Prop. 2007/08:13

Skattelättnader för förmån av hushållstjänster

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 11 oktober 2007

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den 1 juli 2007 trädde lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete i kraft.

I denna proposition föreslås att en skattereduktion även ska införas för fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. I huvudsak ska samma tillämpningsområde, definitioner, beloppsgränser m.m. som i lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete gälla. Det innebär bl.a. att hushållstjänsterna ska ha utförts av någon som har F-skattsedel. Detta gäller även när arbetsgivaren själv eller med anställd personal utför hushållsarbete hos arbetstagaren. För skattereduktion krävs vidare att hushållsarbetet utförs av någon annan person än den som begär reduktionen eller en närstående till denne. Underlaget för skattereduktion är den skattepliktiga förmånen av hushållsarbetet som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret. I underlaget får inte värdet av material, utrustning och resor räknas in. Vid beräkningen av skatteavdrag ska arbetsgivaren inte beakta förmån av hushållsarbete. Begäran om skattereduktion för förmån av hushållstjänster ska göras i självdeklarationen. Arbetsgivaren är skyldig att på kontrolluppgift redovisa underlaget för skattereduktion. Detta underlag kommer att förtryckas på den skattskyldiges självdeklaration.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på förmåner som tillhandahållits den skattskyldige efter den 31 december 2007.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete,

2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

3. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

dels att rubriken närmast före 15 § ska utgå, dels att rubriken till lagen, 1, 5, 6, 8, 15 och 17 §§ samt rubriken närmast före 8 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 13 a §, samt närmast före 13 a § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny rubrik närmast före 14 § som ska lyda ”Förfarandet”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

Lag om skattereduktion för hushållsarbete

1 §

Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas fysiska personer som – varit obegränsat skattskyldiga under beskattningsåret, – vid beskattningsårets utgång är minst 18 år, och – har haft utgifter för hushållsarbete.

– har haft utgifter för hushållsarbete eller fått skattepliktig förmån av hushållsarbete som ska hänföras till inkomstslaget tjänst.

Sådan skattereduktion tillgodoräknas också begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 inkomstskattelagen (1999:1229), om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Skattereduktion tillgodoräknas även dödsbo för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet.

5 §

Skattereduktion tillgodoräknas bara om följande förutsättningar är uppfyllda.

1. Det utförda hushållsarbetet skall vara hänförligt till sökandens eller dennes förälders hushåll. Föräldern skall dock vara bosatt i Sverige.

1. Det utförda hushållsarbetet ska vara hänförligt till den som ansöker om eller begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.

2. Den som utför hushållsarbetet skall, när avtalet om arbetet träffas

2. Den som utför hushållsarbetet ska, när avtalet om arbetet träffas

eller när ersättningen betalas ut, inneha F-skattsedel eller, i fråga om ett utländskt företag, intyg eller annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll som innehavare av Fskattsedel i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland.

eller när ersättningen betalas ut, inneha F-skattsedel eller, beträffande ett utländskt företag, intyg eller annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som innehavare av F-skattsedel.

3. Arbetet får inte utföras av en närstående eller av ett företag i vilket sökanden eller närstående till denne, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande.

3. Arbetet får inte utföras av

a) den som ansöker om eller begär skattereduktion eller en till denne närstående person,

b) ett företag i vilket den som ansöker om eller begär skattereduktion eller en till denne närstående person, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande.

6 §

Underlag för skattereduktionen är utgifter för hushållsarbete som har betalats under beskattningsåret förutsatt att villkoren i 5 § är uppfyllda. I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in. Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det fakturerade beloppet inklusive mervärdesskatt.

Underlag för skattereduktionen är utgifter för hushållsarbete som har betalats under beskattningsåret eller värdet av sådan förmån som tillhandahållits den som begär skattereduktion under beskattningsåret, förutsatt att villkoren i 5 § är uppfyllda. I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in. Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det fakturerade beloppet inklusive mervärdesskatt.

Ansökan och beslut Ansökan

8 §

En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos Skatteverket.

En ansökan om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska göras skriftligen hos Skatteverket.

Begäran i självdeklaration

13 a §

En begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår då förmånen har tillhandahållits. Skattereduktionen tillgodoräknas

vid debitering av slutlig skatt enligt taxeringen för detta år.

15 §

Bestämmelserna om skattetillägg i 15 kap. skattebetalningslagen (1997:483) gäller också i fråga om uppgifter som avses i denna lag.

Bestämmelserna om skattetillägg i 15 kap. skattebetalningslagen (1997:483) gäller också i fråga om uppgifter som avses i denna lag. Vid bedömningen av om en felaktighet eller underlåtenhet framstår som ursäktlig ska det, utöver vad som sägs i 15 kap. 10 § andra stycket skattebetalningslagen, särskilt beaktas om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter.

Skatteverkets beslut enligt denna lag omprövas och överklagas enligt bestämmelserna i 21 och 22 kap. skattebetalningslagen.

17 §

Det belopp som tillgodoräknas sökanden enligt 7 § skall anges i hela krontal.

Belopp som tillgodoräknas enligt 7 § ska anges i hela krontal.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. De nya bestämmelserna tillämpas på skattepliktig förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige efter den 31 december 2007.

2.2. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att 11 kap. 9 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 8 kap. 25 §, samt närmast före 8 kap. 25 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

Förmån av hushållsarbete

25 §

TPF

1

FPT

Vid beräkningen av skatteavdrag ska hänsyn inte tas till sådan förmån av hushållsarbete som avses i 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete om arbetet har utförts av innehavare av F-skattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår.

11 kap.

9 §

TPF

2

FPT

Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol.

Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning.

1. lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 och 2003 års taxeringar,

2. lagen (2003:821) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering,

3. lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,

4. lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation,

5. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,

6. lagen (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,

7. 65 kap.912 §§inkomstskattelagen (1999:1229),

8. lagen (2007:346) om skatte-

8. lagen (2007:346) om skatte-

TP

1

PT

Tidigare 8 kap. 25 § upphävd genom 2002:314.

TP

2

PT

Senaste lydelse 2007:347.

reduktion för utgifter för hushållsarbete,

reduktion för hushållsarbete, Prop. 2007/08:13

9. lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt, och 10. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången för skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2007.

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 §, samt närmast före 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Skattereduktion för förmån av hushållsarbete

26 §

Den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

11 kap.

Skattereduktion för förmån av hushållsarbete

9 §

TPF

1

FPT

Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion avseende sådan förmån som avses i 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete om arbetet utförs av innehavare av Fskattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som utgett förmånen.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.

TP

1

PT

Tidigare 11 kap. 9 § upphävd genom 2006:1349.

3. Ärendet och dess beredning

Enligt 1 § lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska skattereduktion tillgodoräknas i de fall en fysisk person har haft utgifter för sådant arbete. Däremot omfattar lagen inte det fall hushållstjänsterna utgår i form av löneförmån. I prop. 2006/07:94 s. 36 och 57 aviserade dock regeringen att den avsåg att skyndsamt utreda möjligheten att ge skattelättnad även i de fall hushållstjänsterna utgår i form av löneförmån.

Inom Finansdepartementet har därefter utarbetats en promemoria innehållande ett förslag till skattelättnader för förmån av hushållsarbete. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2007/4301).

I propositionen behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 13 september 2007 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Utöver de synpunkter Lagrådet framför beträffande de remitterade lagförslagen, lämnar Lagrådet även förslag till en ny lydelse av 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Lagrådets förslag innebär att ett nytt tredje stycke införs med lydelsen ”Som hushållsarbete räknas inte utgifter för material, utrustning eller resor.”. I den nämnda paragrafen definieras vad som avses med hushållsarbete. Enligt nuvarande lydelse av 6 § i den nämnda lagen anges att underlag för skattereduktion är utgifter för hushållsarbete samt att utgifter för material, utrustning och resor inte ska räknas in i underlaget. Enligt regeringens uppfattning är skillnaden mellan vad som utgör hushållsarbete respektive vad som utgör underlag för skattereduktion i form av utgifter för hushållsarbete av sådan art att det bör regleras var för sig. Regeringen anser därför att den nuvarande lydelsen bör behållas. I övrigt behandlas Lagrådets synpunkter i avsnitt 5.4, 5.5 och 5.6 samt i författningskommentaren.

Hänvisningar till S3

4. Bakgrund

4.1. Lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

Den 1 juli 2007 trädde lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete i kraft. Genom lagen infördes en skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete. Hushållsarbetet ska i huvudsak vara utfört i eller i nära anslutning till sökandens eller dennes förälders bostad. Skattereduktionen innebär att den som har haft

utgifter för hushållsarbete kan få en skattereduktion med 50 procent av utgifterna för sådant arbete. Underlaget för skattereduktion måste uppgå till minst 1 000 kronor. Den sammanlagda skattereduktionen får inte överstiga 50 000 kronor per person och år. Hushållsarbetet ska ha utförts av någon som har F-skattsedel. Ansökan om skattereduktion ska vara skriftlig och lämnas in till Skatteverket, som beslutar om skattereduktionen. Reglerna trädde i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas på utgifter för arbeten som utförts och betalats efter den 30 juni 2007.

4.2. Skattemässiga effekter av skattereduktionen för utgifter för hushållstjänster

Skattereduktion enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ges endast när en fysisk person själv har haft utgifter för hushållsarbete. Däremot ges vare sig arbetstagaren eller arbetsgivaren någon skattelättnad i de fall hushållstjänster tillhandahålls som en löneförmån. I praktiken medför det att det blir förmånligare för en arbetstagare att få högre lön och privat köpa hushållstjänster i stället för att få löneförmån i form av hushållstjänster. Detta kan illustreras genom följande två exempel som bygger på att arbetstagaren har en marginalskatt med 53 procent (genomsnittlig marginalskatt vid årslön 328 001– 489 000 kronor):

Exempel 1: Extralön 10 000 kronor och privat inköp av hushållstjänst Extralön

Skatt, 53 %

Nettolön

Privat inköp av hushållstj.

Skattereduktion, 50 %

Nettokostnad

10 000 5 300 4 700 10 000 5 000

300

I exempel 1 blir arbetstagarens nettokostnad för hushållstjänsten 300 kronor (10 000–5 300–10 000+5 000).

Exempel 2: Skattepliktig förmån av fri hushållstjänst Förmån av hushållstjänst

Skatt, 53 % Skattereduktion Nettokostnad

10 000

5 300

0

5 300

I exempel 2 blir arbetstagarens nettokostnad för utförd hushållstjänst 5 300 kronor, vilket motsvarar skatten på förmånen.

Ovanstående två exempel visar att arbetstagarens kostnader för hushållstjänsten blir 5 000 kronor (5 300–300) högre om arbetstagaren får förmån i form av hushållsarbete i stället för att få högre lön och själv köpa hushållstjänster för samma värde. Detta beror, som ovan nämnts, på att skattereduktion enligt nuvarande regler endast ska tillgodoföras när den sökande har haft utgifter för hushållsarbete.

Oavsett om arbetstagarens marginalskatt i ovanstående exempel skulle ha varit högre eller lägre än 53 procent, så skulle ändå arbetstagarens kostnad ha blivit 5 000 kronor lägre om vederbörande fått ytterligare lön med 10 000 kronor och själv betalat hushållstjänsten i jämförelse med att

få förmån av fri hushållstjänst till ett värde av 10 000 kronor. Orsaken till detta är att skattereduktionen alltid är 50 procent av utgifterna för hushållsarbete.

Arbetsgivarens kostnad i ovanstående två exempel uppgår till samma belopp, 13 242 kronor, vilket beräknas på följande sätt:

10 000 kronor Lön eller inköp av hushållstjänst (inklusive

mervärdesskatt)

U

3 242 kronor

U

Arbetsgivaravgift, 32,42 % av 10 000 kronor

13 242 kronor

När arbetsgivaren för de anställdas räkning köper hushållstjänster debiteras mervärdesskatt. Arbetsgivarens ingående skatt som belöper på anskaffning av sådana hushållstjänster är inte avdragsgill vid redovisningen av mervärdesskatt, eftersom det inte är fråga om förvärv i verksamheten utan för privat bruk hos den anställde. Däremot är hela kostnaden för hushållstjänsten (inklusive mervärdesskatt) avdragsgill som en lönekostnad vid inkomsttaxeringen.

Statens utgifter kommer att öka med belopp motsvarande arbetstagarens skattereduktionen i de fall arbetstagaren erhåller lön och privat själv köper hushållstjänsten (exempel 1). Om arbetstagaren av sin arbetsgivare får förmån i form av hushållsarbete medför detta ingen utgift för staten, eftersom ingen skattereduktion ska medges.

Hänvisningar till S4-2

  • Prop. 2007/08:13: Avsnitt 5.1.1

4.3. Ekonomiska aspekter på beskattningen av hushållstjänster

Om ingen skattereduktion ges för fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållstjänster, finns det starka ekonomiska incitament för arbetstagarna att välja kontant ersättning i stället för löneförmån. Därmed riskerar hushållstjänster som löneförmån till stor del försvinna och ersättas med privata inköp. Om skattereduktionen även införs för löneförmån, kommer valet mellan kontant lön och löneförmån vara neutralt. Den totala efterfrågan på hushållstjänster på marknaden kan förväntas öka något om skattereduktion även införs för förmån av hushållsarbete.

4.4. Lättnader för hushållsförmåner i andra länder

Det finns åtminstone ett land, Frankrike, som ger vissa skattesubventioner när arbetstagarna får förmån av hushållstjänster från arbetsgivaren.

I Frankrike finns sedan den 1 februari 2006 ett system med s.k. tjänstecheck (chèque emploi-service universel, Cesu). Med hjälp av tjänstechecken kan privata hushåll förmånligt och enkelt betala för hushållstjänster. Inom ramen för detta system finns även möjlighet för arbetsgivare att bekosta tjänster för anställda. När arbetsgivaren tillhandahåller förmånen kallas checkarna för Cesu préfinancé (förutbetald check). Detta system innebär att arbetsgivaren väljer att antingen anlita ett tjänsteföre-

tag som utför tjänster åt arbetstagarna eller låta arbetstagaren beställa tjänsten på egen hand. De två olika systemen innebär följande:

1) Arbetsgivaren anlitar ett tjänsteföretag som utför tjänster åt arbetstagarna

De skattemässiga fördelarna för arbetsgivaren är att förmånen/checken är helt befriad från sociala avgifter och ses som en löneförmån (upp till 1 830 euro årligen per anställd). Dessutom är kostnaden för tjänsten till 25 procent avdragsgill för arbetsgivaren (maximibelopp 500 000 euro per år).

2) Arbetstagaren får beställa tjänsten på egen hand Om arbetstagaren väljer en tjänsteutförare som inte är kopplad till ett tjänsteföretag (dvs. en privatperson) är arbetstagaren ansvarig för att betala sociala avgifter, vilka är reducerade till 50 procent. Kostnaden för tjänsten är dock till 25 procent avdragsgill för arbetsgivaren som gett checken som löneförmån.

Väljer arbetstagaren i stället att anlita ett tjänsteföretag ses tjänsteföretaget som arbetsgivare till den som utför tjänsten och är därmed ansvarigt för de sociala avgifterna. Kostnaden för tjänsten är dock avdragsgill för den arbetsgivare som gett checken som löneförmån. Arbetstagaren måste betala 5,5 procent mervärdesskatt för de fakturerade tjänsterna (vanligtvis är mervärdesskatten 19,6 procent för tjänster).

5. Överväganden och förslag

5.1. Skattereduktion för skattepliktig förmån av hushållstjänster

Hänvisningar till S5-1

  • Prop. 2007/08:13: Avsnitt 5.4

5.1.1. Förslag

Regeringens förslag: En skattereduktion ska införas för fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållstjänster.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag förutom Landsorganisationen i Sverige (LO) som avstyrker promemorians förslag. LO anser att effekterna av införandet av skattelättnader för hushållstjänster kommer att vara alltför begränsade för att motivera de offentliga kostnader och oönskade fördelningseffekter som skattesänkningarna ger upphov till. Hemfrid i Sverige AB och HomeMaid AB anser att förslaget bör kompletteras med incitament för arbetsgivare att tillhandahålla sina anställda förmån av hushållstjänster.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 § lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete tillgodoräknas skattereduktion när en fysisk person har haft utgifter för hushållsarbete. Syftet med skattereduktionen är bl.a. att omvandla svart arbete till vitt arbete samt att möjliggöra för kvinnor och män att öka sin tid på arbetsmarknaden. Avsikten är även att fler korttidsutbildade ska komma in på arbetsmarknaden och att såväl kvinnor som män ska kunna kombinera familjeliv och

arbetsliv på lika villkor. Enligt nuvarande bestämmelser är det dock inte möjligt att få skattereduktion i de fall en fysisk person har förmån i form av skattepliktiga hushållstjänster.

För att skapa neutralitet mellan den som har utgifter för hushållsarbete och den som får förmån av hushållsarbete anser regeringen att det är angeläget att fysiska personer som tillgodogör sig hushållstjänster får samma skattelättnad när de erhåller tjänsten som löneförmån som när de haft en lika stor utgift för hushållsarbete. Det finns således starka skäl för att införa skattelättnad även i de fall en fysisk person har skattepliktig förmån i form av fria eller delvis fria hushållstjänster.

Landsorganisationen i Sverige (LO) avstyrkte redan i samband med införandet av skattelättnader för hushållstjänster att någon skattelättnad skulle införas och avstyrker därför även promemorians förslag. LO anser att effekterna av införandet av skattelättnader för hushållstjänster kommer att vara alltför begränsade för att motivera de offentliga kostnader och oönskade fördelningseffekter som skattesänkningarna ger upphov till. Till skillnad mot LO är det emellertid regeringens uppfattning att skattelättnaden för hushållstjänster kommer att medföra bl.a. att svart arbete omvandlas till vitt och att sysselsättningen kommer att öka. Detta medför i sin tur positiva effekter för de offentliga finanserna, se vidare prop. 2006/07:94. Regeringen anser inte att det finns anledning att göra någon annan bedömning när det gäller förmån av hushållsarbete. Av de skäl som framgår ovan bör därför en skattelättnad införas även för de som får hushållstjänster som löneförmån.

Med skattepliktiga hushållstjänster avses sådana tjänster som ska beskattas under inkomstslaget tjänst enligt bestämmelserna i 10 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229). Förmånen kan därför ha tillhandahållits både i ett anställningsförhållande och i ett uppdragsförhållande

TPF

1

FPT

.

Det bör inte vara någon skattemässig skillnad för arbetstagaren att få ytterligare lön med t.ex. 10 000 kronor och själv köpa hushållstjänster till ett värde av 10 000 kronor respektive att få en skattepliktig förmån av hushållstjänst till ett värde av 10 000 kronor. Denna effekt uppnås enklast och effektivast om skattereduktion även ges med 50 procent av det skattepliktiga värdet för förmån för hushållstjänster, vilket kan tydliggöras med följande exempel:

Exempel 3 Förmån av hushållstjänst

Skatt, 53 % Skattereduktion Nettokostnad

10 000

5 300

5 000

300

I exempel 3 blir arbetstagarens nettokostnad för hushållstjänsten 300 kronor (5 300–5 000), vilket är exakt samma nettokostnad som i exempel 1 (avsnitt 4.2). Denna likabehandling gäller oavsett vilken marginalskatt arbetstagaren har. Detta innebär att det blir en enkel, enhetlig och neutral beskattning oavsett om arbetstagaren väljer förmån i form av

TP

1

PT

I denna proposition används begreppen i 1 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483).

Detta innebär att den som har tillhandahållit den skattepliktiga förmånen benämns arbetsgivare, medan den som har fått en skattepliktig förmån benämns arbetstagare.

hushållstjänst eller högre lön och själv köper hushållstjänsten. Det blir också samma skatteeffekt om arbetstagaren avstår en viss lön för att i stället få en hushållsförmån som uppgår till samma värde som minskningen av bruttolönen.

För skattelättnaden för förmån av hushållstjänster bör i princip samma regler gälla som för skattereduktionen för utgifter för hushållstjänster. På grund härav föreslås att det bör vara samma tillämpningsområde, definitioner, beloppsgränser m.m. som i lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Detta innebär bl.a. att skattereduktionen ska tillgodoräknas med 50 procent avseende värdet för förmån av hushållsarbete. Skattereduktionen får sammanlagt inte överstiga 50 000 kronor per person och år. Om det totala underlaget för skattereduktion understiger 1 000 kronor ges inte någon skattereduktion.

Med hänsyn till att utvidgning sker av reglerna för skattereduktion finns det skäl att även ändra lagens namn för att tydliggöra att skattereduktion även omfattar förmåner för hushållsarbete. Lagens namn bör därför ändras till ”Lag om skattereduktion för hushållsarbete”.

Hänvisningar till S5-1-1

5.1.2. Alternativa lösningar

Utöver propositionens förslag enligt avsnitt 5.1.1 ovan har flera andra alternativ noggrant analyserats. Ett förslag som har studerats är att arbetsgivare som tillhandahåller skattepliktig hushållsförmån ska ges skattereduktion med 50 procent av förmånsvärdet. En annan variant, utöver skattereduktion hos arbetsgivaren, kan vara att arbetstagaren inte ska beskattas för hela marknadsvärdet. En tredje variant är att arbetsgivaren inte ska betala arbetsgivaravgifter avseende den skattepliktiga hushållsförmånen och att arbetsgivaren ska ges en skattereduktion med t.ex. 25 procent av marknadsvärdet. Vidare ska arbetstagaren beskattas för en förmån som motsvarar 50 procent på marknadsvärdet. En fjärde variant är att skattepliktig förmån av fri hushållstjänst ska vara helt skattefri för arbetstagaren.

Ovanstående alternativa lösningar är i de flesta fall mindre gynnsamma för arbetstagaren än att direkt få skattereduktion med 50 procent av det skattepliktiga förmånsvärdet. Vidare riktas subventionen i stor utsträckning till arbetsgivarna och statens utgifter blir betydligt högre än alternativet med att skattereduktion tillgodoräknas arbetstagaren. I förslaget enligt avsnitt 5.1.1 riktas skattelättnaden direkt mot arbetstagaren och ger exakt samma effekt som om arbetstagaren själv har haft utgifter för hushållsarbetet, dvs. skattereduktion med 50 procent av förmånens värde. Övervägande skäl talar därför för att skattereduktion för förmån av hushållstjänster i dess helhet bör tillgodoräknas arbetstagaren och ges enligt den princip som redovisas under avsnitt 5.1.1.

Hemfrid i Sverige AB och HomeMaid AB anser att förslaget bör kompletteras med åtgärder som syftar till att premiera arbetsgivare som erbjuder sina anställda förmån av hushållsarbete. Syftet med att möjliggöra för den som fått en förmån av hushållsarbete att få skattereduktion är huvudsakligen att skapa en neutralitet och enhetlig beskattning oavsett om en person köper tjänster själv eller erhåller dem från sin arbetsgivare som en förmån. Mot denna bakgrund samt att regeringen nyligen tillsatt

en utredning för att utreda möjligheterna till att hitta ett enklare system anser regeringen inte att det finns anledning att utvidga systemet ytterligare med incitament som riktar sig mot arbetsgivarna.

Hänvisningar till S5-1-2

5.2. Villkor för skattereduktion

Regeringens förslag: För skattereduktion ska krävas att hushållsarbetet utförs av någon annan person än den som söker eller begär reduktionen eller närstående till denne. Kravet på F-skattsedel ska gälla även när arbetsgivaren själv utför hushållsarbete hos arbetstagaren.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag förutom Landsorganisationen i Sverige som, enligt vad som framgår av avsnitt 5.1.1, avstyrker promemorians förslag. Länsrätten i Stockholms län anser att det bör tydliggöras att det är arbetstagaren och inte arbetsgivaren som slutligen har att visa att förutsättningarna för skattereduktion är uppfyllda. Länsrätten anser dock att det bör övervägas om det ska vara arbetsgivaren som ansvarar för att F-skattsedel finns. Konkurrensverket anser att det behövs en beskrivning av hur arbetsgivaren ska utföra kontrollen för att säkerställa att villkoren är uppfyllda. Näringslivets Skattedelegation, i vars yttrande Svenskt Näringsliv och Stockholms Handelskammare instämmer, pekar på att arbetsgivaren riskerar att bli ansvarig för omständigheter som ligger utanför arbetsgivarens kontrollmöjlighet.

Skälen för regeringens förslag: För att skattereduktion ska kunna ges i de fall det föreligger skattepliktig förmån av hushållsarbete, bör det krävas att arbetet utförs av någon annan person än den som ansöker om eller begär skattereduktion. I annat fall kan det finnas risk att annat arbete än hushållsarbete utförs eller att något arbete över huvud taget inte utförs. På grund härav föreslår regeringen att skattereduktion inte ska ges i de fall arbetet har utförts av den som ansöker om eller begär reduktionen. Arbetet får inte heller utföras av ett företag i vilket den som söker eller begär skattereduktion eller närstående till denne, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande. Detta sistnämnda krav gäller även i det fall skattereduktionen avser utgifter för hushållsarbete.

Av 5 § 2 lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete framgår att ett villkor för att skattereduktion ska kunna ges är att den som utför hushållsarbete ska inneha F-skattsedel när avtalet om arbetet träffades eller när ersättningen betalades ut. För att upprätthålla samma princip även när det är fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som utförs direkt av anställd personal eller av arbetsgivaren själv bör det, enligt regeringens mening, krävas att arbetsgivaren har Fskattsedel för att skattereduktion ska erhållas.

Om det är fråga om en utländsk arbetsgivare bör arbetsgivaren kunna uppvisa intyg eller annan handling som visar att denne genomgår motsvarande kontroll som innehavare av F-skattsedel i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland.

Kravet på F-skattsedel eller liknande intyg innebär att det kan uppkomma två olika situationer när arbetstagaren kan vara berättigad till skattereduktion.

Den ena situationen är att arbetsgivaren anlitar ett annat företag för att utföra hushållsarbetet hos arbetstagaren. I detta fall krävs för skattereduktion att det företag som utför hushållsarbetet innehar F-skattsedel eller, i fråga om ett utländskt företag, intyg eller annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll som innehavare av Fskattsedel i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland.

Den andra situationen är när arbetsgivaren själv eller med anställd personal utför hushållsarbete hos den som är berättigad till skattereduktion. För att skattereduktion ska ges i detta fall krävs att arbetsgivaren har Fskattsedel. Om det är frågan om utländsk arbetsgivare krävs i stället för F-skattsedel intyg eller annan handling som visar att arbetsgivaren genomgår motsvarande kontroll som innehavare av F-skattsedel i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland.

Slutsatsen är att den som faktiskt utför hushållsarbetet måste inneha Fskattsedel eller liknande intyg för utländska företag, för att arbetstagaren ska kunna ges skattereduktion. Detta innebär att någon ändring av

5 § 2 nämnda lag inte behöver göras i denna del.

Några remissinstanser, bl.a. Länsrätten i Stockholms län och Konkurrensverket, har haft synpunkter när det gäller vem som ska bevisa att villkoren för skattereduktion, bl.a. kravet på F-skattsedel, är uppfyllda.

Normalt sett är det den som ansöker eller begär skattereduktion som också har att visa att villkoren är uppfyllda. Frågan är dock om det bör vara arbetsgivaren som har att visa att den som utför tjänsterna har Fskattsedel eftersom det är denne som anlitar företaget.

När fråga är om förmån av hushållsarbete föreslås att begäran om skattereduktion ska ske i den skattskyldiges självdeklaration, se avsnitt 5.6. Genom att skriva under deklarationen intygar den skattskyldige därmed att förutsättningarna för skattereduktion är uppfyllda.

I de fall en anställd får en förmån av hushållsarbete kommer det emellertid att vara arbetsgivaren som anlitar företaget och som betalar fakturorna för tjänsterna i den utsträckning arbetet inte utförs av personal som är anställd av arbetsgivaren. Därigenom torde det vara arbetsgivaren som har bäst förutsättningar att kontrollera om utföraren av tjänsterna har Fskattsedel. Frågan är därför om det även bör vara arbetsgivaren som har ansvaret för att detta villkor är uppfyllt.

Normalt sett torde arbetsgivaren informera de anställda om vilket företag det är som kommer att utföra de aktuella tjänsterna. I och med att tjänsterna i stor utsträckning ska utföras hemma hos de anställda i deras bostad torde även de praktiska frågorna, som att utföraren av tjänsterna måste få tillgång till bostaden m.m., medföra att den anställde med största sannolikhet har kännedom om vem som utför tjänsterna. Det torde vidare ligga i den anställdes intresse att känna till vem utföraren av tjänsterna är. Regeringen anser därför att det inte är orimligt att den anställde har ett ansvar för att även kravet på F-skattsedel är uppfyllt. Regeringen har förståelse för att oklarheter i vissa fall kan uppkomma när det gäller vem som ska bära ansvaret för att visa att förutsättningarna är uppfyllda, men anser att problemen inte bör överdrivas. Mot denna bakgrund föreslår regeringen ingen förändring av reglerna i detta avseende.

Det kan dock anmärkas att även om bevisbördan för att villkoren för skattereduktion är uppfyllda ligger på den som ansöker eller begär reduktion så har arbetsgivaren även ett ansvar för att de kontrolluppgifter som lämnas är korrekta, se vidare avsnitt 5.5 och 5.7.

Hänvisningar till S5-2

  • Prop. 2007/08:13: Avsnitt 5.5

5.3. Underlag för skattereduktion och reduktionens storlek

Regeringens förslag: Underlaget för skattereduktion ska omfatta skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret. I underlaget ska inte förmån av material, utrustning och resor räknas in.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag förutom Landsorganisationen i Sverige som, enligt vad som framgår av avsnitt 5.1.1, avstyrker promemorians förslag. Skatteverket anser att det kan vara svårt för arbetsgivaren att fastställa förmånens värde, framför allt om arbetsgivaren låter den egna personalen utföra arbetet. Verket anser även att det bör klargöras vad som gäller om förmånstagaren själv betalar en del av förmånen. Lantbrukarnas Riksförbund anser att det bör tydliggöras att skattereduktion även ska beviljas för den eventuella betalning (nettolöneavdrag) som sker till arbetsgivaren eller uppdragsgivaren.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 6 § lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete består underlaget för skattereduktion av utgifter för hushållsarbete som har betalats under beskattningsåret. I detta underlag ska inte medräknas utgifter för material, utrustning och resor. Samma principer bör också gälla vid fastställande av underlag för skattereduktion för förmån av hushållsarbete. Detta innebär att underlag för skattereduktion endast bör utgöras av det skattepliktiga värdet för de hushållstjänster som tillhandahållits under beskattningsåret. På grund härav får värdet för förmån av material, utrustning och resor inte ligga till grund för beräkning av skattereduktion för hushållsarbete.

Enligt 10 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska inkomster beskattas när de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. Förmån av fri hushållstjänst får anses ha kommit den skattskyldige till del när arbetet har utförts. Samma synsätt bör också tillämpas när det gäller att fastställa underlaget för skattereduktion. Detta innebär att underlaget för skattereduktion utgörs av de hushållstjänster som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret, dvs. sådant arbete som utförts under arbetstagarens beskattningsår.

Förmån av hushållsarbete bör även fortsättningsvis vara skattepliktig enligt de principer som gäller i dag. Detta innebär att det skattepliktiga värdet av förmånen tas upp till marknadsvärdet, dvs. det pris man normalt får betala på orten för tjänsten enligt 61 kap. 2 § inkomstskattelagen. Som skattepliktig förmån räknas förutom hushållsarbetet även värdet av material, utrustning och resor. Detta innebär att den skattepliktiga förmånen (inklusive material m.m.) vid inkomsttaxeringen ofta kommer

att vara högre än underlaget för skattereduktion, eftersom material, utrustning och resor inte får medräknas i underlaget för skattereduktion.

Några remissinstanser, bl.a. Skatteverket, har pekat på att svårigheter kan uppkomma vid värdering av förmånen samt att det kan vara svårt för arbetsgivare och arbetstagare att skilja mellan vilket belopp som utgör den skattepliktiga förmånen och vilket belopp som utgör underlag för skattereduktion. När det gäller värdering av förmånen ska den som ovan nämnts värderas på samma sätt som andra löneförmåner, dvs. det pris man normalt får betala på orten för tjänsten enligt 61 kap. 2 § inkomstskattelagen. Regeringen anser inte att det finns någon anledning att frångå huvudprinciperna för värdering av förmåner i detta fall.

Skatteverket och Lantbrukarnas Riksförbund har påpekat att det är oklart vad som gäller för det fall den anställde själv betalar en del av förmånen. I den utsträckning arbetstagaren ersätter arbetsgivaren för tjänsterna, exempelvis genom nettolöneavdrag, föreligger inte någon förmån. Arbetstagaren har i detta fall i stället köpt tjänsten av arbetsgivaren och, förutsatt att villkoren för skattereduktion i övrigt är uppfyllda, har då rätt till skattereduktion. Då fråga är om köp från arbetsgivaren kommer värdet att inkluderas i den kontrolluppgift arbetsgivaren ska lämna som underlag för skattereduktionen, jfr avsnitt 5.5.

Hänvisningar till S5-3

  • Prop. 2007/08:13: Avsnitt 5.5

5.4. Skatteavdrag

Regeringens förslag: Skatteavdrag ska inte göras avseende förmån av sådant hushållsarbete som utgör underlag för skattereduktion. Detta gäller endast för den del av förmånen som inte överstiger 100 000 kronor per inkomstår.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag förutom Landsorganisationen i Sverige som, enligt vad som framgår av avsnitt 5.1.1, avstyrker promemorians förslag. Intresseföreningen för hushållsnära tjänster och About Time AB anser att arbetsgivaren bör ges tillåtelse att reglera skattereduktionen direkt på lönen.

Skälen för regeringens förslag: Den som betalar ut ersättning för arbete till någon som inte har en F-skattsedel är som regel skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen. Av 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483) framgår att om en arbetstagare, förutom kontant ersättning även får andra förmåner, ska skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda värde. Detta innebär att förmån av t.ex. hushållsarbete ska ligga till grund för beräkningen av skatteavdragets storlek. Värdet ska beräknas enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229).

I denna proposition föreslås att arbetstagare, efter begäran i självdeklarationen, ska tillgodoräknas en skattereduktion i de fall han eller hon har fått en skattepliktig löneförmån i form av hushållstjänster (se avsnitt 5.1). Om reglerna för skattereduktion införs innebär detta att skattereduktionen kommer att ges med 50 procent av värdet av hushållsarbetet. För att denna skattereduktion ska kunna beaktas i samband med uttaget av pre-

liminär skatt måste arbetstagaren, enligt nu gällande regler, ansöka om ändrad beräkning av skatteavdrag enligt 8 kap. 29 § skattebetalningslagen.

I likhet med vad Intresseföreningen för hushållsnära tjänster och About Time AB anför anser regeringen att det vore enklare om arbetsgivaren kunde ta hänsyn till skattereduktionen vid beräkningen av skatteavdraget utan att arbetstagaren först måste ansöka om ändrad beräkning hos Skatteverket. Att på det sätt remissinstanserna föreslår, ge arbetsgivaren möjlighet att beräkna skattereduktionen och reglera detta direkt på lönen skulle emellertid, enligt regeringens uppfattning, innebära alltför ingripande förändringar i systemet för preliminärskatteavdrag m.m. Mot bakgrund av detta samt med hänsyn till bl.a. Skatteförfarandeutredningens arbete och den omständigheten att regeringen nyligen tillsatt en utredning i syfte att hitta ett enklare system för skattelättnader för hushållstjänster lämnas därför inte något sådant förslag.

En annan möjlighet är att föreskriva att arbetsgivaren vid beräkningen av skatteavdraget inte ska räkna med värdet av förmån av hushållsarbete. Detta skulle ge ett korrekt resultat i de fall arbetstagaren har en marginalskatt på 50 procent, eftersom skatten då är lika stor som skattereduktionen. Däremot blir den preliminära skatten för hög om marginalskatten är mindre än 50 procent. Å andra sidan blir den preliminära skatten för låg om marginalskatten är högre än 50 procent.

Att den preliminära skatten blir för låg kan dock enkelt rättas till av den skattskyldige genom en begäran om förhöjt skatteavdrag hos arbetsgivaren enligt bestämmelserna i 8 kap. 7 § skattebetalningslagen. Den skattskyldige kan även ansöka om ändrad beräkning av skatteavdrag (s.k. jämkning). En för hög preliminär skatt kan däremot rättas endast genom att den skattskyldige hos Skatteverket ansöker om ändrad beräkning av skatteavdrag.

Den preliminära skatten kommer således i många fall inte att motsvara den slutliga skatten. Å andra sidan blir uttaget av preliminär skatt avsevärt för högt om värdet av hushållsförmånen räknas med vid beräkningen av skatteavdraget. Den preliminära skatten kommer att motsvara den slutliga skatten på ett betydligt bättre sätt om man generellt undantar värdet av hushållsförmånen vid beräkningen av skatteavdraget. Om arbetstagaren vill att värdet av hushållsförmånen ska påverka den preliminära skatten fullt ut kan arbetstagaren relativt enkelt åstadkomma detta genom att begära ett förhöjt skatteavdrag.

För att minska arbetstagarens behov av att hos Skatteverket begära ändrad beräkning av skatteavdrag och därigenom få en så enkel hantering som möjligt föreslås därför att förmån av hushållsarbete inte ska beaktas vid beräkningen av skatteavdrag. Detta gäller dock endast sådant hushållsarbete som utgör underlag för skattereduktion. Skattereduktion för hushållsarbete kan ges med maximalt 50 000 kronor, vilket motsvarar ett underlag av 100 000 kronor. På grund härav bör vid beräkning av skatteavdrag endast bortses från den del av förmånen som inte överstiger 100 000 kronor per inkomstår. Som Lagrådet konstaterar föreligger rätt att underlåta att göra skatteavdrag endast om den som utför arbetet har Fskattsedel. Regeringen delar Lagrådets bedömning att detta uttryckligen bör framgå av den föreslagna bestämmelsen i 8 kap 25 § skattebetalningslagen.

Om den anställde betalar för en skattepliktig hushållsförmån ska förmånsvärdet vid inkomsttaxeringen sättas ned med det belopp som betalats. För att den anställde ska anses ha betalat för en skattepliktig förmån krävs att betalningen skett med beskattade medel, antingen genom kontant betalning till arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren gör ett avdrag från den anställdes nettolön (nettolöneavdrag). Detta innebär att skatteavdrag, i den mån sådant ska göras, ska beräknas efter förmånens skattepliktiga nettovärde, dvs. betalningar eller nettolöneavdrag ska beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.

Hänvisningar till S5-4

  • Prop. 2007/08:13: Avsnitt 3

5.5. Kontrolluppgifter

Regeringens förslag: Om skattepliktig hushållsförmån har tillhandahållits och förutsättningarna för skattereduktion föreligger ska arbetsgivaren vara skyldig att redovisa underlaget för skattereduktion på arbetstagarens kontrolluppgift. Underlaget ska utgöras av det skattepliktiga värdet av hushållsarbetet. I underlaget ska inte utgifter för material, utrustning och resor räknas in.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag förutom Landsorganisationen i Sverige som, enligt vad som framgår av avsnitt 5.1.1, avstyrker promemorians förslag. Skatteverket anser att systemet kan innebära svårigheter för såväl arbetsgivare som arbetstagare när det gäller att hålla reda på vilket belopp som ska förmånsbeskattas och vilket belopp som ska ligga till grund för skattereduktion. Verket anser vidare att det bör utredas hur skattereduktionen ska hanteras när förmånen beskattats i annat EES-land, tredje land eller när förmånen inte beskattas alls samt hur förmånstagaren respektive verket ska agera i de fall en utländsk arbetsgivare inte är skyldig att lämna kontrolluppgift i Sverige. Näringslivets Skattedelegation, i vars yttrande Svenskt Näringsliv och Stockholms Handelskammare instämmer, anser att kontrolluppgiften inte bör omfatta något ansvar för om någon närstående till den anställde har ett inflytande i det företag som utfört hushållsarbetet då detta ligger utanför arbetsgivarens kontrollmöjlighet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 8 § lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållstjänster ska ansökan om skattereduktion göras skriftligen hos Skatteverket. Ansökan ska innehålla uppgifter om bl.a. sökanden, det arbete som utförts och när betalning för arbetet skett. Till ansökan ska bifogas kopia av faktura eller motsvarande handling där det framgår vilket arbete som utförts.

Enligt förslaget i denna proposition bör skattereduktion även kunna ges i de fall hushållsförmån tillhandahålls i form av löneförmån. I denna situation har arbetstagaren normalt inte tillgång till alla de uppgifter som krävs för att rätten till skattereduktion ska kunna bedömas. Däremot har arbetsgivaren tillgång till dessa uppgifter. Arbetsgivaren bör därför redovisa underlaget för skattereduktion på den kontrolluppgift som lämnas avseende bl.a. arbetstagarens löner och förmåner. Alternativet skulle vara

att arbetsgivaren upprättar och lämnar någon form av intyg om utförda hushållsarbeten. Detta förfarande skulle dock vara administrativt betydligt mer betungande för arbetsgivaren. Då arbetsgivaren ändå lämnar kontrolluppgift avseende arbetstagarens löner, skatteavdrag m.m. talar övervägande skäl för att underlag för skattereduktion också bör redovisas på samma kontrolluppgift. Om underlaget för skattereduktion redovisas på kontrolluppgift underlättas även hanteringen för såväl arbetstagaren som Skatteverket.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att på kontrolluppgiften redovisas som förmån det marknadsmässiga nettovärdet av hushållsförmånen (inkl. material, utrustning och resor), dvs. värdet efter nettolöneavdrag eller gjorda betalningar till arbetsgivaren. Vad gäller underlag för skattereduktion ska detta endast utgöras av det skattepliktiga värdet för hushållstjänsten. I underlaget för skattereduktion får således inte medräknas förmån av material, utrustning och resor (se avsnitt 5.3). I detta sammanhang uppkommer frågan hur arbetsgivaren ska beakta eventuella betalningar till arbetsgivaren. Som underlag för skattereduktion ska då värdet för hela hushållstjänsten redovisas, dvs. värdet före eventuella nettolöneavdrag och gjorda betalningar till arbetsgivaren.

För att uppgift om underlag för skattereduktion ska kunna redovisas på kontrolluppgiften krävs att det är frågan om hushållsarbete enligt 4 § lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. För att skattereduktion ska medges gäller även de villkor som föreskrivs i 5 § samma lag gälla. Detta innebär bl.a. att det utförda arbetet ska vara hänförligt till arbetstagarens eller dennes förälders hushåll. Vidare ska säljaren av tjänsten inneha F-skattsedel när avtalet om arbetet träffades eller när ersättningen betalades ut. I de fall fråga är om ett utländskt företag ska det finnas intyg eller annan handling hos arbetsgivaren som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll som innehavare av Fskattsedel i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland. I de fall arbetet har utförts av anställd personal hos arbetsgivaren eller av arbetsgivaren själv måste arbetsgivaren inneha F-skattsedel. Om det är frågan om en utländsk arbetsgivare ska det finnas intyg eller annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll som innehavare av F-skattsedel i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland.

Lagrådet konstaterar att det är den arbetsgivare som köper in tjänster och betalar för dem eller själv utför dem som har de bästa förutsättningarna för att ha kontroll över om även kravet i 5 § 2 den nämnda lagen på att utföraren ska inneha F-skattsedel eller motsvarande handling är uppfyllt. Regeringen delar Lagrådets bedömning att arbetsgivaren därför bör ha ett ansvar för att detta krav är uppfyllt. På Lagrådets inrådan föreslås därför att kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion avseende förmån av hushållsarbete om arbetet har utförs av innehavare av F-skattsedel eller motsvarande handling.

Någon lägsta gräns för att redovisa underlag för skattereduktion på kontrolluppgift bör inte finnas, eftersom det kan förekomma att den anställde även har haft utgifter för hushållsarbeten. Genom att både ha förmån av hushållsarbete och utgifter för hushållsarbete kan arbetstagarens sammanlagda underlag för skattereduktion uppgå till minst 1 000 kronor, som är den lägsta gränsen för att skattereduktion ska kunna tillgodoräknas. Genom att redovisa underlag för skattereduktion på kon-

trolluppgift bekräftar arbetsgivaren att det är frågan om sådant hushållsarbete som uppfyller kraven för skattereduktion för förmån av hushållsarbete.

För att förenkla hanteringen för arbetsgivaren ska inte fakturor eller annat underlag bifogas kontrolluppgiften. Däremot måste arbetsgivaren vara beredd att på fråga från Skatteverket kunna visa att uppgifterna i kontrolluppgiften är korrekta, jfr avsnitt 5.7 angående arbetsgivarens ansvar för att innehållet i lämnade kontrolluppgifter är korrekt. Skulle förutsättningarna för skattereduktion saknas, ska arbetstagaren inte ges skattereduktion.

Några remissinstanser, bl.a. Näringslivets Skattedelegation har ifrågasatt vilket ansvar arbetsgivaren har för att förutsättningarna för skattereduktion är uppfyllda. Näringslivets Skattedelegation anser exempelvis att kontrolluppgiften inte bör omfatta ansvar för att det inte är någon närstående m.m. till den skattskyldige som utfört arbetet.

Som anges i avsnitt 5.2 är det den som ansöker om eller begär skattereduktion som har ansvaret för att förutsättningarna är uppfyllda. Arbetsgivaren har i sin tur, som nämns ovan, ansvar för att de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften är korrekta. De uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften avser vad förmånen utgörs av samt vilket belopp den uppgår till. En förutsättning för att kontrolluppgift ska lämnas är vidare att den som utfört arbetet har en F-skattsedel eller motsvarande. För det fall det i övrigt brister i förutsättningarna för skattereduktion, t.ex. om arbetet har utförts av ett företag som den skattskyldiges make har ett bestämmande inflytande i, åligger det således den skattskyldige att i sin självdeklaration rätta beloppet så att någon skattereduktion inte begärs för sådant arbete.

Skatteverket har ifrågasatt vad som gäller för det fall förmånen beskattas i ett annat EES-land, tredje land eller inte beskattas alls samt hur den skattskyldige respektive Skatteverket ska agera för det fall en utländsk arbetsgivare inte är skyldig att lämna kontrolluppgift i Sverige.

Det krav som ställs upp för att skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska ges är att förmånen är skattepliktig enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229). Något krav på att förmånen rent faktiskt beskattas i Sverige ställs emellertid inte upp. Enligt 1 § lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete beviljas skattereduktion den som varit obegränsat skattskyldig under beskattningsåret eller begränsat skattskyldiga, vars förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande härrör från Sverige. Det torde därför vara mycket ovanligt att en förmån av hushållsarbete inte beskattas i Sverige.

I det fallet förmånen inte beskattas i Sverige kan alltså ändå rätt till skattereduktion föreligga, förutsatt att villkoren i övrigt är uppfyllda. Om den som ger ut förmånen då inte är skyldig att lämna kontrolluppgift åligger det den skattskyldige att själv komplettera sin självdeklaration med begäran om skattereduktion samt att tillhandahålla underlag för att möjliggöra för Skatteverket att avgöra om rätt till skattereduktion föreligger.

Hänvisningar till S5-5

5.6. Begäran i självdeklaration

Regeringens förslag: Begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska göras i självdeklarationen. Begäran om skattereduktion görs vid taxeringen för det beskattningsår då hushållstjänsten tillhandahållits.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag förutom Landsorganisationen i Sverige som, enligt vad som framgår av avsnitt 5.1.1, avstyrker promemorians förslag. Skatteverket anser att förslaget kan medföra samordnings- och kontrollproblem om skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska hanteras inom ramen för taxeringen medan skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska hanteras i ett särskilt ansökningsförfarande. Verket menar att reglerna kan uppfattas som krångliga och svårtillämpade i och med att två olika system väljs. Skatteverket anser vidare att det bör framgå vad som gäller för den som lämnar sin deklaration för sent.

Skälen för regeringens förslag: Av 10 § lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete framgår att till ansökan om skattereduktion ska även bifogas kopia av faktura eller motsvarande handling.

När arbetstagaren har haft skattepliktig förmån av hushållstjänster har arbetstagaren inget underlag som visar vem som har utfört arbetet, att den som utfört arbetet har F-skattsedel eller hur stor del av förmånen som belöper på arbete respektive material, utrustning och resor. På grund härav krävs att arbetsgivaren lämnar uppgift om dessa förhållanden. Av avsnitt 5.5 framgår att arbetsgivaren är skyldig att lämna kontrolluppgift om det totala underlaget för skattereduktion, dvs. värdet för hushållsarbetet.

För att skattereduktion ska kunna ges bör i likhet med vad som gäller för den som har haft utgifter för hushållsarbete, krävas att arbetstagaren särskilt begär skattereduktion. Förmån av hushållsarbete ska, i likhet med vad som gäller för övriga förmåner, redovisas i självdeklarationen. Underlaget för skattereduktionen utgörs av den kontrolluppgift arbetsgivaren lämnar. Kontrolluppgiften ska enligt 14 kap. 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter lämnas senast den 31 januari året efter beskattningsåret. Regeringen anser inte att det finns anledning till någon särreglering såvitt avser dessa förmåner. Mot denna bakgrund anser regeringen att i stället för att ansöka om skattereduktion på en särskild ansökningsblankett, bör en begäran om skattereduktion lämnas i självdeklarationen när begäran avser skattereduktion för förmån av hushållsarbete. Detta innebär att begäran i de flesta fall, enligt 4 kap. 5 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, ska göras senast den 2 maj året efter det år då hushållstjänsten tillhandahållits. Fysiska personer som är bosatta utomlands eller som stadigvarande vistas utomlands den 2 maj får dock lämna självdeklaration senast den 31 maj under taxeringsåret. Vidare kan Skatteverket, enligt 16 kap. 1 och 2 §§ lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, i vissa fall medge anstånd

med att lämna självdeklaration. Något skäl för att särskilt reglera vad som gäller för det fall deklarationen inkommer för sent föreligger därför inte.

Lagrådet föreslår att ett tillägg görs om att deklarationsskyldigheten ska ha fullgjorts i rätt tid för att skattereduktion ska ges. Bestämmelser för när deklarationen ska vara ingiven samt vad som gäller i fråga om anstånd, kompletteringar, begäran om omprövning och överklagande av beslut finns huvudsakligen i taxeringslagen (1990:324), skattebetalningslagen (1997:483) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Att avvika från dessa bestämmelser såvitt avser skattereduktion för förmån av hushållsarbete skulle innebära att avvikande regler gäller för vissa enstaka uppgifter i självdeklarationen. Detta riskerar att skapa osäkerhet om vad som gäller för de enskilda personerna och skulle medföra ett behov av stora informationsinsatser från Skatteverket. Regeringen anser inte att det föreligger några starka skäl för att avvika från rådande ordning. Nuvarande bestämmelser gällande självdeklarationer bör därför gälla även uppgift om underlag för skattereduktion för förmån av hushållsarbete.

Det belopp som arbetsgivaren har angett på kontrolluppgiften som underlag för skattereduktion kommer att förtryckas på självdeklarationen. Begäran sker genom att arbetstagaren antingen godtar den förtryckta uppgiften eller korrigerar denna. Därigenom ansvarar arbetstagaren för att uppgiften är korrekt, dvs. att förutsättningarna för skattereduktion är uppfyllda. Arbetstagaren svarar även för att det arbete som utförts är sådant hushållsarbete som är definierat i 4 § lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Vidare ska det utförda hushållsarbetet vara hänförligt till arbetstagarens eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska vara bosatt i Sverige. Arbetstagaren svarar också för att den som utfört arbetet har F-skattsedel och att arbetet inte har utförts av arbetstagaren själv, närstående eller av ett företag i vilket arbetstagaren eller närstående till denna, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande. Slutligen svarar arbetstagaren för att någon form av ersättning, stöd eller bidrag inte har erhållits för arbetet. Enligt 3 kap. 1 § 7 lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska självdeklarationen innehålla de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga taxerings- och beskattningsbeslut samt beslut om pensionsgrundande inkomst. Är det belopp som arbetsgivaren angett på kontrolluppgiften felaktigt eller föreligger det inte förutsättningar för att erhålla skattereduktion åligger det arbetstagaren att upplysa om detta i självdeklarationen.

Som Skatteverket anför riskerar den omständigheten att begäran om skattereduktion ska göras i självdeklarationen samtidigt som genom ett särskilt ansökningsförfarande för den som har haft utgifter för hushållsarbete att medföra vissa samordnings- och kontrollproblem. Av de skäl som framgår ovan anser regeringen emellertid att det föreslagna sättet för begäran om skattereduktion som uppkommer är det mest ändamålsenliga. Det finns i samband med detta anledning att påminna om att regeringen nyligen tillsatt en utredning i syfte att hitta ett enklare system för skattelättnader för hushållstjänster.

5.7. Särskilda avgifter

Regeringens förslag: Skattetillägg ska kunna aktualiseras när oriktig uppgift lämnas i självdeklaration om skattereduktion för förmån av hushållstjänster. Vid bedömningen av om felaktigheten framstår som ursäktlig ska det särskilt beaktas om denna kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorian innehöll dock inte något förslag vad gäller att det vid bedömningen av om en felaktighet eller underlåtenhet framstår som ursäktlig, särskilt ska beaktas om denna berott på vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag förutom Landsorganisationen i Sverige som, enligt vad som framgår av avsnitt 5.1.1, avstyrker promemorians förslag. Länsrätten i Västernorrlands län pekar på att hänvisningen till skattebetalningslagen (1997:483) medför att möjligheten i 5 kap. 14 § andra stycket 3 taxeringslagen (1990:324) att befria från skattetillägg när den oriktiga uppgiften kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter inte finns i fråga om uppgifter enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Skatteverket anser att det bör övervägas om det bör anges att befrielse av skattetillägg kan ske i de fall arbetsgivaren på kontrolluppgiften har angivit ett för högt belopp för skattereduktion.

Skälen för regeringens förslag: Av 15 § lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete framgår att skattetillägg kan påföras med stöd av 15 kap. skattebetalningslagen om den sökande lämnar oriktig uppgift i sin ansökan om skattereduktion. Detsamma gäller om den sökande inte meddelar att försäkringsersättning, statligt bidrag, statligt stöd eller att annan skattereduktion har beviljats efter att ansökan lämnats. Motsvarande bestämmelser bör, enligt regeringens uppfattning, också gälla i de fall arbetstagaren lämnar oriktig uppgift i självdeklarationen vid begäran om skattereduktion. Den oriktiga uppgiften kan utgöras av att arbetstagaren begärt skattereduktion i självdeklarationen trots att det i verkligheten utförts annat arbete än hushållsarbete.

Som Länsrätten i Västernorrlands län påpekar medför hänvisningen till skattebetalningslagen att bestämmelserna i taxeringslagen inte kommer att tillämpas i fråga om skattereduktionen trots att begäran om skattereduktion görs i självdeklarationen. Det innebär att bestämmelsen i 5 kap. 14 § andra stycket 3 taxeringslagen om möjlighet till befrielse från skattetillägg för det fall att den oriktiga uppgiften beror på en vilseledande eller missvisande kontrolluppgift inte blir tillämplig. Även Skatteverket pekar på behovet av en möjlighet att ge befrielse från skattetillägg i fall då den oriktiga uppgiften föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter. Frågan är därför om en hänvisning även bör göras till taxeringslagen.

I 15 kap. 10 § skattebetalningslagen finns bestämmelser om befrielse från särskild avgift. Den skattskyldige ska helt eller delvis befrias från den särskilda avgiften om felaktigheten eller underlåtenheten framstår

som ursäktlig eller om det annars skulle vara oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp. Den omständigheten att en arbetsgivare lämnat en vilseledande eller missvisande kontrolluppgift anser regeringen, i likhet med vad remissinstanserna anför, är en sådan omständighet som många gånger bör medföra att befrielse eller nedsättning från den särskilda avgiften medges. Som remissinstanserna anför medför hänvisningen till skattebetalningslagen att taxeringslagens bestämmelser i 5 kap. 14 § andra stycket 3 om möjlighet till befrielse från skattetillägg för det fall att den oriktiga uppgiften beror på en vilseledande eller missvisande kontrolluppgift inte blir tillämplig. Det innebär vidare att bestämmelsen i 5 kap. 8 § 2 taxeringslagen inte blir tillämplig. Enligt den bestämmelsen ska skattetillägg inte tas ut om den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som lämnas utan föreläggande enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och som har varit tillgänglig för Skatteverket före utgången av november taxeringsåret.

Eftersom skattereduktionen inte är en del av den ordinarie taxeringen bör emellertid, enligt regeringens uppfattning, någon hänvisning till taxeringslagen inte göras. I stället bör ett förtydligande göras i 15 § lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete där det uttryckligen anges att det vid bedömningen av om en felaktighet eller underlåtenhet framstår som ursäktlig, särskilt ska beaktas om denna kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter. I sådana situationer där den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av en kontrolluppgift som ska lämnas utan föreläggande enligt lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter och som varit tillgänglig för Skatteverket före utgången av november taxeringsåret, torde anledning att medge hel befrielse från skattetillägg kunna föreligga. Regeringen anser därför att skäl saknas att i 15 § lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete även införa en formulering motsvarande den som finns i 5 kap. 8 § 2 taxeringslagen.

I lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter saknas bestämmelser om sanktioner som kan tillämpas när oriktiga uppgifter lämnas i kontrolluppgifter. Däremot finns det bestämmelser i skattebrottslagen (1971:69) som innebär att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig kontrolluppgift som leder till att skattereduktion felaktigt beviljas eller beviljas med för högt belopp kan ådra sig straffansvar. Den sanktion som kan uppkomma om oriktig uppgift lämnas på kontrolluppgiften får anses tillräcklig. Därför bör det inte bör införas någon särskild sanktionsavgift för detta ändamål i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Hänvisningar till S5-7

  • Prop. 2007/08:13: Avsnitt 5.2, 5.5

6. Konsekvensanalyser

6.1. Offentligfinansiella effekter

Skattereduktionen kommer att vara lika stor oavsett om man får hushållstjänster som löneförmån eller om man köper hushållstjänster privat. Om ingen skattereduktion ges för fysiska personer som har haft skatte-

pliktig löneförmån i form av hushållstjänster, kommer hushållstjänster som löneförmån till stor del försvinna och ersättas med privata inköp. I den meningen påverkas inte den totala efterfrågan av hushållstjänster om löneförmån inkluderas eller inte. Däremot blir den administrativa bördan för den enskilde mindre om man får hushållstjänster som löneförmån än om man köper tjänster privat, eftersom man begär reduktionen i självdeklarationen och slipper skicka en särskild ansökningsblankett och fakturor till Skatteverket. Därför kan den totala volymen hushållstjänster och därmed arbetsutbudet öka något när skattereduktion för hushållstjänster som löneförmån införs. Det högre arbetsutbudet medför högre sysselsättning, vilket innebär högre intäkter i form av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt och minskade utgifter från olika transfereringssystem. Samtidigt minskar skatteintäkterna då fler får skattereduktion för hushållsarbete. På grund av att det råder stor osäkerhet om storleken på dessa effekter samt brist på dataunderlag är det dock inte möjligt att närmare beräkna effekterna på de offentliga finanserna.

6.2. Effekter för Skatteverket och förvaltningsdomstolarna

Förslaget innebär sannolikt att det totala antalet personer som är berättigade till skattereduktion kommer att öka något. Vissa arbetstagare torde i framtiden välja förmån av hushållstjänst framför att privat köpa dessa tjänster. Detta medför färre ansökningar avseende skattereduktion för utgifter för hushållsarbeten. I stället kommer Skatteverkets hantering av begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete att öka. Skatteverket anger att förslaget medför att verket kommer att behöva komplettera och göra ett omtryck av broschyren om hushållstjänster. Därutöver kommer justeringar i befintliga produkter att behöva göras samt uppkommer kostnader för eventuella annonserings- och informationsinsatser. Eventuella ökade kostnader för Skatteverket i anledning av förslaget bedöms dock kunna hanteras inom nuvarande ekonomiska ramar.

Det är mycket svårt att uttala sig om arbetsbelastningen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att öka på grund av förslaget. Det totala antalet ansökningar kommer sannolikt att öka något. Kvalitén på ansökningarna torde dock bli högre, eftersom arbetsgivarna på kontrolluppgifterna anger underlaget för skattereduktion. Detta medför förmodligen färre antal tvister. Förändringen av regelverket torde därför totalt sett inte påverka arbetsbelastningen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. De mindre kostnader som kan uppkomma för de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms kunna hanteras inom befintlig anslagsram.

6.3. Effekter för företag och enskilda m.m.

För de företag som tillhandahåller hushållstjänster innebär förslaget att skattereduktion även kommer att ges för skattepliktiga förmåner sannolikt att efterfrågan på och konsumtionen av hushållstjänster totalt sett kommer att öka något.

Arbetsgivarens kostnad kommer att vara oförändrad oavsett om extralön utbetalas med ett visst belopp eller om förmån för hushållstjänster lämnas med motsvarande belopp. Det administrativa merarbete som uppkommer för arbetsgivarna är arbetet i samband med redovisningen av underlaget för skattereduktion. Detta arbete avser huvudsakligen att fastställa underlaget för skattereduktion, vilket innebär att endast förmånen av hushållstjänsten ska ingå. Förmån av material, utrustning och resor får således inte medräknas. När underlaget för skattereduktion har beräknats lämnas redovisningen på arbetstagarens kontrolluppgift och detta merarbete får dock anses vara relativt ringa, eftersom arbetsgivaren ändå måste lämna kontrolluppgift för arbetstagaren.

För den enskilde innebär förslaget att skattereduktion tillgodoförs med 50 procent av det skattepliktiga värdet för förmån av hushållstjänsten. Skattelättnaden blir därför lika stor som när arbetstagaren själv har haft utgifter för hushållsarbete. Detta innebär att det blir lika stor kostnad oavsett om arbetstagaren väljer ytterligare lön och själv betalar hushållsutgifter som att få förmån av hushållstjänster till ett värde som motsvarar löneökningen. Det blir också samma effekt om arbetstagaren avstår en viss del av lönen för att i stället få en hushållsförmån som uppgår till samma värde som minskningen av bruttolönen. Förslaget innebär således att beskattningen blir helt enhetlig och neutral oavsett om lön utbetalas eller om skattepliktig hushållsförmån tillhandahålls. Detta innebär att avtal om löner och förmåner kan träffas utan att det blir olika skatteeffekter beroende på om ersättningen utgår i form av kontant lön eller förmån. Den administrativa bördan för den enskilde blir mindre om man får hushållstjänster som löneförmån än om man köper tjänster privat, eftersom man i stället för att ansöka om skattereduktion på en särskild ansökningsblankett som måste kompletteras med en kopia av faktura på arbetet endast behöver begära reduktionen i självdeklarationen.

6.4. Fördelningsanalys

Förslaget beräknas inte avvika från vad som anges i prop. 2006/07:94, avsnitt 7.2, där det bl.a. konstateras att förslaget med skattereduktion för hushållstjänster bidrar till en jämnare inkomstfördelning eftersom fler människor kommer in på den formella arbetsmarknaden och får en högre inkomst. Dessutom kommer flera människor att omfattas av socialförsäkringssystemet, vilket ger förbättrat inkomstskydd under såväl den yrkesverksamma delen av livet som under pensionsåren.

Hänvisningar till S6-4

6.5. Jämställdhetsanalys

Förslaget beräknas inte avvika från vad som anges i prop. 2006/07:94, avsnitt 7.3, där det bl.a. framgår att skattereduktion för hushållstjänster stärker kvinnors yrkesposition liksom kvinnors ekonomiska självständighet, eftersom hushållens möjligheter att köpa dessa tjänster ökar och att framför allt kvinnors möjlighet att frigöra tid från obetalt hemarbete till betald arbetstid eller utbildning förbättras. Skattereduktion medför därmed mer lika villkor för kvinnor och män att kombinera familjeliv och

arbetsliv. Antalet personer som nyttjade tjänsterna beräknades, före den 1 juli 2007, till mellan 5 000–8 000 personer, varav en övervägande del har detta som löneförmån. Det finns emellertid ingen uppgift om hur många av dessa som är kvinnor respektive män. Därmed går det inte att beräkna hur många kvinnor och män som skulle ha möjlighet att utnyttja möjligheten till skattelättnad för förmån av hushållstjänst. De skattereducerade hushållstjänsterna utförs förmodligen främst av kvinnor. Även om det är ett traditionellt kvinnoyrke så stärks yrkespositionen och den ekonomiska självständigheten för de kvinnor som går från svart arbete till vitt och för dem som går från arbetslöshet till att arbeta inom denna sektor.

Förslaget innebär att både det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet och målet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet påverkas.

Hänvisningar till S6-5

7. Författningskommentarer

7.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

Lagens rubrik Lagens rubrik ändras till ”Lag om skattereduktion för hushållsarbete”.

Ändringen föranleds av att lagen omfattar skattereduktion avseende både utgifter för hushållsarbete och förmån av hushållsarbete.

1 §

I tredje strecksatsen tilläggs att skattereduktion även ska tillgodoräknas den som har skattepliktig förmån av hushållsarbete. Med detta avses sådan skattepliktig hushållstjänst som ska räknas till inkomstslaget tjänst enligt vad som föreskrivs i 10 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229).

5 §

I första punkten tilläggs att även när skattereduktion begärs ska arbetet vara hänförligt till arbetstagarens eller dennes förälders hushåll.

I andra punkten görs en språklig justering. I tredje punkten tilläggs att arbetet inte får utföras av den som ansöker eller begär reduktionen. Med detta avses att i de fall det är frågan om förmån av hushållsarbete som grundar rätt till skattereduktion måste själva arbetet ha utförts av annan person än arbetstagaren. Av nuvarande lydelse framgår även att arbetet inte heller får ha utförts av närstående till arbetstagaren.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

6 §

I paragrafen anges att som underlag för skattereduktion ska, förutom utgifter för hushållsarbete, även räknas skattepliktig förmån av hushållstjänster. Det ska vara frågan om hushållstjänster som tillhandahållits den skattskyldige under beskattningsåret så att skattskyldighet uppkommer enligt 10 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Det skattepliktiga värdet för förmån av hushållstjänster ska tas upp enligt den princip som föreskrivs i 61 kap. 2 § inkomstskattelagen. Detta innebär att underlag för skattereduktion är hushållsförmånens marknadsvärde, dvs. det pris som den skattskyldige får betala på orten för tjänsten. Endast förmån som avser arbete av hushållstjänst får medräknas. Värdet av material, utrustning och resor i samband med hushållsarbetet ingår således inte.

Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

8 §

I paragrafen görs ett förtydligande att bestämmelsen endast avser ansökan om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete.

13 a §

I paragrafen, som är ny, anges att en begäran om skattereduktion för skattepliktig förmån av hushållsarbete ska göras i arbetstagarens självdeklaration vid taxeringen för det beskattningsår då förmånen har kommit den sökande till del. Skattereduktionen ska tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen för det beskattningsår då förmånen har tillhandahållits den som begär reduktionen.

Paragrafen har delvis utformats i enlighet med Lagrådets förslag, se vidare avsnitt 5.6.

15 §

I första stycket tilläggs att det vid bedömningen av om en felaktighet eller underlåtenhet framstår som ursäktlig, utöver vad som sägs i 15 kap. 10 § andra stycket skattebetalningslagen (1997:483) särskilt ska beaktas om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

17 §

I paragrafen anges att det belopp som tillgodoräknas enligt 7 § ska anges i hela krontal även för den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete i sin självdeklaration.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagen träder i kraft den 1 januari 2008. Den kommer därmed att tillämpas första gången vid beräkning av den slutliga skatten enligt 2009 års taxering. Lagen tillämpas dock endast på sådan förmån som tillhandahållits den skattskyldige efter den 31 december 2007.

Bestämmelserna har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

7.2. Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

8 kap.

25 §

I paragrafen, som är ny, anges att förmån av hushållsarbete inte ska beaktas vid beräkningen av skatteavdrag. En förutsättning är dock att hushållsarbetet utförts av någon som har F-skattsedel. Bestämmelsen gäller endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår. För den del av förmånens värde som överstiger 100 000 kronor ska skatteavdrag göras. Vad som är hushållsarbete framgår av 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Vid beräkning av skatteavdrag får inte förmån av material, utrustning och resor i samband med hushållsarbete undantas.

Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

11 kap.

9 §

Ändringen i åttonde punkten i paragrafens andra stycke är en konsekvens av att namnet på den i punkten aktuella lagen föreslås ändras.

Hänvisningar till S7-2

  • Prop. 2007/08:13: Avsnitt 6.4

7.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

3 kap.

26 §

Av paragrafen, som är ny, framgår att den som begär skattereduktion för förmån av hushållstjänster ska göra detta i sin självdeklaration. Att begäran ska göras i självdeklarationen framgår även av 13 a § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete.

11 kap.

9 §

I paragrafen, som är ny, anges att kontrolluppgift ska lämnas för underlag för skattereduktion avseende förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Kontrolluppgift ska lämnas för sådant hushållsarbete som avses i 4 § nämnda lag om arbetet har utförts av någon som har F-skattsedel. Det som ska anges är värdet av hushållsarbetet före nettolöneavdrag eller andra betalningar till arbetsgivaren. Endast värdet av hushållsarbetet ingår i underlaget. Förmån för material, utrustning och resor i samband med hushållsarbetet ingår således inte.

Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Hänvisningar till S7-3

  • Prop. 2007/08:13: Avsnitt 6.5

Sammanfattning av promemorian Skattelättnader för förmån av hushållstjänster

I propositionen om skattelättnader för hushållstjänster m.m. (prop. 2006/07:94) föreslås att en skattereduktion ska införas för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete. Dessa regler har trätt i kraft den 1 juli 2007.

I promemorian föreslås att en skattereduktion även ska införas för fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållstjänster. Enligt promemorians förslag ska hushållstjänsterna ha utförts av någon som har F-skattsedel. Detta gäller även när arbetsgivaren själv eller med anställd personal utför hushållsarbete hos arbetstagaren. För skattereduktion krävs att hushållsarbetet utförs av annan person än den som begär reduktionen eller närstående till denne. Underlaget för skattereduktion utgörs av den skattepliktiga förmånen av hushållstjänsten som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret. I underlaget får dock inte inräknas värdet för förmån av material, utrustning och resor. Vid beräkningen av skatteavdrag ska arbetsgivaren inte beakta förmån av hushållsarbete. På detta sätt kommer till viss del hänsyn att tas till skattereduktionen vid beräkningen av skatteavdraget utan att arbetstagaren behöver ansöka om ändrad beräkning av skatteavdrag hos Skatteverket. Arbetsgivaren är skyldig att på kontrolluppgift redovisa underlaget för skattereduktion för förmån av hushållstjänster. Detta underlag kommer att förtryckas på den självdeklaration som skickas till den skattskyldige. Begäran om skattereduktion för förmån av hushållstjänster ska göras i den självdeklaration som lämnas. Detta innebär att begäran i de flesta fall ska lämnas senast den 2 maj året efter det år då hushållstjänsten tillhandahållits. Skattetillägg kan aktualiseras när oriktig uppgift lämnas i självdeklarationen. I övrigt ska samma tillämpningsområde, definitioner, beloppsgränser m.m. som redovisas i proposition 2006/07:94 gälla.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på hushållstjänster som kommit den sökande till del efter den 31 december 2007.

Lagförslagen i promemorian Skattelättnader för förmån av hushållstjänster

1. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:000) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

dels att rubriken närmast före 15 § ska utgå, dels att rubriken till lagen, 1, 5, 8 och 17 §§ samt rubriken närmast före 8 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 6 a och 13 a §§, samt närmast före 13 a § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny rubrik närmast före 14 § som ska lyda ”Förfarandet”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

Lag om skattereduktion för hushållsarbete

1 §

Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas fysiska personer som – varit obegränsat skattskyldiga under beskattningsåret, – vid beskattningsårets utgång är minst 18 år, och – har haft utgifter för hushållsarbete.

– har haft utgifter för hushållsarbete eller fått skattepliktig förmån av hushållsarbete som skall hänföras till inkomstslaget tjänst.

Sådan skattereduktion tillgodoräknas också begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 inkomstskattelagen (1999:1229), om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Skattereduktion tillgodoräknas även dödsbo för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet.

5 §

Skattereduktion tillgodoräknas bara om följande förutsättningar är uppfyllda.

1. Det utförda hushållsarbetet skall vara hänförligt till sökandens eller dennes förälders hushåll. Föräldern skall dock vara bosatt i Sverige.

1. Det utförda hushållsarbetet skall vara hänförligt till den som söker eller begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern skall dock vara bosatt i Sverige.

2. Den som utför hushållsarbetet skall, när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut, inneha F-skattsedel eller, i fråga om ett utländskt företag, intyg eller annan handling som visar att företaget ge-

nomgår motsvarande kontroll som innehavare av F-skattsedel i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland.

3. Arbetet får inte utföras av en närstående eller av ett företag i vilket sökanden eller närstående till denne, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande.

3. Arbetet får inte utföras av

a) den som söker eller begär skattereduktion,

b) en närstående eller av ett företag i vilket den som söker eller begär skattereduktion eller närstående till denne, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande.

6 a §

I underlaget för skattereduktion medräknas även värdet av sådan förmån av hushållsarbete som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret om förutsättningarna i 5 § är uppfyllda. I underlaget räknas inte förmån av material, utrustning och resor med.

Ansökan och beslut Ansökan

8 §

En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos Skatteverket.

En ansökan om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete skall göras skriftligen hos Skatteverket.

Begäran i självdeklaration

13 a §

En begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete skall göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår då hushållsarbetet har tillhandahållits. Skattereduktionen tillgodo- räknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen för det beskattningsår då arbetet har tillhandahållits.

17 §

Det belopp som tillgodoräknas sökanden enligt 7 § skall anges i hela krontal.

Det belopp som enligt 7 § tillgodoräknas den som söker eller begär skattereduktion skall anges i hela krontal.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. De nya bestämmelserna tillämpas på skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den sökande till del efter den 31 december 2007.

2. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs att det i skattebetalningslagen (1997:483) ska införas en ny paragraf, 8 kap. 25 §, samt närmast före 8 kap. 25 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

Förmån av hushållsarbete

25 §

TPF

5

FPT

Vid beräkningen av skatteavdrag skall hänsyn inte tas till sådan förmån av hushållsarbete som avses i 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången för skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2007.

TP

5

PT

Tidigare 8 kap. 25 § upphävd genom 2002:314.

3. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 §, samt närmast före 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Skattereduktion för förmån av hushållsarbete

26 §

Den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:000) om skattereduktion för hushållsarbete skall lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

11 kap.

Skattereduktion för förmån av hushållsarbete

9 §

TPF

6

FPT

Kontrolluppgift skall lämnas om underlag för skattereduktion avseende sådan förmån som avses i 4 § lagen (2007:000) om skattereduktion för hushållsarbete.

Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som utgett förmånen.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.

TP

6

PT

Tidigare 11 kap. 9 § upphävd genom 2006:1349.

Förteckning över remissinstanser till promemorian Skattelättnader för förmån av hushållstjänster

Efter remiss har yttranden kommit in från Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Västernorrlands län, Domstolsverket, Kommerskollegium, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Arbetsgivarverket, Statskontoret, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Konjunkturinstitutet, Jämställdhetsombudsmannen, Konkurrensverket, Verket för näringslivsutveckling, Institutet för tillväxtpolitiska studier, FAR SRS, Svenskt Näringsliv, Företagarna, FöretagarFörbundet, Hemfrid i Sverige AB, HomeMaid Hemservice AB, Intresseföreningen För Hushållsnära Tjänster, Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets skattedelegation, Stockholms Handelskammare, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Kommuner och Landsting och Tjänstemännens Centralorganisation.

Därutöver har Lantbrukarnas Riksförbund och About Time AB yttrat sig över promemorian.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Riksrevisionen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Almega, Näringslivets Regelnämnd, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Tjänstemännens Centralorganisation.

Lagrådsremissens förslag till lagtext

1. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

dels att rubriken närmast före 15 § ska utgå, dels att rubriken till lagen, 1, 5, 8, 15 och 17 §§ samt rubriken närmast före 8 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 6 a och 13 a §§, samt närmast före 13 a § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny rubrik närmast före 14 § som ska lyda ”Förfarandet”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

Lag om skattereduktion för hushållsarbete

1 §

Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas fysiska personer som – varit obegränsat skattskyldiga under beskattningsåret, – vid beskattningsårets utgång är minst 18 år, och – har haft utgifter för hushållsarbete.

– har haft utgifter för hushållsarbete eller fått skattepliktig förmån av hushållsarbete som ska hänföras till inkomstslaget tjänst.

Sådan skattereduktion tillgodoräknas också begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 inkomstskattelagen (1999:1229), om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Skattereduktion tillgodoräknas även dödsbo för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet.

5 §

Skattereduktion tillgodoräknas bara om följande förutsättningar är uppfyllda.

1. Det utförda hushållsarbetet skall vara hänförligt till sökandens eller dennes förälders hushåll. Föräldern skall dock vara bosatt i Sverige.

1. Det utförda hushållsarbetet ska vara hänförligt till den som ansöker om eller begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.

2. Den som utför hushållsarbetet skall, när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut, inneha F-skattsedel eller, i fråga

2. Den som utför hushållsarbetet ska, när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut, inneha F-skattsedel eller, i fråga

om ett utländskt företag, intyg eller annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll som innehavare av Fskattsedel i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland.

om ett utländskt företag, intyg eller annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll som innehavare av Fskattsedel i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland.

3. Arbetet får inte utföras av en närstående eller av ett företag i vilket sökanden eller närstående till denne, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande.

3. Arbetet får inte utföras av

a) den som ansöker om eller begär skattereduktion,

b) en närstående eller av ett företag i vilket den som ansöker om eller begär skattereduktion eller närstående till denne, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande.

6 a §

I underlaget för skattereduktion medräknas även värdet av sådan förmån av hushållsarbete som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret, förutsatt att villkoren i 5 § är uppfyllda. I underlaget räknas inte förmån av material, utrustning och resor in.

Ansökan och beslut Ansökan

8 §

En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos Skatteverket.

En ansökan om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska göras skriftligen hos Skatteverket.

Begäran i självdeklaration

13 a §

En begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår då hushållsarbetet har tillhandahållits. Skattereduktionen tillgodo- räknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen för det året.

15 §

Bestämmelserna om skattetillägg i 15 kap. skattebetalnings-

Bestämmelserna om skattetillägg i 15 kap. skattebetalnings-

lagen (1997:483) gäller också i fråga om uppgifter som avses i denna lag.

lagen (1997:483) gäller också i fråga om uppgifter som avses i denna lag. Vid bedömningen av om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig ska det, utöver vad som sägs i 15 kap. 10 § andra stycket skattebetalningslagen, särskilt beaktas om denna kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter.

Skatteverkets beslut enligt denna lag omprövas och överklagas enligt bestämmelserna i 21 och 22 kap. skattebetalningslagen.

17 §

Det belopp som tillgodoräknas sökanden enligt 7 § skall anges i hela krontal.

Det belopp som enligt 7 § tillgodoräknas den som ansöker om eller begär skattereduktion ska anges i hela krontal.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. De nya bestämmelserna tillämpas på skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den sökande till del efter den 31 december 2007.

2. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att 11 kap. 9 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 8 kap. 25 §, samt närmast före 8 kap. 25 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

Förmån av hushållsarbete

25 §

TPF

7

FPT

Vid beräkningen av skatteavdrag ska hänsyn inte tas till sådan förmån av hushållsarbete som avses i 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår.

11 kap.

9 §

TPF

8

FPT

Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol.

Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning.

1. lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 och 2003 års taxeringar,

2. lagen (2003:821) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering,

3. lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,

4. lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation,

5. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,

6. lagen (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,

7. 65 kap.912 §§inkomstskattelagen (1999:1229),

8. lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete,

8. lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete,

9. lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt, och

TP

7

PT

Tidigare 8 kap. 25 § upphävd genom 2002:314.

TP

8

PT

Senaste lydelse 2007:347.

10. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången för skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2007.

3. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 §, samt närmast före 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Skattereduktion för förmån av hushållsarbete

26 §

Den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

11 kap.

Skattereduktion för förmån av hushållsarbete

9 §

TPF

9

FPT

Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion avseende sådan förmån som avses i 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som utgett förmånen.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.

TP

9

PT

Tidigare 11 kap. 9 § upphävd genom 2006:1349.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-09-21

Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren.

Skattelättnader för förmån av hushållstjänster

Enligt en lagrådsremiss den 13 september 2007 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete,

2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

3. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Petra Andersson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

Det råder inget tvivel om att det system för skattelättnader för hushållsarbete som läggs fram i remissen skulle kunna förenklas till gagn för arbetsgivare och arbetstagare. Lagrådet vill särskilt peka på att förfarandet kommer att bli olika om den skattskyldige begär skattereduktion för utgifter för hushållsarbete eller för skattepliktig förmån av hushållsarbete. I det ena fallet skall göras en skriftlig ansökan hos Skatteverket och i det andra skall göras en begäran i självdeklarationen. Om den skattskyldige för ett och samma beskattningsår skulle vara berättigad till reduktion dels för egna utgifter, dels för förmån, gäller det för denne således att hålla rätt på i vilken ordning yrkandena skall framställas. Av

12 § lagens nuvarande lydelse framgår att ansökan skall ha kommit in till Skatteverket senast den 1 februari året efter det beskattningsår då arbetet betalats. Men vad gäller om den skattskyldige skulle försumma att göra en begäran i sin självdeklaration? Kan han då få rättelse på samma sätt som gäller för andra felaktiga uppgifter i deklarationen? Av den föreslagna lagtexten framgår inte om någon särskild tid löper för begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete. Nedan lämnar Lagrådet förslag på hur en sådan bestämmelse skulle kunna utformas.

Vidare laborerar lagrådsremissen med två förmånsbegrepp med olika innebörd. Förmån av hushållsarbete i skattereduktionssammanhang innefattar nämligen inte förmån av material, utrustning och resor i samband med hushållsarbete och får således ett mer inskränkt innehåll än förmån av hushållsarbete vid taxeringen. I 8 kap. 25 § skattebetalningslagen och 11 kap. 9 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter används

inte den mer inskränkta betydelsen av förmån av hushållsarbete trots att det enligt vad som framgår av den allmänna motiveringen och författningskommentaren är avsikten. Enligt Lagrådets mening botas denna brist bäst genom att undantaget för förmån av material, utrustning och resor flyttas från 6 och 6 a §§ till ett nytt tredje stycke i 4 §. Innebörden av termen hushållsarbete i lagens mening blir därigenom också klarare.

I den föreslagna lagtexten används ömsom uttrycket att förmånen kommit den skattskyldige till del, ömsom uttrycket att förmånen tillhandahållits den skattskyldige. Innebörden av uttrycken är inte riktigt densamma. Det förstnämnda uttrycket innebär att förmånen har utnyttjats rent faktiskt i varje konkret fall, medan det sistnämnda uttrycket omfattar även sådana fall där den skattskyldige kunnat utnyttja förmånen men av en och annan anledning avstått härifrån i det särskilda fallet. Lagrådet menar att verbet ”tillhandahålla” är att föredra i sammanhanget och har därför fört in ordet i den lagtext som Lagrådet föreslår nedan.

Det framgår av remissen att regeringen nyligen tillsatt en utredning för att utreda möjligheterna att finna ett enklare system för skattelättnader för hushållstjänster. Flera påpekanden av remissinstanser besvaras med hänvisningar till denna utrednings kommande arbete (s. 16, 20 och 26). Det framlagda förslaget tycks främst skola tjäna som provisorium i avvaktan på en definitiv lagstiftningsprodukt. Uppenbarligen har departementets rättsexperter arbetat under stark tidspress. Det kan inte uteslutas att detta bidragit till att den föreslagna lagtexten blivit svårläst och kan ge upphov till missförstånd. Av denna anledning vill Lagrådet nedan ge förslag till hur 4, 5, 13 a, 15 och 17 §§ samt övergångsbestämmelserna skulle kunna omformuleras. Vidare skulle det vara till fördel om 6 och 6 a §§ fördes samman till en lagbestämmelse.

Föreslagen lydelse Lagrådets förslag

4 §

Med hushållsarbete avses --- liknande enklare ärenden. Som hushållsarbete räknas --- eller ett landsting.

Som hushållsarbete räknas inte utgifter för material, utrustning eller resor.

5 §

Skattereduktion tillgodoräknas bara --- bosatt i Sverige.

2. Den som utför hushållsarbetet ska, när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut, inneha F-skattsedel eller, i fråga om ett utländskt företag, intyg eller annan handling som visar att

Skattereduktion tillgodoräknas bara --- bosatt i Sverige.

2. Den som utför hushållsarbetet ska, när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut, inneha F-skattsedel eller, beträffande ett utländskt företag, intyg eller annan handling som visar att

företaget genomgår motsvarande kontroll som innehavare av Fskattsedel i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland.

3. Arbetet får inte utföras av

a) den som ansöker om eller begär skattereduktion,

b) en närstående till denne eller av ett företag i vilket den som ansöker om eller begär skattereduktion eller närstående till denne, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande.

företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som innehavare av F-skattsedel.

3. Arbetet får inte utföras av

a) den som ansöker om eller begär skattereduktion eller en till denne närstående person,

b) ett företag i vilket den som ansöker om eller begär skattereduktion eller en till denne närstående person, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande.

6 § (6 a §)

I underlaget för skattereduktion medräknas även värdet av sådan förmån av hushållsarbete som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret, förutsatt att villkoren i 5 § är uppfyllda. I underlaget räknas inte förmån av material, utrustning och resor in.

Underlag för skattereduktionen är utgifter för hushållsarbete som har betalats under beskattningsåret eller värdet av sådan förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den som begär reduktionen under beskattningsåret, förutsatt att villkoren i 5 § är uppfyllda.

Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det fakturerade beloppet inklusive mervärdesskatt.

13 a §

En begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår då hushållsarbetet har tillhandahållits. Skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen för det året.

En begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska göras i självdeklarationen för det beskattningsår då förmånen har tillhandahållits. För rätt till skattereduktion krävs att deklarationsskyldigheten fullgjorts i rätt tid. Skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt enligt taxeringen för detta år.

15 §

Bestämmelserna om skattetillägg i 15 kap. skattebetalningslagen (1997:483) gäller också i fråga om uppgifter som avses i denna lag. Vid bedömningen av om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig ska det, utöver vad som sägs i 15 kap. 10 § andra stycket skattebetalningslagen,

Bestämmelserna om skattetillägg i 15 kap. skattebetalningslagen (1997:483) gäller också i fråga om uppgifter som avses i denna lag. Vid bedömningen av om en felaktighet eller underlåtenhet framstår som ursäktlig ska det, utöver vad som sägs i 15 kap. 10 § andra stycket skattebetalnings-

särskilt beaktas om denna kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter.

Skatteverkets beslut enligt --- 22 kap. skattebetalningslagen.

lagen, särskilt beaktas om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter. Skatteverkets beslut enligt --- 22 kap. skattebetalningslagen.

17 §

Det belopp som enligt 7 § tillgodoräknas den som ansöker om eller begär skattereduktion ska anges i hela krontal.

Belopp som tillgodoräknas enligt 7 § ska anges i hela krontal.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. De nya bestämmelserna tillämpas på skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den sökande till del efter den 31 december 2007.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. De nya bestämmelserna tillämpas på skattepliktig förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige efter den 31 december 2007.

U

Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

8 kap. 25 §

Arbetsgivaren har inte rätt att underlåta att göra skatteavdrag om den som utför hushållsarbetet saknar F-skattsedel. För att detta skall komma till uttryck i bestämmelsen föreslår Lagrådet följande formulering:

”Vid beräkning av skatteavdrag ska hänsyn inte tas till förmån av sådant hushållsarbete som avses i 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete och som utförs av innehavare av F-skattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår.”

U

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

11 kap. 9 §

Den arbetsgivare som köper in tjänsten och betalar för den eller själv utför den har de bästa förutsättningarna för att ha kontroll över att kravet i 5 § 2 lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete är uppfyllt. En sådan kontroll är också nödvändig för att en riktig kontrolluppgift om underlag för skattereduktion skall kunna lämnas enligt 11 kap. 9 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Arbetsgivaren bör således enligt Lagrådets mening vid kontrolluppgiftslämnandet ha ett ansvar för att kravet i 5 § 2 lagen om skattereduktion för hushållsarbete

är uppfyllt. Detta kan ske genom följande formulering av paragrafens första stycke:

”Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion avseende förmån av sådant hushållsarbete som avses i 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete och som utförs av innehavare av Fskattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag.”

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 oktober 2007

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors

Föredragande: statsrådet Borg

U

Regeringen beslutar proposition 2007/08:13 Skattelättnader för förmån av hushållstjänster.