Prop. 2024/25:99
Vårändringsbudget för 2025
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 10 april 2025
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar som avser statens utgifter för budgetåret 2025.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Kammarkollegiet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (avsnitt 3.2).
2. Riksdagen godkänner att regeringen under 2025 förvärvar fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597 till en kostnad om högst 81 000 000 kronor (avsnitt 3.2).
3. Riksdagen godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Säffle Västbro 1:26 och Gävle Vi 44:5 samt del av fastigheten Söderhamn Tönnebro 1:3 (avsnitt 3.2).
4. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 3 avräknar dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 3.2).
5. Riksdagen godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Ragunda Gevåg 2:27, Sundsvall Edsta 4:113, Sollefteå Guxås 1:24, Sollefteå Guxås 1:33 och Sollefteå Guxås 2:34 (avsnitt 3.2).
6. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 5 avräknar dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 3.2).
7. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 58 000 000 000 kronor (avsnitt 3.2).
8. Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2025–2027 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (avsnitt 3.2).
9. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:14 Stöd till
Ukraina inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt 3.6).
10. Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera intäkterna från försäljning av pansarvärnsvapen till Frankrike för att anskaffa materiel motsvarande den som säljs (avsnitt 3.6). 11. Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Peru om försäljning av upp till 12 stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem (avsnitt 3.6). 12. Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Danmark om försäljning av upp till 4 stycken S 106 Global Eye och därtill hörande stödutrustning (avsnitt 3.6). 13. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:9 Läkemedelsverket inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (avsnitt 3.9). 14. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet (avsnitt 3.11). 15. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (avsnitt 3.12). 16. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och
högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer på högst 40 000 000 kronor (avsnitt 3.14).
17. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 3.14). 18. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (avsnitt 3.16). 19. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv besluta om tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden på högst 300 000 000 kronor (avsnitt 3.20). 20. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv besluta om kapitaltillskott på högst 50 000 000 kronor till Ersättningsmark i Sverige 2 AB (avsnitt 3.20). 21. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 inleda avveckling av Ersättningsmark i Sverige 2 AB genom likvidation (avsnitt 3.20). 22. Riksdagen bemyndigar regeringen att, i stället för att avveckla Ersättningsmark i Sverige 2 AB genom likvidation, under 2025 överlåta aktierna i bolaget till Sveaskog AB utan vederlag (avsnitt 3.20). 23. Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra avvecklingen enligt 21 eller överlåtelsen enligt 22 (avsnitt 3.20). 24. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 3.20). 25. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för export till Ukraina som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 888 000 000 kronor (avsnitt 3.20). 26. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten som uppgår till högst 500 000 000 kronor (avsnitt 3.20). 27. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 550 000 000 000 kronor (avsnitt 3.20). 28. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (avsnitt 3.21). 29. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag e nligt tabell 1.1. 30. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Riksdagsstyrelsens förslag:
31. Riksdagen godkänner investeringsplanen för 2025–2027 för anslaget 2:3
Riksdagens fastighetsanslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse som en riktlinje för
Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (avsnitt 3.1).
Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2025
Tusental kronor
Utgiftsområde Anslag
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring av
ram/anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
1 Rikets styrelse 20 130 981
34 000 20 164 981
4:1 Regeringskansliet m.m. 10 431 470
8 000 10 439 470
5:1 Länsstyrelserna m.m.
4 180 845
16 000
4 196 845
6:1 Allmänna val och demokrati
198 640
2 000
200 640
6:3 Integritetsskyddsmyndigheten
219 119
6 000
225 119
8:2 Mediemyndigheten
88 182
2 000
90 182
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 21 734 078
25 764 21 759 842
1:2 Kammarkollegiet
165 671
10 000
175 671
1:10 Bidragsfastigheter
440 000
5 000
445 000
1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter
170 458
10 764
181 222
3 Skatt, tull och exekution 14 812 398
35 000 14 847 398
1:1 Skatteverket
9 184 087
30 000
9 214 087
1:3 Kronofogdemyndigheten
2 453 825
5 000
2 458 825
4 Rättsväsendet 86 791 679
528 000 87 319 679
1:5 Sveriges Domstolar
8 178 880
-2 000
8 176 880
1:6 Kriminalvården 20 432 298
484 000 20 916 298
1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete
138 157
7 000
145 157
1:16 Domarnämnden
12 153
2 000
14 153
1:17
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
416 000
37 000
453 000
5 Internationell samverkan
2 278 371
551 500
2 829 871
1:1 Avgifter till internationella organisationer
1 449 774
551 500
2 001 274
6 Försvar och samhällets krisberedskap 163 494 144
161 000 163 655 144
1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt
5 232 359
19 000
5 251 359
1:7 Officersutbildning m.m.
351 266
4 200
355 466
1:14 Stöd till Ukraina 12 260 100
-25 200 12 234 900
2:1 Kustbevakningen
1 914 822
50 000
1 964 822
2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
27 580
35 000
62 580
2:4 Krisberedskap
2 443 608
34 500
2 478 108
2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2 030 260
40 500
2 070 760
2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar
166 248
3 000
169 248
7 Internationellt bistånd 44 499 844
238 000 44 737 844
1:1 Biståndsverksamhet 42 420 943
233 400 42 654 343
1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1 772 698
4 600
1 777 298
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 120 254 872
915 600 121 170 472
1:1 Socialstyrelsen
880 788
20 000
900 788
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 201 986
5 000 11 206 986
1:8 Bidrag till psykiatri
3 620 393
240 000
3 860 393
1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
7 480 000
310 000
7 790 000
2:1 Folkhälsomyndigheten
561 718
4 600
566 318
2:3 Bidrag till WHO
46 665
11 000
57 665
4:6 Statens institutionsstyrelse
2 391 439
200 000
2 591 439
4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
3 043 801
125 000
3 168 801
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 123 058 927
54 000 123 112 927
Utgiftsområde Anslag
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring av
ram/anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
2:1 Försäkringskassan 10 750 646
54 000 10 804 646
13 Integration och jämställdhet
6 265 767
20 000
6 285 767
1:1 Integrationsåtgärder
98 925
5 000
103 925
2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
105 919
10 000
115 919
3:3 Bidrag för kvinnors organisering
48 163
5 000
53 163
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 93 539 399
2 266 000 95 805 399
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7 514 359
60 000
7 574 359
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 44 161 580
1 056 000 45 217 580
1:12 Bidrag till lönegarantiersättning
2 250 000
1 150 000
3 400 000
15 Studiestöd 33 793 466
188 800 33 982 266
1:2 Studiemedel 20 438 576
188 800 20 627 376
16 Utbildning och universitetsforskning 103 845 141
948 373 104 793 514
1:1 Statens skolverk
1 342 316
22 000
1 364 316
1:2 Statens skolinspektion
629 618
-10 000
619 618
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
6 094 885
407 000
6 501 885
1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning
4 156 422
200 000
4 356 422
1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
4 010 383
320 000
4 330 383
2:1 Universitetskanslersämbetet
173 554
2 000
175 554
2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2 535 797
26 477
2 562 274
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2 642 263
29 471
2 671 734
2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1 882 329
12 348
1 894 677
2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1 920 621
18 888
1 939 509
2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1 329 980
5 821
1 335 801
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1 149 738
9 901
1 159 639
2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1 888 686
14 261
1 902 947
2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
2 011 242
111 395
2 122 637
2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
467 765
45 167
512 932
2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
307 884
1 108
308 992
2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
420 989
1 739
422 728
2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
347 661
1 860
349 521
2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
309 992
1 086
311 078
2:30
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
323 684
1 211
324 895
2:32
Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
304 899
1 181
306 080
2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
118 379
363
118 742
2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
114 574
630
115 204
Utgiftsområde Anslag
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring av
ram/anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
118 193
429
118 622
2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
125 498
426
125 924
2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
111 415
517
111 932
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
107 351
230
107 581
2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
71 916
352
72 268
2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
101 197
566
101 763
2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
135 511
696
136 207
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
46 185
7 000
53 185
2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
4 210 776
21 750
4 232 526
2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
1 332 722
-362 500
970 222
2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor
703 061
43 000
746 061
2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet
70 980
10 000
80 980
4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
24 943
2 000
26 943
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 861 894
54 000 16 915 894
2:3 Statens musikverk
105 775
2 300
108 075
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
203 678
10 000
213 678
6:1 Riksarkivet
509 579
12 000
521 579
7:1 Riksantikvarieämbetet
325 784
2 000
327 784
8:1 Centrala museer: Myndigheter
1 556 061
16 200
1 572 261
8:2 Centrala museer: Stiftelser
275 714
9 200
284 914
10:1 Filmstöd
554 444
2 300
556 744
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
3 240 094
-103 500
3 136 594
1:1 Bostadspolitisk utveckling
253 000
-140 000
113 000
1:4 Boverket
302 277
6 500
308 777
1:6 Lantmäteriet
871 006
30 000
901 006
20 Klimat, miljö och natur 16 438 897
20 000 16 458 897
1:1 Naturvårdsverket
651 691
10 000
661 691
1:3 Åtgärder för värdefull natur
1 352 035
10 000
1 362 035
1:16 Klimatinvesteringar
3 495 000 -2 190 000
1 305 000
1:18 Industriklivet
1 345 000
2 190 000
3 535 000
22 Kommunikationer 94 447 432
654 000 95 101 432
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 302 196
500 000 40 802 196
1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
194 308
71 000
265 308
1:7 Trafikavtal
1 006 000
80 000
1 086 000
1:12 Transportstyrelsen
2 660 987
3 000
2 663 987
2:1 Post- och telestyrelsen
247 926
1 000
248 926
2:4 Informationsteknik och telekommunikation
58 844
-1 000
57 844
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 697 804
136 427 21 834 231
1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133 349
140 000
273 349
1:14 Livsmedelsverket
527 849
-3 200
524 649
Utgiftsområde Anslag
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring av
ram/anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor
246 160
-22 000
224 160
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1 198 387
14 000
1 212 387
1:23 Sveriges lantbruksuniversitet
2 342 374
7 627
2 350 001
24 Näringsliv
8 315 298
456 250
8 771 548
1:3 Institutens strategiska kompetensmedel
881 268
-1 500
879 768
1:4 Tillväxtverket
426 447
5 500
431 947
1:5 Näringslivsutveckling
254 042
300 000
554 042
1:8 Sveriges geologiska undersökning
404 039
4 000
408 039
1:11 Bolagsverket
152 881
8 500
161 381
1:13 Konkurrensverket
216 726
5 000
221 726
1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag
11 000
127 000
138 000
2:2 Kommerskollegium
115 250
5 500
120 750
2:3 Exportfrämjande verksamhet
484 367
-2 250
482 117
2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer
23 517
4 500
28 017
25 Allmänna bidrag till kommuner 173 107 254
53 000 173 160 254
1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner
250 000
53 000
303 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
7 236 214
Tabell 1.2 Ändrade och nya beställningsbemyndiganden 2025
Tusental kronor
Utgiftsområde Anslag
Beslutat
beställningsbemyndigande
Förändring av
beställningsbemyndigande
Nytt
beställningsbemyndigande Tidsperiod
6 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 247 021 900 25 000 000 272 021 900 2026–2036
8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
650 000 50 000 700 000 2026–2030
9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
528 000 740 000 1 268 000 2026–2030
9 1:9 Läkemedelsverket
300 000 300 000 2026–2030
9 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
1 000 000 1 000 000 2026–2033
10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen
32 000 32 000 2026–2027
17 13:5 Insatser för den ideella sektorn
89 000 29 100 118 100 2026–2028
20 1:3 Åtgärder för värdefull natur
900 000
900 000 2026–2036
20 1:7 Avgifter till internationella organisationer
2 274 000
2 274 000 2026–2053
20 1:16 Klimatinvesteringar
4 600 000 1 900 000 6 500 000 2026–2030
23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
80 000 60 000 140 000 2026–2027
23 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 3 200 000 600 000 3 800 000 2026–2029 23 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 2 791 500 418 500 3 210 000 2026–2029
23 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
340 000 60 000 400 000 2026–2029
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget 30 189 600
Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2026 t.o.m. angivet slutår.
1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026–2028 till 2026–2030. 2 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026 till 2026–2028. 3 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026–2032 till 2026–2036. 4 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2026–2043 till 2026–2053.
Hänvisningar till S1
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 3
2. Inledning
2.1. Ändringar i statens budget
Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.
Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten framför allt är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall då ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 och 34).
Regeringen har lämnat tre extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2025. Propositionerna har avsett stöd till Ukraina (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:144 och 145), ytterligare stöd till Ukraina (prop. 2024/25:146) och tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (prop. 2024/25:156).
I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare ändringar i statens budget.
2.2. Konsekvenser för statens budget
De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 7,2 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 10 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 2,8 miljarder kronor. Av nettoeffekten är 2,9 miljarder kronor hänförliga till förändringar av regelstyrda anslag och direkta effekter av makroekonomiska förändringar. Ytterligare 4,3 miljarder kronor avser nya åtgärder.
De största utgiftsökningarna avser industriklivet med 2,2 miljarder kronor, bidrag till lönegarantiersättning med 1,2 miljarder kronor samt bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 1,0 miljarder kronor.
Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med ca 7,0 miljarder kronor till följd av förslagen i denna proposition.
Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. Statens budgetsaldo och statens finansiella sparande beräknas försämras med 10,6 miljarder kronor 2026, 10,8 miljarder kronor 2027, 5,5 miljarder kronor 2028.
De ändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 30,2 miljarder kronor. De största ökningarna avser anskaffning av materiel och anläggningar med 25 miljarder kronor, klimatinvesteringar med 1,9 miljarder kronor och civilt försvar inom hälso- och sjukvård med 1,0 miljarder kronor.
I 2025 års ekonomiska vårproposition redovisas budgeteffekterna t.o.m. 2028 (prop. 2024/25:100avsnitt 7.5 tabell 7.14). I samma proposition redovisas även budgeteffekterna för den offentliga sektorns finansiella sparande (avsnitt 9.2 tabell 9.5).
De anslagsförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i 2025 års ekonomiska vårproposition.
Hänvisningar till S2-2
3. Ändringar avseende statens utgifter
I detta avsnitt lämnar regeringen och riksdagsstyrelsen förslag till ändringar i statens utgifter för 2025. Samlade förslag till ramar för utgiftsområdena och ändrade anslag samt ändrade och nya beställningsbemyndiganden finns i avsnitt 1, tabell 1.1 och 1.2.
Hänvisningar till S3
3.1. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
4:1 Regeringskansliet m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 10 431 470 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas med 8 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för Regeringskansliets förvaltningsutgifter och för utgifter för utrikesrepresentationen.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 80 000 000 kronor fr.o.m. 2025 för att nå målen i livsmedelsstrategin (prop. 2024/25:1, utg.omr. 23, bet. 2024/25:MJU2, rskr. 2024/25:105).
För att främja livsmedelsexporten och bistå svenska livsmedelsföretag när det gäller etablering och tillväxt avser regeringen att tillsätta lantbruksråd vid vissa utlandsmyndigheter. En del av de medel som avsatts på anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för att uppnå målen i livsmedelsstrategin bör omfördelas till anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. Anslaget bör därför ökas med 8 000 000 kronor.
5:1 Länsstyrelserna m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 180 845 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 16 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjligheterna till sysselsättning för arbetslösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det angeläget att förbättra förutsättningarna för att bevara, använda och utveckla det gemensamma kulturarvet. Ytterligare insatser bör därför genomföras inom ramen för arbetet med kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, t.ex. inom byggnadsvård, landskapsvård och kulturmiljön i övrigt. Anslaget bör därför ökas med 16 000 000 kronor.
6:1 Allmänna val och demokrati
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 198 640 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för åtgärder för att främja, förankra och försvara demokratin samt åtgärder för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå.
Förekomsten av antisemitism, inklusive en förvanskad beskrivning eller förnekande av förintelsen, ökar i samhället. För att stärka arbetet för att motverka antisemitism, antiziganism och andra former av intolerans bör fler få möjlighet att delta i hågkomstresor till förintelsens minnesplatser. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.
6:3 Integritetsskyddsmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 219 119 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten ökas med 6 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: AI är en teknik i snabb utveckling. Sverige bör genomföra ytterligare åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen, samtidigt som riskerna med AI hanteras. I betänkandet AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12), som redovisades i februari 2025, föreslås bl.a. att Integritetsskyddsmyndighetens s.k. regulatoriska sandlåda bör stärkas. Myndigheten bör ges förutsättningar att fortsätta att utveckla och expandera sin regulatoriska sandlåda för AI.
Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 kronor.
8:2 Mediemyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 88 182 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:2 Mediemyndigheten ökas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av den snabba utvecklingen inom AI bör ytterligare åtgärder vidtas för att öka samhällets beredskap och motståndskraft mot desinformation. Mediemyndigheten bör ges förutsättningar att stärka sitt arbete med att främja medie- och informationskunnighet. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.
Ändrad investeringsplan för Riksdagsförvaltningen
Riksdagsstyrelsens förslag: Investeringsplanen för 2025–2027 för anslaget 2:3
Riksdagens fastighetsanslag godkänns som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (tabell 3.1).
Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: I samband med behandlingen av propositionen Vårändringsbudget för 2024 godkände riksdagen att anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag ökades med 264 000 000 kronor för att anslagsfinansiera ett förvärv av fastigheten Havssvalget 5 i Stockholm (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:252). Riksdagen godkände också att investeringsplanen för anslaget ändrades med anledning av förvärvet.
I den investeringsplan för anslaget som riksdagen godkänt efter förslag i budgetpropositionen för 2025 framgår att en investering i form av förvärv av fastigheten Havssvalget 5 för 264 000 000 kronor planerades till 2024 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 1 avsnitt 4.4, bet. 2024/25:KU1, rskr. 2024/25:76).
Fastigheten har ännu inte förvärvats och köpeskillingen för fastigheten vid ett förvärv under 2025 uppgår för närvarande till 300 000 000 kronor. Förvärvet, inklusive den ökade kostnaden jämfört med vad som angavs i propositionen Vårändringsbudget för 2024, finansieras med befintliga anslagsmedel inklusive anslagssparande. Det krävs alltså inte att riksdagen tillför några ytterligare medel. En förutsättning för förvärvet är dock att riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag till ändring i statens budget som föreslås här.
Förändringen av köpeskillingen jämfört med det ursprungliga beloppet är betydande. Även om ett beslut om en investeringsplan endast är ett riktlinjebeslut medför den aktuella förändringen av förvärvet så pass betydande förändringar i förhållande till den av riksdagen, efter förslag i budgetpropositionen för 2025, beslutade investeringsplanen att de inte bedöms rymmas inom denna. Med anledning av förvärvet av fastigheten Havssvalget 5 bör därför investeringsplanen ändras. Ändringen innebär att beloppen för 2024 och 2025 justeras för fastigheten Havssvalget 5 när det gäller anskaffning och utveckling av nya investeringar. Mot denna bakgrund bör investeringsplanen för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag godkännas som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar.
Tabell 3.1 Investeringsplan för Riksdagsförvaltningen
Miljoner kronor
Utfall 2023
Utfall 2024
Prognos
2025
Beräknat
2026
Beräknat
2027
Summa
2025–2027
Anskaffning och utveckling av nya investeringar
307
307
Förvärv av fastigheten Havssvalget 5
300
300
Projekt ny godsmottagning
7
7
varav investeringar i anläggningstillgångar
7
7
– byggnader, mark och annan fast egendom
7
7
Finansiering av anskaffning och utveckling
0 0 307
307
Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag
300
300
Låneram för fastighetsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)
7
7
Vidmakthållande av befintliga investeringar
62 213 597 580 635 1 812
Underhåll och renoveringsplan
16 32 84 80 155 319
Projekt renovering Ormsaltaren
1 54
54
Projekt Cephalus
32 152 434 470 470 1 374
Trafikbegränsande åtgärder
7 20
Fysisk säkerhet RV
1 15 20
35
Fogar och fasader riksbyggnaderna
7 7 10 10 10 30
varav investeringar i anläggningstillgångar
62 213 597 580 635 1 812
– byggnader, mark och annan fast egendom 62 213 597 580 635 1 812
Finansiering vidmakthållande
62 213 597 580 635 1 812
Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag
7 7 10 10 10 30
Låneram för fastighetsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)
55 206 587 570 625 1 782
Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar 62 213 904 580 635 2 119
Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar
62 213 904 580 635 2 119
Hänvisningar till S3-1
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 1
3.2. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:2 Kammarkollegiet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 165 671 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kammarkollegiet ökas med 10 000 000 kronor.
Anslaget 1:2 Kammarkollegiet får även användas för bidrag till Harpsundsnämnden.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och förvaltningsutgifter för vissa nämnder.
Regeringen har beslutat att Harpsundsnämnden fr.o.m. den 1 april 2025 ska få kompensation för ingående mervärdesskatt i enlighet med förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt (SB2025/00298). Harpsundsnämnden bör även kompenseras för eventuell ingående mervärdesskatt som hänför sig till verksamheten t.o.m. den 30 mars 2025. Utbetalning bör ske från Kammarkollegiet. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för bidrag till Harpsundsnämnden.
1:10 Bidragsfastigheter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 440 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för underhåll av de bidragsfastigheter som Statens fastighetsverk förvaltar.
Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjligheterna till sysselsättning för arbetslösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det angeläget att förbättra förutsättningarna för att bevara, använda och utveckla det gemensamma kulturarvet. Ytterligare insatser bör därför genomföras inom ramen för arbetet med kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, t.ex. inom byggnadsvård, landskapsvård och kulturmiljön i övrigt. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 170 458 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter ökas med 10 764 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för infrianden av statens åtaganden i enlighet med avtalen om Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19.
Utgifterna för 2024 för infrianden av garantier till Europeiska investeringsbankens garantifond var högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget behöver tillföras
medel för att täcka det underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 10 764 000 kronor.
Förvärv av fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2025 förvärvar fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597 till en kostnad om högst 81 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597 ligger i anslutning till Göteborgs garnison och är värderad till 65 500 000 kronor. Det är av stor vikt att säkra tillgången till fastigheten för att tillgodose Försvarsmaktens behov och möjliggöra en utveckling av myndighetens verksamhet i området.
Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska enligt 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203) genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det.
Mot bakgrund av riksdagens beslut om totalförsvaret (prop. 2024/25:335, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114) behöver fastigheten skyndsamt förvärvas. Förvärvet avses därför genomföras utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Eftersom det är fråga om ett betydande belopp, som överstiger det bedömda marknadsvärdet, behöver riksdagens godkännande till förvärvet inhämtas.
Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat för Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar för 2025.
Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2025 förvärvar fastigheten Göteborg Älvsborg 855:597 till en kostnad om högst 81 000 000 kronor.
Försäljning av fastigheter i Säffle och Gävle samt del av en fastighet i Söderhamn
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Säffle Västbro 1:26 och Gävle Vi 44:5 samt del av fastigheten Söderhamn Tönnebro 1:3.
Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med riksdagens bemyndigande efter förslag i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136), har regeringen beslutat att återinrätta Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn (Fö2018/01425, Fö2020/00228 [delvis] och
Fö2020/01269 [delvis]).
För att tillgodose Bergslagens artilleriregementes behov av övningsfält avser Fortifikationsverket (Fortv) förvärva en del av en fastighet. En förutsättning för förvärvet är att den aktuella fastighetsägaren får förvärva annan likvärdig mark av staten. Fortv förvärvade därför 2023 fastigheten Säffle Västbro 1:26. Staten äger vidare fastigheterna Gävle Vi 44:5 och Söderhamn Tönnebro 1:3, som tidigare nyttjats som övningsfält. Enligt Fortv omfattar dessa tre fastigheter likvärdig mark. Det finns enligt Fortv inte något statligt behov av att framöver äga fastigheterna. En del av fastigheten Söderhamn Tönnebro 1:3 bör dock, till följd av markens beskaffenhet, kvarstå i statlig ägo.
Enligt 8 kap. 2 § budgetlagen krävs riksdagens godkännande för försäljning av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.
Eftersom det är fråga om överlåtelse av egendom mellan samma säljare och köpare vid ett och samma tillfälle bör fastigheternas sammanlagda värde vara avgörande vid bedömningen av om riksdagens godkännande till försäljning krävs (prop. 1995/96:220 s. 99). Fastigheterna är värderade till sammanlagt 126 200 000 kronor.
Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheten Säffle Västbro 1:26, fastigheten Gävle Vi 44:5 och del av fastigheten Söderhamn Tönnebro 1:3. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
Försäljning av fastigheter i Ragunda, Sundsvall och Sollefteå
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Ragunda Gevåg 2:27, Sundsvall Edsta 4:113, Sollefteå
Guxås 1:24, Sollefteå Guxås 1:33 och Sollefteå Guxås 2:34.
Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med riksdagens bemyndigande efter förslag i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136), har regeringen beslutat att återinrätta Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå (Fö2018/01425, Fö2020/00228 [delvis] och Fö2020/01269 [delvis]).
För att tillgodose Västernorrlands regementes behov av skjut- och övningsfält avser Fortifikationsverket (Fortv) förvärva flera fastigheter. En förutsättning för förvärven är att den aktuella fastighetsägaren får förvärva annan likvärdig mark av staten. Fortv förvärvade därför 2022 fastigheten Ragunda Gevåg 2:27 och 2023 fastigheterna Sundsvall Edsta 4:113, Sollefteå Guxås 1:24, Sollefteå Guxås 1:33 och Sollefteå Guxås 2:34. Enligt Fortv omfattar dessa fem fastigheter likvärdig mark. Det finns enligt Fortv inte något statligt behov av att framöver äga fastigheterna.
Enligt 8 kap. 2 § budgetlagen krävs riksdagens godkännande för försäljning av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.
Eftersom det är fråga om överlåtelse av egendom mellan samma säljare och köpare vid ett och samma tillfälle bör fastigheternas sammanlagda värde vara avgörande vid bedömningen av om riksdagens godkännande till försäljningen krävs (prop. 1995/96:220 s. 99). Fastigheterna är värderade till sammanlagt 131 500 000 kronor.
Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att regeringen under 2025 genom försäljning överlåter fastigheterna Ragunda Gevåg 2:27, Sundsvall Edsta 4:113, Sollefteå Guxås 1:24, Sollefteå Guxås 1:33 och Sollefteå Guxås 2:34. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
Låneram för Fortifikationsverket
Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 47 700 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2025 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 58 000 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av det av riksdagen fastställda målet för totalförsvaret och för det militära försvaret (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114) ökar behoven av att investera i fastigheter och markanläggningar.
Fortifikationsverkets låneram bör därför ökas med 10 300 000 000 kronor.
Investeringsplan för Fortifikationsverket
Regeringens förslag: Investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2025–2027 godkänns som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (tabell 3.2).
Skälen för regeringens förslag: I den investeringsplan som riksdagen godkänt som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (prop. 2024/25:1, utg.omr. 2, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49) planerades förvärven av fastigheter från
Specialfastigheter Sverige AB att genomföras 2026. Dessa förvärv avses nu i stället genomföras 2025 (se Låneram för Fortifikationsverket). Investeringsplanen bör därför ändras i enlighet med detta.
Mot denna bakgrund bör investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2025–2027 godkännas som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar.
Tabell 3.2 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2025–2027
Miljoner kronor
Utfall 2023
Utfall 2024
Prognos
2025
Beräknat
2026
Beräknat
2027
Summa 2025–2027
Anskaffning och utveckling av nya investeringar 4 046 7 374 20 035 15 353 14 027 49 415
Byggnader och markanläggningar
1 602 2 415 4 102 4 822 4 528 13 452
Fastighetsförvärv
1 600 3 769 13 867 6 846 4 300 25 013
Försvarsanläggningar
845 1 190 2 066 3 685 5 199 10 950
varav investeringar i anläggningstillgångar
4 046 7 374 20 035 15 353 14 027 49 415
– byggnader, mark och annan fast egendom 4 046 7 374 20 035 15 353 14 027 49 415
Finansiering av anskaffning och utveckling 4 046 7 374 20 035 15 353 14 027 49 415
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret)
3 706 6 896 19 304 13 772 11 884 44 960
Övrig finansiering
340 478 731 1 581 2 143 4 455
Vidmakthållande av befintliga investeringar
1 876 2 679 3 301 3 864 3 556 10 721
Byggnader och markanläggningar
1 285 1 792 2 456 3 039 2 677 8 172
Försvarsanläggningar
591 887 845 825 879 2 549
Utfall 2023
Utfall 2024
Prognos
2025
Beräknat
2026
Beräknat
2027
Summa 2025–2027
varav investeringar i anläggningstillgångar
1 421 2 147 2 820 3 304 2 996 9 120
– byggnader, mark och annan fast egendom 1 421 2 147 2 820 3 304 2 996 9 120
Finansiering vidmakthållande
1 876 2 679 3 301 3 864 3 556 10 721
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret)
1 214 1 804 2 394 2 901 2 595 7 890
Övrig finansiering
662 875 907 963 961 2 831
Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar
10 053 23 336 19 217 17 583 60 136
Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar
9 521 22 855 18 657 17 023 58 535
Hänvisningar till S3-2
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 1
3.3. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
1:1 Skatteverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 9 184 087 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Skatteverket ökas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I betänkandet AI-kommissionens Färdplan för
Sverige (SOU 2025:12), som redovisades i februari 2025, föreslås att en AI-verkstad för offentlig förvaltning ska etableras. Regeringen avser att ge Skatteverket och Försäkringskassan i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sådan verkstad i syfte att öka den offentliga förvaltningens gemensamma förmåga att utveckla och använda hållbara AI-baserade lösningar på ett resurseffektivt sätt (se även anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning). Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
1:3 Kronofogdemyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 453 825 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten utövar tillsyn för att säkerställa att näringsförbud följs. Regeringen har den 20 mars 2025 beslutat om lagrådsremissen Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott (KN2025/00717). I lagrådsremissen föreslås lagändringar som bl.a. innebär att personkretsen som kan få näringsförbud utökas till personer som har gjort sig skyldiga till organiserad eller systematisk brottslighet. Förslagen förväntas innebära ett ökat antal näringsförbud och att tillsyn i vissa fall behöver ske under en längre tid. Kronofogdemyndigheten bör vidare ges förutsättningar att utveckla nödvändigt it-stöd. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
3.4. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:6 Kriminalvården
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 20 432 298 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 484 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Kriminalvården har fortsatt en ansträngd beläggningssituation och ett stort rekryteringsbehov. Det är angeläget att Kriminalvården ges förutsättningar att fortsätta stärka sin kapacitet för att kunna ta emot häktade och dömda. Anslaget bör därför ökas med 484 000 000 kronor.
1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 138 157 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete ökas med 7 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter i syfte att stärka det brottsförebyggande och brottsofferstödjande arbetet.
Under 2023 och 2024 har Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Kriminalvården, länsstyrelserna, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk och Åklagarmyndigheten på uppdrag av regeringen etablerat en samverkansstruktur för ett sammanhållet arbete med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott, i miljöer kopplade till organiserad brottslighet (Ju2023/00972 och Ju2023/02529). Det är angeläget att förbättra länsstyrelsernas förutsättningar att stödja arbetet. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.
1:16 Domarnämnden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 12 153 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Domarnämnden ökas med 2 000 000 kronor.
Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar minskas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av satsningarna på Sveriges Domstolar efter förslag i budgetpropositionen för 2025 beräknas antalet anställningsärenden som
Domarnämnden hanterar öka (prop. 2024/25:1, utg.omr. 4, bet. 2024/25:JuU1, rskr. 2024/25:86). Domarnämnden bör ges förutsättningar att hantera ärendeökningen. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 416 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ökas med 37 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för instrumentet för gränsförvaltning och visering.
Europeiska kommissionen har den 24 januari 2025 meddelat Sverige om extra tilldelning av fondmedel med 10 294 791 euro, i samband med halvtidsutvärderingen av den nuvarande programperioden för instrumentet för gränsförvaltning och visering. För att Sverige i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda medlen bör Polismyndigheten ges förutsättningar att utlysa projektmedel i enlighet med den extra tilldelningen. Anslaget bör därför ökas med 37 000 000 kronor.
3.5. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
1:1 Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 449 774 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med 551 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och
Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Anslaget används även för utgifter enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd samt för utgifter i samband med rättegång inför internationell domstol eller liknande organ där svenska staten är part.
Utgifterna förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror på den försvagade kronkursen samt ökade avgifter för FN:s fredsbevarande operationer och till Natos civila budget. Anslaget bör därför ökas med 550 000 000 kronor.
Utgifterna i samband med rättegångar i internationella domstolen i Haag (ICJ) förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 1 500 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 551 500 000 kronor.
Hänvisningar till S3-5
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 3.9
3.6. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 5 232 359 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt ökas med 19 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till att anskaffa materiel och utrustning i syfte att skänka till Ukraina.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina ökades anslaget med 2 432 600 000 kronor för att anskaffa materiel och utrustning för att skänka den till Ukraina (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:145). Vidare bemyndigades regeringen att under 2025 besluta om beställningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 948 450 000 kronor 2026 och 2027.
I propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina föreslås att anslaget ökas med 5 761 555 000 kronor (prop. 2024/25:146). Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att under 2025 besluta om beställningar av materiel, och utrustning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 465 530 000 kronor 2026 och 2027.
Överföringen av utrustningen och materielen som riksdagen beslutat att skänka till Ukraina i enlighet med regeringens förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina medför utgifter för bl.a. genomförande av upphandling och leverans. Anslaget bör därför ökas med 19 000 000 kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med motsvarande belopp.
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 60 513 471 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 247 021 900 000 kronor 2026–2036.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 272 021 900 000 kronor 2026–2036.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera utveckling, anskaffning, återanskaffning och avveckling av anslagsfinansierad materiel och anläggningar.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina ökades anslaget med 954 600 000 kronor för att kunna ersätta den materiel som i propositionen föreslogs skänkas till Ukraina med motsvarande materiel (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:145). Vidare ökades bemyndigandet att under 2025 besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar med 2 821 900 000 kronor.
I propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina föreslås att anslaget minskas med 569 470 000 kronor, bl.a. till följd av att en stor del av de medel som tillfördes anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina rätteligen skulle ha tillförts anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt (prop. 2024/25:146). Vidare föreslås att bemyndigandet att under 2025 besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar ökas med 419 626 000 kronor.
Det ändrade omvärldsläget medför att det med kort varsel kan uppstå möjligheter till anskaffning av materiel och anläggningar som inte planerats och behov av att genomföra beställningar tidigare än vad som anges i den investeringsplan som riksdagen har godkänt som riktlinje för anskaffning av försvarsmateriel för 2025–2036 (prop. 2024/25:1, utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). För att möjliggöra snabba beslut om anskaffning av materiel och anläggningar när ett läge uppstår, s.k. läglighetsköp, bör ytterligare ekonomiska åtaganden kunna ingås. Bemyndigandet bör därför ökas med 25 000 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag och anslaget beräknas öka med 10 000 000 000 kronor per år 2026 och 2027 samt 5 000 000 000 kronor 2028. För att hantera eventuella osäkerheter när det gäller vid vilken tidpunkt under perioden 2026–2028 som anslaget kommer att belastas, avser regeringen vid behov medge att berörda myndigheter får disponera anslagssparandet för läglighetsköp.
1:7 Officersutbildning m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 351 266 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. ökas med 4 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera kurser inom ramen för Partnerskap för fred (PFF).
Ukraina har efterfrågat stöd för att stärka landets totalförsvarsförmåga. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att stödja Ukraina på detta område. Försvarshögskolan har möjlighet att bistå Ukraina med utbildning inom civilt och militärt strategiskt ledarskap och beslutsfattande. Anslaget bör därför ökas med 4 200 000 kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med motsvarande belopp.
1:14 Stöd till Ukraina
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 12 260 100 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 25 200 000 kronor.
Anslaget 1:14 Stöd till Ukraina får även användas för utgifter för infrianden av exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för direkt stöd till
Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina minskades anslaget med 10 479 900 000 kronor för att finansiera ökningarna av de
anslag som föreslogs och beräknades i den propositionen (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:145).
I propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina föreslås att en del av de medel som beräknats för stöd till Ukraina omfördelas från 2026 till 2025 och att anslaget därför ska ökas med 6 111 664 000 kronor (prop. 2024/25:146). I propositionen föreslås vidare att delar av anslagsökningen ska finansiera ökningar av de anslag som föreslås och beräknas i den propositionen.
För att finansiera de anslagsökningar som föreslås i denna proposition i syfte att lämna stöd till Ukraina (se anslagen 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt, 1:7 Officersutbildning m.m. och 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) minskas anslaget med 25 200 000 kronor. Minskningen innebär att medel omfördelas från anslaget 1:14 Stöd till Ukraina till de berörda anslagen, i syfte att genomföra stödåtgärder.
Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för infrianden av exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten (se avsnitt 3.20 Kreditgaranti för försvarsexport till den ukrainska staten).
2:1 Kustbevakningen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 914 822 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Kustbevakningen ökas med 50 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina ökades anslaget med 24 000 000 kronor bl.a. för att lämna materiellt stöd till Ukraina (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:145).
I propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina föreslås anslaget ökas med 5 000 000 kronor för att lämna stöd till Ukraina inom det maritima området (prop. 2024/25:146).
Till följd av det försämrade säkerhetsläget bör Kustbevakningen ytterligare stärka sin roll inom totalförsvaret, bl.a. genom att öka takten i arbetet med att modernisera verksamheten. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor.
2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 27 580 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 35 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att, i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, finansiera vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser och finansiera insatser för att bekämpa olja m.m. till sjöss.
Utgifterna för ersättning för räddningstjänst m.m. förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror främst på kommunernas insatser för sanering efter oljeutsläppet till följd av grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge i oktober 2023. Anslaget bör därför ökas med 35 000 000 kronor.
2:4 Krisberedskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 443 608 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Krisberedskap ökas med 34 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina ökades anslaget med 52 000 000 kronor för att anskaffa samt ersätta materiel som skulle skänkas till Ukraina (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:145).
I propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina föreslås att anslaget ökas med 31 000 000 kronor i syfte att lämna stöd till Ukraina inom områdena räddningstjänst, energi och maritim säkerhet (prop. 2024/25:146).
Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget bör fler åtgärder vidtas för att öka samhällets krisberedskap. Det medför högre kostnader för sådana åtgärder än vad som tidigare har beräknats.
Det finns behov av ytterligare nationella förstärkningsresurser för kommunal räddningstjänst avseende t.ex. reservkraft, brandbekämpning samt indikering av farliga ämnen. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.
Vidare bör signalskyddet inom det civila försvaret stärkas. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
Därutöver bör ett pilotprojekt genomföras för att utforska ny teknik, nya samarbeten och arbetssätt i syfte att utveckla innovationsförmågan inom det civila försvaret. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
Sverige bör även bistå andra länder inom ramen för det arbete som EU och Nato bedriver med att utveckla en snabbinsatsförmåga för stöd i hanteringen av hybridhot. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med 9 000 000 kronor i syfte att utöka stödet till frivilliga försvarsorganisationer avseende civilt försvar (prop. 2024/25:1, utg. omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). Av förbiseende uppmärksammades inte att ändamålet för det anslaget fr.o.m. 2024 inte omfattar stöd till frivilliga försvarsorganisationer. De medel som ska användas för stöd till sådana organisationer bör därför omfördelas till anslaget 2:4 Krisberedskap. Anslaget bör därför ökas med 9 000 000 kronor.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget med 5 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar för kulturarvssektorn (prop. 2024/25:1, utg. omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslagen 6:1 Riksarkivet och 7:1
Riksantikvarieämbetet inom utgifts-
område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Anslaget bör därför minskas med 4 000 000 kronor.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget med 25 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar (prop. 2024/25:1, utg. omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 1:4 Boverket inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik och anslagen 1:4 Tillväxtverket, 1:8 Sveriges geologiska undersökning och 2:2 Kommerskollegium inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget bör därför minskas med 16 000 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap såvitt den avser 4 500 000 kronor till civilsamhällesorganisationer och 4 000 000 kronor för att förbereda inför nya uppgifter avseende brandfarliga och explosiva varor, minskas anslaget med 8 500 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 34 500 000 kronor.
2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 030 260 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ökas med 40 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina bemyndigades regeringen att under 2025 för anslaget 2:4
Krisberedskap besluta att till Ukraina skänka materiel inom energiområdet till ett värde om högst 100 000 000 kronor (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:145). Överföringen av materielen till Ukraina medför kostnader samt behov av samverkan med ukrainska myndigheter. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med motsvarande belopp.
Förmågan i det civila försvaret behöver fortsatt stärkas och takten i utvecklingen behöver öka. Civilsamhällesorganisationer bör ges förutsättningar att fortsätta arbetet med att öka allmänhetens kunskap när det gäller beredskap för allvarliga kriser och ytterst krig. Anslaget bör därför ökas med 4 500 000 kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget 2:4 Krisberedskap minskas med motsvarande belopp.
Mot bakgrund av den eskalerande våldsutvecklingen med sprängningar kopplade till kriminella miljöer bör det vidtas ytterligare åtgärder för att minska kriminell användning av explosiva varor. Regeringen remitterade i februari 2025 promemorian En ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn av explosiva varor (Ds 2025:6). I promemorian föreslås ändringar i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor som bl.a. innebär att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska utöva tillsyn över och ge stöd till den kommunala tillståndsverksamheten avseende brandfarliga och explosiva varor samt samordna kommunernas arbete. Regeringen avser föreslå att lagändringarna ska träda i kraft den 15 juli 2025. För att förbereda för de nya uppgifterna behöver MSB utveckla sina arbetssätt och verktyg. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor. Anslaget beräknas öka med 12 000 000 kronor 2026 och 7 000 000 kronor fr.o.m. 2027. Ökningen finansieras genom att anslaget 2:4
Krisberedskap minskas med motsvarande belopp.
Fler åtgärder bör vidtas för att stärka Sveriges egna förmågor att bemöta hybridaktiviteter. Förutsättningarna bör därför stärkas för MSB:s arbete med snabbinsatsförmågor i syfte att motverka och bemöta hybrida hot och angrepp. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
Ett effektivt utnyttjande av rymdtjänster och rymddata utgör en del av Sveriges totalförsvarsförmåga och är en förutsättning för bl.a. sjö- och luftfartens tillgång till robust tid och position. Det är angeläget att MSB ges stärkta förutsättningar att samordna
arbetet med att tillgängliggöra det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo PRS i Sverige. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.
Vidare bör ytterligare åtgärder vidtas inom ramen för MSB:s arbete med rymdsäkerhet inom totalförsvaret. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.
Därutöver bör ytterligare insatser genomföras för att främja forskning och innovation inom cybersäkerhetsområdet. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.
De medel som efter förslag i budgetpropositionen för 2025 tillfördes anslaget i syfte att utöka stödet till frivilliga försvarsorganisationer avseende civilt försvar (prop. 2024/25:1, utg. omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79) bör omfördelas till anslaget 2:4 Krisberedskap. Anslaget bör därför minskas med 9 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 40 500 000 kronor.
2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 166 248 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar ökas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina ökades anslaget med 10 000 000 kronor för att lämna stöd till Ukraina med bl.a. att genomföra utbildningar och övningar i syfte att stärka befolkningens motståndskraft (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:145).
I propositionen Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina föreslås att anslaget ökas med 5 000 000 kronor för att stödja de institutioner som har till uppgift att skydda demokratiska processer i Ukraina (prop. 2024/25:146).
Till följd av det försämrade säkerhetsläget bör förutsättningarna stärkas för Myndigheten för psykologiskt försvars arbete med snabbinsatsförmågor i syfte att motverka och bemöta hybrida hot och angrepp. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
Bemyndigande att disponera försäljningsintäkter
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att disponera intäkterna från försäljning av pansarvärnsvapen till Frankrike för att anskaffa materiel motsvarande den som säljs.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 har regeringen bemyndigats att under 2025 besluta om överlåtelse av pansarvärnsvapen, som kan avvaras under en begränsad tid, genom försäljning till Frankrike (prop. 2024/25:1, utg. omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). Av förbiseende lämnades inte något förslag om att regeringen ska få disponera intäkterna från försäljningen. Regeringen bör därför bemyndigas att disponera intäkterna från försäljningen av pansarvärnsvapen till Frankrike för att anskaffa materiel motsvarande den som säljs.
Bemyndigande att ingå avtal om JAS 39 E/F
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ingå avtal med Peru om försäljning av upp till 12 stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem.
Skälen för regeringens förslag: Peru överväger att ersätta sina stridsflygplan med
JAS 39 E/F. För att tillgodose Perus krav på en mellanstatlig affär föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att ingå avtal med Peru om försäljning av upp till 12 stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem. Det innebär att den svenska staten åtar sig att beställa och leverera stridsflygplan och övrig offererad utrustning och verksamhet. Intäkterna från försäljningen ska täcka statens kostnader.
Bemyndigande att ingå avtal om S 106 Global Eye
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ingå avtal med Danmark om försäljning av upp till 4 stycken S 106 Global Eye och därtill hörande stödutrustning.
Skälen för regeringens förslag: Sverige har ett långsiktigt försvarssamarbete med
Danmark. Danmark har behov av att utöka sin förmåga inom luftburen radarspaning, i form av varnings- och kontrollsystemet S 106 Global Eye. Affären ska ske som en mellanstatlig affär. För att tillgodose Danmarks krav på en mellanstatlig affär föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att ingå avtal med Danmark om försäljning av upp till 4 stycken S 106 Global Eye och därtill hörande stödutrustning. Det innebär att den svenska staten åtar sig att beställa och leverera varnings- och kontrollsystemet S 106 Global Eye och övrig stödutrustning. Intäkterna från försäljningen ska täcka statens kostnader.
Hänvisningar till S3-6
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 1
3.7. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1 Biståndsverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 42 420 943 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ökas med 233 400 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för internationellt bistånd.
I biståndsbudgeten ingår kostnader som klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av biståndskommittén Development Assistance Committé (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Kostnader för att ta emot asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige ingår, i enlighet med OECD-DAC:s riktlinjer, i biståndsbudgeten. Dessa kostnader finansieras från utgiftsområdena 8 Migration, 13 Integration och jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utfallet för 2024 avseende kostnader för mottagande av personer som sökte skydd i Sverige, som kan klassificeras som bistånd, blev 1 367 000 000 kronor, vilket är lägre än det beräknade beloppet om 1 609 000 000 kronor i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1, utg. omr. 7, bet. 2023/24:UU2, rskr. 2023/24:111). Anslaget bör därför ökas med 242 000 000 kronor, vilket motsvarar skillnaden mellan det beräknade beloppet och utfallet av utgifterna för 2024. Ökningen avses användas till prioriterade insatser i enlighet med den strategiska inriktningen i rapporten Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726).
För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskas anslaget med 4 600 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 2:3 Bidrag till WHO inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas anslaget med 4 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 233 400 000 kronor.
1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 772 698 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas med 4 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: På grund av den försvagade svenska kronkursen 2024 beräknas Sidas utgifter för kostnader vid utlandsmyndigheter bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 4 600 000 kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med motsvarande belopp.
3.8. Utgiftsområde 8 Migration
1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 550 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 650 000 000 kronor 2026–2028.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:8 Från
EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 700 000 000 kronor under perioden 2026–2030.
Skälen för regeringens förslag: Europeiska kommissionen har den 24 januari 2025 meddelat Sverige om extra tilldelning av fondmedel med 39 471 925 euro, i samband med halvtidsutvärderingen av den nuvarande programperioden för Asyl-, migrations-, och integrationsfonden. För att Sverige i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda medlen bör Migrationsverket utlysa projektmedel under det andra halvåret 2025. Bemyndigandet bör därför utökas med 50 000 000 kronor och förlängas t.o.m. 2030.
3.9. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:1 Socialstyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 880 788 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Socialstyrelsen ökas med 20 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Antalet ansökningar om svensk legitimation från läkare med utbildning utanför EU/EES/Schweiz förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 11 201 986 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 528 000 000 kronor 2026–2030.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 5 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 268 000 000 kronor 2026–2030.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. användas för utgifter för insatser inom regeringens arbete med hälso- och sjukvård och folkhälsa samt för utgifter för extraordinära smittskyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med utbrottet av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2025 den första etappen av en omfattande tandvårdsreform som innebär att tandvårdens högkostnadsskydd mer ska efterlikna det som finns i övrig vård och avser föreslå att den ska träda i kraft den 1 januari 2026 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5). För att möjliggöra en effektiv uppföljning av reformen bör informationsinsatser riktade till allmänheten genomföras och förberedelser vidtas. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
Det är angeläget att säkerställa att Sverige har en god tillgång till vaccin mot covid-19. För att Folkhälsomyndigheten ska kunna beställa tillräckliga volymer av vaccindoser för 2026 behövs ett bemyndigande att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 740 000 000 kronor 2026 och 2027. Anslaget beräknas öka med 520 000 000 kronor 2026 och 220 000 000 kronor 2027.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 268 000 000 kronor 2026–2030.
1:8 Bidrag till psykiatri
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 620 393 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri ökas med 240 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag och statsbidrag för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa.
Det är angeläget att öka tillgängligheten till vuxenpsykiatrin och möjligheterna till självvald inläggning. Vidare bör den pågående satsningen för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin stärkas, t.ex. genom att främja övergång till andra vårdformer med mer tillgänglig kapacitet. Dessutom bör ytterligare
insatser genomföras för att underlätta övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Anslaget bör därför ökas med 550 000 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna minskas anslaget med 310 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 240 000 000 kronor.
1:9 Läkemedelsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 203 110 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för innevarande år.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:9
Läkemedelsverket ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2026–2030.
Anslaget 1:9 Läkemedelsverket får även användas för bidrag för att främja kliniska prövningar.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter vid Läkemedelsverket för bl.a. utveckling, stöd och förvaltning av en struktur och partnerskap för kliniska prövningar.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget för arbete med en ny struktur, genom bl.a. ett nationellt partnerskap, för kliniska prövningar (prop. 2024/25:1, utg. omr. 9, bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2024/25:92). Av förbiseende lämnades inte något förslag om bemyndigande att ingå de ekonomiska åtaganden som krävs för att fatta nödvändiga beslut om bidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:9 Läkemedelsverket ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2026–2030.
Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för bidrag för att främja kliniska prövningar.
1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 480 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna ökas med 310 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för prestationsbundna statsbidrag till regionerna för att kontinuerligt arbeta för att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården genom att korta vårdköer och väntetider samt öka vårdens kapacitet och antalet disponibla vårdplatser.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri med 470 000 000 kronor för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin (prop. 2024/25:1, utg. omr. 9, bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2024/25:92). De medel som ska användas för utgifter för prestationsbundna statsbidrag bör omfördelas till anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna. Anslaget bör därför ökas med 310 000 000 kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri minskas med motsvarande belopp.
1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 732 500 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för innevarande år.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2026–2033.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för att finansiera åtgärder som stärker hälso- och sjukvårdens beredskap och motståndskraft samt förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig. Anslaget används också för bidrag och statsbidrag för att vidareutveckla och stärka hälso- och sjukvårdens beredskap och motståndskraft, inklusive försörjningsberedskap.
Socialstyrelsen har i uppdrag att köpa in och lagra sjukvårdsprodukter som behövs för traumavård i huvudsak i enlighet med den förteckning som myndigheten har tagit fram inom ramen för uppdraget att ta fram underlag för de sjukvårdsprodukter som bör omfattas av försörjningsberedskapen på hälso- och sjukvårdsområdet (S2023/00681 och S2024/01307). Socialstyrelsen har ingått avtal om försörjningstrygghet som kan medföra behov av framtida anslag t.o.m. 2033. Det behövs därför ett bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden på högst 200 000 000 kronor 2026–2033.
I totalförsvarspropositionen bedömer regeringen att driftsäkerheten på sjukhusfastigheter behöver prioriteras (prop. 2024/25:34). Socialstyrelsen behöver ha möjlighet att, enligt förordningen (2023:30) om statsbidrag till regioner för åtgärder för att höja driftsäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter, besluta om bidrag till regionerna som sträcker sig över en fyraårsperiod. För att Socialstyrelsen ska kunna fatta nödvändiga beslut om bidrag behövs ett bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden på högst 800 000 000 kronor 2026–2029.
Mot denna bakgrund bör regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:14
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2026–2033.
2:1 Folkhälsomyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 561 718 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten ökas med 4 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Folkhälsomyndigheten har nya uppgifter till följd av bl.a. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2371 av den 23 november 2022 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och förslagen i propositionen Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker (prop. 2024/25:86). Folkhälsomyndighetens
förutsättningar att hantera de nya uppgifterna bör stärkas. Anslaget bör därför ökas med 4 600 000 kronor.
Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 1:14 Livsmedelsverket inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskas med 3 200 000 kronor.
2:3 Bidrag till WHO
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 46 665 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Bidrag till WHO ökas med 11 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för Sveriges medlemsavgift i Världshälsoorganisationen (WHO).
På grund av den försvagade kronkursen har utgifterna för medlemsavgiften blivit högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 11 000 000 kronor.
Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med 4 000 000 kronor.
4:6 Statens institutionsstyrelse
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 391 439 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse ökas med 200 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av det mycket allvarliga läget med en eskalerande våldsvåg med unga gärningsmän behöver det skyndsamt vidtas åtgärder för att öka antalet tillgängliga platser på särskilda ungdomshem, t.ex. genom att Statens institutionsstyrelse via avtal med en region eller kommun inrättar sådana hem. Åtgärderna medför bl.a. utgifter för upphandling, rekrytering och utbildning. Anslaget bör därför ökas med 200 000 000 kronor.
4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 043 801 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med 125 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag att stimulera utvecklingen av socialt arbete samt för utgifter för socialtjänst.
I budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen en tidsbegränsad satsning på en placeringsneutral subvention av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården med 484 000 000 kronor per år 2025 och 2026 (prop. 2023/24:1, utg. omr. 9 avsnitt 6.5). Efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsattes 400 000 000 kronor per år för detta ändamål (prop. 2024/25:1, utg. omr. 9, bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2025/25:92
)
. Kommunernas kostnader för placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården har ökat. För att säkerställa placering av barn och
unga som är i behov av det bör stödet till kommunerna för placeringskostnader i sådan vård förstärkas. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.
För att ytterligare stärka samverkan mellan socialtjänst och skolan samt öka tryggheten och studieron i skolan och förutsättningarna att bryta en negativ utveckling hos elever med långvarig skolfrånvaro bör vidare statsbidraget för personalkostnader för skolsociala team förstärkas (se även anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 125 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-9
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 1
3.10. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 436 700 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för innevarande år.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2026 och 2027.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag till hälso- och sjukvården för arbetet med sjukskrivningsprocessen.
Utvecklingen av ett nytt system för sammanhållen intygshantering bedöms ta längre tid än vad som tidigare har beräknats och systemet förväntas inte vara i drift som planerat 2026. I avvaktan på att det nya systemet driftsätts behöver staten ha möjlighet att ingå avtal med Sveriges Kommuner och Regioner för att säkerställa fortsatt digital överföring av läkarintyg från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan. Regeringen bör därför bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2026 och 2027.
2:1 Försäkringskassan
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 10 750 646 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 54 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen gav i januari 2025 Försäkringskassan i uppdrag att förbereda införandet av den tandvårdsreform som aviserades i budgetpropositionen för 2025 (S2025/00158). Myndighetens förutsättningar att vidta de förberedande åtgärderna bör stärkas. Regeringen avser vidare ge Försäkringskassan i uppdrag att förbereda för införandet av vissa av förslagen i betänkandet Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15), som syftar till att utöka det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete.
Regeringen har i mars 2025 remitterat promemorian Administrativa sanktioner i socialförsäkringen (Ds 2025:8) och avser ge Försäkringskassan i uppdrag att förbereda för införandet av sådana sanktioner. Anslaget bör därför ökas med 24 000 000 kronor.
I betänkandet AI-kommissionens Färdplan för Sverige, som redovisades i februari 2025, föreslås att en AI-verkstad för offentlig förvaltning ska etableras (SOU 2025:12). Regeringen avser ge Försäkringskassan och Skatteverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sådan verkstad i syfte att öka den offentliga förvaltningens gemensamma förmåga att utveckla och använda hållbara AI-baserade lösningar på ett resurseffektivt sätt (se även anslaget 1:1 Skatteverket inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution). Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 54 000 000 kronor.
3.11. Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
1:1 Integrationsåtgärder
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 98 925 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Integrationsåtgärder ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för åtgärder i syfte att främja integration. Anslaget används även för uppföljning och utvärdering av integrationen.
Det är angeläget att genomföra insatser för att ytterligare förbättra förutsättningarna för uppföljning av det nya mål för integrationspolitiken som riksdagen beslutade om 2024 (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:250). Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 105 919 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. ökas med 10 000 000 kronor.
Anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. får även användas för kostnader för att förbereda en teknisk lösning för sådan informationsinlämning som behövs för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för insatser mot diskriminering och för administrativa kostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer ska vara genomfört i svensk rätt senast den 7 juni 2026. Enligt direktivet ska arbetsgivare med 100 eller fler anställda i en s.k. lönerapport med visst intervall rapportera vissa uppgifter om löner. För att underlätta för arbetsgivarna är det angeläget att förbereda en teknisk lösning för informationsinlämning. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för kostnader för att förbereda en teknisk lösning för sådan informationsinlämning som behövs för genomförandet av direktivet.
3:3 Bidrag för kvinnors organisering
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 48 163 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 3:3 Bidrag för kvinnors organisering ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag för kvinnors organisering.
Det är angeläget att ytterligare stärka kvinnors och flickors möjligheter till organisering i områden med socioekonomiska utmaningar, t.ex. genom att främja deltagande i den demokratiska processen och samhällslivet. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-11
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 1
3.12. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 514 359 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 60 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av den ökade arbetslösheten förväntas antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen bli högre än vad som tidigare har beräknats.
Anslaget bör därför ökas med 60 000 000 kronor.
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 44 161 580 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med 1 056 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för aktivitetsstöd, utvecklingsersättning samt statsbidrag till arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.
Arbetslösheten bedöms bli högre än bedömningen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.3). Utgifterna för arbetslöshetsersättning förväntas därför bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 000 kronor.
Till följd av den ökade arbetslösheten avser regeringen att höja taket i arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet under de 100 första ersättningsdagarna. Anslaget bör därför ökas med 56 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 1 056 000 000 kronor.
1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 65 122 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet får användas för utgifter för statsbidrag till administration enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring, lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för dem som inte är medlemmar eller anslutna till någon arbetslöshetskassa.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till administration av grundbeloppet enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för dem som inte är anslutna till någon arbetslöshetskassa.
Riksdagen antog den 18 juni 2024 propositionen En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster (prop. 2023/24:128, bet. 2023/24:AU9, rskr. 2023/24:267). Det innebär att en ny lag (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring träder i kraft den 1 oktober 2025. Genom lagen upphävs lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för den som har en pågående ersättningsperiod vid ikraftträdandet. De två regelverken kommer därför att tillämpas parallellt under en övergångsperiod. Vidare upphör grundförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen och begreppet grundbelopp bör därför inte längre anges i ändamålet. Därutöver behöver ändamålet förtydligas så att det framgår att anslaget får användas för utgifter för statsbidrag enligt lagarna för dem som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Anslagets ändamål bör därför ändras i enlighet med detta.
1:12 Bidrag till lönegarantiersättning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 250 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med 1 150 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till lönegarantiersättning enligt lönegarantilagen (1992:497) och de sociala avgifter som ska betalas i samband med lönegarantiutbetalningen enligt socialavgiftslagen (2000:980).
Fler företag än beräknat har blivit föremål för insolvensförfaranden, t.ex. konkurs och företagsrekonstruktion. Det innebär att utbetalningarna av lönegarantiersättning förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 1 150 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-12
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 1
3.13. Utgiftsområde 15 Studiestöd
1:2 Studiemedel
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 20 438 576 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Studiemedel ökas med 188 800 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag enligt studiestödslagen (1999:1395).
I denna proposition föreslås ökningar av anslagen 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning och 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning inom utgiftsområde 16 i syfte att tillfälligt öka utbudet av utbildning inom gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning respektive yrkeshögskolan. Förslagen innebär ökade utgifter för studiemedel. Anslaget bör därför ökas med 188 800 000 kronor.
3.14. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
1:1 Statens skolverk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 342 316 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens skolverk ökas med 22 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I propositionen En tioårig grundskola föreslås ändringar i skollagen (2010:800) som bl.a. innebär att en tioårig grundskola införs 2028 (prop. 2024/25:143). Regeringen har vidare remitterat betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19). Statens skolverk bör ges förutsättningar för att påbörja arbetet med att ta fram nya läroplaner, inklusive kursplaner. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.
Regeringen beslutade den 20 mars 2025 om lagrådsremissen Skolor mot brott (U2025/00854). I lagrådsremissen föreslås ändringar i skollagen som syftar till att barn, elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Till följd av förslagen behöver Statens skolverk bl.a. ta fram stödmaterial till huvudmännen. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 22 000 000 kronor.
1:2 Statens skolinspektion
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 629 618 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Statens skolinspektion minskas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid minskas anslaget med 10 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 6 094 885 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 407 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk
verksamhet samt för insatser som syftar till att minska skolsegregation. Anslaget används vidare för utgifter för statsbidrag.
För att öka förutsättningarna för en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö för barn, elever, lärare och annan personal bör ett statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder införas. Anslaget bör därför ökas med 300 000 000 kronor.
Vidare bör ytterligare insatser genomföras för att stärka samverkan mellan skola och socialtjänst samt öka tryggheten och studieron i skolan och förutsättningarna att bryta en negativ utveckling hos elever med långvarig skolfrånvaro. Till följd av detta bör statsbidraget för personalkostnader för skolsociala team förstärkas (se även anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg). Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor.
Under våren 2025 ställdes de digitala nationella proven in. För att upprätthålla kvaliteten i undervisningen och minska risken för en negativ påverkan på förutsättningarna för elever att få den utbildning och det stöd de har rätt till, bör berörda delar av skolväsendet tillföras medel genom ett statsbidrag. Anslaget bör därför ökas med 82 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 407 000 000 kronor.
1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 156 422 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 200 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag för kommunal vuxenutbildning och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.
Till följd av den försämrade konjunkturen, som medför negativa konsekvenser för arbetsmarknaden, bör vuxna ges en ökad tillgång till gymnasial yrkesutbildning. Anslaget bör därför ökas med 200 000 000 kronor.
1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 010 383 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ökas med 320 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning, kostnader för personskadeförsäkring och ansvarsförsäkring inom yrkeshögskolan samt statsbidrag för konst- och kulturutbildningar.
Till följd av den försämrade konjunkturen och läget på arbetsmarknaden är efterfrågan på yrkeshögskoleutbildningar högre än vad som tidigare har beräknats. För att fler vuxna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna till omställning och kompetenshöjning behöver tillgången till korta yrkeshögskoleutbildningar öka. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 320 000 000 kronor.
2:1 Universitetskanslersämbetet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 173 554 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Universitetskanslersämbetet ökas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av det förändrade medielandskapet och teknikutvecklingen bör det göras en kartläggning av hur studenters tillgång till och användning av kurslitteratur i högskolan har utvecklats över tid. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.
Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål följande anslag uppförda: – 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 535 797 000 kronor – 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 642 263 000 kronor – 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 882 329 000 kronor – 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 920 621 000 kronor – 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 329 980 000 kronor – 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 149 738 000 kronor – 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 888 686 000 kronor – 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 011 242 000 kronor – 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 467 765 000 kronor – 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 307 884 000 kronor – 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 420 989 000 kronor – 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 347 661 000 kronor – 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 309 992 000 kronor – 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 323 684 000 kronor – 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 304 899 000 kronor – 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 379 000 kronor – 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 114 574 000 kronor – 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 193 000 kronor – 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 125 498 000 kronor – 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 111 415 000 kronor – 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 351 000 kronor – 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 71 916 000 kronor – 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 101 197 000 kronor – 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 135 511 000 kronor – 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 46 185 000 kronor.
Regeringens förslag:
– Anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
26 477 000 kronor. – Anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
29 471 000 kronor. – Anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
12 348 000 kronor. – Anslaget 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
18 888 000 kronor. – Anslaget 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
5 821 000 kronor. – Anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
9 901 000 kronor. – Anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
14 261 000 kronor. – Anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas
med 111 395 000 kronor. – Anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
45 167 000 kronor. – Anslaget 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
1 108 000 kronor. – Anslaget 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
1 739 000 kronor. – Anslaget 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
1 860 000 kronor. – Anslaget 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
1 086 000 kronor. – Anslaget 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
1 211 000 kronor. – Anslaget 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
1 181 000 kronor. – Anslaget 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas
med 363 000 kronor. – Anslaget 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
630 000 kronor. – Anslaget 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
429 000 kronor. – Anslaget 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
426 000 kronor. – Anslaget 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
517 000 kronor. – Anslaget 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
230 000 kronor. – Anslaget 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
352 000 kronor. – Anslaget 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
566 000 kronor. – Anslaget 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
696 000 kronor. – Anslaget 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med
7 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslagen används bl.a. för ersättning till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med 377 000 000 kronor för att förstärka universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (prop. 2024/25:1, utg. omr. 16, bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110). I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta beskriver regeringen principerna för hur dessa medel bör fördelas (prop. 2024/25:60 s. 46–49). Regeringen ger nu förslag till fördelning av medlen till universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, i enlighet med de nämnda principerna.
Av ökningen till Uppsala universitet, Lunds universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska högskola och Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag avser 12 000 000 kronor per lärosäte medel för satsning med fokus på batteriteknik och elektrifiering. Av ökningen till Stockholms universitet avser 8 000 000 kronor medel till Nordiska institutet för teoretisk fysisk, Nordita. Av ökningen till Linköpings universitet avser 2 500 000 kronor medel till forskarskola för folkhögskollärare. Av ökningen till Kungl. Tekniska högskolan avser 90 000 000 kronor medel till SciLifeLab. Av ökningen till Luleå tekniska högskola avser 30 000 000 kronor medel för forskning inom kritiska och strategiska metaller och mineral. Av ökningen till Försvarshögskolan avser 7 000 000 kronor medel till Campus totalförsvar.
Sammantaget bör anslagen ökas med 293 123 000 kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.
I denna proposition föreslås även ökningar av anslagen 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet med 21 750 000 kronor och 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 7 627 000 kronor (se avsnitt 3.19).
2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 210 776 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet ökas med 21 750 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till forskning och utbildning på forskarnivå.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med 377 000 000 kronor för att förstärka universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (prop. 2024/25:1, utg. omr. 16, bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110). I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta beskriver regeringen principerna för hur dessa medel bör fördelas (prop. 2024/25:60 s. 46–49). Regeringen ger nu förslag till fördelning av medlen för utgifter för statsbidrag till enskilda utbildningsanordnare till forskning och utbildning på forskarnivå, i enlighet med de nämnda principerna. Anslaget bör därför ökas med 21 750 000 kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.
2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 332 722 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 362 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för särskilda insatser för högskoleutbildning och forskning inom högskoleområdet.
För att finansiera ökningarna av anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå minskas anslaget med 293 123 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet minskas anslaget med 21 750 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor minskas anslaget med 40 000 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskas anslaget med 7 627 000 kronor.
Sammantaget minskas anslaget med 362 500 000 kronor.
Av de medel som avsattes på anslaget efter förslag i budgetpropositionen för 2025 avsåg 12 500 000 kronor verksamheten med praktiknära forskning (prop.2024/25:1, utg. omr. 16, avsnitt 5.8). I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta framgår att regeringen avser fördela medlen till vissa angivna lärosätens anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (prop. 2024/25:60 s. 124). Regeringen anser dock att dessa medel i stället bör fördelas från anslaget 2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor. Till följd av en förändring av organisationen av verksamheten med praktiknära forskning avser regeringen vidare fördela medlen till ett annat urval av lärosäten än vad som anges i propositionen.
2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 703 061 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor ökas med 43 000 000 kronor.
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer på högst 40 000 000 kronor.
Anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor får även användas för kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för kapitaltillskott för finansiering av idébanksmedel efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall.
För att öka säkerheten och krisberedskapen inom skolväsendet bör utbildning tas fram inom bl.a. ledarskap, konflikt- och krishantering som ska kunna användas inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta uttalar regeringen att det behövs en förstärkning av lärosätenas innovationsstödjande funktioner (prop. 2024/25:60 s. 78 och 79). Holdingbolagen vid universitet och högskolor är ett centralt verktyg för universitet och högskolors nyttiggörande som kan bidra till att fler forskningsresultat och innovationer når marknaden och på sätt stödjer Sveriges konkurrenskraft. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer på högst 40 000 000 kronor. För att möjliggöra kapitaltillskottet bör anslaget ökas med 40 000 000 kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 40 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 43 000 000 kronor.
Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall.
2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 70 980 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter i fråga om bidrag till statliga universitet och högskolor, enskilda utbildningsanordnare av högskoleutbildning, samt statliga myndigheter och andra organisationer med anknytning till högskoleområdet.
Det är angeläget att säkerställa att forskning och utbildning i frågor om mänskliga rättigheter kan fortsätta bedrivas vid Raoul Wallenberginstitutets bibliotek för mänskliga rättigheter. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 24 943 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning ökas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statistik, analyser och prognoser inom områdena utbildning och forskning.
Till följd av uppgifter om att bristande läsförståelse leder till att studenter i högskolan klarar sina studier sämre bör det göras en kartläggning av utvecklingen av läsförståelse
bland studenter i högskolan samt en uppföljning av utvecklingens effekter på t.ex. genomströmning. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-14
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 1
3.15. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
2:3 Statens musikverk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 105 775 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Statens musikverk ökas med 2 300 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjligheterna till sysselsättning för arbetslösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det angeläget att förbättra förutsättningarna för att långsiktigt bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. Ytterligare insatser bör göras för att öka digitiseringen, dvs. konverteringen av information från analog till digital form, och digitaliseringen av arkiv- och föremålssamlingar inom kulturområdet, bl.a. när det gäller Statens musikverk. Anslaget bör därför ökas med 2 300 000 kronor.
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 203 678 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne.
Resultaten från de senaste internationella undersökningarna PIRLS och Pisa visar att svenska elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats. Fler läsfrämjande insatser bör därför genomföras. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 1:2 Statens skolinspektion inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med motsvarande belopp.
6:1 Riksarkivet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 509 579 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Riksarkivet ökas med 12 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskapsmyndigheter, bl.a. Riksarkivet. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 5 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar för kulturarvssektorn (prop. 2024/25:1, utg. omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 6:1 Riksarkivet.
Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.
För att träna svenska språkmodeller för AI och säkerställa tillgången till samhällsviktig information i händelse av kris eller krig bör takten öka när det gäller digitiseringen, dvs. konverteringen av information från analog till digital form, av handlingar i statliga arkiv. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 12 000 000 kronor.
7:1 Riksantikvarieämbetet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 325 784 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet ökas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskapsmyndigheter, bl.a. Riksantikvarieämbetet. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 5 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar för kulturarvssektorn (prop. 2024/25:1, utg. omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 7:1
Riksantikvarieämbetet. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.
8:1 Centrala museer: Myndigheter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 556 061 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ökas med 16 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjligheterna till sysselsättning för arbetslösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det angeläget att förbättra förutsättningarna för att långsiktigt bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. Ytterligare insatser bör göras för att öka digitiseringen, dvs. konverteringen av information från analog till digital form, och digitaliseringen av arkiv- och föremålssamlingar inom kulturområdet, bl.a. när det gäller centrala museer.
Anslaget bör därför ökas med 16 200 000 kronor.
8:2 Centrala museer: Stiftelser
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 275 714 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser ökas med 9 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjligheterna till sysselsättning för arbetslösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det angeläget att förbättra förutsättningarna för att långsiktigt bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. Ytterligare insatser bör göras för att öka digitiseringen, dvs. konverteringen av information från analog till digital form, och digitaliseringen av arkiv- och föremålssamlingar inom kulturområdet, bl.a. när det gäller centrala museer.
Anslaget bör därför ökas med 9 200 000 kronor.
10:1 Filmstöd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 554 444 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 10:1 Filmstöd ökas med 2 300 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film, samt till filmkulturell verksamhet.
Till följd av den ökade arbetslösheten bör möjligheterna till sysselsättning för arbetslösa och nyutexaminerade stärkas. Vidare är det angeläget att förbättra förutsättningarna för att långsiktigt bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. Ytterligare insatser bör göras för att öka digitiseringen, dvs. konverteringen av information från analog till digital form, och digitaliseringen av arkiv- och föremålssamlingar inom kulturområdet, bl.a. när det gäller filmkulturell verksamhet. Anslaget bör därför ökas med 2 300 000 kronor.
13:5 Insatser för den ideella sektorn
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 273 758 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 89 000 000 kronor 2026.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 118 100 000 kronor 2026–2028.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället.
För att Vetenskapsrådet ska kunna göra en utlysning av forskningsmedel inom ramen för forskningsprogram om det civila samhället bör bemyndigandet utökas med 29 100 000 kronor och förlängas t.o.m. 2028.
3.16. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:1 Bostadspolitisk utveckling
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 253 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling minskas med 140 000 000 kronor.
Anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling får användas för utgifter för insatser inom det bostadspolitiska området. Anslaget får även användas för att subventionera avgifter avseende kreditgarantier för bostadsbyggande i etablerings- och omställningskommuner. Vidare får anslaget användas för utgifter för lån till bostadsinvesteringar i vissa kommuner.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för insatser inom det bostadspolitiska området. Anslaget används även för att subventionera avgifter avseende kreditgarantier för bostadsbyggande i vissa kommuner. Vidare används anslaget för utgifter för lån till bostadsinvesteringar i vissa kommuner.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget med 140 000 000 kronor i syfte att användas för tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden.
I budgetpropositionen för 2025 föreslogs och beräknades medel för subventionering av kreditgarantiavgifter för byggande i norr (prop. 2024/25:1 utg. omr. 18 avsnitt 3.6.1). Regeringen anser att begränsningen till norra Sverige inte är befogad och att dessa medel i stället bör kunna användas för byggande i s.k. etablerings- och omställningskommuner i hela landet. Ändamålet bör därför ändras i enlighet med detta.
1:4 Boverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 302 277 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Boverket ökas med 6 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskapsmyndigheter, bl.a. Boverket. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 25 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar (prop. 2024/25:1, utg. omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 1:4 Boverket. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor.
För att öka effektiviteten i bostadsbyggandet och underlätta för fler människor att bo i småhus är det angeläget att Boverket ges förutsättningar att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 6 500 000 kronor.
1:6 Lantmäteriet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 871 006 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Lantmäteriet ökas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Lantmäteriet har uppmärksammat att det finns ett ökat behov av manuell granskning för att hantera myndighetens ärenden om utlämnande av allmänna handlingar. För att effektivisera granskningen behövs även viss teknisk utredning och utveckling. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-16
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 1
3.17. Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
1:1 Naturvårdsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 651 691 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Naturvårdsverket ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av det försämrade säkerhetsläget bör
Naturvårdsverkets förutsättningar för att i egenskap av beredskapsmyndighet genomföra åtgärder stärkas, bl.a. för att skydda civil infrastruktur. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
1:3 Åtgärder för värdefull natur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 352 035 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kronor 2026–2032.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökas med 10 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kronor 2026–2036.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv.
Det är angeläget att förstärka arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter, bl.a. stenmården. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
Vidare förväntas utgifterna för att inventera vargpopulationen bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror bl.a. på en ökad geografisk spridning av vargpopulationen. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 10 000 000 kronor.
Bemyndigandet att ingå ekonomiska åtaganden som medför framtida anslagsbehov omfattar av förbiseende inte hela den period under vilken ekonomiska åtaganden behöver ingås. Bemyndigandet bör därför förlängas t.o.m. 2036.
1:7 Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 337 431 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 274 000 000 kronor 2026–2043.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden med behov av framtida anslag på högst 2 274 000 000 kronor 2026–2053.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer.
Enligt den europeiska vädersatellitorganisationen Eumetsat kommer ett av organisationens satellitprogram att driftsättas senare och pågå längre än planerat. Bemyndigandet bör därför förlängas t.o.m. 2053.
1:16 Klimatinvesteringar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 495 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 600 000 000 kronor 2026–2030.
Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Klimatinvesteringar minskas med 2 190 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 500 000 000 kronor 2026–2030.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för klimatinvesteringar på lokal och regional nivå samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon.
Huvuddelen av de projekt som finansieras från anslaget innebär fleråriga åtaganden som belastar anslaget för kommande år.
Möjligheterna att lämna sådant stöd som finansieras från anslaget som enbart medför utgifter för 2025 bedöms vara begränsade. För att möjliggöra ytterligare insatser i syfte att främja klimatomställningen bör en del av de anslagna medlen omfördelas till anslaget 1:18 Industriklivet. Anslaget bör därför minskas med 2 190 000 000 kronor.
Det är angeläget att kunna bevilja fler stöd till stora, komplexa och långsiktiga klimatinvesteringar som medför utgifter för kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 900 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag och anslaget beräknas öka med 460 000 000 kronor per år 2027–2030.
1:18 Industriklivet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 345 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Industriklivet ökas med 2 190 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter som bidrar till att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser samt utgifter kopplade till strategiskt viktiga insatser inom industrin som bidrar till klimatomställningen.
För att minska utsläppen av växthusgaser inom industrin och stärka den svenska konkurrenskraften bör ytterligare insatser genomföras i syfte att bibehålla takten i svensk innovation och industriutveckling när det gäller klimatomställningen. En del av
medlen på anslaget 1:16 Klimatinvesteringar bör omfördelas till anslaget 1:18
Industriklivet. Anslaget bör därför ökas med 2 190 000 000 kronor.
3.18. Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 40 302 196 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökas med 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter för underhåll på statliga vägar.
Det finns ett omfattande behov av underhåll av statliga vägar. Det är angeläget att ytterligare förstärka vägunderhållet. Anslaget bör därför ökas med 500 000 000 kronor.
1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 194 308 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål ökas med 71 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter inom Sjöfartsverkets ansvarsområde som inte finansieras via handelssjöfarten, såsom flyg- och sjöräddning.
Det är angeläget att stärka Sjöfartsverkets förutsättningar att bedriva sin verksamhet inom flyg- och sjöräddning. Anslaget bör därför ökas med 71 000 000 kronor.
1:7 Trafikavtal
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 006 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Trafikavtal ökas med 80 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statens trafikavtal när det gäller transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik.
Det tidigare avtalet avseende nattågstrafik till och från övre Norrland förlängdes inte och upphörde att gälla i december 2024. Trafikverket har därför direkttilldelat ett nytt avtal i syfte att upprätthålla trafiken i avvaktan på att en konkurrensutsatt upphandling genomförs. Till följd av detta förväntas utgifterna för trafikavtal bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 80 000 000 kronor.
1:12 Transportstyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 660 987 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Transportstyrelsen ökas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I skrivelsen Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (skr. 2023/24:59) bedömer regeringen att det finns anledning att fortsätta analyserna av ett avståndsbaserat system för tunga godstransporter på väg.
Regeringen avser därför ge Transportstyrelsen, Skatteverket och Trafikverket i uppdrag att delta i en arbetsgrupp som ska fortsätta analyserna av ett sådant system. Transportstyrelsen bör ges förutsättningar att delta i arbetet. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
2:1 Post- och telestyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 247 926 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen ökas med 1 000 000 kronor.
Anslaget 2:4 Informationsteknik och telekommunikation minskas med 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2854 av den 13 december 2023 om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data och om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv (EU) 2020/1828 (dataförordningen) ska med vissa undantag börja tillämpas fr.o.m. den 12 september 2025. Regeringen avser utse Post- och telestyrelsen (PTS) till behörig myndighet för att säkerställa genomförandet av förordningen. PTS bör ges förutsättningar att vidta inledande åtgärder. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 2:4 Informationsteknik och telekommunikation minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms påverka den verksamhet som finansieras från anslaget genom att färre andra digitaliseringsinsatser kommer att kunna genomföras.
3.19. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 133 349 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar ökas med 140 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bekämpning av och beredskap mot smittsamma djursjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna.
Till följd av djursjukdomsutbrott av bl.a. salmonella förväntas utgifterna för ersättningar bli högre än vad som tidigare har beräknats. Utgifter väntas även öka för andra åtgärder med anledning av utbrotten. Anslaget bör därför ökas med 140 000 000 kronor.
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 169 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 80 000 000 kronor 2026 och 2027.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 140 000 000 kronor 2026 och 2027.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, fiberberedning samt exportbidrag.
Till följd av att Statens jordbruksverk har effektiviserat sina handläggningsprocesser förväntas fler beslut om stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 60 000 000 kronor.
1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 230 300 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 200 000 000 kronor 2026–2029.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 800 000 000 kronor 2026–2029.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.
Huvuddelen av åtgärderna som finansieras från anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Antalet ansökningar om stöd förväntas bli fler än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 600 000 000 kronor.
1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 942 500 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 791 500 000 kronor 2026–2029.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:13
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 210 000 000 kronor 2026–2029.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter motsvarande EU:s finansiering för åtgärder inom pelare två, i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.
Huvuddelen av åtgärderna som finansieras från anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Antalet ansökningar om stöd beräknas öka. Samtidigt har utbetalningar av stöd inte skett i planerad takt 2024. Åtagandena förväntas därför bli högre än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 418 500 000 kronor.
1:14 Livsmedelsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 527 849 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Livsmedelsverket minskas med 3 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 2:1
Folkhälsomyndigheten inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas anslaget med 3 200 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 246 160 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor minskas med 22 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 avsattes 80 000 000 kronor fr.o.m. 2025 i syfte att nå de av riksdagen beslutade målen i livsmedelsstrategin (prop. 2024/25:1, utg. omr. 23, bet. 2024/25:MJU2, rskr. 2024/25:105). Av dessa medel bör dels 8 000 000 kronor omfördelas till anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, dels 14 000 000 kronor omfördelas till anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 198 387 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökas med 14 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med
80 000 000 kronor fr.o.m. 2025 för att nå målen i livsmedelsstrategin (prop. 2024/25:1, utg.omr. 23, bet. 2024/25:MJU2, rskr. 2024/25:105).
För att främja svenska livsmedelsföretag när det gäller jordbruket i norra Sverige lämnas bl.a. nationellt stöd till jordbrukare med produktion av mjölk. Utbetalningar av stöd grundas på rapporter från mejerier om hur mycket mjölk som varje jordbrukare har levererat. En del av de medel som avsatts på anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor för att uppnå målen i livsmedelsstrategin bör omfördelas till anslaget 1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Anslaget bör därför ökas med 14 000 000 kronor.
1:23 Sveriges lantbruksuniversitet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 342 374 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 7 627 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med 377 000 000 kronor för att förstärka universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (prop. 2024/25:1, utg.omr. 16, bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110).
I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta beskriver regeringen principerna för hur dessa medel bör fördelas (prop. 2024/25:60 s. 46–49). Regeringen ger nu förslag till fördelning av medlen till universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, i enlighet med de nämnda principerna (se även utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Anslaget bör därför ökas med 7 627 000 kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med motsvarande belopp.
1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 260 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 340 000 000 kronor 2026–2029.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:29 Från
EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 kronor 2026–2029.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.
Antalet ansökningar om stöd beräknas öka. Samtidigt har utbetalningar av stöd inte skett i planerad takt 2024. Åtagandena förväntas därför bli högre än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 60 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-19
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 3.14
3.20. Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:4 Tillväxtverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 426 447 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 5 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskapsmyndigheter, bl.a. Tillväxtverket. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 25 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar (prop. 2024/25:1, utg.omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 1:4 Tillväxtverket. Anslaget bör därför ökas med 5 500 000 kronor.
1:5 Näringslivsutveckling
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 254 042 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökas med 300 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling besluta om tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden på högst 300 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för näringslivsfrämjande åtgärder.
Till följd av att konjunkturen inte återhämtat sig i den takt som förväntats bör fler insatser genomföras för att stödja näringslivets gröna omställning och bostadspolitisk utveckling. Genom att öka tillgången till kapital kan fler bostadsprojekt påbörjas, vilket innebär att efterfrågan på arbetskraft inom bygg-, byggmaterial- och installationssektorerna ökar och att näringslivets förutsättningar stärks. För att stärka den långsiktiga utlåningskapaciteten bör ett kapitaltillskott göras till den statliga stiftelsen Norrlandsfonden som redan i dag, inom ramen för sina uppgifter, erbjuder marknadskompletterande lån och kan finansiera såväl nyetablering av företag som utveckling och expansion i befintliga företag.
Av 8 kap. 3 § första stycket budgetlagen framgår att regeringen inte utan riksdagens bemyndigande får tillskjuta kapital till en stiftelse. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling besluta om tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden på högst 300 000 000 kronor. För att möjliggöra tillskottet bör anslaget ökas med 300 000 000 kronor.
Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas med 140 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:8 Sveriges geologiska undersökning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 404 039 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning ökas med 4 000 000 kronor.
Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel minskas med 1 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskapsmyndigheter, bl.a. Sveriges geologiska undersökning. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6
Försvar och samhällets krisberedskap med 25 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar (prop. 2024/25:1, utg. omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel med 27 000 000 kronor med anledning av att regeringen avsåg besluta om propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024:25:1, utg.omr. 24, bet. 2024/25:NU1, rskr. 2024/25:117 och prop. 2024/25:60). I sistnämnda proposition framgår att 1 500 000 kronor av dessa medel avsätts till Research Institutes of Sweden AB för ett uppdrag om nya utvinningstekniker (s. 95). Regeringen har efter ytterligare överväganden kommit fram till att Sveriges geologiska undersökning i stället bör genomföra uppdraget. Anslaget bör därför ökas med 1 500 000 kronor.
Ökningen finansieras genom att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel minskas med motsvarande belopp.
1:11 Bolagsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 152 881 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Bolagsverket ökas med 8 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för likvidatorer och förvaltning och utveckling av teknisk infrastruktur för förenklat uppgiftslämnande.
Till följd av ett ökat antal tvångslikvidationer, en höjd taxa för likvidatorsersättningar och ökade administrationskostnader förväntas utgifterna för likvidatorer bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 8 500 000 kronor.
1:13 Konkurrensverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 216 726 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Konkurrensverket ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att Konkurrensverket ges förutsättningar att utreda dels ökade möjligheter att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystem, dels möjligheterna att stärka konkurrensen i livsmedels-
kedjan genom att underlätta etablering av dagligvarubutiker. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 11 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag ökas med 127 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 50 000 000 kronor till Ersättningsmark i Sverige 2 AB.
Regeringen bemyndigas att under 2025 inleda avveckling av Ersättningsmark i Sverige 2 AB genom likvidation.
Regeringen bemyndigas att, i stället för att avveckla Ersättningsmark i Sverige 2 AB genom likvidation, under 2025 överlåta aktierna i bolaget till Sveaskog AB utan vederlag.
Regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra avvecklingen eller överlåtelsen.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används av regeringen, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda företag. Anslaget används även till utgifter för att förvärva eller bilda aktiebolag för ny eller befintlig statlig företagsverksamhet.
Regeringen har riksdagens bemyndigande att under 2022–2026 för anslaget 1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på totalt högst 880 000 000 kronor till Svenska rymdaktiebolaget för omställning av verksamheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466). Fram t.o.m. budgetåret 2024 har kapitaltillskott om sammanlagt 765 000 000 kronor utbetalats till Svenska rymdaktiebolaget.
Vidare har regeringen haft riksdagens bemyndigande att under 2024 skriva ner svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden inklusive upplupen ränta (prop. 2023/24:1, utg. omr. 24, bet. 2023/24:NU1, rskr. 2023/24:108). Nedskrivning skedde under slutet av 2024 och det nedskrivna beloppet inklusive upplupen ränta uppgick till 77 000 000 kronor mer än vad som tidigare har beräknats. För att regeringen under 2025 ska kunna besluta om utbetalning av kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget i enlighet med riksdagens tidigare beslut behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 77 000 000 kronor.
Regeringen har haft riksdagens bemyndigande att under 2022 och 2023 genom utdelning av aktier i ett av Sveaskog AB ägt dotterföretag överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar produktiv skogsmark som inte utgör fjällnära skog från Sveaskog AB (publ) (Sveaskog) till staten för att användas som ersättningsmark (prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18, rskr 2021/22:207). Sveaskog har i samverkan med Naturvårdsverket identifierat lämpliga fastigheter och överfört dessa till ett av Sveaskog helägt dotterbolag, Ersättningsmark i Sverige 2 AB (ESAB2). Aktierna i ESAB2 överfördes till staten den 20 december 2023 genom utdelning från Sveaskog. Överlåtelserna av fastigheterna från ESAB2 till Naturvårdsverket slutfördes 2024. Mot bakgrund av den beskattning som aktualiserats till följd av överlåtelserna behövs ett kapitaltillskott till ESAB2. Eventuellt kapital som inte används för detta
ändamål kommer att återbetalas till staten genom utdelning. Regeringen får enligt 8 kap. 3 § första stycket budgetlagen inte tillskjuta kapital till ett företag utan riksdagens bemyndigande. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott till ESAB2 på högst 50 000 000 kronor. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. Kapitaltillskottet förutsätter att det är förenligt med EU:s statsstödsregler.
Sammantaget bör anslaget ökas med 127 000 000 kronor.
Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. ESAB2 äger inte några fastigheter och bedriver inte längre någon verksamhet. Regeringen bör därför få riksdagens bemyndigande att under 2025 inleda avveckling av bolaget genom likvidation. En likvidation som inleds under 2025 kommer troligen inte kunna slutföras förrän tidigast under 2026.
Om regeringen efter närmare utredning bedömer att det är mer effektivt för staten att, i stället för att avveckla hela bolaget genom likvidation, endast avveckla statens direkta ägande i ESAB2 genom att aktierna återgår till Sveaskog för avveckling bör regeringen få möjlighet att göra det. Av 8 kap. 7 § budgetlagen följer att utgångspunkten är att överlåtelse av statens egendom ska genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. ESAB2 saknar verksamhet och har ytterst begränsade tillgångar, vilket gör att det saknas skäl för en affärsmässig överlåtelse. Regeringen bör därför få ett alternativt bemyndigande att under 2025 överlåta aktierna i ESAB2 till Sveaskog. Överlåtelsen avses ske utan vederlag, förutsatt att det är förenligt med EU:s statsstödsregler.
I samband med en överlåtelse eller likvidation kan regeringen behöva vidta olika åtgärder för att genomföra överlåtelsen eller likvidationen. Regeringen bör därför även bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra överlåtelsen eller likvidationen.
2:2 Kommerskollegium
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 115 250 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Kommerskollegium ökas med 5 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att fortsätta att utveckla förmågan i det civila försvaret och öka utvecklingstakten avser regeringen att utse fler myndigheter till beredskapsmyndigheter, bl.a. Kommerskollegium. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 25 000 000 kronor för kommande insatser inom civilt försvar (prop. 2024/25:1, utg. omr. 6, bet. 2024/25:FöU1, rskr. 2024/25:79). En del av dessa medel bör omfördelas till anslaget 2:2 Kommerskollegium. Anslaget bör därför ökas med 5 500 000 kronor.
2:3 Exportfrämjande verksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 484 367 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 2 250 000 kronor.
Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet får användas för utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende exportfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden), för näringslivsfrämjande åtgärder och för främjande av svenska företagsaffärer kopplade till projektexport och andra typer av offentligt upphandlade affärer. Anslaget får användas för näringslivsfrämjande på strategiska marknader och områden, exportutveckling, förstärkt närvaro i ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska åtgärder. Vidare får anslaget användas för utgifter för infrianden av exportkreditgarantier till Ukraina upp till de belopp som motsvarar de avgifter som garantitagarna har betalat.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende exportfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden), för näringslivsfrämjande åtgärder och för främjande av svenska företagsaffärer kopplade till projektexport och andra typer av offentligt upphandlade affärer. Anslaget används för näringslivsfrämjande på strategiska marknader och områden, exportutveckling, förstärkt närvaro i ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska åtgärder. Vidare används anslaget för utgifter för infrianden av exportkreditgarantier till Ukraina till den del utgifterna inte kan klassificeras som bistånd.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer minskas anslaget med 2 250 000 kronor. Minskningen bedöms innebära att utlandsmyndigheterna kommer att kunna genomföra färre exportfrämjande insatser.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 bemyndigades regeringen att ställa ut kreditgarantier för export till Ukraina, som kan klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av biståndskommittén Development Assistance Committee (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) (prop. 2024/25:1, utg. omr. 24, bet. 2024/25:NU1, rskr. 2024/25:115). Efter dialog med DAC under hösten 2024 har det visat sig finnas osäkerheter om kreditgarantierna för export till Ukraina kan klassificeras som bistånd enligt den definition som DAC använder, Official Development Assistance (ODA). Enligt anslagsändamålet får anslaget användas för utgifter för infrianden av exportkreditgarantier till Ukraina till den del utgifterna inte kan klassificeras som bistånd. Ändamålet för anslaget bör därför ändras så att anslaget i stället får användas för sådana utgifter upp till de belopp som motsvarar de avgifter som garantitagarna har betalat.
2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 23 517 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer ökas med 4 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter och bidrag till samt särskilda insatser med anledning av Sveriges deltagande i följande internationella handelsorganisationer: –
Världshandelsorganisationen (WTO)
– Internationella rådet för samarbete på tullområdet (WCO) – Internationella Byrån för Utställningar i Paris (BIE).
På grund av den försvagade kronkursen förväntas utgifterna för Sveriges avgifter bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 4 500 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 2 250 000 kronor.
Kreditgaranti för export till Ukraina
Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år ställa ut kreditgarantier för export till Ukraina som kan klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av biståndskommittén Development Assistance Committee (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 888 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 ställa ut kreditgarantier för export till Ukraina som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 888 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter dialog med DAC under hösten 2024 har det visat sig finnas osäkerheter om kreditgarantierna för export till Ukraina kan klassificeras som bistånd enligt den definition som DAC använder, Official Development
Assistance (ODA). Regeringen bedömer dock att kreditgarantierna bidrar till att uppnå målet för svenskt bistånd (prop. 2013/14:1, utg. omr. 24, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75). Regeringen föreslår därför att det inte längre ska vara ett krav för att ställa ut kreditgarantierna, att de kan klassificeras som bistånd i enlighet med ODA.
Kreditgaranti för försvarsexport till den ukrainska staten
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 ställa ut kreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten som uppgår till högst 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Att affärer med den ukrainska staten är förknippade med hög riskexponering utgör ett hinder för försvarsmaterielföretag att exportera till den ukrainska staten. Till följd av den för närvarande mycket stora och svårbedömda risken är Exportkreditnämndens möjligheter att erbjuda garantier inom ordinarie garantimodell ytterst begränsade.
Genom en ram för kreditgarantier för försvarsexport ges företag som avser exportera försvarsmateriel till den ukrainska staten tryggare möjligheter till export. Garantier inom en sådan ram följer inte den ordinarie garantimodellen, där en riskavspeglande avgift tas ut av företagen för att motsvara statens förväntade kostnader. I stället avsätts medel på anslaget 1:14 Stöd till Ukraina inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap för att finansiera eventuella infrianden av garantierna. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 ställa ut kreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten som uppgår till högst 500 000 000 kronor.
Kreditgaranti för exportkrediter
Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 550 000 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: En större osäkerhet i omvärlden, bl.a. om den ekonomiska utvecklingen, har lett till en ökad efterfrågan på exportkreditgarantier från
Exportkreditnämnden. Bemyndigandet att ställa ut kreditgarantier bör därför ökas med 50 000 000 000 kronor.
3.21. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 250 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner ökas med 53 000 000 kronor.
Anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner får även användas som ett instrument för ekonomisk reglering mellan staten och kommunerna med anledning av lagstiftning om säkerhetsarbete inom skolväsendet.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter avseende statsbidrag till enskilda regioner, som syftar till att stärka effektiviteten inom hälso- och sjukvården. Anslaget används även för vissa administrativa utgifter kopplade till bidragsgivning.
Regeringen beslutade den 20 mars 2025 om lagrådsremissen Skolor mot brott (U2025/00854). I lagrådsremissen föreslås ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att barn, elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. En del av förslagen innebär utökade krav på kommunerna. Anslaget bör därför ökas med 53 000 000 kronor 2025. Från och med 2026 beräknas utgifterna öka med 68 000 000 kronor per år. Den beräknade ökningen fr.o.m. 2026 avses belasta anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning.
Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas som ett instrument för ekonomisk reglering mellan staten och kommuner med anledning av lagstiftning om säkerhetsarbete inom skolväsendet.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2025
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Dousa, Larsson
Föredragande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Dousa, Larsson
Regeringen beslutar proposition 2024/25:99 Vårändringsbudget för 2025
Hänvisningar till S3-21
- Prop. 2024/25:99: Avsnitt 1