Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram tre olika förslag.

Det första förslaget gäller en ändring i utsökningsbalken. Här föreslås en höjning av de belopp som skall förbehållas en gäldenär som är föremål för införsel. Syftet är att anpassa förbehållsbeloppen till socialstyrelsens vägle- dande normer för socialbidrag.

Det andra förslaget gäller en ändring i rättshjälpslagen. Det föreslås att allmän rättshjälp skall omfatta ansökningsavgiflen i mål om betalningsföre— läggande och handräckning hos kronofogdemyndigheten.

Slutligen föreslås att några äldre författningar, som rör bl.a. verksamheten hos länsstyrelserna och som numera saknar betydelse, skall upphävas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den ljanuari 1992.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag

1. Förslag till Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6aä utsökningsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap. 6aål Lön får tas i anspråk för införsel endast i den mån lönen överstiger vad gäldenären behöver för eget underhåll och familjens behov (förbehållsbe- loppet) samt till fullgörande av betalningsskyldighet till annan som vid inför- sel har lika rätt som sökanden eller bättre rätt än denne.

Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av ett normalbelopp, som utgör för ensamstående .vlmtrslgvlrlig 22900 kronor, för sammanlevande makar 39 700 kronor och för varje barn [4600 kronor multiplicerade med det tal (jämförelsetal) som an- ger förhållandet mellan det all- männa prisläget i oktober månad föregående år och prisläget i okto- ber 1985. Nonnalbeloppen skall uv- mndas uppåt till helt hundratal kro- nor. Normalbeloppen skall anses in- nefatta alla vanliga levnadskostna-

der utom bostadskostnad, som be- räknas särskilt och läggs till normal-

beloppen.

Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av ett normalbelopp, som för kalenderår utgör för ensamstå- ende 37400 kronor, för sammanle- vande makar och därmed jämställda 62000 kronor och för varje barn 21300 kronor multiplicerade med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad före- gående år och prisläget i oktober 1990. Normalbeloppen skall anses innefatta alla vanliga levnadskostna— der utom bostadskostnad, som be- räknas särskilt och läggs till normal- beloppen.

Normalbclopp som avses i andra stycket fastställs av myndighet som rege—

ringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

1 Senaste lydelse 19901669.

lx)

• Sida 3
•  Original

2. Förslag till Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972z429)

Härigenom föreskrivs att 9 & rättshjälpslagen (1972:429)1 skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

9 52

Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den rättsliga angelägen- het som rättshjälpen avser.

Såsom kostnad för rättshjälpen anses den rättssökandes kostnad för

1. biträde som varit behövligt för tillvaratagande av den rättssökandes rätt,

2. bevisning vid allmän domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomstolen eller arbetsdomstolen samt nödvändig utredning i angelägenhet, som kan komma under sådan domstols prövning eller som skall prövas av skiljemän,

3. utredningi angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet om utredningen är skäligen påkallad för tillvarata- gande av den rättssökandes rätt och ej kan erhållas genom myndigheten,

4. resa och uppehälle för den rättssökande eller hans ställföreträdare och för vårdare eller annan, som måste anlitas i samband med inställelse inför domstol eller annan myndighet, om personlig inställelse ålagts, eller i sam- band med inställelse för sådan blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper som avses i lagen (l958:642) om blodundersök- ning m.m. vid utredning av faderskap eller läkarundersökning enligt 21 kap. 11 & föräldrabalken, Nuvarande lydelse

5. ansökningsavgift enligt förord- ningen (1987z452) om avgifter vid de allmänna domstolarna samt särskild avgift som skall betalas enliglförord- ningen ( .I 981.'] 185 ) om utsöknings- avngler,

5. ansökningsavgift enligt förord- ningen (19872452) om avgifter vid de allmänna domstolarna, ansöknings- avgm [ mål enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning samt särskild avgift i utsökningsmål,

6. vad som av allmänna medel utgått i ersättning enligt 4 eller 55 lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap eller en- ligt föreskrift i rättegångsbalken eller 3 & första stycket nämnda lag för bevis- ning som rätten självmant föranstaltat om,

7. bodelningsförrättare som har förordnats av domstol att verkställa bo- delning med anledning av äktenskapsskillnad eller att verkställa sådan bo- delning mellan sambor som förrättas av annan anledning än att den ena sam- bon har avlidit,

8. medling enligt 42 kap. 17 & rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1992.

1 Lagen omtryckt l9832487. 2 Senaste lydelse 1988213.

• Sida 4
•  Original

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:516) om ändring i

rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs att 9a å- rättshjälpslagen (1972:429)l i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:5]6) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 a 5

Den som har beviljats allmän rättshjälp är i målet eller ärendet befriad från expeditionsavgifter enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna och för avgifter enligt expeditionskungörelsens (1964:618) avgiftslista, avdelningI samt avdelning 11 under rubriken Utsök- ning m.m.

Avgiftsfriheten gäller endast i den mån den begärda handlingen är erfor- derlig för den rättssökande. Avgiftsfriheten gäller inte i fråga om handling som utfärdas endast på särskild begäran, om inte handlingen begärs innan avgörandet i huvudsaken har vunnit laga kraft.

Den som beviljats allmän rätts- hjälp i angelägenhet som lett till verkställbart avgörande, ansvarar inte för grundavgift och försäljnings- avgift enligt förordningen (198]:1 ] 85 ) om utsökningsa ngter. Detsamma gäller den som har bevil- jats allmän rättshjälp i ett mål om

Den som beviljats allmän rätts- hjälp i angelägenhet som lett till verkställbart avgörande, ansvarar inte för grundavgift och försäljnings- avgift [ utsökningsmål. Detsamma gäller den som har beviljats allmän rättshjälp i ett mål om verkställig- het.

verkställighet.

Kostnader för kungörelse i mål eller ärende vid allmän domstol, bostads— domstolen eller arbetsdomstolen skall, såvitt de belastar den som beviljats allmän rättshjälp, utgå av allmänna medel.

' Lagen omtryckt 19882487.

Prop. 1991/92z24

• Sida 5
•  Original

4. Förslag till Lag om upphävande av fyra författningar som rör bl.a. verksamheten hos länsstyrelserna

Härigenom föreskrivs att följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991, nämligen

1. kungörelsen (1821:1205) angående vad genom konvention mellan Kungl. Maj:t samt Hans Maj:t kejsaren av Ryssland blivit överenskommet angående brottmålens behandling å ömse sidor om riksgränsen,

2. ft.")rordningen (1828:79 s. 1553) angående upphörande av styrelsever- kens domsrätt i vissa mål,

3. lagen (1964:651) om överflyttande på länsstyrelse av vissa magistrat, kommunalborgmästare m.fl. åvilande uppgifter,

4. lagen (1970:390) med vissa bestämmelser i anledning av statens överta- gande av lokalhållningen för de allmänna underrätterna.

Prop. 1.991/92z24

'.)!

• Sida 6
•  Original

J ustitiedepartementet Prop. 1991/92:24

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1991

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thur- din, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Hellsvik

Proposition om ändring i utsökningsbalken, m.m.

1. Inledning

Riksskatteverket (RSV) gör för närvarande på regeringens uppdrag en över- syn av utsökningsbalkcn (UB). Ett av områdena för översynen är löneexc- kution. Här överväger RSV långtgående ändringsförslag. Utredningsarbetet kan emellertid inte vara avslutat förrän under nästa år.

RSV har emellertid föreslagit att de belopp som skall förbehållas gäldenä- rcr som är föremål för införsel i lön skall höjas redan nu. RSVs förslag har remissbehandlats. Remissvar har avgivits till justitiedeparternentet avjusti- tiekanslern, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, konsumentverket, skat- temyndigheterna i Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län, kronofog- demyndigheterna i Södermanlands län, Kronobergs län, Kristianstads län och Göteborgs och Bohus län, Svenska kommunförbundet, Sveriges advo- katsamfund, Svenska Bankföreningen och Svenska Inkassoföreningen.

En sammanställning av remissvaren har gjorts inomjustitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstiftniugsärendet (dnr91—187l).

Till protokollet i detta ärende bör fogas RSVs förslag som bilaga I. Den 1 januari 1992 träder en nyordning i kraft på den s.k. summariska processens område. Sålunda kommer mål om betalningsföreläggande och handräckning att handläggas vid kronofogdemyndigheterna -i stället för som nu vid tingsrätterna- i ett reformerat förfarande. Förutom den följdlagstift- ning till denna nya processordning, som riksdagen redan har beslutat om, har nu observerats ett behov av en ändring i rättshjälpslagen för att åstad- komma att ansökningsavgiften i den nya summariska processen skall ingå i kostnaderna för rättshjälpen i de fall sökanden har beviljats allmän rätts- hjälp.

Under det arbete med regelförcnkling som bedrivs inom regeringskansliet uppmärksammas bl.a. författningar som inte längre har någon betydelse, s.k. obsoleta ft'irfattningar. Så har nu skett med ett antal författningar som rör bl.a. verksamheten vid länsstyrelserna.

I detta ärende avserjag att ta upp ft'irslag till lagändringar inom de tre orn— råden jag nu har nämnt.

• Sida 7
•  Original

2. De enskilda förslagen

2.1. Höjning av förbehållsbel0ppen vid införsel

Mitt förslag: De belopp som skall förbehållas en gäldenär vid införsel i lön höjs och anpassas till socialstyrelsens vägledande normer för so- cialbidrag.

RSVs förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran. En remissinstans, riksförsäkringsverket, har påpekat att förslaget inte innehål- ler någon analys av de ekonomiska konsekvenserna för staten och de en- skilda borgenärerna.

Skälen för mitt förslag:

Bakgmnd

UB trädde i kraft den .1. januari 1982. I ett regeringsbeslut den l4april 1988 gavs RSV i uppdrag att göra en översyn av UB. Två delrapporter har hittills avgetts (RSV Rapport 19905 och RSV Rapport 199l:1). Enligt uppdraget skall RSV bl.a. överväga förändringar i reglerna om löneexekution.

Reglerna om bestämmande av förbehållsbclopp vid införsel är en viktig del av översynen. Arbetet med reglerna om löneexekution kommer inte att vara avslutat förrän under nästa år. RSV har emellertid bedömt det angelä- get att förbehållsbeloppen höjs redan den ljanuari 1992 och har därför re- dan nu lämnat ett förslag till ändring i det aktuella lagrurnmet, 15 kap. 6 a & UB.

Bakgrunden till förslaget är att de nuvarande förbehållsbeloppen är lägre. än de. belopp som socialstyrelsen angivit som vägledande socialbidragsnorm. Effekten av detta är att en gäldenär som är föremål för införsel kan bli berät- tigad till socialbidrag.

Nuvarande ordning

Införsel i lön eller liknande ersättning får äga rum främst för underhållsbi— drag och skatter. Enligt 15 kap. () aåUB får lön tas i anspråk för införsel en- dast i den mån lönen överstiger vad gäldenären behöver för eget underhåll och familjens behov. Detta kallas gäldenärens förbehållsbelopp. Förbehålls- beloppet bestäms med ledning av vissa i kronor per år i lagregeln angivna norrnalbelopp för ensamstående, makar resp. barn. Detta normalbelopp skall multipliceras med ett jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget (konsumentprisindex) i oktober månad föregående år och prisläget i oktober 1985. Normalbeloppen skall avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Normalheloppen skall anses omfatta alla vanliga levnads- kostnader. Bostadskostnaden beräknas särskilt och läggs till normalbelop- pen. RSV fastställer med dessa utgångspunkter månatliga normalbelopp. För år 1991 gäller följande normalbelopp: 2703 kr. för ensamstående, 4677 kr. för sammanlevande makar och 1 725 kr. för varje barn.

• Sida 8
•  Original

Den föreslagna ordningen

Statsmakternas avsikt har varit att. nivån för beräkning av norrnalbelopp vid införsel skall vara anpassad till allmänt tillämpade normer för socialbidrag (se t.ex. prop. 1975/76:91, s. 34 f.). Socialbidragsnormen varierar mellan kommunerna och normalbeloppeu vid införsel kommer i många fall inte upp till den tillämpade socialbidragsnormen.

Socialstyrelsen har gett allmänna råd om vägledande socialbidragsnornr. Följande månadsbelopp har rekommenderats för år 199l: 3 114 kr. för en- samstående, 5 160 kr. för sammanboende, 1504 kr. för barn 0—3 år, 1770 kr. för barn 4—10år och 2038 kr. för barn ll—20 år. I beloppen ingår inte bo- stadskostnad.

Riksdagen har nyligen tagit st'rcialstyrelsens normbelopp som utgångs— punkt för bestärrrrrrandc av pensionärers rätt till kommunalt bostadstillägg i syfte att därigenom garantera pcnsiorri'rrcrna en skälig levnadsnivå (l990/9l :SfUl9, s. 7).

Enjämförelse mellan de av socialstyrelsen givna rrormbeloppcn för social- bidrag och gällande förbchållsl.)clopp vid införsel för år 1991 visar att de sist— nämnda bcloppen är så låga att gäldenären riskerar att hamna under den nivå som i socialbidragssarrunanhang definieras som skälig levnadsnivå. En sådan ordning är inte rimlig och måste därför ändras. Ett beslut om införsel bör inte krrnrra leda till att gäldenären hänvisas till att söka socialhjälp. En höjning av förbchållsbcloppen så att dessa överensstämmer med vägledande normer för socialbidrag är även i enlighet med de intentioner som förelåg när statsrrraktcrna angav nivån för beräkning av rrormalbelopp vid införsel.

RSV har föreslagit att de nya normalbeloppen vid införsel i görligaste mån skall knyta an till socialstyrelsens rekorrrmenderade belopp. Jag ansluter mig till det förslaget. Lagtekniskt har RSV i sitt förslag utformat rcgclrr i nära anslutning till den regel som gäller i dag. Därvid har beloppen enligt l99l års socialbidragsrror'm räknats om till årsbelopp och avrundats. Normalbc— loppet för barn har därvid inte differerrtierats utan anpassats till socialstyrel- sens norrrr för barn i åldern 4— 10 år. Skälet till detta är att kronofogdcmyrr- digheterna på den korta tid som står till buds inte kan erhålla det datorstöd som fordras för ett differentierat normalbelopp. RSV har vidare föreslagit att avrundningsrcgcln till jämnt hundratal kronor tas bort. Regeln saknar praktisk betydelse eftersom årsbeloppct inte används som uormalbelopp utan (.rmräknas till månadsbelopp. Jag godtar RSVs förslag till utformning av regeln.

Såsom RSV påpekat innebär den föreslagna ordningen inte nödvändigtvis en permanent lösning. 1 det fortsatta arbetet kommer man nämligen att överväga att slå ihop införsel i lön och lörreutrnätning till ett enhetligt löne— cxekutivt institut och det är givet att detta får återverkningar på hur normal— bclopp m.m. bör fastställas. Jag bedömer dock de nu fi.")rcslagna åtgärderna som så angelägna att de bör genomföras så snart som möjligt och utan att man awaktar resultatet av den fortsatta översynen.

Någon beräkning av vilka kostnader förslaget kan leda till för staten och enskilda borgenärer har, som en av remissinstanscrna påpekat, inte gjorts. En sådan beräkning kan enligt min bedömning inte görasincd någon större

• Sida 9
•  Original

exakthet. Höjda förbehållsbelopp innebär att indrivningen av fordringarna kan ta längre tid och kan leda till visst bortfall genom att fordringarna pre- skriberas. Denna kostnad kompenseras dock mer än väl av att det disponibla rrtrymmet för införsel har ökat väsentligt på grund av den nyligen genom- förda sänkningen av inkomstskatten.

2.2. Allmän rättshjälp skall omfatta arrsökningsavgifter i den nya summariska processen

Mitt förslag: Om sökanden har beviljats allmän rättshjälp i ett mål om betalningsföreläggandc eller handräckning hos kronofogdemyndighe- ten skall arrsökrringsavgiften i målet utgöra en kostnad för rättshjäl- pen.

Skälen för mitt förslag: Som jag nämnde i inledningen kommer den sum— mariska processen från och med årsskiftet att handläggas i ett reformerat för- farande- vid kronofogdemyndigheterna, i stället för som i dag vid tingsrät-

terna.

Det är i dag ovanligt att någon av parterna i mål inom den summariska processen har allmän rättshjälp. Det förekommer emellertid undantagsvis. Man kan i den nya ordningen för den summariska processen förvänta sig en snarlik situation. Även om rättshjälpsfrågor blir sällsynta måste dessa dock ha en tillfredsställande lösning även i det nya systemet.

1 95 rättshjälpslagen (1972:429) räknas de kostnader rrpp som kan vara rättshjälpskostnader, dvs. de kostnader som staten betalar vid allmän rätts- hjälp. En sådan rättshjälpskostnad är enligt andra stycketS ”ansökningsav- gift enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna samt särskild avgift som skall betalas enligt förordningen (1981:1185) om ut- sökningsavgifter". Ansökningsavgifter som omfattas av förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna är bl.a. ansökningsav- gifter i mål enligt lagsökningslagen (1946:808) och handräckningslagcn (1981:847), dvs. den nuvarande summariska processen, och i vanliga tviste- mål.

Den summariska processen är avsedd att vara ett alternativ till den vanliga tvistemålsprocessen. Den nya summariska processen skiljer sig inte från den nuvarande på något sätt som motiverar att ansökningsavgiften behandlas an- norlrrnda från rättshjälpssynpunkt. Alltså bör rättshjälpslagens 9 ä komplet- teras så att lagrummet onrfattar även ansökningsavgifterna i den nya summa- riska processen.

När det gäller den lagtekniska lösningen är följande att beakta. Det an- kommer på regeringen att besluta om de nya ansökningsavgifterna. Det fö- religger ännu ingen författningsreglering eller andra beslut i denna fråga. Riksrevisionsverket har i uppdrag att senast (len 31. oktober 1991 lämna för- slag till regeringen bl.a. om storleken på ansökningsavgifterna. Tanken är att frågor om dessa ansökningsavgifter skall regleras inom ramen för förord— ningen om utsökningsavgifter. 1 så fall bör denna förordning byta nanm, ef- tersom den får ett vidare innehåll.

• Sida 10
•  Original

Av dessa skäl föreslårjag att den direkta hänvisningen i 9 5 andra stycket5 rättshjälpslagen till förordningen om utsökningsz'rvgifter får utgå. I stället bör anges som rättshjälpskostnader ”ansökningsavgift i mål enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning samt särskild avgift i utsökningsmål”. Även i 9aå tredje stycket rättshjälpslagen bör hänvis- ningen till förordningen om utsökningsavgiftcr utrnönstras på samma sätt.

2.3. Upphävande av vissa författningar

Mitt förslag: Fyra äldre författningar, som rör bl.a. verksamheten hos länsstyrelserna och som inte längre behövs, skall upphävas.

Skälen för mitt förslag: Under arbetet med länsstyrelsereformen (prop. 1.988/89:1.54, BoU1989/9tlz4 och 9, rskr. 89) har bl.a. en stor mängd föreskrifter för länsstyrelsernas verksamhet granskats. Vid denna genom- gång har ett antal författningar bedömts sakna betydelse i den nya verksam- heten.

Ilagcn (1964:651) om överjlyttanflc på länsstvrclse av vissa magistrat, kom- mzmalborgmäslare m.fl. åvilande uppgifter, som utfärdades i samband med att magistrats- och kommunalborgmästarinstitutionerna avvecklades den ljanuari 1965 (prop. 1964:1.63, LU36, rskr. 325), regleras överförandet av vissa arbetsuppgifter från magistrat, kommunalborgmästarc m.fl. till bl.a. länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall sålunda enligt lagen ta ut en avgift för handräckning i beskattnirrgsärenden som tidigare magistraten inkasserade.

De uppgifter som länsstyrelserna skall utföra enligt 1964 års lag utförs nu- mera av kronofogdemyndigheten enligt lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Sedan en hänvisning till magistraten i 165 kungörelsen (1935z568) angående handräckning åt tysk myndighet i vissa be- skattningsårendcrr har upphävts genom en förordning (1991163) om ändring i denna kungörelse, har det sista hindret för upphävande av 1964 års lag un- danröjts. Begreppen kommuna[borgmästare och stadsstyrelse, vilka båda förekommer i 1964 års lag, är sedan länge avskaffade.

I lagen (1970.'390) med vissa bestämmelser i anledning av statens Överta- gande av Iokal/rållningen jör de allmänna underrättenra regleras vissa ekono- miska och andra relationer mellan staten och kommunerna i samband med övertagandet (prop. 1970:106, 1LU43, rskr. 264). Bl.a. kan länsstyrelsen förelägga tingshusbyggnadsskyldige, stad eller kommun att vid vite före- lägga den försumlige att fullgöra sin skyldighet enligt lagen.

Också denna lag saknar i dag betydelse, eftersom den ansvars- och kost- nadsfördelning mellan staten och kommunerna som föreskrivs i lagen inte längre tillämpas.

Slutligen föreslårjag även att en kungörelse och en förordning, båda från 1820-talet, upphävs. Det gäller dels kungörelsen (1821:1205) angående vad genom konvention mellan Kungl. Maj:t samt Hans Maj:t kejsaren av Ryss- land blivit överenskommet angående brottmålens behandling å ömse sidor om riksgränsen, dels förordningen (1828:79 s. 1553) angående upphörande

• Sida 11
•  Original

av styrelseverkens domsrätt i vissa mål. Dessa författningar har länge saknat betydelse. Innehållet i författningarna — föreskrifter om brott och om dom- stolarnas rättskipningsuppgifter — tillhör lagområdet enligt 1974 års rege- ringsform. De måste därför upphävas genom lag.

2.4 Ikraftträdande m.m.

Den nya lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 1992 och de obsoleta författningarna avses upphöra att gälla vid utgången av är 1991.

För tillämpningen av 15 kap. 6 a & UB innebär detta att de nya förbehålls- beloppen skall gälla för införsel som verkställs efter ikraftträdandet. Beslu- tande myndigheter bör kunna beakta de nya beloppen före ikraftträdande- dagen när verkställighet skall ske först efter årsskiftet.

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom justiticdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i utsökningsbalken,

2. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

3. lag om ändring i lagen (1991 :516) om ändring i rättshjälpslagen (1972:429), '

4. lag om upphävande av fyra författningar som för bl.a. verksamheten hos länsstyrelserna.

Förslaget under 4 har upprättats i samråd med chefen för civildepartemen- tet.

4. Lagrådets hörande

På grund av frågornas beskaffenhet skulle lagrådets hörande sakna bety— delse.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen före- slår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i utsökningsbalken,

2. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

3. lag om ändring i lagen (1991:516) om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

4. lag om upphävande av fyra författningar som rör bl.a. verksamheten hos länsstyrelserna.

• Sida 12
•  Original

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 13
•  Original