Prop. 1995/96:127
Några frågor om sekretess
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 18 januari 1996
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i sekretesslagen.
Sveriges Riksidrottsförbund har anförtrotts förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. På grund härav föreslås att offentlighetsprincipen och sekretesslagen skall göras tillämpliga i viss verksamhet hos Riksidrottsförbundet.
Det föreslås vidare att uppgifter hos kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurser och uppgifter inom exekutionsväsendet, som angår misstankar om att en gäldenär har begått viss ekonomisk brottslighet skall kunna omfattas av sekretess. Vidare föreslås att sekretess skall kunna gälla hos dessa myndigheter och hos åklagarmyndigheter för uppgifter som hänför sig till verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud.
Personuppgifter som är skyddade av sekretess hos folkbokföringen föreslås få samma skydd när de förs över till en kommunal myndighet på grund av särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn.
På skolans område föreslås nya bestämmelser om sekretess hos Statens skolverk och hos Skolväsendets överklagandenämnd.
I propositionen föreslås vidare att sekretess skall gälla i ärenden om prövning av lämplighet att inneha luftfartscertifikat m.m. i samma utsträckning som i motsvarande ärenden om körkort och traktorkort.
Ökad möjlighet till sekretess föreslås också när det gäller ärenden hos Centrala studiestödsnämnden som rör hemutrustningslån för flyktingar m.fl.
Förhandsbesked i taxerings- och skattefrågor föreslås bli omfattade av sekretess även när uppgifterna förekommer hos
kommuner och landsting.
I syfte främst att skydda HIV-smittade brottsoffers integritet föreslås att sekretess skall kunna gälla hos domstolar i mål om ansvar för brott genom vilket HIV-infektion har eller kan ha överförts. Samtidigt föreslås att bestämmelsen om domstolssekretess i vissa brottmål skall utvidgas så att den omfattar även ärenden som rör i bestämmelsen angivna brott.
I övrigt föreslås en redaktionell ändring i 7 kap. 11 § och i 9 kap. 11 § samt ett förtydligande i 9 kap. 21 § sekretesslagen.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 1996. Vidare diskuteras frågor om offentlighet och sekretess hos enskilda organisationer, sekretess för uppgifter om familjehems adresser, sekretess hos domstolar i ärenden enligt konkurrenslagen, myndigheters hantering av framställningar och utlämnande av stora mängder allmänna handlingar samt statliga myndigheters utlämnande av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen respektive i uppdragsverksamhet. Vad gäller dessa frågor föreslås inga författningsändringar.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslag till lag om ändring i
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)
1
dels att 5 kap. 1 §, 7 kap. 9, 11, 15 och 31 §§, 9 kap. 1, 5, 11,
16 och 21 §§, samt bilagan till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 36 §,
av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1Lagen omtryckt 1992:1474.
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
eller
3. åklagarmyndighets, polismyndighets, tullmyndighets eller
kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet, tullmyndighet eller kustbevakningen med att uppdaga, utreda eller beivra brott.
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser
användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
3.
verksamhet som rör
utredning i frågor om näringsförbud, eller
4.
åklagarmyndighets,
polismyndighets, tullmyndighets eller kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott,
om det kan antas att syftet
med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet, tullmyndighet eller kustbevakningen med att uppdaga, utreda eller beivra brott
samt hos tillsynsmyndighet i konkurs och inom exekutionsväsendet för uppgift som angår misstanke om att en gäldenär har begått brott som avses i 11 kap. brottsbalken eller annat brott som har samband med gäldenärens näringsverksamhet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst fyrtio år.
7 kap.
9 §
2
Sekretess gäller i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts.
Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Dessutom gäller inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbild-
2Senaste lydelse 1994:1695.
ningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan sekretess i annan elevvårdande verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos Statens
skolverk i verksamhet som avser tillsyn över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) för uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Samma sekretess gäller i nämnda tillsynsverksamhet för uppgift som hänför sig till en fråga om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen enligt detta stycke gäller dock inte Statens skolverks beslut i ett ärende.
I fråga om uppgift i
allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
11 §
3
Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller för beslut i annat ärende som avses i detta stycke.
Sekretess gäller i annat fall än som avses i första – tredje styckena i myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för sådant men, för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs.
3Senaste lydelse 1994:595.
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första – tredje styckena i myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för sådant men, för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom utrikesförvaltningen.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
15 §
4
Sekretess gäller
1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen,
2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,
3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
4Senaste lydelse 1994:595.
Har en uppgift, för vilken
sekretess gäller enligt första stycket 1, lämnats till en kommunal myndighet enligt särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn, gäller sekretessen också hos myndigheten. Sekretess gäller dock inte om uppgiften tas upp i beslut hos myndigheten.
Sekretess gäller i ärende om fingerade
personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
31 §
Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha körkort eller traktorkort för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller i ärende om
prövning av någons lämplighet att ha körkort, traktorkort,
luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297) för uppgift om den enskildes
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
36 §
Sekretess gäller hos
Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som överklagats dit, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte nämndens beslut i ett ärende.
I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
9 kap.
1 §
5
Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos Tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om den kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.
5Senaste lydelse 1994:595.
Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register och hos kommun eller lands-
ting för uppgift som lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos
Tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet. Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig inkomstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmansföretag,
3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om skatteregister. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift i en revisionspromemoria lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
5 §
Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Sekretess gäller i ärende om studiestöd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Såvitt gäller annat än studiestöd under sjukdom gäller sekretessen dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller i ärende om
studiestöd och i ärende hos Centrala studiestödsnämnden om
lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar
för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Såvitt gäller annat än studiestöd under sjukdom gäller sekretessen dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller, i annat fall än som avses i andra stycket och 8 kap. 6 – 8 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte ansökan eller beslut i ärendet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
11 §
Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikesrepresentationen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende om ekonomiskt bistånd.
Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet, inom utrikesrepresentationen och hos Styrelsen för internationell
utveckling för uppgift om enskild som hänför sig till
utlandsmyndighets beredskapsplanering, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men.
Sekretess gäller hos Utrikes-
departementet, inom utrikesrepresentationen och hos
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) för
uppgift om enskild som hänför sig till utlandsmyndighets beredskapsplanering, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men.I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
16 §
6
Sekretess gäller hos domstol i mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av post- eller telehemlighet, intrång i förvar eller olovlig avlyssning samt i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller hos domstol även i mål om ansvar för barnpornografibrott eller motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon denne närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande i målet.
6Senaste lydelse 1993:437.
Sekretess gäller hos domstol i
mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av posteller telehemlighet, intrång i förvar, olovlig avlyssning eller
brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts
samt i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller hos domstol även i mål om ansvar för barnpornografibrott eller motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon denne närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller även i ärende som rör i denna paragraf angivet brott. Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för
uppgift om vem som är tilltalad eller svarande. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
21 §
7
Sekretess gäller i ärende hos Jämställdhetsombudsmannen eller Jämställdhetsnämnden enligt jämställdhetslagen (1991:433) för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos ombudsmannen och Nämnden mot etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
7Senaste lydelse 1994:864.
Sekretess gäller hos Ombuds-
mannen mot etnisk diskriminering och Nämnden mot etnisk
diskriminering i ärende enligt lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Bilaga
8
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
8Senaste lydelse 1995:904.
Verksamhet– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Svenska språknämnden
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Svenska språknämnden
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)
Sveriges Riksidrottsförbund
fördelning till kommuner av statsbidrag till kostnader för specialidrott inom gymnasieskolan (SFS 1995:361)
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.
Ärendet och dess beredning
Sekretesslagen (1980:100, omtryckt 1992:1474) trädde i kraft den 1 januari 1981. Lagen har ändrats åtskilliga gånger. Det ligger dock i ämnesområdets natur och sekretesslagens vidsträckta tillämpningsområde att lagen kontinuerligt måste anpassas till ändrade förhållanden i den offentliga sektorn. Sekretesslagen ses därför över fortlöpande.
Under våren 1995 utarbetades inom Justitiedepartementet promemorian Några frågor om sekretess (Ds 1995:42). Promemorian tar upp framställningar om och Justitiedepartementets förslag till ändringar i sekretesslagen. Promemorians författningsförslag finns i bilaga 1. En förteckning över de remissinstanser som yttrat sig eller beretts tillfälle att yttra sig finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr 95-2878).
Inom Justitiedepartementet har också utarbetats en promemoria om sekretess vid samarbetet mot ungdomsbrott och ekobrott (dnr 94-4575). Författningsförslaget finns i bilaga
2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 4. En remissammanställning finns tillgänglig i Justitiedepartementet.
Regeringen behandlar i detta ärende med två undantag de sekretessfrågor som promemoriorna avser. Frågan om sekretess i förvaltningsärenden med anledning av brott, vilken behandlades i departementspromemorian Några frågor om sekretess, bör övervägas ytterligare och i ett större perspektiv än som gjordes i promemorian. Regeringen avser att återkomma i frågan. Sekretessfrågor i samband med samarbetet vid ungdomsbrott kommer regeringen att ta upp i ett senare sammanhang.
Regeringen behandlar i detta ärende även vad som tillkännagivits i en riksdagsskrivelse om vissa former för statliga myndigheters tillhandahållande av allmänna handlingar (bet. 1992/93:KU38, rskr. 1992/93:414) samt en redaktionell ändring av 9 kap. 11 § sekretesslagen.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 7 december 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet har bl.a. framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen följer Lagrådets förslag i denna del. Lagrådets synpunkter i övrigt återkommer regeringen till i avsnitt 7.
Offentlighet och sekretess i viss
verksamhet hos Sveriges Riksidrottsförbund
Regeringens förslag:
Offentlighetsprincipen och
sekretesslagen skall gälla för sådan verksamhet hos Sveriges Riksidrottsförbund som består av fördelning av statsbidrag till kommuner för specialidrott inom gymnasieskolan.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1995 trädde lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till
Sveriges Riksidrottsförbund i kraft.
Lagen innebär att en ny ordning införs fr.o.m. läsåret 1996/97, vilken bl.a. medför att idrottsgymnasier med riksintagning i fortsättningen skall få anordnas i en mer begränsad omfattning när det gäller vissa specialidrotter. En särskild medelsram avsätts för bidrag till specialidrotten. Riksidrottsförbundet disponerar denna ram och fördelar medel till de kommuner som anordnar riksidrottsgymnasier.
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bilaga 9 och 14) uttalade regeringen att handläggningen av dessa frågor bör omfattas av offentlighetsprincipen och att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till de ändringar av bilagan till sekretesslagen som behövdes.
Riksidrottsförbundets fördelning av medel till riksidrottsgymnasier utgör myndighetsutövning. Principen om handlingsoffentlighet bör gälla för denna verksamhet. Eftersom Riksidrottsförbundet inte är någon statlig myndighet utan ett privat organ kräver detta lagstiftning (jfr prop. 1990/91:178, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358).
I 1 kap. 8 § sekretesslagen anges att tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätt att ta del av handlingar hos myndighet skall gälla i tillämpliga delar också handlingar hos de organ som anges i bilagan till lagen i den mån handlingarna hör till den verksamhet som anges i bilagan. Dessa organ skall vid tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndigheter. Riksidrottsförbundets verksamhet att till kommuner fördela statsbidrag för kostnader för specialidrott inom gymnasieskolan bör mot bakgrund av vad som nyss sagts anges i bilagan till sekretesslagen.
Sekretess vid samarbete mot ekonomisk
brottslighet
Bakgrund:
Bestämmelser om sekretess i ärenden som rör ekonomisk brottslighet
Det finns åtskilliga regler i sekretesslagen som kan bli aktuella vid en utredning om brott i samband med en konkurs. Det är dels regler som syftar till att skydda det allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet, dels regler som skall värna om den enskildes personliga integritet.
Regler till skydd för det allmännas brottsförebyggande och
brottsbeivrande verksamhet finns i 5 kap. 1 § sekretesslagen.
Enligt dessa bestämmelser gäller sekretess för uppgift som hänför sig till bl.a. förundersökning i brottmål. För att sekretess skall gälla krävs att uppgiften "hänför sig till" någon av de verksamheter som anges hos de angivna myndigheterna. Sekretessen följer med uppgiften när den lämnas från t.ex. en polismyndighet till en annan myndighet. För att bestämmelsen skall vara tillämplig krävs inte att uppgiften härrör direkt från någon av de angivna myndigheterna (jfr t.ex. RÅ 1989 not. 22). Sekretess gäller dock endast om följden av att uppgifterna lämnas ut kan antas bli att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller att den framtida verksamheten skadas.
Motsvarande sekretess gäller hos en myndighet som i en annan verksamhet biträder bl.a. åklagaren eller polis med att uppdaga, utreda eller beivra brott.
Regler om sekretess under förundersökning m.m. till skydd
för enskildas intressen finns i 9 kap. 17 § sekretesslagen.
Sekretessen gäller enligt denna bestämmelse bl.a. i utredningar enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål. Detta innebär att sekretessen gäller också vid en annan utredning som görs enligt dessa bestämmelser. Exempel på sådana utredningar är utredningar i mål om näringsförbud och förbud mot yrkesmässig rådgivning (se 8 § lagen [1986:436] om näringsförbud och 4 § lagen [1985:354] om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.). Till skillnad från bestämmelsen i 5 kap. 1 § gäller sekretessen enligt 9 kap. 17 § primärt endast i de i paragrafen angivna verksamheterna. Uppgiften kan hållas hemlig endast om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgifter hos kronofogdemyndigheter som är
tillsynsmyndighet (TSM) i konkurser finns bestämmelser om
sekretess till skydd för enskildas affärs- eller driftsförhållanden om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs (8 kap. 19 §). Även uppgifter om tredje man personer och företag som gäldenären har ingått affärsförbindelser med - kan omfattas av sekretessen. Sekretessen får emellertid inte hindra att borgenärer eller gäldenären från TSM kan få upplysningar om boet och dess förvaltning (se 7 kap. 28 § konkurslagen [1987:672] och prop. 1986/87:90 s. 435).
Inom exekutionsväsendet finns också bestämmelser om sekretess till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska
förhållanden (9 kap.
19 §). Här krävs dock för sekretess att det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
Partsinsyn
En grundläggande princip i ett rättssamhälle är att en part i ett mål eller ärende skall ha rätt till fri insyn i de förhållanden som kan läggas till grund för en myndighets avgörande. Denna princip medför ofta att sekretess inte gäller i förhållande till parter. Bestämmelser som reglerar vissa fall av denna kollision mellan rätten till insyn och sekretess finns i 14 kap. 5 § sekretesslagen. Paragrafen reglerar inte en myndighets skyldighet att lämna ut handlingar eller uppgifter i annan form, för det fall det finns avvikande bestämmelser i annan lag. Av rättegångsbalken t.ex. följer att en part alltid har rätt att ta del av alla omständigheter som domstolen grundar sitt avgörande på. Enligt 23 kap. 21 § rättegångsbalken har den misstänkte alltid rätt att få en kopia av förundersökningen när åtal beslutas. Bestämmelser av detta slag finns även i 16 och 17 §§förvaltningslagen (1986:223), som emellertid hänvisar till 14 kap. 5 § sekretesslagen. Sekretesslagens bestämmelser tillämpas därför framför förvaltningslagens bestämmelser om partsinsyn.
Uppgiftsskyldighet
Bestämmelserna om sekretess gäller som huvudregel även mellan myndigheterna. Det har dock ansetts att behovet av att information kan utbytas mellan myndigheterna ibland måste träda före den enskildes intresse av sekretess. Sekretesslagen innehåller därför några undantag från huvudregeln. Sekretess hindrar t.ex. inte att en myndighet får lämna ut uppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet (1 kap. 5 §). Uppgifter som är föremål för sekretess får också lämnas ut till en annan myndighet om myndigheten enligt lag eller förordning är skyldig att lämna vissa uppgifter till en annan myndighet (14 kap. 1 §). Enligt den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § får sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till en annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Om en konkursförvaltare finner att konkursgäldenären kan misstänkas för något brott som avses i 11 kap. brottsbalken (BrB), dvs. brott mot borgenärer och bokföringsbrott, skall han omedelbart underrätta åklagaren om detta och ange grunden för misstanken (7 kap. 16 § konkurslagen). Samma sak gäller om konkursgäldenären har bedrivit näringsverksamhet och det under konkursförvaltningen kommer fram att han kan
misstänkas för något annat brott av inte ringa beskaffenhet som har samband med näringsverksamheten. Vidare är förvaltaren skyldig att underrätta åklagaren om han misstänker att gäldenären eller någon som företräder en gäldenär som är en juridisk person, har förfarit på sådant sätt att näringsförbud kan komma i fråga. Om förvaltaren har gjort en sådan anmälan innan han lämnar förvaltarberättelsen, skall han ange det i berättelsen (7 kap. 15 § första stycket 5 konkurslagen).
En kronofogdemyndighet skall uppmärksamma om det finns skäl att meddela näringsförbud på grund av att en gäldenär i avsevärd omfattning har underlåtit att betala skatt, tull eller avgift och skall då anmäla detta till åklagaren (9 § lagen om näringsförbud). Kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndighet i konkurser skall anmäla till åklagare om det finns skäl att misstänka att ett näringsförbud överträds eller att den som fått dispens från ett näringsförbud åsidosätter vad som åligger honom. Tillsynsmyndigheten skall vidare enligt 41 § konkursförordningen (1987:916) göra en anmälan till åklagare om gäldenären har förfarit på sådant sätt att näringsförbud kan komma i fråga, men förvaltaren inte har gjort en anmälan om det.
Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller gäldenären. Sekretessen som gäller hos tillsynsmyndigheten enligt 8 kap. 19 § sekretesslagen hindrar inte att dessa personer får del av upplysningarna. Motsvarande upplysningsskyldighet åvilar förvaltaren (7 kap. 9 § konkurslagen).
Regeringens förslag:
Uppgifter hos en
kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurser och uppgifter inom exekutionsväsendet som rör misstankar om att en gäldenär har begått ekonomiska brott skall kunna hållas hemliga. Sekretess skall också kunna gälla hos dessa myndigheter för uppgifter som hänför sig till verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, häribland
Justitiekanslern,
Riksdagens ombudsmän
och Sveriges
Advokatsamfund tillstyrker eller har inte någon erinran mot
förslaget. Några remissinstanser, däribland Örebro tingsrätt, framför att reglerna om partsinsyn i hög grad begränsar vad man vill uppnå med förändringen. Tingsrätten anser att en ytterligare och fördjupad analys bör göras om hur reglerna om partsinsyn inverkar på lagändringen. Riksskatteverket anser att den föreslagna bestämmelsen i 5 kap. 1 § tredje stycket inte
bör begränsas till att avse enbart gäldenären. Vidare anser Riksskatteverket att uppgiftsskyldigheten för konkursförvaltare i 7 kap. 9 § konkurslagen måste begränsas för att syftet med sekretessen skall kunna uppnås. Kronofogdemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län anför att utredningar hos en
kronofogdemyndighet självklart inte skall ha starkare sekretesskydd mot gäldenären än vad motsvarande utredning har hos polis- eller åklagarmyndighet mot den brottsmisstänkte och att gäldenärens eventuella rätt till partsinsyn således är oklar. Skattemyndigheten i Stockholms län anser att frågan bör väckas om hur den föreslagna bestämmelsen förhåller sig till artikel 6 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och till den europeiska konventionen om vissa internationella aspekter på konkurser. Vidare bör enligt skattemyndigheten följderna av Sveriges EU-medlemskap belysas beträffande de aktuella frågorna. TCO anför att promemorians förslag endast kan betecknas som dellösningar på ett större problemkomplex, eftersom den grundläggande problemställningen om hur förfarandet eller handläggningen skall ske vid övergång från ett rent civilrättsligt förfarande (konkursförvaltning) till myndighetsutövning inte alls behandlas i promemorian.
Företagarnas riksorganisation har framfört att det krävs att
förvaltaren på ett mycket tidigare stadium anmäler misstanken om brott till berörda myndigheter för att den föreslagna ändringen skall få någon reell verkan. Organisationen anmärker att en analys av hur konkursförvaltaren skall uppfylla detta önskemål saknas i promemorian.
Sveriges Industriförbund avstyrker förslaget till den del det
avser uppgifter som är av betydelse för ett eventuellt näringsförbud. Industriförbundet anför härvid bl.a. att något behov av den föreslagna bestämmelsen inte har redovisats. Beträffande förslaget i övrigt anser Industriförbundet att det är för långtgående och att det bör begränsas på så sätt att sekretessen utvidgas till att gälla uppgifter som förekommer i konkursförvaltarens brottsanmälan.
Riksåklagaren och Statsåklagarmyndigheten för speciella mål
har föreslagit att en motsvarande lösning om ökat skydd för ett eventuellt näringsförbud med fördel skulle kunna tillämpas för ett eventuellt förbud att utöva rådgivningsverksamhet enligt lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.
Skälen för regeringens förslag:
Sekretess för konkursförvaltarens anmälan
Som nyss anförts åligger det konkursförvaltaren att omedelbart underrätta åklagaren, om han under förvaltningen av konkursboet finner att gäldenären kan misstänkas för vissa
brott. Förvaltaren skall alltså inte avvakta att förvaltarberättelsen är färdig. Anmälan torde oftast leda till att en förundersökning inleds. Uppgifterna kan då - om skaderekvisitet är uppfyllt - hållas hemliga för gäldenären med stöd av 5 kap. 1 § första stycket 1 sekretesslagen. Denna möjlighet kan vara av stor betydelse i inledningen av en utredning av brottsmisstanken mot gäldenären. När gäldenären skäligen kan misstänkas för brottet skall han naturligtvis i vanlig ordning underrättas om misstanken, och han har därefter rätt att ta del av vad som förekommer under utredningen om det kan ske utan men för utredningen (23 kap. 18 § rättegångsbalken).
Det är vanligt att förvaltaren skickar en kopia av anmälan till TSM och ibland även till kronofogdemyndigheten. Orsaken till detta kan vara att TSM enligt konkurslagen skall övervaka konkursförvaltningen och att kronofogdemyndigheten har en anmälningsplikt till åklagaren enligt lagen om näringsförbud (9 §). Förundersökningssekretess enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen kan inte tillämpas på dessa uppgifter hos TSM eller hos kronofogdemyndigheten. Det finns inte heller någon annan bestämmelse som kan åberopas mot gäldenären själv för att skydda det allmännas brottsbeivrande verksamhet. Det innebär som synes att sekretessen hos åklagarmyndigheten till skydd för den brottsbeivrande verksamheten kan bli meningslös i förhållande till gäldenären. En bestämmelse om att uppgifterna i konkursförvaltarens anmälan är föremål för sekretess även hos TSM och kronofogdemyndighet till skydd för den brottsbeivrande verksamheten bör därför införas. Sekretessen bör därvid omfatta de uppgifter som förvaltaren enligt 7 kap. 16 § konkurslagen är skyldig att anmäla till åklagaren. Frågan när förvaltaren gör denna anmälan berörs inte av det förslag som nu lämnas.
Sekretess skall endast kunna komma i fråga om det finns risk för att myndigheters brottsförebyggande eller brottsbeivrande verksamhet skadas eller försvåras om uppgifterna lämnas ut (jfr 2 kap. 2 § första stycket 4 tryckfrihetsförordningen). Detta innebär att sekretessen inte endast gäller gentemot gäldenären, utan även gentemot andra om ett uppgiftslämnande skulle kunna medföra sådan skada. Dessutom kan sekretessen till skydd för den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden (8 kap. 19 § och 9 kap. 19 §sekretesslagen) gälla gentemot annan än gäldenären.
Uppgifter av det slag som nu avses skulle undantagsvis kunna anses ingå i vad som utgör "boet och dess förvaltning" (se 7 kap. 9 § konkurslagen). Den nu föreslagna ordningen föranleder emellertid inte att konkursförvaltarens uppgiftsskyldighet enligt 7 kap. 9 § konkurslagen gentemot bl.a. gäldenären inskränks. En sådan ordning skulle inte heller vara önskvärd. Uppgiftsskyldigheten är av stor betydelse för upprätthållandet av förtroendet mellan förvaltaren och gäldenären, vilket i sin tur bidrar till en effektiv förvaltning. Av betydelse vid denna
bedömning är också att uppgiftsskyldigheten enligt detta lagrum inte innefattar en skyldighet att lämna ut handlingar.
Gäldenärens rätt till insyn enligt förvaltningslagen i ärenden hos kronofogdemyndigheten och hos TSM blir av betydelse i detta sammanhang endast för det fall uppgifterna från konkursförvaltaren medför att ett ärende påbörjas hos myndigheten med gäldenären som part (jfr 16 § förvaltningslagen). Om saken når dit torde utredningen i frågan om brott ändå ha nått ett sådant skede att gäldenären av åklagare underrättats om misstanke om brott. Gäldenärens rätt till insyn i ärendet torde då inte kunna medföra någon skada av betydelse för den fortsatta utredningen om brott.
Sekretess för uppgifter inför ett yrkande om näringsförbud
Näringsförbudet är främst avsett att hindra en näringsidkare från att fortsätta med en verksamhet som orsakar stora skador för andra han kommer i affärsförhållande eller annat avtalsförhållande med. Med näringsförbud skall man också kunna förhindra en person att fortsätta ägna sig åt näringsverksamhet i ett fall då detta skulle framstå som stötande med tanke på de oegentligheter som vederbörande har gjort sig skyldig till (jfr prop. 1985/86:126 s. 39). Näringsförbudet kan därmed sägas ha ett preventivt syfte och det är alltså brottsförebyggande. Näringsförbudet kan också sägas vara ett komplement till påföljd för brott och på så sätt ha ett brottsbeivrande inslag.
Som framgått av det tidigare anförda skall konkursförvaltaren omedelbart underrätta åklagaren om han under förvaltningen uppmärksammar förfaranden som kan föranleda näringsförbud. Om inte förvaltaren fullgör denna skyldighet, skall TSM göra en sådan anmälan. Även kronofogdemyndigheten är skyldig att anmäla till åklagaren om det kan finnas skäl för näringsförbud i vissa fall.
De uppgifter som kan komma att ligga till grund för ett beslut om näringsförbud kan inte sägas höra till någon av de verksamheter som anges i 5 kap. 1 § första stycket 1-3. Uppgifterna kan därför inte hållas hemliga för gäldenären om de inte kommer från åklagaren ur en förundersökning (se dock 23 kap. 18 § rättegångsbalken). Är det fråga om en uppgift om en överträdelse av ett näringsförbud kan det däremot anses att myndigheterna biträder åklagaren med att beivra brott, varför sekretess kan gälla hos myndigheterna och då även gentemot gäldenären.
Denna skillnad i sekretesshänseende innebär att gäldenären i många fall på ett mycket tidigt stadium kan ta del av uppgifter som senare kan läggas till grund för ett yrkande om näringsförbud, och med anledning av dessa uppgifter vidta åtgärder som stör utredningen och kanske ytterst omöjliggör ett näringsförbud. Behovet av sekretess är enligt regeringens uppfattning lika stort när ett näringsförbud övervägs som då
det är fråga om att utreda en överträdelse av ett näringsförbud. En bestämmelse som möjliggör sekretess för uppgifter som rör en utredning om näringsförbud bör därför införas.
Sekretess hos Statens skolverk i
tillsynsverksamhet som avser fristående skolor
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla hos Statens skolverk i tillsynsverksamhet som avser fristående skolor för uppgifter om enskildas personliga förhållanden som härrör från bl.a. skolans elevvårdande verksamhet.
Sekretessen skall gälla om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Undantag från sekretessen skall gälla för Skolverkets beslut i ärenden. Meddelarfriheten skall vara begränsad, utom såvitt avser uppgifter i ärenden om tillrättaförande av elever eller skiljande av elever från vidare studier.
Promemorians förslag: Skiljer sig från regeringens i så måtto att enligt promemorians förslag är bestämmelsen utformad med två olika skaderekvisit vars tillämpning beror på från vem uppgifterna härrör. Vidare skall enligt promemorians förslag bestämmelsen införas i en ny paragraf, vilket även föranledde ett förslag om ändring i 16 kap. 1 § sekretesslagen för att begränsa meddelarfriheten.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Riksdagens ombudsmän (JO) anser att regeringen bör överväga absolut sekretess för alla aktuella uppgifter och att det tydligare bör anges vilka beslut som skall vara undantagna från sekretess. JO anser också att det kan uppstå tillämpningsproblem om regeln konstrueras med 7 kap. 9 § sekretesslagen som förebild, eftersom det får till följd att Statens skolverk vid sekretessprövningen måste känna till från vilken verksamhet inom friskolan en uppgift härrör. Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter om bestämmelsen bör införas i en egen ny paragraf. Kammarrätten anser att det skulle bli mer lättöverskådligt att ha en gemensam sekretessbestämmelse för all tillsynsverksamhet och att uppgifter om elever kan ges ett generellt sekretesskydd med ett rakt skaderekvisit.
Skälen för regeringens förslag: Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet. Till
Skolverkets uppgifter hör att utöva tillsyn över bl.a. det offentliga skolväsendet samt utbildningen vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) som godkänts för skolplikt enligt 9 kap. 1 § skollagen (1985:1100) och andra
fristående skolor som ställts under statlig tillsyn.
När det gäller det offentliga skolväsendet finns regler om sekretess till skydd för enskildas personliga förhållanden i vissa fall på skolans område i 7 kap. 9 § sekretesslagen. Denna sekretess överförs till Skolverket i dess tillsynsverksamhet över det offentliga skolväsendet (13 kap. 1 §). Sådan överförd sekretess gäller inte om uppgifterna tas in i beslut hos tillsynsmyndigheten (13 kap. 6 §).
För fristående skolor är förhållandena annorlunda. De omfattas inte av offentlighetsprincipen och sekretesslagen är inte tillämplig på deras verksamhet.
Waldorfskolefederationen har i en skrivelse till Justitiedepartementet anfört att avsaknaden av sekretessbestämmelser till skydd för enskilda elever i fristående skolor innebär ett problem eftersom uppgifter i tillsynsärenden hos Skolverket blir offentliga där. Enligt Waldorfskolefederationen uppmärksammades detta i samband med att en Waldorfskola lämnat handlingar rörande en elev till Skolverket och verket lämnat ut handlingarna till en dagstidning.
Skolverket har, mot bakgrund av den fråga som Waldorfskolefedarationen väckt, i anslagsframställningen för budgetåret 1995/96 föreslagit att sekretesslagen ändras så att integritetskänsliga uppgifter hos verket rörande enskilda elever vid fristående skolor kan hemlighållas.
Utbildningsutskottet har i ett betänkande (1994/95:UbU16) bl.a. behandlat en motion (1994/95:Ub339), i vilken hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att regeringen snarast bör komma med förslag om hur skyddet för elevers personliga integritet skall stärkas i samband med Skolverkets tillsyn över de fristående skolorna. Utskottet anförde att motionsyrkandet mot bakgrund av Waldorfskolefederationens skrivelse till Justitiedepartementet och Skolverkets anslagsframställning inte borde påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1994/95:385).
Det är otillfredsställande att uppgifter om enskildas personliga förhållanden som lämnas från fristående skolor till Skolverket i samband med verkets tillsynsverksamhet inte är skyddade av sekretess i den utsträckning som gäller när samma slag av uppgifter lämnas från skolor inom det offentliga skolväsendet. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse införs som innebär att uppgifter av ifrågavarande slag kan beläggas med sekretess.
Som några remissinstanser anfört kan svårigheter möta att bedöma från vilken del av verksamheten uppgifter härrör när de kommit in till Skolverket från en fristående skola. Det gäller särskilt om uppgifterna härrör från elevvården, eftersom friskolorna kan vara organiserade på ett helt annat sätt när det gäller denna än som är vanligt inom det offentliga
skolväsendet. Därför är det lämpligast att förena en sådan sekretessbestämmelse med ett enhetligt skaderekvisit. Avsikten är emellertid inte att begreppet elevvård skall ha en annan innebörd än den som gäller beträffande det offentliga skolväsendet.
De uppgifter om enskildas personliga förhållanden som härrör från skolan och som kan bli aktuella hos Skolverket i tillsynssammanhang torde ofta vara av mycket känslig natur. Regeringen anser därför att skaderekvisitet bör vara omvänt, dvs. att det skall råda en presumtion för sekretess. Något skäl att föreslå absolut sekretess och därmed att det inte skulle råda någon som helst möjlighet för allmänheten till insyn i denna typ av ärenden har inte framkommit.
Bestämmelsen bör gälla inte bara till skydd för uppgifter som rör de personer som kan vara aktuella i ett tillsynsärende, utan även deras närstående.
Med hänsyn till offentlighetsintresset bör undantag gälla för uppgifter som tas in i Skolverkets beslut i tillsynsärenden.
Regeringens förslag till ny bestämmelse är betydligt mindre omfångsrik än promemorians, där det föreslogs att bestämmelsen skulle tas in genom en ny paragraf. I syfte att göra sekretessbestämmelserna på skolområdet mer lättöverskådliga föreslår regeringen att den nya sekretessbestämmelsen införs i 7 kap. 9 § sekretesslagen. Genom regeringens förslag kommer bestämmelsen om tidsbegränsad handlingssekretess (högst 70 år) att bli tillämplig även på ifrågavarande uppgifter.
I 16 kap. 1 § sekretesslagen är de tystnadsplikter uppräknade som inskränker meddelarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Av uppräkningen framgår att meddelarfriheten viker för den tystnadsplikt som följer av 7 kap. 9 § sekretesslagen, såvitt avser uppgifter som hänför sig till annat än ärenden om tillrättaförande av elever eller skiljande av elever från vidare studier. Den tystnadsplikt som följer av den nu föreslagna bestämmelsen bör, såsom föreslagits i promemorian, ha motsvarande företräde.
Överföring av folkbokföringssekretess till
kommun
Regeringens förslag: Om sekretess gäller för en uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet som avser folkbokföringen och uppgiften lämnas till en kommunal myndighet enligt särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn skall sekretessen också gälla hos den kommunala myndigheten.
Promemorians förslag: Det föreslås en ändring i 7 kap. 15 §
sekretesslagen innebärande att sekretess enligt första stycket för en uppgift som lämnats till en kommun också gäller hos kommunen.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig är positiva till att de uppgifter som skyddas enligt folkbokföringssekretessen också skyddas när uppgifterna förs vidare till t.ex. skolan. Riksdagens omudsmän (JO) påpekar bl.a. att sekretessen enligt 7 kap. 15 § första stycket 1 sekretesslagen gäller inte enbart i skattemyndighetens verksamhet som avser folkbokföringen utan avser även andra befolkningsregister och befolkningsregister hos andra myndigheter än folkbokföringsmyndigheten. Den föreslagna ändringen begränsar inte överförandet av sekretessen till enbart de fall en myndighet lämnar en sekretessbelagd uppgift på grund av en författningsreglerad uppgiftsskyldighet. Även då ett utlämnande sker med stöd av generalklausulen i 14 kap. 3 § eller med stöd av 1 kap. 5 § överförs sekretessen med den föreslagna lydelsen. Vidare medför den föreslagna ändringen att sekretessen överförs till all kommunal verksamhet – inte bara den verksamhet som rör skolan. Kammarrätten i
Sundsvall anför att den föreslagna bestämmelsen innebär att
sekretessen i nu aktuellt avseende överförs till all kommunal verksamhet, dvs. förutom till skolans register även till alla andra administrativa register som uppdateras via folkbokföringen. En sådan regel kan lätt skapa tillämpningssvårigheter. I vart fall bör ordet kommun ersättas med kommunal myndighet. Vidare bör enligt kammarrätten övervägas om inte en undantagsbestämmelse från sekretesskyddet såvitt avser uppgifter i beslut måste införas.
Datainspektionen anser att förslaget endast löser en del av
behovet av bättre skydd för adresser. Enligt Datainspektionen bör folkbokföringssekretess alltid innebära att motsvarande uppgifter är skyddade i annan verksamhet oberoende av hur uppgifterna lämnas. Statskontoret anser att en adressuppgift som enligt skattemyndigheternas bedömning är sekretessbelagd inom folkbokföringen bör bedömas på samma sätt av en kommun eller någon annan myndighet.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 15 § första stycket 1 sekretesslagen gäller sekretess i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen. Sekretessen gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen får en uppgift som omfattas av sekretess lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning. Enligt 75 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) skall
skattemyndigheterna lämna kommunerna uppgift om skolpliktiga barns adress i kommunen.
I konstitutionsutskottets betänkande 1992/93:KU38 Offentlighet och sekretess behandlas bl.a. en motion (1992/93:K401) vari begärdes att det i sekretesslagen införs ett sekretesskydd för uppgifter ur folkbokföringsregistret som skattemyndighet i enlighet med föreskriven skyldighet lämnat till kommunerna. En person som förföljer en kvinna och inte får hennes adress genom folkbokföringsregistret kan enligt motionären vända sig till kommunens skolstyrelse och där begära och erhålla uppgift om kvinnans hemmavarande barns adress. Enligt konstitutionsutskottets bedömning talar mycket för att det bör införas en möjlighet för kommun eller skola att sekretessbelägga adressuppgifter enligt samma regler som gäller för folkbokföringsverksamheten eller att det påtalade problemet löses författningsvägen på något annat sätt. Frågan borde enligt utskottet ses över i lämpligt sammanhang inom ramen för den fortlöpande uppföljning och översyn av sekretesslagstiftningen som pågår inom regeringskansliet. Enligt utskottet borde riksdagen ge regeringen detta till känna. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1992/93:414).
Det finns numera olika möjligheter att skydda en person som riskerar att bli förföljd. Om det finns en uppenbar risk för att en person som är folkbokförd i landet blir utsatt för särskilt allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet och personen inte kan ges tillräckligt skydd på annat sätt, kan personen enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter medges att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter) under högst fem år.
En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för en allvarlig eller upprepad brottslighet, förföljelser eller trakasserier på annat sätt, får enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) medges att efter flytt vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år (kvarskrivning).
Det finns även en möjlighet att skydda en persons adress hos folkbokföringen. Om det av särskild anledning kan antas att en person eller någon honom närstående lider men om uppgift om t.ex. en hemadress röjs får uppgiften inte lämnas ut (7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen). Även om adressen omfattas av sekretess inom folkbokföringen blir den offentlig hos en kommun när skattemyndigheten uppfyller sin skyldighet enligt folkbokföringskungörelsen att lämna skolpliktiga barns adresser till kommunen. Den person som har sin adressuppgift skyddad av sekretess hos folkbokföringen får därmed se att sekretesskyddet upphör hos skolstyrelsen om hans eller hennes barn är i skolpliktig ålder. En sådan ordning torde inte ha förutsetts. Regeringen delar promemorians bedömning att sekretessen även bör gälla hos skolstyrelsen. Som flera remissinstanser framfört torde konsekvenserna av den lösning som
framförts i promemorian vara svåra att överblicka. En sådan regel som föreslogs skapar också svårigheter vid tillämpningen. Det finns alltså skäl som talar mot att införa en generell regel om att sekretesskyddet för uppgift skall bibehållas oavsett var uppgiften befinner sig hos kommunen.
Det av konstitutionsutskottet redovisade problemet gäller uppgifter från folkbokföringen som lämnas till kommuner på grund av uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn. Den ändring som här föreslås begränsas därför till att avse uppgifter som lämnats till en kommunal myndighet enligt särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn. Av detta följer, som Lagrådet påpekat, att uppgiften normalt inte blir sekretessbelagd hos skolan utan endast hos den kommunala myndighet gentemot vilken skattemyndigheten uppfyller sin uppgiftsskyldighet.
Sekretessen bör inte gälla för uppgifter i beslut hos myndigheten.
Sekretess för uppgifter i ärenden
angående luftfartscertifikat m.m.
Regeringens förslag: I ett ärende om prövning av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller ett sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297) skall sekretess gälla för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig delar eller har inget att invända mot promemorians bedömning utom
Kammarrätten i Stockholm
som avstyrker förslaget.
Kammarrätten kan inte instämma i bedömningen att uppgifter rörande någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller behörighetsbevis i detta sammanhang bör jämställas med sådana uppgifter i körkortsärenden. Kravet på insyn i ärenden om lämplighet för luftfartscertifikat kan enligt kammarrättens mening ställas högre på grund av flygverksamhetens större farlighet.
Skälen för regeringens förslag: Den som har ett luftfartscertifikat som är utfärdat eller godkänt i Sverige, är behörig att tjänstgöra som förare, navigatör eller flygmaskinist på ett luftfartyg. För att genomgå utbildning för luftfartscertifikat erfordras att man har elevtillstånd.
Elevtillstånd och luftfartscertifikat utfärdas av Luftfartsverket för viss tid. Luftfartsverket får även besluta att innehavaren av ett luftfartscertifikat inte får fullgöra vissa uppgifter vid luftfart
om han inte har ett s.k. behörighetsbevis.
För att luftfartscertifikat och behörighetsbevis skall utfärdas eller förnyas måste sökanden ha genomgått föreskrivna medicinska undersökningar och förklarats fysiskt och psykiskt lämplig av Luftfartsverket. Verket får förelägga den som innehar luftfartscertifikat eller elevtillstånd att lämna intyg om sin fysiska och psykiska lämplighet som certifikatinnehavare. I underlaget för den medicinska bedömningen av en certifikatsökandes lämplighet ingår dels rutinmässiga protokoll och utlåtanden från läkare enligt en blankett som fastställs av Luftfartsinspektionen i samråd med Socialstyrelsen, dels i vissa fall kompletterande underlag i form av patientjournaler, speciella utlåtanden från psykiater och andra läkare, protokoll från sammanträden med medicinsk expertis, läkarintyg samt andra handlingar som avser samröre med narkotika och trafiknykterhetsbrott m.m.
Luftfartsverkets verksamhet i ärenden om certifikat och behörighetsbevis innebär myndighetsutövning. Det finns därmed ett stort intresse av insyn i denna verksamhet. I ärendena förekommer i stor utsträckning intyg och utlåtanden om hälsotillståndet hos de personer som ansöker om t.ex. certifikat. Många gånger kan mycket känsliga uppgifter förekomma i dessa intyg. Uppgifterna omfattas av sekretess inom hälso- och sjukvården. De känsligaste uppgifterna torde finnas i de ärenden där en ansökan avslås eller där ett tillstånd återkallas.
En jämförelse kan göras med vad som gäller i körkortsmyndigheternas verksamhet. Även den innebär myndighetsutövning. I ärenden om prövning av någons lämplighet att inneha körkort förekommer ofta läkarintyg och andra handlingar med uppgifter om enskildas medicinska eller i övrigt personliga förhållanden. Genom en lagändring år 1989 infördes en ny bestämmelse i sekretesslagen som innebär att sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha körkort eller traktorkort för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs (7 kap. 31 § sekretesslagen). I motiven till denna bestämmelse (prop. 1988/89:134 s. 27 f.) konstateras att intresset av offentlighet är stort i dessa typer av ärenden men att det förkommer integritetskänsliga uppgifter av sådan art att behovet av skydd för dessa bör ta över intresset av insyn.
Mycket talar för att integritetskänsliga uppgifter i Luftfartsverkets verksamhet borde omfattas av sekretess på samma sätt som gäller för sådana uppgifter i körkortsärenden. Flygverksamheten kan eventuellt uppfattas som farligare än t.ex. biltrafiken. Regeringen finner emellertid inte att det skall ställas högre krav på insyn i ärenden om lämplighet för luftfartscertifikat än i körkortsärenden. Ett skydd mot
utlämnande av integritetskänsliga uppgifter torde också kunna underlätta för myndigheten att få tillgång till uppgifter som den enskilde betraktar som strängt personliga. En bestämmelse om sekretess som omfattar dessa uppgifter bör därför införas.
Bestämmelsen bör utformas så, att den gäller i ärenden om prövning av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller behörighetsbevis. Härmed blir bestämmelsen tillämplig även vid ett överklagande av Luftfartsverkets beslut. Elevtillstånd ingår som ett led i ett ärende om erhållande av luftfartscertifikat och behöver därför inte särskilt anges i lagtexten. Liksom i ärenden om körkort bör sekretess endast gälla om det kan antas att den uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Offentlighet skall således vara huvudregel.
Sekretessen för uppgift i allmän handling bör, liksom i fråga om körkort m.m., tidsbegränsas till 50 år.
Sekretess hos Skolväsendets överkla-
gandenämnd
Regeringens förslag: I ärenden om överklagande hos
Skolväsendets överklagandenämnd skall sekretess gälla för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen skall inte gälla för nämndens beslut i sådana ärenden.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens, utom såvitt avser undantaget från sekretess för nämndens beslut.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran, men
Skolväsendets överklagandenämnd hemställer att undantag skall göras för uppgifter i nämndens beslut.
Skälen för regeringens förslag:
Skolväsendets
överklagandenämnd, som inrättades 1991, har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område. Vilka beslut som får överklagas till nämnden anges i skollagen (1985:1100) och i föreskrifter som meddelas av regeringen. Enligt 1 kap. 14 § skollagen får nämndens beslut med anledning av överklaganden dit inte överklagas.
Överklagade beslut kan ha fattats av en kommun eller ett landsting eller av en statlig myndighet på skolområdet. De överklaganden som nämnden prövar rör t.ex. rätten för klagandena att bli mottagna till utbildning inom olika skolformer, skyldighet att fullgöra skolplikt inom en skolform för funktionshindrade barn (särskolan eller specialskolan) eller uttagning till en sådan särskild undervisningsgrupp inom
grundskolan som är avsedd för elever som har behov av särskilt stöd.
Under år 1994 kom cirka 1 000 ärenden in till nämnden. I vissa ärenden, särskilt sådana som rör funktionshindrade barn eller ungdomar eller elever med skolsvårigheter, kan utredningen innehålla information om eleven, eller någon närstående, som är av djupt personlig art, t.ex. utlåtanden av läkare, psykolog eller elevvårdspersonal vid en skola.
Uppgifter som kommer in är inte skyddade av någon sekretessbestämmelse som är direkt tillämplig hos nämnden.
Nämnden har i en framställning till Justitiedepartementet hemställt att en regel om sekretess skall införas till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden som behandlas hos nämnden, med undantag för uppgifter som tas in i nämndens beslut.
Det är viktigt att en myndighet som har till uppgift att överpröva andra myndigheters beslut är underkastad insyn. I vissa situationer bör emellertid offentlighetsintresset ge vika för den enskildes rätt till skydd för den personliga integriteten.
Många uppgifter som kommer in till Skolväsendets överklagandenämnd rör enskildas personliga förhållanden och de kan vara av mycket integritetskänsligt slag. Det bör inte få förekomma att någon avstår från rätten att överklaga till nämnden på den grunden att den missnöjde befarar att allmänheten skall få kännedom om sådana känsliga personliga förhållanden som det kan vara fråga om i dessa fall. Mycket talar således för att offentlighetsintresset skall få vika när det gäller dessa ärenden. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse om sekretess skall införas till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden hos nämnden. Offentlighetsintresset får anses tillgodosett genom att sekretessen begränsas till att inte gälla nämndens beslut. Sekretessen bör begränsas med ett rakt skaderekvisit, dvs. det skall råda en presumtion för offentlighet. Detta innebär dock att alla typiskt sett känsliga uppgifter, såsom uppgifter om t.ex. hälsovård och personliga problem av olika slag, kan omfattas av sekretess.
En sådan bestämmelse som nu föreslås bör gälla inte bara till skydd för uppgifter som gäller de personer som överprövningen avser, utan även deras närstående, eftersom uppgifter om närstående av mycket känslig natur kan vara av betydelse i dessa ärenden.
Regeringen föreslår att bestämmelsen införs i en ny paragraf i 7 kap. sekretesslagen. Såvitt gäller handlingssekretess bör denna tidsbegränsas att gälla i högst sjuttio år.
Sekretess hos kommuner och landsting
för uppgifter som rör förhandsbesked i
taxerings- eller skattefrågor
Regeringens förslag: Uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som lämnas till en kommun eller ett landsting i ett ärende om förhandsbesked i en taxerings- eller skattefråga, skall omfattas av samma sekretess hos kommunen eller landstinget som hos skattemyndigheten.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens beslut: Skatterättsnämnden, som är en från Riksskatteverket fristående statlig myndighet, prövar ansökningar om förhandsbesked rörande tolkning eller tillämpning av skattelag. Förfarandet regleras i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor (FHBL).
En ansökan om förhandsbesked görs av den skattskyldige hos nämnden senast den dag då deklaration för taxering till kommunal och statlig inkomstskatt m.fl. skall avlämnas. Om ansökningen avser en fråga av särskilt intresse för en kommun får denna beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen (6 § FHBL).
Förhandsbesked får överklagas hos Regeringsrätten av sökanden och Riksskatteverket. Om beslutet avser fastighetstaxering eller taxering till kommunal inkomstskatt får också vederbörande kommun och landsting överklaga det (9 § FHBL). Enligt 8 § FHBL skall förhandsbeskedet sändas till sökanden och Riksskatteverket. Kommunerna och landstingen har ingen sådan uttrycklig rätt enligt FHBL att få förhandsbeskedet översänt.
Enligt 21 § förvaltningslagen (1986:223) skall part, om det inte är uppenbarligen obehövligt, underrättas om innehållet i beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende, om det avser myndighetsutövning mot någon enskild. Om beslutet går parten emot skall han ges besvärshänvisning. Detsamma gäller när någon som inte är part, men har rätt att överklaga, begär att få ta del av beslutet. Kommunen och landstinget har därmed, åtminstone i viss utsträckning, rätt att få del av förhandsbesked. De har dessutom rätt till partsinsyn när de blivit parter i ären den som gäller förhandsbesked (16 § förvaltningslagen jämförd med 14 kap. 5 § sekretesslagen).
Frågan uppstår då huruvida de uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som kommunen eller landstinget får del av är skyddade av sekretess.
Enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden. Till denna verksamhet räknas ärenden om förhandsbesked. Sekretessen är absolut, dvs. det finns inte föreskrivet något skaderekvisit. Sekretessen gäller också beslut i sådana ärenden. Sekretesskyddet för förhandsbeskeden avser främst att förhindra att uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden, t.ex. planerade nyinvesteringar eller fusioner, som det inte gärna går att underlåta att redovisa i beslutet, får en allmän spridning.
Enligt förarbetena till sekretesslagen täcks inte bara själva taxeringsärendena av uttrycket "verksamhet som avser bestämmande av skatt" utan också t.ex. sådan verksamhet som innefattar att företräda det allmänna som part i skatteprocess vid domstol. Paragrafen är också tilllämplig i skatteprocessen hos domstolarna (prop. 1979/80:2, Del A, s. 258).
Man kan hävda att om en kommun eller ett landsting överklagar ett förhandsbesked företräder de det allmänna som part i en skatteprocess. Bestämmelsen om skattesekretess i 9 kap. 1 § skulle därmed vara tillämplig på uppgifter som kommunen eller landstinget får beträffande förhandsbesked i de fall de överklagar ett förhandsbesked. I de fall kommunen eller landstinget endast är mottagare av ett förhandsbesked finns mindre anledning att anse att de deltar i verksamhet som avser bestämmande av skatt.
Det saknas skäl till att uppgifter hos kommunerna eller landstingen som rör förhandsbesked inte skulle omfattas av sekretess i samma utsträckning som hos skattemyndigheterna. En bestämmelse om sekretess hos kommuner och landsting bör därför införas när det gäller uppgifter som lämnas dit i ärenden om förhandsbesked. Bestämmelsen kan föras in i 9 kap. 1 § sekretesslagen.
Sekretess hos Centrala
studiestödsnämnden i ansökningar som rör lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.
Regeringens förslag: Den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden hos Centrala studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar utvidgas till att omfatta även ansökningar i sådana ärenden.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet
för studiesociala frågor. Enligt 1 § andra stycket förordningen (1992:813) med instruktion för CSN skall nämnden därutöver fullgöra uppgifter enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Enligt 1 § sistnämnda förordning handlägger CSN ärenden om beviljande, utbetalning och återbetalning av lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Enligt 23 § får CSN efterskänka ett lån om låntagaren på längre sikt bedöms sakna förmåga att återbetala det.
CSN har meddelat närmare föreskrifter bl.a. i fråga om efterskänkande och anstånd med betalning av lån (CSNFS 1995:29). I dessa anges bl.a. att ansökan om eftergift av lån kan göras på en av CSN fastställd blankett. Framställningarna i dessa ansökningar kan innehålla mycket personliga uppgifter; bl.a. anges på blanketten att uppgift om sjukdom eller handikapp skall styrkas med ett aktuellt och utförligt läkarintyg.
Sekretess gäller med stöd av 9 kap. 5 § tredje stycket sekretesslagen för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i ärenden hos CSN om lån till hemutrustning, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller emellertid inte uppgifter i ansökningar eller beslut i sådana ärenden.
CSN har i en framställning till Justitiedepartementet
hemställt att sekretessen i ärenden om hemutrustningslån utsträcks att gälla även beträffande uppgifter i ansökningar som rör sådana ärenden.
Ansökningar som rör hemutrustningslån, t.ex. ansökningar om eftergift av lån, kan ofta innehålla mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Exempelvis kan uppgifter om sjukdom medföra att en ansökan om eftergift av ett lån beviljas. Sådana känsliga uppgifter som lämnas i ansökningar bör därför kunna omfattas av sekretess i samma utsträckning som gäller när uppgifterna förekommer i ärendet i övrigt. Sekretessen begränsas då med ett rakt skaderekvisit, dvs. det skall råda en presumtion för offentlighet. Det intresse allmänheten har av insyn i det allmännas utlåningsverksamhet på detta område får i övrigt anses vara tillgodosett genom att beslut i sådana ärenden är offentliga.
Regeringen föreslår alltså att sekretess införs för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i dylika ansökningar. Detta kan ske genom ett tillägg i 9 kap. 5 § andra stycket sekretesslagen.
Sekretess hos allmänna domstolar i
vissa mål och ärenden
Både från rättssäkerhetssynpunkt och för att stärka allmänhetens förtroende för rättskipningen är det av stor vikt att domstolarnas handläggning och beslut i så stor utsträckning
som möjligt är offentliga. Domstolsförhandlingar skall således i största möjliga utsträckning vara offentliga (jfr 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen). Vid utformningen av bestämmelser om sekretess hos domstolarna måste de intressen som talar för sekretess vägas mot denna viktiga princip (jfr prop. 1979/80:2, Del A, s. 95 f.).
Huvudregeln för domstolssekretess är att uppgifter som lämnas från en annan myndighet och som är sekretessbelagda där, förblir det när de kommer in till en domstol (12 kap. 1 § sekretesslagen).
Mot bakgrund av 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen får emellertid förhandlingar i allmän domstol hållas inom stängda dörrar endast i vissa fall (se 5 kap. 1 § rättegångsbalken). Enbart den omständigheten att en sekretessbestämmelse är tillämplig på en uppgift som väntas bli förebringad vid en förhandling utgör inte tillräcklig grund för att förhandlingen kan hållas inom stängda dörrar. Utom i vissa särskilt angivna fall krävs för ett förordnande om stängda dörrar att det är av synnerlig vikt att uppgiften hålls hemlig. Vissa bestämmelser i sekretesslagen har dock utformats och tillkommit just för att tillämpas vid domstolar, t.ex. 8 kap. 17 § om sekretess för uppgifter om myndigheters och enskildas affärs- eller driftförhållanden och 9 kap. 16 § om sekretess i mål om bl.a. ansvar för sexualbrott.
Sekretess hos domstolar i mål om ansvar för
brott genom vilket HIV-infektion har eller kan ha överförts m.m.
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter hos domstolar i mål om ansvar för brott genom vilket HIVinfektion har eller kan ha överförts.
Sekretessen i mål enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen skall gälla även i ärenden som rör brott som avses där.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig har i sak tillstyrkt eller har inget att erinra mot förslaget om sekretess hos domstolar i mål om ansvar för brott genom vilket
HIV-infektion har eller kan ha överförts. Ängelholms tingsrätt motsätter sig inte förslaget men är kritisk mot dess motivering. Tingsrätten uttrycker oro för att fördomarna omkring HIV kan komma att förstärkas om förslaget genomförs och anser bl.a. att det bör övervägas att införa bestämmelsen i en egen paragraf.
De flesta remissinstanserna har i sak tillstyrkt eller har inget att erinra mot promemorians förslag om att utvidga sekretessen enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen till att även omfatta ärenden som rör där angivna brott. Riksdagens
ombudsmän (JO) anser dock att tillägget beträffande sekretess
i vissa ärenden inte behövs eller att det som anförs i promemorian inte är tillräckligt som skäl. JO anser vidare bl.a. att uttrycket "ärende som rör ansvar för i denna paragraf angivet brott" inte är ett adekvat uttryck för det som avses, t.ex. begäran om förordnande av målsägandebiträde, offentlig försvarare eller fråga om häktning. Svea hovrätt anser att förslaget har fått en mindre lyckad utformning när det gäller ärenden. En ansökan om målsägandebiträde torde inte utgöra ett ”ärende som rör ansvar för i denna paragraf angivet brott”. Lydelsen ger också vid handen att det i ett sådant ärende – efter det åtal väckts, men innan dom fallit - vore formellt möjligt att hemlighålla namnet på den tilltalade, vilket inte kan ha varit avsikten. Hovrätten föreslår en annan lagteknisk lösning inom ramen för paragrafen. Även Hovrätten över Skåne
och Blekinge har synpunkter och förslag beträffande den
lagtekniska lösningen, liksom Kammarrätten i Stockholm.
Skälen för regeringens förslag:
Sekretess hos domstolar i mål om ansvar för brott genom vilket HIV-infektion har eller kan ha överförts
Enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av posteller telehemlighet, intrång i förvar eller olovlig avlyssning, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller också i mål om ansvar för barnpornografibrott eller motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild. På samma sätt gäller sekretess i mål om ersättning för skada med anledning av sådana brott. Sekretessen gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande i målet.
Som tidigare nämnts kan en förhandling vid domstol hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter som omfattas av sekretess enligt 9 kap. 16 §.
Under en förundersökning kan sekretess gälla för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (9 kap. 17 § första stycket). Sekretessen upphör emellertid att gälla om uppgiften lämnas till domstol med anledning av att åtal väcks, såvida inte sekretess för uppgiften skall gälla enligt 16 §. Sekretessen enligt 16 § upphör också att gälla om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet eller den finns i en handling som har erhållits från en annan myndighet där sekretess gäller för uppgiften (9 kap. 18 § andra stycket).
Att överföra HIV-infektion eller utsätta någon för risk för
överföring av sådan infektion kan, beroende på omständigheterna, föranleda ansvar för t.ex. misshandel, vållande till sjukdom eller spridande av smitta. Någon sekretessbestämmelse som särskilt skyddar uppgifter hos domstolar om enskildas förhållanden i mål om ansvar för brott där överföring av HIV-infektion kan ha förekommit finns inte (jfr NJA 1995 s. 119).
Fortfarande finns det stor okunskap och många fördomar om HIV-infektioner och om människor som har drabbats av en sådan infektion. Det gäller framför allt hur smittspridningen går till. Det är därför viktigt att informera om sjukdomen och att med kraft bekämpa de fördomar som finns. Det går emellertid inte att bortse från att uppgifter som rör HIV-infektion i dag kan vara mycket känsliga och att den enskilde kan lida stort men om uppgifterna blir offentliga.
Det är mot denna bakgrund inte otänkbart att en person som har blivit HIV-smittad eller har riskerat att smittas genom brott inte polisanmäler saken av rädsla för att förhållandet därigenom skulle bli allmänt känt. En person som utsatts för ett sådant brott skall naturligtvis inte behöva göra överväganden av det slaget. Det är oacceptabelt att den som sprider HIVinfektion inte lagförs därför att målsäganden inte vill att det blir känt att han eller hon drabbats eller har riskerat att drabbas av infektionen.
Enligt regeringens mening innebär det anförda att de intressen som talar för ett skydd för integriteten i domstolarna för HIV-smittade brottsoffer och sådana brottsoffer som utsatts för risken att smittas väger tyngre än offentlighetsintresset. Regeringen föreslår därför att det införs en möjlighet att inte lämna ut uppgifter om enskildas personliga förhållanden i mål om ansvar för brott där överföring av HIV-infektion har eller kan ha skett. På så sätt kan t.ex. en uppgift om vem målsäganden är omfattas av sekretess. En bestämmelse av denna innebörd kan lämpligen tas in i 9 kap. 16 § genom att det till de övriga brott som där anges läggs till brott genom vilket HIV-infektion har eller kan ha överförts.
Sekretessen enligt 9 kap. 16 § är förenad med ett rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet, men också att känsliga uppgifter av aktuellt slag kan skyddas. Detta skaderekvisit synes vara väl avvägt även i detta fall.
Sekretess i ärenden som rör brott som anges i 9 kap. 16 § sekretesslagen
Sekretess enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen kan gälla i mål om ansvar för vissa där angivna brott och i mål om skadestånd med anledning av dessa brott. Hos domstolarna förekommer emellertid även ärenden som rör sådana brott, t.ex. begäran om målsägandebiträde. Uppgifter i sådana ärenden kan i viss utsträckning sekretessbeläggas med stöd av andra bestämmelser, t.ex. bestämmelserna om förundersöknings-
sekretess (5 kap. 1 § och 9 kap. 17 §). För det fall uppgifterna kommer in till domstolen från målsäganden själv eller dennes ombud gäller dock inte förundersökningssekretessen. Andra fall där det nu torde saknas möjlighet att förordna om sekretess är vid ansökan om resning i ett brottmål som avser ett brott som nämns i 9 kap. 16 §. Av samma skäl som finns för sekretess i mål om ansvar eller skadestånd bör uppgifter i ett ärende hos domstol som rör brott som avses i 9 kap. 16 § kunna omfattas av sekretess i den utsträckning som gäller i dessa mål. Detta kan ske genom ett tillägg till 9 kap. 16 §.
Sekretess hos domstolar i mål och ärenden enligt
Regeringens bedömning: En utökad möjlighet till sekretess i mål och ärenden enligt konkurrenslagen (1993:20) bör inte införas nu.
Promemorians bedömning:
Överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna delar eller har inget att erinra mot promemorians bedömning. Flera remissinstanser anser dock att det är otillfredsställande om någon på grund av bristande sekretesskydd avstår från att överklaga Konkurrensverkets beslut. Hit hör Kammarrätten i
Stockholm, Konkurrensverket, Marknadsdomstolen, Industriförbundet, Posten AB och Visa Sweden Förening.
Kammarrätten i Stockholm och Marknadsdomstolen anser att det saknas en diskussion i promemorian om avvägningen mellan offentlighet och sekretess i detta avseende. Kammarrätten anser att frågan bör övervägas ytterligare. Konkurrensverket anför att skyddsvärdet för uppgifter som rör affärshemligheter inte förändras bara för att ett ärende överklagas. Skillnaderna i sekretesskydd hos Konkurrensverket och domstolarna har enligt verket lett till att företag i flera fall tvekat om att överklaga verkets beslut, vilket inte torde vara förenligt med rättssäkerheten. Enligt Konkurrensverket finns det vidare risk för att konkurrerande företag kan komma att anmäla eller väcka talan mot varandra för överträdelser av konkurrenslagen bara för att få del av den andres affärshemligheter. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är tveksam till promemorians slutsatser. Skälen mot att överföra samma starka sekretesskydd som nu gäller för tredje man hos Konkurrensverket är enligt länsstyrelsen inte övertygande. Marknadsdomstolen anser att i avvägningen mellan å ena sidan skyddsintresset och å andra sidan offentlighetsintresset borde den långtgående skyldigheten att lämna uppgifter i ärenden enligt konkurrenslagen ge särskild tyngd åt skyddsaspekten. Denna uppfattning delas av Industriförbundet.
Posten AB framhåller att de uppgifter som företag lämnar till Konkurrensverket ofta typiskt sett är sådana som företagen bedömer och behandlar som företagshemligheter samt att det inte torde gynna konkurrensövervakningen att det är ett svagare sekretesskydd i domstolarna än hos Konkurrensverket.
Skälen för regeringens bedömning: Konkurrensverket får i samband med fullgörandet av de uppgifter som följer av konkurrenslagen (1993:20) in handlingar från olika företag. Handlingarna innehåller uppgifter som rör företagen och andra som trätt i affärs- eller annan förbindelse med dem. Granskning enligt konkurrenslagen av ett företag är ofta föranledd av klagomål från någon konkurrent. Vid granskningen kan verket – efter tingsrättens godkännande – företa en undersökning och hämta dokument, bl.a. direkt från det granskade företagets lokaler.
Konkurrensverket har långtgående möjligheter att infordra uppgifter från företag och andra (45 § konkurrenslagen). Uppgifterna kan gälla centrala områden, t.ex. strategier för produktutveckling och marknadsföring samt prispolitik.
Stockholms tingsrätt prövar överklaganden av Konkurrensverkets beslut och tingsrätten kan i vissa fall besluta om åtgärder som verket får vidta enligt konkurrenslagen, bl.a. huruvida det får genomföras undersökningar hos ett företag (47-53 §§). På talan av verket kan tingsrätten besluta att ett företag skall betala konkurrensskadeavgift (26-32 §§). Domar och beslut i vissa mål eller ärenden av Stockholms tingsrätt får överklagas till Marknadsdomstolen. Domstolarna får i samband med handläggningen av sådana mål och ärenden uppgifter ur Konkurrensverkets akter som rör enskildas affärs- och driftförhållanden.
Sekretess gäller med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen jfrd med 2 § sekretessförordningen (1980:657) och punkt 17 i bilagan till förordningen i verksamhet som består i utredning och tillsyn hos Konkurrensverket för uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs. Sekretessen gäller även för uppgifter om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. Denna sekretess är absolut. De uppgifter angående ett företag som kan finnas hos Stockholms tingsrätt eller Marknadsdomstolen i ärenden enligt konkurrenslagen kan vara föremål för sekretess hos domstolen enligt 8 kap. 17 § sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäller sekretess hos domstol i mål eller ärenden för uppgifter om myndigheters eller enskildas affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. Bestämmelsen är utformad så att uppgifterna omfattas av sekretess endast när behovet av sekretess väger mycket tungt. Sådana uppgifter om affärs-
eller driftförhållanden som affärsidkare gärna vill hålla för sig själva men vilkas röjande inte kan antas få några nämnvärda ekonomiska konsekvenser omfattas däremot inte av lagrummet. Med hänsyn till intresset av offentlighet vid domstolar har det inte funnits anledning att låta dessa fall omfattas av en allmän regel om sekretess hos domstol (prop. 1979/80:2, Del A, s. 248). Det gäller alltså olika förutsättningar för sekretess för en uppgift beroende av om uppgiften finns hos Konkurrensverket eller hos domstol.
Posten AB har i en framställning till Justitiedepartementet hemställt om en sådan lagändring att sekretesskyddet för företagshemligheter blir detsamma i domstolarna som hos Konkurrensverket i ärenden som har överklagats till domstol enligt 60 eller 63 § konkurrenslagen eller i vart fall att sekretesskyddet skall stärkas i sådana ärenden.
Handläggningen hos domstolar skall som tidigare nämnts i största möjliga utsträckning vara föremål för allmänhetens insyn. Mot detta måste vägas behovet av skydd för en enskild part. I mål och ärenden enligt konkurrenslagen är domstolarnas praxisskapande roll dessutom avgörande för lagstiftningens sammantagna ekonomiska effekter på marknaden. Behovet av insyn måste därför här även vägas mot risken för att en alltför vidsträckt insyn i ekonomiska förhållanden kan leda till att ärenden inte förs vidare till domstol av en enskild part trots att allmänintresset av en prövning är stor.
Konkurrenslagen som trädde i kraft den 1 juli 1993, innebar stora förändringar i det konkurrensrättsliga regelsystemet. Förbud, kraftiga sanktioner och en delvis ny instansordning i domstol infördes. Regeringen har nyligen tillkallat en särskild utredare för att följa upp de första erfarenheterna av lagen (dir. 1995:136). I uppdraget ingår bl.a. att redovisa de hittillsvarande erfarenheterna från tillämpningen av lagen i domstol, t.ex. överklaganden av Konkurrensverkets beslut. Uppdraget skall redovisas slutligt senast den 31 december 1996.
Lagstiftningen på området är relativt ny och en uppföljning har nu påbörjats. Mot bakgrund härav och då det enligt regeringens mening ännu inte går att dra några bestämda slutsatser om vilken praxis som kommer att gälla vid tillämpningen av nuvarande sekretessregler i dessa mål och ärenden, anser regeringen att någon ändring av sekretesslagen som Posten AB föreslagit inte bör genomföras nu.
Framställningar som inte föreslås leda
till ändring i sekretesslagen
Regeringens bedömning: Det bör inte föreslås en lättnad i sekretessen vad gäller uppgift om familjehems adresser.
Offentlighetsprincipen bör inte gälla hos enskilda organisationer som har fått statliga medel för biståndsverksamhet.
Uppgifter om familjehems adresser
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig delar eller har inget att invända mot promemorians bedömning.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. I rättspraxis har ansetts att bestämmelsen hindrar att namn- och adressuppgifter avseende familjehem lämnas ut till en familjehemsförening som vill ta kontakt med familjehemmen för att informera om föreningens verksamhet (RÅ 1990 not. 481).
I konstitutionsutskottets betänkande 1993/94:KU38 Några frågor om sekretess behandlades bl.a. en motion (1993/94:K52) vari begärdes lättnader i sekretessen beträffande familjehem. Motionären ansåg att det finns ett behov att lätta på sekretessen för uppgifter om familjehemmens adresser så att de kan lämnas ut i den omfattning som kan anses rimlig för att familjer med samma problemområden skall kunna få stöd av varandra. Utskottet förutsatte att frågan skulle bli föremål för bedömningar i det fortlöpande översynsarbete i fråga om sekretesslagen som pågår inom regeringskansliet och avstyrkte motionen. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1993/94:382).
Bestämmelsen i 7 kap 4 § sekretesslagen är utformad med en presumtion för sekretess. Anledningen till detta är att uppgifter inom socialtjänsten ofta är mycket integritetskänsliga. Information om föreningar av detta slag torde utan större svårigheter kunna förmedlas genom att t.ex. låta kommunen lämna information om familjehemsföreningarna till familjehemmen, varvid familjehemsföräldrarna själva får välja att ta kontakt med en dylik förening. Det förhållandet att en familjehemsförening önskar informera om dess verksamhet utgör alltså enligt regeringens bedömning inte tillräckliga skäl för en författningsändring av den innebörd som motionären efterlyst.
Uppgifter hos enskilda organisationer
Promemorians bedömning:
Överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig delar eller har inget att invända mot promemorians bedömning.
Skälen för regeringens bedömning:
Offentlighetsprincipen gäller hos myndigheter. Ett enskilt organs verksamhet är däremot vanligtvis inte underkastat offentlighetsprincipen.
I en framställning till Justitiedepartementet föreslås att offentlighets-principen skall gälla också hos enskilda organisationer för statligt finansierade projekt.
En stor del av det svenska biståndet går till olika enskilda organisationer för deras biståndsprojekt. Bistånden administreras till största delen av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) som är en statlig myndighet där offentlighetsprincipen är tillämplig. För att en enskild organisation skall få statliga biståndspengar krävs att den ansöker om detta hos Sida. Vidare skall den organisation som erhållit biståndspengar fortlöpande rapportera till Sida om sin verksamhet. Dessa rapporter är enligt huvudregeln offentliga hos Sida. Även om allmänheten inte har direkt insyn i den enskilda organisationens verksamhet, får allmänheten insyn i den verksamhet som är statligt finansierad genom de ansökningar och rapporter som är en förutsättning för att erhålla biståndspengar. Denna insyn får anses tillräcklig. Det finns därför inte skäl att införa några regler som gör att handlingar hos enskilda organisationer skulle bli allmänna handlingar.
Offentlighetsprincipen och myndigheters
hantering av framställningar om utlämnande av stora mängder allmänna handlingar
Regeringens bedömning: Inga förändringar bör föreslås av regleringen kring utlämnande av allmänna handlingar.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de som yttrat sig delar eller har inget att invända mot promemorians bedömning
(Riksdagens ombudsmän, Stockholms tingsrätt, Kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall, Justitiekanslern, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Riksrevisionsverket och Svenska Kommunförbundet).
Svea hovrätt anser att frågan behöver övervägas ytterligare. Försvarsmakten vidhåller sin uppfattning att det behövs en
översyn av berörda författningar. Socialstyrelsen menar att det närmare kan övervägas att göra ett förtydligande i tryckfrihetsförordningen (TF) för att bekräfta den rättspraxis som det ges uttryck för i promemorian. Samtidigt framhåller styrelsen att det är av största vikt att sådana överväganden inte kan uppfattas som inskränkningar i offentlighetsprincipen.
Riksarkivet har angett att man inte har något att invända mot
övervägandena i promemorian i annan mån än att genomgången av de situationer där massutlämnanden kan förekomma är ofullständig och därför inte kan läggas till grund för generella slutsatser av den omfattning som gjorts.
Skälen för regeringens bedömning: Försvarsmakten har i en framställning till Justitiedepartementet pekat på att i några fall under senare år har en speciell form av begäran om utlämnande av allmänna handlingar aktualiserats inom försvaret. Det har varit fråga om situationer där enskilda har begärt att få ut en stor mängd handlingar i ett specifikt ärende.
Riksarkivet har i en skrivelse, som inte behandlats i promemorian, hemställt om en ändring av 7 kap. 15 § sekretesslagen. Bakgrunden till framställningen är att i samband med att ansvaret för folkbokföringen överförts från kyrkan till skattemyndigheterna, har regeringen beslutat att kyrkoarkiven skall mikrofilmas för tiden fram till den 1 juli 1991 och att arkiv och filmer därefter fortlöpande skall överföras till landsarkiven. En del av de uppgifter som finns i detta material omfattas av folkbokföringssekretess enligt 7 kap. 15 § jämfört med 13 kap. 4 § sekretesslagen.
Av Riksarkivets skrivelse framgår att efterfrågan bland släktforskare och andra att få ta del av dessa folkbokföringsuppgifter är betydande. Vid sådana framställningar om att få ta del av handlingar sker en sekretessprövning som är svår att förena med tillgängliga resurser, skriver Riksarkivet. I sin framställning anger Riksarkivet att det finns två sätt att möta denna situation. Antingen tilldelas Riksarkivet och landsarkiven anslag som är dimensionerade efter den stadigt ökande arbetsbörda som kan förutses. Alternativt kommer en ändring av den aktuella bestämmelsen i sekretesslagen till stånd, så att sekretessprövning och utlämnande väsentligt underlättas.
Rätten att få ta del av allmänna handlingar är en grundläggande beståndsdel i offentlighetsprincipen. Denna rätt förverkligas bl.a. genom medborgarnas frihet att utan inblandning av myndigheter själva välja vilka handlingar som de vill ta del av. Det är enligt denna princip också självklart att en medborgare inte skall behöva nöja sig med att få ett urval av uppgifter, sammanställda av myndigheten. Likaså är det för handlingsoffentligheten fundamentalt att den ger allmänheten en rätt att, om vissa delar av handlingen på grund av sekretess inte får röjas, ta del av övriga delar av handlingen.
Även om dessa principer är centrala finns det naturligtvis situationer när allmänhetens begäran, helt eller delvis, inte kan tillmötesgås. Det kan gälla situationen när den eftersökta handlingen inte går att identifie ra eller när betydande hinder möter mot att handlingar tillhandahålls (2 kap. 12 § TF). Exempel på betydande hinder kan vara att
sökanden begärt att få ta del av handlingar i en sådan omfattning att myndigheten genom utlämnandet hindras att fullgöra andra arbetsuppgifter. Följden av att det föreligger betydande hinder kan dock aldrig vara att handlingarna över huvud taget inte lämnas ut. Däremot måste den sökande räkna med att hans eller hennes framställning kan ta tid att effektuera.
Som det redogörs för i promemorian har det därutöver genom främst Regeringsrättens ställningstaganden visats på lösningar som i en del fall av utlämnande av ett stort antal handlingar kan ge myndigheterna vägledning i hur sådana framställningar kan hanteras. De problem som Riksarkivet har fäst uppmärksamhet på har stor likhet med de som påtalats av Försvarsmakten. Även om det förekommer framställningar om att få ta del av ett stort antal handlingar i andra situationer än av de slag som redovisats i promemorian, bör man enligt regeringens uppfattning vara försiktig med att föreslå förändringar som skulle leda till att information hos myndigheterna, som inte omfattas av sekretess, undanhålls allmänheten. Svea hovrätt har pekat på ett problem som delvis ligger vid sidan av de som ligger bakom promemorians ställningstaganden. Det gäller svårigheten för en mottagande myndighet att bedöma skaderisken hos vissa uppgifter i ett material som är upprättat av en annan myndighet. Reglerna om allmänna handlingars offentlighet bygger på att det är den myndighet som förvarar en handling som också skall ta ställning till en begäran om dess utlämnande (2 kap. 14 § TF). Från denna regel görs i TF undantag i några alldeles speciella fall, t.ex. i fråga om handlingar som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Vidare kan undantag göras i lagstiftning om det finns särskilda skäl. I andra fall måste den förvarande myndigheten självständigt göra sin bedömning av skaderisken. Detta hindrar emellertid inte vid tveksamhet att den förvarande myndigheten i utlämnandefrågan inhämtar synpunkter hos den myndighet som upprättat handlingen (jfr prop. 1979/80:2, del A, s. 147).
Sammantaget menar regeringen att det inte finns skäl att införa några förändringar som med stöd av tryckfrihetsförordningen inskränker rätten att ta del av allmänna handlingar.
Liksom promemorian vill regeringen peka på de överväganden kring handlingsbegreppet som skall göras enligt kommittédirektiven om en ny datalag m.m. (dir. 1995:91). Enligt dessa direktiv skall en anpassning göras av offentlighetsprincipen till nya tekniska förutsättningar och förslag till grundlagsändringar skall läggas fram.
Statliga myndigheters tillhandahållande
av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen respektive i uppdragsverksamhet
I konstitutionsutskottets betänkande 1992/93:KU38 Offentlighet och sekretess behandlades bl.a. motionen 1992/93:K406 i vilken motionären pekar på de problem som uppstår när myndigheter med uppdragsverksamhet inte anger att handlingar kan lämnas ut mot en lägre avgift enligt offentlighetsprincipen än om de lämnas ut i uppdragsverksamheten. Riksdagen borde, enligt motionären, hos regeringen begära ett förslag till hur medborgarnas rätt till insyn enligt offentlighetsprincipen skall säkerställas hos myndigheter med uppdragsverksamhet.
Konstitutionsutskottet gjorde följande bedömning. Frågan om myndigheternas utlämnande av allmänna handlingar antingen i uppdragsverksamhet eller i enlighet med offentlighetsprincipen har fått ett klargörande genom den ändring av förordningen om statliga myndigheters serviceskyldighet m.m. (1980:900) som trädde i kraft den 1 juli 1992 (SFS 1992:193). Mycket talar dock för att ändringen inte nått fram till de statliga myndigheter som i sin uppdragsverksamhet försäljer uppgifter ur allmänna handlingar. Mot bakgrund av vägledningsskyldigheten i 4 § förvaltningslagen (1986:223) åligger det myndigheterna att utan att det särskilt begärs - informera om möjligheten att få kopia av allmän handling om detta är billigare än om uppgiften tillhandahålls i myndighetens uppdragsverksamhet. Det är enligt utskottets mening angeläget att så sker. Detta för att säkerställa att myndigheterna lämnar de aktuella uppgifterna utan att det särskilt begärs. Enligt utskottet borde detta med anledning av motion K406 ges regeringen till känna. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1992/93:414).
Enligt bestämmelserna i avgiftsförordningen (1992:191), som trädde i kraft samtidigt som den av konstitutionsutskottet nämnda ändringen i förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet m.m., skall en statlig myndighet ta ut avgift för att den efter särskild begäran lämnar ut t.ex. en kopia av en allmän handling (15 §). Avgiften skall tas ut med visst belopp (16-22 §§).
Riksdagens ombudsmän (JO) har överlämnat ett beslut av den 8 april 1991 angående Patent- och registreringsverket (PRV) (JO 1991/92 s. 418) till regeringen (dnr 3-734/91) och väckt frågan om översyn av författningsregleringen avseende avgiftsuttag för utlämnande av allmän handling inom PRV:s verksamhetsområde. Efter regeringens beslut den 9 april 1992 (dnr 2706/91) med tillstånd för PRV att sälja uppgifter ur personregister och regeringens beslut om att införa avgiftsförordningen lades JO:s framställning till handlingarna (Näringsdepartementets beslut den 12 juli 1993).
Regeringen har härefter i två beslut den 21 september 1995 (dnr Ju94/1565 och Ku94/1267/Ka) behandlat överklagande av en länsstyrelses respektive ett landsarkivs beslut att påföra avgifter för utfående av kopior av allmänna handlingar med stöd av kungörelsen (1946:679) angående kommissionärer hos myndigheter tillhörande statsförvaltningen respektive förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. I besluten uttalade regeringen bl.a. att den som hos en myndighet önskar ta del av en allmän handling har rätt att mot fastställd avgift få t.ex. en kopia av handlingen, att sådan avgift får tas ut med stöd av avgiftsförordningen samt att avgiftsbestämmelser i nämnda kungörelse respektive instruktion inte är tillämpliga i fall som avser rätten att enligt tryckfrihetsförordningen få kopia av allmän handling.
I detta sammanhang kan också nämnas att Finansdepartementet den 24 februari 1995 enligt avtal (dnr Fi 95/622) har uppdragit åt en konsult att ta fram en informationsskrift som informerar om bl.a. offentlighetsprincipen, sekretesslagen och insynsregler enligt förvaltnings- och kommunallagarna. Informationen skall i första hand riktas till förtroendevalda, chefer och handläggare i kommuner och landsting.
Genom de åtgärder som sålunda vidtagits kan konstateras att regeringens arbete på detta område ligger i linje med vad konstitutionsutskottet anfört och riksdagen givit regeringen till känna.
Kostnader
Vid en myndighets bedömning av utlämnande av uppgifter måste den alltid undersöka om det föreligger sekretess för uppgifterna enligt någon bestämmelse i sekretesslagen eller annan författning. De föreslagna förändringarna består bl.a. i att ett antal myndigheter åläggs att iaktta nya sekretessbestämmelser vilket kan komma att medföra ett visst merarbete för dem. Regeringens bedömning är att detta merarbete inte kommer att innebära några nämnvärda kostnadsökningar hos de berörda myndigheterna.
Om antalet överklaganden av beslut om att inte lämna ut handlingar stiger till följd av förslaget, kommer främst domstolarnas arbetsbelastning att öka. Målökningen förväntas dock bli så marginell att den kan klaras av med befintliga resurser.
Förslaget innebär vidare att offentlighetsprincipen och sekretesslagen blir tillämpliga i en begränsad del av Riksidrottsförbundets verksamhet. De kostnader som detta eventuellt kan åsamka Riksidrottsförbundet måste emellertid betraktas som obetydliga.
Sammanfattningsvis är regeringens bedömning att kostnadsökningen för de som berörs av förslaget kommer att
bli ytterst begränsad och att den ryms inom myndigheternas befintliga resursramar.
Övrigt
En redaktionell ändring föreslås i 7 kap. 11 § fjärde stycket innebärande att "om uppgiften röjs" i sista meningen tas bort.
Andra stycket bör förtydligas genom att ”ombudsmannen” ändras till "Ombudsmannen mot etnisk diskriminering", vilket är det korrekta namnet enligt lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering.
Sida:s fullständiga namn är sedan den 1 juli 1995 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). I 9 kap. 11 § andra stycket omnämns Sida med myndighetens äldre namn. Detta föranleder en ändring i 9 kap. 11 § andra stycket.
Författningskommentar
5 kap.
1 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.
Till första stycket har fogats en ny punkt enligt vilken sekretess gäller för uppgift som hänför sig till verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud. Med detta avses bl.a. den utredning som föregår en anmälan till åklagaren om det kan finnas skäl för näringsförbud. Även uppgifterna i en sådan anmälan och uppgifter i övrigt i en utredning hos polis och åklagare om näringsförbud omfattas av den föreslagna bestämmelsen. Av skaderekvisitet framgår att det främsta syftet med bestämmelsen är att skydda uppgiften under den tid utredningen pågår så att ett kommande beslut om näringsförbud inte äventyras.
I andra stycket har införts en bestämmelse om sekretess för uppgifter om misstanke om sådana brott som en konkursförvaltare är skyldig att anmäla till åklagare enligt 7 kap. 16 § konkurslagen. Sekretess för sådana uppgifter hos de myndigheter som anges skall kunna gälla i de fall det skulle försvåra en pågående eller en förutsedd brottsutredning om uppgiften lämnades ut.
7 kap.
9 §
En ny bestämmelse införs i femte stycket, utformat i enlighet med lagrådets förslag.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6. Den innebär att sekretess skall kunna gälla hos Statens skolverk i dess tillsynsverksamhet över fristående skolor för uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Bestämmelsen förutsätter att uppgifterna härrör från skolans elevvårdande verksamhet eller ärenden om tillrättaförande av elever eller skiljande av elever från vidare studier. Härmed avses samma slags verksamhet eller ärenden som inom det offentliga skolväsendet. Med hänsyn till att de uppgifter som kan vara aktuella hos Skolverket i tillsynssammanhang ofta torde vara av mycket känslig natur är skaderekvisitet omvänt. Det råder således en presumtion för sekretess. Bestämmelsen gäller till skydd för, förutom de personer som kan vara aktuella i ett tillsynsärende, deras närstående. Sekretessen gäller inte Skolverkets beslut i tillsynsärenden. Meddelarfriheten viker för tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelsen, såvitt avser uppgifter som hänför sig till annat än ärenden om tillrättaförande av elever eller skiljande av elever från vidare studier.
11 §
En redaktionell ändring har gjorts i paragrafens fjärde stycke. Ändringen innebär att orden "om uppgiften röjs" i sista meningen tas bort.
15 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7. Ett nytt stycke 2 har införts. Det nya stycket innebär att om sekretess enligt paragrafens första stycke gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden och den uppgiften lämnas till en kommunal myndighet enligt särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn (75 § folkbokföringskungörelsen [1967:495]) skall sekretessen också gälla hos den myndigheten. Sekretess skall dock inte gälla för uppgift som tas upp i beslut hos myndigheten.
31 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8. Den sekretess som gäller enligt paragrafen i ärende om prövning av någons lämplighet att ha körkort eller traktorkort för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden har utvidgats till att också gälla i ärende om prövning av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297).
36 §
Bestämmelsen, som är ny, behandlas i avsnitt 9.
Bestämmelsen innebär att sekretess skall kunna gälla för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden om överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd. Det skaderekvisit som föreskrivs innebär en presumtion för offentlighet. Sekretess skall inte gälla för uppgifter i beslut i nämndens ärenden. Syftet med bestämmelsen är att skydda sådana typiskt sett känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kommer in till nämnden i ärenden om överklagande.
9 kap.
1 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 10.
Den innebär att uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som lämnas till en kommun eller ett landsting i ett ärende om förhandsbesked i en taxerings- eller skattefråga skall omfattas av samma sekretess hos kommunen eller landstinget som hos skattemyndigheten. Hos skattemyndigheten är sekretessen absolut, dvs. den gäller utan något skaderekvisit. Kommuner och landsting kan i samband med att Skatterättsnämnden eller en domstol prövar ett ärende eller mål om förhandsbesked i en skatte- eller taxeringsfråga få del av uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Den nya bestämmelsen medför att sekretess kan gälla för sådana uppgifter i ett förhandsbesked även t.ex. när en kommun begär att få ta del av det för att ta ställning till om den skall överklaga bekedet.
5 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 11.
Den innebär att den sekretess som med stöd av 5 § tredje stycket gäller beträffande uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden hos Centrala
studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar utvidgas till att omfatta även ansökningar i sådana ärenden.
Av de föreskrifter som gäller beträffande handläggning av detta slags ärenden följer att en person som ansöker om t.ex. eftergift av ett lån ofta torde behöva lämna uppgifter om sina personliga eller ekonomiska förhållanden som kan vara av mycket känsligt slag. Det kan gälla t.ex. uppgifter om sjukdom eller annat som kan utgöra grund för eftergift av ett lån. Bestämmelsen syftar främst till att skydda uppgifter i ansökningar om eftergift eller anstånd med betalning av lån, men gäller även beträffande uppgifter i andra slags ansökningar i dessa ärenden. Sekretessen är begränsad med ett rakt skaderekvisit och det föreligger således en presumtion för offentlighet.
11 §
Ändringen i andra stycket är föranledd av att Sida:s fullständiga namn numera är Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.
16 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 12.
Ändringarna innebär dels att sekretess kan gälla för uppgifter hos domstolar i mål som rör brott genom vilket HIV-infektion har eller kan ha överförts, dels en allmän utvidgning av sekretessen för uppgifter i mål som avses i denna paragraf till att gälla även ärenden som rör brott som avses här.
Bestämmelsen om sekretess i ärenden som rör brott som anges i paragrafen har främst till ändamål att uppgifter som skyddas i brottmålet inte skall behöva lämnas ut om de förekommer i ett ärende som har anknytning till brottet. Som exempel på sådana ärenden kan nämnas ärenden om förordnande av målsägandebiträde efter ansökan av målsäganden och ansökningar om resning i brottmål.
21 §
Ändringen är endast redaktionell. Paragrafens andra stycke har förtydligats genom att ordet "ombudsmannen" ändrats till "Ombudsmannen mot etnisk diskriminering", vilket är det korrekta namnet enligt lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering.
Bilagan
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.
Den innebär att offentlighetsprincipen och sekretesslagen skall gälla för sådan verksamhet hos Sveriges Riksidrottsförbund som består av fördelning av statsbidrag till kommuner för specialidrott inom gymnasieskolan.
Departementspromemorians Några frågor om sekretess (Ds 1995:42) författningsförslag
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)
9
dels att 7 kap. 11, 15 och 31 §§, 9 kap. 1, 5, 16 och 21 §§, 16
kap. 1 § och bilagan till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 7 kap. 36
och 37 §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
9Lagen omtryckt 1992:1474.
Föreslagen lydelse
7 kap.
11 §
10
Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller för beslut i annat ärende som avses i detta stycke.
Sekretess gäller i annat fall än som avses i första – tredje styckena i myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för sådant men, för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs.
10Senaste lydelse 1994:595.
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första – tredje styckena i myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för sådant men, för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretess gäller i annat fall än som avses i första – tredje styckena i myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för sådant men, för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom utrikesförvaltningen.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
15 §
11
Sekretess gäller
1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen,
2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,
3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,
för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
11Senaste lydelse 1994:595.
Har en uppgift, för vilken
sekretess gäller enligt första stycket 1. lämnats till en kommun, gäller sekretessen också hos kommunen.
Sekretess
gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
31 §
Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha körkort eller traktorkort för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller i ärende om
prövning av någons lämplighet att ha körkort, traktorkort,
luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297) för uppgift om den enskildes hälso-
tillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
36 §
Sekretess gäller hos Statens
skolverk i verksamhet som avser tillsyn över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor)
1. dels för uppgift som hänför
sig till psykologisk undersökning eller behandling, dels för uppgift om enskilds personliga förhållanden som härrör från verksamhet hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men,
2. dels för uppgift som härrör
från skolans elevvårdande verksamhet i övrigt om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ett ärende.
I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
37 §
Sekretess gäller i ärenden om
överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
9 kap.
1 §
12
Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos Tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.
12Senaste lydelse 1994:595.
Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register och hos kommun eller lands-
ting för uppgift som lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos
Tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet. Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig inkomstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmansföretag,
3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om skatteregister. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift i en revisionspromemoria lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
5 §
Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Sekretess gäller i ärende om studiestöd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Såvitt gäller annat än studiestöd under sjukdom gäller sekretessen dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller i ärende om
studiestöd och i ärende hos Centrala studiestödsnämnden om
lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar
för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Såvitt gäller annat än studiestöd under sjukdom gäller sekretessen dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller, i annat fall än som avses i andra stycket och 8 kap. 6 - 8 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte ansökan eller beslut i ärendet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
16 §
13
Sekretess gäller hos domstol i mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av post- eller telehemlighet, intrång i förvar eller olovlig avlyssning samt i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller hos domstol även i mål om ansvar för barnpornografibrott eller motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon denne närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande i målet.
13Senaste lydelse 1993:437.
Sekretess gäller hos domstol i
mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av posteller telehemlighet, intrång i förvar, olovlig avlyssning eller
brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts
samt i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller hos domstol även i mål om ansvar för barnpornografibrott eller motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon denne närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande i målet. Sekretessen gäller
även i ärende som rör ansvar för i denna paragraf angivet brott, dock inte för uppgift om vem som har dömts för brottet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
21 §
14
Sekretess gäller i ärende hos Jämställdhetsombudsmannen eller Jämställdhetsnämnden enligt jämställdhetslagen (1991:433) för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos ombudsmannen och Nämnden mot etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
14Senaste lydelse 1994:864.
Sekretess gäller hos Ombuds-
mannen mot etnisk diskriminering och Nämnden mot etnisk
diskriminering i ärende enligt lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmanen för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
16 kap.
1 §
15
Nuvarande lydelse
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3. denna lag enligt - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7 kap. 34 §
15Senaste lydelse 1995:490.
8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 § första stycket 2
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Föreslagen lydelse
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3. denna lag enligt - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7 kap. 34 §
7 kap. 36 §
såvitt avser uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier
8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 § första stycket 2
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Nuvarande lydelse
Bilaga
16
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
16Senaste lydelse 1994:1695.
Verksamhet- - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -Svenska språknämnden
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)
Föreslagen lydelse
Bilaga
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- - - - - - -Svenska språknämnden
Sveriges riksidrottsförbund
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)
fördelning till kommuner av statsbidrag till kostnader för specialidrott inom gymnasieskolan (SFS 1995:361)
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Författningsförslag i promemorian Sekretess vid samarbetet mot ungdomsbrott och ekobrott
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § och 14 kap. 2 §sekretesslagen (1980:100 )
17
skall ha följande lydelse.
17Lagen omtryckt 1992:1474.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
18
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, eller
3. åklagarmyndighets, polismyndighets, tullmyndighets eller kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott
om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
18Senaste lydelse 1988:448.
Sekretess gäller för uppgift
som hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser
användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, eller
3. åklagarmyndighets,
polismyndighets, tullmyndighets eller kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott, eller
4. verksamhet som rör
ifrågasatt näringsförbud
om det kan antas att syftet
med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet, tullmyndighet eller kustbevakningen med att uppdaga, utreda eller beivra brott.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Sekretess gäller också hos till-
synsmyndighet i konkurs och inom exekutionsväsendet för uppgift som angår misstanke om att gäldenär har begått brott som avses i 11 kap. brottsbalken eller annat brott som har samband med hans näringsverksamhet under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket.
I fråga om
uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
14 kap.
2 §
19
Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 § lämnas till myndighet, om uppgiften behövs där för
1. förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer,
2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer, eller
3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer. Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt yttrande av sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver förundersökning i brottmål.
Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Uppgift hos myndighet som driver televerksamhet om enskilds telefonnummer får dock, om den enskilde hos myndigheten begärt att abonnemanget skall hållas hemligt och uppgiften omfattas av sekretess enligt 9 kap. 8 § tredje stycket, lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl.
Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än böter.
För uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1–6, 33 och 34 §§, 8 kap. första stycket, 9 eller 15 § eller 9 kap. 4 eller 7 §, 8 § första eller andra stycket eller 9 § andra stycket gäller vad som föreskrivs i fjärde stycket endast såvitt angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Dock hindrar sekretess enligt 7 kap. 1, 4, 33 eller 34 § inte att uppgift som angår misstanke om brott enligt 3,4 eller 6 kap. brottsbalken mot någon som inte har fyllt arton år lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet.
19Senaste lydelse 1994:86.
Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfattas av sekretess enligt 9 kap. 9 § första stycket.
Sekretess enligt 7 kap. 4 §
första och tredje styckena hindrar inte att uppgift om enskild, som inte fyllt arton år eller närstående till denne, lämnas från myndighet inom socialtjänsten till polismyndighet, om det finns en påtaglig risk att den unge skall begå brott och uppgiften kan antas bidra till att förhindra brott.
Sekretess enligt 7
kap. 1 § och 4 § första och tredje styckena hindrar inte att uppgift om enskild, som inte fyllt arton år eller som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Detsamma gäller i fråga om lämnande av uppgift om gravid kvinna eller närstående till henne, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
Denna lag träder i kraft
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig eller beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian Några frågor om sekretess (Ds 1995:42)
Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Ängelholms tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Sundsvall, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsoffermyndigheten, Datainspektionen, Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Luftfartsverket, Riksskatteverket, Skatterättsnämnden, Statens skolverk, Skolväsendets överklagandenämnd, Centrala studiestödsnämnden, Statens invandrarverk, Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Marknadsdomstolen, Riksarkivet, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Riksidrottsförbund, Waldorfskolefederationen, Posten AB, Visa Sweden Förening, Staffan Olsson
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig eller beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Sekretess vid samarbetet mot ungdomsbrott och ekobrott
Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Handens tingsrätt, Örebro tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Gävle tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Örebro län, Länsrätten i Norrbottens län, Länsrätten i Kronobergs län, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Socialstyrelsen, Datainspektionen, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Patentoch Registreringsverket, Statens institutionsstyrelse, Skattemyndigheten i Stockholms län, Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län, Skattemyndigheten i Malmöhus län, Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län, Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet, Svenska Kommunförbundet, Stockholms stad, Karlstad kommun, Falu kommun, Tjänstemännens centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges advokatsamfund, Svenska Bankföreningen, Sparbanksgruppen AB, Sveriges Domareförbund, Föreningen Sveriges kronofogdar, Finansbolagens förening, Svenska Inkassoföreningen, Konkursförvaltarkollegiet, Ackordscentralen i Stockholm, Ackordscentralen i Göteborg, Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Industriförbund, Föreningen Sveriges polischefer, Svenska polisförbundet, Riksförbundet Hem och Skola, Akademikerförbundet, Föreningen Sveriges frivårdstjänstemän, Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01), Organisationen för barnens rätt i samhället (BRIS), Statens ungdomsråd, Svenska skyddsförbundet, Barnombudsmannen, Länsstyrelsernas socialtjänstförening, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Staffan Olsson
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)
20
dels att 5 kap. 1 §, 7 kap. 9, 11, 15 och 31 §§, 9 kap. 1, 5, 16
och 21 §§, och bilagan till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 36 §,
av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
20Senaste lydelse 1992:1474.
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, eller
3. åklagarmyndighets, polismyndighets, tullmyndighets eller
kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet, tullmyndighet eller kustbevakningen med att uppdaga, utreda eller beivra brott.
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser
användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, eller
3.
verksamhet som rör
utredning i frågor om näringsförbud, eller
4.
åklagarmyndighets,
polismyndighets, tullmyndighets eller kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott
om det kan antas att syftet
med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet, tullmyndighet eller kustbevakningen med att uppdaga, utreda eller beivra brott
samt hos en tillsynsmyndighet i konkurs och inom exekutionsväsendet för uppgift som angår misstanke om att en gäldenär har begått brott som avses i 11 kap. brottsbalken eller annat brott som har samband med gäldenärens näringsverksamhet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst fyrtio år.
7 kap.
9 §
21
Sekretess gäller i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts.
Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Dessutom gäller inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbild-
21Senaste lydelse 1994:1695.
ningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan sekretess i annan elevvårdande verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos Statens
skolverk i verksamhet som avser tillsyn över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) för uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte Statens skolverks beslut i ett ärende.I fråga om uppgift i
allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
11 §
22
Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller för beslut i annat ärende som avses i detta stycke.
Sekretess gäller i annat fall än som avses i första – tredje styckena i myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för sådant men, för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs.
22Senaste lydelse 1994:595.
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första – tredje styckena i myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för sådant men, för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom utrikesförvaltningen.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
15 §
23
Sekretess gäller
1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen,
2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,
3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,
för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
23Senaste lydelse 1995:595.
Har en uppgift, för vilken
sekretess gäller enligt första stycket 1, lämnats till en kommunal myndighet enligt särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn, gäller sekretessen också hos myndigheten. Sekretess gäller dock inte om uppgiften tas upp i beslut hos myndigheten.
Sekretess gäller i ärende om fingerade
personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
31 §
Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha körkort eller traktorkort för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller i ärende om
prövning av någons lämplighet att ha körkort, traktorkort,
luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297) för uppgift om den enskildes
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
36 §
Sekretess gäller hos
Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som överklagats dit, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte nämndens beslut i ett ärende.
I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
9 kap.
1 §
24
Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos Tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om den kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.
24Senaste lydelse 1995:595.
Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register och hos kommun eller lands-
ting för uppgift som lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos
Tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet. Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig inkomstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmansföretag,
3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om skatteregister. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift i en revisionspromemoria lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
5 §
Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Sekretess gäller i ärende om studiestöd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Såvitt gäller annat än studiestöd under sjukdom gäller sekretessen dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller i ärende om
studiestöd och i ärende hos Centrala studiestödsnämnden om
lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar
för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Såvitt gäller annat än studiestöd under sjukdom gäller sekretessen dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller, i annat fall än som avses i andra stycket och 8 kap. 6 – 8 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte ansökan eller beslut i ärendet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
16 §
25
Sekretess gäller hos domstol i mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av post- eller telehemlighet, intrång i förvar eller olovlig avlyssning samt i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller hos domstol även i mål om ansvar för barnpornografibrott eller motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon denne närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande i målet.
25Senaste lydelse 1993:437.
Sekretess gäller hos domstol i
mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av posteller telehemlighet, intrång i förvar eller olovlig avlyssning eller
brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts
samt i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller hos domstol även i mål om ansvar för barnpornografibrott eller motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon denne närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller även i ärende som rör i denna paragraf angivet brott. Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för
uppgift om vem som är tilltalad eller svarande. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
21 §
26
Sekretess gäller i ärende hos Jämställdhetsombudsmannen eller Jämställdhetsnämnden enligt jämställdhetslagen (1991:433) för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos ombudsmannen och Nämnden mot etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
26Senaste lydelse 1994:864.
Sekretess gäller hos Ombuds-
mannen mot etnisk diskriminering och Nämnden mot etnisk
diskriminering i ärende enligt lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Bilaga
27
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
27Senaste lydelse 1995:904.
Verksamhet– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Svenska språknämnden
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Svenska språknämnden
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)
Sveriges Riksidrottsförbund
fördelning till kommuner av statsbidrag till kostnader för specialidrott inom gymnasieskolan (SFS 1995:361)
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-12-18
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan
Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 7 december 1995 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna Helena Jäderblom och Caroline Beck-Friis.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
7 kap.
9 §
I lagrådsremissen föreslås att paragrafen kompletteras med bestämmelser om sekretess hos Statens skolverk i tillsynsverksamhet som avser utbildning vid fristående skolor. Sekretessen skall omfatta uppgifter som härrör från sådan skolas elevvårdande verksamhet och avser enskilds personliga förhållanden. Genom den föreslagna avgränsningen till uppgifter som härrör från skolans elevvårdande verksamhet uppkommer en skillnad i förhållande till sekretessen inom skolområdet i övrigt, vilken enligt paragrafens första och andra stycken med visst undantag avser såväl uppgifter inom den elevvårdande verksamheten som uppgifter som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Orsaken till denna skillnad är inte närmare belyst i remissen men kan antas vara ett resultat av strävan att begränsa regleringens omfattning och göra bestämmelserna mer lättöverskådliga (jfr avsnitt 6 i allmänna motiveringen). Det är emellertid att märka att departementspromemorians förslag innebar att sekretessen skulle omfatta också den sistnämnda typen av uppgifter och att remissinstanserna inte synes ha riktat kritik mot promemorieförslaget i det avseendet.
Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att den nya sekretessregleringen för tillsynen över fristående skolor får omfatta samma slag av uppgifter som sekretessen inom det offentliga skolväsendet enligt paragrafens första och andra stycken. Detta bör kunna ske exempelvis genom att i det föreslagna femte stycket infoga en ny andra mening av följande lydelse: "Samma sekretess gäller i nämnda tillsynsverksamhet för uppgift som hänför sig till en fråga om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier".
15 §
Förslaget innebär att, när en uppgift som omfattas av folkbokföringssekretess har lämnats till en kommunal myndighet enligt särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn, sekretessen gäller också hos den myndigheten. Den särskilda uppgiftsskyldighet som åsyftas är den som behandlas i 75 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) och som bl.a. innebär att skattemyndigheten före utgången av varje kalenderår till kommun skall sända vissa uppgifter om barn i kommunen som under det nästkommande året fyller sju år. Lagrådet har ingen erinran mot förslaget. Det bör emellertid påpekas att, som förslaget har avfattats, sekretess gäller endast hos den kommunala myndighet som har tagit emot uppgifterna. Denna myndighet torde som regel vara kommunens skolstyrelse. I motsats till vad som uttalas i remissens motiv kommer alltså den föreslagna regeln åtminstone normalt inte att innebära att sekretessen gäller för adressuppgifter och liknande uppgifter hos skolan. Vill man åstadkomma att sekretess för ifrågavarande uppgifter gäller även hos skolan vid sidan av vad som följer av elevvårdssekretessen, torde en annan lösning få väljas.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 1996
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Freivalds
_________________
Regeringen beslutar proposition 1995/96:127 Några frågor om Sekretess.