om godkännande av ett avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart, m.m.

Regeringens proposition

1991/92:29

om godkännande av ett avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart, m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 oktober 1991.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Mats Odell

Propositionens huvudsakliga innehåll

Under våren 1991 träffades ett preliminärt avtal mellan Sverige, Norge och den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) om civil luftfart. Avtalet, som ännu inte har godkänts av EEGs beslutande organ, jämställer Sverige och Norge med EEGs medlemsstater såvitt gäller rättigheter och skyldigheter på den civila luftfartens område. Avtalet är avsett att träda i kraft i nära anslutning till årsskiftet 1991/1992.

Ett införlivande av avtalet med svensk rätt kräver i betydande delar lagstiltning. I propositionen föreslås att riksdagen dels godkänner avtalet, dels antar en ny lag om tillämpning av det aktuella avtalet och en lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

I Riksdagen 199192. I saml. Nr 29

Lag om tillämpning av avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart

Härigenom föreskrivs följande

Tillämpningsområde

18 Denna lag tillämpas i fråga om lufttransporter och sådan därmed sammanhiängande verksamhet som avses i avtal mellan Sverige, Norge och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) om civil luftfart.

Med avtalspart avses i denna lag Sverige, Norge och EEG. Med Fördraget avses det i Rom den 25 mars 1957 undertecknade fördraget om upprättande av EEG. Med rådet och kommissionen avses ministerrådet och kommissionen hos EEG. 28 Följande bestämmelser i de : bilagan till avtalet upptagna rättsakterna nr 4, 5, 11, 12 och 17 skall gälla som lag här i landet.

1. Artiklarna 1-4, 8,9, 11, 12, 14,15 utom punkt 3, 16 utom punkt 3 samt 17-20 i rådets första förordning 62/17/EEG om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 56, med vidtagna ändringar (nr 4).

2. Artiklarna 1-7, 9, HL, 12 utom punkt 3, 13 utom punkt 3 samt 14-17 i rådets förordning $7/3975/EEG om proceduren för tillämpning av konkurfensreglerna på företag inom luftfartssektorn (nr 5).

3. Artiklarna 1-9 i rådets förordning 91/295/EEG om införande av gemensamma regler om kompensation till passagerare som nekas ombordstigning på flygplan i regelbunden lufttrafik (nr 11).

+. Artiklarna I -19 och 22 i rådets förordning $9/2299/EEG om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem (nr 12).

5. Artiklarna 1-8, 11,13, 14-18 och 211 rådets förordning S9/4064/EEG om kontroll av företagskoncentrationer (nr 17).

De angivna bestämmelserna i bilagan till avtalet finns intagna som bilaga till denna lag. |

I fråga om fullgörande i Sverige av skyldigheter enligt denna paragraf tilllämpas 13 samt 15-19 §§. 38 Beteckningarna ”medlemsstat” och ”gemenskapen” i de i 2§ angivna rättsakterna skall anses inbegripa Sverige och Norge. Flänvisningar i rättsakterna till artiklarna 85 och 86 i fördraget skall i stället avse 4-7§§ denna lag.

Konkurrensbegränsande avtal 48 Följande är oförenligt med denna lag och förbjudet, om inte annat följer av 6 §:Överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan avtalsparterna och som har till syfte eller följd att konkurrensen hindras, begränsas eller snedvrids inom det georrafiska område som omfattas av det i 1§ angivna avtalet. Detta gäller särskilt dem som innebär att

a) inköps- eller försäljningspriser eHer andra affärsvillkor direkt eHer indirekt fastställs,

b) produktion, avsättning, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras,

c) marknader eller inköpskällor delas upp,

d) olika villkor tillämpas för likvärdiga prestationer gentemot handelspartner, varigenom dessa får konkurrensnackdel,

ra

ce) det ställs som villkor för avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt sedvana har något samband med föremålet för avtalet.

5§ Överenskommelser eller beslut som är förbjudna enligt 4§ är ogiltiga.

6§ Bestämmelserna i 48 får av kommissionen förklaras inte gälla för = varje överenskommelse cHer grupp av överenskommelser mellan företag, - varje beslut eller grupp av beslut av företagssammanslutningar och = varje samordnat förfarande eller grupp av samordnade förfaranden,

som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av varor cller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, samtidigt som konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därvid uppnås och som inte .

a) ålägger de berörda företagen begränsningar som inte är nödvändiga för att uppnå dessa mål,

b) ger dessa företag möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av varorna i fråga.

Missbruk av dominerande ställning på marknaden

7§ Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning inom det geografiska område som omfattas av det i 1§ angivna avtalet eter inom cen väsentlig del av detta område är, i den utsträckning det kan påverka handeln mellan avtalsparterna, oförenligt med avtalet och förbjudet.

Sådant missbruk kan särskilt bestå i att

a) direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor,

b) begränsa produktion, avsättning eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna, |

c) tillämpa olika villkor för likvärdiga prestationer gentemot handelspartner, varigenom dessa får konkurrensnackdel,

d) ställa som villkor för avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt sedvana har något samband med föremålet för avtalet.

Statliga stödåtgärder m.m.

8§ Om inte annat följer av 9 eller 10 §§ är stöd som ges med hjälp av statliga eller andra allmänna medel otillåtna, om de snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, i den utsträckning det påverkar handeln mellan avtalsparterna. 98 Sådana stöd av social natur som ges till enskilda konsumenter, under förutsättning att stödet ges utan diskriminering med avseende på varornas ursprung, eller som ges för att avhjälpa skador som förorsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser är dock tillåtna.

108 Som tillåtna kan anses stöd

a) för att främja den ekonomiska utvecklingen i områden där levnadsstandarden är onormalt låg eller där allvarlig sysselsättningsbrist råder,

b) för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt curopeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en avtalsparts ckonomi,

c) för att underlätta utvecklingen av viss näringsverksamhoet eller vissa regioner, i den mån stödet inte ändrar villkoren för handeln i en omfattning som strider mot det gernensamma intresset. :

118 När en stödåtgärd som avses i 8—-10§§ har anmälts till kommissionen, får svensk myndighet inte pröva tillåtligheten av stödet innan kommissionen har meddelat beslut i saken.

128 En kommun är skyldig att upplysa regeringen om stöd som planeras och som kan bli föremål för kommissionens prövning.

Uppgifisskyldighet m.m.

138 Den myndighet som regeringen bestämmer får

1. förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt bestämmelserna i 28 att fullgöra sådan skyldighet till myndigheten, samt

2. förelägga den hos vilken en undersökning får företas enligt dessa bestämmelser att låta myndigheten dels granska böcker och andra affärshandlingar, dels göra kopior av eller utdrag ut böcker och andra affärshandlingar, dels begära muntliga förklaringar på ort och ställe, dels få ullträde till den uppgiftsskyldiges samtliga lokaler, markområden och transportmedel.

Myndigheten får meddela beslut enligt första stycket endast

om kommissionen begärt att åtgärden skall vidtas av myndigheten i stället för av kommissionen och underlåtenhet att följa föreläggandet inte på grund av beslut meddelat av kommissionen kan medföra skyldighet att betala viten eller böter enligt bestämmelserna i 2§, eller

om myndigheten, inom ramen för den egna behörigheten med den begränsning som framgår av 20§ andra stycket och i övrigt i enlighet med tilllämpliga bestämmelser i 2§, mecdetar beslutet helt på eget initiativ.

Beslut som avses I första stycket 1. får förenas med vite om den uppgiftsskyldige inte följt ett tidigare föreläggande av myndigheten eller en tidigare anmaning av kommissionen. Beslut som avses i första stycket 2. och som myndigheten meddelar helt på eget initiativ får förenas med vite. Beslut som är förenat med vite får överklagas till kammarrätten. Beslutet gäller omecdelbart, om inte annat bestäms. Talan om utdömande av vite förs av myndigheten hos marknadsdomstolen.

Giltigheten av vissa beslut av kommissionen

148 Om kommissionen i ett enskilt fall har funnit att det inte finns grund för tillämpning av 4§ eller 7§ eller om kommissionen enligt 68 1 ett enskilt fall har medgett undantag från tillämpningen av 4§, gäller beslutet här i landet.

Verkställighet av kommissionens beslut i övrigt

15§ Ett beslut av kommisstonen som riktar sig mot en enskild fysisk eller juridisk person skall prövas av svenska myndigheter, om kommissionen begärt verkställighet av beslutet. Prövningen skall avse frågan om beslutet är förenligt med det i 1§ angivna avtalet och med föreskrifter som grundas på avtalet.

Svenska myndigheter får inte pröva frågan om ett beslut av kommissionen är ogiltigt på grund av att kommissionen saknat behörighet, att väsentliga processuella föreskrifter åsidosatts, att beslutet strider mot fördraget eller någon annan rättsregel som hänför sig till fördragets tillämpning eller att fråga är om maktmissbruk eller illojal maktanvändning från kommissionens sida.

1638 I de fall som avses 15 § skall beslutet prövas av konsumentombudsmannen, om saken gäller marknadsföring eller avtalsvillkor i konsumentförhållanden, och annars av näringsfriketsombudsmannen.

Om konsumentombudsmannen eller näringsfrihetsombudsmannen finner

att kommissionens beslut är uppenbart oförenligt med avtalet eHer med föreskrifter som grundas på avtalet, skall han anmäla saken för regeringen. Hannat fall skall han väcka talan hos marknadsdomstolen.

17§ Om marknadsdomstolen finner att kommissionens beslut inte är förenligt med avtalet eller med föreskrifter som grundas på avtalet, skall domstolen anmäla sitt beslut för regeringen. I annat fall skall domstolen förklara att kommissionens beslut skall gälla.

Om domstolen förklarar att kommissionens beslut skall gälla, får det verkställas som svensk lagakraftägande dom.

18§ Böter och viten som beslutats av kommissionen skall vid prövning enligt 15§ bestämmas i svenskt mynt.

198 Om kommissionen har funnit att en kommun lämnat stöd som står i strid med 8§, skall regeringen, om den finner att kommisstonens beslut är förenligt med avtalet och med föreskrifter som grundas på avtalet, upphäva det kommunala beslutet.

Domstolsprövning i andra fall

208 Frågor om överträdelse av föreskrifterna i 4§ eller 7§ prövas av marknadsdomstolen. Frågor om överträdelse av de föreskrifter som anges i 2§ prövas också av marknadsdomstolen, om saken rör en konkurrensfråga eller fråga om kontroll av företagsförvärv, och annars av tingsrätt.

Att svenska domstolars och andra myndigheters behörighet att pröva frågor som avses i denna lag kan vara inskränkt framgår av föreskrifter som anges 1 2§.

Utan hinder av vad som sägs I första stycket får en allmän domstol pröva en invändning om att ett avtal är ogiltigt på grund av 4§ eller strider mot 7§ eller någon föreskrift som anges i 28.

218 För marknadsdomstolens prövning i fall som avses i 20§ gäller, i den mån särskilda föreskrifter inte har meddelats i denna lag, konkurrenslagen (1982:729) i tillämpliga delar.

Handläiggningen hos marknadsdomstolen 228 För marknadsdomstolens handläggning av ärenden som avses i denna lag gäller 3-10 och 14§§, 158 första stycket samt 16 —22 §§ lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. 1 tillämpliga delar.

Vid prövning enligt 15 § denna lag av beslut av kommissionen om att undersökning skall företas hos den som är skyldig att underkasta sig en sådan får marknadsdomstolen meddela beslut utan att den mot vilken verkställighet begärts har fått tillfälle att yttra sig.

Överklagande

238 Marknadsdomstolens beslut enligt 15 § får överklagas till högsta domstolen genom besvär. Andra beslut av marknadsdomstolen enligt denna lag får inte överklagas.

Om marknadsdomstolens beslut enligt 15 § överklagas, får högsta domstolen förordna att verkställighet tills vidare inte får äga rum.

24§ I fråga om överklagande och om prövningen av besvär i högsta domstolen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 54 och 56 kap. rättegångsbalken om talan mot hovrätts slutliga beslut i mål eller ärende i vilket talan

an

väckts vid tingsrätt. Vad som där sägs om hovrätt skall i stället avse marknadsdomstolen.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol

m.m.

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 13§§ lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18?

Marknadsdomstolen handlägger Marknadsdomstolen handlägger ärenden — enhigt konkurrenslagen ärenden enligt (1982:729), — marknadsföringslagen 1. konkurrenslagen (1982:729), (1975:14158), lagen (1971:112) om 2. marknadsföringslagen avtalsvillkor i konsumenförhållan- (1975:1415), den, lagen (1984:292) om avtalsvill- 3. lagen (1971:112) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, produkt- kor i konsumentförhållanden, säkerhetslagen (19858:1604). 4 lagen (1984:292) om avtalsvill-

kor mellan näringsidkare,

5. produktsäkerhetslagen

(1988:1604),

6. lagen (1991:000) om tillämp-

ning av avtal mellan Sverige, Norge

och EEG om civil luftfart, om inte

annat följer av 20§ nämnda lag.

Mot marknadsdomstolens beslut i Mot marknadsdomstolens beslut i ärenden som avses i 1 § får talan inte ärenden enligt denna lag får talan föras. Detsamma gäller domstolens inte föras i annat fall än som följer av beslut i övrigt enligt denna lag. 23 § lagen (1991:000) om tillämpning

av avtal mellan Sverige, Norge och

EEG om civil luftfart. Detsamma

gäller domstolens beslut i övrigt en-

Jigt denna lag.

138"

Ansökan som avses I 17§ konkur- Ansökan som avses i 178 konkurrenslagen (1982:729) görs skriftli- renslagen (1982:729) görs skriftligen. Detsamma gäller ansökan om gen. Detsamma gäller ansökan om förbud eller åläggande enligt 2—4§§ förbud eller åläggande enligt 2—4 §§ marknadsföringslagen (1975:1418), marknadsföringslagen (1975:1418), 1§ lagen (1971:112) om avtalsvillkor 18 lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, 1§ lagen i konsumentförhållanden, 1§ Jagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare eller 5—-9§§ eller 12§ näringsidkare eller 5-9 §§ eller 12§ tredje stycket produktsäkerhetsla- tredje stycket produktsäkerhetslagen (1988:1604). Av ansökningen gen (1988:1604) samt ansökan enligt skall framgå de skäl på vilka ansök- 16 § lagen (1991:000) om tillämpning ningen grundas och den utredning av avtal mellan Sverige, Norge och sökanden åberopar. EEG om civil luftfart. Av ansök-

ningen skall framgå de skäl på vilka

I Lagen omtryckt 1984:294. Senaste lydelse av lagens rubrik 1972:732. ? Senaste lydelse 1988:1606. > Senaste lydelse 1972:732. + Senaste lydelse 1988:1606.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ansökningen grundas och den utred-

ning sökanden åberopar.

Denna lag träder i kraft den dag r egeringen bestämmer.

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1991

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och -statsråden B. Woesterberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspicl, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Odell

Proposition om godkännande av ett avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart, m.m.

1¶Inledning

Efter förhandlingar mellan representanter för de svenska och norska regeringarna samt EEG träffade parterna i slutet av mars 1991 ett preliminärt avtal på den civila luftfartens område. Avtalet bör i svensk översättning fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

För alt Sverige skall kunna tillträda avtalet krävs lagstiftning. Inom kommunikationsdepartementet har upprättats departementspromemorian (Ds 1991:28) Luftfartsavtal Sverige — Norge - EG. Promemorians lagförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena, som också innehåller en förteckning över remissinstanserna, bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Den förra regeringen beslöt den 12 september 1991 att inhämta lagrådets yttrande över inom kommunikationsdepartementet upprättade förslag, till lag om tillämpning av avtalet den 00 (månad) 1991 meHan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart samt lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol. De sålunda remitterade förslagen bör fogas till protokollet som bilaga 4. .

Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen den 10 oktober 1991. Yttrandet fogas till protokollet som bilaga 5.

Enligt lagrådet innefattar det remitterade lagförslaget om tillämpning av avtalet en i det stora hela godtagbar lösning av de författningstekniska frågor som avtalet aktualiserar, även om enligt lagrådet förslaget ger anledning till vissa erinringar från systematiska och principiella synpunkter. Lagrådets erinringar rör främst avgränsningen av de beslut av kommissionen som för att kunna verkställas i Sverige skall prövas av svensk domstol eller annan myndighet samt befogenheterna för den myndighet som i Sverige skall biträda kommissionen. Lagrådet har också föreslagit vissa redaktionella ändringar av den föreslagna lagen om tillämpning av avtalet.

Som kommer att framgå av det följande kan jag i huvudsak ansluta mig

har jämkats redaktionellt på några punkter.

Avtalet är fortfarande preliminärt i det att det ännu inte slutligt godkänts av EEGs beslutande organ. EEGs transportministrar har vid rådsmöte den 7 oktober 1991 funnit att den rättsliga grunden för avtalet för EEGs del är Romfördragets artikel 84 och inte, som EG-kommissionen tidigare utgått från, artikel 113. Detta innebär bl.a. krav på hörande av EG-parlamentet. Den proceduren beräknas vara avslutad först i december 1991, då slutligt godkännande kan väntas.

Jag vill i detta sammanhang också nämna att det har uppkommit fråga om justering av avtalet på en punkt, nämligen när det gäller frågan vad som skall hända om någon av avtalsparterna anser att Sverige eller Norge inte tillämpar avtalet på det sätt som förutsatts. Några särskilda bestämmelser för den situationen finns inte i avtalet. I praktiken torde emellertid detta vara en fråga som bör tas upp av den blandade kommitté som upprättas genom avtalet. Parternas förhandlingsdelegationer är överens om att detta uttryckligen bör frampå. En sådan ändring påverkar inte den lagstiftning som behövs med anledning av avtalet. Det är heller inte fråga om något väsentligt moment i avtalet utan från såväl svensk som norsk sida är även den text som tidigare överenskommits godtagbar.

Enligt vad kommissionen har upplyst avser man att inom EG ta upp frågan om den nyss berörda ändringen i samband med parlamentsbehandlingen av avtalet. Med tanke på att frågan om avtalets slutliga lydelse på den aktuetla punkten fortfarande får anses öppen och att detta kan vara fallet även vid tiden för riksdagsbehandlingen, bör riksdagens godkännande av avtalet inhämtas även såvitt avser den alternativa lydelse som avtalet kan komma att få. Jag återkommer till denna fråga i det följande (avsnitt 3.2 i anslutning till artikel 9). Av samma skäl bör ett svenskt undertecknande av avtalet anstå till dess det klarlagts vilken av de alternativa lydelserna som blir den slutliga.

I terminologiskt hänseende kan anmärkas att ordet ”fines” i rättsakterna i regel har översatts med ”böter”. Det är emellertid inte fråga om böter i svensk mening utan närmast om sanktionsavgifter. När det gäller översättningen av ”periodic penalty payments” med ”viten” kan vidare anmärkas att EGs viten inte helt motsvarar det svenska begreppet. Av sammanhanget torde emellertid framgå vad som avses.

2¶Bakgrund

2.1¶Den skandinaviska luftfartspolitiken

Sverige är genom sin omfattande utrikeshandel och perifera geografiska läge i förhållande till viktiga handelspartner i hög grad beroende av ett välutvecklat flyglinjenät. Genom det skandinaviska luftfartssamarbetet, som bl.a. innebär att den samlade kapaciteten i internationell linjefart koncentrerats till det gemensamma flygföretaget Scandinavian Airlines System (SAS), har det varit möjligt för de tre skandinaviska länderna att trots var för sig begränsade marknader etablera en flygtrafikförsörjning av hög klass. Luftfartssamarbe- 10

tet har byggt på en identisk koncessionspolitik i de tre länderna, särskilt i fråga om den internationella luftfarten.

Danmark är medlem av EEG och måste alltså följa den luftfartspolitik som gäller inom gemenskapen. SAS har erkänts som ett EG-företag och är, såvitt gäller trafiken mellan Danmark och andra EG-länder, underkastat EEGs regelverk. En stor del av trafiken mellan Danmark och andra länder inom gemenskapen härrör från Sverige och Norge. De möjligheter som den allt öppnare marknaden ger danska flygföretag gäller inte för norska och svenska flygföretag eller för SAS trafik direkt från Sverige eller Norge till EG. Detta kan komma att medföra att trafiken i ökad grad kanaliseras via Danmark och att det blir färre direkta linjer och charterflygningar från Sverige och Norge till kontinenten.

Genom att Danmark har att följa EEGs regler på lutftfartsområdet har vidare förutsättningarna för den gemensamma skandinaviska luftfartspolitiken ändrats på ett avgörande sätt. Det är tveksamt om denna i längden skulle kunna upprätthållas utan att Sverige och Norge likställs med Danmark såvitt gäller förhållandet till EEG på luftfartsområdet.

2.2¶Den luftfartspolitiska utvecklingen inom EG

Luftfarten har av tradition varit starkt reglerad, både nationellt och internationellt. Betydande delar av trafiken har reserverats för de nationella flygföretagen, som i många fall helt eler delvis är statsägda.

Arbetet inom EEG på en gemensam transportpolitik har först under de senaste åren kommit att omfatta luftfarten. En försiktig liberalisering inleddes den 1 januari 1988 med det s.k. luftfartspaket nr 1. Det fastslogs bl.a. att EEGs konkurrensregler skulle tillämpas på luftfartsområdet och riktlinjer drogs upp för hur detta skulle ske. Genom omfattande undantag från konkurrensreglerna tilläts dock flygföretagen att fortsätta med en rad samarbetsformer som annars var att anse som konkurrensbegränsande. Vidare infördes möjligheter till en friare prisfastställelse. Den traditionella kapacitetsdelningen 50/50 mellan resp. lands flygföretag luckrades upp. Under de första två åren kunde denna vara 55/45 och under det tredje året 60/40. Även marknadstillträdet blev friare.

Luftfartspaket nr 1 har varit av begränsad betydelse för den skandinaviska luftfarten. I juni 1990 antog emellertid ministerrådet luftfartspaket nr 2, som trädde i kraft den 1 november 1990. Detta luftfartspaket är betydligt mer långtgående än det första, bl.a. när det gäller rätt till marknadstillträde och kapacitetsdelning. Det är med detta nya regelverk tydligt att det inte i längden går att upprätthålla det skandinaviska luftfartssamarbetet, om inte Sverige och Norge får samma villkor för luftfarten på EG-länderna som Danmark. Det är att märka att avregleringen inom EEG kommer att fortsätta. Euftfartspaket nr 2 kommer redan från den 1 januari 1993 att ändras i riktning mot ytterligare liberaliseringar på flera punkter. Bl.a. kommer prissättningen att bli i det närmaste fri.

li

Sverige och Norge begärde 1 juni 1988, med stöd av Danmark, förhandlingar med CEG i syfte att på luftfartsområdet få samma ställning i förhållande till EEG som Danmark. I december samma år begärde också övriga EFTA-länder motsvarande förhandlingar. Från svensk och norsk sida angavs därvid att en gemensam lösning för alla EFTA-länderna skulle vara att föredra.

Kommissionen begärde därefter mandat att föra förhandlingar med alla EFTA-länderna. Ministerrådet beslöt emellertid i juni 1990, med hänvisning till det skandinaviska luftfartssamarbetet, att begränsa förhandlingsmandatet till att gälla Sverige och Norge. Mandatet omfattade all civil luftfart mellan Sverige resp. Norge och EG som utfördes av flygföretag i Skandinavien och inom EG.

Förhandlingarna inleddes den 30 juni 1990. Sverige och Norge förhandlade gemensamt, varvid ordförandeskapet växlade mellan de båda länderna. Förhandlingarna avslutades den 20 mars 1991, då enighet om ett avtal uppnåddes. Avtalet paraferades den 5 april 1991. Sammanlagt hölls fem formella möten och ett antal expertgruppsmöten.

I det följande behandlas luftfertsavtalet och den lagstiftning som krävs. Översättningen från engelska till svenska av de i avtalet ingående rättsakterna har skett enligt vad som gäller för ett kommande EES-avtal. Det innebär bl.a. att översättningarna, sedan de godkänts i Sverige, också skall granskas av EEG. Översättningarna är därför formellt att anse som preliminära. Det kan alltså bli aktuellt med smärre jämkningar av den svenska översättningen. När emellertid översättningarna godkänts av EEG är den svenska texten att anse som autentisk med samma vitsord som övriga avtalsspråk.

3¶Avtalet

3.1 Form Avtalet består av en huvuddel, en bilaga och tre protokoll. Huvuddelen innehåller de formella och institutionella reglerna liksom materiella konkurrensregler och regler om statsstöd m.m. I bilagan förtecknas de av EEGs rättsakter på området som Sverige förbundit sig att följa. Dessa rör inte enbart luftfartspolitiska frågor. Även konkurrensregler och regler som inte i första hand berör luftfarten men som ändå har betydelse för denna har tagits med.

I protokoll nr 1 förtecknas s.k. pipe-line acquis och annan lagstiftning på EEG-sidan som kan förväntas inom de närmaste åren. Protokoll nr 2 innehåller uttalanden om tolkningen av vissa bestämmelser i rättsakterna och protokoll nr 3 en avsiktsförklaring om anslutning till det nya flygledningssystemet Eurocontrol.

3.2 Huvudavtalet

Preambeln Av den första meningen framgår att syftet med avtalet är att skapa samma regler inom hela det geografiska område som utgörs av Sverige, Norge och EEG. Avtalet gäller alltså även mellan Sverige och Norge däremot inte mellan de olika EEG-länderna. Det anges uttryckligen att EEG behåller sin kompetens på konkurrensområdet, se också art. 1:1.

Enligt sista meningen skall avtalet inte föregripa utgången av EES-förhandlingarna. Det upphör att gälla senast när ett EFES-avtal träder i kraft, se art. 19:3.

An. I Första stycket motsvarar i huvudsak preambelns första mening.

Andra stycket hänvisar till de bestämmelser i bilagan som gäller vid varje tidpunkt. Nya rättsakter införlivas med avtalet i enlighet med den procedur som föreskrivs i art. 12 (den blandade kommittén). De blir alltså inte automatiskt gällande.

Tolkningen av rättsakterna skall stå i överensstämmelse med den som görs av EG-domstolen och kommissionen. För det ändamålet får Sverige och Norge del av nya prejudikat, som på begäran av en part kan diskuteras i den blandade kommittén. De tolkningar som redan finns när avtalet undertecknas anses utgöra en integrerad del av acquin. Dessa är Sverige/Noree därför bundna av utan särskild bestämmelse.

Tredje stycket innehåller en allmän förpliktelse till lojalitet mellan avtalsparterna när det gäller att uppfylla avtalet.

An. 2 Artikeln har att göra med luftfartens s.k. friheter, vilka grundas på Chicagokonventionen om internationell civil luftfart. Tredje och fjärde friheterna är rätten att med passagerare, frakt och post flyga från flygföretagets registreringsland till ett annat Jand resp. att flyga tillbaka därifrån. Femte friheten är fätten att flyga mellan två andra länder än registreringslandet.

SAS är ett konsortium bildat av tre nationella bolag som primärt innehar flygrättigheterna. Dessa har överlåtits på SAS, som flyger med maskiner tillhöriga eter leasade av alla tre bolagen oavsett vilken linje det gäller. Genom art. 2, som har sin motsvarighet i andra överenskommelser på luftfartssektorn, klargörs att denna konstruktion accepteras även i detta sammanhang. Ett flygplan registrerat hos norska DNE kan alltså flyga mellan Stockholm och Bryssel utan att det är fråga om en femte frihetsrättighet.

An. 3 Artiklarna 4-6 är generellt utformade. Detsamma gäller några av de i bilagan förtecknade rättsakterna, som inom EEG är tillämpliga även på annat än luftfartsförhållanden. Som exempel kan nämnas nr 16 om sällskapsresor och nr 17 om kontroll av företagskoncentrationer. I artikeln klargörs att i sådana fall avtalsbestämmelsen resp. rättsakten endast gäller på luftfartsom-

rådet eller, enligt vad som framgår av bilagan, områden som har samband därmed.

srt. 4-6 Dessa artiklar, som innehåller regler om konkurrens och statsstöd, motsvarar med smärre jämkningar artiklarna 85, 86 och 92 i Romfördraget. Sålunda ersälts ”medlemsstaterna” med ”de avtalsslutande parterna”. Det kan i sammanhanget anmärkas att art. 92 anses omfatta inte bara statligt stöd utan även stöd via andra offentliga organ, t.ex. kommuner. Detsamma gäller då även art. 6. Bestämmelsen i art. 92:3 d) i Romfördraget om hur gruppundantag beslutas har inte någon motsvarighet i art. 6. Om gruppundantag enligt art. 4:3 beslutas, kan de införlivas med avtalet enligt art. 12. Beslut om undantag i enskilda fall enligt art. 4:3 behandlas i anslutning till art. 11.

Art. 7 Artikeln, som handlar om tillämpaingen av art. 6, reglerar motsvarande frågor som art. 93 i Romfördraget men på ott delvis annat sätt såvitt gäller Sverige och Norge.

I första stycket slås sålunda fast att Sverige och Norge i fråga om offentliga stödåtgärder skall följa bestämmelserna i andra — sjätte styckena medan Romfördraget skall tillämpas inom EEG. Sverige och Norge erkänner kommissionens utredningskompetens på området såvitt gäller offentliga stödåtgärder, däremot inte kommissionens rätt att fatta beslut med bindande verkan för Sverige och Norge. Detta har nödvändiggjort vissa ändringar i förhållande till art. 93. .

Andra stycket motsvarar art. 93:1. Praktiskt medför bestämmelserna en skyldighet för Sverige och Norge att upplysa om de stöd som finns vid avtalets ikraftträdande, förändringar i dessa och nytillkommande åtgärder.

Tredje stycket motsvarar art. 93:2 första stycket. Om kommissionen finner alt ett stöd inte är förenlig med avtalet eller att det missbrukas, skall kommissionen anmäla detta för Sverige resp. Norge och begära att åtgärden upphör inom viss tid. Den tid en stat får på sig varierar, men brukar i praxis vara från någon månad upp till ett halvår. I allmänhet har då frågan redan diskuterats informellt med kommissionen. Staten har också formellt fått tillfälle att yttra sig.

Fjärde och femte styckena anvisar hur staten skall göra framför allt om den inte godtar kommisstonens bedömning. Staten skalli det fallet meddela de båda andra avtälsparterna detta, varefter saken inom 21 dagar hänskjuts till den blandade kommittén. Denna skall sammanträda senast 14 dagar efter hänskjutandet. I fråga om det fortsatta förfarandet gäller bl.a. art. 14:5, vilket innebär att den blandade kommittén måste fatta beslut inom sex månader. Annars upphör avtalet att gälla. Alla beslut av den blandade kommittén förutsätter enighet, art. 13:1.

Sjätte stycket överensstämmer i sak med art. 93:3 i Romfördraget. Den innebär bl.a. att planerade stödåtgärder inte får sättas i verket förrän kommissionen har uttalat sig om åtgärdens tillåtlighet.

Ant. Prop. 1991/9 2:24

Utredning av brott mot Romfördragets konkurrensbestämmelser företas av kommissionen på eget initiativ eller efter anmälan av en stat eller någon enskild. För sin utredning behöver kommissionen upplysningar från både stater och företag och möjlighet att skaffa in upplysningar från företag tvångsvis genom vitesföreläggande eHer husrannsakan om de inte tämnas frivilligt. Bestämmelser härom finns I rättsakterna nr 4, 5, 12 och 17.

Avtalsregleringen innebär att Sverige och Norge erkänner kommissionens utredningskompetens på konkurrensområdet. Kommissionens kompetens är i en del fall exklusiv. Om kommissionen beslutar att granska om ctt visst förfarande innebär konkurrensbegränsning, är de nationella myndigheterna förhindrade att utreda samma sak. Beträffande företagsfusioner av gemenskapsdimension är enbart kommissionen behörig att utreda. När kommissionen inte har denna exklusiva kompetens, är svenska och norska konkurrensmyndigheter oförhindrade att på vanligt sätt utreda brott mot avtalets konkurrensregler.

Regleringen innebär inte att Sverige och Norge erkänner kommissionens : kompetens att fatta beslut med bindande verkan för svenska resp. norska rättssubjekt. Sådana beslut blir inte automatiskt gällande i Sverige eller Norge, se vidare i anslutning till art. 9. Angående beslut om icke-ingripandebesked (negativattest) och undantag i enskilda fall, se vid art. 1.

Enligt första stycket i förevarande art. & skall Sverige och Norge se till att kommissionen får de upplysningar den har rätt till enligt bestämmelserna i de nämnda rättsakterna. Förpliktelsen är folkrättslig och innebär inget annat åtagande än att Sverige tesp. Norge skall se till att tvångsmedel vid behov står till buds.

I andra stycket preciseras Sveriges resp. Norges åtagande för den'situationen alt företagen enligt de i avtalet ingående rättsakterna har direkt upplysningsskyldighet gentemot kommissionen. Man Kan utgå från att företagen i allmänhet lämnar upplysningarna frivilligt. Om tvångsmedel behöver användas, skall de genomföras av nationella myndigheter och enligt nationell lag. Kommissionen har rätt att delta i en husrannsakan. Den nationella myndigheten och kommissionen får komma överens om en lämplig dag. Det har förutsatts att dagen skall kunna hållas hemlig för företaget så att man förebygger att handlingar undanskaffas.

An. 9 Artikelns första stycke ålägger Sverige och Norge att se till att avtalets bestämmelser om konkurrens och offentligt stöd tillämpas och verkställs med samma effekt som inom EEG. Det är Sveriges och Norges sak att bestämma bur detta skall gå till så kinge effekten blir densamma.

När det gäller regler om offentligt stöd finns, som redan nämnts, särskilda tillämpningsregler i avtalets art. 7. Motsvarande föreskrifter saknas för konkurrensreglerna. När det gäller tillämpningen av dessa erkänner, såsom redovisats vid art. 8, Sverige och Norge kommissionens utredningskompetens. Att kommissionen har denna kompetens kan inte anses innebära att myndighetsutövning har överlåtits till kommisstonen. För Sveriges del förutsätts att

kommissionens beslut, vare sig det gäller användningen av tvångsmedel under utredningen eller vid verkställighet av dess slutliga beslut, prövas av domstol eller annan myndighet och omvandlas till ett nationellt beslut som kan verkställas enligt svenska regler. Har kommissionen ålagt böter eller viten, skall dessa bestämmas i svenskt mynt men beloppet måste nära ansluta till vad som tillämpas inom EEG. Den nationella myndigheten och regeringen kan vid sin prövning komrna fram till att kommissionens beslut inte skall godtas, varvid frågan förs till den blandade kommittén, sc vidare art. 11.

De rättigheter som härrör från avtalet skall enligt andra stycket kunna göras gällande inför nationell domstol. Detta överensstämmer med vad som gäller inom EEG.

Som jag nämnde inledningsvis har fråga uppkommit om ändring, av det prelimiärt överenskomna avtalet. Den ändringen berör främst art. 9. Vad saken gäller är hur den situationen skall lösas att det uppstår oenighet mellan parterna om avtalets rätta tillämaning eller genomförande i Sverige eller Norge. I den preliminärt överenskomna texten finns inte någon bestämmelse om detta. Förhandlingsdelegationerna är emellertid ense om att en sådan fråga bör hänskjutas till den blandade kommittén och att detta bör framgå av avtalet.

Delegationerna är vidare överens om att frågan bör regleras på det sättet att i förevarande art. 9 en ny punkt 2 tillfogas med följande lydelse i svensk översättning:

2. Om de avtalsslutande parterna är oense i frågan om artiklarna 4, 5 eller 6 eller de andra bestämmelser som anges t punkt I ullämpas eller senomförs på rätt sätt i Norge eller Sverige, skall ärendet föreläggas den blandade kommitté som behandlas i artikel 13 och som skall sammanträda inom 14 dagar från den dag då ärendet förelagts den.

Nuvarande punkt 2 blir i stället punkt 3. Vidare läggs art. 9 till i uppräkningen i 13.7 och art. 9.2 i uppräkningen i art. 14.5.

Som jag också nämnde inledningsvis är det möjligt att ett godkännande av denna ändring för EEGs del ännu inte föreligger när avtalet behandlas av riksdagen. Detta innebär att riksdagens godkännande av avtalet bör inhämtas såväl i fråga om den ursprungliga lydelsen som i fråga om den nyss berörda ändringen

An. 10 Artikeln ger uttryck för principen att svenska resp. norska domstolar och andra myndigheter inte får pröva 2iltigheten av ett beslut som fattats av någon av EEGs institutioner, dvs. främst kommissionen. Prövningen av den frågan får göras endast av EG-domstolen. Ett beslut kan förklaras ogiltigt på grund av institutionens bristande behörighet eller på grund av att väsentliga processuella föreskrifter åsidosatts, att beslutet strider mot Romfördraget eller någon annan regel rörande fördragets tillämpning eller att det är fråga om maktmissbruk eHer illojal maktanvändning från institutionens sida, se vidare art. 1731 Romfördraget.

I den mån ett beslut av kommissionen riktar sig till ett svenskt eller norskt

sättningar som gäller för rättssubjekt inom gemenskapen. Även om kommissionens beslut inte omedelbart gäller i Sverige (se vid art. 9) kan ju dessa ha intresse av att beslutets giltighet inom gemenskapen blir prövad av EGdomstolen.

An. 11 Avtalet bygger, som tidigare nämnts, på att kommissionens behörighet att genomföra utredningar erkänns. Kommissionens beslut grundade på sådana utredningar gäller dock inte i Sverige eller Norge utan måste prövas av svenska resp. norska myndigheter. Den prövningen kan mynna ut i antingen ett accepterande av kommissionens beslut eller ett konstaterande av att beslutet inte kan godtas. I sistnämnda fall blir följden att saken skall hänskjutas till den blandade kommittén.

Art. 11 innehåller bestämmelser om detta. De beslut som avses där är endast sådana som innehåller en begäran att Sverige eller Norge skall vidta någon åtgärd. I botten kan emellertid ligga ett beslut som riktar sig direkt till ett företag. I sådana fall blir bestämmelserna aktuella om företaget inte frivilligt uppfyller kommissionsbeslutet. Kommissionen kan då begära verkställighet av beslutet. Om beslutet rör konkurrensfrågor, t.ex. brott mot art. 4 i avtalet, otillåtna avtalsvillkor e.d. bör saken prövas av i första hand näringsfrihetsombudsmannen (NO) elter konsumentombudsmannen (KO). Anser någon av dessa att beslutet är uppenbart oriktigt, bör han anmäla saken för regeringen som hänskjuter frågan till den blandade kommittén. I annat fall bör han föra talan hos marknadsdomstolen. Godtas beslutet av domstolen, verkställs det på samma sätt som vanliga civilrättsliga domar. Gör domstolen en annan bedömning än NO resp. KO och finner att beslutet inte skall godtas, måste domstolen på motsvarande sätt anmäla saken till regeringen. Frågan förs då till den blandade kommittén.

Kommissionsbeslut i rent luftfartpolitiska frågor torde knappast vålla problem. I allmänhet är det nämligen regeringen som beslutar i sådana frågor. Det kan också vara aktuellt att luftfartsverket skall företa någon åtgärd.

Av art. 2 i rättsakten nr 4 i bilagan följer att kommissionen kan på ansökan eller eget initiativ meddela beslut om att ett avtal inte strider mot art. 4:1 eller 5 i förevarande avtal, s.k. negativattest. Kommissionen kan också enligt art. 4:3 i loftfartsavtalet bla. i särskilda fall besluta om undantag från tilllämpningen av 4:1. Särskilt sistnämnda beslut kan tänkas påverka rättigheter för enskilda i Sverige. Om någon väcker talan vid en svensk domstol enligt art. 9:2 under påstående att ett visst avtal eller förfarande strider mot art. 4 eller därpå grundad lagstiftning, kan kommissionsbeslut av nyssnämnda slag tänkas få betydelse i rättegången. Det kan därför ifrågasättas om inte besluten innebär att förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning överlåts på kommissionen. Frågan torde ha större teoretisk än praktisk betydelse.

Förevarande art. 11 jämförd med art. 9:2 ger utrymme för att kommissionens beslut omprövas av svenska domstolar och andra myndigheter på det sätt som tidigare redogjorts för. Trots att kommissionen är ensam behörig att

2 Riksdagen 1991192. I saml. Nr 29

meddela beslut om negativattest eller undantag i enskilda fall följer av avtalet att sådana beslut likväl skall kunna prövas här för att få verkan i Sverige. Om den svenska domstol där beslutet åberopas får pröva vilken verkan beslutet skall anses ha i den svenska rättegången, torde beslutet vara att jämställa med andra omständigheter som åberopas av svarandesidan och som värderas av domstolen. Med det synsättet är det inte fråga om överlåtelse av myndighet. Skulle den svenska domstolen inte godta kommissionens beslut, måste frågan hänskjutas till den blandade kommittén genom analog tillämpning av art. 11):2.

Svenska rättssubjekt har emellertid ett starkt intresse av att kunna förlita sig på att ett beslut om undantag som kommissionen har meddelat gäller inte bara inom EFG utan även i Sverige. Mot den bakgrunden kan ifrågasättas om inte kommissionens beslut bör gälla direkt i Sverige utan någon mellankommande prövning. Fn sådan lösning kräver en särskild regel i svensk lag om att nämnda kommissionsbeslut gäller här i landet. I så fall blir det aktuellt att tillämpa reglerna i 10 kap. 5§ tredje stycket regeringsformen (RF). Förslaget till lagtext är utformat i enlighet med den sist skisserade lösningen.

An. 12 Avtalet förutsätts komma att utvecklas successivt genom ändring av de i avtalet ingående rättsakterna eller senom alt dessa ersätts eller nya tillkommer. Bestämmelsen i första stycket tar sikte på detta och ger avtalsparterna rätt att ensidigt ändra sin lagstiftning på ett område som täcks av avtalet. Denna rätt tillkommer alla tre avtalsparterna, men torde bli aktuell endast sävitt gäller EEG.

En ändring får inte vara diskriminerande utan skall gälla lika för alla. Dessutom skall en part som vill genomföra en ändring i förväg informera de andra avtälsparterna via den blandade kommittén och vid behov samräda i frågan. Detta framgår av hänvisningen till art. 13:2.

Enligt andra stycket skall en part så snart denne har antagit en ändring och senast åtta dagar därefter informera de undra avtalsparterna via den blandade kommittén. Kommittén skall sammanträda senast 14 dagar därefter och diskutera ändringens inverkan på avtalet.

Enlipt tredje stycket kan kommittén antingen besluta om ändring av avtalet eller att ändringen är av den karaktären att den inte strider mot avtalet. Den kan också besluta om någon annan åtgärd i syfte att säkerställa avtalets fortsatta tillämpning.

Är parterna överens om att den nya lagstiftningen skal! införlivas med avtalet, beslutas om detta. Beslutet följer proceduren i art. 14, vilket bl.a. innebär att beslutet skall publiceras i Official Journal, dvs. EGs officiella tidning. Avtalsparterna har högst tolv månader på sig att genomföra ändringen nationellt, vilken tid kan behöva utnyttjas om det gäller en fråga vari beslut skall fattas av riksdagen.

Om parterna inte blir eniga och alltså inte kan fatta något beslut, gäller art. 14:5 och 6. Det innebär att avtalet efter viss angiven tid upphör att gälla.

L

Artikeln innehåller närmare bestämmelser om den blandade kommittén. Kommitten är ansvarig för administrationen av avtalet och för att det tillämpas på rätt sätt. Alla beslut av kommittén kräver enighet. Sverige, Norge och EEG har var sin representant (röst) i kommittén. Ordförandeskapet cirkulerar mellan avtalsparterna. Kommittén fastställer själv sina procedurregler, vilket skall ske senast 21 dagar efter det att avtalet trätt i kraft. Den skall sammanträda minst en gång om året och dessemellan på begäran av en part. Den skall även sammanträda när en fråga har hänskjutits dit enligt särskilda bestämmelser i avtalet.

An. 4 Ftt beslut av den blandade kommittén binder staterna folkrättsligt (14:1). Dessa måste se till att beslutet genomförs. Om någon part anser att en annan part inte har genomfört beslutet på rätt sätt, kan parten begära att den frågan tas upp i kommittén. Om den tvisten inte kan lösas inom två månader, upphör avtalet att gälla (14:2).

Beslut av kommittén skall publiceras i Official Journal. Det kan vara lämpligt att besluten, åtminstone vissa av dem, dessutom publiceras i någon nationell eller internationeH publikation i Sverige och Norge med inriktning på luftfartskretsen. Om genomförandet av beslutet kräver godkännande av riksdagen, regeringen eller någon annan myndighet skall detta givetvis inhämtas (14:3). Parterna har som tidigare nämnts tolv månader på sig för detta (14:4).

Om kommittén inte lyckas nå enighet om ett beslut som hänskjutits dit enligt artiklarna 1:2 (tolkningsfrågor), 7:5 (offentligt stöd), 11:2 (beslut som kommissionen meddelat med stöd av de i avtalet ingående rättsakterna) och 12:3 (ny lagstiftning) upphör avtalet att gälla (14:5).

Fart. 14:6 finns en särskild bestämmelse om hur tiden för hänskjutande skall räknas när ny lagstiftning tillkommit i tiden mellan undertecknandet av avtalet och dess ikraftträdande.

Art. 15-18 Bestämmelserna i dessa artiklar innebär att avtalsparterna skall i den blandade kommittén samråda med varandra i luftfartsfrågor dels när dessa behandlas i internationella organisationer, dels när de rör förhållandet till tredje land. Såvitt gäller internationella organisationer kan frågan gälla gemensamt uppträdande i organisationen. Även när det gäller avtal med tredje land kan det vara av värde med konsultationer, inte minst för att få stöd från EEG. Bestämmelserna innebär även en skyldighet för parterna att hålla varandra underrättade om luftfartspolitiska frågor av gemensamt intresse som kan uppkomma. Bestämmelserna motsvarar vad som redan gäller mellan EEGs medlemsländer.

An. 19 och 20 Avtalet gäller för obestämd tid med en ettårig uppsägningstid. Sägs det upp av en av parterna, upphör det att gälla även mellan de andra. Det upphör

också att gälla när ett EES-avtal träder i kraft oavsett om detta avtal omfattar luftfartssektorn eler inte (art. 19).

Avtalet skall omförhandlas på begäran av en part. Det skall under alla händelser omförhandlas när det varit i kraft ett år (art. 20).

An. 21 Artikeln anger det i och för sig självklara att den interna lagstiftningen måste ha anpassats vid avtalets ikraftträdande.

Ar. 22 Sverige och Norge har bilaterala luftfartsavtal med de flesta av EGs medlemsländer. Det nu aktuella avtelet tar över bestämmelserna i de bilaterala avtalen i den mån de reglerar samma sak. De bilaterala avtalen innehåller i allmänhet också bestämmelser om tullfrihet, valutor, agenter m.m. som inte regleras i avtalet med EEG och i den deten gäller de bilaterala avtalen förtfarande. Upphör Iuftfartsavtalet ett gälla, kommer de bilaterala avtalen att träda i full tillämpning igen.

Art. 23 och 24 Artiklarna innehåller bestämmelser om ratifikation m.m. Avtalet förutsätter riksdagsgodkännade.

3.3¶Bilagan

I bilagan förtecknas 20 olika rättsakter som ingår 1 avtalet. Generellt gäller enligt en uttrycklig föreskrift i bilagans inledning att beteckningarna ”medlemsstat” och ”gemenskapen” som förekommer i dessa rättsakter skall för de ändamål som avses med avtalet anses innefatta Sverige och Norge.

Vissa av bestämmelserna i rättsakterna har betydelse endast för EEG internot. Den tekniken har därför använts att det under varje rättsakt anges vilka bestämmelser i den som ingår i avtalet. Vidare anges under varje rättsakt där det är aktvellt att hänvisningar till artiklar i Romfördraget i stället avser motsvarande bestämmelser i avtalet.

1, 90/2343/EEG (marknadsullträde och kapacitetsdelning) Denna förordning innehåller luftfartspolitiska bestämmelser om marknadstillträde och delning av passagerarkapacitet mellan EEGs medlemsstater, Sverige och Norge (avtalsstaterna). Förordningen reglerar inte förhållandet mellan en avtalsstat och dess flygsföretag (art. 3:31). Det innebär bl.a. att ett svenskt eller norskt företag inte har andra rättigheter än som tilldelas dem av Sverige resp. Norge. Har emellertid ett sådant företag i Sverige eller Norge fått rätt att flyga på en viss linje till en annan stat, har företaget i allmänhet gentemot den staten rät: att kräva att tillstånd till trafiken beviljas, se art. 5.

Murknuadstillträde Eu flygföretag som är EG-lufttrafikföretag (Community air carrier) enligt definitionen i art. 2 ce) har rätt att utföra tredje och fjärde frihetstrafik mellan

flygplatser i avtalsstaterna (art. 4). Tredje friheten är rätt för ett företag som är registrerat i ett land att flyga från detta land till ett annat land och där sätta av passagerare och gods. Fjärde friheten är rätten att flyga hem med passagerare och gods.

Om repistreringsstaten har gett ett flygföretag rätt till tredje och fjärde frihetstrafik skall den andra staten också medge trafiken. Registreringsstaten å sin sida får inte vägra ett flygföretag från den andra staten att flyga på samma linje. Undantag kan dock gälla för linjer med en årskapacitet av högst 30 000 säten som inte är tillräckligt lönsamma men viktiga från regionalpolitisk synpunkt och för linjer mellan regionala flygplatser som trafikeras med flygplan med högst 80 säten. Om emellertid ett flygföretag i den andra staten också vill flyga med högst 80 säten, får tillstånd inte vägras (art. 5).

Avtalsstaterna skall också acceptera att en annan avtalsstat utpekar två eller flera flygföretag att utföra trafik meltan den staten och en annan avtalsstat (multiple designation). De skall också, från den 1 januari 1992, aceeptera att registreringsstaten utpekar två eller flera flygföretag på samma linje, om passagerarantalet på den linjen översteg 100 000 under år 1991 eller om det då var mer än 600 returslygningar på linjen (art. 6).

Ett flygföretag har vidare rätt att, på vissa villkor, utföra Jemte frihetstrafik, dvs. att flyga passagerare och gods mellan flygplatser i andra stater än registreringsstaten. Villkoren är att femte frihetstrafiken utgör en förlängning av eller början på en linje från eller till registreringsstaten (tredje celler fjärde frihetstrafik), att för femte frihetstrafiken utnyttjas endast 50 46 av den normala säsongkapaciteten räknad i antalet säten och att, om ett annat flygplan användsför femte frihetstrafiken än för tredje och fjärde frihetstrafiken, detta flygplan inte är större än det andra (art. 7 och 8).

De rättigheter som nämnts i det föregående är inte absoluta utan kan inskränkas av säkerhets- eller miljöskäl eller tillgången på start- och landningstider (slots). Vissa ytterligare regler finns. Någon diskriminering med hänsyn till nationalitet får inte förekomma. Kommissionen har en övervakande och beslutande funktion (art. 9 och 10).

Enligt protokoll 2 punkt 2 till avtalet får den avtalsstat, som har fördel av en inskränkning enligt art. 10:3 av en annan avtalsstats rätt att öppna en ny linje eller öka kapaciteten, inte själv tillåta nya rättigheter som skulle sätta avtalsstaternas flygföretag i ett sämre läge jämfört med flygföretag från tredje Jand. Den stat som gör det, riskerar att mista den fördel som art. 10:3 ger.

Kapacitetsdelning När ett flygföretag får rätt att flyga till ett annat land har även det landets flygföretap i allmänhet haft rätt att beflyga samma linje. Staterna har brukat bevaka att kapaciten är lika, dvs. i princip 50/50.

Från den 1 november 1990 gäller att en EG-stat måste tillåta en kapacitetsskillnad på 60/40 och att kapacitetsskillnaden ökar med 7,5 96 för varje ny säsong jämfört med föregående motsvarande säsong. Frivilliga kapacitetsminskningar räknas inte in. Bestämmelserna om begränsningarna i fråga om

rätten till kapacitetsdelning gäller inte linjer mellan regionala flygplatser (art. 11).

Har tillämpningen av kapacitetsdelningsreglerna lett till allvarlig ckonomisk skada för ett lands flygföretag, kan det landet begära att kommissionen gör en undersökning och, med avvikelse från bestämmelserna, beslutar om en tillfällig annan kapacitetsdelning. Motsvarande gäller när ett lands flygföretag är utsatt för betydande konkurrens från chartertrafik (art. 12). I protokoll 2 till avtalet finns under punkt 3 vissa riktlinjer för hur denna situation skall behandlas av kommissionen.

2. 90/2342/EEG (biljettpriser) I denna förordning finns bestämmelser om biljettpriser. Dessa godkänns av staterna, som regel av luftfartsmyndigheterna (i Sverige luftfartsverket). Bestämmelserna gäller i princip endast för avtalsstaternas lufttrafikföretag.

Huvudregeln är att avtalsstaterna skall godkänna biljettpriser som står i rimlig relation till det ansökande flygbolagets långsiktiga kostnader, inbegripet tillfredsställande avkastning på kapital och en tillräcklig marginal så att en tillfredsställande säkerhetsstandard kan hållas. Staterna skall också ta hänsyn till andra omständigheter, såsom konsumenternas behov och marknadssituationen, bl.a. priserna hos andra flygföretag som trafikerar samma hinje, och vikten av att förhindra dumping. Den omständigheten att ett föreslaget biljettpris är lägre än det som ett annat företag på samma linje erbjuder skall inte vara tillräckligt skäl för att inte godkänna priset (art. 3:1—-4).

Ett flygföretag som redan fått ett visst pris godkänt har rätt att få detta ändrat så att företaget kan anpassa sig till ett lägre pris hos ett annat företag som flyger mellan samma punkter. Detta gäller dock inte indirekta flygningar vars längd överstiger 20 procent av den direkta linjen. Ett flygföretag får även anpassa sig till chartertrafik, som kan anses jämförbar med linjetrafik (art. 3:5-6). Hur den jämförelsen skall gå till framgår av punkt 1 i det till avtalet fogade protokoll nr 2. |

Fram till den 31 december 1992 skall avtalsstaterna tillåta flygföretag att, inom ramen för tre olika priszoner och på vissa andra villkor, själva välja vilket pris de vill ta ut. Priszonerna bygger på ett referenspris, som är det normala pris i ekonomiklass som tas ut av flygbolag med tredje- eller fjärde frihetsrättigheter på linjen i fråga. Finns flera olika priser, är genomsnittspriset referenspris. Med ekonomiklass förstås i detta sammanhang t.ex. Buisness Class eller Euro Class, dvs. viljetten medger ändrade resdagar eller avgångar.

Normalpriszonen är från 95 till 105 26 av referenspriset, rabattzonen 94 till 80 70 av referenspriset och lågpriszonen från 79 till 30 96 av referenspriset. Särskilda villkor för rabattzon resp. lågpriszon har föreskrivits i bilaga 2 till rättsakten.

Om biljettpriset för en fullt utbytbar biljett överstiger 105 90 av referenspriset skall det anses godkänt, om inte båda avtalsstaterna inom 30 dagar skriftligen meddelar flygföretag2t och varandra sina invändningar. Om i andra fall det föreslagna priset ligger utanför zonerna, skall det godkännas av båda staterna. Det skall likväl anses godkänt, om inte någon stat gör invändningar inom 21 dagar (art. 4).

En avtalsstat som har intresse i flyglinjen i fråga kan begära att kommissionen undersöker om någon annan stat inte iakttagit bestämmelserna. Kommissionens beslut kan överklagas till ministerrådet (art. 5). Vid ocnighet mellan berörda stater i frågan om ett biljettpris skall godkännas eller inte skall konsultationer hållas och, om dessa blir resultatlösa, saken avgöras av skiljenämnd (art. 6). Kommissionen har rätt att få de upplysningar av stater och flygföretag som behövs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt den aktucHa rättsakten (art. 9).

En avtalsstat som har gett ett tredje land femte frihetsrättigheter mellan avtalsstater och det avtalet är oförenligt med bestämmelserna i förevarande rättsakt skall se till att skillnaderna så snart som möjligt undanröjs (art. 11).

3. 91/294/EEG (flygfrakt)

Förordningen innehåller bestämmelser om marknadstillträde för flygfraktförare och om fraktpriser. Bestämmelserna om marknadstillträde ansluter ganska nära till vad som gäller om passagerartrafik. Det räcker sålunda i princip att registreringsstaten medger tredje och fjärde frihetsrättigheter. Femte frihetsrättigheter får medges som en början på eller förlängning av en linje från eller till registreringsstaten. Någon begränsning av frakten på den sträcka som utgör femte frihetsrättigheten har dock inte föreskrivis (art. 4 och 5). Det finns över huvud taget inga begränsningar i fråga om turtäthet eller godsmänegd (art. 6). Prissättningen är en angelägenhet enbart mellan parterna i fraktavtalet (art. 9).

4. 62/17/EEG (tillämpning av Romfördragets art. 85 och 86) Förordningen med senare ändringsförordningar innehåller regler för tilllämpningen av art. 85 och 86 i Romfördraget. Bestämmelserna i förordningen är inte tillämpliga på lufttransportsektorn (jfr preambeln till rättsakt nr 5) men har betydelse vid tillämpningen av konkurrensreglerna i fråga om rättsakterna nr 12 (uppförandekod för datoriserade bokningssystem), 16 (sällskapsresor) och 17 (företagskoncentrationer). Förordningen innebär bl.a. följande.

Alla överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som beskrivs i art. 4:1 samt missbruk av en dominerande marknadsställning enligt art. 5 är, med de undantag som framgår av förordningen, förbjudna utan särskilt beslut (art. 1). Beslut om icke-ingripandebesked och undantag i enskilda fall enligt enligt nämnda artiklar meddelas av kommissionen (art. 2 och 9). Finner kommissionen efter ansökan av en avtalsstat eller ett företag eller sammanslutning med befogat intresse i saken eller på eget initiativ att det föreligger ett brott mot art. 4 eller 5, kan den besluta att det förbjudna förfarandet skall upphöra (art. 3).

Kommissionen skall notifieras om såväl nya som gamla överenskommelser m.m. beträffande vilka tillämpning söks av art. 4:3 i avtalet. Detta gäller dock inte i fråga om överenskommelser m.m. av det slag som särskilt nämns (art. 4 och 5). Notifieringen har betydelse bl.a. för frågan från vilken dag ett beslut om undantag enligt art. 4:3 skall anses gälla (art. 6). Den har också betydelse bl.a. såtillvida att kommissionen inte kan döma ut böter för förfa-

beslut.

Kommissionen kan i falt då överenskommelser upphör att tillämpas eller ändras så att de inte längre skall anses förbjudna bestämma att förbudet i art. 4:1 skall gälla endast för en begränsad tid (art. 7). Bestämmelser ges vidare för giltighetstid, villkor och ålägganden för beslut enligt art. 4:3 i luftfartsavtalet och under vilka förutsättningar beslut om gruppundantag kan ändras eller upphävas (art. 8).

Kommissionen skall samarbeta med avtalsstaterna myndigheter (art. 10:1 och 2). Avtalsstaterna och företag har upplysningsskyldighet (art. 11 och 12) och avtalsstaternas behöriga myndigheter skall på begäran lämna kommissionen biträde med undersökningar (art. 13). Kommissionen har rätt att granska räkenskaper och andra handelsböcker och att göra husrannsakan (art. 14). Kommissionen kan utdöma böter och förelägga och utdöma viten (art. 15-16). Kommissionen och avtalsstatens myndigheter har rätt och I vissa fall skyldighet att höra parter och tredje män (art. 19). Uppgifter som inhämtats i samband med undersökningar får användas bara för det avsedda ändamålet och skall vara skyddade av sckretess (art. 20). Kommissionens beslut om tillämpning av art. 4 och 5 skall publiceras (art. 21).

5. 87/3975/EEG (tillämpning av Romfördragets art. 85 och &6 inom

luftfartssektorn) Förordningen gäller i fråga om internationell flygtrafik mellan flygplatser inom avtalsstaternas område (art. 1). Den är alltså inte tillämplig i fråga om rättsakterna nr 12, 16 och 17 utan här gäller i stället bestämmelserna i rättsakt nr 4. Rättsakt nr 4 och or 5 är emellertid tämligen lika till uppbyggnad och innehåll.

Art. 4:1 i avtalet gäller inte överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden vars enda syfte och verkan är att åstadkomma tekniska förbättringar eller tekniskt samarbete (art. 2). Vilka överenskommelser m.m. som avses framgår av en bifogad lista, som dock inte är uttömmande. Förordningen innehåller vidare procedur- och beslutsregler för tillämpningen av art. 4:1, 4:3 eller 5. Ansökan från företag om undantag enligt art. 4:3 skall publiceras med anmaning för intresserade tredje män eller stater att inom 30 dagar sända in sina synpunkter til kommissionen med anledning av ansökningen. Meddelar inte kommissionen företaget inom 90 dagar efter publiceringen alt det föreligger allvarliga tvivel om överenskommelsen m.m. faller under art. 4:3, skall ansökningen anses bifallen för en period av högst sex år.

Beslut kan återkallas eller ändras bl.a. om det framkommer nya omständigheter celler parterna har lämnat oriktig information (art. 3-6). Kommissionen har ensam kompetens när det gäller tillämpningen av art. 4:3, frånsett att besluten kan överklagas till EG-domstolen.

Kommissionen skall fullgöra sina uppgifter enligt förordningen i nära samarbete med behöriga nationella myndigheter (art. 8). Stater, behöriga nationella myndigheter, företag och företagssammanslutningar har upplysningsplikt gentemot kommissionen (art. 9). Kommissionen har samma undersökningsbefogenheter som enligt rättsakt nr 4 (art. 11) och kan utdöma böter

medlemsstat att utföra undersökning enligt art. 11 (art. 10). Parter och tredje män kan och i vissa fall skall höras (art. 16) och uppgifter som inhämtas får användas endast för den aktuella undersökningen och är sckretesskyddade (art. 17). Beslut som kommissionen meddelar angående tillämpning av art. 4 och 5 skall publiceras (art. 18).

6. 87/3976/EEG (bemyndigande för kommissionen att föreskriva om

gruppundantag) Denna rättsakt innebär inte att Sverige och Norge på förhand accepterat kommande beslut om gruppundantag. Nya sådana skall för att gälla i förhållande till Sverige och Norge införlivas med avtalet på samma sätt som andra rättsakter (sc art. 12 i avtalet). Detta bör för svensk del kunna ske genom verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 13§ första stycket 1 RF, se vidare kommentaren till denna rättsakt i avsnitt 4.

Förordningen gäller enbart i fråga om internationella lufttransporter mellan flygplatser inom avtalsstaternas område (art. 1). De gruppundantag som avses gäller framför allt (art. 2) - gemensam planläggning och koordinering av kapacitet som hjälper till att

fördela transporter till mindre eftersökta tider, förutsatt att en avtalspart

kan dra sig ur överenskommelsen utan att riskera skadestånd och uppsäg-

ningstiden är högst tre månader, = delad vinst från linjefart (pooling), förutsatt att det belopp som överförs

från ett företag till ett annat inte överstiger 196 av vinsten, att inga kost-

nader delas och att vinstöverföringen görs som kompensation för den för-

lust som det mottagande företaget gör genom att lägga flygningar på

mindre attraktiva tider,

= samråd för att förbereda ansökan om prisfastställelse, om samråden är

frivilliga och oförbindande och kommissionen och avtalsstaterna kan

delta som observatörer, = fördelning av start- och landningstider m.m., under förutsättning att alla

berörda flygföretag kan delta och att systemet för fördelning går att ge-

nomskåda och beaktar nationella och internationella regler på området

och de rättigheter somn flygföretag kan ha av historiska skäl (”grandfat-

hers rights”), - gemensamma inköp, utveckling och drift av datoriserade bokningssystem

(CRS-system), om alla avtalsländernas flygföretag har tillgång till syste-

men på lika villkor och de deltagande företagens flygningar visas på ett

icke-diskriminerande sätt och att varje deltagare kan dra sig ur efter skä-

lig uppsägningstid, = teknisk och operationell marktjänst på flygplatser, såsom bogsering,

tankning, städning och säkerhet, = betjäning av passagerare, hantering av resgods m.m., - catering, | - samråd om fraktpriser (jfr rättsakt nr 7). I samband med beslut om gruppundantag kan kommissionen föreskriva villkor.

skrifter, se rättsakterna nr 8—-10.

Om kommissionen finner att ett beslutat gruppundantag i ett bestämt fall har följder som är oförenliga med art. 4:3 eller förbjudet enligt art. 5 kan den besluta att gruppundantaget inte skall gälla i det fallet (art. 7).

Gruppundantag som kommissionen beslutat enligt bemyndigandet skall upphöra att gälla den 31 december 1992 (art. 3 i lydelse enligt nr 7).

7. 90/2344/EEG (ändring av nr €) Förordningen ändrar rättsakt nr 6 på några punkter som redan redovisats.

S. 91/S2/EEG (gruppundantag om marktjänster) Kommissionen har beslutat denra förordning med stöd av bemyndigandet i rättsakt nr 6. Gruppundantag gäller för

1. tekniska och operationella tjänster som allmänt erbjuds på flygplatser, såsom tillhandahållande av flygdokument och information till besättningen, rampservice inräknat lastning och lossning, säkerhet, flygplansservice, tankning och åtgärder före start,

2. tjänster i förbindelse med betjäning av passagerare samt hantering av post, frakt och resgods, såsom information till passagerare och besökande, betjäning av passagerare och hantering av deras bagage före avresa och efter ankomst, hantering och förvaring av fraktgods och post i förbindelse med postbefordran,

3. tjänster rörande catering, inräknat tillagning, förvaring och leverans av måltider och andra förråd till flygplan samt skötsel av cateringutrustning (art. 2). Föreskrivna undantag skall tillämpas bara om

1. överenskommelserna m.m. inte innebär tvång att anlita en enda leverantör,

2. utnyttjandet av tjänsterna inte innebär avtal om att samtidigt acceptera tjänster som inte har samband med de tidigare nämnda ceher av ett liknande avtal om tjänster på en annan flygplats,

3. överenskommelserna m.m. inte hindrar flygföretag att ta vissa tjänster från en leverantör och andra från en annan eller att själv ombesörja dem,

4. leverantören inte sätter priser eller villkor som är oskäliga och som inte har rimligt samband med kostnaderna,

5. leveratören inte tillämpar olika villkor för liknande tjänster åt olika kunder,

6. flygföretaget kan dra sig ur avtalet utan påföljd med en uppsägningstid av högst tre månader (art. 3).

9. 91/83/EEG (gruppundantag i fråga om datoriserade bokningssystem) Undantagen har beslutats med stöd av bemyndigandet i rättsakt nr 6. De gäller överenskommelser mellan företag som har ett eller flera av följande syften, nämligen

a) att gemensamt köpa och utveckla av datoriserade bokningssystem (CRS-system), 26

met, celler

c) att reglera hur systemleverantören eller dennes distributörer skall tillhandahålla distributionstjänster, dvs. den information som skall visas i systemet och de bokningsmöjligheter m.m. som skall finnas.Undantaget gäller bara i fråga om följande förpliktelser, nämligen = skyldighet att inte delta, direkt eller indirekt, i utveckling, marknadsfö-

ring eller drift av ett annat CRS-system, —- skyldighet för systemleveratören att utse flygföretag till distributör att

förse alla eller vissa resebyråer o.!. inom ett visst område med information för visning i systemet,

= skyldighet för systemleverantören att bevilja en distributör ensamrätt så-

vitt gäller alla eller vissa resebyråer 0.1. inom ett angivet område, —- skyldighet för systemleverantören att inte tillåta återförsäljare att sälja

andra systemleverantörers distributionstjänster.

övrigt motsvarar rättsakten i huvudsak vad som föreskrivs i rättsakt nr 12.

10. 91/84/EEG (gruppundantag i fråga om kapacitetsplancring,

priskonsultationer och fördelning, av slots) Undantagen har beslutats med stöd av bernyndigandet i rättsakt nr 6. De avser - gemensam planering och samordning av kapacitet i internationell linje-

trafik, = samråd om taxor för passagerare och frakt i internationell linjetrafik, —- fördelning av avgångs- och ankomsttider (slots) i internationell flygtrafik.

Kapacitetsplanering m.m. Såvitt gäller kapacitetsplancring och samordning skall undantagen gälla endast om

a) överenskommelserna m.m. inte binder flygföretagen såvitt avser resultatet av planeringen eller samordningen,

b) planeringen och samordningen syftar till att tillförsäkra tillfredsställande utbud av flygförbindelser under lågtrafiktid eller på anslutningsflyg,

c) överenskommelserna m.m. inte innefattar någon uppgörelse som direkt eller indirekt begränsar den kapacitet som deltagarna sätter in eller fördelar kapaciteten,

d) överenskommelserna m.m. inte hindrar flygföretag som deltagit i planeringen eller samordningen från att ändra kapacitet eller tidtabeller utan påföljd och utan att behöva godkännande av övriga deltagare,

c) överenskommelsen m.m. inte hindrar flygföretag från att utan påföljd avstå från att delta i planering och samordning inför nästa säsong, med en

uppsägningstid av högst tre månader,

f) överenskommelserna m.m. inte syftar till att påverka kapacitet eller tidtabell hos utomstående flygföretag.

Priskonsultationer I fråga om priskonsultationer gäller bl.a. att dessa inte får avse den kapacitet 27 för vilken priserna skall gälla, att de syftar till att underlätta utfärdandet av

pas utan diskriminering, att deltagande i samråden är frivilligt och öppet för alla som beflyger linjen i fråga, att samråden inte binder deltagarna, att samråden inte innebär överenskomrnelser om agentprovision m.m., att varje deltagare utan dröjsmål informerar kommissionen om ansökan om godkännande av de priser som samrådet gällde.

Såväl avtalsstaterna som komniissionen har rätt att sända observatörer till priskonsultationerna. Flygföretagen skall därför i viss ordning underrätta avtalsstaterna och kommissionen om samråden.

Slot allocatton m.m Undantagen såvitt gäller fördelningen av avgångs- och ankomsttider m.m. (slots) gäller endast om

a) samråden är öppna för alla flygföretag som uttryckt intresse,

b) företrädesregler har fastställts vilka varken direkt eller indirekt kan hänföras till ett visst flygföretag, nationalitet eller art av flygning, och som tar hänsyn till begränsningar genom myndighetsregler och till den resande allmänhetens och flygplatsens behov; företrädesreglerna får beakta de rättigheter som flygföretag förvärvat genom användningen av vissa slots föregående motsvarande säsong,

c) företrädesreglerna är tillgängliga på begäran, d) reglerna tillämpas utan diskriminering,

e) nytillkomna användare har rätt till minst 50 26 av nytillkomna eller outnyttjade slots; denna företrädesrätt kan begränsas till ett maximum av minst fyra slots per dag och användare,

f) flygföretug som deltar i samrådet har tillgång till information om

vilka slots flygföretag haft seclan tidigare i kronologisk ordning, för alla

företag, = önskade slots, - tilldelade slots och obehandlade ansökningar, - vilka slots som kvarstår tillgängliga, - jämförelse mellan begärda och tilldelade slots, - samtliga restriktioner som tillämpats vid fördelningen.

I1. 91/295/EEG (ersättning vid vägrad ombordstigning) Förordningen innehåller gemensamma minimiregler för hur ersättningen skall bestämmas när någon på grund av överbokning vägras transport. För reglernas tillämpning förutsätts att den som vägras transporten har en giltig färdbiljett, en bekräftad platsreservation samt har checkat in i rätt tid och på föreskrivet sätt (art. 1 och 2).

Flygföretagen måste anta prioritetsregler som de skall tillämpa i fall av överbokning. Dessa regler och ändringar däri skall meddelas avtalsstaten i fråga och kommissionen, som skall hålla dem tillgängliga för andra avtalsstater. De skall också hållas tillgängliga för allmänheten hos flygföretagets försäljningskontor och vid incheckningsdiskarna. Reglerna skall förutse möjligheten av uppmaning till frivilligt avstående av plats samt regler om prioritet för dem som har fullgoda skäl att få borda, t.ex. rörelsehindrade eller barn som reser ensamma (art. 3).

- återbetalning av biljettpriset utan avdrag för kostnader, - ombokning till första tillgängliga flyglägenhet till bestämmelscorten, = ombokning till den senare dag som passageraren finner lämplig.

Oavsett vilket alternativ som passageraren väljer skall flygföretaget betala minimicrsättning med 150 ECU för flygningar upp till 3 500 km och 300 ECU för längre flygningar. Denna ersättning kan dock reduceras till hälften, om passageraren ombokats till cn annan flygning med tudtabellsenlig ankomst, vid högst 3 300 km högst två timmar och på längre sträckor högst fyra timmar efter den ursprungliga flygningen. Högsta ersättning är lika med biljettpriset. Ersättningen skall betalas kontant eller, om passageraren medger det, i form av voucher eller annan biljett. Medger passageren att sitta i lägre klass än vad han har betalt för, skall prisskillnaden betalas tillbaka (art. 4).

Om flygningen ingår i en sällskapsresa, är researrangören berättigad till ersättning av flygföretaget för vad han svarar för gentemot passageraren enligt sällskapsresedirektivet (nr 16 i bilagan) (art. 5).

Utöver minimicrsättningen enligt art. 4 har passageraren rätt till ett gratis telefonsamtal, telex eller telefax till bestämmelseorten, måltider och förfriskningar i skälig proportion till väntetiden, hotellrum när detta behövs samt fri transport till eHer från en alternativ flygplats på avrese- eller bestämmelscorten (art. 6). Flygföretaget är inte skyldigt att betala ersättning i fall då passageraren reser gratis eller till ett reducerat pris som inte är tillgängligt för allmänheten (art. 7). Varje passagerare som nekats omboördstigning skall få ett exemplar av ersättningsreglerna (art. 8).

Bestämmelserna i förordningen påverkar inte rätten till ersättning efter stämning vid domstol, såvida inte passageraren frivilligt avstått plats i utbyte mot ersättning (art. 9).

12. 89/2299/EEG (uppförandekod för datoriserade bokningssystem) Datoriserade bokningssystem (CRS-system) används av praktiskt taget alla flygföretag för platsreservationer men också för att visa hur man på bästa sätt kan ta sig från en ort till en annan. Systemen innehåller sålunda uppgifter om tidtabeller, tillgänglighet, priser och liknande. Systemen kan missbrukas så att de bara visar ett visst eller vissa flygföretags linjer eller visar resemöjligheten med andra flygföretag på ett diskriminerande sätt. Förordningen har tillkommit för att förebygga sådant missbruk.

Förordningen är tillämplig på CRS-system som används eller erbjuds inom avtalsstaternas territorium oavsett = status eller nationalitet hos den som svarar för drift eller marknadsföring

av systemet, = från vem informationen i systemet härrör eller var centraldatorn finns, = var den aktuella flygtransporten skall utföras (art. 1).

Förordningen lägger vissa förpliktelser på systemleverantören, dvs. den som ansvarar för drift och marknadsföring av systemet, på flygföretag som själva är systemleverantörer eller som ensamma eller tillsammans med andra äger

eller kontrollerar systemleverantören och på flygföretag som har avtal med en systemleveratör om distribution av dennes produkter.

Systemleverantören skall tillåta alla flygföretag att inom ramen för systemets kapacitet ingå i systemet på lika villkor och på ett icke-diskriminerande sätt. Han får inte ställa oskäliga villkor för avtal med något flygföretag eller fordra tilläggsvillkor som saknar samband med CRS-systemet. Han skall också ha samma avtalsvillkor för samma servicenivå. De tjänster för laddning och databehandling som systemleverantören tillhandahåller skall erbjudas alla deltagande flygföretag utan diskriminering. Detsamma gäller förbättringar av systemet (art. 3).

Den som tillhandahåller material för laddning av systemet skall se till att materialet är tillräckligt omfattande, korrekt, inte vilseledande samt att det tillåter full insyn. Systemleverantören får inte behandla materialet på sådant sätt att den information som systernet ger blir felaktig, vilseledande eller diskriminerande. Laddning och databehandling av uppgifter från flygföretag skall ske med samma omsorg och skyndsamhet (art. 4).

Systemleverantören skall tillhandahålla en primär textbild, där de data om tidtabeller, priser och för försäljning tillgängliga säten som de deltagande flygföretagen har tillhandahållit presenteras på ett klart och tillräckligt omfattande sätt och utan diskriminering, i synnerhet såvitt gäller den ordning i vilken informationen presenteras.

När det gäller information om bästa flygförbindelse får denna inte direkt eller indirekt hänföras till ett bestämt flygföretag.

Om en stad betjänas av flera flygplatser, får ingen av dem diskrimineras när det gäller att visa förbindelser mellan två städer. Närmare bestämmelser om I vilken ordning flygförbindelser normalt skall visas har meddelats i ett annex.

Regler ges också för systemleverantörens skyldighet att tillhandahålla information som genereras I ett CRS-system (art. 6).

De skyldigheter som systemleverantören har enligt art. 3—6 gäller inte it förhållande till flygföretag i tredje land som själva är systemleverantörer eller som äger eller kontrollerar ett system, om detta system inte överensstämmer med vad som föreskrivs i den nu aktuella förordningen eller om flygföretag i avtalsstaterna inte erbjuds sarnma villkor som de har rätt till enligt förordningen. Även föreskrifterna i art. 8 (se nedan) förutsätter ömsesidighet för tillämpning på system som ägs eller kontrolleras av flygföretag från tredje land. Om en systemleverantör vill åberopa sig på de nyssnämnda bestämmelserna måste han anmäla detta till kommissionen. Denna utreder om det föreligger någon diskriminering från tredje landets sida. Är detta fallet, skall kommissionen informera avtalsstaterna samt alla systemleverantörer eller berörda flvgföretag inom avtalstaternas område (art. 7).

Ett flysföretag som äger, kontroHerar eller deltar i ett CRS-system får inte i sitt avtal med en abonnent knyta provision eller andra förmåner vid försäljning av den egna flygtransportprodukten till användningen av ett visst CRSsystem och får inte heller kräva att ett visst system används vid försäljning av produkter som Ilygföretaget själv direkt eller indirekt tillhandahåller. Sådana villkor kan emellertid ställas upp i anslutning till att en resebyrå antas som återförsäljare (art. 8).

Systemleverantören skall ställa sina tjänster till alla abonnenters förfogande utan diskriminering. Han får inte kräva att endast hans system används. Om systemleverantören erbjuder en abonnent en förbättring av den tjänst han tillhandahåller, skall alla abonnenter få samma erbjudande utan diskriminering. Systemleverantören får inte ställa upp oskäliga avtalsvillkor i förhållande till abonnenten. Denne har rätt att frånträda avtalet utan crsättningsskyldighet om han säger upp det med tre månaders varsel, dock tidigast efter ett år. Systemleverantören svarar, antingen på teknisk väg eller genom avtal mec abonnenten för att denne inte kan manipulera det material som tillhandahålls i systemet så att kunden får oriktig, vilseledande eller diskriminerande information (art. 9).

Avgifter som systemlevcerantören tar ut får inte vara diskriminerande och skall stå i rimlig relation till kostnaderna. Avgiften skall vara densamma för samma servicenivå. På begäran skall systemleverantören tillhandahålla de intresserade uppgifter om aktuella metoder, avgifter, de tjänster som erbjuds och principerna för hur uppgifterna i systemet redigeras och presenteras. Alla förändringar av priser, villkor och tjänster skall meddelas alla deltagande flygföretag och abonnenter utan diskriminering (art. 10).

Resten av förordningen innehåller i huvudsak bestämmelser om övervakningen av bestämmelsernas efterlevnad. Dessa bestämmelser motsvarar i stort sett bestämmelserna i rättsakterna nr 4 och 5. Det är sålunda kommissionen som i första hand sköter övervakningen (art. 11). Avtalsstaterna, företag och företagssammanslutningar har upplysningsskyldighet (art. 12). Kommissionen har rätt att granska bokföring m.m. och att få tillträde till lokaler m.m... Avtalsstaterna skall lämna biträde (art. 13). Användningen av information som inhämtats har reglerats (art. 14). Böter och viten kan bli aktuella och parter och i viss utsträckning tredje män skall eller kan höras (art. 15) 16 och 19). Vissa beslut av kommissionen skall publiceras (art. 20).

13. SO/1266/EEG (samarbete i fråga om olycksutredningar)

Detta direktiv ålägger avtalsstaterna att på begäran lämna varandra biträde vid olycksutredningar, bl.a. genom att ställa material och, vid allvarligare olyckor, även experter till förfogande. Staterna skall också regelbundet informera varandra om olyckstillbud.

14. SO/STIEEG med ändringar 83/206/EEG 15. 89/629/EEG Dessa direktiv om begränsning av flygplansbuller gör föreskrifterna i Chicagokonventionens Annex 16, del II, kap. 2,3, 5 och 6 tvingande för avtalsstaterna. Staterna kan i viss utsträckning medge undantag.

16. 90/3 1H/EEG (sällskapsresor m.m.) Direktivet, som inte behöver ha genomförts förrän 31 december 1992, innehåller gemensamma regler om paketresor (sällskapsresor). Med en paketresi förstås en i förväg arrangerad kombination av minst två av följande beståndsdelar, nämligen 1) transport, 2) inkvartering, 3) andra turistarrangemang som inte är hänförliga till transport eller inkvartering men som utgör AA en betydande del av paketet.

Direktivet innebär skyldigheter för såväl arrangörer som återförsäljare av resor, inte minst när det gäller informationen till kunden. Den information om cn resas detaljer som lämnas t.ex. i en broschyr är i princip bindande för arrangören och återförsäljaren (art. 3). Viss information skall alltid Jämnas kunden innan avtalet sluts och viss annan information i god tid före resan. Avtalet skall upprättas skriftligen och innehålla åtminstone de uppgifter som anges i en bilaga.

Av särskilt intresse i luftfartssammanhang är möjligheten för kunden att, om han inte kan fullfölja sin beställning, sätta annan person som uppfyller villkoren för paketresan i sitt ställe. Det innebär beträffande charterresor med flyg att restriktioner i fråga om byte av passagerare inte är tillåtna i sådana fall (art. 4).

Därutöver regleras relativt detaljerat vad som händer vid bristande uppfyllelse, bl.a. ersättningsskyldigheten (art. 4 och 5). Garanti för återbetalning och återresa i händelse av insolvens skall ställas (art. 7).

17. 89/4064/EEG (kontroll av företagskoncentrationer) Denna förordning gäller sammanslagningar av gemenskapsdimension (community dimension) av företag. Därmed förstås en sammanlagd total omsättning i hela världen hos de företag som berörs som överstiger 5 000 miljoner ECU samt en sammanlagd omsättning inom gemenskapen i dess helhet hos eltvart av minst två av de företar som berörs som överstiger 250 miljoner ECU, allt såvida inte vart och ett av företagen har två tredjedelar av sin sammanlagda omsättning inom EG inom samma stat (art. 1).

En koncentration anses föreligga när två eller fler tidigare självständiga företag slås samman. En koncentration anses också föreligga när

1. personer som kontrollerar minst ett företag

2. ett eter flera företag

övertar kontroll, direkt eller indirekt, av hela eller delar av andra företag. Ett konsortium av företag som förblir självständiga är I allmänhet inte att anse som koncentration, såvida inte konsortiet på ett varaktigt sätt utför alla funktioner som kännetecknar en självständig ekonomisk enhet. Därutöver finns detaljerade regler om när en koncentration skall anses föreligga (art. 3).

Om cen koncentration faller inom förordningens tillämpningsområde, skall kommissionen granska om koncentrationen är förenlig med den gemensamma marknaden enligt vissa särskilt angivna principer (art. 2). Kommissionen skall underrättas om koncentrationen senast en vecka efter avtalets ingående, tillkännagivandet av att ett bud har lagts eller förvärvet av kontroll. Veckan räknas från den första av dessa händelser. I vissa fall skall parterna i koncentrationen underrätta gemensamt. Finner kommissionen att koncentrationen faller under tillämpningsområdet, skall underrättelsen publiceras (art. 4).

Förordningen innehåller dessutom detaljerade regler om hur omsättningen skall beräknas (art. 5), granskning av notifieringen m.m. (art. 6), uppskjutande av verkställighet av koncentrationen (art. 7), kommissionens beslut (art. $), hänskjutande av frågan till nationella myndigheter (art. 9),

vissa frister (art. 10), upplysningsskyldighet gentemot kommissionen för stater och företag (art. 11), nationella myndigheters undersökningar (art. 12), kommissionens undersökningsbefogenheter (art. 13), böter och viten (art. 14 och 15), sckretessregler (art. 17), förhör (art. 18), medverkan av nationella myndigheter (art. 19) och publiceringen av beslut (art. 20). Bestämmelserna i art. 11-20 är snarlika dem som förekommer i andra rättsakter, t.ex. nr 4, 5 och 12.

Kommissionen har, med några undantag, ensam kompetens att fatta beslut som avses i förordningen. Nationell konkurrenslagstiftning får inte tilllämpas på koncentrationer med en ”community dimension” (art. 21). Kommissionen har bemyndigats att meddela tillämpningsföreskrifter (art. 23), se rättsakt nr 19. Avtalsstaterna skall rapportera till kommissionen om svårigheter som deras företag möter i fråga om koncentrationer i tredje land, särskilt om avtalsstaternas företag där inte behandlas på samma sätt som EEG behandlar företag i tredje land (art. 24).

18. 80/723/EEG (öppenhet i redovisning av de ekonomiska

förbindelserna mellan staten resp. kommun samt offentliga

företag) Detta direktiv syftar till att förhindra att stater (eller kommuner) ger offentliga företag stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden. Direktivet har ändrats genom 85/413/EEG.

Med offentliga företag menas varje företag över vilket det allmänna direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande på grund av ägarskap, eckonomiska intressen eller de regler som styr företaget (art. 2).

Direktivet gäller inte ekonomiska mellanbhavanden mellan myndigheter och

a) offentliga företag såvitt gäller tjänster som inte är ägnade att påverka handeln mellan avtalsländerna I nämnvärd utsträckning,

b) centralbanker och Institut Monétaire Luxembourgoise,

c) allmänna kreditföretag, sävitt gäller depositioner av allmänna medel som placerats hos dem på normala kommersiella villkor,

d) företag vars omsättning exklusive skatter inte uppgått till sammmanlagt 40 miljoner ECU för de två budgetår som föregått det år då de allmänna medlen gjordes tillgängliga eller förbrukades; såvitt gäller allmänna kreditinstitutioner utgör motsvarande tröskel 800 miljoner ECU (art. 4).

De ekonomiska förbindelserna mellan det allmänna och de offentliga företag som omfattas av direktivet skall redovisas öppet. Av redovisningen skall framgå

a) allmänna medel som av myndigheterna görs tillgängliga direkt för företaget,

b) allmänna medel som av myndigheterna görs tillgängliga indirekt via andra offentliga företag eller finansiella institutioner,

c) hur de allmänna medlen används (art. 1).

Dessa bestämmelser om öppen redovisning gäller särskilt följande frågor, nämligen

1) hur förluster täcks,

2) hur företaget förses med kapital,

3 Riksdagen 1991192. I saml. Nr 29

3) utställda garantier som inte kan återkrävas eller lån på fördelaktiga villkor,

4) ckonomiska fördelar genem avstående från vinst eller från återbetalningsskyldighet för lån,

5) avstående från normal avkastning på de allmänna medel som använts,

6) kompensation för finansiella åtaganden som lapts på företaget av myndigheterna (art. 3).

Den öppna redovisning som sålunda föreskrivs skall håltas tillgänglig för kommissionen under fem år från det budgetår då de allmänna medlen gjordes tillgängliga för företaget eller då de användes. Staterna skall på begäran förse kommissionen ned den redovisning som avses i art. 1 (art. 5).

19. 90/2367/EEG (tllämpningsföreskrifter till nr 17) Denna kommissionsförordning innehåller tillämpningsföreskrifter till förordningen om kontroll av företagskoncentrationer. Där föreskrivs om ordningen för underrättelse enligt ort. 41 förordningen och vilka uppgifter som skall lämnas (art. 1-3), vad kommissionen skall göra med anledning av en underrättelse (art. 4 och 5), hur tidsfrister beräknas och förlängning av frister (art. 6—- 10), beslut (art. 11 och 123. förhör (art. 13-15), översändande av handlingar (art. 16), bestämmande av frister (art. 17), hur handlingar skall överlämnas till kommisstonen (art. 18) samt en definition av kommissionens arbetsdagar (art. 19).

20. SS/4261/EEG (tllämpningsföreskrifter till nr 5) Denna kommissionsförordning innehåller bestämmelser om hur klagomål angående brott mot konkurrensreglerna skall anhängiggöras och vem som har rätt att klaga (art. 1), vem som kan ansöka om undantag enligt art. 4:31 luftfartsavtalet och hur ansökningen skall utformas och inges (art. 2 och 3). vad kommissionen skall göra när klagomål anförts och vad som skall stå i svaromål (art. 4-6), beslut (art. 7), påminnelser (art. 8 och 9), förhör (art. 10-12), delgivning (art. 13) samt tidstrister (art. 13).

3.4¶Protokoll nr 1

I protokollet förtecknas den s.k. pipe-line acquis som Sverige och Norge skall överväga för införlivande med avtalet när det blir aktuellt.

3.5¶Protokoll nr 2

Protokollet återger uttalanden som gjorts i samband med att de aktuella rättsakterna antagits av ministerrådet. Punkt 1 rör den i bilagan under 2 angivna rättsakten medan punkterna 2 och 3 rör rättsakten nr 1.

3.6 Protokoll nr 3

Protokollet är en avsiktsförklaring angående vikten av att inom Eurocontrolsamarbetet lösa frågorna om den tilltagande trängseln i luftrummet i Furopa.

4¶Lagstiftningsfrågor

4.1¶Allmänna utgångspunkter

Vissa av bestämmelserna i avtalet, inräknat de i bilagan förtecknade rättsakterna, måste införlivas med svensk rätt genom lag. Beträffande andra bestämmelser räcker det med förordning eller myndighetsföreskrifter, eventuellt efter bemyndigande i lag. En del bestämmelser är redan införlivade med svensk rätt. Hela avtalet måste godkännas av riksdagen.

Med hänsyn till den formella lagkraftens princip (8 kap. 17§ RF) bör preciseras vilka bestämmelser som kräver lagform och vilka som kan införlivas genom föreskrifter av lägre dignitet. I lagen kan naturligtvis ändå tas upp föreskrifter som inte kräver lagform, om sammanhanget gör det önskvärt och man inte förutser någon snar ändring av dessa föreskrifter.

Avtalet gäller endast under en begränsad tid fram till dess att ett EES-avtal träder i kraft. Detta talar för att man undviker ändringar i gällande lagar och i stället tar upp behövliga fagbestämmelser 1 en särskild lag om tillämpning av avtalet. Denna bedömning, som överensstämmer med den som gjorts i promemorian, delas av de remissinstanser som berört frågan.

Den särskilda lagen kompletteras med en förordning, varigenom de bestämmelser som inte kräver lagform införlivas. I luftfartslagen (1957:297, omtryckt 1986:166) finns redan nu tillräckliga bemyndiganden enligt 8 kap. 7§ RF.

När det gäller författningsregleringen bör huvudprincipen vara inkorporering. Artiklarna 4—6 i avtalet bör dock transformeras.

I det följande berörs i huvudsak endast sådana bestämmelser i avtalet som i en eller annan form måste införlivas med svensk rätt eller där den frågan kan föranleda tvekan.

4.2 Huvudavtalet I art. 1:2 finns en bestämmelse om enhetlig tolkning. I promemorian angavs att en uttrycklig föreskrift med det innehållet knappast är lämplig. Det borde räcka att saken behandlades i motiven till den särskilda lagen. Ingen remissinstans har motsatt sig detta. Även jag ansluter mig till detta synsätt.

et. 3 anger den primära och sekundära EEG-lagstiftning som avtalet omfattar. Denna måste för att gälla som svensk rätt inkorporeras. Hur detta skall ske berörs i det följande.

Art. 4 och 5 måste tas in i den särskilda lagen. Detta följer av & kap. 2§ RF. Art. 6 anses gälla även stöd som lämnas av kommuner. Även den artikeln bör därför ha en motsvarighet i lagen (8 kap. 5§ RF). An. 7 är av folkrättslig karaktär och behöver inte tas med. Artikeln torde för sin tillämpning förutsätta att staten skall kunna få upplysningar av kommunerna angående stöd som de lämnar. I det remitterade förslaget angavs att någon uttrycklig föreskrift om upplysningsskyldighet för kommunerna inte torde behövas eftersom det fick förutsättas att kommunerna utan vidare lämnar regeringen behövliga upplysningar. Lagrådet hart emellertid förordat en uttrycklig bestämmelse om upplysningsskyldighet. Jag har inte någon erinran mot det försla-

a in get.

I promemorian diskuterades hur s.k. gruppundantag som har meddelats enligt art. 4:3 i avtalet, i förekommande fall med stöd av bemyndigandet i rättsakten nr 6, skall införlivas med svensk rätt, dvs. om dessa behöver tas upp i lag eller inte. Därvid angavs att villkoren för undantag var tämligen utförligt beskrivna i art. 4:3 och att gruppundantagen borde kunna ses som en utfyllnad av föreskrifterna där. Enligt promemorian borde gruppundantagen därför kunna anses som verkställighetsföreskrifter som kan meddelas i förordning med stöd av 8 kap. 13§ första stycket I RF, se i anslutning till rättsakterna nr 6 samt 8 -— 10.

Ingen remissinstans har invänt mot det nyss redovisade resonemanget. Även jag ansluter mig till detta. Framtida gruppundantag kan då på ett enkelt sätt införlivas med svensk rätt allteftersom de införlivas med avtalet.

Art. 8 hänvisar till kommissionens rätt till upplysningar enligt vad som föreskrivs i de i bilagan upptagna rättsakterna. Såvitt gäller nr 1 och 2 kan upplysningar från enskilda flygföretag förmedlas av Iuftfartsverket med stöd av 92§ luftfartsförordningen (1986:171). Verkets föreskrifter om upplysningsskyldighet torde dock böra kompletteras så att det framgår att skyldigheten även gäller uppgifter som kommissionen behöver, I fråga om rättsakten nr 3 gäller upplysningsskyldighet endast för avtalsstaterna (art. 8:2), men dessa kan naturligtvis först behöva inhämta uppgifter från Nygföretagen.

När det gäller konkurrensövervakningen finns bestämmelser om företags skyldighet att lämna uppgifter till kommissionen och att underkasta sig undersökningar av kommissionen I rättsakterna nr 4 (art. 11, 12 och 14), nr 5 (art. 9 och 11), nr 12 (art. 12,13 och 15) samt or 17 (art. 11 och 13).

Om någon inte fullgör upplysningsskyldigheten, kan enligt rättsakterna kommissionen förelägga och utdöma vite (periodie penalty payments). Den kan också utdöma böter (fines) bl.a. när någon lämnat oriktig eller ofullständig information. Böter och viten riktar sig mot företag eler företagssammanslutningar och har inte straffrättsiig karaktär. Kommissionen har understrukit vikten av att svenska och norska företag behandlas på samma sätt som företag inom gemenskapen i dessa hänseenden och att beloppen därför bör vara ungefär desamma (jfr art. 9:11 avtalet).

Av art. 9 och 11 följer att beslut som kommissionen fattar under utredningen och som innefattar någon form av tvångsmedel inte utan vidare verkställs i Sverige eller Norge. För att det skall kunna ske måste beslutet prövas av domstol eller annan myndighet i Sverige resp. Norge och omvandlas till ett beslut som kan verkställas på nationell nivå.

Föreskrifter om upplysningsskvidighet kräver i princip lagform men kan också meddelas efter bemyndigande i lag enligt 8 kap. 7§ första stycket 3 RF. Regleringen av de tvångsmedel som står till buds för att framtvinga upplysningar som inte lämnas frivilligt, dvs. i första hand viten, torde böra ske i lag (8 kap. 7§ andra stycket andra meningen RF).

I svensk rätt finns föreskrifter om upppgiftsskyldighet bl.a. i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden. Enligt 3 § är en näringsidkare skyldig att till myndighet som regeringen bestämmer efter anmaning lämna uppgifter om i lagen preciserad och i anmaningen närmare angiven konkurrensbegränsning och om priser, intäkter, kostnader, vinster och andra förnållanden av beskaffenhet att inverka på

prisbildningen. Enligt en till lagen anslutande förordning (1988:1404) är statens pris- och konkurrensverk (SPK) den myndighet som får inhämta uppgifter i nu avsedda fall. Myndigheten kan förelägga vite. Den som inte fullgör sin uppgiftsskyldighet kan straffas med dagsböter eller, om brottet är grovt, fängelse i högst ett år.

Föreskrifterna i 1956 års tag kan i och för sig anses tillräckliga för att tillgodose avtalets bestämmelser om uppgiftsskyldighet i konkurrensförhållanden. I fråga om viten finns numera enligt lagen (1985:206) om viten möjlighet att förelägga juridiska personer vite och att bestämma vitet som löpande vite. Däremot motsvarar inte straffbestämmelserna de böter som avses i de tidigare nämnda rättsakterna. Bl.a. skall dessa kunna drabba juridiska personer. De bötesbelopp som följer av 1956 års lag och brottsbalkens bestämmelser är dessutom helt otillräckliga.

Övervägande skäl talar därför för att skyldigheten att lämna upplysningar och att underkasta sig undersökningar regleras i den särskilda lagen. Detta bör ske genom att aktuella bestämmelser i rättsakterna inkorporeras.

Den upplysningsskyldighet eller annan förpliktelse som föreskrivs i en rättsakt och som inom gemenskapen gäller direkt gentemot kommissionen bör göra det också i Sverige. Detta blir fallet vid inkorporering av rättsakten. Kommissionen har dock inte någon rättslig grund för att med tvång förmå någon att fullgöra skyldigheten. Skall det kunna ske, måste svenska myndigheter hjälpa till. Skyldigheten gentemot kommissionen är alltså i sig osanktionerad. Man kan utgå från att skyldigheten i de flesta fall kommer att fullgöras frivilligt.

Om upplysningar inte lämnas frivilligt till kommissionen, bör det alltså vara svenska myndigheter som vidtar tvångsåtgärder. Om upplysningsskyldigheten i sådana fall skall fullgöras till en svensk myndighet eller direkt till kommissionen får avgöras efter omständigheterna. Fullgörs skyldigheten till en svensk myndighet, skall denna lämnar uppgifterna vidare till kommissionen.

Kommissionen har enligt de nyssnämnda rättsakterna också rätt att vid undersökningar bl.a. få tillträde till lokaler, fordon m.m. och att få tillgång till bokföringsmaterial och andra affärshandlingar. Enligt avtalet är det de nationella myndigheterna som på begäran beslutar om tvångsmedelsanvändning. De kan därvid vägra att efterkomma kommissionens beslut, i vilket fall saken förs till den blandade kommittén.

I promemorian föreslogs att SPK skall vara den myndighet som biträder kommissionen i samband med utredningar i Sverige. Några remissinstanser har kritiserat det förslaget och förordat att näringsfrihetsombudsmannen (NO) celler i vissa fall luftfartsverket, i förekommande fall i samverkan med SPK, skall biträda kommissionen. Bl.a. åberopas att det är smidigare om det är samma myndighet som biträder kommissionen och för talan hos marknadsdomstolen (jfr i anslutning till art. 11).

För egen del vill jag betona vikten av att systemet blir så enkelt som möjligt. Skulle flera myndigheter utses att hålla kontakten med kommissionen, finns risk för komplikationer och gränsdragningsproblem såvitt gäller kompetensen. Jag ansluter mig därför till promemorians förslag att SPK bör vara den myndighet som skall biträda kommissionen i nu avsedda fall. Det är

emellertid självklart att SPK vid fullgörande av denna uppgift samråder med de myndigheter som har sakansvaret på området. Närmare bestämmelser om detta kan meddelas i förordning.

Föreskrifter om husrannsakan och liknande intrång kräver enligt 2 kap. 6 och 12§§ RF lagform. Därvid är att beakta att det skydd som den förstnämnda paragrafen ger mot bl.a. husrannsakan får begränsas endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle och att begränsningen aldrig får gå utöver det ändamål som har föranlett den.

Frågan om det första ledet är uppfyllt torde inte föranleda någon tvekan, bl.a. därför att regler av samma slag är i kraft inom hela EG. I övrigt bör naturligtvis tillämpning och verkställighet ske med omsorg så att näringsidkaren inte utsätts för större intrång än nödvändigt. Det bör dock observeras att det emellanåt kan finnas skä: att anta att näringsidkaren undanskaffar material om han i förväg får kär nedom om ett besök. I sådana fall måste saken avgöras utan att näringsidkaren hörs under det förfarandet.

Lagrådet har påpekat att det romitterade förslaget föranledde osäkerhet om vilka möjligheter som stod till buds vid en begäran från kommissionens sida om handräckning för genomförande av en undersökning. Jag instämmer i den kritiken. Enhet förslaget i propositionen skall alla beslut av kommissionen som skall verkställas här i en eller annan form prövas av marknadsdomstolen eller, om det är uppenbart att beslutet inte kan godtas, av KO resp. NO. Detta gäller således även beslut om tillträde till lokaler.

Vid genomförandet av ett beslut om husrannsakan kan biträde av polismyndighet eler kronofogdemyndighet behöva anlitas. Eftersom utredningen åtminstone inte primärt har föranletts av någon brottsmisstanke, Jigger kronofogdemyndigheten närmast till hands.

Art. 9:1 innebär en folkrättshg förpliktelse att se till att konkurrensreglerna i avtalet och bestämmelserna i de i bilagan upptagna rättsakterna tilllämpas och verkställs med samma effekt som inom EG. Framför allt är det fråga om beslut som kommissionen har meddelat och som riktar sig till företag här. Sådana beslut av kommissionens måste först prövas av en svensk myndighet och, om beslutet godtas, förvandlas till ett svenskt myndighetsbeslut. Som redan nämnts och som ytterligare kommer att beröras i anslutning till artikel 11, bör denna myndighet vara marknadsdomstolen.

Enligt art. 9:2 skall de rättigheter som tillkommer någon enligt art. 4-7 samt bestämmelserna i de i bilagan förtecknade rättsakterna kunna åberopas inför svenska domstolar. I fråga om domstolarnas kompetens bör gälla samma principer som i dag, nämligen att marknadsdomstolen skall vara behörig i frågor som faller under dess nuvarande kompetensområde medan tingsrätterna är behöriga i övriga frågor.

Det kan anmärkas att art. 9:2 inbegriper möjligheten för någon att göra gällande sin rätt gentemot svenska staten. Om t.ex. en EG-stat enligt art. 5 i rättsakten nr 1 har gett ett flygföretag rätt att flyga på Sverige, måste Sverige som regel godkänna trafiken. Gör Sverige inte det, kan man åtminstone teoretiskt tänka sig att det utländska flygföretaget för talan mot Sverige i saken. Man kan dock i allmänhet utgå från att saken klaras ut genom informella kontakter mellan resp. regeringar eller luftfartsmyndigheter och kommissionen.

Art. 10 bör föranleda en lagbestämmelse om att svenska myndigheter inte får pröva sådana frågor som avses I artikeln.

Av art. II följer att Sverige, om kommissionens beslut inte kan godtas, inom 21 dagar skall hänskjuta frågan till den blandade kommittén. Riktar sig beslutet mot Sverige som stat torde detta inte vålla problem. Om beslutet riktar sig mot ett företag förutsätts att kommissionen underrättar Sverige på diplomatisk väg eller dirckt via en svensk myndighet om beslutet så att den prövning som skall ske kan genomföras. Detta framgår av art. 11:1, som ju förutsätter att kommissionens beslut i detta fall innehåller en begäran om att en åtgärd skall vidtas av Sverige resp. Norge. Tidsfristen torde böra räknas från den dag en svensk domstol eller annan myndighet konstaterar att beslutet inte godtas. Närmare bestämmelser om tidsfrister kan meddelas i förordning.

Tallmänhet kan man utgå från att svenska företag frivilligt rättar sig efter kommissionens beslut. Redan i dag får svenska företag som gör affärer inom gemenskapen räkna med att följa de spelregler som gäller där. Har företaget tillgångar inom gemenskapen, är kommissionens beslut i den mån de innebär ekonomiska förpliktelser utan vidare verkställbara i den EG-stat där företaget har tillgångar.

Om emellertid företaget inte frivilligt rättar sig efter beslutet, måste svenska myndigheter kopplas in. Man kan utgå från att saken i de flesta fall rör en fråga som enligt nuvarande lagstiftning skulle falla under marknadsdomstolens behörighet. Marknadsdomstolen bör därför vara den myndighet som ytterst prövar kommissionens beslut som riktar sig tll enskilda.

Talan i marknadsdomstolen förs av NO såvitt gäller konkurrensfrågor och av konsumentombudsmannen (KO) bl.a. när det gäller marknadsföring samt avtalsvillkor i konsumentförhållanden. När prövning av ett kommissionsbeslut skall ske, bör prövningen därför i första hand göras av NO och KO inom deras resp. områden. Faller frågan inte inom någonderas område enligt nuvarande avgränsning, bör behörighet tilläggas en av dem, lämpligen NO. Marknadsdomstolens behörighet enligt lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. bör utvidgas på motsvarande sätt.

Om NO eller KO finner att kommissionens beslut var uppenbart oriktigt, bör de meddela regeringen detta så att frågan enligt vad som sägs i art. 11:2 kan föras upp i den blandade kommittén. I andra fall bör de föra talan hos marknadsdomstolen med kommissionens beslut som underlag. Domstolen kan meddela beslut som innebär antingen att kommissionens beslut godtas eller att det underkänns. Någon ändring av beslutet får inte ske, men cv. böter eller viten skall bestämmas i svenska kronor i stället för i ECU.

Även när det gäller tillämpningen av de rättsakter som rör luftfartspolitiska frågor om tillståndsgivning, marknadstillträde, prisfastställelse m.m. (rättsakterna nr 1-3), kan en omprövning av ett kommissionsbeslut undantagsvis bli aktuell. Om ett svenskt flygföretag inte följer gällande regler, ligger det i luftfartsverkets tillsynsfunktion att se till att rättelse sker. Man kan utgå från att Kommissionen i sådana frågor underrättar luftfartsverket direkt om ett misstänkt regelbrott och att saken klaras ut innan det har gått så långt att kommissionen har meddelat ett slutligt beslut i saken. Om emellertid kommissionen har meddelat ett beslut som kan föranleda verkställighet, bör

omprövningen av det beslutet ske på samma sätt som när det gäller andra beslut. Kommissionsbeslutet torde då ha grundats på bestämmelserna i rättsakten nr 5 om tillämpningen av konkurrensreglerna på luftfartssektorn. Omprövningen bör alltså göras av marknadsdomstolen på talan av NO. Det ligger i sakens natur att NO i ärendet samråder med Juftfartsverket.

En särskild fråga är om regeringen när saken tas upp i den blandade kommittén skall anses bunden av beslut som NO, KO eller marknadsdomstolen har fattat. Såvitt gäller domstolens beslut talar övervägande skäl för att regeringen inte skall kunna frångå beslutet. Sverige kan då i den blandade kommittén försöka övertyga kommissionen att den bör ändra sitt beslut. Vidare kan i kommittén diskuteras hur man skall se på liknande fall i framtiden.

När det gäller beslut av NO resp. KO bör regeringen ha cen friare ställning och bör, om den finner att NOs eller KOs ståndpunkt inte är hållbar, kunna uppdra åt dem att föra talan vid marknadsdomstolen. Någon konflikt med 11 kap. 7§ RF torde inte uppstå därigenom.

Beslut av marknadsdomstolen som innebär en överprövning av kommissionens beslut bör kunna överklagas. I promemorian föreslogs regeringsrätten för denna uppgift. Flera renvissinstanser, bl.a. regeringsrätten, har ansett att i stället högsta domstolen bör väljas. Jag ansluter mig till denna uppfattning.

I den särskilda lagen bör tas upp en bestämmelse om att beslut enligt den gäller även om det överklagas, såvida inte högsta domstolen beslutar om inhibition (jfr 3 kap. 9§ utsökningsbalken).

Återstoden av bestämmelserna i själva avtalet är av rent folkrättslig Kuraktär och föranleder inte någon lagstiftning.

4.3¶Bilagan

I allmänhet är det kommissionen söm i första hand tillämpar bestämmelserna I de olika rättsakterna. Som tidigare nämnts måste emellertid svenska myndigheter vid behov kunna ompröva kommissionens beslut enligt samma regler. Dessa måste alltså införlivas, helt eller delvis.

Svårigheten består närmast i att avgöra vilka bestämmelser som bör införlivas genom lag och vilka som kan införlivas genom författning av lägre dignitet. I båda fallen bör inkorporeringsmetoden väljas.

Utgångspunkten bör vara reglernas tillämpning av svenska domstolar och andra myndigheter. Om reglerna vid den tillämpningen kan hänföras till 8 kap. 2§ eller 11 kap. 4§ RF bör de inkorporeras genom lag. Övriga regler skulle då kunna inkorporeras genom förordning efter bemyndigande av riksdagen enligt 8 kap. 7§ RF eller vara att anse som verkställighetsföreskrifter eller falla under restkompetensen enligt 8 kap. 13§ första stycket RF.

Nackdelen med en alltför noggrann uppdelning är att regelverket blir svåröverskådligt och rättsakterna sönderstyckade på ett sätt som gör att sammanhanget går förlorat. Man får därför acceptera att en hel del bestämmelser inkorporeras genom den särskilda lagen, trots att detta egentligen inte behövs. Visserligen införlivas då även bestämmelser som det inte blir aktucllt för svenska myndigheter att tillämpa, men något hinder mot att använda en sådan modell kan inte anses föreligga. Vid inkorporeringsmetoden

räcker det med en enda paragraf vari aktuella bestämmelser i de olika rättsakterna räknas upp och förklaras utgöra svensk rätt.

De sålunda uppräknade bestämmelserna i rättsakterna bör fogas som bilaga till den särskilda lagen.

Rättsakterna nr 1-3 Dessa rör förhållandet mellan stater inbördes. Den upplysningsskyldighet för enskilda som är föreskriven täcks, som tidigare nämnts, redan nu av bestämmelser i luftfartslagen och luftfartsförordningen.

Det kan kanske ifrågasättas med hänsyn till rättsakternas folkrättsliga karaktär om de över huvud taget behöver införlivas. För ett införlivande talar emellertid att vissa frågor om rätt för utländska företag till luftfart som nu prövas av regeringen lämpligen bör, såvitt gäller avtalet, prövas av luftfartsverket. Vidare berör rättigheterna indirekt enskilda flygföretag. Om ändå vissa av bestämmelserna bör införlivas, är det lika bra att rättsakterna i enlighet med det tidigare sagda införlivas i sin helhet. Detta kan ske genom förordning och med tillämpning av inkorporeringsmetoden. Sannolikt behövs därutöver vissa ändringar i luftfartsförordningen såvitt gäller delegation till luftfartsverket.

Rättsakterna nr 4 och 5 Dessa rättsakter innehåller grundläggande bestämmelser om tillämpningen av art. 4 och 5 i avtalet. Dessa artiklar överförs till svensk rätt genom att tas upp i den särskilda lagen. Nr4 gäller inte på luftfartssektorn men har betydelse för vissa andra rättsakter.

En genomgång av rättsakt nr 4 ger vid handen följande. srt. 1-4 torde i huvudsak vara av den karaktären att de inte kräver lagstiftning. Om inte dessa artiklar tas med i lagen, går emellertid sammanhanget förlorat. De bör alltså tas med.

n. 5-7 rör bl.a. frister för notifiering av överenskommelser och torde vara överspelade. Art. 6 innehåller handlingsregler för kommissionen och behöver inte tas med.

Art. 8 rör bl.a. rätten för kommissionen att knyta villkor till beslut enligt art. 4:3 i avtalet och att återkalla eller ändra ett beslut. Möjligheten att knyta villkor till och att återkalla beslutet kan knappast sägas följa av art. 4:3. Bestämmelsen bör i sin helhet tas med i lagen.

«47. 9 gäller bl.a. kommissionens rätt att ensam besluta enligt art 4:3 i avtalet och fördelningen I övrigt mellan avtalsstaternas myndigheter och kommissionen av beslutanderätten i konkurrensfrågor. Avtalsstaternas behörighet upphör när kommissionen har inlett en undersökning i saken. Bestämmelserna bör tas med i lagen. Något uttryckligt förbehåll för den möjlighet till omprövning av kommissionens beslut som följer av avtalet behöver knappast göras eftersom denna följer av lagen.

An. 10:1 och 2 får anses utgöra föreskrifter som faller under restkompetensen och behöver i alla händelser inte tas med.

Art. 11 innehåller bestämmelser om upplysningsskyldighet för enskilda 41

men även handlingsregler för kommissionen. Även urt. 12 innehåller bestämmelser om upplysningsskyldighet. Artiklarna bör tas med i sin helhet i lagen.

An. 13 är närmast av folkrättslig karaktär. Bestämmelser kan meddelas i förordning.

An. 14-16 kräver i sina väsentliga delar lagform. Bestämmelser tas upp i den särskilda lagen.

An. 17 gäller EG-domstolens kompetens att ompröva beslut om böter och viten som kommissionen har meddelat. En motsvarande bestämmelse om svenska domstolar hade krävt lagform. Det är emellertid här fråga om tilllämpning av EG-rätten (vilken även kommer svenska rättssubjekt till godo). Lagform krävs därför inte. Från principiell synpunkt kan naturligtvis ifrågasättas om svensk rätt bör innehålla en föreskrift om att kommissionsbeslut kan överklagas till EG-domstolen. Bestämmelsen bör emellertid ändå tas med eftersom den innehåller viktiga upplysningar.

An. 18 behöver knappast införlivas men kan tjäna som upplysning.

Ant. 19 kräver sannolikt lagform såvitt gäller 19:2.

Ar. 20 kräver knappast lagform men bör ändå tas med. Sekretess får anses gälla enligt 2 kap. 1§ och/eller 8 kap. 6§ sekretesslagen jämförd med 28 sekretessförordningen.

Slutsatsen av genomgången är att de flesta av artiklarna i rättsakten bör i sin helhet införlivas genom inkorporering, dvs. de räknas upp i den särskilda lagen och bifogas i översättning i en bilaga till denna.

Beträffande rättsakt nr 5 kan samma resonemang föras. Art. 1-7, 9, 11-17 (utom tredje punkterna i art. 12 och 13) skall alltså inkorporeras.

Rättsakterna nr 6 och 7 Rättsakten nr 6 innehåller bestämmelser om tillämpningsområde (art. 1), bemyndigande för kommissionen att föreskriva gruppundantag (art. 2) och giltighetstiden för sådana (art. 3), vissa föreskrifter om hur gruppundantagen skall utformas m.m. (art. 4-6) och bestämmelser om återkallelse i enskilda fall av den förmån som gruppundantaget ger (art. 7). Art. 8 är en föreskrift om revision av rättsakten.

Genom nr 7 har nr 6 ändrats i art. 2, 3 och 8.

Art. 1, 3 och 7 i nr 6 bör inkorporeras, såvitt möjligt i den lydelse som följer av ändringarna i nr 7. Som lagrådet har påpekat behöver bemyndigandet för kommissionen att föreskriva om gruppundantag inte inkorporeras genom lag.

Som nämnts i det föregående innebär inte den omständigheten att rättsakterna inkorporeras att Sverige har på förhand godtagit framtida gruppundantag. För att dessa skall gälla i Sverige måste de införlivas såväl med avtalet som med svensk rätt.

Rättsakterna nr 8- 10 Nr 8-10 innehåller föreskrifter om de gruppundantag som kommissionen har föreskrivit enligt bemyndigandet i rättsakt nr 6. Bestämmelserna är av den karaktären att de kan ses som utfyllnad av bestämmelsen i art. 4:3 i avta-

let, dvs. som föreskrifter om verkställighet av Jag enligt & kap. 13§ första stycket I RF. De kan införlivas genom förordning med användning av inkorporeringsmetoden.

Rättsakt nr Il Här ges regler om ersättning vid nekad ombordstigning till följd av överbokning. Bestämmelserna gäller ett ämne som avses i 8 kap. 28 RF och måste i sin helhet införlivas genom lag. Ikraftträdandebestämmelsen i art. 10 behöver inte tas med. |

Rättsakt nr I2 Uppförandekoden för CRS-system innehåller åtskilliga bestämmelser som faller under 8 kap. 2 eller 3§§ RF. Dit hör art. 3-19. Art. 1, 2 och 22 har betydelse för tillämpningen. Samtliga dessa bestämmelser bör tas med.

Art. 20 och 21 rör kommissionen enbart resp. ikraftträdandet och behöver inte tas med. | Rättsakt nr 13 om samarbete vid haveriutredningar bör införlivas genom förordningsbestämmelser, sannolikt i instruktionen för statens haverikommission. Rättsakterna nr 14 och 15 är redan införlivade med svensk rätt genom föreskrifter av luftfartsverket.

Rättsakt nr 16

Detta direktiv om sällskapsresor behöver inte införas förrän till årsskiftet

1992/93. Det kräver Jagstiftning. Arbetet med detta pågår inom justitiedepartementet. Direktivet bör alltså inte tas med i detta sammanhang.

Rättsakt nr 17 Denna s.k. fusionsförordning torde, med hänsyn till de tröskelbelopp som gäller, knappast bli aktucll för tillämpning på luftfartens område. Den måste emellertid ändå införlivas med svensk rätt. De problem som kan tänkas uppkomma är I huvudsak desamma som redovisats i anslutning till nr 12. Rättsakterna nr 18-20 bör ses som verkställighetsföreskrifter och kan i tillkimpliga delar införlivas genom förordning.

5¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad som anförts i det föregående har inom kommunikationsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om tillämpning av avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart,

2. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. Förslagen har granskats av lagrådet.

6¶Specialmotivering

6.1¶Förslaget till lag om tillämpning av avtal mellan Sverige, Norge och ElzG om civil luftfart

Tillämpningsområde 15 Denna lag tillämpas i fråga om lufttransporter och sådan därmed sammanhängande verksamhet som avses i avtal mellan Sverige, Norge och den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) om civil luftfart.

Med avtalspart avses i denna lag Sverige, Norge och EEG. Med Fördraget avses det i Rom den 25 mars 1957 undertecknade fördraget om upprättandet av EEG. Med rådet och kommissionen avses ministerrådet och kommissionen hos EEG.

Tillämpningsområdet anges i första stycket, som närmast motsvarar art. 3. Tlera rättsakter, liksom konkurrensbestämmelserna i avtalet, rör enligt sin ordalydelse också annat än civil luftfart. Dit hör t.ex. datoriserade bokningssystem för flygbiljetter, sällskapsresor med flyg och fusioner mellan flygföretag. Det finns därför behov av att klargöra att tillämpningsområdet är begränsat, närmare bestämt till lufttransporter och sådan därmed sammanhängande verksamhet som anges i bilagan till avtalet.

I andra stycket ges definitioner av vissa begrepp som förekommer i lagen. 2§ Följande bestämmelser i de i bilagan till avtalet upptagna rättsakterna nr 4, 5, HI, 12 och 17 skall gälla som lag här i landet.

1. Artiklarna 1-4, 8,9, 11, 12, 14, 15 utom punkt 3, 16 utom punkt 3 samt 17-20 i rådets första förordning 62/17/EEG om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86, med vidtagna ändringar (nr 4).

2. Artiklarna 1-7, 9, 11, 12 utom punkt 3, 13 utom punkt 3 samt 14-17 i rådets förordning 87/3975/EEG om proceduren för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn (nr 5).

3. Artiklarna 1-9 i rådets förordning 91/295/EEG om införande av gemensamma regler om kompensation till passagerare som nekas ombordstigning på flygplan i regelbunden Jufttrafik (nr 11).

4. Artiklarna 1—19 och 22 i råcets förordning 89/2299/EEG om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem (nr 12).

5. Artiklarna 1—8, 11, 13, 14-18 och 21 i rådets förordning 89/4064/EEG om kontroll av företagskoncentrationer (nr 17).

De angivna bestämmelserna i bilagan till avtalet finns intagna som bilaga till denna tag.

I fråga om fullgörande i Sverige av skyldigheter enligt denna paragraf tilllämpas 13 samt 15-19 §§.

I första stycket räknas upp alla de bestämmelser i bilagan till avtalet som skall gälla i Sverige och inkorporeras genom lag. Som tidigare nämnts kräver en del av bestämmelserna inte lagform men bör ändå tas med för sammanhangets skull. På inrådan av lagrådet har, till skillnad mot vad som föreslogs i det remitterade förslaget, de rättsakter som i huvudsak innefattar bemyndigande för kommissionen att föreskriva om gruppundantag (rättsakterna nr 6 och 7) inte tagits med. Att det är kommissionen som beslutar om gruppundantag har i stället angetts uttryckligen i 6§ förevarande lag.

I andra stycket anges att de angivna bestämmelserna finns intagna som

bilaga till lagen. Den svenska översättningen, som enligt vad jag tidigare nämnt ännu inte slutligt granskats av EG, kommer att när så skett ha lika

vitsord som texten på de officiella EG-språken.

På förslag av lagrådet har lagts till ett tredje stycke med hänvisning till de bestämmelser i lagen som reglerar hur skyldigheterna enligt de olika rättsakterna skall fullgöras 1 Sverige.

Mcningen är att rättsakterna nr 1—3, delar av 6 och 7, samt 8-10, 13-15 och 18 samt vissa delar av 19 och 20 skall inkorporeras genom förordning. 38 Beteckningarna ”medlemsstat” och ”gemenskapen” i de i 2§ angivna rättsakterna skall anses inbegripa Sverige och Norge. Hänvisningar i rättsakterna till artiklarna 85 och 86 i fördraget skall i stället avse 4 och 7 §§ denna lag.

I de olika rättsakterna förekommer uttrycken ”medlemsstat” och ”gemenskapen” på många ställen. En del rättsakter innehåller vidare hänvisningar till Romfördragets art. 85 och 86, dvs. vissa grundläggande konkurrensregler. I bilagan anges därför att uttrycken ”medlemsstat” och ”gemenskapen” skall för de ändamål som avses med avtalet anses inbegripa även Sverige och Norge. Vidare anges i förekommande fall att hänvisningar till art. 85 och 86 skall anses som hänvisningar till art. 4 och 5 i avtalet. Motsvarande förvandlingsregler har tagits upp i förevarande paragraf.

Det kan anmärkas att det i en del av de bestämmelser som anges 12 § också förekommer hänvisningar till andra artiklar i Romfördraget eller till rättsakter som inte omfattas av avtalet. Dessa hänvisningar har emellertid inte någon betydelse för tillämpningen av avtalet eller av den nya lagen.

Konkurrensbegränsande avtal 48 Följande är oförenligt med denna lag och förbjudet, om inte annat följer av 68: Överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan avtalsparterna och som har till syfte eller följd att konkurrensen hindras, begränsas eller snedvrids inom det geografiska område som omfattas av det i 18 angivna avtalet. Detta gäller särskilt dem som innebär att

a) inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs,

b) produktion, avsättning, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras,

c) marknader eller inköpskällor delas upp,

d) olika villkor tillämpas för likvärdiga prestationer gentemot handelspartner, varigenom dessa får konkurrensnackdel,

ec) det ställs som villkor för avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt sedvana har något samband med föremålet för avtalet.

5§ Överenskommelser eller beslut som är förbjudna enligt 4§ är ogiltiga.

6§ Bestämmelserna i 48 får av kommissionen förklaras inte gälla för — varje överenskommelse celler grupp av överenskommelser mellan företag, — varje beslut eller grupp av beslut av företagssammanslutningar och - Varje samordnat förfarande eller grupp av samordnade förfaranden,

som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av varor eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, samtidigt som

konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därvid uppnås och som inte

a) ålägger de berörda företagen begränsningar som inte är nödvändiga för att uppnå dessa mål,

b) ger dessa företag möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av varorna i fråga.

Missbruk av dominerande ställning på marknaden

78 Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning inom det geografiska område sorn omfattas av det i 1§ angivna avtalet eller inom en väsentlig del av detta område är, i den utsträckning det kan påverka handeln mellan avtalsparterna, cförenligt med avtalet och förbjudet.

Sådant missbruk kan särskilt bestå i att

a) direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor,

b) begränsa produktion, avsättning eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna,

ec) tillämpa olika villkor för likvärdiga prestationer gentemot handelspartner, varigenom dessa får konkurrensnackdel,

d) ställa som villkor för avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt sedvana har något samband med föremålet för avtalet.

Statliga stödåtgärder m.m.

8§ Om inte annat följer av 9 eller 10 §§ är stöd som ges med hjälp av statliga eller andra allmänna medel otillåtna, om de snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, i den utsträckning det påverkar handeln mellan avtalsparterna.

98 Sådana stöd av social natur som ges till enskilda konsumenter, under förutsältning att stödet ges utan diskriminering med avseende på varornas ursprung, eller som ges för att avhjälpa skador som förorsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser är dock tillåtna.

108 Som tillåtna kan anses stöd

a) för att främja den ekonomiska utvecklingen i områden där levnudsstandarden är onormalt Jåg eller där allvarlig sysselsättningsbrist råder,

b) för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt curopeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en avtulsparts ekonoOmi,

c) för att underlätta utvecklingen av viss näringsverksamhet celler vissa regloner, i den mån stödet inte ändrar villkoren för handeln i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. 118 När en stödåtgärd som avses i 8 och 9 §§ har anmälts till kommissionen, får svensk myndighet inte pröva tllåtligheten av stödet innan kommissionen har meddelat beslut i saken.

12§ En kommun är skyldig att upalysa regeringen om stöd som planeras och som kan bli föremål för kommissionens prövning.

Paragraferna 4—-12 motsvarar, med vissa tillägg och redaktionella jämkningar, art. 4-6 i avtalet. Dessa bygger i sin tur på Romfördragets art. 85, 86 och 92. På förslag av lagrådet har lagtexten jämkats språkligt samt, såvitt gäller statliga stödåtgärder, att två ytterligare paragrafer lagts till.

också sådana som lämnas av t.ex. en kommun. F8§ har detta beaktats genom uttrycket ”allmänna medel”.

Som lagrådet har påpekat får av artikel 7 i avtalet anses framgå att frågan om tillåtligheten av statliga och kommunala stödåtgärder är underkastad kontroll av kommissionen. Denna kontroll utgörs av en efterhandsgranskning när det gäller stödåtgärder som finns vid avtalets ikraftträdande och av en förhandsprövning när det gäller åtgärder som vidtas efter ikraftträdandet. Härav torde enligt lugrådet följa att utrymmet för svensk domstolsprövning — närmast laglighetsprövning av kommunala beslut efter kommunalbesvär — är begränsat innan den av kommissionen initierade kontrollen fullföljts enligt artikel 7. En erinran om den betydelse som kommissionen har vid tillämpningen av reglerna i 88 bör därför enligt lugrådet tas upp i paragrafen.

För egen del anser jag att artikel 7 inte hindrar en svensk domstolsprövning efter kommunalbesvär annat än om grunden för överklagandet är den som anges I 10 kap. 8§ första stycket 4 kommunallagen (1991:900), nämligen att beslutet strider mot lag eller annan författning och att förevarande paragraf därvid åberopas. Är detta fallet, måste domstolen avvakta kommissionens prövning. Har stödet inte anmälts till kommissionen, torde dock domstolen kunna konstatera att stödet är otillåtet, eftersom reglerna om anmälan inte har iakttagits (jfr EF-Karnow, 1990, s. 620 avsnitt 7.2). Den av lagrädet föreslagna bestämmelsen i 4 mom. har jämkats i enlighet härmed.

Lagrådet har också, som tidigare nämnts (avsnilt 4:2), förordat en uttrycklig regel om skyldighet för kommunerna att upplysa regeringen om stöd som planeras och som kan bli föremål för kommissionens prövning. Jag ansluter mig tll det förslaget.

Uppgifisskyldighet m.m. 13§ Den myndighet som regeringen bestämmer får ]. förelägga den som är uppgiftsskylcig enligt bestämmelserna i 2§ att fullgöra sådan skyldighet till myndigheten, samt 2. förelägga den hos vilken en undersökning får företas enligt dessa bestämmelser att låta myndigheten dels granska böcker och andrä affärshandlingar, dels göra kopior av eller utdrag ur böcker och andra affärshandlingar, dels begära muntliga förklaringar på ort och ställe, dels få tillträde till den uppgiftsskyldiges samtliga lokaler, markområden och transportmedel.

Myndigheten får meddela beslut enligt första stycket endast

om kommissionen begärt att åtgärden skall vidtas av myndigheten i stället för av kommissionen och underlåtenhet att följa föreläggandet inte på grund av beslut meddelat av kommissionen kan medtöra skyldighet att betala viten' eller böter enligt bestämmelserna i 2§, eller

om myndigheten, inom ramen för den egna behörigheten med den begränsning som framgår av 20§ andra stycket och i övrigt i enlighet med tilllämpliga bestämmelser i 2§, meddelar beslutet helt på eget initiativ.

Beslut som avses i första stycket 1. får förenas med vite om den uppgiftsskyldige inte följt ett tidigare föreläggande av myndigheten eller en tidigare anmauning av kommissionen. Beslut som avses I första stycket 2. och som myndigheten meddelar helt på eget initiativ får förenas med vite. Beslut som är förenat med vite får överklagas till kammarrätten. Beslutet gäller omedel-

bart, om inte annat bestäms. Talan om utdömande av vite förs av myndigheten hos marknadsdomstolen.

Paragrafen bygger på art. 8 i avtalat. Enligt bestämmelser i flera av rättsakterna är medlemsstater, behöriga ryndigheter i dessa samt företag och företagssammanslutningar m.fl. uppgiftsskyldiga gentemot kommissionen, inte minst när det gäller kommissionens konkurrensövervakande roll enligt art. 89 i Romfördraget. Dessutom är de skyldiga att underkasta sig undersökningar av kommissionen. Dessa skyldigheter är såvitt gäller företag och företagssammanslutningar sanktionerade genom böter och viten. Om detta gäller i huvudsak följande.

När kommissionen begär upplysningar från ett företag eHer en företagssammanslutning skall den samtidigt sända en kopia av sin begäran till behörig myndighet i den medlemsstat där företaget eller sammanslutningen har sitt säte. Kommissionen skall också ange den lagliga grunden för sin begäran, tidsfrister samt de påföljder som kan inträda om oriktiga upplysningar lämnäs. Om upplysningarna inte lämnas i rätt tid eller om de är ofullständiga skall kommissionen i beslut förelägga vederbörande att komma in med upplysningarna inom viss tid. Samtidiat erinras om den sanktion som kan följa och om rätten att klaga till EG-domstolen. En kopia av detta beslut skall sändas till medlemsstaten.

Företag och företagssammanslutningar har även skyldighet att underkasta sig de undersökningar kommissionen beslutar om och att därvid låta kommissionens behöriga tjänstemän få tillgång till bokföring och andra atfärshandlingar, att ta kopior eller utdrag av dessa, att få muntliga upplysningar på platsen samt att få tillträde till företagets eller sammanslutningens lokaler, mark och fordon. Kommissionen skall i god tid underrätta behörig myndighet i medlemsstaten om en sådan undersökning. I beslutet om undersökning skall kommissionen ange bl.a. syftet med och datum för undersökningen samt påföljden om eftersökt material inte tillhandahålls. Beslutet skall fattas efter samråd med behörig myndighet i medlemsstaten.

Det finns från svensk synpunkt ingen anledning att hindra att den som är uppgiftsskyldig gentemot kommissionen eller skyldig att underkasta sig en undersökning frivilligt fullgör sin skyldighet direkt till kommissionen. Om emellertid tvångsmedel måste tillgripas, t.ex. i form av vitesföreläggande eller fysiska åtgärder för tillträde till lokaler eller tillhandahållande av affärshandlingar, måste svenska myndigheter kopplas in. Sverige har enligt art. 8 i avtalet skyldighet att på begäran hjälpa till. Detta överensstämmer med vad som gäller inom EG.

Bestämmelser om detta har tagits upp i förevarande paragraf. Bestämmelserna var i det till lagrådet remitterade förslaget relativt allmänt hållna och gav den myndighet som regeringen utser vidsträckta befogenheter när det gäller att framtvinga ett fullgörande av de skyldigheter som följer av de aktuella rättsakterna.

Lagrådet har haft invändningar mot utformningen av det remitterade förslaget i denna del. Sammanfattningsvis har lagrådet anfört at förslaget innebär att Sverige skulle tillhandahålla tvångsmedel i större utsträckning än som följer av EEGs regler eftersom dessa förutsätter att kommissionen har fattat

ett beslut om sådana, som regel i ett tvåstegsförfarande, att sådana beslut bör prövas enligt 8§ och inte enligt 7§ i det remitterade förslaget i följd varav bestämmelsen om handräckning blir onödig, att svenska myndigheter som av eget initiativ inhämtar information eller utför undersökningar bör ha samma möjligheter som kommissionen men att de begränsningar som ligger i EEGs regelsystem inte skall kunna kringgås genom att initiativet tas av svenska myndigheter, att bestämmelser om rätt att framtvinga förhör utöver den möjlighet som enligt rättsakterna finns att i samband med undersökningar inhämta förklaringar på stället inte bör finnas samt att beslut av svenska myndigheter som förenats med vite bör kunna överklagas till kammarrätten.

Jag håller med lagrådet om att svenska myndigheter i samband med inhämtande av information eller utförande av undersökningar på begäran av kommissionen inte bör ha vidsträcktare befogenheter än dem kommissionen har. Denna begränsning bör som lagrådet föreslagit komma till uttryck i lagtexten. Jag godtar också lagrådets ståndpunkt att beslut av kommissionen i avsedda fall först skall prövas av marknadsdomstolen enligt 8 §i det remitterade förslaget (9§ i Jagrådets förslag). Eftersom en undersökningar av loka- Ier m.m. skall kunna ske utan förvarning behövs därvid en bestämmelse om att marknadsdomstolen skall kunna meddela beslut utan att den mot vilken verkställighet begärts har fått tillfälle att yttra sig. Marknadsdomstolens beslut är verkställbara enligt 3 kap. 1§ första stycket I utsökningsbalken, varför någon särskild föreskrift om möjlighet att påkalla biträde av kronofogdemyndigheten inte behövs.

Det är mer tveksamt om det skall vara möjligt att som lagrådet föreslagit föra särskild talan mot ett beslut om föreläggande som förenats med vite. En rätt att överklaga sådana beslut särskilt fyller knappast någon funktion om beslutet ändå kan prövas i samband med att talan förs om utdömande av vitet (jfr 49 kap. 4§ första stycket 4 rättegångsbalken och 18 kap. 6§ första stycket utsökningsbalken). Jag vill emellertid inte motsätta mig lagrådets förslag på denna punkt, som onekligen har förebilder inom konkurrensrätten.

I enlighet med det sagda anges i första stycket första punkten att den myndighet som regeringen bestämmer får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt de i 2§ angivna bestämmelserna att fullgöra sin skyldighet till denna myndighet. När uppgifterna har kommit in, skall myndigheten givetvis Jämna dem vidare till kommissionen. Myndigheten får även enligt andra punkten förelägga den hos vilken en undersökning får företas att Jåta myndigheten granska böcker och andra affärshandlingar, att på ort och ställe begära muntlig förklaring och att få tillträde till Jokaler m.m. Som tidigare nämnts är avsikten att SPK skall vara den myndighet som svarar för nu aktuclla uppgifter. SPK bör också vara den myndighet som i övrigt biträder kommissionen och som kommissionen skall underrätta om behovet av biträde. Bestämmelser härom kan meddelas i förordning.

PF andra stycket anges, i enlighet med lagrådets förslag, de fall när den svenska myndigheten kan besluta enligt första stycket. Detta kan ske antingen om kommissionen överlåter till den svenska myndigheten att vidta åtgärder utan att själv fatta beslut som kan medföra skyldighet att betala böter eller viten, eller om den svenska myndigheten på eget initiativ meddelar ett sådant beslut inom ramen för den cgna behörigheten. 49

4 Riksdagen 1991192. I saml. Nr 29

Enligt tredje stycket kan myndighetens beslut enligt första stycket förenas med vite. Detta kan ske i fall som avses i första stycket första punkten endast om den uppgiltsskyldige inte har efterkommit en tidigare anmaning antingen av kommissionen eller av den svenska myndigheten. I fall som avses i andra punkten kan vitesföreläggande användas endast om myndigheten handlar på eget initiativ, dvs. utan någon framställning från kommissionen.

Beslut som förenas med vite får överklagas till kammarrrätten. Beslutet får emellertid giltighet omedelbart även om det överklagas. Vitet får inte dömas ut av den föreläggande myndigheten. Talan om utdömande av vite förs hos marknadsdomstolen av den myndighet som förelagt vitet.

Gilugheten av vissa beslut av kommissionen 148 Om kommissionen i ett enskilt fall har fonnit att det inte finns grund för tillämpning av 4§ eller 7§ eller om kommissionen enligt 6 § i ett enskilt fall har medgett undantag från tillämpningen av 4§, gäller beslutet här i lundet. Som anförts i avsnitt 3.2 vid art. 11 bör vissa kommissionsbeslut, nämligen beslut om icke-ingripandebesked och om undantag från konkurrensreglerna i enskilda fall, vara bindande i Sverige utan ytterligare prövning av svenska myndigheter. Detta får anses innebära att en förvaltningsuppgift innefattande myndighetsutövning överlåts till kommissionen. Av 10 kap. 5§ tredje stycket RF följer att riksdagens beslut om detta kräver tre fjärdedels majoritet av de röstande.

Verkställighet av komnmusstonens beslut t övrigt 15§ Ett beslut av kommissionen som riktar sig mot en enskild fysisk eller juridisk person skall prövas av svenska myndigheter, om kommissionen begärt verkställighet av beslutet. Frövningen skall avse frågan om beslutet är förenligt med det i 18 angivna avtalet och med föreskrifter som grundas på avtalet.

Svenska myndigheter får inte pröva frågan om ett beslut av kommissionen är ogiltigt på grund av att kommissionen saknat behörighet, att väsentliga processuella föreskrifter åsidosätts, att beslutet strider mot fördraget eller någon annan rättsregel som hänför sig till fördragets tillimpning eller att fråga är om maktmissbruk eller illöjal maktanvändning från kommissionens sida. Kommissionens beslut kan vara av olika slag. Beslut om föreskrifter, t.ex. gruppundantag, måste för att bli bindande för Sverige införlivas genom särskilt regeringsbeslut och med tillämpning av proceduren i art. 12.

Beslut som riktar sig till enskilda fysiska eller juridiska personer måste för att bli verkställbara i Sverige först prövas av svenska myndigheter. Beslutet kan —- med svensk terminologi — vara ett slutligt beslut, t.ex. beslut om böter därför att företaget brutit mot konkurrensregler, eller ett beslut under förfarandet, t.ex. begäran om tillträge till lokaler. Ett kommissionsbeslut behöver inte alltid verkställas. Företaget kan rätta sig efter beslutet frivilligt eller beslutet kan vara gynnande så att någon verkställighet över huvud taget inte är aktuell.

Om emellertid företaget inte frivilligt rättar sig efter ett betungande beslut eller kommissionen annars anser att det behövs, begär den att Sverige skall

50)

genomföra beslutet (art. 11). Svenska myndigheter måste då pröva beslutet. Prövningen avser enbart frågan om beslutet är förenligt med avtalet eller med föreskrifter som grundas på avtalet. Beslutet får alltså inte ändras i.sak. Godtas inte beslutet, skall detta inom 21 dagar efter detta ställningstagande anmälas till den blandade kommittén, se vidare vid 16 och 17 §§. Den yttersta konsekvensen av att ett beslut inte godtas är att avtalet upphör att gälla.

Första stycket innehåller bestämmelser om detta. I det remitterade förslaget angavs att det är rimligt att ett beslut skall prövas inte bara då kommissionen begärt verkställighet utan också då prövning påkallats av den som beslutet riktar sig mot. En prövning på begäran av den som beslutet riktar sig mot torde dock knappast bli meningsfull. För denne är det i allmänhet bättre att begära omprövning av beslutet hos EG-domstolen. Då prövas ju även beslutets giltighet inom EEG. Om inte kommissionen begär verkställighet i Sverige av beslutet kommer detta f.ö. över huvud taget inte att gälla i Sverige. Möjligheten till prövning på begäran av den som beslutet riktar sig mot har därför tagits bort.

Ett beslut av kommissionen kan även rikta sig mot Sverige som stat, t.ex. beslut om att Sverige skall upphöra med en statlig stödåtgärd eller bevilja en flygkoncession. Prövningen av ett sådant beslut görs i första hand av regeringen, som avgör om beslutet skall godtas eller saken hänskjutas till den blandade kommittén. Någon lagreglering om detta torde inte behövas.

I andra stycket har tagits upp en bestämmelse som anknyter till art. 10. Prövningen hos svenska myndigheter får inte avse frågor om kommissionens kompetens och andra liknande frågor. Prövningen av dessa frågor är förbehållen EG-domstolen, se härom närmare kommentaren till art. 10 i avsnitt 3.2. 168 I de fall som avses 158 skall beslutet prövas av konsumentombudsmannen, om saken gäller marknadsföring eller avtalsvillkor i konsumentförhållanden, och annars av näringsfrihetsombudsmannen.

Om konsumentombudsmannen eller näringsfrihetsombudsmannen finner att kommissionens beslut är uppenbart oförenligt med avtalet eller med föreskrifter som grundas på avtalet, skall han anmäla saken för regeringen. I annat fall skall han väcka talan hos marknadsdomstolen.

Paragrafen motsvarar i sak 9 § och 10§ andra stycket i det remitterade förslaget.

Som tidigare nämnts är det i princip marknadsdomstolen som skall pröva beslut av kommissionen på talan av KO eller NO. Detta förutsätter att KO och NÖ på resp. område prövar kommissionens beslut innan talan väcks. Finner KO eller NO vid den prövningen uppenbart att beslutet är oförenligt med avtalet eller med föreskrifter som grundas på avtalet, finns inte någon anledning att saken också prövas av marknadsdomstolen. I sådana fall skall KO resp. NO själva anmäla saken till regeringen för hänskjutande till den blandade kommittén.

Enligt förslaget i promemorian skulle KO vara behörig att föra talan om saken rör bl.a. avtalsvillkor mellan näringsidkare. Med anledning av påpekanden från några remissinstanser, bl.a. KÖ och NO, har behörighet på det området i stället tillagts NO.

Luftfartsverket har ifrågasatt om inte marknadsdomstolens prövning borde begränsas till samma frågor som avses i 20§, dvs. konkurrensbegränsningstfrågor. Med anledning härav vill jag framhålla att marknadsdomstolens prövning i fall som avses 115 § avser att kontrollera om kommissionens beslut kan godtas I Sverige eller inte. Det är viktigt att den prövningen koncentreras till en enda kvalificerad instans. Som nämnts tidigare (avsnitt 4.21 anslutning till art. 11) torde i de flesta fall frågan röra ett förhållande som med nuvarande lagstiftning faller under marknadsdomstolens behörighet. Av dessa skäl bör marknadsdomstolen väljas även för situationer då frågan rör något annat än vad som normalt hör till domstolens område, t.ex. luftfartspolitiska frågor. Det är naturligtvis viktigt att i sådana frågor verkets synpunkter kommer fram. Detta kar ske genom att KO resp. NO samråder med luftfartsverket innan de beslutar om talan skall föras i domstolen eller inte.

Har kommissionen begärt verkställighet, bör den som beslutet rör få tillfälle att yttra sig innan KO eller NO fattar beslut såvida inte på grund av sakens beskaffenhet denne inte i förväg bör underrättas, se 22§. KO resp. NO bör i förekommande fall samråda med den myndighet under vilken frågan normalt hör.

178 Om marknadsdomstolen finner att kommisstonens beslut inte är förenligt med avtalet eHer med föreskrifter som grundas på avtalet, skall domstolen anmäla sitt beslut för regeringen. I annat fall skall domstolen förklara att kommissionens beslut skall gälla.

Om domstolen förklarar att kommissionens beslut skall gälla, får det verkställas som svensk lagakraftägande dom.

Paragrafen motsvarar närmast IS andra stycket i det remitterade förslaget.

Prövning av sådana beslut som avses i 15 § skall göras av marknadsdomstolen på talan av av KÖ, om saken rör dennes område, och annars på talan av NO, se 168. Av 16§ första stycket följer emellertid att KO resp. NO själva skall göra en prövning av beslutet.

Marknadsdomstolens prövning avser frågan om kommissionens beslut är förenligt med avtalet eller föreskrifter som grundas på avtalet. Finner domstolen vid den prövningen att beslutet inte skall godtas, skall den genast anmäla sitt beslut för regeringen för hänskjutande till den blandade kommittén. I annat fall beslutar domstolen att kommissionens beslut skall gälla.

Verkställighet av beslutet sker vid behov enligt utsökningsbalken i enlighet med vad som gäller om verkställighet av lagakraftägande dom. Närmare föreskrifter om vem som skall begära verkställighet kan meddelas i förordning.

Har marknadsdomstolen funnit att ett beslut inte kan godtas, får regeringen anses bunden av den bedömningen. 188 Böter och viten som beslutats av kommissionen skall vid prövning enligt 15§ bestämmas i svenskt mynt.

När kommisstonen beslutar om böter eller viten torde beloppet fastställas i den europeiska valutaenheten ECU. Godtas beslutet, skall enligt föreva- "An [ES

rande paragraf beloppet bestämmas i svenskt mynt, något som underlättar verkställighet.

Böter och viten tillfaller svenska staten. Enligt RSV bör övervägas om sanktionsavgifter som har dömts ut enligt

lagen skall få dras av vid inkomsttaxeringen. För egen del menar jag att det för närvarande inte finns tillräckligt underlag för att ta ställning till den frågan. Det går inte utan vidare att dra några paralleller med vad som gäller om vanliga svenska böter, viten eller sanktionsavgilter. Frågan bör lämpligen övervägas i samband med en svensk anslutning till ett EES-avtal. 19 § Om kommissionen har funnit att en kommun limnat stöd som står i strid med 88, skall regeringen, om den finner att kommissionens beslut är förenligt med avtalet och med föreskrifter som grundas på avtalet, upphäva det kommunala beslutet. Om kommissionen har funnit att en statlig stödåtgärd är i strid med avtalet och följaktligen begär att den skall upphöra, skall frågan prövas av regeringen. Något lagstöd behövs inte för det ändamålet. Har emellertid stödet prövats av en domstol eller annan myndighet efter överklagande följer av 11 kap. 2 resp. 7§§ RF att regeringen får anses bunden av den prövningen. Av 118 framgår emellertid att en svensk domstol eler annan myndighet inte får pröva om en stödåtgärd som anmälts till kommissionen är förenligt med $-1088 förrän kommissionen har meddelat beslut i saken.

Har stödet bestämts av riksdagen, kan beslutet inte ändras utan ett nytt riksdagsbeslut.

När det gäller kommunala stödåtgärder bör i motsvarande fall regeringen kunna pröva om stödet skall upphöra eller om frågan skall hänskjutas till den blandade kommittén. 11 kap. 7§ RF torde inte hindra att regeringen omprövar ett beslut av kommunfullmäktige. En bestämmelse som ger regeringen rätt att pröva en kommunal stödåtgärd har tagits upp i förevarande paragraf.

Domstolsprövning i andra fall 208 Frågor om överträdelse av föreskrifterna i 48 eller 7§ prövas av marknadsdomstolen. Frågor om överträdelse av de föreskrifter som anges i 2§ prövas också av marknadsdomstolen, om saken rör en konkurrensfråga eller fråga om kontroll av företagsförvärv, och annars av tingsrätt.

Att svenska domstolars och andra myndigheters behörighet att pröva frågor som avses I denna lag kan vara inskränkt framgår av föreskrifter som anges i 28.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får en allmän domstol pröva en invändning om att ett avtal är ogiltigt på grund av 4§ eller strider mot 7§ eller någon föreskrift som anges i 2§.

Första stycket. Av art. 9:2 i avtalet följer att Sverige skall se till att de rättigheter som följer av art. 4-7 och bestämmelser i de olika rättsakterna kan åberopas direkt inför svenska domstolar.

Såvitt gäller konkurrensfrågor och kontroll av företagsförvärv, vilka frågor redan nu faller under marknadsdomstolens kompetens, bör marknadsdomstolen vara behörig medan tingsrätterna bör vara behöriga att pröva övriga frågor. Eftersom marknadsdomstolens behörighet är begränsad till de 53

frågor som nämns i 1§ lagen om marknadsdomstol m.m. behövs en särskild bestämmelse i förevarande lag som ersätter den paragrafen. Av lagen bör också framgå att tingsrätterna är behöriga i övriga fall.

Första stycket i förevarande paragraf innehåller en bestämmelse enligt det sagda. Förslaget innebär att en svensk allmän domstol inte på samma sätt som domstolarna inom EG kan tilimpa gemenskapsrätten när det gäller konkurrensfrågor. En sådan ordning strider emellertid inte mot avtalet. Frågan vilka svenska domstolar sorn skall vara behöriga att pröva olika frågor är en intern svensk fråga.

Andra stycket. Av bestämmelser 1 rättsakterna nr 4 (art. 9) och nr 5 (art. 7) följer att det i princip är kommissionen som beslutar om tillämpning av art. 4:1 och 5 i avtalet. De nationella myndigheterna har emellertid som framgått också behörighet att pröva sådana frågor, dock endast fram till dess att kommissionen har inlett en undersökning i saken. Liknande bestämmelscr finns också i andra rättsakter, t.ex. nr 17 (art. 21) om kontroll av företagskoncentrationer. |

Förcevarande andra stycke innehåller en erinran om att det i de bestämmelser som anges i2 § kan finnas föreskrifter som inskränker svenska domstolars och andra myndigheters behörighet när kommissionen har inlett en undersökning.

Av avtalet följer vidare att sanktionerna skall vara i huvudsak desamma som de som förekommer inom EEG i motsvarande fall. Domstolen skall alltså tillämpa de föreskrifter om böter och viten som finns i den tillämpliga rättsakten och som enligt 2§ 1 den nu aktuella lagen gäller i Sverige.

Tredje stycket. Som NO har påpekat innebär promemoricförslaget att dei åtminstone teoretiskt blir möjligt för en part i ett civilrättsligt avtal att vid allmän domstol framtvinga fullgörelse av avtalet trots att det strider mot tuftfartsavtalet. Det bör enligt min mening vara möjligt för allmän domstol att pröva en invändning, om att avtalet är ogiltigt eler annars strider mot avtalet, trots att den frågan annars skulle vara förbehållen marknadsdomstolens prövning. Jag föreslår därför en i förhållande till promemoricförslaget ny bestämmelse enligt vilken en allmän domstol, trots vad som sägs 1 första stycket, är behörig att pröva en invändning om att ett avtal är ogiltigt enligt 4§ eller strider mot 7§ eller någon föreskrift som anges i 28. 218 För marknadsdomstolens prövning i fall som avses i 20§ gäller, i den mån särskilda föreskrifter inte har meddelats i denna lag, konkurrenslagen (1982:729) i tillämpliga delar. Ansökan om prövning hos marknadsdomstolen bör göras på samma sätt som när det gäller andra konkurrensfrågor, dvs. ansökan kan göras av NO. Om denne inte vill göra ansökan bör även sammanslutningar av konsumenter, löntagare eller näringsidkare samt enskilda näringsidkare kunna ansöka om prövning (jfr 17§ andra stycket konkurrenslagen 1982:729). Vid prövningen skall konkurrenslagen i princip tillämpas, men de materiella bestämmelserna i bl.a. 4§ och 7§ i lagen tar över konkurrenslagens bestämmelser, om dessa avviker från den särskilda lagen. I själva verket torde utrymmet för tillämpning av konkurrenslagen i nu aktuella fall vara begränsat.

Som tidigare nämnts gäller enligt avtalet att bestämmelserna i de olika

rättsakterna skall tolkas enhetligt av avtalsparterna. Tolkningen skall för svensk och norsk del överensstämma med den som görs av EG-domstolen resp. av kommissionen. Detta gäller även de bestämmelser i huvudavtalet som har sin motsvarighet i Romfördraget, dvs. art. 4-6. De tolkningar som redan har gjörts när avtalet undertecknas får anses utgöra en integrerad del av rättsakterna. EG-sidan har åtagit sig att tillhandahålla oss de domar och beslut av prejudikatvärde som meddelas därefter (art. 1:2).

Principen om fördragskonform tolkning får anses fast etablerad i svensk rätt, se NJA 1988 s. 572 och RÅ 1990 ref. 84. Någon särskild lagbestämmelse om skyldighet för domstolar och andra myndigheter att beakta tolkningar av EGs olika organ av bestämmelser som har sin motsvarighet i avtalet torde inte behövas. Det bör framhållas att alla tre avtalsparterna ansett frågan om enhetlig tolkning viktig; meningen med avtalet är ju att vi skall ha samma regler i Sverige och Norge som inom EG.

Med anledning av vad luftfartsverket anfört i sitt remissyttrande vill jag framhålla att avtalet inte är uppbygpt på sådant sätt att det är möjligt att inhämta tolkningsbesked från t.ex. EG-domstolen. Eventuella problem får i stället lösas i den blandade kommittén.

Handläggningen hos marknadsdomstolen ct 22§ För marknadsdomstolens handläggning av ärenden som avses i denna lag gäller 3 —- 10 och 14 §§, 15 § första stycket samt 16—22 §§ lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. i tillämpliga delar.

Vid prövning enligt 15§ denna lag av beslut av kommissionen om att undersökning skall företas hos den som är skyldig att underkasta sig en sådan får marknadsdomstolen meddela beslut utan att den mot vilken verkställighet begärts har fått tillfälle att yttra sig.

Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om marknadsdomstolens handläggning av ärenden enligt den nya lagen. Vid den handläggningen skall i huvudsak gälla bestämmelserna i lagen om marknadsdomstol m.m.

Som nämts i anslutning till 208 första stycket ersätter den bestämmelsen 1§ lagen om marknadsdomstol m.m. 2§ i den lagen ersätts av 238 första stycket förevarande lag. När det gäller sammansättningen av domstolen m.m, bör 3-108§ tillämpas.

11-13 a §§ lagen om marknadsdomstol m.m. torde sakna aktualitet i ärenden enligt förevarande lag. De flesta bestämmelserna i 14 § bör kunna tillämpas liksom 15 § första stycket. 15 a § kan knappast bli aktucll. 16-22 §§ däremot bör gälla i tillämpliga delar.

Av 138 tredje stycket förevarande lag framgår att marknadsdomstolen prövar frågor om utdömande av vite som förelagts enligt den bestämmelsen.

På förslag av lagrådet har i ett nytt andra stycke tillagts att marknadsdomstolen vid prövning enligt 15 § förevarande lag av ett beslut av kommissionen om att undersökning skall företas hos t.cx. ett företag får meddela beslut utan att den hos vilken undersökningen skall företas har fått tillfälle att yttra sig.

Överklagande 23§ Marknadsdomstolens beslut enligt 15 § får överklagas till högsta domstolen genom besvär. Andra beslut av marknadsdomstolen enligt denna lag får inte överklagas. |

Om marknadsdomstolens beslut enligt 15 § överklagas, får högsta domsto- Ien förordna att verkställighet tills vidare inte får äga rum. I promemorian föreslogs att marknadsdomstolens beslut enligt 8§ i promemorians lagförslag, dvs. prövning av kommissionens beslut, skulle få överklagas till regeringsrätten. Flera remissinstanser, bl.a. regeringsrätten, har i stället förordat att högsta domstolen blir överprövningsinstans. Som jag tidigare nämnt biträder jag denna ståndpunkt.

Andra beslut av marknadsdomstolen enligt förevarande lag, t.ex. beslut om utdömande av vite eller beslut med anledning av prövning enligt 20§, får inte överklagas.

Andra stycket har formulerats efter lugrådets förslag, se vidare 17§. 248 I fråga om överklagande och om prövningen av besvär i högsta domstolen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 54 och 56 kap. rättegångsbalken om talan mot hovrätts slutliga beslut i mål eller ärende i vilket talan väckts vid tingsrätt. Vad som där sägs om hovrätt skall i stället avse marknacdsdomstolen. I fråga om överklagande av marknadsdomstolens beslut och om prövningen av besvär i högsta domstolen skall vad som i 54 och 56 kap. rättegångsbalken sägs om talan mot hovrätts slutliga beslut i mål eller ärenden som väckts vid tingsrätt gälla i tillämpliga delar. Det innebär bl.a. att prövningstillstånd erfordras. Vidare skall vad som i nämnda kapitel sägs om hovrätt i stället avse marknadsdomstolen.

Övergångsbestämmelser m.m. Avtalet utgår från att några särskilda ikraftträdande-eHer övergångsbestämmelser inte skall meddelas.

Lagrådet har framhållit att lagen kan komma att avse avtal som träffats före ikraftträdandet av lagen och att avtalparter därför kan komma att drabbas av sanktionsavgifter på vilka retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10§ första stycket RF anses tillämpliga. Lagrådet anser att verkställighet av ett beslut av kommissionen inte bör ske till den del det avser en gärning som begåtts före ikraftträdandet och att detta bör beaktas av svenska myndigheter utan att det särskilt angetts i lagen. Jag delar lagrådets uppfattning i denna fråga.

Som tidigare angetts bör lagen träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

6.2¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.

1§ I paragrafen har uppräkningen av de ärenden som marknadsdomstolen handlägger kompletterats med den nya lagen om tillämpning av luftfartsavtalet. Därvid har förbehåll gjorts för vad som kan följa av 20§ i den nya lagen, nämligen att prövningen i vissa fall skall ske hos tingsrätt.

2§ Enligt 23§ lagen om tillämpning av luftfartsavtalet får beslut varigenom marknadsdomstolen prövat ett beslut av kommissionen överklagas till högsta domstolen. Andra marknadsdomstolens beslut enligt den nya lagen får inte överklagas. Paragrafen har anpassats till detta system. I paragrafen har redaktionella ändringar gjorts. 13§ Ansökan hos marknadsdomstolen görs skriftligen i de fall som räknas upp i paragrafen. Denna har kompletterats med den nya lagen om tillämpning av luftfartsavtalet. Skriftlig ansökan gäller såväl i fråga om omprövning av kommissionsbeslut som när det gäller andra ärenden bänförliga till den nya Jagen.

7¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att anta förslagen till

1. lag om tillämpning av avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart,

2. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. dels att

3. godkänna avtalet mellan Sverige, Norge och den Europeiska ckonomiska gemenskapen om civil luftfart,

4. godkänna att, om parterna kommer överens därom, artiklarna 9, 13 och 14 ges den ändrade lydelse som jag redovisat i avsnitt 3.2 under artikel 9,

8¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

Bilaga 1

ekonomiska gemenskapen, konungariket Norge och

konungariket Sverige

De avtalsslutande parterna har ingått detta avtal med beaktande av följande:

Parterna önskar fastställa bestämmelser för civil luftfart inom ett område som omfattar den Europeiska ckonomiska gemenskapen (EEG), konungariket Norge och konungariket Sverige, vilka inte inskränker tillämpningen av bestämmelserna I Rom-fördraget, och särskilt inte gemenskapens behörighet enligt artiklarna 85 och 86 i Rom-fördraget och enligt de konkurrensregler som är härledda från dessa artiklar.

Parterna är eniga om att det är lämpligt att grunda dessa regler på gällande lagstiftning inom Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Parterna Önskar med all respekt för domstolarnas oavhänpipghet, förhindra skiljaktiga tolkningar och komma fram till en så enhetlig tolkning som möjligt av bestämmelserna i denna överenskommelse och de bestämmelser i gemenskapens lagstiftning som i allt väsentligt återges i denna överenskommelse.

Parterna beaktar att detta avtal inte skall föregripa utgången av förhandlingarna mellan EEG- och EFTA.-länderna om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetområde, i synnerhet med avseende på regler om konkurrens och statligt stöd och skall upphöra att gälla den dag då en överenskommelse mellan EEG- och EFTA-länderna om det nämnda Europeiska ekonomiska samarbetsområdet träder i kraft.

Kapitel 1

Anikel I

1. Detta avtal fastställer bestämmelser för de avtalsslutande parterna på luftfartens område. Dessa bestämmelser inskränker inte tillämpligheten av bestämmelserna i Rom-fördraget och särskilt inte gemenskapens behörighet enligt artiklarna 85 och 86 i Rom-fördraget och enligt de konkurrensregler som är härledda från dessa artiklar.

2. De bestämmelser som fastställts i de förordningar och direktiv som vid varje tidpunkt anges i bilagan skall gälla enligt de villkor som uppställs i det följande. Tolkningarna av de nämnda bestämmelserna skall överensstämma med av Europeiska gemenskapernas domstol eller EEG-kommissionen (i det följande kallad kommissionen) meddelade tolkningar som är tillämpliga på artiklarna 4—6, på motsvarande artiklar i Rom-fördraget och på nämnda förordningar och direktiv. Tolkningar som meddelas efter det att överenskommelsen undertecknats skall överlämnas till Norge och Sverige.

På begäran av en avtalsslutande part skall den blandade kommittén utbyta åsikter enligt artikel 13 om vilka konsekvenser dessa tolkningar kan ha för avtalets rätta fullgörande.

3. Avtalsparterna skall vidta al:a åtgärder, av allmän eller särskild natur, som kan vara lämpliga för att säkerställa att de förpliktelser som uppstår som

en följd av detta avtal fullgörs, och skall avstå från varje åtgärd som skulle äventyra förverkligandet av målen för detta avtal. Bilaga 1

Anikel 2 Varje flyglinje för vilken detta avtal gäller och som trafikeras av Scandinavian Airlines System (SAS) mellan en av de stater där moderbolagen är registrerade och en annan stat inom gemenskapen betraktas som en flyglinje med tredje eller fjärde frihetsrättighet.

Kapitel 2

Anuikel 3 Bestämmelserna i artiklarna 4—6 och i bilagan skall gälla i den utsträckning som de berör lufttransport eller en fråga med anknytning till lufttransport som omnämns I bilagan.

Arntikel 4 1. Följande är oförenligt med detta avtal och förbjudet: Överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan de avtalsslutande parterna och som har till syfte eller följd att konkurrensen hindras, begränsas eller snedvrids inom det område som omfattas av detta avtal. Detta gäller särskilt dem som innebär att

a) inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eler indirekt fastställs,

b) produktion, avsättning, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras, :

c) marknader eller inköpskällor delas upp,

d) olika villkor tillämpas för likvärdiga prestationer gentemot handelspartner, varigenom dessa får konkurrensnackdel,

ce) det ställs som villkor för avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt sedvana har något samband med föremålet för avtalet.

2. Överenskommelser eller beslut som är förbjudna enligt denna artikel är ogiltiga.

3. Bestämmelserna i punkt 1 får dock förklaras inte tillämpliga på = varje överenskommelse eller grupp av överenskommelser mellan före-

lag, = varje beslut eller grupp av beslut av företagssammanslutningar och = varje samordnat förfarande eller grupp av samordnade förfaranden,

som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av varor eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, samtidigt som konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom uppkommer och som inte

a) ålägger de berörda företagen begränsningar som inte är nödvändiga för att uppnå dessa mål,

b) ger dessa företag möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av varorna i fråga. Bilaga 1

ÅArntikel 5 Varje missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning inom det område som omfattas av detta avtal eller inom en väsentlig del av detta område är, i den utsträckning det kan påverka handeln mellan de avtalsslutande parterna, oförenligt med avtalet och förbjudet.

Sådant missbruk kan särskilt bestå i att

a) direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskältga affärsvillkor,

b) begränsa produktion, avsättning elter teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna,

c) tillämpa olika villkor för likvärdiga prestationer gentemot handelspartner, varigenom dessa får konkurrensnackdel,

d) ställa som villkor för avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt sedvana har något samband med föremålet för avtalet.

Anikel 6 Om inte annat föreskrivs i detta avtal är varje stöd som ges av Sverige eller Norge eller någon medlemsstat i gemenskapen eller med hjälp av allmänna medel av vilket slag det än är och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion oförenligt med detta avtal i den utsträckning det påverkar handeln mellan avtalsparlerna.

Tillåtna är

a) stöd av social natur som ges till enskilda konsumenter, under förutsättning att stödet ges utan diskriminering med avseende på varornas ursprung,

b) stöd för att avhjälpa skador som förorsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser.

Som tillåtna kan anses

a) stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i områden där levnadsstandarden är onormalt låg eller där allvarlig sysselsättningsbrist råder,

b) stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt curopeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en avtalsparts ekonomi,

c) stöd för underlätta utvecklingen av viss näringsverksamhet eller vissa regioner, i den mån stödet inte ändrar villkoren för handeln i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

Artikel 7 1. Efterlevnaden av de bestämmelser som fastställts i artikel 6 skall säkerställas: - i fråga om Norge och Sverige genom tillämpning av bestämmelserna i

punkt 2-6 samt tillämpliga nationella regler och förordningar i dessa sta-

ter, 60

= ifråga om EEG i enlighet med Rom-fördraget.

Bilaga 1 2. Med avseende på stöd som beviljas av Norge och Sverige skall kommissionen, i samarbete med Norge och Sverige, underkasta alla stödsystem som förekommer i dessa stater en ständig granskning. Den skall föreslå dem alla lämpliga åtgärder som är nödvändiga för att detta avtal fortlöpande skall utvecklas eller för att det skall fylla sin funktion.

3. Om kommissionen efter att ha anmodat de berörda parterna att inkomma med sina förklaringar finner att stöd som ges av en av dessa stater eller med hjälp av allmänna medel inte är förenligt med detta avtal i betraktande av artikel 6 eller att sådant stöd missbrukas, skall den meddela den berörda staten detta och begära att sådant stöd avskaffas eller ändras inom en tidsfrist som fastställs av kommissionen.

4. Om den berörda staten inte anmäler till de andra avtalsslutande parterna att den inte samtycker till den begärda åtgärden, skall den vidta nödvändiga åtgärder och underrätta kommissionen om detta.

5. Om den berörda staten inte samtycker till den åtgärd som kommissionen begärt, skall ärendet inom 21 dagar föreläggas den blandade kommittén som skall sammanträda inom 14 dagar efter den dag då ärendet förelagts den.

6. Kommissionen skall underrättas, i tillräckligt god tid för att den skall ha möjlighet att avge sina kommentarer, om alla planer på att bevilja eller ändra stöd. Om kommissionen anser att en sådan plan inte är förenlig med detta avtal med betraktande av artikel 6, skall den genast inleda den procedur som föreskrivs i punkt 3. Den berörda staten skall inte genomföra sina föreslagna åtgärder förrän denna procedur har lett till ett definitivt beslut.

Kapitel 3

Anriukel 8 1. Norge och Sverige skall se till att kommissionen får den information som förutses i bilagan med avseende på tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 4-5 och bilagan.

2, I sådana fall när kommissionen kan inhämta information direkt från företag enligt föreskrifterna i bilagan till detta avtal, skall Norge och Sverige på begäran lämna kommissionen denna information och/eller på begäran anordna ett personligt besök ett visst datum och inbjuda kommissionen att delta under hänsyn tagen till tillämpliga procedurmässiga garantier som är fastställda i den nationella lagstiftningen.

Artikel 9 L. Norge och Sverige skall se till att artiklarna 4, 5 och 6 samt bestämmelserna i de förordningar och direktiv som anges i bilagan tillämpas inom deras territorier och genomförs med samma verkan som inom EEG.

2. De avtalsslutande parterna skall säkerställa att de rättigheter som följer av artiklarna 4, 5, 6 och 7 samt av ovannämnda förordningar och direktiv kan åberopas inför de nationella domstolarna. 61

Artikel 10 Alla frågor som rör giltigheten av beslut meddelade av gemenskapens insti- Bilaga I tutioner enligt artiklarna 4, 5, 6, 7 och de förordningar och direktiv som anges i bilagan till detta avtal skall uteslutande falla under EG-domstolens behörighet.

Anikel 11 1. Närhelst ett beslut innehåller en begäran om att Norge och/eller Sverige skall vidta åtgärder enligt de förordningar och direktiv som anges i bilagan, skall den berörda staten, om den inte anmäler till de andra avtalsslutande parterna att den inte samtycker till den begärda åtgärden, vidta de nödvändiga åtgärderna och underrätta kommissionen om det.

2. Om den berörda staten inte samtycker till den åtgärd som kommissionen begärt, skall ärendet inom 21 dagar föreläggas den blandade kommitté som behandlas i artikel 13 och som skall sammanträda inom 14 dagar från den dag då ärendet förelagts den.

Kapitel 4

Artikel 12 1. Avtalet inskränker inte någon avtalsslutande parts rätt att ensidigt ändra sin interna lagstiftning på en punkt som regleras av detta avtal, under förutsättning att principen om icke-diskriminering samt bestämmelserna i denna artikel och artikel 13 punkt 2 följs.

2. Så snart som en avtalsslutande part har antagit en ändring av sin interna lagstiftning, skall den genom den blandade kommitté som behandlas i artikel 13 underrätta de andra avtalsslutande parterna senast 8 dagar efter att ändringen antagits. Den blandade kommittén skall inom 14 dagar därefter sammanträda för att utbyta åsikter om: vilka konsekvenser en sådan ändring har på det rätta fullgörandet av avtalet.

3. Den blandade kommittén skall antingen - anta ett beslut som reviderar bestämmelserna i avtalet så att de ändringar

som gjorts i lagstiftningen i fråga integreras i avtalet, om nödvändigt på grundval av ömsesidighet, eler

= anta ett beslut med den innebörden att ändringarna i lagstiftningen i fråga

skall anses vara I Överensstämrnelse med avtalet, eller = besluta sig för någon annan åteärd för att säkra det rätta fullgörandet av

avtalet.

eAntikel 13 1. En blandad kommitté upprättas härmed, vilken skall ha det administrativa ansvaret för avtalet och se till att det tillämpas på ett riktigt sätt. För detta ändamål skall den utfärda rekommendationer och fatta beslut i enhällighet. Den blandade kommitténs beslut skall verkställas av de avtalsslutande parterna i enlighet med deras egna bestämmelser.

2. För att detta avtal skall tillämpas på ett riktigt sätt skall de avtalsslutande parterna utbyta information och, på begäran av någondera parten, Bilaga 1 hålla konsultationer inom den blandade kommittén.

3. Den blandade kommittén skall anta sina egna procedurregler senast 21 dagar efter detta avtals ikraftträdande.

4. Den blandade kommittén skull bestå av en representant vardera för Norge och Sverige å ena sidan och EF:G å den andra.

5. Norge eller Sverige och EEG skall i tur och ordning inneha ordförandeskapet i den blandade kommittén enligt den ordning som skall fastställas i kommitténs procedurregler.

6. Ordföranden skall sammankalla sammanträden med den blandade kommittén minst en gång om året för en allmän genomgång av hur avtalet fungerar samt, på begäran av någon av de avtalsslutande parterna, närhelst särskilda omständigheter föranleder att den summankallas.

7. Den blandade kommittén skall dessutom sammanträda i enlighet med artiklarna 1,7, Ib och 12. I händelse av meningsskiljaktigheter skall beslutet hänskjutas till ett senare sammanträde med den blandade kommittén, vilket skall hållas inom två månader från den dag då beslutet hänsköts enligt villkor som skall fastställas i kommitténs procedurregler.

8. Den blandade kommittén kan besluta om att tillsätta nödvändiga arbetsgrupper för att biträda den i dess arbete.

Anrtukel 14 I Den blandade kommitténs beslut är bindande för de avtalsslutande parterna.

2. Om ett beslut som meddelats av den blandade kommittén enligt en av de avtalsslutande parternas uppfattning inte är rätt genomfört av en annan berörd avtalsslutande part, kan den förra begära att frågan skall diskuteras av den blandade kommittén. Om den blandade kommittén inte kan lösa frågan inom två månader efter det att den hänskjutits till kommittén, upphör avtalet att gälla.

3. Den blandade kommitténs beslut skall offenthggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. I varje beslut skall dagen för dess genomförande av de tre avtalsslutande parterna anges och all annan information lämnas som kan antas beröra ekonomiska operatörer/näringsidkare. Besluten skall om så är nödvändigt framläggas för ratifikation eller godkännande av de avtalsslutande parterna i enlighet med deras egna procedurer.

4. De avtalsslutande parterna skall underrätta varandra när denna formalitet fullejorts. Om en sådan anmälan inte gjorts vid utgången av cn period på tolv månader efter det att den blandade kommittén antagit ett beslut, skall punkt 5 gälla.

5. Om den blandade kommittén inte fattar beslut enligt artiklarna 1.2, 7.5, 11.2 och 12.3 inom sex månader från den dag ett ärende hänskjutits till den, upphör detta avtal att gälla.

6. Tfråga om lagstiftning som avses i artikel 12 och som äger rum mellan undertecknandet av avtalet och dess ikraftträdande och om vilken de andra avtalsshutande parterna har informerats, skall dagen för hänskjutande enligt

dade kommittén skall ha fattat ett beslut kan inte vara tidigare än två månader efter avtalets ikraftträdande.

Kapitel 5

Anikel 15

De avtalsslutande parterna skall på begäran av någon av parterna konsultera varandra i enlighet med de procedurer som fastställs i artiklarna 16, 17 och 18 a) om lufttransportfrågor som tehandlas i internationella organisationer,

och b) om olika aspekter på den utveckling som har ägt rum i förbindelserna

mellan de avtalsslutande parterna och tredje land på lufttransportområ-

det och om hur de på detta område ingångna bilaterala eller multilate-

rala överenskommelserna fungerar på de viktigaste punkterna. Konsultationerna skall hållas inem en månad efter det att framställning härom gjorts eller så snart som möjligt i brådskande fall.

Anikel 16 1. Huvudsyftena med de konsultationerna som föreskrivs i artikel 15 a) är a) att gemensamt avgöra om frågorna innebär problem av gemensamt in-

tresse, och b) beroende på dessa problems karaktär:

- att gemensamt överväga om de avtalsslutande parternas aktioner

inom de berörda internationella organisationerna bör samordnas, cl-

ler

— att gemensamt överväga varje annan lämplig hållning. 2. De avtalsslutande parterna skall så snart som möjligt utväxla all infoörmation av betydelse för de syften som anges i punkt 1.

Artikel 17 1. Huvudsyftena med de konsultationer som föreskrivs i artikel 15 b) är att undersöka relevanta frågor och att överväga varje lämpligt ställningstagande till dem.

2. För att uppnå syftena med konsultationerna som omnämns I punkt 1 skall varje avtalsslutande part informera de andra parterna om den utveckling som har ägt rum på lufttransportområdet och om hur de bilaterala eller multilaterala överenskommelser som ingåtts på detta område fungerar, om den anser det troligt att det kan bidra till att identifiera problem av gemensamt intresse.

Antikel 18 1. De konsultationer som föreskrivs i artiklarna 15, 16 och 17 skall ske inom ramen för den blandade kommitténs verksamhet. 04

föreskrivs i artiklarna 15, 16 och 17.

Kapitel 6

Anikel 19 1. Detta avtal skall fortsätta att gälla om det inte sägs upp av en av de avtalsslutande parterna.

2. Varje avtalsslutande part kan säga upp avtalet genom anmälan till de andra avtalsslutande parterna. Avtalet skall upphöra att gälla I år efter dagen för anmälan.

3. Detta avtal skall upphöra att gälla från den dag då en överenskommelse mellan EEG- och EFTA-kinderna om det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet träder i kraft.

Anrikel 20 Detta avtal skall ses över på begäran av en avtalsslutande part och i alla händelser när ett år förflutit efter dess ikraftträdande.

Antiuikel 21 Norge och Sverige skall bringa sin lagstiftning och sina administrativa bestämmelser i överensstämmelse med detta avtal före dess ikraftträdande.

Anikel 22 Detta avtal ersätter tillämpliga bestämmelser i gällande bilaterala avtal mellan Norge och/eller Sverige å ena sidan och medlemsstater i gemenskapen å den andra.

Artikel 23 1. Detta avtal skall godkännas eller ratificeras i enlighet med de avtalsslutande parternas egna procedurer, och parterna skall underrätta varandra om fullgörandet av de procedurer som är nödvändiga för detta ändamål.

2. Detta avtal träder i kraft den dag då det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats.

3. Detta avtal och ratifikationsinstrumenten skall deponeras i arkiven på Ministerrådets sekretariat, vilket skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av de avtalsslutande parterna.

Anikel 24 Detta avtal är upprättat på alla gemenskapens officiella språk (danska, engelska, franska, grekiska, nederländska, italienska, portugisiska, spanska, tyska) samt på de norska och svenska språken. Alla dessa texter äger Jika giltighet.

5 Riksdagen 1991192. I saml. Nr 29

Bilaga I I detta avtatanses Norge och Sverige omfattas av termerna ”medlemsstater” och ”gemenskapen”, till vilka hänvisningar görs i följande EEG-direktiv och förordningar.

1. 90/2343/EEG

Rådets förordning av den 24 juli 1990 om lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer i regelbunden lufttrafik inom gemenskapen och om delning av passagerarkapaciteten mellan lufttraftkföretag i regelbunden lufttrafik mellan medlemsstaterna. Artikel I, 2, 3.1, 4-10, 11 med undantag av punkt 2, 12-14, 17

2. 90/2342/EEG

Rådets förordning av den 234 juli 1990 om biljettpriser för regelbunden lufttfart. Artikel 1-11, 14

3. 91/294/EEG

Rådets förordning av den 4 februari 1991 om bedrivande av flygfrakttrafik mellan medlemsstater. Artikel 1, 2, 3.1, 411

4. 62/17/EEG

Rådets första förordning av den 6 februari 1962 om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86 1 deras Ivdelse enligt förordning 59, förordning 118/63/EEG och förordning 28S22/71/ EEG. Artikel 1-9, 10.1 och 10.2, 11-14, 15 med undantag av punkt 3, 16.1 och 16.2, 17-24 Alla hänvisningar till artiklarna 85 eller 86 i denna förordning anses hänföra sig till artikel 4 respektive 5 i detta avtal.

5. 87/3975/EEG

Rädets förordning av den 14 december 1987 som fastställer proceduren för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn. Artikel 1-7, 8.1 och 8.2, 9,10, HH, 12 med undantag av punkt 3, 13 med undantag av punkt 3, 14-20 Alla hänvisningar till artikel 85 eller 86 i denna förordning skall anses hänföra sig till artikel 4 respektive 5 1 detta avtal.

Bilaga 1

Rådets förordning av den 14 december 1987 om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn.

Artikel 1-5, 7, 9 Alla hänvisningar till artikel 85 eHer 86 i denna förordning skall anses hänföra sig till artikel 4 respektive 5 i detta avtal.

7. 90/2344/EEG

Rådets förordning av den 24juli 1990 om ändring av förordning (EEG) nr 3976/87 om tillämpningen av artikel 85.31 fördraget på vissa kategorier av överenskommelser och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn. Arukel 1,2 Alla hänvisningar till artikel 85 eller 86 1 denna förordning skall anses hänföra sig till artikel 4 respektive 51 detta avtal.

8. 91/82/EEG

Kommissionens förordning av den 5 december 1990 om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som rör marktjänster. Artikel 1—3 Alla hänvisningar till artikel 85 eller 86 i denna förordning skall anses hänföra sig till urtikel 4 respektive 5 i detta avtal.

9. 91/S3/EEG

Kommissionens förordning av den 5 december 1990 om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser mellan företag med avseende på datoriserade bokningssystem för lufttransporttjänster. Artikel 1—-13 Alla hänvisningar till artikel 85 eller 86 i denna förordning skall anses hänföra sig till artikel 4 respektive 5 i detta avtal.

10. 91/84/EEG

Kommissionens förordning av den 5 december 1990 om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden med avseende på gemensam planering och samordning av kapacitet, samråd om passagerar- och frakttaxor i regelbunden luftfart samt fördelning av avgångs- och ankomsttider på flygplatser. Artikel 1-6

Alla hänvisningar till artikel 85 eller 56 i denna förordning skall anses hänföra sig till artikel 4 respektive 5 i detta avtal. Bilaga I

11. 91/295/EEG

Rådets förordning av den 4 februari 1991 om införande av gemensamma regler om kompensation till passagerare som nekas ombordstigning på flygplan I regelbunden luftfart. Artikel 1-10

12. 89/2299/EEG

Rådets förordning av den 24 juli 1989 om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem. Artikel 11-22

13. S0/1266/EEG

Rådets direktiv av den 16 december 1980 om framtida samarbete och ömsesidig hjälp mellan medlemsstater vid undersökningar av luftfartsolyckor. Artikel 1-2

14. S0/S1/EEG

Rådets direktiv av den 20 december 1979 om begränsning av buller från underljudsluftfartyg i dess lydelse enligt rådets direktiv S3/206/EEG av den 21 april 1983. Artikel 1-5

15. 89/629/EEG

Rådets direktiv av den 4 december 1989 om begränsning av buller från civila jetmotordrivna underljudsflygplan. Artikel 1-7

16. 90/314/EEG

Rådets direktiv av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang. Artikel 1-9

17. 8§9/4064/EEG

Rådets förordning av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer. Artikel 1-8, 9.1-8, 10-18, 19.1 och 19.2, 20-23, 25 Alla hänvisningar till artikel 85 eller 86 i denna förordning skall anses hän- 68 föra sig till artikel 4 respektive 5 i detta avtal.

Bilaga 1

Kommissionens direktiv av den 25 juni 1980 om insyn 1 de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag 1 dess lydelse enligt kommissionens direktiv 85/413/EEG av den 24 juli 1985. Artikel 1-8

19. 90/2367/EEG

Kommissionens förordning av den 25 juli 1990 om de anmälningar, tidsfrister och förhör som avses i rådets förordning 4064/89.

Artikel 11-20

20. 88/4261/EEG

Kommissionens förordning av den 16 december 1988 om de klagomål, ansökningar och förhör som avses i rådets förordning 3975/87.

Artikel 1-15

Protokoll 1

DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

som beaktar att

eftersom avtalet förutser att framtida lagstiftning inom civil luftfart skall införlivas med avtalet,

eftersom EEG redan har tillkännagett lagstiftningsåtgärder inom en rad områden,

eftersom sådana åtgärder inte bör leda till framtida svårigheter,

har kommit överens om att åtgärder inom bland annat följande områden: = konsultation mellan flygplatser och användare = ömsesidigt podtagande av tillståndsbevis och harmonisering = fördelning av avgångs- och ankomsttider - utfärdande av tillståndsbevis för lufttrafikföretag och tilldelning av rättig-

heter att trafikera flyglinjer - gemensamma specifikationer för ATC-utrustning - cabotage - mervärdesskatt —- avskaffande av skattefri försäljning mellan de avtalsslutande parterna - förhållande till tredje land

skall bli föremål för behandling enligt artikel 12 om införlivande med avtalet.

Bilaga 1

DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

som beaktar att avtalen måste tillämpas på samma sätt för samtliga avtalsslutande parter,

är eftersom EEGs råd och kommission redan gjort uttalanden i vissa riktningar som har betydelse för tillämpningen av speciella artiklar överens om följande: 1. Ifråga om tillämpning av bestämmelserna om anpassning i artikel 3.5 i bilagans punkt 2 på biljettpriser för charterflygning är det den produkt som befinner sig på marknaden som måste vara likvärdig i fråga om kvalitet och villkor. Viktiga faktorer vid bedömningen torde vara om ytterligare tjänster i form av inkvartering inkluderas samt om charterprodukten lagligen befinner sig på marknaden i enlighet med definitionen av regelbunden luftfart i artikel 2.b.ili.2, samtidigt son kommissionen kan behöva bedöma anpassning av biljettpriser med hänsyn till reglerna om piratbeteende. 2. Medlemsstater som utnyttjar förmånen av de särskilda villkoren enligt artikel 10.3 1 punkt Ii bilagan fär inte, med risk att fråntagas förmånen av dessa särskilda villkor, bevilja nva rättigheter med avseende på de berörda flygplatserna enligt bestämmelser som skulle försätta deras partners i gemenskapen I ett ofördelaktigt lige i jämförelse med lufttrafikföretag från tredje land utanför gemenskapen. och att 3. kommissionen i en situation då artikel 12.2 i punkt 1 i bilagan åberopas skall, utöver kapacitetsutnyttjande, undersöka ansträngningarna i fråga om marknadsföring samt produkterna med avseende på de lufttrafikföretag från medlemsstaterna som har den lägre marknadsandelen, och överväga om en högre marknadsandel normalt borde förväntas. Om så är fallet, skall kommissionen också ta under övervägande om det berörda lufttrafikföretagets möjligheter att konkurrera på marknaden minskas i huvudsak på grund av svårigheter orsakade av överbelastning på flygplatserna, marknadsstruktur och/eller det direkta inflytandet av en stor förekomst av chartertrafik.

När kommissionen kommer fram till ett beslut om att reducera de 7,5 procentenheterna, skall nedanstående förhållande mellan marknadsandel och tillväxttakt tjäna som vägledning:

Bilaga I

Protokoll 3

DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

= bekräftar behovet av en fortsättning och intensifiering av arbetet inom

Eurocontrol för att ta itu med och lösa problemen med lufttrafikstock-

ningar I Europa, = beaktar att anslutning till Furocontrol-konventionen allvarligt bör över-

vägas för alla medlemsstater, — uppmanar medlemsstaterna att samarbeta för att se till att ytterligare luft-

rum görs tillgängligt för civil trafik och att det utnyttjas på ett flexiblare

och rationellare sätt, - välkomnar de ansträngningar som görs vid relevanta fora för att utveckla

och införa kompatibla specifikationer för teknik och prestanda i fråga om

kontrollsystem och utrustningar för lufttrafik.

Bilaga 1 av den 24 juli 1990 om lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer i regelbunden lufttrafik inom gemenskapen och om delning av passagerarkapaciteten mellan lufttrafikföretag i regelbunden lufttrafik mellan medlemsstaterna

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) Nr 2343/90

Bilaga I

av den 24 juli 1990

om Jufttrafikföretags tillträde till flyglinjer i regelbunden lufttrafik inom gemenskapen och om delning av passagerarkapaciteten mellan lufttrafikföretag i regelbunden lufttrafik mellan medlemsstaterna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ckonomiska gemenskapen, särskilt artikel 84.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande?, med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande?, och med beaktande av följande:

Det är viktigt att åtgärder beslutas för att gradvis upprätta den inre marknaden under perioden fram till den 31 december 1992 i enlighet med artikel8a i fördraget. Den inre marknaden innebär ett område utan inre gränser med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.

Beslut 87/602/EEG' utgjorde ett första steg i riktning mot den liberalisering med avseende på delning av passagerarkapacitet och tillträde till marknaden som var nödvändig för att upprätta den inre marknaden när det gäller lufttransport. Rådet cnades om att vidta ytterligare Iiberaliseringsåtgärder vid slutet av en inledande treårsperiod.

Före den 1juli 1992 är det nödvändigt att på grundval av gemensamma bestämmelser och kriterier införa principer som reglerar förhållandet mellan registreringsstaterna och lufttrafikföretag som har tillstånd att utöva luftfart inom dessa staters territorier.

Den 2 december 1987 i London enades Spanien och Storbritannien om en ordning för utvidgat samarbete i fråga om utnyttjandet av flygplatsen i Gibraltar i form av en gemensam deklaration av de båda ländernas utrikesministrar. Denna ordning har ännu inte genomförts.

Lufttrafiksystemet på de grekiska öarna och på de öar i Atlanten som utgör den autonoma regionen Azorerna är för närvarande inte tillräckligt utvecklat, och flygplatser belägna på dessa öar bör därför temporärt undantas från tillämpningen av denna förordning.

Infrastrukturen på Oporto-flygplatsen är fortfarande under utbyggnad för att kunna möta ökningen av den regelbundna lufttrafiken och flygplatsen bör därför temporärt undantas från tillämpningen av denna förordning till dess utbyggnaden av infrastrukturen avslutats.

Det är nödvändigt att under vissa omständigheter införa särskilda bestäm- -melser för luftfartsförbindelser på nya linjer mellan regionala flygplatser samt för allmän trafikplikt, som är nödvändig för att upprätthålla förbindelser till vissa regionala flygplatser. T EGT nr C258, 11.10.1989, s. 6, och EGT nr C 164, 5.7.1990, s. 11. "EGT nr € 96, 17.4.1990, s. 65. TEGT nr C 12, 7.5.1990, s. 17. SEGT nr L 374, 31.12.1987, s. 19. 173

Ökad tillgång till marknaden kommer att stimulera utvecklingen av gemenskapens lufttransportsektor och leda till bättre förbindelser för avnä- Bilaga 1 marna. Det är därför nödvändigt att införa liberalare bestämmelser om utseende av flera lufttrafikföretag och om tredje, fjärde och femte frihetsrättigheter.

Med hänsyn till problem i samband med flygplatsernas infrastruktur, navigationshjälpmedel och fördelning av avgångs- och ankomsttider är det nödvändigt med vissa begränsningar i utövandet av trafikrättigheterna.

Utövandet av trafikrättigheter skall ske i överensstämmelse med bestämmelserna om säkerhet, miljöskydd, fördelning av avgångs- och ankomsttider samt villkoren för tillgång till flygplatser och skall vidare hanteras utan särbehandling på grundval av nationalitet.

Bilaterala bestämmelser om kapacitetsdelning är oförenliga med principerna om den inre marknaden, som skall vara genomförd till 1993 inom lufttransportsektorn, och de bilaterela begränsningarna måste därför gradvis trappas ned.

Det är särskilt viktigt att främja utvecklingen av interregionala flygförbindelser för att bygga ut flyglinjenätet inom gemenskapen och att bidra till att lösa problemet med överbelastning på vissa stora flygplatser. Det är därför lämpligt med liberalare regler för kapacitetsdelning när det gäller dessa förbindelser.

Med tanke på den relativa betydelse icke regelbunden trafik har för vissa medlemsstater i jämförelse med regelbunden trafik är det nödvändigt att

vidta åtgärder för att mildra effekterna härav på möjligheterna för lufttrafik-

företag i medlemsstater att ta emot denna trafik. De åtgärder som vidtas bör inte ha till syfte att begränsa den icke regelbundna trafiken eller till att reglera den.

Med hänsyn till konkurrenssituationen på marknaden bör åtgärder vidtas för att förhindra otillbörliga ekonomiska verkningar för lufttrafikföretagen.

Denna förordning ersätter direktiv 83/416/EEG! i dess senaste lydelse enligt direktiv 89/463/EEG?, och beslut 87/602/EEG, vilka därför bör upphä-

vas. |

Rådet bör besluta om ytterligare liberaliseringsåtgärder, som även skall omfatta cabotage, med avseende på tillträde till marknaden och kapacitetsdelning senast den 30 juni 1992.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Tillämpningsområde och definitioner

Artikel I 1. Denna förordning gäller a) EG-lufttrafikföretags tillträde till marknaden, b) delning av passagerarkapacitet mellan ett eller flera lufttrafikföretag med

tillstånd att utöva luftfart i cen medlemsstat och ett eller flera lufttrafik-

L EGT nr L 237, 26.8.1983, s. 19. 2 EGT nr L 226, 3.8.1989, s. 14. 74

företag med motsvarande tillstånd i en annan medlemsstat med avseende

på regelbunden lufttrafik mellan dessa stater. Bilaga 1 2. Denna förordnings tillämpning på flygplatsen i Gibraltar inverkar inte på Spaniens respektive Storbritanniens rättsliga ställning med avseende på tvisten om överhöghet över det territorium där flygplatsen är belägen. 3. Tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning på flygplatsen i Gibraltar skall uppskjutas tills ordningen i den gemensamma förklaring som avgavs av Spaniens och Storbritanniens utrikesministrar den 2 december 1987 har genomförts. När så sker, underrättar Spaniens och Storbritanniens regeringar samma dag rådet om detta. 4. Flygplatserna på de grekiska öarna och på de öar i Atlanten som utgör den autonoma regionen Azorerna undantas från tillämpningen av denna förordning till och med den 30 juni 1993. Såvida inte annat beslutats av rådet efter förslag från kommissionen, skall detta undantag gälla under ytterligare fem år och kan därefter förlängas med ytterligare en femårsperiod.

Flygplatsen i Oporto undantas från tillämpningen av denna förordning till och med den 31 december 1992. Undantaget återkallas så snart som Portugal bedömer att flygplatsens ekonomiska förhållanden har förbättrats. Portugal skall underrätta kommissionen i detta avseende. Kommissionen skall underrätta de andra medlemsstaterna.

Arnikel 2 I denna förordning avses med a) lufitrafikföretag: ett lufttransportföretag med giltigt tillstånd från en med-

lemsstat att utöva regelbunden luftfart, b Ne tredje frihetsrättigheter: den rätt som ett lufttrafikföretag med tillstånd att

utöva luftfart i en stat har att inom en annan stats territorium låta passa-

gerare stiga av samt att lossa frakt och post som det har tagit ombord i

den stat där det beviljats tillstånd att utöva luftfart,

fjärde frihetsrättigheter: den rätt som ett lufttrafikföretag med tillstånd att

utöva luftfart i en stat har att inom en annan stats territorium ta ombord

passagerare, frakt och post för avstigning respektive lossning i den stat

där det beviljats tillstånd att utöva luftfart,

femte frihetsrättigheter: den rätt som ett lufttrafikföretag har att utföra

lufttransport av passagerare, frakt och post mellan två andra stater än

den stat där det beviljats tillstånd att utöva luftfart, c) berörda stater: de medlemsstater mellan vilka regelbunden lufttrafik be-

drivs, d) registreringsstat: den medlemsstat i vilken det i punkt a nämnda tillstån-

det är utfärdat, e) EG-lufttrafikföretag: i) cttlufttrafikföretag som har och fortsatt kommer att ha sin centrala admi-

nistration och sitt huvudkontor inom gemenskapen, och i vilket aktiema-

joriteten ägs och fortsatt kommer att ägas av medlemsstater och/eller

medborgare i medlemsstater och som kontrolleras och fortsatt kommer

ii) ett lufttrafikföretag som även om det inte motsvarar definitionen enligt i) Bilaga 1

då denna förordning antas 1. antingen har sin centrala administration och sitt huvudkontor inom gemenskapen och har bedrivit regelbunden lufttrafik eller utfört icke regelbundna flygningar inom gemenskapen under de närmaste tolv månaderna före antagande av denna förordning, 2. eller har bedrivit regelbunden lufttrafik mellan medlemsstater på grundval av tredje och fjärde frihetsrättigheter under de närmaste tolv månaderna före antagande av denna förordning.

Lufttrafikföretag som motsvarar de kriterier som anges i punkt ii) ovan är förtecknade i bilaga 1. f) regelbunden lufitrafik: en seric flygningar där varje flygning uppfyller föl-

jande kriterier: i) .den passerar genom luftrumrnet över mer än en medlemsstats territo-

rium, ii) den utförs med luftfartyg för befordran av passagerare eller passagerare

och gods och/eller post mot vederlag på ett sådant sätt att det på varje flygning finns platser att köpa för enskilda personer (antingen direkt av lufttrafikföretaget eller av dess auktoriserade agenter),

iii) den bedrivs så att den betjänar trafiken mellan samma orter, två eller

flera, antingen

1. enligt en utgiven tidtabell eller

2. med flygningar som är så regelbundna eller täta att de utgör en igen-

kännlig planmässig serie. g) flygning: en avgång från en angiven flygplats till en angiven destinations-

flygplats, h) utseende av flera lufttrafikföretag på flyglinjer mellan två länder: cn regi-

streringsstats utseende av två eller flera av de lufttrafikföretag, för vilka den utfärdat tillstånd, att bedriva regelbunden lufttrafik mellan dess eget och en annan stats territoriurr.,

i) utseende av flera lufttrafikföretag att trafikera flyglinjer mellan två orter:

en registreringsstats utseende av två eller flera av de lufttrafikföretag, för vilka den utfärdat tillstånd, att trafikera en flyglinje mellan en flygplats eller ett flygplatssystem inom dess eget territorium och en flygplats eller ett flygplatssystem inom en arinan medlemsstats territorium,

j) regional flygplats: varje flygplats som inte är upptagen i bilaga 2 som en

kategori-1-flygplats, k) flygplatssystem: två eller fler flygplatser som förts samman eftersom de

betjänar samma ort, såsom framgår av bilaga 2, I) kapacitet: det antal platser sorn utbjuds till enskilda personer på cen flyg-

linje under en given tidsperiod, m) kapacitetsandel: den i enlighet med artikel11 beräknade procentandel

som en medlemsstat har av den totala kapaciteten på en bilateral förbindelse till cen annan medlemsstat med undantag av den kapacitet som utbjuds på linjer med femte frihetsrättigheter,

n) allmän trafikplikt: varje åläggande för ett lufttrafikföretag att på de flyg-

linjer som det trafikerar med tillstånd från en medlemsstat vidta alla nöd- Bilaga 1 vändiga åtgärder för att säkerställa att driften uppfyller de fastställda normer för kontinuitet, regelbundenhet och kapacitet som lufttrafikföretaget inte skulle uppfylla om det endast skulle ta hänsyn till sina kommerstella intressen.

Förhållandet mellan registreringsstaterna och deras lufttrafikföretag Arntikel 3 1. Denna förordning påverkar inte förhållandet mellan en medlemsstat och de lufttrafikföretag, som den utfärdat tillstånd för, med avseende på tillträde till marknaden och kapacitetsdelning. 2. På grundval av ett förslag från kommissionen om gemensamma bestämmelser och kriterier, som skall lämnas in senast den 31 maj 1991, skall rådet anta regler för genomförande senast den 1juli 1992, om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag att utöva luftfart i regelbunden trafik och för tillstånd att trafikera flyglinjer.

Tredje och fjärde frihetsrättigheter Artikel 4 Om inte annat följer av denna förordning har ett EG-lufttrafikföretag tillåtelse att bedriva lufttrafik på grundval av tredje och fjärde frihetsrättigheterna mellan flygplatser eller flygplatssystem i en medlemsstat och flygplatser eller flygplatssystem i cn annan medlemsstat, när dessa flygplatser eller flygplatssystem är öppna för trafik mellan medlemsstater eller för internationell trafik.

Förhållandet mellan en medlemsstat och andra medlemsstaters lufttrafikföretag Anikel 5 1. Om inte annat följer av artikel 6 skall en medlemsstat ge lufttrafikföretag, för vilka tillstånd att utöva luftfart utfärdats i en annan medlemsstat, tillåtelse att = utöva tredje och fjärde frihetsrättigheter enligt artikel 4, = inom gemenskapen använda samma linjebeteckning för kombinerade

flygförbindelser med tredje och fjärde frihetsrättigheter. 2. När ett lufttrafikföretag i en medlemsstat har beviljats tillstånd att trafikera en flyglinje enligt denna artikel, får den stat där detta lufttrafikföretag är registrerat inte göra invändningar mot en ansökan från ett lufttrafikföretag i den andra berörda staten om att upprätta en regelbunden flygförbindelse på samma linje. 3.a) En medlemsstat får, efter samråd med andra berörda stater, införa all- 71

män trafikplikt med avseeride på luftfartsförbindelser med en regional

flygplats inom medlemsstatens territorium på en flyglinje som anses Bilaga I

vital för den ekonomiska utvecklingen i den region i vilken flygplatsen

är belägen, i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa ett

adekvat utbud av luftfartsförbindelser på denna flyglinje som uppfyl-

ler fastställda normer för kontinuitet, regelbundenhet och prissätt-

ning, normer som lufttrafikföretagen inte skulle uppfylla om de en-

dast skulle ta hänsyn till sina kommersiella intressen. b) Ett adekvat utbud av luftfartsförbindelser skall bedömas med beak-

tande av i) allmänhetens intresse, . il) möjligheten att anlita andra transportmedel samt dessas ändamålsen-

Jighet när det gäller att tillgodose de transportbehov som föreligger, ill) — de biljettpriser och villkor som kan erbjudas avnämarna. c) Utan hinder av betämmelsen i punkt 2 är cn medlemsstat inte skyldig

att ge tillåtelse åt mer än ert lufttrafikföretag att trafikera en flyglinje

som är förenad med allmän trafikplikt under förutsättning att rätten

att upprätthålla denna flygförbindelse bjuds ut genom offentligt an-

budsförfarande för en period på upp till tre år till alla lufttrafikföretag

med tillstånd att utöva luftiart utfärdade i de berörda staterna och till

alla EG-lufttrafikföretag som enligt artikel 8 är berättigade att utöva

femte frihetsrättigheter på flyglinjer.

Lufttrafikföretagens anbud skall delges med övriga berörda stater och kommissionen. d) Artikel 5.3c är inte tillämplig i de fall då den andra medlemsstaten före-

slår ett tillfredsställande alternativt sätt att fullgöra den allmänna trafik-

plikten. e) Artikel5.3 är inte tillämplig på flyglinjer med en kapacitet överstigande

30 000 platser per år. 4. Utan hinder av bestämmelsen i punkt 2 är en medlemsstat, som har gett ett av de lufttrafikföretag, för vilka den utfärdat tillstånd att utöva luftfart, tillåtelse att utöva passagerartrafik på cn ny flyglinje mellan regionala flygplatser med luftfartyg med högst 80 säten, under en tid av två år inte skyldig att godkänna en ömsesidig flygförbindelse, såvida den inte bedrivs med luftfartyg med högst 80 säten eller ingår i en flygförbindelse som bedrivs enligt bestämmelserna i artikel 7, på vilken högst 80 säten finns till salu för varje flygning mellan de två regionala flygplatserna. 5. Kommissionen skall på begäran av en medlemsstat, som anser att utvecklingen av en flyglinje hindras orimligt genom bestämmelserna i punkt 3 eller 4, eller på eget initiativ eller då oenighet uppstår om tillämpligheten av punkt 3, göra en utredning och på grundval av alla relevanta faktorer fatta ett beslut inom två månader efter det att den inlett sin utredning om huruvida punkt 3 eller 4 bör fortsätta att tillämpas på flyglinjen i fråga. 6. Kommissionen skall underrätta rådet och medlemsstaterna om sitt avgörande. Varje medlemsstat får hänskjuta kommissionens beslut till rådet inom en tidsfrist på en månad. Rådet kan med kvalificerad majoritet fatta 78 ett annat avgörande inom en månad.

Utseende av flera lufttrafikföretag Antiikel 6 Bilaga 1

1. En medlemsstat skall acceptera att en annan medlemsstat utser flera lufttrafikföretag att trafikera flyglinjer mellan två länder. 2. En medlemsstat skall också acceptera att flera lufttrafikföretag utses att trafikera flyglinjer mellan två orter: - från den ljanuari 1991 på flyglinjer där det föregående år befordrades

över 140 000 passagerare celler där antalet tur och retur-flygningar översti-

ger 800 per år, . = från den 1 januari 1992 på flyglinjer där det föregående år befordrade

över 100 000 passagerare eller där antalet tur och retur-flygningar översti-

ger 600 per år.

Kombination av orter Artikel 7 Vid regelbunden lufttrafik till eller från två eller flera orter i en annan medlemsstat eller andra stater än registreringsstaten skall de berörda staterna ge ett EG-lufttrafikföretag tillåtelse att kombinera flygförbindelser i regelbunden lufttrafik och använda samma linjebeteckning. Trafikrättigheter mellan de kombinerade orterna får utövas enligt artikel 8.

Femte frihetsrättigheter Anikel 8 1. I överensstämmelse med denna artikel skall ett EG-lufttrafikföretag tillåtas utöva trafikrättigheter på grundval av femte frihetsrättigheter mellan kombinerade orter i två skilda medlemsstater på följande villkor: a) trafikrättigheterna utövas på en flygförbindelse som enligt tidtabellen an-

tingen utgör en förlängning av en förbindelse från eller den första del-

sträckan av en förbindelse till registreringsstaten, b) lufttrafikföretaget får för flygförbindelsen med femte frihetsrättigheter

använda högst 50 procent av sin säteskapacitet per säsong på den flygför-

bindelse med tredje celler fjärde frihetsrättigheter, som förbindelsen med

femte frihetsrättigheter utgör en förlängning eller en första delsträcka av. 2.a) För en flygförbindelse med femte frihetsrättigheter får lufttrafikföre-

taget använda ett annat, men inte större, luftfartyg än det som utnytt-

jas för flygförbindelsen med tredje och fjärde frihetsrättigheter, som

förbindelsen med femte frihetsrättigheter är en förlängning eller en

första delsträcka av. b) När mer än en flygförbindelse med femte frihetsrättigheter trafikeras

som en förlängning eller en första delsträcka av en förbindelse med

tredje eller fjärde frihetsrättigheter, skall den i punkt I b angivna ka-

paciteten utgöra den sammanlagda säteskapacitet som står till förfo-

gande för passagerarbefordran på grundval av femte frihetsrättigheter 79

på dessa förbindelser med femte frihetsrättigheter.

Bilaga 1 3. Ett lufttrafikföretag som trafikerar en flygförbindelse med femte frihetsrättigheter enligt denna artikel skall på begäran tillhandahålla berörda medlemsstater alla relevanta upplysningar om a) säteskapaciteten per säsong på den flygförbindelse med tredje och fjärde

frihetsrättigheter, som flygförbindelsen med femte frihetsrättigheter ut-

gör förlängningen eller den första delsträckan av, och b) den kapacitet per säsong som utnyttjats för var och en av de flygförbin-

delser med femte frihetsrättigheter, på vilka artikel 8.2 b är tillämplig.

Villkor för utövande av trafikrättigheter Ariikel 9 Denna förordning inskränker inte en medlemsstats rätt att utan diskriminering på grundval av nationalitet bestämma trafikfördelningen mellan flygplatser inom ett flygplatssystem.

Artikel 10 1. Utan hinder av artikel 5.2, regleras utövandet av trafikrättigheter av offentliggjorda gemenskapsbestämmelser och offentliggjorda nationella, regionala eller lokala bestämmelser om säkerhet, miljöskydd och fördelning av ankomst- och avgångstider samt av följande villkor: a) flygplatsen eller flygplatssystemet i fråga måste ha tillräcklig utrustning

för att betjäna flygförbindelsen, b) navigationshjälpmedlen måste vara tillräckliga för att betjäna flygförbin-

delsen. 2. När villkoren i punkt 1 inte är uppfyllda, får en medlemsstat utan diskriminering på grundval av nationalitet införa villkor för, begränsa eller vägra tillstånd för utövandet av dessa trafikrättigheter. Innan en medlemsstat vidtar en sådan åtgärd, skall den underrätta kommissionen och ge den alla nödvändiga upplysningar. 3. Såvida inte annat följer av artikel 9 får en medlemsstat inte utan andra berörda medlemsstaters samtycke ge ett lufttrafikföretag tillåtelse a) att upprätta en ny flygförbindelse, eller b) att öka turtätheten på en befintlig flygförbindelse mellan en bestämd flygplats inom dess territorium och en annan medlemsstat, så länge ett lufttrafikföretag, för vilket tillstånd att utöva luftfart beviljats av denna andra medlemsstat, inte har tillåtits att med stöd av punkterna 1 och 2 upprätta en ny flygförbindelse eller att öka turtätheten på en befintlig förbindelse med den aktuella flygplatsen, till dess rådet har antagit en förordning om en uppförandekod för fördelning av ankomst- och avgångstider med utgångspunkt från den allmänna principen om icke-diskriminering på grundval av nationalitet, och till dess denna förordning har trätt i kraft.

4. På begäran av en medlemsstat skall kommissionen pröva tillämpningen av punkt 2 och/eller punkt 3 på varje enskilt fall och inom en månad besluta Bilaga 1 huruvida medlemsstaten får fortsätta denna tillämpning. 5. Kommissionen skall underrätta rådet och medlemsstaterna om sitt beslut. Varje medlemsstat kan hänskjuta kommissionens beslut till rådet inom en tidsfrist på cen månad. Rådet kan med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut inom en månad.

Kapacitetsdelning Anikel 11 1. Från den 1 november 1990 skall en medlemsstat tillåta cn annan medlemsstat att öka sin kapacitetsandel med 7,5 procentenheter för vilken säsong som helst i jämförelse med situationen under motsvarande föregående säsong, vilket innebär att varje medlemsstat under alla förhållanden kan kräva en kapacitetsandel på 60 procent. 2. Rådet skall på grundval av ett förslag från kommissionen som skall lämnas in senast den 31 december 1991, anta bestämmelser för genomförande senast den 1januari 1993 för upphävande av restriktionerna beträffande kapacitetsdelning mellan medlemsstaterna. 3. Begränsningar som avser kapacitetsdelning skall inte tillämpas på lufttrafik mellan regionala flygplatser, oavsett luftfartygets kapacitet. 4. Vid tillämpningen av punkt 1 skall hänsyn inte tas till ensidiga nedskärningar av kapaciteten. I sådana fall skall underlaget för beräkningen av kapacitetsandelarna vara den kapacitet som det lufttrafikföretag som skurit ned kapaciteten erbjöd under motsvarande föregående säsonger.

Anrtikel 12 1. På begäran av en medlemsstat, i vilken tillämpningen av artikel 11 har medfört allvarlig ekonomisk skada för de lufttrafikföretag som erhållit tillstånd att utöva luftfart av denna stat, skall kommissionen företa en granskning och på grundval av alla relevanta faktorer, innefattande marknadsläget, den ekonomiska ställningen för det eller de berörda lufttrafikföretagen och det faktiska kapacitetsutnyttjandet, besluta huruvida kapacitetsdelningen på flyglinjerna till eller från denna stat skall stabiliseras under en begränsad tid. 2. På begäran av en medlemsstat, vars regelbundna lufttrafik är utsatt för väsentlig konkurrens från icke regelbunden trafik, och där förhållandena är sådana att möjligheterna för medlemsstatens lufttrafikföretag att konkurrera effektivt på marknaden är orimligt påverkade, skall kommissionen, efter granskning av alla relevanta faktorer innefattande marknadsläget och det faktiska kapacitetsutnyttjandet och efter samråd med övriga berörda medlemsstater, inom två månader efter att ha mottagit begäran besluta huruvida de 7,5 procentenheter som avses i artikel 11.1 skall sättas ned för denna bilaterala förbindelse.

6 Riksdagen 1991/92. I saml. Nr 29

3. Kommissionen skall underrätta rådet och medlemsstaterna om sitt beslut. Varje medlemsstat kan hänskjuta kommissionens beslut till rådet inom cen Bilaga 1 tidsfrist på en månad. Rådet kar. med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut inom en månad.

Allmänna bestämmelser Anikel 13 1. Denna förordning hindrar in:e medlemsstaterna från att ingå inbördes överenskommelser, som är mer flexibla än bestämmelserna i artikel 6, 8 och 11, eller från att upprätthålla redan träffade överenskommelser som är mera flexibla. 2. Bestämmelserna i denna förordning får inte användas för att införa begränsningar i existerande överenskommelser om kapacitet och tillträde till marknaden.

Anikel 14 1. Kommissionen skall vartannat år, och första gången senast den 31 maj 1992, offentliggöra en rapport ora tillämpningen av denna förordning. 2. Medlemsstaterna och kommissionen skall samarbeta vid tillämpningen av denna förordning, särskilt när det gäller införskaffande av information för den rapport som avses i punkt 1. 3. Hemliga uppgifter som erhålls vid tillämpningen av denna förordning omfattas av tystnadsplikt.

Artikel 15 Rådet skall besluta om ändring av denna förordning senast den 30 juni 1992 på grundval av ett förslag från kommissionen, vilket skall lämnas in senast den 31 maj 1991.

Anikel 16 Beslut 87/602/EEG och direktiv 83/416/EEG upphävs härmed.

Antikel 17 Denna förordning träder i kraft den 1 november 1990.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 24 juli 1990. På rådets vägnar C. Mannino Ordförande

Bilaga I

Lufttrafikföretag som avses i artikel2 e ii Följande lufttrafikföretag uppfyller kriterierna i artikel2 e ii så länge de erkänns som nationella lufttrafikföretag av den medlemsstat som tillerkänner dem denna status då denna förordning antas: - Scandinavian Airlines System, - Britannia Airways, - Monarch Airlines.

BILAGA 2

Förteckning över kategori-1-flygplatser

BELGIEN | Bryssel- Zaventem

DANMARK Köpenhamn - Kastrup/Roskilde FÖRBUNDSREPUBLIKEN Frankfurt - Rhen - Main, TYSKLAND Dässeldorf-Lohausen

Muöänchen - Riem SPANIEN Palma - Mallorca,

Madrid - Barajas,

Malaga,

Las Palmas GREKLAND Alcn — Hellinikon,

Saloniki- Micra FRANKRIKE Paris — Charles de Gaulle/Orly IRLAND Dublin ITALIEN Rom - Fiumicino/Ciampino,

Milano-Linate/Malpensa

NEDERLÄNDERNA Amsterdam -— Schiphol

PORTUGAL Lissabon,

Faro STORBRITANNIEN London —- Heathrow/Gatwick/Stansted,

Luton

Rådets förordning (EEG) Nr 2342/90

Bilaga I

av den 24 juli 1990 om biljettpriser för regelbunden luftfart

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) NR 2342/90

av den 24 juli 1990

om biljettpriser för regelbunden luftfart

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 84.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag! , med beaktande av Europaparlamentets yttrande”, med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande?, och med beaktande av följande:

Det är viktigt att åtgärder beslutas för att gradvis upprätta den inre marknaden under perioden fram till den 31 december 1992 i enlighet med artikel8a i fördraget. Den inre marknaden innebär ett område utan inre gränser med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.

Genom rådets dircktiv 87/601/EEG av den 14 december 1987 om biljettpriser för regelbunden luftfart mellan medlemsstaterna” har ett första steg tagits i riktning mot den liberalisering, av biljettpriserna som är nödvändig för att upprätta den inre marknaden inom lufttransportscktorn. Rådet enades om att vidta ytterligare liberaliseringsåtgärder.

Det är lämpligt att uppställa klara kriterier, enligt vilka medlemsstaternas myndigheter skall bedöma föreslagna flygbiljettpriser.

Målet är fortfarande att förverkliga ett system med dubbelt underkännande av flygbiljettpriser senast den 1 januari 1993, och en viktig del i den fortsatta liberaliseringen är att under mellantiden vinna erfarenheter av detta system.

Det är önskvärt att införa ett flexiblare, enklare och effektivare system med zoner, inom vilka flygbiljettpriser, vilka uppfyller särskilda villkor, automatiskt godkänns av luftfartsmyndigheterna i de berörda staterna.

När det gäller dubbelt godkännande och dubbelt underkännande av flygbiljettpriser, är det lämpligt att införa en procedur enligt vilken medlemsstaterna kan anmoda kommissionen att undersöka och avgöra om ctt föreslaget flygbiljettpris överensstämmer med de uppställda kriterierna. I fråga om orimligt höga eller orimligt låga biljettpriser måste kommissionen ha möjlighet att skjuta upp tillämpningen av ett biljettpris medan undersökning pågår.

I fråga om dubbelt godkännande av flygbiljettpriser bör åtgärder beslutas som medger snabbt samråd medlemsstater emellan i händelse av oenighet samt procedurer för biläggande av sådana fall av oenighet som inte kunnat lösas genom samråd.

Denna förordning ersätter direktiv 87/601/EEG, som därför bör upphävas.

TEGT nr C258, 11.10.1989, s.3 och EGT nr C 164, 5.7. 1990, s. 7. EGT nr C96, 17.4.1990, s. 59. "EGT nr C112, 7.5.1990, s. 17. SEGT nr L374, 31.12.1987, s. 12.

Det är önskvärt att rådet beslutar om ytterligare liberaliseringsåtgärder med avseende på flygbiljettpriser senast den 30 juni 1992. Bilaga 1

RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER

Anikel I I denna förordning finns bestämmelser om kriterier och procedurer som gäller fastställande av biljettpriser för regelbunden luftfart på flyglinjer mellan medlemsstater.

Antikel 2 I denna förordning avses med a) biljettpriser för regelbunden luftfart: de priser som skall betalas i tillämplig nationell valuta för befordran av passagerare och bagage i regelbunden lufttrafik samt de villkor som hänför sig till dessa inberäknat ersättning och villkor som erbjuds agenturer och andra mellanhänder, b) regelbunden luftfart: en seric flygningar där varje flygning uppfyller följande kriterier: i) den passerar genom luftrummet över mer än en medlemsstats territorium, ii) den utförs med luftfartyg för befordran av passagerare eller passagerare och gods och/eller post mot vederlag på ett sådant sätt att det på varje flygning finns platser att köpa för enskilda personer (antingen direkt av lufttrafikföretaget eller av dess auktoriserade agenter), iii) den bedrivs så att den betjänar trafiken mellan samma orter, två eller flera, antingen 1. enligt en utgiven tidtabell eller 2. med flygningar som är så regelbundna eller täta att de utgör en igenkännlig planmässig serie, c) flygning: cn avgång från en angiven flygplats till en angiven destinationsflygplats, d) lufttrafikföretag: ett lufttransportföretag med giltigt tillstånd från en medlemsstat att utöva regelbunden luftfart, ec) EG-lufttrafikföretag: i) ett lufttrafikföretag som har och fortsatt kommer att ha sin centrala administration och sitt huvudkontor inom gemenskapen, och i vilket aktiemajoriteten innehas och fortsatt kommer att innehas av medlemsstater och/eller medborgare i medlemsstater, och som kontrolleras och fortsatt kommer att kontrolleras av sådana stater eller personer, celler ii) ett lufttrafikföretag som även om det inte motsvarar definitionen enligt i) då denna förordning antas 1. antingen har sin centrala adminstration och sitt huvudkontor inom gemenskapen och har bedrivit regelbunden luftfart eller utfört icke regelbundna flygningar inom gemenskapen under de närmaste tolv månaderna före antagande av denna förordning, 36

2. eller har bedrivit regelbunden luftfart mellan medlemsstater på

grundval av tredje och fjärde frihetsrättigheterna under de när- Bilaga 1

maste tolv månaderna före antagande av denna förordning. Luft-

trafikföretag som uppfyller de kriterier som anges i punkt ii) ovan

är förtecknade i bilaga 1. f) tredje frihetsrättigheter: den rätt som ett lufttrafikföretag med tillstånd att

utöva luftfart i en stat har att inom cen annan stats territorium låta passa-

gerare stiga av samt att lossa frakt och post som det tagit ombord i den

stat där den beviljats tillstånd att utöva luftfart,

fjärde frihetsrättigheter: den rätt som ett lufttrafikföretag med tillstånd att

utöva luftfart i en stat har att på en annan stats territorium ta ombord

passagerare, frakt och post för avstigning respektive lossning i den stat

där den beviljats tillstånd att utöva luftfart,

femte frihetsrättigheter: den rätt som ett lufttrafikföretag har att utföra

lufttransport av passagerare, frakt och post mellan två andra stater än

den stat där den beviljats tillstånd att utöva luftfart, g) berörda stater: de medlemsstater mellan vilka regelbunden Juftfart be-

drivs, h) flexibilitetszon: en priszon enligt bestämmelserna i artikel 4, inom vilken

biljettpriser som uppfyller villkoren i bilaga 2 automatiskt skall godkän-

nas av luftfartsmyndigheterna i de berörda staterna. En zons gränser ut-

trycks i procent av referenspriset, i) referenspris: det normala biljettpriset för enkel resa respektive tur och

returresa i ekonomiklass som tillämpas av lufttrafikföretag med tredje el-

ler fjärde frihetsrättigheter på flyglinjen i fråga. Finns flera än ett sådant

biljettpris skall ett pris som motsvarar genomsnittet av alla sådana biljett-

priser användas, såvida inte en bilateral överenskommelse träffats om nå-

got annat. Finns inte något normalpris för ekonomiklass, skall det lägsta -

fullständigt flexibla biljettpriset användas.

KRITERIER Anikel 3 1. Medlemsstaterna skall godkänna EG-lufttrafikföretagens biljettpriser för regelbunden luftfart om de står i ett rimligt förhållande till det ansökande lufttrafikföretagets långsiktiga, fullständigt fördelade, relevanta kostnader med hänsynstagande till behovet av en tillfredsställande kapitalavkastning och en tillräcklig kostnadsmarginal så att en tillfredsställande säkerhetsstan-

dard kan upprätthållas.

2. Vid godkännande av flygbiljettpriser enligt punkt 1, skall medlemsstaterna också ta hänsyn till andra relevanta faktorer, konsumenternas behov och konkurrenssituationen på marknaden, inbegripet de biljettpriser som tillämpas av andra lufttrafikföretag som trafikerar samma flyglinje, samt vikten av att förhindra dumping.

3. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 4, punkterna 4 och 5, skall medlemsstaterna vägra att godkänna ctt biljettpris som inte uppfyller villkoren i

artikel 4.3 och som i förhållande till de kriterier som anges i artikel 3.1 är orimligt högt till nackdel för konsumenterna eller orimligt lågt i betraktande Bilaga 1 av konkurrenssituationen på marknaden. 4. Den omständigheten att ett föreslaget biljettpris är lägre än det pris som erbjuds av ett annat lufttrafikföretag, som trafikerar samma flyglinje, skall inte utgöra tillräckligt skäl för att underkänna priset.

5. En medlemsstat skall, efter att vederbörligen ha underrättat berörda stater, tillåta ett EG-lufttrafikföretag från en annan medlemsstat som bedriver regelbunden luftfart på en direkt eller indirekt flyglinje inom gemenskapen, att anpassa ett redan godkänt flygpris för regelbunden luftfart mellan samma två orter, dock under förutsättning att denna bestämmelse inte tillämpas på indirekta flyglinjer som är 20 procent längre än den kortaste direkta flygtinjen. Medlemsstaterna kan också tillåta ett EG-lufttrafikföretag från en annan medlemsstat, som bedriver regelbunden luftfart på en direkt flyglinje, att anpassa biljettpriser som redan är godkända eller offentliggjorda för icke regelbunden trafik på samma flyglinje, förutsatt att de båda produkterna är likvärdiga i fråga om kvalitet och villkor. 6. Endast EG-lufttrafikföretag har rätt att införa biljettpriser som är lägre än gällande priser då de trafikerar flyglinjer där de har tredje eller fjärde frihetsrättigheter och vad gäller trafik med femte frihetsrättigheter, får de införa sådana lägre biljettpriser förutsatt att de uppfyller villkoren i artikel 4.3.

PROCEDURER Arnikel 4

1. Biljettpriser för regelbunden luftfart skall godkännas av berörda medlemsstater. För detta ändamål skall lufttrafikföretagen lämna in sina förslag till biljettpriser i den ordning sor, föreskrivs av luftfartsmyndigheterna i berörda medlemsstater.

2. Luftfartsmyndigheterna kan inte kräva att lufttrafikföretagen skall lämna in sina biljettpriser för flyglinjer inom gemenskapen tidigare än 45 dagar innan de träder i kraft. 3.a) Till och med den 31 december 1992 skall medlemsstat ge lufttrafik-

företag, som utövar tredje och/eller fjärde frihetsrättigheter och/eller

femte frihetsrättigheter, tillstånd att själva bestämma flygbiljettpriser

inom flexibilitetszonerna på de villkor som uppställs i bilaga2 för

varje zon och under förutsättning att biljettpriserna anmäls till be-

rörda stater minst 21 dagar före den dag då de föreslås träda i kraft.

b) För regelbunden luftfart iaförs följande tre flexibilitetszoner:

- en normalpriszon för ekonomiklass mellan 95 och 105 procent av

referenspriset,

— en rabattzon mellan 94 och 80 procent av referenspriset,

— en lågpriszon mellan 79 och 30 procent av referenspriset.

4. Ett fullständigt flexibelt biljettpris på över 105 procent av referensprisct på en flyglinje inom gemenskapen, skall anses godkänt om inte båda med- Bilaga 1 lemsstaterna inom 30 dagar från den dag då priset framlades för dem, skriftligen meddelar det berörda lufttrafikföretaget om sitt underkännande med angivande av skälen. Medlemsstaterna skall också underrätta varandra. På begäran av endera medlemsstaten skall samråd mellan de berörda staterna hållas inom 30-dagarsperioden. 5. Till och med den 31 december 1992 krävs godkännande från båda de berörda staterna av biljettpriser som inte uppfyller villkoren i punkterna 3 och 4. Om ingendera medlemsstaten har meddelat underkännande inom 21 dagar från den dag då biljettpriset framlades för dem, skall det anses godkänt. 6. Ett godkänt biljettpris på en flyglinje inom gemenskapen gäller till dess det upphör eller ett nytt pris införs. Giltighetstiden kan emellertid förlängas med en period på högst 12 månader från den ursprungliga dagen för upphörande.

Anikel 5 1. En medlemsstat som gör gällande ett rättmätigt intresse i flyglinjen i fråga kan anmoda kommissionen att undersöka om ctt biljettpris, som inte uppfyller villkoren i artikel 4.3, står i överensstämmelse med artikel 3.1 eller om en medlemsstat har uppfyllt sina förpliktelser enligt artikel 3.3. Kommissionen skall genast underrätta den (de) andra berörda medlemsstaten(erna) och lufttrafikföretaget i fråga och bereda dem tillfälle att yttra sig. 2. Kommissionen skall inom 14 dagar efter det att den mottagit en anmodan enligt punkt 1 besluta om biljettpriset skall fortsätta att gälla medan undersökningen pågår. 3. Kommissionen skall snarast möjligt och under alla förhållanden senast två månader efter det att den mottagit anmodan, avgöra om biljettpriset står i överensstämmelse med artikel 3.1. Denna tidsfrist kan förlängas i den mån det är nödvändigt för att inhämta ytterligare information från den berörda medlemsstaten.

4. Kommissionen skall meddela medlemsstaterna och det berörda lufttrafikföretaget sitt beslut. 5. Varje medlemsstat kan hänskjuta kommissionens beslut till rådet inom en tidsfrist på en månad. Rådet kan med kvalificerad majoritet fatta ett an-

nat beslut inom en månad.

SAMRÅDS- OCH SKILJEDOMSFÖRFARANDE

Antikel 6 1. När en berörd stat (den första staten) enligt artikel 4.5 beslutar att inte godkänna ett biljettpris för regelbunden luftfart, skall den skriftligen och

med angivande av sina skäl mecdela den andra berörda staten (den andra staten) om detta inom 21 dagar från det att anmälan om priset lämnats in. Bilaga 1 2. Om den andra staten inte är införstådd med den första statens beslut, skall den anmäla detta till den första staten inom sju dagar från det att den själv underrättats och ange skälen för sitt beslut samt begära samråd. Båda staterna skall lämna all relevant information som den andra begär. Endera av de berörda staterna kan begära att kommissionen skall vara representcerad vid samråden. 3. Om den första staten saknar tillräcklig information för att fatta ett beslut om biljettpriset, kan den före utgången av den i punkt 1 föreskrivna 21-dagarsfristen anmoda den andra staten att delta i samråd. 4. Samråden skall avslutas inom 21 dagar från det att de begärts. Om meningsskiljaktigheterna fortfarande består vid slutet av denna tidsperiod, skall ärendet hänskjutas till skiljedom på begäran av endera av de berörda staterna. De två berörda staterna kan komma överens om att antingen förlänga tiden för samråden cller att övergå direkt till skiljedom utan samråd. 5. Skiljedomsförfarandet ombesörjs av en nämnd på tre skiljemän om inte de berörda staterna kommer överens om att använda sig av endast en skiljeman. De berörda staterna skall vardera utse en ledamot av skiljenämnden och försöka att komma överens om den tredje ledamoten (som skall vara medborgare i en tredje medlemsstat och vara nämndens ordförande). Alternativt kan de utse en enda skiljeman. Valet av skiljemän skall ske inom sju dagar. En skiljenämnds avgöranden utgörs av den mening som erhåller majoriteten av skiljemännens röster. 6. Om en av de berörda staterna inte utser en ledamot av en skiljenämnd eller om de berörda staterna inte kan enas om utseendet av en tredje ledamot, skall rådet omedelbart underrättas och dess ordförande föranstalta om att nämnden blir fulltalig inom tre dagar. I händelse att ordförandeskapet innehas av en medlemsstat som är part i tvisten, skall rådets ordförande anmoda regeringen i den medlemsstat som står närmast i tur att överta ordförandeskapet och som inte är part i tvisten att föranstalta om att nämnden blir fulltalig. 7. Skiljeförfarandet skall vara avslutat inom 21 dagar från den dag då hela skiljenämnden celler den ende skiljedomaren är utsedd. De berörda staterna kan emellertid komma överens om att förlänga denna tid. Kommissionen skall ha rätt att närvara som observatör. Skiljemännen skall klargöra i vilken utsträckning skiljedomen grundas på kriterierna i artikel 3. 8. Skiljedomen skall omedelbart anmälas till kommissionen.

Kommissionen skall inom 10 dagar bekräfta skiljedomen såvida inte skiljemännen underlåtit att beakta kriterierna i artikel 3 eller den procedur som anges i denna förordning eller om skiljedomen i andra hänseenden inte står I Överensstämmelse med gemenskapens lagstiftning.

Föreligger inte något beslut inom denna tid skall skiljedomen anses bekräftad av kommissionen. En skiljedom som bekräftats av kommissionen är bindande för de berörda staterna.

priserna fortsätta att tillämpas till dess att proceduren avslutats och ett nytt Bilaga 1 pris har trätt i kraft.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 7 Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att ingå överenskommelser som medger större flexibilitet än bestämmelserna i artikel4 eller från att upprätthålla redan träffade överenskommelser som är mera flexibla.

Anikel 8 Minst en gång om året skall kommissionen samråda med representanter för konsumentorganisationerna på luftfartsområdet inom gemenskapen om biljettpriser för regelbunden luftfart och dithörande frågor och skall kommissionen för detta ändamål förse deltagarna med relevant information.

Anikel 9 Kommissionen får, när den fullgör de uppdrag som tilldelats den enligt denna förordning, inhämta all nödvändig information från berörda medlemsstater och lufttrafikföretag.

Artikel 10 1. Kommissionen skall offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning senast den 31 maj 1992 och därefter vartannat år. 2. Medlemsstaterna och kommissionen skall samarbeta vid tillämpningen av denna förordning, särskilt när det gäller insamling av information för den rapport som omnämns i punkt 1. 3. Hemlig information som kommer fram vid tillämpningen av denna förordning omfattas av tystnadsplikt.

Artikel 11 Då en medlemsstat har ingått en överenskommelse med ett eller flera tredje land, som ger ctt lufttrafikföretag i ett tredje land femte frihetsrättigheter på en flyglinje mellan medlemsstater och överenskommelsen i detta avseende innehåller bestämmelser som är oförenliga med denna förordning, skall medlemsstaten så snart tillfälle ges vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja sådana skillnader. Rättigheter och förpliktelser gentemot tredje land enligt en sådan överenkommelse påverkas inte av denna förordning intill dess att skillnaderna har undanröjts.

Artikel 12 I syfte att senast den 1 januari 1993 genomföra ett system med dubbelt un- 91 derkännande för biljettpriser skall rådet besluta om ändring av denna för-

ordning senast den 30 juni 1992 på grundval av ett förslag från kommissionen vilket skall framläggas senast der 31 maj 1991. Bilaga 1 Artikel 13 Direktiv 87/601/EEG upphävs härmed. Artikel 14 Denna förordning träder i kraft den 1 november 1990.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 24 juli 1990.

På rådets vägnar

C. MANNINO Ordförande

Bilaga 1

Lufttrafikföretag som avses i artikel 2 e ii Följande lufttrafikföretag, uppfyller kriterierna i artikel 2 e ii så länge de erkänns som nationella lufttrafikföretag av den medlemsstat som tillerkänner dem denna status då denna förordning antas: - Scandinavian Airlines System, - Britannia Airways, —- Monarch Airlines.

Bilaga I

Villkor för rabattpriser och lågpriser Rabatipriszon 1. Ett biljettpris är hänförligt till rabattzonen när följande två villkor är uppfyllda: - tur och retur- eller rundresa och —- bokning av hela resan, biljettutställelse och betalning skall ske samtidigt, dock att bokning av returresan kan göras vid en senare tidpunkt. Avbeställning är endast tillåten före avgång på avresan och mot en avgift på minst 20 procent av biljettpriset. Ombokning är endast tillåten mot en avgift som motsvarar skillnaden mellan det biljettpris som betalats och närmast högre tillämpliga biljettpris.

Lågpriszon 2. Ett biljettpris är hänförligt till lågpriszonen när följande villkor är uppfyllda: 1. tur och returresa eller rundr2sa och 2. två av följande villkor a) bortovaro minst enligt ”söndagsregeln” eller sex dagar b) i) bokning av hela resan, biljettutställelse och betalning skall ske samtidigt; avbeställning eller ändring av bokning är endast tillåten före avgång på avresan och mot en avgift på minst 20 procent av biljettpriset, eller ii) obligatoriskt förköp på minst 14 dagar; bokning av hela resan, biljettutställelse och betalning skall ske samtidigt; avbeställning eller ombokning är endast tillåten före avgång på avresan och mot en avgift på minst 20 procent av biljettpriset, eller iii) köp av biljett är endast tillåtet dagen före avresan; bokning skall göras separat för av- och återresan och endast i avreselandet dagen före respektive resa,

c) passagerarna är inte över 25 år eller under 60 år eller är en far och/eller

en mor som reser tillsammans med barn som är högst 25 år (minst tre personer), d) lågtrafik förutsatt att 1. villkoret under c inte får kombineras enbart med villkoret under d, och 2. då villkoret under bi) kombineras enbart med villkoren under c cller d, den nedre gränsen för flexibilitetszonen inte får sättas lägre än vid 40 procent av referenspriset.

Tillägg till bilaga 2 1. Anmärkningar till den zonindelning som omnämns i artikel4, punkterna 3 b och 4

1) Referenspris för 1990/91

det referenspris som åsyftas i artikel 2 i och som tillämpas den Bilaga 1

1 september 1990.

ii) Referenspris för 1991/92

det referenspris som åsyftas i artikel 2 i och som tillämpas den

1 september 1991.

2. Definition av ”lågtrafik”

Ett lufttrafikföretag får med hänsyn till kommersiella intressen beteckna

vissa flygningar som ”flygningar under lågtrafik”.

Då ett lufttrafikföretag vill utnyttja villkor 2.2 d, skall luftfartsmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna gemensamt, och på grundval av ett förslag framlagt av lufttrafikföretaget i fråga, bestämma vilka flygningar på varje flyglinje som skall betecknas som flygningar under lågtrafik.

På varje flyglinje, där den sammanlagda verksamhet som utövas av lufttrafikföretag med tredje och fjärde frihetsrättigheter uppnår ett genomsnitt av 18 tur- och returflygningar i veckan, har det berörda lufttrafikföretaget rätt att som ett minimum tillämpa villkor 2.2 d i bilaga 2 på upp till 50 procent av sitt totala antal flygningar per dag, förutsatt att avgångarna för de flygningar på vilka dessa villkor tillämpas äger rum mellan kl. 10.00 och 16.00 eller mellan kl. 21.00 och 06.00.

Rådets förordning (EEG) Nr 294/91

av den 4 februari 1991 Bilaga I

om bedrivande av flygfrakttrafik mellan

medlemsstaterna

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) NR 294/91

av den 4 februari 1991

om bedrivande av flygfrakttrafik mellan medlemsstater

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ckonomiska gemenskapen, särskilt artikel 84.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag!, med beaktande av Europaparlamentets yttrande?, med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande?, och med beaktande av följande:

Det är viktigt att åtgärder beslutas för att gradvis upprätta den inre marknaden under perioden fram till den 31december 1992 i enlighet med artikel8a i fördraget. Den inre marknaden innebär ett område utan inre gränser med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.

Den 2 december 1987 i London enades Spanien och Storbritannien om en ordning för utvidgat samarbete i fråga om utnyttjandet av flygplatsen i Gibraltar i form av en gemensam deklaration av de båda ländernas utrikesministrar. Denna ordning har ännu inte genomförts.

Förordning (EEG) nr 2343/90" innehåller bestämmelser om liberalisering av flygfrakttrafik i kombination med passagerartrafik.

Flygfrakttrafik, som inte är kombinerad med annan transport, bör också liberaliseras.

Denna förordning inskränker inte tillämpningen av artiklarna 85 och 86 i fördraget.

Inom flygfraktsnäringen finns fortfarande nationella hinder som hämmar den fria rörligheten för varor som fraktas med flyg. Ökade möjligheter att få tillträde till marknaden främjar utvecklingen av gemenskapens lufttransportsektor och medför en förbättrad service åt avnämarna.

Vissa medlemsstater är starkt beroende av flygfrakttrafiken för sina förbindelser med övriga delar av gemenskapen. Flygfrakttrafiken utgör ett väsentligt led i handelsutbytet.

Det är således viktigt att avlägsna de nuvarande hindren för tillträde till marknaden för flygfrakttrafik.

Som ett första steg bör förutsättningarna på marknaden för tlygfrakttrafik mellan medlemsstaterna förbättras.

Gemensamma bestämmelser för tillståndsgivning avseende bedrivande av denna trafik bör utarbetas och antas av rådet senast den 1 juli 1992.

Med hänsyn till infrastruktur och navigationshjälpmedel på flygplatserna är det nödvändigt att införa vissa begränsningar i utövandet av trafikrättigheterna.

FEGT nr C 88, 6.4.1990, s. 7 och EGT nr C 9, 15.1.1991, s.4. 2 EGT nr C 295, 26.11.1990, s. 694. "EGT nr C 182, 23.7.1990, s. 8. SEGT nr L 217, 11.8.1990, s. 8. 97

7 Riksdagen 199192. 1 saml. Nr 29

Offentliggörandet av alla standardfrakttaxor skapar förbättrade möjligheter till insyn på marknaden. Bilaga I

För att öka sin konkurrenskraft behöver flygfraktföretagen flexibilitet vid bestämmande av frakttaxor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Tillämpningsområde och definitioner

Anikel I

1. Denna förordning gäller: a) EG-flygfraktföretags tillträde till marknaden för flygfrakttrafik mellan

medlemsstater,

b) flygfrakttaxor mellan medlerasstater

2. Tillämpningen av denna förordning på flygplatsen i Gibraltar inverkar inte på Spaniens respektive Storbritanniens rättsliga ställning med avseende på tvisten om överhöghet över det territorivm där flygplatsen är belägen. 3. Tillämpningen av denna förordning på flygplatsen i Gibraltar skall uppskjutas tills ordningen i den gemensamma förklaring som avgavs av Spaniens och Storbritanniens utrikesministrar den 2 december 1987 har genomförts. När så sker, underrättar Spaniens och Storbritanniens regeringar samma dag rådet om detta.

Arntikel 2 I denna förordning avses med: a) flygfraktförerag: ett lufttransportföretag med ett av en medlemsstat utfär-

dat, giltigt tillstånd att utöva åtminstone flygfrakttrafik, b) EG-flygfraktföretag:

i) ett flygfraktföretag som har och fortsatt kommer att ha sin centrala

administration och sitt huvudkontor inom gemenskapen, och i vilket

aktiemajoriteten innehas och fortsatt kommer att innehas av med-

lemsstater och/eller medborgare i medlemsstaterna, och som kontrol-

leras och fortsatt kommer att kontrolleras av sådana stater eller perso-

ner, eller

ii) ett Nygfraktföretag som motsvarar definitionen i artikel2 ce ii) i förord-

ning (EEG) nr 2343/90 och som är upptaget i bilagan till denna förord-

ning, c) frakitaxor: de priser som skall betalas i den nationella valutan för beford-

ran av gods och villkoren för dessa taxors tillämpning, inbegripet ersätt-

ning och villkor som erbjuds speditörer och andra mellanhänder, d) standardfrakttaxor: de priser som ett lufttrafikföretag normalt noterar för

befordran av gods och villkoren för dessa taxors tillämpning utan hänsyn

till särskilda rabatter, c) flygfrakttrafik: lufttrafik för befordran av enbart gods och post, ft) tredje frihetsrättigheter: den rätt som ett lufttrafikföretag med tillstånd att

utöva luftfart i en stat har att inom en annan stats territorium låta passagerarce stiga av samt att lossa gods och post som det har tagit ombord i Bilaga 1 den stat där det beviljats tillstånd att utöva luftfart, fjärde frihetsrättigheter: den rätt som ett lufttrafikföretag med tillstånd att utöva luftfart i en stat har att på en annan stats territorium ta ombord passagerare, gods och post för avstigning respektive lossning i den stat där det beviljats tillstånd att utöva luftfart, femte frihetsrättigheter: den rätt som ctt lufttrafikföretag har att utföra lufttransporter av passagerare, gods och post mellan två andra stater än den stat där det beviljats tillstånd att utöva luftfart,

g) flygplatssystem: två eller fler flygplatser som förts samman eftersom de

betjänar samma ort, h) berörda stater: de medlemsstater mellan vilka flygfrakttrafik bedrivs, 1) registreringsstat: den medlemsstat i vilken det i punkt a) nämnda tillstån-

det är utfärdat.

Tillstånd att utöva luftfart ÅArtikel3 1. Denna förordning påverkar inte förhållandet mellan en medlemsstat och flygfraktföretag, som den utfärdat tillstånd för, när det gäller tillträde till marknaden och vilken kapacitet som skall sättas in. 2. På grundval av ett förslag från kommissionen om gemensamma bestämmelscr och kriterier, som skall lämnas in senast den 31 maj 1991, skall rådet anta regler för genomförande senaste den 1 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för flygfraktföretag att utöva flygfrakttrafik samt om tillstånd att trafikera flyglinjer.

Tillträde till marknaden Anikel 4 Om inte annat följer av denna förordning har EG-flygfraktföretag tillåtelse att bedriva flygfrakttrafik på grundval av tredje och fjärde frihetsrättigheterna mellan flygplatser eller flygplatssystem i en medlemsstat och flygplatser eller flygplatssystem i cn annan medlemsstat, när dessa flygplatser eller flygplatssystem är öppna för flygfrakttrafik mellan medlemsstater eller för internationell trafik.

Anikel 5 1. En medlemsstat skall tillåta flygfraktföretag att utöva tredje, fjärde och femte frihetsrättigheter när tillstånd att bedriva luftfart för dessa flygfraktföretag har utfärdats i en annan medlemsstat och när denna stat har gett dem tillåtelse att utöva dessa rättigheter. Trafikrättigheter på grundval av femte friheten får utövas på en flygförbindelse som utgör antingen en förlängning av en förbindelse från eller en första delsträcka av en förbindelse till registreringsstaten. 99

2. Vid flygfrakttrafik till eller från två eller flera orter i en annan eller andra medlemsstater än registreringsstaten skall de berörda staterna ge ett EG- Bilaga 1 flygfraktföretag, tillåtelse att kombinera flygförbindelser och använda samma linjebeteckning.

Driftsmässig flexibilitet Anikel 6 1. Ett EG-flygfraktföretag får på varje ort på en flyglinje företa omlastning om detta innebär endast ett byte av luftfartyg vid varje omlastning. 2. Om inte annat följer av artikel 8, föreligger inga begränsningar med avseende på turtäthet, typ av luftfartyg och/eller den mängd gods och post som får transporteras.

Villkor för utövande av trafikrättigheter Antikel 7 Denna förordning inskränker inte en medlemsstats rätt att utan diskriminering på grundval av nationalitet bestämma trafikfördelningen metan flygplatser inom ett flygplatssystem.

Arnikel 8 Utövandet av trafikrättigheter regleras av offentliggjorda gemenskapsbestämmelser och offentliggjorda nationella, regionala eller lokala bestämmelser om säkerhet, miljöskydd och fördelning av ankomst- och avgångstider samt av följande villkor: a) flygplatsen eller flygplatssystemet i fråga måste ha tillräcklig utrustning

för att betjäna flygförbindelsen, b) navigationshjälpmedlen måste vara tillräckliga för att betjäna flygförbin-

delsen. 2. När villkoren i punkt 1 inte är uppfyllda, får en medlemsstat utan diskriminering på grundval av nationalitet införa villkor för, begränsa eller vägra tillstånd för utövandet av dessa trafikrättigheter. Innan en medlemsstat vidtar en sådan åtgärd, skall den underrätta kommissionen och ge den alla nödvändiga upplysningar. 3. På begäran av en medlemsstat skall kommissionen pröva tillämpningen av punkt 2 på varje enskilt fall och inom en månad besluta huruvida medlemsstaten får fortsätta denna tillämpning.

4. Kommissionen skall underrätta rådet och medlemsstaterna om sitt beslut. Varje medlemsstat kan hänskjuta kommissionens beslut till rådet inom en tidsfrist på en månad. Rådet kan med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut inom en månad.

Bilaga I

Anikel 9 1. EG-lufttrafikföretagens prisssättning för flygfrakt avtalas fritt mellan parterna i transportavtalen. 2. Lufttrafikföretag som utövar luftfart inom gemenskapen skall på begäran ställa alla standardfrakttaxor till allmänhetens förfogande.

Allmänna bestämmelser Artikel 10 1. Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att ingå inbördes överenskommelser, som är mer flexibla än bestämmelserna i artiklarna 4, 5 och 6 eller från att upprätthålla redan träffade överenskommelser som är mer flexibla. 2. Bestämmelserna i denna förordning får inte användas för att införa begränsningar i existerande rättigheter och överenskommelser om tillträde till marknaden, kapacitet som skall sättas in och driftsmässig flexibilitet.

Slutbestämmelser Anikel 11 Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 4 februari 1991 På rådets vägnar J.F. Poos Ordförande

Bilaga 1

Flygfraktföretag som avses i artikel 2 b ii)

- Scandinavian Airlines Systern,

- Britannia Airways, = Monarch Airlines.

Rådets förordning Nr 17 ' Första förordningen om tillämpning av fördragets — Bilaga! | artiklar 85 och 86

RÅDETS FÖRORDNING NR 17

Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86

den gemensamma marknadens ut-

EUROPEISKA veckling.

EKONOMISKA . Därför finns det anledning att tills

GEMENSKAPENS RAD vidare tillämpa en smidigare proce-

HAR ANTAGIT DENNA dur i fråga om vissa grupper av avtal,

beslut och samordnade förfaranden

FÖRORDNING

utan att föregripa frågan om deras med beaktande av Fördraget om

giltighet enligt artikel 85. upprättandet av Europeiska eckono-

Företagen kan ha intresse av att miska gemenskapen, särskilt artikel

veta om några avtal, beslut clier för- 87 i detta,

faranden i vilka de deltar eller avser

med beaktande av kommissionens

alt delta kan föranleda ett ingriförslag,

pande av kommissionen med stöd av

med beaktande av Ekonorriska

artikel 85.1 eller artikel 86. och sociala kommitténs yttrande,

För att säkerställa en enhetlig till-

med beaktande av Europaparla-

lämpning av bestämmelserna i artikmentets yttrande, och

larna 85 och 86 inom den gemen-

med beaktande av följande.

samma marknaden är det nödvän-

För att upprätta ett system sor sä-

digt att införa regler som gör det kerställer att konkurrensen inom

möjligt för kommissionen att I nära den gemensamma marknaden inte

och ständig samverkan med medsnedvrids krävs att förutsättningar

lemsstaternas behöriga myndigheter skapas för en väl avvägd och enhet-

vidta de åtgärder som behövs för tilllig tillämpning av artiklarna 85 och

lämpning av dessa artiklar. 86 i medlemsstaterna.

För detta ändamål skall kommis-

Vid utformningen av bestämmel-

sionen erhålla medverkan från medserna om tillämpning av artikel 25.3

lemsstaternas behöriga myndigheter skall hänsyn tas till behovet av att sä-

och ha befogenhet inom hela den gekerställa en effektiv övervakning

mensamma marknaden att begära samtidigt som den administrativa

de upplysningar och genomföra de kontrollen förenklas så Jångt som

undersökningar som behövs för att möjligt.

få kännedom om sådana avtal, be-

Det är därför nödvändigt at. de

slut och samordnade förfaranden företag som önskar åberopa artikel

som är förbjudna enligt artikel 85.1 85.3 i princip åläggs skyldighet att

samt sådant missbruk av cn domineanmäla sina avtal, beslut och sam-

rande ställning som är förbjudet enordnade förfaranden till kommissio-

ligt artikel 86. nen.

För att kunna fullgöra sin uppgift

Dels är sådana avtal, beslut och

att Övervaka tillämpningen av församordnade förfaranden sannolikt

dragets bestämmelser skall kommismycket talrika och alla kan därför

sionen ha befogenhet att rikta reinte undersökas samtidigt, dels upp-

kommendationer och beslut till förevisar vissa av dem särskilda drag som

tag eller företagssammanslutningar kan göra dem mindre skadliga för

för att få dem att upphöra med över- Artikel 2 trädelser av artiklarna 85 och 86. Bilaga I

Negativattest

För att säkerställa att bestämmelserna i artiklarna 85 och 86 iakttas Kommissionen kan efter ansökan av och att de skyldigheter som genom berörda företag eller företagssamdenna förordning har ålagts företag manslutningar fastslå att det på och företagssammanslutningar upp- grundval av de omständigheter som fylls, skall böter och viten kunna kommit till dess kännedom inte åläggas. finns anledning för den att ingripa

Doe berörda företagen bör medges med stöd av fördragets artikel 85.1 rätt att yttra sig inför kommissionen. eller artikel 86 mot ett avtal, beslut Tredje man vars intressen kan berö- eller förfarande. ras av ett beslut bör ges tillfälle att i förväg framföra sina synpunkter och Artikel 3 det bör tillses att fattade beslut ges

Åläggande att upphöra med vidsträckt publicitet.

överträdelser

Alla beslut som fattas av kommissionen med stöd av denna förord- 1. Konstaterar kommissionen, efter ning är underkastade domstolens ansökan eller på eget initiativ, cn prövning enligt de villkor som anges överträdelse av bestämmelserna i i fördraget. Dessutom bör i enlighet fördragets artikel 85 eller artikel 86, med artikel 172 domstolen ges oin- kan den ålägga de berörda företagen skränkt rätt att pröva kommissio- eller företagssammanslutningarna nens beslut att ålägga böter eller vi- att upphöra med överträdelsen. ten.

2. Rätt att framställa ansökan om Denna förordning kan träda i detta har

kraft oberoende av andra bestämmelser som senare kan komma att a) medlemsstaterna, utfärdas med stöd av artikel 87. b) fysiska eller juridiska personer

som åberopar ctt berättigat in-

tresse i saken.

HÄRIGENOM

3. Om inte annat följer av andra be-

FÖRESKRIVS

stämmelser i denna förordning kan

FÖLJANDE.

kommissionen, innan den fattar be- Artikel I slut enligt punkt 1, rikta rekommen- Principbestämmelse dationer till de berörda företagen el-

ler företagssammanslutningarna för Om inte annat följer av bestämmel- att få dem att upphöra med överträserna i artiklarna 6, 7 eller 231 denna delsen. förordning, är sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som

Antikel 4 avses i fördragets artikel 85.1 samt sådant missbruk av en dominerande Anmälan av nya avtal, beslut och ställning på marknaden som avses i förfaranden fördragets artikel 86 förbjudna utan 1. Sådana avtal, beslut och samordatt det krävs föregående beslut om nade förfaranden som avses i fördradetta.

gets artikel 85.1, som har tillkommit

efter det att denna förordning har Arntikel 5

trätt i kraft och beträffande vilka Bilaga I

Anmälan av gällande avtal, beslut parterna önskar åberopa bestäm- och förfaranden melserna i artikel 85.3 skall anmälas

1. Sådana avtal, beslut och samordtill kommissionen. Så länge en sådan

nade förfaranden som avses i fördraanmälan inte har gjorts, kan beslut

gets artikel 85.1, som föreligger när om tillämpning av artikel 85.3 inte

denna förordning träder i kraft och fattas.

beträffande vilka parterna önskar 2. Punkt 1 gäller inte avtal, beslut åberopa bestämmelserna i artikel

och samordnade förfaranden om 85.3 skall anmälas till kommissionen

före den 1 augusti 1962.

1) endast företag från cen cch

samma medlemsstat är parter 2. Punkt 1 gäller inte sådana avtal,

och avtalen, besluten eller förfa-

beslut och samordnade förfaranden randena inte berör import celler som avses i artikel 4.2. Dessa kan export mellan medlemsstater, anmälas till kommissionen. 2) högst två företag är parter cch avtalen endast innebär

Artikel 6 a) att ena partens frihet att bestämma priser eller affärsvillkor Beslut enligt artikel 85.3 begränsas vid återförsäljning av

1. När kommissionen meddelar bevaror som denne förvärvat av

slut enligt fördragets artikel 85.3 den andra parten, celler

skall den ange den dag då beslutet b) att den som förvärvar eller ut-

träder i kraft. Denna dag skall inte nyttjar rättigheter som åtnjuter

sättas tidigare än dagen för anmäindustriellt rättsskydd — särskilt

lan. patent, bruksmönster, mönster eller varumärken — eller den som 2. Andra meningen i punkt 1 gäller enligt avtal om överlåtelse eller inte sådana avtal, beslut och samupplåtelse har rätt att använda ordnade förfaranden som avses i ar-

en tillverkningsmetod eller kun- tiklarna 4.2 och 5.2 och inte heller skaper om användning och till- sådana som avses i artikel 5.1 och lämpning av industriella proces- som har anmälts inom den tidsfrist ser åläggs begränsningar i utnytt- som anges där. jandet av dessa rättigheter, 3) de endast syftar till

Artikel 7 a) utarbetande eller enhetlig t:lllämpning av normer eller typer, Särskilda bestämmelser om

befintliga avtal, beslut och eller

förfaranden : b) gemensam = forskning = avseende tekniska förbättringar, 1. Om avtal, beslut och samordnade under förutsättning att resultaten förfaranden som föreligger när görs tillgängliga för samtliga par- denna förordning träder i kraft och ter och kan utnyttjas av var och som har anmälts före den 1 augusti en av dem. 1962 inte uppfyller villkoren i för-

dragets artikel 85.3 och de berörda Dessa avtal, beslut och förfaranden

företagen eller företagssammanslutkan anmälas till kommissionen.

ningarna upphör att tillämpa dem el- 106

inte längre faller under förbudet i ar- återkallas med retroaktiv verkan. Bilaga 1

tikel 85.1 eller så att de uppfyller

villkoren i artikel 85.3, skall förbu-

Antikel 9 det i artikel 85.1 endast gälla för den

tidsfrist som kommissionen faststäl- Behörighet

ler. Beslut av kommissionen i enlig-

1. Med förbehåll för domstolens het med föregående mening gäller

prövning av beslutet är kommissiointe företag och företagssamman-

nen ensam behörig att i enlighet med slutningar som inte uttryckligen har

artikel 85.3 förklara att bestämmelsamtyckt till anmälan.

serna i fördragets artikel 85.1 inte är

2. Punkt 1 gäller sådana avtal, beslut tillämpliga.

och samordnade förfaranden som

2. Kommissionen är behörig att tillavses i artikel 4.2 och som föreligger

lämpa fördragets artiklar 85.1 och när denna förordning träder i kraft,

86, även om de tidsfrister för anmäom de har anmälts före den 1 januari

lan som anges i artiklarna 5.1 och 7.2 1964.

inte har löpt ut.

3. Så länge kommissionen inte har Anikel 8

inlett ett förfarande enligt artiklarna Giltighetstid för och återkallande 2, 3 eller 6, är myndigheterna i de

av beslut enligt artikel 85.3

berörda medlemsstaterna alltjämt

1. Beslut enligt fördragets artikel behöriga att tillämpa fördragets ar-

tiklar 85.1 och 86 enligt artikel 88, 85.3 ges för en bestämd period och kan förenas med villkor och åläg- även om de tidsfrister för anmälan

som anges i artiklarna 5.1 och 7.2 ganden.

inte har löpt ut. 2. Beslut kan på ansökan förnyas,

om villkoren i fördragets artikel 85.3

Arntiikel 10 fortfarande är uppfyllda.

Samverkan med medlemsstaternas 3. Kommissionen kan återkalla eller

myndigheter ändra sitt beslut eller förbjuda par-

terna att vidta vissa åtgärder 1. Kommissionen skall utan dröjs-

mål till medlemsstaternas behöriga a) om de förhållanden som låg till

myndigheter översända kopior av

grund för beslutet ändras i något

ansökningar och anmälningar samt

avseende,

även av de viktigaste handlingarna b) om parterna åsidosätter ett åläg-

som tillställs kommissionen för att

gande som har förenats med be-

överträdelser av fördragets artikel

slutet,

85 eller artikel 86 skall kunna konc) om beslutet grundar sig på orik-

stateras eller för att negativattest cl-

tiga uppgifter celler har utverkats

ler beslut om tillämpning av artikel

på ett bedrägligt sätt, eller

85.3 skall kunna erhållas. d) om parterna missbrukar undan-

tag från bestämmelsen i fördra- 2. Kommissionen skall vidta åtgär-

gets artikel 85.1 som har beviljats der enligt punkt 1 i nära och ständig

dem genom beslutet. samverkan med medlemsstaternas

behöriga myndigheter, som har rätt 107

företag 2:29 Arta att framföra sina synpunkter på och företagssammanslut- Prop. 1991/9 dessa åtgärder. ningar. : Bilaga 1

3. Samråd skall ske med cen råcegi- 2. När kommissionen riktar en begävande kommitté för kartell- och mo- ran om upplysningar till ett företag nopolfrågor före beslut som följer eller en företagssammanslutning, på åtgärder enligt punkt 1 samt be- skall den samtidigt sända en kopia slut om att förnya, ändra eller åter- av denna begäran till den behöriga kalla beslut enligt fördragets artikel myndigheten i den medlemsstat 85.3. inom vars territorium företaget eller

företagssammanslutningen har sitt 4, Den rådgivande kommittén skall

säte. vara sammansatt av tjänstemän som är sakkunniga i kartell- och mono- 3. I sin begäran skall kommissionen polfrågor. Varje medlemsstat skall ange den rättsliga grunden för och utse en tjänsteman som represen- syftet med begäran samt de påföljtant, som vid förhinder kan ersättas der som avses i artikel 15.1b om av en annan tjänsteman. oriktiga uppgifter lämnas. 5. Samrådet skall äga rum vid ett ge- 4. Skyldiga att lämna de begärda mensamt sammanträde som sam- upplysningarna är företagens ägare mankallas av kommissionen och eller deras företrädare och, när det som hålls tidigast fjorton dagar efter gäller juridiska personer och bolag det att kallelse har skett. Till kaliel- eller sammanslutningar som inte är sen skall fogas en redogörelse för juridiska personer, de som är utvarje ärende som skall behandlas, sedda att företräda dem enligt lag elmed uppgift om de viktigaste hand- ler stadgar. lingarna samt ett preliminärt utkast

5. Om ett företag eller en företagstill beslut.

sammanslutning inte lämnar de be- 6. Den rådgivande kommittén kan gärda upplysningarna inom den tidsavge ett yttrande även om några 1c- frist som har fastställts av kommisdamöter eller deras ersättare inte är sionen eller lämnar ofullständiga närvarande. En redogörelse för re- uppgifter, skall kommissionen besultatet av överläggningarna skall bi- gära upplysningarna genom beslut. I fogas utkastet till beslut. Redogörel- beslutet skall anges vilka upplyssen skall inte offentliggöras. ningar som begärs, fastställas en

Jämplig tidsfrist inom vilken upplys-

ningarna skall lämnas och anges de Artikel 11

påföljder som avses i artiklarna Begäran om upplysningar

15.1b och 16.1c samt upplysas om 1. Vid fullgörandet av de uppgifter rätten att föra talan mot beslutet vid som kommissionen har tilldelats ge- domstolen. nom fördragets artikel 89 och genom

6. Kommissionen skall samtidigt bestämmelser utfärdade enligt arti-

sända en kopia av sitt beslut till den kel 87 får kommissionen inhämta

behöriga myndigheten i den medalla nödvändiga upplysningar hos

lemsstat inom vars territorium föremedlemsstaternas regeringar och

taget eller företagssammanslutbehöriga myndigheter samt 205

ningen har sitt säte.

Anikel 12 Artikel 13

Undersökningar genomförda av Bilaga 1 Utredning av branscher

medlemsstaternas myndigheter 1. Om inom en bransch utvecklingen av handeln mellan medlemsstater, 1. På begäran av kommissionen skall prisrörelser, prisstelhet eller andra medlemsstaternas behöriga myndigomständigheter tyder på att konkur- heter genomföra de undersökningar rensen inom den gemensamma som kommissionen anser påkallade marknaden är begränsad eller sned- enligt artikel 14.1 eller som den har vriden i branschen i fråga, kan kom- beslutat om enligt artikel 14.3. De missionen besluta att företa en all- tjänstemän hos medlemsstaternas män utredning och i samband där- behöriga myndigheter som har till med begära att företagen i denna uppgift att genomföra undersökbransch lämnar de upplysningar som ningarna skall utöva sina befogenheär nödvändiga för att förverkliga de ter efter företeende av en skriftlig principer som är uppställda i fördra- fullmakt utfärdad av den behöriga gets artiklar 85 och 86 och för att myndigheten i den medlemsstat fullgöra de uppgifter som har anför- inom vars territorium undersöktrotts kommissionen. ningen skall genomföras. Fullmak-

ten skall ange föremålet för och syf- 2. Kommissionen kan särskilt begära

tet med undersökningen. att alla företag och företagsgrupper inom den berörda branschen infor- 2. På begäran av kommissionen eller merar den om samtliga avtal, beslut den behöriga myndigheten i medoch samordnade förfaranden som i lemsstaten inom vars territorium unenlighet med artiklarna 4.2 och 5.2 dersökningen skall genomföras kan är undantagna från anmälningsskyl- kommissionens tjänstemän biträda dighet. myndighetens tjänstemän vid fullgö-

randet av deras uppgifter. 3. När kommissionen företar utredningar enligt punkt 2, skall den även

Anikel 14 begära att företag eller företagsgrupper, vars storlek tyder på att de Kommissionens befogenheter vid har en dominerande ställning på den undersökningar gemensamma marknaden eller på en

1. Vid fullgörandet av de uppgifter väsentlig del av den, lämnar de upp-

som kommissionen har tilldelats gegifter om företagens struktur och be-

nom fördragets artikel 89 och genom teende som är nödvändiga för att be-

bestämmelser utfärdade enligt artidöma deras ställning mot bakgrund

kel 87 får den genomföra alla nödav bestämmelserna i fördragets arti-

vändiga undersökningar hos företag kel 86.

och företagssammanslutningar. För. 4. Bestämmelserna i artiklarna detta ändamål har de av kommissio- 10.3-6, 11, 13 och 14 äger motsva- nen bemyndigade tjänstemännen rande tillämpning. befogenhet

a) att granska böcker och andra af-

färshandlingar,

b) att göra kopior av eller utdrag ur

böcker och affärshandlingar,

c) att begära muntliga förklaringar 6. Om ett företag motsätter sig en

på ort och ställe, undersökning som har beslutats med Bilaga 1

d) att få tillträde till företagens stöd av denna artikel, skall den be-

samtliga lokaler, markområden rörda medlemsstaten lämna de av

och transportmedel. kommissionen bemyndigade tjäns-

temännen den hjälp som behövs för 2. De tjänstemän som av kommis-

att de skall kunna utföra sitt undersionen har fått i uppdrag att genom-

sökningsuppdrag. För detta ändaföra undersökningarna skall utöva

mål skall medlemsstaterna, före den sina befogenheter efter företeende

1 oktober 1962 och efter samråd av en skriftlig fullmakt, som anger

med komnnssionen, vidta nödvänföremålet för och syftet med under-

diga åtgärder. sökningen samt de påföljder som z.v-

ses i artikel 15.1c för det fall att te-

Artikel 15 gärda böcker eller andra affärshand-

lingar inte framläggs på ett fullstän- Böter

digt sätt. Kommissionen skall i god

1. Kommissionen kan ålägga företag tid före undersökningen underrätta

eller företagssammanslutningar böden behöriga myndigheten i den

ter om lägst etthundra och högst medlemsstat inom vars territorium

femtusen beräkningsenheter, om de undersökningen skall genomföras

uppsåtligen eller av oaktsamhet om undersökningsuppdraget samt

om de bemyndigade tjänstemännens a) lämnar oriktiga eller vilseleidentitet. dande uppgifter i en ansökan en-

ligt artikel 2 eller i cen anmälan 3. Företag och företagssammanslut-

enligt artikel 4 eller 5, ningar är skyldiga att underkasta sig

b) lämnar oriktiga uppgifter till svar de undersökningar som kommissio-

på en begäran enligt artiklarna nen har beslutat om. I beslutet skall

11.3, 11.5 eller 12 eller inte lämanges föremålet för och syftet med

nar en uppgift inom den tidsfrist undersökningen, fastställas när den

som har fastställts genom beslut skall börja och anges de påföljder

enligt artikel 11.5, eller som avses i artiklarna 15.1 c och 16.1

c) vid undersökningar som genomd samt upplysas om rätten att föra

förs enligt artikel 13 eller 14 talan mot beslutet vid domstolen.

framlägger begärda böcker eller 4. Kommissionen skall fatta beslut andra affärshandlingar på ett

enligt punkt 3 efter att ha samrått ofullständigt sätt eller inte under-

med den behöriga myndigheten i kastar sig en undersökning som den medlemsstat inom vars territo- har beslutats enligt artikel 14.3.

rium undersökningen skall genom-

2. Kommissionen kan ålägga företag föras.

och företagssammanslutningar bö- 5. Tjänstemännen hos den behöriga ter om lägst ettusen och högst en myndigheten i den medlemsstat miljon beräkningsenheter, eller ett

inom vars territorium undersök- högre belopp som dock inte får överningen skall genomföras kan, på be- stiga tio procent av föregående rä-

gäran av myndigheten eller kommis- kenskapsårs omsättning för varje

sionen, = biträda kommissionens företag som har deltagit i överträdel-

tjänstemän vid fullgörandet av deras 110

uppgifter.

sen, om de uppsåtligen celler av oakt- Artikel 16

samhet Bilaga 1

Viten a) Ööverträder bestämmelserna i för-

1. Kommissionen kan förelägga

dragets artikel 85.1 eller artikel

företag eller företagssammanslut-

86, eller

ningar viten om lägst femtio och b) åsidosätter ett åläggande som har

högst ettusen beräkningsenheter om beslutats med stöd av artikel 8.1. dagen, räknat från den dag som an-

När bötesbeloppet fastställs skall ges i beslutet, för att förmå dessa

hänsyn tas både till överträdelsens

a) att upphöra med en överträdelse svårighetsgrad och till dess varaktig-

av fördragets artikel 85 eller 86 i het.

överensstämmelse med kommis- 3. Bestämmelserna 1 artikel 10.3—6 sionens beslut enligt artikel 3 i är tillämpliga. denna förordning,

b) att upphöra med varje åtgärd 4. Beslut fattade med stöd av punk-

som har förbjudits enligt artikel terna I och 2 har inte straffrättslig

8.3, karaktär.

c) att på ctt fullständigt och riktigt 5. Böter enligt punkt 2a kan inte sätt lämna upplysningar som åläggas för åtgärder kommissionen har begärt genom

beslut enligt artikel 11.5, a) som har vidtagits efter anmälan

d) att underkasta sig en sådan un-

till kommissionen och före dess

dersökning som kommissionen

beslut om tillämpning av fördra-

har beslutat om enligt artikel

gets artikel 85.3, förutsatt att åt-

14.3.

gärderna ligger inom ramen för

den verksamhet som har beskri- 2. Om företag celler företagssam-

vits i anmälan, manslutningar har fullgjort skyldigb) som har vidtagits före anmälan heten för vars uppfyllande vitet har

av sådana avtal, beslut och sam- förelagts, kan kommissionen fastordnade förfaranden som före- ställa det slutliga vitet till ett belopp ligger när denna förordning trä- som är lägre än det som skulle ha der i kraft, förutsatt att denna an- följt av det ursprungliga beslutet.

mälan har gjorts inom de tidsfris-

3. Bestämmelserna i artikel 10.3-6 ter som anges i artikel 5.1 och ar-

är tillämpliga. tikel 7.2.

6. Bestämmelserna i punkt 5 är inte Arntikel 17 tillämpliga när kommissionen har

Domstolens prövning meddelat de berörda företagen att den efter preliminär undersökning Domstolen har oinskränkt prövanser att fördragets artikel 85.1 är ningsrätt enligt fördragets artikel tillämplig och att det inte finns skäl 172 att avgöra besvär över beslut geatt tillämpa fördragets artikel 85.3. nom vilka kommissionen har fast-

ställt böter eller viten. Domstolen

kan upphäva, sätta ned eller höja

ålagda böter eller viten.

Artikel 18 eller undersökningen avsedda ända-

målet. Bilaga 1

Beräkningsenhet

2. Om inte annat följer av artiklarna Vid tillämpning av artikel 15-17

19 och 21 får kommissionen och skall beräkningsenheten vara den

medlemsstaternas behöriga myndig- .som har fastställts för upprättandet

heter samt dessas tjänstemän och av gemenskapens budget enligt för-

övriga anställda inte röja upplysdragets artikiar 207 och 209.

ningar som de har inhämtat med

stöd av denna förordning och som är Artikel 19

av sådant slag att de omfattas av sek- Förhör med parterna och tredje retess. man

3. Bestämmelserna i punkterna 1 1. Innan kommissionen fattar beslut och 2 skall inte utgöra hinder för ofenligt artiklarna 2, 3, 6, 7, 8, 15 och fentliggörande av allmän informa- 16, skall den lämna de berörda före- tion eller undersökningar som inte tagen och företagssammanslutning- innehåller uppgifter om enskilda arna tillfälle att yttra sig över dess företag eller företagssammanslutanmärkningar. ningar.

2. Om kommissionen eller medlemsstaternas behöriga myndigheter an- Arntikel 21 ser det nödvändigt, kan de även

Offentliggörande av beslut höra andra fysiska eller juridiska

1. Kommissionen skall offentliggöra personer. Begäran från sådana personer att få yttra sig skall bifallas, de beslut den fattar enligt artiklarna

2,3, 6, 7 och 8. om de kan påvisa ctt tillräckligt intresse i saken. 2. I offentliggörandet skall anges de 3. Om kommissionen avser att ut- berörda parternas namn och huvudfärda negativattest med stöd av arti- dragen av beslutet. Därvid skall kel 2 eller meddela beslut enligt för- hänsyn tas till företagens berättigade dragets artikel 85.3, skall den offent- intresse av att deras affärshemlighe- Jiggöra ansökan eller anmälan i sam- ter skyddas. mandrag och lämna berörd trecje man tillfälle att framföra sina syn- Artikel 22 punkter inom den tidsfrist som kom-

Särskilda bestämmelser missionen fastställer och som irte skall understiga en månad. Vid of- 1. Kommissionen skall förelägga råfentliggörandet skall hänsyn tas till det förslag om att vissa grupper av företagens berättigade intresse av avtal, beslut och samordnade förftaatt deras affärshemligheter skyddas. randen som avses i artiklarna 4.2 och

5.2 skall vara underkastade anmäl-

ningsskyldighet enligt artiklarna 4 Arnikel 20

och 5. Sekretess

2. Inom ett år efter det att denna för- 1. Upplysningar som har inhämtats

ordning har trätt i kraft skall rådet med stöd av artiklarna 11—14 får en- på förslag av kommissionen underdast användas för det med begäran 112

söka vilka särskilda bestämmelser att denna förordning har trätt i kraft.

som skulle kunna utfärdas för att un- Bestämmelserna i artikel 8.3 är till- Bilaga I

danta sådana avtal, beslut och sam- lämpliga.

ordnade förfaranden som avses i ar-

2. I fråga om ansökningar om att förtiklarna 4.2 och 5.2 från bestämmel-

nya sådana beslut som avses i punkt serna i denna förordning.

1 skall kommissionen fatta beslut

enligt artikel 8.2. Artikel 23

Övergångsbestämmelser för beslut Artikel 24

av medlemsstaternas

Tillämpningsföreskrifter myndigheter

Kommissionen har rätt att utfärda 1. Sådana avtal, beslut och samord-

tillämpningsföreskrifter om form, nade förfaranden som avses i fördra-

innehåll och övriga detaljer i ansökgets artikel 85.1, beträffande vilka

ningar enligt artiklarna 2 och 3, anden behöriga myndigheten i en med-

mälningar enligt artiklarna 4 och 5 lemsstat före denna förordnings

samt förhör enligt artikel 19.1 och 2. ikraftträdande med stöd av artikel

Denna förordning är till alla delar 85.3 har förklarat bestämmelserna i

bindande och direkt tillämplig i alla artikel 85.1 inte tillämpliga, omfat-

medlemsstater. tas inte av anmälningsskyldighet en-

Utfärdad i Bryssel den 6 februari ligt artikel 5. Beslut av medlemssta-

1962. tens behöriga myndighet gäller som

beslut enligt artikel 6. Dess giltig-

På rådets vägnar hetstid skall utlöpa senast vid den

tidpunkt som har fastställts av myn- M. COUVE DE MURVILLE

digheten, dock högst tre år efter det Ordförande

8 Riksdugen 1991!92. I saml. Nr 29

Rådets förordning (EEG) Nr 3975/87

av den 14 december 1987 Bilaga I

som fastställer proceduren för tillämpning av konkurrensreglerna

på företag inom luftfartssektorn

lid

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) NR 3975/87

Bilaga I

av den 14 december 1987

som fastställer proceduren för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 87 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag!, med beaktande av Europaparlamentets yttranden?, med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande?, och med beaktande av följande: Konkurrensreglerna utgör en del av fördragets allmänna bestämmelser

som också gäller för luftfarten. Antingen finns tillämpningsföreskrifter för dessa bestämmelser i kapitlet om konkurrens eller också skall sådana föreskrifter fastställas enligt de förfaranden som anges där.

Enligt rådets förordning nr 141" gäller dess förordning nr 175 inte för transporttjänster. Rådets förordning (EEG) nr 1017/68 gäller endast för inlandstransporter, medan dess förordning (EEG) nr4056/867 endast gäller sjötransporter. Kommissionen har följaktligen för närvarande inga möjligheter att direkt undersöka fall av misstänkt överträdelse av artikel 85 och 86 i fördraget inom luftfartsområdet. Kommissionen saknar vidare nödvändiga befogenheter att fatta beslut eller införa sanktioner för att få de överträdelser som den har konstaterat att upphöra.

Luftfarten har vissa kännetecken som är utmärkande. Den internationella Juftfarten regleras dessutom av ett nätverk av bilaterala överenskommelser mellan staterna. Dessa anger villkor enligt vilka de utsedda lufttrafikföretagen får trafikera flyglinjer mellan staternas territorier.

Förfaranden som påverkar konkurrensen inom luftfarten mellan medlemsstaterna kan ha avgörande effekt på handeln mellan dem. Det är därför önskvärt att regler fastställs enligt vilka kommissionen i nära och ständig kontakt med behöriga myndigheter i medlemsstaterna kan vidta nödvändiga åtgärder för att tillämpa artikel 85 och 86 i fördraget på internationell luftfart mellan flygplatser inom gemenskapen.

I en sådan förordning bör föreskrifter ges om lämpliga förfaranden och befogenheter att fatta beslut samt påföljder för att säkerställa efterlevnaden av förbuden i artikel 85.1 och 86 i fördraget. Därvid bör hänsyn tas till sådana bestämmelser om förfaranden i förordning (EEG) nr 1017/68 som är tillämpliga på inlandstransporter och som är avfattade med tanke på vissa särdrag för transportverksamhet i allmänhet.

T EGT nr C 182, 9.7.1984, s. 2.

"EGT nr C 182, 19.7.1982, s. 120 och EGT nr C 345, 21.12. 1987. SEGT ur C 77, 21.3.1983, s. 20. "EGT nr 124, 28.11.1962, s. 2751/62. SEGT nr 13, 21.2.1962, s. 204/62. SEGT nr L 175, 23.7.1968, s. 1. 115 7 EGT nr L 378, 31.12.1986, s. 4.

Företag som berörs bör beviljas rätt att bli hörda av kommissionen. Tredje man vars intressen kan beröras av ett beslut bör ges tillfälle att i förväg Bilaga 1 komma in med sina synpunkter. Det är även nödvändigt att se till att de beslut som fattas offentliggörs på ett tillfredsställande sätt.

Alla beslut som fattas av kommissionen med stöd av denna förordning kan hänskjutas till domstolen för prövning enligt de villkor som anges i fördraget. Dessutom bör i enlighet med artikel 172 i fördraget domstolen ges oinskränkt rätt att pröva de beslut genom vilka kommissionen ålägger böter eller förelägger viten.

Det är lämpligt att undanta vissa överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden från förbudet i artikel 85.1 i fördraget i den mån dessas enda syfte och följd är förbättringar eller samarbete på det tekniska området.

Med hänsyn till de speciella förhållandena på luftfartens område åligger det i första hand företagen själva att se till att deras överenskommelser, beslut och samordnade förfarander. står i överensstämmelse med konkurrensreglerna. Någon anmälan till kommissionen behöver därför inte vara obligatorisk. :

Företag kan i vissa fall vilja vär da sig till kommissionen för att få bekräftat att deras överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden är förenliga med gällande rätt. Ett förenklat förfarande bör därför fastställas för sådana fall.

Denna förordning inskränker inte tillämpningen av artikel 90 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Anikel 1 Tillämpningsområde 1. Denna förordning fastställer utförliga regler för tillämpningen av artikel 85 och 86 i fördraget på lufttransporttjänster. 2. Den skall endast gälla för internationella lufttransporter mellan flygplatser inom gemenskapen.

Anikel 2 Undantag för vissa överenskommelser på det tekniska området 1. Förbudet i artikel 85.1 i fördraget gäller inte för överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som är förtecknade i bilagan, i den mån deras enda syfte och följd är förbättringar eller samarbete på det tekniska området. Denna förteckning är inte uttömmande. 2. Om det är nödvändigt skall kommissionen lämna in förslag till rådet för ändring av förteckningen i bilagan.

Artikel 3 Procedurer föran!edda av klagomål eller inledda på kommissionens eget Bilaga 1 initiativ 1. Kommissionen skall, efter mottagande av klagomål eller på eget initiativ, inleda förfaranden för att få överträdelser av bestämmelserna i artikel 85.1 eller 86 i fördraget att upphöra.

Klagomål kan lämnas in av

a) medlemsstater . b) fysiska eller juridiska personer som gör gällande ett rättmätigt intresse. 2. Efter framställning från berörda företag eller företagssammanslutningar kan kommissionen lämna besked om att det, på grundval av de fakta den har tillgång till, enligt artikel 85.1 celler 86 i fördraget inte föreligger några skäl för kommissionen att ingripa med avseende på en överenskommelse, ett beslut eller ett samordnat förfarande.

Anikel 4 Följder av procedurer föranledda av klagomål eller inledda på kommissionens eget initiativ 1. Då kommissionen konstaterar att en överträdelse av artikel 85.1 eller 86 i fördraget skett, kan den genom beslut kräva att berörda företag eller företagssammanslutnirnigar upphör med överträdelsen.

Utan att inskränka tillämpningen av andra bestämmelser i denna förordning kan kommissionen rikta rekommendationer till berörda företag eller företagssammanslutningar att upphöra med överträdelsen innan den fattar ett beslut enligt föregående stycke. 2. Om kommissionen vid handläggningen av ett inkommet klagomål finner att det på grundval av de uppgifter som lagts fram inte finns några skäl att ingripa mot en överenskommelse, ett beslut eller ett samordnat förfarande enligt artikel 85.1 eller 86 i fördraget, skall den i ett beslut avslå klagomålet som ogrundat. 3. Om kommissionen, oavsett om den handlägger ett klagomål celler handlar på eget initiativ, finner att en överenskommelse, ctt beslut eller ett samordnat förfarande uppfyller villkoren 1 såväl artikel 85.1 som 85.3 i fördraget, skall den fatta ett beslut enligt punkt 3 i nämnda artikel. I beslutet skall anges från vilken dag det skall gälla. Denna får vara tidigare än dagen för beslutet.

Artikel 5

Tillämpning av artikel 85.3 i fördraget Invändningar 1. Företag eller företagssammanslutningar som önskar åberopa artikel 85.3 i fördraget med avseende på överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som de är part i och på vilka bestämmelserna i punkt 1 i nämnda artikel är tillämpliga, skall inkomma med en ansökan till kommissionen. 117

sionen har all tillgänglig utredning och ingen åtgärd enligt artikel 3 vidtagits Bilaga 1 mot överenskommelsen, beslutet eller det samordnade förfarandet, skall den så snart som möjligt offentliggöra ett sammandrag av ansökan i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och anmoda varje intresserad tredje man samt medlemsstaterna att inkomma med sina synpunkter till kommissionen inom 30 dagar. Vid offentliggörandet skall hänsyn tas till företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter. 3. Såvida kommissionen inte inom en tidsfrist på 90 dagar från dagen för offentliggörandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning meddelar de sökande att det föreligger allvarliga tvivel om tillämpligheten av artikel 85.3 i fördraget, anses överenskommelsen, beslutet eller det samordnade förfarandet, i den mån de står i överensstämmelse med den beskrivning som lämnats i ansökan, undantagna från förbudet under den tid som redan förflutit och under högst sex år från dagen för offentliggörandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Om kommissionen efter utgången av tidsfristen på 90 dagar men före utgången av sexårsperioden finner att förutsättningarna för att tillämpa artikel 85.3 i fördraget inte är uppfyllda, skall den i ett beslut förklara att förbudet i artikel 85.1 är tillämpligt. Ett sådant beslut kan ges retroaktiv verkan i fall då en berörd part har lämnat oriktiga uppgifter, missbrukar ctt undantag från bestämmelserna i artikel 85.1 eller har överträtt artikel 86. 4. Kommissionen kan meddela de sökande i enlighet med punkt 3, stycke 1. Den skall göra detta om en medlemsstat begär det inom 45 dagar från det att ansökan sänts till medlemsstaten. i enlighet med artikel 8.2. Denna begäran måste grundas på överväganden som hänför sig till fördragets konkurrensregler.

Om kommissionen finner att förutsättningarna i punkterna 1 och 3 i artikel 85 i fördraget är uppfyllda, skall den meddela ett beslut enligt artikel 85.3. Beslutet skall ange från vilken dag det skall gälla. Denna får vara tidigare än dagen för ansökan.

Anikel 6

Giltighetstid och återkallelse av beslut meddelade enligt artikel 85.3 1. I varje beslut meddelat enligt artikel 85.3 i fördraget och som är hänförligt till artikel 4 eller 5 i denna förordning skall dess giltighetstid anges, vilken normalt inte skall understiga sex år. Villkor och förpliktelser kan knytas till beslutet. 2. Beslutet kan förnyas om förutsättningarna för tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget fortfarande är uppfyllda. 3. Kommissionen kan återkalla eller ändra ett beslut eller förbjuda särskilda åtgärder från parternas sida a) när något av de sakförhållanden som legat till grund för beslutet har änd-

rats, eller

b) när parterna bryter mot någon förpliktelse som knutits till beslutet, cHer c) när beslutet är grundat på oriktig information eller har föranletts av svek, Bilaga 1

eller d) när parterna missbrukar det genom beslutet medgivna undantaget från

bestämmelserna i artikel 85.1 i fördraget. I de fall som nämns under b), c) eller d) ovan kan beslutet återkallas med retroaktiv verkan.

Anikel 7 Befogenheter Med förbehåll för domstolens rätt till omprövning av kommissionens beslut har endast kommissionen befogenhet att fatta beslut i enlighet med artikel 85.3 i fördraget.

Myndigheterna i medlemsstaterna behåller sin befogenhet att avgöra om bestämmelserna i artikel 85.1 eller 56 i fördraget är tillämpliga på varje enskilt fall till dess att kommissionen inleder en procedur för att utarbeta ett beslut i det enskilda fallet eller har sänt ett meddelande i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 5.3, första stycket, i denna förordning.

Artikel 8

Förbindelser med medlemsstaternas myndigheter 1. Kommissionen skall genomföra de procedurer som föreskrivs i denna förordning i nära och ständig förbindelse med medlemsstaternas behöriga myndigheter. Dessa skall ha rätt att framföra synpunkter på sådana procedurer. 2. Kommissionen skall omgående till medlemsstaternas behöriga myndigheter vidarebefordra kopior av klagomål, ansökningar och de viktigaste handlingar som den mottar eller skickar ut som ett Jed i sådana procedurer. 3. Samråd skall alltid ske med en rådgivande kommitté för kartell- och monopolfrågor på luftfartens område innan ett beslut fattas efter en procedur i enlighet med artikel3, samt innan beslut fattas enligt artikel5.3, andra stycket, artikel 5.4, andra stycket eller artikel 6. Samråd skall också ske med den rådgivande kommittén innan tillämpningsföreskrifter antas enligt artikel 19.

4. Den rådgivande kommittén skall bestå av tjänstemän med sakkunskap i

luftfartsfrågor samt i kartell- och monopolfrågor. Varje medlemsstat utser två tjänstemän som sina representanter. Var och en av dessa kan vid förfall ersättas av annan tjänsteman. 5. Samråd skall ske vid ett gemensamt möte som kommissionen sammankallar. Detta möte skall hållas tidigast 14 dagar efter det att kallelse avsänts. Till kallelsen skall fogas en sammanfattning av varje fall som skall behandlas tillsammans med en hänvisning till de viktigaste handlingarna och ett preliminärt förslag till beslut. 6. Den rådgivande kommittén får avge sitt utlåtande utan hinder av att nå- 119

gon av dess ledamöter eller dennes ersättare inte är närvarande. En redogörelse för resultatet av samrådet skall bifogas förslaget till beslut. Den får inte Bilaga 1 offentliggöras.

Artikel 9 Begäran om information 1. Kommissionen får när den fullgör de uppdrag som tilldelats den genom denna förordning, inhämta all nödvändig information från medlemsstaternas regeringar och behöriga myndigheter samt från företag och företagssammanslutningar. 2. När kommissionen sänder en begäran om information till ett företag eller en företagssammanslutning, skall den samtidigt sända en kopia av denna begäran till behörig myndighet i den medlemsstat inom vars territorium företaget eller företagssammanslutningen har sitt huvudkontor. 3. Isin begäran skall kommissionen ange den rättsliga grunden för och syftet med sin begäran samt de påföljder som stadgas i artikel 12.1b för den som lämnar oriktig information. 4. Det åvilar ägarna till företagen eller deras representanter, och i fråga om juridiska personer eller företag, firmor celler sammanslutningar som inte är juridiska personer, den person som är bemyndigad att företräda dem enligt lag eller enligt deras bestämmelser, att lämna den begärda informationen. 5. Om ett företag eller en företagssammanslutning inte tillhandahåller den begärda informationen inom den tidsram som fastställts av kommissionen eller tillhandahåller ofullständig information, skall kommissionen genom beslut kräva att informationen överlämnas. I beslutet skall anges vilken information som begärs samt en lämplig tidsfrist inom vilken den skall överlämnas och upplysning lämnas om de påföljder som föreskrivs i artikel 12.1 b och 13.1 c liksom om rätten att få beslutet omprövat av domstolen. 6. Kommissionen skall samtidigt sända en kopia av sitt beslut till behörig myndighet i den mediemsstat inom vars territorium företaget eller företagssammanslutningen har sitt huvudkontor.

Artikel 10

Undersökningar av medlemsstaternas myndigheter 1. På begäran av kommissionen skall behöriga myndigheter i medlemsstaterna utföra de undersökningar som kommissionen anser nödvändiga enligt artikel 11.1 eller som den fattat beslut om enligt artikel 11.3. De tjänstemän hos medlemsstaternas behöriga myndigheter som har ansvar för genomförandet av dessa undersökningar utövar sina befogenheter efter uppvisande av ett skriftligt bemyndigande utfärdat av behörig myndighet i den medlemsstat inom vars område undersökningen skall utföras. Ett sådant bemyndigande skall ange ämnet för och syftet med undersökningen. 2. På begäran av kommissionen eller behörig myndighet i den medlemsstat

inom vars område undersökningen skall utföras, kan tjänstemän från kommissionen lämna tjänstemän vid den behöriga myndigheten den hjälp som Bilaga 1 behövs för att genomföra uppgiften.

Anikel 11

Kommissionens befogenheter att utföra undersökningar 1. Kommissionen får, när den fullgör de uppdrag som tilldelas den enligt denna förordning, utföra alla erforderliga undersökningar hos företag och företagssammanslutningar. För detta ändamål skall tjänstemän befullmäktigade av kommissionen ha befogenhet att a) granska räkenskaperna och andra affärshandlingar, b) ta kopior av eller göra utdrag ur räkenskaper och affärshandlingar, c) kräva muntliga förklaringar på stället, d) gå in i vilka lokaler, på vilken mark och i vilka fordon som helst som an-

vänds av företag eller företagssammanslutningar. 2. De av kommissionen bemyndigade tjänstemännen utövar sina befogenheter efter uppvisande av skriftligt bemyndigande, i vilket ämnet för och syftet med undersökningen anges liksom de påföljder som föreskrivs i artikel 12.1c för de fall då de begärda räkenskaperna eller andra affärshandlingar företes i ett ofullständigt skick. I god tid före undersökningen skall kommissionen underrätta behörig myndighet i den medlemsstat inom vars territorium undersökningen skall utföras om undersökningen och om de bemyndigade tjänstemännens identitet. 3. Företag och företagssammanslutningar skall underkasta sig de undersökningar som kommissionen fattat beslut om. I beslutet skall anges ämnet för och syftet med undersökningen samt datum då den skall inledas och upplysning lämnas om de påföljder som föreskrivs i artikel 12.1 c och 13.1 d och om rätten att få beslutet omprövat av domstolen. 4. Kommissionen fattar de i punkt 3 nämnda besluten efter samråd med behörig myndighet i den medlemsstat inom vars territorium undersökningen skall utföras. 5. Tjänstemän hos behörig myndighet i den medlemsstat inom vars territorium undersökningen skall utföras kan på begäran av denna myndighet eller kommissionen lämna kommissionens tjänstemän den hjälp som behövs för att genomföra uppgiften. 6. I de fall då ett företag motsätter sig en undersökning som beordrats enligt denna artikel skall den berörda medlemsstaten lämna de av kommissionen bemyndigade tjänstemännen den hjälp som behövs för att göra det möjligt för dem att utföra sin undersökning. Medlemsstaterna skall efter samråd med kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för detta ändamål senast den 31 juli 1989.

Böter Bilaga 1

1. Kommissionen kan genom beslut ålägga företag eller företagssammanslutningar böter på 100-5 000 ecr: om de uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) lämnar oriktiga eller vilseledande upplysningar i samband med en ansö-

kan enligt artikel 3.2 eller 5, eller b) i ett svar på en begäran enligt artikel 9.3 eller 9.5 lämnar oriktiga upplys-

ningar eller inte lämnar upplysningarna inom den tidsram som fastställts genom beslut enligt artikel 9.5, eller

c) under en pågående undersökning enligt artikel 10 eller 11 företer de be-

gärda räkenskaperna eller andra affärshandlingar i ofullständigt skick eller vägrar att underkasta sig en undersökning enligt artikel 11.3.

2. Kommissionen kan genom beslut ålägga företag eller företagssammanslutningar böter på 1000-31 000090 ccu eller ett större belopp, vilket dock inte får överstiga 10 procent av omsättningen under det föregående räkenskapsåret hos företag som medverkat i överträdelsen genom att antingen

uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) överträda artikel 85.1 eller 86 i fördraget, eller b) handla i strid med en ålagd förpliktelse enligt artikel 6.1 i denna förord-

ning.

Då bötesbeloppets storlek bestärns skall hänsyn tas såväl till hur allvarlig överträdelsen är som till hur länge den pågått. 3. Artikel8 skall tillämpas. 4. Beslut som fattas enligt punkterna 1 och 2 är inte av straffrättslig karaktär. 5. Böter enligt punkt 2a skall inte åläggas för handlingar som företagits sedan anmälan gjorts till kommissionen och innan denna fattat beslut om tilllämpning av artikel 85.3 i fördraget, allt under förutsättning att handlingarna omfattas av den verksamhet som beskrivits i anmälan.

Denna bestämmelse skall emellertid inte tillämpas då kommissionen har meddelat de berörda företagen eller företagssammanslutningarna att den efter en preliminär granskning är av den uppfattningen att artikel 85.1 i fördraget är tillämplig och att artikel 85.3 i fördraget inte är tillämplig.

Artikel 13 Viten 1. Kommissionen kan genom beslut förelägga företag eller företagssammanslutningar vite på 50—1 000 ccu per dag, räknat från den i beslutet fastställda dagen, för att tvinga dem till | a) att upphöra med en överträdelse av artikel 85.1 celler 86 i fördraget i enlig-

het med föreläggande i artikel 41 denna förordning, 122

b) att avstå från handlingar som förbjuds i artikel 6.3, c) att lämna fullständiga och riktiga uppgifter som begärts i beslut enligt Bilaga I

artikel 9.5, d) att underkasta sig en undersökning som kommissionen beslutat enligt

artikel 11.3. 2. När ett företag eller en företagssammanslutning har efterkommit ctt vitesföreläggande, kan kommissionen besluta om nedsättning av det förelagda vitet. 3. Artikel8 skall tillämpas.

Antikel 14 Domstolens omprövningsrätt

Domstolen har, i den mening som avses i artikel 172 i fördraget, oinskränkt rätt att pröva beslut varigenom kommissionen har fastställt böter eller viten. Den kan undanröja, nedsätta eller höja fastställda böter eller viten.

Artikel 15

Beräkningsenhet Vid tillämpningen av artikel 12-14 skall ecun ha det värde som den åsatts för upprättandet av gemenskapens budget enligt artikel 207 och 2091 fördraget.

Anikel 16

Förhör med parter och tredje man 1. Innan kommissionen vägrar utfärda det intyg som nämns i artikel 3.2 eller innan den fattar beslut enligt artikel 4 och 5.3 andra stycket samt 5.4, 6.3, 12 och 13 skall den ge berörda företag eller företagssammanslutningar tillfälle att bli hörda om de förhållanden som kommissionen har eller har haft invändningar mot. 2. Om kommissionen eller medlemsstaternas behöriga myndigheter anser det nödvändigt, kan de också höra andra fysiska celler juridiska personer. Framställningar från sådana personer om att bli hörda skall bifallas när de visar att de har tillräckligt intresse i saken. 3. Då komnnrissionen avser att fatta ett beslut enligt artikel 85.3 i fördraget skall den offentliggöra ett sammandrag av överenskommelsen, beslutet eller det samordnade förfarandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och anmoda var och en som anscr sig berörd att inkomma med yttrande inom en av kommissionen fastställd tidsperiod som inte får vara kortare än en månad. Vid offentliggörandet skall hänsyn tas till företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter.

Artikel 17 Atfärshemligheter Bilaga 1

1. Den information som kommer fram till följd av tillämpning av artiklarna 9—-11 får användas endast för de syften som anges i där aktucll begäran eller undersökning. 2. Med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 16 och 18 får kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter med tjänstemän och andra anställda inte röja uppgifter som utgör affärshemligheter och som de har fått vid tillämpning av denna förordning. 3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 hindrar inte offentliggörande av allmän information eller undersökningar som inte innehåller uppgifter om enskilda företag eiler företagssammanslutningar.

Artikel 18 Offentliggörande av beslut 1. Kommissionen skall offentliggöra de beslut som den fattar enligt artiklarna 3.2, 4, 5.3 andra stycket, 5.4 och 6.3. 2. Offentliggörandet skall ge upplysning om parternas namn och beslutoets huvudsakliga innehåll. Vid offentliggörandet skall hänsyn tas till företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter.

Anikel 19 Tillämpningsföreskrifter Kommissionen har befogenhet att utfärda tillämpningsföreskrifter med avseende på form, innehåll och detaljer i övrigt för klagomål enligt artikel 3, ansökningar enligt artiklarna3.2 och 5 samt sådana förhör som anges i artiklarna 16.1 och 16.2.

Artikel 20 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tilllämphig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 december 1987

På rådets vägnar U. Ellemann-Jensen Ordförande

Bilaga 1

Förteckning som avses i artikel 2 a) Införande eller enhetlig tillämpning av obligatoriska eller rekommenderade tekniska normer för luftfartyg, delar och utrustning därtill samt förnödenheter till luftfartyg, då sådana normer bestäms av en internationellt erkänd organisation eller av cn tillverkare av luftfartyg eller utrustning,

b) införande eller enhetlig tillämpning av tekniska normer för fasta installationer avsedda för luftfartyg, då sådana normer bestäms av en internationellt erkänd organisation,

c) utbyte, leasing och underhåll av samt gemensam lagerhållning för luftfartyg, delar och utrustning därtill samt fasta installationer för luftfartsändamål och gemensamma inköp av delar till luftfartyg, förutsatt att sådana uppgörelser sker på icke-diskriminerande grunder,

d) införande, drift och underhåll av tekniska nätverk avsedda för kommunikationer, förutsatt att sådana överenskommelser sker på icke-diskriminerande grunder,

e) utbyte, gemensamt utnyttjande och utbildning av personal för tekniska och driftsmässiga uppgifter,

f) organisation och genomförande av alternativ befordran av passagerare, post och bagage i händelse av maskinhaveri eller luftfartygs försening, antingen på charterbasis eller genom utbyte till ett annat luftfartyg på kontraktsenliga villkor,

g) organisation och genomförande av anslutnings- eller tilläggstransporter med luftfartyg samt fastställelse och tillämpning av totalpriser och villkor för sådana transporter,

h) uppsamling av enstaka försändelser,

i) fastställelse och tillämpning av enhetliga regler för transportprisernas struktur och villkor för dessas tillämpning, förutsatt att reglerna inte direkt eller indirekt bestämmer biljettpriser och villkor,

j) överenskommelser beträffande försäljning, påskrift och godtagande av biljetter mellan lufttrafikföretag (”interlining”) liksom återbetalnings-, pro rata- och redovisningssystem som upprättas för sådana ändamål,

k) avräkning och utjämning av konton mellan lufttrafikföretag genom en clearingcentral inklusive sådana tjänster som kan vara nödvändiga eller förknippade med detta; avräkning och utjämning av konton mellan lufttrafikföretag och de agenter de utnämnt genom ett centraliserat och automatiserat betalningssystem inklusive sådana tjänster som kan vara nödvändiga eller förknippade med detta.

in

av den 14 december 1987 Bilaga I om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på

vissa kategorier av överenskommelser och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn

Bilaga 1

av den 14 december 1987

om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska ckonomiska gemenskapen, särskilt artikel 87 1 detta,

med beaktande av kommissionens förslag! , med beaktande av Europaparlamentets yttranden”,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttranden”, och med beaktande av följande:

I rådets förordning (EEG) nr 3975/87' fastställs proceduren för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn. I rådets förordning nr 175 fastställs proceduren för tillämpning av dessa regler på andra överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden än de som direkt angår lufttransporttjänster.

Artikel 85.1 i fördraget kan förklaras vara icke tillämplig på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som uppfyller de villkor som anges i artikel 85.3.

Gemensamma tillämpningsföreskrifter för artikel 85.3 antas genom cen förordning i enlighet med artikel 87. Enligt artikel 87.2 b måste en sådan förordning fastställa den närmare utformningen för tillämpning av artikel 85.3 och under hänsynstagande till nödvändigheten av att å ena sidan trygga cen effektiv övervakning och att å andra sidan i största möjliga utsträckning förenkla den administrativa kontrollen. Enligt artikel 87.2 d skall en sådan förordning fastställa fördelningen av uppgifter mellan kommissionen och domstolen.

Luftfartssektorn har hittills reglerats genom ett nätverk av internationella överenskommelser, bilaterala avtal mellan stater samt bilaterala och multilaterala avtal mellan lufttrafikföretag. De ändringar i detta internationella regelverk som är nödvändiga för att öka konkurrensen bör införas gradvis för att ge luftfartssektorn tid att anpassa sig.

Kommissionen bör därför bemyndigas att genom en förordning förklara att vissa kategorier av överenskommelser mellan företag, vissa beslut av företagssammanslutningar samt vissa samordnade förfaranden skall undantas från bestämmelserna i artikel 85.1.

Det bör fastställas på vilka särskilda villkor och under vilka omständigheter kommissionen får utöva sådana befogenheter i nära och ständigt samarbete med medlemsstaternas behöriga myndigheter.

TEGT nr € 182, 9.7.1984, 8.3.

EGT nr € 262, 14.10.1985, s. 44, EGT nr C 190, 20.7.1987, s. 182 och EGT nr C 345,

21.12.1987.

SEGT or C 303, 25.11.1985, s. 31 och EGT nr C 333, 29.12.1986, s. 27. tSe sid. I denna tidning. SEGT nor 13, 21.22.1962, s. 204/62. 127

Det är särskilt önskvärt att gruppundantag medges för vissa kategorier av överenskommelser, beslut och sarnordnade förfaranden och att dessa undan- Bilaga I tag medges för en begränsad tidsperiod under vilken lufttrafikföretagen kan anpassa sig till en marknadssitvation med ökad konkurrens. Kommissionen bör i nära samarbete med medlemsstaterna exakt ange dessa undantags omfattning och de villkor som är knutna till dem.

Undantag kan inte medges om de 1 artikel 85.3 uppställda villkoren inte är uppfyllda. Kommissionen bör därför ha befogenhet att vidta lämpliga åtgärder då en överenskommelse visar sig ha följder som är oförenliga med artikel 85.3. Kommissionen bör följaktligen först ha möjlighet att rikta rekommendationer till parterna och därefter fatta beslut.

Denna förordning inskränker inte tillämpningen av artikel 90 i fördraget. Stats- och regeringscheferna enades vid sitt möte i juni 1986 om att den

inre marknaden inom luftfartssektorn skall vara genomförd 1992 i enlighet med gemenskapens åtgärder i syfte att stärka sin ekonomiska och sociala samhörighet. Bestämmelserna i denna förordning tillsammans med bestämmelserna i rådets direktiv 87/601/EEG av den 14 december 1987 om biljettpriser för regelbunden lufttrafik mellan medlemsstaterna? och bestämmelserna i rådets beslut 87/602/EEG av den 14 december 1987 om delning av passagerarkapaciteten mellan lufttrafikföretag i regelbunden lufttrafik mellan medlemsstaterna och om lufttrafikföretags tillgång till regelbunden lufttrafik mellan medlemsstaterna! utgör ett första steg i denna riktning. För att förverkliga det av stats- och regeringscheferna uppställda målet kommer rådet därför att besluta om ytterligare liberaliseringsåtgärder vid slutet av en inledande treårsperiod.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel I Denna förordning gäller för internationella lufttransporter mellan flygplatser inom gemenskapen.

Antikel 2 1. Kommissionen får med beaktande av förordning (EEG) nr 3975/87 och i enlighet med artikel 85.3 i fördraget genom en förordning förklara att artikel 85.1 inte skall tillämpas på vissa kategorier av överenskommelser mellan företag, vissa beslut av företagssammanslutningar och vissa samordnade förfaranden. 2. Kommissionen bör särskilt anta sådana förordningar med avseende på överenskommelser, beslut eller samordnade förfaranden som rör - gemensam planering och samordning av den kapacitet som skall erbjudas

inom regelbunden lufttrafik, i don mån detta bidrar till att åstadkomma en spridning av flygningarna till tider på dygnet och under tidsperioder då

6 Se s. 12 i denna tidning. ! Se 5. 19 i denna tidning.

länge parterna utan påföljd kan säga upp sådana överenskommelser, be- Bilaga 1

slut eller samordnade förfaranden genom att endast med tre månaders

varsel meddela att de inte avser att delta i en sådan gemensam planering

och samordning under kommande säsonger, — fördelning av intäkter från regelbunden lufttrafik så länge överföringen

inte överstiger 1 procent av den poolintäkt som den överförande parten

haft på en viss flyglinje och den överförande parten inte delar eller god-

känner några kostnader samt överföringen sker som ersättning för den

förlust som den mottagande parten åsamkats genom att förlägga flyg-

ningar till tider på dygnet eller till tidsperioder då trafikbelastningen inte

är så stor, - samråd för gemensamt utarbetande av förslag till taxor, biljettpriser och

villkor för befordran av passagerare och bagage i regelbunden lufttrafik

under förutsättning att sådana samråd är frivilliga, att utgången av dem

inte är bindande för lufttrafikföretagen, och att kommissionen och de

medlemsstater vars lufttrafikföretag är berörda får delta som observatörer

vid alla sådana samråd, —- fördelning av avgångs- och ankomsttider på flygplatser och planering av

trafiken på flygplatser-under förutsättning att de berörda lufttrafikföreta-

gen har rätt att delta i dessa överenskommelser, att full insyn är möjlig i

de nationella och multilaterala åtgärderna med anledning av dessa över-

enskommelser och att de tar hänsyn till alla restriktioner och fördelnings-

bestämmelser som införts av nationella eller internationella myndigheter

och till varje rättighet som trafikföretagen tidigare har förvärvat, — gemensamma inköp samt gemensam utveckling och drift av datoriserade

bokningssystem som lufttrafikföretagen använder för att upprätta tidta-

beller, göra reservationer och ställa ut biljetter, under förutsättning att

medlemsstaternas lufttrafikföretag har tillträde till dessa system på samma

villkor, att deltagande lufttrafikföretags flygningar förtecknas enligt grun-

der som inte är diskriminerande samt att en deltagare får utträda ur syste-

met efter skälig uppsägningstid, = teknisk och driftsmässig marktjänst på flygplatserna såsom förflyttning av

flygplan från parkeringsplatsen till manövrerbar position (aircraft push

back), bränslepåfyllning, städning och säkerhetsåtgärder, — betjäning av passagerare samt post-, frakt- och bagagehantering på flyg-

platserna, eller — tjänster i samband med tillhandahållande av in-flight catering. 3. Med beaktande av punkt 2 skall i kommissionens förordningar klart anges vilka kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som de är tillämpliga på och skall de särskilt ange a) de restriktioner eller klausuler som får och som inte får förekomma i

överenskommelserna, besluten och de samordnade förfarandena, b) de klausuler som måste förekomma i överenskommelserna, besluten och

de samordnade förfarandena eHer andra villkor som måste uppfyllas.

Y Riksdagen 199192. 1 saml. Nr 29

Arntikel 3 Förordningar som kommissionen antar enligt artikel 2 skall upphöra att gälla Bilaga 1 den 31 januari 1991.

Anikel 4 Förordningar som antas enligt artikel 2 skall innefatta en bestämmelse om att de skall tillämpas med retroaktiv verkan på överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som föreligger vid tidpunkten för en sådan förordnings ikraftträdande.

Artikel 5 Innan en förordning antas, skall kommissionen offentliggöra ett förslag till denna och anmoda alla berörda personer och organisationer att komma in med sina yttranden inom en av kommissionen fastställd skälig tidsfrist, som inte får vara kortare än en månad.

Arnikel 6 Innan kommissionen offentliggör ett förslag till förordning och innan den antar en förordning, skall den samråda med den rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor på luftfartens område, som tillsatts genom artikel 8.3 i förordning (EEG) nr 3975/87.

Artikel 7 1. Om berörda personer åsidosätter ett villkor eller en förpliktelse som är knutet eller knuten till ett undantag, vilket medgetts i en förordning antagen enligt artikel 2, får kommissionen för att få en sådan överträdelse att upphöra = rikta rekommendationer till berörda personer och = i händelse av underlåtenhet från dessa personer att följa dessa rekommen-

dationer och beroende på hur allvarlig överträdelsen är, fatta ett beslut varigenom de antingen förbjuds att genomföra eller förpliktas att vidta vissa åtgärder eller varigenom de med samtidig återkallelse av det medgivna gruppundantaget, medges ett individuellt undantag enligt artikel 4.2 i förordning (EEG) nr 3975/87 eller varigenom det medgivna gruppundantaget återkallas.

2. Om kommissionen antingen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat eller en fysisk eller juridisk person, som åberopar ctt rättmätigt intressc, finner att en överenskommelse, ett beslut eller ett samordnat förfarande, för vilken eller vilket ett gruppundantag medgetts genom cen förordning antagen enligt artikel2.2, i ett enskilt fall ändå har följder som är oförenliga med artikel 85.3 eller är förbjudna i artikel 86, kan kommissionen återkalla gruppundantaget för dessa överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden och enligt artikel 13 i förordning (EEG) nr 3975/87 vidta alla lämpliga åtgärder i syfte att få dessa överträdelser att upphöra. 130

3. Innan kommissionen fattar ett beslut enligt punkt 2, kan den rikta rekommendationer till de berörda personerna att upphöra med överträdelsen. Bilaga 1 Anikel 8 Rådet skall besluta om ändring i denna förordning senast den 30 juni 1990 på grundval av ett förslag från kommissionen, vilket skall läggas fram senast den 1 november 1989. Anikel 9 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 14 december 1987. På rådets vägnar U. Ellemann-Jensen

Ordförande

Rådets förordning (EEG) Nr 2344/90 |

av den 24 juli 1990 Bilaga I

om ändring av förordning (EEG) nr 3976/87 angående tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn

av den 24 juli 1990 Bilaga 1

om ändring av förordning (EEG) nr 3976/87 angående tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 87 i detta

med beaktande av kommissionens förslag!, med beaktande av Europaparlamentets yttrande?, med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande?, och med beaktande av följande: Rådets förordning (EEG) nr 3976/87" bemyndigar kommissionen att ge-

nom en förordning förklara att bestämmelserna i artikel 85.1 inte är tillämpliga på vissa kategorier av överenskommelser mellan företag, vissa beslut av företagssammanslutningar och vissa samordnade förfaranden.

Dessa gruppundantag medgavs för en begränsad tidsperiod, som löper ut den 31 januari 1991, för att ge lufttrafikföretag möjlighet att anpassa sig till en marknadssituation med ökad konkurrens föranledd av förändringar i det regelverk som är tillämpligt på internationell luftfart inom gemenskapen.

Efter detta datum kommer det fortfarande att finnas behov av gruppundantag under ytterligare en övergångsperiod.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Anikel I Förordning (EEG) nr 3976/87 ändras härigenom på följande sätt: 1. i artikel 2.2 tillkommer en ny strecksats med följande lydelse:”-

samråd om fraktsatser,” 2. 1 artikel3 ersätts ”den 31 januari 1991” med ”den 31 december 1992”, 3. i artikel 8 ersätts ”den 30 juni 1990” och ”den I november 1989” med ”den 31 december 1992” och ”den 1 juli 1992”.

Anikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

LEGT nr C 258, 11.10.1989, s.3. 2 EGT nr C 149, 18.6.1990. SEGT nr C 112, 7.5.1990, s. 17. SEGT nr L 374, 31.12.1987, s. 9. 133

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla — Prop. 1991/92:29 medlemsstater. Bilaga 1

Utfärdad i Bryssel den 24 juli 1990. |

På rådets vägnar

C. Mannino Ordförande

Kommissionens förordning (EEG) Nr 82/91

av den 5 december 1990 Bilaga I

om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och

samordnade förfaranden som rör marktjänster

Bilaga I

82/91 av den 5 december 1990

om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som rör marktjänster

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget ora upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr3976/87 av den 14 december 1987 om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser och samordnade förfaranden på luftfartens område! i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2344/90?, särskilt artikel 2 i denna,

efter att ha offentliggjort ett förslag till denna förordning?,

efter samråd med den rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor på luftfartens område,

och med beaktande av följande: 1. Förordning (EEG) nr 3976/87 bemyndigar kommissionen att genom cen förordning tillämpa artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden, som direkt eller indirekt angår lufttransporttjänster. 2. Överenskommelser, beslut eller samordnade förfaranden som avser marktjänster som ombesörjs antingen av lufttrafikföretag eller företag specialiserade på dessa tjänster, till exempel teknisk och driftsmässig marktjänst, betjäning av passagerare, post, frakt- och bagagehantering samt tjänster i samband med tillhandahållande av in-flight catering kan under vissa omständigheter begränsa konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstater. Av hänsyn till de berörda företagens rättssäkerhet bör en kategori av överenskommelser anges, som även om de i allmänhet inte är konkurrensbegränsande, kan undantas såvida de på grund av särskilda ekonomiska eller rättsliga förhållanden skulle kunna omfattas av artikel 85.1. 3. Sådana överenskommelser, beslut eller samordnade förfaranden kan leda till ekonomiska fördelar i den mån de bidrar till att säkerställa kontinuerlig tillgång till tjänster av hög standard till skälig kostnad, något som såväl lufttrafikföretagen som deras kunder är betjänta av. 4. Undantag för sådana överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden bör dock förenas med villkor för att undvika att de medför begränsningar som inte är nödvändiga för att åstadkomma tjänster av bästa möjliga

VEGT nr L 374, 31.12.1987, s. 9.

2 EGT Nr L 217, 11.8.1990, s. 15. > EGT nr C 211, 24.8.1990, s. 12. 136

dana tjänster sätts ur spel. Bilaga 1 5. Villkoren för att undantag skall medges enligt denna förordning måste därför vara att överenskommelserna inte förpliktar lufttrafikföretagen att utnyttja tjänster från endast en viss leverantör, att tillhandahållandet av tjänsterna inte görs beroende av att avtal skall ingås om andra varor celler tjänster, att det står varje lufttrafikföretag fritt att välja de tjänster som bäst svarar mot dess behov från det urval av tjänster som en bestämd leverantör erbjuder, att begärda priser är skäliga för de tjänster som faktiskt tillhandahålls och att det står lufttrafikföretagen fritt att utan påföljd frånträda överenskommelserna cfter uppsägning tre månader i förväg. 6. I överensstämmelse med artikel 4 i förordning (EEG) nr 3976/87 skall förevarande förordning tillämpas med retroaktiv verkan på överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som föreligger vid dess ikraftträdande, förutsatt att de uppfyller de villkor för undantag som uppställs i denna förordning. 7. Enligt artikel 7 i förordning (EEG) nr 3976/87 skall förevarande förordning också ange de omständigheter under vilka kommissionen i enskilda fall kan återkalla förmånen av gruppundantaget.

8. Överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som automatiskt undantas genom denna förordning behöver inte anmälas enligt rådets förordning nr 17". I verkligt tveksamma fall kan företag emellertid begära att kommissionen förklarar huruvida deras överenskommelser står i överensstämmelse med denna förordning eller inte. 9. Denna förordning inskränker inte tillämpningen av artiklarna 86 och 90,

särskilt då det på en flygplats inte förekommer någon konkurrens beträf-

fande vissa marktjänster.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE: Antikel I Med stöd av artikel 85.3 i fördraget och under förutsättning att de villkor som anges i artikel 3 i denna förordning är uppfyllda, förklaras härmed att artikel 85.1 i fördraget inte skall gälla för överenskommelser, beslut eller samordnade förfaranden i vilka endast två företag är parter, och vilka gäller endast den ena partens tillhandahållande av de i artikel 2 nämnda tjänsterna till ett lufttrafikföretag vid en flygplats inom gemenskapen som är öppen för internationell lufttrafik.

Artikel 2 Det undantag som medges enligt artikel 1 är tillämpligt på följande tjänster:

1. alla tekniska och driftsmässiga marktjänster som vanligtvis tillhandahålls 8 J

SEGT nr 13, 21.2.1962, s. 204/62.

vid flygplatser, såsom utlämning, av alla för en flygning nödvändiga dokument och upplysningar till besättningen, service på plattan inklusive lastning Bilaga I och lossning, säkerhetsåtgärder, service på flygplanet och bränslepåfyllning samt förberedelser för start, 2. alla tjänster i samband med betjäning av passagerare samt post-, fraktoch bagagehantering, till exemp>2l information till passagerare och allmänhet, betjäning av passagerare och hantering av deras bagage före avgång och efter ankomst samt hantering och förvaring av frakt och post i samband med postbefordran, 3. alla tjänster i samband med in-flight catering såsom tillagning, förvaring och leverans av måltider och förråd till flygplan och skötsel av cateringutrustning.

Artikel 3 Undantaget är endast tillämpligt om 1. överenskommelserna, besluten eller de samordnade förfarandena inte tvingar ett lufttrafikföretag att genom endast en viss leverantör utnyttja alla eller några av de marktjänster som nämns i artikel 2, 2. tillhandahållandet av de i artikel 2 nämnda tjänsterna inte förenas med krav på avtal om eller köp av andra varor eller tjänster som genom sin karaktär eller enligt affärssed inte har samband med de i artikel 2 nämnda tjänsterna, och inte heller med krav på liknande avtal om tillhandahållande av tjänster på en annan flygplats, 3. överenskommelserna, besluten eller de samordnade förfarandena inte hindrar ett lufttrafikföretag från att bland det urval av marktjänster som erbjuds av en viss leverantör välja de tjänster som det önskar beställa från denne leverantör och inte vägrar lufttrafikföretaget rätt att beställa liknande eller andra tjänster från en annar. leverantör eller att självt anskaffa dem, 4. leverantören av marktjänster inte direkt eller indirekt inför priser eller andra villkor som är oskäliga, särskilt när de inte står i ett rimligt förhållande till anskaffningskostnaden för de tjänster som tillhandahålls, 5. leverantören av marktjänster inte tillämpar olika villkor för likvärdiga tjänster gentemot sina kunder, 6. lufttrafikföretaget utan påföljd och efter uppsägning tre månader i förväg kan frånträda överenskommelsen med leverantören av marktjänster.

Artikel 4 Enligt artikel7 i Rådets förordning (EEG) nr 3976/87 kan kommissionen återkalla undantaget enligt förevarande förordning då den i ett enskilt fall finner att en överenskommelse, ett beslut eller ett samordnat förfarande, för vilken eller vilket undantag medgetts enligt denna förordning, ändå har vissa följder som är oförenliga med de villkor som uppställs i artikel 85.3 i fördraget eller är förbjudna i artikel 86. 138

Bilaga 1

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1991 och upphör att gälla den 31 december 1992. |

Den gäller med retroaktiv verkan på överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som föreligger vid dess ikraftträdande från den tidpunkt då förutsättningarna för tillämpning av denna förordning har uppfyllts.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. :

Utfärdad i Bryssel den 5 december 1990

På kommissionens vägnar

Leon Brittan Vice ordförande

Kommissionens förordning (EEG) Nr 83/91

av den 5 december 1990 Bilaga I

om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser mellan företag med avseende på datoriserade bokningssystem för lufttransporttjänster

nr 83/91 . | Bilaga I

av den 5 december 1990 |

om tillämpning av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser mellan företag med avseende på datoriserade bokningssystem för lufttransporttjänster

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr3976/87 av den 14 december 1987 om tillämpning av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser och samordnade förfaranden! inom luftfartssektorn i dess lydelse enligt förordning 2344/90?, särskilt artikel 2 i denna,

efter att ha offentliggjort ett förslag till denna förordning?,

efter samråd med den rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor på luftfartens område,

och med beaktande av följande: 1. Rådets förordning (EEG) nr 3976/87 bemyndigar kommissionen att genom en förordning tillämpa artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som direkt eller indirekt rör tillhandahållandet av lufttransporttjänster. 2. Överenskommelser om gemensamma inköp, gemensam utveckling och gemensam drift av datoriserade bokningssystem när det gäller att lägga upp tidtabeller, göra reservationer och ställa ut biljetter kan begränsa konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna. 3. Datoriserade bokningssystem kan lämna lufttrafikföretag, resebyråer och flygresenärer värdefull service genom att erbjuda lättillgänglig, aktuell och detaljerad information, särskilt om flyglägenheter, prisalternativ och platstillgång. De kan också användas för bokningar och i vissa fall för att ställa ut biljetter och embarkeringskort. Härigenom ges flygresenären möjlighet att träffa ett val grundat på utförligare information och tillgodoser därigenom hans resebehov på bästa möjliga sätt. För att dessa fördelar skall kunna uppnås måste emellertid presentationen av tidtabeller och biljettpriser vara så komplett och opartisk som möjligt. 4. Marknaden för datoriserade bokningssystem är sådan att få enskilda europeiska företag på egen hand kan göra de investeringar och uppnå de stordriftsfördelar som krävs för att konkurrera med de mer avancerade existerande systemen. Samarbete bör därför tillåtas på detta område. Ett gruppundantag bör därför medges för sådant samarbete.

LEGT nr Lb 374, 31.12.1987, s. 9. ” EGT nr 1.217, 11.8.1990, s. 15. : "EGT nr C211, 24.8.1990, s. 7. 141

5. Enligt rådets förordning (EEG) nr 2299/89" om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem bör samarbetet inte tillåta moderföretagen att Bilaga I skapa otillbörliga fördelar för sig själva och därigenom snedvrida konkurrensen. Det är därför nödvändigt att säkerställa att ingen diskriminering förekommer mellan moderföretag och deltagande lufttrafikföretag, i synnerhet vad gäller tillträde till och opartiskhet vid presentationen. Gruppundantaget bör vara förbundet med villkor som säkerställer att alla lufttrafikföretag kan delta i systemen utan att diskrimineras med avseende på tillträde, presentation, inmatning av information och avgifter. Vidare måste abonnenterna, för att konkurrensen skall upprätthållas på en oligopolistisk marknad, kunna byta från ett system till ett annat med kort varsel och utan påföljd. Systemleverantörer och lufttrafikföretag bör inte tillåtas agera på ett sätt som begränsar konkurrensen mellan systemen. 6. Enligt artikel 4 i förordning (EEG) nr 3976/87 bör förevarande förordning tillämpas med retroaktiv verkan på överenskommelser som gäller vid denna förordnings ikraftträdande, förutsatt att de uppfyller de villkor för undantag som uppställs i denna förordning. 7. Enligt artikel7 i förordning (EEG) nr 3976/87 bör förevarande förordning också ange de omständigheter under vilka kommissionen i enskilda fall kan återkalla gruppundantaget. 8. De överenskommelser som automatiskt undantas genom denna förordning behöver inte anmälas enligt rådets förordning nr 175. I verkligt tveksamma fall kan företag emellertid begära att Kommissionen förklarar huruvida deras överenskommelser överensstämmer med denna förordning eller inte. 9. Denna förordning inskränker inte tillämpningen av fördragets artikel 86.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel I Undantag Med stöd av artikel 85.3 i fördraget och under förutsättning att villkoren i artikel3—-11 i denna förordning är uppfyllda, förklaras härmed att artikel 85.1 i fördraget inte skall gölla för överenskommelser mellan företag då överenskommelserna har till syfte a) att gemensamt köpa eller utveckla ett datoriserat bokningssystem, eller b) att etablera en systemleverantör för marknadsföring och drift av det dato-

riserade bokningssystemet, ciler c) att reglera hur distributionstjänster skall tillhandahållas av systemleve-

rantören eller av återförsäljare. Undantaget skall endast vara tillämpligt på följande förpliktelser:

EGT nr L 220, 29.7.1989, s. 1. S EGT nr 13, 21.2.1962, s. 204/62. 142

i) en förpliktelse att inte engagera sig direkt eller indirekt i utvecklingen,

marknadsföringen eller driften av ett annat datoriserat bokningssystem, ilaga 1 ii) en förpliktelse för systemleverantören att utse moderföretag eller delta- 3

gande lufttrafikföretag till återförsäljare med avseende på alla eller vissa

abonnenter inom ett angivet område inom den gemensamma markna-

den, iii) en förpliktelse för systemleverantören att bevilja en återförsäljare en-

samrätt att värva alla eller vissa abonnenter inom ett angivet område

inom den gemensamma marknaden, eller iv) en förpliktelse för systemleverantören att inte tillåta återförsäljare att

sälja distributionstjänster som tillhandahålls av andra systemleverantö-

rer.

Antikel 2 Definitioner I denna förordning avses med

datoriserat bokningssystem: ett datoriserat system som innehåller information om bl.a. lufttrafikföretags tidtabeller, biljettpriser, platstillgång och tjänster i samband med flygbefordran, och med vars hjälp bokningar kan göras eller biljetter ställas ut eller bådadera, och som är av sådan omfattning att samtliga eller några av dessa tjänster ställs till abonnenternas förfogande,

distributionstjänster: tjänster som en systemleverantör ställer till förfogande för att presentera information till abonnenter om lufttrafikföretags tidtabeller, biljettpriser och platstillgång samt för att reservera platser eller ställa ut biljetter eller bådadera och för att tillhandahålla varje annan tjänst i samband med flygbefordran,

återförsäljare: ett företag som systemleverantören godkänt för försäljning av distributionstjänster till abonnenter,

moderföretag: ett lufttrafikföretag som är systemleverantör celler som direkt eller indirekt, ensamt eller tillsammans med andra, äger eller kontrollerar en systemleverantör,

deltagande lufttrafikföretag: ett lufttrafikföretag som har en överenskommelse med en systemleverantör om försäljning av sina tjänster genom ett datoriserat bokningssystem. I den utsträckning som ett moderföretag använder distributionstjänsterna i sitt eget bokningssystem betraktas det som ett deltagande lufttrafikföretag,

abonnent: ett annat företag än ett deltagande lufttrafikföretag som enligt avtal eller annan uppgörelse med en systemleverantör eller återförsäljare använder ett datoriserat bokningssystem inom gemenskapen för försäljning av lufttransporttjänster till enskilda personer,

systemleverantör: varje företag som ansvarar för driften av ett datoriserat bokningssystem.

Tillträde Bilaga I

1. En systemleverantör som erbjuder distributionstjänster skall ge varje lufttrafikföretag möjlighet att få del av dessa tjänster på lika och icke-diskrimincrande villkor inom ramen för varje systems tillgängliga kapacitet om inte annat följer av tekniska begränsningar som ligger utanför systemleverantörens kontroll. 2. a) En systemleverantör får inte

- knyta oskäliga villkor till ett avtal med ett deltagande lufttrafikföre-

tag,

—- kräva att tilläggsvillkor godtas som genom sin karaktär eller enligt

affärssed inte har något samband med deltagandet i dess datoriserade

bokningssystem och skall i övrigt tillämpa samma villkor för samma

servicenivå. b) En systemleverantör får inte ställa som villkor för att få delta i dess da-

toriserade bokningssystem att ett deltagande lufttrafikföretag inte samtidigt deltar i ett annat system.

c) Ett deltagande lufttrafikföretag skall ha rätt att säga upp sitt avtal med

en systemleverantör utan påföljd med en uppsägningstid som inte behö-

ver överstiga sex månader. | Uppsägningstiden får dock tidigast löpa ut vid utgången av det första avtalsåret. 3. Systemleverantören skall utan diskriminering erbjuda alla deltagande lufttrafikföretag de inmatnings- och databehandlingstjänster som han tillhandahåller. 4. Om systemleverantören förbättrar de distributionstjänster han erbjuder eller den utrustning sorn används i samband med att dessa tjänster erbjuds, skall han erbjuda samtliga deltagande lufttrafikföretag dessa förbättringar på samma villkor och under samma förutsättningar med undantag för allmänt vedertagna tekniska begränsningar.

Anikel 4 Presentation 1. En systemleverantör skall tillhandhålla en primär textbild som visar data som inlevererats av deltagande lufttrafikföretag om tidtabeller, biljettpriser och tillgången på platser till salu för enskilda köpare på ett klart och uttömmande sätt som inte är diskriminerande eller partiskt, särskilt vad gäller den ordning i vilken informationen presenteras. 2. En systemleverantör får inte avsiktligt eller av försumlighet visa oriktig eller vilseledande information, och särskilt om inte annat följer av artikel 9.5, får = de normer som används för att rangordna informationen inte baseras på

någon faktor som direkt eller indirekt har samband med lufttrafikföreta-

gets identitet, och de skall tillämpas på ett för alla deltagande lufttrafik-

företag icke-diskrimincrande sätt, Bilaga 1 = ingen diskriminering utövas vid sammanställning och val av två orter (ci-

ty-pairs) för en flygning på grund av att olika flygplatser betjänar samma

ort.

Artikel 5 Inmatning av information 1. Deltagande lufttrafikföretag och andra som lämnar material till ett datoriserat bokningssystem skall tillse att den information som lämnas är uttömmande, riktig och inte vilseledande samt att den ger möjlighet till full insyn. 2. En systemlevcerantör skall inte behandla det material som nämns i punkt 1 på ctt sätt som kan leda till att felaktig, vilseledande eller diskriminerande information lämnas.

3. En systemleverantör skall mata in och behandla data som lämnats av deltagande lufttrafikföretag med samma omsorg och skyndsamhet om inte annat följer av begränsningar i den inmatningsmetod som valts av de enskilda deltagande lufttrafikföretagen och de standardformat som används av varje leverantör.

Artikel 6

Avgifter 1. De avgifter som begärs av cn systemleverantör får inte vara diskriminerande och skall stå i ett rimligt förhållande till anskaffningskostnaden för den tjänst som tillhandahålls och utnyttjas och särskilt skall avgifterna vara desamma för samma servicenivå. 2. En systemleverantör skall på begäran lämna intresserade parter uppgifter om tillämpade metoder, avgifter och systemtjänster samt om de kriterier för redigering och textbildspresentation som används. Denna bestämmelse förpliktar emellertid inte en systemleverantör att lämna information som är rättsligt skyddad, till exempel programvara. 3. Alla deltagande lufttrafikföretag och abonnenter skall utan diskriminering underrättas om alla ändringar avseende avgiftsnivåer, villkor eller tjänster som erbjuds och grunden för dessa ändringar.

Artikel 7 Tillhandahållande av information En systemleverantör får tillhandahålla statistik eller annan information från sitt datoriserade bokningssystem utöver den som erbjuds som en integrerad del av distributionstjänsterna endast enligt följande: a) information om enskilda bokningar skall ställas till förfogande under

samma förutsättningar för det eller de lufttrafikföretag som deltar i utför- 145

10 Riksdagen 1991192. I saml. Nr 29

andet av den tjänst som bokningen avser, b) information i samlad eller anonym form skall, när den på begäran ställs Bilaga 1

till ett lufttrafikföretags förfogande, erbjudas alla deltagande lufttrafikföretag utan diskriminering,

c) annan information från det datoriserade bokningssystemet skall ställas

till förfogande efter samtycke från det berörda lufttrafikföretaget såvida inte annat följer av en överenskommelse mellan en systemleverantör och deltagande lufttrafikföretag,

d) personlig information om en konsument härrörande från en resebyrå får

bara med konsumentens medgivande göras tillgänglig för andra som inte är berörda av transaktionen.

Artikel 8

Reciprocitet 1. Förpliktelserna för en systemleverantör enligt artikel 3-7 gäller inte mot ett moderföretag i ett tredje land i den mån dess datoriserade bokningssystem inte står i överensstämmelse med denna förordning eller inte erbjuder gemenskapens lufttrafikföretag en behandling som är likvärdig med den som tillämpas enligt denna förordning, 2. Förpliktelserna enligt artikel 10 för moderföretag och deltagande lufttrafikföretag gäller inte för ett datoriserat bokningssystem som kontrolleras av lufttrafikföretag i ett tredje land i den mån detta moderföretag eller deltagande lufttrafikföretag inte beviljas en behandling i landet i fråga som är likvärdig med den som tillämpas enligt denna förordning. 3. En systemleverantör eller ett lufttrafikföretag som ämnar åberopa bestämmelserna i punkt 1 eller 2 måste underrätta kommissionen om sina avsikter och skälen för dessa senast 14 dagar före en sådan åtgärd. I undantagsfall kan kommissionen på begäran av den berörda leverantören eller det berörda lufttrafikföretaget ge dispens från 14-dagarsregeln.

4. När kommissionen mottar en underrättelse, skall den utan dröjsmål fastställa huruvida diskriminering i den mening som avses I punkt 1 eller 2 föreligger. I sådana fall skall kommissionen informera alla systemleverantörer eller berörda lufttrafikföretag i gemenskapen samt medlemsstaterna om detta. Om diskriminering i den mening som avses i punkt 1 eller 2 inte föreligger, skall kommissionen informera systemleverantören eller de berörda luflttrafikföretagen om det.

Artikel 9 Avtal med abonnenter 1. En systemleverantör skall uten diskriminering ställa samtliga distributionstjänster i ett datoriserat bokningssystem till förfogande för alla abonnenter. 2. En systemleverantör får inte kräva att en abonnent ingår ett exklusivavtal

J46

abonnera på eller använda något annat celler några andra system. Bilaga 1 3. En systemleverantör som erbjuder någon abonnent en serviceförbättring skall erbjuda alla abonnenter denna förbättring utan diskriminering.

4. En systemleverantör får inte uppställa oskäliga villkor i ett avtal med en abonnent, och en abonnent får alltid säga upp sitt avtal med en systemleverantör utan påföljd med en uppsägningstid som inte behöver överstiga tre månader. Uppsägningstiden får dock tidigast löpa ut vid utgången av det första avtalsåret. 5. En systemleverantör skall säkerställa, antingen på teknisk väg celler genom avtalet med abonnenten, att den primära textbilden tillhandahålls för varje enskild transaktion och att abonnenten inte behandlar det material som levereras av de datoriserade bokningssystemen på ett sätt som skulle leda till att konsumenterna får oriktig, vilseledande eller diskriminerande information. Abonnenten får emellertid för en enskild transaktion omgruppera data eller använda alternativa textbilder för att tillmötesgå en kunds önskan. 6. En systemleverantör får inte ålägga en abonnent skyldighet att acceptera ett erbjudande om teknisk utrustning, men kan kräva att en utrustning som är kompatibel med hans eget system används.

Artikel 10

Förhållande till abonnenter 1. Ett moderföretag eller ett deltagande lufttrafikföretag får inte till en abonnents användning av deras datoriserade bokningssystem knyta provision eller annan förmån för att sälja eller utställa biljetter för deras lufttransportprodukter.

2. Ett moderföretag eller ett deltagande lufttrafikföretag får inte kräva att en abonnent använder dess datoriserade bokningssystem för att sälja eller utställa biljetter för lufttransportprodukter som företaget självt direkt eller indirekt levererar. 3. Punkterna 1 och 2 hindrar inte att ett lufttrafikföretag uppställer särskilda villkor för att godkänna en resebyrå som sin agent med rätt att sälja och utställa biljetter för företagets lufttransportprodukter.

Antikel 11

Konkurrens mellan systemleverantörer En systemleverantör får inte med andra systemleverantörer ingå överenskommelser eller delta i samordnade förfaranden vars syfte eller följd är en uppdelning av marknaden.

Anikel 12 Enligt artikel 7 i förordning (EEG) nr 3976/87 kan kommissionen återkalla undantaget enligt förevarande förordning då den i ett enskilt fall finner att

en överenskommelse som är uncantagen ändå har vissa följder som är oförenliga med de villkor som uppställs i artikel 85.3 i fördraget eller som är för- Bilaga 1 bjudna i artikel 86, särskilt då

i) överenskommelsen hindrar att en effektiv konkurrens upprätthålls på

marknaden för datoriserade bokningssystem,

ii) överenskommelsen har konkurrensbegränsande effekter på lufttransportmarknaden eller på andra marknader med anknytning till resebran-

schen, iii) cn systemleverantör direkt eller indirekt inför oskäliga priser, avgifter cl-

ler taxor för abonnenter eller deltagande lufttrafikföretag, iv) en systemleverantör eller en återförsäljare utan sakliga och objektiva

skäl av teknisk eller kommersiell art vägrar ingå avtal med en abonnent om användning av ett datoriserat bokningssystem,

v) ett moderföretag som har er dominerande ställning inom den gemen-

samma marknaden, celler inom en väsentlig del av denna, vägrar att ansluta sig till de distributionstjänster som erbjuds av ett konkurrerande datoriserat bokningssystem utan sakliga och objektiva skäl av teknisk eller kommersiell art,

vi) en systemleverantör vägrar att låta deltagande lufttrafikföretag få tillgång

till andra tjänster än distributionstjänster utan sakliga och objektiva skäl

av teknisk eller kommersiell art.

Anikel 13 Denna förordning träder i kraft cen 1 februari 1991 och upphör att gälla den 31 december 1992.

Den gäller med retroaktiv verkan på överenskommelser som föreligger vid dess ikraftträdande, från den tidpunkt då förutsättningarna för tillämpning av denna förordning har uppfyllts.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 deceraber 1990

På kommissionens vägnar

Leon Brittan Vice ordförande

Kommissionens förordning (EEG) Nr 84/91

av den 5 december 1990 Bilaga I

om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden med avseende på gemensam planering och samordning av kapacitet,

samråd om passagerar- och frakttaxor i

regelbunden luftfart samt fördelningav avgångs- och ankomsttider på flygplatser

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG)

Bilaga I

nr 84/91

av den 5 december 1990

om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden med avseende på gemensam planering och samordning av kapacitet, samråd om passagerar- och frakttaxor i regelbunden luftfart samt fördelning av avgångsoch ankomsttider på flygplatser

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr3976/87 av den 14 december 1987 om tillämpningen av artikel 85.3 på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden på luftfartens

område! i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2344/90?, särskilt artikel2

i denna,

efter att ha offentliggjort ett förslag till denna förordning?,

efter samråd med den rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrå-

gor på luftfartens område, och

med beaktande av följande:

1. Förordning (EEG) nr 3976/87 bemyndigar kommissionen att genom en förordning tillämpa artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser, beslut eller samorénade förfaranden som direkt eller indirekt har avseende på tillhandahållandet av lufttransporttjänster. 2. Överenskommelser, beslut eller samordnade förfaranden som avser gemensam planering och samordning av kapaciteten, samråd om taxor samt fördelning av avgångs- och ankomsttider på flygplatser kan begränsa konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstater. 3. Gemensam planering och samordning av kapaciteten kan bidra till att fördela lufttransporter till tider på dygnet och tidsperioder då trafikintensiteten är lägre eller till flyglinjer med ligre beläggning samt till utvecklingen av anslutande flygförbindelser och därigenom vara till nytta för avnämarce av lufttransporttjänster. En sådan planering och samordning får emellertid inte vara bindande för lufttrafikföretagen utan måste de ha frihet att ensidigt ändra sina planerade flygningar. Inte heller får planeringen och samordningen hindra lufttrafikföretagen från att sätta in extra kapacitet. Bestämmelserna om extra flygningar får inte innehålla krav på godkännande av övriga parter eller medföra ckonomiska påföljder. Parterna måste också tillåtas frånträda dessa överenskommelser med en skälig uppsägningstid.

I EGT nr L 374, 31.12.1987, s. 9. SEGT nr L 217, 11.8.1990, s. 15. SEGT nr C 211, 24.8.1990, s. 2. 150

4. Samråd om passagerar- och frakttaxor kan bidra till ett allmänt godtagande av interlinetaxor till nytta för både lufttrafikföretag och avnämare av Bilaga 1 lufttransporttjänster. Samråden får emellertid inte gå utöver det tillåtna syftet att främja interlining. Rådets förordning (EEG) nr 2342/90 av den 24 juli 1990 om biljettpriser för regelbunden luftfart mellan medlemsstater? och den föreslagna rådsförordningen om regelbunden luftfart för befordran av gods mellan medlemsstater” är steg i riktning mot en ökad priskonkurrens på Iuftfartens område och begränsar möjligheterna att förhindra nya och konkurrenskraftiga passagerar- och frakttaxor. Dessa överenskommelser behöver alltså inte utesluta konkurrens. Samråd om passagerar- och frakttaxor mellan lufttrafikföretag kan därför för närvarande tillåtas, under förutsättning att sådana samråd sker frivilligt, att de inte leder till en överenskommelse med avseende på passagerar- och frakttaxor eller dithörande villkor, att kommissionen och de berörda medlemsstaterna med hänsyn till behovet av insyn kan sända observatörer till samråden, och att de lufttrafikföretag som deltar i samrådsförfarandet är förpliktade att delta i interlining med övriga berörda lufttrafikföretag enligt deras egna taxor inom den kategori av taxa som diskuteras.

När det lufttrafikföretag som önskar utnyttja interlineförpliktelsen tillämpar andra taxor än det lufttrafikföretag som utför transporten, kan det ansöka om tillstånd att anpassa sina priser i enlighet med artikel 3.5 i förordning (EEG) nr 2342/90. 5. Överenskommelser om fördelning av avgångs- och ankomsttider på flygplatser och planering av trafiken på flygplatser kan leda till att dessas kapacitet och luftrummet utnyttjas bättre, att trafikövervakningen underlättas och att behovet av en spridning av lufttransporttjänsterna tillgodoses. För att konkurrens inte skall förhindras måste cmellertid möjligheten till tillträde till hårt belastade flygplatser säkerställas. För att tillgodose en tillfredsställande grad av säkerhet och insyn i systemet kan sådana överenskommelser endast godtas om alla berörda lufttrafikföretag kan delta i förhandlingarna och om tilldelningen sker på ett icke-diskriminerande sätt som medger full insyn. 6. Enligt artikel 4 i förordning (EEG) nr 3976/87 bör denna förordning tilllämpas med retroaktiv verkan på överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som föreligger vid denna förordnings ikraftträdande, förutsatt att de uppfyller de villkor för undantag som uppställs i denna förordning. 7. I enlighet med artikel 7 i förordning (EEG) nr 3976/87 bör denna förordning också ange de omständigheter under vilka kommissionen i enskilda fall kan återkalla gruppundantaget. 8. De överenskommelser som automatiskt undantas genom denna förordning behöver inte anmälas enligt artikel 3 eller 5 i rådets förordning (EEG) nr 3975/87!. I verkligt tveksamma fall kan företag emellertid begära att kom-

SEGT nr L 217, 11.38.1990, s. 1. SEGT nr C88, 6.4.1990, s. 7. EGT nr L 374, 31.12.1987, s. 1.

med denna förordning eller inte. 9. Denna förordning inskränker inte tillämpningen av fördragets artikel 86.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

AVDELNING I UNDANTAG

Anikel I Med stöd av artikel 85.3 i fördraget och under förutsättning att villkoren i denna förordning är uppfyllda, förklaras härmed att artikel 85.1 i fördraget inte skall gälla för överenskommelser mellan företag inom lufttransportscktorn, beslut av sammanslutningar av sådana företag och samordnade förfaranden mellan sådana företag då dessa överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden syftar till

- gemensam plancring och samordning av den kapacitet som skall sättas in

i regelbunden internationell luftfart mellan flygplatser inom gemenska-

pen, - samråd om taxor för befordran av passagerare med bagage och av frakt i

regelbunden internationell luftfart mellan flygplatser inom gemenska-

pen, eller | - fördelning av avgångs- och ankomsttider och planering av trafiken på

flygplatser i den mån de berör internationell luftfart mellan flygplatser

inom gemenskapen.

AVDELNING II SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Anikel 2 |

Särskilda bestämmelser för gemensam planering och samordning av kapacitet Undantaget för gemensam plancring och samordning av den kapacitet som skall sättas in i regelbunden luftfart gäller endast om a) överenskommelserna, besluten och de samordnade förfarandena inte

binder lufttrafikföretagen såvitt avser resultaten av planeringen och sam-

ordningen, b) planeringen och samordningen syftar till att säkerställa ett tillfredsstäl-

lande utbud av tjänster vid tider på dygnet och under tidsperioder då tra-

fikintensiteten är lägre och på flyglinjer med lägre beläggning eller till att

upprätta tidtabeller som underlättar anslutningarna för passagerare eller

frakt på de flygförbindelser som upprätthålls av deltagarna, c) överenskommelserna, besluten och de samordnade förfarandena inte in-

nefattar någon uppgörelse ägnad att direkt eller indirekt begränsa den

kapacitet som skall sättas in av deltagarna eller fördelningen av kapacite-

ten, Bilaga 1

d sS& överenskommelserna, besluten och de samordnade förfarandena inte hindrar de lufttrafikföretag som deltar i planeringen och samordningen från att ändra sina planerade flygningar såväl i fråga om kapacitet som tidtabeller utan påföljd och utan att behöva inhämta övriga deltagares godkännande, ec) överenskommelserna, besluten och de samordnade förfarandena inte hindrar lufttrafikföretagen från att utan påföljd frånträda planeringen och samordningen för kommande säsonger efter uppsägning tre månader

i förväg,

f) överenskommelserna, besluten och de samordnade förfarandena inte syftar till att påverka utomstående lufttrafikföretags kapacitet eller tidtabeller.

Artikel 3

Särskilda bestämmelser för samråd om passagerar- och frakttaxor 1. Undantaget för samråd om passagerar- och frakttaxor gäller endast om a) deltagarna avhandlar endast passagerar- eller frakttaxor vilka avnämare av lufttransporttjänster skall betala direkt till ett deltagande lufttrafikföretag eller dess godkända agenter för befordran som passagerare eller för befordran av gods från flygplats till flygplats i regelbunden luftrafik. Samråden får inte utsträckas till att omfatta den kapacitet för vilken sådana taxor skall tillämpas, b) avsikten med samråden är att åstadkomma interlining, det vill säga att varje lufttrafikföretag som deltar i samråden - med hänsyn till typ av taxa och till de säsonger som omfattas av samråden — ger andra Jufttrafikföretag, vilka enligt punkt d är berättigade att delta i samråden, befogenhet i) att utfärda eller komplettera transportdokument för befordran på sina

linjer inom gemenskapen enligt sina egna taxor och enligt andra till-

lämpliga bestämmelser, samt ii) att ändra sina transportdokument för befordran på sina linjer inom ge-

menskapen enligt allmänt tillämpliga procedurer, förutsatt att ett luft-

trafikföretag kan vägra att ge angiven befogenhet till ett annat lufttra-

fikföretag på sakliga och objektiva grunder av teknisk eller ekonomisk

art, särskilt när det gäller det förvägrade lufttrafikföretagets kreditvär-

dighet, vilket företag i sådant fall skall meddelas om detta skriftligt. c) de passagerar- eller frakttaxor som samråden avser tillämpas av de deltagande lufttrafikföretagen utan diskriminering med hänsyn till passagerarnas nationalitet och hemvist eller med hänsyn till godsets ursprung inom gemenskapen, | d) deltagande i samråden är frivilligt och tillgängligt för alla lufurafikföretag som upprätthåller eller har ansökt om att få upprätthålla direkta eller indirekta flygförbindelser på den aktuella linjen, inklusive för lufttrafikföretag med tillåtelse att utnyttja trafikrättigheter på grundval av femte

friheten enligt artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 2343/90!', e) samråden inte är bindande för deltagare, det vill säga att deltagarna efter Bilaga 1 samråden behåller sin rätt att handla självständigt med avseende på passagerar- och frakttaxor, f) samråden inte leder till överenskommelser om ersättning till agenter eller om andra delar av aktuella taxor, g) varje deltagare utan dröjsmål underrättar kommissionen då varje särskild passagerartaxa som varit föremål för samråd har överlämnats till de berörda medlemsstaternas luftfartsmyndigheter.

2.a) Kommissionen och berörda medlemsstater skall ha rätt att sända ob-

servatörer till samråden orn taxor, vare sig de är bilaterala eller multi-

laterala. Lufttrafikföretagen skall därför meddela berörda medlems-

stater och kommissionen samtidigt som deltagarna, dock med minst

10 dagars varsel, om dag, plats och ämne för samråden. b) Sådana meddelanden skall lämnas till:

i) berörda medlemsstater enligt procedurer som fastställs av behöriga

myndigheter i varje meclemsstat,

ii) kommissionen enligt procedurer som periodiskt offentliggörs i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. c) En fullständig redogörelse för dessa samråd skall överlämnas till kom-

missionen av lufttrafikföreragen, eller på dessas vägnar, samtidigt som

den överlämnas till deltagarna, dock senast sex veckor från det att

samråden avslutats.

Anikel 4 Särskilda bestämmmelser för fördelning av avgångs- och ankomsttider och planering av trafiken på flygplatser? 1. Undantaget för fördelning av avgångs- och ankomsttider och planering av trafiken på flygplatser gäller endast om a) samråden om fördelning av avgångs- och ankomsttider och planering av trafiken på flygplatser är tillgängliga för alla lufttrafikföretag som har uttryckt intresse för de avgångs- och ankomsttider som samråden avser, b) företrädesregler fastställs som varken direkt eller indirckt hänför sig till lufttrafikföretagens identitet eller nationalitet eller till kategori av flygförbindelse, och som tar hänsyn till restriktioner och regler om fördelningen av lufttrafik som fastställts av behöriga nationella eller internationella myndigheter och som visar skälig hänsyn till den resande allmänhetens och den berörda flygplatsens behov. Sådana regler får även ta hänsyn till rättigheter som ctt lufttrafikföretag har skaffat sig genom att använda vissa avgångs- och ankomsttider under motsvarande föregående säsong, c) de fastställda företrädesreglerna på begäran tillhandahålls intresserade

! EGT nr L 217, 11.8.1990, s. 8. ? Artikel 4 kommer att omprövas av kommissionen mot bakgrund av rådets fortgående arbete med gemensamma regler för fördelning av avgångs- och ankomsttider.

parter, d) reglerna tillämpas utan diskriminering, vilket innebär att alla lufttrafik- Bilaga 1 företag skall ha samma rättigheter till avgångs- och ankomsttider för sina flygförbindelser, dock med beaktande av dessa regler; e) Nytillkomna deltagare har företräde vid tilldelningen av minst 50 procent av nytillkomna celler outnyttjade avgångs- och ankomsttider. Denna prioritering får begränsas till ett maximum på minst fyra avgångs- och ankomsttider per lufttrafikföretag och dag. I denna punkt avses med "nytillkommen deltagare” ett lufttrafikföretag som i) inte har mer än tre avgångs- och ankomsttider på en flygplats en viss

dag och som begär ytterligare avgångs- och ankomsttider på denna flyg-

plats för förbindelser på flyglinjer inom gemenskapen under denna

dag, eller ii) inte har mer än 30 procent av samtliga lufttrafikföretags avgångs- och

ankomsttider under en viss dag på en flygplats eller på andra flygplat-

ser inom samma flygplatssystem, och som begär ytterligare avgångs-

och ankomsttider på denna flygplats under denna dag för att upprätta

en flygförbindelse enligt förordning (EEG) nr 2343/90 på en flyglinje

inom gemenskapen, där högst två andra lufttrafikföretag utnyttjar

tredje eller fjärde frihetsrättigheter mellan flygplatserna under den ak-

tuella dagen och som inte kan erhålla dessa avgångs- och ankomsttider

inom loppet av tre timmar från den tid som begärs enligt det normala

fördelningsförfarandet, lufttrafikföretag som deltar i samråden senast vid tidpunkten för dessa

i)

får tillgång till information om de avgångs- och ankomsttider som varje lufttrafikföretag tidigare tilldelats, förtecknade i kronologisk ordning, de avgångs- och ankomsttider som ursprungligen begärts av varje lufttrafikföretag, förtecknade i kronologisk ordning för samtliga lufttrafikföretag, de avgångs- och ankomsttider som varje lufttrafikföretag tilldelats, i förekommande fall med uppgift om avgångs- och ankomsttider som begärts men inte erhållits, förtecknade i kronologisk ordning för samtliga lufttrafikföretag, de återstående avgångs- och ankomsttider som är tillgängliga, jämförelser mellan begärda och tilldelade avgångs- och ankomsttider för varje lufttrafikföretag, förtecknade efter tidsskillnad, samtliga restriktioner som tillämpats vid fördelningen. Om cen begäran om avgångs- eller ankomsttider inte godtas, har Jufttrafikföretaget rätt till en redovisning av skälen för detta.

2.a) Kommissionen och berörda medlemsstater skall ha rätt att sända ob-

servatörer till samråden om fördelning av avgångs- och ankomsttider

och planering av trafiken på flygplatser, som hålls i samband med ett

multilateralt möte före varje säsong. Lufttrafikföretagen skall därför

meddela berörda medlemsstater och kommissionen samtidigt som

deltagarna, dock med minst 10 dagars varsel om dag, plats och ämne

för samråden. Bilaga 1

b) Sådana meddelanden skall lämnas till

1) berörda medlemsstater enligt procedurer som fastställs av behöriga

myndigheter i varje medlemsstat,

ii) kommissionen enligt procedurer som periodiskt offentliggörs i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

AVDELNING III

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Arntiikel 5 Kommissionen kan enligt artikel 7 i förordning (EEG) nr 3976/87 återkalla ett undantag som medgctts enligt förevarande förordning då den i ett enskilt fall finner att cen överenskommels2, ett beslut eller ett samordnat förfarande som undantagits enligt denna förordning ändå har vissa följder som är oförenliga med de villkor som uppställs i artikel 85.3 i fördraget eller som förbjuds genom artikel 86, särskilt då i) samråden om taxor leder till frånvaro av priskonkurrens på en särskild

linje eller grupp av linjer, ii) tillämpningen av artikel 4 inte har gjort det möjligt för nytillkomna delta-

gare att erhålla de avgångs- och ankomsttider som kan vara nödvändiga

på en hårt belastad flygplats för att upprätta tidtabeller som gör det möj-

ligt för dessa lufttrafikföretag att konkurrera effektivt med de etablerade

lufttrafikföretagen på varje linje till och från denna flygplats, varigenom

konkurrensen på dessa linjer allvarligt försvagas. I sådana fall skall grupp-

undantaget återkallas såvitt avser fördelningen av avgångs- och ankomst-

tider på flygplatsen i fråga.

Artikel 6 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1991 och upphör att gälla den 31 december 1992.

Den gäller med retroaktiv verkan på överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som föreligger vid dess ikraftträdande, från den tidpunkt då förutsättningarna för tillämpning av denna förordning har upp-

fyllts.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla

medlemsstater. |

Utfärdad i Bryssel den 5 december 1990.

På kommissionens vägnar Leon Brittan Vice ordförande

Rådets förordning (EEG) Nr 295/91 Bilaga I av den 4 februari 1991 om införande av gemensamma regler om kompensation till passagerare som nekas ombordstigning på flygplan i regelbunden lufttrafik

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) NR 295/91

av den 4 februari 1991

om införande av gemensamma regler om kompensation till passagerare som nekas ombordstigning på flygplan i regelbunden lufttrafik

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ckonomiska gemenskapen, särskilt artikel 84.2. i detta,

med beaktande av kommissionens förslag!,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande?, med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande?, och med beaktande av följande:

De liberaliseringsåtgärder som rådet antog i juli 1990 utgör ytterligare ett steg i riktning mot en fullt utvecklad gemensam luftfartspolitik.

För att säkerställa en harmonisk utveckling inom luftfartssektorn, som är under snabb utveckling, är det nödvändigt med gemensamma åtgärder för att skydda flygpassagerarnas intressen.

Den praxis som för närvarande tillämpas med avseende på kompensation till passagerare som nekas ombordstigning på grund av överbokning varierar avsevärt mellan lufttrafikföretagen.

Införande av vissa gemensamma minimiregler för kompensation till passagerare som nekas ombordstigning på grund av överbokning bör säkerställa att kvaliteten på Jufttrafikföretagens tjänster bibehålls i en omgivning där konkurrensen ökar.

Ett lufttrafikföretag bör vara förpliktat att införa regler för ombordstigning i händelse av överbokning.

Passagerarnas rättigheter i händelse av nekad ombordstigning bör fastställas.

Lufttrafikföretagen bör förpliktas att betala ersättning till de passagerare som nekas ombordstigning och att ge dem extra service.

Passagerarna bör få tydlig information om vilka regler som gäller.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel I De i denna förordning fastställda gemensamma minimireglerna är tillämpliga då passagerare på grund av överbokning nekas tillgång till en flygning i regelbunden lufttrafik, till vilken de har giltig färdbiljett och bekräftad platsreservation, och som avgår från en flygplats som är belägen inom en medlemsstats territorium och på vilken fördragets bestämmelser är tillämpliga, oberoende av i vilken stat lufttrafikföretaget har sitt säte samt oberoende av passagerarens nationalitet och beslämmelseorten. VEGT nr C 129, 24.5.1990, s. 15. EGT or C 19, 28.1.1991. SEGT nr C 31, 6.2.1991. 158

Bilaga I

I denna förordning avses med nekad ombordstigning: vägran att ta ombord passagerare på en flygning

a)

trots att de har — giltig färdbiljett, — bekräftad platsreservation på flygningen och — checkat in i rätt tid och på föreskrivet sätt, bekräftad platsreservation: art en färdbiljett som sålts av lufttrafikföreta-

b)

get eller dess auktoriserade resebyrå innehåller: — uppgift om numret på flygningen samt datum och tidpunkten för denna, - anteckningen 'OK” eller annan notering i det tillämpliga utrymmet på

biljetten som bevis på lufttrafikföretagets registrering och uttryckliga

bekräftelse av reservationen, c) flygning i regelbunden lufttrafik: en flygning som uppfyller samtliga följande kriterier: — den utförs med luftfartyg för befordran av passagerare eller passagerare

och frakt och/eller post mot vederlag på ctt sådant sätt att det på varje

flygning finns platser att köpa för enskilda personer (antingen direkt av

lufttrafikföretaget eller av dess auktoriserade agenter), — den bedrivs så att den betjänar trafiken mellan samma orter, två eller

flera, antingen

i) enligt en utgiven tidtabell eller

ii) med flygningar som är så regelbundna eller täta att de utgör en igen-

kännlig planmässig serie, d se överbokad flygning: en flygning där antalet passagerare med bekräftad platsreservation som har checkat in i rätt tid och på föreskrivet sätt överstiger antalet tillgängliga platser på denna flygning, e — frivillig: en person som har - en giltig färdbiljett, — bekräftad platsreservation, och — checkat in i rätt tid och på föreskrivet sätt och som på lufttrafikföreta-

gets förfrågan förklarar sig beredd att mot kompensation avstå från sin

bekräftade platsreservation, f) slutlig bestämmelseont: den bestämmelscort som anges på den färdbiljett som visas fram vid incheckningsdisken eller, i händelse av flera på varandra följande flygningar, på den sista biljettkupongen. Anslutande flygförbindelser som utan svårighet kan nås trots en försening på grund av nekad ombordstigning beaktas härvid inte.

Antikel 3 1. Lufttrafikföretager skall fastställa regler som det skall tillämpa vid ombordstigning när en flygning är överbokad. Företaget skall anmäla dessa regler och varje ändring av dem till den berörda medlemsstaten och till kommissionen, som skall hålla dem tillgängliga för övriga medlemsstater. Varje ändring av reglerna träder i kraft en månad efter det att den har anmälts.

2. De regler som avses i punkt 1 skall hållas tillgängliga för allmänheten vid lufttrafikföretagets försäljningskontor och incheckningsdiskar. Bilaga I 3. De regler som avses i punkt 1 bör omfatta möjlighet till förfrågan efter frivilliga som är beredda att avstå från att gå ombord. 4. Under alla omständigheter bör lufttrafikföretaget ta i beaktande de passagerare som har berättigade skäl till ombordstigning före andra, såsom rörelsehindrade personer och barn som reser ensamma.

Artikel 4 1. Vid nekad ombordstigning skall en passagerare ha rätt att välja mellan = ersättning motsvarande biljettpriset för den del av resan som inte kommit

till stånd utan straffavgift, eller = ombokning till den slutliga bestämmelseorten med första tillgängliga flyg-

ning, eller = ombokning till den senare dag som passageraren finner lämplig. 2. Oavsett vilket alternativ passageraren väljer enligt punkt 1, och med beaktande av punkterna 3 och 4, skall lufttrafikföretaget omedelbart efter nekad ombordstigning betala en minimiersättning uppgående till

- 150ecu för flygningar på upp till 3 500 km

- 300 ccu för flygningar som överstiger 3 500 km med hänsyn till den slutliga bestämmelseort som anges i färdbiljetten. 3. När lufttrafikföretaget erbjuder ombokning till den slutliga bestämmelscorten med en annan flygning och ankomsttiden för denna är högst två timmar senare än den tidtabellsenliga ankomsttiden för den ursprungligen bokade flygningen vid flygningar på upp ill 3500 km och högst fyra timmar senare vid flygningar längre än 3 500 km, får den ersättning som föreskrivs i punkt 2 nedsättas med 50 procent. 4. Ersättningsbeloppen får begränsas till priset för en färdbiljett till den slutliga bestämmelscorten. 5. Ersättningen skall betalas kontant eller, med passagerarens samtycke, med resevouchers och/eller andra tjänster. 6. Om cen passagerare på en överbokad flygning samtycker till att resa i en lägre klass än den han betalat biljett för, är han berättigad till återbetalning av prisskillnaden. 7. De avstånd som anges i punkterna 2 och 3 skall mätas efter storcirkelmetoden (ortodromisk linje).

Artikel 5 1. När ombordstigning nekas vid en flygning som sålts som del av en paketresa (paketarrangemang), skall lufttrafikföretaget förpliktas ersätta den researrangör som har slutit avtal med passageraren och som i förhållande till denne är ansvarig för att avtalet om paketresan fullgörs på rätt sätt enligt

rådets dircktiv 90/314/EEG av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang.! Bilaga I 2. Med beaktande av de rättigheter och förpliktelser som följer av direktiv 90/314/EEG skall researrangören till passageraren överlämna de belopp som uppburits enligt punkt 1.

Artikel 6 1. Utöver den minimikompensation som anges i artikel 4 skall lufttrafikföretaget utan kostnad erbjuda passagerare som nekas ombordstigning a) kostnaden för ett telefonsamtal och/eller telex- eller telefaxmeddelande

till bestämmelseorten, b) måltider och förfriskningar i skälig proportion till väntetiden, c) hotellrum i sådana fall då övernattning under ytterligare en eller flera

nälter är nödvändig.

2. När cen stad eller region betjänas av flera flygplatser och ett lufttrafikföretag erbjuder en passagerare, som har nekats ombordstigning, en flygning till en annan flygplats än den som bokningen avsåg, skall kostnaderna för förflyttningen mellan flygplatserna eller, efter överenskommelse med passageraren, till en närliggande alternativ bestämmelscort bäras av lufttrafikföretaget.

Artikel 7 Lufttrafikföretaget är inte skyldigt att betala ersättning för nekad ombordstigning i fall då passageraren reser gratis eller till ett reducerat biljettpris som varken direkt eller indirekt är tillgängligt för allmänheten.

Antikel 8 Lufttrafikföretagen skall till varje passagerare som nekas ombordstigning kimna ut ett exemplar av de regler som gäller för ersättning vid nekad ombordstigning.

Anikel 9

1. Bestämmelserna i denna förordning inskränker inte möjligheten att hos behörig domstol framställa krav på ytterligare ersättning. 2. Punkt I är inte tillämplig på frivilliga enligt definitionen i artikel 2 e, som har godkänt kompensation enligt reglerna 1 artikel 3.

Anikel 10 Denna förordning träder i kraft två månader efter det att den har offentliggjorts I Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. VEGT nr L158, 23.6.1990, s. 59. 161

11 Riksdagen 1991:92. I saml. Nr 29

Bilaga 1

På rådets vägnar J.F. Poos Ordförande

av den 24 juli 1989 Bilaga I

om en uppförandekod för datoriserade

bokningssystem

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) NR 2299/89

av den 24 juli 1989

om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem

Denna förordning inskränker inte EUROPEISKA tillämpningen av artiklarna 85 och

GEMENSKAPERNAS 86 i fördraget.

RÅD HAR ANTAGIT Enligt kommissionens förordning

DENNA FÖRORDNING (EEG) nr 2672/88" är fördragets arti-

kel 85.1 inte tillämplig på överensmed beaktande av Fördraget om

kommelser om gemensamma inköp, upprättandet av Europeiska ckono-

gemensam utveckling och drift av miska gemenskapen, särskilt artikel

datoriserade bokningssystem. 84.21 detta,

En tvingande uppförandekod som

med beaktande av kommissionens

är tillämplig på alla datoriserade

förslag!,

bokningssystem som crbjuds för att

med beaktande av Europaparla-

utnyttjas och/eller utnyttjas i gemcenmentets yttrande”,

skapen, kan säkerställa att sådana

med beaktande av Ekonomiska

system används på ett icke diskrimioch sociala kommitténs yttrande?,

nerande och genomlysande sätt med och

förbehåll för vad vissa säkerhetskrav

med beaktande av följande:

kan föranleda, så att missbruk und-

Huvuddelen av lufttrafikföreta-

viks samtidigt som konkurrens på gens bokningar görs genom datori-

lika villkor mellan lufttrafikföretag serade bokningssystem.

och mellan datoriserade boknings-

Sådana system kan, om de an-

system stärks och konsumenternas vänds rätt, vara till stor nytta för

intressen därigenom skyddas. lufttrafikföretag, resebyråer och den

Det skulle vara opåkallat att inresande allmänheten genom att er-

föra förpliktelser för en leverantör bjuda lättillgänglig, aktuell och rik-

av datoriserade bokningssystem eltig information om flygningar, bil-

Jer för ett moderföretag eller ett deljettpriser och platstillgång och gce-

tagande lufttrafikföretag i dess retanom att de används för bokningar

tioner med ett lufttrafikföretag i och I vissa fall för att ställa ut biljet-

tredje Jand, som ensamt celler tillter och embarkeringskort.

sammans med andra äger och/eller

Missbruk som tar sig uttryck i väg-

kontrollerar ett annat sådant syran alt ge tillträde till systemen eller

stem, vilket inte står i överensstämdiskriminering när det gäller att till-

melse med denna kod eller erbjuder handahålla, ladda eller presen:era

likvärdig behandling. data på skärm eller i att man inför

En ordning för att utreda klagooskäliga villkor för deltagande luft-

mål och för att framtvinga efterlevtrafikföretag eller abonnenter kan

nad av kodens bestämmelser vid allvarligt missgynna lufttrafikföre-

bristande överensstämmelse med tag, resebyråer och i sista hand kon-

denna är önskvärd. sumenterna.

VEGT nr C 294, 18.11.1988, s. 12 SEGT nr C 158, 26.6.1989

SEGT nr L 239, 30.8. 1988, s. 13 164 SEGT nr C 56, 6.3.1989, s. 32

HÄRIGENOM

till en abonnents celler konsu- Bilaga I

FÖRESKRIVS

ments förfogande för att för-

FÖLJANDE:

medla information om lufttrafik- Anikel I företags tidtabeller, platstillgång,

Denna förordning skall gälla för da- biljettpriser och tjänster i sam-

toriserade bokningssystem som er- band med flygbefordran samt för

bjuds för att användas och/eller an- att reservera platser och/eller ut-

vänds inom gemenskapens område ställa biljetter och för att rescr-

för distribution och försäljning av vera andra tjänster i samband

lufttransportprodukter oavsett härmed,

”systemleverantör” varje företag

d)

— systemleverantörens status eller och dess filialer som har ansvaret nationalitet, för driften celler marknadsfö- — varifrån den utnyttjade informaringen av ett datoriserat boktionen kommer eller var den cenningssystem, trala databehandlingsanläggning- "moderföretag ett lufttrafikföreen i fråga är belägen, tag som är systemleverantör eller —- vilket geografiskt område den aksom direkt eller indirckt, ensamt tuella lufttransportprodukten kan eller tillsammans med andra, hänföras till. äger eller kontrollerar en system-

leverantör, Artikel 2 f) "deltagande lufttrafikföretag” ett I denna förordning avses med lufttrafikföretag som har ett avtal

med en systemleverantör om föra) ”ufttransportprodukt” regelbunmedling av sina lufttransportproden lufttrafik för befordran av dukter genom ett datoriserat passagerare inklusive bitjänster bokningssystem. I den utsträckoch ytterligare förmåner som crning som ett moderföretag anbjuds till försäljning och/eller säljs som cen integrerad del av vänder distributionstjänsterna i

sitt eget datoriserade bokningslufttransporttjänsten, system, betraktas det som ctt b) "datoriserat bokningssystem” ett deltagande lufttrafikföretag, datoriserat system som innehåle) abonnent” en person eller ett ler information om bland annat företag som inte är ctt deltalufttrafikföretags gande lufttrafikföretag och som = tidtabeller, enligt kontrakt eller annan över- —- platstillgång, enskommelse med en systemle- — biljettpriser och verantör använder ett datoriserat — tjänster i samband med flygbefordran, bokningssystem för försäljning

av lufttransportprodukter direkt med eller utan möjligheter till till enskilda personer, — att reservera platser celler ”konsument” varje person som — att utställa biljetter önskar upplysning om och/eller av sådan omfattning att några av har för avsikt att köpa en lufieller samtliga dessa tjänster ställs till förfogande för abonnenterna, transportprodukt,

"primär textbild” en textbild som c) ”distributionstjänster” = tjänster ger omfattande och opartisk in-

formation om flygförbindelser kriminerande villkor inom ramen

mellan två orter inom en angiven för det berörda systemets tillgäng- Bilaga 1

tidsperiod, och som bland annat liga Kapacitet med förbehåll för tek-

upptar alla dircktflygningar som niska begränsningar som ligger utan-

utförs av deltagande lufttrafik- för systemleverantörens kontroll.

företag, 2.2) En systemleverantör får inte j) "restid" skillnaden mellan tidta- - knyta oskäliga villkor till bellsenlig avgångs- och ankomstett avtal med ctt deltatid, gande lufttrafikföretag, k) ”serviceförbättring” varje pro- = fordra att tilläggsvillkor dukt eller tjänst som inte är en godtas, som genom sin kadistributionstjänst som en syraktär eller enligt affärssed stemleverantör på egna vägnar inte har något samband erbjuder abonnenter eller konsumed deltagandet i Ieveranmenter i anslutning till ett datoritörens datoriserade bokserat bokningssystem, ningssystem, och skall till- ]) "regelbunden lufttrafik” en serie lämpa samma villkor för flygningar, där varje flygning samma servicenivå. uppfyller följande kriterier: b) En systemleverantör får inte —- den utförs med luftfartyg för ställa som villkor för att få befordran av passagerare eler delta i leverantörens datorisepassagerare och gods och/eller rade bokningssystem att ett post mot vederlag på ett sådeltagande = lufttrafikföretag dant sätt att det på varje flyginte samtidigt deltar i ett anning finns platser att köpa för nat system. enskilda personer (antingen

c) — Ett deltagande lufttrafikföre-

direkt av lufttrafikföretaget eltag skall ha rätt att säga upp ler av dess auktoriserade agensitt avtal med en systemlevceter), rantör utan påföljd med en — den bedrivs så att den betjänar uppsägningstid som inte betrafiken mellan samma, två clhöver överstiga sex månader, ler flera, orter antingen: dock att den tidigast får löpa 1. enligt en utgiven tidtabell ut vid utgången av det första e avtalsåret. 2. med flygningar som är så

regelbundna eller täta att de

utgör en igenkännlig planrnäs- 3. Systemleverantören skall utan

sig serie. diskriminering erbjuda alla delta-

gande lufttrafikföretag de Jadd-

nings- och databehandlingstjänster Artikel 3 som han tillhandahåller.

1. En systemleverantör som erbju- 4. Om systemleverantören förbätt-

der distributionstjänster avseende rar de distributionstjänster han cr-

regelbunden lufttrafik för befordran bjuder eller den utrustning som an-

av passagerare skall ge varje lufttra- vänds i samband med att dessa tjäns-

fikföretag möjlighet att få del av ter erbjuds, skall han erbjuda samt-

dessa tjänster på lika och icke-dis- liga deltagande = lufttratikföretag

dessa förbättringar på samma villkor - de normer som används för att

och under samma förutsättningar rangordna informationen inte ba- Bilaga 1

med förbehåll för gällande tekniska seras på någon faktor som dirckt

begränsningar. eller indirekt har samband med

lufttrafikföretagets identitet och Artikel 4 inte tillämpas på ett för något del-

tagande lufttrafikföretag diskri- 1. Deltagande lufttrafikföretag och

minerande sätt, andra som lämnar material till ett

—- ingen diskriminering utövas vid datoriserat bokningssystem skall

sammanställning och val av två ortillse att den information som läm-

ter för en flygning på grund av att nas är tillräckligt omfattande, riktig,

olika flygplatser betjänar samma inte vilseledande och genomly-

ort. sande.

3. Ordningsföljden mellan olika 2. En systemleverantör skall inte

flygmöjligheter på den primära textbehandla det material som om-

bilden för den eller de dagar som be-

nämns under punkt 1 på ett sätt som

gärs skall vara den som framgår av kan leda till att felaktig, vilsele-

bilagan, såvida inte en konsument dande eller diskriminerande infor-

begär att få den på ett annat sätt för mation lämnas.

en särskild transaktion. 3. En systemleverantör skall ladda

och behandla data som lämnats av Artikel 6

deltagande = lufttrafikföretag med

En systemleverantör skall endast samma omsorg och skyndsamhet

tillhandahålla information, från sitt med förbehåll för begränsningarna i

datoriserade bokningssystem i form den laddningsmetod som valts av de

av statistik eller av annat slag, utenskilda deltagande lufttrafikföreta-

över den som erbjuds som cen integen och de standardformat som an-

grerad del av distributionstjänsterna vänds av leverantören i fråga.

enligt följande:

Anikel 5 a) information om enskilda bok-

ningar skall ställas till förfogande 1. En systemleverantör skall till-

på lika villkor för det eller de handahålla en primär textbild som

lufttrafikföretag som deltar i utvisar data, som inlevererats av delta-

förandet av den tjänst som bokgande lufttrafikföretag, om tidtabel-

ningen avser; ler, biljettpriser och tillgången på

b) information i samlad eller anoplatser för enskilda köpare på ctt

nym form skall, när den ställs till klart och tillräckligt omfattande sätt

förfogande på begäran av ctt som inte är diskriminerande celler

lufttrafikföretag, erbjudas alla partiskt, i synnerhet vad gäller den

deltagande lufttrafikföretag utan ordning i vilken informationen pre-

diskriminering; senteras.

c) annan information från det dato- 2. En systemleverantör skall inte riserade bokningssystemet skall

avsiktligt eller av oaktsamhet visa ställas till förfogande efter sam-

oriktig eller vilseledande informa- tycke från det berörda lufttrafik-

tion och i synnerhet får, med förbe- företaget och under förutsättning

håll för artikel 9.5, 167

att en överenskommelse träffats derrättelse, skall den utan dröjsmål

mellan en systemleverantör och fastställa huruvida diskriminering i Bilaga I

deltagande lufttrafikföretag; den mening som avses i punkterna 1 d) personlig information om cen och 2 föreligger. Om så befinns vara

konsument härrörande från en fallet, skall kommissionen infor-

resebyrå får bara med konsu- mera alla systemleverantörer eller

mentens medgivande göras till- de berörda lufttrafikföretagen i ge-

gänglig för andra som inte är be- menskapen liksom medlemsstaterna

rörda av transaktionen. om detta. Om diskriminering i den

mening som avses i punkt 1 cller 2

inte föreligger, skall kommissionen Antikel 7

informera systemleverantören eller 1. Förpliktelserna för en systemle- de berörda lufttrafikföretagen om verantör enligt artikel 3 — 6 gäller det. inte mot ett moderföretag i ett tredje

Artikel 8 land, i den mån företagets datoriserade bokningssystem inte står i över- 1. Ett moderföretag eller deltaensstämmelse med denna förord- gande lufttrafikföretag får inte till en ning eller inte erbjuder gemenska- abonnents användning av något visst pens lufttrafikföretag en behandling datoriserat bokningssystem knyta som är likvärdig med den som till- någon provision eller annan förmån lämpas enligt denna förordning. för att sälja eller utställa biljetter för

företagets lufttransportprodukter. 2. Förpliktelserna enligt artikel 8 för moderföretag och deltagande 2. Ett moderföretag celler deltalufttrafikföretag gäller inte mot ett gande lufttrafikföretag får inte kräva datoriserat bokningssystem som att cn abonnent använder ett visst kontrolleras av Iufttrafikföretag i ett datoriserat bokningssystem för att tredje land, i den mån ett moder- sälja eller utställa biljetter för en företag eller ett deltagande lufttra- lufttransportprodukt som företaget fikföretag inte beviljas en behend- självt direkt eller indirekt levererar. ling i detta land som är likvärdig

3. Punkterna It och 2 hindrar inte att med den som tilllämpas enligt denna

ett lufttrafikföretag kan ställa särförordning och enligt kommissio-

skilda villkor för att godkänna en renens förordning (EEG) nr 2672/88.

sebyrå som sin agent med rätt att 3. En systemleverantör eller ett sälja och utställa biljetter för företalufttrafikföretag som ämnar åberopa gets Jufttransportprodukter. bestämmelserna i punkt 1 eller 2 måste underrätta kommissionen om elriikel 9 sina avsikter och skälen för dessa sc-

1. En systemleverantör skall utan

nast 14 dagar före en sådan åtgärd. I

diskriminering ställa samtliga distriundantagsfall kan kommissionen på

butionstjänster i ett datoriserat bokbegäran av den berörda leverantö-

ningssystem till förfogande för alla ren eller det berörda lufttrafikföre-

abonnenter. taget dispensera från 14-dagarsregeln. 2. En systemleverantör får inte

kräva att en abonnent ingår ett ex- 4. När kommissionen mottar en un-

klusivavtal och får heHer inte varken 168

direkt eller indirekt hindra en abon- den för den tjänst som tillhandahålls nent från att abonnera på eller an- och utnyttjas och skall i synnerhet Bilaga I vända andra system. vara desamma för samma service-

nivå. 3. En systemleverantör som cerbjuder någon av abonnenterna en servi- 2. En systemleverantör skall på beecförbättring skall erbjuda alla gäran lämna intresserade parter abonnenterna denna förbättring uppgifter om tillämpade metoder utan diskriminering. och avgifter, om erbjudna system-

tjänster samt om de kriterier för re-

4. En systemleverantör får inte

digering och textbildspresentation ställa upp oskäliga villkor i ett avtal

som används. Denna bestämmelse med en abonnent, och en abonnent

förpliktar emellertid inte en systemfår alltid säga upp sitt avtal med cen

leverantör att lämna information systemleverantör utan påföljd med

som är äganderättsligt skyddad, till en uppsägningstid som inte behöver

exempel programvara. överstiga tre månader, dock att den tidigast får löpa ut vid utgången av 3. Alla deltagande lufttrafikföretag det första avtalsåret. och abonnenter skall utan diskrimi-

nering underrättas om alla föränd- 5. En systemleverantör skall säker-

ringar av avgiftsnivåer, villkor eller ställa antingen på teknisk väg eller

tjänster som erbjuds och grunden genom avtalet med abonnenten att

för dessa förändringar. en primär textbild tillhandahålls för varje enskild transaktion och att

Anikel 11 abonnenten inte behandlar det material som levereras av de datorise- 1. Kommissionen skall, efter mottarade bokningssystemen på ett sätt gande av klagomål eller på eget inisom skulle leda till att konsumen- tiativ, inleda förfaranden för att få terna får oriktig, vilseledande eller överträdelser av bestämmelserna i diskriminerande information. denna förordning att upphöra. Abonnenten får emellertid för en

2. Klagomål kan lämnas in av enskild transaktion omgruppera data eller använda alternativa text- a) medlemsstater, bilder för att tillmötesgå en kunds b) fysiska eller juridiska personer Önskan. som gör gällande eu rättmätigt

intresse. 6. En systemleverantör får inte ålägga en abonnent någon skyldig-

3. Kommissionen skall omedelbart het att acceptera ett erbjudande om teknisk utrustning men kan kräva att sända medlemsstaterna kopior av

en utrustning som är kompatibel klagomålen och framställningarna

med hans eget system används. och av alla relevanta dokument som

sänts till den eller som den sänder ut Anikel 10 under förfarandenas gång.

1. De avgifter som begärs av en sy-

Artikel 12 stemleverantör får inte vara diskriminerande och skall stå i ett rimligt 1. Kommissionen får när den fullgör förhållande till anskaffningskostna- de uppdrag som tilldelas den genom

denna förordning inhämta all nöd- 169

vändig information från medlems- stället; staterna och från företag och sam- d) gå in i vilka lokaler, på vilken Bilaga 1 manslutningar av företag. mark och i vilka fordon som helst

som används av företag eller 2. Kommissionen får fastställa en

sammanslutningar av företag. tidsgräns, som inte får understiga en

månad, för när den begärda infor-

mationcen skall vara inlämnad. 2. De av kommissionen bemyndi-

gade tjänstemännen skall utöva sina 3. När kommissionen sänder en be-

befogenheter efter uppvisandet av gäran om information till ett företag

ett skriftligt bemyndigande, i vilket eller en sammanslutning av företag,

ämnet för och syftet med undersökskall den samtidigt sända en kopia

ningen anges liksom de påföljder av denna begäran till den medlems-

som stadgas i artikel 16.1 för de fall stat inom vars territorium företaget

då begärda räkenskaper eller andra celler sammanslutningen av företag

affärshandlingar företes i ett ofullhar sitt huvudkontor.

ständigt skick. I god tid före under- 4. I sin begäran skall kommissior.en sökningen skall kommissionen unange den rättsliga grunden för och derrätta den medlemsstat inom vars syftet med sin begäran samt de på- territorium undersökningen skall följder som stadgas i artikel 16.1 för företas om undersökningen och om den som lämnar oriktig information. de bemyndigade tjänstemännens

identitet. 5. Det åvilar ägarna till företagen eller deras representanter och i fråga 3. Företag och sammanslutningar om juridiska personer eller företag, av företag skall underkasta sig un-

firmor eller sammanslutningar, som dersökningar som kommissionen inte är juridiska personer, den per- fattat beslut om. I beslutet skall anson som är bemyndigad att företräda ges ämnet för och syftet med underdem enligt lag eller enligt deras be- sökningen samt datum då den skall stämmelser att lämna den begärda inledas och upplysning lämnas om informationen. de påföljder som stadgas i artikel

16.1 och om rätten att få beslutet Antikel 13

omprövat av domstolen.

1. Kommissionen får när den fullgör 4. Kommissionen fattar de i punkt 3

de uppdrag som tilldelas den enligt

nämnda besluten efter konsultation denna förordning företa alla erfor-

med den medlemsstat inom vars terderliga undersökningar hos företag

ritorium undersökningen skall föreoch sammanslutningar av företag.

tas. För detta ändamål skall tjänstemän

5. Tjänstemän i den medlemsstat befullmäktigade av kommissionen ha befogenhet att: inom vars territorium undersök-

ningen skall företas kan på begäran a) granska räkenskaperna = och

av denna medlemsstat eller kommisandra affärshandlingar; sionen lämna kommissionens tjäns-

b) ta kopior av eller göra utdrag ur

iemän den hjälp de behöver för att

räkenskaper och andra affärs-

utföra sitt uppdrag.

handlingar;

6. I de fall då ett företag motsätter c) kräva muntliga förklaringar på

sig en undersökning som beordrats 2. Kommissionen skall samtidigt enligt denna artikel, skall den be- sända en kopia av sitt beslut till be- Bilaga 1 rörda medlemsstaten lämna de av hörig myndighet i den medlemsstat kommissionen bemyndigade tjäns- inom vars territorium företaget eller temännen den hjälp som behövs för sammanslutningen av företag har att göra det möjligt för dem att ut- sitt huvudkontor. föra sin undersökning.

Artikel 16 Artikel 14

1. Kommissionen kan genom beslut 1. Den information som kommer ålägga företag eller sammanslutfram som ett resultat av tillämp- ningar av företag sanktionsavgifter ningen av artiklarna 12 och 13 får på 1000 till 50 000 ecu om de uppsåtendast användas för de syften som Jigen eller av oaktsamhet anges i den aktuella begäran eller

a) i ett svar på en begäran enligt arundersökningen.

tikel 12 lämnar oriktiga upplys- 2. Utan att det inskränker tillämp- ningar eller inte lämnar upplysligheten av artiklarna 11 och 20 får ningarna inom den fastställda kommissionen och behöriga myn- tidsramen; digheter inom medlemsstaterna b) under pågående undersökningar samt deras tjänstemän och övriga företer de begärda räkenskaanställda inte röja information som perna eller andra affärshandomfattas av tystnadsplikt och som de lingar i ofullständigt skick eller har fått vid tillämpning av denna för- vägrar att underkasta sig en unordning. dersökning enligt artikel 13.1. 3. Punkterna 1 och 2 hindrar inte att allmän information eller redogörel- 2. Kommissionen kan genom beslut ser som inte innehåller upplysningar ålägga systemleverantörer, moderom enskilda företag eller samman- företag, deltagande lufttrafikföretag slutningar av företag offentliggörs. och/eller abonnenter sanktionsav-

gifter för överträdelser av denna för- Antikel 15

ordning på högst 10 procent av den 1. Om ctt företag eller en samman- årliga omsättningen i den relevanta slutning av företag inte tillhandahål- verksamheten vid det berörda föreler den begärda informationen inom taget. den tidsram som fastställts av kom- Då sanktionsavgiftens storlek missionen eller tillhandahåller ofull- fastställs, skall hänsyn tas till både ständig information, skall kommis- hur allvarlig överträdelsen är och sionen genom beslut kräva att infor- hur Jänge den pågått. mationen överlämnas. I beslutet

3. Beslut som fattas enligt punkskall anges vilken information som

terna 1 och 2 är inte av straffrättslig begärs samt fastställas en lämplig

karaktär. tidsgräns inom vilken den skall överlämnas och lämnas upplysning om Anikel 17 de påföljder som stadgas i artikel

Domstolen har oinskränkt domsrätt 16.1 liksom om rätten att få beslutet

1 den mening som avses i fördragets omprövat av domstolen.

artikel 172 att ompröva beslut var- 171

igenom kommissionen har ålagt en ÅAntikel 21

sanktionsavgift; den kan undanröja, Bilaga I

1. Denna förordning skall tillämpas reducera eller höja sanktionsavgif-

från den 1 augusti 1989 på alla datoten.

riserade bokningssystem för regel-

bunden lufttrafik för befordran av Anikel 18

passagerare. Vid tillämpning, av artikel 16 skall

2. Utan hinder av punkt 1 skall arcecun ha det värde som har fastställts

tiklarna 5.3 och 9.5 inte tilllämpas för utarbetandet av Europeiska 2e-

förrän den 1 januari 1990 på datorimenskapernas allmänna budget en-

serade bokningssystem som har ctaligt artiklarna 207 och 209 i fördra-

blerat sina centrala administrationer get.

och huvudkontor i gemenskapen Artikel 19 före den 1 augusti 1989. Kommissio-

nen kan bevilja ytterligare 12 måna- 1. Innan kommissionen fattar be-

ders uppskov för datoriserade bokslut enligt artikel 16, skall den ge de

ningssystem som av tekniska skäl berörda företagen eller sammanslut-

inte kan uppfylla dessa villkor den ningarna av företag tillfälle att bli

1 januari 1990. hörda om de förhållanden som kom-

missionen har eller har haft invänd- Artikel 22 ningar mot.

Denna förordning inskränker inte 2. Om kommissionen eller med- tillämpningen av nationell lagstiftlemsstaternas behöriga myndigheter ning om säkerhet, allmän ordning

anser det nödvändigt, kan de också eller dataskydd.

höra andra fysiska cller juridiska

Artikel 23 personer. Framställningar från sådana personer om att bli hörda skall

Rådet skall besluta om revidering av bifallas, när de visar att de har till-

denna förordning senast den 31 deräckliga intressen i saken.

cember 1992 på grundval av ett för-

slag från kommissionen vilket skall Anikel 20

överlämnas senast den 31 mars 1992 1. Kommissionen skall offentlig- tillsammans med en redogörelse för

göra de beslut som den fattar enligt tillämpningen av denna förordning. artikel 16.

Denna förordning är till alla delar 2. Offentliggörandet skall ge upp- bindande och direkt tillämplig i alla

lysning om parternas namn och be- medlemsstater.

slutets huvudsakliga innehåll; vid of-

fentliggörandet skall hänsyn tas till Utfärdad i Bryssel den 24 juli 1989.

företagens rättmätiga intresse av att

På rådets vägnar skydda sina affärshemligheter.

H. NALLET

Ordförande

de berörda = lufttrafikföretagens Bilaga 1 BILAGA

identitet inte är fullständig, skall

detta tydligt anges på den aktuella

KRITERIER FÖR ATT

textbilden.

FASTSTÄLLA

ORDNINGSFÖLJDEN Kriterier för regelbunden lufttrafik

1. Flygmöjligheterna i regelbunden

lufttrafik den dag eller de dagar som Allmänna kriterier

efterfrågas skall presenteras i föl- 1. En primär textbild skall, då det är jande ordning på primära textbilder

praktiskt möjligt, omfatta delta- såvida inte cn konsument begär en gande lufttrafikföretags indirekta annan ordning för en enskild trans-

flygningar genom att det visar minst aktion:

nio anslutningsorter. Ett deltagande

i) alla non-stop direktflygningar lufttrafikföretag kan begära att en

mellan de två orter som berörs, indirekt flygning tas med om linjen

ii) andra direktflygningar, som inte inte överstiger storcirkelavståndet

innebär byte av flygplan, mellan mellan de två flygplatserna med 130

de två orter som berörs, procent. Anslutningsorter med lin-

iii) indirekta flygningar. jer som överstiger 130 procent behöver inte visas.

En konsument skall minst kunna 2. En systemleverantör får inte an-

kräva att ordningsföljden på den privända skärmutrymmet i sina pri-

mära textbilden är fastställd efter mära textbilder på ett sådant sätt att

avgångs- eller ankomsttid och/eller exponeringen av en särskild resc-

efter restiden. Om konsumenten

möjlighet överdrivs eller så att orca-

inte uttrycker något önskemål, skall listiska resemöjligheter presenteras.

ordningsföljden på en primär text-

3, I de fall då en systemleverantör bild vara fastställd efter avgångstid väljer att presentera information om för grupp i) och efter restiden för

tidtabeller och biljettpriser för flyg- grupperna ii) och iii).

förbindelser mellan två orter för

2. Det skall klart framgå vilka flyglufttrafikföretag, som inte är delta-

ningar som innebär mellanlandgande lufttrafikföretag, skall denna

ningar, flygplansbyte, byte av flyginformation vara riktig och inte vil-

plats och/eller har gemensam linjeseledande eller diskriminerande och

beteckning. Flygningar med gemenpresenteras på samma sätt som in-

sam linjebeteckning skall behandlas formationen om de övriga lufttrafik-

som indirekta flygningar. företagen.

4, Om informationen beträffande

Rådets direktiv

Bilaga 1 av den 16 december 1980 om framtida samarbete och ömsesidig hjälp mellan medlemsstater vid undersökningar av luftfartsolyckor

(80/1266/EG)

Bilaga 1

av den 16 december 1980

om framtida samarbete och ömsesidig hjälp mellan medlemsstater vid undersökningar av luftfartsolyckor (80/1266/EG)

HÄRIGENOM EUROPEISKA FÖRESKRIVS

GEMENSKAPERNAS FÖLJANDE:

RÅD HAR ANTAGIT

Artikel I

DETTA DIREKTIV

1. Om ett civilt luftfartyg är inblanmed beaktande av Fördraget om

dat i en olycka, skall varje medlemsupprättandet av Europeiska ekono-

stat för att lämna ömsesidig hjälp på miska gemenskapen, särskilt artikel :

begäran av den medlemsstat som le- 84.2 i detta och

der undersökningen bemöda sig om

med beaktande av följande:

att inom gränserna för sina möjlig-

Moderna tunga luftfartyg blir

heter och i den mån det är lämpligt ständigt mer tekniskt komplicerade;

ställa till förfogande enligt kapitel 5 i bilaga 13 till konventionen angående internätionell a) installationer, resurser och utcivil luftfart åligger det de fördrags- rustning som tillhör statens mynslutande staterna att på begäran av digheter för: behörig medlemsstat omedelbart -den tekniska undersökningen låta oberoende experter från många av vrakdelar, luftfartygsutrustolika tekniska och operativa områ- ning och andra föremål som är av den undersöka olyckor där sådana betydelse för undersökningen, luftfartyg är inblandade. —- utvärdering av information

Alla medlemsstater kan inte stän- från färdskrivare och annan ap-

digt eller i full utsträckning hålla till- paratur för registrering av flygpa-

gänglig den specialiststab eller den rametrar, kommunikation och lämpliga tekniska utrustning som ljudvarning 1 förarkabinen och fordras för att undersöka större - elektronisk lagring och utvärolyckor. dering av data om luftfarts-

Den enhetliga tekniska utveck- olyckor. lingen och prestationsnivån på luft- b) experter på undersökningar av fartens område inom medlemssta- luftfartsolyckor som kan påtaga terna gör det möjligt för dem att sig speciella uppgifter men dock samarbeta när det gäller att under- endast då en undersökning insöka och förebygga luftfartsolyckor. letts till följd av en större olycka.

I över 90 procent av olyckorna är

2. Denna ömsesidiga hjälp bör så luftfartyg med en tillåten startvikt på

långt möjligt lämnas kostnadsfritt. högst 5700 kg inblandade; för säkerheten inom luftfarten och för att

Arnikel 2 förebygga olyckor är det tillrådligt att också utbyta information om Medlemsstaterna skall regelbundet dessa olyckor.

underrätta varandra om olyckstill-

bud som inte lett till någon olycka Anrtikel 3

och om resultaten av undersök-

Efter samråd med kommissionen Bilaga 1 ningar av olyckor som luftfar:yg

skall medlemsstaterna vidta de åtmed en tillåten startvikt på högst

gärder som är nödvändiga för att ge- 5700 kg varit inblandade i, förutsatt

nomföra detta direktiv från den 1 att sådana resultat är tillgängliga i cn

juli 1981. form som motsvarar det formulär för rapportering av olycks-/olycks-

Artikel 4 tillbudsdata som utarbetats av Internationella civila luftfartsorganisatio- Detta direktiv riktar sig till mednen. lemsstaterna.

Sådan information och sådana re- Utfärdat i Bryssel den 16 decemsultat skall utväxlas i den mån de bi- ber 1980.

drar till att förbättra säkerheten inom luftfarten och till att förebygga På rådets vägnar olyckor.

Colette FLESCH

Ordförande

av den 20 december 1979 Bilaga I om begränsning av buller från underljudsluftfartyg

(80/51/EEG)

12 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 29

Bilaga 1

av den 20 december 1979

om begränsning av buller från underljudsluftfartyg

(80/51 EEG)

HÄRIGENOM

EUROPEISKA

FÖRESKRIVS

GEMENSKAPERNAS

FÖLJANDE:

RÅD HAR ANTAGIT

Arnikel I

DETTA DIREKTIV

Varje medlemsstat skall säkerställa med beaktande av Fördraget om

att civila luftfartyg som hör till nåupprättandet av Europeiska ckono-

gon av de kategorier som anges 1 bimiska gemenskapen, särskilt artikel

laga 16 till konventionen angående 84.2 i detta,

internationell civil luftfart, tredje ut-

med beaktande av det utkast till

gåvan (juli 1978) och som är regidirektiv som överlämnats av kom-

strerade inom medlemsstatens terrimissionen,

torium inte får användas där om inte

med beaktande av Europaparla-

medlemsstaten har utfärdat miljömentets yttrandet,

värdighetsbevis efter tillfredsstäl-

med beaktande av Ekonomiska

lande utredning om att luftfartyget och sociala kommitténs yttrance?,

uppfyller krav som minst motsvarar och

tillämpliga normer i del II, kapitel 2,

med beaktande av följande:

3, 5 celler 6 i ovannämnda bilaga. Av Europeiska gemenskaperaas

handlingsprogram på miljöområcet?

ÅAnikel 2 framgår tydligt bullerproblemets be-

tydelse och i synnerhet behovet av I. De dokument som utgör bevis om

att vidta åtgärder mot buller orsakat miljövärdighet enligt artiklarna 1, 3,

av lufttrafik. 4 och 5 kan ha formen av separata

Rådets program för prioriteringar miljövärdighetsbevis eller en lämp-

vid undersökning av lufttransport- lig förklaring i en annan handling

frågor omnämner cmissioner från som godkänts av registreringsstaten luftfartyg inklusive buller.

och som enligt denna stats bestäm-

Buller från luftfartyg bör minskas

melser skall medföras i luftfartyget. under hänsynstagande till miljöfak-

Dokumenten skall minst innehålla törer, tekniska möjligheter och ecko-

följande upplysningar: nomiska konsekvenser.

a) registreringsstat och luftfartygets

Ett lämpligt sätt att minska derna

registreringsbeteckning, olägenhet skulle vara att fastställa

b) tillverkarens serienummer, en gräns för bulleremissioner från

c) tillverkarens typ- och modellbekällan baserad på de normer som

teckning, uppställts av Internationella civila

d) uppgift om alla ytterligare ändluftfartsorganisationen.

ringar som gjorts för att uppfylla

de normer som gäller för miljö-

värdighetsbeviset, 1 EGT nr C 178, 2.8.1976, s. 61. 2 EGT nr C 299, 18.12.1976, s. 61. e) de högsta vikter vid vilka det är 3 EGT nr C 112, 20.11.1973, s. 1. 178

visat att normerna för miljövär- i punkt 1 kan medlemsstaterna bedighetsbeviset uppfylls, sluta att medge registrering av så- Bilaga 1

f) för flygplan för vilka ansökan om dana i punkt 1 omnämnda propel-

utfärdande av bevis har inläm- lerdrivna flygplan från en annan nats den 6 oktober 1977 celler sc- medlemsstat efter det datum som narc: den (de) bullernivå(er) och anges i punkt 2 om de försäkrar sig dess (deras) 90-procentiga konfi- om att sådana flygplan endast andensintervall(er) på den (de) re- vänds inom deras egna territorier elferenspunkt(er) — för — vilken ler inom territorier tillhöriga stater (vilka) det har visats att nor- som samtycker till det. merna för miljövärdighetsbeviset uppfylls. Artikel 4

2. Medlemsstaterna skall erkänna 1. Från föreskrifterna i artikel 3 ungiltigheten av de dokument som om- dantas: nämns i punkt 1 och som har utfär-

i) luftfartyg som inte uppfyller de dats av behöriga myndigheter i en

gällande normerna för miljövärregistreringsstat som samtidigt är cn

dighetsbevis när de kan utrustas medlemsstat.

så att de uppfyller dessa normer,

förutsatt att Arntikel 3

a) lämplig utrustning finns för 1. Medlemsstaterna skall säkerställa ombyggnad av luftfartygsatt civila, propellerdrivna flygplan typen i fråga, med en godkänd startvikt på högst b) luftfartyg, som förses med så- S700kg och civila jetmotordrivna dan utrustning, kan uppfylla underljudsflygplan, som inte tillhör de normer som krävs för milnågon av de kategorier som anges i jövärdighetsbevis, bilaga 16 till konventionen angående c) sådan utrustning faktiskt finns internationell civil luftfart, tredje ut- tillgänglig, och gåvan (juli 1978) och som använder d) utrustningen har beställts; flygplatser belägna i någon med- den ifrågavarande utrustningen lemsstat, för att bli godkända upp- skall anbringas inom två år från fyller krav som minst motsvarar till- registreringsdatum; lämpliga normer i del TI, kapitel 2 cl- ji) luftfartyg, som före den 1 juli ler 6 i ovannämnda bilaga då de 1979 har använts i cn medlemsförsta gången registreras inom deras stat till följd av avbetalnings- elterritorier. ler hyresavtal som har ingåtts se-

nast detta datum och som därför 2. Punkt 1 skall tillämpas från föl-

har varit registrerade i en annan jande datum:

stat än den i vilken de används.

= propellerdrivna flygplan: senast

sex månader efter dagen för an- 2. Medlemsstaterna kan undanta mälan av detta direktiv, luftfartyg som inte uppfyller gäl-

= jetmotordrivna underljudsflyg- lande krav för miljövärdighetsbevis

plan: senast en månad cfter da- från bestämmelserna i artikel 3 i fölgen för anmälan av detta dirck- jande fall: tiv.

a) luftfartyg som ersätter ett mot-

3. Utan hinder av vad som föreskrivs 179

svarande antal luftfartyg om 2. Medlemsstaternas behöriga myn-

dessa har förstörts genom olycks- digheter kan medge tillfälliga un- Bilaga 1

händelse och inte kan ersättas dantag från bestämmelserna i punkt

med likvärdiga luftfartyg med 1 om ifrågavarande lutttrafikföretag

miljövärdighetsbevis då sådana åtar sig att ersätta de berörda flyg-

inte finns tillgängliga på markna- planen senast den 31 december 1988

den, förutsatt att ersättningsluft- med andra på marknaden tillgäng-

fartygen registreras inom ett år liga flygplan som uppfyller krav som

efter olyckan i fråga. minst motsvarar bullernormerna i b) luftfartyg av historiskt intresse, del II, kapitel 3 i bilaga 16 till konc) luftfartyg beträffande vilka ifrå- ventionen angående internationell

gavarande lufttrafikföretag visar civil luftfart, tredje utgåvan (juli

att deras fortsatta verksamhet 1978). annars skulle skadas i en orimlig omfattning, dock att luftfartygen

Anikel 6 skall avföras ur registret senast

den 31 december 1984. I särskilda enskilda fall kan med-

lemsstater tillåta tillfällig använd-

ning inom sina territorier av luftfar- En medlemsstat kan emellertid

tyg som inte kan sättas i trafik på kräva att ett luftfartyg som avses i b

grund av de övriga bestämmelserna eller c i denna punkt skall uppfylla

1 detta direktiv. bestämmelserna i artikel 3 om det använder flygplatser i denna med-

Antikel 7 lemsstat. De medlemsstater som kräver att sådana luftfartyg uppfyl- Medlemsstaterna skall bemöda sig ler bestämmelserna i artikel 3 skall om att vidta lämpliga åtgärder för att underrätta de övriga medlemssta- säkerställa att luftfartyg som inte är terna och kommissionen om detta. registrerade i en medlemsstat men

som använder flygplatser inom deras Anikel 5 territorier uppfyller krav som är

minst lika stränga som de krav med- 1. Med förbehåll för artikel 1 skall

lemsstaternas luftfartyg skall uppvarje medlemsstat säkerställa att ci-

fylla enligt artikel 1—06. vila jetmotordrivna underljudsflygplan med en maximal godkänd startvikt på över 20 ton som är registre- Artikel 8 rade inom medlemsstatens territo-

1. Med förbehåll för artikel 3.1 skall rium inte får användas inom denna

medlemsstaterna sätta i kraft de bestats territorium efter den 31 decem-

stämmelser som är nödvändiga för ber 1986 om inte medlemsstaten har

att följa detta direktiv senast sex måutfärdat miljövärdighetsbevis efter

nader efter dagen för anmälan och tillfredsställande utredning om att

skall genast underrätta kommissioflygplanet uppfyller krav som minst

nen om detta. motsvarar normerna i del TI, kapitel

2. Medlemsstaterna skall se till att 2 i bilaga 16 till konventionen angende internationell civil luftfart, texterna till centrala bestämmelser i tredje utgåvan (juli 1978). nationell lagstiftning som de antar

inom det område som omfattas av 180

missionen. Bilaga I Artikel 9 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 20 december 1979. På rådets vägnar J. TUNNEY Ordförande

I18l

Rådets direktiv

av den 4 december 1989 Bilaga 1

om begränsning av buller från civila jetmotordrivna

underljudsflygplan

(89/629/EEG)

RÅDETS DIREKTIV

av den 4 december 1989

om begränsning av buller från civila jetmotordrivna underljudsflygplan

(89/629/EEG)

Av curopeiska gemenskapernas EUROPEISKA handlingsprogram på miljöområdet"

GEMENSKAPERNAS framgår tydligt bullerproblemets be-

tydelse och i synnerhet behovet av

RÅD HAR ANTAGIT

att vidta åtgärder mot buller orsakat

DETTA DIREKTIV

av lufttrafik. med beaktande av Fördraget om

Buller från flygplan bör minskas upprättandet av Europeiska ckono-

ytterligare under hänsynstagande till miska gemenskapen, särskilt artikel

miljöfaktorer, tekniska möjligheter 84.2 i detta,

och ekonomiska konsekvenser.

med beaktande av kommissionens

Det är därför lämpligt att beförslag!,

gränsa rätten att registrera civila jet-

med beaktande av Europaparla-

motordrivna underljudsflygplan i

mentets yttrande”,

medlemsstaterna till sådana som

med beaktande av Ekonomiska

uppfyller normerna i del II, kapitel och sociala kommitténs yttrande”,

3, volym Ii bilaga 16 till konventivoch

nen angående internationell civil

med beaktande av följande:

luftfart, andra utgåvan, 1988; i för-

Tillämpningen av - bulleremis-

bindelse med att ett område utan sionsnormer på civila jetmotor-

inre gränser upprättas är det rimligt drivna underljudsflygplan har bety-

att från denna regel om begränsad dande följder för lufttransporter, i

rätt till registrering undanta flygplan synnerhet då dessa normer medför

som är registrerade i medlemsstabegränsningar beträffande vilken

terna den 1 november 1990; på typ av flygplan som lufttrafikföreta-

grund av den rörelsefrihet en sådan gen får använda, främjar investe-

regel medför är det viktigt att unringar i de modernaste och minst

dantagen begränsas och att de som bullrande flygplan som finns till-

medges noggrant följs och tidsbegängliga och underlättar att befintlig

gränsas. kapacitet, inklusive flygplatsernas

För att uppnå detta syfte bör det kapacitet, utnyttjas bättre; i direktiv

som cen komplettering av de befint-

80/51/EEG”, i dess lydelse enligt di-

liga reglerna införas gemensamma

rektiv 83/206/EEG”, fastställs grän-

regler inom rimlig tid för att säkerser för emission av buller av sådant

ställa att det används ett samordnat slag.

tillvägagångssätt inom hela gemen-

Rådets program för prioriteringar

skapen; detta är särskilt betydelsevid undersökning av lufttransport-

fullt med hänsyn till de steg som nyfrågor omnämner emissioner från

ligen tagits för att liberalisera den flygplan inklusive buller.

europeiska lufttrafiken.

VEGT nr C 37, 14.2.1989, s. 6. Det arbete som gemenskapen har EGT nr C 158, 26.6.1989, s. 492.

genomfört i samarbete med audra 3 EGT nr C 221, 28.8.1989, s. 1. SEGT nr L 18, 24.1.1980, s. 26. SEGT nr L 117, 4.5.1983, s. 15. S EGT nr C 328, 17.12.1987, s. 1.

internationella organisationer har 3. Det territorium som nämns i visat att en begränsning i rätten att i punkt 1 omfattar inte de utomeuro- Bilaga 1 medlemsstaterna — registrera = flyg- peiska departement som omnämns i plan, som inte uppfyller normerna fördragets artikel 227.2. för miljövärdighetsbevis i kapitel 3 1 ovannämnda bilaga 16, sedd isale- Antikel 3 rad har en begränsad påverkan på

Medlemsstaterna skall vidta nödmiljön och därför endast bör ses som

vändiga åtgärder för att säkerställa ett första steg,som skall följas av åt-

att den avsikt som anges i artikel 1.1 gärder för att begränsa rätten att an-

inte kringgås, till exempel genom vända flygplan som inte uppfyller

någon form av hyresavtal. normerna I kapitel 3 i ovannämnda bilaga 16.

Artikel 4

Medlemsstaterna får medge undan-

HÄRIGENOM

tag från bestämmelserna i artikel 2

FÖRESKRIVS

för

FÖLJANDE:

a) flygplan av historiskt intresse, Artikel I

b) flygplan som ett lufttrafikföretag 1. Avsikten med detta direktiv är att i en medlemsstat har använt före fastställa strängare regler för be-

den I november 1989 enligt ännu gränsning av buller från civila jetmo-

gällande avbetalnings- eller hytordrivna underljudsflygplan.

resavtal och som i detta samman- 2. Direktivet gäller inte för flygplan hang har repistrerats i ett tredje med cen startmassa på högst land, 34000 kg och med cen kapacitet på c) flygplan som hyrts ut till ett lufthögst 19 säten. trafikföretag i ett tredje land och

vilka av den anledningen tillfäl-

ligt har avförts ur en medlems- Anikel 2

stats register, 1. Medlemsstaterna skall säkerställa d) ett flygplan som ersätter ett anatt från den 1 november 1990 civila nat flygplan, vilket förstörts gejetmotordrivna underljudsflygplan nom olyckshändelse och vilket som registrerats inom deras territo- lufttrafikföretaget inte kan crrier efter detta datum inte får använ- sätta med ett likvärdigt flygplan das inom deras territorier eller irom med miljövärdighetsbevis enligt en annan medlemsstats territor:um artikel 2.1, som finns tillgängligt om de inte beviljats miljövärdighets- på marknaden, förutsatt att crbevis enligt normer som minst mot- sättningsflygplanet — registreras svarar normerna i del II, kapitel 3 i inom ctt år efter olyckan, volym 1 i bilaga 16 till konventionen e) flygplan med motorer med ett angående internationell civil luft- genomströmningsförhållande fart, andra utgåvan 1988. (by-pass ratio) på 2 eller däröver.

2. Punkt 1 gäller inte för flygplan som införts i medlemsstaters natio- Anrikel 5 nella register den I november 1590.

Medlemsstaterna får medge undan- '

tag från bestämmelserna i artikel 2

under cen inledande period på högst Artikel 8 tre år, vilken kan förnyas för högst Detta direktiv riktar sig till medtvå år åt gången, förutsatt att sådana lemsstaterna. undantag upphör att gälla senast den

Utfärdat i Bryssel den 4 december 31 december 19935, för 1989. = flygplan som är korttidshyrda

från ett tredje land, förutsatt att På rådets vägnar lufttrafikföretaget visar att detta är allmän praxis inom verksam- M. DELEBARRE hetsområdet och att den fortsatta Ordförande

verksamheten annars skulle ska-

das, = flygplan beträffande vilka ett lufttrafikföretag visar att den Förklaring från Förbundsrepubliken Tysklands fortsatta verksamheten skulle regering skadas orimligt om inte flygplanet fick användas. Rådet har mottagit följande meddelande från — Förbundsrepubliken Artikel 6 Tysklands regering:

1. En medlemsstat som medeer un- Förbundsrepubliken Tysklands redantag skall underrätta behöriga gering förklarade i samband med att myndigheter i medlemsstaterna och den deponerade sina ratifikationskommissionen om detta. instrument avseende Fördragen om upprättande av Europeiska gemen- 2. Medlemsstaterna skall erkänna de skaperna att dessa fördrag likaledes undantag som medgetts av andra gällde för Land Berlin. Den förklamedlemsstater enligt artiklarna 4 rade samtidigt att de rättigheter och och 5. det ansvar som tillagts Frankrike, Storbritannien och Förenta staterna Artikel 7 med avseende på Berlin inte påverkades. Med hänsyn till att civil luft- 1. Medlemsstaterna skall sätta i fart är ett av de områden där de kraft de lagar och andra författnämnda staterna uttryckligen har ningar som är nödvändiga för att förbehållit sig befogenheter med avfölja detta direktiv före den 30 sepseende på Berlin uttalar Förbundstember 1990. republiken Tysklands regering efter 2. Medlemsstaterna skall till kom- att ha konsulterat dessa staters regemissionen överlämna texterna till de ringar — att rådets — direktiv bestämmelser som de antar inom det 89/629/EEG om begränsning av bulområde som omfattas av detta dirck- ler från civila jetmotordrivna undertiv. ljudsflygplan inte omfattar Fand Berlin.

Rådets direktiv Bilaga I av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang (90,314/EEG)

RÅDETS DIREKTIV

av den 13 juni 1990

om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang (90/314/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag!, i samarbete med Europaparlamentet?, med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande?, och med beaktande av följande:

Ett av gemenskapens huvudmål är att förverkliga den inre marknaden där turistsektorn är en väsentlig del.

Den nationella lagstiftningen i de olika medlemsstaterna om paketresor, semcesterpaket och andra paketarrangemang, nedan kallade ”resepaket',

uppvisar stora skillnader, och nationell praxis på detta område är mycket va-

rierande. Detta får till följd att researrangörer hindras att fritt tillhandahålla sina tjänster avseende rescpaket och leder till en snedvridning av konkurrensen mellan näringsidkare som är etablerade i olika medlemsländer.

Gemensamma regler för resepaket bidrar till att hindren undanröjs och möjliggör på så sätt en gemensam marknad för tjänster. De näringsidkare som är etablerade i en medlemsstat får då möjlighet att tillhandahålla sina tjänster i andra medlemsstater. Konsumenter inom gemenskapen kan på så sätt dra nytta av jämförbara villkor när de köper ett resepaket i en medlemsstat.

Punkt 36 b i bilagan till rådets resolution av den 19 maj 1981 om Europeiska ekonomiska gemenskapernas andra konsumentpolitiska program" anmodar kommissionen att studera bla turism och, om så bedöms lämpligt, lägga fram lämpliga förslag. Hänsyn skall därvid tas till förslagens betydelse för konsumentskyddet och till hur skillnaderna i medlemsstaternas lagstiftning inverkar på den gemensamma marknadens funktion.

I en resolution av den 10 april 19845 rörande ett gemenskapsprogram för turism välkomnade rådet kommissionens initiativ att fästa uppmärksamheten på turismens betydelse och uppmärksammade kommissionens första riktlinjer för ett gemenskapsprogram för turism.

Kommissionens skrivelse till rådet med titeln ”Nya impulser för konsumentskyddsprogrammet” som godkändes genom en resolution av rådet den 6 maj 1986" nämner, bland de åtgärder som kommissionen föreslår, i punkt 37 en harmonisering av lagstiftningen om resepakcet.

TEGT nr C 96, 12.4.1988, s. 5. 2 EGT nr C69, 20.3.1989, s. 102 och EGT nr C 149, 18.6.1990. 3 EGT nr C 102, 24.4.1989, s. 27. EGT nr C 165, 23.6.1981, s. 24. SEGT nr C115, 30.4.1984, s. 1. S EGT nr C 118, 7.3.1986, s. 28. 187

Turistnäringen spelar en allt större och viktigare roll för ekonomierna i medlemsstalerna. Systemet med resepaket utgör en väsentlig del av denna Bilaga I näring. Paketresebranschen i meclemsstaterna skulle stimuleras till en snabbare tillväxt och en högre produktivitet om åtminstone några gemensamma regler antogs för att ge den en gemenskapsdignitet. Detta skulle inte bara gynna medborgarna i gemenskapen när de köper resepaket arrangerade enligt dessa regler, utan även locka turister från länder utanför gemenskapen som söker fördelarna med en garanterad standard på resepaket.

Skillnaderna mellan de regler som skyddar konsumenterna i olika medlemsstater avhåller konsumenterna från att köpa resepaket i ett annat medlemsland.

Denna avhållande faktor är särskilt effektiv för att motverka att konsumenterna köper resepaket utanför sitt eget land. Den är mer effektiv än den skulle vara när det gäller andra tjänster, eftersom de tjänster som ingår i ett resepaket är av speciell karaktär. De kräver i allmänhet betydande förskottsbetalningar och innefattar tjänster i ett annat land än där konsumenten bor.

Konsumenten bör åtnjuta fördelarna av det skydd som detta direktiv medför oavsett om han är en direkt avtalspart, om ett resepaket har överlåtits på honom eller om han är medlem av en grupp på vars vägnar en annan person har ingått ett avtal om ett resepakcet.

Arrangören av ett resepaket och/eller återförsäljaren bör vara skyldig(a) att se till att informationen i det material som beskriver resan inte är vilseledande, och att tillgängliga broschyrer lämnar begriplig och korrekt information.

Konsumenten behöver få en redovisning av de avtalsvillkor som gäller för resepaketet. Detta kan lämpligen ske genom att alla avtalsvillkor anges i skrift eller dokumenteras på annat liknande sätt som är begripligt och tillgängligt för konsumenten, samt g2nom att han får en kopia av villkoren.

Det bör stå konsumenten fritt att under vissa omständigheter överlåta en bokning av ett resepaket till en annan person.

Det avtalade priset bör i princip inte kunna ändras utom i de fall då det uttryckligen sägs i avtalet att prisat får ändras uppåt eller nedåt. En sådan rätt att ändra priset bör alltid vara beroende av vissa villkor.

Det bör stå konsumenten fritt att under vissa förhållanden häva ctt avtal om ett resepaket före avresan.

De rättigheter som konsumenten 'har i de fall arrangören ställer in arrangemanget före överenskommet avgångsdatum bör definieras tydligt.

Om de avtalade tjänsterna i betydande omfattning inte utförs, eller arrangören, efter det att konsumenten har avrest, inser att en betydande del av de avtalade tjänsterna inte kommer att kunna tillhandahållas, bör arrangören ha vissa skyldigheter gentemot konsumenten.

Arrangören och/eller återförsäljaren bör inför konsumenten svara för att åtagandena fullgörs enligt avtalet. Dessutom bör arrangören och/eller'återförsäljaren vara ansvariga för skada för konsumenten vid avtalsbrott såvida detta inte orsakas av fel som varken begåtts av dem själva eller någon annan leverantör av tjänster.

I de fall arrangören och/eller återförsäljaren är ansvarig för brister vid full- . görande av avtalet, bör detta ansvar begränsas enligt de internationella kon- 188

ventioner som gäller för sådana tjänster, särskilt Warszawakonventionen av 1929 om internationella lufttransporter, Bernkonventionen av 1961 om järn- Bilaga I vägstransporter, Atenkonventionen av 1974 om sjötransporter och Pariskonventionen av 1962 om hotellvärdars ansvar. I fråga om annan skada än personskada bör det dessutom vara möjligt att begränsa ansvaret i det enskilda avtalet, dock förutsatt att sådana begränsningar inte är oskäliga. Vissa åtgärder bör vidtas för att informera konsumenterna och för att hantera klagomål.

Det skulle vara till fördel både för konsumenten och för arrangörer av resepaket om arrangörerna och/eller återförsäljarna var skyldiga att visa att de har tillförlitlig säkerhet i händelse av obestånd.

Det bör stå medlemsstaterna fritt att anta eller behålla strängare bestämmelser för paketresor i syfte att skydda konsumenten.

Antikel I Avsikten med detta direktiv är att inbördes närma medlemsstaternas lagar och andra författningar om resepaket som säljs eller bjuds ut till försäljning inom gemenskapens territorium.

Anikel 2 I detta direktiv avses med 1. resepaket: en i förväg ordnad kombination av minst två av nedanstående komponenter som säljs eller bjuds ut till försäljning till ett totalpris, om tjänsten varar längre än ett dygn eller inkluderar övernattning; a) transport; b) inkvartering; C) andra turisttjänster som inte är direkt knutna till transport eller inkvarte-

ring och som utgör en väsentlig del av resepaketet.

Alt olika delar i samma resepaket debiteras separat befriar inte arrangören eller återförsäljaren från skyldigheterna enligt detta direktiv; 2. arrangör av resepaket: cn person som inte enbart i enstaka fall anordnar resepaket och som direkt eller genom en återförsäljare säljer eller bjuder ut dem till försäljning; 3. återförsäljare: en person som säljer eller bjuder ut till försäljning ett resepaket som satts samman av en arrangör; 4. konsument: en person som köper eller överenskommer om köp av ett resepaket (”köparen”), eller varje person för vars räkning köparen överenskommer om köp av ett resepaket ("annan kontrahent”), eller en person till vilken köparen eller annan kontrahent överlåter resepaketet; 5. avtal: en överenskommelse mellan konsumenten och arrangören respek- : tive återförsäljaren.

Anikel 3 1. De beskrivningar av ett resepaket som arrangören eller återförsäljaren Bilaga I lämnar konsumenten, priset på resepaketet och eventuella andra villkor för avtalet får inte innehålla någon vilseledande information.

2. Om en broschyr tillhandahålls konsumenten skall den på ett läsligt, be-

gripligt och korrekt sätt innehålla såväl uppgift om priset som adekvat information om: a) resmål och transportmedel som används samt transportmedlets typ och

standard; b) typ av inkvartering, var inkvarteringen är belägen, kategori eller stan-

dard och utmärkande drag semt dess klassificering enligt det berörda

värdmedlemslandets regler; c) vilka måltider som ingår; d) resrutt; e) allmän information om pass- och visumkrav för medborgare i den eller de

medlemsstater som berörs och om hälsoformaliteter för resan och under

vistelsen på resmålet;

f) antingen det belopp eller den procentandel av priset som skall betalas vid

anmälan samt tidpunkten/tidpunkterna då resterande del av priset skall

betalas; g) det krävs att ett visst minsta antal personer anmäler sig för att resepaketet

skall genomföras och när konsumenten i så fall senast skall informeras

om att det ställts in.

Uppgifterna i broschyren är bindande för arrangören eller återförsäljaren såvida inte: — konsumenten, innan avtal träffas, tydligt och klart informeras om änd-

ringar i uppgifterna i broschyren. I detta fall skall broschyren innehålla

uppgift om att ändringar kan komma att ske, - ändringar genomförs senare som följd av en överenskommelse mellan par-

terna.

Antikel 4 1.a) Arrangören och/eller återförsäljaren skall, innan avtalet ingås, skrift-

ligen eller i annan lämplig form lämna konsumenten allmän informa-

tion om pass- och viseringsbestämmelser för medborgare i den eller

de medlemsstater som berörs. Särskilt gäller detta upplysning om hur

lång tid det tar att erhålla pass och visering. Information skall även

lämnas om de hälsoformaliteter som krävs för resan och vistelsen på

resmålet.

b) Likaså skall arrangören och/eller återförsäljaren i god tid före avresan

skriftligen eller i annan lämalig form informera konsumenten om föl-

jande:

i) — tid och plats för uppehåll under resan samt anslutande transporter

liksom om platsreservation etc., t.ex. hytt eller sovplats på båt el- 190

ler tåg, .

ii) namn, adress och telefonnummer till arrangörens och/eller åter- Bilaga I

försäljarens lokala representant eller om sådan inte finns till lokala

organ som en konsument kan kontakta om han behöver hjälp.

Om det inte finns några sådana lokala representanter eller organ

måste konsumenten i varje fall få ett telefonnummer att användas

i en nödsituation eller någon annan form av information som gör

det möjligt för honom att kontakta arrangören och/eller återförsäl-

jaren,

iii) när det gäller minderårigas resor eler utlandsvistelser, informa-

tion som möjliggör direktkontakt med barnet eller med ansvarig

person där barnet vistas,

iv) information om frivillig försäkring som täcker kostnaden för kon-

sumentcens avbeställning eller för assistans, inklusive hemtrans-

port, i händelse av olycks- eller sjukdomsfall. |

2. Medlemsstaterna skall se till att följande principer gäller för avtalet: a). Avtalet skall i tillämpliga delar uppfylla minimikraven i bilagan. b) Samtliga avtalsvillkor skall vara skriftliga eller utformade på något annat

för konsumenten begripligt och lättillgängligt sätt, och han skall få del av

dem innan avtalet ingås. Konsumenten skall få en kopia av avtalsvillko-

ren. c) Bestämmelsen enligt b får inte hindra sena beställningar eller avtal.

3. Om konsumenten blir förhindrad att delta i resepaketet får han överlåta sin bokning till en person som uppfyller alla de villkor som gäller för detta på villkor att han i rimlig tid före avresan underrättat arrangören eller återförsäljaren om sin avsikt. Den part som överlåter rescpaketet och den som tar över det skall solidariskt inför arrangören eller återförsäljaren ansvara för resterande betalning och för eventuella extra kostnader med anledning av överlåtelsen. 4.a) Det avtalade priset får inte ändras såvida inte avtalet uttryckligen

medger en ändring uppåt eller nedåt och exakt anger hur prisänd-

ringen skall beräknas och då endast när det gäller variationer i: —- transportkostnader, inklusive bränslekostnader,

- skatter och avgifter för vissa tjänster, t.ex. lundningsskatter eller

start- och landningsavgifter i hamnar eller på flygplatser,

- de växlingskurser som används i samband med det resepaket det

gäller.

b) Prishöjning får inte ske senare än 21 dagar före avresan.

5. Om arrangören före avresan finner att han måste göra betydande ändringar i något/några av de väsentliga avtalsvillkoren, t.ex. priset, skall han underrätta konsumenten så snart som möjligt så att denne kan besluta framför allt om han på grund av ändringen väljer:

— att acceptera ett tilläggsavtal som specificerar ändringarna och hur dessa Bilaga 1

påverkar prisct. Konsumenten skall så snart som möjligt informera arrangören eller återförsäljaren om sitt beslut.

6. Om konsumenten häver avtalet enligt punkt 5 celler om arrangören ställer in resepaketet före avtalat avresedatum av någon orsak som inte kan tillskrivas konsumenten skall konsumenten ha rätt att: a) antingen delta i ett annat resepaket av motsvarande eller högre kvalitet

om arrangören och/eller återförsäljaren kan erbjuda honom ett sådant. Om det erbjudna paketet är av lägre kvalitet skall arrangören återbetala konsumenten mellanskillnaden, eller

b) så snart som möjligt få tillbaka hela det belopp han betalat enligt avtalet.

I sådant fall skall han, om det är skäligt, ha rätt till gottgörelse från antingen arrangören eller återförsäljaren beroende på vad som krävs enligt ifrågavarande medlemsstats lagstiftning, utom om: i) rescpaketet har ställts in på grund av för få anmälningar, och konsumen-

ten inom den tid som anges i >cskrivningen av resepaketet fått skriftligt medddelande om att det är inställt, eller

ii) rescpaketet ställs in på grund av force majeure (dock inte överbokning),

dvs. extraordinära händelser som inte kan förutses och som den part som åberopar dem inte kan påverka och vars följder inte kan undvikas även med vederbörlig aktsamhet.

7. Om det efter avresan visar sig att cn väsentlig del av de avtalade tjänsterna inte tillhandahålls, eller om arrangören inser att han inte kan tillhandahålla en väsentlig del av de avtalade tjänsterna, skall arrangören vidta alternativa åtgärder för fortsättningen av resepaketet utan ytterligare kostnader för konsumenten och om så är skiligt betala konsumenten mellanskillnaden mellan de avtalade tjänsterna och de som faktiskt tillhandahållits.

Om det är omöjligt att vidta sådana åtgärder eller om dessa på goda grun-

der inte accepteras av konsumenten, skall arrangören om så är lämpligt utan kostnad för konsumenten tillhandahålla likvärdig transport till platsen för avresan eller till någon annan plats som konsumenten godtar och skall där så är lämpligt gottgöra konsumenten för detta.

Anikel 5 1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att sc till att den arrangör och/eller återförsäljare som är part i avtalet är ansvarig för att åtagandena enligt avtalet fullgörs på ett korrekt sätt, oavsett om dessa skall fullgöras av arrangören och/eller återförsäljaren eller av andra leverantörer av tjänster. Detta ansvar skall inte inverka på arrangörens och/eller återförsäljarens rätt att kräva ersättning av dessa övriga leverantörer av tjänster. 2. Vad gäller den skada som åsamkas konsumenten på grund av att avtalet

inte fullgörs, skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att arrangören och/eller återförsäljaren är ansvariga såvida avtalsbrottet inte Bilaga I orsakas av fel som varken begåtts av dem själva eller av någon annan leverantör av tjänster därför att - avtalsbrottet är orsakat av konsumenten, - avtalsbrottet är orsakat av tredje man utan anknytning till de avtalade

tjänsterna och har inte kunnat förutses eller undvikas, - avtalsbrottet beror på force majeure enligt definitionen i artikel 4.6 b ii

eller på en händelse som arrangören och/eHer återförsäljaren eller leve-

rantören av tjänsten inte kunnat förutse eller undvika även om de hade

iakttagit vederbörlig aktsamhet. I de fall som anges i andra och tredje strecksatsen ovan skall arrangören och- /eller återförsäljaren omedelbart bistå en konsument i svårigheter.

I fråga om skada som uppkommer till följd av att de tjänster som ingår i resepaketet inte utförs eller utförs felaktigt, får medlemsstaterna tillåta att ersättningen begränsas i enlighet med internationella konventioner på detta område.

I fråga om andra skador än personskador som uppkommer till följd av att de tjänster som ingår i resepaketet inte utförs celler utförs felaktigt, får medlemsstaterna tillåta att ersättningen begränsas i avtalet. Sådan begränsning får inte vara oskälig. 3. Förutom vad som sägs i punkt 2 fjärde stycket får ingen undantagsklausul från bestämmelserna i punkt 1 och 2 förekomma i avtalet. 4. Konsumenten måste genast och på platsen underrätta den som levererat tjänsten om varje försummelse att fullgöra åtagandena enligt avtalet som han upptäcker. Vidare skall han underrätta arrangören och/eller återförsäljaren skriftligt eller på något annat lämpligt sätt så snart som möjligt. Denna skyldighet måste klart och uttryckligt anges i avtalet.

Anikel 6 Vid reklamation måste arrangören och/eller återförsäljaren eller hans eventuelle representant på platsen omedelbart försöka lösa problemet på lämpligt sätt.

Arntikel 7 Den arrangör och/eller återförsäljare som är part i avtalet skall visa att han, i händelse av obestånd, har tillräcklig säkerhet för återbetalning av erlagda belopp och för hemtransport av konsumenten.

Anikel 8 Medlemsstaterna får för att skydda konsumenten anta eller upprätthålla strängare bestämmelser på det område som omfattas av detta direktiv.

13 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 29

Artikel 9 1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga Bilaga 1 för att följa detta direktiv före den 31 december 1992 och skall genast underrätta kommissionen om detta. 2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 10 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Luxemburg den 13 juni 1990. På rådets vägnar D.J. OMALLEY Ordförande

BILAGA

Bilaga |

Avtalet skall innehålla följande grundläggande villkor, om de är relevanta för det resepaket det gäller:

resmål och, om vistelse under viss tid ingår, datum för denna,

a)

transportmedel, dess typ och standard samt datum, tid och plats för av-

b)

resa och återkomst,

om resepaketet även omfattar inkvartering, dennas belägenhet, kategori

c)

eller standard samt utmärkande kännetecken, att inkvarteringen är god-

känd enligt medlemslandets officiella regler samt vilka måltider som in-

går, | d) om det krävs att ett visst minsta antal personer anmäler sig för att resepa-

ketet skall genomföras och, om så är fallet, senaste dag för meddelande

till konsumenten att resepaketet inställts, resrutt,

e)

f) besök, utflykter eller andra tjänster som ingår i det avtalade totalpriset

för resepaketet, g) namn och adress till arrangören, återförsäljaren och i förekommande fall

till försäkringsbolaget,

priset för resepaketet, uppgift om möjligheten av prisändringar enligt ar-

h)

tikel 4.4 och uppgift om skatter och avgifter för vissa tjänster ( start- och

landningsavgifter i hamnar och på flygplatser, turistskatter) om sådana

kostnader inte ingår i prisct,

betalningsplan och betalsätt;

i)

speciella önskemål som konsumenten har meddelat arrangören eller åter-

j)

försäljaren när han gjorde bokningen och som båda parter har godtagit, k) den tidsperiod inom vilken konsumenten måste framställa klagomål över

bristande fullgörande av avtalet.

Rådets förordning (EEG) Nr 4064/89

av den 21 december 1989 Bilaga I

om kontroll av företagskoncentrationer

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) NR 4064/89

av den 21 december 1989

om kontroll av företagskoncentrationer

peiska industrins konkurrenskraft, EUROPEISKA förbättra förutsättningarna för till-

GEMENSKAPERNAS växt och höja levnadsstandarden

RÅD HAR ANTAGIT inom gemenskapen.

DENNA FÖRORDNING Åtgärder måste dock vidtas för att

säkerställa att omstruktureringspromed beaktande av Fördraget om

cessen inte på längre sikt skadar upprättandet av Europeiska eckono-

konkurrensen. Gemenskapsrätten miska gemenskapen, särskilt artik-

skall därför innehålla bestämmelser larna 87 och 235 i detta,

om sådana koncentrationer som påmed beaktande av kommissionens tagligt kan hämma en effektiv kon-

förslag !',

kurrens inom den gemensamma med beaktande av Europaparlamarknaden eller en väsentlig del av

mentets yttrande?,

den.

med beaktande av Ekonomiska

Även om artiklarna 85 och 86 enoch sociala kommitténs yttrande?,

ligt domstolens rättspraxis är tilloch

lämpliga på vissa koncentrationer

med beaktande av följande.

har de inte tillräcklig räckvidd för att

För att förverkliga målen för för-

omfatta alla de transaktioner som draget om upprättandet av Euro-

kan visa sig vara oförenliga med den peiska ckonomiska gemenskapen

ordning utan snedvridning av konges gemenskapen enligt artikel 3f

kurrensen som förutses i fördraget. uppgiften att upprätta ”en ordning

En ny rättsakt bör därför skapas i som säkerställer att konkurrensen

form av en förordning som möjliginom den gemensamma marknaden

gör en effektiv kontroll av alla koninte snedvrids”.

centrationer med avseende på deras Denna ordning är nödvändig för verkningar på konkurrensstruktu-

att den inre marknaden skall genom-

ren inom gemenskapen. Den skall föras till år 1992 och för dess vida-

vara den enda förordning som är tillreutveckling.

lämplig på sådana koncentrationer.

Avskaffandet av gränserna inom

Denna förordning bör därför inte gemenskapen medför och kommer

baseras endast på fördragets artikel även i fortsättningen att medföra be-

87 utan framför allt på artikel 235, tydande strukturförändringar inom

enligt vilken gemenskapen kan ge gemenskapens näringsliv, särskilt i

sig själv de ytterligare befogenheter form av koncentrationer.

som behövs för att uppnå sina mål,

En sådan utveckling måste hälsas

även när det gäller koncentrationer med tillfredsställelse eftersom den

på marknaderna för de jordbruksvatillgodoser kraven på en dynamisk

ror som upptas i bilaga II till fördrakonkurrens och kan öka den euro-

get.

De bestämmelser som skall antas EGT nr C 130, 19.5.1988, s.4. 2 EGT nr C 309, 5.12.1988, s. 55. 1 denna förordning bör gälla bety-

3 EGT nr C 208, 8.8.1988, s. 11. 197

dande strukturförändringar vars administrativa tillsynsregler som verkningar på marknaden sträcker gäller för dem. Bilaga I sig utöver en enskild medlemsstats Det är nödvändigt med hänsyn till nationsgränser. behovet av att upprätthålla och ut-

Tillämpningsområdet för denna veckla en effektiv konkurrens inom förordning bör därför definieras ut- den gemensamma marknaden att ifrån de berörda företagens geogra- fastställa om koncentrationer med fiska verksamhetsområden och av- en gemenskapsdimension är förgränsas av kvantitativa tröskelvär- enliga med den gemensamma markden för att omfatta de koncentratio- naden. Därvid skall kommissionen ner som har en gemenskapsdimen- vid sin bedömning ta fasta på försion. Efter en inledande tillärnp- verkligandet av de grundläggande ningsfas bör de tröskelvärden som mål som anges i fördragets artikel 2, anges i förordningen tas upp till för- däri inbegripet stärkandet av genyad prövning mot bakgrund av de menskapens ckonomiska och sociala vunna erfarenheterna. samhörighet enligt artikel 130 a.

En koncentration med en gemen- I förordningen bör fastslås princiskapsdimension föreligger om de be- pen att om en koncentration med en rörda företagens sammanlagda om- gemenskapsdimension skapar eller sättning globalt och inom hela ge- förstärker en ställning som medför menskapen överstiger vissa angivna att en effektiv konkurrens inom den nivåer och minst två av dessa företag gemensamma marknaden eller en har sin enda eller huvudsakliga verk- väsentlig del av den påtagligt skullc samhet i olika medlemsstater eller, hämmas, skall den förklaras oförenäven om företagen i fråga huvudsak- lig med den gemensamma marknaligen verkar i en enda medlemssiat, den. åtminstone ett av dem har cn bety- Koncentrationer som på grund av dande verksamhet inom minst en de berörda företagens begränsade annan medlemsstat. Detta gäller marknadsandel inte riskerar att även om koncentrationerna genom- hämma cn cffektiv konkurrens kan förs av företag vars huvudsakliga antas vara förenliga 'med den gcverksamhet inte är förlagd till ge- mensamma marknaden. Om inte anmenskapen, men som har en bety- nat följer av fördragets artiklar 85 dande verksamhet där. och 86, torde detta vara fallet bl. a.

Den ordning som skall införas för när de berörda företagens markkontroll av koncentrationer bör, om nadsandel varken inom den gemeninte annat följer av fördragets arti- samma marknaden eller en väsentlig kel 90.2, iaktta principen om icke- del av den överstiger 25 procent. diskriminering mellan den offentliga Kommissionen bör ges uppgiften och den privata sektorn. Inom den att fatta alla nödvändiga beslut för offentliga sektorn skall därför be- att fastställa om koncentrationer räkningen av omsättningen i ett med en gemenskapsdimension är företag som deltar i en koncentra- förenliga med den gemensamma tion utgå från sådana företag som ut- marknaden samt beslut som kan bigör en ekonomisk enhet med sjiälv- dra till att återupprätta en effektiv ständig beslutanderätt oavsett på vil- konkurrens. ket sätt deras kapital ägs eller vilka För att säkerställa en effektiv kon-

troll bör företagen åläggas att för- 198

handsanmäla koncentrationer med ges oinskränkt prövningsrätt i enligen gemenskapsdimension samt att het med fördragets artikel 172. Bilaga 1 uppskjuta genomförandet av kon- Begreppet koncentration bör decentrationer under en begränsad pe- finieras på så sätt att det endast omriod, samtidigt som det bör finnas fattar transaktioner som medför en möjlighet att vid behov förlänga varaktig förändring i de berörda denna period eller avstå från upp- företagens struktur. Det är följaktliskjutandet. Av hänsyn till rättssä- gen nödvändigt att från förordningkerheten skall dock transaktioner- ens tillämpningsområde utesluta sånas giltighet skyddas i den omfatt- dana transaktioner som har till syfte ning som behövs. eller resultat att samordna självstän-

Det bör fastställas en tidsfrist diga företags konkurrensbeteende, inom vilken kommissionen skall in- eftersom sådana transaktioner skall leda ett förfarande avseende en kon- bedömas på grundval av de tillämpcentration som har anmälts och en liga bestämmelserna i förordningar tidsfrist inom vilken den skall med- om tillämpning av fördragets artikel dela ett slutligt beslut om huruvida 85 eller 86. Denna distinktion bör en koncentration som har anmälts är uttryckligen göras i fråga om bildanförenlig eller oförenlig med den ge- det av gemensamma företag. mensamma marknaden. Ingen sådan samordning av kon-

De berörda företagen skall ges kurrensbetecnde som avses i denna rätt att yttra sig inför kommissionen förordning föreligger om två eller så snart ett förfarande har inletts. flera företag kommer överens om att Mediemmar av ledningen eller sty- gemensamt förvärva kontrollen över relsen för de berörda företagen och ett celler flera andra företag, om syfföretagens erkända arbetstagarrep- tet och resultatet är att sinsemellan resentanter samt tredje man som fördela dessa företag eller deras tillkan påvisa ett berättigat intresse i sa- gångar. ken skall också ges tillfälle att yttra Det är inte uteslutet att denna försig. ordning kan tillämpas om de be-

Kommissionen bör handla i nära rörda företagen godtar begränsoch ständig samverkan med med- ningar som har dirckt samband med lemsstaternas behöriga myndigheter och är nödvändiga för genomföranfrån vilka den inhämtar synpunkter det av koncentrationen. och upplysningar. Med förbehåll för domstolens

För tillämpningen av bestämmel- prövningsrätt bör kommissionen enserna i denna förordning och i över- sam ges behörighet att tillämpa ensstämmelse med domstolens rätts- denna förordning.

praxis skall kommissionen erhålla Medlemsstaterna får inte tillämpa

medverkan från medlemsstaterna sin nationella konkurrenslagstiftoch även ha befogenhet att begära ning på koncentrationer med cen gede upplysningar och genomföra de menskapsdimension, såvida inte undersökningar som behövs för att detta är tillåtet enligt denna förordbedöma koncentrationer. ning. De nationella myndigheternas

För att säkerställa att bestämmel- befogenheter bör begränsas till såserna i denna förordning iakttas dana fall där, i brist på kommissio-

skall böter och viten kunna åläggas. nens ingripande, den effektiva kon- Domstolen bör I detta hänseende kurrensen kan komma att hämmas 199

betydligt inom en medlemsstats ter-

HÄRIGENOM

ritorium och där denna medlems- Bilaga 1

FÖRESKRIVS

stats konkurrensintressen inte an-

FÖLJANDE:

nars kan skyddas i tillräcklig utsträckning genom denna förordning.

Antikel I I sådana fall skall de berörda rmedlemsstaterna handla snabbt. På Tillämpningsområde

grund av skillnaderna i nationella la-

1. Om inte annat följer av artikel 22, gar är det inte möjligt att genom

gäller denna förordning alla kondenna förordning bestämma en en-

centrationer med en gemenskapsdihetlig tidsfrist inom vilken nödvän-

mension enligt definitionen i punkt diga åtgärder bör vidtas.

2.

Det förhållandet att denna förordning är den enda som skall vara till- 2. Med avseende på denna förordlämplig på koncentrationer med en ning har en koncentration en gegemenskapsdimension inverkar inte menskapsdimension om

på tillämpning av fördragets artikel

a) den sammanlagda omsättningen 223 och hindrar inte medlemssta-

i hela världen för samtliga de beterna från att vidta lämpliga åtgär-

rörda företagen överstiger 5 000 der för att skydda andra Icegitima in-

miljoner ecu, och tressen än de som omfattas av för-

b) den sammanlagda omsättningen ordningen, förutsatt att sådana åt-

inom gemenskapen i dess helhet gärder är förenliga med gernen-

för minst två av de berörda föreskapsrättens allmänna principer och

tagen överstiger 250 miljoner övriga bestämmelser. ecu, om inte vart och ctt av de

De koncentrationer som inte om-

berörda företagen uppnår mer än fattas av denna förordning, faller i

två tredjedelar av sin sammanprincip inom medlemsstaternas. be- lagda omsättning inom gemcen-

hörighet. Kommissionen bör dock

skapen som helhet inom en och ha möjlighet att på begäran av en samma medlemsstat.

berörd medlemsstat ingripa om den effektiva konkurrensen påtagligt 3. De tröskelvärden som anges i

punkt 2 skall före utgången av det skulle hämmas inom denna med-

fjärde året efter det att denna förlemsstats territorium.

ordning har antagits tas upp till för-

De villkor som gäller för genom-

nyad prövning av rådet, som fattar förandet av koncentrationer som berör gemenskapsförcetag i länder som beslut med kvalificerad majoritet på

förslag av kommissionen. inte är medlemmar bör uppmärksammas och åtgärder skall vidtas för alt rådet skall kunna ge kommissio- Anikel 2

nen ett lämpligt förhandlingsmandat

Bedömning av koncentrationer i syfte att uppnå icke-diskrimincerande behandling för gemenskaps- 1. Koncentrationer som omfattas av företag. denna förordning skall bedömas på

Denna förordning påverkar på grundval av följande bestämmelser inget sätt arbetstagarnas kollektiva för att fastställa om de är förenliga rättigheter som är erkända av de be- med den gemensamma marknaden.

rörda företagen. När kommissionen gör sin bedöm-

ning skall den ta hänsyn till

a) behovet av att bevara och ut- Antikel 3 veckla en effektiv konkurrens Bilaga 1 Definition av en koncentration inom den gemensamma marknaden mot bakgrund av bl. a. struk- 1. En koncentration skall anses företuren på alla de berörda markna- ligga om

derna och den faktiska eller poa) två eller flera tidigare självstäntentiella konkurrensen från förediga företag slås samman, eller tag som är belägna antingen b) en eller flera personer som redan inom eller utanför gemenskapen, kontrollerar minst ett företag, elb) de berörda företagens marknadsler ställning och deras ekonomiska - ett eller flera företag och finansiella styrka, Jeverantöantingen genom förvärv av värrernas och konsumenternas valdepapper eller tillgångar, genom möjligheter, deras tillgång till 1cavtal eller på annat sätt direkt elveranser eller marknader, rättsler indirekt får kontroll helt eller liga eller andra hinder för inträde delvis över ett eller flera andra på marknaden, utvecklingen av företag. tillgång och efterfrågan på de ak- 2. En transaktion, inklusive bildantuella varorna och tjänsterna, avnämarintressen i mellanliggande det av ett gemensamt företag, som och slutliga distributionsled samt har till syfte eller resultat att samutvecklingen av tekniskt och ordna -konkurrensbeteendet hos ekonomiskt — framåtskridande, företag som förblir självständiga utförutsatt att detta är till gagn för gör inte en koncentration enligt konsumenterna och inte utgör ett punkt 1 b. hinder för konkurrensen. Bildandet av ett gemensamt före-

tag som på varaktig basis fyller en

2. En koncentration som inte skapar autonom ekonomisk enhets samtliga eller förstärker en sådan domincefunktioner och som inte medför en rande ställning som medför att den samordning av konkurrensbetceneffektiva konkurrensen inom den det mellan parterna inbördes eller gemensamma marknaden eller en mellan dessa och det gemensamma väsentlig del av den påtagligt skulle företaget utgör en koncentration enhämmas skall förklaras förenlig med ligt punkt 1 b. den gemensamma marknaden. 3. Enligt denna förordning uppnås 3. En koncentration som skapar elkontroll genom rättigheter, avtal eller förstärker en sådan dominerande ler andra medel som, antingen var ställning som medför att den effckför sig celler tillsammans och med tiva konkurrensen inom den gemenhänsyn till alla faktiska eller rättsliga samma marknaden eller en väsentlig förhållanden, ger möjlighet att utdel av den påtagligt skulle hämmas öva ett avgörande inflytande på ett skall förklaras oförenlig med den geföretag, särskilt genom mensamma marknaden. a) ägande- eller nyttjanderätt till ett företags samtliga tillgångar celler

en del av dessa, b) rättigheter cHer avtal som ger ctt avgörande inflytande på sam- 201

mansättningen av företagets or- tion, konkurs, obestånd, betalgan och dessas voteringar eller ningsinställelse, ackord eller lik- Bilaga 1 beslut. nande förfaranden,

c) de transaktioner som avses i 4. Kontroll förvärvas av personer el-

punkt 1b genomförs av sådana ler företag som

finansiella holdingbolag som ava) ärinnehavare av rättigheterna el- ses i artikel 5.3 i fjärde rådsdirekler berättigade till rättigheter en- tivet 78/660/EEG av den 25 juli ligt de berörda avtalen, eller 1978 om årsredovisningar för b) utan att vara innehavare av rät- olika slags bolag!, i dess lydelse tigheterna eller berättigade till enligt direktiv 84/569/EEG?, förrättigheter enligt sådana avtal utsatt dock att de rösträttigheter har befogenhet att utöva de rät- som följer med de innehavda tigheter som grundar sig på värdepapperen utövas, särskilt dessa. beträffande utnämningen av le-

damöter i ledningen och styrel- 5. En koncentration skall inte ans2s

sen för de företag som innehavet föreligga om :

gäller, endast för att upprätthålla a) kreditinstitut eller andra finans- det fulla värdet av dessa investeinstitut eller försäkringsbolag, ringar och inte för att direkt eller vilkas normala verksamhet om- indirekt bestämma företagens fattar transaktioner och handel konkurrensbeteende. med värdepapper för egen ciler andras räkning, tillfälligt innehar

Anikel 4 värdepapper som de har förvärvat i ett företag i avsikt att vidare- Förhandsanmälan av

koncentrationer försälja dem, förutsatt att de inte utövar rösträttigheter som följer 1. Sådana koncentrationer med en med dessa värdepapper i syfte att gemenskapsdimension som avses i bestämma företagets konkur- denna förordning skall anmälas till rensbeteende eller att de utövar kommissionen scnast en vecka efter dessa rösträttigheter endast i avtalets ingående eller offentliggösyfte att förbereda försäljningen randet av budet om övertagande clav företaget, helt eller delvis, cl- ler förvärvet av ett kontrollerande ler av dess tillgångar eller försälj- inflytande. Fristen skall löpa från ningen av värdepapperen och att den tidpunkt när den första av dessa en sådan försäljning äger rum händelser inträffar. inom ett år efter tidpunkten för

2. En koncentration som består av

förvärvet; denna tidsfrist kan på

en företagssammanslagning enligt begäran förlängas av kommissio-

artikel 3.1a eler förvärvet av genen om sådana institut eller bo-

mensam kontroll enligt artikel 3.1b

lag styrker att det inte fanns nä-

skall anmälas gemensamt av pargon rimlig möjlighet att genom-

terna i företagssammanslagningen föra försäljningen inom tidsfris-

respektive av dem som förvärvar ten,

den gemensamma kontrollen. I övb) kontroll förvärvas av en tjänstcman som är utsedd enligt cn

LEGT nr L 222, 14.8.1978, s. 11. medlemsstats lagar om likvide- ? EGT nr L 314, 4.12.1984, s. 28. 202

riga fall skall anmälan göras av den Två eller flera transaktioner enligt

person eller det företag som helt el- första stycket som äger rum inom en Bilaga I ler delvis förvärvar kontroll över ett tvåårsperiod mellan samma perso-

eller flera företag. ner eller företag skall dock betraktas

som endast en koncentration, som 3. Om kommissionen konstaterar att

uppkommer vid tidpunkten för den en koncentration som har anmälts

sista transaktionen. omfattas av denna förordning, skall den offentliggöra att anmälan har 3. I stället för omsättning används skett, varvid den skall ange parter- följande:

nas namn, koncentrationens karak-

a) för kreditinstitut och andra fitär och de branscher som berörs.

nansinstitut, med avseende på Kommissionen skall ta hänsyn till

artikel 1.2 a: en tiondel av deras företagens berättigade intresse av

totala tillgångar. att deras affärshemligheter skyddas.

Vad beträffar artikel 1.2 b och

sista ledet i artikel 1.2 skall Artikel 5

den sammanlagda omsättningen Beräkning av omsättning inom gemenskapen i dess helhet

ersättas med en tiondel av de to- 1. Den sammanlagda omsättningen

tala tillgångarna multiplicerad enligt artikel 1.2 skall omfatta de be-

med förhållandet mellan utlårörda företagens intäkter under

ning till kreditinstitut och kunder föregående räkenskapsår från för-

vid transaktioner med gemensäljning av varor och tjänster inom

skapsinvånare och den totala ramen för företagens ordinarie verk-

summan av denna utlåning. samhet efter avdrag för försäljnings-

Vad beträffar sista ledet i artirabatter samt mervärdesskatt och

kel 1.2 skall den sammanlagda andra skatter som direkt hänför sig

omsättningen inom en medlemstill omsättningen. I ett berört före-

stat ersättas med en tiondel av de tags sammanlagda omsättning skall

totala tillgångarna multiplicerad inte inräknas försäljning av varor cl-

med förhållandet mellan utlåler tjänster mellan de företag som

ning till kreditinstitut och kunder avses I punkt 4.

vid transaktioner med invånare i Omsättning inom gemenskapen denna medlemsstat och den to-

eller inom en medlemsstat skall om-

tala summan av denna utlåning, fatta intäkter från försäljning av va-

b) för försäkringsbolag: värdet av ror och tjänster till företag eller kon-

de tecknade bruttopremierna, sumenter inom gemenskapen rc-

som skall omfatta samtliga motspektive medlemsstaten.

tagna och utestående belopp en-

2. Med avvikelse från punkt 1 gäller ligt försäkringsavtal som har

att om koncentrationen består av tecknats av försäkringsbolagen

förvärv av delar, oavsett om dessa eller för deras räkning, inklusive utgör rättsliga enheter, av ett eller utgående återförsäkrings-

flera företag skall i fråga om säljaren premier, efter avdrag för skatter

eller säljarna endast den omsättning och skatteliknande avgifter som som härrör från de delar som är debiteras på grundval av de indi-

föremål för transaktionen tas med i viduella premiebeloppen eller

beräkningen. den totala premicvolymen. Vad [NS] [

beträffar artikel 1.2 b och sista Ic- b) hänsyn tas till den omsättning

det i artikel 1.2, skall hänsyn tas som härrör från försäljning av Bilaga I

till de bruttopremier som betalas varor och tjänster mellan det ge-

av gemenskapsinvånare respek- mensamma företaget och något

tive en medlemsstats invånare. tredje företag. Denna omsätt-

ning skall fördelas lika mellan de 4. Om inte annat följer av punkt 2, berörda företagen. skall omsättningen för ctt berört

företag enligt artikel 1.2 beräknas genom att summera omsättningen Artikel 6

Prövning av anmälan och a) för det berörda företaget, inledande av förfaranden b) för de företag i vilka det berörda

företaget direkt eller indirckt 1. Kommissionen skall pröva anmä-

—- äger mer än hälften av kapital- lan så snart den har mottagits.

eller rörelsctillgångarna, eller a) Om kommissionen finner att den -kan utöva mer än hälften av anmälda koncentrationen inte rösträttigheterna, eller omfattas av denna förordning — kan utse mer än hälften av ledaskall den fastslå detta genom bemöterna i styrelsen, direktioslut. nen eller organ som rättsligt föb) Om kommissionen finner att den reträder företagen, celler anmälda koncentrationen, fastän -har rätt att leda företagens den omfattas av denna förordverksamhet, ning, inte ger anledning till allc) för de företag som i ett berört varliga tvivel beträffande dess företag har de rättigheter celler förenlighet med den gemenbefogenheter som anges i b, samma marknaden, skall den bed) för de företag i vilka ett företag sluta att inte göra invändning som avses i c har de rättigheter mot den och skall förklara att eller befogenheter som anges ib, den är förenlig med den gemene) för de företag i vilka två eller samma marknaden. flera företag som avses i a-d gec) Om kommissionen däremot finmensamt har de rättigheter eller ner att den anmälda koncentrabefogenheter som anges i b. tionen omfattas av denna förord- 5. Om de företag som berörs av kon- ning och ger anledning till allvar-

centrationen gemensamt har de rät- liga tvivel beträffande dess för-

tigheter eller befogenheter som an- enlighet med den gemensamma

ges i punkt 4 b, skall vid beräk- marknaden, skall den besluta att

ningen av de berörda företagens om- inleda ett förfarande.

sättning enligt artikel 1.2 2. Kommissionen skall snarast un-

a) ingen hänsyn tas till den omsitt- derrätta de berörda företagen och

ning som härrör från försäljning medlemsstaternas behöriga myndig-

av varor eller tjänster mellan det heter om sitt beslut.

gemensamma företaget och vart

och ett av de berörda företagen

eller något annat företag som har

anknytning till något av dem 2n-

ligt punkt 4 b-e, 204

genomförs i strid mot punkt 1 eller 2 Bilaga I Uppskjutande av koncentrationer

skall vara beroende av ctt beslut en- 1. Vid tillämpningen av punkt 2 skall ligt artikel 6.1b eller 8.2 eller 3 celler en koncentration enligt artikel 1 var- det antagande som avses i artikel ken genomföras före anmälan celler 10.6. inom de första tre veckorna efter an- Denna artikel skall dock inte påmälan. verka giltigheten av transaktioner

med värdepapper, inklusive sådana 2. Om kommissionen efter en preli-

som kan konverteras till andra värminär prövning av anmälan inom

depapper, som kan vara föremål för den tidsfrist som anges i punkt 1 be-

handel på en marknad som står un-

dömer det nödvändigt för att säker-

der offentligt erkända myndigheters ställa den fulla verkan av ett senare

kontroll och tillsyn, som fungerar rebeslut som fattas med stöd av artikel

gelmässigt och som direkt eller indi-

8.3 och 4, kan den på eget initiativ

rekt är tillgänglig för allmänheten, besluta att en koncentration inte får

såvida inte köparen och säljaren genomföras, helt celler delvis, till

visste eller borde ha vetat att transdess att Kommissionen fattar ett slut-

aktionen genomfördes i strid mot ligt beslut eller att vidta andra interi-

punkt 1 eller 2. mistiska åtgärder med samma innebörd.

Artikel 8 3. Punkterna 1 och 2 skall inte utgöra hinder för genomförandet av Kommissionens befogenhet att fatta

beslut ett offentligt bud om övertagande som har anmälts till kommissionen

1. Om inte annat följer av artikel 9, enligt artikel 4.1 före den tidpunkt

skäll varje förfarande som inleds när det offentliggörs, förutsatt att

med stöd av artikel 6.1c avslutas geförvärvaren inte utövar de rösträt-

nom beslut enligt punkt 2-5. tigheter som följer med värdepapperen i fråga eller gör det endast för att 2. Om kommissionen finner att en

koncentration som har anmälts uppupprätthålla det fulla värdet av dessa investeringar och på grundval fyller det kriterium som anges i arti-

kel 2.2, eventuellt sedan de berörda av en dispens som har lämnats av

företagen har vidtagit ändringar, kommissionen enligt punkt 4.

skall den meddela ett beslut enligt 4. Kommissionen kan på begäran

vilket koncentrationen förklaras förmedge dispens från de skyldigheter enlig med den gemensamma marksom åläggs enligt punkt 1, 2 eller 3

naden. för att förhindra att ett eller flera

Kommissionen kan förena besluföretag som berörs av en koncentra-

tet med villkor och ålägganden i tion eller tredje man åsamkas allvar-

syfte att säkerställa att de berörda lig skada. En sådan dispens kan för-

företagen fullgör sina åtaganden enas med villkor och ålägganden för

gentemot kommissionen när det gälatt säkerställa förutsättningarna för

ler att ändra den ursprungliga konen effektiv konkurrens. En dispens

centrationsplanen. Beslutet om att kan begäras och medges när som

koncentrationen är förenlig med den helst, även före anmälan eller efter

gemensamma marknaden skall även transaktionen. 205

omfatta sådana begränsningar som rörda företagen och de övriga med- . Prop. 1991/92:29

har direkt samband med och är röd- lemsstaternas behöriga myndigheter Bilaga 1

vändiga för genomförandet av kon- hänskjuta en anmäld koncentration

centrationen. till den berörda medlemsstatens be-

höriga myndigheter under följande 3. Om kommissionen finner att en omständigheter. koncentration uppfyller det kritc-

rium som anges i artikel 2.3, skall 2. Inom tre veckor från det att den

den meddela ett beslut enligt vilket har mottagit en kopia av anmälan

koncentrationen förklaras oförenlig kan en medlemsstat underrätta

med den gemensamma marknaden. kommissionen, som skall underrätta

de berörda företagen, om att en 4. Om cen koncentration redan har koncentration hotar att skapa eller genomförts kan kommissionen geförstärka en sådan dominerande nom ett beslut enligt punkt 3 eller ställning som medför att den cffekgenom ett särskilt beslut kräva att de tiva konkurrensen påtagligt skulle sammanförda företagen celler tillhämmas på en marknad inom medgångarna delas upp eller att den gelemsstaten som uppvisar alla kännemensamma kontrollen upphör eller

tecken på en avgränsad marknad,

att andra åtgärder som är nödvän-

oavsett om det rör sig om en väsent-

diga för att återupprätta förutsättlig del av den gemensamma marknaningarna för en effektiv konkurrens den. vidtas.

3. Om kommissionen med hänsyn 5. Kommissionen kan återkalla det till marknaden för ifrågavarande vabeslut som den har fattat enligt ror och tjänster och den geografiska punkt 2, om referensmarknaden enligt definitio-

a) förklaringen om förenlighet med nen i punkt 7 anser att det föreligger

den gemensamma marknaden en sådan avgränsad marknad och ctt

grundar sig på oriktiga uppgifter sådant hot, skall den antingen

för vilka ett av de berörda företaa) själv behandla fallet för att uppgen är ansvarigt eller om den har rätthålla eller återupprätta en efutverkats på ett bedrägligt sätt, fektiv konkurrens på marknaden eller i fråga, eller b) de berörda företagen åsidosätter b) hänskjuta fallet till den berörda ett åläggande som var förenat medlemsstatens behöriga mynmed beslutet. digheter för att denna stats

6. I sådana fall som avses i punkt 5 nationella — konkurrenslagstift-

kan kommissionen fatta ett beslut ning skall tillämpas.

enligt punkt 3 utan att vara bunden Om kommissionen däremot

av den tidsfrist som avses i artikel anser att en sådan avgränsad

10.3. marknad eller ett sådant hot inte

föreligger, skall den fatta ett be-

Artikel 9 slut med den innebörden som

Hänskjutande till den skall rikta till den berörda

medlemsstaternas behöriga medlemsstaten.

myndigheter 4. Ett beslut om hänskjutande enligt

1. Kommissionen kan genom ett be- punkt 3 skall fattas 206

slut som snarast meddelas de be-

a) som huvudregel inom den sex- der för inträde på marknaden, kon-

veckorsfrist som anges i artikel sumentpreferenser, väsentliga skill- Bilaga 1

10.1, andra stycket, om kommis- nader i företagens marknadsandelar

sionen inte har inlett ett förfa- inom angränsande områden eller be-

rande enligt artikel 6.1 b, eller tydande prisskillnader.

b) senast inom tre månader efter 8. Vid tillämpningen av denna artidet att den berörda koncentratiokel får den berörda medlemsstaten nen har anmälts, om kommissioendast vidta sådana åtgärder som är nen har inlett ett förfarande enabsolut nödvändiga för att säkerligt artikel 6.1c utan att ha gjort ställa eller återupprätta en effektiv förberedelser i syfte att vidta konkurrens på marknaden i fråga. nödvändiga åtgärder enligt arti-

kel 8.2, andra stycket, 3 eller 4 9. Enligt de tillämpliga bestämmel-

för att upprätthålla eller återupp- serna i fördraget kan varje medlems-

rätta en effektiv konkurrens på stat anföra besvär till domstolen,

marknaden i fråga. och särskilt begära tillämpning av

artikel 186, för att få tillämpa sin na- 5. Om kommissionen trots påmintionella konkurrenslagstiftning. nelse från den berörda medlemssta-

ten inte inom den tremånadersfrist 10. Denna artikel kommer att tas

som avses i punkt 4b har fattat något upp till förnyad prövning före ut-

beslut om hänskjutande enligt punkt gången av fjärde året efter det att

3 eller gjort de förberedelser som av- denna förordning har antagits.

ses i punkt 4 b, skall den anses ha be-

slutat att hänskjuta fallet till den be- Artikel 10

rörda medlemsstaten enligt punkt Tidsfristerna för inledande av 3b. förfaranden och för beslut

6. Rapporter om eller tillkännagi- 1. De beslut som avses i artikel 6.1 vanden av resultatet av den berörda skall fattas senast inom en månad. medlemsstatens behöriga myndig- Denna frist skall löpa från dagen cfhets undersökning av koncentratioter det att en anmälan har mottagits nen skall offentliggöras senast fyra eller, om de upplysningar som skall månader efter kommissionens hänlämnas med anmälan är ofullstänskjutande. diga, från dagen efter det att de full-

7. Med geografisk referensmarknad ständiga uppgifterna har mottagits.

skall förstås det område inom vilket Denna frist skall förlängas till sex

de berörda företagen medverkar i veckor om kommissionen mottar en

utbudet av varor eller tjänster, där begäran från en medlemsstat enligt

konkurrensförhållandena är — till- artikel 9.2.

räckligt likartade och som kan skil- 2. Beslut enligt artikel 8.2 om anjas från angränsande områden frammälda koncentrationer skall fattas så för allt därför att konkurrensvillkosnart det visar sig att de allvarliga ren är väsentligt annorlunda inom tvivel som avses i artikel 6.1 c har avde områdena. Vid denna bedömning lägsnats, särskilt till följd av ändskall hänsyn tas bl. a. till de berörda ringar som har vidtagits av de bevarornas eller tjänsternas beskaffenrörda företagen, och senast före uthet och egenskaper, eventuella hingången av den frist som anges i 207

punkt 3.

8.6, skall beslut enligt artikel 8.3 cm slutning, skall den samtidigt sända Bilaga I anmälda koncentrationer = fattas en kopia av denna begäran till den

inom högst fyra månader efter den behöriga myndigheten i den med-

tidpunkt när förfarandet har inlet:s. lemsstat inom vars territorium per-

sonen är bosatt eller företaget eller 4. Den tidsfrist som anges i punkt 3

företagssammanslutningen har sitt skall i undantagsfall tillfälligt avbry-

säte. tas om kommissionen på grund av

omständigheter för vilka ett av Ice 3. I sin begäran skall kommissionen

företag som deltar i koncentrationen ange den rättsliga grunden för och är ansvarigt har varit tvungen att be- syftet med begäran samt de påföljgära upplysningar genom beslut en- der som avses i artikel 14.1 b för det ligt artikel 11 eller beordra en under- fall att oriktiga uppgifter lämnas. sökning genom beslut enligt artikel

4. Skyldiga att lämna de begärda 13. i

upplysningarna är, när det gäller 5. Om domstolen avkunnar en dom företag, företagens ägare eller deras som helt eHer delvis upphäver ett be- företrädare och, när det gäller jurislut av kommissionen enligt denna diska personer, bolag eller företag, förordning, skall de tidsfrister som eller sammanslutningar som inte är anges I förordningen börja löpa på juridiska personer, de som är utnytt från dagen när domen avkunna- sedda att företräda dem enligt lag cldes. ler stadgar. 6. Om kommissionen inte har fattat 5. Om en person, ett företag eller en något beslut enligt artikel 6.15 eller företagssammanslutning inte lämnar c eller artikel 8.2 eller 3 inom de tic's- de begärda upplysningarna inom frister som anges i punkt 1 respek- den tidsfrist som har fastställts av tive punkt 3, skall koncentrationen kommissionen eller lämnar ofullanses ha förklarats förenlig med den ständiga upplysningar, skall komgemensamma marknaden, om inte missionen begära upplysningarna annat följer av artikel 9. genom beslut. I beslutet skall anges

vilka upplysningar som begärs, fast-

ställas en lämplig tidsfrist inom vil- Artikel 11

ken upplysningarna skall lämnas och Begäran om upplysningar

anges de påföljder som avses i artik- 1. Vid fullgörandet av de uppgifter larna 14.1 b och 15.1a samt upplysas som kommissionen har tilldelats ge- om rätten att föra talan mot beslutet nom denna förordning får kommis- vid domstolen. sionen inhämta alla nödvändiga

6. Kommissionen skall samtidigt upplysningar från medlemsstaternas

sända en kopia av sitt beslut till den regeringar och behöriga myndighe-

behöriga myndigheten i den medter, från de personer som avses i arti-

lemsstat inom vars territorium perkel 3.1b samt från företag och före-

sonen är bosatt eller företaget eller tagssammanslutningar. 2. När kommissionen riktar en begäran om upplysningar till en person,

företagssammanslutningen har sitt b) att göra eller begära kopior av el-

säte. ler utdrag ur böcker och affärs- Bilaga 1

handlingar,

Artikel 12 c) att begära muntliga förklaringar

på ort och ställe, Undersökningar genomförda av

d) att få tillträde till företagens lomedlemsstaternas myndigheter

kaler, markområden och tran-

1. På begäran av kommissionen skall sportmedel.

medlemsstaternas behöriga myndig-

2. De tjänstemän som av kommisheter genomföra de undersökningar

sionen har fått i uppdrag att genomsom kommissionen anser nödvän-

föra undersökningarna skall utöva diga enligt artikel 13.1 eller som den

sina befogenheter efter företeende har beslutat om enligt artikel 13.3.

av en skriftlig fullmakt, som anger De tjänstemän hos medlemsstater-

föremålet för och syftet med undernas behöriga myndigheter som har

sökningen samt de påföljder som avtill uppgift att genomföra undersök-

ses i artikel 14.1 c för det fall att beningarna skall utöva sina befogenhe-

gärda böcker eller andra affärshandter efter företeende av en skriftlig

lingar inte framläggs på ctt fullstänfullmakt utfärdad av den behöriga

digt sätt. Kommissionen skall i god myndigheten i den medlemsstat

tid före undersökningen skriftligt inom vars territorium undersök-

underrätta den behöriga myndigheningen skall genomföras. Fullmak-

ten i den medlemsstat inom vars terten skall ange föremålet för och syf-

ritorium undersökningen skall getet med undersökningen.

nomföras om undersökningen samt

2. På begäran av kommissionen eller om de bemyndigade tjänstemännens

den behöriga myndigheten i den identitet.

medlemsstat inom vars territorium

3. Företag och företagssammanslutundersökningen skall genomföras

ningar är skyldiga att underkasta sig kan kommissionens tjänstemän bi-

de undersökningar som kommissioträda myndighetens tjänstemän vid

nen har beslutat om. I beslutet skall fullgörandet av deras uppgifter.

anges föremålet för och syftet med

undersökningen, fastställas när den Artikel 13

skall börja och anges de påföljder

Kommissionens befogenheter vid som avses i artiklarna 14.1 d och

undersökningar 15.1b samt upplysas om rätten att

föra talan mot beslutet vid domsto- 1. Vid fullgörandet av de uppgifter

len. som kommissionen har tilldelats ge-

nom denna förordning får den gce- 4. Kommissionen skall i god tid

nomföra alla nödvändiga undersök- skriftligt underrätta den behöriga

ningar hos företag och företagssam- myndigheten i den medlemsstat

manslutningar. inom vars territorium undersök-

För detta ändamål har de av kom- ningen skall genomföras om sin av-

missionen —- bemyndigade tjänste- sikt att fatta beslut enligt punkt 3.

männen befogenhet Den skall samråda med den behö-

riga myndigheten innan den fattar a) att granska böcker och andra af-

sitt beslut.

färshandlingar,

14 Riksdagen 1991:92. 1 saml. Nr 29

5. Tjänstemännen hos den behöriga ofullständigt sätt eller inte under-

myndigheten i den medlemsstat kastar sig en undersökning som Bilaga I

inom vars territorium undersök- har beslutats enligt artikel 13.

ningen skall genomföras kan, på be-

2. Kommissionen kan genom beslut gäran av myndigheten eller komrnis- 21: -

ålägga de berörda personerna eller sionen, = biträda - kommissionens

företagen böter som inte överstiger tjänstemän vid fullgörandet av deras

tio procent av de berörda företagens uppgifter.

sammanlagda omsättning enligt arti-

6. Om ett företag eller en företags- kel 5, om de uppsåtligen eller av

sammanslutning motsätter sig en un- oaktsamhet

dersökning som har beslutats med

a) åsidosätter ett åläggande som har stöd av denna artikel, skall den be-

beslutats med stöd av artikel 7.4 rörda medlemsstaten lämna de av

eller 8.2, andra stycket, kommissionen bemyndigade tjöns-

b) genomför en koncentration i temännen den hjälp som behövs för

strid mot artikel 7.1 eller åsidoatt de skall kunna utföra sitt under-

sätter ett beslut enligt artikel 7.2, sökningsuppdrag. För detta ända-

c) genomför en koncentration som mål skall medlemsstaterna ester

genom beslut enligt artikel 8.3 samråd med kommissionen vidta

har förklarats oförenlig med den nödvändiga åtgärder inom ctt år ef-

gemensamma marknaden eller ter det att denna förordning har trätt

underlåter att vidta de åtgärder I kraft.

som har beslutats enligt artikel

8.4.

Antikel 14

3. När bötesbeloppet fastställs skall Böter

hänsyn tas både till överträdelsens

1. Kommissionen kan genom beslut art och svårighetsgrad.

ålägga sådana personer som avses i

4. Beslut fattade med stöd av punkartikel 3.1 b, företag eller företags-

terna 1 och 2 har inte straffrättslig sammanslutningar böter om lägst

karaktär. 1 000 och högst 50 000 ecu, om de

uppsåtligen eller av oaktsamhet

Artikel 15

a) underlåter att anmäla en koncen-

Viten

tration enligt artikel 4,

b) lämnar oriktiga eller vilsele- 1. Kommissionen kan genom beslut

dande uppgifter i en anmälan en- förelägga sådana personer som avses

ligt artikel 4, i artikel 3.1b eller berörda företag

c) lämnar oriktiga uppgifter till svar eller företagssammanslutningar vi-

på en begäran enligt artikel 11 el- ten om högst 25 000 ecu för varje

ler inte lämnar en uppgift inom dag som dröjsmålet varar, räknat

den tidsfrist som har faststöllts från den dag som anges i beslutet,

genom beslut enligt artikel 11, för att förmå dem

d) vid undersökningar som genom-

a) att på ett fullständigt och riktigt

förs enligt artikel 12 eller 13

sätt lämna de upplysningar som

framlägger begärda böcker eller

kommissionen har begärt genom

andra atfärshandlingar på ett

beslut enligt artikel 11, eller

b) att underkasta sig cn sådan un- medlemsstaternas behöriga myndig-

dersökning som kommissionen heter samt dessas tjänstemän och Bilaga 1

har beslutat om enligt artikel 13. övriga anställda inte röja upplys-

ningar som de har inhämtat med 2. Kommissionen kan genom beslut

stöd av denna förordning och som är förelägga sådana personer som avses

av sådant slag att de omfattas av seki artikel 3.1b eller företag viten om

retess. högst 100000 ecu för varje dag som dröjsmålet varar, räknat från den 3. Punkterna 1 och 2 skall inte ut-

dag som anges i beslutet, för att göra hinder för offentliggörande av förmå dem alimän information eller undersök-

"ningar som inte innehåller uppgifter a) att iaktta ett åtläggande som har

om enskilda företag eller företags-

beslutats med stöd av artikel 7.4

sammanslutningar. eller 8.2, andra stycket, eller

b) att vidta de åtgärder som har be-

Artikel 18

slutats enligt artikel 8.4.

Förhör med parterna och tredje 3. Om de personer som avses i arti-

man kel 3.1b eller företag eller företagssammanslutningar har fullgjort skyl- 1. Innan kommissionen fattar beslut

digheten för vars uppfyllande vitet enligt artiklarna 7.2 och 4, 8.2,

har förelagts, kan kommissionen andra stycket, och 3-5, 14 och 15, fastställa det slutliga vitet till ett be- skall den lämna de berörda perso-

lopp som är lägre än det som skulle nerna, företagen och företagssam-

ha följt av det ursprungliga beslutet. manslutningarna tillfälle att i varje

skede av förfarandet fram till samrå- Anikel 16 det med den rådgivande kommittén

yttra sig över de anmärkningar som Domstolens prövning

framförs mot dem.

Domstolen har oinskränkt pröv-

2. Med awvikelse från punkt 1 kan ningsrätt enligt fördragets artikel

ett interimistiskt beslut om att för- 172 att avgöra besvär över beslut ge-

länga tidsfristen under vilken cen nom vilka kommissionen fastställer

koncentration uppskjuts celler medböter eller viten. Domstolen kan

ge dispens enligt artikel 7.2 respekupphäva, sätta ned eller höja ålagda

tive 4 fattas utan att de berörda perböter eller viten.

sonerna, företagen celler företags-

sammanslutningarna lämnas tillfälle Arntikel 17 att på förhand framföra sina syn-

punkter, förutsatt att kommissionen Sekretess

lämnar dem tillfälle att göra detta så 1. Upplysningar som har inhämtats snart som möjligt efter det att den

med stöd av artiklarna 11, 12, 13 och

har fattat sitt beslut. 18 får endast användas för det med

3. Kommissionen skall fatta sitt bebegäran, undersökningen celler för-

slut endast på grundval av de anhöret avsedda ändamålet.

märkningar beträffande vilka par- 2. Om inte annat följer av artiklarna terna har haft möjlighet att framföra

4.3, 18 och 20 får kommissionen och

synpunkter. Vid förfarandet skall

parternas rätt att gå i svaromål re- skall kommissionen låta den ta del

spekteras till fullo. Åtminstone de av akten. Bilaga 1 direkt berörda parterna skall få ta

3. Samråd skall ske med en rådgidel av akten, varvid hänsyn skall tas

vande kommitté för koncentrationer till företagens berättigade intresse

innan beslut fattas enligt artikel av att deras affärshemligheter skyd-

8.2-5, 14 eller 15 eller bestämmeldas.

ser antas enligt artikel 23. 4. I den mån kommissionen och

4. Den rådgivande kommittén skall medlemsstaternas behöriga myndig-

vara sammansatt av representanter heter anser det nödvändigt kan de

för medlemsstaternas myndigheter. inhämta yttranden även från andra

Varje medlemsstat skall utse en eller fysiska eller juridiska personer. Fy-

två representanter, som vid förhinsiska eller juridiska personer som

der kan ersättas av andra represenkan påvisa ett berättigat intresse i sa-

tanter. Minst en av dessa represenken, särskilt ledamöter av de be-

tanter skall vara sakkunnig i frågor rörda företagens administrativa ciler

som rör konkurrensbegränsningar styrande organ eller erkända arbets-

och dominerande ställningar. tagarrepresentanter från dessa företag, skall efter ansökan ha rätt att 5. Samråd skall äga rum vid ett ge-

yttra sig. mensamt sammanträde som sam-

mankallas av kommissionen och

med kommissionen som ordfö- Artikel 19

rande. Till kallelsen skall fogas en Samverkan med medlemsstaternas

redogörelse för varje ärende som myndigheter

skall behandlas, med de viktigaste 1. Kommissionen skall inom tre ar- handlingarna samt ett preliminärt

betsdagar till medlemsstaternas be- utkast till beslut. Sammanträdet

höriga myndigheter översända xo- skall hållas tidigast fjorton dagar etpior av anmälningar samt, så snart ter det att kallelse har skett. I un-

som möjligt, även av de viktigaste dantagsfall kan kommissionen förhandlingar som tillställs eller utfär- korta denna frist där så är påkallat

das av kommissionen enligt denna för att förhindra att ett eller flera av

förordning. de företag som berörs av en koncen-

tration åsamkas allvarlig skada. 2. Kommissionen skall vidta åtgärder enligt denna förordning i nära 6. Den rådgivande kommittén skall

och ständig samverkan med med- avge ett yttrande om kommissionens

lemsstaternas behöriga myndighe- utkast till beslut, efter omröstning ter, som har rätt att framföra sina om så behövs. Den rådgivande kom-

synpunkter på dessa åtgärder. För mittén kan avge ett yttrande även

tillämpningen av artikel 9 skall den om några ledamöter är frånvarande inhämta upplysningar från med- och = orepresenterade. Yttrandet

lemsstatens behöriga myndighet en- skall vara skriftligt och skall bifogas

ligt punkt 2 i samma artikel och utkastet till beslut. Kommissionen lämna den tillfälle att yttra sig i varje skall ta största möjliga hänsyn till

skede av förfarandet fram till det att kommitténs yttrande. Den skall un-

ett beslut fattas i enlighet med punkt derrätta kommittén om i vilken ut- 3isamma artikel. För detta ändamål sträckning dess yttrande har beak-

tats.

7. Den rådgivande kommittén kan 3. Utan hinder av punkterna 1 och 2 förorda att dess yttrande offentlig- kan medlemsstaterna vidta nödvän- Bilaga 1 görs. Kommissionen kan företa ett diga åtgärder för att skydda andra sådant offentliggörande. I beslutet legitima intressen än de som omfatatt offentliggöra yttrandet skall ve- tas av denna förordning och som är derbörlig hänsyn tas till företagens förenliga med gemcenskapsrättens berättigade intresse av att deras af- allmänna principer och övriga befärshemligheter skyddas och till de stämmelser. berörda företagens intresse av att ett Med legitima intressen enligt sådant offentliggörande sker. första stycket avses allmän säkerhet,

mediernas mångfald och tillsynsreg- Artikel 20 ler.

Alla andra allmänna intressen Offentliggörande av beslut

skall meddelas kommissionen av 1. Kommissionen skall offentliggöra den berörda medlemsstaten och de beslut som den fattar enligt arti- skall erkännas av kommissionen cfkel 8.2, om de förenas med villkor ter en bedömning av deras förenligoch ålägganden, och enligt artikel het med gemenskapsrättens all- 8.2-5 i Europeiska gemenskaper- männa principer och övriga bestämnas officiella tidning. melser innan ovannämnda åtgärder

kan vidtas. Kommissionen skall un- 2. I offentliggörandet skall anges

derrätta den berörda medlemsstaten parternas namn och huvuddragen av

om sitt beslut inom en månad cfter beslutet. Därvid skall hänsyn tas till

meddelandet. företagens berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas.

Anikel 22

Artikel 21 Tillämpningen av förordningen Behörighet 1. Endast denna förordning är till-

lämplig på koncentrationer enligt 1. Med förbehåll för domstolens

definitionen i artikel 3. prövningsrätt är kommissionen ensam behörig att fatta beslut enligt 2. Förordningarna nr 17!, denna förordning. nr 1017/68/EEG?, nr 4056/86/EEG?

och nr 3975/87/EEG? gäller inte kon-

2. Medlemsstaterna skall inte till-

centrationer enligt definitionen i arlämpa sin nationella konkurrenslag-

tikel 3. stiftning på en koncentration med en gemenskapsdimension. 3. Om på begäran av en medlemsstat

Bestämmelsen i första stycket kommissionen konstaterar att en skall inte utgöra hinder för en med- koncentration enligt definitionen i lemsstats befogenhet att företa de artikel 3 som inte har någon gemenundersökningar som behövs för till- skapsdimension enligt artikel 1 skalämpning av artikel 9.2 eller att efter par eller förstärker en sådan domihänskjutande enligt artikel 9.3b cI- nerande ställning som medför att ler 5 vidta de åtgärder som absolut

VEGT nr 13, 21.2.1962, s. 204/62. är nödvändiga för tillämpning av ar-

2 EGT nr L 175, 23.7.1968, s. 1. tikel 9.8. 3 EGT nr L 378, 31.12.1986, s. 4.

EGT nr L 374, 31.12.1987, s. 1. [5 [SS

den effektiva konkurrensen inom heter som deras företag. möter när den berörda medlemsstatens territo- det gäller koncentrationer enligt de- Bilaga 1 rium påtagligt skulle hämmas, kan finitionen i artikel 3 i länder som inte den, i den mån koncentrationen på- är medlemmar. verkar handeln mellan medlemssta-

2. Kommissionen skall, första ter, fatta beslut enligt artikel 8.2,

gången scnast ett år efter det att andra stycket, 3 och 4.

denna förordning har trätt i kraft 4. Artiklarna 2.1 a och b, 5, 6, 8 och och därefter med jämna mellanrum, 10-20 är tillämpliga. Den frist inom utarbeta en rapport om behandvilken ett förfarande enligt artikel lingen av gemenskapsföretag ur de 10.1 kan inledas skall löpa från da- synpunkter som avses i punkt 3-4 gen när begäran från medlemsstaten när det gäller koncentrationer i läninkommer. En sådan begäran skall der som inte är medlemmar. Komframställas senast en månad cfter missionen skall lägga fram dessa det att koncentrationen har anmälts rapporter, tillsammans med eventill medlemsstaten eller genomförts. tuclla rekommendationer, för rådet. Denna frist skall löpa från den tid-

3. Om kommissionen, antingen på punkt när den första av dessa hän-

grundval av de rapporter som avses delser inträffar.

i punkt 2 eller andra upplysningar, 5. Enligt punkt 3 skall kommissio- konstaterar att ett tredje land inte nen endast vidta de åtgärder som ab- behandlar gemenskapsföretag på ctt solut är nödvändiga för att upprätt- sätt som motsvarar gemenskapens hålla eller återupprätta en effektiv behandling av företag från landet i konkurrens inom territoriet i den fråga, kan den lägga fram förslag för medlemsstat på vars begäran den in- rådet om ett lämpligt förhandlingsgriper. mandat i syfte att uppnå motsva-

rande behandling för gemenskaps- 6. Punkt 3—5 skall gälla till dess att

företag. de tröskelvärden som anges i artikel 1.2 har tagits upp till förnyad pröv- 4. Åtgärder som vidtas med stöd av ning. denna artikel skall, utan hinder för

fördragets artikel 234, vara i över-

ensstämmelse med gemenskapens Artikel 23

eller medlemsstaternas förpliktelser Tillämpningsföreskrifter

enligt internationella överenskom- Kommissionen har rätt att utförda melser, vare sig dessa är bilaterala tillämpningsföreskrifter om form, eller multilaterala. innehåll och övriga detaljer i anrnälningar enligt artikel 4, tidsfrister en- Artikel 25 ligt artikel 10 samt förhör enligt arti-

Ikraftträdande kel 18.

1. Denna förordning träder 1 kraft Artikel 24 den 21 september 1990. Relationer med länder som inte är 2. Förordningen gäller inte koncentmedlemmar rationer som var föremål för ett av-

tal eller tillkännagivande eller om 1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om allmänna svårig-

4.1 före tidpunkten för denna för- Bilaga 1 ordnings ikraftträdande och den gäller inte under några omständigheter koncentrationer beträffande vilka en medlemsstats myndighet med ansvar för konkurrens har inlett ett förfarande före den tidpunkten.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 december 1989.

På rådets vägnar

E. CRESSON Ordförande Anmärkning: Yttrandena i rådets protokoll om denna förordning offentliggörs senare i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

ra un

Kommissionens direktiv Bilaga 1 av den 25 juni 1980 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag (80/723/EEG)

KOMMISSIONENS DIREKTIV

av den 25 juni 1980

om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag (80/723/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 90.3 i detta, och med beaktande av följande:

Offentliga företag spelar en viktig roll i medlemsstaternas ekonomi.

Medlemsstaternas regler för ägande får tillämpas utan hinder av bestämmelserna i detta fördrag. Lika behandling av privat och offentligt företagande måste därför garanteras.

Fördraget ålägger kommisssionen att se till att medlemsstaterna inte ger stöd till offentliga eller privata företag i strid mot den gemensamma marknadens regler.

Emellertid kan de finansiella förbindelserna mellan myndigheter och offentliga företag vara så komplicerade, att de försvårar uppgiften.

Rättvis och effektiv tillämpning av reglerna i fördraget om stöd till offentliga och privata företag förutsätter en öppen redovisning av dessa förbindelser.

Redovisningen skall syfta till att klargöra skillnaden mellan statens roll som myndighet och dess egenskap av ägare.

Artikel 90.1 ålägger medlemsstaterna vissa skyldigheter då det gäller offentliga företag. Artikel 90.3 ålägger vidare kommissionen att se till att skyldigheterna respekteras och ger kommissionen hjälpmedel för ändamålet, som innefattar rätten att ange villkoren för hur insyn skall uppnås.

Innebörden av offentliga myndigheter respektive offentliga företag måste sålunda klargöras.

Offentliga myndigheter kan utöva ett avgörande inflytande på hur offent-

liga företag agerar, inte bara som ägare eller majoritets delägare, utan också

I kraft av sin ställning som företagsledare eller styrelse eller annan tillsynsbehörig, som följd antingen av bestämmelser för verksamheten eller av sättet för aktiefördelningen.

Anslag av allmänna medel för offentliga företag kan ges antingen direkt eller indirekt. Den öppna redovisningen får ej bero på vilket sätt medel anslås. Det torde också vara nödvändigt att redovisa skälen för att anslå offentliga medel liksom för deras användning.

Medlemsstaterna kan ha andra än ekonomiska mål för den offentliga företagsamheten. I vissa fall lämnas ersättning för kostnader som företaget tar på sig. Öppen redovisning måste lämnas även för denna ersättning.

Vissa företag skall undantas från tillämpningen av detta direktiv, antingen på grund av verksamhetens art eller på grund av omsättningens storlek. Det gäller vissa verksamheter utanför konkurrensområdet eller sådana, som redan täcks av speciella gemenskapsregler, vilka garanterar tillräcklig insyn.

melser råder och sådan med alltför liten omfattning för att motivera den ad- Bilaga 1 ministrativa kontrollapparaten.

Detta direktiv upphäver cj andra bestämmelser i gemenskapsfördraget, se särskilt artiklarna 90.2, 93 och 223.

Med hänsyn till att berörda företag är konkurrensutsatta, måste given information vara underkastad sekretessen.

Tillämpning av detta direktiv skall ske i samverkan med medlemsstaterna, och om så krävs revideras enligt vunna erfarenheter.

Artikel 1 Medlemsstaterna skall sc till att ekonomiska relationer mellan offentliga myndigheter och offentliga företag öppet redovisas enligt detta direktiv, så att det klart framgår a) vilka allmänna medel som genom myndighetsbeslut överförts direkt till

offentliga företag; b) vilka allmänna medel som tillförts offentliga företag via andra offentliga

företag eller finansiella institutioner; c) på vilket sätt sålunda tillförda medel använts.

ÅArnikel 2 I detta direktiv avses med - offentliga myndigheter: statliga, regionala eller lokala (kommunala)

myndigheter; - offentliga företag: varje företag, där offentlig myndighet direkt eller indi-

rekt utövar ett dominerande inflytande såsom ägare celler delägare, till följd av annan finansieH medverkan eller på grund av bestämmelser för verksamheten.

Ett dominerande inflytande skall anses föreligga, när dessa myndigheter direkt eller indirekt i företaget a) äger majoriteten av bolagskapitalet, eller b) kontrollerar röstmajoriteten i bolaget, eller c) äger tillsätta mer än hälften av företagets administrativa eller verkstäl-

lande ledning eller dess styrelse.

Artikel 3 Den öppna redovisningen enligt artikel 1 gäller i synnerhet för finansiella beroenden mellan myndigheter och offentliga företag av följande slag: a) täckande av driftunderskott; b) tillskott av ägarkapital; c) amorteringsfria tillskott eller lån på förmånliga villkor; d) gynnande genom avstående från vinst eller fordringar; e) gynnande genom avstående från normal avkastning på allmänna medel; f) kompensation för ekonomiska ålägganden från myndigheter. 218

Artikel 4 Bilaga I

Direktivet skall inte tillämpas ifråga om förhållanden mellan offentliga myndigheter och: a) offentliga företag, ifråga om tjänster utan nämnvärd inverkan på handeln

mellan medlemsstaterna; b) offentliga företag ifråga om verksamhet inom något av följande områ-

den:

- vatten och energi, varvid beträffande atomenergi innefattas framställ-

ning och anrikning av uran, återanvändning av kärnbränsle och bered-

ning av material innehållande plutonium — post och telekommunikationer —- transporter

c) offentliga kreditinstitut; d) offentliga företag med omsättning exklusive skatt som ej uppgår till sam-

manlagt 40 miljoner ECU under de två räkenskapsåren före det år under

vilket de medel som avses i artikel 1 tillförts eller använts.

Artikel 5 1. Medlemsstaterna skall se till, att information om ekonomiska relationer enligt artikel 1 hålls tillgänglig för kommissionen fem år efter utgången av det räkenskapsår, då de allmänna medlen ställdes till det offentliga företagets förfogande. Dock skall de fem åren räknas från året för ianspråktagandet av medlen, om det sker efter nämnda räkenskapsår. 2. Medlemsstaterna skall när kommissionen finner det nödvändigt på begäran lämna information enligt punkt 1, jämte övrig nödvändig information, särskilt angående ändamålet med verksamheten.

Anikel 6 1. Kommissionen skall ej föra vidare inhämtad information enligt artikel 5.2, som täcks av sekretessen. 2. Punkt 1 utgör inget hinder mot publicering av allmän information cller översikter, som inte behandlar enskilda offentliga företag, vilka omfattas av detta direktiv.

Antikel 7 Kommissionen skall regelbundet informera medlemsstaterna om resultatet av detta direktivs tillämpning.

Anikel 8 Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att följa detta direktiv från och med den 31 december 1981. De skall informera kommissionen om detta.

Arntikel 9

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Bilaga 1

Utfärdat i Bryssel den 25 juni 1980. På kommissionens vägnar Raymond VOUEL Medlem av kommissionen

Bilaga 1 av den 25 juli 1990 om de anmälningar, tidsfrister och förhör som avses i rådets förordning nr 4064/89/EEG om kontroll av företagskoncentrationer

[Ne] [ND -—

2367/90 av den 25 juli 1990

om de anmälningar, tidsfrister och förhör som avses i rådets förordning nr 4064/89/EEG om kontroll av företagskoncentrationer

med beaktande av rådets förord- EUROPEISKA ning (EEG) nr 3975/87 av den 14 de-

GEMENSKAPERNAS cember 1987 om fastställande av de-

KOMMISSION HAR taljerade regler för tillämpning av

UTFÄRDAT DENNA konkurrensreglerna på företag inom

FÖRORDNING luftfartssektorn", särskilt artikel 19 i

denna, efter att ha samrått med såmed beaktande av Fördraget cm

väl den rådgivande kommittén för upprättandet av Europeiska ekono-

koncentrationer som de rådgivande miska gemenskapen,

kommittéerna för kartell- och mo-

med beaktande av rådets förord-

nopolfrågor inom transportsektorn, ning (EEG) nr 4064/89 av den 21 de-

inom sjötransportsektorn och inom cember 1989 om kontroll av

luftfartssektorn, och företagskoncentrationer!, — särskilt

med beaktande av följande. artikel 23 i denna,

med beaktande av rådets förord- 1. Enligt artikel 23 i förordning

ning nr 17 av den 6 februari 1962, (EEG) nr 4064/89 har kommissio-

första förordningen om tillämpning nen befogenhet att utfärda tillämp-

av fördragets artiklar 85 och 86, i ningsföreskrifter om form, innehåll

dess lydelse enligt Spaniens och Pcr- och övriga detaljer i anmälningar

tugals anslutningsakt, särskilt artikel enligt artikel 4, tidsfrister enligt arti-

24 i denna, kel 10 samt förhör enligt artikel 18.

med beaktande av rådets förord-

2. Förordning (EEG) nr 4064/89 är ning (EEG) nr 1017/68 av den 19 juli

baserad på principen om obligato- 1968 om tillämpning av konkurrens-

risk anmälan av koncentrationer inregler på transporter på järnväg,

nan de äger rum. Å ena sidan har en landsväg och inre valtenvägar!, i

anmälan viktiga rättsliga verkningar dess lydelse enligt Spaniens och Por-

som är till fördel för parterna, å tugals anslutningsakt, särskilt artikel

andra sidan medför åsidosättande av 29 i denna,

anmälningsskyldigheten att par-

med beaktande av rådets förord-

terna åläggs böter och det kan även ning (EEG) nr 4056/86 av den 22 d2-

medföra civilrättsliga nackdelar för cember 1986 om fastställande av de-

dem. Det är därför nödvändigt med taljerade regler för tillämpning av

hänsyn till rättssäkerheten att noga fördragets artiklar 85 och 86 inom

ange innehållet i de uppgifter som sjötransportsektorn", särskilt artikel

skall lämnas i anmälan. 261 denna,

3. De berörda parterna är skyldiga

att lämna kommissionen fullstän- LEGT nr L 395, 30.12.1989, s. 1. SEGT nr 13, 21.2.1962, s. 204/62. diga och korrekta uppgifter om de SEGT ni L 173, 23.7.1968, s. I. SEGT nr L 378, 31.12.1986, s. 4. SEGT nr L 374, 31.12.1987, s. 1.

förhållanden och omständigheter praktiska eller rättsliga problem som är av betydelse för beslut om med dem som den uppmärksammar Bilaga 1 den anmälda koncentrationen. vid en första prövning av ärendet

och om möjligt undanröja sådana 4. För att förenkla och påskynda

problem i samförstånd. behandlingen av anmälan bör det föreskrivas att ett formulär skall an- 9. I överensstämmelse med princivändas. pen om rätten att yttra sig skall de

berörda parterna lämnas tillfälle att 5. Eftersom anmälan medför att de

framföra sina synpunkter på alla inrättsliga tidsfristerna för inledande

vändningar som kommissionen avav förfaranden och för beslut börjar

ser att beakta i sina beslut.

löpa, skall det också fastställas be-

stämmelser om dessa tidsfrister och 10. Tredje man med tillräckligt inden tidpunkt från vilken de löper. tresse i saken skall också ges tillfälle

att framföra sina synpunkter om 6. Med hänsyn till rättssäkerheten

denne har inlämnat en skriftlig ansöär det nödvändigt att fastställa regler

kan. för beräkning av de tidsfrister som avses i — förordning (EEG) 11. De olika personer som har rätt nr 4064/89. Det är framför allt nöd- att framföra sina synpunkter skall vändigt att fastställa när fristerna göra detta skriftligt, såväl i eget inskall börja respektive löpa ut och tresse som av administrativa hänsyn, vilka omständigheter som kan leda utan att detta utesluter rätten att betill att tidsfristen avbryts. Dessa be- gära ett muntligt förhör där så är stämmelser skall vara baserade på lämpligt för att komplettera det principerna i förordning (EEG) skriftliga förfarandet. I brådskande nr 1182/71, Euratom av den 3 juni fall skall kommissionen dock ha 1971 om fastställande av regler för möjlighet att omgående hålla munttidsfrister, datum och tidsgränser", liga förhör med de berörda parterna även om vissa Justeringar är nödvän- eller tredje man. I sådana fall skall diga med hänsyn till de ytterst korta de personer som skall höras ha rätt rältsliga frister som avses ovan. att skriftligt bekräfta sina muntliga

yttranden. 7. Bestämmelserna om kommissionens procedur skall utformas på så 12. Det är nödvändigt att ange vilka sätt att de till fullo tillgodoser rätten rättigheter som tillkommer personer för parter att yttra sig och att gå i som skall yttra sig, i vilken utsträcksvaromål. ning de skall få ta del av kommissio-

nens akt och under vilka betingelser 8. Kommissionen skall lämna de be-

de får låta sig företrädas eller biträrörda parterna, om de så begär, till-

das. »fälle att före anmälan diskutera den avsedda koncentrationen informellt 13. Det är också nödvändigt att och strängt konfidentiellt. Den skall ange regler för fastställande och bedessutom efter anmälan upprätt- räkning av de tidsfrister som komhålla nära kontakter med de berörda missionen bestämmer för inlämparterna i den utsträckning som är nande av svar. nödvändig för att diskutera sådana

14. Den rådgivande kommittén för "EGT nr LC 124,0 8.6.1971, s. 1. koncentrationer skall avge sitt ytt-

rande på grundval av ett preliminärt 3. De bifogade handlingarna skall

utkast till beslut. Samråd med kom- vara antingen original eller kopior. I Bilaga I mittén angående ett ärende skall det senare fallet skall anmälarna bedärför ske efter att undersökning2n styrka att kopiorna överensstämmer i detta ärende har avslutats, men ett med originalen och att de är fullstänsådant samråd hindrar inte kommis- diga.

sionen från att återuppta undersök-

4. Anmälningar skall vara avfattade ningen om så behövs.

på ett av gemenskapens officiella

språk. Detta språk skall också vara HÄRIGENOM det språk som används vid förfaran-

FÖRESKRIVS det. Bifogade handlingar skall läm-

nas in på originalspråket. Om origi-

FÖLJANDE.

nalspråket inte är något av de offi-

AVSNITT I

ciella språken, skall en översättning ANMÄLNINGAR till språket för förfarandet bifogas.

Artikel 1

Artikel 3 Personer som är berättigade att

Uppgifter som skall lämnas inlämna anmälningar

1. Anmälningar skall innehålla de 1. Anmälningar skall inlämnas av

upplysningar som begärs i formulär de personer eller företag som avses i

CO. Uppgifterna skall vara korrekta artikel 4.2 i förordning (EEG)

och fullständiga.

nr 4064/89.

2. Väsentliga förändringar i de i an- 2. Om anmälningar undertecknas

mälan redovisade förhållanden som av ställföreträdare för personer eller

anmälarna känner till eller borde företag, skall dessa ställföreträdare

känna till skall meddelas kommissioförete en skriftlig fullmakt.

nen utan anmodan och så snart som 3. Gemensamma anmälningar bör möjligt.

inlämnas av en gemensam ställföre-

3. Oriktiga eller vilseledande uppträdare som har fullmakt att över-

gifter skall anses vara ofullständiga lämna och ta emot handlingar för

uppgifter. alla anmälarnas räkning.

Artikel 4 Artikel 2

Giltighetsdatum för anmälningar Inlämnande av anmälningar

1. Om inte annat följer av punkt 2, 1. Anmälningar skall inlämnas på

skall anmälningar gälla från den dag det sätt som föreskrivs i formulär

när de inkommer till kommissionen. CO, som återges i bilaga I. Gemeasamma anmälningar skall inlämnas 2. Om uppgifter i anmälan är ofullpå ett enda formulär. ständiga I något väsentligt avseende,

skall kommissionen, om inte annat 2. Tjugo exemplar av varje anmälan

följer av punkt 3, snarast skriftligt och femton exemplar av de bifogade

underrätta anmälarna eller den gehandlingarna skall inlämnas till

mensamma = ställföreträdaren om kommissionen under den adress som anges i formulär CO.

detta och bestämma en lämplig tids- lämplig tidsfrist som den bestämfrist inom vilken uppgifterna skall mer, i den mån detta behövs för att Bilaga 1 kompletteras. I sådana fall skall an- bedöma transaktionen på grundval mälan gälla från den dag när de full- av ovannämnda förordningar. Ansöständiga uppgifterna har inkommit kan celler anmälan skall anses upptill kommissionen. fylla kraven i dessa förordningar

från tidpunkten för den ursprungliga 3. Kommissionen kan ge dispens

anmälan, förutsatt att kommissiofrån skyldigheten att lämna vissa

nen mottar de kompletterande uppupplysningar som begärs i formulär

gifterna inom den bestämda tidsfris- CO, om den anser att dessa uppgif-

ten. ter inte behövs för ärendets prövning.

AVSNITT II

4. Kommissionen skall — snarast lämna anmälarna eller den gemen- 'TIDSFRISTER FÖR samma ställföreträdaren skriftlig be- INLEDANDE AV kräftelse om att den har mottagit an- FÖRFARANDEN OCH FÖR

BESLUT

mälan och svar på ett brev som den har skickat enligt punkt 2 ovan. Anikel 6

Tidsfristens början Anikel 5

1. De tidsfrister som anges i artikel Omvandling av anmälningar

10.1 i förordning nr 4064/89/EEG 1. Om kommissionen konstaterar skall börja löpa från dagen efter gilatt den anmälda transaktionen inte tighetsdatum för anmälan enligt artiutgör en koncentration enligt artikel kel 4.1 och 2 i denna förordning. 3 i förordning (EEG) nr 4064/89,

2. Den tidsfrist som anges i artikel skall den skriftligt underrätta anmä-

10.3 i förordning nr 4064/89/EEG Jarna eller den gemensamma ställfö-

skall börja löpa från dagen efter den reträdaren om detta. Om anmälarna

dag när förfarandet inleddes. begär det, kan kommissionen i så-

dana fall, där så är lämpligt och om 3. Om den första dagen i en frist

inte annat följer av punkt 2 nedan, inte är en arbetsdag enligt artikel 19, behandla anmälan som en ansökan skall fristen löpa från följande arenligt artikel 2 eller en anmälan en- betsdag. | ligt artikel 4 i förordning nr 17, som en ansökan enligt artikel 12 eller en Artikel 7 anmälan enligt artikel 14 i förord-

Tidsfristens utgång ning (EEG) nr 1017/68, som en ansökan enligt artikel 12 i förordning 1. Den frist som avses i artikel 10.1, (EEG) nr 4056/86 eller som en ansö- första — stycket, i — förordning kan enligt artikel 3.2 eller artikel 5 i nr 4064/89/EEG skall löpa ut vid utförordning (EEG) nr 3975/87. gången av den dag i månaden efter

den månad i vilken fristen började 2. I sådana fall som avses i punkt 1,

att löpa, som har samma datum som andra meningen, kan kommissionen

dagen från vilken fristen löper. Om kräva att de uppgifter som lämnas i

en sådan dag inte förekommer i den anmälan kompletteras inom cen

[NS in

15 Riksdagen 1991192. I saml. Nr 29

månaden, skall fristen löpa ut vid ut- eller 13.3 i samma förordning därför

gången av månadens sista dag. att Bilaga 1

2. Den frist som avses i artikel 10.1, a) upplysningar som kommissionen

andra stycket, i förordning (EEG) med stöd av artikel 11.2 i förord-

nr 4064/89 skall löpa ut vid utgången ning (EEG) nr 4064/89 har be-

av den dag i sjätte veckan efter den gärt från ett företag som deltar i

vecka i vilken fristen började att en koncentration inte lämnas, el-

löpa, som är samma veckodag som ler inte lämnas på ett fullständigt

dagen från vilken fristen löper. sätt, inom den tidsfrist som har

bestämts av kommissionen, 3. Den frist som avses i artikel 10.3

b) ett företag som deltar i koncen- 1 förordning (EEG) nr 4064/89 skall

trationen har vägrat att underlöpa ut vid utgången av den dag i

kasta sig en undersökning som fjärde månaden efter den månad i

kommissionen anser nödvändig vilken fristen började att löpa, som

med stöd av artikel 13.1 i förordhar samma datum som dagen från

ning (EEG) nr 4064/89 eller att vilken fristen löper. Om en sådan

samarbeta vid genomförandet av dag inte förekommer i den måna-

en sådan undersökning enligt den, skall fristen löpa ut vid ut-

ovannämnda bestämmelse, gången av månadens sista dag.

c) anmälarna har underlåtit att un-

4. Om sista dagen i fristen inte är en derrätta kommissionen om vä-

arbetsdag enligt artikel 19, skall fris- sentliga förändringar i de förhål-

ten löpa ut vid utgången av följande landen som redovisas i anmälan.

arbetsdag.

2. Den frist som avses i artikel 10.3

5. Punkt 2-4 ovan gäller om inte an- i förordning (EEG) nr 4064/89 skall

nat följer av bestämmelserna i arti- tillfälligt avbrytas,

kei 8.

a) i sådana fall som avses i punkt 1a

ovan, under tiden mellan utlö- Artikel 8

pandet av den tidsfrist som har

Förlängning av tidsfrister vid bestämts i begäran om uppgifter

helgdagar och mottagandet av de fullstän-

diga och korrekta uppgifter som Om helgdagar eller andra fridagar

krävs genom beslut, fastställda av kommissionen enligt

b) i sådana fall som avses i punkt 1b artikel 19 infaller inom de frister

ovan, under tiden mellan det som avses i artikel 10.1 och 3 i för-

misslyckade försöket att genomordning (EEG) nr 4064/89, skall

föra undersökningen och avsludessa frister förlängas med motsva-

tandet av den genom beslut rande antal dagar.

beordrade undersökningen,

c) isådana fall som avses i punkt 1c Arnikel 9

ovan, under tiden mellan det att

Tillfälligt avbrytande av tidsfristen den förändring i förhållandena

som omtalas där inträffar och 1. Den frist som avses i artikel 10.3

mottagandet av de fullständiga i förordning (EEG) nr 4064/89 skall

och korrekta uppgifter som krävs tillfälligt avbrytas om kommissionen

genom beslut eller avslutandet av måste fatta beslut enligt artikel 11.5 226

den genom beslut beordrade un- lämnat de berörda parterna tillfälle

dersökningen. att yttra sig, skall den snarast och i Bilaga 1

varje fall före utgången av den pce- 3. Avbrottet i tidsfristen skall löpa

riod under vilken koncentrationen från dagen efter den dag när händel-

uppskjuts skicka dem texten till det sen som föranledde avbrytandet in-

interimistiska beslutet samt beträffade. Avbrottet skall upphöra

stämma cen tidsfrist inom vilken de vid utgången av den dag när anled-

får yttra sig. ningen därtill undanröjs. Om denna

När de berörda parterna har yttrat dag inte är en arbetsdag enligt arti-

sig skall kommissionen fatta ett slutkel 19, skall avbrottet i tidsfristen

ligt beslut om att upphäva, ändra elupphöra vid utgången av följande

ler bekräfta det interimistiska besluarbetsdag.

tet. Om de berörda parterna inte har

yttrat sig inom tidsfristen blir kom- Ariikel 10

missionens interimistiska beslut slut- Takttagande av tidsfristen ligt vid utgången av denna frist.

De tidsfrister som avses i artikel 10.1 3. De berörda parterna skall yttra och :3 i förordning nr 4064/89/EEG sig skriftligt eller muntligt inom den skall iakttas om kommissionen har bestämda tidsfristen. De kan skriftfattat beslutet i fråga före utgången ligt bekräfta sina muntliga yttranav fristen. De berörda företagen den. skall meddelas beslutet utan dröjsmål. Artikel 12

Beslut i ärendet

AVSNITT III

1. Om kommissionen avser att fatta FÖRHÖR MED PARTERNA OCH ett beslut enligt artikel 8.2, andra TREDJE MAN stycket, artikel 8.3, 4 och 5, artikel

14 celler artikel 15 i förordning Anikel 11

nr 4064/89/EEG, skall den innan Beslut om uppskjutande av den samråder med den rådgivande koncentrationer

kommittén för koncentrationer in- 1. Om kommissionen avser att fatta hämta yttranden från de berörda ett beslut enligt artikel 7.2 i förord- parterna enligt artikel 18 i nämnda ning nr 4064/89/EEG eller enligt ar- förordning.

tikel 7.4 i samma förordning som är 2. Kommissionen skall skriftligt till nackdel för parterna, skall den

meddela de berörda parterna sina enligt artikel 18.1 i samma förord-

anmärkningar. Meddelandena skall ning skriftligt meddela de berörda

riktas till anmälarna eller den geparterna sina anmärkningar och be- mensamma ställföreträdaren. När stämma en tidsfrist inom vilken de

kommissionen meddelar sina anfår yttra sig.

märkningar skall den bestämma cen 2. Om kommissionen enligt artikel tidsfrist inom vilken de berörda par- 18.2 i förordning nr 4064/89/EEG terna får framföra sina synpunkter

till kommissionen. interimistiskt har fattat ett sådant beslut som avses i punkt 1 utan att ha 3. När kommissionen har meddelat

parterna sina anmärkningar skall Anikel 14 den på begäran låta de berörda par- Bilaga 1

Förbhör terna ta del av akten för att kunna förbereda sina yttranden. De skall 1. Förhören skall ledas av de perso-

dock inte ges tillgång till handlingar ner som kommissionen utser för som innehåller andra berörda par- detta ändamål.

ters eller tredje mans affärshemlig-

2. Personer som kallas att närvara heter eller andra konfidenticla upp-

skall infinna sig personligen eller gegifter, inklusive känslig kommersiell

nom sina juridiska ombud celler stadinformation vars avslöjande skulle

geenliga ställföreträdare. Företag kunna vara till betydande skada för

och företagssammanslutningar kan den som har lämnat den, eller till

företrädas av ett vederbörligen bemyndigheternas interna handlingar.

fullmäktigat ombud som har utsetts 4. De berörda parterna skall inom bland deras ordinarie personal.

den bestämda tidsfristen skriftligt

3. Personer som hörs av kommissioyttra sig om kommissionens anmärk-

nen kan biträdas av advokater celler ningar. De får i sina skriftliga yttran-

akademiska lärare som enligt artikel den redogöra för alla förhållanden

17 i protokollet till domstolens som är av betydelse för ärendet och

stadga (EEG) har rätt att föra talan

får bifoga alla handlingar som kan

vid Europeiska gemenskapernas styrka de förhållanden som redovi-

domstol eller av andra kvalificerade sas. De kan även föreslå att kommis-

personer. sonen hör personer som kan styrka dessa förhållanden. 4. Förhören skall inte vara offent-

liga. Personerna skall höras enskilt

eller i närvaro av andra personer Anikel 13

som har kallats. I det senare fallet Muntliga förhör skall hänsyn tas till företagens berät-

tigade intresse av att deras affärs- 1. Kommissionen skall lämna de be-

hemligheter skyddas. rörda parter som i sina skriftliga yttranden har begärt detta tillfälle att 5. De yttranden som avges av varje framföra sina synpunkter muntligt, person som hörs skall protokollom dessa personer visar ctt tillreck- föras. ligt intresse eller om kommissionen avser att ålägga dem böter eller vi-

Anikel 15 ten. Den kan även i andra fall ge de berörda parterna tillfälle att fram- Yttranden från tredje man

föra sina synpunkter muntligt.

1. Om fysiska eller juridiska perso- 2. Kommissionen skall kalla de per- ner som kan påvisa ett tillräckligt in-

soner som skall höras att infinna sig tresse i saken, särskilt medlemmar vid den tidpunkt som den bestäm- av de berörda företagens administmer. rativa eller styrande organ eller

erkända arbelstagarrepresentanter 3. Den skall genast översända en

från dessa företag, skriftligt begär kopia av kallelsen till medlemssta-

att få yttra sig enligt artikel 18.4, ternas behöriga myndigheter, som

andra meningen, i förordning kan utse en tjänsteman att delta i

nr 4064/89/EEG, skall kommissio- 228 förhöret.

nen skriftligt underrätta dem om den ta hänsyn till den tid som behövs förfarandets karaktär och innehåll för att förbereda yttranden och till Bilaga I och fastställa en tidsfrist inom vilken om ärendet är av brådskande natur. de kan framföra sina synpunkter. Den skall också ta hänsyn till helg-

dagar i mottagarlandet. 2. De personer som avses i punkt 1 ovan skall yttra sig skriftligt eller 2. Vid fastställande av tidsfrister muntligt inom den fastställda tids- skall bortses från dagen när adressafristen. De kan skriftligt bekräfta ten mottar ett meddelande. sina muntliga yttranden.

Anikel 18 3. Kommissionen kan på samma sätt lämna varje annan person till- Kommissionens mottagande av fälle att framföra sina synpunkter. handlingar

1. Om inte annat följer av artikel AVSNITT IV 4.1, skall meddelanden överläm-

nas till kommissionen under den

DIVERSE BESTÄMMELSER

adress som anges i formulär CO Arntikel 16 eller skickas i rekommenderat brev

före utgången av den frist som an-

Överlämnande av handlingar

ges i artikel 4.1 i förordning 1. Handlingar och kallelser från nr 4064/89/EEG. Ytterligare uppgifkommissionen kan överlämnas till ter som begärs för att göra anmäladressaterna på något av följande ningar fullständiga enligt artikel 4.2 sätt: eller för att komplettera anmäl-

ningar enligt artikel 5.2 i föreliga) med bud mot kvitto,

gande förordning skall vara kommisb) i rekommenderat brev med mot-

sionen tillhanda under ovannämnda tagningsbevis, adress eller skickas i rekommende-

c) med telefax med begäran om

rat brev före utgången av den tidsmottagningserkännande, frist som har bestämts i varje särskilt

d) med telex. |

fall. Skriftliga yttranden över kom- 2. Om inte annat följer av artikel missionens meddelanden enligt ar- 18.1, gäller punkt 1 ovan även över- tiklarna 11.1 och 2, 12.2 och 15.1 lämnande av handlingar från de be- skall överlämnas till kommissionen rörda parterna eller tredje man till under ovannämnda adress före utkommissionen. gången av den tidsfrist som har be-

stämts i varje särskilt fall. 3. Om en handling skickas med telex eller telefax skall den anses ha 2. Om sista dagen i en frist som avkommit adressaten tillhanda samma ses i punkt 1 är sista inlämningsdag dag som den har avsänts. för handlingar och inte är en arbets-

dag enligt definitionen i artikel 19, Arntikel 17 skall fristen löpa ut vid utgången av

följande arbetsdag. Fastställande av tidsfrister

3. Om sista dagen i en frist som av- 1. När kommissionen fastställer de

ses i punkt 1 är sista avsändningsdag tidsfrister som anges i artiklarna 4.2,

för handlingar och är en lördag, sön- 5.2, 11.1 och 2, 12.2 och 13.1 skall [Ne]

dag eller helgdag i avsändningslan- Artikel 20 det, skall fristen löpa ut vid ut- Bilaga I

Ikraftträdande gången av följande arbetsdag i det landet. Denna förordning träder i kraft den

21 september 1990.

Artikel 19 Denna förordning är till alla delar

bindande och direkt tillämplig i alla Definition av kommissionens

medlemsstater. arbetsdagar

Med arbetsdagar i artiklarna 6.3,

Utfärdad i Bryssel den 25 juli 1990. 7.4, 9.3 och 18.2 avses alla andra dagar än lördagar, söndagar, helgdagar

På kommissionens vägnar enligt bilaga II och andra fridagar som fastställs av kommissionen och Leon BRITTAN

Fice ordförande offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning före ”Ör-

jan av varje år.

BILAGA I

Bilaga I

FORMULÄR CO OM ANMÄLAN AV EN: KONCENTRATION ENLIGT RÅDETS FÖRORDNING NR 4064/89/EEG

A. Inledning Av detta formulär framgår vilka uppgifter som skall lämnas av ett eller flera företag vid anmälan till kommissionen av en koncentration med en gemenskapsdimension. Begreppet koncentration definieras i artikel 3 och gemenskapsdimension 1 artikel 1 i förordning nr 4064/89/EEG.

Ni skall fästa särskild uppmärksamhet vid förordning nr 4064/89/EEG och kommissionens förordning nr 2367/90/EEG. Observera särskilt att a) Niskalllämna alla uppgifter som begärs i detta formulär. Om Ni emeller-

tid på grundval av tillgänglig information inte kan besvara en viss fråga

eller endast kan svara i begränsad omfattning, ange detta samt skälen

därtill. Om Ni anser att vissa uppgifter som begärs i detta formulär inte

behövs för kommissionens prövning av ärendet, kan Ni begära att kom-

missionen enligt artikel 4.3 i förordning nr 2367/90/EEG ger dispens från

skyldigheten att lämna dessa uppgifter, b) om Ni inte besvarar alla frågor i samtliga avsnitt eller inte ger en tillfreds-

ställande förklaring till att det inte har varit möjligt att besvara vissa frå-

gor (t. ex. på grund av bristande information om ett företag som motsät-

ter sig ett bud om övertagande), blir anmälan ofullständig och gäller först

från den dag när alla uppgifter har inkommit. Anmälan kommer att anses

ofullständig om oriktiga eller vilseledande uppgifter har lämnats, c) om oriktiga eller vilseledande uppgifter har lämnats uppsåtligen eller av

oaktsamhet, kan detta medföra bötesansvar.

B. Vem är anmälningsskyldig? Vid en företagssammanslagning enligt artikel 3.1a i förordning nr 4064/89/EEG eller förvärv av gemensam kontroll över ett företag enligt artikel 3.1 b i förordning nr 4064/89/EEG skall anmälan fyllas i gemensamt av parterna i sammanslagningen respektive av dem som förvärvar gemensam kontroll.

När det gäller ett företags förvärv av ett kontrollerande inflytande i ctt annat företag skall förvärvaren fylla i anmälan.

När det gäller ett offentligt bud om övertagande skall anmälan fyllas i av den som lämnar budet.

Varje part som fyller i anmälan ansvarar för riktigheten av de uppgifter som lämnas.

Med parterna i koncentrationen (parterna) avses i detta formulär även det företag i vilket ett kontrollerande inflytande förvärvas eller som är föremål för ett offentligt bud om övertagande.

[NO

Bilaga 1 Till den ifyllda anmälan skall fogas följande handlingar: a) kopior av de slutliga eller senaste versionerna av alla handlingar som rör

koncentrationen, oavsett om denna genomförs till följd av en överens-

kommelse mellan de berörda parterna, förvärv av ett kontrollerande in-

flytande eller ett offentligt bud om övertagande, b) när det gäller ett offentligt bud om övertagande, ett exemplar av den

handling som innehåller budet. Om denna handling saknas vid tidpunk-

ten för anmälan, bör den inlämnas så snart som möjligt och senast när

den skickas till aktieägarna, c) kopior av de senaste årsredovisningarna och boksluten för alla parter i

koncentrationen, d) kopior av rapporter eller analyser som har tagits fram för koncentratio-

nen och som utgör underlag för de uppgifter som begärs i avsnitt 5 och 6, e) enlista över och kortfattad beskrivning av innehållet i alla andra analyser,

rapporter, studier och undersökningar som har gjorts av eller för någon

av anmälarna i syfte att bedöma eller analysera den planerade koncentra-

tionen med hänsyn till konkurrensvillkor, konkurrenter (faktiska och po-

tentiella) och marknadsförhållanden. För varje punkt på denna lista skall

upphovsmannens namn och ställning anges.

D. Anvisningar beträffande anmälningar Anmälningar skall vara avfattade på ett av Europeiska gemenskapens officiella språk. Detta språk skall i fortsättningen vara det språk som används av alla anmälarna vid förfarandet. |

När Ni lämnar de uppgifter som begärs i detta formulär skall Ni följa formulärets indelning i avsnitt och punkter.

Bifogade handlingar skall inlämnas på originalspråket. Om detta inte är något av gemenskapens officiella språk, skall handlingarna översättas till det språk som används vid förfarandet (artikel 2.4 i förordning nf 2367/90/EEG). De bifogade handlingarna kan vara antingen original eller kopior. I det senare fallet skall anmälaren bestyrka att kopiorna överensstämmer med originalen och att de är fullständiga.

De finansiella uppgifter som begärs i avsnitt 2.4 nedan skall uttryckas i ccu omräknat efter de genomsnittliga kurserna för ifrågavarande år eller annan period.

Tjugo exemplar av varje anmälan och femton exemplar av alla bilogade handlingar skall inlämnas. Anmälan skall skickas till Europeiska gemenskapernas kommission Gceneraldirektoratet för konkurrensfrågor (GD IV) Arbetsgruppen för företagssammanslagningar (Cort. 150) 200 rue de la Loi B-1049 Bryssel,

eller överlämnas personligen under kommissionens normala kontorstid på följande adress: Bilaga 1

Europeiska gemenskapernas kommission Generaldirektoratet för konkurrensfrågor (GD IV) Arbetsgruppen för företagssammanslagningar 150 avenue de Cortenberg B-1040 Bryssel.

E. Sekretess Enligt fördragets artikel 214 och artikel 17.2 i förordning nr 4064/89/EEG får kommissionen och medlemsstaterna samt deras tjänstemän och andra anställda inte röja upplysningar som de har inhämtat med stöd av förordningen och som är av sådant slag att de omfattas av sekretess. Samma princip skall

också gälla för att skydda konfidentiella uppgifter i förhållandet mellan an-

mälarna.

Om Ni anser att det skulle skada Era intressen om några av de uppgifter som Ni har uppmanats att lämna offentliggjordes eller på annat sätt spreds till andra, lämna dessa uppgifter separat och märk varje sida klart och tydligt ”Affärshemligheter”. Ange också skälen till att dessa uppgifter inte bör spridas eller offentliggöras.

När det gäller företagssammanslagningar, gemensamma förvärv eller andra fall där anmälan ifylls av mer än en av parterna kan affärshemligheter översändas i särskilt kuvert och i anmälan kan hänvisas till dessa som bilaga. I sådana fall anses anmälan vara fullständig när alla bilagor har inkommit.

F. Hänvisningar Alla hänvisningar i detta formulär avser tillämpliga artiklar och punkter i rådets förordning nr 4064/89/EEG.

AVSNITT 1

1.1 Uppgifter om anmälaren (eller anmälarna)

Ange 1.1.1 företagets namn och adress, 1.1.2 arten av företagets verksamhet, 1.1.3 kontaktpersonens namn, adress, telefonnummer, telefax- och/el-

ler telexnummer samt ställning.

1.2¶Uppgifter om övriga parter i koncentrationen!”

Ange för varje part i koncentrationen (förutom anmälaren) 1.2.1 företagets namn och adress, 1.2.2 arten av företagets verksamhet, 1.2.3 kontaktpersonens namn, adress, telefonnummer, telefax- och/el-

ler telexnummer samt ställning. ! Begreppet koncentration definieras i artikel 3. "Detta inkluderar det företag som är föremål för ett bud om övertagande men som motsätter sig detta; i så fall skall uppgifterna vara så fullständiga som möjligt. [0 2

1.3 Postadress i Bryssel

Ange i förekommande fall en adress i Bryssel till vilken alla med- Bilaga 1

delanden och handlingar kan sändas enligt artikel 1.4 i kommissio-

nens förordning nr 2367/90/EEG. 1.4 Förordnande av ställföreträdare |

I artikel 1.2 i kommissionens förordning nr 2367/90/EEG anges att

om anmälningar undertecknas av ställföreträdare för företag, skall

dessa ställföreträdare förete en skriftlig fullmakt. Sådana skriftliga

fullmakter skall bifogas anmälan och följande uppgifter om ställfö-

reträdare för anmälaren eller anmälarna och andra parter i kon-

centrationen skall lämnas nedan: 1.4.1 är det fråga om en gem2nsam anmälan? 1.4.2 om svaret är 'ja”, har en gemensam ställföreträdare utsetts?

Om svaret är 'ja', lämna de uppgifter som begärs i punkt

1.4.3-1.4.6 nedan.

Om svaret är ”nej', lämna uppgifter om de ställföreträdare

som har fullmakt att företräda var och en av parterna i kon-

centrationen och ange vem de företräder. 1.4.3 ställföreträdarens namn, 1.4.4 ställföreträdarens adress, 1.4.5 kontaktpersonens namr (och adress om den inte är samma som i

1.4.4), | 1.4.6 telefonnummer, telefax- och/eller telexnummer.

AVSNITT 2 UPPGIFTER OM KONCENTRATIONEN

2.1 Redogör kortfattat för den koncentration som är föremål för an-

mälan. Ange bl. a.

- om den planerade koncentrationen är en fullständig företags-

sammanslagning i rättslig mening, ett förvärv, ett gemensamt

företag eller ett avtal eller om den kommer till stånd på något

annat sätt som leder till direkt eller indirekt kontroll enligt arti-

kel 3.3,

- om parterna helt celler endast delvis deltar i koncentrationen,

— om en parts offentliga bud på en annan parts värdepapper stöds

av den senare partens styrelse eller andra organ som rättsligt fö-

reträder denne.

Ange vilka branscher som berörs av koncentrationen.

Redogör kortfattat för koncentrationens ekonomiska och finan-

siella detaljer, med uppgift i förekommande fall om följande:

—- ekonomiskt eller annat stöd som någon part har erhållit från nå-

got håll (inklusive från offentliga myndigheter), samt arten och

storleken av detta stöd,

—- den planerade eller väntade tidpunkten för viktiga händelser

som är avsedda att leda till koncentrationens fullbordan,

— den ägande- och kontrollstruktur som åsyftas sedan koncentra-

tionen har fullbordats. Bilaga 1 2.4 Anmälaren skall lämna följande uppgifter om varje part för de se-

naste tre räkenskapsåren:

2.4.1 omsättning i hela världen!,

2.4.2 — omsättning inom gemenskapen som helhet”,

2.4.3 — omsättning i varje medlemsstat'?,

2.4.4 om mer än två tredjedelar av omsättningen i gemenskapen som

helhet uppnås i en enda medlemsstat, ange denna stat!?, 2.4.5 vinst före skatt i hela världen?,

2.4.6 antalet anställda i hela världen!.

AVSNITT 3

Ägande och kontroll?

Lämna för varje part en lista på alla företag som tillhör samma grupp av företag. Listan skall inkludera

3.1 alla företag som direkt eller indirekt kontrolleras av parterna en-

ligt artikel 3.3, 3.2 alla företag eller personer som dirckt eller indirckt kontrollerar

parterna enligt artikel 3.3, 3.3 för varje företag eller person som anges i punkt 3.2 ovan, alla före-

tag som direkt eHer indirekt kontrolleras av dem enligt artikel 3.3. För varje person eller företag ovan skall anges i vilken form kontrollen ut- Övas. 3.4 Lämna uppgifter om de förvärv som ovan angivna grupper under

de senaste tre åren har gjort av företag som är verksamma på berörda marknader enligt definitionen i avsnitt 5 nedan.

Svaren till frågorna i detta avsnitt kan illustreras med tabeller eller diagram om detta bidrar till förståelsen av företagens ägande- och kontrollstruktur före koncentrationen.

I Se artikel 5 för en definition av begreppet omsättning och observera de särskilda bestämmelser som gäller för kreditinstitut, försäkringsbolag, finansinstitut samt gemensamma företag.

Med gemenskapsinvånare och invånare i en medlemsstat avses, när det gäller försäkringsbolag, kredit- och andra finansinstitut, fysiska eller juridiska personer med hemvist i en medlemsstat, som följaktligen är underkastade den statens nationella lagstiftning. Kunder som är företag anses ha sin hemvist i det land där de är registrerade.

Vid beräkning av omsättning hänvisas anmälaren även till exemplen i Vägledning I beträffande kredit- och andra finansinstitut, Vägledning II beträffande försäkringsbolag och Vägledning 1II beträffande gemensamma företag. 2 Se Vägledning IV för beräkning av omsättning i en medlemsstat i förhållande till omsättning inom gemenskapen som helhet. 3 Med vinst före skatt avses vinst på den ordinarie verksamheten före vinstskatt. "Med anställda avses alla personer som har fast anställning i företaget och erhåller lön. 5 Se artikel 3.3-5. [NS]

Bilaga I

Personliga och ekonomiska samband Ange för varje företag celler person som omnämns 1 svaren till avsnitt 3 4.1 alla andra företag som är verksamma på berörda marknader (en-

ligt definitionen i avsnitt 5) i vilka företagen i gruppen individuellt

eller kollektivt innehar 10 procent eller mer av rösträttigheterna

eller aktickapitalet. Ange den procentuella andel som innehas i

varje särskilt fall, 4.2 alla andra företag som är verksamma på berörda marknader i vilka

de personer som anges i svaren till avsnitt 3 innehar 10 procent el-

ler mer av rösträttigheterna eller aktiekapitalet. Ange den procen-

tuella andel som innehas i varje särskilt fall, 4.3 de medlemmar i varje företags direktion som också är medlemmar

av direktionen eller styrelsen för ett annat företag som är verksamt

på berörda marknader och ange (i förekommande fall) för varje

företag de medlemmar av dess styrelse som också är medlemmar

av direktionen för ett annat företag som är verksamt på berörda

marknader.

Ange i varje särskilt fall det andra företagets namn och de an-

givna personernas ställning i företaget. De uppgifter som lämnas här kan illustreras med tabeller eller diagram om detta bidrar till förståelsen.

AVSNITT 5

Uppgifter om berörda marknader Anmälaren skall lämna de begärda uppgifterna med beaktande av följande definitioner.

PRODUKTMARKNADER

En relevant produktmarknad orafattar alla varor och/eller tjänster som på grund av sina egenskaper, pris och tilltänkta användning av konsumenterna betraktas som utbytbara.

En relevant produktmarknad kan i vissa fall bestå av ett antal individuella produktgrupper. En individuell produktgrupp är en produkt celler en liten grupp av produkter med i stort sett identiska fysiska eller tekniska cgenskaper och som är fullständigt utbytbara. Skillnaden mellan produkterna inom gruppen är obetydlig och är i regel endast en fråga om märket och/eller produktens image. Produktmarknaden svarar normalt mot den klassificering som används av företaget i sin marknadsföring.

RELEVANT GEOGRAFISK MARENAD

Den relevanta geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller varor eller tjänster, inom vilket konkur-

rensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande områden framför allt på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillko- Bilaga 1 ren.

Faktorer som är av betydelse för en bedömning av den relevanta geografiska marknaden är bl. a. ifrågavarande varors eller tjänsters beskaffenhet och egenskaper, förekomsten av hinder för marknadsinträde, konsumentpreferenser, väsentliga skillnader i företagens marknadsandelar mellan angränsande områden och betydande prisskillnader.

BERÖRDA MARKNADER

Berörda marknader består av relevanta produktmarknader eller individuella produktgrupper inom den gemensamma marknaden eller en medlemsstat eller inom någon annan relevant geografisk marknad, a) om två eller flera av parterna (inklusive företag tillhörande samma

grupp enligt definitionen i avsnitt 3) är verksamma inom samma produktmarknad celler individuella produktgrupp och om koncentrationen kommer att medföra att de tillsammans får cn marknadsandel på 10 procent eller mer. Det är här fråga om horisontella samband;

eller

b) om någon av parterna (inklusive företag tillhörande samma grupp en-

ligt definitionen i avsnitt 3) är verksam inom en produktmarknad som utgör ett tidigare eller senare led i förhållande till en produktmarknad eller individuell produktgrupp inom vilken en annan part är verksam och någon av parternas marknadsandelar är 10 procent eller mer, oavsett om det föreligger ett leverantörs/kundförhållande mellan de berörda parterna. Det är här fråga om vertikala samband.

I. Beskrivning av de berörda relevanta produktmarknaderna

5.1 Beskriv varje berörd relevant produktmarknad och förklara varför varorna och/eller tjänsterna på dessa marknader på grund av sina egenskaper, priser och tilltänkta användning ingår (och varför andra varor eller tjänster inte ingår). 5.2 Ange de individuella produktgrupper som Ert företag använder internt för marknadsföringsändamål och som ingår i varje relevant produktmarknad som beskrivs under punkt 5.1 ovan.

IH. — Uppgifter om berörda marknader För vart och ett av de senaste tre räkenskapsåren skall beträffande varje berörd relevant produktmarknad och, om de skiljer sig härifrån, varje individuell produktgrupp a) för gemenskapen i dess helhet, b) individuellt för varje medlemsstat där parterna (inklusive företag till-

hörande samma grupp enligt definitionen i avsnitt 3) är verksamma, c) och, om de skiljer sig härifrån, för varje relevant geografisk marknad,

följande uppgifter lämnas:

5.3 en uppskattning av marknadens värde samt i förekommande fall av dess volym (t.ex. antalet expedierade eller levererade Bilaga 1 enhetcr)!. Svaren kan illustreras med statistik från andra källor, om sådan finns tillgänglig. Ta även med en prognos över cfterfrågeutvecklingen inom de berörda marknaderna, 5.4 omsättningen för var och en av de grupper som parterna tillhör (enligt definitionen i avsnitt 3), 5.5 den beräknade marknadsandelen för var och en av de grupper som parterna tillhör, 5.6 den beräknade marknadsandelen (uttryckt som värde och cventuelit som volym) för alla konkurrenter som har minst 10 procent av ifrågavarande geografisk marknad. Ange dessa företags namn, adress och telefonnummer, 5.7 en jämförelse mellan de priser som tas ut av de grupper som parterna tillhör i varje medlemsstat och en liknande jämförelse beträffande dessa prisnivåer mellan gemenskapen och dess viktigaste handelspartners (t.ex. USA, Japan och EFTA-länderna), 5.8 det beräknade värdet roch eventuellt volymen) av importen till den relevanta geografiska marknaden, med uppgift om ursprungsland, 5.9 den andel av denna import som härrör från de grupper som parterna tillhör, 5.10 en uppskattning av i vilken omfattning denna import är föremål för tariffära eller icke-tariffära handelshinder. HIT. Uppgifter om konglomerat Om någon av parterna (inklusive företag som tillhör samma grupp som anges i avsnitt 3) har cn marknadsandel på 25 procent eller mer på en produktmarknad eller inom en individuell produktgrupp, utan att det föreligger horisontella eller vertikala samband, lämna följande uppgifter: 5.11 en beskrivning av varje relevant produktmarknad och en förklaring till varför varorna och/eller tjänsterna på dessa marknader på grund av sina egenskaper, priser och sin tilltänkta användning ingår (och varför andra inte ingår), en förteckning över de individuella produktgrupper som används internt av Ert företag för marknadsföringsändamål och som ingår i varje relevant produktmarknad som beskrivs, en uppskattning av marknadens värde och marknadsandelen under det senaste räkenskapsåret för varje grupp som parterna tillhör i fråga om varje berörd relevant produktmarknad och, om de skiljer sig härifrån, varje individuell produktgrupp a) för gemenskapen i dess helhet, b) individuellt för varje medlemsstat där de grupper som par-

terna tillhör är verksamma, |

I En marknads värde och volym skall vara ett uttryck för produktionen minus export plus import på ifrågavarande geografiska marknad.

c) och, om de skiljer sig härifrån, för varje relevant geografisk

marknad. Bilaga I

I alla svar på frågorna i avsnitt 5 skall anmälaren ange vad uppskattningarna eller antagandena bascras på.

AVSNITT 6

Allmänna förhållanden på berörda marknader Följande uppgifter skall lämnas beträffande de berörda relevanta produktmarknaderna och, om de skiljer sig härifrån, de berörda individuella produktgrupperna.

UPPGIFTER OM MARKNADSINTRÄDE

6.1 Har det skett något betydande inträde på dessa marknader inom gce-

menskapen under de senaste fem åren (eller en längre period om detta

är motiverat)? Om svaret är "ja", lämna uppgifter om de företag som

har inträtt på marknaden och beräkna deras nuvarande marknadsan-

delar. 6.2 Finns det enligt anmälarens uppfattning företag (inklusive sådana som

för närvarande endast är verksamma på marknader utanför gemen-

skapen) som skulle kunna inträda på gemenskapens marknader? Om

svaret är 'ja”', lämna upplysningar om dessa potentiella konkurrenter.

Hur stor är enligt anmälarens uppfattning sannolikheten för inträde

på dessa marknader i betydande omfattning under de närmaste fem

åren?

FAKTORER AV BETYDELSE FÖR INTRÄDE PÅ MARKNADEN

6.4 Beskriv de olika faktorer som i det aktuella fallet är av betydelse för

inträde på de berörda marknaderna, såväl geografiska marknader

som produktmarknader. Beakta därvid i förekommande fall följande

aspekter.

— De totala kostnaderna för marknadsinträde (kapital, säljfrämjande

åtgärder, reklam, nödvändiga distributionssystem, service mm.) i cen

omfattning motsvarande en betydande, konkurrenskraftig konkur-

rent och ange en sådan konkurrents marknadsandel.

- I vilken omfattning påverkas marknadsinträde av att det krävs rege-

ringstillstånd eller att vissa normer/standarder måste uppfyllas? Är

marknadsinträde beroende av några rättsliga kontroller eller andra

regleringar?

- I vilken omfattning påverkas marknadsinträde av tillgången på råva-

rot?

-I vilken omfattning påverkas marknadsinträde av avtalstiden för

kontrakt mellan ett företag och dess leverantörer och/eller kunder?

- Ange betydelsen av patent- och knowhowlicenser samt andra rättig- 239

heter på dessa marknader.

Bilaga I

VERTIKAL INTEGRATION

6.5 Ange karaktären och omfattningen av vertikal integration för var och

en av parterna.

FORSKNING OCH UTVECKLING

6.6 Vilken roll spelar forskning och utveckling för ett företags förmåga att

på lång sikt konkurrera på den relevanta marknaden? Beskriv karak-

tären av den forskning och utveckling som utförs på berörda markna-

der av de företag som deltar i koncentrationen. Beakta därvid i före-

kommande fall följande aspekter.

= Forsknings- och utvecklingsinsatsen! på dessa marknader samt de

berörda parternas andel av denna forsknings- och utvecklingsinsats.

— Den tekniska utvecklingen på dessa marknader (inklusive utveck-

ling av produkter och/eller tjänster, produktionsmetoder, distribu-

tionssystem mm.) under en lämplig tidsperiod.

—- Viktiga innovationer som har gjorts på dessa marknader under ifrå-

gavarande period och de företag som har svarat för dessa innovatio-

ner.

—- Innovationscykeln på dessa marknader och var parterna befinner sig

i denna innovationscykel.

— Beskriv i vilken omfattning de berörda parterna är licensgivare celler

licenstagare när det gäller patent- och knowhowlicenser samt andra

rättigheter på berörda marknader.

DISTRIBUTIONS- OCH SERVICESYSTEM

6.7 Redogör för de befintliga distributions- och servicesystemen på de be-

rörda marknaderna. Beakta därvid i förekommande fall följande

aspekter.

—- De mest utbredda distributionssystemen på marknaden och dessas

betydelse. I vilken omfattning svarar tredje man och/eller företag

tillhörande samma grupp som parterna enligt avsnitt 3 för distribu-

tionen?

- De mest utbredda servicenäten (t. ex. för underhåll och reparatio-

ner) och deras betydelse för dessa marknader. I vilken omfattning

svarar tredje man och/ellar företag tillhörande samma grupp som

parterna enligt avsnitt 3 för sådan service?

KONKURRENSVILLKOR.

6.8 Ange anmälarnas fem största leverantörer (namn, adress och kon-

taktperson) och deras individuella andel av anmälarnas inköp. I Med forsknings- och utvecklingsinsats avses forsknings- och utvecklingskostnadernas andel av företagets omsättning. 240

6.9 Ange anmälarnas fem största kunder (namn, adress och kontaktper-

son) och deras individuella andel av anmälarnas försäljning. Bilaga I 6.10 Redogör för utbuds- och efterfrågestrukturen på berörda marknader.

Denna redogörelse skall bidra till att öka kommissionens förståelse

för de konkurrensvillkor under vilka parterna verkar. Beakta därvid i

förekommande fall följande aspekter.

—- Marknadernas utvecklingsfaser, t. ex. introduktion, tillväxt, mog-

nad och avtagande. I vilken av dessa faser anser anmälaren att de

berörda produkterna befinner sig?

— Utbudsstrukturen. Ange de olika kategorier som finns på utbudssi-

dan och beskriv den "typiska leverantören” inom varje kategori.

—- Efterfrågestrukturen. Ange de olika grupper som finns på cfterfrå-

gesidan och beskriv den "typiska kunden” inom varje grupp.

— Spelar offentliga myndigheter, statliga verk eller statsägda företag

eller liknande organ en betydande roll för utbud eller efterfrågan?

Lämna närmare upplysningar om sådana fall.

—- Den totala kapaciteten inom gemenskapen som helhet under de se-

naste tre åren. Vilken andel av denna kapacitet har parterna svarat

för under perioden och hur stort har deras kapacitetsutnyttjande va-

rit?

SAMARBETSAVTAL

6.11 I vilken omfattning finns det samarbetsavtal (horisontella och/eller

vertikala) på de berörda marknaderna? 6.12 Redogör för de viktigaste samarbetsavtal som parterna har ingått på

de berörda marknaderna, t. ex. licensavtal, avtal om forskning och utveckling, specialisering, distribution, långtidsleveranser och informationsutbyte.

BRANSCHORGANISATIONER

6.13 Ange namn och adress på de viktigaste branschorganisationerna på

de berörda marknaderna.

VÄRLDSMARKNADEN

6.14 Beskriv världsmarknaden för den planerade koncentrationen och

ange parternas ställning på denna marknad.

AVSNITT 7

Allmänna frågor 7.1 Beskriv hur den planerade koncentrationen väntas påverka avnämar-

intressena I mellanliggande och slutliga distributionsled samt det tckniska framåtskridandet.

7.2. Om kommissionen konstaterar att den anmälda transaktionen inte ut- 241

16 Riksdagen 1991:92. I saml. Nr 29

gör en koncentration enligt artikel 3 i förordning nr 4064/89/EEG, be-

gär Ni då att anmälan behandlas som en ansökan enligt artikel 2 eller Bilaga 1

en anmälan enligt artikel 4 i förordning nr 17, som en ansökan enligt

artikel 12 eller en anmälan enligt artikel 14 i förordning

nr 1017/68/EEG, som en ansökan enligt artikel 12 i förordning

nr 4056/86/EEG eller som en ansökan enligt artikel 3.2 eller artikel 5

i förordning nr 3975/87/EE:.G?

AVSNITT 8

Försäkran Anmälan skall avslutas med följande försäkran, som skall undertecknas av eller för alla anmälarna.

Undertecknade försäkrar härmed att de uppgifter som har lämnats i denna anmälan oss veterligen är korrekta, att alla uppskattningar är angivna som sådana och är gjorda på grundval av faktaunderlaget samt att alla omdömen har uttalats i god tro. Undertecknade har tagit del av bestämmelserna i artikel 14.1bi förordning nr 4064/89/EEG.

Ort och datum:

Namnteckningar:

BERÄKNING AV KREDIT- OCH ANDRA FINANSINSTITUTS Bilaga I

OMSÄTTNING (Artikel 5.3 a)

Följande exempel (en planerad sammanslagning mellan bank A och bank B)

ges för att belysa hur man beräknar kredit- och andra finansinstituts omsätt-

ning.

I. Koncernbalansräkning

(i milj. ecu)

Tillgångar Bank A Bank B Utlåning till kreditinstitut 20 000 1 000 —- varav till kreditinstitut inom EG (10 000) (500) —- varav till kreditinstitut i en (och samma) (5 000) (500) medlemsstat X Utlåning till kunder 60 000 4 000 — varav till gemenskapsinvånare (30 000) (2 000) - vara till invånare i en (och samma) (15 000) (500) medlemsstat X Andra tillgångar 20 000 1.000

Summa tillgångar 1100 000 6 000

II. Beräkning av omsättning

I stället för omsättning skall följande siffror användas:

Bank A — Bank B 1. Den totala omsättningen i hela världen ersätts med en tiondel av de totala tillgångarna: 10 000 600

vilket tillsammans blir mer än 5 000 milj. ecu 2. Omsättning inom gemenskapen som helhet

ersätts för varje bank med en tiondel av de totala tillgångarna multiplicerad med förhållandet mellan utlåning till kreditinstitut och kunder inom

gemenskapen och den totala summan av utlåning till kreditinstitut och

kunder.

Bank A — Bank B

Detta beräknas på följande sätt: en tiondel av de totala tillgångarna: 10 000 600 vilket för varje bank multipliceras med förhållandet mellan: utlåning till kreditinstitut och kunder 10-000 500 inom gemenskapen 30 000 2 000

40 000 2.500

och " Begreppen institut respektive företag används i följande vägledningar under förutsättning att de definieras närmare i varje särskilt fall.

och kunder 60 000 4 000 Bilaga 1

80 000 5 000 För Bank A: 10 000 multiplicerat med (40 000:80 000) = 5 000 Bank B: 600 multiplicerat med ( 2 500: 5 000) = 300 vilket blir mer än 250 milj. ecu för varje bank.

3. Den totala omsättningen i en (och samma) medlemsstat X

Bank A - Bank B ersätts med en tiondel av de totala tillgångarna: 10 000 600 vilket för varje bank multipliceras med förhållandet mellan utlåning till kreditinstitut och kunder i en och sarnma medlemsstat X och den totala summan av utlåning till kreditinstitut och kunder.

Bank A Bank B Detta beräknas på följande sätt: utlåning till kreditinstitut och kunder 5 000 500 i en (och samma) medlemsstat X. 15 000 500

20 000 1 000 och den totala summan av utlåning tll kreditinstitut och kunder 80 000 5 000 För Bank A: 10 000 multiplicerat med (20 000:80 000) = 2 500 Bank B: 600 multiplicerat med ( 1000: 5 000) = 120 Resultatet blir att 50 96 av omsättningen inom gemenskapen som helhet för bank A och 4096 av motsvarande omsättning för bank B uppnås i en (och samma) medlemsstat X.

III. Slutsats Eftersom a) den totala omsättningen i hela världen för bank A och bank B tillsam-

mans överstiger 5 000 milj. ecu, |

b) omsättningen inom gemenskapen som helhet för var och en av bankerna

överstiger 250 milj. ecu, och c) mindre än två tredjedelar av var och en av bankernas omsättning inom

gemenskapen som helhet uppnås i en (och samma) medlemsstat, skulle den planerade sammanslagningen omfattas av förordningen.

VÄGLEDNING II

BERÄKNING AV FÖRSÄKRINGSBOLAGS OMSÄTTNING

(Artikel 5.3 a)

Bilaga 1

Följande exempel (en planerad koncentration mellan försäkringsbolag A och försäkringsbolag B) ges för att belysa hur man beräknar försäkringsbolags omsättning.

I. Koncernresultaträkning

(i milj. ecu)

Intäkter Försäkringsbolag | Försäkringsbolag

A B Tecknade bruttopremier 5 000 300 - varav bruttopremier erhålllna från ge- (4 500) (300) menskapsinvånare - varav bruttopremier erhållna från invå- (3 600) (270) nare i en (och samma) medlemsstat X Andra intäkter 500 50

Summa tillgångar 5 500 350

II. Beräkning av omsättning 1. Den totala omsättningen i hela världen

ersätts med värdet av tecknade bruttopremier i hela världen, vilket

uppgår till totalt 5 300 milj. ecu. 2. Omsättning inom gemenskapen som helhet

ersätts för vart och ett av försäkringsbolagen med värdet av bruttopre-

mier tecknade av gemenskapsinvånare. Detta belopp överstiger 250 milj.

ecu för vart och ett av försäkringsbolagen. 3. Omsättning i en (och samma) medlemsstat X

ersätts för försäkringsbolag med värdet av bruttopremier tecknade av

invånare i en (och samma) medlemsstat X.

80 20 av försäkringsbolag As bruttopremieintäkter kommer från ge-

menskapsinvånare i medlemsstat X, medan 90 2 av försäkringsbolag Bs

bruttopremicintäkter kommer från gemenskapsinvånare i samma med-

lemsstat X.

II. Slutsats Eftersom a) den totala omsättningen i hela världen för försäkringsbolagen A och B,.

ersatt med värdet av tecknade bruttopremier i hela världen, överstiger

5 000 milj. ccu, b) värdet av bruttopremier tecknade av gemenskapsinvånare överstiger

250 milj. ecu för vart och ett av försäkringsbolagen, men c) mer än två tredjedelar av vart och ett av försäkringsbolagens bruttopre-

mieintäkter från gemenskapsinvånare kommer från en (och samma)

medlemsstat X, skulle den planerade koncentrationen inte omfattas av förordningen. to

Bilaga I

BERÄKNING AV GEMENSAMMA FÖRETAGS OMSÄTTNING A. BILDANDE AV ETT GEMENSAMT FÖRETAG (Artikel 3.2) Om två (eller flera) företag bildar ett gemensamt företag som utgör en koncentration, är det de deltagande företagens omsättning som räknas. B. ETT BEFINTLIGT GEMENSAMT FÖRETAG (Artikel 5.5) Följande exempel belyser hur man beräknar omsättningen när det finns ett gemensamt företag C mellan två företag A och B som deltar i en koncentration.

I. Resultaträkning

(i milj. ecu)

Omsättning Företag A Företag B Försäljningsintäkter 10 000 2 000 — varav inom gemenskapen (8 000) (1 500) — varav i medlemsstat Y (4 000) (900)

(i milj. ecu)

Omsättning Gemensamt företag C Föräljningsintäkter i hela världen 100 - varav från transaktioner med företag A (20) — varav från transaktioner med företag B (10) Omsättning från transaktioner med andra företag 70 - varav inom gemenskapen (60) —- varav i medlemsstat Y (50)

II. Behandling av det gemensamma företaget a) Företag C kontrolleras gemensamt (enligt artikel 3.3 och 4) av de'i kon-

centrationen deltagande företagen A och B, oavsett om andra företag är

delägare i företag C- | b) Företag C är inte medtaget i As och Bs resultaträkningar. c) Omsättningen från Cs transaktioner med A och B skall inte medräknas. d) Omsättningen från Cs transaktioner med andra företag skall fördelas lika

mellan företagen A och B, oavsett dessas individuella aktieinnehav i C. e) Ett gemensamt företag som har bildats av något av de deltagande företa-

gen och ett annat företag skall inte medräknas (såvida det inte redan har

konsoliderats).

III. Beräkning av omsättning a) Företag As totala omsättning i hela världen skall beräknas på följande

sätt: 10 000 milj. ecu plus 50 95 av Cs omsättning i hela världen från trans-

aktioner med andra företag än A och B (35 milj. ecu), vilket ger summan

10035 milj. ecu. Prop. 1991/92:29.

Företag Bs totala omsättning i hela världen skall beräknas på följande Bilaga 1

sätt: 2 000 milj. ecu plus 50 26 av Cs omsättning i hela världen från trans-

aktioner med andra företag än A och B (35 milj. ecu), vilket ger summan

2035 milj. ecu.

Den totala omsättningen i hela världen för de deltagande företagen är

b)

12 070 milj. ecu.

Företag As omsättning i medlemsstat Y uppgår till 4025 milj. ecu (inbe-

räknat 50 96 av Cs omsättning i denna medlemsstat) och dess omsättning

inom gemenskapen som helhet till 8 030 milj. ecu (inkl. 50 26 av Cs om-

sättning inom gemenskapen).

Företag Bs omsättning i medlemsstat Y uppgår till 925 milj. ecu (inbe-

räknat 50 20 av Cs omsättning i denna medlemsstat) och dess omsättning

inom gemenskapen som helhet till 1530 milj. ecu (inkl. 50 26 av Cs om-

sättning inom gemenskapen).

IV. Slutsats Eftersom

den totala omsättningen i hela världen för företagen A och B överstiger

a)

5 000 milj. ecu,

omsättningen inom gemenskapen för vart och ett av de företag som deltar

b)

1 koncentrationen överstiger 250 milj. ecu,

vart och ett av de deltagande företagen uppnår mindre än två tredjedelar

c)

(företag A 50,1 96 och företag B 60,5 76) av sin omsättning inom gemen-

skapen i en (och samma) medlemsstat Y,

skulle den planerade koncentrationen omfattas av förordningen.

VÄGLEDNING IV

TILLÄMPNING AV TVÅTREDJEDELSREGELN (Artikel I) Följande exempel belyser tillämpningen av tvåtredjedelsregeln på företag (en planerad koncentration mellan företagen A och B).

I. Koncernresultaträkning EXEMPEL I

(i milj. ecu)

Omsättning Företag A Företag B Försäljningsintäkter i hela världen 10 000 500 —- varav inom gemenskapen (8 000) (400) — varav i medlemsstat X (6 000) (200)

EXEMPEL 2a

fi milj. ecu)

— — - Bilaga 1

Omsättning Företag A Företag B . Försäljningsintäkter i hela världen 4 800 500 — varäv inom gemenskapen (2 400) (400) — varav i medlemsstat X (2 100) (300)

EXEMPEL 2b samma siffror som 1 exempel 2 a, men företag B uppnår en omsättning på 300 milj. ecu i medlemsstat Y.

II. Tillämpning av tvåtredjedelsregeln EXEMPEL 1 1. Omsättningen inom gemenskapen som helhet

uppgår för företag A till 8 )00 milj. ecu och för företag B till 400 milj.

ecu.

2. Omsättningen i en (och samma) medlemsstat X

uppgår för företag A (6 000 milj. ecu) till 75 20 av dess omsättning

inom gemenskapen och för företag B (200 milj. ecu) till 50 26 av dess om-

sättning inom gemenskapen. 3. Slutsats

I detta fall skulle, trots att företag A uppnår mer än två tredjedelar av

sin omsättning inom gemenskapen i medlemsstat X, den planerade kon-

centrationen omfattas av förordningen eftersom företag B uppnår mindre

än två tredjedelar av sin omsättning inom gemenskapen i medlemsstat X. EXEMPEL 2 a 1. Omsättningen inom gemenskapen som helhet

uppgår för företag A till 2:400 milj. ecu och för företag B till 400 milj.

ecu. 2. Omsättningen i en (och samma) medlemsstat X

uppgår för företag A till 2 190 milj. ecu (dvs. 87,5 26 av dess omsättning

inom gemenskapen) och för företag B till 300 milj. ecu (dvs. 75 40 av dess

omsättning inom gemenskapen). 3. Slutsats

I detta fall uppnår vart och ett av de deltagande företagen mer än två

tredjedelar av sin omsättning inom gemenskapen i en (och samma)

medlemsstat X. Den planerace koncentrationen skulle därför inte omfat-

tas av förordningen. EXEMPEL 2b Slutsats I detta fall skulle inte tvåtredjed2lsregeln gälla eftersom företagen A och B uppnår mer än två tredjedelar av sin omsättning inom gemenskapen i olika

medlemsstater X och Y. Den planerade koncentrationen skulle därför omfattas av förordningen. Bilaga I

BILAGA 2

Helgdagar år 1990 Bilaga 1

B DK D GR E IRL L NL P UK

Nyårsdagen: 1. 1.) Ox Xx Xx Xx Xx Xx Xx: Xx Xx Xx

Dagen efter nyåradagen: 2. 1. Xx!

Första måndagen i fastan: 26. 2. Xx St Patrick: 19. 3 Xx Xx Skärtorsdagen: 12. 4.

Långfredagen: 13. 4. Xx Xx

Annandag påsk: = 16. 4 | Xx Xx Xx Xx Xx

Befrielsedagen: 25. 4. Frihatsdagen: 25. 4. Xx Drottningens födelsedag: 30. 4. Xx

Första maj: 1. 5 Xx Xx Xx Xx Xx Xx Xx

Majfridag: 7. $.

Vapenstilleståodsdagen 1945: 8. $. Xx

Allmänna böndagen: 1. 5. Kristi himmelsfärdsdag: 2. 5. Xx Xx Xx Xx Xx Xx Vårfridag: 28. 5.

Annaodag piogat: 4. 6. Xx Xx Xx Xx Xx Xx Xx Xx

Grundlagsdagen: S. 6.

Kristi lekamens fest: 14. 6. Xx! Xx

Orangeman's Day: 1. 7. Xx

S:t Jakob: 2. 7. Xx

Första måndagen i augusti: 6. 8. Xx Xx!

Friedcasfest: 8. 8. xt Marie himmelsfärdsdag: 15. 8. Xx Xx? Xx Xx Xx Xx Xx

Sommarbankfridag: 27. 8.

Republikens dag: s. 10. Xx Nationaldagen: 12. 10. Xx

Baokfridag: = 29. 10. Xx

Allhelgonadagen: 1. 1. Xx Xx Xx Xx Xx Xx

Alla själars dag: 2. 1. Dynastidagen: 15. 1.

Botdagen: = 21. = 11. Xx

Konstitutsonsdagen: 6. 12. Juldagen: 2S. 12. Xx Xx Xx Xx Xx Xx Xx Xx Xx

Annandag jul: 26. 12. Xx Xx

I Skottland. 2 Nordirland.

3¶Badea-Wärttemberg, Bayern, Hessen, Nordrbein-Weutfalen, Rheinland-Pfalz, Saarland.

4¶Suden Augsburg (Bayern).

3 Saarland och Baycro. Baycrn, helgdag i kommuner med övervägande katolsk befolkning.

$ Baden-Wörttemberg, Bayern, Nordrhein-Westfalen. Rheinland-Pfalz. Saarland.

Kommissionen «Prop. 1991/92:29 Bilaga I

Nyårsdagen 1 januari Dagen efter nyårsdagen 2 januari Skärtorsdagen 12 april Långfredagen 13 april Annandag påsk 16 april Första maj 1 maj Schumanplanens dag 9 maj Kristi himmelsfärdsdag 24 maj Dagen efter Kristi himmelsfärdsdag 25 maj Annandag pingst 4 juni Marie himmelsfärdsdag 15 augusti Aillhelgonadagen 1 november Alla själars dag 2 november Jul 24 december

25 december

26 december

27 december

28 december

29 december

30 december

31 december

ta in —-

Kommissionens förordning (EEG) Nr 4261/88

av den 16 december 1988 Bilaga 1

om de klagomål, ansökningar och förhör som avses i rådets förordning (EEG) nr 3975/87 som fastställer proceduren för tillämpning av konkurrensregler på företag inom luftfartssektorn

[NS in [AO

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) NR

4261/88 av den 16 december 1988

om de klagomål, ansökningar och förhör som avses i rådets förordning

(EEG) nr 3975/87 som fastställer proceduren för tillämpning av

konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn

luftfartsområdet av artiklarna 85 och EUROPEISKA 86 i Romfördraget. Proceduren för

GEMENSKAPERNAS inlämnande av klagomål bör därför

KOMMISSION HAR göras så enkel som möjligt. Det bör

ANTAGIT DENNA föreskrivas att klagomål skall inges

FÖRORDNING skriftligen i ett exemplar, medan det

överlämnas åt klaganden att bemed beaktande av Fördraget om

stämma om klagomålets form, inneupprättandet av Europeiska ekono-

håll och detaljer i övrigt. miska gemenskapen,

Ansökningar enligt artiklarna 3.2

med beaktande av rådets förord-

och 5 i förordning (EEG) nr 3975/87 ning (EEG) nr3975/87 av den

kan få betydelsefulla rättsliga konse- 14december 1987 som fastställer

kvenser för varje företag som är part proceduren för tillämpning av kon-

i en överenskommelse, ett beslut elkurrensreglerna på företag inom

Jer ett samordnat förfarande. Föreluftfartssektorn!, särskilt artikel 19 i

tagen bör därför ha rätt att var för denna,

sig lämna in sådana ansökningar till

med beaktande av den rådgivande

kommissionen. Å andra sidan är det kommitténs för kartell- och mono-

nödvändigt att ett företag, som utpolfrågor på luftfartens område ytt-

nyttjar denna rätt, underrättar övrande, och med beaktande av föl-

riga företag som är parter i Överensjande:

kommelsen, beslutet eller det sam-

Enligt artikel 19 i förordning

ordnade förfarandet om detta så att (EEG) nr 3975/87 har kommission-

de kan skydda sina intressen. en befogenhet att utfärda tillämp-

Det åligger företagen och föreningsföreskrifter med avseende på

tagssammanslutningar att underform, innehåll och detaljer i övrigt

rätta kommissionen om de omstänför klagomål enligt artikel3.1, an-

digheter på vilka de grundar sina ansökningar enligt artiklarna 3.2 och 5

sökningar enligt artiklarna 3.2 och 5 samt sådana förhör som anges i

i förordning (EEG) nr 3975/87. artikel 16.1 och 16.2 i nämnda för-

Det bör föreskrivas att ansökordning.

ningar skall inges på fastställda for-

Klagomål enligt artikel 3.1 i för-

mulär så att behöriga myndigheters ordning (EEG) nr 3975/87 kan göra

prövning av dem förenklas och pådet lättare för kommissionen att

skyndas, vilket är i alla berörda parvidta åtgärder mot överträdelser på

ters intresse.

LEGT nr L374, 31.12.1987, s. 1. I de flesta fall kommer kommis-

stonen redan under den procedur för

förhör som anges i artikel 16.1 och

16.2 i rådets förordning (EEG) fartssområdet avger sitt yttrande på nr 3975/87 att stå i nära kontakt med grundval av ett preliminärt förslag Bilaga 1 de delaktiga företagen eller före- till beslut. Samråd med kommittén tagssammanslutningar. Dessa kom- om ett fall bör därför ske efter det mer således att ha tillfälle att yttra att undersökningen av fallet avslusig över de invändningar som fram- tats. Detta samråd hindrar inte komförs mot dem. missionen att vid behov ta upp fallet

Enligt artikel 16.1 och 16.2 i för- till förnyad prövning. ordning (EEG) nr 3975/87 och med beaktande av rätten till försvar skall

HÄRIGENOM

berörda företag och företagssam-

FÖRESKRIVS

manslutningar vid procedurens avslutning ha rätt att yttra sig över FÖLJANDE:

samtliga de invändningar mot dem AVSNITT I som kommissionen avser att lägga

KLAGOMÅL OCH

till grund för sina beslut.

ANSÖKNINGAR

Förutom de företag eller företagssammanslutningar som är parter i Artikel 1 proceduren kan även andra fysiska

Klagomål eller juridiska personer ha intresse av att bli hörda. Enligt artikel 16.2, 1. Klagomål enligt artikel 3.1 i förandra meningen i förordning (EES) ordning (EEG) nr 3975/87 skall lämnr 3975/87 skall sådana personer ges nas in skriftligen och vara avfattade möjlighet att bli hörda om de gör på ctt av gemenskapens officiella framställning härom och därvid visar språk, medan det överlämnas åt klaatt de har tillräckligt intresse i saken. gandena att bestämma om klagomå-

Personer som har lämnat in klago- lens form, innehåll och övriga detalmål enligt artikel3.1 i förordning jer. (EEG) nr 3975/87 bör ges möjlighet

2. Klagomål får lämnas in av att yttra sig när kommissionen finr.er att de fakta som den har tillgång till a) medlemsstater inte utgör tillräcklig grund för att in- b) fysiska eller juridiska personer gripa. som gör gällande ctt rättmätigt

De personer som har rätt att yttra intresse. sig skall, både i eget intresse och av

3. När företrädare för företag, föreadministrativa skäl, framställa sina

tagssammanslutningar celler för fysynpunkter skriftligen utan att dezta

siska eller juridiska personer underinskränker deras möjlighet att ko:n-

tecknar klagomål, skall de skriftliplettera den skriftliga proceduren

gen bestyrka sin behörighet att föremed en muntlig.

träda företaget.

Det är nödvändigt att fastställa rättigheterna för de personer som

Antikel 2 skall höras, särskilt bestämmelser om hur de får företrädas eller biträ- Personer som är berättigade att das samt bestämmelser om faststäl- lämna in ansökningar lelse och beräkning av tidsfrister.

1. Varje företag som deltar 1 över- Den rådgivande kommittén för enskommelser, beslut eller samord-

kartell- och monopolfrågor på luft- ta

nande förfaranden av den art som 7. En ansökan får verkan från den beskrivs i artikel 85.1 eller 86 i för- dag då den kom in till kommissio- Bilaga 1 draget får lämna in en ansökan en- nen. När en ansökan sänds i rekomligt artiklarna 3.2 och 5 i förordning menderat brev, skall den anses ha (EEG) nr 3975/87. Om ansökningen kommit in den dag som framgår av lämnas in av endast några av de del- det avsändande postkontorets posttagande företagen, skall de under- stämpel. rätta de övriga om detta.

8. Om en ansökan, som lämnas in 2. Då företrädare för företag, före- enligt artiklarna 3.2 och 5 i förordtagssammanslutningar eller för fy- ning (EEG) nr3975/87, inte faller siska eller juridiska personer under- inom nämnda förordnings tillämptecknar ansökningar enligt ningsområde, skall kommissionen artiklarna3.2 och 5 i förordning snarast möjligt underrätta sökanden (EEG) nr 3975/87, skall de skriftli- om att den avser att pröva ansökan gen bestyrka sin behörighet. enligt bestämmelser i en annan för-

ordning som är tillämplig på fallet, 3. Vid gemensamma ansökningar

varvid ansökan dock skall få verkan skall en gemensam företrädare vara

enligt bestämmelserna i punkt7. utsedd.

Kommissionen skall underrätta sö-

kanden om orsaken och fastställa en Arntikel 3

tidsfrist inom vilken denne skriftli- Inlämnande av ansökningar gen skall franställa sina cventuella

synpunkter innan kommissionen be- 1. En ansökan enligt artiklarna 3.2

handlar ansökningen enligt bestäm-

och 5 i förordning (EEG) nr 3975/87

melserna i denna andra förordning. skall göras på blankett motsvarande fastställt formulär AER i bilaga 1.

AVSNITT II

2. Flera deltagande företag kan använda cen blankett för ansökningen. FÖRHÖR

3. En ansökan skall innehålla de på Arnikel 4 blanketten begärda upplysningarna.

Innan kommissionen samråder med 4. En ansökan med bilagor skall den rådgivande kommittén för karlämnas in till kommissionen i fjorton tell- och monopolfrågor på luftfarexemplar. tens område skall den hålla förhör

enligt artikel 16.1 i förordning 5. De handlingar som bifogas en an-

(EEG) nr 3975/87. sökan skall vara i original eller bestyrkta kopior.

Anikel 5 6. En ansökan skall vara avfattade

1. Kommissionen skall skriftligen på ett av gemenskapens officiella

meddela företag och företagssam-

språk. Handlingar som bifogas en

manslutningar de invändningar som ansökan skall lämnas in på original-

framförs mot dem. Meddelandena språket. Om originalspråket inte är

skall sändas till vart och ett av dem ett av gemenskapens officiella språk

eller till en av dem utsedd gemensam skall en översättning till ett av dessa

företrädare.

språk bifogas.

ta än in

2. Kommissionen får dock meddela Artikel 8

parterna genom underrättelser i Bilaga 1

Om fysiska celler juridiska personer Europeiska gemenskapernas offici-

gör framställning om att bli hörda ella tidning om detta med hänsyn till

enligt artikel16.2 i förordning omständigheterna framstår som

(EEG) nr 3975/87 och visar att de ändamålsenligt, särskilt då flera

har tillräckligt intresse i saken, skall

företag skall meddelas och ingen ge-

kommissionen bereda dem tillfälle mensam företrädare har utsetts. Vid

att skriftligen meddela sina synoffentliggörandet skall hänsyn tas

punkter inom en av kommissionen till företagens berättigade intresse

fastställd tidsfrist. av att skydda sina affärshemligheter.

3. Ett företag eller en företagssam- Artikel 9

manslutning kan åläggas böter eller

När kommissionen efter att ha motföreläggas vite endast om invänd-

tagit ett klagomål enligt artikel 3.1 :i ningarna meddelats på det sätt som

förordning (EEG) nr 3975/87 finner

föreskrivs i punkt 1.

att det, på grundval av de fakta den

4. I meddelandet om invändningar har tillgång till, inte föreligger till-

skall kommissionen fastställa cen räcklig grund för den att ingripa,

tidsfrist inom vilken företagen och skall den meddela de personer som

företagssammanslutningarna — kan lämnat in klagomålet skälen för

framföra sina synpunkter till kom- detta och fastställa en tidsfrist inom

missionen. vilken de skriftligen kan lämna in yt-

terligare synpunkter.

Arnikel 6

Antikel 10 1. Företag och företagssammanslut-

ningar skall inom den fastställda 1. Kommissionen skall bereda de

tidsfristen skriftligen framföra sina personer som i sina skriftliga yttran-

synpunkter över de invändningar den har begärt att få framföra sina

som framförts mot dem. synpunkter muntligen, tillfälle att

göra detta, om det visas att de har 2. De får i sina skriftliga yttranden

tillräckligt intresse i saken eller om anföra samtliga omständigheter som

kommissionen avser att ålägga dem har betydelse för deras försvar.

böter eller förelägga dem vite.

3. De kan bifoga varje handling av

2. Kommissionen kan på samma betydelse som bevis för åberopade

sätt bereda andra personer möjligomständigheter. De kan också före-

het att muntligen framföra sina synslå kommissionen att höra personer

punkter. som kan bestyrka deras uppgifter.

Anikel 11 Antikel 7

1. Kommissionen kallar de perso- Kommissionen skall i sitt beslut be-

ner som skall höras för inställelse på handla endast de invändningar mot

dag som fastställs av kommissionen. företag och företagssammanslut-

ningar som dessa har beretts tillfälle 2. Den skall genast sända en kopia

att yttra sig Över. av kallelsen till medlemsstaternas

to

behöriga myndigheter, som kan utse meddelanden och kallelser sändas

en tjänsteman att delta vid förhöret. till mottagarna i rekommenderat Bilaga 1

brev med mottagningsbevis eller

Artikel 12 skall de överlämnas personligen mot

kvittens. | 1. Ett förhör skall ledas av de per-

soner som kommissionen utser.

Artikel 14

2. Personer som kallats att inställa

1. När kommissionen fastställer de sig skall infinna sig personligen, ge-

tidsfrister som anges i artiklarna 3.8, nom ombud eller genom behörig

5, 8 och 9, skall den ta hänsyn till ställföreträdare. Företag och före-

både den tid som behövs för förberctagssammanslutningar får dessutom

delse av ctt yttrande och till hur företrädas av en behörigen befull-

brådskande ärendet är. Tidsfristen mäktigad representant utsedd bland

skall vara minst två veckor. Den kan fast anställda personal.

förlängas.

Personer som hörs av kommissio-

nen får biträdas av advokater celler 2. Fristerna skall löpa från dagen ef-

universitetslärare med rätt att föra ter det att ett meddelande kvitterats

talan inför Europeiska gemenska- eller överlämnats personligen.

pernas domstol i enlighet med

3. Skriftliga yttranden skall ha komartikel 17 i protokollet med domstol-

mit in till kommissionen eller ha avens stadga, eller av andra kvalifice-

sänts i rekommenderat brev före rade personer.

tidsfristens utgång. Infaller tidsfris-

3. Förhörcen är inte offentliga. Per- tens sista dag på en söndag eller all-

soner skall höras var för sig eller i män helgdag, förlängs den till ut-

närvaro av andra personer som är gången av påföljande vardag. Vid

kallade att inställa sig. I det senare förlängning av fristen används de i

fallet skall hänsyn tas till företagens bilaga2 till denna förordning an-

berättigade intresse av att skydda givna allmänna helgdagarna när det

sina affärshemligheter. är dagen för mottagande av ctt

skriftligt yttrande som är avgörande, 4, Huvudinnehållet av de uttalan-

medan de i avsändningslandet i lag den som görs av varje person under

fastställda helgdagarna används när förhöret skall nedtecknas i protokoll

dagen för avsändande är avgörande. som skall läsas upp för och godkän-

nas av den som hörts.

Artikel 15

Anikel 13 Denna förordning träder i kraft da-

gen efter det att den har offentlig- Utan inskränkning i tillämpningen

gjorts i Europeiska gemenskapernas av artikel5.2 skall kommissionens

officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla

medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 1988. På kommissionens vägnar

Peter Sutherland

Ledamot av kommissionen

17 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 29

BILAGA 1

Bilaga 1

Med detta formulär följer en bilaga som innehåller de upplysningar som anges vid vidlagda Vägledning. FORMULÄR AER

Formuläret och bilagan skall inges i fjorton exemplar (två för kommissionen och ctt för varje medlemsstat). Alla relevanta överenskommelser inges i tre exemplar och andra handlingar som åberopas i ett exemplar.

Var vänlig och glöm ej att fylla i bifogade mottagningsbevis.

Om utrymmet i formuläret inte är tillräckligt ombedes Ni att använda extra blad och ange till vilken punkt i formuläret upplysningarna hänför sig.

TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Gceneraldirektionen för konkurrens 200, rue de la Loi B-1049 Bryssel

A. Ansökan om icke-ingripande besked enligt artikel 3.2 i Rådets förord-

ning (EEG) nr 3975/87 av den 14 december 1987 om tillämpning av

artikel 85.1 eller artikel 86 i Fördraget om upprättandet av den Euro-

peiska ekonomiska gemenskapen.

B. Ansökan enligt artikel5 i Rådets förordning (EEG) nr 3975/87 av den

14 december 1987 om ett beslut enligt artikel 85.3 i Fördraget om upprät-

tandet av den Europeiska ekononuska gemenskapen.

Upplysningar om parternas identitet

1. Sökanden

Fullständigt namn och adress samt telefon-, telex- och telefaxnummer sarnt en kortfattad beskrivning av det (de) företag eller den (de) företagssammanslutning(ar) som ger in ansökan.

I fråga om enkla bolag, enskilda firmor eller andra icke juridiska personer som driver törelse under annat namn än innehavarnas (innehavarens) skall även anges dessas (dennes) fullständiga namn och adress eller bolagsmän-

nens.

När en ansökan ges in på en annan persons Bilaga 1 vägnar (cHer ges in av flera än en person), skall företrädarens (eller den gemensamma företrädarens) namn, adress och ställning anges och behörigketshandlingar bifogas. Om en ansökan ges in av flera än en person eller på flera än en persons vägnar, bör de utse en gemensam företrädare (jämför artikel 2.2 och 2.3 i kommissionens förordning nr 4261/88).

Fullständigt namn och adres: samt kortfattad Bilaga I

redogörelse för andra deltagande i överenskommelsen, beslutet eller det samordnade förfarandet (i det följande kallade ”överenskommelserna”).

Ange vilka åtgärder som vidtagits för alt underrätta dessa andra parter om denna ansökan.

(Sådana upplysningar är inte nödvändiga med avseende på standardavtal som sökanden har ingått eller ämnar att ingå med ett flertal skilda parter.)

Andamålet med ansökan (Se Vägledningen) " (Var vänlig besvara frågorna

med ”ja” eller ”nej”) Ansöker Ni endast om ett icke-iagripande

i marginalen besked? (Se Vägledningen — avsnitt IV, slutet av första stycket, vad angår innebörden av en sådan ansökan.)

ingenting Ansöker Ni om ett icke-ineripande besked och samtidigt om ett beskit enhet Skriv artikel 85.3 om kommissionen inte lämnar ett icke-ingripande besked? Ansöker Ni endast om ett beslut enligt artikel 85.3? Skulle Ni vara nöjd med ett skriftligt besked om att ingen åtgärd är påkallad i ärendet. (Ccomfort ketter")? (Se shuet av avsnitt VIL i Vägledningen.)

Undertecknade försäkrar på heder och samvete att de upplysningar som lämnats ovan och på bifogade sidor är sanningsenliga, att alla uppskattningar har angetts vara uppskattningar och är gjorda efter bästa förmåga på grundval av faktiska omständigheter samt att alla uttalanden är lämnade med ärligt uppsåt.

Undertecknade är medvetna om bestämmelserna i artikel 12.1 a i förordning (EEG) nr 3975/87 (se vidlagda Vägledningen).

Bilaga 1

Underskrifter sssosssemssssrresse 0 rss rests ena den ooooooososa

see rereee rare rek es 0 Kerk sse ss >» den oooosoooosa

se erere rear see reser 0 rss ses den ooo0000oosa

KOMMISSION Bilaga 1

Generaldirektoratet för konkurrens

Till

MOTTAGNINGSBEVIS

(Detta formulär återsänds till ovan angiven adress om den övre halvan har ifyllts i ett exemplar av den person som lämnar in ansökan.) Er ansökan av Cef.sssssssosessesesser rss rss s rese ss tee eran beträffände sosoooseereseseresssssesss ss rs rss s rss rs ses enes Fr feföfCNS: sooeeeeeeeesresse ss eesse ere ere rss sr sr sees tr sa Parter: År rreeer reses er reser re rar sasse sr sr ses rss ess serna och andra (Det är inte nödvändigt att uppge ytterligare deltagande företag.)

(fylls av kommissionen) MOttagenh del sosssosseeessssesseerseeese sees sees sees sees ess och registrerad under nr IV/AER/ sooooosreerer ess esse ere rea

Var vänlig ange ovanstående ärendenummer vid all korrespondens

Tillfällig adress: Tel.: Telex: Telegramadress: B-1049 Bryssel Växel:235 11 11

VÄGLEDNING

INNEHÅLL Bilaga 1

I. Ändamålet med gemenskapens konkurrensregler 1. Icke-ingripande besked II. Beslut enligt artikel 85.3

IV. Ändamålet med formulären

Vv. Formulärens beskaffenhet VI. Behovet av fullständiga och riktiga upplysningar VIL Den efterföljande proceduren VII. Sekretess IX. Ytterligare upplysningar som skall lämnas i bilagan till formu-

Jären under tillämpliga rubriker Bilaga 1: = Text till artiklarna 85 och 86 i Romfördraget Bilaga 2: — Förteckning över relevanta rättsakter Bilaga 3: Förteckning över medlemsstater samt kommissionens press-

och informationskontor inom gemenskapen

Tillägg till cHer ändringar i dessa bilagor offentliggöres av kommissionen. Anmärkning: Vid tveksamhet hur ansökan skall fyllas i eller-om ytterligare upplysningar önskas kan förfrågan ske hos Generaldirektoratet för konkurrens (DG IV) i Bryssel. Det är också möjligt att vända sig till ett av kommissionens informationskontor (informationskontoren inom gemenskapen är förtecknade i bilaga 3), som kan lämna upplysningar eller hänvisa till en tjänsteman i Bryssel som talar det officiellt EG-språk som önskas.

I. Ändamålet med gemenskapens konkurrensregler Ändamålet med dessa regler är att förhindra snedvridning av konkurrensen inom den gemensamma marknaden genom monopol eller karteller. De gäller för alla företag som direkt eller indirekt driver handel inom den gemensamma marknaden, oavsett var de är etablerade. Artikel 85.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (texten till artiklarna 85 och 86 återges i bilaga 1 till denna vägledning) förbjuder konkurrensbegränsande överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstater. I artikel 85.2 fastslås att överenskommelser eller andra rättsligt bindande beslut, som innehåller sådana begränsningar, är ogiltiga (EG-domstolen har dock förklarat att i den mån konkurrensbegränsande avtalsbestämmelser kan brytas ut ur avtalen endast dessa bestämmelser ogiltiga). Artikel 85.3 ger emellertid kommissionen befogenhet att undanta förfaranden som har gynnsamma följder. Artikel 86 förbjuder missbruk av en dominerande ställning. De ursprungliga tillämpningsföreskrifterna för dessa artiklar, vilka innehåller bestämmelser om ”icke-ingripande besked" och beslut enligt artikel 85.3, fastställdes för sjö- 263

fartssektorn i förordning (EEG) nr 4056/86 och för luftfartssektorn i förordning (EEG) nr 3975/87 (dessa och alla övriga förordningar och meddelanden Bilaga 1 som nämns i denna vägledning eller som är relevantä för ansökningar som görs på formulären är förtecknade i bilaga 2). |

I. Icke-ingripande besked Bestämmelser om en procedur för icke-ingripande besked har införts endast för luftfartssektorn. Syftet med denna proceduren är att ge företag möjlighet att förvissa sig om kommissionen anser att någon av deras överenskommelser är förbjuden eller något förfarande förbjudet enligt artikel 85.1 eller 86 i fördraget. (Bestämmelserna härom finns i artikel3 i förordning (EEG) nr 3975/87.) Beskedet kimnas genom ett beslut i vilket kommissionen fastslår alt det inte, på grundval av de fakta den har tillgång till, enligt artikel 85.1 eller 86 i fördraget föreligger några skäl för kommissionen att ingripa med avseende på överenskommelsen eller förfarandet.

Varje part kan ansöka om ett icke-ingripande hesked, även utan de övriga parternas medgivande (men inte utan deras vetskap). Det är emellertid inte meningsfullt att ge in en sådan ansökan när överenskommelsen eller förfarandet uppenbarligen inte omfattas av artikel 85.1 eller 86. Kommissionen har heller ingen skyldighet att lämna ett icke-ingripande besked — i artikel 3.2 i förordning (EEG) nr 3975/37 anges att ... kommissionen kan lämna be-

besked i fall som enligt dess mering uppenbarligen inte omfattas av förbudet iartikel 55.1 och där det således inte finns något rimligt tvivel för kommissionen att undanröja genom ett sådant beslut,

DI. Beslut enligt artikel 85.3 Ansökan om beslut enligt artikel 85.3 gör det möjligt för företag att ingå överenskommelser som innebär ekonomiska fördelar trots att de är könkurrensbegränsande. (Bestämmelserna härom finns i artiklarna 12 och 13 i förordning (EEG) nr 4056/86 och i artiklarna 4, 5 och 6 i förordning (EEG) nr 3975/$7.) Efter en sådan ansökan kan kommissionen meddela ett beslut varigenom den fastställer att artikel 85.1 inte är tillämplig på de överenskommelser som anges i beslutet. Kommissionen skall-ange giltighetstiden för varje sådant beslut. Den kan förena ett beslut med villkor och förpliktelser samt under vissa omständigheter ändra eler återkalla det eller förbjuda särskilda åtgärder från parternas sida, framför allt om beslutet är grundat på oriktig information eHer om sakförhållandena har ändrats.

Varje part kan ge in en ansökan, även utan andra parters samtycke (men inte utan deras vetskap).

Förordningarna (EEG) nr 4056/86 och (EEG) nr 3975/87 innehåller bestämmelser om en ”invändningsprocedur” som möjliggör en snabbare handläggning av ansökningarna. Om en ansökan kan godkännas enligt tillämplig förordning, om den är fullständig och om den överenskommelse som ansökan avser inte föranlett klagomål eller eget initiativ-förfarande, offentliggör kommissionen ett sammandrag av ansökan i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och anmodar varje intresserad tredje man och medlemssta-

terna att komma in med sina synpunkter. Såvida kommissionen inte inom 90 dagar från dagen för offentliggörandet meddelar sökandena att det före- Bilaga 1 ligger allvarliga tvivel om tillämpligheten av artikel 85.3 i fördraget, anses överenskommelsen undantagen från förbudet under den tid som redan förflutit och under högst sex år från dagen för offentliggörandet. När kommissionen meddelar sökandena att det föreligger allvarliga tvivel om tillämpligheten av artikel 85.3, tillämpas den procedur som beskrivs i punkt VII i denna vägledning.

Inom luftfartssektorn avser kommissionen att införa ett antal förordningar vari anges att artikel 85.1 inte är tillämplig på grupper av överenskommelser.

Ett beslut enligt artikel 85.3 kan ges retroaktiv verkan. Om kommissionen finner att en överenskommelse som är föremål för ansökan recan är förbjuden enligt artikel 85.1 och att artikel 85.3 inte är tillämplig och kommissionen därför meddelas ett beslut om att förbjuda den, kan parterna trots detta, räknat från dagen för ansökan, inte åläggas böter för en handling som beskrivits i ansökan (artikel 19.4 i förordning (EEG) nr 4056/86 och artikel 12.5 i förordning (EEG) nr 3975/87).

IV. Ändamålet med formulären Ändamålet med formulär AER är att göra det möjligt för företag eller företagssammanslutningar, oavsett var de är belägna, att ansöka hos kommissionen om ett icke-ingripande besked med avseende på överenskommelser eller förfaranden eller att med stöd av artikel 85.3 ansöka om undantag från förbudet i artikel 85.1. Formuläret gör det möjligt för företag som ansöker om ett icke-ingripande besked att samtidigt ansöka om ett beslut enligt artikel 83.3. Det bör anmärkas att endast en ansökan om ett beslut enligt artikel 85.3 ger befrielse från böter. Formulär MAR är endast avsett för en ansökan om ett beslut enhgt artikel 85.3.

För att vara giltiga skall ansökningar avseende sjöfart göras på formulär MAR (i enlighet med bestämmelserna i artikel 4 i förordning nr 4260/88), medan ansökningar avseende luftfart skall göras på formulär AER (i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i förordning nr 4261/88).

V. Formulärens beskaffenhet Formulären består av ett blad med begäran om upplysningar om sökanden och varje annan part. Dessa upplysningar skall kompletteras med ytterligare upplysningar som lämnas under de rubriker och de frågor som anges nedan (se avsnitt IX). De blad som används bör ha A4-format (21x29,7 cm samma format som formuläret) och får inte vara större. Lämna en marginal på minst 235 mm eller en tum i vänster kant på bladet och, om Ni använder båda sidorna, i höger kant på baksidan.

VI. Behovet av fullständiga och riktiga upplysningar Det är viktigt att sökanden lämnar alla relevanta uppgifter. Även om kommissionen har rätt att begära ytterligare upplysningar från sökanden celler tredje man och har skyldighet att offentliggöra ett sammandrag av ansökan

innan den lämnar ett icke-ingripande besked eller meddelar beslut enligt ar- Prop. 1991/92:29 . tikel 85.3, grundar den normalt sitt beslut på de upplysningar som sökanden = Bilaga 1 lämnat. Ett beslut som fattas på grundval av ofullständiga upplysningar kan i fråga om ett icke-ingripande besked bli verkningslöst och i fråga om ett beslut enligt artikel 85.3 bli återkallat. Av samma anledning är det viktigt att kommissionen underrättas om alla väsentliga ändringar som görs i överenskommelserna efter det att ansökan har lämnats in.

Fullständiga upplysningar är särskilt viktiga för att artikel 85.3 skall kunna tillämpas med användning av invindningsproceduren. Denna procedur kan endast tillämpas när kommissionen ”har all tillgänglig utredning”.

Ni bör vidare känna till innehållet i artiklarna 19.1a i förordning (EEG) nr 4056/86 och 12.1 a1 förordning (EEG) nr 3975/87, vilka bestämmelser gör det möjligt för kommissionen att ålägga företag eller företagssammanslutningar böter på 100—-5 000 ecu! när de uppsåtligen celler av oaktsamhet lämnar oriktiga eller vilseledande upplysningar i sumband med en ansökan.

Nyckelorden här är ”oriktiga eller vilseledande upplysningar”. Det är emellertid ofta en bedömningsfråga hur detaljerade upplysningarna skall vara innan de upphör att vara relevanta. För att underlätta ansökningarna godtar kommissionen uppskattningar i sådana fall då exakta upplysningar är svårtillgängliga, och kommissionen begär omdömen likaväl som fakta.

Det bör därför framhållas att kommissionen endast gör bruk av dessa befogenheter när en sökande uppsåtligen eller av oaktsamhet har lämnat oriktiga upplysningar celler grovt felaktiga uppskattningar eller utelämnat lättillgängliga upplysningar eller uppskattningar eller avsiktligt har avgett felaktiga omdömen för att erhålla ett icke-ingripande besked eller ett beslut enligt artikel 85.3.

VII. Den cfterföljande proceduren Ansökningar registreras på generaldirektoratets för konkurrens (DG IV) registreringskontor. En ansökan arses som ingiven den dag kommissionen mottar den (eller den dag som den avsänts i rekommenderad försändelse.) En ansökan kan bedömas som ogiltig om den är uppenbart ofullständig eller inte inges på det obligatoriska foörnuläret.

Kommissionen kan begära ytterligare upplysningar från sökanden eller från tredje man och lämna förslag till ändringar i överenskommelserna som skulle kunna göra dem godtagbara.

Kommissionen kan göra invändningar mot en ansökan om ett beslut enligt artikel 85.3 antingen därför att den inte anser att en överenskommelse bör undantas enligt artikel 85.3 eller för att göra det möjligt att begära ytterligare upplysningar.

Om kommissionen efter sin undersökning avser att meddela ett beslut enligt artikel 85.3, är den skyldig att offentliggöra ett sammandrag av ansökan i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och anmoda tredje man att komma in med synpunkter. Därefter skall ett preliminärt utkast till beslut lämnas till och diskuteras med den rådgivande kommittén för kartell- och

! Ecuns värde offentliggörs dagligen i den Europeiska gemenskapens officiella tidning, C-utgåvan. 266

monopolfrågor på luftfartens eller sjöfartens område — som redan har motta- — Prop. 1991/92:29 :

git ett exemplar av ansökan. Först därefter, och under förutsättning att ing- — Bilaga 1 enting har hänt som förändrar kommissionens avsikt, kan den meddela ett beslut.

Ibland avslutas ett ärende utan att något formellt beslut fattas, till exempel därför att det konstateras att överenskommelsen redan täcks av ett gruppundantag, eller därför att sökanden är nöjd med ett mindre formellt skriftligt besked från någon avdelning vid kommissionen (ibland kallat ”comfort Jetter”) som tillkännager att överenskommelsen inte påkallar någon åtgärd från kommissionens sida, åtminstone inte under rådande förhållanden. Även om detta inte är ett beslut av kommissionen, visar ett sådant skriftligt besked hur kommissionens tjänstemän bedömer saken på grundval av föreliggande upplysningar. Detta innebär att kommissionen senare, om det är nödvändigt, kan meddela ett formellt beslut — till exempel om det skulle hävdas att ett avtal är ogiltigt enligt artikel 85.2.

VIII. Sckretess Kommissionen och medlemsstaterna får inte röja uppgifter som omfattas av sekretess. Å andra sidan skall kommissionen, om den avser att bevilja Er ansökan, offentliggöra ett sammandrag av den innan den fattar sitt beslut. Vid offentliggörandet ”skall hänsyn tas till företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter”. Om Ni anser att Era intressen skulle skadas om några av de uppgifter, som Ni anmodas lämna, offentliggörs eller på annat sätt röjs för andra parter, ombeds Ni att lämna alla sådana uppgifter i en särskild bilaga och att tydligt märka varje sida med ”Affärshemligheter”. Ange i huvudbilagan under varje tillämplig rubrik ”se särskild bilaga” eller ”se även särskild bilaga”. Upprepa tillämplig(a) rubrik(er) och punkt(er) i den särskilda bilagan och lämna de uppgifter som Ni inte vill ha offentliggjorda samt ange skälen för detta. Tänk på att kommissionen kan vara tvingad att offentliggöra ett sammandrag av Er ansökan.

Innan kommissionen offentliggör ett sammandrag, av en ansökan, Jåter den de berörda företagen ta del av utkastet till texten.

IX. Ytterligare upplysningar som skall lämnas i bilagan till formuläret

under tillämpliga rubriker Ytterligare upplysningar skall lämnas under nedanstående rubriker och med hänvisning till följande punkter. Lämna exakta upplysningar överallt där det är möjligt. Om detta är svårt att åstadkomma, gör Ni en uppskattning efter bästa förmåga och anger att det rör sig om en uppskattning. Om Ni anser att en upplysning som efterfrågas är omöjlig att lämna eller irrelevant, ber vi Er förklara varför. Detta kan särskilt vara fallet när en part ensam anmäler en överenskommelse utan övriga parters medverkan. Förbise inte att kommissionens tjänstemän är beredda att diskuterar vilka upplysningar som är relevanta (jämför Anmärkningen i inledningen av denna vägledning). 1. Kortfattad beskrivning

Lämna cen kortfattad beskrivning av överenskommelsen ceHer förfa- 267

randet (typ, syfte, datum och varaktighet) —- (närmare upplysningar skall lämnas nedan). Bilaga I ta Marknad Ange typ av transporttjänster som berörs av överenskommelsen eller förfarandet. Lämna en kortfattad beskrivning av strukturen på marknaden (eller marknaderna) för dessa tjänster, till exempel vem som säljer på den, vem som köper på den, dess geografiska utsträckning, omsättningen på den, hur hård konkurrensen är, om det är lätt för nya Jeverantörer att komma in på marknaden och om det finns alternativa tjänster. Om Ni lämnar in ett standardavtal, ber vi Er ange hur många avtal Ni räknar med att träffa. Om Ni känner till några undersökningar av marknaden, ber vi Er hänvisa till dem. Närmare upplysningar om parterna Ange om någon av parterna ingår i en koncern. Ett koncernförhållande anses föreligga då ett företag

äger mer än hälften av ett annat företags kapital eller rörelsetillgångar, eller förfogar över mer än hälften av rösterna i ett annat företag, eller har befogenhet att utse mer än hälften av ledamöterna i ett annat företags bolagsstyrelse, direktion eller andra organ som företräder företaget i rättsliga sammanhang, eller har rätt att leda ett annat företags verksamhet.

Om svaret är jakande, ber vi Er lämna = namn och adress på koncernens moderbolag, —- en kortfattad beskrivning av koncernens verksamhet (och om möj-

ligt bifoga ett exemplar av den senaste koncernredovisningen), namn och adress på vart och ett av övriga företag inom koncernen som konkurrerar på en marknad som berörs av överenskommelsen eller på en närstående marknad, dvs. varje annat företag som direkt eller indirekt konkurrerar med parterna (”relevant närstående bolag”). | Ange senast tillgängliga uppgift om den totala omsättningen för var och en av parterna och i förekommande fall för den koncern de ingår i (det skulle vara till hjälp om Ni även bifogar ett exemplar av de senaste räkenskaperna). Ange varje parts avsättning eller omsättning avseende de tjänster som berörs av överenskommelsen, inom gemenskapen och i hela världen. Om omsättningen inom gemenskapen är betydande (en marknadsandel överstigande 5 procent), ber vi Er också ange uppgifterna för varje medlernsstat! och för de föregående räkenskapsåren (för att visa förekomsten av betydelsefulla trender) samt varje parts förväntade avsättning. Lämna motsvarande uppgifter för

! Se förteckning i bilaga 3. 268

varje relevant närstående företag. (Särskilt under den här rubriken

är en god uppskattning den. enda uppgift Ni kan lämna.) Bilaga I a > Ange för varje uppgift om avsättning eller omsättning som angetts

under punkt 3.3 Er uppskattning av hur stor del denna utgör av den

eller de marknader som nämns under punkt 2.

Om Ni, utan att kontrollera ett annat företag har betydande intres-

sen i det (mer än 25 men mindre än 50 procent) och detta företag

konkurrerar på en marknad som berörs av en överenskommelse,

eller om ett annat företag har betydande intressen i Ert, lämnas

namn och adress på företaget ifråga samt kortfattad redogörelse för

det.

Närmare upplysningar om överenskommelserna 4.1 Om en överenskommelse föreligger i skriftlig form, lämnas en kort

redogörelse för dess ändamål, till vilken tre exemplar av texten bi-

fogas (rent tekniska beskrivningar kan dock utekimnas med uppgift

om vilka delar som utelämnats).

Om överenskommelserna inte eller bara delvis föreligger 1 skrift, lämnas en utförlig beskrivning av innehållet. Redogör I detalj för de bestämmelser i överenskommelserna som kan inskränka parternas frihet att fatta självständiga beslut om till exempel = inköps- eller försäljningspriser, rabatter elter andra affärsvillkor, — typ, tätheten och kapacitet med avseende på de tjänster som skall

erbjudas, - teknisk utveckling eller investeringar, = val av marknader eller inköpskällor, —- köp från eller försäljningar till tredje man, = tillämpning av lika villkor för likvärdiga tjänster, = utbud av olika tjänster var för sig eller tillsammans. Ange mellan vilka medlemsstater! handeln kan komma att påverkas av en överenskommelse och om handeln mellan gemenskapen och ett eller flera tredje land påverkas. Grunderna för ett icke-ingripande besked Om Ni ansöker om ett icke-ingripande besked ange med hänvisning till följande punkter

varför Ni ansöker — lämna en redogörelse för vilka bestämmelser i cller följder av överenskommelserna eller förfarandena som enligt Er uppfattning kan ge anledning att ifrågasätta deras förenlighet med gemenskapens konkurrensregler. Syftet med dessa upplysningar är att ge kommissionen bästa möjliga uppfattning om de tvivel beträffande Era överenskommelser eller förfaranden som Ni önskar få undanröjda genom ett icke-ingripande besked. Se förteckning i bilaga 3.

omständigheterna och grunderna för Er uppfattning att artikel 85.1 Bilaga I eller 86 inte är tillämplig. 5.2 varför överenskommelserna inte har till sylte eller följd att konkurrensen inom den gemensarnma marknaden märkbart hindras, begränsas eller snedvrids eller varför Ert företag inte har eller genom sina förfaranden missbrukar er dominerande ställning, och/eller 5.3 varför överenskommelserna eller förfarandena inte är av sådan beskaffenhet att de märkbart påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 6. Grunderna för ett beslut enligt artikel 85.3 Om Ni ansöker om ctt beslut enligt artikel 85.3, även om det endast sker som cen försiktighetsåtgärd, ber vi Tir förklara 6.1 hur överenskommelserna bidrar till att förbättra produktion eller distribution och/eller främja teknisk eller ekonomisk utveckling, hur konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av de förmåner som härrör från sådana förbättringar eller sådan utveckling, varför alla begränsande bestämmelser It överenskommelserna är nödväncliga för att uppnå de mål som angetts under punkt 6.1 och varför överenskommelserna inte utesluter konkurrens för en väsentlig del av de tjänster som berörs. Övriga upplysningar Om Ni känner till att kommissionen eller någon nationella myndighet eller domstol tidigare behandlat dessa överenskommelser eller förfaranden, även endast indirskt, skall detta, liksom tidigare informella kontakter med kommissionen anpes. Lämna de övriga upplysningar som enligt Er uppfattning kan vara till nytta för kommissionen när den skall bedöma om överenskommelserna innehåller några begränsningar eller om de medför fördelar som kan berättiga ett godkännande. Ange om Ni till stöd för Er ansökan avser att åberopa ytterligare uppgifter eller synpunkter som ännu inte finns tillgängliga, och i så fall på vilka punkter. 7.4 Ange hur brådskande behandlingen av Er ansökan är samt grunderna härför.

Bilaga 1

TEXT TILL ARTIKEL 85 OCI 86 I ROMFÖRDRAGET ARTIKEL 85

1. Överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslutningar

och samordnade förfaranden, som kan påverka handeln mellan medlemsstaterna och som har till syfte eller följd att konkurrensen inom den gemensamma marknaden hindras, begränsas eller snedvrids, är oförenliga med den gemensamma marknaden och förbjudna, särskilt de som innebär att

a) inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indi-

rekt fastställs, b) produktion, avsättning, teknisk utveckling eller investeringar begränsas

eller kontrolleras, c) marknader eller inköpskällor delas upp, d) olika villkor tillämpas för likvärdiga prestationer gentemot handelspart-

ners, varigenom dessa får konkurrensnackdel, ec) det ställs som villkor för avtal att den andra parten åtar sig ytterligare

förpliktelser, som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något

samband med föremålet för avtalet. ta Överenskommelser eller beslut som är förbjudna enligt denna artikel är

ogiltiga. 3. Bestämmelserna i punkt I får dock förklaras vara inte tillämpliga på = våärje överenskommelse eller grupp av överenskommelser mellan före-

tag, = våärje beslut eller grupp av beslut av företagssammanslutningar och = varje samordnat förfarande eller grupp av samordnade förfaranden

som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av varor eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, samtidigt som konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås och som inte a) ålägger de berörda företagen begränsningar som inte är nödvändiga för

att uppnå dessa mål, b) ger dessa företag möjlighet att sätta Konkurrensen ur spel för en väsentlig

del av varorna ifråga.

ARTIKEL 86 Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på den gemensamma marknaden eller inom en väsentlig del av denna är, i den utsträckning det kan påverka handeln mellan medlemsstaterna, oförenligt med den gemensamma marknaden och förbjudet.

Missbruk kan särskilt bestå i att 271

a) direkt eller indirekt påtvinga oskäliga inköps- eller försäljningspriser cl-

ler andra oskäliga affärsvillkor, | Bilaga 1 b) begränsa produktion, avsättning eller teknisk utveckling till nackdel för

konsumenterna, ec) tillämpa olika villkor för likvärdiga prestationer gentemot handelspart-

ners, varigenom dessa får en konkurrensnackdel, d) ställa som villkor för avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förplik-

telser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något sam-

band med föremålet för avtalet.

[S0] [CS

Bilaga 2 . Prop. 1991/92:29 Bilaga i

FÖRTECKNING ÖVER RELEVANTA RÄTTSAKTER (per den 1 september 1988) (Vid tveksamhet om en överenskommelse behöver anmälas jämlikt cn förordning eller ett meddelande i denna förteckning, bör Ni skaffa ett exemplar av förordningen eller meddelandet.)

TILLÄMPNINGSFÖRORDNINGAR Rådets förordning (EEG) nr 4056/86 av den 22 december 1986 om fastställande av detaljerade regler för tillämpning av artiklarna 85 och 851 fördraget på sjöfarten (EGT nr L 378, 31.12.1986, s. 4).

Kommissionens förordning (EEG) nr 4260/88 av den 16 december 1988 om de amälningar, klagomål, ansökningar och de muntliga förhandlingar som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 4056/86 med detaljerade regler för hur artiklarna 85 och 86 i fördraget skall tillämpas på sjöfarten (EGT nr L.376, 31.12.1988, s. 1). Rådets förordning (EEG) nr 3975/87 av den 14 december 1987 som fastställer proceduren för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn (EGT nr 374, 31.12.1987, s. 1).

Kommissionens förordning (EEG) nr 4261/88 av den 16 december 1988 om form, innehåll och andra detaljer med avseende på de klagomål, ansökningar och förhör som avses i rådets förordning (EEG) nr 3975/87 som fastställer proceduren för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn (EGT nr 1.376, 31.12.1988, s. 10).

FÖRORDNINGAR OM GRUPPUNDANTAG FÖR = ÖVERENSKOMMELSER INOM ETT FLERTAL OMRÅDEN

Kommissionens förordning (EEG) nr 2671/88 av den 26 juli 1988 om tillämpning av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden med avseende på gemensam planering och samordning av kapacitet, samråd om passagerar- och frakttaxor i regelbunden luftfart samt fördelning av avgångs- och ankomsttider på flygplatser (EGT nr L 239, 30.38.1988, s. 9).

Kommissionens förordning (EEG) nr 2672/88 av den 26 juli 1988 om tilllämpning av artikel 85.31 fördraget på vissa kategorier av överenskommelser mellan företag med avseende på datoriserade bokningssystem för lufttransporttjänster (EGT nr L£.239, 30.8.1988, s. 13).

Kommissionens förordning (EEG) nr 2673/85 av den 26 juli 1988 om tilllämpning av artikel 85.3 1 fördraget på vissa kategorier av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som rör marktjänster (EGT nr IL 239, 30.8.1988, s. 17).

KOMMISSIONSMEDDELANDEN AV ALLMÄN ART

Kommissionens meddelanden om överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden av mindre betydelse, vilka inte omfattas av artikel 85.1 i 273

18 Riksdagen 1991192. I saml. Nr 29

fördraget (EGT nr C231, 2.9.1986, s. 2) —- i huvudsak sådana överenskom-

melser där parterna tillsammans har mindre än 5 procent av marknaden och Bilaga I

en sammanlagd årlig omsättning på mindre än 200 miljoner ccu.

Bilaga 3 Prop. 1991/92:29 «

Bilaga 1

FÖRTECKNING ÖVER MEDLEMSSTATERNA SAMT

KOMMISSIONENS PRESS- OCH INFORMATIONSKONTOR

INOM GEMENSKAPEN

(per den 1 januari 1986)

Vid tidpunkten för utarbetandet av denna bilaga finns följande medlemssta-

ter: Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien,

Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien.

Adresserna till kommissionens press- och informationskontor inom gemen-

skapen är:

BELGIEN ITALIEN Rue Archiméde 73 Via Poli 29

B-1040 Bryssel 1-00187 Rom

Tel. 235 11 H Tel. 678 97 22 DANMARK Corso Magenta 61

Höjbrohus 1-20123 Milano Östergade 61 Tel. 80 15 05/6/7/8 Postbox 144 LUXEMBURG DK-1004 Köpenhamn K

Batiment Jean Monnet

"Fel. 14 41 40 Rue Alcide de Gasperi

FRANKRIKE L-2920 Luxemburg 61, rue des Belles-Feuilles Tel. 430 11 F-75782 Paris, Cedex 16

NEDERLÄNDERNA

Tel. (1) 45 01-58 85

Korte Vijverberg 5

CMCI/Bureau 320 NL-2513 Al Haag

2, rue Henri Barbusse Tel. 46 93 26 F-13241 Marseille, Cedex 01

PORTUGAL

"Fel. 91 08 62 02

Rue do Sacramento å apa 35

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND P-1200 Lissabon Zitelmannstrasse 22 Tel. 60 2199 D-5300 Bonn

SPANIEN Tel. 23 80 41

Calle de Serrano 41 Kurförstendamm 102 5a Planta D-1000 Berlin 31 E-1 Madrid

Tel. 8 92-40) 28 Tel. 435 17 00

Erhardtstrasse 27 STORBRITANNIEN D-8000 Mönchen & Storcy's Gate Tel. 23 99 29 00 UK-London SWIP 3AT

Tel. 222 S1 22 GREKLAND 2 Vassilissis Sofias Windsor House TK 1602 9/15 Bedfort Street GR-Athén 134 UK-Belfast BT2 7EG Tel. 724 39 82/724 39 83/724 39 84 Tel. 407 08 IRLAND 4 Cathedral Road 39 Molesworth Street UK-Cardiff CF1 9SG IRL-Dublin 2 Tel. 37 16 31 Tel. 71 22 44

7 Alva Street

UK-Edinburgh EH2 4PFH Tel. 225 20 58

Bilaga 1

(Förteckning över allmänna helgdagar och helgaftnar)

Nyårsdagen 1 januari

Långfredagen Påskafton Annandag påsk Första maj 1 maj Schumannplanens dag 9 maj Kristi Himmelsfärdsdag Annandag pingst Belgiens nationaldag 21 juli Marie himmelsfärdsdag 15 augusti Allhelgonadagen I november Alla Helgons dag 2november Julafton 24 december Juldagen 25 december Annandag jul 26 december Nyårsafton 31 december

Förslag till Lag

om tillämpning av avtalet den 00 (månad) 1991 mellan Sverige, Norge och EG om civil Juftfart =

Tillämpningsområde 1§ Denna lag gäller tillämpningen av avtalet den 00 (månad) 1991 mellan Sverige, Norge och den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EG) om civil luftfart. Lagen gäller endast i fråga om lufttransporter och sådan därmed sammanhängande verksamhet som anges i bilaga till avtalet.

Med konventionsstat avses i denna lag Sverige, Norge och stat som är medlem i EG. Med Fördraget avses det i Rom den 25 mars 1957 undertecknade fördraget om bildandet av EG. Med kommissionen avses kommissionen hos de Europeiska Gemenskaperna.

28 Nedan angivna bestämmelser i de i bilagan till avtalet upptagna rättsakterna nr 4—7, 11, 12 och 17 skall gälla som lag här i landet, nämligen

1. artiklarna 1—4, 8, 9, 11, 12, 14, 15 utom tredje stycket, 16 utom tredje stycket samt 17-20 i rådsförordningen 62/17/EEC om tillämpningen av artiklarna 84 och 85 i Fördraget, med vidtagna ändringar (nr 4),

2. artiklarna 1-7, 9, 11, 12 utom tredje stycket, 13 utom tredje stycket samt 14-17 i rådsförordningen 3975/87/EEC om proceduren för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn (nr 5),

3. artiklarna 1-3 och 7 i rådsförordningen 3976/87/EEC om tillämpningen av artikel 85:3 i Fördraget på vissa kategorier av överenskommelser och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn (nr 6), med de ändringar som angesi artikel I första och andra styckena i rädsförordningen 2 2344/90/EEC om ändring i förstnämnda förordning (nr 7),

4, artiklarna 1-9 i rådsförordningen 295/91/EEC om gemensamma ersättningsregler vid nekad ombordstigning (nr 11),

5. artiklarna 1—19 och 22 i rådsförordningen 2299/89/EEC om cen I uppförandekod för datoriserade bokningssystem (nr 12),

6. artiklarna 1—8, 11, 13, 14-18 och 21 i rådsförordningen 4064/89/EEC om kontroll av företagskoncentrationer (nr 17).

Avtalet i tillämpliga delar finns i engelsk originaltext tillsammans med en svensk översättning intaget som bilaga till denna lag. 3§ Beteckningarna ”medlemsstat” och ”gemenskapen” i de i 28 angivna rättsakterna skall anses inbegripa Sverige och Norge. Hänvisningar i rättsakterna till artiklarna 85 respektive 86 i Fördraget skall i stället avse 4 respektive 5§§ denna lag. Konkurrensregler 4§ Överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden, som är ägnade att påverka handeln mellan

konventionsstaterna och har till syfte eller följd att konkurrensen inom det geografiska område som täcks av avtalet förhindras, begränsas eller sned- Bilaga 2 vrids, är oförenliga med avtalet och förbjudna, särskilt de som innebär att

a) inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs,

b) produktion, avsättning, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras,

c) marknader eller försörjningskällor delas upp, d) olika villkor tillämpas för likvärdiga prestationer gentemot handels-

partners, varigenom dessa får konkurrensnackdel,

ce) såsom villkor för avtal uppställs att avtalspartners godkänner tilläggsprestationer, som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

Överenskommelser eller beslut som är förbjudna enligt denna paragraf är ogiltiga.

Bestämmelserna i första stycket får dock förklaras vara icke tillämpliga på —- varje Överenskommelse eller kategori av överenskommelser mellan före-

tag, —- varje beslut eller kategori av beslut av företagssammanslutningar och = varje samordnat förfarande eller kategori av samordnade förfaranden som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av varor eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, samtidigt som konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den därigenom uppkommande vinsten och som inte

a) ålägger berörda företag restriktioner som inte är oundgängliga för att uppnå dessa syften,

b) ger dessa företag möjlighet att för en väsentlig del av ifrågavarande varor eliminera konkurrensen.

Missbruk av dominerande ställning på marknaden 58 Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning inom det geografiska område som omfattas av avtalet eller inom en väsentlig del av detta område är, i den utsträckning det är ägnat att påverka handeln mellan konventionsstaterna, oförenligt med avtalet och förbjudet.

Missbruk kan särskilt bestå i att a) direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljnings-

priser eller andra oskäliga affärsvillkor,

b) begränsa produktion, avsäitning eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna,

c) tillämpa olika villkor för likvärdiga prestationer gentemot handelspartners, varigenom dessa får konkurrensnackdel,

d) uppställa som villkor för avtal att avtalspartnersgodkänner tilläggsprestationer som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

Statliga stödåtgärder m.m. 68 Om inte annat stadgas i detta avtal är sådana statliga stödåtgärder eller

78 stödåtgärder som vidtagits mec allmänna medel, av vad slag det vara må,

som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion oförenliga med avtalet i den utsträckning de på- Bilaga 2 verkar handeln mellan avtalsstaterna.

Förenliga med avtalet är a) stödåtgärder av social natur som beviljas enskilda konsumenter, under

förutsättning att stödåtgärderna beviljas utan diskriminering med avseende på varornas ursprung,

b) stödåtgärder avsedda att avhjälpa skador förorsakade av naturkatastrofer eller andra utomordentliga händelser.

Som förenliga med avtalet kan anses a) stödåtgärder som är avsedda att främja den ekonomiska utvecklingen i

områden i vilka Ievnadsstandarden är onormalt låg eller i vilka allvarlig sysselsättningsbrist råder,

b) stödåtgärder som är avsedda att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt curopeiskt intresse eller att avhjälpa en allvarlig störning i en avtalsstats ekonomi, |

c) stödåtgärder som är avsedda att underlätta utvecklingen av viss näringsverksamhet eller vissa områden, i den mån stödåtgärderna inte ändrar villkoren för handelsutbytet i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

Uppgiftsskyldighet och förhör 78 Den som är uppgiftsskyldig enligt de i 28 angivna bestämmelserna skall fullgöra sin skyldighet till den myndighet som regeringen bestämmer. Denna myndighet får förelägga den som enligt dessa bestämmelser är skyldig att underkasta sig en undersökning att tillhandahålla bokföring och andra affärshandlingar och kopior och utdrag av sådana handlingar samt att lämna myndigheten tillträde till den uppgiftsskyldiges lokaler, mark och fordon.

Myndigheten får hålla förhör med den uppgiftsskyldige och med tredje man som förväntas kunna lämna upplysningar i saken.

Myndigheten får vid behov förelägga vite och hos marknadsdomstolen föra talan om utdömande av vitet. Myndigheten får också hos kronofogdemyndigheten påkalla handräckning för verkställighet av beslut om åtgärder enligt första stycket.

Verkställighet av kommissionens beslut 8§ Ett beslut av kommissionen som riktar sig mot en enskild fysisk eller juridisk person skall prövas av svenska myndigheter, om kommissionen begärt verkställighet av beslutet eller den som beslutet rör begär att beslutet skall prövas. Prövningen skall avse frågan huruvida beslutet skall godtas eller . inte.

Svenska myndigheter får inte pröva frågan huruvida ett beslut av kommissionen är ogiltigt på grund av att kommissionen saknat behörighet, att väsentliga processuella föreskrifter åsidosatts, att beslutet strider mot Fördraget eller någon annan rättsregel eller att fråga är om maktmissbruk eller illojal maktanvändning från kommissionens sida. 95 Marknadsdomstolen prövar beslut i fall som avses i 8§, om inte annat 279

följer av 10§ första stycket. Talan hos marknadsdomstolen förs av konsu-. mentombudsmannen, om saken gäller marknadsföring, eller avtalsvillkor Bilaga 2 mellan näringsidkare celler i konsumentförhållanden, och annars av näringsfrihetsombudsmannen. 108 Finner konsumentombudsmannen eller näringsfrihetsombudsmannen att kommissionens beslut är uppenbart ogrundat, skall han anmäla saken för regeringen. I annat fall skall han väcka talan hos marknadsdomstolen.

Finner marknadsdomstolen att kommissionens beslut inte är förenligt med avtalet eller föreskrifter som grundas på avtalet, skall domstolen genast anmäla sitt beslut för regeringen. I annat fall skall domstolen förklara att kommissionens beslut skall gälla. |

118 Sanktionsavgifter och viten som beslutats av kommissionen skall vid prövning enligt 8§ bestämmas i svenskt mynt. 128 Har kommissionen funnit att en kommun lämnat stöd som inte är förenligt med 6 §, skall frågan prövas av regeringen.

Giltigheten av vissa beslut av kommissionen

138 Har kommissionen i ett enskilt fall funnit att det inte finns grund för tillämpning av 48 första stycket celler 5§ beträffande ett visst avtal, beslut eller samordnat förfarande eller har kommissionen enligt 4§ tredje stycket i ett enskilt fall medgett undantag från tillämpningen av 4§ första stycket, gäller beslutet här i landet.

Domstolsprövning 148 Marknadsdomstolen prövar frågor om överträdelse av föreskrifterna i 48 första stycket eller 5 § eller av de föreskrifter som anges i 28 och som rör konkurrensfrågor eller frågor om kontroll av företagsförvärv. Ansökan om prövning får göras av näringsfrihetsombudsmannen eller en näringsidkare.

Beträffande marknadsdomstolens prövning gäller, i den mån särskilda föreskrifter inte har meddelats i denna lag, konkurrenslagen (1982:729) i tilllämpliga delar. 15§ Att svenska domstolars och andra myndigheters behörighet att pröva frågor som avses i denna lag kan vara inskränkt när kommissionen har inlett en undersökning framgår av föreskrifter som anges i 2 §.

Handläggningen hos marknadsdomstolen 16§ I fråga om handläggningen hos marknadsdomstolen av ärenden som avses i denna lag gäller 3- 10 och 14 §§, 153 första stycket samt 16-22 §§ lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. i tillämpliga delar.

Överklagande 17 § Marknadsdomstolens beslut enligt 8 § får överklagas till regeringsrätten genom besvär. Andra beslut av marknadsdomstolen enligt denna lag får inte överklagas. |

Marknadsdomstolens beslut enligt 8 § skall gälla även om beslutet överkla- 280

gas, såvida inte regeringsrätten förordnar att verkställighet tills vidare inte får äga rum. Bilaga 2 18§ 1 fråga om prövningen av besvär i regeringsrätten gäller förvaltningsprocesslagen (1971:291) i tillämpliga delar. Vad som i 35-37 §§ sägs om kammarrätt skall i stället avse marknadsdomstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

promemorian (Ds 1991:28) Luftfartsavtal Sverige - Bilaga 3. Norge — EG

1¶Remissinstanserna

Yttrande över promemorian har avgetts av regeringsrätten, kommerskollegium, luftfartsverket, riksskatteverket (RSV), marknadsdomstolen, näringsfrihetsombudsmannen (NO)5, statens pris- och konkurrensverk (SPK), konsumentombudsmannen (KO), Sveriges industriförbund samt Akticbolaget Acrotransport.

2¶Remissyttrandena

2.1 Avtalet Remissinstanserna har tillstyrkt att Sverige ansluter sig till avtalet och har också i huvudsak godtagit promemorians lagförslag. Kommerskollegium, luftfartsverket, industriförbundet samt AB Aerotransport framhåller det värdefulla i att Sverige snabbt ges sarnma övergripande regler på luftfartens område som de som gäller inom EG.

Flera remissinstanser anser att den 1 avtalet valda lösningen kan godtas mot bakgrund av att avtalet är avsett att gälla endast fram till dess att ctt EFS-avtal träder i kraft. Sålunda framhåller kommerskollegium och luftfartsverket att avtalets karaktär av övergångslösning gör att man får acceptera vissa avtalsbestämmelser som annars skulle te sig svåra att acceptera vid ett mera långsiktigt avtal. Bl.a. hade en övervakningsmodell enligt EES-avtalets tänkta lösning varit att föredra. KO framhåller att avtalet ställer krav på en omarbetning och anpassning av de svenska regelsystemen och att de bestämmelser som föreslås bör i avvaktan på ett EES-avtal kunna fungera som en sådan anpassning.

Kommerskollegium, luftfartsverket och industriförbundet anser att avtalet skulle kunna ligga till grund för en fortsatt överenskommelse med EG, om EES-förhandlingarna inte skulle leda fram till ett avtal eller till ett avtal som inte omfattar transportsektorn. Enligt industriförbudet bör dock vid en ev. fortsatt giltighet av luftfartsavtalet reglerna för tvistlösning ändras. Kommerskollegium anser att den tolkning av art. 19:3 som görs i promemorian inte är acceptabel och att avtalet i vart fall måste få fortsatt giltighet om ctt EES-avtal inte kommer att omfatta transportsektorn.

Med anledning av vad som i prememorian uttalats angående avtalets innebörd framhåller luftfartsverket att den s.k. SAS-klausulen (art. 2) även torde omfatta fall där SAS opererar med ett flygplan som är registrerat utanför Skandinavien men ctt skandinaviskt land utövar den tekniskt-operativa tillsynen Över flygplanet.

Luftfartsverket efterlyser närmare information från kommissionen om vad som med hänvisning till regionalpolitiska skäl är normalt accepterat i fråga 282

om stöd till flygplatser och flyglinjer (art. 6). Enligt industriförbundet kan det finnas skäl att klarlägga vilka rättsakter som omfattar både luftfartspoli- Bilaga 3 tiska frågor och konkurrensfrågor.

Kommerskollegium förtydligar (art. 8) att kommissionens exklusiva kompetens att göra utredningar enligt Romfördragets bestämmelser kan ses snarare som en regel än undantag. Negativattester enligt förordning 17/62 (nr 4) och individuella undantag enligt art. 85:3 i Romfördraget samt förhandsgodkännande enligt fusionsförordningen kan endast beslutas av kommissionen.

SPK anser att det är oklart hur art. 9 bör tolkas. Tanken att luftfartsavtalet, på ett liknade sätt som inom EG, skulle medge en nationell tillämpning av de gemensamma konkurrensreglerna är inte orimlig. I promemorians kommentar till art. 9 och i lagförslaget återspeglas inte denna möjlighet. Däremot anges i kommentaren till art. 8 att svenska konkurrensmyndigheter är oförhindrade att på vanligt sätt utreda brott mot avtalets konkurrensregler. SPK finner att det råder en oklarhet i fråga om möjligheten eller skyldigheten att på eget initiativ tillämpa avtalets konkurrensregler.

Även NO framför synpunkter på gränsdragningen mellan gemenskapsrätten såsom den bestämts genom luftfartsavtalet och nationell rätt. Enligt art. 9 skall Sverige sc till att avtalet bestämmelser om konkurrens tillämpas och verkställs med samma effekt som inom EG. Enligt sin ordalydelse innebär inte 14§ en obligatorisk exklusiv tillämpning av avtalets konkurrensbestämmelser i fall då dessa i och för sig är tillämpliga. Kommentaren till 14§ ger dock intrycket av att avsikten är en anvisning till domstolen om exklusiv till- Jämpning av avtalets regler. Konstruktionen överensstämmer inte med vad som princip gäller inom EG för tillämpning av Romfördragets art. 85 och 86 i förhållande till nationell lagstiftning. Myndigheter torde ha kompetens att tillämpa sina nationella regler parallellt med fördragets regler förutsatt att det inte inverkar menligt på tillämpningen av gemenskapsrätten. Enligt NOs uppfattning är svenska myndigheter, med undantag av företagsförvärv som omfattas av fusionsförordningen, oförhindrade att tillämpa konkurrenslagen (KL) på en viss konkurrensbegränsnings effekter inom Sverige. Särskilda undantag gäller dock enligt 138 (enskilda undantag, negativattester). Avgränsningsfrågorna bör få en utförligare behandling än i promemorian.

När det gäller arbetet i den blandade kommitten (art. 13) är det enligt luftfartsverket viktigt att verket och andra svenska myndigheter nära samråder och samarbetar. Rollfördelningen i EG-arbetet mellan verket och departementet behöver övervägas och klargöras så att luftfartsverket och andra svenska myndigheter kan delta i arbetet och företräda Sverige inom ramen för svensk förvaltningspraxis. Verket bör ges möjligheter till nära kontakt och löpande information rörande arbetet på de frågor som är av stor betydelse för luftfarten och luftfartsverkets affärsdrift inom EG.

Verket betonar vidare vikten av att svenska domstolar iaktar principen om föredragskonform tolkning och förutsätter att vid osäkerhet om EG-sidans tolkning yttrande kan inhämtas via den blandade kommittén från behörig EG-instans. Vid olika tolkning kan avtalet nämligen äventyras (art. 14:5).

2 >»

Bilaga 3

Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat utan erinran förslaget om att avtalet skall införlivas med svensk rätt genom en särskild lag.

Luftfartsverket påpekar att avtalet formellt ingås med den ekonomiska gemenskapen inom EG och inte med EG som angetts både i förslaget till tilllämpningslag och den svenska avtalsöversättningen.

Vid utarbetande av tillämpningsförordningen bör enligt verket en utvidgad delegering till verket ske vad gäller tillämpningen av avtalets bestämmelser och de ingående rättsakterna. Verket instämmer sålunda i promecmorians uppfattning att vissa frågor om rätt för utländska företag till luftfart i Sverige som nu prövas av regeringen så vitt gäller avtalet i stället prövas av verket.

Luftfartsverket föreslår vidare att mål vid domstol som berör verkets myndighetsområde och i vilket verket inte är part inte skall få avgöras utan att verket beretts tillfälle att avge yttrande. Även inför övervägande av om talan skall väckas hos marknadsdomstolen bör yttrande inhämtas från verket.

NO föreslår att NO får rätt att avge yttrande då kommissionsbeslut i sådana luftfartpolitiska frågor som har konkurrensrättsliga implikationer tillställs regeringen eller luftfartsverket för verkställighet.

Kommerskollegium delar promemorians ståndpunkt att ett erkännade av kommisionens utredningskompetens inte innebär att myndighetsutövning överlåts på kommissionen eftersom kommissions beslut saknar direkt rättsverkan i Sverige. Annorlunda med t.ex. negativattesters och enskilda undantags införlivande, vilka kan ske med stöd av 10 kap. 5§ tredje stycket regeringsformen. Kollegiet delar vidar2 uppfattningen i promemorian att gruppundantag torde kunna betraktas sem utfyllnad till art. 4:3 i avtalet och därför kunna införlivas med svensk rätt i form av förordning.

Marknadsdomstolen tillstyrker >romemorians förslag till arbetsuppgifter för domstolen. Luftfartsverket instämmer i bedömningen att marknadsdomstolen bör vara behörig när det gäller konkurrensfrågor och företagsförvärv medan tingsrätterna är behöriga att pröva övriga frågor.

Regeringsrätten ifrågasätter slutsatsen i promemorian att ett beslut av marknadsdomstolen ofrånkomligen måste kunna överklagas när det avser verkställighet av ett kommissionsbeslut mot enskilda. |

NO framhåller att med föreliggande förslag kan svensk allmän domstol,

på det sätt som gäller nationella domstolar inom EG, inte tillämpa gemen-

skapsrätten när det gäller konkurrensfrågor. Enligt avtalets art. 9:2 skall avtalsslutande parter säkerställa att rättigheter enligt art. 4 och 5 samt bilagda rättsakter kan åberopas inför nationella domstolar. I 14§ lagförslaget ges marknadsdomstolen exklusiv behörighet såvitt gäller prövning av konkurrensfrågor och kontroll av företagsförvärv. Från konkurrensrättslig synpunkt kan frågan visa sig ha stor betydelse. Teoretiskt blir det nämligen möjligt för en part i ett civilrättsligt avtal som i och för sig står i strid med luftfartsavtalet att framtvinga fullgörelse vid allmän domstol i Sverige, trots att en sådan fullgörelse strider mot luftfartsavtalet (art. 9). | |

Några remissinstanser har haft synpunkter på promemorians förslag om arbetsfördelningen i övrigt mellan myndigheterna. När det gäller uppgifts-

fördelningen mellan NO och SPK påpekar NO att i SPKs uppgifter ingår prövning av vissa av kommissionens beslut, nämligen beslut om uppgiftsin- > Bilaga 3 samling under utredning som kommissionen fattat enligt de i 2§ angivna rättsakterna, något som inte framgår av lagförslaget men väl av kommentaren. Vad som inte framgår är hur saken skall hanteras om SPK finner att kommissionens beslut inte kan godtas. NO anser de av stor vikt att det klart och tydligt framgår vem som ansvarar för en viss uppgift.

Den valda konstruktionen att SPK skall var mottagare av information från kommissionen i allmänhet kan få effekter som enligt NOS mening inte är tillräckligt belysta i förslaget. Frågan hänger samman med ansvarsfördelningen mellan de svenska myndigheterna. Det är t.ex. lämpligt att NO direkt får uppgifter om utredningar som igångsatts av kommissionen. Det är tveksamt om informationen i fall av tillämpning av konkurrenslagen, bör gå vägen över SPK. Det är nämligen nödvändigt att tydligt klargöra om en viss konkurrensbegränsning som kommissionen utreder är samma sak som NO vill angripa enligt nämnda lag. |

Även bestämmelser i de rättsakter som skall inkorporeras aktualiserar enligt NO frågor om ansvarsfördelning och informationsöverföring mellan SPK och NO. I promemorian har inte övervägts vilken myndighet som skall närvara vid de priskonsultationer som flygbolagen tillåts göra med varandra enligt rättsakt nr 10. NO borde ligga närmast till hands. Det är vidare tänkbart att SPK får information som påvisar att ett ingripande med stöd av konkurrenslagen är aktuellt. Enligt sekretesslagen skall SPK pröva om upplysningar som verket har bör överlämnas till annan myndighet. Art. 17 resp. 20 i rättsakterna 4 och 5 synes enligt sin ordalydelse begränsa möjligheterna för SPK att lämna upplysningarna vidare för annan utredning än den kommissionen i det enskilda fallet håller på med. En besläktad fråga är om SPK vid husrannskan får säkra bevis för annat än det direkta syftet med aktuell husrannsakan. Problemen har inte belysts i promemorian.

NO anser vidare att det inte framgår hur NO skall få nödvändig information för att lösa de uppgifter som ålagts NO i lagförslaget. Dircktkontakt mellan NO och kommissionen borde i sådant fall var det mest effektiva. Om SPK blir den enda officiella .informationskanalen inom avtalets ram bör företrädare för NÖ i vart fall ha rätt att följa utredningar som SPK gör åt kommissionen och även få närvara vid t.ex. husrannsakan. Det blir då naturligt att att de båda myndigheterna samråder när SPK skall pröva ett kommissionsbeslut under förfarandet. NO föreslår att lagstiftningen kompletteras i detta avseende. Även om ett klarläggande sker av uppgiftsfördelningen och informationsöverföringen mellan SPK och NO kan praktiska problem uppkomma i tillämpningen. Med hänsyn till den begränsade giltigheten för lagen och att ingripanden sannolikt endast kommer att aktualiseras i ett fåtal fall vill NO inte motsätta sig den föreslagna ordningen i stort.

Marknadsdomstolen tror för sin del inte att arbetsfördelningen mellan SPK och NO kommer att medföra några problem, eftersom det föreslagits att dessa myndigheter skall slås ihop.

KO har inget att invända mot att EGs regler om kompensation vid nekad ombordsstigning, (rättsakt 11) görs till en del av svensk rätt. Det s.k. sällskapsresedirektivet (rättsakt 16) innehåller i flera avseenden regler som är

sämre än de nya allmänna reseviltkor som förhandlats fram med resebranschens organisationer och som börjar gälla fr.o.m. november i år. Eftersom Bilaga 3 direktivet är ett minimidircktiv finns det utrymme att tillämpa för resenären förmånligare regler varför verket utgår från att de rättigheter som de nya svenska reglerna tillförsäkrar resenärerna inte kommer att försämras i en kommande lag. Sällskapsdirektivet gäller inte enbart charterflygningar utan även i förväg arrangerade kombinationer av t.ex. resor med reguljärflyg och hotell varför direktivets regler kan i viss utsträckning bli tillämpliga vid reguljära flygresor. Direktivets bestimmelser kommer inte att gälla enbart för flygföretag utan även researrangörer kan komma att bli berörda.

2.3¶Lagförslaget

4—-65§ Luftfartsverket anser att en enhetlig svensk text bör användas och hänvisar till den officiella översättningen av Romfördraget.

KO efterlyser ett förtydligande iv 5 § så att paragrafen inte kan tolkas som varande tillämplig på transportvillkor eller liknande.

Industriförbundet anser att rubriksättningen vid 4§ i lagförslaget även bör omfatta 5 och 6 §§ samt att rubriken ”Domstolsprövning” bör preciseras eftersom även 10§ handlar om domstolsprövning.

Kommerskollegium och marknadsdomstolen anser att i 6§ första stycket orden ”i detta avtal” bör bytas ut rnot ”i denna lag”. Kollegiet anför att hänvisningen till ”avtalet” som görs på en del andra ställen inte är så lämplig här, eftersom detta är en viktig begränsning i regelns tillämplighet och sådana bör kunna läsas ut direkt av lagen.

7§8 Marknadsdomstolen anser att förslaget i fråga om giltighet och verkställighet i Sverige av kommissionens beslut och åtgärder riktade mot enskilda är oklart. Detta gäller i första hand förhållandet mellan 78 och 8-10§§. Den upplysningsskyldighet som åläggs enligt 7 § skall fullgöras till svensk myndighet medan uppgiftskyldigheten enligt de i 2§ angivna rättsakterna skall fullgöras till kommissionen. Dessa tolkningsfrågor omfattar även beslut som-har karaktären av husrannsakan. Frågor rörande denna typ av tvångsmedel bör belysas ytterligare.

SPK anför liknande synpunkter. Enligt verket är det oklart hur det svenska lagförslagets och avtalets bestämmelser om uppgiftsskyldighet för enskilda och de svenska myndigheternas roll härvidlag skall tolkas, exempelvis mot vem uppgiftsskyldighet för2ligger. Avtalets bestämmelser och lagförslaget står i strid med varandra.

Luftfartsverket ifrågasätter om SPK, som anges 1 specialmotivieringen, skall vara den enda myndighet som regeringen utser enligt bestämmelsen. Luftfartsverket bör, eftersom vissa frågor som berörs av 78 är luftfartspolitiska ärenden, även kunna vara en myndighet enligt den paragrafen och den sakliga ärendefördelningen dem emellan avgöras i förordningen.

Verket delar promemorians uppfattning att verkets föreskrifter om upp-

lysningsskyldighet behöver kompletteras så att skyldigheten även gäller de uppgifter från enskilda som kommissionen behöver enligt rättsakterna 1-3. Bilaga 3 Detta sker lämpligen genom ctt tillägg till'92§ luftfartsförordningen.

Industriförbundet menar att NO, med hänsyn till sin erfarenhet av aktuella frågor, i stället för SPK bör vara vara den myndighet som biträder kommissionen vid utredningar i Sverige. Det är smidigare om den myndighet som biträder kommissionen även för talan i marknadsdomstolen med avseende på kommissionens beslut. Slås NO och SPK samman, som förslagits av konkurrenskommittén, bör detta gälla den nya myndigheten. |

Industriförbundet tar vidare upp frågan om inte bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i nuvarande konkurrenslag bör kompletteras då NO utreder t.ex. en ifrågasatt överträdelse av bestämmelserna i 4§ första stycket lagförslaget.

RSV tillstyrker förslaget att SPK får begära handräckning hos kronofogdemyndigheten för genomförande av husrannsakan. Några ändringar celler tilllägg till utsökningsbalken torde inte behövas. SPK:s beslut om husrannsakan torde kunna verkställas enligt nuvarande regler i 16 kap. utsökningsbalken.

98 Luftfartsverket finner, mot bakgrund av kompetensuppdelningen mellan marknadsdomstolen och tingsrätterna enligt specialmotiveringen till 148 lagförslaget, att det är oklart om marknadsdomstolen enligt 8§ skall pröva verkställighet av kommissionens beslut riktade mot enskilda även om beslutet inte rör en fråga som omfattas av marknadsdomstolens vanliga kompetensområde. Verket ifrågasätter konsekvensen och lämpligheten av en sådan ordning, i vart fall när det gäller prövning på den enskildes begäran. Marknadsdomstolens prövning av kommissionens beslut borde begränsas till samma frågor som anges i 14§

Enligt KO har de uppgifter KO föreslås få med ett undantag anknytning till områden där KO redan nu agerar. Undantaget gäller avtalsvillkor mellan näringsidkare. KO kan inte enligt tillämplig lag ansöka om ingripande hos marknadsdomstolen. KO har i och för sig ingen invändning mot att i detta sammanhang tilläggas uppgifter inom detta område men ifrågasätter om inte dessa frågor har större anknytning till konkurrensområdet.

NO anför att kompetensfördelningen mellan NO och KO sådan den uttrycks i 9§ ser ut att utesluta NO från allt som gäller marknadsföring och avtalsvilkor mellan näringsidkare inom aktuella områden. KOs kompetens gäller dock bara vissa speciella situationer som motsvararav de lagar som KO tillämpar. Den föreslagna formuleringen kan tolkas så att NO utestängs från att agera beträffande t.ex priskarteller mellan flygbolag eller tillämpning av konkurrensbegränsande CRS-system. Detta kan inte vara avsikten. Lagtexten bör preciseras.

SPK föreslår att skrivningen i 9 och 10 §§ anpassas till den av konkurrenskommittén föreslagna sammanläggningen av SPK och NO, varför ordet näringsfrihetsombudsmannen ersätts med ett mer neutralt uttryck.

13§ Enligt kommerskollegium har 13§ fått en olycklig formulering eftersom 5 8 Bilaga 3 inte omfattar någon av de i 13§ uppräknade situationerna utan missbruk av dominerade ställning.

17-18 §§ Regeringsrätten anser att de beslut av marknadsdomstolens som enligt förslaget skall kunna överklagas bör överklagas till högsta domstolen i stället för till regeringsrätten. En följd av promemorians förslag är att i fall av begäran om resning regeringsrätten blir behörig instans enligt förslaget medan högsta domstolen är behörig i alla övriga fall av resning.

NO menar att man i denna fråga bör följa samma modell som konkurrenskommittén har föreslagit.

Murknadsdomstolen godtar förslaget att överklagandet av dess beslut skall ske hos regeringsrätten.

2.4¶Övrigt

Marknadsdomstolen påpekar att rättsakt nr 4 inte gäller på företagsförvärv enligt rättsakt nr 17 i bilagan. I övrigt har flera remissinstanser påpekat en del översättnings- och citeringsfel.

RSV fäster uppmärksamheten vid den skatterättsliga frågan om avdragsrätt för sanktionsavgift som beslutas av kommissionen. |

Luftfartsverket erinrar om att även frågor som inte särskilt nämns i protokoll nr 1 kan vara av sådan betydelse att de måste övervägas för inkorporering i avtalet. Som exempel nämns planerna på att i möjligaste mån eliminera gränskontrollen inom EG.

Bilaga 4 1. Förslag till

Lag om tillämpning av avtalet den 00 (månad) 1991 mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde 18 Denna lag gäller tillämpningen av avtalet den 00 (månad) 1991 mellan Sverige, Norge och den Europeiska ckonomiska gemenskapen (EEG) om civil luftfart. I.agen gäller endast i fråga om lufttransporter och sådan därmed sammanhängande verksamhet som anges i bilagan till avtalet.

Med konventionsstat avses I denna lag Sverige, Norge och stat som är medlem i EEG. Med fördraget avses det i Rom den 25 mars 1957 undertecknade fördraget om bildandet av EEG. Med kommissionen avses Komnussionen hos de Europeiska gemenskaperna. Med rådet avses EEGs ministerråd. 28 Följande bestämmelser i de i bilagan till avtalet upptagna rättsakterna nr 4—7, 11, 12 och 17 skall gälla som lag, här i landet.

1. Artiklarna 1-4, 8, 9, 11, 12, 14, 15 utom tredje stycket, 16 utom tredje stycket samt 17-20 i rådets första förordning 62/17/EEG om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86, med vidtagna ändringar (nr 4).

2. Artiklarna 1-7, 9, 11, 12 utom tredje stycket, 13 utom tredje stycket samt 14-171 rådets förordning $7/3975/EEG om proceduren för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn (nr 5).

3. Artiklarna 1-3 och 7 i rådets förordning 87/3976/EEG om tillämpningen av artikel 85:3 i fördraget på vissa kategorier av överenskommelser och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn (nr 6). med de ändringar som anges i artikel 1 första och andra styckena i rådets förordning 90/2344/EEG om ändring i förstnämnda förordning (nr 7).

4. Artiklarna 1-9 i rådets förordning 91/295/EEG om intörande av gemensamma regler om kompensation till passagerare som nekas ombordstigning på flygplan i regelbunden luftfart (nr 11).

5. Artiklarna 1—19 och 22 i rådets förordning 89/2299/EEG om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem (nr 12).

6. Artiklarna 1-8, 11, 13, 14—18 och 21i rådets förordning 89/4064/EEG om kontroll av företagskoncentrationer (nr 17).

Tillämpliga deltar av avtalet finns intagna som bilaga till denna lar.

3§ Beteckningarna ”medlemsstat” och ”gemenskapen” i de i 28 angivna rättsakterna skall anses inbegripa Sverige och Norge. Hänvisningar i rättsakterna till artiklarna 85 respektive 86 i fördraget skall i stället avse 4 respektive 5§§ denna lag.

Konkurrensbegränsande avtal 4§ Följande är oförenligt med denna lag och förbjudet: Överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan medföra att handeln påverkas mellan konventionsstaterna 259

19 Riksdagen 1991:92. 1 saml. Nr 29