Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet

Regeringen beslutade den 10 juli 2008 att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av LPT och LRV samt lämna förslag till ny lagstiftning på området (dir. 2008:93).

Regeringen beslutade den 8 oktober 2009 om tilläggsdirektiv (dir. 2009:93) för utredningen. Genom dessa utökades utredningens uppdrag på det sätt som framgår av avsnitt 1.1 och dessutom förlängdes utredningstiden till den 30 april 2011. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2010:88) den 9 september 2010 förlängdes utredningstiden till den 15 december 2011. Den 24 november 2011 beslutade regeringen att utredningstiden skulle förlängas till den 30 mars 2012 (dir. 2011:107).

Som särskild utredare förordnades numera kammarrättslagmannen Jerry Eriksson från och med den 19 november 2008.

Hovrättsassessorerna Ulrika Ohlsson och Anna Billing samt numera rådmannen Thorbjörn Lindvall är förordnade som sekreterare i utredningen. Ulrika Ohlsson, som har haft huvudansvar för frågor som rör psykiskt störda lagöverträdare (kap. 9–17), är förordnad sedan den 1 januari 2009, Thorbjörn Lindvall, som har haft huvudansvar för frågor som rör översynen av LPT och LRV (kap. 7, 8 och 18–22), är förordnad sedan den 1 mars 2009, och Anna Billing, som har haft huvudansvar för frågor som rör kostnadsberäkningar och konsekvensanalys (kap. 23 och 24), är förordnad sedan den 1 januari 2012.

De experter och sakkunniga som har medverkat i utredningens arbete anges nedan.

Inom utredningen har det funnits en arbetsgrupp som har behandlat frågor med straffrättslig anknytning. Till arbetsgruppen har en referensgrupp varit knuten. Deltagarna i arbetsgruppen respektive referensgruppen anges nedan.

Utredningen, som har antagit namnet Psykiatrilagsutredningen, överlämnar härmed betänkandet Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17). Experterna och de sakkunniga har deltagit i arbetet i den utsträckning som har varit motiverat med hänsyn till deras respektive sakkunskap och uppgift i utredningen. De har i huvudsak ställt sig bakom den särskilde utredarens överväganden och förslag. Betänkandet är därför skrivet i vi-form. Avvikande uppfattningar i olika detaljfrågor har dock förekommit, även om dessa inte redovisas genom särskilda yttranden eller på annat sätt.

Deltagarna i referensgruppen har i huvudsak anslutit sig till överväganden och förslag i de delar som har straffrättslig anknytning.

Till betänkandet fogas särskilda yttranden. Uppdraget är nu slutfört.

Stockholm i april 2012

Jerry Eriksson

/Ulrika Ohlsson Thorbjörn Lindvall Anna Billing

Experter och sakkunniga i utredningen

(Om inte annat anges har förordnandet gällt fr.o.m. den 12 mars 2009)

Experter

Juristen Nina Alander, Riksförbundet FUB Justitierådet Martin Borgeke Vice överåklagaren Astrid Eklund Förbundsordföranden Jan-Olof Forsén, Nationell Samverkan för

Psykisk Hälsa och Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Chefsrådmannen Christian Groth Överläkaren Stig Götmar, t.o.m. den 28 februari 2010 Advokaten Bengt Ivarsson Professorn och överläkaren Lars von Knorring Överläkaren, adjungerade professorn i rättspsykiatri och

verksamhetschefen Marianne Kristiansson, Rättsmedicinalverket Förbundsjuristen Ulla Lönnqvist Endre, Sveriges Kommuner och

Landsting, t.o.m. den 4 september 2009 Medicinske rådgivaren Lars Håkan Nilsson, Kriminalvården Avdelningschefen Anders Printz, Socialstyrelsen,

t.o.m. den 28 februari 2010 Överläkaren Marianne Sundqvist Regionchefen Jesper Svedberg, SiS Psykiatrikern Ing-Marie Wieselgren, Sveriges Kommuner och

Landsting Förvaltningschefen Per-Olof Sjöblom, fr.o.m. den 9 juli 2009 Förbudsjuristen Pernilla Krusberg, Sveriges Kommuner och Landsting,

fr.o.m. den 4 september 2009 och t.o.m. den 31 juli 2011 Inspektören Lisbeth Abrahamsson, Socialstyrelsen,

fr.o.m. den 1 mars 2010 Ombudsmannen Kjell Broström, Riksförbundet för Social och Mental

Hälsa, fr.o.m. den 1 februari 2011 Förbundsjuristen Ellinor Englund, Sveriges Kommuner och

Landsting, fr.o.m. den 1 augusti 2011

Sakkunniga

Kanslirådet Eva Eklund, Finansdepartementet Departementssekreteraren Helena Linde, Finansdepartementet,

t.o.m. den 31 mars 2010 Ämnesrådet Göran Nilsson, Justitiedepartementet Departementssekreteren Åsa Elffors, Socialdepartementet,

t.o.m. den 31 december 2009 Kanslirådet Inger Laudon, Socialdepartementet Kanslirådet Hans Hagelin, Socialdepartementet Departementssekreteraren Sara S Johanson, Socialdepartementet,

fr.o.m den 1 januari 2010

Arbete med frågor med straffrättslig anknytning

Arbetsgrupp

Justitierådet Martin Borgeke Vice överåklagaren Astrid Eklund Ämnesrådet Göran Nilsson Hovrättsassessorn Ulrika Ohlsson

Referensgrupp

(samtliga förordnade fr.o.m. den 25 februari 2011)

Professorn Petter Asp Professorn emeritus Nils Jareborg Professorn Claes Lernestedt Chefsrådmannen Stefan Reimer Seniorprofessorn Per Ole Träskman Professorn Magnus Ulväng

9

Innehåll

DEL I

Förkortningar ..................................................................... 33

Sammanfattning ................................................................ 35

Författningsförslag ............................................................. 51

1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken .............................. 51 2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ....................... 59

3 Förslag till lag om psykiatrisk tvångsvård .............................. 68 4 Förslag till lag om särskilda skyddsåtgärder ......................... 102

5 Förslag till lag om rättspsykiatrisk undersökning m.m. ...... 126 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering ................................................................................ 146

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken ........................................ 148 8 Förlag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare .................. 150

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ............................................ 155 10 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom ......................................................................... 158

Innehåll SOU 2012:17

10

11 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. .................................................... 163 12 Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302) ............... 171

13 Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387) .............. 175 14 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ............................................................ 178

15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. ........................... 180 16 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859) .... 181

17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ................................ 182 18 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård ............................ 183

19 Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:724) om avveckling av specialsjukhus och vårdhem ........................... 185 20 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård ................................... 186

21 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister .................................................................. 189 22 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder ......................................................................... 193

23 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ............................................ 194 24 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister ...................................... 196

25 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) ... 199 26 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet ........... 200

27 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)..... 202

Innehåll

11

28 Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) ... 203 29 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ...................................................... 207

30 Förslag till lag om ändring i fängelselagen (2010:610) ........ 213 31 Förslag till lag om ändring i häkteslagen (2010:611) ........... 219

32 Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) .............................................................................. 221 33 Förlag till lag om ändring i delgivningslagen (2010:1932) .. 223

1 Uppdraget och dess genomförande ............................ 225

1.1 Uppdraget ............................................................................... 225 1.2 Utredningsarbetet .................................................................. 230

1.3 Betänkandets disposition ....................................................... 231

2 Gällande rätt ............................................................ 233

2.1 Regeringsformen .................................................................... 233

2.2 Regleringen av den psykiatriska tvångsvården ..................... 234 2.2.1 Allmänna bestämmelser i HSL .................................. 234 2.2.2 Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ................... 234 2.2.3 Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV)...................... 249 2.2.4 Lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid

viss tvångsvård ............................................................ 266

2.3 Strafflagstiftningen om psykiskt störda lagöverträdare ....... 267 2.4 Det rättspsykiatriska underlaget ........................................... 268 2.4.1 Intyg enligt lagen om särskild personutredning i

brottmål, s.k. § 7-intyg ............................................... 268

2.4.2 Rättspsykiatrisk undersökning .................................. 269 2.5 Internationella konventioner och rekommendationer ........ 270 2.5.1 Europakonventionen om mänskliga rättigheter ....... 270 2.5.2 Europeiska tortyrkonventionen ................................ 281 2.5.3 Europarådets rekommendationer om psykiatrisk

tvångsvård ................................................................... 281

Innehåll

12

2.5.4

2.5. 2.5. 2.5.

2.5.

2.5.

3 Hist

3.1 Inle 3.2 Fram

3.3 Viss

4 Utv

En ö 4.1

och

För 4.2

enli Vår 4.3

4.3.

4.3.

4.3.

5 Psy Psy

5.1 Psy 5.2 Pro refo 4 FN-konv

politiska 5 FN:s tor 6 FN:s bar 7 FN:s kon

med funk 8 FN:s pri

psykisk s vård ....... 9 Etiska ri

Associat

torik och frå

edning .........

mväxten av

sa ändringar

vecklingen a

översikt av u h framåt .......

rändring av a igt LPT eller rdtider m.m.

Vårdtide 1

rättspsyk utskrivni Utveckli 2

rättspsyk Vår målu 3

ykansvarskom ykisk störnin

ykansvarskom oblemen med

orm .............

ventionen o

a rättigheter . rtyrkonventi rnkonventio nvention om ktionsnedsä inciper för sk störning och

.................... ktlinjer från

tion ..............

ågans tidiga

.................... nuvarande t

r av LPT ......

av den psyki

utvecklingen

....................

antalet patie r LRV ..........

................... er för patient

kiatrisk vård ingsprövnin ing över tid kiatriska vår undersöknin

mmitténs fö

ng, brott och

mmitténs up d dagens sys

....................

m medborge .................... ion ..............

on ................ m rättigheter ättning .........

kydd av pers

h förbättring

.................... n World Psyc

....................

are behandli

.................... vångsvårdsla

....................

atriska tvån

n av psykiatr

....................

nter som ge .................... .................... ter som är fö

d med särskil ng .................

av vårdtider den ............. ng .................

örslag i betä h ansvar, SO

ppdrag .........

tem och beh ....................

erliga och

.................... .................... .................... r för person ....................

soner med g av psykiatr .................... chiatric ....................

ing ...........

....................

agstiftning .

....................

ngsvården ..

rin från 1970 ....................

s vård med t

.................... .................... öremål för ld .................... r inom den .................... ....................

änkandet OU 2002:3

.................... hovet av en ....................

.............. 283 .............. 283 .............. 284 er .............. 285

risk .............. 286

.............. 287

.......... 289

.............. 289 .............. 289

.............. 291

.......... 293

0-talet .............. 293

tvång .............. 295 .............. 297

.............. 297

.............. 297 .............. 298

.......... 301

.............. 301

.............. 301

7

3 3 4

5

6

7

9

9 9

3

3

5 7

7

7 8

Innehåll

13

5.2.1 Inledning ..................................................................... 301 5.2.2 Vårdfrågor ................................................................... 302 5.2.3 Straffrättsliga frågor ................................................... 302 5.2.4 Samhällsskyddsfrågor ................................................. 303 5.3 Allmänna utgångspunkter för en reform .............................. 304 5.3.1 Inledning ..................................................................... 304 5.3.2 Mer vård där det behövs ............................................. 304 5.3.3 Ett humanare reaktionssystem .................................. 305 5.3.4 Ett mer ändamålsenligt reaktionssystem .................. 305 5.3.5 Mera proportionalitet och förutsebarhet .................. 305 5.3.6 En verklig och etiskt försvarbar ansvarsprövning .... 306 5.3.7 Samhällsskyddet ska beaktas vid grova brott mot

liv eller hälsa ................................................................ 306

5.3.8 Ett mer renodlat reaktionssystem ............................. 307 5.4 Psykansvarskommitténs förslag ............................................ 307 5.4.1 Ett restriktivt krav på tillräknelighet införs .............. 307 5.4.2 Psykiatrisk vård vid frihet från ansvar ....................... 308 5.4.3 Allmänna påföljdsregler ska tillämpas om brott

föreligger ..................................................................... 309

5.4.4 Psykiatrisk vård ska tillgodoses oberoende av straffrättslig reaktion .................................................. 309 5.4.5 Slutet boende – en ny form av verkställighet av fängelse ........................................................................ 310 5.4.6 Samhällsskyddsåtgärder – en ny reaktion i det straffrättsliga systemet ............................................... 311 5.4.7 Rättspsykiatriska utredningar i ett reformerat system .......................................................................... 312 5.4.8 Staten tar ett större ansvar för den rättspsykiatriska vården .............................................. 313 5.4.9 Övriga frågor ............................................................... 314 5.4.10 Ekonomiska konsekvenser ......................................... 315

6 Nordiska förhållanden ............................................... 317

6.1 Finland .................................................................................... 317 6.1.1 Psykiatrisk sjukhusvård oberoende av

patientens vilja ............................................................ 317

6.1.2 Krav på tillräknelighet ................................................ 319 6.1.3 Nedsatt tillräknelighet ................................................ 320 6.1.4 Otillräknelighet i samband med åtalsprövningen ..... 321

Innehåll SOU 2012:17

14

6.1.5 Undersökning av den åtalades tillräknelighet i samband med rättegången ........................................ 322 6.1.6 Utförandet av sinnesundersökningen ..................... 323 6.1.7 Vård oberoende av den åtalades vilja efter avslutad sinnesundersökning ................................... 324 6.1.8 Specialomsorger om åtalade utvecklingsstörda ...... 325 6.1.9 Domstolens bedömning av tillräknelighet och utredning av vårdbehov ............................................ 325 6.1.10 Förvaltningsdomstolens roll i det psykiatriska vårdsystemet ............................................................. 327 6.1.11 Avtjänande av hela strafftiden i fängelse ................. 328 6.1.12 Psykiatrisk vård vid verkställighet av fängelsestraff ............................................................. 330 6.2 Norge ...................................................................................... 331 6.2.1 Grund för straffansvar .............................................. 331 6.2.2 Annan rättsföljd av en straffbar handling ............... 331 6.2.3 Psykiatrisk tvångsvård .............................................. 336 6.2.4 Öppen psykiatrisk tvångsvård ................................. 339 6.3 Danmark ................................................................................. 342 6.3.1 Grund för straffansvar .............................................. 342 6.3.2 Annan rättsföljd av en straffbar handling ............... 343 6.3.3 Psykiatrisk tvångsvård .............................................. 346 6.3.4 Öppen psykiatrisk tvångsvård ................................. 350 6.3.5 Särskilda regler för placering av extraordinärt farliga personer ......................................................... 352

Överväganden och förslag

7 Översyn av lagen ( 1991:1128 ) om psykiatrisk tvångsvård ............................................................... 355

7.1 Allmänna utgångspunkter ...................................................... 355 7.1.1 Regleringen av den psykiatriska tvångsvården samlas i en lag ............................................................ 355 7.1.2 Övergripande principer för psykiatrisk tvångsvård ................................................................. 356 7.2 Förutsättningar för intagning till psykiatrisk tvångsvård m.m. ......................................................................................... 358 7.2.1 Allvarlig psykisk störning ........................................ 358

Innehåll

15

7.2.2 Det särskilda undantaget för utvecklingsstörning .................................................. 365 7.2.3 Samtycke till vård och överväganden om frivilliga vårdalternativ ............................................. 366 7.2.4 Behov av psykiatrisk vård ........................................ 366 7.3 Övergång från frivillig psykiatrisk vård till psykiatrisk vård med tvång (konvertering) ............................................. 372 7.3.1 Gällande rätt ............................................................. 372 7.3.2 Bakgrund................................................................... 374 7.3.3 Bestämmelser om konvertering i vissa andra

länder ........................................................................ 377

7.3.4 Alternativa förslag till ändring av reglerna om konvertering ............................................................. 378 7.3.5 Våra överväganden och förslag ................................ 382 7.4 Förfarandet vid intagning ...................................................... 383 7.4.1 Kravet på skyndsamhet och beslut om intagning

inom 24 timmar ........................................................ 383

7.4.2 Tidsfrist för chefsöverläkarens ansökan hos förvaltningsrätten om fortsatt psykiatrisk tvångsvård ................................................................. 387 7.5 Förfarandet i domstol ............................................................ 388 7.5.1 Gällande rätt ............................................................. 388 7.5.2 Våra överväganden och förslag ................................ 389 7.6 Tvångsåtgärder ....................................................................... 392 7.6.1 Allmänna principer för användningen av

tvångsåtgärder .......................................................... 392

7.6.2 Patientens delaktighet i vården ............................... 393 7.6.3 Våra utgångspunkter ................................................ 395 7.6.4 Tvångsåtgärder i samband med läkemedelsbehandling .............................................. 397 7.6.5 Elektrokonvulsiv behandling (ECT-behandling) .. 399 7.6.6 Fastspänning med bälte ........................................... 400 7.6.7 Våra överväganden och förslag ................................ 404 7.6.8 Avskiljning ................................................................ 406 7.6.9 Inrättandet av ett särskilt dispensförfarande för frågor om tillåtande av vissa tvångsmedel m.m. ..... 407 7.6.10 Rätt till förnyad medicinsk bedömning i vissa fall ................................................................... 409

Innehåll SOU 2012:17

16

7.6.11 Tvångsåtgärder i den öppna psykiatriska tvångsvården ............................................................. 412 7.7 Öppen psykiatrisk tvångsvård ............................................... 417 7.7.1 Bakgrund ................................................................... 417 7.7.2 Våra överväganden och förslag ................................ 428 7.7.3 En rätt för patienten att vistas utomhus ................. 444 7.8 Polismyndighetens befogenhet att omhänderta psykiskt störda personer och skyldighet att lämna biträde ................ 447 7.8.1 Vårt uppdrag ............................................................. 447 7.8.2 Polismyndighetens befogenhet att omhänderta psykiskt störda personer enligt nuvarande reglering .................................................................... 447 7.8.3 Polismyndighetens skyldighet att lämna biträde enligt nuvarande reglering i LPT och LRV ............. 449 7.8.4 Polismyndighetens skyldighet att lämna biträde i samband med en rättspsykiatrisk undersökning ...................................................................... 452 7.8.5 Förslag från utredningen om transporter av frihetsberövade personer .......................................... 452 7.8.6 Våra överväganden och förslag ................................ 454

8 Barns kontakter med den psykiatriska tvångsvården ..... 467

8.1 Vårt uppdrag ........................................................................... 467 8.2 Bakgrund ................................................................................. 468

8.3 Våra överväganden och förslag .............................................. 471

DEL II

Psykiskt störda lagöverträdare

9 Psykisk störning, brott och ansvar .............................. 503

9.1 Inledning ................................................................................. 503

9.2 Historik och frågans tidigare behandling ............................. 504 9.3 Behovet av en reform ............................................................. 509 9.3.1 Problem med nuvarande ordning ............................ 509

Innehåll

17

9.3.2 Vårdfrågor ................................................................ 510 9.3.3 Straffrättsliga frågor ................................................. 511 9.3.4 Skyddsfrågor ............................................................. 513 9.3.5 Vissa andra frågor ..................................................... 514 9.3.6 Slutsats ...................................................................... 515 9.4 Utgångspunkter för ett reformerat system .......................... 515 9.4.1 Inledning ................................................................... 516 9.4.2 Mer vård där det behövs .......................................... 516 9.4.3 Ett humanare reaktionssystem ................................ 517 9.4.4 Ett mer ändamålsenligt reaktionssystem ................ 518 9.4.5 Mera proportionalitet och förutsebarhet ................ 518 9.4.6 En verklig och etiskt försvarbar

ansvarsprövning ........................................................ 519

9.4.7 Skyddet mot fortsatta allvarliga våldshandlingar från den tilltalades sida ............................................. 519 9.4.8 Ett mera renodlat reaktionssystem ......................... 520 9.4.9 Svårigheterna att skapa ett perfekt system ............. 521 9.5 Krav på tillräknelighet för straffrättsligt ansvar ................... 521 9.5.1 Inledning ................................................................... 521 9.5.2 Argument för tillräknelighetskravet ....................... 522 9.5.3 Argument mot ett tillräknelighetskrav ................... 531 9.5.4 Våra överväganden och förslag ................................ 538 9.6 Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare i ett reformerat system .................................................................. 572 9.6.1 Inledning ................................................................... 572 9.6.2 Bestämning av påföljd för psykiskt störda

lagöverträdare ........................................................... 573

9.7 Psykiatrisk vård i ett reformerat system ............................... 580 9.7.1 Inledning ................................................................... 580 9.7.2 Psykiatrisk tvångsvård efter en rättspsykiatrisk

undersökning om tillräknelighet ............................. 581

9.7.3 Psykiatrisk tvångsvård för den som har dömts till fängelse ................................................................ 583 9.8 Sluten stödenhet – en ny form av verkställighet av fängelse för vissa lagöverträdare med funktionsnedsättning ............................................................. 586 9.8.1 En ny form av verkställighet av fängelse ................ 586

Innehåll SOU 2012:17

18

9.8.2 Beslut om verkställighet i en sluten stödenhet och om förordnande av offentligt biträde ............... 587 9.8.3 Ansvaret för verkställigheten av fängelsestraff i en sluten stödenhet .................................................. 591 9.8.4 Utformningen av en sluten stödenhet .................... 596

10 Särskilda skyddsåtgärder ........................................... 599

10.1 Inledning ................................................................................. 599 10.2 Skyddet mot ny allvarlig brottslighet i nuvarande system ... 599

10.3 Riskbedömningar och det straffrättsliga systemet ............... 600 10.3.1 Bakgrund ................................................................... 600 10.3.2 Syftet med åtgärder som hindrar eller minskar

risken för återfall ...................................................... 602

10.3.3 Möjligheterna att inskränka den enskildes frihet ... 603 10.3.4 Behovet av riskbedömningar ................................... 603 10.3.5 Kan vi lita på de riskbedömningar som görs? ......... 606 10.3.6 Ska vi även fortsättningsvis bedöma risker för nya våldshandlingar? ................................................ 607 10.3.7 Kraven på riskbedömningarna ................................. 608 10.3.8 I vilka fall ska en riskbedömning få ligga till grund för åtgärder? ................................................... 609 10.4 Våra överväganden och förslag .............................................. 609 10.4.1 Särskilda åtgärder i syfte att förhindra att en

gärningsman begår nya allvarliga våldshandlingar ......................................................... 609

10.4.2 I vilka fall ska det kunna bli aktuellt med särskilda skyddsåtgärder? ......................................... 612 10.4.3 Särskilda skyddsåtgärder ska inte vara en del av påföljdssystemet ....................................................... 622 10.4.4 Ska det kunna bli aktuellt med särskilda skyddsåtgärder för den som ska utvisas på grund av brott? ......................................................... 627 10.4.5 Det rättsliga förfarandet vid prövningen av frågan om särskilda skyddsåtgärder ......................... 632 10.4.6 Varaktigheten och upphörandet av särskilda skyddsåtgärder .......................................................... 646 10.4.7 Genomförande av särskilda skyddsåtgärder ........... 649

Innehåll

19

10.4.8 Genomförande av särskilda skyddsåtgärder i sluten form ............................................................... 650 10.4.9 Genomförande av särskilda skyddsåtgärder i öppen form ............................................................... 655 10.4.10 Inledande av särskilda skyddsåtgärder och övergång mellan olika former av åtgärder ............... 658 10.4.11 Kontroll- och tvångsåtgärder vid placering i en särskild skyddsenhet eller i ett särskilt ungdomshem ............................................................ 661 10.4.12 Kontroll- och tvångsåtgärder vid särskilda skyddsåtgärder i öppen form ................................... 670 10.4.13 Polismyndighetens biträde i samband med genomförandet av särskilda skyddsåtgärder ........... 672 10.4.14 Ansvaret för och utförandet av särskilda skyddsåtgärder .......................................................... 676 10.4.15 Särskilda skyddsåtgärder och Europakonventionen om mänskliga rättigheter ..... 682

11 Psykiatrisk tvångsvård i samband med ett annat frihetsberövande ...................................................... 689

11.1 Nuvarande reglering .............................................................. 689 11.2 De allmänna kriterierna för intagning ska ändras ................ 690

11.3 Våra överväganden och förslag .............................................. 691

12 Vissa straffprocessuella frågor.................................... 693

12.1 Åklagarens åtalsplikt .............................................................. 693 12.1.1 Allmänt om åklagarens åtalsplikt ............................ 693 12.1.2 Åtalsplikten vid en tillräknelighetsreglering .......... 694 12.2 Förundersökning vid en tillräknelighetsreglering ................ 695 12.2.1 Allmänt om förundersökningsplikten .................... 696 12.2.2 Förundersökningen vid en

tillräknelighetsreglering ........................................... 696

12.3 Åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning .......... 697 12.3.1 Allmänt om åtalsunderlåtelse och

förundersökningsbegränsning ................................. 698

12.3.2 Åtalsunderlåtelse vid en tillräknelighetsreglering ........................................... 702

Innehåll SOU 2012:17

20

12.4 Talan i brottmål och brottmålsdomen .................................. 703 12.4.1 Allmänt om talan i brottmål och om

brottmålsdomen ....................................................... 703

12.4.2 Brottmålsprocessen vid en tillräknelighetsreglering ........................................... 705 12.4.3 Brottmålsdomen vid en tillräknelighetsreglering ... 706 12.4.4 En möjlighet till fastställelsedom i brottmål bör införas ........................................................................ 706 12.5 Andra följder av en otillåten gärning .................................... 708

13 Rättspsykiatrisk undersökning .................................... 711

13.1 Nya typer av rättspsykiatriska bedömningar ........................ 711 13.1.1 Nya typer av rättspsykiatriska bedömningar .......... 711 13.1.2 Även den nya typen av undersökning bör

benämnas rättspsykiatrisk undersökning ................ 713

13.2 Undersökning och utlåtande i fråga om gärningsmannens tillräknelighet ............................................ 713

13.3 Undersökning och utlåtande i fråga om förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder .................... 716 13.4 Undersökning och utlåtande i fråga om förutsättningarna för verkställighet av fängelse i en sluten stödenhet ..................................................................... 718

13.5 Läkarintyg efter en preliminär rättspsykiatrisk undersökning .......................................................................... 719 13.6 Beslut om en rättspsykiatrisk undersökning ........................ 722

13.7 Genomförandet av en rättspsykiatrisk undersökning .......... 725 13.7.1 Genomförandet av en rättspsykiatrisk

undersökning i den del som avser frågan om tillräknelighet ............................................................ 725

13.7.2 Genomförandet av en rättspsykiatrisk undersökning i de delar som avser förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder eller förutsättningarna för verkställighet i en sluten stödenhet ....................................................... 726

Innehåll

21

13.7.3 Inom vilken tid ska ett utlåtande beträffande en rättspsykiatrisk undersökning ges in? .................... 727 13.8 Utlämnande av uppgifter från den enskilda hälso- och sjukvården m.m. ..................................................................... 729

13.9 Skyldighet att inställa sig för en rättspsykiatrisk undersökning .......................................................................... 731 13.10 Tillsyn över den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten ................................................. 731 13.10.1 Nuvarande reglering ................................................. 732 13.10.2 Socialstyrelsen bör även framöver utöva tillsyn

över de delar av undersökningsverksamheten som avser hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal och säkerheten vid undersökningsenheterna .......................................... 732

13.10.3 Yttrande från Rättsliga rådet ................................... 733 13.10.4 Tillsyn över kontroll- och tvångsåtgärder i samband med en rättspsykiatrisk undersökning .... 733

14 Registerfrågor .......................................................... 735

15 Barns straffrättsliga ansvar ........................................ 739

15.1 Den som är under 15 år kan begå brott men inte dömas till påföljd ............................................................................... 739

15.2 Psykansvarskommitténs förslag om att ändra påföljdsförbudet till en ansvarsfrihetsregel .......................... 739 15.3 Remissynpunkter på Psykansvarskommitténs förslag ........ 740

15.4 Vår bedömning ....................................................................... 741

16 Skillnader mellan våra och Psykansvarskommitténs förslag ..................................................................... 743

16.1 Inledning ................................................................................. 743

16.2 Kravet på tillräknelighet för straffrättsligt ansvar ................ 743 16.2.1 Utformningen av kravet på tillräknelighet ............. 743 16.2.2 Undantaget för självförvållade tillstånd .................. 744

Innehåll SOU 2012:17

22

16.3 Påföljder och psykiatrisk vård ............................................... 744 16.4 Psykiatrisk tvångsvård för den som har dömts till fängelse .................................................................................... 745

16.5 Verkställighet av fängelse för vissa lagöverträdare med funktionsnedsättning ............................................................. 745 16.5.1 Namnet på verkställighetsformen ........................... 745 16.5.2 Vilka som ska kunna undergå fängelsestraff i en

sluten stödenhet ....................................................... 746

16.5.3 Vad ska krävas för att verkställighet i en sluten stödenhet ska bli aktuell? ......................................... 746 16.5.4 Beslut om verkställighet i en sluten stödenhet ....... 746 16.5.5 Undersökning av förutsättningarna för verkställighet av fängelse i en sluten stödenhet ...... 747 16.5.6 Ansvaret för verkställigheten av fängelsestraff i en sluten stödenhet .................................................. 747 16.6 Särskilda skyddsåtgärder ........................................................ 748 16.6.1 Behovet av särskilda skyddsåtgärder ....................... 748 16.6.2 I vilka fall ska det kunna bli aktuellt med

särskilda skyddsåtgärder? ......................................... 748

16.6.3 Särskilda skyddsåtgärder ska inte vara en del av påföljdssystemet ....................................................... 749 16.6.4 Varaktigheten och upphörandet av särskilda skyddsåtgärder .......................................................... 750 16.6.5 Genomförande av särskilda skyddsåtgärder ........... 751 16.6.6 Kontroll- och tvångsåtgärder ................................... 752 16.6.7 Ansvaret för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder .......................................................... 752 16.7 Vissa straffprocessuella frågor ............................................... 753 16.7.1 Åklagarens åtalsplikt ................................................ 753 16.7.2 Förundersökning vid en tillräknelighetsreglering .... 753 16.7.3 Åtalsunderlåtelse ...................................................... 753 16.7.4 Talan i brottmål och brottmålsdomen .................... 754 16.8 Rättspsykiatriska undersökningar ......................................... 754 16.8.1 Rättspsykiatrisk undersökning och utlåtande i

fråga om gärningsmannens tillräknelighet .............. 754

Innehåll

23

16.8.2 Rättspsykiatrisk undersökning och utlåtande i fråga om förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder .......................................................... 755 16.8.3 Rättspsykiatrisk undersökning och utlåtande i fråga om förutsättningarna för verkställighet av fängelse i en sluten stödenhet .................................. 756 16.8.4 Läkarintyg efter en preliminär rättspsykiatrisk undersökning ............................................................ 756 16.8.5 Beslut om en rättspsykiatrisk undersökning .......... 757 16.8.6 Genomförandet av en rättspsykiatrisk undersökning ............................................................ 758 16.9 Registerfrågor ......................................................................... 758 16.10 Barns straffrättsliga ansvar .................................................... 759

17 Kontroll- och tvångsåtgärder när den som är intagen i anstalt eller häkte är föremål för frivillig psykiatrisk vård eller rättspsykiatrisk undersökning ...................... 761

17.1 Vårt uppdrag ........................................................................... 761 17.2 Nuvarande reglering .............................................................. 762 17.2.1 Fängelselagen ............................................................ 762 17.2.2 Häkteslagen .............................................................. 764 17.2.3 LPT och LRV ........................................................... 765 17.2.4 Lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid

viss tvångsvård .......................................................... 767

17.3 Skälen för införandet av nuvarande bestämmelser ............... 768

17.4 Häktesutredningens förslag .................................................. 770 17.4.1 Förslaget ................................................................... 770 17.4.2 Remissinstansernas synpunkter .............................. 771 17.5 Problem med nuvarande lagstiftning .................................... 772 17.5.1 Problem i samband med rättspsykiatriska

undersökningar ......................................................... 772

17.6 Våra överväganden och förslag .............................................. 775 17.6.1 För vilka situationer bör det införas ändrade

eller nya bestämmelser? ........................................... 775

17.6.2 Kontroll- och tvångsåtgärder för den som är intagen i häkte eller kriminalvårdsanstalt och

Innehåll SOU 2012:17

24

har förts över till en vårdinrättning för frivillig psykiatrisk vård ......................................................... 777

17.6.3 Kontroll- och tvångsåtgärder när den som är intagen i häkte eller i kriminalvårdsanstalt har förts över till en undersökningsenhet för rättspsykiatrisk undersökning ................................. 778 17.6.4 Rättigheter för den som är intagen i häkte eller kriminalvårdsanstalt och genomgår en rättspsykiatrisk undersökning i en undersökningsenhet ................................................. 786 17.6.5 Kontroll- och tvångsåtgärder samt rättigheter för den som efter ett beslut av domstolen tas in på undersökningsenheten efter att ha underlåtit att inställa sig till en rättspsykiatrisk undersökning ............................................................ 788 17.6.6 Kontroll- och tvångsåtgärder samt rättigheter för den som är frihetsberövad och genomgår en rättspsykiatrisk undersökning vid en undersökningsenhet ................................................. 789 17.6.7 Kontroll- och tvångsåtgärder för den som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning utan att vara frihetsberövad ..................................... 791 17.6.8 Tvångsåtgärder för den som på en undersökningsenhet genomgår en undersökning inför ett läkarintyg efter en preliminär rättspsykiatrisk undersökning ............................................................ 794 17.6.9 Fängsel i samband med transport m.m. av den intagne ....................................................................... 796 17.6.10 Besök hos den som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning ................................. 797 17.6.11 Kontroll av in- och utpasserande fordon vid undersökningsenheterna .......................................... 800 17.6.12 Allmän inpasseringskontroll vid undersökningsenheterna .......................................... 801 17.6.13 Befogenheter mot obehöriga personer vid undersökningsenheterna .......................................... 803

18 Placering av patienter som riskerar att begå allvarliga brott ........................................................................ 805

18.1 Vårt uppdrag ........................................................................... 805

Innehåll

25

18.2 Bakgrund ................................................................................ 805 18.3 Våra överväganden och förslag .............................................. 806

Gemensamma frågor

19 Säkerhet på och utanför sjukvårdsinrättningen ............ 811

19.1 Vårt uppdrag ........................................................................... 811 19.2 Allmän säkerhet i verksamheten ........................................... 812 19.2.1 Gällande rätt ............................................................. 812 19.2.2 Behov av ändrade regler ........................................... 815 19.2.3 Våra överväganden och förslag ................................ 816 19.3 Besöksrestriktioner av hänsyn till säkerheten ...................... 820 19.3.1 Gällande rätt ............................................................. 820 19.3.2 Behov av ändrade regler ........................................... 820 19.3.3 Våra överväganden och förslag ................................ 821 19.4 Inskränkningar i patientens rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster........................................................ 824 19.4.1 Gällande rätt ............................................................. 824 19.4.2 Behov av ändrade regler ........................................... 825 19.4.3 Våra överväganden och förslag ................................ 827 19.5 Förbud mot fotografering på en sjukvårdsinrättning .......... 832 19.5.1 Gällande rätt ............................................................. 832 19.5.2 Behov av ändrade regler ........................................... 835 19.5.3 Våra överväganden och förslag ................................ 836 19.6 Säkerhet vid domstolsförhandling som äger rum på sjukhus .................................................................................... 837 19.6.1 Gällande rätt ............................................................. 837 19.6.2 Behov av ändrade regler ........................................... 841 19.6.3 Våra överväganden och förslag ................................ 841

20 Samverkan mellan olika huvudmän ............................ 843

20.1 Vårt uppdrag ........................................................................... 843

20.2 Reglering av samarbetet mellan landsting och kommun ..... 843 20.2.1 Generell reglering av krav på samarbete mellan

landsting och kommun ............................................ 843

Innehåll SOU 2012:17

26

20.2.2 Krav på överenskommelser om samarbete beträffande personer med psykisk funktionsnedsättning ............................................... 844 20.2.3 Skyldighet att upprätta en gemensam individuell plan ............................................................................ 845 20.2.4 Samordnad vårdplan vid öppen psykiatrisk tvångsvård ................................................................. 845 20.2.5 Gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet ....................................................... 846 20.2.6 Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård .............................................................. 847 20.3 Samarbete enligt LVM och LVU ........................................... 848 20.4 Brister i samarbetet mellan landsting och kommun ............. 849

20.5 Våra överväganden och förslag .............................................. 851

21 Insatser av andra än vårdpersonal ............................... 857

21.1 Vårt uppdrag ........................................................................... 857

21.2 Inledning ................................................................................. 857 21.3 Säkerheten för socialtjänstens personal och för andra som ger insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning ............................................................. 862

21.4 Våra överväganden och förslag .............................................. 865

22 Ska psykiatrisk tvångsvård få bedrivas av annan huvudman än landstingen och Rättsmedicinalverket? ... 869

22.1 Vårt uppdrag ........................................................................... 869

22.2 Gällande rätt ........................................................................... 870 22.3 Bakgrund ................................................................................. 870 22.3.1 Inledning ................................................................... 870 22.3.2 Vissa rättsliga utgångspunkter ................................. 871 22.3.3 Patientsäkerhet, tillsyn, tystnadsplikt, m.m. .......... 874 22.3.4 Tillsyn av JO och JK ................................................ 874

Innehåll

27

22.3.5 Allmänhetens insyn i privat bedriven verksamhet som innefattar myndighetsutövning samt vårdgivarens skyldighet att föra patientjournal m.m. .................................................. 876 22.3.6 Vissa andra förhållanden av betydelse ..................... 877 22.3.7 Psykiatriska tvångsvårdens särställning .................. 877 22.3.8 Etableringskontroll och löpande kontroll av psykiatrisk tvångsvård som bedrivs i privat regi .... 878 22.3.9 En sammanhållen psykiatrisk vård .......................... 881

22.4 Våra överväganden och förslag .............................................. 882

23 Kostnader för den rättspsykiatriska vården .................. 885

23.1 Direktiven ............................................................................... 885

23.2 Kostnader som sammanhänger med den rättspsykiatriska vården ......................................................... 886 23.2.1 Inledning ................................................................... 886 23.2.2 Den rättspsykiatriska vården, därtill

sammanhängande kostnader och berörda huvudmän ................................................................. 887

23.2.3 Beräknade kostnader för den rättspsykiatriska vården ........................................................................ 887 23.2.4 Regionala och lokala skillnader ............................... 889 23.3 Särskilt om kostnader för som hänför sig till samhällsskyddsaspekter ......................................................... 890 23.4 Slutsatser rörande kostnader ................................................. 891

24 Ekonomiska och andra konsekvenser av utredningens förslag ..................................................................... 893

24.1 Kraven på redovisning av förslagens konsekvenser ............. 893 24.1.1 Kommittéförordningen (1998:1474) och

förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ....................................... 893

24.1.2 Vårt uppdrag ............................................................. 894 24.2 Problembeskrivning och målsättning ................................... 894

24.3 Har alternativa lösningar övervägts? ..................................... 895

Innehåll SOU 2012:17

28

24.3.1 Inledning ................................................................... 895 24.3.2 Regleringen av den psykiatriska tvångsvården ....... 895 24.3.3 Frågor som rör psykiskt störda lagöverträdare ...... 897

24.4 Författning eller annan reglering? ......................................... 898 24.5 Vilka berörs av förändringarna i regleringen? ...................... 898 24.5.1 Patientgruppen ......................................................... 898 24.5.2 Hälso- och sjukvården ............................................. 900 24.5.3 Effekter för närstående? ........................................... 901 24.5.4 Rättsmedicinalverket ................................................ 901 24.5.5 Kriminalvården ......................................................... 902 24.5.6 Rättsväsendet ............................................................ 902 24.5.7 Övriga myndigheter ................................................. 904 24.5.8 Staten som huvudman .............................................. 905 24.5.9 Kommunerna ............................................................ 905 24.5.10 Tröskeleffekter vid upphävande av lagen om

rättspsykiatrisk vård? ............................................... 905

24.6 Betydelsen för Sveriges anslutning till Europeiska unionen ................................................................................... 907

24.7 Ekonomiska konsekvenser .................................................... 907 24.7.1 Inledning ................................................................... 907 24.7.2 Förutsättningar och antaganden om inflöde,

vårdtider, platsbehov och kostnader per plats ........ 909

24.7.3 Samhällets kostnader för vårdplatser och platser inom olika åtgärder ................................................... 912 24.7.4 Kostnader för olika huvudmän inom den reformerade psykiatriska tvångsvården ................... 913 24.7.5 Övervältringseffekter? ............................................. 915 24.7.6 Tvångsåtgärdsnämnden och Skyddsåtgärdsmyndigheten ..................................... 916 24.7.7 Andra samhällskostnader ......................................... 920 24.7.8 Sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna av förslaget .................................... 921 24.7.9 Förväntade ekonomiska konsekvenser av en annan lösning i fråga om huvudmannaskap ............ 922 24.7.10 Finansieringsfrågan .................................................. 922 24.8 Betydelser för den kommunala självstyrelsen ...................... 923

24.9 Jämställdheten mellan män och kvinnor ............................... 925

Innehåll

29

24.10 Konsekvenser för den offentliga servicen ............................ 925 24.11 Om ikraftträdande och behovet av informationsinsatser .... 926 24.11.1 Ikraftträdande ........................................................... 926 24.11.2 Behovet av informationsinsatser ............................. 927

25 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................ 929

25.1 Ikraftträdande ........................................................................ 929 25.2 Övergångsfrågor .................................................................... 930 25.2.1 Vissa utgångspunkter ............................................... 931 25.2.2 Situationer som behöver regleras särskilt ............... 933

26 Författningskommentar ............................................. 937

26.1 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken ...................... 937 26.2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken ............... 945

26.3 Förslaget till lag om psykiatrisk tvångsvård ..................... 952 26.4 Förslaget till lag om särskilda skyddsåtgärder .................. 984

26.5 Förslaget till lag om rättspsykiatrisk undersökning ....... 1027 26.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering .......................................................................... 1060

26.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken .................................. 1060 26.8 Förlaget till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ............. 1060

26.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ...................................... 1061 26.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom ................................................................... 1061

26.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. .............................................. 1061 26.12 Förslaget till lag om ändring i passlagen (1978:302) ...... 1063

Innehåll SOU 2012:17

30

26.13 Förslaget till lag om ändring i polislagen (1984:387) ..... 1064 26.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ......................................... 1064

26.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. ...................... 1065 26.16 Förslaget till lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859) ......................................................................... 1065

26.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade .................. 1066 26.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård ....................... 1066

26.19 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1997:724) om avveckling av specialsjukhus och vårdhem ............... 1067 26.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård.............................. 1067

26.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister ............................................................ 1068 26.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder ................................................................... 1069

26.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ...................................... 1069 26.24 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister ................................. 1070

26.25 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) ......................................................................... 1071 26.26 Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet ...... 1071

26.27 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) ......................................................................... 1071

Innehåll

31

26.28 Förslaget till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) ......................................................................... 1072 26.29 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ................................................ 1072

26.30 Förslaget till lag om ändring i fängelselagen (2010:610) ......................................................................... 1074 26.31 Förslaget till lag om ändring i häkteslagen (2010:611) .. 1078

26.32 Förslaget till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) ......................................................................... 1079 26.33 Förlaget till lag om ändring i delgivningslagen (2010:1932) ....................................................................... 1080

Litteratur- och källförteckning ......................................... 1081

Särskilda yttranden ........................................................ 1091

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 2008:93 .......................................... 1111 Bilaga 2 Tilläggsdirektiv 2009:93............................................... 1133

Bilaga 3 Tilläggsdirektiv 2010:88............................................... 1137 Bilaga 4 Tilläggsdirektiv 2011:107............................................. 1139

Bilaga 5 Frågeschema avseende otillräknelighet ...................... 1141 Bilaga 6 Ekonomiska konsekvenser av

psykiatrilagsutredningens förslag, Mats Klingvall .... 1143

33

Förkortningar

BrB Brottsbalken BrP Lagen (1964:163) om införande av brottsbalken Dir. Direktiv Ds Departementsserien FB Föräldrabalken FPL Förvaltningsprocesslagen (1971:291) FäL Fängelselagen (2010:610) HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HäL Häkteslagen (2010:611) JK Justitiekanslern JO Riksdagens ombudmän KvaL Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt LPT Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård LRV Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård LRU Lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning LSPV Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LUL Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

Förkortningar SOU 2012:17

34

LVM Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga NJA Nytt juridiskt arkiv, avd. I NJA II Nytt juridiskt arkiv, avd. II Prop. Proposition RB Rättegångsbalken RF Regeringsformen RH Rättsfall från hovrätterna SFS Svensk författningssamling SiS Statens institutionsstyrelse SL Strafflagen SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar TF Tryckfrihetsförordningen YGL Yttrandefrihetsgrundlagen

35

Sammanfattning

Uppdraget

Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av LPT och LRV samt lämna förslag till en ny lagstiftning på området. En utgångspunkt för arbetet har varit att göra lagstiftningen så pedagogisk och lättillgänglig som möjligt och dessutom anpassad till de etiska, medicinska och juridiska krav som bör ställas i samband med tvångsomhändertagande av personer med psykisk sjukdom.

Vi har också haft att utgå ifrån att en större reform med utgångspunkt i Psykansvarskommitténs förslag kommer att genomföras. En ytterligare utgångspunkt för vårt arbete har varit att staten ska ta över ansvaret för de kostnader inom den psykiatriska tvångsvården av psykiskt störda lagöverträdare som orsakas av kravet på samhällsskydd. I vårt uppdrag har det även ingått ett antal frågor med anknytning till den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen

Betänkandet är indelat i tre delar: Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen, psykiskt störda lagöverträdare och gemensamma frågor.

Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen

Övergripande principer

Psykiatrisk tvångsvård ska alltid syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och att få honom eller henne att ta emot det stöd som han eller hon behöver. En tvångsåtgärd ska endast få vidtas om den står i rimlig proportion till syftet med en sådan åtgärd och under förutsättning att en mindre ingripande åtgärd inte är tillräcklig. Tvång ska utövas så skonsamt som möjligt och med största möjliga hänsyn till patienten.

Sammanfattning SOU 2012:17

36

Lagstiftningens utformning

Vi föreslår att nuvarande två tvångsvårdslagar, LPT och LRV, upphävs och att lagstiftningen för den psykiatriska tvångsvården samlas i en ny lag. Till lagen förs i tillämpliga delar bestämmelser om besöksinskränkningar för en patient som nu ges i lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård.

Lagen har strukturerats så att bestämmelser som har ett naturligt samband med varandra hålls ihop inom lagen. För att underlätta för läsaren att finna en viss bestämmelse inleds lagen med en innehållsförteckning. Lagen delas in i kapitel och förses med mellanrubriker.

Grundläggande förutsättningar för tvångsvård

Vi föreslår att begreppet allvarlig psykisk störning behålls som samlingsbegrepp för att beskriva det grundläggande tillstånd som måste föreligga hos en person för att han eller hon ska kunna bli föremål för psykiatrisk tvångsvård.

För att möjliggöra att ett ingripande med stöd av lagen kan ske något tidigare i en persons sjukdomsförlopp föreslår vi att nuvarande krav på att en person ska ha ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård, ersätts av ett krav på att patienten ska ha ett påtagligt behov av psykiatrisk vård till följd av en allvarlig psykisk störning. Ett påtagligt behov av psykiatrisk vård föreligger enligt vårt förslag om det är sannolikt att patienten kan få sin psykiska funktionsförmåga avsevärt förbättrad genom att vård kommer till stånd eller avsevärt försämrad om vård uteblir (behandlingsrekvisitet) eller om det är sannolikt att han eller hon utgör en fara för sitt eget eller andras liv eller hälsa (farekvisitetet). Vi föreslår att farekvisitet ska utgöra en egen självständig grund för intagning för att på så sätt förstärka omgivningsskyddet.

Enligt vårt förslag ska nuvarande undantag, som innebär att psykiatrisk tvångsvård inte får ges om personens psykiska störning utgör enbart en utvecklingsstörning, tas bort. Härigenom möjliggörs att bl.a. personer med störningar inom autismspektrat kan ges vård med stöd av lagen.

SOU 2012:17 Sammanfattning

37

För att ytterligare markera att tvångsvård enbart ska väljas när andra hjälpformer inte står till buds eller inte räcker till, ska nuvarande krav kompletteras med villkor om att tvångsvård ska ha föregåtts av att frivillig psykiatrisk vård har prövats utan framgång eller att det är uppenbart utsiktslöst att pröva sådan vård.

Intagningsförfarandet

Nuvarande ordning för intagning till psykiatrisk tvångsvård behålls i huvudsak oförändrad. De ändringar som vi föreslår är dels att kvarhållningsbeslutet ska utgöra starttidpunkt för beräkning av tidsfristen om 24 timmar för frågan om intagning, dels att begreppet skyndsamt ska tas bort ur den bestämmelse som anger inom vilken tid frågan om intagning ska avgöras.

Tidsfristen för domstolens prövning

Nuvarande tidsfrist för förvaltningsrätten att avgöra ett mål som gäller omprövning av psykiatrisk tvångsvård, förlängs från åtta till femton dagar i det fall redan pågående tvångsvård grundas på ett beslut av domstol.

Tvångsåtgärder

I den nya lagstiftningen ska det tydligt framgå vilka tvångsåtgärder som får användas och under vilka förutsättningar det får ske.

Vi föreslår att en patient ska kunna avskiljas inte bara när han eller hon genom aggressivt eller störande beteende allvarligt försvårar vården av de andra patienterna, utan också när det är nödvändigt utifrån patientens egen vård.

Fastspänning i bälte ska endast få ske genom fastspänning i säng eller genom mobilt bälte. Möjligheten att spänna fast patienten med en liknande anordning ska tas bort.

Ett dispensförfarande införs för att få en rättslig kontroll över användandet av vissa tvångsåtgärder som betraktas som ”extraordinära lösningar” och som ibland behöver tillgripas inom vården mot svårt sjuka patienter. Vi föreslår att det för det ändamålet inrättas en Tvångsåtgärdsnämnd som ska pröva om en sådan åtgärd ska få vidtas eller inte. Nämnden ska också kunna ge tillstånd till att de

Sammanfattning SOU 2012:17

38

för fastspänning i bälte och avskiljning gällande längsta tidsfristerna, får överskridas. Tillstånd får endast lämnas om det föreligger synnerliga skäl för det utifrån patientens behov av vård eller risken för att patienten utan vidtagande av åtgärden kan komma att allvarligt skada sig själv eller andra. Vidare krävs att alternativa åtgärder som kan anses vara mindre ingripande för patienten är otillräckliga. Ett tillstånd ska vara tidsbegränsat och vara möjligt att överklaga av patienten till allmän förvaltningsdomstol.

Nämndens ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare. Läkare med specialistkompetens liksom företrädare från patient-, brukar- och närståendeorganisationer ska vara representerade i nämnden.

Förnyad medicinsk bedömning

Vi föreslår att Socialstyrelsen ska få i uppdrag av regeringen att utfärda närmare anvisningar om hur patientens rätt att i vissa fall få en förnyad medicinsk bedömning ska förstås och tillämpas inom den psykiatriska tvångsvården.

Öppen psykiatrisk tvångsvård

Enligt vårt förslag ska en patient kunna bli föremål för öppen psykiatrisk tvångsvård utan att sådan vård har föregåtts av sluten psykiatrisk tvångsvård på en sjukvårdsinrättning.

För att åstadkomma att en patient kan ges nödvändig behandling med läkemedel utan att han eller hon behöver tas in för sluten psykiatrisk tvångsvård, föreslår vi att det ska vara möjligt att vidta vissa åtgärder med tvång i den öppna psykiatriska tvångsvården. En åtgärd som ska vara är att patienten under vissa förutsättningar ska kunna ges läkemedel mot sin vilja på en sjukvårdsinrättning. För att göra en sådan behandling möjlig ska patienten kunna hämtas till vårdinrättningen. En förutsättning för att en patient ska kunna ges läkemedel mot sin vilja är att läkemedelsbehandlingen är nödvändig för att undvika att patienten allvarligt försämras i sitt psykiska tillstånd eller för att patienten ska kunna avsevärt förbättras i sitt psykiska tillstånd. Vidare föreslår vi att en patient som ges öppen psykiatrisk tvångsvård ska ha en skyldighet att underkasta sig drogkontroll.

SOU 2012:17 Sammanfattning

39

Inskrivningsmeddelande

Skyldigheten för behandlande läkare att genom ett inskrivningsmeddelande underrätta bl.a. kommunens socialtjänst om att en person som har skrivits in i den slutna psykiatriska vården kan komma att behöva insatser från socialtjänsten eller primärvården efter utskrivning, ska utvidgas och i princip gälla samtliga patienter som skrivs in i denna typ av vård. Endast när det framstår som uppenbart för behandlande läkare att patienten vid utskrivning inte är i behov av några insatser från socialtjänsten bör det vara möjligt att avstå från en sådan underrättelse.

Tidsfrist för övergång av betalningsansvaret för en utskrivningsklar patient

Nuvarande tidsfrist innan betalningsansvaret övergår från landsting till kommun beträffande en utskrivningsklar patient som vårdas inom den slutna psykiatriska tvångsvården ska minskas från trettio till femton vardagar.

Byte av vårdform

Vi föreslår att chefsöverläkaren ska kunna besluta att en patient ska övergå från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård. Det ska dock krävas ett medgivande av domstol när en sådan övergång avser en patient för vilken det finns ett beslut om att han eller hon ska undergå särskilda skyddsåtgärder. Vid övergång från öppen till sluten psykiatrisk tvångsvård ska även fortsättningsvis krävas medgivande av domstol.

En rätt till utomhusvistelse

Enligt vårt förslag ska en patient i den slutna psykiatriska tvångsvården ha rätt att vistas utomhus minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot det. För en patient som kan anses representera en förhöjd säkerhetsrisk får utomhusvistelsen begränsas till en för ändamålet särskilt avgränsad plats.

Sammanfattning SOU 2012:17

40

Biträde av polis

Vi föreslår att polismyndigheten även framöver ska lämna biträde för att i ett antal situationer förflytta en patient som är föremål för psykiatrisk tvångsvård. En begäran om biträde ska få göras endast om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan polisens särskilda befogenheter behöver tillgripas eller om det annars finns synnerliga skäl.

Vid handräckningen av en patient bör personal från sjukvårdsinrättningen närvara.

Möjligheten för polismyndigheten att tillfälligt omhänderta den som lider av en allvarlig psykisk störning och är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv eller i övrigt behöver omedelbar hjälp, ska behållas. Vi föreslår dock att reglerna ändras så att det klart framgår att den omhändertagne inte får tas i förvar. Polismyndigheten ska i stället ha en skyldighet att omedelbart föra den omhändertagne till en sjukvårdsinrättning för en läkarundersökning.

Psykiskt störda lagöverträdare

Våra förslag har sin utgångspunkt i Psykansvarskommitténs förslag

Vi har i vårt arbete utgått från Psykansvarskommitténs förslag och i dessa gjort nödvändiga uppdateringar och kompletteringar. I betänkandet presenterar vi våra överväganden och förslag i de frågor som Psykansvarskommittén behandlade och på en del närliggande områden.

Vår grundsyn på problematiken kring psykiskt störda lagöverträdare är densamma som Psykansvarskommitténs. Vi har dock i en del frågor valt att argumentera för andra lösningar än de som Psykansvarskommittén stannade för. Detta beror delvis på att det har skett förändringar i samhället under de ca tio år som har gått sedan Psykansvarskommittén presenterade sitt förslag. Det beror också på att vårt utredningsförslag är bredare än det som Psykansvarskommittén hade genom att vi samtidigt gör en översyn av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen.

SOU 2012:17 Sammanfattning

41

Ett krav på tillräknelighet ska införas

Vi föreslår att tillräknelighet åter ska vara ett krav för att en gärning ska utgöra brott. Detta innebär att en gärning inte ska utgöra brott om den begås av någon som till följd av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring, en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd saknade förmåga att förstå gärningens innebörd i den situation i vilken han eller hon befann sig. Inte heller ska en gärning utgöra brott om gärningsmannen hade en sådan förmåga men till följd av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring, en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd saknade förmåga att anpassa sitt handlande efter den. För att en gärning inte ska utgöra brott på grund av otillräknelighet krävs att det inte är gärningsmannen själv som i anslutning till gärningen har vållat sin bristande förmåga genom rus eller på något annat sätt.

Bestämmelsen i 30 kap. 6 § BrB, som innehåller en presumtion för en annan påföljd än fängelse och i vissa fall ett förbud mot fängelse för allvarligt psykiskt störda lagöverträdare, ska upphävas.

Frågan om gärningsmannens tillräknelighet bör prövas innan hans eller hennes uppsåt bedöms. Åklagaren har till uppgift att styrka att gärningsmannen var tillräknelig och, i förekommande fall, att en gärning utgör brott i de fall gärningsmannen i anslutning till gärningen har varit otillräknelig men detta har berott på orsaker som han eller hon själv är ansvarig för, s.k. självförvållade tillstånd. Bedömningen av frågan, om gärningsmannen var tillräknelig, kommer i huvudsak att ske mot bakgrund av ett utlåtande över en rättspsykiatrisk undersökning. Man kan säga att det kommer att råda en presumtion för att gärningsmannen var tillräknelig när han eller hon utförde gärningen.

Bestämning av påföljd för psykiskt störda lagöverträdare

Vi föreslår att överlämnande till rättspsykiatrisk vård ska avskaffas som självständig påföljd och att normala bestämmelser om påföljdsbestämning ska gälla även för psykiskt störda lagöverträdare som fälls till ansvar.

Som en förmildrande omständighet vid bedömningen av straffvärdet ska det särskilt beaktas om den tilltalade till följd av en psykisk störning, en sinnesrörelse eller av någon annan orsak har haft ned-

Sammanfattning SOU 2012:17

42

satt förmåga att förstå gärningens innebörd i den situation i vilken han eller hon befann sig eller att anpassa sitt handlande efter en sådan förståelse eller att kontrollera sitt handlande.

En pågående behandling av en psykisk störning som kan antas ha samband med brottsligheten ska kunna beaktas som ett särskilt skäl för val av skyddstillsyn som påföljd i stället för fängelse. Som särskilt skäl för skyddstillsyn i förening med s.k. kontraktsvård ska det kunna beaktas om en psykisk störning som kräver vård eller behandling i väsentlig grad har bidragit till att brottet har begåtts. Vid påföljdsvalet ska rätten i skälig omfattning beakta om den tilltalade i anslutning till brottet har genomgått eller genomgår frivillig psykiatrisk vård eller psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk vård i ett reformerat system

Det är angeläget att de gärningsmän som har ett psykiatriskt vårdbehov får detta tillgodosett på ett så tidigt stadium som möjligt. I de fall det finns förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård bör sådan vård därför komma till stånd utan dröjsmål. Ett antal av de personer som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning i fråga om tillräknelighet bedöms kunna uppfylla de av oss föreslagna förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård. För att möjliggöra att den enskildes vårdbehov blir tillgodosett i de fallen föreslår vi att det av ett rättspsykiatriskt utlåtande i fråga om en sådan undersökning ska framgå att den misstänkte gärningsmannen uppfyller förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård.

Det av stor vikt att psykiatrisk tvångsvård kan fortsätta även i de fall gärningsmannen döms till fängelse. Vi föreslår därför att det av lagstiftningen uttryckligen ska framgå att den dömde inte får tas in i kriminalvårdsanstalt för verkställighet av straffet så länge sluten psykiatrisk tvångsvård pågår. Det är viktigt att det står klart för den dömde att fängelsestraffet verkställs under tiden som han eller hon befinner sig inom den slutna tvångsvården. Vi föreslår därför att rätten i domen på fängelse ska upplysa om att verkställigheten av fängelsestraffet ska ske genom sluten psykiatrisk tvångsvård så länge det finns förutsättningar för sådan vård.

SOU 2012:17 Sammanfattning

43

Sluten stödenhet – en ny form av verkställighet av fängelse för vissa lagöverträdare med funktionsnedsättning

Det ska införas en ny form av verkställighet av fängelse, sluten stödenhet, för vissa lagöverträdare med funktionsnedsättning. Sådan verkställighet ska kunna bli aktuell om den dömde på grund av en svår utvecklingsstörning, en svår autismspektrumstörning eller någon annan stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning har en så uttalad kognitiv funktionsnedsättning att han eller hon är i särskilt behov av det stöd och den service som kan ges vid en sluten stödenhet.

Verksamheten vid en sluten stödenhet ska vara utformad i små enheter enligt principerna för en bostad med särskild service enligt LSS. Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten av fängelse i en sluten stödenhet.

Vi föreslår att det är allmän domstol som i domen, i vilken fängelsestraffet döms ut, ska besluta att verkställigheten ska inledas i en sådan enhet. Kriminalvården ska kunna besluta om sådan verkställighet om det under pågående verkställighet av fängelsestraffet i kriminalvårdsanstalt uppmärksammas att den intagne uppfyller förutsättningarna.

Kriminalvården ska ha en skyldighet att tillsammans med landstinget och kommunen upprätta en individuell plan för den som ska friges från verkställighet i en sluten stödenhet. I planen ska det redovisas vilka stödinsatser som den dömde är i behov av och vem som ansvarar för respektive insats.

Särskilda skyddsåtgärder

Det bör finnas en tydlig uppdelning mellan straffrättsligt ansvar, det psykiatriska vårdbehovet och intresset för skydd mot fortsatta angrepp mot människors liv eller hälsa. Möjligheten att besluta om åtgärder i syfte att förhindra att en gärningsman på nytt begår en allvarlig våldsgärning av allvarligt slag ska därför inte vara en del av påföljdssystemet, utan en fristående reaktion som är knuten till den otillåtna gärningen eller brottet. Åtgärderna bör benämnas särskilda skyddsåtgärder. Regleringen i fråga om sådana åtgärder ska finnas i en särskild lag.

När man utformar ett system med särskilda skyddsåtgärder är det viktigt att finna en etiskt godtagbar avvägning mellan å ena

Sammanfattning SOU 2012:17

44

sidan intresset av skydd och å andra sidan berättigade krav på att de åtgärder som vidtas så långt möjligt är proportionerliga i förhållande till den risk man bedömer finns. Det måste också säkerställas att beslutsunderlaget och beslutsprocessen uppfyller tillräckliga krav på rättssäkerhet. Åtgärderna ska bygga på respekt för gärningsmannens integritet och människovärde.

Enligt vårt förslag är det i huvudsak den kategori av personer som i dag döms till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning som ska kunna bli föremål för särskilda skyddsåtgärder. Detta innebär att särskilda skyddsåtgärder ska kunna beslutas i två situationer. Den ena situationen är då en gärningsman har begått en otillåten gärning som inte utgör brott eftersom kravet på tillräknelighet inte är uppfyllt. Den andra situationen är då en gärningsman ska friges efter att ha undergått ett fängelsestraff på viss tid eller sluten ungdomsvård efter att ha dömts för ett brott som han eller hon har begått under påverkan av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring, en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd. I båda situationerna ska det krävas att gärningen har riktat sig mot eller medfört fara för någon annans liv eller hälsa och att det i straffskalan för det fullbordade brottet inte var föreskrivet lindrigare straff än fängelse sex månader. Det ska också krävas att det med hänsyn till gärningsmannens eller den dömdes psykiska tillstånd, hans eller hennes tidigare begångna gärningar och omständigheterna i övrigt finns en påtaglig risk för att han eller hon på nytt begår en gärning som riktar sig mot eller medför fara för någon annans liv eller hälsa och är av allvarligt slag.

Beslut om särskilda skyddsåtgärder ska fattas av allmän förvaltningsdomstol efter ansökan av åklagare. Vid sin prövning ska förvaltningsdomstolen utgå från vad den allmänna domstolen har funnit utrett beträffande gärningen. För att betona att särskilda skyddsåtgärder är knutna till en otillåten gärning eller ett brott ska förvaltningsdomstolen kunna besluta om särskilda skyddsåtgärder endast om allmän domstol antingen genom en dom, som har vunnit laga kraft, har fastställt att gärningsmannen har begått en otillåten gärning som inte utgör brott eftersom inte kravet på tillräknelighet är uppfyllt eller i den dom genom vilken gärningsmannen dömdes till fängelse eller sluten ungdomsvård har beslutat att en prövning i fråga om särskilda skyddsåtgärder ska ske.

Allmän förvaltningsdomstol ska minst var sjätte månad pröva om det fortfarande finns förutsättningar för särskilda skyddsåtgärder.

SOU 2012:17 Sammanfattning

45

Det är också allmän förvaltningsdomstol som ska pröva om sådana åtgärder ska upphöra.

Särskilda skyddsåtgärder ska kunna genomföras i sluten form eller i öppen form. Åtgärderna ska undergås i den form som är tillräcklig för att syftet med åtgärderna ska kunna tillgodoses. Allmän förvaltningsdomstol ska kunna besluta att särskilda skyddsåtgärder i sluten form ska övergå till åtgärder i öppen form samt att åtgärder i öppen form ska övergå till sluten form.

Vid genomförande av särskilda skyddsåtgärder i sluten form ska den som är föremål för åtgärderna placeras i en särskild skyddsenhet. Den som är under 18 år ska dock som huvudregel i stället placeras i ett särskilt ungdomshem. Särskilda skyddsåtgärder i sluten form ska kunna kombineras med öppen psykiatrisk tvångsvård.

Den som undergår särskilda skyddsåtgärder i öppen form ska få det stöd och den omvårdnad samt underkastas den kontroll som behövs för att syftet med åtgärderna ska kunna tillgodoses. Särskilda skyddsåtgärder i öppen form ska kunna förenas med villkor avseende bl.a. skyldighet att genomgå nödvändig vård eller behandling eller förbud mot att använda berusningsmedel.

Det ska vara möjligt att vidta vissa kontroll- och tvångsåtgärder i syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten i samband med genomförandet av särskilda skyddsåtgärder.

Vi föreslår att staten både ska ansvara för systemet med särskilda skyddsåtgärder och stå för genomförandet av åtgärderna. Det bör vara en uppgift för regeringen att besluta vilken eller vilka myndigheter som bör ha ansvaret för de särskilda skyddsåtgärderna och hur verksamheten närmare bör organiseras. Enligt vår bedömning framstår det dock som rimligt att SiS får ha både ansvaret för och genomföra särskilda skyddsåtgärder för den som genomgår dessa i ett särskilt ungdomshem.

Psykiatrisk tvångsvård i samband med ett annat frihetsberövande

Det ska inte längre ställas upp särskilda (lägre) krav för att det ska kunna bli aktuellt med psykiatrisk tvångsvård för den som redan är frihetsberövad genom att vara anhållen, häktad, intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning eller intagen i (eller ska förpassas till) en kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem.

Rättspsykiatrisk vård ska inte längre vara benämning på sådan psykiatrisk tvångsvård som ges under verkställighet av påföljder

Sammanfattning SOU 2012:17

46

som innefattar frihetsberövande, under anhållnings- eller häktningstid eller under en rättspsykiatrisk undersökning.

Vissa straffprocessuella frågor

Vid införandet av en tillräknelighetsreglering krävs det vissa straffprocessuella förändringar. Som huvudregel ska frågan om gärningsmannens tillräknelighet avgöras av allmän domstol först efter det att en rättspsykiatrisk undersökning har gjorts i frågan. Det ska därför finnas en skyldighet att inleda en förundersökning samt att väcka åtal även om det finns skäl som talar för att en gärning inte utgör brott till följd av att gärningsmannen inte uppfyller kravet på tillräknelighet. Det ska i stämningsansökan anges att det finns sådana skäl. Åklagaren ska kunna besluta om åtalsunderlåtelse även om det finns skäl som talar för att gärningsmannen inte uppfyller kravet på tillräknelighet.

Om domstolen finner att gärningsmannen inte uppfyller kravet på tillräknelighet ska åtalet ogillas. Domstolen ska dessutom genom en dom fastställa att gärningsmannen har begått en otillåten gärning som inte utgör brott eftersom kravet på tillräknelighet inte är uppfyllt. På yrkande av åklagaren ska domstolen kunna besluta att gärningsmannen ska omhändertas i avvaktan på att en sådan dom vinner laga kraft och allmän förvaltningsdomstol kan inleda sin prövning i fråga om särskilda skyddsåtgärder. Ett sådant beslut om omhändertagande ska dock inte få fattas om det framgår att gärningsmannen inte uppfyller förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder.

Rättspsykiatrisk undersökning

Det ska införas tre nya former av rättspsykiatriska bedömningar, vilka som huvudregel ska ingå i en rättspsykiatrisk undersökning. Bedömningarna ska ta sikte på frågan om gärningsmannens tillräknelighet, förutsättningarna för verkställighet av fängelse i en sluten stödenhet och förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder. Det ska avges ett utlåtande för respektive fråga.

Ett utlåtande beträffande gärningsmannens tillräknelighet ska avges av en läkare vid undersökningsenheten eller av någon annan läkare som huvudmannen för enheten utser. Utlåtanden i övriga typer

SOU 2012:17 Sammanfattning

47

av utlåtanden ska avges av den myndighet som regeringen bestämmer.

Allmän domstol ska i ett brottmål även kunna besluta att hämta in ett läkarintyg efter en preliminär rättspsykiatrisk undersökning i fråga om gärningsmannens tillräknelighet eller i fråga om förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder.

Socialstyrelsen ska utöva tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna om kontroll- och tvångsåtgärder i samband med en rättspsykiatrisk undersökning.

Registerfrågor

Vi föreslår att belastningsregistret ska innehålla uppgifter om den beträffande vilken det genom en dom har fastställts att han eller hon har begått en otillåten gärning som inte utgör brott eftersom kravet på tillräknelighet inte är uppfyllt och om den för vilken särskilda skyddsåtgärder har beslutats.

Kontroll- och tvångsåtgärder i samband med en rättspsykiatrisk undersökning eller när den som är intagen i anstalt eller häkte är föremål för frivillig psykiatrisk vård

Om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten ska de kontroll- och tvångsåtgärder som är tillåtna enligt FäL eller HäL i huvudsak få vidtas även när den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller häkte har förts över till en undersökningsenhet för rättspsykiatrisk undersökning eller till en vårdinrättning för frivillig psykiatrisk vård. Dessa åtgärder ska kunna vidtas även när en misstänkt som är på fri fot efter beslut av domstol har tagits in på en rättspsykiatrisk undersökningsenhet.

I syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten vid de rättspsykiatriska undersökningsenheterna ska den som ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning utan att vara frihetsberövad kunna få personliga tillhörigheter omhändertagna, kunna kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna föremål samt bli föremål för drogkontroll.

Sammanfattning SOU 2012:17

48

Gemensamma frågor

Skydd för brottsoffer

I syfte att stärka skyddet för brottsoffer föreslår vi att det i lagen om psykiatrisk tvångsvård införs en bestämmelse som anger att chefsöverläkaren särskilt ska beakta brottsoffers intresse när han eller hon fattar beslut om placering för patienten.

Säkerhet på och utanför sjukvårdsinrättningen

Ett genomförande av våra förslag kommer att innebära att andelen patienter som erhåller psykiatrisk vård under tid som de avtjänar verkställighet av fängelse eller sluten ungdomsvård, kommer att öka. För att säkerhetsnivån i förhållande till dessa personer inte ska avvika alltför mycket från den säkerhet som gäller inom kriminalvården och inom SiS, föreslår vi att det införs en rätt för vårdgivaren att kunna besluta om allmän inpasseringskontroll vid vissa vårdavdelningar. Vi betonar samtidigt att den grundläggande säkerheten måste vila på ett dynamiskt säkerhetstänkande.

Vi föreslår vidare att det ska vara möjligt för chefsöverläkaren att besluta om besöksrestriktioner även av hänsyn till ordning och säkerhet.

Den möjlighet som Kriminalvården och SiS har i nuläget att kunna fatta beslut om inskränkningar i förhållande till en patient som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller slutet ungdomshem – inskränkningar som kan avse rätten att ta emot och skicka försändelser, ta emot besök eller stå i förbindelse med utomstående genom elektronisk kommunikation – ska behållas. Även nuvarande regler, som innebär att det är dessa myndigheter som fattar beslut om permission och frigång för dessa patienter, ska behållas.

I syfte att höja säkerheten föreslår vi också att tillämpningsområdet för chefsöverläkarens möjlighet att kunna besluta om inskränkningar av patientens rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster ska utvidgas. Med vårt förslag ska ett sådant beslut inte bara kunna grundas på skäl som är hänförliga till vården eller rehabiliteringen av patienten eller för att undvika att någon annan lider skada utan också av hänsyn till ordning och säkerhet.

I syfte att möjliggöra att säkerheten kan upprätthållas vid domstolsförhandlingar som äger rum på sjukvårdsinrättningen, föreslår vi att chefsöverläkaren ska kunna besluta om att en patient som

SOU 2012:17 Sammanfattning

49

genomgår öppen psykiatrisk tvångsvård och som ska närvara vid förhandlingen, ska kroppsvisiteras. Visitationen ska ske för att kontrollera att patienten inte för in farliga eller olämpliga föremål in på sjukvårdsinrättningen.

Ett förbud mot fotografering

Vi föreslår att vårdgivaren ska kunna besluta om fotograferingsförbud på en vårdavdelning. Syftet är att skydda patienter från att ofrivilligt utsättas för kränkande fotografering under vårdtiden.

Samverkan mellan olika huvudmän

Vi bedömer att de ändringar vi föreslår beträffande rekvisiten för intagning till psykiatrisk tvångsvård, tillsammans med det borttagna undantaget för personer med utvecklingsstörning, kan leda till att ungdomar med autism eller störningar inom autismspektrat kan bli föremål för sådan vård.

Vi bedömer vidare att våra ändrade intagningsrekvisit kan undanröja en del av de gränsdragningsproblem som nu finns mellan LVM och LPT i förhållande till samsjukliga personer.

Insatser av andra än vårdpersonal

Vi förslår att chefsöverläkarens skyldighet att lämna ut nödvändiga uppgifter av betydelse för säkerheten inte bara ska gälla i förhållande till en stödperson utan också omfatta gode män, förvaltare och kontaktperson.

Vi föreslår också att sekretessreglerna ändras så att uppgift om en person som erhåller psykiatrisk tvångsvård får lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en myndighet inom socialtjänsten, om det är befogat att lämna uppgiften av hänsyn till säkerheten för socialtjänstens personal.

Sammanfattning SOU 2012:17

50

Privatisering av psykiatrisk tvångsvård

Vi lämnar inte något förslag som innebär att det blir möjligt för annan än landstingen och Rättsmedicinalverket att bedriva psykiatrisk tvångsvård.

Kostnader för den rättspsykiatriska vården

Kostnaderna för rättspsykiatrin och de övriga kostnader som sammanhänger med denna typ av vård kan uppskattas till cirka 2,3 miljarder kr för år 2010. De kostnader som har beräknats är, förutom kostnader för den vård som landstingen bedriver och ansvarar för, kostnader för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, vissa kostnader inom socialtjänsten för missbruksvård, anpassat boende och sysselsättning samt för transporter. Några säkra slutsatser i fråga om vilka av dessa kostnader som hänför sig till det s.k. samhällsskyddet inom den rättspsykiatriska vården kan inte dras av tillgängligt material.

Kostnader för genomförandet av vårt förslag

Våra beräkningar tyder på att ändringarna rörande tvångsvården inom allmänpsykiatrin inte kommer att medföra några kostnadseffekter. Vi baserar detta antagande på att mycket tyder på att antalet vårddagar inom allmänpsykiatrin inte kommer att påverkas av förslagen.

I fråga om kostnader för psykiskt störda lagöverträdare innebär förslagen, med den fördelning av huvudmannaskap som vi slutligen stannat för, att landstingens kostnader för psykiatrisk tvångsvård kommer att minska samtidigt som kostnaderna för Kriminalvården, kommunerna, Rättsmedicinalverket, SiS och Socialstyrelsen beräknas öka något. Staten i egenskap av huvudman för genomförandet av de särskilda skyddsåtgärderna ådrar sig ökade kostnader. Domstolarna och åklagarväsendet antas på sikt ha oförändrade kostnader.

Vi har också föreslagit inrättandet av två nya myndigheter, Tvångsåtgärdsnämnden och Skyddsåtgärdsmyndigheten.

51

Författningsförslag

Viss lagtext är markerad med grå färg. Detta har gjorts för att det ska framgå att denna text är hämtad från Psykansvarskommitténs betänkande. Vi kommer i dessa delar inte att lämna egna förslag. Lagtexten har dock ändrats om det har varit nödvändigt för att den ska vara anpassad till våra förslag. En del språkliga ändringar har också gjorts. Att texten finns med i promemorian beror på att detta underlättar för läsaren.

1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken

dels att 30 kap. 6 § och 31 kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 6 och 8 §§, 26 kap. 5 §, 29 kap. 3 §, 30 kap. 9 §, 33 kap. 6 § och 36 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det i balken ska införas sex nya paragrafer, 1 kap. 2 a, 9 och 10 §§, 26 kap. 4 och 10 a §§ och 32 kap. 6 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Om brott och brottspåföljder

2 a §

En gärning utgör inte brott om den begås av någon som till följd av

1. en allvarlig psykisk störning,

2. en tillfällig sinnesförvirring,

3. en svår utvecklingsstörning eller

4. ett allvarligt demenstill-

Författningsförslag SOU 2012:17

52

stånd

har saknat förmåga att förstå gärningens innebörd i den situation i vilken han eller hon befann sig eller att anpassa sitt handlande efter en sådan förståelse.

Vad som nu har sagts gäller inte om gärningsmannen i anslutning till gärningen själv har vållat sin bristande förmåga genom rus eller på något annat sätt.

6 §1

För brott som någon begått innan han fyllt femton år får inte dömas till påföljd.

En gärning som någon begår innan han eller hon har fyllt femton år utgör inte brott. En sådan gärning får inte heller leda till åtgärder enligt lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder.

8 §2

Förutom påföljd kan brott, enligt vad därom är stadgat, föranleda förverkande av egendom, företagsbot eller annan särskild rättsverkan, så ock medföra skyldighet att gälda skadestånd.

Förutom påföljd kan brott, enligt vad som är föreskrivet om detta, leda till förverkande av egendom, företagsbot eller annan särskild rättsverkan, samt medföra skyldighet att betala skadestånd.

I fall som avses i 2 a § första stycket eller 6 § gäller vad som nu har sagts om brott i stället en otillåten gärning.

9 § En otillåten gärning, som enligt 2 a § inte utgör brott, kan i vissa fall leda till åtgärder enligt lagen ( 0000:00 ) om särskilda skyddsåtgärder.

1 Senaste lydelse 1988:942. 2 Senaste lydelse 1986:118.

SOU 2012:17 Författningsförslag

53

10 § 3

Vad som i denna balk eller annan författning föreskrivs om brott ska i tillämpliga delar gälla också sådana gärningar som avses i 2 a § första stycket och 6 §.

26 kap. Om fängelse

4 § 4

Domstolen ska i en dom på fängelse besluta att verkställigheten av fängelsestraffet ska inledas i en sluten stödenhet om den dömde på grund av

1. en svår utvecklingsstörning,

2. en svår autismspektrumstörning eller

3. någon annan stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning

har en så uttalad kognitiv funktionsnedsättning att han eller hon är i särskilt behov av det stöd och den service som kan ges vid en sådan enhet.

5 §5

Den som dömts till fängelse skall för verkställighet av straffet tas in i kriminalvårdsanstalt om inte annat är särskilt föreskrivet.

Den som har dömts till fängelse ska för verkställighet av straffet tas in i kriminalvårdsanstalt om

1. inte domstolen har beslutat att verkställigheten ska inledas i en sluten stödenhet,

2. det inte finns förutsättningar för verkställighet enligt lagen ( 1994:451 ) om intensivövervak-

3 Psykansvarskommittén föreslog att bestämmelsen skulle tas in som en ny 9 §. 4 Tidigare 4 § upphävd genom 1988:942. 5 Senaste lydelse 1998:604.

Författningsförslag SOU 2012:17

54

ning med elektronisk kontroll eller

3. den dömde inte får tas in i en kriminalvårdsanstalt eftersom han eller hon är föremål för sluten psykiatrisk tvångsvård.

10 a §

Den som har dömts till fängelse på viss tid kan i vissa fall efter frigivningen bli föremål för åtgärder enligt lagen ( 0000:00 ) om särskilda skyddsåtgärder.

Kriminalvården ska i en anmälan till åklagaren ange vid vilken tidpunkt den dömde ska friges från fängelsestraffet, om det inför frigivningen ska ske en prövning i frågan, om den dömde ska bli föremål för särskilda skyddsåtgärder.

29 kap. Om straffmätning och påföljdseftergift

3 §6

Som förmildrande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som är föreskrivet för vissa fall, särskilt beaktas

1. om brottet föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende,

2. om den tilltalade till följd av en allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt eller annars till följd av en psykisk störning, sinnesrörelse eller av någon annan orsak haft nedsatt förmåga att kontrol-

1. om brottet har föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende,

2. om den tilltalade till följd av en psykisk störning, en sinnesrörelse eller av någon annan orsak har haft nedsatt förmåga att förstå gärningens innebörd i den situation i vilken han eller hon befann sig eller att anpassa sitt handlande efter en sådan förståelse eller att kontrollera sitt

6 Senaste lydelse 2010:370.

SOU 2012:17 Författningsförslag

55

lera sitt handlande, handlande,

3. om den tilltalades handlande stått i samband med hans eller hennes bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga,

4. om brottet föranletts av stark mänsklig medkänsla, eller

3. om den tilltalades handlande har stått i samband med hans eller hennes bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga,

4. om brottet har föranletts av stark mänsklig medkänsla, eller

5. om gärningen, utan att vara fri från ansvar, är sådan som avses i 24 kap.

Om det är påkallat med hänsyn till brottets straffvärde, får dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.

30 kap. Om val av påföljd

9 §7

Vid val av påföljd skall rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet.

Vid val av påföljd ska rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet.

Som särskilda skäl för skyddstillsyn i stället för fängelse kan rätten beakta

1. om en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation i något hänseende som kan antas ha haft samband med hans brottslighet,

1. om en påtaglig förbättring har skett av den tilltalades personliga eller sociala situation i något hänseende som kan antas ha haft samband med hans eller hennes brottslighet,

2. om den tilltalade undergår behandling för missbruk eller annat förhållande som kan antas ha samband med hans brottslighet,

3. om missbruk av beroendeframkallande medel eller något annat särskilt förhållande som kräver vård eller annan behandling i väsentlig grad har bidragit

2. om den tilltalade undergår behandling för missbruk, psykisk störning eller annat förhållande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet,

3. om missbruk av beroendeframkallande medel, psykisk störning eller något annat särskilt förhållande som kräver vård eller annan behandling i väsent-

7 Senaste lydelse 1998:604.

Författningsförslag SOU 2012:17

56

till att brottet har begåtts och den tilltalade förklarar sig villig att gå igenom lämplig behandling som enligt en för honom uppgjord plan kan anordnas i samband med verkställigheten eller

lig grad har bidragit till att brottet har begåtts och den tilltalade förklarar sig villig att gå igenom lämplig behandling som enligt en för honom eller henne uppgjord plan kan anordnas i samband med verkställigheten eller

4. om den tilltalade samtycker till att skyddstillsynen förenas med en föreskrift om samhällstjänst och en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter.

32 kap. Om överlämnande till särskild vård för unga

6 §

Den som har dömts till sluten ungdomsvård kan i vissa fall efter frigivningen bli föremål för åtgärder enligt lagen ( 0000:00 ) om särskilda skyddsåtgärder.

Statens institutionsstyrelse ska i en anmälan till åklagaren ange vid vilken tidpunkt den dömde ska friges från den slutna ungdomsvården, om det inför frigivningen ska ske en prövning i frågan, om den dömde ska bli föremål för särskilda skyddsåtgärder.

33 kap. Om avräkning av anhållnings- och häktestid m.m.

6 §8

Om någon döms till fängelse på viss tid eller till sluten ungdomsvård eller om rätten med tillämpning av 34 kap. 1 § 1 förordnar att sådan påföljd skall avse ytterligare brott, och den dömde med anledning av misstanke om brott som prövats

Om någon döms till fängelse på viss tid eller till sluten ungdomsvård eller om rätten med tillämpning av 34 kap. 1 § 1 förordnar att sådan påföljd ska avse ytterligare brott, och den dömde med anledning av misstanke om brott som prövats

8 Senaste lydelse 2006:891.

SOU 2012:17 Författningsförslag

57

genom dom i målet har varit berövad friheten på sätt som enligt 19 a § första stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. får tillgodoräknas som tid under vilken påföljden verkställts i anstalt eller vid ett särskilt ungdomshem, får rätten förordna att påföljden skall anses helt verkställd genom frihetsberövandet. En förutsättning för ett sådant förordnande är att den tid som den utdömda påföljden överstiger frihetsberövandet med är ringa.

genom dom i målet har varit berövad friheten på sätt som enligt 19 a § första stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. får tillgodoräknas som tid under vilken påföljden verkställts i anstalt, i en sluten stödenhet eller vid ett särskilt ungdomshem, får rätten förordna att påföljden ska anses helt verkställd genom frihetsberövandet. En förutsättning för ett sådant förordnande är att den tid som den utdömda påföljden överstiger frihetsberövandet med är ringa.

Om rätten undanröjer en villkorlig dom eller en skyddstillsyn och i stället dömer till fängelse på viss tid eller till sluten ungdomsvård, gäller första stycket även i fråga om sådana frihetsberövanden som anges i 19 a § andra stycket lagen om beräkning av strafftid m.m.

Om någon döms till böter eller ungdomstjänst och med anledning av misstanke om brott, som prövats genom dom i målet, har varit berövad friheten på sätt som enligt första stycket får tillgodoräknas som verkställighet av påföljd, får rätten förordna att påföljden skall anses helt eller delvis verkställd genom frihetsberövandet.

Om någon döms till böter eller ungdomstjänst och med anledning av misstanke om brott, som prövats genom dom i målet, har varit berövad friheten på sätt som enligt första stycket får tillgodoräknas som verkställighet av påföljd, får rätten förordna att påföljden ska anses helt eller delvis verkställd genom frihetsberövandet.

36 kap. Om förverkande av egendom, företagsbot och annan

särskild rättsverkan av brott

13 §9

Har brott begåtts av någon som inte fyllt femton år eller som handlat under påverkan av

Har en straffbelagd gärning begåtts av någon som inte fyllt femton år eller som handlat

9 Senaste lydelse 1991:1138.

Författningsförslag SOU 2012:17

58

en allvarlig psykisk störning får rätten besluta om förverkande av egendom eller om annan särskild rättsverkan, som kan följa på brottet, endast om och i den mån det med hänsyn till hans psykiska tillstånd, gärningens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.

under påverkan av en allvarlig psykisk störning får rätten besluta om förverkande av egendom eller om annan särskild rättsverkan, som kan följa på gärningen, endast om och i den mån det med hänsyn till hans psykiska tillstånd, gärningens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

SOU 2012:17 Författningsförslag

59

2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

dels att det i balken ska införas tretton nya paragrafer, 20 kap. 6 a och 7 c §§, 21 kap. 13 §, 23 kap. 1 a §, 24 kap. 25 §, 25 kap. 10 §, 26 kap. 9 §, 27 kap. 34 §, 28 kap. 16 § samt 30 kap. 3 a, 3 b, 3 c och 3 d §§,

dels att 20 kap. 1 och 6 §§, 23 kap. 1 §, 24 kap. 22 §, 29 kap. 6 §, samt 31 kap. 1 och 2 §§ samt 45 kap. 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap. Om rätt till åtal och om målsägande

1 §

Fråga om ansvar för brott må ej av rätten upptagas, med mindre åtal för brottet väckts. Rätten äge dock utan åtal upptaga fråga om ansvar för förseelse i rättegången.

En fråga om ansvar för brott får tas upp av rätten, endast om åtal har väckts för brottet. Rätten får dock utan åtal ta upp en fråga om ansvar för förseelse i rättegången.

När åtal har väckts får rätten, i fall då 1 kap. 2 a § brottsbalken kan vara tillämplig, även ta upp och pröva frågan, om den tilltalade har begått gärningen och om denna var otillåten.

6 §10

Åklagare skall, om ej annat är stadgat, tala å brott, som hör under allmänt åtal.

Åklagare ska, om inte annat är föreskrivet, väcka åtal för brott, som hör under allmänt åtal.

I fall som avses i första stycket ska åklagare väcka åtal även om det skulle finnas skäl som talar för att gärningen, enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken , inte utgör ett brott.

10 Senaste lydelse 1964:166.

Författningsförslag SOU 2012:17

60

6 a §

Utgör en gärning, enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken , inte ett brott ska rätten fastställa om den tilltalade har begått gärningen och om denna var otillåten.

7 c §

Bestämmelserna i 7, 7 a och 7 b §§ tillämpas på motsvarande sätt även om det skulle finnas skäl som talar för att gärningen, med hänsyn till 1 kap. 2 a § brottsbalken , inte utgör brott.

21 kap. Om den misstänkte och hans försvar

13 §

Vad som sägs i detta kapitel om brott gäller även en gärning som enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte utgör brott.

23 kap. Om förundersökning

1 §11

Förundersökning skall inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats.

Förundersökning ska inledas så snart det på grund av angivelse eller av något annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts. En förundersökning ska inledas även om det finns skäl som talar för att gärningen enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte utgör brott.

Förundersökning behöver dock inte inledas, om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Att förundersökning inte behöver inledas i vissa andra fall följer av 4 a § och 22 §.

Om det krävs angivelse för att brottet skall höra under all-

Om det krävs angivelse för att brottet ska höra under all-

11 Senaste lydelse 1994:1412.

SOU 2012:17 Författningsförslag

61

mänt åtal, får förundersökning trots det inledas utan angivelse, om det innebär fara att avvakta en angivelse. I så fall skall målsäganden underrättas snarast. Om denne då inte anger brottet till åtal, skall förundersökningen läggas ned.

mänt åtal, får förundersökning trots det inledas utan angivelse, om det innebär fara att avvakta en angivelse. I så fall ska målsäganden underrättas snarast. Om denne då inte anger brottet till åtal, ska förundersökningen läggas ned.

1 a §

Vad som sägs i detta kapitel om brott gäller även en gärning som enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte utgör brott.

24 kap. Om häktning och anhållande

22 §12

Den som är gripen, anhållen eller häktad skall tas i förvar. Den som är gripen behöver dock inte tas i förvar om det inte är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med gripandet, ordning eller säkerhet. Den som häktas skall utan dröjsmål föras till häkte.

Den som är gripen, anhållen eller häktad ska tas i förvar. Den som är gripen behöver dock inte tas i förvar om det inte är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med gripandet, ordning eller säkerhet. Den som häktas ska utan dröjsmål föras till häkte.

Om det är av synnerlig vikt att den häktade, för utredning av det brott som föranlett häktningen eller något annat brott som han är misstänkt för, förvaras på en annan plats än som anges i första stycket, får rätten på åklagarens begäran förordna att den häktade tills vidare inte skall föras till häkte. Rätten eller åklagaren får även besluta att den häktade, sedan han förts till häkte, skall föras till en plats

Om det är av synnerlig vikt att den häktade, för utredning av det brott som föranlett häktningen eller något annat brott som han eller hon är misstänkt för, förvaras på en annan plats än som anges i första stycket, får rätten, på åklagarens begäran, förordna att den häktade tills vidare inte ska föras till häkte. Rätten eller åklagaren får även besluta att den häktade, sedan han eller hon har förts till häkte,

12 Senaste lydelse 1998:24.

Författningsförslag SOU 2012:17

62

utom häktet för förhör eller annan åtgärd.

ska föras till en plats utom häktet för förhör eller annan åtgärd.

Om förvaring av den som är häktad och undergår eller har undergått rättspsykiatrisk undersökning finns särskilda bestämmelser.

I lagen (0000:00) om rättspsykiatrisk undersökning finns bestämmelser om förvaring av den som är häktad och genomgår eller har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning.

25 §

Vad som sägs i detta kapitel om brott gäller även en gärning som enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte utgör brott.

25 kap. Om reseförbud och anmälningsskyldighet

10 §

Vad som sägs i detta kapitel om brott gäller även en gärning som enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte utgör brott.

26 kap. Om kvarstad

9 §

Vad som sägs i detta kapitel om brott gäller även en gärning som enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte utgör brott.

27 kap. Om beslag, hemlig teleavlyssning m.m.

34 §

Vad som sägs i detta kapitel om brott gäller även en gärning som enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte utgör brott.

SOU 2012:17 Författningsförslag

63

28 kap. Om husrannsakan samt kroppsvisitation

och kroppsbesiktning

16 §

Vad som sägs i detta kapitel om brott gäller även en gärning som enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte utgör brott.

29 kap. Om omröstning

6 §13

Beträffande omröstning i frågor som hör till rättegången och inte avser ansvar eller som rör enskilt anspråk samt i frågor enligt 5 § eller om rättegångskostnad gäller vad som föreskrivs i 16 kap. Beträffande häktning eller åtgärd som avses i 25– 28 kap. tillämpas dock bestämmelserna i detta kapitel om omröstning i fråga om ansvar. Om det i brottmål förs talan om enskilt anspråk, skall rättens avgörande i ansvarsfrågan vara bindande vid prövningen av det enskilda anspråket.

Beträffande omröstning i frågor som hör till rättegången och inte avser ansvar eller som rör enskilt anspråk samt i frågor enligt 5 § eller om rättegångskostnad gäller vad som föreskrivs i 16 kap. Beträffande häktning eller åtgärd som avses i 25– 28 kap. tillämpas dock bestämmelserna i detta kapitel om omröstning i fråga om ansvar. Om det i brottmål förs talan om enskilt anspråk, ska rättens avgörande i ansvarsfrågan vara bindande vid prövningen av det enskilda anspråket. Detsamma ska gälla om det, i fall som avses i 1 kap. 2 a § brottsbalken, i domen fastställs att den tilltalade har begått gärningen och att denna var otillåten.

30 kap. Om dom och domslut

3 a §

I fall som avses i 1 kap. 2 a § brottsbalken , ska rätten genom en dom fastställa om den tilltalade har begått gärningen och om denna var otillåten.

13 Senaste lydelse 1983:370.

Författningsförslag SOU 2012:17

64

3 b §

Om det, beträffande den som döms till fängelse på viss tid eller sluten ungdomsvård, inte framgår att förutsättningar för åtgärder enligt 2 kap. 2 § lagen ( 0000:00 ) om särskilda skyddsåtgärder saknas, ska rätten i domen besluta att allmän förvaltningsdomstol inför frigivningen från fängelsestraffet eller den slutna ungdomsvården ska pröva, om den dömde uppfyller förutsättningarna för sådana åtgärder.

3 c §

Är den som döms till fängelse föremål för sluten tvångsvård enligt lagen ( 0000:00 ) om psykiatrisk tvångsvård, ska rätten i domen upplysa om att verkställigheten av fängelsestraffet ska ske genom sådan vård så länge den dömde uppfyller förutsättningarna för vården.

3 d §

Att rätten i en dom på fängelse i vissa fall ska besluta att verkställigheten av fängelsestraffet ska inledas i en sluten stödenhet framgår av 26 kap. 4 § brottsbalken .

31 kap. Om rättegångskostnad

1 §14

Döms den tilltalade för brottet i ett mål där åklagaren för talan, ska den tilltalade ersätta

Döms, i ett mål där åklagaren för talan, den tilltalade för brottet eller fastställs med stöd av 30 kap.

14 Senaste lydelse 2010:575.

SOU 2012:17 Författningsförslag

65

staten för vad som betalats av allmänna medel i ersättning till försvarare. Den tilltalade ska också ersätta staten för kostnaden att hämta honom eller henne till rätten och för sådan kostnad för blodprovstagning, blodundersökning, urinprovstagning och urinundersökning som avser honom eller henne och som har gjorts för utredning om brottet.

3 a § att han eller hon har begått gärningen och att den var otillåten, ska den tilltalade ersätta staten för vad som har betalats av allmänna medel i ersättning till försvarare. Den tilltalade ska också ersätta staten för kostnaden för att hämta honom eller henne till rätten och för sådan kostnad för blodprovstagning, blodundersökning, urinprovstagning och urinundersökning som avser honom eller henne och som har gjorts för utredning om brottet.

Ersättningsskyldigheten omfattar dock inte kostnader, som inte skäligen varit motiverade för utredningen, eller kostnader, som vållats genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än den tilltalade, hans eller hennes ombud eller försvarare som utsetts av honom eller henne.

Den tilltalade är inte i annat fall än som sägs i 4 § första stycket skyldig att betala mera av kostnaden för försvararen än vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Vad som sägs i den lagen om kostnad för rättshjälpsbiträde gäller i stället kostnad för offentlig försvarare.

Vad den tilltalade ska betala får jämkas eller efterges, om det finns skäl till det med hänsyn till den tilltalades brottslighet eller hans eller hennes personliga och ekonomiska förhållanden.

Om det belopp som den tilltalade skulle vara skyldig att ersätta understiger en viss av regeringen fastställd gräns, ska ersättningsskyldighet inte åläggas.

2 §15

Frikänns den tilltalade i mål, där åklagaren för talan, eller avvisas eller avskrivs åtal som väckts av åklagaren, kan rätten besluta att den tilltalade skall få ersättning av allmänna medel för sina

Frikänns den tilltalade i mål, där åklagaren för talan, eller avvisas eller avskrivs åtal som väckts av åklagaren, kan rätten besluta att den tilltalade ska få ersättning av allmänna medel för sina

15 Senaste lydelse 1996:1624.

Författningsförslag SOU 2012:17

66

kostnader för försvarare, för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) och för bevisning under förundersökningen eller i rättegången, om kostnaderna skäligen varit motiverade för att den tilltalade skulle kunna ta tillvara sin rätt.

kostnader för försvarare, för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) och för bevisning under förundersökningen eller i rättegången, om kostnaderna skäligen varit motiverade för att den tilltalade skulle kunna ta tillvara sin rätt.

Den tilltalade kan också få ersättning för inställelse inför rätten. Sådan ersättning betalas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Döms den tilltalade för brottet, kan han få ersättning av allmänna medel för sådana kostnader som avses i första eller andra stycket och som vållats honom genom fel eller försummelse av åklagaren.

Döms den tilltalade för brottet eller fastställs med stöd av 30 kap. 3 a § att han eller hon har begått gärningen och att den var otillåten, kan han eller hon få ersättning av allmänna medel för sådana kostnader som avses i första eller andra stycket och som har vållats honom eller henne genom fel eller försummelse av åklagaren.

45 kap. Om väckande av allmänt åtal, om förberedelse

och om avgörande av mål utan huvudförhandling

4 §16

I stämningsansökan skall åklagaren uppge:

I stämningsansökan ska åklagaren uppge:

1. den tilltalade,

2. målsäganden, om någon sådan finns,

3. den brottsliga gärningen med uppgift om tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter, som behövs för dess kännetecknande, samt de bestämmelser, som är tillämpliga,

4. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis, samt

4. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt

5. de omständigheter som gör domstolen behörig, om inte behörigheten framgår på annat sätt.

16 Senaste lydelse 2005:683.

SOU 2012:17 Författningsförslag

67

Vill åklagaren i samband med att åtalet väcks även väcka talan om enskilt anspråk enligt 22 kap. 2 §, skall i ansökan lämnas uppgift om anspråket och de omständigheter som det grundas på samt de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis.

Vill åklagaren i samband med att åtalet väcks även väcka talan om enskilt anspråk enligt 22 kap. 2 §, ska i ansökan lämnas uppgift om anspråket och de omständigheter som det grundas på samt de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis.

Om den tilltalade är eller har varit anhållen eller häktad på grund av misstanke om brott som omfattas av åtalet, skall åklagaren ange detta i stämningsansökan. Uppgift skall dessutom lämnas om tiden för frihetsberövandet.

Om den tilltalade är eller har varit anhållen eller häktad på grund av misstanke om brott som omfattas av åtalet, ska åklagaren ange detta i stämningsansökan. Uppgift ska dessutom lämnas om tiden för frihetsberövandet.

Åklagaren ska i stämningsansökan ange om det enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken finns skäl som talar för att gärningen inte utgör ett brott.

Har åklagaren några önskemål om hur målet skall handläggas, bör dessa anges i stämningsansökan.

Har åklagaren några önskemål om hur målet ska handläggas, bör dessa anges i stämningsansökan.

Ansökan skall vara undertecknad av åklagaren.

Ansökan ska vara undertecknad av åklagaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Författningsförslag SOU 2012:17

68

3 Förslag till lag om psykiatrisk tvångsvård

1 kap. Inledande bestämmelser och definitioner

Lagens syfte och innehåll

1 § Denna lag syftar till att patienten får nödvändig psykiatrisk vård och det stöd som han eller hon behöver. Vården ska också syfta till att patienten frivilligt ska medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver. I lagen finns bestämmelser om

- förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård (2 kap.), - intagning för psykiatrisk tvångsvård och byte av vårdform (3 kap.),

- rättens prövning av tvångsvården (4 kap.), - vården (5 kap.), - tvångsåtgärder (6 kap.), - ordning och säkerhet (7 kap.), - tvångsvårdens upphörande (8 kap.), - stödperson (9 kap.), - överklagande (10 kap.), - handläggningen i domstol (11 kap.), - polishandräckning (12 kap.) och - delegation och sekretess (13 kap).

2 § Föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller all psykiatrisk vård. I denna lag ges kompletterande bestämmelser om psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång (psykiatrisk tvångsvård).

3 § Vad som sägs i denna lag om ett landsting gäller även en kommun som inte ingår i ett landsting.

4 § Denna lag ska finnas anslagen inom vårdinrättningen väl synlig för patienterna.

SOU 2012:17 Författningsförslag

69

Barn som berörs av psykiatrisk tvångsvård

5 § När en åtgärd enligt denna lag rör ett barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina synpunkter. Hans eller hennes synpunkter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad.

Definitioner

6 § I denna lag används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

chefsöverläkare – chefsöverläkaren vid den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven eller chefsöverläkaren vid den undersökningsenhet där en rättspsykiatrisk undersökning sker.

sluten psykiatrisk tvångsvård – vård som ges när patienten med tvång är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård.

öppen psykiatrisk tvångsvård – vård som med tvång ges en patient som behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård men som inte är intagen på en sjukvårdsvårdinrättning för psykiatrisk vård.

7 § Som frihetsberövad i annan ordning avses i denna lag den som

1. är anhållen,

2. är häktad,

3. är intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning,

4. är intagen i eller ska förpassas till en kriminalvårdsanstalt,

5. är intagen i eller ska förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken.

2 kap. Förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård

1 § Psykiatrisk tvångsvård ska ges om patienten

1. lider av en allvarlig psykisk störning och

2. till följd av denna har ett påtagligt behov av psykiatrisk vård. Ett påtagligt behov av psykiatrisk vård föreligger om det är sannolikt att patienten

1. kan få sin psykiska funktionsförmåga avsevärt förbättrad genom att vård kommer till stånd eller avsevärt försämrad om vård uteblir eller

Författningsförslag SOU 2012:17

70

2. utgör en fara för sitt eget eller andras liv eller hälsa. Vid bedömning av patientens psykiska tillstånd ska särskilt beaktas den psykiska störningens art och grad samt de konsekvenser tillståndet fått för patientens psykiska funktionsförmåga.

2 § Tvångsvård får ges endast om

1. frivillig psykiatrisk vård har prövats utan framgång eller det är uppenbart utsiktslöst att pröva sådan vård och

2. patienten motsätter sig nödvändig psykiatrisk vård, eller om det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke.

3 § Den psykiatriska tvångsvården kan ges som sluten psykiatrisk tvångsvård eller som öppen psykiatrisk tvångsvård.

Den psykiatriska tvångsvården ska ges genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård om inte vården kan ges som öppen psykiatrisk tvångsvård.

4 § Vård enligt denna lag ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting, om det inte anges annat i denna lag.

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen bestämma att vård får ges även på någon annan vårdinrättning. På en sådan inrättning ska tillämpas det som i denna lag sägs om vårdinrättning som drivs av ett landsting.

På en rättspsykiatrisk undersökningsenhet får psykiatrisk tvångsvård ges åt den som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning.

3 kap. Intagning för psykiatrisk tvångsvård och byte av vårdform

Vårdintyg och undersökning för vårdintyg

1 § Ett beslut om intagning för psykiatrisk tvångsvård får inte fattas utan att ett läkarintyg (vårdintyg) har utfärdats. Vårdintyg krävs dock inte om

1. rätten har fattat beslut om en undersökning enligt 3 kap. lagen (0000:00) om rättspsykiatrisk undersökning och den misstänkte har tagits in på en undersökningsenhet,

SOU 2012:17 Författningsförslag

71

2. den som är frihetsberövad i annan ordning har förts till en sådan vårdinrättning som avses i 5 kap. 3 § för frivillig psykiatrisk vård eller

3. det av ett utlåtande beträffande en undersökning enligt 3 kap. 5 § lagen (0000:00) om rättspsykiatrisk undersökning framgår att det finns förutsättningar att ge gärningsmannen vård enligt denna lag.

2 § Av ett vårdintyg ska det framgå att det finns sannolika skäl för att förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård av patienten är uppfyllda.

3 § Ett vårdintyg ska grundas på en särskild personlig läkarundersökning som ska utföras av en legitimerad läkare. Undersökningen får ske endast om det finns skälig anledning till det.

Patienten får tas om hand för undersökningen om den inte kan utföras med patientens samtycke. Beslut om ett sådant omhändertagande får fattas endast av en läkare i allmän tjänst eller av en läkare som enligt avtal med landstinget har till uppgift att utföra undersökningar för vårdintyg.

4 § Vårdintyget får utfärdas endast i omedelbar anslutning till den personliga undersökningen. Det ska innehålla

1. ett uttalande om att det finns sannolika skäl för att förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård av patienten är uppfyllda,

2. en redogörelse för den psykiska störningen och

3. en redogörelse för de omständigheter i övrigt som ger upphov till vårdbehovet.

Vid utfärdande av vårdintyg gäller bestämmelserna om jäv i 11 och 12 §§förvaltningslagen (1986:223) även för läkare som utövar yrket enskilt.

5 § Den läkare som har utfärdat vårdintyget eller ett utlåtande enligt 1 § 3 ska se till att det snarast kommer till den vårdinrättning där frågan om intagning för tvångsvård ska prövas.

Beslut om kvarhållning

6 § En läkare får besluta att en patient, för vilken ett vårdintyg har utfärdats eller ett utlåtande som avses i 1 § 3 har avgetts, ska hållas kvar på vårdinrättningen till dess att frågan om psykiatrisk tvångs-

Författningsförslag SOU 2012:17

72

vård har avgjorts. Beslutet om kvarhållning ska fattas omedelbart efter det att vårdintyget har utfärdats och patienten har kommit till vårdinrättningen.

Fattas det inte ett beslut om kvarhållning får patienten inte hållas kvar på vårdinrättningen mot sin vilja.

Beslut om psykiatrisk tvångsvård

7 § Ett beslut om psykiatrisk tvångsvård fattas av en chefsöverläkare vid en vårdinrättning för psykiatrisk tvångsvård eller vid en enhet för rättspsykiatrisk undersökning. Beslutet får inte fattas av den läkare som har utfärdat vårdintyget eller avgett ett utlåtande enligt 1 § 3. Frågan om en patient ska ges psykiatrisk tvångsvård ska avgöras efter en personlig undersökning av patienten.

Ett beslut om psykiatrisk tvångsvård får inte grundas på ett vårdintyg som är äldre än fyra dagar. Frågan om psykiatrisk tvångsvård ska avgöras senast inom 24 timmar från det att ett beslut om kvarhållning har fattats.

Av beslutet ska framgå om vården avser sluten eller öppen psykiatrisk tvångsvård.

8 § Ett beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård får fattas endast om det för patienten finns en sådan samordnad vårdplan som avses i 9 §.

I ett beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård ska chefsöverläkaren föreskriva de särskilda villkor som ska gälla för vården. De särskilda villkoren får avse

1. en skyldighet att underkasta sig läkemedelsbehandling eller annan vård eller behandling,

2. en skyldighet att hålla kontakt med en viss person,

3. en skyldighet att vistas i en bostad med särskild service, i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende,

4. en skyldighet att besöka primärvården eller att ha kontakt med socialtjänsten,

5. vistelseort, bostad, utbildning eller arbete,

6. ett förbud mot att använda alkohol, narkotika, flyktiga lösningsmedel eller annat berusningsmedel eller

7. ett förbud mot att vistas på en viss plats eller att ta kontakt med en viss person.

SOU 2012:17 Författningsförslag

73

Villkoren får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppfylla syftet med vården.

9 § En samordnad vårdplan ska innehålla uppgifter om

1. det bedömda behovet av insatser från landstingets hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård,

2. beslut om insatser

3. vilken enhet vid landstinget eller kommunen som ansvarar för respektive insats,

4. eventuella åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen och

5. målsättningen med insatserna samt hur och när de ska följas upp.

En samordnad vårdplan som avser en patient som är intagen i kriminalvårdsanstalt ska även innehålla uppgift om det bedömda behovet av insatser från kriminalvården och vilken enhet inom kriminalvården som ska ansvara för en sådan insats. Om patienten är föremål för särskilda skyddsåtgärder ska planen även innehålla uppgift om det bedömda behovet av insatser från den myndighet som ansvarar för åtgärderna.

Chefsöverläkaren ansvarar för att en samordnad vårdplan upprättas, om han eller hon bedömer att patienten kommer att vara i behov av insatser enligt första och andra stycket i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård. Vårdplanen ska utformas i samarbete med de enheter vid kommunen, landstinget eller annan huvudman som svarar för insatserna. Planen är upprättad när den har justerats av företrädare för de berörda enheterna.

10 § Chefsöverläkaren ska underrätta berörd enhet vid landsting, kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård.

Övergång från frivillig psykiatrisk vård till sluten psykiatrisk tvångsvård

11 § Om vården av en patient på en vårdinrättning för psykiatrisk vård sker på frivillig grund, får chefsöverläkaren vid den enhet där patienten vårdas besluta att patienten ska ges sluten psykiatrisk tvångsvård

Författningsförslag SOU 2012:17

74

1. om han eller hon uppfyller de förutsättningar som anges i 2 kap. 1 och 2 § och

2. han eller hon till följd av sin psykiska störning kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan.

Ett beslut enligt första stycket får inte fattas utan att ett vårdintyg har utfärdats av en annan läkare än chefsöverläkaren. I fråga om vårdintyg gäller bestämmelserna i 2−4 §§. Beslut om vård enligt första stycket ska fattas senast 24 timmar efter det att ett vårdintyg har utfärdats.

12 § Vid en övergång från frivillig psykiatrisk vård till sluten psykiatrisk tvångsvård får en läkare besluta att patienten ska hållas kvar på vårdinrättningen till dess frågan om intagning har avgjorts.

13 § När chefsöverläkaren har fattat ett beslut enligt 11 § om att patienten ska ges sluten psykiatrisk tvångsvård, ska han eller hon, senast dagen efter beslutet, underställa detta för allmän förvaltningsdomstols prövning.

Anser chefsöverläkaren att tvångsvården bör fortsätta ska han eller hon senast inom fyra dagar från dagen för beslutet om sluten psykiatrisk tvångsvård ansöka hos allmän förvaltningsdomstol om medgivande till fortsatt vård. Det som sägs i 3 kap. 8 och 9 § och 4 kap. 3 § ska därvid tillämpas.

14 § Om domstolen bifaller en ansökan enligt 13 § andra stycket får tvångsvården pågå under högst fyra månader, räknat från dagen för chefsöverläkarens beslut. I fråga om tvångsvård utöver denna tid tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 2−4 §§.

Övergång från sluten psykiatrisk tvångsvård till öppen psykiatrisk tvångsvård

15 § Om chefsöverläkaren finner att en patient som ges sluten psykiatrisk tvångsvård kan få sitt vårdbehov tillgodosett genom öppen psykiatrisk tvångsvård, ska han eller hon besluta att tvångsvården ska övergå i öppen psykiatrisk tvångsvård.

16 § För en patient som är omhändertagen enligt 9 kap. lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder och för en patient som det har beslutats särskilda skyddsåtgärder för enligt 2 kap. samma lag,

SOU 2012:17 Författningsförslag

75

ska allmän förvaltningsdomstol besluta om övergång från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård.

Öppen psykiatrisk tvångsvård ska omprövas av allmän förvaltningsdomstol i samband med att domstolen prövar om åtgärder enligt lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder ska inledas, upphöra eller ändras.

Rättsverkan av visst beslut

17 § Beslut om intagning på en vårdinrättning samt en ansökan enligt 3 kap. 13 § eller 4 kap. 1, 2, 5 och 6 § och medgivande med anledning av en sådan ansökan fortsätter att gälla, om patienten överförs till en annan vårdinrättning utan att beslut har fattats om att tvångsvården ska upphöra.

4 kap. Domstolens prövning av tvångsvården

Prövning i fråga om medgivande till fortsatt tvångsvård

1 § Psykiatrisk tvångsvård får utan domstols prövning pågå som längst i fyra veckor från dagen för beslutet om intagning. Chefsöverläkaren ska före utgången av den tiden ansöka hos allmän förvaltningsdomstol om medgivande till fortsatt psykiatrisk tvångsvård om han eller hon finner att patienten bör ges sådan vård därefter.

Om domstolen bifaller en ansökan om fortsatt psykiatrisk tvångsvård, får vården pågå under högst fyra månader, räknat från dagen för beslutet om intagning.

2 § På ansökan av chefsöverläkaren får allmän förvaltningsdomstol medge att tvångsvården fortsätter utöver den längsta tid som anges i 1 § andra stycket. Medgivande får lämnas för högst sex månader åt gången, räknat från den dag då domstolen meddelar beslut i frågan. En sådan ansökan ska ha kommit in till domstolen innan tiden för gällande beslut om tvångsvård har löpt ut.

3 § I en ansökan enligt 1 eller 2 § ska det anges om vården avser sluten eller öppen psykiatrisk tvångsvård.

I ansökan ska också anges vilka omständigheter som utgör grund för tvångsvården och vilka överväganden som har gjorts i fråga om vård i annan form för patienten. Till ansökan ska det fogas en redo-

Författningsförslag SOU 2012:17

76

görelse för det stöd och den behandling som planeras för patienten under och efter vistelsen på vårdenheten.

Till en ansökan om fortsatt öppen psykiatrisk tvångsvård ska det fogas en uppföljning av om patienten följt sin samordnade vårdplan, och om behandlingsmålen har uppnåtts.

4 § Har en ansökan enligt 1 eller 2 § kommit in till allmän förvaltningsdomstol får tvångsvården fortsätta i avvaktan på domstolens beslut. Om vården fortsätter ska den ges i den form som föreskrivs i det senaste beslutet om tvångsvård. Vården ska upphöra omedelbart om domstolen avslår ansökan.

Prövning av tvångsvården vid övergång från öppen psykiatrisk tvångsvård till sluten psykiatrisk tvångsvård

5 § På ansökan av chefsöverläkaren får allmän förvaltningsdomstol medge att den som ges öppen psykiatrisk tvångsvård i stället ska ges sluten psykiatrisk tvångsvård.

6 § Chefsöverläkaren får besluta att en patient som ges öppen psykiatrisk tvångsvård ska ges sluten psykiatrisk tvångsvård om

1. de förutsättningar som anges i 2 kap. 1 och 2 § är uppfyllda och

2. domstolens beslut om sluten psykiatrisk tvångsvård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för patientens eller annans hälsa eller personliga säkerhet.

Anser chefsöverläkaren att den slutna psykiatriska tvångsvården bör fortsätta, ska han eller hon senast fyra dagar från dagen för beslutet ansöka hos allmän förvaltningsdomstol om medgivande till fortsatt sådan vård. Föreskrifterna i 3 § andra stycket tillämpas på en sådan ansökan.

Har en ansökan enligt andra stycket kommit in till allmän förvaltningsdomstol, får den slutna psykiatriska tvångsvården fortsätta i avvaktan på domstolens beslut.

7 § Om domstolen medger att den slutna psykiatriska tvångsvården ska fortsätta, får den pågå under högst sex månader räknat från den dag allmän förvaltningsdomstol meddelar beslut i frågan. I fråga om tvångsvård utöver denna tid tillämpas samma bestämmelser som vid fortsatt tvångsvård enligt 2 §.

SOU 2012:17 Författningsförslag

77

8 § Om chefsöverläkaren inte ansöker om fortsatt sluten psykiatrisk tvångsvård enligt 6 § andra stycket eller om domstolen avslår chefsöverläkarens ansökan om sådan vård, ska det tidigare beslutet om öppen psykiatrisk tvångsvård fortfarande gälla.

5 kap. Bestämmelser om vården

Placering av patienten

1 § Chefsöverläkaren beslutar om var en patient ska vara placerad.

Frågan om var en patient ska vara placerad ska löpande övervägas av chefsöverläkaren.

2 § Ett barn ska vårdas åtskilt från vuxna patienter, om det inte av hänsyn till barnets eget bästa finns skäl att göra avsteg från det.

3 § En patient som undergår fängelsestraff eller sluten ungdomsvård under tid som han eller hon genomgår psykiatrisk vård, ska placeras vid en vårdinrättning med särskilda krav på säkerhet. Motsvarande gäller för en patient som är omhändertagen enligt 9 kap. lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder eller som det har beslutats särskilda skyddsåtgärder för enligt 2 kap. samma lag. Om det kan anses vara till gagn för patienten och under förutsättning att säkerheten kan upprätthållas, får avsteg från denna regel om placering göras.

När chefsöverläkaren beslutar om placering av en patient som genomgår psykiatrisk tvångsvård under tid som han eller hon undergår ett fängelsestraff eller sluten ungdomsvård ska samråd ske med Kriminalvården eller Statens institutionsstyrelse, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Vid val av placering ska särskild hänsyn tas till skyddet för brottsoffer.

Inskrivningsmeddelande

4 § I samband med att ett beslut om intagning för psykiatrisk tvångsvård har fattats eller så snart det därefter finns behov av det, ska chefsöverläkaren vid den enhet där patienten vistas genom ett inskrivningsmeddelande, enligt lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, underrätta be-

Författningsförslag SOU 2012:17

78

rörda enheter i den öppna vården eller omsorgen om att patienten efter att ha skrivits ut kan komma att behöva

1. kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, eller

2. landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård.

En underrättelse enligt första stycket behöver inte lämnas om det är uppenbart att patienten vid utskrivning inte är i behov av några sådana insatser.

Vårdplan

5 § Det ska upprättas en vårdplan för patienten snarast efter det att han eller hon har blivit föremål för psykiatrisk tvångsvård.

Vårdplanen ska ange

1. syftet med vården och

2. de behandlingsåtgärder och andra insatser som behövs för att uppnå det syftet och för att ett bestående resultat ska uppnås.

Så långt det är möjligt ska planen upprättas i samråd med patienten. Om det inte är olämpligt ska samråd ske också med hans eller hennes närstående.

Behandling och samråd under vårdtiden

6 § Det ska ske samråd med patienten i fråga om behandlingen under vårdtiden. Om det inte är olämpligt ska samråd också ske med patientens närstående. Frågor om behandlingen avgörs ytterst av chefsöverläkaren.

Behandlingsåtgärderna ska anpassas till vad som krävs för att uppnå syftet med tvångsvården enligt 1 kap. 1 §.

Permission och frigång

7 § Chefsöverläkaren får ge en patient tillstånd att under en viss del av vårdtiden vistas på egen hand

1. utanför vårdrättningens område (permission) eller

2. utanför vårdavdelningen men inom vårdinrättningens område (frigång).

SOU 2012:17 Författningsförslag

79

Permission eller frigång får avse ett visst tillfälle eller vissa återkommande tillfällen, under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen.

Permission får förenas med sådana villkor som anges i 3 kap. 8 § andra stycket.

Chefsöverläkaren får återkalla ett tillstånd som avses i första stycket om förhållandena kräver det.

8 § För en patient som är frihetsberövad i annan ordning gäller beträffande permission och frigång bestämmelserna i fängelselagen (2010:610), häkteslagen (2010:611) eller lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Beslut i dessa frågor fattas av

Kriminalvården respektive Statens Institutionsstyrelse.

9 § För en patient som är omhändertagen enligt 9 kap. 1 eller 2 § lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder får tillstånd till permission eller frigång inte ges.

10 § Allmän förvaltningsdomstol beslutar, efter ansökan av chefsöverläkaren eller patienten, om permission eller frigång för en patient för vilken det har beslutats särskilda skyddsåtgärder enligt 2 kap. 1 eller 2 § lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder.

Vid sin prövning ska domstolen särskilt beakta arten av de gärningar som har föranlett beslutet om särskilda skyddsåtgärder, risken för återfall i sådana gärningar och verkan av den vård och behandling som patienten har genomgått. Vid prövning av en ansökan om frigång ska dessutom beaktas säkerhetsförhållandena vid vårdinrättningen.

Allmän förvaltningsdomstol får efter ansökan av chefsöverläkaren överlämna åt honom eller henne att för en viss patient besluta om tillstånd enligt första stycket. När det finns skäl för det, får domstolen återta denna beslutanderätt. Chefsöverläkaren får återkalla ett tillstånd om förhållandena kräver det.

11 § En patient som är föremål för sluten psykiatrisk tvångsvård ska ges möjlighet att vistas utomhus minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot det.

För en patient som kan anses representera en förhöjd säkerhetsrisk får utevistelsen begränsas till en för ändamålet särskilt avgränsad yta som fyller särskilda krav på säkerhet.

Författningsförslag SOU 2012:17

80

6 kap. Tvångsåtgärder

Allmänna principer

1 § Endast de tvångsåtgärder som är tillåtna enligt detta kapitel får användas vid psykiatrisk tvångsvård. En tvångsåtgärd får användas endast om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.

Tvångsåtgärder i syfte att genomföra vården får användas endast om patienten inte genom en individuellt anpassad information kan förmås att frivilligt medverka till genomförandet. De får inte användas i större omfattning än vad som är nödvändigt för att förmå patienten till detta.

Tvång ska utövas så skonsamt som möjligt och med största möjliga hänsyn till patienten.

Tillåtna tvångsåtgärder

2 § De tvångsåtgärder som får användas när ett beslut har fattats om att en patient ska hållas kvar på en vårdinrättning där frågan om intagning ska avgöras är

1. att hindra patienten att lämna vårdinrättningens område eller den del av inrättningen där han eller hon ska vistas (5 §),

2. kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning (6 §),

3. urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller hårprov (6 §),

4. fastspänning med bälte (7 §),

5. avskiljning (7 §) och

6. att ge patienten nödvändig behandling (7 §).

3 § De tvångsåtgärder som får användas när sluten psykiatrisk tvångsvård har beslutats är

1. nödvändig medicinsk undersökning och behandling (8 §),

2. att hindra patienten från att lämna vårdinrättningens område eller den del av inrättningen där han eller hon ska vistas (9 §),

3. fastspänning med bälte (10 och 11 §),

4. avskiljning (12 och 13 §),

5. inskränkning av en patients rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster (14 och 15 §),

6. inskränkning av en patients rätt att ta emot besök (16 §),

7. förbud mot innehav av viss egendom (17 §),

8. kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning (18 §),

SOU 2012:17 Författningsförslag

81

9. urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller hårprov (18 §), 10. övervakning av försändelser från en patient (19 §), 11. undersökning av försändelser till en patient (20 §) och 12. omhändertagande av egendom m.m. (21 §). Andra tvångsåtgärder får medges av Tvångsåtgärdsnämnden.

4 § De tvångsåtgärder som får användas när öppen psykiatrisk tvångsvård har beslutats är

1. behandling med läkemedel (22 §),

2. hämtning av patienten till en vårdinrättning (23 §),

3. urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller hårprov (24 §) och

4. kroppsvisitation (25 §).

5 § När ett beslut har fattats om att en patient ska hållas kvar på en vårdinrättning där frågan om intagning ska avgöras, får han eller hon hindras att lämna vårdinrättningens område eller den del av inrättningen där han eller hon ska vistas. För ett sådant syfte får det tvång användas som är nödvändigt för att upprätthålla ordningen på vårdinrättningen eller för att tillgodose säkerheten i vården.

6 § Chefsöverläkaren får, när ett beslut om kvarhållning har fattats, besluta att patienten ska kroppsvisiteras eller ytligt kroppsbesiktigas för kontroll av att han eller hon inte bär på sig egendom som anges i 17 §. Om det är möjligt ska ett vittne närvara när en sådan åtgärd utförs.

En patient är, om inte annat föranleds av medicinska eller liknande skäl, skyldig att efter uppmaning lämna urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller hårprov för kontroll av om han eller hon är påverkad av ett medel som avses i 17 § 1 eller 2, om det kan misstänkas att patienten är påverkad av något sådant medel.

7 § När ett beslut om kvarhållning har fattats får en legitimerad läkare besluta att patienten

1. kortvarigt ska spännas fast med bälte om det finns en omedelbar fara för att han eller hon allvarligt skadar sig själv eller någon annan,

2. kortvarigt ska hållas avskild från andra patienter om det är nödvändigt på grund av att patienten genom aggressivt eller störande beteende allvarligt försvårar sin egen vård eller vården av andra patienter eller

Författningsförslag SOU 2012:17

82

3. ska ges nödvändig behandling om det finns en överhängande fara för patientens liv eller hälsa.

Vårdpersonal ska vara närvarande under hela den tid då patienten hålls fastspänd. En patient som hålls avskild ska stå under fortlöpande uppsikt av vårdpersonal.

Tvångsåtgärder vid sluten psykiatrisk tvångsvård

8 § Chefsöverläkaren får besluta att patienten ska spännas fast med bälte eller hållas fast om det är nödvändigt för att kunna utföra en medicinsk undersökning av patienten eller för att kunna ge honom eller henne den behandling som krävs med hänsyn till hans eller hennes psykiatriska vårdbehov. Den myndighet som regeringen bestämmer ska utan dröjsmål underrättas om beslutet.

Åtgärder enligt första stycket får påbörjas i anslutning till att den nödvändiga medicinska undersökningen eller behandlingen ska inledas och får pågå som längst till dess att åtgärden avslutas.

9 § En patient får hindras att lämna vårdinrättningens område eller den del av inrättningen där han eller hon ska vistas. För ett sådant syfte får det tvång användas som är nödvändigt för att upprätthålla ordningen på vårdinrättningen eller för att tillgodose säkerheten i vården.

10 § Chefsöverläkaren får besluta att en patient ska spännas fast med bälte om det finns en omedelbar fara för att han eller hon allvarligt skadar sig själv eller någon annan. Fastspänning i bälte kan ske genom fastspänning i säng eller genom mobilt bälte.

Användningen av mobilt bälte får pågå som längst en timme. Om patienten även därefter behöver vara fastspänd ska fastspänningen fortsätta i säng.

Fastspänning med bälte får pågå sammanlagt i högst fyra timmar. Om det därefter finns synnerliga skäl får ett nytt beslut om fastspänning med bälte avse en bestämd längre tid. Fastspänning i bälte under en längre tid än arton timmar får endast ske efter medgivande av Tvångsåtgärdsnämnden.

11 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska utan dröjsmål underrättas om en patient spänns fast i bälte under en längre tid än fyra timmar i följd.

SOU 2012:17 Författningsförslag

83

Vårdpersonal ska vara närvarande under hela den tid då patienten hålls fastspänd.

12 § Chefsöverläkaren får besluta att en patient ska hållas avskild från andra patienter. Ett avskiljande får ske endast om det är nödvändigt på grund av att patienten genom aggressivt eller störande beteende allvarligt försvårar vården av andra patienter eller på grund av att patienten, av hänsyn till sin egen vård, behöver vårdas en kortare tid i stillhet.

Ett avskiljande får pågå i högst åtta timmar. Genom ett nytt beslut får tiden förlängas med högst åtta timmar. Om det därefter finns synnerliga skäl får ett nytt beslut om avskiljande avse en bestämd längre tid. En sammanhängande avskiljning får som längst pågå i sjuttiotvå timmar.

13 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska utan dröjsmål underrättas om en patient hålls avskild under längre tid än åtta timmar i följd. Avskiljning under en längre tid än sjuttiotvå timmar får endast ske efter medgivande av Tvångsåtgärdsnämnden.

Patienten ska under den tid som avskiljandet pågår stå under fortlöpande uppsikt av vårdpersonal.

14 § Chefsöverläkaren får besluta att inskränka en patients rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster. En sådan inskränkning får ske om det är nödvändigt

1. med hänsyn till vården eller rehabiliteringen av patienten,

2. för att undvika att någon annan lider skada eller

3. för att upprätthålla ordning och säkerhet. Den tekniska utrustning som möjliggör användningen av elektroniska kommunikationstjänster får omhändertas under den tid som beslutet gäller. Omhändertagen utrustning ska återlämnas till patienten senast när beslutet om inskränkning upphör att gälla.

Ett beslut enligt första stycket gäller i högst två månader. Den myndighet som regeringen bestämmer ska utan dröjsmål underrättas om beslutet. När det inte längre finns förutsättningar för beslutet ska chefsöverläkaren genast besluta att inskränkningen ska upphöra. Frågan om upphörande ska övervägas fortlöpande.

15 § Om det är nödvändigt får chefsöverläkaren besluta att en patient vars rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster är inskränkt ska kroppsvisiteras eller ytligt kroppsbesiktigas för

Författningsförslag SOU 2012:17

84

kontroll av att han eller hon inte bär på sig utrustning som möjliggör användningen av elektroniska kommunikationstjänster. Om det är möjligt ska ett vittne närvara när åtgärden utförs.

16 § Chefsöverläkaren får besluta om besöksrestriktioner för en patient om det är nödvändigt med hänsyn till vårdens bedrivande eller till skyddet av patienters personliga integritet.

Ett beslut enligt första stycket kan vara generellt eller avse besök av en viss eller vissa personer. Ett sådant beslut ska gälla för viss tid och ska fortlöpande omprövas.

17 § En patient får inte inneha

1. narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor,

2. sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,

3. injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för insprutning i människokroppen,

4. andra föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika eller

5. annan egendom som kan skada honom eller henne själv eller någon annan eller vara till men för vården eller ordningen på vårdinrättningen.

18 § Om det är nödvändigt får chefsöverläkaren besluta att en patient ska kroppsvisiteras eller ytligt kroppsbesiktigas för kontroll av att han eller hon inte bär på sig egendom som avses i 17 §. Om det är möjligt ska ett vittne närvara när åtgärden utförs.

19 § Chefsöverläkaren får besluta att försändelser från en patient ska övervakas. Övervakning får ske om det är nödvändigt med hänsyn till vården eller rehabiliteringen av patienten eller för att undvika att någon annan lider skada. För detta ändamål får chefsöverläkaren öppna, ta del av och kvarhålla försändelser från patienten.

En försändelse från en patient till en svensk myndighet, en advokat, patientens offentliga biträde eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda ska vidarebefordras utan föregående granskning.

Ett beslut enligt första stycket gäller i högst två månader. Den myndighet som regeringen bestämmer ska utan dröjsmål under-

SOU 2012:17 Författningsförslag

85

rättas om beslutet. När det inte längre finns förutsättningar för beslutet ska chefsöverläkaren genast besluta att övervakningen ska upphöra. Frågan om upphörande ska övervägas fortlöpande.

20 § Chefsöverläkaren får besluta att försändelser till en patient får undersökas för kontroll av att de inte innehåller sådan egendom som avses i 17 §. Granskningen av en försändelse får inte avse det skriftliga innehållet i brev eller annan skriftlig handling.

21 § Egendom som inte får innehas enligt 17 § får omhändertas när den påträffas

1. hos en patient,

2. i samband med kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning av en patient eller

3. i en försändelse till en patient. Har egendom som avses i 17 § 1–4 omhändertagits eller har sådan egendom påträffats där patienter intagits för tvångsvård utan att det finns någon känd ägare till egendomen ska chefsöverläkaren låta förstöra eller sälja egendomen enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Belopp som har erhållits vid försäljning tillfaller staten.

Tvångsåtgärder vid öppen psykiatrisk tvångsvård

22 § Chefsöverläkaren får besluta att en patient som är föremål för öppen psykiatrisk tvångsvård ska ta emot läkemedel mot hans eller hennes vilja. Sådan behandling med läkemedel får ske endast

1. om patienten motsätter sig att ta emot läkemedlet,

2. om behandling med läkemedel är nödvändig för att avsevärt förbättra patientens psykiska funktionsförmåga eller för att förhindra att den psykiska funktionsförmågan avsevärt försämras och

3. om patienten omedelbart före behandlingen med läkemedel har undersökts av en legitimerad läkare.

Behandling med läkemedel enligt första stycket får endast ske vid en vårdinrättning. Sådan behandling med läkemedel får också ges vid en vårdinrättning som bedrivs av annan än landsting men som har avtal med ett landsting enligt 3 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller vid en kriminalvårdsanstalt. Chefs-

Författningsförslag SOU 2012:17

86

överläkaren får besluta att patienten ska hämtas till en vårdinrättning.

Den myndighet som regeringen bestämmer ska utan dröjsmål underrättas om beslut om behandling med läkemedel mot patientens vilja och om beslut om hämtning.

23 § Polismyndigheten ska på begäran av chefsöverläkaren lämna biträde för att hämta en patient till vårdinrättningen för behandling med läkemedel. En sådan begäran ska ha föregåtts av att personal från hälso- och sjukvården eller kommunens socialtjänst har försökt förmå patienten att komma till vårdinrättningen på frivillig väg. Om det är påkallat av ordnings- eller säkerhetsskäl får patienten hämtas av polismyndigheten utan att ett sådant föregående försök har skett.

24 § En patient som ges öppen psykiatrisk tvångsvård är, om inte annat föranleds av medicinska eller liknande skäl, skyldig att efter uppmaning lämna urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller hårprov för kontroll av om han eller hon är påverkad av ett medel som avses i 17 § 1 eller 2, om det kan misstänkas att patienten är påverkad av något sådant medel.

25 § Chefsöverläkaren får besluta att en patient som ges öppen psykiatrisk tvångsvård ska kroppsvisiteras när han eller hon inställer sig på en vårdinrättning för närvaro vid en domstolsförhandling eller för undersökning eller behandling.

Kroppsvisitation enligt första stycket får endast ske för kontroll av att patienten inte bär med sig egendom som kan skada honom eller henne själv eller någon annan eller vara till men för vården eller ordningen och säkerheten på vårdinrättningen.

Medgivande till tvångsåtgärder i vissa fall

26 § Tvångsåtgärdsnämnden får efter en ansökan av chefsöverläkaren medge

1. att en patient spänns fast i bälte under en längre tid än den högsta tillåtna tid som anges för åtgärden i 10 §,

2. att en patient avskiljs under en längre tid än den högsta tillåtna tid som anges för åtgärden i 13 § eller

SOU 2012:17 Författningsförslag

87

3. att en tvångsåtgärd som inte anges i 3 §, ska få vidtas mot en patient.

En ansökan enligt första stycket får medges endast om det finns synnerliga skäl för det med hänsyn till patientens vård eller om det utan en sådan åtgärd finns en uppenbar fara för att patienten allvarligt skadar sig själv eller någon annan.

27 § Tvångsåtgärdsnämnden ska bestå av en ordförande och fyra övriga ledamöter. Av de övriga ledamöterna ska minst en företräda patient-, brukar- eller närståendeorganisationer och minst en vara läkare med specialistkompetens i psykiatri. Det får utses ersättare för ledamöterna. Ordföranden och ersättare för ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Ledamöterna skall utses av regeringen för en bestämd tid, högst fyra år.

28 § Tvångsåtgärdsnämnden är beslutför, när ordföranden och minst en ledamot med medicinsk kompetens och minst en företrädare för patient,- brukar- eller närståendeorganisationer är närvarande.

Nämnden är beslutför med ordföranden ensam vid

1. en förberedande åtgärd,

2. en rättelse av ett skrivfel och liknande,

3. ett annat beslut som inte innebär något slutligt avgörande av ett ärende, och

4. en prövning av fråga om avvisning eller avskrivning av ett ärende.

29 § Nämnden har rätt att av vårdgivaren för den sjukvårdsinrättning som aktualiseras i nämndens ärende få de uppgifter och det biträde som nämnden begär. Även den myndighet som svarar för tillsyn över vårdinrättningen ska vara skyldig att lämna nämnden de uppgifter som den begär.

Särskilda inskränkningar för vissa frihetsberövade.

30 § Den eller de myndigheter regeringen bestämmer får beträffande den som är frihetsberövad på det sätt som anges i 1 kap. 7 § 1, 2, 4 eller 5 besluta om särskilda inskränkningar i rätten att

1. ta emot eller skicka försändelser,

2. ta emot besök eller

Författningsförslag SOU 2012:17

88

3. samtala i telefon med utomstående eller på annat sätt stå i förbindelse med utomstående genom elektronisk kommunikation.

Beslut om särskilda inskränkningar får fattas endast om det behövs från ordnings- eller säkerhetssynpunkt.

31 § Försändelse om avses i

1. 3 kap. 6 § häkteslagen (2010:611) från den som är häktad eller anhållen,

2. 7 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) från den som är intagen eller

3. 19 § andra stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

ska alltid vidarebefordras utan föregående granskning.

32 § Regeringen får besluta om särskilda inskränkningar för den som är intagen i kriminalvårdsanstalt men som vistas på en vårdinrättning för psykiatrisk tvångsvård när det gäller rätten att ta emot eller skicka försändelser, ta emot besök eller stå i förbindelse med utomstående genom elektronisk kommunikation.

Beslut om inskränkningar enligt första stycket får fattas om det behövs med hänsyn till rikets säkerhet eller till risken för att den intagne under vistelse på en vårdinrättning medverkar till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

7 kap. Ordning och säkerhet

1 § Vården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god säkerhet. Vid sjukvårdsinrättningen ska finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att en god säkerhet ska kunna tillgodoses.

Vid sjukvårdsinrättningen ska det också finnas någon som har ansvar för att inrättningen säkerhetsanpassas och säkerhetsklassificeras samt för att säkerheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och upprätthålls (säkerhetsansvarig).

2 § Vid en sjukvårdsinrättning eller vårdenhet för sluten psykiatrisk sluten tvångsvård som på grund av verksamhetens inriktning har särskilda krav på säkerhet, får vårdgivaren för inrättningen besluta att samtliga som passerar in i lokalen ska kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll), om det är nödvändigt för att upprätthålla säker-

SOU 2012:17 Författningsförslag

89

heten. Ett beslut om allmän inpasseringskontroll gäller för en tid om högst sex månader.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vid vilka sjukvårdsinrättningar eller vårdenheter en sådan kontroll får ske och hur kontrollen närmare ska utformas.

3 § Vid andra vårdenheter än de som anges i 2 § får chefsöverläkaren i ett särskilt fall besluta att en patient eller en besökare ska kroppsvisiteras om det är nödvändigt för att säkerheten ska kunna upprätthållas.

4 § Vårdgivaren för en sjukvårdsinrättning får besluta om att allmänt fotograferingsförbud ska gälla vid en vårdinrättning för psykiatrisk tvångsvård, om det är nödvändigt för att upprätthålla ordning och säkerhet i verksamheten eller för att skydda en patients personliga integritet.

5 § Vårdgivaren för en sjukvårdsinrättning ska besluta om allmänna besökstider för besök till den som är föremål för sluten psykiatrisk tvångsvård enligt denna lag. Besökstiderna ska bestämmas så att de ger tillfredsställande möjligheter till besök utan att inkräkta på vården.

6 § Chefsöverläkaren får beträffande viss eller vissa patienter besluta om utvidgade besökstider om det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt att besök tillåts även under andra tider än vad som är bestämt enligt 5 §.

8 kap. Tvångsvårdens upphörande

1 § När det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård, ska chefsöverläkaren genast besluta att tvångsvården ska upphöra. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas fortlöpande.

2 § Tvångsvården upphör, om inte en ansökan om medgivande till tvångsvård har kommit in till allmän förvaltningsdomstol inom den tid som anges i 3 kap. 13 § andra stycket eller 4 kap 1 och 2 §§.

Författningsförslag SOU 2012:17

90

3 § Har beträffande någon som vårdas enligt denna lag beslut meddelats om

1. avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen (2005:716),

2. utvisning enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,

3. utlämning enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott,

4. utlämning enligt lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge,

5. utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling,

6. utlämning enligt lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt,

7. överlämnande enligt lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen,

8. överlämnande enligt lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, eller

9. utlämning enligt lagen (2006:615) om samarbete med Specialdomstolen för Sierra Leone, får trots tvångsvården verkställighet av beslutet ske, om det begärs av den myndighet som ska verkställa beslutet och chefsöverläkaren finner att patientens tillstånd tillåter att beslutet verkställs. Tvångsvården upphör i sådant fall när beslutet har verkställts.

I fråga om en patient som är utlänning upphör tvångsvården vid verkställighet av ett beslut om hemsändande som har meddelats med stöd av 23 kap. 2 § utlänningslagen.

4 § Den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att sända hem en patient som är utländsk medborgare och som vårdas enligt denna lag. Ett sådant beslut meddelas på begäran av patienten eller chefsöverläkaren. Har patienten gjort begäran ska chefsöverläkaren höras i ärendet.

Ett beslut om att sända hem patienten får meddelas under förutsättning att han eller hon tas emot i sitt hemland och kan antas få tillfredsställande vård där. Ett sådant beslut får inte meddelas om

1. det är chefsöverläkaren som har gjort begäran och patienten kan anses ha fast anknytning till Sverige på grund av att han eller hon varit bosatt här under en längre tid eller har anhöriga här,

2. någon annan särskild omständighet talar emot det eller

SOU 2012:17 Författningsförslag

91

3. patienten påstår att han eller hon är politisk flykting och Migrationsverket inte har medgett hemsändandet.

5 § Chefsöverläkaren ska anmäla till åklagaren att tvångsvården ska upphöra, om patienten är föremål för åtgärder enligt lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder.

9 kap. Stödperson

1 § Chefsöverläkaren ska se till att en patient informeras om sin rätt att få en stödperson. Det ska ske så snart patientens tillstånd tillåter det. Informationen ska vara individuellt anpassad.

En stödperson ska utses när patienten begär det. En stödperson kan utses också i annat fall, om patienten inte motsätter sig det.

2 § Stödpersonen ska hjälpa patienten i personliga frågor så länge han eller hon ges psykiatrisk tvångsvård och, om han eller hon och stödpersonen samtycker till det, även under fyra veckor efter det att tvångsvården har upphört. Stödpersonen har rätt att besöka patienten på vårdinrättningen.

Stödpersonen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget har fått veta om patientens hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt.

Föreskriften i första stycket om rätt för stödpersonen att besöka patienten på vårdinrättningen gäller dock bara i den mån det inte möter hinder på grund av inskränkningar i patientens rätt att ta emot besök som har beslutats med stöd av 6 kap. 32 § eller 6 kap. 1 §häkteslagen (2010:611).

3 § Stödpersonen utses av en sådan nämnd som avses i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.

4 § Chefsöverläkaren ska anmäla till en sådan nämnd som avses i 3 § när det kan finnas skäl att utse en stödperson.

Har en stödperson för patienten inte redan utsetts, ska anmälan alltid göras när

1. chefsöverläkaren ansöker om medgivande till tvångsvård enligt 3 kap 13 § eller 4 kap. 1 §,

2. patienten överklagar chefsöverläkarens beslut om psykiatrisk tvångsvård enligt 3 kap. 7 § eller

Författningsförslag SOU 2012:17

92

3. patienten överklagar chefsöverläkarens beslut att avslå en begäran om att tvångsvården ska upphöra.

I en sådan anmälan ska chefsöverläkaren ange patientens inställning till att få en stödperson. Nämnden ska, om patienten inte har uttryckt en klar uppfattning, kontakta patienten eller vårdpersonal med kännedom om patienten för att få besked om patienten vill ha en stödperson.

När tvångsvården av en patient, för vilken stödperson utsetts, har upphört, ska chefsöverläkaren snarast möjligt underrätta nämnden om detta och om stödpersonens uppdrag fortsätter därefter.

5 § Om det finns särskilda skäl med hänsyn till säkerheten för en stödperson, en god man, en förvaltare eller en kontaktperson, ska chefsöverläkaren lämna ut nödvändiga upplysningar om patienten till dessa personer eller till den nämnd som avses i 3 §.

10 kap. Överklagande

1 § Patienten får hos allmän förvaltningsdomstol överklaga chefsöverläkarens beslut om

1. psykiatrisk tvångsvård enligt 3 kap. 7 § eller 11 §,

2. övergång från öppen psykiatrisk tvångsvård till sluten psykiatrisk tvångsvård enligt 4 kap. 6 § första stycket,

3. avslag på en begäran om att tvångsvården ska upphöra,

4. meddelande av villkor i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård enligt 3 kap. 8 § andra stycket,

5. avslag på en begäran om permission enligt 5 kap. 7 § första stycket eller meddelande av villkor i samband med en permission,

6. återkallelse av permission enligt 5 kap. 7 § fjärde stycket,

7. inskränkning av rätten till elektroniska kommunikationstjänster enligt 6 kap. 14 §,

8. besöksrestriktioner enligt 6 kap. 16 §,

9. övervakning av försändelser enligt 6 kap. 19 § eller 10. förordnande enligt 6 kap. 21 § andra stycket om förstöring eller försäljning av egendom.

Övriga beslut av chefsöverläkaren får inte överklagas. Chefsöverläkaren får inte överklaga allmän förvaltningsdomstols beslut.

SOU 2012:17 Författningsförslag

93

2 § Ett överklagande enligt 1 § första stycket 1 eller 2 ska anses innefatta även en begäran om att tvångsvården ska upphöra.

3 § När ett beslut av chefsöverläkaren överklagas, ska överklagandet ges in till allmän förvaltningsdomstol. Har överklagandet getts in till chefsöverläkaren ska han eller hon omedelbart vidarebefordra överklagandet till allmän förvaltningsdomstol.

4 § Patienten får hos allmän förvaltningsdomstol överklaga ett beslut av Tvångsåtgärdsnämnden. Chefsöverläkaren ska vid ett överklagande vara den enskildes motpart.

5 § Chefsöverläkaren ska så snart patientens tillstånd medger det upplysa honom eller henne om rätten

1. att enligt 1 § överklaga vissa beslut,

2. att anlita ombud eller biträde och

3. att enligt 11 kap. 11§ få offentligt biträde.

11 kap. Handläggningen i domstol

Behörig domstol

1 § Frågor som ska prövas av en förvaltningsrätt enligt denna lag ska prövas av den förvaltningsrätt inom vars domkrets sjukvårdsinrättningen är belägen.

Rättidsprövning

2 § Allmän förvaltningsdomstol ska så snart en ansökan om medgivande till tvångsvård har kommit in till domstolen pröva om den har kommit in i tid. Har ansökan kommit in för sent, ska domstolen skyndsamt underrätta chefsöverläkaren om detta.

Domstolen prövar om ett överklagande enligt 10 kap. 1 § har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent, ska domstolen avvisa det, om förseningen inte beror på att chefsöverläkaren har lämnat patienten en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Överklagandet ska inte avvisas, om det har kommit in till chefsöverläkaren innan tiden för överklagande har gått ut. I ett sådant fall ska chefsöverläkaren omedelbart vidarebefordra överklagandet till domstolen.

Författningsförslag SOU 2012:17

94

Tidsfrister för domstolens prövning

3 § Mål enligt denna lag ska handläggas skyndsamt. Ett mål hos en allmän förvaltningsdomstol som avser prövning av om förutsättningar finns för psykiatrisk tvångsvård ska tas upp till avgörande inom åtta dagar från den dag då ansökan eller överklagandet kom in till domstolen. Om den pågående vården av patienten tidigare har prövats av en allmän förvaltningsdomstol ska målet tas upp till avgörande inom femton dagar från den dag då ansökan eller överklagandet kom in till domstolen.

Domstolen får besluta om förlängning av tidsfristerna om det behövs ytterligare utredning eller någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt.

Domstolen får förlänga den tid inom vilken prövningen ska ske även i de fall chefsöverläkaren underställer domstolen ett beslut om övergång från frivillig vård till psykiatrisk tvångsvård, om han eller hon samtidigt ansöker om medgivande till fortsatt tvångsvård.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte om målet avser ett förordnande enligt 6 kap. 21 § andra stycket om att förstöra eller sälja egendom.

Inhibition

4 § Allmän förvaltningsdomstol får förordna rörande saken i avvaktan på att målet avgörs.

Inhämtande av yttrande

5 § Innan allmän förvaltningsdomstol prövar ett överklagande enligt 10 kap. 1 § 1–3 ska domstolen utan dröjsmål förelägga chefsöverläkaren att yttra sig i de hänseenden som anges i 4 kap. 3 § andra stycket.

Muntlig förhandling

6 § I ett mål enligt denna lag ska allmän förvaltningsdomstol hålla muntlig förhandling, om det inte är uppenbart obehövligt. Vid prövning som avses i 3 kap. 13 § första stycket ska domstolen hålla

SOU 2012:17 Författningsförslag

95

muntlig förhandling endast om patienten begär det och domstolen finner skäl för det.

7 § Muntlig förhandling ska hållas på vårdinrättningen, om inte särskilda skäl talar för något annat. Patienten ska vara närvarande vid förhandlingen, om det är möjligt med hänsyn till hans eller hennes psykiska tillstånd. Patientens stödperson har rätt att närvara vid förhandlingen och ska om möjligt underrättas om den. Chefsöverläkaren ska höras vid förhandlingen, om det inte är uppenbart obehövligt.

8 § I ett mål enligt denna lag ska allmän förvaltningsdomstol vid den muntliga förhandlingen höra lämplig sakkunnig, om det inte är uppenbart obehövligt. Vid förhandlingen får den sakkunnige, i syfte att få upplysning rörande omständigheter som är av betydelse för hans eller hennes uppgift, ställa frågor till chefsöverläkaren och patienten.

9 § Om en patient som har kallats vid vite att inställa sig personligen till en förhandling uteblir, får domstolen förordna att han eller hon ska hämtas till domstolen antingen omedelbart eller till en senare dag.

Nämndemän

10 § Vid handläggningen i kammarrätt av mål enligt denna lag ska nämndemän ingå i domstolen. Detta gäller dock inte mål som enbart angår en fråga som nämns i 10 kap. 1 § första stycket 3–10.

Offentligt biträde

11 § Offentligt biträde för den som åtgärden avser ska förordnas i mål hos allmän förvaltningsdomstol, om målet gäller

1. beslut om intagning för tvångsvård enligt 3 kap. 7 eller 11 § och om beslutet har överklagats,

2. medgivande till fortsatt tvångsvård enligt 3 kap. 13 § eller 4 kap. 1 och 2 §§,

3. beslut om återintagning för sluten psykiatrisk tvångsvård enligt 4 kap. 6 §,

Författningsförslag SOU 2012:17

96

4. avslag på en begäran om att tvångsvården ska upphöra,

5. beslut om inskränkning av rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster enligt 6 kap. 14, eller

6. beslut om övervakning av försändelser enligt 6 kap. 19 §. Offentligt biträde ska dock inte förordnas, om det måste antas att det inte finns något behov av biträde.

Rättsverkan av visst beslut

12 § Beslut som meddelas enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat förordnas.

Om barn i processen

13 § Om patienten har fyllt 15 år, har han eller hon rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.

En patient som är yngre bör höras, om det kan vara till nytta för utredningen och det kan antas att han eller hon inte tar skada av att höras.

Delgivning

14 § Vid delgivning med patienten i mål eller ärende enligt denna lag får 3438 och 4751 §§delgivningslagen (2010:1932) inte tillämpas.

12 kap. Polishandräckning

Polismyndighetens befogenhet att omhänderta psykiskt störda personer

1 § Polismyndigheten får tillfälligt omhänderta en person om det finns skälig anledning att anta att han eller hon lider av en allvarlig psykisk störning och är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv eller i övrigt behöver omedelbar hjälp. Vid ett sådant omhändertagande ska polismyndigheten omedelbart föra den omhändertagne till en sjukvårdsvårdinrättning. Den omhändertagne får inte tas i förvar.

SOU 2012:17 Författningsförslag

97

Polismyndighetens biträde

2 § Polismyndigheten ska på begäran av chefsöverläkaren lämna biträde för att

1. föra en patient, för vilken vårdintyg har utfärdats, till den sjukvårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård ska prövas,

2. föra den som enligt ett utlåtande över en rättspsykiatrisk undersökning uppfyller förutsättningarna för tvångsvård enligt denna lag till en sjukvårdsinrättning,

3. föra en patient som ges öppen psykiatrisk tvångsvård till en vårdinrättning för behandling med läkemedel med tvång,

4. förflytta en patient som vårdas på vårdinrättningen med stöd av denna lag,

5. återföra en patient som har lämnat vårdinrättningen utan tillstånd,

6. återföra en patient till vårdinrättningen om han eller hon inte har återvänt dit sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område har gått ut,

7. återföra en patient till vårdinrättningen om ett tillstånd för honom eller henne att vistas utanför vårdinrättningens område har återkallats, eller

8. föra patienten till sjukvårdsinrättningen efter att domstol eller chefsöverläkaren har beslutat att han eller hon ska ges sluten psykiatrisk tvångsvård i stället för öppen psykiatrisk tvångsvård.

3 § Polismyndigheten ska på begäran av en legitimerad läkare i allmän tjänst eller en legitimerad läkare som enligt avtal med landstinget har till uppgift att utföra undersökningar för vårdintyg lämna biträde för att

1. han eller hon ska kunna genomföra en undersökning för vårdintyg eller

2. föra patienten till en vårdinrättning sedan vårdintyg har utfärdats.

4 § En begäran om biträde enligt 2 eller 3 § får göras endast om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 eller 10 a § polislagen (1984:387) behöver tillgripas eller om det annars finns synnerliga skäl.

Författningsförslag SOU 2012:17

98

5 § Den som begär biträde enligt 2 eller 3 § ska utan hinder av sekretess lämna polismyndigheten de uppgifter om patienten som behövs för planeringen och genomförandet av åtgärden.

6 § Vid handräckning enligt 2 eller 3 § bör personal från vårdinrättningen närvara.

7 § Polismyndigheten ska på begäran av den myndighet som avses i 8 kap. 4 § lämna den hjälp som behövs för att verkställa hemsändandet.

13 kap. Delegation och sekretess m.m.

Delegation av chefsöverläkarens uppgifter

1 § Chefsöverläkaren får uppdra åt en erfaren läkare vid vårdinrättningen med specialistkompetens inom någon av de psykiatriska specialiteterna att fullgöra uppgifter som chefsöverläkaren har enligt denna lag. Om det finns särskilda skäl, får chefsöverläkaren lämna sådant uppdrag åt en annan läkare vid vårdinrättningen, dock inte när det gäller

1. beslut enligt 3 kap. 7 § om psykiatrisk tvångsvård,

2. beslut enligt 3 kap. 11 § om övergång från frivillig vård till tvångsvård,

3. ansökan enligt 3 kap. 13 § eller 4 kap. 1 och 2 §§ om medgivande till fortsatt tvångsvård,

4. beslut enligt 5 kap. 6 § första stycket sista meningen om behandlingen,

5. beslut enligt 6 kap. 10 § om fastspänning,

6. beslut enligt 6 kap. 12 § om avskiljande,

7. beslut enligt 6 kap. 14 § om inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster,

8. beslut enligt 6 kap. 16 § om inskränkning i rätten för en patient att ta emot besök,

9. beslut enligt 6 kap. 19 § om övervakning av försändelser, 10. beslut om upphörande av sådan inskränkning eller övervakning som anges i 7, 8 och 9, eller

11. beslut eller ansökan om sluten psykiatrisk tvångsvård enligt 4 kap. 5 och 6 §§.

SOU 2012:17 Författningsförslag

99

Beslut av regeringen

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från kravet i 3 kap. 3 § på att läkare som utför undersökning för vårdintyg ska vara legitimerad och från kravet i 1 § på specialistkompetens.

Om regeringen enligt 2 kap. 4 § andra stycket bestämt att vård enligt denna lag får ges på någon annan vårdinrättning än en sådan som drivs av ett landsting, ska regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, uppdra åt en erfaren läkare med specialistkompetens inom någon av de psykiatriska specialiteterna att fullgöra chefsöverläkarens uppgifter enligt denna lag.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska för viss tid förordna särskilda sakkunniga att bistå domstolen

Sekretessbrytande bestämmelser

4 § Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap.15 §§ eller 26 kap. 1 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska det utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en patient som behövs för att chefsöverläkarens skyldigheter enligt denna lag ska kunna fullgöras. Detsamma gäller uppgifter om en patient som behövs för en sakkunnigs uppdrag eller ett yttrande av

Socialstyrelsen.

Skyldighet att lämna information

5 § Chefsöverläkaren ska i den utsträckning som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen föreskriver, fortlöpande lämna styrelsen uppgifter om åtgärder som vidtagits enligt denna lag.

6 § Utöver vad som följer av lag eller förordning är chefsöverläkaren skyldig att till kriminalvården lämna ut uppgift om en patient som efter vårdens upphörande ska förpassas till häkte eller kriminalvårdsanstalt, om uppgiften behövs inom kriminalvården.

Motsvarande skyldighet att lämna uppgifter gäller för chefsöverläkaren i förhållande till Statens institutionsstyrelse beträffande den som efter vårdens upphörande ska förpassas till ett särskilt ung-

Författningsförslag SOU 2012:17

100

domshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag (nya lagen) träder i kraft den 1 januari 2016 då lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) upphör att gälla.

2. Den som vid ikraftträdandet ges vård enligt LPT eller LRV ska anses vara föremål för tvångsvård enligt den nya lagen.

3. Vårdintyg som har utfärdats före ikraftträdandet gäller som underlag för ett beslut om intagning för tvångsvård enligt den nya lagen.

4. För den som vid ikraftträdandet genomgår vård enligt LPT eller LRV ska äldre bestämmelser gälla i fråga om hur lång tid som tvångsvården får fortsätta.

5. För den som vid ikraftträdandet ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning a. gäller äldre bestämmelser i fråga om byte av vårdform, permission och frigång samt tvångsvårdens upphörande fram till dess frågan om fortsatt vård prövas efter anmälan av chefsöverläkaren; dock längst till och med den 30 juni 2016, b. ska prövas om förutsättningar finns för åtgärder enligt lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder när frågan om fortsatt vård prövas efter anmälan av chefsöverläkaren.

6. Den som vid ikraftträdandet ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning ska, vid tillämpningen av 2 kap. 2 § lagen om särskilda skyddsåtgärder, jämställas med den som har dömts till fängelse eller sluten ungdomsvård.

7. Vid prövning enligt 5 b. ska allmän förvaltningsdomstol inhämta yttrande från åklagare.

8. Ett tillstånd till permission och frigång som har meddelats före ikraftträdandet fortsätter att gälla enligt äldre regler.

SOU 2012:17 Författningsförslag

101

9. Särskilda villkor för öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård som har beslutats enligt LPT eller LRV före ikraftträdandet fortsätter att gälla; dock längst till dess att frågan om fortsatt vård prövas. 10. Tvångsåtgärder som har beslutats före ikraftträdandet fortsätter att gälla, dock med de tidsfrister och övriga regler för användandet som gäller för åtgärden enligt denna lag.

Författningsförslag SOU 2012:17

102

4 Förslag till lag om särskilda skyddsåtgärder

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om åtgärder som syftar till att förhindra att den som har begått en allvarlig otillåten gärning eller ett allvarligt brott, när gärningen har skett under påverkan av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd, på nytt begår en gärning av motsvarande slag.

2 § I lagen finns bestämmelser om

- förutsättningar för särskilda skyddsåtgärder (2 kap.), - formerna för genomförande av särskilda skyddsåtgärder (3 kap.), - genomförande av särskilda skyddsåtgärder i sluten form (4 kap.),

- kontroll- och tvångsåtgärder i samband med särskilda skyddsåtgärder i sluten form (5 kap.),

- genomförande av särskilda skyddsåtgärder i öppen form och kontroll- och tvångsåtgärder i samband med sådana åtgärder (6 kap.),

- varaktigheten av särskilda skyddsåtgärder (7 kap.), - beslut om särskilda skyddsåtgärder och om förlängning av tiden för särskilda skyddsåtgärder (8 kap.),

- beslut om omhändertagande (9 kap.), - beslut rörande genomförandet av särskilda skyddsåtgärder (10 kap.),

- upphörandet av särskilda skyddsåtgärder (11 kap.), - polismyndighetens biträde i samband med genomförande av särskilda skyddsåtgärder (12 kap.),

- överklagande (13 kap.), - handläggningen i allmän förvaltningsdomstol (14 kap.), - tystnadsplikt (15 kap.) och - underrättelse till den mot vilken den otillåtna gärningen eller brottet som har föranlett de särskilda skyddsåtgärderna har riktat sig (16 kap.).

3 § Särskilda skyddsåtgärder ska bygga på respekt för gärningsmannens integritet och människovärde. Åtgärderna får inte vara mera ingripande än vad som krävs för att syftet med dem ska kunna

SOU 2012:17 Författningsförslag

103

tillgodoses. Så långt det är möjligt ska de särskilda skyddsåtgärderna utformas och genomföras i samförstånd med den enskilde.

Om åtgärderna avser en gärningsman som inte har fyllt arton år ska hans eller hennes bästa särskilt beaktas. Han eller hon ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina synpunkter. Synpunkterna ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

2 kap. Förutsättningar för särskilda skyddsåtgärder

1 § Särskilda skyddsåtgärder får beslutas avseende den som har begått en otillåten gärning som har riktat sig mot eller medfört fara för någon annans liv eller hälsa men som enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte utgör brott om

1. det för gärningen inte var föreskrivet lindrigare straff än fängelse sex månader och

2. det med hänsyn till gärningsmannens psykiska tillstånd, hans eller hennes tidigare begångna gärningar och omständigheterna i övrigt finns en påtaglig risk för att han eller hon på nytt begår sådana gärningar av allvarligt slag.

Vad som sägs i första stycket 1 om gärning gäller också i fråga om försök till en sådan gärning.

2 § Särskilda skyddsåtgärder får beslutas även avseende den som har dömts till fängelse på viss tid eller sluten ungdomsvård för ett brott som har riktat sig mot eller medfört fara för någon annans liv eller hälsa om

1. brottet har begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring, en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd,

2. det för brottet inte var föreskrivet lindrigare straff än fängelse sex månader och

3. det med hänsyn till den dömdes psykiska tillstånd, hans eller hennes tidigare begångna gärningar och omständigheterna i övrigt finns en påtaglig risk för att han eller hon på nytt begår sådana gärningar av allvarligt slag.

Särskilda skyddsåtgärder som beslutas med stöd av första stycket ska gälla för tiden efter frigivning från fängelsestraffet eller den slutna ungdomsvården.

Författningsförslag SOU 2012:17

104

Vad som sägs i första stycket 2 gäller också vid försök till ett sådant brott.

3 § Ska den dömde, i det fall som avses i 2 §, utvisas på grund av brottet får ett beslut om särskilda skyddsåtgärder fattas endast om

1. utlänningen inte tas i förvar enligt utlänningslagen (2005:716) i avvaktan på verkställighet av utvisningsbeslutet eller

2. om ett beslut om förvar ska upphöra utan att utvisningsbeslutet har verkställts.

4 § Bestämmelser om undersökning avseende förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder finns i lagen (0000:00) om rättspsykiatrisk undersökning.

3 kap. Formerna för genomförande av särskilda skyddsåtgärder

1 § Särskilda skyddsåtgärder kan genomföras i sluten form eller i öppen form.

Särskilda skyddsåtgärder enligt 2 kap. 1 § ska alltid inledas i sluten form. Särskilda skyddsåtgärder enligt 2 kap. 2 § kan inledas i sluten form eller i öppen form.

Särskilda skyddsåtgärder i sluten form ska övergå till särskilda skyddsåtgärder i öppen form när syftet med åtgärderna kan tillgodoses utan att åtgärderna äger rum i sluten form.

2 § Ett beslut om särskilda skyddsåtgärder ska inte verkställas om den som beslutet avser är föremål för sluten psykiatrisk tvångsvård.

Ett beslut om särskilda skyddsåtgärder ska dock verkställas även om den som beslutet avser samtidigt är föremål för öppen psykiatrisk tvångsvård.

4 kap. Genomförande av särskilda skyddsåtgärder i sluten form

Placering i en särskild skyddsenhet eller i ett särskilt ungdomshem

1 § Vid genomförande av särskilda skyddsåtgärder i sluten form ska den som är föremål för åtgärderna placeras i en särskild skyddsenhet.

För den som är under 18 år ska särskilda skyddsåtgärder i sluten form, om inte särskilda skäl talar emot detta, genomföras på ett så-

SOU 2012:17 Författningsförslag

105

dant särskilt ungdomshem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Om det finns synnerliga skäl får den som fyller 18 år under tiden han eller hon undergår särskilda skyddsåtgärder i ett särskilt ungdomshem fortsätta att undergå åtgärderna där.

Vad som föreskrivs i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård ska i tillämpliga delar gälla när genomförandet sker i ett särskilt ungdomshem.

Vård och behandling m.m.

2 § Den som är placerad i en särskild skyddsenhet ska ges nödvändig vård och behandling samt ges tillfälle till utbildning, aktiviteter, förströelse, fysisk träning och vistelse utomhus.

Om den placerade behöver hälso- och sjukvård, ska sådan ges enligt de anvisningar som meddelas av läkare. Kan nödvändig undersökning eller behandling inte lämpligen genomföras vid den särskilda skyddsenheten, ska den allmänna sjukvården anlitas. Om det behövs, ska den placerade föras över till ett sjukhus eller en annan vårdinrättning.

Ett tillstånd till vistelse utanför den särskilda skyddsenheten enligt andra stycket ska förenas med de villkor som behövs. Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, ska den placerade stå under bevakning.

Tillstånd att vistas utanför den särskilda skyddsenheten

3 § Den som är placerad i en särskild skyddsenhet får, i syfte att underlätta hans eller hennes anpassning i samhället, beviljas tillstånd att vistas utanför den särskilda skyddsenheten för viss kort tid (permission).

Permission får inte beviljas om det finns en beaktansvärd risk för att den placerade ska undandra sig genomförandet av de särskilda skyddsåtgärderna eller på annat sätt missköta sig.

4 § Den som är placerad i en särskild skyddsenhet får tillfälligt vistas utanför skyddsenheten om en myndighet begär att han eller hon ska inställa sig vid myndigheten. Sådan inställelse ska alltid ske om det är en domstol som begär att den placerade ska inställas.

Författningsförslag SOU 2012:17

106

5 § Ska den som är placerad i en särskild skyddsenhet genomgå en rättspsykiatrisk undersökning enligt lagen (0000:00) om rättspsykiatrisk undersökning, får han eller hon vistas utanför skyddsenheten i den utsträckning som den myndighet som ansvarar för undersökningen bedömer är nödvändig för att undersökningen ska kunna genomföras.

6 § Ett tillstånd till vistelse utanför den särskilda skyddsenheten enligt 3−5 §§ ska förenas med de villkor som behövs. Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, ska den placerade stå under bevakning.

Ansvaret för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder

7 § För genomförandet av särskilda skyddsåtgärder i sluten form ansvarar den myndighet som regeringen bestämmer.

5 kap. Kontroll- och tvångsåtgärder i samband med särskilda skyddsåtgärder i sluten form

Beslut om kontroll- och tvångsåtgärder

1 § Den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder får, i syfte att upprätthålla ordningen eller säkerheten vid den särskilda skyddsenheten, beträffande den som är placerad där besluta

1. om omhändertagande och förvaring av personliga tillhörigheter (3 och 4 §§)

2. om inskränkningar när det gäller den placerades besök eller andra kontakter (5–14 §§),

3. om kontroll av den placerades bostadsrum m.m. (15 §),

4. om kroppsvisitation och kroppsbesiktning (16–20 §§),

5. om omhändertagande av otillåtna föremål (21 och 22 §§),

6. om avskiljande (23 §), och

7. att den placerade ska beläggas med fängsel (24 §). Den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att besluta om åtgärder enligt första stycket.

SOU 2012:17 Författningsförslag

107

2 § En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.

Personliga tillhörigheter

3 § Den som är placerad i en särskild skyddsenhet får ta emot och inneha böcker, tidskrifter, tidningar och andra personliga tillhörigheter som inte kan äventyra ordningen eller säkerheten.

I övrigt får den placerade ta emot och inneha de personliga tillhörigheter som är motiverade med hänsyn till att de särskilda skyddsåtgärderna ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.

4 § Tillhörigheter som den placerade inte får ta emot och inneha enligt 3 § får omhändertas och förvaras för hans eller hennes räkning.

Tillhörigheter som har omhändertagits ska lämnas ut till den placerade senast när han eller hon lämnar den särskilda skyddsenheten.

Besök

5 § Den som är placerad i en särskild skyddsenhet får ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Ett besök får dock vägras om det

1. kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll enligt 6 eller 7 §,

2. kan motverka den placerades anpassning i samhället eller

3. på annat sätt kan vara till skada för den placerade eller någon annan.

6 § Ett besök får, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, kontrolleras

1. genom att personal övervakar besöket eller

2. genom att besöket äger rum i ett besöksrum som är så utformat att det inte är möjligt att överlämna föremål.

7 § Ett besök får, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, villkoras av att besökaren går med på att bli kroppsvisiterad eller ytligt kroppsbesiktigad.

Författningsförslag SOU 2012:17

108

Elektronisk kommunikation

8 § Den som är placerad i en särskild skyddsenhet får stå i förbindelse med en annan person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan ske. Sådan kommunikation får dock vägras om den

1. kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning enligt 9 §,

2. kan motverka den placerades anpassning i samhället eller

3. på annat sätt kan vara till skada för den placerade eller någon annan.

9 § Elektronisk kommunikation mellan den placerade och en annan person får avlyssnas, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. De som ska kommunicera med varandra ska i förväg informeras om kontrollen.

Elektronisk kommunikation mellan den placerade och hans eller hennes offentlige försvarare eller en advokat som biträder honom eller henne i en rättslig angelägenhet får inte avlyssnas.

Försändelser

10 § Försändelser mellan den som är placerad i en särskild skyddsenhet och hans eller hennes offentlige försvarare eller advokat som biträder honom eller henne i en rättslig angelägenhet, en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda ska skickas vidare utan granskning. Om det finns anledning att anta att uppgiften om avsändare av en sådan försändelse till en intagen är oriktig, får försändelsen granskas i syfte att utreda vem avsändaren är.

11 § I andra fall än som avses i 10 § får en försändelse till eller från den placerade granskas, om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten. Syftet med granskningen ska vara att undersöka om försändelsen

1. innehåller något otillåtet föremål, eller

2. är ett led i en pågående eller planerad brottslig verksamhet, ett planerat avvikande eller något annat liknande förfarande.

SOU 2012:17 Författningsförslag

109

12 § En försändelse som har granskats ska, om inte särskilda skäl talar mot det, lämnas ut till den placerade så snart som möjligt och senast när han eller hon inte längre ska vara berövad friheten.

13 § Bestämmelserna i 10–12 §§ gäller även en försändelse till eller från en sammanslutning av placerade.

Gemensamma bestämmelser för besök, elektronisk kommunikation och försändelser

14 § Om det behövs för att kunna bedöma om besök eller elektronisk kommunikation kan tillåtas enligt 5 § första stycket eller 8 § eller ska kontrolleras enligt 6 eller 9 §, ska det i förväg undersökas om den som kontakten ska äga rum med är dömd eller misstänkt för brott eller för att utöva brottslig verksamhet. I den utsträckning det behövs får upplysningar också hämtas in om hans eller hennes personliga förhållanden i övrigt.

Kontroll av bostadsrum m.m.

15 § Den placerades bostadsrum och hans eller hennes tillhörigheter får kontrolleras i den utsträckning det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

Första stycket gäller även andra slutna förvaringsställen som den placerade disponerar.

Kroppsvisitation och kroppsbesiktning

16 § När den som är placerad i en särskild skyddsenhet kommer till enheten får han eller hon kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna föremål. En sådan åtgärd får dock inte vidtas om den är uppenbart obehövlig.

17 § Den som är placerad vid en särskild skyddsenhet får kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna föremål om

Författningsförslag SOU 2012:17

110

1. det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas på honom eller henne,

2. han eller hon återkommer efter en vistelse utanför den särskilda skyddsenheten,

3. han eller hon ska ha eller har haft ett besök utan sådan kontroll som avses i 6 §, eller

4. det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en större undersökning som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom den särskilda skyddsenheten och den som är placerad vid enheten har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.

18 § Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl får den som är placerad i en särskild skyddsenhet även i andra fall än som avses i 16 och 17 §§ kroppsvisiteras i syfte att söka efter vapen eller andra farliga föremål.

19 § Urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller hårprov får, om inte annat motiveras av medicinska eller liknande skäl, tas på den som är placerad i en särskild skyddsenhet om han eller hon skäligen kan misstänkas vara påverkad av alkohol, narkotika, något annat berusningsmedel, något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

20 § Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får inte utföras eller bevittnas av någon av motsatt kön som inte är läkare eller legitimerad sjuksköterska. Detta gäller dock inte

1. en kroppsvisitation som avses i 18 §,

2. en kroppsvisitation som enbart innebär att föremål som en person bär med sig undersöks,

3. en kroppsvisitation med metalldetektor eller liknande teknisk anordning, eller

4. en kroppsbesiktning som enbart innebär att andra prov än urinprov tas enligt 19 §.

Om det är nödvändigt får en kroppsvisitation eller en kroppsbesiktning av en man utföras eller bevittnas av en kvinna även i andra fall än som avses i första stycket.

SOU 2012:17 Författningsförslag

111

Omhändertagande av otillåtna föremål

21 § Alkohol, narkotika, andra berusningsmedel, sådana medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor får omhändertas och förstöras

1. om de medförs av någon som ska tas in på den särskilda skyddsenheten,

2. om de påträffas hos den som är placerad vid en särskild skyddsenhet,

3. om de sänds till den som är placerad vid en särskild skyddsenhet, eller

4. om de på annat sätt påträffas inom en särskild skyddsenhet och det inte finns någon känd ägare till dem.

Första stycket gäller även injektionssprutor, kanyler och andra föremål som är särskilt ägnade att användas vid narkotikamissbruk eller för annan befattning med narkotika.

22 § Ett föremål som påträffas på en särskild skyddsenhet får i andra fall än som anges i 24 § omhändertas, om det kan antas att föremålet kommer att tas i beslag. Omhändertagandet ska så snart som möjligt anmälas till den som får besluta om beslag.

Vistelse i gemensamhet och avskildhet

23 § Den som är placerad i en särskild skyddsenhet ska ges möjlighet att dagtid vistas tillsammans med andra intagna (gemensamhet), om inte

1. det av säkerhetsskäl är nödvändigt att hålla den placerade avskild från andra som är placerade i skyddsenheten, eller

2. det är nödvändigt för att genomföra en kroppsbesiktning.

Fängsel

24 § Den som är placerad i en särskild skyddsenhet får beläggas med fängsel

1. vid förflyttning inom den särskilda skyddsenheten och vid transport eller annan vistelse utanför enheten, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, eller

Författningsförslag SOU 2012:17

112

2. om han eller hon uppträder våldsamt och det är absolut nödvändigt med hänsyn till den placerades egen eller någon annans säkerhet till liv eller hälsa.

En läkare ska så snart som möjligt undersöka en intagen som har belagts med fängsel enligt första stycket 2.

Kontroll av fordon

25 § Om det är nödvändigt för att säkerheten ska kunna upprätthållas vid en särskild skyddsenhet, får ett fordon i anslutning till att det passerar in i eller ut ur enheten sökas igenom av en tjänsteman vid den särskilda skyddsenheten efter otillåtna föremål eller personer som utan tillåtelse försöker ta sig in i eller ut ur enheten.

Skriftliga meddelanden får inte granskas.

Befogenheter mot obehöriga personer

26 § En tjänsteman vid en särskild skyddsenhet får avvisa eller avlägsna den som obehörigen försöker ta sig in i eller vägrar att lämna enheten.

Den som ska avlägsnas får i anslutning till ingripandet

1. kroppsvisiteras enligt 18 §, eller

2. beläggas med fängsel enligt 24 § första stycket 2. Ett ingripande enligt första eller andra stycket ska dokumenteras.

Allmän inpasseringskontroll

27 § Om det är nödvändigt för att säkerheten ska kunna upprätthållas vid en särskild skyddsenhet får den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder besluta att alla personer som passerar in i den särskilda skyddsenheten ska kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Syftet med allmän inpasseringskontroll ska vara att söka efter otillåtna föremål. Skriftliga meddelanden får inte granskas.

Ett beslut om allmän inpasseringskontroll får gälla i högst tre månader.

SOU 2012:17 Författningsförslag

113

Den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder får i enskilda fall medge undantag från allmän inpasseringskontroll, om det finns särskilda skäl.

6 kap. Genomförande av särskilda skyddsåtgärder i öppen form och kontroll- och tvångsåtgärder i samband med sådana åtgärder

Genomförande av särskilda skyddsåtgärder i öppen form

1 § Vid genomförande av särskilda skyddsåtgärder i öppen form ska den som åtgärderna avser få det stöd och den omvårdnad samt underkastas den kontroll som behövs för att syftet med åtgärderna ska kunna tillgodoses.

2 § Särskilda skyddsåtgärder i öppen form får förenas med villkor avseende

1. skyldighet att genomgå vård eller behandling, dock inte tvångsvård enligt lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård,

2. skyldighet att hålla kontakt med en viss person,

3. vistelseort, bostad, utbildning eller arbete,

4. förbud mot att använda berusningsmedel eller

5. förbud mot att vistas på en viss plats eller att ta kontakt med en viss person.

3 § För genomförandet av särskilda skyddsåtgärder i öppen form ansvarar den myndighet som regeringen bestämmer.

Kontroll- och tvångsåtgärder

4 § Urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller hårprov får, om inte annat motiveras av medicinska eller liknande skäl, tas på den som undergår särskilda skyddsåtgärder i öppen form om han eller hon skäligen kan misstänkas vara påverkad av alkohol, narkotika, något annat berusningsmedel, något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

Författningsförslag SOU 2012:17

114

5 § Kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning får, i syfte att söka efter otillåtna föremål, ske av den som är föremål för särskilda skyddsåtgärder i öppen form när han eller hon kommer till den särskilda skyddsenheten samt inför att han eller hon ska närvara vid en muntlig domstolsförhandling enligt denna lag vid den särskilda skyddsenheten. En sådan åtgärd ska inte vidtas om det är uppenbart obehövligt.

6 § Kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning får, i syfte att söka efter otillåtna föremål, ske av den som undergår särskilda skyddsåtgärder i öppen form när han eller hon vistas på en särskild skyddsenhet

1. om det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas på honom eller henne eller

2. om det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en större undersökning som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom den särskilda skyddsenheten och han eller hon har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.

7 § Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl får den som undergår särskilda skyddsåtgärder i öppen form när han eller hon vistas i en särskild skyddsenhet även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ kroppsvisiteras i syfte att söka efter vapen eller andra farliga föremål.

8 § Kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning får inte utföras eller bevittnas av någon av motsatt kön som inte är läkare eller legitimerad sjuksköterska. Detta gäller dock inte

1. en kroppsvisitation som avses i 6 §,

2. en kroppsvisitation som enbart innebär att föremål som en person bär med sig undersöks,

3. en kroppsvisitation med metalldetektor eller liknande teknisk anordning, eller

4. en kroppsbesiktning som enbart innebär att andra prov än urinprov tas enligt 4 §.

Om det är nödvändigt får en kroppsvisitation eller en ytlig kroppsbesiktning av en man utföras eller bevittnas av en kvinna även i andra fall än som avses i första stycket.

SOU 2012:17 Författningsförslag

115

7 kap. Varaktigheten av särskilda skyddsåtgärder

1 § Särskilda skyddsåtgärder får pågå under högst sex månader efter det att ett beslut om sådana åtgärder har fattats. På ansökan av den myndighet som ansvarar för genomförandet av åtgärderna får allmän förvaltningsdomstol besluta att åtgärderna därefter ska fortsätta under ytterligare högst sex månader, räknat från den dag domstolen meddelar beslut i frågan. Sådana beslut får fattas avseende högst sex månader åt gången så länge det finns förutsättningar för särskilda skyddsåtgärder.

8 kap. Beslut om särskilda skyddsåtgärder och om förlängning av tiden för särskilda skyddsåtgärder

1 § Beslut om särskilda skyddsåtgärder ska, efter ansökan av åklagare, fattas av allmän förvaltningsdomstol. Domstolen ska i beslutet ange om de särskilda skyddsåtgärderna ska undergås i sluten form eller i öppen form.

Beslut om särskilda skyddsåtgärder enligt 2 kap. 1 § får fattas endast om allmän domstol genom en dom, som har vunnit laga kraft, har fastställt att gärningsmannen har begått en otillåten gärning som enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte utgör brott.

Beslut om särskilda skyddsåtgärder enligt 2 kap. 2 § får fattas endast om allmän domstol i den dom, genom vilken gärningsmannen dömdes till fängelse på viss tid eller sluten ungdomsvård, har beslutat att en prövning ska ske av om han eller hon vid frigivning från fängelsestraffet eller den slutna ungdomsvården uppfyller förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder.

2 § Allmän förvaltningsdomstol ska vid sin prövning utgå från vad den allmänna domstolen har funnit utrett beträffande gärningen.

3 § Fråga om förlängning av tiden för särskilda skyddsåtgärder ska, efter ansökan av den myndighet som ansvarar för genomförandet av de särskilda skyddsåtgärderna, prövas av allmän förvaltningsdomstol.

4 § När den för vilken fattats beslut om särskilda skyddsåtgärder ska skrivas ut från sluten psykiatrisk tvångsvård ska en prövning av frågan om förlängning av tiden för särskilda skyddsåtgärder ske.

Författningsförslag SOU 2012:17

116

Bestämmelser om att chefsöverläkaren har en skyldighet att anmäla till åklagaren när sluten psykiatrisk tvångsvård ska upphöra för den som är föremål för särskilda skyddsåtgärder finns i 8 kap. 5 § lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård.

9 kap. Beslut om omhändertagande

1 § Allmän domstol får, i fall som avses i 30 kap. 3 a § rättegångsbalken, på yrkande av åklagare besluta att gärningsmannen ska omhändertas i avvaktan på att domen vinner laga kraft.

Ett beslut om omhändertagande får dock inte fattas om det framgår att gärningsmannen inte uppfyller förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder.

Allmän förvaltningsdomstol får på yrkande av åklagare besluta att gärningsmannen ska vara fortsatt omhändertagen i avvaktan på domstolens prövning i frågan om särskilda skyddsåtgärder även efter det att allmän domstols dom har vunnit laga kraft.

2 § Har allmän förvaltningsdomstol beslutat om särskilda skyddsåtgärder i sluten form ska den som åtgärderna avser vara omhändertagen i avvaktan på att han eller hon kan överföras till en särskild skyddsenhet. Ett omhändertagande ska dock inte ske om han eller hon omedelbart förs över till skyddsenheten.

3 § Har chefsöverläkaren anmält till åklagaren att sluten psykiatrisk tvångsvård kan komma att upphöra i närtid för en patient, för vilken ett beslut om särskilda skyddsåtgärder har fattats, får allmän förvaltningsdomstol efter yrkande av åklagaren besluta att han eller hon vid upphörandet av vården omedelbart ska omhändertas i avvaktan på rättens prövning av frågan, om tiden för särskilda skyddsåtgärder ska förlängas. Ett sådant beslut får dock inte fattas om det framgår att det inte finns behov av ett omhändertagande.

4 § Ett omhändertagande enligt 1 § första stycket får pågå som längst till dess domen vinner laga kraft.

Ett omhändertagande enligt 1 § tredje stycket får pågå under högst två veckor. Allmän förvaltningsdomstol får dock besluta om förlängning av denna tid med ytterligare högst två veckor, om behovet av utredning eller någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt.

SOU 2012:17 Författningsförslag

117

5 § Ett omhändertagande enligt 2 § får pågå under högst en vecka.

Allmän förvaltningsdomstol får dock besluta om förlängning av denna tid med ytterligare högst en vecka om det finns synnerliga skäl.

6 § Ett omhändertagande enligt 3 § får pågå under högst tre veckor.

Allmän förvaltningsdomstol får dock besluta om förlängning av denna tid med ytterligare högst två veckor, om behovet av utredning eller någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt.

7 § Den som är omhändertagen enligt 1–3 §§ ska vara placerad i en särskild skyddsenhet.

10 kap. Beslut rörande genomförandet av särskilda skyddsåtgärder

1 § Beslut om att särskilda skyddsåtgärder i sluten form ska övergå i särskilda skyddsåtgärder i öppen form fattas av allmän förvaltningsdomstol. Det är också allmän förvaltningsdomstol som får besluta att särskilda skyddsåtgärder i öppen form ska övergå till särskilda skyddsåtgärder i sluten form.

Beslut om att särskilda skyddsåtgärder i sluten form ska övergå i särskilda skyddsåtgärder i öppen form fattas efter ansökan av den myndighet som ansvarar för genomförandet av de särskilda skyddsåtgärderna eller av den som beslutet om särskilda skyddsåtgärder avser. Inför prövningen ska myndigheten ange vilka särskilda villkor som myndigheten anser att rätten bör besluta.

Beslut om att särskilda skyddsåtgärder i öppen form ska övergå i sluten form fattas efter ansökan av den myndighet som ansvarar för genomförandet av de särskilda skyddsåtgärderna.

2 § Den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder får besluta att den som är föremål för särskilda skyddsåtgärder i öppen form i stället ska undergå sådana åtgärder i sluten form om syftet med åtgärderna inte längre kan tillgodoses genom särskilda skyddsåtgärder i öppen form och det kan befaras att den som undergår åtgärderna allvarligt kommer att skada sig själv eller någon annan.

Den myndighet som ansvarar för genomförandet ska anmäla beslutet för prövning vid allmän förvaltningsdomstol senast dagen

Författningsförslag SOU 2012:17

118

efter beslutet. Anser myndigheten att de särskilda skyddsåtgärderna bör fortsätta i sluten form ska den senast inom fyra dagar från beslutet ansöka om särskilda skyddsåtgärder i sluten form.

Om myndigheten inte ansöker om särskilda skyddsåtgärder i sluten form eller om domstolen avslår myndighetens ansökan om sådana åtgärder, ska det tidigare beslutet om särskilda skyddsåtgärder i öppen form fortfarande gälla.

3 § Fråga om vistelse utanför den särskilda skyddsenheten enligt 4 kap. 3–5 §§ prövas av allmän förvaltningsdomstol efter ansökan av den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder eller den som beslutet om särskilda skyddsåtgärder avser. Tillstånd till sådan vistelse får ges för ett visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen.

Allmän förvaltningsdomstol får efter ansökan av den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder överlämna åt denna att besluta om tillstånd enligt första stycket. När det finns skäl för det, får allmän förvaltningsdomstol återta denna beslutanderätt. Myndigheten får återkalla ett tillstånd att vistas utanför den särskilda skyddsenhetens område, om förhållandena kräver det.

11 kap. Upphörandet av särskilda skyddsåtgärder

1 § Om det inte längre finns förutsättningar för särskilda skyddsåtgärder ska allmän förvaltningsdomstol besluta att de ska upphöra.

Beslut om upphörande av särskilda skyddsåtgärder fattas efter ansökan av den myndighet som ansvarar för genomförandet av de särskilda skyddsåtgärderna eller av den som beslutet om särskilda skyddsåtgärder avser.

Särskilda skyddsåtgärder får inte upphöra utan att domstolen har prövat frågan och beslutat om ett upphörande.

2 § Särskilda skyddsåtgärder upphör när ett beslut om utvisning på grund av brott som avses i 2 kap. 2 § har verkställts.

SOU 2012:17 Författningsförslag

119

12 kap. Polismyndighetens biträde i samband med genomförande av särskilda skyddsåtgärder

1 § Polismyndigheten ska på begäran av den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder lämna biträde för att

1. föra den som ska undergå särskilda skyddsåtgärder i sluten form till en särskild skyddsenhet,

2. förflytta den som är placerad i en särskild skyddsenhet till en plats utanför enheten,

3. återföra den som är placerad i en särskild skyddsenhet om han eller hon har lämnat enheten utan tillstånd,

4. återföra den som är placerad i en särskild skyddsenhet om han eller hon inte har återvänt dit sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför enheten har gått ut,

5. återföra den som är placerad i en särskild skyddsenhet om ett tillstånd för honom eller henne att vistas utanför den särskilda skyddsenhetens område har återkallats eller

6. föra den som är föremål för särskilda skyddsåtgärder till en särskild skyddsenhet, om han eller hon inte har kommit dit sedan allmän förvaltningsdomstol eller den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder har beslutat att han eller hon ska undergå särskilda skyddsåtgärder i sluten form i stället för särskilda skyddsåtgärder i öppen form.

2 § En begäran enligt 1 § får göras endast om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan polisens särskilda befogenheter enligt 10 eller 10 a § polislagen (1984:387) behöver tillgripas eller om det annars finns synnerliga skäl.

3 § Den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder ska utan hinder av sekretess lämna polismyndigheten de uppgifter om den som är placerad i en särskild skyddsenhet som behövs för planeringen och genomförandet av åtgärden.

4 § Vid handräckning bör personal från den särskilda skyddsenheten närvara.

Författningsförslag SOU 2012:17

120

13 kap. Överklagande

1 § Ett beslut som har fattats av den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 § Ett beslut enligt 1 § får inte överklagas innan beslutet har omprövats av myndigheten. En sådan omprövning får begäras av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. Ett överklagande av ett beslut som inte har omprövats ska anses som en begäran om omprövning.

Vid omprövning enligt första stycket får beslutet inte ändras till den klagandes nackdel.

3 § En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från den dag då den klagande fick del av beslutet. I begäran om omprövning ska den klagande ange vilket beslut som avses och vilken ändring i beslutet som han eller hon begär.

Myndigheten prövar om skrivelsen med begäran om omprövning har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent ska den avvisas, om inte förseningen beror på att myndigheten har lämnat den klagande en felaktig underrättelse om hur man begär omprövning.

4 § Åklagaren får överklaga

1. beslut av allmän förvaltningsdomstol om att den som särskilda skyddsåtgärder avser inte ska vara omhändertagen i avvaktan på domstolens prövning i frågan eller i avvaktan på att han eller hon ska överföras till en särskild skyddsenhet,

2. beslut om att särskilda skyddsåtgärder inte ska inledas,

3. beslut om att inte förlänga tiden för särskilda skyddsåtgärder,

4. beslut om att särskilda skyddsåtgärder ska upphöra,

5. beslut om att särskilda skyddsåtgärder ska ges i öppen form,

6. beslut om att särskilda skyddsåtgärder ska övergå från sluten form till öppen form,

7. beslut av allmän förvaltningsdomstol eller den myndighet som ansvarar för genomförandet om att den som undergår särskilda skyddsåtgärder i sluten form får vistas utanför den särskilda skyddsenheten eller

SOU 2012:17 Författningsförslag

121

8. beslut av allmän förvaltningsdomstol att överlämna åt den myndighet som ansvarar för genomförandet att för den som undergår särskilda skyddsåtgärder i sluten form besluta om tillstånd att vistas utanför den särskilda skyddsenheten,

om åklagaren före beslutet har anmält till rätten att beslutet kan komma att överklagas.

14 kap. Handläggningen i allmän förvaltningsdomstol

1 § Frågor som ska prövas av förvaltningsrätt enligt denna lag prövas av den förvaltningsrätt inom vars domkrets den som frågan avser varaktigt uppehåller sig.

2 § Mål som rör inledande av, verkställighet av eller upphörande av särskilda skyddsåtgärder ska handläggas skyndsamt.

Ett mål enligt första stycket hos allmän förvaltningsdomstol ska tas upp till avgörande inom femton dagar från den dag då ansökan kom in till domstolen. Denna tid får förlängas, om det behövs ytterligare utredning eller om någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt.

3 § Har en ansökan om förlängning av tiden för särskilda skyddsåtgärder kommit in till allmän förvaltningsdomstol, får de särskilda skyddsåtgärderna fortsätta i avvaktan på domstolens beslut. Åtgärderna ska undergås i den form som föreskrivs i det senaste beslutet om särskilda skyddsåtgärder.

Avslår rätten ansökan, ska åtgärderna upphöra omedelbart.

4 § Rätten ska i mål enligt 8 kap. 3 §, 10 kap. 1 §, 10 kap. 3 § eller 11 kap 1 § ge åklagaren tillfälle att yttra sig innan beslut meddelas.

5 § I mål enligt denna lag ska förvaltningsrätten hålla muntlig förhandling, om det inte är uppenbart obehövligt. Sådan förhandling ska, om den som de särskilda skyddsåtgärderna avser vistas på en särskild skyddsenhet, hållas på skyddsenheten om inte särskilda skäl talar för något annat.

Den som de särskilda skyddsåtgärderna avser ska vara närvarande vid förhandlingen, om det är möjligt med hänsyn till hans eller hennes psykiska tillstånd. Den myndighet som ansvarar för genom-

Författningsförslag SOU 2012:17

122

förandet av särskilda skyddsåtgärder ska höras vid förhandlingen, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om den som de särskilda skyddsåtgärderna avser uteblir från en förhandling, till vilken han eller hon har kallats vid vite att inställa sig personligen, får rätten förordna att han eller hon ska hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag.

6 § Vid handläggningen i kammarrätt av mål enligt denna lag ska nämndemän ingå i rätten.

7 § Offentligt biträde ska i mål hos allmän förvaltningsdomstol förordnas för den som de särskilda skyddsåtgärderna avser, om det inte är uppenbart att det saknas behov av ett biträde.

8 § Beslut som meddelas enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat beslutas.

Om åklagaren före en förvaltningsrätts beslut har anmält att beslutet kan komma att överklagas, får förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft eller rätten dessförinnan har underrättats om att beslutet inte kommer att överklagas.

Har åklagaren enligt andra stycket underrättat förvaltningsrätten eller kammarrätten om att beslutet inte kommer att överklagas, ska rätten genast meddela den myndighet som ansvarar för genomförandet av särskilda skyddsåtgärder att beslutet kan verkställas.

15 kap. Tystnadsplikt och utlämnande av uppgifter

1 § Den som tillhör eller har tillhört personal inom enskild verksamhet i vilken särskilda skyddsåtgärder i öppen form genomförs eller har genomförts får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

Tystnadsplikt som gäller för en uppgift om en enskilds hälsotillstånd gäller även i förhållande till den enskilde själv, om det med hänsyn till ändamålet med de särskilda skyddsåtgärderna är av synnerlig vikt att uppgifterna inte lämnas till den enskilde.

För det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

SOU 2012:17 Författningsförslag

123

2 § Den som tillhör eller har tillhört personal inom enskild verksamhet i vilken särskilda skyddsåtgärder i öppen form genomförs eller har genomförts får inte obehörigen röja en uppgift från en enskild om någon annan persons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att det finns en risk för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till uppgiftslämnaren utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som framgår av lag eller förordning.

För det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

3 § Den som, utan att höra till personal inom enskild verksamhet i vilken särskilda skyddsåtgärder i öppen form genomförs eller har genomförts, till följd av anställning eller uppdrag eller på annan liknande grund deltar eller har deltagit i enskilt bedriven verksamhet får inte obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

För det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

4 § Från en verksamhet där sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller där personalen omfattas av tystnadsplikt enligt 1-3 §§ ska det utan hinder av sekretessen eller tystnadsplikten lämnas ut

1. sådana uppgifter om den enskilde som behövs för en undersökning enligt lagen (0000:00) om rättspsykiatrisk undersökning eller

2. sådan uppgifter om den enskilde som behövs för att kunna ge honom eller henne vård enligt lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård.

Författningsförslag SOU 2012:17

124

16 kap. Underrättelse till den mot vilken den otillåtna gärningen eller brottet som har föranlett de särskilda skyddsåtgärderna har riktat sig

1 § Den myndighet som ansvarar för de särskilda skyddsåtgärderna ska ge den mot vilken den otillåtna gärningen eller brottet som har föranlett de särskilda skyddsåtgärderna har riktat sig, möjlighet att begära att bli underrättad

1. när beslut har fattats om att de särskilda skyddsåtgärderna ska upphöra,

2. när beslut har fattats om att gärningsmannen får vistas utanför den särskilda skyddsenheten,

3. när gärningsmannen har lämnat den särskilda skyddsenheten utan tillstånd,

4. när gärningsmannen inte har återvänt till den särskilda skyddsenheten sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför enheten har gått ut,

5. när ett tillstånd att vistas utanför den särskilda skyddsenheten har återkallats eller

6. när beslut har fattats om att gärningsmannen ska undergå särskilda skyddsåtgärder i öppen form i stället för sådana åtgärder i sluten form.

Underrättelse ska ges innan den som är placerad vid en särskild skyddsenhet lämnar enheten eller annars så snart så möjligt. Underrättelsen ska utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och ska innehålla information om de regler som gäller för meddelande av kontaktförbud enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud.

Om det finns särskilda skäl får en sådan underrättelse lämnas utan att den mot vilken den otillåtna gärningen eller brottet har riktat sig har begärt att bli underrättad.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Den som vid ikraftträdandet ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning ska vid den prövning som anges i punkten 5 b i övergångsbestämmelserna till lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård, vid tillämpningen av 2 kap. 2 § i denna lag, jämställas med den som har dömts till fängelse på viss tid eller sluten ungdomsvård. Vid en sådan

SOU 2012:17 Författningsförslag

125

prövning ska allmän förvaltningsdomstol hämta in yttrande från åklagaren.

Författningsförslag SOU 2012:17

126

5 Förslag till lag om rättspsykiatrisk undersökning m.m.

1 kap. Inledande bestämmelser och definitioner

1 § I denna lag finns följande kapitel:

- preliminär rättspsykiatrisk undersökning (2 kap.) - övriga rättspsykiatriska undersökningar (3 kap.), - placering av en intagen och hans eller hennes rättigheter (4 kap.) och

- särskilda kontroll- och tvångsåtgärder i samband med en rättspsykiatrisk undersökning (5 kap.) och

- övriga bestämmelser (6 kap.).

2 § Som frihetsberövad avses i denna lag den som

1. är anhållen,

2. är häktad,

3. är intagen i en kriminalvårdsanstalt,

4. är intagen i ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken,

5. är intagen i ett häkte eller en polisarrest i avvaktan på att han eller hon ska förpassas till en kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem,

6. är omhändertagen enligt 10 kap. 1 eller 3 § lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder,

7. är placerad i en särskild skyddsenhet enligt lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder,

8. undergår ett fängelsestraff i en sluten stödenhet enligt lagen (0000:00) om sluten stödenhet för vissa lagöverträdare med funktionsnedsättning,

9. är omhändertagen enligt 28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken i avvaktan på att ett beslut om undanröjande av skyddstillsyn vinner laga kraft,

10. är föremål för tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

11. med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga vistas i ett särskilt ungdomshem,

12. är tagen i förvar enligt utlänningslagen (2005:716) eller 13. är föremål för sluten psykiatrisk tvångsvård enligt lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård.

SOU 2012:17 Författningsförslag

127

3 § Som intagen avses i denna lag den som är frihetsberövad och som har förts över till en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning enligt 3 kap. Som intagen avses även den som är intagen på undersökningsenheten med stöd av 3 kap. 15 §.

2 kap. Preliminär rättspsykiatrisk undersökning

Läkarintyg efter en preliminär rättspsykiatrisk undersökning

1 § Allmän domstol får i ett brottmål besluta att hämta in ett läkarintyg efter en preliminär rättspsykiatrisk undersökning i fråga om den misstänkte gärningsmannens tillräknelighet eller i fråga om han eller hon uppfyller förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder.

2 § Av ett läkarintyg efter en preliminär rättspsykiatrisk undersökning i fråga om den misstänkte gärningsmannens tillräknelighet ska det framgå

1. om det kan misstänkas att han eller hon till följd av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring, en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd har saknat förmåga att förstå gärningens innebörd i den situation i vilken han eller hon befann sig eller om han eller hon har saknat förmåga att anpassa sitt handlande efter en sådan förståelse och

2. om det kan misstänkas att han eller hon i anslutning till gärningen själv har vållat sin bristande förmåga genom rus eller på något annat sätt.

Om det av den preliminära rättspsykiatriska undersökningen framgår att det inte kan misstänkas att de omständigheter som avses i första stycket föreligger ska det av läkarintyget framgå om det kan misstänkas att den misstänkte gärningsmannen till följd av en icke självförvållad psykisk störning, en sinnesrörelse eller av någon annan orsak har haft nedsatt förmåga att förstå gärningens innebörd i den situation i vilken han eller hon befann sig eller att anpassa sitt handlande efter en sådan förståelse eller att kontrollera sitt handlande.

3 § Av ett läkarintyg efter en preliminär rättspsykiatrisk undersökning i fråga om förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder ska det framgå om det kan misstänkas att det finns en påtaglig risk för att den misstänkte gärningsmannen på nytt begår gärningar av all-

Författningsförslag SOU 2012:17

128

varligt slag som riktar sig mot eller medför fara för någon annans liv eller hälsa.

4 § Domstolen får besluta om en undersökning med läkarintyg enligt 2 eller 3 § endast om

1. allmänt åtal har väckts,

2. den misstänkte har erkänt gärningen eller

3. det annars finns sannolika skäl för misstanken att han eller hon har begått gärningen.

Genomförandet av en preliminär rättspsykiatrisk undersökning

5 § Är den som ska undersökas med stöd av 2 eller 3 § inte frihetsberövad är han eller hon skyldig att inställa sig för undersökning på den tid och den plats som läkaren bestämmer. Undersökningen ska om det är möjligt genomföras så att den som undersöks inte hindras i sin förvärvsverksamhet eller utsätts för någon annan olägenhet.

Om den som ska undersökas inte inställer sig till undersökningen ska polismyndigheten på begäran av läkaren lämna handräckning för att den som ska undersökas ska komma till undersökningen.

Läkarintyget ska utan dröjsmål ges in till domstolen sedan undersökningen har avslutats. Läkarintyget ska ges in inom två veckor, om den misstänkte är häktad, och annars inom fyra veckor från och med den dag beslutet om undersökning kom in till undersökningsenheten.

3 kap. Övriga rättspsykiatriska undersökningar

1 § Inom ramen för en rättspsykiatrisk undersökning enligt detta kapitel får det göras undersökningar och avges utlåtanden i fråga om

1. gärningsmannens tillräknelighet,

2. förutsättningarna för verkställighet av fängelse i en sluten stödenhet eller

3. förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder.

2 § Allmän domstol får i ett brottmål besluta om en rättspsykiatrisk undersökning om den misstänkte har erkänt gärningen eller övertygande bevisning har lagts fram om att han eller hon har begått den.

SOU 2012:17 Författningsförslag

129

3 § Allmän förvaltningsdomstol får i ett mål om särskilda skyddsåtgärder besluta om en rättspsykiatrisk undersökning i fråga om förutsättningarna för sådana åtgärder

1. om allmän domstol genom en dom, som har vunnit laga kraft, har fastställt att gärningsmannen har begått en otillåten gärning som enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte utgör brott eller

2. om allmän domstol i en dom genom vilken gärningsmannen har dömts till fängelse på viss tid eller till sluten ungdomsvård har beslutat att allmän förvaltningsdomstol ska pröva om han eller hon vid frigivning från fängelsestraffet eller den slutna ungdomsvården uppfyller förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder.

4 § Kriminalvården får besluta om en rättspsykiatrisk undersökning i fråga om förutsättningarna för verkställighet av fängelse i en sluten stödenhet under tiden den dömde undergår ett fängelsestraff.

Undersökning i fråga om tillräknelighet m.m.

5 § En undersökning i fråga om gärningsmannens tillräknelighet får ske i syfte att kunna bedöma om en gärning enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken inte ska utgöra brott. Av ett utlåtandet över en sådan undersökning ska det framgå

1. om den misstänkte gärningsmannen till följd av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring, en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd har saknat förmåga att förstå gärningens innebörd i den situation i vilken han eller hon befann sig eller om han eller hon har saknat förmåga att anpassa sitt handlande efter en sådan förståelse,

2. om den misstänkte gärningsmannen i anslutning till gärningen själv har vållat sin bristande förmåga genom rus eller på något annat sätt och

3. om det finns förutsättningar att ge den misstänkte gärningsmannen tvångsvård enligt lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård.

Om det av undersökningen framgår att omständigheter som avses i första stycket 1 och 2 inte föreligger ska det av utlåtandet framgå om den misstänkte gärningsmannen till följd av en icke självförvållad psykisk störning, en sinnesrörelse eller av någon annan orsak har haft nedsatt förmåga att förstå gärningens innebörd i den situa-

Författningsförslag SOU 2012:17

130

tion i vilken han eller hon befann sig eller att anpassa sitt handlande efter en sådan förståelse eller att kontrollera sitt handlande.

6 § Innan domstolen beslutar om ansvarsfrihet enligt 1 kap. 2 a § första stycket brottsbalken ska en undersökning enligt 5 § ha gjorts i målet. En sådan undersökning med utlåtande behöver dock inte hämtas in, om det underlag som behövs ändå finns tillgängligt för domstolen.

Undersökning om förutsättningarna för verkställighet av fängelse i en sluten stödenhet

7 § En undersökning i fråga om förutsättningarna för verkställighet av fängelse i en sluten stödenhet får ske i syfte att kunna bedöma om den misstänkte gärningsmannen uppfyller förutsättningarna för sådan verkställighet enligt 26 kap. 4 § brottsbalken eller 1 a kap. 1 § fängelselagen (2010:610).

Undersökning om särskilda skyddsåtgärder

8 § En undersökning i fråga om förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder får ske i syfte att allmän domstol ska kunna bedöma om domstolen beträffande den som döms till fängelse på viss tid eller sluten ungdomsvård ska förklara att det finns skäl för allmän förvaltningsdomstol att pröva frågan om särskilda skyddsåtgärder eller om det finns förutsättningar för att besluta att gärningsmannen ska omhändertas i avvaktan på att en dom enligt 30 kap. 3 a § rättegångsbalken ska vinna laga kraft. En undersökning får också ske i syfte att allmän förvaltningsdomstol ska kunna besluta i fråga om åtgärder enligt lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder.

Av ett utlåtande över en sådan undersökning ska det framgå om det finns en påtaglig risk för att gärningsmannen på nytt begår gärningar av allvarligt slag som riktar sig mot eller medför fara för någon annans liv eller hälsa och om han eller hon har behov av behandling eller omsorg i någon annan form. Avser undersökningen fråga om förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder som ska gälla för tiden efter frigivning från ett fängelsestraff eller från sluten ungdomsvård ska det av utlåtandet även framgå om den dömde fortfarande lider av en allvarlig psykisk störning, en svår utvecklings-

SOU 2012:17 Författningsförslag

131

störning eller ett allvarligt demenstillstånd samt om de särskilda skyddsåtgärderna bör inledas i sluten form eller i öppen form.

9 § Allmän förvaltningsdomstol får inte besluta om särskilda skyddsåtgärder utan att en undersökning enligt 8 § har gjorts i målet. En sådan undersökning behövs dock inte

1. om domstolens prövning avser en förlängning av pågående särskilda skyddsåtgärder och domstolen har hämtat in ett utlåtande i de avseenden som anges i 8 § andra stycket från den myndighet som ansvarar för åtgärden eller

2. om det är uppenbart obehövligt. Vid en prövning i fråga om upphörande av särskilda skyddsåtgärder ska domstolen hämta in ett utlåtande från den myndighet som ansvarar för åtgärderna eller, om det bedöms nödvändigt, en undersökning med utlåtande enligt 8 §.

Genomförandet av en rättspsykiatrisk undersökning

10 § En rättspsykiatrisk undersökning får genomföras vid särskilda undersökningsenheter. Med undersökningsenhet avses i denna lag även en vårdinrättning, där sådana undersökningar genomförs. Fördelningen av undersökningar mellan olika enheter sker enligt föreskrifter som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar.

Om det finns särskilda skäl får en rättspsykiatrisk undersökning av den som är frihetsberövad, efter samråd med berörd huvudman, även genomföras

1. i häktet, om den som ska undersökas är häktad,

2. i en kriminalvårdsanstalt, om den som ska undersökas är intagen där,

3. på ett särskilt ungdomshem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, om den som ska undersökas verkställer sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken,

4. i häktet eller i en polisarrest, om den som ska undersökas befinner sig där i avvaktan på att han eller hon ska förpassas till en kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem,

5. där den som ska undersökas befinner sig om han eller hon är omhändertagen enligt 9 kap. 1 eller 3 § lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder,

Författningsförslag SOU 2012:17

132

6. i en särskild skyddsenhet, om den som ska undersökas är placerad i en sådan enhet enligt lagen (0000:00) om särskilda skyddsåtgärder,

7. i en sluten stödenhet, om den som ska undersökas undergår ett fängelsestraff i en sådan enhet enligt fängelselagen (2010:610),

8. på ett sjukhus eller ett LVM-hem, om den som ska undersökas är föremål för tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

9. på ett särskilt ungdomshem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, om den som ska undersökas är föremål för vård enligt den lagen,

10. på den plats där ett beslut om förvar verkställs, om det beträffande den som ska undersökas finns ett beslut om förvar enligt utlänningslagen (2005:716) eller

11. på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk dygnetruntvård, om den som ska undersökas är föremål för sluten psykiatrisk tvångsvård enligt lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård.

11 § En rättspsykiatrisk undersökning ska genomföras med största möjliga skyndsamhet. Den ska anpassas efter det syfte med undersökningen som domstolen eller Kriminalvården har angett och efter övriga omständigheter i det enskilda fallet.

Utlåtande över den rättspsykiatriska undersökningen ska utan dröjsmål ges in till domstolen eller Kriminalvården sedan undersökningsarbetet har avslutats. Utlåtande ska ges in inom fyra veckor om

- undersökningen endast har avsett gärningsmannens tillräknelighet,

- undersökningen efter en begäran av allmän domstol endast har avsett förutsättningarna för verkställighet av fängelse i en sluten stödenhet, eller

- undersökningen efter en begäran av allmän förvaltningsdomstol har avsett förutsättningarna för särskilda skyddsåtgärder,

och inom sex veckor om - om undersökningen har avsett frågan om tillräknelighet och frågan om förutsättningar för särskilda skyddsåtgärder,

- undersökningen har avsett frågan om tillräknelighet, frågan om förutsättningar för verkställighet i en sluten stödenhet och frågan om förutsättningar för särskilda skyddsåtgärder, eller

- undersökningen efter en begäran av Kriminalvården har avsett frågan om förutsättningar för verkställighet i en sluten stödenhet.

SOU 2012:17 Författningsförslag

133

Den tid som anges i andra stycket ska räknas från och med den dag beslutet om undersökning kom in till undersökningsenheten. Domstolen respektive Kriminalvården får medge anstånd med att ge in utlåtandet, om det finns synnerliga skäl.

12 § Ett utlåtande över en undersökning enligt 3 kap. 5 § ska avges av en läkare vid undersökningsenheten eller av någon annan läkare som huvudmannen för enheten utser.

Ett utlåtande över en undersökning enligt 3 kap. 7 § eller 3 kap. 8 § ska avges av den myndighet som regeringen bestämmer.

Utlåtandet ska innehålla uttalanden i de frågor som anges i domstolens eller Kriminalvårdens beslut. I utlåtandet ska de omständigheter anges som dessa uttalanden grundas på.

13 § Den som är frihetsberövad och ska genomgå en undersökning ska utan dröjsmål och senast inom sju dagar från den dag beslutet om undersökning kom in till undersökningsenheten föras över till enheten, om inte undersökningen ska genomföras på en plats som anges i 10 § andra stycket.

Sedan undersökningen har avslutats vid undersökningsenheten, ska den frihetsberövade, om han eller hon är i behov av psykiatrisk tvångsvård eller annan vård som inte lämpligen kan ges på den plats där den frihetsberövade ska befinna sig med anledning av frihetsberövandet, föras över till en enhet inom hälso- och sjukvården. I annat fall ska han eller hon föras tillbaka till den plats där frihetsberövandet ska fortsätta.

14 § Är den som ska undersökas inte frihetsberövad är han eller hon skyldig att inställa sig för undersökning på den tid och den plats som den som ska avge utlåtandet över undersökningen bestämmer.

Undersökningen ska om det är möjligt genomföras så att den som ska undersökas inte hindras i sin förvärvsverksamhet eller utsätts för någon annan olägenhet.

Om den som ska undersökas inte inställer sig till undersökningen ska polismyndigheten på begäran av verksamhetschefen lämna handräckning för att den som ska undersökas ska komma till undersökningen.

15 § Är den som ska undersökas inte frihetsberövad får den domstol som har beslutat att hämta in undersökningen besluta att han eller hon ska tas in på undersökningsenheten om

Författningsförslag SOU 2012:17

134

1. han eller hon inte inställer sig till en undersökning eller

2. om det finns något annat skäl att anta att han eller hon inte kommer att frivilligt medverka till undersökningen.

I beslutet ska domstolen bestämma den längsta tid, högst två veckor, under vilken den som ska undersökas får hållas kvar på undersökningsenheten. Kan undersökningen inte avslutas inom den bestämda tiden, får domstolen besluta att han eller hon får hållas kvar under ytterligare högst två veckor.

En begäran om intagning ska göras av verksamhetschefen. Den som ska undersökas ska ges tillfälle att yttra sig över en sådan begäran.

4 kap. Placering av en intagen och hans eller hennes rättigheter

Placering

1 § En intagen har rätt att placeras i enrum.

Två eller flera intagna får placeras i samma rum om det är nödvändigt av utrymmesskäl eller någon annan särskild anledning.

2 § En intagen får inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna av motsatt kön. En intagen får dock medges att vistas med intagna av motsatt kön, om det är lämpligt och de intagna samtycker till det.

3 § En intagen som är under arton år får inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna över arton år, om det inte kan anses vara till hans eller hennes bästa.

4 § En intagen får medges att ha sitt spädbarn hos sig, om det kan anses vara till barnets bästa.

Vistelse utomhus

5 § En intagen ska ges möjlighet att vistas utomhus minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot det.

SOU 2012:17 Författningsförslag

135

Förströelse

6 § En intagen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ägna sig åt förströelse.

Utbud av massmedier och sysselsättning

7 § En intagen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt följa vad som händer i omvärlden.

En intagen ska, om det är möjligt, beredas lämplig sysselsättning i form av arbete eller annan jämförbar verksamhet. En intagen som utför eller deltar i sådan sysselsättning har rätt till ersättning.

Om en intagen uppsåtligen har skadat egendom som tillhör eller har upplåtits till den myndighet som regeringen bestämmer, får myndigheten av den ersättning som avses i andra stycket ta ut ett belopp som motsvarar kostnaderna för att ersätta eller på annat sätt återställa egendomen.

Religionsutövning

8 § En intagen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt utöva sin religion.

Ytterligare rättigheter

9 § Att den intagne har

- rätt att ta emot och inneha personliga tillhörigheter, - rätt att få ta emot besök, - rätt att få stå i förbindelse med en annan person genom elektronisk kommunikation och

- möjlighet till gemensamhet, framgår av 5 kap. 4, 6, 9 och 25 §§.

Permission

10 § En intagen får, om det finns särskilt ömmande skäl, beviljas tillstånd att vistas utanför undersökningsenheten för viss kort tid (permission), om det inte finns hinder mot det av säkerhetsskäl.

Författningsförslag SOU 2012:17

136

Ett tillstånd till permission ska förenas med de villkor som behövs. Om det inte är uppenbart obehövligt, ska den intagne stå under bevakning.

Innan ett tillstånd till permission beviljas den som är ålagd restriktioner enligt 6 kap. häkteslagen (2010:611) ska medgivande inhämtas från undersökningsledaren eller åklagaren.

5 kap. Särskilda kontroll- och tvångsåtgärder i samband med en rättspsykiatrisk undersökning

1 § I fråga om den som är intagen får verksamhetschefen, i den utsträckning det är nödvändigt för att ordningen och säkerheten vid undersökningsenheten ska kunna upprätthållas, besluta

1. om omhändertagande och förvaring av personliga tillhörigheter (4 och 5 §§),

2. om inskränkningar när det gäller den intagnes besök eller andra kontakter (6–15 §§),

3. om kontroll av den intagnes bostadsrum m.m. (17 §),

4. om kroppsvisitation och kroppsbesiktning (18–22 §§),

5. om omhändertagande av otillåtna föremål (23 och 24 §§),

6. om avskiljande (25 §) och

7. att den intagne ska beläggas med fängsel (26 §). Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att besluta om åtgärder enligt första stycket.

Bestämmelserna i 4–26 §§ i detta kapitel gäller inte om den som är intagen är föremål för sluten psykiatrisk tvångsvård enligt lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård. I det fallet finns bestämmelser om tvångsåtgärder i 6 kap. i den lagen.

2 § I fråga om den som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning vid en undersökningsenhet utan att vara intagen får verksamhetschefen, i den utsträckning det är nödvändigt för att ordningen och säkerheten vid undersökningsenheten ska kunna upprätthållas, besluta

1. om omhändertagande och förvaring av personliga tillhörigheter enligt 4 och 5 §§,

2. om kroppsvisitation eller kroppsbesiktning enligt 18 §, 19 § 1 eller 4 samt 20–22 § och

3. om omhändertagande av otillåtna föremål enligt 23 och 24 §§.

SOU 2012:17 Författningsförslag

137

Vad som föreskrivs om intagen ska då gälla även för den som inte är intagen.

Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att besluta om åtgärder enligt första stycket.

3 § En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.

Personliga tillhörigheter

4 § En intagen får ta emot och inneha böcker, tidskrifter, tidningar och andra personliga tillhörigheter som inte kan äventyra ordningen eller säkerheten.

5 § Tillhörigheter som en intagen inte får ta emot och inneha enligt 4 § får omhändertas och förvaras för hans eller hennes räkning.

Tillhörigheter som har omhändertagits ska lämnas ut till den intagne senast när han eller hon lämnar undersökningsenheten.

Besök och andra kontakter

Besök

6 § En intagen får ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Ett besök får dock vägras om det kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll enligt 7 eller 8 §.

Bestämmelser om rätten för den som är häktad att ta emot besök från sin försvarare finns i 21 kap. 9 § rättegångsbalken. Ett besök av en advokat som biträder den undersökte i en rättslig angelägenhet får kontrolleras endast om advokaten eller den undersökte begär det.

7 § Ett besök får, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, kontrolleras genom att

1. personal övervakar besöket, eller

2. besöket äger rum i ett besöksrum som är så utformat att det inte är möjligt att överlämna föremål.

Författningsförslag SOU 2012:17

138

8 § Ett besök får, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, villkoras av att besökaren går med på att bli kroppsvisiterad eller ytligt kroppsbesiktigad.

Elektronisk kommunikation

9 § En intagen får stå i förbindelse med en annan person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan ske. Sådan kommunikation får dock vägras om den kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning enligt 10 §.

10 § Elektronisk kommunikation mellan en intagen och en annan person får avlyssnas, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. De som ska kommunicera med varandra ska i förväg informeras om kontrollen.

Elektronisk kommunikation mellan en intagen och hans eller hennes offentlige försvarare eller en advokat som biträder honom eller henne i en rättslig angelägenhet får inte avlyssnas.

Försändelser

11 § Försändelser mellan en intagen och hans eller hennes offentlige försvarare eller advokat som biträder honom eller henne i en rättslig angelägenhet, en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda ska skickas vidare utan granskning. En sådan försändelse till en intagen ska dock inte skickas vidare utan hållas kvar, om det finns anledning att anta att uppgiften om avsändare av försändelsen är oriktig.

12 § I andra fall än som avses i 11 § får en intagen vägras att sända eller att ta emot en försändelse, om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten. En försändelse som den intagne inte får sända eller ta emot får hållas kvar.

13 § En försändelse som hålls kvar får inte granskas utan den intagnes medgivande, om det inte är absolut nödvändigt av säkerhetsskäl.

SOU 2012:17 Författningsförslag

139

En försändelse som avses i 11 § får endast granskas i syfte att utreda vem avsändaren är.

14 § En försändelse som hålls kvar ska, om inte särskilda skäl talar mot det, lämnas ut till den intagne så snart som möjligt och senast när han eller hon lämnar undersökningsenheten.

Gemensamma bestämmelser

15 § Om det behövs för att kunna bedöma om besök eller elektronisk kommunikation kan tillåtas enligt 6 § första stycket eller 9 § eller ska kontrolleras enligt 7 eller 10 §, ska det i förväg undersökas om den som kontakten ska äga rum med är dömd eller misstänkt för brott eller för att utöva brottslig verksamhet. I den utsträckning det behövs får upplysningar också hämtas in om hans eller hennes personliga förhållanden i övrigt.

16 § Regeringen får beträffande den som undergår ett fängelsestraff i en kriminalvårdsanstalt och har förts över till en undersökningsenhet besluta om undantag från bestämmelserna i 6–15 §§, om det behövs med hänsyn till rikets säkerhet eller risken för att den intagne medverkar till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

Kontroll av bostadsrum m.m.

17 § En intagens bostadsrum och hans eller hennes tillhörigheter får kontrolleras i den utsträckning det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

Första stycket gäller även andra slutna förvaringsställen som den intagne disponerar.

Kroppsvisitation och kroppsbesiktning

18 § Den som ska tas in på en undersökningsenhet ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna föremål när han eller hon kommer till undersökningsenheten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Författningsförslag SOU 2012:17

140

19 § En intagen får kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna föremål om

1. det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas på honom eller henne,

2. han eller hon återkommer efter en vistelse utanför undersökningsenheten,

3. han eller hon ska ha eller har haft ett besök utan sådan kontroll som avses i 7 §, eller

4. det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en större undersökning som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom undersökningsenheten och den intagne har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.

20 § Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl får en intagen även i andra fall än som avses i 18 och 19 §§ kroppsvisiteras i syfte att söka efter vapen eller andra farliga föremål.

21 § Urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller hårprov får, om inte annat motiveras av medicinska eller liknande skäl, tas på en intagen om

1. han eller hon skäligen kan misstänkas vara påverkad av alkohol, narkotika, något annat berusningsmedel, något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, eller

2. det krävs för att vid undersökningen kunna bedöma hans eller hennes psykiatriska eller medicinska tillstånd.

22 § Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får inte utföras eller bevittnas av någon av motsatt kön som inte är läkare eller legitimerad sjuksköterska. Detta gäller dock inte

1. en kroppsvisitation som avses i 20 §,

2. en kroppsvisitation som enbart innebär att föremål som en person bär med sig undersöks,

3. en kroppsvisitation med metalldetektor eller liknande teknisk anordning, eller

4. en kroppsbesiktning som enbart innebär att andra prov än urinprov tas enligt 21 §.

Om det är nödvändigt får en kroppsvisitation eller en kroppsbesiktning av en man utföras eller bevittnas av en kvinna även i andra fall än som avses i första stycket.

SOU 2012:17 Författningsförslag

141

Omhändertagande av otillåtna föremål

23 § Alkohol, narkotika, andra berusningsmedel, sådana medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor får omhändertas och förstöras om

1. de medförs av någon som ska tas in på en undersökningsenhet,

2. de påträffas hos en intagen,

3. de sänds till en intagen, eller

4. de på annat sätt påträffas inom en undersökningsenhet och det inte finns någon känd ägare till dem.

Första stycket gäller även injektionssprutor, kanyler och andra föremål som är särskilt ägnade att användas vid narkotikamissbruk eller för annan befattning med narkotika.

24 § Ett föremål som påträffas på en undersökningsenhet får i andra fall än som anges i 23 § och 5 kap. 5 § omhändertas, om det kan antas att föremålet kommer att tas i beslag. Omhändertagandet ska så snart som möjligt anmälas till den som får besluta om beslag.

Vistelse i gemensamhet och avskildhet

25 § En intagen ska ges möjlighet att dagtid vistas tillsammans med andra intagna (gemensamhet), om inte

1. det av säkerhetsskäl är nödvändigt att hålla den intagne avskild från andra intagna, eller

2. det är nödvändigt att hålla honom eller henne avskild från andra intagna för att genomföra en kroppsbesiktning.

Fängsel

26 § En intagen får beläggas med fängsel

1. vid förflyttning inom undersökningsenheten och vid transport eller annan vistelse utanför enheten, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, eller

2. om han eller hon uppträder våldsamt och det är absolut nödvändigt med hänsyn till den intagnes egen eller någon annans säkerhet till liv eller hälsa.

Författningsförslag SOU 2012:17

142

En läkare ska så snart som möjligt undersöka en intagen som har belagts med fängsel enligt första stycket 2.

Allmän inpasseringskontroll

27 § Om det är nödvändigt för att säkerheten ska kunna upprätthållas vid en undersökningsenhet får huvudmannen för undersökningsenheten besluta att alla personer som passerar in i undersökningsenheten ska kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Syftet med allmän inpasseringskontroll ska vara att söka efter otillåtna föremål. Skriftliga meddelanden får inte granskas.

Ett beslut om allmän inpasseringskontroll får gälla i högst tre månader.

Huvudmannen för undersökningsenheten får i enskilda fall medge undantag från allmän inpasseringskontroll, om det finns särskilda skäl.

Kontroll av fordon

28 § Om det är nödvändigt för att säkerheten ska kunna upprätthållas vid en undersökningsenhet, får ett fordon i anslutning till att det passerar in i eller ut ur undersökningsenheten sökas igenom efter otillåtna föremål eller personer som utan tillåtelse försöker ta sig in i eller ut ur undersökningsenheten. Skriftliga meddelanden får inte granskas.

Befogenheter mot obehöriga personer

29 § En tjänsteman vid en undersökningsenhet får avvisa eller avlägsna den som obehörigen försöker ta sig in i eller vägrar att lämna undersökningsenheten.

Den som ska avlägsnas får i anslutning till ingripandet

1. kroppsvisiteras enligt 20 §, eller

2. beläggas med fängsel enligt 26 § första stycket 2. Ett ingripande enligt första eller andra stycket ska dokumenteras.

SOU 2012:17 Författningsförslag

143

6 kap. Övriga bestämmelser

Yttrande över en undersökning

1 § Domstolen får hämta in ett yttrande av den myndighet som regeringen bestämmer över en sådan undersökning med utlåtande som avses i 3 kap.

Om det behövs, ska den myndighet som avses i första stycket komplettera undersökningen och utlåtandet. Ska undersökningen och utlåtandet kompletteras, gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 3 kap. 10 §, 11 § första stycket och 13–15 §§ om hur en undersökning ska genomföras. Myndigheten får uppdra åt en viss läkare, psykolog eller annan att utföra kompletteringen.

Utlämnande av uppgifter

2 § Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap. 1−5 §§ eller 26 kap. 1 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller där personalen omfattas av tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen (2010:659), 15 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) eller 29 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska det utan hinder av sekretessen eller tystnadsplikten lämnas ut

1. sådana uppgifter om den misstänkte eller den dömde som behövs för en undersökning, ett utlåtande eller ett läkarintyg enligt denna lag eller

2. sådana uppgifter som behövs för ett yttrande enligt 1 §.

Anmälningsskyldighet

3 § Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

Författningsförslag SOU 2012:17

144

Straff

4 § Den som olovligen överlämnar eller försöker att överlämna ett vapen eller ett annat farligt föremål till den som är intagen, döms till böter eller fängelse i högst ett år, om inte gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.

5 § Den som

1. lämnar alkohol, annat berusningsmedel, injektionsspruta eller kanyl som kan användas vid narkotikamissbruk till den som är intagen, eller

2. på annat sätt hjälper honom eller henne att få tillgång till ett sådant berusningsmedel eller ett sådant föremål,

döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är belagd med strängare straff i annan lag.

Överklagande

6 § Beslut av domstolen enligt 3 kap. 15 § får överklagas särskilt.

7 § Beslut som domstolen har meddelat med stöd av denna lag gäller omedelbart, om inte något annat förordnas. Ett beslut enligt 3 kap. 15 § gäller omedelbart endast om beslutet avser ett förordnande om fortsatt kvarhållande för undersökning.

Tillsyn

8 § Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i 5 kap. samt de föreskrifter som har meddelats på detta område utövas av Socialstyrelsen.

Att Socialstyrelsen utövar tillsyn över hälso- och sjukvården, hälso- och sjukvårdens personal och över säkerheten vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning framgår av patientsäkerhetslagen (2010:659).

SOU 2012:17 Författningsförslag

145

Bemyndiganden

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om genomförande av undersökningar enligt denna lag och om kompetenskrav för de som får avge läkarintyg och utlåtanden enligt lagen.

I kraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2015 då lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning ska upphöra att gälla.

2. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om rättspsykiatriska undersökningar som har beslutats före ikraftträdandet.

3. Har gärningen begåtts före ikraftträdandet får domstolen besluta om en rättspsykiatrisk undersökning enligt den upphävda lagen. Ett sådant beslut får inte fattas efter den 31 december 2015.

Författningsförslag SOU 2012:17

146

6 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1944:133 ) om kastrering

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1944:133) om kastrering ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §17

Kastrering får, om ej nedan annorlunda stadgas, företas endast efter tillstånd av socialstyrelsen. Sådant tillstånd får inte lämnas för någon, såvida inte tillfälle att yttra sig, där så kan ske, har beretts, om han är underårig den som har vårdnaden om honom, om han är gift hans make samt om han är intagen på allmän anstalt dennas läkare och föreståndare.

Kastrering får, om inte annat föreskrivs nedan, göras endast efter tillstånd av Socialstyrelsen. Sådant tillstånd får inte lämnas för någon, såvida inte tillfälle att yttra sig, där så kan ske, har beretts, om han eller hon är underårig den som har vårdnaden om honom eller henne, om han eller hon är gift hans eller hennes make eller maka samt om han eller hon är intagen på allmän anstalt hans eller hennes läkare och föreståndare.

På den som har fyllt tjugotre år och är i stånd att lämna giltigt samtycke får kastrering enligt 1 § andra stycket företagas utan socialstyrelsens tillstånd, om den läkare som utför ingreppet samt någon annan läkare i den tjänsteställning regeringen föreskriver, i skriftligt utlåtande, med angivande av grunden för åtgärden på heder och samvete har förklarat förutsättningarna för densamma föreligga. Vad nu sagts skall dock ej gälla den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, häkte eller

På den som har fyllt tjugotre år och är i stånd att lämna giltigt samtycke får kastrering enligt 1 § andra stycket göras utan

Socialstyrelsens tillstånd, om den läkare som utför ingreppet samt någon annan läkare i den tjänsteställning regeringen föreskriver, i skriftligt utlåtande, med angivande av grunden för åtgärden på heder och samvete har förklarat förutsättningarna för densamma föreligga. Vad nu sagts ska dock inte gälla den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, i en sluten

17 Senaste lydelse 1991:1956.

SOU 2012:17 Författningsförslag

147

hem som avses i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall eller som är intagen på vårdinrättning med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

stödenhet, häkte eller hem som avses i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall eller som är intagen på vårdinrättning med stöd av lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård.

Vid prövning som avses i andra stycket skall i tillämpliga delar iakttagas vad i första stycket andra punkten stadgas.

Vid prövning som avses i andra stycket ska första stycket andra meningen gälla i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Författningsförslag SOU 2012:17

148

7 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1946:804 ) om införande av nya rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §18

Har någon genom dom, som får verkställas, trots att den inte äger laga kraft, dömts till straff eller annan påföljd för brott och är han eller hon för sådan verkställighet intagen i kriminalvårdsanstalt eller i särskilt ungdomshem med stöd av 32 kap. 5 § brottsbalken, skall han eller hon vid fullföljd av talan i målet anses som häktad för brottet. Detsamma gäller i fråga om den som är omhändertagen enligt 28 kap. 11 § brottsbalken.

Har någon genom dom, som får verkställas, trots att den inte äger laga kraft, dömts till straff eller annan påföljd för brott och är han eller hon för sådan verkställighet intagen i kriminalvårdsanstalt, i en sluten stödenhet eller i särskilt ungdomshem med stöd av 32 kap. 5 § brottsbalken, ska han eller hon vid fullföljd av talan i målet anses som häktad för brottet. Detsamma gäller i fråga om den som är omhändertagen enligt 28 kap. 11 § brottsbalken.

Vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet angående brottmål skall, om inte annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla, då mot någon, som blivit dömd för brott, vid domstol inleds förfarande, som avser undanröjande av påföljd och ådömande av annan påföljd för brott eller som avser annan åtgärd i fråga om ådömd påföljd; är han eller hon för verkställighet av påföljd intagen i anstalt eller

Vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet angående brottmål ska, om inte annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla, då mot någon, som blivit dömd för brott, vid domstol inleds förfarande, som avser undanröjande av påföljd och ådömande av annan påföljd för brott eller som avser annan åtgärd i fråga om ådömd påföljd; är han eller hon för verkställighet av påföljd intagen i anstalt, i en

18 Senaste lydelse 2006:893.

SOU 2012:17 Författningsförslag

149

särskilt ungdomshem som avses i första stycket, skall han eller hon anses som häktad för brottet. Har offentlig försvarare förordnats för den dömde, skall ersättning till försvararen alltid betalas av staten.

sluten stödenhet eller särskilt ungdomshem som avses i första stycket, ska han eller hon anses som häktad för brottet. Har offentlig försvarare förordnats för den dömde, ska ersättning till försvararen alltid betalas av staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Författningsförslag SOU 2012:17

150

8 Förlag till lag om ändring i lagen ( 1964:167 ) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

dels att 31, 33−36 a och 38 §§ samt rubriken mellan 30 och 31 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 1 a §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a §

Bestämmelserna i 1–22 §§ tillämpas på motsvarande sätt i det fall det finns skäl som talar för att gärningen, med hänsyn till 1 kap. 2 a § brottsbalken , inte utgör ett brott.

Brott begångna av den som

inte har fyllt femton år

Gärningar begångna av den

som inte har fyllt femton år

31 §19

Kan någon misstänkas för att före femton års ålder ha begått ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år eller ett straffbelagt försök, en straffbelagd förberedelse eller en straffbelagd stämpling till ett sådant brott ska en utredning om brottet inledas, om inte särskilda skäl talar emot det.

På begäran av socialnämnden får en utredning om brott även inledas i andra fall avseende någon som inte har fyllt femton

Kan någon misstänkas för att före femton års ålder ha begått en otillåten gärning för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år eller ett otillåtet försök, en otillåten förberedelse eller en otillåten stämpling till en sådan gärning ska en utredning om gärningen inledas, om inte särskilda skäl talar emot det.

På begäran av socialnämnden får en utredning om en otillåten gärning även inledas i andra fall avseende någon som inte har

19 Senaste lydelse 2010:478.

SOU 2012:17 Författningsförslag

151

år, om socialnämnden bedömer att utredningen kan antas ha betydelse för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser för den unge. Vid denna bedömning ska det särskilt beaktas om det är fråga om ett brott som innebär att den unge äventyrar sin hälsa eller utveckling eller om brottet kan antas utgöra ett led i en upprepad brottslighet begången av den unge.

fyllt femton år, om socialnämnden bedömer att utredningen kan antas ha betydelse för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser för den unge. Vid denna bedömning ska det särskilt beaktas om det är fråga om en gärning som innebär att den unge äventyrar sin hälsa eller utveckling eller om gärningen kan antas utgöra ett led i upprepade otillåtna gärningar begångna av den unge.

I andra fall än som avses i första och andra styckena får en utredning om brott inledas avseende någon som inte har fyllt femton år

1. om det behövs för att klarlägga om någon som har fyllt femton år har tagit del i brottet,

2. om det behövs för att efterforska gods som har åtkommits genom brottet eller som kan bli föremål för förverkande, eller

I andra fall än som avses i första och andra styckena får en utredning om en otillåten gärning inledas avseende någon som inte har fyllt femton år

1. om det behövs för att klarlägga om någon som har fyllt femton år har tagit del i gärningen,

2. om det behövs för att efterforska gods som har åtkommits genom gärningen eller som kan bli föremål för förverkande, eller

3. om det av andra skäl är av särskild betydelse med hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse.

Har den unge inte fyllt tolv år får en utredning enligt andra eller tredje stycket inledas endast om det finns synnerliga skäl.

33 §20

Den unges vårdnadshavare eller annan som svarar för den unges vård och fostran samt annan som har en fostrande roll i förhållande till den unge ska omedelbart underrättas

1. om den unge kan misstänkas för att före femton års ålder ha begått ett brott, och

1. om den unge kan misstänkas för att före femton års ålder ha begått en otillåten gärning, och

20 Senaste lydelse 2010:478.

Författningsförslag SOU 2012:17

152

2. om en utredning enligt 31 § har inletts avseende den unge. Den som ska underrättas enligt första stycket ska kallas till förhör som hålls med den unge.

Första och andra styckena gäller inte om det är till men för utredningen eller det i övrigt finns särskilda skäl mot det.

34 §21

Socialnämnden ska omedelbart underrättas

1. när någon kan misstänkas för att före femton års ålder ha begått ett brottvilket fängelse kan följa, och

1. när någon kan misstänkas för att före femton års ålder ha begått en otillåten gärningvilken fängelse skulle ha kunnat följa, och

2. när en utredning enligt 31 § har inletts. Vid förhör med den unge i en utredning enligt 31 § tredje stycket ska företrädare för socialtjänsten närvara, om det inte möter något hinder. Är det fråga om en utredning enligt 31 § första eller andra stycket krävs särskilda skäl för att företrädare för socialtjänsten inte ska närvara.

I fall som avses i 31 § andra stycket får ingen annan åtgärd än förhör med den unge vidtas innan socialnämnden har begärt att en utredning ska inledas. Om det finns särskilda skäl får dock även andra åtgärder vidtas.

Om brottsmisstanken kvarstår efter förhöret med den unge och efter andra vidtagna åtgärder, ska protokoll över förhöret och åtgärderna omgående sändas till socialnämnden.

Om misstanken om att den unge har begått gärningen kvarstår efter förhöret med honom eller henne och efter andra vidtagna åtgärder, ska protokoll över förhöret och åtgärderna omgående sändas till socialnämnden.

35 §22

Har någon före femton års ålder begått ett brott på vilket fängelse skulle ha kunnat följa och anträffas den unge på bar gärning eller på flykt från brottsplatsen, får han eller hon gripas av envar. Om en enskild person

Har någon före femton års ålder begått en otillåten gärning på vilket fängelse skulle ha kunnat följa och anträffas den unge på bar gärning eller på flykt från platsen för gärningen, får han eller hon gripas av envar. Om en

21 Senaste lydelse 2010:478. 22 Senaste lydelse 2006:894.

SOU 2012:17 Författningsförslag

153

har gripit den unge, skall denne skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.

Polismyndigheten eller åklagaren skall omedelbart besluta om den unge skall friges eller hållas kvar för förhör. Den unge får inte tas i förvar men får hållas kvar enligt 14 §, dock inte längre än tre timmar efter beslut om frigivning eller, om den unge medtagits till förhör, sedan förhöret avslutats.

enskild person har gripit den unge, ska denne skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.

Polismyndigheten eller åklagaren ska omedelbart besluta om den unge ska friges eller hållas kvar för förhör. Den unge får inte tas i förvar men får hållas kvar enligt 14 §, dock inte längre än tre timmar efter beslut om frigivning eller, om den unge medtagits till förhör, sedan förhöret avslutats.

36 §23

Är någon misstänkt för att före femton års ålder ha begått ett brott får, om det finns särskilda skäl,

1. beslag, husrannsakan och kroppsvisitation företas mot den unge, samt

2. fotografi och fingeravtryck tas av den unge enligt bestämmelserna i 27 och 28 kap. rättegångsbalken.

Är någon misstänkt för att före femton års ålder ha begått en otillåten gärning får, om det finns särskilda skäl,

1. beslag, husrannsakan och kroppsvisitation företas mot den unge, samt

2. fotografi och fingeravtryck tas av den unge enligt bestämmelserna i 27 och 28 kap. rättegångsbalken.

Det som i 27 kap.7 och 8 §§rättegångsbalken sägs om åtal och om verkan av att åtal inte väcks ska i stället avse bevistalan och talan om förverkande samt verkan av att sådan talan inte väcks.

36 a §24

Är någon skäligen misstänkt för att före femton års ålder ha begått ett brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse ett år eller ett straffbelagt försök, en straffbelagd förberedelse eller en straffbelagd stämpling till ett sådant brott får

Är någon skäligen misstänkt för att före femton års ålder ha begått en otillåten gärning för vilken det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse ett år eller ett otillåtet försök, en otillåten förberedelse eller en otillåten stämpling till en sådan

23 Senaste lydelse 2010:478. 24 Senaste lydelse 2010:478.

Författningsförslag SOU 2012:17

154

kroppsbesiktning företas, om det är av synnerlig vikt för att klarlägga omständigheterna kring brottet.

gärning får kroppsbesiktning företas, om det är av synnerlig vikt för att klarlägga omständigheterna kring gärningen.

38 §25

Misstänks någon för att före femton års ålder ha begått ett brott får åklagare, om det krävs ur allmän synpunkt, efter framställning av socialnämnden, Socialstyrelsen eller vårdnadshavarna för den unge, begära prövning hos domstol huruvida den unge har begått brottet (bevistalan).

Misstänks någon för att före femton års ålder ha begått en otillåten gärning får åklagare, om det krävs ur allmän synpunkt, efter framställning av socialnämnden, Socialstyrelsen eller vårdnadshavarna för den unge, begära prövning hos domstol huruvida den unge har begått gärningen (bevistalan).

Vid bevistalan tillämpas 25 § första stycket och bestämmelserna om allmänt åtal för brott, för vilket det är föreskrivet fängelse i mer än ett år. I fråga om tvångsmedel gäller 36–36 f §§. Sådan rättegångskostnad som avses i 31 kap. 1 § rättegångsbalken ska staten svara för.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

25 Senaste lydelse 2010:478.

SOU 2012:17 Författningsförslag

155

9 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1971:289 ) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §26

En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. vid åtgärd som avser endast måls beredande,

2. vid förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av en annan förvaltningsrätt,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende och

4. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan tjänsteman som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid förvaltningsrätten eller vid en tingsrätt på samma ort som förvaltningsrätten. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om detta.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av

1. mål av enkel beskaffenhet,

2. mål om bevissäkring och betalningssäkring enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om uppgifts eller handlings undantagande från kontroll enligt skatteförfarandelagen eller annan skatteförfattning,

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om vård i enskildhet enligt 15 b §

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om vård i enskildhet enligt 15 b §

26 Senaste lydelse 2011:1303.

Författningsförslag SOU 2012:17

156

samma lag, mål om avskildhet enligt 15 c § samma lag, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, mål om vård i enskildhet eller avskildhet enligt 34 § samma lag, mål om vård i enskildhet enligt 14 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, mål om avskildhet enligt 17 § samma lag, mål om tillfällig isolering enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168), mål enligt 12 § första stycket och 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, mål enligt 18 § första stycket 3–5 och 9 när det gäller de fall då vården inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 6 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, mål om förvar och uppsikt enligt utlänningslagen (2005:716), mål enligt lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m., mål enligt fängelselagen (2010:610) samt mål enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,

samma lag, mål om avskildhet enligt 15 c § samma lag, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, mål om vård i enskildhet eller avskildhet enligt 34 § samma lag, mål om vård i enskildhet enligt 14 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, mål om avskildhet enligt 17 § samma lag, mål om tillfällig isolering enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168), mål enligt 3 kap. 13 § första stycket och 10 kap. 1 § lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård, mål om förvar och uppsikt enligt utlänningslagen (2005:716), mål enligt lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m., mål enligt fängelselagen (2010:610) samt mål enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,

4. mål enligt folkbokföringsförfattningarna, mål rörande preliminär skatt eller om anstånd med att betala skatt eller avgifter enligt skatteförfattningarna,

5. mål enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,

SOU 2012:17 Författningsförslag

157

6. mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattningen, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken,

7. mål enligt lagen (2004:629) om trängselskatt och

8. mål enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Författningsförslag SOU 2012:17

158

10 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1972:260 ) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom

Härigenom föreskrivs att 1, 3, 26, 34 a och 41 §§ lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §27

I den mån det påkallas av överenskommelse som Sverige ingått med främmande stat får regeringen förordna, att frihetsberövande påföljd, böter eller förverkande som i den främmande staten ådömts eller beslutats efter rättegång i brottmål, eller böter eller förverkande som i den staten ålagts eller beslutats av annan myndighet än domstol, får verkställas i Sverige enligt denna lag.

I samband med förordnande enligt första stycket får regeringen, i den mån det påkallas eller eljest föranleds av överenskommelsen, förordna att verkställighet av frihetsberövande påföljd, böter eller förverkande, som ådömts eller beslutats genom dom meddelad av svensk domstol eller ålagts någon av annan svensk myndighet genom godkänt strafföreläggande eller godkänt föreläggande av ordningsbot, får anförtros åt myndighet i den främmande staten. Vad som har sagts nu gäller dock inte verkställighet av något annat beslut om överlämnande till särskild vård än överlämnande till rättspsykiatrisk vård.

I samband med förordnande enligt första stycket får regeringen, i den mån det påkallas eller annars föranleds av överenskommelsen, förordna att verkställighet av frihetsberövande påföljd, böter eller förverkande, som ådömts eller beslutats genom dom meddelad av svensk domstol eller ålagts någon av annan svensk myndighet genom godkänt strafföreläggande eller godkänt föreläggande av ordningsbot, får anförtros åt myndighet i den främmande staten. Vad som har sagts nu gäller dock inte verkställighet av beslut om överlämnande till särskild vård.

27 Senaste lydelse 2011:425.

SOU 2012:17 Författningsförslag

159

I lagen (2009:1427) om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen finns bestämmelser om verkställighet av bötesstraff i vissa fall.

I lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen finns bestämmelser om verkställighet av beslut om förverkande i vissa fall.

3 §28

Om synnerliga skäl föreligger, kan regeringen, även om förordnande som avses i 1 § ej meddelats, för visst fall förordna, att frihetsberövande påföljd som ådömts svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige genom dom eller annat avgörande meddelat av domstol eller annan behörig myndighet i främmande stat får verkställas i Sverige enligt denna lag, eller att verkställighet av frihetsberövande påföljd som här i landet ådömts eller ålagts medborgare eller någon som har hemvist i viss främmande stat, får anförtros myndighet i den främmande staten. Det sistnämnda gäller dock inte verkställighet av något annat beslut om överlämnande till särskild vård än överlämnande till rättspsykiatrisk vård.

Om synnerliga skäl föreligger, kan regeringen, även om förordnande som avses i 1 § ej meddelats, för visst fall förordna, att frihetsberövande påföljd som ådömts svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige genom dom eller annat avgörande meddelat av domstol eller annan behörig myndighet i främmande stat får verkställas i Sverige enligt denna lag, eller att verkställighet av frihetsberövande påföljd som här i landet ådömts eller ålagts medborgare eller någon som har hemvist i viss främmande stat, får anförtros myndighet i den främmande staten. Det sistnämnda gäller dock inte verkställighet av beslut om överlämnande till särskild vård.

I fall som avses i första stycket äger 2 § fjärde stycket motsvarande tillämpning.

26 §29

Fråga om verkställighet i främmande stat av här i landet ådömd eller ålagd påföljd enligt

Fråga om verkställighet i främmande stat av här i landet ådömd eller ålagd påföljd enligt

28 Senaste lydelse 2000:460. 29 Senaste lydelse 2005:969.

Författningsförslag SOU 2012:17

160

förordnande som avses i 2 § första eller fjärde stycket upptas av Kriminalvården eller, i fråga om verkställighet av överlämnande till rättspsykiatrisk vård,

Socialstyrelsen eller, i fråga om verkställighet av böter eller förverkande, annan myndighet som regeringen bestämmer. Om det föreligger särskilda skäl, får en myndighet som här avses med eget yttrande överlämna ett ärende till regeringen för avgörande. Framställning om verkställighet får ej göras, om med motsvarande tillämpning av 5 § andra stycket 1–8 hinder mot verkställighet i den främmande staten kan antas föreligga.

förordnande som avses i 2 § första eller fjärde stycket upptas av Kriminalvården eller, i fråga om verkställighet av böter eller förverkande, annan myndighet som regeringen bestämmer. Om det föreligger särskilda skäl, får en myndighet som här avses med eget yttrande överlämna ett ärende till regeringen för avgörande. Framställning om verkställighet får ej göras, om med motsvarande tillämpning av 5 § andra stycket 1–8 hinder mot verkställighet i den främmande staten kan antas föreligga.

Framställning om verkställighet av frihetsberövande påföljd får ej göras, om den dömde är svensk medborgare och själv motsätter sig åtgärden. Uppkommer fråga om verkställighet av frihetsberövande påföljd som ådömts eller ålagts annan än svensk medborgare, skall Migrationsverket höras, om icke den dömde samtycker till åtgärden. Avstyrker Migrationsverket att framställning göres, underställes ärendet regeringen för avgörande.

Framställning om verkställighet av frihetsberövande påföljd får inte göras, om den dömde är svensk medborgare och själv motsätter sig åtgärden. Uppkommer fråga om verkställighet av frihetsberövande påföljd som ådömts eller ålagts annan än svensk medborgare, ska Migrationsverket höras, om inte den dömde samtycker till åtgärden. Avstyrker Migrationsverket att framställning görs, underställs ärendet regeringen för avgörande.

Har regeringen enligt 3 § förordnat att verkställighet av påföljd i visst fall får anförtros myndighet i främmande stat, ombesörjer Kriminalvården eller, i fråga om verkställighet av överlämnande till rättspsykiatrisk vård,

Har regeringen enligt 3 § förordnat att verkställighet av påföljd i visst fall får anförtros myndighet i främmande stat, ombesörjer Kriminalvården att framställning om verkställighet görs i den främmande staten.

SOU 2012:17 Författningsförslag

161

Socialstyrelsen att framställning om verkställighet görs i den främmande staten.

34 a §30

Fråga om verkställighet enligt överförandekonventionen och, i förekommande fall, tilläggsprotokollet eller Schengenkonventionen, i främmande stat av här i landet ådömd påföljd upptas av Kriminalvården eller, i fråga om verkställighet av överlämnande till rättspsykiatrisk vård, av Socialstyrelsen. Framställning om sådan verkställighet får inte göras, om med motsvarande tillämpning av 25 a § första och andra styckena hinder mot verkställighet i den främmande staten kan antas föreligga.

Fråga om verkställighet enligt överförandekonventionen enligt första stycket på begäran av främmande stat prövas av Kriminalvården eller, i fråga om verkställighet av överlämnande till rättspsykiatrisk vård, av Socialstyrelsen med motsvarande tillämpning av 25 a § första stycket.

Kriminalvården eller Socialstyrelsen får, om det föreligger särskilda skäl, med eget yttrande överlämna ett ärende om verkställighet till regeringen för avgörande.

Fråga om verkställighet enligt överförandekonventionen och, i förekommande fall, tilläggsprotokollet eller Schengenkonventionen, i främmande stat av här i landet ådömd påföljd upptas av Kriminalvården. Framställning om sådan verkställighet får inte göras, om med motsvarande tillämpning av 25 a § första och andra styckena hinder mot verkställighet i den främmande staten kan antas föreligga.

Fråga om verkställighet enligt överförandekonventionen enligt första stycket på begäran av främmande stat prövas av Kriminalvården med motsvarande tillämpning av 25 a § första stycket.

Kriminalvården får, om det föreligger särskilda skäl, med eget yttrande överlämna ett ärende om verkställighet till regeringen för avgörande.

30 Senaste lydelse 2005:969.

Författningsförslag SOU 2012:17

162

I fall som avses i denna paragraf gäller 27–29 och 33 §§ i tillämpliga delar.

41 §31

Kriminalvårdens eller Socialstyrelsens beslut enligt denna lag eller i anslutning till lagen meddelade tillämpningsföreskrifter överklagas till regeringen om inte annat följer av 27 §.

Kriminalvårdens beslut enligt denna lag eller i anslutning till lagen meddelade tillämpningsföreskrifter överklagas till regeringen om inte annat följer av 27 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

31 Senaste lydelse 2005:969.

SOU 2012:17 Författningsförslag

163

11 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1974:202 ) om beräkning av strafftid m.m.

Härigenom föreskrivs att 4, 9, 10, 11, 12, 13, 19 och 19 a §§ lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m.32 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §33

Den som är häktad får avge nöjdförklaring inför chefen för det häkte där han är intagen eller, om han är intagen i kriminalvårdsanstalt, inför chefen för anstalten eller inför någon annan tjänsteman där som har förordnats att ta emot sådan förklaring. Om den häktade är intagen på en sådan enhet som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård eller i 5 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, får han avge nöjdförklaring inför chefsöverläkaren, verksamhetschefen eller inför annan tjänsteman som någon av dem har förordnat.

Den som är häktad får avge nöjdförklaring inför chefen för det häkte där han eller hon är intagen eller, om han eller hon är intagen i kriminalvårdsanstalt, inför chefen för anstalten eller inför någon annan tjänsteman där som har förordnats att ta emot sådan förklaring. Om den häktade är intagen på en sådan enhet som avses i 2 kap. 4 § lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård eller i 3 kap. 10 § första stycket lagen (0000:00) om rättspsykiatrisk undersökning, får han eller hon avge nöjdförklaring inför chefsöverläkaren, verksamhetschefen eller inför annan tjänsteman som någon av dem har förordnat.

Nöjdförklaring som avses i första stycket gäller endast om den som mottager förklaringen har tillgång till domen eller rättens bevis om målets utgång, såvitt rör den dömde (domsbevis), samt den dömde haft betänketid

Nöjdförklaring som avses i första stycket gäller endast om den som tar emot förklaringen har tillgång till domen eller rättens bevis om målets utgång, såvitt rör den dömde (domsbevis), samt den dömde haft

32 Lagen omtryckt 1990:1010. 33 Senaste lydelse 2006:666.

Författningsförslag SOU 2012:17

164

till andra dagen efter den då domen avkunnades för honom vid rätten eller på annat sätt delgavs honom. Den dömde skall om möjligt beredas tillfälle att under betänketiden samråda med sin försvarare.

betänketid till andra dagen efter den då domen avkunnades för honom eller henne vid rätten eller på annat sätt delgavs honom eller henne. Den dömde ska om möjligt beredas tillfälle att under betänketiden samråda med sin försvarare.

Den som får taga emot nöjdförklaring enligt första stycket skall så snart det kan ske erinra den dömde om hans rätt att avge nöjdförklaring samt upplysa den dömde om när och hur det kan ske. Det åligger honom vidare att den dag, då nöjdförklaring först kan avges, efterhöra om den dömde vill avge sådan förklaring.

Den som får ta emot nöjdförklaring enligt första stycket ska så snart det kan ske erinra den dömde om hans eller hennes rätt att avge nöjdförklaring samt upplysa den dömde om när och hur det kan ske. Det åligger honom eller henne vidare att den dag, då nöjdförklaring först kan avges, höra efter om den dömde vill avge sådan förklaring.

9 §34

Är den som skall undergå fängelse häktad, omhändertagen enligt 28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken eller intagen i kriminalvårdsanstalt för att undergå påföljd i annat mål när domen får verkställas, skall kriminalvårdsanstalten eller häktet där han är intagen omedelbart befordra domen till verkställighet. Om han är intagen på en sådan enhet som avses i 5 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, är det i stället verksamhetschefen som skall göra det.

Är den som ska undergå fängelse häktad, omhändertagen enligt 28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken eller intagen i kriminalvårdsanstalt för att undergå påföljd i annat mål när domen får verkställas, ska kriminalvårdsanstalten eller häktet där han eller hon är intagen omedelbart befordra domen till verkställighet. Om han eller hon är intagen på en sådan enhet som avses i 3 kap. 10 § första stycket lagen (0000:00) om rättspsykiatrisk undersökning, är det i stället verksamhetschefen som ska göra det.

34 Senaste lydelse 1996:795.

SOU 2012:17 Författningsförslag

165

Förvaras den som är häktad i målet ej i kriminalvårdsanstalt, skall han för verkställighet förpassas till sådan anstalt.

Förvaras den som är häktad i målet inte i kriminalvårdsanstalt, ska han eller hon för verkställighet förpassas till sådan anstalt eller till en sluten stödenhet.

Är den dömde häktad i annat mål när domen får verkställas och förvaras han ej i kriminalvårdsanstalt, får verkställigheten påbörjas där han förvaras.

Är den dömde häktad i annat mål när domen får verkställas och förvaras han eller hon inte i kriminalvårdsanstalt, får verkställigheten påbörjas där han eller hon förvaras.

10 §35

Är den som skall undergå fängelse icke häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt när domen enligt 2 § första stycket får verkställas, skall Kriminalvården förelägga honom att senast viss dag inställa sig vid den kriminalvårdsanstalt, där domen skall verkställas.

Om den dömde inte efterkommer eller inte kan nås av föreläggande enligt första stycket eller om fara föreligger för detta, skall polismyndigheten i den ort där han vistas på begäran av Kriminalvården låta förpassa honom till anstalten.

Avger den dömde nöjdförklaring inför en tjänsteman vid kriminalvårdsanstalt eller häkte, skall den som tar emot förklaringen omedelbart befordra domen till verkställighet. Avger den dömde nöjdförklaring inför

Är den som ska undergå fängelse inte häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt när domen enligt 2 § första stycket får verkställas, ska Kriminalvården förelägga honom eller henne att senast en viss dag inställa sig vid den kriminalvårdsanstalt eller till den slutna stödenhet, där domen ska verkställas.

Om den dömde inte följer eller inte kan nås av föreläggande enligt första stycket eller om fara föreligger för detta, ska polismyndigheten i den ort där han vistas på begäran av Kriminalvården låta förpassa honom eller henne till anstalten eller till den slutna stödenheten.

Avger den dömde nöjdförklaring inför en tjänsteman vid kriminalvårdsanstalt eller häkte, ska den som tar emot förklaringen omedelbart befordra domen till verkställighet. Avger den dömde nöjdförklaring inför

35 Senaste lydelse 2005:970.

Författningsförslag SOU 2012:17

166

polismyndighet, skall den som tar emot förklaringen se till att den dömde förpassas till kriminalvårdsanstalt.

Påträffas någon som avvikit från kriminalvårdsanstalt eller som annars enligt särskilt beslut skall återföras till kriminalvårdsanstalt för fortsatt verkställighet av ett fängelsestraff, skall polismyndigheten förpassa honom till sådan anstalt.

Om det bedöms kunna ske utan fara för att den dömde avviker, får polismyndigheten förelägga honom att inställa sig vid kriminalvårdsanstalten i stället för att förpassa honom dit.

polismyndighet, ska den som tar emot förklaringen se till att den dömde förpassas till kriminalvårdsanstalt eller sluten stödenhet.

Påträffas någon som har avvikit från kriminalvårdsanstalt eller sluten stödenhet eller som annars enligt särskilt beslut ska återföras till kriminalvårdsanstalt eller sluten stödenhet för fortsatt verkställighet av ett fängelsestraff, ska polismyndigheten förpassa honom eller henne till anstalten eller den slutna stödenheten.

Om det bedöms kunna ske utan fara för att den dömde avviker, får polismyndigheten förelägga honom eller henne att inställa sig vid kriminalvårdsanstalten eller den slutna stödenheten i stället för att förpassa honom eller henne dit.

11 §36

Den som skall förpassas till kriminalvårdsanstalt för att undergå påföljd får i anslutning härtill tillfälligt förvaras i allmänt häkte eller polisarrest i avvaktan på beslut om anstaltsplacering eller om det behövs med hänsyn till transportförhållandena.

Den som ska förpassas till en kriminalvårdsanstalt eller till en sluten stödenhet för att undergå påföljd får i anslutning till detta tillfälligt förvaras i allmänt häkte eller polisarrest i avvaktan på beslut om placering eller om det behövs med hänsyn till transportförhållandena.

12 §37

Om särskilda skäl föreligger med hänsyn till den dömdes hälsotillstånd, arbets- eller utbild-

Om särskilda skäl föreligger med hänsyn till den dömdes hälsotillstånd, arbets- eller utbild-

36 Senaste lydelse 1976:375. 37 Senaste lydelse 2005:970.

SOU 2012:17 Författningsförslag

167

ningsförhållanden eller andra omständigheter, får Kriminalvården på ansökan av den som dömts till fängelse och icke är häktad bevilja uppskov med verkställigheten under viss tid, högst sex månader från den dag då domen enligt vad ovan är föreskrivet i denna lag får verkställas. Föreligger synnerliga skäl får uppskov beviljas under ytterligare högst sex månader. Kvinna som är havande eller ammar barn får beviljas uppskov under tid som prövas skälig.

Uppskov får ej beviljas, om det finns skälig anledning antaga att den dömde avviker. Uppkommer anledning till sådant antagande sedan uppskov beviljats, skall beslutet återkallas.

Visar den dömde att han har gett in ansökan om uppskov sist den dag då han enligt 10 § första stycket senast skulle ha inställt sig vid kriminalvårdsanstalt och har uppskov inte tidigare sökts i målet, skall verkställigheten anstå i avvaktan på Kriminalvårdens beslut.

ningsförhållanden eller andra omständigheter, får Kriminalvården på ansökan av den som dömts till fängelse och inte är häktad bevilja uppskov med verkställigheten under viss tid, högst sex månader från den dag då domen enligt vad ovan är föreskrivet i denna lag får verkställas. Föreligger synnerliga skäl får uppskov beviljas under ytterligare högst sex månader. Kvinna som är havande eller ammar barn får beviljas uppskov under tid som prövas skälig.

Uppskov får inte beviljas, om det finns skälig anledning att anta att den dömde avviker. Uppkommer anledning till sådant antagande sedan uppskov har beviljats, ska beslutet återkallas.

Visar den dömde att han eller hon har gett in ansökan om uppskov sist den dag då han enligt 10 § första stycket senast skulle ha inställt sig vid kriminalvårdsanstalt eller sluten stödenhet och har uppskov inte tidigare sökts i målet, ska verkställigheten anstå i avvaktan på Kriminalvårdens beslut.

13 §38

Visar den som har dömts till fängelse att en ansökan om att han av nåd skall befrias från straffet eller få detta utbytt mot böter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller överlämnande till

Visar den som har dömts till fängelse att en ansökan om att han av nåd ska befrias från straffet eller få detta utbytt mot böter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller överlämnande till

38 Senaste lydelse 1986:653.

Författningsförslag SOU 2012:17

168

särskild vård har getts in till regeringen sist den dag då han enligt 10 § första stycket senast skulle ha inställt sig vid kriminalvårdsanstalt, skall verkställigheten anstå i avvaktan på regeringens beslut med anledning av ansökningen. Detta gäller dock inte om den dömde är intagen i häkte eller kriminalvårdsanstalt, om nåd tidigare har sökts i målet eller om det finns skälig anledning antaga att den dömde avviker.

särskild vård har getts in till regeringen senast den dag då han enligt 10 § första stycket senast skulle ha inställt sig vid kriminalvårdsanstalt eller sluten stödenhet, ska verkställigheten anstå i avvaktan på regeringens beslut med anledning av ansökningen. Detta gäller dock inte om den dömde är intagen i häkte eller kriminalvårdsanstalt, om nåd tidigare har sökts i målet eller om det finns skälig anledning att anta att den dömde avviker.

19 §39

Vid verkställighet av fängelse räknas strafftiden, när den dömde är häktad eller omhändertagen enligt 28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken eller på annan grund intagen i kriminalvårdsanstalt, från den dag då domen får verkställas och i annat fall från den dag då den dömde enligt 10 § tas in i häkte eller kriminalvårdsanstalt eller omhändertas av polismyndighet för förpassning.

Den tid som en intagen vistas utanför anstalt enligt 10 kap. 3 § fängelselagen (2010:610) eller enligt 4 kap. 29 eller 31 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ska räknas in i verkställighetstiden. Detsamma gäller den tid som en intagen vistas utanför anstalt med stöd av 9 kap. 1 §, 10 kap. 1, 2 eller 4 § eller 11 kap. 1 § fäng-

Vid verkställighet av fängelse räknas strafftiden, när den dömde är häktad eller omhändertagen enligt 28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken eller på annan grund intagen i kriminalvårdsanstalt, från den dag då domen får verkställas och i annat fall från den dag då den dömde enligt 10 § tas in i häkte eller kriminalvårdsanstalt eller omhändertas av polismyndighet för förpassning.

Den tid som en intagen vistas utanför anstalt enligt 10 kap. 3 § fängelselagen (2010:610) eller enligt 4 kap. 29 eller 31 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ska räknas in i verkställighetstiden. Detsamma gäller den tid som en intagen vistas utanför anstalt med stöd av 9 kap. 1 §, 10 kap. 1, 2 eller 4 § eller 11 kap. 1 § fäng-

39 Senaste lydelse 2010:617.

SOU 2012:17 Författningsförslag

169

elselagen, om inte särskilda skäl talar mot det.

Den tid som den dömde hållits i häkte i målet eller varit omhändertagen enligt 28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken efter det att slutlig dom eller beslut däri meddelades, ska räknas in i verkställighetstiden.

elselagen, om inte särskilda skäl talar mot det.

Den tid som den dömde hållits i häkte i målet eller varit omhändertagen enligt 28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken efter det att slutlig dom eller beslut däri meddelades, ska räknas in i verkställighetstiden. Detsamma gäller den tid som sluten psykiatrisk tvångsvård pågår enligt 1 kap. 1 b § fängelselagen (2010:610).

19 a §40

Om någon har dömts till fängelse på viss tid eller om domstol, med tillämpning av 34 kap. 1 § 1 brottsbalken, har förordnat att sådan påföljd skall avse ytterligare brott, och den dömde med anledning av misstanke om brott, som prövats genom dom i målet, under en sammanhängande tid av minst 24 timmar har varit berövad friheten som anhållen, häktad eller intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning med stöd av 10 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, skall tiden för frihetsberövandet, till den del därunder inte samtidigt skett verkställighet av dom i annat mål, anses som tid under vilken den utdömda påföljden verkställts i anstalt.

Om rätten har undanröjt en villkorlig dom eller en skydds-

Om någon har dömts till fängelse på viss tid eller om domstol, med tillämpning av 34 kap. 1 § 1 brottsbalken, har förordnat att sådan påföljd ska avse ytterligare brott, och den dömde med anledning av misstanke om brott, som prövats genom dom i målet, under en sammanhängande tid av minst 24 timmar har varit berövad friheten som anhållen, häktad eller intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning med stöd av 3 kap. 15 § lagen (0000:00) om rättspsykiatrisk undersökning, ska tiden för frihetsberövandet, till den del därunder inte samtidigt skett verkställighet av dom i annat mål, anses som tid under vilken den utdömda påföljden verkställts i anstalt.

Om rätten har undanröjt en villkorlig dom eller en skydds-

40 Senaste lydelse 2000:176.

Författningsförslag SOU 2012:17

170

tillsyn och i stället dömt till fängelse på viss tid, skall första stycket tillämpas, i den mån tillgodoräknande inte skett enligt första stycket eller 33 kap. 6 § tredje stycket brottsbalken, även i fråga om

1. frihetsberövande som föregått den villkorliga domen eller domen på skyddstillsyn,

2. frihetsberövande som föregått dom genom vilken förordnats att den villkorliga domen eller skyddstillsynen skall avse även ytterligare brott samt

3. sådant omhändertagande som avses i 28 kap. 6 b § eller 11 § tredje stycket brottsbalken.

tillsyn och i stället dömt till fängelse på viss tid, ska första stycket tillämpas, i den mån tillgodoräknande inte skett enligt första stycket eller 33 kap. 6 § tredje stycket brottsbalken, även i fråga om

1. frihetsberövande som föregått den villkorliga domen eller domen på skyddstillsyn,

2. frihetsberövande som föregått dom genom vilken förordnats att den villkorliga domen eller skyddstillsynen ska avse även ytterligare brott samt

3. sådant omhändertagande som avses i 28 kap. 6 b § eller 11 § tredje stycket brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

SOU 2012:17 Författningsförslag

171

12 Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302)

Härigenom föreskrivs att 7, 12, 20 och 34 §§passlagen (1978:302) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §41

Passansökan skall avslås, om Passansökan ska avslås, om

1. bestämmelserna i 6 § inte har iakttagits och sökanden inte har följt uppmaningen att avhjälpa bristen,

2. ansökan avser pass för barn under arton år och barnets vårdnadshavare inte har lämnat medgivande och det inte finns synnerliga skäl att ändå utfärda pass,

3. sökanden är anhållen, häktad eller underkastad övervakning enligt 24 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken eller reseförbud eller anmälningsskyldighet enligt 25 kap. 1 § samma balk,

4. sökanden är efterlyst och skall omhändertas omedelbart vid anträffandet,

4. sökanden är efterlyst och ska omhändertas omedelbart vid anträffandet,

5. sökanden genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts till frihetsberövande påföljd, som inte har börjat verkställas, och det finns sannolika skäl att anta att han eller hon har för avsikt att undandra sig verkställigheten,

6. sökanden avtjänar fängelsestraff och den sammanlagda tiden att avtjäna är fängelse i minst ett år och sökanden inte har villkorligt frigivits,

7. sökanden genomgår sluten ungdomsvård och den sammanlagda vårdtiden är minst ett år,

7. sökanden genomgår sluten ungdomsvård och den sammanlagda vårdtiden är minst ett år, eller

8. sökanden genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning enligt lagen ( 1991:1129 ) om rättspsykiatrisk vård, eller

9. sökanden enligt 2 kap. 12 § 8. sökanden enligt 2 kap. 12 §

41 Senaste lydelse 2005:655.

Författningsförslag SOU 2012:17

172

eller 6 kap. 6 § konkurslagen (1987:672) är ålagd att lämna ifrån sig sitt pass eller förbud att utfärda pass för sökanden har meddelats enligt samma lagrum.

eller 6 kap. 6 § konkurslagen (1987:672) är ålagd att lämna ifrån sig sitt pass eller förbud att utfärda pass för sökanden har meddelats enligt samma lagrum.

12 §42

Passmyndigheten skall återkalla gällande pass, om

Passmyndigheten ska återkalla gällande pass, om

1. passinnehavaren har förlorat eller efter ansökan har befriats från sitt svenska medborgarskap,

2. passet avser barn under arton år och barnets vårdnadshavare eller, om barnet vistas här i landet och står under vårdnad av båda föräldrarna, en av dem begär att passet skall återkallas och det inte finns synnerliga skäl mot återkallelse,

3. passinnehavare, som är efterlyst och skall omhändertas omedelbart vid anträffandet, uppehåller sig utomlands och det av särskilda skäl är motiverat att passet återkallas,

2. passet avser barn under arton år och barnets vårdnadshavare eller, om barnet vistas här i landet och står under vårdnad av båda föräldrarna, en av dem begär att passet ska återkallas och det inte finns synnerliga skäl mot återkallelse,

3. passinnehavare, som är efterlyst och ska omhändertas omedelbart vid anträffandet, uppehåller sig utomlands och det av särskilda skäl är motiverat att passet återkallas,

4. passinnehavaren genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts till frihetsberövande påföljd, som inte har börjat verkställas, och det finns sannolika skäl att anta, att han eller hon har för avsikt att undandra sig verkställigheten,

5. passinnehavaren avtjänar fängelsestraff och den sammanlagda tiden att avtjäna är fängelse i minst ett år och innehavaren inte har villkorligt frigivits,

6. passinnehavaren genomgår sluten ungdomsvård och den sammanlagda vårdtiden är minst ett år,

7. passinnehavaren genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning enligt lagen ( 1991:1129 ) om rättspsykiatrisk vård,

42 Senaste lydelse 2006:434.

SOU 2012:17 Författningsförslag

173

8. hinder mot bifall till passansökan enligt 7 § förelåg vid tiden för passets utfärdande och hindret fortfarande består, eller

7. hinder mot bifall till passansökan enligt 7 § förelåg vid tiden för passets utfärdande och hindret fortfarande består, eller

9. annan än den för vilken passet är utställt förfogar över passet.

8. annan än den för vilken passet är utställt förfogar över passet.

Särskilt pass skall dessutom återkallas, när de skäl som har föranlett passets utfärdande inte längre finns.

Vad som sägs i första stycket 2 skall inte gälla i det fall pass utfärdats utan vårdnadshavares medgivande enligt 11 § andra stycket.

Särskilt pass ska dessutom återkallas, när de skäl som har föranlett passets utfärdande inte längre finns.

Vad som sägs i första stycket 2 ska inte gälla i det fall pass utfärdats utan vårdnadshavares medgivande enligt 11 § andra stycket.

20 §43

Passtillstånd fordras för den som är intagen för vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, dock endast om

1. chefsöverläkaren vid sjukvårdsinrättningen i den ordning regeringen föreskriver har gjort anmälan om att pass ej får utfärdas utan sådant tillstånd,

Passtillstånd krävs för den som är intagen för vård enligt lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård, dock endast om

1. chefsöverläkaren vid sjukvårdsinrättningen i den ordning regeringen föreskriver har gjort anmälan om att pass inte får utfärdas utan sådant tillstånd, eller

2. patienten genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, eller

3. för patienten tidigare utfärdat pass efter intagningen har återkallats på grund av framställning enligt 24 § andra stycket.

2. för patienten tidigare utfärdat pass efter intagningen har återkallats på grund av framställning enligt 24 § andra stycket.

43 Senaste lydelse 1997:727.

Författningsförslag SOU 2012:17

174

34 §44

Vad som i denna lag föreskrivs om chefsöverläkare gäller även annan läkare som avses i 39 § eller 40 § andra stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller 23 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Vad som i denna lag föreskrivs om chefsöverläkare gäller även annan läkare som avses i 13 kap. 1 § eller 2 § andra stycket lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

44 Senaste lydelse 1991:1963.

SOU 2012:17 Författningsförslag

175

13 Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387)

Härigenom föreskrivs att 17 och 20 §§polislagen (1984:387) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §45

Vid omhändertagande enligt denna lag skall tillses att åtgärden inte orsakar den omhändertagne större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till åtgärdens syfte eller väcker onödig uppmärksamhet. Den som har omhändertagits får inte underkastas annan inskränkning i sin frihet än som behövs med hänsyn till ändamålet med åtgärden, ordning eller säkerhet. Den omhändertagne får tas i förvar om det är nödvändigt med hänsyn till ordning eller säkerhet. Den som är under femton år får dock inte tas i förvar.

Vid omhändertagande enligt denna lag ska det tillses

1. att åtgärden inte orsakar den omhändertagne större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till åtgärdens syfte eller

2. att åtgärden inte väcker onödig uppmärksamhet.

Den som har omhändertagits får inte underkastas annan inskränkning i sin frihet än som behövs med hänsyn till ändamålet med åtgärden, ordning eller säkerhet.

Den omhändertagne får tas i förvar om det är nödvändigt med hänsyn till ordning eller säkerhet. Den som är under femton år eller den som omhändertas med stöd av 12 kap. 1 § lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård får dock inte tas i förvar.

20 §46

För att söka efter en person som med laga stöd skall omhändertas får en polisman bereda sig tillträde till den eftersöktes bostad eller till annat hus, rum

För att söka efter en person som med stöd i lag ska omhändertas får en polisman bereda sig tillträde till den eftersöktes bostad eller till annat hus, rum

45 Senaste lydelse 1998:27. 46 Senaste lydelse 1991:665.

Författningsförslag SOU 2012:17

176

eller ställe som tillhör eller disponeras av honom. Detsamma gäller i fråga om en lokal som är tillgänglig för allmänheten. Finns det synnerliga skäl att anta att den eftersökte eljest uppehåller sig hos annan, får polismannen bereda sig tillträde även dit. På motsvarande sätt får en polisman bereda sig tillträde till en bostad eller något annat ställe för att söka efter ett föremål som polisen med stöd av lag eller annan författning skall omhänderta; vad som nyss har sagts om den eftersökte gäller därvid föremålets ägare eller innehavare.

För att söka efter någon som har intagits i en kriminalvårdsanstalt efter att ha dömts till fängelse i minst fyra år och som har avvikit får en polisman undersöka transportmedel på viss plats, om den avvikne kan antas utgöra en allvarlig fara för annans liv eller hälsa eller för rikets säkerhet och det finns särskild anledning att anta att den avvikne kan komma att passera platsen. En polisman har samma befogenhet för att söka efter någon som genomgår psykiatrisk tvångsvård eller som överlämnats till rättspsykiatrisk vård och som avvikit från en sjukvårdsinrättning, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl att anta att den avvikne utgör en allvarlig fara för annans liv eller hälsa

eller ställe som tillhör eller disponeras av honom eller henne. Detsamma gäller i fråga om en lokal som är tillgänglig för allmänheten. Finns det synnerliga skäl att anta att den eftersökte annars uppehåller sig hos annan, får polismannen bereda sig tillträde även dit. På motsvarande sätt får en polisman bereda sig tillträde till en bostad eller något annat ställe för att söka efter ett föremål som polisen med stöd av lag eller annan författning ska omhänderta; vad som nyss har sagts om den eftersökte gäller därvid föremålets ägare eller innehavare.

För att söka efter någon som har intagits i en kriminalvårdsanstalt efter att ha dömts till fängelse i minst fyra år och som har avvikit får en polisman undersöka transportmedel på viss plats, om den avvikne kan antas utgöra en allvarlig fara för annans liv eller hälsa eller för rikets säkerhet och det finns särskild anledning att anta att den avvikne kan komma att passera platsen. En polisman har samma befogenhet för att söka efter någon som genomgår psykiatrisk tvångsvård och som avvikit från en sjukvårdsinrättning, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl att anta att den avvikne utgör en allvarlig fara för annans liv eller hälsa eller för rikets säkerhet.

SOU 2012:17 Författningsförslag

177

eller för rikets säkerhet.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får endast om fara är i dröjsmål vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten. Endast om det finns särskilda skäl får åtgärden vidtas mellan kl. 21.00 och 6.00.

I fråga om husrannsakan för eftersökande av föremål som är underkastat beslag och av den som skall gripas, anhållas eller häktas eller hämtas till förhör eller inställelse vid domstol finns bestämmelser i rättegångsbalken.

I fråga om husrannsakan för eftersökande av föremål som är underkastat beslag och av den som ska gripas, anhållas eller häktas eller hämtas till förhör eller inställelse vid domstol finns bestämmelser i rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Författningsförslag SOU 2012:17

178

14 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1988:870 ) om vård av missbrukare i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 4 och 46 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §47

Tvångsvård skall beslutas om, Tvångsvård ska beslutas om,

1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,

2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och

2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453), och inte heller tillgodoses enligt lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård eller på något annat sätt, och

3. han eller hon till följd av missbruket

a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,

b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller

c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag.

Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag.

46 §48

Är någon som har beretts vård med stöd av denna lag misstänkt för brott, för vilket inte föreskrivs strängare straff än fängelse i ett år och som hör

Är någon som har beretts vård med stöd av denna lag misstänkt för brott, för vilket inte föreskrivs strängare straff än fängelse i ett år och som hör

47 Senaste lydelse 2005:467. 48 Senaste lydelse 2005:467.

SOU 2012:17 Författningsförslag

179

under allmänt åtal, samt har brottet begåtts innan vården påbörjades eller under vårdtiden, skall åklagaren pröva om åtal lämpligen bör ske. Statens institutionsstyrelse eller, om vården har upphört, socialnämnden skall därvid höras om det inte är obehövligt.

under allmänt åtal, samt har brottet begåtts innan vården påbörjades eller under vårdtiden, ska åklagaren pröva om åtal lämpligen bör ske. Statens institutionsstyrelse eller, om vården har upphört, socialnämnden ska därvid höras om det inte är obehövligt.

Vad som i första stycket sägs gäller även om den som har beretts vård är misstänkt för en gärning beträffande vilken det enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken finns skäl som talar för att den inte utgör ett brott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Författningsförslag SOU 2012:17

180

15 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1991:2041 ) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

dels att 7 och 8 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 9 och 10 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §49

I ett ärende om nåd får justitiedepartementet och högsta domstolen inhämta yttrande från Kriminalvården, upplysningar från en socialnämnd enligt 6 § eller förordna om läkarintyg enligt 7

I ett ärende om nåd får justitiedepartementet och högsta domstolen inhämta yttrande från Kriminalvården och upplysningar från en socialnämnd enligt 6 §.

10 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättning för uppdrag som särskild personutredare enligt 3 §, förtroendeman enligt 4 § och undersökningsläkare enligt 7 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättning för uppdrag som särskild personutredare enligt 3 § och förtroendeman enligt 4 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Har beslut om ett läkarintyg enligt 7 § fattats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

3. Har gärningen begåtts före ikraftträdandet får beslut om ett läkarintyg enligt 7 § fattas också efter ikraftträdandet och äldre bestämmelser är då tillämpliga.

49 Senaste lydelse 2005:980.

SOU 2012:17 Författningsförslag

181

16 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859)

Härigenom föreskrivs att 13 d § läkemedelslagen (1992:859) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 d §50

Kliniska läkemedelsprövningar som inte har samband med sjukdomsbehandling får inte utföras på den som får vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Kliniska läkemedelsprövningar som inte har samband med sjukdomsbehandling får inte utföras på den som får vård enligt lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

50 Senaste lydelse 2004:197.

Författningsförslag SOU 2012:17

182

17 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1993:387 ) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 29 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 §

Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han därvid erfarit om enskildas personliga förhållanden.

Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon då har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Han eller hon är dock skyldig att lämna ut sådana uppgifter som behövs för en rättspsykiatrisk undersökning enligt 2 kap., 3 kap. eller 6 kap. 1 § lagen (0000:00) om rättspsykiatrisk undersökning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

SOU 2012:17 Författningsförslag

183

18 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1996:981 ) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård

Härigenom föreskrivs att 1 och 4 §§ lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §51

Denna lag gäller beträffande besök på vårdinstitutioner och sjukvårdsinrättningar till dem som är tvångsintagna för vård enligt

1. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

3. lagen ( 1991:1128 ) om psykiatrisk tvångsvård,

4. lagen ( 1991:1129 ) om rättspsykiatrisk vård, och

5. lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Denna lag gäller beträffande besök på vårdinstitutioner och sjukvårdsinrättningar till dem som är tvångsintagna för vård enligt

1. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och

3. lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Lagen gäller också för besök till dem som är isolerade enligt 5 kap. 1 § eller tillfälligt isolerade enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168).

4 §52

Vad som sägs i 3 § gäller inte

1. besök av personer för vilka 14 § andra stycket 1 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga är

Vad som sägs i 3 § gäller inte

1. besök av personer för vilka 14 § andra stycket 1 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga är

51 Senaste lydelse 2004:183. 52 Senaste lydelse 2004:183.

Författningsförslag SOU 2012:17

184

tillämplig,

2. inskränkningar i den intagnes rätt när 5 kap. 12 § smittskyddslagen (2004:168) är tillämplig, och

3. när 8 § andra stycket lagen ( 1991:1129 ) om rättspsykiatrisk vård är tilllämpligt.

tillämplig och

2. inskränkningar i den intagnes rätt när 5 kap. 12 § smittskyddslagen (2004:168) är tillämplig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

SOU 2012:17 Författningsförslag

185

19 Förslag till lag om upphävande av lagen ( 1997:724 ) om avveckling av specialsjukhus och vårdhem

Härigenom föreskrivs att lagen (1997:724) om avveckling av specialsjukhus och vårdhem ska upphöra att gälla vid utgången av år 2015.

Författningsförslag SOU 2012:17

186

20 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1998:603 ) om verkställighet av sluten ungdomsvård

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård

dels att nuvarande 18 b § ska betecknas 18 c §,

dels att 19 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 18 b §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 b §

Ska den dömde inför frigivningen bli föremål för en prövning i fråga om åtgärder enligt lagen ( 0000:00 ) om särskilda skyddsåtgärder får han eller hon

1. ges möjlighet till vistelse under öppnare former (14 §),

2. tillåtelse att vistas utanför det särskilda ungdomshemmet (18 §) eller

3. genom konkreta åtgärder förberedas för ett liv i frihet (18 a §) endast om det inte finns en beaktansvärd risk för att han eller hon kommer att begå brott, undandra sig verkställigheten eller på annat sätt missköta sig.

19 §53

Om den dömde behöver hälsooch sjukvård, skall han vårdas enligt de anvisningar som ges av läkare. Kan nödvändig undersökning och behandling inte lämpligen genomföras vid det

Om den dömde behöver hälsooch sjukvård, ska han eller hon vårdas enligt de anvisningar som ges av läkare. Kan nödvändig undersökning och behandling inte lämpligen genomföras vid

53 Senaste lydelse 2006:252.

SOU 2012:17 Författningsförslag

187

särskilda ungdomshemmet, bör den allmänna sjukvården anlitas. Om det behövs, får den dömde föras över till ett allmänt sjukhus. Får någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och är verksam vid ett särskilt ungdomshem kännedom om att den dömde har en sådan smittsam sjukdom som enligt 1 kap. 3 § andra stycket smittskyddslagen (2004:168) utgör allmänfarlig sjukdom, skall den som förestår vården vid hemmet underrättas, om det inte står klart att det inte finns risk för smittspridning. Föreskrifter om psykiatrisk tvångsvård ges i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Om det finns anledning till det, skall den som enligt första stycket vistas utanför det särskilda ungdomshemmet stå under bevakning eller vara underkastad särskilda föreskrifter. Tiden för sådan vistelse skall räknas in i verkställighetstiden.

I fråga om behandlingen av den som har förts över till en sådan sjukvårdsinrättning som avses i 6 § första stycket lagen om rättspsykiatrisk vård för frivillig psykiatrisk vård, tillämpas föreskrifterna i 1824 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård samt bestämmelsen i 8 § andra stycket lagen om rättspsykiatrisk vård om befogenhet för Statens institutionsstyrelse att besluta om särskilda restriktioner.

det särskilda ungdomshemmet, bör den allmänna sjukvården anlitas. Om det behövs, får den dömde föras över till ett allmänt sjukhus. Får någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och är verksam vid ett särskilt ungdomshem kännedom om att den dömde har en sådan smittsam sjukdom som enligt 1 kap. 3 § andra stycket smittskyddslagen (2004:168) utgör allmänfarlig sjukdom, ska den som förestår vården vid hemmet underrättas, om det inte står klart att det inte finns risk för smittspridning. Föreskrifter om psykiatrisk tvångsvård ges i lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård.

Om det finns anledning till det, ska den som enligt första stycket vistas utanför det särskilda ungdomshemmet stå under bevakning eller vara underkastad särskilda föreskrifter. Tiden för sådan vistelse ska räknas in i verkställighetstiden.

I fråga om behandlingen av den som har förts över till en sådan sjukvårdsinrättning som avses i 2 kap. 4 § lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård för frivillig psykiatrisk vård, tillämpas föreskrifterna i 6 kap.821 §§ lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård samt bestämmelsen i 6 kap. 30 § samma lag om befogenhet för Statens institutionsstyrelse att besluta om särskilda restriktioner.

Författningsförslag SOU 2012:17

188

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

SOU 2012:17 Författningsförslag

189

21 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1998:620 ) om belastningsregister

Härigenom föreskrivs att 3, 16, 17 och 18 §§ lagen (1998:620) om belastningsregister ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §54

Registret ska innehålla uppgifter om den som

1. genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott,

2. har ålagts förvandlingsstraff för böter,

3. med tillämpning av 30 kap. 6 § brottsbalken har förklarats fri från påföljd,

3. med tillämpning av 30 kap. 3 a § rättegångsbalken har fastställts ha begått en otillåten gärning som inte utgör brott enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken,

4. på grund av åklagares beslut enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken, 9 eller 17 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eller 46 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall inte har åtalats för brott, eller

5. har meddelats kontaktförbud enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud eller tillträdesförbud enligt lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang, dock inte tillträdesförbud enligt 9 a § i den sistnämnda lagen.

6. den som efter ett beslut av allmän förvaltningsdomstol ska undergå särskilda skyddsåtgärder enligt lagen ( 0000:00 ) om särskilda skyddsåtgärder.

16 §55

En uppgift i registret ska gallras

1. om en överrätt genom dom eller beslut frikänt den registrerade för den åtalade gärningen,

1. om en överrätt genom dom eller beslut inte har dömt den registrerade för den åtalade gär-

54 Senaste lydelse 2011:492. 55 Senaste lydelse 2011:492.

Författningsförslag SOU 2012:17

190

ningen,

2. om en domstol efter resning har meddelat dom eller beslut som avses i 1,

3. om dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har undanröjts,

4. om överrätt har upphävt ett beslut om förvandlingsstraff för böter,

5. om åklagares beslut att meddela åtalsunderlåtelse har återkallats,

6. om kontaktförbud eller tillträdesförbud har upphävts, eller

7. när den registrerade har avlidit.

17 §56

Utöver vad som följer av 16 § ska uppgifter om

1. fängelse- eller förvandlingsstraff för böter gallras tio år efter frigivningen,

2. fängelsestraff som ska anses helt verkställt genom tidigare frihetsberövande eller från vilket någon genom beslut om nåd helt har befriats gallras tio år efter domen eller beslutet,

3. fängelsestraff som har fallit bort enligt 35 kap. 8 eller 9 § brottsbalken eller förvandlingsstraff för böter som har fallit bort enligt 18 eller 21 § bötesverkställighetslagen (1979:189) gallras fem år efter det att straffet föll bort,

4. skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras

a) tio år efter domen eller beslutet, eller

b) fem år efter domen eller beslutet, om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet eller brotten,

5. sluten ungdomsvård gallras tio år efter det att påföljden helt verkställts,

6. ungdomsvård eller överlämnande till vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall gallras

a) tio år efter domen eller beslutet, eller

b) fem år efter domen eller beslutet, om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet eller brotten,

7. överlämnande till rättspsykiatrisk vård gallras tio år efter utskrivningen,

8. ungdomstjänst gallras

a) tio år efter domen eller beslutet, eller

7. ungdomstjänst gallras

a) tio år efter domen eller beslutet, eller

56 Senaste lydelse 2011:492.

SOU 2012:17 Författningsförslag

191

b) fem år efter domen eller beslutet, om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet eller brotten,

9. böter gallras fem år efter domen, beslutet eller godkännandet av strafföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot,

10. att någon enligt 30 kap. 6 § brottsbalken har förklarats fri från påföljd gallras

a) tio år efter domen eller beslutet, eller

b) fem år efter domen eller beslutet, om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet eller brotten,

11. åklagares beslut att inte åtala för brott gallras

a) tio år efter beslutet, eller

b) tre år efter beslutet, om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet,

12. beslut om kontaktförbud gallras tio år efter beslutet, och

13. beslut om tillträdesförbud gallras fem år efter beslutet.

b) fem år efter domen eller beslutet, om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet eller brotten,

8. böter gallras fem år efter domen, beslutet eller godkännandet av strafföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot,

9. att någon med tillämpning av 30 kap. 3 a § rättegångsbalken har fastställts ha begått en otillåten gärning som inte utgör brott enligt 1 kap. 2 a § brottsbalken gallras

a) tio år efter domen eller

b) fem år efter domen, om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för gärningen,

10. åklagares beslut att inte åtala för brott gallras

a) tio år efter beslutet, eller

b) tre år efter beslutet, om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet,

11. beslut om kontaktförbud gallras tio år efter beslutet,

12. beslut om tillträdesförbud gallras fem år efter beslutet och

13. beslut om särskilda skyddsåtgärder gallras tio år efter det att åtgärderna har upphört.

18 §

Om det före utgången av den tid som anges i 17 § har gjorts en ny anteckning enligt 3 eller 4 § beträffande samma person,

Om det före utgången av den tid som anges i 17 § har gjorts en ny anteckning enligt 3 eller 4 § beträffande samma person,

Författningsförslag SOU 2012:17

192

skall ingen av uppgifterna gallras så länge någon av dem skall finnas kvar i registret. Detta skall dock inte gälla om den nya anteckningen avser penningböter.

En uppgift skall gallras senast tjugo år efter den dom eller det beslut som föranledde att uppgiften fördes in i registret. I fråga om uppgift som avses i 17 § 1 eller 7 gäller detta endast om de tidsfrister som anges där har gått ut.

Skall en uppgift som avses i 3 eller 4 § gallras enligt denna paragraf, skall även sådana uppgifter som har antecknats i anslutning till uppgiften gallras, om inte regeringen föreskriver annat.

ska ingen av uppgifterna gallras så länge någon av dem ska finnas kvar i registret. Detta ska dock inte gälla om den nya anteckningen avser penningböter.

En uppgift ska gallras senast tjugo år efter den dom eller det beslut som föranledde att uppgiften fördes in i registret. I fråga om uppgift som avses i 17 § 1 gäller detta endast om den tidsfrist som anges där har gått ut.

Ska en uppgift som avses i 3 eller 4 § gallras enligt denna paragraf, ska även sådana uppgifter som har antecknats i anslutning till uppgiften gallras, om inte regeringen föreskriver annat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

SOU 2012:17 Författningsförslag

193

22 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1998:714 ) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Den som har avtjänat fängelsestraff, sluten ungdomsvård eller förvandlingsstraff för böter har rätt till ersättning, om det efter överklagande eller anlitande av särskilt rättsmedel meddelas frikännande dom eller döms ut en mindre ingripande påföljd eller om den dom som har legat till grund för verkställigheten undanröjs utan beslut om ny handläggning. Detsamma gäller den som efter beslut av domstol enligt 31 kap. 3 § brottsbalken har varit intagen för rättspsykiatrisk vård.

Den som har avtjänat fängelsestraff, sluten ungdomsvård eller förvandlingsstraff för böter har rätt till ersättning, om det efter överklagande eller anlitande av särskilt rättsmedel meddelas frikännande dom eller döms ut en mindre ingripande påföljd eller om den dom som har legat till grund för verkställigheten undanröjs utan beslut om ny handläggning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Författningsförslag SOU 2012:17

194

23 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1998:1656 ) om patientnämndsverksamhet m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.

dels att 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 6 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §57

Föreskrifter om stödpersoner vid psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång finns i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Föreskrifter om stödpersoner finns även i smittskyddslagen (2004:168).

Föreskrifter om stödpersoner vid psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång finns i lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård. Föreskrifter om stödpersoner finns även i smittskyddslagen (2004:168).

6 §

Vid en nämnds handläggning av ärenden om stödpersoner gäller, utöver vad som i övrigt föreskrivs, följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) , nämligen - 14 § om muntlig handläggning, - 15 § om anteckning av uppgifter, - 16 och 17 §§ om parters rätt att få del av uppgifter, - 20 § om motivering av beslut, - 21 § om underrättelse om beslut, - 26 § om rättelse av skrivfel och

57 Senaste lydelse 2004:189.

SOU 2012:17 Författningsförslag

195

liknande, och - 27 § om omprövning av beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Författningsförslag SOU 2012:17

196

24 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1999:353 ) om rättspsykiatriskt forskningsregister

Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 8 och 10 §§ lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Det rättspsykiatriska forskningsregistret får endast innehålla uppgifter om en person för vilken ett rättspsykiatriskt utlåtande enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, ett intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. eller motsvarande utlåtande eller intyg enligt äldre lagstiftning har utfärdats.

Det rättspsykiatriska forskningsregistret får endast innehålla uppgifter om en person för vilken ett utlåtande eller ett läkarintyg enligt lagen (0000:00) om rättspsykiatrisk undersökning eller motsvarande utlåtande eller intyg enligt äldre lagstiftning har utfärdats.

Uppgifterna får inte föras in i registret förrän domen i det mål i vilket utlåtandet eller intyget inhämtats har vunnit laga kraft. Har åtalet helt ogillats får inga personuppgifter från det brottmålet föras in i registret.

För varje person får endast de uppgifter registreras som anges i 5–9 §§.

6 §

För varje person får det registreras uppgifter från det undersökningsförfarande som avses i 4 § första stycket beträffande

1. vilken domstol som har begärt undersökningen,

2. frihetsberövanden i målet,

3. de brott som personen är misstänkt för i målet,

4. undersökningsenhet och ansvarig undersökningsläkare,

5. undersökningens resultat och diagnostiska bedömningar,

6. förslag till påföljd, samt 6. förslag till påföljd,

7. bedömning av behovet av särskilda skyddsåtgärder samt

SOU 2012:17 Författningsförslag

197

7. yttrande av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor.

8. yttrande av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor.

7 §58

För varje person får det registreras sådana uppgifter ur domen som avser

1. utgången i ansvarsdelen,

2. utdömd påföljd eller meddelad påföljdseftergift, samt

För varje person får det registreras sådana uppgifter ur domen som avser

1. utgången i ansvarsdelen,

2. utdömd påföljd eller meddelad påföljdseftergift,

3. beslut om särskilda skyddsåtgärder samt

3. beslut om utvisning enligt 8 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716).

4. beslut om utvisning enligt 8 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716).

8 §59

För varje person som har överlämnats till rättspsykiatrisk vård, dömts till fängelse eller sluten ungdomsvård får uppgifter om vård enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård registreras.

För varje person som har dömts till fängelse eller sluten ungdomsvård får uppgifter om vård enligt lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård registreras.

Uppgifter enligt första stycket får avse

1. tidpunkt när vården har påbörjats, avbrutits och upphört,

2. på vilka sjukvårdsinrättningar personen har vårdats, samt

3. vilka diagnoser som har ställts i samband med utskrivning.

10 §60

Socialstyrelsen, Kriminalvården respektive Statens institutionsstyrelse skall lämna uppgifter enligt 6 § 7, 8 §, 9 § och 9 a § till det rättspsykiatriska forskningsregistret.

Socialstyrelsen, Kriminalvården respektive Statens institutionsstyrelse ska lämna uppgifter enligt 6 § 8, 8 §, 9 § och 9 a § till det rättspsykiatriska forskningsregistret.

58 Senaste lydelse 2005:723. 59 Senaste lydelse 2000:362. 60 Senaste lydelse 2005:982.

Författningsförslag SOU 2012:17

198

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

SOU 2012:17 Författningsförslag

199

25 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap. Tystnadsplikt

1 §

Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Han eller hon är dock skyldig att lämna ut sådana uppgifter som behövs för en undersökning enligt lagen ( 0000:00 ) om rättspsykiatrisk undersökning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Författningsförslag SOU 2012:17

200

26 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2003:192 ) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §61

Ett landsting och en eller flera kommuner som ingår i landstinget får genom samverkan i en gemensam nämnd gemensamt fullgöra

1. landstingets uppgifter - enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

- enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

- enligt lagen ( 1991:1129 ) om rättspsykiatrisk vård,

1. landstingets uppgifter - enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

- enligt lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård,

- enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

- enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.,

- enligt smittskyddslagen (2004:168), eller

- som i annat fall enligt lag skall handhas av en sådan nämnd som avses i 10 § hälso- och sjukvårdslagen, och

- enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

- enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.,

- enligt smittskyddslagen (2004:168), eller

- som i annat fall enligt lag ska handhas av en sådan nämnd som avses i 10 § hälso- och sjukvårdslagen, och

2. kommunens uppgifter - enligt socialtjänstlagen (2001:453),

- enligt hälso- och sjukvårds-

2. kommunens uppgifter - enligt socialtjänstlagen (2001:453),

- enligt hälso- och sjukvårds-

61 Senaste lydelse 2004:190.

SOU 2012:17 Författningsförslag

201

lagen,

- enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

- enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

- enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

- enligt lagen om patientnämndsverksamhet m.m., eller

- som i annat fall enligt lag skall handhas av socialnämnd.

lagen,

- enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

- enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

- enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

- enligt lagen om patientnämndsverksamhet m.m., eller

- som i annat fall enligt lag ska handhas av socialnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Författningsförslag SOU 2012:17

202

27 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs att 23 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 kap. Särskilda bemyndiganden

2 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att sända hem utlänningar som inte är flyktingar och som har tagits om hand enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Regeringen får meddela föreskrifter om att sända hem utlänningar som inte är flyktingar och som har tagits om hand enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller lagen (0000:00) om psykiatrisk tvångsvård.

Regeringen får, efter avtal med annat land om behandling av fripassagerare, meddela föreskrifter om avvikelser från bestämmelserna i denna lag och föreskrifter om vad som i övrigt behövs för tillämpningen av avtalet. Sådana föreskrifter får inte avse förfarandet i domstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

SOU 2012:17 Författningsförslag

203

28 Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 2 kap. 8 §patientdatalagen (2008:355) ska ha följande lydelse.

1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

3 §

Nuvarande lydelse

I denna lag används följande uttryck med nedan angiven betydelse. Uttryck Betydelse Hälso- och sjukvård Verksamhet som avses i hälsooch sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,smittskyddslagen (2004:168), lagen (1944:133) om kastrering, lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall samt lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Journalhandling Framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel och som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder. Patientjournal En eller flera journalhandlingar som rör samma patient.