Inaktuell version

Marknadsföringslag (2008:486)

(MFL)

Departement
Justitiedepartementet KO
Utfärdad
2008-06-05
Ändring införd
SFS 2008 i lydelse enligt SFS 2010:1911
Upphäver
Marknadsföringslag (1995:450)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-06-12

Inledande bestämmelse

1 §  Denna lag har till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

[S2]Bestämmelser om marknadsföring finns bl.a. i

Lagens tillämpningsområde

2 §  Lagen tillämpas

  1. då näringsidkare marknadsför eller själva efterfrågar produkter i sin näringsverksamhet,
  2. på sådana tv-sändningar över satellit som omfattas av radio-_och_tv-lagen (2010:696),
  3. då Konsumentombudsmannen fullgör sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen, och
  4. då behörig myndighet fullgör sina skyldigheter enligt Europarlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden.

[S2]Bestämmelserna om garantier i 22 § tillämpas inte i fråga om en tjänst som tillhandahålls av en näringsidkare som är etablerad i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detsamma gäller bestämmelserna i 4 § tredje stycket och 7 § när en näringsidkare, som är etablerad i en annan stat än Sverige inom EES, riktar marknadsföring mot en annan näringsidkare. Lag (2010:719).

  • NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
  • MD 2008:17:Vid marknadsföring av hygienmadrasser har vart och ett av partsbolagen använt påståenden om produkternas egenskaper, bl.a. om ånggenomsläpplighet, följsamhet, komfort, säkerhet, hygien och ekonomi. Många av påståendena har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga, varför förbud har meddelats bolagen att använda påståendena eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd. Vissa av de påtalade formuleringar som gjorts i inlagor till domstol i ett överklagat mål om offentlig upphandling har inte ansetts vara av kommersiell natur. Ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen har därför inte kunnat ske i den delen.

Definitioner

3 §  I denna lag avses med

[S2]affärsbeslut: ett beslut som fattas av en konsument eller en näringsidkare om huruvida, hur och under vilka förutsättningar en produkt ska köpas, om hela eller delar av köpesumman ska betalas, om produkten ska behållas eller överlåtas, eller om en avtalsenlig rättighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten eller näringsidkaren beslutar att handla eller att avstå från att handla,

[S3]elektronisk post: ett adresserat eller på något annat sätt individualiserat elektroniskt meddelande i form av text, röst, ljud eller bild som sänds via ett allmänt kommunikationsnät och som kan lagras i nätet eller i mottagarens terminalutrustning tills mottagaren hämtar det,

[S4]god marknadsföringssed: god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter,

[S5]konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

[S6]marknadsföring: reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare,

[S7]näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,

[S8]produkter: varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter.

  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2011:30:Marknadsföring av resa till New York i form av en annons införd i en dagstidning har ansetts utgöra ett köperbjudande. Frånprisangivelsen i köperbjudandet har befunnits uppfylla kraven på den prisinformation som ska lämnas när det är fråga om ett köperbjudande. Därtill har den påtalade marknadsföringen innehållit den övriga information som krävs för att köperbjudandet inte ska anses vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2014:16:Fråga om ett brev till en myndighet utgjort marknadsföring.
  • MD 2011:24:Marknadsföringserbjudande om anslutning till fibernät har ansetts vara såväl svåröverskådligt som otydligt och väsentliga begränsningar i erbjudandet har utelämnats. Även påståenden i påtalat material har bedömts vara vilseledande. Marknadsföringen har bedömts vara otillbörlig i strid mot MFL.
  • MD 2012:1:Överklagat mål vari Marknadsdomstolen - med hänsyn till bevisning som åberopats först i Marknadsdomstolen - till skillnad från tingsrätten funnit att påtalad marknadsföring dels utgör marknadsföring enligt marknadsföringslagens definition, dels att det ena bolaget svarat för denna marknadsföring. Eftersom yrkande om skadestånd framställts - och på grund av utgången i tingsrätten inte prövats där - har Marknadsdomstolen med hänsyn till instansordningen återförvisat målet till tingsrätten för ny prövning.
  • MD 2011:4:Företrädare för ett bolag har på en webbplats framfört påståenden om annat bolags samarbetspartner och dess produkter. Påståendena har inte ansetts utgöra marknadsföring då det inte funnits något avsättningsfrämjande intresse från den part som gjort påståendena.
  • MD 2010:23:Företrädare för ett bolag har i e-postmeddelanden och brev till ett annat bolags befintliga och potentiella kunder framfört påståenden om bl.a. det sistnämnda bolagets produkter och dess egenskaper. E-postmeddelandena och breven har ansetts utgöra marknadsföring och påståendena har befunnits misskrediterande och vilseledande. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2012:8:Marknadsföring av läkemedel. Fråga bl.a. om påtalade påståenden med beaktande av den s.k. lagstridighetsprincipen varit förenliga med god marknadsföringssed, bl.a. mot bakgrund av vad som anges i läkemedlets s.k. produktresumé.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.

Otillbörlig marknadsföring

Direktivbilagan

4 §  Bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG,

[S2]98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 ska gälla som lag i Sverige. Regeringen tillkännager den aktuella bilagan i Svensk författningssamling.

[S3]Vid en prövning enligt någon av bestämmelserna i bilaga I till direktivet ska denna lag tillämpas.

[S4]Bestämmelserna i punkterna 1-31 i bilaga I till direktivet ska tillämpas även om marknadsföringen riktas till näringsidkare.

[S5]Bestämmelsen i punkt 14 i bilaga I till direktivet ska tillämpas på åtgärder som skett i strid med denna punkt om inte åtgärden omfattas av lotterilagen (1994:100).

  • NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2013:7:Marknadsföring av bantningsmedel och hälsoprodukter har skett i strid mot krav på godkännande eller registrtering från Livsmedelsverket för försäljning. Även fråga om tillämpligheten av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.

God marknadsföringssed

5 §  Marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed.

  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2014:18:Fråga om marknadsföring av konsumentkredit, bl.a. fråga om vilken målgrupp marknadsföringen riktar sig till.
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2015:20:Fråga om marknadsföring av matfettsblandningen "Flora MED SMÖR" strider mot punkten 9 i bilaga 1 till direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG) eller mot lagstridighetsprincipen i 5 § marknadsföringslagen. Även fråga om marknadsföringen är vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2015:18:Marknadsföring av havrebaserade livsmedel genom bl.a. påståenden och framställningar på näringsidkares produktförpackningar och webbplats har ansetts vara bl.a. misskrediterande med avseende på mjölk och mjölkprodukter. Även fråga om användning av s.k. hälsopåståenden i marknadsföring varit förenlig med förordning (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2013:12:Fråga om användning av ordet "kvinna" och/eller dess typografiska utformning i titeln på en tidskrift utgjort en vilseledande affärsmetod enligt punkten 13 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, samt vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen. Även fråga om renommésnyltning förelegat och om marknadsföring varit i strid mot god marknadsföringssed.
  • MD 2008:15:En näringsidkare har marknadsfört tre ficklampor vilka påståtts utgöra vilseledande efterbildning av en annan näringiskdares ficklampor. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats eftersom någon vilseledande efterbildning inte ansetts föreligga. Inte heller har renommésnyltning ansetts vara för handen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2009:33:Ett bolag har marknadsfört två första hjälpen-tavlor vilkas utformning och färgsättning i kombination med formgivningen har ansetts associera till rödakorsmärket och ärigenom till Röda Korset på ett sådant sätt att de ansetts vara oförenliga med 5 § andra stycket lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. De har därigenom ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4 och 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, och om medansvar.
  • MD 2014:16:Fråga om ett brev till en myndighet utgjort marknadsföring.
  • MD 2010:27:Ett fläckborttagningsmedel som marknadsförts har inte ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat fläckborttagningsmedel enligt 14 § marknadsföringslagen, eftersom det inte visats att den sistnämnda produkten varit känd inom den relevanta omsättningskretsen. Marknadsföringen har inte heller ansetts strida mot 5 § marknadsföringslagen (renommésnyltning), 10 § marknadsföringslagen (vilseledande efterbildning) eller punkten 13 i den s.k. svarta listan (avsiktlig efterbildning) med hänsyn till kravet på kändhet. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2009:41:Bolag har marknadsfört hälsoprodukter och läkemedel. Bl.a. har påståenden angående medicinsk effekt befunnits otillbörliga och förbud har, enligt principerna om medverkansansvar, meddelats mot en styrelseledamot och en f.d. anställd i bolagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4, 9 och 17 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2014:14:Fråga om förbud enligt 14 och 14 a §§ tobakslagen (1993:581) mot marknadsföring av snus avseende kommersiella meddelanden inne på försäljningsställe och vissa butiksarrangemang. Även fråga om s.k. brand stretching.
  • MD 2010:22:Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårspreventiion har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.
  • MD 2009:16:Ett bolag har låtit anordna en öppan temakväll på en restaurang för en spritdryck har därvid låtit en viss närmare angiven luva och en banderoll förekomma såsom marknadsföringsåtgärder. Banderollen, som placerats utomhus vid restaurangens entré och som lysts upp av gatubelysning, har starkt exponerat spritdryckens varumärke. Banderollen har genom sin storlek, utformning och placering ansetts vara påträngande och uppsökande på ett sätt som strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen (1994:1738). Banderollen har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den eller annan väsentligen likadan framställning. Yrkandet om förbud beträffande luvan har lämnats utan bifall då det inte ansetts visat på vilket sätt luvan förekommit inne på restaurangen.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2012:11:En näringsidkare har inom ramen för sin enskilda firma använt sig av en logotyp, bestående av ordet Datoteket jämte figur, som liknar Apoteket AB:s logotyp. Fråga om dels Apoteket AB:s kännetecken varit så känt som krävs för att renommésnyltning enligt 5 § marknadsföringslagen ska kunna föreligga och dels tillämpningen av det s.k. transaktionstestet enligt 6 § marknadsföringslagen vid renommésnyltning.
  • MD 2011:27:Marknadsföring av pinnstol med viss text, som förekommit dels som hängetikett på pinnstolen, dels på baksidan av en möbelkatalog, har varken ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning. Marknadsföringen har därtill inte ansetts utgöra en jämförelse i den bemärkelsen som krävs för att förfarandet ska kunna anses vara förbjudet.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2010:3:Ett bolags första hjälpen-tavla har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags kända och särpräglade första hjälpen- tavla enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det inte befunnits föreligga någon risk för förväxling mellan tavlorna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2011:1:Marknadsföring av kläder med viss etikett har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning eller renommésnyltning eftersom det i målet inte visats att varumärket eller det aktuella konceptet är känt.
  • MD 2010:23:Företrädare för ett bolag har i e-postmeddelanden och brev till ett annat bolags befintliga och potentiella kunder framfört påståenden om bl.a. det sistnämnda bolagets produkter och dess egenskaper. E-postmeddelandena och breven har ansetts utgöra marknadsföring och påståendena har befunnits misskrediterande och vilseledande. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2010:31:Ett bolags marknadsföring av fonder gentemot konsument har befunnits vara stridande mot god marknadsföringssed. Företaget har sålunda dels ålagts att i webbannonser ("banner") tydligt lämna s.k. riskinformation på närmare angivet sätt, dels förbjudits att lyfta fram en viss tidsperiod som medför att ett skevt helhetsintryck ges av fondens utveckling.
  • MD 2015:11:Marknadsföring av potatischips. Fråga om begreppet "fredagsmys" är känt för snacksprodukter av visst kommersiellt ursprung och därmed bärare av renommé.
  • MD 2010:30:Ett bolag som tillhandahåller konsumentkrediter har via s.k. metataggar skapat en sökträff på en sökmotor på Internet innehållande budskapet att kredit kan erhållas snabbt. Sökträffen har ansetts ha ett kommersiellt syfte och utgöra marknadsföring som bolaget svarar för. Marknadsföringen har ansetts strida mot god marknadsföringssed bl.a. eftersom den framhållit möjligheten till en snabb kredit som ett avgörande argument i förhållande till övriga kreditvillkor. Med hänsyn till målgruppen har marknadsföringen ansetts otillbörlig enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (jfr MD 2007:17).
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2011:13:Vissa av ett bolags påståenden om dess golvlims egenskaper såsom miljövänligt och fördelaktigt ur hälsosynpunkt utifrån viss miljömärkning har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför de ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets användande av citat ur en tidningsartikel ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom bolaget inte visat att uppgifterna var sakliga och objektivt korrekta.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2013:7:Marknadsföring av bantningsmedel och hälsoprodukter har skett i strid mot krav på godkännande eller registrtering från Livsmedelsverket för försäljning. Även fråga om tillämpligheten av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2009:32:Ett reserföretag har vid marknadsföring av resor på Internet sålt vissa tilläggsprodukter. Dessa har varit markerade i förhand av bolaget på sätt som krävt att den som köpt resan aktivt måste markera om tilläggsprodukten inte önskades. Förfarandet har ansetts strida mot god marknadsföringssed och har förbjudits med stöd av 5 och 6 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2009:19:Ett bolag har på reklampelare på allmän plats i närheten av arenan Nya Ullevi i Göteborg marknadsfört alkoholdryckerna öl och cider. Vid en helhetsbedömning, varvid beaktats bl.a. att det rört sig om utomhusreklam samt reklamens storlek och placering, har Marknadsdomstolen funnit att marknadsföringsåtgärderna strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen. Marknadsföringsåtgärden har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed, varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra alkoholdryckerna på sätt som skett eller på annat väsentligen samma sätt. Av Konsumentombudsmannen i första hand framställt yrkande om att bolaget skulle förbjudas att marknadsföra alkoholdryck till konsument genom utomhusreklam har inte ansetts kunna bifallas p.g.a. yrkandets alltför generella utformning. Av bolaget framställda avvisningsyrkanden har lämnats utan bifall.
  • MD 2010:15:Ett bolag har marknadsfört en matfettsblandning som smör trots att den inte uppfyllt de lagstadgade krav som ställs för att få kalla en produkt för smör. Marknadsföringen har därmed befunnits vara otillbörlig. Därtill fråga om onödig rättegång.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2009:12:Ett företag har marknadsfört päronlikör i en flaska som påståtts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat företags motsvarande flaska. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då den sistnämnda flaskan inte ansetts vara känd. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2016:5:Fråga om marknadsföring av kosttillskott genom s.k. kundberättelser varit förenlig med förordningen (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel. Även fråga om part vållat rättegångskostnad för motpart enligt 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
  • MD 2010:29:Ett företag har marknadsfört en chokladdragé i en förpackning som påståtts utgöra en vilseldande efterbildning av ett annat företags kända och särpräglade förpackning. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då det inte visats att det förelegat risk för förväxling av förpackningarna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2015:8:Marknadsföring till konsument genom påringning till mobiltelefon har ansetts förenlig med god marknadsföringssed.
  • MD 2015:19:En näringsidkare som sålt elsaneringstjänster avsedda för bostäder och bilar har i sin marknadsföring bl.a. påstått att företagets tjänster "Reducerar / Eliminerar Strålning, magnetfält etc". Fråga har varit om det visats att viss teknik som använts, i förening med andra åtgärder, faktiskt kunnat reducera strålning och magnetfält i bostäder och bilar.

6 §  Marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed enligt 5 § är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2014:18:Fråga om marknadsföring av konsumentkredit, bl.a. fråga om vilken målgrupp marknadsföringen riktar sig till.
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2013:12:Fråga om användning av ordet "kvinna" och/eller dess typografiska utformning i titeln på en tidskrift utgjort en vilseledande affärsmetod enligt punkten 13 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, samt vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen. Även fråga om renommésnyltning förelegat och om marknadsföring varit i strid mot god marknadsföringssed.
  • MD 2008:15:En näringsidkare har marknadsfört tre ficklampor vilka påståtts utgöra vilseledande efterbildning av en annan näringiskdares ficklampor. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats eftersom någon vilseledande efterbildning inte ansetts föreligga. Inte heller har renommésnyltning ansetts vara för handen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2009:33:Ett bolag har marknadsfört två första hjälpen-tavlor vilkas utformning och färgsättning i kombination med formgivningen har ansetts associera till rödakorsmärket och ärigenom till Röda Korset på ett sådant sätt att de ansetts vara oförenliga med 5 § andra stycket lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. De har därigenom ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4 och 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, och om medansvar.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2016:7:En dekor som ett företag använt på sina taxibilar har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av en dekor som Taxi Stockholm använder på sina taxibilar. Även fråga om förhållandet mellan 10 § och 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2010:22:Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårspreventiion har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2012:11:En näringsidkare har inom ramen för sin enskilda firma använt sig av en logotyp, bestående av ordet Datoteket jämte figur, som liknar Apoteket AB:s logotyp. Fråga om dels Apoteket AB:s kännetecken varit så känt som krävs för att renommésnyltning enligt 5 § marknadsföringslagen ska kunna föreligga och dels tillämpningen av det s.k. transaktionstestet enligt 6 § marknadsföringslagen vid renommésnyltning.
  • MD 2011:27:Marknadsföring av pinnstol med viss text, som förekommit dels som hängetikett på pinnstolen, dels på baksidan av en möbelkatalog, har varken ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning. Marknadsföringen har därtill inte ansetts utgöra en jämförelse i den bemärkelsen som krävs för att förfarandet ska kunna anses vara förbjudet.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2010:3:Ett bolags första hjälpen-tavla har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags kända och särpräglade första hjälpen- tavla enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det inte befunnits föreligga någon risk för förväxling mellan tavlorna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2011:1:Marknadsföring av kläder med viss etikett har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning eller renommésnyltning eftersom det i målet inte visats att varumärket eller det aktuella konceptet är känt.
  • MD 2010:23:Företrädare för ett bolag har i e-postmeddelanden och brev till ett annat bolags befintliga och potentiella kunder framfört påståenden om bl.a. det sistnämnda bolagets produkter och dess egenskaper. E-postmeddelandena och breven har ansetts utgöra marknadsföring och påståendena har befunnits misskrediterande och vilseledande. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2012:8:Marknadsföring av läkemedel. Fråga bl.a. om påtalade påståenden med beaktande av den s.k. lagstridighetsprincipen varit förenliga med god marknadsföringssed, bl.a. mot bakgrund av vad som anges i läkemedlets s.k. produktresumé.
  • MD 2010:31:Ett bolags marknadsföring av fonder gentemot konsument har befunnits vara stridande mot god marknadsföringssed. Företaget har sålunda dels ålagts att i webbannonser ("banner") tydligt lämna s.k. riskinformation på närmare angivet sätt, dels förbjudits att lyfta fram en viss tidsperiod som medför att ett skevt helhetsintryck ges av fondens utveckling.
  • MD 2010:30:Ett bolag som tillhandahåller konsumentkrediter har via s.k. metataggar skapat en sökträff på en sökmotor på Internet innehållande budskapet att kredit kan erhållas snabbt. Sökträffen har ansetts ha ett kommersiellt syfte och utgöra marknadsföring som bolaget svarar för. Marknadsföringen har ansetts strida mot god marknadsföringssed bl.a. eftersom den framhållit möjligheten till en snabb kredit som ett avgörande argument i förhållande till övriga kreditvillkor. Med hänsyn till målgruppen har marknadsföringen ansetts otillbörlig enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (jfr MD 2007:17).
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2011:13:Vissa av ett bolags påståenden om dess golvlims egenskaper såsom miljövänligt och fördelaktigt ur hälsosynpunkt utifrån viss miljömärkning har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför de ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets användande av citat ur en tidningsartikel ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom bolaget inte visat att uppgifterna var sakliga och objektivt korrekta.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2013:7:Marknadsföring av bantningsmedel och hälsoprodukter har skett i strid mot krav på godkännande eller registrtering från Livsmedelsverket för försäljning. Även fråga om tillämpligheten av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2009:32:Ett reserföretag har vid marknadsföring av resor på Internet sålt vissa tilläggsprodukter. Dessa har varit markerade i förhand av bolaget på sätt som krävt att den som köpt resan aktivt måste markera om tilläggsprodukten inte önskades. Förfarandet har ansetts strida mot god marknadsföringssed och har förbjudits med stöd av 5 och 6 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2010:15:Ett bolag har marknadsfört en matfettsblandning som smör trots att den inte uppfyllt de lagstadgade krav som ställs för att få kalla en produkt för smör. Marknadsföringen har därmed befunnits vara otillbörlig. Därtill fråga om onödig rättegång.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2009:12:Ett företag har marknadsfört päronlikör i en flaska som påståtts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat företags motsvarande flaska. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då den sistnämnda flaskan inte ansetts vara känd. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2016:5:Fråga om marknadsföring av kosttillskott genom s.k. kundberättelser varit förenlig med förordningen (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel. Även fråga om part vållat rättegångskostnad för motpart enligt 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
  • MD 2010:29:Ett företag har marknadsfört en chokladdragé i en förpackning som påståtts utgöra en vilseldande efterbildning av ett annat företags kända och särpräglade förpackning. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då det inte visats att det förelegat risk för förväxling av förpackningarna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.

Aggressiv marknadsföring

7 §  En näringsidkare får inte använda sig av aggressiv marknadsföring.

[S2]Marknadsföringen är att anse som aggressiv om den innefattar trakasserier, tvång, fysiskt våld, hot eller annat aggressivt påtryckningsmedel.

[S3]Aggressiv marknadsföring är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

[S4]Sådan aggressiv marknadsföring som anges i punkterna 24-31 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG är alltid att anse som otillbörlig.

  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.

Vilseledande marknadsföring

8 §  Marknadsföring som är vilseledande enligt någon av bestämmelserna i 9, 10 eller 12-17 §§ är att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

[S2]Sådan vilseledande marknadsföring som anges i punkterna 1-23 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG är alltid att anse som otillbörlig.

  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2011:30:Marknadsföring av resa till New York i form av en annons införd i en dagstidning har ansetts utgöra ett köperbjudande. Frånprisangivelsen i köperbjudandet har befunnits uppfylla kraven på den prisinformation som ska lämnas när det är fråga om ett köperbjudande. Därtill har den påtalade marknadsföringen innehållit den övriga information som krävs för att köperbjudandet inte ska anses vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2010:28:Ett bolag har vid marknadsföring av ansiktskrämer använt sig av påståenden som innebär bl.a. att produkterna medför att rynkor i ansiktet reduceras i viss angiven procentuell omfattning, att rynkor reduceras med laserns hastighet och att rynkor reduceras på grund av att huden återuppbyggs. Eftersom bolaget inte har styrkt påståendena har marknadsföringen ansetts vilseledande och otillbörlig i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Motsvarande bedömning har gjorts beträffande en bild som använts vid marknadsföringen. Ett yrkande om förbud mot att använda ett sloganartat påstående har ogillats på närmare angivna skäl. Även fråga om huruvida tillåten reklamöverdrift förekommit.
  • MD 2008:16:I ett överklagat mål vari ett företags burk för rengöringsmedel har befunnits vilseledande har skadestånd för förlorad försäljning till följd av överträdelsen uppskattats med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
  • MD 2009:25:En näringsidkare har vid marknadsföring av spel använt vissa formuleringar som bedömts utgöra otillbörlig jämförande reklam enligt 18 § marknadsföringslagen. Beträffande formuleringarna "samma spel med större vinster", "samma regler och bättre villkor" och "vi ger mer tillbaka till spelarna" har det bl.a. inte varit möjligt att på ett objektivt sätt kontrollera jämförande egenskaper hos tjänsten. Formuleringen "den oslagbara ledaren när det gäller säkerhet" har såsom obestyrkt ansetts vilseledande. Slutligen har användningen av en s.k. klippgubbe i en filmsekvens ansetts utgöra renommésnyltning. Användningen av uttrycket "svenska spel" enskilt eller i förening med påståenden om "engelska odds", "större vinster" eller "vi ger mer tillbaka till spelarna" har dock inte ansetts innebära vilseledande om kommersiellt ursprung eller medföra förväxling. En annan näringsidkare har använt formuleringar som "Svenska spel är världsledande på spelansvar" och "världens mest effektiva ålderskontroll på nätet" vilka ansetts vilseledande och otillbörliga (8 och 10 §§ marknadsföringslagen). Även fråga om vad som ska anses vara marknadsföring.
  • MD 2009:40:Ett bolag har marknadsfört vidsvinsfällor utan att dessa varit godkända i enlighet med gällande jaktlagstiftning. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig i enlighet med lagstridighetsprincipen och förbud har meddelats med stöd av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2008:15:En näringsidkare har marknadsfört tre ficklampor vilka påståtts utgöra vilseledande efterbildning av en annan näringiskdares ficklampor. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats eftersom någon vilseledande efterbildning inte ansetts föreligga. Inte heller har renommésnyltning ansetts vara för handen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2014:15:Marknadsföring av ett s.k. ryggbord har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2013:16:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring använt sig av uttrycket "där bättre produkter kostar mindre". Innebörden av påståendet har ansetts vara att företaget tillhandahåller ett sortiment som innehåller bl.a. produkter av viss högre kvalitet som är billigare än motsvarande produkter hos konkurrerande företag. Påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2010:27:Ett fläckborttagningsmedel som marknadsförts har inte ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat fläckborttagningsmedel enligt 14 § marknadsföringslagen, eftersom det inte visats att den sistnämnda produkten varit känd inom den relevanta omsättningskretsen. Marknadsföringen har inte heller ansetts strida mot 5 § marknadsföringslagen (renommésnyltning), 10 § marknadsföringslagen (vilseledande efterbildning) eller punkten 13 i den s.k. svarta listan (avsiktlig efterbildning) med hänsyn till kravet på kändhet. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2009:41:Bolag har marknadsfört hälsoprodukter och läkemedel. Bl.a. har påståenden angående medicinsk effekt befunnits otillbörliga och förbud har, enligt principerna om medverkansansvar, meddelats mot en styrelseledamot och en f.d. anställd i bolagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4, 9 och 17 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2009:3:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet i enlighet med Kammarkollegiets beslut. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen ställts.
  • MD 2016:7:En dekor som ett företag använt på sina taxibilar har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av en dekor som Taxi Stockholm använder på sina taxibilar. Även fråga om förhållandet mellan 10 § och 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2010:13:Ett bolag har vid marknadsföring av diskmaskinstabletter, använt påståendena ". . .% EXTRA", formulerat på olika sätt, och "Fler tabletter till samma pris". EXTRA-påståendet har funnits på s.k. overfillförpackningar - vilka innehåller ett större antal doseringstabletter än en reguljär förpackning, basförpackning. Påståendena har befunnits ge intryck av att en konsument vid köp av aktuell overfillförpackning erhåller ett visst antal doseringstaletter extra till samma pris som han eller hon skulle ha fått betala för basantalet. I avsaknad av en basförpackning att jämföra overfillförpackningens pris med har påståendena ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ MFL.
  • MD 2013:3:Fråga om ett bolags användande av en logotyp inneburit en risk för förväxling med en annan näringsidkares påstått kända logotyp i strid mot 10 § MFL och om bolagets påstående om auktorisation kan anses korrekt med hänsyn till bl.a. möjligheterna att utöva tillsyn för den som utfärdat "auktorisationen". Även fråga om tillämpligheten av punkten 4 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:14:Ett bolag har vid marknadsföring av mobilabonnemang på en webbplats använt begreppet "Fastpris" och påståenden som givit intryck av en obegränsad användning av abonnemanget till ett visst fastställt pris och att inga ytterligare kostnader kan tillkomma. Då tjänsten varit begränsad i sin omfattning ansågs marknadsföringen vilseledande om det faktiska innehållet och begrepp och påståenden sådana att de sannolikt har kunnat påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om utelämnande av information och om ansvarigt bolag för marknadsföringen (jfr MD 2005:11).
  • MD 2016:13:Fråga om avtal avsett tjänst som omfattas av ångerrätt.
  • MD 2010:22:Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårspreventiion har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.
  • MD 2011:29:Tre bolag har marknadsfört en USB-modul vars enda syfte har varit att kirnggå det upphovsrättsliga skyddet för tekniska åtgärder för att på så sätt möjliggöra olovlig exemplarframställning av videospel. Bolagens handhavande av produkten har befunnits olovligt enligt 52 e och 57 a §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Marknadsföringen har därigenom ansetts otillbörlig enligt lagstridighetsprincipen.
  • MD 2008:17:Vid marknadsföring av hygienmadrasser har vart och ett av partsbolagen använt påståenden om produkternas egenskaper, bl.a. om ånggenomsläpplighet, följsamhet, komfort, säkerhet, hygien och ekonomi. Många av påståendena har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga, varför förbud har meddelats bolagen att använda påståendena eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd. Vissa av de påtalade formuleringar som gjorts i inlagor till domstol i ett överklagat mål om offentlig upphandling har inte ansetts vara av kommersiell natur. Ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen har därför inte kunnat ske i den delen.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2011:27:Marknadsföring av pinnstol med viss text, som förekommit dels som hängetikett på pinnstolen, dels på baksidan av en möbelkatalog, har varken ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning. Marknadsföringen har därtill inte ansetts utgöra en jämförelse i den bemärkelsen som krävs för att förfarandet ska kunna anses vara förbjudet.
  • MD 2011:24:Marknadsföringserbjudande om anslutning till fibernät har ansetts vara såväl svåröverskådligt som otydligt och väsentliga begränsningar i erbjudandet har utelämnats. Även påståenden i påtalat material har bedömts vara vilseledande. Marknadsföringen har bedömts vara otillbörlig i strid mot MFL.
  • MD 2014:10:Kännetecken som använts på en taxibil har ansetts vara förväxlingsbara med bl.a. kännetecknet Taxi Göteborg, som befunnits vara känt och särpräglat, varför marknadsföringen på taxibilen ansetts utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2014:2:Ett företag som säljer kläder samt reservdelar och tillbehör till motorcyklar respektive snöscootrar har i sin marknadsföring bl.a. använt påståenden av innebörd att bolaget har Sveriges bästa priser, största sortiment och utbud. Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2015:2:Ett företags marknadsföring av dejtingtjänster på internet har ansetts otillbörlig och vilseledande då företaget inte lämnat information om pris, ånger- och hävningsrätt och kontaktinformation i enlighet med bestämmelserna i e-handelslagen (2002:562), prisinformationslagen (2004:347), distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) i dess lydelse före den 13 juni 2014 och marknadsföringslagen (2008:486) (MFL).
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2009:39:I sin marknadsföring av konsumentkrediter har en bank, som huvudsakligen är en Internetbank, använt sig av formuleringar som "inga avgifter" och "utan dolda avgifter". Enligt ett villkor i kreditavtalet har banken dels tagit ut en avgift på 25 kr för den som särskilt begärt skriftlig avisering, dels haft en möjlighet att höja avgiften för den skriftliga aviseringen. Marknadsföringen har inte ansetts vilseledande och otillbörlig enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Marknadsföringen har heller inte befunnits strida mot punkt 20 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:3:Ett bolags första hjälpen-tavla har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags kända och särpräglade första hjälpen- tavla enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det inte befunnits föreligga någon risk för förväxling mellan tavlorna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2008:20:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:7:Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Även fråga om betydelsen av att ett dotterbolag under processen upphört att existera som juridisk person sedan bolaget fusionerats med sitt moderbolag. Det har ansetts att dotterbolaget efter fusionen saknade partsbehörighet och att talan om det därför inte kunde vidhållas.
  • MD 2016:4:Marknadsföring av värmepumpar har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2011:1:Marknadsföring av kläder med viss etikett har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning eller renommésnyltning eftersom det i målet inte visats att varumärket eller det aktuella konceptet är känt.
  • MD 2010:23:Företrädare för ett bolag har i e-postmeddelanden och brev till ett annat bolags befintliga och potentiella kunder framfört påståenden om bl.a. det sistnämnda bolagets produkter och dess egenskaper. E-postmeddelandena och breven har ansetts utgöra marknadsföring och påståendena har befunnits misskrediterande och vilseledande. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2014:11:Marknadsföring av förbränningstoalett på bl.a. webbplats har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2009:8:Ett bolag, som på distans marknadsfört värderingstjänster, har ansetts inte lämna upgift om pris och ångerrätt på ett klart och begripligt sätt. Det har vidare ansetts att information som förekommit på bolagets webbplats inte har lämnats i en varaktig form. Eftersom den föreskrivna informationen inte lämnats till konsumenten i annan form har bolaget inte uppfyllt informationskravet vid distansavtal. Bolaget har även gett konsumenten intrycket att han eller hon innan ångerfristen börjat löpa kan avsäga sig sin ångerrätt. Marknadsföringen har i samtliga avseenden ansetts vara otillbörlig.
  • MD 2009:29:Åläggande har meddelats ett företag att vid marknadsföring av kredit till konsument ange den effektiva räntan på sätt som krävs enligt konumentkreditlagen.
  • MD 2016:6:Marknadsföring av matfettsblandning har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2011:16:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2010:1:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Förbudet har meddelats före detta styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet och tagit aktiv del i bolagets marknadsföring.
  • MD 2013:17:Ett företag som säljer fönster och dörrar har i sin marknadsföring använt uttrycket "Bäst & Billigast", vilket även utgör del av företagets logotyp. Innebörden av uttrycket har ansetts vara ett påstående om att företagets produkter är de bästa och billigaste som finns på marknaden. Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2009:26:Ett företag, som är ny distributör av en viss vattenkolsyresättare, har i brev till återförsäljare framfört bl.a. felaktiga påståenden angående rätten att sälja och marknadsföra vattenkolsyresättaren. Breven har ansetts utgöra marknadsföring och vissa av påståendena ifråga har befunnits otillbörliga enligt 8 och 10 §§ MFL. Även fråga om avvisning av talan.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).
  • MD 2010:11:Ett bolag har vid marknadsföring av bostadsrätter använt sig av s.k. förhandsavtal. Dessa har inte innehållit någon information om förutsättningarna för att säga upp ett sådant avtal eller den närmare omfattningen av ett eventuellt skadeståndsansvar utan endast information om att ett skadeståndsansvar kunde bli aktuellt. Mot bakgrund av de förhållanden som förelegat i målet har den utelämnade informationen inte bedömts som väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen. Ej heller har informationen om skadeståndet bedömts som oklart eller otydligt utformad. Talan har därför ogillats.
  • MD 2012:17:Marknadsföring av premierådgivningstjänster m.m. Fråga bl.a. om bestämmande av marknadsstörningsavgifts storlek.
  • MD 2009:23:Ett bolags marknadsföring av fordonskedjor har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags fordonskedjor enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom produkterna saknar särprägel och inte har befunnits vara kända. Inte heller har marknadsföringen ansetts strida mot punkten 13 i den s.k. svarta listan eller 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:38:Ett bolag har vid marknadsföring av hemelektronik använt påståenden som gett intryck av dels att bolaget är den största hemelektronikkedjan i Sverige, Norden och Norra Europa, dels att bolaget allmänt har de lägsta priserna generellt eller avseende vissa enskilda produkter på marknaden. Eftersom bolaget inte förmått styrka sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda påståendena "Norra Europas största elektronik- och vitvarukedja", "Sveriges största hemelektroni- och vitvarukedja", "Nordens största hemelektronikkedja", "Europas ledande hemelektronikkedja", "Europas ledande elektronikåterförsäljare", "Elgiganten är billigast på allt alltid", "Elgiganten billigast på allt", "Från billigast i stan till billigast i Europa", "Billigast i Europa", "Billigast i Sverige", "Billigast i Stan", "Billigast enligt svenska folket" och "Du får mycket mer för pengarna hos Elgiganten". Även fråga om löpande och förhöjt vite.
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2011:13:Vissa av ett bolags påståenden om dess golvlims egenskaper såsom miljövänligt och fördelaktigt ur hälsosynpunkt utifrån viss miljömärkning har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför de ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets användande av citat ur en tidningsartikel ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom bolaget inte visat att uppgifterna var sakliga och objektivt korrekta.
  • MD 2010:18:Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena "Vi har Nordens bästa avbytarbänk", "Vi har marknadens bästa garantier" och "Vi har den bästa servicen". Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.
  • MD 2010:19:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon genom tidningsannons använt sig av påståendet "Glasögon till fast pris inklusive allt". Påståendet har ansetts ge genomsnittskonsumenten intrycket att det vid köp av glasögon enligt de i annonsen angivna fasta priserna ingår vad som normalt kan förväntas ingå vid ett basköp av glasögon, vilket ur konsumentens synvinkel har ansetts innebära ett par glasögon i ett kundanpassat grundutförande fullt färdiga att användas. Då erbjudandet bedömts tämligen nära överensstämma med konsumentens förväntan samt då erbjudandets innehåll har angetts i annonsen, har marknadsföringen inte ansetts vilseledande. Vidare har det förhållande att det i annonsen inte har angetts att kostnad kan tillkomma för vissa tilläggsprodukter och specialutföranden inte ansetts utgöra något vilseledande utelämnande.
  • MD 2009:36:Ett bolag har vid marknadsföring av företagskataloger och branschregister använt beteckningen e-niro och emphas vilka ansetts vara vilseledande om kommersiellt ursprung. Bolaget har vidare tillställt näringsidkare handlingar betecknade fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog, utan att någon föregående beställning har gjorts. Förbud har meddelats med stöd av 8 och 10 §§ samt punkt 21 i direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2016:2:Marknadsföring av isoleringsmaterial, genom bl.a. påståenden om att produkterna är så gott som oantändliga, är mer effektiva och har bättre värmeisoleringsförmåga och fukttålighet än alla andra isoleringar som finns på marknaden, har ansetts vilseledande enligt 10 § MFL.
  • MD 2013:7:Marknadsföring av bantningsmedel och hälsoprodukter har skett i strid mot krav på godkännande eller registrtering från Livsmedelsverket för försäljning. Även fråga om tillämpligheten av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2014:13:Marknadsföring av kosttillskott och magnetprodukter har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2010:8:Ett bolag har i en annonskampanj för en personbil använt påståendet "säkrast i världen". Påståendet har såsom obestyrkt ansetts vilseledande och otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Bolaget har därför meddelats förbud att använda påståendet.
  • MD 2008:19:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa den säkerhet som Kammarkollegiet beslutat. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen gälls.
  • MD 2015:14:Ett företag som säljer bärselar har i sin marknadsföring bl.a. använt påståenden med uttryck som "revolution", "för första gången någonsin", "den enda bärselen på marknaden", "unik, "en ergonomisk bärsele är en bärsele där barnet sitter i grodposition" och "för att det nyfödda barnet inte ska belasta sitt bäcken fel är det viktigt att barnet får behålla denna naturliga ställning när barnet bärs". Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2009:15:Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa pengar skulle lottas ut i en viss ort eller att chansen att vinna varit större just i den aktuella orten liksom framhävande av en hel vinstpott som vinstmöjlighet utan att ange att den är avsedd att fördelas mellan flera lottköpare befunnits vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen. Yrkanden om övergångstid och fördelning av rättegångskostnader enligt 18 kap. 3 § rättegångsbalken har ogillats. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till TF och om medverkansansvar.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2009:12:Ett företag har marknadsfört päronlikör i en flaska som påståtts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat företags motsvarande flaska. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då den sistnämnda flaskan inte ansetts vara känd. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2015:19:En näringsidkare som sålt elsaneringstjänster avsedda för bostäder och bilar har i sin marknadsföring bl.a. påstått att företagets tjänster "Reducerar / Eliminerar Strålning, magnetfält etc". Fråga har varit om det visats att viss teknik som använts, i förening med andra åtgärder, faktiskt kunnat reducera strålning och magnetfält i bostäder och bilar.

Reklamidentifiering

9 §  All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring.

[S2]Det ska också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen. Detta gäller dock inte framställningar vars enda syfte är att skapa uppmärksamhet inför uppföljande framställningar.

  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:7:Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Även fråga om betydelsen av att ett dotterbolag under processen upphört att existera som juridisk person sedan bolaget fusionerats med sitt moderbolag. Det har ansetts att dotterbolaget efter fusionen saknade partsbehörighet och att talan om det därför inte kunde vidhållas.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).
  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2009:15:Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa pengar skulle lottas ut i en viss ort eller att chansen att vinna varit större just i den aktuella orten liksom framhävande av en hel vinstpott som vinstmöjlighet utan att ange att den är avsedd att fördelas mellan flera lottköpare befunnits vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen. Yrkanden om övergångstid och fördelning av rättegångskostnader enligt 18 kap. 3 § rättegångsbalken har ogillats. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till TF och om medverkansansvar.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.

Förbud mot vilseledande marknadsföring

10 §  En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet.

[S2]Första stycket gäller särskilt framställningar som rör

  1. produktens förekomst, art, mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper,
  2. produktens ursprung, användning och risker såsom inverkan på hälsa och miljö,
  3. kundservice, reklamationshantering samt metod och datum för tillverkning eller tillhandahållande,
  4. produktens pris, grunderna för prisberäkningen, särskilda prisfördelar och betalningsvillkoren,
  5. näringsidkarens egna eller andra näringsidkares kvalifikationer, ställning på marknaden, åtaganden, varumärken, varunamn, kännetecken och andra rättigheter,
  6. belöningar och utmärkelser som har tilldelats näringsidkaren,
  7. leveransvillkor för produkten,
  8. behovet av service, reservdelar, byte eller reparation,
  9. näringsidkarens åtagande att följa uppförandekoder, och
  10. konsumentens rättigheter enligt lag eller annan författning.

[S3]En näringsidkare får inte heller utelämna väsentlig information i marknadsföringen av sin egen eller någon annans näringsverksamhet. Med vilseledande utelämnande avses även sådana fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt.

  • MD 2016:13:Fråga om avtal avsett tjänst som omfattas av ångerrätt.
  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2011:30:Marknadsföring av resa till New York i form av en annons införd i en dagstidning har ansetts utgöra ett köperbjudande. Frånprisangivelsen i köperbjudandet har befunnits uppfylla kraven på den prisinformation som ska lämnas när det är fråga om ett köperbjudande. Därtill har den påtalade marknadsföringen innehållit den övriga information som krävs för att köperbjudandet inte ska anses vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2010:28:Ett bolag har vid marknadsföring av ansiktskrämer använt sig av påståenden som innebär bl.a. att produkterna medför att rynkor i ansiktet reduceras i viss angiven procentuell omfattning, att rynkor reduceras med laserns hastighet och att rynkor reduceras på grund av att huden återuppbyggs. Eftersom bolaget inte har styrkt påståendena har marknadsföringen ansetts vilseledande och otillbörlig i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Motsvarande bedömning har gjorts beträffande en bild som använts vid marknadsföringen. Ett yrkande om förbud mot att använda ett sloganartat påstående har ogillats på närmare angivna skäl. Även fråga om huruvida tillåten reklamöverdrift förekommit.
  • MD 2008:16:I ett överklagat mål vari ett företags burk för rengöringsmedel har befunnits vilseledande har skadestånd för förlorad försäljning till följd av överträdelsen uppskattats med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
  • MD 2015:20:Fråga om marknadsföring av matfettsblandningen "Flora MED SMÖR" strider mot punkten 9 i bilaga 1 till direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG) eller mot lagstridighetsprincipen i 5 § marknadsföringslagen. Även fråga om marknadsföringen är vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:25:En näringsidkare har vid marknadsföring av spel använt vissa formuleringar som bedömts utgöra otillbörlig jämförande reklam enligt 18 § marknadsföringslagen. Beträffande formuleringarna "samma spel med större vinster", "samma regler och bättre villkor" och "vi ger mer tillbaka till spelarna" har det bl.a. inte varit möjligt att på ett objektivt sätt kontrollera jämförande egenskaper hos tjänsten. Formuleringen "den oslagbara ledaren när det gäller säkerhet" har såsom obestyrkt ansetts vilseledande. Slutligen har användningen av en s.k. klippgubbe i en filmsekvens ansetts utgöra renommésnyltning. Användningen av uttrycket "svenska spel" enskilt eller i förening med påståenden om "engelska odds", "större vinster" eller "vi ger mer tillbaka till spelarna" har dock inte ansetts innebära vilseledande om kommersiellt ursprung eller medföra förväxling. En annan näringsidkare har använt formuleringar som "Svenska spel är världsledande på spelansvar" och "världens mest effektiva ålderskontroll på nätet" vilka ansetts vilseledande och otillbörliga (8 och 10 §§ marknadsföringslagen). Även fråga om vad som ska anses vara marknadsföring.
  • MD 2015:18:Marknadsföring av havrebaserade livsmedel genom bl.a. påståenden och framställningar på näringsidkares produktförpackningar och webbplats har ansetts vara bl.a. misskrediterande med avseende på mjölk och mjölkprodukter. Även fråga om användning av s.k. hälsopåståenden i marknadsföring varit förenlig med förordning (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2014:8:Marknadsföring av hälsokostprodukter på webbplats och genom direktreklam har ansetts vara vilseledande. Även fråga om ansvar för marknadsföringen.
  • MD 2014:15:Marknadsföring av ett s.k. ryggbord har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2013:16:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring använt sig av uttrycket "där bättre produkter kostar mindre". Innebörden av påståendet har ansetts vara att företaget tillhandahåller ett sortiment som innehåller bl.a. produkter av viss högre kvalitet som är billigare än motsvarande produkter hos konkurrerande företag. Påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2013:2:Marknadsföring av sängar m.m. i tv-reklamfilm. Fråga om marknadsföringen varit vilseledande och om kommunikationsmediets begränsningar. Även fråga om förutsättningar för löpande vite och marknadsstörningsavgift förelegat.
  • MD 2014:16:Fråga om ett brev till en myndighet utgjort marknadsföring.
  • MD 2010:27:Ett fläckborttagningsmedel som marknadsförts har inte ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat fläckborttagningsmedel enligt 14 § marknadsföringslagen, eftersom det inte visats att den sistnämnda produkten varit känd inom den relevanta omsättningskretsen. Marknadsföringen har inte heller ansetts strida mot 5 § marknadsföringslagen (renommésnyltning), 10 § marknadsföringslagen (vilseledande efterbildning) eller punkten 13 i den s.k. svarta listan (avsiktlig efterbildning) med hänsyn till kravet på kändhet. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2009:41:Bolag har marknadsfört hälsoprodukter och läkemedel. Bl.a. har påståenden angående medicinsk effekt befunnits otillbörliga och förbud har, enligt principerna om medverkansansvar, meddelats mot en styrelseledamot och en f.d. anställd i bolagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4, 9 och 17 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2015:10:Fråga om viss marknadsföring avseende konsertbiljetter innefattat en utfästelse i förhållande till annan näringsidkare. Även fråga om bl.a. bevisbörda.
  • MD 2016:7:En dekor som ett företag använt på sina taxibilar har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av en dekor som Taxi Stockholm använder på sina taxibilar. Även fråga om förhållandet mellan 10 § och 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2010:13:Ett bolag har vid marknadsföring av diskmaskinstabletter, använt påståendena ". . .% EXTRA", formulerat på olika sätt, och "Fler tabletter till samma pris". EXTRA-påståendet har funnits på s.k. overfillförpackningar - vilka innehåller ett större antal doseringstabletter än en reguljär förpackning, basförpackning. Påståendena har befunnits ge intryck av att en konsument vid köp av aktuell overfillförpackning erhåller ett visst antal doseringstaletter extra till samma pris som han eller hon skulle ha fått betala för basantalet. I avsaknad av en basförpackning att jämföra overfillförpackningens pris med har påståendena ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ MFL.
  • MD 2013:3:Fråga om ett bolags användande av en logotyp inneburit en risk för förväxling med en annan näringsidkares påstått kända logotyp i strid mot 10 § MFL och om bolagets påstående om auktorisation kan anses korrekt med hänsyn till bl.a. möjligheterna att utöva tillsyn för den som utfärdat "auktorisationen". Även fråga om tillämpligheten av punkten 4 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:14:Ett bolag har vid marknadsföring av mobilabonnemang på en webbplats använt begreppet "Fastpris" och påståenden som givit intryck av en obegränsad användning av abonnemanget till ett visst fastställt pris och att inga ytterligare kostnader kan tillkomma. Då tjänsten varit begränsad i sin omfattning ansågs marknadsföringen vilseledande om det faktiska innehållet och begrepp och påståenden sådana att de sannolikt har kunnat påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om utelämnande av information och om ansvarigt bolag för marknadsföringen (jfr MD 2005:11).
  • MD 2010:22:Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårspreventiion har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.
  • MD 2014:5:Användning av påståendet "Vi slår varje pris" vid marknadsföring av byggvaror har ansetts vilseledande och otillbörlig. Även fråga om prisjämförelse avseende byggvaror varit vilseledande.
  • MD 2008:17:Vid marknadsföring av hygienmadrasser har vart och ett av partsbolagen använt påståenden om produkternas egenskaper, bl.a. om ånggenomsläpplighet, följsamhet, komfort, säkerhet, hygien och ekonomi. Många av påståendena har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga, varför förbud har meddelats bolagen att använda påståendena eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd. Vissa av de påtalade formuleringar som gjorts i inlagor till domstol i ett överklagat mål om offentlig upphandling har inte ansetts vara av kommersiell natur. Ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen har därför inte kunnat ske i den delen.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2013:1:Fråga bl.a. om bildframställning och däri angivna påståenden, som använts i marknadsföring av mobilt bredband där ett konkurrerande företag pekats ut, på ett objektivt sätt avsett väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna.
  • MD 2011:27:Marknadsföring av pinnstol med viss text, som förekommit dels som hängetikett på pinnstolen, dels på baksidan av en möbelkatalog, har varken ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning. Marknadsföringen har därtill inte ansetts utgöra en jämförelse i den bemärkelsen som krävs för att förfarandet ska kunna anses vara förbjudet.
  • MD 2011:24:Marknadsföringserbjudande om anslutning till fibernät har ansetts vara såväl svåröverskådligt som otydligt och väsentliga begränsningar i erbjudandet har utelämnats. Även påståenden i påtalat material har bedömts vara vilseledande. Marknadsföringen har bedömts vara otillbörlig i strid mot MFL.
  • MD 2012:1:Överklagat mål vari Marknadsdomstolen - med hänsyn till bevisning som åberopats först i Marknadsdomstolen - till skillnad från tingsrätten funnit att påtalad marknadsföring dels utgör marknadsföring enligt marknadsföringslagens definition, dels att det ena bolaget svarat för denna marknadsföring. Eftersom yrkande om skadestånd framställts - och på grund av utgången i tingsrätten inte prövats där - har Marknadsdomstolen med hänsyn till instansordningen återförvisat målet till tingsrätten för ny prövning.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2014:2:Ett företag som säljer kläder samt reservdelar och tillbehör till motorcyklar respektive snöscootrar har i sin marknadsföring bl.a. använt påståenden av innebörd att bolaget har Sveriges bästa priser, största sortiment och utbud. Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2015:2:Ett företags marknadsföring av dejtingtjänster på internet har ansetts otillbörlig och vilseledande då företaget inte lämnat information om pris, ånger- och hävningsrätt och kontaktinformation i enlighet med bestämmelserna i e-handelslagen (2002:562), prisinformationslagen (2004:347), distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) i dess lydelse före den 13 juni 2014 och marknadsföringslagen (2008:486) (MFL).
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2009:39:I sin marknadsföring av konsumentkrediter har en bank, som huvudsakligen är en Internetbank, använt sig av formuleringar som "inga avgifter" och "utan dolda avgifter". Enligt ett villkor i kreditavtalet har banken dels tagit ut en avgift på 25 kr för den som särskilt begärt skriftlig avisering, dels haft en möjlighet att höja avgiften för den skriftliga aviseringen. Marknadsföringen har inte ansetts vilseledande och otillbörlig enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Marknadsföringen har heller inte befunnits strida mot punkt 20 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2009:7:Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Även fråga om betydelsen av att ett dotterbolag under processen upphört att existera som juridisk person sedan bolaget fusionerats med sitt moderbolag. Det har ansetts att dotterbolaget efter fusionen saknade partsbehörighet och att talan om det därför inte kunde vidhållas.
  • MD 2016:4:Marknadsföring av värmepumpar har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2011:1:Marknadsföring av kläder med viss etikett har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning eller renommésnyltning eftersom det i målet inte visats att varumärket eller det aktuella konceptet är känt.
  • MD 2010:23:Företrädare för ett bolag har i e-postmeddelanden och brev till ett annat bolags befintliga och potentiella kunder framfört påståenden om bl.a. det sistnämnda bolagets produkter och dess egenskaper. E-postmeddelandena och breven har ansetts utgöra marknadsföring och påståendena har befunnits misskrediterande och vilseledande. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2014:11:Marknadsföring av förbränningstoalett på bl.a. webbplats har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2009:8:Ett bolag, som på distans marknadsfört värderingstjänster, har ansetts inte lämna upgift om pris och ångerrätt på ett klart och begripligt sätt. Det har vidare ansetts att information som förekommit på bolagets webbplats inte har lämnats i en varaktig form. Eftersom den föreskrivna informationen inte lämnats till konsumenten i annan form har bolaget inte uppfyllt informationskravet vid distansavtal. Bolaget har även gett konsumenten intrycket att han eller hon innan ångerfristen börjat löpa kan avsäga sig sin ångerrätt. Marknadsföringen har i samtliga avseenden ansetts vara otillbörlig.
  • MD 2009:29:Åläggande har meddelats ett företag att vid marknadsföring av kredit till konsument ange den effektiva räntan på sätt som krävs enligt konumentkreditlagen.
  • MD 2016:6:Marknadsföring av matfettsblandning har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2014:6:Fråga om marknadsföring av alkoholdryck (Purity Vodka) varit vilseledande. Även fråga om ansvar för marknadsföring.
  • MD 2010:1:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Förbudet har meddelats före detta styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet och tagit aktiv del i bolagets marknadsföring.
  • MD 2013:17:Ett företag som säljer fönster och dörrar har i sin marknadsföring använt uttrycket "Bäst & Billigast", vilket även utgör del av företagets logotyp. Innebörden av uttrycket har ansetts vara ett påstående om att företagets produkter är de bästa och billigaste som finns på marknaden. Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2009:26:Ett företag, som är ny distributör av en viss vattenkolsyresättare, har i brev till återförsäljare framfört bl.a. felaktiga påståenden angående rätten att sälja och marknadsföra vattenkolsyresättaren. Breven har ansetts utgöra marknadsföring och vissa av påståendena ifråga har befunnits otillbörliga enligt 8 och 10 §§ MFL. Även fråga om avvisning av talan.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).
  • MD 2010:11:Ett bolag har vid marknadsföring av bostadsrätter använt sig av s.k. förhandsavtal. Dessa har inte innehållit någon information om förutsättningarna för att säga upp ett sådant avtal eller den närmare omfattningen av ett eventuellt skadeståndsansvar utan endast information om att ett skadeståndsansvar kunde bli aktuellt. Mot bakgrund av de förhållanden som förelegat i målet har den utelämnade informationen inte bedömts som väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen. Ej heller har informationen om skadeståndet bedömts som oklart eller otydligt utformad. Talan har därför ogillats.
  • MD 2012:17:Marknadsföring av premierådgivningstjänster m.m. Fråga bl.a. om bestämmande av marknadsstörningsavgifts storlek.
  • MD 2009:23:Ett bolags marknadsföring av fordonskedjor har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags fordonskedjor enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom produkterna saknar särprägel och inte har befunnits vara kända. Inte heller har marknadsföringen ansetts strida mot punkten 13 i den s.k. svarta listan eller 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:38:Ett bolag har vid marknadsföring av hemelektronik använt påståenden som gett intryck av dels att bolaget är den största hemelektronikkedjan i Sverige, Norden och Norra Europa, dels att bolaget allmänt har de lägsta priserna generellt eller avseende vissa enskilda produkter på marknaden. Eftersom bolaget inte förmått styrka sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda påståendena "Norra Europas största elektronik- och vitvarukedja", "Sveriges största hemelektroni- och vitvarukedja", "Nordens största hemelektronikkedja", "Europas ledande hemelektronikkedja", "Europas ledande elektronikåterförsäljare", "Elgiganten är billigast på allt alltid", "Elgiganten billigast på allt", "Från billigast i stan till billigast i Europa", "Billigast i Europa", "Billigast i Sverige", "Billigast i Stan", "Billigast enligt svenska folket" och "Du får mycket mer för pengarna hos Elgiganten". Även fråga om löpande och förhöjt vite.
  • MD 2011:13:Vissa av ett bolags påståenden om dess golvlims egenskaper såsom miljövänligt och fördelaktigt ur hälsosynpunkt utifrån viss miljömärkning har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför de ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets användande av citat ur en tidningsartikel ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom bolaget inte visat att uppgifterna var sakliga och objektivt korrekta.
  • MD 2010:18:Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena "Vi har Nordens bästa avbytarbänk", "Vi har marknadens bästa garantier" och "Vi har den bästa servicen". Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.
  • MD 2010:19:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon genom tidningsannons använt sig av påståendet "Glasögon till fast pris inklusive allt". Påståendet har ansetts ge genomsnittskonsumenten intrycket att det vid köp av glasögon enligt de i annonsen angivna fasta priserna ingår vad som normalt kan förväntas ingå vid ett basköp av glasögon, vilket ur konsumentens synvinkel har ansetts innebära ett par glasögon i ett kundanpassat grundutförande fullt färdiga att användas. Då erbjudandet bedömts tämligen nära överensstämma med konsumentens förväntan samt då erbjudandets innehåll har angetts i annonsen, har marknadsföringen inte ansetts vilseledande. Vidare har det förhållande att det i annonsen inte har angetts att kostnad kan tillkomma för vissa tilläggsprodukter och specialutföranden inte ansetts utgöra något vilseledande utelämnande.
  • MD 2009:36:Ett bolag har vid marknadsföring av företagskataloger och branschregister använt beteckningen e-niro och emphas vilka ansetts vara vilseledande om kommersiellt ursprung. Bolaget har vidare tillställt näringsidkare handlingar betecknade fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog, utan att någon föregående beställning har gjorts. Förbud har meddelats med stöd av 8 och 10 §§ samt punkt 21 i direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2016:2:Marknadsföring av isoleringsmaterial, genom bl.a. påståenden om att produkterna är så gott som oantändliga, är mer effektiva och har bättre värmeisoleringsförmåga och fukttålighet än alla andra isoleringar som finns på marknaden, har ansetts vilseledande enligt 10 § MFL.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2014:13:Marknadsföring av kosttillskott och magnetprodukter har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2010:8:Ett bolag har i en annonskampanj för en personbil använt påståendet "säkrast i världen". Påståendet har såsom obestyrkt ansetts vilseledande och otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Bolaget har därför meddelats förbud att använda påståendet.
  • MD 2015:14:Ett företag som säljer bärselar har i sin marknadsföring bl.a. använt påståenden med uttryck som "revolution", "för första gången någonsin", "den enda bärselen på marknaden", "unik, "en ergonomisk bärsele är en bärsele där barnet sitter i grodposition" och "för att det nyfödda barnet inte ska belasta sitt bäcken fel är det viktigt att barnet får behålla denna naturliga ställning när barnet bärs". Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2009:15:Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa pengar skulle lottas ut i en viss ort eller att chansen att vinna varit större just i den aktuella orten liksom framhävande av en hel vinstpott som vinstmöjlighet utan att ange att den är avsedd att fördelas mellan flera lottköpare befunnits vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen. Yrkanden om övergångstid och fördelning av rättegångskostnader enligt 18 kap. 3 § rättegångsbalken har ogillats. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till TF och om medverkansansvar.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2015:19:En näringsidkare som sålt elsaneringstjänster avsedda för bostäder och bilar har i sin marknadsföring bl.a. påstått att företagets tjänster "Reducerar / Eliminerar Strålning, magnetfält etc". Fråga har varit om det visats att viss teknik som använts, i förening med andra åtgärder, faktiskt kunnat reducera strålning och magnetfält i bostäder och bilar.
  • MD 2015:6:Användning av sammansättningen Dinlokaldel.se i marknadsföring har ansetts vilseleda om kommersiellt ursprung enligt 10 § första stycket 5 marknadsföringslagen (2008:486).

Begränsningar i kommunikationsmediet m.m.

11 §  Vid bedömningen av om en framställning är vilseledande enligt 10 § tredje stycket, får beaktas det använda kommunikationsmediets begränsningar i tid och utrymme samt de åtgärder som näringsidkaren har vidtagit för att på något annat sätt lämna informationen.

  • MD 2013:2:Marknadsföring av sängar m.m. i tv-reklamfilm. Fråga om marknadsföringen varit vilseledande och om kommunikationsmediets begränsningar. Även fråga om förutsättningar för löpande vite och marknadsstörningsavgift förelegat.

Köperbjudanden

12 §  Marknadsföringen är vilseledande om näringsidkaren i en framställning erbjuder konsumenter en bestämd produkt med en prisangivelse utan att följande väsentliga information framgår:

  1. produktens utmärkande egenskaper i den omfattning som är lämplig för mediet och produkten,
  2. pris och jämförpris angivet på det sätt som framgår av 7-10 §§prisinformationslagen (2004:347),
  3. näringsidkarens identitet och geografiska adress,
  4. villkor för betalning, leverans, fullgörande och hantering av reklamationer om dessa avviker från vad som är normalt för branschen eller produkten i fråga,
  5. information om ångerrätt eller rätt att häva ett köp som ska lämnas till konsumenten enligt lag.

[S2]Marknadsföringen är också vilseledande om näringsidkaren i en framställning erbjuder konsumenter flera bestämda produkter med en uppgift om ett gemensamt pris, utan att erbjudandet innehåller väsentlig information enligt punkterna 1-5 i första stycket.

  • MD 2011:30:Marknadsföring av resa till New York i form av en annons införd i en dagstidning har ansetts utgöra ett köperbjudande. Frånprisangivelsen i köperbjudandet har befunnits uppfylla kraven på den prisinformation som ska lämnas när det är fråga om ett köperbjudande. Därtill har den påtalade marknadsföringen innehållit den övriga information som krävs för att köperbjudandet inte ska anses vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2015:2:Ett företags marknadsföring av dejtingtjänster på internet har ansetts otillbörlig och vilseledande då företaget inte lämnat information om pris, ånger- och hävningsrätt och kontaktinformation i enlighet med bestämmelserna i e-handelslagen (2002:562), prisinformationslagen (2004:347), distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) i dess lydelse före den 13 juni 2014 och marknadsföringslagen (2008:486) (MFL).
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.

Vilseledande förpackningsstorlekar

13 §  En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda förpackningar som genom sin storlek eller yttre utformning i övrigt är vilseledande i fråga om produktens mängd, storlek eller form.

Vilseledande efterbildningar

14 §  En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda efterbildningar som är vilseledande genom att de lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Detta gäller dock inte efterbildningar vilkas utformning huvudsakligen tjänar till att göra produkten funktionell.

  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2008:16:I ett överklagat mål vari ett företags burk för rengöringsmedel har befunnits vilseledande har skadestånd för förlorad försäljning till följd av överträdelsen uppskattats med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
  • MD 2013:12:Fråga om användning av ordet "kvinna" och/eller dess typografiska utformning i titeln på en tidskrift utgjort en vilseledande affärsmetod enligt punkten 13 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, samt vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen. Även fråga om renommésnyltning förelegat och om marknadsföring varit i strid mot god marknadsföringssed.
  • MD 2008:15:En näringsidkare har marknadsfört tre ficklampor vilka påståtts utgöra vilseledande efterbildning av en annan näringiskdares ficklampor. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats eftersom någon vilseledande efterbildning inte ansetts föreligga. Inte heller har renommésnyltning ansetts vara för handen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2010:27:Ett fläckborttagningsmedel som marknadsförts har inte ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat fläckborttagningsmedel enligt 14 § marknadsföringslagen, eftersom det inte visats att den sistnämnda produkten varit känd inom den relevanta omsättningskretsen. Marknadsföringen har inte heller ansetts strida mot 5 § marknadsföringslagen (renommésnyltning), 10 § marknadsföringslagen (vilseledande efterbildning) eller punkten 13 i den s.k. svarta listan (avsiktlig efterbildning) med hänsyn till kravet på kändhet. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2016:7:En dekor som ett företag använt på sina taxibilar har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av en dekor som Taxi Stockholm använder på sina taxibilar. Även fråga om förhållandet mellan 10 § och 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2010:22:Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårspreventiion har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.
  • MD 2014:10:Kännetecken som använts på en taxibil har ansetts vara förväxlingsbara med bl.a. kännetecknet Taxi Göteborg, som befunnits vara känt och särpräglat, varför marknadsföringen på taxibilen ansetts utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2010:3:Ett bolags första hjälpen-tavla har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags kända och särpräglade första hjälpen- tavla enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det inte befunnits föreligga någon risk för förväxling mellan tavlorna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2008:20:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2011:16:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:23:Ett bolags marknadsföring av fordonskedjor har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags fordonskedjor enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom produkterna saknar särprägel och inte har befunnits vara kända. Inte heller har marknadsföringen ansetts strida mot punkten 13 i den s.k. svarta listan eller 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2009:12:Ett företag har marknadsfört päronlikör i en flaska som påståtts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat företags motsvarande flaska. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då den sistnämnda flaskan inte ansetts vara känd. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2010:29:Ett företag har marknadsfört en chokladdragé i en förpackning som påståtts utgöra en vilseldande efterbildning av ett annat företags kända och särpräglade förpackning. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då det inte visats att det förelegat risk för förväxling av förpackningarna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.

Konkursutförsäljningar

15 §  En näringsidkare får vid marknadsföringen använda uttrycket "konkurs", ensamt eller i förening med något annat uttryck, bara om produkterna bjuds ut av konkursboet eller för dess räkning.

Utförsäljningar

16 §  En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycken "slutförsäljning", "utförsäljning" eller något annat uttryck med motsvarande innebörd bara om

  1. det är fråga om en slutförsäljning av näringsidkarens hela varulager eller en klart avgränsad del av det,
  2. försäljningen sker under en begränsad tid, och
  3. priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter.

Realisationer

17 §  En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycket "realisation" eller något annat uttryck med motsvarande innebörd bara om

  1. försäljningen avser produkter som ingår i näringsidkarens ordinarie sortiment,
  2. försäljningen sker under en begränsad tid, och
  3. priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter.

Jämförande reklam

18 §  En näringsidkare får i sin reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter bara om jämförelsen

  1. inte är vilseledande,
  2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,
  3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,
  4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, firmor eller andra kännetecken,
  5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken,
  6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,
  7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, firma eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och
  8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller firma.

  • MD 2009:25:En näringsidkare har vid marknadsföring av spel använt vissa formuleringar som bedömts utgöra otillbörlig jämförande reklam enligt 18 § marknadsföringslagen. Beträffande formuleringarna "samma spel med större vinster", "samma regler och bättre villkor" och "vi ger mer tillbaka till spelarna" har det bl.a. inte varit möjligt att på ett objektivt sätt kontrollera jämförande egenskaper hos tjänsten. Formuleringen "den oslagbara ledaren när det gäller säkerhet" har såsom obestyrkt ansetts vilseledande. Slutligen har användningen av en s.k. klippgubbe i en filmsekvens ansetts utgöra renommésnyltning. Användningen av uttrycket "svenska spel" enskilt eller i förening med påståenden om "engelska odds", "större vinster" eller "vi ger mer tillbaka till spelarna" har dock inte ansetts innebära vilseledande om kommersiellt ursprung eller medföra förväxling. En annan näringsidkare har använt formuleringar som "Svenska spel är världsledande på spelansvar" och "världens mest effektiva ålderskontroll på nätet" vilka ansetts vilseledande och otillbörliga (8 och 10 §§ marknadsföringslagen). Även fråga om vad som ska anses vara marknadsföring.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2014:16:Fråga om ett brev till en myndighet utgjort marknadsföring.
  • MD 2014:5:Användning av påståendet "Vi slår varje pris" vid marknadsföring av byggvaror har ansetts vilseledande och otillbörlig. Även fråga om prisjämförelse avseende byggvaror varit vilseledande.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2013:11:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av golvbrunnsringar. Även fråga om påståenden i marknadsföring av golvbrunnar varit misskrediterande, otillbörliga och vilseledande samt innefattat jämförande reklam.
  • MD 2013:1:Fråga bl.a. om bildframställning och däri angivna påståenden, som använts i marknadsföring av mobilt bredband där ett konkurrerande företag pekats ut, på ett objektivt sätt avsett väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna.
  • MD 2011:27:Marknadsföring av pinnstol med viss text, som förekommit dels som hängetikett på pinnstolen, dels på baksidan av en möbelkatalog, har varken ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning. Marknadsföringen har därtill inte ansetts utgöra en jämförelse i den bemärkelsen som krävs för att förfarandet ska kunna anses vara förbjudet.
  • MD 2012:1:Överklagat mål vari Marknadsdomstolen - med hänsyn till bevisning som åberopats först i Marknadsdomstolen - till skillnad från tingsrätten funnit att påtalad marknadsföring dels utgör marknadsföring enligt marknadsföringslagens definition, dels att det ena bolaget svarat för denna marknadsföring. Eftersom yrkande om skadestånd framställts - och på grund av utgången i tingsrätten inte prövats där - har Marknadsdomstolen med hänsyn till instansordningen återförvisat målet till tingsrätten för ny prövning.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2014:6:Fråga om marknadsföring av alkoholdryck (Purity Vodka) varit vilseledande. Även fråga om ansvar för marknadsföring.
  • MD 2009:28:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring jämfört egna byggprodukter och priser med produkter och priser hos andra byggvaruhus. Jämförelserna har ansetts strida mot 18 § marknadsföringslagen då produkturvalet inte varit rättvisande och jämförelserna gett sken av att det förstnämnda byggvaruhuset allmänt håller de lägsta priserna på byggvaror.
  • MD 2011:13:Vissa av ett bolags påståenden om dess golvlims egenskaper såsom miljövänligt och fördelaktigt ur hälsosynpunkt utifrån viss miljömärkning har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför de ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets användande av citat ur en tidningsartikel ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom bolaget inte visat att uppgifterna var sakliga och objektivt korrekta.
  • MD 2010:18:Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena "Vi har Nordens bästa avbytarbänk", "Vi har marknadens bästa garantier" och "Vi har den bästa servicen". Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.

Obeställd reklam

19 §  En näringsidkare får vid marknadsföring till en fysisk person använda elektronisk post, telefax eller sådana uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild, bara om den fysiska personen har samtyckt till det på förhand.

[S2]Har näringsidkaren fått den fysiska personens uppgifter om elektronisk adress för elektronisk post i samband med försäljning av en produkt till personen, gäller inte kravet på samtycke enligt första stycket om,

  1. den fysiska personen inte motsatt sig att uppgiften om elektronisk adress används i marknadsföringssyfte med användande av elektronisk post,
  2. marknadsföringen avser näringsidkarens egna, likartade produkter och
  3. den fysiska personen klart och tydligt ges möjlighet att kostnadsfritt och enkelt motsätta sig att uppgiften används i marknadsföringssyfte när den samlas in och vid varje följande marknadsföringsmeddelande.

  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.

20 §  Vid marknadsföring med elektronisk post ska meddelandet alltid innehålla en giltig adress till vilken mottagaren kan sända en begäran om att marknadsföringen ska upphöra. Detta gäller även vid marknadsföring till en juridisk person.

21 §  En näringsidkare får använda andra metoder för individuell kommunikation på distans än sådana som avses i 19 §, om inte den fysiska personen tydligt motsatt sig att metoden används.

Information om garantier

22 §  En näringsidkare, som vid marknadsföringen erbjuder sig att genom en garanti eller liknande utfästelse under en viss tid svara för en produkt eller del därav eller för en egenskap hos produkten, ska vid försäljningen lämna köparen tydlig information om utfästelsens innehåll och de uppgifter som är nödvändiga för att köparen ska kunna göra den gällande. Information ska även lämnas om att köparens rättigheter enligt lag inte påverkas av utfästelsen.

[S2]Utfästelsen och informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen.

Förbud och ålägganden

Förbud mot viss marknadsföring

23 §  En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd.

[S2]Ett förbud enligt första stycket får meddelas också

  1. en anställd hos näringsidkaren,
  2. någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar, och
  3. var och en som i övrigt väsentligt har bidragit till marknadsföringen.

  • NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
  • NJA 2010 s. 48:Marknadsdomstolen har vid vite förbjudit näringsidkare att vid viss marknadsföring bl.a. påstå eller antyda närmare angivna sakförhållanden, "om så inte är fallet". I mål om utdömande av vite har näringsidkarna ansetts ha bevisbördan för att det påstående som gjorts vid den aktuella marknadsföringen är riktigt.
  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2015:6:Användning av sammansättningen Dinlokaldel.se i marknadsföring har ansetts vilseleda om kommersiellt ursprung enligt 10 § första stycket 5 marknadsföringslagen (2008:486).
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2008:16:I ett överklagat mål vari ett företags burk för rengöringsmedel har befunnits vilseledande har skadestånd för förlorad försäljning till följd av överträdelsen uppskattats med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
  • MD 2009:25:En näringsidkare har vid marknadsföring av spel använt vissa formuleringar som bedömts utgöra otillbörlig jämförande reklam enligt 18 § marknadsföringslagen. Beträffande formuleringarna "samma spel med större vinster", "samma regler och bättre villkor" och "vi ger mer tillbaka till spelarna" har det bl.a. inte varit möjligt att på ett objektivt sätt kontrollera jämförande egenskaper hos tjänsten. Formuleringen "den oslagbara ledaren när det gäller säkerhet" har såsom obestyrkt ansetts vilseledande. Slutligen har användningen av en s.k. klippgubbe i en filmsekvens ansetts utgöra renommésnyltning. Användningen av uttrycket "svenska spel" enskilt eller i förening med påståenden om "engelska odds", "större vinster" eller "vi ger mer tillbaka till spelarna" har dock inte ansetts innebära vilseledande om kommersiellt ursprung eller medföra förväxling. En annan näringsidkare har använt formuleringar som "Svenska spel är världsledande på spelansvar" och "världens mest effektiva ålderskontroll på nätet" vilka ansetts vilseledande och otillbörliga (8 och 10 §§ marknadsföringslagen). Även fråga om vad som ska anses vara marknadsföring.
  • MD 2009:40:Ett bolag har marknadsfört vidsvinsfällor utan att dessa varit godkända i enlighet med gällande jaktlagstiftning. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig i enlighet med lagstridighetsprincipen och förbud har meddelats med stöd av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2015:18:Marknadsföring av havrebaserade livsmedel genom bl.a. påståenden och framställningar på näringsidkares produktförpackningar och webbplats har ansetts vara bl.a. misskrediterande med avseende på mjölk och mjölkprodukter. Även fråga om användning av s.k. hälsopåståenden i marknadsföring varit förenlig med förordning (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2008:15:En näringsidkare har marknadsfört tre ficklampor vilka påståtts utgöra vilseledande efterbildning av en annan näringiskdares ficklampor. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats eftersom någon vilseledande efterbildning inte ansetts föreligga. Inte heller har renommésnyltning ansetts vara för handen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:33:Ett bolag har marknadsfört två första hjälpen-tavlor vilkas utformning och färgsättning i kombination med formgivningen har ansetts associera till rödakorsmärket och ärigenom till Röda Korset på ett sådant sätt att de ansetts vara oförenliga med 5 § andra stycket lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. De har därigenom ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4 och 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, och om medansvar.
  • MD 2014:8:Marknadsföring av hälsokostprodukter på webbplats och genom direktreklam har ansetts vara vilseledande. Även fråga om ansvar för marknadsföringen.
  • MD 2013:16:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring använt sig av uttrycket "där bättre produkter kostar mindre". Innebörden av påståendet har ansetts vara att företaget tillhandahåller ett sortiment som innehåller bl.a. produkter av viss högre kvalitet som är billigare än motsvarande produkter hos konkurrerande företag. Påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2014:16:Fråga om ett brev till en myndighet utgjort marknadsföring.
  • MD 2009:41:Bolag har marknadsfört hälsoprodukter och läkemedel. Bl.a. har påståenden angående medicinsk effekt befunnits otillbörliga och förbud har, enligt principerna om medverkansansvar, meddelats mot en styrelseledamot och en f.d. anställd i bolagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4, 9 och 17 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2014:14:Fråga om förbud enligt 14 och 14 a §§ tobakslagen (1993:581) mot marknadsföring av snus avseende kommersiella meddelanden inne på försäljningsställe och vissa butiksarrangemang. Även fråga om s.k. brand stretching.
  • MD 2009:3:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet i enlighet med Kammarkollegiets beslut. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen ställts.
  • MD 2010:13:Ett bolag har vid marknadsföring av diskmaskinstabletter, använt påståendena ". . .% EXTRA", formulerat på olika sätt, och "Fler tabletter till samma pris". EXTRA-påståendet har funnits på s.k. overfillförpackningar - vilka innehåller ett större antal doseringstabletter än en reguljär förpackning, basförpackning. Påståendena har befunnits ge intryck av att en konsument vid köp av aktuell overfillförpackning erhåller ett visst antal doseringstaletter extra till samma pris som han eller hon skulle ha fått betala för basantalet. I avsaknad av en basförpackning att jämföra overfillförpackningens pris med har påståendena ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ MFL.
  • MD 2013:3:Fråga om ett bolags användande av en logotyp inneburit en risk för förväxling med en annan näringsidkares påstått kända logotyp i strid mot 10 § MFL och om bolagets påstående om auktorisation kan anses korrekt med hänsyn till bl.a. möjligheterna att utöva tillsyn för den som utfärdat "auktorisationen". Även fråga om tillämpligheten av punkten 4 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:14:Ett bolag har vid marknadsföring av mobilabonnemang på en webbplats använt begreppet "Fastpris" och påståenden som givit intryck av en obegränsad användning av abonnemanget till ett visst fastställt pris och att inga ytterligare kostnader kan tillkomma. Då tjänsten varit begränsad i sin omfattning ansågs marknadsföringen vilseledande om det faktiska innehållet och begrepp och påståenden sådana att de sannolikt har kunnat påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om utelämnande av information och om ansvarigt bolag för marknadsföringen (jfr MD 2005:11).
  • MD 2009:16:Ett bolag har låtit anordna en öppan temakväll på en restaurang för en spritdryck har därvid låtit en viss närmare angiven luva och en banderoll förekomma såsom marknadsföringsåtgärder. Banderollen, som placerats utomhus vid restaurangens entré och som lysts upp av gatubelysning, har starkt exponerat spritdryckens varumärke. Banderollen har genom sin storlek, utformning och placering ansetts vara påträngande och uppsökande på ett sätt som strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen (1994:1738). Banderollen har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den eller annan väsentligen likadan framställning. Yrkandet om förbud beträffande luvan har lämnats utan bifall då det inte ansetts visat på vilket sätt luvan förekommit inne på restaurangen.
  • MD 2014:5:Användning av påståendet "Vi slår varje pris" vid marknadsföring av byggvaror har ansetts vilseledande och otillbörlig. Även fråga om prisjämförelse avseende byggvaror varit vilseledande.
  • MD 2008:17:Vid marknadsföring av hygienmadrasser har vart och ett av partsbolagen använt påståenden om produkternas egenskaper, bl.a. om ånggenomsläpplighet, följsamhet, komfort, säkerhet, hygien och ekonomi. Många av påståendena har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga, varför förbud har meddelats bolagen att använda påståendena eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd. Vissa av de påtalade formuleringar som gjorts i inlagor till domstol i ett överklagat mål om offentlig upphandling har inte ansetts vara av kommersiell natur. Ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen har därför inte kunnat ske i den delen.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2012:11:En näringsidkare har inom ramen för sin enskilda firma använt sig av en logotyp, bestående av ordet Datoteket jämte figur, som liknar Apoteket AB:s logotyp. Fråga om dels Apoteket AB:s kännetecken varit så känt som krävs för att renommésnyltning enligt 5 § marknadsföringslagen ska kunna föreligga och dels tillämpningen av det s.k. transaktionstestet enligt 6 § marknadsföringslagen vid renommésnyltning.
  • MD 2013:1:Fråga bl.a. om bildframställning och däri angivna påståenden, som använts i marknadsföring av mobilt bredband där ett konkurrerande företag pekats ut, på ett objektivt sätt avsett väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2008:20:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:7:Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Även fråga om betydelsen av att ett dotterbolag under processen upphört att existera som juridisk person sedan bolaget fusionerats med sitt moderbolag. Det har ansetts att dotterbolaget efter fusionen saknade partsbehörighet och att talan om det därför inte kunde vidhållas.
  • MD 2016:4:Marknadsföring av värmepumpar har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2012:8:Marknadsföring av läkemedel. Fråga bl.a. om påtalade påståenden med beaktande av den s.k. lagstridighetsprincipen varit förenliga med god marknadsföringssed, bl.a. mot bakgrund av vad som anges i läkemedlets s.k. produktresumé.
  • MD 2009:8:Ett bolag, som på distans marknadsfört värderingstjänster, har ansetts inte lämna upgift om pris och ångerrätt på ett klart och begripligt sätt. Det har vidare ansetts att information som förekommit på bolagets webbplats inte har lämnats i en varaktig form. Eftersom den föreskrivna informationen inte lämnats till konsumenten i annan form har bolaget inte uppfyllt informationskravet vid distansavtal. Bolaget har även gett konsumenten intrycket att han eller hon innan ångerfristen börjat löpa kan avsäga sig sin ångerrätt. Marknadsföringen har i samtliga avseenden ansetts vara otillbörlig.
  • MD 2016:6:Marknadsföring av matfettsblandning har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2011:16:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2014:6:Fråga om marknadsföring av alkoholdryck (Purity Vodka) varit vilseledande. Även fråga om ansvar för marknadsföring.
  • MD 2010:1:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Förbudet har meddelats före detta styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet och tagit aktiv del i bolagets marknadsföring.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).
  • MD 2009:38:Ett bolag har vid marknadsföring av hemelektronik använt påståenden som gett intryck av dels att bolaget är den största hemelektronikkedjan i Sverige, Norden och Norra Europa, dels att bolaget allmänt har de lägsta priserna generellt eller avseende vissa enskilda produkter på marknaden. Eftersom bolaget inte förmått styrka sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda påståendena "Norra Europas största elektronik- och vitvarukedja", "Sveriges största hemelektroni- och vitvarukedja", "Nordens största hemelektronikkedja", "Europas ledande hemelektronikkedja", "Europas ledande elektronikåterförsäljare", "Elgiganten är billigast på allt alltid", "Elgiganten billigast på allt", "Från billigast i stan till billigast i Europa", "Billigast i Europa", "Billigast i Sverige", "Billigast i Stan", "Billigast enligt svenska folket" och "Du får mycket mer för pengarna hos Elgiganten". Även fråga om löpande och förhöjt vite.
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2009:28:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring jämfört egna byggprodukter och priser med produkter och priser hos andra byggvaruhus. Jämförelserna har ansetts strida mot 18 § marknadsföringslagen då produkturvalet inte varit rättvisande och jämförelserna gett sken av att det förstnämnda byggvaruhuset allmänt håller de lägsta priserna på byggvaror.
  • MD 2010:18:Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena "Vi har Nordens bästa avbytarbänk", "Vi har marknadens bästa garantier" och "Vi har den bästa servicen". Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2009:32:Ett reserföretag har vid marknadsföring av resor på Internet sålt vissa tilläggsprodukter. Dessa har varit markerade i förhand av bolaget på sätt som krävt att den som köpt resan aktivt måste markera om tilläggsprodukten inte önskades. Förfarandet har ansetts strida mot god marknadsföringssed och har förbjudits med stöd av 5 och 6 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2009:19:Ett bolag har på reklampelare på allmän plats i närheten av arenan Nya Ullevi i Göteborg marknadsfört alkoholdryckerna öl och cider. Vid en helhetsbedömning, varvid beaktats bl.a. att det rört sig om utomhusreklam samt reklamens storlek och placering, har Marknadsdomstolen funnit att marknadsföringsåtgärderna strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen. Marknadsföringsåtgärden har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed, varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra alkoholdryckerna på sätt som skett eller på annat väsentligen samma sätt. Av Konsumentombudsmannen i första hand framställt yrkande om att bolaget skulle förbjudas att marknadsföra alkoholdryck till konsument genom utomhusreklam har inte ansetts kunna bifallas p.g.a. yrkandets alltför generella utformning. Av bolaget framställda avvisningsyrkanden har lämnats utan bifall.
  • MD 2008:19:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa den säkerhet som Kammarkollegiet beslutat. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen gälls.
  • MD 2009:15:Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa pengar skulle lottas ut i en viss ort eller att chansen att vinna varit större just i den aktuella orten liksom framhävande av en hel vinstpott som vinstmöjlighet utan att ange att den är avsedd att fördelas mellan flera lottköpare befunnits vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen. Yrkanden om övergångstid och fördelning av rättegångskostnader enligt 18 kap. 3 § rättegångsbalken har ogillats. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till TF och om medverkansansvar.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2016:5:Fråga om marknadsföring av kosttillskott genom s.k. kundberättelser varit förenlig med förordningen (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel. Även fråga om part vållat rättegångskostnad för motpart enligt 18 kap. 6 § rättegångsbalken.

Åläggande att lämna information

24 §  En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna väsentlig information får åläggas att lämna sådan information.

[S2]Ett sådant åläggande får meddelas också

  1. en anställd hos näringsidkaren, och
  2. någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar.

[S3]Ett åläggande enligt första stycket får innehålla en skyldighet att lämna informationen

  1. i annonser eller andra framställningar som näringsidkaren använder vid marknadsföringen,
  2. genom märkning på varan eller i någon annan form på säljstället, eller
  3. i viss form till konsumenter som begär det.

  • NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
  • MD 2015:18:Marknadsföring av havrebaserade livsmedel genom bl.a. påståenden och framställningar på näringsidkares produktförpackningar och webbplats har ansetts vara bl.a. misskrediterande med avseende på mjölk och mjölkprodukter. Även fråga om användning av s.k. hälsopåståenden i marknadsföring varit förenlig med förordning (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel.
  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2015:2:Ett företags marknadsföring av dejtingtjänster på internet har ansetts otillbörlig och vilseledande då företaget inte lämnat information om pris, ånger- och hävningsrätt och kontaktinformation i enlighet med bestämmelserna i e-handelslagen (2002:562), prisinformationslagen (2004:347), distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) i dess lydelse före den 13 juni 2014 och marknadsföringslagen (2008:486) (MFL).
  • MD 2016:4:Marknadsföring av värmepumpar har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2009:8:Ett bolag, som på distans marknadsfört värderingstjänster, har ansetts inte lämna upgift om pris och ångerrätt på ett klart och begripligt sätt. Det har vidare ansetts att information som förekommit på bolagets webbplats inte har lämnats i en varaktig form. Eftersom den föreskrivna informationen inte lämnats till konsumenten i annan form har bolaget inte uppfyllt informationskravet vid distansavtal. Bolaget har även gett konsumenten intrycket att han eller hon innan ångerfristen börjat löpa kan avsäga sig sin ångerrätt. Marknadsföringen har i samtliga avseenden ansetts vara otillbörlig.
  • MD 2009:29:Åläggande har meddelats ett företag att vid marknadsföring av kredit till konsument ange den effektiva räntan på sätt som krävs enligt konumentkreditlagen.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).
  • MD 2010:11:Ett bolag har vid marknadsföring av bostadsrätter använt sig av s.k. förhandsavtal. Dessa har inte innehållit någon information om förutsättningarna för att säga upp ett sådant avtal eller den närmare omfattningen av ett eventuellt skadeståndsansvar utan endast information om att ett skadeståndsansvar kunde bli aktuellt. Mot bakgrund av de förhållanden som förelegat i målet har den utelämnade informationen inte bedömts som väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen. Ej heller har informationen om skadeståndet bedömts som oklart eller otydligt utformad. Talan har därför ogillats.
  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.

Åläggande att tillhandahålla tekniska hjälpmedel

25 §  En tjänsteleverantör enligt lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster som i strid med 10 § i den lagen låter bli att tillhandahålla sådana tekniska hjälpmedel som avses där får åläggas att tillhandahålla hjälpmedlen.

Vite

26 §  Ett förbud enligt 23 § och ett åläggande enligt 24 eller 25 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

  • NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
  • NJA 2010 s. 48:Marknadsdomstolen har vid vite förbjudit näringsidkare att vid viss marknadsföring bl.a. påstå eller antyda närmare angivna sakförhållanden, "om så inte är fallet". I mål om utdömande av vite har näringsidkarna ansetts ha bevisbördan för att det påstående som gjorts vid den aktuella marknadsföringen är riktigt.
  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2009:25:En näringsidkare har vid marknadsföring av spel använt vissa formuleringar som bedömts utgöra otillbörlig jämförande reklam enligt 18 § marknadsföringslagen. Beträffande formuleringarna "samma spel med större vinster", "samma regler och bättre villkor" och "vi ger mer tillbaka till spelarna" har det bl.a. inte varit möjligt att på ett objektivt sätt kontrollera jämförande egenskaper hos tjänsten. Formuleringen "den oslagbara ledaren när det gäller säkerhet" har såsom obestyrkt ansetts vilseledande. Slutligen har användningen av en s.k. klippgubbe i en filmsekvens ansetts utgöra renommésnyltning. Användningen av uttrycket "svenska spel" enskilt eller i förening med påståenden om "engelska odds", "större vinster" eller "vi ger mer tillbaka till spelarna" har dock inte ansetts innebära vilseledande om kommersiellt ursprung eller medföra förväxling. En annan näringsidkare har använt formuleringar som "Svenska spel är världsledande på spelansvar" och "världens mest effektiva ålderskontroll på nätet" vilka ansetts vilseledande och otillbörliga (8 och 10 §§ marknadsföringslagen). Även fråga om vad som ska anses vara marknadsföring.
  • MD 2009:40:Ett bolag har marknadsfört vidsvinsfällor utan att dessa varit godkända i enlighet med gällande jaktlagstiftning. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig i enlighet med lagstridighetsprincipen och förbud har meddelats med stöd av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:33:Ett bolag har marknadsfört två första hjälpen-tavlor vilkas utformning och färgsättning i kombination med formgivningen har ansetts associera till rödakorsmärket och ärigenom till Röda Korset på ett sådant sätt att de ansetts vara oförenliga med 5 § andra stycket lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. De har därigenom ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4 och 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, och om medansvar.
  • MD 2014:15:Marknadsföring av ett s.k. ryggbord har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2013:16:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring använt sig av uttrycket "där bättre produkter kostar mindre". Innebörden av påståendet har ansetts vara att företaget tillhandahåller ett sortiment som innehåller bl.a. produkter av viss högre kvalitet som är billigare än motsvarande produkter hos konkurrerande företag. Påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2013:2:Marknadsföring av sängar m.m. i tv-reklamfilm. Fråga om marknadsföringen varit vilseledande och om kommunikationsmediets begränsningar. Även fråga om förutsättningar för löpande vite och marknadsstörningsavgift förelegat.
  • MD 2009:41:Bolag har marknadsfört hälsoprodukter och läkemedel. Bl.a. har påståenden angående medicinsk effekt befunnits otillbörliga och förbud har, enligt principerna om medverkansansvar, meddelats mot en styrelseledamot och en f.d. anställd i bolagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4, 9 och 17 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2014:14:Fråga om förbud enligt 14 och 14 a §§ tobakslagen (1993:581) mot marknadsföring av snus avseende kommersiella meddelanden inne på försäljningsställe och vissa butiksarrangemang. Även fråga om s.k. brand stretching.
  • MD 2009:3:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet i enlighet med Kammarkollegiets beslut. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen ställts.
  • MD 2010:13:Ett bolag har vid marknadsföring av diskmaskinstabletter, använt påståendena ". . .% EXTRA", formulerat på olika sätt, och "Fler tabletter till samma pris". EXTRA-påståendet har funnits på s.k. overfillförpackningar - vilka innehåller ett större antal doseringstabletter än en reguljär förpackning, basförpackning. Påståendena har befunnits ge intryck av att en konsument vid köp av aktuell overfillförpackning erhåller ett visst antal doseringstaletter extra till samma pris som han eller hon skulle ha fått betala för basantalet. I avsaknad av en basförpackning att jämföra overfillförpackningens pris med har påståendena ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ MFL.
  • MD 2013:3:Fråga om ett bolags användande av en logotyp inneburit en risk för förväxling med en annan näringsidkares påstått kända logotyp i strid mot 10 § MFL och om bolagets påstående om auktorisation kan anses korrekt med hänsyn till bl.a. möjligheterna att utöva tillsyn för den som utfärdat "auktorisationen". Även fråga om tillämpligheten av punkten 4 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:14:Ett bolag har vid marknadsföring av mobilabonnemang på en webbplats använt begreppet "Fastpris" och påståenden som givit intryck av en obegränsad användning av abonnemanget till ett visst fastställt pris och att inga ytterligare kostnader kan tillkomma. Då tjänsten varit begränsad i sin omfattning ansågs marknadsföringen vilseledande om det faktiska innehållet och begrepp och påståenden sådana att de sannolikt har kunnat påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om utelämnande av information och om ansvarigt bolag för marknadsföringen (jfr MD 2005:11).
  • MD 2009:16:Ett bolag har låtit anordna en öppan temakväll på en restaurang för en spritdryck har därvid låtit en viss närmare angiven luva och en banderoll förekomma såsom marknadsföringsåtgärder. Banderollen, som placerats utomhus vid restaurangens entré och som lysts upp av gatubelysning, har starkt exponerat spritdryckens varumärke. Banderollen har genom sin storlek, utformning och placering ansetts vara påträngande och uppsökande på ett sätt som strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen (1994:1738). Banderollen har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den eller annan väsentligen likadan framställning. Yrkandet om förbud beträffande luvan har lämnats utan bifall då det inte ansetts visat på vilket sätt luvan förekommit inne på restaurangen.
  • MD 2008:17:Vid marknadsföring av hygienmadrasser har vart och ett av partsbolagen använt påståenden om produkternas egenskaper, bl.a. om ånggenomsläpplighet, följsamhet, komfort, säkerhet, hygien och ekonomi. Många av påståendena har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga, varför förbud har meddelats bolagen att använda påståendena eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd. Vissa av de påtalade formuleringar som gjorts i inlagor till domstol i ett överklagat mål om offentlig upphandling har inte ansetts vara av kommersiell natur. Ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen har därför inte kunnat ske i den delen.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2012:11:En näringsidkare har inom ramen för sin enskilda firma använt sig av en logotyp, bestående av ordet Datoteket jämte figur, som liknar Apoteket AB:s logotyp. Fråga om dels Apoteket AB:s kännetecken varit så känt som krävs för att renommésnyltning enligt 5 § marknadsföringslagen ska kunna föreligga och dels tillämpningen av det s.k. transaktionstestet enligt 6 § marknadsföringslagen vid renommésnyltning.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2008:20:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:7:Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Även fråga om betydelsen av att ett dotterbolag under processen upphört att existera som juridisk person sedan bolaget fusionerats med sitt moderbolag. Det har ansetts att dotterbolaget efter fusionen saknade partsbehörighet och att talan om det därför inte kunde vidhållas.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2012:8:Marknadsföring av läkemedel. Fråga bl.a. om påtalade påståenden med beaktande av den s.k. lagstridighetsprincipen varit förenliga med god marknadsföringssed, bl.a. mot bakgrund av vad som anges i läkemedlets s.k. produktresumé.
  • MD 2009:8:Ett bolag, som på distans marknadsfört värderingstjänster, har ansetts inte lämna upgift om pris och ångerrätt på ett klart och begripligt sätt. Det har vidare ansetts att information som förekommit på bolagets webbplats inte har lämnats i en varaktig form. Eftersom den föreskrivna informationen inte lämnats till konsumenten i annan form har bolaget inte uppfyllt informationskravet vid distansavtal. Bolaget har även gett konsumenten intrycket att han eller hon innan ångerfristen börjat löpa kan avsäga sig sin ångerrätt. Marknadsföringen har i samtliga avseenden ansetts vara otillbörlig.
  • MD 2009:29:Åläggande har meddelats ett företag att vid marknadsföring av kredit till konsument ange den effektiva räntan på sätt som krävs enligt konumentkreditlagen.
  • MD 2011:16:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2010:1:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Förbudet har meddelats före detta styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet och tagit aktiv del i bolagets marknadsföring.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).
  • MD 2009:38:Ett bolag har vid marknadsföring av hemelektronik använt påståenden som gett intryck av dels att bolaget är den största hemelektronikkedjan i Sverige, Norden och Norra Europa, dels att bolaget allmänt har de lägsta priserna generellt eller avseende vissa enskilda produkter på marknaden. Eftersom bolaget inte förmått styrka sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda påståendena "Norra Europas största elektronik- och vitvarukedja", "Sveriges största hemelektroni- och vitvarukedja", "Nordens största hemelektronikkedja", "Europas ledande hemelektronikkedja", "Europas ledande elektronikåterförsäljare", "Elgiganten är billigast på allt alltid", "Elgiganten billigast på allt", "Från billigast i stan till billigast i Europa", "Billigast i Europa", "Billigast i Sverige", "Billigast i Stan", "Billigast enligt svenska folket" och "Du får mycket mer för pengarna hos Elgiganten". Även fråga om löpande och förhöjt vite.
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2009:28:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring jämfört egna byggprodukter och priser med produkter och priser hos andra byggvaruhus. Jämförelserna har ansetts strida mot 18 § marknadsföringslagen då produkturvalet inte varit rättvisande och jämförelserna gett sken av att det förstnämnda byggvaruhuset allmänt håller de lägsta priserna på byggvaror.
  • MD 2010:18:Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena "Vi har Nordens bästa avbytarbänk", "Vi har marknadens bästa garantier" och "Vi har den bästa servicen". Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.
  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2014:13:Marknadsföring av kosttillskott och magnetprodukter har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2009:32:Ett reserföretag har vid marknadsföring av resor på Internet sålt vissa tilläggsprodukter. Dessa har varit markerade i förhand av bolaget på sätt som krävt att den som köpt resan aktivt måste markera om tilläggsprodukten inte önskades. Förfarandet har ansetts strida mot god marknadsföringssed och har förbjudits med stöd av 5 och 6 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2009:19:Ett bolag har på reklampelare på allmän plats i närheten av arenan Nya Ullevi i Göteborg marknadsfört alkoholdryckerna öl och cider. Vid en helhetsbedömning, varvid beaktats bl.a. att det rört sig om utomhusreklam samt reklamens storlek och placering, har Marknadsdomstolen funnit att marknadsföringsåtgärderna strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen. Marknadsföringsåtgärden har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed, varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra alkoholdryckerna på sätt som skett eller på annat väsentligen samma sätt. Av Konsumentombudsmannen i första hand framställt yrkande om att bolaget skulle förbjudas att marknadsföra alkoholdryck till konsument genom utomhusreklam har inte ansetts kunna bifallas p.g.a. yrkandets alltför generella utformning. Av bolaget framställda avvisningsyrkanden har lämnats utan bifall.
  • MD 2008:19:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa den säkerhet som Kammarkollegiet beslutat. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen gälls.
  • MD 2009:15:Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa pengar skulle lottas ut i en viss ort eller att chansen att vinna varit större just i den aktuella orten liksom framhävande av en hel vinstpott som vinstmöjlighet utan att ange att den är avsedd att fördelas mellan flera lottköpare befunnits vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen. Yrkanden om övergångstid och fördelning av rättegångskostnader enligt 18 kap. 3 § rättegångsbalken har ogillats. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till TF och om medverkansansvar.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2016:5:Fråga om marknadsföring av kosttillskott genom s.k. kundberättelser varit förenlig med förordningen (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel. Även fråga om part vållat rättegångskostnad för motpart enligt 18 kap. 6 § rättegångsbalken.

Interimistiska beslut

27 §  Rätten får meddela förbud enligt 23 § eller åläggande enligt 24 eller 25 § att gälla tills vidare om

  1. käranden visar sannolika skäl för sin talan, och
  2. det skäligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller låta bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett förbud eller åläggande.

[S2]I fråga om beslut enligt första stycket tillämpas 15 kap. 5 § andra fjärde styckena samt 6 och 8 §§rättegångsbalken. Beslutet får verkställas genast.

Förelägganden

28 §  I fall som inte är av större vikt får Konsumentombudsmannen meddela föreläggande om

  1. förbud som avses i 23 § (förbudsföreläggande),
  2. åläggande som avses i 24 § (informationsföreläggande), eller
  3. åläggande som avses i 25 §.

[S2]Föreläggandet ska förenas med vite.

[S3]För att bli gällande ska näringsidkaren godkänna föreläggandet omedelbart eller inom en viss tid. Om föreläggandet har godkänts gäller det som en lagakraftvunnen dom.

[S4]Ett godkännande som sker efter den utsatta tiden gäller inte.

Marknadsstörningsavgift

Förutsättningar för avgift

29 §  En näringsidkare får åläggas att betala en särskild avgift (marknadsstörningsavgift) om näringsidkaren, eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar, uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot

[S2]Detsamma gäller om en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av bestämmelserna i

[S3]Vad som sägs i första och andra styckena gäller också en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till överträdelsen.

[S4]Avgiften tillfaller staten. Lag (2010:1632).

30 §  En marknadsstörningsavgift får inte åläggas någon för en överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att följa ett åläggande som har meddelats vid vite enligt denna lag.

Avgiftens storlek

31 §  Marknadsstörningsavgiften ska fastställas till lägst fem tusen kronor och högst fem miljoner kronor.

[S2]Avgiften får inte överstiga tio procent av näringsidkarens årsomsättning.

[S3]Årsomsättningen ska avse omsättningen närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under näringsidkarens första verksamhetsår eller om uppgifter om årsomsättning annars saknas eller är bristfälliga, får årsomsättningen uppskattas.

[S4]Riktas talan mot flera näringsidkare ska avgiften fastställas särskilt för var och en av dem.

32 §  När marknadsstörningsavgiften fastställs ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått.

[S2]I ringa fall ska någon avgift inte dömas ut. Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl för det.

Betalning av avgiften

33 §  Marknadsstörningsavgift ska betalas till Kammarkollegiet inom trettio dagar efter det att domen har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i domen.

[S2]Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i första stycket ska Kammarkollegiet lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Preskription

34 §  En marknadsstörningsavgift får dömas ut bara om stämningsansökan har delgetts den som anspråket riktar sig mot inom fem år från det att överträdelsen upphörde.

35 §  En marknadsstörningsavgift faller bort om domen inte har kunnat verkställas inom fem år från det att den vann laga kraft.

Kvarstad

Skadestånd

37 §  Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud eller ett åläggande som har meddelats med stöd av 23, 24 eller 25 §, eller mot 7 §, eller mot 8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 12-17 §§, eller mot någon av bestämmelserna i 18-22 §§, eller mot någon av punkterna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, ska ersätta den skada som därigenom uppkommer för en konsument eller någon annan näringsidkare.

[S2]När ersättningen till näringsidkare bestäms får hänsyn tas även till omständigheter av annan än ekonomisk art.

  • MD 2013:19:Fråga om skadestånd enligt 37 § marknadsföringslagen på grund av otillbörlig marknadsföring av blöjor.
  • MD 2012:1:Överklagat mål vari Marknadsdomstolen - med hänsyn till bevisning som åberopats först i Marknadsdomstolen - till skillnad från tingsrätten funnit att påtalad marknadsföring dels utgör marknadsföring enligt marknadsföringslagens definition, dels att det ena bolaget svarat för denna marknadsföring. Eftersom yrkande om skadestånd framställts - och på grund av utgången i tingsrätten inte prövats där - har Marknadsdomstolen med hänsyn till instansordningen återförvisat målet till tingsrätten för ny prövning.

38 §  Rätten till skadestånd faller bort om talan inte väcks inom fem år från det att skadan uppkom.

Utplånande

Utplånande m.m. av vilseledande framställningar

39 §  Vid överträdelse av ett vitesförbud enligt 23 §, eller av 8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 12-17 §§, eller av 18 §, eller av någon av punkterna 1-23 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, får rätten efter vad som är skäligt besluta att en vilseledande framställning som finns på en vara, förpackning, trycksak, affärshandling eller liknande ska utplånas eller ändras så att den inte längre är vilseledande. Om detta syfte inte kan uppnås på något annat sätt får rätten besluta att egendomen ska förstöras.

Säkerhetsåtgärder

40 §  Om käranden visar sannolika skäl för bifall till ett yrkande enligt 39 § och det skäligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller att låta bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett beslut om utplånande, får rätten besluta om lämplig åtgärd att gälla tills vidare. I fråga om en sådan åtgärd gäller 15 kap. 3 § andra stycket, 5 § andra-fjärde styckena samt 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Beslutet får verkställas genast.

[S2]Framställs ett yrkande enligt 39 § i ett mål om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag gäller i stället för bestämmelserna i första stycket att egendomen får tas i beslag. I sådant fall tillämpas föreskrifterna i 27 kap.rättegångsbalken om beslag i brottmål. Beslutet får verkställas genast.

41 §  Beslut att utplåna vilseledande framställningar enligt 39 § och beslut om säkerhetsåtgärd enligt 40 § meddelas på yrkande av part av den domstol där en rättegång om förbud enligt 23 §, marknadsstörningsavgift enligt 29 § eller skadestånd enligt 37 § pågår.

[S2]Beslut att utplåna framställningar på grund av överträdelse av ett vitesförbud enligt 23 och 26 §§ får meddelas på yrkande av part av den domstol där en rättegång om utdömande av vitet pågår.

Upplysningsskyldighet m.m.

42 §  På uppmaning av Konsumentombudsmannen ska

  1. var och en yttra sig och lämna de upplysningar som behövs i ett ärende om tillämpningen av denna lag,
  2. en näringsidkare tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som kan ha betydelse för utredningen i ett ärende där beslut om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § kan antas komma i fråga.

43 §  Den som har meddelats ett förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § är skyldig att på uppmaning av Konsumentombudsmannen tillhandahålla de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen över att förbudet eller åläggandet följs.

44 §  Om det behövs för tillsynen i ett ärende som avses i 42 § 2 eller 43 § får Konsumentombudsmannen uppmana näringsidkaren att hålla de lokaler eller motsvarande utrymmen där näringsverksamheten utövas, dock inte bostäder, tillgängliga för inspektion.

45 §  Om en uppmaning enligt 42, 43 eller 44 § inte följs får Konsumentombudsmannen förelägga den som berörs att fullgöra sin skyldighet vid vite.

46 §  Konsumentombudsmannen får lämna ersättning för sådana varuprover och liknande som avses i 42 och 43 §§ om det finns särskilda skäl för det.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en näringsidkare att ersätta Konsumentombudsmannens kostnader för provtagning och undersökning av prov i fall som avses i 43 §.

Var och av vem talan får väckas

47 §  Talan om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § väcks vid Marknadsdomstolen. Om samma kärande, eller en annan kärande i samråd med denne, samtidigt väcker en talan om marknadsstörningsavgift enligt 29 § eller skadestånd enligt 37 § med anledning av marknadsföringen, ska dock en talan om förbud eller åläggande väckas vid Stockholms tingsrätt.

[S2]Talan om förbud eller åläggande får väckas av

  1. Konsumentombudsmannen,
  2. en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller
  3. en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare.

[S3]Ett interimistiskt beslut enligt 27 § meddelas av den domstol där en rättegång enligt första stycket pågår.

  • MD 2008:21:Ansökan om förbud enligt marknadsföringslagen att vid marknadsföring av konfektyrer/godis använda sig av kännetecknet Aroma och Aroma Gott Sedan 1921 avvisad då sökanden inte visat att bolaget är berört av den påtalade marknadsföringen på sätt som krävs för att talerätt enligt marknadsföringslagen ska föreligga.

48 §  Talan om marknadsstörningsavgift enligt 29 § väcks vid Stockholms tingsrätt av Konsumentombudsmannen.

[S2]Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte föra talan om marknadsstörningsavgift, får en enskild näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare väcka en sådan talan.

[S3]Beslut om kvarstad enligt 36 § meddelas av den domstol där en rättegång om marknadsstörningsavgift pågår. Om talan ännu inte har väckts gäller i fråga om behörig domstol vad som föreskrivs i första stycket.

Utdömande av vite

49 §  Talan om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag väcks vid en tingsrätt som är behörig enligt 10 kap.rättegångsbalken. En sådan talan får alltid väckas vid Stockholms tingsrätt.

[S2]Talan får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet och av Konsumentombudsmannen.

  • NJA 2010 s. 48:Marknadsdomstolen har vid vite förbjudit näringsidkare att vid viss marknadsföring bl.a. påstå eller antyda närmare angivna sakförhållanden, "om så inte är fallet". I mål om utdömande av vite har näringsidkarna ansetts ha bevisbördan för att det påstående som gjorts vid den aktuella marknadsföringen är riktigt.

50 §  Talan om skadestånd enligt 37 § väcks vid Stockholms tingsrätt. En sådan talan får även väckas vid en tingsrätt som är behörig enligt 10 kap.rättegångsbalken.

  • MD 2012:1:Överklagat mål vari Marknadsdomstolen - med hänsyn till bevisning som åberopats först i Marknadsdomstolen - till skillnad från tingsrätten funnit att påtalad marknadsföring dels utgör marknadsföring enligt marknadsföringslagens definition, dels att det ena bolaget svarat för denna marknadsföring. Eftersom yrkande om skadestånd framställts - och på grund av utgången i tingsrätten inte prövats där - har Marknadsdomstolen med hänsyn till instansordningen återförvisat målet till tingsrätten för ny prövning.

Överklagande

51 §  Konsumentombudsmannens beslut enligt 42-44 §§ samt om vitesföreläggande efter en sådan uppmaning överklagas hos Stockholms tingsrätt. Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 46 § eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av nämnda paragraf.

52 §  Tingsrätts domar och beslut i mål och ärenden enligt denna lag överklagas hos Marknadsdomstolen. Domar och beslut i mål om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag överklagas dock hos hovrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1985:206) om viten.

[S2]Beslut under rättegången i frågor som avses i 27 § och 40 § första stycket får överklagas särskilt. Besluten ska vid handläggningen i Marknadsdomstolen anses röra åtgärd enligt 15 kap.rättegångsbalken.

Rättskraft

53 §  En dom i vilken frågan om förbud enligt 23 § eller åläggande enligt 24 eller 25 § har prövats, hindrar att en ny talan enligt 23, 24 eller 25 § väcks med anledning av marknadsföringen. En sådan dom hindrar dock inte att samma fråga prövas på nytt när ändrade förhållanden föranleder det.

Rättens sammansättning m.m.

54 §  Vid huvudförhandling i mål enligt denna lag ska Stockholms tingsrätt bestå av fyra ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och två ekonomiska experter. En av de lagfarna domarna ska vara rättens ordförande.

[S2]Om det sedan huvudförhandlingen har påbörjats inträffar förfall för en av ledamöterna är rätten ändå domför.

[S3]Om inte annat följer av 55 § ska tingsrätten bestå av en lagfaren domare

  1. vid huvudförhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena rättegångsbalken,
  2. vid avgörande av mål utan huvudförhandling, och
  3. vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling.

[S4]I fall som avses i tredje stycket får även en ekonomisk expert delta i tingsrätten.

55 §  Vid avgörande av mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången får Stockholms tingsrätt ha den sammansättning som anges i 54 § första stycket, om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet.

56 §  I mål som bara rör skadestånd enligt 37 § får Stockholms tingsrätt ha den sammansättning som följer av 1 kap.3 a, 3 c och 3 d §§rättegångsbalken.

57 §  Vid handläggning av ärenden som avses i 51 § ska Stockholms tingsrätt bestå av en lagfaren domare eller av en lagfaren domare och en ekonomisk expert. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet får tingsrätten dock ha den sammansättning som anges i 54 § första stycket.

58 §  Regeringen förordnar för viss tid dem som ska tjänstgöra som ekonomiska experter enligt 54 §. Om det medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål eller ärende inträffar en omständighet som medför att förordnandet ska upphöra att gälla, ska förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt giltighet för det pågående målet eller ärendet.

[S2]Den som ska tjänstgöra som ekonomisk expert ska vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Ändrad: SFS 2013:112 (None)
Upphävd: SFS 2016:223 (None)

Rättegångsbestämmelser

Handläggningen vid Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen

59 §  Om något annat inte följer av denna lag ska föreskrifterna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt 29 §.

[S2]I mål om skadestånd enligt 37 § gäller vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken är tillåten.

[S3]I ärenden som avses i 51 § gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden, om något annat inte följer av denna lag.

60 §  När Marknadsdomstolen handlägger mål och ärenden efter överklagande enligt 52 § ska det som sägs om hovrätten i 49, 50 och 52 kap.rättegångsbalken och i 39 § första stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden i stället gälla Marknadsdomstolen. Prövningstillstånd krävs dock inte för att Marknadsdomstolen ska pröva tingsrättens avgörande.

61 §  Om en talan enligt denna lag har väckts av någon annan än Konsumentombudsmannen ska rätten underrätta ombudsmannen om rättegången.

[S2]När ett mål om marknadsstörningsavgift eller skadestånd väcks ska tingsrätten underrätta Marknadsdomstolen om rättegången.

Kumulation

62 §  Mål om skadestånd enligt 37 § får i tingsrätt endast förenas med annat mål enligt denna lag.

Intervention

63 §  I mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § har den som har talerätt enligt 47 § andra stycket rätt att delta i rättegången som intervenient enligt 14 kap.rättegångsbalken.

Rättegångskostnader

64 §  I mål enligt denna lag gäller i fråga om rättegångskostnader 18 kap.rättegångsbalken. Bestämmelsen i 18 kap. 16 § rättegångsbalken ska dock inte tillämpas i mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 §. I sådana mål får rätten bestämma att var och en av parterna ska svara för sina rättegångskostnader.

Utevaro

65 §  För Konsumentombudsmannen som part i mål och ärenden enligt denna lag gäller, i fråga om föreläggande för part och parts utevaro, vad som i rättegångsbalken är föreskrivet för åklagare.

Övriga bestämmelser

66 §  Regeringen kan med avseende på främmande stat bestämma att följande ska gälla.

[S2]I fråga om en vara som är försedd med en oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller indirekt anges vara frambragd eller tillverkad i den främmande staten eller i en region eller ort i den främmande staten, får åtgärd enligt 39 § beslutas även i andra fall än som avses där. Detta gäller dock inte om beteckningen enligt handelsbruk endast tjänar till att märka ut varans art eller om den åtföljs av en uppgift som tydligt anger att varan inte har frambragts eller tillverkats i den angivna staten eller på den angivna orten.

[S3]Talan om åtgärd enligt andra stycket väcks vid Stockholms tingsrätt av Konsumentombudsmannen eller, om denne har beslutat att inte väcka talan, av någon som driver rörelse med varor av samma slag som den vara som talan avser.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Marknadsföringslag (2008:486)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008, då marknadsföringslagen (1995:450) ska upphöra att gälla samt lagen (2005:706) om ändring i marknadsföringslagen (1995:450) ska utgå.
  2. Bestämmelserna i 4-22 och 29-36 §§ tillämpas också på marknadsföring som har vidtagits före ikraftträdandet, om inte åtgärden var tillåten enligt äldre föreskrifter.
  3. Förbud och ålägganden samt förbuds- och informationsförelägganden som har meddelats enligt äldre föreskrifter ska fortfarande gälla.
  4. Bestämmelserna om skadestånd i 29 § marknadsföringslagen (1995:450) tillämpas fortfarande i fråga om överträdelser som skett före den nya lagens ikraftträdande.
  5. Bestämmelserna i 49 § tillämpas också i fråga om utdömande av vite som förelagts med stöd av marknadsföringslagen (1995:450).
Förarbeten
Rskr. 2007/08:222, Prop. 2007/08:115, Bet. 2007/08:CU21
CELEX-nr
32006L0114
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2009:1084) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:18, Prop. 2008/09:187, Bet. 2009/10:NU6
Omfattning
ändr. 2 §
CELEX-nr
32006L0123
Ikraftträder
2009-12-27

Lag (2010:719) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:331, Prop. 2009/10:115, Bet. 2009/10:KU25
Omfattning
ändr. 1, 2, 29 §§
CELEX-nr
32006L0123
Ikraftträder
2010-08-01

Lag (2010:1057) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:330, Prop. 2009/10:95, Bet. 2009/10:KU25
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2010-09-01

Lag (2010:1632) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:36, Prop. 2009/10:125
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1911) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:79, Prop. 2009/10:125, Bet. 2010/11:CU5
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:591) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:256, Prop. 2010/11:115, Bet. 2010/11:TU20
Omfattning
ny 20 a §
CELEX-nr
32009L0136
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2011:915) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:298, Prop. 2010/11:85, Bet. 2010/11:CU25
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2011-08-01

Lag (2011:1216) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:30, Prop. 2010/11:164, Bet. 2011/12:CU4
Omfattning
ändr. 2, 27 §§
CELEX-nr
32006L0123
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2013:112) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:154, Prop. 2012/13:45, Bet. 2012/13:JuU15
Omfattning
ändr. 58 §
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2013:1055) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:73, Prop. 2013/14:17, Bet. 2013/14:MJU6
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:16) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:118, Prop. 2013/14:15, Bet. 2013/14:CU7
Omfattning
ändr. 1, 37 §§; ny 22 a §, rubr. närmast före 22 a §
CELEX-nr
32011L0083
Ikraftträder
2014-06-13

Lag (2014:1348) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:5, Prop. 2013/14:239, Bet. 2014/15:CU3
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:254) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:186, Prop. 2014/15:95, Bet. 2014/15:CU16
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2015-09-02

Förordning (2015:415) om ikraftträdande av lagen (2015:254) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Omfattning
ikrafttr. av 2015:254

Lag (2015:672) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:27, Prop. 2014/15:128, Bet. 2015/16:CU4
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2015:955) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:73, Prop. 2015/16:13, Bet. 2015/16:CU9
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2016-04-01

Lag (2016:22) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:129, Prop. 2015/16:46, Bet. 2015/16:CU11
Omfattning
ny 7 a §
Ikraftträder
2016-03-01

Lag (2016:223) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:159, Prop. 2015/16:57, Bet. 2015/16:JuU10
Omfattning
upph. 50, 54, 55, 56, 57, 58, 60, 62 §§, rubr. närmast före 50, 54, 62 §§; ändr. 36, 47, 48, 49, 51, 52, 59, 61, 66 §§, rubr. närmast före 51, 59 §§; ny 46 a §, rubr. närmast före 46 a §
Ikraftträder
2016-09-01

Lag (2016:793) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:300, Prop. 2015/16:168, Bet. 2015/16:CU23
Omfattning
ändr. 28, 31, 32, 51, 53, 64 §§; ny 29 a §
Ikraftträder
2016-10-01

Lag (2016:1223) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:89, Prop. 2016/17:8, Bet. 2016/17:KrU2
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2017:341) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:237, Prop. 2016/17:129, Bet. 2016/17:FiU33
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2017-06-01

Lag (2017:427) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:277, Prop. 2016/17:132, Bet. 2016/17:SoU17
Omfattning
ändr. 1, 29 §§
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2017:695) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:353, Prop. 2016/17:162, Bet. 2016/17:FiU35
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2018-01-03

Lag (2017:942) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:13, Prop. 2016/17:207, Bet. 2017/18:TU2
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2017-11-18

Lag (2017:1309) om ändring i lagen (2017:695) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:128, Prop. 2017/18:1, Bet. 2017/18:FiU2
Omfattning
ändr. 1 § i 2017:695

Lag (2018:174) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:207, Prop. 2017/18:77, Bet. 2017/18:FiU36
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2018-05-01

Lag (2018:775) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:347, Prop. 2017/18:247, Bet. 2017/18:SfU30
Omfattning
ändr. 1, 29 §§
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:1220) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:374, Prop. 2017/18:225, Bet. 2017/18:CU29
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2018-08-01

Lag (2018:1227) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:427, Prop. 2017/18:216, Bet. 2017/18:FiU45
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2018-10-01

Lag (2018:1263) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:427, Rskr. 2017/18:363, Prop. 2017/18:220, Prop. 2017/18:216, Bet. 2017/18:KrU8, Bet. 2017/18:FiU45
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2019-01-02

Lag (2018:1684) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:14, Prop. 2017/18:267, Bet. 2018/19:NU5
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:2092) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:61, Prop. 2017/18:156, Bet. 2018/19:SoU3
Omfattning
ändr. 1, 29 §§
Ikraftträder
2019-07-01

Lag (2019:182) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:157, Prop. 2018/19:36, Bet. 2018/19:TU9
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2019-07-02

Lag (2019:420) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:237, Prop. 2018/19:83, Bet. 2018/19:FiU40
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2019-07-21