Prop. 1986/87:49

om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

Regeringens proposition 1986/87: 49

om skydd för kretsmönster i rop. halvledarprodukter 1986/87: 49

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 23 oktober 1986.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Sten Wickham

J ustitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Lund- kvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl, R. Carlsson. Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist

Föredragande: statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

De senaste årens snabba utveckling på datateknikens område har föranlett överväganden huruvida lagstiftningen motsvarar de behov som den nya tekniken ger upphov till. När det gäller förhållandet mellan datorer och intellektuellt rättsskydd har särskilt uppmärksammats frågan om skyddet för integrerade kretsar ("chips"). Härmed avses i huvudsak ytterst små system av elektriskt ledande material som har anbringats i skivor av kisel eller liknande s.k. halvledarmaterial och som kan användas för att lagra t. ex. datorprogram eller fullgöra ungefärligen samma funktioner som en dator.

Frågor rörande rättsskyddet för integrerade kretsar har behandlats av upphovsrättsutredningen i delbetänkandet (SOU 1985:51) Upphovsrätt och datorteknik (Justitieombudsmannen Per-Erik Nilsson. ordförande, re- daktören Torsten Bengtson. n'ksdagsledamoten Ing-Marie Hansson. f.d. radiochefen Otto Nordenskiöld, docenten Ola Nyquist och kommunalrå- det Joakim Ollén). Utredningen har i samma betänkande tagit upp andra problem av upphovsrättslig art som hänger samman med användningen av datorer. Det gäller frågor om lagring, bearbetning och skapande av verk med hjälp av datorer samt skyddet för databaser. Ett ytterligare spörsmål som utredningen har tagit upp gäller det upphovsrättsliga skyddet för datorprogram.

I förevarande lagstiftningsärende behandlas endast frågan om rättsskyd- det för kretsmönster i integrerade kretsar. När det gäller de övriga ämnen som avhandlas i utredningsbetänkandet avser jag att inom kort återkomma med de förslag som betänkandet i dessa delar föranleder.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissytt- randena har gjorts ijustitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstift- ningsärendet (Dnr 2557—85).

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet i nu aktuella delar som bilaga ]. dels utredningens lagförslag som bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna som bilaga 3.

Prop. 1986/87: 49

• Sida 6
•  Original

Utredningen har hållit löpande kontakter med motsvarande utredningari Prop. 1986/87: 49 övriga nordiska länder. Under lagstiftningsärendets beredning ijustitiede- partementet har samråd skett med företrädare för vederbörande departe- ment i de andra nordiska länderna.

2.1. Lagstiftning och pågående lagstiftningsarbete i andra länder

Det första land som har lagstiftat om skydd för halvledarprodukter är USA. Med verkan från den 8 november 1984 infördes där en särskild lag, "The Semiconductor Chip Protection Act", som ger ett skydd för halvle- darprodukter vid sidan av upphovsrätt och patenträtt. Det är fråga om ett skydd "sui generis". dvs. en egen skyddsform vid sidan av de existerande. En förutSättning för skydd är att kretsmönstret registreras. Skydd ges i princip endast för amerikanska produkter och för sådana som först har utnyttjats kommersiellt i USA. Presidenten kan utsträcka skyddet till att avse produkter även från andra länder under förutsättning att lagstiftning- en i dessa länder ger ett i huvudsak likartat skydd för amerikanska pro- dukter. Lagen ger också under en övergångstid den amerikanske handels- ministern en möjlighet att genom en "interim order" medge skydd för produkter från andra länder.

Under våren 1985 gav Sveriges industriförbund in en ansökan till den amerikanske handelsministern om en utsträckning av skyddet i den ameri- kanska lagstiftningen till att avse svenska kretsmönster. Sedan det hållits en hearing i frågan med deltagande av företrädare förjustitiedepartementet och indu5triförbundet. utfärdades en ”interim order" som gav Sverige det begärda skyddet med verkan till den 13 juni 1986. Efter ansökan om förlängning av det provisoriska skyddet har detta för Sveriges del — lik- som för Japan och länderna i de Europeiska gemenskaperna. EG — för— längts till den 8 november 1987.

En japansk lag om skydd för kretsmönster tillkom ungefär ett halvår efter den amerikanska. Skyddsmöjligheten enligt denna lag står öppen även för utlänningar. [ likhet med den amerikanska lagen är en förutsätt— ning för rättsskydd att kretsmönstret registreras.

Inom EG pågår arbete med utformningen av direktiv till medlemssta- terna angående hur rättsskyddet på området skall regleras.

Vad angår de nordiska länderna har utredningsförslag överlämnats i Danmark (Betankning nr 1064. Ophavsret og EDB) och i Norge (_NOU 1986: 18. Opphavsrett og EDB). I Finland arbetar en utredning på ett betänkande i hithörande frågor.

2.2. Arbetet i internationella organ

De två grundläggande internationella konventionerna på upphovsrättsom- rådet. Bernkonventionen och Världskonventionen om upphovsrätt. admi-

• Sida 7
•  Original

nistreras av de två FN-fackorganen WIPO (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten) resp. UNESCO ("FN:s organisation för utbild- ning. vetenskap och kultur).-Dessa organisationer har inom ramen för sitt arbete tagit upp olika aspekter på det immaterialrättsliga skyddet i sam- band med datortekniken.

Frågan om rättsskydd för integrerade kretsar behandlades vid ett expert- mötc i WIPO under hösten 1985. Vid mötet diskuterades ett konventions- utkast om skydd för sådana kretsar. Ett uppföljande expertmöte ägde rum i juni innevarande år. Något slutligt ställningstagande till utkastet har ännu inte skett utan åtskilliga frågor kvarstår att lösa. flera av grundläggande slag. Ett nytt möte i expertkommittén har planerats till början av nästa år.

Sammanfattningsvis kan alltså noteras att den lagstiftning som för närva- rande gäller på immaterialrättens område inte ger ett uttömmande skydd för integrerade kretsar. Det råder också en osäkerhet om hur långt det skydd som t. ex. upphovsrättslagen erbjuder sträcker sig. Denna osäkerhet kan undanröjas endast genom att det skapas en särskild skyddsform för kretsmönstren. Härigenom skulle detta skydd också kunna anpassas till de särskilda förhållanden som kännetecknar dessa produkter. Samtidigt bör det göras klart att något skydd för kretsmönstret som sådant inte längre kan ges inom ramen för upphovsrätten.

• Sida 9
•  Original

Kretsmönster bör alltså inte i något avseende-skyddas enligt upphovs- rättslagen i fortsättningen. Jag kan för min del inte se någon nackdel i detta. Tvärtom är det enligt min mening angeläget att det står klart hur långt det immaterialrättsliga skyddet sträcker sig för dessa produkter. Sådan klarhet torde uppnås endast genom ett särskilt skydd för kretsmöns- ter som är fristående från det rättsskydd som skulle kunna följa av bestäm- melserna i upphovsrättslagen.

Sveriges anslutning till Bernkonventionen och Världskonventionen för upphovsrätt kan inte heller lägga något hinder i vägen för den lagtekniska lösning som jag har förordat. Jag vill här i första hand erinra om utform- ningen av den amerikanska lagstiftning som jag har redogjort för i föregå- ende avsnitt. Även lagstiftningen i Japan liksom inriktningen på arbetet inom EG och i WIPO innebär ett särskilt skydd vilket utesluter Bernkon- ventionens och Världskonventionens tillämplighet. Inom WIPO:s expert- kommitté har det rått enighet om att detta förfarande är konventionsenligt.

Jag förordar således att rättsskyddet för mönster i integrerade kretsar regleras genom en särskild lag och inte genom ett tillägg i upphovsrättsla- gen. En sådan ordning skulle stå i överensstämmelse med den lagtekniska lösning som planeras i Danmark. Härigenom skapas alltså goda förutsätt- ningar för rättslikhet i den nordiska lagstiftningen på området.

Viktigt är också att lagen kan utformas i nära anslutning till motsvarande lagstiftning i USA. Avsikten är nämligen att förhandlingar på bilateral basis senare skall tas upp om ett permanent skydd enligt den amerikanska lagstiftningen för svenska produkter. En förutsättning för att uppnå detta torde vara att den svenska lagstiftningen erbjuder i huvudsak samma rättsskydd som den amerikanska. Dessa förhandlingar måste ha avslutats innan tiden för det provisoriska skyddet för svenska produkter har gått ut. dvs. före den 8 november 1987.

Det är vidare angeläget att så långt möjligt beakta vad som har framkom- mit angående EG-direktivet och vad som har förekommit under överlägg- ningarna i WIPO:s expertkommitté. Varken arbetet inom EG eller WIPO har emellertid ännu slutförts. Frågan om ett permanent skydd för svenska produkter i USA är av sådan utomordentlig betydelse för Sveriges högtek- nologiindustri att den inte kan anstå i avvaktan på arbetet i EG och WIPO. Jag vill därför redan nu förutskicka att det inte kan uteslutas att det, när EG-direktivet resp. en särskild konvention i ämnet har antagits, kan finnas behov att göra någon mindre justering i den lagstiftning som jag nu före- slår.

Vad jag nu har angett utgör de utgångspunkter som enligt min mening bör ligga till grund för utformningen av rättsskyddet för integrerade kret- sar. I det följande avser jag att behandla frågor om

ensamrätten i avsnitt 3.2, exemplarframställning för analys m. m i avsnitt 3.3, skyddstiden i avsnitt 3.4, överlåtelse av rätten i avsnitt 3.5, intrång i rättigheterna i avsnitt 3.6, behörig domstol m.m. i avsnitt 3.7. det geografiska tillämpningsområdet i avsnitt 3.8, och

• Sida 10
•  Original

ikraftträdande rn. m. i avsnitt 3.9. Mina kommentarer till de enskilda lagbestämmelserna återfinns i spe- cialmotiveringen (avsnitt 5).

3.2 Ensamrätten

Mitt förslag: Den som har skapat mönstret för en integrerad krets skall. utan något krav på registrering, ha en ensamrätt att framställa exemplar av detta, att utföra mönstret på elleri ett materiellt under— lag och att sprida exemplar av kretsmönstret till allmänheten.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har motsatt sig förslaget om att den som har skapat mönstret för en integrerad krets skall ges en ensamrätt i de avseenden som har föreslagits. En remissinstans har förordat ett krav på dokumentation av mönstrets utformning.

Skälen för mitt förslag: Som jag har anfört i föregående avsnitt kan en okontrollerad kopiering av chips inte godtas. Med hänsyn till de stora ekonomiska värden som är förenade med att utveckla sådana produkter är det nödvändigt att den som har skapat ett kretsmönster får reella möjlighe- ter att kontrollera användningen av detta mönster. Detta syfte kan tillgo- doses genom att det införs en bestämmelse som ger mönsterskaparen ensamrätt att framställa exemplar av mönstret och att sprida det till all- mänheten.

Framställningen av en integrerad krets innebär förenklat uttryckt att ett mönster överförs från en ritning till en kiselskiva genom ett fotografiskt förfarande, kombinerat med olika kemiska etsningsprocesser. I stället för att finnas i en ritning kan det ursprungliga mönstret ha lagrats i en dator. Även sådana förfaranden där mönstret utförs på ett materiellt underlag bör omfattas av ensamrätten.

När det gäller spridningsrätten bör denna ges samma huvudsakliga inne- håll som den rätt upphovsmannen har enligt 2 & upphovsrättslagen att kontrollera spridning av exemplar av upphovsrättsligt skyddade verk. Den som har skapat ett kretsmönster bör sålunda ha en uteslutande rätt beträf- fande exemplar av mönstret att bjuda ut dem till försäljning, hyra ut dem, låna ut dem eller på annat sätt sprida dem till allmänheten. När däremot produkter vari kretsmönstret ingår har spritts till allmänheten med rättig- hetshavarens samtycke, antingen i ett chip eller som en del i en större produkt (t.ex. klockor, miniräknare"), bör spridningsrätten inte kvarstå. Sådana produkter bör alltså utan samtycke få säljas vidare eller göras till föremål för uthyrning eller utlåning till allmänheten.

En särskild fråga är om den ensamrätt som jag nu har förordat bör uppstå automatiskt, dvs. redan genom tillkomsten av mönstret, eller om den bör kräva registrering eller någon annan form av offentliggörande.

Den amerikanska och den japanska lagstiftningen på området innehåller krav på registrering. Det tidigare nämnda utkastet till EG-direktiv öppnar vidare en möjlighet för medlemsstaterna att föreskriva registrering av

• Sida 11
•  Original

kretsmönstret men gör inte sådan registrering obligatorisk. WIPO:s kon— ventionsutkast bygger på i huvudsak samma princip.

Varken det danska eller det norska utredningsförslaget innehåller något krav på registrering eller andra formaliteter för att erhålla skydd för chips. Vid nordiska departementsöverläggningar i frågan har också framkommit. att det åtminstone inte för närvarande finns några planer på ett obligato- riskt registreringsförfarande. Jag ser inte heller något särskilt behov av att nu ställa upp ett sådant krav i den svenska lagstiftningen. Kretsmönster torde vara tämligen lätta att identifiera för specialister. och risken för dubbelskapande har sagts vara praktiskt sett utesluten. Härtill kommer att ett system med registrering skulle ta tid att bygga upp och samtidigt kunna medföra höga kostnader. I likhet med den stora majoriteten av remissin- stanser anser jag därför att skyddet för integrerade kretsar skall gälla utan registrering eller något annat liknande formbundet förfarande.

3.3 Exemplarframställning för analys m.m.

Mitt förslag: Utan hinder av ensamrätten till ett kretsmönster skall exemplar av detta kunna framställas för undervisning eller analys. Också enstaka exemplar skall kunna kopieras för enskilt bruk.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom när det gäller rätten att kopiera kretsmönster för enskilt bruk.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har närmare berön frågan.

Skälen för mitt förslag: [ undervisningssammanhang eller för teknisk vidareutveckling av en produkt kan det ibland finnas ett behov av att först "bryta ner" ett kretsmönster och att sedan framställa exemplar av det för att studera dess uppbyggnad. Utan uttryckliga bestämmelser. som inskrän- ker den ensamrätt i fråga om mångfaldigande som jag har föreslagit, skulle ett sådant förfarande inte vara tillåtet. Detta analysförfarande brukar med en engelsk term benämnas "reverse engineering”. Det är tillåtet både enligt den amerikanska och enligt den japanska lagstiftningen.

I likhet med utredningen finnerjag en sådan inskränkning i ensamrätten väl motiverad. Genom att tillåta exemplarframställning för de ändamål som har angetts skapas goda förutsättningar för den fortsatta tekniska utvecklingen på området. Härigenom tillgodoses ett av de viktigaste syf- tena bakom all immaterialrättslig lagstiftning. nämligen att stimulera det andliga skapandet.

En fråga som har uppmärksammats inom arbetet i WIPO är hur långt rätten till "reverse engineering" skall utsträckas. Frågan har närmast gällt på vilket sätt den som på grundval av ett sådant förfarande har åstadkom- mit ett exemplar av ett kretsmönster skall få använda det exemplar som han själv har framställt. Den amerikanska lagen ger en rätt att ”incorpora- te the result of such conduct in an original mask work which is made to be distributed". Detta torde vara att uppfatta så att. om man med hjälp av förfarandet åstadkommer ett nytt kretsmönster, detta får användas obero- ende av rätten till det mönster som har använts för analysen.

• Sida 12
•  Original

Jag anser för min del att en sådan ordning är lämplig. Den ligger också helt i linje med de motiv som jag har angett för att inskränka ensamrätten. Sådana exemplar som inte skiljer sig markant från det ursprungliga mönst- ret utan endast kan sägas utgöra en bearbetning av detta bör däremot inte få användas för annat ändamål än det som exemplaret har framställts för. dvs. antingen analys eller undervisning.

En annan fråga är i vilken utsträckning det skall vara tillåtet att framstäl- la exemplar av kretsmönster uteslutande för enskilt bruk. Inom upphovs- rätten medges i princip sådan kopiering (11 & upphovsrättslagen). Även patenträtten undantar från ensamrätten sådant utnyttjande som inte sker yrkesmässigt; jfr 3 & patentlagen (1967: 837). Bakgrunden till bestämmel- serna är att det inte har ansetts lämpligt att låta ensamrätten omfatta även sådan exemplarframställning som äger rum inom den privata sfären.

Motsvarande synpunkter gör sig enligt min mening gällande också i fråga om framställning av exemplar av kretsmönster. Det kan t. ex. finnas intres- se av att kopiera en sida ur en facktidskrift som upptar en ritning av mönstret. Här bör särskilt observeras att denna kopiering i enlighet med vadjag nyss har angett är tillåten enligt gällande lagstiftning. En ändring på denna punkt som skulle förbjuda kopiering i fortsättningen och därmed — enligt vad jag föreslår i detta avseende — kunna föranleda straff bör inte göras utan starka skäl. Några sådana skäl föreligger inte enligt min uppfatt- ning.

En bestämmelse som tillåter kopiering för enskilt bruk ger också en rätt att för detta ändamål framställa enstaka exemplar av ett chip som innehål- ler kretsmönstret. Jag kan emellertid inte se att en sådan ordning skulle kunna medföra någon större skada för den som har skapat mönstret. Det torde nämligen inte vara möjligt att göra en sådan kopiering utan tillgång till den oerhört komplicerade apparatur som erfordras för framställning av chips. Fallet skulle alltså inte vara särskilt praktiskt. Om man tillåter kopiering av detta slag undviks vidare de gränsdragningsproblem som annars skulle uppkomma mellan tillåten exemplarframställning i analys- syfte och otillåten exemplarframställning för enskilt bruk.

3.4 Skyddstiden

Mitt förslag: Ensamrätten skall bestå till utgången av det tionde året efter det år då mönstret först kommersiellt utnyttjades.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom beträffan- de utgångspunkten för beräkningen av skyddstiden.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser har tillstyrkt utredningens för- slag i dess helhet. men ingen har uttalat sig särskilt på denna punkt.

Skälen för mitt förslag: Som jag har nämnt tidigare går den tekniska utvecklingen på området oerhört snabbt. Det torde därför inte finnas något behov av en särskilt lång skyddstid för de produkter det här är fråga om. I de amerikanska och japanska lagarna föreskrivs en skyddstid om tio år.

Prop. 1986/87: 49

• Sida 13
•  Original

Samma period anges i utkastet till EG-direktiv liksom i WIPO:s konven- tionsutkast.

Med hänsyn till vad som är känt om den tekniska utvecklingen anserjag inte att Skyddsbehovet gör sig gällande längre tid än tio år. Jag kan därför ställa mig bakom utredningens förslag om en skyddstid av denna längd. Däremot kan jag inte ansluta mig till utredningens uppfattning att tiden skall räknas från det år då kretsmönstret skapades. Denna tidpunkt kan nämligen vara svår att fastställa. Vidare gör sig Skyddsbehovet starkast gällande när mönstret har förts ut på marknaden. Därför anser jag att utgångspunkten för skyddstiden, i likhet med vad som föreskrivs i lagstift- ningen i USA, bör vara den tidpunkt då kretsmönstret för första gången utnyttjades kommersiellt.

3.5 Överlåtelse av rätten

Mitt förslag: Rätten till ett kretsmönster skall kunna överlåtas. Vi- dareöverlåtelse får inte ske utan att särskilt avtal därom föreligger.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört frågan om rättens övergång i allmänhet.

Skälen för mitt förslag: [ likhet med vad som gäller för andra immate- riella rättigheter bör rätten till ett kretsmönster kunna överlåtas. Parterna bör ha full frihet att själva reglera villkoren för överlåtelsen. Överlåtelse av rätten till ett kretsmönster bör dock enligt min mening inte innebära en rätt för förvärvaren att vidareöverlåta rätten. om inte parterna uttryckligen har avtalat detta. Däremot ser jag inget behov av att särskilt reglera frågan om en eventuell rätt att göra ändringar i ett kretsmönster.

3.6 lntrång i rättigheterna

Mitt förslag: Straff- och skadeståndssanktioner, liksom föreskrifter om förverkande och särskilda bestämmelser som ger en domstol rätt att meddela föreskrifter i syfte att förhindra fortsatt intrång. införs efter mönster av upphovsrättslagen.

Utredningens förslag: Har samma syfte som mitt förslag. Remissinstanserna: Frågan har inte berörts av remissinstanserna.

Skälen för mitt förslag: lntrång i de rättigheter som skyddas enligt upphovsrättslagen kan enligt särskilda bestämmelser i den lagen medföra straffansvar i form av bötesstraff eller fängelse i upp till två år. En förut- sättning för straffansvar är att gärningen har skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. lntrång föreligger även när någon för spridning till allmänhe- ten i Sverige för in exemplar av skyddade verk. om exemplaren har framställts utomlands under sådana omständigheter att en framställning av detta slag i Sverige skulle ha varit straffbar. Upphovsrättslagen innehåller

• Sida 14
•  Original

också bestämmelser om skadestånd vid intrång. Förutom det vederlag som alltid skall utgå för utnyttjandet kan redan vid sådan oaktsamhet som inte är grov utgå ersättning för annan förlust än uteblivet vederlag. liksom för lidande och annat förfäng. Vidare kan domstolen förordna att olovligt framställda exemplar mot lösen skall avslås till rättighetshavaren eller förstöras eller att andra åtgärder i syfte att förhindra fortsatt missbruk skall vidtas med sådana exemplar.

Det upphovsrättsliga sanktionssystemet fick sin nuvarande utformning genom en lagändring år 1982 (prop. 1981/82: 152). Ändringen innebar bl.a. en väsentlig skärpning av påföljderna som syftade till att komma till rätta med den tilltagande olovliga kopieringen av upphovsrättsligt skyddade verk. Denna kopiering kunde ofta vara av stor omfattning och vålla bety- dande ekonomisk skada för rättighetshavarna.

De intressen som 1982 års lagändring avsåg att tillgodose gör sig starkt gällande även i fråga om skyddet för kretsmönster. Med hänsyn till vad jag tidigare har anfört om behovet av ett effektivt skydd är det samtidigt nödvändigt att detta förenas med effektiva sanktioner.

Enligt min mening kan de sanktioner i form av straff och skadestånd som föreskrivs i upphovsrättslagen vid intrång i upphovsrätt uppfylla dessa krav på effektivitet. Det är också angeläget att domstolen får möjlighet att förordna om särskilda åtgärder för att förebygga fortsatt intrång och att egendom som har samband med intrånget under vissa omständigheter skall kunna förverkas.

När det gäller den närmare utformningen av skadeståndsbestämmelsen skulle i och för sig kunna övervägas att låta 58 & patentlagen (1967: 837) tjäna som förebild. Denna bestämmelse har nyligen ändrats (prop. 1985/86:86. LU 29. rskr. 177, SFS 1986: 233) i syfte att förbättra patentha- varens möjlighet att få full ersättning för den skada han lider vid patentin- trång. Samma intresse gör sig givetvis gällande när det gäller att ersätta mönsterskaparen för den skada som uppkommer vid intrång i rätten till ett kretsmönster.

lntrång av senast angivet slag företer emellertid större likheter med det slags intrång som sker genom piratkopiering av upphovsrättsligt skyddade verk och genom spridning av sådana piratkopior. Som jag har anfört tidigare (avsnitt 3.1.) skulle kretsmönster i ett visst utförande under en övergångstid kunna utgöra verk i upphovsrättslagens mening. Möjligheter- na till skadestånd vid intrång i rätten till ett sådant kretsmönster skulle därför bedömas enligt upphovsrättslagen. Enligt min mening är det angelä- get att frågan om rätten till ersättning vid kretsmönsterintrång bedöms enligt samma grunder, oavsett om mönstret skyddas enligt upphovsrättsla- gen eller enligt den särskilda lagen om skydd för kretsmönster i halvledar- produkter. Skadeståndsbestämmelsen bör därför liksom straffbestämmel- sen utformas med upphovsrättslagen som förebild.

• Sida 15
•  Original

3.7 Behörig domstol m.m.

Mitt förslag: Frågor om intrång i rätten till kretsmönster skall prövas av de allmänna domstolarna enligt vanliga forumregler.

Utredningens förslag: Utredningen har inte närmare berört frågan. Remissinstanserna: Några remissinstanser har ifrågasatt om de allmänna domstolarna har nödvändig kompetens för de tekniskt komplicerade frågor som kan komma upp i "datorsammanhang". Ett par av dessa remissin- stanser anser visserligen att allmänna forumregler bör gälla men att dom- stolarnas tekniska kompetens bör förstärkas. Ett par andra vill anknyta till den rättegångsordning som gäller för patentprocessen.

Skälen för mitt förslag: Frågor om intrång i upphovsrätt prövas av de allmänna domstolarna. I vissa typer av mål gäller dock särskilda forum- regler. Sålunda har Stockholms tingsrätt exklusiv behörighet att i första instans pröva mål om ljudradio- eller televisionsutsändning i strid mot upphovsrättslagen (58 å) och mål om televisionsutsändning i strid mot lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild (20 å). Även i vissa patentmål. bl. a. mål om patentintrång. har Stockholms tingsrätt en motsvarande exklusiv behörighet (65 & patentlagen).

Det främsta skälet för att koncentrera mål av de kategorier jag nu nämnt till vissa domstolar är att dessa mål har bedömts innefatta så speciella frågor att det är befogat med en koncentration av detta slag för att garante- ra att domstolen har tillräcklig sakkunskap och erfarenhet. I samma syfte har man i patentmålen tillfört domstolen särskilda ledamöter med tekniska kunskaper i de aktuella frågorna. Också komplicerade mål om ekonomisk brottslighet handläggs företrädesvis av vissa tingsrätter som samtidigt har tillgång till särskild expertis.

Mål om intrång i rätten till kretsmönster kan komma att innefatta tek— niska och andra frågor av komplicerat och speciellt slag. Detta talar natur- ligtvis för att man genomför en motsvarande koncentration för dessa mål. En sådan koncentration kan emellertid också medföra nackdelar från såväl principiell som praktisk synpunkt (jfr prop. 1984/85: 178 s. 27 ff). Frågorna om koncentration av mål till vissa domstolar och om expertmedverkan kommer sannolikt att belysas från mer generella utgångspunkter av rätte- gångsutredningen (Ju 1977z06) i ett betänkande som väntas inom något halvår. Med hänsyn härtill anserjag övervägande skäl tala för att i förelig- gande sammanhang inte frångå principen om tingsrätternas lika behörig- het.

3.8 Det geografiska tillämpningsområdet

Mitt förslag: Det särskilda skyddet skall gälla sådana kretsmönster som har skapats av svenska medborgare eller personer som har sin vanliga vistelseort i Sverige. liksom sådana kretsmönster som först har utgetts i Sverige. Regeringen bemyndigas att under förutsättning av ömsesidighet utsträcka tillämpningsområdet.

Prop. 1986/87: 49

• Sida 16
•  Original

Utredningens förslag: Överenstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört frågan.

Skälen för mitt förslag: Immaterialrätten har en påtagligt internationell karaktär. De flesta länder är också bundna av olika internationella över- enskommelser på området. Dessa överenskommelser bygger genomgåen- de på vad som brukar kallas principen om nationell behandling. Härmed avses att varje stat som är ansluten till en konvention åtar sig att genom sin nationella lagstiftning bereda medborgare i andra fördragsslutande stater samma skydd som landets egna medborgare åtnjuter.

I lagtekniskt hänseende brukar den nu beskrivna ordningen genomföras på det sättet, att de immaterialrättsliga lagarna i princip ger endast ett nationellt skydd men att regeringen bemyndigas att, under förutsättning av ömsesidighet, föreskriva att lagen skall tillämpas också i förhållande till en annan stat (jfr 62 & upphovsrättslagen).

En ordning av det slag jag nu har beskrivit bör enligt min mening genomföras i fråga om lagstiftningen om skydd för kretsmönster. Skyddet bör alltså vara rent nationellt, men regeringen bör samtidigt bemyndigas att under förutsättning av ömsesidighet förordna att lagen skall tillämpas i förhållande till andra länder.

Ett sådant bemyndigande får betydelse bl. a. om det träffas en bilateral överenskommelse med USA om ett permanent skydd för svenska pro- dukter i USA och vice versa. Bemyndigandet skulle då kunna utnyttjas för att föreskriva att den svenska lagen skall tillämpas i förhållande till USA. Det är också angeläget att den svenska lagstiftningen kan bereda skydd för produkter som har sitt ursprung i de övriga nordiska länderna. Med stöd av bemyndigandet skulle detta kunna uppnås så snart motsvarande lagstift- ning har genomförts i dessa länder. Utsträckning kan också komma i fråga i förhållande till Japan vars lagstiftning redan omfattar utländska krets- mönster.

Även en utvidgning av lagens tillämpningsområde på grund av anslut- ning till en multilateral överenskommelse, dvs. om arbetet inom WIPO leder fram till en sådan. kan komma att aktualiseras. Om tillträde till överenskommelsen kräver lagändring. måste dock givetvis frågan om god- kännande av överenskommelsen först prövas av riksdagen.

3.9 Ikraftträdande m. m.

Det är angeläget att förhandlingar om ett permanent skydd för svenska produkter i USA tas upp i god tid innan det tillfälliga skyddet upphör i början av november nästa år. Den föreslagna lagstiftningen bör med hän- syn härtill genomföras så snart som möjligt. Lagen föreslås därför träda i kraft den 1 april 1987.

I likhet med vad som är brukligt vid ändringar i den upphovsrättsliga lagstiftningen bör de nya reglerna tillämpas också på kretsmönster som har tillkommit före den nya lagens ikraftträdande. Något skydd enligt upp- hovsrättslagen bör i enlighet med vad jag har anfört inledningsvis (avsnitt 3.1) inte ges för de kretsmönster som skapas efter ikraftträdandet. Där- emot bör det skydd som upphovsrättslagen kan ha gett dessförinnan bestå även efter denna tidpunkt.

• Sida 17
•  Original

J ustitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 oktober 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson, Göransson, Gra- din, Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Wickbom. Johansson. Hul- terström. Lindqvist. G. Andersson

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

] Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde 1986—10-02) över förslag till

1. lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter.

2. lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Förslaget till lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

55

Lagrådet har ansett att paragrafens inledande mening — som utsäger att rätten enligt l 5 kan helt eller delvis överlåtas — bör utgå.

Jag delar lagrådets uppfattning att det redan av andra meningen i para- grafens första stycke framgår att rätten är överlåtbar. Med hänsyn härtill och då lagrådet har ansett att första meningen skulle kunna leda till miss- förstånd om den nya rättighetens konstruktion och innebörd godtar jag lagrådets förslag på denna punkt.

Jag ansluter mig också till lagrådets uppfattning att förbudet i andra stycket mot vidareöverlåtelse utan stöd av avtal bör kunna begränsas till licensfallen. Bestämmelsen bör med någon mindre jämkning utformas på det sätt lagrådet har föreslagit.

7 5 Lagrådet har ställt sig tveksamt till behovet av en regel om ersättning för icke ekonomisk skada vid intrång i rätten till ett kretsmönster. För egen del vill jag framhålla att en sådan rätt till ersättning föreliggeri dag för krets- mönster i den mån de skyddas enligt upphovsrätten. Denna rätt bör enligt

• Sida 32
•  Original

min mening inte inskränkas. Härtill kommer såsom lagrådet har uppmärk— sammat att även patentlagen innehåller en bestämmelse av liknande slag. Jag är därför inte beredd att biträda lagrådets ståndpunkt i det hänseende som nu har berörts.

Om en regel om ersättning för icke ekonomisk skada anses påkallad, har lagrådet föreslagit att den utformas i närmare anslutning till patentlagens bestämmelser. Som jag har angett i remissprotokollet är det angeläget att möjligheterna till ersättning vid intrång i rätten till kretsmönster bedöms enligt likartade bestämmelser. oavsett om mönstret skyddas enligt upp- hovsrättslagen eller enligt lagen om skydd för kretsmönsteri halvledarpro- dukter. Med hänsyn till att en tillämpning av bestämmelserna i patentlagen och upphovsrättslagen inte torde leda till någon saklig skillnad villjag dock inte motsätta mig vad lagrådet har förordat på denna punkt. Jag godtar också lagrådets förslag till utformning av bestämmelsen.

Övriga delar av lagförslaget

Utöver de ändringar jag nu har förordat bör några ändringar av redak- tionell art göras i det remitterade lagförslaget.

Förslaget till lag om ändring i upphovsrättslagen

En ändring av redaktionellt slag bör göras i 10 ä.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 33
•  Original

Huvuddragen av utredningens förslag såvitt avser skyddet för integrerade kretsar

Utredningen har övervägt behovet av ett immaterialrättsligt skydd för kretsmönstren i halvledarprodukter ("chips"). Den drar här slutsatsen att . dessa mönster i och för sig kan vara att anse som en typ av verk som åtnjuter skydd enligt den upphovsrättsliga lagstiftningen. Eftersom rättslä- get emellertid kan vara något osäkert föreslår utredningen en regel om ett speciellt skydd som komplettering till det skydd som kan finnas enligt upphovsrättslagen.

Det speciella skyddet förslås gälla till förmån för den som har skapat utformningen av mönstret och innebär att dennes tillstånd behövs bl. a. för framställning av exemplar av mönstret och överförande av detta till t. ex. en kiselskiva samt för spridning till allmänheten. Vissa inskränkningar görs i dessa rättigheter, bl. a. såtillvida att exemplar får framställas uteslutande för analys av och undervisning om mönstret.

Rätten att kontrollera spridningen av exemplar föreslås upphävd om kretsmönstret ingår i en produkt som med mönsterskaparens samtycke har spritts till allmänheten. Skyddet skall enligt förslaget gälla under tio år från det år då mönstret skapades.

Den särskilda skyddsformen upptas i en särskild bestämmelse i upp- hovsrättslagen. Denna bestämmelse innehåller inte några regler om sank- tioner vid intrång i rättigheterna. Härigenom kommer upphovsrättslagens föreskrifter om straff och skadestånd samt förverkande m.m. att gälla också vid intrång i rätten till kretsmönster.

• Sida 34
•  Original

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom förskrivs i fråga om lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

dels att rubriken till lagen skall ha nedan angivna lydelse. dels att 1. 11. 23. 24. 27 och 61 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 40 a och 49 a åå. av nedan angivna lydelse.

dels att i lagen närmast före 40 at? skall införas en rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Upphovsrättslag [ ä'

Den som skapat ett litterän eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. vare sig det utgör skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal. musikaliskt eller sceniskt verk, fllmverk eller alster av bildkonst. byggnadskonst eller brukskonst eller kommit till uttryck på annat sätt.

Till litterärt verk hänföres karta. Till litterärt verk hänförs karta så ock annat i teckning eller grafik och annat i teckning eller grafik el- eller i plastisk form utfört verk av ler i plastisk form utfört verk av beskrivande art. beskrivande art, ävensom dator-

program.

11.5

Av offentliggjort verk må enstaka exemplar framställas för enskilt bruk. Vad sålunda framställts må ej användas för annat ändamål.

Vad i första stycket sägs medför Vad i första stycket sägs medför ej rätt att för eget bruk låta annan ej rätt att för eget bruk låta annan framställa bruksföremål eller skulp- framställa bruksföremål eller skulp- tur eller genom konstnärligt förfa- tur eller genom konstnärligt förfa- rande efterbilda annat konstverk, ej rande efterbilda annat konstverk. ej heller rätt att utföra byggnadsverk. heller rätt att utföra byggnadsverk

eller framställa exemplar av verk utgörande datorprogram.

23 52

Sedan litterärt eller musikaliskt Sedan litterärt eller musikaliskt verk utgivits. må exemplar, som verk utgivits. må exemplar. som omfattas av utgivningen, spridas vi- omfattas av utgivningen, spridas vi- dare ävensom visas offentligt; dock dare ävensom visas offentligt; dock må exemplar av musikaliskt verk ej må exemplar av musikaliskt verk

' Senaste lydelse 1973: 363. 2 Senaste lydelse l973:363.

Nuvarande lydelse

utan upphovsmannens samtycke göras tillgängligt för allmänheten genom uthyrning eller annan där- med jämförlig rättshandling.

Föreslagen lydelse

eller av verk utgörande datorpro- gram i'maskinläsbar farm ej utan upphovsmannens samtycke göras tillgängligt för allmänheten genom uthyrning eller annan därmed jäm— förlig rättshandling. [ fråga om da- torprogram som nu har nämnts gäl- ler detsamma även ifråga om utlå-

ning.

24 &

Annan hos svensk myndighet Upprättad handling än som avses i 9 5 första stycket må återgivas utan upphovsmannens samtycke. Vad nu sagts gäller dock icke officiell karta, teknisk förebild, verk som framställts för undervisning eller utgör resultat av vetenskaplig forskning, alster av bildkonst. mu- sikaliskt verk. diktverk eller verk, varav exemplar i samband med af- färsverksamhet genom myndighets försorg tillhandahålles allmänhe- ten.

Annan hos svensk myndighet upprättad handling än som avses i 9 5 första stycket må återgivas utan upphovsmannens samtycke. Vad nu sagts gäller dock icke officiell karta. teknisk förebild, verk utgö- rande datorprogram, verk som framställts för undervisning eller utgör resultat av vetenskaplig forskning. alster av bildkonst, mu- sikaliskt verk, diktverk eller verk. varav exemplar i samband med af- färsverksamhet genom myndighets försorg tillhandahålles allmänhe- ten.

Vad som muntligen eller skriftligen anföres inför myndighet eller i statlig eller kommunal representation eller vid offentlig överläggning om all- männa angelägenheter må likaledes återgivas utan upphovsmannens sam- tycke; dock att utlåtanden, såsom bevis åberopade skrifter och dylikt må återgivas allenast i samband med redogörelse för mål eller ärende vari de förekommer och i den omfattning som betingas av ändamålet med redogö- relsen. Upphovsman äger ensam utgiva samling av sina anföranden.

27.5

Upphovsrätt må. med den begränsning som följer av vad i 3 5 sägs. helt ellere delvis överlåtas.

Överlåtelse av exemplar innefattar icke överlåtelse av upphovsrätt. I fråga om beställd porträttbild äger upphovsmannen dock icke utöva sin rätt utan tillstånd av beställaren eller, efter dennes död. av hans efterle— vande make eller arvingar.

Beträffande överlåtelse av upp- Beträffande överlåtelse av upp- hovsrätt i vissa särskilda avseenden stadgas i 30—40 så: dock skola nämnda bestämmelser tillämpas al- lenast i den mån ej annat avtalats.

3 Senaste lydelse: l973:363.

hovsrätt i vissa särskilda avseenden föreskrivs i 30—40 11 5.5: dock skall nämnda bestämmelser tillämpas en- dast i den mån ej annat avtalats.

Avtal om rätt att utnyttja datorpro- gram.

Prop. 1986/87: 49

• Sida 36
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

40aå

49a

Överlåtelse av rätt att utnyttja ett datorprogram omfattar rätt att framställa sådana exemplar av pro- grammet oclt i exemplaren göra så- dana anpassningar som behövs för den medgivna användningen samt framställa reservexemplar och ex- emplar som behövs från skyddssyn- punkt. Sådana exemplarfår inte ut- nyttjas för annat ändamål och de skall utplånas senast när rätten att utnyttja programmet upphör.

&

Den som har skapat utformning- en av mönstret för kretsarna i en halvledarprodukt har en uteslutan- de rätt att

I . framställa exemplar av mönstret,

2. utföra mönstret på ett materi- ellt underlag,

3. göra mönstret tillgängligt för allmänheten — i ursprungligt eller ändrat skick — genom att exemplar av mönstret utbjuds till försäljning, uthyrning eller utlåning eller sprids till allmänheten på annat sätt. Rät- ten varar till utgången av det tionde året efter det år då mönstret ska- pades.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket eller eljest i denna lag får exemplar framställas av kretsmönstret uteslutande för un- dervisning om eller analys av mönstret. Sålunda framställda ex- emplar får icke utnyttjas för annat ändamål.

Ingår kretsmönstret i exemplar av en produkt som med mönster- skaparens samtycke har spritts till allmänheten, får exemplaren spri- das vidare.

Vad som sägs i27 och 28 55 skall äga motsvarande tillämpning på överlåtelse av rättigheter som avses i denna paragraf.

Är kretsmönstret eller del därav föremål för upphovsrätt får denna göras gällande utan hinder av vad som sägs i första stycket.

• Sida 37
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

61 st Föreskrifterna i 45—48 åå äro tillämpliga på framförande, ljudupptag- ning samt ljudradio- och televisionsutsändning, som äger rum i Sverige. Vad i 49 & stadgas är tillämpligt på arbete, framställt av svensk medbor- gare eller svensk juridisk person eller av den som här har sin vanliga vistelseort. så ock eljest på arbete som först utgivits i Sverige.

Vad som föreskrivs i 49 a 5 är tillämpligt på kretsmönster ska- pade av svensk medborgare eller av den som här har sin vanliga vistel- seort samt på kretsmönster som först har utgivits i Sverige.

Denna lag träder i kraft den Bestämmelserna i 1, 11, 23, 24, 27, 40 a och 49 & åå tillämpas även på verk och kretsmönster som har tillkommit dessförinnan. Bestämmelsen i 40 a & tillämpas även på överlåtelse som ägt rum dessförinnan.

** Senaste lydelse 1973: 363.

• Sida 38
•  Original

Yttranden över betänkandet har avgetts av justitiekanslern, riksåklagaren. överbefälhavaren. hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, riksrevisionsverket (RRV), statskontoret, Kungl. biblioteket, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen, juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, universitetet i Linköping. delegationen för veten- skaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI), televerket, datainspek- tionen. näringsfrihetsombudsmannen (NO). patent- och registreringsver- ket (PRV), konsumentverket, styrelsen för teknisk utveckling (STU), data- maskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), Svenska kom- munförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund, Näringsli- vets delegation för marknadsrätt, SHIO/Familjeföretagen, Sveriges advo- katsamfund, Svenska journalistförbundet. Svenska tidningsutgivareför- eningen (TU), Tidningarnas arbetsgivareförening (TA), Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Föreningen Svenska Läromedelsproducenter, Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges Ra- dio AB, Svenska gruppen av the International Federation of Producers of Phonograms and Videograms (IFPI). Tidningarnas Telegrambyrå AB (TT), Sveriges allmänna biblioteksförening, Kooperativa föreningen (KF), Svenska dataföreningen. Riksdataförbundet. Föreningen svensk program- varuindustri, Svenska elektronikindustriföreningen, Leverantörföreningen Kontor Data AB (LKD). ASEA. Datakonsultföreningen. Svenska arbets- givareföreningen (SAF). Landsorganisationen (LO). Tjänstemännens cen- tralorganisation (TCO), Centralorganistaionen SACO/SR, Svenska Indu- stritjänstemannaförbundet (SIF), Riksskatteverket (RSV), Patentbesvärs— rätten, Lantmäteriverket. Svenska patentombudsföreningen och Teatrar- nas Riksförbund.

Riksåklagaren har till sitt yttrande fogat yttranden från överåklagarna i Stockholm, Malmö, Kalmar och Göteborg. UHÄ har bifogat yttranden från universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Linköping samt Karolinska sjukhuset, vilka i sin tur har bifogat yttranden från juridiska fakultetsstyrelsen i Uppsala, juridiska fakultetsstyrelsens forskningsnämnd i Lund. tekniska fakultetsnämnden i Lund, samhällsve- tenskapliga fakultetsnämnden och rättsvetenskapliga institutionen i Göte- borg samt planeringsnämnden för filosofisk utbildning, medicinska fakul— tetsstyrelsen och tekniska högskolan i Linköping.

TCO har till sitt yttrande fogat ett yttrande av redaktören Herbert Söderström.

Gemensamma yttranden har avgetts av dels Sveriges industriförbund, Näringslivets delegation för marknadsrätt, SAF och SHIO-Familjeföreta- gen. dels TA och TU. dels Föreningen Svenska Läromedelsproducenter och Svenska bokförläggareföreningen, dels Föreningen svensk program- varuindustri och Svenska elektronikindustriföreningen.

Lagrådsremissens lagförslag ] Förslag till Lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

Härigenom föreskrivs följande.

Skyddets omfattning

] 5 Den som har skapat mönstret för kretsarna i en halvledarprodukt har en uteslutande rätt att

]. framställa exemplar av mönstret,

2. utföra mönstret på eller i ett materiellt underlag, samt

3. göra mönstret tillgängligt för allmänheten genom att exemplar av mönstret eller produkter som mönstret ingår i bjuds ut till försäljning. uthyrning eller utlåning eller sprids till allmänheten på annat sätt.

Rätten varar till utgången av det tionde året efter det år då mönstret först kommersiellt utnyttjades.

Inskränkningar i skyddet

2 5 Utan hinder av 1 5 får exemplar framställas av kretsmönstret uteslu- tande för undervisning om eller analys av mönstret. Enstaka exemplar får också framställas för enskilt bruk. Sålunda framställda exemplar får inte utnyttjas för något annat ändamål.

3 5 Exemplar av kretsmönster eller av produkter vari kretsmönster ingår får spridas vidare när de med mönsterskaparens samtycke har spritts till allmänheten.

4 5 Om ett exemplar av ett kretsmönster utgör allmän handling. skall exemplaret utan hinder av 1 & tillhandahållas i den ordning som föreskrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Överlåtelse av rätten

S & Rätten enligt 1 5 kan helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av ett exemplar av mönstret innefattar inte överlåtelse av rätten till mönstret.

Om annat inte har avtalats, får den till vilken rätten har överlåtits inte överlåta rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse får den dock överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller en del av denna.

Straff

6 & Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar en åtgärd som innebär intrång i rätten enligt 1 % skall dömas till böter eller fängelse i högst två år. Till samma straff döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsam- het till landet för spridning till allmänheten inför exemplar av kretsmönster som har framställts utomlands under sådana omständigheter att motsva- rande framställning här skulle ha varit straffbar.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Prop. 1986/87: 49

• Sida 40
•  Original

Åklagare får väcka åtal för brott enligt första eller andra stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Skadestånd

7 5 Den som i strid mot denna lag utnyttjar ett kretsmönster skall till innehavaren av rätten till mönstret utge ersättning som utgör skäligt veder- lag för utnyttjandet.

Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet skall ersättning utges även för annan förlust än uteblivet vederlag liksom för lidande eller annat förfång.

Inlösen m. m.

8 5 Den som vidtar en åtgärd som innebär intrång i rätten enligt l 5 eller som innebär en sådan överträdelse som avses i 6 9” är skyldig att, om det är skäligt, mot lösen avstå den egendom med avseende på vilken intrång föreligger till den som innehar rätten till kretsmönstret.

I stället för att förordna om inlösen enligt första stycket får domstol. om det är skäligt, besluta att egendomen skall förstöras. ändras eller utsättas för annan åtgärd som är ägnad att förebygga missbruk. Detta gäller dock inte om förverkande eller åtgärd som är ägnad att förebygga missbruk skall beslutas enligt 36 kap. brottsbalken. Talan som avses i detta stycke förs av den som innehar rätten till kretsmönstret. Sådan talan får väckas även av åklagaren om det är påkallat från allmän synpunkt.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte mot den som i god tro har förvärvat egendomen eller en särskild rätt till den.

9 tj Sådan egendom som avses i 8 5 får tas i beslag, om brott enligt denna lag skäligen kan antas föreligga. I fråga om sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.

10 5 Har ett annat föremål än som avses i 8 & använts som hjälpmedel vid sådan framställning av exemplar av kretsmönstret som utgör brott enligt denna lag. får föremålet eller dess värde förklaras förverkat. om det behövs för att förebygga brott eller om det finns andra särskilda skäl till det. Detsamma gäller föremål som har använts vid försök till brott som avses i denna paragraf eller som omfattas av åtgärd som utgör förberedelse till sådant brott.

Lagens tillämpningsområde 11 & Denna lag tillämpas på kretsmönster skapade av svenska medborga- re eller av dem som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt på kretsmöns- ter som först har spritts i Sverige.

Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet, föreskriva att lagen skall tillämpas även i förhållande till ett annat land.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987. Lagen tillämpas även på kretsmönster som har tillkommit före ikraftträ- dandet. Exemplar av kretsmönster som har framställts före ikraftträdandet får dock utan hinder av l & spridas vidare.

• Sida 41
•  Original

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom förskrivs att 10 ti lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterä- ra och konstnärliga verk skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 å' Har ett verk registrerats såsom mönster enligt vad därom är stadgat. må utan hinder därav upphovsrätt till verket göras gällande.

Fotografisk bild är icke föremål Fotografisk bild eller kretsmöns- för upphovsrätt enligt denna lag; ter i halvledarprodukter är icke om rätt till sådan bild gäller vad föremål för upphovsrätt enligt den- särskilt är stadgat. na lag. Om rätten till fotografisk

bild och till sådana mönster finns särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987. Lagen tillämpas inte på kretsmönster som har tillkommit före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1970: 488.

Prop. 1986/87: 49

• Sida 42
•  Original

Innehån

Propositionen ................................................ Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Propositionens lagförslag ...................................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 . 1 Inledning .................................................. 2 Internationella förhållanden ................................. 2.1 Lagstiftning och pågående lagstiftningsarbete i andra länder 7 2 Arbetet i internationella organ ............................ 3 Allmän motivering ......................................... 3.1 Allmänna utgångspunkter ................................ 3.2 Ensamrätten ........................................... 3.3 Exemplarframställning för analys m. m .................... 3.4 Skyddstiden ........................................... 3.5 Överlåtelse av rätten .................................... 3. 6 lntrång i rättigheterna ................................... 3. 7 Behörig domstol ....................................... 3. 8 Det geografiska tillämpningsområdet ...................... 3. 9 Ikraftträdande m. rn ..................................... 4 Upprättade lagförslag ....................................... 5 Specialmotivering .......................................... 5.1 Förslaget till lag om skydd för kretsmönster i halvledar- produkter .............................................. 5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ......................... 6 Hemställan ................................................ 7 Beslut .................................................... Utdrag ur lagrådets protokoll den 16 oktober 1986 ................ Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 oktober 1986 . .

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet i aktuella delar ........ Bilaga 2 Utredningens lagförslag ............................. Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna .................. Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag .........................

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

15 15 16 17 17

17

26 27 27 28 31

33 34 38 39