Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av vissa internationella överenskommelser på den intellektuella äganderättens område, m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1973 = Prop. 1973: 15
Nr 15
Kungl. Maj:ts proposilion angående godkännande av vissa internationella överenskommelser på den intellektuella äganderättens område,
m. m.; given Stockholms slott den 2 februari 1973.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
GUSTAF ADOLF
CARL LIDBOM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag att riksdagen skall godkänna den i Paris år 1971 reviderade Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk och den vid samma tillfälle reviderade Världskonventionen om upphovsrätt. Vidare läggs fram förslag till lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och i lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild. Den nya lagstiftningen föranleds dels av tillträdet till Paristexten av Bernkonyentionen, dels av att nya regler ansetts erforderliga beträffande upphovsrätt tull allmänna handlingar.
I fråga om Bernkonventionens matecriellträttsliga delar gäller att Sverige sedan år 1961 är bundet av den text som konventionen erhöll vid en revisionskonferens i Bryssel år 1948. I förhållande till Brysseltexten innehåller den nya texten — som i denna del är identisk med den som antogs vid en revisionskonferens i Stockholm år 1967 — ändrade regler bl.a. i fråga om konventionens tillimpningsområde, upphovsmannens rätt att mångfaldiga sitt verk och filmavtal. För Sveriges anslutning till konventionen i dessa delar krävs vissa mindre ändringar i den gällande upphovsrättsliga lagstiftningen.
1971 års revision av Bernkonventionen och Världskonventionen avsåg framför allt att i konventionerna införa särskilda regler om utvecklingsländernas rättigheter för att ge dessa länder möjlighet att tillämpa ett mindre omfattande upphovsrättsligt skydd än som föreskrivs i kon- 1 Riksdagen 1973. 1 saml, Nr IS
ventionernas huvudtexter. Sålunda ger reglerna utvecklingsländerna möjlighet att under vissa förutsättningar meddela tvångslicens avseende översättning eller mångfaldigande av verk.
I propositionen föreslås vidare nya regler i fråga om upphovsrätten till handlingar som upprättats av myndighet. Sådana handlingar är i dag, med undantag för vissa officiella kartor, inte föremål för upphovsrätt. Det föreslås nu som huvudregel att bara författningar, beslut och yttranden av myndighet skall helt undantas från upphovsrätt. Övriga av myndighet upprättade handlingar föreslås skola få ett visst skydd. Detta innebär att handlingarna i fråga skall få återges fritt men att upphovsmannens s. k. ideella rätt skall iakttas. För vissa grupper av verk inom denna kategori föreslås emellertid ett fullständigt upphovsrättsligt skydd, vilket innebär att handlingarna inte får återges utan samtycke av rättsinnehavaren, Vidare föreslås bl. a. regler i den upphovsrättsliga lagstiftningen om att allmän handling alltid utan hinder av upphovsrätt skall tillhandahållas på sätt tryckfrihetsförordningen föreskriver.
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
dels att 8, 9, 19, 21, 24, 25, 39, 45-—49, 58, 60 och 61 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 24 a §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
88.
Ett verk anses offentliggjort, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten,
Verket anses utgivet, då exem- Verket anses utgivet, då exemplar därav lovligen förts i handeln plar därav med upphovsmannens eller eljest blivit spridda till all- samtycke förts i handeln eller elmänheten. jest blivit spridda till allmänheten.
9 5.
Handlingar, upprättade hos Författningar, beslut av mynmyndighet som avses i 2 kap. 3 § dighet, av svensk myndighet avtryckfrihetsförordningen, äro icke givna yttranden samt officiella föremål för upphovsrätt. översättningar av sådana texter
äro icke föremål för upphovsrätt.
Utan hinder av vad sålunda är Utan hinder av vad sålunda är stadgat må upphovsrätt göras gäl- stadgat må upphovsrätt göras gällande till officiell karta, upprättad Jande till officiell karta, alster av inom rikets allmänna kartverk, bildkonst, musikaliskt verk och sjökarteverket eller sjöfartsstyrel- diktverk i den mån sådant verk insen. går i handling som avses i första
stycket. Alster av bildkonst, musi-
kaliskt verk och diktverk må dock
återgivas utan upphovsmannens
samtycke. För sådant återgivande
äger upphovsmannen rätt till er-
sättning, såvida icke verket återgi-
ves i samband med myndighets
verksamhet. Ersättning utgår ej
heller om verket återgives i sam-
band med redogörelse för mål eller
ärende i vilket verket förekommit
och det sker endast i den omfutt-
ning som betingas av ändamålet
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
med redogörelsen.
Vid återgivande enligt andra
stycket äga bestämmelserna i 26 §
motsvarande tillämpning.
19 8.
Har utgiven mindre dikt eller del av dikt blivit tonsatt, må den som text till det musikaliska verket återgivas i samband med notskrift och framföras offentligt, såframt ej förbud däremot utsatts vid utgivandet. För återgivande eller framförande som nu sagts äger diktens upphovsman rätt till ersättning.
Då ett musikaliskt verk framföres med text, må till bruk för åhörarna texten återgivas i konsertprogram eller dylikt.
21 8.
Vid återgivande genom ljudra- Vid information om dagshändio, television eller film av dags- delse genom ljudradio, television, händelse må korta avsnitt av verk direkt överföring eller film må som framföres eller visas såsom ett verk som synes eller höres under led i dagshändelsen medtagas. dagshändelsen återgivas i den om-
fattning som betingas av informa-
tionssyftet.
24 §.
Annan hos svensk myndighet
upprättad handling än som avses i
9 § första stycket må återgivas
utan upphovsmannens samtycke.
Vad nu sagts gäller dock icke offi-
ciell karta, teknisk förebild, verk
som framställts för undervisning
eller utgör resultat av vetenskaplig
forskning, alster av bildkonst, mu-
sikaliskt verk, diktverk eller verk,
varav exemplar i samband med
affärsverksamhet genom myndig-
hets försorg tillhandahålles all-
mänheten.
Vad som muntligen celler skriftli- Vad som muntligen eller skriftgen anföres inför myndighet eller i ligen anföres inför myndighet eller statlig eller kommunal representa- i statlig eller kommunal represention eller vid offentlig överlägg- tation eller vid offentlig överliggning om allmänna angelägenheter ning om allmänna angelägenheter må återgivas utan upphovsmans må likaledes återgivas utan uppsamtycke; dock att utlåtanden, så- hovsmans samtycke; dock att utlåsom bevis åberopade skrifter och tanden, såsom bevis åberopade
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse dylikt må återgivas allenast i sam- skrifter och dylikt må återgivas band med redogörelse för mål el- allenast i samband med redogöler ärende vari de förekommit och relse för mål eller ärende vari de i den omfattning som betingas av förekommit och i den omfattning ändamålet med == redogörelsen. som betingas av ändamålet med Upphovsman äger ensam utgiva redogörelsen. Upphovsman äger samling av sina anföranden. ensam utgiva samling av sina an-
föranden.
Allmän handling skall utan hin-
der av upphovsrätt tillhandahållas
i den ordning 2 kap. tryckfrihets-
förordningen stadgar.
25 8.
Sedan upphovsmannen överlåtit Sedan upphovsmannen överlåtit exemplar av konstverk eller verket exemplar av konstverk ciler verket utgivits, må exemplar, som Överlå- utgivits, må exemplar, som överlåtits eller omfattas av utgivningen, tits eller omfattas av utgivningen, spridas vidare samt verket visas spridas vidare samt verket visas offentligt. Verket må ock medta- offentligt på annat sätt än genom gas vid inspelning av film eller te- film eller i television. levisionsprogram, om återgivning- Konstverk som avses i första en är av underordnad betydelse stycket må medtagas vid inspelning med hänsyn till filmens eller pro- och visning av film eller televigrammets innehåll. sionsprogram, om återgivningen är
av underordnad betydelse med
hänsyn till filmens eller program-
mets innehåll.
Konstverk, som ingår i en samling eller som utställes eller utbjudes till salu, må avbildas i katalog eller meddelande om utställningen eller försäljningen. Konstverk må även cljest avbildas, om det är stadigvarande anbragt på eller vid allmän plats utomhus.
Byggnad må fritt avbildas. Byggnad må fritt avbildas.
39 §.
Överlåtelse av rätt till inspelning Överlåtelse av rätt till inspelning av litterärt eller konstnärligt verk av litterärt eller konstnärligt verk på film omfattar rätt att genom på film omfattar rätt att genom filfilmen på biograf, i television eller men på biograf, i television eller annorledes göra verket tillgängligt annorledes göra verket tillgängligt för allmänheten. Vad sålunda stad- för allmänheten samt att i filmen gats gäller icke musikaliskt verk. återgiva talade inslag i text eliter
översätta dem till annat språk.
Vad sålunda stadgats gäller icke
musikaliskt verk.
45 §.
En utövande konstnärs framförande av ctt litterärt eller konstnärligt verk må icke utan hans samtycke upptagas på grammofonskiva, film el-
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse ler annan anordning, genom vilken det kan återgivas och ej heller utsändas i ljudradio eller television eller genom direkt överföring göras tillgängligt för allmänheten.
Ej må framförande, som upptagits på anordning varom i första stycket sägs, utan konstnärens samtycke överföras från en sådan anordning till en annan, förrän tjugufem år förflutit efter det år, då upptagningen ägde rum.
Beträffande upptagning, utsänd- Beträffande upptagning, utsändning och överföring, som avses i ning och överföring, som avses i denna paragraf, skall vad i 3 §, denna paragraf, skall vad i 3 och 11 § första stycket, 14 § första 9 §§, 11 3 första stycket, 14 8 stycket, 17, 20 och 21 §§, 22 § första stycket, 17, 20 och 21 §§, första stycket, 27—29 samt 41 och 22 § första stycket, 24, 24 a, 27— 42 §§ sägs äga motsvarande till- 29 samt 41 och 42 3§ sägs äga lämpning. motsvarande tillämpning.
46 §
Grammofonskiva celler annan anordning, på vilken ljud upptagits, må ej utan framställarens samtycke eftergöras förrän tjugufem år förflutit efter det år, då upptagningen ägde rum. Såsom eftergörande anses även att upptagningen överföres från en sådan anordning till en annan.
Beträffande förfarande, som en- Beträffande förfarande, som enligt denna paragraf är beroende av ligt denna paragraf är beroende av framställares samtycke, skall vad i framstillares samtycke, skall vad i 11 § första stycket, 14 §& första 9 §, 11 § första stycket, 14 § försstycket, 17 och 21 §§ samt 22 8 ta stycket, 17 och 21 §§, 22 § första stycket sägs äga motsvaran- första stycket samt 24 och 24a §§ de tillämpning. sägs äga motsvarande tillämpning.
47 §
Användes anordning som i 46 3 sägs vid ljudradio- eller televisionsutsändning, skall, om utsändningen äger rum inom tid som i nämnda paragraf stadgas, ersättning utgå till framställaren ävensom till utövande konstnär, vars framförande upptagits på anordningen. Hava två eller flera konstnärer samverkat vid framförandet, kan dem tillkommande rätt endast göras gällande av dem gemensamt. Gentemot radio- ceiter televisionsföretaget göres utövande konstnärs rätt gällande genom framställaren.
Bestämmelserna i 14 § första Bestiimmelserna i 9 §, 14 § försstycket samt 20 och 21 §§ skola ta stycket samt 20, 21 och 24 §§ äga motsvarande tillämpning i fall skola äga motsvarande tillämpning som avses 1 denna paragraf. Be- i fall som avses i denna paragraf. träffande utövande konstnärs rätt Beträffande utövande konstnärs skola jämväl föreskrifterna i 27— rätt skola jämväl föreskrifterna i 29, 41 och 42 §§ i motsvarande 27—29, 41 och 42 §§ i motsvaranmån gälla. de mån gälla.
Vad i denna paragraf stadgas gäller icke ljudfilm.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
48 8.
Ljudradio- eller televisionsutsändning må icke utan radio- eller televisionsföretagets samtycke återutsändas eller upptagas på anordning, genom vilken den kan återgivas. Utan sådant samtycke må ej heller televisionsutsändning återgivas för allmänheten i biograf eller därmed jämförlig lokal.
Ej må utsändning, som upptagits på anordning varom i första stycket sägs, utan radio- eller televisionsföretagets samtycke överföras från en sådan anordning till en annan förrän tjugufem år förflutit efter det år, då utsändningen ägde rum.
Vad i 11 § första stycket, 14 § Vad i 9 §, 11 § första stycket, första stycket, 17, 20 och 21 §§ 14 § första stycket, 17, 20 och 21 samt 22 § första stycket sägs skall $$, 22 § första stycket samt 24 och äga motsvarande tillämpning i fall 24a §§ sägs skall äga motsvaransom avses i denna paragraf. de tillämpning i fall som avses i
denna paragraf.
49 8.
Katalog, tabell eller annat dylikt arbete, vari sammanställts ett stort antal uppgifter, må ej utan framställarens samtycke eftergöras, förrän tio år förflutit efter det år, då arbetet utgavs.
Vad i 11 § första stycket och Vad i 9 §, 11 § första stycket 14 3 sägs skall äga motsvarande samt 14, 24 och 24 a §§ sägs skall tillämpning beträffande arbete som äga motsvarande tillämpning beavses i denna paragraf. Är sådant träffande arbete som avses i denna arbete eller del därav föremål för paragraf. Är sådant arbete eller del upphovsrätt, må den ock göras gäl- därav föremål för upphovsrätt, må lande. den ock göras gällande.
58 8.
Rätt domstol i mål om ljudra- Rätt domstol i mål om ljudradio- eHer televisionsutsändning i dio- eller televisionsutsändning i strid mot denna lag är Stockholms strid mot denna lag är Stockholms rådhusrätt. Samma lag vare i mål tingsrätt. Samma lag vare i mål om ersättning som avses i 14 3 om ersättning som avses i 9 § andandra stycket, 16 §, 19 § första ra stycket, 14 § andra stycket, stycket, 22 § andra stycket eller 16 §, 22 § andra stycket eller 47 8. 478.
60 S.
Vad i denna lag är stadgat om Vad i denna lag är stadgat om upphovsrätt är tillämpligt på verk upphovsrätt är tillämpligt på av den som är svensk medborgare I. verk av den som är svensk eller har sitt hemvist 1 Sverige, på medborgare eller har sin vanliga verk av sådan statslös eller flyk- vistelseort i Sverige, ting, som här i riket har sin van- 2. verk som först utgivits i Sveliga vistelseort, ävensom eljest på rige eller samtidigt i Sverige och verk, som först utgivits i Sverige, utom riket, på här utfört byggnadsverk och på 3. filmverk vars producent har konstverk, som infogats i här betä- sitt säte eller sin vanliga vistelsegen byggnad. ort i Sverige, |
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
4. här uppfört byggnadsverk,
5. konstverk som utgör del av
här belägen byggnad eller på an-
nat sätt är fast förenat med mar-
ken.
Vid tillämpning av första stycket
2. anses samtidig utgivning ha
ägt rum, om verket utgivits i
Sverige inom trettio dagar efter
utgivning utomlands. Vid tillämp-
ning av första stycket 3. anses, där
ej annat visas, den vars namn på
sedvanligt sätt utsatts på exem-
plar av filmverket som verkets pro-
ducent.
Vad i 50 och 51 §§ stadgas äger tillämpning på varje litterärt eller konstnärligt verk, oberoende av dess ursprung.
61 8.
Föreskrifterna i 45—48 83 äro tillämpliga på framförande, ljudupptagning samt ljudradio- och televisionsutsändning, som äger rum i Sverige.
Vad i 49 § stadgas är tillämp- Vad i 49 § stadgas är tillämpligt på arbete, framställt av svensk ligt på arbete, framställt av svensk medborgare eller svensk juridisk medborgare eller svensk juridisk person eller av den som har hem- person eller av den som här har vist i Sverige eller av sådan stats- sin vanliga vistelseort, så ock ellös eller flykting, som här i riket jest på arbete som först utgivits i har sin vanliga vistelseort, så ock Sverige. eljest på arbete som först utgivits i Sverige.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.
Den nya lagen skall tillämpas även på verk som tillkommit före ikraftträdandet, dock med följande undantag:
1) Exemplar av verk som framställts med stöd av äldre lag får fritt spridas och visas.
2) Har någon före ikraftträdandet tillverkat trycksats, kliché, form eller annat sådant hjälpmedel för att med stöd av äldre lag mångfaldiga visst verk, får han använda det för detta ändamål till utgången av år 1975 och fritt sprida och visa exemplar som framställts.
Vad sålunda stadgas om verk skall äga motsvarande tillämpning på framförande, ljudupptagning samt ljudradio- och televisionsutsändning som avses i 45—48 §§ ävensom på arbete som avses i 49 §.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild
Härigenom förordnas, att 8, 12, 20 och 22 §§ lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 Vid återgivande genom televi- Vid information om dagshänsion eller film av dagshändelse må delse genom = television, direkt fotografisk bild som visas såsom överföring eller film må fotograett led i dagshändelsen medtagas. fisk bild som svnes under dagshändelsen återgivas i den omfattning som betingas av informationssyftet.
12 8. I rättsvårdens och den allmänna säkerhetens intresse må fotografisk bild fritt utnyttjas. I fråga om rätten till fotografisk bild skall vad i 9 och 24 §§ lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är stadgat äga motsvarande tilllämpning, varvid dock vad som där sägs om alster av bildkonst i stället skall gälla fotografisk bild som äger konstnärligt eller vetenskapligt värde. Allmän handling skall utan hinder av rätt till fotografisk bild tillhandahållas i den ordning 2 kap. tryckfrihetsförordningen stadgar.
20 8.
Rätt domstol i mål om televi- Rätt domstol i mål om televisionsutsändning 1 strid mot denna sionsutsändning i strid mot denna lag är Stockholms rådhusrätt. lag är Stockholms tingsrätt, Sam- Samma Jag vare i mål om ersätt- ma lag vare i mål om ersättning ning som avses i 7 eller 9 8. som avses i 7 eller 9 § eller 12 § andra stycket.
28.
ob Denna lag äger tillämpning på Denna lag äger tillämpning på fotografisk bild, framställd av den I. fotografisk bild, framställd som är svensk medborgare eller av den som är svensk medborgare
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
har hemvist i Sverige eller av så- eller har sin vanliga vistelseort i dan startslös eller flykting, som här Sverige, i riket har sin vanliga vistelseort, 2. fotografisk bild, som först ut-
ävensom eljest på fotografisk bild, givits i Sverige eller samtidigt i som först utgivits i Sverige. Sverige och utom riket,
3. fotografisk bild som infogats
i här belägen byggnad eller på
annat sätt är fast förenad med
marken.
Vid tillämpning av första styc-
ket 2. anses samtidig utgivning
ha ägt rum, om den fotografiska
bilden utgivits i Sverige inom
trettio dagar efter utgivning utom-
lands.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973. Den nya lagen skall tillämpas även på fotografisk bild som framställts före ikraftträdandet, dock med följande undantag:
1) Exemplar av fotografisk bild, som framställts med stöd av äldre
lag, får fritt spridas och visas. 2) Har någon före ikraftträdandet tillverkat kliché eller annat sådant
bjälpmedel för att med stöd av äldre lag mångfaldiga viss fotografisk bild, får han använda det för detta ändamål till utgången av år 1975
och fritt sprida och visa exemplar som framställts.
Utdrag av protokollet över justiticärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 februari 1973.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av vissa internationella överenskommelser på den intellektuella äganderättens område m.m. och anför.
1 Inledning
Bestämmelser om den rätt som tillkommer författare, kompositörer och andra konstnärer m. fl. finns i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL). Till denna ansluter sig lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild (fotografilagen, FotoL). I fråga om hos stats- eller kommunalmyndighet förvarade handlingar, dvs. allmänna handlingar, finns hos oss dessutom vissa bestämmelser av betydelse i upphovsrättsligt hänseende i tryckfrihetsförordningen (TF).
1960 års upphovsrättslagstiftning tillkom i nordiskt samarbete. Lagar som i det väsentliga överensstämmer med URL och FotoL genomfördes år 1961 i Danmark, Finland och Norge.
Upphovsrätten är ett område med stark internationell prägel. Av grundläggande betydelse för rättsområdets gestaltning i internationellt hänseende är den år 1886 tillkomna Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. En redogörelse för huvuddragen av denna konvention i dess lydelse efter 1948 års revision har lämnats i prop. 1960: 134. De till konventionen anslutna staterna bildar en union för ömsesidigt skydd av litterära och konstnärliga verk. Till Bernunionen är f.n. ett sextiotal stater anslutna, däribland de nordiska staterna. Bland dem står utanför märks Förenta staterna och Sovjetunionen.
Bernkonventionen har reviderats och kompletterats vid olika diplomatiska konferenser. Sådana har tidigare ägt rum i Paris år 1896, Berlin år 1908, Bern år 1914, Rom år 1928 och Bryssel år 1948.
Sverige inträdde i Bernunionen år 1904 genom anslutning till den ursprungliga konventionen jämte Paristexten. Den nuvarande svenska upphovsrättslagstiftningen bygger på Brysseltexten, av vilken Sverige är bundet sedan den 1 juli 1961.
Av betydelse i internationellt sammanhang är förutom Bernkonventionen också den år 1952 ingångna Världskonventionen om upphovsrätt. Till denna konvention, som trätt i kraft år 1955, är f. n. ett sextiotal stater anslutna. Sverige anslöt sig till konventionen år 1961. Konventionen kan sägas ha ett dubbelt syfte. Det ena är att göra det möjligt för länder, vilkas interna lagstiftning inte uppfyller Bernkonventionens krav på upphovsrättsligt skydd, att vinna anslutning till en internationell reglering i ämnet. Det andra och kanske mera väsentliga syftet är att överbrygga vissa motsättningar som finns på området mellan Bernunionens medlemsstater och de amerikanska staterna. De sistnämnda kräver i regel som förutsättning för skydd att officiell registrering skett av verket eller att andra Jiknande formaliteter fullgjorts, något som är främmande för Bernkonventionens system. En närmare redogörelse för Världskonventionen har lämnats i prop. 1960: 134.
Vid en konferens i Steckholm år 1967 reviderades Bernkonventionen på nytt. Revisionen avsåg ändringar dels i konventionens materiella regler (art. 1—20), dels i konventionens administrativa bestämmelser och slutbestämmelser (art. 22—38). De sistnämnda ändringarna hade samband med ändringar som samtidigt företogs i flera andra konventioner på den intellektuella äganderättens område och innebar bl. a, bildandet av världsorganisationen för den intellektuella äganderättten (WIPO eller OMPI). En närmare redogörelse för de nya administrativa bestämmelserna har lämnats i prop. 1969: 34.
I anslutning till ändringarna i Bernkonventionen antogs vid Stockholmskonferensen även ett tilläggsprotokoll till konventionen rörande utvecklingsländerna (u-landsprotokollet). Även för detta bar redogjorts i prop. 1969: 34. Här skall endast nämnas att enligt protokollet utvecklingsländerna ges rätt att i vissa avseenden göra förbehåll om att tillämpa mindre långtgående skyddsbestämmelser än vad Bernkonventionens huvudtext föreskriver. Protokollet utgör en integrerande del av konventionen och medlemsländerna kan, utan att vara bundna av protokollet, avge särskild förklaring om att ändå tillämpa protokollet eller medge att det tillämpas.
I den nämnda propositionen 1969: 34 föreslogs att riksdagen skulle dels godkänna Stockholmstexten av Bernkonventionen med undantag av de materiella bestämmelserna, dels godkänna. att Sverige avgav sådan särskild förklaring om tillämpning av u-landsprotokollet som nyss
nämnts. Frågan om tillträde till de materiella bestämmelserna och tiil u-landsprotokollet borde enligt propositionen tas upp i ett senare sammanhang, Riksdagen biföll propositionen. Sverige har sedermera ratificerat Stockholmstexten med undantag av art. 1—20 samt avgett förklaring enligt u-landsprotokollet. Ratifikationsinstrumentet jämte en sådan förklaring deponerades den 12 augusti 1969.
Sedan erforderligt antal stater ratificerat eller anslutit sig till de administrativa bestämmelserna i Stockholmstexten, har dessa trätt i kraft i början av år 1970, Däremot har de materiella bestämmelserna ännu inte trätt i kraft.
Det visade sig tämligen snart efter Stockholmskonferensen att bara ett fåtal stater var beredda att ratificera eller ansluta sig till u-landsprotokollet. De flesta högt utvecklade länderna, vilkas verk används i stor omfattning i utvecklingsländerna, ställde sig utanför tillämpningen av protokollet. Detta gällde t. ex. i fråga om Storbritannien och Frankrike, Samtidigt framkom önskemål om en revision av den dittills inte reviderade Världskonventionen om upphovsrätt för att även inom ramen för denna konvention finna en allmänt godtagbar lösning med avseende på utvecklingsländernas behov. Dessa båda omständigheter gjorde det nödvändigt att företa en allmän omprövning av utvecklingsländernas ställning i de internationella upphovsrättsliga relationerna. Efter ett omfattande förberedelsearbete hölls därför en diplomatisk konferens i Paris sommaren 1971 som resulterade i en revision av både Bernkonventionen och Världskonventionen om upphovsrätt. De nya texterna är dagtecknade den 24 juli 1971 och undertecknades av Sverige samma dag.
Vid Pariskonferensen lämnades de materiella bestämmelserna i art. 1—20 i Stockholmstexten av Bernkonventionen utan ändring medan vissa nya regler infördes i de administrativa bestämmelserna och slutbestämmelserna. Till Paristexten fogades vidare ett bihang med bestämmelser om utvecklingsländernas rättigheter (u-landsbihanget). Dessa bestämmelser medger mindre omfattande undantag från det upphovsrättsliga skyddet än vad u-landsprotokollet till Stockholmstexten gör. Sedan Paristexten trätt i kraft — vilket ännu cj skett — är det i princip inte tillåtet att ratificera eller ansluta sig till tidigare texter av konventionen.
Vad gäller Världskonventionen om upphovsrätt resulterade Paris- Konferensen i vissa ändringar i syfte att också inom ramen för tillämpningsområdet för denna konvention lösa utvecklingsländernas problem. Lösningen överensstämmer i princip med den som antogs för Bernkonventionens del.
Paristexten av Bernkonventionen jämte bihanget rörande utvecklingsländerna samt den reviderade WVärldskonventionen om upphovsrätt
Prop, 1973: 15 14
jämte tilläggsprotokoll 1 och 2 torde i fransk och engelsk version jämte översättning till svenska få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1 och 2.
Mot bakgrunden av den utveckling som sålunda skett på det internationella planet uppkommer frågan om ratificering för svensk del av Paristexten av Bernkonventionen jämte u-landsbihanget och av den i Paris reviderade Världskonventionen om upphovsrätt.
Såvitt avser tillträde till den reviderade Världskonventionen om upphovsrätt och till de administrativa bestämmelserna och slutbestämmelserna i Bernkonventionen samt u-landsbihanget till denna krävs inte några ändringar i den svenska Jagstiftningen. Sådana blir däremot nödvändiga vid ett tillträde till de materiella bestämmelserna av Bernkonventionens Paristext.
Som tidigare nämnts har de nya materiella bestämmelserna i Bernkonventionen vilka antogs vid Stockholmskonferensen oförändrade tagits in i Paristexten av denna konvention. Frågan om vilka ändringar i den svenska lagstiftningen som erfordras för att Sverige skall kunna tillträda de nya materiella bestämmelserna har utretts av en arbetsgrupp inom justitiedepartementet, i det följande kallad utredningen.! Utredningen lade i februari 1970 fram en promemoria (Stencil Ju 1970: 1) med förslag till vissa ändringar i URL och FotoL samt i tillämpningskungörelsen (1964: 107) till dessa lagar (TK). Förslaget i vad avser lagändringar torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 3. Utredningen har under arbetets gång samrått med delegerade från Danmark, Finland och Norge. Inget av dessa länder har ännu tillträtt de nya materiella konventionsbestämmelserna.
Efter remiss kar yttranden över 1970 års departementspromemoria avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, Kungl. biblioteket, Nationalmuseum, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, forskningsbiblioteksrådet, statens konstråd, kommittén för television och radio i utbildningen (TRU-kommittén), Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges advokatsamfund, Pressens samarbetsnämnd som företrädare för Publicistklubben, Svenska journalistförbundet och Svenska tidningsutgivareföreningen, Tidningarnas arbetsgivareförening, Sveriges författareförening, Fria litterära yrkesutövares centralorganisation (FLYCO) för egen del och som företrädare för delorganisationerna Minerva, Förening för Sveriges vetenskapliga och populärvetenskapliga författare, Sveriges ungdomsförfattareförening och Sveriges översättareförening, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Konstnärernas riksorganisation (KRO), Svenska musikförläggareföreningen, Föreningen svenska tecknare, Föreningen Svenska tonsättares internationella musikbyrå (Stim) u.p.a. — som
1 Justitierådet Torwald Hesser, professorn Svante Bergström och professorn Stig Strömholm.
även företrätt de till Stim anslutna organisationerna, Föreningen Svenska tonsättare, Föreningen Svenska populärauktorer (Skap) och Svenska musikförläggareföreningen up. a. — Svenska artisters och musikers intresscorganisation (Sami), Svenska musikerförbundet, Svenska teatcrförbundet, vilka tre sistnämnda organisationer har avgett gemensamt yttrande, Teatrarnas riksförbund, Svenska bokförläggareföreningen, AB Allmänna förlaget, Föreningen Sveriges filmproducenter, Sveriges Radio, Svenska gruppen av the International Federation of the Phonographic Industry, Tidningarnas Telegrambyrå AB och Svenska fotografernas förbund.
Universitetskanslersämbetet har vid sitt remissutlåtande fogat yttranden från rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt handelshögskolan i Göteborg ävensom av rektorsämbetena infordrade yttranden, vid universiteten i Uppsala och Stockholm från vederbörande juridiska fakulteter, vid universitetet i Lund från juridiska fakulteten samt från utbildningsnämnderna inom samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet samt inom sektionerna för maskinteknik och kemi vid tekniska högskolan i Lund, vid universitetet i Göteborg från samhällsvetenskapliga fakulteten samt vid tekniska högskolan i Stockholm från sektionen för lantmäteri och från överbibliotekarien, Svenska reklambyråförbundet har inkommit med vissa synpunkter.
Nordiska departementsöverläggningar har ägt rum i Oslo den 26 januari 1972 för behandling av bl. a. frågan om vilka ändringar som bör göras i den upphovsrättsliga lagstiftningen för tillträde till de nya materiella bestämmelserna 1 Bernkonventionen.
Offentlighetskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1967: 28) Tryckfrihet och upphovsrätt behandlat ett annat problem som rör upphovsrätten, nämligen frågan om upphovsrätt till allmänna handlingar. Betänkandet innefattar förslag till ändrad lydelse dels av vissa bestämmelser i URL och FotoL, dels av 1 kap. 8 § TF. Förslaget torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.
Remissyttranden över betänkandet har avgetts av justitiekanslern, Göta hovrätt, socialstyrelsen, postverket, televerket, statens järnvägar sjöfartsstyrelsen, statskontoret, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning (SGU), statens provningsanstalt, statens institut för konsumentfrågor, arbetsmarknadsstyrelsen, statens avtalsverk, läromedelsutredningen, TRU-kommittén, lantmäteristyrelsen, Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Svenska kommunförbundet, Svenska Iandstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Pressens samarbetsnämnd som företrädare för Publicistklub-
ben, Svenska journalistförbundet och Svenska tidningsutgivareföreningen, Sveriges författareförening, FLYCO för egen del och som företrädare för Sveriges författareförening och Minerva, Förening för Sveriges vetenskapliga och populärvetenskapliga författare, Stim u. p. a., Svenska musikförläggareföreningen u.p.a., Svenska bokförläggareföreningen, Tidningarnas Telegrambyrå AB — som helt anslutit sig till yttrandet av Pressens samarbetsnämnd — och Svenska fotografernas förbund.
Universitetskanslersämbetet har vid sitt remissutlåtande fogat yttranden från konsistorierna vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, karolinska institutet, handelshögskolan i Göteborg, tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola ävensom av konsistorierna vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm infordrade yttranden från vederbörande juridiska fakulteter samt av konsistoriet vid universitetet i Göteborg infordrade yttranden från överbibliotekarien vid universitetet samt från medicinska, humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.
Den tidigare nämnda utredningen har mot bakgrunden av de inkomna remissyttrandena gjort en översyn av offentlighetskommitténs förslag. En av luftfartsverket i januari 1968 ingiven framställning om upphovsrättsligt skydd för flygkartor m. m. har också beaktats under utredningsarbetet. Utredningens överväganden har redovisats i en i oktober 1969 framlagd promemoria (Stencil Ju 1969: 28) med förslag till vissa ändringar i URL och FotoL avseende upphovsrätten till allmänna handlingar. Förslaget torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta irende som bilaga 35.
Jag anhåller nu att få ta upp dels frågan om Sveriges tillträde till Paristexten av Bernkonventionen och till den reviderade Världskonventionen om upphovsrätt, dels frågan om upphovsrätt till allmänna handlingar.
2 Huvuddragen i gällande rätt
I 1 kap. URL finns bestämmelser om upphovsrättens föremål och innehåll. Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 §). Olika exempel ges på verk som är föremål för rätten. I de tio följande paragraferna regleras rättens innehåll. I fråga om upphovsrättens praktisk-ekonomiska sida anges att upphovsmannen i princip äger uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av detta och genom att göra verket tillgängligt för allmänheten (2 §). Beträffande upphovsmannens ideella och personliga intressen föreskrivs att upphovsmannen skall anges i överensstämmelse med vad god sed kräver, när exemplar av verket framställs eller verket görs tillgängligt för allmänheten. Vidare stadgas att ett
verk inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannen (3 §).
Den som översätter eller bearbetar ett verk eller överför det till annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt. Han får dock inte förfoga däröver i strid mot upphovsrätten till originalverket (4 §).
I olika hänseenden Knyter lagen särskilda rättsverkningar till att ett verk offentliggörs eller utges. I lagen har därför tagits in en definition av dessa begrepp. Ett verk anses offentliggjort, när det lovligen har 2jorts tillgängligt för allmänheten och det anses utgivet när exemplar därav lovligen har förts i handeln eHer på annat sätt blivit spridda till alimänheten (8 §). I fråga om allmänna handlingar gäller som huvudregel att bandlingar som har upprättats hos myndighet inte är föremål för upphovsritt (9 §).
Upphovsmannens principiella ensamrätt att förfoga över verket har emellertid inte kunnat upprätthållas undantagslöst. 1 2 kap. URL finns regler som i olika avseenden inskränker upphovsrätten till förmån för huvudsakligen religiösa, kulturella eller i övrigt samhälleliga ändamål. Flertalet av dessa inskränkande regler kan bara tillämpas på verk som har offentliggjorts eller, i andra fall, utgetts. I de flesta av de situationer som nämns i 2 kap. kan verk nyttjas fritt utan upphovsmannens samtycke. Så är fallet exempelvis beträffande den s.k. citaträtten (14 § första stycket), pressens lånerätt (15 § första stycket) och rätten alt ta med verk i radio-, televisions- eller filmreportage (21 §). Samma är förhållandet beträffande den under vissa förutsättningar medgivna rätten till ljudupptagning inom undervisningsverksamhet (17 §), rätten att — frånsett uthyrning till allmänheten av noter — sprida och offentligt visa exemplar av utgivet verk (23 §) och den härmed i huvudsak likartade regeln beträffande konstverk (25 §).
I några fall har upphovsmannen rätt till ersättning för det nyttjande som kan ske utan hans samtycke. Som exempel kan nämnas den ersättningsrätt som tillkommer upphovsman vid ett sådant nyttjande av hans verk, som under vissa förutsättningar medges i samlingsverk till bruk vid gudstjänst eller undervisning (16 §) och då dikter används som sångtexter (19 § första stycket).
För vissa fall har bestämmelserna utformats så, att ett fritt nyttjande av verket kan omintetgöras genom att upphovsmannen meddelar förhandsförbud. Sålunda gäller pressens låncrätt inte om förbud mot eftertryck är utsatt och rätten att använda dikter som sångtexter bortfaller om förbud däremot meddelas vid utgivandet.
De nu angivna bestämmelserna är i stort sett betingade av samhbälleliga intressen. Lagen innehåller emellertid också en bestämmelse som inskränker upphovsmannens rätt till förmån för enskilt bruk som gäller 2 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 15
framställning av enstaka exemplar av ett offentliggjort verk (11 8).
I 3 och 4 kap. URL ges regler om upphovsrättens övergång och om dess giltighetstid. I sistnämnda hänseende gäller i princip en skyddstid intill utgången av femtionde året efter upphovsmannens dödsår (43 §).
I 5 kap. URL finns regler om vissa rättigheter som är besläktade med upphovsrätten. Bestämmelser finns sålunda om skydd för utövande konstnärer (45 §), för framställare av grammofonskivor och andra ljudupptagningar (46 §) och för radio- och televisionsföretag (48 §). Vidare finns en specialregel om skydd för den som har framstillt katalog eller dylikt arbete (49 §).
I 6 kap. URL finns bl.a. regler om förbud mot att återge verk på sätt som kränker den andliga odlingens intressen (51 §). I 7 kap. finns regler om bl. a. ansvar och ersättningsskyldighet.
8 kap. URL innehåller bestämmelser om Jagens tillämpningsområde. Huvudprincipen beträffande upphovsrätten är att lagen är tillämplig på verk av den som är svensk medborgare eller som annars har viss i lagen närmare angiven anknytning till Sverige samt på verk som först har utgetts i Sverige (60 §). Beträffande de närstående rättigheterna i 5 kap. URL gäller som huvudprincip att lagen tillämpas på framförande, ljudupptagning och radio- och televisionsutsändning som äger rum i Sverige. För andra fall än dem som omfattas av de nu nämnda principerna gäller att skyddet kan, under förutsättning av ömsesidighet, utsträckas genom föreskrifter av Kungl. Maj:t (62 §). Så har skett i viss omfattning genom tillämpningskungörelsen till URL och FotoL (TK). I anslutning till Bernkonventionen gäller sålunda principiellt URL:s skyddsregler i fråga om exempelvis verk av utländsk upphovsman som först har getts ut i annat unionsland och beträffande outgivet verk av medborgare i sådant land (1 8 1 mom. TK). Skydd enligt URL gäller i princip också för verk som omfattas av Världskonventionen om upp- . hovsrätt (2 8 1 mom. TK).
Fotografisk bild är inte föremål för upphovsrätt enligt URL. I stället gäller bestämmelserna i FotoL. Rätten till fotografisk bild förutsätter, till skillnad från upphovsrätten till andra slag av bilder, inte att bilden kan betecknas som ett verk. Den som har framställt fotografisk bild har som regel uteslutande rätt att genom fotografi, tryck, teckning eller annat förfarande framställa exemplar av bilden och att visa den offentligt (1 §). Rätten till fotografisk bild innefattar också vissa ideella moment (2 §). Skyddstiden är i regel 25 år från det år då bilden framställdes. Har bilden konstnärligt eller vetenskapligt värde, s.k. kvalificerat fotografi, gäller dock samma skyddstid som om bilden hade varit skyddad enligt URL (15 § FotoL).
Vad gäller upphovsrätt till allmänna handlingar äv att märka att det enligt TF står varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som i förordningen är meddelade till skvdd för en-
skild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst (1 kap. 1 §). Varje svensk medborgare skall äga fri tillgång till allmänna handlingar med de inskränkningar som är angivna i den s. k. sekretesslagen (2 kap. 1 §). Allmänna handlingar är alla hos stats- eller kommunalmyndighet förvarade handlingar, vare sig de har inkommit till myndigheten eller blivit upprättade där. Vad i 2 kap. sägs om handling skall även avse karta, ritning eller bild (2 kap. 2 §). Särskilda definitioner ges på begreppen statsoch kommunalmyndighet (2 kap. 3 8).
I TF finns ett förbehåll om den rätt som tillkommer upphovsman till litterärt eller konstnärligt verk eller framställare av fotografisk bild. Förbud gäller mot att återge litterärt eller konstnärligt verk på ett sitt, som kränker den andliga odlingens intressen. Om detta gäller vad i lag föreskrivs (1 kap. 8 §). Med hänvisningen åsyftas URL och FotoL.
Beträffande handlingar som är upprättade hos myndighet gäller som tidigare nämnts, att de som regel inte är föremål för upphovsrätt. Sådan kan dock göras gällande till officiell karta som är upprättad inom vissa särskilt angivna myndigheter (9 § URLD).
Övriga allmänna handlingar omfattas däremot som regel av upphovsrätt. Denna är dock inskränkt genom en föreskrift att vad som muntligen eller skriftligen anförs inför myndighet eller i statlig eller kommunal representation eller vid offentlig överliggning i allmänna angelägenheter får återges utan upphovsmannens samtycke (24 § URL). Från denna föreskrift finns emellertid i sin tur vissa undantag. Bestämmelsen i 24 & URL syftar i första hand på handlingar som har getts in till myndighet av enskilda.
FotoL innehåller inte någon särskild regel om allmänna handlingar. Härav torde följa att rätt enligt denna lag kan göras gällande till fotografisk bild som utgör allmän handling, vare sig den har upprättats hos eller kommit in till en myndighet.
3 Ratificering av Bernkonventionens Paristext och den reviderade Världskonventionen om upphovsrätt 3.1 Översikt över konventionsbestämmelserna
3.11 — Paristexten av Bernkonventionen 3.1.1.1 De materiella bestämmelserna (art. 1—20)
Vid Stockholmskonferensen gjordes åtskilliga ändringar i Bernkonventionens materiella bestämmelser, upptagna i art. 1—20. I det följande lämnas en redogörelse för de nya bestämmelserna och deras förhållande till Brysseltexten av vilken Sverige f.n. är bundet. Som
förut nämnts har bestämmelserna i oförändrat skick tagits in i Paristexten. För enkelhetens skull hänvisas i fortsättningen bara till Paristexten.
I art. 1, som är likalydande i Brysseltexten och Paristexten, föreskrivs att de länder för vilka konventionen gäller bildar en union för skydd av upphovsmännens rättigheter.
Art. 2.1. innehåller i båda texterna en definition av uttrycket litte-
rära och konstnärliga verk. Uttrycket innefattar enligt artikeln alla alster på det litterära, vetenskapliga och konstnärliga området, oavsett på vilket sätt och i vilken form de kommit till uttryck. I artikeln ges exempel på olika verk som omfattas av definitionen. I Paristexten har den ändringen gjorts i förhållande till Brysseltexten att med filmverk har likställts verk som ”kommit till uttryck” (i stället för Brysseltextens snävare ”tillkommit”) genom ett med kinematografi likartat förfarande. På samma sätt har med fotografiska verk likställts verk som kommit till uttryck genom ctt med fotografi likartat förfarande. Vidare har skyddet utvidgats till att omfatta även ofixerade koreografiska verk och pantomimer.
Art. 2.2. är ny och innehåller att unionsländerna kan föreskriva att litterära och konstnärliga verk eller en eller flera grupper av verk inte skall åtnjuta skydd om de inte tagits upp på ett materiellt underlag.
Art. 2.3.1 Paristexten (art. 2.2. i Brysseltexten) innehåller att översättningar, bearbetningar, musikaliska arrangemang och andra omarbetningar skyddas som originalverk.
I art. 2.4. i Paristexten ges unionsländerna rätt att i sin lagstiftning bestämma vilket skydd som skall tillkomma officiella texter på Jagstiftningens, förvaltningens och rättskipningens område samt officiella översättningar av sådana texter. Motsvarande bestämmelse i art. 2.2. i Brysseltexten omfattar bara översättningar av officiella texter av rättslig eller administrativ art.
Art. 2.5. i Paristexten som föreskriver skydd för samlingar av verk och art. 2.6. i samma text, där det sägs att de i art. 2. nämnda verken åtnjuter skydd i alla unionsländer, är likalydande med Brysseltexten (art. 2.3. och 2.4.).
I art. 2.7. i Paristexten (art. 2.5. i Brysseltexten) ges unionsländerna rätt att i den interna lagstiftningen fastställa tillämpningsområdet för lagar om verk av brukskonst samt om industriella mönster och modeller. I art. 2.8. undantas från skydd enligt konventionen nyhetsmeddelanden och vanliga tidningsmeddelanden. Artikeln motsvaras i Brysseltexten av art. 9.3.
Art. 2bis i konventionen innehåller regler om skydd för tal, föredrag och liknande verk. I art. 2bis. Z., som är likalydande i Brysseltexten och Paristexten, ges unionsländerna rätt att från skydd enligt art. 2 helt
Prop. 1973: 15 | 21
eller delvis undanta politiska tal samt anföranden inför rätta. Art. 2bis. 2. innehåller i Brysseltexten en bestämmelse enligt vilken det förbehålls unionsländernas lagstiftning att bestämma de villkor under vilka föredrag, tal, predikningar och andra verk av samma art får återges i pressen. I Paristexten har predikningar uteslutits och det villkoret har tillfogats att anförandet måste ha framförts offentligt. Inte bara återgivande i pressen utan också radiosändning, trådöverföring till allmänheten och offentligt framförande omfattas vidare av bestämmelsen cenligt Paristexten. Slutligen har tillagts att nyttjandet skall vara rättfärdigat av det informationssyfte som avses. Art. 2bis. 3. är likalydande i Brysseltexten och Paristexten och ger upphovsmannen ensamrätt att föranstalta om samlingar av verk som avses i artikeln.
Art. 3 1 Paristexten innehåller regler om anknytningsmoment som skall föreligga för att skydd skall åtnjutas enligt konventionen. Enligt Brysseitexten (art. 4) gäller i detta hänseende att upphovsman som tillhör unionsland åtnjuter skydd för icke publicerade verk och verk som först har publicerats i unionsland. Skydd åtnjuts alltså inte för verk som först har publicerats utanför unionen och detta även om upphovsmannen tillhör unionsland.
Vid Stockholmskonferensen preciserades de angivna reglerna på en del punkter. Anknytningsmomenten utvidgades i vissa hänseenden och bestämmelserna omgrupperades. Den viktigaste nyheten består i att uppkovsman som är medborgare i unionsland alltid åtnjuter skydd för sitt verk, och detta även om verket först ges ut utanför unionen.
Art. 3.1. i Paristexten innehåller som huvudregel att upphovsmän som tillhör ett unionsland åtnjuter skydd enligt konventionen för verk vare sig verket har publicerats eller ej. Upphovsmän som inte tillhör unionsland åtnjuter skydd för verk som de först publicerar antingen i unionsland eller samtidigt i unionsland och land utanför unionen. I art. 3.2. jämställs vid tillämpningen av konventionen upphovsman som inte tillhör unionsland men som har sin vanliga vistelseort i sådant land med upphovsman som tillhör detta land. Art. 3.3. i Paristexten innehåller en definition av publicerade verk (”coeuvres publices”). Enligt
,? Brysseltexten (art. 4.4.) avses i princip med ”wuvres publices” verk som är utgivna (”editées”) oberoende av det sätt på vilket de särskilda exemplaren har framställts. En förutsättning är dock att exemplaren i tillräckligt antal gjorts tillgängliga för allmänheten. Definitionen har ändrats i vissa hänseenden i den nya texten. För att ctt verk skall anses publicerat räcker det inte med att det är utgivet utan dessutom krävs att utgivningen har skett med upphovsmannens samtycke. Vidare har uttrycket ”i tillräckligt antal” exemplar ändrats så att cxemplaren skall ha ”gjorts tillgängliga på sådant sätt att, med beaktande av verkets art, allmänhetens rimliga behov blir tillfredsställt”. Enligt art. 3.4. i Paris-
Prop, 1973: 15 22
texten, som motsvaras av art. 4.3. sista meningen i Brysseltexten, anses ett verk publicerat samtidigt i flera länder om det har utkommit i två eller flera länder inom 30 dagar efter dess första publicering.
Art. 4 1 Paristexten innehåller speciella regler om anknytningsmomenten när det giller filmverk, byggnadsverk och verk av grafisk eller plastisk konst som utgör del av byggnad. Även om inte villkoren i art. 3 är uppfyllda åtnjuts skydd enligt konventionen för filmverk under förutsättning att verkets producent har sitt säte eller sin sedvanliga vistelseort i ett unionsland, för byggnadsverk om det är uppfört i untonsland och för de nyssnämnda konstverken om de utgör del av byggnad som är belägen i unionsland. Regeln om filmverk saknar motsvarighet i Brysseltexten, medan reglerna för de övriga verken utgör cen utvidgning av en föreskrift i Brysseltexten (art. 4.5.) som dock bara har till syfte att fastställa hemland i fall då skydd åtnjuts enligt nationalitetskriteriet.
Bestämmelser om skyddets omfattning finns i art. 5 i Paristexten. I Brysseltexten är motsvarande regler fördelade på art. 4, 5 och 6. I art. 4 regleras skyddet för upphovsman tillhörande unionsland när det gäller opublicerade verk eller verk som han först publicerar i unionsland. Principen är enligt art. 4.1. att upphovsman i annat unionsland än verkets hemland, varmed avses det land där verket först publicerades, resp. om verket inte publicerats, det land som upphovsmannen tillhör, åtnjuter s. k. nationell behandling, dvs. samma rättigheter som landets egna upphovsmän, samt de rättigheter som är särskilt föreskrivna i konventionen (minimirättigheter). Art. 4.2. innehåller principerna om det automatiska skyddet, dvs. att rättigheterna är oberoende av formaliteter, och om det oberoende skyddet, dvs. att rättigheterna åtnjuts oberoende av om skydd finns 1 verkets hemland. I art. 5 bestäms omfattningen av det skydd som upphovsman tillhörande unionsland åtnjuter i annat unionsland, där verket först publicerades, dvs. verkets hemland. Upphovsmannen skall där åtnjuta nationell behandling. Art. 6 behandlar skyddet för upphovsman som inte tillhör unionsland men som först publicerar verk i sådant land. Upphovsman skall i det land där den första publiceringen sker åtnjuta nationell behandling och i andra unionsländer de minimirättigheter som konventionen föreskriver.
I den nya konventionstexten har bestämmelserna disponerats om bl. a. med hänsyn till att som nämnts tillimpningsområdet för konventionen utvidgats så att medborgarskap i unionsland alltid medför skydd oavsett var verket först publicerats.
I art. 5.1. i Paristexten finns en generell regel om skyddet i annat unionsland än verkets hemland. Upphovsmännen tillförsäkras i sådant land dels nationell behandling, dels därutöver de rättigheter som särskilt tillkommer dem i kraft av konventionen, dvs. vissa minimirättigheter. 4rt, 5.2. il Paristexten innehåller principerna om det automatiska
skyddet och om det oberoende skyddet (art. 4.2. i Brysseltexten). Arr. 5.3. behandlar skyddet i verkets hemland. Detta skydd bestäms av den inhemska lagstiftningen. Om upphovsmannen inte tillhör detta land, skall han dock där ha samma rättigheter som inhemska upphovsmän, dvs. nationell behandling. Art. 5.4. i Paristexten innehåller definitioner av verks hemland. Bestämmelserna härom i Brysseltexten (art. 4.3. och 4.5.) har ändrats i vissa hänseenden väsentligen beroende på att konventionens tillämpningsområde utvidgats. Enligt Paristexten gäller i huvudsak följande reglering. För verk som först publicerats i unionsland är detta land hemland. Har verk publicerats samtidigt i flera unionsländer med olika skyddstid anses dock som hemland det bland dessa länder som har den kortaste skyddstiden. Har verk publicerats samtidigt i ett land utanför unionen och i ett unionsland, anses sistnämnda land som hemland. Om verk är opublicerat eller först har publicerats utanför unionen utan samtidigt publicering i unionsland, anses som verkets hemland det unionsland som upphovsmannen tillhör. I fråga om filmverk vars producent har sitt säte eler sin vanliga vistelseort i ett unionsland giller dock att detta land anses som verkets hemland. Beträffande byggnadsverk som uppförts i unionsland eller vissa konstverk som utgör del av byggnad, som är belägen i unionsland, är detta land att anse som hemland.
Art. 6 i Paristexten innehåller vissa bestämmelser om möjlighet för unionsland att i vissa fall inskränka skyddet för verk av upphovsman som inte tillhör unionsland.
I art. 6bis. I. finns i både Brysseltexten och Paristexten en bestiämmelse om skydd för upphovsmannens ideella rätt till sitt verk (”droit moral”). Upphovsmannen behåller oberoende av sina ekonomiska rättigheter till ett verk och oberoende av om dessa rättigheter överlåts rätten att anges som upphovsman till verket. Han har också rätt att motsätta sig varje förvanskning, ändring eller annat förfarande med verket som är till men för hans ära eller anseende. Av art. 6bis. 2. 1 Brysseltexten följer att denna rätt skall åtnjutas minst under upphovsmannens livstid. Enligt samma artikel i Paristexten skall rätten i princip gälla under hela skyddstiden. I art. 6bis. 3. i båda texterna sägs att de rättslisa åtgärder som krävs för att skydda rättigheterna i artikeln regleras av lagstiftningen i det land där skydd påkallas.
Konventionens bestämmelser om skyddstid finns i art. 7. Art. 7.1. innehåller i båda texterna den grundläggande bestämmelsen att skyddet skall bestå under upphovsmannens livstid och 50 år efter hans död.
I art. 7.2. i Paristexten finns en nyinförd regel om alternativ skyddstid för filmverk. Enligt denna regel får unionsländerna bestämma att skyddstiden för sådana verk i princip skall gå ut 50 år efter det att verket med upphovsmannens samtycke gjordes tillgängligt för allmänheten. Art. 7.3. i Paristexten innehåller vidare bestämmelser om anony-
Prep. 1973: 15 24
ma och pseudonyma verk som i huvudsak motsvarar art. 7.4. i Brysseltexten. Skyddstiden för sådana verk skall dock enligt Paristexten i princip upphöra 50 år efter den tidpunkt då verket lovligen gjordes tillgängligt för allmänheten. Vidare har tillagts en regel om att unionsländerna inte är skyldiga att skydda anonyma eller pseudonyma verk beträffande vilka man har skälig anledning anta att deras upphovsman är död sedan 50 år.
Art. 7.4. i Paristexten innehåller en ny bestimmelse om skyddstiden för fotografiska verk och verk av brukskonst. Enligt Brysseltexten (art. 7.3.) bestäms skyvddstiden för sådana verk — liksom för filmverk — i princip av Jagen i det land där skydd påkallas. Enligt Paristexten är det förbehållet unionsländerna att bestämma skyddstiden för fotografiska verk och verk av brukskonst i den mån dessa skyddas som konstverk. Minimitiden är dock 25 år från verkets tillkomst. I art. 7.5. i Paristexten finns regler om utgångspunkten för beräkningen av skyddstiden. Bestämmelsen motsvarar art. 7.6. i Brysseltexten men har undergått vissa i huvudsak redaktionella ändringar. Enligt Paristexten börjar skyddstiden löpa omedelbart efter den händelse som utgör utgångspunkten för beräkningen. Skyddstidens längd räknas dock från och med den 1 januari året efter det denna händelse inträffade. Enligt art. 7.6. i Paristexten kan unionsländerna bestämma längre skyddstid än den som anges i art. 7. I art. 7.7. ges vissa möjligheter för unionsländer som är bundna av Romtexten och har kortare skyddstider än de som nu anges i art. 7 att behålla dessa tider vid ratificering av eller anslutning till Stockholms- eller Paristoxterna.
Art. 7.8. i Paristexten innehåller en bestämmelse om s. k. skyddstidsjämförelse och innebär att skyddstiden alltid bestäms av lagen i det Jand där skydd påkallas men att den, om inte detta lands lagstiftning innehåller annat, inte skall överskrida den skyddstid som gäller i verkets hemland. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak art. 7.2. i Brysseltexten.
I art. 7 bis, som gavs en något annorlunda lydelse vid Stockholmskonferensen, finns bestimmelser om skyddstiden i fall då upphovsritten gemensamt tillhör flera som samarbetat vid tillkomsten av ett verk. Enligt Paristexten gäller att bestämmelserna i art. 7 tillämpas även vid gemensam upphovsrätt varvid dock skyddstid som följer efter dödsfall räknas från den sist avlidne medarbetarens död.
En specialregel om skydd för postuma verk, intagen Ii art. 7.5. i Brysscltexten, slopades vid Stockholmskonferensen.
Art. 8 i Paristexten behandlar översättningsrätten och har samma lydelse som i BrysseHexten.
Art. 9, som reglerar rätten till mångfaldigande av verk, har ändrats. Enligt Brysseltexten gäller i huvudsak att verk som publicerats i tidningar eller tidskrifter i något av unionens länder inte får återges i öv. riga länder utan upphovsmannens samtycke (art. 9.1.). Aktuclla artiklar
i ekonomiska, politiska eller religiösa frågor får dock återges i pressen, om inte förbehåll har gjorts (art. 9.2.). Konventionsskydd tillkommer inte dagsnyheter eller notiser som bara har karaktären av vanliga tidningsmeddelanden (art. 9.3.).
I Paristexten har upphovsmannen generellt getts uteslutande rätt att låta mångfaldiga sina verk på vad sätt celler i vilken form det vara må. Bestämmelsen om detta finns i art. 9.Z. I art. 9.2. ges möjligheter till vissa undantag från denna regel. Unionsländerna får sålunda i sin Jagstiftning tillåta månegfaldigande av verk i vissa särskilda fall under förutsättning att sådant mångfaldigande inte gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen. I art. 9.3. sägs att varje ljud- eller bildupptagning anses som mångfaldigande i konventionens mening.
Art. 10.1. innehåller regler om citaträtten. Enligt Brysscltexten gäller i detta hänseende att korta citat ur tfidnings- och tidskriftsartiklar är tillåtna, även i form av pressöversikter, i alla unionsländer. I Paristexten har citaträtten getts en mera allmän innebörd. Citat ur ett verk som lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten är enligt denna text tillåtna på villkor att de står i överensstämmelse med god sed och sker i den omfattning som rättfärdigas av ändamålet. Vidare anges att citat även innefattar lån ur tidnings- och tidskriftsartiklar i form av pressöversikter.
I art. 10.2. regleras rätten att använda verk för undervisningsändamål. Bestämmelserna om detta i Brysseltexten ger möjlighet att reglera rätten att, i den omfattning som rättfärdigas av ändamålet, göra Jån ur verk dels för publikationer som är avsedda för undervisning eller är av vetenskaplig karaktär, dels för samlingar av läsestycken. I Paristexten omfattar motsvarande möjlighet rätten att fritt nyttja verk för att genom skrifter eller radioutsändningar eller ljud- eller bildupptagningar illustrera undervisning. Som förutsättning gäller att nyttjandet står i överensstämmelse med god sed.
Art. 10.3. har i huvudsak samma lydelse i Brysseltexten och Paristexten och föreskriver att citat och nyttjande som avses i artikel 10 skall åtföljas av uppgift om källan samt om upphovsmannens namn, om detta förekommer däri.
Pressens lånerätt regleras i art. IObis. I. i Paristexten. Bestämmelsen motsvarar i buvudsak art. 9.2. i Brysseltexten men har i Paristexten utvidgats till att gälla inte bara mellan pressorgan inbördes utan också i relationerna press—rundradio och rundradio—rundradio. Enligt Paristexten kan unionsländernas lagstiftning tillåta mångfaldigande genom pressen och radioutsändning eller trådöverföring till allmänheten av tidnings- och tidskriftsartiklar i aktuella ckonomiska, politiska eler religiösa frågor samt radioprogram av samma karaktär. En förutsättning är dock att uttryckligt förbehåll mot mångfaldigandet, framföran-
det eller överföringen inte har gjorts. Vid återgivande skall alltid källan tydligt anges.
I art. 10 bis. 2. i Paristexten finns bestämmelser om rätten att ta med verk i vissa reportage. I Brysseltexten (art. 10bis) gäller i detta hänseende att det är förbehållet unionsländernas lagstiftning att bestämma de villkor under vilka det skall vara tillåtet att inspela, återge och offentligt framföra ”korta avsnitt” ur verk i samband med redogörelser för dagshändelser på fotografi eller film eller i radio. Motsvarande bestämmelse i Paristexten har delvis ett annat innehåll. Ändringarna innebär i huvudsak att nyttjandet bara får avse verk som syns eller hörs under dagshändelsens gång. Vidare får användningen ske bara i den omfattning som rättfärdigas av det informationssyfte som avses, varvid Brysseltextens begränsning till ”korta avsnitt” har utgått. Slutligen bar bestämmelsen utsträckts till att gälla också trådöverföring.
Art. 11 innehåller i båda texterna bestämmelser om upphovsmiäns rätt att i fråga om dramatiska, musikaliskt-dramatiska och musikaliska verk låta offentligt framföra verken och att överföra sådant framförande till allmänheten. I jämförelse med Brysseltexten har i Paristexten tillagts att rätten till offentligt framförande gäller oavsett vilka medel eiler metoder som används.
Art. IIbis har samma lydelse som i Brysseltexten och handlar om upphovsmans uteslutande rätt att i fråga om litterära och konstnärliga verk låta utsända verken i radio eller att offentligt framföra verken i television samt att låta offentligt återge radioutsändning av verken.
tri. Ilter innehåller en bestämmelse som ger upphovsman till litterärt verk uteslutande rätt att låta offentligt uppläsa verket. I Paristexten har i jämförelse med Brysseltexten tillagts att rätten gäller oavsett vilka medel eller metoder som används och även omfattar överföring av sådan uppläsning till allmänheten med vilket hjälpmedel det vara må. Vidare har i art. 1lter i Paristexten tillagts en punkt 2. enligt vilken upphovsman i fråga om Översättningar av verk har samma rätt som nyss sagts.
I art. 12, som har samma lydelse som i Brysseltexten, ges upphovsman uteslutande rätt att låta bearbeta, arrangera eller på annat sätt omforma sitt verk.
I art. 13 i Paristexten finns vissa bestämmelser bl. a. om tvångslicens beträffande inspelning av musikaliska verk. Enligt Brysseltexten gäller som huvudregel att upphovsman till musikaliska verk har uteslutande rätt att Jåta överföra sina verk på anordningar, med vilka de kan återges mekaniskt, och att med hjälp av sådana anordningar låta offentligt utföra sålunda överförda verk (art. 13.1.). Varje unionsland har dock rätt att uppställa förbehåll och villkor för utövningen av dessa rättigheter. Verkan av sådana villkor och förbehåll är dock bl. a. begränsad till det land som har uppställt dem (art. 13.2.). I Paristexten har
Brysseltextens art. 13.1. utgått eftersom dess innehåll täcks, såvitt angår mångfaldigande av art. 9.1. och 9.3. och såvitt angår offentligt framförande av art. 11. Brysseltextens art. 13.2. har ändrats något samt tagits upp som art. I3.1. i Paristexten. Ändringarna innebär bl. a. att regeln om unionsländernas rätt att uppställa förbehåll och villkor utvidgats till att gälla även den rätt till inspelning som tillkommer sådan upphovsman till beledsagande text som redan tidigare lämnat tillstånd till upptagning av texten tillsammans med musiken. I art. 13.2. i Paristexten finns vissa övergångsbestämmelser rörande upptagningar som gjorts i enlighet med Rom- och Brysseltexterna. I art. 13.3. i Paristexten sägs att upptagningar som utan vederbörandes samtycke införts till ett land där de inte är tillåtna kan tas i beslag där. I sak motsvaras artikeln av art. 13.3. i Brysseltexen.
Upphovsmans rätt att utnyttja sina verk för film regleras i art. 14. Enligt art. 14.1. i Brysseltexten gäller att upphovsman äger uteslutande rätt att låta bearbeta och återge sina verk genom film, att låta sprida de bearbetade eller återgivna verken och att låta offentligt visa och framföra dessa verk. I Paristexten har tillagts att upphovsmannen äger rätt att genom tråd överföra det filmatiserade verket till allmänheten. I art. 142. i Paristexten, som motsvarar art, 14.3. i Brysseltexten, föreskrivs att tillstånd från originalverkets upphovsman krävs för bearbetning i varje annan konstnärlig form av filmalster som bygger på litterära eller konstnärliga verk. Enligt art. 14.3. i Paristexten är bestämmelserna i art. 13.1. om musikaliska verk inte tillämpliga i fall som avses i art. 14. Regeln motsvaras i princip av art. 14.4. i Brysseltexten.
Art, I4bis i Paristexten innehåller bestämmelser dels om vilka rättigheter som innefattas i upphovsrätt till filmverk, dels om vissa avtalsförhållanden. Art. 14bis. I. föreskriver att filmverk skyddas som originalverk utan att därigenom inskränkning görs i de rättigheter som tillkommer upphovsmän till verk som må ha blivit bearbetade eller återgivna. I princip åtnjuter den som innehar upphovsrätten till filmverk samma rättigheter som upphovsmännen till ett originalverk, däribland även de rättigheter som anges i art. 14. Dessa bestämmelser motsvaras i huvudsak av art. 14.2. i Brysseltexten men innebär vissa förtydliganden. Art. I4bis. 2.a. i Paristexten har inte någon motsvarighet i Brysseltexten. Den ger lagstiftningen i det land där skydd påkallas rätt att bestämma vilka personer som är innehavare av upphovsrätt till filmverk.
Paristextens huvudbestämmelser om filmavtal finns i art. 14bis. 2.b., som tillkom vid Stockholmskonferensen. I artikeln föreskrivs att i de unionsländer, vilkas lagstiftning bland rättsinnehavare till film räknar upphovsmän som lämnat bidrag till filmverkets framställning, skall dessa upphovsmän inte kunna motsätta sig vissa närmare angivna åtgärder
Prop. 1973: 15 . 28
beträffande verket. De kan sålunda inte motsätta sig filmverkets mångfaldigande, spridning, offentliga framförande, överföring till allmänheten med tråd, utsändning gcnom radio eller återgivande till allmänheten. Inte heller kan de motsätta sig återgivande av talade inslag i text (”sous-titrage”) eller översättning av dem till annat språk (”doublage”). Som förutsättning gäller i samtliga fall att upphovsmännen har åtagit sig att lämna bidrag till filmverkets framställning och att ingen överenskommelse av motsatt eller särskilt innehåll har träffats. Till dessa bestämmelser anknyter vissa regler i art. 14bis. 2.c. enligt vilka det ankommer på lagstiftningen i det land där filmverkets producent har sitt säte eler sin vanliga vistelseort att bestämma om åtagande att lämna bidrag till filmverkets framställning skall vara skriftligt avtal eller innefattas i en därmed likvärdig skriftlig handling. I lagstiftningen i det land där skydd påkallas kan emellertid bestämmas att sådant åtagande måste ha viss form. Land som gör bruk av denna rätt skall avge förklaring härom till gencraldirektören för WIPO. Denne skall genast underrätta alla andra unionsländer därom. I art I4bis. 2.d. definieras ”överenskommelse av motsatt eller särskilt innehåll” som varje inskränkande villkor som kan vara fogat till ett åtagande att lämna bidrag til filmverk.
Som nämnts innebär art. 14bis. 2.b. betydande inskränkningar i fråga om upphovsmännens rätt att bestämma över filmens exploatering. I art. l4bis. 3. finns ett undantag från denna regel. Där föreskrivs att bestämmelserna i 14 bis. 2.b inte äger tillimpning på upphovsmän till seenariotexter, dialoger och musikaliska verk som skapats särskilt för framställningen av filmverket. Inte heller gäller de för filmverkets huvudregissör. En förutsättning är i samliga fall att den inhemska lagstittningen inte föreskriver annat. Unionsland, som i sin lagstiftning inte har regler om tillämpning av art. 14bis. 2.b. på buvudregissören, skall avge cen förklaring därom till generaldirektören för WIPO. Denne skall underrätta alla andra unionsländer om förklaringen.
Art. 14ter i Paristexten, som motsvarar art. 14bis. i Brysseltexten, innehåller regler om rätt för upphovsman till del i köpesumma vid vidareförsäljningar av vissa originalverk, s. k. ”droit de suite”.
I art. 15 finns vissa presumtionsregler om vem som skall anses som upphovsman till verk. I Paristexten har bl. a. införts en ny presumtionsregel beträffande filmverk, intagen i art. 15.2. Enligt denna skall till dess motsatsen bevisats den fysiska eller juridiska person, vars namn på brukligt sätt har angetts på filmverket, anses som verkets producent. I Paristexten har vidare införts en regel i art. 15.4. om möjlighet att utse viss myndighet att företräda upphovsmannen beträffande icke publicerat verk, vars upphovsman är okänd men beträffande vilken det finns skälig anledning att anta att han tillhör ett unionsland. Bestämmelsen avser att skapa möjligheter till skydd för bl. a. folklore.
Pron, 1973: 15 29
Art. I6 innehåller bestämmelser om beslag av olovligen eftergjorda verk m.m. Vid Stockholmskonferensen gjordes vissa jämkningar av huvudsakligen redaktionell karaktär i artikeln.
Art. 17—20 är likalydande i Brysseltexten och Paristexten. I art. 17 föreskrivs att konventionsbestämmelserna inte inskränker regeringarnas rätt att i vissa speciella fall bl. a. förbjuda att verk eller alster sprids, framförs eller utställs. Art. I8 innehåller bl.a. bestämmelser om att konventionen är tillämplig på alla verk som vid konventionens ikraftträdande ännu inte blivit allmän egendom i sitt hemland på grund av att skyddstiden löpt ut. Art. 19 och art. 20 ger bl.a. föreskrifter om möjlighet att åberopa mer vittgående bestämmelser som kan finnas i visst unionslands lagstiftning och att ingå särskilda mellanstatliga överenskommelser som ger upphovsmännen mer vittgående rättigheter än konventionen.
3.1.1.2 De administrativa bestämmelserna och slutbestämmelserna (art. 21—383)
Art. 21 i Brysseltexten innehåller vissa föreskrifter om ”Byrån för den internationella unionen för skydd av litterära och konstnärliga verk”. I Stockholmstexten innehåller artikeln en hänvisning till att särskilda bestämmelser om utvecklingsländerna har tagits in i u-landsprotokollet och en föreskrift om att protokollet i princip utgör en integrerande del av konventionstexten. I Paristexten har hänvisningen till pro- 1okollet ersatts av en hänvisning till det bihang som innehåller bestämmelser om utvecklingsländerna. Bihanget utgör en integrerande del av Paristexten.
I art. 28—30, 34 och 37 har gjorts ändringar framför allt i fråga om den nya konventionstextens ikraftträdande och möjligheterna att ansluta sig till den. För dessa ändringar redogörs i det följande. I vissa andra artiklar, nämligen 27.3., 31, 32.2., 32.3., 36.2. och 38 har gjorts vissa ändringar av väsentligen redaktionell karaktär delvis föranledda av de bestämmelser om utvecklingsländerna som tagits upp i bihanget. Art. 22—26, 27.1., 27.2., 32.1., 33, 35 och 36.1. har inte ändrats i förhållande till Stockholmstexten. Beträffande innehållet i de artiklar som inte ändrats eller som ändrats väsentligen redaktionellt hänvisas till redogörelsen i prop. 1969: 34.
I art. 28.1.a. sägs att varje unionsland som har undertecknat Paristexten kan ratificera den och att varje unionsland som inte har under- 1ecknat den kan ansluta sig till den. Unionsland kan enligt art. 28.1.b. i sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument förklara att ratificeringen eller anslutningen inte avser art, 1—21 och bihanget. Har landet avgett förklaring enligt art. VL1. i bihanget om att det, till dess det blir bundet av nyssnämnda bestimmelser, avser att tillämpa reglerna i bihanget eller godtar att de tillämpas kan dock bara art. 1—20 uteslutas
från ratificeringen eller anslutningen. Unionsland som sålunda har gjort förbehåll mot tillämpningen av vissa bestämmelser kan senare förklara att landet utsträcker verkan av sin ratificering eller anslutning även till dessa, Sådan förklaring skall deponeras hos generaldirektören för WIPO.
I art. 28.2.a. finns bestämmelser om Paristextens ikraftträdande. Art. 1-—21 och bihanget träder i kraft tre månader efter det att minst fem unionsländer har ratificerat eller anslutit sig till Paristexten jämte bihanget utan att avge förklaring enligt art. 28.1.b. och dessutom Amerikas förenta stater, Frankrike, Spanien och Storbritannien har blivit bundna av den reviderade Världskonventionen om upphovsrätt. Ikraftträdandet enligt art. 28.2:a. får enligt art. 28.2.b. verkan beträffande de unionsländer som senast tre månader före ikraftträdandet har deponerat sina ratifikations- eller anslutningsinstrument. För andra unionsländer som ratificerar eller ansluter sig till Paristexten utan att avge förklaring enligt art. 28.1.b. gäller enligt art. 28.2.c. att art. 1—21 och bihangcet träder i kraft tre månader efter den dag då underrättelse på visst sätt lämnats om att landet deponerat ratifikations- eller anslutningsinstrument eller på den senare dag som kan ha angetts i instrumentet. Bestämmelserna i art. 28.2.a.—c. påverkar enligt art. 28.2.d. inte möjligheten att avge förklaringar enligt art. VI i bihanget.
Vad som nu sagts om bundenhet av artiklarna 1-—21 och bihanget gäller enligt art, 28.3. i princip även beträffande artiklarna 22—38. I fråga om unionsland, som ratificerar eller ansluter sig till Paristexten med eller utan förklaring enligt art. 28.1.b., träder dessa artiklar i kraft tre månader efter den dag då underrättelse på visst sätt lämnats om att landet har deponerat ratifikations- eller anslutningsinstrument eller på den senare dag som kan ha angetts i instrumentet.
Land utanför unionen kan enligt art. 29.2. ansluta sig till Paristexten och bli medlem av unionen. För sådant land träder enligt art. 29.2.a. texten i kraft tre månader efter det att underrättelse på visst sätt lämnats om att anslutningsinstrumentet har deponerats eller på den senare dag som kan ha angetts i instrumentet. Om ikraftträdandet med tillämpning av art. 29.2.a. sker innan art. 1—21 och bihangcet har trätt i kraft enligt art. 28.2.a. blir landet enligt art. 29.2.b. under mellantiden bundet av art. 1—20 i Brysscltexten.
I art. 29bis föreskrivs för land som inte är bundet av art. 22—28 i Stockholmstexten att ratificering av elter anslutning till Paristexten i princip är likvärdig med ratificering av eller anslutning till Stockholmstexten i det hänseendet att landet härigenom ges möjlighet att tillträda konventionen om upprättande av WIPO.
Ratificering av celler anslutning till Paristexten medför enligt art. 30.1. i princip automatiskt godkännande av alla klausuler samt tillträde till alla förmåner enligt konventionen. Unionsland som ratificerar eller ansluter sig till Paristexten är dock enligt art. 30.2.a. i princip berättigat
att behålla de förmåner som följer av förbehåll som landet har gjort tidigare, om förklaring därom ges när ratifikations- eller anslutningsinstrumentet deponeras. I art. 30.2.b. ges land utanför unionen, som ansluter sig till Paristexten, viss möjlighet att förbehålla sig att, åtminstone tillfälligt, ersätta art. 8 i Paristexten om rätt till översättning med bestämmelserna i art. 5 i 1896 års Paristext av konventionen.
Sedan art. 1—21 och bihanget har trätt i kraft är det enligt art. 34 — med det undantag som kan följa av art. 29bis — inte tillåtet att ratificera eller ansluta sig till tidigare akter av konventionen eller att avge förklaring om tillämpning av det vid Stockholmstexten fogade u-landsprotokollet. Paristexten är enligt art. 37.1. deponerad hos generaldirektören för WIPO.
3.1.1.3 Bihanget rörande utvecklingsländerna
Den utbyggnad av Bernkonventionen som har skett särskilt genom revisionskonferenserna i Bryssel och Stockholm har medfört en väsentlig förstärkning av det upphovsrättsliga skyddet samtidigt som skyddssystemet blivit mera omfattande och komplicerat. Utvecklingsländer som vill delta i det internationella samarbetet på upphovsrättens område kan därför tveka att inträda i unionen eller, om de redan är medlemmar, att tillträda de senaste texterna. För att underlätta för sådana länder att inträda eller kvarstå i unionen utarbetades vid Stockholmskonferensen det särskilda u-landsprotokollet. Detta öppnar som förut nämnts möjlighet för utvecklingsländerna att göra förbehåll om ett mindre omfattande skydd än som föreskrivs i Bernkonventionens huvudtext.
Som nämnts inledningsvis visade det sig tämligen snart efter Stockholmskonferensen nödvändigt att ompröva utvecklingsländernas ställning i de internationella upphovsrättsliga relationerna. Bestämmelser om dessa länders rättigheter har vid Pariskonferensen tagits upp som ett bihang till konventionstexten. De väsentliga skillnaderna mellan u-Jandsprotokollet och u-landsbihanget framgår av följande redogörelse.
Bihangets tillämpningsområde. Bestämmelser om tillämpningsområdet finns i art. I. De stämmer i stora drag överens med motsvarande regler i u-landsprotokollet (art. 1). Skillnaderna är väsentligen av redaktionell art men omfattar även en del materiella ändringar.
Enligt art. 1.1. i bihanget kan varje land, som enligt Förenta nationernas (FN:s) gencralförsamlings praxis är att betrakta som utvecklingsland och som med hänsyn till sin ekonomiska situation och sina sociala eller kulturella behov inte anser sig kunna ge skydd åt alla de rättigheter som anges i Paristexten, förklara att det kommer att begagna sig av de förmåner som anges i art. II (översättningsrätten) eller TTT (rätten till mångfaldigande) eller båda dessa bestämmelser. Förklaringen avges genom särskilt meddelande antingen i samband med att landet ratificerar eller
ansluter sig till Paristexten eller också vid något senare tillfälle. Förklaringen deponeras hos generaldirektören för WIPO. Enligt art. I.2. gäller varje sådan förklaring i princip till utgången av den på visst sätt beräknade tioårsperiod under vilken den avgetts. Tioårsperioderna räknas med början från det art. 1—21 i Paristexten samt bihanget har trätt i kraft. Motsvarande tioårsperioder enligt u-landsprotokollet (art. 1) räknas från det landet blivit bundet av art. 21 i Stockholmstexten. Både bihanget till Paristexten och u-landsprotokollet ger möjligheter till förlängning av den tid för vilken förmånerna skall få åtnjutas. Upphör Jandet att vara utvecklingsland enligt FN:s praxis upphör enligt art. 1.3. också rätten att påkalla tillimpning av bihanget antingen vid utgången av löpande tioårsperiod eller också tre år efter det att landet har slutat att betraktas som utvecklingsland. Den frist som löper ut senast skall tillämpas. En motsvarande bestämmelse finns i u-landsprotokollet (art. 4) men förmånerna upphör där när sex år gått från det att gencraldirektören för WIPO lämnat underrättelse om ändringen i FN:s praxis. Lager av exemplar som har framställts med stöd av licens meddelad på grund av bihanget får enligt art. 1.4. i bihanget fortfarande spridas till dess lagret är slut. Enligt art. 1.6. får den omständigheten att ett land utnyttjar någon av förmånerna enligt bihanget inte medföra att ett annat land ger verk för vilka utvecklingslandet är hemland ett lägre skydd än det som det andra landet är förpliktat att ge enligt art. 1—20 1 konventionen.
Undantagsreglerna enligt u-landsprotokollet berör frågor om skyddstidens längd, översättning, mångfaldigande, återgivande genom radio samt allt slags utnyttjande inom undervisningsväsendet. I u-landsbihanect till Paristexten saknas direkt motsvarighet till de två sistnämnda slagen av undantagsregler. Inte heller finns några bestämmelser om undantag beträffande skyddstidens längd. De materiella bestämmelserna i bihanget avser i princip bara översättningsrätten och rätten till mångfaldigande. De stämmer i dessa hänseenden delvis överens med reglerna i u-landsprotokollet men innefattar också väsentliga skillnader.
Översättningsrätten. Enligt art. & i konventionen äger upphovsman under hela den tid hans rättigheter till originalverket består ensam rätt att översätta eller låta översätta verket.
U-landsprotokollet innehåller en bestämmelse om att ensamrätten till översättning upphör om upphovsmannen inte har gjort bruk av den inom viss tid (art. 1.b.i.). Denna bestämmelse saknar motsvarighet i bihanget till Paristexten. Både detta och u-landsprotokollet innehåller däremot regler om ett tvångslicenssystem avseende översättningsrätten.
Land som har förklarat att det kommer att begagna sig av förmånerna enligt art. II i bihanget får enligt art. IL.1. ersätta ensamrätten till översättning med ctt system med icke tidsbegränsade licenser som inte kan överlåtas och som inte ger ensamrätt. En förutsättning för att sådan
licens skall få beviljas är enligt art. II.2. att den som innehar översättningsrätten ännu vid utgången av tredje året — eller den senare tidpunkt som anges i utvecklingslandets lagstiftning — från verkets första publicering inte har publicerat någon översättning av detta i tryckt eiler liknande form på ett språk i allmänt bruk inom utvecklingslandet i fråga. Licensen utfärdas av behörig myndighet i utvecklingslandet och kan beviljas varje medborgare i landet. Den avser översättning till det nämnda språket och publicering av översättningen i tryckt eller liknande form. Licens kan också beviljas om alla upplagorna i den översättning som publicerats på språket i fråga är utgångna. Bestämmelser liknande de nu nämnda finns även i u-landsprotokollet (art. 1.b.ii.). Skall översättningen ske till ett språk som inte är i allmänt bruk i ett eller flera utvecklade unionsländer, ersätts enligt art. II.3. i bihanget treårsperioden av en period om ett år. Med samtycke av alla de utvecklade unionsländer inom vilka samma språk är i allmänt bruk kan varje utvecklingsland, i fråga om översättningar till detta språk, ersätta treårsperioden med en kortare period om lägst ett år. Detta gäller dock inte översättningar till engelska, franska eller spanska. Sådan överenskommelse skall meddelas till generaldirektören för WIPO. Någon motsvarighet till dessa bestämmelser om förkortning av treårsfristen finns inte i u-landsprotokollet.
Enligt art. 17.4. gäller att om innehavaren av översättningsrätten under en viss tilläggsperiod (6 resp. 9 månader) publicerar en översättning på det språk som licensansökan avser, får licens inte meddelas. Inte heller denna bestämmelse har någon direkt motsvarighet i u-landsprotokollet.
Licens får enligt art. IL5. i bihanget bara meddelas för undervisnings- eller forskningsändamål. Denna begränsning i licensbestämmelserna saknar motsvarighet i u-landsprotokollet.
Utfärdad licens upphör enligt art. II.6. om innehavaren av översättningsrätten publicerar en översättning av verket på samma språk och med väsentligen samma innehåll som den som publicerats med stöd av licensen. En förutsättning är att priset för den nya översättningen är jämförligt med det som är normalt i landet i fråga för motsvarande verk. Exemplar som framställts med stöd av licensen före dess upphörande får dock fortfarande spridas. Även u-landsprotokollet innehåller vissa sådana regler (art. 1.b.vii. och viii). Reglerna täcker i huvudsak samma situation men är något annorlunda konstruerade.
Består verk huvudsakligen av illustrationer, får enligt art. II.7. licens för översättning av texten och miångfaldigande av bilderna meddelas bara om också villkoren i art. III är uppfyllda.
Licens får enligt art. I1.$. inte meddelas, om upphovsmannen har dragit tillbaka samtliga exemplar av verket från den allmänna handeln, Motsvarande gäller enligt u-landsprotokollet (art. 1.b.vi.). 3 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr I5
Art. 11.9. innehåller bestämmelser om licens för radioföretag med säte i utvecklingsland att översätta bl. a. verk som publicerats i tryckt eller liknande form. För att sådan licens skall få meddelas krävs att vissa villkor är uppfyllda, Bl. a. gäller att översättningen skall vara avsedd enbart för utsändningar för undervisning eller spridning av vetenskaplig eller teknisk information för experter inom ett bestämt yrke samt att översättningen faktiskt bara används för sådant ändamål och utan vinstsyfte. Dessa regler om radioföretags rätt saknar motsvarighet i ulandsprotokollet.
Rätten till mångfaldigande. Som förut nämnts ger art.9. i konventionen upphovsmannen i princip uteslutande rätt att mångfaldiga eller låta mångfaldiga sina verk.
U-landsprotokollet innehåller i princip samma tvångslicenssystem i fråga om måiångfaldiganderätten som gäller beträffande översättningsrätten (art. 1.c.). Den begränsningen föreskrivs dock att licens för mångfaldigande bara kan meddelas för undervisningsändamål och kulturella ändamål. Art. III i bihanget till Paristexten innehåller föreskrifter om ett liknande tvångslicenssystem avseende mångfaldiganderätten. Det skiljer sig dock på några punkter både från motsvarande system enligt ulandsprotokollet och från systemet i art. II. Sålunda skall syftet med licensen enligt art. IIL2. vara att tillgodose undervisningens behov. I princip får licens enligt art. III.3. inte meddelas förrän minst fem år förflutit från den första publiceringen av det verk som licensansökan avser. Beträffande verk i bl.a. naturvetenskapliga eller teknologiska ämnen är tiden dock tre år och för verk av typen romaner, diktsamlingar eller dramatiska eller musikaliska verk samt för konstböcker är tiden sju år. Art. III.4. innehåller vissa bestämmelser om tilläggsfrist för meddelande av licens av samma principiella innehåll som bestämmelserna i art. IL.4.
Förfarandet vid meddelande av licens m.m. Art. IV. 1. och 2.1 bihanget anger bl. a. vissa formella förutsättningar för att licens skall få meddelas. I huvudsak motsvarande regler finns i u-landsprotokollet (art. 1.b.ii. och iii. resp. 1.c.i. och ii.). Den som begär licens enligt bestämmelserna i bihanget skall bl. a. visa antingen att han har begärt men inte fått tillstånd av rättsinnehavaren att göra och publicera en översättning resp. mångfaldiga och publicera en upplaga eller att han efter rimliga efterforskningar inte har kunnat anträffa honom. I sistnämnda fall skall sökanden i rekommenderad försändelse skicka kopior av ansökan till den förläggare vars namn finns angivet på verket och till vissa nationella eller internationella informationscentraler.
Enligt art. IV.3. skall upphovsmannens namn anges på alla översatta eller mångfaldigade exemplar som publiceras med stöd av licens enligt art. II eller III. Vidare skall verkets namn anges. Motsvarande gäller enligt u-landsprotokollet (art. 1.b.v. och 1.c.iv.).
Enligt art. IV.4. omfattar licens enligt art. II eller III inte utförsel av exemplar. Licensen gäller bara publicering av översättningen resp. det mångfaldigade verket inom det lands område där licensen har begärts. Som utförsel anses under vissa förutsättningar dock inte det fall att ett regeringsorgan eller annat allmänt organ i ett land där licens har beviljats sänder exemplar till ett annat land. Enligt u-landsprotokollet (art. 1.b.v. resp. 1.c.iv.) är bestämmelserna om distribution av exemplar mellan olika fänder konstruerade på ett något annorlunda sätt. Sålunda gäller att införsel får ske bara om importlandets lag innehåller bestämmelser om motsvarande tvånglicenser och inte förbjuder importen.
Enligt art. IV.6. skall på det nationella planet åtgärder vidtas så att rättsinnehavaren erhåller en ersättning som är skälig och motsvarar vad som normalt brukar utgå enligt på frivillig väg ingångna licensavtal mellan personer i de två berörda länderna. Vidare skall betalningen och överföringen av ersättningen säkerställas. På det nationella planet skall också vidtas lämpliga åtgärder för att garantera en korrekt översättning av verket resp. ett korrekt mångfaldigande av upplagan. I huvudsak motsvarande bestämmelser finns i u-landsprotokollet (art. 1.b.iv. resp. 1.c.iii.).
Särskilda bestämmelser om bihangets tillämpning. Enligt art. VI. kan land som är behörigt att förklara att det påkallar tillämpning av förmånerna enligt art. II beträffande översättningsrätten i stället avge förklaring enligt art. 30.2.a. eller 30.2.b. i konventionen, dvs. ange att det önskar behålla de förmåner som följer av förbehåll som landet tidigare gjort eller att det vill begagna sig av vissa bestämmelser beträffande översättningsrätten i 1896 års Paristext av konventionen. Dessa regler avser att göra det möjligt för utvecklingsland att i stället för tvångslicenssystemet tillämpa det s.k. tioårssystemet, som innebär att ensamrätten till översättning upphör om inte upphovsmannen har använt sig av den inom tio år från verkets första publicering. Valet är i princip oåterkalleligt. Land som har begagnat sig av förmånerna enligt art. II kan därför inte sedermera avge förklaring som nyss sagts och har landet avgett förklaring enligt art. 30.2., får det inte sedermera begagna sig av förmånerna enligt art. II.
I art. VI finns bestämmelser som gör det möjligt för unionsland att under tiden till dess landet blir bundet av art. 1-—21 och bihanget avge vissa förklaringar om tillämpningen av bihanget. Är landet ett utvecklingsland, som skulle vara behörigt att få utnyttja de förmåner som art. II och III ger, kan det förklara att det avser att tillämpa dessa artiklar eller en av dem på verk, vars hemland medger sådan tillämpning eller som är bundet av art. 1-—-21 och bihbanget, Annat unionsland kan förklara, att det medger att de länder, som bar avgett förklaring enligt vad som nyss har sagts eller som har lämnat meddelande enligt art. I, tillämpar bihanget på verk beträffande vilka landet är hemland. Varje
förklaring enligt art. VI.1. skall enligt art. VI.2. ske skriftligen och deponeras hos generaldirektören för WIPO. Förklaringen får verkan från den dag den deponeras.
3.1.2 Den reviderade Världskonventionen om upphovsrätt
Världskonventionen har som tidigare nämnts inte förut reviderats.
Vid Pariskonferensen 1971 gjordes ingen ändring i art. I, som innehåller en allmän bestämmelse varigenom fördragsslutande stat förbinder sig att ge ett tillräckligt och verksamt skydd för upphovsrätt, eller i art. III som ger föreskrifter om vissa formaliteter.
Art. II handlar om konventionens tillämpningsområde med hänsyn till verkens ursprung. Huvudregeln är att fördragsslutande stat är pliktig att skydda dels verk av medborgare i annan fördragsslutande stat vare sig de publicerats eller ej, dels verk som först publicerats i fördragsslutande stat. Verken skall ges samma skydd som verk av statens egna medborgare, dvs. nationell behandling. Vid Pariskonferensen tilllades att sådant verk också skall åtnjuta det skydd som tillkommer det i kraft av själva konventionen.
Om skyddets materiella innehåll meddelas i den ursprungliga konventionen endast knapphändiga föreskrifter. Förutom den allmänna bestämmelsen i art. I finns bestämmelser om minsta skyddstid i art. IV. Om upphovsmans uteslutande rätt att översätta och publicera översättninggar av skyddat verk samt att låta andra översätta och publicera översättningar av sådant verk ges vidare bestämmelser i art. V.
Vid Pariskonferensen fogades till konventionen en art. IV bis. Enligt denna skall rättigheterna enligt art. I innefatta de grundläggande rättigheter som säkerställer upphovsmännens ekonomiska intresse, däribland ensamrätten att låta mångfaldiga ett verk, att låta offentligt framföra det och att låta utsända det i radio. Fördragsslutande stat får dock genom sin lagstiftning medge vissa undantag, vilka emellertid inte får inkräkta på andan och föreskrifterna i konventionen. En rimlig grad av skydd skall alltid beredas för de rättigheter för vilka undantag har medgetts.
I art. V som handlar om ensamrätten till översättning m. m, finns regler som ger fördragsslutande stat möjlighet att inskränka denna rätt genom tvångslicens. Vissa begränsningar föreskrivs dock. Sålunda får tvångslicens inte meddelas förrän sju år har gått från verkets första publicering utan att någon översättning har publicerats på ett språk i allmänt bruk i staten (art. V. 2.a.). Den som söker licens skall styrka antingen att han har begärt men vägrats tillstånd av rättsinnehavaren att göra och publicera översättningen eller att han, trots att han har gjort vad som skäligen kunnat krävas av honom, inte har kunnat anträffa rättsinnehavaren (art. V. 2.b.). På motsvarande villkor kan licens meddelas, om alla tidigare upplagor av en redan publicerad översättning är
utgångna. Rättsinnehavaren skall tillförsäkras skälig ersättning motsvarande vad som är internationellt brukligt (art. V. 2.d.). I princip är licensens verkan begränsad till den stat som har meddelat den (art. V. 2.e.) och licens får inte meddelas, när upphovsmannen har dragit tillbaka samtliga exemplar av verket från handeln (art. V. 2.f.).
Vid Pariskonferensen infördes i konventionen tre nya artiklar, Vbis, Vter och Vquater som ger utvecklingsländer möjlighet att inskränka ensamrätten till mångfaldigande genom ett tvångslicenssystem och att i fråga om översättningar meddela tvångslicens under mindre restriktiva förutsättningar än enligt art. V.
I art. Vbis anges vissa allmänna förutsättningar för att tvångslicens skall få meddelas i utvecklingsland. Dessa är likartade med dem som gäller enligt art. IV i bihanget till Paristexten av Bernkonventionen för tvångslicenser som avses där.
Art. Vter innehåller bestämmelser om vissa särskilda förutsättningar under vilka utvecklingsland kan meddela tvångslicens avseende översättningar. I princip är dessa regler mindre restriktiva än de allmänna bestämmelserna om sådan licens i art. V och de är i huvudsak likartade med dem i art. II i bihanget till Bernkonventionens Paristext.
I art. Vquater finns föreskrifter om möjlighet för utvecklingsland att meddela tvångslicens avseende mångfaldigande av verk. Dessa föreskrifter liknar motsvarande regler i art. III och art. IV i bihanget till Paristexten av Bernkonventionen. Sålunda är de materiella förutsättningarna för att licens skall få meddelas och de tidsfrister som skall tillämpas desamma som enligt bihanget. Liksom enligt detta upphör i princip licensen, om rättsinnehavaren saluför en upplaga av verket i staten i fråga.
Art. VI-XXI har, bortsett från vissa jämkningar av väsentligen redaktionell karaktär, i huvudsak samma innehåll som tidigare. Mellan stat som har tillträtt den reviderade konventionen och stat som är bunden av den ursprungliga texten skall enligt art. IX. 4. den senare gälla. Stat, som bara har tillträtt den ursprungliga texten, kan dock förklara att den medger tillämpning av den reviderade konventionen på verk av medborgare i den staten eller verk som först publicerats där. En i art. XI föreskriven kommitté av regeringsrepresentanter skall enligt den reviderade Konventionen bestå av 18 i stället för som förut 12 medlemmar. En i samband med revisionen antagen resolution beträffande denna artikel innehåller vissa närmare föreskrifter om kommitténs sammansättning.
Om förhållandet till Bernkonventionen finns vissa bestämmelser i art. XVII, som inte har ändrats, och i en till denna artikel fogad tilläggsdeklaration. Bestämmelserna innebär i huvudsak att Världskonventionen inte är tillämplig mellan länder som är bundna av Bernkonventionen, såvitt angår verk vilka enligt Bernkonventionen har något av dessa
länder som hemland. Utträder ett unionsland ur Bernunionen, skall i princip verk med hemland i detta land inte åtnjuta skydd enligt Världskonventionen i övriga unionsländer. Enligt den reviderade tilläggsdeklarationen är dock denna bestämmelse under vissa förutsättningar inte tillämplig på utvecklingsland som träder ut ur Bernunionen.
Till den reviderade Världskonventionen är knutna två tilläggsprotokoll avseende skydd för verk av statslösa och flyktingar resp. verk publicerade av vissa internationella organisationer. Protokollen har i huvudsak samma innehåll som motsvarande äldre tilläggsprotokoll.
3.2 1970 års departementspromemoria 3.2.1 Promemorians räckvidd m. m.
Den i promemorian redovisade utredningen avser i första hand vilka ändringar som krävs i den svenska lagstiftningen om upphovsrätt för en ratificering av de vid Stockholmskonferensen år 1967 vidtagna änd-
haft att beakta vissa framställningar till Kungl. Maj:t om ändringar i nämnda lagstiftning, bl. a. rörande avgifter på bandspelare och ton-
band samt visning av konstverk i television. På ett par punkter har
utredningen ansett sig ha haft anledning lägga fram förslag som inte omedelbart betingas av de vid Stockholmskonferensen gjorda ändringarna i Bernkonventionen men som dock står i sådant samband med dessa att det förefallit utredningen lämpligt att behandla dem i detta sammanhang.
Som tidigare påpekats är Stockholms- och Paristexterna identiska såvitt avser art. 1—20 i Bernkonventionen. Trots att promemorian formellt bygger på Stockholmstexten, är den således relevant också i vad avser bedömningen av vilka lagstiftningsåtgärder som behöver vidtas vid en svensk ratificering av Paristexten.
I fråga om redovisningen av materialet har utredningen efter övervägande funnit att den enklaste metoden varit att gå igenom konventionen artikel för artikel i de delar som avses även om detta på ett par ställen medfört att det sakliga sambandet kommit att brytas. Utredningen har dock inte funnit anledning att närmare beröra art. I, 8 och 12, som lämnats orubbade i förhållande till Brysseltexten, och art. 16— 20, som är av konventionsteknisk natur eller i övrigt av sådant innehåll att de inte behöver beaktas i intern svensk lagstiftning.
3.2.2 Skyddade verk (art. 2)
I art. 2.1. finns en katalog över skyddade verk. I promemorian erinras om att skyddet i den nya texten bar utvidgats till att omfatta även ofixerade koreografiska verk och pantominer och att det vidare har klarlagts, att med filmverk och fotografiska verk jämställs verk som kommit
till uttryck genom ett likartat förfarande. Enligt 1 § URL åtnjuts skydd för verk oavsett på vilket sätt detta kommit till uttryck. Vad angår fotografiska verk gäller enligt I $ FotoL att som fotografisk bild skall anses även vad som framställs genom ett med fotografi likartat förfarande. Detta uttryck får enligt promemorian anses lika omfattande som den nya konventionsbestämmelsen. De företagna konventionsändringarna påkallar enligt promemorian inte någon ändring i den svenska lagstiftningen. |
I art. 2.2. har intagits en bestämmelse om att unionsländerna kan föreskriva att litterära och konstnärliga verk eller en eller flera grupper av sådana verk inte skall åtnjuta skydd om de inte har upptagits på ett materiellt underlag. Utredningen anmärker att i svensk och övrig nordisk lagstiftning undantagslöst gäller att ett verk skyddas även om det inte upptagits på sådant underlag. Emellertid kan läget vara sådant att vissa verk över huvud taget inte kan existera annat än i materiell form och att skydd för verket i ”ofixerad” form av denna anledning inte kan förekomma. Den mest praktiska och på sina håll omtvistade frågan är huruvida filmverk skall anses tillhöra denna kategori. Utredningen anser att det med televisionsteknikens tillkomst är möjligt att låta ett filmverk framträda även i ofixerad form. Den sekvens av bilder som vid direktsänd television framträder på mottagarapparaternas bildrutor kan vara av sådan kvalitet att den är att anse som ett verk i upphovsrättslig mening. Enligt utredningen ligger det härvid närmast till hands att anse produkten utgöra ett filmverk och det är även naturligt att en bildsekvens av denna art skall åtnjuta skydd. Det saknas därför enligt utredningen anledning att utnyttja den nyinförda möjligheten att utesluta ofixerade filmverk från skydd.
I detta sammanhang tar utredningen också upp frågan om uttrycket filmverk i olika bestämmelser i URL kan anses omfatta också ofixerade filmverk. Utredningen konstaterar att frågan inte torde ha uppmärksammats vid URL:s tillkomst men att den sannolikaste tolkningen är att uttrycket i princip får anses täcka även ofixerade filmverk. Utredningen anför att man kan överväga att klargöra förhållandet genom ett tillägg i lagtexten men stannar dock för att inte föreslå ändringar i denna del. Övriga jämkningar i art. 2 är enligt utredningen utan betydelse för svensk rätt.
3.2.3 Anknytningsmoment för skydd, regler om hemland m. m. (art. 3—6)
I art. 3—6 ges bestämmelser om konventionens tillämpningsområde med hänsyn till verkens ursprung. Utredningen redogör först för motsvarande reglering i Brysseltexten. Art. 4—6 i denna text, på vilka nuvarande svenska bestämmelser i 60 8 URL går tillbaka, innebär i stort sett att konventionen skyddar verk som äger viss närmare angiven an-
knytning till medlemsland i Bernunionen. För skyddade verk gäller skilda materiella skyddsbestämmelser för land som enligt speciella regler anses som verkets hemland och för övriga unionsländer. I fråga om anknytningsmomenten är av betydelse dels om upphovsmannen är medborgare i unionsland, dels om verket för första gången har getts ut i unionsland. Utgivningen är så till vida avgörande att skydd alltid åtnjuts för verk som först utgivits i unionsland och oberoende av upphovsmannens nationalitet. Omvänt gäller att skydd aldrig åtnjuts för verk som först getts ut utanför unionen. Nationaliteten har betydelse bara i fråga om outgivna verk. För sådana verk åtnjuts skydd, om upphovsmannen tillhör unionsland.
Utredningen erinrar därefter om att flera sakliga ändringar gjordes i dessa bestämmelser vid Stockholmskonferensen. I fråga om anknytningsmomenten är den viktigaste nyheten att verk, vars upphovsman är medborgare i unionsland, alltid skall åtnjuta skydd. Den praktiskt viktigaste effekten härav är att upphovsman som är medborgare i unionsland inte längre förlorar skydd för ett verk, som först ges ut utanför unionen. Vid sidan av nationalitetskriteriet behålls utgivningen såsom anknytningsmoment för fall där upphovsmannen inte tillhör unionsland (art. 3.1.b.). Med medborgare i unionsland jämställs den som har sin vanliga vistelseort i sådant land (art. 3.2.). I fråga om utgivningskriteriet har en tidigare specialregel om s.k. samtidig utgivning närmare preciserats (art. 3.4.). Skydd skall med tillämpning av detta kriterium ges inte bara för verk som först getts ut i unionsland utan även för verk som getts ut samtidigt i unionsland och i land utanför unionen, varvid samtidig utgivning anses ha ägt rum om verket utkommit i två eller flera länder inom 30 dagar efter dess första publicering.
Speciella anknytningsmoment har införts för filmverk, byggnadsverk och konstverk (art. 4). Även om inte nationalitets- eller utgivningskriterierna är uppfyllda, skall skydd enligt konventionen inträda dels för upphovsmän till filmverk, vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i ett unionsland, dels för upphovsmän till byggnadsverk, som uppförts i ett unionsland, eller till verk av grafisk eller plastisk konst, vilka utgör del av byggnad som är belägen i ett unionsland.
Vid genomgången av de ändringar som i detta avseende gjorts i konventionstexten uttalar utredningen till en början att nationalitetskriteriet redan finns intaget i 60 8 URL och att detta förhållande därför inte påkallar någon ändring i paragrafen.
Enligt den nya texten jämställs med medborgare i unionsland den som har sin vanliga vistelseort där. I 60 § gäller en motsvarande regel endast för statslösa och flyktingar. Utredningen föreslår därför att en mot konventionstexten svarande utvidgning görs i 60 8. Den nuvarande regeln om skydd för verk vars upphovsman har hemvist i Sverige, föreslås utgå i samband härmed.
Såvitt gäller regeln om s.k. samtidig utgivning uttalar utredningen att bestämmelsen i Brysseltexten ansetts gälla bara till förmån för upphovsman som är medborgare i unionsland. På grund av denna begränsning har någon däremot svarande bestämmelse inte upptagits i 60 8. Eftersom regeln i den nya konventionstexten gäller generellt föreslår utredningen att i 60 § skall tas upp en motsvarande bestämmelse.
Konventionens tillämpningsområde har som nämnts utvidgats bl. a. genom att speciella anknytningsmoment införts för vissa verkskategorier. Utredningen berör först regleringen av filmverk. Även om nationalitets- eller utgivningskriteriet inte är uppfyllt, gäller enligt den nya konventionstexten som huvudprincip att unionsland skall ge skydd åt filmverk, vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i unionsland. I promemorian föreslås att en motsvarande regel tas in i 60 §. I samband härmed bör enligt utredningen i paragrafen även tas in den presumtionsregel som finns i art. 15.2. och som innebär att, om inte annat visas, som producent skall anses den vars namn på sedvan-
ligt sätt har utsatts på exemplar av filmverket.
Även beträffande vissa konstverk gäller enligt konventionen speciella anknytningsmoment, Regeln härom har i den nya konventionstexten underkastats en jämkning som enligt utredningen närmast är redaktionell. Enligt den nya texten är regeln tillämplig inte bara på konstverk som infogats i byggnad utan också på konstverk som infogats i annan med marken fast förenad anordning. I promemorian föreslås att denna jämkning beaktas vid utformningen av 60 8.
I promemorian tas i detta sammanhang också upp till behandling vissa andra frågor som enligt utredningen påkallar uppmärksamhet. Till en början erinrar utredningen om att 60 § URL anger tillämpningsområdet för lagens regler om upphovsrätt. Frågan vilka rättsregler som skall tillämpas beträffande upphovsrättsliga avtal besvaras inte av lagtexten. Enligt utredningen torde principiellt härvid den svenska internationella privaträttens regler vara tillämpliga. Härav skulle följa att frågan om tolkningen och verkan av t. ex. ett i främmande stat ingånget förlagsavtal blir att bedöma enligt reglerna i det främmande landet och detta även om det verk som avtalet omfattar åtnjuter skydd enligt 60 8. Trots att svåra gränsdragningsfrågor här kan uppstå, är det enligt utredningens mening inte erforderligt eller ens lämpligt att i lagen söka reglera svensk rätts tillämpning i sådana fall.
Utredningen tar i samband med behandlingen av föreskrifterna i art. 3—56 också upp bl. a. frågan om förhållandet mellan skyddsbestämmelserna i konventionen och i URL särskilt i fall då ett verk, utan att ha hemland i Sverige enligt definitionen i art. 5.4., likväl faller under URL på grund av bestämmelserna i 8 kap. (60—62 §§) om tillämpningsområdet för denna lag. Det är härvidlag att märka att enligt art. 5.1. upphovsmän obligatoriskt åtnjuter inte bara s.k. nationell behandling i
andra unionsländer än hemlandet utan också de rättigheter som särskilt tillkommer dem på grund av bestämmelserna i själva konventionen. Utredningen uttalar i denna fråga att det med hänsyn till URL:s innehåll i allmänhet inte uppstår några svårigheter, eftersom URL på praktiskt taget alla punkter ger samma skydd som Bernkonventionen eller ett mera omfattande skydd. På en punkt måste dock enligt utredningen en reservation göras i detta avseende, nämligen beträffande den reglering av avtal om medverkan vid filminspelning som upptagits i art. 14bis i den nya texten, bl. a. frågan om krav på skriftlighet vid sådana avtal. Utredningen har funnit dessa frågor böra lösas inom ramen för TK och föreslår i detta hänseende vissa ändringar och kompletteringar av 1 § denna kungörelse.
I 61 § andra stycket URL regleras tillämpningsområdet för bl. a. bestämmelserna i 49 § om skydd för vissa katalogarbeten m. m. I 61 8 andra stycket sägs bl. a. att 49 83 är tillämplig på arbete som har framställts av den som har hemvist i Sverige eller av sådan statslös eller flykting som har sin vanliga vistelseort här i riket. För att åstadkomma likformighet med 60 § föreslår utredningen att bestämmelsen ersätts med en regel om att 49 §& är tillämplig på arbete, framställt av den som har sin vanliga vistelseort i Sverige.
22 § FotoL innehåller bestämmelser om FotoL:s tillämpningsområde. De motsvarar bestämmelserna i 60 § URL. Utredningen uttalar att de nya regler som föreslås införda i 60 8 URL i och för sig bör ha motsvarande tillämpning i fråga om fotografisk bild. Enligt utredningen förefaller det dock knappast nödvändigt att återge dessa bestämmelser i FotoL. Utredningen föreslår i stället att man i 22 8 FotoL gör en hänvisning till 60 § URL i dess helhet.
I 23 8 FotoL ges möjlighet för Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter om FotoL:s tillämpning med avseende på annat land m. m. Bestämmelsen motsvarar 62 83 URL. Utredningen uttalar att man i 23 8 FotoL bör använda samma teknik som föreslagits beträffande 22 § FotoL. Båda hänvisningarna bör då enligt utredningen samordnas och upptas i 22 8 FotoL, vilket medför att 23 8 kan utgå.
När det gäller sättet att ange tillämpningsområdet för URL föreslår en av utredningsmännen, professorn Bergström, i ett särskilt yttrande att konventionens regler härom skall föras över till URL i principiellt oförändrad form. En sådan lösning medför enligt Bergström väsentliga lagtekniska fördelar, bl. a. därigenom att vissa regler inte behöver återges två gånger, dvs. dels i 60 8 URL, dels i TK. Vidare skulle man med en sådan konstruktion lättare kunna undvika tolkningstvister rörande konventionens bestämmelser om tillämpningsområdet. Bergström är vidare kritisk i fråga om den s. k. skyddstidsjämförelsen. Den nuvarande regeln härom i 1 8 3 mom. TK, vilken enligt utredningens förslag lämnas orubbad, innebär att skydd enligt svensk lag inte skall åtnjutas i fall då den
i verkets hemland stadgade skyddstiden redan har gått ut. Bergström erinrar om att regeln bara träffar verk av utländska medborgare och att den innebär att en svensk upphovsman, vars verk har hemland i ett land med kortare skyddstid, ändå i Sverige får åtnjuta den i Sverige gällande längre skyddstiden. En utländsk medborgare i samma situation är utesluten från skydd i vårt land. Bergström ifrågasätter bl. a. om en sådan regel är förenlig med konventionens grundprincip om nationell behandling. Han föreslår att man i 60 § URL föreskriver att, om den i verkets hemland föreskrivna skyddstiden har gått ut, skydd skall åtnjutas i Sverige om upphovsmannen är medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige eller i annat unionsland med samma eller längre skyddstid. Professorn Strömholm har i ett särskilt yttrande i sak anslutit sig till Bergströms uppfattning i fråga om skyddstidsjämförelsen.
I art.3.3. finns en definition av begreppet publicerade verk (”weuvres publites”). Enligt Brysseltexten avses härmed verk som är utgivna, oberoende av det sätt på vilket de särskilda exemplaren framställts, under förutsättning att exemplaren i tillräckligt antal gjorts tillgängliga för allmänheten. Vid Stockholmskonferensen ändrades definitionen. Som villkor för att verket skall anses publicerat har uppställts att utgivningen skall ha skett med upphovsmannens samtycke. Vidare har ”i tillräckligt antal exemplar” utgått och ersatts med att exemplaren skall ha gjorts tillgängliga ”på sådant sätt att, med beaktande av verkets art, allmänhetens rimliga behov blir tillfredsställt”. I 8 § URL finns definitioner av offentliggjort verk och utgivet verk. Ett verk är offentliggjort när det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Verket anses utgivet när exemplar därav lovligen förts i handeln eller eljest blivit spridda till allmänheten. Utredningen erinrar om att definitionen av offentliggjort verk inte har någon direkt motsvarighet i Brysseltexten men att definitionen av begreppet publicering (”publication”) nära motsvarar vad som innefattas i det svenska begreppet utgivning. Utredningen uttalar att definitionen av begreppet publicerade verk i den nya konventionstexten synes påkalla att ordet ”lovligen” i definitionen av utgivet verk i 8 § URL byts ut mot ”med upphovsmannens samtycke”. Enligt utredningen är visserligen de båda uttrycken synonyma såvitt angår svensk rätt, eftersom ett verk inte lovligen kan ges ut utan upphovsmannens samtycke. Med hänsyn till förhållandena i utlandet föreslår utredningen dock att det nuvarande uttrycket förtydligas. Den nya definitionen i konventionen påkallar enligt utredningen i övrigt ingen ändring i lagrummet.
3.2.4 Upphovsmannens ideella rätt (art. 6bis)
I art. 6bis ges föreskrifter om upphovsmannens ideella rätt dvs. hans rätt att bli angiven som upphovsman till verket och att motsätta sig att detta utsätts för kränkande behandling. Dessa bestämmelser är
enligt Brysseltexten obligatoriska endast för upphovsmannens livstid men skall enligt den nya texten gälla hela skyddstiden. Utredningen konstaterar att motsvarande regel redan gäller enligt 3 § URL och att någon ändring av lagen inte behövs.
3.2.5 Skyddstiden (art. 7 och 7bis)
I art. 7, som behandlar skyddstiden, har införts nya bestämmelser för filmverk, fotografiska verk och verk av brukskonst. Enligt Brysseltexten är dessa verk undantagna från den skyddstid om 50 år från upphovsmannens död som annars gäller. Enligt den nya texten skall emellertid huvudregeln i princip gälla även för filmverk, dock att unionsländerna kan bestämma skyddstiden till 50 år från det verket med upphovsmannens samtycke gjordes tillgängligt för allmänheten. För fotografiska verk och verk av brukskonst har införts en minimitid om 25 år från verkets tillkomst. Utredningen konstaterar att den i 43 8 URL angivna vanliga skyddstiden om 50 år från upphovsmannens död gäller även för filmverk och verk av brukskonst samt att skyddstiden för fotografier i allmänhet är 25 år från det bilden framställdes. Detta innebär enligt utredningen att den nya textens krav på skyddstid för filmverk, fotografiska verk och verk av brukskonst är uppfyllda och inte föranleder någon lagstiftningsåtgärd.
Övriga jämkningar i art. 7 påkallar enligt utredningen inte någon lagstiftningsåtgärd. Detsamma gäller bestämmelserna i art. 7bis om skyddstid när upphovsrätt tillkommer flera gemensamt.
3.2.6 Rätten till mångfaldigande, allmänna bestämmelser (art. 9)
I art. 9 har gjorts den ändringen att upphovsman, i motsats till vad som gällt tidigare, fått generell ensamrätt att mångfaldiga sitt verk (art. 9.1.). Härtill ansluter en undantagsregel enligt vilken unionsländerna får tillåta mångfaldigande i vissa fall, om detta inte gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen (art. 9.2.). Vidare anges att varje Jjud- eller bildupptagning anses som mångfaldigande enligt konventionen (art. 9.3.).
I utredningens promemoria påpekas att både huvudregeln i art. 9.1. och bestämmelsen i art. 9.3. redan har motsvarigheter i URL (2 §) och att någon ändring i den svenska lagstiftningen därför inte påkallas av konventionens nya lydelse i dessa delar.
Beträffande undantagsbestämmelsen i art. 9.2. anför utredningen att regeln uppställer relativt snäva gränser för unionsländernas möjligheter att inskränka upphovsmannens ensamrätt att mångfaldiga sitt verk. Det är därför nödvändigt att undersöka, om den svenska upphovsrättsliga lagstiftningen är förenlig med den nya konventionstexten och alltså
pröva om lagens undantag från upphovsmannens ensamrätt att mångfaldiga sitt verk fyller villkoren i art. 9.2.
Bestämmelser om inskränkningar i upphovsrätten ges i 2 kap. URL och de bestämmelser som kan vara aktuella i detta sammanhang finns i 9, 11 och 12 §§, 14 § andra stycket, 15 § andra stycket, 16—19 §§ samt 24 och 25 §§.
9 och 24 §§ URL reglerar frågan om upphovsrätt till allmänna handlingar. Dessa bestämmelser har av utredningen behandlats i samband med översynen av offentlighetskommitténs tidigare nämnda betänkande (SOU 1967: 28).
11 8 URL handlar om rätt att framställa exemplar av skyddat verk för enskilt bruk. Utredningen erinrar om att under förarbetena till art. 9.2. som ett huvudexempel på konventionsregelns tillämpning nämnts framställning för enskilt bruk. Vidare frambåller utredningen att det i praktiken, särskilt inom undervisningsväsendet, har framträtt vissa tendenser till missbruk av den frihet att mångfaldiga skyddade verk som 11 § medger. Bestämmelsens syfte bör enligt utredningen komma till klarare uttryck för att utesluta missförstånd och missbruk i framtiden. Utredningen föreslår som den enklaste och principiellt mest tilltalande utvägen att utforma lagtexten i nära anslutning till art. 9.2. Härigenom kan inga tvivel resas om att 11 8 är förenlig med konventionen och på grundval av den nya texten kan utvecklas en praxis som anknyter till internationellt erkända normer.
I 5 8 FotoL föreskrivs att enstaka exemplar av fotografisk bild får framställas för enskilt bruk. Utredningen erinrar om att fotografisk bild skyddas enligt Bernkonventionen men att ett unionsland bara är förpliktat att skydda sådan bild som uppfyller kraven på ett verk i upphovsrättslig mening. Bild av sistnämnda slag omfattas av 15 83 andra stycket FotoL där en särskild längre skyddstid föreskrivs för sådan bild, ”som äger konstnärligt eller vetenskapligt värde”. 5 8 FotoL motsvarar 11 8 URL och enligt utredningen bör de ändringar som föreslagits beträffande 11 § URL under alla förhållanden gälla även för fotografisk bild som åtnjuter skydd enligt Bernkonventionen. Av praktiska skäl bör dock samma regler om mångfaldigande för enskilt bruk gälla för alla typer av fotografisk bild. Utredningen förordar därför att 5 § FotoL ändras i enlighet med vad som föreslagits beträffande 11 & URL.
I ett särskilt yttrande förordar justitierådet Hesser att 11 § URL t. v. får kvarstå i oförändrat skick. Han påpekar att man i Danmark, Finland och Norge torde vara inställd på att bestämmelsen bör ses över i samband med en kommande revision av den upphovsrättsliga lagstiftningen. Vad Hesser uttalat i anslutning till 11 § URL äger motsvarande tillämpning beträffande 5 § FotoL.
URL:s regler i 12 § (fotokopiering i arkiv och bibliotek), 14 § andra stycket (användning av konstverk i kritisk eller vetenskaplig framställ-
ning), 15 § andra stycket (återgivning av konstverk i pressen i vissa fall), 18 § (framställning av blindböcker etc.), 19 § andra stycket (användande av tonsatt text i konsertprogram) och 25 8 (visning och avbildning av konstverk i vissa fall m. m.) är enligt utredningen förenliga med art. 9.2. Vissa ändringar föreslås emellertid i 25 8 på grund av art. 11bis och förslagen berörs i samband med denna artikel.
17 & URL innehåller bestämmelser om ljudupptagning för undervisningsbruk.
Utredningen erinrar om att de bestämmelser om ensamrätt för upphovsman att bestämma om ljudupptagning av sitt verk som finns i konventionens Brysseltext avser endast musikaliska verk. För litterära verk — och skolornas inspelningsverksamhet avser i huvudsak sådana verk — finns inga bestämmelser i Brysseltexten. Vid Stockholmskonferensen infördes i art. 9.1. en generell rätt för upphovsman att bestämma om mångfaldigande av sitt verk och i art. 9.2. en regel om möjligheter att föreskriva undantag härifrån. Utredningen påpekar att stadgandet i art. 9.1. är generellt och alltså avser också ljudupptagning av litterära verk. Enligt utredningens mening är det en förutsättning för att 17 § skall kunna kvarstå efter ett svenskt tillträde till den nya texten, i varje fall med verkan även mot utländska upphovsmän, att stadgandet bedöms vara förenligt med undantagsregeln i art. 9.2. Utredningen konstaterar i denna fråga att 17 § fått en vidsträckt tillämpning. Så- Junda mångfaldigas skolradioprogrammen i stor upplaga av de s.k. AV-centralerna för distribution av bandkopior till skolorna. Utredningen pekar i detta sammanhang även på den verksamhet, som bedrivs av TRU-kommittén. De av denna framställda programmen är till en del avsedda för Sveriges Radios skolradioverksamhet men också bl.a. för vuxenutbildning. En vanlig form för att tillgodogöra programmen för vuxenutbildningen är att dessa sänds i radio och inspelas inom folkbiblioteken, varefter bandkopiorna ställs till intresserades förfogande för självstudium på platsen eller i andra lokaler. Utredningen uttalar att i upphovsrättsligt hänseende 17 § över huvud taget inte är tillämplig i fråga om inspelning av televisionsprogram. Den anmärker vidare att TRU-kommittén angett att 17 8 inte heller är tillämplig i fråga om inspelning av ljudradioprogram, när den sker för vuxenutbildning i nyss angiven form. Skälet skulle enligt TRU-kommittén vara att det här inte är fråga om ”undervisningsverksamhet”. Denna bedömning torde enligt utredningen vara riktig. Med hänsyn till dessa begränsningar i möjligheterna att tillämpa 17 § har TRU-kommittén fått lösa hithörande problem avtalsvägen. TRU-kommittén utverkar i sina avtal att de medverkande överlåter sin upphovsrätt till kommittén i erforderlig utsträckning så att denna i sin tur kan medge mottagarna av sändningarna att inspela dessa. Avtalet täcker all inspelning för utbildningsbehov, alltså även sådana inspelningar som i och för sig skulle vara fria enligt
17 §. Vid bestämmande av ersättningarna till de medverkande tar man hänsyn till den överlåtelse av upphovsrätt som avtalen innehåller.
Utredningen anser med hänsyn till nu angivna omständigheter att mångfaldigande av den typ som avses i 17 8 numera har ett inte obetydligt ekonomiskt värde för upphovsmännen. Detta värde kan förväntas öka ytterligare. Enligt utredningen torde det därför kunna slås fast, att sådant mångfaldigande inte kan föras in under art. 9.2. 17 § i sin nuvarande utformning står enligt utredningen följaktligen i strid med denna bestämmelse. Paragrafen kan därför i varje fall inte tillämpas mot utländska upphovsmän. Utredningen finner att dessa förhållanden starkt talar för att paragrafen bör upphävas. Utredningen anför ytterligare ett skäl för denna ståndpunkt. Den framhåller att de program som framställts av TRU-kommittén fritt kan inspelas för vuxenutbildning, eftersom avtal föreligger. Program som framställs av Sveriges Radios skolprogramavdelning får däremot inte inspelas för sådant ändamål, eftersom avtal inte föreligger och 17 8 inte är tillämplig. Frågan om inspelning är tillåten eller inte beror således på denna distinktion, som för allmänheten kan vara svår att förstå. Det är därför av intresse för allmänheten att enhetlighet uppnås. Detta kan bara ske, om man beträffande Sveriges Radios program följer TRU-kommitténs exempel och avtalsvägen tillförsäkrar mottagarna frihet att mångfaldiga inspelningarna för de ändamål som här avses. Om frågan sålunda löses avtalsvägen blir enligt utredningen 17 8 obehövlig även för radions del.
Såvitt gäller enskilda inspelningar som görs av lärare torde enligt utredningen mångfaldiganderätten enligt 11 8 URL vara tillräcklig, detta så mycket mera som man vid bandinspelning regelmässigt bara framställer ett enda exemplar och man sålunda slipper att ta ställning till den svårbedömda frågan om vilken kvantitativ begränsning som 11 8 innebär. Uppspelning av band i en skolklass torde inte kunna anses vara ett sådant ”annat ändamål” som förbjuds i 11 8.
Utredningen föreslår av nu anförda skäl att 17 § skall upphävas. Om paragrafen ändock anses böra behållas torde det enligt utredningen i varje fall vara uteslutet att utvidga den till att avse även inspelning av televisionssändningar eftersom detta skulle innebära en direkt försämring av de rättsliga positioner som upphovsmännen redan uppnått.
Utredningen anmärker avslutningsvis att de delegerade från övriga nordiska länder inte har ansett att förhållandena i dessa länder är sådana att där gällande bestämmelser i ämnet bör ändras.
I 19 8 URL finns bl. a. regler om tvångslicens för tonsättning. Bestämmelserna härom finns i första stycket. I andra stycket ges rätt att återge text till musikaliskt verk i konsertprogram eller dylikt. Utredningen framhåller att frågan om bestämmelserna i 19 § första stycket är helt förenliga med Bernkonventionen torde ha varit tveksam redan
vid URL:s tillkomst. De tvivel sora således kunnat råda har enligt utredningen i varje fall inte förringats sedan i art. 9.1. i den nya konventionstexten införts den generella regeln om upphovsmannens ensamrätt att mångfaldiga sitt verk. Enligt utredningen får emellertid bestämmelsen oberoende av denna omständighet betecknas sora dubiös i sakligt avseende och dessutom föråldrad. Den tillämpas praktiskt taget aldrig och i varje fall inte i sådan omfattning att en tvångslicens är motiverad. Utredningen föreslår därför att bestämmelsen utgår. Motsvarande ståndpunkt har intagits av de delegerade från Danmark och Finland. I den norska upphovsrättslagen saknas bestämmelse av detta slag.
Enligt utredningen torde bestämmelsen i paragrafens andra stycke om återgivande av text i konsertprogram m. m. kunna stödjas på art. 9.2. i den nya konventionstexten. Bestämmelsen bör enligt utredningens mening kvarstå.
Under förutsättning att bestimmelsen om pressens lånerätt i 15 83 första stycket utgår och detsamma sker med 19 § första stycket uppnår man, framhåller utredningen, den principiellt tilltalande situationen att lagen blir befriad från alla bestämmelser där upphovsmannen kan hävda sin upphovsrätt bara genom att nedlägga ett förhandsförbud mot utnyttjande av hans verk.
3.2.7 Citaträtten (art. 10.1.)
I art. 10.1. regleras citaträtten. Som tidigare nämnts avser bestämmelsen enligt Brysseltexten bara citat ur pressartiklar men har vid Stockholmskonferensen fått en mer generell syftning. Utredningen anför att den nya avfattningen närmast återgår på ett av Sverige i programmet till konferensen framlagt förslag som utformats i anslutning till motsvarande bestämmelser i svensk och övrig nordisk lagstiftning. Genom att förslaget godtogs av konferensen kan de nämnda bestämmelserna — i Sverige 14 § första stycket URL — behållas oförändrade.
3.2.8 Lånerätten för undervisningsändamål (art. 10.2.)
I art. 10.2. ges föreskrifter om lånerätt för vissa publikationer avsedda för undervisning. Enligt Brysseltexten ges som tidigare nämnts helt allmänt unionsländerna rätt att i den omfattning som rättfärdigas av ändamålet göra lån för publikationer som är avsedda för bl. a. undervisningen. Utredningen konstaterar att lånerätten är mindre omfattande enligt den nya texten genom att i denna föreskrivits att rätten endast får avse nyttjande av verk för belysning av undervisning genom skrifter. Dessutom har tillagts det villkoret att nyttjandet skall stå i överensstämmelse med god sed. Å andra sidan har en viss utvidgning skett genom att rätten nu skall gälla även undervisning genom radioutsändning eller ljud- eller bildupptagning.
16 § URL återgår delvis på art. 10.2. i Brysseltexten. Paragrafen skiljer sig dock från denna konventionstext bl. a. genom att den avser endast utgivning av samlingsverk ”sammanställt ur verk från ett större antal upphovsmän”. Å andra sidan avser den samlingsverk inte bara « för undervisning utan också för gudstjänst. Utredningen pekar även på att upphovsmannen enligt 16 § i motsats till Brysseltexten har tillerkänts rätt till ersättning när hans verk återges med stöd av detta lagrum.
För att kunna bedöma om 16 8, såvitt avser verk för bruk vid undervisning, är förenlig med den nya konventionstexten undersöker utredningen till en början innebörden av det nyinförda villkoret att lånet skall avse verk som nyttjas för ”belysning” av undervisning genom skrifter m.m, Termen ”belysning” (”illustration”) är enligt utredningen oklar. En snäv tolkning är, menar utredningen, att verken endast får användas i form av ett slags utvidgade citat eller som belägg t. ex. för en tes som framförs i en huvudtext. Utredningen förfäktar dock att det finns fog för en vidare tolkning så att verket får användas så snart man vill illustrera något som kanske bara behöver anges i rubriken eller i ett förord, t. ex. att man utger en antologi med rubriken ”Svensk 1900-talslitteratur”. I varje fall finns fog för denna tolkning när utgivningsrätten, såsom 1 svensk lag, är förenad med ersättning. Visst stöd kan 16 § enligt utredningen också anses ha i art. 9.2. i den nya texten (”ej intrång i verkets normala nyttjande och ej heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen”). Utredningen anför att denna konventionsbestämmelse får anses ha ett något vidare tillimpningsområde än eljest när fråga är om lån mot ersättning.
Utredningen berör härefter frågan om begreppet ”undervisning” i 16 § överensstämmer med innebörden av motsvarande uttryck i art. 10.2. Utredningen hänvisar härvid dels till den rapport, som upprättats i anledning av Stockholmskonferensen, dels till vissa uttalanden i motiven till URL (SOU 1956: 25 s. 215 och 232). Med ledning av motiven konstaterar utredningen att begreppet omfattar förutom undervisning i skolor, universitet och andra undervisningsanstalter framför allt två kategorier. Den ena är sådan undervisning i radio som är direkt riktad till skolor och universitet och den andra är den del av folkbildningsverksamheten som bedrivs i studiecirklar elter liknande organiserade grupper. Enligt utredningen faller utanför begreppet undervisning dels bildande eller i övrigt instruktiva program för radiopubliken, dels folkbildningsverksamhet utanför studiecirklar och andra dylika grupper. Med denna tolkning torde enligt utredningen begreppet ”undervisning” överensstämma med motsvarande uttryck i art. 10.2.
Villkoret att utnyttjandet skall stå i överensstämmelse med god sed torde enligt utredningen tillgodoses genom de särskilda villkor som uppställts i den svenska lagtexten.
Vad beträffar undantaget i 16 § för samlingsverk till bruk vid guds- 4 Riksdagen 1973. I saml. Nr 15
tjänst påpekar utredningen att stöd saknas härför i art. 10.2. Utredningen menar dock att man i viss mån kan hänvisa till den tidigare omnämnda art. 9.2. Enligt utredningen kan användning av dylika samlingsverk oftast sägas falla vid sidan av ”normal” exploatering och inte heller i övrigt oskäligt inkräkta på upphovsmannens ensamrätt till sitt verk.
Av anförda skäl finner utredningen sig inte föranlåten att föreslå någon ändring 1 16 8.
3.2.9 Pressens lånerätt (art. 10bis.1.) Art. 10bis. 1. innehåller bestämmelser om pressens lånerätt. I URL finns motsvarande bestämmelser i 15 8. I dess första stycke föreskrivs att i tidning eller tidskrift får ur annan tidning eller tidskrift tas in artikel i religiös, politisk eller ekonomisk dagsfråga, om inte förbud mot eftertryck är utsatt. I andra stycket finns särskilda bestämmelser om rätten att under vissa förutsättningar återge konstverk i pressen.
I utredningens promemoria påpekas att Sverige redan i programmet till Stockholmskonferensen, på grundval av en gemensam uppfattning hos tidningsutgivare och journalister, föreslog att den artikel i konventionen som handlade om pressens lånerätt skulle slopas. Utredningen förordar nu att 15 § första stycket upphävs i likhet med vad som redan skett i Danmark i samband med 1960 års upphovsrättsliga lagstiftning. Något hinder med hänsyn till art. 10bis. 1. i den nya texten kan inte anses föreligga, eftersom denna bestämmelse inte är tvingande. 15 8 andra stycket om rätt att avbilda konstverk i pressen bör däremot enligt utredningen kvarstå.
3.2.10 Reportagerätten (art. I0bis. 2.)
I art. I0bis. 2. finns bestämmelser om rätt att ta med verk i vissa reportage. Utredningen anmärker att den nya texten innebär tre ändringar i jämförelse med vad som gäller enligt Brysseltexten. Den första är att inskränkningen till ”korta avsnitt” har utgått och närmast ersatts med en föreskrift om att bara sådant utnyttjande får ske ”som rättfärdigas av det informationssyfte som avses”. Den andra ändringen är att stadgandet har utsträckts till att gälla även trådsändning. Slutligen får utnyttjande med stöd av bestämmelsen bara gälla verk som ses eller hörs under dagshändelsens gång.
I 21 8 URL sägs att vid återgivande genom ljudradio, television celler film av dagshändelse får korta avsnitt av verk som framförs eller visas som ett led i dagshändelsen tas med.
Utredningen uttalar som sin uppfattning att den sist nämnda ändringen 1 konventionstexten redan torde vara tillgodosedd i lagtexten genom orden ”såsom ett led i dagshändelsen”. De båda övriga ändringarna bör emellertid enligt utredningen införas i 21 8 URL. Vad beträffar den första av dessa ändringar föreslår utredningen att man dels inför den nya
begränsningen att lagrummet bara är tillämpligt vid nyhetsförmedling, dels anger att verk får tas med i den omfattning som betingas av ändamålet. Begränsningen till trådsändning bör enligt utredningen ske genom att man använder termen ”direkt överföring” (jfr 45 § URL). Samtidigt föreslår utredningen att orden ”korta avsnitt” utgår.
Enligt 8 § FotoL är det tillåtet att vid återgivande genom television eller film av dagshändelse ta med fotografisk bild som visas som ett led i dagshändelsen. Utredningen erinrar om att denna bestämmelse motsvarar 21 § URL och därför bör ändras i överensstämmelse med denna.
3.2.11 Rätten till offentligt framförande m. m. (art. 11 och Ilter).
Art. 11 och 11ter innehåller bestämmelser om upphovsmans ensamrätt att bl. a. offentligt framföra och uppläsa sina verk. Bestämmelserna har förtydligats i vissa hänseenden i den nya konventionstexten. Motsvarande bestämmelser i 2 § URL är enligt utredningen så utformade att konventionsändringarna inte påkallar någon ändring i den svenska lagstiftningen.
3.2.12 Rätten till radio- och televisionsutsändning m. m. (art I11bis).
I art. 1Ibis finns bestämmelser om upphovsmans ensamrätt att låta utsända sitt verk i radio eller offentligt framföra verket i television samt att återge radioutsändning av verket. Bestämmelserna har inte ändrats vid Stockholmskonferensen. Utredningen har emellertid med hänvisning till den tekniska utveckling som skett på området ändå velat ta upp frågan huruvida motsvarande svenska lagbestämmelser, nämligen 23 och 25 §§ URL, på ett par punkter är helt förenliga med konventionen. Såvitt avser 23 8, enligt vilken visning av litterära och musikaliska verk i viss omfattning fritt kan ske i television, konstaterar utredningen dock att spörsmålet ännu inte synes ha nämnvärd praktisk betydelse. Utredningen anser att en närmare undersökning av denna fråga bör anstå till en framtida revision av den upphovsrättsliga lagstiftningen. Beträffande 25 § anmärker utredningen att bestämmelser om visning av konstverk på utställning saknas i såväl Brysseltexten som den nya texten. Beträffande visning i television gäller att konventionen ger upphovsmannen ensamrätt att utsända sitt verk i radio, vilket uttryck avser alla slags verk och även omfattar television. Denna rätt kan dock inskränkas genom tvångslicens. Det anses att också andra undantag kan få förekomma om deras praktiska betydelse är liten eller ingen. Enligt utredningen torde det vara med tillämpning härav som man i URL ansåg sig kunna frige visning av konstverk i television.
Utredningen erinrar vidare om att Föreningen svenska tecknare m. fl. i framställning till Kungl. Maj:t anfört att det strider mot Bernkonventionen att konstverk kan visas i television utan att upphovsmannen lämnat medgivande eller får ersättning och att därför viss ändring bör gö-
ras i 25 §. Enligt föreningen kan inget annat stadgande i konventionen åberopas än art. 11bis. 2. och denna bestämmelse föreskriver ersättning.
Utredningen ansluter sig till uppfattningen att bestämmelsen i 25 § inte är förenlig med art. 11bis i Bernkonventionen såvitt den friger visning av konstverk i television. Även om det tidigare kunde hävdas att detta undantag var av mindre vikt, har utvecklingen på televisionsområdet enligt utredningen medfört att en sådan uppfattning inte längre är realistisk. Utredningen anser därför att bestämmelsen i vad avser visning av konstverk i television bör ändras. Härvid skiljer utredningen på två fall av visning, nämligen det då exemplar av verket visas i direktsändning och det då visning sker av en film på vilken verket har upptagits. För det första fallet bör man enligt utredningen anknyta till motsvarande reglering i 9 8 FotoL. Enligt denna bestämmelse får svenskt televisionsföretag som Kungl. Maj:t bestämmer mot ersättning visa offentliggjord fotografisk bild, om fotografen inte meddelat förbud mot visningen eller det i övrigt föreligger särskild anledning att anta att han motsätter sig visningen. Visning genom film undantas dock. Detta undantag, som således hänför sig till det andra här avsedda fallet, bör enligt utredningen införas i 25 § och bör omfatta all film och således inte bara televisionsfilm. Härigenom vinner man även överensstämmelse med art. 14.1. i Bernkonventionen. När det gäller att bedöma den praktiska effekten av en sådan undantagsbestämmelse erinrar utredningen om att konstverket kan upptas på film bara efter upphovsmannens medgivande. Har emellertid sådant medgivande Jämnats omfattar detta enligt 39 § att filmen får visas offentligt på biograf, i television eller annorledes, allt dock under förutsättning att annat inte har avtalats eller får anses vara avtalat. Utredningen erinrar även om att den föreslagna regleringen inte förändrar televisionsföretagets rätt till s. k. efemära inspelningar enligt 22 § första stycket URL.
Såvitt gäller annan visning än genom film eller i television föreslår utredningen ingen ändring. Inte heller finns det enligt utredningen anledning att ändra den nuvarande bestämmelsen att konstverk får tas med vid inspelning av film eller televisionprogram om återgivningen är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller programmets innehåll. Om bestämmelsen om visning av konstverk genom film eller i television ändras i enlighet med förslaget krävs dock en redaktionell omformulering av nuvarande andra punkten. Slutligen föreslår utredningen att en bestämmelse, som enligt vad tidigare nämnts svarar mot 9 § FotoL, införs 125 8 URL.
3.2.13 Tvångslicens för inspelning av musikaliska verk (art. 13).
Art. 13.1. innehåller i Brysseltexten bestämmelser om upphovsmannens ensamrätt att inspela musikaliskt verk och framföra sådant verk offentligt med hjälp av inspelning. Som förut nämnts har denna artikel utgått. Till
art. 13.1. har vid Stockholmskonferensen i stället med vissa jämkningar överförts en i Brysseltextens art. 13.2. intagen bestämmelse om bl. a. tvångslicens beträffande inspelning av musikaliska verk. Ändringen påverkar enligt utredningen inte den svenska lagstiftningen.
3.2.14 Rätten till filminspelning m. m. (art. 14 och 14bis).
Art. 14 i Brysseltexten innehåller bestämmelser om upphovsmans rätt att utnyttja sitt verk för film m. m. Vid Stockholmskonferensen har frågekomplexet blivit föremål för en genomgripande överarbetning. Utredningen uttalar att reglerna har förtydligats på vissa punkter och i samband därmed disponerats på ett mera tillfredsställande sätt än tidigare. Bestämmelserna har delats upp på två artiklar, art. 14 och art. 14bis. Systemet har även kompletterats genom att man reglerat rättsverkningarna av vissa avtal i syfte att i rättsligt hänseende förenkla det internationella filmutbytet. Till art. 14 har förts bestämmelser om de rättigheter som tillkommer upphovsman till verk som läggs till grund för filminspelning. Till art. 14bis har förts dels regler om vilka rättigheter som innefattas i upphovsrätt till filmverk, dels den nyss nämnda regleringen av vissa avtalsförhållanden.
Utredningen uttalar att ändringarna i de bestämmelser som tagits upp i art. 14 väsentligen är av redaktionell art. Man har dock gjort det materiella tillägget att i filmatiseringsrättigheterna även tagits in rätt att genom tråd överföra filmverket till allmänheten. Enligt utredningens mening påkallar ändringarna inte någon ändring i den svenska lagen. I anslutning till genomgången av de nya reglerna om filmavtal erinrar utredningen om bestämmelsen i 39 § URL som är av samma typ som art. 14bis. 2.b. Den svenska bestämmelsen innebär att överlåtelse av rätt till inspelning av ett litterärt eller konstnärligt verk på film omfattar rätt att genom filmen på biograf, i television eller annorledes göra verket tillgängligt för allmänheten. Musikaliskt verk är dock undantaget. Bestämmelsen kan, menar utredningen, förefalla mera begränsad än konventionsregeln eftersom den inte uttryckligen omnämner insättande av texter på annat språk eller översättning av talade inslag till annat språk. Utredningen uttalar emellertid i denna fråga att det torde vara klart att överlåtelse även omfattar rätt att framställa det antal exemplar som behövs för att verket skall kunna göras tillgängligt för allmänheten, Det ligger enligt utredningen också i sakens natur att de översättningar, som är nödvändiga för detta ändamål måste få företas. Det torde därvid vara likgiltigt om översättning sker genom insättande av texter på annat språk (”sous-titrage”, ”subtitling”) eller översättning av talade inslag till annat språk (”doublage”, ”dubbing”).
Utredningen påpekar vidare att den väsentliga skillnaden mellan konventionsregeln och 39 8 URL är att den förstnämnda bara avser avtal om medverkan vid inspelning av filmverk medan den svenska bestämmel-
sen även avser avtal mellan filmproducent och upphovsman till verk som skapats före filminspelningen och i efterhand utnyttjas som underlag för denna (preexistenta verk). Utredningen konstaterar att konventionen i fråga om preexistenta verk ger staterna frihet att uppställa de regler som kan anses lämpliga med hänsyn till nationella förhållanden. Beträffande den andra gruppen av avtal, dvs. sådana som avser medverkan vid inspelning av filmverk, anför utredningen att överensstämmelse i stort sett råder mellan konventionsregeln och 39 8 URL. Konventionen beaktar visserligen det förhållandet att sådana avtal i vissa länder skall ingås skriftligen men uppställer inte något krav på skriftlighet. Utredningen anser att det inte finns anledning att här göra någon ändring i den svenska lagen. Av vad tidigare anförts i fråga om tillämpningsområdet för art. 3—6 i konventionen framgår emellertid att reglerna om filmavtal kräver vissa kompletteringar av TK.
I 30 § URL finns regler om avtal rörande offentligt framförande av verk. Dessa regler gäller dock inte filmverk. För dessa gäller i stället regeln i 39 § och de särskilda bestämmelserna i 40 § om s. k. inspelningsplikt. Utredningen förordar som tidigare nämnts att bildsekvenser vid direktsänd television skall kunna anses som ofixerat filmverk. Detta medför att 30 § URL inte kan tillämpas på verket. Å andra sidan gäller bestämmelserna i 39 och 40 §§ bara verk som inspelats eller skall inspelas. Detta innebär att avtal om utnyttjande av ofixerade filmverk inte regleras i lagen. Utredningen anser emellertid inte förhållandena vara sådana att någon särskild reglering behövs.
Utredningen finner sammanfattningsvis att varken reglerna i art. 14 eller i art. 14bis påkallar ändringar i URL.
3.2.15 Vissa presumtionsregler m. m. (art. 14ter och 15).
I art. 14ter ges unionsland möjlighet att införa bestämmelser om att vid försäljning av vissa originalverk en del av försäljningssumman skall tillkomma upphovsmannen, Bestämmelsen som oförändrad har tagits upp i den nya texten är utan betydelse för svensk lagstiftning. Art. 15 innehåller vissa presumtionsregler om vem som skall anses som upphovsman till visst verk m. m. Vid Stockholmskonferensen kompletterades artikeln med bestämmelser om vem som skall anses som producent av ett filmverk och om behörig representant för anonym upphovsman i vissa fall. Som tidigare nämnts medför enligt utredningen den förstnämnda kompletteringen att man i 60 § URL tar in en motsvarande presumtionsregel. Den andra ändringen föranleddes främst av önskemål från utveck- : lingsländernas sida och avser närmast folkloristiska verk. Enligt utredningens mening är någon motsvarande regel i svensk lagstiftning inte påkallad för svenska förhållanden.
3.2.16 Sammanfattning av föreslagna lagändringar m. m.
Sammanfattningsvis krävs alltså enligt utredningens mening ändringar i 8, 11, 21, 25 och 60 §§ URL för att Sverige skall kunna tillträda art. 1—20 i den reviderade Bernkonventionen. I anslutning till ändringen av 60 § bör också 61 § URL jämkas. Enligt utredningens mening bör därjämte 17 § och 19 § första stycket URL upphävas. Detsamma gäller 15 § första stycket URL, ehuru detta inte direkt påkallas av ändringarna i Bernkonventionen.
Mot de föreslagna ändringarna i 11, 21 och 60 §§ URL svarande jämkningar bör enligt utredningen samtidigt företas i 5, 8 och 22 §§ FotoL. Den ändring som föreslås beträffande 22 §& FotoL medför enligt utredningen att 23 § samma lag bör upphävas.
Slutligen krävs vissa ändringar och kompletteringar av TK.
Utredningen erinrar om att i 45—48 §§ URL, som behandlar de s. k. närstående rättigheterna, förekommer hänvisningar till vissa paragrafer i 2 kap. som nu föreslås ändrade. Detta medför enligt utredningen att bestämmelserna i 45—48 38 i motsvarande mån blir modifierade. Detta bringar dem dock inte i strid med 1961 års Romkonvention om skydd för utövande konstnärer m. fl., på vilken bestämmelserna delvis återgår. Modifikationerna möter enligt utredningen inte heller av andra skäl några betänkligheter.
Också i 49 8 URL, som innehåller bestämmelser om skydd för vissa katalogarbeten m. m., förekommer hänvisningar till bestämmelser i 2 kap. "som föreslås ändrade. De ändringar som förslaget sålunda medför också för denna paragrafs del, vållar enligt utredningen inte heller några betänkligheter.
3.2.17 Övergångsbestämmelser
Beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till ändringarna i URL anför utredningen att de bör utformas efter samma principer som ligger till grund för motsvarande bestämmelser i URL. Den nya lagen bör alltså förklaras tillämplig även på verk som tillkommit före ikraftträdandet. Utredningen erinrar om att förslaget i vissa avseenden ger ett mera omfattande skydd än gällande lag. Enligt utredningen bör förklaras att exemplar av verk som har framställts med stöd av äldre lag fritt får spridas och visas. Vidare bör enligt utredningen gälla att om någon före ikraftträdandet har tillverkat trycksats, kliché, form eller annat sådant hjälpmedel för att med stöd av äldre lag mångfaldiga vissa verk, han får använda det för detta ändamål under viss övergångstid och fritt sprida och visa exemplar som framställts.
Utredningen framhåller vidare att vad som i övergångshänseende föreslås om verk också bör äga motsvarande tillämpning på framförande, ljudupptagning samt ljudradio- och televisionssändning som avses i 45— 48 88 liksom också på arbete som avses i 49 § URL.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till ändringarna i FotoL bör enligt utredningen utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i förslaget till ändring av URL.
3.3 Remissyttrandena över 1970 års departementspromemoria 3.3.1 Allmänna synpunkter
Flertalet remissinstanser ansluter sig till de förslag som lagts fram i promemorian eller lämnar dem utan erinran. Ett par remissinstanser ställer sig dock tveksamma till om en ratificering bör ske nu av den reviderade Bernkonventionen. Stim ifrågasätter bl. a. om inte detta bör anstå till dess det gemensamma nordiska arbetet på ändringar i upphovsrättslagstiftningen är avslutat. Föreningen Sveriges filmproducenter uttalar sig kritiskt mot den utformning som art. 14bis fått i den reviderade konventionen ”med inkonsekventa gränsdragningar, med undantag och undantag från undantagen” och framhåller att artikeln måste föranleda komplikationer och svårigheter i det internationeila filmutbytet. Starka skäl talar därför enligt föreningen för att Sverige inte bör ratificera art. 1—20 i den nya konventionstexten.
I fråga om de i promemorian framlagda förslagen till lagändringar m. m. uttalar Teatrarnas riksförbund allmänt att förslagen i huvudsak går ut på att förbättra upphovsmännens ställning, Riksförbundet har inte någon erinran mot den rent tekniska genomgången av lagbestämmelserna men anför att det hade varit önskvärt att hänsynen till upphovsmännen i promemorian mera hade balanserats genom ett klarare framhävande av det kulturella och kommersiella livets krav på effektivitet och smidighet. Redan den nuvarande lagstiftningen innehåller exempel på bestämmelser som genom detaljrikedom eller omständlighet förhindrar eller hotar att förhindra ett ur allmän synpunkt önskvärt an-
anledning till stor varsamhet vid utvidgandet av det upphovsrättsliga skyddet. Balanserande värderingar av detta slag saknas enligt riksförbundet i promemorian. Liknande synpunkter anförs av Svenska arbetsgivarejöreningen.
3.3.2 Vissa särskilda frågor
Såvitt gäller den i art. 2.2. införda möjligheten att utesluta verk i ofixerad form från upphovsrättsligt skydd förklarar sig KLYS dela utredningens uppfattning att ”den sekvens av bilder som vid direktsänd television framträder på mottagarapparaternas bildrutor” kan vara att anse som verk, vilket bör kunna åtnjuta upphovsrättsligt skydd. Även om skydd kan ges för sådana verk — av KLYS benämnda TV-verk — är därmed dock inte sagt vilket skydd
som skall ges. Skydd för TV-verk ger sålunda inte i och för sig enligt KLYS fog för att tillämpa URL:s regler för filmverk på TV-verk. KLYS anser att utredningen inte har angett några skäl för sin uppfattning att TV-verk skall falla under ”filmverk” i URL och menar att den nya konventionstexten inte motiverar ett ställningstagande i frågan.
Hovrätten för Västra Sverige ifrågasätter om inte en enligt art. 7.2. angiven alternativ skyddstid för filmverk — 50 år från det verket gjordes tillgängligt för allmänheten — borde införas i den svenska Jagstiftningen. Som skäl härför anför hovrätten att ett filmverk mer och mer framstår som ett grupparbete av flera upphovsmän. Enligt hovrätten förefaller det lämpligare att skyddstiden knyts till verkets offentliggörande än till viss person och detta även om skyddstiden på grund härav regelmässigt kommer att förkortas,
Beträffande redogörelsen i anslutning till art. 10.2. om liånerätten till förmån för vissa samlingsverk enligt 16 § URL anför TRU-kommittén att den nya konventionstexten avser en längre gående lånemöjlighet för publikationer för undervisningsändamål än som inryms i 14 § första stycket (citaträtten) och 16 § första stycket URL. Kommittén ifrågasätter därför en lämplig utvidgning av de svenska bestämmelserna inom ramen för konventionstexten utan att för den skull upphovsmännens intressen behöver trädas för nära. Härvid betonar kommittén särskilt att återgivningsrätten enligt 16 8 redan nu är förenad med rätt till ersättning. KLYS finner sig däremot inte kunna godta utredningens tolkning av Bernkonventionen för bedömning av om 16 § URL är förenlig med konventionen. Den franska texten i art. 10.2. har översatts med ”för belysning av undervisning genom skrifter” etc. KLYS menar att utredningen i sin tolkning sammanfört ”undervisning” med ”genom skrifter” till ett uttryck. Detta är inkorrekt enligt KLYS, som gör gällande att den rätta innebörden i stället måste vara att rätt till fritt nyttjande föreligger för ”belysning av undervisning”, vare sig undervisning sker genom skrifter eller på annat angivet sätt. Nyttjandet skall vidare stå i överensstämmelse med god sed. Utgivning av en antologi med rubriken ”Svensk 1900-talslitteratur” kan enligt KLYS med en rättvisande tolkning av art. 10.2. inte rymmas under bestämmelsen. En sådan utgivning måste anses ha ett vidare syfte än att ske för belysning av undervisning.
Sveriges författareförening uttalar sig i detta avsnitt kritiskt beträffande utredningens uttalanden om samlingsverk till bruk vid gudstjänst. Ett nyttjande av sådana verk saknar stöd i art. 10.2. Föreningen kan inte heller dela utredningens uppfattning att det här gäller verk som oftast faller vid sidan av ”normal” exploatering och där nyttjandet inte heller i övrigt oskäligt inkräktar på upphovsmannens Jegitima intressen utan skulle kunna ske med visst stöd av art. 9.2. Tvärtom anser föreningen att verk som är lämpliga att ta in i här
aktuella samlingsverk oftast inte finner någon användning utanför detta mångfaldigande. Sålunda kan t. ex. skapare av sakral musik som regel inte räkna med ett mångfaldigande annat än just i dylika samlingsverk. Föreningen anför vidare att skälen till att gudstjänstlivet ägde behov av en tvångslicensiering motsvarande den för undervisningsväsendet var minst sagt bräckliga i förarbetena till URL. Anledning saknas enligt föreningen att i lagen tillgodose så speciella behov och man finner med hänsyn till dessa synpunkter att 16 §& URL bör omredigeras i detta sammanhang. KLYS framför liknande synpunkter.
I fråga om visningsrätten enligt art. 11bis av litterära och musikaliska verk gör KLYS gällande att sådan visning i television för att uppfylla kraven i Bernkonventionen måste förenas med rätt till ersättning för upphovsmännen. 23 8 URL bör därför — i enlighet med vad som nu gäller för bildkonstnärer enligt 25 8 URL — ändras för att bringas i överensstämmelse med konventionen. Sveriges författareförening intar liknande ståndpunkt i frågan.
Såvitt gäller redogörelsen för filmrättigheterna enligt art. I14bis. 2. b. har vissa av utredningens uttalanden mötts av kritik från Sveriges författareförening. Som anmärkningsvärt betecknar föreningen uttalandet att det beträffande 39 § URL ligger ”i sakens natur” att de översättningar som är nödvändiga för att ett verk skall göras tillgängligt för allmänheten måste få företas. Enligt föreningens mening gör sig utredningen här skyldig till en glidning i betydelsen av uttrycket ”tillgänglig för allmänheten”. Lagens mening måste uppenbarligen vara att verket bringas ut till allmänheten. Om verket därvid förstås är en helt annan fråga som i vidare mening har samband med t. ex. språkgränser. Att en oöversatt svensk film som visas i Paris i den meningen är ”otillgänglig” för allmänheten betyder givetvis inte att den ej gjorts tillgänglig för samma publik i URL:s mening. Såvitt gäller översättning av talade inslag till annat språk, s. k. dubbing, anför föreningen att sådan kräver en anpassning av den utländska texten inte bara till originaltexten utan också till den talande skådespelarens munrörelser och övriga mimik. Detta kan medföra att man betydligt avlägsnar sig från originaltexten och en sådan bearbetning inryms enligt föreningen uppenbarligen inte under 39 § URL. KLYS framför liknande synpunkter.
Frågan om filmrättigheterna enligt 39 § URL tas i detta sammanhang upp av juridiska fakulteten vid Lunds universitet, som anför att upphovsmän till musikaliska verk enligt 39 § URL har erhållit en privilegierad ställning i förhållande till andra upphovsmän. Fakulteten anför vidare att de försök som gjordes under förarbetena till Stockholmskonferensen att införa en motsvarande privilegierad ställning också i konventionstexten stötte på motstånd. Upphovsmännen till de musikaliska verken tillerkändes i detta avseende inte bättre ställning än huvudregissörer och upphovsmännen till scenariotexter och
dialoger, allt såvitt gäller verk som skapats för framställning av filmverk och där den nationella lagstiftningen inte stadgar annat. Fakulteten hemställer med anledning härav att 39 § URL ändras så, att kompositörens särskilda privilegium tas bort och att i stället bestämmelser införs som svarar mot konventionstexten. Regeln bör alltså enligt fakulteten få den generella innebörden att upphovsmän, som lämnat bidrag till ett filmverks framställning, inte skall kunna motsätta sig filmverkets mångfaldigande, spridning, offentliga framförande, överföring till allmänheten genom tråd, utsändning genom radio samt återgivande av texter på annat språk eller översättning av talade texter till annat språk. Detta skall gälla under förutsättning att upphovsmännen i fråga åtagit sig att lämna bidrag som nu sagts och att ingen överenskommelse av motsatt eller särskilt innehåll träffats. Dessa bestämmelser skall dock inte tillämpas på upphovsmän till scenariotexter, dialoger och musikaliska verk, som skapats särskilt för framställningen av filmverk, och inte heller på dettas huvudregissör. Fakulteten uttalar vidare att, om 39 & URL också i fortsättningen skall anses gälla inte bara sådana upphovsmän som gjort prestationer avsedda direkt för filmverket utan också med avseende på förut existerande verk (preexistenta verk), musikaliska verk inte bland dessa bör ha en bättre ställning än andra upphovsrättsligt skyddade verk.
Fakulteten tar också upp till behandling en punkt i FotoL:s bestämmelser som inte har föranlett förslag till ändring från utredningens sida, nämligen den som reglerar skyddstiden för fotografiska alster med konstnärligt eller vetenskapligt värde (15 8& andra stycket FotoL). Fakulteten uttalar härvid att det för ”verkshöjd” normalt inte krävs något konstnärligt eller vetenskapligt värde och att det brukar sägas att även dålig konst kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd blott den är tillräckligt individuellt präglad. Fakulteten finner det därför lämpligt att i detta sammanhang ändra bestämmelserna i FotoL på denna punkt så att de överensstämmer med nämnda allmänna princip.
3.3.3 Föreslagna lagändringar m. m.
När det gäller bestämmelserna i 60 och 61 38§ URL om lagens tillämpningsområde har de föreslagna lösningarna på vissa punkter föranlett yttranden av några remissinstanser.
Sålunda är KLYS kritisk till utredningens uppfattning att det av 60 § första stycket skulle framgå att det endast är tillämpningsområdet för lagens regler om upphovsrätt som regleras i paragrafen och att den svenska internationella privaträttens regler skall tillämpas beträffande de regler i URL som rör upphovsrättsliga avtal (t.ex. 39 §). En sådan uppfattning förefaller enligt KLYS sakna stöd i förarbetena och framgår långt ifrån entydigt av lagtexten. Utredningens syn på innebörden av 60 8 bör enligt KLYS ges ett tydligare uttryck än enbart
motivuttalanden rörande uttrycket ”Vad i denna lag är stadgat om upphovsrätt...” KLYS framhåller vidare att utredningen inte närmare har belyst skillnaderna i rättslig effekt mellan den tolkning som utredningen valt och någon annan tolkning. Inte minst med bänsyn till regleringen av filmrätten hade det enligt KLYS varit av intresse, om utredningen närmare hade redovisat de olikheter i praktisk effekt som kan aktualiseras av vart och ett av tolkningsalternativen. Utredningens val av uppfattning är enligt KLYS av principiell betydelse och inte enbart en rättsteknisk fråga. Ett utförligt klargörande ter sig därför befogat.
Juridiska fakulteten vid Lunds universitet efterlyser i lagtexten eller åtminstone i motiven närmare riktlinjer för tolkningen av uttrycket ”vanliga vistelseort” och det sätt på vilket det skiljer sig från begreppet ”hemvist”, eftersom detta knappast torde vara klart enligt 1 Sverige förhärskande rättsligt språkbruk. Fakulteten frågar sig sålunda, om med uttrycket ”vanliga vistelseort” avses endast en rent faktisk vistelse under längre tid och att syftet att kvarstanna resp. återvända till tidigare vistelseland celler flytta till ett annat land inte skall tillmätas någon betydelse. Fakulteten berör även den föreslagna presumtionsregeln om vem som skall anses som producent av filmverk och uttalar att den avsedde filmproducenten vanligen torde vara en juridisk person. Fakulteten efterlyser även för sådant fall åtminstone i motiven vissa riktlinjer för bestämningen av vad som i detta sammanhang menas med en filmproducents ”säte” och i varje fall vad som till skillnad därifrån menas med hans ”vanliga vistelseort”. Även Nationalmuseum berör frågan om uttrycket ”vanliga vistelseort” och ifrågasätter lämpligheten av att införa uttrycket i lagtexten, eftersom detta kan medföra risk för osäkerhet vid tillämpningen. Det är nämligen enligt museet bland konstnärer relativt ofta förekommande med dubbel bosättning i skilda länder mellan vilka man växlar på ett sådant sätt att båda länderna kan betecknas som ”vanlig vistelseort” i den mening som normalt språkbruk inlägger i orden.
Några remissinstanser tar även upp frågan om sky ddstidsjämförelsen. Svea hovrätt ifrågasätter om den nuvarande regleringen i detta avseende är förenlig med grundprincipen om nationell behandling och anför, i likhet med den skiljaktiga meningen inom utredningen, att art. 7.8. i den nya konventionstexten inte synes ge stöd för inskränkning av denna princip. Även hovrätten för Västra Sverige och Sveriges författareförening intar en likartad ståndpunkt i frågan.
Hovrätten för Västra Sverige anmärker att transformeringen av uttrycket ”un immeuble” i konventionens art. 4.b. och 5.4.c.2. bör erhålla samma lydelse i 60 § första stycket punkt 5. URL och i 1 § 3 mom. sista stycket TK. I den mån de i den svenska texten använda uttrycken redan nu innefattar en ändring av tillämpningsområdet i förhållande
till konventionstexten förordar hovrätten att bestämmelserna utsträcks att omfatta också sådana konstverk som exempelvis skulpturer inhuggna i urberget.
Den föreslagna ändringen av definitionen av utgivet verk i 8 8 URL föranleder erinringar från några remissinstanser. Hovrätten för Västra Sverige uttalar att en ändring inte förefaller att ha någon funktion att fylla. Hovrätten framhåller vidare att kongruens behålls med ifrågavarande uttryck i paragrafens första stycke och 4 8 FotoL om ändringen inte genomförs. Inte heller TRU-kommittén finner ändringen vara erforderlig särskilt som ”lovligen” enligt motiven till 8 3 URL angetts vara liktydigt med samtycke av upphovsmannen. Sveriges advokatsamfund anser att uttrycket ”lovligen” bör behållas. Samfundet åberopar att ordet ”lovligen” införts på hemställan av lagrådet i stället för det av auktorrättskommittén föreslagna ”lagligen” och bättre svarar mot gällande upphovsrättslig lagstiftning än utredningens förslag. Ett verk torde nämligen enligt URL kunna anses utgivet även om utgivningen skett utan upphovsmannens samtycke. Således kan enligt samfundet konstverk intas i kritisk eller vetenskaplig framställning eller i skolböcker och därigenom utges utan upphovsmannens tillstånd (14 och 16 88 URL). Som förutsättning för att detta skall kunna ske gäller bara att verket visats offentligt. Härtill kommer enligt samfundet att det från tolkningssynpunkt framstår som mindre lämpligt att beträffande begreppet offentliggörande behålla rekvisitet ”lovligen” medan man för utgivning inför en annan formulering samtidigt som utredningen, fastän knappast riktigt, framhåller att uttrycken är synonyma.
När det gäller bestämmelsen i 11 § URL om rätten till mångfaldigande för enskilt bruk ansluter sig så gott som samtliga remissinstanser till utredningens uppfattning att denna rätt har missbrukats, särskilt inom undervisningsväsendet. Däremot råder det delade meningar om en lagändring är påkallad.
För en sådan lagändring uttalar sig i huvudsak de remissinstanser som företräder upphovsmännens intressen. Sveriges författareförening uttalar sålunda att föreningen i och för sig delar uppfattningen att särskilda regler behövs för att tillgodose bl. a. undervisningsväsendets behov. Föreningen finner emellertid att det inte kan betraktas som självklart att en sådan reglering skall ske genom URL. Härvid hänvisar föreningen till ett förslag som KLYS avgett i annat sammanhang och där man förutsatt att regleringen skall ske genom privaträttsliga avtal av kollektiv art. Enligt föreningen är det missbruk som nu förekommer klart i strid med de begränsningar som den nya konventionstexten föreskriver. Föreningen förordar därför att 11 § URL ändras i enlighet med utredningens förslag. Samma ståndpunkt intas av KLYS, FLYCO, KRO, Föreningen svenska tecknare, Sami, Svenska teaterförbundet,
Svenska musikerförbundet och Svenska fotografernas förbund samt i princip även av Stim.
Universitetskanslersämbetet tillstyrker ändringsförslaget men understryker samtidigt — i enlighet med ett av juridiska fakulteten vid Stockholms universitet avgivet yttrande — nödvändigheten av att ett avtal snarast träffas mellan upphovsmannaorganisationerna och huvudmännen inom undervisningsområdet rörande kopiering av skyddat material. Samma åsikt uttalar rektorsämbetet vid Stockholms universitet och även utbildningshämnden inom sektionen för kemi vid tekniska högskolan i Lund framför, såvitt gäller frågan om avtalsreglering, liknande synpunkter. Ändringsförslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran också av rektorsämbetena vid handelshögskolan i Göteborg och Chalmers tekniska högskola, sektionen för lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockholm samt av en ledamot av utbildningshämnden inom sektionen för maskinteknik vid tekniska högskolan i Lund. Utom av nu angivna företrädare för undervisningsväsendet tillstyrks eller lämnas ändringsförslaget utan erinran av statens konstråd, Svenska bokförläggareföreningen, AB Allmänna förlaget och Föreningen Sveriges filmproducenter.
Ändringsförslaget avstyrks av Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, skolöverstyrelsen, TRU-kommittén, Teatrarnas riksförbund, Sveriges radio, Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen. Dessa remissinstanser anser i likhet med vad Hesser anfört i särskilt yttrande, att ändring av stadgandet inte nu påkallas av hänsyn till den nya konventionstexten och inte heller i övrigt bör företas i detta sammanhang. Svenska reklambyråförbundet uttalar sig i samma riktning.
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, i vars yttrande rektorsämbetet vid universitetet instämmer, vill inte motsätta sig den föreslagna ändringen men delar Hessers i nyssnämnda yttrande uttalade mening att en utredning av problemkomplexet i dess helhet bör komma till stånd innan någon ändring vidtas. Rektorsämbetet vid Umeå universitet, Kungl. biblioteket och forskningsbiblioteksrådet framför liknande synpunkter.
Utbildningsnämnden vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet avstyrker ändringsförslaget med angivande att de intressen nämnden har att bevaka bäst tillgodoses med nuvarande ordning.
Juridiska fakulteten vid Lunds universitet avstyrker ändringsförslaget men uttalar att 11 § snarast möjligt och lämpligen i detta sammanhang bör ses över. Rektorsämbetet vid Lunds universitet delar fakultetens synpunkter och tillägger att man vid preciseringen av området för mångfaldigande för enskilt bruk särskilt bör beakta den högre undervisningens behov av aktuellt undervisningsmaterial.
De remissinstanser som i sina yttranden har berört förslaget till
ändring av 5 8 FotolL hänvisar i denna fråga till den inställning som de intagit i fråga om förslaget till ändring i 11 § URL.
Utredningens förslag att bestämmelsen om pressens Iånerätt i 15 § URL skall upphävas tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Pressens samarbetsnämnd, i vars yttrande Tidningarnas arbetsgivareförening och Tidningarnas telegrambyrå instämmer, ansluter sig till utredningens förslag. Tidningarnas telegrambyrå redogör i sitt yttrande i korthet för den bevakning och förmedling av nyheter som företaget ombesörjer. Sålunda anförs att nyhetstjänsten ibland kan innefatta direkta citat ur artiklar som berör speciella områden. Det framstår enligt Tidningarnas telegrambyrå som angeläget att ändringsförslaget inte i något avseende kan ge stöd för en mera restriktiv hållning till den form av nyhetsförmedling som företaget bedriver.
Ett stort antal remissinstanser tillstyrker förslaget om upphävande av bestämmelsen om ljudupptagning för undervisningsändamål i 17 8 URL eller lämnar förslaget utan erinran. I huvudsak återges i dessa yttranden samma skäl som har anförts av utredningen.
Universitetskanslersämbetet förklarar sig principiellt tillstyrka att 17 § upphävs men motsätter sig att detta sker, innan avtal föreligger mellan berörda parter. Ett upphävande av paragrafen innan garantier lämnats för att undervisningsväsendet får motsvarande möjligheter till mångfaldigande inom ramen för en allmän avtalsreglering skulle enligt ämbetet innebära starkt försämrade villkor för undervisningsväsendet till förmån för upphovsmännen. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet uttalar att frågan om 17 8 skall bibehållas eller avskaffas bör tas upp i samband med den översyn av 11 § URL som fakulteten föreslagit.
Utbildningsnämnden vid samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund, skolöverstyrelsen, TRU-kommittén och Sveriges Radio avstyrker utredningens förslag.
Skolöverstyrelsen erinrar i detta sammanhang inledningsvis om att tillkomsten av 17 § visserligen innebar en nyhet i URL men att denna reglering i sak inte var ny utan bara innebar att man lagfäste en praxis som dessförinnan sedan länge funnits på skolområdet. Att bestämmelsen togs in i lagen motiverades främst med att det ansågs vara ett starkt allmänt intresse att främja verksamheten vid bl. a. AVcentraler. En sådan verksamhet ansågs från såväl teknisk som ekonomisk synpunkt överlägsen de inspelningar som annars bara skulle kunnat göras med stöd av 11 § URL. Styrelsen konstaterar att en synnerligen snabb utveckling av landets AV-centraler kunnat ske under 1960-talet med stöd av de möjligheter som 17 §& öppnat. Enligt styrelsens mening är det orimligt att nu plötsligt helt rycka undan grunden för en redan etablerad verksamhet av den omfattning som det här gäller.
Med hänsyn till den expanderande undervisningen skulle skäl snarare kunna åberopas för att utvidga 17 §. Styrelsen erinrar vidare om att upphovsrättsliga frågor i anslutning till 17 8 utreds inom AUU-sakkunniga (sakkunniga för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet). I avvaktan på dessas förslag avstyrker styrelsen att 17 § upphävs. Styrelsen finner vidare utredningens ställningstagande till frågan om att utvidga paragrafen till att avse även inspelningar av televisionssändningar beklagligt. Styrelsen uttalar i denna fråga att inslaget av television i undervisningen har undergått en explosionsartad utveckling. Många kommuner börjar nu utrusta skolorna med videobandspelare och internt distributionsnät för televisionssändningar varjämte stora investeringar görs i televisionsmottagare. Med den begränsning 1 rätten att banda televisionsprogram som f. n. föreligger kan denna utrustning emellertid inte utnyttjas i en omfattning som motsvarar skolornas behov. Styrelsen finner därför att starka skäl talar för att inspelningsrätten enligt 17 §& skall utvidgas att avse även televisionsprogram. Liknande synpunkter framförs även av Sveriges Radio som i anledning av den avtalsreglering som utredningen rekommenderar också framhåller vikten av att förhandlingarna förs mellan representanter för skolväsendet å ena sidan och berörda upphovsmän å den andra sidan, eftersom företaget inte anser sig vara part i sammanhanget och därför inte heller skall svara för de ökade kostnaderna. Sveriges Radio betonar dock vikten av att dessa kostnader stannar på en rimlig nivå. För att försäkra sig om detta och för att ge skolorna tillgång till önskat material kan man enligt Sveriges Radio eventuellt överväga om inte ett system med tvångslicenser kan vara förenligt med Bernkonventionen.
Sveriges Radio berör i sitt yttrande också utredningens uttalanden om vuxenutbildningen, Företaget ifrågasätter om inte den hittillsvarande tolkningen av begreppet ”undervisningsverksamhet”, som tvingat TRU-kommittén att gå fram avtalsvägen, numera är otidsenlig och alltför snäv. Sveriges Radio pekar på den rätt till särskild prövning vid offentliga skolor som den enskilde studeranden vid vuxenutbildningen har. Om eterburen undervisning har gett underlag för kunskaperna och möjlighet till särskild prövning finns, borde denna undervisning, om en organisatorisk kontroll kan skapas, enligt Sveriges Radio också anses ligga inom begreppet undervisningsverksamhet.
Med anledning av utredningens uttalande att mångfaldigande enligt 17 8 URL inte är förenligt med art. 9.2. i den nya konventionstexten anför TRU-kommittén att dess avtalspraxis i fråga om bestämmande av honorar till medverkande mindre väl motsvarar den bild som utredningen gett åt den. I själva verket innesluter ingångna avtal endast i begränsad omfattning ersättning för avstådd förfoganderätt. Kommittén anför i denna del vidare:
Från år 1968 har TRU ingått ca 140 avtal med manusförfattare (ämnesexperter) m. fl. Avtalen har gällt 1) Manus till kurspaket (tvoch/eller radioprogram samt stödmaterial), 2) Manus till tv- och/eller radioprogram, 3) Manus till stödmaterial, 4) Annan uppgift (t. ex. arbete utfört i egenskap av programproducent, regissör). Ungefär hälften av avtalen kan hänföras till kategori 1. Dessa 70-tal avtal är antingen anställningsavtal (hel- eller deltid tillsvidare viss tid) eller uppdragsavtal med någon övervikt för de sistnämnda. Vid anställningsavtalen har honorar regelmässigt bestämts till visst belopp per månad motsvarande ersättning för mistade löneförmåner jämte visst tillägg i överensstämmelse med vad som följer av kommittékungörelsen vid tjänstledighet för offentligt uppdrag. Inget av dessa avtal innefattar uttryckligen eller på annat sätt ersättning för ”överlåtelse av upphovsrätt” (strängt taget kan TRU i sin egenskap av myndighet själv inte vara bärare av upphovsrätt). Vid de ca 40 uppdragsavtalen under kategori 1 har honorar bestämts mestadels genom engångsersättning, i några fall ersättning per program eller per arbetsdag samt undantagsvis ersättning per arbetstimme,. Vid beloppens fastställande har beaktats den paragraf i avtalet ($ 3) som innehåller att TRU erhåller förfoganderätt till prestationerna. I åtta avtal — samtliga avseende engagemang av universitetslärare för manus till kurspaket för tv-program, visst antal dubbeltimmar, i ämnet hållfastbetslära — har avtalats om särskild ersättning för nyttjanderätt enligt $ 3 (uppgiften hämtad från sammanställningar över engagemangsavtal tiden 1968—februari 1970). I dessa fall har honoraret utgått med 500 kr/arbetsdag och särskilda ersättningen med 300 kr/producerad dubbeltimme. Vad gäller de övriga av ovan angivna fyra kategorier förekommer som regel endast uppdragsavtal, varvid honorar oftast bestäms genom engångscrsättning. Åtminstone beträffande kategori 2 har härvid hänt att visst beaktande av förfoganderättsparagrafen skett. Beträffande kategori 4 har i ctt fall en regissör erhållit visst belopp som ”ersättning för att TRU erhåller fri distributionsrätt förutom etervisning”. Avslutningsvis får nämnas att TRU i en del av nu berörda avtal överenskommit med vederbörande om vissa begränsningar tidsmässigt eller sakmässigt av sin förfoganderätt till prestationerna. Sedan en tid har aktualiserats upptagande av förhandlingar mellan SACO resp. FLYCO och TRU rörande engagemang av manusförfattare m. fl. (ämnesexperter). SACO har härvid under hand framfört ett bud innefattande på visst sätt fixerad ersättning även för upphovsrätt.”
Kommittén ställer sig med hänsyn till vad som anförts tveksam till om mångfaldigande av den typ som avses i 17 § f.n. verkligen kan anses ha sådant ekonomiskt värde för upphovsmännen att paragrafen strider mot art. 9.2. Kommittén uttalar dock att utvecklingen kan sägas gå i den riktningen.
I fråga om det ytterligare skäl, som utredningen anfört för att slopa paragrafen, nämligen att få en enhetlig rätt att spela in program från TRU-kommittén och från Sveriges Radio, uttalar kommittén att utredningens resonemang förefaller konstruerat. Fråga om 17 § bör upphävas bör enligt kommittén uteslutande bedömas från den avvägning som gjordes när regeln kom till, dvs. avvägningen mellan den fria inspelningen
5 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr I5
som värdefullt bjälpmedel för undervisningen å ena sidan och upphovsmännens intresse å andra sidan. Kommittén tar även upp frågan om vuxenutbildningen och konstaterar att utredningen tillskrivit kommittén uppfattningen att sådan undervisning inte är ”undervisning” i URL:s mening när den sker i viss av utredningen närmare angiven form. Kommittén förklarar sig lämna därhän varifrån utredningen hämtat sitt uttalande och framför beträffande vuxenutbildningen synpunkter som i stort sett överensstimmer med vad Sveriges Radio uttalat i frågan. Kommittén anför anslutningsvis att 17 § torde kunna behållas. Däremot ställer sig kommittén mera tveksam till om tillämpningsområdet för 17 8 bör utvidgas till att även omfatta televisionssändningar men anser dock att frågan är förtjänt att prövas närmare.
Utredningens förslag om upphävande av 19 § första stycket URL angående tonsättares rätt att utnyttja dikt för kompositionsändamål har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de remissinstanser som yttrat sig i frågan. Sveriges advokatsamfund påpekar dock att utredningen inte berört vissa praktiska konsekvenser som torde uppstå vid slopandet av bestämmelsen. Samfundet framhåller sålunda att vissångare och andra artister, i vilkas repertoar ingår tonsatta dikter, ställs inför problemet att inhämta tillstånd från författarna eller deras rättsinnehavare för att också i fortsättningen kunna framföra sina sånger vid risk alt de annars gör sig skyldiga till intrång i författarnas upphovsrätt. Samfundet tillägger dock att problemet inte torde ha någon större praktisk omfattning, eftersom flertalet författare till tonsatta dikter enligt uppgift redan är registrerade hos Stim. KLYS förklarar sig inte dela utredningens uppfattning att paragrafens andra stycke kan stödjas på art. 9.2. i den nya konventionstexten.
När det gäller utredningens förslag till ändring av 21 §§ URL om rätt att ta med verk i vissa reportage har det stora flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.
Ett par remissinstanser kritiserar dock den föreslagna formuleringen på vissa punkter. Sålunda framhåller Sveriges Radio att begreppet ”nyhetsförmedling” synes vara snävare än vad som menas med information och att ett användande av det förra uttrycket i lagtexten därför innebär större inskränkning än vad som avses i konventionen. Nyhetsförmedling leder tankarna till de speciella nyhetsprogram som dagligen sänds i radio och television. Sveriges Radio erinrar om att det förekommer ett stort antal andra program med informationsvärde och att sådana program ibland kan ligga betydligt senare i tiden än den händelse som avses med programmet. Sålunda kan man behöva tid för att analysera och kommentera ett händelseförlopp mera utförligt. Enligt Sveriges Radios uppfattning skulle det framstå som stridande mot konventionens
mening om man i sådana fall skulle behöva inhämta upphovsmannens tillstånd bara därför att programmet tekniskt sett inte kan rubriceras som ”nyhetsförmedling”. Sveriges Radio föreslår att detta uttryck tas bort och att lagtexten i stället utformas på följande sätt: ”Vid redogörelse i ljudradio, television, direkt överföring celler film av dagshändelse må verk som framföres eller visas såsom led i dagshändelsen medtagas i den omfattning som betingas av det informationssyfte som avses.” Föreningen Sveriges filmproducenter ifrågasätter om det är lämpligt att utesluta orden ”korta avsnitt av”. Uttrycket ”i den omfattning som betingas av ändamålet” är enligt föreningen alltför menlöst för att kunna tjäna som crsättning och ett slopande av det förra uttrycket kan få till följd att ändringen anses innebära att ett återgivande får ha betydande längd. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet uttalar att införandet av uttrycket ”i den omfattning som betingas av ändamålet” innebär en ytterligare inskränkning i upphovsmännens rätt till förmån för massmedias verksamhet. Fakulteten understryker behovet av närmare riktlinjer i lagtext och/eller motiv för hur bestämmelsen skall tillämpas.
Rektorsämbetet vid Umeå universitet tar i sammanhanget upp en fråga av mera allmän räckvidd. Ämbetet uttalar att lagstiftningen om Jjudradio- och televisionsföretags handskande med visst material avser företag av typen Sveriges Radio och eventuella kommersiella företag som kan komma på området. En liknande produktion börjar emellertid också att bli aktuell inom lärosätena om än i mindre skala. Problemen om rätt att utnyttja externt producerad text och bild återkommer även inom detta område. En begränsning enbart till radio- och televisionsföretag kan alltså enligt ämbetet i framtiden vålla svårigheter, när lärosätena vid produktion skall använda de tekniska resurser som ställs till deras förfogande. Ämbetet anför att lagtexten därför bör kompletteras eller också bör frågan tas upp i tillämpningskungörelsen. |
Hovrätten för Västra Sverige ifrågasätter om det i lagtexten använda uttrycket ”framföres eller visas” överensstämmer med ”ses eller höres”, vilket uttryck används i art. 10 bis.2. i den nya konventionstexten.
Förslaget till ändring av 8 § FotolL har berörts särskilt bara av Sveriges Radio som därvid hänvisar till sitt yttrande över förslaget till ändring i 21 8 URL.
Av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget till ändring av bestämmelsen om visning av konstverk i 25 § URL har så gott som samtliga antingen tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan erinran.
Förslaget att införa en bestämmelse som svarar mot regleringen i 9 & FotoL möts dock av kritik av ett par remissinstanser. Sveriges advokatsamfund påpekar till en början att utredningen härigenom i URL inför en bestämmelse enligt vilken upphovsmannen för att hävda
sin rätt måste meddela ett förhandsförbud. Utredningen gör således avsteg från en i samband med 19 § URL uttalad princip om att lagen bör befrias från sådana bestämmelser. Även med bortseende från detta kan enligt samfundet ifrågasättas om den föreslagna ändringen bör genomföras. Det torde nämligen kunna diskuteras om det finns anledning att låta visning av konstverk i television följa samma regel som gäller för visning av fotografier. Inte heller av andra skäl torde det enligt samfundet finnas anledning att begränsa upphovsmannens rätt att förfoga över verket vid televisionsutsändningar. Samfundet förordar därför att den föreslagna bestämmelsen utgår. Telcevisionsföretaget bör i förväg inhämta tillstånd att göra upp om ersättningsfrågorna. Möjlighet att träffa avtal härom med upphovsmannaorganisationerna torde föreligga. Föreningen Sveriges filmproducenter redovisar liknande synpunkter i frågan. För att tillgodose konstnärens rådighet över sina verk kan man enligt föreningen införa en regel av innebörd att visningsrätt mot ersättning föreligger, om televisionsföretaget tillskrivit upphovsmannen under hans senast kända adress med begäran om rätt till visning och upphovsmannen inte inom viss tid därefter har avböjt framställningen.
Utredningens förslag till utformning av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna har inte föranlett någon erinran.
3.4 Föredraganden 3.4.1 Frågan om ratificering av Bernkonventionens Paristext och den reviderade Viärldskonventionen om upphovsrätt
Det ligger i sakens natur att frågor rörande rätten till litterära och konstnärliga verk ofta spänner över de nationella gränserna och att det här föreligger ett framträdande behov att finna ändamålsenliga lösningar på det internationella planet. Det internationella samarbetet på detta område är också av gammalt datum. Av grundläggande betydelse för utformningen av upphovsrätten på det internationella planet är den år 1886 tillkomna Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk som har vunnit bred anslutning, särskilt bland de euro-. peiska staterna men också bland många utomeuropeiska. Den år 1952 tillkomna Världskonventionen om upphovsrätt har också spelat en viktig roll genom att dels överbrygga vissa skiljaktigheter i rättssystemen mellan å ena sidan de till Bernkonventionen anslutna staterna och å andra sidan stater som står utanför denna konvention, bl. a. Förenta staterna, dels ge länder med ett ännu outvecklat upphovsrättsligt skydd möjlighet att bli delaktiga av en internationell gemenskap på området. Även på det nordiska planet förekommer sedan länge ett omfattande upphovsrättsligt samarbete. Den nuvarande lagstiftningen på detta om-
råde i Danmark, Finland, Norge och Sverige, tillkommen i början av 1960-talet, är som ett resultat härav utformad på ett väsentligen likartat sätt.
Sverige, som anslöt sig till Bernkonventionen redan år 1904 och som är anslutet till Världskonventionen om upphovsrätt sedan år 1961, har sedan länge tagit aktiv del i strävandena att genom successiva revisioner av dessa konventioner anpassa den upphovsrättsliga regleringen till utvecklingen på de tekniska, sociala och kulturella områdena. Inte minst utvecklingsländernas särskilda problem har därvid kommit allt mer i blickpunkten under senare år. Den kanske mest betydelsefulla svenska insatsen i detta hänseende gjordes i samband med den revision av Bernkonventionen som skedde vid en diplomatisk konferens i Stockholm år 1967. Den svenska regeringen var ansvarig för det program som låg till grund för denna revision. Revisionen innebar, förutom vissa ändringar av Bernkonventionens administrativa bestämmelser och slutbestämmelser, betydelsefulla ändringar av och tillägg till konventionens materiella bestämmelser, upptagna i art. 1—20. Ändringarna syftade väsentligen till att bygga ut och förstärka det upphovsrättsliga skyddet. Därjämte antogs ett särskilt protokoll rörande utvecklingsländerna, det s.k. u-landsprotokollet, avsett att göra det möjligt för dessa länder att i vissa hänseenden tillimpa mindre vittgående skyddsbestämmelser än som innefattas i själva konventionen.
Sverige ratificerade år 1969 Stockholmstexten av Bernkonventionen med undantag för de materiella bestämmelserna i art. 1—20. En ratifikation av dessa bestämmelser kunde inte ske samtidigt, eftersom det visade sig nödvändigt att först utreda frågan vilka ändringar i vår upphovsrättsliga lagstiftning som krävdes för att bringa denna i överensstämmelse med nämnda bestämmelser. I avbidan på att en sådan utredning kom till stånd avgav Sverige med stöd av vissa särskilda bestämmelser i konventionen och u-landsprotokollet en förklaring rörande provisorisk tillämpning av protokollet. Beträffande de närmare överväganden som gjordes i detta sammanhang ber jag att få hänvisa till prop. 1.969: 34 s, 20—31.
Under och närmast efter 1967 års Stockholmskonferens visade utvecklingen att bara ett fåtal länder var beredda att tillträda u-landsprotokollet. Det stod så småningom klart, att de flesta högt utvecklade länderna inte skulle komma att tillträda detta. Denna utveckling kom inte helt överraskande för oss. Även om protokollet överensstämmer i sina huvuddrag med det av svenska regeringen framlagda förslaget, går det på vissa viktiga punkter längre i utvecklingsländernas favör än vad som från början föreslogs från svensk sida. Detta gäller särskilt i fråga om skyddstiden och rätten till utnyttjande av vissa verk inom undervisningsväsendet.
I det uppkomna läget beslöts att en ytterligare revision av Bernkonven-
tionen skulle företas i syfte huvudsakligen att beträffande det upphovsrättsliga skyddet i utvecklingsländerna få till stånd nya regler som kunde vinna bredare anslutning än vad som blivit fallet med dem som tillkom vid Stockholmskonferensen. En sådan revision gjordes på sommaren 1971 vid en diplomatisk konferens i Paris, i vilken Sverige deltog.
Vid Pariskonferensen antogs en ny text av Bernkonventionen, den s. K. Paristexten. De materiella bestämmelserna i art. 1-—20 lämnades därvid orubbade i förhållande till Stockholmstexten, medan vissa nya regler infördes i de administrativa bestämmelserna och slutbestämmelserna. Till Paristexten är vidare fogat ett bihang med regler om u-ländernas rättigheter som ersätter u-landsprotokollet i Stockholmstexten. Bihanget utgör en integrerande del av Paristexten av Bernkonventionen.
Art. 1—21 och bihanget till Paristexten träder enligt art. 28.2.a. i kraft tre månader efter det att minst fem unionsländer har ratificerat eller anslutit sig till texten och dessutom Frankrike, Förenta staterna, Spanien och Storbritannien har blivit bundna av den reviderade Världskonventionen om upphovsrätt. Art. 22-—38 träder enligt art. 28.3. för varje unionsland i kraft tre månader efter den dag då generaldirektören har lämnat meddelande om att landet har deponerat ratifikations- eller anslutningsinstrument.
Paristexten av Bernkonventionen har undertecknats av 35 stater, däribland de nordiska länderna utom Tsland. Den har hittills ratificerats endast av Frankrike och Ungern.
Vid Pariskonferensen reviderades också Världskonventionen om upphovsrätt. Ändringarna avser att tillgodose u-ländernas behov av tillgång till verk framför allt inom utbildningsväsendet. De nya bestämmelserna överensstämmer i princip med bestämmelserna i bihanget till Paristexten av Bernkonventionen. Till Världskonventionen har fogats två protokoll angående skydd för verk av statslösa och flyktingar resp. skydd för verk som har publicerats av Förenta nationerna (FN) eller vissa andra internationella organisationer. Protokollen är i huvudsak av samma innehåll som två tilläggsprotokoll till den ursprungliga konventionen.
Den reviderade Världskonventionen träder enligt art. IX i kraft tre månader cfter det att tolv ratifikations-, godkännande- eller anslutningsinstrument har deponerats. Den har undertecknats av ett trettiotal stater och har hittills ratificerats av Frankrike, Förenta staterna, Storbritannien och Ungern.
De nya konventionstexterna och u-landsbihanget till Bernkonventionen innebär i huvudsak följande.
I Bernkonventionen bar bestämmelserna om konventionens tillämpningsområde i vissa hänseenden utvidgats och förtydligats. Sålunda har i frågan om vilka slag av verk som åtnjuter skydd enligt konventionen införts delvis nya regler beträffande officiella texter samt tal, föredrag och liknande verk. Vidare har betydelsefulla ändringar gjorts i reglerna
om de anknytningsmoment som skall föreligga för skydd enligt konventionen. Den viktigaste nyheten är att upphovsman som är medborgare i unionsland alltid skall åtnjuta skydd för sitt verk. I motsats till vad som föreskrivs i Brysseltexten av Bernkonventionen gäller detta också om verket först har getts ut utanför unionen.
Konventionen föreskriver skydd för upphovsmannens s. k. ideella rätt, dvs. bl.a. rätten att motsätta sig kränkande förfaranden beträffande verket. Reglerna härom har i den nya konventionstexten utvidgats till att gälla hela skyddstiden. Denna omfattar liksom enligt Brysseltexten i princip upphovsmannens livstid och 50 år efter hans död. Den nya texten innehåller också vissa bestämmelser som gör det möjligt för unionskinderna att föreskriva cn alternativ skyddstid för filmverk.
De viktigaste ändringarna gäller reglerna om upphovsmans rätt att mångfaldiga skyddat verk. Den nya texten ger i motsats till Brysseltexten upphovsmannen generell ensamrätt till mångfaldigande i vilken form det vara må. Som allmänt undantag föreskrivs dock att unionsländerna i sin Jagstiftning får tillåta mångfaldigande av verk i vissa särskilda fall, om sådant mångfaldigande inte gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen.
I konventionen finns en rad speciella undantag från rätten till mångfaldigande, t. ex. bestämmelser om rätt att göra citat, rätt att använda verk för undervisningsändamål, s. k. lånerätt för pressen och rätt att ta med verk i vissa reportage. Dessa regler har underkastats vissa jämkningar.
IT den nya texten har vidare tagits in bestämmelser om avtal om filmning, vilka tidigare inte fanns i konventionen. Reglerna avser att underlätta det internationella filmutbytet. Bestämmelserna innehåller bl. a. en allmän presumtionsregel om att upphovsmän som lämnat bidrag till framställningen av ett filmverk inte kan motsätta sig t.ex. mångfaldigande, spridning och offentligt framförande av verket. Vissa kategorier av upphovsmän, t. ex. scenarioförfattare och huvudregissör, är dock undantagna från presumtionsregeln.
Bihanget rörande utvecklingsländerna utgör en integrerande del av Paristexten av Bernkonventionen. Det avser i princip att ge dessa länder möjlighet att inträda eller kvarstanna i unionen och tillträda Paristexten men samtidigt göra förbehåll om att de skall få tillämpa ett mindre omfattande upphovsrättsligt skydd än vad konventionens huvudtext föreskriver. Sålunda ger bihanget utvecklingsländerna möjlighet att meddela tvångslicens avseende översättning eller mångfaldigande av verk, vars hemland är land som är bundet av bihanget eller som i särskild ordning har medgett att detta får tillämpas. Särskilda förutsättningar gäller för att sådan licens skall få meddelas. En viss tid, i princip tre resp. fem år, skall ha förflutit från verkets första publicering utan att någon översättning
resp. någon upplaga av verket har publicerats i landet i fråga. Licens får bara meddelas för undervisningsändamål eller, såvitt gäller översättningslicenser, undervisnings- och forskningsändamål. Bestämmelserna om tvångslicens stämmer i huvudsak överens med motsvarande bestämmelser i 1967 års u-landsprotokoll men är mindre långtgående. Protokollet innehåller nämligen också regler om möjlighet att föreskriva kortare skyddstid och att inskränka rätten till radioutsändning samt att allmänt utnyttja verk inom utbildningsväsendet. Dessa bestämmelser saknar motsvarighet i u-landsbihanget.
De ändringar som vid Pariskonferensen infördes i Världskonventionen innebär som nämnts i huvudsak att bestämmelser svarande mot Bernkonventionens u-landsbihang har tagits in i konventionen.
Beträffande det närmare innehållet i Paristexten av Bernkonventionen och den reviderade Världskonventionen hänvisas till den redogörelse som har lämnats i det föregående (avsnitt 3.1).
Dåvarande statsrådet och chefen för justitiedepartementet underströk i den förut nämnda prop. 1969: 34 (s. 30) att det fick secs som ctt svenskt önskemål att de vid Stockholmskonferensen reviderade materiella bestämmelserna i art. 1—20 i Bernkonventionen liksom u-landsprotokollet trädde i kraft så snart som möjligt. I fråga om art. 1—20 i Paristexten, vilka som tidigare nämnts är identiska med motsvarande artiklar i Stockholmstexten, äger denna synpunkt alltjämt giltighet. I det förändrade läge som numera föreligger med avseende på utvecklingsländerna torde Sverige gagna deras intressen mest effektivt genom att medverka till att bihanget till Paristexten av Bernkonventionen liksom den reviderade Världskonventionen träder i kraft så snart som möjligt och vinner bredast möjliga anslutning. Sverige bör därför ratificera Paristexten av Bernkonventionen samt den reviderade Världskonventionen om upphovsrätt jämte dess protokoll.
Ratificering av de administrativa bestämmelserna och slutbestämmelserna i Paristexten av Bernkonventionen och av den reviderade Världskonventionen om upphovsrätt jämte protokoll föranleder inte några Jagstiftningsåtgärder. Ett svenskt tillträde till de materiella bestämmelserna i Paristexten av Bernkonventionen kräver emellertid att vissa av bestämmelserna i den upphovsrättsliga lagstiftningen, som f.n. bygser på 1948 års Brysseltext av Bernkonventionen, anpassas till de nya konventionsbestämmelserna.
Frågan om vilka lagstiftningsåtgärder som fordras för att Sverige skall kunna tillträda de nya materiella bestämmelserna i Bernkonventionen har utretts av en särskilt tillkallad arbetsgrupp inom justitiedepartementel. Arbetsgruppen — som här benämns utredningen — har redovisat sina överväganden i en år 1970 avgiven departementspromemoria. I promemorian föreslås vissa ändringar i upphovsrättslagen (1960: 729, URL) och fotografilagen (1960: 730, FotoL) samt tillämp-
ningskungörelsen (1964: 107, TK) till dessa lagar. Promemorian har remissbehandlats. Praktiskt taget alla remissinstanser har tillstyrkt att Sverige ratificerar de nya materiella bestämmelserna i Bernkonventionen. De framlagda förslagen till ändringar i den svenska lagstiftningen har också på de flesta punkter mottagits gynnsamt av remissinstanserna.
Ett par remissinstanser har dock avstyrkt eller ifrågasatt om ratificering av de nya materiella bestämmelserna i art. 1—20 och därav påkallade lagstiftningsåtgärder bör ske, åtminstone f.n. Stim har ifrågasatt, om man inte före ett ställningstagande bör avvakta resultatet av den översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen som pågår inom ramen för den år 1970 tillsatta samnordiska kommittén. Vidare har Föreningen Sveriges filmproducenter riktat kritik mot utformningen av art. 14bis, som rör bl.a. filmavtal. Föreningen anför att bestämmelserna i artikeln ”med inkonsekventa gränsdragningar, med undantag och undantag från undantagen” måste föranleda komplikationer och svårigheter i det internationella filmutbytet.
Vad angår synpunkten att man bör avvakta resultatet av den översyn som f.n. sker på det nordiska planet av lagstiftningen om upphovsrätt, vill jag framhålla att det inte finns någon anledning anta att denna översyn kan komma att påverka bedömningen av frågan om ratificering av den reviderade Bernkonventionen. Jag vill i detta sammanhang framhålla att frågan om ratificering diskuterades vid nordiska departementsöverläggningar i Oslo i januari 1972. Det förelåg då enighet om att Danmark, Finland, Norge och Sverige bör tillträda Paristexten av Bernkonventionen så snart som möjligt och utan att resultatet av det pågående revisionsarbetet avvaktas. Det rådde också i allt väsentligt enighet om vilka ändringar i den upphovsrättsliga lagstiftningen som bör vidtas i samband härmed. Jag anser därför inte att man behöver avvakta resultatet av översynen inom den samnordiska kommittén för att ta ställning till frågan om ratifikation av konventionen. Ratificering har som tidigare nämnts länge bedömts som angelägen från svensk synpunkt och ytterligare dröjsmål bör helst undvikas. Med hänsyn till kommitténs arbete bör emellertid revisionen av den upphovsrättsliga lagstiftningen nu begränsas till vad som är nödvändigt för ett tillträde till Paristexten av Bernkonventionen. Bedömningen av frågor av mera allmän karaktär, såsom exempelvis det av någon remissinstans berörda problemet om balansen mellan upphovsmännens intressen och det kulturella och kommersiella livets krav, bör sålunda anstå till dess att resultatet av kommitténs arbete föreligger. Samma ståndpunkt intogs från de övriga nordiska ländernas sida vid de nordiska överläggningarna. Ett undantag från denna principiella begränsning är dock för svensk del påkallat i fråga om upphovsrätten till allmänna handlingar. Till denna särskilda fråga ber jag att få återkomma senare.
Vad sedan angår utformningen av art. 14bis i den reviderade Bernkonventionen är kritiken enligt min mening överdriven. Filmproducentföreningen har inte heller preciserat sin kritik mot artikeln. Det är dock självklart att man inte kan ställa lika höga krav på precision av en konventionstext som på intern lagstiftning, eftersom en konvention utgör en kompromiss inte bara mellan skilda sakliga intressen utan också mellan olika länders rättssystem. Under alla förhållanden är de svagheter som eventuellt kan vidlåda denna bestämmelse inte av den betydelse att de på ett avgörande sätt bör påverka frågan om ratifikation av hela komplexet av materiella regler i konventionen.
Under åberopande av vad nu anförts förordar jag att Sverige ratificerar Paristexten av Bernkonventionen, däri inbegripet bihanget rörände u-linderna, och den i Paris år 1971 reviderade Världskonyentionen om upphovsrätt jämte tilläggsprotokoll.
Jag tar i det följande upp frågan om de lagstiftningsåtgärder som påkaltas och vissa andra särskilda spörsmål som aktualiseras av nämnda ratifikationer. Såvitt avser Paristexten av Bernkonventionen följer jac därvid för öÖöverskådlighetens skull den i departementspromemorian valda metoden att gå igenom texten artikel för artikel.
3.42 Lagstiftning som föranleds av art. 1—20 i Paristexten 3.4.2.1 Bestämmelser som lämnats oreviderade m. m.
Art. 1—20 innehåller som nämnts konventionens materiella bestämmelser. Av dessa har art. 1, 8 och 12 inte ändrats och föranleder därför ej lagstiftningsåtgärder. Art. 16—20 har rent konventionsteknisk karaktär och behöver inte återges i den interna svenska lagstiftningen.
3.4,.2.2 Skyddade verk (art. 2)
I art. 2.1. finns en katalog över skyddade verk, Skyddet har i Paristexten utvidgats till att omfatta även ofixerade koreografiska verk och pantomimer. Vidare har det klarlagts att med filmverk och fotografiska verk likställs verk som kommit till uttryck genom ett likartat förfarande.
Epliet I $ URL åtnjuts skydd för verk oavsett på vilket sätt detta kommit till uttryck. Vad angår fotografiska verk gäller enligt I $ FotoL att som fotografisk bild skall anses även vad som framställs genom ett med fotografi likartat förfarande. Detta uttryck får anses lika omfattande som den nya konventionsbestämmelsen. I överensstämmelse med vad som har anförts i promemorian anser jag därför att de företagna konventionsändringarna inte påkallar någon ändring i den svenska lagstiftningen.
LT ert. 2.2. har tagits in en bestämmelse om att unionsländerna i sin lagstiftning kan föreskriva att litterära och konstnärliga verk eller en
eller flera grupper av sådana verk inte skall åtnjuta skydd, om de inte har upptagits på ett materiellt underlag.
Enligt gällande svensk rätt åtnjuter ett verk skydd även om det inte har tagits upp på ett materiellt underlag. Som jag nyss nämnde föreskrivs i I $ första stycket URL att den som skapat ctt litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket, ”oavsett på vilket sätt verket har kommit till uttryck”. Som praktiska cxermpel på s. k. ofixerade verk kan nämnas vissa koreografiska verk liksom den sekvens av bilder som vid direktsändning i television framträder på mottagarapparaternas bildrutor. Utredningen finner att det för svensk del saknas anledning att utnyttja möjligheten att utesluta ofixerade verk från skydd. Förslaget har inte mötts med någon erinran under remissbehandlingen och jag finner också för egen del att det bör godtas.
Utredningen har i detta sammanhang diskuterat frågan om termen filmverk. när den förekommer på olika ställen i URL, skall anses omfatta också ofixerade filmverk. Eftersom de olika kategorierna av verk avgränsas från varandra med hänsyn till sina inre egenskaper och inte med hänsyn till den vttre form i vilken de framträder, anser utredningen det vara mest sannolikt att termen i princip får anses täcka också ofixerade filmverk. Utredningen har övervägt om ett förtydligande av lagtexten bör göras men har stannat för att så inte bör ske. Jag delar denna uppfattning. Det har under remissbehandlingen framgålt att det kan vara något tveksamt om dessa typer av verk skall anses som filmverk. För egen del anser jag att det inte är lämpligt att binda rättsutvecklingen på denna punkt, bl. a. med hänsyn till att man i rättstillämpningen bör kunna beakta den rättspraxis som cventuellt kan utbildas utomlands.
I art. 2 har vidare införts ändrade bestämmelser om det skydd som skall tillkomma officiella texter. De nya reglerna är av betydelse för utformningen av 9 § URL. Jag kommer att beröra denna fråga i samband med förslaget till ändrade regler om upphovsrätt till allmänna handlingar (avsnitt 4.4.7).
Enligt art. 2.7. skall verk, som i sitt hemland skyddas bara som mönster och modeller, i annat unionsland endast ges det särskilda skydd som i detta land tillkommer mönster och modeller. I den nya konventionstexten har tillagts att om något sådant särskilt skydd inte förekommer i landet i fråga, verket skall skyddas som konstverk. Eftersom svensk rätt i mönsterskyddslagen (1970: 485) innehåller särskilda bestämmelser på detta område saknar bestämmelsen betydelse för vår del.
Art. 2bis innehåller regler om skyddet för politiska tal och andra offentliga anföranden och ger i princip unionsländerna rätt att från skydd helt eller delvis undanta sådana verk. Även innehållet i denna artikel har betydelse för upphovsrätten till vissa allmänna handlingar och kommer att behandlas 1 det följande (avsnitt 4.4.7).
3.4.2.3 Anknytningsmoment för skydd, regler om hemland m. m. (art. 3—56)
Konventionen innehåller vissa nya bestämmelser om konventionens tillämpningsområde med hänsyn till verkets anknytning till ett unionsland. Medan enligt Brysseltexten en upphovsman som tillhör unionsland åtnjuter skydd för opublicerade verk och verk som först publiceras i unionsland men däremot inte för verk som först publiceras utanför unionen, har nu den viktiga ändringen vidtagits, att upphovsman som är medborgare i ett unionsland alltid åtnjuter skydd för sitt verk (art. 3.1.a.). Med medborgare i unionsland jämställs den som har sin vanliga vistelscort (”résidence habituelle”) i sådant land (art. 3.2.). Upphovsman som inte tillhör ett unionsland åtnjuter skydd enligt konventionen om verket publiceras först i ett unionsland celler samtidigt i ett land utanför unionen och i ett unionsland (art. 3.1.b.). Ett verk anses ha publicerats ”samtidigt” i flera länder om det utkommer i ett land inom 30 dagar från den första publiceringen i annat land (art. 3.4.).
De nya bestämmelserna kräver vissa ändringar, främst i 60 8 URL, 22 § FotoL och 1 8 TK, vilka innehåller regler om tillämpningsområdet för URL och FotolL. 1 60 §& URL och 22 § FotoL regleras lagarnas tilllämpning i fråga om verk eller fotografisk bild med viss närmare angiven anknytning till Sverige. I 60 § första stycket URL föreskrivs att vad som i lagen är stadgat om upphovsrätt är tillämpligt på verk av den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige, på verk av sådan statslös eller flykting som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt på verk som först har utgivits här. Motsvarande bestämmelser finns i 22 § FotoL. Med stöd av en fullmaktsbestämmelse i 62 8 URL har Kungl. Maj:t i 1 § TK föreskrivit att URL vidare skall vara tilllämplig dels på verk av utländsk upphovsman, om verket först har utgivils i främmande unionsland eller i land utanför unionen men samtidigt eller inom trettio dagar därefter i unionsland, dels på outgivet verk av medborgare i frimmande unionsland. Vidare har med stöd av fullmaktsbestimmelse i 23 § FotoL föreskrivits i 6 § TK och 1 §& TK äger motsvarande tillämpning i fråga om fotograiisk bild.
I promemorian konstateras att principen om att medborgarskap skall grunda skydd redan är uttalad i 60 § URL och att någon ändring i denna det därför inte är påkallad. Den nya konventionsregeln om att den som har vanlig vistelseort i unionsland är jämställd med medborgare i sådant land bör däremot föranleda vissa ändringar.
Utredningen föreslår att de nuvarande bestämmelserna om skydd för verk av den som har hemvist i Svcrige och av statslösa och politiska flyktingar med vanlig vistelseort här ersätts av en generell regel om skydd åt verk av den som har sin vanliga vistelseort i Sverige. Vidare
Prop. 1973: 15 | | 77
föreslås att specialregeln om vad som skall anses som ”samtidig utgivning” tas in i 60 § URL. Motsvarande bestämmelser bör gälla för fotografisk bild enligt 22 § FotoL. Enligt promemorian är det dock inte nödvändigt att återge dessa i FotoL. Utredningen föreslår att i stället i 22 § FotoL en hänvisning tas in till 60 § URL. Motsvarande ändringar bör också göras i 1 § TK beträffande verk från andra unionsländer. I promemorian framhålls att det inte är nödvändigt att som f.n. i 1 § TK upprepa bestämmelserna i 60 § URL. Det är enligt utredningen tillräckligt att i stadgandet förklara att URL:s bestämmelser om upphovsrätt skall gälla även för verk som inte har den anknytning till Sverige som avses i 60 §, om verket äger motsvarande anknytning till annat unionsland. Som tidigare nämnts föreskrivs i 6 § TK att 1 § skall ha motsvarande tillämpning på fotografisk bild.
Utöver vad som nu har anförts har i konventionstexten förts in vissa andra bestämmelser som torde föranleda ändringar i de nämnda svenska bestämmelserna. Konventionens tillämpningsområde har vidgats genom att det har införts speciella anknytningsmoment i fråga om filmverk, byggnadsverk och konstverk. Även om de tidigare nämnda nationalitets- och publiceringskriterierna inte är uppfyllda, skall skydd enligt konventionen inträda dels för upphovsmän till filmverk, vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i ctt unionsland (art. 4.a.), och dels för upphovsmän till byggnadsverk uppfört i unionsland och verk av grafisk eller plastisk konst vilka utgör del av byggnad som är belägen i ett unionsland (art. 4.65). Den sistnämnda bestämmelsen har delvis sin motsvarighet i den tidigare konventionstexten men har utvidgats i förhållande till denna.
Vad först gäller filmverk föreslås i promemorian att en bestämmelse motsvarande konventionens art. +.a. tas in i 60 & URL. I samband härmed bör också tas in en i art. 15.2. införd presumtionsregel att, om annat ej visas, som producent skall anses den vars namn på sedvanligt sätt utsatts på excmplar av filmverket. I fråga om byggnadsverk m.m. föreskrivs redan i 60 § URL att lagens regler om upphovsrätt är till- Jämpliga på i Sverige utfört byggnadsverk och på konstverk som har infogats i här belägen byggnad. På motsvarande sätt föreskrivs i 1 § TK att bestämmelserna i URL skall gälla även byggnadsverk av utländsk upphovsman, vilket har utförts i främmande unionsland, och verk av grafisk eller plastisk konst av utländsk upphovsman, vilket har infogats i byggnad belägen i främmande unionsland. På grundval av en redaktionell jämkning som skett i konventionstexten bör enligt utredningen regeln om konstverk i 60 § URL göras tillämplig inte bara på konstverk som har infogats i här belägen byggnad utan även på konstverk som har infogats i annan med marken fast förenad anordning. Utredningens tidigare nämnda förslag att i 22 8 FotoL och 1 § TK föra in hänvisningar till de kriterier för tillimpningsområdet som
anges i 60 § URL gäller också de nu nämnda bestämmelserna om filmverk, byggnadsverk och konstverk.
Utredningens förslag till de ändringar i den svenska lagstiftningen som föranleds av de nya reglerna om konventionens tillämpningsområde har tillstyrkts under remissbehandlingen och jag fivner också för egen del att de till övervägande del bör zodtas. Jag anser det emellertid inte vara Jämpligt att i 22 § FotoL ta in en bestämmelse om att 60 § URL skall äga motsvarande tillämpning i fråga om rätten till fotografisk bild. I varje lag bör självständigt a2ges dess tillämpningsområde. I sak samma regler som i 60 3 första stycket URL bör därför tas in i 22 8 FotoL. Av samma skäl godtar jag inte heller utredningens förslag att fullmaktsbestämmelsen i 23 §& FotoL skall ersättas av en hänvisning i 22. $ till 62 §& URL.
I detta sammanhang vill jag beröra en annan fråga som har aktualiserats under utredningsarbetet, nämligen om man för framtiden bör behålla den lagtekniska lösningen att i URL och FotoL bara reglera lagarnas tillämpning på verk med svensk anknytning medan deras tilllämpning på verk med utländsk anknytning regleras i TK. En ledamot av utredningen, professorn Bergström, föreslår att URL:s konstruktion ändras så, att man i 60 § tar in Bernkonventionens regler om tillämpningsområdet, inbegripet dess regler om vilket land som skall anses vara ett verks hemland. För såväl enskilda som domstolar bör enligt Bergström ett sådant system bli lättare att tillämpa. Man vinner också den lagtekniska fördelen att de materiella reglerna inte behöver återges två gånger, dels i URL och dels i TK. Vidare undviks på detta sätt lättare risken för tolkningar av Bernkonventionens bestämmelser om tillämpningsområdet som strider mot andra unionsländers tolkningar, vilka till övervägande del är grundade på en direkt tillämpning av konventionen. Bergström framhåller vidare att man med det system han förordar i framtiden kan införa särskilda regler beträffande verk med Sverige som hemland, t. ex. bestämmelser om att generella avtal med upphovsmannaorganisationer utsträcks till att gälla även icke medlemmar.
Enligt min mening skulle den av Bergström förordade lagtekniska lösningen innebära åtskilliga fördelar om man i detta sammanhang bara behövde ta hänsyn till Bernkonventionen. Det är emellertid att märka att URL:s regler också skall gälla beträffande verk med anknytning till land som är anslutet till Världskonyentionen. Vissa av lagens bestämmelser skall vidare tillämpas på televisionsutsändningar från länder, som är anslutna till 1960 års europeiska konvention om skydd för televisionsutsändningar, och på framföranden, ljudupptagningar samt radio- och televisionsutsändningar som äger rum 1 länder anslutna till 1961 års konvention om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram samt radioföretag (den s.k. Romkonventionen). Dessa
frågor regleras nu i 2—5 §§ TK, vilka inte berörs av Bergströms förslag. Det är emellertid enligt min mening inte gärna möjligt att i URL reglera lagens tillämplighet på främmande verk med ursprung i Bernunionsland och i TK behandla lagens tillämplighet på verk m. m. med anknytning till land som har anslutit sig till andra konventioner. En sådan lösning är inkonsekvent och kan skapa förvirring. Skulle man, å andra sidan, konsekvent följa den av Bergström förordade systematiken och i URL reglera lagens tillämplighet inom ramen för tillämpningsområdet för alla de nämnda konventionerna, blir lagens bestämmelser på denna punkt synnerligen omfattande och otympliga. Jag förordar därför att den nuvarande systematiken behålls oförändrad. Skulle det i framtiden bli aktuollt att införa särskilda bestämmelser i URL för verk med Sverige som hemland får frågan givetvis prövas på nytt. Det synes dock troligt att frågan då kan lösas utan att den nuvarande systematiken frångås.
Utöver de tidigare nämnda förslagen till lagändringar, som är konventionsbetingade, föreslås i promemorian en ändring av 61 8 andra stycket URL. Nämnda bestämmelse reglerar tillämpningsområdet för 49 § om skydd för kataloger m.m. För att få likformighet med 60 § föreslås att bestämmelsen om att 49 8 skall tillämpas på arbete framställt av den som har hemvist i Sverige eller av sådan statslös eller flykting som har sin vanliga vistelseort här ersätts med en regel om att 49 8 är tillämplig på arbete framställt av den som har sin vanliga vistelseort här. Jag biträder detta förslag.
I 60 § URL regleras tillämpningsområdet för lagens bestämmelser om upphovsrätt, Frågan om svensk eller utländsk rätt skall tillämpas i fråga om upphovsrättsliga avtal med internationell anknytning besvaras inte av lagtexten. I promemorian uttalas att denna fråga torde vara att lösa enligt den svenska internationella privaträttens regler. En remissinstans har kritiserat detta uttalande och framhållit att denna tolkning saknar stöd i förarbetena och inte framgår tydligt av lagtexten samt att ett klargörande på denna punkt är önskvärt.
För egen del vill jag framhålla att 60 3 URL jämte de med stöd av 62 § URL utfärdade bestämmelserna i TK reglerar vilka verk som åtnjuter skydd enligt svensk lag. Bestämmelserna får emellertid inte tolkas så, att de sätter eljest tillämpliga internationellt privaträttsliga regler ur spel såvitt avser avtalsrättsliga frågor. Såsom utredningen påpekat kan det därför förekomma att utländsk lag skall tillämpas i stället för vissa av URL:s bestämmelser som reglerar avtalsrättsliga frågor, allt dock under förutsättning att frågan gäller ett verk som är skyddat enligt svensk lag, Liksom i annan privaträttslig lagstiftning gäller därför den allmänna principen att tillämpningen av svensk lag är beroende av att de internationellt privaträttsliga reglerna leder till att svensk lag skall tillämpas på avtalsförhållandet. Det finns emellertid lika litet här
som eljest i vår lagstiftning skäl att i lagen ge uttryck för denna allmänna princip. .
I art. 3.3. finns en definition av begreppet ”publicerade verk”. Ett verk anses publicerat, när det är utgivet, oberoende av det sätt på vilket de särskilda exemplaren har framställts. Enligt den nya konventionstexten krävs för att publicering skall anses ha skett att utgivningen har skett ”med upphovsmannens samtycke” och att cxemplaren har ”gjorts tillgängliga på sådant sätt att, med beaktande av verkets art, allmänhetens rimliga behov blir tillfredsställt”. Begreppet publicering motsvaras i URL närmast av utgivning. Enligt 8 § andra stycket URL anses ett verk vara utgivet när exemplar av verket lovligen har förts i bandeln eller eljest blivit spridda till allmänheten.
I promemorian uttalas att den nya definitionen med hänsyn till förhållandena i utlandet synes påkalla att ordet ”lovligen” i lagtexten byts ut met ”med upphovsmannens samtycke”. I övrigt föranteder enligt promemorian ändringarna i artikeln inte någon ändring i den svenska lagen.
Ett par remissinstanser anser att den föreslagna ändringen inte behövs. Sveriges advokatsamfund menar att uttrycket ”lovligen” bör behållas. eftersom det enligt URL kan förekomma att ctt verk kan anses utgivet utan upphovsmannens samtycke. Samfundet framhåller vidare att det från tolkningssynpunkt är mindre lämpligt att behålla rekvisitet ”Llovligen” beträffande offentliggörande vilket regleras i 8 § första stycket URL. medan man för utgivande inför en annan formulering.
I denna fråga vill jag först framhålla att begreppet publicering enligt Bernkonventionen har betydelse framför allt när det gäller att bestämma hemland för verk. Vid diskussionerna under Stockholmskonferensen framgick att problemet väsentligen gällde huruvida publicering med stöd av tvångslicens skulle kunna utgöra publicering i konventionens mening. Syftet med konventionsändringen torde framför allt ha varit att hindra att ett verk skall kunna ges anknytning till visst land utan att unphovsmannens samtycke föreligger. Framför allt i länder utanför Bernunionen torde publicering — särskilt genom fonogram -— ske med stöd av tvångslicens. Sådan publicering får enligt min uppfattning anses utgöra utgivning enligt 8 § andra stycket URL i dess nuvarande lydelse. Verk som på detta sätt fått sin första publicering utanför Sverige kan alltså enligt 60 § URL komma utanför tillämpningsområdet för URL. Detta är enligt min mening inte tillfredsställande. Man bör därför utforma definitionen av begreppet utgivning i URL så, att den så nära som möjligt stämmer överens med begreppet publicering i Bernkonventionen. Som föreslagits i promemorian bör därför ordet ”lovligen” i 8 § andra stycket URL bytas ut mot ”med upphovsmannens samtycke”. Däremot påkallar konventionsändringen inte någon ändring i definitionen av begreppet offentliggörande i 8 § första stycket URL eller
4 8 FotoL, eftersom offentliggörande i princip inte har någon betydelse för uppkomsten av skydd.
Som uttalats i promemorian torde den nya definitionen av begreppet ”publicerat verk” i art. 3.3. i övrigt inte påkalla någon ändring i svensk lag.
3.4.2.4 Upphovsmannens ideella rätt (art. 6bis)
I art. 6bis finns bestämmelser om upphovsmannens ideella rätt, dvs. hans rätt att nämnas som upphovsman till verket och att motsätta sig varje förvanskning av verket eller liknande förfarande beträffande detta som är till men för hans ära eller anseende. Enligt Brysseltexten skall dessa rättigheter bestå minst under upphovsmannens livstid. Enligt den nya konventionstexten gäller som huvudregel att den ideella rätten skall bestå under hela skyddstiden.
Motsvarande bestämmelse i 3 § URL och 2 § FotoL gäller redan nu för hela skyddstiden och någon ändring i den svenska lagen behövs därför inte.
3.4.2.5 Skyddstiden (art. 7 och 7bis)
I art. 7 har införts nya bestämmelser om den tid under vilken filmverk, fotografiska verk och verk av brukskonst skall åtnjuta upphovsrättsligt skydd. Enligt Brysseltexten är dessa verk undantagna från den vanliga skyddstiden om 50 år från upphovsmannens död. Enligt den nya konventionstexten gäller emellertid huvudregeln i princip även för filmverk, dock att unionsländerna kan bestämma tiden till 50 år från det verket med upphovsmannens samtycke gjordes tillgängligt för allmänheten, För fotografiska verk och verk av brukskonst har införts en minimitid om 25 år från verkets tillkomst.
Beträffande filmverk och verk av brukskonst gäller enligt URL den i 43 3 angivna vanliga skyddstiden om 50 år från upphovsmannens död. Enligt 15 § FotoL är skyddstiden för fotografier i allmänhet 25 år från det bilden framställdes. Har fotografiet konstnärligt eller vetenskapligt värde, s. k. kvalificerat fotografi, är skyddstiden densamma som enligt URL. Den nya konventionstextens krav på skyddstid för filmverk, fotografiska verk och verk av brukskonst är alltså uppfyllda och kräver därför inte någon lagstiftningsåtgärd.
Hovrätten för Västra Sverige har ifrågasatt, om man inte för filmverk bör införa den enligt den nya konventionstexten alternativt medgivna skyddstiden om 50 år från det verket gjordes tillgängligt för allmänheten. Som skäl härför anförs att filmverk mer och mer framstår som ett grupparbete av flera upphovsmän och att det då förefaller lämpligare att knyta skyddstiden till verkets offentliggörande än till tidpunkten för en viss persons död. En sådan regel skulle emellertid, som hovrätten själv framhåller, medföra att skyddstiden regelmässigt kom- 6 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 15
mer att förkortas. Enligt min mening är detta ett skäl mot en ändring i den nuvarande ordningen. En sådan är heller inte nödvändig för tillträde till den nya konventionstexten. Jag är därför inte beredd att nu förorda någon ändring i enlighet med hovrättens förslag. Jag utgår emellertid från att denna fråga övervägs under det pågående arbetet på en översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen.
Som jag nyss nämnde åtnjuter s. k. kvalificerat fotografi, dvs. fotografi med konstnärligt eller vetenskapligt värde, samma skyddstid som verk enligt URL, dvs. 50 år från upphovsmannens död. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet har i sitt remissyttrande föreslagit att kvalificerat fotografi skall kunna anses föreligga även om inte något särskilt värde i angivet hänseende är förknippat med bilden. En sådan ändring skulle emellertid medföra ett ingrepp i lagstiftningen som inte påkallas av ett tillträde till den nya konventionstexten och bör därför inte ske i detta sammanhang.
Jag vill i detta sammanhang även beröra frågan om s. k. skyddstidsjämförelse. Enligt art. 7.8. skall skyddstiden alltid bestämmas av lagen i det land där skydd påkallas men skyddstiden skall, om inte detta lands lagstiftning föreskriver annat, inte överskrida den skyddstid som gäller i verkets hemland. Häremot svarande bestämmelser finns i 1 8 3 mom. TK som föreskriver att skydd enligt svensk lag inte skall åtnjutas för utländsk medborgare i fall då den i verkets hemland stadgade skyddstiden redan har gått ut. Svensk medborgare åtnjuter emellertid alltid skydd enligt svensk lag.
I promemorian föreslås att nuvarande bestämmelser i TK skall behållas oförändrade. Två av utredningens ledamöter, professorerna Bergström och Strömholm, har emellertid föreslagit att regeln utformas så, att skyddstidsjämförelse skall göras bara när verkets upphovsman är medborgare i eller har sin vanliga vistelseort i land med längre skyddstid än den 50-åriga. Som skäl anförs att den nuvarande regeln medför att en svensk upphovsman, vars verk har sitt hemland i ett land med kortare skyddstid, ändå får åtnjuta 50-årig skyddstid i Sverige på grund av nationalitetsregeln i 60 § URL, medan en utländsk medborgare i samma siuation är underkastad den kortare skyddstiden i verkets hemland. De två ledamöterna ifrågasätter, om denna regel är förenlig med den i konventionen stadgade grundprincipen om nationell behandling. De föreslår i stället en bestämmelse av innehåll att, om skyddstiden har gått ut i verkets hemland, skydd enligt svensk lag skall åtnjutas, om upphovsmannen är medborgare eller har sin vanliga vistelscort i Sverige eller i annat unionsland med samma eller längre skyddstid.
Som framgår av vad jag nyss sagt är enligt art. 7.8. skyddstidsjämförelse huvudregel och nationell behandling i detta hänseende är garanterad endast om lagstiftningen i det land där skydd påkallas föreskri-
ver sådan. Bestämmelsen i art. 7.8. måste alltså anses utgöra ett uttryckligt undantag från den princip om nationell behandling som föreskrivs i art. 5. Enligt min mening finns inte någon anledning att frångå den regel om skyddstidsjämförelse som gäller i dag. Jag förordar därför att Sverige utnyttjar rätten att begränsa skyddstiden i hithörande fall i samma omfattning som i gällande rätt. Bestämmelsen härom bör liksom nu lämpligen ingå i TK.
Bestämmelserna i art. 7 har i övrigt jämkats i vissa hänseenden, bl. a. genom att vissa förtydliganden har gjorts beträffande skyddstiden för anonyma och pseudonyma verk. Motsvarande lösningar finns redan i URL. Varken denna ändring eller övriga jämkningar i art. 7 föranleder någon ändring i den svenska lagstiftningen.
I art. 7bis fions bestämmelser om skyddstid när upphovsrätt tillkommer flera personer gemensamt. Vissa omformuleringar i artikeln gjordes vid Stockholmskonferensen. Inte heller dessa ändringar påkallar någon ändring i den svenska lagstiftningen.
3.4.2.6 Rätten till mångfaldigande, allmänna bestämmelser (art. 9)
I art. 9 har den betydelsefulla ändringen vidtagits att upphovsman, 1 motsats till vad som gäller enligt Brysseltexten, tillerkänts generell ensamrätt att mångfaldiga sitt verk (art. 9.1.). Härtill ansluter en undantagsregel enligt vilken unionsländerna får tillåta mångfaldigande i vissa fall, om detta inte gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen (art. 9.2.). Vidare anges att varje ljud- eller bildupptagning anses som mångfaldigande enligt konventionen (art. 9.3.).
Både huvudregeln i art. 9.1. och bestämmelsen i art. 9.3. har som uttalas i' promemorian redan motsvarigheter i 2 § URL och någon ändring i den svenska lagstiftningen är därför inte påkallad av konventionens nya lydelse i denna del. Undantagsbestämmelsen i art. 9.2. uppställer relativt snäva gränser för unionsländernas möjligheter att inskränka upphovsmannens ensamrätt att mångfaldiga sitt verk. I frågan huruvida den svenska upphovsrättsliga lagstiftningen är förenlig med den nya konventionstexten vill jag anföra följande.
Reglerna om inskränkningar i upphovsrätten är intagna i 2 kap. URL och de bestämmelser som kan vara aktuella i detta sammanhang finns i 9, 11 och 12 §§, 14 § andra stycket, 15 § andra stycket, 16—19 33 samt 24 och 25 3§. Vad gäller 9 och 24 88 kommer jag att behandia dem senare i samband med frågan om upphovsrätt för allmänna handlingar. Jag vill här bara nämna att jag vid utformningen av dessa bestämmelser har beaktat de krav som art. 9.2. uppställer och jag får i denna del hänvisa till avsnitt 4.4.2 och 4.4.7. I det följande skall jag i tur och ordning behandla de övriga bestämmelserna i 2 kap. URL och deras förenlighet med art. 9.2. i den nya lydelsen.
Enligt 11 3 första stycket URL får enstaka exemplar av offentliggjort verk framställas för enskilt bruk. Vad som sålunda framställs får inte utnyttjas för annat ändamål. I paragrafens andra stycke föreskrivs särskilda villkor för vissa specialfall. En motsvarighet till bestämmelsen i första stycket finns i 5 § FotoL.
I promemorian uttalas att det i praktiken har framträtt vissa tendenser till missbruk av den rätt att mångfaldiga skyddade verk som 11 § första stycket URL medger, Särskilt inom undervisningsväsendet har stadgandet utnyttjats för mångfaldigande av skyddade verk genom stencilering eller andra tekniska metoder i en utsträckning som går vida utöver vad som var avsett vid stadgandets tillkomst. Internt mångfaldigat material hämtat från böcker, tidningar och uppslagsverk m. m. i upplagor som kan ha uppgått till ett par hundra exemplar har enligt promemorian i viss utsträckning fått ersätta tryckta läroböcker. Enligt utredningen kan missbruket till en del förklaras av att bestämmelsen på grund av sin utformning kan inbjuda till missförstånd. För att utesluta missförstånd och missbruk i framtiden bör bestämmelsen därför enligt promemorian omformuleras på ett sätt som i allt väsentligt stämmer överens med konventionstexten. Motsvarande ändring föreslås i 5 £ FotolL. En ledamot av utredningen, justitierådet Hesser, anser ecmellertid att en revision av bestämmelserna inte har något närmare samband med ändringarna i Bernkonventionen utan bör göras i samband med den allmänna översynen av den svenska och nordiska lagstiftningen om upphovsrätt. Enligt Hessers mening uppfyller 11 § redan de krav som den nya konventionstexten ställer.
Nästan samtliga remissinstanser är ense om att rätten till mångfaldigande enligt 11 § första stycket URL missbrukats, särskilt inom undervisningsväsendet. Däremot råder det delade meningar om huruvida en lagändring i enlighet med majoritetens förslag är påkallad i detta sammanhang. .
Med den omfattning som t. ex. fotokopieringen har fått inom flera sektorer av samhällslivet är det tydligt att bestämmelserna i 11 § första stycket URL måste ses över. I överensstämmelse med vad som uttalas i direktiven till den nordiska kommittén för översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen (1971 års riksdagsberättelse s. 77) anser jag att bestämmelsen i och för sig uppfyller de krav som den nya konventionstexten uppställer och att den därför inte behöver ändras för att Sverige skall kunna tillträda denna text. I avbidan på resultatet av denna utredning förordar jag därför att 11 § första stycket URL liksom 5 § FotoL tills vidare behålls i sin nuvarande lydelse.
I fråga om 12 8 (fotokopiering i arkiv och bibliotek), 14 § andra stycket (användning av konstverk i kritisk eller vetenskaplig framställning), 15 § andra stycket (återgivning av konstverk i pressen i vissa fall), 18 8 (framställning av blindböcker etc.), 19 § andra stycket (an-
vändande av tonsatt text i konsertprogram) och 25 § (visning och avbildning av konstverk i vissa fall m. m.), allt i URL, uttalas i promemorian att bestämmelserna är förenliga med art. 9.2. Detta har inte mött någon erinran från remissinstansernas sida. Jag ansluter mig också för egen del till utredningens mening. Till 25 § återkommer jag emellertid i samband med redogörelsen för art. 11bis.
17 & URL innehåller bestämmelser om ljudupptagning för undervisningsbruk. Exemplar av offentliggjort verk får framställas genom ljudupptagning för tillfälligt bruk inom undervisningsverksamhet. Vissa begränsningar stadgas dock i denna rätt.
I promemorian anförs att de bestämmelser om ensamrätt för upphovsman att bestämma om ljudupptagning av sitt verk som finns i konventionens Brysseltext avser endast musikaliska verk; för litterära verk finns ej några bestämmelser härom. Då skolornas inspelningsverksamhet i huvudsak avser litterära verk, torde man därför vid URL:s tillkomst ansett sig ha haft rätt fria händer vid utformandet av den svenska bestämmelsen. Inspelningsverksamhet av detta slag torde för övrigt vid den tiden ha ansetts vara av så jämförelsevis ringa omfattning att bestämmelsen, med den begränsning av rätten att använda inspelat material som föreskrivits, ansetts utgöra en endast obetydlig inskränkning i upphovsmannens principiella rätt. En förutsättning för att 17 8 skall kunna kvarstå efter svenskt tillträde till Stockholmstexten — i varje fall med verkan mot utländsk upphovsman — är att bestämmelsen bedöms vara förenlig med art. 9.2.
Utredningen framhåller att bestämmelsen i 17 § numera har en vidsträckt tillämpning. Särskilt skolradioprogram mångfaldigas i stor upplaga av de inom skolväsendet upprättade s. k. AV-centralerna för distribution till skolorna. Programmen mångfaldigas också i stor utsträckning av lärarna i skolorna. Med hänsyn till vissa uttalanden under förarbetena anses framställda ljudband kunna bevaras upp till tre år. Utredningen pekar vidare på att den s.k. TRU-kommittén, som har till uppgift att bedriva försöksverksamhet med television och radio i undervisningsverksamhet, framställer program som är avsedda dels för Sveriges Radios skolradioverksamhet och dels för. vuxenutbildningen. Med hänsyn till att en del av dessa inspelningar faller utanför tillämpningsområdet för 17 § har TRU-kommittén i sina avtal med de medverkande i programmen utverkat att upphovsrätten överlåts på kommittén, så att den i sin tur kan medge mottagarna av sändningarna att inspela dessa. Dessa avtal täcker också sådana inspelningar som är fria enligt 17 §. Mot bakgrunden härav konstaterar utredningen att ett mångfaldigande av den typ som avses i 17 8 numera har ett inte obetydligt ckonomiskt värde för upphovsmännen som kan förväntas öka. Med hänsyn härtill anser utredningen att 17 § i sin nuvarande form står i strid mot art. 9.2 i konventionen och att den därför bör upp-
hävas. För en sådan lösning talar också enligt utredningen svårigheten för mottagare av program avsedda för vuxenutbildning — vilka program torde falla utanför paragrafens tillämpningsområde — att skilja mellan TRU-kommitténs program, som kan utnyttjas fritt på grund av att avtal med upphovsmännen föreligger, å ena sidan, och program framställda av Sveriges Radios skolprogramavdelning, beträffande vilka sådana avtal inte föreligger, å andra sidan.
Av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget har de flesta, företrädesvis de som företräder upphovsmännen, antingen tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan crinran. En del instanser, särskilt de som företräder utbildningsväsendets intressen, har avstyrkt att förslaget ge-
nomförs, i varje fall f.n. |
För egen del finner jag att de skäl som har anförts i promemorian för att slopa 17 3 inte kan frånkännas betydelse. Uppenbart är att bestämmelsen numera fått en vidsträckt tillämpning och att mångfaldigande som sker med stöd av den har ett visst ekonomiskt värde för upphovsmännen. I sammanhanget skall emellertid beaktas att lagrummet innehåller bestämda begränsningar i rätten att mångfaldiga verk genom ljudupptagning. Sålunda får exemplar som framställts med stöd av paragrafen inte utnyttjas på annat sätt än för tillfälligt bruk inom undervisningsverksamhet. Enligt departementschefens uttalande i propositionen med förslag till URL (prop. 1960: 17 s. 131) avses med ”tillfälligt bruk” att inspelningen bara får användas vid något eller några tillfällen och att detta inte får ske inom alltför lång tid från det inspelningen företogs. Första lagutskottet, som inte yrkade på någon ändring i paragrafens föreslagna lydelse, tillade i sitt utlåtande (1LU 1960:41 s. 58) att bestämmelsen bör tolkas så, att inspelningen inte får ske för permanent bruk men bör få bevuras åtminstone ”något år” samt att någon egentlig begränsning i antalet användningar inte bör anses gälla. Vid riksdagsbehandlingen gjorde departementschefen vissa uttalanden av innebörd att uttrycket ”något år” väl fick anses innebära att skolorna kan bevara inspelningarna ett par tre år utan risk att anses ha överträtt stadgandet. Han framhöll vidare att permanenta inspelningar av aktualitetsprogram, såsom parlamentsdebatter etc., i stor utsträckning får göras enligt speciella regler i lagen.
Även om alltså vissa av de begränsningar i rätten att framställa ljudupptagningar för undervisningsändamål som lagrummet anger kan vara något vaga är det dock självfallet betydelsefullt att de inte tappas bort vid den praktiska tillämpningen av bestämmelsen. Denna får inte användas som stöd för ren förlagsverksamhet. I sådan verksamhet får den upphovsrättsliga frågan lösas avtalsvägen. Under förutsättning att begränsningarna iakttas är emellertid enligt min mening bestämmelsen i och för sig inte oförenlig med art. 9.2. och den behöver då inte ändras för att Sverige skall kunna tillträda den nya konventionstexten. Emel-
lertid bör, som uttalats i direktiven till kommittén för översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen, hela frågan om paragrafens framtida bestånd och utformning övervägas under kommitténs fortsatta utredningsarbete (1971 års riksdagsberättelse s. 77).
19 § URL innehåller bestämmelser om tvångslicens för tonsättning m.m. Enligt första stycket gäller att utgiven mindre dikt eller del av dikt som blivit tonsatt får återges som text till det musikaliska verket i samband med notskrift och framföras offentligt, om inte förbud däremot utsatts vid utgivandet. Diktens upphovsman har rätt till ersättning för sådant nyttjande. När ett musikaliskt verk framförs med text, får denna enligt andra stycket till bruk för åhörarna återges i konsertprogram el. dyl.
I promemorian uttalas bl.a. att föreskriften i första stycket är föråldrad och praktiskt taget aldrig tillämpas eller tillimpas i så ringa omfattning att en tvångslicens inte är motiverad. Det föreslås därför att bestämmelsen utgår. Föreskriften i andra stycket kan enligt promemorian stödjas på art. 9.2. i den nya konventionstexten och bör kvarstå.
De remissinstanser som yttrat sig över förslaget att upphäva första stycket i paragrafen har i princip tillstyrkt det eller lämnat det utan erinran.
Jag delar de synpunkter beträffande paragrafens första stycke som har framförts i promemorian. Enligt min mening är bestämmelsen dessutom knappast förenlig med konventionens art. 9.1. om upphovsmannens rätt att bestämma över mångfaldigandet av sitt verk. För en del dikter kan nämligen användning som åsyftas här anses vara den normala. Jag förordar därför att 19 § första stycket upphävs. I enlighet med vad som förordas i promemorian bör däremot andra stycket kvarstå. Upphävandet av första stycket föranleder att 58 § justeras i enlighet härmed.
3.4.2.7 Citaträtten (art. 10.1.)
Art. 10.1. reglerar citaträtten. Enligt Brysseltexten avser bestämmelsen bara citat ur pressartiklar. I den nya konventionstexten har den emellertid fått en mer generell innebörd och innehåller nu att citat ur ett verk som lovligen har gjorts tillgängligt för allmänheten är tillåtna om de står i överensstämmelse med god sed och sker i den omfattning som rättfärdigas av ändamålet. Det sägs vidare att citat också kan innefatta lån ur tidnings- och tidskriftsartiklar i form av pressöversikter. Föreskriften har avfattats i anslutning till ett svenskt förslag som utformats efter mönster av den svenska bestämmelsen i ämnet, nämligen
ändrad. Jag vill emellertid erinra om att citaträtten skall göras till föremål för översyn enligt direktiven för den nordiska utredningen på upphovsrättens område.
3.4.2.8 Lånerätten för undervisningsändamål (art. 10.2.)
Art. 10.2. reglerar lånerätten för vissa publikationer för undervisningsändamål. Bestämmelsen är i Brysseltexten tämligen vidsträckt och ger helt allmänt möjlighet att genom lagstiftning eller bilaterala avtal reglera rätten att, i den omfattning som rättfärdigas av ändamålet, göra lån dels för publikationer som är avsedda för undervisning eller har en vetenskaplig karaktär, dels för samlingar av läsestycken. I den nya konventionstexten har lånerätten gjorts mindre omfattande genom att det har föreskrivits att den enbart får avse nyttjande av verk i syfte att ”illustrera” undervisningen ("by way of illustration”, ”å titre d'illustration”; i promemorian översatt med ”belysa”). Dessutom har tillfogats villkoret att nyttjandet skall stå i överensstämmelse med god sed. Å andra sidan har det skett en utvidgning genom att rätten nu skall! gälla illustration inte bara genom skrifter utan också genom radioutsändning eller ljud- och bildupptagning. Vidare har uttrycket ”göra lån” utbytts mot ”fritt nyttja”.
De bestämmelser som närmast motsvarar art. 10.2. finns i 16 §& URL. Där sägs att mindre delar av litterärt eller musikaliskt verk eller sådant verk av ringa omfång får återges i samlingsverk till bruk vid gudstjänst eller undervisning. En förutsättning är att fem år förflutit efter det år då verket utgavs. Vidare sägs att konstverk får återges i anslutning till texten, om fem år förflutit efter det år då verket offentliggjordes. Har ett verk tillkommit för att brukas vid undervisning, får det dock inte tas med i samling för sådant ändamål. Upphovsmannen har rätt till ersättning för återgivande som avses här.
Bestämmelsen i 16 § avser som nämnts samlingsverk. För en bedömning av om bestämmelsen är förenlig med den nya konventionstexten är det nödvändigt att, såvitt avser publikationer för bruk i undervisningen, undersöka innebörden av det nya villkoret att nyttjandet får ske enbart som ”illustration” i undervisningen. Tolkar man uttrycket snävt, såsom förordas av en remissinstans. avses härmed bara ett slags utvidgade citat eller belägg för en tes el. dyl. som framförs i en huvudtext. Enligt vissa uttalanden i förarbetena till Kkonventionstexten bör begreppet tolkas som innebärande cn ”subsidiary reproduction”. Ett förslag att man i rapporten skulle uttala att begreppet bör tolkas restriktivt återspeglas inte i denna och rapporten ger inte heller i övrigt någon ledning för tolkningen på denna punkt. Enligt min mening bör man därför kunna ansluta sig till den vidare tolkning som förordas av utredningen och som innebär att verk får användas för bruk vid undervisning så snart man vill Dustrera något som bara behöver anges i rubriken eller i ett förord. Denna tolkning synes berättigad bl. a. med hänsyn till att tillämpningsområdet för art. 10.2. vid sidan av art. 10.1. om citaträtten eljest skulle bli mycket begränsad. Bakgrunden för bestäm-
melsen om lånerätt i art. 10.2. måste dock uppenbarligen ha varit att regeln om citaträtt i art. 10.1. inte ansetts tillräcklig för att tillgodose undervisningsväsendets speciella behov av åskådningsmaterial och att man därför funnit det nödvändigt att på detta område medge ett längre gående utnyttjande av verk. Jag anser därför att det inte kan anses stå i strid mot konventionen att som det sägs i 16 § URL ”mindre delar av litterärt eller musikaliskt verk eller sådant verk av ringa omfång” får återges i samlingsverk, Så mycket mindre finns det fog att hysa betänkligheter på denna punkt som ett sådant utnyttjande enligt den svenska lagen är förenat med rätt till ersättning för upphovsmännen.
Begreppet undervisning i art, 10.2. i den nya konventionstexten omfattar enligt rapporten från Stockholmskonferensen undervisning på alla nivåer i utbildningsanstalter och universitet, kommunala, statliga och privata skolor. Utbildning utanför sådana institutioner, t. ex. allmän undervisning som är tillgänglig för allmänheten men inte innefattas i de nämnda kategorierna, är enligt rapporten däremot utesluten från artikelns tillämpning. I förarbetena till URL har innebörden av begreppet undervisning berörts i ett par sammanhang (SOU 1956: 25 s. 215 och 232). Som utredningen anfört torde man av de uttalanden som därvid gjordes av auktorrättskommittén och som inte mötte någon gensaga vid den vidare behandlingen av förslaget, kunna dra den slutsatsen att begreppet undervisning enligt URL omfattar, förutom undervisning i skolor, universitet och andra undervisningsanstalter, dels undervisning i radio som direkt är angiven som riktad till skolor och universitet, dels sådan folkbildningsverksamhet som bedrivs i studiecirklar eller liknande organiserade grupper. Med denna tolkning stämmer begreppet enligt min mening överens med motsvarande uttryck i art. 10.2. Det kan här nämnas att begreppet också torde stämma överens med motsvarande uttryck i andra sammanhang, t.ex. i art. Vter i den reviderade Världskonventionen om upphovsrätt.
I art. 10.2. uppställs vidare som villkor att utnyttjandet skall stå i överensstämmelse med god sed. Detta krav tillgodoses av de särskilda villkor som uppställs för utnyttjandet i 16 § URL.
Sammanfattningsvis finner jag i likhet med utredningen att bestämmelserna i 16 &$ URL om samlingsverk för undervisningen är förenliga med den nya konventionstexten. Jag vill emellertid även här erinra om att dessa bestämmelser skall ses över enligt direktiven för den nordiska kommittén på upphovsrättens område.
Tf 16 § URL görs som nämnts också undantag för samlingsverk för bruk vid gudstjänst. Detta undantag saknar enligt promemorian direkt stöd i art. 10.2. men kan i stället anses täckt av art. 9.2., eftersom användningen oftast faller vid sidan av ”normal” exploatering och inte heller i övrigt oskäligt inkräktar på upphovsmannens ensamrätt till sitt verk. Av nu anförda skäl föreslås i promemorian inte någon änd-
Prop. 1973: 15 920
ring i 16 § URL. Ett par remissinstanser har ställt sig kritiska till promemorians uttalanden i denna del och har framhållit att verk som är lämpliga att ta in i samlingsverk för gudstjänstbruk oftast inte finner någon användning utanför detta mångfaldigande. Som exempel nämns att skapare av sakral musik som regel inte kan räkna med att deras verk mångfaldigas annat än just i sådana samlingsverk. Det förordas därför att samlingsverk för gudstjänstbruk inte längre skall omfattas av 16 §.
Frågan om bestämmelsen i 16 8, såvitt avser samlingsverk för gudstjänstbruk, är förenlig med Bernkonventionen diskuterades redan vid tillkomsten av URL (prop. 1960: 17 s. 127). Det framhölls av dåvarande departementschefen bl. a. att det är ett viktigt samhällsintresse att lånerätt medges även i detta fall och att något hinder för tillträde till Bernkonventionens Brysseltext inte kunde anses föreligga på grund av bestämmelsen. För egen del anser jag denna vara förenlig även med Bernkonventionens Paristext. Jag vill också i denna del erinra om att lånerätten är förenad med ersättning för upphovsmännen. Huruvida det kan finnas sakliga skäl för en begränsning av lånerätten för gudstjänständamål bör emellertid övervägas under det fortsatta utredningsarbetet på det upphovsrättsliga området.
Med hänsyn till vad jag nu har sagt anser jag i likhet med utredningen att art. 10.2. inte nu kräver någon ändring i den svenska lagstiftningen. Med anledning av ett remissuttalande vill jag emellertid framhålla att en eventuell utvidgning av Jånerätten såvitt avser undervisningsändamål bör övervägas under det fortsatta utredningsarbetet. varvid givetvis de i konventionen uppställda kraven skall beaktas.
3.4.2.9 Pressens lånerätt (art. 10bis. 1.)
Art. I0bis. 1. innehåller regler om pressens lånerätt. Bestämmelsen ger i princip unionskländernas lagstiftning möjlighet att tillåta mångfaldigande genom pressen och radioutsändning eller trådöverföring till allmänheten av tidnings- och tidskriftsartiktlar i aktuella ekonomiska. politiska eller religiösa frågor samt radioprogram av samma karaktär.
Motsvarande bestämmelser i svensk lag finns i 15 § URL. I dess första stycke föreskrivs att i tidning celler tidskrift får ur annan tidning eller tidskrift tas in artikel i religiös, politisk eller ekonomisk dagsfråga, om inte förbud mot eftertryck är utsatt.
I promemorian påpekas att Sverige i programmet till Stockholmskonferensen, på grundval av en gemensam uppfattning hos tidningsutgivare och journalister, förordade att art. 9.2. i Brysseltexten om pressens lånerätt skulle slopas. Vid Stockholmskonferensen beslöt man emellertid att bestämmelsen med vissa ändringar skulle behållas i den nya konventionstexten. Den är dock inte längre tvingande. I promemo-
rian förordas att man på det nationella planet vidhåller ståndpunkten i programmet och sålunda upphäver 15 § första stycket URL. Detta stämmer också med vad som redan skett i Danmark i samband med 1960 års upphovsrättsliga lagstiftning.
Dz2 remissinstanser som uttalat sig i frågan har tillstyrkt förslaget i promemorian eller lämnat det utan erinran.
I propositionen med förslag till URL anförde departementschefen (prop. 1960:17 s. 123) att svenska journalistförbundet i sitt remissyttrande uttalat stark kritik mot att en regel om pressens lånerätt skulle tas in i den nya upphovsrättsliga lagstiftningen. Han framhöll emellertid att rätten var fastslagen i Bernkonventionens Brysseltext och att han bl. a. på grund därav inte fann anledning att föreslå upphävande av denna rätt som funnits sedan lång tid tillbaka. Det tillades att om Bernkonventionens bestämmelser skulle komma att ändras, frågan självfallet fick omprövas.
I och för sig delar jag den i promemorian uttalade uppfattningen att 15 § första stycket URL kan upphävas. Något hinder häremot med hänsyn till Bernkonventionen föreligger numera inte. Man måste cmellertid enligt min mening tillse att det samhälls- och informationsintresse som bestämmelsen avser att gynna kommer att tillgodoses. Olika möjligheter finns i detta hiinseende, t. ex. att frågan blir föremål för förhandlingar mellan berörda parter. Frågan om upphävande av bestämmelsen bör enligt min uppfattning tas upp först sedan dessa möjligheter undersökts närmare. Detta kan lämpligen ske inom ramen för det fortsatta utredningsarbetet på det upphovsrättsliga området. I avvaktan på resultatet härav bör 15 § första stycket URL lämnas orubbad.
3.4.2.10 Reportagerätten (art. 10bis 2.)
I art. IObis. 2. finns bestämmelser om rätt att ta med verk i vissa reportage. Enligt Brysseltexten får unionsländerna bestämma på vilka villkor det skall vara tillåtet att för sådana redogörelser för dagshändelser, som lämnas med hjälp av fotografi, film eller radio, inspela, återge och offentligt framföra korta avsnitt av litterära eller konstnärliga verk. Vid Stockholmskonferensen gjordes vissa ändringar i artikeln. Enligt den nya lydelsen får bara verk som ses eller hörs under dagshändelsens gång användas i reportage. Vidare får användningen bara ske i den omfattning som rättfärdigas av det informationssyfte som avses, varvid Brysseltextens begränsning till ”korta avsnitt” har utgått. Slutligen har bestämmelsen sträckts ut till att gälla också trådöverföring.
Motsvarande bestämmelser i svensk lag finns i 21 § URL och 8 § FotoL. Vid återgivande genom ljudradio, television eller film av dagshändelse får enligt 21 § URL tas med korta avsnitt av verk som fram-
förs eller visas som ett led i dagshändelsen. Bestämmelsen i 8 § FotoL har likartat innehåll.
Enligt promemorian är den nya bestämmelsen om att bara verk som ses eller hörs under dagshändelsens gång får användas i reportage redan tillgodosedd i den svenska lagstiftningen genom orden ”såsom ett led i dagshändelsen”. De båda andra ändringarna bör däremot enligt promemorian medföra vissa jämkningar i 21 §& URL och 8 § FotoL. Begränsningen till utnyttjande som ”rättfärdigas av det informationssyfte som avses” synes med hänsyn till svensk lagstiftningsteknik bäst ske genom att lagrummen görs tillämpliga på nyhetsförmedling och att det anges att verk resp. fotografi får tas med i den omfattning som betingas av ändamålet, dvs. nyhetsförmedlingen. Begränsningen till ”korta avsnitt” i 21 § URL bör utgå. Utsträckningen till trådsändning bör enligt promemorian ske genom att man i bestämmelserna använder termen ”direkt överföring”.
Vid remissbehandlingen har förslaget i denna del tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet instanser. Sveriges Radio framhåller emellertid att begreppet ”nyhetsförmedling” synes vara snävare än vad som menas med information och att program med informationsvärde ibland kan ligga betydligt senare i tiden än då den händelse inträffar som avses med programmet. Man framhåller att det måste vara i strid med konventionens mening, om man i sådana fall skulle behöva inhämta upphovsmannens tillstånd bara därför att programmet tekniskt sett inte kan rubriceras som nyhetsförmedling. Vidare har ett par instanser anfört att innebörden av orden ”i den omfattning som betingas av ändamålet” är oklar. Ytterligare ett remissorgan ifrågasätwer om uttrycket ”framföres eller visas” i den föreslagna lagtexten stämmer överens med uttrycket ”scs eller höres” i konventionstexten.
De synpunkter som Sveriges Radio har anfört förtjänar enligt min mening beaktande. Begreppet nyhetsförmedling synes vara snävare än vad som avses med redogörelser för dagshändelser enligt art. 10bis. 2. I programmet för Stockholmskonferensen nämndes det att motsvarande regel i Brysseltexten i första hand avser aktualitetsprogram som bara förmedlar några episoder av en händelse. Under förutsättning att begränsningarna iakttas bl.a. med avseende på avsnittets omfattning, ansågs det å andra sidan inte förbjudet att tillämpa bestämmelsen även på ”mer omfattande program”. Med hänsyn till vad som nu har anförts bör enligt min mening uttrycket nyhetsförmedling inte användas i lagtexten. Bestämmelsen bör vara tillämplig inte bara på rena nyhetsprogram utan också t.ex. på kommenterande program av aktuella händelser. Detta medför bl. a. att utnyttjandet i och för sig inte behöver äga rum i omedelbar anslutning till den tidpunkt då ifrågavarande händelse inträffar. För att lagtexten så nära som möjligt skall stämma överens med konventionstexten bör den utformas så, att utnytijandet
får ske vid information om dagshändelse. I den svenska lagtexten används uttrycket ”verk som framföres eller visas”. För att få full överensstämmelse med konventionstexten och undanröja varje tvekan om tolkningen bör emellertid konventionens uttryck användas i lagtexten. Utnyttjandet får alltså avse verk som ses cller hörs under dagshändelsens gång. I likhet med vad som föreskrivs i konventionen bör omfattningen av nyttjandet vidare begränsas till vad som betingas av informationssyftet. Uttrycket korta avsnitt i 21 § URL bör utgå. Som anfördes i programmet för Stockholmskonferensen kan detta uttryck inte tillämpas på t. ex. konstverk. Det får emellertid anses ligga i sakens natur att det informationssyfte som avses bara i undantagsfall motiverar annat än korta avsnitt.
Redogörelse för dagshändelse kan lämnas också genom t.ex. övoerföring med tråd från en central anläggning till högtalare i andra lokaler. Med hänsyn bl.a. till sådana fall bör som angetts i promemorian bestämmelserna i 21 §& URL och 8 8 FotoL ändras så, att de även omfattar trådöverföring.
Rektorsämbetet vid Umeå universitet har i sitt remissyttrande tagit upp frågan om rätten för lärosätena att i sin produktion av radio- och televisionsprogram utnyttja externt producerad text och bild. Denna fråga berör emellertid inte bara 21 § URL utan också andra bestämmelser i lagen, t. ex. rätten att göra s.k. efemära inspelningar och att utsända verk enligt 22 8, 'och den har inte något samband med tillträdet till den nya konventionstexten. Frågan bör därför övervägas vid det fortsatta utredningsarbetet på det upphovsrättsliga området.
3.4.2.11 Rätten till offentligt framförande m. m. (art. 11 och 1ltcr)
Art. 11 innehåller bestämmelser om upphovsmans ensamrätt att offentligt framföra sina verk och överföra framförandet till allmänheten. Art Ilter reglerar upphovsmans rätt att offentligt läsa upp sina verk. Dessa bestämmelser har i den nya konventionstexten förtydligats i vissa hänseenden. Bestämmelserna om upphovsmannens förfoganderätt i 2 § URL är så utformade att de omfattar samtliga de befogenheter som avses i artiklarna. Den nya lydelsen påkallar inte några ändringar i den svenska lagstiftningen.
3.4.2.12 Rätten till radio- och televisionsutsändning m. m. (art 11bis)
I art. 1lbis finns bestämmelser om upphovsmans ensamrätt att låta utsända sitt verk i radio eller offentligt framföra verket i television semt att återge radioutsändning av verket. Denna ensamrätt kan enligt artikeln inskränkas genom bestämmelser om tvångslicens i nationell lagstiftning. Härigenom får intrång inte göras i upphovsmannens rätt till skälig ersättning. I promemorian framhålls att också andra undantag från huvudregeln om upphovsmannens ensamrätt får förekomma om
deras praktiska betydelse är liten eller ingen. Bestämmelserna har inte ändrats i den nya texten och medför därför i princip inte något krav på ändring av den svenska lagstiftningen. Utredningen har cmellertid funnit att det med hänsyn till den tekniska utvecklingen ändå kan ifrågasättas om vår lagstiftning på alla punkter är förenlig med konventionen. Detta gäller framför allt i fråga om 25 § första stycket URL. Enligt första stycket första punkten gäller att, sedan upphovsman överlåtit exemplar av konstverk eller verket getts ut, exemplar som överlåtits eller omfattas av utgivningen får spridas vidare samt verket visas offentligt. Verket får enligt andra punkten också tas med vid inspelning av film eller televisionsprogram, om återgivningen är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller programmets innehåll.
F skrivelser till Kungl. Maj:t har Föreningen svenska tecknare m. fl. gjort framställning om ändring av första punkten i första stycket. Föreningen anför att det strider mot Bernkonventionen att konstverk kan visas i television utan att upphovsmannen lämnat medgivande eller får ersättning. För visning i television utan upphovsmannens samtycke kan intet annat stadgande i konventionen åberopas än art. 11bis. 2., och detta stadgande föreskriver ersättning. Föreningen hemställer om utredning av de berörda frågorna med syfte att ändra lagen så att bildkonstnärerna erhåller ersättning för utnyttjandet av deras verk.
Utredningen delar för sin del uppfattningen att bestämmelsen i 25 § första stycket första punkten om frihet att visa konstverk i television med nutida utveckling på televisionsområdet inte är förenlig med art. 1l1bis i konventionstexten. Möjligen kunde det enligt utredningen tidigare hävdas att undantaget var av mindre vikt men en sådan uppfattning är numera med hänsyn till utvecklingen på televisionsområdet orealistisk. Det föreslås därför att bestämmelsen ändras. Beträffande visning av exemplar i direktsändning föreslås i anslutning till 9 § FotoL att televisionsföretag mot ersättning skall få visa konstverk om detta inte sker genom film och upphovsmannen inte meddelat förbud mot visningen celler det i övrigt föreligger särskild anledning att anta att han motsätter sig denna. Visning av exemplar av överlåtet eller utgivet konstverk genom film bör enligt promemorian följa samma regler vare sig den sker genom television eller på annat sätt. Bestämmelsen föreslås utformad så, att konstverk får tas med vid inspelning och visning av film eller televisionsprogram om återgivningen är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller programmets innehåll.
Vid remissbehandlingen har nästan samtliga remissinstanser som yttrat sig över förslaget tillstyrkt det celler Jämnat det utan erinran. Sveriges advokatsamfund anser emellertid att man i stället bör välja den lösningen att televisionsföretaget i förväg inhämtar tillstånd och gör upp om ersättningsfrågorna. Möjlighet bör finnas att ingå avtal härom
med upphovsmannaorganisationerna. Liknande synpunkter anförs av Föreningen Sveriges filmproducenter.
Jag anser också för egen del att bestämmelsen bör ändras så att konstverk inte längre fritt får visas i television. Beträffande visning av konstverk bör som huvudregel liksom nu gälla att verk som avses i 25 § första stycket — dvs. överlåtet exemplar av konstverk eller exemplar som omfattas av utgivning — fritt får visas offentligt. Som framhållits av departementschefen i prop. 1960: 17 s. 167 innebär den nuvarande bestämmelsen att rätten gäller även visning som sker genom film och television men i praktiken är inskränkt genom att själva inspelningen av filmen eller — i fall då utsändning av televisionsprogram sker med hjälp av inspelning — av televisionsprogrammet är beroende av upphovsmannens samtycke. Sådan inspelning innebär nämligen framställning av ”exemplar” av verket och sådant förfarande faller i princip under upphovsmannens ensamrätt.
Som föreslagits i promemorian bör från huvudregeln om den fria visningen undantas visning genom film eller i television och det torde vara lämpligt att låta visning genom film följa samma regler vare sig den avser vanlig film eller televisionsfilm. Detta medför bl. a. att Iagen kommer i bättre överensstämmelse med art. 14.1. enligt vilken upphovsman till verk gencrellt har rätt att låta bearbeta och återge verket genom film och att låta sprida sålunda bearbetade och återgivna verk. Enligt den föreslagna regeln blir visning genom film eller i television alltså i princip alltid beroende av upphovsmannens samtycke. Detta kommer att gälla all visning genom film samt för televisionens del även direktsändning. Kravet på samtycke till visning genom film kommer i princip att gälla både om verket redan finns upptaget på eller utgör film eller förutsätter framställning av ett särskilt ”exemplar” av verket genom att det tas upp på filmen. För sistnämnda fall bör emellertid framhållas att upptagningen på film kräver samtycke och att överlåtelse av rätt till inspelning enligt tolkningsregeln i 39 § URL även omfattar rätt att visa filmen.
Vissa undantag från kravet på upphovsmannens samtycke till visning av konstverk genom film eller i television är emellertid nödvändiga. Det torde då vara lämpligt att knyta an till den reglering som enligt 25 § första stycket andra punkten gäller för inspelning av film eller televisionsprogram. Detta skulle innebära att man friger visning genom dessa media, om återgivningen är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller programmets innehåll. Några undantag därutöver bör enligt min mening inte göras. Vill ett televisionsföretag visa konstverk i andra fall bör företaget lösa frågan om visning avtalsvägen. Jag vill här påpeka att om upphovsmannen inte går med på att verket visas mot ersättning, visning inte kan ske ens med den av utredningen fö-
reslagna bestämmelsen. Jag är därför inte beredd att godta utredningens förslag om införande av en regel som motsvarar innehållet i 9 8 FotoL.
I anslutning till art. 11bis har utredningen också tagit upp frågan om en ändring i den svenska lagstiftningen behövs såvitt gäller visning av litterära eller musikaliska verk i television. Enligt 23 § URL kan sådan visning i viss omfattning ske fritt. Utredningen finner emellertid att en undersökning av denna fråga, som ännu inte synes ha nämnvärd praktisk betydelse, bör anstå till en framtida revision av den upphovsrättsliga lagstiftningen. I några remissyttranden kritiseras utredningens ställningstagande i denna del på den grund att en sådan visning för att uppfylla konventionens krav måste förenas med ersättning för upphovsmännen.
Som jag tidigare nämnde anses dat att undantag från den i art. 11bis stadgade huvudregeln om upphovsmannens ensamrätt att offentligt framföra ett verk i televisionen kan ske om deras praktiska betydelse är ringa. Visning av litterära eller musikaliska verk i television, t. ex. visning av manuskript, får anses vara en ren undantagsföreteelse. I likhet med utredningen anser jag därför att någon ändring av 23 § URL inte är påkallad f.n. Frågan bör dock övervägas inom ramen för det pågående utredningsarbetet på upphovsrättsområdet.
3.4.2.13 Tvångslicens för inspelning av musikaliska verk (art. 13.1.)
Art. 13.1. i dess lydelse enligt Brysseltexten innehåller bestämmelser om upphovsmannens ensamrätt att inspela musikaliskt verk och framföra sådant verk offentligt med hjälp av inspelning. Sedan vid Stockholmskonferensen antagits generella bestämmelser om upphovsmannens ensamrätt att mångfaldiga sitt verk, har art. 13.1. blivit överflödig i vad den avser inspelning; som förut nämnts stadgar art. 9.3. i Stockholmstexten uttryckligen att varje ljud- eller bildupptagning anses som mångfaldigande enligt konventionen. I vad art. 13.1. avser offentligt framförande täcks den redan av art. 11. Art. 13.1. har därför fått utgå. Såsom anförs i promemorian påverkar ändringen inte den svenska lagstiftningen.
Till art. 13.1. har vid Stockholmskonferensen överförts en förut i art. 13.2. upptagen bestämmelse om tvångslicens beträffande inspelning av musikaliska verk. Vid konferensen modifierades bestämmelsen i vissa hänseenden. URL upptar emellertid inte någon motsvarighet till denna tvångslicens och ändringarna i konventionsartikeln är därför utan betydelse för den svenska lagstiftningen. Detsamma gäller en bestämmelse i närmast följande moment i artikeln vilket reglerar vissa övergångsfrågor som uppstod i samband med att tvångslicensen på sin tid infördes i Bernkonventionen.
3,.4.2.14 Rätten till filminspelning m. m. (art. 14 och 14bis)
Konventionen innehåller skilda regler om de rättigheter som tillkommer upphovsman till sådant litterärt eller konstnärligt verk som läggs till grund för inspelning av en film och de rättigheter som tillkommer upphovsmannen till ett filmverk. Dessa bestämmelser, vilka tidigare fanns samlade i art. 14, har nu delats upp på två artiklar, art. 14 och art. 14bis. Vissa ändringar har vidtagits i samband härmed, huvudsakligen av redaktionell art. Systemet har vidare kompletterats med en reglering av rättsverkningarna av vissa filmavtal vilken syftar till att i rättsligt hänseende förenkla det internationella filmutbytet, särskilt på televisionens område. Dessa regler har tagits in i art. 14bis.
Den viktigaste ändringen i de bestämmelser som nu återfinns i art. 14 innebär att i filmatiseringsrättigheterna även har tagits in rätt att genom tråd till allmänheten överföra det inspelade filmverket. Som anförs i promemorian är emellertid bestämmelsen i 2 § URL om upphovsmans ekonomiska rättigheter så generellt avfattad att den omfattar även sådan överföring. Jag biträder därför uppfattningen att den nya konventionstexten i denna del inte påkallar någon ändring i svensk lag.
I art. I4bis återfinns som nämnts de nya bestämmelserna om vissa filmavtal. Bl. a. föreskrivs att i de unionsländer, vilkas lagstiftning bland rättsinnehavare till filmverk räknar upphovsmän som lämnat bidrag till filmverkets framställning, dessa upphovsmän inte kan motsätta sig filmverkets mångfaldigande, spridning, offentliga framförande, överföring till allmänheten med trådutsändning, utsändning genom radio samt återgivande till allmänheten och inte heller återgivande av talade inslag i text celler översättning av dem till annat språk. En förutsättning är dock att upphovsmännen har åtagit sig att lämna bidrag som nu sagts och att ingen överenskommelse av motsatt eller särskilt innehåll har träffats (art. 14bis 2.b.).
I 39 § URL sägs att överlåtelse av rätt till inspelning av ett litterärt eller konstnärligt verk på film omfattar rätt att genom filmen på biograf, i television eller på annat sätt göra verket tillgängligt för allmänheten. Vad nu sagts skall inte gälla musikaliska verk. Enligt 27 8 tredje stycket URL skall bestämmelsen tillämpas bara i den mån annat inte har avtalats.
Presumtionsregeln i konventionen avser i motsats till 39 § URL inte avtal mellan t. ex. filmproducent och upphovsman om utnyttjande av s.k. preexistenta verk, dvs. verk som skapats före filminspelningen och som skall användas som underlag för denna. I fråga om precxistenta verk torde varje stat ha rätt att ställa upp de regler som kan befinnas Jämpliga med hänsyn till nationella förhållanden.
I fråga om den snävare grupp av avtal, som regleras i konventionen, dvs. avtal om medverkan vid inspelning av filmverk, krävs emellertid att 7 Riksdagen 1973.1 saml. Nr IS
39 §& URL överensstämmer med den nya konventionstexten. Bestämmelsen I 39 § är mera gencrellt avfattad och nämner inte uttryckligen insättandet av texter på annat språk eller översättning av talade inslag till annat språk bland de rättigheter som presumeras omfattade av avtalet, I promemorian uttalas att det torde ligga i sakens natur att överlåtelse också omfattar rätt att företa de översättningar som är nödvändiga för att verket skall kunna göras tillgängligt för allmänheten. Det framhålls att det bör vara likgiltigt, om översättningen sker genom insättande av texter på annat språk, ”sous-titrage” eller ”subtitling”, eller genom införande av talade inslag på annat språk, ”doublage” eler ”dubbing”.
Den uppfattning som uttalas i promemorian angående räckvidden av 39 & URL har kritiserats av Sveriges författareförening och KLYS, som menar att i uttrycket ”göra verket tillgängligt för allmänheten” inte kan rymmas sådana förfaranden som ”subtitling” och ”dubbing”.
Bestämmelsen i 39 3 URL uppbärs av tanken att filmföretaget hos sig skall kunna samla olika rättigheter med avseende på filmverket så att företaget skall kunna exploatera detta utan att i varje särskilt fall behöva inhämta tillstånd från rättsinnehavarna. Detta har i 39 8 URL uttryckts så att företaget genom avtalet om rätt till filminspelning även får rätt att genom filmen göra verket tillgängligt för allmänheten.
Förarbetena till lagrummet klarlägger inte närmare hur långt filmföretagets rätt enligt 39 3 sträcker sig. Auktorrättskommittén uttalade (SOU 1956: 25 s. 147) att upphovsmännens rätt omfattar, förutom visning i biografer och television, principiellt också andra förfoganden över filmen, såsom mångfaldigande av filmen samt bearbetning och översättning (”dubbing”) av denna. Kommittén tog i sitt förslag upp en tolkningsregel av innehåll att överlåtelse av rätt att spela in ett verk på film även omfattar rätt att göra filmverket tillgängligt för allmänheten. I motiven anförde kommittén att sådan överlåtelse får anses omfatta, förutom rätt till visning på biograf och annan visning, även ”andra — i praktiken mindre betydelsefulla — moment i upphovsmannens rätt, främst befogenheten att sprida kopior av filmen”. Beträffande motsvarande bestämmelse i förslaget till URL uttalas i propositionen (prop. 1960: 17 s. 210) bara att det ligger i sakens natur att ett filmföretag, som är berättigat att visa en av företaget framställd film, också har rätt att framställa för visningen erforderliga kopior.
Enligt min uppfattning ger vad som nu anförts rum för viss tvekan om uttrycket ”göra verket tillgängligt för allmänheten” även kan anses omfatta rätt till ”subtitling” och ”dubbing”. Det torde emellertid vara rimligt att en tolkningsregel avseende filmavtal ges den innebörden att avtalet också omfattar sådana förfaranden. Detta torde f.ö. stämma överens med gängse praxis i branschen. Beträffande den snävare gruppen av filmavtal, dvs, sådana som avser medverkan vid inspelning av
filmverk, är det som nämnts enligt den nya konventionstexten obligatoriskt att tolkningsregeln skall ha detta innehåll. För att undanröja varje tvekan om omfattningen av bestämmelsen i 39 § förordar jag därför att i paragrafen direkt uttalas att avtal om filmning även omfattar rätt att i filmen återge talade inslag i text eller översätta dem till annat språk.
Jag skall här också något beröra frågan om filmavtal avseende musikaliska verk. Om inte annat sägs i den nationella lagstiftningen, skall enligt art. 14bis. 3. presumtionsregeln i art. 14bis.2.b. inte tillämpas på upphovsmän till scenariotexter, dialoger och musikaliska verk som skapats särskilt för framställningen av filmverket samt på dettas huvudregissör. I 39 § URL görs undantag för musikaliska verk. Någon legal tolkningsregel finns alltså inte i svensk rätt för filmavtal avscende sådana verk.
I sitt remissyttrande har juridiska fakulteten vid Lunds universitet hemställt att den priviligierade ställning som upphovsmännen till musikaliska verk har i 39 § genom att de inte omfattas av tolkningsregeln skall tas bort och att man i stället skall införa regler som svarar mot konventionstexten.
Bakgrunden till att 39 § gör undantag för musikaliska verk är de särskilda förhållandena på filmmusikens område (se prop. 1960: 17 s. 210 och SOU 1956: 235 s. 152 och 336). I regel har kompositörerna överlåtit sina inspelnings- och utföranderättigheter på särskilda organisationer och det har visat sig att dessa inte överlåter uppföranderitt på filmföretagen. Denna faktiska begränsning fann första lagutskottet vara så viktig att den borde komma till uttryck i lagtexten (1LU 1960: 41 s. 72). På utskottets förslag infördes undantaget för musikaliska verk i 39 8.
Som nämnts kan enligt konventionen nationell lagstiftning göra presumtionsregeln i art. 14bis.2.b. tillämplig även på kompositörer. Huvudregeln är emellertid att presumtionen inte gäller och i fråga om preexisterande musikaliska verk finns över huvud taget inga tolkningsföreskrifter i konventionen. Den nya konventionstexten påkallar alltså inte i och för sig någon ändring i 39 § när det gäller musikaliska verk. Inte heller synes några sakliga skäl f.n. tala för en sådan. Jag är därför inte beredd att lägga fram något förslag om ändring av 39 § i detta avseende.
Enligt art. 14bis.2.c. kan unionsland för giltighet av avtal om medverkan vid inspelning av film föreskriva att avtalet skall upprättas skriftligen för att överlåtelsen av upphovsrätten skall medföra de tidigare nämnda rättsverkningarna. Jag delar utredningens uppfattning att det inte finns anledning att uppställa krav på skriftlighet i svensk rätt.
I 30 § första stycket URL finns vissa regler om avtal om offentligt framförande. Dessa gäller dock enligt andra stycket inte för filmverk. För dessa gäller i stället särskilda regler i 39 §, som jag nyss berört,
Prop. 1973: 15 | 100
och i 40 8 om s.k. inspelningsplikt. Utredningen menar som jag tidigare nämnt att termen filmverk får anses täcka också ofixerade filmverk, Reglerna i 39 och 40 §§ är å andra sidan bara tillämpliga på verk som inspelats eller skall inspelas. Avtal om utnyttjande av ofixerade filmverk saknar alltså reglering. Utredningen anser emellertid någon sådan inte påkallad. Jag har i det föregående nämnt att det kan vara något tveksamt om termen filmverk också kan anses täcka ofixerade verk men jag anser i vart fall i likhet med utredningen att någon särskild reglering inte är erforderlig beträffande ofixerade verk av den typ som det här gäller.
3.4.2.15 Vissa presumtionsregler m. m. (art. 15)
Vissa presumtionsregler om vem som skall anses som upphovsman till visst verk m. m. är intagna i art. 15. Vid Stockholmskonferensen kompletterades artikeln med regler dels om vem som skall anses som producent av filmverk, och dels om behörig representant för okänd upphovsman i vissa fall. Den första konventionsändringen bör, som jag tidigare föreslagit, medföra att en motsvarande regel tas in i 60 8 URL (avsnitt 3.4.2.3). Den andra konventionsändringen avser främst att skapa möjligheter till skydd av folkloristiska verk och innebär att unionsland för upphovsman som är okänd men som kan antas tillhöra ett unionsland kan utse behörig myndighet att företräda upphovsmannen. I likhet med utredningen anser jag att någon motsvarande regel inte är påkallad för svenska förhållanden.
3.4.3 Vissa frågor rörande art. 21—38 i Bernkonventionens Paristext
Art. 21 föreskriver bl. a. att bihanget rörande utvecklingsländerna i princip utgör en integrerande del av Paristexten och art. 22—38 inncehåller administrativa bestämmelser och slutbestämmelser. I fråga om det närmare innehållet i dessa artiklar hänvisar jag till den redogörelse för Paristexten som jag lämnat i det föregående. Jag vill här bara särskilt beröra en punkt som angår förhållandet mellan Paristexten av Bernkonventionen och tidigare texter av denna konvention.
Enligt art. 34 kan ingen stat tillträda äldre texter av konventionen efter det att Paristexten har trätt i kraft. I art. 32 föreskrivs att Paristexten i princip ersätter tidigare texter i förhållandet mellan unionsländer som tillträder den, medan tidigare texter i princip fortfarande skall tillämpas mellan unionsländer som inte tillträtt Paristexten. I fråga om land utom unionen som ansluter sig till Paristexten giller att det i princip är bundet bara av denna text och att det får tillimpa den även i förhållande till unionsland som inte är bundet av Paristexten. Bestämmelsen är baserad på en i rapporten från Stockholmskonferensen i detta sammanhang uttalad allmän princip att, eftersom det inte är fråga om olika konventioner utan om olika texter av samma konvention,
Prop. 1973: 15 101
vissa relationer måste finnas mellan unionsländerna även om de inte är bundna av samma text. Unionsland som är bundet av en tidigare text än Paristexten tillämpar i princip bara denna i förhållandet till länder som endast är bundna av Paristexten och detta skall enligt uttrycklig föreskrift i art. 32.2. respekteras av land som bara tillträder Paristexten. Dessutom har tillagts en bestämmelse enligt vilken det land som är bundet av en tidigare text får anpassa sin skyddsnivå till den som gäller enligt Paristexten. Denna bestämmelse har tillkommit av det skälet att i vissa hänseenden skyddsnivån i Paristexten är lägre än enligt tidigare texter. I anslutning till dessa bestämmelser gäller också en regel om att utvecklingsland som har valt att begagna sig av rättigheterna enligt bihanget får tillämpa detta också i förhållande till unionsland som inte är bundet av Paristexten, om detta land har medgett tillämpningen.
Såsom anfördes i prop. 1969: 34 (s. 15) beträffande motsvarande bestämmelser i Stockholmstexten lämnar bestämmelserna inte något entydigt besked om huruvida unionsländer som inte har någon text gemensam likväl skall, såsom medlemmar av unionen, anses stå i konventionsförhållande till varandra. Frågan var föremål för mycken debatt under Stockholmskonferensen, varvid bl. a. från svensk sida hävdades att själva medlemsskapet i unionen bringar vart och ett av unionsländerna i konventionsförhållande till vart och ett av de övriga, varvid varje land i princip tillämpar den text av konventionen som landet senast har tillträtt, även om berörda stater inte har tillträtt någon text gemensamt.
Oavsett hur den nu berörda frågan är att lösa från rättsteoretisk synpunkt torde den enligt min uppfattning sakna större praktisk betydelse för Sveriges del. I princip kommer nämligen skyddsnivån i URL även efter de ändringar som föranleds av tillträdet till Paristexten att motsvara den som gäller enligt tidigare texter av konventionen och alltså uppfylla de krav som länder, vilka är bundna av en tidigare text, kan ställa på skyddet i Sverige.
4 - Upphovsrätt till allmänna handlingar 4.1 Offentlighetskommittén 4.1.1 Bakgrunden till kommitténs uppdrag m. m.
Före tillkomsten av URL reglerades upphovsrätten till allmänna handlingar i 9 8 1) lagen (1919: 381) om rätt till litterära och musikaliska verk, I bestämmelsen uteslöts från skydd lagar, förordningar och kungörelser samt offentliga myndigheters, riksdagens, beredningars och kommittéers liksom kyrkliga, kommunala och andra offentliga representationers handlingar, protokoll, beslut och skrivelser ”så ock andra allmänna handlingar”. Enligt härskande uppfattning hindrade dock inte
Prop. 1973: 15 102
denna bestämmelse att upphovsrätt gjordes gällande till vissa allmänna handlingar. Detta gällde främst handlingar som hade getts in till myndighet, t. ex. vetenskapliga skrifter som åberopades vid sökande av befattning (1944 års tryckfrihetssakkunnigas betänkande, SOU 1947: 60 s. 218, och auktorrätltskommitténs betänkande, SOU 1956: 25 s. 166). Ett speciellt undantag från bestämmelsen i 9 8 1) i 1919 års lag om rätt till litterära och musikaliska verk infördes vidare genom lagen (1956: 590) om skydd för vissa kartor. Genom denna lag gavs skydd åt officiella kartor, upprättade inom rikets allmänna kartverk, sjökarteverket eller sjöfartsstyrelsen. I propositionen till lagen yttrade departementschefen (prop. 1956: 184 s. 16) bl.a. att statsverket från affärsmässiga synpunkter var i behov av upphovsrättsligt skydd för sin verksamhet för framställning av sådana kartor.
I auktorrättskommitténs förslag till lag om upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk (SOU 1956: 25) reglerades rätten till verk som innefattas i allmän handling i 9 och 24 §§. Enligt 9 3 skulle författningar samt beslut och yttranden av myndighet eller annat offentligt organ inte vara föremål för upphovsrätt. Sådan skulle däremot i princip gälla för andra allmänna handlingar. Vissa inskränkningar i sistnämnda princip gjordes dock genom bestämmelsen i 24 8 i förslaget. Där angavs att förhandlingar i offentliga representationer, inför myndigheter samt vid offentliga sammankomster för överläggning om allmänna angelägenheter fick återges utan upphovsmannens samtycke. Kommittén uttalade i motiven (s. 166) att man med den omfattning som statsverksamheten hade tagit i dåtida samhällsliv inte utan vidare borde ta undan samtliga allmänna handlingar från upphovsrätt och alltså generellt ge dem fria för cftertryck. Statliga organ ombesörjde enligt kommittén redan då i en omfattning som tidigare var okänd affärsmässiga och kulturella uppgifter som organisatoriskt och praktiskt bedrevs i former motsvarande den enskilda företagsamhetens. Beträffande 9 § i förslaget uttalade kommittén att man, förutom att man genom densamma tillgodosåg TF:s publicitetsintresse, också från rent upphovsrättsliga synpunkter kunde motivera att författningar samt beslut och yttranden av myndigheter och andra offentliga organ undantogs från upphovrättsligt skydd. I fråga om 24 § anförde kommittén (s. 257) att det i vissa fall skulle leda till orimliga resultat att generellt från upphovsrättsligt skydd ta undan allt vad som i TF:s mening utgjorde allmänna handlingar. Som exempel nämnde kommittén att om ctt vetenskapligt arbete åberopades vid sökande av professur eller annan befattning och gavs in till den myndighet som handlade ärendet, arbetet därigenom blev att anse som allmän handling. Det skulle då med tillimpning av grundprincipen stå fritt för envar att trycka av arbetet.
Auktorrättskommitténs förslag till lösning av frågan om upphovsrätt till allmänna handlingar godtogs av det stora flertalet remissinstanser.
Prop. 1973: 15 103
Några menade emellertid under åberopande av tryckfrihetsrättsliga synpunkter att sådana handlingar borde tas undan från upphovsrätt i större omfattning än kommittén förordat (prop. 1960: 17 s. 90 och 163). I det förslag till lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som förelades 1960 års riksdag (prop. 1960: 17) anslöt sig bestämmelserna om upphovsrätt till allmänna handlingar nära till vad auktorrättskommittén hade förordat.
Enligt 9 § i propositionen skulle författningar samt beslut och yttranden av myndighet som avses i 2 kap. 3 8 TF inte omfattas av upphovsrätt. Andra handlingar som upprättats hos myndighet skulle däremot vara föremål för sådan rätt enligt vanliga regler. Departementschefen påpekade i sammanhanget att begreppet allmänna handlingar omfattade samtliga hos stats- eller kommunalmyndighet förvarade handlingar, alltså även olika tryckalster som publicerades i statens affärsmässiga eller kulturella verksamhet, såsom handböcker, kartor, kataloger, författningskommentarer o.d. I det förslag som remitterades till lagrådet hade 24 § en avfattning som i sak överensstämde med vad kommittén hade föreslagit. Lagrådet ansåg emellertid bl.a. att den i lagrådsremissen valda formuleringen inte gav tillräckligt stöd för en tillämpning som innebar att t. ex. som bevis åberopade böcker elter konstverk eller sakkunnigutlåtanden skulle åtnjuta skydd. Lagrådet föreslog därför en annan avfattning av bestämmelsen och propositionen utformades i enlighet härmed. Enligt detta förslag skulle återgivande utan upphovsmannens samtycke få ske av vad som muntligen eller skriftligen anförs inför myndighet eller i statlig eller kommunal representation eller vid offentlig sammankomst för överläggning om allmänna angelägenheter. Utlåtanden, som bevis åberopade skrifter o.d. skulle dock få återges endast i samband med redogörelse för mål eller ärende vari de förekommit och i den omfattning som betingades av ändamålet med redogörelsen. Upphovsmannen skulle vidare ensam äga rätt att ge ut samling av sina anföranden.
Första lagutskottet underströk (1LU 1960: 41 s. 44) vid riksdagsbehandlingen av 9 § i propositionen av det var av omistligt värde att rätten att fritt återge offentliga handlingar inte inskränktes mer än vad som var oundgängligen erforderligt. Utskottet menade att den metod som hade föreslagits i propositionen för att införa skydd för vissa grupper av sådana handlingar innebar risk för att skyddet skulle komma att gälla även för handlingar för vilka skyddsbehov inte förelåg. Som huvudregel borde enligt utskottet i stället gälla att hos myndighet upprättade handlingar inte skulle vara föremål för upphovsrätt. Genom särskilda regler borde sedan skydd ges åt de grupper av handlingar, som kunde anses i behov därav. Vilka kategorier som därvid borde komma i fråga kunde emellertid enligt utskottet inte fastställas förrän efter ytterligare utredning. I lagen borde dock omedelbart tas upp en bestämmelse om att så-
Prop. 1973: 15 104
dana kartor som avsågs med 1956 års lag om skydd för vissa kartor skulle vara föremål för upphovsrätt. Propositionens reglering av handlingar som getts in till myndighet godtogs i princip av utskottet. En viss omformulering förordades dock av 24 8 så att denna skulle komma att omfatta även diskussion i radio och television.
Utskottet lade i sitt utlåtande fram förslag till ny lydelse av 9 och 24 8§ och föreslog vidare att riksdagen skulle hemställa om utredning, huruvida allmänna handlingar borde beredas upphovsrättsligt skydd i andra fall än som följde av utskottets förslag till avfattning av 9 8.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan och 9 och 24 88 URL avfattades i enlighet med riksdagens beslut.
Den 30 juni 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt offentlighetskommittén att verkställa utredning törande upphovsrätt till handlingar, upprättade hos myndighet som avses i 2 kap. 3 § TF. I dircktiven uttalades bl. a. att utredningen borde syfta till att, efter en noggrann kartläggning av den omfattning i vilken de olika statliga myndigheterna gav ut publikationer avsedda för avsättning hos allmänheten, pröva vilka publikationer som hade sådan karaktär att det kunde anses angclägct för statsverket att upphovsrättsligt skydd infördes. Samtidigt borde för varje särskilt fall övervägas om skydd kunde godtas med hänsyn till tryckfrihetsrättsliga principer. Motsvarande undersökning borde ske även på det kommunala området. Vidare borde kommittén överväga i vilken form eventuellt erforderliga bestämmelser borde meddelas samt om bestämmelserna skulle upptas i URL celler ges i särskild lagstiftning. Under utredningens gång överlämnades till kommittén för att beaktas vid fullgörandet av dess uppdrag en framställning av Sveriges geologiska undersökning (SGU) om sådan lagändring att upphovsrätt skulle kunna göras gällande beträffande officiell karta upprättad inom SGU.
Kommittén redovisade sina överväganden i dessa frågor genom överlämnandet av det tidigare nämnda betänkandet (SOU 1967: 28) Tryckfrihet och upphovsrätt.
4.1.2 Underlaget för kommitténs överväganden
På uppdrag av kommittén har en systematisk bearbetning gjorts av offentligt tryck som redovisas i betänkandet. Bearbetningen avser i huvudsak år 1963 och är begränsad till statligt tryck men omfattar också skrifter som har getts ut av akademierna. Till grund för systematiken har lagts en uppräkning av ämnesområdena som finns i auktorrättskommitténs förut nämnda betänkande. I bearbetningen tas upp 21 grupper av statligt tryck. I fråga om det närmare innehållet i bearbetningen hänvisas till betänkandet (SOU 1967: 28 s. 16—17)3.
I fråga om den statliga utgivningen av läroböcker erinrar kommittén om att man inom skolöverstyrelsen har inrättat en arbetsenhet som urder namnet SÖ-förlaget" bl. a. ger ut läroböcker för det nya gymnasiet
+ SÖ-förlaget har den 1 juli 1969 gått upp i Utbildningsförlaget Liber Akticbolag.
Prop. 1973: 15 105
i konkurrens med enskilda förlag. Planer finns också på att i någon form genom statliga insatser främja och ombesörja utgivning av akademisk kurslitteratur. Frågan om produktion av läroböcker och andra pedagogiska hjälpmedel för undervisningsväsendet över huvud taget utreds av läromedelsutredningen (1972 års riksdagsberättelse s. 259). En av dess uppgifter är att utreda frågan om inrättande av ett samhällsägt förlag för produktion av läroböcker och andra pedagogiska hjälpmedel. Kommittén erinrar vidare om att skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet under år 1966 låtit verkställa en utredning angående vissa upphovsrättsliga frågor i samband med undervisningen. I denna påpekas att enligt 9 § URL allt studiematerial som utges av t. ex. skolöverstyrelsen, skolmyndigheter på läns- eller kommunplanet, universitetskanslersämbetet, universitet och högskolor eller dessas institutioner utgör allmänna handlingar och därför kan utnyttjas fritt av envar. Detta medför enligt utredningen två allvarliga olägenheter. Den ena är att författarna inte får upphovsrättsligt skydd för sina prestationer vilket kan medföra att det kan bli svårt för myndighet som ger ut studiematerial i egen regi att få medverkan av lämpliga författare. Den andra olägenheten är att det kan bli svårt för en sådan myndighet att få tillgång till redan tryckt material för sina utgåvor, eftersom materialet genom att införas t. ex. i en lärobok som utges av myndigheten blir så att säga allmän egendom. I den till utredningen fogade skrivelsen anför skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet vissa kompletterande synpunkter på frågan om upphovsrätt till allmän handling. Man uttalar bl. a. att det, från de synpunkter som dessa myndigheter har att beakta i sitt arbete, förefaller stötande att den gällande lagstiftningen skall anses innebära att verk som annars skulle ha varit skyddat av URL, i vissa fall kan inordnas under begreppet allmän handling och därigenom helt bli undandraget upphovsrättsligt skydd. Man framhåller att upphovsrätten avser ”verk” och denna rätt tillkommer ”den som skapat” det. Verk i URL:s mening bör rimligen inte kunna förlora hela sin begreppsmässiga innebörd genom att förvandlas till något helt annat, nämligen en handling, med hänvisning till att verket ”upprättats” inom eller inkommit till offentlig myndighet. Denna inadvertens bör enligt skrivelsen undanröjas genom att det slås fast, åtminstone som en huvudregel, att verk som avses i 1 § URL inte kan ordnas in under begreppet handling i TF:s mening.
I offentlighetskommitténs betänkande erinras vidare om statskontorets betänkande (SOU 1967: 5) Statlig publicering vari redovisats vissa utredningar rörande den statliga publikations- och tryckeriverksamheten. Som ctt led i arbetet har statskontoret anordnat en rundfråga till samtliga Kungl. Maj:t underställda myndigheter med undantag av de affärsdrivande verken och de militära myndigheterna. Statskontoret nämner att av enkäten inte har framkommit något som tyder på att upphovsrättens utformning skulle göra det svårt för myndigheterna att erhålla ma-
Prop. 1973: 15 106
nuskriptbidrag. Att upphovsrätt saknas för de handlingar som upprättats hos myndighet lär emellertid enligt statskontoret i några enstaka fall ha lett till att myndighet inte har kunnat välja den förläggare som har bedömts som förmånligast. Andra intressenter har nämligen kunnat ställa krav på tillgång till samma underlag för egen publicering. Detta har medfört att den önskvärde förläggaren inte längre har haft samma intresse av utgivningen.
Kommittén uttalar beträffande kommunalt tryck att en systematisk bearbetning liknande den som gjorts rörande det statliga trycket, inte verkställts med hänsyn bl. a. till de stora kostnaderna. Enligt kommittén finns det emellertid goda möjligheter att, på grundval av vad som kommit fram genom bearbetningen avseende det statliga trycket, ange de alster som skall skyddas med hjälp av mera allmänna kriterier. Enligt kommittén saknas sålunda anledning att räkna med att det skulle ligga till på annat sätt i fråga om kommunernas tryck.
4.1.3 Kommitténs överväganden
Kommittén uttalar inledningsvis att TF:s och URL:s regelkomplex kan sägas fullfölja det gemensamma syftet att skapa förutsättningar för ett fritt samhällsskick och en andlig odling. En kollision kan dock uppkomma mellan principerna om allmänna handlingars offentlighet och upphovsmannens ensamrätt i fall då en allmän handling utgör litterärt eller konstnärligt verk.
I fråga om rätten att ta del av ett verk som blivit en allmän handling, uttalar kommittén att det är självklart att upphovsmannen i sådant fall inte kan bestämma över verket på det sättet att han inskränker denna grundlagsenliga rätt. Koramittén erinrar om att frågan i vad mån principen om allmänna handlingars offentlighet skall vika för privata intressen bestäms genom den s. k. sekretesslagen i vilken begränsningarna av offentlighetsprincipen noga anges. Enligt kommittén bör inga ytterligare begränsningar få förekomma. Kommittén konstaterar att bestämmelsen i 1 kap. 8 § TF om förbehåll för den rätt som tillkommer upphovsman blev omarbetad i samband med tillkomsten av URL. Bestämmelsen är enligt kommitténs uppfattning emellertid inte otvetydig. Kommittén förordar att förbehållet på ungefär samma sätt som före URL:s tillkomst skall gälla bara rätten att i tryckt skrift offentliggöra allmän handling. En sådan justering innebär enligt kommittén att en myndighet inte under hänvisning till URL kan vägra att på begäran tillhandahålla avskrift av allmän handling. Någon erinran om detta i URL är enligt kommittén inte nödvändigt. Detta skulle få betydelse inte bara i fråga om handlingar i hävdvunnen mening utan också i fråga om grammofonskivor och andra inspelningar i den mån dessa betraktas som handlingar. Rätten att ta del av allmän handling och att erhålla avskrift eller kopia därav kan således enligt kommittén få betydelse även vid tillämpningen av 45 och 46 §8 URL.
Prop, 1973: 15 107
Kommittén framhåller vidare att 1 kap. 8 § TF i sin nuvarande lydelse också innehåller ett förbehåll i fråga om förbud att återge verk på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen. Här är det enligt kommittén fråga om ett ingripande från andra utgångspunkter än dem som har med yttrandefriheten att göra och det är också utan något förbehåll i TF klart att ett sådant ingripande kan göras i enlighet med lag. Detta förbehåll föreslås därför utgå.
Enligt kommitténs mening är stadgandet i 1 kap. 8 § TF även i övrigt alltför vidsträckt i sin nuvarande avfattning. I fråga om andra verk än sådana som är allmänna handlingar uppkommer enligt kommittén inte någon konflikt mellan TF:s principer och URL:s bestämmelser. Det är utan något uttryckligt stadgande självklart att de senare kan vara tilllämpliga.
Beträffande härefter rätten till offentliggörande finner kommittén att den ståndpunkt som första lagutskottet intog i sitt utlåtande över förslaget till URL i denna fråga är den riktiga. Kommittén menar att det inte kan vara riktigt att genom en generell regel i URL förvandla TF:s princip om fri rätt att ge ut allmänna handlingar i tryck till ett undantag endast för vissa speciella fall. Den i grundlagen fastslagna rätten att fritt ge ut offentliga handlingar måste vara den viktigare. Kommittén förordar därför som huvudregel att upphovsmannen inte skall ha rätt att förfoga över sitt verk, om det är en allmän handling.
Huvudregeln bör enligt kommittén få tillämpning på den stora mängden av handlingar, som upprättas hos eller inkommer till myndigheterna som ett led i deras verksamhet för förvaltning eller rättskipning. Inte bara de av auktorrättskommittén nämnda handlingstyperna — författningar, beslut och yttranden — utan också promemorior, andra utredningar och vidare partsinlagor, bevisutsagor och sakkunnigutlåtanden fyller en sådan funktion och tillkommer under sådana omständigheter att frågan om upphovsrätten vanligen inte kan få någon praktisk betydelse.
Kommittén konstaterar i detta sammanhang att det emellertid kan förekomma att en allmän handling är ctt verk i URL:s mening. När det gäller sådana handlingar kan enligt kommittén skäl anföras för att göra undantag från huvudregeln och att alltså i viss omfattning bereda upphovsmannen skydd mot eftertryck. I all synnerhet gäller detta verk som har getts in till myndighet, t. ex. ett vetenskapligt arbete som åberopas i en professorskonkurrens. Det skulle, framhåller kommittén, i sådana och liknande fall vara ett kännbart och av tryckfrihetsrättsliga skäl knappast motiverat intrång i upphovsmannens ställning, om han skulle gå miste om alla rättigheter till verket genom att detta gavs in till cen myndighet. Enligt URL är handlingar som ges in till myndighet föremål för upphovsrätt enligt allmänna regler. Vissa begränsningar föreskrivs dock i 24 §. Kommittén uttalar att avfattningen av denna paragraf på några
Prop. 1973: 15 | 108
punkter kan inge tvekan men stannar dock för att inte föreslå någon ändring av URL:s regler om upphovsrätt till handlingar som har inkommit till myndighet från enskild.
Vad angår handlingar som upprättats hos myndighet uttalar kommittén allmänt att det för större delen av de publikationer och skrifter som framställs hos myndigheterna saknas skäl att göra inskränkning i den princip om offentliggörande av allmän handling som TF innehåller. Sålunda kan en vidsträckt spridning av ett verk, som av myndighet har framställts för publicering, motverkas genom upphovsrätt. Vidare kan enligt kommittén sägas att upphovsrätten här inte är så viktig som medel att tillförsäkra upphovsmannen skälig avkastning. Om den som skapar ett verk inom en myndighet är tjänsteman hos myndigheten, får han ju lön för skaparmödan. Kommittén riktar emellertid uppmärksamheten på fall då myndighet låter framställa och utge handböcker, läroböcker, lagkommentarer o. d. Detta sker f. n. utan upphovsrättsligt skydd. Kommittén uttalar att man på detta område inte kan bortse från att frånvaron av sådant skydd kan medföra vissa olägenheter. En enskild utgivare skulle t. ex. kunna ge ut en ny upplaga av ett verk som är slutsålt och upphovsmannen skulle då inte vara skyddad. Detta har särskild tyngd då myndigheter driver förlagsverksamhet. Det är enligt kommitténs uppfattning rimligt att myndigheterna i sådana fall för att skydda sina ekonomiska intressen kan förhindra eftertryck.
En avvägning mellan principen om fritt offentliggörande av allmänna handlingar och URL:s regler om skydd för upphovsmannen kan enligt kommittén tänkas ske genom ett system med tvångslicenser. Detta skul- Je innebära att det skulle stå envar fritt att återge en handling som har upprättats hos myndighet men att upphovsmannen skulle få rätt till ersättning. Kommittén tar upp denna fråga till närmare behandling och konstaterar att vissa omständigheter i och för sig talar till förmån för elt tvångslicenssystem. Främst skulle man härigenom uppnå säkerhet mot att upphovsrätten skulle komma att medföra något absolut hinder att publicera en allmän bandling i fall där publicering är motiverad av hänsyn till meningsutbyte eller upplysning. Ett annat motiv är att man med tvångslicens smidigare än med en förfoganderätt kan anpassa villkoren för publiceringen efter det ekonomiska intresse som föreligger hos upphovsmannen celler myndigheten. Kommittén finner emellertid vissa skäl som talar mot ett tvångslicenssystem. Främst gäller det hänsynen till upphovsmannen. En handling kan ha blivit tillgänglig enligt 'TF:s regler vid en tidpunkt då upphovsmannen ännu inte betraktar den som färdig för publicering. Upphovsmannen bör enligt kommittén själv få bestämma tid och plats för publicering. Det kan enligt kommittén vidare ifrågasättas, om ett tvångslicenssystem skulle ge tillräckligt skydd åt en av myndighet bedriven förlagsrörelse. Kommittén menar att det är tveksamt om cn sådan förlagsrörelse i längden kan be-
Prop. 1973: 15 109
hålla en stab av skickliga författare bland sina uppdragstagare, om förlaget inte kan erbjuda starkare garantier mot att ett privat förlag publicerar deras verk än en rätt till ersättning som kanske är osäker. Kommittén konstaterar i anledning härav att ett system med tvångslicenser synes innebära ett större ingrepp i skyddet för upphovsmannen än vad som kan anses nödvändigt för att tillgodose tryckfrihetens krav. Kommittén vill därför inte förorda ett sådant system.
De intressen som står på spel bör enligt kommittén tillgodoses genom att man låter vissa grupper av handlingar vara föremål för upphovsrätt enligt allmänna regler. Enligt kommitténs uppfattning bör upphovsrätten härvid i huvudsak begränsas till sådana fall då ett verk har framställts för försäljning till allmänheten. Vare sig detta sker i större omfattning, såsom då myndighet driver förlagsrörelse för utgivning av skolböcker, eller myndigheten ger ut någon trycksak bara i mera enstaka fall, kan det enligt kommittén vara rimligt att detta sker på samma villkor som annan likartad utgivning av tryckta skrifter. En regel om att upphovsrätt kan göras gällande i fall då ett verk har framställts för försäljning till allmänheten blir tillämplig i första hand när kostnaderna för verket avses bli täckta av intäkterna vid försäljningen, Inom en förlagsrörelse måste detta krav enligt kommittén tolkas så, att rörelsen i stort skall finansieras med dessa intäkter. Regeln kan cmellertid bli tillämplig också i fall då kostnaderna bara delvis avses bli täckta. Kommittén framhåller dock att det är uppenbart att ett verk inte kan anses framställt för försäljning bara på grund av att en avgift skall tas ut som motsvarar högst kostnaderna för distribution. .
Kommittén föreslår på grund av det anförda att en hos myndighet upprättad handling skall vara föremål för upphovsrätt om den utgör ett verk som har framställts för försäljning till allmänheten.
Kommittén uttalar att upphovsrätt bör kunna hävdas också till andra verk i vissa noga angivna fall. Ett sådant fall föreligger enligt kommittén när en konstnär har gjort en illustration till en skrift som ges ut av myndighet. Denne har då inte haft skäl att räkna med annat än att illustrationen skulle komma till just denna begränsade användning. Upphovsrätten bör enligt kommitién i ctt sådant fall inte bero på om skriften ges ut gratis celler mot ersättning. De skäl som i allmänhet talar för att myndigheternas handlingar skall få offentliggöras har vidare enligt kommitténs mening i mindre män tillämpning på illustrationer. Kommittén finner därför rimligt att upphovsrätt skall kunna göras gällande i nu angivna fall. Regeln bör enligt kommittén utformas så, att den avser alster av bildkonst.
Kommittén tar också upp SGU:s tidigare nämnda framställning om att upphovsrätt skall kunna göras gällande beträffande officiell karta som upprättats inom SGU. Kommittén uttalar viss tvekan om sådan karta kan anses vara verk i URL:s mening men finner det dock rim-
Prop. 1973: 15 1i0
ligt att man anlägger samma betraktelsesätt på sådana kartor som på dem som cnligt gällande lag kan erhålla upphovsrättsligt skydd. Kommittén föreslår därför att upphovsrätt skall kunna göras gällande även till SGU:s officiella kartor.
Kommittén erinrar om att vissa typer av arbeten enligt URL anscs förtjänta av ett visst skydd fastän de inte är verk i lagens mening. Sålunda får enligt 49 § URL katalog, tabell eller annat dylikt arbete, vari ställts samman ett stort antal uppgifter, inte utan framställarens samtycke eftergöras förrän tio år förflutit efter det år när arbetet gavs ut. Undantag görs inte för handlingar som har upprättats hos myndighet. Kommittén förordar att om sådant arbete har upprättats hos en myndighet, denna som regel inte skall få göra gällande ensamritt till arbetet. Om emellertid arbetet har framställts för försäljning till allmänheten, talar enligt kommittén samma skäl för en ensamrätt som dem som anförts för förslaget om upphovsrätt till verk som har skapats hos myndighet. Kommittén föreslår därför att ensamrätt som åsyftas i 49 § URL skall kunna göras gällande till arbete som har upprättats hos myndighet för försäljning till allmänheten men inte i andra fall.
Kommittén berör också frågan om vem upphovsrätten skall tillkomma när det gäller handlingar upprättade hos myndighet. Det torde cenligt kommittén inte vara lämpligt att i lag ange några bindande regler härom. Är det fråga om en av myndighet bedriven förlagsverksamhet med författare som är knutna till myndigheten genom avtal, torde det i allmänhet te sig naturligt att förhållandet mellan myndighet och författare regleras på samma sätt som är vanligt i branschen, Skapas verket av en tjänsteman hos myndigheten, beror det på gällande föreskrifter om arbetet med verket skall anses ha tillhört hans tjänsteåligganden. Är så inte fallet, kan avtal ingås om förfoganderätten till verket på samma sätt som då detta har skapats av en utomstående.
I enlighet med de redovisade övervägandena föreslår kommittén ny lydelse av dels 1 kap. 8 § TF, dels 9 och 49 §§ URL samt 12 § FotoL. :
Enligt den föreslagna lydelsen av 1 kap. 8 3 TF får rätten att i tryckt skrift offentliggöra allmän handling genom lag begränsas av hänsyn till upphovsmannens eller framställarens rätt.
I 9 § andra stycket URL har tagits upp de fall där enligt förslaget upphovsrätt får göras gällande till handling som är upprättad hos myndighet, dvs. när det gäller viss officiell karta, verk som framställts för försäljning till allmänheten samt alster av bildkonst. Kommittén anför i anslutning till ett uttalande i prop. 1956: 184 s. 18 att med officiell karta menas sådan karta som det enligt instruktion eller i övrigt enligt statsmakternas beslut åligger ämbetsverk att upprätta och ge ut oberoende av beställning. Utrycket ”alster av bildkonst” innefattar enligt kommittén måleri och skulptur men inte arkitektur och inte heller konstindustri eller konsthantverk. Kommittén hänför sig i detta avseende
Prop. 1973: 15 111
till vissa uttalanden av auktorrättskommittén i dess betänkande (SOU 1956: 25 s. 76). I 49 § första stycket URL, som innehåller vissa regler om kataloger, tabeller och andra sådana arbeten vari sammanställts ett stort antal uppgifter, föreslås införande av en bestämmelse enligt vilken skydd för sådant arbete som upprättats hos myndighet ges bara om arbetet framställts för försäljning till allmänheten. I 12 § FotoL görs enligt förslaget en hänvisning till 9 och 49 88 URL. I fråga om övergångsbestämmelserna uttalar kommittén att förslaget innebär en vidgad möjlighet att göra gällande upphovsrätt. Detta stämmer enligt kommittén överens med vad som redan nu ter sig naturligt och de nya bestämmelserna bör därför gälla också i fråga om alster som har tillkommit före ikraftträdandet. Om någon har utnyttjat de nuvarande reglerna till att framställa exemplar av verk som den nya lagen inbegriper under upphovsrätten, bör han enligt kommittén ha rätt att sprida och visa dem. Likaså bör den som har gjort en trycksats eller liknande hjälpmedel få använda detta under en skälig övergångstid. Kommittén föreslår därför att samma principer skall tillämpas som vid URL:s ikraftträdande. Beträffande förslaget till ändring i FotoL uttalas att de nya reglerna bör gälla också fotografisk bild som har framställts före ikraftträdandet.
4.2 Remissyttrandena över kommitténs förslag Huvudprinciperna i kommitténs förslag godtas av flertalet remissinstanser. Förslaget har sålunda tillstyrkts eller lämnats utan erinran av Göta hovrätt, socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, statens avtalsverk, LO, TCO, Svenska kommunförbundet, Svenska stadsförbundet och konsistorierna vid Umeå universitet samt vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. Flera remissinstanser, såsom televerket, statens järnvägar, sjöfartsstyrelsen, skolöverstyrelsen och konsistoriet vid Göteborgs universitet samt samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid universitetet förklarar sig inte ha något att erinra mot kommitténs huvudprinciper men önskar att skydd i vissa fall skall beredas utöver vad kommittén har föreslagit. Endast en remissinstans, nämligen Svenska bokförläggareföreningen, har helt avstyrkt förslaget. Föreningen anför bl.a. att det i praktiken är ogörligt att organisera en statlig utgivning så att den verkligen konkurrerar på lika villkor med andra bokförlags verksamhet. Risken är stor att statliga myndigheter eller bolags bokförlagsrörelse utvecklas till monopolföretag inom sina verksamhetsområden. Sådana monopol skulle verka förkvävande på den rikt facetterade bokförlagsverksamhet Sve-
Prop. 1973: 15 112
rige nu har bl.a. tack vare vår hittills synnerligen tryckfrihetsvänliga lagstiftning. Föreningen anför vidare att de av kommittén föreslagna ändringarna knappast kan vara i upphovsmännens intresse bl.a. diärför att prissättningen på alstren blir mer eller mindre politiskt betingad och att royalty från myndighet därför inte är underkastad marknadens automatiska kontroll. FLYCO tar upp frågan om inte problemet angående upphovsrätt till allmänna handlingar bör bli föremål för en mera genomgripande reform. Man anför att det bara är undantagsvis som föreliggande upphovsrätt hindrar förmedling till allmänheten av innehållet i allmänna handlingar så att offentlighetsprincipen kränks. Förmedlingen sker i allmänhet i form av citat eller referat. Om man skulle välja att återvända till den i 1960 års proposition föreslagna lydelsen av 9 § URL skulle man, för att undanröja varje risk för en icke önskvärd begränsning av tryckfriheten, kunna kompensera begränsningen genom en särskild bestämmelse i 2 kap. TF. Denna skulle medge en mera vittgående rätt till återgivande ur allmänna handlingar, när ett sådant återgivande sker i uppenbart syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte och cen allsidig upplysning. FLYCO tillägger att detta uttalande inte innebär någon slutgiltig ståndpunkt utan bara är avsett som ctt inlägg i den ifrågavarande diskussionen. Kommitténs uttalanden om rätten att ta del av ett verk som blivit en allmän handling berörs av justitiekanslern. Denne uttalar bl. a. att i den principiella frågan om förhållandet mellan den i I kap. 1 § TF stadgade rätten för envar att offentliggöra allmänna handlingar, å ena, och upphovsmannens rätt att disponera över sitt verk, å andra sidan, bygger den gällande upphovsrättsliga lagstiftningen på att upphovsrätten med hänsyn till sin privaträttsliga karaktär inte omedelbart inskränks av TF:s bestämmelser. Det erfordras därför att det publicitetsintresse som ligger till grund för TF:s stadgande om rätt att offentliggöra allmänna handlingar tillgodoses genom särskilda regler i den upphovsrättsliga lagstiftningen. Sådana regler finns f.n. i 9 och 24 §§ URL. Kommilténs förslag stämmer till sin konstruktion överens med gällande lag i det att publicitetsintresset i fråga om de allmänna handlingar som är verk i URL:s mening alltjämt tillgodoses genom bestämmelser i URL. Å andra sidan kan förslaget till ändrad lydelse av 1 kap. 8 § andra stycket TF uppfattas som ett uttryck för en ändrad inställning i principfrågan i förhållande till gällande rätt men förslaget har inte av kommittén motiverats i enlighet därmed. Förslaget innebär att lagrummet, såvitt gäller rätten att offentliggöra allmänna handlingar, får karaktär av undantagsstadgande i förhållande till I kap. 1 § TF. Sådan karaktär synes lagrummet inte ha enligt gällande rätt. Vidare har kommittén, såvitt gäller rätten att ta del av allmän handling, ansett sig kunna begränsa upphovsmannens rätt genom att låta undantagsstad-
Prop. 1973: 15 113
gandet i I kap. 8 § andra stycket TF avse bara rätten att offentliggöra allmän handling. För nämnda begränsning har således inte ansetts erforderligt med något stadgande i URL. Med hänsyn till det sagda kan enligt justitickanslern gentemot förslaget anmärkas att det inte är helt konsekvent i den berörda principfrågan och att det lämnar rum för tvekan vilken uppfattning som förslaget bygger på. Någon större olägenhet härav torde väl inte uppkomma i den praktiska tillämpningen men det kan ändå vara skäl att söka undanröja oklarheten i detta hänseende.
Förslaget till ändrad lydelse av 1 kap. 8 3 TF tillstyrks eller lämnas utan erinran av statskontoret och Pressens samarbetshämnd medan SACO och Svenska fotografernas förbund förordar en viss omformulering av bestämmelsen. SACO föreslår att stadgandet i stället formuleras så, att publiceringsrätten får begränsas genom lag till förmån för upphovsman eller framställare, eftersom dessas rätt enligt 86 3 regeringsformen inte kan göras gällande utan just detta stöd i TF. Svenska fotografernas förbund hemställer att bestämmelsen omarbetas så, att fotografs uteslutande rätt enligt 1 § FotoL att framställa exemplar av bild inte inskränks av TF. Svenska landstingsförbundet ställer sig tveksamt till om någon ändring behöver göras i 1 kap. 8 § TF och anför att stadgandet genom sin placering i det kapitel som behandlar rätten att i tryckt skrift offentliggöra allmän handling svårligen kan utsträckas till att gälla även rätten att ta del av handling, vilken rätt avhandlas i 2 kap. TF.
Vad gäller avvägningen i materiellt hänseende mellan upphovsrätten och rätten att fritt offentliggöra allmänna handlingar har kommittén inte föreslagit någon ändring i förhållande till gällande rätt såvitt angår till myndighet inkomna handlingar. De remissinstanser som yttrat sig särskilt i denna fråga, nämligen justitiekanslern och Pressens samarbetsnämnd har förklarat sig inte ha någon erinran mot kommitténs ställningstagande.
Vad härefter angår den närmare avvägningen mellan upphovsrätt och tryckfrihetsrätt i fråga om handlingar som upprättats hos myndighet har flera remissinstanser uttalat sig om vilka grupper av handlingar som bör få upphovsrättsligt skydd. Särskilt intresse har knutits till kommitténs förslag att verk som framställts för försäljning till allmänheten skall få sådant skydd.
Förslaget har i detta hänseende tillstyrkts eller lämnats utan crinran av justitiekanslern, lantbruksstyrelsen (såvitt gäller 9 §), SGU, statens institut för konsumentfrågor, arbetsmarknadsstyrelsen, statens avtalsverk och, när det gäller det sakliga innehållet, även av SACO. Pressens samarbetsnämnd uttalar att om undantaget i tillämpningen framgent begränsas till statliga förlagsartiklar eller andra närstående typer av publikationcer, det inte finns någon anledning att motsätta sig den föreslagna 8 Riksdagen 1973.1 saml. Nr I5
Prop. 1973: 15 114
bestämmelsen från pressens sida. Skulle emellertid stadgandet kunna brukas till att åsätta olika allmänna handlingar som inte rätteligen är tänkta som försäljningsobjekt ett pris för att på så sätt hindra envar från att återge handlingen, finns anledning till erinran. Enligt nämnden föreligger dock såvitt kan bedömas knappast någon större risk för en utveckling i sådan riktning. Lantmäteristyrelsen förklarar sig inte yrka på nägon ändring i kommitténs förslag om det genom ett motivuttalande görs klart att upphovsrätt kan föreligga även om försäljningssyftet inte är det primära men verket faktiskt är till salu och sålunda tillgängligt för alla. Konsistoriet vid handelshögskolan i Göteborg förklarar sig utgå från att lagtextens krav på framställning för försäljning till allmänheten är uppfyllt redan i och med att bara ett fåtal exemplar tillhandahålls som bokhandelsupplaga och huvuddelen av exemplaren går åt i utbytesverksamhet med andra institutioner. Med denna tolkning synes man enligt konsistoriet få en lämplig gränsdragning mellan upphovsrättsskyddade produkter och andra produkter av arbetet inom akademiska institutioner. Flera remissinstanser anser att kriteriet täcker flera angelägna behov men att det inte är tillräckligt omfattande. Universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen uttalar sålunda att önskemålen om upphovsrättsligt skydd inom undervisningsområdet till en del blir tillgodosedda genom förslaget men att det inte är tillräckligt, eftersom det inte täcker fall då av myndighet framställd undervisningsmateriel tillhandahålls de studerande gratis. Dessa myndigheter hemställer om ett tillägg till 9 8 så att skyddet iiven kommer att omfatta verk som framställts för att användas huvudsakligen i undervisning. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att en del av de nuvarande bristerna avhjälps genom förslaget men att gränsdragningen inte är fullt rationell, Flera remissinstanser ställer sig kritiska till förslaget på denna punkt. Statskontoret ifrågasätter om inte kommitténs förslag till lagbestämmelse kommer att låta undantagsregeln göra ett alltför stort intrång på huvudregeln och därigenom åsidosätta det på TF grundade rättskravet. Härtill kommer att begreppet ”framställt för försäljning till allmänheten” inte är lätt att definiera på ett sätt som utesluter tveksamhet i de enskilda fallen. Risk finns att tillämpningen av bestämmelsen kommer att yttoerligare förstärka den mot TF riktade tendensen, Statskontoret menar att någon utväg borde finnas att på ett mera restriktivt sätt avgränsa de allminna handlingar som verkligen av affärsmässiga skäl är i oundgängligt behov av skydd genom URL. Enligt statskontorets mening bör kommitténs förslag till lydelse av 9 och 49 38 URL kompletteras så, att skydd tillkommer bara alster som är framställt för vinstgivande försäljning till allmänheten. Härigenom skulle man nå full paritet med motsvarande förhållanden inom den enskilda företagsverksamheten. En sådan bestämmelse skulle också vara väsentligt lättare att tillämpa än den av kommittén föreslagna. Även konsistoriet vid Lunds universitet och juridiska
Prop. 1973: 15 115
fakulteten vid universitetet antyder att införande av begreppet vinstsyfte i definitionen skulle underlätta tillämpningen av bestämmelsen.
Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, som vid sin granskning av betänkandet framför allt uppmärksammat den högre utbildningens och forskningens behov, uttalar att kommitténs förslag till gränsdragning mellan skyddade och inte skyddade verk inte kan anses stämma överens med målsättningarna inom vare sig tryckfrihetsrätten eller upphovsrätten. Fakulteten fortsätter.
Om hänsyn fortfarande tages endast till utbildningsområdet kan givetvis ett offentligt debattintresse vara knutet även till exempelvis en lärobok, som upprättats hos myndighet och tillhandahålles mot betalning. Särskilt markerat kan detta intresse bli, om läroboken av en eller annan anledning dragits ur marknaden, t. ex. en lirobok i sexualkunskap, som förmenas bygga på föråldrade idéer. Vill en tidning icke blott citera utan i sin helhet publicera texten i debattsyfte, bör upphovsrätten rimligen icke utgöra hinder härför. Å andra sidan påkallar intresset av fritt meningsutbyte och allsidig upplysning icke att en lärobok, som upprättats hos myndighet och tullhandahålles gratis, under alla omständigheter får mingfaldigas av vem som helst. Finns en upplaga fortfarande tillgänglig hos myndigheten, går det ju bra att rekvirera exemplar därifrån. Är exemplar icke längre tillgängliga, kan detta bero på att myndigheten anser en omarbetning nödvändig. Att en enskild då skall kunna i förvärvssyfte tillhandahålla exemplar av den föråldrade upplagan, kan i varje fall icke grundas på något publicitetsintresse. Dessutom måste det över huvud medföra avsevärda tillämpningssvårigheter att draga gränsen vid att verket framställts för försäljning till allmänheten. Kommittén har själv understrukit dessa svårigheter, då man förmenar, att Statens Offentliga Utredningar, ehuru genomgående försålda till allmänheten, stundom för ett påfallande högt pris, dock icke skulle anses framställda för försäljning till allmänheten. Tydligen är det icke heller en viss upplaga, utan verket såsom sådant, som skall vara framställt för försäljning. Om myndigheten senare, t. ex. vid utgivande av ett nytryck, bestämmer att det skall tillhandahållas utan avgift, skulle upphovsrätten dock bestå. Slutligen förefaller det ur tryckfrihetssynpunkt mindre tilltalande, att myndigheten — som ju här utgör den kontrollerande — skall genom egna beslut om avgift kunna utestänga verket från att tryckas av i det fria meningsutbytets intresse.
Fakulteten anför fortsättningsvis att någon meningsskiljaktighet inte råder om att författningar samt beslut och yttranden av myndighet över huvud inte bör vara föremål för upphovsrätt. Bestämmelser härom kan lämpligen finnas i 9 § URL. Vad i övrigt angår handlingar som är upprättade hos myndighet förefaller det klart att en generös tillämpning av citat- och referaträtten är fullt tillräcklig från tryckfrihetssynpunkt när det gäller verk som redan finns tillgängliga i tryck. Det är först när ett hos myndighet upprättat verk inte har offentliggjorts i tryck som befogenheten att trycka av innehållet får så stor vikt ur informations- och debattsynpunkt att en ”citaträtt” som omfattar hela verket blir av betydelse. Sker publiceringen inte i informations- eller debattavsikt utan i
Prop. 1973: 15 116
förvärvssyfte bör däremot rätt till eftertryck inte föreligga. Dessa synpunkter bör kunna tillgodoses bl. a. genom att man i 24 § URL tar in en bestämmelse av innehåll att handlingar som är upprättade hos myndighet får återges utan upphovsmans samtycke, dock inte där återgivandet uppenbarligen sker i annat syfte än att säkerställa ott fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning.
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, som begränsat sig till frågan om konsekvenserna av förslaget för framställningen av undervisningsmateriel inom universitet och högskolor, bestrider att försäljningsavsikten är ett lämpligt kriterium när det gäller verk inom undervisningsområdet. Fakulteten vill inte yrka på att kommitténs tillägg till 9 8 URL skall slopas men förordar ett tillägg enligt vilket upphovsrätt skall kunna göras gällande till ”verk som framställts för att användas huvudsakligen i undervisning”.
Konsistoriet vid Lunds universitet och juridiska fakulteten vid universitetet menar att den bästa lösningen skulle vara att använda sig av en enumcerationsmetod för att ange vilka verk som skall ha skydd. Förslagsvis skulle sålunda upphovsrätt kunna göras gällande till läroböcker, handböcker (inklusive lagkommentarer), vetenskapliga arbeten och kartor, eventuellt till ytterligare en eller flera kategorier av verk som är att hänföra under 9 8 URL.
Lantbruksstyrelsen ställer sig tveksam till förslaget att skydd enligt 49 3 URL för verk som framställts hos myndighet skall beredas bara om verket framställts för försäljning till allmänheten. Enligt styrelsens mening kan i särskilda fall skäl tala för att en myndighet bör kunna hindra en reproduktion i annan ordning än genom myndighetens egen försorg. Lantmäteristyrelsen anser sig av liknande skäl inte kunna tillstyrka kommitténs förslag på denna punkt. Postverket påpekar att verket i sin kommersiella verksambet ger ut kataloger, tabeller m. m. som med verket konkurrerande företag självfallet inte bör få trycka av och distribuera i sin cgen verksamhet. Verket framhåller att sådana tryckalster i flertalet fall inte är åsatta något pris utan att ersättning för framstälinings- och distributionskostnader i stället tas ut indirekt genom att viss hänsyn tas till dessa kostnader vid prissättningen av de tjänster som tryckalstret säljer. TRU-kommittén framhåller att stora delar av dess produktion troligen inte kommer att kunna anses framställda för försäljning till allmänheten och att för dessa produkter upphovsrätt inte
synnerligen angeläget att de tillägg som kan komma att göras till 9 § URL utformas så, att också de produkter som TRU-kommittén enligt utredningsdirektiven skall producera ges upphovsrättsligt skydd.
FLYCO anför exempel på tillimpning av kommitténs förslag i olika tänkta fall och uttalar att den föreslagna gränsdragningen är otillfredsställande och troligen omöjlig att upprätthålla i praktiken. Genom kra-
Prop. 1973: 15 117
vet på försäljningsavsikt utestänger man en stor sektor av författarverksamheten från upphovsrättsligt skydd. Organisationen hemställer att upphovsrätt i stället skall få göras gällande så snart den hos myndighet upprättade handling som upptar verket framställts för att ges ut, dvs. enligt 8 § URL för att föras i handeln eller på annat sätt spridas till allmänheten. Därigenom skulle även verk som utdelas gratis eller säljs till allmänheten till ett symboliskt pris få skydd. Motsvarande ändring bör göras i förslaget till 49 § URL.
Stim, till vars yttrande Svenska musikförläggareföreningen u. p. a. ansluter sig, finner det vara oförenligt med upphovsmännens rättmätiga intressen att upphovsrätt skall kunna göras gällande bara till verk som framställts för försäljning till allmänheten. Denna gränsdragning kan inte accepteras. Man framhåller att situationen blir än allvarligare, om i en framtid kostnadsfritt studiematerial blir en realitet. Man hemställer därför att kommitténs förslag till ny lydelse av 9 § URL kompletteras så, att upphovsrätt skall kunna göras gällande även till verk som i form av handböcker, läroböcker, inspelningar eller annan form av studiematerial framställs av myndighet och av denna kostnadsfritt delas ut för användning vid undervisning och utbildning.
Även Svenska bokförläggareföreningen ställer sig kritisk till förslaget på denna punkt och menar att bestämningen ”som framställes för försäljning till allmänheten” torde vara helt oanvändbar som rekvisit i sammanhanget.
Utredningens förslag att skydd skall tillkomma vissa officiclla kartor har föranlett uttalanden av en del remissinstanser. Sålunda har statskontoret, SGU och Pressens samarbetsnämnd tillstyrkt förslaget eller förklarat sig lämna detta utan erinran.
Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet menar att med dess förslag till mera generell avfattning av 24 § URL det särskilda skyddet för officiella kartor kan utgå. Konsistoriet vid Lunds universitet och juridiska fakulteten vid universitetet uttalar att den föreslagna särregeln beträffande kartor inte synes ha motiverats på ett övertygande sätt. Vidare uttalas att kartor väl i allmänhet inte äger tillräckligt individuell prägel för att erhålla upphovsrättsligt skydd men att skydd enligt 49 8 URL ej sällan kan bli aktuellt.
Rikets allmänna kartverk och lantmäteristyrelsen finner det inte rimligt att lagstiftaren överlämnar åt domstolarna att avgöra, om ifrågavarande kartor är att betrakta som verk. Lantmäteristyrelsen framhåller att ett definitivt ställningstagande i denna del behövs, särskilt som gällande reglering av utgivningsrätten synes ha utgått från att upphovsrätt verkligen föreligger. Kartverket påpekar att kommittén i 49 § släppt kravet på verk och att motsvarande i klarhetens och rättstillämpningens intresse med än större skäl bör kunna göras i 9 § då man ju där direkt anger vilka produkter det gäller. Verket framhåller vidare att enligt dess
Prop. 1973: 15 118
uppfattning kriterierna på vad som avses med verk framstår som alltmer föråldrade i en tid då många verk som av tungt vägande skäl bör åtnjuta upphovsskydd framställs av grupper av individer med olika tekniska hjälpmedel, ofta i synnerligen invecklade kombinationer. Verket förklarar sig dock inte kunna hävda annat än att de officiella kartorna är verk i URL:s mening. :
SGU uttalar att enligt dess mening geologiska kartor utan tvckan är att anse som verk eftersom de grundar sig på en vetenskaplig analys och tolkning av själva fältobservationerna och därmed fyller kraven på originalitet och självständighet.
Kommitténs uttalande att begreppet ”arbete vari sammanställts ett stort antal uppgifter” anses kunna innefatta karta har föranlett en del kommentarer. Lantmäteristyrelsen framhåller att stadgandet med denna tolkning kan få avsevärd betydelse för vissa inom lantmäteriet sammanställda kartor och att det med hänsyn till det ekonomiska intresset av att kunna skydda dessa produkter är viktigt att frågan blir fullt klarlagd. Styrelsen anser sig cmellertid inte kunna tillstyrka förslaget att ensamrätten enligt 49 § för myndigheternas del skall begränsas till arbeten som framställts för försäljning till allmänheten. Rikets allmänna kartverk framhåller att skydd enligt 49 8 URL är otillräckligt dels därför att skyddet löper ut efter tio år, dels därför att kartorna efter utgivningen revideras en eller flera gånger utan att huvudinnehållet ändras varför skyddet kan vara svårt att upprätthålla.
I en del yttranden begärs att skyddet skall utvidgas även till en del andra kartor än dem som kommittén angett. Sålunda hemställer lantmäteristyrelsen att skydd skall beredas den s.k. fastighetskartan, dvs. den av kartverket upprättade ekonomiska kartan som av lantmäteriet hålls å jour beträffande fastighetsindelningen. Rikets allmänna kartverk framhåller att verket enligt sin instruktion mot full kostnadstäckning framställer s. k. fotogrammetriska produkter på beställning av myndigheter och enskilda och att skyddet för dessa produkter inte är klart enligt kommitténs förslag. Kartverket hemställer att den begränsning som ligger i att försäljningen skall vara riktad till allmänheten skall utgå för dessa produkter.
En del remissorgan har uttalat sig om kommitténs förslag att skydd skall tillkomma alster av bildkonst. Justitiekanslern anser det tveksamt om sådana verk kan vara att hänföra till handlingar som upprättats hos myndighet och SACO ifrågasätter om sådana alster bör erhålla skydd. Enligt SACO borde på de av kommittén anförda skälen med lika fog också alster av litterärt skapande, t. ex. en dikt, skyddas. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet menar att med det förslag till mera generell avfattning av 24 §& URL som fakulteten för fram det särskilda undantaget för alster av bildkonst kan slopas. Pressens samarbetsnämnd finner däremot det föreslagna skyddet rimligt. Svenska
Prop, 1973: 15 119
fotografernas förbund gör en del påpekanden som redovisas i det följande i anslutning till yttrandena över de föreslagna ändringarna i FotoL.
Några remissorgan har berört frågan om skydd för upphovsmannens ideella rätt.
Justitiekanslern framhåller att det med hänsyn till i Bernkonventionen uppställda krav på minimirättigheter bör övervägas, om det inte är möjligt att på ett bättre sätt än enligt förslaget tillgodose upphovs-' mannens ideella rätt såvitt gäller upprättade handlingar. För dessa lär publicitetsintresset liksom i fråga om inkomna handlingar i och för sig inte kräva mera än en rätt att få återge handlingarna. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet anför liknande synpunkter och understryker att art. 9.2. i Bernkonventionens Stockholmstext minst av allt ger stöd för att låta upphovsrätten helt falla bort beträffande vissa verk. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet framhåller att frånvaron av skydd innebär att en kind universitetslärare som utarbetat en skrift eller ett televisionsprogram måste finna sig i att skriften eller programmet återges av någon utomstående under hans namn med ändringar som kanske är högst skadliga för hans vetenskapliga anseende. Konsistoriet vid Lunds universitet och juridiska fakulteten vid universitetet anför att den roll som den ideella rätten spelar i sammanhanget borde göras till föremål för särskild utredning.
FLYCO framhåller att ett särskilt problem förcligger i nuvarande läge. Varje allmän handling som enligt 9 § URL faller utanför upphovsrätten, står också utan skydd för den ideella rätten. Förvanskningar, feleitat och liknande kan sålunda inte påtalas. Detta måste vara ett synnerligen otillfredsställande resultat av omsorgen om tryckfriheten och om säkerställandet av korrekt information till allmänheten.
I det föregående har nämnts önskemålen från en del remissorgan om skydd även för andra kategorier av verk än dem som utredningen föreslagit. Även en del andra önskemål i denna riktning har framförts. Televerket hemställer om skydd för sådana hos myndighet upprättade handlingar beträffande vilka från konkurrenssynpunkt behov föreligger för staten av skydd mot publicering i tryckt skrift utan framställarens samtycke. Verket nämner liksom statens järnvägar särskilt att konstruktionsritningar och arbetsbeskrivningar o.d. bör få skydd. Också i en del andra yttranden, t.ex. av postverket och sjöfartsstyrelsen, påpekas önskvärdheten av att upphovsrättsligt skydd bereds i något vidare omfattning än kommittén föreslagit, bl. a. för att man i annat fall får svårt att konkurrera med censkilda företag som gör eftertryck och som inte belastas av t. ex. manuskriptkostnader. Postverket nämner, utan att framställa något direkt yrkande, att det skulle vara önskvärt med skydd enligt URL i vissa sammanhang även för verk som inte framställts för försäljning till allmänheten, t. ex. när det gäller bidrag till personaltidning.
Prop. 1973: 15 120
De av kommittén föreslagna ändringarna i FotoLl tillstyrks eller lämnas utan erinran av statskontoret, postverket, arbetsmarknadsstyrelsen, statens institut för konsumentfrågor och Pressens samarbetsnämnd. Televerket framställer önskemål om att ensamrätt skall kunna göras gällande även till fotografisk bild av vetenskapligt värde.
Lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk hemställer att den föreslagna ändringen i 12 8 FotoL inte kommer till stånd eller ges en annan utformning. Styrelsen framhåller att fotografier knappast har samma betydelse från tryckfrihetssynpunkt som det skrivna ordet och att eftertryck av bilder i tryckta publikationer torde medföra risk för olämpliga förvanskningar. Styrelsen ifrågasätter om tillräckliga skäl anförts för de föreslagna generella begränsningarna. Vidare framhålls att en konsekvens av förslaget synes kunna bli att viktiga grupper av bilder förlorar nuvarande grundläggande skydd, särskilt flygbilder som framställts vid kartverket. Skyddsbehovet är uppenbart bl. a. av ekonomiska skäl och det synes tveksamt om bilderna är hänförliga till arbeten som avses 1 49 § URL. Kartverket framhåller att den föreslagna ändringen av 12 § FotoL kan skapa tveksamhet om kartverkets rätt genom att skyddet görs beroende av 9 och 49 3§ URL. Om rnan bortser från rena undantagsfall då en flygbild kan anses som alster av bildkonst, torde nämligen karaktären av verk vara tveksam. Härigenom skulle enligt verket möjligheten till skydd enligt 9 § bortfalla och rätten i princip få grundas på 49 § URL, eftersom flygbilder får anses utgöra arbeten vari ett stort antal uppgifter sammanställts.
Svenska fotografernas förbund uttalar att de föreslagna hänvisningarna i 12 § FotoL till vad som enligt URL skall gilla för officiell karta och verk som framställts för försäljning till allmänheten samt för verk som avses i 49 8 URL inte skapar några tolkningssvårigheter eller problem vid tillämpningen. Sådana svårigheter kan däremot enligt förbundet uppstå när det gäller hänvisningen till bestämmelserna om alster av bildkonst. Förbundet påpekar att kommittén uttalat att en tillämpning av den föreslagna bestämmelsen på fotografiska bilder torde leda till att ensamrätt, oberoende av vad som gäller på grund av övriga bestämmelser, kan göras gällande till fotografisk bild, vilken som sägs i 15 8 andra stycket FotoL äger konstnärligt värde. Förbundet påpekar att en viss individuell prägel krävs för att ett verk skall få skydd enligt URL men att något enhetligt konstnärligt värde inte behöver finnas. Enligt 15 § andra stycket FotoL åtnjuter fotografi som har konstnärligt eller vetenskapligt värde längre skyddstid än andra fotografier. Förbundet påpekar att det vid tillkomsten av bestämmelsen framhölls att definitionen innefattade ett Kvalitetskrav som var avsett att nära stämma överens med det som ligger till grund för det upphovsrättsliga begreppet verk. Eftersom detta begrepp inte innefattar något kvalitetskrav, kan det ifrågasättas om inte det riksdagsutskott på vars initiativ den längre
Prop. 1973: 15 121
skyddstiden tillkom utgick från en snävare tolkning av begreppet verk än som egentligen varit avsikten. Förbundet hävdar att åtminstone varje fotografisk bild som tagits av yrkesfotograf celler i övrigt för försäljningsändamål måste falla under 15 § andra stycket FotoL. Gränsdragningen mellan 15 § första och andra styckena FotoL torde enligt förbundet medföra besvärande tolkningssvårigheter och stora praktiska svårigheter vid tillämpningen. Förbundet ansluter sig till kommitténs uttalande att undantagen i FotoL så nära som möjligt bör ansluta sig till dem i URL och menar att de skäl som enligt kommittén talar för undantagande av alster av bildkonst också talar för att fotografisk bild skall undantas oavsett om den hänför sig till 15 3 första eller andra stycket FotoL. En uppdelning på det sätt som kommittén föreslagit medför enligt förbundet besvärliga gränsdragningsproblem.
En del remissorgan tar upp till behandling vissa särskilda frågor. Rörande spörsmålet vem upphovsrätten skall tillkomma uttalar socialstyrelsen att frågan om upphovsrätten skall tillkomma upphovsmannen själv eller anses överlåten på myndigheten bör vara en avtalsfråga. Televerket uttalar i denna fråga att rätten utan särskilt avtal får anses ha övergått till arbetsgivaren, om arbetet varit ett tjänsteåliggande. TCO framhåller att det beror på gällande tjänsteföreskrifter om arbetet med verket skall anses ha tillhört tjänstemans åliggande och att i annat fall avtal måste ingås om förfoganderätten på samma sätt som om verket skapats av utomstående. Statens avtalsverk anser i likhet med offentlighetskommittén att det inte torde vara lämpligt att i lag ange några bindande regler i ämnet medan konsistoriet vid Lunds universitet och juridiska fakulteten vid universitetet anser att lagstiftning behövs för att reglera upphovsrättens övergång till arbetsgivaren.
Pressens samarbetsnämnd framhåller att frågan om vem som har upphovsrätten till allmän handling får lösas inom tjänstemannarätten. Nämnden påpekar emellertid att i en hos myndighet upprättad handling som inte är avsedd för försäljning till allmänheten kan ha intagits ett verk eller en del av ett verk till vilket någon utomstående tredje man har upphovsrätt och att med den lösning, som kommittén har valt, denne tredje man synes gå förlustig sin upphovsrätt om det inte är fråga om alster av bildkonst.
Stim påpekar att 9 § URL bara torde avse den egentliga upphovsrätten men däremot inte de i 5 kap. URL nämnda närstående rättigheterna, eftersom detta inte uttryckligen nämnis i 45 och 49 3§ URL. Eftersom begreppet handling även kan avse upptagningar etc., blir konsekvensen av kommitténs förslag beträffande en inspelning som ”upprättats” av en myndighet och som inte försäljs till allmänhecen att någon rätt inte kan göras gällande av upphovsmannen men väl
Prop. 1973: 15 122
av den utövande konstnären. Detta innebär en klar diskriminering av den som ursprungligen skapat verket.
4.3 1969 års departementspromemoria
4.3.1 Principiella frågor om skyddets utformning m.m.
I promemorian lämnas inledningsvis en kort redogörelse för reglerna om skyddet för officiella texter m. m. i den nya texten av Bernkonvcntionen. Därefter behandlas frågan om ändringar i URL och FotoL och i ett följande avsnitt frågan om ändring i TF. Promemorian innehåller förslag till ändrad lydelse av 9, 24, 45, 46, 48 och 49 §§ URL samt 12 § FotoL.
Vad först angår behovet av ändringar i URL uttalar utredningen att en utvidgning av skyddet för allmänna handlingar får anses vara en av statsmakterna redan godtagen riktlinje. Frågan gäller därför närmast i vilken utsträckning och enligt vilken lagteknisk metod detta bör ske. I sistnämnda hänseende bör man enligt utredningen helt allmänt acceptera metoden att hos myndighet upprättade handlingar som huvudregel förklaras vara fria för återgivning och att behovet av skydd för vissa grupper av handlingar tillgodoses genom särskilda undantagsbestämmelser. I fråga om den närmare utformningen av huvudregeln och undantagen bör man enligt utredningen emellertid också beakta de nya bestämmelser som infördes i Bernkonventionen vid Stockholmskonferensen år 1967 och vissa förslag som har förts fram vid remissbehandlingen.
Beträffande den nämnda huvudregeln om rätt till fri återgivning uttalas i promemorian att offentlighetskommitténs förslag till reglering är adekvat i fråga om allmänna handlingar som har en speciell stats- och förvaltningsrättslig karaktär, nämligen sådana som i förarbetena till URL benämns författningar samt beslut och yttranden av myndighet eller annat offentligt organ. Regeln är cmellertid enligt utredningen inte adekvat för andra allmänna handlingar. Den medför att upphovsmannen blir helt avskuren från att göra gällande några som helst upphovsrättsliga befogenheter med avseende på handlingen. Det tryckfrihetsrättsliga intresset kräver emellertid enligt promemorian inte mera än en bestämmelse som gör det möjligt att återge handlingen utan upphovsmannens samtycke, dvs. en bestämmelse som upphäver upphovsmannens ensamrätt att förfoga över verket. Någon anledning att därutöver begränsa hans i 3 § URL reglerade ideella rätt, dvs. rätten att bli angiven i förbindelse med verket och skyddet mot att verket utsätts för kränkande behandling, finns inte. Utredningen finner att dessa synpunkter leder till att man, i enlighet med vad juridiska fakulteten vid Stockholms universilet föreslagit vid remissbehandlingen, bör dela
Prop. 1973: 15 123
upp reglerna om upphovsrätt till handlingar, som har upprättats hos myndighet, på två huvudbestämmelser.
Den ena huvudbestämmelsen bör enligt utredningen avse författningar samt beslut och yttranden av myndighet och bör innehålla att sådana handlingar inte är föremål för upphovsrätt. Bestämmelsen bör lämpligen tas in i 9 § URL.
Den andra huvudbestämmelsen bör enligt utredningen innehålla att andra hos myndighet upprättade handlingar än sådana som hänförts under 9 8 URL inte skall vara föremål för förfoganderätt enligt 2 8 URL. Av denna formulering framgår att upphovsmannen har kvar sin ideella rätt enligt 3 § URL. Från regeln kan man sedan göra undantag som ger upphovsmannen cn principiell förfoganderätt till vissa kategorier av handlingar inom denna grupp. I promemorian uttalas att denna lösning i systematiskt hänseende innebär att skyddet för den senare gruppen av handlingar som är upprättade hos myndighet — ”upprättade allmänna handlingar” — blir av samma karaktär som det i 24 8 roeglerade skyddet för handlingar som inkommer till myndighet — ”inkomna allmänna handlingar”. Enligt promemorian är det därför naturligt att placera bestämmelsen i 24 § och att i största möjliga utsträckning ge likartade regler för alla allmänna handlingar som faller under 24 8.
4.3.2 Författningar samt beslut och yttranden av myndighet (9 § URL)
I fråga om den föreslagna 9 § uttalar utredningen att den kan stödjas beträffande författningar på art. 2.4. i Bernkonventionen och i övrigt dels på denna artikel, dels på art. 9.2. Enligt art. 2.4. är det som tidigare nämnts förbehållet unionsländernas lagstiftning att bestämma vilket skydd som skall tillkomma officiella texter på lagstiftningens, förvaltningens och rättskipningens område samt officiella översättningar av sådana texter. Art. 9.2. innehåller bestämmelser om att unionsländerna får tilllåta mångfaldigande av annars skyddade verk under förutsättning att sådant mångfaldigande inte gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen. |
Föreskriften i 9 § är enligt utredningen avsedd att omfatta handlingar som har en speciell stats- och förvaltningsrättslig karaktär. Utmärkande för sådana handlingar är att de återger myndigheternas överläggningar och beslut. Utredningen anför olika exempel på sådana handlingar. Verk som avses med 9 § skall enligt den föreslagna lagtexten inte vara föremäl för upphovsrätt. Detta innebär att var och en kan förfoga över verken med uteslutande av upphovsmannens alla rättigheter enligt URL, dvs. både förfoganderätten enligt 2 § och den ideella rätten enligt 3 §. Övriga upprättade allmänna handlingar faller enligt utredningens förslag utanför 9 § men regleras då i stället i den föreslagna
Prop. 1973: 15 124
24 8, Dit räknas enligt utredningen främst resultaten av en offentlig verksamhet som bedrivs på ett med privat verksamhet jämförligt sätt.
Enligt förslaget omfattar 9 § i första hand svenska författningar och beslut och yttranden av svenska myndigheter. Därjämte kan den vid utsträckning av URL:s tillämpning med stöd av 62 § i princip också bli tillämplig på offentliga aktstycken från annat land. Enligt utredningen är det naturligt att utländska författningar och beslut av utländska myndigheter skall få återges fritt i Sverige. I fråga om yttranden av utländska myndigheter anför utredningen att det i många länder förekommer att en myndighet, som publicerar t. ex. rapporter, utredningar och uppsatser, åtnjuter upphovsrättsligt skydd för dessa och att det inte är uteslutet att man i vissa fall kan vilja påkalla skydd i Sverige. Något större behov av att i Sverige medge fritt eftertryck i dessa fall torde enligt utredningen inte heller föreligga. Utredningen finner det därför riktigast att låta 93 inte omfatta yttranden av utländsk myndighet. I fråga om Översättningar uttalar utredningen att huvudregeln i 9 8 skall gälla också översättningar av författningar och beslut i fall då översättningen ingår i en författning eller ett beslut eller i ett yttrande av svensk myndighet. I andra fall är emeöllertid en sådan översättning skyddad trots att originalverket saknar skydd. I fråga om officiella översättningar finner utredningen emellertid att ett behov ibland kan föreligga av att kunna återge dem fritt. I enlighet med vad som är tilllåtet enligt art. 2.4. i Bernkonventionen föreslås därför att 9 § skall gälla även officiella översättningar av sådana aktstycken.
4.3.3 Övriga allmänna handlingar m. m. (24 § URL)
I fråga om 24 § erinras i promemorian om att paragrafen nu reglerar två från tryckfrihetsrättslig synpunkt olikartade kategorier av verk. Den ena består av inkomna allmänna handlingar och den andra av verk som visserligen inte har innefattats i allmän handling men som dock har med dessa så likartad karaktär att samma inskränkningar i det upphovsrättsliga skyddet är påkallade, t. ex. muntliga anföranden inför myndighet. Enligt promemorian bör i 24 § regleras ytterligare en kategori av verk, nämligen sådana som innefattas i annan upprättad allmän handling än sådan som innehåller författning eller myndighets beslut eller yttrande. Skyddet för dessa verk och för de verk som nu omfattas av 248 bör enligt promemorian vara likartat.
Enligt promemorian bör i 24 § första stycket tas upp som huvudregel att annat verk än som avses i 9 8 och som innefattats i allmän handling inte skall vara föremål för förfoganderätt enligt 2 § URL. Härigenom görs klart alt var och en kan utöva denna förfoganderätt men att upphovsmannens ideella rätt enligt 3 § är bevarad. Om från denna huvudregel görs vissa undantag till förmån för upphovsmannen, kan enligt utredningens mening regleringen anses förenlig med Bernkonventionen.
Prop. 1973: 15 125
Dessa undantag bör enligt promemorian tas upp i 24 § andra stycket URL och avse vissa särskilda kategorier av verk. Sådana verk bör tillförsäkras inte bara skyddet för idecll rätt enligt 3 8 utan i princip också skydd för förfoganderätten enligt 2 §. Med beaktande av vägande tryckfrihetsrättsliga intressen anser emellertid utredningen att den i den nu gällande lydelsen av 24 § URL föreskrivna rätten att återge vissa verk i samband med redogörelse för mål och ärende vari de förekommer bör omfatta också de kategorier av verk som enligt nyssnämnda undantagsbestämmelse i 24 § andra stycket principiellt tillförsäkras fullt upphovsrättsligt skydd. I denna fråga anför Hessecr i ett särskilt yttrande att det inte föreligger något praktiskt behov av en sådan utvidgning. Vidare föreslår utredningen att man i 24 3 URL tar upp en bestämmelse om att allmän handling vari upphovsrättsligt skyddat verk innefattas får utlämnas i den ordning 2 kap. TF föreskriver. I likhet med offentlighetskommittén anser utredningen det vara lämpligt att man genom en uppräkning anger alla grupper av verk som skall vara föremål för ett vidsträcktare upphovsrättsligt skydd än enligt den föreslagna huvudregeln i 24 3 första stycket URL. När det gäller frågan vilka verk som skall falla under denna undantagsbestämmelse — enligt utredningens förslag placerad i 24 § andra stycket URL — tar utredningen upp till behandling de olika grupper som offentlighetskommittén behandlat. Utredningen finner i fråga om officiella kartor att skyddet bör utsträckas till samtliga officiella kartor. Utredningen anmärker att vissa affärsverk under remissbehandlingen hemställt att också ritningar och andra tekniska förebilder som har framställts hos myndighet bör göras till föremål för skydd. Denna hemställan finner utredningen välgrundad. Enligt offentlighetskommitténs förslag skall skydd tillkomma verk som framställts av myndighet för försäljning till allmänheten. Utredningen anmärker att förslaget har kritiserats av flera remissinstanser. Kritiken innebär väsentligen att försäljningskriteriet verkar på ett sätt som är godtyckligt från både tryckfrihetsrättsliga och upphovsrättsliga synpunkter. Det har framhållits dels att det inte är tilltalande att en myndighet genom egna beslut om avgift skall kunna utestänga verk från att tryckas av, dels att vissa kategorier av verk, som ofta tillhandahålls mot betalning och därför kan behöva skydd, ibland de- Jas ut gratis men trots detta bör vara skyddade. Utredningen menar att vad som sålunda anförts inte kan frånkännas beaktande och att det av offentlighetskommittén föreslagna stadgandet inte erbjuder en tillfredsställande lösning. Däremot bör enligt utredningen skydd ges åt ett par mer specificerade grupper inom området och skyddet bör här göras oberoende av försäljningsavsikten. Den första gruppen som utredningen föreslår skola skyddas är verk
Prop. 1973: 15 126
som framställts hos myndighet och är avsett för undervisning, Utredningen frambåller att flera remissinstanser har föreslagit att denna grupp skall åtnjuta skydd. Det kan, menar utredningen, inte för den allmänna debattens skull föreligga något nämnvärt behov av att kunna trycka av läroböcker o. d. i deras helhet. Å andra sidan är skydd påkallat inte bara av ekonomiska skäl utan också för att skydda upphovsmännen mot att framställningar, som de anser felaktiga eller föråldrade, mot deras vilja sprids bland allmänheten. Med verk som avses här bör enligt utredningen jämställas verk som utgör resultatet av vetenskaplig forskning. Skälet härtill är bl. a. att det ofta är svårt att dra en klar gräns mellan sådana verk och verk som är avsedda för undervisning. Ofta torde också intresset av att skydda forskningsresultat mot vilseledande bearbetningar vara stort. Den andra gruppen av handlingar som utredningen nämner är verk som genom myndighets försorg tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet. Utredningen anför att det affärsdrivande verket här befinner sig i samma situation som motsvarande privata företag och bör ha samma möjligheter att ekonomiskt utnyttja utgivningen av sina produkter. Det föreslås därför att skydd bereds denna grupp av verk. Utredningen diskuterar vidare om skydd i enlighet med vad som föreslagits av vissa remissinstanser bör beredas åt upplysningsskrifter av olika slag. I promemorian sägs att någon anledning att av ekonomiska hänsyn införa skydd för statens hithörande produkter knappast finns. När det giilller den omständigheten att privata upplagor kan bli behäftade med fel eller på annat sätt få en otillfredsställande utformning är enligt utredningen den sanering som utövas genom allmänhetens kritik tillräcklig. Utredningen vill därför inte förorda att någon inskränkning görs i rätten att återge allmänna handlingar som tjänar upplysningssyfte. Utredningen behandlar vidare offentlighetskommitténs förslag att skydd skall beredas alster av bildkonst som innefattas i allmän handling, Utredningen framhåller att många hithörande alster i själva verket är att bedöma som sådana beskrivande teckningar som i upphovsrättslig mening inte är att anse som konstverk utan som litterära verk. Även om fråga undantagsvis är om konstnärligt alster bör emellertid detta enligt utredningens mening knappast medföra att andra regler skall gälla för dessa verk än för övriga bidrag till den publikation som det gäller, Beträffande offentlighetskommitténs påpekande att konstnären i dessa fall bara räknar med att illustrationen skall komma till den begränsade användning som myndighetens eget nyttjande innefattar anför utredningen att detsamma i många fall gäller även upphovsmän till andra bidrag. Enligt utredningen bör vidare i sammanhanget beaktas att av offentligt organ ombesörjda fotograferingar och filmupptagningar i vissa.
Prop. 1973: 15 127
fall kan väntas ha så stort allmänt intresse att det bör vara fritt exempelvis för pressen att publicera sådana fotografier och bilder ur sådana filmer i den mån en i ord skriven redogörelse i motsvarande fall skulle varit fri för återgivning. Frågan är enligt utredningen av större praktisk betydelse när det gäller FotoL men samma principiella lösning bör gälla i båda lagarna. På grund av det anförda anser utredningen att skäl inte föreligger att föreslå särbestämmelser för alster av bildkonst. Utredningen anmärker emellertid att de i övrigt föreslagna undantagen självfallet är tillämpliga även på alster av bildkonst och till största delen torde täcka det praktiska behov som föreligger. I promemorian anförs att utredningen har övervägt att bereda skydd åt musikaliska verk men avstått härifrån eftersom det, bortsett från koralböcker som är föremål för officiellt fastställande, är sällsynt att sådana verk återges i allmän handling. I promemorian framhålls att vissa remissinstanser påpekat att ett verk som myndighet tar in i allmän handling med stöd av tvångslicens, t. ex. enligt 16 § URL, genom ctt sådant förfarande blir så att säga allmän egendom och kan återges fritt. Denna lucka kommer enligt promcemorian i praktiken till stor del att täppas till genom att verk som framställs för undervisning underkastas det vidsträcktare upphovsrättsliga skyddet. Det finns dock enligt promemorian andra fall som, även om de inte är särskilt vanliga, dock från principiell synpunkt bör regleras på ctt för upphovsmannen rimligt sätt. En del exempel anförs, t. ex. det fallet att ett konstverk avbildas i en av myndighet utgiven tidning i samband med redogörelse för dagshändelse, att musikaliskt verk återges i ett av statlig myndighet utgivet samlingsverk till bruk vid gudstjänst eller att en bok eler tidskriftsartikel, utan att verket mångfaldigas, ges in i en rättegång som förts av statlig myndighet samt att verk av misstag införs i allmän handling. Enligt promemorian bör denna fråga regleras på ctt för upphovsmannen rimligt sätt och det föreslås därför skydd för verk som innefattas i allmän handling utan upphovsmannens samtycke. Hesser anför i denna del att det enligt hans mening inte är påkallat att bereda skydd åt verk som nu nämnts. Som skäl anger han bl.a. att skydd för sådana verk i vanliga fall kommer att åtnjutas enligt andra regler (att verket är avsett för undervisning celler tillhandahålls i samband med affärsverksamhet) och att övriga fall är så sällsynta att någon reglering inte behövs. Vidare anförs att den av majoriteten föreslagna bestämmelsen skapar rättsosäkerhet vid publicering av allmänna handlingar eftersom allmänheten många gånger inte kan veta om upphovsmannen lämnat samtycke eller ej. Enligt nuvarande lydelse av 24 § får ”vad som skriftligen anföres inför myndighet eller i statlig eller kommunal representation” återges utan upphovsmannens samtycke. Från denna regel undantas vissa verk,
Prop. 1973: 15 128
nämligen ”såsom bevis åberopade skrifter och dylikt”. Utredningen förordar att sistnämnda bestämmelse med en mindre redaktionell jämkning tas in i andra stycket.
När det härefter gäller handlingar som inkommit till myndighet kan enligt promemorian tvekan uppstå om vad som gäller för verk som är föremål för yrkande i mål eller ärende, t. ex. en lärobok som ges in till den statliga läroboksnämnden för granskning. Det anförs att en vanlig uppfattning är att sådana verk är skyddade redan enligt gällande rätt, vilket enligt en mening skulle framgå av att 24 8 friger endast vad som ”anföres” inför myndighet eller i statlig eller kommunal |Irepresentation. Enligt promemorian är det emellertid påkallat att lagens mening blir klargjord på ett bättre sätt. Med hänsyn härtill föreslås att skydd skall beredas för verk som enskild har gett in för godkännande eller antagande av myndighet. Hesser anser att detta förslag inte motsvarar något praktiskt behov och även synes ägnat att i onödan komplicera lagtexten. Enligt hans mening bör de nuvarande bestämmelserna i 24 § om handlingar som kommer in till myndighet behållas oförändrade och de nya bestämmelser som förs in i paragrafen bara avse handlingar som upprättats hos myndighet.
I nuvarande 24 8 upptas slutligen vissa verk som inte intagits i någon allmän handling, nämligen verk som innefattas antingen i muntligt anförande inför myndighet eller i statlig eller kommunallrepresentation eller i muntligt eller skriftligt anförande vid annan offentlig överläggning om allmänna angelägenheter. I promemorian föreslås att dessa verk skall regleras i 24 § som ctt tredje stycke.
Upphovsman har enligt nuvarande lydelse av 24 § sista punkten rätt att ensam ge ut samling av sina anföranden, I förslaget i promemorian upptas en motsvarande bestämmelse som ctt fjärde stycke i 24 3. Enligt promemorian är det enklast att låta bestämmelsen omfatta alla verk som regleras av 24 §. Hesser har avvikande mening på denna punkt.
I promemorian anförs vidare att den föreslagna huvudregeln och de därtill knutna undantagsbestämmelserna helt är avpassade för svenska förhållanden och inte bör kunna utsträckas till verk som innefattas i handling som är upprättad hos celler inkommen till utländsk myndighet. Sådana verk bör i stället åtnjuta skydd enligt allmänna regler. Denna begränsning framgår av att huvudregeln till vilken undantagsbestimmelserna ansluter, förklarats gälla verk som innefattas i ”allmän handling som avses I 2 kap. TF”.
4.3.4 Skiljaktig mening beträffande 24 § URL
Som framgår av den lämnade redogörelsen har Hesser avvikande uppfattning i vissa sakfrågor. Även beträffande själva uppbyggnaden av 24 § och vissa andra delar av innehållet i förslaget har han en annan
Prop. 1973: i5 129
mening än majoriteten. Enligt hans uppfattning motsvarar majoritetens förslag till omredigering inte något praktiskt behov och är dessutom ägnat att onödigtvis komplicera lagtexten. Vidare anförs att det finns risk för att de av majoriteten föreslagna reglerna kommer att medföra att upphovsrätt till handlingar som inkommer till myndighet går förlorad i större utsträckning än nu är fallet vilket är särskilt betänkligt, eftersom det här gäller rättigheter som tillkommer enskilda. Som nämnts är ett väsentligt skäl för majoritetens omredigering att man därigenom skulle söka uppnå en censartad reglering för handlingar som upprättats hos myndighet och handlingar som inkommer till myndighet. På denna punkt anför Hesser att någon enhetlighet inte går att genomföra, eftersom i alla viktigare hänseenden olika regler måste ges för de olika grupperna. Att då ändå föra samman reglerna medför att lagtexten blir mer svåröverskådlig än om vardera huvudkategorin av allmänna handlingar behandlas för sig. Hesscr föreslår i stället att 24 § disponeras så att första stycket innehåller regler om upprättade handlingar, andra stycket i princip nuvarande bestämmelser om inkomna allmänna handlingar och tredje stycket den tidigare nämnda bestämmelsen om att allmän handling vari verket innefattas får utlämnas i den ordning 2 kap. TF föreskriver. Huvudregeln i första stycket föreslår han formulerad så att bandlingarna i fråga får återges utan upphovsmans samtycke.
4.3.5 Närstående rättigheter m. m.
Vad som föreslagits i fråga om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk bör enligt promemorian äga motsvarande tillämpning på vissa upphovsrätten närstående rättigheter i 3 kap. URL och på rätt till fotografisk bild. Utredningen åberopar att ctt utslag av regeringsrätten från år 1965 (RÅ 1965 nr 25) torde få uppfattas så, att mekanisk eller elektrisk upptagning kan vara att anse som allmän handling redan enligt TF:s nuvarande lydelse. Med hänsyn härtill bör enligt promemorian i URL hänvisning göras till 9 och 24 §§ i 45 § tredje stycket beträffande utövande konstnärers rätt, i 46 § andra stycket beträffande fonogramframställares rätt och i 48 § tredje stycket beträffande radio- eller televisionsföretags rätt. I anslutning till offentlighetskommitténs förslag bör vidare motsvarande hänvisning införas även i 49 8 URL beträffande tätt till katalogarbete ctc. och i 12 8 FotoL beträffande rätten till fotografisk bild.
4.3.6 Övergångsbestämmelser
När det gäller övergångsbestämmelserna uttalar utredningen att de förslag som offentlighetskommittén lagt fram bör godtas. De nya bestämmelserna i URL bör alltså enligt utredningen tillämpas även på verk som har tillkommit före ikraftträdandet men att i fråga om rätten 9 Riksdagen 1973. 1 saml, Nr 15
Prop. 1973: 15 130
att sprida och visa dessförinnan framställda verk och använda dessförinnan tillverkade klichéer o. d. samma regler bör tillämpas som vid URL:s ikraftträdande. Samma principer bör enligt utredningen tillämpas i fråga om rättigheter enligt 5 kap. URL och FotoL.
4.3.7 Fråga om ändring av I kap. 8 § TF
I fråga om den ändring som offentlighetskommittén föreslagit av 1 kap. 8 § TF uttalar utredningen att förslaget innebär att grundlagsstadgandet ändras på tre punkter, Den första punkten gäller att förbehållet för upphovsmans eller fotografs rätt endast skall avse sådana verk som innefattas i allmän handling, den andra att förbehållet endast skall avse rätten att offentliggöra verk i tryckt skrift och den tredje att hänvisningen till bestämmelsen i 51 § URL om kränkning av den andliga odlingens intressen skall utgå.
Utredningen hänvisar till att författningsrummet före 1960 års ändring innehöll en hänvisning till att vad i lag var stadgat skulle gälla om den uteslutande rätt att genom tryck mångfaldiga litterära och musikaliska verk eller verk av bildande konst, som tillkom upphovsmannen till sådant verk och att den mera allmänna avfattning av stadgandet som infördes 1960 närmast avsåg att klargöra att vid sådant mångfaldigande även upphovsmannens ideella rätt skulle iakttas. Enligt utredningens mening hade man emellertid även i övrigt goda skäl för att ge bestämmelsen en mera generell lydelse. De grundläggande reglerna i 1 kap. 1 8 TF om friheten att i tryckt skrift yttra tankar och åsikter och meddela uppgifter och underrättelser gör inte något undantag för fall när det material som skall tryckas är föremål för annans upphovsrätt. Efter orden ger dessa regler därför även rätt att trycka annans skyddade verk eller vidta sådana förberedande åtgärder för tryckning som t. ex. att överlämna annans manuskript till ett tryckeri. Eftersom 1 kap. 1 8 TF dessutom uttryckligen föreskriver att tryckfriheten endast kan inskränkas genom bestämmelser som är ”i denna förordning” meddelade till skydd för bl. a. enskild rätt, bör enligt utredningens mening själva TF, såsom f.n. är fallet, innehålla en hänvisning till URL och FotoL även beträffande rätten till andra verk än sådana som innefattas i allmän handling.
Denna ståndpunkt innebär att den närmare avvägningen av förhållandet mellan upphovsrätt och tryckfrihetsrätt får göras i URL. Att upphovsrätten härvid inte får utformas så att den kommer att inskränka den grundlagsenliga rätten att ta del av allmän handling är självklart. I utredningens förslag till ny lydelse av 24 § URL har också tagits upp en bestämmelse som skyddar sistnämnda rätt. Att såsom offentlighetskommittén föreslagit utforma även förbehållet i 1 kap. 8 § TF särskilt med tanke på detta spörsmål synes däremot enligt utredningen inte påkallat.
Prop. 1973: 15 131
Vad slutligen angår offentlighetskommitténs förslag att slopa hänvisningen till 51 §& URL har denna som motivering anfört att det här är fråga om ett ingripande från andra utgångspunkter än dem som har med yttrandefriheten att göra och att det även utan något förbehåll i TF är klart att ett sådant ingripande kan göras i enlighet med lag. Invändningen är delvis av samma art som den som kommittén riktat mot det nuvarande allmänna förbehållet i I kap. 8 § TF för upphovsmans och fotografs rätt. I promemorian anförs att med den uppfattning som utredningen har redovisat i fråga om förbehållet i 1 kap. 8 § TF även hänvisningen till 51 §& URL bör behållas och att i varje fall något skäl inte finns att låta hänvisningen utgå separat.
Även en ljud- och bildupptagning kan enligt utredningen i vissa fall anses utgöra allmän handling och därmed bli underkastad regleringen i TF. Denna kommer därvid ibland att få betydelse inte bara för upphovsmän och fotografer utan även för utövande konstnärer och vissa andra i 5 kap. URL nämnda rättighetshavare. I promemorian anförs att detta förhållande emellertid för närvarande inte synes påkalla någon ändring av 1 kap. 8 § TF. Om en revision av detta lagrum skulle bli aktuell längre fram i samband med ny lagstiftning angående allmänna handlingar bör dock i tydlighetens intresse det förbehåll för upphovsmans rätt som lagrummet nu innehåller utvidgas till en generell hänvisning till URL varigenom hänvisningen även kommer att avse rättigheter enligt 5 kap. URL.
Utredningen anser alltså att stadgandet i 1 kap. 8 8 TF tills vidare kan stå kvar oförändrat, även om 9 och 24 §§ URL ändras i enlighet med utredningens förslag.
4.4 Föredraganden
4.4.1 Bakgrunden till den föreslagna lagstiftningen
En grundläggande princip i svensk rätt är att var och en skall ha fri tillgång till allmänna handlingar och rätt att offentliggöra dem i tryckt skrift. Denna tryckfrihetsrättsliga princip har ansetts vara så betydelsefull -att den bar slagits fast i grundlag.
Allmänna handlingar är i vissa fall av sådan beskaffenhet att de i och för sig uppfyller förutsättningarna för att betraktas som verk i upphovsrättsligt hänseende. Den upphovsrättsliga lagstiftningen ger som huvudregel upphovsmannen till ett verk ensamrätt att bestämma över dess publicering.
Tidigare hade den principiella motsättningen mellan dessa tryckfrihetsrättsliga och upphovsrättsliga principer inte så stor praktisk betydelse. De tryckfrihetsrättsliga principerna gavs emellertid företräde. Med några få undantag var allmänna handlingar uteslutna från upp-
Prop. 1973: 15 132
hovsrättsligt skydd och kunde fritt återges. Frågan kom emellertid så småningom 1 ett annat läge. Redan vid tiden för tillkomsten av URL framstod det inte längre som rimligt att allmänna handlingar generellt skulle vara fria för eftertryck. Statliga organ hade i en omfattning som tidigare var okänd börjat ombesörja affärsmässiga och kulturella uppgifter i former som organisatoriskt och praktiskt motsvarade den enskilda företagsamhetens. Också i fråga om handlingar som enskilda personer gav in till myndigheter och som därigenom fick karaktären av allmänna handlingar i TF:s mening framträdde ett ökat behov av skydd.
Mot bakgrunden av de förhållanden som jag här i korthet har berört föreslog auktorrättskommittén i sitt betänkande (SOU 1956: 25) att man skulle bereda skydd för de här angivna allmänna och enskilda intressena. I betänkandet, och senare också i propositionen med förslag till URL (prop. 1960: 17), utformades reglerna härom på olika sätt för handlingar som upprättats hos myndighet, i fortsättningen kallade upprättade allmänna handlingar, och för handlingar som från enskilda inkommit till myndighet, i fortsättningen kallade inkomna allmänna handlingar. För den förstnämnda kategorin föreslogs som huvudregel att handlingarna skulle omfattas av upphovsrätt men att undantag skulle gälla för författningar samt beslut och yttranden av myndighet. Beträffande den andra kategorin föreslogs en reglering som väsentligen innebar att upphovsrätt i regel skulle gälla men att anföranden inför myndigheter m. m. skulle få återges utan upphovsmannens samtycke.
Vid riksdagsbehandlingen godtogs i allt väsentligt de föreslagna bestämmelserna om upphovsrätt till inkomna allmänna handlingar. Dessa finns nu i 24 § URL. Däremot riktades det kritik mot propositionens förslag till reglering av frågan om upphovsrätt till upprättade allmänna handlingar. I första lagutskottets utlåtande framhölls att, i motsats till vad som föreslogs i propositionen, som huvudregel borde gälla att sådana handlingar inte skulle vara föremål för upphovsrätt. Från denna huvudregel fick sedan föreskrivas de undantag som behövdes. Utskottet ansåg dock att det inte utan ytterligare utredning kunde bedömas vilka slag av hos myndighet upprättade handlingar som borde beredas upphovsrättsligt skydd. I enlighet härmed föreslog utskottet att det i 9 8 URL skulle föreskrivas att handlingar som upprättats hos myndighet som avses i 2 kap. 3 3 TF inte skulle vara föremål för upphovsrätt. I överensstämmelse med vad som redan gällde gjordes i förslaget dock undantag för vissa kartor. Utskottsförslaget bifölls av riksdagen. Samtidigt beslöt riksdagen att hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning huruvida allmänna handlingar borde erhålla upphovsrättsligt skydd i andra fall än som följde av 9 8 URL i den av riksdagen beslutade lydelsen.
Med anledning härav fick offentlighetskommittén år 1961 i uppdrag att verkställa en utredning rörande upphovsrätten till upprättade all-
Prop. 1973: 15 133
männa handlingar. Kommittén avlämnade år 1967 sitt betänkande i ämnet. Dess förslag innebär i huvudsak att man som huvudregel behåller den nuvarande bestämmelsen i 9 8 om att sådana handlingar i princip inte är föremål för upphovsrätt. Undantag från huvudregeln föreslås emellertid för tre grupper av handlingar, nämligen vissa officiella kartor, verk som framställts för försäljning till allmänheten samt alster av bildkonst. Dessa kategorier av verk bör enligt förslaget omfattas av upphovsrätt. Någon ändring av nuvarande regler i 24 8 URL om inkomna allmänna handlingar föreslås inte. Kommittén förordar slutligen en viss jämkning av 1 kap. 8 8 TF.
Vid remissbehandlingen av betänkandet har förslaget att det uppkovsrättsliga skyddet skall utsträckas till att avse vissa handlingar som nu är oskyddade i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan crinran. Bara en remissinstans, Svenska bokförläggareföreningen, har ställt sig principiellt ogillande till hela förslaget. Föreningen har uttalat att det föreligger risk för att statliga myndigheter och bolag som driver förlagsverksamhet utvecklas till monopolföretag inom sina verksamhetsområden.
När det gäller den närmare avgränsningen av de slag av handlingar, som skall skyddas, har emellertid åtskilliga kritiska synpunkter framförts. Detta gäller i synnerhet utformningen av den föreslagna bestämmelsen om upphovsrätt för verk som har framställts för försäljning till allmänheten. En del instanser menar att skyddet bör vidgas utöver vad som följer av förslaget och vidare har från vissa håll förordats en annan teknisk lösning än den som har tagits upp i betänkandet.
Mot bakgrunden av betänkandet och de däröver avgivna remissyttrandena har den inom justitiedepartementet tillkallade utredningsgruppen för upphovsrättfrågor i oktober 1969 lagt fram cn promemoria med förslag till vissa ändringar i URL och FotoL. Enligt promemorian bör bestämmelserna om upphovsrätt till allmänna handlingar delas upp på två huvudstadganden. Det första bör avse sådana hos myndighet upprättade handlingar som över huvud ej bör vara föremål för upphovsrätt, nämligen handlingar som har en särskild stats- eller förvaltningsrättslig karaktär, såsom författningar samt beslut och yttranden av myndigheter. Denna bestämmelse bör tas in i 9 § URL. Beträffande övriga allmänna handlingar framhåller utredningen att det tryckfrihetsrättsliga intresset inte kräver mer än att handlingen skall kunna få återges utan upphovsmannens samtycke. Däremot finns i fråga om dessa handlingar enligt utredningen inte någon anledning att begränsa upphovsmannens ideella rätt, dvs. hans rätt att bli angiven i förbindelse med verket eller att ingripa när verket utsatts för kränkande bebandling. Huvudregeln om att upphovsman inte har ensamrätt att förfoga över nu ifrågavarande allmänna handlingar bör enligt promemorian tas upp i 24 8. I denna bör också tas in undantagsbestämmelser som ger upphovsman-
Prop. 1973: 15 134
nen principiell förfoganderätt till vissa kategorier av handlingar. Utredningen föreslår att till denna grupp hänförs 1) officiella kartor, 2) tekniska förebilder, 3) verk som är avsett för undervisning, 4) verk som utgör resultat av vetenskaplig forskning, 5) verk som genom myndighets försorg tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet, 6) verk som utan upphovsmannens samtycke har tagits in i allmän handling, 7) verk som har ingivits för godkännande eller antagande av myndighet, samt 8) verk som har åberopats som bevis m. m. Vidare föreslås vissa regler om utlämning enligt 2 kap. TF av denna grupp av handlingar samt om rätten att utan upphovsmannens samtycke återge verk som innefattats i sådan allmän handling. Enligt utredningen bör de i 24 8 föreslagna reglerna också gälla i fråga om verk som innefattats i muntliga anföranden inför myndighet m. m. Någon ändring av 1 kap. 8 8 TF är enligt promemorian inte nödvändig. En ledamot av utredningsgruppen har i fråga om 24 § URL redovisat en avvikande uppfattning, som skall beröras närmare i det följande.
4.4.2 Allmänna synpunkter
Sedan lång tid tillbaka bygger vår lagstiftning på detta område på principen att allmänna handlingar som upprättats hos myndighet inte är föremål för uppbovsrätt. Denna princip slogs på nytt fast vid genomförandet av URL år 1960. Någon anledning att nu ompröva detta principiella ställningstagande föreligger inte. Det utredningsarbete som har bedrivits på senare år har enbart syftat till att undersöka vilka slag av allmänna handlingar som bör undantas från den nyss angivna huvudregeln. Redan nu gäller undantag för vissa kartor. Som påpekades under tillkomsten av URL har emellertid den offentliga verksamhetens expansion medfört ett ökat behov av upphovsrättsligt skydd för vissa slag av upprättade allmänna handlingar. Hit hör t. ex. läroböcker, författningskommentarer, kataloger och liknande produkter, som framställts i den offentliga verksamheten i former och på villkor som liknar privat företagsamhet. Oavsett om dessa produkter framställs inom den allmänna eller den enskilda sektorn föreligger här ett behov av skydd mot obehörigt utnyttjande, framför allt i form av förbud mot eftertryck. Behovet av upphovsrättsligt skydd för offentliga förlagsprodukter har gjort sig särskilt starkt gällande på läroboksområdet. Det är uppenbart att det kan medföra svårigheter att anskaffa kvalificerade läroboksförfattare för den statliga förlagsverksamheten, om dessa går miste om det upphovsrättliga skydd som de åtnjuter vid utgivning av läroböcker från privatägda förlag. Men också i fråga om andra handlingar som tillkommer i framför allt den affärsmässigt bedrivna offentliga verksamheten finns ett behov av upphovsrättsligt skydd. Som exempel kan nämnas konstruktionsritningar som utarbetats i de affärsdrivande verken.
Prop. 1973: 15 135
Svenska bokförläggareföreningens farhågor för att en utvidgning av det upphovsrättsliga skyddet skall leda till en monopolisering av förlagsverksamheten på vissa områden anser jag obefogade. Vad det här gäller är bara att ge den statliga utgivningen möjligheter att såvitt gäller det upphovsrättsliga skyddet arbeta under samma villkor som den enskilda verksamheten genom att förhindra ett obehörigt utnyttjande av dess alster.
I enlighet med vad som uttalades vid URL:s tillkomst bör emellertid det upphovsrättsliga skyddet av offentliga handlingar inte utsträckas utöver vad som är absolut nödvändigt. När det gäller de handlingar som är i behov av ett upphovsrättsligt skydd måste vidare lagstiftningen
utformas på ett sådant sätt att den inte inkräktar på de genom TF
skyddade intressena av en fri samhällsdebatt och en allsidig samhällsinformation. Rätten att ta del av allmänna handlingar får därför inte påverkas av att en handling är föremål för upphovsrättsligt skydd. Det är främst ett obehörigt kommersiellt utnyttjande av handlingarna som skall förhindras.
En utgångspunkt vid utformningen av nya regler om upphovsrätt till allmänna handlingar bör vara att det görs en åtskillnad mellan handlingar som i princip skall vara helt uteslutna från upphovsrättsligt skydd och sådana handlingar, till vilka upphovsrätt i större eller mindre omfattning skall kunna göras gällande.
Innan jag närmare behandlar frågan till vilka av dessa huvudgrupper olika slag av allmänna handlingar bör hänföras vill jag emellertid beröra en fråga av principiell betydelse. Offentlighetskommitténs förslag innebär som nämnts att hos myndighet upprättade handlingar som huvudregel helt utesluts från upphovsrätt men att undantag görs för vissa av de tidigare berörda statliga eller kommunala förlagsprodukterna. En konsekvens av den föreslagna regleringen är att upphovsmannen i fråga om sådana hos myndighet upprättade handlingar som omfattas av huvudregeln går miste inte bara om rätten att förfoga över verket utan också om den ideella rätten, dvs. rätten att bli angiven som upphovsman till verket och åtnjuta skydd mot att verket ändras eller återges på ett sätt som är kränkande för upphovsmannen. Detta förhållande har kritiserats av flera remissinstanser, bl. a. justitiekanslern och de juridiska fakulteterna. |
Även jag anser att upphovsmannens ideella rätt bör skyddas så långt det är möjligt. För upphovsmannen till ett verk, som i och för sig är av det slaget att det bör kunna återges fritt, t. ex. en utredning eller en upplysningsskrift, kan det många gånger vara ett betydelsefullt intresse att hans namn anges i samband med att verket återges. Detta gäller i synnerhet när sådana upphovsmän som är ckonomiskt beroende av sin skapande verksamhet, t. ex. free-lance journalister, anlitas i offentlig verksamhet. Även om upphovsmannen inte kan motsätta sig att verket åter-
Prop. 1973: 15 136
ges, har han ett berättigat intresse av att detta inte sker på ett felaktigt eller förvanskat sätt.
Som har påpekats under remissbehandlingen torde Bernkonventionen inte medge att upphovsrätten helt utesluts beträffande alla de verk som här är i fråga. De handlingar som enligt Bernkonventionen kan helt uteslutas från upphovsrättsligt skydd är ”officiella texter på lagstiftningens, förvaltningens och rättsskipningens område”. Det är nämligen överlämnat åt unionsländerna att själva bestämma vilket skydd som skall tillkomma sådana handlingar (art. 2.4.) vilket får anses innebära att de kan bestämma att något skydd över huvud inte skall tillkomma sådana handlingar. Möjligheterna att inskränka upphovsrätten till andra hos myndighet upprättade handlingar regleras i art. 9.2. Enligt denna bestämmelse kan unionsländerna tillåta att litterära eller konstnärliga verk mångfaldigas i vissa särskilda fall, om mångfaldigandet inte gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen.
Enligt min mening medger konventionen att författningar samt beslut och yttranden av myndighet helt utesluts från upphovsrättsligt skydd. När det gäller myndighets yttranden kan det visserligen vara något tveksamt, om dessa faller in under art. 2.4., men utformningen av bestämmelsen ger dock enligt min mening utrymme för en sådan tolkning. I fråga om andra hos myndighet upprättade handlingar torde bestämmelsen i art. 9.2. innebära att i varje fall upphovsmannens ideella rätt skall bevaras. Från tryckfrihetsrättsliga synpunkter är det inte nödvändigt att intrång kan ske i denna rätt. Vad som är påkallat för att en fri samhällsdebatt och en allsidig samhällsinformation skall säkerställas är att allmänna handlingar i så stor utsträckning som möjligt kan återges utan upphovsmannens samtycke.
Jag delar sålunda den i promemorian uttalade uppfattningen att bara vissa handlingar av stats- eller förvaltningsrättslig karaktär, nämligen författningar samt beslut och yttranden av myndighet, bör vara helt uteslutna från upphovsrätt. För dessa slag av handlingar torde frågan om den ideella rätten i regel sakna betydelse. För övriga hos myndighet upprättade handlingar bör gälla att upphovsmannen är bevarad vid sin ideella rätt. Vissa sådana handlingar bör emellertid ha ett mera långtgående upphovsrättsligt skydd. Till denna fråga återkommer jag i det följande (avsnitt 4.4.4).
4.4.3 Författningar, beslut m. m.
I enlighet med vad jag nyss har anfört bör vissa handlingar av speciell stats- eller förvaltningsrättslig karaktär helt uteslutas från upphovsrätt och bestämmelser om detta tas in i 9 § URL. Beträffande dessa verk talar främst starka tryckfrihetsrättsliga skäl för att de tas undan från upphovsrättsligt skydd. Härför talar emellertid också vissa rent upphovs-
Prop. 1973: 15 137
rättsliga skäll Som uttalas i auktorrättskommitténs betänkande (SOU 1956: 25 s. 166) utgör en lag, en dom, ctt beslut eller annat yttrande av offentligt organ visserligen resultatet av cn författande verksamhet, vilken i och för sig kan grunda upphovsrätt. I och med den stats- eller förvaltningsrättsliga akt varigenom texten blivit en lag, en dom osv. måste emellertid ett aktstycke av annan rättslig valör anses ha tillkommit än de litterära arbetsprodukter som är föremål för upphovsrätt. Som jag nyss förordat bör därför författningar sarat beslut och yttranden av myndighet inte vara föremål för upphovsrätt. Jag delar också utredningens uppfattning att bestämmelsen bör vara tillämplig också på utländska författningar och beslut som fattats av utländska myndigheter. I fråga om utländska myndigheters yttranden talar som utredningen anfört vissa skäl för att de ges upphovsrättsligt skydd i Sverige. I många länder är sådana yttranden skyddade och enligt utredningen torde något större behov av att här medge fritt eftertryck inte föreligga. Jag är beredd att godta denna ståndpunkt och förordar således att dessa yttranden ges skydd i Sverige.
I fråga om översättningar gäller som allmän upphovsrättslig princip att den som har översatt ett verk har upphovsrätt till verket i denna gestalt (4 § URL). Av den föreslagna huvudregeln i 9 § följer emellertid att översättningar, som ingår i en författning eller i beslut eller yttrande av myndighet, inte är föremål för upphovsrätt. Exempelvis får översättning av en internationell konvention återges fritt om den har tagits in i en proposition. I andra fall skulle, om inte annat sägs, den som översatt en författning, en dom etc. ha upphovsrätt till dot översatta verket trots att originalet inte är skyddat. I likhet med vad som förordas i promemorian bör emellertid officiella översättningar av både svenska och utländska texter till författningar och myndigheters beslut liksom officiella översättningar av svenska myndigheters yttranden vara uteslutna från skydd. Med officiella översättningar avses sådana Översättningar som har upprättats inom en myndighet.
Sammanfattningsvis innebär den av mig föreslagna huvudregeln i 9 § att från upphovsrätt helt undantas författningar samt beslut av in- och utländska myndigheter samt yttranden av svenska myndigheter. Från skydd undantas vidare officiella översättningar av sådana handlingar.
Emellertid kan det i vissa mycket speciella fall förekomma att i författningar eller beslut eller yttranden av myndigheter ingår verk, som framstår som cn självständig litterär eller konstnärlig arbetsprodukt och ger uttryck för sin upphovsmans individualitet. Som exempel kan nämnas att i ett betänkande läggs fram förslag till tonsatta eller inte tonsatta psalmer. Hit hör också det av offentlighetskommittén nämnda fallet att alster av bildkonst ingår i en upprättad allmän handling, t. ex. ett betänkande.
Enligt min mening kan man inte helt bortse från de upphovsrättsliga
Prop. 1973: 15 | 133
intressen som kan föreligga i fråga om de verk som jag nu har berört. Det förtjänar därför att övervägas att ge ett visst upphovsrättsligt skydd i dessa fall. Självfallet måste därvid beaktas att särskilt tryckfrihetens och den allmänna debattens intressen tillgodoses. De kategorier av verk där skydd kan komma i fråga är enligt min uppfattning alster av bildkonst, musikaliska verk och diktverk. Därutöver kan av andra skäl övervägas att i detta sammanhang ge skydd också åt officiella kartor.
Vad angår alster av bildkonst kan i detta sammanhang som ctt praktiskt fall nämnas omslagen till Statens offentliga utredningar vilka pu för tiden ofta utformas så att de utgör konstnärliga verk i URL:s mcening. Det kan ifrågasättas om inte sådana omslag får anses ingå i de betänkanden till vilka de hör. Offentlighetskommittén har föreslagit att alster av bildkonst som innefattats i upprättad allmän handling — däri inbegripet författningar, beslut och yttranden av myndigheter — skall skyddas. Som skäl anförs främst att en konstnär som t. ex. gjort en illustration till en av myndighet utgiven skrift inte haft skäl att räkna med annat än att illustrationen skall komma till just denna begränsade användning.
I departementspromemorian uttalas i samband med den föreslagna 24 § att offentlighetskommitténs förslag inte har väckt någon erinran vid remissbehandlingen men utredningen har ändå inte funnit skäl att föreslå sådant skydd. I promemorian anförs att de fall som det närmast gäller är sådana där tecknare och andra konstnärer anlitas för att göra instruktiva teckningar för upplysningsskrifter etc. Det uttalas att många alster av detta slag snarare är att bedöma som litterära verk än som konstverk men att det även om det undantagsvis skulle vara fråga om konstverk, knappast finns någon anledning att andra regler skall gälla för dem än för övriga bidrag till den publikation som det är fråga om. Vad angår offentlighetskommitténs uttalande att konstnären i dessa fall bara räknar med att illustrationen skall komma till den begränsade användning som myndighetens eget nyttjande innefattar uttalas i promemorian att detsamma i många fall gäller också upphovsmän till andra bidrag. I sammanhanget anförs vidare att av offentligt organ ombesörjda fotograferingar och filmupptagningar i vissa fall kan väntas ha så stort allmänt intresse att det bör vara fritt exempelvis för pressen att publicera sådana bilder. Enligt promemorian har denna fråga visserligen större praktisk betydelse för FotoL än för URL men samma principiella lösning bör gälla i båda lagarna.
För egen del vill jag framhålla att alster av bildkonst numera förekommer i inte oväsentlig omfattning i handlingar upprättade hos myndigheter. Det är tänkbart att dessa alster i framtiden kommer att få ett vidare användningsområde. Enligt min uppfattning är det rimligt att frågan om upphovsrätten till dessa alster, som ju i hög grad är uttryck för sin skapares individualitst, löses på ett sätt som är mera tillfreds-
Prop. 1973: 15 139
ställande för uppshovsmännen än f.n. Det är bl. a. angeläget att bestämmelserna utformas så att upphovsmännen inte avskräcks från att erbjuda det allmänna sina tjänster. Något tryckfrihetsrättsligt motiverat intresse föreligger inte att helt utesluta dessa alster från upphovsrätt. Jag vill därför förorda att alster av bildkonst ges ett visst upphovsrättsligt skydd också när de ingår i författning eller beslut eller yttrande av myndighet. Jag återkommer senaroc till frågan vilka särskilda inskränkningar i skyddet som är påkallade av hänsyn till allmänna intressen.
Vad angår förhållandet till FotoL vill jag erinra om att denna inte innehåller någon inskränkning i fotografens rätt i fråga om fotografier som är allmänna handlingar. För ett återgivande av dessa krävs alltså i princip fotografens samtycke. I det följande avser jag att föreslå att inskränkningarna bl. a. i de föreslagna 9 och 24 §§ URL görs tillämpliga också på fotografisk bild. Jag kommer i sammanhanget också att beröra förhållandet mellan fotografier och alster av bildkonst.
Vad sedan angår musikaliska verk anges i departementspromemorian i samband med den föreslagna 24 § URL att utredningen övervägt att föreslå skydd också för sådana verk. Man har emellertid funnit att, bortsett från koralböcker som fastställs officiellt, det är sällsynt att sådana verk återges i allmän handling och utredningen har inte ansett det påkallat att föreslå några regler i ämnet.
Frågan om skydd för musikaliska verk som innefattas i allmän handling berördes något i samband med 1960 års lagstiftning på upphovsrättens område. Vissa remissinstanser ansåg att bl. a. musikaliska verk, som är föremål för offentlig myndighets beslut och fogas som bilagor till kungörelser, inte därigenom borde förlora upphovsrättsligt skydd. Det ansågs enligt dessa remissinstanser som en allvarlig konsekvens av auktorrättskommitténs förslag att exempelvis en koralbok, vilken genom kungörelse anbefallts för användning i svenska kyrkan och som bilaga fogats till kungörelsen, inte skulle bli föremål för upphovsrätt (prop. 1960: 17 s. 92). Departementschefen fann dock inte anledning att göra något särskilt uttalande i frågan.
Enligt min uppfattning är det av huvudsakligen samma skäl som jag har anfört beträffande alster av bildkonst rimligt att frågan om upphovsrätten till de musikaliska verken löses på ett för upphovsmännen mera tillfredsställande sätt än f.n. Som ett aktuellt exempel på ett fall där frågan är av praktisk betydelse vill jag nämna att 1969 års psalmkommitté har att utarbeta tillägg till den svenska psalmboken avseende såväl psalmtexter som psalmmelodier. Som framgått av det föregående blir utredningens betänkande att bedöma som yttrande av myndighet. Enligt min mening skulle det inte vara tillfredsställande om de i betänkandet intagna psalmmelodierna skulle kunna återges fritt utan att upphovsmännen blir berättigade till ersättning för utnyttjandet av ver-
Prop, 1973: 15 140
ken. Jag vill därför förorda att musikaliska verk ges ett visst upphovsrättsligt skydd även om de omfattas av författning eller beslut eller yttrande av myndighet.
Vad jag nu har sagt har i princip tillämpning också på diktverk. Även sådana kan i undantagsfall ingå i en författning eller ett beslut eller yttrande av myndighet, t. ex. i det nyss nämnda fallet när ett betänkande innehåller psalmförslag celler när psalmbok fastställs av Kungl. Maj:t. Också på detta område föreligger ett behov av upphovsrättsligt skydd och jag förordar att erforderliga bestämmelser härom införs.
Vad angår officiella kartor föreskrivs nu i 9 § andra stycket URL som ett undantag från regeln om att upprättade allmänna handlingar inte är upphovsrättsligt skyddade att upphovsrätt utan hinder därav får göras gällande till officiell karta upprättad inom rikets allmänna kartverk, sjökarteverket celler sjöfartsstyrelsen. Offentlighetskommittén har föreslagit att skydd enligt 9 § därutöver skall ges åt kartor upprättade inom SGU. Vid remissbehandlingen har föreslagits att också vissa andra officiella kartor skall åtnjuta upphovsrätt, t. ex. den s.k. fastighetskartan som framställs av fastighetsregistermyndigheterna. Vidare har Tuftfartsverket i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 januari 1968 hemställt att officiella kartor upprättade inom luftfartsverket får upphovsrättsligt skydd. I promemorian anförs att skäl saknas att ta undan några officiella kartor från skydd och det föreslås därför att samtliga sådana kartor skall omfattas av upphovsrätt i de fall där de ingår i annan av svensk myndighet upprättad handling än författning eller myndighets beslut eller yttrande.
Jag biträder för egen del förslaget att skydd skall ges åt alla katcgorier av officiella kartor. Enligt vad jag inhämtat tillkommer de censkilda kartbladen av de officieila kartorna vanligen efter beslut av den upprättande myndigheten varigenom bladet i fråga godkänns. Det kommer då att omfattas av ett beslut av myndigheten och blir alltså utan skydd enligt den av mig föreslagna 9 § om inte särskilda regler härom ges. Bl. a. med hänsyn härtill vill jag förorda att skydd ges för officiella kartor som ingår i författning eller beslut celler yttrande av myndighet.
Upphovsrätten till ett verk innebär bl.a. att upphovsmannen har uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar därav och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Ett införande av en oinskränkt ensamrätt när det gäller de nyss nämnda slagen av verk som ingår i författning eller myndighets beslut eller yttrande skulle innebära väsentliga inskränkningar i andras möjligheter att utnyttja verket. Detta gäller såväl allmänhetens som — i fall myndigheten inte själv innehar upphovsrätten — myndighets hantering av det skyddade materialet.
Upphovsrätten är visserligen inskränkt genom vissa generella bestämmelser i 2 kap. URL som tillkommit främst av hänsyn till allmänna in-
Prop. 1973: 15 141
tressen. Sålunda får i viss omfattning citat göras ur offentliggjort verk, konstverk återges i kritisk eller vetenskaplig framställning eller avbildas i tidning i samband med redogörelse för dagshändelser och mindre verk eller mindre delar av verk tas in i samlingsverk till bruk vid gudstjänst eller undervisning. Ensamriätten till offentligt framförande är också inskränkt bl. a. så att sådant framförande alltid får ske vid gudstjänst eller undervisning. Vidare föreligger generell rätt att referera innehållet i skyddat verk.
Vad angår de officiella kartorna omfattas stora grupper av upphovsrätt redan nu och skall skyddas också enligt mitt förslag till 9 §. Några särskilda inskränkningar 1 det upphovsrättsliga skyddet utöver vad som följer av de nämnda reglerna i 2 kap. har hittills inte ansetts erforderliga och kan inte heller anses påkallade i fortsättningen för officiella kartor.
När det gäller andra typer av verk som enligt mitt förslag skall ges skydd i 9 § är emellertid enligt min mening de nyss angivna inskränkningarna inte tillräckliga för att tillgodose behovet av att kunna återge verken. Som exempel kan nämnas att en myndighet som avgett ett yttrande i vilket ett alster av bildkonst ingår, måste ha möjlighet att förfoga över materialet för fortsatt bearbetning av ämnesområdet eller för att ge ut en ny upplaga av yttrandet. Ett annat exempel föreligger när psalmförslag eller musikaliskt verk, som omfattas av en författning, skall tas in i ett samlingsverk till bruk vid gudstjänst. I detta fall finns visserligen möjlighet att använda regeln i 16 § URL enligt vilken mindre delar av verk eller sådant verk av ringa omfång mot ersättning får tas in i sådant samlingsverk. En karenstid om fem år från utgivningen gäller emellertid och härigenom föreligger i realiteten ett hinder för det allmänna intresset av att kunna utnyttja ifrågavarande verk.
Ett sätt att lösa nämnda och närliggande problem är att införa en tvångslicens, dvs. ge envar rätt att mot ersättning utnyttja verken. Frågan om sådan licens avseende utnyttjande av verk som skapats av myndighet diskuterades från delvis andra utgångspunkter av offentlighetskommittén. Denna ville emellertid inte förorda något sådant system främst därför att det skulle innebära ctt större ingrepp i skyddet för upphovsmännen än vad som kunde anses nödvändigt för att tillgodose tryckfrihetens krav. BL a. anfördes att en handling kunde ha blivit tillgänglig enligt TF:s regler vid en tidpunkt då upphovsmannen ännu inte betraktade den som färdig för publicering. Det ansågs inte rimligt att den då skulle få bringas till offentligheten genom en tidigare publicering på grund av tvångslicens.
Enligt min uppfattning är det synnerligen viktigt att tillräckliga möjligheter verkligen finns att för olika ändamål nyttja de alster av bildkonst, musikaliska verk och diktverk som föreslås få skydd enligt undantagsbestämmelserna i 938. Vad upphovsmännens intressen kräver är
Prop. 1973: 15 142
främst att ersättning utgår vid sådant nyttjande. Denna avvägning mellan allmänna och enskilda intressen kan enligt min mening tillgodoses genom en tvångslicensregel så att envar utan upphovsmannens samtycke men mot ersättning får återge de verk av ifrågavarande slag som är skyddade enligt 9 8. Någon särskild karenstid av det slag som gäller enligt 16§ URL är enligt min mening inte nödvändig eller lämplig. De skäl mot en tvångslicens som offentlighetskommittén anfört saknar i stort sett relevans i detta sammanhang, eftersom det här väsentligen gäller verk som upphovsmannen redan har ansett färdiga för publicering. Jag vill därför förorda en regel om att alster av bildkonst, musikaliska verk och diktverk som är skyddade i 9 § i princip får återges utan upphovsmannens samtycke och att upphovsmannen ges ritt till ersättning för sådant återgivande. Tvist om ersättningen bör liksom t. cx. tvist om ersättning enligt 14 § andra stycket avgöras av domstol. Forumbestämmelsen i 58 § URL bör gälla även sådana mål. Vid återgivande bör upphovsmannen vara tillförsäkrad samma ideella rättigheter som vid fria atergivanden enligt 2 kap. URL.
I vissa fall är det emellertid inte rimligt att ersättning skall utgå för det fria återgivandet. En sådan situation föreligger när myndighet återger verket som ett led i sin verksamhet. I den mån fråga inte är om ett kommersiellt utnyttjande av verket utan om användning av detta i samband med myndighetsutövning bör ersättning inte utgå. Eftersom det kan vara olika myndigheter som har att ta del i bearbetningen av samma material bör regeln gälla sådan användning hos myndigheter över huvud taget och inte bara nyttjande hos t. ex. den som ursprungligen avgett det yttrande vari verket innefattas. Rätten till återgivning som avses här bör däremot begränsas till myndigheter och inte tillkomma t. ex. enskilda organisationer. Med hänsyn till det anförda vill jag föreslå att återgivande utan ersättning skall få ske i samband med myndighets verksamhet. Det förutsätts att denna användning begränsas till myndighetens offentligrättsliga verksamhet och inte skor i affärssyfte.
För verk som får skydd i 9 § kan i vissa situationer både möjligheten att fritt nyttja verket enligt 2 kap. URL och rätten att mot ersättning fritt återge det framstå som otillräckliga med hänsyn till den allmänna debattens intressen. Det kan ifrågasättas om inte särskilda möjligheter bör finnas att utan ersättning återge verken i debatt- och informationssyfte. Jag vill i sammanhanget framhålla att man i nuvarande 24§ för en viss kategori av inkomna allmänna handlingar har en särreglering som avser att tillgodose dessa intressen. Enligt bestämmelsen får utlåtanden, som bevis åberopade handlingar och dylikt i viss omfattning återges i redogörelse för mål eller ärende. I vad angår författningar samt beslut och yttranden av myndighet föreligger självfallet ett betydande allmänt debattintresse. För att tillgodose detta intresse vill jag förorda att från skyddsbestämmelsen i 9 8 URL, såvitt angår alster av
Prop. 1973: 15 143
bildkonst, musikaliska verk och diktverk, efter mönster av den nämnda regeln i 24 8 görs det undantaget att skyddat verk får återges utan ersättning i samband med redogörelse för mål eller ärende vari det förekommit. Liksom enligt den nuvarande regeln i 24 § bör den begränsningen gälla att återgivandet får ske endast i den omfattning som betingas av ändamålet med redogörelsen.
444 Allmänna handlingar som inte är av stats- eller förvaltningsrättslig karaktär
Frågan om upphovsrätt till allmän handling som inte utgör författning, beslut och yttrande av myndighet bör, som tidigare anförts, regleras inom ramen för 24 8 URL. Som framgått av redogörelsen för offentlighetskommitténs betänkande och departementspromemorian har olika meningar yppats om hur denna reglering bäst bör ordnas från lagteknisk synpunkt. För egen del vill jag i denna fråga anföra följande.
Inkomna allmänna handlingar är som huvudregel föremål för upphovsrätt. Vissa undantag bärifrån föreskrivs emellertid i 24 § URL. Enligt denna får vad som muntligen eller skriftligen anförs inför myndighet eller i statlig eller kommunal representation eller vid offentlig överläggning om allmänna angelägenheter återges utan upphovsmannens samtycke. I fråga om utlåtanden, såsom bevis åberopade skrifter o. d. föreskrivs emellertid att de får återges bara i samband med redogörelse för mål eller ärende i vilka de förekommit och i den omfattning som betingas av ändamålet med redogörelsen. Upphovsmannen äger vidare ensam rätt att ge ut samling av sina anföranden.
Någon kritik mot dessa regler har såvitt känt inte framförts. Offentlighetskommitténs förslag att reglerna skall behållas i oförändrat skick har inte mött erinringar vid remissbehandlingen. Vad angår det i departementspromemorian särskilt berörda fallet angående verk som har getts in för godkännande eller antagande av myndighet får sådant verk anses skyddat redan enligt gällande rätt. Jag anser därför för egen del att någon ändring av bestämmelserna inte är påkallad.
Till de nu nämnda reglerna i 24 § bör lämpligen fogas de bestämmelser som krävs i fråga om andra hos myndighet upprättade handlingar än dem som avses i den föreslagna 9 §. I enlighet med vad jag tidigare har anfört (avsnitt 4.4.2) bör i fråga om dessa handlingar som huvudprincip gälla att de skall anses vara föremål för upphovsrätt men att de utan hinder därav får återges utan upphovsmannens samtycke.
Vid sådant återgivande skall som förut nämnts upphovsmannens ideella rätt enligt 3 8 iakttas, dvs. hans namn skall anges i den omfatt-
ning och på det sätt som god sed kräver och verket får inte ändras
eller göras tillgängligt för allmänheten på ett sätt som är kränkande för upphovsmannen. Det säger sig självt att god sed i fråga om sådana handlingar som det här gäller inte alltid kräver att namnet på upphovs-
Prop. 1973: 15 144
mannen anges. Framhållas bör att den ideella rätten inte kan överlåtas. Den kan däremot enligt 3 § tredje stycket efterges såvitt gäller en till art och omfattning begränsad användning av verket, t. ex. en viss upplaga (jämför prop. 1960: 17 s. 72). Vidare bör märkas att reglerna i 26 § om vissa särskilda ideella rättigheter vid återgivande enligt 2 kap. URL blir tillämpliga. Enligt dessa regler gäller att källan skall nämnas i den omfattning och på det sätt som god sed kräver och ait verket inte utan upphovsmannens samtycke får ändras i vidare mån än som krävs för den medgivna användningen. Dessa rättigheter kan fritt överlåtas och efterges.
Som framgått av vad jag tidigare anfört föreligger det i fråga om vissa upprättade allmänna handlingar ett behov av ett mera omfattande upphovsrättsligt skydd än som skulle följa av den nyss förordade huvudregeln. Från huvudregeln bör därför undantag göras för de kategorier av verk beträffande vilka ett fullständigare upphovsrättsligt
skydd är påkallat.
I departementspromemorian förordas i överensstämmelse med vad offentlighetskommittén föreslagit att man genom en uppräkning i lagtexten anger vilka grupper av verk som inte skall få återges fritt. Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig över offentlighetskommitténs förslag ansluter sig också till denna principiella uppfattning. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet förordar emellertid att man skall ange de skyddade kategorierna genom cn allmän formel av innehåll att upprättade allmänna handlingar inte får återges utan upphovsmannens samtycke, där återgivandet uppenbarligen sker i annat syfte än att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning.
Eftersom huvudregeln för upprättade allmänna handlingar är att de får återges fritt, är det enligt min mening inte minst av tryckfrihetsrättsliga skäl viktigt att undantagen från huvudregeln anges klart och otvetydigt. Detta låter sig knappast göra genom cen allmän formel. Jag anser därför att i lagtexten direkt bör anges vilka slag av verk som är föremål för skydd. Detta ligger även i linje med riksdagens uttalanden om skyddet för upprättade allmänna handlingar under förarbetena till 1960 års lagstiftning.
När det härefter gäller frågan om vilka kategorier av verk som skall åtnjuta fullt skydd föreslås i promemorian att officiella kartor skall vara föremål för upphovsrätt. Jag biträder förslaget och vill i övrigt beträffande de officiella kartorna hänvisa till vad jag har uttalat härom i avsnittet om författningar, beslut m. m. (avsnitt 4.4.3).
I promemorian föreslås vidare att skydd skall tillkomma ritningar och andra tekniska förebilder. Förslaget grundar sig på önskemål från vissa affärsverk. Jag anser förslaget välgrundat och biträder det därför.
Offentlighetskommittén har föreslagit att skydd skall beredas verk
Prop. 1973: 15 145
som framställts av myndighet för försäljning till allmänheten, Förslaget i denna del har emellertid kritiserats från flera håll vid remissbehandlingen. Den väsentligaste invändningen är att en sådan regel verkar på ett sätt som är godtyckligt från både tryckfribetsrättstliga och upphovsrättsliga synpunkter. Det kan, å ena sidan, inte vara rimligt att en myndighet genom att försälja en skrift till allmänheten förhindrar ett fritt återgivande av den, om skriftens innehåll är sådant att den bör kunna återges fritt. Å andra sidan bör upphovsmannen inte gå miste om sin rätt att förfoga över verket enbart av det skälet att handlingen tillhandahålls gratis. Jag delar därför uppfattningen att den av offentlighetskommittén föreslagna lösningen inte är tillfredsställande. Vissa mera specificerade grupper av verk av det slag som åsyftas med offentlighetskommitténs förslag bör emellertid, såsom har förordats i promemorian, beredas skydd.
Som en första grupp i detta sammanhang nämns i promemorian verk som är avsett för undervisning. Flera remissinstanser har i sina yttranden över offentlighetskommitténs betänkande förordat att skydd skall ges åt sådana verk. Också för min del anscr jag att verk av denna karaktär bör ges fullt upphovsrättsligt skydd. På undervisningsområdet driver det allmänna en omfattande förlagsverksamhet, och det saknas skäl att i upphovsrättsligt avseende behandla offentliga förlagsprodukter på detta område annorlunda än verk från den enskilda läromedelsproduktionen, Härtill kommer behovet av att kunna bevaka sådana intressen som inte direkt täcks av den ideella rätten, t. ex. att kunna motverka att föråldrade eller felaktiga framställningar sprids. Något legitimt behov att kunna trycka av eller på annat sätt mångfaldiga excmpelvis läroböcker i deras helhet kan inte anses föreligga vare sig av hänsyn till den allmänna debatten eller i övrigt. De möjligheter 2 kap. URL ger att citera och referera verk torde vara tillräckliga. Med hänsyn till vad jag nu anfört förordar jag att upphovsrätt skall åtnjutas för verk som framställts hos myndighet och som är avsctt för undervisning.
I enlighet med vad som föreslås i promemorian bör inte heller verk som utgör resultatet av vetenskaplig forskning kunna återges fritt. Detta motiveras bl. a. av svårigheterna att dra en klar gräns mellan denna kategori av verk, å ena, och verk avsedda för undervisning, å andra sidan. Skyddsintresset är dessutom likvärdigt i båda fallen. Härtill kommer intresset av att förhindra vilseledande bearbetningar av vetenskapliga verk.
Som en tredje grupp av skyddsvärda verk inom det område som offentlighetskommittén avsett att täcka med begreppet ”verk som framställts för försäljning till allmänheten” anges i promemorian verk som tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet. I promemorian anförs att myndighet, när det gäller affärsmässiga produkter,
10 Riksdagen 1973. I saml. Nr IS
Prop. 1973: 15 a 146
har ett legitimt behov av att kunna kontrollera deras förekomst och utnyttjande på marknaden.
Enligt min mening talar starka skäl för att bereda skydd för sådana verk som avses här. Framför allt är det av betydelse att ett affärsdrivande organ får samma möjligheter som ctt enskilt företag att genom upphovsrättsligt skydd skaffa sig kontroll över spridningen av sina produkter och därigenom också täckning för sina kostnader. Myndigheterna är givetvis oförhindrade att, om så skulle anses lämpligt, efterge sin upphovsrätt och tillåta eftertryck. Stor generositet kan i detta hänseende förväntas i sådana fall då information är påkallad för att belysa viktiga samhällsfrågor. Jag förordar i enlighet med det sagda att skyddet sträcks ut till att omfatta också verk varav exemplar tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet.
Under remissbehandlingen av offentlighetskommitténs betänkande har från vissa håll framförts förslag om att skydd skall ges åt upplysningsskrifter. Enligt promemorian saknas emellertid skäl att sådana skrifter inte skall få mångfaldigas också av andra än den myndighet som publicerat skriften, Varken ekonomiska hänsyn eller intresset av att hindra spridning av felaktiga upplysningar talar enligt promemorian för att sådana verk bör skyddas. Utredningen avstyrker därför förslagen. För min del biträder jag detta ställningstagande och vill alltså inte föreslå att skydd införs för upplysningsskrifter.
Som jag nämnt i samband med behandlingen av författningar, beslut m. m. (avsnitt 4.4.3) har offentlighetskommittén föreslagit att alster av bildkonst som innefattas i upprättad allmän handling skall skyddas. I departementspromemorian uttalas att förslaget inte rönt någon erinran vid remissbehandlingen men utredningen har ändå inte funnit skäl att föreslå något sådant skydd. I fråga om de närmare motiven för utredningens ställningstagande hänvisar jag till den redogörelse som jag har lämnat i nyssnämnda sammanhang.
De skäl som jag har åberopat för skydd av sådana alster av bildkonst som innefattas i författningar eller beslut eller yttrande av myndighet har tillämpning också på sådana alster som tagits in i andra upprättade allmänna handlingar. En del av de fall då konstverk ingår i myndigheters bandlingar kommer visserligen att täckas av andra av mig föreslagna skyddsbestämmelser, t. ex. när det gäller läroböcker eller verk som tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet. Även för övriga fall föreligger emellertid ett behov av skydd för bildkonst. Det skulle dessutom framstå som inkonsekvent att ge skydd när konstverk ingår i t. ex. en myndighets yttrande men inte när det ingår i en av samma myndighet upprättad kommentar i samma ämne. Offentlighetskommitténs förslag om skydd för alster av bildkonst har i huvudsak godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Vad jag nu har anfört utgör enligt min mening vägande skäl för att sådana
Prop. 1973: 15 147
alster ges skydd också när de ingår i annan upprättad allmän handling än sådan som omfattas av den föreslagna 9 8, och jag biträder därför kommitténs förslag i denna del. Beträffande förhållandet till FotoL hänvisar jag till vad jag har anfört härom vid 9 §. I promemorian anges att utredningen övervägt att föreslå skydd också för musikaliska verk som ingår i upprättad allmän handling. Som jag har nämnt i samband med behandlingen av författningar, beslut m. m. (avsnitt 4.4.3) har utredningen emellertid funnit att, bortsett från koralböcker som fastställs officiellt, det är sällsynt att sådana verk återges i allmän handling och utredningen har inte ansett det påkallat att föreslå några regler i ämnet. De synpunkter som jag har anfört i fråga om skyddet för musikaliska verk vilka omfattas av författning etc. har i princip giltighet också när sådana verk tas in i annan av myndighet upprättad handling. Liksom när det gäller alster av bildkonst skulle det framstå som inkonsekvent att ge skydd i det förra fallet men inte när verket mångfaldigas i t. ex. en av myndighet utgiven handbok. Jag förordar därför att musikaliska verk ges skydd också när de ingår i annan upprättad allmän handling än sådan som omfattas av den föreslagna 9 38. Vad som nu har anförts är tillämpligt också på diktverk. Skydd bör därför ges åt sådana verk i samma omfattning som skydd tillkommer alster av bildkonst och musikaliska verk. Bland undantag från huvudregeln har i promemorian också tagits upp verk som innefattats i allmän handling utan upphovsmannens samtycke. I promemorian anförs en del situationer då detta kan inträffa och upphovsmannen alltså sätts ur stånd att skydda sin rätt. Främst åsyftas fall där en myndighet med stöd av tvångslicens enligt någon av bestämmelserna i 2 kap. URL har tagit in ett verk i en allmän handling. Som förut nämnts är utredningen inte enig på denna punkt. En ledamot anser inte att någon sådan regel behövs. För cgen del är jag tveksam om behov föreligger av den bestämmelse som utredningsmajoriteten föreslagit. I de flesta fall torde nämligen verken i praktiken få skydd genom någon annan av de föreslagna bestämmelserna, exempelvis skyddet för verk som framställts för undervisningsändamål eller tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet. Fall där den av utredningens majoritet åsyftade situationen kan inträffa torde därför vara sällsynta. Från allmänhetens synpunkt skulle en bestämmelse som den föreslagna vidare skapa en viss osäkerhet, eftersom det kan vara svårt att utan vidare veta om upphovsmannens samtycke inhämtats eller ej. Med hänsyn till vad nu sagts bör enligt min mening den av utredningsmajoriteten föreslagna bestämmelsen inte införas. I olika situationer kan det föreligga ett berättigat behov av att kunna återge skyddat verk. För att tillgodose detta behov gäller som tidigare
Prop. 1973: 15 148
nämnts vissa bestämmelser i 2 kap. URL om inskränkningar i upphovsrätten. Det kan ifrågasättas om man beträffande verk som innefattas i allmän handling men som skall beredas upphovsrättsligt skydd behöver mera vittgående undantagsbestämmelser. I promemorian föreslås att den nuvarande särskilda rätten att ta med utlåtanden, som bevis åberopade skrifter o.d. i redogörelse för mål eller ärende skall gälla också för de hos myndighet upprättade handlingar som skall åtnjuta skydd enligt den föreslagna 24 8 URL. Som skäl åberopas främst att tryckfrihetsrättsliga intressen kan ha sådan vikt att den rätt att referera och citera som finns för alla verk kan vara otillräcklig i särskilda och viktiga fall. En ledamot av utredningen menar att utvidgningen är onödig, därför att något legitimt behov inte kan anses föreligga att i vidare omfattning än som följer av nu gällande bestämmelser i 2 kap. URL återge statliga förlagsprodukter.
Undantagsbestämmelsen i 24 §& URL om rätt att ta med utlåtanden etc. i redogörelser för mål cller ärende vari de förekommit avser främst att göra det möjligt att återge handlingar i ett mål celler ärende in extenso i t. ex. en facktidskrift (jfr SOU 1956: 25 s, 258). De nya kategorier av verk som enligt mitt förslag skall beredas skydd i 24 § URL har emellertid till stor del karaktären av statliga förlagsprodukter. Något större behov av att kunna återge dessa i sin helhet torde inte föreligga. För den allmänna samhällsdebatten torde den allmänna rätten att referera och citera som finns beträffande alla verk vara fullt tillräcklig. Jag är därför inte beredd att förorda något sådant undantag från det upphovsrättsliga skyddet som utredningens majoritet föreslår.
I promemorian förordar utredningens majoritet att den nuvarande regeln i 24 § om rätt för upphovsman att ensam ge ut samling av sina anföranden skall utvidgas till att gälla alla verk som omfattas av den föreslagna 24 8. Något behov härav föreligger emellertid inte enligt min mening och jag är därför inte beredd att godta förslaget.
De nu föreslagna reglerna om verk som innefattas i allmän handling avser främst svenska förhållanden och bör i princip bara avse svenska myndigheters handlingar. Detta bör emellertid inte utesluta att vissa av de föreslagna bestämmelserna kan bli tillämpliga också på handlingar som härrör från myndighet i land med vilket Sverige har ingått överenskommelse om ömscsidigt upphovsrättsligt skydd enligt 62 § URL (jfr SOU 1956: 25 s. 259).
Sammanfattningsvis innebär förslaget i fråga om andra hos svensk myndighet upprättade handlingar än författningar, beslut eller yttranden av myndighet, att upphovsmannens ideella rätt till verket bevaras men att handling, vari verket ingår, får återges fritt, dock med följande undantag, Officiella kartor, tekniska förebilder, verk som är avsedda för undervisning eller utgör resultat av vetenskaplig forskning, alster av bildkonst, musikaliska verk, diktverk och verk, varav exemplar tillhan-
Prop. 1973: 15 149
dahålls i samband med affärsverksamhet, skall vara föremål för upp-
hovsrätt även när de utgör eller ingår i allmän handling som upprättats hos myndighet. Sådana verk får således inte återges eller mång- .faldigas utan upphovsmannens samtycke i vidare mån än som följer av de nu gällande bestämmelserna i 2 kap. URL. De nu förordade reglerna i fråga om upprättade allmänna handlingar bör tas upp i 24 8 URL. De nuvarande reglerna i denna paragraf om inkomna allmänna handlingar bör behållas oförändrade.
4.4.5 Närstående rättigheter m. m. och rätt till fotografisk bild
I promemorian förordas att vad som har föreslagits i fråga om upphovsrättsliga verk skall äga motsvarande tillämpning på vissa upphovsrätten närstående rättigheter m. m. enligt 5 kap. URL och på fotografisk bild. Med hänsyn till att mekanisk eller elektrisk upptagning kan vara att anse som allmän handling bör enligt promemorian en hänvisning till 9 och 24 38 URL införas j bestämmelserna i 5 kap. URL om utövande konstnärers, fonogramframställares och radio- eller televisionsföretags rättigheter. Vidare föreslås i promemorian att en motsvarande hänvisning skall göras i 49 § URL beträffande rätt till katalog, tabell eller annat dylikt arbete samt i 12 8 FotoL beträffande fotografisk bild.
En genomgående princip i fråga om de s. k. närstående rättigheterna
är att sådana förfaranden är tillåtna som är medgivna när det gäller upphovsrättsligt skyddade verk. Det är sålunda tillåtet att t. ex. kopiera en grammofonskiva, en radioutsändning eller en inspelning av en utövande konstnärs framförande av ett verk om motsvarande förfarande beträffande ett upphovsrättsligt skyddat verk skulle vara fritt (jfr SOU 1956: 25 s. 381 och 389). Enligt min mening bör denna princip göras tillämplig även när det gäller förfoganden över inspelning som är att anse som allmän handling. Jag biträder därför i princip promemorians förslag att hänvisning till de för allmänna handlingar föreslagna reglerna i URL görs i bestämmelserna om utövande konstnärers, fonogramframställares och radio- och televisionsföretags rätt, dvs. i 45, 46 och 48 §§ URL. Hänvisning till 9 och 24 §§ bör dessutom göras i 47 8. Enligt denna har den som framställt en grammofonskiva eller annan anordning, på vilken ljud upptagits, och den utövande konstnär, vars framförande upptagits på anordningen, rätt till ersättning när skivan eller anordningen används i ljudradio- eller televisionsutsändning. I förarbetena till lagrummet nämns att rätt till ersättning inte bör föreligga om utsändningen sker under sådana förhållanden att det är fritt att därvid återge upphovsrättsligt skyddat verk (prop. 1960: 17 s. 150). I enlighet härmed har från ersättningsrätt undantagits fall när utsändningen är att anse som citat (14 § första stycket), när den sker under sådana förhållanden att motsvarande offentliga framförande är fritt
Prop. 1973: 15 150
(20 §) och när den avser återgivande av korta avsnitt i samband med redogörelse för dagshändelse (21 §). Enligt min uppfattning är det rimligt att ersättning inte heller skall utgå när utsändning avser inspelning som enligt de i URL föreslagna reglerna för allmänna handlingar inte alls är skyddad eller där skyddet är inskränkt så att den får återges fritt. I 47 § bör därför tas in en bestämmelse om att vad i 9 och 24 §§ sägs skall äga motsvarande tillämpning.
I detta sammanhang bör påpekas att en förutsättning för att URL:s regler om de närstående rättigheterna skall vara tillämpliga är att rättigheten i fråga faller inom URL:s tillämpningsområde enligt bestämmelserna i 61 8 URL och i TK. Dessa bestämmelser bygger på den s. k. territorialitetsprincipen, dvs. skydd ges åt ljudupptagning etc. som ägt rum i Sverige resp. i land anslutet till den s. k. Romkonventionen om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram samt radioföretag. Detta innebär t. ex. att skydd enligt URL för närstående rättigheter är uteslutet om en svensk myndighet ”upprättar” en inspelning av ett musikaliskt verk i ett främmande land som inte har tillträtt Romkonventionen. Däremot kan upphovsrätten i detta fall vara skyddad, eftersom frågan om tillämpningen av URL:s upphovsrättsliga regler avgörs enligt andra kriterier.
I 49 8 URL ges skydd för vissa alster såsom kataloger och tabeller, vilka inte är att anse som verk i URL:s mening. Sådana alster bör i den mån de är innefattade i allmän handling följa samma regler som upphovsrättsligt skyddade verk, vilka ingår i allmän handling. Som förordats i promemorian bör därför en hänvisning till nämnda regler göras också i 49 8 URL.
Fotografisk bild kan självfallet ingå i eller utgöra en allmän handling. I dag gäller inte någon inskränkning i fotografens rätt i fråga om sådana bilder. Om ett av myndighet utgivet verk innehåller fotografier medför därför gällande regler att verket som sådant får utnyttjas fritt men att tillstånd krävs för att få mångfaldiga bilderna. Lantmäteristyrelsen har i sitt remissyttrande över offentlighetskommitténs förslag framhållit att fotografier knappast har samma betydelse från tryckfrihetssynpunkt som det skrivna ordet och att eftertryck av bilder i offentliga publikationer i vissa fall kan medföra risk för olämpliga förvanskningar. Enligt min mening är det emellertid rimligt att samma reglering gäller för fotografisk bild som utgör eller är innefattad i allmän handling som i motsvarande fall gäller för ett litterärt eller konstnärligt verk. Jag är medveten om att en sådan regel kan medföra att vissa grupper av fotografiska bilder förlorar sitt skydd. Det är emellertid enligt min uppfattning angeläget att skyddet för upphovsrätt och fotografirätt utformas på samma sätt i fråga om allmänna handlingar. Jag vill vidare påpeka att detta medför bl. a. att skydd kommer att beredas t. ex. för fotografier, varav exemplar tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet.
Prop. 1973: 15 151
En oinskränkt hänvisning i 12 § FotoL till de för allmänna handlingar föreslagna reglerna i 9 och 24 §§ URL skulle innebära bl. a. att fotografirätt kan göras gällande till fotografi som utgör alster av bildkonst. Offentlighetskommittén har uttalat att en tillämpning av den av kommittén föreslagna bestämmelsen i 9 3 andra stycket 3. om alster av bildkonst på fotografiska bilder torde leda till att ensamrätt kan göras gällande till vissa av de bilder som omfattas av 15 8 andra stycket FotoL, nämligen bilder som har konstnärligt värde.
Svenska fotografernas förbund har i sitt remissyttrande över offentlighetskommitténs förslag anfört bl.a. att en sådan regel skulle medföra tolkningssvårigheter. Alster av bildkonst behöver enligt förbundet inte ha något egentligt konstnärligt värde utan bara uppfylla det krav på individualitet, som är en förutsättning för att det skall anses som ett verk. I fråga om de fotografier som avses i 15 § andra stycket FotoL gäller däremot ett värdekriterium.
En hänvisning till reglerna i 9 och 24 §§ URL om skydd för alster av bildkonst medför enligt min uppfattning dels att skydd kommer att ges för en vidare grupp av fotografier än dem som har konstnärligt värde, dels att fotografier med vetenskapligt värde ställs utan skydd enligt denna bestämmelse. En sådan ordning synes inte lämplig. Härtill kommer att det torde medföra åtskilliga svårigheter att avgränsa området för de kategorier av fotografier som skall anses motsvara alster av bildkonst. Jag vill därför förorda att de bestämmelser i 9 och 24 §§ som avser alster av bildkonst endast görs tillämpliga på sådana fotografier som har konstnärligt eller vetenskapligt värde.
4.4.6 Upphovsrättens subjekt
I flera remissyttranden har berörts frågan huruvida upphovsrätten till verk som det här gäller skall tillkomma myndigheten eller den anställde som skapat verket. Jag anser i likhet med vad som uttalats i offentlighetskommitténs betänkande och med beaktande av de skiftande förhållanden som här råder att det inte är lämpligt att reglera denna fråga genom lagstiftning. Med ledning av de bestämmelser eller avtal som reglerar anställnings- eller uppdragsförhållandet får avgöras huruvida den rätt som primärt tillkommer upphovsmannen skall anses ha övergått på vederbörande myndighet.
4.4.7 Förhållandet till internationella överenskommelser
Den nu föreslagna regleringen innebär i vissa avseenden intrång i upphovsmannens ensamrätt till sitt verk. Vid behandlingen av vissa speciella frågor har i det föregående nämnts att regleringen av dessa anpassats till Bernkonventionens krav. Jag hänvisar särskilt till vad som tidigare anförts beträffande art. 2.4., enligt vilken officiella texter av legislativ, administrativ eller judiciell art kan uteslutas från upphovs-
rättsligt skydd (avsnitt 4.4.2). Här skall något beröras frågan om konventionens krav i övrigt är uppfyllda i den nuvarande eller nu föreslagna lagstiftningen.
Art. 2bis. 1. i Bernkonventionen ger unionsländerna rätt att från skydd helt eller delvis utesluta politiska tal samt anföranden inför rätta. Art. 2bis. 2. innehåller i Brysseltexten cn bestämmelse enligt vilken det förbehålls unionsländernas lagstiftning att bestämma de villkor under vilka föredrag, tal, predikningar och andra verk av samma art skall få återges i pressen. Vid Stockholmskonferensen uteslöts predikningar från uppräkningen och det tillades att föredrag etc. skulle vara offentligen framfört samt att inte bara återgivande i pressen utan också radiosändning, trådöverföring till allmänheten och offentligt framförande skulle omfattas av bestämmelsen. Vidare tillades att nyttjandet skulle vara rättfärdigat av det informationssyfte som avsågs. Art. 2bis. 3. är oförändrad från Brysseltexten och ger upphovsmannen ensamrätt att föranstalta om samlingar av verk som avses i artikeln. Som tidigare nämnts ger art. 9.1. upphovsmannen principiell ensamrätt att mångfaldiga sitt verk. Undantag härifrån får enligt art. 9.2. dock göras, om därigenom inte görs intrång i det normala utnyttjandet av verket och man inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen.
24 § URL ger varken i sin nuvarande eller i den nya lydelse som jag föreslår rätt till fritt återgivande av predikningar. Den föreslagna återgivningsrätten i Övrigt enligt paragrafen är visserligen inte sor i konventionen uttryckligen begränsad till att omfatta bara press, radio och television m. m. och den är inte förbunden med något villkor om att ändamålet skall. vara att informera allmänheten. Detta torde dock inte vara av någon större praktisk betydelse, eftersom återgivningen i de allra flesta fall får antas ligga inom ramen för det i konventionen angivna informationssyftet. Det bör i detta sammanhang påpekas att den fria återgivningen enligt nuvarande 24 8 inte har ansetts oförenlig med Brysseltextens villkor om att återgivningen skall ske i pressen.
Huvudregeln i den föreslagna 24 8 om rätt till återgivande utan upphovsmannens samtycke gör i vissa avseenden intrång i upphovsmannens ensamrätt till sitt verk. Den förordade regleringen innebär emellertid också ett omfattande skydd för upphovsmännen. Enligt min mening blir därigenom regleringen som helhet väl förenlig med Bernkonventionen. Inte heller står de föreslagna bestämmelserna i konflikt med Världskonventionen om upphovsrätt.
Sverige har den 28 juni 1962 ratificerat den s.k. Romkonventionen om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram samt radioföretag. Denna ger i art. 15.2. i princip fördragsslutande stat möjlighet att i sin lagsitftning föreskriva samma slag av inskränkningar i skyddet för utövande konstnärer, fonogramframställare och radio-
Prop. 1973: 15 153
företag som den staten föreskriver i fråga om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Som förut nämnts föreslår jag att reglerna i 9 och 24 §§ URL görs tillämpliga också på dessa s.k. närstående rättigheter. De inskränkningar som innehavarna av dessa därigenom får vidkännas i sin rätt täcks av den nämnda bestämmelsen i Romkonventionen.
4.4.8 Förhållandet till TF
I I kap. 1 8 TF föreskrivs att det skall stå varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som är meddelade i TF till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst. Enligt 2 kap. 1 § TF skall varje svensk medborgare äga fri tillgång till allmänna handlingar med de inskränkningar som föreskrivs i den s.k. sekretesslagen. AUmänna handlingar är enligt 2 kap. 2 § första stycket TF alla hos statseller kommunalmyndighet förvarade handlingar, vare sig de inkommit till myndigheten eller blivit upprättade där. Detta gäller också kartor, ritningar och bilder.
I 1 kap. 8 § andra stycket TF finns ett förbehåll om den rätt som tillkommer upphovsman till litterärt eller konstnärligt verk eller framställare av fotografisk bild och om förbud att återge litterärt eller konstnärligt verk på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen; härom ”gälle vad i lag är stadgat”.
Offentlighetskommittén betonar att det är självklart att upphovsmannen, sedan hans verk blivit allmän handling, inte kan bestämma över verket på det sättet att han inskränker den grundlagsenliga rätten att ta del av handlingen. Kommittén uttalar att bestämmelsen i 1 kap. 8 8 TF i samband med tillkomsten av URL blev omarbetad så, att den i detta hänseende inte är otvetydig. Enligt kommittén bör bestämmelsen förtydligas och i väsentlig överensstämmelse med vad som gällde före URL:s tillkomst ges det innehållet att rätten att i tryckt skrift offentliggöra allmän handling genom Jag får begränsas av hänsyn till upphovsmannens eller framställarens rätt. En sådan justering skulle enligt kommittén också innebära att en myndighet inte under hänvisning till URL kan vägra att på begäran tillhandahålla avskrift av allmän handling.
I departementspromemorian förordas däremot att den ifrågavarande bestämmelsen i 1 kap. 8 § TF t. v. lämnas orubbad, även om 9 och 24 §§ URL ändras i enlighet med vad utredningen föreslår.
För egen del vill jag först erinra om att 1 kap. 8 § andra stycket TF före 1960 års ändring innehöll en hänvisning till vad i lag var föreskrivet om den uteslutande rätt att genom tryck mångfaldiga litterära och musikaliska verk eller verk av bildande konst som tillkom upphovsmannen till sådant verk. I samband med 1960 års upphovsrätts-
Prop. 1973: 15 154
lagstiftning fick bestämmelsen en mera generell lydelse. Avsikten härmed angavs i förarbetena närmast vara att klargöra att vid mångfaldigande även upphovsmannens ideella rätt skulle iakttas (prop. 1966: 17 s. 350). Med denna rätt sammanhänger enligt samma uttalande frågan om förbudet i 51 & URL mot att återge verk på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen. Också beträffande detta förbud togs därför in ett förbehåll i 1 kap. 8 § TF.
Offentlighetskommitténs förslag innebär att det nuvarande gencrella förbehållet i 1 kap. 8 § TF för upphovsmannens och fotografens rätt uttryckligen anges gälla bara verk eller fotografi som innefattas i allmän handling och inskränks till att bara avse rätten att offentliggöra verket resp. fotografiet i tryckt skrift men däremot inte t. ex. rätten att utlämna verk som innefattas i allroän handling. I departementspromemorian uttalas att den grundläggande regeln i 1 kap. 1 8 TF om rätten att i tryckt skrift yttra tankar och åsikter samt meddela uppgifter och underrättelser inte gör något undantag för det fall att det material som skall tryckas omfattas av annans upphovsrätt. Eftersom tryckfriheten får inskränkas bara genom regler i själva TF måste enligt promemorian TF innehålla en hänvisning till URL och FotoL också beträffande rätten till andra alster än sådana som innefattas i allmän handling.
Det är en grundläggande princip att den tryckfrihetsrättsliga lagstiftningen inte griper in i gällande privaträttsliga regler eller rättsgrundsatser (se prop. 1956: 184 s. 16 och 1960: 17 s. 93). Samtidigt gäller att tryckfriheten får inskränkas bara genom regler som är meddelade i själva TF. I denna infördes därför redan vid dess tillkomst en hänvisning till allmän lag för att klargöra att upphovsrätten kan inskränka tryckfriheten. Enligt min mening är det naturligt att förbehållet i TF generellt hänvisar till den upphovsrättsliga lagstiftningen, dvs. URL och FotoL, alltså även beträffande andra alster än sådana som innefattas i allmän handling.
Den närmare avvägningen mellan tryckfrihetsrätt och upphovsrätt bör göras i den upphovsrättsliga lagstiftningen. Denna får därvid självfallet inte utformas så, att den inskränker den grundlagsenliga rätten att ta del av allmän handling. Detta kräver att det i URL görs förbehåll för denna rätt. Det bör alltså föreskrivas, att allmän handling utan hinder av upphovsrätt ailtid skall tillhandahållas i den ordning 2 kap. TF anger. Bestämmelsen bör avse alla slag av allmänna handlingar, både sådana som omfattas av 9 § och sådana som avses i 24 8. De hänvisningar till reglerna om upphovsrätt till allmänna handlingar, som enligt vad jag nyss har sagt skall göras i 45, 46, 48 och 49 §§ URL samt 12 § FotoL, bör avse också denna bestämmelse som Jämpligen tas upp i en ny 24 a § i URL.
Genom den föreslagna 24 a § tillgodoses det tryckfrihetsrättsliga intresset av att allmän handling alltid skall få tillhandahållas enliet TF.
Prop. 1973: 15 155
Någon anledning finns då inte att av hänsyn till dessa intressen begränsa upphovsmannens rätt i övrigt, dvs. att inskränka räckvidden av förbehållet i 1 kap. 8 § TF till att bara avse offentliggörande i tryckt skrift.
Offentlighetskommittén föreslår också att hänvisningen i 1 kap. 8 8 andra stycket TF inskränks på så sätt att 51 § URL inte omfattas av densamma. Som skäl åberopar kommittén att det här är fråga om ingripande från andra utgångspunkter än dem som har med yttrandefriheten att göra och att det även utan något förbehåll i TF är klart att sådant ingripande kan göras enligt lag. I promemorian förordas emcellertid att någon ändring inte görs i detta hänseende. För egen del ansluter jag mig till denna uppfattning.
Offentlighetskommittén har anfört att också ljud- och bildupptagning i vissa fall kan anses utgöra en allmän handling och därmed bli underkastad TF:s reglering. Denna kan därför få betydelse även för vissa rättighetsinnehavare som nämns i 5 kap. URL. I promemorian uttalas att detta förhållande f.n. inte synes påkalla någon ändring av förbehållet i 1 kap. 8 § TF.
Detta förbehåll avser enligt ordalagen bara den rätt som tillkommer upphovsman till verk eller framställare av fotografisk bild men däremot inte den rätt som tillkommer innehavare av närstående rättigheter eller framställare av sådant alster som avses i 49 & URL. Reglerna i TF om rätten till fri tillgång till allmänna handlingar etc. kolliderar sålunda med vad som föreskrivs i URL om de befogenheter som tillkommer de nämnda rättighetsinnehavarna. Till en del är emellertid kollisionen praktiskt sett löst genom att inspelning resp. alster som avses i 49 §, som framställts hos myndighet, enligt de av mig föreslagna hänvisningarna till de nya bestämmelserna i 9, 24 och 24 a §§ URL i princip får återges fritt och skall utlämnas enligt reglerna i 2 kap. TF. Kollisionen blir aktuell bara i de fall då inspelningen resp. alstret inte får återges fritt. Vad beträffar alster som avses i 49 8 vill jag framhålla att dessa i dag i princip alltid skyddas även när de har framställts hos myndighet, eftersom 49 § inte innehåller någon inskränkning i framställarens rätt av hänsyn till allmänna intressen. Något särskilt förbehåll i TF av hänsyn härtill har hittills inte ansetts nödvändigt, På grund av vad jag nu anfört och med hänsyn till frågans ringa praktiska betydelse anser jag i likhet med utredningen att de förhållanden som jag här har berört inte f.n. påkallar någon ändring i TF.
5 Övergångsbestämmelser
I de båda promemoriorna föreslås att övergångsbestämmelserna till de föreslagna ändringarna i URL och FotoL utformas enligt samma principer som ligger till grund för motsvarande, nu gällande bestämmel-
Prop. 1973: 15 156
ser i URL. Förslaget innebär i huvudsak att de nya reglerna förklaras tillämpliga även på verk som tillkommit före ikraftträdandet. Enligt promemorian bör emellertid vissa undantag göras, eftersom de nya reglerna i vissa hänseenden ger ett mer omfattande skydd än gällande lag. Undantagen avser dels att exemplar av verk som har framställts med stöd av äldre lag fritt bör få spridas och visas, dels att den som före den nya lagens ikraftträdande har tillverkat trycksats, kliché, form eller annat sådant hjälpmedel för att med stöd av äldre lag mångfaldiga visst verk bör få använda det för detta ändamål under en viss övergångstid och fritt sprida och visa exemplar som han har framställt med dessa hjälpmedel. Vidare framhålls i promemorian att vad som sålunda föreslås om verk skall äga motsvarande tillämpning i fråga om framförande, ljudupptagning samt ljudradio- eller televisionssändning som avses i 45—48 §§ URL liksom på arbete som avses i 49 § URL.
Förslagen har inte mött någon erinran vid remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till de av utredningen förordade reglerna.
6 Upprättade lagförslag
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, och
2. lag om ändring i lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild.
7 Specialmotivering 7.1 Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 8 § andra stycket
I förevarande lagrum regleras frågan, när ett upphovsrittsligt verk skall anses vara utgivet.
Enligt gällande lydelse av 8 § andra stycket anses ett verk utgivet, då exemplar därav lovligen förts i handeln eller på annat sätt blivit spridda till allmänheten.
För att bringa bestämmelsen i full överensstämmelse med den nya lydelsen av art. 3.3. i Bernkonventionen föreslås i enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen att ordet ”lovligen” byts ut mot orden ”med upphovsmannens samtycke”. Genom ändringen markeras att ett verk inte skall anses utgivet i lagens mening på grund av en spridningsåtgärd som vidtagits utan samtycke av upphovsmannen, t.ex. på grund av en tvångslicens. Detta är av betydelse främst med hänsyn till den rättsverkan som är förknippad med utgivning i fråga om bestämmande av hemland. Om t, ex. ett verk först distribuerats till all-
Prop. 1973: 15 157
mänheten i ett land utanför Sverige med stöd av i landet gällande bestämmelser om tvångslicens, blir verket sålunda inte att anse som utgivet i den mening som avses i den föreslagna lydelsen av 60 § första stycket 2. Detta innebär, bortsett från den särskilda frågan om samtidig utgivning, att om verket därefter ges ut i Sverige med upphovsmannens samtycke och sådan utgivning inte tidigare skett utomlands, Sverige blir hemland för verket. Vidare klargörs genom ändringen att den omständigheten att ctt utländskt konstverk utnyttjas enligt reglerna i 14, 15 eller 16 § URL inte innebär att verket därigenom får hemland i Sverige.
9§
Enligt gällande lydelse föreskrivs i paragrafens första stycke att : handlingar som är upprättade hos myndighet som avses i 2 kap. 3 8 TF inte är föremål för upphovsrätt. Undantag härifrån gäller enligt andra stycket för vissa officiella kartor.
I enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen bör i denna paragraf ges föreskrifter rörande sådana hos myndighet upprättade handlingar vilka i princip och med endast vissa specificerade undantag över huvud taget inte skall vara föremål för upphovsrätt, dvs. in- och utländska författningar, in- och utländska myndigheters beslut, svenska myndigheters yttranden samt officiella översättningar av sådana texter. En huvudregel av innebörd att sådana handlingar inte är föremål för upphovsrätt har tagits in i första stycket. Frågan om upphovsrättsligt skydd för andra grupper av allmänna handlingar regleras enligt förslaget i 24 §.
Uttrycken ”författningar” samt ”beslut” och ”yttranden” avser att täcka sådana handlingar som återger myndigheternas överläggningar och beslut. Hit hör t. ex. Jagar, kungörelser, domar och andra beslut, som meddelats av domstol, och beslut som fattats av förvaltningsmyndighet. Vidare omfattas myndigheters remissyttranden, berättelser, förslag och utlåtanden. Statliga kommittébetänkanden utgör en annan praktiskt viktig kategori av handlingar som avses med bestämmelsen. Protokoll över förhandlingar i riksdagen och i kommunala organ omfattas också.
I fråga om författningar vill jag framhålla att uttrycket får anses täcka även t. ex. föreskrifter av förvaltningsmyndigheterna och kommunala eller andra föreskrifter som tas in i länskungörelserna (jfr SOU 1970: 48 s. 15 och 17).
I promemorian berörs frågan hur man i upphovsrättsligt hänseende skall behandla sådant material, som ingår i ett beslut eller yttrande men som inte härrör från myndigheten själv utan har getts in av någon utomstående. Som utredningen anför faller sådant material i regel under 24 8 och är i princip skyddat. Som exempel kan nämnas sakkun-
Frop. 1973: 15 158
nigutlåtande som har getts in i en rättegång. Utlåtandet som sådant omfattas enligt 24 % av upphovsrätt men får i viss utsträckning återges i samband med en redogörelse för målet. Har domstolen i domen helt eller delvis tagit in utlåtandet är det en del av domen och behandlas på samma sätt som denna. Till den del utlåtandet har återgetts kan någon upphovsrätt således inte göras gällande. Detsamma torde i regel böra gälla om ett utlåtande har fogats som bilaga t.ex. till ett kommittébetänkande och betänkandet innehåller en hänvisning till bilagan. Har en myndighet däremot i ett remissyttrande hänvisat till en tidigare publicerad skrift och i upplysande syfte fogat ett exemplar av skriften vid yttrandet går upphovsrätten inte därmed förlorad. Som framhålls i promemorian kan vissa svårbedömda gränsfall förekomma, vilka det dock måste överlämnas åt rättstillämpningen att avgöra.
Beslut eller yttranden av myndighet kan ibland hänvisa till kartor eller teckningar som upprättats i ärendet, t. cx. i ett stadsplance- eller ett lantmäteriärende Också dessa handlingar utesluts från skydd. Yttrande kan även ges i tabell- eller diagramform, t. ex statistiska uppgifter. Med yttrande av myndighet avses också särskilda yttranden av personer som är knutna till myndigheten, t. ex. ett votum av en domstolsledamot eller ett särskilt yttrande av en ledamot i en utredning.
I promemorian föreslås att bestämmelsen i 9 8 skall vara tillämplig på beslut ”av myndighet”. Eftersom föreskriften rör allmänna handlingar bör begreppet myndighet i princip tolkas i enlighet med 2 kap. 3 & TF där det närmare anges vad som menas med stats- och kommunalmyndighet. Som jag nämnt i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.4.3) är bestämmelsen i 9 § avsedd att tillämpas också på beslut av utländska myndigheter. Det kan självfallet i vissa fall vara tveksamt, om ctt utländskt organ eller en utländsk institution är att anse som myndighet. Det kan vidare ifrågasättas om det är lämpligt att använda uttrycket ”myndighet”, som dirckt anknyter till svenska förhållanden. Frågan berördes i 1960 års lagstiftningsärende (prop. 1960: 17 s. 380). I lagrådsremissen användes uttrycket ”myndighet eller annat offentligt organ” och motivet för denna formulering torde ha varit att bestämmelsen på grund av internationell överenskommelse (jfr 62 §& URL) kunde komma att bli tillämplig också på utländska myndigheters beslut och yttranden. På lagrådets hemställan ändrades emellertid detta till ”myndighet som avses i 2 kap. 3 § TF”. Lagrådet ansåg att den omständigheten att tillimpningsområdet angavs genom en hänvisning till TF:s uppräkning av svenska myndigheter inte torde utesluta att bestämmelsen i viss utsträckning kunde erhålla motsvarande tillämpning på verk av utländskt ursprung, om URL genom överenskommelse med annat land fick vidgad giltighet.
För egen del anser jag dock att det inte är nödvändigt att i bestämmelsen uttryckligen hänvisa till den definition av begreppet myndighet
Prop. 1973: 15 159
som finns i 2 kap. 3 & TF. Även utan en sådan hänvisning torde det stå klart att begreppet skall tolkas med ledning av detta stadgande och den rättspraxis som har utbildats i anslutning till detta. En hänvisning till 2 kap. 3 § TF skulle dessutom vara förvillande, eftersom bestämmelsen är avsedd att tillämpas också beträffande beslut av utländsk myndighet. Jag anser det inte heller lämpligt att genom tillägg av orden ”annat offentligt organ” eller liknande uttryck, som till sin innebörd är oklart, markera att bestämmelsen är tillämplig på beslut av utländska myndigheter. Det som är kännetecknande för myndighetsbegreppet, nämligen att det skall vara fråga om statligt celler kommunalt organ som har att fatta beslut självständigt, bör i stället vara avgörande vid bedömningen av om ett utländskt offentligt organ är att anse som myndighet (jfr offentlighetskommitténs betänkande Offentiighet och sekretess, SOU 1966: 60 s. 130).
När det gäller yttranden av myndighet bör som tidigare anförts bara svenska myndigheters yttranden omfattas av bestämmelsen. I promemorian föreslås att detta anges genom en hänvisning till 2 kap. 3 § TF. För min egen del anser jag det emellertid vara både enklare och tydligare att i detta sammanhang ange att det är yttranden av ”svensk myndighet” som avses.
Bestämmelsen är tillämplig även om myndighets yttrande ges ut i utlandet, något som ibland förekommer när svenska myndigheter avger yttranden till internationella organisationer. Utländska myndigheters yttranden omfattas inte av bestämmelsen. Beträffande dessa gäller så- Jedes de allmänna reglerna, vilket innebär att de åtnjuter skydd under förutsättning att de faller inom tillämpningsområdet för URL enligt 60 § URL eller enligt bestämmelserna i TK.
De typer av handlingar som anges i första stycket är enligt den där upptagna huvudregeln inte föremål för upphovsrätt i någon form. Detta innebär att var och en kan förfoga över dem med uteslutande av upphovsmannens alla befogenheter såväl förfoganderätten enligt 2 8 URL som den ideclla rätten enligt 3 § URL. Det är följaktligen tillåtet att cxempelvis trycka av ctt statligt betänkande eller att ge ut en domssamling.
Som jag har anfört i den allmänna motiveringen bör vissa typer av verk åtnjuta skydd även om de ingår i sådan handling som avses i första stycket, nämligen officiell karta, alster av bildkonst, musikaliskt verk och diktverk. Bestämmelse härom har tagits upp i andra stycket första punkten. Där föreskrivs att utan hinder av vad som sagts i första stycket upphovsrätt får göras gällande till verk som nyss nämnts i den mån de ingår i handling som avses i första stycket. Regeln innebär att upphovsman till sådant verk kan göra gällande såväl förfoganderätt till verket enligt 2 § URL som ideell! rätt enligt 3 § URL.
Med officiella kartor bör i likhet med vad som uttalats i prop. 1956:
Prop, 1973: 15 160
184 s. 18 avses kartor som det enligt föreliggande instruktioner eller i övrigt enligt statsmakternas beslut åligger verk och myndigheter att upprätta och ge ut oberoende av beställning. Kartor utanför denna kategori, dvs. framför allt sådana som upprättas efter beställning, omfattas inte av den här föreslagna regeln. Jag vill emellertid framhålla att skydd för sådana kartor kan komma att åtnjutas enligt vissa bestämmelser som jag föreslår i 24 §, främst såsom verk som tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet.
Begreppet officiell karta kan inte anses omfatta t. ex. vanliga förrättningskartor som upprättats inom fastighetsbildningsmyndigheterna för fastighetsbildnings- eller planindamål eller enligt expropriationslagen. Sådana kartor tillkommer på initiativ av annan än myndigheten, eftersom de upprättas vid förrättning som påbörjas efter ansökan.
Med anledning av uttalanden av en del remissinstanser vill jag slutligen framhålla att en förutsättning för att karta skall erhålla upphovsrättsligt skydd givetvis är att den är att anse som verk i URL:s mening (prop. 1960: 17 s. 50). Är kartan inte att anse som sådant verk, kan förhållandena i vissa fall vara sådana att den utgör arbete vari sammanställts ett stort antal uppgifter. På sådant arbete äger i princip 49 § URL tillämpning.
Alster av bildkonst omfattar måleri och skulptur men däremot inte arkitektur och inte heller konstindustri eller konsthantverk. Till bildkonst räknas även många andra slags teknik än de nämnda, såsom teckning, grafik etc. Väsentligt är emellertid att bara sådana verk omfattas av begreppet där bilden utgör framställningens egentliga syfte och där inte något nyttosyfte ingår (jfr SOU 1956: 25 s. 76).
Skydd föreslås vidare för musikaliskt verk som innefattas i handling som avses. i första stycket. Härmed syftas t. ex. på sådana fall då musikaliska verk ingår i eller är fogade till ett utredningsbetänkande.
Slutligen föreslås skydd för diktverk som innefattas i handling som sägs i första stycket. Termen ”diktverk” har samma innebörd som uttrycket ”dikt” i 19 § första stycket URL.
Den upphovsrätt som tillkommer vissa verk enligt andra stycket första punkten är självfallet underkastad de allmänna inskränkningarna i 2 kap. URL. Därutöver behövs emellertid i vissa fall ytterligare inskränkningar i upphovsmannens rätt. Som jag har närmare utvecklat i den allmänna motiveringen bör detta ske genom en tvångslicensregel. Bestämmelser härom har tagits in i andra stycket andra, tredje och fjärde punkterna. Huvudprincipen är enligt andra stycket andra punkten och första ledet av tredje punkten att alster av bildkonst, musikaliskt verk och diktverk som är skyddat enligt första punkten skall mot ersättning få återges utan upphovsmannens samtycke. Rätten att återge verket innefattar både att det får mångfaldigas genom tryck, inspelning etc. och att det får göras tillgängligt för allmänheten t. ex. genom television, radio
Prop. 1973: 15 . 161
eller film. Mångfaldigade exemplar får spridas till allmänheten. Däremot är upphovsmannens ideella rätt enligt 3 § bevarad. Ersättningen får i händelse av tvist bestämmas av domstol.
Ersättningen skall dock enligt andra stycket tredje och fjärde punkter- Ana inte utgå när återgivandet sker i samband med myndighets verksamhet och inte heller när det sker i samband med redogörelse för mål eller ärende i vilket verket förekommit och det sker endast i den omfattning som betingas av ändamålet med redogörelsen, Regeln har som jag nämnt i den allmänna motiveringen sin förebild i 24 § URL.
Regeln om myndighets rätt att återge verk avser att ge myndigheter möjlighet att utan ersättning utnyttja verken för sin verksamhet. Rätten ' tillkommer myndigheter över huvud taget och inte bara den myndighet vid vilken den allmänna handling upprättats i vilken verket ingår.
När ett verk återges enligt bestämmelserna i andra stycket skall upphovsmannens ideella rätt iakttas. Regler härom finns i tredje stycket. Där föreskrivs att vid återgivande enligt andra stycket bestämmelserna i 26 §& URL skall äga motsvarande tillämpning. I 26 § första stycket sägs att bestämmelserna i 2 kap. inte medför inskränkning i upphovsmannens rätt enligt 3 § i vidare mån än att byggnad eller bruksföremål får ändras av ägaren utan upphovsmannens lov. Enligt 26 § andra stycket föreskrivs, att när ett verk med stöd av bestämmelserna i 2 kap. återges offentligt, källan skall nämnas i den omfattning och på det sätt god sed kräver. Vidare får verket inte utan upphovsmannens samtycke ändras i vidare mån än som krävs för den medgivna användningen. Reglerna om skyldighet att uppge källan är väsentligen föranledda av att verket vid utnyttjanden enligt 2 kap. ofta återges i mer eller mindre omfattande delar eller utdrag och att upphovsmannen har ett intresse av att uppgift lämnas om ur vilket verk partiet har tagits. Förbudet mot opåkallade ändringar föranleds av att upphovsmannen vid fria utnyttjanden inte har möjlighet att bestämma om det sätt på vilket återgivningen skall ske. De överväganden som ligger bakom reglerna i 26 §& har giltighet också på utnyttjanden av sådana verk som har skydd enligt 9 § andra stycket första punkten. Eftersom 26 § enligt sin lydelse har tillämpning bara på utnyttjanden enligt 2 kap. har en direkt hänvisning till bestämmelserna i 26 8 gjorts i 9 § tredje stycket. Det bör anmärkas att rättigheterna enligt 26 § andra stycket i motsats till dem i 3 § fritt kan efterges och överlåtas. .
Slutligen bör nämnas att i den av mig föreslagna 24 a § tagits upp en bestämmelse om att allmän handling utan hinder av upphovsrätt skall tillhandahållas i den ordning 2 kap. TF stadgar. Denna bestämmelse har tillämpning också på handlingar som avses i 9 8.
11 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 15
Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att ta med verk i vissa reportage genom ljudradio, television eller film.
Enligt gällande lydelse får vid återgivande genom nämnda medier av dagshändelser tas med korta avsnitt av verk som framförs eller visas som ett led i dagshändelserna.
För att nå överensstämmelse med den nya lydelsen av art. 10bis. i Bernkonventionen har vissa ändringar gjorts i paragrafen. Sålunda har tillämpningsområdet ändrats från ”återgivande av dagshändelse” till ”information om dagshändelse”. Detta uttryck får anses något vidare än det som nu används i lagtexten och omfattar t. ex. även program av kommenterande karaktär. Vidare har uttrycket ”framföres eller visas” bytts ut mot uttrycket ”höres eller synes”. Det nuvarande uttrycket för nämligen tanken närmast till åtgärder genom vilka verket görs tillgängligt för åskådaren, medan motsvarande uttryck i konventionen knyter an till hur denne uppfattar verket.
I lagtexten har vidare begränsningen till ”korta avsnitt” ersatts av uttrycket ”i den omfattning som betingas av informationssyfiet”. Också denna ändring är föranledd av den nya konventionstexten. Jag vill emellertid här än en gång framhålla att informationssyftet bara i undantagsfall motiverar annat än korta avsnitt.
Slutligen har paragrafen gjorts tillämplig också på trådöverföring. Detta har skett genom användning av samma uttryck som i 45 8, nämligen ”direkt överföring”. Härmed avses t. ex. ett sådant fall som att ett framträdande i en lokal genom tråd överförs till en annan lokal.
24 §
I paragrafens första stycke har tagits upp de regler som föreslås gälla för sådana hos myndighet upprättade handlingar som inte omfattas av 9 § första stycket, dvs. andra allmänna handlingar än författningar, beslut eller yttranden av myndighet. Enligt gällande lydelse innehåller paragrafen bestämmelser om rätt till återgivning av vad som muntligen eller skriftligen anförs inför myndighet m. m. Som anförts i den allmänna motiveringen behålls dessa bestämmelser principiellt oförändrade. De har tagits upp i andra stycket av paragrafen med bara en redaktionell jämkning.
Handling anses enligt 2 kap. 5 & TF upprättad när den expedierats
eller, om expedition inte äger rum, när det ärende till vilket handlingen
hänför sig blivit slutbehandlat.
I 24 § första stycket första punkten URL föreskrivs till en början som huvudregel att annan hos svensk myndighet upprättad handling än som avses i 9 § första stycket får återges utan upphovsmannens samtycke. Enligt vad som anförts i den allmänna motiveringen innebär detta att upphovsmannen har kvar sin s. k. ideella rätt till verket. Detta innebär
: Prop, 1973: 15 163
enligt 3 8 att vid återgivande av verket upphovsmannens namn skall anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver och att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten på ett sätt som är kränkande för upphovsmannen. Vidare blir reglerna i 26 § andra stycket tillämpliga. Enligt dessa skall vid återgivande enligt bl. a. 24 8 källan nämnas i samma omfattning som i fråga om upphovsmannens namn och vidare får verket inte ändras i vidare mån än som krävs för den medgivna användningen.
Från den nu angivna huvudregeln i första punkten görs i andra punkten undantag för vissa särskilda kategorier av handlingar som i princip inte är föremål för någon inskränkning i fråga om det upphovsrättsliga skyddet, dvs. som inte får återges utan samtycke.
Som en första kategori bland de handlingar som på grund av undantagsbestämmelsen i första stycket andra punkten tillförsäkras fullstänligt upphovsrättsligt skydd har tagits upp officiell karta. Som jag närmare utvecklat vid 9 8 är det en förutsättning för skydd att kartan är att anse som ett verk i URL:s mening.
Den andra kategori som föreslås skola erhålla upphovsrättsligt skydd är teknisk förebild. Uttrycket bör, som framhålls i promemorian, tolkas på i huvudsak samma sätt som motsvarande uttryck i 3 § andra stycket lagen med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens. Detta innebär att uttrycket omfattar, utom ritning, också t. ex. mönster, modell och schablon. Det bör emellertid även här framhållas att för upphovsrättsligt skydd krävs att fråga är om ett verk i URL:s mening.
I andra punkten föreslås vidare skydd för verk som framställts för undervisning. Bestämmelsen avser i första hand verk som tillkommit i ren förlagsverksamhet men äger i och för sig tillämpning även på verk som tillkommit i andra former. Kravet att verket skall ha framställts för undervisning innebär att verk som tillkommit utan detta begränsade syfte inte omfattas av bestämmelsen, även om verket faktiskt används för undervisning. Så blir t. ex. fallet med en av myndighet utgiven upplysningsskrift om sociala förmåner eller om nytillkommen lagstiftning. Å andra sidan bör inte kravet på att verket skall ha framställts för undervisning tolkas så snävt att från skydd utesluts alla verk som tillkommit under själva undervisningen. Vissa sådana verk, t. ex. elevproduktioner vid Dramatiska institutet, bör anses ingå i begreppet verk som framställts för undervisning, eftersom de i regel tillkommer under kontinuerlig medverkan av lärare och annan personal vid undervisningsanstalten på sådant sätt att produkten i sig själv får anses ha framställts för undervisningsändamål. Utanför det skyddade området bör däremot falla vanliga skoluppsatser o.d. Det är givet att vissa gränsdragningsproblem här kan uppkomma. Dessa torde emellertid få överlämnas till rättstillämpningen.
Begreppet undervisning har här samma innebörd som i 16 §, som
Prop. 1973: 15 164
handlar bl. a. om samlingsverk till bruk vid undervisning. Jag har tidigare I samband med behandlingen av art. 10.2. i Bernkonventionen (avsnitt 3.4.2.8) berört innebörden av uttrycket undervisning i 16 §. Som jag anfört där torde detta täcka, förutom undervisning i undervisningsanstalter, dels radioundervisning som direkt är angiven som riktad till skolor och universitet, dels sådan folkbildningsverksamhet som bedrivs i studiecirklar eller liknande organiserade grupper. Begreppet undervisning kan också bli tillämpligt på statlig och kommunal fortbildningsverksamhet.
Nästa kategori som föreslås skola erhålla skydd är verk som utgör resultat av vetenskaplig forskning. Jag vill först frambålla att föremål för skyddet inte är det vetenskapliga resultatet som sådant utan bara den litterära form i vilken det framlagts (SOU 1956: 25 s. 65). Forskningsresultat läggs stundom fram i sådan form att de faller under den föreslagna 9 8, t. ex. när en vetenskaplig undersökning redovisas i ett utredningsbetänkande. I dessa fall åtnjuter verket således inte skydd. I begreppet ”vetenskaplig forskning” får anses ligga att det behandlade ämnet har en viss svårighetsgrad och att de där uppkommande frågorna behandlas med en viss självständighet. Som framhållits i departementspromemorian faller därför utanför begreppet t. ex. en enkel presentation av ett statistiskt material som utvalts och bearbetats efter gängse principer eller en populärvetenskaplig framställning av tidigare kända fakta eller idéer.
Även alster av bildkonst som tagits in i en av myndighet upprättad handling föreslås skola få skydd. Sådant förordas också för musikaliskt verk och diktverk som ingår i sådan handling. I fråga om dessa typer av verk vill jag i huvudsak hänvisa till vad jag anfört vid 9 § andra stycket första punkten. Skyddet för musikaliska verk och diktverk kan få betydelse för t. ex. Svenskt visarkivs samlingar av inspelningar. Även dialekt- och ortsnamnsarkivens inspelningar torde i viss omfattnnig få skydd enligt dessa regler.
Skydd ges vidare för verk varav exemplar i samband med affärsverksamhet genom myndighets försorg tillhandahålls allmänheten.
Begreppet affärsverksamhet får anses omfatta, förutom sådana fall där verksamheten drivs i rent vinstsyfte, även de situationer där meningen bara är att verksamheten i stort sett skall bära sig. Bestämmelsen tar främst sikte på myndighet som direkt är affärsdrivande men den bör tillämpas också då bara en viss del av myndigheten driver affärsverksamhet, t. ex. i form av förlagsrörelse eller på annat sätt. Det avgörande för bestämmelsens tillämpning är att alstret tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet. Är detta krav uppfyllt är det å andra sidan utan betydelse huruvida ersättning för exemplaren skall betalas. Bestämmelsen skall nämligen tillämpas även om själva exemplaren såsom fallet kan vara med vissa tidskrifter, tillhandahålls gratis t. cx. i samband med att man mot betalning anlitar myndighetens tjänster.
Prop. 1973: 15 165
I andra stycket har som tidigare påpekats tagits upp innehållet i der nuvarande 24 8 med en smärre redaktionell jämkning.
Att allmän handling utan hinder av upphovsrätt skall tillhandahållas i den ordning 2 kap. TF stadgar framgår av 24 a § i mitt förslag.
24a §
I denna paragraf föreskrivs att allmän handling utan hinder av upphovsrätt skall tillhandahållas i den ordning 2 kap. TF anger.
Sättet för tillhandahållande av allmän handling regleras främst i 2 kap. 8 § TF. Enligt denna bestämmelse skall allmän handling, som inte skall hållas hemlig, på begäran genast eller så snart ske kan utan avgift tillhandahållas den som för läsning eller avskrivning på stället vill ta del därav. Han äger också mot fastställd avgift få avskrift av handlingen. Skyldighet att tillhandahålla handling på stället skall dock inte föreligga om betydande hinder därför möter.
Regeln i 24 a § äger tillämpning både på allmänna handlingar som omfattas av 9 8 och på sådana som omfattas av 24 §. Genom en hänvisning i 49 8 URL har den också gjorts tillämplig på handling som innehåller katalog, tabell eller annat dylikt arbete. När det gäller tilllämpningen av 24 a 8 på handlingar i egentlig mening torde den inte kräva några kommentarer utöver vad som anförts i den allmänna motiveringen.
Som har anförts i den allmänna motiveringen är bestämmelsen tilllämplig också på inspelningar som är att anse som allmänna handlingar. Frågan uppkommer då på vilket sätt inspelningarna i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. TF skall tillhandahållas allmänheten. Problemet kan ha stor praktisk betydelse t. ex. när det gäller Svenskt visarkivs eller Dramatiska institutets inspelningar av t. ex. musikaliska eller dramatiska verk. De sätt på vilka en inspelning av sådana allmänna handlingar kan tillhandahållas enligt 2 kap. TF torde vara uppspelning på stället samt framställning och utlämnande av kopia. I fråga om uppspelning — som närmast torde vara att anse som offentligt framförande — innebär 24 a 8 bara en inskränkning i verkets upphovsmans ensamrätt att förfoga över verket. Offentligt framförande av en inspelning på annat sätt än genom radio- och televisionssändning är nämligen enligt URL inte underkastat den utövande konstnärens eller framställarens bestämmande. I fråga om kopiering av inspelningar har i princip den utövande konstnären, den som framställt inspelningen och — om inspelningen skett från en radio- eller televisionsutsändning — sändarföretaget rätt att förbjuda kopiering. Sådan rätt tillkommer i princip också upphovsmannen till det inspelade verket. Genom att 24 a 3 görs tillämplig också på utövande konstnärer m. fl. innehavare av s. k. närstående rättigheter, kommer bestämmelserna om dessa konstnärers rättigheter inte att utgöra hinder mot att inspelningar kopieras för att tillhandahållas i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. TF.
Prop. 1973: 15 166
253 Paragrafen innehåller föreskifter om spridning och visning av konstverk. Enligt första stycket första punkten i den nu gällande lydelsen får, sedan upphovsmannen överlåtit exemplar av konstverk eller verket utgivits, exemplar som överlåtits eller omfattas av utgivningen spridas vidare samt verket visas offentligt. Enligt första stycket andra punkten
får verket också tas med vid inspelning av film eller televisionspro-
gram, om återgivningen är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller programmets innehåll. I andra stycket ges regler om rätt att avbilda utställt eller saluhållet konstverk i katalog etc. och om rätt att avbilda konstverk som är stadigvarande anbragt utomhus. Enligt tredje stycket får byggnad fritt avbildas. Som anförts i den allmänna motiveringen bör från huvudregeln i första stycket första punkten om rätt till fri visning undantag göras för visning genom film eller i television. Vissa inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt i detta hänseende är emellertid påkallade. Det förefaller därvid lämpligt att knyta an till den reglering som enligt nuvarande första stycket andra punkten gäller för inspelning av film eller televisionsprogram. I enlighet med det anförda har som ett första stycke i paragrafen tagits upp den nuvarande bestämmelsen i första stycket första punkten om fri visning med det tillägget att visning genom film eller i television undantagits. Den praktiska konsekvensen av den nya regeln är att upphovsmannen i princip får ensamrätt att bestämma över sådana former för visning. Uttrycket ”genom film” omfattar visning av filmen såväl på biograf som i television. Vidare innebär den föreslagna lydelsen att all visning genom film i princip kräver tillstånd. Detta gäller vare sig verket redan finns inspelat på film eller om visningen förutsätter att ett särskilt ”exemplar” av verket framställs genom att det tas upp på film. I sistnämnda fall gäller dock tolkningsregeln i 39 8 att medgivande av rätt till inspelning även medför rätt till visning, om inte annat överenskoms. Någon ändring i detta hänseende avses inte med den föreslagna regeln i 25 § första stycket. Någon ändring i radioeller televisionsföretags rätt att göra s.k. efemära inspelningar enligt 22 8 åsyftas inte heller. Uttrycket ”i television” kommer med hänsyn till vad som nu sagts huvudsakligen att omfatta direktsändning. Uppbhbovsrättsligt sett omfattar begreppet television bara sändning som sker genom radiovågor utan förmedling av tråd. Sådana fall, t. ex. konstauktioner, där bilder av saluhållna konstverk genom kabel direkt överförs till televisionsskärmar i en annan lokal, är därför inte television i URL:s mening. Enligt min mening talar starka sakliga skäl för
Prop. 1973: 15 167
att visning av konstverk skall vara fri, när den sker under sådana förhållanden, eftersom den ju oftast bara avser att göra verken tillgängliga för en publik som av utrymmesskäl inte kan vara närvarande i själva den lokal där verken finns. Något hinder mot att frige sådan visning föreligger inte enligt Bernkonventionen. Av skäl som jag nu har anfört bör man därför inte begränsa möjligheterna till att genom direkt överföring fritt visa konstverk som avses i 25 § URL.
Som ett andra stycke i paragrafen har tagits upp den nuvarande bestämmelsen i första stycket andra punkten med tillägget att även visning av film eller televisionsprogram, vari konstverket medtagits, får ske om återgivningen är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller programmets innehåll. Ändringen får bl.a. den följden att konstverk som avses i paragrafen under den angivna förutsättningen får visas på film, däri inbegripet visning av film i television, även om samtycke inte föreligger enligt tolkningsregeln i 39 § URL. Har verket tagits upp på film med tillämpning av andra stycket, får det enligt den föreslagna bestämmelsen också visas, eftersom både inspelning av filmen och visning av den förutsätter att återgivandet är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller programmets innehåll. Den föreslagna bestämmelsen ger vidare under angivna förutsättningar rätt till visning av konstverk i television även annorledes än genom film. I paragrafen har slutligen gjorts vissa rent redaktionella ändringar som är föranledda av den nya uppställningen av bestämmelserna.
39 §
Paragrafen innehåller en tolkningsregel avseende filmavtal.
Enligt gällande lydelse av paragrafen omfattar överlåtelse av rätt till inspelning av ett litterärt eller konstnärligt verk på film även rätt att genom filmen på biograf, i television eller på annat sätt. göra verket tillgängligt för allmänheten. Detta gäller dock inte musikaliskt verk. Bestämmelsen är dispositiv.
För att undanröja varje tvekan om bestämmelsens räckvidd bör som förordats i den allmänna motiveringen uttryckligen anges att avtal om filmning också omfattar rätt till s. k. subtitling och dubbing. I överensstämmelse härmed har i paragrafen tillagts att överlåtelsen av rätt till inspelning av verk på film även omfattar rätt att i filmen återge talade inslag i text eller översätta dem till annat språk. Bestämmelsen täcker dels sådana fall där tal återges som text på samma språk, dels sådana där tal översätts och återges som tal eller text på annat språk.
Bestämmelsen bör inte anses innefatta ett krav på att översättning som sker till annat språk skall vara ordagrann. I synnerhet när det gäller insättning av dubbat tal är det ofta nödvändigt att anpassa detta till aktörernas läpprörelser och det kan därför vara befogat att göra vissa avvikelser från ursprungstexten. Det dubbade talet får dock inte i
Prop. 1973: 15 168
så hög grad skilja sig från den ursprungliga texten att dess innebörd går förlorad.
45—49 88
I dessa paragrafer finns bestämmelser om skydd för s. k. närstående rättigheter. I 45 8 regleras skyddet för utövande konstnärers rättigheter i samband med grammofoninspelningar m. m. och i 46 § finns regler om skydd för framställare av grammofonskivor m. m. 47 8 innehåller bestämmelser om rätt till ersättning för utövande konstnärer och framställare av grammofonskivor m. m. när skivan används vid radioeller televisionsutsändning. I 48 § finns regler om skydd för radio- eller televisionsföretags rätt och 49 § innehåller bestämmelser om rätt till kataloger, tabeller och andra sådana arbeten, vari sammanställts ett stort antal uppgifter.
Som förordats i den allmänna motiveringen bör vad som föreslagits beträffande upphovsrätten till verk som innefattats i allmän handling erhålla motsvarande tillämpning på de närstående rättigheter som anges i 5 kap. I enlighet härmed har en hänvisning till 9, 24 och 24 a 8 införts i 45 § tredje stycket, 46 § andra stycket, 48 § tredje stycket och 49 § andra stycket. Vidare har en hänvisning till 9 och 24 §§ införts i 47 § andra stycket. Att hänvisning inte gjorts till 24 a 8 i den sistnämnda bestämmelsen beror på att denna handlar om ersättningsrätt och därför inte kan beröras av regeln i 24 a 8 om utlämnande av allmän handling.
Vad först angår utövande konstnärers rätt bör det framhållas att en förutsättning för skydd enligt 45 § över huvud taget är att framförandet avser ett verk i URL:s mening (prop. 1960: 17 s. 241). Den nu föreslagna hänvisningen innebär att i fall då själva inspelningen av ett sådant verk utgör en allmän handling, den utövande konstnären inte kan göra gällande större rätt än vad en upphovsman skulle ha kunnat göra i motsvarande situation. Frågan om skydd skall ges eller inte beror på om inspelningen som sådan har karaktären av allmän handling och inte på karaktären hos det inspelade verket. Är t. ex. ett yttrande av myndighet inspelat under sådana förhållanden att inspelningen inte utgör allmän handling, åtnjuter självfallet den utövande konstnären skydd i vanlig ordning. Om man omvänt tänker sig fallet att en inspelning utgör en upprättad allmän handling av det slag som t. ex. enligt den föreslagna 9 8 inte åtnjuter skydd, så skyddas i princip inte inspelningen även om det inspelade verket i och för sig är skyddat.
Hänvisningen till 9 § innebär att om t. ex. en myndighet har avgett ett yttrande i form av en inspelning den utövande konstnär som framfört det inspelade verket inte har skydd mot kopiering, dvs. mot att inspelningen överförs till annan inspelning. Inte heller har han ideellt skydd enligt 3 §. Avser framförandet ett verk som är skyddat enligt 9 §
Prop. 1973: 15 169
andra stycket skall däremot den utövande konstnären i princip åtnjuta vanligt skydd enligt 45 §. När det gäller redan upptagna framföranden är emellertid skyddet enligt 45 § begränsat till att han får motsätta sig kopiering. Enligt den föreslagna 9 § andra stycket får emellertid kopiering ske utan samtycke. Verkan av hänvisningen blir därför i själva verket begränsad till att den utövande konstnären får ersättning i den omfattning som anges i 9 § andra stycket. Ersättning utgår t. ex. inte när kopieringen sker i samband med myndighets verksamhet.
Konstnärens ideella rättigheter skall iakttas vid fri kopiering av skyddade inspelningar. Detta följer av hänvisningen i 9 § till bestämmelserna i 26 8.
Hänvisningen till 24 8 innebär i fråga om inspelningar som är ”upprättade” inom myndighet att de som huvudregel får kopieras utan den utövande konstnärens samtycke. Om inspelningen har samma karaktär som de verk som har fullt skydd enligt 24 § första stycket andra punkten, t. ex. om inspelningen har framställts för undervisning eller för att exemplar därav i samband med affärsverksamhet genom myndighets försorg skall tillhandahållas allmänheten, har emellertid den utövande konstnären skydd mot att inspelningen kopieras.
Av hänvisningen till 24 § följer vidare att den utövande konstnären har skydd i fråga om inspelningar som har getts in till myndighet. Undantag gäller om inspelningen t. ex. är att anse som ett anförande inför myndighet eller om inspelningen har getts in som bevis. I de fall som ' motsvaras av reglerna i 24 8 får inspelningen i motsvarande omfattning återges, dvs. kopieras, utan samtycke.
"Hänvisning har vidare gjorts till 24 a 8 enligt vilken allmän handling utan hinder av upphovsrätt skall tillhandahållas i den ordning 2 kap. TF föreskriver. Jag har vid 24 a § närmare berört förhållandet mellan denna bestämmelse och inspelningar.
Vad som nu sagts om skydd mot kopiering gäller i tillämpliga delar också i fråga om den rätt som framställare av grammofonskivor m.m. och radio- eller televisionsföretag har till inspelningar som utgör allmänna handlingar. Vad angår radio- eller televisionsföretags rätt kommer reglerna bara att gälla sådana fall där en radio- eller televisionsutsändning har spelats in så att inspelningen utgör en allmän handling. Hänvisningar till 9, 24 och 24 a §§ innebär att inskränkningarna i upphovsrätten enligt dessa paragrafer ges motsvarande tillämpning på de nämnda rättigheterna.
När det gäller ersättningsrätten för utövande konstnärer och framställare av grammofonskivor m. m. enligt 47 8 innebär hänvisningen till 9 och 24 §§ i huvudsak att ersättningsrätt inte föreligger vid utsändning av vissa inspelningar, nämligen sådana som är att anse som handlingar vilkas återgivande är fritt enligt de nämnda paragraferna.
Vad angår skyddet för katalogarbeten m.m. i 49 § innebär hänvis-
Prop. 1973: 15 170
ningen till 9, 24 och 24 a §§ att rätten till sådant arbete får vidkännas samma inskränkningar som i motsvarande fall skulle ha gällt för rätten till ett upphovsrättsligt skyddat verk. 58 §
I 58 8 finns bestämmelser om att Stockholms rådhusrätt är exklusivt forum bl. a. för vissa mål om ersättning enligt URL.
Som jag har anfört i den allmänna motiveringen bör samma forumregel gälla i mål om ersättning enligt den av mig föreslagna bestämmelsen i 9 § andra stycket. En regel härom har införts i 58 §. I denna har vidare ordet ”rådhusrätt” utbytts mot ”tingsrätt” och — med anledning av att 19 § första stycket föreslås upphävt — hänvisningen till detta lagrum utgått.
60 §
I paragrafen ges bestämmelser om tillämpningsområdet för URL med hänsyn till verkens ursprung.
Enligt nu gällande lydelse av 60 3 första stycket skall vad i URL föreskrivs om upphovsrätt tillämpas på verk av den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige, på verk av sådan statslös eller flykting, som här har sin vanliga vistelseort, och i övrigt på verk som först ges ut i Sverige. Detsamma gäller i fråga om här utfört byggnadsverk och konstverk som infogats i här belägen byggnad. I 60 8 andra stycket föreskrivs att reglerna i 50 och 51 §§ skall äga tillämpning på varje litterärt eller konstnärligt verk, oberoende av dess ursprung. Dessa regler avser skydd för titel, pseudonym och signatur samt skydd mot att verk återges på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen.
Som anförts i den allmänna motiveringen föranleder de ändrade anknytningsmomenten i Paristexten av Bernkonventionen vissa ändringar i 60 §. Ändringarna innebär att man vid sidan av nationalitetskriteriet inför en allmän regel om att skydd skall tillkomma verk av den som har sin vanliga vistelseort i Sverige och att i paragrafen tas in bestämmelser om s. k. samtidig utgivning som motsvarar reglerna om samtidig publicering i art. 3.1. och 3.4. i konventionen. Beträffande filmverk föreslås vidare att man i enlighet med den nya bestämmelsen i art. 4. a. i konventionen inför ett speciellt anknytningsmoment, som kan användas när inte nationalitets- eller utgivningskriteriet är uppfyllt. Detta innebär att skydd skall ges för upphovsmän till filmverk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i Sverige. I anslutning härtill föreslås också att i 60 § tas in en presumtionsregel av innehåll att som producent skall anses den vars namn på sedvanligt sätt har satts ut på exemplar av filmverket. Slutligen föreslås vissa smärre jämkningar i fråga om anknytningsmomenten för byggnadsverk och konstverk i syfte att bringa bestämmelserna härom i full överensstämmelse med Paristexten av Bernkonventionen.
Prop. 1973: 15 171
De föreslagna ändringarna bör lämpligen föranleda en omredigering av paragrafen. I ett första stycke bör under särskilda punkter tas upp motsvarighet till de nuvarande bestämmelserna i första stycket med de sakliga tillägg och ändringar som anknyter härtill. I ett andra stycke bör tas in vissa presumtionsregler om s. k. samtidig utgivning och om vem som är att anse som producent av filmverk. Som ett tredje stycke i paragrafen bör tas in bestämmelserna i nuvarande andra stycket.
I enlighet med det anförda tas i första stycket under punkt I upp bestämmelse att URL:s regler om upphovsrätt är tillämpliga på verk av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. I anslutning härtill har den nuvarande specialregeln om skydd för den som har hemvist här liksom den särskilda bestämmelsen om statslösa och flyktingar slopats.
Ett par remissinstanser berör uttrycket ”vanliga vistelseort” och menar att uttrycket kan vara oklart. Enligt min uppfattning är det dock inte möjligt att dra upp några bestämda riktlinjer för tolkningen av begreppet. I sammanhanget måste betydelse tillmätas flera olika faktorer, såsom vistelsetidens längd, avsikten med vistelsen, styrkan av vederbörandes anknytning till landet i fråga genom arbete, släktrelationer m. m. Spörsmålet torde få överlämnas till rättstillämpningen. Jag vill f. ö. erinra om att hemvistsakkunniga överväger bl. a. hithörande frågor (riksdagsberättelsen 1971 s. 221). En person kan självfallet byta sin vanliga vistelseort från tid till annan. När det gäller icke utgivna verk kan då ibland fråga uppstå, om verket med tillämpning av kriteriet om upphovsmannens vanliga vistelseort kan anses ha fått sådan anknytning till Sverige att det skall skyddas enligt URL. En relevant tidpunkt i sammanhanget torde därvid vara den då verket, utan att ha blivit utgivet, har gjorts tillgängligt för allmänheten. Har exempelvis så skett i Sverige utan upphovsmannens samtycke, bör denne kunna åberopa skydd enligt URL om han vid nämnda tidpunkt hade sin vanliga vistelseort här i landet.
Under punkt 2 har tagits upp de föreslagna reglerna om tillämpning av utgivningskriteriet. Enligt bestämmelsen skall skydd ges dels, liksom nu, åt verk som först getts ut i Sverige, dels åt verk som getts ut samtidigt i Sverige och utom riket. Med sistnämnda uttryck avses att markera att regeln gäller oberoende av om den andra staten erkänts av Sverige. Till föreskriften om samtidig utgivning anknyter en specialregel i andra stycket. I fråga om innebörden av begreppet utgivning hänvisar jag till vad jag har anfört vid 8 § andra stycket.
Under punkt 3 har tagits upp det speciella anknytningsmomentet för filmverk. Lagens bestämmelser om upphovsrätt görs där tillämpliga på filmverk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i Sverige. Begreppet producent (”maker”, ”producteur”) torde i anslutning till internationell praxis i princip avse den fysiska eller juridiska person som tar initiativet till och svarar för filmen. Begreppet säte hänför sig
Prop. 1973: 15 172
till juridiska personer och begreppet vanlig vistelseort till fysiska personer. I fråga om juridiska personer bör bestämningen i princip ske med hänsyn till på vilken plats styrelsen har sitt säte.
Under punkt 4 har tagits upp den nuvarande bestämmelsen om anknytningsmoment för byggnadsverk. För att få full överensstämmelse med konventionstexten på denna punkt har den rent redaktionella ändringen gjorts att ordet ”utfört” bytts ut mot ”uppfört”.
Under punkt 5 har hänförts det speciella anknytningsmomentet beträffande konstverk. Den föreslagna bestämmelsen innebär, att sådant verk ges skydd inte bara om det utgör del av här belägen byggnad utan också när det på annat sätt är fast förenat med marken. Detta får till följd att regeln blir tillämplig också på t. ex. statyer som är fast förenade med ett i marken anbragt fundament. Den torde även omfatta skulpturer och annat som huggits in direkt i berget.
I andra stycket första punkten föreslås en regel om vad som avses med samtidig utgivning. Enligt denna regel anses vid tillämpning av första stycket 2. samtidig utgivning ha ägt rum, om verket, efter utgivning utomlands, inom 30 dagar därefter getts ut i Sverige.
I andra stycket andra punkten föreskrivs att vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket 3. som producent av filmverk anses, där inte annat visas, den vars namn på vanligt sätt satts ut på exemplar av verket.
Tredje stycket motsvarar paragrafens nuvarande andra stycke.
61 §
Paragrafen anger i första stycket tillämpningsområdet för URL:s regler i fråga om sådana s. k. närstående rättigheter som behandlas i 45-—-48 §8 och innehåller i andra stycket motsvarande bestämmelser med avseende på kataloger, tabeller och andra dylika arbeten som behandlas i498.
Enligt första stycket tillämpas föreskrifterna i 45—48 §§ på framförande, ljudupptagning samt ljudradio- och televisionssändning som äger rum i Sverige. Någon ändring föreslås inte i dessa bestämmelser.
I andra stycket anges, att vad som föreskrivs i 49 8 är tillämpligt på arbete framställt av den som är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller av den som har hemvist i Svcrige eller av sådan statslös eller flykting som här i riket har sin vanliga vistelscort samt i övrigt på arbete som först getts ut i Sverige. Som förordats i den allmänna motiveringen bör orden ”har hemvist i Sverige eller av sådan statslös eller flykting, som här i riket har sin vanliga vistelseort” ersättas med ”här har sin vanliga vistelscort”. Bestämmelsen har avfattats i enlighet härmed. Ändringen avser att skapa Jikformighet med motsvarande bestämmelse 16081.
Prop. 1973: 15 173
7.2 Lagen om rätt till fotografisk bild
85 Paragrafen innehåller f. n., att vid återgivande genom television eller film av dagshändelse fotografisk bild som visas som ett led i dagshändelsen får tas med.
Bestämmelsen motsvarar i princip 21 3 URL. I enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen bör bestämmelserna utformas på ett likartat sätt. Liksom beträffande 21 § URL föreslås därför att tillämpningsområdet ändras från ”återgivande av” dagshändelse till ”information om” sådan händelse. Som anförts vid 21 8 URL får uttrycket ”information om” anses vara något vidare än det som nu används i lagtexten. Det bör sålunda anses täcka också program av något mer kommenterande karaktär än ren nyhetsförmedling. Vidare har ordet ”visas” bytts ut mot ”synes”. Det nuvarande uttrycket för tanken till åtgärder genom vilka fotografiet görs tillgängligt för åskådaren, medan uttrycket ”synes” — som används i konventionen — knyter bättre an till vad denne uppfattar av bilden.
Fotografiska bilder kan med nutida teknik överföras också genom tråd. Med hänsyn härtill har paragrafen liksom 21 § URL gjorts tilllämplig även på direkt överföring. Angående innebörden av detta uttryck hänvisas till vad som anförts vid 21 § URL.
12 8
Paragrafen innehåller f.n. föreskrifter om vissa inskränkningar i rätten till fotografisk bild. Sådan bild får sålunda fritt utnyttjas i rättsvårdens och den allmänna säkerhetens intresse,
I enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen har i ett nytt andra stycke i paragrafen tagits in en hänvisning till 9 och 24 §§ URL samt föreskrivits, att vid tillämpning av dessa paragrafer vad där sägs om alster av bildkonst skall gälla fotografisk bild som äger Konstnärligt eller vetenskapligt värde. I ett tredje stycke har tagits in en regel om tillhandahållande av allmän handling enligt TF.
Hänvisningen till 9 § URL innebär, till en början, att fotografi, som intagits i en författning eller hör till en myndighets beslut eller yttrande, i princip inte åtnjuter skydd enligt FotoL. Varken förfoganderätt enligt 1 § celler ideell rätt enligt 2 § kan sålunda göras gällande till sådant fotografi. Eftersom hänvisningen omfattar också bestämmelserna i 9 § andra stycket URL kommer emellertid vissa undantag att gälla från denna huvudregel. Undantagsbestämmelserna i sistnämnda lagrum avser officiell karta, alster av bildkonst, musikaliskt verk och diktverk. En tillämpning av dessa regler beträffande fotografier torde över huvud taget kunna bli aktuell bara i fråga om officiell karta som framställts på fotografisk väg eller fotografi som utgör alster av bildkonst. Av skäl som har utvecklats i den allmänna motiveringen bör emel-
Prop. 1973: 15 174
lertid undantagsregeln för alster av bildkonst vid lagrummets tillämpning i fråga om fotografier i stället avse fotografier med konstnärligt eller vetenskapligt värde och en uttrycklig regel därom har tagits in i andra stycket av nu förevarande paragraf i FotoL. Såvitt hänvisningen avser 9 § andra stycket URL medför den således att en officiell karta, som samtidigt utgör fotografi, eller ett fotografi av konstnärligt eller vetenskapligt värde åtnjuter skydd enligt FotoL, även om det ingår i sådan allmän handling som avses i 9 § första stycket URL, dock med den inskränkningen att fotografi med konstnärligt eller vetenskapligt värde får återges utan framställarens samtycke. För sådant återgivande skall emellertid utgå ersättning, utom när återgivandet sker i samband med myndighets verksamhet eller i samband med redogörelse för mål eller ärende i vilket den aktuella handlingen förekommit. För återgivande i samband med redogörelse för mål eller ärende skall dock ersättning utgå i den mån återgivandet går utöver vad som betingas av ändamålet med redogörelsen. Uttrycket ”fotografisk bild, som äger konstnärligt eller vetenskapligt värde” har samma innebörd här som i 15 § FotoL.
Hänvisningen till 9 § URL omfattar också tredje stycket av nämnda paragraf, vari hänvisas till 26 § URL. Sistnämnda paragraf innehåller vissa bestämmelser om att upphovsmannens ideella rättigheter skall respekteras, bl. a. när verk återges med stöd av 9 § andra stycket URL. En motsvarande tillämpning av 9 § tredje stycket URL beträffande fotografier innebär, att när fotografi återges med stöd av andra stycket av nu förevarande paragraf i FotoL, jämfört med 9 § andra stycket URL, framställarens ideella rättigheter enligt 2 § FotoL skall respekteras, att vid återgivandet källan skall anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver och att fotografiet inte får ändras i vidare mån än som krävs för det medgivna återgivandet. Det bör anmärkas, att dessa ideella rättigheter sträcker sig längre än vad som enligt 13 & FotoL gäller vid återgivande enligt 6—11 8§ FotoL där det bara talas om att källan skall anges.
I det nya andra stycket av förevarande paragraf i FotoL hänvisas också till 24 8 URL. Hänvisningen innebär, att som huvudregel skall gälla, att fotografisk bild som innefattas i annan hos svensk myndighet upprättad handling än sådan som avses i 9 § första stycket URL i princip får återges utan framställarens samtycke. Exemplar av bilden får sålunda framställas fritt och bilden får fritt visas offentligt. Framställaren behåller dock sin ideella rätt enligt 2 § FotoL. Vid förfogande över bilden skall sålunda fotografen anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver, och bilden får inte ändras eller visas offentligt på ett sätt som är kränkande för framställarens anseende som fotograf. Att märka är att fotografens ideella rätt enligt 2 § FotoL, i motsats till motsvarande rättigheter enligt 3 § URL, kan fritt efterges och överlåtas.
Hänvisningen till 24 § URL omfattar också första stycket andra punk-
Prop. 1973: 15 175
ten av nämnda paragraf, dock med iakttagande av att vad där sägs om alster av bildkonst vid lagrummets tillämpning i fråga om fotografi i stället skall gälla fotografisk bild som äger konstnärligt eller vetenskapligt värde, Detta innebär att fullt skydd enligt FotoL tillkommer vissa kategorier av fotografiska bilder, även när de utgör eller ingår i sådan allmän handling som avses i 24 8 URL. Det gäller fotografi som utgör officiell karta eller teknisk förebild, vidare fotografi som framställts för undervisning eller utgör resultat av vetenskaplig forskning, fotografi med konstnärligt eller vetenskapligt värde samt fotografisk bild varav exemplar i samband med affärsverksamhet genom myndighets försorg tillhandahålls allmänheten.
Vad som här har sagts om tillämpning av 9 § URL och 24 3 första stycket URL i fråga om fotografier har endast avseende på sådana fotografiska bilder som utgör eller ingår i handlingar vilka upprättats hos myndighet. Fotografier som inkommit till myndighet berörs lika litet som litterära och konstnärliga verk av dessa bestämmelser i URL. Sådana fotografier behåller alltså sitt skydd enligt FotoL även sedan de inkommit till myndighet. Denna regel lider dock viss inskränkning till följd av att hänvisningen i nu förevarande lagrum till 24 §& URL omfattar även andra stycket av nämnda paragraf. Vad där sägs om rätt att utan upphovsmannens samtycke återge verk, som utgör allmän handling, blir genom hänvisningen tillämpligt på fotografiska bilder som inkommit till myndighet.
I ett tredje stycke har tagits in en bestämmelse om att allmän handling utan hinder av rätt till fotografisk bild skall tillhandahållas i den ordning 2 kap. TF föreskriver. Bestämmelsen motsvarar den föreslagna nya bestämmelsen i 24 a 8 URL och innebär bl. a. att fotografi som utgör eller ingår i allmän handling — vare sig denna upprättats hos eller inkommit till svensk myndighet — fritt får kopieras och utlämnas. I fråga om bestämmelsens tillämpning hänvisar jag i övrigt till vad jag har anfört vid 24 a 8.
20 8
I 20 8 FotoL föreskrivs att Stockholms rådhusrätt är exklusivt forum bl. a. i vissa mål om ersättning enligt denna lag.
Enligt den av mig föreslagna lydelsen av 12 §& andra stycket FotoL föreskrivs, att bl. a. 9 § URL skall ha motsvarande tillämpning i fråga om rätten till fotografisk bild, dock att vad som sägs i 9 § URL om alster av bildkonst härvid i stället skall gälla fotografisk bild som äger konstnärligt eller vetenskapligt värde. Hänvisningen innebär bl. a. att sådant fotografi, om det ingår i t. ex. ett yttrande av myndighet, är föremål för rätt enligt FotoL men att det får återges utan fotografens samtycke. Ersättning skall dock i princip utgå för sådant nyttjande. Ersättningsfrågor enligt 9 8& URL skall enligt den av mig föreslagna lydelsen av 58 8§ URL handläggas av Stockholms tingsrätt. Samma forumregel
Prop. 1973: 15 176
bör gälla för motsvarande ersättningsfrågor enligt FotoL. En regel härom har tagits upp i nu förevarande paragraf.
22 8
Paragrafen innehåller bestämmelser om FotoL:s tillämpningsområde med hänsyn till fotograficrnas ursprung.
FotoL äger enligt paragrafens gällande lydelse tillämpning på fotografisk bild som framställts av den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller av sådan statslös eller flykting som här har sin vanliga vistelseort samt i övrigt på fotografisk bild som först getts ut i Sverige.
I den allmänna motiveringen har jag beträffande FotoL:s tillämpningsområde förordat att i princip samma regler skall gälla som enligt 60 § URL. Skydd bör således ges för fotografi framställt av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige, för fotografi som först getts ut i Sverige eller samtidigt i Sverige och i annat land samt för fotografi som fogats in i här belägen byggnad eller annan med marken fast förenad anordning. Beträffande samtidig utgivning bör samma trettiodagarsregel gälla som enligt URL.
Liksom när det gäller 60 § URL föranleder de föreslagna ändringarna en omredigering av paragrafen. I ett första stycke bör under särskilda punkter tas upp motsvarighet till de nuvarande bestämmelserna i paragrafen med de sakliga tillägg och ändringar som anknyter härtill. I ett andra stycke bör tas upp en presumtionsregel rörande samtidig utgivning.
I första stycket punkt I görs FotoL:s bestämmelser tillämpliga på fotografisk bild framställd av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. I anslutning härtill har den särskilda regeln om skydd för den som har hemvist här och för statslös eller flykting som har sin vanliga vistelseort i Sverige slopats.
I fråga om den närmare innebörden av de föreslagna ändringarna hänvisar jag till vad jag har anfört vid 60 § första stycket 1. URL.
Under punkt 2 föreskrivs att skydd skall tillkomma inte bara som nu fotografisk bild som först getts ut i Sverige utan också sådan bild som först getts ut samtidigt i Sverige och i annat land. Begreppet utgivning torde böra tolkas på samma sitt som motsvarande uttryck i URL. Vad som avses med samtidig utgivning framgår av andra stycket.
Under punkt 3 har tagits upp regler om FotoL:s tillämplighet på fotografisk bild som fogats in i här belägen byggnad celler annan med marken fast förenad anordning. Bestämmelsen utgör en parallell till 60 § första stycket 5. URL och jag hänvisar därför i huvudsak till vad jag har anfört vid sistnämnda lagrum. Eftersom fotografi i motsats till konstverk knappast kan utgöra del av byggnad etc. annat än genom att fogas in i denna,
Prop. 1973: 15 177
används dock i nu förevarande bestämmelse uttrycket ”infogats” i stället för som i URL ”utgör del av”.
I andra stycket föreskrivs att vid tillämpning av första stycket 2. samtidig utgivning anses ha ägt rum, om den fotografiska bilden ges ut i Sverige inom trettio dagar efter utgivning utomlands.
7.3 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 juli 1973.
Både när det gäller de ändringar som är påkallade av den nya lydelsen av Bernkonventionen och de ändringar som avser rätten till verk innefattade i allmän handling bör som jag tidigare anfört gälla att de nya bestämmelserna bör tillämpas även på verk som tillkommit före ikraftträdandet. Exemplar av verk som framställts med stöd av äldre lag bör emellertid få fritt spridas och visas. Under en viss övergångstid bör det också vara tillåtet att använda trycksatser, klichéer och andra hjälpmedel som framställts före ikraftträdandet och att fritt sprida och visa sådant exemplar av verk som framställts genom sådana hjälpmedel. Övergångstiden bör i enlighet med vad som tillämpades vid URL:s ikraftträdande bestämmas till två och ett halvt år, dvs t. o. m. utgången av 1975.
Vad som nu sagts bör också äga tillämpning på ändringarna i reglerna om s. k. närstående rättigheter och i reglerna om arbeten som avses i 49 § URL samt på ändringarna i FotoL.
8 Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels antaga förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
2. lag om ändring i lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild,
dels godkänna
1. den i Paris den 24 juli 1971 reviderade Bernkonventionen den 9 september 1886 för skydd av litterära och konstnärliga verk,
2. den i Paris den 24 juli 1971 reviderade Världskonventionen om upphovsrätt den 6 september 1952 jämte tilläggsprotokoll 1 och 2.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten 12 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 15
Prop. 1973: 15 178
Bilaga 1
(Översättning)
Berne Convention for the Pro- Convention de Berne pour Ia Bernkonventionen för skydd tection of Literary and Artistic protection des euvreslittéraires av litterära och konstnärliga Works et artistiques verk
of September 9, 1886, du 9 septembre 1886, av den 9 september 1886, completed at Paris on May complétéce å Paris le 4 mai kompletterad i Paris den 4 4, 1896, revised at Berlin on 1896, revisée å Berlin le maj 1896, reviderad i Ber- November 13, 1908, com- 13 novembre 1908, complé- lin den 13 november 1908, pleted at Berne on March tée å Berne le 20 mars 1914 kompletterad i Bern den 20, 1914, and revised at et revisée ä Rome le 2 juin 20 mars 1914 och reviderad Rome on June 2, 1928, at 1928, ä Bruxelles le 26 juin i Rom den 2 juni 1928, i Brussels on June 26, 1948, 1948, å Stockholm 1le 14 Bryssel den 26 juni 1948, i at Stockholm on July 14, juillet 1967 et å Paris le 24 Stockholm den 14 juli 1967 1967, and at Paris on July juillet 1971 och i Paris den 24 juli 1971. 24, 1971
The countries of the Les pays de PUnion, éga- Unionsländerna, i lika Union, being equally ani- lement animés du désir de mån besjälade av önskan att mated by the desire to pro- protéger d'une maniére aussi så effektivt och enhetligt tect, in as effective and uni- efficace et aussi uniforme som möjligt skydda uppform a manner as possible, que possible les droits des hovsmännens rättigheter till the rights of authors in their auteurs sur Jeurs Cuvres deras litterära och konstnärliterary and artistic works, littéraires et artistiques, liga verk, har
Recognizing the impor- Reconnaissant — Pimpor- med erkännande av betytance of the work of the tance des travaux de Ia Con- delsen av arbetet vid revi- Revision Conference held férence de revision tenue å sionskonferensen i Stockat Stockholm in 1967, Stockholm en 1967. holm 1967,
Have resolved to revise Ont résolu de reviser beslutat att revidera den the Act adopted by the FPActe par la Conférence de akt som antogs av konferen- Stockholm Conference, Stockholm, tout en laissant sen i Stockholm, varvid dock while maintaining without sans changement les articles artiklarna 1—20 och 22—26 change Articles 1 to 20 and 1 å 20 et 22 å 26 de cet i nämnda akt lämnats utan 22 to 26 of that Act. Acte. ändring.
Consequently, the under- En conséquence, les Pléni- Därför har undertecknasigned Plenipotentiaries, potentiaires soussignés, de ombud, efter att ha förehaving presented their full aprös présentation de leurs tett sina fullmakter, som bepowers, recognized as in pleins pouvoirs, reconnus en funnits vara i god och begood and due form, have bonne et due forme, sont hörig form, avtalat följande: agreed as follows: convenus de ce qui suit :
Article I Article premier Artikel I
The countries to which Les pays auxquels s$'appli- De länder, för vilka denthis Convention applies con- que la présente Convention na konvention gäller, bildar stitute a Union for the pro- sont constitués åå FPétat en union för skydd av upptection of the rights of au- .d4Union pour la protection hovsmäns rättigheter till dethors in their literary and des droits des autecurs sur ras litterära och konstnärartistic works. leurs Quvres littéraires et liga verk.
artistiques.
Prop. 1973: 15 179
Article 2 Årtiele 2 Artikel 2
(1) The expression ”liter- 1) Les termes « muvres 1. Uttrycket ”litterära och ary, and artistic works” littéraires et = artistiques » konstnärliga verk” innefatshall include every produc- comprennent toutes les pro- tar alla alster på det littetion in the literary, scien- ductions du domaine litté- rära, vetenskapliga och tific and artistic domain, raire, scientifique et artisti- konstnärliga området, oavwhatever may be the mode que, quel qu'en soit le mode sett på vilket sätt och i vilor form of its expression, ou la forme d'expression, ken form de kommit till such as books, pamphlets telles que: les livres, bro- uttryck, såsom: böcker, småand other writings; lectures, chures et autres écrits; les skrifter och andra skrifter; addresses, sermons and conférences, allocutions, ser- föredrag, tal, predikningar other works of the same monts et autres cuvres de och andra verk av samma nature; dramatic or dra- méåme nature; les muvres art; dramatiska eller musimatico-musical works; cho- dramatiques ou dramatico- kaliskt-dramatiska verk; koreographic works and enter- musicales; les ceuvres choré- reografiska verk och pantotainments in dumb show; graphiques et les pantomi- mimer; musikaliska kompomusical compositions with mes; les compositions musi- sitioner med eller utan ord; or without words; cinemat- cales avec ou sans paroles; filmverk, med vilka jämstälographic works to which les uvres cinématographi- les verk som kommit till utare assimilated works ex- ques, auxquelles sont assi- tryck genom ett med kinepressed by a process analo- milées les wuvres exprimées matografi likartat förfarangous to cinematography; par un procédé analogue å de; teckningar, verk av måworks of drawing, painting, la — cinématographie; = les larkonst, byggnadskonst, architecture, sculpture, en- cuvres de dessin, de pein- bildhuggarkonst, grafikgraving and lithography; ture, — d'architecture, = de konst; fotografiska verk, photographic works = to sculpture, de gravure, de med vilka jämställes verk which are assimilated works lithographie; les cCuvres som kommit till uttryck geexpressed by a process anal- photographiques, auxquelles nom ett med fotografi likogous to = photography; sont assimilées Ies ceuvres artat förfarande; verk av works of applied art; il- exprimées par un procédé brukskonst; = illustrationer, lustrations, maps, plans, analoguc å la photographie; geografiska kartor; planritsketches and three-dimen- les cuvres des arts appli- ningar, skisser och plastiska sional works relative to ge- qués; Iles illustrations, Iles verk som hänför sig till geoography, topography, archi- cartes gåöographiques; les grafien, topografien, byggtecture or science. plans, croquis et ouvrages nadskonsten eller vetenska-
plastiques relatifs å la gåo- pen.
graphie, å Ja topographie, å
Parchitecture ou aux scien-
ces.
(2) It shall, however, be 2) Est toutefois réservée 2. Det är likväl förbehåla matter for legislation in aux législations des pays de let unionsländernas lagstiftthe countries of the Union F'Union la faculté de pre- ning att föreskriva, att litteto prescribe that works in scrire que les ceuvres litté- rära och konstnärliga: verk general or any specified raires et artistiques ou bien eller en eller flera grupper categories of works shall F'une ou plusicurs catégories av sådana verk icke skall not be protected unless they d'entre elles ne sont pas åtnjuta skydd om de icke have been fixed in some protégées tant qu'elles n'ont upptagits på ett materiellt material form. pas été fixées sur un sup- underlag.
port matériel.
(3) Translations, adapta- 3) Sont protégés comme 3. Lika med originalverk tions, arrangements of music des cuvres originales, sans skyddas översättningar, beand other alterations of a préjudice des droits de Pau- arbetningar, musikaliska arliterary or artistic work teur de P'ruvre originale, les rangemang och andra om-
Prop. 1973: 15 180
shall be protected as origi- traductions, adaptations, ar- arbetningar av litterära eller nal works without prejudice rangements de musique et konstnärliga verk, dock utan to the copyright in the origi- autres transformations d'une att detta inskränker den rätt nal work. ceuvre littéraire ou artisti- som tillkommer originalver-
que. kets upphovsman.
(4) It shall be a matter 4) IH est réservé aux légis- 4. Det är förbehållet for legislation in the coun- lations des pays de P'Union unionsländernas lagstiftning tries of the Union to deter- de déterminer la protection att bestämma vilket skydd mine the protection to be ä accorder aux textes offi- som skall tillkomma offigranted to official texts of ciels dordre législatif, ad- ciella texter på lagstifta legislative, administrative ministratif ou judiciaire, ningens, förvaltningens och and legal nature, and to of- ainsi qu'aux traductions of- rättskipningens område ficial translations of such ficielles de ces textes. ävensom officiella översätttexts. ningar av sådana texter.
(5) Collections of literary 5) Les recueils d'wuvres 5. Samlingar av litterära or artistic works such as Jittéraires ou artistiques tels eller Konstnärliga verk, såencyclopaedias and anthol- que Iles encyclopédies et som uppslagsböcker och anogies which, by reason of anthologies qui, par le choix tologier, vilka med hänsyn the selection and arrange- ou la disposition des matie- till urvalet och dispositioment of their contents, con- res, constituent des créa- nen av innehållet utgör institute intellectual cercations tions intellectuelles sont pro- tellektuella skapelser skydshall be protected as such, tégés comme telles, sans das såsom sådana, utan att without prejudice to the préjudice des droits des detta inskränker den rätt copyright in each of the auteurs sur chacune des som tillkommer upphovsworks forming part of such cuvres qui font partie de männen till de i samlingarna collections. ces recueils. ingående verken.
(6) The works mentioned 6) Les cuvres mention- 6. Här ovan nämnda verk in this Article shall enjoy nées ci-dessus jouissent de åtnjuter skydd i alla unionsprotection in all countries la protection dans tous les länder. Skyddet gäller till of the Union. This protec- pays de PUnion, Cette pro- förmån för verkets upphovstion shall operate for the tection s'exerce au profit de man och hans rättsinnehabenefit of the author and his Pautecur et de ses ayants vare. successors in title. droit.
(7) Subject to the provi- 7) H est réservå aux légis- 7. Det är förbehållet sions of Article 7(4) of this lations des pays de PUnion unionsländernas lagstiftning Convention, it shall be a de régler le champ d'appli- att fastställa tillimpningsmatter for legislation in the cation des lois concernant området för lagar om verk countries of the Union to les cuvres des arts appli- av brukskonst samt om indetermine the extent of the qués et les dessins et mo- dustriella mönster och moapplication of their laws to dåles industricts, ainsi que deller ävensom att med iaktworks of applied art and les conditions de protection tagande av vad som föreskriindustrial designs and mod- de ces cmuvres, dessins et ves 1 artikel 7:4. i denna els, as well as the conditions modéles, compte tenu des konvention bestämma under under which such works, dispositions de Particle 7.4) vilka villkor sådana verk, designs and models shall be de la pråésente Convention. mönster och modeller skall protected. Works protected Pour les cmuvres protégées skyddas. För verk, vilka i in the country of origin uniquement comme dessins hemlandet skyddas endast solely as designs and mod- et modéles dans Ile pays såsom mönster och modelels shall be entitled in an- d'origine, il ne peut é&tre ler, kan i annat unionsland other country of the Union réclamé dans un autre pays krävas endast det särskilda only to such special protec- de PUnion que la protec- skydd som i detta land tilltion as is granted in that tion spéciale accordée dans kommer mönster och modelcountry to designs and mod- ce pays aux dessins et mo- ler, dock att om något så-
Prop. 1973: 15 181
els; however, if no such déles; toutefois, si une telle dant särskilt skydd icke förespecial protection is granted protection spéciale n'est pas kommer i nämnda land, desin that country, such works accordée dans ce pays, ces sa verk skall skyddas som shall be protected as artistic Cuvres seront protégées konstverk. works. comme CRuvres artistiques.
(8) The protection of this 8) La protection de la 8. Skydd enligt denna Convention shall not apply présente - Convention ne konvention äger icke rum i to news of the day or to sS'applique pas aux nouvelles fråga om nyhetsmeddelanmiscellaneous facts having du jour ou aux faits divers den eller i fråga om notiser the character of mere items qui ont le caractére de vilka endast har karaktären of press information. simples informations de av vanliga tidningsmedde-
presse. landen.
Article 2bis Article 2bis Artikel 2bis
(1) It shall be a matter 1) Est réservée aux légis- 1. Det är förbehållet for legislation in the coun- lations des pays de PUnion unionsländernas lagstiftning tries of the Union to ex- la faculté d'exclure particlle- att från det skydd som avclude, wholly or in part, ment ou totalement de la ses i föregående artikel helt from the protection pro- protection prévue å V'article eller delvis utesluta politisvided by the preceding Ar- pråcédent Jes discours politi- ka tal samt anföranden inticle political speeches and ques ct les discours pronon- för rätta. speeches delivered in the cés dans les débats judicourse of legal proceedings. ciaires.
(2) It shall also be a mat- 2) Est réservée également 2. Det är likaledes förbeter for legislation in the aux législations des pays de hållet unionsländernas lagcountries of the Union to FUnion la faculté de statuer stiftning att bestämma de determine the conditions sur les conditions dans les- villkor under vilka offentunder which lectures, ad- quelles les conférences, allo- ligen framförda föredrag, tal dresses and other works of cutions et autres cuvres de och andra verk av samma the same nature which are méme nature, prononcées art får återges i pressen delivered in public may be en public, pourront é&tre re- samt göras till föremål för reproduced by the press, produites par la presse, ra- radiosändning, trådöverföbroadcast, communicated to diodiffusées, transmises par ring till allmänheten eller the public by wire and made fil au public et faire F'objet sådant offentligt framföranthe subject of public com- des communications publi- de som avses i artikel 11 bis: munication as envisaged in ques visées å Particle 11bis. 1. i denna konvention, när Article 11bis(1) of this Con- 1) de la présente Conven- sådant nyttjande är rättfärvention, when such use is tion, lorsqu'unc telle utilisa- digat av det informationsjustified by the informatory tion est justifiée par le but syfte som avses. purpose. d information å atteindre.
(3) Nevertheless, the au- 3) Toutefois, Pauteur 3. Upphovsmannen har thor shall enjoy the exclu- jouit du droit exclusif de likväl ensamrätt att föransive right of making a col- réunir en recueil ses cuvres stalta om samlingar av sådalection of his works men- mentionnées aux alinéas pré- na verk som avses i företioned in the preceding par- cédents. gående stycken. agraphs.
Article 3 Årticle 3 Artikel 3
(1) The protection of this 1) Sont protégés en vertu 1. Skydd enligt denna Convention shall apply to: de la présente Convention : konvention åtnjutes av:
(a) authors who are na- a) les auteurs ressortissant a) upphovsmän, som tills tionals of one of the coun- å I'un des pays de PUnion, hör ett unionsland, med av-
Prop. 1973: 15 182
tries of the Union, for their pour leurs cwuvres, publiées seende på deras verk, vare works, whether published ou non; sig dessa publicerats eller ej, or not;
(b) authors who are not b) les auteurs ne ressor- b) upphovsmän, som icke nationals of one of the tissant pas å Tun des pays tillhör något unionsland countries of the Union, for de F'Union, pour les wuvres med avseende på de verk their works first published qu'ils publient pour la pre- som de först publicerar anin one of those countries, or miégre fois dans P'un de ces tingen i ett av unionens länsimultaneously in a country pays ou simultanément dans der eller samtidigt i ett land outside the Union and in a un pays étranger å VUnion utanför unionen och i ett country of the Union. et dans un pays de: P'Union. unionsland.
(2) Authors who are not 2) Les auteurs ne ressor- 2. Upphovsmän, som icke nationals of one of the tissant pas å Pun des pays tillhör något unionsland countries of the Union but de I'Union mais ayant leur men har sin vanliga vistelwho have their habitual res- résidence habituelle dans seort i ett av unionens länidence in one of them shall, Fun de ceux-ci sont, pour der, är vid tillämpningen av for the purposes of this Papplication de ta présente denna konvention jämställda Convention, be assimilated Convention, assimilés aux med upphovsmän tillhöranto nationals of that country. auteurs ressortissant audit de detta land.
pays.
(3) The expression "pub- 3) Par « euvres = pu- 3. Med ”publicerade verk” lished works” means works bliées », il faut entendre les avses verk, som är utgivna published with the consent muvres éditées avec le con- med upphovsmannens samof their authors, whatever sentement de leurs auteurs, tycke, oberoende av det sätt may be the means of manu- quel que soit le mode de på vilket exemplaren framfacture of the copies, pro- fabrication des exemplaires, ställts under förutsättning vided that the availability pourvu que la mise å dispo- att exemplaren gjorts tillof such copies has been sition de ces derniers ait été gängliga på sådant sätt att, such as to satisfy the reason- telle gwelle satisfasse les med beaktande av verkets able requirements of the besoins raisonnables du art, allmänhetens rimliga public, having regard to the public, compte tenu de la behov blir tillfredsställt. Som nature of the work. The nature de I'muvre. Ne con- publicering anses icke framperformance of a dramatic, stituent pas une publication förande av ett dramatiskt eldramatico-musical, cinemat- la — représentation d'une ler — musikaliskt-dramatiskt ographic or musical work, muvre dramatique, dramati- verk eller filmverk, utföranthe public recitation of a co-musicale ou cinémato- de av ett musikaliskt verk, literary work, the commu- graphique, Pexécution d'une offentlig uppläsning av ett nication by wire or the muvre musicale, le récita- litterärt verk, överföring elbroadcasting of literary or tion publique d'une cuvre ler radiosändning av ett litartistic works, the exhibition littéraire, Ja transmission ou terärt eller konstnärligt verk, of a work of art and the la radiodiffusion des ceuvres utställande av ett konstverk construction of a work of littéraires ou = artistiques, och uppförande av ett byggarchitecture shall not con- Pexposition d'une ceuvre nadsverk. stitute publication. dart et la construction d'une
cuvre d”architecture.
(4) A work shall be con- 4) Est considérée comme 4, Ett verk anses samtisidered as having been pub- publiée simultanément dans digt publicerat i flera länlished simultaneously in plusieurs pays toute ceuvre der, då det utkommit i två several countries if it has qui a paru dans deux ou eller flera länder inom tretbeen published in two or plusieurs pays dans Iles tio dagar efter dess första more countries within thirty trente jours de sa premiere publicering. days of its first publication. publication.
Prop. 1973: 15 183
Article 4 Article 4 Artikel 4
The protection of this Sont protégés en vertu de Skydd enligt denna kon- Convention shall apply, even la présente Convention, vention åtnjutes, även om if the conditions of Article måme si les conditions pré- de i artikel 3 angivna vill- 3 are not fulfilled, to: vues å Particle 3 ne sont koren icke är uppfyllda, av
pas remplies,
(a) authors of cinemato- a) ies auteurs des muvres a) upphovsmän till filmgraphic works the maker of cinématographiques dont Ie verk, vilkas producent har which has his headquarters producteur a son siege ou sitt säte eller sin vanliga or habitual residence in one sa résidence habituelle dans vistelseort i ett unionsland; of the. countries of the Pun des pays de PUnion; Union;
(b) authors of works of b) les auteurs des ceuvres b) upphovsmän till byggarchitecture erected in a darchitecture édifiées dans nadsverk, som uppförts i country of the Union or of un pays de FPUnion ou des ett unionsland, eller = till other artistic works incor- Cuvres des arts graphiques verk av grafisk och plastisk porated in a building or et plastiques faisant corps konst vilka utgör del av other structure located in a avec un immeuble situé dans byggnad som är belägen i country of the Union. un pays de PUnion. ett unionsland.
Article 5 Article 5 Artikel 5
(1) Authors shall enjoy, in 1) Les auteurs jouissent, 1. I fråga om de verk respect of works for which en ce qui concerne les med avseende på vilka uppthey are protected under Ceuvres pour Jlesquelles ils hovsmännen är skyddade this Convention, in coun- sont protégés en vertu de la enligt denna konvention åttries of the Union other présente Convention, dans njuter de i alla andra unithan the country of origin, les pays de PUnion autres onsländer än verkets hemthe rights which their re- que le pays dorigine de land såväl de rättigheter spective laws do now or F'ceuvre, des droits que les som varje lands lagar för may hereafter grant to their lois respectives accordent närvarande tillerkänner ciler nationals, as well as the actuellement ou accorderont framdeles kan komma att rights specially granted by par la suite aux nationaux, tillerkänna Jandets egna this Convention. ainsi que des droits spéciale- medborgare som de rättig-
ment accordés par la pré- heter vilka särskilt tillkom-
sente Convention. mer dem i kraft av denna
konvention.
(2) The enjoyment and 2) La jouissance et I'cxer- 2. Rättigheterna = åtnjuthe exercise of these rights cice de ces droits ne sont tes och utövas utan att shall not be subject to any subordonnés å aucune for- någon formalitet behöver formality; such enjoyment malité; cette jouissance et iakttagas och oberoende av and such exercise shall be cet exercice sont indépen- om skydd finnes i verkets independent of the existence dants de PFexistence de Ja hemland. Där annat ej föof protection in the country protection dans Je pays reskrives i denna konvenof origin of the work. Con- d'origine de PF'Ceuvre. Par tion, bestämmes följaktligen sequently, apart from the suite, en dehors des stipu- såväl skyddets omfång som provisions of this Conven- lations de la présente Con- de rättsliga åtgärder, vilka tion, the extent of protec- vention, I'Etendue de la pro- står ett verks upphovsman tion, as well as the means tection ainsi que les moyens till buds för skydd av hans of redress afforded to the de recours garantis å P'au- rättigheter, uteslutande efauthor to protect his rights, teur pour sauvegarder ses ter lagstiftningen i det land shall be governed exclusive- droits se råglent exclusive- där skyddet påkallas. ly by the laws of the coun- ment d'aprös la législation
Prop. 1973: 15 184
try where protection is du pays ou la protection est claimed. réclamée.
(3) Protection in the 3) La protection dans le 3. Skyddet i verkets hemcountry of origin is govern- pays dorigine est réglée par land bestämmes av den ined by domestic law. How- la — Iégislation — nationale. hemska lagstiftningen. När ever, when the author is Toutefois, lorsque Fauteur en upphovsman icke tillhör not a national of the coun- ne ressortit pas au pays det land som är hemland try of origin of the work d'origine de I'euvre pour för verk med avseende på for which he is protected laquelle il est protégé par vilket han åtnjuter skydd under this Convention, he la présente Convention, il enligt denna konvention shall enjoy in that country aura, dans ce pays, les mé- skall han dock i nämnda the same rights as national mes droits que les autceurs land ha samma rättigheter authors. nationaux. som inhemska upphovsmän.
(4) The country of origin 4) Est considéré comme 4, Som hemland anses: shall be considered to be: pays d'origine :
(a) in the case of works a) pour les cmuvres pu- a) för verk som först first published in a country blites pour la premiere fois publicerats i ett unionsland, of the Union, that country; dans Pun des pays de detta Jand; i fråga om verk in the case of works pub- P'Union, ce dernier pays; som publicerats samtidigt i lished — simultaneously in toutefois, sil s'agit d'wu- flera — unionsländer med several countries of the vres publices simultanément olika skyddstid anses dock Union which grant different dans plusicurs pays de som hemland det bland desterms of protection, the PUnion admettant des du- sa länder som har den korcountry whose legislation rées de protection différen- taste skyddstiden, grants the shortest term of tes, celui d'entre cux dont protection; la législation accorde Ja du-
rée de protection la moins
longue;
(b) in the case of works b) pour les ceuvres pu- b) för verk som samtipublished simultancously in bliées simultanément dans digt publicerats i ett land a country outside the Union un pays étranger ä Union utanför unionen och i ett and in a country of the et dans un pays de FUnion, unionsland, sistnämnda Union, the latter country; ce dernier pays; land,
(c) in the case of un- c) pour. les cCeuvres non c) för verk som icke published works or of works publiées ou pour les cu- publicerats eller som först first published in a country vres publites pour la pre- publicerats i ett land utanoutside the Union, without midre fois dans un pays för unionen utan samtidig simultancous publication in étranger å PFUnion, sans publicering i ett wunionsa country of the Union, the publication simultanée dans land det unionsland uppcountry of the Union of un pays de I'Union, le pays hovsmannen tillhör, dock att which the author is a na- de r'Union dont Pautcur est tignal, provided that: ressortissant; toutefois,
(i) when these are cine- i) sil sagit Awuvres i) i fråga om filmverk,
matographic works the cinématographiques dont vilkas producent har sitt
maker of which has his le producteur a son sicge säte eller sin vanliga vistel-
headquarters or his habit- ou sa résidence habituelle seort i ett unionsland, sist-
ual residence in a coun- dans un pays de FPUnion, nämnda Jand anses som
try of the Union, the le pays d'origine sera ce hemland, och country of origin shall be dernier pays, et that country, and
(il) when these are iu) sil sagit deuvres i) i fråga om byggnads-
works of = architecture d'"architecture édifiées verk, som uppförts i ett
erected in a country of dans un pays de P'Union unionsland, eller verk av
Prop. 1973: 15 185
the Union or other artis- ou d'euvres des arts gra- grafisk och plastisk konst,
tic works incorporated in phiques et plastiques fai- vilka utgör del av byggnad
a building or other struc- sant corps avec un im- som är belägen i ett uni-
ture located in a country meuble situé dans un pays onsland sistnämnda land an-
of the Union, the country de P'Union, le pays d'ori- ses som hemland. of origin shall be that gine sera ce dernier pays. country.
Article 6 Article 6 Artikel 6
(1) Where any country 1) Lorqu'un pays étran- 1. Om ett Jand utanför outside the Union fails to ger å I'Union ne protege pas unionen icke på ett tillfredsprotect in an adequate man- d'une maniére suffisante les ställande sätt skyddar verk ner the works of authors Cuvres des auteurs qui sont av upphovsmän tillhörande who are nationals of once of ressortissants de Pun des ett unionsland, äger sistthe countries of the Union, pays de FUnion, ce dernier nämnda land inskränka the latter country may re- pays pourra restreindre la skyddet för sådana verk, strict the protection given protection des ceuvres dont vilkas upphovsmän vid tiden to the works of authors who les auteurs sont, au moment för verkens första publiceare, at the date of the first de Ia premiere publication ring tillhör det förstnämnda publication thereof, nation- de ces muvres, ressortissants landet och icke har sin vanals of the other country and de I'autre pays et n'ont pas liga vistelseort i något uniare not habitually resident leur résidence = habituc!le onsland. Om det land, där in one of the countries of dans Pun des pays de den första publiceringen ägt the Union. If the country FUnion. Si le pays de la rum, gör bruk av denna of first publication avails premiere publication fait rätt, är Övriga unionslänitself of this right, the other usage de cette faculté, les der icke pliktiga att åt verk, countries of the Union shall autres pays de PUnion ne som sålunda behandlas på not be required to grant to seront pas tenus d'accorder särskilt sätt, bereda ett works thus subjected to spe- aux muvres ainsi soumises å längre gående skydd än det cial treatment a wider pro- un traitement spécial une som verken erhåller i det tection than that granted to protection plus large que land, där den första publithem in the country of first celle qui leur est accordée ceringen ägde rum. publication. dans 1e pays de la premiere
publication.
(2) No restrictions intro- 2) Aucune restriction, 2. Inskränkning i skydduced by virtue of the pre- établie en vertu de PFalinéa det, som företages med stöd ceding paragraph shall af- précédent, ne devra porter av vad som föreskrives unfect the rights which an au- préjudice aux droits qu'un der 1. skall icke lända till thor may have acquired in auteur aura acquis sur une minskning i de rättigheter, respect of a work published cuvre publiée dans un pays vilka en upphovsman förin a country of the Union de FUnion avant la mise å värvat till ett verk som before such = restrictions exécution de cette restric- publicerats i ett unionsland were put into force. tion. innan inskränkningen trädde
i kraft.
(3) The countries of the 3) Les pays de FPUnion 3. De unionsländer som Union which restrict the qui, en vertu du présent ar- med stöd av denna artikel grant of copyright in ac- ticle, restreindront Ja pro- inskränker det upphovscordance with this Article tection des = droits des rättsliga skyddet skall därshall give notice thereof to autcurs, le notifieront au om skriftligen underrätta the Director General of the Directeur général de I'Orga- generaldirektören för världs- World Intellectual Property nisation Mondiale de Ja Pro- organisationen för den in- Organization (hereinafter priété — Intellectuelle = (ci- teliektuella äganderätten (i designated as "the Director aprös désigné « le Directeur det följande betecknad ”ge-
Prop. 1973: 15 186
General”) by a written dec- général ») par une déclara- neraldirektören”), varvid laration — specifying «the tion écrite, ou seront indi- skall anges de länder gentcountries in regard to which qués les pays vis-å-vis des- emot vilka skyddet inprotection is restricted, and quels la protection est res- skränkes samt de inskränkthe restrictions to which treinte, de méme que les ningar som göres i de till rights of authors who are restrictions auxquelles Iles dessa länder hörande uppnationals of those countries droits des auteurs ressortis- hovsmännens rättigheter. are subjected. The Director sant å ces pays sont soumis. Generaldirektören skall ge- General shall immediately Le Directeur général com- nast underrätta övriga unicommunicate this declara- muniquera aussitöt 1e fait onsländer om förhållandet. tion to all the countries of ä tous les pays de I'Union. the Union.
Article 6bis Årticle 6 bis Artikel 6bis
(1) Independently of the 1) Indépendamment des 1. Oberoende av sina ekoauthor's economic = rights, droits patrimoniaux dau- nomiska = rättigheter och and even after the transfer teur, et möme aprées la ces- även efter överlåtelse av of the said rights, the author sion desdits droits, Pauteur dessa behåller upphovsmanshall have the right to claim conserve Ile droit de reven- nen rätten att anges som authorship of the work and dicuer la paternité de P'eu- upphovsman till verket samt to object to any distortion, vre et de s'opposer å toute rätten att motsätta sig varmutilation or other modifi- déformation, mutilation ou je förvanskning, stympning cation of, or other deroga- autre modification de cette eller annan ändring i vertory action in relation to, muvre ou å toute autre at- ket eller varje annat förthe said work, which would tecinte å la méeme cuvre, farande med avseende på be prejudicial to his honor préjudiciables å son hon- detta, som är till men för or reputation. neur ou å sa réputation. hans ära eller anseende.
(2) The rights granted to 2) Les droits reconnus å 2. De rättigheter som the author in accordance Fauteur en vertu de Falinta tillkommer upphovsmannen with the preceding para- 1) ci-dessus sont, aprés sa enligt 1. skall efter hans död graph shall, after his death, mort, maintenus au moins alltjämt bestå minst intill utbe maintained, at least until jusquWå = Pextinction des gången av skyddstiden för the expiry of the economic droits patrimoniaux et exer- de ekonomiska rättigheterrights, and shall be exercis- cés par Iles personnes ou in- na och utövas av de persoable by the persons or in- stitutions auxquelles la Jé- ner eller inrättningar som stitutions authorized by the gislation nationale du pays äger behörighet härtill enlegislation of the country ou la protection est récla- ligt den nationella lagstiftwhere protection is claimed. mée donne qualité. Toute- ningen i det land där skyd- However, those countries fois, les pays dont la légis- det påkallas. De länder, i whose legislation, at the lation, en vigueur au mo- vilka den lagstiftning som moment of their ratification ment de la ratification du är i kraft vid tiden för raof or accession to this Act, présent Acte ou de Padhé- tificering av denna akt eldoes not provide for the sion ä cclui-ci, ne contient ler anslutning till denna protection after the death pas des dispositions assu- icke omfattar bestämmelser of the author of all the rant la protection aprés la som tillförsäkrar samtliga de rights set out in the preced- mort de Pauteur de tous les under 1. erkända rättigheing paragraph may provide droits reconnus en vertu de terna skydd, äger likväl bethat some of these rights Palinéa 1) ci-dessus ont la stämma, att vissa bland may, after his death, cease faculté de prévoir que cer- dessa rättigheter icke skall to be maintained. tains de ces droits ne sont fortsätta att bestå efter upp-
pas maintenus apréås la mort hovsmannens död. de Pauteur.
Prop. 1973: 15 187
(3) The means of redress 3) Les moyens de recours 3. De rättsliga åtgärder, for safeguarding the rights pour sauvegarder les droits som fordras till skydd för granted by this Article shall reconnus dans le présent de i denna artikel avsedda be governed by the legisla- article sont réglés par la lé- rättigheterna, regleras av tion of the country where gislation du pays ou la pro- lagstiftningen i det land där protection is claimed. tection est réclamée. skydd påkallas.
Article 7 Article 7 Årtikel 7
(1) The term of protec- 1) La durée de Ja protec- 1. Det i denna konvention tion granted by this Con- tion accordée par la pré- bestämda skyddet omfattar vention shall be the life of sente Convention comprend upphovsmannens livstid och the author and fifty years la vie de Pauteur et cingqu- består femtio år efter hans after his death. ante ans aprés sa mort. död.
(2) However, in the case 2) Toutefois, pour les 2. I fråga om filmverk of cinematographic works, Cuvres cinématographiques, får unionsländerna likväl the countries of the Union les pays de F'Union ont la bestämma, att skyddstiden may provide that the term faculté de prévoir que la skall utgå femtio år efter of protection shall expire durée de la protection ex- den tidpunkt då verket fifty years after the work pire cinquante ans aprés que gjordes tillgängligt för allhas been made available to FPeuvre aura été rendue ac- mänheten med upphovsmanthe public with the consent cessible au public avec Je nens samtycke eller att, om of the author, or, failing consentement de V'auteur, ou denna händelse icke ägt such an event within fifty qw'å défaut d'un tel événe- rum inom femtio år från years from the making of ment intervenu dans les cin- verkets tillkomst, skyddstisuch a work, fifty years after quante ans å compter de la den skall utgå femtio år the making. réalisation d”une telle ccuvre, efter tillkomsten.
la durée de la protection ex-
pire cinquante ans aprés
cette réalisation.
(3) In the case of a- 3) Pour les wuvres ano- 3. I fråga om anonyma nonymous or pseudonymous nymes ou pseudonymes, la eller pseudonyma verk skall works, the term of protec- durée de la protection ac- det i denna konvention betion granted by this Con- cordée par Ja présente Con- stämda skyddet upphöra vention shall expire fifty vention cxpire cinquante ans femtio år efter den tidpunkt years after the work has aprés que PF'ceuvre a été då verket lovligen gjordes been lawfully made avail- licitement rendue accessible tillgängligt för allmänheten. able to the public. However, au public, Toutefois, quand Om den av upphovsmanwhen the pseudonym le pseudonyme adopté par nen valda pseudonymen adopted by the author Fautcur ne laisse aucun icke lämnar rum för tvivel leaves no doubt as to his doute sur son identité, 1a angående hans identitet, är identity, the term of protec- durée de la protection est skyddstiden dock den som tion shall be that provided celle prévue å Palinéa 1). Si sägs under 1. Om upphovsin paragraph (1). If the au- FPauteur d'une ceuvre ano- mannen till ett anonymt elthor of an anonymous or nyme ou pseudonyme révéle ler pseudonymt verk röjer pseudonymous work = dis- son identité pendant la på- sin identitet under den ovan closes his identity during the riode ci-dessus indiquée, le angivna perioden skall tillabove-mentioned period, the délai de protection appli- lämpas den skyddstid som term of protection applic- cable est celui prévu å Pali- sägs under 1. Unionslänable shall be that provided néa 1). Les pays de F'Union derna är icke skyldiga att in paragraph (1). The coun- ne sont pas tenus de proté- skydda anonyma eller pscutries of the Union shall not ger les cuvres anonymes ou donyma verk beträffande be required to protect anon- pseudonymes pour lesquel- vilka det är skälig anledning ymous or pseudonymous Jes il y a tout lieu de pre- förmoda att deras upphovs-
Prop. 1973: 15 188
works in respect of which it sumer que leur auteur est man är död sedan femtio is reasonable to presume mort depuis cinquante ans. år. that their author has been dead for fifty years.
(4) It shall be a matter 4) Est réservée aux légis- 4. Det är förbehållet unifor legislation in the coun- lations des pays de PUnion onsländernas lagstiftning att tries of the Union to de- Ila faculté de régler la duré2 bestämma skyddstiden för termine the term of protec- de Ia protection des ceuvres fotografiska verk samt för tion of photographic works photographiques et celle des verk av brukskonst i den and that of works of applied muvres des arts appliqués mån dessa skyddas som art in so far as they are pro- protégées en tant qu'mwuvres konstverk; skyddstiden får tected as artistic works; artistiques; toutefois, cette likväl ej understiga en tid however, this term shall last durée ne pourra é&tre in- av tjugofem år från sådant at least until the end of a férieure å une période de verks tillkomst. period of twenty-five ycars vingt-cinq ans å compter de from the making of such a Ja réalisation d'une teHe work. Ceuvre.
(5) The term of protec- 5) Le délai de protection 5. Skyddstid, som följer tion subsequent to the death postérieur å la mort de efter upphovsmannens död of the author and the terms Fauteur et les délais prévus samt skyddstid som avses provided by paragraphs (2), aux alinéas 2), 3) ct 4) ci- under 2., 3. eller 4. börjar (3) and (4) shall run from dessus commencent å courir löpa från dödsdagen eller the date of death or of the å compter de la mort ou dagen för den händelse event referred to in those de Pévénement visé par ces som avses i nämnda bestämparagraphs, but such terms alincas, mais Ia durée de melser, men skyddstidens shall always be deemed to ces délais mest calculée längd räknas från och med begin on the first of Janu- qu'å partir du premier jan- den 1 januari året efter det, ary of the year following the vier de Pannée qui suit Ia då dödsfallet eller nämnda death or such event. mort ou ledit Evénement. händelse inträffade.
(6) The countries of the 6) Les pays de YUnion 6. Unionsländerna äger Union may grant a term of ont la faculté daccorder bestämma en längre skyddsprotection in excess of those une durée de protection tid än den som anges i denprovided by the preceding supérieure å celles prévues na artikel. paragraphs. aux alinéas précédents.
(7) Those countries of the 7) Les pays de FPUnion 7. De unionsländer som Union bound by the Rome liés par PActe de Rome de är bundna av denna kon- Act of this Convention la présente Convention et ventions Romakt och som i which grant, in their na- qui accordent, dans leur 1é- sin nationeHa lagstiftning tional legislation in force at gislation nationale en vi- vid tiden för undertecknanthe time of signature of the gueur au moment de la det av nu ifrågavarande akt present Act, shorter terms signature du présent Acte, har kortare skyddstider än of protection than those des durées inférieures å cel- dem som anges i denna arprovided for in the pre- les prévues aux alinéas prå- tikel äger behålla dessa ceding paragraphs shall have cédents ont la faculté de Iles skyddstider vid ratificering the right to maintain such maintenir en adhérant au av eller anslutning till nu terms when ratifying or ac- présent Acte ou cn le rati- ifrågavarande akt. ceding to the present Act. fiant.
(8) In any case, the term 8) Dans tous les cas, la 8. Skyddstiden = bestämshall be governed by the durée sera réglée par la loi mes alltid av lagen i det legislation of the country du pays ot la protection land där skydd påkallas where protection is sera réclamée; toutefois, ä men skall, såvida detta claimed, however, unless the moins que la législation de lands lagstiftning ej förelegislation of that country ce dernier pays n'en décide skriver annat, ej överskrida
Prop. 1973: 15 189
otherwise provides, the term autrement, elle n'excédera den skyddstid som gäller i shall not exceed the term pas Ja durée fixéte dans Ice verkets hemland. fixed in the country of ori- pays dorigine de Vcmuvre. gin of the work.
Article 7 bis Article 7bis Artikel 7 bis
The provisions of the Les dispositions de Par- Vad som föreskrives i proceding Article shall also ticle précédent sont égale- föregående artikel äger även apply in the case of a work ment applicables lorsque le tillämpning när upphovsof joint authorship, provi- droit d'auteur appartient en rätten gemensamt = tillhör ded that the terms mea- commun aux collaborateurs flera som samarbetat vid sured from the death of the d'une cuvre, sous réserve tillkomsten av ctt verk, varauthor shall be calculated que les délais consécutifs å vid dock skyddstid, som from the death of the last la mort de Fauteur soient löper från upphovsmannens surviving author. calculés å partir de 1a mort död, räknas från den sist av-
du dernier survivant des lidne medarbetarens död. collaborateurs.
Article 8 Article 8 Artikel 8
Authors of literary and Les auteurs d'wuvres lit- Upphovsmän till litterära
artistic works protected by téraires et artistiques proté- och konstnärliga verk, som
this Convention shall enjoy gés par la présente Conven- skyddas av denna konventhe exclusive right of mak- tion jouissent, pendant toute tion, äger under hela den ing and of authorizing the la durée de leurs droits sur tid deras rättigheter till oritranslation of their works Ucuvre originale, du droit ginalverken består uteslutanthroughout the term of pro- exclusif de faire ou d”auto- de rätt att översätta eller tection of their rights in the riser la traduction de leurs låta översätta sina verk. original works. QuVres.
Årtiele 9 Article 9 Artikel 9
(1) Authors of literary 1) Les auteurs d'cevres 1. Upphovsmiän till litteand artistic works protected littéraires et artistiques pro- rära och konstnärliga verk, by this Convention shall tégés par la présente Con- som skyddas av denna konhave the exclusive right of vention jouissent du droit vention, äger uteslutande authorizing the reproduction exclusif d'autoriser la re- rätt att låta mångfaldiga of these works, in any man- production de ces cmuvres, dessa verk på vad sätt eller ner or form. de quelque manierce et sous i vilken form det vara må.
quelque forme que ce soit.
(2) It shall be a matter 2) Est réservée aux légis- 2. Det är = förbehållet for legislation in the coun- lations des pays de TUnion unionsländernas lagstiftning tries of the Union to per- la faculté de permettre la att tillåta mångfaldigande mit the reproduction of such reproduction desdites cu- av verk som sägs under 1. works in certain special yvres dans certains cas spé- i vissa särskilda fall, förutcases, provided that such ciaux, pourvu qu'une telle satt att sådant mångfaldireproduction does not con- reproduction ne porte pas gande icke gör intrång i det flict with a normalt exploi- attcinte å Pexploitation nor- normala = utnyttjandet av tation of the work and does male de I'euvre ni ne cause verket och ej heller oskäligt not unreasonably prejudice un préjudice injustifié aux inkräktar på upphovsmanthe Icegitimate interests of intéréts légitimes de TFau- nens legitima intressen. the author. teur.
(3) Any sound or visual 3) Tout = enregistrement 3. Varje ljud- eller bildrecording shall be consider- sonore ou visuel est consi- upptagning anses som mång-
Prop. 1973: 15 190
ed as a reproduction for the déré comme unc reproduc- faldigande i denna konvenpurposes of this Convention. tion au sens de la présente tion.
Convention.
Article 10 Article 10 Artikel 10
(1) It shall be permissible 1) Sont licites les citations 1. Citat ur ett verk, som to make quotations from a tirées d'une ceuvre, déjå ren- lovligen gjorts tillgängligt work which has already due licitement accessible au för allmänheten, är tillåtna been lawfully made avail- public, å condition qu'elles på villkor att de står i överable to the public, provided sotent conformes aux bons ensstämmelse med god sed that their making is com- usages et dans la mesure och sker i den omfattning patible with fair practice, justifiée par le but åä at- som rättfärdigas av ändaand their extent does not teindre, y compris les cita- målet; citat innefattar även exceed that justified by the tions d'articles de journaux lån ur tidnings- och tidpurpose, including quota- et recucils påriodiques sous skriftsartiklar i form av tions from newspaper ar- forme de revues de presse. pressöversikter. ticles and periodicals in the form of press summaries.
(2) It shall be a matter 2) Est réservé PFeffet de 2. Unionsländerna = får, for Jegislation in the coun- la législation des pays de genom sin lagstiftning eller tries of the Union, and for F'Union et des arrangements genom sådana särskilda avspecial agreements existing particuliers existants ou å tal dem emellan som för or to be concluded between conclure centre eux, en ce närvarande gäller eller kan them, to permit the utiliza- qui concerne la faculté d'uti- slutas i framtiden, bestämtion, to the extent justified liser licitement, dans la me- ma om rätten att i den omby the purpose, of literary sure justifiée par le but å fattning som rättfärdigas av or artistic works by way atteindre, des ceuvres litté- ändamålet fritt nyttja litteof illustration in publica- raires ou artistiques å titre rära celler konstnärliga verk tions, broadcasts or sound d'illustration de IFenscigne- lån ur tidnings- och tidor visual recordings for ment par le moyen de pu- för att genom skrifter celler teaching, provided such uti- blications, d'émissions de radioutsändningar eller ljudlization is compatible witb radiodiffusion ou denre- eller bildupptagningar illufair practice. gistrements sonores ou vi- strera undervisning, förutsatt
suels, sous réserve qu'une att sådant nyttjande står i
telle utilisation soit con- överensstämmelse med god
forme aux bons usages. sed.
(3) Whesc use is made of 3) Les citations et utilisa- 3. Citat och nyttjande works in accordance with tions visées aux alinéas pré- som avses i denna artikel the preceding paragraphs cédents devront faire men- skall åtföljas av uppgift om of this Article, mention tion de la source et du nom källan samt om upphovsshall be made of the source, de Pauteur, si ce nom figure mannens namn, om det föand of the name of the dans la source. trekommer där. author if it appears thereon,
Artiele 10bis Article 10bis Artikel I0bis
(1) It shall be a matter 1) Est réservée aux légis- 1. Det är = förbehållet for legislation in the coun- lations des pays de PUnion unionsländernas lagstiftning tries of the Union to permit la faculté de permettre la att tillåta mångfaldigande the reproduction by the reproduction par la presse, genom pressen samt radiopress, the broadcasting or ou la radiodiffusion ou la sändning eller trådöverföthe communication to the transmission par fil au pu- ring till allmänheten av tidpublic by wire of articles blic, des articles dactualité nings- eller tidskriftsartikpublished in newspapers or de discussion économique, lar i aktuella ekonomiska,
Prop. 1973: 15 191
periodicals on current eco- politique ou religieuse, pu- politiska eller religiösa frånomic, political or religious bliés dans' des journaux ou gor samt radioprogram av topics, and of broadcast recueils périodiques, ou des samma karaktär, om icke works of the same charac- cuvres radiodiffusées ayant uttryckligt förbehåll gjorts ter, in cases in which the re- le méme caractére, dans les mot att de mångfaldigas elproduction, broadcasting or cas ou la reproduction, la ler framföres genom radiosuch communication thereof radiodiffusion ou = ladite sändning eller överföring is not expressly reserved. transmission men est pas ex- med tråd. Källan skall dock Nevertheless, the source pressément réservée. Toute- alltid tydligt anges; den must always be clearly in- fois, la source doit tou- rättsliga påföljden för det dicated; the legal conse- jours &tre clairement indi- fall att denna skyldighet efquences of a breach of this quée; la sanction de cette tersättes bestämmes enligt obligation shall be deter- obligation est déterminée lagen i det land där skydd mined by the legislation of par la législation du pays påkallas. the country where protec- ot la protection est réclation is claimed. mée.
(2) It shall also be a mat- 2) Il est également réservé 2. Det är även förbehålter for legislation in the aux législations des pays de Iet unionsländernas lagstiftcountries of the Union to P'Union de régler les con- ning att bestämma de villdetermine the conditions ditions dans lesquelles, å kor på vilka det skall vara under which, for the pur- Poccasion de comptes ren- tillåtet att i redogörelser för pose of reporting current dus des Événements d'actua- dagshändelser, som lämnas events by means of photo- lité par le moyen de la med hjälp av fotografi, film, graphy, cinematography, photographice ou de la ciné- radiosändning eller trådbroadcasting or communi- matographic, ou par voie de överföring till allmänheten, cation to the public by wire, radiodiffusion ou de trans- mångfaldiga och för allmänliterary or artistic works mission par fil au public, les heten göra tillgängliga litteseen or heard in the course cuvres littéraires ou artisti- rära eller konstnärliga verk, of the event may, to the ex- ques vues ou entendues au som synes eller höres under tent justified by the infor- cours de Pévénement peu- dagshändelsen, i den ommatory purpose, be repro- vent, dans Ja mesure justi- fattning som rättfärdigas av duced and made available fiée par le but d'informa- det informationssyfte som to the public. tion å atteindre, étre repro- avses,
duites et rendues accessibles
au public.
Article I1 Årticle 11 Artikel 11
(1) Autbors of dramatic, 1) Les auteurs d'euvres 1. Upphovsmän till dradramatico-musical and mu- dramatiques, dramatico-mu- matiska, musikaliskt-dramasical works shall enjoy the sicales et musicales jouissent tiska och musikaliska verk exclusive right of author- du droit exclusif d"autoriser: äger uteslutande rätt: 1) att izing: 1? la représentation et 'exé- låta offentligt framföra sina
(i) the public perfor- cution publiques de leurs verk, oavsett vilka medel
mance of their works, in- muvres, y compris la repré- eller metoder som kommer
cluding such public per- sentation et I'exécution pu- till användning vid sådant
formance by any means bliques par tous moyens ou framförande; 2) att med
Or process; procédés; 2? la transmission vilket medel det vara må
Gi) any communication publique par tous moyens låta överföra sådant fram-
to the public of the per- de la représentation et de förande till allmänheten. formance of their works. Pexécution de leurs wuyvres.
(2) Authors of dramatic 2) Les måmes droits sont 2. Samma rättigheter tillor dramatico-musical works accordés aux autcurs Tmu- kommer upphovsmän till shall enjoy, during the full vres dramatiques ou drama- dramatiska och musikaliskt-
Prop. 1973: 15 192
term of their rights in the tico-musicales pendant toute dramatiska verk med avseoriginal works, the same la durée de leurs droits sur ende på översättningar av rights with respect to trans- FT'ceuvre orginale, en ce qui verken under hela den tid lations thereof. concerne la traduction de deras rättigheter till origi-
leurs ceuvres. nalverken består.
Article I1bis Article 11bis Årtikel 11 bis
(1) Authors of literary 1) Les auteurs d'ceuvres 1. Upphovsmän till litteand artistic works shall en- littéraires = et = artistiques rära och konstnärliga verk joy the exclusive right of jouissent du droit exclusit äger uteslutande rätt: 1) att authorizing: dautoriser: 1? la radiodiffu- låta utsända sina verk i ra-
(i) the broadcasting of sion de leurs mwuvres ou la dio eller att offentligt fram-
their works or the com- communication publique de föra verken genom varje
munication thereof to the Cces muvres par tout autre annan anordning för tråd-
public by any other moyen servant å diffuser lös utsändning av tecken,
means of wireless diffu- sans fil les signes, les sons ljud eller bilder; 2) att låta
sion of signs, sounds or ou les images; 2? toute com- med celler utan tråd offent-
images; munication publique, soit ligt återge radioutsändning
(ii) any communication par fil, soit sans fil, de P'ceu- av verket, när återgivandet
to the public by wire or vre radiodiffusée, lorsque anordnas av annat företag
by rebroadcasting of the cette . communication est än det ursprungliga; 3) att
broadcast of the work, faite par un autre orga- låta genom högtalare eller
when this communication nisme que celui d"origine; 32 annan liknande anordning
is made by an organiza- la communication publique, för överföring av tecken,
tion other than the ori- par haut-parleur ou par ljud eller bilder offentligt
ginal one; tout autre instrument analo- återge radioutsändning av
(iti) the public commu- gue transmetteur de signes, verket. nication by loudspeaker de sons ou dimages, de or any other analogous F'ceuvre radiodiffusée. instrument — transmitting, by signs, sounds or images, the broadcast of the work.
(2) It shall be a matter 2) Il appartient avx légis- 2. Det är förbehållet for legislation in the coun- lations des pays de F'Union unionsländernas lagstiftning tries of the Union to detcr- de régler les conditions att fastställa villkoren för mine the conditions under d'exercice des droits visés tillämpningen av de under which the rights mentioned par lalinéa 1) ci-dessus, 1. avsedda «rättigheterna. in the preceding paragraph mais ces conditions n”auront Verkan av sådana villkor may be exercised, but these qu'un effet strictement limi- skall dock vara strängt beconditions shall apply only té au pays qui Ies aurait gränsad till det land som in the countries where they établies. Elles ne pourront uppställt dem. Dessa villkor have been prescribed. They en aucun cas porter atteinte får icke i något fall göra inshall not in any circum- au droit moral de Fauteur, trång i upphovsmannens stances be prejudicial to the ni au droit qui appartient å ideella rätt och ej heller i moral rights of the author, Fauteur d'obtenir une ré- hans rätt att erhålla skälig nor to his right to ob- munération équitable fixée, ersättning, vilken i avsaktain equitable remuneration å défaut d'accord amiable, nad av överenskommelse which, in the absence of par Pautorité compétente. bestämmes av behörig mynagreement, shall be fixed by dighet. competent authority.
(3) In the absence of any 3) Sauf stipulation con- 3. Där annat icke avtacontrary stipulation, permis- traire, une autorisation ac- lats, innefattar tillstånd som
Prop. 1973: 15 193
sion granted in accordance cordée conformément å givits enligt bestämmelserna with paragraph (1) of this Falinéa 1) du présent ar- under 1. icke tillstånd att Article shall not imply per- ticle n'implique pas lautori- överföra radioutsändning av mission to record, by means sation — d'enregistrer, au verket på anordning för of instruments recording moyen d'instruments portant upptagning av ljud eller sounds or images, the work fixation des sons ou des bilder. Det är dock förbebroadcast. It shall, however, images, I'euvre radiodiffu- hållet unionsländernas lagbe a matter for legislation sée. Est toutefois réservé aux stiftning att ge regler om in the countries of the législations des pays de efemära upptagningar, som Union to determine the I'Union le régime des en- göres av radioföretag med regulations for ephemeral registrements éphémeres ef- dess egna hjälpmedel och recordings made by a broad- fectués par un organisme för dess egna utsändningar. casting organization = bv de radiodiffusion par ses Genom sådan lagstiftning means of its own facilities propres moyens et pour ses får även medges att upptagand used for its own broad- émissions. Ces législations ningar, som äger ovanlig casts. The preservation of pourront autoriser la con- dokumentarisk karaktär, bethese recordings in official servation de ces enregistre- varas i officiella arkiv. archives may, on the ground ments dans des archives ofof their exceptional docu- ficielles en raison de leur mentary character, be au- caractére exceptionnel de thorized by such legislation. documentation.
Article Ilter Article Ilter Artikel Ilter
(1) Authors of literary 1) Les autcurs d'ceuvres 1. Upphovsmän till litteworks shall enjoy the ex- littéraires jouissent du droit rära verk äger uteslutande clusive right of authorizing: exclusif d'autoriser: 12 Ia rätt: 1) att låta offentligt
(i) the public recitation récitation publique de leurs uppläsa sina verk, oavsett
of their works, including Cuvres, y compris la récita- vilka medel eller metoder
such public recitation by tion publique par tous som därvid kommer till an-
any means or process; moyens ou procédés; 2? la vändning; 2) att med vilket
(ii) any communication transmission publique par hjälpmedel det vara må låta
to the public of the reci- tous moyens de la récita- överföra sådan uppläsning
tation of their works. tion de lcurs euvres. till allmänheten.
(2) Authors of literary 2) Les mémes droits sont 2. Samma rättigheter tillworks shall enjoy, during accordés aux auteurs d'Ceu- kommer upphovsmän till the full term of their rights vres littéraires pendant toute litterära verk med avseende in the original works, the la durée de leurs droits sur på översättningar av versame rights with respect to I'euvre originale, en ce qui ken under hela den tid detranslations thereof. concerne la traduction de ras rättigheter till original-
leurs ceuvres. verken består.
Article 12 Article 12 Artikel 12
Authors of literary or ar- Les auteurs d'wuvres lit- Upphovsmärn till litterära tistic works enjoy the ex- téraires ou artistiques jouis- eller konstnärliga verk äger clusive right of authorizing sent du droit exclusif d'au- uteslutande rätt att låta beadaptations, arrangements toriser les adaptations, ar- arbeta, arrangera eller på anand other alterations of their rangements et autres trans- nat sätt omforma sina verk. works. formations de leurs ceuvres.
Article 13 Article 13 Artikel 13
(1) Each country of the 1) Chaque pays de FUnion 1. Varje unionsland kan Union may impose for it- peut, pour ce qui le för sitt vidkommande uppself reservations and condi- concerne, établir des réser- ställa förbehåll och villkor tions on the exclusive right ves et conditions relatives beträffande den uteslutan- 13 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr I5
Prop. 1973: 15 194
granted to the author of a au droit exclusif de PFau- de rätten för upphovsman musical work and to the tcur d'une muvre musicale till musikaliskt verk och för author of any words, the re- et de Pauteur des paroles. upphovsman till beledsacording together with the dont V'enregistrement avec gande text vilken redan timusical work has already P'euvre musicale a déja été digare lämnat tillstånd till been authorized by the lat- autorisé par ce dernier, upptagning av texten tillter, to authorize the sound d'autoriser I'enregistrement sammans med musiken att recording of that musical sonore de ladite cuvre mu- låta utföra ljudupptagningwork, together with such sicale, avec, le cas échéant. ar av nämnda musikaliska words, if any; but all such les paroles; mais toutes ré- verk, i förekommande fall reservations and conditions serves et conditions de cette jämte texten. Verkan av såshall apply only in the nature m'auront quwun effet dana förbehåll och villkor countries which have im- strictement limité au pays skall dock vara strängt beposed them and shall not, qui les aurait établies et ne gränsad till det land som in any circumstances, be pourront en aucun cas por- uppställt dem och får icke prejudical to the right of ter atteinte au droit qui ap- i något fall göra intrång i these authors to obtain partient å I'auteur d'obtenir upphovsmannens rätt att erequitable remuncration une rémunération équitablc hålla skälig ersättning, vilwhich, in the absence of fixée: å défaut daccord. ken i avsaknad av överensagreement, shall be fixed amiable, par I'autorité com- kommelse bestämmes av beby competent authority. påtente. hörig myndighet.
(2) Recordings of musical 2) Les enregistrements 2. Upptagningar av muworks made in a country of d'wuvres musicales qui au- sikaliska verk som utförts i the Union in accordance ront été réalisés dans un. ett unionsland i enlighet with Article 13(3) of the pays de PUnion conformé- med artikel 13: 3. i de kon- Conventions signed at Rome ment ä Particle 13.3) des ventioner som undertecknats on June 2, 1928, and at Conventions signées äå Rome i Rom den 2 juni 1928 och Brussels on June 26, 1948, le 2 juin 1928 et å Bruxelles i Bryssel den 26 juni 1948 may be reproduced in that le 26 juin 1948 pourront, får inom vederbörande land country without the per- dans ce pays, faire V'objet bli föremål för mångfaldimission of the author of the de reproductions sans I1c gande utan samtycke av musical work until a date consentement de Pauteur de upphovsmannen = till det two ycars after that country Puvre musicale jusqu'å musikaliska verket under en becomes bound by this Act. Fexpiration d'une période de tid av två år från den dag
deux années å partir de la då vederbörande land blir
date å laquelle ledit pays bundet av denna akt. devient lié par le présent Acte.
(3) Recordings made in 3) Les enregistrements 3. Upptagningar, som utaccordance with paragraphs faits en vertu des alinéas 1) förts med stöd av bestäm- (1) and (2) of this Article et 2) du préåsent article et melserna under 1. och 2. och and imported without per- importés, sans autorisation som utan vederbörandes mission from the parties des parties intéressées, dans medgivande införts i ett concerned into a country un pays ol ils ne scraient land, där de icke är tillwhere they are treated as pas licites, pourront y é&tre låtna, kan där tagas i beslag. infringing recordings shall Salsis. be liable to seizure.
Article 14 Article 14 Artikel 14
(1) Authors of literary or 1) Les auteurs d'ceuvres 1. Upphovsmän till litteartistic works shall have the littéraires ou artistiques ont rära eller konstnärliga verk exclusive right of autho- le droit exclusif d”autoriser : äger uteslutande rätt: 1) att rizing: 1? Tadaptation et la repro- låta bearbeta och återge
Prop. 1973: 15 195
(i) the cinematographic duction cinématographiques verken genom film samt at'
adaption and reproduc- de ces wuvres et la mise en låta sprida sålunda bearbe-
tion of these works, and circulation des ceuvres ainsi tade eller återgivna verk; 2)
the distribution of the adaptées ou reproduites; 2? att låta offentligt framföra
works thus adapted or re- la représentation et Pexé- samt genom tråd till all-
produced; cution publiques et la trans- mänheten överföra sålunda
(ii) the public perfor- mission par fil au public bearbetade eller återgivna
mance and communica- des cuvres ainsi adaptées verk. tion to the public by wire ou reproduites. of the works thus adapted or reproduced,
(2) The adaption into any 2) Ladaptation sous toute 2. För bearbetning i varother artistic form of a ci- autre forme artistique des je annan konstnärlig form nematographic production réalisations cinématographi- av filmalster som bygger på derived from literary or ar- ques tirées d'cwuvres litté- litterära eller konstnärliga tistic works shall, without raires ou artistiques reste verk fordras tillstånd av oriprejudice to the authoriza- soumise, sans préjudice de ginalverkets = upphovsman tion of the author of the Fautorisation de leurs au- utan att detta inskränker cinemtographic production, teurs, å Pautorisation des den rätt som tillkommer remain subject to the autho- auteurs des mwuvres origina- upphovsmannen till filmrization of the authors of les. alstret. the original works.
(3) The provisions of Ar- 3) Les dispositions de 3. Bestämmelserna i artiele 13 (1) shall not apply. Particle 13.1) ne sont pas tikel 13.1. äger icke tillämp-
applicables. ning i fall som avses i den-
na artikel.
Article I14bis Article 14bis Artikel 14bis
(1) Without prejudice to 1) Sans préjudice des 1. Utan inskränkning i de the copyright in any work droits de Pauteur de toute rättigheter som tillkommer which may have been adapt- ouvre qui pourrait avoir upphovsman till verk som ed or reproduced, a cine- été adaptée ou reproduite, kan ha blivit bearbetat elmatographic work shall be F'ceuvre cinématographique ler återgivet skyddas filmprotected as an original est protégée comme une verk som originalverk. Inwork. The owner of copy- mQuvre originale. Le titulaire nehavaren av upphovsrätright in a cinematographic du droit dauteur sur P'ceuvre ten till filmverket åtnjuter work shall enjoy the same cinématographique jouit des samma rättigheter som upprights as the author of an mémes droits que Pauteur hovsmannen till ett origioriginal work, including the d'une cCuvre orginale, y nalverk, däri inbegripet de rights referred to in the pre- compris Ics droits visés å rättigheter som avses i föceding Article. Particle précédent. regående artikel.
(2) (a) Ownership of 2) a) La détermination 2.a) Det är förbehållet coryright in a cinemato- des titulaires du droit d'au- lagstiftningen i det Jand där graphic work shall be a teur sur I'Ruvre cinémato- skydd påkallas att bestämmatter for legislation in the graphique est réservée å la ma vilka personer som är country where protection is législation du pays ot la innehavare av upphovsrätt claimed, protection est réclamée, till filmverk.
(b) However, in the b) Toutefois, dans les pays b) I de unionsländer, vilcountries of the Union de FUnion ou la législation kas lagstiftning bland rättswhich, by legislation, in- reconnait parmi ces titu- innehavare till filmverk räkclude among the owners of laires les auteurs des con- nar upphovsmän som lämcopyright in a cinemato- tributions apportées å Ia réa- nat bidrag till filmverkets graphic work authors who lisation de Feuvre cinéma- framställning, kan «dessa
Prop. 1973: 15 196
have brought contributions tographique, ceux-ci, s'ils se upphovsmän dock icke to the making of the work, sont engagés å apporter de motsätta sig filmverkets such authors, if they have telles contributions, ne pour- mångfaldigande, spridning, undertaken to bring such ront, sauf stipulation con- offentliga framförande, contributions, may not, in traire ou particuliére, S'op- överföring till allmänheten the absence of any con- poser å Ia reproduction, ia med tråd, utsändning genom trary or special stipulation, mise en circulation, la re- radio samt återgivande till object to the reproduction, présentation et VPexécution allmänheten och ej heller distribution, public perfor- publiques, la transmission återgivande av talade inslag mance, communication to par fil au public, la radio- i text eller översättning av the public by wire, broad- diffusion, la communication dem till annat språk, allt casting or any other com- au public, le sous-titrage et dock under förutsättning att munication to the public, or le doublage des textes, de nämnda upphovsmän åtagit to the subtitling or dubbing U'cuvre: cinématographigque. sig att lämna bidrag som nu of texts, of the work. sagts och ingen överenskom-
melse av motsatt eller sär-
skilt innehåll träffats.
(c) The question whether c) La question de savoir c) Det ankommer på lagor not the form of the un- si la forme de TPFengage- stiftningen i det unionsland dertaking referred to above ment visé ci-dessus doit, där filmverkets producent should, for the application pour Papplication du sous- har sitt säte eller sin vanof the preceding subpara- alinéa b) précédent, étre ou liga vistelseort att bestämgraph (b), be in a written non un contrat écrit ou un ma om åtagande som avses agreement or a written act acte Écrit Équivalent est re- under b) skall vara skriftof the same effect shall be glée par la législation du ligt avtal eller innefattas i en a matter for the legislation pays de PUnion ot Ice pro- därmed likvärdig skriftlig of the country where the ducteur de I'euvre cinéma- handling. Emellertid kan i maker of the cinemato- tographique a son sigge ou lagstiftningen i det unionsgraphic work has his head- sa résidence habituelle. Est land där skydd påkallas quarters or habitual resi- toutefois réservée å la legis- bestämmas, att sådant åtadence. However, it shall be lation du pays de PUnion gande skall vara skriftligt a matter for the legislation oi la protection est réclamée avtal eller innefattas i en of the country of the Union la faculté de prévoir que cet därmed likvärdig skriftlig where protection is claimed engagement doit ötre un handling. De länder som gör to provide that the said un- contrat écrit ou un acte bruk av denna rätt skall dertaking shall be in a writ- écerit équivalent. Les pays skriftligen meddela generalten agreement or a written qui font usage de cette fa- direktören, varom denne geact of the same effect. The culté devront 1e notifier au nast underrättar alla andra countries whose legislation Directeur général par une unionsländer. so provides shall notify the déclaration écrite qui sera Director General by means aussitöt communiquée par of a written declaration, ce dernier å tous les autres which will be immediately pays de P Union. communicated by him to all the other countries of the Union.
(d) By "contrary or spe- d) Par « stipulation con- d) Med ”överenskommelcial stipulation” is meant traire ou particuliére », il se av motsatt eller särskilt any = restrictive condition faut entendre toute condi- innehåll” avses varje inwhich is relevant to the tion restrictive dont peut skränkande villkor som kan aforesaid undertaking. étre assorti ledit engage- vara fogat till åtagande som
ment. nyss sagts.
Prop. 1973: 15 197
(3) Unless the national 3) A moins que la légis- 3. Om icke annat förelegislation provides to the lation nationale m'en décide skrives i den inhemska Jagcontrary, the provisions of autrement, les dispositions stiftningen äger bestämmelparagraph (2) (b) above de PFalinéa 2) b) ci-dessus serna under 2. b) icke tillshall not be applicable to ne sont applicables ni aux lämpning på upphovsmän authors of scenarios, dia- auteurs des scénarios, des till scenariotexter, dialoger logues and musical works dialogues et des ceuvres mu- och musikaliska verk, som created for the makring of sicales, créés pour la réali- skapats särskilt för framthe cinematographic work, sation de I'ceuvre cinémato- ställningen av filmverket, or to the principal director graphique, ni au réalisateur och ej heller på dettas huthereof. However, those principal de celle-ci. Toute- vudregissör. Emellertid skall countries of the Union fois, les pays de PFUnion de unionsländer, vilkas lagwhose legislation does not dont la législation ne con- stiftning ej innehåller becontain rules providing for tient pas des dispositions stämmelser om tillämpning the application of the said prévoyant PFapplication de av stadgandena under 2. b) paragraph (2) (b) to such Palinéa 2) b) précité audit på huvudregissören, skriftdirector shall notify the Di- réalisateur devront 1ce noti- ligen meddela = gceneralrector General by means of fier au Directeur général par direktören, varom denne gea written declaration, which une déclaration écrite qui nast underrättar alla andra will be immediately com- sera aussitöt communiquée unionsländer. municated by him to all the par ce dernier å tous les auother countries of the tres pays de P'Union. Union.
Article l14ter Article l14ter Artikel l4ter
(1) The author, or after 1) En ce qui concerne les 1. I fråga om originalhis death the persons or in- muvres dart originales ct les konstverk samt författares stitutions authorized by na- manuscrits originaux des och kompositörers originaltional legislation, shail, with écrivains et compositeurs, manuskript äger upphovsrespect to original works of Pauteur — ou, apreés sa mannen — eller, efter hans art and original manu- mort, Jes personnes ou in- död, de personer eller inscripts of writers and com- stitutions auxquelles la légis- stitutioner som den natioposers, enjoy the inalicnable lation nationale donne qua- nella lagstiftningen bestämright to an interest in any lité — jouit d'un droit in- mer — en icke överlåtbar sale of the work subsequent aliénable ä étre intéressé aux rätt till del i de försäljningto the first transfer by the opérations de vente dont ar av verket, som företages author of the work. Peuvre est Pobjet aprås la sedan upphovsmannen själv
premiere cession opérée par avhänt sig detta. Pauteur.
(2) The protection provid- 2) La protection prévue å 2. Skydd som sägs under ed by the preceding para- Palinéa ci-dessus n'est exi- 1. kan påkallas endast om graph may be claimed in gible dans chaque pays de lagstiftningen i det land a country of the Union only PUnion que si Ja législation upphovsmannen tillhör if legislation in the country nationale de Tauteur admet medger sådant skydd och to which the author be- cette protection et dans la endast i den utsträckning, longs so permits, and to mesurc ol le permet la 1é- som medges av lagstiftningthe extent permitted by the gislation du pays ov cette en i det land där anspråk country where this protec- protection est réclamée. framställes. tion is claimed.
(3) The procedure for 3) Les modalités et les 3. Närmare regler om becollection and the amounts taux de la perception sont loppens erläggande och om
Prop. 1973: 15 198
shall be matters for deter- déterminés par chaquce 1é- deras storlek ges i varje mination by national legis- gislation nationale. lands lagstiftning. lation.
Article 15 ÅAriicle 15 Artikel 15
(1) In order that the 1) Pour que les auteurs 1. För att upphovsmän author of a literary or ar- dez ceuvres littéraires et ar- till litterära och konstnärtistic work protected by this tistiques protégés par la pré- liga verk, som skyddas ge- Convention shall, in the ab- sente Convention «soient, nom denna «konvention, sence of proof to the con- sauf preuve contraire, con- skall, till dess motsatsen betrary, be regarded as such, sidérés comme tels et admis visats, anses som upphovsand consequently be entitled en conséquence devant Ies män och följaktligen äga att to institute infringement trikunaux des pays de vid unionsländernas domstoproceedings in the countries PUnion å exercer des pour- lar föra talan mot dem som of the Union, it shall be suites contre les contrefac- olovligen cftergjort verken, sufficient for his name to teurs, il suffit que le nom är det tillräckligt att namappear on the work in the soit indiqué sur Peuvre en net på sedvanligt sätt angiusual manner. This para- la maniére usitée. Le pré- vits på verket. Denna begraph shall be applicable sent alinéa est applicable, stämmelse är tillämplig även even if this name is a pseud- möme si ce nom est un om namnet är en pscudoonym, where the pseudonym pseudonyme, dés lors que le nym, om den av upphovsadopted by the author leaves pseudonyme adopté par I'au- mannen antagna pseudonyno doubt as to his identity. teur ne laisse aucun doute men icke lämnar rum för
sur son identité. tvivel angående hans identi-
tet.
(2) The person or body 2) Est présumé producteur 2. Till dess motsatsen becorporate whose name ap- de I'ceuvre cinématographi- visats skall den fysiska eller pears on a cinematographic que, sauf preuve contraire, juridiska person, vars namn work in the usual manner la personne physique ou på brukligt sätt angivits på shall, in the absence of morale dont Ice nom est indi- filmverk, anses vara verkets proof to the contrary, be qué sur ladite ceuvre en la producent. presumed to be the maker maniere usitée.
of the said work.
(3) In the case of ano- 3) Pour les uvres ano- 3. I fråga om anonyma nymous and pseudonymous nymes et pour les cuvres verk och andra pseudonyworks, other than those re- pseudonymes autres que cel- ma verk än sådana som ferred to in paragraph (1) les dont il est fait mention å avses under 1. anses den above, the publisher whose Palinéa 1) ci-dessus, Féditeur förläggare, vars namn anname appears on the work dont le nom est indiqué sur givits på verket, utan annat shall, in the absence of I'wuvre est, sans autre bevis företräda upphovsproof to the contrary, be preuve, réputé représenter mannen och i denna egendeemed to represent the Pauteur; en cette qualité, il skap vara behörig att tillauthor, and in this capa- est fondé ä sauvegarder et å varataga och göra gällande city he shall be entitled to fair2 valoir les droits de dennes rättigheter. Vad som protect and enforce the celui-ci. La disposition du sägs i detta stycke upphör author's rights. The provi- présent alinéa cesse d'åtre att vara tillämpligt, när uppsions of this paragraph shall applicable quant Pautcur a hovsmannen röjer sin idencease to apply when the révélé son identité et justi- titet och styrker sin egenauthor reveals his identity fié de sa qualité. skap av upphovsman till and establishes his claim to verket. autborship of the work.
(4) (a) In the case of un- 4) a) Pour les ceuvres non 4. a) För icke publicerade published works where the publiées dont Tidentité de verk, vilkas upphovsman är
Prop. 1973: 15 199
identity of the author is un- Pauteur est inconnue, mais okänd men beträffande vilka known, but where there is pour lesquelles il y a tout det är skälig anledning anevery ground to presume lieu de pråésumer que cet taga att upphovsmannen that he is a national of a auteur est ressortissant d'un tillhör ett unionsland, är det country of the Union, it pays de PUnion, il est ré- förbehållet lagstiftningen i shall be a matter for legis- servé å la législation de ce detta land att utse behörig lation in the country to pays la faculté de désigner myndighet som skall föredesignate the competent Pautorité compétente repré- träda upphovsmannen och authority which shall rep- sentant cet auteur et fon- ha rätt att bevaka och utöva resent the author and shall déce å sauvegarder et å faire dennes rättigheter i unionsbe entitled to protect and valoir les droits de ccelui-ci länderna. enforce his rights in the dans les pays de PUnion. countries of the Union.
(b) Countries of the b) Les pays de T'Union b) De unionsländer som Union which make such qui, en vertu de cette dispo- i kraft av detta stadgande designation under the terms sition, procéderont å une utser myndighet att fullgöra of this provision shall notify telle désignation, le notifie- uppgifter som nyss sagts the Director General by ront au Directeur général skall lämna generaldirektömeans of a written decliara- par une déclaration écrite ren = skriftligt meddelande tion giving full information ou seront indiqués tous ren- härom, i vilket alla uppgifconcerning the authority seignements relatifs äå I'auto- ter om den sålunda utsedda thus designated. The Direc- rité ainsi désignée. Le Direc- myndigheten skall finnas intor General shall at once teur général communigquera tagna. Generaldirektören communicate this declara- aussitöt cette déclaration å skall genast underrätta alla tion to all other countries tous Iles autres pays de andra unionsländer härom. of the Union. I'Union.
Article 16 Article 16 Artikel 16
(1) Infringing copies of a 1) Toute cmuvre contre- 1. Varje olovligen efterwork shall be iiable to sei- faite peut étre saisic dans les gjort verk kan tagas i bezure in any country of the pays de FUnion ou I'ceuvre slag i de unionsländer, där Union where the work en- originale a droit å la pro- originalverket har rätt till joys legal protection. tection légale. lagligt skydd.
(2) The provisions of the 2) Les = dispositions de 2. Vad som sägs under preceding paragraph shall Palinéa précédent sont éga- 1. äger tillämpning även i also apply to reproductions lement applicables aux re- fråga om exemplar, som coming from a country productions provenant d'un härrör från ett land, där where the work is not pro- pays ot I'ruvre mest pas verket saknar skydd eller tected, or has ceased to be protégée ou a cessé de Péåtre, detta har upphört. protected.
(3) The scizure shall take 3) La saisie a lieu coufor- 3. Beslag äger rum i överplace in accordance with mément ä la législation de ensstimmelse med = varje the = legislation of each chaque pays. Jands lagstiftning. country. Article 17 Årticle 17 Artikel 17
The provisions of this Les dispositions de la pré- Bestämmelserna i denna Convention cannot in any sente Convention nc peu- konvention inskränker icke i way affect the right of the vent porter préjudice, en något avseende rätten för Government of each coun- quoi que ce soit, au droit qui varje unionslands regering try of the Union to permit, appartient au Gouvernement att genom lagstiftnings- elto control, or to prohibit, by de chacun des pays de ler — polisåtgärder = tillåta, legislation or regulation, the I'Union de permettre, de övervaka eller förbjuda att circulation, presentation, or surveiller ou d'interdire, par sådana verk eller alster spri-
Prop. 1973: 15 200
exhibition of any work or des mesures de législation des, framföres eller utstälproduction in regard to ou de police intérieure, la les i fråga om vilka behörig which the competent author- circulation, la représenta- myndighet har att utöva såity may find it necessary to tion, Pexposition de tout dan rätt. exercise that right. ouvrage ou production åå
Flégard desquels Pautorité
compétente aurait å exer-
cer ce droit.
Article 18 Article 18 Årtikel 18
(1) This Convention shall 1) La présente Conven- 1. Denna konvention är apply to all works which, tion s'applique å toutes les tillämplig på alla verk som at the moment of its com- Tuvres qui, au moment de vid tiden för dess ikraftträing into force, have not yet son entrée en wvigueur, ne dande ännu icke blivit allfallen into the public do- sont pas encore tombées män egendom i sitt hemmain in the country of dans le domaine public de land genom att skyddstiden origin through the expiry of leur pays d'origine par Pex- utlöpt. the term of protection. piration de la durée de la
protection.
(2) If, however, through 2) Cependant, si une 2. Om emellertid ett verk, the expiry of the term of cuvre, par Pexpiration de la genom att den verket förut protection which was previ- durée de Ila protection qui tillkommande :skyddstiden ously granted, a work has lui était antérieurement re- utlöpt, blivit allmän egenfallen into the public do- connue, est tombée dans le dom i det land där skydd main of the country where domaine public du pays ot påkallas, blir verket icke protection is claimed, that la protection est réclamée, änyo föremål för skydd i work shall not be protected cette cuvre n'y sera pas pro- nämnda land. anew. tégée å nouveau.
(3) The application of 3) Papplication de ce 3. Tillämpningen av denthis principle shall be sub- principe aura licu confor- na grundsats skall äga rum ject to any provisions con- mément aux = stipulations enligt bestämmelser i de tained in special conven- contenues dans 1es conven- särskilda konventioner, som tions to that effect existing tions spéciales existantes ou för detta ändamål är eller or to be concluded between ä conclure å ceet effet entre framdeles kan komma att countries of the Union. In pays de FUnion. A défaut slutas mellan unionsländer. the absence of such provi- de semblables stipulations. Saknas sådana bestämmelsions, the respective coun- les pays respectifs régleront, ser, skall vederbörande lintries shall determine, each chacun pour ce qui le con- der, vart och ett för sitt in so far as it is concerned, cerne, les modalités rela- vidkommande, fastställa sätthe conditions of applica- tives å cette application. tet för grundsatsens tillämption of this principie. ning.
(4) The preceding provi- 4) Les dispositions qui 4. Föregående = bestämsions shall also apply in the précédent s'appliquent éca- melser skall även tillimpas case of new acccessions to lement en cas de nouvelles då nytillträdande länder anthe Union and to cases in accessions äå Union et dans sluter sig till unionen samt which protection is extend- le cas ot la protection se- i det fall då skyddet uted by the application of Ar- rait étendue par application sträckes enligt artikel 7 elticle 7 or by the abandon- de Particle 7 ou par aban- ler genom avstående från ment of reservations. don de réserves. förbehåll.
Article 19 Article 19 Artikel 19
The provisions of this Les dispositions de Ia Bestämmelserna i denna Convention shall not pre- présente Convention n'em- konvention utgör icke hin-
Prop. 1973: 15 201
clude the making of a påchent pas de revendiquer der mot att påkalla tillämpclaim to the benefit of any T'application de dispositions ning av sådana mera vittgreater protection which plus larges qui seraient gående bestämmelser som may be granted by legisla- édictées par Ila législation kan vara föreskrivna i visst tion in a country of the d'un pays de T'Union. unionslands lagstiftning. Union.
Article 20 Article 20 Artikel 20
The Governments of the Les Gouvernements des Unionsländernas regecountries of the Union re- pays de I'Union se réservent ringar förbehåller sig rätt serve the right to enter into le droit de prendre entre att sinsemellan träffa särspecial agreements among eux des arrangements parti- skilda överenskommelser, i themselves, in so far as such culiers, en tant que ces ar- den mån dessa tillerkänner agrecments grant to authors rangements = conférceraient upphovsmännen mera vidmore extensive rights than aux auteurs des droits plus sträckta rättigheter än dem those granted by the Con- étendus que ceux accordés som är bestämda i konvenvention, or contain other par la Convention, ou qu'ils tionen eller i övrigt inneprovisions not contrary to renfermeraient dautres sti- håller bestämmelser vilka this Convention. The provi- pulations non contraires å icke strider mot denna konsions of existing agreements la présente Convention, Les vention. De föreskrifter i which satisfy these condi- dispositions des arrange- gällande överenskommelser, tions shall remain appli- ments existants qui répon- som uppfyller nämnda becable. dent aux conditions préci- tingelser, skall fortfarande
tées restent applicables. äga tillämpning.
Article 21 Article 21 Artikel 21
(1) Special provisions re- 1) Des dispositions parti- 1. Särskilda bestämmelser garding developing coun- culigres concernant les pays om utvecklingsländerna har tries are included in the en voie de déveioppement intagits i bihanget. Appendix. figurent dans P Annexe.
£2) Subject to the provi- 2) Sous réserve des dis- 2. Med förbehåll för besions cf Article 28 (1) (b), positions de Farticle 28.1) stämmelserna i artikel 28: 1. the Appendix forms an in- b), TAnnexe forme partie b) utgör bihanget en intetegral part of this Act. intégrante du pråésent Acte. grerande del av denna akt.
Article 22 Article 22 Artikel 22
(1) (a) The Union shall 1) a) C'Union a une As- 1. a) Unionen skall ha have an Assembly consist- semblée composée des pays en församling bestående av ing of those countries of the de PUnion liés par les ar- de unionsländer som är Union which are bound by ticles 22 å 26. bundna av artiklarna 22— Articles 22 to 26. 26.
(b) The Government of b) Le Gouvernement de b) Varje lands regering cach country shall be rep- chaque pays est représenté skall företrädas av ett omresented by one delegate, par un délégué, qui peut bud, som kan bistås av biwho may be assisted by al- etre assisté de suppléants, trädande ombud, rådgivare ternate delegates, advisors, de conseillers et d"experts. och sakkunniga. and experts.
(c) The expenses of each c) Les dépenses de chaque c) Kostnaderna för varje delegation shall be borne by délégation sont supportées delegation skall bäras av the Government which has par le Gouvernement qui I'a den regering som utsett deappointed it. désignée. legationen. (2) (a) The Assembly shall: 2) a) V'Assemblée : 2. a) Församlingen skall
(i) deal with all mat- i) traite de toutes les i) behandla alla frågor
Prop. 1973: 15 202
ters concerning the main- questions concernant le rörande vidmakthållandet tenance and development maintien ct le développe- och utvecklingen av unioof the Union and the im- ment de PUnion et Pap- nen samt angående tillplementation of this Con- plication de la présente lämpningen av denna konvention; Convention; vention,
(ii) give directions con- ii) donne au Bureau il) ge anvisningar åt cerning the preparation international de Ja pro- den internationella byrån for conferences of revi- prigté intellectuelle (ci- för intellektuell iägandesion to the International aprés dénommé «Ile Bu- rätt (hädanefter kallad Bureau of Intellectual reau international ») visé ”internationella byrån”), : Property (thercinafter de- dans la Convention insti- som avses i Konventionen signated as "the Interna- tuant I'Organisation Mon- om upprättande av tional Burcau”) referred diale de la Propriété In- världsorganisationen = för to in the Convention tellectuelle (ci-aprés dé- den intellektuella ägande- Establishing the World nommée « POrganisa- rätten (hädanefter kallad Intellectual Property Or- tion ») des directives con- ”organisationen”), röranganization (hereinafter cernant la préparatior. de förberedandet av revidesignated as "the Orga- des conférences de revi- sionskonferenser, varvid nization”), due account sion, compte étant dö- vederbörlig hänsyn skall being taken of any com- ment tenu des observa- tagas till de synpunkter ments made by those tions des pays de P'Union. som framlägges av de countries of the Union qui ne sont pas liés par unionsländer vilka ej är which are not bound by les articles 22 å 26; bundna av artiklarna 22 Articles 22 to 26: -—26,
(iii) review and approve iii) examine et ap- iii) granska och godthe reports and activities prouve les rapports et les känna de verksamhetsbeof the Director General activités du Directeur gåé- rättelser som avges av of the Organization con- néral de POrganisation organisationens generaldicerning the Union, and relatifs å PUnion et Iui rektör ävensom dennes give him all necessary in- donne toutes directives åtgärder i avseende på structions concerning mat- utiles concernant les ques- unionen samt ge honom ters within the competence tions de la compétence alla erforderliga instrukof the Union; de PUnion; tioner i frågor som faller
inom unionens verksam-
hetsområde,
(iv) elect the members iv) élit les membres du iv) välja medlemmar of the Executive Com- Comité exécutif de VAs- till församlingens exekumittee of the Assembly; semblée; tivkommitté,
(v) review and approve v) cxamine et approuve v) granska och godkänthe reports and activities les rapports ct les ac- na = exekutivkommitténs of its Executive Com- tivités de son Comité exé- verksamhetsberättelser mittec, and give instruc- cutif et lui donne des di- och åtgärder samt ge tions to such Committee; rectives; kommittén instruktioner,
(vi) determine the pro- vi) arréte le — pro- vi) fastställa unionens gram and adopt the trien- gramme, adopte le budget program och antaga dess nial budget of the Union, triennal de TPUnion et ap- treårsbudget samt godand approve its final ac- prouve ses comptes de känna dess räkenskaper, COUNnts; clöture;
(vi) adopt the financial vii) adopte le reglement (vii) antaga unionens regulations of the Union; financier de Union; räkenskapsreglemente,
(vi) establish such vili) crée I1es comités vili) upprätta — sådana committees of experts and d'experts et groupes de expertkommittéer och arworking groups as mav travail qu'elle juge utiles betsgrupper som kan an-
Prop. 1973: 15 203
be necessary for the work å la réalisation des objec- ses påkallade för unioof the Union; tifs de PUnion; nens arbete, (ix) determine which ix) décide quels sont ix) bestämma vilka läncountries not members of les pays non membres de der utanför unionen och the Union and which in- P'Union et quelles sont vilka mellanstatliga ock tergovernmental and in- les organisations inter- internationella icke statliternational — non-govern- gouvernementales et in- ga organisationer, som mental organizations shall ternationales non gouver- skall få vara närvarande be admitted to its mceet- nementales qui peuvent som obscrvatörer vid förings as observers; étre admis å ses réunions samlingens möten, en qualité d'observateurs; (x) adopt amendments Xx) adopte les modifica- x) antagna ändringar av 10 Articles 22 to 26; tions des articles 22 å 26; artiklarna 22—26, (xi) take any other ap- xi) entreprend = toute xi) vidtaga varje annan propriate action designed autre action appropriée lämplig åtgärd som avser to further the objectives en vue datteindre les att främja unionens syfof the Union; objectifs de 'Union; ten, (xi) exercise such other xii) sS'acquitte de toutes xii) utföra sådana andfunctions as are appro- autres tåches qu'implique ra uppgifter och åligganpriate under this Conven- Ja pråsente Convention; den som följer av denna tion; konventions bestämmelser, (xi) subject to its ac- xili) ecxerce, sous ré- xili) utöva sådana riätceptance, exercise such serve quw'elle les accepte, tigheter som med dess rights as are given to it les droits qui Iui sont con- godkännande tilldelas förin the Convention es- férés par la Convention samlingen genom konventablishing the Organiza- instituant POrganisation. tionen om upprättandet av tion. organisationen. (b) With respect to mat- b) Sur les questions qui b) I frågor av intresse ters which are of interest intéressent également d'au- även för andra av organialso to other Unions ad- tres Unions administrées sationen administrerade ministered by the Organiza- par Organisation, P Assem- unioner skall församlingen tion, the Assembly shall blée statue connaissance fatta sina beslut cfter att ha make its decisions after hav- prise de Pavis du Comité de rådfört sig med organisaing heard the advice of the coordination de FOrganisa- tionens samordningskom- Coordination Committee of tion. mitté. the Organization. (3) (a) Each country 3) a) Chaque pays mem- 3. a) Varje land som är member of the Assembly bre de PAssemblée dispose medlem av församlingen shall have one vote. d'une voix. skall ha en röst. (b) One-half of the coun- b) La moitié des pays b) Församlingen är betries members of the As- membres de PAssemblée slutmässig, när hälften av sembly skall constitute a constitue le quorum. antalet länder som är medquorum. lemmar av denna är närvarande. (e) Notwithstanding the c) Nonobstant les dispo- c) Utan hinder av vad provisions of subparagraph sitions du sous-alinéa b), si, som sägs i b) får försam- (b), if, in any session, the lors d'une session, le nom- lingen fatta beslut, om vid number of countries rep- bre des pays représentés est något möte antalet föreresented is less than one- inférieur å la moiti& mais trädda länder är mindre än half but equal to or more égal ou supérieur au ticrs hälften men utgör en tredjethan one-third of the coun- des pays membres de PAs- del eller mer av församtries members of the As- semblée, celle-ci peut pren- lingens medlemsstater; med
Prop. 1973: 15 204
sembly, the Assembly may dre des décisions; toutefois, undantag för beslut i dess make decisions but, with les décisions de VPAssem- egna procedurfrågor skall the exception of decisions blée, å I'exception de cellcs dylika beslut bli gällande concerning its own proce- qui concernent sa procé- endast om följande villkor dure, all such decisions dure, ne deviennent exécu- uppfyllts. Den internatioshall take effect only if the toires que lorsque les con- nella byrån skall meddela following «conditions are ditions énoncées ci-aprés de av församlingens medfulfilled. The International sont remplies. Le Bureau lemsstater som ej var före- Bureau shall communicate international - communique trädda vid mötet sådana bethe said decisions to the lesdites décisions aux pays slut och skall inbjuda dem countries members of the membres de VPTAssemblée att skriftligen inom tre må- Assembly which were not qui métaient pas représen- nader från meddelandets represented and shall invite tés, en les invitant å expri- datum avge sin röst eller them to express in writing mer par €crit, dans un délai meddela, att de avstår från their vote or abstention de trois mois å compter d2 att rösta. Om vid utgångwithin a period of three la date de ladite communi- en av nämnda tidsfrist anmonths from the date of the cation, leur vote ou leur talet länder som sålunda avcommunication. If, at the abstention. Si, å P'expiration givit sin röst eller avstått expiration of this period, de ce délai, le nombre des från att rösta uppgår till the number of countries pays ayant ainsi exprimå minst det antal länder, som having thus expressed their leur vote ou leur abstention fattades vid sammanträdet vote or abstention attains est au moins égal au nom- i fråga för att beslutmästhe number of countries bre de pays qui faisait dé- sighet skulle ha uppnåtts, which was lacking for at- faut pour que le quorurn skall dylika beslut bli gältaining the quorum in the fåt atteint lors de Ja session, lande om samtidigt det ersession itself, such decisions lesdites décisions deviennent forderliga röstetalet fortfashall take cffect provided exécutoires, pourvu qu'en rande erhålles. that at the same time the méme temps Ia majoriti required majority still ob- nécessaire reste acquise. tains.
(d) Subject to the provi- d) Sous réserve des dis- d) Med förbehåll för besions of Article 26 (2), the positions de PFarticle 26.2), stämmelserna i artikel 26: 2. decisions of the Assembly les décisions de PAssemblée fordras för beslut av förshall require two-thirds of sont prises å la majorité des samlingen två tredjedels mathe votes cast. deux tiers des votes cexpri- joritet av avgivna röster.
més.
(e€) Abstentions shall not e) T'abstention n'est pas e) Avstående vid röstning be considered as votes. considéréc comme un vote. skall ej räknas som röst.
(f) A delegate may rep- f) Un délégué ne peut f) Ett ombud äger föreresent, and vote in the représenter quw'un scul pays träda och rösta för endast name of, one country only. et ne peut voter qu'au nom ett land.
de celui-ci.
(2) Countries of the g) Les pays de PFUnion 2) Unionsländer som ej Union not members of the quil ne sont pas membres de är medlemmar av försam- Assembly shall be admitted P'Assemblée sont admis å lingen äger deltaga i dess to its meetings as observers. ses réunions en qualité d'ob- möten som observatörer.
servateurs.
(4) (a) The Assembly 4) a) TD Assembléc se 4, a) Församlingen skall shall meet once in every réunit une fois tous Jes trois sammanträda till ordinarie third calender ycar in or- ans en session ordinaire, sur möte en gång vart tredje dinary session upon con- convocation du Directeur kalenderår på kallelse av vocation by the Director gönéral et, sauf cas excep- generaldirektören och vid General and, in the ab- tionnels, pendant la méme samma tidpunkt och på
Prop. 1973: 15 205
sence of exceptional cir- période et au méme lieu que samma plats som organisacumstances, during the same PAssemblée générale de tionens generalförsamling, period and at the same place POrganisation. om ej särskilda skäl föranas the General Assembly of leder till annat. the Organization.
(b) The Assembly shall b) T'Assemblée se rétunit b) Församlingen skall på meet in extraordinary ses- en session extraordinaire kallelse av generaldirektösion upon convocation by sur convocation adressée par ren sammanträda till extra the Director General, at le Directeur général, å la ordinarie möte på begäran the request of the Executive demande du Comité exécu- antingen av exekutivkom- Committee or at the request tif ou å Ila demande d'un mittén eller av en fjärdedel of one-fourth of the coun- quart des pays membres de av de länder som är medtries members of the As- PAssemblée. lemmar i församlingen. sembly.
(5) The Assembly shall 5) LAssemblée — adopte 5. Församlingen antager adopt its own rules of pro- son reéglement intérieur. själv sin arbetsordning. cedure.
Article 23 Article 23 Artikel 23
(1) The Assembly shall 1) EAssemblée a un Co- 1. Församlingen skall ha have an Executive Com- mité exécutif. en exekutivkommitté. mittee.
(2) (a) The Executive 2) a) Le Comité exécutif 2. a) Exekutivkommittén Committee shall consist of est composé des pays élus skall bestå av länder valda countries elected by the par PAssemblée parmi les av församlingen bland dess Assembly from <:among pays membres de celHe-ci. medlemsstater. Det land, countries members of the En outre, le pays sur le ter- där organisationen har sitt Assembly. Furthermore, ritoire duquel FOrganisa- säte, skall vidare ex officio the country on whose ter- tion a son sigge dispose, ex vara medlem av kommittén ritory the Organization has officio, d'un sigge au Co- under iakttagande av beits headquarters shall, sub- mité, sous réserve des dispo- stämmelserna i artikel 25: 7. ject to the provisions of Ar- sitions de Particle 25. 7)b). b). ticle 25 (7) (b), have an ex officio seat on the Committee.
(b) The Government of b) Le Gouvernement de b) Varje land som är sach country member of chaque pays membre du medlem av exekutivkommitthe Executive Committee Comité exécutif est repré- tén skall företrädas av ett shall be represented by one senté par un délégué, qui ombud, som kan bistås av delegate, who may be as- peut étre assisté de sup- biträdande ombud, rådgivasisted by alternate delegates, pléants, de conseillers et re eller sakkunniga. advisors, and experts. d'experts.
(ec) The expenses of each c) Les dépenses de c) Kostnaderna för varje delegation shall be borne chaque délégation sont sup- delegation skall bäras av by the Government which portées par le Gouverne- den regering som utsett dehas appointed it. ment qui I'a désignée. legationen.
(3) The number of coun- 3) Le nombre des pays 3. Antalet länder som är ties members of the Execu- membres du Comité exé- medlemmar av <exekutivtive Committee shall cor- cutif correspond au quart kommittén skall svara mot respond to one-fourth of the du nombre des pays mem- en fjärdedel av antalet lännumber of countries mem- bres de P'Assemblée. Dans der som är medlemmar av bers of the Assembly. In le calcul des sigges å pour- församlingen. Vid beräkestablishing the number of voir, le reste subsistant ningen av antalet platser
Prop. 1973: 15 206
seats to be filled, remain- aprås la division par quatre skall vad som blir över efders after division by four n'est pas pris en considéra- ter delning med fyra ej medshall be disregarded. tion. räknas.
(4) In electing the mem- 4) Lors de F'élection des 4. Vid val av medlemmar bers of the Exccutive Com- membres du Comité cexé- av exekutivkommittén skall mittee, the Assembly shall cutif, PAssemblée = tien: församlingen taga vederbörhave due regard to an compte d'une répartitiorn lig hänsyn till en rättvis geoequitable geographical dis- géographique équitable ee: grafisk fördelning och nödtribution and to the need de la nécessité pour les pays vändigheten av att länder, for countries party to the parties aux Arrangements vilka tillträtt de särskilda Special Agrecments which particuliers qui pourraient avtal som kan komma att might be established in re- etre établis en relation avec upprättas inom «unionens lation with the Union to be PUnion detre parmi Iles ram, kommer att ingå bland among the countries Con- pays constituant le Comité de medlemmar som bildar stituting the Executive Com- exécutif. kommittén. mittec. (5) (a) Each member of 5) a) Les membres du. 5. a) Medlemmarna av the Executive. Committee Comité exécutif restent en. exckutivkommittén skall shall serve from the close fonctions å partir de Ja clö- tjänstgöra från slutet av det of the session of the As- ture de la session de PAs- församlingsmöte varunder sembly which elected it to semblée au cours de laquelle de valdes till och med sluthe close of the next or- ils ont été élus jusqu'au tet av följande ordinarie fördinary session of the As- terme de la session ordinaire samlingsmöte. sembly. suivante de I'Assemblée.
(b) Members of the Ex- b) Les membres du Co- b) Högst två tredjedelar ecutive Committee may be mité exécutif sont rééligibles av medlemmarna av exekure-elected, but not more dans la limite maximale des tivkommittén kan omväljas. than two-thirds of them. deux tiers T'entre eux.
(c) The Assembly shall c) L'Assemblée régle- c) Församlingen skall establish the details of the mente Ies modalités de fastställa närmare regler för rules governing the election F'élection et de la réélection val och eventuella omval and possible re-election of éventuelle des membres du av exekutivkommitténs medthe members of the Ex- Comité exécutif. lemmar. cecutive Committee.
(6) (a) The Committee 6) a) Le Comité exécutif : 6. a) Exekutivkommittén shall: skall
(i) prepare the draft i) prépare le = projet i) göra upp förslag till
agenda of the Assembly; d'ordre du jour de PAs- dagordning för försam-
semblée; lingen,
(ii) submit proposals to ii) soumet å PAssem- ii) för församlingen
the Assembly respecting blée des propositions re- framlägga = förslag = till
the draft program and latives aux projets de unionens program och
triennal budget of the programme et de budget treårsbudget, vilka förbe-
Union prepared by the triennal de IP'Union pré- retts av generaldirektören,
Director General; parés par Ile Directeur
général;
(iii) approve, within the iii) se prononce, dans ii) inom ramen för
limits of the program les limites du programme programmet och treårs-
and the triennial budget, et du budget triennal, budgeten godkänna de av
the specific yearly budgets sur les programmes et generaldirektören = förbe-
and programs prepared budgets annuels préparés redda programmen,
by the Director General; par le Directeur général;
(iv) submit, with ap- iv) soumet å PAssem- iv) med = erforderliga
Prop. 1973: 15 207
propriate comments to the blée, avec les commen- kommentarer framlägga
Assembly the periodical taires appropriés, les rap- för församlingen general-
reports of the Director ports périodiques du Di- direktörens periodiska
General and the yearly recteur général et Jes rap- verksamhetsberättelser
audit reports on the ac- ports annuels de vérifica- och de årliga revisions-
counts; tion des comptes; berättelserna,
(v) in accordance with v) prend toutes mesu- v) i enlighet med för-
the decisions of the As- res utiles en vue de FPexé- samlingens beslut och
sembly and having regard cution du programme de med beaktande av mellan
to circumstances arising F'Union par le Directeur två ordinarie församlings-
between two ordinary ses- général, — conformément möten uppkommande om-
sions of the Assembly, aux décisions de PFAs- ständigheter vidtaga alla
take all necessary mea- semblée et en tenant erforderliga åtgärder för
sures to ensure the exe- compte des circonstances att unionens program be-
cution of the program of survenant entre deux scs- hörigen fullgöres av gene-
the Union by the Director sions ordinaires de ladite raldirektören, General; Assembléc;
(vi) perform such other vi) sS'acquitte de toutes vi) utföra sådana and-
functions as arc allocated autres tåches qui lui sont ra uppgifter och åliggan-
to it under this Conven- attributes dans le cadre den som tilldelas den en-
tion. de la présente Conven- ligt denna konventions
tion. bestämmelser.
(b) With respect to mat- b) Sur les questions qui b) I frågor, som är av inters which are of interest intéressent également d'au- tresse även för andra av oralso to other Unions ad- tres Unions administrées par ganisationen administrerade ministered by the Organiza- F'Organisation, le Comité unioner, skall exckutivkomtion, the Executive Com- exécutif statuc connaissance mittén fatta sina beslut efter mittee shall make its deci- prise de Pavis du Comité att ha rådfört sig med orsions after having heard the de coordination de POrgani- ganisationens samordningsadvice of the Coordination sation. kommitté. Committee of the Organization.
(7) (a) The Executive 7) a) Le Comité exécutif 7. a) Exckutivkommittén Committee shall meet once se réunit une fois par an en skall sammanträda en gång a year in ordinary session session ordinaire, sur con- om Året till ordinarie möte upon convocation by the vocation du Directeur géné- på kallelse av generaldirek- Director Gencral preferably ral, autant que possible pen- tören och företrädesvis vid during the same period and dant la måme période et au samma tidpunkt och på at the same place as the méme lieu que le Comité samma plats som organisa- Coordination Committee of de coordination de FOrgani- tionens — samordningskomthe Organization. sation. mitté.
(b) The Executive Com- b) Le Comité exécutif se b) Exekutivkommittén mittee shall meet in extra- réunit en session extraordi- skall sammanträda till extraordinary session upon con- naire sur convocation ad- ordinarie möte på kallelse vocation by the Director ressée par le Directeur gé- av generaldirektören anting- General, either on his own néral, soit å NFinitiative de en efter beslut av denne elinitiative, or at the request celui-ci, soit å la demande ler på begäran av dess ordof its Chairman or one- de son président ou d'un förande eller av en fjärdefourth of its members. quart de ses membres. del av dess medlemmar.
(8) (a) Each country 8) a) Chaque pays mem- 8. a) Varje land som är member of the Executive bre du Comité exécutif dis- medlem av exekutivkommit- Committee shall have one pose d'une voix. tén skall ha en röst. vote,
Prop. 1973: 15 208
(b) One-half of the mem- b) La moitié des pays b) Exekutivkommittén är bers of the Executive Com- membres du Comité exécutif beslutmässig, när hälften av mittee shall constitute a constitue le quorum. antalet Jänder som är medquorum. lemmar av kommittén är
närvarande.
(ce) Decisions shall be c) Les décisions sont pri- c) Exekutivkommittén made by a simple majority ses ä la majorité simple des skall fatta sina beslut geof the votes cast. votes exprimés. nom en enkel majoritet av
avgivna röster.
(d) Abstentions shall not d) L'abstention n'est pas d) Avstående vid röstning be considered as votes. considérée comme un vote. skall ej räknas som röst.
(e) A delegate may repre- e) Un délégué ne peut e) Ett ombud äger föresent, and vote in the name représenter qu'un seul pays träda och rösta för endast of, one country only. et ne peut voter qu'au nom en stat.
de celui-ci.
(9) Countries of tbe 9) Les paysde PUnion qui 9. Unionsländer som ej Union not members of the ne sont pas membres du Co- är medlemmar av exekutiv- Executive Committee shall mité exécutif sont admis å kommittén får närvara vid be admitted to its meetings ses réunions en = qualité dess möten såsom observaas observers. d observateurs. törer.
(10) The Executive Com- 10) Le Comité exécutif 10. — Exekutivkommittén mittee shall adopt its own adopte son reéglement inté- antager själv sin arbetsordrules of procedure. rieur. ning.
Article 24 Article 24 Artikel 24
(1) (a) The administrative 1) a) Les täches adminis- 1. a) Unionens = förvalttasks with respect to the tratives incombant ä ningsåligganden skall utfö- Union shall be performed PUnion sont assurées par le ras av den internationella by the International Bu- Bureau international, qui byrå som efterträder den reau, which is a continua- succéde au Bureau de unionsbyrå, vilken förenats tion of the Bureau of the F'Union réuni avec le Bu- med den unionsbyrå som in- Union united with the Bu- reau de P'Union institué par rättats genom den internareau of the Union estab- Ja Convention internationale tionelia konventionen för inlished by the International pour la protection de la dustriellt rättsskydd. Convention for the Protec- propriété industrielle. tion of Industrial Property.
(b) In particular, the In- hb) Le Burcau internatio- b) Den internationella ternational Bureau shall nal assure notamment Ile byrån skall speciellt utgöra provide the secretariat of secrétariat des divers orga- sekretariat för unionens olithe various organs of the nes de I'Union. ka organ. Union.
(c) The Director General c) Le Directeur général c) Organisationens geneof the Organization shall be de I'Organisation est le plus raldirektör skall vara uniothe chief executive of the haut fonctionnaire de VU- nens högste verkställande Union and shall represent nion et la représente. tjänsteman och företräda the Union. unionen.
(2) The International Bu- 2) Ec Bureau internatio- 2. Den internationella byreau shall assemble and nal rassemble et publie les rån skall samla och offentpublish information con- informations concernant la liggöra upplysningar angåcerning the protection of protection du droit d'au- ende skydd av upphovsrätcopyright. Each country of teur. Chaque pays de ten. Varje unionsland skall the Union shall promptly PUnion communique aussi- skyndsamt meddela den incommunicate to the Inter- töt que possible au Bureau ternationella byrån alla nya
Prop. 1973: 15 209
national Bureau all new international Ile texte de lagar och författningar anlaws and official texts con- toute nouvelle loi ainsi que gående skydd av upphovscerning the protection of tous textes officiels concer- rätten. copyright. nant la protection du droit
d'auteur.
(3) The International Bu- 3) Le Bureau internatio- 3. Den internationella byreau shall publish a month- nal publie un périodique rån skall utge en månatlig ly periodical. mensnuel. tidskrift.
(4) The International Bu- 4) Le Bureau internatio- 4. Den internationella byreau shall, on request, fur- nal fournit å tout pays de rån skall på begäran av nish information to any PUnion sur sa demande, unionsland meddela upplyscountry of the Union on des renseignements sur les ningar i frågor, som rör . matters concerning ihe pro- questions relatives å la pro- skyddet av upphovsrätten. tection of copyright. tection du droit d'auteur.
(5) The International Bu- 5) Le Bureau internatio- 5. Den internationella byreau shall conduct studies, nal procéde å des études et rån skall utföra undersökand shall provide services, fournit des services destinés ningar och tillhandagå med designed to facilitate the å faciliter la protection du tjänster, ägnade att underprotection of copyright. droit d”auteur. lätta skyddet av upphovs-
rätten.
(6) The Director General 6) Le Directeur général 6. Generaldirektören och and any staff member de- et tout membre du person- varje av honom därtill utsignated by him shall partic- nel designé par lui prennent sedd tjänsteman skall utan ipate, without the right to part, sans droit de vote, å rösträtt deltaga i alla möten, vote, in all meetings of the toutes les réunions de VPAs- som hålles av församlingen, Assembly, the Executive semblée, du Comité exécu- exekutivkommittén och var- Committee and any other tif et de tout autre comité je annan expertkommitté committee of experts or d'experts ou groupe de tra- eller arbetsgrupp. Generalworking group. The Direc- vail. Le Directeur général direktören eller en av botor General, or a staff mem- ou un membre du person- nom utsedd tjänsteman skall ber designated by him, shall nel désigné par lui est d'of- ex officio vara dessa organs be ex officio secretary of fice secrétaire de ces orga- sekreterare. these bodies. nes.
(7) (a) The International 7) a) Le Bureau interna- 7. a) Den internationella Bureau shall, in accordance tional, selon les directives byrån skall i enlighet med with the directions of the de T'Assembléc et en coopé- av församlingen givna an- Assembly and in cooper- ration avec le Comité exé- visningar och i samarbete ation with the Exccutive cutif, prépare les conféren- med exekutivkommittén för- Committee, make the prep- ces de revision des disposi- bereda konferenser rörande arations for the confer- tions de Ila Convention revision av andra bestäm ences of revision of the autres que les articles 22 å melser i konventionen är provisions of the Conven- 26. artiklarna 22—26. tion other than Articles 22 to 26.
(b) The International Bu- b) Le Burcau internatio- b) Den internationella by reau may consult with inter- nal peut consulter des or- rån får rådföra med mel. governmental and interna- ganisations = intergouverne- lanstatliga organisationer tional non-governmental or- mentales et internationales och = internationella icke ganizations concerning prep- non gouvernementales sur statliga organisationer vid arations for conferences of la préparation des conféren- förberedandet av revisionsrevision. ces de revision. konferenser.
(ec) The Director General c) Le Directeur général c) Generaldirektören och and persons designated by et les personnes désignées av honom därtill utsedda 14 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 15
Prop. 1973: 15 210
him shall take part, with- par lui prennent part, sans personer skall utan rösträtt out the right to vote, in the droit de vote, aux délibéra- deltaga i överläggningarna discussions at these confer- tions dans ces conférences. vid dessa konferenser. ences.
(8) The International Bu- 8) Le Burcau internatio- 3. Den internationella byreau shall carry out any nal exécute toutes autres rån skall utföra alla andra other tasks assigned to it. tåches qui Jui sont attri- uppgifter som tilldelas den.
buées.
Årticle 25 Article 25 Artikel 25
(1) (a) The Union shall 1) a) E'Union a un bud- 1. a) Unionen skall ha en have a budget. get. budget.
(b) The budget of the b) Le budget de F'Union b) Unionens budget skall Union shall include the in- comprend les recettes et les upptaga unionens egna income and cxpenses proper dépenses propres å I'Union, komster och utgifter, dess to the Union, its contribu- sa contribution au budget bidrag till unionernas getion to the budget of ex- des dépenses communes aux mensamma utgiftsbudget penses common to the Unions, ainsi que, les cas liksom i förekommande fall Unions, and, where applic- échéant, la somme mise å det belopp som ställts till able, the sum made avail- la disposition du budget de förfogande för budgeten för able to the budget of the Ja Conférence de FOrganisa- organisationens konferens. Conference of the Orga- tion. nization.
(c) Expenses not attribut- c) Sont considérées c) Utgifter, som ej uteable exclusively to the commes dépenses commu- slutande kan hänföras till Union but also to one or nes aux Unions les dépenses unionen utan även till en more other Unions admin- qui ne sont pas attribuées eller flera andra unioner istered by the Organization exclusivement å PUnicn som administreras av orgashall be considered as ex- mais également å une ou nisationen, skall anses som penses common to the plusieurs autres Unions ad- gemensamma för unionerna. Unions. The share of the ministrées par FOrganisa- Unionens andel i sådana ge- Union in such common cx- tion, La part de F'Union dans mensamma utgifter skall vapenscs shall be in proportion ces dépenses communes est ra proportionell till det into the interest the Union proportionnelle å Pintrét tresse som dessa utgifter har has in them. que ces dépenses présentent för unionen.
pour elle.
(2) The budget of the 2) Le budget de FUnion 2. Unionens budget skall Union shall be established est arrété compte tenu des fastställas under vederbörwith due regard to the re- exigences de coordination ligt hänsynstagande till bequirements of = coordina- avec les budgets des autres hovet av samordning med tion with the budgets of the Unions administrées par budgeterna för de övriga other Unions administered T'Organisation. unioner som administreras by the Organization. av organisationen.
(3) The budget of the 3) Le budget de P'Union 3. Unionens budget skall Union shall be financed est financé par les ressour- finansieras genom följande from the following sources: ces suivantes : inkomster:
(i) contributions of the i) les contributions des i) unionsländernas = bi-
countries of the Union; pays de I'Union; drag,
(ii) fees and charges 1) les taxes et sommes ii) avgifter och pålagor
due for services per- dues pour les services som uttages för tjänster
formed by the Interna- rendus par le Bureau in- utförda av den interna-
tional Bureau in relation ternational au titre de tionella byrån för unio-
to the Union; FP Union; nens räkning,
Prop. 1973: 15 211
(iii) sale of, or royal- iii) Ile produit de la iii) försäljning av eller
ties on, the publications of vente des publications du royalties från den inter-
the International Bureau Bureau international con- nationella byråns skrifter
concerning the Union; cernant PUnion et les rörande unionen, droits afférents å ces publications;
(iv) gifts, bequests, and iv) 1Ies dons, legs et iv) gåvor, legat och
subventions; subventions; bidrag,
(v) rents, interests, and v) les loyers, intéréts et v) hyror, räntor och di-
other miscellaneous in- autres revenus divers. verse andra inkomster.
come.
(4) (a) For the purpose of 4) a) Pour déterminer sa 4. a) För bestämmande establishing its contribution part contributive dans le av varje unionslands bidrag towards the budget, cach budget chaque pays de till budgeten skall varje land country of the Union shall P'Union est rangé dans une tillhöra en viss klass och belong to a class, and shall classe et paie ses contribu- betala sina årliga bidrag på pay its annual contributions tions annuelles sur la base grundval av ett bestämt anon the basis of a number dun nombre dunités fixé tal enheter enligt följande: of units fixed as follows: comme suit :
Prop. 1973: 15 212
et le nombre total des uni- dragsgivande länders enhe-
tés de I'ensemble des pays. ter.
(d) Contributions «shall d) Les contributions sont d) Bidragen förfaller till become due on the first of dues au premier janvier de betalning den 1 januari var- January of each year. chaque année. je år.
(e) A country which is in e) Un pays en retard dans e) Ett land som ej i tid arrears in the payment of le paiement de ses contribu- betalat sina bidrag skall ej its contributions shall have tions ne' peut exercer son ha rösträtt i något av uniono vote in any of the or- droit de vote, dans aucun nens organ vari det är medgans of the Union of which des organes de FUnion lem, om det oguldna belopit is a member if the dont il est membre, si le pet motsvarar eller överstiamount of its arrears equals montant de son arriéré est ger summan av de bidrag or exceeds tke amount of égal ou supérieur ä celui des som är förfallna till betalthe contributions due from contributions dont il est re- ning från landet i fråga för it for the preceding two devable pour les deux an- de föregående två hela åren. full years. However, any nées complötes écoulées. Ce- Emellertid kan varje sådant organ of the Union may al- pendant, un tel pays peut organ tillåta ett dylikt land low such a country to con- etre autorisé å conserver att fortsätta att utöva sin tinue to exercise its vote in Fexercice de sont droit de rösträtt i organet i fråga, that organ if, and as long vote au sein dudit organe om och så länge som oras, it is satisfied that the aussi Jongtemps que ce der- ganet är övertygat om att delay in payment is due to nier estime que le retard betalningsdröjsmålet härrör exceptional and unavoidable résulte de circonstances ex- från utomordentliga och circumstances. ceptionnelles et inévitables. oundvikliga omständigheter.
(f) If the budget is not f) Dans le cas ot Ice bud- f) Om budgeten ej antaadopted before the begin- get n'est pas adopté avant ges före början av en ny ning of a new financial pe- le début d'un nouvel exer- finansieringsperiod skall riod, it shall be at the same cice, Ile budget de Pannée budgeten vara på samma level as the budget of the précédente est reconduit se- nivå som föregående årsprevious year, in accor- Jon les modalités prévues budget i enlighet med rädance with the financial reg- par le réglement financier. kenskapsreglementets = beulations. stämmelser.
(5) The amount of the 5) Le montant des taxes 5. Storleken av de avgiffees and charges due for et sommes ducs pour des ter och andra pålagor, som services rendered by the In- services rendus par le Bu- uttages för tjänster som lämternational Bureau in rela- reau international au titre nas av den internationella tion to the Union shall be de FUnion est fixé par 1e byrån för unionens räkning, established, and shall be Directeur général, qui en fastställes av gencraldirckreported to the Assembly fait rapport å VP'Assemblée tören, som härom skall lämand the Executive Commit- et au Comité exécutif. na redogörelse till församtee, by the Director Gene- lingen och <exekutivkomral. mittén.
(6) (a) The Union shall 6) a) L'Union posséde un 6. a) Unionen skall ha have a working capital fund fonds de roulement consti- en kapitalfond som skall bilwhich shall be constituted tué par un versement uni- das genom en engångsbeby a single payment made que effectué par chaque talning av varje unionsland. by each country of the pays de F'Union. Si le fonds Om fonden blir otillräck- Union. If the fund be- devient insuffisant, I Assem- Jig, skall församlingen becomes insufficient, an in- blée décide de son augmen- sluta om en ökning av dencrease shall be decided by tation. samma. the Assembly.
(b) The amount of the b) Le montant du verse- b) Storleken av = varje initial payment of each ment initial de chaque pays lands första inbetalning till
Prop. 1973: 15 213
country to the said fund au fonds précité ou de sa denna fond eller av dess or of its participation in the participation å Paugmenta- andel i en ökning av fonden increase thereof shall be a tion de celui-ci est propor- skall stå i viss proportion proportion of the contribu- tionnel å la contribution de till landets bidrag för det år tion of that country for the ce pays pour Pannée au fonden bildas eller ökningyear in which the fund is cours de laquelle le fonds en beslutas. established or the increase est constituÉé ou Paugmendecided. tation décidé.
(c) The proportion and c) La proportion et les c) Proportionen och bethe terms of payment shall modalités de versement sont talningssättet skall faststälbe fixed by the Assembly arrétées par VPAssemblée, las av församlingen på föron the proposal of the Di- sur proposition du Direc- slag av generaldirektören rector General and after it tcur général et aprås avis och efter att den rådfört sig has heard the advice of the du Comité de coordination med organisationens sam- Coordination Committee of de POrganisation. ordningskommitté.
the Organization.
(7) (a) In the headquar- 7) a) U'Accord de sigge 7. a) I det avtal (headters agreement concluded conclu avec le pays sur 1e quarters agreement), som with the country of which territoire duquel POrganisa- organisationen sluter med the Organization hasits head- tion a son sigge prévoit que, det land inom vars område quarters, it shall be provided si Je fonds de roulement est organisationen har sitt säte, that, whenever the working insuffisant, ce pays accorde skall bestämmas att, om kacapital fund is insufficient, des avances. Le montant de pitalfonden blir otillräcklig, such country shall grant ad- ces avances et les conditions nämnda land skall bevilja vances. The amount of these dans lesquelles elles sont förskott. Storleken av dessa advances and the conditions accordées font Pobjet, dans förskott och villkoren för on which they are granted chaque cas, d'accords sépa- beviljande skall vara föreshall be the subject of rés entre le pays en cause mål för särskilda överensseparate — agreements, in et POrganisation. Aussi kommelser i varje särskilt each case, between such Jongtemps quil est tenu fall mellan vederbörande country and the Organiza- d”accorder des avances, ce land och organisationen. Så tion. Ås long as it remains pays dispose ex officio d'un länge som detta land har under the obligation to sigge au Comité exécutif. skyldighet att bevilja förgrant advances, such coun- skott, skall det ex officio try shall have an ex officio vara medlem av exckutivseat on the Executive Com- kommittén. mittee.
(b) The country referred b) Le pays visé au sous- b) Det land som avses to in subparagraph (a) and alinéa a) et F'Organisation under a) och organisationen the Organization shall each ont chacun Ile droit de dé- skall båda ha rätt att upphave the right to denounce noncer Yengagement d'ac- säga skyldigheten att bevilthe obligation to grant ad- corder des avances moycn- ja förskott, vilket skall ske vances, by written notifica- nant notification par écrit. skriftligen. Uppsägning skall tion. Denunciation shall take La dénonciation prend effet bli gällande tre år efter uteffect three ycars after the trois ans aprås Ja fin de gången av det år under vilend of the year in which it FPannée au cours de lagquelle ket uppsägningen meddelahas been notified. elle a été notifiée. des.
(8) The auditing of the 8) La vérification des 8. Revision av räkenskaaccounts shall be effected comptes est assurée, selon perna skall verkställas av by one or more of the coun- les modalités prévues par le en eller flera av unionsläntries of the Union or by ex- réglement financier, par un derna eller av utifrån tillternal auditors, as provided ou plusieurs pays de rUnion kallade revisorer på sätt som in the financial regulations. ou par des contröleurs ex- föreskrives i räkenskaps-
Prop. 1973: 15 214
They shall be designated, térieurs, qui sont, avec leur reglementet. Revisorerna with their agreement, by the consentement, désignés par skall efter eget samtycke ut- Assembly. PAssemblée. ses av församlingen.
Article 26 Article 26 Artikel 26
(1) Proposals for the 1) Des propositions de 1. Förslag till ändringar amendment of Articles 22, modification des articles 22, av artiklarna 22, 23, 24, 25 23, 24, 25, and the present 23, 24, 25 et du présent ar- och denna artikel kan fram- Article, may be initiated by ticle peuvent é&tre présen- ställas av varje land som any country member of the tées par tout pays membre är medlem av församling- Assembly, by the Executive de PAssembléc, par 1e Co- en, av exckutivkommittén Committee, or by the Di- mité cextcutif ou par le Di- eller av generaldirektören. rector General. Such pro- rectcur général. Ces propo- Förslagen skall av generalposal!: shall be communi- sitions sont communiquées direktören meddelas de läncated by the Director Gen- par ce dernier aux pays der som är medlemmar av eral to the member coun- membres de PAssemblée six församlingen minst sex måitries of the Assembly at least mojs au moins avant dåre nader innan de skall besix months in advance of soumises å I' examen de PAs- handlas av församlingen. their consideration by the semblée. Assembly.
(2) Amendments to the 2) Toute modification 2. Ändringar av de artik- Articles referred to in para- des articles visés å PFalinéa lar som nämnes under 1. graph (1) shall be adopted 1) est adoptée par PAssem- skall antagas av församlingby the Assembly. Adoption blée. L'adoption requiert les en. Antagandet kräver tre shall require three-fourths trois quarts des votes ex- fjärdedelar av avgivna rösof the votes cast, provided primés; — toutefois, toute ter; dock kräver varje ändthat any amendment of Ar- modification de Particle 22 ring av artikel 22 och av ticle 22, and of the present et du présent alinéa requiert denna punkt 2 fyra femteparagraph, shall require les quatre cinquieémes des delar av de avgivna rösterfour-fifths of the votes cast. votes exprimés. na.
(3) Any amendment to 3) Toute modification des 3. Varje ändring av de the Articles referred to in articles visés å Palinéa 1) artiklar som avses under 1. paragraph (1) shall enter entre en vigueur un mois skall träda i kraft en månad into force one month after aprås la réception par le efter det att skriftligt medwritten notifications of ac- Directeur général des notifi- delande om godkännande ceptance, effected in ac- cations écrites d”acceptation, av ändringen, verkställt i cordance with their respec- effectuée en conformité avec enlighet med varje lands tive — Constitutional = pro- leurs regles constitutionnel- konstitutionella förfarande, cesses, have been received les respectives, de la part har mottagits av generaldiby the Director General des trois quarts des pays rektören från tre fjärdedefrom three-fourths of the qui étaient membres de VP As- lar av de länder, som var countries members of the semblée au moment ot la medlemmar av församlingen Assembly at the time it modification a été adoptée. vid den tidpunkt då ändadopted the amendment. Toute modification desdits ringen antogs av denna. Any amendment to the said articles ainsi acceptée lie Varje sålunda godkänd änd- Articles thus accepted shall tous les pays qui sont mem- ring skall binda alla länder bind all the countries which bres de P Assemblée au mo- som är medlemmar av förare members of the As- ment ol la modification samlingen vid den tidpunkt sembly at the time the entre en vigueur ou qui en då ändringen träder i kraft amendment «<enters into deviennent membres å une eller vilka blir medlemmar force, or which become date ultérieure; toutefois, av den vid en senare tidmembers thereof at a sub- toute modification qui aug- punkt. Dock skall ändring sequent date, provided that mente les obligations finan- som ökar unionsländernas
Prop. 1973: 15 215
any amendment increasing cieres des pays de Union finansiella åtaganden endast the financial obligations of ne lie que ceux d'entre eux binda de länder som har countries of the Union shall qui ont notifé Icur accepta- lämnat meddelande om att bind only those countries tion de ladite modification. de godkänt ändringen i fråwhich have notified their ga. acceptance of such amendment.
Article 27 Årtiele 27 Artikel 27
(1) This Convention shall 1) La pråésente Conven- 1. Denna konvention skall be submitted to revision tion sera soumise å des re- underkastas revisioner i syfwith a view to the in- visions en vue d'y intro- te att införa sådana ändtroduction of amendments duire les améliorations de ringar som är ägnade att designed to improve the sys- nature å perfectionner le förbättra unionens system. tem of the Union. systeme de P Union.
(2) For this purpose, con- 2) A cct effet, des con- 2. För sådant ändamåi. ferences shall be held suc- férences auront lieu, suc- skall tid efter annan konfecessively in one of the coun- cessivement, dans I'un des renser hållas i något av tries of the Union among pays de PUnion, entre les unionsländerna mellan omthe delegates of the said delégués desdits pays. bud för dessa länder. countries.
(3) Subject to the provi- 3) Sous réserve des dis- 3. Med förbehåll för besions of Article 26 which positions de V'articie 26 ap- stämmelserna i artikel 26, apply to the amendment of plicables å Ila modification vilka är tillämpliga på änd- Atticles 22 to 26, any re- des articles 22 å 26, toute ring av artiklarna 22—26, vision of this Act, including revision du présent Acte, y fordras enhällighet för ändthe Appendix, shall require compris P'Annexe, requiert ring av denna konvention, the unanimity of the votes Punanimité des votes expri- inbegripet bihanget. cast. mås.
Article 28 Årticle 28 Artikel 28
(1) (a) Any country of the 1) a) Chacun des pays de 1. a) Unionsland som un- Union which has signed this PUnion qui a signé le préå- dertecknat denna akt kan Act may ratify it, and, if sent Acte peut Je ratiflier et, ratificera den, och unionsit has not signed it, may ac- s'il ne I'a pas signé, peut y land som ej undertecknat cede to it. Instruments of adhérer. Les instruments de akten kan ansluta sig till ratification or = acccession ratification ou d'adhésion den. Ratifikations- och anshall be deposited with the sont déposés aupröes du Di- slutningsinstrumenten skall Director General. recteur général. deponeras hos generaldirek-
tören.
(b) Any country of the b) Chacun des pays de b) Unionsland kan i sitt Union may declare in its in- PUnion peut déclarer dans ratifikations- eller anslutstrument of ratification or son instrument de ratifica- ningsinstrument förklara, att accession that its ratifica- tion ou d'adhésion que sa ratificeringen eller ansluttion or accession shall not ratification ou son adhésion ningen icke äger tillämpning apply to Articles 1 to 21 n'est pas applicable aux ar- på artiklarna 1—21 och biand the Appendix, provided ticles I ä 21 et å PAnnexe; hangcet; har landet redan avthat, if such country has toutefois, si ce pays a déjå givit förklaring enligt artipreviously made a declara- fait une déclaration selon kel VI: 1. i bihanget får det tion under Article VI (1) of Farticle VI. 1) de VAnnexe, dock i instrumentet endast the Appendix, then it may il peut seulement déclarer förklara att ratificeringen declare in the said instru- dans Jedit instrument que sa eller anslutningen icke omment only that its ratifica- ratification ou son adhésion fattar artiklarna 1——20.
Prop. 1973: 15 216
tion or accession shall not ne s'applique pas aux articapply to Articles 1 to 20. les 1 å 20. (ce) Any country of the ce) Chacun des pays de c) Unionsland, som i en- Union which, in accordance PUnion qui, conformément lighet med vad som sägs i with subparagraph (b), has au sous-alinéa b), a exclu b) i sitt ratifikations- eller excluded provisions therein des ceffets de sa ratification anslutningsinstrument gjort referred to from the cffects ou de son adhésion les dis- förbehåll mot tillämpningen of its ratification or acces- positions visées dans ledit av de bestämmelser som avsion may at any later time sous-alinéa peut, å tout mo- ses under b), kan när som declare that it extends the ment = ultéricur, déclarer helst senare förklara att det effects of its ratification or qu'il étend les effets de sa utsträcker ratificeringen elaccession to those provi- ratification ou de son adhé- ler anslutningen till att avse sions. Such declaration shall sion å ces dispositions. Une dessa bestämmelser. Sådan be deposited with the Direc- telle déclaration est déposée förklaring skall deponeras tor General. auprés du Directeur géné- hos generaldirektören.
ral. (2) (a) Articles 1 to 21 2) a) Les articles 1 ä 21 2. a) Artiklarna 1—21 och and the Appendix shall en- et F'Annexe entrent en vi- bihanget träder i kraft tre ter into force threc months gueur trois mois aprös que månader cfter det att följanafter both of the following les deux conditions suivan- de två villkor har upptwo conditions are fulfilled: tes ont été remplies : fyllts:
(i) at least five coun- i) cinq pays de P'Union . 1) minst fem unionsläntries of the Union have au moins ont ratifié Ie der har ratificerat eller ratified or acceded to this présent Acte ou y ont anslutit sig till denna akt Act without making a adhéré sans faire de dé- utan att avge förklaring declaration under para- claration selon Palinéa 1) enligt 1. b),
graph (1) (b), b),
(ii) France, Spain, the ii) PEspagnce, les Etats- i) Amerikas förenta United Kingdom =:of Unis d'Amérique, la stater, Frankrike, Spanien Great Britain and North- France et le Royaume- och Storbritannien har ern Ireland, and the Uni de Grande-Bretagne blivit bundna av den i United States of Amer- et d'Irlande du Nord Paris den 24 juli 1971 ica, have become bound sont devenus liés par la reviderade världskonvenby the Universal Copy- Convention universelle tionen om upphovsrätt. right Convention as re- sur le droit d'auteur, telle vised at Paris on July 24, au'elle a été revisée å 1971. Paris le 24 juillet 1971. (b) The entry into force b) Centrée en vigueur b) Ikraftträdandet enligt referred to in subparagraph visée au sous-alinéa a) est a) får verkan för de unions- (a) shall apply to those effective å F'égard des pays länder som scnast tre månacountries of Ithe Union de PUnion qui, trois mois der före ikraftträdandet har which, at least three months au moins avant ladite en- deponerat ratifikations- ciler before the said entry into trée en vigueur, ont déposé anslutningsinstrument utan force, have deposited in- des instruments de ratifica- att avge förklaring enligt struments Of ratification or tion ou d'adhésion ne con- 1. b). accession not containing a tenant pas de déclaration declaration under <para- selon Palinéa 1) b). graph (1) (b). (c) With respect to any ce) A V'Cgard de tout pays c) I fråga om unionsland country of the Union not de I'Union auquel le sous- på vilket bestämmelserna i covered by subparagraph alinéa hb) mest pas applica- b) icke är tillämpliga och (b) and which ratifies or ac- ble et qui ratifie le présent som ratificerar ' eller anslucedes to this Act without Acte ou y adhérce sans faire ter sig till denna akt utan
Prop. 1973: 15 217
making a declaration under de déclaration selon Falinéa att avge förklaring enligt paragraph (1) (b), Articles 1 1) b), les articles 1 å 21 et 1. b) träder artiklarna 1—21 to 21 and the Appendix PAnnexe enptrent en vigueur och bihanget i kraft tre måshall enter into force three trois mois aprés Ja date å nader efter den dag då gemonths after the date on laquelle le Directeur général neraldirektören lämnat unwhich the Director General a notifi& le dépöt de Iin- derrättelse att ratifikationshas notified the deposit of strument de ratification ou eller anslutningsinstrumentet the relevant instrument of dadhésion = considéré, åå har deponerats, såvida ej ratification or = accession, moins qu'une date posté- ett senare datum har angiunless a subsequent date rieure mait été indiquée vits i det deponerade instruhas been indicated in the dans Pinstrument déposé. mentet. I sistnämnda fall instrument deposited. In the Dans ce dernier cas, 1es ar- träder artiklarna 1—21 och latter case, Articles 1 to 21 ticles I å 21 et PAnnexe bihanget i kraft för detta and the Appendix shall en- entrent en vigueur ä I'égard land på den sålunda angivna ter into force with respect de ce pays ä la date ainsi dagen. to that country on the date indiquée. thus indicated.
(d) The provisions of d) Ees dispositions des d) Bestämmelserna i a)— subparagraphs (a) to (c) do sous-alinéas a) ä c) n'affec- c) påverkar ej tillämpningen not affect the application of tent pas Papplication de av artikel VI i bihanget. Article VI of the Appen- Particle VI de PAnnexe. dix.
(3) With respect to any 3) A PFégard de tout pays 3. I fråga om unionsland country of the Union which de PUnion qui ratifie le pré- som ratificerar eller ansluratifies or accedes to this sent Acte ou y adhéere avec ter sig till denna akt med Act with or without a dec- ou sans déclaration selon eller utan förklaring enligt laration made under para- FPalinéa 1) b), les articles 22 1. b) träder artiklarna 22— graph (1) (b), Articles 22 to å 38 entrent en vigueur trois 38 i kraft tre månader efter 38 shall enter into force mois apréös la date å laquelle den dag då generaldirektöthree months after the date Je Directeur général a no- ren lämnat underrättelse att on which the Director Gen- tifié le dépöt de Finstru- ratifikations- eller ansluteral has notified the de- ment de ratification ou ningsinstrumentet har depoposit of the relevant in- d'adhésion = considéré, åå nerats, såvida ej ett senare strument of ratification or moins qu'une date posté- datum har angivits i det accession, unless a subse- rieure m'ait été indiquée deponerade instrumentet. I quent date has been in- dans VF'instrument déposé. sistnämnda fall träder artikdicated in the instrument Dans ce dernier cas, les ar- larna 22—38 i kraft för deposited. In the latter case, ticles 22 å 38 entrent en detta land på den sålunda Article 22 to 38 shall enter vigueur å Pégard de ce pays angivna dagen. into force with respect to å la date ainsi indiquée. that country on the date thus indicated.
Article 29 Article 29 Artikel 29
(1) Any country outside 1) Tout pays étranger å 1. Land som står utanför the Union may accede to Union peut adhérer au unionen kan ansluta sig till this Act and thereby become présent Acte et devenir, de denna akt och därigenom party to this Convention ce fait, partie å la présente tillträda denna konvention and a member of the Union. Convention et membre de samt bli medlem av unio- Instruments of accession PUnion. Les instruments nen. Anslutningsinstrumenshall be deposited with the d”adhésion sont déposés tet skall deponeras hos ge- Director General. auprås du Directeur général. neraldirektören.
Prop. 1973: 15 218
(2) (a) Subject to subpara- 2) a) Sous reserve du sous- 2. a) Med förbehåll för b) graph (b), this Convention alinéa b), la présente Con- träder denna konvention i shall enter into force with vention entre en vigueur å kraft för land utanför uniorespect to any country out- Pögard de tout pays étranger nen tre månader cfter den side the Union threc months åa PUnion trois mois aprös dag då generaldirektören after the date on which the Ila date å laquelle le Direc- lämnat = underrättelse = att Director General has noti- teur général a notifié 1e dé- dess — anslutningsinstrument fied the deposit of its in- påt de son instrument dad- har deponerats, såvida ej ett strument of accession, un- hésion, ä moins quune date senare datum har angivits less a subsequent date has postérieure mait été indiquée i det deponerade instrumenbeen indicated in the instru- dans Pinstrument déposé. tet. I sistnämnda fall träder ment deposited. In the latter Dans ce dernier cas, Ia pré- konventionen i kraft för detcase, this Convention shall sente Convention entre en ta land på den sålunda anenter into force with respect vigucur å PFégard de ce givna dagen. to that country on the date pays å Ja date ainsi inthus indicated. diquée.
(b) If the entry into force b) Si Pentrée en vigucur b) Om = ikraftträdandet according to subparagraph en application du <sous- med tillämpning av a) äger (a) precedes the entry into alinéa a) précéde Pentrée en rum innan artiklarna 1—21 force of Articles 1 to 21 and vigueur des articles 1 å 21 och bihanget trätt i kraft the Appendix according to et de T'Annexe en applica- med tillämpning av artikel Article 28(2)(a), the said tion de Varticle 28.2 a), ledit 28:2.a), är ifrågavarande country shall, in the mean- pays sera lig, dans Pinter- Jand under mellantiden buntime, be bound, instead of vallc, par Jes articles 1 ä 20 det av artiklarna 1—20 i by Articles 1 to 21 and the de VActe de Bruxelles de la Brysselakten av denna kon- Appendix, by Articles 1 to présente Convention, qui vention, vilka ersätter artik- 20 of the Brussels Act of sont substitués aux articles larna 1—21 och bihanget. this Convention. 1å 21 ct å PAnnexe.
Årticle 29 bis Article 29bis Artikel 29bis
Ratification of or acces- La ratification du présent Ratificering av eller ansion to this Act by any Acte ou YVadhésion å cet slutning till denna akt av ett country not bound by Ar- Acte par tout pays qui n'est land som ej är bundet av articles 22 to 38 of the Stock- pas Jlié par les articles 22 å tiklarna 22—38 i Stockholm Act of this Conven- 38 de F'Acte de Stockholm holmsakten av denna kontion shall, for the sole pur- de la présente Convention vention är vid tillämpningposes of Article 14 (2) of the vaut, å seule fin de pouvoir en av artikel 14:2 i kon- Convention establishing the appliquer Particle 14.2) de ventionen om upprättande Organization, amount to Ja Convention = instituant av organisationen likvärdig ratification of or accession FOrganisation, = ratification med ratificering av eller anto the said Stockholm Act de T'Acte de Stockholm ou slutning till Stockholmsakwith the limitation set forth adhésion å cet Acte avec la ten med den begränsning in Article 28(1)(b)(i) there- limitation prévue par Par- som anges i artikel 28:1. of. ticle 28.1) b) i) dudit Acte. b)i) i nämnda akt.
Article 30 Article 30 Artikel 30
(1) Subject to the excep- 1) Sous réserve des ex- 1. Med förbehåll för de tions permitted by para- ceptions permises par Pali- undantag som är tillåtna engraph (2) of this Article, by néa 2) du présent article, ligt 2., enligt artiklarna Article 28 (1) (b), by Ar- par Particle 28.1) b), par 28: 1. b) och 33: 2. samt enticle 33(2), and by the Ap- Varticle 33.2), ainsi que par ligt bihanget medför ratifipendix, ratification or acces- PAnnexe, la ratification ou cering — eller — anslutning sion shall automatically en- F'adhésion emporte de plein automatiskt — godkännande
Prop. 1973: 15 219
. tail acceptance of all the droit accession å toutes les av alla klausuler samt tillprovisions and admission to clauses et admission å tous träde till alla förmåner i all the advantages of this les avantages stipulés par la denna konvention. Convention. présente Convention.
(2) (a) Any country of 2) a) Tout pays de 2.a) Varje unionsland the Union ratifying or ac- PUnion ratifiant le présent som ratificerar eller ansluter ceding to this Act may, sub- Acte ou y adhåörant peut, sig till denna akt får, med ject to Article V(2) of the sous réserve de Particle V.2) förbehåll för artikel V: 2. i Appendix, retain the bene- de PAnnexe, conserver le bihanget, behålla de förmåfit of the reservations it has bénéfice des réserves quiil a ner vilka följer av de förpreviously formulated on formulées antérieurement, å behåll som landet tidigare condition that it makes a la condition den faire la gjort, på villkor att det avdeclaration to that effect at déclaration lors du dépöt de ger förklaring härom när the time of the deposit of its son instrument de ratifica- det deponerar sitt ratifikainstrument of ratification or tion ou d”adhésion. tions- celler anslutningsin-accession. strument.
(b) Any country outside b) Tout pays éetranger å b) Varje land utanför the Union may declare, in PUnion peut déclarer, en unionen får, när det ansluacceding to this Convention adhérant å la présente Con- ter sig till denna konvenand subject to Article V(2) vention et sous réserve de tion och med förbehåll för of the Appendix, that it in- Particle V.2) de VP'Annexe, artikel V: 2. i bihanget, förtends to substitute, tempo- quwil entend substituer, pro- klara att det avser, åtminsrarily at least, for Article 8 visoirement au moins, å tone tillfälligt, att ersätta arof this Act concerning the Particle 8 du présent Acte, tikel 8 i denna akt rörande right of translation, the pro- concernant Ice droit de tra- rätt till översättning, med visions of Article 5 of the duction, les dispositions de bestämmelserna i artikel 5 Union Convention of 1886, Particle 5 de la Convention av unionskonventionen as completed at Paris in d'Union de 1886 complétéc 1886, kompletterad i Paris 1896, on the clear under- å Paris en 1896, étant bien 1896, dock att nämnda bestanding that the said pro- entendu que ccs dispositions stämmelser är tillämpliga visions are applicable only ne visent que la traduction endast på översättningar till to translations into a lan- dans une langue dusage ett språk i allmänt bruk i guage in general use in the général dans ce pays. Sous detta land. Med förbehåll för said country. Subject to Ar- réserve de Particle 1.6) b) artikel I: 6. b) i bihanget har ticle 1(6) (b) of the Appen- de PAnnexe, tout pays a la varje land rätt att, såvitt avdix, any country has the faculté dTappliquer, en ce ser rätten att översätta verk right to apply, in relation to qui concerne Ice droit de tra- vars hemland tillämpar en the right of translation of duction des wmuvres ayant sådan reservation, tillämworks whose country of pour pays d'origine un pays pa ett skydd som är likvärorigin is a country availing faisant usage d'une telle ré- digt med det skydd som itself of such a reservation, serve, une protection équi- medges av sistnämnda land. a protection which is valente å celle accordée par equivalent to the protection ce dernier pays. granted by the latter country.
(ce) Any country may c) Tout pays peut, å tout c) Varje land kan när som withdraw such reservations moment, rctirer de telles helst återtaga sådana reserat any time by notification réserves, par notification vationer genom meddelande addressed to the Director adressée au Directeur gé- ställt till generaldirektören. General. néral.
Prop. 1973: 15 220
Årticle 31 Årticle 31 Artikel 31
(1) Any country may 1) Tout pays peut dé- 1, Varje land kan i sitt radeclare in its instrument of clarer dans son instrument tifikations- eller anslutningsratification or accession, or de ratification ou dadhé- instrument förklara eller när may inform the Director sion, ou peut informer le som helst därefter skriftligen General by written notifica- Directeur général par noti- meddela = generaldirektören tion at any time thereafter, fication écrite å tout mo- att denna konvention skall that this Convention shall ment ultérieur, que la pré- vara tillämplig inom alla elbe applicable to all or part sente Convention est appli- ler delar av de i förklaringen of those territories, desig- cable å tout ou partie des eller meddelandet angivna nated in the declaration or territoires, désignés dans la områden för vars internationotification, for the external déclaration ou la notifica- nella — förbindelser landet relations of which it is re- tion, pour lesquels il assume svarar. sponsible. la responsabilité des rela-
tions extérieures.
2) Any country which 2) Tout pays qui a fait 2. Varje land som avgivit has made such a declara- unc telle déclaration ou ef- en sådan förklaring eller tion or given such a noti- fectué une telle notification limnat ett sådant meddelanfication may, at any time, peut, ä tout moment, noti- de kan när som helst mednotify the Director General fier au Directeur général dela generaldirektören, att that this Convention shall que la présente Convention denna konvention skall uppcease to be applicable to all cesse d'étre applicable å höra att vara tillämplig inom or part of such territories. tout ou partie de ces terri- alla eller delar av dessa om-
toires. råden.
(3) (a) Any declaration 3) a) Toute déclaration 3. a) Förklaring som avmade under paragraph (1) faite en vertu de Palinéa 1) givits enligt 1. blir gällande shall take effect on the same prend effet ä la méme date samma dag som den ratidate as the ratification or que la ratification ou Fad- ficering eller anslutning i accession in which it was hésion dans TFinstrument de vars instrument förklaringen included, and any notifica- lagquelle elle a été incluse, ingick och varje meddelantion given under that para- et toute notification cffec- de som lämnats enligt 1. blir graph shall take effect tuée en vertu de cet alinéa gällande tre månader efter three months after its noti- prend effet trois mois aprås meddelande härom genom fication by the Director sa notification par le Direc- generaldirektören. General. teur général.
(b) Any notification given b) Toute notification ef- b) Meddelande som lämunder paragraph (2) shall fectuée en vertu de Falinéa nats enligt 2. blir gällande take effect twelve months 2) prend effet douze mois tolv månader cfter det att after its receipt by the Di- aprés sa réception par le meddelandet mottagits av rector General. Directeur général. generaldircktören.
(4) This Article shall in 4) Le préåsent article ne 4, Denna artikel får ej no way be understood as saurait — åre = interprété tolkas som ett erkännande implying the recognition or comme impliquant la recon- eller ett tyst godtagande tacit acceptance by a coun- naissance ou Pacceptation från något unionslands sida try of the Union of the fac- tacite par Tun qguelconque av den faktiska situationen tual situation concerning des pays de PUnion de la si- i ett område på vilket kona territory to which this tuation de fait de tout terri- ventionen av annat unions- Convention is made appli- toire auquel la présente land göres tillämplig enligt cable by another country of Convention est rendue ap- förklaring som avges med the Union by virtuc of a plicable par un autre pays tillämpning av 1. declaration under paragraph de F'Union en vertu d'une (1). déclaration faite en applica-
tion de Palinéa 1).
Prop. 1973: 15 221
Article 32 Årticle 32 Artikel 32
(1) This Act shall, as re- 1) Le présent Acte rem- 1. Denna akt träder, i förgards relations between the place dans les rapports entre hållandet mellan unionsläncountries of the Union, and Iles pays de PUnion, et dans derna och i den utsträckto the extent that it applies, la mesure ot il s'applique, ning som den är tillämpreplace the Berne Conven- la Convention de Berne du lig, i stället för Bernkontion of September 9, 1886, 9 septembre 1886 et les ventionen den 9 september and the subsequent Acts of Actes de revision sub- 1886 och de efterföljande revision. The Acts previous- séquents. Les Actes pråécé- revisionsakterna. De tidigaly in force shall continue demment en vigueur con- re gällande akterna skall to be applicable, in their en- servent leur «application, fortfarande vara tillämpliga, tirety or to the extent that dans leur totalité ou dans i sin helhet eller i den utthis Act does not replace la mesure ol le présent sträckning som denna akt them by virtue of the pre- Acte ne les remplace pas en ej ersätter dem i kraft av ceding sentence, in relations vertu de la phrase précé- föregående mening, i förwith countries of the Union dente, dans les rapports hållande till de unionslänwhich do not ratify or ac- avec les pays de Union qui der som icke ratificerar elcede to this Act. ne ratificraient pas le pré- ler ansluter sig till denna
sent Acte ou mn'y adhére- akt.
raient pas.
(2) Countries outside the 2) Les pays étrangers å 2. Länder som står utan- Union which become party PUnion qui deviennent par- för unionen men som tillträto this Act shall, subject to ties au présent Acte Pap- der denna akt skall, med paragraph (3), apply it with pliquent, sous réserve des förbehåll för bestämmelserrespect to any country of dispositions de Talinéa 3), na under 3., tillämpa den i the Union not bound by this å Pégard de tout pays de förhållande till varje unions- Act or which, although PUnion qui n'est pas lié par land som ej är bundet av bound by this Act, has made cet Acte ou qui, bien qu'en denna akt eller som, fastän a declaration pursuant to étant li& par celui-ci, a fait det är bundet av den, har Article 28(1)(5). Such coun- la déclaration prévue å Par- avgivit förklaring enligt artries recognize that the said ticle 28.1) b). Lesdits pays tikel 28: 1. b). Sådana läncountry of the Union, in its admettent que le pays de der medger att nämnda relations with them: r'Union considéré, dans ses unionsland i förhållande till
relations avec eux : dem
(i) may apply the pro- i) applique Jes dispo- i) får tillämpa bestäm-
visions of the most recent sitions de PActe Ic plus melserna i den senaste
Act by which it is bound, récent par lequel il est akt av vilken landet är
and lig, et bundet,
(ii) subject to Article ii) sous réserve de Par- ii) med förbehåll för
1(6) of the Appendix, has ticle 1.6) de PAnnexe, a artikel I: 6. i bihanget har
the right to adapt the la faculté d'adapter la rätt att anpassa skyddet
protection to the level protection au niveau pré- till den nivå som före-
provided for by this Act. vu par Je présent Acte. skrives i denna akt.
(3) Any country which 3) Tout pays qui a in- 3. Land som begagnat sig has availed itself of any of voqué le bénéfice de I'une av någon av de förmåner the faculties provided for in quelconque des = facultés som anges i bihanget får the Appendix may apply the prévues par P'Annexe peut tillämpa de bestämmelser i provisions of the Appendix appliquer les dispositions de bihanget som rör den eller relating to the faculty or FAnnexe gui concernent la de förmåner, av vilka lanfaculties of which it has ou les facultés dont il a in- det har begagnat sig, i föravailed itself in its relations voqué le bénéfice dans ses hållande till varje annat with any other country of relations avec tout autre unionsland som ej är bunthe Union which is not pays de T'Union qui mest det av denna akt, under för-
Prop. 1973: 15 222
bound by this Act, provid- pas lié par le présent Acte, utsättning att sistnämnda ed that the latter country å condition que ce dernier land har godkänt att nämnhas accepted the application pays ait accepté TI'appli- da bestämmelser tillämpas. of the said provisions. cation desdites dispositions.
Article 33 Article 33 Artikel 33
(1) Any dispute between 1) Tout différend entre 1. Varje tvist mellan två: two or more countries of the deux ou plusieurs pays de eller flera unionsländer an- Union concerning the inter- PUnion concernant Finter- gående tolkningen eller tillpretation or application of prétation ou VPapplication lämpningen av denna konthis Convention, not settled de Ia présente Convention, vention, som ej kunnat biby negotiation, may, by any qui ne sera pas réglé par läggas genom förhandling, once of the countries con- voie de négociation, peut kan hänskjutas till Internacerned, be brought before étre porté par Pun quel- tionella domstolen genom the International Court of conque des pays en cause ansökan i överensstämmelse Justice by application in devant la Cour internatio- med domstolens stadga från conformity with the Statute nale de Justice par voice de något av de berörda länof the Court, unless the requéte conformce au Statut derna, om parterna icke countries concerned agree de la Cour, ä moins que les överenskommer om annat on some other method of pays en cause ne convien- sätt för tvistens biläggande. settlement. The «country nent d'un autre mode de Det land som hänskjutit bringing the dispute before reglement. Le Bureau inter- tvisten till domstolen skall the Court shall inform the national sera informé par härom underrätta den inter- International Bureau; the le pays requérant du dif- nationella byrån; den inter- International Burcau shall férend soumis ä la Cour; il nationella byrån skall underbring the matter to the at- en donnera connaissance rätta övriga unionsländer tention of the other coun- aux autres pays de PUnion. om förhållandet. tries of the Union.
(2) Each country may, at 2) Tout pays peut, au 2. Varje land kan då det the time it signs this Act or moment ov il signe le pré- undertecknar denna akt eltdeposits its instrument of sent Acte ou déposce son in- ler då det deponerar sitt raratification or accession, de- strument de ratification ou tifikations- eller anslutningsclare that it does not con- d'adhésion, déclarer qu'il instrument förklara att det sider itself bound by the ne se considére pas li€ par icke anser sig bundet av beprovisions of paragraph (1). les dispositions de PFalinéa stämmelserna under 1. I frå- With regard to any dispute 1). En ce qui concerne tout ga om varje tvist mellan ctt between such country and différend entre un tel pays sådant land och ett annat any other country of the et tout autre pays de unionsland är bestämmelser- Union, the provisions of PUnion, des dispositions de på i 1. icke tillämpliga. paragraph (1) shall not ap- Palinéa 1) ne sont pas apply. plicables.
(3) Any country having 3) Tout pays qui a fait 3. Varje land som avgivit made a declaration in ac- une déclaration conformé- en förklaring med tillämpcordance with the provisions ment aux dispositions de ning av bestämmelserna i 2. of paragraph (2) may, at any Palinéa 2) peut, å tout mo- kan när som helst återtaga time, withdraw its declara- ment, la retirer par une no- sin förklaring genom undertion by notification addres- tification adressée au Di- rättelse ställd till generaldised to the Director Gener- recteur général. rektören. al.
Article 34 Article 34 Artikel 34
(1) Subject to Article 1) Sous réserve de Par- 1. Med förbehåll för ar- 29 bis, no country may rat- ticle 29bis, aucun pays ne tikel 29 bis får ett land icke,
Prop. 1973: 15 223
ify or accede to earlier Acts peut adhérer, aprés V'entrée sedan artiklarna 1—21 och of this Convention once Ar- en vigueur des articles 1 å bihanget trätt i kraft, ansluticles I to 21 and the Ap- 21 et de VPAnnexe äå des ta sig till eler ratificera tipendix have entered into Actes antérieurs de la pré- digare akter av denna konforce. sente Convention ni les rati- vention.
fier.
(2) Once Articles 1 to 21 2) Aprés Pentrée en vi- 2. Sedan artiklarna 1—21 and the Appendix have en- gueur des articles 1 å 21 et och bihanget har trätt i kraft tered into force, no country de PAnnexe, aucun pays ne får ett land icke avge förmay make a declaration un- peut faire de déclaration en klaring enligt artikel 5 i der Article 5 of the Proto- vertu de Particle 5 du Pro- protokollet rörande utveckcol Regarding Developing tocole relatif aux pays en lingsländerna, vilket är fo- Countries attached to the voie de développement an- gat till Stockholmsakten. Stockholm Act. nexé å PActe de Stockholm.
: Article 35 Article 35 Artikel 35
(1) This Convention shall 1) La présente Conven- 1. Denna konvention remain in force without lim- tion demeure en vigueur skall förbli i kraft utan beitation as to time. sans limitation de durée. gränsning i tiden.
(2) Any country may 2) Tout pays peut dé- 2. Varje land kan uppdenounce this Act by noti- noncer Je présent Acte par säga denna akt genom medfication addressed to the notification adressée au Di- delande ställt til generaldi- Director Gencral. Such de- recteur général. Cette dé- rektören. Sådan uppsägning nunciation shall constitute nonciation emporte aussi innebär även uppsägning av also denunciation of all ear- dénonciation de tous les alla tidigare akter och får lier Acts and shall affect Actes antéricurs et ne pro- verkan endast med avseenonly the country making it, duit son effet qu'å l'égard de på det land från vars the Convention remaining du pays qui Pa faite, Ja sida den skett. För övriga in full force and effect as Convention restant en vi- unionsländer förblir konvenregards the other countries gueur et exécutoire ä Pégard tionen i kraft. of the Union. des autres pays de F'Union.
3) Denunciation shall 3) La dénonciation prend 3. Uppsägningen blir giältake effect one year after effet un an aprés le jour ou lande ett år efter den dag the day on which the Di- le Directeur général a regu generaldirektören mottagit rector General has received la notification. meddelandet. the notification.
(4) The right of denun- 4) La faculté de dénon- 4. Rätten till uppsägning ciation provided by this Ar- ciation prévue par le pré- enligt denna artikel får icke ticle shall not be exercised sent article ne peut Ö&tre utövas av något land förrän by any country before the exercée par un pays avant efter fem år från den dag expiration of five ycars Vexpiration d'un délai de landet blivit medlem av from the date upon which cinq ans å compter de la unionen. it becomes a member of the date å laquelle il est devenu Union. membre de FUnion.
Article 36 Article 36 Artikel 36
(1) Any country party to 1) Tout pays partie å la 1. Varje land som tillträtt this Convention undertakes présente Convention s'en- denna konvention förpliktar to adopt, in accordance gage å adopter, conformé- sig att, i överensstämmelse with its constitution, the ment å sa constitution, les med sin författning, genommeasures necessary to ensure mesures nécessaires pour föra de åtgärder som är nödthe application of this Con- assurer VPapplication de la vändiga för att säkerställa vention. présente Convention. konventionens tillämpning.
Prop. 1973: 15 224
(2) It is understood that, 2) Il est entendu qu'au 2. Det förutsättes att ett at the time a country be- moment ou un pays devient land, när det blir bundet av comes bound by this Con- lié par la présente Conven- denna konvention, enligt sivention, it will be in a posi- tion, il doit étre en mesure, na egna lagar skall vara i tion under its domestic law conformément ä sa législa- stånd att göra konventioto give effect to the provi- tion interne, de donner effet nens bestämmelser verksamsions of this Convention. aux dispositions de la pré- ma.
sente Convention.
Article 37 Article 37 Artikel 37
(1) (a) This Act shall be 1) a) Le présent Acte est 1. a) Denna akt skall unsigned in a single copy in signé en un seul exemplaire dertecknas i ett exemplar the French and English dans les langues anglaise et på engelska och franska languages and, subject to francgaise et, sous réserve de språken och, med förbehåll paragraph (2), shall be de- Palinéa 2), est déposé au- för 2., deponeras hos geposited with the Director pres du Directeur général. neraldirektören. General.
(b) Official texts shall be b) Des textes officiels b) Officiella texter skall, established by the Director sont établis par le Directeur efter samråd med vederbö- General, after consultation général, apråés consultation rande regeringar, upprittas with the interested Govern- des Gouvernements intéres- av generaldirektören på araments, in the Arabic, Ger- sés, dans les langues alle- biska, italienska, portugisisman, Italian, Portuguese and mande, arabe, espagnol, ita- ka, spanska och tyska språ- Spanish languages, and such lienne et portugaise, et dans ken samt på sådana andra other languages as the As- les autres langues que V'As- språk som församlingen kan sembly may designate. semblée pourra indiquer. bestämma.
(ec) In case of differences ce) En cas de contestation c) Vid meningsskiljaktigof opinion on the inter- sur linterprétation des di- heter beträffande tolkningpretation of the various vers textes, le texte frangais en av de olika texterna skall texts, the French text shall fera foi. den franska texten äga vitsprevail. ord.
(2) This Act shall remain 2) Le présent Acte reste 2. Denna akt skall stå öpopen for signature until Jan- ouvert å la signature jus- pen för undertecknande till uary 31, 1972. Until that gqwau 31 janvier 1972. Jus- och med den 31 januari date, the copy referred to qu”å cette date, Pexemplaire 1972. Till och med denna in paragraph (1)(a) shall be visé ä Palinéa 1) a) sera dé- dag skall det exemplar som deposited with the Govern- posé auprés du Governement avses i 1. a) deponeras hos ment of the French Repub- de la République frangaise. franska republikens regelic. ring.
(3) The Director General 3) Le Directeur général 3. Generaldirektören skall shall certify and transmit transmet deux copies certi- till regeringarna i samtliga two copies of the signed fiées conformes du texte unionsländer och till regetext of this Act to the signé du présent Acte aux ringen i varje annat land Governments of all coun- Gouvernements de tous les som så begär överlämna två tries of the Union and, on pays de FUnion et, sur de- bestyrkta avskrifter av den request, to the Government mande, au Gouvernement undertecknade texten = till of any other country. de tout autre pays. denna akt.
(4) The Director General 4) Le Directeur général 4. Generaldirektören skall shall register this Act with fait enregistrer le présent låta registrera denna akt hos the Secretariat of the United Acte aupråés du Secrétariat Förenta Nationernas sckre- Nations. de POrganisation des Na- tariat.
tions Unies.
(5) The Director General 5) Le Directeur général 5. Generaldirektören skall
Prop. 1973: 15 225
shall notify the Governments notifie aux Gouvernements underrätta regeringarna i alof all countries of the Union de tous les pays de FUnion Ja unionsländer om underof signatures, deposits of in- les signatures, les dépöts tecknanden, om deponering struments of ratification or d'instruments de ratification av ratifikations- och anslutaccession and any declara- ou dadhésion et de décla- ningsinstrument och om förtions included in such in- rations comprises dans ces klaringar som intagits i desstruments or made pursuant instruments ou faites en ap- sa instrument eller gjorts to Articles 28(1)(c), 30(2) plication des articles 28.1) med tillämpning av artik- (a) and (b), and 332), entry c), 30.2 a) et b) et 33.2, I'en- larna 28: 1. c), 30: 2. a) och into force of any provisions trée en vigueur de toutes b) samt 33: 2., om ikraftträof this Act, notifications of dispositions du présent Acte, dande av varje bestämmelse denunciation, and notifica- les notifications de dénon- i denna akt, om meddelantions pursuant to Articles ciation et les notifications den angående uppsägning- 30(2)(c), 31(1) and (2), 33 faites en application des ar- ar, om meddelanden som (3) and 38(1), as well as the ticles 30.2) ec), 31.1 et 2, lämnats med tillämpning av Appendix. 33.3) et 38.1), ainsi que les artiklarna 30:2. c), 31:1
notifications visées dans och 2, 33: 3 och 38:1 sami
PAnnexe. om meddelanden som avses
i bihanget.
Article 38 Article 38 Artikel 38
(1) Countries of the 1) Les pays de FP'Union 1. Unionsländer som cj Union which have not rati- qui m'ont pas ratifié le prö- har ratificerat eller anslutit fied or acceded to this Act sent Acte ou qui n'y ont pas sig till denna akt och som and which are not bound by adhéré et qui ne sont pas ej är bundna av artiklarna Articles 22 to 26 of the liés par les articles 22 äå 26 22—26 i Stockholmsakten Stockholm Act of this Con- de PActe de Stockholm kan, om de så önskar, till vention may, until April 26, peuvent, jusqu'au 26 avril den 26 april 1975 utöva 1975, exercise, if they so 1975, exercer, s'ils le dé- de rättigheter som anges i desire, the rights provided sirent, les droits prévus par nämnda artiklar som om de under the said Articles as if lesdits articles comme s'ils varit bundna av dem. Varje they were bound by them. étaient liés par eux, Tout land som önskar utöva des- Any country desiring to ex- pays qui désire exercer Ies- sa rättigheter skall göra ercise such rights shall give dits droits dépose å cette skriftlig anmälan härom till written notification to this fin auprés du Directeur gé- generaldirektören. Anmälan effect to the Director Gener- néral une notification écrite skall bli gällande från och al; this notification shall be qui prend effet å la date de med den dag den mottaeffective on the date of its sa réception. De tels pays gits. Sådana länder skall anreceipt. Such countries shall sont réputés &tre membres ses vara medlemmar av förbe deemed to be members de FP'Assemblée jusqwaå la- samlingen till nämnda dag. of the Assembly until the dite date. said date.
(2) As long as all the 2) Aussi longtemps que 2. Så länge som icke alla countries of the Union have tous Ies pays de TUnion ne unionsländer blivit medlemnot become Members of the sont pas devenus membres mar av organisationen, skall Organization, the Interna- de POrganisation, le Burcau organisationens = internatiotional Bureau of the Organi- international de POrganisa- nella byrå även fungera som zation shall also function as tion agit également en tant unionsbyrå och generaldithe Burcau of the Union, que Bureau de PUnion, et rektören som denna byrås and the Director General as le Directeur général en tant direktör. the Director of the said Bu- que Directeur de ce Burcau. reau.
(3) Once all the countries 3) Lorsque tous les pays 3. När alla unionsländer 15 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 15
Prop. 1973: 15 226
of the Union have become de PUnion sont devenus har blivit medlemmar av or- Members of the Organiza- membres de V'Organisation, ganisationen, skall de rättigtion, the rights, obligations, les droits, obligations et heter och skyldigheter samt and property, of the Bureau biens du Bureau de I'Union den egendom som unionsof the Union shail devolve sont dåvolus au Bureau in- byrån äger övergå till oron the International Burcau ternational de TFOrganisa- ganisationens internationelof the Organization. tion. la byrå.
Appendix Annexe Bihanrg
Article I Årticle I Artikel I
(1) Any country regarded 1) Tout pays considéré, 1. Varje land, som enligt as a developing country in conformément å Ja pratique Förenta nationernas geneconformity with the estab- établie de PAssemblée géné- ralförsamlings praxis betraklished practice of the Gen- rale des Nations Unies, tas som utvecklingsland och eral Assembly of the Unit- comme un pays cen voie de som ratificerar eller ansluter ed Nations which ratifies or dåéveloppement, qui ratifie sig till denna akt, av vilken accedes to this Act, of which le présent Acte, dont la pré- detta bihang utgör cen inthis Appendix forms an inte- semte Annexe forme partie tegrerande del, och som med gral part, and which, having intégrante, ou qui y adhére hänsyn till sin ekonomiska regard to its economic sit- ct qui, eu Cgard å sa situa- situation och sina sociala uation and its social or cul- tion économique et å ses elter kulturella behov ej antural needs, does not con- besoins sociaux ou culturels, ser sig omedelbart i stånd sider itself immediately in he s'estime pas en mesure att bereda skydd åt alla de a position to make provi- dans Fimmédiat de prendre rättigheter som anges i aksion for the protection of les dispositions propres å ten, kan genom meddelanall the rights as provided for assurer la protection de tous de, som skall deponeras hos in this Act, may, by a noti- Jes droits tels que pråvus generaldirektören, vid depofication deposited with the dans le présent Acte, peut, neringen av sitt ratifika- Director General at the par une notilication dépo- tions- eller anslutningsintime of depositing its instru- sée auprés du Directeur gé- strument eller, med förbement of ratification or ac- néral, au moment du dåépöt håll för artikel V: 1. co, vid cession or, subject to Article de son instrument de rati- senare tillfälle förklara, att V(D(c), at any time there- ficatlion ou d'adhésion ou, landet kommer att begagna after, declare that it will sous réserve de Particle V. sig av de förmåner som avail itself of the faculty 1) c), å toute date ultérieure, anges i artikel IT eller i arprovided for in Article II, déclarer qu'il invoquera Ice tikel II eller båda dessa föror of the faculty provided bénéfice de Ia faculté pré- måner. Det kan i stället för for in Article III, or of both vue par PFarticle II ou de att begagna sig av den förof those faculties. It may, celle prévue par Particle II mån som anges i artikel IT instead of availing itself of ou de Punc et autre de ces avge förklaring enligt artikel the faculty provided for in facultés. Il peut, au lieu V: 1. a). Article II, make a declara- d'invoauer Ie bénéfice de la tion according to Article faculté prévue par Particle V(D(a). IH, faire une déclaration
conformément åå Particle V.
1) a).
(2) (a) Any declaration 2) a) Toute déclaration 2. a) Varje förklaring cenunder paragraph (1) notified faite aux termes de Pali- ligt 1. som avgivits före utbefore the cxpiration of the néa 1) et notifiée avant gången av en period om tio period of ten ycars from the F'expiration d'une periode år, räknat från ikraftträdanentry into force of Articles de dix ans, å compter det av artiklarna 1—21 och
Prop. 1973: 15 227
I to 21 and this Appendix de F'entré en vigueur des detta bihang i enlighet med according to Article 28(2) articles I å 21 et de la pré- artikel 28:2., gäller till utshall be effective until the sente Annexe conformément gången av nämnda period. expiration of the said pe- å Particle 28.2), reste va- Den kan förnyas helt eller riod. Any such declaration lable jusqu'å Pexpiration de delvis för ytterligare periomay be renewed in whole ladite période. Elle peut der om tio år genom medor in part for periods of ten étre renouvelée en tout ou delande som deponeras hos years each by a notification en partie pour d'autres pé- generaldirektören högst deposited with the Director riodes successives de dix ans femton och minst tre måi- General not more than fif- par = notification déposée nader före utgången av den teen months and not less auprés du Directeur général löpande tioårsperioden. than three months before pas plus de quinze mois mais the expiration of the ten- pas moins de trois mois ycar period then running. avant Pexpiration de la på-
riode décennale en cours.
(b) Any declaration under b) Toute déclaration faite b) Varje förklaring enligt paragraph (1) notified after aux termes de Palinéa 1) et 1. som avgivits efter utgångthe expiration of the period notifiée apråés DPexpiration en av en period om tio år, of ten years from the entry d'une période de dix ans, å räknat från ikraftträdandet into force of Articles I to compter de Yentrée en vi- av artiklarna 1—21 och det- 21 and this Appendix ac- gueur des articles I äå 21 et ta bihang i enlighet med cording to Article 28 (2) de la présente Annexe con- artikel 28:2., gäller till utshall be effective until the formément å Particle 28.2), gången av den löpande tioexpiration af the ten-year reste valable jusqu'a I'expi- årsperioden. Den kan förperiod then running. Any ration de la période dåécen- nyas på det sätt som anges such declaration may be nale en cours. Elle peut étre under a) andra meningen. renewed as provided for in renouvelée comme prévu the second sentence of sub- dans la secconde phrase du paragraph (a). sous-alinéa a).
(3) Any country of the 3) Tout pays de Union 3. Varje unionsland, som Union which has ceased to qui a cessé d'åtre considéré har upphört att betraktas be regarded as a developing comme un pays en voie de som utvecklingsland enligt country as referred to in par- développement tel que visé 1., är ej längre behörigt att agraph (1) shall no longer a Palinéa 1) west plus ha- förnya sådan förklaring som be entitled to renew its dec- bilité å renouveler sa dé anges under 2. Landet förlaration as provided in par- claration telle que pråvue å lorar, vare sig det officiellt agraph (2), and, whether Falinéa 2) et, qu'il retire ou återkallar sin förklaring eller or not it formally withdraws non officiellement sa dé- icke, möjligheten att få utits declaration, such country claration, ce pays perdra la nyttja de förmåner som anshall be precluded from possibilité d'invoquer 1e bé- ges under 1. antingen vid utavailing itself of the facul- néfice des facultés visées å gången av den löpande tioties referred to in paragraph Falinéa 1), soit äå expiration årsperioden eller tre år efter (1) from the expiration of de Ia période décennale en det att landet har upphört che ten-year period then cours, soit trois ans aprås att betraktas som utveckrunning or from the expira- qu'il aura cessé detre con- lingsland, varvid den frist tion of a period of three sidéré comme un pays en som utlöper scnast skall tillycars after it has ceased voie de développement, le lämpas. to be regarded as a develop- délai qui expire le plus tard ing country, whichever pe- devant étre appliqué. riod expires later.
(4) Where, at the time 4) Lorsqu'au moment ou 4. Om det, när förklaring when the declaration made la déclaration faite aux ter- som avgivits enligt 1. eller under paragraph (1) or (2) mes de Palinéa 1) ou de Pali- 2. upphör att gälla, i lager
Prop. 1973: 15 228
ceases to be effective, there néa 2) cesse d'étre valable il finns exemplar, som framare copies in stock which y a en stock des exemplai- ställts med stöd av licens, were made under a license res produits sous lI'empire beviljad enligt bestämmelgranted by virtue of this d'une licence accordée en serna i detta bihang, får så- Appendix, such copies may vertu des dispositions de la dana exemplar alltjämt spricontinue to be distributed présente Annexe, de tels das till dess lagret är uttömt. until their stock is exhaust- exemplaires pourront contied. nuer d'étre mis en circula-
tion jusquw'å leur épuisement,
(5) Any country which is 5) Tout pays qui est lié 5. Varje land som är bound by the provisions of par les dispositions du pré- bundet av bestämmelserna i this Act and which has sent Acte et qui a déposé denna akt och som har dedeposited a declaration or une déclaration ou une noti- ponerat en förklaring eller a notification in accordance fication conformément 3å ett meddelande i enlighet with Article 31 (1) with Farticle 31.1) au sujet de med artikel 31: 1. angående respect to the application Papplication dudit Acte å aktens tillämpning inom ett of this Act to a particular un territoire particulier dont särskilt område, vars situaterritory, the situation of la situation peut éåtre con- tion kan betraktas som likarwhich can be regarded as sidéré comme analogue å tad med situationen i de analogous to that of the celle des pays visés å Pali- länder som avses under 1., countries referred to in par- néa 1) peut, å P'égard de ce kan med avseende på detta agraph (1), may, in respect territoire, faire la déclara- område avge sådan förklaof such territory, make the tion visée å Palinéa 1) et la ring som avses under 1. och declaration referred to in notification de renouvelle- sådant meddelande om paragraph (1) and the noti- ment visée å Palinéa 2). förnyelse som avses under fication of renewal referred Tant que cette déclaration 2. Så länge denna förklato in paragraph (2). As long ou cette notification sera ring eller detta meddelande as such declaration or noti- valable, Jes dispositions de är gällande, skall bestämfication remains in effect, la présente Annexe s'appli- melserna i detta bihang tiltthe provisions of this Appen- queront au = territoire å lämpas på det område med dix shall be applicable to Pégard duquel elle a été avseende på vilket förklathe territory in respect of faite. ringen eller meddelandet which it was made. har avgivits.
(6) (a) The fact that a 6) a) Le fait qu'un pays 6. a) Den omständighecountry avails itself of any invoque Ile bénéfice de I'une ten att ett land utnyttjar nåof the faculties referred to des facultés visées å Palinéa gon av de förmåner som anin paragraph (1) does not 1) ne permet pas å un autre ges under 1., berättigar ej permit another country to pays de donner, aux ceuvres annat land att ge verk, vars give less protection to works dont le pays d"origine est le hemland är förstnämnda of which the country of premier pays en question, land, ett lägre skydd än det origin is the former country une protection inféricure å som landet är förpliktat att than it is obliged to grant celle qu'il est obligé d'ac- medge enligt artiklarna 1—
under Articles 1 to 20. corder selon les articles 1 20.
ä 20.
(b) The right to apply b) La faculté de récipro- b) Intill utgången av den reciprocal treatment pro- cité prévue par Particle 30.2) frist som är tillämplig envided for in Article 30 (2) b) deuxieme phrase, ne peut, ligt 3. får rätten till öm- (b), second sentence, shall jusqu'å Ja date å laquelle sesidighet — enligt = artikel not, until the date on which expire le délai applicable 30: 2. b) andra meningen ej the period applicable under conformément å Particle utövas beträffande verk, Article I (3) expires, be 1.3), etre exercée pour les vars hemland är ett land som exercised in respect of works cuvres dont le pays dTori- har avgivit en förklaring i the country of origin of gine est un pays qui a fait enlighet med artikel V: 1. a).
Prop. 1973: 15 229
which is a country which une déclaration conforméhas made a declaration ment å Particle V. 1) a). according to Article V (1) (a).
Article II Article IH Artikel H
(1) Any country which 1) Tout pays qui a dé- 1. Varje land, som bar has declared that it will claré quw'il invoquera le bé- förklarat att det kommer att avail itself of the faculty néfice de la faculté prévue begagna sig av de förmåner provided for in this Article par le présent article sera som anges i denna artikel, shall be entitled, so far as habilité pour ce qui con- får beträffande verk som works published in printed cerne les cuvres publiées publicerats i tryckt form or analogous forms of re- sous forme imprimée ou eller i annan likartad form production are concerned, sous toute autre forme ana- av mångfaldigande, i stället to substitute for the ex- logue de reproduction, å för den ensamrätt till överclusive right of translation substituer au droit exclusif sättning som avses i artikel provided for in Article 8 a de traduction prévu par 8 tillämpa ett system med lisystem of <non-exclusive Particle 8 un régime de li- censer utan ensamrätt, vilka and = non-transferable = li- cences non exclusives et in- icke kan överlåtas och vilka censes, granted by the com- cessibles, accordées par I'au- meddelas av behörig mynpetent authority under the torité compétente dans les dighet på nedan angivna following conditions and conditions ci-apreés et con- villkor och i enlighet med subject to Article IV. formément å Particle IV. artikel IV.
(2) (a) Subject to para- 2) a) Sous réserve de P'ali- 2. a) Har vid utgången graph (3) if, after the ex- néa 3), lorsque, ä Pexpira- av en period om tre år eller piration of a period of three tion d'une période de trois den längre period som beyears, or of any longer années ou d'une période plus stämmes av den nationella period determined by the longue détérminée par la 1é- lagstiftningen i ifrågavarannational legislation 'of the gislation — nationale dudit de land, räknat från den said country, commencing pays, å compter de la pre- första publiceringen av ett on the date of the first miere publication d'une verk, någon översättning av publication of the work, a cuvre, la traduction n'en a verket icke publicerats av translation of such work has pas été publiée dans une innehavaren av = översättnot been published in a langue d'usage gåénéral dans ningsrätten eller med hans language in general use in cc pays, par le titulaire du tillstånd på ett språk i allthat country by the owner droit de traduction ou avec mänt bruk i landet, kan, of the right of translation, son autorisation, tout res- med förbehåll för vad som or with his authorization, sortissant dudit pays pourra sägs under 3., varje medany national of such country obtenir une licence pour borgare i landet erhålla en may obtain a license to faire une traduction de licens att översätta verket make a translation of the P'euvre dans ladite langue till ifrågavarande språk och work in the said language et publier cette traduction publicera översättningen i and publish the translation sous forme imprimée ou tryckt form eller i annan likin printed or analogous sous toute autre forme ana- artad form av mångfaldiforms of reproduction. logue de reproduction. gande.
(b) A license under the b) Une licence peut aussi b) Licens kan även medconditions provided for in étre accordée en vertu du delas enligt denna artikel, this Article may also be présent article si toutes les om alla upplagor av den granted if all the editions of éditions de la traduction översättning, som publicethe translation published in publiée dans la langue con- rats på ifrågavarande språk, the language concerned are cernéc sont epuisées. är utgångna. out of print.
.(3) fa) In the case of 3) a) Dans le cas de tra- 3. a) Beträffande över-
Frop. 1973: 15 230
translations into a language ductions dans une langue sättningar till ett språk, som which is not in general use qui mest pas d'usage göné- icke är i allmänt bruk i ett in one or more developed ral dans un ou plusieurs eller flera utvecklade länder, countries which are mem- pays dveloppés, membres de som är medlemmar av uniobers of the Union, a period F'Union, une période d'une nen, skall en period om ctt of once ycar shall be sub- année sera substituée å la år tillämpas i stället för den stituted for the period of période de trois années vi- period om tre år som anges three ycars referred to in sée å Palinéa 2) a). under 2. a). paragraph (2) (a).
(b) Any country referred b) Tout pays visé å Pali- b) Varje land som avses to in paragraph (1) may, néa 1) peut, avec I'accord under 1. kan, efter medgiwith the unanimous agrec- unanime des pays dévelop- vande av alla de utvecklade ment of the developed coun- pés, membres de F'Union, länder som är medlemmar tries which are members of dans Jlesquels la mémce lan- av unionen och i vilka samthe Union and in which guc est d'usage général, rem- ma språk är i allmänt bruk, the same language is in gen- placer, dans le cas de tra- i fråga om översättningar till eral use, substitute, in the ductions vers cette languc, detta språk ersätta den pecase of translations into la période de trois ans visée riod om tre år som anges that language, for the period å Palinéa 2) a) par une på- under 2. a) med cen kortare of three years referred to riode plus courte fixée con- period, som fastställes i enin paragraph (2) (a) a formément audit accord, lighet med nämnda medgishorter period as determined cette période ne pouvant vande men som icke får vara by such agreement but not toutefois étre inférieure å kortare än ett år. Bestämless than one year. How- une année. Néanmoins, les melserna i föregående meever, the provisions of the dispositions de Ila phrase ning är likväl ej tillämpliga foregoing sentence shall not précedente ne sont pas ap- när ifrågavarande språk är apply where the language plicables lorsque la langue engelska, franska celler spansin question is English, dont is s'agit est Panglais ka. Varje överenskommelse French or Spanish. The Di- I'espagnol ou Ile frangais av dettå slag skall meddelas rector General shall be noti- Tout accord en ce sens sera gencraldirektören av de refied of any such agreement notifié au Directeur général geringar som har ingått den. by the Goverments which par les Gouvernements qui have concluded it. Pauront conclu.
(4) (a) No license obtain- 4) a) Toute licence visée 4. a) Licens som avses i able after three years shall au présent article ne pourra denna artikel får ej meddebe granted under this Article tre accordée avant Pex- las före utgången av en ytuntil a further period of piration d'un délai supplé- terligare frist om sex månasix months has elapsed, and mentaire de six mois, dans der i fall då licensen kan erno license obtainable after le cas ol elle peut tre ob- hållas vid utgången av en one ycar shall be granted tenue å Pexpiration d'une period om tre år och om nio under this Article until a période de trois années, et månader i fall då den kan further period of nine de neuf mois, dans le cas erhållas vid utgången av en months has elapsed ot elle peut åre obtenue å period om ett år. Tilläggs-
Pexpiration d'une période fristen räknas
d'une année,
(GG) from the date on i) å compter de la date i) från den dag då sö-
which the applicant com- å laquelle le requérant ac- kanden fullgjort de for-
plies with the require- complit Ies formalités maliteter som anges i ar-
ments mentioned in Ar- prévues par Particle IV. tikel IV: 1., eller,
ticle IV (1), or 1);
(ii) where the identity il) ou bien, si Iidentité il) om identiteten av el-
or the address of the ou Padresse du titulaire ler adressen till innehava-
owner of the right of du droit de traduction ren av Översättningsrätten
Prop, 1973: 15 231
translation is unknown, n'est pas connue, ä comp- icke är känd, från den
from the date on which ter de la date å laguelle dag då sökanden enligt
the applicant sends, as le requérant procéde, artikel IV: 2 avsänt ko-
provided for in Article comme pråévu å larticle pior av den ansökan, som
IV (2), copies of his ap- 1V. 2), ä Fenvoi des co- han har ingivit till myn-
plication submitted to the pies de Ja requéte sou- dighet med behörighet att
authority competent to mise par lui å Fautorité meddela licensen. grant the license. qui a compétence pour
accorder la licence.
(b) If, during the said b) Si, durant le délai de b) Har under fristen om period of six or nine months, six ou de neuf mois, une sex eller nio månader cen a translation in the language traduction dans la langue översättning till det språk, in respect of which the ap- pour laquelle la requéte a för vilket licens sökts, pubplication was made is pub- été soumise est publite par licerats av innehavaren av lished by the owner of le titulaire du droit de tra- översättninesrätten eller med the right of translation or duction ou avec son auto- hans tillstånd, skall licens with his authorization, no risation, aucune licence ne ej meddelas enligt denna arlicense under this Article sera accordée en vertu du tikel. shall be granted. pråsent article.
(5) Any license under this 5) Toutce licence visée au 5. Licens som avses i den- Article shall be granted présent article ne pourra na artikel får meddelas enonly for the purpose of étre accordée qu'a Pusage dast för bruk vid skolor teaching, scholarship or scolaire, universitaire ou de eller universitet eller i forskresearch. la recherche. ning.
(6) If a translation of a 6) Si la traduction d'une 6. Om cn översättning av work is published by the cuvre est publice par le ti- ett verk publiceras av inneowner of the right of trans- tulaire du droit de traduc- havarcen av översättningsrätlation or with his authoriza- tion ou avec son autorisa- ten eller med hans tillstånd tion at a price reasonably tion å un prix comparable till ett pris som är jämförligt related to that normally å celui qui est en usage med det som är normalt i charged in the country for dans le pays en cause pour ifrågavarande land för motcomparable works, any des ceuvres analogues, toute svarande verk, upphör varje license granted under this licence accordée en vertu du licens som meddelats enligt Article shall terminate if présent article prendra fin denna artikel, om översättsuch translation is in the si cette traduction est dans ningen är till samma språk same language and with Ila méme langue et son och dess innehåll är väsentsubstantially the same con- contenu essentiellement 1e Jigen detsamma som i den tent as the translation pub- méime que celle ct celui de översättning som publicerats lished under the license. la traduction publiéce en ver- enligt licensen. Alla de Any copies already made tu de Ia licence. La mise exemplar som redan har before the license terminates en circulation de tous les framställts före licensens may cintinue to be distri- exemplaires déjå produits upphörande får = alltjämt buted until their stock is avant Pexpiration de Ja li- spridas till dess de är utexhausted. cence pourra se poursuivre gångna.
jusqu'å leur epuisement.
(7) For works which are 7) Pour les ceuvres qui 7. För verk som består composed mainly of illus- sont composées principale- huvudsakligen av illustratrations, a license to make ment d'illustrations, une li- tioner får licens att göra and publish a translation of cence pour faire ct publier och pubiicera en -:översättthe text and to reproduce une traduction du texte et ning av texten och att mångand publish the illustrations pour reproduire et publicr faldiga och publicera illumay be granted only if the les illustrations ne peut tre strationerna meddelas enconditions of Article III are accordée que si les condi- dast om även villkoren i ar-
Prop, 1973: 15 232
also fulfilled. tions de Particle III sont tikel III är uppfyllda.
également remplies. (8) No license shall be 8) Aucune Jicence ne peut 8. Licens får ej meddelas granted under this Article étre accordée en vertu du enligt denna artikel, när when the author has with- present article lorsque Fau- upphovsmannen har dragit drawn from circulation all teur a retiré de la circula- tillbaka samtliga exemplar copies of his work. tion tous les exemplaires de av sitt verk från den all-
son Muvre. männa handeln. (9) (a) A license to make 9) a) Une licence pour 9. a) Licens att översätta a translation of a work faire une traduction d'une ett verk, som har publicewhich has been published muvre qui a €té publiée sous rats i tryckt form eller i in printed or analogous forme imprimée ou sous annan likartad form av forms of reproduction may toute autre forme analogue mångfaldigande, får även also be granted to any de reproduction peut aussi meddelas radioföretag med broadcasting organization etre accordée å tout orga- säte i land, som avses unhaving its headquarters in a nisme de = radiodiffusion der 1., efter ansökan som country referred to in para- ayant son sigge dans un gjorts av företaget hos begraph (1), upon an applica- pays visé å Palinéa 1), å la hörig myndighet i detta tion made to the competent suite d'une demande faite land, förutsatt att samtliga authority of that country auprés de Pautorité compé- följande villkor är uppfyllby the organization, provid- tente de ce pays par ledit da: ed that all of the following organisme, pourvu que touconditions are met: tes les conditions suivantes
soient remplies :
(1) the translation is i) la traduction est faite i) översättningen göres made from a copy made å partir d'un exemplaire från ett exemplar som and acquired in accor- produit et acquis en con- framställts och förvärvats dance with the laws of formité avec la législation i enlighet med ifrågavathe said country; dudit pays; rande lands lagstiftning,
(ii) the translation is it) la traduction est uti- ii) Översättningen får only for use in broad- lisable seulement dans les användas endast i utsändcasts intended exclusively émissions destinées å I'en- ningar avsedda för underfor teaching or for the seignement ou la diffu- visning eller för spridning dissemination of the re- sion d'informations å ca- av vetenskaplig celler tcksults of specialized tech- ractére — scientifique ou nisk information, som är nical or scientific rescarch technique destinées aux avsedd för experter inom to experts in a particular experts d'une profession ett bestämt yrke, profession; determinée;
(ii) the translation is iii) la traduction est uti- (ii) Översättningen anused exclusively for the lisée exclusivement aux vändes endast för ändapurposes referred to in fins Enumérées au point ii) mål som anges under ii) condition = (ii) through dans des émissions faites i utsändningar som sker broadcasts made lawfully licitement et = destinées lovligen och som är avand intended for recip- aux bénéficiaires sur Je sedda för mottagare på ients on the territory of territoire dudit pays, y ifrågavarande lands omthe said country, includ- compris les émissions fai- råde, inbegripet utsänding — broadcasts made tes au moyen d”enregistre- ningar med hjälp av ljudthrough th2 medium of ments sonores ou visucls eller bildupptagningar sound or visual record- réalisés licitement et ex- som gjorts lovligen och ings lawfully and exclu- clusivement pour de telles uteslutande för sådana utsively made for the pur- emissions; sändningar, pose of such broadceasts;
(iv) all uses made of iv) toutes Iles utilisa- iv) ingen — användning
Prop. 1973: 15 233
the translation are with- tions faites de la traduc- - av Översättningen sker i
out any commercial pur- tion n'ont aucun carac- vinstsyfte. pose. tåre lucratif.
(b) Sound or visual re- b) Des enregistrements b) Ljud- och bildupptagcordings of a translation sonores ou visuels d'une ningar av en översättning, which was made by a broad- traduction qui a été faite vilken har gjorts av ett racasting organization under par un organisme de radio- dioföretag med stöd av lia license granted by virtue diffusion sous Pempire d'une cens som meddelats enligt of this paragraph may, for licence accordée en vertu detta moment, får för de the purposes and subject du présent alinéa peuvent, ändamål och på de villkor to the conditions referred aux fins et sous réserve des som anges under a) samt to in subparagraph (a) and conditions énumérées dans med samtycke av detta föwith the agreement of that le sous-alinéa a) et avec retag, även användas av anorganization, also be used Faccord de cet organisme, nat radioföretag med säte by any other broadcasting étre aussi utilisés par tout i det land där behörig mynorganization — having «its autre organisme de radio- dighet har meddelat licenheadquarters in the country diffusion avant son siége sen. whose competent authority dans le pays dont Pautorité granted the license in ques- compétente a accordé la lition. cence en question.
(ce) Provided that all of c) Pourvu que tous les c) Är alla de förutsättthe criteria and conditions eriteres et conditions énu- ningar och villkor som anset out in subparagraph (a) mérés au sous-alinéa a) ges under a) uppfylida, kan are met, a license may also sojent respectés, unc licence ett radioföretag även erhålla be granted to a broadceast- peut également &tre ac- licens att översätta text, viling organization to translate cordée å un organisme de ken ingår i en audiovisuell any text incorporated in an radiodiffusion pour traduire upptagning som gjorts och audio-visual fixation where tout texte incorporé dans publicerats endast för att such fixation was itself pre- une fixation audio-visuelle brukas vid skolor och unipared and published for the faite et publiée aux seules versitet. sole purpose of being used fins de Pusage scolaire ct in connection with system- universitaire. atic instructional activities.
(d) Subject to subpara- d) Sous réserve des sous- d) Såvitt annat icke fölgraphs (a) 10 (c), the provi- alinéas a) å c), les disposi- jer av a)—c) är bestämmelsions of the preceding par- tions des alinéas précédents serna i 1.—8. tillämpliga på agraphs shall apply to the sont applicables å P'octroi et meddelande och utövande grant and exercise of any å l'exercise de toute licence av Jicens som meddelas enlicense granted under this accordée en vertu du pré- ligt detta moment. paragraph. sent alinéa.
Article III Article HI Artikel II
(1) Any country which 1) Tout pays qui a dé- 1. Varje land, som har has declared that it will claré quit invoquera le bé- förklarat att det kommer att avail itself of the faculty néfice de la faculté prévue begagna sig av de förmåner provided for in this Article par le présent article sera som anges i denna artikel, shall be entitled to sub- habilité å substituer au droit får i stället för den ensamstitute for the exclusive exclusif de reproduction rätt till mångfaldigande som right of reproduction provid- prövu å Particle 9 un ré- avses i artikel 9 tillämpa ed for in Article 9 a system gime de licences non ex- ett system med licenser utan of non-exclusive and non- clusives ct incessibles, ac- ensamrätt vilka icke kan transferable licenses, granted cordées par Pautorité com- överlåtas och vilka meddeby the competent authority pétente dans les conditions las av behörig myndighet
Prop. 1973: 15 234
under the following condi- ci-apres et conformément å på nedan angivna villkor tions and subicct to Article Particle IV. och i enlighet med artikel IV. 1V.
(2) (a) If, in relation to 2) a) A Tégard d'une 2. a) Har beträffande a work to which this Article muvre å laquelle le présent verk, på vilket denna artiapplies by virtue of para- article et applicable en ver- kel är tillämplig enligt 7., graph (7), after the cxpira- tu de Palinéa 7) et lorsque, vid utgången tion of å Pexpiration
(i) the relevant period i) de la période fixée å i) av den period som
specified in paragraph (3), Falinéa 3) et calculée å anges i 3., och som be-
commencing on the date partir de Ila premiere räknas från den första
of first publication of a publication d'une édition publiceringen av en be-
particular edition of the déterminée d'une telle stämd upplaga av ett så-
work, or Cuyvre, ou dant verk, eller
(ii) any longer period ii) d'une påriode plus ii) av en längre period,
determined by national longue fixée par la légis- som bestämmes av den
legislation of the country lation nationale du pays nationella — lagstiftningen
referred to in paragraph visé å Palinéa 1) et cal- i det land som avses un-
(1), commencing on the culéce å partir de la mtme der 1. och som beräknas
same date, datc, från samma dag, copies of such edition have des exemplaires de cette cxemplar av denna upplaga not been distributed in that édition n'ont pas été mis en icke saluförts i landet för country 10 the general pub- vente, dans ce pays, pour att tillgodose allmänhetens lic or in connection with répondre aux besoins, soit behov eller behovet i undersystematic instructional ac- du grand public, soit de visningen vid skolor och unitivities, by the owner of Penscignement scolaire et versitet, av innehavaren av the right of reproduction universitare, par le titulaire mångfaldiganderätten = eller or with his authorization, du droit de reproduction med hans tillstånd till ett at a price reasonably re- ou avec son autorisation, ä pris jämförligt med det som lated to that normally un prix comparable å celui är normalt i landet för motcharged in the country for qui est en usage dans JIedit svarande verk, kan varje comparable works, any na- pays pour des muvres ana- medborgare i landet erhålla tional of such country may logues, tout ressortissant en licens att mångfaldiga obtain a license to reproduce dudit pays pourra obtenir och publicera upplagan till and publish such edition at unc licence pour reproduire detta pris eller till ett lägre that or a lower price for use et publier cette édition, å ce pris för att tillgodose behoin connection with system- prix ou un prix inférieur, vet i undervisningen vid atic instructional activities. en vuc de répondre aux skolor och universitet.
besoins de PFenscignement
scolaire et universilaire.
(b) A license to reproduce b) Une licence pour re- b) Licens att mångfaldiand publish an edition which produire et publier une édi- ga och publicera en upplahas been distributed as tion qui a été mise en cir- ga, vilken lämnats till spriddescribed in subparagraph culation comme le décrit Ile ning enligt a), får även med- (a) may also be grant- sous-alinéa a) peut aussi delas på de villkor som aned under the conditions étre accordée en vertu des ges i denna artikel, om efprovided for in this Article conditions prévues par le ter utgången av den tillämpif, after the expiration of présent article si, aprös Pex- liga tidsperioden lovligen the applicable period, no piration de la pöriode appli- framställda exemplar av authorized copies of that cable, des exemplaires au- denna upplaga under en tid edition have been on sale torisés de ccette édition ne av sex månader icke längre for a period of six months sont plus en vente, pendant har funnits till försäljning i in the country concerned une durée de six mois, dans vederbörande land för att
Prop. 1973: 15 235
to the general public or in le pays concerné pour ré- tillgodose allmänhetens beconnection with systematic pondre aux besoins, soit du hov eller behovet i underinstructional activities at a grand public, soit de I'en- visningen vid skolor och uniprice reasonably related to seignement scolaire et uni- versitet till ett pris som är that normally charged in versitaire, å un prix com- jämförligt med det som bethe country for comparable parable å celui qui est de- gäres i nämnda land för works. mandé, dans Iedit pays pour motsvarande verk.
des cuvres analogucs.
(3) The period referred 3) La période å laquelle 3. Den period, som avses to in paragraph (2) (a) (i) se refére Palinéa 2) a) i) est i 2. a) i), är fem år. Dock shall be five years, except de cinq années. Toutcfois, är den that
(1) for works of the i) pour Jes mwuvres qui i) för verk, som be-
natural and = physical traitent des sciences exac- handlar de exakta veten-
sciences, including mathe- tes et naturelles et de la skaperna, naturvetenska-
matics, and of techno- technologie, elle sera de perna eller teknologin, tre
logy, the period shall be trois années; år, och
three years;
(ii) for works of fic- it) pour les ceuvres qui ii) för verk som tillhör
tion, poetry, drama and appartiennent au domaine fantasins område, såsom
music, and for art books, de TPTimagination, tclles romaner, diktverk, drama-
the period shall be seven que les romans, les cu- tiska och musikaliska
ycars. vres poctiques, drama- verk, och för konstböc-
tiques et musicales, et ker, sju år.
pour les livres dart, elle
sera de sept années,
(4) (a) No license obtain- 4) a) Dans le cas ov elle 4. a) I fall då licens kan able after three years shall peut éåtre obtenue å Pexpi- erhållas vid utgången av en be granted under this Ar- ration d'une période de trois period om tre år, får den ticle until a period of six années, la licence ne pourra dock ej meddelas enligt denmonths has elapsed gtre accordée en vertu du na artikel innan sex måna-
présent article avant I'expi- der förflutit
ration d'un délai de six
mois
(i) from the date on i) å compter de la date i) från den dag då sö-
which the applicant com- å laquelle le requérant ac- kanden fullgjort de for-
plies with the rcequire- complit les formalités pré- maliteter som anges i ar-
ments mentioned in Ar- vues par Particle IV. 1); tikel IV: 1., eller, ticle IV (1), or
(ii) where the identity ii) ou bien, si Pidentité ii) om identiteten av el-
or the address of the ou Padresse du titulaire ler adressen till innehava-
owner of the right of re- du droit de reproduction ren av mångfaldiganderät-
production is unknown, n'est pas connue, ä comp- ten icke är känd, från den
from the date on which ter de la date å Jaquelle dag då sökanden enligt
the applicant sends, as le requérant = procétde, artikel IV:2. avsänt ko-
provided for in Article comme prévu å Plarticle pior av den ansökan som
IV (2), copies of his IV. 2), å I'envoi des co- han ingivit till myndig-
application submitted to pies de la requéte sou- het med behörighet att
the authority competent mise par lui å PVautorité meddela licensen. to grant the license. qui a compétence pour
accorder la licence.
(b) Where licenses are b) Dans les autres cas et b) I andra fall får, om obtainable after other pe- si Particle IV. 2) est appli- artikel IV: 2. är tillämplig,
Prop. 1973: 15 236
riods and Article IV (2) is cable, la licence ne pourra licensen icke meddelas förrapplicable, no license shall ere accordée avant Pex- än tre månader förflutit be granted until a period piration d'un délai de trois från det att kopior av anof three months has elapsed mois å compter de Penvoi sökningen avsänts. from the date of the des copies de Ia requéte. dispatch of the copies of the application.
(e) If, during the period c) Si durant le délai de c) Har under den frist om of six or three months re- six ou de trois mois visé sex eller tre månader som ferred to in subparagraphs aux sous-alinéas a) et b) la avses under a) och b) salu- (a) and (b), a distribution mise en vente comme le förande skett enligt 2. a), as described in paragraph décrit Palinéa 2) a) a eu skall licens ej meddelas en- (2) (a) has taken place, no lieu, aucune licence ne sera ligt denna artikel. license shall be granted un- accordée en vertu du préder this Article. sent article.
(d) No license shall be d) Aucune licence ne d) Licens får ej meddelas granted if the author has peut &tre accordée lorsque när upphovsmannen från withdrawn from circulation Pauteur a retiré de la cir- den allmänna handeln har all copies of the edition for culation tous les exemplaires dragit = tillbaka samtliga the reproduction and pub- de Pédition pour la repro- exemplar av den upplaga lication of which the license duction et la publication de för vars mångfaldigande och has been applied for. laquelle la licence a été de- publicering licens har be-
mandée. gärts.
(5) A license to reproduce 5) Une licence en vue 5. Licens att mångfaldiga and publish a translation of de reproduire ct de publier och publicera en översätta work shall not be granted une traduction d'une ceuvre ning av ett verk skall ej under this Article in the ne sera pas accordée, en meddelas enligt denna artifollowing cases: vertu du présent article, kel i följande fall:
dans les cas ci-aprés :
(i) where the transla- i) Jorsque la traduction i) när — ifrågavarande
tion was not published dont il s$'agit n'a pas été översättning icke har
by the owner of the right publite par le titulaire publicerats av innehava-
of translation or with du droit de traduction ou ren av översättningsrätten
his authorization, or avec son autorisation ; eller med hans tillstånd;
(ii) where the transla- ii) lorsque la traduc- ii) när Översättningen
tion is not in a language tion n'est pas faite dans icke har skett till ett
in general use in the une langue d'usage géné- språk i allmänt bruk i det
country in which the ral dans le pays ou la land där licens begäres.
license is applied for. licence est demandée.
(6) If copies of an edition 6) Si des exemplaires 6. Om exemplar av en of a work arc distributed in d'une édition d'une cuvre upplaga av ett verk saluföthe country referred to in sont mis en vente dans le res i det land som avses unparagraph (1) to the general pays visé å Palinéa 1) pour der 1. för att tillgodose allpublic or in connection répondre aux besoins, soit mänhetens behov eller bewith systematic instruc- du grand public, soit de hovet i undervisningen vid tional activities, by the Penscignement scolaire et skolor och universitet av inowner of the right of re- universitaire, par le titulaire nehavaren av mångfaldiganproduction or with his du droit de reproduction ou derätten eller med hans tillauthorization, at a price avec son autorisation, å un stånd till ett pris jämförligt reasonably related to that prix comparable å celui qui med det som är normalt i normally charged in the est en usage dans ledit pays landet för motsvarande country for comparable pour des mwuvres analogues, verk, upphör varje licens works, any license granted toute licence accordée en som meddelats enligt den-
Prop. 1973: 15 237
under this Article shall vertu du présent article na artikel, om upplagan är terminate if such edition is prendra fin si cette édition på samma språk och dess in the same language and est dans la méme langue que innehåll är väsentligen detwith substantially the same celle et celui de PFédition samma som i den upplaga content as the edition which publiée en vertu de la li- som publicerats enligt liwas published under the said cence. La mise en circulation censen. Alla de exemplar license. Any copies already de tous les exemplaires déjå som redan har framställts made before the license produits avant P'expiration före licensens upphörande terminates may continue to de la licence pourra se pour- får alltjämt spridas till dess be distributed until their suivre jusqwå leur épuise- de är utgångna. stock is exhausted. ment.
(7) (a) Subject to sub- 7) a) Sous réserve du 7. a) Såvitt annat icke fölparagraph (b), the works to sous-alinéa b), les muvres jer av b), är denna artikel which this Article applies auxquelles le présent article tillämplig endast på verk shall be limited to works est applicable ne sont que som publicerats i tryckt form published in printed or ana- les cmuvres publiées sous eller i annan likartad form logous forms of reproduc- forme imprimée ou sous av mångfaldigande. tion. toute autre forme analogue
de reproduction.
(b) This Article shall also b) Le présent article est b) Denna artikel är även apply to the reproduction in également applicable å Ia tillämplig på audiovisuellt audio-visual form of law- reproduction audio-visuelle mångfaldigande av lovligen fully made = audio-visnal de fixations licites audio- gjorda audiovisuella uppfixations including any pro- visuelles en tant qu'elles tagningar i den mån de uttected works incorporated constituent ou incorporent gör eller innefattar skyddatherein and to the transla- des cuvres protégées ainsi de verk liksom på översätttion of any incorporated qu'å la traduction du texte ning av den text som åtföltext into a language in gen- qui les accompagne dans jer dem till ett språk som är eral use in the country in une langue d'usage général i allmänt bruk i det land which the license is applied « dans le pays ou la licence där licens begäres, dock unfor, always provided that est demandée, étant bien der förutsättning att ifrågathe audio-visual fixations in entendu que les fixations varande audiovisuella uppquestion were prepared and audio-visuelles dont il s'agit tagningar har gjorts och published for the sole pur- ont été congques et publiées publicerats endast för bruk pose of being used in con- aux seules fins de PFusage vid skolor och universitet. nection with systematic in- scolaire et universitaire. structional activities.
Article IV Article IV Artikel IV
(1) A license under Ar- 1) Toute licence visée ä 1. Licens som avses i ar-
Xx ticle IIT may be granted Particle II ou äå [larticle : tikel II eller artikel III kan only if the applicant, in III ne pourra &tre accordée meddelas endast om sökanaccordance with the proce- que si le requérant, confor- den i enlighet med gällande dure of the country con- mément aux dispositions en bestämmelser i ifrågavarancerned, establishes either vigueur dans le pays en de land visar att han har that he has requested, and cause, justifie avoir deman- begärt tillstånd av rättsinhas been denied, authoriza- dé au titulaire du droit Pau- nehavaren att göra och pubtion by the owner of the torisation de faire une tra- licera en översättning eller right to make and publish duction et de la publier ou att mångfaldiga och publithe translation or to repro- de reproduire ct publier cera upplagan men ej har duce and publish the edi- Pédition, selon le cas, et kunnat erhålla hans tilltion, as the case may be, or n'a pu obtenir son autorisa- stånd eller ej har kunnat that, after due diligence on tion, ou apråés dues diligen- anträffa honom trots att han
Prop. 1973: 15 238
his part, he was unable to ces de sa part, n'a pu P'at- gjort vad som skäligen kunfind the owner of the right. teindre. En méme temps nat fordras av honom i det- At the same time as making qu'il fait cette demande au ta hänseende. Samtidigt med the request, the applicant titulaire du droit, le requé- att sökanden framställer shall inform any national or rant doit en informer tout begäran till rättsinnehavainternational — information centre national ou interna- ren skall han lämna meddecenter referred to in para- tional d information visé å lande därom till varje nagsraph (2). Palinéa 2). tionell eller internationell in-
formationscentral som av-
ses under 2.
(2) If the owner of the 2) Si Ile titularie du droit 2. Om sökanden ej har right cannot be found, the n'a pu etre atteint par le kunnat anträffa rättsinnehaapplicant for a license shall requérant, — celui-ci = doit varen skall han, i rekomsend, by registered airmail, adresser, par la poste aé- menderad försändelse, med copies of his application, rienne, sous pli recommandé, flygpost sända kopior av submitted to the authority des copies de Ila requéte den ansökan, som ban ingicompetent to grant the li- soumise par lui ä Pautorité vit till myndighet med behöcensc, to the publisher qui a compétence pour ac- righet att meddela licensen, whose name appears on the corder la licence, å Péditeur till den förläggare vars namn work and to any national dont le nom figure sur angivits på verket och till or international information I'kcuvre et äå tout centre na- varje nationell eller intercenter which may have tional ou international d'in- nationell — informationscenbeen designated, in a noti- formation qui peut avoir tral som kan ha angivits av fication to that effect de- été désigné, dans une noti- regeringen i det land, där posited with the Director fication déposée å cet effet förläggaren kan antas ha General, by the Govern- auprés du Directeur géné- det huvudsakliga sätet för ment of the country in ral, par le Gouvernement sin verksamhet, i ett medwhich the publisher is be- du pays od Féditeur est pré- delande som för detta ändalieved to have his principal sumé avoir Ile sigge princi- mål deponerats hos genceplace of business. pal de ses opérations. raldirektören.
(3) The name of the 3) Le nom de TPFauteur 3. Upphovsmannens namn author shall be indicated on doit étre indiqué sur tous skall anges. på alla exemall copies of the translation les exemplaires de la tra- plar av den översättning or reproduction published duction ou de la reproduc- eller det mångfaldigade under a license granted un- tion publiée sous Fempire verk som publicerats enligt der Article Il or Article II. d'une licence accordée cn artikel II eller artikel TII. The title of the work shall vertu de Particle II ou de Verkets titel skall anges på appear on all such copics. Fartiele III. Le titre de alla dessa exemplar. Rör det In the case of a transla- F'euvre doit figurer sur tous sig om en översättning skall tion, the original title of the ces exemplaires. S'il s'agit verkets originaltitel alltid work shall appear in any d'une traduction, le titre ori- anges på alla cxemplaren. case on all the said copies. ginal de I'ceuvre doit en
tout cas figurer sur tous
Ceux-ci.
(4) (a) No license grant- 4) a) Toute licence accor- 4.a) Licens som meddeed under Article II or Ar- dée en vertu de Y'article TI lats enligt artikel IT eller article III shall extend to the ou de Particle ITT ne s'éten- tikel III omfattar ej utförsel export of copies, and any dra pas å PFoxportation av exemplar och gäller ensuch license shall be valid d'exemplaires et elle ne scra dast för publicering av only for publication of the valable que pour la pu- översättningen = eller det translation or of the repro- blication de la traduction mångfaldigade verket inom duction, as the case may ou de la reproduction, selon det lands område, där licenbe, in the territory of the Je cas, å Fintéricur du terri- sen har begärts.
country in which it has been toire du pays ou cette liapplied for. cence a été demandée.
(b) For the purposes of b) Aux fins de Papplica- b) Vid tillämpningen av subparagraph (a), the notion tion du sous-alinéa a), doit a) skall som utförsel anses of export shall include the étre regardé comme exporta- sändande av exemplar från sending of copies from any tion I'envoi d'exemplaires å ett område till det land som territory to the country partir d'un territorie vers le för detta område har avwhich, in respect of 1ihat pays qui, pour ce territoire, givit förklaring enligt artiterritory, has made a decla- a fait une déclaration con- kel I: 5. ration under Article I (5). formément å Particle I. 5).
(c) Where a governmental ce) Lorsqu'un organisme c) Om ett regeringsorgan or other public entity of a gouvernemental ou tout eller annat offentligt organ country which has granted autre organisme public dun i ett land, som enligt artia license to make a transla- pays qui a accordé, con- kel II har meddelat licens tion under Article II into a formément å Particle II, att göra en översättning till language other than Eng- une licence de faire une annat språk än engelska, lish. French or Spanish traduction dans unc langue franska eller spanska, sänsends copics of a translation autre que PFanglais, Pespa- der exemplar av den överpublished under such license gnol ou Ice frangais envoie sättning, som har publiceto another country, such des exemplaires de la tra- rats med stöd av en sådan sending of copies shall not, duction publiée en vertu licens, till ett annat land, for the purposes of sub- d'une telle licence å un skall sådan åtgärd icke anparagraph (a), be consider- autre pays, une telle expé- ses som utförsel enligt a) ed to constitute export if dition ne sera pas considé- om samtliga följande villkor all of the following condi- rée, aux fins du sous-alinéa är uppfyllda: tions are met: a), comme étant une ex-
portation si toutes les con-
ditions suivantes sont rem-
plies :
(i) the recipients are in- i) Jes destinataires sont i) mottagarna är en-
dividuals who are na- des particuliers ressortis- skilda personer som är
tionals of the country sants du pays dont P'au- medborgare 1 det land,
whose competent autho- torité compétente a accor- där behörig myndighet
rity has granted the li- dé Ia licence, ou des or- har meddelat licensen, el-
cense, or Organizations ganisations groupant de ler organisationer omfat-
grouping such individuals; tels ressortissants; tande sådana medborga-
Te,
(ii) the copies arc to be il) les exemplaires ne ii) exemplaren använ-
used only for the pur- sont utilisés que pour des endast för bruk vid
pose of teaching, schol- Fusage scolaire, universi- skolor eller universitet ecl-
arship or research; taire ou de Ia recherche; ler i forskning,
Gii) 1he sending of the iii) P'envoi des exem- iii) sändningen av €ex-
copies and their sub- plaircs et leur distribution cmplaren och den följan-
sequent — distribution to ultérieure aux destinatai- de spridningen av dem
recipients is without any res m'ont aucun carac- till mottagarna ej sker i
commercial purpose; and töre lucratif; ct vinstsyfte,
(iv) the country to iv) le pays auquel Jes iv) det land, dit exem-
which the copies have exemplaires ont été en- plaren har sänts, har in-
been sent has agreed voyés a conclu un ac- gått en överenskommelse
with the country whose cord avec le pays dont med det land, där behörig
competent authority has P'autorité compétente a myndighet har utfärdat
granted the license to délivré la licenee pour en licensen, om att medge
allow the receipt, or dis- autoriser la réception, ou mottagande eller sprid-
Prop. 1973: 15 240
tribution, or both, and la distribution, ou ces ning eller båda dessa
the Director General has deux opérations, et le handlingar samt regering-
been = notified of the Gouvernement de ce der- en i detta senare land har
agreement by the Govern- nier pays a pnotifié au underrättat generaldirck-
ment of the country in Directeur général un tel tören om denna överens-
which the Jicense has accord. kommelse. been granted.
(5) All copies published 5) Tout exemplaire pu- 5. Varje exemplar, som under a license granted by blié sous I'empire d'une li- publiceras med stöd av en virtue of Article II or Ar- cence accordée en vertu de licens meddelad enligt artitice 11 shall bear a notice Particle II ou de Particle kel II eller artikel III, skall in the appropriate language III doit contenir une men- innehålla uppgift på lämpstating that the copies are tion dans la langue appro- ligt språk om att exemplaret available for distribution priée précisant que P'exem- sprides endast i det land elonly in the country or ter- plaire n'est mis en circula- ler det område för vilket ritory to which the said li- tion que dans le pays ou le licensen gäller. cense applies. territoire auquel Jadite li-
cence s'applique.
(6) (a) Due provision shall 6 a) Des mesures appro- 6. a) Lämpliga åtgärder be made at the national priées seront prises sur le skall vidtagas på det natiolevel to ensure plan national pour que nella planet för att
(i) that the license pro- i) la licence comporte i) licensen skall medge
vides, in favour of the en faveur du titulaire du innehavaren av översätt-
owner of the right of droit de traduction ou de ningsrätten eller mång-
translation or of repro- reproduction, selon le cas, faldiganderätten skälig er-
duction, as the case may une rémunération équita- sättning motsvarande ni-
be, for just compensation ble et conforme å Pé- vån för royalties vilka
that is consistent with chelle des redevances nor- normalt utgår enligt på
standards of royalties nor- malement versées dans le frivillig väg ingångna li-
mally operating on li- cas de licences librement censavtal mellan personer
censes freely negotiated négociées entre les inté- i de två berörda länder-
between persons in the ressés dans les deux pays na och two countries concerned, concernés; et and
(ii) payment and trans- ii) soient assurés Ile 1) utbetalning och
mittal of the compensa- paiement ct le transfert överförande av denna er-
tion: should national cur- de cette rémunération; sil sättning skall säkerställas;
rency regulations inter- existe une réglementation finnes nationeH valuta-
vene, the competent au- nationale en matiére de reglering, skall behörig
thority shall make all ef- devises, I'autorité compé- myndighet göra allt för
forts, by the use of in- tente ne måénagera aucun att, genom anlitande av
ternational machinery, to effort, cn recourant aux förekommande <interna-
ensure transmittal in in- mécanismes = internatio- tionella organ, säkerställa
ternationally convertible naux, pour assurer le att ersättningen överföres
currency or its equi- transfert de Ia rémunéra- i internationellt konverti-
valent. tion en monnaie interna- bel valuta eller i dess
tionalement = convertible motsvarighet.
ou en son équivalent.
(b) Due provision shall b) Des mesures appro- b) Lämpliga åtgärder be made by national legis- priées seront prises dans le skall vidtagas inom ramen lation to ensure a correct cadre de la législation na- för den nationella lagstifttranslation of the work, or tionale pour que soit ga- ningen för att garantera en an accurate reproduction of rantie une traduction cor- korrekt översättning av ver-
Prop. 1973: 15 241
the particular edition, as the recte de I'ceuvre ou une rc- ket eller ett korrekt mångcase may be. production exacte de PVédi- faldigande av upplagan.
tion dont il s'agit, selon Ile
Cas.
Article V Article V Artikel V
(1) fa) Any country en- 1) a) Tout pays habilité 1. a) Varje land, som är titled to make a declaration å déclarer qu'il invoquera behörigt att förklara att det that it will avail itself of le bénéfice de la faculté ämnar begagna sig av de the faculty provided for in prövue par Particle II peut, förmåner som anges i ar- Article II may, instead, at lorsquw'il ratifie le présent tikel II får, när det ratifithe time of ratifying or ac- Acte, ou y adhére, au lieu ecerar celler ansluter sig till ceding to this Act: de faire une telle déclara- denna akt, i stället för att av-
tion. ge en sådan förklaring,
(1) if it is a country to i) faire, sil est un pays i) om det är ett land på
which Article 30 (2) (a). auquel Particle 30.2) a) vilket artikel 30:2. a) är
applies, make a declara- est applicable, unc dé- tillämplig, avge förkla-
tion under that provision claration aux termes de ring enligt nämnda be-
as far as the right of cette disposition pour ce stämmelse = såvilt angår
translation is concerned; qui concerne le droit de rätten till översättning,
traduction;
(ii) if it is a country to i) faire, sil est un ii) om det är ett land
which Article 30 (2) (a) pays auquel P'article 30.2) på vilket artikel 30: 2. a)
does not apply, and even a) west pas applicable, et icke är tillämplig, avge
if it is not a country out- et möme sil n'est pas un sådan förklaring som av-
side the Union, make a pays €tranger å FPUnion, ses i artikel 30:2.b),
declaration as provided une déclaration comme första punkten; detta gäl-
for in Article 30 (2) (b), pråvu par Particle 30.2) ler även om landet cj står
first sentence. b), premiere phrase. utanför unionen.
(b) In the case of a coun- b) Dans Ile cas d'un pays b) Beträffande land som try which ccases to be re- qui a cessé d'étre considéré har upphört att betraktas garded as a developing comme un pays en voie de som utvecklingsland enligt country as referred to in développement tel que visé artikel I: 1., blir en förkla- Article I (1), a declaration ä Particle 1.1), une déclara- ring som avgivits enligt detmade according to this par- tion faite conformément au ta moment gällande till den agraph shall be effective présent alinéa reste valable dag då den frist utlöper som until the date on which the jusqu'å la date å laquelle är tillämplig enligt artikel period applicable under Ar- expire le délai appiicable I: 3. ticle I (3) expires. conformément å PFarticle
1.3).
(c) Any country which c) Tout pays qui a fait c) Land som har avgivit has made a deciaration ac- une déclaration conformé- förklaring enligt detta mocording to this paragraph ment au pråsent alinéa ne ment får ej senare begagna may not subsequently avail peut invoquer ultérieure- sig av de förmåner som anitself of the faculty provided ment le bénéfice de la facul- ges i artikel II även om det for in Article Il even if it té prévue par Farticle II, återtar förklaringen. withdraws the said declara- méme s'il retire ladite détion. claration.
(2) Subject to paragraph 2) Sous réserve de Vali- 2. Utom i fall som avses (3), any country which has néa 3), tout pays qui a in- under 3. får land som har availed itself of tbe faculty voqué Ice bénéfice de la fa- begagnat sig av de förmåprovided for in Article II culté prévue par Particle II ner som anges i artikel II ej may not subsequently make ne peut faire ultérieurement senare avge förklaring cn- 16 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 15
a declaration according to une déclaration conformé- ligt 1. paragraph (1). ment å Palinéa 1).
(3) Any country which 3) Tout pays qui a cessé 3. Varje land som har has ccased 10 be regarded d'étre considéré comme un upphört att betraktas som as a developing country as pays en voice de développe- utvecklingsland enligt artireferred to in Article I (1) ment tel que visé å Farticle kel I: 1. får senast två år may, not later than two L1) pourra, deux ans au före utgången av den frist ycars prior to the expira- plus tard avant Pexpiration som är tillämplig enligt artion of that period appli- du délai applicable confor- tikel I: 3. avge en förklaring cable under Article I (3), måément å Particle 1.3), faire enligt artikel 30: 2. b) första make a declaration to the une déclaration au sens de meningen trots att det inte effect provided for in Ar- Particle 30.2) b), premicre rör sig om ett Jand utanför ticle 30 (2) (b), first sen- phrase, nonobstant le fait unionen. Denna förklaring tence notwithstanding the qu'il ne s'agit pas d'un pays får verkan den dag då den fact that it is not a country étranger å I'Union. Cette frist utlöper som är tillämpoutside the Union. Such déclaration prendra effet å lig enligt artikel I: 3. declaration shall take cffect la date å lagquelle expire le at the date on which the délai applicable conforméperiod applicable under Ar- ment å Particle 1.3). ticle I (3) expires.
Article VI Article VI Artikel VI
(1) Any country of the 1) Tout pays de PUnion 1. Varje unionsland får Union may declare, as from peut déclarer, å partir de från dagen för denna akt the date of this Act, and at Ja date du présent Acte et intill dess landet blir bunany time before becoming å tout moment avant de det av artiklarna 1—21 och bound by Articles 1 to 21 devenir lé par les articles av detta bihang förklara, and this Appendix: I å 21 et par Ja présente
Annezxe :
(i) if it is a country i) sil sagit d'un pays i) om det rör sig om
which, were it bound by qui, sil était li par les ett land, som, om det var
Articles 1 to 21 and this articles 1 å 21 et par la bundet av artiklarna 1—
Appendix, would be en- présente Annexe, serait 21 och detta bihang, skul-
titled to avail itself of the habilité ä invoquer le bé- Je vara behörigt att be-
faculties referred to in néfice des facultés visées gagna sig av de förmåner
Article I (1), that it will å Particle 1.1), qwil appli- som avses i artikel I: 1.,
apply the provisions of quera les dispositions de att landet skall tillämpa
Article II or of Article Particle II ou de Varticle bestämmelserna i artikel
lI or of both to works IT, ou bien des deux, II eller artikel YIT eller
whose country of origin aux cuvres dont le pays båda dessa artiklar på
is a country which, pur- d'origine est un pays qui, verk vilkas hemland är
suant to (ii) below, ad- en application du point ett land som, med till-
mits the application of ii) ci-aprés, accepte Pap- lämpning av ii), medger
those Articles to such plication de ces articles å tillämpning av dessa ar-
works, or which is bound de telles ceuvres ou qui tiklar på sådana verk eller
by Articles 1 to 21 and est lié par les articles 1 som är bundet av artik-
this Appendix; such dec- äå 21 ct par la pråsente larna 1-—21 och av detta
laration may, instead of Anncexe; une telle décla- bihang; sådan förklaring
referring to Article II, ration peut se référer å kan hänföra sig till arti-
refer to Article V; Partiecle V au lieu de kel V i stället för artikel
Particle IH; I.
(i) that it admits the ii) gqwil accepte Iap- ii) att det medger till-
application of this Ap- plication de Ia présente Jämpning av detta bihang
Prop. 1973: 15 243
pendix to works of which Annexe aux ceuvres dont på verk, för vilka landet
it is the country of origin il est le pays Porigine, är hemland, av land som
by countries which have par les pays qui ont fait har avgivit förklaring en-
made a declaration un- une déclaration en vertu ligt i) eller lämnat ett
der (i) above or a noti- du point i) ci-dessus ou meddelande enligt arti
fication under Article I. une notification en vertu kel I.
de Particle I.
(2) Any declaration made 2) Toute déclaration selon 2. Varje förklaring enligt under paragraph (1) shall be Falinéa 1) doit é&tre faite 1. skall avges skriftligen och in writing and shall be de- par écrit et déposée aupres deponeras hos generaldirekposited with the Director du Directeur général. Elle tören. Den får verkan den General. The declaration prend effet å la date de dag den deponeras. shall become effective from son dépöt. the date of its deposit.
In witness whercof, the En foi de quoi, les sous- Till bekräftelse härav har undersigned, being duly signés, dåment autorisés å undertecknade, därtill veauthorized thereto, have cet effet, ont signé le pré- derbörligen befullmäktigade, signed this Act. sent Acte. underskrivit denna akt.
Done at Paris on July 24, Fait å Paris, le 24 juillet Som skedde i Paris den 24 1971. 1971. juli 1971.
Bilaga 2
(Översättning)
Universal copyright Conven- Convention universelle sur le Världskonvention om upphovstion as revised at Paris on 24 droit d”auteur révisée a Paris rätt reviderad i Paris den 24 July 1971 le 24 juillet 1971 juli 1971
The Contracting States. Les États contractants, De fördragsslutande sta-
terna,
Moved by the desire to Animés du désir Tassurer besjälade av en önskan ensurc in all countries copy- dans tous les pays la pro- att i alla länder trygga skydright protection of literary, tection du droit d'auteur det för upphovsrätten till scientific and artistic works, sur les cuvres littéraires, litterära, vetenskapliga och
scientifiques et artistiques, konstnärliga verk,
Convinced that a system Convaincus quw'un régime förvissade om att en ordof copyright protection ap- de protection des droits des ning, som bereder ett för propriate to all nations of autcurs approprié å toutes alla länder lämpligt skydd the world and expressed in les nations et exprimé dans för upphovsrätten och som a universal convention, ad- une convention universelle, uttryckes i en världskonditional to, and without im- s'ajoutant aux systeémes in- vention vilken ansluter sig pairing international systems ternationaux déjäå en vi- till internationella i kraft vaalready in force, will ensure gucur, sans Jeur porter at- rande system utan att göra respect for the rights of the teinte, est de nature å assu- intrång i dessa, kommer att individual and encourage the rer 1e respect des droits de trygga den enskildes persondevelopment of literature, la personne humaine et å liga rättigheter och att främthe sciences and the arts, favoriser 1c dåöveloppement ja utvecklingen av litteratu-
des lettres, des sciences et ren, vetenskapen och kons-
des arts, ten,
Persuaded that such a uni- Persuadés quw'un tel ré- övertygade om att ett såversal copyright system will gime universel de protec- dant världsomfattande facilitate a wider dissemina- tion des droits des auteurs skydd för upphovsrätten tion of works of the human rendra plus facile la diffu- kan underlätta spridandet mind and increase inter- sion des ceuvres de Fesprit av den mänskliga andens national understanding, et contribuera å une meil- skapelser och bidraga till
leure compréhension inter- ökad internationell förståel-
nationale, se.
Have resolved to revise Ont résolu de réviser la har beslutat att revidera the Universal Copyright Convention universelle sur Världskonventionen om Convention as signed at le droit dauteur signée å upphovsrätt, undertecknad i Geneva on 6 Scptember Genétve le 6 september 1952 Geneve den 6 september 1952 (hereinafter called "the (ci-aprés dénommée «Ja 1952 (härefter benämnd 1952 Convention”), and con- Convention de 1952 ») ct, en 71952 års konvention” och sequently, conséquence, därför
Have agreed as follows: Sont convenus de ce qui Överenskommit som föl-
suit : jer:
Article I Article I Artikel I
Each Contracting State Chaque État contractant Fördragsslutande stat förundertakes to provide for s'engage å prendre toutes binder sig att vidtaga alla the adequate and effective dispositions nécessaires pour erforderliga åtgärder för att protection of the right of assurer une protection suf- bereda ett tillräckligt och authors and other copyright fisante et efficace des droits verksamt skydd för upp-
Prop. 1973: 15 245
proprietors in literary, scien- des auteurs et de tous autres hovsmännens och andra tific and artistic works, in- titulaires de ces droits sur rättsinnehavares rättigheter cluding writings, musical, les ceuvres littéraires, scien- till litterära, vetenskapliga dramatic and = cinemato- tifiques et artistiques telles och konstnärliga verk, sågraphic works, and paint- que les écrits, les cuvres som skrifter, musikaliska, ings, engravings and sculp- musicales, dramatiques et dramatiska och kinematoture. cinématographiques, les grafiska verk samt verk av
peintures, gravures et sculp- måleri, gravyr och skulptur.
tures.
Article IH Article IUI Artikel Il
1. Published works of na- 1. Les cuvres publites 1. Verk som publicerats tionals of any Contracting des ressortissants de tout av medborgare i fördrags- State and works first pub- EÉtat contractant ainsi que slutande stat samt verk som lished in that State shall en- les cuvres publiées pour la först publicerats inom såjoy in each other Contract- premigre fois sur le terri- dan stats område skall i varing State the same protec- toire d'un tel État jouissent, je annan fördragsslutande tion as that other State ac- dans tout autre — État stat åtnjuta såväl det skydd, cords to works of its na- contractant, de la protec- som denna stat tillerkänner tionals first published in its tion que cet autre État ac- verk av dess egna medborown territory, as well as corde aux cqmuvres de ses gare, publicerade för första the = protection specially resortissants publites pour gången inom dess eget omgranted by this Convention. la premitre fois sur sin pro- råde, som även det skydd
pre territoire, ainsi que de som särskilt tillkommer dem
la protection spécialement i kraft av denna konven-
accordée par la présente tion.
Convention.
2. Unpublished works of 2. Les cevres non pu- 2. Icke publicerade verk nationals of each Contract- bliées des ressortissants de av medborgare i fördragsing State shall enjoy in each tout État contractant jouis- slutande stat skall i varje other Contracting State the sent, dans tout autre État annan fördragsslutande stat same protection as that other contractant, de la protection åtnjuta såväl det skydd, som State accords to unpublished que cet autre État accorde denna stat tillerkänner sina works of its own nationals, aux uvres non publiées de medborgares icke publiceraas well as the protection ses ressortissants, ainsi que de verk, som även det skydd specially granted by this de la protection spéciale- som särskilt tillkommer dem Convention. ment accordée par Ja préå- i kraft av denna konven-
sente Convention. tion.
3. For the purpose of 3. Pour Papplication de 3. Fördragsslutande stat this Convention any Con- la présente Convention, tout får genom sin lagstiftning, tracting State may, by do- État contractant peut, par med avscende på tillämpmestic legislation, assimi- des dispositions de sa légis- ningen av denna konvenlate to its own nationals any lation interne, assimiler å tion, med sina medborgare person domiciled in that ses ressortissants toute per- likställa envar som har hem- State. sonne domiciliée sur le ter- vist inom staten.
ritoire de cet État.
Article II Article III Artikel III
1. Any Contracting State 1. Tout État contractant 1. Fördragsslutande stat, which, under its domestic qui, d'aprös sa législation vars nationella Jagstiftning Jaw, requires as a condition interne, exige, å titre de con- som villkor för skydd av of copyright, compliance dition de la protection des upphovsrätten kräver uppwith formalities such as de- droits des auteurs, Paccom- fyllandet av formaliteter så-
Prop. 1973: 15 246
posit, registration, notice, plissement de formalités tel- som deponering, registrenotarial certificates, payment les que dépöt, enregistre- ring, uttryckligt förbehåll, of fees or manufacture or ment, mention, certificats notarialintyg, erläggande av publication in that Contract- notariés, paiement de taxes, avgift, framställning eller ing State, shall regard these fabrication ou publication publicering inom = statens requirements as = satisfied sur le territoire national, eget område, skall anse deswith respect to all works doit considérer ces exigences sa krav uppfyllda i fråga protected in «accordance comme satisfaites pour toute om varje av denna konvenwith this Convention and muvre protégée aux termes tion skyddat verk, vilket first published outside its de la présente Convention, först publicerats utanför staterritory and the author of publite pour la premiér2 tens område och vars uppwhich is not one of its fois hors du territoire de hovsman icke tillhör denna nationals, if from the time cet État et dont Pauteur stat, såvida alla exemplar av of the first publication all n'est pas un de ses ressor- verket, som publiceras med the copies of the work pub- tissants si, dés la premidr2 tillstånd av upphovsmannen lished with the authority of publication de cette wuvre, eller hans rättsinnehavare, the author or other copy- tous les exemplaires de från och med den första right proprietor bear the I'cuvre publiée avec Pauto- publiceringen är försedda symbol 9 accompainied by risation de Fauteur ou de med märket 9 åtföljt av the name of the copyright tout autre titulaire de ses rättsinnehavarens namn och proprietor and the year of droits portent le symbole & årtalet för den första publifirst publication placed in accompagné du nom du ceringen, anbragt på sådant such manner and location titulaire du droit d”auteur et sätt och på sådan plats att as to give reasonable notice de Pindication de Pannée de det klart utvisar att uppof claim of copyright. premiere publication ; 12 hovsrätten är förbehållen.
symbole, le nom ct Fannée
doivent étre apposés d'une
maniére ct ä une place mon-
trant de facon que le droit
dauteur est réservé.
2. The provisions of para- 2. Les dispositions de P'a- 2. Bestämmelserna i försgraph 1 shall not preclude linéa 1 minterdisent pas äå ta stycket utgör icke hinany Contracting State from un État contractant de sou- der för fördragsslutande stat requiring = formalities or mettre å certaines forma- att för förvärv och utövning other conditions for the lités ou å d'autres condi- av upphovsrätt kräva vissa acquisition and cnjoyment tions, en vue dassurer Vac- formaliteter eller andra villof copyright in respect of quisition et la jouissance du kor i fråga om verk, som works first published in its droit d'auteur, les cuvres först publicerats inom dess territory or works of its publites pour la premiere eget område, eller i fråga nationals wherever publish- fois sur son territoire, ou om verk av dess egna meded. celles de ses ressortissants, borgare, var de än publi-
quel soit le lieu de la publi- cerats.
cation de ces wuvres.
3. The provisions of para- 3. Les dispositions de Pa- 3. Bestämmelserna 1 försgraph 1 shall not preclude linéa 1 minterdisent pas åå ta stycket utgör icke hinder any Contracting State from un État contractant dexiger för fördragsslutande stat att providing that a person d'une personne estant en föreskriva, att den som för seeking judicial relief must, justice qu'e!le satisfasse, aux talan inför domstol skall in bringing the action, com- fins du procés, aux régles iakttaga regler om förfaranply with procedural reguire- de procédure telles que det, såsom att käranden anments, such as that the Fassistance du demandeu: litar en inhemsk advokat complainant must appear par un avocat exergant dans eller att han deponcerar ett through domestic counsel or cet État ou le dépöåt par le exemplar av verket hos
Prop. 1973: 15 247
that the complainant must demandeur d'un exemplaire domstolen eller hos en fördeposit with the court or an de I'cuvre auprös du tribu- valtningsmyndighet eller hos administrative — office, or nal ou d'un burcau adminis- båda. Underlåtenhet att both, a copy of the work tratif ou des deux å la fois. jakttaga sådan föreskrift involved in the litigation; Toutefois, le fait de ne pas skall dock icke inverka på provided that failure to com- satisfaire å ces exigences upphovsrättens giltighet. Ej ply with such requirements n'affecte pas la validité du heller får sådan föreskrift shall not affect the validity droit d'auteur. Aucune de åläggas medborgare i annan of the copyright, nor shall ces exigences ne peut étre fördragsslutande stat, om any such requirement be im- imposée å un ressortissant icke den stat där skydd påposed upon a national of d'un autre État contractant kallas ålägger sina egna another Contracting State if si elle ne P'est pas aux res- medborgare detsamma. such requirement is not im- sortissants de PÉtat dans posed on nationals of the lequel Ia protection est de- State in which protection is mandée. claimed.
4. In each Contracting 4, Dans chaque État con- 4. Fördragsslutande stat State there shall be legal tractant doivent étre assurés är pliktig att bereda rättsligt means of protecting with- des moyens juridiques pour skydd utan formaliteter för out formalities the unpub- protéger sans formalités les icke publicerade verk av lished works of nationals Mwuvres non publiées des res- medborgare från andra förof other Contracting States. sortissants des autres États dragsslutande stater.
contractants.
5. If a Contracting State 5. Si un. État contractant 5. Om fördragsslutande grants protection for more accorde plus d'une scule stat bereder skydd under than one term of copyright péåriode de protection et si mer än en period och den and the first term is for la premiere est d'une durée första perioden är längre än a period longer than one supérieure å I'un des mini- någon av de minimitider för of the minimum periods mums de temps prévus å skyddet, som föreskrives i prescribed in Article IV, Particle IV de Ja présente artikel IV, är denna stat such State shall not be re- Convention, cet État a la icke förpliktad att tillämpa quired to comply with the faculté de ne pas appliquer vad som sägs under 1 såprovisions of paragraph 1 of FPalinéa 1 du présent article vitt angår den andra och this Article in respect of en ce qui concerne la följande perioder. the second or any subse- deuxieme période de protecquent term of copyright. tion ainsi que pour les pé-
riodes suivantes.
Article IV Article IV Artikal IV
1. The duration of pro- 1. La durée de la protec- 1. Skyddstiden bestämtection of a work shall be tion de Ucuvre est réglée mes av lagstiftningen i den governed, in «accordance par Ia loi de FÉtat contrac- fördragsslutande stat, där with the provisions of Ar- tant ol Ila protection est de- skydd påkallas, dock med ticle II and this Article, by mandée conformément aux iakttagande av vad som föthe law of the Contracting dispositions de TPFarticle II reskrives i denna artikel och State in which protection is et aux dispositions ci-des- i artikel IL claimed. SOUS.
2. (a) The term of pro- 2, (a) La durée de pro- 2. (a) Skyddstiden för tection for works protected tection pour Jes Äuvres pro- verk som skyddas av denna under this Convention shall tégées par la présente Con- konvention får icke bestämnot be less than the life vention ne sera pas infé- mas kortare än cen tidrymd, of the author and twenty- rieure äå une période com- omfattande upphovsmanfive years after his death. prenant la vie de PFauteur nens livstid och tjugofem år
Prop. 1973: 15 248
However, any Contracting et vingt-cinq années apréös efter hans död. Fördragsslu- State which, on the effec- sa mort. Toutefois, F'État tande stat som, när denna tive date of this Conven- coatractant qui, å la date konvention träder i kraft tion in that State, has lim- de Tentrée en vigueur de la inom dess område, för vissa ited this term for certain présente Convention sur son kategorier av verk har beclasses of works to a period territoire, aura restreint ce stämt skyddstiden till viss computed from the first délai, pour certaines caté- tidrymd räknat från den publication of the work, gories d'evres, å une pé- första publiceringen, får beshall be entitled to maintain riode calculée å partir de la hålla reglerna härom samt these exceptions and to cex- premicre — publication de utsträcka dem till andra katend them to other classes of F'ecuvre, aura la faculté de tegorier av verk. För alla nu works. For all these classes maintenir ces dérogations avsedda = kategorier = får the term of protection shall ou de les étendre å dautres skyddstiden likväl icke unnot be less than twenty- calégories. Pour toutes ces derstiga tjugofem år från five years from the date of catégories, la durée de pro- den första publiceringen. from its registration prior tection ne scra pas inféto publication, as the case rieure å vingt-cing années å may be. compter de la date de la prefirst publication. miére publication.
(b) Tout État contractant (b) Fördragsslutande stat
qui, ä Ila date de FPentrée en som, när denna konvention
vigucur de Ia présente Con- träder i kraft inom dess om-
(b) Any Contracting State vention sur son territoire, råde, icke bestämmer which, upon the effective ne calculic pas Ila durie de skyddstiden på grundval av date of this Convention in protection sur la base de Ja upphovsmannens livstid, får that State, does not com- vie de Pautcur, aura la räkna = skyddstiden = från pute the term of protection faculté de calculer cette du- verkets första publicering upon the basis of the life rée de protection å comp- eller, i förekommande fall, of the author, shall be en- ter de la premiere publica- från dess registrering före titled to compute the term tion de I'uyre ou, Ie cas den första publiceringen; of protection from the date échéant, de P'enregistrement skyddstiden får likväl icke of the first publication of de cette muvre pråalable å understiga tjugofem år från the work or from its regis- sa publication ; la durée de den första publiceringen eltration prior to publication, la protection ne sera pas ler från registreringen. as the case may be, provid- inférieure å vingt-cing aned the term of protec- néces å compter de la date tion shall not be less than de la premiere publication twenty-five ycars from the ou, Ile cas échåant, de I'endate of first publication or registrement de Pcmwuvre
préalable å Ja publication.
(c) If the Iegistation of (c) Si la Jésislation de (c) Om fördragsslutande a Contracting State grants FÉtat contractant prévoit stat bereder skydd under två two or more successive deux ou plusieurs périodes eller flera på varandra fölterms of protection, the du- consécutives de protection, jande perioder, får den försration of the first term shall la durée de Ila primére péå- ta av dem icke bestämmas not be less than one of the riode ne sera pas inférieure kortare än någon av de unminimum periods specified ä la durée de Vunce des péå- der (a) och (b) fastställda in sub-paragraphs (a) and riodes minima déterminée minimitiderna. (b). aux lettres (a) et (b) ci-des-
SUS.
3. The provisions of para- ä. Tes dispositions de 3. Bestämmelserna under graph 2 shall not apply to Falinéa 2 ne s'appliquent 2. äger icke tillämpning på photographic works or to pas aux cuvres photogra- fotografiska verk celler verk
Prop. 1973: 15 249
works of applied art; provid- phiques, ni aux wuvres des av brukskonst. I de föred, however, that the term arts appliqués. Toutefois, dragsslutande stater, som of protection in those Con- dans les États contractants skyddar fotografiska verk tracting States which pro- qui protégent les qmuvres eller som skyddar alster av tect photographic works, or photographigques et, en tant brukskonst i den mån de works of applied art in so qu'euvres artistiques, les utgör konstverk, får likväl far as they are protected as cuvres des arts appliqués, skyddstiden för sådana verk artistic works, shall not be la durée de la protection ne icke understiga tio år. less than ten ycars for each sera pas, pour ccs (uvrcs, of said classes of works. inférieure å dix ans.
4. (a) No Contracting 4. (a) Aucun État con- 4. (a) Fördragsslutande State shall be obliged to tractant ne sera tenu d'as- stat är icke skyldig att skydgrant protection to a work surer la protection d'une da ett verk under längre tid for a period longer than cuvre pendant une durée än den som, för den katethat fixed for the class of plus longue que celle fixée, gori till vilken verket hör, works to which the work pour la catégorie dont elle blivit bestämd, i fråga om in question belongs, in the reléve, s'il sagit d'une euvre ett icke publicerat verk av case of unpublished works non publiée, par Ja loi de lagen i den fördragsslutanby the law of the Con- PEtat contractant dont Vau- de stat, där upphovsmannen tracting State of which the teur est ressortisant, et, s'il är medborgare, och i fråga author is a national, and s'agit d'une ceuvre publiée, om ett publicerat verk av in the case of published par la loi de PFÉtat con- lagen i den fördragsslutanworks by the law of the tratctant ol cette euvre a de stat. där verket publice- Contracting State in which été publiée pour la premiére rats för första gången. the work has been first fois. published.
(b) For the purposes of (b) Aux fins de Papplica- (b) Om fördragsslutande the application of sub-para- tion de ia lettre (a), si la stat bereder skydd under två graph (a), if the law of législation d'un État con- eller flera på varandra fölany Contracting State grants tractant prévoit deux ou plu- jande perioder, skall vid tilltwo or more successive sicurs périodes consécutives lämpning av bestämmelserterms of protection, the de protection, la durée de la na under (a) skyddstiden i period of protection of that protection accordée par cet staten anses vara lika med State shall be considered État est considérée comme summan av perioderna. Om to be the aggregate of those étant Ja somme de ces péå- ij vissa fall ett verk av nåterms. However, if a speci- riodes. Toutefois, si pour got skil icke skyddas i stafied work is not protected une raison quelconque une ten under en andra eller nåby such State during the muvre déterminée n'est pas gon följande period, är dock second or any subsequent protégée par ledit État pen- övriga fördragsslutande staterm for any reason, the dant Ia seconde période ou ter icke pliktiga att skydda other Contracting States FPune des påériodes suivantes, verket under den andra elshall not be obliged to pro- les autres États contractants ler de följande perioderna. tect it during the second ne sont pas tenus de proor any subsequent term. téger cette kuvre pendant
cette seconde période ou les
påériodes suivantes.
5. For the purposes of 5. Aux fins de Papplica- 5. Vid tillimpning av bethe application of paragraph tion de PFalinéa 4, I'ccuvre stämmelserna under 4. skall 4, the work of a national d'un ressortissant d'un État verk av medborgare i förof a Contracting State, first contractant publiée pour la dragsslutande stat, som för published in a non-Contract- premiere fois dans un État första gången publicerats i ing State, shall be treated non contractant sera con- en icke fördragsslutande as though first published in sidérée comme ayant été stat, behandlas som om det
Prop. 1973: 15 250
the Contracting State of publiée pour la premibre först publicerats i den förwhich the author is a na- fois dans PÉtat contractant dragsslutande stat där upptional. dont l'auteur est ressortis- hovsmannen är medborgare.
sant.
6. For the purposes of 6. Aux fins de Papplica- 6. Vid tillämpning av bethe application of paragraph tion de Palinéa 4 susmen- stämmelserna under 4. skall 4, in case of simultancous tionné, en cas de publi- verket, om det publicerats publication in two or more cation simultanée dans deux samtidigt i två eller flera Contracting States, the work ou plusieurs États contrac- fördragsslutande stater, beshall be treated as though tants, I'cuvre sera considé- handlas som om det först first published in the State råée comme ayant été publiée publicerats i den stat där which affords the shortest pour la premidre fois dans skyddstiden — är = kortast. term; any work published FÉtat qui accorde la pro- Verk, som publicerats i två in two or more Contract- tection la moins longue. Est eller flera länder inom treting States within thirty days considérée comme publiée tio dagar från den första of its first publication shall simultanément dans plu- publiceringen, anses som om be considered as having sieurs pays toute cuvre qui det publicerats samtidigt i been published simultaneo- a paru dans deux ou plu- dessa länder. usly in said Contracting sieurs pays dans Iles trente States. jours de sa premiégre publi-
cation.
Article IV bis Article IV bis Artikel IV bis
1. The rights referred to 1. Les droits visés å 1. De rättigheter som avin Article I shall include Particle premier compren- ses i artikel I, innefattar de the basic rights ensuring nent les droits fondamentaux grundläggande = rättigheter the author's economic in- qui assurent Ja protection som säkerställer upphovsterests, including the exclu- des intérets patrimoniaux de mannens ekonomiska intressive right to authorize repro- FPauteur, notamment le droit sen, inbegripet den utesluduction by any means, exclusif d”autoriser la repro- tande rätten att låta mångpublic performance and duction par n'importe quel faldiga verket med vilket broadcasting. The provisions moyen, la représentation et medel det vara må, att låta of this Article shall extend Pexécution publiques, et la offentligt framföra verket to works protected under radiodiffusion. Les disposi- och att låta utsända det i this Convention either in tions du préåsent article radio. Bestämmelserna i their original form or in s'appliquent aux qCeuvres denna artikel skall tillämpas any form recognizably de- protégées par la présente på verk som skyddas av rived from the original. Convention, soit sous leur denna konvention antingen
forme originale, soit, de fa- i deras ursprungliga form
con reconnaissable, sous une eller i en form som på ett
forme dérivée de PF'ceuvre igenkänneligt sätt härrör
orginale. från det ursprungliga verket.
2. However, any Contract- 2. Toutefois, chaque 2. Från de rättigheter ing State may, by its domes- État contractant peut, par som nämnts under 1 får liktic legislation, make excep- sa législation nationale, ap- väl varje fördragsslutande tions that do not conflict porter des exceptions, non stat genom sin nationella with the spirit and provi- contraires å Pesprit et aux lagstiftning medgiva undansions of this Convention, dispositions de Ia présente tag som icke inkräktar på to tbe rights mentioned in Convention, aux droits men- andan och föreskrifterna i paragraph 1 of this Article. tionnés å Palinéa 1 du pré- denna konvention. Varje Any State whose legislation sent article. Les États fai- stat vars lagstiftning gör so provides, shall neverthe- sant éventuellement usage de bruk av denna rättighet less accord a reasonable de- Jadite faculté devront néan- skall likväl föranstalta om
Prop. 1973: 15 251
grece of effective protection moins accorder å chacun en rimlig grad av skydd för to each of the rights to des droits auxquels il serait var och en av de rättighewhich exception has been fait exception un niveau ter från vilka undantag har made. raisonnable de protection medgivits.
effective.
Article V Article V Artikel V
1. The rights referred to 1. Les droits vwvisés å 1. De rättigheter som avin Article I shall include the Particle premier compren- ses i artikel I innefattar uteexclusive right of the author nent le droit exclusif de slutande rätt att översätta to make, publish and author- faire, de publier et d”autori- och publicera översättningar ize the making and publica- ser å faire et å publier la av de verk, som skyddas getion of translations of traduction des ceuvres pro- nom denna «Konvention, works protected under this tégées aux termes de la ävensom att låta andra över- Convention. pråsente Convention. sätta och publicera översätt-
ningar av sådana verk.
2. However, any Contract- 2. Toutefois, chaque État 2. Likväl får fördragsing State may, by its domes- contractant peut, par sa lé- slutande stat genom sin natic legislation, restrict the gislation nationale, restrein- tionella lagstiftning inskränright of translation of writ- dre, pour les écrits, le droit ka översättningsrätten = till ings, but only subject to the de traduction, mais en se skrifter, dock under iakttafollowing provisions: conformant aux dispositions gande av följande bestäm-
suivantes : melser:
(a) If, after the expira- (a) Lorsque, å I'expira- (a) Om en skrift ännu vid tion of a period of seven tion d'un délai de sept an- utgången av sjunde året efyears from the date of the nées ä dater de Ja pre- ter dess första publicering first publication of a writ- midre publication dun écrit, icke av den som innehar ing, a translation of such la traduction de cet écrit översättningsrätten eller med writing has not been pub- ma pas été publiée dans une hans tillstånd publicerats i lished in a language in gen- langue d'usage gåénéral dans översättning på ett språk i eral use in the Contracting FÉtat contractant, par le ti- allmänt bruk i viss fördrags- State, by the owner of the tulaire du droit de traduc- slutande stat, kan varje medright of translation or with tion ou avec son autorisa- borgare i staten av behörig his authorization, any na- tion, tout ressortissant de myndighet därstädes erhålla tional of such Contracting cet État contractant pourra en licens, utan ensamrätt, State may obtain a non- obtenir de FP'autorité com- att översätta verket till detexclusive licence from the pétente de cet État unc li- ta språk och att publicera competent authority there- cence non exclusive pour översättningen. of to translate the work into traduire I'cuvre dans cette that language and publish langue et publier I'ceuvre the work so translated. ainsi traduite.
(b) Such national shall in (b) Cette licence ne pour- (b) Licens kan meddelas accordance with the proce- ra åtre accordée que si le endast om sökanden i endure of the State concern- requérant, conformément lighet med gällande bestämed, establish either that he aux dispositions en vigueur melser i den stat där licens has requested, and been dans PÉtat od est introduite begäres visar att han begärt denied, authorization by the la demande, justifie avoir men vägrats tillstånd av inproprietor of the right to demandé au titulaire du nehavaren av översättningsmake and publish the trans- droit de traduction I'auto- rätten att göra och publicelation, or that, after duc risation de traduire et de ra Översättningen eller ej diligence on his part, he publier Ila traduction et, har kunnat anträffa honom was unable to find the own- aprås dues diligences de sa trots att han gjort vad som er of the right. A licence part, m'a pu atteindre le skäligen kunnat fordras av
Prop. 1973: 15 252
may also be granted on the tilulaire du droit dauteur honom i detta hänseende. same conditions if all pre- ou obtenir son autorisation. På samma villkor kan Jlivious editions of a transla- Aux mémes conditions, la cens meddelas om alla tidition in a language in gener- licence pourra également gare upplagor, som redan al use in the Contracting etre accordée si, pour une publicerats på ett språk i all- State are out of print. traduction déjå publiée dans mänt bruk i den fördrags-
une langue d'usage général slutande staten, är utgångna.
dans PEtat contractant, les
éditions sont Epuisées.
(c) If the owner of the (c) Si Ie titulaire du droit (c) Om sökanden ej har right of translation cannot de traduction m'a pu étre kunnat anträffa innehavaren be found, then the applicant atteint par le requérant, ce- av Översättningsrätten, skall for a licence shall send cop- Iui-ci doit adresser des co- han sända kopior av sin anies of his application to the pies de sa demande å PF'édi- sökan till den förläggare, publisher whose name ap- teur dont Ile nom figure sur vars namn angivits på verpears on the work and, if P'euvre et au représentant ket, och, där nationaliteten the nationality of the owner diplomatique ou consulaire hos innehavaren av översättof the right of translation de VÉtat dont le titulaire ningsrätten är känd, till diis known, to the diplomatic du droit de traduction est plomatisk eller konsulär reor consular representative ressortissant, lorsque la na- presentant för den stat där of the State of which such tionalité du titulaire du droit denne är medborgare eller owner is a national, or to de traduction est connuc, ou till särskilt organ som denthe organization which may ä l'organisme qui peut avoir na stats regering kan ha uthave been designated by the été désigné par le gouverne- sett. Licens får ej meddelas government of that State. ment de cet État. La licence före utgången av cn frist The licence shall not be ne pourra &tre accordée om två månader från det att granted before the expira- avant I'expiration d'un délai kopior av ansökan avsänts. tion of a period of two de deux mois å dater de months from the date of Penvoi des copies de Ia dethe dispatch of the copies mande. of the application.
(d) Due provision shall (d) La législation natio- (d) Den nationella lagbe made by domestic legis- nale adoptera Iles mesures stiftningen skall vidtaga lation to ensure to the own- appropriées pour assurer au lämpliga åtgärder för att tiller of the right of translation titulaire du droit de traduc- försäkra innehavaren av a compensation which is tion une rémunération Équi- översättningsrätten en skäjust and conforms to inter- tabie ct conforme aux usa- lig ersättning motsvarande national standards, to ensure ges internationaux, ainsi que vad som är internationellt paymcat and transmittal of le paiement et le transfert brukligt och att säkerställa such compensation, and to de cette rémunération, et utbetalningen och överföensure a correct translation pour garantir une traduction randet av denna ersättning of the work. cortrecte de I'ceuvre. samt att garantera en kor-
rekt översättning av verket.
(e) The original title and (e) Le titre ct le nom de (e) Originalverkets titel tbe name of the author of Fauteur de T'euvre originale och namnet på dess uppthe work shall be printed on doivent &tre Egalement im- hovsman skall tryckas på all copies of the published primés sur tous les exem- alla exemplar av den publitransiation. The licence shall plaires de la traduction pu- cerade översättningen. Libe valid cnly for publica- bliée. La licence ne sera censen gäller endast för uttion of the translation in the valable que pour Pédition givning inom området för territory of the Contracting å Iintéricur du territorie de den fördragsslutande stat, State where it has been ap- PÉtat contractant ov cette där licensen begärts. Sålunplied for. Copices so publish- licence est demandée. LE im- da utgivna exemplar får in-
Prop. 1973: 15 253
ed may be imported and portation ct la vente des föras och säljas i annan försold in another Contracting exemplaires dans un autre dragsslutande stat, om den- State if a language in gener- État contractant sont possi- na stat i allmänt bruk har al use in such other State bles si cet État a une langue samma språk som det, på is the same language as that d'usage général identique å vilket verket översatts samt into which the work has celle dans Jaquelle F'ceuvre a att dess lagstiftning innehålbeen so translated, and if été traduite, si sa loi na- ler bestämmelser om sådana the domestic law in such tionale admet Ja licence et licenser och icke förbjuder other State makes provision si aucune des dispositions en införseln och försäljningen. for such licences and does vigucur dans cet État ne I fördragsslutande stat, där not prohibit such importa- s'oppose å Pimportation et dessa förutsättningar icke är tion and sale. Where the å la vente; VPimportation uppfyllda, får införsel och foregoing conditions do not et la vente sur le territoire försäljning ske endast i enexist, the importation and de tout État contractant, lighet med statens lagstiftsale of such copies in a Con- dans lequel les conditions ning och av staten ingångtracting State shall be gov- précédentes ne <peuvent na internationella överenserned by its domestic law jouer, sont réservées å la kommelser. Licens får icke and its agreements. The li- législation de cet État et överlåtas av den för vilken cence shall not de transfer- aux accords conclus par lui. den meddelats. red by the licensee. La licence ne pourra é&tre
cédée par son bénéficiaire.
(f) The licence shall not (fj La licence ne peut (f) Licens får ej meddebe granted when the author gtre accordée lorsque Pau- las när upphovsmannen har has withdrawn from circu- teur a retiré de Ia circula- dragit tillbaka exemplaren lation all copies of the work. tion les exemplaires de av verket från den allmänna
FCuvre. handeln.
Article Vbis Article V bis Artikel Vbis
1. Any Contracting State 1. Tout État contractant 1. Varje fördragsslutande regarded as a developing considéré comme un pays stat, som enligt Förenta nacountry in conformity with en voie de développement, tionernas generalförsamlings the established practice of conformément å la pratique praxis betraktas som utveckthe General Assembly of the établie de PAssemblée géné- lingsland, kan genorn med- United Nations may, by a rale des Nations Unies, peut, delande, som skall deponenotification deposited with par unc notification déposée ras hos gencraldirektören the Director-General of the auprés du Directcur général för Förenta nationernas Or- United Nations Educational, de PFOrganisation des Na- ganisation för uppfostran, Scientific and Cultural Or- tions Unies pour P'éducation, vetenskap och = kultur ganization (hereinafter cal- la science et la culture (ci- (UNESCO) (härefter beled "the Director-General”) aprés dénommé "le Direc- nämnd ”generaldirektören”) at the time of its ratifica- teur général”) au moment vid ratificeringen, tillträdet tion, acceptance or acces- de sa ratification, de son eller anslutningen eller sesion or thereafter, avail it- acceptation ou de son ad- narc, helt eller delvis begagself of any or all of the hésion, ou ultérieurement, se na sig av de undantag som exceptions provided for in prévaloir de tout ou partie anges i artiklarna Vter och Articles Vter and Vquater. des cxceptions prévues aux Vauater.
articles Vter et Vquater.
2. Any such notification 2. Toute notification dé- 2. Varje meddelande som shall be effective for ten posée conformément aux deponerats enligt 1. gäller years from the date of com- dispositions de PFalinéa 1 under en period av tio år iag into force of this Con- restera en vigueur pendant räknat från den dag då denvention, or for such part of une période de dix ans å na konvention träder i kraft that ten-year period as re- compter de la date de Pen- celler för hela återstoden av
Prop. 1973: 15 254
mains at the date of deposit trée en vigueur de la pré- den tioårsperiod som återof the notification, and may sente Convention, ou pour står vid den dag då meddebe renewed in whole or in toute partie de cette période landet deponeras. Förnyelse part for further periods of décennale restant å courir & kan ske helt eller delvis för ten years each if, not more la date du dépöt de la noti- ytterligare tioårsperioder om than fifteen or less than fication, et pourra étre re- den fördragsslutande staten three months before the ex- nouvelée en totalité ou en deponerar ett nytt meddepiration of the relevant ten- partie pour dautres pé- lande hos generaldirektören year period, the Contracting riodes des dix ans si, dans högst femton och lägst tre State deposits a further no- un délai se situant entre le månader före utgången av tification with the Director- quinzieme et le troisiåme den löpande tioårsperioden. General, Initial notifications mois avant Pexpiration de Meddelanden kan likaledes may also be made during la période décennale en första gången deponeras unthese further periods of ten cours, FÉtat contractant dé- der loppet av dessa nya tioyears in accordance with the pose une nouvelle notifica- årsperioder i enlighet med provisions of this Article, tion auprés du Directeur föreskrifterna i denna arti-
général. Des notifications kel.
peuvent également &tre dé-
posées pour Ja premigre fois
au cours de ces nouvelles
périodes décennales confor-
mément aux dispositions du
présent article.
3. Notwithstanding «the 3. Nonobstant les disposi- 3. Utan hinder av beprovisions of paragraph 2, tions de Palinéa 2, un État stämmelserna under 2. är en a Contracting State that has contractant qui a cessé fördragsslutande stat, som ceased to be regarded as a d'étre considéré comme un har upphört att betraktas developing country as rc- pays en voie de développe- som utvecklingsland enligt ferred to in paragraph 1 ment répondant å la défini- 1., ej behörig att förnya shall no longer be entitled tion de Falinéa 1 mest plus meddelande som deponerats to renew its notification habilité å renouveler la no- enligt 1. eller 2., och staten made under the provisions tification qu'il a déposée aux förlorar, vare sig den offiof paragraph 1 or 2, and termes des alinéas 1 ou 2 ciellt återkallar detta medwhether or not it formally et, qu'il annule officielle- delande eller icke, möjlighewithdraws the notification ment ou non cette notifica- ten att begagna sig av de such State shall be preclud- tion, cet État perdra la pos- undantag som anges i artiked from availing itself of the sibilité de se prévaloir des larna Vter och Vquater anexceptions provided for in exceptions prévues dans les tingen vid utgången av den Articles Vter and Vquater articles Vter et Vquater soit löpande tioårsperioden eller at the end of the current å Pexpiration de la période tre år efter det att staten har ten-year period, or at the décennale en courts, soit trois upphört att betraktas som end of three years after it ans aprés quwil aura cessé utvecklingsland, varvid den has ceased to be regarded d'åtre considéré comme un frist som utlöper senast skall as a developing country, pays en voie de développe- tillämpas. whichever period expires ment, le délai qui expire le later. plus tard devant étre app-
liqué.
4. Any copies of a work 4. Les exemplaires d'une 4. Exemplar av ett verk, already made under the ex- cuvre, déjå produits en ver- vilka framställts med stöd ceptions provided for in Ar- tu des cexceptions prévues av de undantag som anges i ticles Vrer and Vquater may aux articles Vter et Vquater, artiklarna Vter och Vquater, continue to be distributed pourront continuer detre får alltjämt spridas efter utafter the expiration of the mis en circulation apreés gången av den period, för
Prop. 1973: 15 255
period for which notifica- FPexpiration de Ja période vilken meddelanden enligt tions under this Article were pour laquelle des notifica- denna artikel gäller, till dess effective until their stock is tions aux termes du présent de är utgångna. exhausted. article ont pris cffet, et ce
jusqu'å leur épuisement.
5. Any Contracting State 5. Tout État contractant, 5. Varje fördragsstlutande that has deposited a notifi- qui a déposé une notifica- stat, som har deponerat ett cation in accordance with tion conformément å Parti- meddelande enligt artikel Article XIII with respect to cle XII concernant Pappli- XIII rörande tillämpningen the application of this Con- cation de la présente Con- av denna konvention på ett vention to a particular coun- vention å un pays ou terri- land eller särskilt område try or territory, the situa- toire particulier dont la si- vars situation kan betraktion of which can be re- tuation peut étre consi- tas som likartad med situagarded as analogous to that déré = comme =: analogue tionen i de stater som anof the States referred to in å celle des FEÉtats visés ges under 1. kan även med paragraph 1 of this Article, å rFalinéa I du pré- avseende på detta land eller may also deposit notifica- sent article, peut aussi, en område deponera meddetions and renew them in ac- ce qui concerne ce pays ou landen om undantag och cordancce with the provisions territoire, déposer des noti- förnyelser enligt denna arof this Article with respect fications d'exceptions et de tikel. Under den period då to any such country or ter- renouvellements au titre du dessa meddelanden är i kraft ritory. During the effective présent article. Pendant la får bestämmelserna i artikperiod of such notifications, période ou ces notifications larna Vter och Vquater tillthe provisions of Articles sont en vigucur, les disposi- lämpas på detta Jand eller Vter and Vquater may be tions des articles Vrter et område. Varje försändelse applied with respect to such Vquater peuvent s'appliquer av exemplar med ursprung country or territory. The audit pays ou territoire. från nämnda land celler omsending of copies from the Tout envoi d'exemplaires en råde till den fördragsslutancountry or territory to the provenance dudit pays ou de staten skall anses som Contracting State shall be territoire å VÉtat contractant utförsel i den mening utconsidered as export within sera considéré comme une trycket har enligt artiklarna the meaning of Articles Vter exportation au sens des ar- Vter och Vquater. and Vquater. ticles Vter et Vquater.
Article Vter Article Vter Artikel Vter
1. (a) Any Contracting 1. (a) Tout État contrac- 1. (a) Varje fördragsslu- State to which Article Vbis tant auquel s'applique Pa- tande stat, på vilken artikel (1) applies may substitute linéa 1 de Particle Vbis Vbis. 1 är tillämplig, får erfor the period of seven years peut remplacer la période de sätta den period om sju år provided for in Article V sept ans prévue å Palinéa som anges under artikel V. (2) a period of three years 2 de Particle V par une 2. med en period om tre år or any longer period prc- période de trois ans ou eller en längre period som scribed by its legislation. toute påériode plus longue bestämmes av den natio- However, in the case of a fixée par sa législation na- nella lagstiftningen. Beträftranslation into a language tionale. Cependant, dans le fande översättning till ett not in general use in one or cas d'une traduction dans språk, som ej är i allmänt more developed countries une langue qui mest pas bruk i ett eller flera utveckthat are party to this Con- d'usage gånéral dans un ou lade länder anslutna antingvention or only the 1952 plusieurs pays développés, en till denna konvention el- Convention, the period shall parties soit å Ia présente ler enbart till 1952 års konbe one year instead of three. Convention, soit seulement vention, skall en period om
å la Convention de 1952, ett år tillämpas i stället för
Prop. 1973: 15 256
une période d'un an scra den nämnda perioden om
substituée å ladite période tre år.
de trois ans.
(b) A Contracting State to (b) Tout État contractant (b) Varje fördragsslutanwhich Article Vbis (1) ap- auquel s'appligue Palinéa 1 de stat på vilken artikel plies may, with the unani- de PFarticle Vbis peut, avec Vbis. 1. är tillämplig får, efmous agreement of the de- Paccord unanime des pays ter medgivande av alla de voleped countries party to développés qui sont des utvecklade länder som är this Convention or only the États parties soit å la prå- anslutna antingen till denna 1952 Convention and in sente Convention, soit seu- konvention eller enbart till which the same language is lement å la Convention de 1952 års konvention och in general usc, substitute, in 1932, et ol la méme langue där samma språk är i allthe case of translation into est d'usage gånéral, rem- mänt bruk, i fråga om Ööverthat language, for the period placer, en cas de traduc- sättning till detta språk erof three years provided for tion dans cette langue, la sätta den period om tre år in sub-paragraph (a) another période de trois ans prévue som anges under (a) med en period as determined by a la lettre (a) ci-dessus par annan period, som faststälsuch agreement but not une autre péåriode fixée con- les i enlighet med nämnshorter than one year. How- formément audit accord, da medgivande men som ever, this sub-paragraph cette période ne pouvant icke får vara kortare än ett shall not apply where the toutefois étre inférieure ä år. Denna bestämmelse är language in question is En- un an. Néanmoins, la pré- likväl ej tillämplig när ifråglish, French or Spanish. sente disposition mest pas gavarande språk är cengels- Notification of any such ag- applicable lorsque la langue ka, franska celler spanska. reement shall be made to dont il s'agit est V'anglais, Meddelande om sådan överthe Director-General. Fespagnol ou le frangais. .enskommelse skall lämnas
Notification d'un tel accord till gencraldirektören. sera faite au Directeur général.
(c) The licence may only (c) La licence ne pourra (c) Licens kan meddelas be granted if the applicant, tre accordée que si le re- endast om sökanden i enin accordance with the pro- quérant, conformément aux lighet med gällande bestämcedure of the State concern- dispositions en vigueur dans melser i den stat där ansöed, establishes either that he PÉtat ov est introduite la kan göres visar antingen att has requested, and been de- demande, justifie soit qu'il han har begärt men vägrats nied, authorization by the a demandé TVautorisation tillstånd av innehavaren av owner of the right of trans- du titulaire du droit de tra- översättningsrätten eller att lation, or that, after due dili- duction, soit qu'aprés dues han ej har kunnat anträffa gence on his part, he was diligences de sa part il n'a rättsionehavaren trots att unable to find the owner of pas pu atteindre le titulaire han gjort vad som skäligen the right. At the same time du droit ou obtenir son auto- har kunnat fordras av hoas he makes his request he risation. En méme temps nom i detta hänseende. Samshall inform either the In- qu'il fait cette demande le tidigt med att sökanden ternational Copyright Infor- requérant doit en informer framställer denna begäran mation Centre established soit le Centre international skall han lämna meddelande by the United Nations Edu- d' information sur le droit därom antingen till den incational, Scientific and Cul- dauteur créé par POrgani- ternationella informationstural Organization or any sation des Nations Unies central för upphovsrätt som national or regional infor- pour Péducation, la science upprättats av UNESCO elmation centre which may et la culture, soit tout centre ler till varje nationell eller have been designated in a national ou régional d'in- regional informationscentral notification to that effect formation indiqué comme som angivits som sådan i ett deposited with the Director- tel dans une notification dé- meddelande som för detta
Prop. 1973: 15 257
General by the government posée å cet effet auprés du ändamål deponerats hos geof the State in which the Directeur général par le neraldirektören av regeringpublisher is believed to have gouvernement de PÉtat od en i den stat, där förläggahis principal place of busi- Péditeur est présumé exer- ren kan antagas utöva större ness. cer la majeure partie de ses delen av sin yrkesmässiga
activités professionnelles. verksamhet.
(d) If the owner of the (d) Si le-titulaire du droit (d) Om sökanden ej har right of translation cannot de traduction n'a pu étre kunnat anträffa innehavabe found, the applicant for atteint par le requérant ren av övoersättningsrätten, a licence shall send, by rIe- celui-ci doit adresser, par Ia skall han, med flygpost i gistered airmail, copies of poste aérienne, sous pli re- rekommenderad försändelse, his application to the pub- commandé, des copies de sända kopior av sin anlisher whose name appears sa demande å Péditcur dont sökan till den förläggare on the work and to any na- e nom figure sur I'ceuvre vars namn angivits på vertional or regional informa- et å tout centre national ou ket och till varje nationell tion centre as mentioned in régional d'information men- eller regional informationssub-paragraph (c). If no tionné å Ja lettre (c). Si central som nämnes under such centre is notified he FP'existence d'un tel centre (c). Har meddelande ej lämshall also send a copy to ma pas été notifiée, le re- nats om sådan central, skall the international copyright quérant adressera également sökanden även sända cn koinformation centre establish- une copie au Centre interna- pia till den internationella ed by the United Nations tional d'information sur I1c informationscentral för upp- Educational, Scientific and droit d'auteur créé par hovsrätt som upprättats av Cultural Organization. F'Organisation des Nations UNESCO.
Unies pour l'éducation, la
science et Ja culture.
2. (a) Licences obtainable 2. (a) La licence ne 2. (a) Licens får ej medafter three years shall not be pourra é&tre accordée au delas enligt denna artikel granted under this Article titre du présent article avant före utgången av en ytteruntil a further period of six Texpiration d'un délai sup- ligare frist om sex månader months has elapsed and li- plémentaire de six mois, i fall då licensen kan erhålcences obtainable after once dans Je cas ov elle peut las vid utgången av en peyear until a further period etre obtenue å I'cxpiration riod om tre år och om nio of nine months has elapsed. d'un péåriode de trois ans; månader i fall då licensen The further period shall be- et de neuf mois, dans le kan erhållas vid utgången gin either from the date of cas oh elle peut étre obtenue av en period om ett år. Tillthe request for permission å Fexpiration d'un påriode läggsfristen börjar löpa anto translate mentioned in d'un an. Le délai supplé- tingen från dagen för den paragraph 1 (c) or, if the mentaire commencera å begäran om tillstånd = till identity or address of the courir soit å dater de la de- Översättning som nämnes owner of the right of trans- mande d'autorisation de tra- under 1. (c) eller, om idenlation is not known, from duire mentionnée äå la lettre titeten av ceHer adressen till the date of dispatch of the (c) de Palinéa 1, soit, dans innehavaren av = översättcopies of the application for le ces ot Tidentité ou ningsrätten icke är känd, a licence mentioned in par- l'adresse du titulaire du droit från dagen för avsändandet agraph 1 (d). de traduction mest pas con- av de kopior av licensansö-
nue, äå dater de Fenvoi des kan som nämnes under 1.
copies de Ja demande men- (d).
tionnées å la Jettre (d) de
Palinéa 1 en vue d'obtenir
la licence.
(b) Licences shall not be (b) La licence ne sera pas (b) Licens skall ej medgranted if a translation has accordée si une traduction delas om en översättning 17 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 15
Prop. 1973: 15 258
een published by the owner a été publiée par Ile titulaire har publicerats av innehaof the right of translation or du droit de traduction ou varen av översättningsrätten with his authorization dur- avec son autorisation pen- eller med hans tillstånd uning the said period of six or dant ledit délai de six ou der den nämnda fristen om nine months. de :neuf mois. sex celler nio månader.
3. Any licence under this 3. Toute licence å accor- 3. Licens får meddelas Article shall be granted only der en vertu du présent ar- enligt denna artikel endast for the purpose of teaching, ticle ne pourra PFötre qu'å för bruk vid skolor eller scholarship or research. P'usage scolaire, universitaire universitet eller i forskning.
ou de la recherche.
4. (a) Any licence granted 4, (a La licence ne 4, (a) Licensen omfattar under this Article shall not s'Étendra pas å I'exportation ej utförsel av exemplar och extend to the export of d'exemplaires et clle ne gäller endast för utgivning copies and shall be valid sera valable que pour PFédi- inom den fördragsslutande only for publication in the tion å PFintéricur du terri- stats område där licensen territory of the Contracting toire de PÉtat contractant har begärts. State where it has been ap- ol cette licence a été dephied for. mandée.
(b) Any copy published in (b) Tout exemplaire pu- (b) Varje exemplar som accordance with a Jlicence blié conformément å une publiceras enligt sådan Jigranted under this Article telle licence devra contenir cens skall innehålla uppgift shall bear a notice in the ap- une mention dans la langue på lämpligt språk om att propriate language stating approprite précisant que exemplaret får spridas enthat the copy is available for Fexemplaire n'est mis en dast i den fördragsslutande distribution only in the Con- distribution que dans PÉtat stat som har meddelat licentracting State granting the contractant qui a accordé sen. Om verket är försett licence. If the writing bears la licence ; si Fceuvre porte med uppgift som anges i the notice specified in Ar- la mention indiquée å Pa- artikel III.1. skall de exemticle III (1) the copies shall linéa 1 de Particle III, Jes plar som sålunda publiceras bear the same notice. exemplaires ainsi publiés innehålla samma uppgift.
devront porter la méme
mention. .
(c) The prohibition of ex- (c) Vinterdiction d'expor- (c) Förbudet mot utförsel port provided for in sub-par- ter prévuc ä la lettre (a) ci- enligt (a) skall cj tillämpas agraph (a) shall not apply dessus ne s'applique pas om ett regeringsorgan eller where a governmental or lorsqu'un organisme gouver- annat allmänt organ i en other public entity of a State nemental ou tout autre or- stat, som enligt denna artiwhich has granted a licence ganisme public d'un État qui kel har meddelat en licens under this Article to trans- a accordé, conformément au att översätta ett verk till anlate a work into a language présent article, une licence nat språk än engelska, fransother than English, French en vue de traduire une ka eller spanska, sänder or Spanish sends copies of a ceuavre dans une langue excmplar av en Ööversätttranslation prepared under autre que Panglais, P'espa- ning, som har verkställts such licence to another gnol ou le frangais, envoie med stöd av licensen, till country if: des exemplaires d'une tra- ett annat land under förut-
duction faite en vertu de sättning att
cecette Jicence å un autre pays,
sous réserve que:
(i) the recipients are in- (i) Les = destinataires (i) mottagarna är en-
dividuals who are nation- scient des ressortissants de skilda personer, som är
als of the Contracting PEÉtat ' contractant qui a medborgare i den för-
State granting the licence, délivré la licence, ou des dragsslutande stat som
Prop, 1973: 15 259
or organizations grouping organisations groupant de har utfärdat licensen, el-
such individuals; tels ressortissants ; ler organisationer omfat-
tande sådana medborga-
re,
(ii) the copies are to be (ii) Les excmplaires (ii) exemplaren använ-
used only for the purpose ne soient utilisés que des endast för bruk vid
of teaching, scholarship pour Pusage scolaire, uni- skolor eller universitet cl-
or rescarch; versitaire ou de la recher- ler i forskning,
che ;
(ill) the sending of the (iii) Cenvoi des exem- (iii) sändningen av
copies aud their subse- plaires et leur distribution exemplaren och den föl-
gquent distribution to re- ultérieure aux destinatai- jande spridningen av dem
cipients is without the res soient dépourvus de till mottagarna ej sker i
object of commercial pur- tout caractére lucratif ; vinstsyfte, pose; and
(iv) the country to (iv) Qu'un accord, qui (iv) en överenskommel-
which the copies have sera notifié au Directeur se, varom underrättelse
been sent has agreed général par I'un quelcon- lämnats till gencraldirek-
with the Contracting State que des gouvernements tören av någon av de re-
to allow the reccipt, dis- qui Iont conclu, inter- geringar som har ingått
tribution or both and the vienne centre le pays au- den, föreligger mellan det
Director-Gencral has been quel les exemplaires sont land, till vilket exempla-
notified of such agree- cnvoyés ct PÉtat contrac- ren sändes, och den för-
ment by any one of the tant en vue de permettre dragsslutande staten om
governments which have Ja réception et la distri- att medge mottagande el-
concluded it. bution ou I'une de ces ler spridning eter endera
deux opérations. av dessa handlingar.
5. Duc provision shall be 5. Les dispositions appro- 5. Lämpliga åtgärder skall made at the national level priées seront prises sur le vidtagas på det nationella to ensure: plan national pour que: planet för att
(a) that the licence pro- (a) La licenee comporte (a) licensen skall medge vides for just compensation une rémunération équitable skälig ersättning motsvaranthat is consistent with stan- et conforme å Péchelle des de nivån för de royalties dards of royalties normally redevances normalement né- som normalt utgår enligt på operating in the case of gociées entre les intéressés frivillig väg ingångna licenslicences freely negotiated be- dans les deux pays con- avtal mellan personer i de tween persons in the two cernés ; två berörda länderna; countries concerned; and
(b) payment and trans- (b) La rémunération soit (b) ersättningen skall utbemittal of the compensation; payée ct transmise. S'il existe talas och överföras. Finnes however, should national une réglementation natio- en nationell valutareglering, currency regulations inter- nale en matiere de devises, skall behörig myndighet vence, the competent author- Pautorité compétente ne mé- göra allt för att genom anity shall make all efforts, nagera aucun effort en re- litande av internationella by the use of international courant aux mécanismes organ säkerställa att ersättmachinery, to ensure trans- internationaux, pour assurer ningen överföres i internamittal in internationally con- la transmission de Ia rému- tionellt konvertibel valuta vertible currency or its nération en monnaie inter- eller i dess motsvarighet. equivalent. nationalement = convertible
ou en son Cquivalent.
6. Any licence granted by 6. Toute licence accordée 6. Licens som meddelats a Contractiog State under par un État contractant en av fördragsslutande «stat this Article shall terminate vertu du préåsent article med stöd av denna artikel
Prop. 1973: 15 260
if a translation of the work prendra fin si une traduc- upphör om en översättning in the same language with tion de IF'euvre dans Ja av verket till samma språk substantially the same con- möme langue et ayant essen- och med väsentligen samma tent as the edition in respect tiellement le méme contenu innehåll som den upplaga, of which the licence was que Pédition pour lagquelle för vilken licensen meddegranted is published in the la licence a été accordée est lats, publiceras i staten i said State by the owner of publite dans ledit État par le fråga av innehavaren av the right of translation or titulaire du droit de traduc- Ööversättningsrätten eller med with his authorization, at tion ou avec son autorisa- hans tillstånd till ett pris a price reasonably related to tion, å un prix comparable som är jämförligt med det that normally charged in the å cclui qui est d"'usage dans som är normalt i samma same State for comparable ce méme État pour des ceu- stat för motsvarande verk. works. Any copies already vres analogues. Les exem- De cxemplar som redan made before the licence is plaires déjä produits avant framställts före licensens terminated may continue to Fexpiration de la licence upphörande får alltjämt be distributed until their pourront continuer détre spridas till dess de är utstock is exhausted. mis en circulation jusqu'å gångna.
leur Épuisement.
7. For works which are 7. Pour les cuvres qui 7. För verk som består composed mainly of illus- sont compostes principale- huvudsakligen av illustratiotrations a licence to trans- ment dillustrations, une li- ner får licens att göra en late the text and to repro- cence pour Ja traduction du översättning av texten och duce the illustrations may texte et pour la reproduc- att mångfaldiga illustratiobe granted only if the con- tion des illustrations ne nerna meddelas endast om ditions of Article Vquater peut &åtre octroyée que si även villkoren i artikel are also fulfilled. les conditions de TVarticle Vquater är uppfyllda.
Vquater sont également
remplies.
8. (a) A licence to trans- 8. (a) Une licence en vue 8. (a) Licens att översätta late a work protected under de traduire une cmuvre pro- ett verk som skyddas av this Convention, published tégée par la présente Con- denna konvention, vilket in printed or analogous vention, publiée sous forme publicerats i tryckt form elforms of reproduction, may imprimée ou sous des formes ler i andra likartade former also be granted to a broad- analogues de reproduction, av mångfaldigande, får även casting organization having peut aussi tre accordée å meddelas radioföretag med its headquarters in a Con- un organisme de radiodif- säte i en fördragsslutande tracting State to which fusion ayant son sigge sur stat, på vilken bestämmel- Axticle Vbis (1) applics, le territoire d'un État con- serna under 1. tillämpas, efupon an application made tractaut auquel s'applique ter ansökan som gjorts av in that State by the said Falinéa 1.de PVarticle Vbis, företaget i nämnda stat och organization under the fol- åa la suite d'une demande på följande villkor: lowing conditions: faite dans cct État par Jedit
organisme, et aux conditions
suivantes :
(1) the translation is (i) La traduction doit (i) Översättningen göres
made from a copy ac- étre faite å partir d'un från ett exemplar som
quired in accordance exemplaire — produit et framställts och förvärvats
with the laws of the Con- acquis conformément aux i enlighet med den för-
tracting State; lois de PÉtat contractant ; dragsslutande statens Ila-
gar,
(ii) the translation is (ii) La traduction doit (ii) översättningen skall
for use only in broad- etre utilisée sculement användas endast i utsänd-
casts intended exclusively dans des émissions desti- ningar avsedda uteslutan-
Prop. 1973: 15 261
for teaching or for the nées exclusivement å F'en- de för undervisning eller
dissemination of the re- seignement ou å la diffu- för spridning av teknisk
sults of specialized tech- sion d' informations å ca- eller vetenskaplig infor-
nical or scientific research ractére scientifique desti- mation, som är avsedd för
to experts in a particular nées aux experts d'une experter inom ett bestämt
profession; profession déterminée ; yrke,
(iii) the translation is (iii) La traduction doit (ili) översättningen skall
used exclusively for the ere utilisée, exclusive- användas endast för än-
purpose set out in con- ment aux fins énumérées damål som anges under
dition (ii), tbrough broad- au chiffre (ii) ci-dessus, (ii) i radioutsändning, som
casts — lawfully made par radiodiffusion légale- sker lagenligt och är av-
which are intended for ment faite å PFintention sedd för mottagare på den
recipients on the territory des béönéficiaires sur le fördragsslutande statens
of the Contracting State, territoire de FÉtat con- område, inbegripet ut-
including broadcasts made tractant, y compris par le sändningar med hjälp av
through the medium of moyen d'enregistrements ljud- eller = bildupptag-
sound or visual record- sonores ou visuels réali- ningar som gjorts lovligen
ings lawfully and ex- sés licitement et cxclusi- och uteslutande för denna
clusively made for the vement pour cette radio- radioutsändning, purpose of such broad- diffusion ; Casts; .
(iv) sound or visual (iv) Les enregistrements (iv) ljud- eller bildupp-
recordings of the trans- sonores ou visuels de la tagningar av Översättning-
lation may be exhanged traduction ne peuvent en får användas för byte
only between <:broad- faire I'objet d'échanges endast mellan radioföre-
casting organizations hav- qu'entre des organismes tag med huvudkontor på
ing their headquarters in de radiodiffusion ayant den fördragsslutande stats
the - Contracting State leur siege social sur Je område som har medde-
granting the licence; and territoire de PÉtat con- lat sådan licens, tractant ayant accordé une telle licence ;
(v) all uses made of (v) Toutes les utilisa- (v) ingen användning
the translation are with- tions faites de Ja traduc- av Översättningen får ske
out any commercial pur- tion doivent étre dépour- i vinstsyfte. pose. vues de tout caractére
lucratif.
(b) Provided all of the (b) Sous réserve que tous (b) Är alla de förutsättcriteria and conditions set Jes critéres et toutes les con- ningar och villkor som anout in sub-paragraph (a) are ditions énumérés å la Iettre ges under (a) uppfyllda, met, a licence may also be (a) soient respectés, une li- kan ett radioföretag även granted to a broadceasting cence peut également ötre erhålla licens att översätta organization to translate any accordée å un organisme de text, vilken är innefattad eltext incorporated in an radiodiffusion pour traduire ler ingår i audiovisuella audio-visual fixation which tout texte incorporé ou inté- upptagningar som = gjorts was itself prepared and pub- grå å des fixations audio- och publicerats endast för lished for the sole purpose visuelles faites et publiées å att brukas vid skolor och of being used in connexion la seule fin d'åtre utilisées universitet. with systematic instructional pour Pusage scolaire et uniactivities. versitaire.
(c) Subject to sub-para- (c) Sous réserve des lettres (c) Såvitt annat icke fölgraphs (a) and (b), the other (a) et (b), les autres disposi- jer av (a) och (b) är övriga provisions of this Article tions du présent article sont bestämmelser i denna artikel
Prop, 1973: 15 262
shall apply to the grant and applicables äå PFoctroi et å tillämpliga på meddelande exercise of the licence. F'exercice d'une telle licence. och utövande av sådan li-
cens.
9. Subject to the provi- 9. Sous réserve des dis- 9. Såvitt annat icke fölsions of this Article, any positions du prösent article, jer av denna artikel skall för licence granted under this toute licence accordée en varje licens som meddelats Article shall be governed by vertu de cclui-ci sera régie med stöd av artikeln gälla the provisions of Article V, par les dispositions de Par- bestämmelserna i artikel V. and shall continue to be ticle V, et continuera d'ötre Bestämmelserna i artikel V governed by the provisions régie par les dispositions de och i denna artikel skall gälof Article V and of this Ar- Particle V et par celles du la för licensen även efter ticle, even after the seven- présent article, måme aprös utgången av den period om ycar period provided for la période de sept ans visée sju år som anges i artikel in Article V (2) has expired. å Palinéa 2 de PVarticle V. V.2, Efter utgången av den- However, after the said pe- Toutefois, apråés l'expiration na period får dock licensriod has expired, the licen- de cette période, le titulaire innehavaren begära att densee shall be free to request de Ia licence pourra deman- na licens skall ersättas av that the said licence be re- der qu'å celle-ci soit substi- en ny licens för vilken enplaced by a new licence tute une licence régie ex- bart bestämmelserna i argoverned exclusively by the clusivement par larticle V. tikel V skall gälla. provisions of Article V.
Article Vquater Article Vquater Artikel Vquater
1. Any Contracting State 1. Tout État contractant 1. Varje fördragsslutande to which Article Vbis (1) auquel s'applique Palinéa 1 stat på vilken artikel Vbis. applies may adopt the fol- de Particle Vbis peut adop- 1. är tillämplig får antaga lowing provisions: ter les dispositions suivan- följande bestämmelser:
tes:
(a) If after the expiration (a) Lorsque, å Pexpira- (a) Har vid utgången (i) of (i) the relevant period tion : (i) de Ia période tfixée av den period som bestämspecified in sub-paragraph å la lettre (c) calculée å par- mes under (c) och som be- (c) commencing from the tir de Ila premitre publica- räknas från den första pudate of first publication of tion d'une ådition déter- bliceringen av en bestämd a particular edition of a lit- minée d'une cuvre littéraire, upplaga av ett sådant litteerary, scientific or artistic scientifique ou = artistique rärt, — vetenskapligt = eller work referred to in para- visée ä Falinéa 3, ou (ii) de konstnärligt verk som anges graph 3, or (ii) any longer toute pöriode plus longue under 3, eller (ii) av en period determined by na- fixée par la législation na- längre period som bestämtional legislation of the tionale de PÉtat, des exem- mes av den nationella lag- State, copies of such edition plaires de cette édition m'ont stiftningen i staten, exemhave not been distributed pas été, dans cct État, mis plar av denna upplaga icke in that State to the general en vente pour répondre aux saluförts i staten för att tillpublic or in connexion with besoins soit du grand pu- godose allmänhetens behov systematic instructional ac- blic, soit de T'enseignement eller behovet i undervistivities at a price reasonably scolaire et universitaire, å ningen vid skolor och unirelated to that normally un prix comparable å celui versitet till ett pris, jämförcharged in the State for qui est d'usage dans ledit ligt med det som är normalt comparable works, by the État pour des muvres ana- i staten för motsvarande owner of the right of re- logues, par le titulaire du verk, av innehavaren av production or with his droit de reproduction ou mångfaldiganderätten eller authorization, any national avec son autorisation, tout med hans tillstånd, kan varof such State may obtain a ressortissant de cet FÉtat je medborgare i staten av non-exclusive licence from pourra obtenir, de Pautorité behörig myndighet erhålla
Prop. 1973: 15 263
the competent authority to compétente, unc licence non en licens, utan ensamrätt, publish such edition at that exclusive pour publier cette att publicera upplagan till or a lower price for use in édition, å ce prix ou å un detta pris eller till ett lägre connexion with systematic prix inférieur, pour répondre pris för att tillgodose behoinstructional activities. The aux besoins de Penscigne- vet i undervisningen vid licence may only be granted ment scolaire et universi- skolor och universitet. Liif such national, in accor- taire. La Jicence ne pourra cens kan meddelas endast dance with the procedure of étre accordée aue si le re- om sökanden i enlighet med the State concerned, estab- quörant, conformément aux gällande bestämmelser i stalishes either that he has re- dispositions en vigueur dans ten visar att han av rättsquested, and been denied, PÉtat, justifie avoir demande innehavaren har begärt men authorization by the pro- au titulaire du droit Pauto- vägrats tillstånd att publiprictor of the right to pub- risation de publier cette cera verket eller ej har kunlish such work, or that, af- uvre et, aprés dues dili- nat ansträffa innehavaren ter due diligence on his part, gences de sa part, n'a pu av upphovsrätten trots att he was unable to find the atteindre le titulaire du droit han gjort vad som skäligen owner of the right. At the d'auteur ou obtenir son au- har kunnat fordras av hosame time as he makes his torisation. En möeme temps nom i det hänsendet. Samrequest he shall inform qu'il fait cette demande le tidigt med att sökanden either the international copy- requérant doit en informer framställer denna begäran right information centre soit 1e Centre international skall han lämna meddelanestablished by the United d'information sur Ice droit de därom antingen till den Nations Educational, Scien- d'autcur créé par P'Organi- internationella informationstific and Cultural Organi- sation des Nations Unies central för upphovsrätt som zation or any national or pour l'éducation, la science upprättats av UNESCO elregional information centre et la culture, soit tout centre ler till varje nationell eller referred to in sub-paragraph national ou régional din- regional informationscentral (d). formation mentionné ä Ja som anges under (d).
lettre (d).
(b) A licence may also be (b) La licence pourra aus- (b) Licens får även medgranted on the same con- si étre accordée aux mömes delas på samma villkor om ditions if, for a period of conditions si, pendant une under cen period om sex måsix months, no authorized période de six mois, des nader lovligen framställda copies of the edition in excmplaires autorisés de F'é- exemplar av ifrågavarande question have been on sale dition dont il s'agit ne sont upplaga icke längre har funin the State concerned to plus mis en vente dans nits till salu i vederbörande the general public or in con- PÉtat concerné pour ré- stat för att tillgodose allnexion with systematic in- pondre aux besoins soit du mänhetens behov eller bestructional activities at a grand public, soit de IT'en- hovet i undervisningen vid price reasonably related to seignement scolaire et uni- skolor eller universitet till that normally charged in the versitaire, å un prix compa- ett pris som är jämförligt State for comparable works. rable å celui qui est d'usage med det som är normalt i
dans FÉtat pour des cuvres staten för motsvarande
analogues. verk.
(c) The period referred (c) La période å Jaquelle (c) Den period som avto in subparagraph (a) shall se référe la lettre (a) s'en- ses under (a) utgör fem år. be five years except that: tend d'un délai de cing ans. Dock är den
Cependant :
(i) for works of the (i) Pour 1Ics muvres des (i) för verk inom de
natural and physical sci- sciences exactes etnaturel- exakta vetenskaperna och
ences, including mathe- les et de la technologie, naturvetenskaperna = eller
Prop. 1973: 15 264
matics, and of technology, cette période sera de trois teknologin tre år; och the period shall be three ans; years;
(ii) for works of fic- (ii) Pour les ceuvres qui (ii) för verk som tillhör
tion, poetry, drama and appartiennent au domaine fantasins område, såsom
music, and for art books, de imagination telles que romaner, diktverk, dra-
the period shall be seven les romans, les ceuvres matiska och musikaliska
years. poétiques, dramatiques ct verk och konstböcker, sju
musicales et pour les li- år.
vres dart, cette période
sera de sept ans.
(d) If the owner of the (d) Si le titulaire du droit (d) Om sökanden ej har right of reproduction cannot de reproduction n'a pu ötre kunnat anträffa innehavabe found, the applicant for atteint par le requérant, ce- ren av mångfaldiganderäta licence shall send, by reg- lui-ci doit adresser, par la ten, skall han, med flygistered air mail, copies of poste aéricnne, sous pli re- post i rekommenderad förhis application to the pub- commandé, des copies de sa sändelse, sända kopior av lisher whose name appears demande å FP'Editeur dont 1e sin ansökan till den förlägon the work and to any na- nom figure sur I'euvre et å gare vars namn angivits på tional or regional infor- tout centre national ou ré- verket och till varje natiomation centre identified as gional d'information indiqué nell eller regional informasuch in a notification de- comme tel dans unc notifi- tionscentral som = angivits posited with the Director- cation déposée aupreés du som sådan av regeringen i General by the State in Directeur génåral, par PÉtat den stat, där förläggaren which the publisher is be- ou lF'éditeur est présumé kan antagas utöva större delieved to have his principal exercer la majeure partie de len av sin yrkesmässiga place of business. In the ses activités professionnelles. verksamhet, i ett meddelanabsence of any such noti- En Fabsence d'ure parcille de som deponerats hos gefication, he shall also send notification, il adressera neraldirektören. Har sådant a copy to the international également une copie au meddelande ej lämnats skall copyright information centre Centre international din- han även sända en kopia till established by the United formation sur le droit d'au- den internationella informa- Nations Educational, Scien- tcur créé par POrganisation tionscentral för upphovsrätt tific and Cultural Organi- des Nations Unies pour som upprättats av UNESCO, zation. The licence shall not FPéducation, la science et la Licens får ej meddelats föbe granted before the ex- culture. La licence ne pourra re utgången av en period piration of a period of three ere accordée avant P'expi- om tre månader från det months from the date of ration d'un délai de trois att kopiorna av ansökan har dispatch of the copies of the mois å compter de l'envoi avsänts. application. des copies de Ia demande.
(e) Licences obtainable (e) Dans le cas ot elle (e) Licens, som kan erhålafter three ycars shall not peut étre obtenue å Pexpira- Jas vid utgången av en pcbe granted under this Ar- tion de la période de trois riod om tre år, får meddeticle: ans, la licence ne pourra las enligt denna artikel en-
€tre accordée au titre du dast om
présent article :
(i) until a period of six (DD Qu'å Pexpiration (i) en period om sex
months has elapsed from d'un délai de six mois å månader har förflutit från
the date of the request compter de la demande det att begäran gjorts om
for permission referred to d"'autorisation mentionnéc tillstånd som nämnes un-
in sub-paragraph fa) or, å la lettre (a), ou, dans der (a) eller, om inneha-
if the identity or address le cas ov Pidentité ou varens av mångfaldigan-
of the owner of the right Padresse du titulaire de derätten identitet eller
Prop. 1973: 15 265
of reproduction is un- droit de = reproduction adress icke är känd, från
known, from the date of n'est pas connue, å dater det att de kopior av licens-
the dispatch of the copies de FTenvoi des copies de ansökan avsänts som näm-
of the application for a la demande mentionnées nes under (d) och licence referred to in sub- å la Iettre (d) en vue d'obparagraph (d); tenir la licence ;
(ii) if any such distri- (ii) Que gl n'y a pas (ii) ingen sådan sprid-
bution of copies of the eu pendant ce délai de ning av exemplar av upp-
edition as is mentioned mise — en circulation lagan har ägt rum som
in sub-paragraph (a) has dexemplaires de P'édition sägs under (a). taken place during that dans les conditions préperiod. vues å la lettre (a).
(f)j The name of the (£f) Le nom de Pauteur et (8 Upphovsmannens author and the title of the le titre de Védition détermi- namn och titeln på den särparticular edition of the née de I'ceuvre doivent åtre skilda upplagan av verket work shall be printed on all imprimés sur tous les exem- skall tryckas på alla exemcopies of the published re- plaires de la reproduction plar som publiceras av det production. The licence shall publite. La licence ne mångfaldigade verket. Linot extend to the export of sÉtendra pas å Pexporta- censen omfattar cj utförsel copies and shall be valid tion d'exemplaires et elle ne av exemplar och gäller enonly for publication in the sera valable 'que pour FÉtat dast för utgivning inom den territory of the Contracting contractant ol cette licence fördragsslutande stats områ- State where it has been ap- a Eté demandée par son bé- de där licensen begärts. Liplied for. The licence shall néficiaire. censen får icke överlåtas av not be transferable by the licensinnehavaren. licensee.
(2) Due provision shall be (e€) La législation natio- (g2) Den nationella lagmade by domestic legislation nale adoptera des mesures stiftningen skall vidtaga to ensure an accurate re- approprites pour assurer lämpliga åtgärder för att säproduction of the particular une reproduction exacte de kerstilla ett korrekt mångedition in question. Pédition dont il $”agit. faldigande av ifrågavarande
upplaga.
(h) A licence to reproduce (h) Une licence cen vue de (h) Licens att mångfaldiand publish a translation of reproduire et de publier unc ga och publicera en övera work shall not be granted traduction d'une cuvre ne sättning av ett verk skall ej under this Article in the sera pas accordéce, au titre meddelas enligt denna artifollowing cases: du présent article, dans les kel i följande fall:
cas Ci-aprés :
(i) where the translation (i) Lorsque Ia traduc- (i) när ifrågavarande
was not published by the tion dont il s'agit m'a pas översättning icke har pub-
owner of the right of été publiée par le titulaire licerats av innehavaren av
translation or with his du droit d'autcur ou avec upphovsrätten eller med
authorization; son autorisation ; hans tillstånd;
(ii) where the transla- (ii) Lorsque la traduc- (ii) när översättningen
tion is not in a language tion n'est pas dans une icke har skett till ett språk
in general use in the State langue dusage général i allmänt bruk i den stat
with power to grant the dans PÉtat qui est habilité som är behörig att med-
licence. a délivrer la Jicence. dela licensen.
2. The exceptions pro- 2. Les dispositions qui 2. Följande bestämmelser vided for in paragraph 1 are suivent s'appliquent aux ex- skall tillämpas på de undansubject to the following ad- ceptions pråvues å PFalinéa tag som anges under 1: ditional provisions: I du présent article :
(a) Any copy published (a) Tout exemplaire pu- (a) Varje exemplar som
Prop. 1973: 15 206
in accordance with a licence blié conformément å une publiceras enligt licens som granted under this Article licence accordée au titre du meddelats enligt denna artishall bear a notice in the pråsent article devra con- kel skall innehålla uppgift appropriate language stating tenir une mention dans la på lämpligt språk om att that the copy is available langue approprite précisant exemplaret får spridas enfor distribution only in the que I'exemplaire mest mis dast i den fördragsslutande Contracting State to which en distribution que dans stat för vilken licensen gälthe said licence applics. If PÉEtat contractant auguel la- ler; om verket är försett the edition bears the notice dite licence s'applique; si med uppgift som anges i arspecified in Article III (1), P'ouvre porte la mention in- tikel 1IL.1. skall de exemplar the copies shall bear the diquée å Palinéa 1 de Par- som sålunda publiceras insame notice. ticle III, les exemplaires ain- nehålla samma uppgifter.
si publiés devront porter la
måöme mention.
(b) Due provision shall (b) Les dispositions ap- (b) Lämpliga åtgärder be made at the national propriées seront prises sur skall vidtagas på det natiolevel to ensure: le plan national pour que : nella planet för att
(i) that the licence pro- (i) La licence comporte (i) licensen skall med-
vides for just compen- une rémunération équi- ge skälig ersättning mot-
sation that is consistent table et conforme ä PFé- svarande nivån för de
with standards of royalties chelle des redovances nor- royalties som normalt ut-
normally operating in the malemcent versées dans Ic går enligt på frivillig väg
case of licences freely cas de licences librement ingångna licensavtal mel-
negotiated between per- négociées entre Iles inté- lan personer i de två be-
sons in the two countries ressés dans Iles deux pays rörda länderna; concerned; and concernés ;
(ii) payment and trans- Gi) La = rémunération (ii) ersättningen skall
mittal of the compensa- soit payée et transmise. utbetalas och överföras.
tion; however, should na- sil existe une réglemen- Finnes en nationell valu-
tional currency regula- ration nationale en ma- tareglering, skall behörig
tions intervene, the com- tifre de devises, I'autorité myndighet göra allt för
petent — authority shall compåtente ne måénagera att genom anlitande av in-
make all efforts, by the aucun effort en recourant ternationella organ säker-
use of international ma- aux måécanismes interna- ställa att = ersättningen
chinery, to ensure trans- tionaux, pour assurer la överföres i internationellt
mittal in internationally transmission de la ré- konvertibel valuta eller
convertible currency or munération en monnaie i dess motsvarighet. its equivalent. internationalement = con-
vertible ou en son équi-
valent. (c) När exemplar av en
(c) Whenever copies of (c) Chaque fois que des upplaga av ett verk saluföan edition of a work are exemplaires d'une édition res i den fördragsslutande distributed in the Contract- d'une ceuvre sont mis en staten för att tillgodose alling State to the general vente dans V'État contractant mänhetens behov eller behopublic or in connexion with pour répondre aux besoins vet i undervisningen vid systematic instructional ac- soit du grand public, soit skolor och universitet av intivities, by the owner of the de PTenseignement scolaire nchavaren av mångfaldiganright of reproduction or et universitaire, par Ice derätter eller med hans tillwith his authorization, at a titulaire du droit de repro- stand till ett pris, som är price reasonably related to duction ou avec son autori- jämförligt med det som är that normally charged in the sation, å un prix comparable normalt i staten för mot- State for comparable works, å celwi qui est d'usage dans svarande verk, upphör varje any licence granted under FÉtat pour des ceuvres ana- licens som meddelats enligt
Prop. 1973: 15 267
this Article shall terminate logues, toute licence accor- denna artikel, om upplagan if such edition is in the same dée en vertu du présent ar- är på samma språk som ianguage and is substantially ticle prendra fin si cette édi- den som publicerats med the same in content as the tion est dans la méme lan- stöd av licensen och om edition published under the guc que Pédition publiée en dess innehåll är väsentligen licenee. Any copies already vertu de la licence et si son detsamma. De exemplar, made before the licence is contenu est cessentiellement som redan har framställts terminated may continue to le méme. Les excmplaires före licensens upphörande, be distributed until their déja produits avant I'expira- får alltjämt spridas till dess stock is exhausted. tion de la licenece pourront de är utgångna.
continuer d'étre mis en cir-
culation jusqu'å Icur épui-
sement.
(d) No licence shall be (d) La licence ne peut (d) Licens får ej meddegranted when the author has etre accordée quand Pauteur Jas när upphovsmannen från withdrawn from circulation a retiré de la circulation den allmänna handeln har all copies of the edition in tous les exempaires d'une dragit = tillbaka — samtliga question. édition. exemplar av ifrågavarande
upplaga.
3. (a) Subject to sub-para- 3. (a) Sous råserve des 3. (a) Såvitt annat icke graph (b), the literary, scien- dispositions de Ja lettre (b), följer av (b) är denna artitific or artistic works to les ceuvres littéraires, scienti- kel tillämplig endast på litwhich this Article applies fiques ou artistiques aux- terära, vetenskapliga eller shall be limited to works quelles s'applique le présent konstnärliga verk som pupublished in printed or anal- article sont limitées aux blicerats i form av en tryckt ogous forms of reproduc- muvres publiées sous forme upplaga celler i annan likartion. d'édition imprimée ou sous tad form av mångfaldigan-
toute autre forme analogue de.
de reproduction.
(b) The provisions of this (b) Le présent article est (b) Denna artikel är lika- Article shall also apply to également applicable å la ledes tillämplig på audiovireproduction in audio-visual reproduction — audiovisuclle sucllt mångfaldigande av form of lawfully made de fixations licites audio-vi- lovligen gjorda audiovisuelaudio-visual — fixations in- suclles en tant qu'elles con- la upptagningar i den mån cluding any protected works stituent ou incorporent des de utgör eller innefattar incorporated therein and to (wuvres protégöes ainsi qu'å skyddade verk liksom på the translation of any in- la traduction du texte qui les översättning av den text som corporated text into a lan- accompagne dans une lan- åtföljer dem till ett språk, guage in general use in the gue d'usage général dans som är i allmänt bruk i den State with power to grant F'État qui est habilité å dé- stat som är behörig att utthe Jicence: always provided livrer la licence, étant bien färda licensen, dock under that the audio-visual fixa- entendu que les fixations förutsättning att ifrågavations in question were pre- audio-visuelles dont il $'agit rande audiovisuella upptagpared and published for the ont été congues et publites ningar gjorts och publicesole purpose of being used aux seules fins de Fusage rats endast för bruk vid skoin connexion with systematic scolaire et universitaire. lor och universitet. instructional activities.
Article VI Årticle VI Artikel VI
Publication”, as used in Par publication” au sens Med ”publicering” avses this Convention, means the de la présente Convention, il i denna konvention, att reproduction in = tangible faut entendre la reproduc- exemplar framställes i maform and the general distri- tion sous une forme maté- teriell form och göres till-
Prop. 1973: 15 268
bution to the public of rielle ct la mise ä la dispo- gängliga för allmänheten så copies of a work from which sition du public d'cxem- att man kan ta del av verit can be read or otherwise plaires de I'cecuvre permet- ket genom att läsa det eller visually perceived. tant de la lire ou d'en pren- eljest betrakta det.
dre connaissance visuello-
ment.
Article VII Article VII Artikel VII
This Convention shall not La présente Convention Denna konvention är icke apply to works or rights in ne applique pas aux cCu- tillämplig på verk eller rätworks which, at the effec- vres ou aux droits sur ces tigheter till verk, vilka då tive date of this Convention ceuvres qui, lors de Pentréöe denna konvention träder i in a Contracting State where en vigueur de la préåsente kraft i den fördragsstutande protection is claimed, are Convention dans PÉtat con- stat, där skydd påkallas, permanently in the public tractant ol la protection est slutligt upphört att vara domain in the said Con- demandée, auraient cessé skyddade i denna stat eller tracting State. définitivement d'étre proti- aldrig varit skyddade där.
gtes dans cet État ou ne
Fauraient jamais été.
Article VIII Article VIII Artikel VIII
1. This Convention, which 1. La présente Conven- 1. Denna konvention skall shall bear the date of 24 tion, qui portera la date cu dagtecknas den 24 juli 1971. July 1971, shall be deposited 24 juillet 1971, sera déposée Den skall deponeras hos gewith the Director-General auprés du Directeur général neraldirektören och stå öpand shall remain open for et restera ouverte å la sig- pen för undertecknande av signature by all States party nature de tous les États alla stater, som har tillträtt to the 1952 Convention for parties å Ja Convention de 1952 års konvention, under a period of 120 days after 1952, pendant une période en tid av 120 dagar från the date of this Convention. de cent vingt jours å comp- dagen för denna konvention. It shall be subject to ratifi- ter de la date de la présente Den skall ratificeras eller cation or acceptance by the Convention. Elle sera sou- godkännas av de stater som signatory States. mise å la ratification ou å undertecknat den.
FPacceptation des États sig-
nataires.
2. Any State which has 2. Tout État qui maura 2. Stat som icke undernot signed this Convention pas signé Ja pråsente Con- tecknat konventionen kan may accede thereto. vention pourra y adhérer. ansluta sig till den.
3. Ratification, acceptance 3. La ratification, Vac- 3. Ratificering, godkänor accession shall be effect- ceceptation ou l'adhésion sera nande eller anslutning sker ed by the deposit of an in- opérée par le dépöt d'un genom att instrument i ämstrument to that cffect with instrument å cet effct, au- net deponeras hos generaltbe Director-General. prås du Directeur général. direktören.
Article IX Article IX Artikel IX
1. This Convention shall 1. La présente Conven- 1. Denna konvention träcome into force three tion entrera en vigueur trois der i kraft tre månader efmonths after the deposit of mois aprés Je dépöt de douze ter det att tolv instrument 1iwelve instruments of rati- instruments de ratificatien, avseende ratificering, godfication, acceptance or ac- d'acceptation ou d”adhésion. kännande eller anslutning Cession. har deponerats.
2. Subsequently, this Con- 2. Par la suite, la présente 2. Därefter skall denna vetion shall come inte force Convention entrera en vi- konvention för varje särskild
Prop. 1973: 15 269
in respect of each State three gueur, pour chaque État, stat träda i kraft tre månamonths after that State has trois mois aprés le dépöt de der efter det att staten har deposited its instrument of FP'instrument de ratification, deponerat sitt instrument ratification, acceptance or d'acceptation ou d”adhésion avseende ratificering, godaccession, spöcial å cct État. kännande eller anslutning.
3. Accession to the Con- 3. L'adhésion å la pré- 3. Anslutning till denna vention by a State not party sente Convention d'un État konvention av en stat som to the 1952 Convention shall non partie å la Convention ej har tillträtt 1952 års konalso constitute accession to de 1952 constitue aussi une vention utgör även anslutthat Convention; however, adhésion å ladite Conven- ning till sistnämnda konvenif its instrument of acces- tion ; toutefois, si son ins- tion; om anslutningsinstrusion is deposited before this trument d'adhésion est dé- mentet deponeras innan Convention comes into posé avant l'entrée en vi- denna konvention trätt i force, such State may make gueur de la présente Con- kraft, kan staten göra sin its accession to the 1952 vention, cet État pourra sub- anslutning till 1952 års kon- Convention conditional ordonner son adhésion å la vention beroende av att denupon the coming into force Convention de 1952 å I'en- na konvention träder i kraft. of this Convention. After trée en vigueur de la pré- Sedan denna konvention the coming into force of sente Convention. Aprés har trätt i kraft kan stat icke this Convention, no State Fentrée en vigueur de la ansluta sig enbart till 1952 may accede solely to the présente Convention, aucun års konvention. 1952 Convention. État ne pourra adhérer ex-
'clusivement å la Convention
de 1952.
4. - Relations «between 4. Les relations entre les 4. I fråga om förbindel- States party to this Con- États parties å la présente serna mellan stater, som vention and States that are Convention et les États qui har tillträtt denna konvenpartly only to the 1952 Con- sont partics seulement å la tion, och stater, som har tillvention, shall be governed Convention de 1952 sont trätt enbart 1952 års konby the 1952 Convention. régies par Ia Conycntion de vention, skall 1952 års kon- However, any State party 1952. Toutefois, tout État vention gälla. Stat, som tillonly to the 1952 Convention partie sculement å la Con- trätt 1952 års konvention, may, by a notification de- vention de 1952 pourra kan likväl genom meddelanposited with the Director- déclarer par unc notifica- de som deponeras hos gene- General, declare that it will tion déposée auprös du Di- raldiroktören, förklara att admit the application of the recteur général quwil admet den medger tillämpning av 1971 Convention to works Papplication de la Conven- 1971 års konvention på verk of its nationals or works tion de 1971 aux ceuvres de av medborgare i staten cller first published in its territory ses ressortissants ou publices verk, som första gången by all States party to this pour la premitte fois sur publicerats inom dess områ- Convention. son territoire par tout État de, av stat som tillträtt den-
partie å Ja présente Con- na konvention. vention.
Article X Article X Artikel X
1. Each Contracting State 1. Tout État contractant 1. Varje fördragsslutande undertakes to adopt, in ac- s'engage å adopter, confor- stat förbinder sig att i enligcordance with its Constitu- måment aux dispositions de het med sin författning getion, such measures as are sa Constitution, les mesures nomföra sådana Åtgärder necessary to ensure the ap- nécessaires pour = assurer som är nödvändiga för att plication of this Convention. F'application de la présente säkerställa tillimpningen av
Convention. denna konvention.
2. It is understood that at 2. Il est entendu qw'å la 2. Det förutsättes att stat
Prop. 1973: 15 270:
the date this Convention date o4 ta présente Con- vid den tidpunkt, då denna comes into force in respect vention entre en vigucur konvention träder i kraft för of any State, that State must pour un État, cet État doit staten, enligt sin lagstiftning be in a position under its étre en mesure, d'aprés sa är i stånd att tillämpa bedomestic law to give effect législation nationale, Pappli- stämmelserna i konventioto the terms of this Con- quer les dispositions de la - nen. vention. présente Convention.
Article XI Article XI Artikel XI
1. An Intergovernmental 1. Il est créé un Comité 1. En kommitté av rege- Committee is hereby estab- intergouvernemental ayant ringsrepresentanter = bildas, lished with the following les attributions suivantes : som skall ha följande upp duties: gifter: :
(a) to study the problems (a) Étudier Iles probli- (a) att undersöka frågor concerning the application mes relatifs å Vapplication om tillämpningen och geand operation of the Uni- et au fonctionnement de la nomförandet av Världskonversal Copyright Conven- Convention universelle ; ventionen om upphovsrätt; tion;
(b) to make preparation (b) Préparer les révisions (b) att förbereda periofor periodic revisions of this périodiques de cette Conven- diska revisioner av denna Convention; tion ; konvention;
(c) to study any other (c) Étudier tout autre (c) att undersöka alla problems concerning the in- probleme reolatif å la pro- andra frågor rörande det international protection of tection — internationale du ternationella skyddet av copyright, in co-operation droit d'auteur, en collabora- upphovsrätten, i samarbete with the various interested tion avec Jes divers orga- med olika berörda internainternational organizations, nismes internationaux inte- tionella organisationer, såsuch as the United Nations ressés, notamment = avec som UNESCO, Intcernatio- Educational, Scientific and FOrganisation des Nations nella unionen för skydd av Cultural Organization, the Unies pour Påducation, Ja litterära och konstnärliga Ioternational Union for the science et la culture, Union verk samt Organisationen Protection of Literary and internationale pour la pro- av amerikanska stater; Artistic Works and the Or- tection des muvres littéraires ganization of American et artistiques et l'Organisa- Stales; tion des États américains ;
(d) to inform States party (d) Renseigner les États (d) att underrätta de stato the Universal Copyright parties äå la Convention uni- ter, som har tillträtt Världs- Convention as to its activi- verselle sur ses travaux. konventionen om upphovsties. rätt, om sin verksamhet.
2. The Committce shall 2, Le Comité est composé 2. Kommittén skall bestå consist of the representatives de représentants de dix-huit av representanter från aderof cighteen States party to États parties å la présente ton stater som har tillträtt this Convention or only to Convention ou seulement å denna konvention eler enthe 1952 Convention. la Convention de 1952. bart 1952 års konvention.
3. The Committce shall be 3. Le Comité est désigné 3. Kommittén skall utses selected with due consider- en tenant compte d'un juste med hänsyn tagen till en ation to a fair balance of équilibre entre les intéröts rättvis balans mellan nationational interests on the nationaux sur la base de la nella intressen på grundval basis of geographical loca- situation géographique de av geografiskt läge, befolktion, population, languages la population, des langues ning, språk och utvecklingsand stage of development. et du degré de développe- grad.
ment.
4. The Director-General 4. Le Directeur général 4, Gceneraldirektören för
Prop. 1973: 15 271
of the United Nations Edu- de TFOrganisation des Na- UNESCO, generaldirektören cational, Scientific and Cul- tions Unies pour Péduca- för Världsorganisationen för tural Organization, the Di- tion, Ia science et la culture, den intellektuella äganderätrector-General of the World le Directcur général de I'Or- ten och generalsekreteraren Intellectual Property Orga- ganisation mondiale de la i Organisationen av amerinization and the Secretary- propriötté intellectuclle et le kanska stater celler deras General of the Organization Secrétaire général de V'Orga- ställföreträdare får deltaga of American States, or their nisation des États améri- i kommitténs sammanträden representatives, may attend cains, ou lcurs représentants, med rådgivares ställning. meetings of the Committee peuvent assister aux séances in an advisory capacity. du Comité avec voix con-
sultative.
Article XI Article XU Artikel XII
The = Intergovernmental Le Comité intergouverne- Kommittén av regerings- Committee shall convene a mental convogucra des con- representanter skall samconference = for = revision férences de révision chaque mankalla revisionskonferenwhenever its deems neces- fois que cela lui semblera ser när den så finner nödsary, or at the request of at nécessaire ou si Ja convo- vändigt eller när så begäleast ten States party to this cation est demandée par au res av minst tio stater som Convention. moins dix États parties å tillträtt denna konvention.
la présente Convention.
Article XIII Article XIII Artikel XIII
1. Any Contracting State 1. Tout État contractant Fördragsslutande stat kan, may, at the time of deposit peut, au moment du dépöt då den deponerar instruof its instrument of ratifica- de Pinstrument de ratifica- ment avseende ratificering, tion, acceptance or acces- lion, d"acceptation ou d'ad- godkännande eller anslutsion, or at any time there- hésion, ou par la suite, dé- ning senare, genom meddeafter, declare by notification clarer, par une notification lande till genceraldirektören addressed to the Director- adressée au Directeur gé- förklara att denna konven- General that this Conven- néral, que la présente Con- tion skall vara tillämplig tion shall apply to all or any vention est applicable ä tout inom land eller område, för of the countries or territo- ou partie des pays ou ter- vars internationella förbinries for the international re- ritoires dont il assurce Iles delser staten svarar; Kkonlations of which it is respon- relations extérieures ; la ventionen skall i detta fall sible and this Convention Convention s'appliquera träda i tillimpning inom de shall thereupon apply to the alors aux pays ou territoi- länder eller områden, som countries or = territories res désignés dans la notifi- upptagits i meddelandet, efnamed in such notification cation å partir de I'cxpira- ter den tidrymd om tre måafter the expiration of the tion du délai de trois mois nader som anges i artikel term of three months pro- prévu å Particle IX. A dé- IX. Har sådant meddelanvided for in Article IX. In faut de cette notification, la de ej lämnats, är konventiothe absence of such notifi- présente Convention ne s'ap- nen icke tillämplig inom cation, this Convention shall pliquera pas å ces pays ou dessa länder eller områden. not apply to any such coun- territoires. try or territory.
2. However, nothing in 2. Toutefois, le présent 2. Denna artikel får likthis Article shall be under- article ne saurait en aucun väl ej i något fall tolkas som stood as implying the recog- cas åre interprété comme ett erkännande eller ett tyst nition or tacit acceptance by impliquant la reconnaissance godtagande från någon föra Contracting State of the ou Pacceptation tacite par dragsslutande stats sida av
Prop. 1973: 15 272
factual situation concerning Pun guelconque des États den faktiska situationen i ett a country or territory to contractants de la situation land eller område på vilket which this Convention is de fait de tout territoire au- konventionen av annan förmade applicable by another quel la présente Conven- dragsslutande stat göres till- Contracting State in accor- tion est rendue applicable lämplig enligt derina artikel. dance with the provisions of par un autre État contracthis Article. tant en vertu du présent
article.
Article XIV Article XIV Artikel XIV
1. Any Contracting State 1. Tout État contractant 1. Fördragsslutande stat may denounce this Conven- aura Ila faculté de dénoncer får uppsäga konventionen tion in its own name or on la prösente Convention en för egen del eller med avbehalf of all or any of the son nom propre au au nom seende på sådant land eller countries or territories with de tout ou partie des pays ou område, för vilket medderespect to which a notifica- territoires qui auraient fait lande Jämnats enligt artikel tion has been given under Pobjet de la notification XIII. Uppsägning sker ge- Article XIII. This denun- prévue å Particle XII. La nom meddelande till geneciation shall be made by no- dénonciation s'effectuera par raldirektören. Sådan upptification addressed to the notification adresséce au Di- sägning gäller även 1952 Director-General. Such de- rectcur général. Coette dé- års konvention. nunciation shall also con- nonciation s'appliquera aussi stitute denunciation of the äå la Convention de 1952, 1952 Convention.
2. Such denunciation shall 2. Cette dénonciation ne 2. Uppsägning gäller enoperate only in respect of produira effet qwå Pégard dast med avseende på den the State or of the country de FPÉtat ou du pays ou stat eller det land eller omor territory on whose behalf territoire au nom duquel råde, för vars räkning den it was made and shall not elle aura été faite et seule- skett, och icke förrän tolv take effect until twelve ment douze mois aprés la månader förflutit från den months after the date of re- date äå laquelle la notifica- dag då meddelandet mottaceipt of the notification. tion a été regue. gits.
Article XV Article XV Artikel XV
A dispute between two or Tout différend entre deux Varje tvist, som uppkommore Contracting States ou plusicurs États contrac- mer mellan två eller flera concerning the interpreta- tants concernant JVinterpråé- fördragsslutande stater antion or application of this tation ou Papplication de Ja gående tolkningen eller till- Convention, not settled by présente Convention qui ne lämpningen av denna konnegotiation, shall, unless the sera pas réglé par voice de vention och som icke kan States concerned agree on négociation sera porté de- biläggas genom förhandling, some other method of set- vant la Cour internationale skall hänskjutas till Internatlement, be brought before de justice pour qu'il soit tionella domstolen för avgöthe International Court of statué par elle, å moins que rande, om icke de berörda Justice for determination by les États en cause ne con- staterna överenskommer om it. viennent d'un autre mode annat sätt för reglering av
de reglement. tvisten. Article XVI Article XVI Artikel XVI
1. This Convention shall 1. La pråésente Conven- 1. Denna konvention skall be established in English, tion scra établie en frangais, upprättas på franska, eng- French and Spanish. The en anglais et en espagnol. elska och spanska. De tre
Prop. 1973: 15 2173
three texts shall be signed Les trois textes scront si- texterna skall undertecknas and shall be equally author- gnés et feront également foi. och äger samma vitsord, ilative.
2. Official texts of this 2. Ii scra établi par le 2. Officiella texter av Convention shall be estab- Directeur général, aprås denna konvention skall, eflished by the Director-Gen- consultation des gouverne- ter samråd med vederböraneral, after consultation with ments intéressés, des textes de regeringar, upprättas av the governments concerned, officiels de la présente Con- generaldirektören på arabisin Arabic, German, Italian vention en allemand, en ka, italienska, portugisiska and Portuguese. arabe, en italien et en por- och tyska.
tugais.
3. Any Contracting State 3. Tout État contractant 3. Varje fördragsslutande or group of Contracting ou groupe d'États contrac- stat eller grupp av fördrags- States shall be entitled to tants pourra faire établir par slutande stater är berättigad have established by the le Directeur général, en ac- att genom generaldirektö- Director-General other texts cord avec cclui-ci, d”autres rens försorg och efter överin the language of its choice textes dans Ja langue de son enskommelse med denne låby arrangement with the Di- choix. ta upprätta. texter på annat rector-General. språk efter sitt val
4. All such texts shall be 4, Tous ces textes seront 4, Samtliga sådana texter annexed to the signed texts annexés au texte signé de la skall fogas till de underteckof this Convention. présente Convention. nade texterna av denna kon-
vention.
Article XVII Article XVII Artikel XVII
1. This Convention shall 1. La présente Conven- 1. Denna konvention innot in any way affect the tion n'affecte en rien les kräktar icke i något avseenprovisions of the Berne Con- dispositions de la Conven- de på bestämmelserna i vention for the Protection tion de Berne pour la pro- Bernkonventionen för skydd of Literary and Artistic tection des muvres littéraires av litterära och konstnärliga Works or membership in the et artistiques ni l'apparte- verk eller på medlemskap i Union created by that Con- nance å FI'Union créée par den union som bildats gevention. cette dernigre Convention. nom nämnda konvention.
2. In application of the 2. En vue de Papplication 2. Fill genomförande av foregoing paragraph, a dec- de PFalinéa précédent, une vad som sägs under 1. har laration has been annexed déclaration est annexée au en deklaration fogats till to the present Article. This présent article. Cette décla- denna artikel. Deklaratiodeclaration is an integral ration fait partie intégrante nen utgör en integrerande part of this Convention for de la présente Convention del av denna konvention the States bound by the pour les États liés par la för de stater, som den 1 ja-. Berne Convention on 1 Jan- Convention de Berne au 1er nuari 1951 var bundna av uary 1951, or which have janvier 1951 ou qui y auront Bernkonventionen eller som or may become bound to adhéré ultérieurement. La därefter anslutit sig till den. it at a later date. The sig- signature de la présente Undertecknande av denna nature of this Convention Convention par les États konvention från dessa staby such States shall also mentionnés ci-dessus vaut ters sida innebär jämväl unconstitute signature of the également signature de ia dertecknande av deklaratiosaid declaration, and ratifi- déclaration; toute ratifica- nen; ratificering, godkäncation, acceptance or acces- tion ou acceptation de la nande eller anslutning från sion by such States shall in- pråésente Convention, toute dessa staters sida med av-
18 Riksdagen 1973.1 saml. Nr IS
Prop. 1973: 15 274
ciude the declaration, as adhésion å celle-ci par ces seende på denna konvenwell as this Convention. États emportera également tion innebär motsvarande
ratification, acceptation ou åtgärd med avseende på de-
adhésion å Ja déclaration. klarationen.
Artiele XVII Article XVIII Artikel XVIII
This Convention shall not La pråsente Convention Denna konvention inkräkabrogate multilateral or bi- n'infirme pas les conven- tar icke på de multilaterala lateral copyright conven- tions ou accords multilaté- eller bilaterala konventioner tions or arrangements that raux ou bilatéraux sur le eller överenskommelser om are or may be in effect ex- droit d”auteur qui sont ou upphovsrätt, som är eller clusively between two or peuvent étre mis en vigueur kan träda i kraft uteslutande more American Republics. entre deux ou plusieurs ré- mellan två eller flera ame- In the event of any differ- publiques américaines, mais rikanska republiker. Där beence either between the pro- exclusivement entre elles. stämmelserna i sådana bevisions of such existing con- En cas de divergences soit stående konventioner eller ventions or arrangements entre les dispositions d'une överenskommelser «avviker and the provisions of this part de P'une de ces con- från bestämmelserna i den- Convention, or between the ventions ou de Tun de ces na konvention, eller där beprovisions of this Conven- accords en vigueur et stämmelserna i denna kontion and those of any new d'autre part les dispositions vention avviker från bestämconvention or arrangement de Ia présente Convention, melserna i nya konventiowhich may be formulated soit entre les dispositions de ner eller överenskommelser, between two or more Amer- la présente Convention et som kan komma till stånd ican Republics after this celles de toute nouvelle con- mellan två eller flera ame- Convention comes «into vention ou de tout nouvel rikanska republiker efter det force, the convention or ar- accord qui serait Établi entre att denna konvention har rangement most recently deux ou plusieurs républi- trätt i kraft, skall vad som formulated shall prevail be- ques américaines apråés I'en- sist avtalats vara avgörantween the parties thereto. trée en vigueur de la préö- de. Ej heller göres intrång Rights in works acquired in sente Convention, la con- i sådana rättigheter till ett any Contracting State under vention ou PIaccord le plus verk, som inom fördragsexisting conventions or ar- récemment établi prévaudra slutande stat förvärvats enrangements before the date entre Iles parties. Il n'est pas ligt bestående konventioner this Convention comes into porté atteinte aux droits ac- eller överenskommelser inforce in such State shall not quis sur une ceuvre, en vertu nan denna konvention träbe affected. de conventions ou accords der i kraft för staten.
en vigueur dans I'un quel-
conque des États contrac-
tants antérieurement å la
date de FPentrée en vigueur
de la présente Convention
dans cet État.
Article XIX Article XIX Artikel XIX
This Convention shall not La présente Convention Denna konvention inkräkabrogate multilateral or bi- minfirme pas les conven- tar icke på multilaterala ellateral conventions or ar- tions ou accords multilaté- ler bilaterala konventioner rangements in effect be- raux ou bilatéraux sur le eller överenskommelser om tween two or more Con- droit d'auteur en vigueur upphovsrätt, som är i kraft tracting States. In the event entre deux ou plusieurs mellan två eller flera förof any difference between États contractants. En cas dragsslutande stater. Där the provisions of such ex- de divergences entre les dis- bestämmelserna i sådana
Prop. 1973: 15 275
isting conventions or ar- positions de Fune de ces konventioner eller överensrangements and the provi- conventions ou Fun de ces kommelser avviker från besions if this Convention, the accords et les dispositions stämmelserna i denna konprovisions of this Conven- de la pråésente Convention, vention, skall sistnämnda tion shall prevail. Rights in les dispositions de la pré- bestämmelser vara avgöranworks acquired in any Con- sente Convention prévau- de. Ej heller göres intrång tracting State under existing dront. Ne seront pas affec- i sådana rättigheter till ett conventions or arrangements tés les droits acquis sur une verk, som inom fördragsbefore the date on with this Quvre en vertu de conven- slutande stat förvärvats en- Convention comes into tions ou accords en vigueur ligt bestående konventioner force in such State shall not dans P'un des États con- eller överenskommelser inbe affected. Nothing in this tractants antérieurement ä nan denna konvention trä- Article shall affect the pro- la date de PFentrée en vi- der 1 kraft för staten. Denvisions of Articles XVII and gueur de Ila présente Con- na artikel inverkar icke på XVIII. vention dans Iedit État. Le bestämmelserna i artiklarna
présent article ne déroge en XVII och XVIII rien aux dispositions des articles XVII et XVIIH.
Årticle XX Article XX Artikel XX
Reservations to this Con- Il n'est admis aucune ré- Förbehåll mot denna vention shall not be permit- serve å la présente Conven- konvention är icke tillåtna. ted. tion.
Article XXI Article XXI Artikel XXI
1. The Director-General 1. Le Directeur gåénéral 1. Generaldirektören skall shall send duly certified enverra des copies dåment sända vederbörligen <becopies of this Convention to certifites de Ila pråsente styrkta avskrifter av denna the States interested and to Convention aux États in- konvention till berörda stathe Secretary-General of the téressés ainsi qu'au Secré- ter och, för registrering, till United Nations for regis- taire général des Nations Förenta nationernas genetration by him. Unics pour enregistrement ralsekreterare.
par les soins de celui-ci.
2. He shall also inform 2. En outre, il informera 2. Han skall vidare unall interested States of the tous les États intéressés du derrätta alla berörda stater ratifications, acceptances dépöt des intruments de ra- om deposition av instrument and accessions which have tification, d'acceptation ou avseende ratificering, godbeen deposited, the date on dadhésion, de ta date d'en- kännande eller anslutning, which = this Convention trée en vigueur de la pré- om dagen för denna koncomes into force, the notifi- sente Convention, des noti- ventions ikraftträdande, om cations under this Conven- fications prévues å la pré- meddelanden enligt denna tion and denunciations un- sente Convention et des dé- konvention och om uppsägder Article XIV. nonciations prévues å Par- ningar enligt artikel XIV.
ticle XIV.
Appendix declaration Déclaration annexe relative Tilläggsdeklaration beträfrelating to Article XVII a Particle XVII fande artikel XVII
The States which are Les États membres de De stater, som är medmembers of the Internation- rUnion internationale pour lemmar av Internationella al Union for the Protec- la protection des ceuvres lit- unionen för skydd av littetion of Literary and Artis- téraires et artistiques (ci- rära och konstnärliga verk tic Works (hercinafter cal- aprés dénomméte «I'Union (härefter kallad ”Bernunio-
Prop, 1973: 15 276
led "the Berne Union”) and de Berne»), parties å la prå- nen”) och som har tillträtt which are signatories to this sente Convention, denna konvention, har, Convention,
Desiring to reinforce their Désirant resserrer Icurts I avsikt att stärka sina inmutual relations on the ba- relations mutuelles sur Ila bördes = förbindelser = på sis of the said Union and base de ladite Union et évi- grundval av nämnda union to avoid any conflict which ter tout conflit pouvant ré- och att undvika konflikter, might result from the co- sulter de la coexistence de la som kan föranledas av att existence of the Berne Con- Convention de Berne et de Bernkonventionen och vention and the Universal Ja Convention universelle Världskonventionen om Copyright Convention, sur Ice droit d'auteur, upphovsrätt gäller samtidigt,
Recognizing the tempo- Reconnaissant la nécessi- med erkännande av det rary need of some States to té temporairc pour certains tillfälliga behov som vissa adjust their level of copy- États d'adapter leur degré stater kan ha av att anpasright protection in accor- de protection du droit d'au- sa sin grad av skydd för dance with their stage of tcur ä leur niveau de déve- upphovsrätten till det stacultural, social and econom- loppement culturel, social ct dium av kulturell, social ic development, Economique, och ckonomisk utveckling
på vilket de befinner sig,
Have, by common agree- Ont, d'un commun ac- träffat Överenskommelse ment, accepted the terms of cord, accepté Iles termes de om bestämmelserna i följanthe following declaration: la déclaration suivante : de deklaration:
(a) Except as provided by (a) Sous réserve des dis- (a) Såvitt ej annat följer paragraph (b), works which, positions de la lettre (b), les av (b) skall verk, som enaccording to the Berne Con- muvres qui, aux termes de ligt Bernkonventionen som vention, have as their coun- Ila Convention de Berne, ont hemland har ett land, vilket try of origin a coun- comme pays d'origine un utträtt ur Bernunionen efter try which has withdrawn pays ayant quitté, posté- den 1 januari 1951, ej åtfrom the Berne Union after rieurement au 1er janvier njuta skydd inom unionens 1 January 1951, shall not 1951, TUnion de Berne ne länder enligt Världskonvenbe protected by the Univer- seront pas protégées par la tionen om upphovsrätt. sal Copyright Convention in Convention universelle sur the countries of the Berne le droit d'auteur dans Ics Union; pays de PUnion de Berne;
(b) Where a Contracting (b) Au cas oå un État (b) Om en fördragsslu- State is regarded as a devel- contractant est considéré tande stat är att betrakta oping country in confor- comme un pays en voie de som utvecklingsland enligt mity with the established développement, conformé- Förenta nationernas genepractice of the General As- ment å Ia pratique établie ralförsamlings praxis och sembly of the United Na- de P'Assemblée générale des vid utträdet ur Bernunionen tions, and has deposited Nations Unies, et a déposé hos generaldirektören för with the Director-General auprés du Directeur général UNESCO har deponerat ett of the United Nations Edu- de POrganisation des Na- meddelande om att staten cational, Scientific and Cul- tions Unies pour F'éduca- betraktar sig som utvecktural Organization, at the tion, la science et la cul- lingsland, skall bestämmeltime of its withdrawal from ture, au moment de son re- serna under (a) icke tillämthe Berne Union, a notifti- trait de PUnion de Berne, pas så länge staten enligt arcation to the effect that it une notification aux termes tikel Vbis kan utnyttja de regards itself as a devel- de laquelle il déclare se con- undantag som anges i denna oping country, the provi- sidérer .comme en voie de konvention. sions of paragraph (a) shall développement, les disposinot be applicable as long as tions de la lettre (a) ne s'apsuch State may avail itself pliquent pas aussi long-
of the exceptions provided temps que cet État pourra, for by this Convention in conformément aux disposiaccordance with Article tions de Particle Vbis, se Vbis; prévaloir des exceptions
prévues par la présente Con-
vention;
(c) The Universal Copy- c) La Convention univer- (ce) Världskonventionen right Convention shall not selle sur le droit d'auteur ne om upphovsrätt skall icke be applicable to the rela- sera pas applicable, dans les vara tillämplig i förhållantionships among countries of rapports entre les pays liés det mellan länder som är the Berne Union in so far par la Convention de Berne, bundna av Bernkonventioas it relates to the protec- en ce qui concerne la pro- nen såvitt angår skydd för tion of works having as their tection des ceuvres qui, aux verk, vilka enligt Bernkoncountry of origin, within the termes de cette Convention ventionen har något av meaning of the Berne Con- de Berne, ont comme pays unionens länder som hemvention, a country of the d'origine I'un des pays de land. Berne Union. PUnion de Berne.
Resolution concerning Résolution concernant Resolution beträffande Article XI Particle XI artikel XI
The Conference for Re- La Conférence de révi- Konferensen för revision vision of the Universal sion de la Convention uni- av Världskonventionen om Copyright Convention, verselle sur le droit d'auteur, upphovsrätt har,
Having considered the Ayant considéré les ques- efter övervägande av fråproblems relating to the In- tions relatives au Comité gor rörande den kommitté tergovernmental Committee intergouvernemental prévu av regeringsrepresentanter, provided for in Article XI å Particle XI de la présente som avses i artikel XI i denof this Convention, to which Convention, å laquelle la na konvention, till vilken this resolution is annexed, présente résolution est an- denna resolution utgör ett
nexée, bihang, beslutat följande:
Resolves that: Décide ce qui suit :
1. At its inception, the 1. Le Comité compren- 1. Kommittén skall från Committee shall include re- dra initialement des repré- början bestå av represenpresentatives of the twelve sentants de douze FEÉtats tanter för de tolv stater som States members of the In- membres du Comité inter- är medlemmar i den komtergovernmental Committee gouvernemental créé aux mitté av regeringsrepresenestablished under Article termes de Particle XI de Ia tanter, som upprättats enligt XI of the 1952 Convention Convention de 1952 et de Ia artikel XI i 1952 års konand the resolution annexed résolution qui lui est an- vention och den resolution to it, and, in addition, re- nexée et, en outre, des re- som utgör ett bihang därpresentatives of the follow- pråésentants des EÉtats sui- till, och dessutom represening States: Algeria, Austra- vants : Algérie, Australie, tanter för följande stater: lia, Japan, Mexico, Senegal Japon, Mexique, Sénégal, Algeriet, Australien, Japan, and Yugoslavia. Yougoslavie. Jugoslavien, Mexico och Se-
negal.
2. Any States that are not 2. Les États qui ne sont 2. Stater som ej har tillparty to the 1952 Conven- pas parties å la Convention trätt 1952 års konvention tion and have not acceded de 1952 et qui n'auront pas och ej heller har anslutit to this Convention before adhéré å Ia présente Con- sig till denna konvention föthe first ordinary session of vention avant la premiére re det första ordinarie samthe Committee following session ordinaire du Comité manträdet med kommitthe entry into force of this qui suivra Pentrée en vi- tén efter ikraftträdandet av Convention shall be re- gueur de la présente Con- denna konvention skall er
Prop. 1973: 15 278
placed by other States to be vention scront remplacés sättas av andra stater som selected by the Committee par d'autres États qui se- utses av kommittén vid dess at its first ordinary session ront désignés par le Comi- första ordinarie sammanträin conformity with the pro- té, lors de sa premicre ses- de enligt bestämmelserna i visions of Article XI (2) sion ordinaire, conformé- artikel XI.2. och 3. and (3). ment aux dispositions des
alinéas 2 et 3 de Particle
XI
3. Ås soon as this Con- 3. Des Pentrée en vigueur 3. Så snart denna konvenvention comes into force the de la présente Convention, tion har trätt i kraft skall Committee as provided for le Comité prévu å Palinéa den kommitté som anges in paragraph 1 shall be 1 sera considéré comme under 1. anses konstituerad deemed to be constituted in constitué conformément å enligt artikel XI i denna accordance with Article VI Particle XI de la présente konvention. of this Convention. Convention.
4. A session of the Com- 4. Le Comité tiendra une 4. Kommittén skall hålla mittee shall take place premigre session dans le ett första sammanträde within one year after the délai d'un an å partir de inom ett år från ikraftträcoming into force of this Fentrée en vigueur de la dandet av denna konven- Convention; thereafter the présente Convention; par tion; därefter skall kommit- Committee shall meet in or- la suite, le Comité se reuni- tén hålla ordinarie samdinary session at intervals of ra en session ordinaire au manträde minst en gång not more than two years. moins unc fois tous les deux vartannat år.
ans.
5. The Committee shall 5. Le Comité élira un 5. Kommittén skall välja elect its Chairman and two président et deux vice-prési- en ordförande och två vice Vice-Chairmen. It shall es- dents. Il établira son rågle- ordförande. Den skall själv tablish its Rules of Proce- ment intérieur en s'inspirant fastställa sin förhandlingsdure having regard to the des principes suivants : ordning, varvid följande following principles: principer skall iakttagas.
(a) The normal duration (a) La durée normale du (a) Representanternas of the term of office of the mandat des représentants normala mandattid skall vamembers represented on the sera de six ans avec renou- ra sex år; kommittén skall Committee shall be six years vellement par tiers tous les vartannat år förnyas med with one-third retiring every deux ans, étant toutefois en- en tredjedel. Likväl föruttwo years, it being however tendu que les premiers sättes att av de första manunderstood that, of the orig- mandats viendront ä cxpira- dattiderna utlöper en tredjeinal terms of office, one- tion å raison d'un tiers å la del vid slutet av kommitthird shall expire at the end fin de la seconde session téns andra ordinarie samof the Committee's second ordinaire du Comité qui manträde efter ikraftträdanordinary session which will suivra I'entrée en vigueur de det av denna konvention, en follow the entry into force la présente Convention, un annan tredjedel vid slutet av of this Convention, a further autre tiers å la fin de sa det tredje ordinarie samthird at the end of its third troisitme session ordinaire manträdet och den återståordinary session, and the re- et le tiers restant å la fin de ende tredjedelen vid slutet maining third at the end of sa quatrigme session ordi- av det fjärde ordinarie samits fourth ordinary session. naire. manträdet.
(b) The rules governing (b) Les dispositions régis- (b) Föreskrifterna om det the procedure whereby the sant la procédure selon la- förfarande enligt vilket Committee shall fill vacan- quelle le Comité pourvoira kommittén skall fylla vacies, the order in which aux postes vacants, I'ordre kanser, den ordning i vilken terms of membership expire, d'expiration des mandats, le mandaten utlöper, rätten till eligibility for re-election, droit å la réélection et les återval och valordningen
Prop. 1973: 15 279
and election procedures, procédures d'élection de- skall grundas på en avvägshall be based upon a ba- vront respecter un équilibre ning mellan nödvändighelancing of the needs for con- entre la nécessité d”une con- ten av å ena sidan Kkontitinuity of membership and tinvité dans la composition nuitet i kommitténs samrotation of representation, et celle d'une rotation dans mansättning och å andra sias well as the considerations la représentation, ainsi que dan växling 1 representatioset out in Article XI (3). les considérations mention- nen, liksom på de övervä-
nées å Palinéa 3 de Varticle ganden som anges i artikel
XI. XIL.3.
Expresses the wish that EÉmet le veu que I'Orga- Konferensen = uttrycker the United Nations Educa- nisation des Nations Unies önskemålet att UNESCO tional, Scientific and Cul- pour Péducation, la science tillhandahåller kommitténs tural Organization provide et la culture assure le se- sekretariat. its Secretariat. crétariat du Comité.
In faith whereof the un- En foi de quoi les sous- Till bekräftelse härav har dersigned, having deposited signés, ayant déposé leurs undertecknade, sedan de detheir respective full powers, pleins pouvoirs respectifs, ponerat sina respektive fullhave signed this Convention. ont signé la présente Con- makter, undertecknat denna
vention. konvention.
Done at Paris, this twenty- Fait å Paris, le vingt- Som skedde i Paris den fourth day of July 1971, in quatre juillet 1971, en un 24 juli 1971, i ett enda a single copy. exemplaire unique. exemplar.
Protocol 1 Protocole annexe 1 Tilläggsprotokoll 1
Annexed to the Universal å la Convention univer- till Världskonventionen Copyright Convention as re- selle sur le droit dauteur ré- om upphovsrätt, reviderad vised at Paris on 24 July visée å Paris le 24 juillet i Paris den 24 juli 1971, av- 1971 concerning the appli- 1971 concernant la protec- seende skydd för verk av cation of that Convention tion des «uvres des person- statslösa och flyktingar. to works of Stateless per- nes apatrides et des réfugiés sons and refugees
The States party hereto, Les États parties å la De stater, som tillträtt being also party to the Uni- Convention universelle sur Världskonventionen om versal Copyright Conven- le droit d'auteur révisée å upphovsrätt, reviderad i Pation as revised at Paris on Paris le 24 juillet 1971 (ci- ris den 24 juli 1971, (här- 24 July 1971 (hereinafter aprås dénommée «la Con- efter kallad ”1971 års koncalled "the 1971 Conven- vention de 1971 ») et deve- vention”) och även tillträder tion”), nant parties au présent Pro- detta protokoll,
tocole
Have accepted the follow- Sont convenus des dispo- har överenskommit om ing provisions: sitions suivantes : följande bestämmelser.
1. Stateless persons and 1. Les personnes apatri- 1. Statslösa och flyktingrefugees who have their ha- des et les réfugiés ayant ar, som har sin sedvanliga bitual residence in a State leur = résidence = habituelle vistelseort i fördragsslutande party to this Protocol shall, dans un État contractant stat, är med avseende på for the purposes of the 1971 sont, pour Papplication de tillämpningen av 1971 års Convention, be assimilated la Convention de 1971, as- konvention likställda med to the nationals of that similés aux ressortissants de statens egna medborgare. State. cet État.
2. (a) This Protocol shall 2. (a) Le présent Proto- 2. (a) Detta protokoll be signed and shall be sub- cole sera signé et soumis å skall undertecknas samt ra-
Prop. 1973: 15 280
ject 1o ratification or ac- la ratification ou å Paccep- uiliceras eller godkännas av ceptance, or may be acceded tation par les États signa- de stater som undertecknat to, as if the provisions of taires, et il pourra y éetre ad- det, varjämte anslutning kan Article VIII of the 1971 héré, conformément aux dis- ske till protokollet, allt en- Convention applied hereto. positions de Particle VIIT de ligt bestämmelserna i arti-
la Convention de 1971. kel VIII i 1971 års konven-
tion.
(b) This Protocol shall (b) Le présent Protocole (b) Detta protokoll träder enter into force in respect entrera en vigueur pour i kraft för varje stat den of each State, on the date chaque État å la date du dag staten deponerar instruof deposit of the instrument dépöt de I'instrument de ra- ment avseende ratificering, of ratification, acceptance or tification, d'acceptation ou godkännande eller anslutaccession of the State con- d'adhésion y relatif, å con- ning, allt hänförande sig till cerned or on the date of dition que cet État soit déja protokollet, under förutsättentry into force of the 1971 partie å la Convention de ning att staten redan har till- Convention with respect to 1971. trätt 1971 års konvention. such State, whichever is the later.
(c) On the entry into force (c) A Ia date d'entrée en (c) När detta protokoll of this Protocol in respect vigueur du présent Proto- träder i kraft för en stat of a State not party to Pro- cole pour un État non partie som ej har tillträtt tilläggstocol 1 annexed to the 1952 au Protocole annexe 1 å la protokoll 1 till 1952 års Convention, the latter Pro- Convention de 1952, ce der- konvention skall detta anses tocol shall be deemed to en- nier sera considéré comme ha trätt i kraft för den stater into force in respect of entré en vigueur pour cet ten. such State. État.
In faith whereof the un- En foi de quoi Jes sous- Till bekräftelse härav har dersigned, being duly autho- signés dåment autorisés, ont undertecknade, som är verized thereto, have signed signé le présent Protocole. derbörligen befullmäktigade this Protocol. härtill, undertecknat detta
protokoll.
Done at Paris this twenty- Fait å Paris, le vingt- Som skedde i Paris den fourth day of July 1971, in quatre juillet 1971, en fran- 24 juli 1971 på engelska, the English, French and Gais, en anglais et en es- franska och spanska språ- Spanish languages, the three pagnol, les trois textes fai- ken, alla texterna med lika texts being equally authori- sant foi, en un exemplaire vitsord, i ett enda exemplar tative, in a single copy unique qui sera déposé som skall deponeras hos gewhich shall be deposited auprés du Directeur général neraldirektören för with the Director-General de FOrganisation des Na- UNESCO. Denne skall sänof the United Nations Edu- tions Unies pour PFéduca- da bestyrkta avskrifter härcational, Scientific and Cul- tion, la science et la culture, av till de stater som undertural Organization. The Di- qui en adressera une copie tecknat protokollet och, för rector-General shall send certifiée — conforme aux registrering, till Förenta nacertified copies to the sig- États signataires, ainsi qu'au tionernas generalsekreterare. natory States, and to the Secrétaire général des Na- Sccretary-General of the tions Unies pour enregistre- United Nations for registra- ment par les soins de celui-' tion. CL.
Prop. 1973: 15 281
Protocol 2 Protocole annexe 2 Tilläggsprotokoll 2
Annexed to the Universal å la Convention univer- till Världskonventionen Copyright Convention as selle sur le droit d'auteur ré- om upphovsrätt, reviderad i revised at Paris on 24 July visée å Paris le 24 juillet Paris den 24 juli 1971, av- 1971 concerning the appli- 1971 concernant Papplica- sende tillämpning av koncation of that Convention tion de la Convention aux ventionen på verk av vissa to the works of certain in- Quvres de certaines organi- mellanfolkliga organisatioternational organizations sations internationales ner.
The States party hereto, Les États parties å la De stater, som tillträtt being also party to the Uni- Convention universelle sur Världskonventionen om versal Copyright Conven- le droit dautcur révisée å upphovsrätt, reviderad i Pation as revised at Paris on Paris le 24 juillet 1971 (ci- ris den 24 juli 1971, (här- 24 July 1971 (hereinafter aprés dénommée «la Con- efter kallad ”1971 års koncalled "the 1971 Conven- vention de 1971») et de- vention”) och även tillträtion”), venant parties au pråésent der detta protokoll,
Protocole
Have accepted the fol- Sont convenus des dispo- har överenskommit om lowing provisions: sitions suivantes : följande bestämmelser.
1. (a) The protection pro- 1. (a) La protection pré- 1. (2) Skydd enligt artivided for in Article II (1) vue å Palinéa 1 de PFarticle kel IL1. i 1971 års konvenof the 1971 Convention shall II de Ja Convention de 1971 tion skall åtnjutas för verk, apply to works published for sS'applique aux Cuvres pu- som första gången publicethe first time by the United blites pour Ja premiégre fois rats av Förenta nationerna, Nations, by the Specialized par FOrganisation des Na- av de fackorgan som är an- Agencies in = relationship tions Unics, par les institu- knutna till Förenta natiotherewith, or by the Orga- tions spécialisées reliées aux nerna eller av Organisationization of American States. Nations Unies ou par POr- nen av amerikanska stater.
ganisation des États améri-
Cains.
(b) Similarly, Article II (b) De méme, la protec- (b) Likaledes skall skydd (2) of the 1971 Convention tion prévue å Palinéa 2 de enligt artikel 11.2. i 1971 shall apply to the said or- Particle II de la Conven- års konvention tillkomma ganization or agencies. tion de 1971 s'applique aux nämnda organisationer och
susdites organisations ou in- institutioner.
stitutions.
2. (a) This Protocol shall 2. (a) Le pråsent Proto- 2. (a) Detta protokoll be signed and shall be sub- cole sera signé et soumis å skall undertecknas samt raject to ratification ort accep- la ratification ou å Paccep- tificeras eller godkännas av tance, or may be acceded tation par les États signatai- de stater som undertecknat to, as if the provisions of res, et il pourra y é&tre ad- det, varjämte anslutning kan Article VIII of the 1971 héré, conformément aux ske till protokollet, allt en- Convention applied hereto. dispositions de article VII ligt bestämmelserna i arti-
de la Convention de 1971. kel VIIT i 1971 års kon-
vention.
(b) This Protocol shall (b) Le présent Protocole (b) Detta protokoll träder enter into force for cach entrera en vigueur pour i kraft för varje stat den State on the date of deposit chaque État å Ia date du dag staten deponerar instruof the instrument of ratifi- dépöåt de Pinstrument de ra- mentet avseende rTatificecation, acceptance or acces- tification, d'acceptation ou ring, godkännande eller ansion of the State concerned d'adhésion y relatif, å con- slutning, allt hänförande sig or on the date of entry into dition que cet État soit déjå till protokollet, under förut-
19 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 15
Prop. 1973: 15 282
force of the 1971 Conven- partie äå la Convention de sättning att staten redan har tion with respect to such 1971. tillträtt 1971 års konven- State, whichever is the later. tion.
In faith whereof the un- En foi de quoi 1es sous- Till bekräftelse härav har dersigned, being duly autho- signés dåment = autorisés, undertecknade, som är verized thereto, have signed ont signé le pråésent Proto- derbörligen befullmäktigade this Protocol. cole, härtill, undertecknat detta
protokoll.
Done at Paris, this twen- Fait å Paris, le vwingt- Som skedde i Paris den ty-fourth day of July 1971, quatre juillet 1971, en fran- 24 juli 1971 på engelska, in the English, French and gais, en anglais et en es- franska och spanska språ- Spanish languages, the three pagnol, les trois textes fai- ken, alla texterna med lika texts being equally author- sant foi, cn un cxemplaire vitsord, i ett enda exemplar itative, in a single copy unique qui sera déposé som skall deponeras hos gewhich shall be deposited auprés du Directcur général neraldirektören för with the Director-General de VOrganisation des Na- UNESCO. Denne skall sänof the United Nations Edu- tions Unies pour Péduca- da bestyrkta avskrifter härcational, Scientific and Cul- tion, la science ct la culture, av till de stater som undertural Organization. The Di- qui en adressera une copie tecknat protokollet och, för rector-General shall send certifiée — conforme =:aux registrering, till Förenta nacertified copies to the sig- États signataires, ainsi quwau tionernas generalsekreterare. natory States, and to the Secrétaire général des Na- Secretary-General of the tions Unies pour enregistre- United Nations for registra- ment par les soins de celuition. ci.
Bilaga 3 (Utredningens förslag till ändringar i URL och FotoL med anledning av den reviderade texten av Bernkonventionen)
1. Lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dels att 17 8 skall upphöra att gälla, dels att 8, 11, 15, 19, 21, 25, 60 och 61 §§ skall ha nedan angivna lydelse. (Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 83 Ett verk — — —-— — — för allmänheten. Verket anses utgivet, då exem- Verket anses utgivet, då exemplar därav lovligen förts i han- plar därav med upphovsmannens deln eller eljest blivit spridda till samtycke förts i handeln eller elallmänheten. jest blivit spridda till allmänheten.
11 8.
Av offentliggjort verk må ensta- Av offentliggjort verk må envar ka exemplar framställas för en- framställa enstaka exemplar för skilt bruk. Vad sålunda framställts sitt enskilda bruk, i den mån frammå ej utnyttjas för annat ända- ställningen icke gör intrång i uppmål. hovsmannens normala utnyttjande av sitt verk och ej heller i övrigt oskäligt inkräktar på hans uteslutande rätt att förfoga över sitt verk. Vad sålunda framställts må ej utnyttjas för annat ändamål. Vadi—o——-—-—— utföra byggnadsverk.
15 8. 1 tidning eller tidskrift må ur annan tidning eller tidskrift intagas artikel i religiös, politisk eller ekonomisk dagsfråga, såframt ej förbud mot eftertryck är utsatt. Offentliggjort konstverk — — — — — — dylik publikation.
19 8. Har utgiven mindre dikt eller del av dikt blivit tonsatt, må den som text till det musikaliska verket återgivas i samband med notskrift och framföras offentligt, såframt ej förbud däremot utsatts vid utgivandet. För återgivande
Prop. 1973: 15 284
eller framförande som nu sagts äger diktens upphovsman rätt till ersättning. Dåett -————>--- eller dylikt.
21 8.
Vid återgivande genom ljudra- Vid återgivande i nyhetsförmeddio, television eller film av dags- ling genom ljudradio, television, händelse må korta avsnitt av verk direkt överföring eler film av som framföres eller visas såsom dagshändelse må verk som framett led i dagshändelsen medtagas. föres eller visas såsom ett led i dagshändelsen medtagas i den omfattning som betingas av ändamålet.
25 3. Sedan upphovsmannen Ööverlå- Sedan upphovsmannen överlåtit exemplar av konstverk eller tit exemplar av konstverk eller verket utgivits, må exemplar, som verket utgivits, må exemplar, som överlåtits eller omfattas av utgiv- överlåtits eller omfattas av utgivningen, spridas vidare samt ver- ningen, spridas vidare samt verket ket visas offentligt. Verket må ock visas offentligt annorledes än gemedtagas vid inspelning av film nom film eller i television. eller televisionsprogram, om åter- Konstverk som sägs i första givningen är av underordnad be- stycket må medtagas vid inspeltydelse med hänsyn till filmens el- ning och visning av film eller teler programmets innehåll. Jevisionsprogram, om återgivningen är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller programmets innehåll. Även i annat fall må dylikt verk visas i television av svenskt televisionsföretag som Konungen bestämmer, om verket icke visas genom film samt upphovsmannen icke meddelat förbud mot visning eller det eljest föreligger särskild anledning antaga att han motsätter sig visningen; för denna äger upphovsmannen rätt till ersättning. Konstverk, Som — — — — — — plats utomhus. Byggnad må fritt avbildas. Byggnad må fritt avbildas.
60 §.
Vad i denna Jag är stadgat om Vad i denna lag är stadgat om upphovsrätt är tillämpligt på verk upphovsrätt är tillämpligt på av den som är svensk medborga- I. verk av den som är svensk re eller har sitt hemvist i Sverige, medborgare eller har sin vanliga på verk av sådan statslös eller vistelseort i Sverige, flykting, som här i riket har sin 2. verk som först utgivits i Sve-
Prop. 1973: 15 285
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) vanliga vistelseort, ävensom eljest rige eller först utgivits samtidigt i på verk, som först utgivits i Sve- Sverige och i annat land, rige, på här utfört byggnadsverk 3. filmverk, vars producent har och på konstverk, som infogats i sitt säte eller sin vanliga vistelsehär belägen byggnad. ort i Sverige. 4. här uppfört byggnadsverk, 3. konstverk som infogats i här belägen byggnad eller annan med marken fast förenad anordning. Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket 2 anses samtidig utgivning ha ägt rum om verket efter utgivning i annat land inom trettio dagar utgives i Sverige. Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket 3 anses, där ej annat visas, som producent den vars namn på sedvanligt sätt utsatts på exemplar av filmverket. Vadino————>— dess ursprung.
61 8. Föreskrifterna i —— — —-——— i Sverige. Vad i 49 8 stadgas är tillämp- Vad i 49 8 stadgas är tillämpligt på arbete, framställt av svensk ligt på arbete, framställt av svensk medborgare eller svensk juridisk medborgare eller svensk juridisk person eller av den som har hem- person eller av den som har sin vist i Sverige eller av sådan stats- vanliga vistelseort här i riket, så lös eller flykting, som här i riket ock eljest på arbete som först uthar sin vanliga vistelseort, så ock givits i Sverige. eljest på arbete som först utgivits i Sverige.
Denna lag träder i kraft den Den nya lagen skall tillämpas även på verk som tillkommit före ikraftträdandet, dock med följande undantag: 1) Exemplar av verk som framställts med stöd av äldre lag får fritt spridas och visas. 2) Har någon före ikraftträdandet tillverkat trycksats, kliché, form eller annat sådant bjälpmedel för att med stöd av äldre lag mångfaldiga visst verk, får han använda det för detta ändamål till utgången av år och fritt sprida och visa exemplar som framställts. Vad som sålunda stadgas om verk skall äga motsvarande tillämpning på framförande, ljudupptagning samt ljudradio- och televisionssändning som avses i 45—48 88 ävensom på arbete som avses 1 49 §.
Prop. 1973: 15 286
2. Lag om ändring i lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild, dels att 23 § skall.upphöra att gälla, dels att 5, 8 och 22 38 skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
5 §g.
Av fotografisk bild må enstaka Av fotografisk bild må envar exemplar framställas för enskilt framställa enstaka exemplar för bruk. Vad sålunda framställts må sitt enskilda bruk, i den mån framej utnyttjas för annat ändamål. ställningen icke gör intrång i fotografens normala utnyttjande av sin bild och ej heller i övrigt oskäligt inkräktar på hans uteslutande rätt att förfoga över sin bild. Vad sålunda framställts må ej utnyttjas för annat ändamål.
8 §. Vid återgivande genom televi- Vid återgivande i nyhetsförmedsion cller film av dagshändelse ling genom television, direkt övermå fotografisk bild som visas så- föring eller film av dagshändelse som ett led i dagshändelsen med- må fotografisk bild som visas såtagas. som ett led i dagshändelsen medtagas i den omfattning som betingas av ändamålet.
22 [206 Denna lag äger tillämpning på Vad i 60 och 62 §§ lagen (1960: fotografisk bild, framställd av den 729) om upphovsrätt till litterära som är svensk medborgare eller och konstnärliga verk är stadgat har hemvist i Sverige eller av så- skall äga motsvarande tillämpning dan statslös eller flykting, som här i fråga om rätten till fotografisk i riket har sin vanliga vistelseort, bild. ävensom eljest på fotografisk bild, som först utgivits i Sverige.
Denna Jag träder i kraft den Den nya lagen skall tillämpas även på fotografisk bild som framställts före ikraftträdandet, dock med följande undantag: 1) Sådana exemplar av en fotografisk bild, som framställts med stöd av äldre lag, får fritt spridas och visas. 2) Har någon före ikraftträdandet tillverkat kliché eller annat sådant hjälpmedel för att med stöd av äldre lag mångfaldiga viss fotografisk bild, får han använda det för detta ändamål till utgången av år och fritt sprida och visa exemplar som framställts.
Prop. 1973: 15 287
Bilaga 4
(Offentlighetskommitténs förslag)
1. Lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk
Härigenom förordnas att 9 och 49 §§ lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall erhålla ändrad lydelse på sätt som anges nedan.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
9 8.
Handlingar, upprättade hos myndighet som avses i 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, äro icke föremål för upphovsrätt.
Utan hinder av vad sålunda är Utan hinder av vad sålunda är stadgat må upphovsrätt göras gäl- stadgat må upphovsrätt göras gällande till officiell karta, upprättad Jande till inom rikets allmänna kartverk, 1. officiell karta, upprättad inom sjökarteverket eller sjöfartsstyrel- rikets allmänna kartverk, sjökartesen. verket, sjöfartsstyrelsen eller Sveri-
ges geologiska undersökning;
2. verk, som framställts för för-
säljning till allmänheten; samt
3. alster av bildkonst.
49 §.
Katalog, tabell eller annat dy- Katalog, tabell eller annat dylikt arbete, vari sammanställts ctt likt arbete, vari sammanställts ett stort antal uppgifter, må ej utan stort antal uppgifter, må cj utan framställarens samtycke eftergö- framställarens samtycke eftergöras, ras, förrän tio år förflutit efter förrän tio år förflutit efter det år, det år, då arbetet utgavs. då arbetet utgavs. Har arbetet
upprättats hos myndighet, gäller
vad nu sagts endast om arbetet
framställts för försäljning till all-
mänheten.
Vad i 11 § första stycket och 14 3 sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande arbete som avses i denna paragraf. Är sådant arbete eller del därav föremål för upphovsrätt, må den ock göras gällande.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
Den nya lagen skall tillämpas även på verk som tillkommit före ikraftträdandet.
Exemplar av verk som framställts med stöd av äldre Jag får fritt spridas och visas.
Har någon före ikraftträdandet tillverkat trycksats, kliché, form eller annat sådant hjälpmedel för att med stöd av äldre lag mångfaldiga visst verk, får han använda det för detta ändamål till utgången av år 1971 och fritt sprida och visa exemplar som framställts.
Prop, 1973: 15 288
2. Lag om ändring i lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild
Härigenom förordnas att 12 8 lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild skall erhålla ändrad lydelse på sätt som anges nedan.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
12 8.
I rättsvårdens och den allmänna säkerhetens intresse må fotografisk bild fritt utnyttjas.
I fråga om rätten till fotografisk
bild skall vad i 9 och 49 §§ lagen
om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk är stadgat äga
motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
Den nya lagen skall tillämpas även på fotografisk bild som framställts före ikraftträdandet.
3. Ändrad lydelse av 1 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen
Härigenom förordnas att 1 kap. 8 § tryckfribetsförordningen! skall erhålla ändrad lydelse på sätt som anges nedan.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 kap.
8 3.
Privilegier å ——— ——-—— — — — tjugu år.
Om den rätt, som tillkommer Rätten att i tryckt skrift offentupphovsman = till litterärt eller liggöra allmän handling må genom konstnärligt verk eller framställare lag begränsas av hänsyn till uppav fotografisk bild, och om förbud hovsmannens eller framställarens mot att återgiva litterärt eller rätt. konstnärligt verk på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen, gälle vad i lag är stadgat. 1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt senast 1965; se SFS 1965: 818.
Prop. 1973: 15 289
Bilaga 5
(Utredningens förslag till regler
om allmänna handlingar i URL
och FotoL)
1. Lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk
Härigenom förordnas att 9, 24, 45, 46, 48 och 49 88 lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall erhålla ändrad lydelse på sätt som anges nedan.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
9 8.
Handlingar, upprättade hos Författningar samt beslut av myndighet som avses i 2 kap. 3 § myndighet ävensom = officiella tryckfrihetsförordningen, äro icke översättningar av sådana texter föremål för upphovsrätt. äro icke föremål för upphovsrätt.
Utan hinder av vad sålunda är Detsamma gäller yttranden av stadgat må upphovsrätt göras gäl- myndighet, som avses i 2 kap. 3 § lande till officiell karta, upprättad tryckfrihetsförordningen. inom rikets allmänna kartverk, sjökarteverket eller sjöfartsstyrelsen.
24 8.
Vad som muntligen eller skrift- Har annat verk än i 9 § sägs inligen anföres inför myndighet eller nefattats i allmän handling som i statlig eller kommunal represen- avses i 2 kap. tryckfrihetsförordtation eller vid offentlig överlägg- ningen, skall det icke vara förening om allmänna angelägenheter mål för förfoganderätt enligt 2 §. må återgivas utan upphovsmans Vad nu sagts gäller icke offisamtycke; dock att utlåtanden, så- ciell karta, hos myndighet framsom bevis åberopade skrifter och ställd teknisk förebild eller där dylikt må återgivas allenast i sam- framställt verk, som är avsett för band med redogörelse för mål cl- undervisning eller utgör resultat av ler ärende vari de förekommit och vetenskaplig forskning, verk varav i den omfattning som betingas av exemplar i samband med affärsändamålet med = redogörelsen. verksamhet genom myndighets Upphovsman äger ensam utgiva försorg tillhandahålles allmänhesamling av sina anföranden. ten mot ersättning eller eljest, verk
som innefattats i allmän handling
utan upphovsmannens samtycke
samt verk som av enskild ingivits
för godkännande eller antagande
av myndighet eller åberopats så-
som bevis eller eljest såsom stöd
för talan eller annan framställ-
ning inför myndighet. Allmän
handling, vari verket innefattats,
må dock utlämnas i den ordning
Prop. 1973: 15 290
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 kap. tryckfrihetsförordningen
stadgar. Verket må vidare återgi-
vas utan upphovsmannens sam-
tycke i samband med redogörelse
för mål eller ärende, vari det före-
kommit, dock allenast 1 den om-
fattning som betingas av ändamå-
let med redogörelsen.
Vad som i första och andra
styckena stadgas äger motsvaran-
de tillämpning på verk som inne-
fattats i muntligt anförande inför
myndighet eller i statlig eller kom-
munal representation eller i anfö-
rande vid offentlig överläggning
om allmänna angelägenheter.
Upphovsmannen äger ensam ut-
giva samling av sina i denna para-
graf nämnda verk.
45 S.
En utövande — — — — — — — för allmänheten.
FfFjmi————————— ägde rum.
Beträffande upptagning, ut- Beträffande upptagning, utsändsändning och överföring, som av- ning och överföring, som avses i ses i denna paragraf, skall vad i denna paragraf, skall vad i 3 8, 3 §, 11 § första stycket, 14 8 förs- 9 §, 11 § första stycket, 14 8 första stycket, 17, 20 och 21 §§, 22 § ta stycket, 17, 20 och 21 §§, 22 § första stycket, 27—29 samt 41 första stycket, 24 §, 27—29 samt och 4288 sägs äga motsvarande 41 och 42 §§ sägs äga motsvarantillämpning. de tillämpning.
Grammofonskiva eller eh annan.
Beträffande förfarande, som en- Beträffande förfarande, som enligt denna paragraf är beroende ligt denna paragraf är beroende av av framställares samtycke, skall framställares samtycke, skall vad i vad i 11 § första stycket, 14 § 9 5, 11 § första stycket, 14 8 första stycket, 17 och 21 §§ samt första stycket, 17 och 21 §§, 22 8 22 § första stycket sägs äga mot- första stycket samt 24 § sägs äga svarande tillämpning. motsvarande tillämpning.
jämförlig lokal.
ägde rum.
Vad i 11 § första stycket, 14 8 Vad i 9 §, 11 § första stycket. första stycket, 17, 20 och 21 8§ 14 § första stycket, 17, 20 och samt 22 § första stycket sägs skall 21 §§, 22 § första stycket samt
Prop. 1973: 15 291
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) äga motsvarande tillämpning i fall 24 § sägs skall äga motsvarande som avses i denna paragraf. tillämpning i fall som avses i den-
na paragraf.
Katalog, tabell — — — — — — -— arbetet utgavs.
Vad i 11 § första stycket och Vad i 9 §, 11 § första stycket 14 § sägs skall äga motsvarande samt 14 och 24 §§ sägs skall äga tillämpning «beträffande arbete motsvarande tillämpning beträf-
som avses i denna paragraf. Är fande arbete som avses i denna
sådant arbete eller del därav före- paragraf. Är sådant arbete eller del mål för upphovsrätt, må den ock därav föremål för upphovsrätt, må göras gällande. den ock göras gällande.
Denna lag träder i kraft den
Den nya lagen skall tillämpas även på verk som tillkommit före ikraftträdandet. Exemplar av verk som framställts med stöd av äldre lag får fritt spridas och visas.
Har någon före ikraftträdandet tillverkat trycksats, kliché, form eller annat sådant hjälpmedel för att med stöd av äldre lag mångfaldiga visst verk, får han använda det för detta ändamål till' utgången av år och fritt sprida och visa exemplar som framställts.
Vad som sålunda stadgas om verk skall äga motsvarande tillämpning på framförande enligt 45 8, ljudupptagning enligt 46 §, ljudradio- och televisionssändning enligt 48 8 och arbete enligt 49 §.
2. Lag om ändring i lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild
Härigenom förordnas att 12 § lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild skall erhålla ändrad lydelse på sätt som anges nedan.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lIvdelse)
12 §.
I rättsvårdens — — — fritt utnyttjas.
I fråga om rätten till fotografisk
bild skall vad i 9 och 24 §§ lagen
(1960: 729) om upphovsrätt till lit-
terära och konstnärliga verk är
stadgat äga motsvarande tillämp-
ning.
Denna lag träder i kraft den
Den nya lagen skall tillämpas även på fotografisk bild som framställts före ikraftträdandet.
Prop. 1973: 15 292
Prop, 1973: 15 293
3.4.2 Lagstiftning som föranleds av art. 1—20 i Paris-
texte ooo oeseseesrresersrerrr tr As reses 74
3.4.2.1 Bestämmelser som lämnats oreviderade
L2 8195 8 & Py 74
Prop. 1973: 15 294