 74 228

9.6. Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag till 1. lag om ändring i lagen (1957z343l om oljelagring m. m., 2. lag om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar. m. m.. 3. lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Förslagen under 2 och 3 har upprättats i samråd med chefen för budgetdepartementet. Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2:2.

9. 6. ] Special/norivering

De författningar som reglerar olje-lagringen kan.om de framlagda förslagen genomförs. i huvudsak gälla oförändrade även under kommande lagrings- period. Vissa ändringar i lagen (l957:343) om oljelagring m. m. är dock nödvändiga till följd av bl.a. förslaget om lagringsskyldighet av olja för drift av gasturbinanläggningar.

1 4 ;" första stycket lagen om oljelagring m. m. föreskrivs att regeringen — enligt grunder som riksdagen har godkänt —skall för varje i paragrafen angivet slag av olja fastställa den mängd som sammanlagt skall hållas i lager för varje år. Regeringen har hittills årligen meddelat beslut om de totala lagringsmäng— derna. Mängderna har därvid ökats för varje år. Enligt det nu'framlagda förslaget skall de sammanlagda lagringsmängderna inte längre öka årligen. Det blir därför i framtiden inte nödvändigt med nytt regeringsbeslut varje år.

Förslaget till nytt lagringsprogram medför inte någon utökad lagringsskyl- dighet för näringslivet mcd undantag för lagringen av bränsle för gasturbin- drift. Med hänsyn härtill är det inte behövligt att ompröva de lånebestäm- melser som gäller för statliga lån för beredskapslagring av oljeprodukter.

Färs/age! till lag om ändring i lagen ( 1 95 7 .'343 ) om oljelagring m. m.

65

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagringsskyldighet för förbrukare av olja. Som tidigare har redovisats skall lagringsskyldighet åläggas inneha- vare av gasturbinanläggning med en installerad effekt om fem megawatt eller däröver. Om inte annat föreskrivs skulle de allmänna reglerna i denna paragrafom lagringsskyldighet för förbrukare av olja bli tillämpliga. Avsikten är emellertid att särskilda regler skall gälla för nämnda innehavare av gasturbin. På grund härav har till paragrafens tredje stycke fogats ett tillägg

Prop. 1976/77:74 229

med innebörd att bränsle för produktion av elkraft i gasturbiner med en installerad effekt som uppgår till fem megawatt eller mer inte omfattas av bestämmelserna i första och andra styckena.

6b5

] 5. 6 och 6 a åå ges föreskrifter om vilka kategorier säljare och förbrukare som är lagringsskyldiga enligt nuvarande regler. Det framstår därvid som naturligt att reglera lagringsskyldigheten för innehavare av gasturbiner i en därpå följande paragraf. En ny paragraf. 6 b. bör därför föras in i lagen.

1 den nya paragrafen fastställs lagringsskyldighet att gälla för innehavare av gasturbin med en installerad effekt som uppgår till fem megawatt eller mer. Lagringsskyldighetcn grundar sig således på installerad effekt och inte på tidigare förbrukning. Anledningen till detta är att gasturbinanläggningar vanligen används som reserv- och toppkraftaggregat. Förbrukningen blir därför mycket ojämn. En lagringsplikt grundad på tidigare förbrukning skulle därför inte ge den bereskap som erfordras för dessa anläggningar. För drift av gasturbiner erfordras i vissa fall tunn eldningsolja och fotogen med speciella krav på renhet. Erforderligt bränsle för drift av den aktuella gasturbinanlägg- ningcn skall således lagras.

Reglerna i 4 & om bestämmande av lagringsskyldigheten är inte tillämpliga på Iagerhållningen för gasturbindrift. Inte heller skall bcräkningsreglerna enligt 7 ;" tillämpas.

De närmare bestämmelserna om lagringsskyldighetens omfattning och om förläggning av lager beslutas av regeringen enligt grunder som riksdagen har godkänt.

75

17 ;" 2 mom. förs en ny bestämmelse in i punkten h). Bestämmelsen innebär att bränSIe som har sålts för tidigare nämnda gasturbiners drift inte skall inräknas i säljarens basmängd. Enligt principerna för beredskapslagring bör nämligen sådan olja inte medräknas vid beräkning av säljarens basmängd eftersom förbrukaren blir lagringsskyldig för oljan.

8:15

18 å andra och tredje styckena finns bestämmelser om skyddadoch särskilt lokaliserad lagring.

Som tidigare har redovisats föreslår jag att den som vid utgången av nu innevarande lagringsperiod har ålagts skyddad eller särskilt lokaliserad lagring även under kommande period skall vara skyldig hålla sådant lager i samma omfattning som har fastställts att gälla för är 1977. Förändringar i den sammanlagda lagringsskyldigheten skall sålunda inte påverka den skyddade

Prop. 1976/77:74 230

och särskilt lokaliserade lagringen.

Den nya bestämmelsen.8 a &, hardenna innebörd. Det är inte avsett att vad som enligt särskilda bestämmelser gäller lör lokalisering av oljelager lör kraft- och värmeverk samt stadsgasverk skall ändras genom den nya bestämmel- sen. 1 paragrafen har därför ett särskilt undantag gjorts för det fall att "annat särskilt föreskrives".

Färs/age! till lag om ändring ijörorrlningwi (19.58.1575) om avskrivning i) vissa oliv/agriirgsanläggningar. m. m.

Bestämmelserna om förmånligare avskrivning och värderingsregler i beskattningshänseende beträffande skyddade Iagringsanläggningar och beredskapslager har varit av stor betydelse för lagringen. Det är angeläget att enskilda löretag uppmuntras att förlägga även kommersiella lager i bergrums- anläggningar. Det finns därför behov av särskilt förmånliga avskrivnings- regler för bergrumsanläggningar även under kommande lagringsperiod. Jag anser därför att bestämmelserna i förordningen om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. rn. också får gälla för den kommande lagrings- perioden. Bestämmelserna bör avse skyddade anläggningar som blir färdiga senast det beskattningsår för vilket taxering sker är 1989. Med anledning härav görs en ändring i l ä 1 mom. Övriga ändringar i lörordningen är av redaktionell natur.

F ("it's/age! till lag om ändring i lagen ( I 9 7 3 .'1 2 1 6 ) om särskild bereds/(apsovgi/"ijr'ir oljeprodukter

Lagen (1973: 12 16) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter gäller till utgången av år 1981. Genom den föreslagna ändringen i lagens ingress kommer lagen att äga fortsatt giltighet till och med utgången av år 1984.

25

1 paragrafen finns bestämmelser om uttag av särskild beredskapsavgift för tiden den 1 januari 1978 — den 31 december 1984. Trots den stora nominella skillnaden mellan det nuvarande och det föreslagna avgiftsuttaget innebär förslaget, som jag tidigare framhållit. endast en mindre avgiftshöjning på motorbensin och en avgiftssänkning på motorbrännolja och tunn eldnings- olja. För tj'ock eldningsolja blir avgiften oförändrad. Detta beror på att höjningen av den särskilda beredskapsavgiften i stort sett motsvaras av att annan avgift tas bort.

Prop. 1976/77:74 231

9.7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

dels- föreslår riksdagen att

1.

_klr

godkänna de riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling som jag har förordat. godkänna de riktlinjer för ett nytt program för beredskapslag- ring av oljeprodukter m. m. för perioden 1978—1984 som jag har förordat.

godkänna de riktlinjer för en ny organisation av överstyrelsen för ekonomiskt försvar som jag har förordat. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att den nya organisationen skall kunna genomföras. antaga förslag till

a) lag om ändring i lagen (l957:343) om oljelagring m. m.. b,) lag om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar. m. m.. c)]ag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskaps- avgift för oljeprodukter.

dels bereder riksdagen tilllälle att

6. ta del av vad jag har anfört i fråga om överstyrelsens för ekonomiskt försvar krisorganisation rn. m.

Prop. 1976/77:74 232

10. Anslagsframställning för överstyrelsen för ekonomiskt försvar (öm

ÖEF är central förvaltningsmyndighet för den ekonomiska försvarsbered- skapen. ÖEF har till uppgift att samordna landets förberedelser på det ekonomiska försvarets område. I den mån det inte ankommer på annan myndighet skall ÖEF också ombesörja att det totala försvarets behov av förnödenheter kan tillgodoses vid krig eller under utomordentliga, av krig eller krigsfara föranledda förhållanden.

ÖEF leds av en styrelse. Ledamöter i styrelsen är generaldirektören. tillika styrelsens ordförande. och minst sex andra ledamöter. som regeringen utser särskilt.samt två personalrepresentanter. lnom ÖEF finns en avdelning som omfattar en utredningsbyrå och en varubyrå samt en administrativ byrå. en affärsbyrå. en bränslebyrå och en informationssektion. Avdelningschefen samordnar ÖEF:s olika planeringsfunktioner. Vid ÖEF finns vidare ett antal provisoriskt inrättade organisatoriska enheter.

ÖEF tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksam- heten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande pro- gramindelning gäller.

]. Livsmedel

2. Beklädnad m. m.

3. Bränsle. drivmedel 4. Sjukvård 5. Kemiska produkter m.m. 6. Metaller m. m.

7

10.1. Programmet Livsmedel

Programmet omfattar frågor avseende handelsgödselmcdel och bekämp- ningsmedel. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering. företagsplanläggning och beredskapslagring. Plancrings- och lagringsverk- samheten bedrivs efter anvisningar från statens jordbruksnämnd.

ÖEF:s mål för den fortsatta verksamheten inom programmet är att enligt de riktlinjer jordbruksnämnden anger anpassa lagerhållningen av gödsel- medel. gödselmedelsråvaror och bekämpningsmedel med hänsyn till de in- hemska produktionsförutsättningarna och jordbruksteknikens utveckling.

Prop. 1976/77:74 233

ÖEF beräknar (] OOO-tal kr.)

1976/77 1977/78 Drift- lnveste- Drifi— lnveste- kostnad ringI kostnad2 ringl (")vergripande planering 13 22 l-"öretagsplanläggning 28 - 39 Beredskapslagring 5035 1 200 8 301 5 000 Samordning () 9 Information. utbildning — Administration 5 9 Summa 5 087 1 200 S 380 5 000

' [Xz8 Förrådsanläggningar m. m. 1.2 milj. kr.(l976/77). Vlllzl Lagring för beredskaps- ändamål 5 milj. kr. ( 1977/78). varav från jordbruksnämnden 5 milj. kr. 2Från jordbruksnämnden 8 301 000 kr.

[ (). I . [ Investeringar lt).l.l.l Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagren av gödsel- och bekämpningsmedel beräknas vid ingången av budgetåret 1977/78 uppgå till 61 resp. 7 milj. kr. i 1976 års prisläge.

Befintliga lager bör omstruktureras. Sålunda avses lagren av råfosfat och kaliumgödsel minskas och lagren av kävegödsel och bekämpningsmedel utökas.

För budgetåret 1977/78 begärjordbruksnämnden ett investeringsbelopp av 5 milj. kr. Härav avses 2.4 milj. kr. för bekämpningsmedel och 2.6 milj. kr. för kvävegödselmedel.

10. i .2 Dr_i/ikosmatler

Pris- och löneomräkning m. m. på befintliga resurser har beräknats till 737 690 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-. hanterings- Och driftkostnader till ett sammanlagt belopp av 1 190000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär för omstrukturering av beredskapslagret uppgår till 1 332 000 kr.

De samlade driftkostnaderna under programmet beräknas för budgetåret 1977/78 uppgå till 8 380 000 kr. vilket innebär en ökning med 3 293 000 kr. Från jordbruksnämnden beräknas 8 301 000 kr. tillföras. vilket belopp nämnden upptagit i sitt förslag till anslagsframställning.

Prop. 1976/77:74 234

10.2. Programmet Beklädnad m. m.

Programmet Beklädnad m. m. omfattar frågor rörande beklädnads—. övriga textil- och lädervaror. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering. företagsplanläggning. lagring och samordning. Häri ingår prövning av ansökningar om avskrivningslån och kreditgarantier till teko-. sko- och garveriindustrier samt försörjningsberedskapslån.

ÖEF beräknar (] OOO-tal kr.)

1976/77 1977/78

Drift- lnveste- Drift- lnveste- kostnad ringl kostnad ringl Övergripande planering 585 717 Fi'irctagsplanläggning 151 192 Stödverksamhet 12 659 37 000 12 848 27 000 Förluster p.g.a. kredit- garantier 500 500 Samarbetsprojekt inom skoindustrin 500 500 Beredskapslagring 21 200 20 200 32 581 16500 Samordning 177 203 Information. utbildning 43 60 Administration 171 214 Summa 35 986 57 200 47 815 43 500

|V:7 Lån till teko-.sko- och garveriindustrin 25 milj. kr. ( 1976/77). 15 milj. kr. ( l977/ 78)

V210 Försörjningsberedskapslån 12 milj. kr. (1976/77). 12 milj. kr. (1977/78) Vlllzl Lagring för beredskapsändamål 15 milj. kr. (l976/77). varav från Oljelagrings- fonden 5 milj. kr.. 16,5 milj. kr. (1977/78) varav från Oljelagringsfonden 5 milj. kr. lX:8 Förrådsanläggningar m.m. 5.2 milj. kr. (1976/77)

10.2. ] Investeringar 10.2.l.l Lån till teko-. sko- och garveriindustrier

Amorterings- och räntefria lån till investeringar lämnas av beredskapsskäl till teko-. sko- och garveriindustrierna. Lån beviljas enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

Riksdagen har beviljat en investeringsram för Län till taka-, ska- och garvm'iimlustrier samt inom denna ram beviljat investeringsanslag. ÖEF äger vidare bevilja lånegarantier. '

F. n. gäller en av riksdagen beviljad investeringsram avseende avskriv- ningslån om 160 milj. kr.. varav regeringen har ställt en ram av 150 milj. kr. till förfogande. Beträffande lånegarantier har riksdagen ställt en ram av 80 milj. kr. till regeringens förfogande. varav 75 milj. kr. ställts till ÖEF:s disposi- tion.

Prop. 1976/77: 74 235

ÖEF har vid utgången av budgetåret 1975/76 träffat eller förhandlar om avtal på sammanlagt ca 110 milj. kr. och om kreditgarantier på sammanlagt 32 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1976/77 beräknas att avtal träffats eller förhandlingar om avtal pågå för ca 135 milj. kr.

Under budgetåret 1977/78 avses ytterligare utbetalningar av avskriv- ningslån eller utfästelser därom på sammanlagt ca 20 milj. kr. göras.

För att fullfölja det investeringsprogram för teko- och skoindustrierna som påbörjats med hjälp av avskrivningslån m. m. erfordras för budgetåret 1977/ 78 ett investeringsanslag på 15 milj. kr. lnvesteringsramen kan vara oförändrad.

För att under ett utrednings- och förhandlingsskede temporärt kunna trygga att en från försörjningsberedskapssynpunkt oundgänglig produktions- kapacitet upprätthålls inom skoindustrin och den grundtextila industrin kan ÖEF lämna s. k. villkorliga |727'rsör/"ningsberedskaps/än. ÖEF bedömer att det även under budgetåret 1977/ 78 erfordras temporära stödåtgärder i form av försörjningsberedskapslån. Ett investeringsanslag på 12 milj. kr. föreslås.

10.2.l.2 Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagret beräknas vid utgången av budgetåret l976/77 till ca 220 milj. kr. i prisläge våren 1976. Härtill kommer ett buffertlager av uniformsväv. ett buffertlager av sjukvårdstextilier och ett fredskrislager av syntetgarn.

För fortsatt och slutlig uppbyggnad av buffertlagret av främst sjukhustex- tilier föreslås att enligt planen återstående 10 milj. kr. anvisas för budgetåret 1977/78. En fortsatt uppbyggnad föreslås även ske av fredskrislagret av syntetgarner med ett belopp om ca 5 milj. kr. Sistnämnda belopp bör rekvireras från Oljelagringsfonden.

Med hänvisning till beklädnadsindustrins behov av stödorder föreslås i skrivelse i februari 1977 att ytterligare 15.3 milj. kr. anvisas för inköp av sjukhustextilier av bomull.

För att tillgodose behovet av främst krom- och svavelbaserade kemikalier för garveriindustrin föreslås investeringar om 1.5 milj. kr.

Beredskapslagret bör enligt ÖEF i viss utsträckning omstruktureras. Bl. a. bör lagret av naturfiber minskas och lagret av syntetfrber ökas.

! (). 2. 2 Driftkostnadcr

Pris- och löneomräkning m. m. på befintliga resurser har av ÖEF beräknats till 9 832 718 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-. hanterings- och driftkostnader till ett sammanlagt belopp av 756 000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär för omstrukturering

Prop. 1976/77:74 236

av beredskapslagret uppgår till 295 000 kr.

För att genom 5. k. lörsörjningsberedskapsstöd medverka till att statlig och kommunal upphandling av beklädnadsvaror sker vid företag inom landet föreslås att 10 milj. kr. beräknas även under budgetåret 1977/78.

1-"ör avtalat ränte- och amorteringsfritt avskrivningslån till Stigtex AB bör 2.5 milj. kr. anvisas.

Enhetliga metoder för analyser och dokumentation. dvs. försörjningspla- ner. bör enligt ÖEF utarbetas. För att möjliggöra sådant metodutvecklings- arbcte begär ÖEF medel fören kvalificerad handläggare. För ökad lörsöks- och provningsverksamhet avseende den tekniska utvecklingen inom textil- och läderområdet begär ÖEF 100 000 kr. För att följa upp resultatet av de olika stödformerna inom teko-branschen begärs ökade medel för resor med 36 000 kr. Vidare begär ÖEF 165 000 kr. för att med hjälp av utomstående konsulter göra en teknisk och ekonomisk uppföljning av berörda företag.

10.3. Programmet Bränsle. drivmedel

Programmet Bränsle.drivmedel omfattar petroleumprodukter inkl. smörj- medel. fasta fossila bränslen samt inhemska bränslen. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering. ransoneringsförberedelser. före- tagsplanläggning. beredskapslagring och samordning.

ÖEF beräknar (1 OOO-tal kr.)

1976/77 1977/78 Drift- lnveste— Drift— lnveste- kostnadl ring2 kostnad' ring2 Övergripande planering 2 257 1 164 Gengasvcrksamhet 400 350 Företagsplanläggning 499 477 Beredskapslagring 53 951 210 925 68 017 640 800 Tvångslagring 293 5 800 341 Samordning 145 204 Information. utbildning 60 73 Administration 377 457 Summa 57 932 216 725 71 083 640 300

l Därav från Oljelagringsfonden 25.2 milj. kr. (1976/77). 16.3 milj. kr. (1977/78) 2V:6 Lån till utbyggnad av oljelagringen 5.8 milj. kr. (1976/77)

Vlllzl Lagring för beredskapsändamål 169.4 milj. kr. (l976/77). varav från Oljelag- ringsfonden 150 milj. kr.. 5062 milj. kr. (1977/78). varav från Oljelagringsfonden 463 milj. kr.

lX'.8 Förrådsanläggningar m.m. 41.5 milj. kr. (l976/77). varav från Oljelagrings- fonden 30 milj. kr.. l34.6 milj. kr. (1977/78). varav från Oljelagringsfonden 104 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 237

[(). 3. ] Investeringar 10.3.1.l Lagring för beredskapsändamål

Värdet av det statliga beredskapslagret beräknas vid utgången av budget- året 1976/77 uppgå till ca 740 milj. kr. i 1976 års prisläge. Under budgetåret 1977/78 avses lagren av koks och gasol att utökas. Värdet av fredskrislagret av eldningsolja beräknas vid utgången av budgetåret l976/77 uppgå till ca 215 milj. kr. i 1976 års prisläge.

Det Statliga finansieringsbidraget för 1970—1976 års lagringsprogram är fastställt till 80 milj. kr..vi|ket belopp i och med anslaget för budgetåret 1976/ 77 i sin helhet beviljats av riksdagen. Behållningen på anslaget per den 30juni 1976 utgör 6.7 milj. kr. Detta belopp föreslås få disponeras för att täcka eftersläpande utbetalningar.

För att nå det av 1968 års oljelagringskommitte för perioden 1970—1976 föreslagna målet för kokslagringen och den högre målsättning som kan härledas ur de planeringsförutsättningar som tillämpats för programplaner- ingen krävs enligt ÖEF ytterligare anskaffning av koks. För budgetåret l977/ 78 föreslås att 8 milj. kr. anvisas för inköp av koks.

För budgetåret 1976/77 lämnades ÖEF ett bemyndigande att inom en ram av 16 milj. kr. anskaffa gasol för 8 milj. kr. för uppfyllnad av en gasolanläggning. Förutom resterande 8 milj. kr. inom ramen för lämnat bemyndigande behövs ytterligare 27.2 milj. kr.. dvs. sammanlagt 35.2 milj. kr. för att helt kunna fylla anläggningen.

För uppfyllnad av en Iagringsanläggning för eldningsolja i Gävle. i enlighet med beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974285. FöU 1974zl7. rskr 19741142). begärs 35 milj. kr. lnvesteringsmedel för ändamålet föreslås rekvireras från Oljelagringsfonden.

Råoljelagringsanläggningen i Göteborg. vilken ingår i det program för ökning av statens oljelagring med 3 milj. kubikmeter råolja som 1973 års riksdag antog. blir färdig under budgetåret 1977/78. För anskaffning av råolja begärs 428 milj. kr. lnvesteringsmedel för ändamålet föreslås rekvireras från oljelagringsfonden.

10.312 Förrådsanläggningar .m. m.

Ett antal tidigare påbörjade lagringsanläggningar för flygdrivmedel. gasol och råolja är under byggande. Medelsförbrukningen 1977/78 för dessa lageranläggningar beräknar ÖEF till sammanlagt 84 milj. kr. varav från Oljelagringsfonden för Iagringsanläggningar för råolja föreslås rekvireras 61 milj. kr.

Lagring av flygdrivmedel för den civila luftfarten sker i ÖEF:s regi. Under budgetåret 1977/78 föreslås utbyggnad av ytterligare en bergförlagd flygdriv- medelsanläggning(an1. V) påbörjas. Totalkostnaden för anläggningen beräk-

Prop. 1976/77:74 238

nas.i prisläge april 1976. uppgå till ca 12.2 milj. kr. Under budgetåret 1977/78 behövs 40 milj. kr.

För utbyggnad av råoljeanläggningar och gasolanläggningar med anled- ning av ofjelagringskommittens förslag begär ÖEF kostnadsramar på sammanlagt 171 milj. kr. För budgetåret 1977/78 begärs 35 resp. 8 milj. kr. Dessa medel föreslås rekvireras från Oljelagringsfonden.

Anskaffning av ett förråd för befintlig fa'ltledningsmateriel avsedd för Norrland föreslås. Totalkt.)stnadcn. beräknad till 1.2 milj. kr. erfordras under budgetåret 1977/78.

För iordningställande av enkla lagerplatser för föreslagen lagerökning av koks föreslås investeringar till ett belopp av 100000 kr.

För förvärv av dispositionsrätter till bergrumsanläggningar föreslås bud-' getåret 1977/78 sammanlagt 14.4 milj. kr. rekvireras från Oljelagringsfon- den.

[0.3.2 Dri/jkoslnarlt'r

Pris- och löneomräkning och bortfall av engångsanvisningar har av ÖEF beräknats till ett med 6 901 657 kr. minskat medelsbehov.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-. hanterings-och driftkostnader till ett sammanlagt belopp av 5 029 000 kr. Av beloppet föreslås 2 milj. kr. bestridas med medel från Oljelagringsfonden.

Utvecklingen ställer enligt ÖEF ökade krav på utrednings- och planerings- verksamheten. Vidarc får ÖEF vidgat ansvar för samordningen inom energisektorn. För den utvidgade verksamheten begär ÖEF medel för en kvalificerad handläggare. För att förbättra planläggningen av hur inhemska bränslen skall utnyttjas begärs medel för en handläggare. För fortsatt informationsplanering samt aktualisering och översyn av sparkampanjbered- skapen yrkarÖEF sammanlagt 250 000 kr. För att kunna utnyttja konsulteri ökad omfattning begärs 5000 kr. och för arvode till auktoriserad revisor för biträde vid tillsynen av näringslivets författningsmässigt reglerade bered- skapslagring av oljor begärs ökade medel med 7 000 kr.

10.4. Programmet Sjukvård

Delprogrammet Läkemedel och sjukvårdsmateriel omfattar frågor rörande sjukvårds- och läkemedelslörnödenheter. förbandsartiklar och kirurgiska instrument. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering. företagsplanläggning. lagring och samordning. Planerings- och lagringsverk- samheten skall ske efter anvisning från socialstyrelsen.

Socialstyrelsen anskaffar materiel och utrustning som behövs för att uppsätta och iordningställa beredskapssjttkhusen. Efter anvisning från socialstyrelsen anskaffar och lagrar ÖEF läkemedel. läkemedelsråvaror och vissa sjukvårdsförnödenheter som röntgenfotomateriel. förbandsgas rn. m.

Prop. 1976/77: 74 239

samt saneringsmedel. Kostnaderna för den del av beredskapslagringen. som kommer på ÖEF. bestrids av medel från socialstyrelsen.

Övergripande planen'ng 31 50 Företagsplanläggning 60 72 Beredskapslagring 4 181 31 200 10695 81 300 Samordning 21 38 Information. utbildning — 4 Administration 26 31 Summa 4 319 31200 10 890 81300

' V111:1 Lagring lör beredskapsändamål 30 milj. kr. (1976/77). 80.3 milj. kr. (1977/78), 80.3 milj. kr. tillförs från socialstyrelsen

1X:8 Förrådsanläggningar m. m. 1.2 milj. kr. (1976/77). 1 milj. kr. (1977/78) 3 Från socialstyrelsen 10 695000 kr.

I (1.4 . ] Investeringar 10.4.1.1 Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagret beräknas vid utgången av budgetåret 1976/ 77 till 75 milj. kr. i prisläge våren 1976.

ÖEF avser att efter anvisningar från socialstyrelsen utöka beredskapslagret av läkemedelsråvaror m. m. För budgetåret 1977/78 begär socialstyrelsen ett belopp av 38.5 milj. kr. Av detta belopp är 20 milj. kr. redan inplanerade med stöd av det bemyndigande som regeringen budgetåret 1976/ 77 lämnat ÖEF.

ÖEF avser även att utöka beredskapslagret av sjukvårdsmateriel. För budgetåret l977/ 78 begär socialstyrelsen ett belopp av 41,8 milj. kr.

10.4.1.2 Förrådsanläggningar m. rn.

Mot bakgrund av tidigare erfarenheter bedömer ÖEF att den utökade lagringen av läkemedelsråvaror bäst och ekonomiskt mest fördelaktigt kan genomföras i egna förråd. Dessa bör uppföras i anslutning till befintliga eller tillkommande förrådsbyar. De för programplaneperioden erforderliga inves- teringarna i förrådsanläggningar har beräknats till 4 milj. kr. Härav faller 1 milj. kr. på budgetåret 1977/78.

ll). 4 . 2 Driftkostnadcr

Pris- och löneomräkning m. m. har av ÖEF beräknats till 4 669 897 kr. För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-. hanterings- och driftkostnader till ett sammanlagt belopp av 1 852 000 kr.

De samlade driftkostnaderna beräknas för budgetåret 1977/ 78 uppgå till 10 890 000 kr. vilket innebär en ökning med 6 571 000 kr. Från socialstyrelsen beräknas 10 695 000 kr. tillföras.

Prop. 1976/77: 74 240

10.5 Programmet Kemiska produkter m. m.

Programmet omfattar frågor avseende mineraler andra än metaller. trävaror, massa, papp och papper. grafiska produkter, petroleumprodukter, glas- och porslinsvaror, gummi- och plastvaror samt övriga kemiska produkter. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering, företagsplanläggning och beredskapslagring.

ÖEF beräknar (l OOO-tal kr.)

1976/77 1977/78

Dril't- lnveste- Drift- lnveste- kostnad ringl kostnad ring Övergripande planering 705 1 010 Företagsplanläggning 162 199 Beredskapslagring 20 096 67 200 36 869 104 100 Samordning 65 98 Information. utbildning 69 77 Administration 215 258 Summa 21312 67000 38511 104100

' V1|1:l Lagring för beredskapsändamål 40 milj. kr. (l976/77) från Oljelagringsfonden. 74 milj. kr. (1977/78) varav 602 milj. kr. från Oljelagringsfonden.

1X:8 Förrådsanläggningar m.m. 27,2 milj. kr. (l976/77) varav 25 milj. kr. från Oljelagringsfonden. 30,1 milj. kr. (1977/78), varav 20 milj. kr. från Oljelagringsfon- den.

I ().5. I Investeringar 10.5.l.1 Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagret beräknas vid utgången av budgetåret 1976/77 till 312 milj. kr. i prisläge våren 1976. I syfte att förbättra försörjningsbered- skapen inom det kemiska området har ÖEF i sin programplan för perioden 1977/78—1981 / 82 föreslagit en lageruppbyggnad på 80 a 90 milj. kr. Som ett led i denna uppbyggnad föreslås för budgetåret 1977/78 lagerinvesteringar för 13,8 milj. kr. göras.

Värdet av fredskrislagret av petrokemikalier beräknas vid utgången av budgetåret 1976/77 uppgå till 40 milj. kr. För att uppbyggnaden av fredskrislagret av petrokemikalier. i enlighet med uttalande av föredragande departementschefen i prop. 1975/76:152 (s. 41). i stort skall vara avslutad budgetåret 1980/81 bör enligt ÖEF budgetåret 1977/78 nyinvesteringar i lagret göras i en omfattning av 60.2 milj. kr. lnvesteringsmedel föreslås rekvireras från Oljelagringsfonden.

För att en fortsatt planmässig anskaffning av fredskrislager av petrokemi- kalier skall kunna ske under budgetåret 1978/79 önskar ÖEF under

Prop. 1976/77:74 * 241

budgetåret 1977/78 vidta vissa lörberedelser. För dessa åtgärder begärs ett beställningsbemyndigande på 40 milj. kr. utöver för budgetåret 1977/78 begärda medel.

10.512 Förrådsanläggningar m. m.

Den lageruppbyggnad som föreslagits i ÖEF:s programplan förutsätter att större förrådsutrymmen kan disponeras. Många av de varor som ingår i lagret har sådana egenskaper att de enligt ÖEF bör lagras i egna förråd. För att tillgodose nämnda behov av lagringsutrymmen föreslås en förrådsby anskaf- fas. Totalkostnaden beräknas till 9 milj. kr. Behovet av investeringsmedel budgetåret 1977/78 uppgår till 4 milj. kr.

Bulkförråd för bl.a. koksalt föreslås anskaffas. Totalkostnaden beräknas till 1 milj. kr. Behovet av investeringsmedel budgetåret 1977/78 uppgår till 1 milj. kr. Cisterner med en sammanlagd rymd av 10000 m3 för lagring av tlytande kemikalier föreslås anskaffas. Under budgetåret 1977/78 bör halva volymen anskaffas. Behovet av investeringsmedel detta budgetår uppgår till 2.5 milj. kr.

För anskaffning av anläggningar för fredskrislagring av petrokemiska produkter uppgår budgetåret 1977/78 behovet av investeringsmedel till 20 milj. kr. lnvesteringsmedel föreslås rekvireras från Oljelagringsfonden.

] (1.5.3 Drilikostnmler

Pris- och löneomräkning m. m. och bortfall av engångsanvisning har av ÖEF beräknats till 9 636 039 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-_ hanterings- och driftkostnader till ett sammanlagt belopp av 7 994 000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär för omstrukturering av beredskapslagret uppgår till 210000 kr.

För att ÖEF skall kunna få tillräckligt kunskapsunderlag för beslut om lagringens inriktning och för utformningen av system för reglering och ransonering för i första hand fredskrissituationer begär ÖEF medel för en handläggare.

För utveckling och vidmakthållande av system för tilldelning. ransonering och reglering av petrokemikalier i en fredskris begär ÖEF medel för en handläggare.

De föreslagna två nya handläggarna behöver besöka företag m.m. i samband med utredningsverksamheten. För denna ökade reseverksamhet föreslås resurser tillföras med 6 000 kr.

Möjligheterna till ersättningsproduktion i samband med avspärrnings- och krigssituationer avses ytterligare granskas. Detta föreslås ske genom utnytt- jande av tekniska konsulter. Ökade resurser yrkas för detta ändamål med 30 000 kr.

Prop. 1976/77:74 242

10.6 Programmet Metaller m. m.

Programmet Metaller m. m. omfattar frågor avseende malmer,järn och stål och andra metaller samt verkstadsprodukter. Verksamheten består huvud- sakligen av övergripande planering, företagsplanläggning och beredskapslag- ring. Till detta program hänförs även hjälpförnödenheter för gruv-, stål, metall- och verkstadsinduStri.

ÖEF beräknar (1 OOO-tal kr.)

1976/77 1977/78 Dn'ft- lnveste— Drift- lnveste- kostnad ringI kostnad ringl Övergripande planering 387 526 Företagsplanläggning 266 304 Beredskapslagring 22 460 3 700 27 986 49 500 Samordning 118 153 information. utbildning 57 73 Administration __182 234 Summa 23 470 3 700 29 276 49 500

1 V111:l Lagring för beredskapsändamål 40 milj. kr. (1977/78) [)(18 Förrådsanläggningar m. m. 3.7 milj. kr. (1976/77). 9,5 milj. kr. (1977/78)

10.6. ] Imesleringar 10.6.1.l Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagret beräknas vid utgången av budgetåret l976/77 uppgå till 400 milj. kr. i prisläge våren 1976.

ÖEF föreslår en fortsatt lageruppbyggnad av kemikalier för anrikning av svensk järn- och kopparmalm. elektrod- och infodringsmaterial samt vissa andra hjälpråvaror. Behovet av investeringsmedel 1977/78 uppgårtill 10 milj. kr.

Enligt ÖEF föreligger risk för att akuta knapphetssituationer av fredskris- karaktär skall uppstå i fråga om flera av de i programmet ingående malmerna och metallerna. Mot bakgrund härav anser ÖEF att uppbyggnad av ett fredskrislager av metaller bör inledas budgetåret 1977/78. 1 första hand bör anskaffas krom, mangan och vanadin. Behovet av investeringsmedel uppgår budgetåret 1977/78 till 30 milj. kr.

I syfte att bl. a. nå en jämn måluppfyllelse bör en viss omstrukturering av befintliga beredskapslager göras.

Prop. 1976/77:74 " ' 243

10.612 Förrådsanläggningar m. m.

En siloanläggning för aluminiumoxid kostnadsberäknad till 8 milj. kr. föreslås uppföras under budgetåret 1977/78. Anskaffning av aluminiumoxid kan ske när anläggningen färdigställts.

För lagring av fredskrislagret av metaller m. m. behövs enligt ÖEF bl.a. upplagsplatser och bulkförråd. Behovet av investeringsmedel uppgår budget- året 1977/78 till 1.5 milj. kr.

10. 6 . 2 Drifikoslnatler

Pris- och löneomräkning m.m. har av ÖEF beräknats till 2 126015 kr. För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF tranSport-, hanterings- och driftkostnader till ett sammanlagt belopp av 3 133000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär för omstrukturering av beredskapslagret uppgår till 284 000 kr.

För arbete med bl. a. försörjningsplaner samt förberedelser för ransonering och reglering av legeringsmetaller begär ÖEF medel för en handläggare.

1 samband med översynen och förbättringen av ransoneringssystemen avses vissa tekniska frågor att lösas med hjälp av konsulter. Ökade resurser begärs för detta ändamål med 10000 kr.

10.7. Programmet Övrigt

Programmet innefattar delprogrammen Information och htbildning, Ledning och samordning av långsiktsplanering. informationsbehandling samt Ledning och administration. Det delprogram som hittills har benämnts Tjänster föreslås fr. o. m. budgetåret 1977/78 fördelas på andra program.

10.7.1. Information och utbildning

Delprogrammet inriktas främst mot att skapa informationsberedskap inför olika slag av försörjningskriser och övning av verksamheten inför olika krissituationer.

ÖEF beräknar (1 OOO—tal kr.)

1976/77 1977/78

Driftkostnad Driftkostnad Samordning 32 34 information. utbildning 658 729 Administration 134 140

Summa 824 903

Prop. 1976/77: 74 244

10.7.l.1 Driftkostnadcr

Pris- och löneomräkning har beräknats till 68 456 kr. ÖEF begär ökade resurser för publikationstryck och reseverksamhet med 10000 kr.

I (). 7 .2 Ler/ning och samordning av Iängsiklsp/anering

Inom delprogrammet leder och samordningar ÖEF den långsiktiga planeringen för det ekonomiska försvarets myndigheter i enlighet med regeringens anvisningar

ÖEF beräknar (l OOO-tal kr.)

1976/77 1977/78 Driftkostnad Driftkostnad Övergripande planering 502 643 Samordning 32 41 Information. utbildning 49 64 Administration 34 39 Summa 617 787

10.7.2.1 Driftkostnadcr

Pris- och löneomräkning har av ÖEF beräknats till 30 381 kr. För att tillgodose behovet av studier för långsiktig planering begär ÖEF medel för en kvalificerad handläggare. För ökad reseverksamhet begärs 5 000 kr.

10. 7 .3 In/brmalionsbehamlling Huvuddelen av verksamheten inom delprogrammet utgör stödverk- samhet för övriga program inom ÖEF.

ÖEF beräknar (_l OOO-tal kr.)

l976/77 1977/78

Driftkostnad Driftkostnad Samordning 98 143 Informationsbehandling 1 541 | vm

Summa 1 639 I 906

Prop. 1976/77:74 : 245

10.731. Driftkostnadcr

Pris- och löneomräkning m.m. har beräknats till 107 398 kr. Ökade resurser för köp av datamaskintid och konsulttjänster begärs med 100 000 kr.

ÖEF avser att använda ekonometriska planeringsmedeller som har utvecklats av ÖEF och (len vid verket verksamma OA-gruppen från försvarets forskningsanstalt (FOA). Då verksamheten hittills har betraktats som försöksverksamhet har FOA svarat för kostnaderna. När de ekonome- triska planeringsmedellerna tas i reguljärt bruk ankommer det på ÖEF att svara för driftkostnaderna. ÖEF begär därför ökade medel med 60 000 kr. för köp av datamaskintid.

II). 7.4 Ledning och at'I/ninislralion

Delprogrammet omfattar ÖEF:s centrala ledning och administration.

ÖEF beräknar (l OOO-tal kr.)

1976/77 1977/78

Driftkostnad Driftkostnad Samordning 100 105 Information. utbildning 100 105 Administration 5 302 5 707 Summa 5502 5917

10.7.4.1 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning m. m. beräknas medföra ett med 32041 kr. minskat medelsbehov till följd av att överskottet på driftstaten för förråds- fonden beräknas öka.

Personalfrågorna avses ägnas ökad uppmärksamhet vid ÖEF i samband med den omorganisation av verket som förestår. Lagen om medbestämman- derätt i arbetslivet och lagen om offentlig anställning medför också ökad belastning på personalverksamheten. För personaladministrativa uppgifter begär ÖEF därför medel för en förstärkning med en kvalificerad handläg- gare.

Föratt arbetsförhållandena för skrivpersonalen skall förbättras yrkas medel för två biträden. Vidare begär ÖEF medel för en expeditionsassistent.

1 planeringen av försörjningsberedskapen inhämtas många uppgifter direkt från företagen i branschen. Sådan kontaktverksamhet förutsätter i stor utsträckning att resor kan göras. ÖEF äskar 10 000 kr. för ökad reseverksam- het.

Prop. 1976/77: 74 246

I samband med utveckling av de ekonomiadministrativa systemen avses kontorstekniska och smärre administrativa rationaliseringsundersökningar genomföras. ÖEF begär för detta ändamål 50000 kr. för konsultmcdver- kan. '

För ökade telefonköstnader m. m. begärs 37 500 kr. och för ökade övriga expenser 12 000 kr.

10.8. Föredraganden

Ställningstagande till ÖEF:s anslagsframställning och hemställan om anslag för budgetåret 1977/78 på grund härav görs i det följande vid anmälan av anslagsfrågor.

Prop. 1976/77:74 247

11. Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78 11.1 DRIFTBUDGETEN

Ellie hurra/litchi

r. EKONOMISKT FÖRSVAR

Under fonden för beredskapslagring och förrådsfonden för ekonomiskt försvar redovisas samtliga intäkter och kostnader som uppkommer till följd av beredskapslagring hos överstyrelsen för ekonomiskt försvar(ÖEF). Balans mellan intäkter och kostnader på driftstaten för vardera fonden fås genom omföringar av erforderliga belopp från anslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. De omförda beloppen bokförs som intäkter på driftsta- tema.

1 prop. 1976/77:100t'bil. 14 s. 64—66) har regeringen föreslagit riksdagen att. iavvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1977/78 beräkna till Övei'srvrelswijör ekonnntisktjörsvar ett förslagsanslag av 131 256 000 kr.. till Lagringför beredskapsändamål ett investeringsanslag av 59 400 000 kr. och till Förrädsan/äggningar m. m. ett investeringsanslag av 25 025 000 kr. Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att till Län rill reko-, sko- och ganveriindu- strier för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kr. Jag återkommer nu till dessa frågor.

I prop. 1976/77:85 har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret I977/ 78 till Län lill reko-. sko- och ganteriindustrier anvisa ytterligare 10 000000 kr. Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1977/78 till Försöriningsbcredskaps/än anvisa ett investeringsanslag av 11 000000 kr. och till Skoslrukturlån anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

1975/76 Utgift 103 876 437 1976/77 Anslag 131 256 000 1977/78 Förslag 170 423 000

Prop. 1976/77:74 248 I I. I . I Sammanställningar" Program I OOO-tal kr.

1976/77 1977/78 beräknar

Anslag ÖEF Föredraganden

Drift— Kapital— Drift- Kapital- Drift- Kapital- budget budget budget budget budget budget Program Livsmedel 5 118 1 200 8 380 5000 8 206 6 100 Beklädnad 36 495 57 200 47 815. 43 500 46 654 26 300 m. m. Bränsle. driv- 58 097 216 725 71 083 640800 66525 694375 medel Sjukvård 4 368 31 200 10 890 81 300 7 394 30 800 Kemiska pro- 20 422 67200 38511 104 100 34 650 94 000 dukter m. m. Metaller m. m. 23 616 3 700 29 276 49500 27 173 17 300 Övrigt 8800 — 9513 — 8 153 - Summa kostna- 156 916 377 225 215 468 924 200 198 755 868 875 der Avgar upp- — 458 — — 500 — — 500 — bördsmedel Från jordbruks- — — — 8301 — 5000 — 8127 — 5000 nämnden Från social- — — —10695 — 80300 — 7200 — 28500 styrelsen Från oljelag- —25. 202 —250 000 —16 355 —687 200 —12505 —745 700 ringsfonan Justering av — — — — 2300 — — 33675 medelsbehovet Summa anslag 131 256 127 225 179 617 149 400 170423 56 000 Personal

1975/76 1976/77 1977/78 beräknar ÖEF Föredraganden

Personal Handläggande 116 125 + 12 + € Övrig personal 66 67 + 7 L 1 Summa 161. IVL + 1) + 6

Prop. 1976/77:74 249

I I.I.2 Prvgramnml Beklädnad m. m.

Från OI/u/agrirlgs/r'nl(len beräknas efter beslut av regeringen 5 milj. kr. tas i anspråk lör inköp av ändlösa syntetiska garner.

Regeringen har i 1977 års budgetproposition (prop. l976/771100 bil. 14) föreslagit att för avskrivningslån till teko-. sko- och garveriindustrier för budgetåret 1977/78 anvisas ett anslag på 5 milj. kr.

Regeringen har nyligen lämnat förslag till riksdagen om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet (prop. 1976/77:85"). Därvid föreslogs för budgetåret 1977/78 på kapitalbudgeten ytterligare 10 milj. kr. för avskrivningslån samt för försörjningsberedskapslån 11 milj. kr.

Jag beräknar nu för budgetåret 1977/78 på kapila/budgcrwl 20 milj. kr. för uppbyggnaden av ett buffertlager av sjukhustextilier. Härav är 10 milj. kr. medel för Stödköp hos bomullsindustrien utöver tidigare plan. På drf/ibm!- gm'n beräknar jag bl. a. 10 milj. kr. för lörsörjningsberedskapsstöd samt medel för ytterligare en handläggare för utveckling av metoder inom samtliga program.

II./...? Program/nm Bränsle. (Iriwnmlel.

Från O_I/"r*Iagrirres/buden beräknas efter beslut av regeringen 428 milj. kr. behöva tas i anspråk för inköp av råolja och 1 750000 kr. för kostnader i samband med inlagring. 86 milj. kr. för fortsatt uppbyggnad av anläggningar för lagring av råolja. 10255 000 kr. för förvärv av dispositionsrätter till cldningsoljeanläggningar samt 72.5 milj. kr. för inköp och 500000 kr. för kostnader i samband med inlagring av eldningsolja. Vidare beräknas behöva tas i anspråk 15 milj. kr. för inköp av gasol. 4 milj. kr. för anläggning för lagring av flygdrivmedel (anläggning V). Riksdagens bemyndigande torde inhämtas att besluta om utbyggnad av Förrådsanläggningar för oljelagring m.m. inom en kostnadsram av 305 milj. kr. i enlighet med vad jag har lörordat i det föregående (9.2.3.l). Medelsbehovet för budgetåret 1977/78 för sådana ev. tillkommande objekt beräknar jag till 55 milj. kr.

På kapitalbudgeten beräknarjag 8 milj. kr. för inköp av koks, 100 000 kr. för lagerplatser för koks. 16 milj. kr. för anläggning för lagring av flygdrivmedel (anläggning IV). 2.6 milj. kr. för lageranläggning för gasol. 2 milj. kr. för smörjoljefabrik, 175000 kr. för Fältledningsförråd samt 5 milj. kr. för erfarenhetsmässig justering av medelsbehovet.

För utrednings- och planeringsverksamhet samt samordning inom ener- giområdet beräknar jag på dri/ibudgemn medel för ytterligare en handläg- gare.

I I . I . 4 Programme! Sit/hård

På kanna/brummar beräknarjag medel för läkemedelsförråd med 1 milj. kr. Statsrådet Troedsson kommer senare denna dag att ta upp frågan om medelsbehovet för beredskapslagring av läkemedel m. m.

Prop. 1976/77:74 250

I I. 1.5 Program/rm! Kam/sku produkter m. ur.

Jag förordar att riksdagens bemyndigande inhämtas att för beredskapslager för främst fredskriser beställa varor inom det petrokemiska området till ett belopp av 1002 milj. kr. För investeringar beräknas från Olic/a_w'ill_t:.$/IIII(I('II efter beslut av regeringen tas i anspråk 60,2 milj. kr. för inköp av petroke- miska produkter samt 20 milj. kr. för anläggning för lagring av petrokemiska produkter.

På kapitalbudgeten beräknar jag 8.9 milj. kr. för inköp av kemikalier bl. a. material för tryckning. 1.1 milj. kr. för färdigställande av koksaltförråd samt 2,5 milj. kr. för cisterner avsedda för lagring av f1ytande kemikalier.

För utformning av system för reglering och ransonering —i första hand för fredskrissituationer — inom området kemiska produkter beräknarjag medel på (fri/ihmlgelen för ytterligare en handläggare..

II. 1.6 Programme! Meta/ler m. m.

På grund av mina förslag i det föregående om beredskapslager för främst fredskriser (9.242) beräknar jag på kapitalbudgeten 10 milj. kr. för inköp av legeringsmetaller samt 2 milj. kr. för upplagsplatser och bulkförråd. Vidare beräknar jag 4 milj. kr. för inköp av hjälpråvaror för stål- och metallf'ram- ställning.

I 1.1.7 Programmen Livsmedel. Beklädnad m. m., Sjukvård, Kemiska produkter m. m.. Mera/ler m. m.

För färdigställande av en förrådsby beräknar jag på kapitalbudgeten 6.3 milj. kr. Investeringen fördelas med ca en femtedel på vart och ett av de berörda programmen.

[1.1.8 Programmet Övrigt

För förstärkning av ÖEF:s personaladministration (personalplanering och -utbildning) beräknar jag på driftbudgeten medel för två handläggare. Jag beräknar också medel för ett biträde.

Hemställan

Med hänvisning till programsammanställningen och till vadjag anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att beställningar av petrokemiska varor får läggas ut inom en ram av 100 200 000 kr.,

2. till Överstyrelsen/ör ekonomisk/_lörsvar för budgetåret l977/ 78 anvisa ett förslagsanslag av 170 423 000 kr.

IJ 'Jl _.

Prop. 1976/77:74

11.2. KAPITALBUDGETEN

VIII: Fonden för beredskapslagring

Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond

Vlllzl Lagring för beredskapsändamål

1975/76 Utgift 40 810 414 Behållning 99 589586 1976/77 Anslag 59 400 000 1977/78 Förslag 21 000 000

1 enlighet med vadjag tidigare anfört vid min anmälan av förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1976/77:74

lnvesteringsplan för lagring (] OOO-tal kr.)

Program Medelsförbrukning Varuslag Beräknad Förslag 1976/77 1977/78 Livsmedel Gödselmedel - 2 600 Bekämpningsmedel — 2 400 Beklädnad m. m. Syntetgarner 5 000 5 000 Sjukhustexlilier 6000 20000 Div. beklädnadsvaror 54 600 ' — Bränsle. drivmedel Råolja — 428 000 Eldningsolja 15.0 000 72 500 Gasol 8 000 15 000 Koks 9 900 8 000 Flygdrivmedel 1 400 — Transformatorolja 400 — Sjukvård Läkemedelsråvaror 31 000 26 100 Reservanläggningar — 2 400 Kmniska produkler m. m. Petrokemikalier 31 100 60 200 Div. kemikalier 3 300 8 900 Syntetiskt gummi 2 000 — Metaller m. m. Legeringsmetallcr m. m. — 10000 Div. metaller m. rn. — 4 000 Aluminiumråvaror 8500 — Summa 311 200 665 100 Från jordbruksnämnden — — 5 ()00 Från socialstyrelsen — — 28 500 Från oljelagringsfonden — 188 100 —580 700 Summa 123 100 50 900 Medel från oljelagringsfonden för- delade på program: Beklädnad m. rn. 5 000 5 000 Bränsle. drivmedel 150 000 515 500 Kemiska produkter m.m. 33 100 60 200

'JI Ps)

Prop. 1976/77: 74 253

Anslagsbcräkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Behållning l976-07-01 99589 1976/77 31] 200 Från oljelagringsfonden 1976/77 188 100 1977/78 665 100 Anslag 1976/77 59 400 Från jordbruksnämnden 1977/78 5 000 Beräknad 5 989 Från socialstyrelsen 1977/78 28 500 behållning Från oljelagringsfonden 1977/78 580 700 1978-06-30 Anslag (förslag) 21 000

Summa 982 289 982 289

Med hänvisning till vad jag har förordat i det föregående hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till Lagring för beredskapsändamål budgetåret l977/ 78 anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kr.

IX: Diverse kapitalfonder Förrådsfonden för ekonomiskt försvar

IX:8 Förrådsanläggningar m. m.

1975/76 Utgift 130 497 380' Behållning 17 170 673 1976/77 Anslag 25 025 000 1977/78 Förslag 35 000 000

' Härav har 114 124040 tillförts titeln Lånemedel

ÖEF har föreslagit uppräkning av kostnadsramarna för nybyggnaderna Flvgdrivmede/san/äggning I V och Anläggning/("ir gasol med belopp som över- stiger den allmänna byggnadskostnadsstegringcn. I båda fallen föranleds ökningen av att omfattningen av objekten föreslås utökas. Jag biträder dessa förslag.

Jag redogör inte närmare för förslag innebärande sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller föreslagna ramhöjningar enbart föranledda av den allmänna byggnadskostnadsstegringen.

1 enlighet med vadjag här och tidigare vid min anmälan av förslagsanslaget F ]. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har anfört förordarjag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäk- ning.

Prop. 1976/77: 74 254

lnvesteringsplan för anläggningar(1 OOO-tal kr.)

Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig- —————— —————————— start ställande 1/4 1975 1/4 1976 Faktisk Beräknad för år-mån år-mån t.o.m. ___—_— 1975/76 1976/77 1977/78

Pågående objekl Flygdrivmedelsanläggning W 17 650 25000 233 7 100 16 000 76-09 78—08

Anläggning för gasol 25 000 35 000 15 380 17 000 2 600 74-04 77-08 Råoljeanläggningar A1—3 254 200 254 000 24 327 50 000 61 000 75-02 80-06 Anläggning för aluminiumrå- varor 7 300 7 700 4 425 2 100 — 76-04 77-04 Koksaltförråd 3 500 3 800 1 267 1 400 1 100 75-09 78-06 Smörjoljefabrik 2 225 2 550 329 190 2 000 76-04 78-10 Fältledningsförråd 150 150 150 — — 75-11 76-06 Anläggningar för petrokemis— ka varor 1 15 000 130 000 — 1 000 20 000 76-09 81-06 Förrådsby 6 000 6 800 — 500 6 300 76-10 77-12 Lagerplatser för koks 25 25 - 25 — 77-01 77-04 Tekoförråd 4 000 4 500 — 4 500 — 76-07 76-10 Diverse mindre objekt 1 900 1 900 1 300 — — 73-02 76-06 N_va objekt Flygdrivmedelsanfäggning V — 12 200 — — 4 000 78-04 80-04 Fältledningsförråd — 175 - — 175 77-07 77-10 Lagerplatser för koks — 100 — — 100 77-10 78-01 Anläggningar för läkemedels-

råvaror — 1 000 — — 1 000 77-09 78-06 Cisterner — 2 500 — — 2 500 77-09 78-07 Upplagsplatser. bulkförråd m. m. — — — — 2 000 77-09 78-06 Råoljeanläggningar B2—3 — 70 000 — — 25000 77-07 81 -06 Förrådsanläggningar för olje- lagring m. m. — 305 000 — — 55000

Erfarenhetsmässigt justering

av medelsbehovet — -— — — 5000

Summa 436 950 862 400 47 411 83815 203 775

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1976-07-01 17 171 1976/77 83 815 Från oljelagringsfonden 1976/77 51 000 1977/78 203775 Anslag 1976/77 25 025 Från oljelagringsfonden Beräknad 1977/78 165000 behållning 5606 1978-06-30 Anslag (förslag) 1977/78 35000

Summa 293 196 293 196

Prop. 1976/77:74

N Lh m

Med hänvisning till vad jag har förordat i det föregående hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att '

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för förrådsanläggningar inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående

2. till Förrädsanläggningarm. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 256

ÖEF:s organisation (Föredragandens förslag)

Bilaga 2:1 till bilaga 2 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

[_ _______ | Styrelse | | Rådsorgani-

_ 1 | 52111011 | l ____.—_—__l

Verkschef

Militär- assustent

Enhet för EF-samordning

Enhet för programverksamhet

Enhet för beredskaps- lagring

Administrativ enhet

Prop. 1976/77:74 257

Bilaga 2:2 Bilaga 2:2 till bilaga 2 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1957z343) om oljelagring m.m.l

dels att 6 s*" och 7 &" 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer. 6 b och 8 a så, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse - Föreslagen lydelse

6 Ö

Förbrukare är lagringsskyldig. därest han under basåret inom riket. an- norledes än vid fanygs drift i utrikes trafik. förbrukat olja. som han infört från utrikes ort. Vad nu sagts skall dock ej gälla. om han infört oljan på transportmedel för transportmedlets drift.

Skyldig att lagra eldningsolja är ock den som under basåret vid anläggning inom riket förbrukat sådan olja. därest vid anläggningen under basåret och de två kalenderåren närmast dessförinnan förbrukats sammanlagt minst fem— tontusen kubikmeter eldningsolja.

Första och andra styckena äga ej Första och andra styckena äga ej tillämpning på olja som förbrukas tillämpning på olja som förbrukas såsom råvara vid framställning av såsom råvara vid framställning av stadsgas för försäljning. stadsgas för försäljning eller såsom

bränsle i gasturbin.förj'ramställning av elektrisk kraft med en installerad effekt som uppgår till fem megawatt el- Ierdäröver.

6 b s"

Den som innehar gasturbin _för framställning av elektrisk kraft med en installerad elfekt som uppgår till fem megawatt eller däröver är skyldig att hålla i lager sådant bränsle som behövs för att driva gasturbinen. Lagrings- mängden fastställes av regeringen enligt grunder som riksdagen god- känt.

lLagen omtryckt I969:755 Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:708.

Prop. 1976/77:74

Nuvarande lule/.se

258

Föreslagen fvt/else

7 ;" 2 mom.2 Basmängd inom viss grupp av olja är den mängd olja. tillhörande gruppen. som den lagringsskyldige under de i Seller 6 & angivna omständigheterna sålt eller förbrukat under basåret eller. om han sålt eller förbrukat olja både under basåret och året eller ettvart av de två åren närmast dessförinnan, vad han under dylika omständigheter i genomsnitt för år sålt eller förbrukat under angivna tid. I fråga om gasol skall dock endast den försäljning eller förbrukning som skett under basåret beaktas. Beträffande ångturbin- och gasturbinanläggningar må regeringen förordna om andra grunder för beräk- ning av basmängd.

Vid beräkning av basmängd för säljare skall dock icke medräknas

a) olja som han Still till statlig myndighet.vilken enligt regeringens beslut hade att vid tiden för försälj- ningen hålla lager av olja. tillhörande samma grupp som den försålda oljan'.

b) olja tillhörande annan grupp än gasol.som han infört från utrikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraf- fmaderi och för vidareförsäljning sålt till någon. vars försäljning av annan olja än gasol under kalenderåret när- mast före försäljningen uppgått till sammanlagt minst tjugutusen ku- bikmeter:

c) gasol som han infört från utrikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraffmaderi och för vidareförsäljning sålt till någon. vars försäljning av gasol under kalender- året närmast före försäljningen upp- gått till minst ettusen ton;

d) olja som han sålt till någon. vilken enligt överenskommelse med tillsynsmyndigheten var skyldig att under kalenderåret närmast efter försäljningen hålla lager av olja. till- hörande samma grupp som den sålda oljan;

2Senaste lydelse 1975:708.

Vid beräkning av basmängd för säljare skall dock icke medräknas

a) olja som han sålt till statlig m_vndighct.vilken enligt regeringens beslut hade att vid tiden för försälj- ningen hålla lager av olja. tillhörande samma grupp som den försålda ann;

b) olja tillhörande annan grupp än gasol. som han infört från utrikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraf- fmaderi och för vidareförsäljning sålt till någon. vars försäljning av annan olja än gasol under kalenderåret när- mast före lörsäljningen uppgått till sammanlagt minst tjugutusen ku- bikmeter;

c) gasol som han infört från utrikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljerafftnaderi och för vidareförsäljning sålt till någon. vars försäljning av gasol under kalender- året närmast före försäljningen upp- gått till minst ettusen ton;

d) olja som han sålt till någon. vilken enligt överenskommelse med tillsynsmyndigheten var skyldig att under kalenderåret närmast efter försäljningen hålla lager av olja. till- hörande samma grupp som den sålda oljan;

Prop. 1976/77:74 Nuvart'uule [Vt/else

e) eldningsolja som han sålt för förbrukning vid anläggning inom riket. vid vilken under de tre försälj— ningen närmast föregående kalen- deråren förbrukats sammanlagt minst femtontusen kubikmeter eld- ningsolja;

f) olja som sålts för förbrukning såsom råvara vid framställning av stadsgas för försäljning;

g) olja som sålts för förbrukning vid fartygs drift i utrikes trafik.

259 Föreslagen lydelse

e) eldningsolja som han sålt för förbrukning vid anläggning inom riket. vid vilken under de tre försälj- ningen närmast föregående kalen- deråren lörbrukats sammanlagt minst femtontusen kubikmeter eld- ningsolja'.

f) olja som sålts för förbrukning såsom råvara vid framställning av stadsgas för försäljning;

g) olja som sålts för förbrukning vid fartygs drift i utrikes trafik;

lr) olja för drift av gasturbin för framställning av elektrisk kraft. om oljan sålts till någon som är Iagrings- slqtldlg enligt 6 [) _xl.

Sas

Den som för år I 977 ålagts skyl- dighet enligt 8 & andra eller tredje stycket beträffande förvaring eller förläggning av lager skall om ej annat särskilt föreskrives även därefter vara skyldig hål/a dessa lager.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1978.

Prop. 1976/77:74

2 Förslag till

260

Lag om ändring i förordningen (1958z575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen ( l958:575)om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar. m. m.] dels att i 4 & orden "lömrdningen den 31 maj l957 (nr 343)om oljelagring m. m." skall bytas ut mot "lagen (l957z343) om oljelagring m. m.".

dels att i 9å orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot ””regeringen"”. dels att i 9å ordet "förordning" skall bytas ut mot "lag". dels att rubriken till förordningen samt l ä' 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nill'tll'tilitlt' lydelse

F örurdning om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar. m. m.

l & ]

Skattskyldig. som under de bc- skattningsår för vilka taxering i första instans verkställes åren 1959—1980 för stadigvarande bruk i rörelse färdigställer anläggning i bergrum för lagring av mineralolja eller annan anläggning för lagring av mineralolja. som innefattar skäligt skydd mot förstöring genom bomb- anfall eller beskjutning. äger att vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för avskrivning å anskaffningskost- naden för anläggningen på sätt nedan i Zs' stadgas. Avdrag för av- skrivning som nu sagts medgives endast om anläggningen har en volym av minst 1 000 m3ochan|ägg- ningen godkänts av överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

Föreslagen lydelse Lag om avskrivning å vissa olje- lagringsanläggningar. m. m. mom.2

Skattskyldig. som under de be- skattningsår för vilka taxering i första instans verkställes åren I 959—I 989 för stadigvarande bruk i rörelse färdigställer anläggning i bergrum för lagring av mineralolja eller annan anläggning för lagring av mineralolja. som innefattar skäligt skydd mot förstöring genom bomb- anfall cller beskjutning. äger att vid inkomsttaxeringcn åtnjuta avdrag för avskrivning å anskaffningskost- naden för anläggningen på sätt nedan i 2 & stadgas. Avdrag för avskrivning som nu sagts medgives endast om anläggningen har en volym av minst i 000 m? och anlägg- ningen godkänts av överstyrelsen för ekonomsikt försvar.

Skattskyldig. som före beskattningsåret 1958 färdigställt anläggning. som i första stycket sägs. äger att vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för av- skrivning av det i beskattningshänseende återstående oavskrivna värdet av anskaaningskostnaden för anläggningen (restvärdet) på sätt nedan i 2 ;" stad- gas. under förutsättning att tillfredsställande utredning om restvärdet kan företes.

l anskaffningskostnaden för anläggning. som i första eller andra stycket avses. må icke medräknas kostnader för anskaffning av mark eller för an- läggande av tillfansvägar. körplaner o.dyl.

Denna lag träder i kraft den i januari 1978.

Prop. 1976/ 77: 74 261

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för

oljeprodukter

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (l973:12l6) om särskild bered- skapsavgift för oljeprodukter'. som enligt lag (1976:297) gäller till utgången av år l98l.

dels att lagen skall äga fortsatt giltighet till och med utgången av år 1984.

dels att 2 ;" skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 #2

Särskild beredskapsavgift utgår till Särskild beredskapsavgift utgår för utgången av juni månad i 979 för bensin med sju öre för liter och för bensin med sex öre för liter och för motorbrännolja. eldningsolja och motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja med arter/on kronor för bunkerolja. med sju kronor för ku- kubikmeter. bikmeter samt därefter-för bensin med ett öreför liter och./ör motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja med två kronor för kubikmeter.

Denna lag träder i kraft den i januari 1978.

' Lagen omtryckt l975z275. Senaste lydelse av lagens rubrik l975:275. 2Senaste lydelse 1976:297.

Prop. 1976/77:74

Innehåll 1. inledning .............................................. 2. Perspektivstudier för det ekonomiska försvaret .............

2.1 Anvisningar för perSpektivstudiernas fas 1 ........... 2.2 Perspektivstudie del 1 för det ekonomiska försvaret 2.3 Anvisningar för perspektivstudiernas fas 2 ............ 2.4 Perspektivstudie del 2 för det ekonomiska försvaret 1974 års försvarsutredning (SOU l976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar ............................................. Anvisningar för programplanering m.m. .................. Programplaner för perioden 1977/78—1981/82 .............. 5.1 Programplan för det ekonomiska försvaret ........... 5.2 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar ................. 5.2.1 Programmet Beklädnad m. m. ................. 5.2.2 Delprogrammet Bränslen och drivmedel m.m. .. 5.2.3 Programmet Övriga försörjningsviktiga varor . . .. 5.2.3.l Delprogrammet Kemiska produkter m. m. 5.2.3.2 Delprogrammet Metaller m.m. ........ 5.2.4 Delprogrammet Ledning och samordning ....... 5.2.4.l information och utbildning ............ 5.2.4.2 Ledning och samordning av långsiktspla-

nering ...............................

S.2.4.3 informationsbehandling ...............

5.2.4.4 Ledning och administration ........... 5.3 Statens jordbruksnämnd (programmet Livsmedel) ...... 5.4 Statens vattenfallsverk (delprogrammet Elkraft) ........ 5.5 Transportnämnden (delprogrammen Transportsamordning och LandsvägstranSporter) ........................... 5.6 Statens järnvägar (delprogrammet Järnvägstransporter) .. 5.7 Statens vägverk (delprogrammet Vägar) ............... 5.8 Luftfartsverket (delprogrammet Flygtransporter) ........ 5.9 Sjöfartsverket (delprogrammet Sjötransporter) .......... 5.10 Arbetsmarknadsstyrelsen (delprogrammet Arbetskraft) .. 5.11 Postverket (delprogrammet Postal kommunikation) ..... 5.12 Sveriges riksbank (delprogrammet Penningmedel och be- talningsförmedling) .................................. ÖEFutredningen ...................................... 6.1 inledning .......................................... 6.2 Nuvarande ordning ................................. 6.2.1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) ..... 6.2.2 Statens industriverk (SlND) och kommerskollegium (KK) ........................................

xlONwLo—Ib—J—

15 19 19 23 23 26 28 28 30 32 32

34 35 36 38

56 58 58 59 59

62

Prop. l976/77:74

6.3 ÖEF-utredningen ...................................

6.4

6.3.1 6.3.2

6.3.3

6.3.4

6.3.5 6.3.6

Nya och förändrade arbetsuppgifter för ÖEF . . .. Överväganden och förslag beträffande ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och SlND resp. KK Överväganden och förslag beträffande ÖEF:s nor- malorganisation .............................. Överväganden och förslag beträffande krisorganisa- tionsfrågor ................................... Vissa särskilda frågor ......................... Genomförande av löreslagna organisationsändringar

Remissyttrandena ...................................

6.4.1

6.4.2

6.4.3

6.4.4 6.4.5

ÖEF:s verksamhetsområde och verksamhetsinrikt- ning ........................................ Ansvars- och arbetsfördelning mellan ÖEF och SlND respektive KK ......................... ÖEF:s normalorganisation ..................... 6.4.3.1 Allmänt ............................. 6.4.3.2 Organisationsstruktur ................. 6.4.3.3 Styrelse och rådsorganisation .......... 6434 Vissa samordningsfrågor .............. 6.4.3.5 Metodutveckling ..................... 6.436 Byggnadsverksamhet .................. 6.4.3.7 Personalbehov i den nya organisationen 6.4.38 Genomförande av omorganisationen. . . . Krisorganisationsfrågor ........................ Behov av ytterligare "utredningar m.m ..........

7. 1975 års oljelagringskommitté (OLK) ..................... Inledning .......................................... 7.2 Nuvarande ordning ................................. 7.1

7.3

7.2.1 Oljelagringen före år 1958 ..................... 7.2.2 Oljelagringsprogrammet 1958—1962 ............. 7.2.3 Oljelagringsprogrammet 1963—1969 ............. 7.2.4 Oljelagringsprogrammet 1970—l976 ............. 7.2.5 Kontrollstationen för oljelagringsprogrammet

1970—1976 ................................... 7.2.6 Lagringsåtgärder vidtagna mot bakgrund av oljekri-

sen 1973/74 ................................. 7.2.7 Övrig beredskapslagring i statlig regi ........... 7.2.8 Författningar rörande oljelagring m.m .......... Utredningen ....................................... 7.3.1 Utredningsuppdraget ......................... 7.3.2 Behovet av beredskapslagring .................. 7.3.3 Beredskapslagring inom energiområdet och uthållig-

het mot kriser och krig .......................

263

63 63

64

65

71 73 74 74

74

75 75 75 76 79 81 81 82 82 84 84 86 88 88 89 89 89 90 91

93

93 94 95 96 96 97

98

Prop. 1976/77:74

7.3.4 7.3.5 7.3.6 7.3.7

7.3.8 7.3.9

7.3.10

7.3.11

7.3.12 7.3.13 7.3.14

7.3.3.1 Nuvarande lagring och uthållighet ..... 7.3.3.2 Lagring och uthållighet enligt det eko- nomiska försvarets långsiktsplanering .. 7.3.3.3 OLK:s förslag angående uthållighet mot olika kristyper ....................... Lagringsprogrammets längd .................... Energiprognoser för år 1985 ................... Fredskrislagring av olja ....................... Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel för avspärrning och krig ............ Vinterdispens ................................ Beredskapslagring av gasbensin. och olja för den ke- miska indusuin .............................. 7.3.9.1 Utredningsområde och uthållighet ...... 7.3.9.2 Beredskapslagring av gasbensin för den pe- trokemiska industrin .................. 7.3.9.3 Beredskapslagring av olja för produktion av kimrök .............................. 7.394 Beredskapslagring av olja för ammoniak- tillverkning .......................... Beredskapslagring av koks för den metallurgiska in- dustrin ...................................... 7.3.10.1 Lagring för avspärrning och krig ....... 7.3.10.2 Lagringsalternativ ..................... 7.3.10.3 Lagring för fredskris .................. Beredskapslagring av kärnbränsle ............... 7.3.1l.1 Behovet av kärnbränsle m.m. till år 1985 73112 Behov av beredskapslager ............. 7.3.11.3 Lagringens genomförande ............. 7.3.11.4 Villkor för anskaffning och innehav av kärnbränslelager ...................... Lagringsskyldighet för kraft- och värmeverk Lagringsskyldighet för förbrukare av ångkol ..... investeringskostnader och lagringsansvar ........ 7.3.14.l Nuvarande beredskapslagringssystem 7.3.14.2 Vissa konsekvenser av nuvarande tvångs- lagringssystem ....................... 7.3.14.3 Olika alternativ för kommande oljelag- ringsprogram ......................... 7.3.14.4 OLK:s förslag beträffande lagringsansvaret 7.3.14.5 Andel i äldre lagringsmål ............. 7.3.14.6 Lagring för gasturbindrift ............. 7.3.14.7 Lagring för fartygsdrift i utrikes sjöfart. 7.3.14.8 Lagring av koks och gasbensin m.m...

99

100 101 102 102

104 105

106 106

107

108

108

108 108 109 109 110 110 111 113

114 115 116 116 116

117

119 124 125 126 126 126

Prop. l976/ 77:74

7.4 7.5

7.3.15 7.3.16

7.3.14.9 Lagring av kärnbränsle ................ Finansiering ................................. Vissa särskilda frågor ......................... 7.3.16.1 Bcredskapsbestämmelserna i Svensk Bygg-

norm ................................ 7.3.16.2 Åtgärder för att öka lagerhållningen av

drivmedel inom jordbruket ............ 7.3.16.3 Oljelagringsrådet ......................

7.3.17 Författningsfrågor ............................. Reservationer och särskilda yttranden ................. Remissyttranden .................................... 7.5.1 Behovet av beredskapslagring .................. 7.5.2 Mål för uthålligheten ......................... 7.5.3 Lagringsprogrammets längd och förslaget om en

kontrollstation ................................ 7.5.4 Energiprognoser för år 1985 ................... 7.5.5 Fredskrislagring av olja ....................... 7.5.6 Beredskapslagring av f1ytande fossila bränslen och

drivmedel för avspärrning och krig ............ 7.5.7 Vinterdispens ................................ 7.5.8 Beredskapslagring av gasbensin och olja för den ke-

miska industrin .............................. 7.5.9 Beredskapslagring av koks för den metallurgiska in-

dustrin ...................................... 7.5.10 Beredskapslagring av kärnbränsle ............... 7.5.11 Lagringsskyldighet för kraft- och värmeverk 7.5.12 lnvesteringskostnader och lagringsansvar ........

7.5.12.1 Lagringens utformning ................

7.5.12.2 Lagringsansvaret ...................... 7.5.12.3 Andel i äldre lagringsmål ............. 7.5.13 Finansiering ................................. 7.5.14 Vissa särskilda frågor .........................

7.5.14. 1 Beredskapsbestämmelserna i Svensk Bygg- norm ................................ 7.5.14.2 Åtgärder för att öka lagerhållningen av drivmedel inom jordbruket ............ 7.5.14.3 Oljelagringsrådet ......................

8. 1974 års försvarsutredning (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977—82 9. Föredraganden .......................................... 9.1 Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling ........

9.1.1 Grunder ..................................... 9.1.2 Uthållighet .................................. 9.2 Programvis inriktning ............................... 9.2.1 Programmet Livsmedel .......................

265

127 128 132

132

133 133 134 134 136 136 136

137 137 137

138 138

140

141 142 143 143 143 146 146 147 149

149

150 150 151 158 158 158 160 162 162

Prop. 1976/77:74

9.3

9.4 9.5

9.7

9.2.2 9.2.3

9.2.4

9.2.5

9.2.6

9.2.7 9.2.8 ÖEF:s 9.3.1 9.3.2

9.3.3

9.3.4

9.3.5 9.3.6

Programmet Beklädnad m.m. ................ Programmet Energi ........................... 9.2.3.1 Delprogrammet Bränslen och drivmedel

m.m ................................ 9.2.3.2 Delprogrammet Elkraft ................ Programmet Övriga försörjningsviktiga varor . . . . 9.2.4.1 Delprogrammet Kemiska produkter m. m. 9242 Delprogrammet Metaller m.m. ........ Programmet Transporter ...................... 9.2.5.1 Delprogrammet Transportsamordning . .. 9.2.5.2 Delprogrammet Järnvägstransporter ..... 9.2.5.3 Delprogrammet Landsvägstransporter . . . 9.2.5.4 Delprogrammet Vägar ................ 9.255 Delprogrammet Flygtransporter ........ 9.256 Delprogrammet Sjötransporter .......... Programmet Tjänster ......................... 9.2.6.l Delprogrammet Arbetskraft ............ 9.2.6.2 Delprogrammet Penningmedel och betal-

ningsförmedling ...................... 9.2.6.3 Delprogrammet Postal kommunikation . 9.2.64 Delprogrammet Ledning och samordning Övrig verksamhet ............................ Personalförstärkningar ......................... organisation m. m. ........................... lnledning .................................... ÖEF:s verksamhetsområde och verksamhetsinrikt- ning ........................................ Ansvars- och arbetsfördelning mellan ÖEF och SlND respektive KK ......................... ÖEF:s normalorganisation ..................... 9.3.4.1 Principiell utformning av organisationen 9.342 Organisationsstruktur ................ 9.3.4.3 Styrelse och rådsorganisation .......... 9.3.4.4 Personaldimensionering ............... 9.3.4.5 Genomförande av omorganisationen. . . . ÖEF:s krisorganisation m.m ................... Behov av ytterligare utredningar ...............

Kostnader 1977/78—1981/82 .......................... Kostnader 1977/78 ................................ 9.6 Upprättade lagförslag ............................... 9.6.1 Specialmotivering ............................. Hemställan ........................................

209 209 210 210 211 211 211

212

213 214 214 214 216 217 219 220 225 226 227 228 228 231

Prop. 1976/77:74

10. Anslagsframställning för överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) 10.1 Programmet Livsmedel .............................. 10.1.1 Investeringar ................................. 10.1.I.I Lagring för beredskapsändamål ........ 10.1.2 Driftkostnadcr ................................ 10.2 Programmet Beklädnad m. m. ....................... 10.2.1 Investeringar ................................. 10.2.1.1 Lån till teko-. sko- och garveriindustrier 10.2.1.2 Lagring för beredskapsändamål ........ 10.2.2 Driftkostnadcr ................................ 10.3 Programmet Bränsle. drivmedel ...................... 10.3.1 Investeringar ................................. 10.3.1.1 Lagring för beredskapsändamål ........ 10.3.1.2 Förrådsanläggningar m.m. ............ 10.3.2 Driftkostnadcr ................................ 10.4 Programmet Sjukvård ............................... 10.4.1 Investeringar ................................. 10.4.1.1 Lagring för beredskapsändamål ........ lO.4.1.2 Förrådsanläggningar m.m. ............ 10.4.2 Driftkostnadcr ................................ 10.5 Programmet Kemiska produkter m.m. ............... 10.5.1 Investeringar ................................. 10.5.1.1 Lagring för beredskapsändamål ........ 10.5.1.2 Förrådsanläggningar m.m. ............ 10.5.2 Driftkostnader ................................ 10.6 Programmet Metaller m. m. ......................... 10.6.1 Investeringar ................................. 10.611 Lagring för beredskapsändamål ........ 10.6.1.2 Förrådsanläggningar m.m. ............ 10.6.2 Driftkostnader ................................ 10.7 Programmet Övrigt ................................. 10.7.1 Information och utbildning .................... 10.7.1.1 Driftkostnadcr ........................

10.7.2 Ledning och samordning av långsiktsplanering 10.7.2.1 Driftkostnader ........................ 10.7.3 Informationsbehandling ....................... 10.7.3.1 Driftkostnader ....................... 10.7.4 Ledning och administration ................... 10.7.4.1 Driftkostnader ........................ 10.8 Föredraganden ..................................... 11. Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78 ..................... 11.1 Driftbudgeten ...................................... 11.1.1 Sammanställningar ............................ 11.1.2 Programmet Beklädnad m.m. .................

Prop. 1976/77:74 268

11.1.3 Programmet Bränsle. drivmedel ................ 249 11.1.4 Programmet Sjukvård ......................... 249 11.1.5 Programmet Kemiska produkter m.m .......... 250 11.1.6 Programmet Metaller m.m. ................... 250 11.1.7 Programmen Livsmedel. Beklädnad m.m. Sjuk- vård. Kemiska produkter m..m.. Metaller m.m. 250 11.1.8 Programmet Övrigt ........................... 250 11.2 Kapitalbudgeten .................................... 251 Bilaga 2:1 .................................................. 256 Bilaga 2:2 .................................................. 257

GOTAB Stockholm 1977

Prop. 1976/77:74 1

Bilaga 3 till regeringens proposition nr 74 år l976/77

U td rag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Troedsson

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och total- försvarets fortsatta utveckling såvitt avser socialdepartementets verksam- hetsområde

[. Övrigt totalförsvar: programmet Sjukvård

Programmet sjukvård utgör en viktig del av totalförsvaret. Det bygger huvudsakligen på samma personella och materiella resurser som i fred. Sjuk- vårdens uppgift i krig är att ta hand om alla sjuka och skadade. såväl civila som militära. oberoende av sjukdomens eller skadans omfattning eller typ och att ge dem en med hänsyn till omständigheterna godtagbar vård. 1 krig måste dock sjukvården verka i en annan miljö än i fred. vilket kan nödvändiggöra andra principer för sortering. prioritering. behandling m. m. av patienter.

1.1 Sjukvårdsberedskapens fortsatta utveckling l.I.I Programplan för perioden [977/78-1981/82

Socialstyrelsen har enligt regeringens anvisningar lagt fram en program- . plan för hälso- och sjukvården i krig för perioden 1977/78—1981/82.

Enligt anvisningarna skulle styrelsen redovisa en samlad programplan för anslagen Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m.m.. Ut- rustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara samt Viss krigs- sjukvårdsutbildning m.m. under femte huvudtiteln.

Programplanen skulle inriktas på att undanröja de brister beträffande sjuk- vården i krig och under avspärrning som försvarsutredningen har påvisat i betänkandet (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar. Planerings— ramen för de tre ovan angivna anslagen angavs till 15 milj. kr. per år i pris- och löneläge för februari 1976.

1 Riksdagen 1977. I sam/. Nr 74. Bil. 3—8.

Prop. 1976/77z74 2

Styrelsen skulle vidare i samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar redovisa programplan för beredskapslagring av läkemedel och sjukvårds- materiel. Inriktningen för planeringen skulle vara att förbättra uthålligheten. Styrelsen skulle redovisa ett utkast till vilka läkemedel och vilken sjukvårds— materiel som behöver beredskapslagras. Någon planeringsram angavs inte.

Styrelsen har mot bakgrund av regeringens anvisningar. den befintliga organisationen vid planeringsperiodens början. målen för verksamheten m.m. angett en allmän inriktning av den civila hälso- och sjukvården i krig för tiden fram till år 1982. Styrelsen anser att sjukvården i krig måste inriktas mot en sådan flexibilitet att sjukvårdsresurserna. främst de ki- rurgiska resurserna. skall kunna omfördelas till olika delar av landet och där beredas möjlighet att snabbt börja verka. En höjning av beredskapen bör ske redan i fred genom organisation av bl.a. rörliga operationslag och katastrofplatsenheter.

Styrelsen anser vidare att ledningsorganisationen blir mer effektiv om sjukvårdshuvudmännen får sin del av ansvaret för ledning av sjukvården även under krig och om de blir direkt representerade på de olika lednings- nivåerna. Sjuktransportorganisationen bör samordnas inom totalförsvaret och personalplaneringen inriktas mot att personalen får behålla sina freds- befattningar. Utbildningen av medicinalpersonal och administrativ personal bör utökas både kvantitativt och kvalitativt.

Styrelsens programplan (alternativ 1) innebär vidare att skyddet mot B- stridsmedel förstärks. lnom sjukvårdsanläggningar inriktas åtgärderna på att skydda patienter. personal och olika funktioner. Försörjningsmässigt för- stärks hälso- och sjukvårdens uthållighet.

l organisationsförslaget prioriteras operationsverksamheten före vårdplats- kapaciteten. Detta har skett dels med tanke på den inriktning som har getts av försvarsutredningen, dels på grund av att det är betydligt lättare att i ett beredskapsläge komplettera vårdplatsutrustning än operationsut- rustning.

inom den anbefallda ramen anser sig styrelsen ha presenterat förslag som så långt det är möjligt försöker tillgodose totalförsvarets krav på sjukvården i krig. Dessa förslag är emellertid enligt styrelsens uppfattning helt otill- räckliga för att fylla behovet av sjukvård i krig. Styrelsen finner det därför nödvändigt att lägga fram ett eget förslag på en ekonomiskt högre nivå (alternativ 2), vilket styrelsen betraktar som sitt huvudalternativ.

De önskvärda förbättringarna av resurserna för sjukvården i krig kan så- ledes enligt styrelsen inte rymmas inom en ram på 15 milj. kr. per budgetår. Den nuvarande flexibla operationskapaciteten går inte att behålla. lnom ra- men ryms endast ett mindre antal särskilt uppsatta operationsannex som kompletteras med den modernare delen av den beredskapslagrade opera- tionsutrustningen. l övrigt måste delar av utrustningen från äldre opera- tionsavdelningar utnyttjas för att komplettera ett 35-tal större vårdcentraler, som därmed bör kunna tjänstgöra som operationsannex. Då den äldre ope-

Prop. 1976/77:74 ' 3

rationsutredningen till stora delar är tekniskt föråldrad, måste den successivt utgå under tiden fram till mitten av 1980-talet. Det är enligt styrelsen nöd- vändigt att utnyttja viss del av denna materiel för att undvika en nedgång i flexibel operationskapacitet.

Den önskvärda förbättringen och ökningen av vårdplatsutrustningen är inte heller möjlig inom föreskriven ram. Det är inte heller möjligt att omsätta eller höja materielens standard. Lokala bristsituationer avseende vårdplats- kapacitet kommer snabbt att uppstå. Det totala antalet vårdplatser blir också otillfredsställande.

Styrelsen har för att höja effekten på kort sikt prioriterat en förbättring av ledningsorganisationen, rörliga operationslag, utbildning av fa'ltcpidemio- logiska grupper, kirurgi- och ledningspersonal samt en komplettering av blodförsörjningen. Någon särskild utrustning för de rörliga operationslagen ryms emellertid inte inom den ekonomiska ramen.

Programplanen ger uttryck för en relativt stark satsning på utbildnings- sidan jämfört med dagens läge. Styrelsen anser att utbildningen för sjukvård i krig måste ses som ett komplement till den utbildning och den arbets- erfarenhet, som medicinsk och administrativ personal skaffar sig i fred. En stark prioritering måste dock göras både till och inom de grupper som i en krigssituation får en påtagligt annorlunda arbetssituation och de som har det största utbildningsbehovet.

lnom delprogrammet för utbildning skall även bekostas annan verksam- het. bl. a. försvarsmedicinsk tjänstgöring. inom den föreskrivna ramen finns endast möjlighet att göra ett tjänstgöringsuttag för den försvarsmedicinska tjänstgöringen motsvarande ca 50 % av nuvarande uttag.

lnom delprogrammet Försörjning har regeringen inte föreskrivit några ekonomiska ramar.

Den redovisning för sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär, som ges i programplanen, är enligt styrelsen att anse som ett första utkast till be- hovsberäkning för beredskapslagring m.m. för avspärrning och krig. En särskild utredning inom styrelsen behandlar detta stora och kostnadskrä- vande komplex. Utredningen beräknas kunna avge en första rapport under budgetåret 1977/78. Siffermaterialet i programplanen är därför mycket pre- Iiminärt.

Styrelsen understryker vidare, att den fredsadministrativa organisationen måste ses över, om den skall kunna bilda en effektiv grund för planering, organisation, utrustning, försörjning, utbildning, personalplanering samt för samordningen med övriga delar av totalförsvaret.

Den nu anbefallda ekonomiska ramen 15 milj. kr. per år skulle innebära att organisationen för sjukvården i krig skulle vara helt otillfredsställande vid femårsperiodens slut.

Fördelningen av kostnader på produktionsområden enligt alternativ ] framgår av följande tabell.

Prop. 1976/77:74 4

Fördelning av kas/nader på prndliktinnsumråden ( ] ()I)()-lal kr.).

Produktionsområdc 1977/78 1078/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

Anskaffning av

materiel 3 230 3 740 3 600 4 500 4 500 19 570 Underhåll och för- rådsverksamhet 4 908 4 979 4 846 4 71 l 4 718 24 162 Annexlokalcr och för- rådsbyggnadcr 900 800 800 700 600 3 800 Utbildning m.m. 2 655 2 610 2 975 3415 3 445 15 100 Forskning och ut- veckling 200 200 200 200 200 1 000 Förvaltning a) regional planlägg- ning 2 200 2 300 2 300 2 400 2 500 11 700 Summa 14 093 14 629 14 721 15 926 15 963 75332 bl centralt 5 658 6 204 6 365 6 407 6 487 31 121 Summa 10 75 I 2!) 833 2] 086 22 133 22 45!) [06 453 Försörjning a) beredskapslagring 77 200 77 000 81 000 83 000 83 000 401 200 bldriftkostnadcr 1 1 940 23330 35 820 47 760 59 700 179 100 Summa 89 [40 10088!) ”6 820 130 760 142 700" 58!) 300

Totalsumma [0389] 1.7/713 137906 153093 [65150 686 753

Den av socialstyrelsen föreslagna högre ekonomiska ramen (alternativ 2) ligger inom en genomsnittlig årsram av 24 milj. kr.

Alternativ 2 skiljer sig från alternativ 1 bl.a. genom att operationska- paciteten för den beredskapslagrade operationsutrustningen skulle bli nästan fördubblad till mitten av 1980-talet och att moderna operationsavdelningar kan anskaffas. Anskaffningen av operationsavdclningar medför en motsva- rande kapacitetsökning inom medicinsk service och poliklinisk vård. Trots detta är kapaciteten enligt styrelsen otillräcklig. Det högre alternativet med— för att anskaffning sker av ytterligare 5000 vårdplatsutrustningar och av utrustning till 5 000 sjukhärbärgesplatser. Standarden på samtliga vårdplats— utrustningar höjs. Slutligen sker en förstärkning av utbildningen främst inom ramen för frivilligorganisationernas verksamhet.

Socialstyrelsen anser att ramen 24 milj. kr. innebär ett Väsentligt tillskott av flexibel operations- och vårdplatskapacitet för en relativt ringa kostnads- ökning i förhållande till anbefalld ram. Därigenom kommer enligt styrelsen organisationen att bättre kunna svara mot de krav, som totalförsvaret ställer på hälso- och sjukvården i krig. En bättre handlingsfrihet ernås också på lång sikt.

Fördelning av kostnader på produktionsområden enligt alternativ 2 fram- går av följande tabell.

Prop. 1976/77:74 5

Fördelning av kas/nader på produk/ionsoinräz/t'n ( ] OOO-tal kr. ).

Produktionsområdc 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

Anskaffning av

materiel 4 400 9 800 1 1 300 12 300 l 1 800 49 600 Underhåll och för—

rådsverksamhet 4 908 5 979 5 846 5 71 l 5 718 28 162 Annexlokaler och för-

rådsbyggnader 900 800 800 700 600 3 800 Utbildning 4 100 4 500 4 600 4 700 4 800 22 700 Forskning och utveck- '

ling 600 600 600 600 600 3 ()()0

Förvaltning a) regional planlägg-

ning 2 600 2700 2 700 2 800 2 900 13 700 Summa 17 508 24 379 25 846 26 811 26 418 120 962 b) centralt 5 658 6 204 6 365 6 407 6 487 31 121 Summa 23 [66 30583 32 211 33 218 32 905 [53 083

Försörjning a) beredskapslagring 77 200 77 000 81 000 83 000 83 000 401 200 b)driftkostnader 11 940 23 880 35 820 47 760 59 700 179 100

Summa 89 [40 l()/) 88!) [I!) 820 130 76!) [42 700 580 30!) Totalsumma ”2 306 131463 [49031 [63 978 [75 605 732 38.?

1.1.2 1974 års försvarsutredning

Försvarsutredningen har i betänkandena ("SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar och (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977—82 behandlat frågan om sjukvården i krig och därvid anfört att denna funktion måste ägnas ökad uppmärksamhet.

De studier och utredningar som har genomförts inom sjukvårdsområdet visar enligt försvarsutredningen, att sjukvårdsresurserna i flera avseenden är helt otillräckliga under avspärrning och i krig eller att de inte kan utnyttjas rationellt. Utredningen anför också, att det är synnerligen angeläget att bris- terna snabbt undanröjs. Den bedömer att en avsevärt större effekt skulle kunna uppnås om andra principer för utnyttjande av de samlade resurserna tillämpas.

I detta sammanhang har försvarsutredningen funnit det väsentligt att utgå ifrån att ett krig för vår del kommer att beröra hela samhället och att vårt försvar förutsätter hela samhällets samlade ansträngningar. Hälso- och sjukvården skall främst minska dödlighet och invaliditet samt återföra personal i sin verksamhet. Detta är en för samhället gemensam angelägenhet och leder enligt utredningens mening till behov av en för totalförsvaret så långt möjligt gemensam krigsorganisation för hälso- och sjukvård.

Prop. 1976/77:74 6

Ansvaret för planläggning av och omställning till krigsorganisation av den allmänt civila hälso- och sjukvården åvilar Sjukvårdshuvudmännen, som därvid skall utgå från socialstyrelsens anvisningar. Sjukvårdshuvud- männen ansvarar även för driften av krigsorganisationen. medan ledningen i övrigt vid krigsorganisering övergår till länsstyrelserna. Försvarsutredning— en har understrukit betydelsen av att ansvar i fred för viss verksamhet bör följas av motsvarande ansvar i krig. Därav följer enligt utredningen att Sjukvårdshuvudmännen bör åläggas sin del av ansvaret för ledning och drift av sjukvården även under krig liksom för förberedelserna härför i fred.

Genomförda studier har påvisat. att sjukvårdsresurserna i krig är helt otillräckliga inom vissa delar av landet. Bristerna har därvid visat sig vara störst i fråga om kirurgisk operationskapacitet. Mot denna bakgrund anser försvarsutredningen det nödvändigt. att sådana åtgärder vidtas att även civil kirurgisk kapacitet kan koncentreras till de delar av landet där de behövs och där de snabbt skall kunna börja utnyttjas. De sjuktransporter, som dis- poneras med nuvarande organisation. är emellertid enligt utredningen otill- räckliga. För att förbättra möjligheterna till snabb behandling av skadade. skulle det vara önskvärt att i större utsträckning kunna disponera helikoptrar för transport av skadade. Civila och militära helikoptrar inom landet bör kunna betraktas som gemensamma tillgångar för totalförsvaret. Med ett sådant synsätt skulle de samlade helikoptertillgångarna i krig kunna utnyttjas alltefter lägets krav. Det innebär att militära helikoptrar i fred i ökad ut- sträckning borde kunna utnyttjas för bl. a. sjuktransporter. Utredningen lör- ordar mot denna bakgrund att möjligheterna undersöks att öka helikop- terkapaciteten inom landet med lämplig fördelning av kostnaderna.

För att resurserna för sjukvård och sjuktransporter skall kunna utnyttjas rationellt behövs en effektiv ledningsorganisation. Nuvarande organisation med central och högre regional sjukvårdsledning bedömer försvarsutred- ningen som i princip lämplig. Sjukvårdshuvudmännen bör tillförsäkras er- forderligt inflytande i dessa organ. Utredningen anför. att på samma sätt som gäller för den högre regionala sjukvårdsledningen bör det övervägas att organisera en lägre regional sjukvårdsledning med representanter för försvarsområdesbefälhavare. länsstyrelse och sjukvårdsbuvudmän. Effek- tivitet och snabbhet förutsätter att de olika organen för sjukvårdsledning tilldelas relativt vidsträckta befogenheter inom ramen för nuvarande led- ningssystem.

Försvarsutredningen anser vidare att utbildningen avseende hälso- och sjukvård i krig bör förbättras såväl för medicinalpersonal som för viktigare administrativ personal.

Försvarsutredningen biträder försörjningsberedskapsutredningens förslag i betänkandet (SOU 1975:57) Varuförsörjning i kristid att uthålligheten när det gäller sjukvårdsmateriel och läkemedel bör förbättras och förordar, att

Prop. 1976/77:74 7

speciell lagring kommer till stånd. llärvid -bör läkemedelsråvaror, sera och produktionsförberedelser för vätskeförsörjning prioriteras. [ fråga om sjuk- vårdsmateriel anser dock försvarsutredningen att ställningstagande till lag- ringens omfattning kan ske först sedan resultat av pågående utredning inom socialstyrelsen föreligger. Utredningen förordar i detta sammanhang, att Sjukvårdshuvudmännen får ett ökat ansvar för den beredskapslagrade mate- rielen för bl.a. beredskapssjukhus.

Beträffande skyddet av personal, patienter och viktigare sjukvårdsfunk- tioner har försvarsutredningen förordat, att uppmärksamhet ägnas åt möj- ligheterna att skapa skydd för avgörande sjukvårdsfunktioner, främst kirurgi. Enligt utredningen blir emellertid kostnaderna mycket högre om behovet av skydd för såväl personal och patienter som viktigare sjukvårdsfunktioner helt skall tillgodoses. Utredningen förordar därför att frågan om skyddet av sjukvårdsinrättningar i krig, bl. a. omfattningen av skyddet och finan- siering av detsamma, närmare undersöks. Utredningen erinrar här om det nya system för planering, produktion och finansiering av skyddsrum som håller på att införas.

lnom hälso- och sjukvårdsområdet pågår f. n. ett stort antal utredningar och studier. Försvarsutredningen har anmält ett behov av att bl. a. närmare undersöka hur finansieringen av sjukvårdens beredskapsåtgärder bör ske mot bakgrund av den inriktning utredningen angivit samt vilka admini- strativa och författningsmässiga åtgärder som behövs. Utredningen finner därför att det behövs en närmare utredning för att problem sammanhängande med sjukvården i krig skall kunna ges en rationell helhetslösning.

Försvarsutredningen har i annat sammanhang anfört. att utredningar om sjukvården i krig ej bör fördröja landstingens beredskapsplanläggning, vari sjukvården är en väsentlig del. Ej heller bör sådana utredningar fördröja åtgärder för att avhjälpa de största bristerna inom sjukvården i krig. Därav följer att en del av de åtgärder socialstyrelsen föreslår i sin programplan bör vidtas utan dröjsmål.

Utredningen har tidigare framfört att det är nödvändigt att sådana åtgärder vidtas som möjliggör att även civil kirurgisk kapacitet kan koncentreras till olika områden där den snabbt skall kunna verka. Redan under pro- gramplaneperioden bör följaktligen en förstärkning ske av bl. a. den rörliga kirurgiska kapaciteten och av vårdmöjligheterna.

Den nödvändiga förbättringen av ledningsorganisationen bör utöver på- gående studier och närmare utredning, omfatta en beredskapsplanläggning för landstingens verksamhet | krig utgående från att Sjukvårdshuvudmännen åläggs sin del av ledningsansvaret' | en på olika nivåer integrerad lednings- organisation i krig. Denna planläggning bör inledas snarast.

Försvarsutredningen förordar att den ekonomiska planeringsramen för den kommande femårsperioden utökas i förhållande till den i regeringens anvisningar angivna ramen så att den i huvudsak motsvarar alternativ två

Prop. 1976/77:74 8

i socialstyrelsens programplan. Därtill kommer medel för att möjliggöra beredskapslagring av främst läkemedel och sjukvårdsmateriel av förbruk- ningskaraktär i huvudsak enligt de grunder socialstyrelsen föreslagit. Pla- neringsramen för detta måste dock närmare prövas bl.a. mot bakgrund av kraven på uthållighet, sammansättningen av lagringen och driftkost- naderna för lagren.

1.1.3 Föredraganden

Resurserna under fred är av avgörande betydelse för att hälso- och sjuk- vården skall kunna fylla sin viktiga funktion inom totalförsvaret. För den långsiktiga inriktningen av hälso- och sjukvården i krig är hänsynstaganden till fredsresursernas framtida utveckling därför betydelsefulla. En betydande utbyggnad av hälso- och sjukvården har skett under senare tid i vårt land. Det gäller både kvantitativt och kvalitativt. Vi har en väl utbyggd sjuk- husvård, medan den öppna vården utanför sjukhusen fortfarande är otill- räcklig. Tyngdpunkten i den fonsatta utbyggnaden har därför lagts på en utbyggnad av den öppna distriktsvården samt på långtidssjukvården. Ut- byggnaden möjliggörs bl. a. av att tillgången på läkare och annan personal beräknas öka i snabb takt under det närmaste decenniet. Sålunda ökar antalet läkare från ca 17000 år 1976 till ca 26000 år 1985.

Förmågan och viljan till motstånd inom totalförsvaret kräver en väl funge- rande sjukvård i krig och under avspärrning. En alltför stor skillnad mellan freds- och krigssjukvården kan medföra att motståndsviljan undergrävs. Av dessa skäl bör beredskapslagring av läkemedel, sjukvårdsmateriel etc. vara av sådan omfattning att sjukvården på väsentliga områden så långt som möjligt kan hålla fredsmässig standard även under en relativt lång avspärrningsperiod.

1974 års försvarsutredning har i sina betänkanden (SOU 1976:5) Säker- hetspolitik och totalförsvar och (SOU 1977: 1) Totalförsvaret 1977—82 anfört bl. a. att sjukvårdsresurserna i flera avseenden är otillräckliga under av- spärrning och i krig och att det är synnerligen angeläget att bristerna snabbt avhjälps. Utredningen pekar bl.a. på behovet av en effektiv ledningsor- ganisation för sjukvård och sjuktransporter, ökad uthållighet i försörjningen med sjukvårdsmateriel och läkemedel, utvidgad utbildning av berörd per- sonal för hälso- och sjukvården i krig samt förbättrat skydd för personal, patienter och viktigare sjukvårdsfunktioner.

Mot bakgrund bl. a. av vad försvarsutredningen anfört har tillkallats en parlamentariskt sammansatt kommitté (S 1976205) för att utreda frågan om sjukvården i krig. Enligt direktiven skall målsättningen för kommitténs utredningsarbete vara att sjukvårdens f redsresurser i största möjliga utsträck- ning skall användas i krig samt att den i fred gällande sjukvårdslagstiftningen bör utgöra grunden för de bestämmelser som skall gälla i krig. l möjligaste

Prop. 1976/77:74 9

mån bör ett enhetligt ansvar för verksamheten i fred och krig eftersträvas. Kommittén skall samråda med olika utredningar inom fred'ssjukvården och med utredningar inom totalförsvarssektorn. som berör sjukvården i krig. Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt.

Kommunministern kommer senare denna dag att föreslå regeringen att förelägga rideagen förslag om landstingskommunernas inordnande i den kommunala beredskapsplanläggningen. Därvid får nuvarande ansvars- och organisationsförhållanden tas till utgångspunkt. Utredningen om sjukvården i krig bör således inte fördröja landstingens inordnande i den kommunala beredskapsplanläggningen.

Socialstyrelsen har redovisat en programplan för hälso- och sjukvården i krig för perioden 1977/78—1981/82. Enligt regeringens anvisningar skulle programplanen bl. a. inriktas på att undanröja de brister som försvarsut- redningen har påvisat. Styrelsen skulle vidare i samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) redovisa programplan för beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Inriktningen för planeringen har varit att förbättra uthålligheten.

För anslagen Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m.. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara och Viss krigssjukvårdsutbildning m.m. gavs en planeringsram på sammanlagt 15 milj. kr. per budgetår i pris- och löneläge februari 1976. För beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel gavs inga planeringsramar.

l programplanen har socialstyrelsen angett en allmän inriktning av den civila hälso- och sjukvården i krig för tiden fram t. o. m. budgetåret 1981 /82. Styrelsen anser att sjukvården i krig måste inriktas mot en sådan flexibilitet att sjukvårdsresurserna, främst den kirurgiska kapaciteten, skall kunna kon- centreras till bristområden. Det är synpunkter som försvarsutred- ningen också har fört fram och som jag i princip ansluter mig till. 50- cialstyrelsen har emellertid framhållit, att den anbefallda ekonomiska ramen på 15 milj. kr. per år innebär en organisation för sjukvården i krig, vars effekt inte kan anses vara tillfredsställande vid femårsperiodens slut. [ pro- gramplanen har socialstyrelsen därför som sitt huvudalternativ föreslagit en vidare ekonomisk ram. lnom denna vidare ram, som har betecknats som alternativ 2, kan utrustningen för den beredskapslagrade operations- utrustningen moderniseras och nästan fördubblas fram till mitten av 1980- talet. Det högre alternativet medför också att vårdplatsresurserna kan för- stärkas. Styrelsen prioriterar således anskaffning av operationsavdelningar med tillhörande serviceavdelningar före utrustning till vårdavdelningar. Även jag förordar denna inriktning, men jag vill betona att det är angeläget att även vårdmöjligheterna är tillfredsställande.

Försvarsutredningen har funnit att utbildningen avseende hälso- och sjuk- vård i krig bör förbättras både för medicinalpersonal och för viktigare ad- ministrativ personal. Socialstyrelsens programplan ger uttryck för en re-

Prop. 1976/77:74 10

lativt stark satsning på utbildningssidan jämfört med nuläget. Jag delar den uppfattningen och anser liksom styrelsen att utbildningen skall ha karaktär av ett komplement till den utbildning som medicinsk och admi- nistrativ personal får i fred samt att utbildningsresurserna bör koncentreras till de personalgrupper, som i en krigssituation får en påtagligt förändrad arbetssituation och de som har det största utbildningsbehovet. Den utbild- ning som bedrivs med hjälp av olika frivilligorganisationcr anser jag an- gelägen. Den utgör ett värdefullt komplement till den av socialstyrelsen anordnade utbildningen. Frivilligorganisationernas utbildningsinsatser bör därför prioriteras. '

Försvarsutredningen förordar att den ekonomiska planeringsramen för den kommande femårsperioden utökas i förhållande till den i anvisningarna angivna ramen så att den i huvudsak motsvarar alternativ 2 i socialstyrelsens programplan. Som jag tidigare har anfört anser jag det angeläget att väsentligt förbättra resurserna för sjukvården i krig och ansluter mig därför till för- svarsutredningens förslag. Socialstyrelsen bör för den aktuella femårspe- rioden kunna utgå från detta förslag vid planeringen av den verksamhet som bekostas från anslagen Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmate- riel m.m., Utrustning m.m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara och Viss krigssjukvårdsutbildning m.m. En sådan satsning bör leda till att i hög grad avhjälpa bristerna inom nuvarande organisation av sjukvårds- beredskapen. Jag vill i detta sammanhang också erinra om den utredning om sjukvården i krig som nyligen tillkallats.

[ fråga om försörjningsberedskapen för läkemedel och sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär gäller följande. Socialstyrelsen har programansvar för försörjningen med läkemedel, sjukvårdsmateriel, vätska, sera och vac- ciner under avspärrning och krig. ÖEF har produktionsansvar för planlägg- ning av produktion och beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmate- riel. För sera och vacciner har statens bakteriologiska laboratorium (SBL) motsvarande produktionsansvar.

För den angivna avspärrningsperioden beräknar socialstyrelsen kostna- derna för beredskapslagring av läkemedel till 200 milj. kr. i prisläget februari 1976. För försörjningen med sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär un- der samma tid har kostnaderna preliminärt beräknats till minst 190 milj. kr. Till detta kommer kostnader för behovet av vätskeproduktion och lagring av sera och vacciner med ca 11 milj. kr.

Försvarsutredningen uttalar att planeringen för en krigssituation bör kon- centreras till åtgärder som dels kan anses fylla ett krigsavhållande syfte, dels öka uthålligheten vid försvar mot angrepp. Utredningen anser också att viss försörjningsförmåga avseende livsmedel, beklädnadsvaror, bränsle för uppvärmning, läkemedel m. m. bör skapas i syfte att säkra befolkningens överlevnad under en period efter ett krig. Målet för uthålligheten när det gäller dessa områden bör därför enligt försvarsutredningen sättas högre än

Prop. 1976/77:74 -- ”

inom övriga områden. ÖEF har fått i uppdrag att studera bl. a. behovet av beredskapsåtgärder för efterkrigstid-. [ avvaktan på resultatet av dessa studier och därpå följande ytterligare överväganden i fråga om uthålligheten inom delprogrammet Försörjning bör planeringen t. v. utgå från uthållighet under tolv månaders total avspärrning. Med utgångspunkt häri bör lager- uppbyggnad av läkemedel t. v. få planeras inom ett belopp av ca 30 milj. kr. per budgetår. vilket för planeringsperioden innebär ca 150 milj. kr. Jag har då också tagit hänsyn till försörjningsbehovet för vätskeproduktion samt lagring av sera och vacciner.

När det gäller sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär anser försvars- utredningen att ställning kan tas till lagringens omfattning först när resultat av pågående utredning inom socialstyrelsen föreligger. Jag delar den upp- fattningen och avser därför att återkomma i denna fråga när nödvändigt planeringsunderlag föreligger.

Socialstyrelsen har i programplanen belyst verksamhetens inverkan på anslaget Socialstyrelsen. De ökade och nya arbetsuppgifterna medför ökat personalbehov för styrelsen. Frågan om socialstyrelsens framtida orga- nisation utreds f. n. Socialstyrelsens förslag om personalförstärkning bör en- ligt min mening prövas sedan styrelsens översynsutredning lagt fram sina förslag. För att kunna genomföra den av mig föreslagna förstärkningen av sjukvårdsberedskapen bör för socialstyrelsen beräknas medel med 100000 kr. för utnyttjande av expertis, utöver i prop. 1976/77:100. bil. 8, under förslagsanslaget E 1. Socialstyrelsen föreslaget belopp. Ställningstaganden till socialstyrelsens anslagsframställningar i övrigt och hemställan om anslag för budgetåret 1977/78 på grund härav görs i det följande vid anmälan av anslagsfrågor.

1.1.4 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för sjukvårdsberedskapens fortsatta ut- veckling som jag har angett i det föregående.

Prop. 1976/77:74 12

1.2 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78 DRlFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m. E 1. Socialstyrelsen

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Socialstyrelsen för budgetåret 1977/78 utöver i prop. 1976/77:100, bil. 8 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 100000 kr.

1 prop. 1976/77:100 (bil 8 s. 157) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1977/78 beräkna till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. ett förslagsanslag av 4 533 000 kr., till Utrustning m. nr. av beredskapssjukhus vid krig eller krigs- fara ett reservationsanslag av 3 476 000 kr. och till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. ett förslagsanslag av 2 650 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa

frågor.

H. Övrig sjukhusvård HS. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. nr.

1975/76 Utgift 3 784 437 1976/77 Anslag 4 533 000 1977/78 Förslag 5 067 000

Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrustning för den civila sjukvårdens krigsorganisation.

Prop. 1976/77:74

l. Arvoden till redogörare a) för centrala förråd b) för lokala förråd

2. Ersättning för för- rådsverksamhet m.m.

3. llyror rn. rn.

4. Frakter m. m.

5. Reparation och under- håll m.m. av materiel

6. Kostnader för centrala materielrcdovisning

Summa

Socialstyrelsen

1. Arvodena till redogörare för centrala och lokala förråd bör utgå med

1976/77

23000 216000

1 036 000 1 930 000 405 000 795 000

128000 4533 000

Beräknad ändring 1977/78

Social- styrelsen

— 3000 — 20000

+174000 +310000 +435000 — 22000

— 7000 +867000

Före- draganden

— 9000 —20000

+134000 +270000 +395000 —195000

— 41000 +534000

oförändrade belopp, dvs. med 2400 kr. resp. 1 200 kr. per år. 2. Anpassningen av förrådsväsendet till gällande organisation är budgetåret

1977/78 inne i ett intensivt skede. Arbetet sker landstingsvis och beräknas vara klar budgetåret 1978/79. I samband härmed sker ett omfattande byte av förrådslokaler med anledning av mindre bra förråd.

3. Hyreskostnaderna ökar på grund av utbyte till såväl ur mobiliserings-

13

synpunkt som ur fredsmässig förvaltningssynpunkt bättre förrådslokaler. 4. Kostnaderna för frakter ökar jämfön med tidigare dels som en följd av längre transportavstånd i samband med Utrustningens anpassning till gällande organisation, dels genom ökad materielanskaffning.

F öredraganden

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag anfört i det fö- regående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Förvaring och underhåll av viss sitt/ntårdsmaterie/ m. m. för

budgetåret 1977/78 anvisa ett lörslagsanslag av 5067000 kr.

H6. Utrustning m.m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara

1975/76 Utgift 1976/77 Anslag 1977/78 Förslag

2808027 3476000 5718000

Reservation 1 824 168

Prop. 1976/77:74 14

Från anslaget bekostas ny- och återanskaffning av utrustning m.m. för beredskapssjukhus samt vissa stödfunktioner för dessa. Vidare bekostas er- sättningar till Sjukvårdshuvudmännen för beredskapsplanläggning och änd- ringsarbeten inom byggnader planlagda för användning inom den civila

krigssjukvården. 1976/77 Beräknad ändring 1977/78 Social- Före- styrelsen draganden Beräknade bruttoutgiftcr l. AnskalTning av utrustning m.m. för hälso- och sjuk- vården i krig 1 700000 +l 853000 +1 083000 2. Ersättning till sjuk- vårdshuvudmännen m. ll. för utförda ändrings- arbeten 1 000 + 879000 + 879000 3. Ersättning till sjuk- vårdshuvudmännen för vissa planläggnings- kostnader 1 850000 + 570 000 + 275 000 4. Reparation av förråds- byggnader 25000 + 85 000 + 5 000 3 576 000 +3 387 000 +2 242 000 Beräknade omsättnings- inkomster 100000 — — Beräknade nettoutgifter 3 476 000 +3 387 000 +2 242 000

Socialstyrelsen

1 . Styrelsen avser att fortsätta anskaffningen av utrustning för blodförsörj-

ningsverksamheten i krig med ca 1,4 milj. kr. För anskalTning och kom- plettering av röntgenutrustning begär styrelsen 693 000 kr. medan 660 000 kr. begärs för utrustning av mikrobiologiska reservlaboratorier. [ övrigt begärs medel för utrustning för infektionssjukvård samt hälsovård och B-skvdd. 2.—3. Ersättningar till Sjukvårdshuvudmännen för utförda ändringsarbeten

resp. planläggningskostnader baseras på uppgifter som inhämtats från Sjukvårdshuvudmännen. Styrelsen utbetalar ersättningarna kalenderårs- vis till Sjukvårdshuvudmännen. Begärda medel skall täcka kostnaderna för kalenderåret 1977 och utbetalas våren 1978 till huvudmännen.

4. Styrelsen har att bekosta reparations- och underhållsarbeten iegna lokaler. 1 förhyrda lokaler får styrelsen bekosta smärre justerings- och ändrings- arbeten och då ofta i samband med förrådsförhymingen för att minska hyreskostnaderna.

(Il

Prop. 1976/77:74 1

F ört'dragandm

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordarjag att anslaget tas upp med 5 718 000 kr. ] överensstämmelse med socialstyrelsens förslag beräknar jag sammanlagt ca 2.8 milj. kr. för anskaffning av utrustningar- till krigshlodcentraler. röntgenavdelningar och mikrobiologiska reservlabo- ratorier.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krig?/ära för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 5 718 000 kr.

H7. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.

1975/76 Utgift 2 413000 1977/78 Anslag 2 650000 1978/79 Förslag 3 510000

Från anslaget bekostas utbildningen av personal som avses tjänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

l976/77 Beräknad ändring 1977/78 Social- Före- styrelsen draganden

1. Utbildning av personal för den civila hälso- och

sjukvårdens krigsorga-

nisation 935 000 +418 000 +418 000 2. Pedagogiskt utvecklings-

arbete och beredskaps- utbildning 37 000 + 73 000 — 3. Försvarsmedicinsk tjänst-

göring 739 000 —189 000 +263 000 4. Försvarsmedicinsk forsk-

ning och utveckling — +110000 —

'.!!

. Utbildning av vapenfria tjänstepliktiga för vilka socialstyrelsen är ut- bildningsmyndighct 84000 + 26000 + 26000 6. Bidrag till Svenska Röda Korset för utbildning av civilsamariter och personal för krigs- blodcentralorganisa- tionen 635000 — 2000 + 23000 7. Bidrag till Sveriges kvinn— liga bilkårers riksför- bund för utbildning av bilförare 220000 + 55000 +130 000

Summa 2 650 000 +491 000 +860 000

Prop. 1976/77:74 16

Socialstyrelsen

]. Belattningsinriktade kurser grundade på personalens krigsbefattningar inom den civila hälso- och sjukvården i krig kommer budgetåret 1977/78 att ordnas inom programmen sjukvård, hälsovård och B-skydd, ledning och försörjning. Styrelsen begär medel för sammanlagt 18 kurser i bl. a. krigskirurgi, omhändertagande på skådeplats. regional-lokal ledning och faltepidemiologi samt för ca 40 beredskapssjukhuskonferenser. Antalet kursdeltagare beräknas till ca 1200.

2. Medlen för fredsutbildning är tillräckliga endast för prioriterade mål- grupper bland medicinal- och administrativ personal. Övrig personal inom sjukvården avses få kompletterande utbildning under ett beredskaps- skede. Beredskapsutbildningen behöver förberedas i fred i form av ut- bildningsplaner, innehållsbeskrivningar och metodanvisningar för olika typer av aktiviteter.

3. Det är en strävan från socialstyrelsens sida att den försvarsmedicinska tjänstgöringen för läkare skall fullgöras inom sådana discipliner där lä- karen kan komma att verka under beredskap och krig. Tjänstgöringen avses kunna omfatta öppen vård. psykiatri. akutsjukvårdens olika di- scipliner. mikrobiologi och beredskapsplanering på olika administrativa nivåer. Antalet tjänstgöringsmånader per år beräknas till ca 100.

4. Socialstyrelsens perspektivstudier har visat på behovet av forskning och utveckling för hälso- och sjukvården i krig. Behovet av studier gäller främst inom områden kring människan i krigets miljö, hennes presta- tionsförmåga och känslighet för vapenverkan samt för krigsbehov av viktig materiel. För inriktning av forskningen, precisering av forsknings- behoven och för att styra in dessa på olika forskningsinstitutioner bör en samarbetsgrupp för olika myndigheter bildas.

5. Styrelsen är utbildningsmyndighet för vapenfria tjänstepliktiga inom häl- so- och sjukvårdsområdet. Varje utbildningsmyndighet har att själv svara för kostnaderna för föreläsararvoden, kursmaterial m. m. för denna ut- bildning medan arbetsmarknadsstyrelsen svarar för kostnaderna för eko- nomiska och sociala förmåner. Totalt beräknas ca 140 vapenfria tjänste- pliktiga genomgå utbildning under budgetåret 1977/78.

6. För socialstyrelsens räkning utbildar Svenska Röda Korset samariter för placering inom den civila krigssjukvården ti första hand hemsjukvården). Varje år behöver minst 400 samariter grundutbildas och minst 100 re- petitionsutbildas. Utbildningen av personal vid krigsblodcentraler påbör- jades under budgetåret 1975/76 och beräknas vara avslutad under bud- getåret 1977/78. För utbildning av civilsamariter beräknas 550000 kr. och för utbildning av personal vid krigsblodcentraler 83000 kr.

7. Med hänsyn till det stora behovet av hjälpambulansförare föreslår sty- relsen en höjning av bidraget till Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund.

Prop. 1976/77:74 17

Härutöver anser styrelsen det vara nödvändigt att söka täöka behovet av personal inom sjukvårdstransportsektorn genom bl. a. uppskov från försvarsmakten och civilförsvaret och genom att utnyttja annan sjuk- vårdsutbildad personal med körutbildning.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag anfört i det fö- regående beräknar jag anslaget till 3 510000 kr. Jag har därvid räknat med att den försvarsmedicinska tjänstgöringen kommer att omfatta ca 200 tjänst- göringsmånader.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss krigssjrllwärdsurbildning m. m. för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett förslagsanslag av 3510000 kr.

H9. Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m. Nytt anslag (förslag) 7200000

Från anslaget bör täckas kostnader för drift av beredskapslager av lä- kemedel. sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär m.m.

Förslag 1977/78

Social- Före- styrelsen draganden l. Läkemedel 10 000 000 6 660 000 2. Förbrukningsmateriel 5 400 000 - 3. Vätska tinfusionslösningar) 100000 100 000 4. Sera och vacciner 660 000 440 000

Summa 16160000 7200000

Sor'ialsrvrelsen

1. Anslagsbehovet för att bygga upp en försörjningsberedskap för läkemedel grundar sig på en detaljerad, medicinskt behandlingsinriktad förteckning över läkemedelsbehovet under avspärrning och krig. [ samråd med över- styrelsen för ekonomiskt försvar tÖEF) har det totala medelsbeh0vet fördelats över femårsperioden 1977—82. Driftkostnaden för beredskaps- lager av läkemedel uppskattas av ÖEF erfarenhetsmässigt till ca 12,6 '.'-a av investeringskostnaden. För budgetåret 1977/ 78 har hänsyn även tagits till driftkostnader för vid budgetårets ingång redan existerande bered- skapslager av läkemedel.

2 Riksdagen 1977. ] saml. Nr 74. Bil. 3—8.

Prop. 1976/77:74 18

_ro Anslagsbehovet för drift av beredskapslager av sjukvårdsmateriel av för- brukningskaraktär beräknas på preliminära uppgifter från styrelsens för- sörjningsmaterielutredning. varför anslagsbehovet får betecknas som pre- liminärt. Samma kostnadsnivå som för drift av läkemedel har därvid tillämpats.

3. Medelsbehovet för vätskeförsörjningen avser bl. a. kostnader för tillsyn och funktionskontroll av apparatur installerad i rcservanläggningar. So- cialstyrelsen förutser ett överförande till ÖEF fr. o. m. budgetåret 1978/79 av planläggnings- och förvaltningsansvar för dessa reservanläggningar.

4. Medelsbehoven för sera- och vaccinförsörjningen har bedömts i sam- verkan med försvarets sjukvårdsstyrelse och statens bakteriologiska la- boratorium. Om en reducering av färdigproduktlagringen kan ske till förmån för halvfabrikatlagring etc. kan kostnaderna sannolikt reduceras. Detta kräver dock längre förberedelsetider för produktionens igångsätt-

ning.

F Öredraganden

Jag har i det föregående förordat flera åtgärder för att förbättra beredskapen inom programmet Sjukvård. Som konsekvens härav kommer jag i det föl- jande att föreslå att ett nytt investeringsanslag för beredskapslagring av lä- kemedel, förbrukningsmateriel. sera och vacciner samt för anskaffning av reservanläggningar för vätskeproduktion benämnt Beredskapslagring av läkemedel. m.m. tas upp på kapitalbudgeten. För att möjliggöra ett plan- mässigt utnyttjandc av investeringsanslaget förordarjag vidare att riksdagens medgivande inhämtas att beställning av läkemedel får läggas ut inom en kostnadsram. som jag anger i det följande. Ett nytt anslag behövs för att täcka kostnaderna för den föreslagna beredskapslagringen. Jag förordar med hänvisning till sammanställningen att 7,2 milj. kr. tas upp under ett nytt förslagsanslag benämnt Driftkostnadcr för beredskapslagring av läkemedel m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Driftkostnaden/ör beredskapslagring av läkemedel m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 7 200000 kr.

Prop. 1976/77:74 . lt)

KAPITALBUDGETEN

Vlll: Fonden för beredskapslagring

Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond.

Vlll:2 Beredskapslagring av läkemedel. m. m.

Nytt anslag (förslag) 30 000 000

Från anslaget bör bekostas investeringar för beredskapslager av läkemedel och reservanläggningar för vätskeproduktion m. rn.

Förslag 1977/78

Social- Före- styrelsen draganden . Läkemedel 38 500 000 26 100 000 . Förbrukningsmateriel 41 800000 — . Reservanläggningar för vätske- produktion tinfusionslösningar) 2420 000 2400 000 . Sera och vacciner 2200000 1 500000 Summa 84 920 000 30 000 000 Socialstyrelsen

1. Till grund för uppbyggnaden av läkemedelslagren ligger den under bud- getåret 1975/ 76 reviderade förteckningen över beredskapsläkemedel. Med hjälp av tidigare direkt till överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) anvisade medel har t. o. m. budgetåret 1976/77 lageruppbyggnad genom- förts till en nivå motsvarande 55 milj. kr. i 1976 års priser. Uppbygg- nadsetappen under budgetåret 1977/78 i fråga om beredskapslager av läkemedel beräknas kosta sammanlagt 38,5 milj. kr. i 1977 års prisläge. . Med hänsyn till utrednings- och beredskapsläget anser styrelsen att ett prioriterat urval av särskilt importberoende artiklar bör komma i fråga för lageruppbyggnad under budgetåret 1977/78. Detta urval kan bestå av suturmateriel. laboratoriereagenser och utensilier. infusionsmateriel etc. lnvesteringskostnaden beräknas uppgå till 41 .8 milj. kr. för budgetåret 1977/ 78.

. lnvesteringsutgifterna för att tillskapa reservanläggningar för vätskepro- duktion avser byggnadstekniska åtgärder inom befintliga byggnader. an- skaffning och installation av apparatur typ autoklaver. destillationsap- parater etc. Underlaget baseras på uppgifter från vätskeproducenter och berörda fastighetsägare. Den sammanlagda kostnaden uppskattas till 4.2

Prop. 1976/77:74 20

milj. kr. i 1976 års priser. Med hänsyn till bl. a. ombyggnads-, leverans- och installationstider bör belastningen fördelas på två budgetår. För bud- getåret 1977/78 erfordras 2 420 000 kr. Styrelsen förutser ett överförande till ÖEF fr. o. m. budgetåret 1978/79 av planläggnings- och förvaltnings- ansvar för dessa reservanläggningar.

4. Kostnaderna för att beredskapslagra sera och vacciner har bedömts med utgångspunkt från en utredning som framtagits i samverkan med statens bakteriologiska laboratorium och försvarets sjukvårdsstyrelse. Ansvarig för verkställigheten av beredskapslagringen är SBL. Medelsbehovet upp- skattas till sammanlagt 7,0 milj. kr. i 1976 års priser. Medelsbehovet för budgetåret 1977/78 uppgår till 2.2 milj. kr.

F öredraganden

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående och till samman- ställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att medge att beställning av läkeme- delsråvaror och läkemedel får läggas ut inom en kostnadsram av 40000000 kr. 2. till Beredskapslagring av läkemedel, m.m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 30000000 kr.

Prop. 1976/77:74

lnnehållsförteckning

Socialdepartementet bil. 3 ................................... 1. Övrigt totalförsvar: programmet Sjukvård .................. 1.1 Sjukvårdsberedskapens fonsatta utveckling ............. 1.1.1 Programplan för perioden 1977/78—1981/82 ...... 1.1.2 1974 års försvarsutredning ......................

1.1.3 Föredraganden ................................

1.1.4 Hemställan ...................................

1.2 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78 ...................

21

'—-OCkI|—'——"—'

Prop. 1976/77:74 1 Bilaga 4 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Turesson

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalför- svarets fortsatta utveckling såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Övrigt totalförsvar: programmet Ledning m. m.

Televerkets försvarsförberedelser innefattar att planera verksamhet i krig och under beredskap så att skilda totalförsvarsgrenars oundgängliga behov av telekommunikationer inom landet och med andra länder kan tillgodoses. Detta innebär att verket under fred och krig levererar, underhåller och idrift- sätter teleanordningar för totalförsvaret. Vidare skall televerket under krig upprätthålla driften vid televerkets anläggningar i erforderlig omfattning samt verka för att omställning från fredsförhållanden till beredskapstillstånd och krig skall kunna genomföras snabbt och att föreliggande uppgifter i största möjliga utsträckning skall kunna lösas även under omställningstiden.

Fortsatt utveckling av televerkets försvarsberedskap Programplan för perioden 1977/78—1981/82

Televerket har enligt regeringens anvisningar sänt in programplan för perioden 1977/78—1981/82 avseende televerkets försvarsberedskap. Plane- ringen skulle enligt anvisningarna inriktas mot att förstärka de mest av- görande funktionernas uthållighet. nämligen reservtelefonstationer, trans- portabel utrustning samt skydd för telex- och datanät. Planeringsramen an- gavs till 6 milj. kr. per år i pris- och löneläge den 1 februari 1976.

Televerket redovisar i programplanen beredskapsläge, mål för verksam- heten samt beredskapsåtgärder under programplaneperioden för funktioner- na. skyddsrum för reservanläggningar och personal, telegraf och telex, da- takommunikation, telefon, lokalisering av linjeanläggningar och stationer, rundradiodistribution. kraftförsörjning, teleanordningar för televerkets led-

Prop. 1976/77:74 2

ning i krig samt vissa skyddsåtgärder avseende ny datacentral i Kalmar.

Därutöver redovisar televerket sin planläggning för krigsorganisation och utbildning.

För försvarsbercdskapsåtgärder på investeringssidan har televerket följt planeringsramen 6 milj. kr. enligt regeringens anvisningar, vartill kommer 1 milj. kr. under budgetåret 1977/78 för datacentral i Kalmar. lnvesterings- behovet för perioden blir följaktligen 31 milj. kr. Därutöver finansieras be- redskapsåtgärder enligt programplanen inom ramen för televerkets driftstat. Kostnader som inplanerats med denna fmansieringsform omfattar 133 milj. kr. för programplaneperioden.

Den anbefallda investeringsramen om 6 milj. kr. per år medför enligt televerket att investeringarna måste ske i så låg takt att vissa system är omoderna innan de är helt utbyggda. Av denna anledning anser televerket att investeringsramen bör höjas till 10 milj. kr. per år i prisläge den 1 februari 1976.

1974 års försvarsutredning

Försvarsutredningen konstaterar i sina betänkanden (SOU 1976:5) Säker- hetspolitik och totalförsvar och (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977—82 att samhällets beroende av telekommunikationer liksom känsligheten för stör- ningar av dessa kommer att öka. Av denna anledning bör enligt försvars- utredningen sådana åtgärder även fortsättningsvis vidtas att de mest av- görande funktionernas uthållighet kan förstärkas. Den av televerket redo— visade programplanen motsvarar enligt utredningens mening den av ut- redningen föreslagna inriktningen.

Totalförsvarets samband i krig kommer till största delen att under över- skådlig framtid bygga på televerkets nät. Som försvarsutredningen framhåller i sitt första betänkande bör följaktligen beredskapsåtgärder främst vidtas för att öka uthålligheten i sambandsmedlen. Det är därvid enligt utred- ningens mening väsentligt att erforderliga åtgärder vidtas i en något ökad takt. För utnyttjandet av televerkets nät under kriser och krig vill utred- ningen betona betydelsen av att uppmärksamhet ägnas frågor rörande tra- likbegränsning. Transportabel reservmateriel bör vidare disponeras till sådant antal att ersättning av de mest väsentliga förbindelserna kan ske i händelse av krigsskador.

Försvarsutredningen anser att skyddet av telexnätet är otillfredsställande. Beredskapsåtgärdema inom detta område bör därför förstärkas. Planering pågår för införande av ett allmänt datanät. Åtgärder bör enligt utredningen vidtas för att skydda de mest vitala delarna av detta nät.

Sammanfattningsvis anför utredningen att tyngdpunkten i beredskaps- åtgärderna bör ligga inom områdena uthållighet i televerkets telefonnät samt skydd av telex- och datanät. För att åtgärderna skall få tillfredsställande

Prop. 1976/77:74 ' 3

omfattning bör den ekonomiska planeringsramen för den kommande fem- årsperioden utökas något i förhållande till den i anvisningarna'angivna ra- men.

Föredraganden

Totalförsvarets samband i krig och beredskap bygger i mycket stor ut- Sträckning på telekommunikationerna. Televerkets programplan upprättad enligt regeringens anvisningar har inriktats mot en förstärkning av krigs- uthålligheten hos verkets anläggningar. Detta sker genom anläggning och anskaffning av reservtelefonstationer, transportabel utrustning samt skydd för telex- och datanät. Planeringsramen för den aktuella perioden vad gäller investeringar har angivits till 6 milj. kr. per budgetår i pris- och löneläget den 1 februari 1976. Därutöver finansierar televerket vissa beredskapsåt- gärder genom den av regeringen fastställda driftstaten.

Försvarsutredningen har för sin del ansett att den ekonomiska plane- ringsramen för den kommande femårsperioden bör utökas något för att medge åtgärder av en tillfredsställande omfattning. Jag kan för min del i huvudsak ansluta mig till utredningens uppfattning. 1 övrigt har jag inga erinringar vad gäller programplanen.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för den fonsatta utvecklingen av te- leverkets försvarsberedskap som jag har angett i det föregående.

Anslagsfrågor för budgetåret 1977/ 78 Kapitalbudgeten

[. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER B. Televerket

tl) Tele-anläggningar m. m. 1 prop. l976/77:100 bil. 9 s. 237 har till Te- leanläggningar m. m. för budgetåret 1977/78 föreslagits ett investerings- anslag av 870 600000 kr., varav i avvaktan på särskild proposition om to- talförsvarets fortsatta utveckling, oförändrat 6 000000 kr. beräknats för in- vesteringar för försvarsberedskap.

Prop. 1976/77:74 4

1 det föregående har redovisats bl. a. programplan för televerkets försvars- förberedelser och mina ställningstaganden till programplanen.

F öredraganden

Televerket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 begärt 11 200000 kr. för investeringar för försvarsberedskap, varav 4400 000 kr. lör vissa skyddsanläggningar ts. k. EMP-skydd) avseende en ny datacentral i Kalmar.

Regeringen har den 2 december 1976 beslutat om bl. a. kostnadsplan för datacentral rn. m. i Kalmar och därvid föreskrivit att EMP-skydd inte skall anordnas.

Mot bakgrund av vad jag anfört i det föregående om televerkets för- svarsförberedelser förordar jag att ett belopp av 6 200000 kr. beräknas för televerkets försvarsberedskap under budgetåret 1977/78.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1977/ 78 utöveri prop. 1976/77:100 bil. 9 föreslaget investeringsanslag anvisa ytter- ligare 200000 kr.

Ekonomiskt försvar: programmet Transporter Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

Driftbudgeten

SJÄTTE HUVUDTlTELN

D. Sjöfart

(2) D ]. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning. Under denna rubrik har i prop. 1976/77:100 bil. 9. för budgetåret 1977/78 föreslagits ett förslagsanslag av 181 200000 kr.. varav 320000 kr. avser det ekonomiska försvaret. Härvid har det ekonomiska försvaret belastats med halva kostnaden för sjöfarts- verkets försvarskontor. minus kostnaden för driftvärnchefen samt halva kapitalkostnaden för Falsterbokanalen.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare i dag anmält bl. a. program- planer för det ekonomiska försvaret.

Sjöfartsverket har i sin programplan för delprogrammet Sjötransporter bl. a. hemställt om medel för förstärkning av planerings- och utrednings- resurserna samt för anskaffning av viss materiel m. m. 1 prop. 1976/77:100

'Jl

Prop. 1976/77:74

tog jag upp 20000 kr. för en ökning av utbildningsinsatser m. m. med an- knytning till beredskapsplanläggningen inom det ekonomiska försvarets ram.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare redovisat sin syn på pro- gramplanen. Jag ansluter mig härtill och har för budgetåret 1977/78 räknat medel för förstärkning av försvarskontoret. Detta innebär att anslagsbehovet för sjöfart ökar med 110 000 kr. jämfört med vad jag har föreslagit i prop. l976/771100 bil. 9 s. 122.

I samband med att resurserna för det ekonomiska försvaret nu förstärks anser jag det lämpligt att hela kostnaden för försvarskontoret fr. o. m. bud- getåret 1977/78 belastar det ekonomiska försvaret. Omläggningen, som är av teknisk natur, medför inget behov av ökning av anslaget Farledsverk- samhet, exkl. isbrytning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Far/edsverksamher, exkl. isbrytning för budgetåret 1977/ 78 utöver i prop. 1976/ 77: 100 bil. 9 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 110000 kr.

E. Institut m. m.

(3) E [. Transportnämnden. Under denna rubrik har i prop. 1976/77:100 bil. 9, för budgetåret 1977/78 föreslagits ett förslagsanslag av 2 417 000 kr.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare i dag anmält bl. a. program- planer för det ekonomiska försvaret.

Transportnämnden har i sin programplan för delprogrammen Transport- samordning och Landsvägstransporter bl. a. hemställt om medel för an- skaffning av viss radiokommunikationsutrustning m. m. 1 prop. l976/77:100 tog jag i avvaktan på föreliggande proposition inte upp medel för dessa investeringar.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare redovisat sin syn på pro- gramplanen. Jag ansluter mig till hans ställningstaganden och förordar att transportnämnden dels tillförs en förstärkning av bl.a. ransoneringsverk- samheten, dels erhåller medel — 110000 kr. — för anskaffning av radio- kommunikationsutrustning. Sammantaget innebär mitt förslag att anslags- behovet för transportnämnden för budgetåret 1977/78 uppgår till 210000 kr. utöver vad som redovisades i prop. 1976/77:100 bil. 9 s. 132.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Transportnämnden för budgetåret 1977/78 utöver i prop. l976/77:100 bil. 9 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 210000 kr., därav tre fjärdedelar att avräknas mot automo- bilskattemedlen.

Prop. 1976/77:74 6

F. Diverse

(4) F 5. Beredskap för civil luftfart

1975/76 Utgift 457 000 Reservation 2 202 000 1976/77 Anslag 2 200 000 1977/ 78 Förslag 8 000 000

1 prop. l976/77:100 bil. 9, s. 194 har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Beredskap för civil luftfart för budgetåret l977/ 78 beräkna ett reservationsanslag av 2 200000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare i dag anmält bl. a. program- planer för det ekonomiska försvaret och därvid redovisat sin syn på den programplan för delprogrammet Flygtransporter som luftfartsverket har lagt fram. Jag ansluter mig till hans ställningstaganden och beräknar medels- behovet för budgetåret 1977/78 till 8000000 kr., dvs. en ökning med 5 800000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskap-lör civil [ull/art för budgetåret l977/ 78 anvisa ett reservationsanslag av 8000000 kr.

Kapitalbudgeten [. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

C. Statens Järnvägar

(5) Järnvägar m. m. Statens järnvägar (SJ) är programmyndighet för del- programmet Järnvägstransporter inom programmet Transporter. SJ:s pro- gramplan, som redovisas i bil. 2 till föreliggande proposition, innefattar bl. a. vissa investeringar för försvarsberedskap.

] prop. l976/771100 bil. 9 s. 266 har till Järnvägar m. m. för budgetåret 1977/78 föreslagits ett investeringsanslag av 672 400000 kr., varav — i av- vaktan på särskild proposition om totalförsvarets inriktning — oförändrat 2 300000 kr. beräknats för investeringar för försvarsberedskap.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare i dag anmält bl. a. program- planer för det ekonomiska försvaret och därvid redovisat sin syn på den programplan för delprogrammet Järnvägstransponer som SJ har lagt fram. Jag ansluter mig till hans ställningstaganden och beräknar den medelsför- brukning som erfordras för ändamålet under budgetåret 1977/78 inom in- vesteringsanslaget Järnvägar rn. m. till 2 900000 kr., dvs. en ökning med 600 000 kr.

Prop. 1976/77:74 7

Jag förordar nu att investeringsanslaget Järnvägar m. m. för budgetåret 1977/78 beräknas med hänsyn till det större belopp för investeringar i för- svarsberedSkap som jag här föreslagit.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Järnvägar m.m. för budgetåret 1977/78 utöver i prop. 1976/77:100 bil. 9 föreslaget investeringsanslag anvisa ytter- ligare 600000 kr.

Prop. 1976/77:74 1

Bilaga 5 till regeringens proposition nr 74 år l976/77

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och total- försvarets fortsatta utveckling såvitt avser utbildningsdepartementets verk- samhetsområde.

Övrigt totalförsvar: programmet Ledning m. m.

Den fortsatta utvecklingen av försvarsberedskapen vid Sveriges Ra- dio Programplan för perioden 1977/78-1981/82

Sveriges Radio har enligt regeringens anvisningar sänt in programplan för perioden 1977/78—1981/82 avseende företagets beredskap. Enligt an- visningarna skulle programplanen omfatta beredskapsåtgärder för lokalra- dion samt utbyggnad för central programproduktion vid Sveriges Radio. Planeringsramen var angiven till 1 milj. kr. per år i pris- och löneläget februari 1976. Sveriges Radio redovisar i sin plan mål för beredskapsverk- samheten enligt gällande avtal, beredskapsläget den 1 juli 1977 samt mål för och planering av verksamheten under programperioden.

Med utgångspunkt i de. uppställda målen för perioden och i syfte att dels behålla beredskapsnivån, dels motverka föreliggande brister har fö- retaget planerat beredskapsåtgärder för förrådshållning och service, omsätt- ning av teknisk materiel för ljudradion och TV, förbättrad utbildning, rc- kr)/tering m.fl. personalåtgärder samt skydd för personal och programpro- duktion i Stockholm,

Vidare har planerats organisation m. m. för ljudradions sändningsledning och nyhetsverksamhet i krig. länsradioorganisationen samt för produktions- enheter vid försvarsmaktens och civila försvarets centrala ledning.

Kostnaderna för Sveriges Radios beredskap bestrids till större delen med avgiftsmcdel, medan reservationsanslaget Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio under nionde huvudtiteln används för investeringar,

Prop. 1976/77:74 2

materielanskaffning. drift och underhåll av anläggningar samt övningsverk- samhet.

Sveriges Radio anser att den angivna ramen endast räcker för viss åter- anskaffning av materiel, för bestridande av fasta kostnader samt för viss begränsad utbildning och övning så att nuvarande beredskapsnivå kan behållas. Ramen medger däremot i mycket ringa omfattning förbättringar av beredskapsnivån.

Att enbart vidta åtgärder för att behålla dagens nivå måste enligt Sveriges Radio relativt sett ses som en tillbakagång med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen och den ökande betydelsen av rundradion i kris- och krigsituationer.

För den fortsatta planeringen måste, understryker Sveriges Radio, medel tilldelas för att möjliggöra större säkerhet för rundradiosändningar i snabbt uppkomna kris- och konfliktlägen, ökade möjligheter för rundradion att sända från fredsproduktionsplatscrna (främst Stockholm) vid krig och krigs- fara samt för att förbättra möjligheterna för ljudradions sändningsledning och centrala nyhetsverksamhet i krig. Vidare måste medel tilldelas för be- redskapsmaterielens anpassning med hänsyn till den snabba tekniska ut- vecklingen samt för förbättring av den personella beredskapen.

Sveriges Radio yrkar att en högre ambitionsnivå -— och kostnadsram — väljs för rundradions beredskapsplanering än den i anvisningarna angivna. Det är Sveriges Radios uppfattning att den i de särskilda studierna av övrigt totalförsvar angivna lägsta nivån (1,4 milj. kr. per år) i stort sett har varit tillräcklig för att möjliggöra de förbättringar som här har angetts såsom nödvändiga, om utöver ramen medel ställs till förfogande för vissa inves- teringar.

1974 års försvarsutredning

Försvarsutredningen har i tidigare sammanhang i betänkandet (SOU l976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar betonat betydelsen av lokalradions verksamhet i kriser och krig, samt att denna verksamhet planläggs parallellt med lokalradions fredstida uppbyggnad. Uppmärksamhet bör även ägnas åt möjligheterna till regionala TV-sändningar i krig.

Utredningen, som har granskat den i det föregående redovisade program- planen, anför i betänkandet (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977—82, att det är väsentligt att snabb och saklig information kan lämnas allmänheten även under perioder av beredskapshöjningar. I detta sammanhang intar radio- och TV-sändningarna en central roll, varför erforderlig persontillgång för dessa bör säkerställas. Det är i första hand enligt utredningen angeläget att sändningsledning och nyhetsverksamhet under krig kan fungera med god effektivitet.

Försvarsutredningen framhåller att Sveriges Radios anläggningar och re-

Prop. 1976/77:74 3

surser i Stockholm så långt möjligt bör utnyttjas även under krig. Det är emellertid rimligt att räkna med att landets olika centrala ledningsorgan i händelse av krig kommer att lämna Stockholmsområdet. Sveriges Radios fasta anläggningar i Stockholm kan därför sannolikt endast utnyttjas under en begränsad tid för den för totalförsvaret väsentligaste delen av program- produktionen. Skyddet i Stockholm bör därför enligt utredningen vara ut- format som för övriga delar av totalförsvaret.

För att förbättra möjligheterna till fungerande radio- och TV-sändningar under krig anser utredningen sammanfattningsvis att den ekonomiska pla- neringsramen för den kommande femårsperioden för beredskapsåtgärder för rundradioverksamheten bör vidgas något i förhållande till vad som hittills har gällt.

F öredraganden

Mellan svenska staten och Sveriges Radio aktiebolag träffades år 1967 ett avtal om bolagets verksamhet vid krig eller krigsfara. Avtalet gäller under samma tid som avtalet mellan staten och Sveriges Radio angående programverksamheten. Enligt statsmakternas beslut år 1975 skall lokalra- dioverksamhet med början år 1977 bedrivas av ett dotterbolag till Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio aktiebolag. Med anledning av riksdagens beslut (prop. 1975/76:110, UbU 1976/77:08, rskr. 1976/77:46) skall Sveriges Ut- bildningsradio aktiebolag fr. o. m. den 1 januari 1978 inrättas som ett dot- terbolag till Sveriges Radio. Moderbolaget är huvudman för beredskaps- planeringen inom koncernens verksamhetsområde.

De med Sveriges Radios försvarsberedskap förenade kostnaderna bestrids till större delen från företagets ordinarie budget, dvs. från de mottagar- avgiftsmedel som årligen ställs till företagets förfogande. Förvärv av viss beredskapsutrustning, vissa investeringar i samband härmed. drift och un- derhåll av anläggningar samt övningsverksamhet finansieras däremot med skattemedel över reservationsanslaget Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Försvarsministern har tidigare föreslagit allmänna riktlinjer för totalför- svarets fortsatta utveckling samt härvid bl. a. framhållit vikten av att in- formations- och upplysningsverksamheten även kan fungera i kris- och krigssituationer. Jag vill beträffande inriktningen av försvarsberedskapen vid Sveriges Radio för programplanperioden 1977/78—1981/82 anföra föl- jande.

Programplanen utgör tillsammans med försvarsutredningens betänkanden viktiga underlag för regeringens förslag rörande Sveriges Radios ställning inom totalförsvaret. Jag finner det angeläget att i likhet med försvarsut- redningen framhålla att radio- och TV-sändningar är centrala för möjlig-

Prop. 1976/77:74 4

heterna att lämna allmänheten snabb och saklig information även under beredskap. Det är därför angeläget att i första hand sändningsledning och nyhetsverksamhet kan fungera under krig med god effektivitet. Erforderlig pcrsonaltillgång för dessa funktioner måste således säkerställas.

Försvarsutredningen har också betonat betydelsen av lokalradions verk- samhet. Jag ansluter till försvarsutredningens bedömning i detta avseende och vill framhålla vikten av att lokalradions verksamhet i kriser och krig planläggs parallellt med den fredstida uppbyggnaden.

Det är sammanfattningsvis för totalförsvaret angeläget att planeringen tar fasta på såväl de centrala resurserna som möjligheterna att utnyttja den regionala och lokala rundradioverksamheten. För nödvändiga förbättringar av möjligheterna till fungerande radio- och TV-sändningar under krig bör den ekonomiska planeringsramen för beredskapsåtgärder under den kom- mande femårsperioden vidgas något i förhållande till vad som hittills har gällt.

Hemställan

Under hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av för- 5varsberedskapen vid Sveriges Radio som jag har angett i det föregående.

Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78 DRlFTBUDGETEN

Nionde huvud/Hein

B. Kulturändamål

B 27 Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio

Utgift 1975/76 1 260000 Reservation 1 260000 Anslag 1976/77 860 000 Förslag 1977/78 1 100000

Från anslaget bestrids Sveriges Radios kostnader för viss beredskapsut- rustning m.m. 1 prop. l976/77:10O (bil. 12, s. 99) har regeringen föreslagit riksdagen

'Jl

Prop. 1976/77:74

att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet. för budgetåret l977/78 till Viss beredskapsurrusming m. m. för Sveriges Radio beräkna ctt reservations- anslag av 860000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Sveriges Radio

i en särskild skrivelse anför Sveriges Radio att sammanlagt l,7 milj. kr. bör anvisas till vissa närmare angivna ändamål. Vid ingången av budgetåret l976/77 befintlig reservation är helt bunden genom beställningar av materiel m. m.

Med hänsyn till skrivelsens innehåll torde någon närmare redogörelse inte böra lämnas i detta sammanhang. Riksdagens vederbörande utskott bör få tillfälle att ta del av skrivelsen.

F öredraganden

Anslaget bör föras upp med 1,1 milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Viss beredskapsulrzisrning m. m. _ för Sveriges Radio för budget-

året 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 1 100000 kr.

Prop. l976/77:74 ]

Bilaga 6 till regeringens proposition nr 74 år l976/77

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Troedsson

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalför- svarets fortsatta utveckling såvitt avser jordbruksdepartementets verksam- hetsområde

Ekonomiskt försvar: programmet Livsmedel

Anslagsfrågor för budgetåret 1977/ 78

Med hänvisning till vad chefen för handelsdepartementet har anfört i det föregående (bilaga 2) i fråga om programmet Livsmedel anmäler jag följande anslagsfrågor.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

C. JORDBRUKSPRISREGLERING [1] C ]. Statens jordbruksnämnd

Regeringen har i prop. l976/771100 (bil. 13 s. 46) föreslagit att riksdagen under denna rubrik anvisar ett förslagsanslag av 16 920000 kr.

Statens jordbruksnämnd har ansvaret för den ekonomiska försvarsbered- skapen på livsmedelsområdet. Såsom redovisats i budgetpropositionen har nämnden föreslagit att beredskapssektionen ombildas till byrå samt att en- heten tillförs två tjänster som byrådirektör.

Även enligt min mening bör sektionen ombildas till byrå. En tjänst som byråchef bör därför inrättas, varvid en tjänst som avdelningsdirektör kan dras in. Dessutom bör enheten tillföras ytterligare en handläggare. Kost- naderna härför räknar jag till sammanlagt 122000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

h)

Prop. l976/ 77:74

1. bemyndiga regeringen att vid statens jordbruksnämnd inrätta en tjänst för byråchefi Fe 23/24,

2. till Sta!ensjortlhrulesnämnd för budgetåret 1977/ 78 utöveri prop. 1976/77:100 bil. 13 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 122 000 kr.

1 prop. 1976/77:100 (bil. 13 s. 48) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1977/78 till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. beräkna ett förslagSanslag av 47 961 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

[2] C4. Kostnader för beredskapslagring av jordbruksprodukter m. m.

1975/76 Utgift I42 608 488 1976/77 Anslag '47 961 000 1977/78 Förslag 60 041 000

lAnslaget Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m.m.

För statens jordbruksnämnds beredskapslagring gäller vissa riktlinjer som, med stöd av riksdagens beslut. senast har fastställts av regeringen den 3 juni 1976.

1976/77 Beräknad ändring 1977/78

Statens jord- Föredra- bmksnämnd ganden

Anslag lägring av brödsäd

och oljekraftfoder 13 680000 + 103 000 + 103 000 Lagring av övriga

livsmedel 11 202000 + 1 809000 + 1 709000 Lagring av gödsel- och

bekämpningsmedel - + 5 101000 +4 927 000 Ränta på fondkapital

brödsäd och oljekraftfodcr 11250000 + 110000 + 110000 övriga livsmedel 11 344 000 + 2683000 + 1 796000 gödsel- och bekämpningsmedel — + 3200000 + 3200000 Övergripande planering m. m. 485 000 + 235000 + 235 000

47 961000 +13 241000 +12080000

Prop. 1976/77:74 3

Statens junihrulxsniimml

Enligt anvisningarna för programplaneringen för perioden 1977/78— 1981/82 är jordbruksnämnden programmyndighet för programmet 1. Livs- medel och skall som sådan utarbeta programplan för denna period. Pro- grammet är uppdelat på delprogrammen 1.1 Livsmedel, fodermedel m. m. och 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel. Nämnden har den 9 september 1976 överlämnat en sådan programplan till chefen för jordbruksdeparte- mentet.

De behov och lörslag till åtgärder för livsmedelsförsörjningen som anges i programplanen grundas bl.a. på de olika miljöförutsättningar som enligt anvisningarna skall ligga till grund för planeringen. Det ekonomiska försvaret har tilldelats två ekonomiska ramar, alternativ B och alternativ A. Nämndens programplan utgår från att fonden för beredskapslagring. statens jordbruks- nämnds delfond, tillförs ytterligare 120 milj. kr. under planeringsperioden enligt alternativ B, varav 90 milj. kr. är avsedda för inköp av varor inom delprogrammet 1.1 Livsmedel. och 30 milj. kr. för delprogrammet 1.2 Göd- sel- och bekämpningsmedel.

En successiv uppbyggnad resp. omstrukturering är planerad. Nyinves- teringen under budgetåret 1977/78 beräknas till ca 21,1 milj. kr.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har produktionsansvaret för del- programmet gödsel- och bekämpningsmedel medan jordbruksnämnden skall vara programmyndighet. Överstyrelsen har f.n. hela ansvaret för gödsel- och bekämpningsmedel. Nu föreslagen ändring av ansvaret innebär att kost- naderna för lagringen överförs till jordbrukshuvudtiteln.

Räntan på ianspråktaget kapital har beräknats efter en räntesats på 8 %.

Lagring av brödsäd och oljekraftfoder

Den totala lagringen under budgetåret l976/ 77 omfattar 260 000 ton bröd- säd och 65 000 ton oljekraftfoder. Det för denna lagring investerade beloppet är 150 milj. kr.

Nämnden föreslår för budgetåret 1977/78 en minskning av beredskaps- lagringen av brödsäd till 220000 ton och en ökning av bl.a. lagringen av oljekraftfoder till 80000 ton.

Kostnaderna för lagring. omsättning och administration har beräknats till 12 783 000 kr. Härtill kommer räntekostnaderna för disponerat kapital ur fonden för beredskapslagring. beräknade till 11 360000 kr., varför to- talkostnaden blir 25 143 000 kr. Kapitalbehovet har beräknats till 142 milj. kr.

Prop. l976/77:74 4

Lagring av övriga livsmedel

Beredskapslagring av andra varor än brödsäd och oljekraftfoder sker i jordbruksnämndens regi. För denna lagring har för budgetåret 1976/77 in- vesterats 151 250000 kr.

Nämnden föreslår en lagerökning av främst importerade livsmedel och livsmedelsråvaror samt en begränsad lagen'ninskning av vissa livsmedel som produceras inom landet. lnvesteringsbehovet enligt dessa förslag är beräknat till 24,1 milj. kr. Genom en omstrukturering av lagringen friställs 8 milj. kr. från Svensk spannmålshandels investeringsandel. Nämnden föreslår där- för att ytterligare 16,1 milj. kr. anvisas under investeringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter m.m. för beredskapsändamål.

Kostnaderna för beredskapslagringen i jordbruksnämndens regi under näs- ta budgetår beräknas uppgå till 13011 000 kr. Härtill kommer räntekost- naderna för denna lagring 14 027000 kr., varför totalkostnaden blir 27 038000 kr.

Lagring av gödsel- och bekämpningsmedel

För budgetåret 1977/78 föreslås dels en utökad lagring av kvävegödsel- och bekämpningsmedel, dels en minskad lagring av kaliumgödselmedel och råfosfat för framställning av fosforgödsel.

Kostnaderna för beredskapslagringen av gödsel- och bekämpningsmedel beräknas totalt uppgå till 5 101 000 kr. Härtill kommer räntekostnader om 3 200000 kr., varför totalkostnaden beräknas uppgå till 8 301000 kr.

lnvesteringsbehovet för den föreslagna ökade lagringen är beräknat till 5 milj. kr. Nämnden föreslår att ytterligare 5 milj. kr. anvisas under in- vesteringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter för beredskapsändamål.

Övergripande planering m.m.

Under denna anslagspost redovisas kostnader för övriga beredskapsåt- gärder som behövs för planläggning av livsmedelsbercdskapen med LlBE- modellen (30 000 kr.) och ADB-system (200 000 kr.), utredningar beträffande planläggningen av ersättningsproduktionen inom livsmedelsområdet (75 000 kr.), planläggning av jordbrukets blockorganisation (389 000 kr.) samt undan- försel- och ransoneringsförberedelser (25000 kr.).

F öredraganden

Jag anser i likhet med statens jordbruksnämnd att en viss uppbyggnad och omstrukturering av beredskapslagren bör ske. Den av nämnden fö-

Prop. 1976/77:74 5

reslagna ökningen av lagren av oljekraftfoder är angelägen och bör komma till stånd. En samtidig minskning av brödsädslagringen med 40000 ton under budgetåret 1977/78 är enligt min mening acceptabel från beredskaps- . synpunkt. Minskningen av brödsädslagringen skall ses mot bakgrund av att ett särskilt katastroflager för biståndsändamål, motsvarande 40000 ton spannmål. har inrättats efter det att riksdagen i februari 1975 fastlade nu- varande storlek för beredskapslagren för spannmål. Frågan om brödsäds- Iagrens storlek under återstående del av programplaneperioden bör prövas årligen och avgöras först när 1972 års jordbruksutredning avgett sina förslag och när resultat föreligger av de av chefen för handelsdepartementet i det föregående (bilaga 2) anmälda nu pågående studierna av resursbehoven för en ef'terkrist-krigsnid. Jag anser även att en viss omdisponering och la- gerökning av främst importerade livsmedel och livsmedelsråvaror samt av vissa gödsel- och bekämpningsmedel bör genomföras. Lagerökningen med- för ett ökat kapitalbehov av 10 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Jag kommer under punkten 3 i det följande att ta upp frågan om medelsanvisning. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 60 041 000 kr. Anslaget bör fortsättningsvis benämnas Kostnader för be- redskapslagring av jordbruksprodukter m. ni. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Kostnader/ör beredskapslagring av jordbruksprodukter rn. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 60 041 000 kr.

KAPITALBUDGETEN Vlll. FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRlNG

Statens jordbruksnämnds delfond [3] 1. Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål

För finansiering av jordbruksnämndens beredskapslagring anvisades till lagring av jordbruksprodukter för beredskapsändamål för budgetåret 1970/ 71 271250000 kr. och för budgetåret 1974/75 30000000 kr.

Statens jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden har i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 föreslagit viss omstrukturering och utökning av beredskapslagringen av livs- medel, fodermedel, gödselmedel och bekämpningsmedel. Nämnden hem- ställer att ytterligare 21,1 milj. kr. anvisas under ifrågavarande anslag, varför sammanlagt 322 350000 kr. bör få användas under budgetåret 1977/78 för angivna ändamål.

Prop. 1976/77:74 6

F öredraganden

Med hänsyn till att anslaget föreslås få utnyttjas också för inköp av pro- duktionsråvaror för jordbruket bör det benämnas Lagring av jordbrukspro- dukter m.m. för beredskapsändamål.

Med hänvisning hänill och till vad jag tidigare har anfört under punkten 2 hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lagring avjordbruksprm/ukler m. m. för beredskapsändamål för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74

Bilaga 7 till regeringens proposition nr 74 är [976577

Utdrag

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Ahlmark

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalför- svarets fortsatta utveckling såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.

Ekonomiskt försvar: programmet Tjänster

Anslagsfrågor för budgetåret 1977/ 78

Med hänvisning till vad chefen för handelsdepartementet har anfört i det föregående (bilaga 2) i fråga om programmet Tjänster anmälerjag följande anslagsfråga.

DRIFTBUDGETEN Tolfte huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m. m.

B 6. Totalförsvarsverksamhet

1975/76 Utgift 28 123 000 1976/77 Anslag 24 062 000 1977/78 Förslag 39 130 000

Från anslaget bestrids utgifter för arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) pro- gram B 6. Totalförsvarsverksam het, som består av delprogrammen Försvars- och beredskapslagring samt Vapenfria tjänstepliktiga. I fråga om delpro- grammens innehåll och omfattning hänvisas till redogörelsen i prop. l976/77:100 bil. 15 5.132.

1 prop. 1976/77:100 (bil. 15 s. 134) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Tola/försvarsverksamhet för budgetåret 1977/78 beräkna ett förslagsanslag av 24 882 000 kr. Jag an- håller nu att få ta upp denna fråga.

fu

Prop. 1976/77:74

1975/76 1976/77 1977/78 Utgift Anslag Beräknad ändring AMS Föredra- ganden Försvars- och beredskapspla- nering 1883000 2090000 + 1960000 + 1000000 Vapenfria tjäns- tepliktiga 20 055 000 12 592000 +13 508 000 +13 248 000 Förvaltnings- kostnader 6 185000 9 380 000 + 1 470 000 + 820 000 28123000 24062000 +16 938000 +15068000 AMS

Budgetförslaget för 1977/78 överensstämmer med första året i AMS pro- gramplan för totalförsvarsverksamhet för budgetåren 1977/78—1981/82.

Försvars- och beredskapsplanering. Under budgetåret 1975/76 har branschplanläggning genomförts för livsmedelsindustrin samt påbörjats för textil-, läder- och lädervarutillverkning, massa-, pappers- och pappersvarutillverkning samt metallframställning. Genom hård prioritering har en väsentlig beredskapshöjning av personalplanläggningen inom hela tillverkningssektorn ägt rum. Delar av personalplanematerialet har under budgetåret överförts till ADB. Detta arbete avses f'onsätta även under bud- getåret l976/77. Planläggningsnivån föreslås totalt sett höjas.

Under budgetåret l975/ 76 har ca 45 000 män, som av ålders- eller andra skäl lämnat försvarsmakten, på sedvanligt sätt fördelats. I syfte att snabbare föra över de värnpliktiga som lämnar försvarsmakten efter fullgjord värn- pliktstid till civilförsvaret skall två åldersklasser (ner 1. o. m. 46 år) i stället för en fördelas under budgetåret 1976/77. En total översyn och revidering av verkets planeringsanvisningar till myndigheter och näringsliv skall på- börjas liksom även försök med en förenklad planläggningsmetodik.

De frivilliga försvarsorganisationerna erhöll under budgetåret 1975/ 76 me- del ungefär motsvarande kostnadsfördyringar under i övrigt oförändrade förhållanden. För budgetåret 1976/77 kommer. enligt AMS, utrymmet för utbildning att minska. Medelstilldelningen medger i stort sett endast ut- bildning för att ersätta avgången och del av påbjuden repetitionsutbildning. Någon reducering av bristerna kommer knappast att kunna ske.

AMS föreslår, att statsbidraget till de frivilliga försvarsorganisationerna skall utgå med 4050000 kr. för budgetåret 1977/78, vilket skulle medge en reducering med ca 15 % av bristerna på frivillig personal (reservarbets-

Prop. 1976/77:74 3

kraft) till totalförsvarets civila delar och ett genomförande av författnings- enlig repetitionsutbilding under en fyraårsperiod för huvuddelen av pcr- sonalen. Vapenfria tjänstepl i ktiga. Vapenfriverksamhetcn har under de senaste åren kännetecknats av stor brist på utbildningsplatser med långa väntetider som följd. Under budgetåret 1975/76 har antalet utbildnings- platser ökat något. För budgetåret 1976/ 77 finns fullständiga planer utar- betade för ca 400000 tjänstgöringsdagar. Medelstilldelningen räcker dock endast till 325 000 tjänstgöringsdagar. Därtill kommer överskjutande dagar från budgetåret 1975/76 samt repetitionsutbildning. Antalet vapenfria som väntar på att få fullgöra sin grundutbildning beräknas under budgetåret 1976/77 öka från ca 2600 till 3000.

För att råda bot på den långa väntetiden för inkallelse till grundutbildning föreslår AMS för budgetåret 1977/78 en utökning av antalet tjänstgörings- dagar till 420000. Medelsbehovet för de vapenfrias förmåner beräknas till 26,1 milj. kr.

Det totala medelsbehovet för förslagsanslaget Totalförsvarsverksamhet beräknas under budgetåret 1977/78 till 41 milj. kr. (+16 938000 kr.)

F öredraganden

Jag anser det väsentligt att väntetiden för de personer som beviljats va- penfri tjänst begränsas. Ramen för antalet tjänstgöringsdagar bör därför ökas till 400 000 jämfört med 320 000 under innevarande budgetår. Jag vill erinra om att regeringen bemyndigat AMS att redan till innevarande budgetår tidigarelägga 20 000 tjänstgöringsdagar av denna ram. För =budgetåret 1977/78 har jag därför beräknat medel med utgångspunkt i 380000 tjänst- göringsdagar.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen fö- reslår riksdagen

att till Total/örsvarsver/csamhet för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 39130000 kr.

Prop. 1976/77:74 1

Bilaga 8 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Gustavsson

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och total- försvarets fortsatta utveckling såvitt avser kommundepartementets verk- samhetsområde.

Övrigt totalförsvar: programmet Ledning m. m.

1 Den kommunala beredskapsplanläggningen

Kommunernas uppgifter inom totalförsvaret regleras i första hand genom lagen(l964:63)om kommunal beredskap(ändrad senast 1971:1168)och kom- munala beredskapskungörelsen (19641722, ändrad senast 19711379). Före- skrifter om kommunala uppgifter av vikt för totalförsvaret finns också i civilförslagslagen (1960174. omtryckt 1975:712, ändrad senast 19761305). ci- vilförsvarskungörelsen (1960:377, ändrad senast l976z726) och flera andra författningar. 1 lagen om kommunal beredskap föreskrivs bl.a. skyldighet för kommunerna att redan i fredstid planlägga och vidta andra förberedelser för att fullgöra uppgifter enligt civilförsvarslagen och för att under beredskap och krig upprätthålla annan nödvändig kommunal verksamhet.

Landstingskommunerna har under fred ansvaret för så gott som hela sjukvården och den hälsovård som hör dit. För den allmänt civila hälso- och sjukvården i krig eller andra utomordentliga förhållanden ges bestäm- melser i krigssjukvårdslagen ( 19532688, ändrad senast 197111 1 12) och krigs- sjukvårdskungörelsen (1955z442. ändrad senast 19731413). Landstingskom- munernas övriga verksamhet avser bl.a. omsorger om psykiskt utveck- lingsstörda, barnhemsverksamhet, arbetsvård och utbildning. Många av des- sa uppgifter har stor betydelse från totalförsvarets synpunkt. Bortsett från krigssjukvårdslagstiftningen har emellertid landstingskommunernas skyl- digheter i fråga om beredskapsåtgärder inte reglerats i författning.

Prop. 1976/77:74 2

Den 9 april 1965 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande chefen för in- rikesdepartementet att tillkalla en sakkunnig för att utreda landstingskom- munernas beredskap. Utredningsmannen avgav i april 1969 betänkandet (Stencil K 196916) Landstingskommunernas beredskap. l betänkandet fö- reslogs att lagen om kommunal beredskap genom en särskild bestämmelse i lagen skulle göras tillämplig även på landstingskommunerna. Sedan bc- tänkandet hade remissbehandlats, uppdrog Kungl. Maj:t den 15 februari 1974 åt riksnämnden för kommunal beredskap att i samarbete med so- cialstyrelsen, övriga berörda centrala fackmyndigheter och Landstingsför- bundet låta göra en provplanläggning av den landstingskommunala bered- skapen inom en landstingskommun. I uppdraget ingick att i anslutning till provplanläggningen se över de förslag som hade lagts fram i 1969 års betänkande och att redovisa de förslag som provplanläggningen och över- synen kunde föranleda.

För provplanläggningen valdes Östergötlands läns landstingskommun. Den 30 augusti 1976 avgav riksnämnden promemorian Provplanläggning av den landstingskommunala beredskapen 1974—1976.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, socialstyrelsen, televerket, statens vägverk, sjöfarts- verket, transportnämnden, riksskatteverket, skolöverstyrelsen, statens jord- bruksnämnd, statens livsmedelsverk, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, statens vattenfallsverk, länsstyrelserna i Jönköpings, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län, civilbefälhavaren i södra, västra, östra, Bergslagens, nedre Norrlands och övre Norrlands civilområden, 1974 års försvarsutredning (Fö l974:04), Landstingsförbundet, Svenska kom- munförbundet, samtliga landstingskommuner utom Kalmar och Jämtlands läns landstingskommuner samt Gotlands och Malmö kommuner.

1.2 Nuvarande förhållanden m. m.

Enligt l & lagen om kommunal beredskap är kommun under civilför- svarsberedskap skyldig att vara verksam inte bara för sina egna medlemmar utan också till förmån för sådan befolkning från annan kommun som till följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sam- manhängande utomordentliga förhållanden uppehåller sig inom kommunen. Det åligger vidare kommun att bistå den som på grund av sådana för- hållanden behöver särskilt bistånd, i den mån hans behov inte skall till- godoses genom civilförsvarets försorg eller — enligt särskild författning — genom annan än kommunen. Vid biståndsverksamheten skall särskilt tillses att behov av bostad och uppehälle tillgodoses och att den som behöver det får vård eller tillsyn (2 ;").

Prop. 1976/77:74 3

1 455 anges att kommun under civilförsvarsberedskap är skyldig att re- gistrera befolkning som till följd av bl.a. krigsskada eller utrymning har lämnat sin bostad och uppehåller sig i kommunen annat än tillfälligt. Enligt 5 & är kommun, varifrån utrymning sker, under civilförsvarsberedskap skyl- dig att lämna bistånd åt kommun där befolkning från utrymningskommunen inkvarteras i större omfattning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahållande av personal och utrustning för verksamheten för de inkvanerade. Om till följd av krigsskada, inkvartering av utrymmande m.m. viktig kommunal verksamhet i viss kommun blir så betungande att bistånd oundgängligen behövs, är annan kommun under civilförsvarsberedskap skyldig att, efter länsstyrelsens förordnande, tillfälligt lämna sådant bistånd.

1 6 och 7 åå regleras skyldigheten för kommun att i fredstid vidta för- beredelser och upprätta planer för att kommunen skall kunna fullgöra sina beredskapsuppgifter. Länsstyrelsen kan förordna att kommun skall vidta reservanordningar för gas-, vatten- och elektricitetsförsörjningen samt de särskilda anordningar eller förberedelser för vattenförsörjningen och den all- männa hälsovården som behövs med hänsyn till planlagd inkvartering inom kommunen. Om länsstyrelsen anser att det är nödvändigt med hänsyn till beredskapsuppgifternas omfattning eller betydelse, kan länsstyrelsen före- skriva att kommunen skall upprätta och anta särskild plan där förberedel- serna redovisas. Sådan plan skall underställas länsstyrelsen.

Uppgift som enligt lagen ankommer på kommun under civilförsvarsbe- redskap och som motsvarar fredstida kommunal uppgift skall fullgöras av det kommunala organ som i fredstid svarar för uppgiften (8 ©). Om uppgiften saknar motsvarighet i fredstid och särskilda föreskrifter om uppgiften inte har meddelats i författning, skall den handhas av en beredskapsnämnd (9 ä). 1 11 & anges att kommun under civilförsvarsberedskap får övergå till krigs- organisation. Kommunstyrelsen och de andra nämnder som fullgör uppgifter som hänger samman med försvarsberedskapen ingår i krigsorganisationen. När kommun har övergått till krigsorganisation, svarar kommunstyrelsen för ledningen av beredskapsverksamheten. Under civilförsvarsberedskap får länsstyrelsen förordna att kommun skall övergå till eller behålla krigsor- ganisation (12 s").

För kostnader för reservanordningar för gas-, vatten- och elektricitets- försörjningen m.m. har kommun rätt till statsbidrag med 90 % eller den större del av kostnaden som regeringen medger. Kommun som har upprättat särskild plan, som länsstyrelsen har godkänt, har enligt 16 ;" rätt till stats- bidrag med 90 % av planläggningskostnaden eller med den större del av kostnaden som regeringen bestämmer.

När plan upprättas för första gången, skall planläggningskostnaden be- räknas efter grunder som regeringen fastställer. Kommunen kan dock få statsbidrag efter den faktiska kostnaden, om kommunen begär det inom två månader från den dag då kommunen fick del av förordnandet om plan-

Prop. 1976/77:74 4

läggningen. Ersättning skall vidare utgå av statsmedel för kostnader som under civilförsvarsberedskap uppkommer för kommun till följd av verk- samhet för inkvarterad befolkning från annan kommun och för kostnader som föranleds av påbjuden utrymning eller annan omflyttning av befolk- ningen inom den egna kommunen (18 5). Enligt 19 s' är kommun som har lämnat annan kommun bistånd efter länsstyrelsens förordnande berättigad till ersättning av statsmedel. Länsstyrelse kan, om kommun underlåter att fullgöra skyldighet enligt lagen eller föreskrift som har meddelats med stöd av lagen, förelägga kommunen vite eller vidta den åtgärd som skyldigheten avser i kommunens ställe (20 å).

Närmare bestämmelser för tillämpningen av lagen meddelas i kommunala beredskapskungörelsen. För den biståndsverksamhet som ankommer på kommun meddelas anvisningar av civilförsvarsstyrelsen i fråga om inkvar- tering och av socialstyrelsen i fråga om vård, tillsyn och den allmänna häl- sovården (] å). Vederbörande centrala myndigheter skall, efter samråd sins- emellan och med riksnämnden för kommunal beredskap, var och en för sitt verksamhetsområde meddela anvisningar för den planläggning och de andra förberedelser som kommun skall vidta enligt lagen (6 ä).

1 lagen (1942:87) med särskilda bestämmelser angående stats- och kom- munalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m. (administrativa fullmaktslagen) (ändrad senast 195315!) ges grundläggande regler om stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m. Enligt lagen kan förordnas att uppgifter skall över- flyttas från statliga till kommunala myndigheter och vice versa och att myn- dighet kan ha sin verksamhet förlagd till annan ort och fatta beslut i annan ordning än vad som annars är bestämt. Med kommun avses i lagen såväl primärkommun som landstingskommun. Enligt krigssjukvårdslagen förstås med den allmänt civila hälso- och sjukvården den hälso- och sjuk- vårdande verksamhet som bedrivs av annan än försvarsmakten eller ci- vilförsvaret. De som ombesörjer den allmänt civila hälso- och sjukvården sammanfattas i lagen under beteckningen det allmänt civila medicinalvä- sendet. Landstingskommunerna (fredshuvudmännen) har ansvaret för att den allmänt civila hälso- och sjukvården i samband med krig eller krigsfara ställs om enligt planlagd organisation och att verksamheten därefter bedrivs planenligt. Redan i fredstid skall landstingskommunerna upprätta planer och vidta de förberedande åtgärder i övrigt som behövs för övergång till krigsorganisation. För öppen och sluten krigssjukvård skall organisations- planer upprättas i fred. Närmare anvisningar för planläggningen av krigs- organisationen för den allmänt civila hälso- och sjukvården meddelas av socialstyrelsen. Den operativa sjukvårdsledningen i krig utövas på central nivå av socialstyrelsen och på länsplanet av länsstyrelsen.

Socialstyrelsen överlämnade hösten 1974 betänkandet (stencil) Utredning om hälso- och sjukvård i krig, perspektivplan 1976/85. ljuni 1975 begärde

'J'l

Prop. 1976/77:74

överbefälhavaren att försvarsmaktens krigssjukvård skulle ses över. 1974 års försvarsutredning framhöll i betänkandet (SOU l976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar bl.a. att en närmare undersökning måste göras av hur fi- nansieringen av sjukvårdens beredskapsåtgärder bör ske och vilka admi- nistrativa och författningsmässiga åtgärder som behövs. Mot bakgrund av det anförda har regeringen den 30 december l976 bemyndigat statsrådet Troedsson att tillkalla en kommitté (5 1976105) för att göra en samlad ut- redning av sjukvården i krig. l kommitténs direktiv anförs bl. a. att sjukvårds- lagstiftningen för fredsförhållanden bör utgöra grunden för de bestämmelser som skall gälla i krig och attettsålångt möjligt enhetligt ansvarlör verksamhe- ten i fred och krig bör eftersträvas.

l riksnämndens promemoria redogörs för provplanläggningens upplägg- ning och genomförande och för den beredskapsplan som Östergötlands läns landstingskommun antog i oktober 1975. Planen innehåller en översikt över de förändringar i landstingskommunens verksamhet som sker vid övergång till krigsorganisation och en redovisning av de olika arbetsuppgifternas för- delning.

Riksnämnden anför att det är angeläget att den inledande beredskaps- planläggningen av landstingskommunerna får fortsätta. Särskilt viktigt är att den landstingskommunala ledningsfunktionen blir planlagd, så att den vid krigsorganisation kan motsvara de krav som totalförsvaret ställer på bl. a. sjukvårdens ledning och samverkan med försvarsmakten och civil- försvaret. Enligt nämnden är det angeläget att hela den kommunala och landstingskommunala sektorn blir planlagd efter så enhetliga regler som möjligt och att behovet av samverkan mellan kommuner och landstings- kommuner beaktas. Det är, framhåller nämnden, nödvändigt att planlägg- ningen för krigssamhällets behov inom den landstingskommunala sektorn integreras. Detta gäller särskilt de olika organisationerna för vård och tillsyn inom socialvården och sjukvården. Nämnden anser därför att den civila sjukvården bör ingå som en del av den kommunala och landstingskom- munala beredskapen. Det är angeläget att en total landstingskommunal be- redskapsplanläggning, som omfattar både sjukvården och annan landstings- kommunal verksamhet som måste upprätthållas under krig, kommer till stånd.

Nämnden föreslår att beslut fattas om beredskapsplanläggning av samtliga landstingskommuner och att nämnden får i uppdrag att — i avvaktan på resultatet av en utredning om sjukvården i krig — i samråd med social- styrelsen pröva hur och i vad mån hälso- och sjukVården skall ingå som en del av denna planläggning. l promemorian läggs vidare fram förslag till ändringari lagen om kommunal beredskap och kommunala beredskaps- kungörelsen som innebär att dessa författningar, inkl. bestämmelserna om statsbidrag, blir tillämpliga också på landstingskommunerna.

Prop. l976/ 77:74 . 6

Samtliga remissinstanser biträder eller lämnar utan erinran förslaget i pro- memorian att beredskapsplanläggningen bör fortsätta beträffande samtliga landstingskommuner och att lagen om kommunal beredskap och kommu- nala beredskapskungörelsen skall göras tillämpliga även på landstingskom- munerna. K opparbergs läns landstingskommun ifrågasätter dock, med hänsyn till att uppgiftsområdena är skilda, om bestämmelserna för kommunernas beredskapsplanläggning kan föras över på landstingskommunerna. Slock- holms läns landstingskommun framhåller att behovet av planer för vård och vårdutbildning som skall kunna motsvara totalförsvarets olika krav i krig måste bli avgörande för landstingskommunernas totala beredskapsplanering och att detta begränsar möjligheterna till enhetlighet mellan kommuner och landstingskommuner i planläggningshänsecnde. Vikten av en bered- skapsplanläggning betonas av Landstings/inbunden med tanke på sambandet mellan sjukvårdsberedskapen och planläggningen av landstingskommuner- nas verksamhet samt lednings- och förvaltningsorganisation.

Även flera andra remissinstanser uppehåller sig vid planläggningen av hälso- och sjukvården i krig. Överbe/älhavaren anser att de speciella krav som ställs på hälso- och sjukvården i krig bör vara avgörande för uppläggning och genomförande av en landstingskommunal beredskapsplanläggning. Det krävs en för hela riket genomförd samordning för att sjukvårdsresurser som står till buds skall kunna utnyttjas på bästa sätt inom totalförsvaret. Även om styrande anvisningar för planläggningen av hälso- och sjukvården i krig meddelas av socialstyrelsen, torde enligt överbefälhavaren en viss central samordning av den totala kommunala beredskapsplanläggningen behövas. Överbefälhavaren finner det lämpligt att riksnämnden för kommunal be- redskap svarar för denna samordning. En grundläggande förutsättning för planläggningen, främst beträffande sjukvården, är enligtförsvarcls sju/wärds- sryrelse att man klan anger både skillnaderna mellan förhållandena i fred och förhållandena i krig och de speciella krav som ställs på bl. a. ledning och samordning av totalförsvarets sjukvård i krig. Sjukvårdsstyrelsen och socialstyrelsen framhåller att en enskild landstingskommun inte kan genom- föra sin krigssjukvårdsplanläggning eller i krig driva sin verksamhet som en isolerad enhet och att totalförsvarets sjukvård är av sådan betydelse att en central samordning under statligt huvudansvar ter sig naturlig. De betonar också att landstingskommunernas samlade planläggningsverksamhet bör samordnas. Socialstyrelsen, som skiljer på landstingskommunernas ansvar för hälso- och sjukvården och det ansvar som landstingskommunerna har för övrig verksamhet, anser att starka skäl talar för att hälso- och sjukvården betraktas som en egen funktion inom totalförsvaret. Enligt socialstyrelsen finns det inte tillräckliga skäl att, innan resultatet av utredningen om sjuk- vården i krig föreligger, ge riksnämnden för kommunal beredskap i uppdrag

Prop. 1976/77:74 7

att i samråd med socialstyrelsen pröva hur och i vad mån hälso-' och sjuk- vården skall ingå som en del av den landstingskommunala beredskaps- planläggningen. Frågan bör i stället prövas av utredningen. Socialstyrelsen är ändå beredd att i samråd med riksnämnden pröva i vad mån och hur hälso- och sjukvården redan nu kan ingå som en del av den landstings- kommunala beredskapSplanläggningen. Det förutsätts att samtliga planlägg- ningsanvisningar för hälso- och sjukvården i krig skall meddelas av 50- cialstyrelsen. Även eivilbq/Zilhavaren i östra t'ivi/ornrrirlet och Malmö komma/1 anser att resultatet av utredningen om möjligt bör avvaktas. innan det avgörs om hälso- och sjukvården skall ingå i den landstingskommunala bered- skapsplanläggningen.

Samverkan på alla nivåer mellan totalförsvarets olika komponenter är enligt Uppsala lärts landstingskommun nödvändig för att sjukvården i krig skall fungera tillfredsställande. Landstingskommunen betonar även vikten av att kommunerna och landstingskommunerna samverkar när det gäller t. ex. sjukvårdens och speciellt sjukhusens försörjning med vatten, elek- tricitet och värme.

Enligt Svenska kommunförbundet är sjukvården och övriga landstingskom- munala verksamheter i så hög grad beroende av varandra att de bör plan- läggas i ett sammanhang inom ramen för en enhetlig planeringsorganisation. Genom en integrerad beredskapsplanläggning får man enligt förbundets me- ning framför allt bättre underlag för beslut i resursfrågor. Även frågan om samordning och samverkan mellan kommunerna och landstingskommu- nerna när det gäller t. ex. hemsjukvård bör enligt förbundet studeras.

Länsstyrelserna i Jönköpings. Malmöhus och Västmanlands län anser att det är självklart att hälso- och sjukvården skall ingå i den landstingskom- munala beredskapsplanläggningen och att någon ytterligare prövning av den- na fråga inte är nödvändig.

Beträffande förslaget i promemorian att lagen om kommunal beredskap skall göras tillämplig också på landstingskommunerna anser överbefälhavaren att lagen inte bör "ta över" den speciella krigssjukvårdslagen och att det av författningstexten klan bör framgå att den gäller vid sidan av krigs- sjukvårdslagen. Även socialstvrelsen anser att det för att missuppfattning skall kunna undvikas bör anges i lagen om kommunal beredskap att for- merna Rir hälso- och sjukvårdens beredskapsplanläggning m. m. f. n. regleras genom krigssjukvårdslagstiftningen. I annat fall kommer enligt styrelsen motstridiga regler att finnas i fråga om t.ex. länsstyrelsernas befogenheter, bestridande av kostnader och statsbidragsgivningen. Socialstyrelsen fram- håller vidare att frågan om tillämpningen av lagen om kommunal beredskap på den landstingskommunala hälso- och sjukvården bör prövas i samband med att författningarna för hälso- och sjukvård i krig ses över. Styrelsen förordar dock en mera genomgripande översyn av den kommunala bered- skapslagstiftningen så att den kommer att passa bättre för landstingskom-

Prop. 1976/77:74 8

munerna. Även överstyrelsenI/ör ektmomisktjörsvar framhåller att en mera långtgående revision av de kommunala beredskapsförfattningarna kan be- hövas. Enligt statens vattenfallsverk bör lagen om kommunal beredskap" kompletteras så att den kommer att gälla också planering för fredskriser. Sannolikheten för en fredskris torde vara större än sannolikheten för en krigs- och beredskapssituation.

(VW/befälhavaren i Bergslagens civilomräde ifrågasätter om inte ansvars- förhållandena mellan landstingskommun och kommun utanför landstings- kommun bör regleras när det gäller samordning av planläggningen. Om lagen om kommunal beredskap skall omfatta både kommuner och lands- tingskommuner, måste den enligt Gävleborgs lärts landstingskommun utfor- mas så att det klan framgår vilket samlat ansvar som innefattas i total— försvaret. [ lagen bör, anser landstingskommunen. anges de beredskaps- uppgifter som är speciella för landstingskommunen. Det bör också övervägas om inte krigssjukvårdslagen kan arbetas in i lagen om kommunal beredskap.

Riksnämnden för kommunal beredskap har enligt regeringens anvisningar sänt in programplan för perioden 1977/78—1981/82 avseende beredskaps- planläggningen för kommunerna och landstingskommunerna. Planerings- ramen angavs till 4 milj. kr. för femårsperioden i prisläget februari 1976. Riksnämnden anger att den 1 juli 1977 beräknas närmare 45 kommuner återstå att planlägga. Östergötlands läns landstingskommun har, som framgår av det föregående, genomfört en provplanläggning. Riksnämnden anger föl- jande mål för verksamheten under programplaneperioden. Den kommunala och den landstingskommunala nyplanläggningen slutförs under budgetåret 1978/79 resp. 1981/82 och hålls därefter aktuell genom fortlöpande översyn. Gemensamma ledningsövningar för totalförsvaret genomförs på kommunal nivå. Ledningsövningar anpassade för krigsorganiserade landstingskommu- ner genomförs efter hand. Kurser för kommunalt och landstingskommunalt anställda planläggningsledate anordnas årligen.

Sammanfattningsvis anser riksnämnden att det är av väsentlig betydelse för hela totalförsvaret — inte minst för hälso- och sjukvården — att tillräckliga medel anvisas så att både den kommunala och den landstingskommunala beredskapsplanläggningen kan slutföras under programplaneperioden.

För att nå detta mål krävs enligt nämndens bedömningar ett särskilt till- läggsanslag på 1,5 milj. kr. utöver de 4 milj. kr. som planeringsramen för femårsperioden omfattar.

Prop. 1976/77:74 9

I .5 . ] [974 års jörsvarsutredning

Försvarsutredningen framhöll i sitt första betänkande (SOU l976:5) Sä- kerhetspolitik och totalförsvar att den kommunala beredskapsplanläggning- en snarast borde fullföljas för alla kommuner samt att planläggningen "där- efter borde hållas aktuell genom fortlöpande översyn. Utredningen förordade även att landstingskommunerna skulle inordnas i den kommunala bered- skapsplanläggningen.

Rörande sjukvården i krig anförde utredningen att sådana åtgärder borde vidtas att Sjukvårdshuvudmännen kunde åläggas sin del av ansvaret för ledning och drift av sjukvården även under krig liksom för förberedelser härför i fred. [ detta sammanhang anmälde utredningen att en närmare undersökning måste göras av dels hur finansieringen av sjukvårdens be- redskapsåtgärder bör ske. dels vilka administrativa och författningsmässiga åtgärder som behövs med anledning av den angivna inriktningen. Resultatet av en utredning om ansvars-. finansierings- och lagstiftningsfrågor m.m. avseende sjukvården i krig torde enligt försvarsutredningen i hög grad kom- ma att påverka beredskapsplanläggningen för såväl kommuner som lands- tingskommuner.

Försvarsutred ningen framhåller i betänkandet (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977—82, att fortsatta utredningar om sjukvården i krig inte bör få fördröja att landstingskommunerna inordnas i den kommunala beredskapsplanlägg- ningen. Beredskapsplanläggningen för landstingskommunerna bör inledas snarast och därvid utgå från nuvarande ansvarsförhållanden m. m. Plan- läggningen får sedan anpassas till de nya förhållandena.

Försvarsutredningen understryker betydelsen av att den kommunala och landstingskommunala beredskapsplanläggningen genomförs mot bakgrund av en helhetssyn på totalförsvaret och att sålunda behovet av ingående samordning och samverkan med alla totalförsvarsgrenar beaktas.

För att planläggningen skall ge avsedd effekt under beredskap och krig är det nödvändigt att den utbildning som behövs genomförs. Försvarsut- redningen betonar betydelsen av intregrerade ledningsövningar för kom- muner och landstingskommuner.

Sammanfattningsvis bör enligt försvarsutredningens mening den kom- mulana nyplanläggningen slutföras snarast och den landstingskommunala planläggningen inledas snarast och slutföras under programplaneperioden. Vidare bör den utbildning som behövs genomföras. Planeringsramen för femårsperioden bör anpassas till detta mål.

1.6 F öredraganden

Kommunernas uppgifter i totalförsvaret regleras i lagen (1964:63) om kom- munal beredskap (ändrad senast l97111168), kommunala beredskapskungö-

Prop. l976/77:74 10

relsen (19641722, ändrad senast 19711379), civilförsvarslagen (1960z74, om- tryckt 19751712,ändrad senast 1976z305),civilförsvarskungörelsen(1960:377, ändrad senast 1976:726) m.fl. författningar. Enligt lagen om kommunal beredskap oeh kommunala beredskapskungörelsen åligger det kommunerna bl. a. att under beredskap och krig (civilförsvarsberedskap) verka till förmån för befolkning från annan kommun som uppehåller sig inom kommunen till följd av krigsskada, utrymning eller andra utomordentliga förhållande som hänger samman med krig eller krigsfara. Kommunerna är också skyldiga att bistå personer som behöver bistånd till följd av sådana förhållanden som jag nyss har nämnt. Detta gäller särskilt bistånd i fråga om bostad. uppehälle, vård eller tillsyn. Kommun skall vidare bistå annan kommun dit utrymning har skett eller i vilken kommunal verksamhet som är viktig för totalförsvaret har blivit särskilt betungande på grund av krigsförhål- Iandena. Redan i fredstid skall kommunerna vidta vissa förberedelser för att de uppgifter som åligger dem under civilförsvarsberedskap skall kunna fullgöras och om det behövs redovisa förberedelserna i en särskild plan. Planen skall prövas och fastställas av länsstyrelsen. Lagen om kommunal beredskap innehåller även bestämmelser som vilket organ som skall svara för kommunens uppgifter enligt lagen, krigsorganisationen och kostnaderna för verksamheten m. m. Statsbidrag utgår för bl. a. upprättande av bered- skapsplan och kostnader som uppkommer till följd av verksamhet för in- kvarterad befolkning från annan kommun.

Landstingskommunernas viktigaste och klart dominerande uppgift är den allmänna hälso- och sjukvården. Därutöver ombesörjer landstingskommu- nerna viktiga uppgifter när det gäller omsorgen om psykiskt utvecklings- störda, barnhemsverksamhet, arbetsvård, utbildning m. m. Beträffande den allmänt civila hälsovården i krig eller andra utomordentliga förhållanden ges bestämmelser i krigssjukvårdslagen (19532688, ändrad senast 1971:1112) och krigssjukvårdskungörelsen (l955:442, ändrad senast 1973:413). Några bestämmelser om beredskapsplanläggningen av annan landstingskommunal verksamhet än hälso- och sjukvård har inte meddelats. Lagen (1942:87) med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m. (ändrad senast 1953151) (administrativa fullmaktslagen) gäller för både kommuner och landstings- kommuner.

1 betänkandet (Stencil K 196926) Landstingskommunernas beredskap fö- reslogs att lagen om kommunal beredskap skulle göras tillämplig även på landstingskommunerna. Sedan betänkandet hade remissbehandlats, uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 15 februari 1974 åt riksnämnden för kom- munal beredskap att i samarbete med berörda fackmyndigheter och Lands- tingsförbundet låta göra en provplanläggning av den landstingskommunala beredskapen inom en landstingskommun. Riksnämnden skulle också se över förslagen i betänkandet Landstingskommunernas beredskap och te-

Prop. l976/77:74 ”

dovisa de förslag som provplanläggningen och översynen kunde föranleda. Sedan provplanläggning hade ägt rum i Östergötlands läns landstingskom- mun, avgav riksnämnden den 30 augusti 1976 promemorian Provplanlägg- ning av den landstingskommunala beredskapen 1974—76. 1 promemorian anför riksnämnden att det är angeläget att bcredskapsplanläggningen av landstingskommunerna fortsätter och att hela den kommunala och land- stingskommunala sektorn blir planlagd efter så enhetliga regler som möjligt. Nämnden föreslår att beslut fattas om beredskapsplanläggning av samtliga landstingskommuner och att nämnden — i avvaktan på resultatet av en utredning om sjukvården i krig — får i uppdrag att i samråd med social- styrelsen pröva hur och i vilken mån hälso- och sjukvården skall ingå som en del i denna planläggning. Nämnden föreslår vidare att lagen om kom- munal beredskap görs tillämplig även på landstingskommunerna.

Samtliga remissinstanser biträder eller har inte något att erinra mot för- slagen att beredskapsplanläggning skall ske beträffande alla landstingskom- muner och att lagen om kommunal beredskap görs tillämplig även på land- stingskommunerna. 1974 års försvarsutredning ger uttryck för samma upp- fattning. '

Som framgår av vad jag har anfört i det föregående finns särskilda be- stämmelser för beredskapsplanläggning i fråga om den allmänna hälso- och sjukvården i krigssjukvårdslagstiftningen, medan motsvarande bestämmel- ser saknas när det gäller annan landstingskommunal verksamhet. En stor del av den verksamhet som landstingskommunerna bedriver vid sidan av hälso- och sjukvården, t. ex. omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda, barn- hemsverksamhet och arbetsvård måste fortgå under krig och beredskaps- förhållanden. Det får därför anses vara en allvarlig brist att det inte finns några bestämmelser om beredskapsplanering i fråga om dessa verksamhets- områden. Enligt min mening är det — med tanke inte minst på hälso- och sjukvården i krig — av ännu större betydelse för totalförsvaret att sådana bestämmelser införs i fråga om landstingskommunernas centrala Iednings- organ. dvs. främst förvaltningsutskottet.

Jag förordar därför att lagen om kommunal beredskap görs tillämplig även på landstingskommunerna. Om detta förslag genomförs, kommer länsstyrelsen att med stöd av 7å lagen kunna förordna om beredskaps- planläggning även i fråga om landstingskommun. Önskemålet om bered- skapsplanläggning av samtliga landstingskommuner skall också enligt riks- nämndens förslag tillgodoses på detta sätt.

Som flera remissinstanser, bl. a. försvarets sjukvårdsstyrelse, social- styrelsen, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. framhåller bör en samordning ske av landstingskommunernas totala beredskapsplan- läggningsverksamhet. Om riksdagen bifaller mitt förslag, ämnar jag föreslå regeringen att också kommunala beredskapskungörelsen görs tillämplig på landstingskommunerna. Härigenom kan önskemålet om en samordning av

Prop. 1976/77:74 12

landstingskommunernas totala beredskapsplanläggningsverksamhet tillgo- doses. Enligt 6 ;" kungörelsen skall nämligen resp. centrala myndighet. innan den för sitt verksamhetsområde meddelar anvisningar om planläggning och andra förberedelser, samråda med både riksnämnden och övriga berörda centrala myndigheter.

Riksnämnden anför i sin promemoria att den genomförda provplanlägg- ningen visar att den civila sjukvården bör ingå som en delav den kommunala beredskapen och att det måste anses i hög grad angeläget att en total lands- tingskommunal beredskapsplanläggning genomförs. Socialstyrelsen anser dock att starka skäl talar för att hälso- och sjukvården betraktas som en egen funktion inom totalförsvaret. Enligt socialstyrelsen och ett par andra remissinstanser bör resultatet av den numera tillsatta utredningen om sjuk- vården i krig avvaktas, innan det avgörs om hälso- och sjukvården skall ingå som en del av den landstingskommunala beredskapsplanläggningen. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och flera länsstyrelser an- ser däremot att sjukvården och den övriga landstingskommunala verksam- heten bör planeras i ett sammanhang inom ramen för en enhetlig plane- ringsorganisation.

Att hälso- och sjukvården och övriga landstingskommunala verksamheter är i hög grad beroende av varandra talar enligt min mening för att hälso- och sjukvården bör ingå som en deli den landstingskommunala bered- skapsplanläggningen som skall regleras i lagen om kommunal beredskap. Genom en integrerad planläggning torde man, som Svenska kommunför- bundet påpekar. även få ett bättre underlag när det gäller att fördela tillgängliga resurser. Jag anser dock att det f.n. saknas underlag för att pröva frågan om en särskild reglering av beredskapsplanläggningen av hälso- och sjuk- vården bör behållas. För denna beredskapsplanläggning bör därför i varje fall tills vidare gälla vad som föreskrivs i krigssjukvårdslagen. Som för- svarsutredningen påpekar torde resultatet av utredningen om sjukvården i krig i hög grad komma att påverka beredskapsplanläggningen för både kommunerna och landstingskommunerna. 1 lagen om kommunal beredskap bör enligt min mening tas in en föreskrift som anger att bestämmelserna i lagen. såvitt gäller hälso- och sjukvården. gäller endast om de inte strider mot bestämmelserna i krigssjukvårdslagen eller föreskrifter som har med- delats med stöd av denna.

Jag återkommer i specialmotiveringen till den närmare utformningen av de ändringar som bör göras i lagen om kommunal beredskap.

Den programplan som riksnämnden har lagt fram visar att beredskaps- planläggningen för landstingskommunerna och kommunerna inte kan slut- föras under perioden 1977/78—1981/82 inom den planeringsram på 4 milj. kr. som regeringen har anbefallt. Som försvarsutredningen har anfört bör emellertid planeringsramen anpassas så att planläggningen kan slutföras un— der perioden. Jag biträder alltså försvarsutredningens förslag.

Prop. 1976/77:74 13

1.7 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundepartementet upprättats förslag till

lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap. Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga X:! .

1.8 Specialmotivering

Enligt riksnämndens förslag skall lagen om kommunal beredskap i stället benämnas lagen om kommunal och landstingskommunal beredskap. Av praktiska skäl har jag funnit en sådan ändring olämplig. Enligt mitt förslag görs därför ingen ändring i lagens rubrik. Jag vill erinra om att den nya kommunallag som föreslås i prop. 1975/761187 avses gälla för både kom- muner och landstingskommuner. Rubriken närmast före 1 & har däremot i enlighet med riksnämndens förslag ändrats så att det klan framgår att fråga är om både kommunala och landstingskommunala uppgifter.

Att lagen görs tillämplig också på landstingskommunerna har, med ett undantag som jag strax återkommer till, inte ansetts motivera några sakliga ändringar i 2—4, 9, 10, 17 och 21 åå. Till 9 och 10 så återkommer jag i samband med behandlingen av 8 &. De skyldigheter som åligger kommu- nerna enligt 2—4 åå är av den naturen att något annat samhällsorgan knappast kan svara för dem. Det framstår vidare som olämpligt att dessa skyldigheter fördelas mellan flera samhällsorgan. 1 enlighet med riksnämndens förslag har dessa paragrafer därför inte gjorts tillämpliga på landstingskommunerna.

1 1, 2, 4, 5, 8, 9, 11, 12, 14, 18 och 21 åå samt i rubriken Omedelbart före 1 % används f. n. ordet "civilförsvarsberedskap" för att ange bl.a. när kommuns skyldigheter enligt lagen inträder eller när kommun kan övergå till krigsorganisation. Riksnämndens förslag innebär att uttrycket behålls. Överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsstyrelse, socialstyrelsen, överstyrelsen/ör ekonomiskt försvar, Landstings/örbundet och flera landstingskommuner har anfört att uttrycket ”civilförsvarsberedskap" är olämpligt, särskilt som kom- munerna och landstingskommunerna inte ingår i civilförsvaret. Några av dessa remissinstanser har föreslagit att uttrycket byts ut mot "beredskaps- tillstånd", ”beredskapsgrad" eller "beredskap".

Enligt 1 & lagen (1960:513) om beredskapstillstånd kan regeringen förordna om beredskapstillstånd, när riket befinner sig i krigsfara. När beredskaps- tillstånd inträder, skall enligt 4å beredskapskungörelsen (19602515) lägsta civilförsvarsberedskap intas inom civilförsvaret i hela riket. Om beredskaps- larm ges, skall högsta civilförsvarsberedskap intas. Motsvarande föreskrifter för bl.a. det allmänt civila medicinalväsendet och polisväsendet finns i 5 och 6 åå. För bl.a. statliga myndigheter som inte omfattas av 3—6 åå och vilkas verksamhet skall upprätthållas i krig gäller enligt 73% tre särskilda

Prop. 1976/77:74 14

beredskapsgrader. Dessa beredskapsgrader gäller också för bl. a. sådana kom- munala myndigheter för vilka föreskrifter om förberedelser för verksamhet i krig har meddelats. Om beredskapstillstånd inträder, skall lägsta bered- skapsgraden intas. Högsta beredskapsgraden skall intas, om beredskapslann ges. Regeringen kan förordna om intagande av beredskapsgrad i annat fall. 1 8.5 finns föreskrifter om vilka åtgärder som skall vidtas under de olika beredskapsgrader som anges i 7 &. Om riket kommer i krig skall enligt 3 & 1 mom. krigssjukvårdslagen (l953:688) bl.a. den allmänt civila hälso- och sjukvården organiseras om så att den motsvarar de fordringar som då ställs på den. Särskilda bestämmelser härom har meddelats i krigssjukvårdskungö- relsen (19551442). Andra författningsbestämmelser om hälso- och sjukvård gäller inte i den mån de strider mot de särskilda bestämmelserna. Bl.a. om riket befinner sig i krigsfara, kan regeringen enligt 3 s 7. mom. förordna att 1 mom. skall tillämpas för riket eller del av riket. Sådant förordnande skall underställas riksdagens prövning.

Jag återkommer vid behandlingen av 22 & lagen om kommunal beredskap till frågan om hur det bör klargöras att de särskilda bestämmelserna i krigs- sjukvårdslagstiftningen gäller vid sidan av bestämmelserna i lagen om kom- munal beredskap. 1 likhet med flera remissinstanser anser jag att det inte är lämpligt att uttrycket '"civilförsvarsberedskap" används för att ange bl. a. när kommuns och landstingskommuns skyldigheter enligt lagen inträder eller när kommun eller landstingskommun kan övergå till krigsorganisation. Uttrycket har därför genomgående bytts ut mot "beredskapstillstånd".

1.5

Paragrafen innebär f. n. att kommuns skyldigheter gentemot kommunmed- lemmarna under civilförsvarsberedskap utvidgas till att avse också sådan befolkning från annan kommun som till följd av krigsskada, utrymning eller andra utomordentliga förhållanden uppehåller sig inom kommunen. Paragrafen har i enlighet med riksnämndens förslag gjorts tillämplig också på landstingskommunerna. Som riksnämnden har anfört torde emellenid utvidgningen av personkretsen inte ha samma praktiska betydelse för lands- tingskommunerna som för kommunerna. l paragrafen har, som jag förut nämnt, uttrycket "civilförsvarsberedskap" bytts ut mot "beredskapstill- stånd".

5.3

I denna paragraf ges f. n. bestämmelser om skyldighet för kommun varifrån utrymning sker att under civilförsvarsberedskap lämna bistånd åt kommun där befolkning från utrymningskommunen inkvarteras i större omfattning. Biståndet. som särskilt skall avse tillhandahållande av personal och utrust-

'J»

Prop. 1976/77:74 l

ning. är avsett att vara av mera varaktig karaktär. Om kommunerna inte kan enas om biståndet, kan länsstyrelsen i det län där utrymningskommunen är belägen förordna om bistånd. l paragrafen finns också regler om en form av mera tillfälligt bistånd under civilförsvarsberedskap från en kommun till en annan kommun. Dessa regler avser det fallet att en kommunal verk- samhet som är viktig för totalförsvaret på grund av krigsskada, inkvartering av utrymmande eller andra utomordentliga förhållanden har blivit särskilt betungande. Denna form av interkommunalt bistånd förutsätter alltid ett förordnande av länsstyrelsen i det län där den biståndslämnande kommunen är belägen.

Riksnämnden har föreslagit att både varaktigt och tillfälligt bistånd skall kunna växlas inte bara mellan kommuner utan också mellan landstings- kommuner och mellan landstingskommun och kommun. Enligt nämnden bör resp. länsstyrelse kunna besluta om bistånd även i fråga om landstings- kommuner. Överbefälhavaren och socialstyrelsen har ifrågasatt om paragrafen inte bör vara tillämplig endast på kommun. I varje fall bör beslut om bistånd mellan landstingskommuner inte fattas av länsstyrelse utan av högre regional myndighet eller central myndighet.

Bortsett från att uttrycket "civilförsvarsberedskap" byts ut mot "bered- skapstillstånd” ändras paragrafen enligt mitt förslag i allt väsentligt på det sätt som riksnämnden har föreslagit.

Enligt min mening bör bestämmelserna om bistånd göras tillämpliga också på landstingskommunerna. Resp. länsstyrelse bör kunna besluta om bistånd också mellan landstingskommuner. Särskilt i ett krisläge är det, som riks- nämnden har framhållit, angeläget att samhällets beslutsfunktioner är de- centraliserade. För övrigt finns det enligt min mening knappast någon lämp- lig högre myndighet som kan anförtros beslutanderätten. Som Stockholms läns landstingskommun har framhållit är det emellertid väsentligt att t.ex. ett förordnande om bistånd genom överföring av sjukvårdsresurser från en landstingskommun till en annan föregås av samråd med länsstyrelsen i det län där den mottagande landstingskommunen är belägen och med ci- vilbefälhavaren eller civilbefälhavarna.

6.5

Denna paragraf innehåller f. n. bestämmelser om skyldighet för kommun att redan i fredstid vidta åtgärder för att den skall kunna fullgöra sina upp- gifter enligt 1,2 och 4 åå och 5 & första stycket samt utöva annan kommunal verksamhet som har betydelse för totalförsvaret. I andra och tredje styckena finns bestämmelser för särskilda verksamhetsområden. nämligen distribu- tion av gas, värme, vatten och elektricitet samt renhållning, samfärdsleder, kommunikationer. avlopp m.m. [ fjärde stycket anges bl. a. att förbere- delserna skall anpassas efter de förhållanden som kan komma att råda i

Prop. 1976/77:74 16

kommunen allteftersom civilförsvarets planer för utrymning och inkvar— tering verkställs.

1 enlighet med riksnämndens förslag har paragrafen ändrats så att den blir tillämplig även på landstingskommunerna. Socialstyrelsen har påpekat att 2 och 4 åå rör enbart kommunerna och att hänvisningen till dessa pa- ragrafer därför bör gälla bara för kommunerna. Det måste emellertid enligt min mening anses ligga i sakens natur att hänvisningen till andra paragrafer gäller i tillämpliga delar. 1 den mån någon av de uppgifter som avses i l. 2. 4 eller 5 & inte åligger landstingskommun kan det självfallet inte heller bli tal om skyldighet att vidta förberedelser i fredstid. Socialstyrelsens på- pekande har därför inte föranlett någon ändring i författningstexten. Jag har inte heller funnit det möjligt att på ett tillfredsställande sätt anpassa andra och tredje styckena i 6 & till landstingskommunernas uppgiftsområden.

Jag instämmer i vad flera remissinstanser har anfört om att det är önskvärt att paragrafen utformas så att mindre tonvikt än f. n. läggs på de problem som hänger samman med utrymning och inkvartering. Första meningen i fjärde stycket har därför fått utgå.

7.5

Enligt denna paragraf kan länsstyrelsen ålägga kommun att upprätta sär- skild beredskapsplan, om det behövs med hänsyn till beredskapsuppgif ternas omfattning eller betydelse. Planen skall underställas länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan också förordna om revision av kommunala beredskaps- planer.

I enlighet med riksnämndens förslag har paragrafen gjorts tillämplig även på landstingskommunerna. Socialstyrelsen. Landslings/örbundel och flera landstingskommuner har anfört att det inte är motiverat att plan för lands- tingskommun skall prövas av länsstyrelsen. eftersom planen kommer att upprättas i samarbete med länsstyrelsen och övriga berörda totalförsvars- myndigheter. Jag biträder denna uppfattning. Det har därför föreskrivits att plan för landstingskommun inte behöver underställas länsstyrelsen.

Enligt Gå" krigssjukvårdslagen skall sjukvårdshuvudman redan i fredstid göra upp de planer och vidta de övriga förberedande åtgärder som behövs för övergång till krigsorganisation. Denna bestämmelse bör självfallet gälla vid sidan av 7 & lagen om kommunal beredskap. Jag återkommer till denna fråga vid behandlingen av 22 &.

8—10äå

En genomgående princip i all beredskapsplanläggning är att det organ som handhar viss verksamhet i fred också skall svara för verksamheten under beredskap och krig. Denna princip anges för kommunernas del i

Prop. 1976/77:74 17

8 å. Paragrafen görs nu tillämplig även på landstingskommunerna. Det kan anmärkas att motsvarande regel finns i Så krigssjukvårdslagen.

Uppgift som kommun skall fullgöra under civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i fredstid skall enligt 9å handhas av en beredskaps- nämnd. Avvikande bestämmelser kan dock meddelas i lag eller annan för- fattning. Om kommun inte tillsätter särskild beredskapsnämnd eller uppdrar åt annan nämnd att vara beredskapsnämnd, blir kommunstyrelsen automa- tiskt beredskapsnämnd. 1 lOå finns bestämmelser om särskild beredskaps- nämnds sammansättning och arbetsformer.

Som riksnämnden har framhållit kommer landstingskommunernas upp- gifter under beredskap och krig sannolikt att i allt väsentligt vara desamma som uppgifterna 'under fred. Jag delar riksnämndens uppfattning att det inte torde finnas något behov av beredskapsnämnd för landstingskommu- nernas del. 19 och 10 åå har därför inte gjons andra ändringar än att uttrycket '"civilförsvarsberedskap" i 9 å har bytts ut mot "beredskapstillstånd". Dessa paragrafer kommer alltså även i fortsättningen att gälla endast kommunerna. Jag vill erinra om att förslag till vissa ändringar i 9 och 10 ås' har lagts fram i prop. l976/77zl om minskad statlig detaljreglering av kommunerna m. m.

11 och 12 %*

Paragraferna innehåller bestämmelser om kommuns övergång till krigs- organisation. De görs nu tillämpliga även på landstingskommunerna. Med hänsyn till den nya regeringsformens (RF) bestämmelser om normgivnings- makten har därvid föreskrivits att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna att kommun eller landstingskommun skall övergå till eller behålla krigsorganisation tjfr 8 kap 13 å RF). Om riksdagen bifaller mitt förslag. ämnar jag föreslå regeringen att det i kommunala beredskaps- kungörelsen föreskrivs att sådant förordnande kan meddelas av länsstyrel- sen. Jag har förut redogjort för innehållet i 3 å krigssjukvårdslagen. De särskilda bestämmelserna om övergång till krigsorganisation som avses i 3 å finns i bl. a. 36 å krigssjukvårdskungörelsen. Ett par landstingskommuner har erinrat om att sjukvården enligt 36 å kan krigsorganiseras tidigast när beredskapsgrad 11 skall intas och att det dessutom behövs beslut av so- cialstyrelsen. Med anledning härav vill jag hänvisa till vad jag tidigare har anfört om att krigssjukvårdslagstiftningen avses gälla vid sidan av reglerna i lagen om kommunal beredskap samt till framställningen under 22 å.

13 och 14 åk

1 13 å anges f. n. kommunstyrelsens ansvar för att beredskapsplanläggning sker och att andra nödvändiga förberedelser för verksamheten i krig eller

Prop. 1976/77:74 18

vid krigsfara vidtas, medan 14 å innehåller bestämmelser om länsstyrelsens tillsyn över förberedelsearbetet och verksamheten i krig och vid krigsfara. Enligt l4å har länsstyrelsen vidare befogenhet att meddela föreskrifter för kommun om hur verksamheten skall drivas och inriktas. Paragraferna görs nu tillämpliga även på landstingskommunerna. Med anledning av påpe- kanden från några remissinstanser vill jag framhålla att länsstyrelsens di- rektivrätt självfallet inte medför befogenhet att bestämma över kommu- nernas och landstingskommunernas interna ledning av verksamheten. Den är endast avsedd att säkerställa att verksamheten under beredskap och krig anpassas till de övergripande operativa beslut som länsstyrelsen har att fatta i egenskap av högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet. 1 7 å kom- munala beredskapskungörelsen finns en bestämmelse om att civilförsvars- chefunder vissa förutsättningar, bl. a. att högsta civilförsvarsberedskap råder, fär meddela föreskrifter om inriktningen av kommuns tekniska verksamhet. Bestämmelsen får anses innebära ett åliggande för kommunerna. Sådana bestämmelser skall enligt 8 kap. 5 å RF meddelas i lag. Bestämmelsen har därför förts över till 14 å lagen om kommunal beredskap. Eftersom bestämmelser om olika beredskapsgrader inte finns i lag utan i beredskaps- kungörelsen och civilförsvarskungörelsen, har uttrycket "högsta civilför- svarsberedskap” bytts ut mot "beredskapstillstånd". De övriga förutsätt- ningar för civilförsvarschefens direktivrätt som anges i bestämmelsen är emellertid så utformade att direktivrätten i praktiken inte torde kunna bli aktuell annat än vid skärpt beredskapstillstånd.

15 och 16 åå

1 15å anges f.n. att kommun har rätt till statsbidrag för de tekniska anordningar som länsstyrelsen med stöd av 6å tredje stycket kan ha ålagt kommunen att vidta. Bestämmelser om statsbidrag till kommun för plan- läggningskostnader finns i 16 å. I enlighet med riksnämndens förslag har 15å nu gjorts tillämplig även på landstingskommunerna.

Riksnämnden har föreslagit att 16 å ändras på motsvarande sätt. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget. Eftersom planläggningen för hälso- och sjukvårdens del måste drivas kontinuerligt och inte — som tänkt är för övrig landstingskommunal verksamhet — i intervaller, skulle enligt 50— ria/styrelsen den form för statsbidragsgivning som riksnämnden har föreslagit inte lämpa sig för denna sektor. Socialstyrelsen anser att en kontinuerlig planläggning måste ske också i fråga om ledningsfunktionen inom lands- tingskommunerna. Liknande synpunkter har anförts av Östergöllands läns landstingskommun. Stockholms läns landstingskommun har framhållit att stats- bidragsbestämmelserna bör utformas så att statsbidraget lätt kan anpassas till det behov av planläggning, utbildning och övningar som föreligger vid varje särskild tidpunkt. Enligt länsstyrelsen iJönköpings län är det emellertid

Prop. 1976/77:74 19

inte lämpligt att ha skilda statsbidragsformer för planläggning enligt krigs— sjukvårdslagen resp. planläggning enligt lagen om kommunal beredskap. Länsstyrelsen föreslår därför ett enhetligt statsbidragssystem, som innefattar all landstingskommunal beredskapsplanering.

För egen del anser jag att det är önskvärt att så långt möjligt enhetliga regler gäller för all kommunal och landstingskommunal beredskapsplan- läggning. Bestämmelserna i 16 å om statsbidrag för planläggningskostnader avser endast plan som har upprättats på grund av förordnande enligt 7 å. Som framgår av vad jag har anfört vid behandlingen av 7 å avser den paragrafen inte planläggning enligt krigssjukvårdslagen. Underlag fören änd- ring av de principer för statsbidrag som anges i 16 å saknas f. n. Man måste därför enligt min mening tills vidare godta att skilda statsbidragsformer gäller för beredskapsplanläggning av hälso- och sjukvården och för annan kommunal och landstingskommunal beredskapsplanläggning. Som försvars- utredningen har anfört får det antas att resultatet av utredningen om sjuk- vården i krig i hög grad kommer att påverka både kommunernas och land- stingskommunernas beredskapsplanläggning.

[ enlighet med vad jag nu har anfört har 16 å — bortsett från en redaktionell justering — ändrats endast på det sättet att paragrafen har gjorts tillämplig också på landstingskommunerna. Med hänsyn till att beredskapsplan för landstingskommun enligt mitt förslag i fråga om 7å inte skall behöva un- derställas länsstyrelsen har det föreskrivits att sådan underställning inte utgör förutsättning för statsbidrag till landstingskommun.

18—20 åå

Ändringarna i dessa paragrafer innebär att paragraferna görs tillämpliga också på landstingskommunerna. De torde inte kräva någon närmare kom- mentar.

22å

Enligt mitt förslag blir lagen om kommunal beredskap i princip tillämplig på all landstingskommunal verksamhet. För hälso- och sjukvårdens del finns emellertid, bl. a. i 3 och 6 åå krigssjukvårdslagen, bestämmelser som i viss utsträckning avviker från föreskrifterna i t.ex. 7, 11, 12 och 16åå lagen ' om kommunal beredskap. Som jag har nämnt vid flera tillfällen i det fö- regående är avsikten att de särskilda bestämmelserna i krigssjukvårdslag- stiftningen skall tillämpas för hälso- och sjukvården, även om de skulle avvika från vad som föreskrivs i lagen om kommunal beredskap. För att detta skall bli fullt tydligt har i 22 å. såvitt gäller hälso- och sjukvården. löreskrivits att bestämmelserna i lagen gäller bara i den mån de inte strider

mot krigssjukvårdslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Prop. 1976/77:74 20

1.9 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställerjag att regeringen föreslår riks- dagen att 1. godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av den kommunala beredskapen som jag har angett i det föregående 2. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (l964:63) om kom- munal beredskap.

1.10 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

DRlFTBUDGETEN

Femtonde huvudtiteln C. RÄDDNINGSTJÄNST M. M.

C 4. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap

1975/76 Utgift 1 405 000 Reservation 1 268 578 1976/77 Anslag 2 000 000 1977/78 Förslag 1 400 000

Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till kommuner för beredskaps- planläggning enligt 7 å lagen om kommunal beredskap. Vissa bestämmelser för tillämpningen av lagen har meddelats i kommunala beredskapskungö- relsen och i Kungl. Maj:ts brev den 14 maj 1971.

1 prop. 1976/77:100 (bil. 18 s. 101) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till kostnader./ör komnrunal beredskap för budgetåret 1977/ 78 beräkna ett reservationsanslag av 2000000 kr.

Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

1. ] (). ] Riksnämnden för kommunal beredskap

Hittills anvisade medel har efter vissa prioriteringsgrunder fördelats på 232 av landets 277 kommuner. Under hösten 1976 beräknas enligt riks— nämnden sammanlagt 183 kommuner ha genomfört planläggningen och fått sina beredskapsplaner godkända av länsstyrelsen. De för innevarande budgetår anvisade medlen, 2 milj. kr., medger en planläggning av 49 kom— muner och allmän planrevision i 3 kommuner. Den sammanlagda befolk— ningen i de 232 planlagda och planläggande kommunerna uppgår därmed till över 7,7 milj. människor. Trots att planläggningsskyldighet har förelegat sedan år 1964 återstår f. n. 45 kommuner med en sammanlagd befolkning

Prop. 1976/77:74 21

av 0,5 milj. människor att beredskapsplanlägga. Den rådande situationen får fortfarande betecknas som otillfredsställande. Främst med hänsyn till länsstyrelsernas möjligheter att medverka i planläggningen har nämnden tidigare rekommenderat en årlig nyplanläggning av ett 50-tal kommuner jämte viss revision av äldre beredskapsplaner. Den återstående nyplanlägg- ningen av 45 kommuner skulle följaktligen — om tillräckliga medel ställs till nämndens förfogande — kunna slutföras under budgetåret 1977/78 i en- lighet med nämndens målsättning är 1973.

Den återstående kostnaden för nyplanläggning uppgår enligt riksnämnden till ungefär 1,5 milj. kr.. om de återstående 45 kommunerna liksom de hittills planlagda skulle föredra schablonersättning framför ersättning efter löpande räkning.

Sedan år 1971 — då beredskapsplanläggningen kom igång på allvar — har revisionskostnaderna enligt riksnämnden uppgått till över 350000 kr. De genomförda planrevisionerna har hittills varit av liten omfattning. Såvitt nu kan bedömas torde revisionskostnaderna efter budgetåret 1977/78 bli omkring 200000 kr. per år och för hela programplaneperioden 1977/78—1981/82 0,9 milj. kr.

Enligt regeringens anvisningar för riksnämndens programplanering för perioden 1977/78—1981/82 skall nämnden utgå från att en landstingskom- munal beredskapsplanläggning skall ske och att den bör påbörjas så snart det finns författningsmässiga och andra förutsättningar härför. Dessa för- utsättningar bör enligt nämndens bedömning kunna föreligga hösten 1977. Nämnden beräknar att de sammanlagda statsbidragsberättigade kostnaderna för en riksomfattande landstingskommunal beredskapsplanläggning, vid si- dan av sjukvården, kan beräknas uppgå till närmare 3,1 milj. kr. inklusive kostnaderna för viss planrevision.

Sammanlagt skulle alltså för hela programplaneperioden 1977/78-1981/82 behövas (1,5 + 0,9 + 3,1) 5,5 milj. kr.

För budgetåret 1977/78 behövs enligt riksnämnden för planrevision och nyplanläggning i kommuner 100000 kr. resp. 750000 kr. samt för nyplan- läggning och planrevision i landstingskommuner 450000 kr. resp. 100000 kr. eller alltså sammanlagt 1,4 milj. kr. Eftersom någon reservation inte beräknas föreligga på anslaget vid utgången av löpande budgetår, bör därför för budgetåret 1977/78 anvisas 1,4 milj. kr.

Två ledamöter i nämnden anför i en reservation att 1,2 milj. kr. av det begärda beloppet 1,4 milj. kr. bör användas till planläggning för kommu- nerna. Planläggningen för landstingskommunerna bör visserligen påbörjas under andra halvåret 1977 men detta bör ske utan att den kommunala beredskapsplanläggningen försenas ytterligare.

Prop. 1976/77:74 22

I . 10.2 föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående förordar jag att anslaget enligt riksnämndens förslag förs upp med 1400000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till kostnader./ör kommunal beredskap för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 1400000 kr.

Prop. 1976/77:74 23

2 Länsstyrelsernas försvarsenheter

Regeringen uppdrog den 7 maj 1975 åt försvarets rationaliseringsinstitut att göra en rationaliseringsundersökning av länsstyrelsernas försvarsenheter. Som utgångspunkt för undersökningen gällde att personalnumerären totalt sett inte fick ökas. Undersökningen har i överensstämmelse med regerings— uppdraget följts och inriktats av en samrådsgrupp med företrädare för bl. a. försvarsdepartementets samordningsavdelning, civilförsvarsstyrelsen, över- styrelsen för ekonomiskt försvar och länsstyrelserna. Utredningsarbetet har bedrivits i nära samverkan med bl. a. länsstyrelserna, berörda centrala myn- digheter och personalorganisationerna.

Försvarets rationaliseringsinstitut har den 22 november 1976 redovisat resultatet av undersökningen i rapporten. Länsstyrelsernas försvarsenheter Samhällsberedskap för kris och krig.

Remissyttranden över undersökningen har avgivits av rikspolisstyrelsen, centralnämnden för fastighetsdata, överbefälhavaren, värnpliktsverket, ci- vilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, social- styrelsen.televerket,statens vägverk,transportnämnden,riksrevisionsverket, riksskatteverket. statens jordbruksnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt för- svar, arbetsmarknadsstyrelsen, statens vattenfallsverk, samtliga länsstyrel- ser. samtliga civilbefälhavare, riksnämnden för kommunal beredskap, de- centraliseringsutredningen (Kn 1975101). Centralorganisation SACO/SR och Tjänstemännens centralorganisation (TCO/S).

Länsstyrelsernas försvarsenheter är i samtliga län utom i Gotlands län organisatoriskt uppdelade i tre funktioner, nämligen en personalfunktion, en organisationsfunktion och en teknisk funktion. Dessutom finns en ex- pedition. Till enheten är vidare knuten en militärassistent och olika del- tidstjänstgörande experter. Enheten leds av en försvarsdirektör. 1 storstads- länen Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohuslän finns dessutom en biträdande försvarsdirektör. Personalstyrkan hos landets samtliga för- svarsenheter uppgår till något över 600 personer.

På personalfunktionen handläggs rekryteringsärenden huvudsakligen till civilförsvarets och länsstyrelsernas krigsorganisation samt utbildnings- och övningsärenden.

Organisationsfunktionen handhar totalförsvarsplanläggningen inom de delar av det civila totalförsvaret som länsstyrelserna svarar för.

Den tekniska funktionen handlägger huvudsakligen ärenden om byggande och vidmakthållande av skyddsrum och anläggningar.

6 Riksdagen 1977. I sam/. Nr 74. Bil. 3—8.

Prop. 1976/77:74 24

1 sitt förslag framhåller institutet att länsstyrelsernas totalförsvarsuppgifter måste anpassas till förändringar som har skett eller väntas ske. Detta kan bäst åstadkommas genom en renodling och koncentration av arbetsupp- gifterna samt genom att länsstyrelsernas samordnande, informerande, ut- bildande och rådgivande roll ges större tyngd. Institutet föreslår vissa för— ändringar av administrativa rutiner, minskad detaljeringsgrad i planlägg- ningsarbetet, omfördelning av vissa arbetsuppgifter samt förändringar av organisationsformer. lnstitutet framhåller att ett viktigt medel för att för— bättra försvarsenheternas arbetssituation är organisations- och kompetens- utveckling.

2.3.1 Arbeisuppgi/lar m. m.

Planläggningen för länsstyrelsens krigsorganisation innehåller mobilise- ringsverk med olika delplaner, arbetsordning för den organiserade krigs— länsstyrelsen och beredskapsverk för resp. krigssektion. lnsitutet föreslår att olika delplaner i mobiliseringsverket förenklas eller samordnas. Beträf— fande arbetsordning och beredskapsverk föreslås att olika myndigheter med beredskapsuppgifter inom de berörda ämnesområdena i ökad utsträckning skall utarbeta mallar för planer, instruktioner m.m. som bör ha samma dispostion och innehåll i samtliga län. Vidare föreslås att planläggningen för krigsorganisationen i högre grad än nu skall utföras med deltagande av den personal som har att i krig verkställa den gjorda planläggningen.

Beträffande länsstyrelsens uppgifteri fråga om kommunal och landstings— kommunal beredskap lämnas inga förslag till förändringar, då betydelsefulla delar av verksamheten har utretts av riksnämnden för kommunal beredskap 'och resultat av utredningen bör avvaktas. lnstitutet föreslår dock att 10- kalombudsorganisationen inom det psykologiska försvaret förs övertill kom— munerna. lnstitutet anser att det bör ankomma på riksnämnden att pröva behovet av åtgärder för en sådan förändring och komma med förslag i frågan.

Länsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter inom sambandsområdet utgörs av planläggning, beställning och tillsyn av sambandsinstallationer, främst tele- och radioförbindelser. Länsstyrelsen bör enligt institutet kunna avlastas arbetet med framställning av vissa planer och förteckningar. Dessa bör i stället utarbetas genom televerkets försorg. Vidare föreslås att länsstyrelsens insatser på sambandsom rådet begränsas genom att installation och underhåll ordnas genom civilförsvarsstyrelsen som bör träffa centrala avropsavtal för verksamheten. Länsstyrelsens deltagande i den tekniska övervakningen bör enligt institutets mening begränsas.

Länsstyrelsens arbetsuppgifter beträffande alarmering som nu omfattar planläggning samt ansvar för installation, underhåll och tillsyn kan minska

'Jl

Prop. 1976/77:74 2

genom att installations-, drifts- och underhållstjänster köps från försvarets teleservicebasorganisation. lnstitutet föreslår att försvarets materielverk på uppdrag av civilförsvarsstyrelsen lämnar förslag till lämplig underhållsor- ganisation i teleservicebasorganisationens regi.

Handläggningen av skyddsrumsfrågor på länsstyrelsen avser främst plan- läggning, tillsyn och besiktningar. Planläggningen bör i större omfattning än nu ske med deltagande förutom av länsstyrelsens försvarsenhet även av planenheten och regionalekonomiska enheten. Beträffande tillsyn och besiktningar av färdiga eller under byggnad varande skyddsrum bör länsstyrelsens insatser koncentreras till produktionsstadiet, medan länsstyrelsens fortlöpande kontroll av befintliga skyddsrum bör upphöra, eftersom institutet bedömer att civilförsvarsstyrelsens stickprovsvisa kon- troller är tillräckliga.

lnstitutet anser att länsstyrelsens tillsyn av anläggningar, t. ex. lednings- centraler, observationsplatser och branddammar, kan minskas och att skydds- kontrollen kan utföras genom kommunernas försorg. Civilförsvarsstyrelsen föreslås handha kontrollen under byggnaden av anläggningarna. Länsstyrel- sens främsta kvarvarande uppgifter vad gäller anläggningar skulle därefter bli planering och slutbesiktningar. '

1 fråga om försörjningen med civilförsvarsmateriel föreslår institutet att civilförsvarsstyrelsen prövar behovet av ett datorstött materielsystem som på längre sikt kan tillgodose användarna bättre än det nu använda.

Enligt institutets mening bör arbetet med planläggningen för civilför- svarets krigsorganisation kunna förenklas genom att den nu omfattande remitteringen av organisationsplaner till kommuner och berörda militära och andra organ begränsas. Sålunda föreslås t. ex. att kommunerna ges till- fälle yttra sig endast över frågor med ekonomiska konsekvenser för kom- munerna eller andra frågor av större betydelse för den kommunala bered- skapen. Med hänsyn till organisationsplanens konsekvenser för andra sam- hällssektorer bör försvarsenheten samråda med länsstyrelsens regionalekon- omiska enhet och planenhet.

För arbetsuppgifterna med mobilisering och förvaltning lämnar institutet en rad förslag till förenklingar av delvis kontorsteknisk natur men även vissa begränsningar av arbetsuppgifterna. Sålunda föreslås att civilförsvars- styrelsen gör en översyn av gällande föreskrifter för att förenkla och minska bestyret med en del planer, t. ex. planer för livsmedelsförsörjning i ett mo- biliseringsskede. planläggning avseende fordon m. m. Andra planeringsupp- gifter, som rutinerna för inmönstring av fordon, beräknas kunna utgå, efter- som de numera kan ersättas av uppgifter som står att hämta ur andra källor, t.ex. ur resultatet av den årliga kontrollbesiktningen av fordon. Åter andra planläggningsuppgifter, t. ex. transportplanläggning, skall enligt förslaget lö- sas genom att datorstödda system som utvecklas för det militära försvaret används. För att engagera verkställare i krig i planläggningsarbetet föreslås

Prop. 1976/77:74 26

att civilförsvarsstyrelsen utarbetar och underställcr regeringen förslag att tjänstgöringstiderna för civilförsvarschefer, distriktschefer med ersättare, be- fälsanställda och Iänsflygchefer förlängs till minst en l4-dagarsperiod i sam- band med övningarna. Civilförsvarsstyrelsen bör även anpassa sina före- skrifter till de förslag som en översyn av innehållet i undsättningsplanerna kan föranleda för att en dubbelredovisning av planerna jämfört med den kommunala räddningsplanläggningen för fredskatastrofer skall kunna und- vikas. Även de föreskrifter som reglerar byggnads- och reparationsbered- skapen bör ses över av civilförsvarsstyrelsen med syfte att minska detal- jeringsgraden. Frågan om föreskrifter m. m. om inspektionsfrekvens av verk- skyddet bör i avvaktan på resultatet av en föreslagen utredning om verk- skyddsplikten omprövas av civilförsvarsstyrelsen för att inspektionsfrekven- sen skall kunna anpassas bättre till de skiftande förhållandena i företagen.

lnstitutet anser också att möjligheterna att använda datorstöd för hantering av fastighetskort för roteombud bör prövas.

[ fråga om ärenden som berör bevakning och säkerhet ankommer det bl. a. på länsstyrelsen att yttra sig över val av objekt som enligt överbe- fälhavarens bestämmande klassas som skyddsföremål samt att förbereda vissa bevakningsåtgärder. Enligt institutet kan den härtill hörande plan- läggningsverksamheten göras mindre frekvent än för närvarande. Vissa and- ra ärenden inom denna grupp av mera polisiär natur, t. ex. utfärdande av tillträdesförbud. föreslås vidare föras över från försvarsenheten till länspolischefens expedition.

I fråga om det ekonomiska försvaret lämnar institutet olika förslag som väntas öka effektiviteten i planläggningsarbetet. Bl.a. lämnas förslag att centrala ämbetsverk med beredskapsuppgifter överväger att förenkla sys- temet för uttagning och bemanning av bensinstationer, och att 5. k. K-företag får bättre information om bl. a. sina rättigheter och skyldigheter. Härigenom kan vissa företagsbesök ersättas med skriftväxling, vilket kan öka länsstyrel- sens möjligheter att koncentrera sig på viktigare företag. Vidare föreslås att decentralisering av industriplanläggning för främst mindre industriföretag samt service- och reparationsföretag sker till länsstyrelsen från överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Härigenom kan länsstyrelsens lokalkännedom ut- nyttjas på ett effektivare sätt.

Förutsättningarna för att till centrala försörjningsmyndigheter föra över bestyret med att skaffa statistik om lagertillgång och lagerhållare av vissa varugrupper bör enligt institutet undersökas av berörda myndigheter.

Enligt institutet bör försvarsenheterna ha möjlighet att ställa krav på fas- tighetsdataregistrets utformning och att delta i utvecklingsarbetet. lnstitutet bedömer det då som möjligt att utforma registret så att man därur kan få fram förteckningar över lokaler som är lämpliga vid undanförsel av olika förnödenheter. Det skulle vidare kunna underlätta en kanläggning av möj- ligheterna att tillgodose totalförsvarets behov av fastigheter.

Prop. l976/77:74 27

F. n. granskar jordbruksnämnden i samråd med statskontoret ransone- ringssystemet för livsmedel. Ransoncringssystemet bedöms av institutet som onödigt tungrott för länsstyrelsen. Vissa vinster skulle kunna uppnås om heredskapskort och personkort distribueras samtidigt varigenom länsstyrel- sen inte skulle behöva hålla något kortlager.

Beträffande transportområdet föreslår institutet att den nuvarande krigs- transportplanen ersätts av ett "beredskapsverk för sektion E" som inte är lika detaljerat som krigstransportplanen. Vidare bör transportnämnden un- dersöka möjligheterna att utnyttja datorstöd för sammanställning av trans- portbehovet. Vissa uppgifter om transportbehov finns redan nu ijordbruks- nämndens och överstyrelsens för ekonomiskt försvar dataregister.

Enligt institutet bör en omfattande revidering av systemet för rekrytering. inskrivning och redovisning av personal i civilförsvarets krigsorganisation göras för att förenkla rutinerna och öka systemets användbarhet. Bl. a. fö- reslås att förutsättningarna för att föra över civilförsvarets personal till värn- pliktsverkets register utreds. Vidare bör man genom försöksverksamhet i några län pröva dels en överföring av inskrivningen av civilförsvarspersonal m. fl.. dels administration av utbildning och övningar vid någon central utbildnings- och förrådsanläggning (CUFA). lnstitutet föreslår att försöks- verksamhet med sådan inskrivning påbörjas i institutets regi under år 1977 för att en slutlig bedömning av konsekvenserna av en överföring till CUFA- enheterna så vitt möjligt kan göras år 1979.

2.3.2 Organisations/fågor m. m.

lnstitutet föreslår att försvarsenheten under ledning av en enhetschef delas i fyra huvudmannaområden. nämligen en för alarmering, skyddsrum och anläggningar, en för civilförsvar i övrigt och räddningstjänst. en för ekono- miskt försvar och en för övrigt civilt totalförsvar. Avgörande för antalet områden bör enligt institutet vara enhetens storlek. [ län där försvarsenheten består av högst 20 personer bör sålunda ekonomiskt försvar och övrigt civilt totalförsvar föras samman till ett huvudmannaområde. Länsstyrelserna fö- reslås få frihet att själva utforma sin organisation inom ramen för dessa huv udmannaområden. Den föreslagna organisationen medför ett mer uttalat ansvar för olika delar av totalförsvaret och ger möjlighet att på ett smidigare sätt utnyttja personalen inom enheten. Övergång till krigsorganisation un- derlättas också.

För att bl. a. minska enhetens sårbarhet vid sjukdomar och annan bor- tovaro bör den allmänna kompetensen hos personalen ökas. Detta kan ske genom ändrade rekryteringsprinciper, intensifierad utbildning. ändrad ar- betsutformning och ett ändrat karriärsystem.

lnstitutet anser att man vid all rekrytering bör rekrytera personer som är allmänt användbara inom försvarsenheten i dess helhet. Den naturliga

Prop. 1976/77:74 28

vägen bör vara att rekryteringen sker via länsstyrelsens s.k. landskans- listutbildning.

Om den huvudsakliga rekryteringen av handläggare sker genom lands- kanslisttjänster, accentueras behovet av utbildning om allmänt totalförsvar och länsstyrelsens roll i totalförsvaret samt om sådana speciella områden som informationsteknik. pedagogik och ADB. lnstitutet anser att utbild- ningsbehovet bör tillgodoses genom en allmän utbildning om totalförsvaret vid varje länsstyrelse. genom vidareutbildning anordnad av länsstyrelsernas organisationsnämnd i samarbete med sådana centrala ämbetsverk som ci- vilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar samt genom utbildning vid försvarshögskolan av huvudmän och försvarsdirektörer och genom specialutbildning av viss personal genom centrala myndigheters för- sorg.

Enligt institutets mening kan utformningen av organisationen och ut- nyttjande av verksamhetsplanering ge dels en effektiv arbetsfördelning, dels möjlighet till kompetensutveckling exempelvis genom arbete i arbetsgrup- per. Väsentligt för personalens uteckling är också en tillämpad ansvars- delegering.

Rekryteringen till högre tjänster bör i princip kunna ske genom intern rekrytering inom enheten. Erfarenhet från bl. a. andra totalförsvarsområden bör dock räknas som en merit, särskilt för högre tjänster. Vikten av cir- kulationstjänstgöring stryks under. lnstitutet anser det vidare angeläget att relationerna mellan handläggare och biträden successivt ändras från nu- varande relation ett biträde på en handläggare till ett biträde på tre hand- läggare.

2.3.3. Resurskonse/wensyr

Totalt räknar institutet med att försvarsenheternas resursbehov uttryckt i personår uppgår till 688 vid ett läge där inga rationaliseringar har genom- förts. De förslag till förändringar som institutet har lagt fram och som bedöms ge effekt på kort sikt minskar resursbehovet till 630 personår. lnstitutet bedömer det möjligt att på längre sikt genom ytterligare rationaliserings- åtgärder. t. ex. förenklingar och metodförbättringar, nedbringa resursbehovet till nuvarande personalram som uppgår till 608 tjänster, militärassistenternas arbetsinsats i försvarsenheternas ärendeberedning ej inräknad. Tjänsterna fördelas enligt institutets förslag mellan länen på ett sätt som leder till vissa justeringar länen emellan av den nuvarande personaltilldelningen. lnstitutet föreslår att tjänster får inrättas vid varje länsstyrelse enligt föreslagen per- sonalram. lnstitutet finner det mindre lämpligt att personal flyttas mellan olika länsstyrelser. Den föreslagna personalramen bör fogas till protokollet _ i detta ärende som bilaga 8.2. '

Prop. 1976/77:74 29

2.3.4. Genomförande

lnstitutet föreslår att regeringen fattar principbeslut om försvarsenheternas organisation. fördelning av personalramar länsstyrelserna emellan. lämnar föreskrifter om uppgiftsförändringar samt förordnar om fortsatt utrednings- arbete i fråga om möjligheterna att föra över registrering av civilförsvarets personal till Värnpliktsverkets register och att föra över inskrivning av ci- vilförsvarets personal samt viss administration av utbildning och övning till civilförsvarsstyrelsens CUFA-enheter. Vidare bör frågan om verk- skyddsplikt och alternativa former för att organisera sådan verksamhet ut- redas.

Vid ett beslut av statsmakterna under år 1977 kan länsstyrelserna under budgetåret 1977/ 78 förbereda sig för genomförande av den nya organisa- tionen så att denna kan träda i funktion under budgetåret 1978/79. Det förutsätts vidare att resultatet av de utredningar om överföring av civil- försvarets personal till Värnpliktsverkets register och om formerna för in- skrivning av civilförsvarspersonal som har nämnts förut kan föreligga under år 1979 så att beslut i dessa frågor kan fattas år 1980.

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan erinran de flesta av institutets förslag. Några remissinstanser. företrädesvis länsstyrel- ser. är dock kritiska mot de tendenser till centralisering av olika kontroll- och planläggningsuppgifter som institutets förslag innehåller. Länsstyrelsen iKa/mar län anser sålunda att en långtgående centralisering på det tekniska området från service-. kostnads- och effektivitetssynpunkt måste medföra en klar försämring jämfört med de nuvarande förhållandena.

2.4.1. Förenklingar och begränsningar

Länsstyrelsen i Örebro län anser med instämmande av länsstyrelserna i bl. a. Skaraborgs, Värmlands och Västernorrlands län samt centralnämnden .lörfastighetsdata att de informationssystem som f.n. ger länsstyrelserna underlag för planläggningsverksamheten måste förbättras väsentligt. Länsstyrelsen tillstyrker därför institutets förslag att en särskild samord- ningsgrupp för datorstöd bildas. Överstyrelsen/ör ekonomiskt-försvar avstyrker att en sådan samordningsgrupp bildas, i vart fall innan civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar har omorganiserats och hunnit utveckla sådana planeringsmetoder och -system som föreslås i respektive organisationsutredningar. Institutets uttalande att länsstyrelsernas totalför- svarsverksamhet med inriktning mot översiktlig, förenklad planläggning, ökad integrering med länsstyrelsernas övriga verksamhet m. m. accepteras

Prop. 1976/77:74 30

av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. TCO/S anför dock vissa betänkligheter mot förslaget i denna del och anser det utomordentligt viktigt att i första hand planläggning som berör bevakning och säkerhet hålls på en tillräckligt hög nivå. Förslaget om minskad revideringsf'rekvens av planer lämnas i allmänhet utan erinran från remissinstanserna. Överstyrelsen för ekononuskt/örsvar framhåller dock att revidering av planer. som kräver med- verkan av företag. bör göras så snan som möjligt efter det att länsstyrelsen fått kännedom om väsentliga förändringar i ett företags verksamhet. ln- stitutets förslag att länsstyrelsernas underhållsbesiktningar av skyddsrum skall upphöra kritiseras hårt av remissinstanserna. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser sålunda att standarden på skyddsrum kommer att gå ned väsentligt om länsstyrelsernas besiktning upphör. Även civil/("it'svai-sstvrelsen anser att de mycket stora investeringar som skyddsrumsbyggandet medför på lämpligt sätt också bör följas upp under åren och att detta lämpligen kan ske genom att länsstyrelsens underhållsbesiktningar behålls.

2.4.2. Ansvars- och uppgi/is/örändringar

Institutets förslag till överföring av tekniska uppgifter från länsstyrelserna till andra organ kritiseras av främst länsstyrelserna. Som huvudorsak åberopas ofta att ett överförande till central myndighet av vissa arbetsuppgifter från länsstyrelserna kommer att medföra totalt sett ökade kostnader utan att större effektivitet uppnås. Förslaget om överförande av vissa uppgifter från t. ex. överstyrelsen för ekonomiskt försvar till länsstyrelserna accepteras av de länsstyrelser som har yttrat sig i denna fråga. Förslaget att lokalom- budsorganisationen inom det psykologiska försvaret skall föras över till kom- munerna och att riksnämnden för kommunal beredskap bör pröva denna fråga och komma med förslag accepteras av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Beredskapsnämndenfdr psvkologiskt/örsvar anser att en överföring av arbetsuppgifter till kommuner bör begränsas till de uppgifter som f. n. åvilar lokalombuden och att arbetsuppgifterna kan lämnas över till de kommunala organ som i fredstid handlägger informationsfrågor. I frågan om en ytterligare integration inom länsstyrelsen av planläggningen för länsstyrelsens krigsorganisation erinrar länsstvrelsen i Hallands län om att risk föreligger att försvarsarbetet blir lågt prioriterat om inte personal- förstärkningar erhålls. Vidare skulle försvarsenheternas samordningsuppgift försvåras genom en allt för stor uppsplittring av planläggningsansvaret.

2.4.3. Organisation

Flera länsstyrelser. däribland länsstyrelserna i Värmlands och Jämtlands län är kritiska till institutets förslag om indelning i huvudmannaområden. Enligt länsstyrelsen i Jämtlands län har den indelning i funktioner som har

Prop. 1976/77:74 31

funnits inom försvarsenheterna sedan år l97l fungerat tillfredsställande. De anmärkningar som har anförts i rapporten om bristande kommunikation mellan funktionerna har inte märkts inom försvarsenheten i Jämtlands län. Enligt länsstyrelsen i Östergötlands län motsvarar den nuvarande organisa- tionen de krav man bör ställa på organisationen. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att området för övrigt civilförsvar och räddningstjänst har blivit alltför stort hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser därför att i Stockholms län de uppgifter som omfattar inskrivning och utbildnings- och övnings- organisation skall bilda ett särskilt huvudmannaområde. Länsstyrelsen iÄ/vs- borgs län anser att rekrytering. utbildning och övning kan utgöra ett eget huvudmannaområde. Eventuellt bör räddningstjänst föras över till området för övrigt civilt totalförsvar. Förslagen om kompetensutveckling och om en förändring av förhållandet mellan antalet handläggare och antalet biträden accepteras eller lämnas utan erinran av de flesta remissinstanserna.

2.4.4. Resrtrskortselwenser

lnstitutets resursberäkningar accepteras eller lämnas utan erinran av de flesta remissinstanserna. Överstyrelsen för ekanomisktjörsvar anser dock att behovet av handläggare för det ekonomiska försvaret räknats alltför lågt.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att institutet i sitt utredningsarbete inte har tagit hänsyn till de speciella förhållanden som råder i Malmöhus län vid beräkning av bemanningen och att länsstyrelsen därför har fått en alltför liten personalstyrka i förslaget. C ivilbe/älhavaren i Södra civilområdet anser att länsstyrelsen i Kristianstads län bör tilldelas ytterligare en å två tjänster.

2.4.5. Fortsatt utredningsarbete

En utredning om förutsättningarna för överföring av registreringen av civilförsvarets personal till värnpliktsverkets register tillstyrks av de remiss- instanser som yttrar sig i frågan. Däremot är det övervägande antalet re- missinstanser mycket kritiska mot försök med inskrivning och administra- tion av utbildning och övning i någon CUFA-enhet. Länsstyrelsen i Norr- bottens län anser att förslaget inte innebär någon rationalisering eller eff- ektivitetsvinst. Den tilltänkta mottagaren av uppgiften har inte tillräckliga resurser. Åtgärden innebär en_centralisering som kommer att medföra be- tydande kostnadsökningar bl.a. genom de stora avstånden.

2.5. Föredraganden

Försvarets rationaliseringsinstitut har på uppdrag av regeringen gjon en rationaliseringsundersökning av länsstyrelsernas försvarsenheter. I sin rap-

Prop. 1976/77:74 32

port lägger institutet fram förslag till förenklingar och begränsningar samt förändringar i ansvars- och uppgiftsfördelningen inom totalförsvaret för länsstyrelsernas försvarsenheter. Vidare läggs förslag fram till organisation av försvarsenheterna. Resurskonsekvenserna redovisas.

De förenklingar och begränsningar som föreslås innebär bl.a. ökad an- vändning av datorstöd. minskad dataljeringsgrad i planläggningen, minskad revideringsfrekvens i fråga om planer och minskad inspektionsverksamhet. Förslagen till begränsning av arbetsuppgifterna innebär att länsstyrelsernas underhållsbesiktningar av skyddsrum upphör samt att i övrigt länsstyrel- sernas insatser för teknisk övervakning begränsas.

Jag delar institutets uppfattning att betydande vinster kan göras. om länsstyrelsernas försvarsenheter i sitt arbete kan få ökat datorstöd. om de- taljeringsgraden och revideringsfrekvensen i planläggningsarbetet kan mins- kas och om länsstyrelsernas insatser för teknisk övervakning begränsas. Jag vill dock framhålla att situationer — främst inom det ekonomiska för- svarets område — kan uppkomma där revideringsfrekvensen måste ökas och att länsstyrelserna därför bör vara beredda att möta sådana situationer. Bl. a. kan detta bli nödvändigt vid krisplaneringen för branscher med snabba och stora strukturförändringar. Jag räknar med att underhållsbesiktning av skyddsrum även fortsättningsvis kommer att ske Stickprovsvis genom ci- vilförsvarsstyrelsens försorg. Jag har därför inte beräknat några särskilda resurser för länsstyrelserna för detta ändamål.

I sina förslag till ändrad ansvars- och uppgiftsfördelning föreslår institutet att vissa uppgifter skall föras över från centrala myndigheter till länsstyrel- serna. Vidare föreslås viss överföring av uppgifter inom t.ex. det psyko- logiska försvaret från länsstyrelsen till kommunerna. lnstitutet har härvid utgått från principen att den som ansvarar för en uppgift i fred även bör svara för beredskapsplanläggningen av verksamheten. Detta synsätt leder även till förslag att försvarsenhetens verksamhet i länsstyrelsen skall i ökad utsträckning integreras med den övriga verksamheten inom länsstyrel- sen. Jag finner de skäl som institutet har fört fram om viss decentralisering av arbetsuppgifter från centrala myndigheter till länsstyrelserna väl under- byggda. ] likhet med vad chefen för försvarsdepartementet tidigare har an- fört. anser jag det betydelsefullt och nödvändigt att hänsyn tas i samhälls- planeringen även till totalförsvarets behov. Detta mål kan nås genom en ökad integrering av försvarsenhetens verksamhet i länsstyrelsen i övrigt. Jag finner det vidare värdefullt att kommunerna engageras mera i det psy- kologiska försvaret genom att vissa uppgifter på detta område förs över till kommunerna. Detta har också framhållits av 1974 års försvarsutredning i betänkandet (SOU l977zl) Totalförsvaret 1977-82. Jag har därvid utgått från att några merkostnader för kommunerna inte behöver uppstå. lnstitutet föreslår att länsstyrelsernas totalförsvarsuppgifter även i fort- sättningen hänförs till en försvarsenhet som leds av en försvarsdirektör.

'..)

Prop. 1976/77:74 3

Försvarsenheter med 20 anställda eller färre bör ha tre sakområden och de större enheterna fyra. lnstitutet föreslår följande sakområden. nämligen ett för alarmering, skyddsrum och anläggningar. ett för övrigt civilförsvar och räddningstjänst. ett för ekonomiskt försvar och ett för övrigt civilt to- talförsvar. [ län där försvarsenheten har tre sakområden bör enligt institutet områdena för ekonomiskt försvar och övrigt civilt totalförsvar föras samman till ett sakområde. lnstitutet framhåller vidare att behovet av kompentensutveck- ling är stort inom försvarsenheterna och att en ökad satsning på personal- utbildning bör göras samt att förhållandet mellan biträden och handläggare som f. n. är ett biträde på en handläggare bör ändras till ett biträde på tre handläggare.

Jag finner institutets förslag till organisation av försvarsenheterna väl av- vägt och förordar därför att länsstyrelsernas totalförsvarsuppgifter - liksom hittills — hänförs till en försvarsenhet under ledning av en försvarsdirektör. Enheten bör delas i tre alternativt fyra sakområden, nämligen ett för alar- mering. skyddsrum och anläggningar. ett för civilförsvar i övrigt och rädd- ningstjänst. ett för ekonomiskt försvar och ett för övrigt civilt totalförsvar. Avgörande för antalet sakområden bör vara enhetens storlek. Fyra sak- områden bör finnas i de län där arbetsuppgifternas omfång kräver det. dvs. kan ge sysselsättning åt minst två heltidssysselsatta inom varje område. Som riktmärke kan därvid gälla att i län där försvarsenhetens personal består av högst 20 personer bör ekonomiskt försvar och övrigt civilt totalförsvar föras samman till ett sakområde. Länsstyrelsen iStockholms län har framhållit att arbetet med övrigt civilförsvar och räddningstjänst är det ojämförligt största arbetsområdet inom försvarsenheten hos länsstyrelsen och föreslagit att detta område på grund av de speciella förhållandena i länet delas upp i två sakområden. ett för inskrivning och utbildnings- och övningsadmi- nistration samt ett för övriga arbetsuppgifter inom området övrigt civilförsvar och räddningstjänst. Jag anser länsstyrelsens förslag lämpligt och förordar därför att försvarsenheten hos länsstyrelsen i Stockholms län delas i fem sakområden.

Jag kan inte acceptera det förslag till inrättande av särskilda tjänster som biträdande enhetschefer som har förts fram från några länsstyrelser.

Institutet har bedömt det möjligt att på längre sikt genom bl.a. de ra- tionaliseringsåtgärder som föreslås nu samt rationaliseringsåtgärder som kan beslutas senare nedbringa resursbehovet till den nuvarande personalramen som uppgår till 608 tjänster, vartill kommer militärassistenternas arbetsinsats i försvarsenheternas ärendeberedning. Institutet har vidare lämnat förslag till fördelning av de 608 tjänsterna länsstyrelserna emellan. Förslaget innebär viss omfördelning av den nuvarande personalramen mellan länsstyrelserna. Jag finner institutets förslag till fördelning av de befintliga tjänsterna mellan länsstyrelserna i huvudsak väl avpassad. Det ankommer på regeringen att

Prop. 1976/ 77:74 34

besluta om tjänsternas inrättande och fördelning länsstyrelserna emellan. Även jag finner att en viss ökning av andelen handläggare bör ske. Enligt min mening ger den omorganisation av länsstyrelsernas försvarsenheter som jag nu har förordat goda förutsättningar för att ge ökad tyngd åt länsstyrel— sernas samordnande. informerande, utbildande och rådgivande roll på to- talförsvarets område. Jag förordar att omorganisationen genomförs den l juli l978.

2.6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

godkänna de riktlinjer för omorganisation av länsstyrelsernas försvarsen— heter vilka jag har förordat i det föregående.

(Ju

Prop. 1976/77:74 3

Förslag till Lag om ändring i lagen (l964:63) om kommunal beredskap Härigenom föreskrives i fråga om lagen ( l 964:63)om kommunal beredskapl

dels att i 2. 4. 9 och 21 5.5 ordet ”civilförsvarsberedskap" skall bytas ut mot ”beredskapstillstånd".

dels att i 4 och-21 åå ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen". dels att 1. 5—8. ll—lö, 18—20 och 22 åå" samt rubriken närmast före l ä' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Vissa kommunala uppgifter un- der civilförsvarsberedskap

Kommun är under civilkirsvarsbe- redskap skyldig att i de hänseenden. i vilka kommunen är verksam för kommunens egna medlemmar eller dem som eljest äro bosatta i kom- munen. utöva verksamhet jämväl till förmån för sådan befolkning från annan kommun. som till följd av krigsskada. utrymning eller andra med krig eller krigsfara samman- hängande utomordentliga förhållan- den tagit uppehåll inom kommunen. Härvid skola dock gälla de begräns- ningar, som följa av att vistelsen i kommunen icke är avsedd att fortgå, när de utomordentliga förhållandena upphört. eller av föreskrifter. vilka meddelats i eller med stöd av lag el- ler författning. avsedda att tillämpas under nämnda förhållanden. Kom- mun är på gmnd av vad i denna lag

Föreslagen lvdelse

Vissa kommunala och landstings- kommunala uppgifter under bered- skapstillstånd

IF

Kommun är under beredskapstill- stånd skyldig att i de hänseenden. i vilka kommunen är verksam för kommunens egna medlemmar eller dem som eljest äro bosatta i kom- munen. utöva verksamhet jämväl till förmån för sådan befolkning från annan kommun. som till följd av krigsskada. utrymning eller andra med krig eller krigsfara samman- hängande utomordentliga förhållan- den tagit uppehåll inom kommunen. Härvid skola dock gälla de begräns- ningar. som följa av att vistelsen i kommunen icke är avsedd att fortgå. när de utomordentliga förhållandena upphört. eller av föreskrifter. vilka meddelats i eller med stöd av lag el- ler författning, avsedda att tillämpas under nämnda förhållanden. Kom- mun är på grund av vad i denna lag

'Senaste lydelse av 9 &" l97l:ll68. Förslag om ändring i lagen finns även i prop. l976/77:l.

Prop. 1976/77:74

Nuvarande lvdelse

stadgas icke skyldig att till nyss- nämnd befolkning utgiva fredsmäs- sig social kontantförmån.

Kommun. varifrån utrymning sker. är under civilförsvarsberedskap skyldig att. i den mån förhållandena medgiva det. lämna bistånd åt kom- mun. där befolkning från utrym- ningskommunen inkvarteras i större omfattning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahållande av personal och utrustning för verksamheten för de inkvarterade. Enas ej kommuner- na om biståndet. äger länsstyrelsen i det län. där utrymningskommunen är belägen, förordna därom.

Blir till följd av krigsskada. inkvar- tering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara samman- hängande utomordentliga förhållan- den för totalförsvaret viktig kommu- nal verksamhet i viss kommun så betungande. att bistånd i verksam- heten oundgängligen erfordras. är under civilförsvarsberedskap annan kommun skyldig att efter särskilt förordnande därom tillfälligt lämna sådant bistånd. Om dylikt bistånd förordnar länsstyrelsen i det län. där

ZSenaste lydelse l97l:l]68.

l-"örcslagcn lvdelse

stadgas icke skyldig att till nyss- nämnd befolkning utgiva fredsmäs- sig social kontantförmån.

Vad ijörsta stycket sägs om kont- mun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landstingskommun.

gZ

5 .

Kommun och landstingskommun. varifrån utrymning sker. äro under beredskapstillstånd skyldiga att, i den mån förhållandena medgiva det. lämna bistånd åt kommun och lands- tingskommun, där befolkning från ut- ntmningsomrddet inkvarteras i större omfattning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahållande av personal och utrustning för verksamheten för de inkvanerade. Enas ej kommuner- na och landstingskommunerna om bi- ståndet. äger länsstyrelsen i det län. där utrymningsomra'det är beläget. förordna därom.

Blir till följd av krigsskada, inkvar- tering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara samman- hängande utomordentliga förhållan- den för totalförsvaret viktig kommu- nal eller landstingskommuna/ verk- samhet i viss kommun eller lands- tingskommun så betungande. att bi- stånd i verksamheten oundgängli- gen erfordras. är under beredskaps- tillstånd annan kommun eller lands- tingskommun skyldig att efter sär- skilt förordnande därom tillfälligt

Prop. 1976/77:74 Nuvarande lydelse

den biståndSlämnande kommunen är belägen.

37

Föreslagen lvdelse

lämna sådant bistånd. Om dylikt bi- stånd förordnar länsstyrelsen i det län. där den biståndslämnande kom- munen eller landstingsknmmunen är belägen.

Utan hinder av 3 & första stycket förvaltningslagen( l97lz290) äga l4—20 åå nämnda lag tillämpning i ärenden hos länsstyrelsen som avses i första och andra styckena.

Det åligger kommun att redan i fredstid vidtaga de förberedelser. som erfordras för att kommunen skall kunna såväl fullgöra sina upp- gifter enligt 1. 2 och 4 åå samt Så- första stycket denna lag som upp- rätthålla eller utöva annan för total- försvaret viktig verksamhet. vilken åligger kommunen enligt särskild lag eller författning eller eljest bedrives av kommunen.

Kommun. som ombesörjer distri- bution av gaS. värme. vatten eller elektricitet eller ombesörjer renhåll- ning eller ansvarar för samfärdsle- der. kommunikationer eller avlopp eller som utövar annan därmed jäm- förlig verksamhet. skall även vidtaga förberedelser för att verksamheten i erforderlig omfattning skall kunna återupptagas efter krigsskador.

Efter länsstyrelsens förordnande är kommun skyldig att vidtaga re- servanordningar för gas-. vatten- och

3Senaste lydelse 19661104.

653

Det åligger kommun och lands- tingskommun att redan i fredstid vidtaga de förberedelser som erford- ras för att kommunen eller lands- tingskommunen skall kunna såväl fullgöra sina uppgifter enligt 1. 2 och 4 åå samt Sä första stycket denna lag som upprätthålla eller utöva an- nan för totalförsvaret viktig verk— samhet. vilken åligger kommunen eller landstingskommuner: enligt sär- skild lag eller författning eller eljest bedrives av kommunen eller lands- tingskommunen.

Kommun eller landstingskommun. som ombesörjer distribution av gas. värme, vatten eller elektricitet eller ombesörjer renhållning eller ansva- rar för samfärdsleder. kommunika- tioner eller avlopp eller som utövar annan därmed jämförlig verksam- het. skall även vidtaga förberedelser för att verksamheten i erforderlig omfattning skall kunna återupptagas efter krigsskador.

Efter länsstyrelsens förordnande äro kommun och landstingskommun skyldiga att vidtaga reservanordning-

Prop. 1976/77:74

Nuvarande lvdelse

elektricitetsförsörjningen samt de särskilda anordningar eller förbere- delser för vattenförsörjningcn och den allmänna hälsovården som be- hövas med hänsyn till planlagd in- kvartering i kommunen. I fråga om kommuns skyldighet att vidtaga re- servanordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarets för- sörjning med vatten gäller dock 40 & 1 mom. b) civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74).

Förberedelserna sko/a anpassas efter dejtirhdllanden, som kunna./ör- utses komma att råda i kommunen. allteftersom civilförsvarets planer för utrymning och inkvartering verkställas. Såvitt avser förberedelser enligt and- ra stycket skola förberedelserna ske under beaktande jämväl av den risk för krigsskador. för vilken verksam- heten kan antagas vara utsatt.

Finner länsstyrelsen det erforder— ligt med hänsyn till beredskapsupp- gifternas omfattning eller betydelse i viss kommun. att dennas förbere- delser redovisas i särskild plan. skall kommunen efter länsstyrelsens för- ordnande upprätta och antaga sådan plan samt underställa länsstyrelsen denna för godkännande.

Länsstyrelsen äger förordna om

38 l-k'ires/agen lvdelse

ar för gas-. vatten- och elektricitets- försörjningen samt de särskilda an- ordningar eller förberedelser för vat- tenförsörjningen och den allmänna hälsovården som behövs med hän- syn till planlagd inkvarteringi kom- munen eller Iandstingskotnmunen. ] fråga om kommuns skyldighet att vidta reservanordningar som äro av- sedda uteslutande för brandförsva- rets försörjning med vatten gäller dock 40ä ] mom. b) civilförsvars- lagen (1960:74).

Såvitt avser förberedelser enligt andra stycket skola förberedelserna ske under beaktande av den risk för krigsskador. för vilken verksamhe- ten kan antagas vara utsatt.

'.!/3

Finner länsstyrelsen det erforder- ligt med hänsyn till beredskapsupp— gifternas omfattning eller betydelse i viss kommun. att dennas förbere- delser redovisas i särskild plan. skall kommunen efter länsstyrelsens för- ordnande upprätta och antaga sådan plan samt underställa länsstyrelsen denna för godkännande. Vad nu sagts om kommun tillämpas pa" motsva- rande sätt ifråga om landstingskom- mun. Platt för landstingskommun be- höver dock ej underställas länsstyrel- sen.

Länsstyrelsen äger förordna om

Prop. 1976/77:74 .N'm'arar1de_ lvdelse _

revision av kommunala beredskaps- planer. då det påkallas av ändrade förhållanden.

Uppgift som enligt denna lag an- kommer på kommun under civil/ör- svarsberedskap skall. därest uppgif- ten motsvarar eller i huvudsak mot- svarar fredstida kommunal uppgift. fullgöras av det kommunala organ. påvilket uppgiften ankommeri freds- tid.

Under civil/örsvarsberedskap äger kommun övergå till krigsorganisa- tion. Om beslut. varigenom kom- mun övergått till krigsorganisation eller återgått till fredstida organisa- tion. skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

39

Föreslagen lvdelse

revision av kommunala och lands- tingskommunala beredskapsplaner. då det påkallas av ändrade förhållan- den.

ä

Uppgift som enligt denna lag an- kommer på kommun eller landstings- kommun under beredskapstillstånd skall. därest uppgiften motsvarar el- ler i huvudsak motsvarar fredstida uppgift. fullgöras av det kommunala eller landstingskommuttala organ. på vilket uppgiften ankommer i fred- stid.

1154

Under beredskapstillstånd äger kommun övergå till krigsorganisa- tion. Om beslut. varigenom kom- mun övergått till krigsorganisation eller återgått till fredstida organisa- tion. skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

l kommuns krigsorganisation skola ingå kommunstyrelsen och sådana förvaltande och verkställande kommunala organ i övrigt. vilka fullgöra med försvarsberedskapen sammanhängande uppgifter.

Då kommun övergått till krigsorganisation. ankommer ledningen av den kommunala beredskapsverksamheten på kommunstyrelsen. Denna äger meddela kommunens nämnder och andra organ. dock ej fullmäktige. fö- reskrifter rörande verksamhetens inriktning och bedrivande samt fördela kommunens tillgångar i fråga om personal och utrustning mellan de i krigs- organisationen ingående organen alltefter uppkommande behov. Av sty- relsen utsedd företrädare äger närvara vid och deltaga i överläggningarna inom kommunalt organ. som ingår i krigsorganisationen.

Om överflyttning av uppgifter. Om överflyttning av uppgifter. som tillkomma viss kommunal- som tillkomma viss kommunal-

4Senaste lydelse l97l:l]68.

Prop. 1976/77:74 Nuvarande lvdelse

myndighet. till annan sådan myn- dighet stadgas i lagen med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.

40 Föreslagen lvdelse

myndighet. till annan sådan myn- dighet stadgas i lagen (1942:87) med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.

Vad i denna paragrafsägs om kom- mun tillämpas pd motsvarande sätt i

fråga om landstingskommun.

12.5

Finner länsstyrelsen under civilför- svarsberedskap att kommun bör övergå till eller bibehålla krigsorga- nisation. äger länsstyrelsen förordna därom.

Under beredskapstillstånd äger re- geringen eller myndighet som regering- en bestäntmerjörordna att kommun eller landstingskommun skall övergå till eller bibehålla krigsorganisation.

13 55

Kommunstyrelsen skall övervaka att erforderlig planläggning sker och övriga nödvändiga förberedelser vidtagas lör den kommunala verksamheten i krig eller vid krigsfara. Det åligger styrelsen eller det kommunala organ. som kommunen bestämmer. att genom anvisningar till planläggande organ sörja för att erforderlig samordning kommer till stånd mellan de olika verk- samhetsområdena.

Vad ijärsta stycket sägs om kom- mun och kommunstyrelse tillämpas på motsvarande sätt ifråga om lands- tingskommun och förvaltningsutskott.

145

Inom varje län åligger det länsstyrelsen att följa tillämpningen av denna lag. Länsstyrelsen skall därvid tillse att såväl förberedelsearbetet som själva verksamheten bedrives på ett ändamålsenligt sätt samt samordnas med an- nan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhet.

Under civilförsvarsberedskap äger Under beredskapstillstånd äger länsstyrelsen. om det anses ound- länsstyrelsen. om det anses ound-

SSenaste lydelse l97l:l]68.

Prop. 1976/77:74 Nuvarande lvdelse

gängligt för samordning av försvars- ansträngningarna. meddela kom- mun föreskrift i avseende å verk- samhetens bedrivande och inrikt- ning.

15

För kostnad som kommun fått vidkännas för åtgärd enligt 6 & tredje stycket äger kommunen erhålla statsbidrag med 90 procent eller den större del av kostnadens belopp som Konungen medgiver. allt i den mån kostnaden kan anses skälig.

Innan medel finnas tillgängliga för beräknat statsbidrag. må skyldighet för kommun att vidtaga åtgärd enligt 6ä tredje stycket ej göras gällande mot kommunen.

16

Har kommunjämlikt 7 & upprättat särskild plan. som godkänts av länsstyrelsen. äger kommunen er-

6 Senaste lydelse 1971: l34.

41

föreslagen lvdelse

gängligt för samordning av försvars- meddela kom- mun och landstingskommun före- skrift i avseendc å verksamhetens bedrivande och inriktning.

När materiel eller personal som är

ansträngningarna.

avsedd för kommuns tekniska verk- samhet oundgängligen behövs i civil- försvarets räddningsarbete. äger civil- försvarsche/en under beredskapstill- stånd medde/aföreskri/ier om inrikt- ningen av kommunens nämnda verk- samhet. Detta gäller dock ej i den mån länsstyrelsen enligt andra stycket med- delat föreskrift om samma verksam- het.

&"

För kostnad som kommun eller landstingskommun fått vidkännas för åtgärd enligt ös" tredje stycket äger kommunen eller landstingskommu- nen erhålla statsbidrag med 90 pro- cent eller den större del av kostna- dens belopp som regeringen medgi- ver. allt i den mån kostnaden kan anses skälig.

[nnan medel finnas tillgängliga för beräknat statsbidrag. må skyldighet att vidtaga åtgärd enligt 65 tredje stycket ej göras gällande mot kom- munen eller landstingskommunen.

ä6

Har kommunjämlikt 7 & upprättat särskild plan. som godkänts av länsstyrelsen. äger kommunen er-

Prop. 1976/77:74

Nuvarande lvdelse

hålla statsbidrag med 90 procent eller den större del av planläggningskost- nadens belopp som Konungen med- giver allt i den mån kostnaden—kan anses skälig. När plan första gången upprättas. skall planläggningskost- naden beräknas efter grunder som Konungen fastställer. Kommunen äger dock erhålla statsbidrag enligt första punkten. om kommunen gör framställning därom till länsstyrel- sen inom två månader från den dag då kommunen fick del av förordnan- det om planläggningen.

18

För kostnader. som under civilRir- svarsberedskap uppkomma för kom- mun till följd av verksamhet för in- kvarterad befolkning från annan kommun. ävensom för kostnader. som föranledas av påbjuden utrym- ning eller annan omflyttning av be- folkningen inom den egna kommu- nen. skall ersättning utgå av stats- medel.

Kommun äger av länsstyrelsen utfå förskott å ersättning som avses i första stycket.

&

Föreslagen lvdelse

hålla statsbidrag med 90 procent eller den större del av planläggningskost- nadens belopp som regeringen med- giver. allt i den mån kostnaden kan anses skälig. När plan första gången upprättas. skall planläggningskost- naden beräknas efter grunder som regeringen fastställer. Kommunen äger dock erhålla statsbidrag enligt första punkten. om kommunen gör framställning därom till länsstyrel- sen inom två månader från den dag då kommunen fick del av förordnan- det om planläggningen.

Vad iförsta stycket sägs om kom- mun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landstingskommtm. Lands-

tingskommun äger dock erhålla stats- bidrag. även om planen ej har under- ställ/s länsstyrelsen för godkännande.

För kostnader. som under bered- skapstillstånd uppkomma för kom- mun eller landstingskommun till följd av verksamhet för inkvarterad be- folkning från annan kommun eller landstingskommun. ävensom för kostnader. som föranledas av påbju- den utrymning eller annan omflytt- ning av befolkningen inom den egna kommunen eller landstingskommu- nen, skall ersättning utgå av stats- medel.

Kommun eller landstingskommun äger av länsstyrelsen utfå förskott å ersättning som avses i första stycket.

Prop. 1976/77:74 43

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

19%

Kommun. som jämlikt 5 & andra Kommun eller landstingskommun, stycket lämnat annan kommun bi- som lämnat biståndjämliktSåandra stånd. är berättigad till ersättning stycket. är berättigad till ersättning härför. härför.

Ersättning skall utgå av statsmedel och utgivas av den länsstyrelse som förordnat om biståndet.

20 597

Underlåter kommun att fullgöra skyldighet. som åvilar kommunen enligt denna lag eller enligt föreskrift som meddelats med stöd av denna. äger länsstyrelsen. om rättelse ej vinnes på annat sätt. förelägga kommunen lämp- ligt vite eller ock i kommunens ställe vidtaga den åtgärd. som skyldigheten avser. samt i den mån kommunen icke är berättigad till ersättning av stats- medel för åtgärden uttaga kostnaden för denna av kommunen.

Vad i första stycket sägs om kom- mun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om lattdstingskommun.

Utan hinder av 3 & första stycket förvaltningslagen (19712290) äga l4—20 && nämnda lag tillämpning i ärende hos länsstyrelsen som avses i första stycket.

22 ;S Konungen meddelar närmare be- I fråga om hälso- och sjukvården stämmelser för tillämpningen av denna gälla bestämmelserna i denna lag en- lag. dast i den mån de ej strida mot krigs-

sjukvårdslagen (196652) eller före- skrifter som ha meddelats med stöd av den lagen.

Denna lag träder i kraft den I juli 1977.

7Senaste lydelse 197 l :] l68.

Prop. 1976/77:74 44 Bilaga 8.17

Fördelning av tjänster på länsstyrelsernas försvarsenheter

Län Nu Förslag AB 71 83 C 22 20 D 22 22 E 32 28 F 22 21 G 16 15 H 20 19 l 7 -

K 14 15 L 19 21 M 53 48 N 15 16 0 42 43 P 27 28 R 21 21 S 27 24 T 23 21 U 25 22 W 25 23 X 28 25 Y 23 23 Z 15 14 AC 15 20 BD 24 28

608 608

Prop. 1976/77:74