Prop. 2020/21:37
Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för expertskatt
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 14 oktober 2020
Stefan Löfven
Magdalena Andersson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det införs en skattereduktion för fysiska personer med förvärvsinkomster. Skattereduktionen föreslås som huvudregel vara 1 500 kronor för 2021 och ges till personer med en beskattningsbar förvärvsinkomst som är högre än 40 000 kronor per år.
I propositionen föreslås även att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
2. Lagförslag
2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2019/20:175 Föreslagen lydelse
2 kap.
10 §1
Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap. 5–9 d, 34 och35 §§inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap. 5–9 d, 34, 35 och 46– 48 §§ inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska
1 Senaste lydelse 2017:1203.
inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
2.2. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1
dels att 11 kap. 22 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 67 kap. 46–48 §§ och närmast före 46–48 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
22 §2
Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser
1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller
3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.
Första stycket gäller bara om – arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,
– arbetstagaren inte är svensk medborgare, – arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och
– vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år. Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.
Denna paragraf tillämpas bara under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen.
Denna paragraf tillämpas under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2011:1271.
67 kap.
Skattereduktion för förvärvsinkomster
Vilka som kan få skattereduktion
46 §
De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för förvärvsinkomster om den beskattningsbara förvärvsinkomsten är högre än 40 000 kronor.
Sådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Skattereduktionens storlek
47 §
Skattereduktion enligt 46 § ska uppgå till 1 500 kronor, om inte annat följer av andra stycket.
För personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst mellan 40 000 kronor och 240 000 kronor ska skattereduktionen uppgå till 0,75 procent av skillnaden mellan den beskattningsbara förvärvsinkomsten och 40 000 kronor.
Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret
48 §
De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion enligt 46 § med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del
därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.
Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 46 § tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. De nya bestämmelserna i 67 kap. tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
3. Den nya bestämmelsen i 11 kap. 22 § tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020.
4. Om vistelsen i Sverige enligt punkt 3 påbörjas efter den 31 maj 2020 och skattelättnad har beviljats före den 1 januari 2021 får beslutets giltighetstid efter ansökan förlängas till att avse fem år från ankomsten till Sverige. Ansökan om förlängd giltighetstid får göras av arbetsgivaren eller arbetstagaren och ska ha kommit in till Forskarskattenämnden senast den 31 mars 2021.
5. Vid beslut om förlängd giltighetstid enligt punkt 4 är Forskarskattenämnden beslutsför med ordföranden eller vice ordföranden ensam.
2.3. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap.
3 §1
De allmänna skattetabellerna ska grundas på att
1. inkomsten är oförändrad under kalenderåret,
2. mottagaren bara kommer att beskattas för den inkomst som anges i tabellen,
3. mottagaren inte ska betala någon annan skatt eller avgift än
a) kommunal inkomstskatt,
b) statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster,
c) begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),
d) avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
e) avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, och
f) public service-avgift enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst,
4. mottagaren inte kommer att medges något annat avdrag än grundavdrag vid beskattningen, och
5. mottagaren kommer att medges skattereduktion för
a) allmän pensionsavgift och arbetsinkomst enligt 67 kap.4–9 §§inkomstskattelagen (1999:1229), eller
b) sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 67 kap. 9 a § inkomstskattelagen.
a) allmän pensionsavgift och arbetsinkomst enligt 67 kap.4–9 §§inkomstskattelagen (1999:1229),
b) sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 67 kap. 9 a § inkomstskattelagen, eller
c) förvärvsinkomster enligt 67 kap. 46 – 48 §§ inkomstskattelagen .
Tabellerna ska också ange skatteavdraget för
1. den som är född 1938 eller senare och inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift enligt 67 kap. 4 § inkomstskattelagen, och
2. den som inte har rätt till skattereduktion för arbetsinkomst enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen.
Bestämmelserna i första stycket ska också tillämpas för den som är född 1937 eller tidigare och har rätt till skattereduktion för arbetsinkomst enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen.
Bestämmelserna i första stycket ska också tillämpas för den som är född 1937 eller tidigare och har rätt till skattereduktion för arbetsinkomst enligt 67 kap. 5–9 §§ eller för förvärvsinkomster enligt
1 Senaste lydelse 2018:1896.
67 kap. 46–48 §§inkomstskattelagen.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (2020:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 11 § och 67 kap.1 och 2 §§inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2020:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2020/21:1 Föreslagen lydelse
1 kap.
11 §
Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.
67 kap.
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2–45 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§.
I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2–48 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§.
Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.
2 §
Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.
Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap.,
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap.,
mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d, 34 och 35 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.
mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d, 34, 35 och 46–48 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.
3. Ärendet och dess beredning
Enligt januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska en kraftfull grön skatteväxling genomföras genom att höjda miljöskatter ger utrymme för att sänka skatterna på jobb och företagande. Tanken med en grön skatteväxling är att ingen höjning ska ske av det totala skatteuttaget. Höjda skatter på energi och miljöutsläpp ska balanseras med en sänkning av andra skatter.
I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.6) aviserade regeringen att den under 2020 avser att återkomma med ett förslag om sänkt inkomstskatt för fysiska personer som en del bl.a. av en grön skatteväxling. I samma proposition aviserade regeringen att den under 2020 även avser att återkomma med ett förslag om utvidgad tidsgräns för expertskatt (avsnitt 13.8).
Inom Finansdepartementet har promemorian Skattereduktion för förvärvsinkomster (skattereduktionspromemorian) utarbetats. Promemorian innehåller två alternativa förslag på utformning av en sådan skattereduktion. Det ena alternativet, härefter benämnt alternativ 1, innebär att skattereduktionen inte ges till personer som har förvärvsinkomster över skiktgränsen för statlig inkomstskatt och att skattereduktionen fasas ut för dem som har förvärvsinkomster strax under skiktgränsen. Det andra alternativet, härefter benämnt alternativ 2, har inte någon begränsning kopplad till skiktgränsen, vilket också innebär att skattereduktionens belopp är mindre. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2020/02955).
Finansdepartementet har även tagit fram promemorian Utvidgad tidsgräns för expertskatt (expertskattepromemorian). Förslaget innebär att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under de fem första åren av den tidsbegränsade vistelsen. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2020/02950).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 1 oktober 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga
8. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen har vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar gjorts.
Hänvisningar till S3
4. Skattereduktion för förvärvsinkomster
4.1. Bakgrund och gällande rätt
I dag finns ett flertal olika skattereduktioner för fysiska personer som är hänförliga till deras inkomstskatt. Bestämmelser om skattereduktion finns i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.
Skattskyldiga med sjöinkomst under hela beskattningsåret får skattereduktion med 14 000 kronor vid anställning på fartyg som går i fjärrfart och med 9 000 kronor vid anställning på annat fartyg. Skattskyldiga som bara under del av beskattningsåret har sjöinkomst får skattereduktion med motsvarande andel av året som sjöinkomst uppbärs under (67 kap. 3 § IL).
Obegränsat skattskyldiga, och vissa begränsat skattskyldiga, har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Jobbskatteavdragets storlek beräknas olika beroende på den skattskyldiges inkomster och om denne är över 65 år. Den som är obegränsat skattskyldig under del av beskattningsåret får jobbskatteavdrag med en andel som motsvarar andelen av beskattningsåret som den skattskyldige var obegränsat skattskyldig. Med arbetsinkomster avses skattepliktiga inkomster av anställning och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken (67 kap. 5–9 §§ IL).
Obegränsat skattskyldiga, och vissa begränsat skattskyldiga, har rätt till skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning. Underlaget för skattereduktion består av sådan sjukersättning och aktivitetsersättning som ska tas upp till beskattning enligt IL. Reduktionens storlek förhåller sig till inkomsternas storlek. Reduktionen minskas för dem som är obegränsat skattskyldiga del av året på motsvarande sätt som för jobbskatteavdraget (67 kap. 9 a–9 d §§ IL). Reduktionen kan kombineras med jobbskatteavdraget ifall den skattskyldige även har arbetsinkomster.
Fysiska och juridiska personer har rätt till skattereduktion för viss produktion av förnybar el som beräknas utifrån mängden förnybar el som har matats in i elnätet, dock inte mer än vad mikroproducenten har förbrukat från elnätet (67 kap. 27–33 §§ IL).
Dessutom finns det flera skattereduktioner som inte har direkt koppling till den skattskyldiges inkomster enligt IL. Här kan särskilt nämnas skattereduktion för allmän pensionsavgift (67 kap. 4 § IL), skattereduktion för hushållsarbete, s.k. rot- och rutavdrag (67 kap. 11–19 §§ IL) och skattereduktion för kommunal fastighetsavgift (lagen [2008:826] om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift). Regeringen har även utarbetat ett förslag till en regional skattereduktion. Den föreslås innebära att personer som är bosatta i kommuner som i sin helhet ingår i stödområde A eller B, främst i Norrland och nordvästra Svealand, får en skattereduktion med 1 675 kronor per år (prop. 2019/20:175). Härutöver har regeringen utarbetat ett förslag på en skattereduktion för installation av grön teknik (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.4).
Jobbskatteavdraget och skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning ska endast räknas av mot kommunal inkomstskatt medan övriga skattereduktioner i 67 kap. IL räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.
Hänvisningar till S4-1
4.2. En skattereduktion för förvärvsinkomster införs
Regeringens förslag: Som en del bl.a. av en grön skatteväxling införs en skattereduktion för fysiska personer med förvärvsinkomster, såsom inkomst av arbete, socialförsäkringsförmåner och pension. Skattereduktionen ges utan begränsning till skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Skattereduktionspromemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Regeringens förslag motsvarar alternativ 2 i promemorian.
Remissinstanserna: En knapp majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot att något av alternativen i promemorian genomförs. Bland dessa kan nämnas Försäkringskassan,
Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Förslaget avstyrks av Ekonomistyrningsverket (ESV), Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets skattedelegation (NSD), till vilken Svenskt Näringsliv ansluter sig, och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Dessa remissinstanser för samtliga fram att skattereduktionen innebär en stor offentligfinansiell kostnad samt att det finns andra åtgärder som i stället bör prioriteras. IFAU bedömer att det vore mer angeläget att använda ett eventuellt reformutrymme till att sänka marginalskatten för dem som betalar statlig inkomstskatt för att på så sätt öka arbetsutbudet och hindra skadlig skatteplanering. LO anser att skatteintäkterna i stället behöver öka för att finansiera välfärdskostnader samt för fram att skatteförändringar bör ske inom ramen för en bredare skattereform. Även ESV och TCO anser att det hade varit bättre om den föreslagna förändringen hade analyserats och värderats i samband med en större översyn av skattesystemet. ESV, LO och NSD anser härutöver att syftet med förslaget behöver tydliggöras.
Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget och bedömer att det kommer att påverka arbetskraftsdeltagandet positivt genom ytterligare incitament för deltagande på arbetsmarknaden bland individer med bidragsförsörjning och genom att deltidsanställda ges incitament till heltidsarbete. Arbetsförmedlingen anser dock att det finns en risk att förslaget leder till motsatt effekt när det kommer till valet mellan arbete och pension. Även Arbetsgivarverket ställer sig ur ett kompetensförsörjningsperspektiv positivt till sänkt skatt på förvärvsinkomster, men tror att förslaget endast har en begränsad effekt på kompetensförsörjningen i statlig sektor. NSD bedömer att förslaget inte har någon effekt på arbetsutbudet eftersom ingen skillnad görs mellan olika typer av förvärvsinkomster. Även ESV, Företagarna och Konjunkturinstitutet anser att inkluderingen av socialförsäkringsförmåner inte är optimal om syftet med förslaget är att öka incitamenten till arbete.
Flera remissinstanser, däribland NSD, TCO och Sveriges Ingenjörer, för fram att ytterligare en skattereduktion gör skattesystemet mer komplicerat och svåröverskådligt. ESV anser att syftet med förslaget hade kunnat
uppnås, eller åtminstone borde ha prövats, inom ramen för redan befintliga skattereduktioner. Även Pensionsmyndigheten anser att ett mer lättillgängligt regelverk vore att föredra och efterlyser ett resonemang kring varför inte grundavdraget höjs.
Av de olika alternativen i promemorian förordar Arbetsförmedlingen och Småföretagarnas riksförbund alternativ 1, dvs. att skattereduktionen inte ges till skattskyldiga med inkomster som överstiger skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Arbetsförmedlingen lyfter fram att alternativ 1 kan ha en starkare positiv effekt på arbetskraftsutbudet bland grupper som har en svag koppling till arbetsmarknaden. Företagarna, Konjunkturinstitutet, Sveriges Ingenjörer och Skattebetalarnas förening förordar å sin sida alternativ 2, dvs. att skattereduktionen ges utan begränsning till skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Samtliga anser att alternativ 2 är att föredra eftersom det alternativet inte innebär en ökad marginalskatt på inkomster omkring skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Skälen för regeringens förslag
En skattereduktion för förvärvsinkomster införs
Enligt januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska en kraftfull grön skatteväxling genomföras genom att höjda miljöskatter ger utrymme för att sänka skatterna på jobb och företagande. Målet är att den gröna skatteväxlingen ska omsluta minst 15 miljarder kronor.
En utgångspunkt i den gröna skatteväxlingen är att det totala skatteuttaget ska förbli detsamma. Höjda skatter på energi och miljöutsläpp ska alltså balanseras med en sänkning av andra skatter. Som en del av bl.a. den gröna skatteväxlingen anser regeringen att inkomstskatten för fysiska personer bör sänkas. Skattesänkningen bör ha en bred utformning med tyngdpunkt på låga och medelhöga förvärvsinkomster.
Regeringen anser samtidigt att skattesänkningen genom sin utformning ska kunna fungera som ett incitament för personer, särskilt med lägre inkomster, att komma ut i heltidsarbete. En skattesänkning som riktar sig mot låga och medelhöga inkomster kan förväntas få denna effekt. Skattesänkningar riktade främst mot låga och medelhöga inkomster kan också antas påverka den privata konsumtionen mer jämfört med andra typer av skattesänkningar och de kan även bidra till att stärka hushållens ekonomiska trygghet.
Syftet med förslaget är alltså bl.a. att kompensera för höjda miljöskatter inom ramen för en grön skatteväxling, och att skapa incitament till att komma ut i heltidsarbete. Skattesänkningen bör som huvudregel göras med ett fast belopp per år (se närmare nedan om utformningen). Storleken på skattesänkningen växer under de kommande åren.
Skattesänkningen föreslås genomföras i form av en skattereduktion. Några remissinstanser, däribland ESV och TCO, framhåller att en skattereduktion gör skattesystemet mer svåröverskådligt och komplicerat. Även
Pensionsmyndigheten anser att ett mer lättillgängligt regelverk vore att föredra och efterlyser ett resonemang kring varför inte grundavdraget höjs.
Regeringen gör bedömningen att det lämpligaste sättet att genomföra skattesänkningen är i form av en skattereduktion. Vid denna bedömning beaktas särskilt att en skattereduktion, till skillnad från ett höjt grundav-
drag, inte påverkar kommunernas och regionernas skatteunderlag. En skattereduktion kan även justeras på ett enkelt sätt vid behov och är därför sammantaget att föredra framför ett höjt grundavdrag. Eftersom denna skattereduktion i hög grad skiljer sig åt från befintliga skattereduktioner både i personkrets och övrig utformning bedöms det inte heller möjligt att, på det sätt som ESV föreslagit, genomföra skattesänkningen inom ramen för redan befintliga reduktioner. Regeringen anser alltså att en ny skattereduktion är det lämpligaste sättet att utforma skattesänkningen.
Flera remissinstanser, däribland LO och TCO, efterfrågar andra åtgärder eller anser att regeringen bör prioritera arbetet med en bred skattereform. När det gäller frågan om behovet av en övergripande och bred skatteöversyn, konstaterar regeringen att det kräver en omfattande utredning, vilket ligger utanför detta lagstiftningsärende. Även de synpunkter som har förts fram rörande behovet av andra åtgärder ligger utanför detta lagstiftningsärende och behandlas därför inte vidare här.
Ett antal remissinstanser har fört fram synpunkter på att samtliga förvärvsinkomster omfattas av förslaget. Dessa synpunkter behandlas i avsnitt 4.3.
Skattereduktionen ges utan begränsning till skiktgränsen för statlig inkomstskatt
Den promemoria som remitterats innehåller två alternativa förslag på genomförande av skattereduktionen. Promemorians alternativ 1 innebär att skattereduktionen begränsas till skattskyldiga med inkomster som understiger skiktgränsen för statlig inkomstskatt och att en avtrappning av reduktionen görs för dem med inkomster strax under skiktgränsen. Promemorians alternativ 2 innebär att skattereduktionen ges utan begränsning för skiktgränsen, men med ett något lägre belopp än i alternativ 1.
Bland de remissinstanser som har yttrat sig över de två förslagen förordar bl.a. Arbetsförmedlingen alternativ 1 med hänvisning till att alternativet kan innebära en starkare positiv effekt på arbetskraftsutbudet bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Alternativ 2 å sin sida förordas av bl.a. Företagarna och Konjunkturinstitutet med hänsyn till att alternativet inte innebär en ökad marginalskatt på inkomster omkring skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Enligt regeringens bedömning har båda förslagen, genom sin utformning med ett fast belopp, ett tydligt fokus på låg- och medelinkomsttagare. Skattereduktionen blir procentuellt sett störst för personer med de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Alternativ 1 har dock den fördelen att skattereduktionen kan ges med ett större belopp eftersom den omfattar färre skattskyldiga. Ett av förslagets syften är dock att skattereduktionen, mot bakgrund av att den delvis ingår i en grön skatteväxling, ska komma så många som möjligt till del. Alternativ 2 är att föredra i detta avseende. Alternativ 2 har också, som flera remissinstanser påpekar, den fördelen att marginalskatten inte ökar för personer med inkomster kring skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Sammantaget anser regeringen att promemorians alternativ 2 bäst svarar mot förslagets syfte och därför är att föredra. Skattereduktionen bör således ges utan begränsning till skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Lagförslag
Förslaget föranleder införandet av en ny paragraf, 67 kap. 46 §, i inkomstskattelagen.
Hänvisningar till S4-2
4.3. Vilka som kan få skattereduktionen
Regeringens förslag: Skattereduktionen ges till fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret om deras beskattningsbara förvärvsinkomst är högre än 40 000 kronor.
Rätt till skattereduktion har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Skattereduktionspromemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Regeringens förslag motsvarar alternativ 2 i promemorian.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser har synpunkter på att skattereduktionen omfattar samtliga förvärvsinkomster. Arbetsförmedlingen avstyrker att förslaget ska gälla socialförsäkringsförmåner, och särskilt inkomst av pension, då detta enligt Arbetsförmedlingen kan minska arbetskraftsutbudet. Även Ekonomistyrningsverket anser att inkluderingen av samtliga förvärvsinkomster inte är optimal om syftet med förslaget är att öka incitamenten till arbete. Företagarna och Konjunkturinstitutet lyfter fram att regeringen bör överväga att sänka inkomster från socialförsäkringar proportionerligt med skattereduktionen i syfte att bibehålla nettoersättningsgraden och därmed incitamenten att övergå till arbetsinkomster.
Skälen för regeringens förslag: Skattereduktionen föreslås ges till skattskyldiga med beskattningsbara förvärvsinkomster. Med förvärvsinkomster avses summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskat med allmänna avdrag (1 kap. 5 § IL). I liknande reformer, t.ex. jobbskatteavdraget, har det gjorts skillnad på inkomster från arbete och andra inkomster. Denna skattereduktion föreslås emellertid ges för samtliga inkomster i inkomstslaget tjänst, dvs. även inkomster från socialförsäkringsförmåner såsom pension och föräldrapenning. Även inkomster av näringsverksamhet, som t.ex. kan komma från en enskild firma eller ett handelsbolag, omfattas av förslaget.
Flera remissinstanser, däribland Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet, bedömer att en skattesänkning som även omfattar socialförsäkringsförmåner kan minska incitamenten till arbete.
Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att det är av vikt att skattesänkningen, mot bakgrund av att den delvis ingår i en grön skatteväxling, ska komma så många skattskyldiga som möjligt till del samtidigt som skattereduktionen även ska fungera som ett incitament till att komma ut i heltidsarbete. Båda dessa aspekter måste alltså beaktas vid utformningen av förslaget. För att komma så många skattskyldiga som möjligt till del bör skattereduktionen omfatta inkomster från såväl arbete och pension som andra socialförsäkringsförmåner. Det är därför inte
aktuellt att som följd av skattereduktionen sänka inkomster från socialförsäkringsförmåner proportionerligt med reduktionen på de sätt som några remissinstanser föreslagit.
För att skattereduktionen även ska kunna fungera som ett incitament till att komma ut i heltidsarbete föreslås en infasning av skattereduktionens storlek från en beskattningsbar förvärvsinkomst på 40 000 kronor, där hela skattereduktionen ges först vid beskattningsbara förvärvsinkomster som ungefärligen motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Regeringen bedömer att en sådan infasning ger incitament till att gå från bidrag eller deltidsarbete till ett heltidsarbete, och alltså uppfyller förslagets syfte i detta avseende. Infasningens närmare utformning beskrivs i avsnitt 4.4.
Skattereduktionen föreslås som huvudregel utgöras av en bestämd summa i stället för en mer komplicerad uträkning (se nedan under avsnitt 4.4). Så är i dag fallet med skattereduktionen för sjöinkomst. Något särskilt underlag för reduktionen behöver därför inte definieras. Som nämnts ovan ska skattereduktionen dock endast omfatta förvärvsinkomster, dvs. inkomst från tjänst och näringsverksamhet.
För personer som är skattskyldiga endast delar av året i Sverige ska skattereduktionen fördelas efter den tid den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i landet. Detta bör dock inte gälla om den skattskyldige har sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande från Sverige. I sådant fall ska skattereduktionen beräknas som om den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig under hela beskattningsåret.
Lagförslag
Förslaget föranleder införandet av två nya paragrafer, 67 kap. 46 och 48 §§, i inkomstskattelagen.
Hänvisningar till S4-3
4.4. Skattereduktionens storlek
Regeringens förslag: Skattereduktion ska som huvudregel göras med 1 500 kronor 2021. För personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst mellan 40 000 kronor och 240 000 kronor ska skattereduktionen i stället uppgå till 0,75 procent av skillnaden mellan den beskattningsbara förvärvsinkomsten och 40 000 kronor.
Skattereduktionspromemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Regeringens förslag motsvarar i huvudsak alternativ 2 i promemorian. I promemorian föreslås att skattereduktionen ska ges med ett belopp om 1 300 kronor samt att infasningen av reduktionen vid inkomster mellan 40 000 kronor och 240 000 kronor ska uppgå till 0,65 procent av skillnaden mellan den beskattningsbara förvärvsinkomsten och 40 000 kronor.
Remissinstanserna: När det gäller skattereduktionens storlek ifrågasätter några remissinstanser, däribland Småföretagarnas riksförbund och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), värdet av att införa en skattereduktion som endast uppgår till vad remissinstanserna beskriver som någon hundralapp i månaden.
Skälen för regeringens förslag: Som nämnts ovan bör skattereduktionen som huvudregel utgöras av en bestämd summa. Det föreslås här att den summan ska vara 1 500 kronor 2021. Några remissinstanser, däribland Småföretagarnas riksförbund och TCO, ställer sig tveksamma till värdet av åtgärden med hänsyn till storleken på beloppet.
Regeringen bedömer att den föreslagna skattereduktionen uppnår syftet att utgöra en del av en grön skatteväxling och att fungera som ett incitament att komma ut i heltidsarbete. Att skattereduktionen ges med ett fast belopp innebär också att skattesänkningen, i förhållande till inkomstnivå, blir som störst för personer med låga och medelhöga förvärvsinkomster, vilket kan få positiva stimulanseffekter i form av ökad privat konsumtion.
Eftersom skattereduktionen ska kunna fungera som ett incitament att komma ut i heltidsarbete bör en infasning av skattereduktionens storlek göras. Vid utformningen av denna infasning måste en avvägning göras mellan att skattereduktionen ska fungera som ett incitament att komma ut i arbete och samtidigt komma så många som möjligt till del. Det föreslås därför att infasningen påbörjas vid en beskattningsbar förvärvsinkomst på 40 000 kronor. Denna gräns sammanfaller ungefär med den inkomstnivå då en person med enbart arbetsinkomster börjar betala skatt. Hela skattereduktionen bör sedan ges vid en beskattningsbar förvärvsinkomst på 240 000 kronor, vilket ungefärligen motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Regeringen har för avsikt att framöver analysera om en indexering av dessa belopp kan behövas.
Skattereduktionen utformas därmed på ett sätt som gör att alla som arbetar heltid får samma skattesänkning om 1 500 kronor 2021. Medel är avsatta i budgetpropositionen för 2021 så att skattesänkningen växer under de kommande åren.
Lagförslag
Förslaget föranleder införandet av en ny paragraf, 67 kap. 47 §, i inkomstskattelagen.
Hänvisningar till S4-4
- Prop. 2020/21:37: Avsnitt 4.3, Författningskommentar till 47 § inkomstskattelagen (1999:1229)
4.5. Skattereduktionens förhållande till andra skattereduktioner och hur den ska räknas av
Regeringens förslag: Ordningsmässigt räknas skattereduktionen för förvärvsinkomster av direkt efter skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning. Skattereduktionen ska endast räknas av mot kommunal inkomstskatt.
Skattereduktionspromemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Inga remissinstanser har haft synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens förslag: I vilken ordning de olika skattereduktionerna ska göras i förhållande till varandra anges i 67 kap. 2 § första stycket IL. Således ska, enligt gällande rätt, skattereduktion göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag),
sjukersättning och aktivitetsersättning, underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning. Den föreslagna skattereduktionen har en bred tillämpning och bedöms i det avseendet närmast likna jobbskatteavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning. Av systematiska skäl är det därför lämpligt att låta skattereduktionen komma i anslutning till dessa rent ordningsmässigt. Det föreslås därför att den föreslagna skattereduktionen ska göras direkt efter skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning, och direkt före den föreslagna skattereduktionen för boende i vissa glest befolkade områden (regional skattereduktion).
Eftersom skattereduktionens tyngdpunkt ligger på låga och medelhöga förvärvsinkomster bör avräkning ske mot den kommunala inkomstskatten. Detta innebär att skattereduktionen räknas av mot den kommunala inkomstskatt som den skattskyldige annars ska betala. Reduktionen påverkar emellertid inte de kommunala skatteunderlagen eftersom skattesänkningen ges som en statlig skattereduktion.
Med anledning av att den nya skattereduktionen endast ska räknas av mot kommunal inkomstskatt bör en hänvisning till detta göras i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 2 § inkomstskattelagen och i 2 kap. 10 § lagen om avräkning av utländsk skatt.
Hänvisningar till S4-5
4.6. Skatteförfarandet
Regeringens förslag: De allmänna skattetabellerna som ligger till grund för preliminärskatteavdrag ska ta hänsyn till skattereduktionen för förvärvsinkomster.
Skattereduktionspromemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har uttalat sig om skatteförfarandet.
Skälen för regeringens förslag
Skatteförfarandet
Förfarandet vid uttag av skatter och avgifter regleras i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. I lagen finns bl.a. bestämmelser om skyldighet att göra skatteavdrag.
Skatteavdrag – skattetabell
Av 8 kap. 1 § SFL framgår att preliminär skatt ska betalas för beskattningsåret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år. Den preliminära skatten ska betalas enligt särskild debitering eller genom skatteavdrag (8 kap. 2 § SFL). Skatteavdrag ska göras av den som betalar ut ersättning för t.ex. arbete enligt bestämmelserna i 10 kap. SFL (8 kap. 4 § SFL).
Den som betalar ut ersättning, t.ex. för arbete, som är skattepliktigt enligt inkomstskattelagen ska göra skatteavdrag. Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker (10 kap. 2 § SFL). Av 10 kap. 3 § SFL följer att skatteavdrag ska göras från kontant ersättning för arbete.
Av 11 kap. 17 § SFL framgår att skatteavdrag som huvudregel ska göras enligt en allmän skattetabell i fråga om sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst. Om ersättningen inte är regelbunden, ska skatteavdrag dock göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp enligt 12 kap. 6 § SFL. Av 11 kap. 18 § framgår att skatteavdrag ska göras enligt en särskild skattetabell om ersättningen för arbete bl.a. avser sjukpenning och föräldrapenningsförmåner. Vidare ska, enligt 11 kap. 19 § SFL, skatteavdrag göras enligt en särskild skattetabell för sjömän om ersättningen är sjöinkomst och mottagarens huvudinkomst.
I 12 kap. 1 § SFL anges att allmänna och särskilda skattetabeller ska fastställas för varje kalenderår. Vad de allmänna skattetabellerna ska grundas på anges i 12 kap. 3 § SFL. Där anges att skattetabellerna bl.a. ska grundas på att mottagaren kommer att medges skattereduktion för allmän pensionsavgift och arbetsinkomst (jobbskatteavdrag) enligt 67 kap. 4–9 §§ IL. De allmänna skattetabellerna ska också ange skatteavdraget för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift och för den som inte har rätt till jobbskatteavdrag.
Som regel ska utgivaren av en ersättning göra skatteavdrag enligt den allmänna skattetabellen. I tre olika fall ska utgivaren i stället göra skatteavdrag med ledning av särskilda skattetabeller. Detta gäller utbetalningar för sjukpenning m.m., för sjömän och för vissa engångsbelopp. De särskilda tabellerna för sjukpenning m.m. skiljer sig från de allmänna tabellerna, som gäller för löntagare och pensionärer, på så vis att skatteavdraget uttrycks i procent i stället för i kronor (12 kap. 4 § SFL). Dessa tabeller tillämpas på sjukpenning och föräldrapenning från Försäkringskassan samt på dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret.
Ett beslut om ändring av preliminär A-skatt (jämkning), innebär att arbetsgivaren ska göra ett lägre eller högre avdrag för skatt än vad som framgår av skattetabellen. Syftet med att jämka den preliminära skatten är att den ska stämma överens med den slutliga skatten.
I likhet med vad som gäller för jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år bör den nu föreslagna skattereduktionen, i möjligaste mån, beaktas redan vid preliminärskatteavdraget. Systemet bör vara så smidigt och lätt som möjligt för den enskilde. Bestämmelserna om allmänna skattetabeller bör därför ändras så att de grundas även på att mottagaren kommer att medges skattereduktion för förvärvsinkomster.
Att skattetabellerna ska grundas på att mottagaren kommer att medges skattereduktion för förvärvsinkomster innebär att skattereduktionen kommer att beaktas när arbetsgivare gör skatteavdrag enligt de allmänna skattetabellerna. Det innebär även att den föreslagna skattereduktionen kommer att beaktas när Försäkringskassan gör skatteavdrag för preliminär skatt vid utbetalning av sjukpenning och föräldrapenning enligt de särskilda skattetabellerna.
Det är Skatteverket som fastställer allmänna och särskilda skattetabeller (3 kap. 6 § skatteförfarandeförordningen [2011:1261]). Regleringen ovan
innebär att hänsyn till den föreslagna skattereduktionen måste göras i såväl de allmänna som de särskilda skattetabellerna avseende sjukpenning m.m. Bestämmelserna i 12 kap. 3 § SFL behöver därför ändras.
Beslut om slutlig skatt
Skatteverket ska för varje beskattningsår besluta om slutlig skatt på grundval av uppgifter som har lämnats i en inkomstdeklaration, kontrolluppgifter och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll (56 kap. 2 § SFL).
I ett beslut om slutlig skatt ska Skatteverket fastställa underlag för att ta ut skatt eller avgift och bestämma storleken på skatter och avgifter (56 kap. 3–6 §§ SFL). I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket utöver de skattereduktioner som ska göras enligt inkomstskattelagen även göra de skattereduktioner som enligt andra lagar gäller för beskattningsåret (56 kap. 7 § SFL).
Efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats ska Skatteverket göra en slutskatteberäkning, dvs. beräkna om den som beslutet gäller ska betala skatt eller tillgodoräknas skatt (56 kap. 9 § SFL). Skatteverket ska senast den 15 december efter beskattningsårets utgång skicka ett besked om den slutliga skatten och resultatet av slutskatteberäkningen till fysiska personer och dödsbon (56 kap. 10 § första stycket SFL).
Ett besked om slutlig skatt ska enligt 13 kap. 6 § skatteförfarandeförordningen innehålla uppgifter om fastställd och beskattningsbar förvärvsinkomst, inkomst av kapital, storleken på de skatter och avgifter som anges i 56 kap. 6 § SFL, summan av gjorda skattereduktioner enligt 56 kap. 7 § SFL och pensionsgrundande inkomst. Summan av bl.a. gjorda skattereduktioner enligt inkomstskattelagen ska således anges i beslutet om slutlig skatt. I denna summa kommer den föreslagna skattereduktionen att inkluderas.
Lagförslag
Förslaget föranleder en ändring i 12 kap. 3 § skatteförfarandelagen.
Hänvisningar till S4-6
- Prop. 2020/21:37: Avsnitt Författningskommentar till 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244)
4.7. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
Skattereduktionspromemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har inte berört förslaget. Skälen för regeringens förslag: Ändringar i lagen om avräkning av utländsk skatt, inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen bör träda i kraft vid ett årsskifte. Det är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Lagändringarna föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
4.8. Konsekvensanalys
Syfte och alternativa lösningar
Den gröna skatteväxlingen innebär att höjda miljöskatter ger utrymme för att sänka skatterna på jobb och företagande. Syftet med förslaget i denna proposition är att bland annat som en del av den gröna skatteväxlingen sänka inkomstskatten för fysiska personer. Skattesänkningen föreslås ske genom en bred skattereduktion för inkomster såväl från arbete som socialförsäkringsförmåner. Tyngdpunkten föreslås ligga på låga och medelhöga inkomster. Reduktionen sker genom en infasning för att påverka incitamenten till att komma ut i heltidsarbete. Förslaget ska inte påverka skatteintäkterna för kommuner och regioner.
Ett alternativ till en skattereduktion vore att höja grundavdraget. Vid en höjning av grundavdraget påverkas dock kommunernas skatteunderlag. Med beaktande av att kommunernas och regionernas skatteintäkter inte ska påverkas av förslaget bedöms det inte finnas något alternativ till att utforma förslaget som en skattereduktion. Det bedöms inte heller möjligt att infoga skattesänkningen inom ramen för redan befintliga skattereduktioner med hänsyn till att denna reduktion skiljer sig åt från dessa både i personkrets och övrig utformning.
Offentligfinansiella effekter
Skattereduktionen beräknas totalt uppgå till 8,49 miljarder kronor årligen. Medel är avsatta i budgetpropositionen för 2021 så att skattesänkningen växer under de kommande åren. Skattereduktionen påverkar inte kommunernas skatteintäkter utan minskar statens totala skatteintäkter.
Effekter för företagen
Företagen påverkas inte av skattereduktionen i någon direkt mening. I den mån förslaget på lång sikt leder till att fler människor kommer ut på arbetsmarknaden kan förslaget innebära att det blir något enklare för företagen att rekrytera personal. Den effekten bedöms dock som marginell.
Effekter för enskilda och offentlig sektor
För alla som har beskattningsbara förvärvsinkomster överstigande 40 000 kronor per år 2021 innebär förslaget att skatten sänks. För inkomster mellan 40 000 och 240 000 kronor uppgår skattereduktionen till 0,75 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 40 000 kronor. För beskattningsbara inkomster som överstiger 240 000 kronor uppgår skattereduktionen till 1 500 kronor om året. För att få skattesänkningen krävs att det finns tillräckligt med skatt att reducera. För dem med låga inkomster, stora underskott i kapital eller som har andra skattereduktioner som innebär att det inte finns tillräckligt med skatt att reducera kommer skattereduktionen minska skatten med det utrymme som finns. Skattereduktionen kan inte leda till att skatten blir mindre än noll.
Förslaget innebär att ca 7,2 miljoner människor får sänkt skatt. Den genomsnittliga skattesänkningen för dem som berörs blir ca 1 180 kronor per år.
Utformningen av skattereduktionen innebär att marginalskatten minskar med 0,75 procentenheter för beskattningsbara inkomster mellan 40 000 och 240 000 kronor per år. För beskattningsbara inkomster över 240 000 kronor blir marginalskatten oförändrad.
Den offentliga sektorn påverkas inte av förslaget utöver att den som arbetsgivare berörs på samma sätt som företagen.
Effekter för miljön
Förslaget antas inte ha några effekter för miljön.
Effekter för sysselsättning
Förslaget innebär att det blir mer lönsamt att börja arbeta eftersom nettoinkomsten stiger till följd av förslaget. En beräkning i arbetsutbudsmodulen i FASIT uppskattar att förslaget kan leda till att antalet personer i arbete kan öka. Förslaget beräknas samtidigt leda till ett minskat antal arbetade timmar bland dem som redan arbetar. På lång sikt uppskattas nettoeffekten på antalet arbetade timmar som helhet i ekonomin till följd av dessa båda effekter bli svagt positiv. Beräkningarna är behäftade med stora osäkerheter.
Fördelningseffekter
Eftersom skattereduktionen stiger med inkomsten upp till en beskattningsbar inkomst på 240 000 kronor per år och därefter utgörs av ett fast belopp får den störst effekt på ekonomisk standard i procentuella termer för personer med medel till medelhöga inkomster. Ur ett fördelningsperspektiv har förslaget störst procentuell effekt i decilgrupp 3 till 9. Effekten avtar sedan i procentuella termer för dem med de högsta inkomsterna i decilgrupp 10. Total sett påverkar reformen den ekonomiska standarden för 9,8 miljoner människor. Då beaktas effekten för samtliga hushållsmedlemmar inklusive barnen i hushållet.
Diagram 1 Förändring av ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper,
procent.
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Reformen träffar mycket brett och effekten är i genomsnitt i stort den samma i olika hushållstyper.
Diagram 2 Förändring av ekonomisk standard uppdelat på hushållstyper,
procent.
Även ur ett regionalt perspektiv träffar reformen jämnt. I storstäder och dess pendlingskommuner och i större städer är effekten något mindre.
Diagram 3 Förändring av ekonomisk standard uppdelat på SKR:s
kommungrupper, procent.
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50
E n sa m -6 4, e j b ar n
E n sa m m ba rn
S a m bo -64 , e j b ar n
S a m bo , 1 b ar n
S a m bo , 2 b ar n
S a m bo , 3 + ba rn
E n sa m 65 +, e j b ar n
S a m bo 6 5+, e j b a rn
Öv riga h us h ål l
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50
S to rs tä de r
P e nd lin gs ko mm un n är a st or st ad
S tö rr e st or st ad
P e nd lin gs ko mm un n är a st ör re
st or st ad
Lå ng pe nd ling sk omm un n är a
st ör re s ta d
Mi nd re s ta d/ tä to rt
P e nd lin gs ko mm un n är a mi nd re
st ad /tä to rt
La nd sb yg ds ko mm un
La nd sb yg gd sk omm un m e d
be sö ks nä rin g
Effekter för jämställdheten
Fördelningseffekterna i avsnittet ovan beräknas på ekonomisk standard, vilket tar hänsyn till hela hushållets ekonomi. För att se hur förslaget påverkar skillnaden mellan kvinnors och mäns ekonomi används i stället individuell disponibel inkomst. Sammantaget är 50 procent av dem som är direkt berörda män och 50 procent kvinnor. Bland de direkt berörda ökar individuell disponibel inkomst med i genomsnitt 1 100 kronor för kvinnor och med 1 260 kronor för män. Det är en procentuell ökning med ca 0,39 procent för kvinnor och ca 0,35 procent för män. Skillnaden beror på att kvinnor har en lägre inkomst i genomsnitt. I kronor räknat är effekten lägre för kvinnor än män.
Utslaget på samtliga individer i åldern 20 år och äldre, berörd eller icke berörd av reformen, innebär det en genomsnittlig ökning av den individuella disponibla inkomsten med omkring 1 060 kronor per år. Effekten är större för män (1 140 kronor) än för kvinnor (980 kronor). Den genomsnittliga förändringen för kvinnors individuella disponibla inkomst uppgår till 0,38 procent medan förändringen för män är ca 0,34 procent. Förslaget påverkar ett av de jämställdhetspolitiska målen, nämligen delmålet om ekonomisk jämställdhet. Förslaget leder till att den ekonomiska jämställdheten påverkas marginellt positivt, räknat i procent av inkomsten. Men i kronor räknat är effekten lägre för kvinnor än för män.
Diagram 4 Förändring av individuell disponibel inkomst för dem som är 20
år och äldre uppdelat på kvinnor och män, procent.
Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslaget innebär att Skatteverket bl.a. måste anpassa sitt informationsmaterial samt blanketter och it-system. Förändringarna kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Skatteverkets tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms endast marginellt påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte leda till några ökade kostnader.
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50
Kvinnor
Män
Förslagets förenlighet med EU-rätten
Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kallat EUFfördraget, är statligt stöd i princip oförenligt med den inre marknaden. I artikel 107.1 i EUF-fördraget anges vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att en åtgärd ska klassas som statligt stöd. Det anges bl.a. att det endast är då statliga medel används för att ge vissa företag ekonomiska fördelar på ett sätt som påverkar konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna som en åtgärd kan utgöra ett statligt stöd. För att en åtgärd ska anses påverka konkurrensen ska den vara selektiv. Det betyder att åtgärden kommer att ge ekonomiska fördelar endast till vissa företag, t.ex. företag inom en viss bransch. Att beskattningen är olika för olika företagsformer innebär inte att det är fråga om statsstöd. I detta sammanhang bör det lyftas fram att alla fysiska personer som har inkomst av näringsverksamheter utan åtskillnad har rätt till skattereduktionen. Den föreslagna åtgärden bedöms därmed inte vara selektiv och utgör således inte ett statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Någon skyldighet att anmäla förslaget till kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 108.3 i EUF-fördraget finns därför inte. Förslaget bedöms även i övrigt vara förenligt med EU-rätten.
5. Utvidgad tidsgräns för expertskatt
5.1. Bakgrund
Gällande regler om skattelättnader för utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner, de s.k. expertskattereglerna, som ersatte tidigare regler med vissa skattelättnader för utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige, fick sin huvudsakliga utformning 2001 och finns i 11 kap.22– 23 a §§inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.
Reglerna syftar till att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft samt att skapa incitament för internationella företag att välja Sverige för nyetableringar och stimulera företag att förlägga eller behålla bl.a. koncernledande funktioner som kräver utländsk personal i Sverige. De syftar även till att gynna svensk forsknings konkurrenskraft. Minskade lönekostnader skulle göra det möjligt för svenska företag att erbjuda en marknadsanpassad lön och därmed kunna konkurrera om kvalificerade personer (prop. 2000/01:12 s. 18).
Reglerna innebär att utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner ges en viss skattelättnad i Sverige under förutsättning att de uppfyller vissa kvalifikationer. Det arbete som utförs ska enligt 11 kap. 22 § första stycket IL avse
1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå
att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan
inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller
3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en
nyckelposition i ett företag.
Kvalifikationsvillkoren ska alltid anses vara uppfyllda för en arbetstagare vars lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Detta innebär att en arbetstagare som har en ersättning som överstiger denna nivå alltid ska ges skattelättnad utan att det görs någon prövning av arbetstagarens kvalifikationer (11 kap. 22 § tredje stycket IL).
För skattelättnad krävs vidare att arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige, att arbetstagaren inte är svensk medborgare, att arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och att vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år (11 kap. 22 § andra stycket IL).
De personer som uppfyller villkoren ska enligt 11 kap. 22 och 23 §§ IL inte ta upp följande delar av den ersättning som erhålls för arbetet till beskattning:
1. 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av
arbetet, och
2. ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av vistelsen i
Sverige har haft för flyttning till eller från Sverige, egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland, dock högst två resor per person och kalenderår, och avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.
Som lön behandlas även vissa sjukförsäkringsförmåner från det svenska socialförsäkringssystemet om de helt eller till huvudsaklig del grundar sig på inkomst av arbete.
Skattelättnaden gäller enligt 11 kap. 22 § fjärde stycket IL endast under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige, räknat från tidpunkten för ankomsten hit (prop. 2000/01:12 s. 24).
Lön och ersättning som är skattefri enligt bestämmelserna i 11 kap. 22 och 23 §§ IL undantas enligt 2 kap. 12 § socialavgiftslagen (2000:980) från underlag för socialavgifter.
Det är Forskarskattenämnden som enligt 1 § lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden prövar om förutsättningarna för skattelättnad enligt ovan är uppfyllda. En ansökan ska enligt 6 § andra stycket ha kommit in till nämnden senast tre månader efter det att arbetstagaren påbörjat arbetet i Sverige. Forskarskattenämndens beslut om skattelättnad ska enligt 7 § innehålla uppgift om den tid som beslutet avser.
5.2. Utvidgad tidsgräns från tre till fem år
Regeringens förslag: Skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
Expertskattepromemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Det har gjorts en lagteknisk justering i förhållande till förslaget i promemorian.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland FAR, Forskarskattenämnden,
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Inter IKEA, Karolinska institutet, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lunds universitet, RISE Research Institutes of Sweden AB, Sveriges akademikers centralorganisation, Skatteverket, Stockholms universitet, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tillväxtanalys, Teknikföretagen, Tjänstemännens centralorganisation, Vinnova och Volvo Personvagnar.
Innovationsföretagen, Skattebetalarnas förening och Näringslivets Skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, anser att tidsgränsen bör utvidgas till sju år. Forskarskattenämnden och Lunds universitet har lämnat synpunkter på utformningen av lagtexten.
Flera remissinstanser efterfrågar ytterligare förändringar av expertskattereglerna, bl.a. att kravet på att vistelsen i Sverige inte får vara avsedd att vara längre än fem år slopas, att lönekriteriet sänks, att kompetensregeln ändras till att endast gälla för forskare och att kompetenskravet som sådant sänks samt att ansökningstiden i 6 § andra stycket lagen om Forskarskattenämnden slopas.
Tillväxtanalys anser att expertskatten behöver utvärderas och framhåller betydelsen av att lämpliga åtgärder vidtas för att möjliggöra en framtida utvärdering. Regelrådet, Ekonomistyrningsverket (ESV), IFAU,
Konjunkturinstitutet, Stockholms stad, Sveriges ingenjörer och Arbetsförmedlingen har synpunkter på konsekvensanalysen. Dessa behandlas i avsnitt 5.4.
Skälen för regeringens förslag: Syftet med expertskattereglerna är att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och öka incitamenten för internationella företag att välja Sverige för nyetableringar och stimulera företag att förlägga eller behålla bl.a. koncernledande funktioner som kräver utländsk personal i Sverige. Ett annat syfte är att gynna svensk forsknings konkurrenskraft.
De svenska expertskattereglerna skiljer sig i olika avseenden från motsvarande regler i andra europeiska länder. En viktig skillnad är under hur lång tid skattelättnaden gäller. Som anges i avsnitt 5.1 gäller skattelättnaden i Sverige under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige, räknat från tidpunkten för ankomsten hit. En treårsperiod bedömdes vid införandet vara en lämplig tidsperiod och tillräcklig för ett arbete av det slag som här diskuteras. Anställningskontrakt hos internationella företag bedömdes i många fall upprättas på två–tre år med en möjlighet till förlängning i ytterligare ett år. Om vistelsen i Sverige tilläts omfatta högst fem år utan att de föreslagna skattelättnaderna under de första tre åren gick förlorad bedömdes syftet med de föreslagna reglerna vara uppnått (prop. 2000/01:12 s. 24). I exempelvis Danmark kan skattelättnad dock numera beviljas som längst under en period om sju år. I flera andra länder i Europa, t.ex. Belgien och Polen, förekommer ingen begränsning alls och i länder som Nederländerna och Portugal kan skattelättnad beviljas i tio år. I Finland tillämpas regler om skattelättnad under de första fyra åren räknat från arbetets början.
Det är viktigt att Sveriges expertskatteregler är konkurrenskraftiga för att syftet med reglerna ska uppnås. Företag som är etablerade i Sverige riskerar annars att ha sämre förutsättningar att rekrytera experter, forskare och andra nyckelpersoner från utlandet jämfört med företag i viktiga konkurrentländer. Mot bakgrund av pandemins effekter på ekonomin är det särskilt viktigt att Sverige kan attrahera experter, forskare och andra nyckelpersoner när verksamheterna drar igång igen. Regeringen anser därför att tidsgränsen för skattelättnad bör utvidgas så att de svenska reglerna i större utsträckning motsvarar reglerna i andra länder i Europa, däribland Finland och Danmark.
Expertskattereglerna omfattar endast tidsbegränsade vistelser i Sverige som är avsedda att vara högst fem år. Det finns enligt regeringens mening inte skäl att ändra reglerna i detta avseende. En utvidgning av tidsgränsen för skattelättnad till sju år som bl.a. Innovationsföretagen och Svenskt
Näringsliv efterfrågar är därmed inte aktuell. Regeringen anser, i likhet med flertalet remissinstanser, att tidsgränsen för skattelättnad bör utvidgas till fem år. En konsekvens av förslaget är att skattelättnad, om övriga förutsättningar är uppfyllda, normalt kommer att kunna erhållas under hela den tidsbegränsade vistelsen i Sverige.
Mot bakgrund av att någon ändring inte föreslås när det gäller avsiktskravet i 11 kap. 22 § andra stycket IL anser regeringen, i likhet med
Forskarskattenämnden och Lunds universitet, att det i fjärde stycket inte bör anges att paragrafen tillämpas under de fem första åren av vistelsen i
Sverige utan i stället att paragrafen tillämpas under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
Flera remissinstanser föreslår andra förändringar av expertskattereglerna. Andra ändringar av reglerna ryms inte inom ramen för det här lagstiftningsärendet.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 22 § IL.
Hänvisningar till S5-2
- Prop. 2020/21:37: Avsnitt Författningskommentar till 22 § inkomstskattelagen (1999:1229)
5.3. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2021.
Den nya bestämmelsen tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020.
Om vistelsen i Sverige påbörjas efter den 31 maj 2020 och skattelättnad har beviljats före den 1 januari 2021 får beslutets giltighetstid efter ansökan förlängas till att avse fem år från ankomsten till Sverige. Ansökan om förlängd giltighetstid får göras av arbetsgivaren eller arbetstagaren och ska ha kommit in till Forskarskattenämnden senast den 31 mars 2021.
Vid beslut om förlängd giltighetstid är Forskarskattenämnden beslutsför med ordföranden eller vice ordföranden ensam.
Expertskattepromemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I förhållande till förslagen i promemorian justeras bestämmelserna om ansökningsfrist och Forskarskattenämndens
prövning. Promemorian innehöll vidare inte något förslag om beslutsförheten hos Forskarskattenämnden vid prövningar av förlängd giltighetstid.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland European
Spallation Source ERIC, Företagarna, Lunds universitet, Northvolt AB, Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, Småföretagarnas Riksförbund, Volvo Personvagnar AB och Västra Götalandsregionen, anser att även arbetstagare som redan i dag vistas i Sverige och har beslut om treårig skattelättnad ska kunna ansöka om förlängning av tidsgränsen. Näringslivets skattedelegation och Svenskt
Näringsliv anser att förlängningen av tidsperioden i första hand bör ske genom automatisk förlängning och i andra hand genom ett ansökningsförfarande.
Forskarskattenämnden framhåller att den föreslagna utvidgade ansökningsfristen i övergångsbestämmelserna inte generellt bör gälla alla vistelser som påbörjas under perioden 1 juni–31 december 2020, utan begränsas till att omfatta de personer som har ansökt om och beviljats en treårig skattelättnad före ikraftträdandet. Forskarskattenämnden anser även att det är tillräckligt att nämndens prövning vid ansökan om förlängd giltighetstid begränsas till att omfatta frågan om vistelsen inletts efter den 31 maj 2020 och att nämnden vid sådana prövningar bör vara beslutsför med ordföranden eller vice ordföranden ensam.
Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Lagändringen bör därför träda i kraft den 1 januari 2021.
För att förslaget inte ska ha en återhållande verkan på anställningar i avvaktan på att den nya bestämmelsen träder i kraft föreslås i expertskattepromemorian att den utvidgade tidsgränsen bör tillämpas för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020. Det innebär att för vistelser i Sverige som påbörjats före den 1 juni 2020 kommer äldre föreskrifter fortfarande att gälla. Flera remissinstanser, däribland
Företagarna, Lunds universitet och Näringslivets skattedelegation, anser att även personer som redan vistas i Sverige och har erhållit ett beslut om treårig skattelättnad bör ges möjlighet att ansöka om förlängd giltighetstid.
De personer som redan har påbörjat sin vistelse i Sverige före den 1 juni 2020 har dock påbörjat sin vistelse i Sverige under premissen om en treårig skattelättnad. Regeringen anser därför att det inte finns skäl för ytterligare retroaktivitet. Den utvidgade tidsgränsen föreslås därmed tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020.
Personer som påbörjar sin vistelse efter den 31 maj 2020 kan redan ha ansökt om och beviljats en treårig skattelättnad. För att dessa personer ska kunna få en femårig skattelättnad krävs ett nytt beslut av Forskarskattenämnden. Näringslivets skattedelegation och Svenskt Näringsliv anser att en förlängning av tidsperioden i första hand bör ske genom automatisk förlängning. För att det ska vara tydligt vad som gäller och minska risken för att skattelättnad felaktigt kommer att tillämpas för personer som påbörjat sin vistelse i Sverige före den 1 juni 2020 bör det dock enligt regeringens mening krävas en ansökan om förlängning av giltighetstiden.
Som anges i avsnitt 5.1 ska en ansökan om skattelättnad enligt gällande regler ha kommit in till nämnden senast tre månader efter det att
arbetstagaren påbörjat arbetet i Sverige. I expertskattepromemorian föreslås att alla personer som påbörjar sin vistelse i Sverige under perioden 1 juni–31 december 2020 ges möjlighet att inkomma med en ansökan till Forskarskattenämnden senast den 31 mars 2021. Forskarskattenämnden anser inte att en sådan generell förlängd ansökningsfrist är motiverad utan att endast de personer som har ansökt om och beviljats en treårig skattelättnad före ikraftträdandet ska ges möjlighet att under en bestämd period lämna in en ansökan om förlängd giltighetstid. Regeringen instämmer i denna bedömning och anser att bestämmelserna om förlängd ansökningsfrist bör utformas i enlighet med Forskarskattenämndens förslag.
När det gäller prövningen framhåller Forskarskattenämnden att nämndens prövning, vid en ansökan om förlängd giltighetstid, borde kunna begränsas till frågan om förlängning och att någon fullständig prövning inte borde vara nödvändig i dessa fall. Som skäl anges att nämnden relativt nyligen prövat om förutsättningarna för skattelättnad förelegat och att en fullständig prövning skulle kunna skapa osäkerhet för sökanden. Regeringen delar nämndens bedömning. Prövningen föreslås därför begränsas till beslutets giltighetstid.
Forskarskattenämnden framhåller även att nämnden borde vara beslutsför med ordföranden eller vice ordföranden ensam på samma sätt som gäller enligt 4 § andra stycket lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden. Skälet är att det vid ett beslut om att förlänga giltighetstiden inte finns samma behov av nämndens samlade kompetens för bedömning av arbetstagarens kvalifikationer och arbetsuppgifternas art m.m. Regeringen delar Forskarskattenämndens bedömning även i denna del. Övergångsbestämmelserna bör därför kompletteras med en ny femte punkt som reglerar beslutsförheten vid aktuella ansökningar.
Hänvisningar till S5-3
- Prop. 2020/21:37: Avsnitt 5.4
5.4. Konsekvensanalys
Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Syfte och alternativa lösningar
Syftet med förslaget är att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och ytterligare öka incitamenten för internationella företag att välja Sverige för nyetableringar samt stimulera företag att förlägga eller behålla kvalificerade funktioner som kräver utländsk personal i Sverige genom att ge företag som är etablerade i Sverige konkurrenskraftiga förutsättningar. Syftet är också att ytterligare stärka svensk forsknings konkurrenskraft. Förslaget innebär att experter, forskare och andra nyckelpersoner kommer att kunna få en skattelättnad under en längre period, fem år i stället för tre år. Utvidgningen av tidsgränsen gör att de svenska reglerna i större utsträckning korresponderar med de tidsgränser som gäller i andra länder i Europa, exempelvis Finland och Danmark.
Om förslagen i denna proposition inte genomförs kommer Sverige inte att ha lika konkurrenskraftiga regler i förhållande till andra länder i Europa
som om förslaget genomförs. Även övriga konsekvenser som beskrivs nedan uteblir om förslaget inte skulle genomföras.
Nuvarande skattelättnad för utländska experter, forskare eller annan nyckelperson redovisas som en skatteutgift i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2020 (skr. 2019/20:98). Förslaget innebär att denna skatteutgift ökar i storlek när de nya reglerna börjar tillämpas. ESV har efterfrågat en samhällsekonomisk motivering av den utökade skatteutgiften. Som också IFAU anger bedöms det vara mer samhällsekonomiskt effektivt att ha en särreglering i skattelagstiftningen för utländska experter jämfört med att attrahera utländska experter genom generella skattelättnader. Ett alternativ till den utvidgade tidsgränsen för skattelättnaden hade kunnat vara att införa ett stöd på utgiftssidan. Detta alternativ bedöms dock vara mer administrativt betungande, särskilt eftersom det redan finns ett befintligt system för skattelättnad för utländska experter.
Offentligfinansiella effekter
Beräkningen av den offentligfinansiella effekten av förslaget baseras på det belopp som undantogs från beskattning 2019, uppräknat för löneutveckling. Enligt preliminära uppgifter från Skatteverket undantogs ca 780 miljoner kronor från beskattning till följd av reglerna om skattelättnad för utländska experter, forskare och nyckelpersoner 2019.
Förslaget bedöms innebära att det belopp som undantas från beskattning på sikt ökar med ca 45 procent. Denna bedömning baseras på uppgifter över löneinkomster i Sverige de efterföljande två åren för de personer som tidigare omfattats av den treåriga expertskattelättnaden.
De tre första åren efter att förslaget träder i kraft bedöms endast marginella offentligfinansiella effekter uppstå eftersom de flesta personer som omfattas av skattelättnaden dessa år hade omfattats även enligt dagens regler (se tabell 5.1). Intäktsbortfallet från arbetsgivaravgifter inklusive allmän löneavgift, till följd av förslaget, uppskattas efter fem år vara ca 0,12 miljarder kronor och inkomstskatten uppskattas minska med ca 0,19 miljarder kronor (varav ca 0,07 miljarder kronor statlig inkomstskatt och 0,12 miljarder kronor kommunal inkomstskatt). Nettoeffekten på de offentliga finanserna är lägre än bruttoeffekten, eftersom de minskade arbetsgivaravgifterna för bolagsskattepliktiga företag antas öka bolagsskattebasen i motsvarande omfattning. Den varaktiga nettoeffekten av förslaget är ca -0,29 miljarder kronor.
Stockholms stad anser att det är angeläget att kommunsektorn kompenseras för den minskade skatteintäkten. Regeringen föreslår dock att någon kompensation till kommunsektorn inte ges. Skälet för detta är att de offentligfinansiella effekterna av förslaget uppkommer först på längre sikt och att effekten på de kommunala skatteintäkterna är av begränsad omfattning. De dynamiska effekter som regeländringen bedöms leda till, som att fler utländska experter, forskare och nyckelpersoner rekryteras till
Sverige, ger också positiva effekter på de kommunala skatteintäkterna. Beräkningarna av den offentligfinansiella effektens storlek tar dock inte hänsyn till ett eventuellt förändrat beteende. Konjunkturinstitutet konstaterar att den offentligfinansiella effekten, även med beaktande av
dynamiska effekter, torde vara begränsad och att det är svårt att förutsäga hur många experter som skulle omfattas av systemet för expertskatt.
Tabell 5.1 Förslag om utvidgad tidsgräns för expertskatt från tre till fem år
Miljarder kronor, fasta priser och baser
Källor: Skatteverket och egna beräkningar.
Effekter för företagen
Förslaget innebär att företagen kan anställa utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner med skattelättnader under en längre period. En förlängning av tidsgränsen bedöms öka Sveriges och de svenska företagens konkurrensmöjligheter när det gäller att attrahera kompetent arbetskraft från utlandet. Dels får arbetsgivarna betala lägre arbetsgivaravgifter för dessa personer, dels kan företagen erbjuda en högre nettolön under fler år.
Konkurrensförhållanden mellan företag i Sverige kan komma att påverkas genom att företag som i högre grad anställer utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner gynnas av förslaget i jämförelse med företag som i lägre grad anställer sådan utländsk arbetskraft. Vidare kan konkurrensförhållanden tillfälligt påverkas av om de utländska experterna med flera påbörjat vistelsen före eller efter 1 juni 2020. Förslaget bedöms inte påverka företagens villkor i övrigt.
Att förlänga tidsgränsen för expertskatten påverkar inte regelbördan för företagen eftersom det endast är perioden för vilken skattelättnad kan beviljas som förändras. I vissa fall kan dock en ny ansökan behöva lämnas till Forskarskattenämnden för att den förlängda tidsperioden med skattelättnad ska gälla, se avsnitt 5.3 ovan.
Personer som, enligt kontrolluppgifter från arbetsgivaren, omfattades av expertskatten 2018 var framför allt överrepresenterade i branscher som läkemedelstillverkning, motorfordonstillverkning, landtransport, finansiella tjänster, it-tjänster och dataprogrammering, vetenskaplig forskning och utveckling samt konsulttjänster. Dessa branscher kan därmed i större utsträckning än andra komma att beröras av förslaget. Personer som omfattades av expertskatten 2018 var överrepresenterade i stora och medelstora företag (sett till antal anställda), vilka därmed kan antas beröras i större utsträckning än mindre företag.
Regelrådet efterfrågar uppgifter på antalet berörda företag och kostnadssänkningen per företag. Antalet berörda företag framgår dock inte av tillgängliga uppgifter. Eftersom antalet personer som omfattas av expertskattereglerna uppskattas vara ca 2 600 bedöms antalet berörda företag vara begränsat. Om antalet berörda företag också skulle antas vara 2 600 beräknas den varaktiga kostnadsminskningen i genomsnitt till ca 46 000 kronor per företag.
Eftersom förslaget innebär en utvidgning av tidsgränsen för befintliga regler och är generellt bedöms inte någon särskild hänsyn behöva tas till småföretag.
Effekter för enskilda och offentlig sektor
För de personer som beviljas skattelättnad enligt föreslagna regler innebär det att de kan få en skattelättnad under fem år i Sverige. Enligt uppgifter för 2018 omfattades ca 2 600 personer av den treåriga skattelättnaden och den lön och annan ersättning som undantagits från inkomstskatt uppgick i genomsnitt till knappt 300 000 kronor per person. Skattelättnaden vid den genomsnittliga marginalskatten för dessa personer, ca 50 procent, uppgår då till ca 150 000 kronor per person och år. Om motsvarande lön och ersättning undantas under ytterligare två år kan skattelättnaden för den enskilde således vara betydande.
Förlängningen omfattar även experter, forskare och andra specialister vid universitet och myndigheter. Förslaget kan därmed, liksom för företagen, öka myndigheters och universitets konkurrensmöjligheter när det gäller att attrahera kompetent arbetskraft från utlandet.
Effekter för sysselsättning
Förslaget innebär att utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner kan vara anställda med en skattelättnad under en längre period. Detta bedöms leda till att fler utländska experter m.fl. söker sig till Sverige. Förslaget förväntas därmed ha en positiv, men marginell, effekt på den varaktiga sysselsättningen i Sverige. ESV efterfrågar en diskussion om eventuella undanträngningseffekter för svenska experter. Regeringen delar
Sveriges Ingenjörers bedömning att risken för undanträngning av svenska experter inte borde öka med anledning av den utvidgade tidsgränsen. De tjänster som kan beröras av expertskattereglerna har höga kvalifikationskrav eller höga lönenivåer. I många fall bedöms det också finnas betydande svårigheter att rekrytera inom landet. Även i de fall där detta inte gäller förväntas det ökade arbetsutbudet från de utländska experterna på längre sikt öka sysselsättningen i motsvarande grad. För enskilda kan förslaget innebära en ökad konkurrens om vissa tjänster och därigenom möjligen innebära en negativ effekt på lönenivån, men sannolikt av försumbar storlek.
Effekter för inkomstfördelningen och ekonomisk jämställdhet
Förslaget gynnar främst utländsk högkvalificerad arbetskraft samt de företag som anställer dessa personer. Det är vanligare att personer högre upp i inkomstskalan äger och driver företag än de längre ner i inkomstskalan. De personer som omfattas av förslaget har också i många fall höga löner och kan därför också förväntas finnas i den övre delen av inkomstfördelningen. Förslaget bedöms därför ha en fördelningsprofil som marginellt ökar inkomstskillnaderna i Sverige.
Av de personer som, enligt kontrolluppgifter för 2018, omfattades av skattelättnaden var ca 80 procent män. Män äger och driver också företag i större utsträckning än kvinnor. Förslaget förväntas därför i högre utsträckning gynna män jämfört med kvinnor. Arbetsförmedlingen frågar
med anledning av detta om förslaget är förenligt med regeringens mål om ekonomisk jämställdhet. Den samlade effekten av förslaget är dock liten och bedöms ha marginell betydelse för den ekonomiska jämställdheten i stort.
Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Forskarskattenämnden, och även Skatteverket, kan behöva ändra informationsmaterial till följd av förslaget. Antalet ansökningar till Forskarskattenämnden förväntas vidare öka i viss mån med anledning av att tidsgränsen utvidgas. Eventuella tillkommande kostnader för Forskarskattenämnden och Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms inte kräva några särskilda informationsinsatser utöver att Forskarskattenämnden behöver ändra sitt informationsmaterial. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna annat än marginellt. Eventuella tillkommande kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslagets förenlighet med EU-rätten
Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.
Övriga effekter
Förslaget bedöms inte ha några effekter för miljön.
Hänvisningar till S5-4
- Prop. 2020/21:37: Avsnitt 5.2
6. Författningskommentar
6.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
2 kap.
10 §
I paragrafen regleras hur den statliga inkomstskatten som hänför sig till utländska förvärvsinkomster respektive kapitalinkomster och den kommunala inkomstskatten som hänför sig till utländska förvärvsinkomster ska beräknas.
Ändringen i andra stycket innebär att skattereduktion enligt 67 kap.46– 48 §§inkomstskattelagen (1999:1229) vid beräkningen endast ska anses ha skett från kommunal inkomstskatt. Det är en följd av ändringen i 67 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Av första punkten framgår att lagändringen träder i kraft den 1 januari 2021. Av andra punkten framgår att bestämmelsen tillämpas för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
6.2. Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
11 kap.
22 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om under vilka förutsättningar experter, forskare eller andra nyckelpersoner är berättigade till skattelättnad för sådan ersättning som anges i 11 kap. 23 §. Ändringen i fjärde stycket innebär att den tidsgräns om tre år under vilken skattelättnaden kan erhållas utvidgas till fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
Förslaget innebär inte någon ändring av kravet i 11 kap. 22 § andra stycket att vistelsen i Sverige ska vara avsedd att vara högst fem år. En konsekvens av förslaget är att skattelättnad normalt kommer att kunna erhållas under hela den tidsbegränsade vistelsen i Sverige.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.2.
67 kap.
46 §
Paragrafen är ny och reglerar vem som kan få skattereduktion för förvärvsinkomster.
Enligt huvudregeln i första stycket kan fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret få reduktionen. Rätten till skattereduktion är emellertid inskränkt till de personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst som överstiger 40 000 kronor. Hur den beskattningsbara förvärvsinkomsten beräknas anges i 1 kap. 5 §.
Enligt andra stycket kan skattereduktionen även tillgodoräknas begränsat skattskyldiga om de har skattepliktiga inkomster enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 och överskottet av sådana förvärvsinkomster som ska beskattas i Sverige uteslutande eller så gott som uteslutande utgör vederbörandes sammanlagda överskott av förvärvsinkomster från Sverige och andra länder. Med överskott av förvärvsinkomster avses summan av tjänsteintäkter och intäkter av näringsverksamhet efter avdrag för kostnader i respektive inkomstslag. Det är den skattskyldiges ansvar att ange vilka inkomster denne uppbär utomlands. Liknande bestämmelser finns gällande grundavdraget (63 kap. 2 §), jobbskatteavdraget (67 kap. 5 §) och skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning (67 kap. 9 a §).
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.3.
47 §
Paragrafen är ny och reglerar storleken på skattereduktionen för förvärvsinkomster.
Enligt huvudregeln i första stycket ska skattereduktion göras med ett fast belopp om 1 500 kronor.
I andra stycket regleras hur skattereduktionen fasas in för dem vars inkomster understiger 240 000 kronor. För personer med inkomster mellan 40 000 och 240 000 kronor ska reduktionen i stället för beloppet enligt första stycket göras med 0,75 procent av skillnaden mellan den beskattningsbara förvärvsinkomsten och 40 000 kronor.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.4.
48 §
Paragrafen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser för hur skattereduktionen ska beräknas när de som är obegränsat skattskyldiga bara varit det en del av beskattningsåret.
Första stycket behandlar fall då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige endast del av beskattningsåret.
I andra stycket förtydligas att om den skattskyldige har sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande från Sverige, ska skattereduktionen tillgodoräknas som om han varit obegränsat skattskyldig hela året. Liknande bestämmelser finns gällande grundavdraget (63 kap. 4 §), jobbskatteavdraget (67 kap. 9 §) och skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning (67 kap. 9 d §).
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.3.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2021. Av andra punkten framgår att de nya bestämmelserna i 67 kap. tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Enligt tredje punkten tillämpas den nya bestämmelsen i 11 kap. 22 § första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020. I fjärde punkten anges att om vistelsen i Sverige påbörjas efter den 31 maj 2020 och skattelättnad har beviljats före den 1 januari 2021 får beslutets giltighetstid efter ansökan förlängas till att avse fem år från ankomsten till Sverige. En ansökan om förlängd giltighetstid får göras av arbetsgivaren eller arbetstagaren och ska ha kommit in till Forskarskattenämnden senast den 31 mars 2021. Forskarskattenämndens prövning omfattar i dessa fall endast frågan om vistelsen i Sverige inletts efter den 31 maj 2020. I femte punkten anges att Forskarskattenämnden vid beslut om förlängd giltighetstid enligt fjärde punkten är beslutsför med ordföranden eller vice ordföranden ensam.
6.3. Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
12 kap.
3 §
I paragrafen finns bestämmelser om hur de allmänna skattetabellerna ska utformas.
Paragrafen ändras med anledning av att bestämmelser om en ny skattereduktion för förvärvsinkomster införs i 67 kap. IL.
Ändringen görs genom att en ny punkt, 5 c), införs i första stycket och innebär att de allmänna skattetabellerna även ska grundas på att mottagaren kommer att medges skattereduktion enligt 67 kap. 46–48 §§ IL.
Ändringen i tredje stycket innebär att bestämmelserna i första stycket också ska tillämpas för den som är född 1937 eller tidigare och har rätt till
skattereduktion för arbetsinkomst enligt 67 kap. 5–9 §§ eller skattereduktion enligt 46–48 §§ IL.
Att skattetabellerna ska grundas på att mottagaren kommer att medges skattereduktion för förvärvsinkomster innebär att skattereduktionen kommer att beaktas när utbetalaren gör skatteavdrag för preliminär skatt vid varje utbetalning.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.6.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2021. Av andra punkten framgår att lagen tillämpas första gången för det beskattningsår som avser kalenderåret 2021.
6.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
1 kap.
11 §
I paragrafens tredje stycke ges upplysningar om vilka skattereduktioner som finns. Ändringen är en följd av att nya bestämmelser införs och innebär att även skattereduktionen för förvärvsinkomster nämns.
67 kap.
1 §
Ändringen i första stycket, som anger kapitlets innehåll, är en följd av att nya bestämmelser om skattereduktion för förvärvsinkomster införs i kapitlet.
2 §
I paragrafen regleras hur skattereduktionerna räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt.
I första stycket anges i vilken ordning skattereduktionen ska göras när en skattskyldig har rätt till flera skattereduktioner. Bestämmelsen kompletteras så att det framgår att skattereduktionen för förvärvsinkomster ordningsmässigt ska göras efter skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning.
Ändringen i andra stycket innebär att den nya skattereduktionen endast ska räknas av mot kommunal inkomstskatt.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.5.
Sammanfattning av promemorian Skattereduktion för förvärvsinkomster
I promemorian föreslås att det införs en skattereduktion för fysiska personer med förvärvsinkomster. Två alternativa utformningar av skattereduktionen behandlas.
Det ena alternativet innebär att skattereduktionen som huvudregel föreslås vara 1 700 kronor per år och ges till personer med beskattningsbara förvärvsinkomster mellan 40 000 kronor och skiktgränsen för statlig inkomstskatt (för beskattningsåret 2020 är skiktgränsen 509 300 kronor). För personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst mellan 40 000 kronor och 240 000 kronor, ska skattereduktionen i stället uppgå till 0,85 procent av skillnaden mellan den beskattningsbara förvärvsinkomsten och 40 000 kronor. Om den beskattningsbara förvärvsinkomsten understiger skiktgränsen med högst 34 000 kronor ska skattereduktionen i stället göras med 5 procent av skillnaden mellan skiktgränsen och den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
Det andra alternativet innebär att skattereduktionen inte har någon begränsning kopplad till skiktgränsen, vilket också innebär att skattereduktionens belopp är mindre. Skattereduktion ska som huvudregel göras med 1 300 kronor per år. För personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst mellan 40 000 kronor och 240 000 kronor, ska skattereduktionen i stället uppgå till 0,65 procent av skillnaden mellan den beskattningsbara förvärvsinkomsten och 40 000 kronor.
För båda alternativen gäller att skattereduktionen, för personer som är skattskyldiga endast delar av året i Sverige, fördelas efter den tid den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i landet. Detta bör dock inte gälla om den skattskyldige har sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande från Sverige. I sådant fall ska skattereduktionen beräknas som om den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig under hela beskattningsåret. Vidare gäller för båda alternativen att skattereduktionen ordningsmässig räknas för förvärvsinkomster av direkt efter skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning. Skattereduktionen ska endast räknas av mot kommunal inkomstskatt.
Promemorians förslag föranleder ändringar i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, inkomstskattelagen (1999:1229) och skatteförfarandelagen (2011:1244).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
Lagförslag i promemorian Skattereduktion för förvärvsinkomster
Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1986:486) om avräkning av utländsk skatt ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2019/20:175 Föreslagen lydelse
2 kap.
10 §1
Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap. 5–9 d, 34 och 35 §§ inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap. 5–9 d och 34–38 §§ inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska
1 Senaste lydelse 2017:1203.
inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) – alternativ 1
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1
dels att 1 kap. 11 §, 67 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 67 kap. 36–38 §§ och närmast före 36–38 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2019/20:175 Föreslagen lydelse
1 kap.
11 §2
Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva, mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion) allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.
67 kap.
1 §3
I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2–35 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§.
I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2–38 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§.
Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.
2 §4
Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.
Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2019:454. 3 Senaste lydelse 2019:454. 4 Senaste lydelse 2019:454.
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d, 34 och 35 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d och 34–38 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.
Skattereduktion för förvärvsinkomster
Vilka som kan få skattereduktion
36 §
De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för förvärvsinkomst om den beskattningsbara förvärvsinkomsten är minst 40 000 kronor och understiger skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Sådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Skattereduktionens storlek
37 §
Skattereduktion enligt 36 § ska uppgå till 1 700 kronor, om inte annat följer av andra och tredje styckena.
För personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst mellan 40 000 kronor och 240 000 kronor ska skattereduktionen i stället uppgå till 0,85 procent av skillnaden mellan den beskatt-
ningsbara förvärvsinkomsten och 40 000 kronor.
För personer vars beskattningsbara förvärvsinkomst understiger skiktgränsen med högst 34 000 kronor ska skattereduktionen i stället uppgå till 5 procent av skillnaden mellan skiktgränsen och den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret
38 §
De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 36 § med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.
Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 36 § tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) – alternativ 2
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1
dels att 1 kap. 11 §, 67 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 67 kap. 36–38 §§ och närmast före 36–38 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2019/20:175 Föreslagen lydelse
1 kap.
11 §2
Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva, mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion) allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.
67 kap.
1 §3
I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2–35 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§.
I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2–38 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§.
Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.
2 §4
Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.
Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2019:454. 3 Senaste lydelse 2019:454. 4 Senaste lydelse 2019:454.
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d, 34 och 35 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d och 34–38 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.
Skattereduktion för förvärvsinkomster
Vilka som kan få skattereduktion
36 §
De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för förvärvsinkomster om den beskattningsbara förvärvsinkomsten är minst 40 000 kronor.
Sådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Skattereduktionens storlek
37 §
Skattereduktion enligt 36 § ska uppgå till 1 300 kronor, om inte annat följer av andra stycket.
För personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst mellan 40 000 kronor och 240 000 kronor ska skattereduktionen i stället uppgå till 0,65 procent av skillnaden mellan den beskattningsbara förvärvsinkomsten och 40 000 kronor.
Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret
38 §
De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 36 § med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.
Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 36 § tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap.
3 §1
De allmänna skattetabellerna ska grundas på att
1. inkomsten är oförändrad under kalenderåret,
2. mottagaren bara kommer att beskattas för den inkomst som anges i tabellen,
3. mottagaren inte ska betala någon annan skatt eller avgift än
a) kommunal inkomstskatt,
b) statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster,
c) begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),
d) avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
e) avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, och
f) public service-avgift enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst,
4. mottagaren inte kommer att medges något annat avdrag än grundavdrag vid beskattningen, och
5. mottagaren kommer att medges skattereduktion för
a) allmän pensionsavgift och arbetsinkomst enligt 67 kap.4–9 §§inkomstskattelagen (1999:1229), eller
b) sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 67 kap. 9 a § inkomstskattelagen.
b) sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 67 kap. 9 a § inkomstskattelagen,
6. mottagaren kommer att medges skattereduktion enligt 67 kap. 36 – 38 §§ inkomstskattelagen .
Tabellerna ska också ange skatteavdraget för
1. den som är född 1938 eller senare och inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift enligt 67 kap. 4 § inkomstskattelagen, och
2. den som inte har rätt till skattereduktion för arbetsinkomst enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen.
Bestämmelserna i första stycket ska också tillämpas för den som är född 1937 eller tidigare och har rätt till skattereduktion för arbetsinkomst enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen.
Bestämmelserna i första stycket ska också tillämpas för den som är född 1937 eller tidigare och har rätt till skattereduktion för arbetsinkomst enligt 67 kap. 5–9 §§ och skattereduktion enligt 67 kap. 36–38 §§inkomstskattelagen.
1 Senaste lydelse 2018:1896.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
Förteckning över remissinstanserna (promemorian Skattereduktion för förvärvsinkomster)
Efter remiss har yttranden kommit in från Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, Företagarna, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Umeå, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets skattedelegation, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Småföretagarnas riksförbund, Statskontoret, Svenskt Näringsliv och Tjänstemännens Centralorganisation.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Entreprenörskapsforum, Institutet för näringslivsforskning, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Näringslivets regelnämnd, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Sveriges Kommuner och Regioner.
Yttranden har dessutom kommit in från Skattebetalarnas förening och Sveriges Ingenjörer.
Sammanfattning av promemorian Utvidgad tidsgräns för expertskatt
I promemorian föreslås att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under de fem första åren. Förslaget innebär att de svenska reglerna i större utsträckning motsvarar reglerna i andra länder i Europa, däribland Finland och Danmark, vilket gör reglerna mer konkurrenskraftiga.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Lagförslag i promemorian Utvidgad tidsgräns för expertskatt
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229)1ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
22 §2
Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser
1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller
3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.
Första stycket gäller bara om – arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,
– arbetstagaren inte är svensk medborgare, – arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och
– vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år. Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.
Denna paragraf tillämpas bara under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen.
Denna paragraf tillämpas bara under de fem första åren av den tidsbegränsade vistelsen.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020.
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2011:1271.
3. Om vistelsen i Sverige påbörjas under perioden 1 juni–31 december 2020 ska, istället för vad som anges i 6 § andra stycket första meningen lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden, en ansökan ha kommit in till nämnden senast den 31 mars 2021.
Förteckning över remissinstanserna (promemorian Utvidgad tidsgräns för expertskatt)
Efter remiss har yttranden kommit in från Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, European Spallation Source ERIC, FAR, Forskarskattenämnden, Företagarna, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Karolinska Institutet, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Landsorganisationen i Sverige, Lunds universitet, Malmö stad, Näringslivets skattedelegation, Regelrådet, Region Stockholm, Skatteverket, Småföretagarnas Riksförbund, Stockholms stad, Stockholms universitet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers centralorganisation, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tillväxtanalys, Tjänstemännens centralorganisation, Vinnova och Västra Götalandsregionen.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår alternativt inte har möjlighet att lämna några synpunkter. Exportrådet, Företagarförbundet, Göteborgs stad, Kungl. Vetenskapsakademien, IngenjörsVetenskapsAdademien, Näringslivets regelnämnd, Stockholms Handelskammare, Sveriges Kommuner och Regioner, Swedish Incubators & Science Parks, Uppsala kommun och Vetenskapsrådet.
Yttranden har även inkommit från Inter IKEA, Innovationsföretagen, Northvolt AB, RISE Research Institutes of Sweden AB, Skattebetalarnas förening, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Ingenjörer, Teknikföretagen och Volvo Personvagnar AB.
Lagrådsremissens lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2019/20:175 Föreslagen lydelse
2 kap.
10 §1
Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap. 5–9 d, 34 och35 §§inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap. 5–9 d, 34, 35 och 46– 48 §§ inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller
1 Senaste lydelse 2017:1203.
följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1
dels att 11 kap. 22 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 67 kap. 46–48 §§ och närmast före 46–48 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
22 §2
Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser
1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller
3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.
Första stycket gäller bara om – arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,
– arbetstagaren inte är svensk medborgare, – arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och
– vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år. Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Denna paragraf tillämpas bara under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen.
Denna paragraf tillämpas bara under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2011:1271.
67 kap.
Skattereduktion för förvärvsinkomster
Vilka som kan få skattereduktion
46 §
De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för förvärvsinkomster om den beskattningsbara förvärvsinkomsten är minst 40 000 kronor.
Sådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Skattereduktionens storlek
47 §
Skattereduktion enligt 46 § ska uppgå till 1 500 kronor, om inte annat följer av andra stycket.
För personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst mellan 40 000 kronor och 240 000 kronor ska skattereduktionen i stället uppgå till 0,75 procent av skillnaden mellan den beskattningsbara förvärvsinkomsten och 40 000 kronor.
Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret
48 §
De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion enligt 46 § med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del
därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.
Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 46 § tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. De nya bestämmelserna i 67 kap. tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
3. Den nya bestämmelsen i 11 kap. 22 § tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020.
4. Om vistelsen i Sverige enligt punkt 3 påbörjas efter den 31 maj 2020 och skattelättnad har beviljats före den 1 januari 2021 får beslutets giltighetstid efter ansökan förlängas till att avse fem år från ankomsten till Sverige. Ansökan om förlängd giltighetstid får göras av arbetsgivaren eller arbetstagaren och ska ha kommit in till Forskarskattenämnden senast den 31 mars 2021.
5. Vid beslut om förlängd giltighetstid enligt punkt 4 är Forskarskattenämnden beslutsför med ordföranden eller vice ordföranden ensam.
Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap.
3 §1
De allmänna skattetabellerna ska grundas på att
1. inkomsten är oförändrad under kalenderåret,
2. mottagaren bara kommer att beskattas för den inkomst som anges i tabellen,
3. mottagaren inte ska betala någon annan skatt eller avgift än
a) kommunal inkomstskatt,
b) statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster,
c) begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),
d) avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
e) avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, och
f) public service-avgift enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst,
4. mottagaren inte kommer att medges något annat avdrag än grundavdrag vid beskattningen, och
5. mottagaren kommer att medges skattereduktion för
a) allmän pensionsavgift och arbetsinkomst enligt 67 kap.4–9 §§inkomstskattelagen (1999:1229), eller
b) sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 67 kap. 9 a § inkomstskattelagen.
b) sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 67 kap. 9 a § inkomstskattelagen,
6. mottagaren kommer att medges skattereduktion för förvärvsinkomster enligt 67 kap. 46 – 48 §§ inkomstskattelagen .
Tabellerna ska också ange skatteavdraget för
1. den som är född 1938 eller senare och inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift enligt 67 kap. 4 § inkomstskattelagen, och
2. den som inte har rätt till skattereduktion för arbetsinkomst enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen.
Bestämmelserna i första stycket ska också tillämpas för den som är född 1937 eller tidigare och har rätt till skattereduktion för arbetsinkomst enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen.
Bestämmelserna i första stycket ska också tillämpas för den som är född 1937 eller tidigare och har rätt till skattereduktion för arbetsinkomst enligt 67 kap. 5–9 §§ och skattereduktion för förvärvs-
1 Senaste lydelse 2018:1896.
inkomster enligt 67 kap. 46–48 §§ inkomstskattelagen.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
Förslag till lag om ändring i lagen (2020:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 11 § och 67 kap.1 och 2 §§inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2020:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2020/21:1 Föreslagen lydelse
1 kap.
11 §
Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.
67 kap.
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2–45 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§.
I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2–48 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§.
Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.
2 §
Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.
Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap.,
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap.,
mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d, 34 och 35 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.
mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d, 34, 35 och 46–48 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2020-10-06
Närvarande: F.d. justitierådet Eskil Nord samt justitieråden Inga-Lill
Askersjö och Petter Asp
Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för expertskatt
Enligt en lagrådsremiss den 1 oktober 2020 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), och
4. lag om ändring i lagen (2020:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Sara Hemlin samt departementssekreterarna Gabriel Cleverdahl och Helena Löwdell.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 2020
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko
Föredragande: statsrådet Andersson
Regeringen beslutar proposition Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för expertskatt