10 §  Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat skall anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall skall anses som arbete i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

1 §  Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan,
2. föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå,
3. sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, samt
4. rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan. Lag (2004:780).

2 §  Den som är bosatt i Sverige omfattas även av

1. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
2. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
3. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till personer med funktionshinder,
4. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,
5. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,
6. lagen (1993:389) om assistansersättning,
7. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
8. lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,
9. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
10. lagen (1998:702) om garantipension,
11. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,
12. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i fråga om
    • garantipension till omställningspension och änkepension,
    • efterlevandestöd till barn, och
    • pension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 samma lag eller enligt 4 § andra stycket 2 eller 6 § tredje stycket 2 lagen (2000:462) om införande av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, beräknad i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i Sverige, och
13. lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd. Lag (2007:209).

3 §  Till den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige får förmåner enligt 1 och 2 §§ utges tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl, får förmåner utges även om uppehållstillstånd inte har beviljats.

Förmåner enligt första stycket betalas inte ut för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäkrade om förmånerna är av motsvarande karaktär. Lag (2005:727).

4 §  Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring:

1. sjukpenning och havandeskapspenning,
2. föräldrapenning på grundnivå eller över grundnivå och tillfällig föräldrapenning,
3. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning, samt
4. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan. Lag (2006:362).

5 §  Den som arbetar i Sverige omfattas även av

1. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
2. lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,
3. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och
4. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i fråga om inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension med undantag av sådan pension som avses i 2 § 13.Lag (2001:497).

6 §  För arbetstagare gäller försäkringen enligt 4 och 5 §§ från och med den första dagen av anställningstiden. För andra gäller försäkringen dock från och med den dag då arbetet har påbörjats.

Försäkringen upphör att gälla tre månader, eller för sådana förmåner som anges i 4 § 3 ett år, efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande uppehåll (efterskyddstid). Försäkringen upphör tidigare än som nu sagts om den enskilde påbörjat arbete i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra särskilda skäl. Lag (2001:497).

7 §  Om en förmån som avses i 4 eller 5 § utges när försäkringen skall upphöra enligt 6 § andra stycket, fortsätter försäkringen enligt 4 eller 5 § att gälla under den tid för vilken förmånen utges. Lag (2000:1403).

8 §  Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 5 § 1, 3 och 4 skall gälla när rätten till en förmån enligt de lagar som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller försäkringen för föräldrapenning på grundnivå eller över grundnivå enligt 4 § 2.

Försäkringen för pensioner enligt första stycket skall också gälla i det fall rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 12 och 13 §§. Lag (2006:362).

9 §  För biståndsarbetare m.fl. enligt 2 kap. 4 § som till följd av utlandsarbete inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och som efter utlandstjänstgöringens slut återvänder till Sverige skall efterskyddstiden börja löpa först efter återkomsten, om utlandstjänstgöringen varat längst fem år.

10 §  Försäkringen enligt 4 eller 5 § fortsätter att gälla efter efterskyddstiden enligt 6 § andra stycket så länge skyddsbestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst i 3 kap. 5 § tredje stycket 1-6 lagen (1962:381) om allmän försäkring är tillämpliga. Lag (2000:1403).

11 §  Den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha arbetstillstånd i Sverige eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan har inte rätt till förmåner enligt 4 och 5 §§ förrän ett sådant tillstånd har beviljats. Ersättning får därvid utges tidigast från och med den dag då tillståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades.

Begränsningarna i första stycket gäller inte arbetsskadeersättning enligt 5 § 1.Lag (2005:727).

12 §  En person som uppbär inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension beräknad på denna ersättning. Lag (2001:497).

13 §  Den som uppbär någon av följande förmåner är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och inkomstrelaterad efterlevandepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn:

1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 8 § lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,
2. dagpenning från arbetslöshetskassa,
3. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,
4. utbildningsbidrag för doktorander,
5. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),
6. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller
7. stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Lag (2002:633).

14 §  Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för pensionsgrundande belopp för barnår enligt 3 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Den som har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt är försäkrad för pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension. Lag (1999:1413).

15 §  Den som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada är försäkrad för arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om detta.

16 §  Den som, i enlighet med förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, omfattas av lagstiftningen i en annan stat är inte försäkrad för sådana förmåner enligt denna lag som motsvarar förmåner som avses i förordningen.

1 §  För tid då en försäkrad inte vistas i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz får förmåner som grundas på bosättning utges endast i de fall som avses i 2 och 3 §§. Lag (2001:66).

2 §  Förmåner får utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex månader. Äldreförsörjningsstöd får dock utges endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst tre månader.

När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands.

Förmåner enligt 3 kap. 1 § 3 samt 2 § 6, 11 och 13 utges så länge den försäkrades bosättning i Sverige består enligt 2 kap.Lag (2001:855).

3 §  Tidsbegränsningen i 2 § första stycket gäller inte sådana statsanställda och deras familjemedlemmar som avses i 2 kap.2 och 6 §§.

Tidsbegränsningen gäller inte heller familjestöd enligt 3 kap. 1 § 2 eller 2 § 1, 3, 5 och 10 till biståndsarbetare m.fl. och studerande eller deras familjemedlemmar som avses i 2 kap.4-6 §§.

4 §  Har rätten till en bosättningsbaserad förmån upphört med tillämpning av bestämmelserna om bosättning i 2 kap. eller bestämmelserna om utlandsvistelse i 1-3 §§, får förmånen efter ansökan hos Försäkringskassan fortsätta att utges om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in förmånen. Lag (2004:780).

5 §  För tid då en försäkrad vistas utomlands får förmåner vid sjukdom, havandeskap, tillfällig vård av barn och rehabilitering enligt 3 kap. 4 § 1, 2 och 4 endast utges i följande fall:

1. om ett ersättningsfall inträffar utomlands medan den försäkrade där utför sådant arbete som skall anses som arbete i Sverige enligt 2 kap.,
2. om Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet. Lag (2004:780).

6 §  Förmåner och skadeersättningar enligt 3 kap. 4 § 3 samt 5 § 1, 3 och 4 utges för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning på grundnivå eller över grundnivå enligt 3 kap. 4 § 2,

1. om barnet är bosatt i Sverige, eller
2. om Försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med adoption. Lag (2006:362).

7 §  För utbetalning av en förmån utomlands får krävas bevis om att rätten till förmånen består.

8 §  Beträffande efterlevandeförmåner skall vad som sägs i detta kapitel om försäkrad gälla den försäkrades efterlevande. Lag (2001:497).

1 §  Den som bosätter sig i Sverige och som inte är folkbokförd här skall anmäla sig till Försäkringskassan. Bosättningsbaserade förmåner enligt 3 kap.1 och 2 §§ får inte utges för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då anmälan gjordes eller Försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om bosättningen.

Den som avses i 2 kap. 2 § första stycket och som inte är folkbokförd här skall anmäla sig till Försäkringskassan. Lag (2004:780).

2 §  Arbetsbaserade förmåner enligt 3 kap. 4 § samt 5 §2 och 3 får inte utges för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då Försäkringskassan fick kännedom om arbetet.

En anmälan om arbete i Sverige som görs av den som arbetar här utan att vara bosatt i landet skall lämnas till Försäkringskassan. Lag (2004:780).

3 §  Den som lämnar Sverige för en tid som kan antas ha betydelse för rättten till förmåner enligt 2 eller 4 kap. skall anmäla detta till Försäkringskassan. Lag (2004:780).

7 §  Vid tillämpningen av denna lag skall följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring tillämpas:

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 4 § om återbetalning,

20 kap.4 b-4 d §§ om ränta,

20 kap. 8 § om uppgiftsskyldighet för den enskilde,

20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för myndigheter och arbetsgivare m.fl.,

20 kap. 10 § om omprövning av Försäkringskassans beslut,

20 kap. 10 a § om ändring av Försäkringskassans beslut, och

20 kap.11-13 §§ om överklagande av beslut m.m. Lag (2007:209).