Inaktuell version

Polislag (1984:387)

(PolisL)

Departement
Justitiedepartementet L4
Utfärdad
1984-06-07
Ändring införd
SFS 1984 i lydelse enligt SFS 2004:1032
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-06-18

Allmänna bestämmelser

Polisverksamhetens ändamål

1 §  Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.

Polisväsendet ankommer på staten och utgör laglig kårverksamhet, olovlig kårverksamhet regleras i 18 kap. 4 § BrB. Polisyrket omfattas av skyddsregler enligt 17 kap. BrB och särskilda straffansvarsregler i 20 kap. BrB.

Polisens uppgifter

2 §  Till polisens uppgifter hör att

  1. förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten,
  2. övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat,
  3. bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal,
  4. lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen,
  5. fullgöra den verksamhet som ankommer på polisen enligt särskilda bestämmelser.

Polisens befogenhetstilldelning sker i form av en skyldighet att agera i p.1-3 och utgör polisens kärnverksamhet.

  1. Verksamhet som inte beror på brott utan innan brott har skett, information och undervisning till allmänheten om brottsrisker hör under denna punkten.
  2. Polisen skall utöva trafikövervakning samt allmän övervakning och vara beredda att rycka in och motverka brott. All övervakning skall så gott det går ske öppet men kan beroende på ändamålet ske i det dolda.
  3. Polisen skall ta upp anmälan om brott, bedriva spaning och utreda brott. Polisen har en skyldighet att ta emot varje anmälan om brott utan uppskov och anmälan kan göras såväl muntligen som skriftligen hos vilken polismyndighet som helst se JO 1988/89 s. 73 och JK 2008-04-02 dnr 7840-06-21. Undantag föreligger om anmälaren uppträder våldsamt eller försvårar att anmälan tas upp.
  4. Polisen har en serviceskyldighet utanför den normala polisverksamheten och en hemlös skulle i praktiken få sova på polisstationen en natt. Självmord är inget brott men trots det anses polisen ha en skyldighet att hindra människor från att begå självmord.
  5. Reglerar polismyndighetsärenden som då tillstånd utfärdas eller då polis enligt författning skall biträda annan myndighet med handräckning.
  • NJA 1989 s. 308:En folksamling på drygt 200 personer hade tagit sig in på en arbetsplats för ett motorvägsbygge i syfte att hindra bygget. Deltagare i folksamlingen, som vägrat att följa uppmaning från polisen att lämna arbetsplatsen, har dömts för ohörsamhet mot ordningsmakten.
  • RH 2007:51:En polisman har under tjänstetid och iklädd polisuniform ställt frågor om sin sons stulna cykel till personer som han mött. Han har även besökt ett klassrum i en skola, i vilket undervisning pågick, och frågat skolbarnen om cykeln. Polismannen har ansetts ha inlett och ägnat sig åt förundersökning genom de av honom vidtagna spaningsåtgärderna. Han var dock inte behörig att vidta förundersökningsåtgärder, då jäv förelåg. Han har vidare inför skolbarnen sagt att han skall jaga deras föräldrar ”med blåslampa” och att det är ”krig”. Gärningen har bedömts utgöra tjänstefel.

Samverkan med andra myndigheter och organisationer

3 §  Polisen skall samarbeta med åklagarmyndigheterna. Samarbete skall också äga rum med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten. Särskilt åligger det därvid polisen att fortlöpande samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten och snarast underrätta dessa om förhållanden som bör föranleda någon åtgärd av dem.

[S2]Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

[S3]Andra myndigheter skall ge polisen stöd i dess arbete. Lag (2003:413).

Prop. 2013/14:110: I första stycket punkten 1 föreskrivs att Säkerhetspolisen ansvarar för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefat-

Prop. 2002/03:53: Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.

Andra stycket är nytt. Stycket innehåller en hänvisning till socialtjänstlagen (2001:453, SoL) bestämmelse om anmälningsskyldighet.

Syftet med det nya stycket är att öka kunskaperna om anmälningsskyldigheten inom polisen.

Enligt paragrafens första stycke, ...

Polisorganen

4 §  Varje län utgör ett polisdistrikt. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser bestämmer i vad mån en polismyndighet skall bedriva verksamhet utanför sitt distrikt.

[S2]Polismännen är tjänstemän hos polismyndigheterna, i den mån inte annat föreskrivs av regeringen. Regeringen bestämmer vad som avses med polisman. Lag (1998:1555).

  • MIG 2012:7:Det finns inte något rättsligt hinder mot att en polismyndighet till vilken Migrationsverket överlämnat ett verkställighetsärende lämnar ärendet vidare till en annan polismyndighet. När ärendet lämnas vidare blir den polismyndighet till vilken vidarelämningen sker handläggande myndighet och behörig att fatta beslut om bl.a. förvar.

5 §  För ledningen av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Polisstyrelsen består av polismyndighetens chef (polischefen) och av det antal övriga ledamöter som regeringen bestämmer.

[S2]Polisstyrelsens ledamöter utom polischefen utses av regeringen. För dessa ledamöter skall lika många suppleanter utses.

[S3]De ledamöter och suppleanter som utses skall vara svenska medborgare, vara bosatta inom distriktet och ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. De bör utses så att erfarenhet av kommunal verksamhet blir företrädd bland dem. Vidare bör beaktas att de olika delarna av polisdistriktet blir representerade. Lag (1998:1555).

5 a §  Polisstyrelsen får inrätta en eller flera polisnämnder för att under styrelsen leda polismyndigheten inom den eller de delar av polisdistriktet som styrelsen bestämmer.

[S2]I en polisnämnd skall ingå antingen polischefen eller den ställföreträdande polischefen och det antal övriga ledamöter, lägst fem och högst tio, som polisstyrelsen bestämmer. Dessa ledamöter utses av polisstyrelsen. Polisstyrelsen får bestämma att också chef för polisområde skall ingå. För de ledamöter som utses av polisstyrelsen skall lika många suppleanter utses.

[S3]I fråga om de ledamöter och suppleanter som utses av polisstyrelsen tillämpas 5 § tredje stycket första och andra meningarna. Lag (1998:1555).

6 § har upphävts genom lag (1998:1555).

7 §  Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta. Styrelsen skall verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet.

[S2]Regeringen kan uppdra åt rikspolisstyrelsen att leda polisverksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Regeringen kan också uppdra åt rikspolisstyrelsen att i särskilda hänseenden leda annan polisverksamhet. När rikspolisstyrelsen leder polisverksamhet skall vad som i lag eller annan författning föreskrivs om polismyndighet i tillämpliga delar gälla även rikspolisstyrelsen. Lag (1989:445).

Prop. 2014/15:94: Säkerhetspolisen finns omständigheter som enligt 4 kap. 13 § rättegångsbalken skulle utgöra jäv mot domare, får tjänstemannen inte besluta om eller vidta en åtgärd i brottsbekämpande verksamhet. Jäv får dock inte grundas på en åtgärd som tjänstemannen har vidtagit på tjänstens vägnar eller en gärning som har förövats mot honom eller henne i eller för hans eller hennes tjänst. ...

Förflyttning

7 a §  En arbetstagare som är anställd vid Rikspolisstyrelsen för arbete i polisverksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet får förflyttas till en annan statlig anställning enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. En arbetstagare som är polisman får därvid endast förflyttas till en annan anställning som polisman.

[S2]Förflyttning enligt första stycket till en anställning hos en myndighet inom något annat verksamhetsområde får ske endast om arbetsuppgifterna är likartade eller arbetstagaren med hänsyn till sin utbildning är lämpad för anställningen.

[S3]I mål eller ärenden om förflyttning skall 36 § andra stycket, 37 och 39 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning tillämpas. Lag (1994:1051).

Allmänna principer för polisingripanden

8 §  En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift skall under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås.

[S2]Ett ingripande som begränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 2 kap.regeringsformen får ej grundas enbart på bestämmelserna i första stycket.

1 st. Polisman får endast ingripa då det är nödvändigt (behovsprincipen) samt måste välja det lindrigaste alternativet för ingripandet om det finns flera olika alternativ (proportionalitetsprincipen) se RÅ 1999 ref. 76 p. 5.5 för en utförlig genomgång av principen. En förekomst av risker för tredje man påverkar starkt mot att fatta beslut om ett ingripande. En situation där det förekommer våld kan komma att bedömas som uppenbart oförsvarlig om varken ingripandets art, faromoment eller övriga omständigheter motiverar behovet av våldsutövningen. Som alternativa handlingsvägar räknas även information som kan fås av personer utom polisväsendet och att polisen vid behov också söker biträde av sådana, exempelvis läkare, se RH 1997:73.

2 st. reglerar situationers då behovs- och proportionalitetsprincipen inte ensamt räcker till för ett ingripande, nämligen de i 2 kap. RF uppräknade mänskliga rättigheterna.

  • RH 2012:9:Polisassistent som på sin fritid ingripit mot en berusad person har frikänts från ansvar för misshandel alt. tjänstefel. Fråga bl.a. om polisassistentens rätt att använda våld enligt 8 och 10 §§ polislagen.
  • RH 2007:40:Polisens förföljande av en personbil slutade med att personbilen kolliderade med ett träd och en person avled. K.H., som tjänstgjorde som befäl vid Polismyndighetens i Skåne länskommunikationscentral (LKC) vid tiden för händelsen och som beslutat att förföljandet skulle fortsätta, åtalades för tjänstefel. Tingsrätten ogillade åtalet. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut och uttalade att det måste finnas ett betydande utrymme för olika uppfattningar i tolknings- och tillämpningsfrågor vid utövandet av tjänsten. Endast mera klara felbedömningar bör innebära ett åsidosättande av vad som gällt för uppgiften för att ansvar för tjänstefel kan bli aktuellt.
  • NJA 1993 s. 360:Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).
  • NJA 2013 s. 336:En polis som planerade en prejning genom trängning utan att dessförinnan rapportera det till vakthavande befäl har dömts för tjänstefel.
  • RH 2011:31:Förare av polisbil, som dagtid på gator i centrala Stockholm med påslagna sirener och blåljus förföljt en undflyende personbil, har åtalats för tjänstefel. Handlandet, som bedömts innefatta viss oaktsamhet, har befunnits utgöra en gärning som är att anse som ringa varför åtalet ogillats.

Rapporteringsskyldighet

9 §  När en polisman får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal, skall han lämna rapport om det till sin förman så snart det kan ske.

[S2]En polisman får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter. Lag (1998:27).

  • NJA 1994 s. 325:I mål mot en polisinspektör angående ansvar för tjänstefel uppkommer fråga, om polisinspektörens handlande skett vid myndighetsutövning. - Dessutom fråga, om tjänstefel varit grovt. 20 kap 1 § BrB, 9 § polislagen (1984:387)

Vissa befogenheter för polismännen

Användning av våld

10 §  En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om

  1. han möts med våld eller hot om våld,
  2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande,
  3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,
  4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken,
  5. polismannen med laga stöd skall stoppa ett fordon eller annat transportmedel eller skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last,
  6. polismannen annars med laga stöd har att bereda sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område, biträda någon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet därom, eller
  7. åtgärden i annat fall är oundgängligen nödvändig för den allmänna ordningens eller säkerhetens upprätthållande och det är uppenbart att den inte kan genomföras utan våld.

[S2]I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot person brukas endast om polismannen eller den som han biträder möts av motstånd.

[S3]Om rätt att i vissa fall bruka våld finns i övrigt föreskrifter i 24 kap.brottsbalken. Lag (2002:577).

Prop. 2001/02:130: I paragrafen regleras polismäns rätt att använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Genom tillägget i femte punkten ges en polisman rätt att bruka våld om han med laga stöd skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last. Laga stöd för sådana kontroller finns i fordonslagen. Hur mycket våld som får användas får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, avgöras beroende på omständigheterna i det aktuella fallet (jfr ...

  • RH 2012:9:Polisassistent som på sin fritid ingripit mot en berusad person har frikänts från ansvar för misshandel alt. tjänstefel. Fråga bl.a. om polisassistentens rätt att använda våld enligt 8 och 10 §§ polislagen.
  • NJA 1993 s. 360:Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).
  • RH 2013:17:När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp med omhändertagandet. Då medhjälparen ingriper skadas den omhändertagne. Medhjälparen åtalas för misshandel och åtalet justeras vid tingsrätten till vållande till kroppsskada. Föreligger förutsättningar för åtal enligt 3 kap. 12 § brottsbalken? Ska den som hjälpt till med gripandet bära straffrättsligt ansvar?
  • NJA 1990 s. 324:En butikskontrollant har, som påtryckningsmedel mot en snattare som skulle gripas, omhändertagit snattarens handväska. Fråga om åtgärdens laglighet.
  • NJA 1994 s. 48:Efter det att A tillsammans med annan brutit sig in i B:s bil och där tillgripit viss egendom började B förfölja A, slog omkull honom och hotade honom med en dragen dykarkniv. Under tumultet fick A en knivskada i ansiktet. Sedan B tagit ifrån A stulen egendom, tvingades A att med B gå till en telefonkiosk, varifrån polis tillkallades. B höll därvid kniven mot A:s strupe. Vid prövning av åtal mot B för vållande till kroppsskada och olaga hot uppkommer fråga om 1. nödvärnsrätt förelåg trots att B inte visste, att någon egendom tillgripits, förrän han avvisiterade A då denne låg på marken, 2. nödvärnssituationen upphörde när B tagit ifrån A stulen egendom eller först när polisen kom, 3. B:s handlande var uppenbart oförsvarligt, 4. B svårligen kunde besinna sig (nödvärnsexcess). 24 kap 1 och 5 §§ BrB.
  • RH 2007:40:Polisens förföljande av en personbil slutade med att personbilen kolliderade med ett träd och en person avled. K.H., som tjänstgjorde som befäl vid Polismyndighetens i Skåne länskommunikationscentral (LKC) vid tiden för händelsen och som beslutat att förföljandet skulle fortsätta, åtalades för tjänstefel. Tingsrätten ogillade åtalet. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut och uttalade att det måste finnas ett betydande utrymme för olika uppfattningar i tolknings- och tillämpningsfrågor vid utövandet av tjänsten. Endast mera klara felbedömningar bör innebära ett åsidosättande av vad som gällt för uppgiften för att ansvar för tjänstefel kan bli aktuellt.
  • NJA 2013 s. 336:En polis som planerade en prejning genom trängning utan att dessförinnan rapportera det till vakthavande befäl har dömts för tjänstefel.
  • RH 2011:31:Förare av polisbil, som dagtid på gator i centrala Stockholm med påslagna sirener och blåljus förföljt en undflyende personbil, har åtalats för tjänstefel. Handlandet, som bedömts innefatta viss oaktsamhet, har befunnits utgöra en gärning som är att anse som ringa varför åtalet ogillats.

10 a §  Vad som i 15 § första stycket lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. föreskrivs i fråga om rätten att belägga någon med fängsel skall gälla även då en polisman omhändertar eller på annat sätt inskränker någons rörelsefrihet. Lag (1998:27).

Tillfälliga omhändertaganden, avlägsnanden m.m.

11 §  Har polismyndighet enligt en särskild föreskrift befogenhet att besluta att någon skall omhändertas, får en polisman omhänderta denne i avvaktan på polismyndighetens beslut, om polismannen finner

  1. att föreskrivna förutsättningar för beslut om omhändertagande föreligger och
  2. att dröjsmål med omhändertagandet innebär fara för liv eller hälsa eller någon annan fara.

12 §  Anträffas någon, som kan antas vara under arton år, under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för hans hälsa eller utveckling, får han tas om hand av en polisman för att genom dennes försorg skyndsamt överlämnas till sina föräldrar eller någon annan vårdnadshavare eller till socialnämnden. Lag (1991:140).

Prop. 2011/12:171: Enligt paragrafen får polisen under vissa förutsättningar tillfälligt omhänderta en ung person som befinner sig i en farlig eller skadlig miljö i syfte att överlämna honom eller henne till hans eller hennes föräldrar eller någon annan vårdnadshavare eller till socialnämnden. Ändringen innebär ett klargörande av under vilka förutsättningar ett sådant omhändertagande får ske. Frågan har behandlats närmare i avsnitt 7.2. ...

13 §  Om någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får en polisman, när det är nödvändigt för att ordningen skall kunna upprätthållas, avvisa eller avlägsna honom från visst område eller utrymme. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling skall kunna avvärjas.

[S2]Är en åtgärd som avses i första stycket otillräcklig för att det avsedda resultatet skall uppnås, får personen tillfälligt omhändertas.

1 st. ger polisen rätt att avvisa eller avlägsna någon. Avvisande innebär att en person inte ges tillträde till ett område. Avlägsnande att en person som redan befinner sig på en plats transporteras bort därifrån, vart spelar ingen större roll bara den avlägsnas en kort sträcka. Till skillnad från ett omhändertagande i st. 2 kan ett avlägsnande uppfattas som meningslöst då det föreligger en risk att en person som avlägsnas kan riskera återvända till platsen, se NJA 2005 s. 385.

2 st. beskrivs tillfälligt omhändertagande och innebär ett avlägsnande med syfte att föra personen till en ny plats som kan, men inte behöver vara en kortare sträcka. Åtgärden innefattar ett påtvingat kroppsligt ingrepp av inte helt kort varaktighet men max sex timmar, se även 11 §. När detta tillämpas på en folkmassa så måste varje ordningsstörande person identifieras, det får inte tillämpas generellt på en folkmassa.


  • NJA 1993 s. 360:Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).
  • RH 2012:59:Två väktare som gjort ett obefogat ingripande mot en nattklubbsgäst har dömts för misshandel och olaga frihetsberövande. Straffvärdet har bedömts uppgå till fängelse tre månader men påföljden bestämdes till villkorlig dom och böter då ingen av dem kunde räkna med att i framtiden få arbeta som ordningsvakter.

13 a §  Om någon försöker tränga in på ett område eller i ett utrymme till vilket tillträde har förbjudits med stöd av denna lag eller annan författning, får en polisman avvisa eller avlägsna honom från området eller utrymmet, när det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten skall kunna upprätthållas. Detsamma gäller den som vägrar lämna ett sådant område eller utrymme, eller som inte följer en enligt denna lag meddelad anvisning att följa en viss väg. Lag (1998:27).

13 b §  Har polismyndigheten med stöd av 2 kap.22 eller 23 §ordningslagen (1993:1617) beslutat ställa in eller upplösa en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning, får en polisman avvisa eller avlägsna deltagare och åskådare, om det behövs för att syftet med beslutet skall uppnås. Lag (1998:27).

13 c §  Om en folksamling, som inte är en allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen (1993:1617), genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får deltagarna i folksamlingen avvisas eller avlägsnas från det område eller utrymme där de befinner sig, om det är nödvändigt för att ordningen skall kunna upprätthållas.

[S2]En sådan åtgärd får vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten endast om det är så brådskande att polismyndighetens beslut inte kan avvaktas. Lag (1998:27).

Prop. 2013/14:110: Ändringen, som har behandlats i avsnitt 6.2, består i ett namnbyte.

Prop. 2008/09:131: I paragrafen finns bestämmelser om avlägsnande av deltagare i ordningsstörande folksamlingar i andra fall än som avses i 13, 13 a och 13 b §§. Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.2 och 5.3.

I första stycket har en språklig ändring gjorts.

Andra stycket är nytt och innebär att om en åtgärd ...

  • NJA 2005 s. 385:Fråga om ansvar för tjänstefel för polisintendent som har beslutat om avlägsnande enligt 13 c § polislagen (1984:387).

14 §  Anträffas en okänd person av en polisman och finns det särskild anledning anta att han är efterspanad eller efterlyst och med stöd av lag skall berövas friheten vid anträffandet, får han omhändertas för identifiering, om han vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller det finns anledning anta att hans uppgift om denna är oriktig.

15 §  Den som har omhändertagits enligt denna lag skall underrättas om anledningen till omhändertagandet så snart som möjligt. Den polisman som har verkställt omhändertagandet skall så skyndsamt som möjligt anmäla åtgärden till sin förman. Har omhändertagandet ej redan upphört skall förmannen omedelbart pröva om det skall bestå.

[S2]Innebär förmannens beslut att den som har omhändertagits enligt 11 § skall hållas kvar eller har ingripandet gjorts med stöd av 12 §, skall förmannen skyndsamt underrätta polismyndigheten om omhändertagandet och skälet till detta.

[S3]Polismyndigheten skall snarast möjligt efter ett omhändertagande enligt 11 § meddela beslut enligt vad som är föreskrivet om detta.

Prop. 2008/09:131: Paragrafen innehåller bestämmelser om underrättelser och beslut vid omhändertaganden och avlägsnanden. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.3.

I första stycket har en ändring gjorts som innebär att en underrättelse enligt paragrafen ska meddelas även den som avlägsnas genom ett ...

  • NJA 1993 s. 360:Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).

16 §  Den som har omhändertagits enligt 11 § eller enligt 13 § andra stycket skall förhöras så snart som möjligt.

[S2]Har omhändertagandet skett enligt 13 § andra stycket skall den omhändertagne friges snarast möjligt efter förhöret. Den som är under arton år får dock hållas kvar för att genom polisens försorg skyndsamt kunna överlämnas till sina föräldrar, annan vårdnadshavare, en tjänsteman inom socialtjänsten eller någon annan lämplig vuxen person. Ingen får hållas kvar längre än sex timmar. Bedöms den omhändertagne vara i behov av hjälp eller stöd från samhällets sida, skall polisen gå honom till handa med råd och upplysningar samt, om det lämpligen kan ske, samråda med annat samhällsorgan som har till uppgift att tillgodose sådant behov.

[S3]När någon har omhändertagits enligt 14 § skall åtgärder för att hans identitet skall fastställas skyndsamt vidtas. Den omhändertagne skall omedelbart friges så snart han har identifierats. Han får dock inte hållas kvar under längre tid än sex timmar eller, om det är av synnerlig vikt att han identifieras, tolv timmar. Lag (1991:140).

17 §  Vid omhändertagande enligt denna lag skall tillses att åtgärden inte orsakar den omhändertagne större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till åtgärdens syfte eller väcker onödig uppmärksamhet. Den som har omhändertagits får inte underkastas annan inskränkning i sin frihet än som behövs med hänsyn till ändamålet med åtgärden, ordning eller säkerhet. Den omhändertagne får tas i förvar om det är nödvändigt med hänsyn till ordning eller säkerhet. Den som är under femton år får dock inte tas i förvar. Lag (1998:27).

18 §  Skall någon gripas enligt 24 kap.rättegångsbalken, får han inte omhändertas eller hållas kvar enligt 13 § andra stycket.

Angående omhändertagande av berusade personer finns bestämmelser i lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m. m.

Kroppsvisitation m.m.

19 §  En polisman som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig

  1. av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand, eller
  2. för att hans identitet skall kunna fastställas.

[S2]En polisman får också kroppsvisitera i den utsträckning det behövs för att söka efter

  1. vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, eller
  2. föremål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom, om det finns särskild anledning anta att den som avses med åtgärden bär ett sådant föremål med sig och det med hänsyn till omständigheterna kan antas att föremålet kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken. Lag (2003:858).

Prop. 2002/03:138: Den nya bestämmelsen i andra punkten i andra stycket innebär att en polisman får kroppsvisitera i förebyggande syfte för att söka efter föremål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom. Förutsättningarna för kroppsvisitation i dessa fall är dels att det finns särskild anledning att anta att den som avses med åtgärden bär ett sådant föremål med sig, dels att det med hänsyn till omständigheterna kan antas att föremålet kan förklaras förverkat enligt ...

Särskilda befogenheter till husrannsakan och liknande åtgärder

20 §  För att söka efter en person som med laga stöd skall omhändertas får en polisman bereda sig tillträde till den eftersöktes bostad eller till annat hus, rum eller ställe som tillhör eller disponeras av honom. Detsamma gäller i fråga om en lokal som är tillgänglig för allmänheten. Finns det synnerliga skäl att anta att den eftersökte eljest uppehåller sig hos annan, får polismannen bereda sig tillträde även dit. På motsvarande sätt får en polisman bereda sig tillträde till en bostad eller något annat ställe för att söka efter ett föremål som polisen med stöd av lag eller annan författning skall omhänderta; vad som nyss har sagts om den eftersökte gäller därvid föremålets ägare eller innehavare.

[S2]För att söka efter någon som har intagits i en kriminalvårdsanstalt efter att ha dömts till fängelse i minst fyra år och som har avvikit får en polisman undersöka transportmedel på viss plats, om den avvikne kan antas utgöra en allvarlig fara för annans liv eller hälsa eller för rikets säkerhet och det finns särskild anledning att anta att den avvikne kan komma att passera platsen. En polisman har samma befogenhet för att söka efter någon som genomgår psykiatrisk tvångsvård eller som överlämnats till rättspsykiatrisk vård och som avvikit från en sjukvårdsinrättning, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl att anta att den avvikne utgör en allvarlig fara för annans liv eller hälsa eller för rikets säkerhet.

[S3]En åtgärd som avses i första eller andra stycket får endast om fara är i dröjsmål vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten. Endast om det finns särskilda skäl får åtgärden vidtas mellan kl. 21.00 och 6.00.

[S4]I fråga om husrannsakan för eftersökande av föremål som är underkastat beslag och av den som skall gripas, anhållas eller häktas eller hämtas till förhör eller inställelse vid domstol finns bestämmelser i rättegångsbalken. Lag (1991:665).

21 §  En polisman får också bereda sig tillträde till ett hus, rum eller annat ställe, om det finns anledning anta att någon där har avlidit eller är medvetslös eller annars oförmögen att tillkalla hjälp. En sådan åtgärd får vidtas även när det är nödvändigt för efterspaning av någon som är försvunnen, om denne kan antas behöva hjälp.

22 §  En polisman får stoppa ett fordon eller annat transportmedel

  1. om det finns anledning att anta att någon som färdas i fordonet har gjort sig skyldig till brott,
  2. om det av någon annan anledning behövs för att med laga stöd ingripa mot någon som färdas i fordonet, genom att beröva honom friheten, på annat sätt inskränka hans rörelsefrihet eller underkasta honom kroppsvisitation eller kroppsbesiktning,
  3. om det behövs för att med laga stöd genomföra husrannsakan i fordonet eller
  4. om det behövs för att reglera trafiken eller för att kontrollera fordon eller förare eller fordons last enligt vad som är särskilt föreskrivet. Lag (2002:577).

Prop. 2001/02:130: Tillägget i punkt 4 har gjorts för att möjliggöra att en polisman stoppar ett fordon för att kontrollera dess last enligt de närmare bestämmelserna i fordonslagen.

  • RH 2007:40:Polisens förföljande av en personbil slutade med att personbilen kolliderade med ett träd och en person avled. K.H., som tjänstgjorde som befäl vid Polismyndighetens i Skåne länskommunikationscentral (LKC) vid tiden för händelsen och som beslutat att förföljandet skulle fortsätta, åtalades för tjänstefel. Tingsrätten ogillade åtalet. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut och uttalade att det måste finnas ett betydande utrymme för olika uppfattningar i tolknings- och tillämpningsfrågor vid utövandet av tjänsten. Endast mera klara felbedömningar bör innebära ett åsidosättande av vad som gällt för uppgiften för att ansvar för tjänstefel kan bli aktuellt.
  • RH 2011:31:Förare av polisbil, som dagtid på gator i centrala Stockholm med påslagna sirener och blåljus förföljt en undflyende personbil, har åtalats för tjänstefel. Handlandet, som bedömts innefatta viss oaktsamhet, har befunnits utgöra en gärning som är att anse som ringa varför åtalet ogillats.
  • NJA 2013 s. 336:En polis som planerade en prejning genom trängning utan att dessförinnan rapportera det till vakthavande befäl har dömts för tjänstefel.

Särskilda befogenheter i den skyddande och förebyggande verksamheten

23 §  Kan av särskilda skäl risk anses föreligga att något brott, som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom, kommer att förövas på en viss plats, får en polisman i syfte att avvärja brottet eller bereda skydd mot detta

  1. bereda sig tillträde till ett hus, rum eller annat ställe för att söka efter sprängmedel, vapen eller något annat farligt föremål,
  2. avstänga, utrymma eller förbjuda tillträde till ett hus, rum eller annat ställe, meddela förbud mot flyttande av visst föremål eller mot trafik med visst kommunikationsmedel eller vidta någon annan sådan åtgärd.

[S2]Föreligger allvarlig risk för brott som avses i första stycket, får en polisman för att söka efter ett farligt föremål även kroppsvisitera personer som uppehåller sig på platsen.

[S3]En åtgärd som avses i denna paragraf får endast om fara är i dröjsmål vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten. Lag (1998:27).

Prop. 2008/09:131: Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa åtgärder som får vidtas i polisens skyddande och förebyggande verksamhet. Den har behandlats i avsnitt 6.1 och 6.2.

I första stycket har en ändring gjorts för att tydliggöra att en åtgärd enligt paragrafen måste ha en nära geografisk anknytning till den plats där det befarade ...

  • NJA 1994 s. 48:Efter det att A tillsammans med annan brutit sig in i B:s bil och där tillgripit viss egendom började B förfölja A, slog omkull honom och hotade honom med en dragen dykarkniv. Under tumultet fick A en knivskada i ansiktet. Sedan B tagit ifrån A stulen egendom, tvingades A att med B gå till en telefonkiosk, varifrån polis tillkallades. B höll därvid kniven mot A:s strupe. Vid prövning av åtal mot B för vållande till kroppsskada och olaga hot uppkommer fråga om 1. nödvärnsrätt förelåg trots att B inte visste, att någon egendom tillgripits, förrän han avvisiterade A då denne låg på marken, 2. nödvärnssituationen upphörde när B tagit ifrån A stulen egendom eller först när polisen kom, 3. B:s handlande var uppenbart oförsvarligt, 4. B svårligen kunde besinna sig (nödvärnsexcess). 24 kap 1 och 5 §§ BrB.
  • RH 2004:92:Det s.k. Jaldungmålet. Tillämpning av 23 § polislagen (1984:387) om avstängning och utrymning av område (Hvitfeldtska gymnasiet) och 24 kap. 7 § rättegångsbalken om gripande i samband med 2001 års EU-toppmöte i Göteborg.
  • NJA 1990 s. 324:En butikskontrollant har, som påtryckningsmedel mot en snattare som skulle gripas, omhändertagit snattarens handväska. Fråga om åtgärdens laglighet.

23 a §  Polismyndigheten meddelar förordnande att vara arrestantvakt eller passkontrollant för den som inte är anställd som sådan inom polisväsendet och inte heller är polisman. Ett förordnande för en arrestantvakt får avse även bevakningsuppdrag utanför förvaringslokalen. I förordnandet skall verksamhetens art och omfattning anges. Förordnandet får återkallas. Lag (1998:600).

Prop. 1997/98:95: Paragrafen är ny. Genom den ges stöd i lag för att polismyndighet kan meddela förordnande att vara arrestantvakt eller passkontrollant för den som inte är anställd som sådan i polisväsendet och inte heller är polisman. Innehållet i paragrafen motsvaras i detta hänseende helt av nuvarande 7 kap. 14 § polisförordningen. Ett förtydligande har gjorts genom att det lagtexten har lagts till att ett förordnande för en arrestantvakt även får avse viss bevakning utanför förvaringslokalen. Det kan t.ex. ...

24 §  I samband med allvarliga störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten får polismyndigheten, om det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten skall kunna upprätthållas, förbjuda tillträde till visst område eller utrymme. Detsamma gäller om det finns risk för sådana störningar.

[S2]Under samma förutsättningar som anges i första stycket får polismyndigheten anvisa deltagare i en folksamling att följa en viss väg.

[S3]Om det är så brådskande att polismyndighetens beslut inte kan avvaktas, får en polisman, i avvaktan på polismyndighetens beslut, meddela sådana förbud och anvisningar som avses i första och andra stycket. Lag (1998:27).

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

24 a §  Kan det av särskilda skäl anses finnas risk för att brott enligt 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott kommer att begås, får en polisman, i syfte att förhindra brottet, tillfälligt omhänderta fordonsnycklar eller annat som behövs för färden eller, om så krävs, fordonet.

[S2]Om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda och om det är nödvändigt för att söka efter sådan egendom som anges där, får en polisman kroppsvisitera den person som kan komma att göra sig skyldig till brottet och genomsöka fordonet. Lag (2004:1032).

Prop. 2003/04:159: Paragrafen, som är ny, behandlas i avsnitt 4. Bestämmelsen innebär att polisman i syfte att förhindra brott enligt 4 eller 4 a § lagen om straff för vissa trafikbrott (1951:649) får tillfälligt omhänderta fordonsnycklar eller annat som behövs för färden eller, om så krävs, själva fordonet. Bestämmelsen är i första hand avsedd att ge polisen uttryckligt lagstöd ...

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

24 b §  En polisman som har beslutat om omhändertagande av egendom med stöd av 24 a § skall skyndsamt anmäla det till sin förman. Förmannen skall omedelbart pröva om omhändertagandet skall bestå. Lag (2004:1032).

Prop. 2003/04:159: Bestämmelsen är ny och behandlas i avsnitt 5. Enligt bestämmelsen skall en polisman, om han eller hon har beslutat om ett omhändertagande, skyndsamt anmäla det till sin förman, som omedelbart skall pröva om omhändertagandet skall bestå. Tillfälliga omhändertaganden skall dokumenteras genom att ett sådant protokoll som anges i 27 § skall upprättas.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

24 c §  Ett omhändertagande skall upphöra så snart det inte längre finns skäl för det och får inte vara längre än 24 timmar.

[S2]Omhändertagen egendom skall återlämnas till den från vilken egendomen omhändertogs, om det inte finns särskilda skäl att lämna den till någon annan. Lag (2004:1032).

Prop. 2003/04:159: Bestämmelsen är ny och behandlas i avsnitt 6. Enligt bestämmelsen skall ett omhändertagande upphöra så snart det inte längre finns skäl för det och får inte vara längre än 24 timmar. Om inte särskilda skäl finns skall egendomen återlämnas till den från vilken den togs. Sådana särskilda skäl kan vara att denne uttryckligen har begärt eller samtyckt till att egendomen lämnas ut till någon annan. Ett samtycke eller en begäran ...

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

24 d §  Hämtas inte egendomen när ett omhändertagande har upphört får polismyndigheten under de förutsättningar som anges i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. förstöra egendomen eller sälja den för statens räkning.

[S2]Den från vilken egendomen omhändertogs skall snarast efter omhändertagandet delges underrättelse om att egendomen kan komma att förstöras eller säljas. Om det är känt att någon annan också berörs av omhändertagandet, skall även denne delges en sådan underrättelse. Lag (2004:1032).

Prop. 2003/04:159: Bestämmelsen är ny och behandlas i avsnitt 7. Bestämmelsen innebär att om inte egendomen hämtas ut efter det att omhändertagandet upphört får den förstöras eller säljas för statens räkning under de förutsättningar som anges i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. En underrättelse skall snarast efter omhändertagandet delges ...

Uppgifter från transportföretag

25 §  Ett transportföretag som befordrar varor, passagerare eller fordon till eller från Sverige skall på begäran av en polismyndighet skyndsamt lämna de aktuella uppgifter om ankommande och avgående transporter, som företaget har tillgång till. Transportföretaget har endast skyldighet att lämna de uppgifter om passagerare som avser namn, resrutt, bagage och medpassagerare samt sättet för betalning och bokning.

[S2]Polismyndigheten får begära uppgifter enligt första stycket endast om uppgifterna kan antas ha betydelse för den brottsbekämpande verksamheten. Lag (1998:27).

26 §  Transportföretag får lämna uppgifter enligt 25 § på så sätt att de görs läsbara för polismyndigheten genom terminalåtkomst.

[S2]Polismyndigheten får ta del av uppgifter genom terminalåtkomst endast i den omfattning och under den tid som behövs för att kontrollera aktuella transporter. Polismyndigheten får inte ändra eller på annat sätt bearbeta eller lagra uppgifter som hålls tillgängliga på detta sätt.

[S3]Uppgifter om enskilda personer som lämnats på annat sätt än genom terminalåtkomst, skall omedelbart förstöras, om de visar sig sakna betydelse för utredning av eller lagföring för brott. Lag (1998:27).

Dokumentation

27 §  Protokoll skall föras över ingripande som innebär att någon avvisas, avlägsnas, omhändertas eller grips. Protokoll skall också föras över husrannsakan och liknande åtgärder enligt denna lag samt vid omhändertagande av föremål.

[S2]Av protokollet skall det framgå

  1. vem som har fattat beslutet om ingripandet,
  2. grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats,
  3. vem eller vilka som har deltagit i ingripandet,
  4. vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot,
  5. tiden för ingripandet samt
  6. vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet.

[S3]Ansvarig för att protokoll upprättas är, i fråga om uppgifter som avses i andra stycket 1 och 2, den som har fattat beslutet och i fråga om uppgifter som avses i andra stycket 3 - 6, den som är att anse som förman vid ingripandet.

[S4]I rättegångsbalken finns bestämmelser om protokoll över beslag, husrannsakan samt kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Lag (1998:27).

28 §  Protokoll skall föras över ingripanden som innebär användning av fängsel, skjutvapen, tårgas samt tekniska hjälpmedel för att stoppa fordon eller annat transportmedel. Ett sådant protokoll skall innehålla uppgift om skälen för åtgärden. Ansvarig för att protokoll upprättas är den som har fattat beslutet. Lag (1998:27).

Slutbestämmelser

29 §  Vad som föreskrivs i 10 § första stycket 1, 2 och 4 gäller även sådan vaktpost eller annan som vid försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning och föreskrifterna i 10 § första stycket 1--4 även tjänsteman vid kustbevakningen som enligt särskilda bestämmelser medverkar vid polisiär övervakning. Bestämmelsen i 10 § första stycket 2 gäller dessutom den som annars med laga stöd skall verkställa ett frihetsberövande och bestämmelsen i samma paragraf första stycket 4 den som i myndighetsutövning har befogenhet att verkställa någon sådan åtgärd som där anges. Vid ingripande med stöd av 10 § första stycket 4 tillämpas också andra stycket samma paragraf.

[S2]När den som avses i första stycket med laga stöd berövar någon friheten eller avlägsnar någon, tillämpas också i 19 § 1.

[S3]Bestämmelserna i 10 a och 13 § gäller också en ordningsvakt, om inte annat framgår av hans förordnande. Har en ordningsvakt omhändertagit någon, gäller dock att den omhändertagne skyndsamt skall överlämnas till närmaste polisman. I fråga om befogenhet för en tjänsteman vid kustbevakningen att tillämpa 13 § finns särskilda bestämmelser. Lag (1998:27).

Prop. 2007/08:47: I paragrafen behandlas vilka befogenheter enligt polislagen som tillkommer andra än polismän.

I det nya fjärde stycket hänvisas till de föreslagna bestämmelserna i 17 a § om underrättelse till närstående om frihetsberövande. Enligt de bestämmelserna ska underrättelse ske i vissa fall när någon är skyldig att stanna kvar hos polisen, t.ex. för förhör enligt 23 ...

Prop. 2018/19:16: som anges där. Vid ingripande med stöd av 10 § första stycket 4 tillämpas också andra stycket samma paragraf. Bestämmelsen i 10 § första stycket 5 gäller även en tjänsteman vid Tullverket som utövar någon befogenhet som anges där för trafiknykterhetskontroll.

När den som avses i första stycket med stöd i lag berövar någon friheten eller avlägsnar någon, tillämpas också 19 § första stycket 1.

Bestämmelserna i 10 a och 13 §§ gäller ...

  • RH 2012:59:Två väktare som gjort ett obefogat ingripande mot en nattklubbsgäst har dömts för misshandel och olaga frihetsberövande. Straffvärdet har bedömts uppgå till fängelse tre månader men påföljden bestämdes till villkorlig dom och böter då ingen av dem kunde räkna med att i framtiden få arbeta som ordningsvakter.
  • RH 2013:17:När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp med omhändertagandet. Då medhjälparen ingriper skadas den omhändertagne. Medhjälparen åtalas för misshandel och åtalet justeras vid tingsrätten till vållande till kroppsskada. Föreligger förutsättningar för åtal enligt 3 kap. 12 § brottsbalken? Ska den som hjälpt till med gripandet bära straffrättsligt ansvar?

30 §  Närmare föreskrifter för verkställighet av denna lag meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1998:27).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Polislag (1984:387)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
    2. Genom lagen upphävs lagen (1972:509) om vad som avses med polismyndighet m. m. och lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande.
    3. Vad som före ikraftträdandet har föreskrivits om polisstyrelse skall i fortsättningen gälla polismyndigheten.
    4. De nya bestämmelserna om val av ledamöter och suppleanter i polisstyrelser tillämpas först vid val som avser tid efter utgången av år 1985. I fråga om val till polisstyrelse avseende tid till utgången av år 1985 gäller äldre lag.
    5. har upphävts genom lag (1994:1734).
    Förarbeten
    Prop. 1983/84:111
    Ikraftträder
    1984-10-01

Förordning (1984:721) om ikraftträdande av polislagen (1984:387)

    Omfattning
    ikrafttr.
    Ikraftträder
    1984-10-01

Lag (1986:656) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Prop. 1985/86:9
    Omfattning
    ändr. 23 §
    Ikraftträder
    1987-06-01

Lag (1987:577) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:115
    Omfattning
    ändr. 19 §, rubr. närmast före 19 §
    Ikraftträder
    1987-07-01

Lag (1988:446) om ändring i polislagen (1984:387)

Lag (1989:128) om ändring i polislagen (1984:387)

Lag (1989:445) om ändring i polislagen (1984:387)

Lag (1990:997) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:155
    Omfattning
    ändr. 6 §; ny 5 a §
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1991:140) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:86
    Omfattning
    ändr. 12, 16 §§
    Ikraftträder
    1991-04-30

Lag (1991:665) om ändring i polislagen (1984:387)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
    2. Under tiden den 1 juli--den 31 december 1991 gäller vad som sägs i 20§ andra stycket om den som genomgår psykiatrisk tvångsvård eller den som överlämnats till rättspsykiatrisk vård i stället den som av domstol med stöd av 31 kap. 3 § brottsbalken överlämnats till sluten psykiatrisk vård eller till vård i specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:129
    Omfattning
    ändr. 20 §
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1993:1412) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:67, Prop. 1993/94:24, Bet. 1993/94:JuU7
    Omfattning
    ändr. 19 §
    Ikraftträder
    1994-01-01

Lag (1994:264) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:257, Prop. 1993/94:65, Bet. 1993/94:AU16
    Omfattning
    nya 7 a §, rubr. närmast före 7 a §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:1051) om ändring i lagen (1994:264) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:377
    Omfattning
    ändr. 7 a § i 1994:264
    Ikraftträder
    1994-10-01

Lag (1994:1734) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:80, Prop. 1994/95:7, Bet. 1994/95:FöU2
    Omfattning
    upph. 5 p övergångsbest. till 1984:387
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1996:1437) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:96, Prop. 1996/97:1, Bet. 1996/97:JuU1
    Omfattning
    ändr. 5 §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1998:27) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:138, Prop. 1996/97:175, Bet. 1997/98:JuU7
    Omfattning
    nuvarande 22, 23, 24 §§ betecknas 23, 29, 30 §§, rubr, närmast före nuvarande 22, 23 §§ sätts närmast före de nya 23, 29 §§; ändr. 9, 10, 17 §§, den nya 29 §, rubr. före 11 §; nya 10 a, 13 a, 13 b, 13 c, 22, 24, 25, 26, 27, 28 §§, rubr. närmast före 25, 27 §§
    Ikraftträder
    1998-04-01

Lag (1998:600) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:208, Prop. 1997/98:95, Bet. 1997/98:JuU19
Omfattning
ny 23 a §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1555) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:36, Prop. 1998/99:1, Bet. 1998/99:JuU5
Omfattning
upph. 6 §, rubr. närmast före 4, 6, 7 §§; ändr. 4, 5, 5 a §§
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1999:329) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:214, Prop. 1998/99:91, Bet. 1998/99:TU13
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
1999-07-01

Lag (2002:577) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:280, Prop. 2001/02:130, Bet. 2001/02:TU13
Omfattning
ändr. 10, 22 §§
Ikraftträder
2003-05-01

Lag (2003:413) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:225, Prop. 2002/03:53, Bet. 2002/03:SoU15
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:858) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:15, Prop. 2002/03:138, Bet. 2003/04:JuU3
Omfattning
ändr. 19 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:1032) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:5, Prop. 2003/04:159, Bet. 2004/05:JuU3
Omfattning
nya 24 a, 24 b, 24 c, 24 d §§
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1356) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:105, Prop. 2004/05:1, Bet. 2004/05:JuU1
Omfattning
ändr. 5 a §
Ikraftträder
2005-02-01

Lag (2005:469) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:271, Prop. 2004/05:123, Bet. 2004/05:SoU15
Omfattning
ny 12 a §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2006:387) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:225, Prop. 2005/06:113, Bet. 2005/06:JuU29
Omfattning
ny 20 a §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:515) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:297, Prop. 2005/06:138, Bet. 2005/06:JuU36
Omfattning
ny 2 a §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2008:70) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:131, Prop. 2007/08:47, Bet. 2007/08:JuU11
Omfattning
ändr. 29 §; ny 17 a §
Ikraftträder
2008-04-01

Lag (2008:326) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:188, Prop. 2007/08:53, Bet. 2007/08:JuU26
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2008:378) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:203, Prop. 2007/08:68, Bet. 2007/08:JuU18
Omfattning
ändr. 27 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2009:389) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:236, Prop. 2008/09:131, Bet. 2008/09:JuU26
Omfattning
ändr. 13 c, 15, 23 §§
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2010:620) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:317, Prop. 2009/10:135, Bet. 2009/10:JuU21
Omfattning
ändr. 10 a §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2012:802) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:60, Prop. 2011/12:171, Bet. 2012/13:JuU5
Omfattning
ändr. 12 §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2014:588) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
upph. 5, 5 a, 7 §§, rubr. närmast före 4, 7 a §§; nuvarande 3, 7 a §§ betecknas 6, 5 §§; ändr. 1, 2, 2 a, 4, den nya 5, den nya 6, 10 a, 11, 13 b, 13 c, 15, 16, 17 a, 20, 23, 23 a, 24, 24 d, 25, 26, 29 §§, rubr. närmast före 3 § sätts närmast före nya 6 §; nya 2 b, 3 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:447) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:260, Prop. 2014/15:94, Bet. 2014/15:JuU25
Omfattning
ny 7 §, rubr. närmast före 7 §
Ikraftträder
2015-08-01

Lag (2017:137) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:149, Prop. 2016/17:57, Bet. 2016/17:JuU9
Omfattning
ny 29 a §
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2018:586) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:289, Prop. 2017/18:89, Bet. 2017/18:JuU21
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2019-04-01

Lag (2018:1186) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:394, Prop. 2017/18:234, Bet. 2017/18:JuU39
Omfattning
ändr. 25 §
Ikraftträder
2018-08-01

(2018:1701) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:10, Prop. 2017/18:269, Bet. 2018/19:JuU3
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2019:37) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:130, Prop. 2018/19:16, Bet. 2018/19:FöU4
Omfattning
ändr. 20 a, 29 §§
Ikraftträder
2019-04-01