om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tyskland
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-gade utdrag ur regeringsprotokollet den 1 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Bo Lundgren
I propositionen föreslås riksdagen godkänna ett nytt dubbelbeskattningsav-tal mellan Sverige och Tyskland och anta en lag om avtalet. Avtalet avsesersätta två avtal från 1935 beträffande skatter på kvarlåtenskap respektivehandräckning i skatteärenden samt ett avtal från 1959 beträffande skatter påinkomst och förmögenhet. Det avses i princip bli tillämpligt efter utgångenav det år då avtalet träder i kraft. Vissa regler om begränsning av skatteutta-get på utdelning avses dock få retroaktiv verkan.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 3
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på in-komst och förmögenhet och på arv och gåva samt för att lämna ömsesidighandräckning vid beskattning som Sverige och Tyskland undertecknade den14 juli 1992 skall gälla som lag här i landet.
Avtalet är intaget som bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa med-för inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle före-ligga.
3 § 1 fråga om ansökan om skattelindring beträffande arvsskatt och gåvo-skatt gäller 2§ kungörelsen (1967:721) om förfarandet rörande eftergift avarvsskatt eller gåvoskatt vid dubbelbeskattning.
4 § Anstånd enligt 3 § kungörelsen (1967:721) om förfarandet rörande efter-gift av arvsskatt eller gåvoskatt vid dubbelbeskattning får medges enligt detav följande alternativ som ger det lägsta beloppet, nämligen
1. den skatt som erlagts eller kan antas komma att erläggas i Tyskland föregendom som enligt avtalet får beskattas där, eller
2. den del av den svenska skatten som vid en proportionell fördelning be-löper på samma egendom.
Om skatt inte erlagts i Tyskland och uppgift saknas om hur mycket skattsom kan komma att erläggas där, får anstånd medges med skäligt belopp,dock högst med ett belopp som motsvarar den del av den svenska skattensom vid en proportionell fördelning belöper på den egendom som enligt av-talet får beskattas i Tyskland.
5 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst som enligt be-stämmelserna i avtalet beskattas endast i Tyskland skall sådan inkomst intetas med vid taxeringen i Sverige.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Genom lagen upphävs kungörelsen (1935:567) angående särskilt förfa-
rande för erhållande av handräckning i Tyskland i vissa beskattningsären-den, kungörelsen (1935:568) angående handräckning åt tysk myndighet ivissa beskattningsärenden, kungörelsen (1960:549) om tillämpning av ettmellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland den 17 april 1959 ingångetavtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomstoch förmögenhet ävensom beträffande vissa andra skatter, kungörelsen(1964:514) med vissa anvisningar rörande tillämpningen av avtalet mellanSverige och Förbundsrepubliken Tyskland den 17 april 1959 för undvikandeav dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet även-som beträffande vissa andra skatter, kungörelsen (1967:722) om tillämpningav avtal den 14 maj 1935 mellan Sverige och Tyska riket för undvikande avdubbelbeskattning beträffande arvsskatt samt förordningen (1975:846) om 2
kupongskatt för person med hemvist i Förbundsrepubliken Tyskland, m.m.
Abkommen zwischen dem KönigreichSchweden und der BundesrepublikDeutschland
zur Vermeidung der Doppelbesteuerungbei den Steuern vom Einkommen und vomVermögen sowie bei den Erbschaft- undSchenkungsteuern und zur Leistung ge-genseitigen Beistands bei den Steuern(Schwedisch-deutsches Steuerabkommen)
Das Königreich Schweden
und
die Bundesrepublik Deutschland -
von dem Wunsch geleitet, durch ein neuesAbkommen, das den heutigen Beziehungenzwischen beiden Staaten und den Rechtsent-wicklungen Rechnung trägt, die Doppel-besteuerung zu vermeiden und sich gegensei-tig Beistand bei den Steuern zu leisten - sindwie folgt iibereingekommen:
Abschnitt I
Allgemeine Bestimmungen
Artikel 1
Ziel des Abkommens
Die beiden Vertragsstaaten wirken zusam-men, um die Doppelbesteuerung auf derGrundlage dieses Abkommens zu vermeiden,sich gegenseitig bei der Anwendung derSteuergesetze Beistand zu leisten und die zwi-schenstaatlichen Steuerbeziehungen durchVerständigung zu verbessern. Die zuständigenBehörden der Vertragsstaaten werden sichhierzu in geeigneten Zeitabständen iiber dieEntwicklung ihres Steuerrechts informierenund beraten, wie die vorgenannten Ziele zuerreichen sind.
Artikel 2
Geltungsbereich des Abkommens
(1) Dieses Abkommen gilt, ohne Riicksicht
Bilaga
Avtal mellan Konungariket Sverige ochFörbundsrepubliken Tyskland
för att undvika dubbelbeskattning be-träffande skatter på inkomst och för-mögenhet och på arv och gåva samt för attlämna ömsesidig handräckning vid be-skattning(Svensk-tyskt skatteavtal)
Konungariket Sverige
och
Förbundsrepubliken Tyskland
har, föranledda av önskan att genom ett nyttavtal, som tar hänsyn till dagens förbindelsermellan de båda staterna och till rättsutveck-lingen, undvika dubbelbeskattning och lämnaömsesidig handräckning vid beskattning, kom-mit överens om följande:
Kapitel I
Allmänna bestämmelser
Artikel 1
Avtalets syfte
De båda avtalsslutande staterna skall enligtavtalet tillsammans verka för att med stöd avavtalet undvika dubbelbeskattning, att lämnaömsesidig handräckning vid tillämpningen avskattelagstiftningen samt att förbättra de mel-lanstatliga förbindelserna på skatteområdetgenom ömsesidiga överenskommelser. De be-höriga myndigheterna i de avtalsslutande sta-terna skall i detta syfte med lämpliga tidsmel-lanrum informera varandra om utvecklingeninom respektive stats skattelagstiftning ochrådgöra med varandra om hur förutnämndamål skall uppnås.
Artikel 2
Avtalets tillämpningsområde
1. Detta avtal tillämpas på följande skatter,
auf die Art der Erhebung, fur folgendeSteuern, die fur Rechnung eines Ver-tragsstaats, seiner Länder oder seiner Ge-bietskörperschaften erhoben werden:
a) Abschnitt II fur Steuern vom Einkom-men und vom Vermögen; als solche gel-ten alle Steuern, die vom Gesamtein-kommen, vom Gesamtvermögen odervon Teilen des Einkommens oder desVermögens erhoben werden, ein-schlieBlich der Steuern vom Gewinn ausder VeräuBerung beweglichen oder un-beweglichen Vermögens sowie derSteuern vom Vermögenszuwachs.
b) Abschnitt III fur NachlaB-, Erbschaft-und Schenkungsteuern; als solche gel-ten die Steuern, die
aa) von Todes wegen als NachlaBsteu-ern, Erbanfallsteuern, Abgabenvom Vermögensiibergang oderSteuern von Schenkungen auf denTodesfall erhoben werden, oder
bb) auf Ubertragungen unter Leben-den nur deshalb erhoben werden,weil die Ubertragungen unent-geltlich oder gegen ein zu geringesEntgelt vorgenommen werden.
c) Abschnitt IV fur Steuern jeder Art undBezeichnung, soweit der Zusamnten-hang nichts anderes erfordert. Ausge-nommen sind jedoch Zölle und Ver-brauchsabgaben; die Umsatz- undLuxussteuern gelten fur den Anwen-dungsbereich dieses Abscnitts nicht alsVerbrauchsabgaben.
(2) Die zur Zeit bestehenden Steuern, furdie das Abkommen gilt, sind in der Anlagezum Abkommen aufgefiihrt.
(3) Das Abkommen gilt auch fur alleSteuern gleicher oder im wesentlichenähnlicher Art, die nach der Unterzeichnungdes Abkommens neben den bestehendenSteuern oder an deren Stelle erhoben werden.
(4) In diesem Abkommen gelten
a) der Abschnitt II fur Personen, die in ei-nem Vertragsstaat oder in beiden Ver-tragsstaaten ansässig sind;
b) der Abschnitt III fur
aa) Nachlässe und Erbschaften, wennder Erblasser im Zeitpunkt seines
som påförs för en avtalsslutande stats, dessdelstaters eller lokala myndigheters räkning,oberoende av det sätt på vilket skatterna tasut:
a) kapitel II på skatter på inkomst och för-mögenhet; som sådana förstås alla skat-ter, som utgår på inkomst eller förmö-genhet i dess helhet eller på delar av in-komst eller förmögenhet, däri inbe-gripna skatter på vinst på grund av över-låtelse av lös eller fast egendom, samtskatter på värdestegring,
b) kapitel III på kvarlåtenskapsskatter,arvsskatter och gåvoskatter; som så-dana förstås skatter, som utgår
1) på grund av dödsfall såsom kvarlå-tenskapsskatt, skatt på arv, skattpå egendomsöverlåtelse eller skattpå gåva vid dödsfall, eller
2) vid överlåtelse mellan levande per-soner, men endast om de utgåremedan överlåtelsen sker utan er-sättning eller mot för lågt veder-lag,
c) kapitel IV på skatter av varje slag ochbeskaffenhet, om inte sammanhangetföranleder annat. Undantagna är docktullar och konsumtionsavgifter; vid till-lämpningen av detta kapitel anses dockinte omsättnings- och lyxskatter somkonsumtionsavgifter.
2. De för närvarande utgående skatter, påvilka avtalet tillämpas, finns angivna i bilagantill avtalet.
3. Avtalet tillämpas även på skatter avsamma eller i huvudsak likartat slag, som efterundertecknandet av avtalet påförs vid sidan aveller i stället för de för närvarande utgåendeskatterna.
4. I detta avtal tillämpas
a) kapitel II på personer som har hemvisti en avtalsslutande stat eller i båda av-talsslutande staterna,
b) kapitel III på
1) kvarlåtenskap och arv, när arvlåta-ren vid sin död hade hemvist i en
Todes in einem Vertragsstaat oderin beiden Vertragsstaaten ansässigwar, und
bb) Schenkungen, wenn der Schenkerim Zeitpunkt der Schenkung in ei-nem Vertragsstaat oder in beidenVertragsstaaten ansässig war.
avtalsslutande stat eller i båda av-talsslutande staterna, och
2) gåva, när givaren vid gåvotillfällethade hemvist i en avtalsslutandestat eller i båda avtalsslutande sta-terna.
Artikel 3
Allgemeine Begriffsbestimmungen
(1) Im Sinne dieses Abkommens, wenn derZusammenhang nichts anderes erfordert:
a) bedeutet der Ausdruck ,,Bundesrepub-lik Deutschland", im geographischenSinne verwendet, das Gebiet, in demdas Steuerrecht der BundesrepublikDeutschland gilt einschlieBlich des andas Kustenmeer angrenzenden Gebietsdes Meeresbodens, des Meeresunter-grunds und der daruber befindlichenWassersäule, soweit die Bundesre-publik Deutschland dort inUbereinstimmung mit dem Völkerrechtsouveräne Rechte und Hoheitsbe-fugnisse ausubt;
b) bedeutet der Ausdruck ,,Schweden"das Königreich Schweden, und, im geo-graphischen Sinne werwendet, dasschwedische Hoheitsgebiet und alleGebiete auBerhalb der schwedischenHoheitsgewässer, soweit Schwedendort in Ubereinstimmung mit dem Völ-kerrecht seine Hoheitsrechte zur Erfor-schung des Festlandsockels und zurAusbeutung seiner Naturschätze aus-tiben darf;
c) bedeuten die Ausdrucke ,,ein Ver-tragsstaat" und ,,der andere Ver-tragsstaat", je nach dem Zusammen-hang, die Bundesrepublik Deutschlandoder Schweden;
d) umfaBt der Ausdruck ,,Person" natiir-liche Personen und Gesellschaften;
e) bedeutet der Ausdruck ,,Gesellschaft“juristische Personen oder Rechtsträger,die fur die Besteuerung wie juristischePersonen behandelt werden;
Artikel 3
Allmänna definitioner
1. Om inte sammanhanget föranleder an-nat, har vid tillämpningen av detta avtal föl-jande uttryck nedan angiven betydelse:
a) ”Förbundsrepubliken Tyskland” åsyf-tar, när det används i geografisk bety-delse, det område inom vilket För-bundsrepubliken Tysklands skattelag-stiftning äger tillämpning, däri inbegri-pet den del av havsbottnen, dennas un-derlag och vattenutrymmet däröversom gränsar till FörbundsrepublikenTysklands kustvatten, i den mån För-bundsrepubliken Tyskland där i över-ensstämmelse med folkrättens reglerutövar suveräna rättigheter och befo-genheter,
b) ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverigeoch, när det används i geografisk bety-delse, Sveriges territorium, samt varjeutanför Sveriges territorialvatten belä-get område, i den mån Sverige enligtfolkrättens regler äger utöva sina rättig-heter att utforska kontinentalsockelndär och att utvinna dess naturtillgångar,
c) ”en avtalsslutande stat” eller ”denandra avtalsslutande staten” åsyftarFörbundsrepubliken Tyskland ellerSverige, beroende på sammanhanget,
d) ”person” inbegriper fysisk person ochbolag,
e) ”bolag” åsyftar juridisk person eller an-nan som vid beskattningen behandlassom juridisk person,
f) bedeuten die Ausdriicke ,.Unterneh-men eines Vertragsstaats" und ,,Unter-nehmen des anderen Vertragsstaats", jenachdem, ein Unternehmen, das voneiner in einem Vertragsstaat ansässigenPerson betrieben wird, oder ein Unter-nehmen, das von einer in dem anderenVertragsstaat ansässigen Person betrie-ben wird;
g) umfaBt der Ausdruck ,,internationalerVerkehr“ jede Beförderung mit einemSeeschiff oder Luftfahrzeug, das von ei-nem Unternehmen eines Vertragsstaatsbetrieben wird, es sei denn, das See-schiff oder Luftfahrzeug wird aus-schliesslich zwischen Orten im anderenVertragsstaat betrieben;
h) hat der Ausdruck ,,unbewegliches Ver-mögen“ die Bedeutung, die ihm nachdem Recht des Vertragsstaats zu-kommt, in dem das Vermögen liegt.Der Ausdruck umfaBt in jedem Fall dasZubehör zum unbeweglichen Vermö-gen, das lebende und to te Inventarland- und forstwirtschaftlicher Be-triebe, Gebäude, die Rechte, fiir die dieVorschriften des Privatrechts iiberGrundstiicke gelten, Nutzungsrechte anunbeweglichem Vermögen sowieRechte auf veränderliche oder festeVergiitungen fur die Ausbeutung oderdas Recht auf Ausbeutung von Mine-ral vorkommen, Quellen und anderenBodenschätzen; Schiffe und Luftfahr-zeuge gelten nicht als unbeweglichesVermögen;
i) umfaBt der Ausdruck ,,Vermögen, dasTeil des Nachlasses oder einer Schenk-ung einer in einem Vertragsstaat ansäs-sigen Person ist“ alle Vermögenswerte,deren Ubergang oder Ubertragung ei-ner unter Abschnitt III des Abkom-mens fallenden Steuer unterliegt;
j) bedeutet der Ausdruck ,,Staatsangehö-nger“
aa) in bezug auf die BundesrepublikDeutschland
alle Deutschen im Sinne desGrundgesetzes fiir die Bundesre-publik Deutschland und alle ju-
f) ”företag i en avtalsslutande stat” och”företag i den andra avtalsslutande sta-ten” åsyftar företag som bedrivs av per-son med hemvist i en avtalsslutandestat, respektive företag som bedrivs avperson med hemvist i den andra avtals-slutande staten,
g) ”internationell trafik” omfattar varjetransport med skepp eller luftfartygsom används av företag i en avtalsslu-tande stat, utom då skeppet eller luft-fartyget används uteslutande mellanplatser i den andra avtalsslutande sta-ten,
h) ”fast egendom” har den betydelse somuttrycket har enligt lagstiftningen i denavtalsslutande stat där egendomen ärbelägen. Uttrycket inbegriper dock all-tid tillbehör till fast egendom, levandeoch döda inventarier i lantbruk ochskogsbruk, byggnader, rättigheter påvilka bestämmelserna i privaträtten omfast egendom tillämpas, nyttjanderätttill fast egendom samt rätt till föränder-liga eller fasta ersättningar för nyttjan-det av eller rätten att nyttja mineral-förekomst, källa eller annan naturtill-gång. Skepp och luftfartyg anses intevara fast egendom,
i) ”egendom, som ingår i kvarlåtenskapefter eller gåva från person med hem-vist i en avtalsslutande stat” omfattaralla tillgångar vilkas överföring elleröverlåtelse är underkastade någon avde skatter på vilka kapitel III i avtalettillämpas,
j) ”medborgare” åsyftar
1) i fråga om FörbundsrepublikenTyskland,
alla tyskar i den betydelse dettauttryck har i FörbundsrepublikenTysklands grundlag och alla juri-
ristischen Personen, Personenge-sellschaften und anderen Perso-nenvereinigungen, die nach dem inder Bundesrepublik Deutschlandgeltenden Recht errichtet wordensind;
bb) in bezug auf Schweden
alle natiirlichen Personen, diedie schwedische Staatsangehörig-keit besitzen und alle juristischenPersonen, Personengesellschaf-ten und anderen Personenvereini-gungen, die nach dem in Schwedengeltenden Recht errichtet wordensind;
k) bedeutet der Ausdruck ,,zuständigeBehörde"
aa) in der Bundesrepublik Deutsch-land den Bundesminister der Fi-nanzen oder die Behörde, an die erseine Befugnisse delegiert hat;
bb) in Schweden den Finanzminister,seinen Bevollmächtigten oder dieBehörde, an die er seine Befug-nisse delegiert hat.
(2) Dieses Abkommen ist bei seiner Anwen-dung durch beide Vertragsstaaten iiberein-stimmend aus sich selbst heraus auszulegen.Ein in diesem Abkommen nicht definierterAusdruck hat jedoch dann die Bedeutung, dieihm nach dem Recht des anwendenden Staateszukommt, wenn der Zusammenhang dies er-fordert und die zuständigen Behörden sichnicht auf eine gemeinsame Auslegung geeinigthaben (Artikel 39 Absatz 3, Artikel 40 Absatz
3).
diska personer och andra person-sammanslutningar som bildats en-ligt den lagstiftning som gäller iFörbundsrepubliken Tyskland,
2) i fråga om Sverige,
alla fysiska personer som ärsvenska medborgare och alla juri-diska personer och andra person-sammanslutningar som bildats en-ligt den lagstiftning som gäller iSverige,
k) ”behörig myndighet” åsyftar
1) i Förbundsrepubliken Tyskland, fi-nansministern eller den myndighettill vilken denne har delegerat sinabefogenheter,
2) i Sverige, finansministern, dennesbefullmäktigade ombud eller denmyndighet till vilken denne har de-legerat sina befogenheter.
2. Detta avtal tillämpas i de avtalsslutandestaterna i enlighet med dess lydelse. Uttrycksom inte definierats i avtalet har likväl, omsammanhanget föranleder detta och inte debehöriga myndigheterna överenskommit omen gemensam tolkning (artikel 39 punkt 3, ar-tikel 40 punkt 3), den betydelse som uttryckethar enligt den tillämpande statens lagstiftning.
Artikel 4
Ansässige Person
(1) Im Sinne dieses Abkommens bedeutetder Ausdruck ,,eine in einem Vertragsstaatansässige Person"
a) fur Zwecke der Steuern vom Einkom-men und vom Vermögen eine Person,die nach dem Recht dieses Staates dortaufgrund ihres Wohnsitzes, ihres stän-digen Aufenthalts, des Ortes ihrer Ge-schäftsleitung oder eines anderen ähn-
Artikel 4
Hemvist
1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftaruttrycket ”person med hemvist i en avtalsslu-tande stat”,
a) i fråga om skatter på inkomst och för-mögenhet, person som enligt lagstift-ningen i denna stat är skattskyldig därpå grund av hemvist, bosättning, platsför företagsledning eller annan lik-nande omständighet. Uttrycket inbegri-
lichen Merkmals steuerpflichtig ist. DerAusdruck umfaBt jedoch nicht eine Per-son, die in diesem Staat nur mit Ein-kiinften aus Quellen in diesem Staatoder mit in diesem Staat gelegenemVermögen steuerpflichtig ist;
b) fiir Zwecke der NachlaB-, Erbschaft-und Schenkungsteuern eine Person, de-ren NachlaB oder Schenkung oder de-ren Erwerb nach dem Recht diesesStaates dort aufgrund ihres Wohnsitzes,ihres ständigen Aufenthalts, des Ortesihrer Geschäftsleitung oder eines ande-ren ähnlichen Merkmals steuerpflichtigist. Der Ausdruck umfaBt jedoch nichteine Person, deren NachlaB oderSchenkung in diesem Staat nur mit indiesem Staat gelegenem Vermögensteuerpflichtig ist.
(2) Ist nach Absatz 1 eine naturliche Personin beiden Vertragsstaaten ansässig, so gilt fol-gendes:
a) Die Person gilt als in dem Staat ansäs-sig, in dem sie iiber eine ständige Wohn-stätte verfugt; verfiigt sie in beidenStaaten iiber eine ständige Wohnstätte,so gilt sie als in dem Staat ansässig, zudem sie die engeren persönlichen undwirtschaftlichen Beziehungen hat (Mit-telpunkt der Lebensinteressen);
b) kann nicht bestimmt werden, in wel-chem Staat die Person den Mittelpunktihrer Lebensinteressen hat, oder ver-fugt sie in keinem der Staaten iiber eineständige Wohnstätte, so gilt sie als indem Staat ansässig, in dem sie ihren ge-wöhnlichen Aufenthalt hat;
C) hat die Person ihren gewöhnlichen Auf-enthalt in beiden Staaten oder in kei-nem der Staaten, so gilt sie als in demStaat ansässig, dessen Staatsangehöri-ger sie ist;
d) ist die Person Staatsangehöriger beiderStaaten oder keines der Staaten, so re-geln die zuständigen Behörden der Ver-tragsstaaten die Frage in gegenseitigemEinvernehmen.
(3) Ist nach Absatz 1 eine andere als eine na-tiirliche Person in beiden Vertragsstaaten an-
per emellertid inte person som är skatt-skyldig i denna stat endast för inkomstfrån källa i denna stat eller för förmö-genhet belägen där,
b) i fråga om kvarlåtenskapsskatt, arvs-skatt och gåvoskatt, person vars kvarlå-tenskap eller gåva eller vars förvärv en-ligt lagstiftningen i denna stat är skatte-pliktig där på grund av denna personshemvist, bosättning, plats för företags-ledning eller annan liknande omstän-dighet. Uttrycket inbegriper emellertidinte person vars kvarlåtenskap ellergåva är skattepliktig i denna stat endastsåvitt avser där belägen förmögenhet.
2. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1fysisk person har hemvist i båda avtalsslutandestaterna, bestäms hans hemvist på följandesätt:
a) Han anses ha hemvist i den stat där hanhar en bostad som stadigvarande stårtill hans förfogande; om han har en så-dan bostad i båda staterna, anses han hahemvist i den stat med vilken hans per-sonliga och ekonomiska förbindelser ärstarkast (centrum för levnadsintres-sena),
b) om det inte kan avgöras i vilken stat hanhar centrum för sina levnadsintresseneller om han inte i någondera staten haren bostad som stadigvarande står tillhans förfogande, anses han ha hemvist iden stat där han stadigvarande vistas,
c) om han stadigvarande vistas i båda sta-terna eller om han inte vistas stadigva-rande i någon av dem, anses han hahemvist i den stat där han är medbor-gare,
d) om han är medborgare i båda staternaeller om han inte är medborgare i någonav dem, avgör de behöriga myndighe-terna i de avtalsslutande staterna frågangenom ömsesidig överenskommelse.
3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1annan person än fysisk person har hemvist i
sässig, so gilt sie als in dem Staat ansässig, indem sich der Ort ihrer tatsächlichen Ge-schäftsleitung befindet.
Artikel 5
Betriebsstätte
(1) Im Sinne dieses Abkommens bedeutetder Ausdruck ,,Betriebsstätte“ eine feste Ge-schäftseinrichtung, durch die die Tätigkeit ei-nes Unternehmens ganz oder teilweise aus-geiibt wird.
(2) Der Ausdruck ,,Betriebsstätte" umfaBtinsbesondere:
a) einen Ort der Leitung,
b) eine Zweigniederlassung,
c) eine Geschäftsstelle,
d) eine Fabrikationsstätte,
e) eine Werkstätte und
f) ein Bergwerk, ein Öl- oder Gasvor-kommen, einen Steinbruch oder eineandere Stätte der Ausbeutung von Bo-denschätzen.
(3) Eine Bauausfiihrung oder Montage istnur dann eine Betriebsstätte, wenn ihre Dauerzwölf Monate uberschreitet.
(4) Ungeachtet der vorstehenden Bestim-mungen dieses Artikels gelten nicht als Be-triebsstätten:
a) Einrichtungen, die ausschlieBlich zurLagerung, Ausstellung oder Ausliefe-rung von Gutern oder Waren des Un-ternehmens benutzt werden;
b) Bestände von Gutern oder Waren desUnternehmens, die ausschlieBlich zurLagerung, Ausstellung oder Ausliefe-rung unterhalten werden;
c) Bestände von Gutern oder Waren desUnternehmens, die ausschlieBlich zudem Zweck unterhalten werden, durchein anderes Unternehmen bearbeitetoder verarbeitet zu werden;
d) eine feste Geschäftseinrichtung, dieausschlieBlich zu dem Zweck unterhal-ten wird, fur das Unternehmen Guteroder Waren einzukaufen oder Informa-tionen zu beschaffen;
e) eine feste Geschäftseinrichtung, dieausschlieBlich zu dem Zweck unterhal-
båda avtalsslutande staterna, anses personen ifråga ha hemvist i den stat där den har sinverkliga ledning.
Artikel 5
Fast driftställe
1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftaruttrycket ”fast driftställe” en stadigvarandeplats för affärsverksamhet, från vilken ett fö-retags verksamhet helt eller delvis bedrivs.
2. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar sär-skilt:
a) plats för företagsledning,
b) filial,
c) kontor,
d) fabrik,
e) verkstad, och
f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott el-ler annan plats för utvinning av natur-tillgångar.
3. Plats för byggnads-, anläggnings- eller in-stallationsverksamhet utgör fast driftställe en-dast om verksamheten pågår mer än tolv må-nader.
4. Utan hinder av föregående bestämmelseri denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe”inte innefatta:
a) användningen av anordningar uteslu-tande för lagring, utställning eller ut-lämnande av företaget tillhöriga varor,
b) innehavet av ett företaget tillhörigt va-rulager uteslutande för lagring, utställ-ning eller utlämnande,
c) innehavet av ett företaget tillhörigt va-rulager uteslutande för bearbetning el-ler förädling genom annat företags för-sorg,
d) innehavet av stadigvarande plats för af-färsverksamhet uteslutande för inköpav varor eller inhämtande av upplys-ningar för företaget,
e) innehavet av stadigvarande plats för af-färsverksamhet uteslutande för att för
ten wird, fiir das Unternehmen zu wer-ben, Informationen zu erteilen, wissen-schaftliche Forschung zu betreiben oderähnliche Tätigkeiten auszuiiben, dievorbereitender Art sind oder eineHilfstätigkeit darstellen;
f) eine feste Geschäftseinrichtung, dieausschlieBlich zu dem Zweck unterhal-ten wird, mehrere der unter den Buch-staben a bis e genannten Tätigkeitenauszuiiben, vorausgesetzt, daB die sichdaraus ergebende Gesamttätigkeit derfesten Geschäftseinrichtung vorberei-tender Art ist oder eine Hilfstätigkeitdarstellt.
(5) Ist eine Person - mit Ausnahme einesunabhängigen Vertreters im Sinne des Absat-zes 6 - fiir ein Unternehmen tätig und besitztsie in einem Vertagsstaat die Vollmacht, imNamen des Unternehmens Verträge abzu-schlieBen, und iibt sie die Vollmacht dort ge-wöhnlich aus, so wird das Unternehmen unge-achtet der Absätze 1 und 2 so behandelt, alshabe es in diesem Staat fiir alle von der Personfiir das Unternehmen ausgeiibten Tätigkeiteneine Betriebsstätte, es sei denn, diese Tätig-keiten beschränken sich auf die in Absatz 4 ge-nannten Tätigkeiten, die, wiirden sie durcheine feste Geschäftseinrichtung ausgeubt,diese Einrichtung nach dem genannten Absatznicht zu einer Betriebsstätte machten.
(6) Ein Unternehmen wird nicht schon des-halb so behandelt, als habe es eine Betriebs-stätte in einem Vertragsstaat, weil es dortseine Tätigkeit durch einen Makler, Kommis-sionär oder einen anderen unabhängigen Ver-treter ausubt, sofern diese Personen im Rah-men ihrer ordentlichen Geschäftstätigkeithandeln.
(7) Allein dadurch, daB eine in einem Ver-tragsstaat ansässige Gesellschaft eine Gesell-schaft beherrscht oder von einer Gesellschaftbeherrscht wird, die im anderen Vertragsstaatansässig ist oder dort (entweder durch eineBetriebsstätte oder auf andere Weise) ihre Tä-tigkeit ausubt, wird keine der beiden Gesell-schaften zur Betriebsstätte der anderen.
företaget ombesörja reklam, ge upplys-ningar, bedriva vetenskaplig forskningeller liknande verksamhet av förbere-dande eller biträdande art,
f) innehavet av stadigvarande plats för af-färsverksamhet uteslutande för attkombinera verksamheter som anges ipunkterna a-e, under förutsättning atthela den verksamhet som bedrivs frånden stadigvarande platsen för affärs-verksamhet på grund av denna kombi-nation är av förberedande eller biträ-dande art.
5. Om person, som inte är sådan oberoenderepresentant på vilken punkt 6 tillämpas, ärverksam för ett företag samt i en avtalsslu-tande stat har och där regelmässigt använderfullmakt att sluta avtal i företagets namn, an-ses detta företag - utan hinder av bestämmel-serna i punkterna 1 och 2 - ha fast driftställe idenna stat beträffande varje verksamhet somdenna person bedriver för företaget. Dettagäller dock inte, om den verksamhet somdenna person bedriver är begränsad till sådansom anges i punkt 4 och som - om den bedrevsfrån en stadigvarande plats för affärsverksam-het - inte skulle göra denna stadigvarandeplats för affärsverksamhet till fast driftställeenligt bestämmelserna i nämnda punkt.
6. Företag anses inte ha fast driftställe i enavtalsslutande stat endast på den grund attföretaget bedriver affärsverksamhet i dennastat genom förmedling av mäklare, kommis-sionär eller annan oberoende representant,under förutsättning att sådan person därvidbedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.
7. Den omständigheten att ett bolag medhemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar el-ler kontrolleras av ett bolag med hemvist i denandra avtalsslutande staten eller som bedriveraffärsverksamhet i denna andra stat (antingenfrån fast driftställe eller på annat sätt), medförinte att någotdera bolaget utgör fast driftställeför det andra.
10 Prop. 1992/93:3
Abschnitt II
Besteuerung des Einkommens und Vermö-gens
Kapitel II
Beskattning av inkomst och förmögenhet
Artikel 6
Artikel 6
Einkunfte aus unbeweglichem Vermögen
(1) Einkunfte, die eine in einem Ver-tragsstaat ansässige Person aus unbewegli-chem Vermögen (einschlieBlich der Einkunfteaus land- und forstwirtschaftlichen Betrieben)bezieht, das im anderen Vertragsstaat liegt,können im anderen Staat besteuert werden.
(2) Absatz 1 gilt fiir Einkunfte aus der un-mittelbaren Nutzung, der Vermietung oderVerpachtung sowie jeder anderen Art derNutzung unbeweglichen Vermögens.
(3) Die Absätze 1 und 2 gelten auch fiir Ein-kunfte aus unbeweglichem Vermögen einesUnternehmens und fur Einkunfte aus unbe-weglichem Vermögen, das der Ausubung ei-ner selbständigen Arbeit dient.
Inkomst av fast egendom
1. Inkomst, som person med hemvist i enavtalsslutande stat förvärvar av fast egendom(däri inbegripen inkomst av lantbruk ochskogsbruk) belägen i den andra avtalsslutandestaten, får beskattas i denna andra stat.
2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på in-komst som förvärvas genom omedelbart bru-kande, genom uthyrning eller varje annan an-vändning av fast egendom.
3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 till-lämpas även, på inkomst av fast egendom somtillhör företag och på inkomst av fast egendomsom används vid självständig yrkesutövning.
Artikel 7
Untemehmensgewinne
(1) Gewinne eines Unternehmens einesVertragsstaats können nur in diesem Staatbesteuert werden, es sei denn, das Unterneh-men iibt seine Tätigkeit im anderen Ver-tragsstaat durch eine dort gelegene Betriebs-stätte aus. Ubt das Unternehmen seine Tätig-keit auf diese Weise aus, so können die Ge-winne eines Unternehmens im anderen Staatbesteuert werden, jedoch nur insoweit, als siedieser Betriebsstätte zugerechnet werden kön-nen.
(2) Ubt ein Unternehmen eines Ver-tragsstaats seine Tätigkeit im anderen Ver-tragsstaat durch eine dort gelegeneBetriebsstätte aus, so werden vorbehaltlichdes Absatzes 3 in jedem Vertragsstaat dieserBetriebsstätte die Gewinne zugerechnet, diesie hätte erzielen können, wenn sie eine glei-che oder ähnliche Tätigkeit unter gleichenoder ähnlichen Bedingungen als selbständigesUnternehmen ausgeubt hätte und im Verkehrmit dem Unternehmen, dessen Betriebsstättesie ist, völlig unabhängig gewesen wäre.
Artikel 7
Inkomst av rörelse
1. Inkomst av rörelse, som företag i en av-talsslutande stat förvärvar, beskattas endast idenna stat, såvida inte företaget bedriver rö-relse i den andra avtalsslutande staten från därbeläget fast driftställe. Om företaget bedriverrörelse på nyss angivet sätt, får företagets in-komst beskattas i denna andra stat, men en-dast så stor del av den som är hänförlig till detfasta driftstället.
2. Om företag i en avtalsslutande stat bedri-ver rörelse i den andra avtalsslutande statenfrån där beläget fast driftställe, hänförs, ominte bestämmelserna i punkt 3 föranleder an-nat, i vardera avtalsslutande staten till detfasta driftstället den inkomst som det kan an-tas att driftstället skulle ha förvärvat, om detvarit ett fristående företag, som bedrivit verk-samhet av samma eller liknande slag undersamma eller liknande villkor och självständigtavslutat affärer med det företag till vilket drift-stället hör.
11 Prop. 1992/93:3
(3) Bei der Ermittlung der Gewinne einerBetriebsstätte werden die fiir dieseBetriebsstätte entstandenen Aufwendungen,einschlieBlich der Geschäftsfuhrungs- und all-gemeinen Verwaltungskosten, zum Abzug zu-gelassen, gleichgiiltig, ob sie in dem Staat, indem die Betriebsstätte liegt, oder anderswoentstanden sind.
(4) Soweit es in einem Vertragsstaat iiblichist, die einer Betriebsstätte zuzurechnendenGewinne durch Aufteilung der Gesamtge-winne des Unternehmens auf seine einzelnenTeile zu ermitteln, schlieBt Absatz 2 nicht aus,daB dieser Vertragsstaat die zu besteuerndenGewinne nach der iiblichen Aufteilung ermit-telt; die gewählte Gewinnaufteilung muB je-doch derart sein, daB das Ergebnis mit denGrundsätzen dieses Artikels ubereinstimmt.
(5) Aufgrund des bloBen Einkaufs von Gu-tern oder Waren fiir das Unternehmen wird ei-ner Betriebsstätte kein Gewinn zugerechnet.
(6) Bei der Anwendung der vorstehendenAbsätze sind die der Betriebsstätte zuzurech-nenden Gewinne jedes Jahr auf dieselbe Artzu ermitteln, es sei denn, daB ausreichendeGriinde dafiir bestehen, anders zu verfahren.
(7) Gehören zu den Gewinnen Einkunfte,die in anderen Artikeln dieses Abkommensbehandelt werden, so werden die Bestimmun-gen jener Artikel durch die Bestimmungendieses Artikels nicht beruhrt.
3. Vid bestämmandet av fast driftställes in-komst medges avdrag för utgifter som upp-kommit för det fasta driftstället, härunder in-begripna utgifter för företagets ledning och all-männa förvaltning, oavsett om utgifterna upp-kommit i den stat där det fasta driftstället ärbeläget eller annorstädes.
4. I den mån inkomst hänförlig till fast drift-ställe brukat i en avtalsslutande stat bestäm-mas på grundval av en fördelning av företagetshela inkomst på de olika delarna av företaget,hindrar bestämmelserna i punkt 2 inte att idenna avtalsslutande stat den skattepliktigainkomsten bestäms genom sådant förfarande.Den fördelningsmetod som används skall dockvara sådan att resultatet överensstämmer medprinciperna i denna artikel.
5. Inkomst hänförs inte till fast driftställeendast av den anledningen att varor inköps ge-nom det fasta driftställets försorg för företa-get.
6. Vid tillämpningen av föregående punkterbestäms inkomst som är hänförlig till det fastadriftstället genom samma förfarande år frånår, såvida inte goda och tillräckliga skäl föran-leder annat.
7. Ingår i inkomst av rörelse inkomstslagsom behandlas särskilt i andra artiklar av dettaavtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklarinte av reglerna i förevarande artikel.
Artikel 8
Artikel 8
Seeschiffahrt, Luftfahrt und Container-Betrieb
(1) Gewinne eines Unternehmens einesVertragsstaats aus dem Betrieb von Seeschif-fen oder Luftfahrzeugen im internationalenVerkehr können nur in diesem Staat besteuertwerden.
(2) Gewinne eines Unternehmens einesVertragsstaats aus dem Betrieb (Nutzung oderVermietung) von Containern, die im interna-tionalen Verkehr verwendet werden, und derdazugehörigen Ausriistung fiir die Beförde-rung der Container können nur in diesemStaat besteuert werden.
Sjöfart, luftfart och användning av containers
1. Inkomst, som företag i en avtalsslutandestat förvärvar genom användningen av skeppeller luftfartyg i internationell trafik, beskattasendast i denna stat.
2. Inkomst, som företag i en avtalsslutandestat förvärvar genom användningen (eget nytt-jande eller uthyrning) av containers som an-vänds i internationell trafik samt därtill hö-rande utrustning för transport av containers,beskattas endast i denna stat.
12 Prop. 1992/93:3
(3) Die Absätze 1 und 2 gelten auch fiir Ge-winne aus der Beteiligung an einem Pool, ei-ner Betriebsgemeinschaft oder einer interna-tionalen Betriebsstelle.
Artikel 9
Verbundene Unternehmen
(1) Wenn
a) ein Unternehmen eines Vertragsstaatsunmittelbar oder mittelbar an der Ge-schäftsleitung, der Kontrolle oder demKapital eines Unternehmens des ande-ren Vertragsstaats beteiligt ist oder
b) dieselben Personen unmittelbar odermittelbar an der Geschäftsleitung, derKontrolle oder dem Kapital eines Un-ternehmens eines Vertragsstaats und ei-nes Unternehmens des anderen Ver-tragsstaats beteiligt sind
und in diesen Fällen die beiden Unterneh-men in ihren kaufmännischen oder finanziel-len Beziehungen an vereinbarte oder aufer-legte Bedingungen gebunden sind, die von de-nen abweichen, die unabhängige Unterneh-men miteinander vereinbaren wiirden, so diir-fen die Gewinne, die eines der Unternehmenohne diese Bedingungen erzielt hätte, wegendieser Bedingungen aber nicht erzielt hat, denGewinnen dieses Unternehmens zugerechnetund entsprechend besteuert werden.
(2) Werden in einem Vertragsstaat den Ge-winnen eines Unternehmens dieses StaatesGewinne zugerechnet - und entsprechendbesteuert mit denen ein Unternehmen desanderen Vertragsstaats in diesem Staat besteu-ert worden ist, und handelt es sich bei den zu-gerechneten Gewinnen um solche, die das Un-ternehmen des erstgenannten Staates erzielthätte, wenn die zwischen den beiden Unter-nehmen vereinbarten Bedingungen die glei-chen gewesen wären, die unabhängige Unter-nehmen miteinander vereinbaren wiirden, sonimmt der andere Staat eine entsprechendeÄnderung der dort von diesen Gewinnen er-hobenen Steuer vor, soweit diese notwendigist, um eine doppelte Belastung der Gewinnezu vermeiden. Bei der Änderung sind die iibri-gen Bestimmungen dieses Abkommens zu be-riicksichtigen; erforderlichenfalls werden diezuständigen Behörden der Vertragsstaateneinander konsultieren.
3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 till-lämpas även på inkomst som förvärvas genomdeltagande i en pool, ett gemensamt företageller en internationell driftsorganisation.
Artikel 9
Företag med intressegemenskap
1. I fall då
a) ett företag i en avtalsslutande stat direkteller indirekt deltar i ledningen ellerövervakningen av ett företag i denandra avtalsslutande staten eller ägerdel i detta företags kapital, eller
b) samma personer direkt eller indirektdeltar i ledningen eller övervakningenav såväl ett företag i en avtalsslutandestat som ett företag i den andra avtals-slutande staten eller äger del i bådadessa företags kapital, iakttas följande.
Om mellan företagen i fråga om handelsför-bindelser eller finansiella förbindelser avtalaseller föreskrivs villkor, som avviker från demsom skulle ha avtalats mellan av varandra obe-roende företag, får all inkomst, som utan så-dana villkor skulle ha tillkommit det ena före-taget men som på grund av villkoren i frågainte tillkommit detta företag, inräknas i dettaföretags inkomst och beskattas i överensstäm-melse därmed.
2. I fall då inkomst, för vilken ett företag ien avtalsslutande stat beskattas i denna stat,även inräknas i inkomsten för ett företag i denandra avtalsslutande staten och beskattas iöverensstämmelse därmed i denna andra statsamt den sålunda inräknade inkomsten är så-dan som skulle ha tillkommit företaget i denförstnämnda staten om de villkor som avtalatsmellan företagen hade varit sådana som skulleha avtalats mellan av varandra oberoendeföretag, skall den andra staten genomföra ve-derbörlig justering av det skattebelopp sompåförts för inkomsten i denna stat, i den måndetta är nödvändigt för att förhindra dubbel-beskattning av inkomsten. Vid sådan justeringiakttas de övriga bestämmelserna i detta avtaloch de behöriga myndigheterna i de avtalsslu-tande staterna överlägger vid behov med var-andra.
13 Prop. 1992/93:3
Artikel 10
Dividenden
(1) Dividenden, die eine in einem Ver-tragsstaat ansässige Gesellschaft an eine imanderen Vertragsstaat ansässige Person zahlt,können im anderen Staat besteuert werden.
(2) Diese Dividenden können jedoch auchin dem Vertragsstaat, in dem die die Dividen-den zahlende Gesellschaft ansässig ist, nachdem Recht dieses Staates besteuert werden;die Steuer darf aber, wenn der Empfänger derDividenden der Nutzungsberechtigte ist, 15vom Hundert des Bruttobetrags der Dividen-den nicht ubersteigen.
Dieser Absatz beruhrt nicht die Besteue-rung der Gesellschaft in bezug auf die Ge-winne, aus denen die Dividenden gezahlt wer-den.
(3) Abweichend von Absatz 2 darf bei Divi-denden, deren Nutzungsberechtigter eine Ge-sellschaft ist, die unmittelbar iiber mindestens10 vom Hundert des Kapitals der die Dividen-den zahlenden Gesellschaft verfugt,
a) die Steuer nicht erhoben werden, wenndie Dividenden von einer in Schwedenansässigen Gesellschaft gezahlt werden,und
b) die Steuer 5 vom Hundert des Brutto-betrags der Dividenden nicht iiberstei-gen, wenn die Dividenden von einer inder Bundesrepublik Deutschland ansäs-sigen Kapitalgesellschaft gezahlt wer-den; die Steuer darf jedoch nicht erho-ben werden, wenn der Unterschied zwi-schen den Sätzen der deutschen Kör-perschaftsteuer fur ausgeschuttete Ge-winne und nichtausgeschiittete Ge-winne weniger als 5 Prozentpunktebeträgt.
(4) Der Ausdruck ,,Dividenden" bedeutetfur die Zwecke dieses Artikels Einkunfte ausAktien, GenuBrechten oder GenuBscheinen,Kuxen, Griinderanteilen oder aus sonstigenGesellschaftsanteilen, wenn die Einkunftehieraus nach dem Recht des Staates, in demdie zahlende Gesellschaft ansässig ist, denEinkunften aus Aktien Steuerlich gleich-gestellt sind. Der Ausdruck ,,Dividenden"umfaBt auch
Artikel 10
Utdelning
1. Utdelning från bolag med hemvist i en av-talsslutande stat till person med hemvist i denandra avtalsslutande staten får beskattas idenna andra stat.
2. Utdelningen får emellertid beskattasäven i den avtalsslutande stat där bolaget sombetalar utdelningen har hemvist, enligt lag-stiftningen i denna stat, men om mottagarenhar rätt till utdelningen får skatten inte över-stiga 15 procent av utdelningens bruttobelopp.
Denna punkt berör inte bolagets beskatt-ning för vinst av vilken utdelningen betalas.
3. Med avvikelse från bestämmelserna ipunkt 2 får beträffande utdelning som tillfallerbolag som har rätt till utdelningen och som di-rekt äger minst 10 procent av det utbetalandebolagets kapital,
a) skatten inte tas ut om utdelningen beta-las av ett i Sverige hemmahörande bo-lag, och
b) skatten inte överstiga 5 procent av ut-delningens bruttobelopp om utdel-ningen betalas av ett i Förbundsrepubli-ken Tyskland hemmahörande bolagvars delägare inte personligen ansvararför bolagets förbindelser (Kapitalgesell-schaft); skatten får emellertid inte tas utom skillnaden i bolagsskattesats mellanskatt på utdelad vinst och på icke utde-lad vinst uppgår till mindre än 5 pro-centenheter.
4. Med uttrycket ”utdelning” förstås i dennaartikel inkomst av aktier, andelsbevis ellerandra liknande bevis med rätt till andel i vinst,gruvaktier, stiftarandelar eller av andra ande-lar i bolag, om inkomsten av dessa andelar ibolag enligt lagstiftningen i den stat där det ut-delande bolaget har hemvist i beskattnings-hänseende jämställs med inkomst av aktier.Uttrycket utdelning omfattar också
14 Prop. 1992/93:3
a) in der Bundesrepublik Deutschland
Einkunfte eines stillen Gesellschaf-ters aus seiner Beteiligung als stiller Ge-sellschafter, Einkunfte aus partiari-schen Darlehen, Gewinnobligationenund ähnlichen gewinnabhängigen Ver-giitungen sowie Ausschiittungen aufAnteilscheine an einem Investmentver-mögen:
in Schweden
Ausschiittungen auf Anteilscheine aneinem ,,Aktiefond",
b) andere Einkunfte, die nach dem Rechtdes Staates, in dem der Schuldner an-sässig ist, den Einkiinften aus Anteilenan Gesellschaften steuerlich gleich-gestellt sind;
(5) Abweichend von den Absätzen 1 bis 3diirfen Einkunfte aus Rechten oder Forderun-gen mit Gewinnbeteiligung (in der Bundesre-publik Deutschland einschlieBlich der Ein-kunfte eines stillen Gesellschafters aus seinerBeteiligung als stiller Gesellschafter oder auspartiarischen Darlehen und Gewinnobligatio-nen) nach dem Recht des Staates, aus dem siestammen, besteuert werden, wenn sie dort beider Ermittlung des Gewinns des Schuldnersabzugsfähig sind.
(6) Die Absätze 1 bis 3 sind nicht anzuwen-den, wenn der in einem Vertragsstaat ansäs-sige Nutzungsberechtigte im anderen Ver-tragsstaat, in dem die die Dividenden zah-lende Gesellschaft ansässig ist, eine gewerbli-che Tätigkeit durch eine dort gelegeneBetriebsstätte oder eine selbständige Arbeitdurch eine dort gelegene feste Einrichtungausubt und die Beteiligung, fur die die Divi-denden gezahlt werden, tatsächlich zu dieserBetriebsstätte oder festen Einrichtung gehört.In diesem Fall ist Artikel 7 beziehungsweiseArtikel 14 anzuwenden.
(7) Bezieht eine in einem Vertragsstaat an-sässige Gesellschaft Gewinne oder Einkunfteaus dem anderen Vertragsstaat, so darf dieserandere Staat weder die von der Gesellschaftgezahlten Dividenden besteuern, es sei denn,daB diese Dividenden an eine in diesem ande-ren Staat ansässige Person gezahlt werdenoder daB die Beteiligung, fur die die Dividen-den gezahlt werden. tatsächlich zu einer in die-
a) i Förbundsrepubliken Tyskland,
inkomst som bolagsman i tyst bolaguppbär i denna egenskap, inkomst avvinstandelslån, inkomst av obligationerpå vilka avkastning utgår i förhållandetill vinsten och liknande vinstberoendeersättningar samt utdelning på andels-bevis i en ”Investmentvermögen”,
i Sverige,
utdelning på andelar i aktiefond,
b) inkomst, som enligt lagstiftningen i denstat där gäldenären har hemvist i be-skattningshänseende jämställs med in-komst av andelar i bolag.
5. Med avvikelse från bestämmelserna ipunkterna 1—3 får inkomst av rättigheter ellerfordringar med rätt till andel i vinst (i För-bundsrepubliken Tyskland innefattande in-komst som bolagsman i tyst bolag i dennaegenskap uppbär eller inkomst av vinstandels-lån och av obligationer på vilka avkastning ut-går i förhållande till vinsten) beskattas enligtlagstiftningen i den stat från vilken inkomstenhärrör, om den vid beräkningen av gäldenä-rens vinst är avdragsgill där.
6. Bestämmelserna i punkterna 1—3 tilläm-pas inte, om den som har rätt till utdelningenhar hemvist i en avtalsslutande stat och bedri-ver rörelse i den andra avtalsslutande staten,där bolaget som betalar utdelningen har hem-vist, från där beläget fast driftställe eller ut-övar självständig yrkesverksamhet i dennaandra stat från där belägen stadigvarande an-ordning, samt den andel på grund av vilken ut-delningen betalas äger verkligt samband meddet fasta driftstället eller den stadigvarandeanordningen. I sådant fall tillämpas bestäm-melserna i artikel 7 respektive artikel 14.
7. Om bolag med hemvist i en avtalsslu-tande stat förvärvar inkomst från den andraavtalsslutande staten, får denna andra stat intebeskatta utdelning som bolaget betalar, utomi den mån utdelningen betalas till person medhemvist i denna andra stat eller i den mån denandel på grund av vilken utdelningen betalasäger verkligt samband med fast driftställe ellerstadigvarande anordning i denna andra stat,
15 Prop. 1992/93:3
sem anderen Staat gelegenen Betriebsstätteoder festen Einrichtung gehört, noch Gewinneder Gesellschaft einer Steuer fiir nichtausge-schiittete Gewinne unterwerfen, selbst wenndie gezahlten Dividenden oder die nichtausge-schutteten Gewinne ganz oder teilweise aus imanderen Staat erzielten Gewinnen oder Ein-kunften bestehen.
och ej heller beskatta bolagets icke utdeladevinst, även om utdelningen eller den icke utde-lade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomstsom uppkommit i denna andra stat.
Artikel 11
Artikel 11
Zinsen
Ränta
(1) Zinsen, die aus einem Vertragsstaatstammen und an eine im anderen Ver-tragsstaat ansässige Person gezahlt werden,können, wenn diese Person der Nutzungsbe-rechtigte ist, nur im anderen Staat besteuertwerden.
(2) Der in diesem Artikel verwendete Aus-druck ,,Zinsen" bedeutet Einkunfte aus For-derungen jeder Art, auch wenn die Forderun-gen durch Pfandrechte an Grundstucken gesi-chert oder mit einer Beteiligung am Gewinndes Schuldners ausgestattet sind, und insbe-sondere Einkunfte aus öffentlichen Anleihenund aus Obligationen einschlieBlich der damitverbundenen Aufgelder und der Gewinne ausLosanleihen. Zuschläge fiir verspätete Zahl-ung gelten nicht als Zinsen im Sinne dieses Ar-tikels. Der Ausdruck ,,Zinsen" umfaBt nichtdie in Artikel 10 behandelten Einkunfte.
(3) Absatz 1 ist nicht anzuwenden, wennder in einem Vertragsstaat ansässige Nut-zungsberechtigte im anderen Vertragsstaat,aus dem die Zinsen stammen, eine gewerbli-che Tätigkeit durch eine dort gelegeneBetriebsstätte oder eine selbständige Arbeitdurch eine dort gelegene feste Einrichtungausubt und die Forderung, fiir die die Zinsengezahlt werden, tatsächlich zu dieserBetriebsstätte oder festen Einrichtung gehört.In diesem Fall ist Artikel 7 beziehungsweiseArtikel 14 anzuwenden.
(4) Bestehen zwischen dem Schuldner unddem Nutzungsberechtigten oder zwischen je-dem von ihnen und einem Dritten besondereBeziehungen und iibersteigen deshalb die Zin-sen, gemessen an der zugrundeliegenden For-
1. Ränta, som härrör från en avtalsslutandestat och som betalas till person med hemvist iden andra avtalsslutande staten, beskattas en-dast i denna andra stat, om personen i frågahar rätt till räntan.
2. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna ar-tikel inkomst av varje slags fordran, antingenden säkerställts genom inteckning i fast egen-dom eller inte och antingen den medför rätt tillandel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycketåsyftar särskilt inkomst av värdepapper somutfärdats av staten och inkomst av obligationereller debentures, däri inbegripna agiobeloppoch vinster som hänför sig till sådana värde-papper, obligationer eller debentures. Straff-avgift på grund av sen betalning anses inte somränta vid tillämpningen av denna artikel. Ut-trycket ”ränta” innefattar inte de inkomstersom behandlas i artikel 10.
3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte,om den som har rätt till räntan har hemvist i enavtalsslutande stat och bedriver rörelse i denandra avtalsslutande staten, från vilken räntanhärrör, från där beläget fast driftställe eller ut-övar självständig yrkesverksamhet i dennaandra stat från där belägen stadigvarande an-ordning, samt den fordran för vilken räntanbetalas äger verkligt samband med det fastadriftstället eller den stadigvarande anord-ningen. I sådant fall tillämpas bestämmelsernai artikel 7 respektive artikel 14.
4. Då på grund av särskilda förbindelsermellan utbetalaren och den som har rätt tillräntan eller mellan dem båda och annan per-son räntebeloppet, med hänsyn till den ford-ran för vilken räntan betalas, överstiger det
16 Prop. 1992/93:3
derung, den Betrag, den Schuldner und Nut-zungsberechtigter ohne diese Beziehungenvereinbart hätten, so wird dieser Artikel nurauf den letzteren Betrag angewendet. In die-sem Fall kan der ubersteigende Betrag nachdem Recht eines jeden Vertragsstaats und un-ter Berucksichtigung der anderen Bestimmun-gen dieses Abkommens besteuert werden.
belopp som skulle ha avtalats mellan utbetala-ren och den som har rätt till räntan om sådanaförbindelser inte förelegat, tillämpas bestäm-melserna i denna artikel endast på sistnämndabelopp. I sådant fall beskattas överskjutandebelopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslu-tande staten med iakttagande av övriga be-stämmelser i detta avtal.
Artikel 12
Lizenzgebuhren
(1) Lizenzgebuhren, die aus einem Ver-tragsstaat stammen und an eine im anderenVertragsstaat ansässige Person gezahlt wer-den, können, wenn diese Person der Nut-zungsberechtigte ist, nur im anderen Staatbesteuert werden.
(2) Der in diesem Artikel verwendete Aus-druck ,,Lizenzgebuhren” bedeutet Vergutun-gen jeder Art, die fur die Benutzung oder furdas Recht auf Benutzung von Urheberrechtenan literarischen, kunstlerischen oder wissen-schaftlichen Werken, einschlieBlich kinema-tographischer Filme oder Bandaufnahmen furFernsehen oder Rundfunk, von Patenten, Wa-renzeichen, Mustern oder Modellen, Plänen,geheimen Formeln oder Verfahren oder furdie Mitteilung gewerblicher, kaufmännischeroder wissenschaftlicher Erfahrungen gezahltwerden.
(3) Absatz 1 ist nicht anzuwenden, wenn derin einem Vertragsstaat ansässige Nutzungsbe-rechtigte im anderen Vertragsstaat, aus demdie Lizenzgebuhren stammen, eine gewerbli-che Tätigkeit durch eine dort gelegeneBetriebsstätte oder eine selbständige Arbeitdurch eine dort gelegene feste Einrichtungausubt und die Rechte oder Vermögenswerte,fur die die Lizenzgebuhren gezahlt werden,tatsächlich zu dieser Betriebsstätte oder festenEinrichtung gehören. In diesem Fall ist Arti-kel 7 beziehungsweise Artikel 14 anzuwenden.
(4) Bestehen zwischen dem Schuldner unddem Nutzungsberechtigten oder zwischen je-dem von ihnen und einem Dritten besondereBeziehungen und ubersteigen deshalb die Li-
Artikel 12
Royalty
1. Royalty, som härrör från en avtalsslu-tande stat och som betalas till person medhemvist i den andra avtalsslutande staten, be-skattas endast i denna andra stat, om personeni fråga har rätt till royaltyn.
2. Med uttrycket ”royalty” förstås i dennaartikel varje slags betalning som mottas såsomersättning för nyttjandet av eller för rätten attnyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt el-ler vetenskapligt verk, häri inbegripet biograf-film eller bandupptagning för television ellerradio, patent, varumärke, mönster eller mo-dell, ritning, hemligt recept eller hemlig till-verkningsmetod samt för upplysning om erfa-renhetsrön av industriell, kommersiell ellervetenskaplig natur.
3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte,om den som har rätt till royaltyn har hemvist ien avtalsslutande stat och bedriver rörelse iden andra avtalsslutande staten, från vilkenroyaltyn härrör, från där beläget fast driftställeeller utövar självständig yrkesverksamhet idenna andra stat från där belägen stadigva-rande anordning, samt den rättighet elleregendom i fråga om vilken royaltyn betalasäger verkligt samband med det fasta driftstäl-let eller den stadigvarande anordningen. I så-dant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7respektive artikel 14.
4. Då på grund av särskilda förbindelsermellan utbetalaren och den som har rätt tillroyaltyn eller mellan dem båda och annan per-son royaltybeloppet, med hänsyn till det nytt-
2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 3
zenzgebiihren, gemessen an der zugrundelie-genden Leistung, den Betrag, den Schuldnerund Nutzungsberechtigter ohne diese Bezieh-ungen vereinbart hätten, so wird dieser Arti-kel nur auf den letzteren Betrag angewendet.In diesem Fall kan der iibersteigende Betragnach dem Recht eines jeden Vertragsstaatsund unter Beriicksichtigung der anderen Be-stimmungen dieses Abkommens besteuertwerden.
jande, den rätt eller den upplysning för vilkenroyaltyn betalas, överstiger det belopp somskulle ha avtalats mellan utbetalaren och densom har rätt till royaltyn om sådana förbindel-ser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna idenna artikel endast på sistnämnda belopp. Isådant fall beskattas överskjutande belopp en-ligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande sta-ten med iakttagande av övriga bestämmelser idetta avtal.
Artikel 13
Gewinne aus der VeräufJerung von Vermögen
(1) Gewinne, die eine in einem Ver-tragsstaat ansässige Person aus der Veräus-serung unbeweglichen Vermögens bezieht,das im anderen Vertragsstaat liegt, können imanderen Staat besteuert werden. Diesgilt auchbei der VeräuBerung einer Beteiligung an ei-ner Gesellschaft, deren Hauptzweck im direk-ten oder indirekten Halten oder Verwaltenderartigen unbeweglichen Vermögens be-steht, wenn der VeräuBerer an der Gesell-schaft zu irgendeinem Zeitpunkt in den fiinfder VeräuBerung vorausgehenden Jahren zumindestens 10 vom Hundert an der Gesell-schaft beteiligt war. Unbewegliches Vermö-gen, das einem eigenen land- und forstwirt-schaftlichen oder gewerblichen Betrieb dient,bleibt hierbei auBer Betracht.
(2) Gewinne aus der VeräuBerung bewegli-chen Vermögens, das Betriebsvermögen einerBetriebsstätte ist, die ein Unternehmen einesVertragsstaats im anderen Vertragsstaat hat,oder das zu einer festen Einrichtung gehört,die einer in einem Vertragsstaat ansässigenPerson fiir die Ausiibung einer selbständigenArbeit im anderen Vertragsstaat zur Verfii-gung steht, einschlieBlich derartiger Gewinne,die bei der VeräuBerung einer solchenBetriebsstätte (allein oder mit dem iibrigenUnternehmen) oder einer solchen festen Ein-richtung erzielt werden, können im anderenStaat besteuert werden.
(3) Gewinne aus der VeräuBerung von See-schiffen, Luftfahrzeugen oder Containern, dieein Unternehmen eines Vertragsstaats im in-
Artikel 13
Realisationsvinst
1. Vinst, som person med hemvist i en av-talsslutande stat förvärvar på grund av överlå-telse av fast egendom som är belägen i denandra avtalsslutande staten, får beskattas idenna andra stat. Detta gäller också beträf-fande överlåtelse av andel i bolag vars huvud-sakliga ändamål är att direkt eller indirekt in-neha eller förvalta sådan egendom i det fallöverlåtaren vid någon tidpunkt under de femår som närmast föregått försäljningen innehaftminst 10 procent i bolaget. Fast egendom, somanvänds i eget jord- eller skogsbruk eller i nä-ringsverksamhet, beaktas därvid inte.
2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egen-dom, som utgör del av rörelsetillgångarna ifast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslu-tande stat har i den andra avtalsslutande sta-ten, eller av lös egendom, hänförlig till stadig-varande anordning för att utöva självständigyrkesverksamhet, som person med hemvist ien avtalsslutande stat har i den andra avtals-slutande staten, får beskattas i denna andrastat. Detsamma gäller vinst på grund av över-låtelse av sådant fast driftställe (för sig ellertillsammans med hela företaget) eller av sådanstadigvarande anordning.
3. Vinst på grund av överlåtelse av skepp,luftfartyg eller containers som används i inter-nationell trafik av företag i en avtalsslutande
18 Prop. 1992/93:3
ternationalen Verkehr betreibt, und von be-weglichem Vermögen, das dem Betrieb dieserSchiffe, Luftfahrzeuge oder Container dient,können nur in diesem Staat besteuert werden.
(4) Gewinne aus der VeräuBerung des inden Absätzen 1 bis 3 nicht genannten Vermö-gens können nur in dem Vertragsstaat besteu-ert werden, in dem der VeräuBerer ansässigist.
(5) Bei einer naturlichen Person, die in ei-nem Vertragsstaat während mindestens zweiJahren ansässig war und die im anderen Ver-tragsstaat ansässig geworden ist, beruhrt Ab-satz 4 nicht das Recht des erstgenannten Staa-tes, bei Aktien und anderen Anteilen an Ge-sellschaften und Personengesellschaften, diein dem erstgenannten Vertragsstaat ansässigsind, nach seinen innerstaatlichen Rechtsvor-schriften bei der Person einen Vermögenszu-wachs bis zu ihrem Wohnsitzwechsel oder dieGewinne aus der VeräuBerung zu besteuern,die diese Person zu irgendeinem Zeitpunktwährend der ersten fiinf Jahre nach demWohnsitzwechsel bezieht.
stat och lös egendom som är hänförlig till an-vändningen av sådana skepp, luftfartyg ellercontainers beskattas endast i denna stat.
4. Vinst på grund av överlåtelse av annanegendom än sådan som avses i punkterna 1—3beskattas endast i den avtalsslutande stat däröverlåtaren har hemvist.
5. I fråga om fysisk person som har hafthemvist i en avtalsslutande stat under minsttvå år och som har erhållit hemvist i den andraavtalsslutande staten, påverkar bestämmel-serna i punkt 4 inte den förstnämnda statensrätt att fram till tidpunkten för bytet av hem-vist enligt sin interna lagstiftning beskatta så-dan person för värdestegring på aktier ochandra andelar i bolag (Gesellschaften) ochhandelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag,partrederi eller gruvbolag (Personengesell-schaften) som är hemmahörande i den först-nämnda staten eller att enligt sin interna lag-stiftning beskatta vinst på grund av överlåtelseav sådan egendom som denna person förvär-var vid någon tidpunkt under de första femåren efter bytet av hemvist.
Artikel 14
Selbständige Arbeit
(1) Einkunfte, die eine in einem Ver-tragsstaat ansässige Person aus einem freienBeruf oder aus sonstiger selbständiger Tätig-keit bezieht, können nur in diesem Staatbesteuert werden, es sei denn, daB der Personim anderen Vertragsstaat fiir die Ausiibung ih-rer Tätigkeit gewöhnlich eine feste Einrich-tung zur Verfugung steht. Steht ihr eine solchefeste Einrichtung zur Verfugung, so könnendie Einkunfte im anderen Staat besteuert wer-den, jedoch nur insoweit, als sie dieser festenEinrichtung zugerechnet werden können.
(2) Der Ausdruck ,,freier Beruf“ umfaBtinsbesondere die selbständig ausgeubte wis-senschaftliche, literarische, kunstlerische, er-zieherische oder unterrichtende Tätigkeit so-wie die selbständige Tätigkeit der Ärzte,Zahnärzte, Rechtsanwälte, Ingenieure, Ar-chitekten und Buchsachverständigen.
Artikel 14
Självständig yrkesutövning
1. Inkomst, som person med hemvist i enavtalsslutande stat förvärvar genom att utövafritt yrke eller annan självständig verksamhet,beskattas endast i denna stat om han inte i denandra avtalsslutande staten har stadigvarandeanordning, som regelmässigt står till hans för-fogande för att utöva verksamheten. Om hanhar sådan stadigvarande anordning, får in-komsten beskattas i denna andra stat men en-dast så stor del av den som är hänförlig tilldenna stadigvarande anordning.
2. Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskiltsjälvständig vetenskaplig, litterär och konst-närlig verksamhet, uppfostrings- och undervis-ningsverksamhet samt sådan självständigverksamhet som läkare, tandläkare, advokat,ingenjör, arkitekt och revisor utövar.
19 Prop. 1992/93:3
Artikel 15
Unselbständige Arbeit
(1) Vorbehaltlich der Artikel 16 bis 19 kön-nen Gehälter, Löhne und ähnliche Vergutun-gen, die eine in einem Vertragsstaat ansässigePerson aus unselbständiger Arbeit bezieht,nur in diesem Staat besteuert werden, es seidenn, die Arbeit wird im anderen Ver-tragsstaat ausgeubt. Wird die Arbeit dort aus-geubt, so können die dafiir bezogenen Vergu-tungen im anderen Staat besteuert werden.
(2) Ungeachtet des Absatzes 1 können Ver-gutungen, die eine in einem Vertragsstaat an-sässige Person fiir eine im anderen Ver-tragsstaat ausgeubte unselbständige Arbeitbezieht, nur im erstgenannten Staat besteuertwerden, wenn
a) der Empfänger sich im anderen Staatinsgesamt nicht länger als 183 Tagewährend des betreffenden Kalender-jahrs aufhält und
b) die Vergutungen von einem Arbeitge-ber oder fur einen Arbeitgeber gezahltwerden, der nicht im anderen Staat an-sässig ist, und
c) die Vergutungen nicht von einerBetriebsstätte oder einer festen Ein-richtung getragen werden, die der Ar-beitgeber im anderen Staat hat.
(3) Ungeachtet der vorstehenden Bestim-mungen dieses Artikels können Vergutungenfur unselbständige Arbeit, die an Bord einesSeeschiffs oder Luftfahrzeugs, das ein Unter-nehmen eines Vertragsstaats im internationa-len Verkehr betreibt, ausgeubt wird, in diesemStaat besteuert werden.
(4) Die Bestimmungen des Absatzes 2 fin-den keine Anwendung auf Vergutungen furArbeit im Rahmen gewerbsmäBiger Arbeit-nehmeruberlassung. Die zuständigen Behör-den treffen nach Artikel 40 die Vereinbarun-gen, die notwendig sind, um eine doppelte Er-hebung von Abzugsteuern zu vermeiden unddie Steueranspriiche der beiden Vertragsstaa-ten zu sichern.
Artikel 15
Enskild tjänst
1. Om inte bestämmelserna i artiklarna16-19 föranleder annat, beskattas lön och an-nan liknande ersättning, som person medhemvist i en avtalsslutande stat uppbär pågrund av anställning, endast i denna stat, så-vida inte arbetet utförs i den andra avtalsslu-tande staten. Om arbetet utförs i denna andrastat, får ersättning som uppbärs för arbetet be-skattas där.
2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1beskattas ersättning, som person med hemvisti en avtalsslutande stat uppbär för arbete somutförs i den andra avtalsslutande staten, en-dast i den förstnämnda staten, om
a) mottagaren vistas i den andra staten un-der tidrymd eller tidrymder som sam-manlagt inte överstiger 183 dagar underkalenderåret i fråga, och
b) ersättningen betalas av arbetsgivaresom inte har hemvist i den andra stateneller på dennes vägnar, samt
c) ersättningen inte belastar fast driftställeeller stadigvarande anordning som ar-betsgivaren har i den andra staten.
3. Utan hinder av föregående bestämmelseri denna artikel får ersättning för arbete, somutförs ombord på skepp eller luftfartyg somanvänds i internationell trafik av företag i enavtalsslutande stat, beskattas i denna stat.
4. Bestämmelserna i punkt 2 tillämpas intebeträffande ersättning för arbete inom ramenför yrkesmässig uthyrning av arbetskraft. Debehöriga myndigheterna skall enligt artikel 40träffa de överenskommelser som erfordras föratt undvika dubbelt uttag av skatt och för attsäkra de båda avtalsslutande staternas skatte-anspråk.
20 Prop. 1992/93:3
Artikel 16
Aufsichtsrats-, Verwaltungsrats- und Geschäfts-leitungsvergiitungen
Aufsichtsrats- oder Verwaltungsratsvergu-tungen und ähnliche Zahlungen, die eine in ei-nem Vertragsstaat ansässige Person in ihrerEigenschaft als Mitglied des Aufsichts- oderVerwaltungsrats, als Geschäftsfuhrer oder alsVorstandsmitglied einer Gesellschaft bezieht,die im anderen Vertragsstaat ansässig ist, kön-nen im anderen Staat besteuert werden.
Artikel 16
Styrelsearvode, ersättning till person i företags-ledande ställning och annan liknande ersätt-ning
Styrelsearvode och annan liknande ersätt-ning, som person med hemvist i en avtalsslu-tande stat uppbär i egenskap av medlem i sty-relse eller annat liknande organ i bolag medhemvist i den andra avtalsslutande staten ellersåsom verkställande direktör eller medlem avdirektionen i sådant bolag, får beskattas idenna andra stat.
Artikel 17
Kunstler und Sportler
(1) Ungeachtet der Artikel 7,14 und 15 kön-nen Einkunfte, die eine in einem Vertragsstaatansässige Person als Kunstler, wie Biihnen-,Film-, Rundfunk- und Fernsehkunstler sowieMusiker, oder als Sportler aus ihrer im ande-ren Vertragsstaat persönlich ausgeubten Tä-tigkeit bezieht, im anderen Staat besteuertwerden.
(2) FlieBen Einkunfte aus einer von einemKunstler oder Sportler in dieser Eigenschaftpersönlich ausgeubten Tätigkeit nicht demKunstler oder Sportler selbst, sondern eineranderen Person zu, so können diese Einkunfteungeachtet der Artikel 7, 14 und 15 in demVertragsstaat besteuert werden, in dem derKunstler oder Sportler seine Tätigkeit ausubt,wenn er auf diese andere Person einenkontrollierenden EinfluB ausuben kann.
(3) Die Absätze 1 und 2 gelten nicht fur Ein-kunfte aus der von Kunstlern oder Sportiern ineinem Vertragsstaat ausgeubten Tätigkeit,wenn der Aufenthalt in diesem Staat ganzoder im wesentlichen Umfang unmittelbaroder mittelbar aus öffentlichen Kassen des an-deren Vertragsstaats unterstuzt wird.
Artikel 17
Artister och idrottsmän
1. Utan hinder av bestämmelserna i artik-larna 7,14 och 15 får inkomst, som person medhemvist i en avtalsslutande stat förvärvar ge-nom sin personliga verksamhet i den andra av-talsslutande staten i egenskap av artist, såsomteater- eller filmskådespelare, radio- eller tele-visionsartist eller musiker, eller av idrottsman,beskattas i denna andra stat.
2. I fall då inkomst genom personlig verk-samhet, som artist eller idrottsman utövar idenna egenskap, inte tillfaller artisten eller id-rottsmannen själv utan annan person, fårdenna inkomst, utan hinder av bestämmel-serna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i denavtalsslutande stat där artisten eller idrotts-mannen utövar verksamheten om denne kanutöva ett kontrollerande inflytande på dennaandra person.
3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 till-lämpas inte på inkomst från uppträdande avartister eller idrottsmän, om deras vistelse i enavtalsslutande stat helt eller i väsentlig omfatt-ning direkt eller indirekt är bekostad av all-männa medel från den andra avtalsslutandestaten.
Artikel 18
Artikel 18
Ruhegehälter und ähnliche Zahlungen
(1) Erhält eine in einem Vertragsstaat ansäs-sige Person Ruhegehälter und ähnliche Vergu-
Pension och liknande betalning
1. Pension och liknande ersättning och liv-ränta, som person med hemvist i en avtalsslu-
tungen oder Renten, so können diese Beziigenur in diesem Staat besteuert werden.
(2) Beziige, die eine in einem Vertragsstaatansässige Person aus der gesetzlichen Sozial-versicherung des anderen Vertragsstaats er-hält, können abweichend von Absatz 1 nur indiesem anderen Staat besteuert werden. DieseBeziige können jedoch nur im erstgenanntenVertragsstaat besteuert werden, wenn diesePerson ein Staatsangehöriger dieses Staatesund nicht ein Staatsangehöriger des anderenStaates ist.
(3) Wiederkehrende und einmalige Vergu-tungen, die ein Vertragsstaat oder eine seinerGebietskörperschaften an eine in dem ande-ren Vertragsstaat ansässige Person als Vergii-tung fur einen Schaden zahlt, der als Folge vonKriegshandlungen oder politischer Verfolgungentstanden ist (einschlieBlich Wiedergut-machungsleistungen), können abweichendvon Absatz 1 nur in dem erstgenannten Staatbesteuert werden.
(4) Der Begriff „Rente“ bedeutet einen be-stimmten Betrag, der regelmäBig zu festge-setzten Zeitpunkten lebenslänglich oder wäh-rend eines bestimmten oder bestimmbarenZeitabschnitts aufgrund einer Verpflichtungzahlbar ist, die diese Zahlungen als Gegen-leistung fiir in Geld oder Geldeswert bewirkteangemessene Leistungen vorsieht.
(5) Einer in einem Vertragsstaat ansässigenPerson, die Beziige aus der gesetzlichen Sozi-alversicherung des anderen Vertragsstaats er-hält, sind bei der Besteuerung dieser Bezugeim erstgenannten Staat die gleichen Vergiinsti-gungen zu gewähren, die fur derartige Bezugeaus Quellen des erstgenannten Staates ge-währt werden.
tande stat uppbär, beskattas endast i dennastat.
2. Med avvikelse från bestämmelserna ipunkt 1 beskattas belopp, som person medhemvist i en avtalsslutande stat erhåller enligtsocialförsäkringslagstiftningen i den andra av-talsslutande staten, endast i denna andra stat.Dessa belopp kan emellertid endast beskattasi den förstnämnda staten om personen är med-borgare i denna stat men inte är medborgare iden andra staten.
3. Med avvikelse från bestämmelserna ipunkt 1 beskattas periodiska ersättningar ellerengångsbelopp, som en avtalsslutande stat el-ler dess lokala myndigheter betalar till personmed hemvist i den andra avtalsslutande statensom ersättning för skada som uppkommit tillföljd av krigshandling eller politisk förföljelse(däri inbegripet vissa gottgörelsebetalningar;”Wiedergutmachungen”), endast i den först-nämnda staten.
4. Med uttrycket ”livränta” förstås ett fast-ställt belopp, som utbetalas periodiskt på fast-ställda tidpunkter under en persons livstid el-ler under annan fastställd eller fastställbartidsperiod och som utgår på grund av förplik-telse att verkställa dessa utbetalningar som er-sättning för däremot fullt svarande vederlag ipenningar eller penningars värde.
5. Person med hemvist i en avtalsslutandestat som uppbär belopp enligt socialförsäk-ringslagstiftningen i den andra avtalsslutandestaten är berättigad till samma förmåner vidbeskattningen i den förstnämnda staten somskulle ha medgivits om beloppet erhållits frånkälla i den förstnämnda staten.
Artikel 19
Offentlicher Dienst
(1) Vergutungen, ausgenommen Ruhege-hälter, die von einem Vertragsstaat, einem sei-ner Länder, einer ihrer Gebietskörperschaftenoder einer anderen juristischen Person des öf-fentlichen Rechts eines der beiden Staaten aneine natiirliche Person fiir geleistete Dienstegezahlt werden, sowie die in Absatz 4 genann-
Artikel 19
Offentlig tjänst
1. Ersättning (med undantag för pension),som betalas av en avtalsslutande stat, någon avdess delstater eller lokala myndigheter eller avannan offentligrättslig juridisk person i enderastaten till fysisk person på grund av utfört ar-bete samt sådan ersättning som anges i punkt4, beskattas endast i denna stat. Sådan ersätt-
22 Prop. 1992/93:3
ten Vergutungen, können nur in diesem Staatbesteuert werden. Diese Vergutungen könnenjedoch nur im anderen Vertragsstaat besteuertwerden, wenn die Dienste in diesem Staat ge-leistet werden, die natiirliche Person in diesemStaat ansässig ist, ein Staatsangehöriger diesesStaates und nicht ein Staatsangehöriger deserstgenannten Staates ist.
(2) Ruhegehälter, die von einem Ver-tragsstaat, einem seiner Länder, einer ihrerGebietskörperschaften oder einer anderen ju-ristischen Person des öffentlichen Rechts einesder beiden Staaten an eine natiirliche Personfur geleistete Dienste gezahlt werden, könnenabweichend von Artikel 18 nur in diesem Staatbesteuert werden. Diese Ruhegehälter kön-nen jedoch nur im anderen Vertragsstaatbesteuert werden, wenn die natiirliche Personin diesem Staat ansässig ist, ein Staatsangehö-riger dieses Staates und nicht ein Staatsange-höriger des erstgenannten Staates ist.
(3) Auf Vergutungen fiir Dienstleistungenund Ruhegehälter, die im Zusammenhang miteiner gewerblichen Tätigkeit eines Ver-tragsstaats, eines seiner Länder, einer ihrerGebietskörperschaften oder einer anderen ju-ristischen Person des öffentlichen Rechts einesder Staaten erbracht werden, sind die Artikel15, 16 und 18 anzuwenden.
(4) Absatz 1 gilt auch fiir Vergiitungen, diegezahlt werden
a) im Fall der Bundesrepublik Deutsch-land von der Deutschen Bundesbank,der Deutschen Bundesbahn oder derDeutschen Bundespost; im Fall Schwe-dens von „Postverket“, „Televerket“,„Statens Järnvägar" oder „SverigesRiksbank",
b) vom oder fiir das deutsche Goethe-In-stitut in Schweden oder eine vergleich-bare schwedische Institution in derBundesrepublik Deutschland fiirDienstleistungen an diese Institutionen,
c) als Ausgleichzulage aus deutschen öf-fentlichen Kassen an zeitweise inSchweden tätige Lehrkräfte,
d) vom oder fiir den „Sveriges Exportråd"in der Bundesrepublik Deutschlandoder die Deutsch-schwedishe Handels-kammer in Schweden fur Dienstleistun-
ning beskattas emellertid endast i den andraavtalsslutande staten, om arbetet utförs idenna stat och personen i fråga har hemvist idenna stat och är medborgare där och inte ärmedborgare i den förstnämnda staten.
2. Pension, som betalas av en avtalsslutandestat, någon av dess delstater eller lokala myn-digheter eller av annan offentligrättslig juri-disk person i endera staten till fysisk person pågrund av utfört arbete, beskattas, utan hinderav bestämmelserna i artikel 18, endast i dennastat. Sådan pension beskattas emellertid en-dast i den andra avtalsslutande staten om per-sonen i fråga har hemvist i denna stat och ärmedborgare där och inte är medborgare i denförstnämnda staten.
3. Bestämmelserna i artiklarna 15,16 och 18tillämpas på ersättning och pension som beta-las på grund av arbete som utförs i sambandmed rörelse som bedrivs av en avtalsslutandestat, någon av dess delstater eller lokala myn-digheter eller av annan offentligrättslig juri-disk person i endera staten.
4. Punkt 1 gäller också i fråga om ersättning,som betalas
a) beträffande Förbundsrepubliken Tysk-land av ”die Deutsche Bundesbank”,”die Deutsche Bundesbahn” och ”dieDeutsche Bundespost”, och beträf-fande Sverige av Postverket, Telever-ket, Statens Järnvägar och SverigesRiksbank,
b) av tyska Goethe-institutet i Sverige el-ler för dess räkning eller av en jämför-bar svensk institution i Förbundsrepu-bliken Tyskland eller för dess räkningför arbete vid sådan institution,
c) som utjämningstillägg av tyska all-männa medel till i Sverige tillfälligtverksamma lärare,
d) av Sveriges Exportråd i Förbundsrepu-bliken Tyskland eller av Tysk-svenskahandelskammaren i Sverige eller för en-deras räkning för arbete som handels-
23 Prop. 1992/93:3
gen als Handelssekretär beziehungs-weise Geschäftsfiihrer.
Fiir Ruhegehälter, die von den oder fur diein Buchstabe a) genannten Personen gezahltwerden, gilt Absatz 2.
(5) Unterliegt der Zahlungsempfänger mitden in Absatz 4 genannten Vergutungen indem Staat, dem nach MaBgabe der vorstehen-den Absätze 1 und 2 das Besteuerungsrechtzustehen wiirde, nicht der dortigen Steuer-pflicht, so hat der andere Staat das Besteu-erungsrecht.
Artikel 20
Unterhaltszahlungen und Zahlungen an Stu-denten
(1) Unterhaltszahlungen, einschlieBlich der-jenigen fiir Kinder, die eine in einem Ver-tragsstaat ansässige Person an eine im anderenVertragsstaat ansässige Person zahlt, sind indem anderen Staat von der Steuer befreit. Dasgilt nicht, soweit die Unterhaltszahlungen imerstgenannten Staat bei der Berechnung dessteuerpflichtigen Einkommens des Zahlungs-verpflichteten abzugfähig sind; Steuerfrei-beträge zur Milderung der sozialen lasten gel-ten nicht als Abzug im Sinne dieser Bestim-mung.
(2) Zahlungen, die ein Student oder ein ineinem gewerblichen, technischen, land- oderforstwirtschaftlichen Lehrverhältnis Stehen-der (einschlieBlich eines Praktikanten), dersich in einem Vertragsstaat ausschlieBlich zumStudium oder zu Ausbildung aufhält und derim anderen Vertragsstaat ansässig ist oder dortunmittelbar vor der Einreise in den erstge-nannten Staat ansässig war, fur seinen Unter-halt, sein Studium oder seine Ausbildung er-hält, durfen im erstgenannten Staat nichtbesteuert werden, sofern diese Zahlungen ausQuellen auBerhalb dieses Staates stammen.
sekreterare respektive direktör (”Ge-schäftsfuhrer”).
Beträffande pension som betalas av eller förräkning för en av de i punkt a nämnda institu-tionerna gäller punkt 2.
5. Om mottagare av sådan ersättning somavses i punkt 4 inte kan beskattas i den statsom enligt punkterna 1 och 2 erhållit beskatt-ningsrätten, har den andra staten rätt att be-skatta ersättningen.
Artikel 20
Underhållsbidrag och betalningar till stude-rande
1. Underhållsbidrag, däri inbegripet bidragtill barn, som person med hemvist i en avtals-slutande stat betalar till person med hemvist iden andra avtalsslutande staten, undan tas frånbeskattning i denna andra stat. Detta gällerdock inte i den mån underhållsbidraget är av-dragsgillt i den förstnämnda avtalsslutandestaten vid beräkningen av den betalningsskyl-diges skattepliktiga inkomst. Avdrag vid be-skattningen som är socialt betingade anses intesåsom avdrag vid tillämpningen av denna be-stämmelse.
2. Studerande eller person som undergår ut-bildning inom industri, teknik, jordbruk ellerskogsbruk (praktikant däri inbegripen) ochsom har eller omedelbart före inresa till en av-talsslutande stat hade hemvist i den andra av-talsslutande staten och som vistas i den först-nämnda staten uteslutande för studier eller ut-bildning, beskattas inte i denna stat för beloppsom han erhåller för sitt uppehälle, sina stu-dier eller sin utbildning, under förutsättningatt beloppen härrör från källa utanför dennastat.
Artikel 21
Artikel 21
Andere Einkunfte
(1) Einkunfte einer in einem Vertragsstaatansässigen Person, die in den vorstehendenArtikeln nicht behandelt wurden, können
Annan inkomst
1. Inkomst som person med hemvist i en av-talsslutande stat förvärvar och som inte be-handlas i föregående artiklar beskattas endast
ohne Riicksicht auf ihre Herkunft nur in die-sem Staat besteuert werden.
(2) Absatz 1 ist auf andere Einkunfte als sol-che aus unbeweglichem Vermögen nicht anzu-wenden, wenn der in einem Vertragsstaat an-sässige Empfänger im anderen Vertragsstaateine gewerbliche Tätigkeit durch eine dort ge-legene Betriebsstätte oder eine selbständigeArbeit durch eine dort gelegene feste Einrich-tung ausubt und die Rechte oder Vermögens-werte, fiir die die Einkunfte gezahlt werden,tatsächlich zu dieser Betriebsstätte oder festenEinrichtung gehören. In diesem Fall ist Arti-kel 7 beziehungsweise Artikel 14 anzuwenden.
Artikel 22
Vermögen
(1) Unbewegliches Vermögen, das einer ineinem Vertragsstaat ansässigen Person gehörtund im anderen Vertragsstaat liegt, kann imanderen Staat besteurert werden.
(2) Bewegliches Vermögen, das Betriebs-vermögen einer Betriebsstätte ist, die ein Un-ternehemen eines Vertragsstaats im anderenVertragsstaat hat, oder das zu einer festen Ein-richtung gehört, die einer in einem Ver-tragsstaat ansässigen Person fur die Ausubungeiner selbständigen Arbeit im anderen Ver-tragsstaat zur Verfugung steht, kann im ande-ren Staat besteuert werden.
(3) Seeschiffe, Luftfahrzeuge und Contai-ner, die von einem Unternehmen eines Ver-tragsstaats im internationalen Verkehr betrie-ben werden, sowie bewegliches Vermögen,das dem Betrieb dieser Schiffe, Luftfahrzeugeoder Container dient, können nur in diesemVertragsstaat besteuert werden.
(4) Älle anderen Vermögensteile einer in ei-nem Vertragsstaat ansässigen Person könnennur in diesem Staat besteuert werden.
Artikel 23
Vermeidung der Doppelbesteuerung im Wohn-sitzstaat
(1) Bei einer in der BundesrepublikDeutschland ansässigen Person wird dieSteuer wie folgt festgesetzt:
i denna stat, oavsett varifrån inkomsten här-rör.
2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas intepå inkomst, med undantag för inkomst av fastegendom, om mottagaren av inkomst harhemvist i en avtalsslutande stat och bedriverrörelse i den andra avtalsslutande staten fråndär beläget fast driftställe eller utövar själv-ständig yrkesverksamhet i denna andra statfrån där belägen stadigvarande anordning,samt den rättighet eller egendom i fråga omvilken inkomsten betalas äger verkligt sam-band med det fasta driftstället eller den stadig-varande anordningen. I sådant fall tillämpasbestämmelserna i artikel 7 respektive artikel14.
Artikel 22
Förmögenhet
1. Fast egendom, vilken person med hem-vist i en avtalsslutande stat innehar och vilkenär belägen i den andra avtalsslutande staten,får beskattas i denna andra stat.
2. Lös egendom, som utgör del av rörelse-tillgångarna i fast driftställe, vilket ett företagi en avtalsslutande stat har i den andra avtals-slutande staten, eller som är hänförlig till sta-digvarande anordning för att utöva självstän-dig yrkesverksamhet, som person med hem-vist i en avtalsslutande stat har i den andra av-talsslutande staten, får beskattas i denna andrastat.
3. Skepp, luftfartyg och containers som an-vänds i internationell trafik av företag i en av-talsslutande stat samt lös egendom som är hän-förlig till användningen av sådana skepp, luft-fartyg eller containers beskattas endast i dennaavtalsslutande stat.
4. Alla andra slag av förmögenhet, som per-son med hemvist i en avtalsslutande stat inne-har, beskattas endast i denna stat.
Artikel 23
Undvikande av dubbelbeskattning i hemviststa-ten
1. Beträffande person som har hemvist iFörbundsrepubliken Tyskland bestäms skat-ten på följande sätt:
25 Prop. 1992/93:3
a) Von der Bemessungsgrundlage derdeutschen Steuer werden die Einkufteaus Schweden sowie die in Schwedengelegenen Vermögenswerte ausgenom-men, die nach diesem Abkommen inSchweden besteuert werden könnenund die nicht unter Buchstabe b fallen.Die Bundesrepublik Deutschland be-hält aber das Recht, die so ausgenom-menen Einkunfte und Vermögenswertebei der Festsetzung des Steuersatzes fiirandere Einkunfte und Vermögenswertezu berucksichtigen. Die vorstehendenBestimmungen sind auch auf Einkunfteaus Ausschiittungen auf Beteiligungenan Kapitalgesellschaften anzuwenden,die an eine in der BundesrepublikDeutschland ansässige Gesellschaft voneiner in Schweden ansässigen Gesell-schaft gezahlt werden, deren Kapital zumindestens 10 v.H. unmittelbar derdeutschen Gesellschaft gehört.
Nicht von der Steuerbemessungsgrund-lage werden jedoch Ausschiittungenausgenommen, die von einem Invest-mentfonds gezahlt werden, und Aus-schiittungen von Beträgen, die bei derErmittlung der Gewinne der ausschiit-tenden Gesellschaft fiir Zwecke derschwedischen Steuer abgezogen wor-den sind.
Fiir die Zwecke der Steuern vom Ver-mögen werden von der Bemes-sungsgrundlage der deutschen Steuerebenfalls Beteiligungen ausgenommen,deren Ausschättungen, falls solche ge-zahlt wiirden, nach den vorhergehen-den Sätzen von der Steuerbemessungs-grundlage auszunehmen wären.
b) Auf die von den nachstehenden Ein-kiinften aus Schweden zu erhebendedeutsche Einkommen- und Körper-schaftsteuer wird unter Beachtung derVorschriften des deutschen Steuer-rechts iiber die Anrechnung ausländi-scher Steuern die schwedische Steuerangerechnet, die nach schwedischemRecht und in Ubereinstimmung mit die-sem Abkommen gezahlt worden ist fiir
a) Såvida inte bestämmelserna i punkt b)nedan är tillämpliga undantas från be-skattningsunderlaget för tysk skatt så-dan inkomst som härrör från Sverigeoch sådan förmögenhet som är belägeni Sverige, vilka Sverige enligt detta avtalhar rätt att beskatta. Förbundsrepubli-ken Tyskland förbehåller sig emellertidrätten att beakta den undantagna in-komsten och förmögenheten vid be-stämmandet av skattesatsen för annaninkomst och förmögenhet. Föregåendebestämmelser gäller även i fråga om ut-delning på andelar i ett aktiebolag sombetalas till bolag med hemvist i För-bundsrepubliken Tyskland från bolagmed hemvist i Sverige, vars kapital tillminst 10 procent direkt innehas av dettyska bolaget
Från beskattningsunderlaget undantasemellertid inte utdelning från investe-ringsfonder (”Investmentfonds”) ellerutdelning av belopp för vilket avdragmedgivits vid fastställandet av det utde-lande bolagets beskattningsbara vinst iSverige.
Beträffande skatt på förmögenhet skalllikaså från beskattningsunderlaget förtysk skatt undantas sådana andelar påvilka utdelning - om sådan skulle beta-las - enligt föregående meningar skulleundantas från beskattningsunderlaget.
b) Med iakttagande av bestämmelserna itysk skattelagstiftning om avräkning avutländsk skatt skall från tysk inkomst-skatt och bolagsskatt avräknas sådansvensk skatt på inkomst som enligtsvensk lagstiftning och i överensstäm-melse med detta avtal erlagts på nedan-stående inkomster som härrör från Sve-rige:
26 Prop. 1992/93:3
aa) Einkunfte aus Dividenden, dienicht unter Buchstabe a fallen,
bb) Einkunfte, die nach Artikel 13 Ab-satz 1 Satz 2 und Artikel 13 Absatz5 in Schweden besteuert werdenkönnen,
cc) Vergutungen, die nach den Arti-keln 15 Absatz 4, 16 und 17 inSchweden besteuert werden kö-nen, und
dd) Einkunfte auf die nach Artikel 43Absatz 1 anstelle einer Steuerbe-freiung eine Steueranrechnung zugewähren ist.
Im Sinne dieses Absatzes gelten Gewinneoder Einkunfte einer in der BundesrepublikDeutschland ansässigen Person als aus Quel-len in Schweden stammend, wenn sie in Uber-einstimmung mit diesem Abkommen inSchweden besteuert werden.
(2) Bei einer in Schweden ansässigen Personwird die Doppelbesteuerung wie folgt vermie-den:
a) Bezieht eine in Schweden ansässigePerson Einkunfte, die nach diesem Ab-kommen in der BundesrepublikDeutschland besteuert werden können,so rechnet Schweden unter Beachtungder Bestimmungen des schwedischenSteuerrechts (unter Beachtung der je-weils anzuwendenden Anderungen, dieden allgemeinen Grundsatz dieser Be-stimmungen unberiihrt lassen) auf seinevon diesen Einkiinften erhobene Steuerden Betrag an, der der in der Bundesre-publik Deutschland hierfur gezahltenSteuer vom Einkommen entspricht.
b) Bezieht eine in Schweden ansässigePerson, die vorher in der Bundesre-publik Deutschland ansässig war, Ge-winne aus der VeräuBerung von Vermö-gen, das in Ubereinstimmung mit Arti-kel 13 Absatz 5 in der BundesrepublikDeutschland besteuert worden ist, sorechnet Schweden auf seine von diesenGewinnen erhobene Steuer den Betragan, der der in der BundesrepublikDeutschland fiir diese Gewinne gezahl-ten Steuer, einschlieBlich der Steuer,die im Zeitpunkt des Wohnsitzwechsels
1) Utdelning, som inte omfattas avbestämmelserna i punkt a,
2) vinst som enligt bestämmelserna iartikel 13 punkt 1 andra meningenoch artikel 13 punkt 5 får beskattasi Sverige,
3) ersättning som enligt bestämmel-serna i artikel 15 punkt 4, artik-larna 16 och 17 får beskattas i Sve-rige, och
4) inkomst beträffande vilken enligtartikel 43 punkt 1 i stället för skat-tebefrielse avräkning skall ske.
Vid tillämpningen av denna punkt anses allavinster och inkomster som uppbärs av personmed hemvist i Förbundsrepubliken Tysklandha källa i Sverige om dessa beskattas i Sverigei enlighet med detta avtal.
2. Beträffande person med hemvist i Sverigeundviks dubbelbeskattning på följande sätt:
a) I fall då person med hemvist i Sverigeuppbär inkomst som enligt detta avtalfår beskattas i FörbundsrepublikenTyskland, skall Sverige - med iaktta-gande av bestämmelserna i svensk lag-stiftning (även i den lydelse den framde-les kan få genom att ändras utan att denallmänna princip som anges här änd-ras) - Ifrån skatten på inkomsten av-räkna ett belopp motsvarande den skattsom erlagts i Förbundsrepubliken Tysk-land för inkomsten.
b) I fall då person med hemvist i Sverige,som tidigare har haft hemvist i För-bundsrepubliken Tyskland, uppbärvinst på grund av överlåtelse av egen-dom som enligt bestämmelserna i arti-kel 13 punkt 5 har beskattats i För-bundsrepubliken Tyskland, skall Sve-rige från sin skatt på sådan vinst av-räkna ett belopp motsvarande den skattsom tagits ut på vinsten i Förbundsrepu-bliken Tyskland, däri inbegripet denskatt som vid tidpunkten för byte avhemvist tagits ut på den då uppkomna
27 Prop. 1992/93:3
den zu diesem Zeitpunkt entstandenenVermögenszuwachs erhoben wordenist, entspricht. Der anzurechnende Be-trag darf jedoch den Teil der vor derAnrechnung ermittelten schwedischenSteuer nicht iibersteigen, die auf denVeräuBerungsgewinn entfällt.
Diese Bestimmung gilt nur bei Ver-äuBerungen innerhalb eines Zeitraumsvon 10 Jahren nach dem Wohnsitzwech-sel.
c) Besitzt eine in Schweden ansässige Per-son Vermögen, das nach diesem Ab-kommen in der BundesrepublikDeutschland besteuert werden kann, sorechnet Schweden auf die vom Vermö-gen dieser Person erhobenen Vermö-gensteuer den Betrag an, der der in derBundesrepublik Deutschland gezahltenSteuer vom Vermögen entspricht. Deranzurechnende Betrag darf jedoch denTeil der vor der Anrechnung ermittel-ten schwedischen Vermögensteuernicht iibersteigen, die auf das in derBundesrepublik Deutschland zubesteuernde Vermögen entfällt.
d) Bezieht eine in Schweden ansässigePerson Einkunfte, die in Ubereinstim-mung mit Artikel 18 beziehungsweiseArtikel 19 nur in der BundesrepublikDeutschland besteuert werden können,so kann Schweden diese Einkunfte beider Festsetzung des Steuersatzes fiir an-dere Einkunfte beriicksichtigen.
(3) Ungeachtet des Absatzes 2 sind Aus-schuttungen auf Beteiligungen an Kapitalge-sellschaften, die eine in der BundesrepublikDeutschland ansässige Gesellschaft an eine inSchweden ansässige Gesellschaft tätigt, vonder schwedischen Steuer befreit, soweit dieAusschuttungen nach schwedischem Rechtvon der schwedischen Steuer befreit wären,wenn beide Gesellschaften in Schweden ansäs-sig wären. Diese Freistellung ist jedeoch nurzu gewähren, wenn die Gewinne, aus denendie Ausschuttungen stammen, ausschlieBlichoder fast ausschlieBlich bestehen aus
a) Gewinnen, die der normalen Körper-schaftsteuer der BundesrepublikDeutschland oder einer mit der schwe-
förmögenhetsökningen. Avräkningsbe-loppet skall emellertid inte överstigaden del av den svenska skatten, beräk-nad utan sådan avräkning, som är hän-förlig till realisationsvinsten.
Denna bestämmelse tillämpas endastpå överlåtelser som skett inom en tid-rymd av tio år räknat från bytet av hem-vist.
c) I fall då person med hemvist i Sverigeinnehar förmögenhet som enligt be-stämmelserna i detta avtal får beskattasi Förbundsrepubliken Tyskland, skallSverige från förmögenhetsskatten pådenna persons förmögenhet avräkna ettbelopp motsvarande den förmögenhets-skatt som betalats i Förbundsrepubli-ken Tyskland. Avräkningsbeloppet fåremellertid inte överstiga den del av densvenska förmögenhetsskatten, beräk-nad utan sådan avräkning, som belöperpå den förmögenhet som får beskattas iFörbundsrepubliken Tyskland.
d) Om person med hemvist i Sverige för-värvar inkomst, som enligt bestämmel-serna i artikel 18 respektive artikel 19beskattas endast i FörbundsrepublikenTyskland, får Sverige beakta inkomstenvid bestämmandet av skattesatsen påannan inkomst.
3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2är utdelning på aktie i aktiebolag (”Kapitalge-sellschaft”) med hemvist i Förbundsrepubli-ken Tyskland till bolag med hemvist i Sverigeundantagen från svensk skatt i den mån utdel-ningen enligt svensk lagstiftning skulle ha varitundantagen från svensk skatt, om båda bola-gen hade haft hemvist i Sverige. Sådan skatte-befrielse medges dock endast, om den vinst avvilken utdelningen betalas uteslutande ellernästan uteslutande utgörs av
a) vinst som underkastats den normala bo-lagsskatten i Förbundsrepubliken Tysk-land eller en med svensk bolagsskatt
28 Prop. 1992/93:3
dischen Körperschaftsteuer zu verglei-chenden Besteuerung in der Bundesre-publik Deutschland oder in einem an-deren Staat unterlegen haben, oder
b) Ausschuttungen, die die Gesellschaftim Jahr der Ausschiittung oder in fruhe-ren Jahren aus Gesellschaftsanteilenempfangen hat, die sie an einer in ei-nem dritten Staate ansässigen Gesell-schaft hält und die freigestellt wordenwären, wenn die Gesellschaftsanteile,aus denen die Ausschuttungen getätigtwurden, direkt von der in Schweden an-sässigen Gesellschaft gehalten wordenwären.
Diese Freistellung ist nicht zu gewähren,wenn die Ausschuttungen von einem Invest-mentfonds gezahlt werden, und bei Ausschut-tungen von Beträgen, die bei der Ermittlungder Gewinne der ausschiittenden Gesellschaftfiir Zwecke der deutschen Steuer abgezogenworden sind.
(4) Verwendet eine in der BundesrepublikDeutschland ansässige Gesellschaft Einkunfteaus Schweden zur Ausschiittung, so schlieBtAbsatz 1 die Herstellung der ”Ausschiittungs-belastung” nach den Vorschriften des deut-schen Steuerrechts nicht aus.
jämförlig inkomstskatt i Förbundsrepu-bliken Tyskland eller i en annan stat, el-ler
b) utdelning, vilken bolaget under utdel-ningsåret eller tidigare år mottagit påbolagsandelar som bolaget innehar i bo-lag med hemvist i tredje stat och vilkenhade varit undantagen från svensk skattom bolagsandelarna för vilka utdel-ningen betalas innehafts direkt av bola-get med hemvist i Sverige.
Denna skattebefrielse medges dock inte be-träffande utdelning från investeringsfonder(”Investmentfonds”) eller utdelning av beloppför vilket avdrag medgivits vid fastställandetav det utdelande bolagets beskattningsbaravinst i Förbundsrepubliken Tyskland.
4. Om bolag med hemvist i Förbundsrepu-bliken Tyskland använder inkomst från Sve-rige för utdelning, hindrar bestämmelserna ipunkt 1 inte tillämpningen av reglerna om ut-delningsbeskattning (”Ausschuttungsbelast-ung”) enligt skattelagstiftningen i Förbundsre-publiken Tyskland.
Abschnitt III
Besteuerung von Nachlässen, Erbschaftenund Schenkungen
Kapitel III
Beskattning av kvarlåtenskap, arv och gåva
Artikel 24
Besteuerungsregeln
(1) Unbewegliches Vermögen, das Teil desNachlasses oder einer Schenkung einer in ei-nem Vertragsstaat ansässigen Person ist undim anderen Vertragsstaat liegt, kann im ande-ren Vertragsstaat besteuert werden.
(2) Bewegliches Vermögen eines Unterneh-mens, das Teil des Nachlasses oder einerSchenkung einer in einem Vertragsstaat ansäs-sigen Person ist und
a) Betriebsvermögen einer im anderenVertragsstaat belegenen Betriebsstättedarstellt, oder
Artikel 24
Beskattningsregler
1. Fast egendom, som ingår i kvarlåtenskapefter eller gåva från person med hemvist i enavtalsslutande stat och som är belägen i denandra avtalsslutande staten, får beskattas idenna andra stat.
2. Lös egendom vilken tillhör ett företagoch ingår i kvarlåtenskap efter eller gåva frånperson med hemvist i en avtalsslutande statoch vilken
a) utgör tillgångar i rörelse som tillhör fastdriftställe beläget i den andra avtalsslu-tande staten, eller
29 Prop. 1992/93:3
b) der Ausiibung eines freien Berufs odereiner sonstigen selbständigen Tätigkeitdient und das zu einer im anderen Ver-tragsstaat belegenen festen Einrichtungge hört,kann im anderen Staat besteuert Werden.
(3) Alles andere Vermögen, das Teil desNachlasses oder einer Schenkung einer in ei-nem Vertragsstaat ansässigen Person ist, kannohne Riicksicht auf seine Belegenheit nur indiesem Staat besteuert werden, soweit Artikel26 nichts anderes bestimmt.
b) används vid utövandet av fritt yrke ellerannan självständig verksamhet och in-går i stadigvarande anordning belägen iden andra avtalsslutande staten,
får beskattas i denna andra stat.
3. Övrig egendom, som ingår i kvarlåten-skap efter eller gåva från person med hemvisti en avtalsslutande stat, beskattas, oberoendeav var egendomen är belägen, endast i dennastat, såvida inte annat föreskrivs i artikel 26.
Artikel 25
Schuldenabzug
(1) Schulden, die durch das in artikel 24 Ab-satz 1 genannte Vermögen besonders gesichertsind, werden vom Wert dieses Vermögens ab-gezogen. Schulden, die zwar nicht durch das inArtikel 24 Absatz 1 genannte Vermögen be-sonders gesichert sind, die aber im Zusam-menhang mit dem Erwerb, der Änderung, derInstandsetzung oder der Instandhaltung sol-chen Vermögens entstanden sind, werden vomWert dieses Vermögens abgezogen.
(2) Vorbehaltlich des Absatzes 1 werdenSchulden, die mit einer in Artikel 24 Absatz 2Buchstabe a genannten Betriebsstätte oder ei-ner in Artikel 24 Absatz 2 Buchstabe b ge-nannten festen Einrichtung zusammenhän-gen, vom Wert der Betriebsstätte beziehungs-weise der festen Einrichtung abgezogen.
(3) Die anderen Schulden werden vom Wertdes Vermögens abgezogen, fur das Artikel 24Absatz 3 gilt.
(4) Ubersteigt eine Schuld den Wert desVermögens, von dem sie in einem Ver-stragsstaat nach den Absätzen 1 oder 2 abzu-ziehen ist, so wird der iibersteigende Betragvom Wert des iibrigen Vermögens, das in die-sem Staat besteuert werden kann, abgezogen.
(5) Verbleibt in einem Vertragsstaat nachden Abziigen, die auf grund von Absatz 3 oder4 vorzunehmen sind, ein Schuldenrest, so wirddieser vom Wert des Vermögens, das im ande-ren Vertragsstaat besteuert werden kann, ab-gezogen.
(6) Ist ein Vertragsstaat nach den Absätzen
Artikel 25
Avdrag för skulder
1. Skulder, för vilka sådan egendom som av-ses i artikel 24 punkt 1 utgör säkerhet, skalldras av från värdet av egendomen. Skulder,för vilka egendom som avses i artikel 24 punkt1 i och för sig inte utgör säkerhet, men vilkauppkommit för förvärv, ombyggnad, repara-tion eller underhåll av sådan egendom, skalldras av från värdet av egendomen.
2. Om inte punkt 1 föranleder annat, skallskulder, som är hänförliga till ett sådant fastdriftställe som anges i artikel 24 punkt 2 a ellertill en sådan fast anordning som anges i artikel24 punkt 2b, dras av från värdet av det fastadriftstället eller den fasta anordningen.
3. Andra skulder dras av från värdet avegendom på vilken artikel 24 punkt 3 tilläm-pas.
4. Om skuld överstiger värdet av egendomfrån vilket den skall dras av i en avtalsslutandestat enligt punkt 1 eller 2, dras överskjutandebelopp av från värdet av övrig egendom somfår beskattas i denna stat.
5. Skuldöverskott som uppkommit i en av-talsslutande stat efter avdrag som avses i punkt3 eller 4 dras av från värdet av den egendomsom är skattepliktig i den andra avtalsslutandestaten.
6. I den mån bestämmelserna i punkterna
30 Prop. 1992/93:3
1 bis 5 verpflichtet, einen höheren als nach sei-nem Recht vorgesehenen Schuldenabzug vor-zunehmen, so gelten die genannten Absätzenur insoweit, als der andere Vertragsstaatnach seinem innerstaatlichen Recht nicht ver-pflichtet ist, die gleichen Schulden abzuzie-hen.
1-5 medför skyldighet för en avtalsslutandestat att medge avdrag för skulder i större om-fattning än vad som följer av den statens lag-stiftning, skall dessa bestämmelser endastgälla om den andra avtalsslutande staten enligtsin lagstiftning inte är skyldig att medge av-drag för skulderna i fråga.
Artikel 26
Artikel 26
Vermeidung der Doppelbesteuerung im Wohn-sitzstaat
(1) War der Erblasser, der Schenker oderein Erwerber in der Bundesrepublik Deutsch-land ansässig, so wird die Doppelbesteuerungin der Bundesrepublik Deutschland wie folgtbeseitigt:
a) War der Erblasser im Zeitpunkt seinesTodes oder der Schenker im Zeitpunktder Ausfiihrung der Schenkung in derBundesrepublik Deutschland ansässig,so rechnet die BundesrepublikDeutschland nach MaBgabe der Vor-schriften des deutschen Rechts iiber dieAnrechnung ausländischer Steuern aufihre Steuer die Steuer an, die in Schwe-den fiir das Vermögen gezahlt wird, dasnach Artikel 24 Absätze 1 und 2 inSchweden besteuert werden kann.
b) War im Zeitpunkt des Todes des Erblas-sers oder der Schenkung ein Erwerberin der Bundesrepublik Deutschland an-sässig, so kann die BundesrepublikDeutschland den Erwerb dieser Personnach den Bestimmungen des deutschenRechts besteuern. Sie rechnet abernach MaBgabe der Vorschriften desdeutschen Rechts iiber die Anrechnungausländischer Steuern auf ihre Steuerdie Steuer an, die in Schweden fiir allesVermögen gezahlt wird, das nicht nachArtikel 24 Absätze 1 und 2 in der Bun-desrepublik Deutschland besteuertwerden kann.
Der anzurechnende Betrag darf jedoch denTeil der vor der Anrechnung ermitteltendeutschen Steuern nicht iibersteigen, der aufdas Vermögen entfällt, fiir das die Anrech-nung zu gewähren ist.
Undvikande av dubbelbeskattning i hemviststa-ten
1. Om en arvlåtare eller gåvogivare eller enarv- eller gåvotagare hade hemvist i Förbunds-republiken Tyskland, undviks dubbelbeskatt-ning i Förbundsrepubliken Tyskland på föl-jande sätt:
a) Om arvlåtaren vid sin död eller givarenvid gåvotillfället hade hemvist i För-bundsrepubliken Tyskland, avräknarFörbundsrepubliken Tyskland, enligtbestämmelserna i tysk lagstiftning omavräkning av utländsk skatt, från sinskatt den skatt som har erlagts i Sverigeför sådan egendom som enligt bestäm-melserna i artikel 24 punkterna 1 och 2får beskattas i Sverige.
b) Om arv- eller gåvotagare vid arvlåta-rens död eller vid gåvotillfället hadehemvist i Förbundsrepubliken Tysk-land, får Förbundsrepubliken Tysklandbeskatta sådan persons förvärv enligtbestämmelserna i tysk lagstiftning. För-bundsrepubliken Tyskland skall emel-lertid, enligt bestämmelserna i tysk lag-stiftning om avräkning av utländskskatt, från sin skatt avräkna den skattsom erlagts i Sverige för all egendomsom inte enligt bestämmelserna i artikel24 punkterna 1 och 2 får beskattas i För-bundsrepubliken Tyskland.
Avräkningsbeloppet får dock inte överstigaden del av den tyska skatten, beräknad föreavräkningen, som belöper på den egendom förvilken avräkning skall medges.
31 Prop. 1992/93:3
(2) War der Erblasser oder der Schenker inSchweden ansässig, so wird die Doppelbesteu-erung in Schweden wie folgt beseitigt:
a) War der Erblasser im Zeitpunkt seinesTodes oder der Schenker im Zeitpunktder Ausfiihrung der Schenkung inSchweden ansässig, so rechnet Schwe-den auf die nach seinem Recht festge-setzte Steuer den Betrag an, der denSteuern entspricht, die in der Bundesre-publik Deutschland fiir das Vermögengezahlt werden, das nach Artikel 24Absätze 1 und 2 in der BundesrepublikDeutschland besteuert werden kann.
b) War im Zeitpunkt des Todes des Erblas-sers oder der Schenkung ein Erwerbernach schwedischem Recht in Schwedenansässig, und nicht gleichzeitig nachdeutschem Recht in der Bundesre-publik Deutschland ansässig, so kannSchweden den Erwerb dieser Personnach den Bestimmungen des schwedi-schen Rechts besteuern. Es rechnetaber auf die schwedische Steuer dieSteuer an, die in der BundesrepublikDeutschland fiir alles Vermögen gezahltwird, das nicht nach Artikel 24 Absätze1 und 2 in Schweden besteuert werdenkann.
Der anzurechnende Betrag darf jedoch denTeil der vor der Anrechnung ermitteltenschwedischen Steuer nicht ubersteigen, derauf das Vermögen entfällt, fiir das die Anrech-nung zu gewähren ist.
2. Om en arvlåtare eller gåvogivare hadehemvist i Sverige, undviks dubbelbeskattningi Sverige på följande sätt:
a) Om arvlåtaren vid sin död eller givarenvid gåvotillfället hade hemvist i Sverige,avräknar Sverige från den enligt svensklagstiftning fastställda skatten ett be-lopp motsvarande den skatt som erlagtsi Förbundsrepubliken Tyskland för så-dan egendom som enligt artikel 24punkterna 1 och 2 får beskattas i För-bundsrepubliken Tyskland.
b) Om arv- eller gåvotagare vid arvlåta-rens död eller vid gåvotillfället hadehemvist i Sverige enligt svensk rätt, ochinte samtidigt hade hemvist i Förbunds-republiken Tyskland enligt tysk rätt, fårSverige beskatta sådan persons förvärvenligt bestämmelserna i svensk lagstift-ning. Sverige skall emellertid från denenligt svensk lagstiftning fastställdaskatten avräkna den skatt som erlagts iFörbundsrepubliken Tyskland på allegendom som enligt bestämmelserna iartikel 24 punkterna 1 och 2 inte får be-skattas i Sverige.
Avräkningsbeloppet får dock inte överstigaden del av den svenska skatten, beräknad föreavräkningen, som belöper på den egendom förvilken avräkning skall medges.
Artikel 27
Funf-Jahres-Regel
(1) War der Erblasser im Zeitpunkt seinesTodes oder der Schenker im Zeitpunkt derSchenkung
a) Staatsangehöriger eines Vertragsstaats,ohne gleichzeitig Staatsangehöriger desanderen Vertragsstaats zu sein, und
b) wird er in dem erstgenannten Staatnach dessen Steurrecht wie eine dortansässige Person besteuert und
Artikel 27
Femårsregel
1. Om arvlåtaren vid sin död eller givarenvid gåvotillfället
a) var medborgare i en avtalsslutande statutan att samtidigt vara medborgare iden andra avtalsslutande staten, och
b) beskattas i den förstnämnda staten en-ligt dess skattelagstiftning på sammasätt som en person med hemvist där,samt
32 Prop. 1992/93:3
c) war er in dem anderen Vertragsstaataufgrund des Artikels 4 Absatz 1Buchstabe b fiir die Dauer von nichtmehr als fiinf Jahren ansässig gewesen,so gilt er abweichend von Artikel 4 als in demVertragsstaat ansässig, dessen Staatsangehöri-ger er war.
(2) Absatz 1 gilt ensprechend fiir die Be-steuerung eines Erben oder Beschenkten,wenn er in seiner Person im Zeitpunkt desErbfalls oder der Schenkung die Voraussetz-ungen nach Absatz 1 erfiillt.
c) inte enligt bestämmelserna i artikel 4punkt 1 b haft hemvist i den andra av-talsslutande staten under en tid av merän fem år,
anses han, med avvikelse från bestämmelsernai artikel 4, ha hemvist i den avtalsslutande statdär han var medborgare.
2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas påmotsvarande sätt vid beskattningen av arvta-gare eller gåvomottagare, om denne själv vidarvfallet eller gåvotillfället uppfyller förutsätt-ningarna enligt bestämmelserna i punkt 1.
Artikel 28
Steuerbefreite Organisationen
(1) Eine deutsche Körperschaft oder Orga-nisation, die ausschlieBlich religiöse, mildtä-tige, wissenschaftliche, erzieherische oder öf-fentliche Zwecke verfolgt, ist fiir Zwecke derNachlaB-, Erbschaft- und Schenkungsteuern(Artikel 2 Absatz 1 Buchstabe b) in Schwedensteuerbefreit, wenn und soweit sie
a) in der Bundesrepublik Deutschlandsteuerbefreit ist und
b) in Schweden steuerbefreit wäre, sofernsie dort organisiert worden und aus-schlieBlich dort tätig wäre.
(2) Eine schwedische Körperschaft oder Or-ganisation, die ausschlieBlich religiöse, mildtä-tige, wissenschaftliche, erzieherische oder öf-fentliche Zwecke verfolgt, ist fiir Zwecke derNachlaB-, Erbschaft- und Schenkungsteuern(Artikel 2 Absatz 1 Buchstabe b) in der Bun-desrepublik Deutschland steuerbefreit, wennund soweit sie
a) in Schweden steuerbefreit ist und
b) in der Bundesrepublik Deutschlandsteuerbefreit wäre, sofern sie dort orga-nisiert worden und ausslichlieBlich dorttätig wäre.
Artikel 28
Skattebefriade organisationer
1. En tysk sammanslutning eller organisa-tion, som uteslutande tjänar religiöst, välgö-rande, vetenskapligt, fostrande eller offentligtändamål, är, såvitt avser kvarlåtenskaps-,arvs- och gåvoskatt (artikel 2 punkt 1 b), un-dantagen från beskattning i Sverige om och iden mån den
a) är undantagen från beskattning i För-bundsrepubliken Tyskland och
b) skulle ha varit undantagen från beskatt-ning i Sverige om den hade varit bildadoch uteslutande verksam där.
2. En svensk sammanslutning eller ensvensk organisation, som uteslutande tjänarreligiöst, välgörande, vetenskapligt, fostrandeeller offentligt ändamål, är, såvitt avser kvarlå-tenskaps-, arvs- och gåvoskatt (artikel 2 punkt1 b), undantagen från beskattning i Förbunds-republiken Tyskland om och i den mån den
a) är undantagen från beskattning i Sve-rige och
b) skulle ha varit undantagen från beskatt-ning i Förbundsrepubliken Tyskland omden hade varit bildad och uteslutandeverksam där.
3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 3
Abschnitt IVBeistand in Steuersachen
Artikel 29
Allgemeine Regeln
(1) Die zuständigen Behörden der Ver-tragsstaaten leisten sich gegenseitig Beistand
a) durch den Austausch von Auskiinften,
b) durch die Unterstiitzung bei der Bei-treibung, einschlieBlich Sicherungs-maBnahmen, und
c) bei der Bekanntgabe von Schrift-stiicken.
(2) Gegenstand des Beistands sind auchFeststellungen und andere MaBnahmen zu-gunsten des Steuerpflichtigen sowie zur Ver-meidung der Doppelbesteuerung. Dies giltinsbesondere bei zeitlich abgestimmten MaB-nahmen der Steuerverwaltungen. Kann sichaus BeistandsmaBnahmen eine Doppelbesteu-erung ergeben, so ist sie im Rahmen des Arti-kels 40 einverständlich zu beseitigen.
(3) Finanzgerichte oder andere Stellen, diein den Vertragsstaaten richterliche Aufgabenbei den Steuern im Sinne des Artikels 2 Absatz1 Buchstabe c des Abkommens wahrnehmen,können sich unter Beachtung der Regelungenihres nationalen Rechts auf Ersuchen und un-ter Vermittlung der zuständigen Behördennach MaBgabe dieses Abkommens Beistandleisten. Andere Bestimmungen, nach denensich diese Stellen Beistand leisten können,bleiben unberiihrt.
(4) Dieses Abkommen läBt die Anwendungdes Europäischen Ubereinkommens vom 20.April 1959 iiber die Rechtshilfe in StrafsacheneinschlieBlich des Zusatzprotokolls vom 17.März 1978 und der zwischen den Vertragsstaa-ten hierzu bestehenden bilateralen Vereinba-rungen unberiihrt.
(5) Die iiblichen bei der Gewährung desBeistands entstehenden Kosten gehen zu Las-ten des ersuchten Staates. AuBergewöhnlichebei der Gewährung des Beistands enstehendeKosten gehen zu Lasten des ersuchenden Staa-tes.
Kapitel IV
Handräckning i skatteärenden
Artikel 29
Allmänna bestämmelser
1. De behöriga myndigheterna i de avtals-slutande staterna biträder varandra ömsesidigtmed handräckning genom
a) utbyte av upplysningar,
b) bistånd vid indrivning, vari inbegripssäkringsåtgärder, och
c) delgivning av handlingar.
2. Syftet med handräckning är att åstad-komma en korrekt taxering och att vidta andraåtgärder till förmån för de skattskyldiga samtatt söka undvika dubbelbeskattning. Dettagäller särskilt vid tidsmässigt samordnade åt-gärder från skattemyndigheternas sida. Harvidtagna handräckningsåtgärder resulterat idubbelbeskattning skall denna undanröjas ge-nom samråd inom ramen för artikel 40.
3. Skattedomstolar och andra myndigheter,som i de avtalsslutande staterna handläggerrättsfrågor rörande sådana skatter som avses iartikel 2 punkt 1 c, skall, med beaktande avbestämmelserna i respektive stats interna lag-stiftning, på begäran och genom medverkan avde därtill behöriga myndigheterna lämna var-andra bistånd i enlighet med bestämmelsernai detta avtal. Andra bestämmelser enligt vilkadessa myndigheter kan lämna bistånd påver-kas inte av dessa bestämmelser.
4. Detta avtal påverkar inte tillämpningenav den europeiska konventionen av den 20april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål in-begripet tilläggsprotokollet av den 17 mars1978 eller de bilaterala överenskommelsersom i anslutning härtill gäller mellan de avtals-slutande staterna.
5. Sedvanliga kostnader för bistånd medhandräckning betalas av den anmodade sta-ten. Kostnader därutöver åligger det den ansö-kande staten att betala.
34 Prop. 1992/93:3
Artikel 30
Auskunft auf besonderes Ersuchen
Auf Ersuchen der zuständigen Behörde deseinen Vertragsstaats erteilt die zuständige Be-hörde des ersuchten Staates dem ersuchendenStaat Auskiinfte, die in diesem Staat fiir diezutreffende Festsetzung der Steuern erheblichsein können.
Artikel 31
Auskunft ohne besonderes Ersuchen
(1) Die zuständige Behörde des einen Ver-tragsstaats kann der zuständigen Behörde desanderen Vertragsstaats die in Artikel 30 be-zeichneten Auskiinfte ohne vorheriges Ersu-chen erteilen, wenn Griinde fiir die Vermu-tung bestehen, daB
a) Steuern im anderen Staat verkurzt wor-den sind oder verkurzt werden könn-ten;
b) zum Zwecke der Steuerumgehung Ge-schäftsbeziehungen uber Drittstaatengeleitet worden sind;
c) insgesamt eine niedrigere Steuerbe-lastung dadurch eintreten kann, daBGewinne zwischen nahestehenden Per-sonen nicht wie zwischen nicht naheste-henden Personen abgegrenzt werden;
d) ein Sachverhalt, aufgrund dessen eineSteuerermäBigung oder Steuerbefrei-ung gewährt worden ist, fur den Steuer-pflichtigen zu einer Besteuerung oderSteuererhöhung im anderen Staat fuh-ren könnte;
e) ein im Zusammenhang mit der Aus-kunftserteilung des anderen Staates er-mittelter Sachverhalt fiir die zutref-fende Festsetzung der Steuern in die-sem Staat erheblich ist.
(2) Die zuständigen Behörden der Ver-tragsstaaten können sich auf der Grundlageder Gegenseitigkeit und nach MaBgabe ihresinnerstaatlichen Rechts auch ohne besonderesErsuchen Auskiinfte uber gleichartige Sach-verhalte erteilen, die
Artikel 30
Upplysningar efter särskild framställning
Efter framställning av den behöriga myndig-heten i en avtalsslutande stat lämnar den be-höriga myndigheten i den anmodade staten tillden förstnämnda staten upplysningar somdenna stat kan använda vid fastställandet aven korrekt taxering.
Artikel 31
Upplysningar utan särskild framställning
1. Sådana upplysningar som angivits i artikel30 som den behöriga myndigheten i en avtals-slutande stat har kännedom om kan myndig-heten utan föregående framställning meddeladen behöriga myndigheten i den andra avtals-slutande staten i fall då det finns anledning attanta att
a) skatt har påförts eller skulle kunna på-föras med för lågt belopp i den andrastaten,
b) affärstransaktioner sker via tredje stat isyfte att undgå skatt,
c) en lägre sammanlagd skattebelastningkan uppkomma genom att vinst intefördelas mellan närstående på sätt sommellan icke närstående,
d) en skattskyldig får sådan nedsättning el-ler befrielse från skatt i den ena statensom bör föranleda att skatt påförs ellerpåförs med högre belopp i den andrastaten,
e) upplysningar som den har erhållit frånden behöriga myndigheten i den andraavtalsslutande staten har bidragit till attklarlägga omständigheter som kantjäna till ledning för fastställandet avskatt i denna andra stat.
2. De behöriga myndigheterna i de avtals-slutande staterna kan också utan särskildframställning - under förutsättning av ömsesi-dighet och i enlighet med de möjligheter tilldetta som följer av intern lagstiftning - utbytaupplysningar angående likartade sakförhållan-den, avseende
35 Prop. 1992/93:3
a) die Uberlassung ausländischer Arbeit-nehmer und Gestaltungen zur Umge-hung von Rechtsvorschriften des ertei-lenden Staates auf diesem Gebiet oder
b) Einkunfte nicht im erteilenden Staatansässiger Personen, die durch Anga-ben im Steuerentlastungsverfahren be-kannt werden, oder
c) Vergutungen der Vorsteuerbeträge inbesonderen Verfahren fur nicht im er-teilenden Staate ansässige Steurpflich-tige
betreffen, um sicherzustellen, daB Steuernnicht verkurzt oder Steuersstattungen undSteuervergiitungen nicht zu Unrecht gewährtwerden.
a) uthyrning av utländsk arbetskraft ochåtgärder för att kringgå rättsföreskrifteri den uppgiftslämnande staten inomdetta område, eller
b) i den uppgiftslämnande staten icke bo-satta personers inkomster, vilka blirkända genom uppgifter som lämnas isamband med förfarande vid nedsätt-ning av skatt, eller
c) gottgörelse av överskjutande prelimi-när skatt vid speciella förfaranden för iden uppgiftslämnande staten icke bo-satta personer
för att säkerställa att skatt inte sätts ned, åter-betalas eller gottgöres på oriktiga grunder.
Artikel 32
Artikel 32
Beitreibung steuerlicher Anspruche
(1) Auf Ersuchen der zuständigen Behördedes einen Vertragsstaats fiihrt der ersuchteStaat vorbehaltlich des Absatzes 5 und des Ar-tikels 33 die Beitreibung der steuerlichenAnspruche des erstgenannten Staates durch,als handele es sich um seine eigenen steuerli-chen Anspruche.
(2) Absatz 1 gilt nur fiir steuerliche Anspru-che, die Gegenstand eines im ersuchendenStaat gultigen Vollstreckungstitels sind und dienicht angefochten sind.
(3) Bei steuerlichen Anspriichen im Zusam-menhang mit einem Erblasser oder seinemNachlaB fiihrt der ersuchte Staat die Beitrei-bung derartiger Anspruche lediglich bis zurHöhe des Wertes des Nachlasses oder desjeni-gen Teiles des Vermögens durch, der auf jedenNachlaBbegiinstigten entfällt, je nachdem, obdie Anspruche aus dem NachlaB oder gegenii-ber den NachlaBbegiinstigten zu befriedigensind.
(4) Auf Ersuchen der zuständigen Behördedes einen Vertragsstaats trifft der ersuchteStaat zum Zweck der Beitreibung der Steuer-beträge SicherungsmaBnahmen, selbst wenngegen die steuerlichen Anspruche Einspruch
Indrivning av skattefordringar
1. Efter framställning av den behöriga myn-digheten i en avtalsslutande stat skall den an-modade staten, om inte bestämmelserna ipunkt 5 nedan och artikel 33 föranleder annat,vidta åtgärder för att driva in den förstnämndastatens skattefordringar på samma sätt somom de vore dess egna.
2. Bestämmelserna i punkt 1 gäller endastsådan skattefordran beträffande vilken finnsen i den ansökande staten giltig verkställig-hetstitel vilken fordran inte längre kan över-klagas.
3. Skyldigheten för den anmodade staten attge handräckning vid indrivning av skatteford-ran som avser avliden person eller dennesdödsbo är begränsad till dödsboets värde re-spektive värdet av dödsbodelägarnas andelarav dödsboet, beroende på om indrivningen avfordran skall riktas mot dödsboet eller dessdelägare.
4. Efter framställning av den behöriga myn-digheten i en avtalsslutande stat vidtar den an-modade staten åtgärder för att säkerställa in-drivningen av skattefordringar, även om dessahar överklagats eller det endast föreligger en
36 Prop. 1992/93:3
eingelegt oder lediglich ein vorläufiger oder zuSicherungszwecken ausgebrachter Vollstreck-ungstitel ausgestellt worden ist.
(5) Die steuerlichen Anspruche, bei derenBeitreibung Unterstiitzung geleistet wird, ge-nieBen in dem ersuchten Staat kein Recht aufbevorzugte Befriedigung, das fiir steuerlicheAnspruche dieses Staates besonders gewährtwird.
(6) Der ersuchte Staat kann einem Zah-lungsaufschub oder Ratenzahlungen zustim-men, wenn sein Recht oder seine Verwal-tungspraxis dies in ähnlichen Fällen zuläBt; erunterrichtet den ersuchenden Staat hieriiber.
(7) Dem Ersuchen sind beizufugen:
a) eine Erklärung, daB der Anspruch eineunter das Abkommen fallende Steuerbetrifft und daB er im Falle eines Bei-treibungsersuchens nicht mehr ange-fochten werden kann;
b) soweit erforderlich eine amtliche Aus-fertigung des im ersuchenden Staat giil-tigen Vollstreckungstitels; und
c) die anderen fur die Beitreibung oderdie SicherungsmaBnahmen erforderli-chen Schriftstiicke.
(8) Der im ersuchenden Staat gultigeVollstreckungstitel wird, soweit erforderlich,gemäB den im ersuchten Staat geltenden Be-stimmungen nach Eingang des Ersuchens sobald wie möglich anerkannt, ergänzt oderdurch einen Vollstreckungstitel des ersuchtenStaates ersetzt.
interimistisk eller för säkringsåtgärder gäl-lande verkställighetstitel.
5. Skattefordran för vilken handräckningför indrivning lämnas åtnjuter inte i den anmo-dade staten sådan särskild förmånsrätt somkan tillkomma denna stats egna skatteford-ringar.
6. Den anmodade staten får bevilja anståndmed betalningen eller medge att denna skerenligt avbetalningsplan, när detta är tillåtet förliknande fall enligt lagstiftning eller administ-rativ praxis i denna stat. När så sker skall denansökande staten underrättas om detta.
7. Till framställning om handräckning skallfogas:
a) en försäkran att skattefordran gällerskatt som omfattas av avtalet och, i detfall framställningen avser indrivning, enförsäkran att skattefordran inte längrekan komma att överklagas,
b) när så behövs, en officiell kopia av deni den ansökande staten giltiga verkstäl-lighetstiteln, och
c) de övriga handlingar som behövs för in-drivning eller säkringsåtgärder.
8. En verkställighetstitel som är giltig i denansökande staten skall om så erfordras snarastmöjligt efter det att framställningen har in-kommit godkännas, kompletteras eller ersät-tas med en verkställighetstitel som är giltig iden anmodade staten i enlighet med de be-stämmelser som gäller i den anmodade staten.
Artikel 33
Verjährungsfristen
(1) Fiir Fragen im Zusammenhang mit Ver-jährungsfristen bei steuerlichen Anspriichenist ausschlieBlich das Recht des ersuchendenStaates maBgebend. Das Ersuchen um Bei-treibung enthält Angaben iiber die fiir diesteuerlichen Anspriiche geltenden Verjähr-ungsfristen.
(2) BeitreibungsmaBnahmen, die vom er-suchten Staat aufgrund eines Ersuchens
Artikel 33
Preskription
1. Frågor om preskription av skattekrav av-göres uteslutande med tillämpning av gällanderätt i den ansökande staten. Framställning omindrivning skall innehålla uppgift om när skat-tefordran preskriberas.
2. Indrivningsåtgärder, som sker i den an-modade staten efter framställning och som en-
37 Prop. 1992/93:3
durchgefiihrt werden und die nach dem Rechtdieses Staates die Verjährungsfrist hemmenoder unterbrechen wiirden, haben nach demRecht des ersuchenden Staates dieselbe Wir-kung. Der ersuchte Staat unterrichtet den er-suchenden Staat iiber die zu diesem Zweck ge-troffenen MaBnahmen.
ligt lagstiftningen i denna stat uppskjuter elleravbryter preskription, skall ha samma verkani den ansökande staten. Den anmodade statenunderrättar den ansökande staten om åtgärdersom vidtas för detta ändamål.
Artikel 34
Rechtsbehelf
(1) Ein Rechtsbehelf gegen die vom ersuch-ten Staat augfrund des Artikels 32 ergriffenenMaBnahmen ist nur bei den nach innerstaatli-chem Recht zuständigen Behörden diesesStaates einzulegen.
(2) Ein Rechtsbehelf gegen die vom ersu-chenden Staat ergriffenen MaBnahmen, derdas Bestehen oder die Höhe des Steuer-anspruchs oder den Vollstreckungstitel be-trifft, ist nur bei den nach innerstaatlichemRecht zuständigen Behörden dieses Staateseinzulegen. Der ersuchende Staat unterrichtetden ersuchten Staat unverziiglich davon, daBein Rechtsbehelf eingelegt worden ist. NachEingang der Mitteilung setzt der ersuchteStaat das Beitreibungsverfahren aus, bis dieEntscheidung der zuständigen Behörde vor-liegt. Der ersuchte Staat kann jedoch, wenn ervom ersuchenden Staat darum gebeten wird,SicherungsmaBnahmen zur Gewährleistungder Beitreibung treffen. Jeder Beteiligte kanndem ersuchten Staat ebenfalls mitteilen, wennein Rechtsbehelf eingelegt worden ist. NachEingang der Mitteilung konsultiert der er-suchte Staat gegebenenfalls den ersuchendenStaat.
(3) Sobald eine endgultige Entscheidung zudem Rechtsbehelf ergangen ist, unterrichtetder ersuchende oder der ersuchte Staat denanderen Staat iiber die Entscheidung und ihreAuswirkungen auf das Beistandsersuchen.Die beiden Staaten werden gegebenenfallsdaruber beraten, ob das Beistandsersuchenaufrechterhalten wird.
Artikel 34
Rättsliga åtgärder
1. Överklaganden i fråga om åtgärder somden anmodade staten har vidtagit enligt artikel32 får ske endast hos den myndighet i dennastat som enligt den statens interna rättsordninghar att handlägga sådana frågor.
2. Överklaganden i fråga om åtgärder somden ansökande staten har vidtagit, vilka avserförekomsten av skattefordran eller dess stor-lek eller verkställighetstitel, får ske endast hosden myndighet i denna stat som enligt den sta-tens interna rättsordning har att handlägga så-dana frågor. Sker sådana överklaganden skallden ansökande staten ofördröjligen under-rätta den anmodade staten, som skall upp-skjuta åtgärderna till dess att beslut i ärendetmeddelats av den aktuella myndigheten. Denanmodade staten kan dock på begäran av denansökande staten vidta säkringsåtgärder föratt säkerställa indrivningen. Även den som sa-ken angår kan meddela den anmodade statenatt rättsliga åtgärder har vidtagits. Sedan så-dan underrättelse har inkommit, skall den an-modade staten, när detta behövs, rådgöra medden ansökande staten.
3. Så snart ett överklagat ärende har slutligtavgjorts, skall den ansökande staten eller denanmodade staten underrätta den andra statenom avgörandet och dess konsekvenser förhandräckningsframställningen. Båda staternaskall när anledning därtill föreligger samrådaför att avgöra om ansökan om bistånd skall ståkvar.
38 Prop. 1992/93:3
Artikel 35
Bekanntgabe von Schriftstucken
(1) Jeder Vertragsstaat kann einer Personim Gebiet des anderen Vertragsstaats Schrift-stiicke durch die Post unmittelbar zusenden.
(2) Auf Ersuchen stellt der ersuchte Staatdem Empfänger die Schriftstiicke einschlieB-lich gerichtlicher Entscheidungen zu, die ausdem ersuchenden Staat stammen und eine un-ter das Abkommen fallende Steuer betreffen.
(3) Der ersuchte Staat stellt Schriftstiicke zu
a) in einer Form, die sein Recht fiir dieZustellung im wesentlichen ähnlicherSchriftstiicke vorschreibt;
b) soweit möglich in einer besonderenvom ersuchenden Staat gewiinschtenForm oder einer dieser am nächstenkommenden Form, die das Recht desersuchten Staates vorsieht.
(4) Dieses Abkommen ist nicht so auszule-gen, als bewirke es die Nichtigkeit einer durcheinen Vertragsstaat in Ubereinstimmung mitseinen Rechtsvorschriften vorgenommenenZustellung, wenn sie im Gegensatz zu den Be-stimmungen dieses Artikels steht.
Artikel 35
Delgivning av handlingar
1. Vardera avtalsslutande staten får sändahandlingar direkt per post till en person i denandra avtalsslutande staten.
2. Efter framställning skall den anmodadestaten delge adressaten sådana handlingar,rättsliga avgöranden häri inbegripna, som här-rör från den ansökande staten och som avserskatt som omfattas av detta avtal.
3. Den anmodade staten ombesörjer delgiv-ning
a) på det sätt som föreskrivs i dess egenlagstiftning i fråga om handlingar av vä-sentligen samma slag,
b) när så kan ske, på det särskilda sätt sombegärts av den ansökande staten ellerpå det närmast liknande sätt som ärmöjligt enligt lagstiftningen i den anmo-dade staten.
4. Detta avtal medför inte att en delgivning,som en avtalsslutande stat har ombesörjt i en-lighet med sin egen lagstiftning, skall ansessakna verkan, om den sker på ett sätt som stri-der mot bestämmelserna i denna artikel.
Artikel 36
Grenzen der Verpflichtung zum Beistand
(1) Auskiinfte, vorbehaltlich des Artikels33,
a) sind nicht zu erteilen
aa) wenn die dazu dienende Amts-handlung in einem Besteuerungs-verhfahren nach dem Recht einesStaates nicht vorgenommen wer-den könnte oder einer allgemeinenVerwaltungsanweisung zuwider-laufen wiirde;
bb) wenn dies bei den Steuern imSinne dieses Abkommens zu einerBesteuerung fiihren wiirde, diediesem Abkommen widerspricht;
cc) wenn dies die öffentliche Ordnungbeeinträchtigt, insbesondere dieGeheimhaltung in einem der Ver-
Artikel 36
Begränsningar i skyldigheten att lämna hand-räckning
1. Om inte annat följer av artikel 33,
a) skall upplysningar inte lämnas
1) när de erforderliga tjänsteåtgär-derna inte kan vidtas i ett skatte-ärende enligt en stats rättsordningutan att en allmän föreskrift omhandläggningen åsidosätts,
2) när detta beträffande skatt somomfattas av avtalet skulle medföraen mot avtalet stridande beskatt-ning,
3) när detta skulle skada allmän ord-ning, särskilt i det fall en avtalsslu-tande stats sekretesskydd inte är
39 Prop. 1992/93:3
tragsstaaten nicht im Umfang desArtikels 37 gewährleistet ist;
dd) soweit die Gefahr besteht, daBdem Beteiligten durch die Preis-gabe eines Handels-, Industrie-,Gewerbe- oder Berufsgeheimnis-ses oder eines Geschäftsverfahrensein mit dem Zweck der Auskunfts-erteilung nicht zu vereinbarenderSchaden entsteht;
b) brauchen nicht erteilt zu werden, wenn
aa) bei einem Ersuchen AnlaB zu derAnnahme besteht, daB der ersu-chende Staat die eigenen Ermitt-lungsmöglichkeiten nicht ausge-schöpft hat, obwohl er von ihnenhätte Gebrauch machen können,ohne den Ermittlungszweck zu ge-fährden;
bb) keine Gegenseitigkeit besteht;
cc) die Auskiinfte nur mit unverhält-nismäBig groBem Aufwand erteiltwerden könnten;
dd) durch die Erteilung der Auskiinftedie Finanzbehörden eines Staatesdie Erfiillung ihrer eigenen Aufga-ben ernstlich gefährden wiirden.
(2) In den anderen Fällen der Beistands-leistung gilt Absatz 1 entsprechend.
(3) Betrifft eine Beistandshandlung einenSachverhalt, der in den Bestimmungen derAbschnitte II, III und IV geregelt ist, so kannsie von einer vorherigen Einigung iiber einbindendes Schiedsverfahren im Sinne des Ar-tikels 41 Absatz 5 Satz 2 abhängig gemachtwerden.
Artikel 37
Geheimhaltung
(1) Die Auskiinfte, die ein Vertragsstaatnach diesem Abkommen erhalten hat, sindebenso wie Kenntnisse des Staates aufgrundseines innerstaatlichen Rechts oder nach denstrengeren Vorschriften des die Auskiinfte er-teilenden Staates geheimzuhalten.
tillförlitligt i den utsträckning somföreskrivs i artikel 37,
4) om risk föreligger att den som be-rörs genom att affärs-, industri-,handels- eller yrkeshemlighet elleri näringsverksamhet använt förfa-rande röjs skulle åsamkas skadasom inte är rimlig med hänsyn tilluppgiftslämnandets syfte;
b) föreligger inte skyldighet att lämna upp-lysningar
1) om en framställning som ger an-ledning att anta, att den ansö-kande staten inte prövat alla demöjligheter som står till dess förfo-gande fastän detta hade varit möj-ligt utan att äventyra syftet med ef-terforskningen,
2) om det inte föreligger ömsesidig-het,
3) i de fall den anmodade staten en-dast med oproportionerligt storainsatser kan lämna upplysning-arna,
4) i de fall skattemyndigheterna i enstat genom att lämna upplysning-arna i fråga skulle allvarligt även-tyra sina egna åligganden.
2. Vid annat bistånd med handräckningskall punkt 1 äga motsvarande tillämpning.
3. Om handräckningsåtgärd avser omstän-dighet som regleras av bestämmelserna i kapit-len II, III och IV, kan åtgärder göras beroendeav att enighet nåtts om ett bindande skilje-domsförfarande enligt artikel 41, punkt 5,andra meningen.
Artikel 37
Sekretess
1. Upplysningar som en avtalsslutande staterhållit enligt detta avtal skall behandlas så-som hemliga på samma sätt som upplysningarsom erhållits i den staten enligt dess internalagstiftning eller i enlighet med sekretessbe-stämmelserna i den stat som lämnar upplys-ningarna, om dessa bestämmelser är mer re-striktiva.
40 Prop. 1992/93:3
(2) Diese Auskiinfte durfen nur fiir Zweckeder Steuerfestsetzung, der Uberpriifung derSteuerfestsetzung durch die Aufsichtsbehör-den oder der Rechnungspriifung verwendetwerden und nur solchen Personen offenbartwerden, die mit diesen Aufgaben unmittelbarbefaBt sind. Dies gilt auch, wenn nach dem in-nerstaatlichen Recht des empfangenden odererteilenden Staates eine weitergehende Ver-wendung oder Offenbarung zugelassen ist, essei denn, die zuständige Behörde des jeweilsanderen Staates stimmt zu. Die Auskiinftedurfen auch in einem gerichtlichen Verfahrenoder in einem Straf- oder BuBgeldverfahrenfiir Zwecke dieser Verfahren unmittelbar andiesen Verfahren beteiligten Personen offen-bart werden, wenn diese Verfahren im Zusam-menhang mit der Steuerfestseztung oder derUberpriifung der Steuerfestsetzung stehen.Sie diirfen in öffentlichen Gerichtsverhand-lungen oder bei der öffentlichen Verkiindi-gung von Urteilen nur bekanntgegeben wer-den, wenn die zuständige Behörde des dieAuskiinfte erteilenden Staates keine Einwen-dungen erhebt.
Entsprechendes gilt in den anderen Fällender Beistandsleistung.
(3) Die von einem Vertragsstaat dem ande-ren Vertragsstaat erteilten Auskiinfte könnenvon diesem nach vorheriger Genehmigungdurch die zuständige Behörde des erstgenann-ten Staates an einen Drittstaat iibermitteltwerden, wenn dort derselbe Geheimhaltungs-schutz gewährleistet ist.
(4) Die Vertragsstaaten weisen durch ge-eignete Aufdrucke auf den besonderen Ge-heimhaltungsschutz hin.
Abschnitt V
Schutz des Steuerpflichtigen und Verständi-gung
Artikel 38
Verbot der Diskriminierung
(1) Staatsangehörige eines Vertragsstaatsdiirfen im anderen Vertragsstaat keiner Be-steuerung oder damit zusammenhängendenVerpflichtungen unterworfen werden, die an-ders oder belastender sind als die Besteuerung
2. Upplysningarna får endast användas försådana ändamål som fastställande av skatt,prövning som överordnad myndighet företarav påförd skatt eller revision och endast yppasför sådana personer som direkt handläggerdessa uppgifter. Detta gäller också om den statsom mottagit uppgifterna eller den stat somlämnat uppgifterna enligt dess interna rätt haren mer vidsträckt rätt att använda eller offent-liggöra upplysningar såvida inte de behörigamyndigheterna i den andra staten vid varje till-fälle ger tillåtelse. Upplysningar av betydelseför förfarandet eller processen får också ome-delbart offentliggöras för berörda personer iett rättsligt förfarande eller i en brottmålspro-cess eller i ett förfarande för att förelägga vite,om förfarandet eller processen har sambandmed fastställandet av skatt eller prövning avsådant fastställande. De får offentliggöras i of-fentliga förhandlingar inför domstol eller vidoffentliggörandet av domar endast om de be-höriga myndigheterna i den uppgiftslämnandestaten inte invänder däremot.
Vid annat bistånd med handräckning skallmotsvarande gälla.
3. Upplysningar som en avtalsslutande stathar lämnat till den andra avtalsslutande statenfår av den senare överlämnas till en tredje statunder förutsättning att den behöriga myndig-heten i den förstnämnda staten i förväg sam-tycker därtill samt att uppgifterna ges sammasekretesskydd i denna tredje stat.
4. De avtalsslutande staterna skall genomlämplig påstämpling ange det särskilda sekre-tesskyddet.
Kapitel V
Skydd för den skattskyldige och ömsesidigöverenskommelse
Artikel 38
Förbud mot diskriminering
1. Medborgare i en avtalsslutande stat skallinte i den andra avtalsslutande staten bli före-mål för beskattning eller därmed samman-hängande krav som är av annat slag eller mertyngande än den beskattning och därmed sam-
41 Prop. 1992/93:3
und die damit zusammenhängenden Ver-pflichtungen, denen Staatsangehörige des an-deren Staates unter gleichen Verhältnissen un-terworfen sind oder unterworfen werden kön-nen. Diese Bestimmung gilt ungeachtet desArtikels 2 Absatz 4 auch fiir Personen, die inkeinem Vertragsstaat ansässig sind.
(2) Die Besteuerung einer Betriebsstätte,die ein Unternehmen eines Vertragsstaats imanderen Vertragsstaat hat, darf im anderenStaat nicht ungunstiger sein als die Besteuer-ung von Unternehmen des anderen Staates,die die gleiche Tätigkeit ausiiben. Diese Be-stimmung ist nicht so auszulegen, als ver-pflichte sie einen Vertragsstaat, den im ande-ren Vertragsstaat ansässigen Personen Steuer-freibeträge, -vergiinstigungen und -ermäBi-gungen zu gewähren, die er seinen ansässigenPersonen gewährt.
(3) Sofern nicht Artikel 9 Absatz 1, Artikel11 Absatz 4 oder Artikel 12 Absatz 4 anzuwen-den ist, sind Zinsen, Lizenzgebuhren und an-dere Entgelte, die ein Unternehmen einesVertragsstaats an eine im anderen Ver-tragsstaat ansässige Person zahlt, bei der Er-mittlung der steuerpflichtigen Gewinne diesesUnternehmens unter den gleichen Bedingung-en wie Zahlungen an eine im erstgenanntenStaat ansässige Person zum Abzug zuzulassen.Dementsprechend sind Schulden, die ein Un-ternehmen eines Vertragsstaats gegenuber ei-ner im anderen Vertragsstaat ansässigen Per-son hat, bei der Ermittlung des steuerpflichti-gen Vermögens dieses Unternehmens unterden gleichen Bedingungen wie Schuldengegenuber einer im erstgenannten Staat ansäs-sigen Person zum Abzug zuzulassen.
(4) Unternehmen eines Vertragsstaats, de-ren Kapital ganz oder teilweise unmittelbaroder mittelbar einer im anderen Vertragsstaatansässigen Person oder mehreren solchen Per-sonen gehört oder ihrer Kontrolle unterliegt,durfen im erstgenannten Staat keinerBesteuerung oder damit zusammenhängendenVerpflichtung unterworfen werden, die andersoder belastender ist als die Besteuerung unddie damit zusammenhängenden Verpflicht-ungen, denen andere ähnliche Unternehmendes erstgenannten Staates unterworfen sindoder unterworfen werden können.
manhängande krav som medborgare i dennaandra stat under samma förhållanden är ellerkan bli underkastad. Utan hinder av bestäm-melserna i artikel 2 punkt 4 tillämpas dennabestämmelse även på person som inte harhemvist i någon av de avtalsslutande staterna.
2. Beskattningen av fast driftställe, somföretag i en avtalsslutande stat har i den andraavtalsslutande staten, skall i denna andra statinte vara mindre fördelaktig än beskattningenav företag i denna andra stat, som bedriververksamhet av samma slag. Denna bestäm-melse innebär inte skyldighet för en avtalsslu-tande stat att medge person med hemvist i denandra avtalsslutande staten sådant personligtavdrag vid beskattningen, sådan skattebefri-else eller skattenedsättning som medges per-son med hemvist i den egna staten.
3. Utom i de fall då bestämmelserna i arti-kel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 4 eller artikel 12punkt 4 tillämpas, är ränta, royalty och annanbetalning från företag i en avtalsslutande stattill person med hemvist i den andra avtalsslu-tande staten avdragsgilla vid bestämmandet avden beskattningsbara inkomsten för sådantföretag på samma villkor som betalning tillperson med hemvist i den förstnämnda staten.På samma sätt är skuld som företag i en avtals-slutande stat har till person med hemvist i denandra avtalsslutande staten avdragsgill vid be-stämmandet av sådant företags beskattnings-bara förmögenhet på samma villkor som skuldtill person med hemvist i den förstnämnda sta-ten.
4. Företag i en avtalsslutande stat, vars ka-pital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, di-rekt eller indirekt, av en eller flera personermed hemvist i den andra avtalsslutande staten,skall inte i den förstnämnda staten bli föremålför beskattning eller därmed sammanhäng-ande krav som är av annat slag eller mer tyng-ande än den beskattning och därmed samman-hängande krav som annat liknande företag iden förstnämnda staten är eller kan bli under-kastat.
42 Prop. 1992/93:3
(5) Dieser Artikel gilt ungeachtet des Arti-kels 2 fiir Steuern jeder Art und Bezeichnung.
Artikel 39
Konsultation
(1) Die zuständigen Behörden der Ver-tragsstaaten werden sich bemiihen, Schwierig-keiten oder Zweifel, die bei der Auslegungoder Anwendung des Abkommens im allge-meinen oder im Einzelfall entstehen, in gegen-seitigem Einvernehmen zu beseitigen. Siekönnen auch gemeinsam daruber beraten, wiein Fällen, die im Abkommen nicht behandeltsind, eine Doppelbesteuerung vermieden wer-den kann oder wie durch eine besondere Ver-einbarung Fragen geklärt werden, die im Zu-sammenhang mit den Steuern im Sinne desAbkommens stehen und die sich durch unter-schiedliche MaBstäbe der Vertragsstaaten fiirdie Besteuerungsgrundlagen oder aus anderenGrunden ergeben. Sie können sich ferner be-raten, um andere Schwierigkeiten, die sich ausUnterschieden ihrer Steuerrechte ergeben, zumildern oder zu beseitigen, und der internatio-nalen Steuerverkiirzung und -umgehung zubegegnen.
(2) Die zuständigen Behörden der Ver-tragsstaaten können im Wege der Konsulta-tion Vereinbarungen treffen, um
a) kiinftige Zweifel zu klären, fiir welcheSteuern das Abkommen nach seinemArtikel 2 Absatz 3 gilt;
b) festzulegen, wie die Begrenzungs-bestimmungen des Abkommens, insbe-sondere der Artikel 10 bis 12, durchzu-fiihren sind.
(3) Die zuständigen Behörden der Ver-tragsstaaten können gemeinsam iiber allge-meine Regelungen beraten, um auf derGrundlage des Abkommens den Anspruchder Steuerpflichtigen auf abgestimmte An-wendung des Abkommens in beiden Staatendurch gemeinsame Auslegungen oder durchbesondere Verfahren zu sichern.
5. Utan hinder av bestämmelserna i artikel2 tillämpas bestämmelserna i förevarande arti-kel på skatter av varje slag och beskaffenhet.
Artikel 39
Överläggningar
1. De behöriga myndigheterna i de avtals-slutande staterna skall genom ömsesidig över-enskommelse söka avgöra svårigheter ellertvivelsmål som uppkommer i fråga om tolk-ningen eller tillämpningen av avtalet i allmän-het eller i enskilda fall. De kan även rådgöramed varandra hur dubbelbeskattning skallundvikas i fall som inte omfattas av avtalet el-ler hur man genom särskild överenskommelseskall lösa frågor som har samband med deskatter som avses i avtalet och som uppkom-mer på grund av olikheter i de avtalsslutandestaternas principer för att bestämma beskatt-ningsunderlaget eller av andra skäl. De kan vi-dare rådgöra för att lindra eller undanröjaandra svårigheter som uppkommer på grundav olikheter i skattelagstiftningarna samt föratt bekämpa internationellt skatteundandra-gande eller internationell skatteflykt.
2. De behöriga myndigheterna i de avtals-slutande staterna kan överlägga och ingå över-enskommelser för att
a) undanröja framtida tvivel om vilkaskatter som omfattas av avtalet enligtartikel 2 punkt 3,
b) bestämma hur avtalets bestämmelserom begränsningar, särskilt de i artik-larna 10-12, skall genomföras.
3. De behöriga myndigheterna i de avtals-slutande staterna kan tillsammans rådgöra omgenerella bestämmelser för att på grundval avavtalet uppfylla de skattskyldigas anspråk påen likformig tillämpning av avtalet i båda sta-terna genom gemensam tolkning eller genomsärskilt förfarande.
43 Prop. 1992/93:3
Artikel 40
Verständigung
(1) Ist eine Person der Auffassung, daBMaBnahmen eines Vertragsstaats oder beiderVertragsstaaten fur sie zu einer Besteuerungfuhren oder fiihren werden, die diesem Ab-kommen nicht entspricht, so kann sie unbe-schadet der nach dem innerstaatlichen Rechtdieser Staaten vorgesehenen Rechtsbehelfeihren Fall der zuständigen Behörde des Ver-tragsstaats, in dem sie ansässig ist, oder, sofernihr Fall von Artikel 38 Absatz 1 erfaBt wird,der zuständigen Behörde des Vertragsstaatsunterbreiten, dessen Staatsangehöriger sie ist.
(2) Hält die zuständige Behörde die Ein-wendung fur begriindet und ist sie selbst nichtin der Lage, eine befriedigende Lösung her-beizufiihren, so wird sie sich bemiihen, denFall durch Verständigung mit der zuständigenBehörde des anderen Vertragsstaats so zu re-geln, daB eine dem Abkommen nicht entspre-chende Besteuerung vermieden wird. Die Ver-ständigungsregelung ist ungeachtet der Fristendes innerstaatlichen Rechts der Vertragsstaa-ten durchzufuhren.
(3) Die zuständigen Behörden der Ver-tragsstaaten können einander nach Artikel 39oder nach den vorstehenden Bestimmungendieses Artikels insbesondere konsultieren, umnach Möglichkeit eine Einigung daruber zu er-reichen, daB
a) Gewinn, der auf ein Unternehmen ei-nes Vertragsstaats und auf seine im an-deren Vertragsstaat gelegeneBetriebsstätte entfällt, ubereinstim-mend zugerechnet wird;
b) Gewinne verbundener Unternehmenim Sinne des Artikels 9 Absatz 1ubereinstimmend abgegrenzt werden;
c) Einkunfte, die im Quellenstaat denEinkiinften aus Anteilen an Gesell-schaften steuerlich gleichgestellt sind,im anderen Staat als Einkunfte ausAusschuttungen auf Beteiligungen anKapitalgesellschaften behandelt wer-den;
d) Schulden bei den Steuern vom Vermö-gen, von Nachlässen, Erbschaften undSchenkungen ubereinstimmend behan-delt werden.
Artikel 40
Ömsesidig överenskommelse
1. Om en person anser att en avtalsslutandestat eller båda avtalsslutande staterna vidtagitåtgärder som för honom medför eller kommeratt medföra beskattning som strider mot be-stämmelserna i detta avtal, kan han, utan attdetta påverkar hans rätt att använda sig av debesvärsmöjligheter som finns i dessa staters in-terna rättsordning, framlägga saken för denbehöriga myndigheten i den avtalsslutandestat där han har hemvist eller, om fråga är omtillämpning av artikel 38 punkt 1, i den avtals-slutande stat där han är medborgare.
2. Om den behöriga myndigheten finner in-vändningen grundad men inte själv kan få tillstånd en tillfredsställande lösning, skall myn-digheten söka lösa frågan genom ömsesidigöverenskommelse med den behöriga myndig-heten i den andra avtalsslutande staten i syfteatt undvika beskattning som strider mot avta-let. Överenskommelse som träffats genomförsutan hinder av tidsgränser i de avtalsslutandestaternas interna lagstiftning.
3. De behöriga myndigheterna i de avtals-slutande staterna kan överlägga med varandraenligt artikel 39 eller överlägga särskilt enligtföregående bestämmelser i denna artikel föratt såvitt möjligt nå enighet om
a) beräkningen av vinst som tillfaller ettföretag i en avtalsslutande stat och dessfasta driftställe i den andra avtalsslu-tande staten,
b) fördelningen av vinst mellan sådanaföretag med intressegemenskap som av-ses i artikel 9 punkt 1,
c) behandlingen av inkomst som i källsta-ten vid beskattningen jämställs med in-komst av andel i bolag och som i denandra staten anses utgöra utdelning påandelar i aktiebolag (”Kapitalgesell-schaft”),
d) behandlingen av skulder vid beskatt-ningen av förmögenhet, kvarlåtenskap,arv och gåva.
44 Artikel 41
Verfahren
(1) Die Zuständigen Behörden der Ver-tragsstaaten können zur Herbeifiihrung einerEinigung im Sinne der Artikel 39 und 40 un-mittelbar miteinander verkehren.
(2) Erscheint ein mimdlicher Meinungs-austausch fur die Herbeifiihrung der EinigungzweckmäBig, so kann ein solcher Meinungs-austausch in einer Kommission durchgefiihrtwerden, die aus Vertretern der zuständigenBehörden der Vertragsstaaten besteht.
(3) Die zuständigen Behörden können ge-meinschaftlich ein unabhängiges Gremium be-auftragen, eine gutachterliche ÄuBerung zueiner Frage abzugeben, die sie diesem Gre-mium vorlegen.
(4) Bezieht sich das Verfahren auf einenEinzelfall, so sind die Betroffenen zu hören;sie haben das Recht, eigene Anträge zu stel-len.
(5) Fiir die Beilegung völkerrechtlicherStreitigkeiten aus diesem Abkommen geltendie Bestimmungen der Kapitel I, II und IV desEuropäischen Ubereinkommens vom 29.April 1957 zur friedlichen Beilegung von Strei-tigkeiten. Die Vertragsstaaten können jedochvereinbaren, anstelle der dort vorgesehenenVerfahren ein Schiedsgericht anzurufen, des-sen Entscheidung fiir sie bindend ist. DiesesSchiedsgericht soll aus Berufsrichtern der Ver-tragsstaaten oder dritter Staaten oder interna-tionaler Organisationen bestehen. Sein Ver-fahren wird nach den fiir Schiedsverfahren in-ternational anerkannten Grundsätzen gere-gelt. Den Beteiligten ist volles rechtliches Ge-hör und das Recht zur Stellung eigener An-träge zu geben. Die Entscheidung ergeht aufder Grundlage der zwischen den Vertragsstaa-ten geltenden Verträge und des allgemeinenVölkerrechts; eine Entscheidung ex aequo etbono ist nicht zulässig. Solange eine Einigungiiber die Anrufung und Zusammensetzung desSchiedsgerichts sowie iiber dessen Verfahrens-regeln noch nicht zustande gekommen ist,bleibt es jedem der Vertragsstaaten unbenom-men, nach Satz 1 vorzugehen.
Artikel 41
Förfarande
1. De behöriga myndigheterna i de avtals-slutande staterna kan träda i direkt förbindelsemed varandra i syfte att träffa överenskom-melse i de fall som avses i artiklarna 39 och 40.
2. Om muntliga överläggningar anses un-derlätta en överenskommelse, kan sådanaöverläggningar äga rum inom en kommissionsom består av representanter för de behörigamyndigheterna i de avtalsslutande staterna.
3. De behöriga myndigheterna kan gemen-samt uppdra åt ett fristående organ att avge ettexpertutlåtande i ärende som de föreläggerdetta organ.
4. Avser detta förfarande ett enskiltärende, skall de personer som berörs av ären-det höras. Dessa har rätt att framställa egnayrkanden.
5. För att lösa folkrättsliga tvister på grundav detta avtal tillämpas bestämmelserna i kapi-tel I, II och IV i Europakonventionen den 29april 1957 om fredlig lösning av tvister. De av-talsslutande staterna kan emellertid kommaöverens om att, i stället för det i konventionenanvisade förfarandet, tillsätta en skiljenämnd,vars beslut är bindande för staterna. Sådanskiljenämnd skall vara sammansatt av yrkes-domare från de avtalsslutande staterna, fråntredje stat eller från internationella organisa-tioner. Förfarandet i nämnden regleras av deinternationellt vedertagna principer som gällerför skiljemannaförfarande. De personer somberörs av ärende i nämnden har rätt att föratalan och rätt att framställa egna yrkanden.Nämndens beslut sker på grundval av mellande avtalsslutande staterna gällande fördragoch allmän folkrätt. Beslut ”ex aequo et bono”är inte tillåtna. Så länge enighet inte nåtts omatt vädja till skiljenämnd och om dess sam-mansättning eller förfaranderegler, är varderastaten oförhindrad att förfara enligt första me-ningen.
45 Prop. 1992/93:3
Abschnitt VI
Besondere Bestimmungen
Artikel 42
Luftfahrtkonsortien
(1) Hinsichtlich des schwedisch-dänisch-norwegischen Luftfahrtkonsortiums ,,Scandi-navian Airlines System*1 gilt folgendes:
a) fiir die Gewinne des Konsortiums, seineVeräuBerungsgewinne sowie fiir Ver-mögen, die auf den schwedischen Teil-haber des Konsortiums entfallen, geltendie Bestimmungen des Artikels 8, desArtikels 13 Absatz 3 und des Artikels 22Absatz 3;
b) Vergutungen fiir unselbständige Ar-beit, die von einer in Schweden ansässi-gen Person an Bord eines im internatio-nalen Verkehr betriebenen Luftfahr-zeugs des Konsortiums ausgeiibt wird,können nur in Schweden besteuert wer-den.
(2) Die Bestimmungen des Absatzes 1 gel-ten entsprechend, falls die BundesrepublikDeutschland oder die Lufthansa AG einementsprechenden Konsortium beitreten.
Artikel 43
Abkommensanwendung in besonderen Fallen
(1) Der Wohnsitzstaat vermeidet die Dop-pelbesteuerung anstelle einer nach Artikel 23zu gewährenden Steuerbefreiung durch eineSteueranrechnung nach den Grundsätzen desgenannten Artikels,
a) wenn in den Vertragsstaaten Einkunfteoder Vermögen unterschiedlichen Ab-kommensbestimmungen zugeordnetoder verschiedenen Personen zugerech-net werden (auBer nach Artikel 9) unddieser Konflikt sich nicht durch ein Ver-fahren nach Abschnitt V regeln läBtund
aa) wenn aufgrund dieser unterschied-lichen Zuordnung oder Zurech-nung die betreffenden Einkunfteoder Vermögenswerte doppeltbesteuert wurden oder
bb) wenn aufgrund dieser unterschied-
Kapitel VI
Särskilda bestämmelser
Artikel 42
Luftfartskonsortier
1. Beträffande det svensk-dansk-norskaluftfartskonsortiet Scandinavian Airlines Sy-stem gäller följande:
a) Bestämmelserna i artikel 8, artikel 13punkt 3 och artikel 22 punkt 3 tillämpasbeträffande den rörelseinkomst, reali-sationsvinst och förmögenhet som ärhänförlig till den svenske delägaren ikonsortiet.
b) Ersättning för arbete som en personmed hemvist i Sverige utför ombord påluftfartyg i internationell trafik som till-hör konsortiet beskattas endast i Sve-rige.
2. Bestämmelserna i punkt 1 gäller i mot-svarande mån i det fall FörbundsrepublikenTyskland eller Lufthansa AG bildar ett mot-svarande konsortium.
Artikel 43
Kvalifikationskonflikter
1. Hemviststaten undviker dubbelbeskatt-ning genom avräkning enligt de principer somanges i artikel 23 i stället för att medge skatte-befrielse när
a) de avtalsslutande staterna i fråga om in-komst eller förmögenhet tillämpar sins-emellan olika bestämmelser i avtalet el-ler inkomst eller förmögenhet tillgodo-räknas olika personer, utom i fall somavses i artikel 9, och dessa olikheter itillämpningen inte kan undanröjas ge-nom ett förfarande enligt kapitel V, och
1) om de ifrågavarande inkomsternaeller förmögenhetstillgångarnablir dubbelbeskattade på grund avdessa olikheter i tillämpningen, el-ler
2) om de ifrågavarande inkomsterna
46 Prop. 1992/93:3
lichen Zuordnung oder Zurech-nung die betreffenden Einkunfteoder Vermögenswerte unbesteuertblieben oder zu niedrig besteuertwiirden, oder
b) wenn er nach gehöriger Konsultationund vorbehaltlich der Beschränkungenseines innerstaatlichen Rechts dem an-deren Vertragsstaat auf diplomatischemWeg andere Einkunfte notifiziert hat,auf die er diesen Absatz anzuwendenbeabsichtigt. Die Notifikation wird erstab dem ersten Tag des Kalenderjahrswirksam, das auf das Jahr folgt, in demdie Notifikation iibermittelt wurde undalle rechtlichen Voraussetzungen nachdem innerstaatlichen Recht des notifi-zierenden Staates fiir das Wirksamwer-den der Notifikation erfiillt sind.
(2) Dieses Abkommen ist nicht so auszule-gen, als
a) könne nach ihm die Steuerpflicht in ei-nem Vertragsstaat durch den MiB-brauch von Gestaltungsmöglichkeitendes Rechts umgängen werden;
b) hindere es die BundesrepublikDeutschland daran, ihre Steuern aufBeträge zu erheben, die nach dem Vier-ten Teil des deutschen AuBensteuerge-setzes dem Einkommen einer in derBundesrepublik Deutschland, ansässi-gen Person zuzurechnen sind;
c) hindere es Schweden daran, seine Steu-ern aufgrund von Vorschriften zu erhe-ben, die den in Buchstabe b genanntenVorschriften nach Ziel und Wirkungentsprechen.
Wenn die vorstehenden Bestimmungen zueiner Doppelbesteuerung ftihren, beraten diezuständigen Behörden gemäB Artikel 40 Ab-satz 3 iiber die Vermeidung der Doppelbesteu-erung.
(3) Im Sinne der Artikel 10 bis 12 gilt eine ineinem Vertragsstaat ansässige Person als Nut-zungsberechtigter von Dividenden, Zinsenund Lizenzgebuhren, wenn sie nach der Ge-setzgebung dieses Staates dieser Person steu-erlich zuzurechnen sind. Diese Person ist je-doch nicht Nutzungsberechtigter, wenn nachdem Recht des anderen Staates diese Ein-
eller förmögenhetstillgångarnablir obeskattade eller för lågt be-skattade på grund av dessa olikhe-ter i tillämpningen, eller
b) hemviststaten efter vederbörlig konsul-tation och med förbehåll för inskränk-ningar i sin interna rätt på diplomatiskväg har underrättat den andra avtalsslu-tande staten om andra inkomster påvilka man avser att tillämpa dettastycke. Underrättelsen får verkan frånoch med den första dagen i det kalen-derår som följer närmast efter det år dåunderrättelsen överlämnats och allarättsliga förutsättningar enligt lagstift-ningen i den underrättande staten upp-fyllts för att underrättelsen skall bliverksam.
2. Detta avtal skall inte tolkas så
a) att någon kan undgå skattskyldighet ien avtalsslutande stat genom missbrukav de möjligheter till tolkning av avtaletsom intern lagstiftning medger,
b) att det hindrar FörbundsrepublikenTyskland att ta ut skatt på belopp Sominräknas i den inkomst som person medhemvist i Förbundsrepubliken uppbär ienlighet med del fyra i den tyska ”Aus-sensteuergesetz”,
c) att det hindrar Sverige att ta ut skatt en-ligt bestämmelser med samma syfte ochverkan som de i punkt b nämnda be-stämmelserna.
I fall då dessa bestämmelser föranleder dub-belbeskattning skall de behöriga myndighe-terna enligt bestämmelserna i artikel 40 punkt3 överlägga om undvikande av dubbelbeskatt-ning.
3. En person med hemvist i en avtalsslu-tande stat skall vid tillämpningen av artiklarna10-12 anses ha rätt till utdelning, ränta ellerroyalty om han enligt lagstiftningen i dennastat är den person som i beskattningshän-seende anses ha förvärvat inkomsten. Sådanperson skall emellertid inte anses ha rätt till er-sättningen, när ersättningen enligt lagstift -
47 Prop. 1992/93:3
kiinfte steuerlich anderen Personen zuzurech-nen sind, denen die Nutzung fiir diese Ein-kiinfte zusteht und die nicht in dem erstge-nannten Staat ansässig sind.
ningen i den andra staten i beskattningshän-seende anses ha tillfallit andra personer somkunnat tillgodogöra sig inkomsten och sominte har hemvist i den förstnämnda staten.
Artikel 44
Inanspruchnahme von Ermäfiigungen undBefreiungen
(1) Werden in einem Vertragsstaat die Steu-ern von Dividenden, Zinsen, Lizenzgebuhrenoder sonstigen von einer im anderen Ver-tragsstaat ansässigen Person bezogenen Ein-kunften im Abzugsweg (an der Quelle) erho-ben, so wird das Recht des erstgenanntenStaates zur Vornahme des Steuerabzugs zudem nach seinem innerstaatlichen Recht vor-gesehenen Satz durch dieses Abkommen nichtberiihrt. Die im Abzugsweg (an der Quelle)erhobene Steuer ist jedoch auf Antrag desSteuerpflichtigen zu erstatten, wenn und so-weit sie durch das Abkommen ermäBigt wirdoder entfällt. Der Empfänger kann jedoch dieunmittelbare Anwendung des Abkommens imZeitpunkt der Zahlung beantragen, wenn dasinnerstaatliche Recht des betreffenden Staatesdies zuläBt.
(2) Die Anträge auf Erstattung mussen vordem Ende des vierten auf das Kalenderjahrder Zahlung der Dividenden, Zinsen, Lizenz-gebuhren oder anderen Einkunfte folgendenJahres eingereicht werden.
(3) Die Steuerpflichtigen mussen jedemnach Absatz 1 eingereichten Antrag eineWohnsitzbestätigung von den Steuerbehördendes Vertragsstaats beifiigen, in dem sie ansäs-sig sind.
(4) Die zuständigen Behörden können in ge-genseitigem Einvernehmen die Durchfuhrungdieses Artikels regeln und gegebenenfalls an-dere Verfahren zur Durchfuhrung der im Ab-kommen vorgesehenen SteuerermäBigungenoder -befreiungen festlegen.
Artikel 44
Villkor för skattelindring och skattebefrielse
1. Om i en avtalsslutande stat källskatt uttaspå utdelning, ränta, royalty eller annan in-komst som betalas till person med hemvist iden andra avtalsslutande staten, påverkar intebestämmelserna i detta avtal den förstnämndastatens rätt att ta ut skatt enligt den skattesatssom bestäms i denna stats interna bestämmel-ser. Den vid källan innehållna skatten skallemellertid efter ansökan av den skattskyldigeåterbetalas när och i den omfattning somnämnda skatt reduceras eller bortfaller enligtdetta avtal. Mottagaren kan likväl begära attavtalets bestämmelser om begränsning avskattskyldighet skall tillämpas direkt vid tid-punkten för inkomstens utbetalning i den månett sådant förfarande är möjligt enligt den be-rörda statens interna bestämmelser.
2. Ansökan om återbetalning av innehållenkällskatt på utdelning, ränta, royalty eller an-nan inkomst måste göras före utgången av detfjärde kalenderåret efter det år då utbetal-ningen gjordes.
3. En skattskyldig måste till varje ansökanenligt punkt 1 bifoga ett bosättningsintyg ut-färdat av skattemyndigheterna i den avtalsslu-tande stat där han har hemvist.
4. De behöriga myndigheterna kan genomömsesidig överenskommelse fastställa hur be-stämmelserna i denna artikel skall genomförassamt om hur andra skattelindringar och skatte-befrielser enligt detta avtal skall genomföras.
Artikel 45
Artikel 45
Mitglieder diplomatischer Missionen und kon-sularischer Vertretungen
(1) Dieses Abkommen beriihrt nicht die
Diplomatiska företrädare och konsulära tjäns-temän
1. Bestämmelserna i detta avtal berör inte
48 Prop. 1992/93:3
steuerlichen Vorrechte, die den Mitgliederndiplomatischer Missionen und konsularischerVertretungen sowie internationaler Organisa-tionen nach den allgemeinen Regeln des Völ-kerrechts oder aufgrund besonderer Uberein-kunfte zustehen.
(2) Soweit Einkunfte oder Vermögenswertewegen solcher Vorrechte im Empfangsstaatnicht besteuert werden, steht das Besteu-erungsrecht dem Entsendestaat zu.
(3) Ungeachtet der Vorschriften des Arti-kels 4 wird eine natiirliche Person, die Mit-glied einer diplomatischen Mission oder einerkonsularischen Vertretung ist, welche ein Ver-tragsstaat im anderen Vertragsstaat oder in ei-nem dritten Staat hat, fiir Zwecke des Abkom-mens als eine im Entsendestaat ansässige Per-son angesehen, wenn sie
a) nach dem Völkerrecht im Emp-fangsstaat mit Einkunften aus QuellenauBérhalb dieses Staates nicht besteuertwird und
b) im Entsendestaat mit ihrem Weltein-kommen denselben steuerlichen Ver-pflichtungen unterliegt wie eine dortansässige Person.
(4) Das Abkommen gilt nicht fur zwi-schenstaatliche Organisationen, ihre Organeoder Beamten sowie nicht fur Mitgliederdiplomatischer Missionen oder konsularischerVertretungen eines dritten Staates und ihnennahestehende Personen, die in einem Ver-tragsstaat anwesend sind, aber in keinem derbeiden Vertragsstaaten fur Zwecke der Steu-ern vom Einkommen und vom Vermögen wiedort ansässige Personen behandelt werden.
de privilegier vid beskattningen som enligtfolkrättens allmänna regler eller bestämmelseri särskilda överenskommelser tillkommer per-son som tillhör diplomatisk beskickning, kon-sulat eller internationell organisation.
2.1 den mån inkomst eller förmögenhetstill-gång på grund av sådana privilegier inte be-skattas i den mottagande staten, tillkommerbeskattningsrätten den sändande staten.
3. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 4anses en fysisk person, som tillhör diplomatiskbeskickning eller konsulat som en avtalsslu-tande stat har i den andra avtalsslutande stateneller i tredje stat, ha hemvist i den sändandestaten vid tillämpningen av avtalet, om
a) han enligt folkrättens allmänna reglerinte är skattskyldig i den mottagandestaten för inkomst från källa utanfördenna stat och
b) han i den sändande staten är underkas-tad samma skyldigheter i fråga om skattpå hela sin världsvida inkomst som per-son med hemvist i denna stat.
4. Avtalet tillämpas inte på mellanstatligaorganisationer, dess organ eller tjänstemänoch inte heller på en person som tillhör entredje stats diplomatiska beskickning ellerkonsulat - eller närstående till sådan person -och som vistas i en avtalsslutande stat utan atti någondera avtalsslutande staten vid beskatt-ningen för inkomst och för förmögenhet be-handlas som person med hemvist där.
Abschnitt VII
SchluBbestimmungen
Artikel 46
Inkrafttreten
(1) Dieses Abkommen bedarf der Ratifika-tion; die Ratifikationsurkunden werden sobald wie möglich in Stockholm ausgetauscht.
(2) Dieses Abkommen tritt einen Monatnach Austausch der Ratifikationsurkunden inKraft und ist anzuwenden in beiden Ver-tragsstaaten
Kapitel VII
Slutbestämmelser
Artikel 46
Ikraftträdande
1. Detta avtal skall ratificeras och ratifika-tionshandlingarna skall utväxlas i Stockholmsnarast möjligt.
2. Detta avtal träder i kraft en månad efterdet att ratifikationshandlingarna har utväxlatsoch tillämpas i båda avtalsslutande staterna
4 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 3
a) bei den Steuern vom Einkommen aufEinkommen, das in Zeiträumen ab dem1. Januar des Kalenderjahrs erzieltwird, das auf das Jahr folgt, in dem dasAbkommen in Kraft getreten ist, undbei den Steuern vom Vermögen auf dieSteuern, die fur Vermögenswerte erho-ben werden, die am oder nach dem 1.Januar des Kalenderjahrs vorhandensind, das auf das Jahr folgt, in dem dasAbkommen in Kraft getreten ist;
b) bei der Erbschaftsteuer auf Nachlässevon Personen, die am oder nach dem 1.Januar des Kalenderjahrs gestorbensind, das auf das Jahr folgt, in dem dasAbkommen in Kraft getreten ist, undbei der Schenkungsteuer auf Schenk-ungen, die am oder nach dem 1. Januardes genannten Jahres ausgefiihrt wer-den;
c) bei Beistandshandlungen, die am odernach dem 1. Januar des Kalenderjahrsvorgenommen werden, das auf das Jahrfolgt, in dem das Abkommen in Kraftgetreten ist.
(3) Abweichend von den Vorschriften diesesAbkommens gilt fiir Dividenden im Sinne desArtikels 10 Absatz 3, die zwischen dem 1. Ja-nuar 1990 und dem 31. Dezember 1991 gezahltwerden, folgendes:
a) bei Dividenden, die von einer in Schwe-den ansässigen Aktiengesellschaft ge-zahlt werden, ist der Steuersatz anzu-wenden, der in Artikel 9 Absätze 3 und4 des Abkommens vom 17. April 1959zwischen dem Königreich Schwedenund der Bundesrepublik Deutschlandzur Vermeidung der Doppelbesteu-erung auf dem Gebiete der Steuernvom Einkommen und vom Vermögensowie verschiedener anderer Steuern inder Fassung des Protokolls vom 22.September 1978 vorgesehen ist;
b) bei Dividenden, die von einer in derBundesrepublik Deutschland ansässi-gen Kapitalgesellschaft gezahlt werden,darf die Steuer 10 vom Hundert desBruttobetrags der Dividenden nichtiibersteigen.
a) beträffande inkomstskatt, på inkomstsom förvärvas från och med den 1 ja-nuari kalenderåret närmast efter det dåavtalet trädde i kraft och beträffandeskatt på förmögenhet, på skatt som tasut på förmögenhetstillgångar som inne-has den 1 januari kalenderåret närmastefter det då avtalet trädde i kraft ellersenare,
b) beträffande arvsskatt, på kvarlåtenskapefter person som avlider den 1 januarikalenderåret närmast efter det då avta-let trädde i kraft eller senare och beträf-fande gåvoskatt, på gåva som sker den1 januari nämnda kalenderår eller se-nare,
c) beträffande handräckning, som verk-ställs den 1 januari kalenderåret när-mast efter det då avtalet trädde i krafteller senare.
3. Med avvikelse från bestämmelserna idetta avtal gäller beträffande utdelning somavses i artikel 10 punkt 3, vilken betalas mellanden 1 januari 1990 och den 31 december 1991följande.
a) Beträffande utdelning som betalas avett i Sverige hemmahörande aktiebolagtillämpas fortfarande den skattesatssom anges i artikel 9 punkterna 3 och 4i avtalet den 17 april 1959 mellan Ko-nungariket Sverige och Förbundsrepu-bliken Tyskland för undvikande av dub-belbeskattning beträffande skatter å in-komst och förmögenhet ävensom be-träffande vissa andra skatter, i dess ly-delse enligt protokollet den 22 septem-ber 1978.
b) Beträffande utdelning som utbetalas avett i Förbundsrepubliken Tysklandhemmahörande ”Kapitalgesellschaft"får skatten inte överstiga 10 procent avutdelningens bruttobelopp.
50 Prop. 1992/93:3
Fur Dividenden dieser Art, die nach dem31. Dezember 1991 gezahlt werden, gelten dieVorschriften dieses Abkommens.
(4) Mit dem Inkrafttreten dieses Abkom-mens treten
a) das Abkommen vom 17. April 1959zwischen dem Königreich Schwedenund der Bundesrepublik Deutschlandzur Vermeidung der Doppelbesteu-erung auf dem Gebiete der Steuernvom Einkommen und vom Vermögensowie verschiedener anderer Steuern inder Fassung des Protokolls vom 22.September 1978;
b) das Abkommen vom 14. Mai 1935 zwi-schen dem Königreich Schweden unddem Deutschen Reich zur Vermeidungder Doppelbesteuerung auf dem Ge-biete der Erbschaftsteuern und
c) der Vertrag vom 14. Mai 1935 zwischendem Königreich Schweden und demDeutschen Reich iiber Amts- undRechtshilfe in Steuersachen
auBer Kraft; sie sind aber noch anzuwendenauf Einkommen, Vermögen, Nachlässe,Schenkungen und Beistandshandlungen, fiirdie dieses Abkommen nicht gilt.
Beträffande utdelning av detta slag som be-talas efter den 31 december 1991 gäller be-stämmelserna i detta avtal.
4. Vid ikraftträdandet av avtalet skall
a) avtalet den 17 april 1959 mellan Ko-nungariket Sverige och Förbundsrepu-bliken Tyskland för undvikande av dub-belbeskattning beträffande skatter å in-komst och förmögenhet ävensom be-träffande vissa andra skatter, i dess ge-nom protokollet den 22 september 1978ändrade lydelse,
b) avtalet den 14 maj 1935 mellan Ko-nungariket Sverige och Tyska Riket förundvikande av dubbelbeskattning åkvarlåtenskap, och
c) avtalet den 14 maj 1935 mellan Ko-nungariket Sverige och Tyska Riket an-gående handräckning i beskattnings-ärenden upphöra att gälla.
Avtalen skall dock alltjämt tillämpas i frågaom inkomst, förmögenhet, kvarlåtenskap,gåva och handräckningsåtgärd på vilka föreva-rande avtal inte är tillämpligt.
Artikel 47
A ufierkrafttreten
Dieses Abkommen bleibt auf unbestimmteZeit in Kraft, jedoch kann jeder der Ver-tragsstaaten bis zum 30. Juni eines jeden Ka-lenderjahrs nach Ablauf von fiinf Jahren, vomTag des Inkrafttretens an gerechnet, das Ab-kommen gegenuber dem anderen Ver-tragsstaat auf diplomatischem Weg schriftlichkiindigen; in diesem Fall ist das Abkommennicht mehr anzuwenden in beiden Staaten
a) bei den Steuern vom Einkommen aufdas Einkommen, das fiir Zeiträume abdem 1. Januar des Kalenderjahrs erzieltwird, das auf das Kundigungsjahr folgt,und bei den Steuern vom Vermögen aufdie Steuern, die fur Vermögenswerteerhoben werden, die am oder nach dem1. Januar des Kalenderjahrs vorhandensind, das auf das Kundigungsjahr folgt;
Artikel 47
Upphörande
Detta avtal förblir i kraft utan tidsbegräns-ning, men envar av de avtalsslutande staternakan, senast den 30 juni under något kalen-derår som infaller sedan fem år förflutit räknatfrån dagen för ikraftträdandet, på diplomatiskväg skriftligen säga upp avtalet hos den andraavtalsslutande staten. I händelse av sådan upp-sägning skall avtalet inte längre tillämpas i nå-gon av staterna
a) beträffande inkomstskatt, på inkomstsom förvärvas från och med den 1 ja-nuari kalenderåret närmast det då upp-sägning skedde och beträffande skatt påförmögenhet, på skatt som tas ut på för-mögenhetstillgångar som innehas den 1januari kalenderåret närmast efter detdå uppsägning skedde eller senare,
51 Prop. 1992/93:3
b) bei der Erbschaftsteuer auf Nachlässevon Personen, die am oder nach dem 1.Januar des Kalenderjahrs sterben, dasauf das Kundigungsjahr folgt, und aufSchenkungen, die am oder nach dem 1.Januar des genannten Jahres ausgefiihrtwerden;
c) bei Beistandshandlungen, die am odernach dem 1. Januar des Kalenderjahrsvorgenommen werden, das auf dasKundigungsjahr folgt.
Geschehen zu Bonn am 14 Juli 1992 in zweiUrschriften, jede in schwedischer und deut-scher Sprache, wobei jeder Wortlaut gleicher-maBen verbindlich ist.
Fiir das Königreich Schweden
Torsten Örn
Fur die Bundesrepublik Deutschland
Theodor Waigel
Harmut Hillgenberg
b) beträffande arvsskatt, på kvarlåtenskapefter person som avlider den 1 januarikalenderåret närmast efter det då upp-sägning skedde eller senare och beträf-fande gåva som sker den 1 januarinämnda kalenderår eller senare,
c) beträffande handräckning, som verk-ställs den 1 januari kalenderåret när-mast efter det då uppsägning skedde el-ler senare.
Som skedde i Bonn den 14 juli 1992 i två ex-emplar på tyska och svenska språken, vilkabåda texter äger lika vitsord.
För Konungariket Sverige:
Torsten Örn
För Förbundsrepubliken Tyskland:
Theodor Waigel
Harmut Hillgenberg
52 Prop. 1992/93:3
Anlage zum Abkommen zwischen dem Kö-nigreich Schweden und der BundesrepublikDeutschland zur Vermeidung der Doppel-besteuerung bei den Steuern vom Einkommenund vom Vermögen sowie bei den Erbschaftund Schenkungsteuern und zur Leistung ge-genseitigen Beistands bei den Steuern.
Zu den zur Zeit bestehenden Steuern, furdie das Abkommen gilt, gehören
Bilaga till avtalet mellan Konungariket Sve-rige och Förbundsrepubliken Tyskland för attundvika dubbelbeskattning beträffande skat-ter på inkomst och förmögenhet och på arvoch gåva samt för att lämna ömsesidig hand-räckning vid beskattning.
De för närvarande utgående skatter, påvilka avtalet tillämpas, är:
1. In der Bundesrepubik Deutschland:
Abschnitt II
a) die Einkommensteuer,
b) die Körperschaftsteuer,
c) die Vermögensteuer,
d) die Gewerbesteuer,
e) die Grundsteuer,
1. I Förbundsrepubliken Tyskland:
Kapitel II
a) Inkomstskatten,
b) bolagsskatten,
c) förmögenhetsskatten,
d) näringsskatten,
e) fastighetsskatten,
Abschnitt III
die Erbschaftsteuer (Schenkungsteuer),
Abschnitt IV
a) die Steuern der Abschnitte II und III,
b) die Umsatzsteuer,
c) die Grunderwerbsteuer,
d) die Getränkesteuer,
e) die Vergniigungssteuer,
f) die Kraftfahrzeugsteuer,
g) die Verspätungszuschläge, Säum-niszuschläge, Zinsen und Kosten,
Kapitel III
Arvsskatten (gåvoskatten),
Kapitel IV
a) Skatterna enligt kapitel II och III,
b) omsättningsskatten,
c) jordförvärvsskatten,
d) dryckesskatten,
e) nöjesskatten,
f) motorfordonsskatten,
g) förseningstillägg, dröjsmålstillägg,ränta och kostnader,
2. In Schweden:
Abschnitt II
a) die staatliche Einkommensteuer (ein-schlieBlich der Kuponsteuer und derSeemannsteuer),
b) die staatliche besondere Einkommen-steuer fiir beschränkt Steuerpflichtige,
c) die staatliche besondere Einkommen-steuer fur beschränkt steuerpflichtigeKunstler,
d) die Gemeindeeinkommensteuer,
e) die staatliche Vermögensteuer,
f) die Grundsteuer,
2.1¶Sverige:
Kapitel II
a) Den statliga inkomstskatten, kupong-skatten och sjömansskatten häri inbe-gripna,
b) den särskilda inkomstskatten för utom-lands bosatta,
c) den särskilda inkomstskatten för utom-lands bosatta artister m.fl.,
d) kommunalskatten,
e) den statliga förmögenhetsskatten,
f) fastighetsskatten,
Abschnitt III
Die Erbschaft- und Schenkungsteuer,
Kapitel III
Arvs- och gåvoskatten,
53 Prop. 1992/93:3
Abschnitt IV
a) die Steuern der Abschnitte II und III,
b) die Mehrwertsteuer,
c) die Steuer auf die VeräuBerung vonKraftfahrzeugen,
d) die Steuer auf Charterfliige,
e) die StraBenverkehrsteuer,
f) die StraBenverkehrsteuer auf be-stimmte Fahrzeuge, die nicht in Schwe-den zugelassen sind,
g) die Steuerzuschläge, Verspätungszu-schläge, Säumniszuschläge, Zinsen undKosten.
Kapitel IV
a) Skatterna enligt kapitel II och III,
b) mervärdeskatten,
c) försäljningsskatten på motorfordon,
d) charterskatten,
e) vägtrafikskatten,
f) vägtrafikskatten på vissa fordon somicke är registrerade i riket,
g) skattetillägg, förseningsavgifter, dröjs-målsavgifter, räntor och kostnader.
54 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992
Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frig-gebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel-spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unc-kel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Samarbetet på skatteområdet mellan Sverige och Tyskland inleddes redanpå 1920-talet. Nu gällande avtal angående handräckning i skatteärenden re-spektive för undvikande av dubbelbeskattning beträffande arvsskatt ingicks1935 med Tyska riket, SFS 1935:567,568 (SÖ 1935:28) och 572. Den 17 april1959 undertecknades det nu gällande avtalet mellan Sverige och Tysklandför undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst ochförmögenhet ävensom beträffande vissa andra skatter. Avtalet tillämpadesförsta gången vid 1960 års taxering (prop. 1959:157, bet. 1959:BevU51, rskr1959:312, SFS 1960:549). Detta avtal liksom avtalen från 1935 är fr.o.m. den1 januari 1991 tillämpliga avseende det återförenade Tyskland i sin helhet(prop. 1990/91:57, SFS 1990:1458).
Avtalen är med hänsyn till ändringarna i resp, skattelagstiftningar och ut-vecklingen på avtalsområdet starkt föråldrade. Förhandlingar om en revi-sion av avtalen inleddes därför redan 1978.1 juli 1985 paraferades ett utkasttill ett avtal avsett att ersätta de tre avtalen. Stark kritik kom emellertid attriktas mot förslaget bl.a. från ordföranden i förbundsdagens finansutskott.
Efter det att förhandlingarna återupptagits ändrades utkastet bl. a. beträf-fande bestämmelserna om handräckning, beskattningen av realisationsvinstvid flyttning samt beskattningen av pensioner, vilka var de bestämmelser idet tidigare utkastet som främst kritiserats. Med hänsyn till utvecklingeninom den gemensamma marknaden ändrades också reglerna om beskatt-ningen av utdelningsinkomster.
Den 4 maj 1990 paraferades ett nytt utkast till avtal. Detta utkast har un-derhandsgranskats av förbundsdagens finansutskott och lämnats utan erin-ringar. Efter paraferingen har ytterligare förhandlingar ägt rum och bl.a. harför Sveriges vidkommande metoden för undvikande av dubbelbeskattningbeträffande inkomst av fastighet och inkomst av rörelse ändrats från undan-tagande- till avräkningsmetoden.
Det paraferade utkastet var upprättat på tyska språket. En svensk text hardärefter upprättats och utkasten har remitterats till Kammarrätten i Jönkö-
ping, Kammarkollegiet och Riksskatteverket. En del påpekanden av teknisk Prop. 1992/93:3natur har gjorts vilka föranlett vissa ändringar i avtalsförslaget. Vidare harremissinstanserna uttryckt önskemål om att vissa avtalsbestämmelser förkla-ras närmare i propositionen.
Avtalet undertecknades den 14 juli 1992. Ett förslag till lag om dubbelbe-skattningsavtal mellan Sverige och Tyskland har upprättats inom Finansde-partementet.
Lagförslaget består dels av paragraferna 1-5, dels av en bilaga som innehål-ler den överenskomna avtalstexten. Här redovisas paragrafernas innehållmedan avtalets innehåll presenteras i avsnitt 4.
I förslaget till lag föreskrivs att avtalet skall gälla som lag här i landet (1 §).Vidare regleras där frågan om avtalets tillämplighet i förhållande till annanskattelag (2 §). I 3 § har intagits en hänvisning till 2 § kungörelsen (1967:721)om förfarandet rörande eftergift av arvsskatt eller gåvoskatt vid dubbelbe-skattning som föreskriver att ansökan eller befrielse från eller nedsättningav sådan skatt skall göras skriftligen hos Kammarkollegiet. I förslaget angesockså med vilket belopp anstånd enligt 3 § nämnda kungörelse högst får ske(4 §). 15 § i förslaget föreskrivs att då en här bosatt person uppbär inkomstsom enligt avtalet skall undantas från svensk skatt skall sådan inkomst intetas med vid taxeringen här, dvs. någon progressionsuppräkning skall då inteske.
Sverige har genom progressionsregeln i art. 23 punkt 2 d i avtalet i därangivna fall rätt att höja skatteuttaget på denna persons övriga inkomster.Sverige har tidigare bl.a. i förhållande till de nordiska staterna avstått frånatt utnyttja den möjlighet till progressionsuppräkning som ges i dubbelbe-skattningsavtalet. Skälen härtill var bl.a. den minskade arbetsbördan förskattemyndigheterna och den förenkling av regelsystemet som ett slopandeav progressionsuppräkningen innebär. Dessa skäl motiverar även ett slo-pande av progressionsuppräkningen i förhållande till Tyskland. Vidare ärdet i nu förevarande avtal endast ett fåtal inkomster som Sverige tillämparundantagandemetodenmetoden på. Detta innebär att det bortfall av skattsom blir följden av en slopad progressionsuppräkning torde vara helt för-sumbar ur statsfinansiell synpunkt.
Enligt art. 46 i avtalet träder detta i kraft en månad efter det att ratifika-tionshandlingarna utväxlats. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vil-ken tidpunkt avtalet kommer att träda i kraft. I förslaget till lag om dubbel-beskattningsavtal mellan Sverige och Tyskland har därför föreskrivits att la-gen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
I Tyskland beskattas bolag dels med en federal skatt (Körperschaftsteuer,”bolagsskatten”) dels med en lokal skatt (Gewerbesteuer, ”näringsskatten”)samt också med en federal förmögenhetsskatt (Vermögensteuer).
56 Bolagsskattesystemet är ett fullständigt avräkningssystem avsett att helt un- Prop. 1992/93:3danröja dubbelbeskattning av utdelad bolagsvinst. Beskattning sker på bo-lagsnivå men aktieägaren kan tillgodoräkna sig denna skatt när beskattningslutligen sker hos aktieägaren. Skattegottgörelse medges enligt tysk lagstift-ning endast aktieägare som är hemmahörande i Tyskland. Tyskland är inteberett att genom dubbelbeskattningsavtal utsträcka denna rätt till personerhemmahörande i annan stat. Skatten utgår med 50% av skattepliktig in-komst som inte utdelas och med 36% av utdelad. Skattskyldiga är bl.a. ak-tiebolag (Aktiengesellschaft, AG) och bolag med begränsad ansvarighet fördelägarna (Gesellschaften mit beschränkter Haftung, GmbH) liksom aktie-kommanditbolag (Kommanditgesellschaft auf Aktien, KGaA). Vanliga han-delsbolag är inte skattesubjekt. Delägarna beskattas i stället individuellt förderas resp, andel av vinsten.
Bolag som är hemmahörande i Tyskland är skattskyldiga där för all in-komst oavsett varifrån den härrör (obegränsad skattskyldighet) medan bolagsom inte är hemmahörande där endast är skattskyldiga för den inkomst somuppbärs därifrån (begränsad skattskyldighet). När ett bolag har sitt säte ellerstyrs från Tyskland anses det hemmahörande där. I den särskilda utlands-skattelagen (”Aussensteuergesetz”) anges att armlängdsprincipen skall till-lämpas när ett tyskt företag har affärsförbindelser med ett närstående ut-ländskt företag. Vidare finns bestämmelser enligt vilka i Tyskland hemma-hörande skattskyldiga kan beskattas för icke-remitterad vinst i bolag i låg-skatteländer. Internationell dubbelbeskattning av utländska inkomster un-danröjs enligt intern lagstiftning med hjälp av avräkningsmetoden. Kedjebe-skattning av bolagsvinst avseende utdelning från utländska dotterbolag und-viks genom avräkning av i utlandet uttagen bolagsskatt jämte källskatt. Idubbelbeskattningsavtal använder dock Tyskland ofta undantagandemeto-den. Inkomst som sålunda undantagits från skatt beskattas inte om den be-hålls av mottagande bolag men blir föremål för en skatt uppgående till56,25 % av utdelningens belopp om den utdelas, vilket ger en kvarhållenskatt på 36%. Förluster hänförliga till fasta driftställen vars inkomster ge-nom dubbelbeskattningsavtal undantagits från beskattning i Tyskland kandras av vid beskattningen av företagets tyska inkomster. Avdragen återförstill beskattning under senare år i den mån det fasta driftstället då redovisaröverskott. Sådan återläggning behöver dock inte ske om det inte finns möj-lighet till framtida förlustutjämning i den främmande staten.
Ett i Tyskland icke hemmahörande bolag som bedriver verksamhet frånfast driftställe där beskattas med en proportionell skatt med 46 % utan ned-sättning när inkomst överförs till hemlandet. Vidare utgår källskatt på vissaslags inkomster som uppbärs från Tyskland. Detta gäller beträffande in-komst av jordbruk, skogsbruk och de flesta former av verksamhet beträf-fande fastigheter, utdelningar, räntor som inte betalas mellan banker och be-träffande uthyrningsinkomster och royalty.
Skillnaden mellan värdet av nettotillgångarna vid beskattningsårets in-gång resp, dess utgång justerat för ändringar av det egna kapitalet utgör ut-gångspunkt vid fastställandet av den beskattningsbara inkomsten. Värde-ringen av tillgångarna sker enligt civilrättslig lagstiftning utom i de fall näravvikande tvingande regler givits i skattelagstiftningen. Linjär avskrivning,
degressiv avskrivning och avskrivning med hänsyn till naturtillgångs utnytt- Prop. 1992/93:3jande är de vanligaste avskrivningsmetoderna. För anläggningstillgångarkan linjär eller degressiv avskrivning användas. Förvärvad goodwill kan av-skrivas under en 15-årsperiod. Förluster får avräknas från vinster uppburnaunder de två föregående åren (carry-back) eller från senare års vinster (carryforward). I första hand måste carry-back användas. Carry forward kan skeunder obegränsad tid. Bolag hemmahörande i Tyskland som är organiseradesom en koncern kan göra en gemensam resultatberäkning i moderbolagetsnamn om verksamheten är så integrerad att dotterbolagen är helt beroendeav moderbolaget.
Näringsskatten, som är en lokal skatt, utgår med 12-20 % av den för bo-lagsskatten beräknade beskattningsbara inkomsten. Skatten är för övrigt av-dragsgill vid denna beräkning. Skattskyldiga är såväl fysiska personer sombedriver näringsverksamhet som juridiska personer som bedriver sådanverksamhet. Skatten beräknas på två baser, dels på 5 % av rörelseinkomstenoch dels på 0,2 % av rörelsekapitalet. Skattesatserna bestäms lokalt. Rörel-seinkomsten beräknas med utgångspunkt i balansräkningen. Ränta på långalån läggs t.ex. till basen liksom i vissa fall hälften av hyreskostnaden för lösegendom som används i näringsverksamheten. Rörelsekapitalets värde ba-seras på det för förmögenhetsskatten fastställda värdet. Från detta värdedras bl.a. värdet av fast egendom som används i verksamheten.
Bolag hemmahörande i Tyskland är skattskyldiga för förmögenhetsskattför all egendom oavsett var den är belägen medan bolag som inte är hemma-hörande där är skattskyldiga för sina tyska tillgångar. Den beskattningsbaraförmögenheten uppgår till 75 % av taxerat värde och skattesatsen är 0,6 %.
I Tyskland bosatta fysiska personer är skattskyldiga för inkomstskatt ochförmögenhetsskatt för all inkomst och förmögenhet. Detta gäller i principoavsett varifrån inkomsten härrör eller var förmögenheten är belägen. Fy-sisk person anses bosatt i Tyskland om han har en stadigvarande bostad däreller vistas stadigvarande i Tyskland. Makar som lever tillsammans samtaxe-ras om de inte väljer att taxeras separat. Om ett barn har inkomst beskattasbarnet för denna, dvs. sådan inkomst beskattas normalt inte hos föräldrarna.Följande inkomstslag finns: inkomst av jordbruk och skogsbruk, inkomst avnäringsverksamhet, inkomst av självständig yrkesutövning, inkomst avtjänst, inkomst av kapital, uthymingsinkomst och royalty samt annan in-komst. Till sistnämnda inkomstslag hänförs spekulationsvinster, vissa in-komster av periodisk natur samt övrig inkomst. Metoden för att beräkna denbeskattningsbara inkomsten varierar beroende på inkomstslag. Beträffandeinkomst av jordbruk och skogsbruk, inkomst av näringsverksamhet samt in-komst av självständig yrkesutövning används metoden att jämföra tillgång-arnas värde vid beskattningsårets utgång med motsvarande värde från före-gående år. Om inkomsten från självständig yrkesverksamhet inte överstiger36 000 DM eller om omsättningen inte överstiger 125 000 DM får i stället net-toinkomstmetoden väljas. Denna metod används också beträffande övrigainkomstslag. Det finns flera inkomster som är skattebefriade. Detta gällerbl.a. utfallande olycksfallsförsäkringar, åtskilliga socialförsäkringsersätt-ningar, ränta på vissa obligationer, stipendier för vetenskaplig verksamhetoch för vetenskaplig eller artistisk utbildning samt vissa i inkomstskattelagen
inte angivna inkomster såsom vissa premier till anställda. Styrelsemedlemsom är bosatt i Tyskland anses som anställd medan där inte bosatta styrelse-medlemmar i tyska bolagsstyrelser beskattas med en definitiv källskatt med30 %. Pension beskattas i allmänhet fullt ut men ett avdrag med 40 % av pen-sionen eller högst 4 800 DM per år medges. Realisationsvinst som har sam-band med affärsverksamhet beskattas medan privata överlåtelser mellan il\skland bosatta personer normalt inte beskattas. Dock beskattas alltidvinst från försäljning av aktier eller obligationer som innehafts kortare tid änsex månader och av fast egendom som innehafts mindre än två år liksom avförsäljning av mer än 1 % av ett bolags samtliga aktier under ett år om sälja-ren äger eller under de fem närmast föregående åren ägt, direkt eller indi-rekt, mer än 25 % av aktiekapitalet (väsentligt innehav). Vinst vid försälj-ning av tillgångar i en förvärvskälla eller av del av väsentligt innehav beskat-tas med nedsatt skattesats till den del inkomsten understiger 30 miljonerDM. Speciella utgifter (Sonderausgaben) och extraordinära utgifter (ausser-gewöhnliche Belastungen) är personliga levnadskostnader för vilka avdragmedges vid inkomstbeskattningen. I de flesta fall måste skattebetalaren visahur stor utgiften varit men i vissa fall medges avdrag med fasta belopp. Somexempel på speciella utgifter för vilka avdrag sålunda medges kan nämnasunderhållsbidrag till förutvarande make/maka med upp till 36 000 DM årli-gen och kostnader för anskaffande av privatbostad med högst 15 000 DM år-ligen under anskaffningsåret och de följande sju åren. Extraordinära utgiftermedför avdragsrätt om de är oundvikliga och överstiger en för den skattskyl-dige rimlig belastning. Såsom sådana utgifter anses vissa kostnader för gamlaoch handikappade och för barns utbildning och uppehälle. Grundavdragmedges med 5 616 DM för ensamstående och med 11232 DM för samtaxe-rade makar. Avdrag för barn medges med 3 024 DM per barn och år för ma-kar gemensamt. Inkomstskatten utgår efter en skiktad skala med 19 % ilägsta skikt och med 53 % i högsta. På utdelning och ränta innehålls en preli-minär källskatt med 25 %. Förmögenhetsskatten utgår med 0,5 % på netto-förmögenhet som för en enskild skattskyldig överstiger 70000 DM (140000DM för gifta) samt ytterligare 70 000 DM för varj e underårigt barn. Personerbosatta i Tyskland som är äldre än 60 resp. 65 år får avdrag med ytterligare10000 resp. 50000 DM.
Fysisk person som inte är bosatt i Tyskland beskattas för inkomst som här-rör från Tyskland. Såsom sådana inkomster anses bl.a. inkomst från i Tysk-land bedrivet jord- eller skogsbruk, inkomst av näringsverksamhet bedrivengenom fast driftställe i Tyskland, inkomst från självständig yrkesutövningdär, inkomst av tjänst utövad i Tyskland samt inkomst från kapitalinveste-ring i Tyskland. Som inkomst från kapitalinvestering anses bl.a. vinst somdelägare i handelsbolag är skattskyldig för och vinst från lån med rätt attdelta i vinst hos i Tyskland hemmahörande låntagare samt ränta på lån somsäkerställts genom inteckning i fast egendom i Tyskland. Inkomst från uthyr-ning av fast egendom i Tyskland eller viss där belägen lös egendom liksominkomst av royalty anses också i vissa fall härröra därifrån. Beträffande vissainkomster tillämpas samma skatteskala som för person som är bosatt i Tysk-land (skatteskalan börjar dock i detta fall med 25 %) men avdragsrätten är iprincip begränsad till utgifter för inkomstens förvärvande. Beträffande vissa
inkomster tillämpas i stället systemet med en definitiv källskatt. Detta gällerbl.a. viss inkomst av tjänst och olika slag av kapitalinkomster. Skatten är dånormalt 30%. Detta gäller dock inte utdelning och annan vinstdistributioneller beträffande ränta och royalty då skatten i stället utgår med 25 %.
Fysisk person som inte är bosatt i Tyskland och där inte hemmahörandejuridisk person beskattas för viss i Tyskland nedlagd förmögenhet i den månvärdet överstiger 20 000 DM. Sådan i Tyskland nedlagd förmögenhet är bl.a.egendom som används i jord- eller skogsbruk där, i Tyskland belägen fastegendom, rörelsetillgångar tillhörande fast driftställe i Tyskland, aktier ityskt bolag, om innehavet uppgår till 10 % av aktiekapitalet, samt rättighetersom hänför sig till fast egendom i Tyskland.
En federal skatt (Erbschaft- und Schenkungsteuer) utgår på arv och gåva.Skatten beräknas för varje arv- och gåvomottagare för sig. I princip utgörmarknadsvärdet skattebas. Fast egendom värderas dock efter speciellt för-månliga regler. Skattesatsen varierar mellan 3-70% beroende på släktskapoch värdet av det erhållna. Skatten utgår på egendom såväl inom som utomTyskland om antingen arvlåtaren/givaren eller arvtagaren/gåvomottagarenvar bosatt i Tyskland vid dödsfallet resp, gåvotillfället.
Avtalet som avses ersätta de tre nu gällande skatteavtalen mellan Sverigeoch Tyskland är utformat i nära överensstämmelse med de bestämmelsersom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) re-kommenderat dels för bilaterala dubbelbeskattningsavtal (”Model DoubleTaxation Convention on Income and on Capital”, 1977 resp. ”Model DoubleTaxation Convention on Estates and Inheritances and on Gifts”, 1983) delsför bilaterala handräckningsavtal (”Model Convention for Mutual Adminis-trative Assistance in the Recovery of Tax Claims”, 1981). På grund av attavtalet avses täcka samtliga de tre ämnen som avhandlas i angivna modellav-tal har förevarande avtal fått en från modellerna delvis avvikande utform-ning. Även i övrigt förekommer avvikelser som betingats av de speciella för-hållandena mellan Tyskland och Sverige. Inom den gemensamma markna-den gäller fr.o.m. den 1 januari 1992 (the Parent-Subsidiary Directive) attkällskatt i princip inte får tas ut på utdelning som betalas mellan dotter- ochmoderbolag. Tyskland har dock erhållit rätt att, så länge som skatten på ut-delad bolagsinkomst understiger skatten på icke utdelad bolagsinkomst medminst 11 procentenheter, dock längst t.o.m. den 1 juli 1996, ta ut källskatt påutdelning från dotterbolag i Tyskland med högst 5 % (art. 5 punkt 3 i angivetdirektiv). I förevarande avtal föreskrivs att Tyskland fr.o.m. den 1 januari1990 skall sänka skatten på utdelning som betalas från dotterbolag i Tysklandtill moderbolag i Sverige från nuvarande 15% till 10% (art. 46 punkt 3).Vidare föreskrivs att reglerna i art. 10 punkt 3 i avtalet, som anger att dennatyska skatt inte får överstiga 5 % i detta fall, skall gälla beträffande utdelningsom betalas fr.o.m. den 1 januari i år. Utdelning som betalas från dotterbo-lag i Sverige till moderbolag i Tyskland skall från samma datum inte beskat-tas. Genom regleringen uppnås att svenskägda dotterbolag i Tyskland i detta
hänseende jämställs med dotterbolag med ägare inom gemenskapen. En an- Prop. 1992/93:3nan viktig nyhet i förevarande avtal är att Sverige enligt detta skall användaavräkningsmetoden för att undvika dubbelbeskattning beträffande såväl in-komst som förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i Tyskland. Detsagda gäller även beträffande arv och gåva. I nu gällande avtal, som inte om-fattar gåva, är i stället undantagandemetoden huvudmetod för att undvikadubbelbeskattning.
Art. 1 anger avtalets övergripande syften, dvs. att undvika dubbelbeskatt-ning och att bidra till ökat samarbete dels genom ömsesidig handräckningdels genom framtida ömsesidiga överenskommelser för att lindra uppkom-men dubbelbeskattning i enskilda fall eller för att uppnå en samstämmigtolkning och tillämpning av avtalet. På grund av den snabba utvecklingen påskatteområdet har införts en skyldighet att informera den andra staten omutvecklingen inom resp, stats skattelagstiftning och att från tid till annan råd-göra om hur de angivna syftena skall uppnås.
Art. 2 anger vilka slags skatter som omfattas av avtalet, på vilka personeravtalet skall tillämpas samt vilken kvarlåtenskap resp, gåva som avtalet ärtillämpligt på. För att avtalet skall vara tillämpligt beträffande viss personkrävs sålunda dels att fråga är om sådan person som anges i art. 3 punkt 1 deller e, dels att denna person enligt bestämmelserna i art. 4 punkt 1 har hem-vist i en avtalsslutande stat. Som framgår av angivna bestämmelser är avta-lets regler om fördelning av beskattningsrätten resp, om undvikande av dub-belbeskattning endast tillämpliga beträffande personer som är oinskränktskattskyldiga i en avtalsslutande stat resp., beträffande arvsskatt och gåvo-skatt, på person vars arv eller gåva är skattepliktig i en avtalsslutande stat.
Art. 3 innehåller definitioner av vissa uttryck som förekommer i avtalet.Definitionerna överensstämmer i princip med de som återfinns i OECD:smodellavtal. Definitionerna av de avtalsslutande staterna inkluderar desskontinentalsocklar, punkt 1 a och b. Begreppet fast egendom inbegriperbyggnader, punkt 1 h. Definitionen av ”internationell trafik” avviker någotfrån modellavtalets definition. Anledningen till avvikelsen är att hemviststa-ten givits beskattningsrätten till ifrågavarande inkomster i art. 8 medan i mo-dellavtalet den stat där företaget har sin verkliga ledning i stället givits dennarätt. Definitioner förekommer även i andra artiklar t.ex. art. 10, 11 och 12,där den inkomst som behandlas i resp, artikel definieras. Observeras bör attdessa definitioner endast har betydelse för tillämpningen av dessa artiklarmedan de i art. 3 angivna definitionerna har betydelse också för tolkningenav bestämmelser i andra artiklar. När det gäller tolkning av dubbelbeskatt-ningsavtal och då bl.a. den i art. 3 punkt 2 intagna bestämmelsen får jag hän-visa till vad som anförts därom i propositionen om dubbelbeskattningsavtalmellan de nordiska länderna (prop. 1989/90:33 s. 42 ff.). I den angivna punk-ten i förevarande avtal har intagits en påminnelse om möjligheten att de be-höriga myndigheterna för att uppnå en gemensam tolkning kan ingå en sär-skild överenskommelse. En sådan överenskommelse måste ha införlivats isvensk rätt genom författning för att gälla på svensk sida.
61 Art. 4 innehåller regler om var en person skall anses ha hemvist i avtalets Prop. 1992/93:3mening. Dessa regler har således inte betydelse för var en person skall ansesbosatt eller hemmahörande enligt interna skatteförfattningar utan avser en-dast att reglera frågan om var en fysisk eller juridisk person vid tillämp-ningen av avtalet skall anses ha hemvist. Däremot inverkar reglerna i de av-talsslutande staternas interna rätt på avtalets hemvistbegrepp, eftersom frå-gan om var en person vid tillämpningen av avtalet skall anses ha hemvist iförsta hand avgörs med ledning av lagstiftningen i resp. stat. Artikeln harutformats i överensstämmelse med OECD:s modellavtal.
Art. 5 definierar uttrycket ”fast driftställe” i avtalet. Definitionen är avavgörande betydelse för beskattningen av inkomst av rörelse (art. 7) och haräven betydelse bl.a. för tillämpningen av 183-dagarsregeln i art. 15 punkt2. Definitionen överensstämmer med motsvarande bestämmelser i OECD:smodellavtal.
4.2.1¶Avtalets beskattningsregler
Art. 6-22 innehåller regler om fördelning av beskattningsrätten till olika in-komster och förmögenhetstillgångar. Avtalets uppdelning i olika inkomsterhar endast betydelse för tillämpningen av avtalet och således inte vid bestäm-mandet av till vilket inkomstslag eller till vilken förvärvskälla inkomstenskall hänföras enligt svensk skatterätt. I de fall en inkomst eller tillgång ”fårbeskattas” i en avtalsslutande stat enligt bestämmelserna i art. 6-22 innebärdetta inte att den andra staten fråntagits rätten att beskatta inkomsten ellertillgången i fråga. Beskattning får - om inget annat är föreskrivet i annanbestämmelse i avtalet - ske även i den andra staten om så kan ske enligt dessinterna beskattningsregler, men denna stat måste i så fall undanröja den dub-belbeskattning som därvid uppkommer. Hur detta skall gå till framgår av art.23.
Art. 6 innehåller bestämmelser om beskattning av inkomst av fast egen-dom. Inkomst som omfattas av artikeln får beskattas i den avtalsslutande statdär den fasta egendomen är belägen. Vad som i avtalets mening avses medfast egendom har angivits i art. 3 punkt 1 h. Förevarande artikel överens-stämmer med motsvarande reglering i OECD:s modellavtal. Observera attartikelns tillämpningsområde inskränker sig till inkomst av fast egendomsom person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendombelägen i den andra avtalsslutande staten. Inkomst av fast egendom belägeni den stat där personen som uppbär inkomsten har hemvist eller i en tredjestat beskattas i stället enligt bestämmelserna i art. 21. Genom att definitio-nen av fast egendom omfattar byggnader blir uthyrningsinkomst från uthyr-ning av svensk bostadsrättslägenhet inkomst av fast egendom vid tillämp-ningen av avtalet. I avtalet använder Sverige avräkningsmetoden för att und-vika dubbelbeskattning av inkomst som omfattas av art. 6. I gällande avtalanvänds i stället undantagandemetoden. Genom att avräkningsmetodenkommer att användas på svensk sida beträffande såväl inkomstskatt som för-mögenhetsskatt avseende fastighet kommer det inte längre att föreligga nå-
got hinder att ta ut fastighetsskatt på fastighet i Tyskland [jfr 2§ lagen(1984:1052) om statlig fastighetsskatt].
Art. 7 reglerar beskattningen av rörelseinkomst. Artikeln överensstäm-mer helt med motsvarande artikel i OECD:s modellavtal. Rörelseinkomstsom uppbärs av ett företag i en avtalsslutande stat får enligt artikeln beskat-tas i den andra staten endast om företaget har ett fast driftställe där. Vad somavses med fast driftställe framgår av art. 5.
I art. 8 har intagits regler om beskattningen av inkomst genom internatio-nell trafik som i princip överensstämmer med reglerna i OECD:s modellav-tal. Dessutom har intagits regler om inkomst av användandet av containersi internationell trafik. Beträffande all inkomst som omfattas av förevarandeartikel gäller att sådan inkomst endast skall beskattas i den stat där personensom bedriver verksamheten har hemvist. Såsom framgår av art. 3 punkt 1 fåsyftas med ”företag i en avtalsslutande stat” företag som bedrivs av personmed hemvist i en avtalsslutande stat. I art. 42 har intagits särskilda bestäm-melser om luftfartskonsortier.
Art. 9 innehåller regler om skyldighet i vissa fall för en stat att vidta juste-ring av skattebelopp som påförts företag i den egna staten. I punkt 1 beskrivssituationen att en stat, på grund av avvikelse från villkor som skulle ha avta-lats mellan oberoende företag, beskattat ett företag i den egna staten för in-komst som skulle ha tillkommit företaget utan sådana villkor. I fall då in-komsten även inräknats i inkomsten för ett företag i den andra avtalsslu-tande staten skall, enligt punkt 2, denna andra stat vidta justering av detskattebelopp som påförts för inkomsten i denna stat. Skyldigheten att vidtasådan justering föreligger endast i den mån situationen är sådan som denhar beskrivits i punkt 1 samt inkomsten rätteligen är sådan att den skulle hatillkommit företaget i den förstnämnda staten. I punkt 2 har i detta avtal denytterligare begränsningen föreskrivits att justeringen skall vara nödvändigför att förhindra ekonomisk dubbelbeskattning. Bestämmelserna i punkt 1innebär givetvis inte någon inskränkning i möjligheterna att vidta en juste-ring enligt intern svensk lagstiftning.
I art. 10 behandlas beskattningen av utdelning. Vad som i denna artikelförstås med utdelning framgår av punkt 4. Definitionen överensstämmer ihuvudsak med motsvarande definition i OECD:s modellavtal. BeträffandeTyskland har särskilt anmärkts att uttrycket utdelning även omfattar inkomstsom delägare i tyst bolag uppbär i denna egenskap, vinstandelslån, inkomstav obligationer på vilka avkastning utgår i förhållande till vinsten och lik-nande vinstberoende ersättningar samt utdelning på andelsbevis i en ”Invest-mentvermögen”. De angivna inkomsterna är sådana att de redan i gällandeavtal omfattas av reglerna om begränsning av källskatten på utdelning, se§§ 3 och 4 i art. 9 i 1959 års avtal i den lydelse dessa erhöll genom protokolletden 22 september 1978 (prop. 1978/79:78, SFS 1980:762). På svensk sida harsärskilt anmärkts att utdelning på andel i aktiefond skall omfattas av reglernai art. 10. Liksom i gällande avtal (se den angivna propositionen) har i föreva-rande avtal föreskrivits att de avtalsslutande staterna har rätt att beträffandevissa inkomster ta ut en högre skatt i den mån inkomsten varit avdragsgillvid beräkningen av gäldenärens vinst (punkt 5). Bestämmelsen avser inteutdelning på aktier och omfattar givetvis inte utdelning för vilken avdrag
medgivits enligt lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss Prop. 1992/93:3aktieutdelning. I vissa fall skall rätten att beskatta utdelning fördelas medtillämpning av avtalets regler för beskattning av inkomst av rörelse, art. 7,eller av självständig yrkesutövning, art. 14. Dessa fall anges i punkt 6. Be-stämmelserna om utdelning innebär i övrigt följande. Enligt punkt 1 får ut-delning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hem-vist i den andra avtalsslutande staten beskattas i denna andra stat. I dettasammanhang bör erinras om bestämmelserna i art. 23 (undvikande av dub-belbeskattning i hemviststaten) punkterna 1 a och 3 som innebär att utdel-ning i vissa fall skall undantas från skatt i mottagande bolags hemviststat.Enligt punkt 2 i förevarande artikel får utdelningen beskattas i källstatenmen skatten får inte överstiga 15 % av utdelningens bruttobelopp om motta-garen har rätt till utdelningen. Det angivna villkoret, vilket även förekom-mer i artiklarna om ränta resp, royalty, innebär att den i punkten angivnabegränsningen av källstatens beskattningsrätt inte gäller när en mellanhand,exempelvis en representant eller ställföreträdare, sätts in mellan inkomstta-garen och utbetalaren, om inte den som har rätt till utdelningen har hemvisti den andra avtalsslutande staten. Är den som har rätt till utdelningen ettbolag (moderbolag) som direkt äger minst 10 % av utbetalande bolags (dot-terbolag) kapital skall, i det fall Sverige är källstat, dock inte någon källskattutgå. Är i sådant fall Tyskland källstat och utbetalande bolag ett ”Kapitalge-sellschaft” skall skatten begränsas till 5% av utdelningens bruttobelopp.Rätten att ta ut skatt med 5 % gäller dock endast så länge skillnaden i bolags-skattesatsen i Tyskland på utdelad och fonderad vinst uppgår till 5 procent-enheter eller mer.
Enligt nu gällande avtal har Tyskland som källstat rätt att ta ut skatt påutdelning med i normalfallet 15 % (art. 9 § 2). I förevarande avtal (art. 46punkt 3) föreskrivs dock att begränsningen till 5 % i dotter- moderbolagsfal-let skall genomföras i två steg. På utdelning som betalas mellan den 1 januari1990 och den 31 december 1991 skall källskatt i Tyskland i detta fall tas utmed högst 10 % och på utdelning som betalas fr.o.m. den 1 januari i år skallskatten begränsas till 5 %. På svensk sida skall kupongskatt inte längre utgåpå utdelning mellan dotterbolag i Sverige och moderbolag i Tyskland sombetalas efter den 31 december 1991. Genom den angivna regleringen uppnåsatt utdelning från svenskägda dotterbolag i Tyskland får samma behandlingi detta avseende som utdelning från dotterbolag i Tyskland med moderbolagi annat land inom EG fr.o.m. den 1 januari i år erhållit med stöd av ”theParent-Subsidiary Directive”. I ett protokoll som undertecknats av förhand-lingsordförandena den 4 maj 1990 har angivits att i det fall Tyskland skullemedge att helt befria utdelning som betalas till bolag i en EG-stat från skatt,skall förnyade förhandlingar äga rum med syfte att medge sådan befrielseockså för svenska bolag.
Punkt 7 innehåller förbud mot s.k. extra-territoriell beskattning av utdel-ning (beträffande detta slag av beskattning, se punkterna 32-35 i kommen-taren till art. 10 punkt 5 i OECD:s modellavtal).
Ränta skall enligt art. 11 punkt 1 endast beskattas i mottagarens hemvist-stat om mottagaren har rätt till räntan. Regleringen överensstämmer i prin-cip med gällande avtal. Vad som här avses med ränta framgår av punkt 2.
64 Definitionen av ”ränta” överensstämmer i huvudsak med definitionen i Prop. 1992/93:3OECD:s modellavtal. Dock föreskrivs att uttrycket inte omfattar sådan in-komst som behandlas som utdelning enligt art. 10. Såsom angavs vid redovis-ningen av sistnämnda artikel anses t.ex. avkastningen på vissa obligationersom utdelning vid tillämpningen av art. 10. Bestämmelserna i punkt 1 tilläm-pas inte i de fall som anges i punkt 3, dvs. då räntan är hänförlig till fordransom äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordningsom den som har rätt till räntan har i utbetalarstaten. I sådant fall skall be-skattningsrätten till räntan i stället fördelas med tillämpning av art. 7 resp.
14 som behandlar inkomst av rörelse resp, självständig yrkesutövning. Be-stämmelserna i punkt 1 tillämpas inte heller då räntan på grund av särskildaförbindelser överstiger normal marknadsränta. I detta fall tillämpas bestäm-melserna endast på den marknadsmässiga delen (art. 11 punkt 4).
Royalty skall enligt art. 12 punkt 1, i likhet med ränta, endast beskattas imottagarens hemviststat om mottagaren har rätt till royaltyn. Detta gäller iprincip även enligt gällande avtal. Definitionen av uttrycket ”royalty” (punkt2) omfattar i likhet med nuvarande lydelse av OECD:s modellavtal inte lea-singavgifter och andra ersättningar för rätten att nyttja lös egendom. I frågaom sådana avgifter och ersättningar skall i stället bestämmelserna i art. 7 ominkomst av rörelse tillämpas. Har den som har rätt till royaltyn fast driftställeeller stadigvarande anordning i utbetalarstaten och har den rättighet elleregendom för vilken royaltyn betalas verkligt samband med det fasta driftstäl-let eller den stadigvarande anordningen skall beskattningsrätten till royaltynfördelas mellan staterna enligt bestämmelserna i art. 7 (inkomst av rörelse)resp. art. 14 (självständig yrkesutövning). Även art. 12 innehåller en regelom för höga betalningar på grund av intressegemenskap (art. 12 punkt 4).
Art. 13 behandlar beskattning av realisationsvinst. Fördelningen av be-skattningsrätten till realisationsvinst sker på så sätt att antingen den stat dären tillgång är belägen eller den där överlåtaren har hemvist ges rätt att be-skatta vinsten. Avtalet behandlar över huvud taget inte frågan om vid vilkentidpunkt, vid t.ex. köpeavtalets ingående eller vid erläggandet av köpeskil-lingen, som överlåtaren skall ha hemvist i hemviststaten för att hemviststa-ten skall få beskattningsrätten. Om t.ex. en person har hemvist i Sverige vidförsäljningen av svenska aktier men hemvist i Tyskland vid erhållandet avköpeskillingen föreligger således inte något hinder i avtalet mot att beskattavinsten i Sverige.
Bestämmelserna i punkterna 1-4 överensstämmer i princip med motsva-rande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Enligt punkt 1 får vinst vid över-låtelse av fast egendom som person med hemvist i en avtalsslutande stat hari den andra staten beskattas i denna andra stat. Definitionen av fast egendom(art. 3 punkt 1 h) omfattar även nyttjanderätt till sådan egendom. Vinst vidöverlåtelse av svensk bostadsrätt beskattas enligt intern svensk rätt i Sverigeäven om överlåtaren är bosatt i utlandet [6 § 1 mom. a lagen (1947:576) omstatlig inkomstskatt, SIL]. Den angivna regleringen i avtalet innebär att Sve-rige får beskatta vinst, som en person med hemvist i Tyskland förvärvar ge-nom överlåtelse av svensk bostadsrätt. Sverige använder sig av avräknings-metoden för att undvika dubbelbeskattning i det fall en person med hemvisti Sverige avyttrar fast egendom belägen i Tyskland (art. 23 punkt 2 a). Detta 65
5 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 3
innebär att vinsten också beskattas i Sverige men att den svenska skatten Prop. 1992/93:3sätts ned med hänsyn till den skatt på vinsten som erlagts i Tyskland. I gäl-lande avtal används i stället undantagandemetoden för undvikande av dub-belbeskattning.
Enligt punkt 1 får vinst vid överlåtelse av andel i bolag vars huvudsakligaändamål är att direkt eller indirekt inneha eller förvalta fast egendom be-skattas i den stat där den fasta egendomen är belägen om överlåtaren vidnågon tidpunkt under de fem åren närmast före överlåtelsen innehaft minst10 % i bolaget. Detta gäller dock ej fast egendom som används i eget jord-eller skogsbruk eller i näringsverksamhet. Vinst vid avyttring av lös egen-dom som är hänförlig till fast driftställe eller stadigvarande anordning liksomöverlåtelse av driftstället eller anordningen får enligt punkt 2 beskattas i denstat där driftstället eller anordningen är belägen. Dock skall vinst vid överlå-telse av skepp, luftfartyg eller containers som används i internationell trafikeller lös egendom som är hänförlig till denna användning endast beskattasdär företaget som bedriver verksamheten har hemvist (punkt 3). I art. 42 harintagits särskilda bestämmelser om luftfartskonsortier. Enligt punkt 4 haröverlåtarens hemviststat den uteslutande beskattningsrätten till vinst pågrund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1-3,således också till fast egendom belägen i hemviststaten eller i en tredje stat.Punkt 5 ger dock Sverige möjlighet att enligt intern lagstiftning [jfr 53 §lmom. a kommunalskattelagen (1928:370), KL, och 6§ lmom. a SIL] be-skatta vinst vid avyttring av aktier och andra andelar i svenska bolag m.m.som förvärvas av person som tidigare haft hemvist i Sverige under minst tvåår och som erhållit hemvist i Tyskland. En förutsättning är dock att överlåtel-sen sker under de första fem åren efter bytet av hemvist. Bestämmelsen gerTyskland möjlighet att enligt intern lagstiftning beskatta en person som hafthemvist i Tyskland under minst två år och som erhållit hemvist i Sverige förvärdestegring på aktier och andra andelar i bolag m.m. som är hemmahö-rande i Tyskland. I den mån Tyskland utnyttjar denna rätt och personen där-efter överlåter egendomen, skall Sverige från sin skatt på sådan vinst av-räkna den skatt som tagits ut på vinsten i Tyskland, däri inbegripet den skattsom i enlighet med denna bestämmelse tagits ut på värdestegringen. Dettagäller dock endast beträffande överlåtelse som skett inom tio år från bytetav hemvist (art. 23 punkt 2 b).
I art. 14 ges regler om beskattningen av inkomst av fritt yrke eller annansjälvständig verksamhet. Innebörden av begreppet belyses i punkt 2. Denuppräkning som där görs ger endast exempel på verksamheter som ansessom utövande av fritt yrke. Det bör observeras att artikeln inte är tillämplignär fråga är om anställning, t.ex. läkare som tjänstgör som anställd företags-läkare eller ingenjör som är anställd i ett av honom ägt aktiebolag. Artikelnär inte heller tillämplig på sådan självständig verksamhet som artister elleridrottsmän utövar. Inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhetbeskattas i regel endast där yrkesutövaren har hemvist (punkt 1). Utövasverksamheten från en stadigvarande anordning i den andra staten som regel-mässigt står till hans förfogande får dock så stor del av inkomsten som ärhänförlig till den stadigvarande anordningen beskattas där. Regleringen
överensstämmer helt med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellav- Prop. 1992/93:3tal.
Enligt art. 15 beskattas inkomst av enskild tjänst i regel endast där tjänste-utövaren har hemvist. Utförs arbetet i den andra staten får dock denna statbeskatta inkomsten om inte den s.k. 183-dagarsregeln i punkt 2 är tillämplig.I punkt 4 har särskilt angivits att punkt 2 inte tillämpas beträffande ersättningför arbete inom ramen för yrkesmässig uthyrning av arbetskraft. Bestämmel-sen saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal och i gällande avtal. En lik-nande regel finns dock i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet (SFS1989:933, art. 15 punkt 2 d). I punkt VII:7 i protokollet till art. 15 i det avta-let finns också angivet vilka omständigheter som särskilt skall beaktas vidbedömningen av om uthyrning av arbetskraft föreligger. I punkt 4 i art. 15 iförevarande avtal har också föreskrivits att de behöriga myndigheterna skallträffa de överenskommelser som behövs för att undvika dubbelt uttag avskatt och för att säkra de båda staternas skatteanspråk. Vad här åsyftas äröverenskommelser i enskilda fall för att t.ex. överenskomma om hur da-garna skall räknas vid tillämpningen av 183-dagarsregeln. I det nya avtaletanvänds avräkningsmetoden för undvikande av dubbelbeskattning av in-komst av enskild tjänst medan undantagandemetoden används i gällande av-tal.
Art. 16 behandlar beskattningen av styrelsearvode och annan liknande er-sättning. Bestämmelsen omfattar även ersättning som verkställande direktöreller medlem av direktionen erhåller i denna egenskap. De här nämnda in-komsterna får i överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i OECD:smodellavtal alltid beskattas i den stat där bolaget har hemvist oberoende avom var arbetet utförts. Såväl Sverige som Tyskland använder avräkningsme-toden för att undvika dubbelbeskattning i detta fall (art. 23 punkterna 1 boch 2 a).
Beskattningen av inkomst som artist eller idrottsman uppbär genom sinverksamhet regleras i art. 17. Sådan inkomst får beskattas i den stat där verk-samheten utövas (punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas un-der utövande av fritt yrke eller enskild tjänst. Enligt punkt 2 får inkomstenbeskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten,även om ersättningen utbetalas till annan person (t.ex. arbetsgivare hos vil-ken artisten eller idrottsmannen är anställd) än artisten eller idrottsmannensjälv. Undantag från nu behandlade bestämmelser görs dock om besöket avartisten eller idrottsmannen helt eller i väsentlig omfattning finansieras avallmänna medel från den andra avtalsslutande staten.
Art. 18 behandlar beskattningen av pension, livränta, socialförsäkringser-sättningar m.m. Pension på grund av tidigare offentlig tjänst omfattas dockinte av denna artikel utan av art. 19 punkt 2. Pension på grund av tidigareprivat tjänst samt livränta, häri inbegripet pension på grund av egen pen-sionsförsäkring beskattas enligt punkt 1 endast i mottagarens hemviststat.Belopp som utbetalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i en stat (häri in-begripet folkpension och allmän tilläggspension) till person som har hemvisti den andra avtalsslutande staten beskattas endast i utbetalarstaten (punkt2). Är mottagaren av beloppet medborgare i hemviststaten utan att samti-digt vara medborgare i utbetalarstaten beskattas emellertid beloppet i stället 67
endast i hemviststaten. Bestämmelsen innebär t.ex. att svensk folkpension Prop. 1992/93:3och allmän tilläggspension som utbetalas till en svensk medborgare medhemvist i Tyskland endast skall beskattas i Sverige. Person som är bosattutomlands och uppbär skattepliktig inkomst av tjänst från Sverige beskattasfr.o.m. den 1 januari 1992 enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskattför utomlands bosatta. Enligt den nämnda lagen är pension enligt lagen(1962:381) om allmän försäkring skattepliktig endast till den del beloppetöverstiger uppburen folkpension (5§ punkt 4). Den särskilda inkomstskat-ten tas ut med 25 % (7 §). Detta innebär för en svensk pensionär som enligtavtalet har hemvist i Tyskland och som uppbär folkpension och allmän till-läggspension från Sverige att folkpensionen är skattefri medan den allmännatilläggspensionen kommer att beskattas i Sverige med 25 %. Det sagda gällerdock endast om pensionären enligt svensk intern rätt inte är bosatt här. Enperson som enligt avtalet har hemvist i Tyskland, men som enligt svensk rättär bosatt här, t.ex. på grund av väsentlig anknytning till Sverige, omfattasinte av lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta utan taxeras istället i vanlig ordning. Ersättningar för skada på grund av krigshandlingaroch politisk förföljelse som betalas av en avtalsslutande stat eller dess lokalamyndigheter beskattas enligt punkt 3 endast i utbetalarstaten. Enligt punkt5 är en person med hemvist i en avtalsslutande stat som erhåller belopp enligtsocialförsäkringslagstiftningen i den andra avtalsslutande staten berättigadtill samma förmåner vid beskattningen i hemviststaten som skulle ha medgi-vits om beloppet erhållits från denna stat. Detta innebär t.ex. att en svenskmedborgare med hemvist här som inte samtidigt är tysk medborgare och somfrån Tyskland erhåller grundpension motsvarande svensk folkpension, skallvara berättigad, om han enligt reglerna i KL skulle ha varit detta om han istället uppburit svensk folkpension, till särskilt kommunalt grundavdrag.
Inkomst av offentlig tjänst beskattas enligt art. 19 i regel endast i den statsom betalar ut inkomsten i fråga (punkt 1). Detta gäller också sådan ersätt-ning som anges i punkt 4. Om emellertid arbetet utförs i den andra statenoch mottagaren är medborgare och har hemvist där utan att vara medbor-gare också i utbetalarstaten, beskattas inkomsten i stället endast i hemvist-staten. Som jag redan nämnt i min redogörelse för art. 18 återfinns i art. 19också bestämmelser rörande beskattningen av pension på grund av tidigareoffentlig tjänst. Sådan pension, liksom pension som betalas av en av de ipunkt 4 a nämnda institutionerna eller för deras räkning, beskattas enligtpunkt 2 i regel endast i utbetalarstaten. Om emellertid mottagaren är med-borgare och har hemvist i den andra staten utan att vara medborgare ocksåi utbetalarstaten, beskattas inkomsten i stället endast i hemviststaten. Närfråga är om rörelse som bedrivs i offentlig regi beskattas ersättning och pen-sion som betalas till anställda i denna rörelse enligt reglerna för beskattningav lön eller pension på grund av enskild tjänst i art. 15,16 och 18. Kan sådanersättning som avses i punkt 4 inte beskattas i den stat som enligt punkterna 1och 2 erhållit beskattningsrätten, får i stället enligt punkt 5 den andra statenbeskatta ersättningen.
I art. 20 punkt 1 har intagits en bestämmelse enligt vilken underhållsbidragsom person med hemvist i en avtalsslutande stat betalar till person med hem-vist i den andra staten skall undantas från beskattning i denna andra stat.
68 Detta skall dock inte gälla om underhållsbidraget är avdragsgillt i den först- Prop. 1992/93:3nämnda staten. Socialt betingade avdrag beaktas dock inte i detta samman-hang. Punkt 2 innehåller regler om skattelättnader för studerande och prak-tikanter.
Inkomst som inte behandlas särskilt i art. 6-20 beskattas enligt art. 21punkt 1 endast i inkomsttagarens hemviststat. Detta gäller t.ex. inkomst frånen tredje stat. Undantag från regeln i punkt 1 gäller i de fall som anges ipunkt 2. Bestämmelserna överensstämmer helt med motsvarande bestäm-melser i OECD:s modellavtal.
Bestämmelserna om beskattning av förmögenhet finns i art. 22. Princi-perna för fördelningen av beskattningsrätten till olika slags tillgångar över-ensstämmer med de som gäller vid fördelningen av beskattningsrätten tillinkomst och realisationsvinst. Enligt dessa bestämmelser får förmögenhetsom består av fast egendom beskattas i den stat där den fasta egendomen ärbelägen (punkt 1). Förmögenhet som består av lös egendom hänförlig tillfast driftställe eller stadigvarande anordning får beskattas i den stat där drift-stället eller anordningen finns (punkt 2). Skepp, luftfartyg och containerssom används i internationell trafik och lös egendom hänförlig till sådan verk-samhet beskattas enligt punkt 3 endast i företagets hemviststat. Övriga för-mögenhetstillgångar beskattas också endast i innehavarens hemviststat(punkt 4). I art. 42 har intagits särskilda bestämmelser om luftfartskonsor-tier.
4.2.2¶Metoder för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst ochförmögenhet
Bestämmelserna om undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och för-mögenhet finns i art. 23.
Sverige tillämpar, till skillnad från vad som gäller enligt gällande avtal, ge-nomgående avräkningsmetoden för att undvika dubbelbeskattning (punkt 2a, b och c). Innebörden av avräkningsbestämmelserna är att en person medhemvist i Sverige taxeras här för inkomst resp, tillgång som enligt avtalet fårbeskattas i Tyskland. Den uträknade skatten minskas därefter i princip medden skatt på inkomsten resp, tillgången som enligt avtalet har tagits ut i Tysk-land. Vid avräkningen av skatt på inkomst tillämpas i Sverige bestämmel-serna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
Sverige har erhållit rätten att beakta inkomst som enligt bestämmelsernai art. 18 resp. art. 19 beskattas endast i Tyskland för progressionsuppräkning.Såsom framgått av min redogörelse om lagen om dubbelbeskattningsavtalföreslår jag att denna rätt inte skall utnyttjas.
Utdelning från tyskt aktiebolag (”Kapitalgesellschaft”) till bolag medhemvist i Sverige skall vara undantagen från svensk skatt i den mån utdel-ningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lagstiftning,om båda bolagen hade varit svenska (punkt 3). Enligt 7§ 8 mom. sjättestycket SIL är utdelning från utländskt bolag till svenskt moderbolag i vissafall skattefri. Bestämmelserna i avtalet innebär givetvis ingen inskränkningi tillämpligheten av dessa regler utan ger i stället möjlighet till befrielse äveni fall när någon sådan inte kan ske med tillämpning av de interna reglerna.
69 För befrielse enligt avtalets bestämmelser krävs att något av de ytterligare Prop. 1992/93:3villkoren i punkt 3 a eller b är uppfyllt. Enligt punkt a krävs att den vinst urvilken utdelningen betalas uteslutande eller nästan uteslutande utgörs avvinst som blivit beskattad med normal bolagsskatt i Tyskland eller en medsvensk bolagsskatt jämförlig inkomstskatt. Beträffande begreppet ”jämför-lig inkomstskatt” se prop. 1990/91:107 s. 29 ff. I punkt b uppställs det alterna-tiva villkoret att den vinst av vilken utdelningen betalas uteslutande ellernästan uteslutande består av utdelning som det utdelande bolaget erhållitoch som skulle ha varit undantagen från svensk skatt om bolagsandelarna förvilka utdelningen betalas innehafts direkt av det svenska bolaget. Med attutdelningen skulle ha varit undantagen från svensk skatt avses dels det fallatt utdelningen skulle ha varit skattefri med tillämpning av 7§ 8 mom. sjättestycket SIL dels att utdelningen skulle ha varit befriad från skatt med till-lämpning av ett dubbelbeskattningsavtal. I det fall utdelningen dels bestårav vinst som uppfyller villkoren i punkt a dels av utdelning som uppfyllerkraven i punkt b är avsikten att skattebefrielse skall medges. Skattebefrielseenligt punkt 3 medges dock inte beträffande utdelning från investeringsfon-der eller utdelning för vilken avdrag medgivits vid fastställandet av det utde-lande bolagets beskattningsbara vinst i Tyskland.
Tyskland använder, liksom i gällande avtal, undantagandemetoden somhuvudmetod för att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet(punkt 1 a). Detta gäller även beträffande utdelning på andelar i ett svensktaktiebolag som uppbärs av bolag med hemvist i Tyskland om det tyska bola-get direkt innehar minst 10% av det svenska aktiebolagets kapital. Dennaskattebefrielse gäller dock inte beträffande utdelning från investeringsfon-der eller utdelning för vilken avdrag medgivits vid fastställandet av detsvenska bolagets beskattningsbara vinst. Beträffande andelar i svenska bo-lag där utdelningen är skattefri enligt de angivna reglerna gäller att dessa ärundantagna från förmögenhetsskatten på bolag. I fråga om de i punkt 1 bangivna inkomsterna tillämpar Tyskland avräkningsmetoden.
Bestämmelsen i punkt 4 har sin motsvarighet i gällande avtal (art. 19 §3a). Punkt 1 a innehåller såsom angivits bestämmelser enligt vilka inkomstsom erhållits från Sverige under vissa förutsättningar inte skall medräknasvid fastställande av ett tyskt bolags inkomstskatt. Om bolaget använder så-dan obeskattad inkomst för utdelning till aktieägare i Tyskland, är denne än-dock berättigad att erhålla skattetillgodohavande, om han är oinskränktskattskyldig i Tyskland. Som en kompensation för skattetillgodohavandet ut-går i detta fall en särskild skatt på utdelningen. Denna skatt avräknas sedanmot aktieägarens personliga inkomstskatt. I punkt 4 har föreskrivits att be-stämmelserna i punkt 1 inte hindrar tillämpningen av reglerna om utdel-ningsbeskattning (”Ausshuttungsbelastung”) i skattelagstiftningen i Tysk-land då bolag där använder inkomst från Sverige för utdelning.
Avtalet har i denna del i stor utsträckning utformats enligt det modellavtalfrån 1983 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande kvarlåtenskap,arv och gåva som OECD utarbetat. I denna del syftar avtalet i princip till att
lösa sådana fall av dubbelbeskattning då kvarlåtenskap efter en i Sverige el-ler i Tyskland bosatt person är underkastad såväl svensk som tysk arvsskatt.Vidare syftar avtalet till att lösa fall då gåva är underkastad såväl svensk somtysk gåvoskatt.
Avtalet omfattar i första hand överföring av tillgångar i form av arv ellergåva från en person som vid överföringstillfället hade hemvist i en av staternaeller i båda (art. 2punkt 4 b). Avtalet omfattar också fall då arv- eller gåvota-gare vid arvlåtarens död eller vid gåvotillfället hade hemvist i Tyskland resp.Sverige (art. 26punkt 1 b och punkt 2 b).
Art. 3 innehåller vissa allmänna definitioner som också gäller vid tillämp-ningen av denna del av avtalet.
Frågan om den avlidne eller givaren vid tidpunkten för dödsfallet resp,gåvan hade hemvist i Sverige eller i Tyskland är i regel avgörande för tillämp-ningen av avtalet. Om den avlidne eller givaren vid tidpunkten för dödsfalleteller gåvan enligt lagstiftningen i Tyskland var bosatt där och enligt svensklag var bosatt i Sverige, avgörs hans hemvist vid tillämpningen av avtalet en-ligt bestämmelserna i art. 4 och art. 27. Vid bestämmandet av om en arvlå-tare eller givare hade hemvist i Tyskland eller i Sverige skall med andra ordsåväl bestämmelserna i art. 4 som i art. 27 beaktas. Det måste först fastslåsi vilken av staterna arvlåtaren eller givaren hade hemvist enligt bestämmel-serna i art. 4. Om arvlåtaren eller givaren enligt dessa bestämmelser skallanses ha haft hemvist i en stat (hemviststaten) men var medborgare endast iden andra, kan bestämmelserna i art. 27 medföra att han ändock skall ansesha haft hemvist i den stat i vilken han var medborgare (medborgarskapssta-ten). Detta är fallet om han enligt art. 4 punkt 1 b inte haft hemvist i hemvist-staten under en längre tid än fem år och han vid den relevanta tidpunktenvar oinskränkt skattskyldig i medborgarskapsstaten. En femårsregel av mot-svarande sakliga innebörd finns i art. 4 punkt 3 i arvs- och gåvoskatteavtaletmed Amerikas Förenta Stater (SFS 1983:914).
Beskattningsreglerna för olika slag av egendom återfinns i art. 24. Härmåste dock observeras de långtgående beskattningsbestämmelserna i art. 26punkt 1 b och punkt 2 b. En stat har enligt dessa bestämmelser rätt att, oav-sett avtalets övriga regler utom art. 4, beskatta arv- eller gåvotagares förvärvom denne vid arvlåtarens död eller vid gåvotillfället hade hemvist i staten ifråga.
För svensk del kan denna beskattningsrätt givetvis endast utnyttjas omSverige enligt intern svensk rätt har rätt att beskatta arvet eller gåvan. Grun-den för det svenska beskattningsanspråket, dvs. om detta grundar sig på attfråga är om arv efter någon som flyttat från Sverige mindre än tio år föredödsfallet eller på att fråga är om svenska aktier som efterlämnats av svenskmedborgare, spelar härvid ingen roll. Föreligger enligt svensk rätt ett be-skattningsanspråk och är förutsättningarna i art. 26 punkt 2 b uppfyllda skallarvet eller gåvan beskattas här. Hur dubbelbeskattning i detta fall skall und-vikas återkommer jag till.
Enligt art. 24punkt 1 får fast egendom som ingår i kvarlåtenskap efter ellersom överlåts som gåva av person med hemvist i en av staterna och som ärbelägen i den andra staten, beskattas i den stat där egendomen är belägen.Detta gäller även om fastigheten utgör del av rörelsetillgångar i fast drift-
ställe i den andra staten eller utgör del i tillgångar som är hänförliga till sta- Prop. 1992/93:3digvarande anordning för utövande av fritt yrke eller självständig verksam-het i denna stat.
Rörelsetillgångar, som är lös egendom, nedlagda i fast driftställe som ingåri kvarlåtenskap efter eller som överlåts som gåva av person med hemvist i enav staterna får, i det fall driftstället är beläget i den andra staten, beskattas iden stat där driftstället är beläget (art. 24 punkt 2 a). Motsvarande gällerenligt art. 24 punkt 2 b i fråga om sådana tillgångar hänförliga till stadigva-rande anordning för utövande av självständig verksamhet.
Annan egendom än sådan som avses i art. 24 punkterna 1 och 2 beskattasenligt art. 24 punkt 3 endast i den stat där den avlidne eller gåvogivaren en-ligt avtalet hade hemvist vid tidpunkten för dödsfallet resp, gåvan. Detta gäl-ler dock inte i fall som anges i art. 26 punkt 1 b och punkt 2 b.
I art. 25 ges regler om hur avdrag för skulder skall fördelas mellan de bådastaterna vid arvs- resp, gåvobeskattningen. Reglerna överensstämmer i sakhelt med motsvarande bestämmelser i nämnda modellavtal.
I art. 26 återfinns de tidigare nämnda reglerna som ger en stat rätt att,oavsett avtalets övriga regler utom art. 4, beskatta arv- eller gåvotagares för-värv om denne vid arvlåtarens död eller vid gåvotillfället hade hemvist i sta-ten i fråga. I artikeln ges vidare föreskrifter hur dubbelbeskattning av arvoch gåva skall undvikas. Både Sverige och Tyskland tillämpar här avräk-ningsmetoden som metod för undvikande av dubbelbeskattning. Detta inne-bär för Sveriges del att egendom skall beskattas här i den mån så kan skeenligt svensk lagstiftning, såvida inte avtalet uttryckligen förhindrar en sådanbeskattning. Att märka är att Sverige som tidigare sagts har rätt att oavsettavtalets övriga bestämmelser beskatta förvärv om arv- eller gåvomottagarenvid arvlåtarens död eller vid gåvotillfället, enligt avtalets regler hade hemvisti Sverige. I fall då skatt påförts i Tyskland enligt art. 24 punkt 1 eller 2, skallSverige enligt art. 26 punkt 2 a från den svenska skatten medge avräkningmed belopp motsvarande den skatt som erlagts i Tyskland på grund av arveteller gåvan. Likaså skall Sverige medge sådan avräkning i det fall arv- ellergåvomottagaren hade hemvist i Sverige vid dödsfallet resp, gåvotillfället ochbeskattning skett i Sverige med stöd av art. 26 punkt 2 b. Detta gäller dockinte om visserligen arv- eller gåvomottagaren hade hemvist i Sverige viddödsfallet resp, gåvotillfället men Sverige får beskatta egendomen även en-ligt bestämmelserna i art. 24 punkterna 1 och 2.1 detta fall skall Tyskland istället medge avräkning enligt art. 26 punkt 1 a. Likaså skall Tyskland medgeavräkning i det fall arv- eller gåvomottagaren vid arvlåtarens död resp, gåvo-tillfället hade hemvist i Tyskland och beskattning skett i Tyskland med stödav art. 26 punkt 1 b.
Art. 28 innehåller regler enligt vilka sammanslutning eller organisation ien avtalsslutande stat, som uteslutande tjänar vissa allmännyttiga ändamål,under vissa förutsättningar skall vara undantagen från beskattning i denandra avtalsslutande staten. Motsvarande regler om likabehandling vid be-skattning återfinns i tidigare svenska dubbelbeskattningsavtal, se bl.a. art.IX i dubbelbeskattningsavtalet med Israel beträffande skatter på kvarlåten-skap (SFS 1963:34).
72 I lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden anges de för-utsättningar som måste föreligga för att en framställning från en främmandestat om handräckning i Sverige skall bifallas resp, i vilka fall en sådan fram-ställning får göras till en annan stat. Med handräckning avses i lagen (3 §)såväl utbyte av upplysningar som bistånd vid indrivning, häri inbegripet säk-ringsåtgärder, samt delgivning av handlingar.
I nu föreliggande avtalsutkast har angivits, i enlighet med vad som redantidigare var fallet, att de avtalsslutande staterna skall biträda med dessa for-mer av handräckning (art. 29punkt 1). Såsom framgår av den angivna lagenär Riksskatteverket behörig myndighet, dvs. den myndighet i Sverige somförordnar om handräckning åt en utländsk stat i varje särskilt fall (4 § andrastycket) resp, den myndighet som får begära biträde med handräckning iskatteärende i en främmande stat.
Bestämmelserna i denna del av avtalsutkastet överensstämmer till stor delmed motsvarande regler i Europaråds- och OECD-konventionen om ömse-sidig handräckning i skatteärenden (prop. 1989/90:14, SFS 1990:313). Jag fårdärför beträffande dessa hänvisa till vad föredraganden anförde i den propo-sitionen.
Art. 30 och 31 behandlar utbyte av upplysningar för skatteändamål. Så-dant utbyte avses kunna ske
1. spontant, dvs. utan särskild framställning eller överenskommelse,
2. på begäran, dvs. efter särskild framställning från den andra staten, eller
3. automatiskt, dvs. enligt överenskommelse om regelbundet utbyte avviss slags information.
Art. 30 behandlar utbyte på begäran av behörig myndighet i den andraavtalsslutande staten.
Art. 31 punkt 1 behandlar spontant utbyte av information och punkt 2 au-tomatiskt. Det i punkt 1 avsedda utbytet rör normalt information som fram-kommit i samband med revision eller annan granskning för taxeringsända-mål och som berör den andra staten. Sådana upplysningar får utbytas endastom de kan antas vara relevanta för fastställande av skatt i den andra staten.Av 9 § lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden följer att då svenskmyndighet, efter begäran eller som spontan information, översänder uppgiftrörande skatt till utländsk myndighet skall uppgiften normalt även tillställasden som berörs därav. I punkt 2 ges de behöriga myndigheterna möjlighetatt under förutsättning av att båda staterna kan tillhandahålla liknande infor-mation, överenskomma om ett systematiskt utbyte av upplysningar somskattemyndigheterna regelmässigt erhåller t.ex. kontrolluppgifter från ar-betsgivare i den egna staten som avser anställda bosatta i den andra staten.
Detta slags information gör det möjligt för myndigheterna att säkerställaatt skatt inte sätts ned, återbetalas eller gottgörs på oriktiga grunder t.ex. vidtillämpning av avtalets regler om undantagande av skatt resp, avräkning avskatt.
Art. 32-35 innehåller regler om indrivning av skattefordringar, säkrings-åtgärder, förmånsrätt för skattefordringar, anstånd, preskription av skatte-krav, rättsliga åtgärder och delgivning av handlingar som i huvudsak över-
1992/93:3
ensstämmer med motsvarande regler i Europaråds- och OECD-konventio- Prop. 1992/93:3nen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Att märka är att frågor ompreskription av skattefordringar skall avgöras endast med tillämpning av lag-stiftningen i den stat som ansöker om indrivningen. Ansökan om indrivningav tysk skatt i Sverige skall bifallas om övriga förutsättningar är uppfylldaom skattefordringen inte är preskriberad enligt tysk rätt, även om en mot-svarande fordran på svensk skatt inte skulle kunna indrivas här på grund avpreskription enligt svensk rätt.
I art. 36 anges fall då handräckning inte skall lämnas, punkt 1 a, och dåskyldighet att lämna upplysningar inte föreligger, punkt 1 b. I 6 och 15 §§lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden har angivits i vad mån åt-gärd inte får vidtas, upplysning inte får lämnas samt under vilka förutsätt-ningar framställning om handräckning kan göras. Observera att dessa reglergäller även i det fall åtgärden kan vidtas enligt en överenskommelse mellanSverige och annan stat. I punkt 3 har angivits att handräckningsåtgärd kangöras beroende av att enighet nåtts om ett bindande skiljedomsförfarande.Vad som avses är t.ex. fall då bifall till en handräckningsåtgärd kan kommaatt resultera i en mot avtalet stridande beskattning på grund av att myndighe-terna i Sverige resp. Tyskland tolkar avtalet olika.
Art. 37 innehåller regler om sekretess som i huvudsak överensstämmermed motsvarande regler i Europaråds- och OECD-konventionen om ömse-sidig handräckning i skatteärenden. Sedan denna konvention godkänts avriksdagen har det i lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden införtsen ny 23 § enligt vilken svenska myndigheter skall följa villkor i avtal sombegränsar möjligheten att utnyttja upplysningar som erhållits från en främ-mande stat i ett skatteärende, oavsett vad som annars är föreskrivet i lag ellerannan författning (prop. 1990/91:131, JuU28, rskr. 297, SFS 1991:439). Deni punkt 1 i förevarande artikel angivna bestämmelsen att de upplysningarsom erhållits med stöd av avtalet skall behandlas enligt den stats sekretessbe-stämmelser som är restriktivast innebär att i fall då upplysningar erhållitsmed stöd av avtalet från Tyskland måste även tysk sekretesslagstiftning iakt-tas. Detta underlättas av det i punkt 4 angivna förfarandet att lämplig på-stämpling av det särskilda sekretesskyddet bör ske i den stat som ger denandra upplysningar. Punkt 2 innehåller regler som fastställer minimikrav be-träffande sekretess. Dessa regler skall gälla oavsett de i punkt 1 angivna reg-lerna.
De i art. 38 intagna reglerna om förbud mot diskriminering överensstämmeri princip med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Art. 38 till-lämpas i enlighet med OECD:s modellavtal på alla slags skatter, med andraord inte endast på de som avtalet enligt art. 2 skall tillämpas på. Bestämmel-serna i art. 39 och 40 innehåller regler enligt vilka de behöriga myndighe-terna kan lösa problem vid tolkningen och tillämpningen av avtalet. Dettakan ske såväl i enskilda fall som vid mer generella svårigheter. De behörigamyndigheterna kan därvid behandla svårigheter som uppkommer på grund
av olikheter i skattelagstiftningarna såväl som hur avtalets begränsningar ikällstatens rätt att beskatta utdelning, ränta och royalty skall genomföras. Idet fall en skattskyldig anser att åtgärd vidtagits som för honom medför enbeskattning i strid med avtalets bestämmelser har han alltid rätt att påkallarättelse hos behörig myndighet (art. 40 punkt 1). På svensk sida skall en så-dan ansökan göras hos Finansdepartementet. De behöriga myndigheternakan träda i direkt kontakt med varandra för att försöka uppnå en lösning(art. 41 punkt 1). Sådana förhandlingar kan äga rum inom en kommission(punkt 2). Det kan uppdras åt ett fristående organ att avge ett expertutlå-tande (punkt 3). Avser förfarandet ett enskilt ärende skall de personer somberörs av ärendet höras. De har också rätt att framställa egna yrkanden(punkt 4). Såväl Sverige som Tyskland har anslutit sig till Europakonventio-nen den 29 april 1957 om fredlig lösning av tvister. I art. 41 punkt 5 har inta-gits en erinran om detta. Vidare erinras där om möjligheten för de avtalsslu-tande staterna att i stället för det i konventionen anvisade förfarandetkomma överens om tillsättandet av en skiljenämnd. Förfaranden av det an-givna slaget har ännu aldrig behövt tillgripas på skatteområdet i förhållandetmellan Sverige och Tyskland och torde bli mycket sällsynta även i framtiden.
De särskilda bestämmelserna om SAS i art. 42 om luftfartskonsortier har sinmotsvarighet i andra svenska dubbelbeskattningsavtal.
Förevarande avtal syftar, liksom alla liknande avtal, till att förhindra attsamma inkomst eller tillgång beskattas fullt ut hos samma person ujtder jäm-förlig tidsperiod i mer än en stat. Avtalet syftar dessutom till att förhindraskatteflykt och total skattefrihet. I art. 43punkt 1 har därför angivits att hem-viststaten i vissa fall skall använda avräkningsmetoden fastän undantagande-metoden har angivits som tillämplig metod i andra artiklar i avtalet. Dettaskall ske när staterna tillämpar olika bestämmelser i avtalet eller tillgodoräk-nar olika personer viss inkomst eller tillgång och inkomsten eller tillgångenpå grund av detta eljest skulle bli dubbelbeskattad, obeskattad eller för lågtbeskattad. En avtalsslutande stat kan också välja att gå över till att användaavräkningsmetoden på visst slag av inkomst fastän undantagandemetodenhar angivits som tillämplig i avtalet. Detta kan endast ske efter konsultatio-ner med den andra staten och efter underrättelse på diplomatisk väg. Be-stämmelserna i denna punkt torde i första hand ha betydelse på tysk sidaeftersom Tyskland i stor utsträckning tillämpar undantagandemetoden enligtart. 23.
Punkt 2 innehåller dels en allmän tolkningsregel dels bestämmelser sommedger en stat att tillämpa intern lagstiftning som innebär att delägare direktbeskattas för inkomst som förvärvats av en utländsk sammanslutning. Avta-lets utformning har påverkats av att detta tillkommit genom förhandlingaroch av att svensk och tysk skattelagstiftning inte har samma terminologi.Den nämnda allmänna tolkningsregeln (punkt 2 a) har tillkommit för att un-derstryka att avtalet måste tolkas med beaktandet av syftet att förhindraskatteflykt och att den omständigheten att avtalet på grund av det sätt påvilket detta tillkommit fått en från intern lagstiftning avvikande utformning
inte får leda till en tolkning som innebär att någon kan undgå skattskyldighet Prop. 1992/93:3i en avtalsslutande stat.
I den tyska särskilda utlandsskattelagen (”Aussensteuergesetz”) finns reg-ler enligt vilka i Tyskland hemmahörande skattskyldiga i vissa fall beskattasför icke-remitterad vinst i bolag i lågskatteländer. Bestämmelserna i punkt 2b och c anger att avtalet inte skall tolkas så att det hindrar en tillämpning avdessa regler eller av motsvarande svenska bestämmelser (jfr 53 § 2 mom.KL, punkt 10 andra stycket anvisningarna till 53 § KL och 6 § 2 mom. SIL).
Punkt 3 innehåller en bestämning av uttrycket ”ha rätt till” som används iart. 10, 11 och 12. Med uttrycket avses att en person enligt skattelagstift-ningen i den avtalsslutande stat där han har hemvist anses vara den personsom förvärvat inkomsten. Detta gäller dock inte i det fall när ersättningenenligt lagstiftningen i källstaten anses ha tillfallit person som inte har hemvisti den andra avtalsslutande staten och personen i fråga kunnat tillgodogörasig inkomsten.
Art. 44 innehåller regler om förfarandet när en mottagare av inkomst öns-kar återbetalning eller begränsning av skatt enligt avtalets bestämmelser.
I art. 45 finns vissa föreskrifter beträffande diplomatiska företrädare, kon-sulära tjänstemän samt mellanstatliga organisationer, dess organ och tjänste-män. Punkt 1 innehåller en regel som berör förhållandet mellan folkrättensallmänna regler och bestämmelser i andra avtal som tillförsäkrar person somtillhör diplomatisk beskickning, konsulat eller internationell organisationprivilegier vid beskattningen och reglerna i förevarande avtal. I punktenfastslås att privilegierna i fråga inte påverkas av förevarande avtal. Den sam-tidiga tillämpningen av avtalet och bestämmelserna om sådana privilegierskulle möjligen kunna leda till en icke avsedd ytterligare skattelättnad. Föratt förhindra detta har bestämmelserna i punkterna 2-4 intagits som har sinaförebilder i kommentaren till art. 27 i OECD:s modellavtal beträffande skat-ter på inkomst och på förmögenhet.
Art. 46 och 47 innehåller bestämmelser om avtalets ikraftträdande och upp-hörande. Avtalet skall ratificeras och träder i kraft en månad efter det attratifikationshandlingarna har utväxlats. Avtalets bestämmelser tillämpas påinkomst som förvärvas, på förmögenhet som innehas och på gåva som skerfr.o.m. den 1 januari året närmast efter det år då avtalet trädde i kraft liksompå kvarlåtenskap efter person som avlider detta datum eller därefter. Beträf-fande handräckning gäller avtalet på åtgärd som verkställs den 1 januari åretnärmast efter det år då avtalet trädde i kraft eller senare. Såsom tidigare an-givits skall den skatt som för närvarande utgår då utdelning betalas från dot-terbolag i en av staterna till moderbolag i den andra staten sänkas retroak-tivt. På utdelning som betalas mellan den 1 januari 1990 och den 31 decem-ber 1991 skall källskatten i Tyskland när fråga är om utdelning mellan dotter-och moderbolag tas ut med högst 10 % av utdelningens bruttobelopp och påutdelning som betalas fr.o.m. den 1 januari 1992 skall i detta fall skatten iTyskland begränsas till 5 %. På svensk sida skall kupongskatt inte utgå på
utdelning som betalas mellan dotterbolag i Sverige och moderbolag i Tysk- Prop. 1992/93:3land efter den 31 december 1991.
Såsom framgår av 2 § i den föreslagna lagen skall avtalets beskattningsreglertillämpas endast i den mån de medför inskränkning av den skattskyldighet iSverige som annars skulle föreligga. Jag anser på grund härav och på grundav förslagets beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna avtalet mellan Konungariket Sverige och Förbundsre-publiken Tyskland för att undvika dubbelbeskattning beträffandeskatter på inkomst och förmögenhet och på arv och gåva samt för attlämna ömsesidig handräckning vid beskattning,
2. anta förslaget till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverigeoch Tyskland.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandenhar lagt fram.
77 Prop. 1992/93:3
Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1
Förslaget till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige ochTyskland.................................................. 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992 55
1¶Inledning ............................................. 55
2¶Lagen om dubbelbeskattningsavtal....................... 56
3¶Skattelagstiftningen i Tyskland........................... 56
4¶Avtalets innehåll....................................... 60
4.1¶Allmänna bestämmelser............................ 61
4.2¶Beskattning av inkomst och förmögenhet............. 62
4.2.1¶Avtalets beskattningsregler................... 62
4.2.2¶Metoder för undvikande av dubbelbeskattning av
inkomst och förmögenhet.................... 69
4.3¶Beskattning av kvarlåtenskap, arv och gåva........... 70
4.4¶Handräckning i skatteärenden....................... 73
4.5 Skydd för den skattskyldige och ömsesidig överenskom-
melse ............................................ 74
4.6¶Särskilda bestämmelser............................. 75
4.7¶Slutbestämmelser.................................. 76
5¶Lagrådets hörande..................................... 77
6¶Hemställan............................................ 77
7 Beslut................................................ 77
gotab 42001, Stockholm 1992