Prop. 1988/89:134

om ändring i körkotslagen (1977:477), m. m.

Regeringens proposition 1 988/ 89: 134

om ändring i körkortslagen (1977z477),

m.m. Pmp- 1988/89: 134

Regeringen Föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 mars 1989.

På regeringens vägnar

Sten Andersson

Georg Andersson

Kommunikätionsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989

Närvarande: statsrådet S. Andersson, ordförande, och statsråden Görans- son, Gradin. R. Carlsson. Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist. G. Andersson. Thalén, Nordberg, Engström. Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet G. Andersson

Proposition om ändring i körkortslagen (l977:477), m.m.

1 april 1986 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en särskild utredare (hovrättslagmannen Sven-Erik Sigfridsson) med uppgift att se över vissa körkortsfrågor, främst möjligheterna till snabbare körkortsingri- ' panden (Dir. 1986: 10). Utredningsuppdraget kompletterades senare med uppdraget att också se över vissa frågor om spärrtider och särskild lämplig- hetsprövning efter körkortsåterkallelse på grund av trafiknykterhetsbrott (Dir. 1986:32).

Utredningen (K 1986:01, körkortsutredningen) avgav den 1 oktober 1987 betänkandet (SOU 1987:43) Snabbare körkortsingripanden m. m. En sammanfattning av betänkandet och utredningens lagförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor I och 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna bör fogas till protokollet som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr RS 123/89).

Varje år tillkommer ca 130000 nya körkortshavare. De flesta av dessa är ungdomar mellan 18 och 19 år. Enligt samlade erfarenheter från skilda länder utgör de nyblivna förarna en betydande riskgrupp i trafiken. Det har uppskattats att de nyblivna förarna, särskilt de unga, löper 7—9 gånger större risk än de mer erfarna att råka ut för en trafikolycka. ] trafiksäker- hetsarbetet har därför frågor med anknytning till förarutbildning och nya förare uppmärksammats särskilt.

En utredare (forskningsehefen Anders Englund), som på kommunika- tionsdepartementets uppdrag studerat frågor knutna till körkortsutbild- ning i två faser, redovisade våren 1987 en rapport, Nyblivna personbilsfö- rare — Trafiksäkerhetsproblem och åtgärder. Utredarens förslag innebar en förarutbildning i två skeden.

[ augusti 1987 lämnade trafiksäkerhetsverkct (TSV) förslag till regering- en om ett förbättrat system för bilförarutbildningen. Bl.a. föreslogs att

Prop. 1988/892134

• Sida 11
•  Original

körkortsbehörigheten skulle vara provisorisk under en tid av två år efter godkänt första förarprov samt förnyat körprov för erhållande av perma- nent körkort.

TSst förslag behandlades vid en i september 1987 av kommunikations- departementet anordnad hearing. En dokumentation över denna har upp- rättats och finns tillgängligi ärendet (Dnr lll 2685/87).

Frågan om en prövotid för nyblivna förare togs därefter upp i regeringens proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför l990-talet. 1 den proposi- tionen förordades att provisoriskt körkort skall införas för nyblivna förare. Om föraren under en tvåårig försöksperiod inte begår några grövre trafik- brott skall han få permanent körkort. Om däremot körkortet återkallas under prövotiden. skall föraren genomgå ny utbildning och nytt prov. I samband med propositionen uttalade min företrädare sin avsikt att, om riksdagen godkände de förordade riktlinjerna för provisoriskt körkort. åter-. komma till regeringen med förslag om de nödvändiga författningsändring- arna. Riksdagen lämnade de i propositionen förordade riktlinjerna utan erinran (TU 1987/88:16. rskr. 201).

Regeringen har den 9 mars 1989 på föredragning av chefen förjustitie- departementet beslutat om en proposition. med förslag om bl. a. införande av alkoholutandningsprov som rättsligt bevismedel i mål om trafiknykter- hetsbrott. Det förslaget föranleder vissa ändringar i körkortslagen. Chefen för justitiedepartementet och jag är överens om att dessa följdändringar bör tas upp i detta sammanhang. -

Regeringen beslöt den 16 februari 1989 att inhämta lagrådets yttrande över inom kommunikationsdepartemente't upprättade förslag till lag om ändringi körkortslagen (l977:477), lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. samt lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100). De sålunda remitterade förslagen bör fogas till protokollet 1 detta ärende som bilaga 4.

Lagrådet har den 10 mars 1989 yttrat sig över lagförslagen. 'Yttrandet ' bör fogas till protokollet som bilaga 5.

Lagrådet har 1 huvudsak godtagit förslagen. [ anslutning-till de -i .remis-f _ sen aviserade reglerna om särskild lämplighetsprövning för dem, som,-efter återkallelse på grund av rattfylleri åter söker körkortstillstånd. har lagrådet dock pekat på behovet av'en kö'm'ple'tte'ring i körkortslagen. 'Det i 7 kap. 6 & regeringsformen stadgade skyddet mot b'.l a'. påtvingat kroppsligt i'ngrep'p' ' påkallar enligt lagrådet en särskild föreskrift 1 körkortslagen om läkarun- dersökning och blodprovstagning. Lagrådet förordar här'v'id 'ett tillägg till' 7 & körkortslagen. — Jag ansluter mig till vad lagrådet har föreslagit.

Lagrådsgranskningen har 1 övrigt 'föranle'tt en mindre jämkning 1. förhålå ' lande till de remitterade förslagen

de.

Jag avser nu att ta upp 'de körkortsfrågör som jag nämnt i det foregåen-' "

'11

• Sida 12
•  Original

Enligt nu gällande bestämmelser i körkortslagen (l977:477. KL) kan kör- kortsingripanden ske i form av återkallelse. varning och omhändertagan- de.

De situationer, i vilka ett körkort skall återkallas. anges i 165 KL. Paragrafen återges här i sin helhet.

16 5 Ett körkort skall återkallas

1. om körkortshavaren har brutit mot 1 5 andra stycket eller 45 lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 6 kap. 2 5 första. andra eller tredje stycketjärnvägstrafiklagen (1985: 192).

2. om körkortshavaren har brutit mot 55 lagen om straff för vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,

3. om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn,

4. om körkortshavaren i annat fall vid förandet av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har Överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt. kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa,

5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende ej bör ha körkort.

6. om det med hänsyn till brottslig gärning som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antagas att han ej kommer att respektera trafikreg- lerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon,

7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt att föra körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt ej vidare bör ha körkort,

8. om körkortshavaren ej följer föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov.

9. om körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya körkort. 10. om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.

De brott som avses ipunkt 1, är grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri eller rattonykterhet och onykterhet i Spårtrafik. Hänvisningen i punkt 2 avser avvikande från trafikolycksplats, s. k, smitnin'g.

Bestämmelserna i 165 gäller i tillämpliga delar också i fråga om kör- kortstillstånd. ' . . . . _ . ,

I stället för återkallelse skall körkortshavaren enligt.225 KL meddelas varning i sådana fall som avses 116 5 2—6. om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Vid avsevärda. hastighetsöverskridan- den får emellertid varning meddelas i stället för återkallelse endast om det föreligger synnerliga skäl. Vid sådana trafikbrott som avses i 165 1 får varning bara meddelas i vissa fall. Det krävs därvid att fråga är om rattonykterhet med en blodalkoholhalt under 0,8 promille samtidigt som omständigheterna är mildrande. — 1 24 5 KL finns en generell undantags-

• Sida 13
•  Original

regel; föreligger synnerliga skäl får återkallelse underlåtas om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten.

Återkallelse och varning beslutas av länsrätt efter ansökan av det all- männa ombudet för körkortsfrågor. Under vissa förutsättningar kan en varning beslutas genom att körkortshavaren godkänner ett föreläggande från det allmänna ombudet.

Vid återkallelse med stöd av 16 5 1—6 KL skall bestämmas en spärrtid på lägst en månad och högst tre år. Vid grov vårdslöshet i trafik och rattfylleri skall spärrtiden bestämmas till lägst ett år. Körkortet får inte lämnas ut under tid då spärrtiden löper. .

Enligt 195 KL skall ett körkort återkallas tills vidare i avvaktan på slutligt avgörande av återkallelsefrågan, om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att slutligt återkallas på någon av de grunder som avses i 16 5 1 — 7 KL (interimistisk återkallelse). Frågan om interimis- tisk återkallelse prövas av länsrätten på ansökan av det allmänna ombu- det.

Ett körkort kan i vissa fall omhändertas då ett trafikbrott upptäcks. Enligt 23 5 KL skall' så ske om körkortshavaren gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik eller till trafiknykterhetsbrott eller om han på grund av skada. sjukdom eller dylikt saknar förutsättningar att köra på ett trafiksä- kert sätt. Vid trafiknykterhetsbrott skall körkortet dock inte omhändertas om alkoholhalten i blodet inte kan antas ha uppgått till 0,8 promille och omständigheterna vid brottet kan anses mildrande. Ett körkort som är omhändertaget gäller inte. Omhändertagandet beslutas av polismyndighet eller åklagare. Beslutet kan meddelas på platsen för förseelsen eller senare.

Ett beslut om återkallelse eller varning skall delges den som beslutet rör (45 5 KL). Även beslut om omhändertagande skall delges enligt 505 kör- kortsförordningen (1977c722, KF). Beslut enligt KL gäller omedelbart, dvs. från beslutets dag, om inte annat förordnas.

Beträffande tillämpningen av reglerna om återkallelse och varning har statsmakterna vid olika tillfällen gett uttryck för att vissa överträdelser såsom körning mot rött ljus, omkörning strax före eller på övergångsställe, stoppliktförseelser och väsentliga hastighetsöverskridanden ger särskild anledning att allvarligt ifrågasätta körkortshavarens lämplighet. I fråga om allvarliga hastighetsöverskridanden uttalades i prop. 1985/86:115 att överskridanden av den tillåtna hastigheten med mer än 30 kilometer i timmen — eller med 20 kilometer i timmen eller mer utanför skolor etc. — är av den art att återkallelse normalt bör ske. Enligt 225 KL krävs som nämnts — efter förslag i den nämnda propositionen — att det föreligger synnerliga skäl för att varning skall få meddelas i stället för återkallelse vid avsevärda hastighetsöverskridanden. Samtidigt påpekades emellertid i propositionen att man trots detta inte skall avstå från att göra en med hänsyn till omständigheterna nyanserad bedömning.

• Sida 14
•  Original

2.2 fUtredningen 2.2.1 Omhändertagande [ direktiven till körkortsutredningen könstaterades bl.a. att alltför lång tid.

ibland mer än ett år, förflyter mellan en trafikförseelse och ett körkorts- ingripande. Mot bakgrund härav skulle utredningen undersöka förutsätt- ningarna och formerna för omedelbara körkortsingripanden mot förare - som inte följer väsentliga trafikregler.

l betänkandet konstaterar utredningen att möjlighet att omhänderta körkort i dag finns främst vid fall av grov vårdslöshet i trafik och påverkan av alkohol. Det finns emellertid enligt utredni'ngen andra tillfällen då en körkortshavare brustit så allvarligt 1 omdöme eller hänsyn att hans kör- kortsinnehav omedelbart bör ifrågasättas. Som exempel nämns allvarliga hastighetsöverträdelser, körning mot rött ljus, underlåtenhet att iaktta stopplikt eller omkörning på eller strax före ett Övergångsställe.

Utredningen har mot denna bakgrund undersökt förutsättningarna för att utvidga möjligheterna till körkortsingripanden mot förare som bryter mot vissa väsentliga trafikregler. Enligt utredningen har därvid två huvud- alternativ framträtt. Ett alternativ skulle kunna vara att bibehålla institu- tet omhändertagande av körkort i sin nuvarande form men påskynda återkallelseförfarandet genom att de allmänna ombuden ges praktiska förutsättningar att snabbare ansöka om interimistisk återkallelse. Ett an- nat alternativ skulle kunna vara att utvidga om händertagandeinstitutet till att avse även andra fall som med stor sannolikhet kan komma att medföra slutlig återkallelse av körkortet. Därvid skulle körkortshandlingen omedel- bart omhändertas och föraren skulle antingen helt förlora behörigheten att framföra fordonet eller — trots omhändertagandet av körkortshandlingen —- kunna behålla behörigheten att framföra fordon en viss begränsad tid.

Utredningen konstaterar därefter att det redan. i dag föreskrivs att kör- kort skall återkallas interimistiskt om det på sannolika skäl kan antas att det slutligt kommer att återkallas. Det kan enligt utredningen ifrågasättas om inte interimistisk återkallelse skulle kunna användas i större omfatt- ning än som för närvarande sker. Snabbheten i systemet är emellertid beroende av en rad olika faktorer som hänför sig till polisens, de allmänna ombudens och länsrätternas hantering av ärendet, liksom till möjligheten att delge den beslutet rör. För att undvika oacceptabelt långa processtider skulle det vara önskvärt att ge de allmänna ombuden förutsättningar att snabbare kunna ansöka om interimistisk återkallelse till länsrätten. Enligt utredningen skulle man genom åtgärder av detta slag emellertid endast nå marginella tidsvinster.

I stället förordar utredningen ett utvidgat omhändertagandesystem. [ ett sådant system framstår det enligt utredningen som naturligt att de regel- överträdelser, som bedöms så allvarliga att återkallelse skall ske, också skall föranleda ett omedelbart omhändertagande av körkortet. Om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att slutligt återkallas skulle således förutsättning för omhändertagandebeslut föreligga. Enligt utred- ningens uppfattning talar bärande skäl för att omhändertagandeinstitutet

• Sida 15
•  Original

bör utvidgas till att omfatta alla de fall av körkortsåterkallelse som avses i 16 5 1 — 7 KL.

För att man skall undvika stötande konsekvenser föreslår utredningen att polisen, om det finns särskilda skäl. ges möjlighet att i samband med omhändertagandet utfärda ett tillfälligt medgivande att köra under en viss kortare tid. Utredningen påpekar vidare att det är angeläget att omhänder- tagandebeslutet snarast möjligt kan underkastas en förnyad prövning av allmänna ombudet och länsrätten. Beslutet bör därför inom 48 timmar sändas till länsstyrelsen för bedömning av om ansökan om interimistisk återkallelse skall göras eller om körkortet skall återställas. Det påpekas därvid som särskilt viktigt att polisens utredning är så utförlig som möjligt eftersom den kommer att ligga till grund för allmänna ombudets beslut. Utredningen betonar också att ett utvidgat omhändertagandeinstitut stäl- ler högre krav på kunskaper och omdöme hos den som verkställer omhän- dertagandet, dvs. vanligtvis den enskilde polismannen. Särskild utbildning bör därför komma till stånd.

Utredningen behandlar också bestämmelsen i 22 5 andra stycket KL att den som gjort sig skyldig till rattonykterhet, men inte haft en blodalkohol- halt som uppgår till 0,8 promille. får meddelas varningi stället för återkal- lelse om omständigheterna är mildrande. Enligt utredningen finns det inget bärande skäl för varför den som haft en blodalkoholhalt mellan 0,5 och 0,8 promille skall särbehandlas. Utredningen förordar därför att den särskilda möjligheten att meddela varning i dessa fall tas bort. Det ter sig enligt utredningen mest naturligt att betrakta de rattonyktra som en grupp. För hela denna grupp bör därvid enligt utredningens mening varning i stället för återkallelse kunna meddelas endast om det föreligger synnerliga skäl.

2.2.2 Nytt körkort efter trafiknykterhetsbrott m. in.

För den som dömts för trafiknykterhetsbrott gäller i princip samma krav för att få tillbaka körkortet som när någon för första gången får körkort. Detta innebär bl. a. att körkort får utfärdas endast om den sökande har ett gällande körkortstillstånd. Körkortstillstånd meddelas av länsstyrelsen. Tillstånd får meddelas endast den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon. Vid prövningen av de personliga förhållandena skall särskilt beak- tas bl.a. om sökanden är känd för ett nyktert levnadssätt (7 5 KL). Bedöm- ningen av skötsamhet i nykterhetshänseende görs såväl för förslagångssö- kandena som för dem. vars körkort har återkallats. i normalfallet genom en kontroll i person- och belastningsregistret samt körkortsregistret. Utredningen tar i sitt betänkande upp frågan om förutsättningarna för körkortstillstånd efter trafiknykterhetsbrott. Utredningen konstaterar där- vid bl. a. att onykterhet i trafiken och konsekvenserna härav allmänt anses vara det största enskilda trafiksäkerhetsproblemct i dag. En betydande del av dem som gör sig skyldiga till trafiknykterhetsbrott får enligt utredning- en anses vara mer eller mindre beroende av alkohol. Detta gäller i synner- het förare som gjort sig skyldiga till rattfylleri. dvs. i allmänhet de som haft

• Sida 16
•  Original

en blodalkoholhalt av 1,5 promille eller mera. Vidare sägs i betänkandet att det erfarenhetsmässigt är möjligt att diagnostisera och identifiera minst 95 procent av dem som är alkoholberoende genom användning av medi- cinska och psykologiska prov.

Utredningen konstaterar vidare att lämplighetsprövningen efter återkal- lelse på grund av trafiknykterhetsbrott i flertalet fall inskränker sig till en kontroll i körkortsregistret. Kontrollen består i att se efter om sökanden begått nya brott eller blivit omhändertagen enligt lagen (l976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Vidare genomgås en hälso- deklaration och i vissa fall ett läkarintyg. Drygt hälften av länsstyrelserna begär in utredning från socialnämnden efter återkallelse på grund av opålitlighct i nykterhetshänseende. Några få länsstyrelser begär regelbun- det in sådan utredning också efter återkallelse på grund av trafiknykter- hetsbrott medan några få andra länsstyrelser tar in utredning från soc-ial- nämnden endast om blodalkoholhalten varit hög eller om det varit fråga om upprepade trafiknykterhetsbrott.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utredningen att det införs regler som ålägger den som tidigare dömts för trafiknykterhetsbrott att. när han på nytt ansöker om körkortstillstånd, själv visa att han uppfyller KL:s krav på ett nyktert levnadssätt. Detta bör ske genom att det sätts som villkor för körkortstillståndct att sökanden. efter spärrtidens utgång, företer en utred- ning innefattande blod- och psykologtest som visar att han motsvarar dessa krav.

2.2.3 Frågor av administrativ karaktär

Utredningen tar vidare upp vissa frågor i anslutning till körkortsmyndig- heternas behov av medicinsk information om körkortshavare och kör- kortssökande. Utredningen pekar bl. a. på vikten av att myndigheterna, för att kunna bedöma om en körkortshavare eller en körkortssökande med hänsyn till sina medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare, kan behöva få tillgång till uppgifter om enskildas hälsotillstånd, exempel- vis i form av innehållet i patientjournaler. För denna typ av uppgifter gäller inom den allmänna hälso- och sjukvården sekretess enligt 7 kap. 1 5 sekretesslagen (1980:100). Detta sckretesskydd bryts inte av den annars generellt giltiga regeln i 14 kap. 35 sekretesslagen. att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till annan myndighet om myndighetsintresset uppen- bart har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

Även för patientjournaler i den enskilda vården gäller förbud att röja uppgifter enligt lagen (1980: 1 1) om tillsyn över hälso— och sjukvårdsperso- nalen m.fl. (tillsynslagen).

1 88 5 KF föreskrivs att en läkare. som vid undersökning av en körkorts- havare finner att denne av medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha körkort. skall anmäla detta förhållande till vederbörande länssty- relse. Innan anmälan görs skall körkortshavaren underrättas. Dock behö- ver anmälan inte göras om körkortshavaren följer läkarens anvisning att avstå från att föra körkortspliktiga fordon.

Utredningen konstaterar sammanfattningsvis att sjukvårdssekretessen

• Sida 17
•  Original

när det gäller körkortsfrågor inte kan brytas i andra fall än då 88 5 KF eller reglerna i tillsynslagen medger det. om man inte anser sig kunna förutsätta att den enskilde lämnat ett tyst medgivande till att körkortsmyndigheten får tillgång till exempelvis de handlingar som ligger till grund för ett läkarintyg. Utredningen ifrågasätter om inte underrättelseskyldigheten en- ligt 88 5 KF bordc vara föreskriven i lag, eftersom det rör sig om åliggande ' för en enskild i förhållande till det allmänna. Vidare konstaterar utred- ningen att det torde krävas ett lagstöd. som för närvarande inte finns, om körkortsmyndigheterna och de till länsstyrelserna knutna konsultläkarna skall kunna få tillgång till patientjournalhandlingar m.m. beträffande kör- kortssökande eller körkortshavare.

Utredningen föreslår mot den angivna bakgrunden dels att nuvarande 885 KF flyttas till KL och dels att en ny bestämmelse införs i KL av innebörd att konsultläkare vid prövning av mål eller ärende där fråga förekommer om körkortssökandes eller körkortshavares hälsotillstånd på begäran skall ges tillgång till patientjournalhandlingar m. m.

2.3. Remissutfallet

Vad gäller frågan om omhändertagande av körkort kan sammanfattnings- vis konstateras att cirka en tredjedel av remissinstanserna har godtagit utredningens förslag medan lika många har avstyrkt det. Den återstående ' tredjedelen har förklarat sig till viss del kunna acceptera förslaget. Kritiken går i huvudsak ut på att det föreslagna systemet brister vad avser rättssä- kerheten. Man pekar bl. a. på svårigheten för polisen att på platsen för ett ingripande kunna avgöra om den aktuella förseelsen kommer att leda till återkallelse av körkortet eller endast en varning. Flera remissinstanser hävdar också att olika åtgärder inom det rådande systemets ram kan vidtas för att påskynda processen vid körkortsingripanden.

Att varning skall kunna meddelas vid rattonykterhet endast om det föreligger synnerliga skäl tillstyrks av de flesta remissinstanserna. l fyra remissvar avstyrks förslaget helt.

Utredningens förslag om att den. som efter körkortsåterkallelse på grund av trafiknykterhetsbrott ånyo ansöker om körkortstillstånd, skall visa sig vara fri från alkoholberoende tillstyrks helt eller delvis av flertalet remiss- instanser. De medicinska instanserna och VTl har dock vissa invändningar mot förslaget. lnvändningarna består i att blodprov och psykologiska test varken var för sig eller tillsammans har den höga grad av tillförlitlighet som bör ställas på ett urvalsinstrument av nu aktuellt slag. En generell invänd- ning från huvuddelen av remissinstanserna är att förfarandet vid den sär- skilda lämplighetsprövningen bör anges mer utförligt i författningstext än vad utredningen föreslagit. Vidare anser Göta hovrätt och kammarrätten i Göteborg att den särskilda lämplighetsprövningen också bör omfatta den som fått sitt körkort återkallat på grund av opålitlighct i nykterhetshän- seende. Några remissinstanser framhåller att den föreslagna uppföljnings- kontrollen också skall avse dem som dömts för rattonykterhet.

Förslaget om att länsstyrelsernas konsultläkare skall få tillgång till de

• Sida 18
•  Original

patientjournaler m. m.. som behövs i samband med prövning av körkorts- ärenden. tillstyrks av flertalet remissinstanser. Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Advokatsamfund avstyrker emellertid förslaget. Socialstyrel- sen ifrågasätter om det inte vore bättre att länsstyrelsen i tillsynslagcn gavs rätt att infordra handlingar, medan läkaresällskapet anser behov av någon förändring inte föreligga. bl.a. eftersom läkarintyg i allmänhet torde ge tillräcklig upplysning och socialstyrelsen i annat fall kan införskaffa mate- rialet i fråga.

Överförandet av bestämmelsen i nuvarande 885 KF till KL tillstyrks genomgående. Endast en remissinstans avstyrker detta förslag.

3.1.1 Allmänna synpunkter

Trafiksäkerhetsarbetet i Sverige har i ett internationellt perspektiv varit framgångsrikt. I förhållande till befolkningsstorlek och antalet bilar intar vårt land tillsammans med Norge, Storbritannien och Japan en ledande ställning i fråga om trafiksäkerhet. Detta hindrar inte att arbetet för en ännu bättre säkerhet i trafiken ständigt måste pågå. Detta är inte minst viktigt därför att trafiken på våra vägar, räknat på sikt, hela tiden ökar. Till detta kommer att 'det årligen tillförs ca 130000 nya körkortshavare.

Den ökande biltrafiken medför att det måste ställas allt större krav på förarna för att olycksutvccklingen skall kunna hållas tillbaka. Även om det är svårt att rätt bedöma orsakerna till trafikolyckor, bl.a. därför att olika faktorer ofta samverkar. står det ändå klart att en övervägande del av dessa har sin grund i ett felaktigt förarbeteende. Därmed träder också frågan om samhällets reaktioner på överträdelser av trafikreglerna i förgrunden.

Utan tvekan är rätten att köra bil för många människor av avgörande betydelse för deras möjligheter till försörjning och för att över huvud taget kunna fungera normalt i det moderna samhället. Att ha körkort är emeller- tid inte en rättighet som tillkommer envar. Av trafiksäkerhetsskäl är det nödvändigt att den som inte klarar de krav som måste ställas på föraren av körkortspliktiga fordon inte heller skall ha körkort. Till dessa krav hör naturligtvis de rent fysiska och medicinska förutsättningarna hos indivi- den och hans eller henncs förmåga att rätt manövrera fordonet. Dit hör också kunskap om och respekt för gällande trafikregler. En aldrig så skicklig förare som inte respekterar trafikreglerna utgör en klar trafiksäker- hetsrisk. '

Det har ofta betonats att en körkortsåterkallelse är att se som en trafiksä- kerhetsåtgärd och inte som ett "straff". Det finns emellertid anledning att framhålla att den distinktionen inte bör tillmätas alltför stor betydelse. Ett ålagt bötesstraff för en trafikförseelse har till syfte att förmå föraren att i fortsättningen rätta sig efter trafikreglerna och främjar därmed trafiksäker- heten. Den påföljd som en körkortsåterkallelse på viss kortare tid utgör har kommit att fylla samma funktion. I praxis står vid återkallelse spärrtidens

• Sida 19
•  Original

längd i proportion till överträdelsens svårhetsgrad på samma sätt som straffet.

Onekligen står alltså en körkortsåterkallelse eller annan körkortsreak- tion i syfte att förmå körkortshavaren att respektera trafikreglerna brotts- påföljderna nära. Jag tror i alla händelser att allmänheten uppfattar saken på det sättet.

Det är bl.a. därför viktigt att en återkallelse som har sin grund i en överträdelse av trafikreglerna kommer så snabbt som möjligt efter överträ- delsen. För den som råkar ut för ett körkortsingripande minskar naturligt— vis förståelsen för ingripandet ju längre tid som förflyter från förseelsen. en tid under vilken körkortshavaren kanske kört klandcrfritt.

De förslag om vidgade möjligheter till omedelbart omhändertagande av körkortet som jag nu lägger fram skall ses mot denna bakgrund. Förslagen utgör ett led i strävandena att åstadkomma en bättre efterlevnad av trafik- reglerna. inte minst när det gäller allvarliga hastighetsöverskridanden och andra brott mot regler som är väsentliga för trafiksäkerheten. '

3.1.2 Omhändertagande och därmed sammanhängande frågor

Mitt förslag: Möjligheterna till omhändertagande av körkort utvid- gas vid brott mot från trafiksäkerhetssynpunkt väsentliga regler.

Redan återkallade körkort skall alltid kunna tas om hand av polisen. Återkallelse tills vidare av omhändertagna körkort beslutas av länsrätt utan medverkan av nämndemän.

Utredningens förslag innefattar vad jag här har förordat. Utredningens förslag innebär emellertid därutöver dels att omhändertagande skall kunna ske i andra fall som avses i 16 5 1— 7 KL om det finns sannolika skäl för att körkortet skall komma att återkallas, dels att vid rattonykterhet varning skall kunna meddelas i stället för återkallelse endast om det föreligger synnerliga skäl.

Remissinstanserna: Cirka en tredjedel av remissinstanserna har godtagit utredningens förslag medan lika många har avstyrkt det. Ytterligare cirka en tredjedel har förklarat sig till viss del acceptera förslaget. Kritiken mot förslaget går i huvudsak ut på att ett snabbare och mer rättssäkert körkorts- ingripande kan ske genom olika åtgärder inom det nuvarande systemets ram. Man pekar därvid bl.a. på svårigheten för polisen att på platsen kunna avgöra om en aktuell förseelse kommer att medföra återkallelse eller varning.

Skälen för mitt förslag: Ett körkortsingripande torde i många fall utgöra den reaktion på en trafikförseelse. som får den kraftigaste trafiksäkerhets- främjandc effekten. För att ett körkortsingripande skall vara maximalt vcrkningsfullt är det emellertid väsentligt att ingripandet görs så snart som möjligt efter det felaktiga beteendet.

Utredningen konstaterar att snabbare körkortsingripanden kan åstad-

• Sida 20
•  Original

kommas på i huvudsak två sätt. Antingen kan den nuvarande lagstiftning- en i stort sett bibehållas men återkallelseförfarandet genom olika åtgärder påskyndas eller också kan lagstiftningen ändras så att körkort kan omhän- dertas i betydligt större utsträckning än för närvarande. Utredningen har valt det senare alternativet med motiveringen att de tidsvinster som kan göras inom ramen för det nuvarande systemet torde vara marginella.

Som jag nyss berörde har utredningens förslag utsatts för kritik av många remissinstanser. Sålunda har inte någon av de hörda åtta domsto- larna ansett sig kunna helt tillstyrka den av utredningen förordade lösning- en att medge omedelbart omhändertagande av körkort i samtliga de fall som avses i 165 l—-7 KL. I många av dessa situationer förekommer visserligen ofta återkallelser. men även varningar är vanliga. Det framhålls också att det i allmänhet inte säkert kan bedömas om återkallelse skall ske förrän målet är färdigberett. Flera remissinstanser anser att man, om man vill bibehålla nuvarande rättssäkerhetsnivå vid omhändertagandena, bör begränsa en eventuell utvidgning till fall då varning kan komma i fråga endast om det föreligger synnerliga skäl. Detta gäller i dag enligt 22 5 första stycket KL vid avsevärda hastighetsöverträdelser. — Utredningen har föreslagit en ändring så att även vid samtliga fall av rattonykterhet skulle synnerliga skäl krävas för varning. I dag får varning meddelas vid promil- lehalter mellan 0,5 och 0,8 redan då omständigheterna är mildrande.

Som jag tidigare antytt upplevs ett körkortsingripande ofta som en långt kraftigare reaktion än exempelvis ett bötesstraff. Den skada. som ett felaktigt omhändertagande av ett körkort kan medföra, är knappast möjlig att rätta till i efterhand. Det finns därför enligt min uppfattning skäl att ställa höga krav på rättssäkerheten vid hanteringen av frågor som rör körkortsåterkallelser. För egen del finner jag, i likhet med åtskilliga remiss- instanser, att en utvidgning av omhändertagandemöjligheterna till att omfatta alla de i 16 _5 l—7 KL avsedda fallen inte är förenlig med dessa rättssäkerhetskrav.

Åtskilliga remissinstanser har som jag nyss nämnde pekat på skillnaden mellan sådana förseelser, för vilka varning kan meddelas i stället för återkallelse endast om det föreligger synnerliga skäl. och övriga återkallel- segrunder. Utrymmet för skiftande bedömningar är väsentligt reducerat i det förra fallet, dvs. för närvarande vad gäller grövre hastighetsöverträdel- ser. Detta beror även på att själva brottet i allmänhet registreras med tekniska hjälpmedel på sådant sätt att tveksamhet om exempelvis överträ- delsens svårhetsgrad sällan uppstår. Vidare leder i enlighet med fast praxis vissa hastighetsöverskridanden regelmässigt till återkallelse oberoende av vilka andra omständigheter som förelegat i det enskilda fallet. Utrymmet för skönsmässiga bedömningar är alltså mycket litet.

Det sagda talar för att man inte går längre än till en utvidgning av möjligheterna till omedelbart omhändertagande vid avsevärda hastighets- överträdelser. För egen del menar jag emellertid att det knappast skulle vara konsekvent att begränsa möjligheterna till omhändertagande till just sådana fall. Den omständigheten att det vid överträdelser av andra för trafiksäkerheten väsentliga regler inte med lika stor säkerhet kan förutsä- gas huruvida körkortet kommer att återkallas eller inte. bör inte hindra ett

• Sida 21
•  Original

omedelbart ingripande i de fall då sannolikheten för en återkallelse är tillräckligt stor. Är den aktuella förseelsen så allvarlig, att den med hög grad av sannolikhet kommer att medföra körkortsåterkallelse även för en i trafiksammanhang tidigare ostraffad förare, är det rimligt att körkortet kan tas om hand på platsen. Givetvis kan möjligheten till omhändertagan- de i andra fall som avses i 16 & 4 KL än hastighetsöverträdelser medföra en del bedömningssvårigheter för den beslutande myndigheten. Betydelsen av sådana svårigheter bör dock inte överdrivas. Vid tvekan kan ju myndig- heten alltid avstå från att göra ett omedelbart ingripande.

På annat sätt förhåller det sig när det gäller överträdelser i fall som avses i 165 3 KL, dvs. upprepade trafikförseelser. I dessa fall krävs att den beslutande myndigheten har tillgång till anteckningar i körkortsregistret om tidigare förseelser. Bedömningen i körkortsmålct påverkas också ofta av faktorer som tiden mellan överträdelserna, körkortshavarens körvana och körkortsbehov och andra omständigheter som inte gärna kan vägas samman på platsen för ett polisingripande.

Jag anser inte heller att det finns tillräcklig anledning att utvidga möjlig- heten till omhändertagande i fall som avses i 16 Q 2 KL (smitning). 169" 5 (allmän opålitlighct i nykterhetshänseende) eller 165 6 (annat brott än trafikbrott). Även i dessa fall kan bedömningen av om körkortet skall återkallas eller inte mera sällan göras utan närmare utredning.

När det gäller fall som avses i 165 1 KL, dvs. misstanke om rattfylleri eller rattonykterhet, har utredningen föreslagit att den nuvarande möjlig- heten att underlåta omhändertagande i fall då alkoholkoncentrationen i blodet inte kan antas ha uppgått till 0,8 promille tas bort. Bestämmelserna härom i 23 å andra stycket andra meningen KL har samband med bestäm- melsen i 22 å andra stycket KL om att varning får meddelas i stället för återkallelse om alkoholkoncentrationen inte uppgick till 0,8 promille och omständigheterna är mildrande. Som nyss nämnts har utredningen vidare föreslagit att varning i dessa fall skall få meddelas endast vid synnerliga skäl. .

I praxis har domstolarna intagit en restriktiv hållning vid bedömningen av om omständigheterna skall anses vara mildrande eller inte (se t.ex. pleniavgörandet RÅ 1983 2:47, där omständigheterna inte ansågs mild- rande vid en relativt kort bilfärd med 0,53 promille).

För egen del har jag stor förståelse för den av utredningen föreslagna skärpningen av förutsättningarna för att meddela varning i stället för återkallelse vid blodalkoholhalter mellan 0.5 och 0,8 promille. För närva- rande övervägs emellertid inom justitiedepartementet frågan om var den nedre straffbarhetsgränsen för rattonykterhet bör finnas. Justitieministern avser att senare lägga fram ett förslag härom. Övervägande skäl talar för att frågan om vid vilka promillegränser körkortet skall återkallas övervägs i sin helhet i det sammanhanget. Jag har därför stannat för att föreslå att den nuvarande lydelsen av 225 andra stycket KL — med det tillägg som påkallas av att luftutandningsprov blir ett rättsligt bevismedel — behålls i avvaktan på resultatet av de överväganden som pågår inom justitiedepar- tementet.

• Sida 22
•  Original

I övrigt biträderjag emellertid utredningens förslag i sak. Körkortet bör Prop. 1988/89: 134 alltså omhändertas så snart det finns sannolika skäl för att körkortet kommer att återkallas på grund av trafiknykterhetsbrott. Med nuvarande praxis på området innebär detta att omhändertagande kan underlåtas bara i lindrigare fall av rattonykterhet t.ex. vid mopedkörning. Rör det sig om en bilfärd ute i trafiken är sannolikheten för att körkortet kommer att återkallas regelmässigt så stor, att ett omhändertagande inte kan underlå- tas. Polisen skall naturligtvis under alla omständigheter omedelbart på platsen hindra fortsatt färd.

För närvarande sägs i 23 9" första stycket KL att körkortet i vissa fall skall - omhändertas. bl.a. när körkortshavaren har företett tydliga tecken på påverkan av starka drycker eller annat ämne. Det innebäratt förutsätt- ningarna för ett omhändertagande föreligger omedelbart när vederbörande anträffas. Är det däremot fråga om s.k. promillekörning är enligt 235 andra stycket KL förutsättningen för ett omhändertagande att det förelig- ger misstanke om brott mot trafikbrottslagen. Har provtagning skett med ett s.k. evidensinstrument torde saken i allmänhet vara klar. Krävs blod- provstagning måste som regel analysresultatet avvaktas, vilket tar några dagar, innan det kan sägas om det föreligger brottsmisstanke eller inte.

Som utredningen påpekat finns i dag ingen uttrycklig bestämmelse om rätt att omhänderta ett återkallat körkort, om körkortshavaren påträffas i trafiken utan att ha blivit delgiven återkallelsebeslutet. Jag delar uppfatt- ningen att det närmast är självklart att en polisman i den beskrivna situationen skall kunna ta hand om körkortet. En regel härom bör införas i 23 & KL.

Lagtekniskt bör reglerna om omhändertagande i 23 & KL ges en annan utformning än nu. Paragrafen skulle vinna avsevärt i överskådlighet om de olika fall då omhändertagande skall ske anges punktvis.

Sammanfattningsvis föreslårjag alltså att möjligheterna till omhänder- tagande av körkort vidgas. Liksom i dag bör körkort omhändertas om föraren gjort sig skyldig till grov vårdslöshet. vid trafiknykterhetsbrott och vid allvarligt nedsatt körförmåga på grund av skada. sjukdom e.d. Vid misstanke om rattonykterhet föreslås den ändringen att körkortet skall omhändertas om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas. Detsamma föreslås gälla vid misstanke om brott som avses i 16 ä 4 KL.

Beslut om omhändertagande kan meddelas antingen omedelbart på platsen för en trafikförseelse eller senare (jfr 505 KF). För att ett omhän- dertagande skall fylla det avsedda syftet bör naturligtvis beslutet om möj- ligt meddelas direkt på platsen. Omhändertagandct fungerar i så fall bäst om körkortet verkligen medförs under färden. Enligt 85 KF gäller en skyldighet att medföra körkortet och på tillsägelse visa upp det för bilin- spektör eller polisman. Samtidigt finns det emellertid en bestämmelse av innebörd att en körkortshavare som vid kontroll inte kan uppvisa körkor- tet slipper bötesstraff, om hans identitet på annat sätt genast har kunnat fastställas (105 .; andra stycket 3 KF).

För att ett system med vidgade möjligheter till omhändertagande skall få bästa effekt har utredningen föreslagit en återgång till den ordning som

IJ &)

• Sida 23
•  Original

gällde före den 1 juli 1981 och som innebar en ovillkorlig skyldighet att medföra körkortet under färd. Utredningen har därför föreslagit att straff- frihetsgrunden i 105 5 andra stycket 3 KF upphävs.

För egen del anser jag det emellertid inte nödvändigt med ett sådant steg. Ett upphävande av straffriheten kan naturligtvis inte hindra att körkortshavare ändå glömmer att ta med körkortet eller t.o.m. att de sanningslöst uppger att de inte har med körkortet om de misstänker att detta skulle komma att tas om hand om det visades upp. Att körkortshava- ren är i besittning av själva körkortshandlingen innebär f.ö. inte att körkortet verkligen gäller. En kontroll mot körkortsregistret måste därför regelmässigt göras innan beslut om omhändertagande meddelas. Av 155 KL följer att ett körkort inte gäller medan det är omhändertaget och detta oavsett om själva körkortshandlingen har kunnat tas om hand eller inte. Körkortshavaren gör sig alltså skyldig till olovlig körning om han kör trots beslutet och med vetskap om detta. Även om det naturligtvis är önskvärt att körkortshavaren verkligen respekterar skyldigheten att ha med körkor- tet anser jag alltså att den nuvarande ordningen på den punkten bör behållas.

Det bör i sammanhanget nämnas att ansvar för olovlig körning efter återkallelse eller omhändertagande av körkort inträder oavsett på vilket sätt körkortshavaren fått kännedom om beslutet. Det krävs alltså inte. vilket ibland hävdas, att det skett en formell delgivning av beslutet, utan bevisning om att körkortshavaren känt till detta kan föras även på annat sätt.

Om ett beslut om omhändertagande har meddelats på platsen för en trafikförseelse uppkommer frågan vad som skall hända med körkortshava- ren. fordonet. passagerare och läst. Att inte låta föraren köra från platsen skulle i många fall medföra stötande konsekvenser och även praktiska svårigheter. såväl för polisen som för andra trafikanter och den felande. Utredningen föreslår därför att en körkortshavare, vars körkort har om- händertagits. om särskilda skäl föreligger skall kunna få ett tillfälligt med- givande att köra under viss kortare tid, högst två veckor. I denna fråga har många remissinstanser pekat på svårigheten för en polisman att kunna bedöma dels när särskilda skäl till ett körmedgivande skall anses föreligga, dels hur lång tid ett sådant skall avse. Flera remissinstanser har därför föreslagit att ett eventuellt körmedgivande bör ges i alla fall där en konkret trafikfara inte föreligger och att medgivandet bör ha en generell varaktig- het av exempelvis 14 dagar.

Jag delar den av olika remissinstanser framförda Uppfattningen att en utvidgning av omhändertagandeförfarandet bör kompletteras med enkelt och generellt utformade regler om medgivande att köra vidare. Det fram- står inte som rimligt att en polisman direkt på platsen för förseelsen skall behöva bedöma körkortshavarens behov av fortsatt färd och under hur lång tid behovet skall anses akut. Sådana bedömningar skulle i de flesta få" helt få grundas på den enskildes uppgifter och förmåga till övertygande argumentering. — I stället bör enligt min mening medgivande att köra vidare generellt gälla under viss tid. En sådan på förhand bestämd tid bör emellertid inte vara så lång som den av utredningen föreslagna maximiti-

• Sida 24
•  Original

den. Enligt min mening bör-tiden lämpligen bestämmas till tre dagar. En förutsättning för att något medgivande över huvud taget skall lämnas måste naturligtvis vara att någon trafikfara i det enskilda fallet inte förelig— ger. Detta innebär att körmedgivande kan lämnas när omhändertagande- beslutet grundas på beteenden som avses i 16 5 4 KL.

I likhet med utredningen finnerjag det angeläget att öka möjligheterna för länsrätterna att snabbt ta ställning till frågan om interimistisk återkal- lelse av omhändertagna körkort. Lagen (1971:289) om allmänna förvalt- ningsdomstolar bör därför ändras så, att länsrätt kan pröva frågan utan medverkan av nämndemän.

3.1.3 Nytt körkort efter rattfylleri m. m.

Mitt förslag: Den som söker körkortstillstånd efter att ha dömts för rattfylleri måste för att få tillståndet genom särskild utredning visa att han uppfyller körkortslagens krav på ett nyktert levnadssätt.

Utredningens förslag innefattar vad jag nu har förordat. Utredningens förslag innebär emellertid därutöver att kravet på särskild utredning även skall omfatta dem, som dömts för rattonykterhet.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag: Det av utredningen förordade systemet om särskild lämplighetsprövning för dem som efter återkallelse på grund av trafiknykterhetsbrott åter söker körkortstillstånd, har i huvudsak upptagits positivt av remissinstanserna. Jag delar uppfattningen att det finns behov av en i aktuellt avseende utbyggd lämplighetsprövning.

I KL anges förutsättningarna för körkortstillstånd i 7 5. Någon ytterliga- re lagreglering av dessa förutsättningar torde, som utredningen också funnit, inte behövas. Jag delar emellertid den uppfattning, som kommit till uttryck i några remissvar, att det med tanke på reglernas betydelse för den enskilde är av vikt att de kommande kraven så långt möjligt anges i författningstext.

Utredningen har föreslagit följande modell för en utvidgad lämplig- hetsprövning. Sökanden skall se till att blodprovstagning och psykologtest genomförs. Om sökanden uppvisar acceptabla resultat, får körkortstill- stånd utfärdas. Körkortet bör förses med villkor att körkortshavaren under en tvåårsperiod skall kommain med nytt blodprov och psykologtest som skall visa på acceptabla resultat. Gör inte körkortshavaren detta eller underlåter han att testa sig, bör körkortet återkallas. Återkallas körkortet får vederbörande börja om från början. Uppföljningskontrollen bör av praktiska skäl i ett inledningsskede endast avse dem som dömts för rattfyl- leri. Kostnaderna för en blodprovstagning inklusive analys och psykolog- test kan beräknas uppgå till 1 000 kr. Regeringen bör utse den myndighet som närmare skall meddela de föreskrifter som behövs.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till vad utredningen förordat. _Den

• Sida 25
•  Original

utbyggda lämplighetsprövningen bör emellertid tills vidare endast avse dem som dömts för rattfylleri. Jag är förvissad om att en prövning av aktuellt slag kommer att utgöra ett väsentligt bidrag i kampen mot trafik- nykterhetsbrotten. Med de föreslagna testerna kan körkortsmyndigheterna få ett säkrare underlag än i dag vid bedömningen av om körkortstillstånd bör meddelas eller inte. De närmare föreskrifter om den vidgade lämplig- hetsprövningen som behövs bör meddelas av trafiksäkerhetsverket, som från den 1 januari 1990 övertar socialstyrelsens ansvar för de trafikmedi- cinska frågorna. Bemyndigande för trafiksäkerhetsverket att besluta före- skrifter kan enligt 8 kap. 135 tredje stycket regeringsformen meddelas i förordning.

Som lagrådet har framhållit bör körkortslagen kompletteras med en bestämmelse om skyldighet för den som söker eller innehar körkortstill- stånd eller körkort att underkasta sig läkarundersökning, blodprovstagning eller liknande undersökning. Bestämmelsen bör tas upp i 7 5 KL.

3.1.4 Administrativa frågor

Mitt förslag: Skyldigheten för läkare enligt 88 5 körkortsförordning— en att till länsstyrelse anmäla om en körkortshavare av medicinska skäl befinns uppenbart olämplig att inneha körkort, bör komma till uttryck i en bestämmelse i körkortslagen. Någon rätt för länsstyrel- serna att få tillgång till körkortssökandes eller körkortshavares pati-

entjournalhandlingar m.m. utan dennes medgivande bör inte infö- ras. Däremot bör trafiksäkerhetsverket, när verket från socialstyrel- sen övertar myndighetsansvaret för de trafikmedicinska frågorna, kunna få tillgång till sådana handlingar. Integritetskänsliga uppgif- ter hos länsstyrelse eller trafiksäkerhetsverket bör skyddas genom en ny bestämmelse i sekretesslagen.

Utredningens förslag: Vad avser läkares skyldighet att anmäla medicinsk olämplighet hos körkortshavare överensstämmer utredningens förslag med mitt. Härutöver har utredningen också föreslagit särskilda regler för att vid behov ge konsultläkarna vid länsstyrelserna tillgång till körkortssö- kandes eller körkortshavares patientjournalhandlingar.

Remissinstanserna: Förslaget om lagreglering av läkares anmälnings- skyldighet då körkortshavare befinns medicinskt olämpliga har genomgå- ende tillstyrkts av remissinstanserna.

Även frågan om konsultläkarnas tillgång till patientjournaler har motta- gits övervägande positivt. Socialstyrelsen, läkaresällskapet och advokat- samfundet har emellertid avstyrkt förslaget i betänkandet. Därvid har socialstyrelsen ifrågasatt om inte länsstyrelsen snarare än konsultläkaren borde ges rätt att infordra handlingarna medan läkaresällskapet inte anser att det föreligger något behov av en förändrad reglering över huvud taget. Bl. a. påpekar sällskapet att läkarintyg i allmänhet torde ge - tillräcklig upplysning samt att sådant intyg skall innehålla noggranna uppgifter om

• Sida 26
•  Original

det material, som ligger till grund för intyget, liksom att läkarens uttalan- den skall vara fullständiga och otvetydiga. Om ett intyg inte uppfyller dessa krav och rättelse inte vinnes efter begäran om komplettering, kan grundmaterialet i fråga enligt sällskapet införskaffas av socialstyrelsen.

Skälen för mitt förslag: I likhet med utredningen och remissinstanserna anserjag att föreskriften om anmälningsskyldighet för läkare. som finner patienter medicinskt olämpliga som körkortshavare. bör ges lagform. Fö- reskriften bör alltså föras över från KF till KL.

När det gäller frågan om konsultläkarnas tillgång till patientjournaler m.m. gör jag följande bedömning. Om ett beslut i en körkortsfråga helt eller delvis grundar sig på medicinska förhållanden, torde i de allra flesta fall tillräckligt beslutsunderlag föreligga i form av läkarintyg. I den mån intyget är ofullständigt eller oklart finns, som Svenska Läkaresällskapet påpekat. möjligheten att begära komplettering. I de fall tveksamhet upp- står rörande någons medicinska lämplighet som körkortshavare torde det ligga i den enskildes intresse att förebringa så fylligt material som möjligt, och inget hindrar därvid att den enskilde själv ger in _ eller godkänner ingivande av — sekretesskyddat material. Länsstyrelsen kan enligt 11 5 tredje stycket KF också förelägga en körkortssökande att inom viss tid ge in läkarintyg. Härvid kan bl. a. föreskrivas att undersökning skall verkstäl- las av en viss person eller en person med viss sakkunskap. Motsvarande befogenhet har länsstyrelsen enligt 335 första stycket KF om det finns anledning anta att en körkortshavare inte uppfyller de förutsättningar. som gäller för att få körkort. eller om han inte ger in läkarintyg enligt tidigare föreskrivet villkor. Om ett sådant föreläggande inte följs, skall ansökningen avvisas resp. kan körkortet återkallas.

Om de möjligheter att inhämta medicinsk information som jag nu redovisat utnyttjas, torde någon regel om utlämnande till länsstyrelserna (eller konsultläkarna) av patientjournalhandlingar och liknande utan den enskildes hörande — eller t.o.m. mot hans vilja — knappast behövas. Givetvis kan det någon gång inträffa att befintligt medicinskt underlag kan behöva kompletteras med exempelvis uppgifteri patientjournaler samtidigt som den enskilde inte kan eller vill medverka härtill. I dessa fall löses pro- blemet på så sätt att den myndighet. som har det övergripande ansvaret för de tralikmedicinska frågorna. för närvarande socialstyrelsen. efter gransk- ning av handlingarna i fråga yttrar sig till länsstyrelsen.

Frågor om undantag i visst fall från KL:s bestämmelser om medicinska krav prövas enligt 102 5 KF av socialstyrelsen. Efter samråd med trafiksä- kerhetsverket beslutar socialstyrelsen vidare ytterligare föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort och traktorkort. I den körkortsme- dicinska verksamheten hos socialstyrelsen förekommer inte sällan kompli- cerade medicinska frågeställningar. För att erhålla tillräckligt underlag till den noggranna prövning. som härvid är nödvändig, har socialstyrelsens rättsliga råd möjlighet enligt 7 a 5 lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. (tillsynslagen) att få tillgång till uppgifter i patientjournaler och liknande handlingar.

I årets budgetproposition (1988/89: 100 Bil. 8) föreslås att myndighets- ansvaret för de tralikmedicinska frågorna den 1 januari 1990 överförs från

• Sida 27
•  Original

socialstyrelsen till trafiksäkerhetsverket. Vid avgörande av ärenden med komplicerade medicinska bedömningar kommer inom verket att tillämpas en ordning som motsvarar den hos socialstyrelsens rättsliga råd. Trafiksä- kerhetsverket kommer att knyta kvalificerad medicinsk expertis till sig och verkets läkare kommer att bereda ärendena.

Den skyldighet. som personal inom hälso- och sjukvården för närvaran- de har att lämna ut uppgifter till socialstyrelsens rättsliga råd. bör i fort- sättningen även gälla i förhållande till trafiksäkerhetsverket vad avser uppgifter som där behövs för att bedöma någons lämplighet som körkorts- havare. Inte minst med tanke på verkets föreskrivande verksamhet och verkets ansvar för att kunskap och praxis på området förs ut till länsstyrel- ser och konsultläkare är det av vikt att de enskilda ärendena kan bli så noggrant belysta som möjligt. Jag föreslår därför att en bestämmelse om skyldighet att till trafiksäkerhetsverket lämna ut de uppgifter från hälso- och sjukvården, som behövs för prövningen av någons lämplighet att ha körkort eller traktorkort, tas in i 7 a 5 tillsynslagen. Verket skall alltså inte ges någon generell tillgång till uppgifter inom hälso- och sjukvården utan endast till uppgifter om de personer som är aktuella för en trafikmedicinsk prövning. Om verket får tillgång till dessa många gånger mycket känsliga uppgifter aktualiseras givetvis frågan om sekretess med hänsyn till den enskildes personliga förhållanden i vissa körkortsärenden.

Vidare förekommer hos länsstyrelserna redan i dag i inte obetydlig omfattning vid prövning av körkortsärenden läkarintyg och andra hand- lingar med uppgifter om enskildas medicinska eller i övrigt personliga förhållanden. Vad jag tidigare har förordat torde leda till att körkortsmyn- digheterna i fortsättningen kommer att — med den enskildes medgivande — få in ett ökande antal handlingar med känsliga uppgifter. Därmed ökar naturligtvis behovet av sekretesskydd även hos länsstyrelserna. Samtidigt kan ett skydd mot utlämnande av integritetskänsliga uppgifter också un- derlätta för myndigheten att få tillgång till material, som den enskilde betraktar som strängt personligt.

Körkortsmyndigheternas verksamhet innebär myndighetsutövning mot enskilda och det finns därmed ett stort intresse av offentlighet. I vissa körkortsärenden förekommer emellertid integritetskänsliga uppgifter av den art. att jag anser behovet av skydd för dessa bör ta över intresset av insyn. Det kan röra sig om uppgifter i patientjournaler eller läkarintyg om psykisk sjukdom eller alkoholmissbruk. Även i exempelvis utredningar från sociala myndigheter kan känsliga uppgifter förekomma.

Starka skäl talar således enligt min mening för att göra det möjligt att i sådana körkortsärenden, vari den enskildes lämplighet som förare prövas, sekretesskydda vissa uppgifter om hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Någon anledning att låta skyddet omfatta det stora flertalet uppgifter i läkarintyg och andra medicinska handlingar, som ofta rör syn eller hörsel eller medicinering för allmänt förekommande sjukdomar, finns emellertid inte. Bestämmelsen om sekretess bör därför utformas så, att sekretess skall gälla om det kan antas att den uppgiften rör eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Offentlighet skall således vara huvudregel och sekretess skall gälla endast i undantagsfall.

• Sida 28
•  Original

Exempel på vad som kan bli aktuellt att skydda är uppgifter om psykiska sjukdomar, missbruksproblem och allvarlig brottslighet. Motsvarande se- kretess förekommer i flera andra jämförbara verksamheter.

1 och med att den aktuella sekretessbestämmelsen föreslås gälla i ären- den om någons lämplighet att ha körkort (eller traktorkort) kommer såväl länsstyrelser som trafiksäkerhetsverket att omfattas av regeln. Sekretessen kommer också att gälla hos domstol vid ett överklagande av körkortsmyn- dighetens beslut.

Sekretessbestämmelsen bör tas in i 7 kap. sekretesslagen och, med . hänsyn till andra förslag om ändringar i det kapitlet vilka avses bli prövade av riksdagen under våren 1989, betecknas 31 5.

• Sida 29
•  Original

3.2 Nya körkortshavare

Mitt förslag: För nya körkortshavare införs en prövotid av två år. Gör sig körkortshavaren under denna tid skyldig till sådana förseel- ser som medför att körkortet återkallas, får han — oavsett spärrti- dens längd — inte tillbaka körkortet utan att avlägga nytt prov. Därefter börjar en ny tvåårig prövotid.

I samband med införandet av den tvååriga prövotiden bör en övergång ske till ett system där själva körkortshandlingen tillverkas efter avlagt prov.

Skälen för mitt förslag: De nyblivna förarna utgör en mycket stor olycks- risk i trafiken. Detta har klarlagtsi bl.a. den inledningsvis nämnda rappor- ten Nyblivna personbilsförare — Trafiksäkerhetsproblem och åtgärder. Enligt rapporten är nyblivna förare överrepresenterade i samtliga slags trafikolyckor. Sammantaget löper de nyblivna förarna 7—9 gånger större risk än mer erfarna förare att råka ut för en olycka. I flera olika samman- hang har man kunnat konstatera att skillnaderna i olika avseenden mellan nyblivna och mer erfarna förare är påtaglig. Dessa skillnader, som bl. a. avser körbeteende, reaktioner i kritiska situationer och uppfattning om egen körförmåga, påverkar självfallet olycksriskerna. Att minska de höga riskerna för nyblivna förare framstår sammantaget som en ytterst angelä- gen trafiksäkerhetsåtgärd.

Som redan nämnts har i prop. 1987/88:50 Trafikpolitiken inför 1990- talet presenterats vissa riktlinjer för att komma till rätta med problemen med de nyblivna körkortshavarna. Därvid betonades det angelägna i att reglerna för nyblivna förare ändras. Det borde för dessa körkortshavare klart framgå att de inte kan anses fullärda trots sin nyvunna behörighet och att körkortet därför under en period bör vara provisoriskt. Däremot var min företrädare inte då beredd att tillstyrka ett förslag från trafiksäker- hetsverket om förändrad förarutbildning i två faser.

Den lösning som jag nu förordar överensstämmer i stort med de i propositionen presenterade riktlinjerna. För den nye körkortshavaren skall således de första två åren utgöra en prövotid. Om körkortshavaren under denna tid gör sig skyldig till förseelser som leder till återkallelse av körkortet, visar detta att han inte tillägnat sig de kunskaper och attityder som avsetts med grundutbildningen. Han bör därför få avlägga nytt prov innan han kan anförtros rätten att köra igen.

I dag krävs nytt förarprov av den som fått sitt körkort återkallat endast vid spärrtider överstigande 12 månader. Vid kortare spärrtider återlämnas körkortet automatiskt vid spärrtidens utgång. För nyblivna förare kommer således med det nu föreslagna systemet nytt prov att krävas även vid korta spärrtider. Den som genom en körkortsåterkallelse har visat att han inte behärskar de regler som gäller i trafiken skall därmed inte — som mera erfarna förare — återfå körkortet efter en kortare återkallelsetid utan att förkovra sig på nytt. Genom att de felande förarna åter ställs inför ett grundläggande förarprov markeras på ett påtagligt sätt att rätten att föra

• Sida 30
•  Original

motorfordon inte är någonting självklart utan ett förtroende varmed följer ansvar.

I de riktlinjer. som förordades i den trafikpolitiska propositionen. förut- sattes att själva körkortshandlingen skulle få en till två år begränsad giltighetstid. Den skulle därefter få bytas ut, antingen i normalfallet mot ett ordinarie körkort eller. efter återkallelse under tvåårsperioden och nytt förarprov, mot ännu ett i två år gällande körkort. Under den fortsatta beredningen av frågan har emellertid ytterligare aspekter framkommit. En provisorisk körkortshandling, vars giltighetstid begränsas till två år från det att körkortshavaren erhåller sin behörighet. har betydande nackdelar. Ett obligatoriskt byte av alla körkort efter prövotidens utgång skulle med- föra en administrativ procedur. som för den stora majoriteten skötsamma förare kan vara svår att motivera. Extra kostnader skulle därmed drabba hela förarkollektivet. En svaghet skulle även kunna ligga i att ett formligt utbyte mot ett "permanent" körkort skulle kunna uppfattas som att lägre aktsamhetskrav därefter skulle ställas på körkortshavaren.

Även om inte själva körkortshandlingen görs provisorisk bör. för att bästa möjliga pedagogiska effekt skall uppnås, prövotiden anges direkt på körkortet. Detta förutsätter att körkortet tillverkas efter det att godkänt förarprov avlagts. 1 dag tillverkas alla körkort redan i samband med att körkortstillstånd meddelas. Körkorten förvaras därefter hos trafiksäker- hetsverkets regionala kontor för att kunna lämnas ut direkt efter ett god- känt förarprov. Systemet medger en god service för de nyblivna körkorts- havarna, men innebär en betungande administration för trafiksäker- hetsverket. Ett stort antal redan tillverkade körkort måste årligen makule- ras, exempelvis på grund av att den körkortssökande inte klarar förar- provet eller önskar ett körkort med annan behörighet än det tillverkade. Åtskilliga körkort måste också sändas mellan trafiksäkerhetsverkets olika kontor när körkortsaspiranter önskar byta provort. Trafiksäkerhetsverket har mot bakgrund av bl.a. de nämnda förhållandena förordat en övergång till körkortstillverkning efter avlagt prov. För att även vid ett sådant system medge att den nyblivne körkortshavaren får köra omedelbart efter godkännandet, bör i KL införas en bestämmelse av denna innebörd. Förändringen föranleder även vissa ändringar i 12 5 KL. I övrigt medför en övergång till eftertillverkning av körkort endast förordningsändringar.

Jag förordar sammanfattningsvis att körkorten — liksom i dag — redan från början får en tioårig giltighetstid men att särskilda regler gäller för att återfå ett återkallat körkort om lörseelserna har begåtts under den tvååriga prövotiden. Härigenom kan den pedagogiska _effekt. som jag tidigare har berört. uppnås utan onödig administrativ omgång och med bibehållande av en god service för alla körkortshavare.

Jag vill i detta sammanhang nämna attjag senare i år ämnar av regering- en begära bemyndigande att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av i första hand körkortsutbildningen. Det kan därvid finnas anledning att även se över körkortslagstiftningen i vissa andra avseenden.

• Sida 31
•  Original

3.3 Kostnader

Förslaget om snabbare körkortsingripanden i vissa fall kan tänkas föranle- da något ökade kostnader för polismyndigheterna. Den eventuella kost- nadsökningen uppvägs emellertid mer än väl av förslaget att länsrätt utan nämndemän skall kunna pröva fråga om återkallelse tills vidare av körkort när omhändertagande har beslutats.

3.4 Ikraftträdande

De ändrade reglerna för nya körkortshavare. som har samband bl.a. med övergång till framställning av själva körkortshandlingarna efter genomfört prov, föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. Detta gäller också förslaget till ändring i lagen (198011 1) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersona- len m.fl.

Lagändringarna i övrigt föreslås träda i kraft den ljuli 1989.

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1987c43) Snabbare Prop. 1988/89: 134 körkortsingripanden m.m.

Utredningen har haft att undersöka två huvudfrågor. Den ena rör möjlig- heterna till snabbare körkortsingripanden och den andra rör rätten för dem som har begått trafiknykterhetsbrott att efter körkortsåterkallelse få tillbaka sin förarbehörighet. Dessutom har utredningen behandlat några andra frågor av närmast administrativ karaktär. De rör bl. a. de allmänna ombuden och konsultläkarna. Slutligen har utredningen pekat på vissa frågor som bör studeras närmare, men som inte har kunnat bearbetas i detta sammanhang.

Snabbare körkortsingripanden

Utredningens utgångspunkt är att körkortsingripandet — särskilt om det innebär återkallelse — bör komma så nära inpå den återkallelsegrundande handlingen som möjligt. Utredningens förslag innebär därför att polis eller åklagare skall omhänderta ett körkort om det finns sannolika skäl att det kommer att återkallas.

Det skulle kunna uppstå omotiverat stora praktiska problem vid dessa omhändertaganden. Därför föreslås att den som beslutar att omhänderta- gande skall ske också får utfärda ett tillfälligt medgivande att köra om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Medgivandet får inte ha längre giltighetstid än två veckor. Utöver detta föreslås att de allmänna ombuden snabbare skall få tillgång till det underlag de behöver även om körkortet inte skall omhändertas. Detta bör leda till att återkallelsefrågorna kan prövas snabbare än för närvarande.

Körkort för den som döms för trafiknykterhetsbrott

Körkortet återkallas praktiskt taget alltid efter trafiknykterhetsbrott. Det är sedan länge känt att en stor del av dem som döms är alkoholberoende. När den som fått körkortet återkallat på grund av trafiknykterhetsbrott på nytt vill ha körkort sedan spärrtiden har gått ut görs trots detta en ganska summarisk prövning av sökandens nykterhetsförhållanden.

Utredningen anser att det bör ankomma på den körkortssökande som dömts för trafiknykterhetsbrott att visa att han inte missbrukar alkohol. Detta bör ske med metoder som finns tillgängliga och som är vetenskapligt accepterade. Alkoholmissbruk kan med mycket hög grad av säkerhet kon- stateras med en kombination av biokemiska och psykologiska undersök- ningar. Undersökningarna behöver inte heller bli särskilt betungande eller kostsamma för den körkortssökande.

Det är känt att den som har utvecklat ett alkoholberoende men slutat dricka har en stark benägenhet att återfalla till överkonsumtion av alkohol. Det är också känt att risken för återfall är störst i början och avtar med tiden. Utredningen föreslår därför att den som efter trafiknykterhetsbrott återfår körkort skall under en tvåårsperiod vid återkommande tillfällen visa att han inte har återfallit. 34

• Sida 35
•  Original

Övriga frågor ' ' ' ' Prop. 1988/89: 134

De alln'zännu ombuden Bilaga 1

Utredningen föreslår att trafiksäkerhetsverket skall överta den roll som länsstyrelsernas organisationsnämnd för närvarande har i fråga om de allmänna ombuden. Det handlar bl. a. om fortbildning och administrativt stöd. Därutöver bör trafiksäkerhetsverket i syfte att nå en mer enhetlig praxis bistå de allmänna ombuden med råd. Däremot anser utredningen inte att det för närvarande finns något behov av att trafiksäkerhetsverket ger föreskrifter om de allmänna ombudens verksamhet.

Körkortsmedicinska_l'rågor

Utredningen föreslår att de konsultläkare som länsstyrelserna anlitar för körkortsmedicinska bedömningar får rätt att ta del av journalhandlingar m.m. som ligger till grund för intyg som den behandlande läkaren skriver i körkortsärenden. Därutöver föreslår utredningen att ansvaret för trafik- medicinska frågor förs över från socialstyrelsen till trafiksäkerhetsverket i enlighet med vad som förordades i betänkandet Förslag till ny organisa- tion av socialstyrelsen. '

• Sida 36
•  Original

Lagförslag i betänkandet (SOU 1987143) Snabbare Prov. 1988/891134 körkortsingripanden m.m.

1 Förslag till Lag om ändringi körkortslagen (1 977z477)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (l977:477) dels att 2, 22, 23 och 47 55 skall ha följande lydelse dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 17 a och 42 a 55, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 5!

Bil, terrängvagn eller motorcykel får föras endast av den som har kör- kort för fordonet. Ett körkort med behörigheten A gäller för tung motorcy- kel först när körkortshavaren fyllt 18 år. Har släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet även för detta.

Utan hinder av första stycket får

1. lastbil, släpfordon eller buss föras

a) utan last eller passagerare inom garageområde, verkstadsområde eller bensinstationsområde eller eljest kortare sträcka av den som har körkort med behörigheten B.

b) med last eller passagerare i fall som avses under a), om färden äger rum i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd beträffande fordonet samt föraren av detta har körkort med behörigheten B och har fyllt 19 år.

2. motorcykel, lastbil, släpfordon eller buss föras i tjänsteutövning av polisman, som har körkort med behörigheten B.

Den vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsom- råde eller liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag som det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivande därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre år.

Den vars körkort omhändertagits får föra fordon av det slag som det omhändertagna körkortet berättiga- de honom att föra, om han har fått medgivande till det enligt 23 ,5' tred— je stycket .

17 a 5

Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare nnner att kör- kortshavaren av medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha kör- kort. skall läkaren anmäla det till den länsstyrelse som har meddelat körkortstillståndct. Innan någon anmälan görs skall läkaren under- rätta körkortshavaren. Anmälan be- höver dock inte göras om körkorts- havaren följer läkarens anvisning

' Senaste lydelse 1985:431. 36

• Sida 37
•  Original

Bilaga 2

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

att avstå från att föra körkortspliktigt fordon .

22 52

I stället för att körkortet eller kör- kortstillståndet återkallas skall kör- kortshavaren meddelas varning i sådana fall som avses i 165 2—6, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

Har körkortshavaren avsevärt överskridit högsta tillåtna hastighet, får varning i stället för återkallelse meddelas endast om det föreligger synnerliga skäl .

Om körkortshavaren har brutit mot 45 2 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 6 kap. 25 tredje stycket järnvägstra- fik/agen (1985:192) men inte före färdens slut hadeförtärt starka dryc- ker i sådan mängd att alkoholkon- centrationen i hans blod under eller efterfärden uppgick till 0,8 promil- le, får varning meddelas honom i stället för återkallelse om omstän- digheterna är mildrande .

I stället för att körkortet eller kör— kortstillståndct återkallas skall kör— kortshavaren meddelas varning i sådana fall som avses i 165 2—6, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

Om körkortshavaren har brutit mot 45 2 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 6 kap. 25 tredje stycket järnvägstra- fik/agen (1985:192) eller om han avsevärt överskridit högsta tillåtna hastig/tet, får varning meddelas i ställetför återkallelse endast om det föreligger synnerliga skäl .

23 53

Om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighetjör andra människors liv eller egendom eller företett tydliga tecken på påverkan av starka drye- ker eller annat ämne, eller om han till följd av sjukdom, skada eller dy- likt saknar förutsättningar att föra körkortspliktigt fordon på ett trahk- säkert sätt skall körkortet omhän— dertas.

Misstänks att körkortshavaren vid förande av ett motordrivet for- don eller en spårvagn har brutit mot 45' lagen (1951:649) om straff för vissa tra/ikbrott. och hade han före färdens slut förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentra- tionen i hans blod kan antas ha

3 Senaste lydelse 19862373. 3 Senaste lydelse 19861373.

Ett körkort skall omhändertas om det på sannolika skäl kan antas att det kommer att återkallas på någon av de grunder som anges i 16 9" I— 7. - Detsamma gäller om körkortet är återkallat .

Om ett körkort skall omhändertas enligt första stycket får körkorts-

- havaren medges att utan hinder av

omhändertagandet föra fordon av det slag som körkortet berättigar ho- nom till. Ett sådant medgivande får avse en tid av-högst två veckor och får lämnas endast om det finns sär- skilda skäl och om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten .

• Sida 38
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

uppgåt till minst 0,5 promille under eller efter färden, skall körkortet omhändertas. Är det fråga om ett brott mot 45 2 mom. nämnda lag, men kan alkoholkoncentrationen inte antas ha uppgått till 0,8 promille. skall körkortet inte omhändertas om omständigheterna vid brottet anses mildrande . Misstänks att körkortshavaren vid förande av ett maskindrivet spårfordon på järnväg eller tunnel- bana har brutit mot 6 kap. 2 fjärn- vägstrahklagen (I985:192), gäller bestämmelserna i andra stycket i tillämpliga delar.

Föreslagen lydelse"

4235

Läkare som biträder länsstyrel- sen, länsrätten eller allmänna om- budet vid prövning av mål eller ärende där fråga förekommer om körkortssökandes eller körkorts- havares hälsotillstånd skall på begä- ran ges tillgång till patientjournal- handlingar m. m. beträHande denne som är för frågans bedömning nödvändiga.

47 54

Det allmännas talan i sådana mål som avses i 405 förs av allmänt ombud. Det allmänna ombudet har samma utredningsbefogenheter som rätten har enligt denna lag.

Det allmänna ombudet får föra talan även till den enskilda partens förmån.

Harett körkort omhändertagits enligt 239" första stycket skall det allmänna ombudet skyndsamt prö— va om ansökan skall göras om åter- kallelse tills vidare eller körkortet återställas .

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1989.

”' Senaste lydelse 1980z977.

• Sida 39
•  Original

Bilaga 2

2 ' Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 185 lagen (1971:289) om allmänna förvalt- ningsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse 185'

Länsrätt är domför med en lagfa- ren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages, _

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av an- nan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980:376) som begärts med stöd av 57 5 samma lag,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstill- stånd eller traktorkort eller om väg- ran tills vidare att godkänna ett ut- ländskt körkort, när det är uppen- bart att ett sådant beslut bör med- delas, '

5. Vid beslut enligt luftfartslagen (19572297) om försättande ur kraft av ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppen- bart att ett sådant beslut bör med- delas,

6. vid annat beslut som inte inne- fattar slutligt avgörande av mål.

Länsrätt är domför med en lagfa- ren domare ensam '

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av an- nan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980:376) som begärts med stöd av 57 5 samma lag,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstill- stånd eller traktorkort eller om väg- ran tills vidare att godkänna ett ut- ländskt körkort, när handlingen är omhändertagen eller det är uppen- bart att ett sådant beslut bör med- delas,

5. Vid beslut enligt luftfartslagen (1957z297) om försättande ur kraft av ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppen- bart att ett sådant beslut bör med- delas,

6. vid annat beslut som inte inne- fattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (197521027) för skatte- och avgiftspro- cessen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956: 623),

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 65 lagen (1980:621)

' Senaste lydelse 1987z33l.

• Sida 40
•  Original

Bilaga 2 .

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med särskilda bestämmelser om vård av" unga och 8 5 lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall,

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undan- tag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984z668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15 5 fastig- hetstaxeringslagen (1979:1152),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5000 kr.,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över- ensstämmer med parternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet,

9. mål enligt körkortslagen (l977:477), om beslutet innebär att något körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,

10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas eller om det är uppbenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets- bevis skall återkallas,

11. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

• Sida 41
•  Original

Remissyttranden över betänkandet (SOU 1987:43) gFfD-l3988/39i134 ' 1 aga

Snabbare körkortsingripanden m.m.

Efter remiss har yttranden över utredningen avgetts av riksåklagaren, domstolsverket, rikspolisstyrelsen, brottsförebyggande rådet, socialstyrel- sen, statens rättskemiska laboratorium, trafiksäkerhetsverket, statens väg- och trafikinstitut, länsstyrelsernas organisationsnämnd, Göta hovrätt, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall, Ljungby tingsrätt, länsrätten i Malmöhus län, länsrätten i Göteborgs och Bohuslän, länsrät- ten i Västerbottens län, länsrätten i Östergötlands län, länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Hallands län, länsstyrelsen i Västernorrlands län, samarbetsorganet för rättsväsen- dets informationssystem SARI (Ju 68:69), Kommittén för översyn av sjukförsäkringens roll när det gäller förebyggande åtgärder och i samband med rehabilitering (S 1985202, Rehabiliteringsutredningen), Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Sveri- ges Advokatsamfund, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, Kungl. Automobil- klubben, Motorföramas helnykterhetsförbund, Motormännens riksför- bund, OK-bilistema, Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation, För- eningen Sveriges länspolischefer, Föreningen Sveriges polischefer, Svens- ka polisförbundet, föreningen för allmänna ombud i körkortsfrågor, Svensk trafikmedicinsk förening, Svenska taxiförbundet, Svenska åkeri- förbundet och Svenska transportarbetareförbundet.

• Sida 42
•  Original

De till lagrådet remitterade lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i körkortslagen (l977:477)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (l977:477)' dels att 12, 15, 22 och 23 55 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 a och 17 a 55, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6a5

Den som har ett'gällande kör- kortstillstånd och har avlagt god- känt förarprov men vars körkort ännu inte lämnats ut får, utan hin- der av kravet på körkort i 2 5 första stycket. 45 första stycket och 5 é'. föra körkortspliktigtfordon som om körkortet hade lämnats ut.

12 52 Sökanden skall vid tidpunkten för-utlämnandet av körkort ha uppnått

en ålder av 16 år för behörigheten A, 18 år för behörigheten B, 19 år för behörigheten C, 20 år för behörigheten D, 19 år för behörigheten E, 19 år för taxibehörighet.

Körkort med behörigheten C, D eller E eller med taxibehörighet får lämnas ut endast om sökanden har körkort med behörigheten B, såvi- da sökanden inte inom de tre senas- te åren har haft körkort med den behörighet som söks.

Förarprov för behörigheten C, D eller E eller för taxibehörighet får avläggas endast om sökanden har körkort med behörigheten B, såvi- da sökanden inte inom de tre senas- te åren har haft körkort med den behörighet som provet avser.

1553

Ett körkort gäller inte

1. innan det har lämnats ut,

2. medan det är återkallat.

3. medan det är omhändertaget,

4. om det har ersatts med ett annat körkort. Ett körkort blir också ogiltigt, om det inte efter anmaning förnyas sedan tio år förflutit från körkortets utfärdande.

' Lagen omtryckt 19801977. 1 Senaste lydelse l985:431. 3 Senaste lydelse l985:43]

Den vars körkort är omhänderta- get får föra fordon av det slag som körkortet berättigar honom till, om

• Sida 43
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

han har fått medgivande enligt 23 5" andra stycket. .

1735

Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att kör- kortshavaren av medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha kör- kort, skall läkaren anmäla det till- den länsstyrelse som har meddelat körkortstillståndet. Innan någon anmälan görs skall läkaren under- rätta körkortshavaren. Anmälan be- höver dock inte göras om körkortsha- varen följer läkarens anvisning att avstå från att föra körkortspliktigt

fordon.

22 54 I stället för att körkortet eller körkortstillståndct återkallas, skall kör- kortshavaren meddelas varning i sådana fall som avses i 165 2—6, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Har kör- kortshavaren avsevärt överskridit högsta tillåtna hastighet, får varning i stället för återkallelse meddelas endast om det föreligger synnerliga skäl.

Om körkortshavaren har brutit mot 45 2 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 6 kap. 25 tredje stycket järnvägstra- fiklagen (l985:192) men inte före färdens slut hade förtärt starka dryckeri sådan mängd att alkohol- koncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 0,8 promille. får varning meddelas ho- nom i stället för återkallelse om omständigheterna är mildrande.

Om körkortshavaren har brutit mot 45 2 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 6 kap. 25 tredje stycket järnvägstra- fiklagen (1985zl92) men inte före färdens slut hade förtärt starka drycker i sådan mängd att alkohol- koncentrationen under eller efter färden uppgick till 0,8 promille i hans blod eller 0,4 milligram per liter i hans utandningsluft, får var- ning meddelas honom i stället för återkallelse om omständigheterna är mildrande.

23 55

Om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighetför andra människors liv eller egendom eller företett tydliga tecken på påverkan av starka dryc- ker eller annat ämne, eller om han till följd av sjukdom, skada eller dylikt saknar förutsättningar att

* Senaste lydelse 19861373. 5 Senaste lydelse 1986z373.

Ett körkort skall omhändertas

1. om körkortshavaren vid föran- de av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har företett tydliga tec- ken på påverkan av starka drycker eller annat ämne,

2. om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att åter- kallas enligt 16 5' 1 eller 4,

3. om till följd av sjukdom, skada

• Sida 44
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

föra körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt skall körkortet om- händertas.

Misstänks att körkortshavaren vid förande av ett motordrivet for- don eller en spårvagn har brutit mot 45' lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. och hade han före färdens slut förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentra- tionen i hans blod kan antas ha upp- gått till minst 0,5 promille under eller efter färden, skall körkortet omhändertas. Är det fråga om ett brott mot 4 _5' 2 mom. nämnda lag, men kan alkoholkoncentrationen inte antas ha uppgått till 0,8 promil- le. skall körkortet inte omhändertas om omständigheterna vid brottet kan anses mildrande.

Misstänks att körkortshavaren vid förande av ett maskindrivet spårfordon på järnväg eller tunnel- bana har brutit mot 6 kap. 2 5 järn- vägstrafiklagen (l985:l92). gäller bestämmelserna i andra stycket i tillämpliga delar.

Föreslagen lydelse

eller dylikt körkortshavaren saknar förutsättningar att föra körkorts- pliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt, eller

4. om körkortet är återkallat. Att ett körkort inte gäller när det är omhändertaget framgår av 15 5'. Om ett körkort skall omhändertas på grund av brott som avses i 16 5 4. får dock körkortshavaren medges att trots omhändertagandet föra for- don av det slag som körkortet berät- tigar honom till. Ett sådant medgi- vande skall avse en tid av tre dagar och får lämnas om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten.

Misstänks att körkortshavaren vid förande av ett maskindrivet spårfordon på järnväg eller tunnel- bana har brutit mot 6 kap. 2 5 järn- vägstrafiklagen (19852192), gäller bestämmelserna iförsta stycket 2 i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 3 Och 12 55 den 1 januari 1990, och iövrigt den ljuli 1989.

• Sida 45
•  Original

Bilaga 4

2 Förslag till

Lag om ändring 1 lagen (1971. 289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 185 lagen (1971:289) om allmänna förvalt- ningsdomstolarl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

185

Länsrätt är domför med en lagfa- ren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av an- nan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980. 376) som begärts med-stöd av 57 5 samma lag, .

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstill- stånd eller traktorkort eller om väg- ran tills vidare att godkänna ett ut- ländskt körkort, när det är uppen- bart att ett sådant beslut bör med- delas,

5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis. när det är uppen- bart att ett sådant beslut bör med- delas,

6. vid annat beslut som inte inne- fattar slutligt avgörande av mål.

Föreslagen lydelse

?.

Länsrätt är domför med en lagfa- ren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av an- nan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980:376) som begärts med stöd av 57 5 samma lag,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstill- stånd eller traktorkort eller om väg- ran tills vidare att godkänna ett ut- ländskt körkort, när det är uppen- bart att ett sådant beslut bör med- delas eller när omhändertagande beslutats enligt 235 körkortslagen

-(1977.-477),

5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppen- bart attett sådant beslut bör med- delas,

6.'vid annat beslut som inte inne- fattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftspro- cessen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighets'taxeringslagen (1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),

' Lagen omtryckt 1981: 1323. ' .Senaste lydelse 1988. 1481.

• Sida 46
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 65 lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga och 135 lagen (19881870) om vård av missbrukare i vissa fall,

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undan- tag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 155 fastig- hetstaxeringslagen (197911 152),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5000 kr.,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över- enstämmer med parternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet,

9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas ' eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,

10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett certifikat elevtillstånd eller behörighets- bevis skall återkallas,

11. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1989.

Prop.:l988/89: 134

• Sida 47
•  Original

Bilaga 4

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980: 1 1) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.

Härigenom föreskrivs att 7 35 lagen (1980: 1 1) om tillsyn över hälso— och sjukvårdspersonalen m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7a5l

Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att läm- na ut

1. uppgift om huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning, om uppgiften för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyn- dighet eller folkbokföringsmyndig- het,

2. uppgift som behövs för en rättsmedicinsk undersökning,

3. uppgift som socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor behöver för sin verksamhet,

4. uppgift om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om avskiljande av denne från hög- skoleutbildning.

Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att läm- na ut

1. uppgift om huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning, om uppgiften för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyn- dighet eller folkbokföringsmyndig- het,

2. uppgift som behövs för en rättsmedicinsk undersökning,

3. uppgift som socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor behöver för sin verksamhet,

4. uppgift om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om avskiljande av denne från hög- skoleutbildning,

5. uppgift som trafiksäkerhetsver- ket behöver för prövning av någons lämplighet att ha körkort eller trak- torkort.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

' Senaste lydelse 198 7: 1 163.

• Sida 48
•  Original

4 Förslag till Prop. 1988/89: 134 Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100) Bllaga 4

Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)l skall införas en ny paragraf, 7 kap. 31 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 31 5

Sekretess gäller i ärende om pröv- ning av någons lämplighet att ha körkort eller traktorkort för uppgm om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte be- slut i ärendet.

Ifråga om uppgift i allmän hand- ling gäller sekretessen i högst femtio ar.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1989.

' Lagen omtryckt 1988:9. 48

• Sida 49
•  Original

Lagrådet Prop. 1988/89: 134

Närvarande: justitierådet Nils Mannerfelt. justitierådet Bertil Freyschuss, regeringsrådet Åke Bouvin.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989 har regeringen på hemställan av statsrådet G. Andersson beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i körkortslagen (l977:477) '

2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto- lar . I

3. lag om ändring i lagen (198011 1) om tillsyn över hälso- och sjukvårds- personalen m.fl.

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)." Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Len- nart Renbjer. '

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet : 1 remissprotokollet (avsnitt 3.1.3) föreslås att den som söker körkorts- tillstånd efter det han dömts för rattfylleri skall för att få tillståndet genom särskild utredning (blodprovstagning och psykologtest) visa att han uppfyl- ler körkortslagens krav på ett nyktert levnadssätt. Departementschefen föreslår att de närmare föreskrifter som behövs för en sådan utvidgad lämplighetsprövning skall meddelas av trafiksäkerhetsverket och att detta bemyndigande kan ske med stöd av 8 kap. 13 5 tredje stycket regeringsfor- men. ' .

Lagrådet vill framhålla att enligt 2 kap. 6 5 regeringsformen varje med- borgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt in- grepp. Härmed avses bl.a. läkarundersökning och blodprovstagning. Det angivna skyddet får enligt 2 kap. 125 regeringsformen begränsas endast genom lag och begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den (jfr prop. 1987/88z3 s. 195 f. och 196 f. och 1987/88:88 s. 79). Föreskrift om läkarundersökning och blodprovstagning måste således intagas i körkortslagen. Bestämmelsen bör utformas så att den omfattar alla typer av medicinska undersökningar, som kan ifrågakomma enligt körkortslagstiftningen.

På grund av det anförda förordar lagrådet att 75 körkortslagen tillförs ett nytt fjärde stycke som bör ges följande lydelse:

”Den som söker eller innehar körkortstillstånd eller körkort är skyldig att underkasta sig läkarundersökning, blodprovstagning eller annan lik- nande undersökning. som behövs för den prövning som avses i andra och tredje styckena eller eljest i denna lag. Om begränsningar i skyldigheten, inbegripet den närmare inriktningen av sådana undersökningar, föreskri- ver regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer”.

Rubriken närmast före 75 torde böra ändras till "Körkortstillstånd m. m.”

Förslagen i övrigt lämnas utan erinran. 49

InnehåH

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Lagförslag ................................................... 1 2

Lag om ändring 1 körkortslagen (1977: 477) .................... Lag om ändring 1 lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdom- stolar ..................................................... Lag om ändring i lagen (1980:]1) om tillsyn över hälso- och sjuk- vårdspersonalen m.fl. ....................................... Lag om ändring i sekretesslagen (19802100) ....................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989 . . . 1 2

xIOKM-h

Inledning .................................................. Bakgrund ................................ 2.1 Allmänt om körkortsingripanden ......................... 2.2 Utredningen ........................................... 2.2.1 Omhändertagande ................................ 2.2.2 Nytt körkort efter trafiknykterhetsbrott m.m. ......... 2.2.3 Frågor av administrativ karaktär .............. . ...... 2.3 Remissutfallet ......................................... Föredraganden ............................................. 3.1 Snabbare körkortsingripanden m.m. ...................... 3.1.1 Allmänna synpunkter .............................. 3.1.2 Omhändertagande och därmed sammanhängande frågor 3.1. 3 Nytt körkort efter rattfylleri m. m. ................... 3.1. 4 Administrativa frågor .............................. 3.2 Nya körkortshavare ..................................... 3.3 Kostnader .................... . ......................... 3.4 Ikraftträdande ......................................... Upprättade lagförslag ....................................... Specialmotivering .......................................... Hemställan ................................................ Beslut ............ - ..................................... - . ..

Bilagor Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU l987:43) Snabbare

körkortsingripanden m.m. ............................

Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet (SOU 1987:43) Snabbare körkort-

singripanden m.m. ...................................

Bilaga 3 Remissyttranden över betänkandet (SOU 1987:43) Snabba-

re körkortsingripanden m.m. ..........................

Bilaga 4 De till lagrådet remitterade lagförslagen .................. Bilaga 5 Lagrådet ....... - .....................................

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

1 2 2

10 10 12 12 14 14 15 16 17 18 18 18 19 24 25 29. 30 31 31 31 32 32

33 35 40 m 48

Prop. 1988/89: 134

• Sida 51
•  Original

• Sida 52
•  Original