NJA 2022 s. 1136

Yttrandefrihetsbrott. Påståenden i en webbartikel om en journalist har utgjort grovt förtal.

Stockholms tingsrätt

S.A. förde vid Stockholms tingsrätt den talan mot M.D. som framgår av tingsrättens dom.

Tingsrätten (chefsrådmannen Måns Wigén, rådmannen Jakob Hedenmo och tingsfiskalen Emma Blom) anförde i dom den 4 oktober 2021 följande.

YRKANDEN M.M.

S.A. har yrkat att M.D. ska dömas för yttrandefrihetsbrottet grovt förtal enligt 5 kap. 1 § YGL i förening med 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 1–2 §§ BrB enligt följande gärningsbeskrivning.

M.D. har, i egenskap av ansvarig utgivare för samnytt.se, utpekat S.A. som brottslig och/eller klandervärd i sitt levnadssätt samt lämnat uppgifter om honom som varit ägnade att utsätta honom för andras missaktning.

De förtalsgrundande uppgifterna på förstasidan och i artikeln ska läsas i förening med därvid publicerad bild och namnangivelse avseende S.A.

M.D. har i artikeln publicerat uppgifter med följande lydelse:

1. ”Misstänkt jihadist blev journalist på Dagens Nyheter” samt

2. ”Frågorna gäller vad slags journalistisk och/eller annan verksamhet S. ägnat sig åt där för att komma i åtnjutande av al-Nusra-frontens och al-Qaidas beskydd och gunst.”

Att lämna uppgifterna har med hänsyn till omständigheterna inte varit försvarligt. Uppgifterna har inte heller varit sanna och det har inte funnits skälig grund för dem.

Brottet bör bedömas som grovt förtal dels med hänsyn till uppgifternas stora spridning och innehåll, dels med hänsyn till att S.A:s namn och bild har publicerats samt att syftet varit att misskreditera S.A. i dennes roll som journalist och således utgjort ett angrepp på det fria ordet.

Det hände den 3 september 2020 på okänd plats i Sverige.

S.A. har även yrkat att tingsrätten ska förplikta M.D. att till honom utge skadestånd med 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 3 september 2020 till dess betalning sker.

M.D. har erkänt att han, i egenskap av ansvarig utgivare för samnytt.se,

har publicerat de aktuella uppgifterna. Han har dock bestritt ansvar för brott då han invänt att det inte varit fråga om förtalsgrundande uppgifter, att publiceringen varit försvarlig samt att det funnits skälig grund för uppgifterna.

M.D. har vidare bestritt skadeståndsanspråket. Han har inte vitsordat något belopp som skäligt i och för sig, men godtagit sättet att beräkna ränta.

UTREDNINGEN

– – –

DOMSKÄL

Juryns ställningstagande och ramen för tingsrättens prövning

Målet har handlagts under medverkan av jury. Rätten har sedan förhandlingen avslutats framställt de frågor som framgår av domsbilaga 1 . Juryn har besvarat fråga 1 och 5 med ja och således ansett att publiceringen av de i målet aktuella uppgifterna utgör yttrandefrihetsbrottet grovt förtal.

Vid denna utgång har tingsrätten att pröva om gärningen är brottslig så som förtal, hur gärningen i så fall ska rubriceras samt om skadestånd ska utgå.

Inledning

S.A. kommer ursprungligen från Syrien. Fram till år 2014 bodde han i Yabroud, där han arbetade som journalist. År 2014 flydde han från Syrien och han har sedan sommaren 2015 bott i Sverige. Sedan år 2017 har han varit verksam som journalist i Sverige. Han hade inledningsvis praktik på Svenska Dagbladet och arbetade därefter som vikarie samt frilansjournalist för samma tidning. Sedan 2020 har han arbetat för Dagens Nyheter. Han har bl.a. skrivit texter om sin bakgrund i Syrien och om frågor som rör migration och integration.

Under sensommaren 2020 skrev S.A. en krönika i vilken han bl.a. skrev om sitt liv i Yabroud. I krönikan citerade S.A. en amerikansk journalist och beskrev sin hemstad som en ”oas i kriget”. Krönikan uppmärksammades av redaktionen på samnytt.se, som den 3 september 2020 publicerade en artikel med rubriken ”Misstänkt jihadist blev journalist på Dagens Nyheter”. I artikeln ifrågasätts S.A:s beskrivning av hemstaden och i ingressen anförs att beskrivningen ger upphov till frågetecken kring ”vad slags journalistik och/eller annan verksamhet som S. ägnat sig åt där för att komma i åtnjutande av Al Nusra-frontens och al-Qaidas beskydd och gunst”. Till artikeln bifogades en bild på S.A., som även namngavs med för- och efternamn.

Samnytt.se har utgivningsbevis och omfattas således av grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen. M.D. är ansvarig utgivare för samnytt.se och i denna egenskap ansvarig för yttrandefrihetsbrott som begås där.

Skuld

Utgångspunkter för prövningen

För yttrandefrihetsbrottet förtal döms, enligt 5 kap. 1 § YGL i förening med 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 1 § BrB, den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Uppgiftslämnandet leder dock inte till straffansvar om det var försvarligt att lämna uppgiften och uppgiftslämnaren kan visa att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för den.

Vad tingsrätten har att pröva är således (1) om M.D., på det sätt som anges i gärningsbeskrivningen, har lämnat förtalsgrundande uppgifter om S.A., (2) huruvida det i så fall var försvarligt att lämna uppgifterna och, om uppgiftslämnandet kan anses försvarligt, (3) huruvida uppgifterna var sanna eller skäligen grundade. Om tingsrätten anser att det har varit fråga om förtal, ska tingsrätten därefter ta ställning till brottets rubricering.

Har M.D. lämnat förtalsgrundande uppgifter om S.A.?

Rättsliga utgångspunkter

Förtal omfattar inte endast uppgifter om en bestämd gärning eller en omständighet eller ett faktum, utan även mera allmänna ärekränkande omdömen. För att en uppgift ska kunna leda till straffansvar för förtal krävs emellertid att uppgiften har en viss bestämdhet. Det måste vara fråga om ett konkret påstående som tar sikte på, eller i vart fall antyder, något som den utpekade har gjort, gör eller möjligen kan tänkas göra. Framförandet kan ske i form av en insinuation eller genom att på något annat sätt misstänkliggöra någon. Rena värdeomdömen faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde. (Se Agneta Bäcklund m.fl., Brottsbalken – En kommentar, Norstedts Juridik, JUNO Version 18 samt SOU 2016:7 s. 439 ff.)

För att en uppgift ska föranleda straffansvar krävs vidare att den är ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Bedömningen av huruvida uppgiften är ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning ska göras med utgångspunkt i den utpekades person och utifrån de värderingar som finns i de kretsar där han eller hon lever och verkar (se NJA 2003 s. 567). Det krävs inte att den utpekade kan visa att han eller hon har blivit utsatt för andras missaktning, utan det är tillräckligt att det funnits en risk för detta (se Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, JUNO Version 4, s. 121).

Tingsrättens bedömning

M.D. har erkänt att samnytt.se har publicerat de i gärningsbeskrivningen angivna uppgifterna om S.A., tillsammans med hans namn och bild. M.D. har dock invänt att det inte varit fråga om påståenden om sakförhållanden, utan i stället handlat om kritiskt formulerade frågor som man sökt svar på.

Tingsrätten kan konstatera att uppgifterna utpekar S.A. som ”misstänkt jihadist” och det antyds att han har agerat i Jabhat al-Nusras och al-Qaidas intressen för att komma i åtnjutande av deras beskydd och gunst. Påståendet om att han åtnjuter Jabhat al-Nusras och al-Qaidas ”beskydd och gunst” är inte formulerat som en fråga, utan som ett faktum. Både Jabhat al Nusra och al-Qaida utgör terrororganisationer. Visserligen är uppgifterna delvis insinuanta till sin karaktär, men enligt tingsrättens uppfattning är det svårt att tolka uppgifterna på något annat sätt än att S.A. haft samröre med kända terrororganisationer. Det är inte fråga om rena värdeomdömen. Sammantaget anser tingsrätten att uppgifterna är av sådan bestämdhet att de kan vara förtalsgrundande.

Vad gäller frågan om uppgifterna varit ägnade att utsätta S.A. för andras missaktning konstaterar tingsrätten att det av utredningen i målet framgår att ”jihadism” är en benämning på en ideologisk position inom islam som har kommit att förknippas med terroristorganisationer som exempelvis al-Qaida och Islamiska staten. Såvitt avser de publicerade uppgifterna förstärks utpekandet av S.A. som ”misstänkt jihadist” av antydningarna att han haft samröre med kända terrororganisationer. S.A. har i förhör berättat att han uppfattat publiceringen som att han utpekats som terrorist. Det framgår även av åberopade kommentarer till den aktuella artikeln att ett flertal användare som kommenterat artikeln benämnt S.A. som terrorist.

Med särskilt beaktande av att S.A. kommit till Sverige som flykting från Syrien, samt är verksam journalist och då bl.a. rapporterar kring frågor som rör migration och integration, anser tingsrätten att uppgifterna varit ägnade att utsätta honom för andras missaktning. Tingsrätten anser således att det är fråga om förtalsgrundande uppgifter.

Har det varit försvarligt att lämna uppgifterna?

Rättsliga utgångspunkter

Bedömningen av om det varit försvarligt att lämna en uppgift måste göras med utgångspunkt i intresset av yttrandefrihet som en förutsättning för demokrati. Detta intresse gör sig särskilt gällande i den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen. Vid försvarlighetsbedömningen måste intresset av en vidsträckt yttrandefrihet emellertid vägas mot den enskildes intresse av skydd och integritet. Av detta följer att ju större allmänintresse som en uppgift har, desto mer får den enskilde tåla i fråga om granskning och spridning av uppgiften. Generellt sett får således en offentlig person tåla mer än gemene man. Det är emellertid inte befogat att sprida alla uppgifter som rör en offentlig person, utan det krävs att uppgiften har viss relevans. (Se prop. 1962:10 s. B 144; SOU 2016:7 s. 413 f. samt Axberger, Yttrandefri-hetsgrundlagarna, JUNO Version 4, s. 124 f.)

Av betydelse för prövningen är vidare hur uppgiften har lämnats, t.ex. i vilket sammanhang den lämnats och i vilken grad utpekandet skett. När det är fråga om publicering i yrkesmässig nyhetsrapportering kan viss ledning för försvarlighetsbedömningen i detta avseende hämtas i de pressetiska publiceringsreglerna för press, radio och tv (se SOU 2016:7 s. 414). Det finns även viss praxis som ger ledning i frågan om när det är försvarligt att peka ut en enskild med namn. Såvitt avser denna fråga ska bl.a. graden av uppgiftens allmänintresse och syftet med publiceringen beaktas. Den tydlighet med vilken den avsedda personen angetts utgör ett väsentligt led i bedömningen. (Se NJA 1987 s. 285 I och NJA 2006 s. 16.)

Vid försvarlighetsbedömningen ska uppgifternas konkreta innehåll – i princip oberoende av om uppgifterna varit sanna eller inte – ligga till grund för bedömningen. Detta innebär att frågan om försvarlighet får bedömas utifrån antagandet att den lämnade uppgiften varit sann (se NJA 1987 s. 285 II samt Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, JUNO Version 4, s. 124 f.).

Tingsrättens bedömning

S.A. arbetade vid tidpunkten för publiceringen av uppgifterna som journalist vid Dagens Nyheter. Inom ramen för sitt yrke som journalist har han bl.a. skrivit om frågor som rör migration och integration. Han har även skrivit om sin flykt från Syrien. Tingsrätten anser att S.A., i egenskap av sin roll som journalist, har viss makt och inflytande. Detta innebär att han i högre grad än gemene man kan behöva tåla granskning. Hans roll som journalist innebär emellertid inte att han kan anses vara allmänt känd.

Tingsrätten anser att de i målet aktuella uppgifterna har haft ett visst nyhetsvärde. Publiceringen av uppgifterna måste dock ses i ljuset av att den skett i förening med S.A:s namn och bild. M.D. har motiverat publiceringen med att syftet varit att föra upp de frågeställningar som uppkommit kring S.A. till en bredare läsekrets. Han har även förklarat att syftet varit att få svar från S.A. på de frågor som uppkommit. Han har uppgett att det varit nödvändigt att namnge S.A. samt publicera hans bild för att uppnå detta syfte. Enligt M.D. har publiceringen av S.A:s namn och bild även gjort det möjligt för andra medieredaktioner att titta närmare på S.A:s bakgrund.

Att publicera uppgifterna tillsammans med namn och bild har inneburit ett mycket tydligt utpekande. Enligt tingsrättens mening kan inte det syfte som M.D. beskrivit – att få svar från S.A. samt bidra med information till andra medieredaktioner – anses vara ett godtagbart skäl till att publicera uppgifterna med namn och bild. Tingsrätten anser inte heller att det i övrigt framkommit omständigheter som har gjort det motiverat att namnge S.A. samt publicera hans bild i samband med uppgifterna i artikeln. Allmänintresset av att rapportera kring en journalists påstådda samröre med terroristorganisationer kan inte rättfärdiga att S.A. utpekats med namn och bild i sammanhanget. Trots att uppgifterna har varit relevanta och haft ett visst allmänintresse anser tingsrätten därmed att det inte har varit försvarligt att publicera uppgifterna på det sätt som skett.

Med hänsyn till att tingsrätten funnit att det inte varit försvarligt att lämna de uppgifter som åtalet avser utgör gärningen förtal. Det saknar därmed betydelse om uppgifterna varit sanna eller om det funnits skälig grund för uppgifterna.

Rubricering

Vad gäller brottets närmare rubricering följer av 5 kap. 2 § BrB att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada.

Av den statistik som S.A. har åberopat framkommer att artikeln har delats i öppna grupper på Facebook med sammanlagt närmare 137 000 följare. Artikeln har delats 129 gånger, fått 707 reaktioner och 54 kommentarer. Vittnet H.E. har i förhör förklarat att detta är den öppna statistiken från Facebook och att artikeln därutöver kan ha delats i slutna grupper och på användares privata profiler. Vidare har S.A. gett in statistik som visar att samnytt.se under våren och sommaren 2020 hade över fyra miljoner besök i månaden. M.D. har å sin sida uppgett att sidan har 200 000–300 000 regelbundna besökare per månad.

Mot bakgrund av det ovan angivna anser tingsrätten att det är visat att de i målet aktuella uppgifterna har spridits till ett mycket stort antal personer. Uppgifterna innehåller mycket allvarliga påståenden om S.A. och måste ses i ljuset av S.A:s bakgrund som flykting från Syrien samt hans roll som journalist. Med hänsyn till detta, samt med beaktande av att S.A. pekats ut med namn och bild, ska gärningen rubriceras som grovt förtal.

M.D. ska därmed dömas för yttrandefrihetsbrottet grovt förtal.

Påföljd

M.D. är 63 år gammal och tidigare ostraffad. Han döms nu för grovt förtal. Gärningen har ett straffvärde som motsvarar ett kortare fängelsestraff. Eftersom M.D. är tidigare ostraffad och lever under ordnade förhållanden saknas anledning att befara att han kommer göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Påföljden kan därför stanna vid en villkorlig dom som ska förenas med dagsböter. Antalet dagsböter ska bestämmas till 40. Med beaktande av vad som framkommit om M.D:s personliga förhållanden ska storleken på varje dagsbot bestämmas till 370 kr.

Skadestånd

– – –

Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att skälig ersättning för kränkning uppgår till 30 000 kr. – – –.

DOMSLUT

Tingsrätten dömde M.D. för yttrandefrihetsbrottet grovt förtal enligt 5 kap. 1 § YGL, 7 kap. 3 § 1 st. TF och 5 kap 2 § BrB. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 40 dagsböter om 370 kr.

M.D. förpliktades att betala skadestånd till S.A. med 30 000 kr jämte ränta.

Svea hovrätt

Båda parter överklagade i Svea hovrätt. M.D. yrkade att hovrätten skulle frikänna honom och avslå skadeståndsyrkandet. S.A. yrkade fullt bifall till skadeståndsyrkandet i tingsrätten.

Parterna motsatte sig varandras ändringsyrkanden.

Hovrätten (hovrättsråden Sven Johannisson och Anders Hübinette, referent, samt tf. hovrättsassessorerna Emelie Norberg Kling och Annika Johannesson) anförde i dom den 21 juni 2022 följande.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Parterna har lagt fram samma bevisning i hovrätten som i tingsrätten. M.D. har därutöver gett in ett utlåtande från professorn i civilrätt, Mårten Schultz.

När det gäller skuldfrågan har tingsrätten utförligt redogjort för de rättsliga utgångspunkterna i mål av detta slag. Utöver det som tingsrätten har redovisat konstaterar hovrätten att domstolen – enligt den s.k. instruktionen i 1 kap. 15 § YGL – alltid ska ha i åtanke att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärksamma ämnet och tanken mera än uttrycket, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall hellre fria än fälla.

Hovrätten delar för det första tingsrättens bedömning att M.D. lämnat förtalsgrundande uppgifter om S.A.

När det sedan gäller frågan om det varit försvarligt att lämna uppgifterna konstaterar hovrätten, i likhet med vad tingsrätten har angett, att prövningen i detta led ska utgå från hypotesen att uppgifterna var riktiga. Hovrätten ska alltså basera sin försvarlighetsprövning på att samnytt.se, vid sin publicering, i vart fall haft skälig grund för sina påståenden att S.A. var misstänkt jihadist och att han kommit i åtnjutande av al-Nusra-frontens och al-Qaidas beskydd och gunst. I detta sammanhang ska beaktas att Dagens Nyheter är en stor dagstidning och betydande medieaktör i Sverige samt att S.A., utifrån vad som framkommit i målet, haft en inte obetydlig roll som journalist och krönikör där. Han har skrivit om ämnen med anknytning till sin bakgrund och det har även kommit att uppmärksammas i andra medier. Mot denna bakgrund anser hovrätten att de av samnytt.se publicerade uppgifterna har haft ett betydande allmänintresse samt att S.A. haft en sådan position att han fått tåla en, i sammanhanget relevant, publicering som avsåg hans person. Uppgifterna gällde dessutom S.A:s bakgrund specifikt och avsåg alltså inte mer allmänt förekommande missförhållanden. Det får därför anses ha varit försvarligt att identifiera honom ( jfr NJA 1987 s. 285 I). Som framgått ovan ska domstolen vid sin prövning beakta att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick och i tveksamma fall hellre fria än fälla. Även om publiceringen kunde ha utformats på ett mer nyanserat och mindre tillspetsat sätt, har omständigheterna sammantagna därför varit sådana att det varit försvarligt att publicera uppgifterna.

Till följd av ovan bedömning i försvarlighetsfrågan går hovrätten vidare och prövar om M.D. visat att uppgifterna är sanna eller om han hade skälig grund för dem. Det är alltså M.D. som har bevisbördan vid denna prövning. Han har därvid åberopat dels förhör med sig själv, dels en rapport och en artikel om situationen i Yabroud avseende den tid som S.A. verkade i staden. Enligt hovrätten är det, genom utredningen i målet, inte visat att de publicerade uppgifterna var sanna. M.D. har inte heller förmått visa sådana förhållanden att han kan anses ha haft skälig grund för uppgifterna. Enbart den omständigheten att S.A. varit bosatt och verksam i Yabroud under en tid då staden varit kontrollerad av flera oppositionsgrupper, däribland den jihadistiska rörelsen Jabhat al-Nusra, innebär således inte att det funnits skälig grund för påståendet att han är en misstänkt jihadist eller att han kommit i åtnjutande av al-Nusra-frontens och al-Qaidas beskydd och gunst. Några konkreta omständigheter som talar för uppgifternas riktighet har inte framkommit. Att S.A. inte alls, eller endast delvis, svarat på samnytt.se:s frågor förändrar inte denna bedömning. När en publicering, som i detta fall, gäller allvarliga (om än insinuanta) anklagelser måste fakta kontrolleras så långt omständigheterna medger (se Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, s. 127). M.D. har inte visat att samnytt.se – utöver en fråga från en ”Egor Putilov” på Twitter – vidtagit ens begränsade åtgärder för att kontrollera uppgifternas riktighet. Tingsrättens dom ska därför inte ändras i fråga om skuld.

Hovrätten finner inte heller skäl att göra några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort beträffande rubricering, påföljd, skadestånd – – –. Tingsrättens dom ska alltså fastställas.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

– – –

Högsta domstolen

M.D. överklagade och yrkade att HD skulle frikänna honom.

S.A. motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Cecilia Andgren, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

DOMSKÄL

Punkterna 1–26 med rubriker motsvarar i huvudsak punkterna 1–36 med rubriker i HD:s skäl.

Bedömningen i detta fall

27. De uppgifter som omfattas av åtalet insinuerar att S.A. skulle ha kopplingar till jihadismen och två grupper som stämplats som terroristorganisationer. Även om uppgifterna inne i artikeln har formulerats som en fråga är såväl dessa som uppgifterna i rubriken så konkreta att förtalsansvar kan komma i fråga ( jfr p. 14 och 15). Uppgifterna ifrågasätter också indirekt S.A:s objektivitet som journalist och får med hänsyn till hans bakgrund som flykting från Syrien anses vara ägnade att utsätta honom för andras missaktning ( jfr p. 16). Detta innebär att uppgifterna i rubriken och artikeln tekniskt sett utgör förtal.

28. Frågan är då om det varit försvarligt att lämna uppgifterna. S.A. har deltagit i den allmänna debatten och får genom sin roll som journalist på två av Sveriges största dagstidningar anses ha haft ett visst inflytande på samhällsdebatten. Han har även i viss utsträckning även själv varit öppen med sina privata förhållanden. Med hänsyn härtill får han därför tåla en viss granskning även av sina personliga förhållanden, men i princip endast i den ut-sträckning granskningen har en koppling till hans yrkesutövning ( jfr p. 20).

29. Av betydelse för försvarlighetsbedömningen är att S.A. har engagerat sig i frågor som rör bl.a. migration och integration. En uppgift om att S.A. skulle ha kopplingar till jihadismen och/eller skulle kunna sammanlänkas med olika terrororganisationer skulle påverka hans trovärdighet i dessa frågor och även synen på hans roll som journalist. Publiceringen av uppgifterna – som har skett inom ramen för den av samnytt.se bedrivna nyhetsförmedlingen – är således typiskt sett relevant och försvarlig trots att den, som konstaterats ovan, är nedsättande för S.A.

30. En förutsättning för ansvarsfrihet är då att det kan visas att uppgifterna är sanna eller att det funnits skälig grund för dem. Utredningen i målet ger inte stöd för att uppgifterna i artikeln är sanna.

31. Vid bedömningen om det förelegat skälig grund för uppgifterna beaktas att de publicerade uppgifterna är allvarliga särskilt mot bakgrund av S.A:s yrkesroll. Det har därför krävts att M.D. haft ett tydligt belägg för de publicerade uppgifterna ( jfr p. 19 och 22).

32. M.D. har uppgett att påståendena i artikeln bygger dels på den krönika som S.A. skrev under sommaren 2020, dels på rapporter om situationen i Yabroud under den tid som S.A. verkade i staden. Varken innehållet i krönikan eller vad M.D. i denna del anfört ger emellertid något som helst konkret stöd för uppgifterna i artikeln. Att S.A. inte alls, eller endast delvis, svarat på redaktionens frågor förändrar inte den bedömningen. Att någon med koppling till redaktionen på samnytt.se skrivit en fråga på Twitter till S.A. innebär inte heller att tillräckliga kontrollåtgärder har vidtagits. Det är därför inte visat att M.D. haft skälig grund för uppgifterna.

33. M.D. får med stöd av 6 kap. 9 § YGL anses ha haft kännedom om och medgett publiceringen och ska därför dömas för yttrandefrihetsbrottet förtal.

34. Av utredningen i målet framgår att uppgifterna har publicerats på ett sätt som inte bara inneburit att många kunnat – utan rent faktiskt också har – tagit del av dem. Publiceringen har innefattat allvarliga påståenden som måste ses mot bakgrund av inte bara S.A:s yrkesroll utan även redaktionens bristfälliga kontrollåtgärder. Med hänsyn till detta, och med beaktande av att S.A. har pekats ut med både namn och bild, ska gärningen – trots att den begåtts inom ramen för webbtidningens nyhetsförmedling – bedömas som grovt förtal. Något skäl att ändra hovrättens påföljdsbestämning föreligger inte.

– – –

DOMSLUT

Se HD:s dom.

HD ( justitieråden Agneta Bäcklund, Svante O. Johansson, Malin Bonthron, Cecilia Renfors, referent, och Jonas Malmberg) meddelade den 29 december 2022 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

1. S.A. är journalist och arbetar för Dagens Nyheter och har tidigare arbetat som frilansjournalist på Svenska Dagbladet. Han har bl.a. skrivit texter om sin bakgrund och om frågor som rör migration och integration. Han kommer ursprungligen från Yabroud i Syrien, där han också arbetade som journalist. S.A. kom till Sverige 2015.

2. Sommaren 2020 publicerade Dagens Nyheter en krönika av S.A. där han beskrev sitt liv i hemstaden Yabroud i Syrien och att de tre första åren under revolutionen, trots frekventa bombningar utförda av al Assad-regimen, var ”ganska behagliga”. Vidare refererade han till en amerikansk journalist och till att denne beskrivit Yabroud som en ”oas i kriget”.

3. Krönikan uppmärksammades av redaktionen på webbtidningen samnytt.se som publicerade en artikel med rubriken ”Misstänkt jihadist blev journalist på Dagens Nyheter”. Till artikeln var fogad en bild på S.A., som också angavs med för- och efternamn.

4. M.D. är ansvarig utgivare för databasen samnytt.se. Databasen har ett utgivningsbevis och därmed ett grundlagsskydd.

5. S.A. väckte enskilt åtal mot M.D. enligt följande gärningsbeskrivning:

De förtalsgrundande uppgifterna på förstasidan och i artikeln ska läsas i förening med därvid publicerad bild och namnangivelse avseende S.A.

M.D. har i artikeln publicerat uppgifter med följande lydelse:

1. ”Misstänkt jihadist blev journalist på Dagens Nyheter” samt

2. ”Frågorna gäller vad slags journalistisk och/eller annan verksamhet S.A. ägnat sig åt där för att komma i åtnjutande av al-Nusra-frontens och al-Qaidas beskydd och gunst.”

Att lämna uppgifterna har med hänsyn till omständigheterna inte varit försvarligt. Uppgifterna har inte heller varit sanna och det har inte funnits skälig grund för dem.

Det hände den 3 september 2020 på okänd plats i Sverige.

6. M.D. bestred ansvar för brott och invände att det som publicerats inte utgör förtalsgrundande uppgifter, att publiceringen var försvarlig och att det funnits skälig grund för uppgifterna.

7. Målet handlades under medverkan av en jury som ansåg att publiceringen utgjorde grovt förtal. Tingsrätten dömde M.D. för yttrandefrihetsbrottet grovt förtal till villkorlig dom och dagsböter och förpliktade honom att betala visst skadestånd till S.A. Hovrätten har fastställt tingsrättens domslut.

Vad målet gäller

8. Målet i HD rör förutsättningarna för straffrättsligt ansvar när det gäller yttrandefrihetsbrottet förtal.

Allmänt om yttrandefrihetsgrundlagen

9. Yttrandefrihetsgrundlagen har liksom tryckfrihetsförordningen till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Grundlagarna är konstruerade så att de skyddar vissa kommunikationstekniker.

10. Av den s.k. databasregeln i 1 kap. 4 § YGL framgår att bl.a. webbplatser kan omfattas av grundlagsskyddet. Databasregeln tar i huvudsak sikte på medieföretag och traditionella nyhetsföretag men omfattar även det s.k. frivilliga grundlagsskyddet. Det frivilliga grundlagsskyddet innebär att en innehavare av en databas kan omfattas av skyddet efter ansökan om ett utgivningsbevis ( jfr 1 kap. 5 § YGL).

11. Med grundlagsskyddet följer en särskild ansvarsordning. Ansvaret för innehållet i ett program eller en teknisk upptagning åvilar i första hand den ansvarige utgivaren som presumeras ha haft kännedom om innehållet (se 6 kap. 1 och 9 §§ YGL).

Yttrandefrihetsbrottet förtal

12. Som yttrandefrihetsbrott anses förtal som innebär att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (se 5 kap. 1 § YGL i förening med 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 1 § BrB.)

13. Enligt det s.k. försvarlighetsundantaget ska det inte dömas till ansvar om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och den som har lämnat uppgiften visar att den var sann eller att han eller hon hade skälig grund för den (se 7 kap. 3 § tredje stycket TF). Försvarlighetsundantaget utgör alltså en ansvarsfrihetsregel.

14. I brottsbalken finns en bestämmelse om grovt förtal (5 kap. 2 §). Yttrandefrihetsbrottet förtal kan bedömas som grovt trots att yttrandefrihetsgrundlagen inte uttryckligen hänvisar till den bestämmelsen ( jfr ”Fotomontaget” NJA 1994 s. 637).

Uppgift i förtalsbestämmelsens mening

15. Förtal förutsätter att en uppgift har lämnats. I kravet på att det ska vara en uppgift ligger att det ska vara fråga om ett uttalande som har en viss bestämdhet. Påståenden om fakta och omständigheter vars sanningshalt kan prövas kan utgöra förtal. Exempel på vad som utgör uppgifter är bl.a. uttalanden om vad någon gör, har gjort eller kan tänkas göra. Uttalanden som görs i generella termer, exempelvis att någon utpekas som grovt ohederlig, kan dock också utgöra uppgifter i förtalsbestämmelsens mening. ( Jfr prop. 1962:10 s. B 143, Hans-Gunnar Axberger, Tryckfrihetens gränser, 1984 s. 229, Nils Jareborg m.fl., Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 2 uppl. 2015, s. 95 och SOU 2016:7 s. 442 f.)

16. Kravet på konkretion ska ses i ljuset av försvarlighetsundantaget (se p. 13) som innebär att sanningshalten av en uppgift i vissa fall ska kunna prövas.

17. Uttalanden som inte innehåller eller ger uttryck för påståenden om fakta och omständigheter, utan endast är rena värdeomdömen, kan inte utgöra förtalsgrundande uppgifter. Att utifrån moraliska eller ideologiska utgångspunkter värdera, kritisera eller diskutera andra kan alltså normalt inte innebära förtal, om inte uttalandet även innehåller eller ger uttryck för uppgifter.

18. Ett påstående kan ofta innefatta en blandning av omdömen och fakta; ett värdeomdöme kan i många fall hänföra sig till någon omständighet som gör att det närmar sig vad som kan kallas för uppgift. Det finns också värdeomdömen som formellt avser en egenskap men som används i en mer allmänt nedsättande mening. I vilken mån ett sådant uttalande också innefattar en uppgift är en tolkningsfråga som måste avgöras med beaktande av det sammanhang i vilket det görs och de bakomliggande omständigheterna. Exempel på sådana uttalanden är att beskylla någon för att vara ”nazist” eller ”en svindlare”. Det är fråga om en uppgift om det framgår av omständigheterna att beskyllningen avser det – verkliga eller förmenade – förhållandet att den utpekade har kopplingar till en nazistisk organisation respektive är en ohederlig person som ägnar sig åt att lura andra. I andra fall kan det vara fråga om ett rent värderande omdöme om personen.

19. Det sammanhang i vilket ett uttalande görs har alltså betydelse. Om ett påstående av ovan angivet slag görs i formen av nyhetsrapportering kan det tala för att det ska ses som en uppgift. Görs påståendet däremot i en kontext som har en debatterande eller polemisk karaktär kan bedömningen bli en annan.

20. En uppgift kan lämnas muntligen eller skriftligen, med ord eller i bild eller på annat sätt, t.ex. genom gester eller liknande. Är det fråga om en bild eller en gest är det uppenbart att en tolkning är nödvändig, men även en text behöver tolkas. Att någon inte använder klartext utan endast insinuerar eller antyder ett visst förhållande, formulerar påståendet som en fråga eller förser det med reservationer eller villkor utesluter inte att en uppgift har lämnats. ( Jfr ”Löpsedeln” NJA 2003 s. 567.)

21. Vid utformningen av förtalsbestämmelsen var utgångspunkten att uppgiftsbegreppet inte skulle tolkas alltför snävt. Så har inte heller skett i rättspraxis. Betydelsen av helhetsintrycket av det som prövas har också framhållits. ( Jfr prop. 1962:10 s. B 142 f. samt rättsfallen ”Personalledaren” NJA 1987 s. 336, ”Smygfilmningen” NJA 1992 s. 594 och ”Fotomontaget”.)

Uppgiftens innehåll

22. För att en uppgift ska utgöra förtal ska den utpeka någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars vara ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Uppgifter med innehållet att en person är brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt är typiskt sett ägnade att framkalla andras missaktning, i vart fall om de tar sikte på brottslighet eller klandervärt levnadssätt av allvarligare slag ( jfr ”Studenternas förtalsbrott” NJA 2014 s. 808 p. 8).

23. För att uppgifter av annat slag ska anses ägnade att utsätta någon för andras missaktning krävs att de är av nedsättande karaktär. Av ordalydelsen framgår att det inte krävs att uppgifterna leder till att den utpekade missaktas; det räcker med att uppgiften är av sådant slag att den är ett tjänligt medel för att utsätta någon för andras missaktning. Uppgiften behöver i regel sättas i relation till den utpekades yrke, ställning eller andra omständigheter av betydelse i det sammanhang där den utpekade förekommer. ( Jfr ”Studenternas förtalsbrott” p. 9.) I bedömningen kan alltså vägas in den särskilda betydelse en uppgift har för en utpekad som är exempelvis politiker, advokat eller journalist.

Ansvarsfrihetsregeln

Försvarlighetsbedömningen

24. För ansvarsfrihet krävs att det med hänsyn till omständigheterna har varit försvarligt att lämna uppgift i saken. Vid försvarlighetsbedömningen ska det i princip bortses från om uppgifterna varit sanna eller om det har funnits skälig grund för dem. Prövningen ska göras med utgångspunkten att uppgiften är sann (se t.ex. ”Studenternas förtalsbrott” p. 15). Bedömningen ska göras objektivt, dvs. utan att uppgiftslämnarens egen värdering av situationen beaktas. Däremot ska den situation uppgiftslämnaren befann sig i, exempelvis en stressad situation, räknas denne till godo.

25. Vid bedömningen av om det var försvarligt att lämna en viss uppgift ska det beaktas när, var och till vem uttalandet gjordes. Syftet med uttalandet har också betydelse. Det måste finnas utrymme för politisk debatt och för att ventilera samhälleliga, kulturella och vetenskapliga frågor, även om enskilda personer angrips. Den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen är ett annat viktigt område där yttrandefrihetens intresse väger tungt. Betydelsen av en vidsträckt yttrandefrihet understryks också särskilt i den s.k. instruktionen i 1 kap. 15 § YGL. ( Jfr a. prop. s. B 144.)

26. Vid nyhetsförmedling får den enskildes behov av skydd mot nedsättande eller kränkande uppgifter vägas mot intresset av en fullständig och vederhäftig nyhetsförmedling och en granskande journalistik.

27. Politiker och andra makthavare får tåla mer än andra i form av kritisk granskning och värdering. Det anses gälla även personer som på annat sätt frivilligt har framträtt i den offentliga debatten eller på ”den offentliga scenen”. Hit hör, förutom politiker, även offentliga befattningshavare, artister, konstnärer och religiösa trosförkunnare (se Axberger, a.a. s. 238). Även journalister kan ha en sådan offentlig roll och ställning att de bör ses som offentliga personer som får tåla mer granskning och värdering än andra.

28. För att det ska anses försvarligt att lämna uppgifter inom ramen för en sådan mer ingående granskning bör i regel krävas att det finns ett samband som gör att de uppgifter som lämnas är relevanta med hänsyn till den utpekade personens yrke eller ställning. Bedömningen måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, där bl.a. innehållet i uppgifterna och personens ställning får vägas in.

Skälig grund

29. Har det varit försvarligt att lämna en förtalsgrundande uppgift är uppgiftslämnandet straffritt om det visas att uppgiften är sann. Kan detta inte visas är det ändå straffritt om uppgiftslämnaren visar att han eller hon haft skälig grund för uppgiften. Bedömningen av om en uppgift är sann ska göras med beaktande av vad som är känt när prövningen görs. Prövningen av om det har funnits skälig grund för uppgiften, som ska göras objektivt, tar däremot sikte på vad som var känt vid uppgiftslämnandet och vilken aktsamhet som då har iakttagits.

30. När det är fråga om yttrandefrihetsbrottet förtal utgår bedömningen från om den ansvarige utgivaren haft skälig grund för publiceringen. Eftersom utgivarens ansvar grundar sig på en uppsåtspresumtion måste han eller hon få tillgodoräkna sig det som var känt för redaktionen vid publiceringstillfället och de kontrollåtgärder som har vidtagits på redaktionen.

31. Vilka krav på kontroll som gäller får avgöras efter en bedömning i det enskilda fallet. Uppgifternas allvar bör tillmätas särskild betydelse; högre krav på kontroll av en nedsättande uppgifts riktighet gäller för uppgifter av allvarlig karaktär än för mindre allvarliga uppgifter. Vid bedömningen har det också betydelse vilken aktsamhet som visas vid publiceringen, dvs. hur uppgifterna har lämnats och vilken utformning publiceringen har getts. Om uppgifterna kan få stor spridning bör också det medföra att högre krav ställs på kontrollen.

32. Vid bedömningen av om det har funnits skälig grund för en publicering kan vägledning hämtas i de etiska riktlinjer som mediebranschen själv har dragit upp.

Rubricering och straffskala

33. Vid bedömningen av om ett förtalsbrott är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars varit ägnad att medföra allvarlig skada (se 5 kap. 2 § BrB).

34. Bestämmelsen ändrades 2017 på så sätt att det förtydligades att inte bara omfattningen utan även sättet för spridningen ska beaktas. Bakgrunden var att skadeverkningarna av publiceringar på internet ansågs skilja sig mycket åt beroende på det sätt uppgiften spridits på. Att sättet för publiceringen ska beaktas innebär bl.a. att det har betydelse om uppgiften publicerats på en hemsida med många besökare eller annars gjorts på ett sätt som är ägnat att göra uppgiften uppmärksammad. Ytterligare en omständighet som bör tillmätas betydelse är om spridningen skett på ett sådant sätt att den utpekade med stor lätthet kan identifieras och återfinnas för den som söker information om personen. ( Jfr prop. 2016/17:222 s. 68 ff.)

35. Vid bedömningen av om ett förtalsbrott är grovt kan omständigheter som har betydelse för andra rekvisit spela in. Syftet med en publicering, liksom den insikt som kan ha funnits om brister i uppgifternas sanningshalt ska beaktas. Vidare har de lämnade uppgifternas innehåll betydelse, t.ex. om de har kunnat föranleda allvarlig skada för den utpekade. I det sammanhanget kan vägas in om uppgifterna har inneburit särskilt allvarlig skada på grund av den utpekades ställning som offentlig person. Det gäller politiker och andra makthavare, liksom andra offentliga personer, även om dessa i och för sig får tåla mer granskning och värdering än andra. ( Jfr Agneta Bäcklund m.fl., Brottsbalken, Supplement 20, Januari 2022, BrB 5:2 s. 1.) Detsamma bör gälla för journalister som utsatts för förtal i sin yrkesroll.

36. Straffet för förtal är böter. Straffskalan för grovt förtal är böter eller fängelse i högst två år.

Bedömningen i detta fall

Förtalsgrundande uppgifter har lämnats

37. Den första delen av den publicering som omfattas av åtalet utgörs av artikelns rubrik som anger att en misstänkt jihadist blev journalist på Dagens Nyheter. Det är klart att uttrycket ”jihadist” här syftar på en faktisk omständighet och alltså inte används som ett värdeomdöme. Att uttrycket försetts med reservationen ”misstänkt” utesluter inte att det är fråga om en uppgift.

38. Den andra delen av den publicering som omfattas av åtalet innehåller ett påstående om att S.A. åtnjutit två kända terrorgruppers ”beskydd och gunst” i kombination med ett uttalande om att det väcker frågor om vad han som journalist eller i någon annan egenskap ägnat sig åt för att komma i åtnjutande av detta. Sedd särskilt i ljuset av det som sägs i rubriken får texten anses innehålla en uppgift om ett samröre mellan S.A. och de två grupperna.

39. Jihadism kopplas i nyhetsrapportering och i media i övrigt ofta till rörelser som är klassade som terrororganisationer och till de senaste decenniernas internationella terrorism. Uttrycket ”jihadist” förknippas med personer som är medlemmar i eller arbetar för sådana organisationer men också personer som sympatiserar med deras verksamhet. Att bli utpekad som misstänkt jihadist och att ha haft kopplingar till terrororganisationer får anses vara ägnat att utsätta den utpekade för andras missaktning.

40. Detta innebär att de uppgifter som åtalet avser är förtalsgrundande.

Försvarlighetsbedömningen

41. Nästa fråga blir då om det har varit försvarligt att lämna uppgifterna. Vid den bedömningen ska det bortses från om uppgifterna har varit sanna eller om det har funnits skälig grund för dem; bedömningen ska göras som om de var sanna.

42. Uppgifter om att en journalist på en stor dagstidning har sympatier med eller kopplingar till jihadism och kända terrororganisationer har ett påtagligt allmänintresse. De uppgifter som lämnats om S.A. i dessa avseenden är sådana som har stor betydelse för allmänhetens möjlighet att kunna bedöma hans trovärdighet som journalist och värdera hans texter. Han måste tåla en granskning i den utsträckning den är relevant med hänsyn till hans yrkesutövning ( jfr p. 28).

43. Publiceringen – som har skett inom ramen för nyhetsförmedling – är således försvarlig trots att den, som konstaterats ovan, var ägnad att utsätta S.A. för andras missaktning. En förutsättning för ansvarsfrihet är då att det kan visas att uppgifterna är sanna eller att det har funnits skälig grund för dem.

Skälig grund har saknats

44. Utredningen i målet ger inte stöd för att de uppgifter som åtalet avser är sanna. Vid bedömningen om det har funnits skälig grund ska beaktas att de publicerade uppgifterna är allvarliga, särskilt mot bakgrund av S.A:s yrkesroll. Det har därför krävts att M.D. haft ett tydligt belägg för de publicerade uppgifterna ( jfr p. 30 och 31).

45. M.D. har uppgett att påståendena bygger dels på den krönika som S.A. skrev under sommaren 2020, dels på rapporter om situationen i Yabroud under den tid som S.A. bodde och arbetade där. Varken innehållet i krönikan eller vad M.D. i övrigt har anfört och åberopat ger emellertid något stöd för uppgifterna. Av utredningen framgår också att några reella kontroller av uppgifterna inte gjordes. Det är alltså inte visat att M.D. haft skälig grund för uppgifterna.

Rubricering och påföljd

46. M.D. ska anses ha haft kännedom om och medgett publiceringen (se p. 11) och har alltså gjort sig skyldig till yttrandefrihetsbrottet förtal.

47. Av utredningen framgår att uppgifterna har publicerats på ett sätt som har inneburit att många har kunnat ta del av dem och faktiskt också har gjort det. Uppgifterna har innefattat allvarliga påståenden som rört kopplingar till terrorism och S.A. har pekats ut med både namn och bild. Publiceringen måste vidare ses mot bakgrund av hans yrkesroll och de mycket bristfälliga kontrollåtgärderna. Med hänsyn till det nu sagda ska gärningen bedömas som grovt förtal.

48. Det finns inte skäl att göra någon annan bedömning än den hovrätten har gjort i fråga om påföljd.

Slutsats

49. Hovrättens domslut ska alltså fastställas.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.