Förordningar till miljöbalken slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Förordningar

till

miljöbalken

Bilagor

SLUTBETÄNKANDE AV MILJÖBALKSUTREDNINGEN

/L/G

06a;

Q

@;

Statens offentliga utredningar

WW

1998:35

w Miljödepartementet

F

till

Örordningar

miljöbalken

Bilagor

Slutbetänkande Milj

av öbalksutredningen

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaftningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.0rder@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20871-7 Stockholm 199g ISSN 0375-250x

Förordningar till miljöbalken

Bilagor

Innehåll

Bilaga l Naturvårdsverkets rapport 4790 Avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken l

Bilaga 2 Naturvårdsverkets rapport 4791 Milj ösanktionsavgifter 135

Bilaga 3 Naturvårdsverkets rapport 4792 Milj Betydande

miljöpåverkan, när då 183

Bilaga 4 Naturvårdsverkets rapport 4793 Miljökvalitetsnonner ett nytt verktyg

i miljöpolitiken 231

Bilaga 5 Naturvårdsverkets rapport 4794 Generella föreskrifter för milj östörande verksamheter 3 15

Bilaga 6 Naturvårdsverkets rapport 4795 Milj öfarliga verksamheter prövning

och klassificering 3 85

Bilaga 7 Naturvårdsverkets rapport 4796 Miljöriskområden Förslag till förordning

och vägledning för tillämpning 511

Bilaga 8 Naturvårdsverkets rapport 4797 Tillsyn enligt miljöbalken 571

Bilaga 9 Kemikalieinspektionens rapport Slutredovisning av uppdrag om avgifter enligt miljöbalken på kemikalieområdet 601

Bilaga 1 1

Avgifter

för och tillsyn

prövning

enligt miljöbalken

NATURVÅRDSVERKET FÖRLAG

2 Bilaga 1

Bcstdllningsadress: Naturvårdsverket

Kundtjänst

10648Stockholm Iblcfou: 08-6981000 Elcfnxz 08-6981515

©Naturvårdsverket,1997

sättning: AndersÅkerblom Grøfiskfonno.

Bilaga 1 3

Förord

En samlad miljölagstiftning en miljöbalk beräknas träda i kraft den 1 - januari 1999".Som ett led i förberedelserna inför miljöbalkens införande har regeringen i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 1997 lämnat åtta särskilda uppdrag till verket. Ett av dessa år att ta fram förslag till hur avgifter enligt miljöbalken inklusive den särskilda lagen om skyltning m.m. bör utformas och - sättas uppdrag 1. I uppdraget ingår också att särskilt, i samråd med Riksrevisionsverket, behandla täktverksamheten. Uppdragen skall slutredovisas den 20 oktober 1997. Enligt uppdraget skall resursanvåndning och kostnadstäckning för olika myndigheter i det nuvarande systemet användas som underlag. Den 14 augusti 1997 har lägesrapport sänts till regeringen. I lägesrapporten har en verket framförallt redovisat resultatet av en enkät till berörda myndigheter angående resursanvåndning och kostnadstäckning avseende de lagar som föreslås ingå i miljöbalken. I denna rapport redovisas resultatet av uppdrag I arbetet med att utarbeta rapporten har följande deltagit: Lars Karlström, Bengt Gustafsson, Lars personer Müntzin och Annika Jansson täktverksamhet, Naturvårdsverket; Lasse Heng ricson, Mona Nykvist och Ingalill Borild, Riksrevisionsverket; Fredrik Eppens, Adoff Gruppen AB; Åsa Wiklund Fredström, Kemikalieinspektionen; Ann-Sofie Eriksson och Staffan Wikell, Svenska Kommunförbundet. Ingvar Carlsson, Länsstyrelsen i Blekinge län och Lars-Ove Olsson, Länsstyrelsen i Stockholms län har varit särskilda kontaktpersoner i arbetet. För detta regeringsuppdrag liksomiför övriga sju uppdrag till Naturvårdsverket med anledning av miljöbalken, har det funnits gemensam styrgrupp inom verket och en gemensam en extern referensgrupp. I referensgruppen har ingått företrädare för Boverket, Kemikalieinspektionen, Riksrevisionsverket, Socialstyrelsen, Statens Jord-

bruksverk, Skogsstyrelsen, Miljövårdsdirektörernas förening, Svenska

Kommunförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund och Företagarnas Riksorganisation. Någon formell remissbehandling av förslaget har inte ägt rum.

Stockholm i oktober 1997 Statens naturvårdsverk

Bilaga 1 5

Innehållsförteckning

Sammanfattning 7 1. Uppdraget 11 2. Begreppen tillsyn och tillståndsprövning 15 3. Nuvarande avgiftssystem W Nuvarande kostnader och intäkter 2.

Kostnader och intäkter för statliga myndigheters prövning och tillsyn enligt miljöbalken 37 till avgiftssystem enligt miljöbalken ål Förslag nytt Avgiftssystem för lagområdet miljöfarliga verksamheter 61 A. B. Avgifter för hantering kemiska produkter och av biotekniska organismer 6-1 för täktverksamhet 65

C. Avgifter

D. Avgiftssystem för prövning och tillsyn av vattenenligt miljöbalken 83 verksamhet

Förordningsförslag 93

Bilagor

nam 32.:: z521mm u

Bilaga 1 7

Sammanfattning

Bilaga 1 9

Sammanfattning 9

Naturvårdsverket förslag hur statliga myndigheters I denna rapport ger och tillsynsarbete enligt miljöbalken, med undantag av 14 kapito prövningslet i lagrådsremissen, kan avgiftsfinansieras. Naturvårdsverkets rapport innehåller också förslag till avgifter för kommuners och länsstyrelsers prövning frågor enligt den föreslagna lagen med särskilda bestämmelser om gatuav renhållning och skyltning. Förslag lämnas också, efter samråd med Riksrevisionsverket och länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län, hur kostnader för prövning och tillsyn täktverksamheten bör finanstatens av hur eventuella avgifter bör tas ut, redovisas och användas. sieras samt Tillsynsproblemen i de nordliga länen och kommunernas roll har härvid behandlats. För 14 kapitlet miljöbalksförslaget lämnar Kemikaliesärskilt inspektionen motsvarande rapport. Kommunala avgifter behandlas i en huvudsak inte. utgångspunkter för Naturvårdsverkets arbete med att ta fram ett Viktiga

avgiftsförslag har varit att

förorenar skall betala för det prövnings- och tillsynsarbete - den som som denne föranleder full kostnadstäckning skall eftersträvas där tydliga avgiftskollektiv finns och där avgiften inte heller motverkar :miljöarbetet den ambitionshöjning balken uttryck för måste få betydelse som ger för avgifterna giftssystemen måste enkla att administrera så att inte avgifts- - av vara administrationen tar alltför stor del intäkterna, utan att de i stallet av i största möjliga utsträckning kan användas till prövning och lill-y n

enligt balken avgifterna skall användas för finansiering av avsedd verksamhet - Detta kräver en god uppföljning. Naturvårdsverket har skickat ut enkät resursanvändning och m en om . giftsintåkter, till berörda myndigheter, avseende de lagar som föreslas inga miljöbalken. I rapporten redovisas uppgifter från enkätsvaren avseende i nuvarande kostnader och intäkter för arbetet med de lagar

myndigheternas

skall ingå i miljöbalken. Redovisningen bygger i stort sett helt som avgivna enkätsvar emellertid kan olika noggranna. I många fall är som vara eller mindre goda uppskattningar. Av enkätsvaren framgår att svaren mer de högsta kostnaderna avseende myndighetsarbete, för de femton lagar som lagrådsremissen skall ingå i miljöbalken, finns inom följande fyra enligt miljöskyddslagen, lagen kemiska produkter, naturvårdslagen och vattenlagar: om lagen. De förstnämnda lagarna för naturvdrdslagens del täktavgijfter tre - inbringar i dag också den alldeles övervägande delen av de statliga avgiftsför arbete. Vattenlagen saknar för närvarande

intäkterna myndigheternas

avgifter för prövnings- och tillsynsarbete. För vattenlagens bestämmelser om möjligt med stöd 27 kapitlet 1 § miljöbalken meddela del blir det nu att av bestämmelser avgifter för prövnings- och tillsynsarbetet. om

10 Bilaga 1

10 Sammanfattning

måste, utöver dagens kostnader,

I de framtida kostnaderna för miljöbalken

ambitionsnivån för miljöarbetet som balken ger även beaktas den höjning av

också det många områden kan ifrågasättas uttryck för. Därtill kommer att

statsmakternas intentioner enligt

den tillsyn som i dag bedrivs uppfyller om

framtida kostnaden för prövning och tillsyn,

gällande lagar. Den totala nu

år lågt räknad beroende

380 miljoner kronor som anges i rapporten, om ca

för kompensera för dagens nedpressade

att vi inte räknat upp beloppet att

tillsynsnivåer.

framgår avgiftsintäkter saknas inom vissa lagområden

Av enkätsvaren att

till detta är huvudsakligen att det saknas för myndigheternas arbete. Orsaken

Som exempel härpå kan

ett tydligt avgiftskollektiv för myndighetsarbetet.

naturreservat och i nationalparker. Andra nämnas den tillsyn som bedrivs i

hitta någon avgiftsskyldig är bl.a. lagområden där det kan vara svårt att

myndighetsarbete inom betydande

naturresursla gen. Därtill kommer att

täcks begreppen prövning och tillsyn, bl.a. arbete delar miljöbalken inte av

av

inom vissa delar av miljöbalmed miljökvalitetsnormer. Avgiftsfinansiering

motverka eller försvåra miljöarbetet t.ex. avgifter ken kan dessutom direkt

från föreskrifter för skyddade områden, eftersom för prövning av dispens

inköp för miljövården värdefull mark. Det kan detta riskerar att försvåra av

finns, inom vissa lagområden, som är svåra således konstateras att kostnader

att finansiera med avgifter.

nuvarande avgiftssystem för nyss

Naturvårdsverkets förslag bygger

för vattenlagen. Dessa lagar återfinns i nämnda lagar samt nya avgifter

områden ibalken enligt lagrådsremissen: 9 kapithuvudsak inom följande

kapitlet kemiska produkter där Kemi-

miljöfarlig verksamhet, 14 om let om

lämnar separat förlag, 12 kapitlet om täkter motsvaras kalieinspektionen

täktbestämmelser och 11 kapitlet Vattenverksam-

naturvårdslagens om av

verksamhet och täktverksamhet föreslås modifi-

het. Avgifter för miljöfarlig

för Vattenverksamhet föreslås erade i förhållande till dagens system. Avgifter

kostnader. Naturvårdsverket måste grundas verksamheternas beräknade

grund den korta tid som stått emellertid i denna del särskilt betona att, av

har blivit analyserat i den omfattning till verkets förfogande, förslaget inte

utöver de fyra nämnda med

varit önskvärd. För övriga lagområden - som

föreslås nuvarande avgifter gälla även i fortsätt-

existerande avgiftssystem

Nya avgifter föreslås också för vissa ningen, i vissa fall efter uppräkning.

I lämnas två förordningsförområden i dag saknar avgifter. rapporten

som

prövning och tillsyn enligt miljöbalken

slag, ett om avgifter för myndigheters

prövning enligt lagen med särskilda

avgifter för myndigheters

och ett om

bestämmelser gaturenhållning och skyltning.

om

Bilaga 1 ll

Uppdraget

Bilaga 1 13

2. Uppdraget 13

års regleringsbrev uppdragit åt Naturvårdsverket att Regeringen har i 1997 till hur avgifter enligt hela miljöbalken inklusive den ta fram förslag särskilda lagen skyltning m.m. bör utformas och sättas. Uppdraget om också verket, efter samråd med Riksrevisionsverket och länsstyinnebär att Norrbottens och Västerbottens län, skall lämna förslag hur relserna i kostnader för prövning och tillsyn täktverksamheten bör finanstatens av hur eventuella avgifter bör tas ut, redovisas och användas. sieras samt i de nordliga länen och kommunernas roll skall särskilt

Tillsynsproblemen

behandlas. Enligt uppdraget skall resursanvändning och kostnadstäckning för olika myndigheter i det nuvarande systemet användas som underlag. Enligt regleringsbrevet skulle uppdraget redovisas senast den 15 maj 1997. beslut den 3 april 1997 har regeringen, efter hemställan från Natur- Genom vårdsverket, ändrat redovisningstidpunkten till den 1 november 1997. Rehar i beslut ålagt verket att lämna en lägesrapport. Lägesgeringen samma redovisades den 14 augusti 1997. Redovisningstidpunkten för rapporten slutrapporten har, regeringsbeslut samma dag, tidigarelagts till den genom 20 oktober 1997. I redovisningen behandlar Naturvårdsverket endast de statliga avgifter i lagrådsremissens 27 kap. 1 Det ligger inte i som avses vårt uppdrag andra avgifter enligt 27 kap. såsom producentatt ta upp avgifter etc. Däremot lämnas förslag på avgifter för kommunernas och länsstyrelsernas prövning enligt den särskilda lagen om skyltning m.m. Verket har särskilt noterat uttalandet i lagrådsremissen sid. 491 att det kan sägas anslutning till miljöledningssystem bl.a. EMAS och ännu inte om ISO 14001 kan eller bör få någon betydelse för tillsynsavgiften. Naturvårdsverket föreslår dock att verket för miljöfarliga verksamheter bemyndigas besluta föreskrifter medger nedsättning av avgiften vid anslutning om som miljöledningssystem 2 kap. 5 § andra meningen i verkets förordnin gstill se förslag. En förutsättning för att verket skall kunna ge ut sådana generellt

gällande bestämmelser är givetvis att anslutning till miljöledningssystem medföra minskade tillsynsbehov. I detta sammanhang bör också visar sig observeras nuvarande regler, nedsättning avgiften i enskilda fall, som om av medföra sänkt avgift vid anslutning till miljöledningssystem. Dessa kan en regler bör bibehållas. Kemikalieinspektionen skall enligt regleringsbrevet för år 1997 i samråd med Naturvårdsverket ta fram förslag till hur avgifter enligt miljöbalken bör Resursanvändning och kostnadstäckning för olika myndigheter i sättas. nuvarande bör användas underlag. Redovisningstidpunkten för system som Kemikalieinspektionens uppdrag är densamma för Naturvårdsverket. som De båda myndigheterna har gjort följande arbetsfördelning. Kemikalieinlämnar förslag till finansiering statliga myndigheters arbete spektionen av och tillsyn i 14 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket med prövning som avses till finansiering sådant arbete för övriga kapitel i balken, lämnar förslag av där så är möjligt. Samtliga hänvisningar till avsnitt i miljöbalken avser

grådsremissen.

14 Bilaga 1

14 Uppdraget

Föreliggande rapport behandlar inte punktskatter. Ett exempel på en punktskatt år naturgrusskatten som betalas för uttag av naturgrus ur täkter, vilken således inte diskuteras i avsnittet om avgifter för täktverksamhet. Om punktskatter av denna typ skulle inkluderas i intåktsuppskattningama skul-

bilden bli en annan angående hur mycket de avgiftsskyldiga inom ett område totalt betalar till staten.

Bilaga 1 15

Begreppen tillsyn

och tillståndsprövning

Bilaga 1 17

och tillståndsprövnzhg 17 Begreppen tillsyn

Tillsyn

föreslagna avgiftsbestämmelsen 2711 ändrats I lagrådsremissen har den avgifter för myndigheters verksamhet Miljöbalksutredningens från att avse SOU 1996:103 till avgifter för myndigheters prövning och förslag i att avse området. Å tillsyn. Detta bör innebära minskning av det avgiftsbelagda en begreppet tillsyn vidgats i lagrådsremissen till att även andra sidan har information och liknande verksamhet. På frågan om omfatta rådgivning, denna förändring kan inte något helt entydigt svar ges. Ytterst innebörden av får den avgöras de rättsvårdande myndigheternas praxis omgenom rådet, dvs. vad det är för arbetsuppgifter skall ligga till grund för den som schabloniserade och sammanslagna prövnings- och tillsynsavgiften.

Naturvårdsverket föreslår i sitt tillsynsuppdrag regeringsuppdrag nr 21

1997 års regleringsbrev förordning om tillsyn enligt miljöbalken där i en tillsynsmyndighetemas uppgifter närmare preciseras. Där definieras be-

operativ tillsyn och tillsynsvägledning. greppen

Aven definitioner tillsyn och uppgifter för tillsynmyndighetema om av förordning kommer det ändock att finnas "gråzoner" för vad som ges i en tillsyn, framför allt när det gäller den vägledande tillsynen. kan anses vara sådana gråzoner och där praxis kanske måste fälla det Som exempel slutliga avgörandet- kan bl.a. nämnas: fram förslag till tariffer för miljösanktionsavgifter. Däremot Att ta kan eventuellt ett allmänt råd AR om hur de skall användas vara

tillsyn tillsynsvägledning. Att fram förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan. Därta åtgärdsplanen i delar och i sin helhet tillses. Detta är emot krävs att

tillsyn. fram generella föreskrifter. Här krävs enligt miljöbalken en Att ta ökad arbetsinsats. Tanken är att vid borttagande frän föravsevärt teckningen över miljöfarliga verksamheter, eller nedflyttning av

verksamhet till icke tillståndspliktig, skall generella tillståndspliktig föreskrifter meddelas för den aktuella branschen. Kanske kan före-

skrifter meddelade med stöd 9:5 i miljöbalken detta sätt bli av vägledande tillsyn.

När vi i det följande använder begreppet "tillsyn" avses om inget annat sammanhanget den vidare innebörden tillsyn, dvs. både opeföljer av av rativ tillsyn och tillsynsvägledning.

Tillståndsprövning

Vad skall ingå i tillstândsprövningar, godkännanden och dispenser som anses verkets mening, inte komplikationer som när det medför, enligt samma särskild fråga måste klargöras är dock att arbete med gäller tillsynen. En som

18 Bilaga l

18 Begreppen tillsyn och tillståndsprövning

remisser i tillståndsärenden skall omfattas begreppet "kostnader för

av prövning". Frågan har tidigare besvarats nekande av regeringsrätten 13/ 11- 95 målnr. 3666-1994 med motivering att remisser inte särskilt omnämnts i förarbetena.

Bilaga 1 19

Nuvarande avgifts-

system

Bilaga 1 21

Nuvarande avgiftssystem 21

För de lagar skall ingå i miljöbalken finns för närvarande ett antal olika som avgiftssystem avsedda finansiera statliga myndigheters verksamhet enatt ligt dessa lagar. Naturvårdsverkets rapport "Avgifter, skatter och bidrag med anknytning till miljövård" rapport 4702. upptar ett stort antal olika avgifter med miljöanknytning. I nämnda rapport redovisas ett antal sådana avgiftssystem skall finansiera myndighetsverksamhet enligt lagar som som skall ingå i balken. Ett flertal dessa år ansökningsavgifter som år tänkta av finansiera myndighetens arbete med tillståndsprövning. För tre av dessa att ansökningsavgifter hänvisas till olika avgiftsklasser i avgiftsförordningen 1992:191. Storleken på andra ansökningsavgifter fastställs av Kemikalieinspektionen respektive Naturvårdsverket. Andra avgifter är årsavgifter av och skall finansiera såväl prövning tillsyn eller en vidare verksamhet som enligt någon lag. Nuvarande avgifter som finansierar verksamhet enligt nuvarande lagar vilka skall ingå i balken, visas översiktligt i nedanstående

tabell.

Tabell Avgifter som finansierar statliga myndigheters verksamhet enligt lagar som ska/I ingå i balken

Avgift Taxan fastställd Avgiftsskyldig Anm genom Avgift för myndigheters Förordning Utövare av Årsavgift differentierad verksamhet enligt miljö- 119892598 miljöfarlig verk- med hänsyn till bransch skyddslagen samhet och verksamhetens om- 1969:387 fattning. Finansierar myndigheters verksamhet enligt miliöskyddslagen Förordning Tillverkare/impor- Årsavgift beroende på Kemikalieavgift 1989:216 tör av kemiska kvantitet av anmälningsprodukter piiktiga kemiska produkter samt årsavgift per produkt beroende på antalet anmälningspliktiga kemiska produkter. Finansierar Kemikalieinspektionens verksamhet.

Avgift för törhands- Förordning Den som ansö- Ansökningsavgift enligt några olika klasser. Årsprövning av kemiska 1985:836 ker om godkånbekämpningsmedel nande av kemis- avgift utifrån försäljningska bekämpnings- värdet. Finansierar Kemedel mikalieinspektionens verksamhet.

Ansökningsavgift för Förordning Den som ansö- Ansökningsavgift tillstånd 1985:835. ker om tillstånd avgiftsklasser enligt prövning om enligt 17 § lörordning- Förordning avgiftsförordningen en 1985:835 om 1992:191 kemiska produkter Ansökningsavgift för Förordning Den som ansö- Ansökningsavgift, prövning enligt förord- 1996:971, ker om tillstånd avgiftsklasser enligt ningen 1996:971 Förordning avgiftsförordningen om farligt avfall 1992:191

22 Bilaga 1

Nuvarande avgi/issystem

Taxan fastställd Avgiftsskyldlg Anm Avgift

genom

ansö- Ansökningsavgift för Ansökningsavgift för Beslut av Den som handläggning av undanfrån förbud Kemikalieinspektio- ker om undantag undantag KIFS 1995:6 tag enligt förordningen nen

1991:1289 om vissa

klorerade lösnings-

medel nllverkare/försäl- Ansökningsavgift enligt Avgift för förhands- Beslut av Årsjare/anvândare några olika klasser, biologi- Kemikalieingranskning av avgift utifrån försäljningsbekämpningsmedel spektionen ska värdet KIFS 1994:4

ansö- Ansökningsavgift enligt Ansökningsavgift för Beslut av Den som undantag taxa i SNFS 1993:5 Naturvårdsverket ker om handläggning av

undantagfrån bestäm-

melserna i förordning-

en 1995:636 om äm-

nen som bryter ned

ozonskiktet Fast årlig avgift och årlig Beslut tillverkare och Avgifter för kosmetiska av på antal avgift beroende hygieniska produk- Läkemedelsverket importörer av och produkter LVFS kosmetiska och ter 1996:19 hygieniska pro-

dukter

Täkttillstånds- Avgift utifrån tillståndsgi- Tâktavgift enligt natur- Förordning innehavare vet materialuttag. betavárdslagen 1984:381 las iförskott. Skall ñnan-

siera myndighetskost-

naderför prövning och

tillsyn samt därmed sam-

manhängande forsk-

nings- och inventerings-

arbete

lmportör/exportör Avgift för frågor om till- Avgift enligt lagen om Beslut av Statens stånd och kontroll. handbeträffande jordbruksverk âtgärder låggningsavgift för ansö-

djur och växter som kan om undantag tillhör skyddade arter 1994:62 SJVFS

bedri- Avgifter enligt föreskrifter tillstånd Beslut av respekti- Den som Avgifter för respektive verksamhet från myngenetiskt ve myndighet ver m.m. om i lag- dighet. Skall finansiera organis- Fiskeriverket. Sta- som anges modifierade verksamjordbruksverk, genetiskt myndigheters tens en om mer het enligt lagen om gene- Kemikalieinspek- modifierade oreller tiskt modifierade organistionen. Skogs- ganismer

styrelsen. m.fl. den som an- mer.

söker om till-

stånd enligt den-

na lag

ansö- Ansökningsavgift vilt- Ansökningsavgift för Förordning Den som tillstånd hågn, strandskyddsdiprövning enligt natur- 1976:484, ker om spens. markawattning, vårdslagen 1964:822 Förordning tavla/skylt. ton/täkt, aveller naturvårdsförord- 1992:191 giftsklasser enligt avgifts-

ningen 1976:464 förordningen.

Bilaga 1 23

Nuvarande avgiftssystem 23

Batteriavgiften bygger bemyndiganden i lagen 1990:1332 avgifter om för miljöfarliga batterier som inte skall ingå i balken, denna avgift redovisas alltså inte i denna översikt. Avgifterna kan, som framgår tabellen, olika slag.

av vara av Ansöknings-

avgifter betalas i samband med att ansökan något slag inges ansökan en av om tillstånd, ansökan om dispens, etc.. Ãrsavgifter betalas den avgiftsav skyldiga varje år som verksamhet bedrivs skall täcka kostnader för prövning och tillsyn. Vidare finns prövningsavgifter debiteras efter gjord som prövning prövningsavgiften kan även inkludera tillsyn. Timtaxor innebär att avgift betalas för den tid myndigheten lagt ned på som ett specifikt ärende. Som synes av tabellen varierar avgiftskonstruktionerna. De avgiftssystem som är störst till ekonomisk omfattning är kemikalieavgiften, avgiften för förhandsprövning av kemiska bekämpningsmedel, avgiften för myndigheters verksamhet enligt miljöskyddslagen och täktavgiften enligt naturvårdslagen. De två förstnämnda avgifterna debiteras Kemikalieinspektionen av medan de andra två debiteras av länsstyrelserna. I det följande redovisas de nuvarande avgiftssystemen uppdelat olika lagområden. En motsvarande översikt återfinns i kapitel "7. Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken", där även genomgång en av tabellens olika delar görs. Uppdelningen. har gjorts för att särredovisa de lagomrâden som svarar för eller förväntas svara för de största kostnaderna och därmed de avgiftssystem som genererrar eller beräknas avgiftsintä kter. generera mest

24 Bilaga 1

24 Nuvarande avgiftssystem

Tabell 2. Översikt över nuvarande avgiftssystem uppdelat på olika Iagområden

Miljöskydds- Lagen Naturvårds- Vattenlagen Viss övrig Nuvarande om lagen kemiska lagen täkt- exkl. mark- markawatt- verksamhet lag produkter verksamhet awattning ning

kap. Varierandea Motsvarande MB 9 kap. MB 14 kap. MB 12 kap. MB 11 kap. MB 11 Iagomrâde i 1-5 §5 täkt- exklusive markawattbalken verksamhet markawatt- ning ning

Ansvarig myndighet Länsstyrelsen Kemikaliein- Länsstyrelsen Vattendomstol Länsstyrelsen Varierande Berörda myndigheter Koncessions- spektionen. Naturvårds- Jordbruksvernämnden. Na- Arbetar- verket. Sve- ket turvårdsver- skyddssty- riges Geologiket. Jord- relsen. Uvs- ska Underbruksverket, medelsverket. sökning Generallä- Läkemedelskaren verket. Naturvårdsverket. Jordbruksverket, Generallâkaren, länsstyrelser. Socialstyrelsen. Boverket Avgift Årsavgift Årsavgift Prövningsav- Ingenavgift Ansöknings- Bla. ansök- Årsavgift per gift betalas för vattendom- avgift betalas ningsavgift enprodukt vid beslut om stolars ären- när ansökan ligt avgittsför- Ansökningsav- tillstånd dehandlâgg- inlämnas. ordningen eller m5 ning, dock Förrättnings- enligt myndigsavgifts skall motpar- avgift för Jord- hetsföreskrifter tens kostna- bruksverket der betalas vid vissa ärensamt kungör- den elsekostnader, kostnader för sakkunniga och lokaler

1 Avgifter inomdettalagområderedovisasutförligt i Kemikalieinspektionensrapport 1997-05-12 Rapport angåendeavgifterenligtmiljöbalken Dnr 221-705-97. 2 Omfattarbl.a.naturvårdslagenexklusivetäktverlcamhet,lagenomgenetisktmodifieradeorganismer,lagen hushållningmednaturesurser,lagenomåtgärderbeträffandedjur ochväxter om tillhör skyddadearter.Eftersomverksamhetersomredovisasi dennakolumnåravvarieransom deslagvisasinteolikaenskildaavgifterhär. 3 Omfattarbl.a.delari miljöbalken, 11,12och15kap. 4 Debiteras Kemikalieinspektionenochfinansierarenbartdessegenverksamhet. av 5 Dcbiterasi vissafall lånsstyrelsemarespektive Naturvårdsverketenligtavgiftsförordningav av och andrafalli Kemikalieinspektionenenligttaxai föreskrifterfråninspektionen. vissaI en av fall debiteringfrånNaturvårdsverketenligttaxai föreskrifterfrån verket. 6 LäkemedelsverketsverksamhetmedkosmetiskaochhygieniskaprodukterfinansierasavårsavgiftsomdebiterasavLäkemedelsverket.

Bilaga 1 25

Nuvarande avgi/Zssystem 25

Nuvarande Miljöskydds- Lagen Naturvårds Vattenlagen Viss om övrig lag lagen kemiska lagen tåkt- exkl. mark- markawatt- verksamhet: produkter verksamhet awattning ning

uppdelning i Nej Nej Nej Nej Nej Nej separata avgifter för prövning respektive tillsyn Debiterande Länsstyrelser Kemikaliein- Länsstyrelser Länsstyrelser Varierande myndighet spektionen. för ansök- Naturvárds- ningsavgift, verket7, lâns- Jordbruksverstyrelser7, ket för förränkemedelsver- ningsavgift ket lnkomsttitel Ja. 2537 Av- Ja. 2538 Mil- Ja. 2539 Takt- Ja, 2511 för varierar gifter enligt jöavgift på be- avgift länsstyrelser; miljöskyddsla- kämpnings- Jordbruksvergen medel och ket disponehandels- rar sin förrättgödsel. 2543 ningsavgift Avgifter för Kemikalieinspektionen Betalnings- l Naturvárds- varierar Wd prövning Wd ansökan wa ansökan tidpunkt verkets all- respektive efmänna råd fö- ter förrättning reslás betalningstidpunkt i början av året Kommunal Ja Nej Nej Nej Nej Ja. i vissa fall debüeñng Även statlig Ja, vanligen debitering 10 % av full vid kommu- avgift 35 % i nal tillsyn vissa fall

7 Scovanunder"Avgift".

Bilaga 1 27

Nuvarande kostnader

och in fä/cter

Bilaga 1 29

Nuvarande kostnader och intäkter 29

skickade Naturvårdsverket enkät se bilaga 7 om I slutet av mars 1997 en

berörda statliga myndigheters,avseende de lagar som resursanvändning, till

Enkäten har också skickats på internremiss till föreslås ingå i miljöbalken.

verket. Enkäten har inte skickats till vattendomstolarberörda enheter inom

kostnader för prövning enligt vattenla gen endast översiktligt

varför deras na

vidare i kapitel "7.D Avgiftssystem för visas i slutet av detta avsnitt se

Vattenverksamhet enligt miljöbalken" hur dessa prövning och tillsyn av

kostnader tagits fram.

från enkätsvaren

Uppgifter

uppgifter utifrån enkåtsvaren avseende myndighet- I det följande redovisas

1996 arbetsinsatser för verksamhet prövning, tillsyn ers nuvarande år

enligt de lagar skall ingå i miljöbalken la gtillsamt övrig verksamhet som

antal årsarbetskrafter. Vidare de beräknade kostnadlämpning, mått i anges

avgiftsintäkter år 1996 enligt nuvarande bestämmelser. ernamsamt statliga

dels totalt för samtliga berörda statliga myndigheter,

Uppgifterna redovisas

länsstyrelser, några angivna myndigheter samt övriga m yndels fördelat

både för respektive berörd lag och totalt för digheter. Redovisningen sker

lagar "balklagar". Uppgifterna i tabellerna

samtliga i balken ingående

till kan misstämma något. redovisas avrundade varför summeringar synes

värdet mindre än 0,5 angiven enhet medan tom ruta Noll anger att är av

anger värdet noll.

helt avgivna enkåtsvar som emel-

Tabelluppgifterna byggeri stort sett

många fall år eller mindre goda lertid kan vara olika noggranna, i svaren mer

felaktigheter har dock kontrollerats och uppskattningar. Några uppenbara

tabeller redovisade uppgifterna avviker därför rättats. De i nedanstående

redovisades i lägesrapporten 1997-08-14. Det något från de uppgifter som

avgränsningen vad är prövning, tillsyn och "övrigt bör observeras att av som

alltid helt självklar och lika från myndighet till myndighet.

arbete" inte är

enkätsvar underskattningar av tidsåt-

l vissa fall förefaller avgivna vara

till exempel inte enkätsvaren om och i vilken

gången. Det framgår av

Fiskeriverket,Jordbruksverket,Generalläkaren,Generaltullstyrel- 8 Arbetarskyddsstyrelsen,Boverket,

Kemikalieinspektionen,Koneessionsnáimndt-nlör mil-

Gentekniknåmnden,Kammarkollegiet,

sen, Skogs-

Livsmedelsverket,Läkemedelsverket,Riksantikvnrieämlvt-tel,

jöskydd,Kustbevakningen,

SverigesGeologiskaUndersökningsamtliga23länsstyrelsers.:mt

styrelsen,Socialstyrelsen,

dessutomtill SvenskaKommunförbundet.

medprövningsådanprövningsomskermedanledningav 9 Enligtanvisningarnatill enkätenavses

anmålningsärenden.Med tillsyn avsesef-

ansökanomtillstånd,godkännande,dispensetc.samt

ochbestämmelserochmedövrigtavsesallt annatarbetesom

terlevandekontmllavgällandelagar

Definitionen tillsyn harilagrådsremissenutvidgats

görsavmyndighetenmedstödavlagen. av

betydligt, setidigarekapitel.

Riksrevisionsverketföreslagnaformeln:antalårsarbets- 10Kostnadernaharberäknatsenligtdenav

förhandläggarevid respektivemyndighetx 12 1,4x lönekost-

genomsnittligmånadslön

krafter x

15"over-headkostnader.

nadspålägg x

2 18-0367

30 Bilaga 1

Nuvarande kostnader och intäkter

inräknat tidsåtgång för att allmänt upprätthålla

omfattning de svarande har

tillsyn inom miljöbalkens område.

när det gäller prövning och kompetensen

avgifter för verksamhet

När enkäten skickades ut avsåg frågeställningen

ändrades till avgifter för prövning enligt balken, något som i grådsremissen

Vid enkätutskickandet alltså det viktigaste att och tillsyn enligt balken. var

verksamhet enligt balken medan det efter totala antalet årsarbetskrafter för

fördelningen prövning och tillsyn enligt

grådsremissen var viktigast att

antalet årsarbetskrafter för tillsyn som anges i balken. Det måste betonas att

Detta utifrån de förutsättningar enkätsvaren endast avser operativ tillsyn.

vidare fotnot 9 och kapitel "3. Begreppen

gällde då enkäten sändes ut, se som

årsarbetskrafter för den s.k. vägled-

och tillståndsprövning". Antalet

tillsyn

Till prövning har endast förts sådan

tillsynen ingår i siffran "övrigt". ande

tillståndsmyndiglzeten medan medverkan vid tillstündsprövning som görs av

remissarbete har förts till

myndighets prövningsarbete såsom t.ex.

annan

delen kostnaderna för "övrigt" kan "övrigt". Den alldeles övervägande av

enligt lagrådsremissen ingår i begreppet dock hänföras till vad som numera

respektive begreppet prövning. tillsyn främst rådgivning och information

mening i begreppet prövning ingå bland annat Exempelvis bör enligt verkets

verkets deltagande i tillståndsprövningar.

enligt laga; som skall ingå i Tabell Antal år 1996 för arbete

balken, fördelat på

Antal årsarbetskrafter

Naturvårds- Ovriga Summa Myndighet Miljöskydds- Lagen om

kemiska lagen lagar

lagen

produkter

n 12 241

133 9 65 34 Länsstyrelser

Koncessionsnåmnden 30

12 t 1a

o o 1 Jordbruksverket 15

10 10

Boverket

8 0 8

§kogsstyrelsen

23 3 29

o 5 1 Ovriga myndigheter

95 7 53a

192 168 84 Totalt

29årsarbetskrafterför täktverksamhet ll varav förvattenlagen,7för lagen

årsarbetskrafterlagen hushållningmednaturresurser,11 12varav11 om

ochtotalt 1årsarbetkraftför treandralagar

jordbrulsmark, 3för hälsoskyddslagen

omskötselav modifieradeorganismeroch

renhållningslagen,2förlagenomgenetiskt 13varav7årsarbetskrafter

sammanlagt2försexandralagar

modifieradeorganismer,4för lagenomåtgärderbc-

4årsarbetskrafterlagenomgenetiskt 14varav ochtotalt1 förtreandralagar

tillhörskyddadearter,3förvattenlagen

träffandedjur ochväxtersom

15Lagenomhushållningmednaturresurser.

för lagen genetisktmodifieradeor-

sammanlagt9årsarbetskrafterhälsoskyddslagen,6 om 16varav förbud motdumpning

hushållningmednaturresurser,2för lagenom

ganismer,3förlagenom

vattenlagenochsammanlagtl för treandralagar

avavfall i vatten,2för

med 17förvallenlagen,13

årsarbetskrafterlagenomhushållning naturresurser, 17varavtotalt 24 renhållningslagen,

organismer,13för hälsoskyddslagcn,9för

genetisktmodifierade

för lagenom förhandsgranskningavbiologiskabe-

för lagen skötsel jordbruksmark,4för lagenom

8 om av skyddadearter

åtgärderbeträffandedjurochväxtersomtillhör

kämpningsmedel,4för lagenom

avfall i vatten,lagenomsvavclhal-

lagen förbud motdumpningav

och2förtreandralagar om

bekämpningsmedelöverskogsmark

tigt bränsleochlagenomspridning av

Bilaga 1 31

kostnader och intäkter 31

Nuvarande

år 1996 för arbete enligt Lagarsom skall ingå i bal- Tabell 2. Antal

tillsyn och om definition av begreppen, se ken, fördelat på

ovan

Antal årsarbetskrattgr Lag Summa

Egna pröv- Operativ Ovrigt

ningsbeslut tillsyn

76 52 64 192 Miljöskyddslagen

92 65 11 168 Lagen om kemiska produkter

43 8 33 84 Naturvárdslagen

3 O 21 24 Lagen om hushållning med

naturresurser

5 5 7 17 Vattenlagen Lagen om genetiskt modifierade

3 2 8 13 organismer

0 4 8 13 ljâlsoskyddslagen

10 5 13 27 Ovriga lagar

231 142 165 538 Totalt berörda lagar

år 1996 vid några för arbete enligt Ia- Tabell 3. Antal

ingå ibalken, fördelat på anamma, tillsyn och gar som ska/I

Antal årsarbetskrafter Myndighet

pröv- Operativ Ovrigt Summa

Egna

ningsbeslut tillsyn

Koncessionsnâmnden 7 1 6 13 Jordbruksverket 10 10 Boverket 2 O 6 8 Skogsstyrelsen a 3 19 29 Övriga myndigheter a

231 142 165 538 Totalt

miljöskyddslagen,41för naturvårdslagen,4förlagen omkemiskapro- 61årsarbetskrafter 18varav dukteroch8 för femandralagar 8 för naturvårdslagen,5för vattenlagenoch7försex S2årsarbetskraftermiljöskyddslagen, 19varav

andralagar vidaretolkning tillsyn änvadsomsadesi Kemikalieinspektionenhar i sittenkätsvaranvänten av 20

enkäten. nedåt antaletårsarbetskrafterför prövningochtillsyn 21Kemikalieinspektionenharsenarereviderat årsarbetskratterbör förastill Övrigt med 5-107a,varförca15 ca eftertailvcllcrna. prövningsärendenharförtstill "Övrigt",sevidarekommentar 22Remissarbetei förtstill "Övrigf, vidarekommentarellertabellerna. 23Dens.k.vägledandetillsynenhar se vardera1,5hosArbelarskyddsslyrclscnochLiikc- 5ârsarbetskrafterhosCeneralläkarenoch 24 varav

medelsverket

32 Bilaga 1

Nuvarande kostnader och intäkter

25 år 1996 för några för arbete enligt Tabell 4. fördelat på provning, til/sm och skall ingå iba/ken, lagar som

Beråknade kostnader miljoner kronor Myndighet Summma Egna pröv- Operativ Ovrigt

ningsbeslut tillsyn

Boverket

Totalt

år 1996 för myndigheters verksamhet enligt lagar som Tabell 5.

skall ingå i balken, mrqe/at ga myndigheter

Nuvarande avgiftsintäkter, Debiterande myndighet miljoner kronor

107 Länsstyrelser

80 Kemikalieinspektionen

2 Jordbruksverket

gâkemedelsverket 2

myndigheter 0 Ovriga 190 Totalt

och respektivemyndighetuppgivengenomsnitt- Beräknatutifrån angivetantalársarbctskrafter av 25 lönekostnadspåläggochover-headkostnadcr". handläggarlöninklusive tolkning tillsyn änvad somsadesi Kemikalieinspektionenhari sitt enkätsvaranväntenvidare av 26 revideratdessauppgifternågot,seovani tabell3. enkäten,menharsenare "Övrigt", vidarekommentareftertabellerna. Remissarbetei prövningsârendenharförtstill se 27 tabellerna. till "Övrigt", vidarekommentarefter 28Dens.k.vägledandetillsynenharförts se vattendomstolarna,dvs.totalt138miljonerkronor.Re- 29Därtill tillkommer18miljonerkronorvid "Övrigt", vidarekommentareftertabellerna. missarbeteiprövningsårendenharförtstill se "Övrigt", vidarekommentareftertabellerna. Dens.k.vägledandetillsynenharförtstill se 30 sambandmed s.k.vägledandetillsynenochförremissarbetei 31inkluderarkostnaderförbl.a.den vidarekommentareftertabellerna. myndighetsprövningsarbete,se annan dvs.totalt298miljonerkronor. miljonerkronorvid vattendomstolarna, 32Därtill tillkommer18

Bilaga 1 33

Nuvarande kostnader och intäkter 33

33år för myndigheters verksamhet enligt la- Tabell 1995 som ska/l ingå i balken, fördelat på lagar. gar

skall ingå i balken,

Lag Nuvarande avgiftsintåkter,

miljoner kronor Lagen om kemiska produkter 82 Miliöskyddslagen 80

naturvårdslagen 26

Ovriga lagar 3 Totalt 190

nuvarande arbetsinsatserna räknat antal årsarbetskrafter :J

De som länsstyrelserna med miljöskyddslagen och naturvårdslagen och vid Krunkalieinspektionen med lagen kemiska produkter, omfattar ungefär h

om

det totala antalet årsarbetskrafter 343 538 årsarbetskrnflci tredjedelar av av Sammanlagt miljöskyddslagen för drygt en tredjedel av totala annah-t

svarar årsarbetskrafter, lagen kemiska produkter för nästan en tredjedel, natur-

om vårdslagen för 15 %, lagen hushållning med naturresurser för nästan

ca om

vattenlagen vattendomstolars prövning för ca 3 %, dvs.

5 % och exklusive

totalt för dessa fem lagar 90 %. De i tabell 2 nyss angivna sju lagarna

ca

% det totala antalet årsarbetskrafter, de övriga sju "balklagaromfattar 95 av na" alltså för endast 5 % totala antalet årsarbetskrafter.

svarar av

arbetsinsatserna för naturvårdslagen totalt 84 årsarbetskrafter avser

Av

årsarbetskrafter tåktverksamhet 22 för prövning, 4 för tillsammanlagt 31

med merparten 94 % dessa 31 dessa årsarbetssyn och 5 för "övrigt", av av

länsstyrelserna tâktverksamheten motsvarar enligt enkâtsvaren krafter vid

kostnad 15 miljoner kronor. Av intäkterna enligt en beräknad total ca naturvårdslagen enligt enkätsvaren 25 miljoner kronor täktavgifter,

avser ca

länsstyrelserna. I stort sett alla intäkter enligt naturvå vilka debiteras av

alltså täktavgifter 25 totalt 26 miljoner kronor. slagen avser av

utifrån angivetantalársarbetskrafterochavrespektivemyndighetupp-givengenom- 33Beräknat

handläggarlöninklusivelönekostnadpåläggochover-hendkoslnudcr".

snittlig

34 Bilaga 1

kostnader och intäkter

34 Nuvarande

rubricerats "övrigt" men som Exempel vad enligt enkätsvaren som som skall föras till prövning och tillsyn är enligt tillkomna definitioner senare Naturvårdsverket tabell 3 ingår i "övrigt följande. I uppgifterna för bl.a. årsarbetskrafter avser arbete med

dels uppskattningsvis ca tolv som

arbete" och deltagande vid tillståndsprövtillståndsärenden dvs. remissyttranden

fem årsarbetskrafter som avser enligt miljöskyddslagen, dels minst ca ning exempel kan givetvis gälla för andra vägledande tillsyn. Liknande s.k.

myndigheter omfattas av enkäten. som två årsarbetskrafter vid Naturvårdsverket arbete ca Vidare förekommer EEG 2.59/ 93 om övervakning med prövning enligt Rådets förordning nr

inom, till och från Europeiska gemenoch kontroll avfallstransporter av denna EG-förordning finns inte Naturvårdsverkets arbete enligt skapen.

tabellerna de avgiftsintäkter ca 0,8

tabellerna. Inte heller ingår i redovisat i

med stöd denna EG-förordning. miljoner kronor som tas in av

visar att den beräknade totalkostna- Ovanstående siffror från enkätsvaren

är 280 miljoner kronor. år 1996 för arbete enligt "balklagarna" ca den för kronor för prövning enligt kostnader ca 18 miljoner Därtill kommer kapitel "7. D Avgiftsvid vattendomstolarna se vidare senare vattenlagen Vattenverksamhet enligt miljöbalken". för prövning och tillsyn av system garna" år 1996 uppskattas såle- Totalkostnaden för verksamhet enligt "balkla

avgiftsintäkterna är enligt enkät-

till 300 miljoner kronor. De statliga des ca 110 miljoner kronor av de 190 miljoner kronor. Detta innebär att ca svaren ca för "balklagarna" skattefinansieras. totala kostnaderna % nuvarande statliga avgiftsintäkter Som framgår tabell 7 avser 99 av av och lagen om kemiska

naturvårdslagen, miljöskyddslagen

de tre lagarna

miljöskyddslagen och natur-

Samtliga statliga avgifter enligt produkter. alla avgifter enligt lagen debiteras länsstyrelserna och nästan vårdslagen av

Kemikalieinspektionen. För sex

kemiska produkter 98 % debiteras av om avgifter för resterande fem lagar finns inga statliga avgifter medan

garu

enkätsvaren. Av dessa 2,5 miljoner 2,5 miljoner kronor enligt inbringar ca miljoner. Bygde- och fiskeavgifter vattenlagen mest ca två kronor inbringar eftersom dessa "avgifter" är vattenlagen ingår inte i dessa avgifter enligt finansiera myndigheters arbete för skada och inte avgifter för att ersättning

med prövning och tillsyn. debiterar kostnader vid beloppen länsstyrelserna avser En del av som Koncessionsnämnden och Naturvårdsverket när andra myndigheter, t.ex.

miljöskyddslagen samt Sveriges

för verksamhet enligt

det gäller avgifter

Naturvårdsverket när det gäller täktavgifter Geologiska Undersökning och

enligt naturvårdslagen.

lagen svavelhaltigtbränsle,lagenom 34Lagen förbudmotdumpningavavfall ivatten, om om ochlagen spridningavbejordbruksmark,renhållningslagen,hâlsoskyddslagen om skötselav

kämpningsmedelöverskogsmark förhandsgranskningavbiologis- 35Vattcnlagen,lagen hushållningmednaturresurser,lagenom om tillhörskyddadearter åtgärderbeträffandedjurochväxtersom kabekämpningsmedel,lagenom

genetisktmodifieradeorganismer. ochlagenom

Bilaga 1 35

Nuvarande kostnader och intäkter 35

för verksamhet enligt lagar som skall ingå Tabell 8.

statliga gvgf§img"er enligt dessa lagar, år 1996 enligt enkâtsvar. ibalken samt

Beråknade Avgifts- Underskotf/ Kostna s- Lag

kostnader, intäkter, överskott, andel

miljoner kr miljoner kr miljoner kr som täcks

av avgifter

100 80 -20 80% Miljöskyddslagen Lagen om kemiska

89 37 82 -7 93% produkter Naturvárdslagen 42 26 -16 62%

täktverksamhet 15 25 9 160% - varav

verksamhet 26 1 -25 4%

varav övrig -

26 38 2 -244 8% Vattenlagen Lagen om hushållning

12 O -12 1% med naturresurser Hälsoskyddslagen 7 -7

Lagen om genetiskt

7 0 -6 6% modifierade organismer Renhållningslagen 5 -5

Lagen om skötsel av jordbruksmark 4 -4

Lagen om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel 2 0 -2 0%

Lagen om åtgärder beträffande djur och växter

tillhör skyddade arter 2 O -2 4% som Lagen om förbud mot dumpning av avfall vatteni 1

Lagen om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark 0 -O

Lagen om svavelhaltigt bränsle 0 -0

298 190 -108 64% Totalt

dvs. icke

avgifts-

finansierat

kostnadsandel täcks avgifteruppgåtill 10070,eftersomall verk- 36l flerafall kaninteden som av

skäl kanavgiftsbeläggas;detgällert.ex.visslillsynsverksamltctenligtnatur-

samhetavolika inte

ochintäkterförstatligamyndighetersprövningoch

vårdslagen.Sevidarekapitel6. Kostnader

tillsyn enligtmiljöbalken".

revideratdeberäknadekostnadernaför prövningochtillsyn 37Kemikalieinspektionenharsenare

dettalagomrádenedåtmed 5-10%,varfördentotalakostna-

vid Kemikalieinspektioneninom ca

endastblir 81miljonerkronor,medanresterande8 miljonerkro-

denför prövningochtillsyn ca

hänförsigtill övrigverksamhetenligtlagenomkemiskaprodukter. nor Därav18miljonerkronorför prövningvid vattendomstolama.

36 Bilaga 1

Nuvarande kostnader och intäkter

statliga kostnaderna finns inom lagområ-

Den övervägande delen av de

produkter, naturvårdslagen, la-

miljöskyddslagen, lagen om kemiska

dena

och vattenlagen. För miljöskydds-

hushållning med naturresurser gen om

kemiska produkter finns existerande lagen och merparten av lagen om

nuvarande totala avgiftsintäkter enligt

för 85 % av

avgiftssystem som svarar

naturvårdslagen huvudsakligen täktbalklagarna" liksom för delar av

för 13 % de totala avgiftsintäkt-

verksamheten där tåktavgiften svarar ca av

enligt "balklagarna".

erna

nedanstående tabell de nuvarande år 1996

Sammanfattningsvis framgår av

statliga avgiftsintäktema fördelat

beräknade statliga kostnaderna och de

enkätsvaren. För vattenlagen har

"balklagar" såsom de redovisats i samtliga

prövningsverksamhet som inte

kostnaderna vid vattendomstolarna dessutom

kostnader har beräknats redovisas i

enkäten, lagts till hur dessa redovisades i

tillsyn Vattenverksamhet enligt

Avgiftssystem för prövning och av kapitel "7.D.

rrtiljöbalken".

Bilaga 1 37

intäkter

Kostnader och

för prövning och statliga myndigheters tillsyn enligt miljöbalken

Bilaga 1 39

Kostnader och intäkter 39

och tillsyn enligt miljöbalken" redovisas I avsnittet "Kostnader för prövning

statliga myndigheters prövning och tillsyn inom uppskattade kostnader för

i miljöbalken. I avsnitt "Intäkter för prövområden som föreslås integreras

miljöbalken" redovisas motsvarande intäkter och i ning och tillsyn enligt

avgiftsbeläggning" redovisas omfattningen avsnitt "Områden för potentiell

i dag inte är avgiftsbelagda. I avsnitt

potentiella avgiftsområden som

av

och tillsyn enligt miljöbalken" förs ett "Kostnadstäckning för prövning

kostnadstäckning. Uppgifterna avser uppskattaresonemang om graden av

statliga myndigheternas arbete inom respekde kostnader och intäkter för de

myndigheter sker givetvis en stor del arbete tive lagområde. Vid berörda

"miljöbalkslagar", t.ex. internationellt arbete,

inte direkt kan knytas till som

kunskapsförmedling, forskningsadminismiljöövervakning, miljöstatistik,

verksamhet ingår inte i nedan redovisade tration. Kostnader för sådan

belopp.

mil-

för och tillsyn enligt

Kostnader prövning

jöbalken

kostnader baseras i allt väsentligt de Uppskattningarna av miljöbalkens

framgår de följande punkterförutsättningar och kostnadsunderlag som av

na 1-4.

enkätsvar från myndigheter som bedriver 1. Enkät: Kostnaderna baseras

resursåtgång och avgiftverksamhet i miljöbalken. Uppgifter om

som avses

till 1996 års verksamhet inom de lagområden som sintäkter hänför sig

miljöbalken. Baserat den resursåtgång som föreslås bli integrerade i

statliga prövningen och tillsynen inom dessa redovisas i enkäten kostar den

exklusive tilläggsposterna 2-4 nedan. områden 280 miljoner kronor

ca

kostnadsuppskattningen enligt

Tilläggspostema syftar till att komplettera

planerad verksamhet enligt miljöbalken. enkätsvaren till att gälla för en

kostnader redovisats basis av enkätsvaren 2. Kompetens I de som

m.m.:

vidmakthålla kompetens för nuvarande arbetsupp-

har kostnaderna för att

enhetsmöten och planering förmodligen ungifter och tid för till exempel

dessa kostnader uppgår till 10 % derskattats. Här görs en uppskattning att

miljoner kronor, dvs. 28 miljoner kronor.

den beräknade kostnaden 280 av

Uppgifter kostnader för vatten-

3. Vattendomstolar/miljödomstolar: om

enkäten från Domstolsverket och domstolarna har inte erhållits via utan

beräknats till 18 miljoner kronor år skall således läggas till. Kostnaderna har

för prövning och tillsyn av

1996 vidare kapitel "7. D. Avgiftssystem

se

Någon kostnadsjustering har Vattenverksamhet enligt miljöbalken". annan

skillnaden i kostnader mellan å ena sidan

gjorts skall ge uttryck för inte som

40 Bilaga 1

Kostnader och intäkter

miljödomstolar och miljööverdomstol och ett antal föreslagna regionala en

Koncessionsnämnden, vattendomstolar och Vattenöverå andra sidan sex

upphöra. Kostnaderna för Koncessionsnämndomstolen som kommer att

enkätsvaren och annat än Vattenverksamhet, den ingår i uppgifter från avser

miljoner kronor för vattendornstolarnas arbete medan ovan nämnda 18

med vattenföretag. Kostnaderna för Koncesendast avser deras arbete

sionsnämnden har således inte räknats dubbelt.

tidigare beskrivits i Naturvårdsverkets lägesrap- Ambitionshöjning: Som

den höjda ambitionsnivån som lagrådsremissen port 1997-08-14 uppskattas

de totala statliga kostnaderna ökar till följd av uttryck för innebära att ger Siffrorna inom parentes år en uppskattning av nedanstående förändringar.

ökat antal årsarbetskrafter.

förändrade roll då det gäller prövning samt deras roll Länsstyrelsernas - länsstyrelsersamordnare/ uppföljare tillsyn. Därtill kan läggas som av

sammanlagt tillkommer 45-50 årsarbetsnas tillsyn över jordbruksmark

krafter.

samordnande arbete med uppföljning, rådgivning Naturvårdsverkets och kontroll, dvs. rådgivning i enskilda fall samt uppföljning/utvärde-

tillsynsarbetet. Den rollen central tillsynsmyndighet ring av nya som

och utökat deltagande part i tillståndsprövöver Vattenverksamhet som

enligt 9:5 miljöbalken tillkommer 10-15 ningar samt föreskriftsarbete

årsarbetskrafter

bedrivas övriga myndigheter. I lagrådsremissen Tillsyn som skall av bland Boverkets roll nuvarande område för naturresurbetonas annat

hälsoskyddsornrådet för allmänna

slagen och Socialstyrelsens ansvar

sammanlagt tillkommer 3-5 årsarbetsråd, uppföljning och utvärdering

krafter

Ökad och hantering information på alla nivåer. insamling av - Även kostnaderna för ett avgiftssystem måste beaktas. de administrativa identifiera, fördela och redovisa sina kost- Samtliga myndigheter måste

Dessutom måste kostnaderna för fakturering-

nader per tillsynsområde.

myndigheter handhar debiteringen. Dessa räknas in för de som en uppskattas till i storleksordningen 2-3 % kostnader för att ta betalt kan

dessa administrativa kostnader före-

avgiftsintäkterna. En stor del av

av

redan avgiftsunderlag, varför en generell kost-

kommer dock i dagens

balken inte är lika stor. Förhållandena kan nadsökizing med anledning av

myndigheter. Eftersom Naturvårdsverkets fördock variera för enskilda

delar bygger relativt grova uppskattningar slag till avgifter till stora

att behöva följas upp. Betydande justekostnader kommer avgifterna av erfarenheter avgiftssystemen har vunnits. ringar kan behöva göras när av

också frågan ett sekretariat för samråd

Enligt lagrådsremissen bör om

och kommuner beträffande tillsynsmellan bl.a. statliga myndigheter

föremål för fortsatta överväganden. Ett sådant och föreskriftsarbete, bli

Bilaga 1 41

och intäkter 41

Kostnader

kräva åtminstone tre årsarbetskrafter sekretariat kommer sannolikt att

Naturvårdsverket.

vad den höjda ambitionsnivån inklusive nya om- Att närmare precisera

låter sig inte göras. Enligt Naturvårdsråden kommer att innebära i kronor

emellertid helt klart att ambitionshöjningen kommer verkets mening är det

antalet ökade årsarbetskrafter medföra ökade kostnader. Med ledning av att kan den höjda ambitionsnivån grovt enligt ovanstående uppskattningar

kostnadsökningar i storleksordningen 20uppskattas till att medföra

miljoner kronor 20-25 % av 280 + 28 25 % eller i storleksordningen 70

Kemikalieinspektionen att miljöbalken inte 60-80 miljoner kronor. anser

såvitt deras verksamhet. Därinnebär någon ambitionshöjning avser egen

till 50 miljoner kronor 20-25 "n av med reduceras kostnadsökningen ca

280-89 28 50 miljoner kronor. + kostnader för information och utbildning i Andra faktorer såsom initiala

träder i kraft har inte medräknats. samband med att miljöbalken

under punkterna 1-3 erhålls den totala Genom kostnaderna att summera enligt dagens resursnivå dvs. exklusive angiven kostnaden för miljöbalken -

Kostnaderna beräknas uppgå till ca 325 milkostnad för ambitionshöjning.

kronor 280 28 18 326. joner + + i den statliga sektorn uppgå till Miljöbalkens totala kostnader bedöms

ambitionshöjningen Punkterna 1-4: 380 miljoner kronor inklusive ca

280 28 18 + 50 376. + + nuvarande resursnivå som vid en höjd Såväl den beräknade kostnaden vid

ambitionsnivå bör användas med viss försiktighet. en balkens totala kostnader osäker. Dels För det första är uppskattningen av

uppskattade kostnaderna, dels är osäkerhet i enkätsvaren om de finns "over-headkostnaderna" endast ungefärlig uppskattning, pålägget för en

medför svår att uppskatta i kronor, dels är ambitionshöjningen som balken

kompetensen endast en grov dels är kostnaden för upprätthållande av

kostnadsuppskattningen kostnaden An osäker blir om

uppskattning. mer de olika lagområdena. En

höjd ambitionsnivå skulle fördelas vid en kostnader skall kunna räknas förutsättning för att respektive lagområdes

kostnaderna för hela balken är generella procentsats som upp med samma

kostnader för ambitionshöjning antas givetvis att alla avgiftsområdens en

varför kostnadsökningen för relativt lika mycket. Detta år inte fallet, öka sett totalnivå i det följande. Innan höjd ambitionsnivå endast räknas en höjd ambitionsnivå bör statsmakterna preavgifter höjs med anledning av

skall tillföras inom respektive lagområde. cisera vilka konkreta resurser som

dagens uppskattade faktiska resurs- För det andra kan det ifrågasättas om

faktiska behov prövning och tillsyn som nivå är tillräckligt hög utifrån de av

Riksrevisionsverket RRV har i en existerar redan med befintlig

lagstiftning.

9 länsstyrelsernas miljövårdsarbete koninom kort avslutad granskning av

miljövårdsarbeteiförändring",RRV1997:47,1997-10-09,ännuinte lagenav 39"Länsstyrelscrnas

verksledningen.

42 Bilaga 1

Kostnader och intäkter

inom miljöskyddet och naturvärden

staterat att t.ex. myndighetsutövning

ramanslag och extemfinansierade uppgifter. Exemträngs ut av krympande

ned är tillsyn enligt miljöskyddslagen, pel områden som prioriterats

täktverksamhet. Mycket talar således för vattenlagen och naturvårdslagens

eftersatt. Vad gäller dagens resursnivå har att främst tillsynen i dag är

kostnader för faktiska och i vissa fall nedpressade

myndigheterna redovisat

redovisa de kostnader egentligen krävs resursnivåer i stället för att som

gäller den framtida resursnivån år den troli-

enligt gällande regelverk. Vad

dels den ambitionshöjning som tidigare redolågt räknad beroende gen uppräkning dagens nedpressade tillsynsnivisats, dels att en procentuell av

underskattning att basen för den procentuella våer i sig innebär en genom

skulle i så fall innebära att såväl dagens höjningen är "för liten". Detta

framtidens resursnivå underskattats med belopp som inte resursnivå som

resursnivå är "den rätta" blir emellertid här kan preciseras. Vilken som

fråga för statsmakterna att ta ställning till. slutligen en

i rapporten redovisade kostnader för För det tredje bör det noteras att

myndigheters kostnader för den verksamhet som miljöbalken avser statliga

enligt förslaget till rniljöbalk. Det innebär bedrivs eller förutsätts bedrivas ny

kostnader inte medråknats det inte särskilt att motsvarande kommunala om

kostnaden 380 miljoner kronor år således nämnts. Den beräknade ca

del tillsynen, eller rättare sagt kostnaderna, som beroende av hur stor av

Vad gäller miljöfarlig verksam-

kommunerna i framtiden övertar av staten.

antalet verksamheter skall tillståndsprövas av het bör observeras att som

minska, eftersom vissa tillståndspliktiga verklänsstyrelserna kommer att

anmälningspliktiga hos kom-

samheter i framtiden endast kommer att vara

bör därmed minska i motsvarande grad. Det statliga resursbehovet munen. Å antal verksamheter för närvarande prövas andra sidan tillkommer ett som

kommer att prövas av länsstyrelserna. Koncessionsnåmnden men som av kan kräva tid verksamhet Prövningen dessa verksamheter antas mer per av länsstyrelsen. Den senare förändringen än de som inte längre skall prövas av

emellertid inte det totala statliga resursbehovet. påverkar

Kostnader för olika delar av miljöbalken

intäkter enligt enkätsvaren för respektive lag- Nuvarande kostnader och

miljöbalken har redovisats i kapitel 5. förutsätts bli integrerat i område som

kostnader och intäkter". I tabellen nedan redo- "Kartläggning nuvarande av kostnader för prövning och tillsyn enligt miljövisas uppskattade framtida

går det inte i detta skede att fullt ut fördela de balken. Som tidigare nämnts

380 miljoner kronor respektive beräknade totala kostnaderna om ca

därför uppskattade belopp där så är möjligt och lagområde. I tabellen anges

miniminivåer. Dessa motsvarar dagens kostnader och vid i andra fall anges

ambitionshöjning bör de räknas med 20-25 %. en upp

Bilaga 1 43

och intäkter 43

Kostnader

för prövning och tillsyn enligt lagar som Tabell

skall ingå i balken

Beråknade kostnader, Nuvarande lag miljoner kronor

minst 100 Miljöskyddslagen

89 kemiska produkter Lagen om

minst 47 Naturvårdslagen

21 varav tâktverksamhet minst 26 varav övrig verksamhet minst 26 Vattenlagen

minst 12 hushållning med naturresurser Lagen om

minst 7 Hâlsoskyddslagen

organismer minst 7 genetiskt modifierade Lagen om

minst 5 Renhållningslagen

minst 4 skötsel av jordbruksmark Lagen om

Lagen om förhandsgranskning av minst 2 biologiska bekämpningsmedel

åtgärder beträffande djur Lagen om minst 2 och växter som tillhör skyddade arter

Lagen om förbud mot dumpning av minst 1 avfall i vatten

spridning av bekämpnings- Lagen om minst o medel över skogsmark

minst 0 svavelhaltigt bränsle Lagen om

ca 300-380 Totalt

300-380 miljoner kronor. Det lagra Tabellen ett totalbelopp om anger kostnadsnivå. Det högre beloppet är uppskattat beloppet motsvarar dagens

ambitionshöjning om 20-25 antagandet att miljöbalken innebär en med Vattenverksamhet samt övriga områden ulum för miljöfarlig verksamhet,

täktverksamheten har ambioch täktverksamhet. För

kemikalieverksamhet kemikalieverksamheten egentli-

beräknats till 40 %. För

tionshöjningen ca

prövning och tillsyn har, som ovan endast Kemikalieinspektionens egen

gen föranleder någon ambitionshöjning. nämnts, antagits att balken inte

44 Bilaga 1

44 Kostnader och mtä/rter

Intäkter för och

prövning tillsyn enligt miljöbalken

Målet enligt regeringens direktiv är att avgiftsbeläggning med det ekonomiska målet full kostnadstäckning skall gälla för prövning och tillsyn enligt balken. Vissa förhållanden kan emellertid innebära att överväganden bör göras hur stor del miljöbalken skall avgiftsbeläggas. Skälen till om av som avvika från full kostnadstäckning kan naturligtvis vara flera och varieatt rande beroende lagområde och verksamhet. I flera fall beror det att det saknas ett tydligt avgiftskollektiv för myndighetsarbete. Som exempel härpå kan nämnas den tillsyn bedrivs i naturreservat och i nationalparker som enligt naturvårdslagen. Avgiftsfinansiering inom vissa delar av naturvårdslagen, t.ex. prövning dispens från föreskrifter för skyddade områden, av skulle dessutom direkt motverka eller försvåra naturskyddsarbetet. Andra lagområden där det kan svårt att hitta någon avgiftsskyldig år bland vara annat lagen hushållning med naturresurser, med undantag för regeom ringsprövningen enligt 4 kapitlet. I andra fall kan en avgiftsbeläggning eller avgiftshöjning motverka syftet med verksamheten genom att de avgiftsskyldiga grund avgiften/ avgiftshöjningen underlåter att söka tillstånd. av Verksamhetens omfattning kan också vara av så liten omfattning att en avgiftsbeläggning inte är motiverad om det skulle innebära en utökad administration. l kapitel A-D redovisas förslag till avgifter för miljöfarlig verksamhet, kemikalieverksamhet, täktverksamhet och Vattenverksamhet. Avgiftsintäkterna uppskattas följa förslagen till avgifter enligt dessa kapitel som av framgår nedanstående tabell. Uppskattade avgiftsintäkter enligt övriga av lagområden grundas det förordningsförslag som redovisas i kapitel 8 vilket innebär endast marginella intäktsökningar jämfört med nuvarande avgiftssystem. Avgiftsintäkterna i detta kapitel, samt föreslagna tariffer angivna i separata kapitel 7. A-D för respektive verksamhetsområde, är beräknade med utgångspunkt i olika antaganden, vilket innebär att statsmakterna måste bedöma rimligheten i dessa innan avgifter och önskade intäktsnivåer fastställs. I Tabell 2 ett totalbelopp 226-270 miljoner kronor. För miljöfarlig anges om verksamhet beräknade avgiftsintäkter om 96-120 miljoner kronor. Det anges lägre beloppet 96 är dagens intäktsnivå med pålägg för en avgiftshöjning 20 % höjningen 20 % tar inte hänsyn till dagens nedpressade tillsynsom om nivå. Det högre beloppet 120 tar även hänsyn till att den statliga debiteringen vid kommunalt tillsynsövertagande föreslås ökas. Kemikalieverksamheten bedöms utifrån Kemikalieinspektionens uppgifter antingen ligga kvar nuvarande intäktsnivå 82 eller höjas till 89 miljoner kronor, beroende på avgiften höjs för att även inkludera övriga statliga myndigheom

Bilaga 1 45

Kostnader och åtrå/der 45

prövning och tillsyn inom kemikalieområdet. Táktverksamheten beräkters inbringa 21 miljoner kronor i avgifter. Vattenverksamhetenberäknas nas avgiftsintäkter 26-32 miljoner kronor, beroende om avgifgenerera om sätts för att inkludera ambitionshöjning eller För övriga verkterna en . samheter innebär förslaget endast marginella intäktsförändringar jämfört

med nuvarande avgiftssystem

Tabell 2. enligt de lagar som ska/I ingå i ba/ken.

Nuvarande lagar Avgiftsintåkter, miljoner kronor

Miljöskyddslagen 96-1 20

kemiska produkter 82-89 Lagen om Naturvárdslagen 22-23 2141 varav täktverksamhet övrig verksamhet 1-2 varav Vattenlagen 26-32

Lagen om hushållning med naturresurser

Hälsoskyddslagen Lagen om genetiskt modifierade organismer 0-1

Renhállningslagen

Lagen om skötsel av jordbruksmark

Lagen om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel

Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter Lagen förbud mot dumpning av avfall i vatten O-1 om Lagen spridning av bekämpningsmedel över om skogsmark

Lagen om svavelhaltigt bränsle Totalt 226-270

I föreliggandeförslagkapitel D beräknasavgifternautifrån dagensresursnivá,vilket beräk- 40 innebäraavgiftsintäkter 26miljonerkronor.Dettakansessomett räkneexempelsnarare nas om förslagtill avgiftsnivå.Givet ambitionshöjning. bedömssomrimlig med hänsyntill änett en som vad ibalken,böri ställetavgiftsintäkternaberäknastill ca32miljonerkronor.Avdetta somsägs avgiftsberäkningamai kapitel D6 promille iställetför 5 promille bör följeratt enjusteringav övervägas. Pågrund övergångfrånförskottsbetalningtill årligaavgifter kommeravgiftsintäkternadeför- 41 av betydligtlägreän21miljonerkronor.Seävenkapitel "7.C.Avgifterför staårensannoliktvara täktverksamhet".

46 Bilaga 1

Kostnader och intäkter

Områden för avgiftsbeläggning potentiell

har inga förde enkätsvar erhållits från miljöbalksmyndigheterna Av som verksamhetsområden som kan avslag framkommit några nya större om undantag från nuvarande vattenlag.

giftsbeläggas. Möjligen med

framgår följande sammanställ- Potentiella områden att avgiftsbelägga av

det är sig möjligt eller Det innebär dock inte nödvändigvis att vare ning. verksamheterna. Sammanställningen visar star-

lämpligt att avgiftsbelägga

de verksamheter som för närva- Ieksordningen före ambitionshöjning en

rande inte är avgiftsbelagda.

Potentiella områden att avgiflsbelâgga Tabell 3.

ungefärlig omfattning Potentiella områden miljoner kronor

25 utöver täkter Naturvård -

1 Förbud mot dumpning av avfall

0 Svavelhaltigt bränsle

4 Skötsel av jordbruksmark

5 Renhållning

7 Hälsoskydd

Bekämpningsmedel/skogsmark 0

myndigheter 7 Kemiska produkter övriga -

12 Hushållning med naturresurser

2 Djur och växter/skyddade arter

organismer/delvis avgiftsbelagd 0-7 Genmodifierade

63-70 Delsumma

Avgiftsbelagd enligt förslag

26 Vattenverksamhet

90 89-96 Totalt avrundat till

omfattar sammanlagd områden eventuellt kan avgiftsbeläggas en De som Vattenverksamhet omfattar verksamhet exklusive förslag angående som - verksamhetsnivån 63-70 miljoner kronor mått efter uni storleksordningen för att se om de är der år 1996. Dessa områden bör studeras noggrannare

Kostnaderna för nuvarande lagommöjliga och lämpliga att avgiftsbelågga.

och lagen hushållnaturvårdslagen exklusive tåktverksamheten om råden för närvarande inte är avgiftsär de största som ning med naturresurser drygt hälften 37 miljoner kronor av belagda. De sammantaget för svarar

Bilaga 1 47

Kostnader och intäkter 4 7

potentiella avgiftsområdet omfattande omkring 63-70 miljoner kronor. det Förmodligen är stora delar dessa områden inte möjliga eller lämpliga att av avgiftsbelägga, i vart fall inte med det ekonomiska målet full kostnadstäckning. Det beror bland annat på att stor del av verksamheten enligt lagen en hushållning med naturresurser och naturvårdslagen inte direkt riktas om något definierbart avgiftskollektiv. Resterande områden som bör studemot omfattar ett flertal lagområden med en sammantagen ras noggrannare omfattning endast omkring 26-33 miljoner kronor före ambitionshöjning. definitivt bestämma graden avgiftsbelä ggnin g av områden som För att av inte för närvarande är avgiftsbelagda utöver de förslag som lämnas i måste relativt genomgång aktuella verksamherapporten en noggrann av -

ter genomföras.

för och tillsyn en- Kostnadstäckning prövning

ligt miljöbalken

I de två första avsnitten i detta kapitel redovisas kostnader och intäkter var I detta avsnitt görs jämförelse mellan beräknade kostnader och för sig. en beräknade intäkter för de nuvarande lagarna för att uppskatta graden m kostnadstäckning i miljöbalken. Det måste observeras att i flera fall kan rm: kostnadsandel täcks avgifter uppgå till 100 % eftersom all den som av verksamhet olika skäl inte kan avgiftsbeläggas. En utgångspunkt i värt av arbete har dock varit att så hög kostnadstäckning som möjligt skall eftersträ-

Som har nämnts är det svårt att uppskatta kostnadstäckningcn per vas. nyss varför vi i nedanstående tabell endast totalnivå anger upp-

lagområde,

skattat underskott och kostnadstâckningsgrad. Tabell framgår att uppskattade belopp rör sig inom relativt Inreda Av 4 antyder osäkerheten är relativt stor både beträftmutu: intervall, vilket att kostnader och intäkter. kan dras utifrån de i tabellen angivna beloppen är att det En slutsats som svårt uppnå full kostnadstäckning. Avgiftsintäkterna i tabellen synes bli att till 226-270 miljoner kronor och motsvarande kostnader upp-

uppskattas

skattas till 300-380 miljoner kronor. Den främsta orsaken till att avgiftsintäk-

inte förväntas täcka kostnaderna synes vara att delar av den verksamterna skall bedrivas inom för miljöbalken inte är, eller bedöms het som ramen bli, Det beror att kostnader finns, inom vissa lagom-

kunna avgiftsbelagd.

svårligen låter sig avgiftsfinansieras se avsnitt "Intäkter för råden, som

enligt miljöbalken" angående avsaknad

prövning och tillsyn resonemang om

avgiftskollektiv m.m..

av

48 Bilaga 1

Kostnader och intäkter

för prövning och tillsyn enligt lagar som Tabell 4. statliga avg/minzgjkter enligt dessa lagar ska/I ingå iba/ken samt

underskott, Kostnadsandel Beräknade Avgifts Nuvarande täcks kostnader, intäkter, dvs. icke av- som lagar avgifter kr miljoner kr giftstinansierat av miljoner miljoner kr

minst 100 96-120 Miljöskyddslagen

Lagen om kemiska 89 82-89 produkter Naturvårdslagen minst 47 22-23 2143 täktverksamhet 21 - varav verksamhet minst 26 1-2 -varav övr minst 26 26-32 Vattenlagen Lagen om hushållning med naturresurser minst 12

Hälsoskyddslagen minst 7

Lagen om genetiskt organismer minst 7 0-1 modifierade Renhållningslagen minst 5

Lagen om skötsel av jordbruksmark minst 4 0-4

Lagen om förhandsgranskning av biol. bekämpningsmedel minst 2 0

Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör minst 2 0 skyddade arter Lagen om förbud mot dumpning av avfall i minst 1 0-1 vatten Lagen om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark minst 0

Lagen om svavelhaltigt bränsle minst 0

15444-3045 595-9o% 300-380 226-270 Totalt ca

uppgåtill 1007:.eftersomallverkkanjntgden kostnadsandclsomtäclsavavgifter 42l flerafall olikaskäl intekanavgiftsbeläggas. samhetav

avgifterko avgiftsintäkternadeförfrånförskottsbetalningtill årliga mmer 43Pågrundavövergång förtäktkronor.Seävenkapitel"7.C.Avgifter sannoliktbli betydligtlägreän21miljoner staåren verksamhet".

442Z6-380-154

45270300-30

46226/38059%

47270/300 907

Bilaga 1 49

Kostnader och intäkter 49

En slutsats som möjligen kan dras är att kostnadstäckningen jämfört med dagens nivå antagligen blir något högre, främst beroende att avgifter införs vattenverksamhetens område, samt att förordningsförslaget öppnar upp för vissa mindre avgiftsområden där det i dag inte ges någon möjlighet att ta ut avgifter.

Sammanfattningsvis blir ändå slutsatsen att det även fortsättningsvis torde krävas viss skattefinansiering för att täcka erfoderlig kostnadsnivå för statliga myndigheters prövning och tillsyn miljöbalkens område. Innan avgifter slutgiltigt beslutas måste statsmakterna dels besluta om vilken resursnivå kostnadsmassa som skall gälla för de olika "balkområdena", dels hur stor avgiftsfinansieringen skall vara för respektive område. Det gäller alltså att, givet beslutad resursnivå, hitta en "lagom balans" mellan avgiftsfinansiering och skattefinansiering.

Bilaga 1 51

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

Bilaga 1 53

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 53

Inledning

De avgifter tas ut enligt miljöbalken kan indelas i avgifter för olika som avses verksamheter kan benämnas eller verksamhetsområden. Fyra stora som gsådana områden kan direkt med syftning fyra av de områden som anges, i dag för merparten avgiftsintäktema inom befintliga lagar som svarar av kommer att samordnas i miljöbalken. De fyra områdena är miljöfarlig verksamhet, kemikaliehantering, täktverksamhet och Vattenverksamhet. Härutöver kan kategori "Övrig verksamhet" anges, till vilken kan hänföras dels en verksamhet enligt nuvarande naturvårdslag än täktverksamhet, dels annan vissa andra verksamheter. Med hänvisning till aktuella bestämmelser i miljöbalken lagrädsremisför områdena i fråga kan således följande lag-/ verksamhetsområden

sen

urskiljas: Miljöfarlig verksamhet Nuvarande lag: Miljöskyddslagen Särskilt avsnitt i miljöbalken: 9 kap. 1-8

Kemikaliehantering Nuvarande lagar: Lagen kemiska produkter, lagen om förhandsom granskning biologiska bekämpningsmedel, lagen om spridning av av bekämpningsmedel över skogsmark Särskilt avsnitt i miljöbalken: 14 kap.

Táktverksamhet Nuvarande lagar: Naturvårdslagen 18 § och miljöskyddslagen miljöskyddsförordningens bilaga 29.01 Särskilt avsnitt i miljöbalken: 12 kap. 1-5

Vattenverksamhet

Nuvarande lag: Vattenlagen Särskilt avsnitt i miljöbalken: 11 kap.

Övrig verksamhet Nuvarande lag: Naturvårdslagen förutom 18 samt ett flertal andra regelsystem Särskilda avsnitt i miljöbalken: bl.a. delar av 11, 12, 15 kap.

Indelningen i nämnda fem områden i förslaget till nytt avgiftssystem motiveras av att jämförelse med befintliga avgiftssystem underlättas - en områdena skiljer sig åt i flera avseenden, vilket innebär att ett helt enhetligt avgiftssystem i miljöbalken inte önskvärt eller synes vara

genomförbart

områdena återfinns i olika kapitel i miljöbalken. -

48Markavvallningse 12kap.vattenlagen,18cochd naturvårdslagensamtH kup. 13och l-l miljöbalken särrcdovisasidetföljande.

54 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

54 Förslag till nytt

och styrning" ges en övergri-

"Avgiftssystem" och "Uppföljning

l avsnitten avgiftssystem. Redogörelser av beskrivning förslaget till nytt pande av

avgiftsberäkningar för re-

bakomliggande motiveringar samt resonemang, områdena miljöfarlig verksamhet, område, i kapitel 7A-D för spektive ges

täktverksamhet samt Vattenverksamhet. kemikaliehantering,

Avgiftssystem

beskrivning föreslagna avgiftssystem I tabell 1 nedan en översiktlig av ges motsvarande tabell återfinns i kapitel respektive verksamhetsområde. En för jämförelse framgår skillna- "Nuvarande avgiftssystem" tabell 2.. Vid en 4. och föreslagna avgiftssystem för mellan nuvarande avgiftssystem derna

miljöbalken. hänvisar till kapitel i miljöbalken och motsva- Kolumnrubrikerna i tabell 1

har gjorts för att särredovisa de lagomrande nuvarande Uppdelningen

för de största kostnaderna och råden för och förväntas svara som svarar beräknas mest avgiftgenererar och generera

därmed de avgiftssystem som

de fyra "stora" får nuvarande För övriga lagområden utöver sintäkter. till respektive ansvarig där sådana finns, samt bemyndigandena

avgifter

avgifter, äga fortsatt giltighet. l att meddela föreskrifter om

myndighet

kapitlet förslag ansökningsavförordningsförsla get kapitel 8. upptas i 7

området "övrig verksamhet". Nya för några verksamheter inom gifter nya meddela föreskrifter föreslås för ansvariga myndigheter att

bemyndiganden

"balkförordningar" för närvarande saknar avgifter för balkla gar eller som om

skötsel jordbruksmark och avgiftsbestämmelser, t.ex. lagen om av

statliga

hälsoskyddsförordningen.

olika "delar" avgiftssystemet. Radrubrikerna i tabellen anger av

för de olika lagområdena skiljer sig, som De föreslagna avgiftssystemen

bl.a. huruvida avgiften är en års-, tabellen, åt i flera avseenden framgår av fall baseras avgiften en timtaxa. prövnings-, eller ansökningsav gift. l vissa

beror främst skillnader i mellan lagområdena i förslaget Skillnaderna kan nämnas att avgifter för verksamheter. Som exempel underliggande

i form årsavgifter, dels

Vattenverksamhet olämpliga att ta ut av synes vattenböcker inte uppdateras avseende grund att vattendomstolarnas av utgör den övervägande delen ägarbyten, dels grund av att prövning t.ex. vattenföretaget lever vidare "för myndighetsinsatsen och grund av att av

evigt" med ofta marginella tillsynsbehov.

Hänför sigtill tabellen nästasida För detaljeromavgifter inomdesdelari miljöbalken ll, l2 och15kap. mer 49Omfattarbl.a.

områdenhänvisastill förordningstexten7kap. sa huvudsak grundvalavnuvarandesituation. 50Bedömti ansvarigmyndighet Naturvårdsverketsuppfattningbeträffande 51Kemikalieinspektionendelar inte

förMB14kap. avstämtmedDomstolsverket. 52Förslaget

Bilaga 1 55

miljöbalken 55

/. rorszag nu nya ClUglILssyaLzI/L CILLLyL

Tabell Översikt över förs/ag t//Iavgiftssystem uppdelat på olika Iagområden.

Lagområde i MB 9 kap. MB 14 kap. MB 12 kap. MB 11 kap. Wss övrig exkl. mark- markav- verksamhet balken 1-5 §§ täktverksamhet awattning vattning

Motsvarande Miljöskydds- Lagen om ke- Naturvárdsla- Vattenlagen Vattenlagen Varierande lagen miska produk- gen tâktverk- exkl. mark- markawattnuvarande lag ter samhet awattning ning

Naturvårds- Kemikaliein- Naturvårds- Domstols- Naturvårds- Varierande Ansvarig verket verket myndighet verket spektionen verket Naturvårds- Kemikaliein- Naturvårds- Miljödomstoll- Länsstyrelser, Varierande Berörda myno verket, Läns- spektionen. verket. Läns- Domstols- Jordbruksverdigheter. styrelser, mil- Arbetar- styrelser, Sve- verket ket jödomstol, skyddsstyrel- riges Geolo- Jordbruksver- sen. Livsme- giska Underket. Generallä- delsverket. sökning karen Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, Jordbmksverket. länsstyrelser. Generallâkarensa, Socialstyrelsen. Miljödomstol. Boverket Årsavgift Årsavgift, Årsavgift Prövningsav- Ansöknings- Ansökningsav- Avgift Ansökningsav- gift avgift gift enligt avgift. Diverse Förráttnings- giftsförordning- Timtaxa ansök- avgift enligt en eller enligt ningsavgifter timtaxa Jord- myndighetstö- " bruksverket reskrifter.

uppdelning i Nej Nej Nej Nej Nej separata avgifter för prövning resp. tillsyn Länsstyrelser Kemikaliein Länsstyrelser Miljödomstol Länsstyrelser Varierande Debiterande myndighet spektionen. eventuellt m.fl. Inkomsttitel Ja. separat Ja, separat Ja. separat Ja, separat Ja, separat Wd ansökan Vid ansökan Vid ansökan Betalningstidpunkt altemativt vid prövning Ja Nej l vissa fall Kommunal Ja Ja debüeñng Även statlig Ja. 35 % av Ja, oklart hur Ja. 70 96av debitering full statlig stor andel full statlig vid kommu- debitering debitering nal tillsyn

53Generalläkarenbedriververlcamhetenligt någraballdagar för försvaretsverksamhet,huvudsakligentillsyn.Totalt omfattarGeneralläkarensverksamhetenligtbalklagar casexársarbetskrafter,vilket 3,5miljonerkronor.Generalläkarenskostnaderfördelarsig olika motsvararca "balklagar"enligtföljande:hälsoskyddslagen,renhållningslagen,lagenomkemiskaprodukter ochmiljöskyddslagen.Någraavgiftertasinteutför dennaverksamhet.AvgiftskolleklivL-l;irentlasl försvarsmakten.Eventuellaavgifterskullesåledesendastinnebärainlcrndcbilcringarlnnm lör- NågraavgifterförGenemllåkarensverksamhetenligtmiljöbalkenförslåsdärförinte. svarsmaklen.

56 Bilaga 1

enligt miljöbalken Förslag till nytt avgiftssystem

olika delar

Avgiftssystemets

tabellöversikten, varvid de viktigasföljande beskrivs de olika delarna i l det kapitel avgiftssystem anges. l detta jämfört med nuvarande te skillnaderna Motiveringarna återfinns i de motiveringar till lämnade förslag. lämnas inga beskriver förslag till avgifter kapitlen 7.A-D som separat

bakomliggande

kemikaliehantering, täktverksamhet

miljöfarlig verksamhet,

områdena

vattenverksamhet. samt

Ansvarig myndighet

skall utses som ansvariga behandlas är huruvida myndigheter En fråga som bör skulle kunna ingå uppföljrespektive avgiftssystem. I ansvaret myndigheter för bedömningar resursnivån

kostnadstäckningsgrad, av om

ning och analyser av justeras. Exakt vad som bedömningar avgiften behöver tillräcklig samt av om är och definieras. Det är av stor vikt att ansvar innefattas i ansvaret bör tydligt

myndigheterna inte ges ett ansvar som överensstämmer, dvs. att befogenheter Nuvarande avgiftssystem har inte deras befogenheter/ möjligheter. överstiger

särskilt utsedda ansvariga myndigheter.

Berörda myndigheter

eventuell ansvarig

myndigheter, utöver

Med berörda myndigheter avses

område i miljöbalken. Myn-

verksamhet enligt respektive myndighet, med åter räknas upp här. Uppgifi tabellen varför de inte digheterna räknas upp i dagens system har i huvudsak vilka myndigheter som terna baseras

enligt respektive område. verksamhet

Avgift betalas i samband med att avgift som

Med ansökningsavgift menas en

avgift som debiteras tillstånd lämnas. En prövningsavgift är en ansökan om avgiften Med årsavgift menas att

efter beslut av prövningsmyndigheten.

denne bedriver verksamhet.

avgiftsskyldige varje år som

betalas av den

myndigheten har lagt ned

avgift betalas för den tid som Timtaxor innebär att

ett specifikt ärende. tillämpas för de olika lagområdena. avgifter föreslås Delvis olika typer av enligt rniljöbalårsavgift tillämpas för avgiftssystemen Förslaget innebär att verksamhet och

1-5 miljöfarlig

ken 9 kap. samt 12 kap. motsvarande

miljöbalken 14 kap. kemikalie- För avgifterna avseende täktverksamhet. kombination årsavgifter, Kemikalieinspektionen en av hantering föreslår

miljöbalken 11 kap. vat-

Avgifterna enligt

ansökningsavgifter och timtaxor.

föreslås utformas som prövningsavmarkavvattning tenföretag exklusive

markavvattning föreslås

enligt miljöbalken 11 kap. gifter, medan avgifterna

utformas ansökningsavgifter.

som avgiftssystem utgörs av att Skillnaden mot nuvarande

nuvarande system med prövningsavtäktverksarnheten föreslås överge

- årsavgifter gifter och i stället tillämpa

Bilaga 1 57

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 57

vattenverlsamheten exklusive markavvattning föreslås beläggas med prövningsavgifter i dag tas i stort sett inga avgifter ut Kemikalieinspektionen föreslår att möjlighet skall ges även för andra myndigheter att ta ut avgifter inom kemikalieområdet miljöfarlig verksamhet föreslås indelas enligt SN l Svensk N ärin gs grens- indelning. I övrigt avgiftskonstruktion som nuvarande samma för viss övrig verksamhet föreslås nya avgifter. - Uppdelning i separata avgifter för prövning respektive tillsyn En uppdelning avgiften i separata avgifter för prövning respektive tillsyn av föreslås inte i något av de fyra lagområdena. Nuvarande avgiftssystem innebär ingen uppdelning i separata avgifter för prövning respektive tillsyn, varför förslaget i detta avseende inte innebär någon skillnad mot befintligt system.

Debiterande statlig myndighet. Med debiterande myndighet avses myndighet som fakturerar den avgiftsskyldige. Förslaget innebär att debiterande myndighet för de flesta områdeblir länsstyrelserna miljöfarlig verksamhet, täktverksamhet, markavvattna ning samt stora delar av kategorin "övrig verksamhet". Kemikalieinspektionens huvudförslag kemikalieområdet innebär att inspektionen precis i dag debiterar avgifter som endast avser att täcka dess egna kostnader, som samt att inblandade myndigheter ges möjlighet att var för sig debitera avgifter för att kunna täcka sina respektive kostnader. Som alternativt förslag anger Kemikalieinspektionen att inspektionen även skulle kunna svara för debiteringen av avgifter avsedda att täcka andra myndigheters kostnader för visst arbete enligt nuvarande lag om kemiska produkter vilket skulle kunna ske genom att befintliga avgifter räknas upp med viss procentsats. För Vattenverksamhet exklusive markavvattning föreslås miljödomstolarna sköta faktureringen avgifter. Avgifter inom kategorin "övrig av verksamhet" debiteras, som ovan nämnts, till övervägande delen av länsstyrelserna. Den huvudsakliga skillnaden mot nuvarande avgiftssystem utgörs av att miljödomstolarna tillkommer debiterande myndighet för vattenverksom samhet exklusive markavvattning. På kemikalieområdet är det oklart vilka förändringarna blir, beroende på vilket alternativ som väljs.

lnkomsttitel Redovisning mot inkomsttitel innebär att myndigheten inte disponerar

avgiftsintäkterna. Avgifter enligt samtliga lagområden föreslås redovisas

mot inkomsttitlar. För att lättare kunna följa avgiftsintäkterna föreslås upp att separata inkomsttitlar används för åtminstone de största avgi miljöfarlig verksamhet, kemikaliehantering, täktverksamhet, vattenna verksamhet exklusive markavvattning, samt markavvattning.

58 Bilaga 1

enligt miljöbalken Förslag till nytt avgiftssystem

inkomsttitlar för täktavgifter avgiftssystem finns särskilda I nuvarande

miljöskyddslagen. Kemika-

samt för avgifter enligt enligt naturvårdslagen

sina avgifter enligt lagen om använder två inkomsttitlar för lieinspektionen

kemiska produkter.

-

Betalningstidpunkter

avgiften skall betalas. I de fall det när året

Med betalningstidpunkt avses

betalningstidpunkter skall

det övervägas huruvida sig årsavgifter bör rör om

respektive debiterande myndighet.

eller lämnas fritt till

anges i regelverket,

prövningsavgifter finns inga

ansökningsavgifter och

I de fall det rör sig om

åsätts kommunal avgift bör Eftersom vissa verksamheter även alternativ. fall eftersträvas för att öka

faktureringstidpunkterna i dessa

samordning av fakturerar sin av-

avgiftsobjekten. Många kommuner

tydligheten gentemot i början av avgiftsåret. enligt nuvarande miljöskyddslagen

gift för tillsyn det i princip fritt för

nuvarande rniljöskyddslagen är l avgiftssystemet för

fakturering årsavgiften att välja när året av den debiterande myndigheten

råd rekommenderar faktu- Naturvårdsverket i allmänna skall ske även om med den för

året för att samordna debiteringstidpunkten

rering i början av

eventuella kommunala avgifter.

Kommunal debitering

betalt i de fall kommudebitering menas att kommunen tar Med kommunal

På de områden övertagit tillsynen eller har prövningsuppgifter54.

nen har kommer att ske, har överblickas, ett sådant avgiftsuttag där, såvitt nu kan

radrubriken kommunal debitering. detta noterats i rutorna vid

består framförallt däri att kommu- Skillnaden mot befintligt avgiftssystem

avgifter för tillsyn av täkter miljöbalken möjlighet att ta ut nerna enligt ges möjlighet de inte har i kemikalieområdet, en som och för tillsyn inom

nuläget.

debitering vid kommunal tillsyn Statlig kommunen har övertagit kunna ske även i de fall Statlig debitering bör

och regional och

ändå har kostnader för prövning tillsynen, eftersom staten innebär att staten skall tillsyn. Förslaget central tillsyn s.k. vägledande

har överta git tillsyäven i de fall kommunen

fakturera den avgiftsskyldige

mindre än staten har hela avgiften i dessa fall blir om nen. Den statliga

tillsynsuppgifter.Enligt26:3miljöbalområdenkommerkommunernaattha 54Påfleraavbalkens såvittrör milhälsoskyddetenligt9kap.medundantag såfalletvad gällerdelsmiljö-och kenär produkterenligt14kap., tillstånd,delshanteringenavkemiska jöfarlig verksamhetsomkräver komförordningarkanregeringenockså enligt15kap.Genomolika ochdelsavfallshanteringen Härtill komytterligareområden. kommunernaskallhatillsynsansvar maattbestämmaatt sådanttillsynsansvar tredjestycketmiljöbalkenkanövertaett attkommunerenligt26:3 sådant mer statligtillsynsmyndighet.Ett sakområden annarsskulleåvilaen någotavbalkens som miljöskyddslagen. skettenligtnuvarande tillsynsansvarhar stori utsträckning Övertagandeav föreskrifprövningsfunktionerkanåläggaskommunernagenom Dessutomär attmärkaattäven oklart i vilken miljöbalken. Detförefallerför närvarande stöd balkense 16:1och19:1 termed av ålagtstillsyns-och/eller ske.I defall kommunernahar utsträckningdetfaktisktkommeratt ifråkommunalavgift fördet det sagdahardeävenrätt att taut en prövningsuppgifterenligt nu

arbetet27:1miljöbalken. gavarande

Bilaga I 59

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 59

tillsynen. Kommunerna tar ut avgift från den avgiftsskyldige enligt en tariffer som kommunerna själva beslutar om. l befintligt avgiftssystem för miljöskyddslagen tar staten ut en avgift i de fall kommun övertagit tillsynen enligt miljöskyddslagen i de flesta fall en 10 %, i vissa fall 35 %, den ordinarie statliga årsavgiften beroende av tillsynsobjekt. I de fall kommunen övertagit tillsynen, föreslås den statliga avgiften området miljöfarlig verksamhet höjas till 35 % av den statliga årsavgiften för samtliga tillsynsobjekt. I befintligt avgiftssystem ges ingen möjlighet för kommunerna att ta betalt för tillsyn av täkter, varför förslaget att kommunerna skall kunna ta betalt för kommunal tillsyn av täkter, innebär staten måste ta ut avgift även i dessa fall. Den statliga avgiften att en området täktverksamhet föreslås, i de fall kommunen övertagit tillsynen, sättas till 70 % den ordinarie statliga årsavgiften. av

Uppföljning och styrmng

I nuvarande avgiftssystem är det svårt att dels styra resurser så att avgiftsintäkterna finansierar avsedd verksamhet, dels följa upp graden av kostnadstäckning för olika verksamheter. Därför förs i detta avsnitt ett kort resonevikten av god uppföljning och styrning. mang om Kvaliteten uppföljningen kostnader och intäkter samt styrningen av av till olika myndigheter och verksamheter, avgör om avgiftssystemet resurser för respektive lagområde kommer att kunna uppvisa önskad kostnadtäckning i fortsättningen. En särskild genomgång av problematiken kring uppföljning och resursstyrning görs i kapitel "7. C Avgifter för täktverksamhet", . eftersom kostnadstäckningen för avgifter täktverksamhetens område har varit särskilt ifrågasatt.

Hur tillse att används för finansiering av avsedd

avgifter

verksamhet Det finns olika tekniker för resurstilldelning, men de innebär inte i sig någon lösning grundproblemet; att nå uppsatt kostnadstäckningsmål. Varken disposition avgiftsintäkterna eller särskilda anslagsposter synes egen av optimala lösningar för att nå önskad kostnadstäckning. Under antaganvara det att det ekonomiska målet för avgiftsbelagd verksamhet är full kosten nadstäckning, så är det väsentliga att kostnader och intäkter för aktuell verksamhet blir ungefär lika stora. Regeringskansliet och myndigheterna budgetarbetet ta hänsyn till gällande krav kostnadstäckning för måste i respektive verksamhet. Avgörande för att leva upp till kostnadstäckningsmålet, är tas och att roller klargörs. Regeringskansliet bör i att ansvar styrdirektiv till myndigheterna tydligt klargöra i vilken grad avgiftsintäkterna förväntas täcka kostnaderna.

60 Bilaga 1

till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

60 Förslag

kostnader och intäkter

Redovisning av

kostnadstäckningsmålet nås för respektive verksam- För att säkerställa att

kostnader och intäkter för de olika verksamheterhet, måste det att mäta

desto enklare blir uppföljning och

bättre kvalitet redovisningen, na.

erhålla ekonomisk information av god styrning av verksamheten. För att

vålstrukturerad kodning i respektive myndighets kvalitet krävs dels en

direktiv från regeringskansliet angående redovisningssystem, dels tydliga

avkråvs myndigheterna avseende kostvilken ekonomisk rapportering som

och tillsyn miljöbalkens områden. nader och intäkter för prövning

Bilaga 1 61

till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 61 Förslag

A.

förlag-

Avgiftssystem

områdel

miüöfczrlzya

verksamheter

verksamhet enligt nuvarande miljöskyddslagen finns gt: För myndigheters årsavgifter både prövning och tillsynV. avgiftssystem med fasta avser Avgifterna är differentierade utifrån indelningen i miljöskyddsförordmn;bilaga därutöver har ytterligare differentiering av ett flertal jwunku-r ens en Denna differentiering har skett utifrån den tidsåtgång för prmnnr-.z gjorts. och tillsyn vid myndigheterna det genomsnittliga företaget inom nsom beräknats föranleda. Den ytterligare differentieringen har spektive punkt få bättre koppling mellan avgiftens storlek och myngjorts för att en för prövning och tillsyn, än vad uppdelning endast digheternas kostnader en

med miljöskyddsförordningens bilaga skulle medföra.

i enlighet fördel med avgiftssystem med fasta ârsavgifter är att den som skall En ett förhand vad kostnaden är. En fördel år att kostnadstäckbetala på vet annan förmodas bli högre med ett system med fasta årsavgifter

ningsgraden kan

med timtaxa tidigare erfarenhet har visat detta. jämfört med ett system kostnaderna för avgiftsadministrationen lägre vid fasta års- Dessutom blir En nackdel med fasta schabloniserade årsavgifter avgifter än vid timtaxor. det enskilda fallet mellan avgiftens storlek och myndigheär att kopplingen i "fullständig". Fördelarna med fasta årsavgifter ternas arbetsinsats inte år dock enligt Naturvårdsverkets bedömning. Fördelen med en överväger sammanslagen avgift för prövning och tillsyn, jämfört med separata pröv-

respektive tillsynsavgifter, är att initial separat prövningsavgift

nings- en bli betydligt högre än tillsynsavgiften vilket skulle kunna avriskerar att från ansöka tillstånd. Naturvårdsverket anser därför skräcka företag att om finns anledning att frångå avgiftssystemet med fasta differentieatt det inte

1989598 avgifterför myndighetersverksamhetenligtmiljöskyddslagen. 55Förordningen om

3 18-0367

62 Bilaga 1

Förslag till nytt avgiftssystemenligt miljöbalken

området under ett antal år. Systemet är rade årsavgifter som tillämpats

och hari allt väsentligt fungerat väl. dessutom inarbetat

för prövning och tillsyn inom lagom-

förslaget till avgiftssystem

Det nya

9 kap. bygger det nuvarande rådet miljöfarlig verksamhet balken

verksamhet enligt miljöskyddslagen. En avgiftssystemet för myndigheters

har emellertid gjorts grund av den uppräkning avgiften med 20 %

av

balken. Avgiftshöjningen om 20 % tar inte ambitionshöjning som följer av

till dagens nedpressade tillsynsnivå. hänsyn

bilaga är grund för

Den förteckning miljöskyddsförordningens som

verksamheter kommer att ändras. Den kommanindelningen av miljöfarliga

näringsgrensindelning som utgår

de indelningen bygger SNI Svensk

des Activités Economiques dans les från NACE Nomenclature Générale

Motivet till denna ändrade indelningsgrund är

Communauté Européennes.

framtagande miljöräkenskaper, att underlätta bland annat att underlätta av

den ekonomiska statistiken om företag samt att

jämförelse med annan

rapportering, vidare uppdraget "Miljöunderlätta viss internationell se

miljöprövning och klassificering". En översättnin g av farliga verksamheter

-

har därför måst göras. Ett problem har varit att nuvarande indelning

redovisas vid tidpunkt som detta uppomnämnda uppdrag skall samma

antalet verksamheter skall tillståndsprövas drag. Det bör observeras att som

minska, eftersom vissa verksamheter som i

länsstyrelserna kommer att av

länsstyrelsen i framtiden endast kommer att dag är tillståndspliktiga hos

s.k. C-verksamheter. Det statliga

anmälningspliktiga hos kommunen vara

minska i motsvarande grad. På samma sätt resursbehovet bör därmed

att minska i motsvarande grad.

kommer de statliga avgiftsintäkterna

statliga avgiften vanligen 10 % av "full"

I nuvarande avgiftssystem är den

övertagits kommun 35 % i vissa fall. statlig avgift om tillsynsansvaret av

kostnader för prövning respektive tillsyn var Denna relation mellan statens

nuvarande avgiftssystem infördes 1989. I och

bedömdes gälla då den som

tillsynsansvaret och att länsstyrelsernas med att fler kommuner tagit över

ökat, har statens andel av kostnaderna

bl.a. regionala samordnare roll som

tillsyn förändrats. Numera utgör därför prövningskostnad för prövning och

s.k. vägledande tillsynen större andel av

samt kostnaderna för den en erna

Den översyn avgiftssystemet som Naturstatens kostnader än tidigare. av

regeringsuppdrag, 1995-01-30 dnr

vårdsverket gjorde 1995 redovisning av

andel de totala statliga kostna-

74l-l664-94Mr tyder att prövningens av

den direkta tillsynen endast svarar för derna vanligen är än 40 % medan

mer

kostnaderna för myndighetsarbete enligt miljöskydds-

40 % av de statliga ca

prövning inklusive den s.k. vägledande

lagen. Den statliga avgiften för

skulle således behöva höjas i enlighet med tillsynen vid kommunal tillsyn

höjningen den statliga avgiften vid detta. I nedanstående förslag har av

till 35 % "full" statlig avgift för alla kommunal tillsyn dock begränsats av

verksamheter.

Bilaga 1 63

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 63

Sammantaget föreslås alltså höjningar av nuvarande avgifter av två olika skäl: generell höjning på grund av ambitionshöjning i balken se kapitel - "6. Kostnader och intäkter för statliga myndigheters prövning och tillsyn enligt nxiljöbalken" ökning av den statliga avgiftens andel räknat som andel av "full" statlig avgift, dvs. når staten bedriver även operativ tillsyn i de fall kommunen bedriver den operativa tillsynen.

64 Bilaga 1

till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

64 Förslag

B. för

hantering

Avgifter

kemiska dukter

av pro

och biotekniska

organismer

till avgifter för hantering av kemiska pro- Närmare beskrivning av förslag

organismer redovisas i Kemikalieinspektionens avdukter och biotekniska

avseende avgifter för prövning och tillsyn enligt rapportering uppdrag

av miljöbalken inom lagområdet kemikaliehantering.

Bilaga 1 65

Förslag avgiftssystem enligt miljöbalken 65

till nytt

C.

för läkt-

Avgifter

verksamhet

Innehåll

Uppdrag m Bakgrund och utgångspunkt Grundläggande problematik Befintligt system Förslag till nytt system

Övergångsbestämmelser

Viktigaste skillnaderna förslag jämfört med befintligt system 81

-

66 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

66 Förslag till nytt

Uppdrag

att, efter samråd med Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen

kostnader för prövning och Riksrevisionsverket RRV, lämna förslag på hur

hur eventuella avgifter bör täktverksamheten bör finansieras, samt tillsyn av i de nordliga länen och redovisas och användas. Tillsynsproblemen tas ut,

roll skall särskilt behandlas. kommunernas

Avgränsningar

här. Den behandlas, varför skatten naturgrus inte tas upp

Endast avgifter

erhålla täkttillstånd behandlas säkerhet skall ställas för att ekonomiska som

inte heller. särskilda för energiåndamål som regleras genom lagen om läkt av torv kap. miljöbalken. Därför inte att falla under 12

torvfyndigheter kommer

täkter utanför denna utredning. lämnas denna typ av

och utgångspunkt

Bakgrund

och antaganden bedöms vara

beskrivs utgångspunkter som

Inledningsvis De avgörande förutsättningarna för hur uppdraget skall lösas.

avgörande

vilket ekonomiskt mål som formuleras är dels

för hur lösningsförslaget

framförts att medel täktavgifterna, dels den kritik som om åsyftas med täktverksamhet. Dessutom eftersträvas en används för andra ändamål än delar miljöbalken,främst motanpassning avgiftssystemet till övriga av av nuvarande avgifterna enligt miljöskyddslagen. svarande de

Ekonomiskt mål

täktverk-

ekonomiska målet för avgiftsfinansieringen av

Vi utgår från att det

med lagrådsremissen om miljö-

kostnadstäckning i enlighet samheten är full

det gängse målet för offentligrättsliga

bl.a. sid. 494 och 573. Det är balk, täktverksamheten inte skall Full kostnadstäckning innebär dels att avgifter. kostnadstäckning, dels att tåktavgifterna statsbudgeten inte lO0 % belasta verksamhet än täktverksamheten inte skall subventionera annan statlig inte

l00 % kostnadstäckning. från 100 % kostnadstäckning måste vissa mindre avvikelser

l praktiken

och justeras så att kostnads- Eventuella avvikelser bör följas upp accepteras.

tiden blir nära 100 %. täckningen över

Kritik befintligt system

befintligt system gäller vad avgiftsmedlen an- Den huvudsakliga kritiken mot

avgiftsadministrationen i form

Kritik har också framförts angående vänds till.

och ränteersättningar.

bl.a. betalningstidpunkter

av

Bilaga 1 67

avgiftssystem enligt miljöbalken 67

Förslag till nytt

den huvudsakliga kritiken från Riksdagens l-lär presenteras delar av

Grus och makadamföreningen GMF:

revisorer samt Riksdagens revisorer rapport l994/95z4: har funnit i sin granskning att genomloppstider- / / "Revisorerna orimligt långa och tillsynen eftersatt. Vidare na för täkttillstånd är det finns behov ytterligare inventekonstaterar revisorerna att av området är begränsad. Den långa ringar och att forskningen genomsnitt 230 dagar är otillfredställande

genomloppstiden på i

Naturvårdsverket och de länsstyrelser revisorerna varit enligt både

i kontakt med." sid. 16 ytterligare handläggarresurser. Naturvårdsver- // " Det behövs aktualiserat frågan. Vissa länsstyrelser har ket har vid flera tillfällen ökade medel för detta ändamål. Genomloppstiden också ansökt om täkttillståndsärende bör enligt Naturvårdsverket kunna halför ett handläggarresurserna vid länsstyrelsernas täktveras, förutsatt att

enheter förstärks." sid. 17 revisorerna intervjuat Na- //" I stort sett samtliga personer länsstyrelser och företag inom branschen synes turvårdsverket, ovanstående brister. Även representanter för Milvara överens om redovisar Mot bakgrund av att avjödepartementet samma syn. för ovanstående ändamål finns det därför giftsmedel betalas in mening goda skäl att åtgärder vidtas för att enligt revisorernas till länsstyrelsernas täktenheter för prövning och tillsyn, resurserna forskning inom området förstärks." sid. 17 arkiv, inventeringar och

synpunkter revisorernas rapport, 1995-03-24: GMF endast del täktavgiften används / / "Granskningen visar att en av till det ändamål avsågs när den infördes." som myndigheter och regering medvetet bryter / / "Om ansvariga och förordningar utan att rättelse sker kommer förtroenmot lagar landets rättsväsen att minska både bland det för de folkvalda och

våra medlemmar och allmänheten. " har fått bekräftat från alla berörda // "Riksdagens revisorer inom ballastområdet är eftersatt, utbildningparter att forskningen behöver utvecklas och att kompetensen hos

en högskolenivå

och länsstyrelser behöver höjas. Detta handläggare kommuner GMF, i stället för sänkning av avgiften, sammantaget gör att en används för att avhjälpa en del förordar att överskottet avgiften

av dessa brister."

att täktavgifterna till Samtliga inblandade parter synes vara överens om verksamhet än täktverksamstor del grovt räknat hälften finansierar annan Problemet har funnits under följd av år het och att detta är oacceptabelt. en diskussioner och utredning. Riksdagens revisorer anger och varit föremål för kommit fram har diskuterats med reprei sin rapport att uppgifter som

68 Bilaga 1

68 Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

Civildepartementen, varvid ingenting sentanter för bl.a. Miljö-, Finans- och dessa inte skulle instämma i kritiken. nämns som tyder att Vilborgs synpunkter utkastet till Naturvårdsverket har tidigare L. skulle "se betydande fördelar i ett revisorernas rapport uttryckt att man avgiftsmedel ett eller annat sätt kunde system framdeles där återgående ändamål". Hur denna öronmårkning skall ske anges öronmärkas för avsedda diskuterar i sin rapport inte "öronmärkning" dock Riksdagens revisorer bara det bör lösas. RRV anger i sitt yttrande eller hur problemet bör lösas, att revisorers rapport att "en alternativ tolkning av 1995-04-03 till Riksdagens revisorerna att länsstyrelserna inom ramen revisorernas rapport är att menar sina så att täktverksamheten för befintliga anslag skall disponera resurser önskvärd. Om så är fallet instämmer RRV med kvalitet som är ges en också "vill framhålla vikten av att avgiftsrevisorerna." RRV skriver att man naturvårdsverk, årligen gör noggrann uppföljning myndigheten, Statens en för det sättet bl.a. kunna hålla avgiften verksamhetens kostnader att av nivå motsvarar kostnaderna." en som

Grundläggande problematik

bland lämna förslag hur det säkerställs att Naturvårdsverket skall annat ändamål, så det ekonomiska målet full avgifterna används för avsett att

kostnadstäckning uppnås.

hur tillse att används för avsett

"Öronmärkning" avgifter

ändamål kostnadstäckning, måste resurser styras om så att Givet att målet är full avgiftsintäkterna används för avsett ändamål. för resurstilldelning, de innebär inte i sig Det finns olika tekniker men nå det ekonomiska målet full kostnågon lösning grundproblemet; att disposition avgiftsintäkterna eller särskilda nadstäckning. Varken egen av lösningar. Det viktiga är att kostnader och anslagsposter synes vara optimala ungefär lika stora. Regeringskansliet och myndigtäkter för täktverksamheten blir till kravet full kostnadstäckning för heterna bör i budgetarbetet ta hänsyn teknik för resurstilldelnin Avgörande triktverksamheteiz. Detta kan uppnås oavsett kostnadstäckning, är att ansvar tas och att roller för att leva upp till kravet full

klargörs. följer med dessa En rimlig fördelning Vilka är rollerna, och vilket ansvar

kan, enligt Naturvårdsverkets uppfattning, vara:

Regeringskansliet tilldelas anslag baseras att täktav- Tar ansvar för att myndigheterna som klargör i direktiv till gifterna förs till avsedd verksamhet. Regeringskansliet motsvarar täktavgiften. Varje myndigheterna att resurser skall avsättas som

Bilaga 1 69

enligt miljöbalken 69

Förslag till nytt avgiftssystem

fullgod redovisning kostnader och intäkter för departement bör kräva en av täktverksamheten från "sina" myndigheter.

för uppföljning t.ex. Naturvårdsver-

En central myndighet som ansvarar

avgöra frågor resurstilldelning eller att ket har inte någon möjlighet att om

redovisning från t.ex. länsstyrelserna. ställa krav

Länsstyrelserna

täktverksamhet, samt återredovisar kostnader, intäkter Avsätter resurser för

täktverksamhet, i enlighet med direktiv från regeringen. och utförd

Naturvårdsverket

länsstyrelserna för täktverksamhet i enlighet Avsätter i likhet med resurser

återredovisar kostnader och intäkter för med regeringens direktiv, samt

Naturvårdsverket bör dessutom stå för en samlad analys täktverksamheten.

täktverksamheten naturresurssynpunkt, gällande och uppföljning av ur

efterlevnaden miljöbalken. Samlad ekonomisk rapportering bland annat av

erhållas från regeringskansliet. Det förefaller från länsstyrelserna bör kunna

Naturvårdsverket och mängd andra myndigheter överöser opraktiskt att en länsstyrelserna med enkäter.

kostnader och intäkter

Redovisning av

målet full kostnadstäckning nås, måste det att mäta För att säkerställa att

för täktverksamheten. Det är nödvändigt för uppföljkostnader och intäkter

intäkter i sammanhanget inte enbart de ning och styrning. Med menas

debiteras de avgiftsskyldiga och inlevereras direkt mot avgiftsintäkter som

avgiftsintäkter uppstår i samband med eventu-

inkomsttitel, utan även som ell fakturering mellan myndigheterna.

kvalitet resultatredovisningen, desto enklare blir uppföljning

bättre

För att erhålla ekonomisk information av god och styrning av verksamheten.

välstrukturerad kodning i respektive myndighets redovisnin gskvalitet krävs dels en

direktiv från departementen angående vilken system, dels tydliga och enhetliga

avkrävs myndigheterna. Det är viktigt att även

ekonomisk rapportering som

kostnader fördelas ut verksamhet/ aktivitet och prestationer. indirekta

härvidlag bör densamma för alla länsstyrelser. Principen vara

tidsödande enkätförfrågningar till länsstyrel-

För att minimera behovet av

dessutom ofta innehåller osäker

med kostnadsuppskattningar, som serna

enhetlig information, det önskvärt att regeringskansliet samoch icke vore

länsstyrelsernas kostnader och intäkter som t.ex. manställer information om Naturvårdsverket därefter kan erhålla.

kunna redovisa kostnader och intäkter

Länsstyrelserna bör avkrävas att

Även övriga inblandade myndigheter måste för täktprövning och täkttillsyn.

intäkter för täktverksamheten Naturvårdskunna redovisa kostnader och

Undersökning. Uppföljning måste även ske verket, Sveriges Geologiska

70 Bilaga 1

till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

70 Förslag

kostnaderna är fördelade olika

nivå Naturvårdsverket, eftersom

central

myndigheter.

Befintligt system

i befintligt avgiftssystem för beskrivs de viktigaste punkterna I detta avsnitt

täktverksamheten.

Avgifter

Nuvarande avgift

Naturvârdslagen 1964:822

naturvårdslagen tas ut med stöd täkter med tillstånd enligt 18 § Avgift för

år mångdberoende, 26 täktavgift 1984:381. Avgiften

av förordningen om för kalksten där avgiften år 4 öre tillståndsgivet material, utom öre per ton För de torvtäkter prövas enligt naturtillståndsgivet material. som per ton 600 kronor avgiftsklass 7 enligt

ansökningsavgift ut om 5

vårdslagen tas en Avgifterna är inte uppdelade i prövnings-

avgiftsförordningen 1992:191. och tillsynsavgifter.

Miljöslcyddslagezt 1969:387

punkt 29.01 i bilagan till miljöprövas enligt miljöskyddslagen Täkter som debiteras, med stöd av förordningen om

skyddsförordningen 1989:364 miljöskyddslagen 1989:598, en

för myndigheters verksamhet enligt avgift de fall länsstyrelsen har tillsynen. 8 600 kronor per kalenderår

fast avgift om

länsstyrelsen företaget 860 kronor Om kommunen har tillsynen debiterar

punkt 29.02 i bilagan till kalenderår. För anmälningspliktiga täkter per för den tillsyn täkter enligt 29.01 som

miljöskyddsförordningen samt av

avgift den själv bestämövertagits kommunen tar kommunen ut en som av

mer.

naturvårdslagen har de senaste totala nivån täktavgifterna enligt Den

uppgått till miljoner kronor: åren

Inkomsttitel

2539 Táktavgift källa RRV, Ima Granath

prognos

tillsyn enligt miljöskyddsla gen för större

Härtill skall läggas avgifterna för

för torvtäkter enligt naturbergtäkter och torvtäkter samt prövningsavgiften

redovisas under

Avgiften för täkter enligt miljöskyddslagen vårdsla gen.

Bilaga l 71

enligt miljöbalken 71

Förslag till nytt avgiftssystem

tillsammans med mängd andra avinkomsttitel 2537 Miljöskyddsavgift en

för täkter enligt miljöskyddslagen är svåra att storgifter, varför avgifterna ingår i Riksdagens revisorers rapport leksuppskatta möjligt att de inte

inkomsttitel 2539 ingår där. En uppskattning som 1994 / 95:4, utan att endast länsstyrelsernas system för kontroll av Kalkning, baseras statistik KRUT avgifterna för tåkter enligt miljöskydds- Recipient och UTsläpp indikerar att

i intervallet 0,2-3 miljoner kronor. lagen ligger täktverksamhet enligt både naturvård- Den totala avgiftsnivån som avser alltså inte att enbart titta inkomsttitel

slagen och miljöskyddslagen ges av

skall sannolikt eller ett par miljoner kronor 2539 Táktavgift, utan därtill en

läggas.

Betalningar Täktavgiften betalas till länsstyrelsen i förskott Avgifter naturvårdslagen: delas flera betalningstillfällen

för tillståndsperioden. Avgiften får upp

delbelopp för vilka betalningsuppskov har då debiteras ränta för de men betalas i samband med tillståndsprövningmedgivits. Avgiften för torvtäkt

en. till länsstyrelsen gång per år. Kom-

Avgifter miljöskyddslagen: Betalas en

debiterar företagen för sin verksamhet. munen länsstyrelsen. Avgifterna Betalningarna faktureras och administreras av

i det icke räntebelagda flödet.

betalas till postgirokonton

Kostnader

Vilka kostnader avgifterna att täcka avser infördes 1984 syftade enligt Nat m- Täktavgiften enligt naturvårdslagen som Täktavgiften dnr 232-1036-83 P till .in vårdsverkets dåvarande utredning

täcka kostnader för:

förstärkt prövning och tillsyn allmänna råd, utbildning, information utredningar, forskning -

hushållsplanering, massdatabanker

-

grusarlciv

inventeringar administration av avgiftssystemet. - Naturvårdsverket uppstår dels länsstyrelserna, dels Kostnaderna

Sveriges Geologiska Undersökning SGU. och

har för täktverksamheten Vilka kostnader staten för täktverksamheten har Natur- I syfte att uppskatta resursförbrukningen länsstyrelserna vid två tillfälskickat förfrågningar/ enkäter till vårdsverket och enkät 1997. Enkäten 1994 avsåg att len de senaste åren, enkät 1994 en en granskning täktverksamunderlag för Riksdagens revisorers av utgöra ett

72 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

72 Förslag till nytt

för arbetet med avgifter enligt miljöbal- Enkäten 1997 ligger till grund heten.

ken.

Enkät 1994 sägas" återgå till länsstyrelserna för prövning Fråga: Hur mycket medel "kan

pågående täkter samt övrig täkthandläggning täktansökningar, tillsyn av av kostnader för både i form personår och enligt naturvårdslagen Svar gavs av

resursförbrukning länen om nedlagd tid. l runda tal visade svaren en

Efter pålägg 15 % overheadkostpersonår eller 10,5 miljoner kronor. av ca 35 miljoner kronor/ år, samt kostnader

inventeringskostnader om ca 2

nader, 15 miljoner kronor Naturvårdsverket, gjordes en uppskattning om ca bl.a. skall att beloppen är relativt kostnader för täktverksamheten. Här noteras i flera fall är oklart svaren inkluderar

uppskattningar, eftersom det i om

grova fall tycks kostnader enligt miljöskyddslagen resekostnader eller l vissa

exkluderas. I vissa fall redovisar länsinkluderas, medan dessa i andra fall

överstiger 15 %, 15 % används beräknad overhead som klart men styrelserna

ändå generellt för samtliga länsstyrelser.

Enkät 1997 resursförbrukning enligt naturvårdslagen har Enligt enkät avseende en tåktverksamhet motsvarar ca 29 länsstyrelserna bemanning för som en salt bland annat efterårsarbetskrafter. Denna uppgift bör tas med en nypa

avseende arbete enligt miljöskyddslagen det är oklart huruvida resurser som att jämföra med redovisade eventuellt ingår i Det är ändå intressant svaren. enkäterna olika utformapersonår i enkäten 1994. Observera dock att var 35 i personår har minskat med Uppgifterna tyder att resurserna räknat de. Å sidan används generellt ett pålägg 15-20 % mellan 1994 och 1997. andra

enkäten 1997, att jämföra med 15 % i för overheadkostnader om 50 % i

kostnadsnivå enligt enkäten 1997 enkäten 1994. Nettoeffekten av detta är en

mycket nära den kostnadsnivå som miljoner kronor, vilket ligger om ca 15,4

allmänna prisutvecklingen då

års beräkningar bortser från den anges i 1994

beloppen ändå är relativt grova uppskattningar.

avgiftsintäkterna 1996 uppgick

I enkäten 1997 länsstyrelserna att angav lägre belopp än vad som 24,7 miljoner kronor, vilket synes vara ett till sid. 70 för 1995/96 avgiftsininkomsttitlar jämför tabell var redovisats kronor under inkomsttitel 2539. täkterna för 18 månader 43,2 miljoner

Kostnaderi relationtill avgiftsintäkter

totala kostnaderna för täktverksam- Det kan konstateras att storleken på de

ändå väsentligt underskrida de heten är osäker, kostnaderna synes men

intäkter avgifter täktverksamheten inbringar.

täktavgiften i huvudsak tas ut i Dock är viktigt att komma ihåg att

det

överskott har ackumulerats vilket får till följd att en del av det som förskott, antal år framåt. Detta förhållande skall täcka myndigheternas verksamhet ett

rapport, bör innebära att inte i Riksdagens revisorers men kommenteras

Bilaga 1 73

enligt miljöbalken 73

Förslag till nytt avgiftssystem

intäkter 15 respektive 30-35 miljoner relationen mellan kostnader och om

Skillnaden mellan kostnader och intäkter kronor i själva verket är en annan.

till att stor del avgifterna betalas är troligen mindre om man tar hänsyn en av

skulle det möjligt att avgiften in i förskott se bilaga 5. I princip t.o.m. vara

läge, relativt kostnaderna. En omfati själva verket inte är för stor i dagens

för reda hur hög avgiften egentligen är tande analys skulle krävas att ta

En sådan analys skulle i huvudsak innebära i förhållande till kostnaderna.

överskottet analyseras genom att beräkna

det hittills totalt ackumulerade att

uppbundet tillsynskostnaderkommande år

hur mycket av detta som är av

ambitionsnivån för täkter redan har betalat men givet den nuvarande som

tillståndstid. Det kräver i praktiken att varje enskilt

har återstående som

vilket inte bedöms genomförbart inom ramen täkttillstånd gås igenom, vara

för detta uppdrag.

framtida uppföljning att ha förskottsproblematiken i

Det är viktigt vid

Övergång till ett system som innebär att minnet, eftersom exempelvis en

skulle kunna leda till att kostnaderna överstiger betalning inte sker i förskott,

övergångsperiod alltså tvärtom mot dagens intäkterna under en flerårig

läge.

Administration och redovisning

lnkomsttitlar

Avgiftsintäkterna redovisas mot inkomsttitlarna

2539 Täktavgift naturvårdslagen

-

2537 Avgifter enligt miljöskyddslagen del av

-

direkt statsbudgeten, vilket innebär att länsstyoch inlevereras därmed mot

relserna inte får disponera avgiftsintäkterna.

Regleringsbrev

med anslagsmedel, att delar av myn- Täktverksamheten finansieras genom

täktverksamhet även täktverksamhedigheternas ramanslag avsätts till om

ekonomiska målet full kostnadstäckning

är avgiftsbelagd. För att nå det

ten

används till finansiera täktverksamheten skall det totala anslaget som att

belopp de samlade täktavgifterna. uppgå till samma som

hur stora som skall använ-

I regleringsbreven anges inte specifikt resurser

heller hur täktverksamheten skall das till täktverksamheten. Det anges inte

återredovisas i kostnads- eller intäktstermer.

Myndigheternas redovisning

från myndigheterna till regeringen Den ekonomiska återrapporteringen

täktverksamheten i termer kostnader och intäkter. särredovisar inte av

täktverksamheten sker från länsstyrelser till

Redovisning kostnader för

av

Naturvårdsverket utarbetar vid be- Naturvårdsverket genom enkäter som

och inte är årligen återkommande. hov som

74 Bilaga 1

74 Förslag till nytt avgifissystem enligt miljöbalken

skall fr.o.m. 1997 använda gemensam kodstruktur Länsstyrelserna en verksamhetskoder konteringssträngens ob- Normeringsgruppens i ett av har utarbetats Inrikesdepartementet och länsstyjektfält. Kodstrukturen av samverkan. Vad gäller täktverksamhet kan konstateras att prövrelserna i kod 1851 Takter tillstånd, att tåkttillsyn ligger

ningsårenden har en egen men

med under koden 1859 Övrigt inom naturvård. Kod-

ihopklumpad annat

alltså inte tillräcklig för att urskilja täktverksamhet. ningen är

Uppföljning

årsvis uppföljning kostnader och intäkter synes inte ske Löpande av täktverksamhet. Redovisning/ kodning är inte strukturerad för det nivån ändamålet, varför uppföljningen blir tidskrävande och osäker.

Två olika lagar omfattas denna utredning regleras både i natur- Täktverksamheten som av miljöskyddslagen, vilket innebär att det i dag är svårt att vårdslagen och inkluderas i de belopp nämns i gjorda bedöma vad som verkligen som kostnader och intäkter för täktverksarnheten. De belopp utredningar om miljoner kronor i kostnader och 30-35 miljoner kronor som anges om ca 15 ca osäkra, delvis uppdelningen i naturvårdslagen i intäkter 1993/94 är pga. delvis andra orsaker jämför avsnitt Kostnader,

och miljöskyddslagen, pga.

sid. 71. på två lagar komplicerat uppföljningen av täktverksamhe- Uppdelnin gen administrationen tåktavgifterna för såväl ten. Likaså kompliceras av branschföretagen som länsstyrelserna.

i de nordliga länen Tillsynsproblem

skriver isin rapport: "Enligt 18b §naturvårdslagen kan Riksdagens revisorer tillsynsansvaret för täkter från länsstyrelserna. Så har kommunerna ta över i Norrbottens och Västerbottens län. Dessa län är landets också delvis skett län. Båda länen har många, ofta relativt små täkter, som till ytan två största hela länen. Det därför både rationellt och nödligger utströdda över anses lägga så mycket möjligt tillsynen kommunerna. vändigt att kunna som av utredning de två länsstyrelserna gjort bortåt 45 % Restiderna är enligt en som handläggare utför tillsynsbesöken. Hittills har kom-

högre om länsstyrelsens

länen utfört tillsyn utan ersättningar. Länsstyrelserna i munerna i de bägge har år 1991 och 1993 gjort framställningar till Norrbotten och Västerbotten använda del tåktavgifterna för att ersätta komregeringen om att få en av Kommunförbundet beräknar att denna verkmunerna för denna täkttillsyn. samhet kostar kommunerna 700 000 kronor per år. " verksamhet enligt naturvårdslagen

Vad gäller avgifter för myndigheters

43 b § naturvårdslagen meddela föreskrifter om får regeringen med stöd av paragraf får regeringen överlåta åt en kommun att avgifter. Enligt samma

Bilaga 1 75

enligt miljöbalken 75 Förslag till nytt avgiftssystem

verksamhet enligt naturvårdmeddela föreskrifter vad gäller kommuners

emellertid inte gjorts vad gäller tillsynen slagen. Någon sådan överlåtelse har

praktiken inte är tillåtet för kommunerna att ta ut täkter varför det i dag i av täktavgifterna för att täcka tillsynsavgift för denna tillsyn eller att del av

kostnaderna.

Förslag till nytt systern

utformning nytt avgiftssystem för I detta avsnitt ges ett förslag av

verksamhet avses, därefter täktverksamhet. Först förtydligas vilken som

fram, sid. 77 den nya tariffen hur de avgifterna har räknats anges visas nya och redovisas. Slutligen beskrivs och hur avgifterna skall administreras

för tåktverksamhet i kommunal regi uppföljning och förutsättningarna

förslagen lämnas kortfattad motivering. sid. 80. Till en

Vad skall ingå

nuvarande naturvårdslagen och Miljöbalken omfattar både bland annat

kommer därmed att inkludera du

miljöskyddslagen. De nya täktavgiftema

betalades separat avseende naturvårdslagen n:två avgifter som tidigare

spektive miljöskyddslagen.

bör enligt Naturvårdsverkets tolkning Táktavgifter enligt miljöbalken

täcka kostnader för:

inklusive administration av avgiftssystemvt prövning och tillsyn allmänna råd, utbildning, information utredningar, hushållsplaner, inventeringar -

grusarkiv.

- Naturvärdsvui-Li-i

dels länsstyrelserna, dels

Kostnaderna uppstår

Kostnader, sid. 71, utgår punkterna massanoch SGU. Jämfört med avsnitt

Naturvårdsverket uppfattningen att del ar tabank och forskning. är av

finansiera sådan verksamhet. Det tveksamt täktavgifterna skall anses om

slags återvinningsbörs skapas och

rimligt att massdatabanker en kan synas

finansieras privata initiativ. genom

och tillvägagångssätt Beräkningsgmnder

tåktavgifter är vilken resursnivå och Utgångspunkten vid förslag till nya

bedöms önskvärd och rimlig ambitionsnivå för täktverksamheten som vara

miljöbalken. Varken de totala förenlig med innehållet i den nya och som är kostnadsmassan för täktverksamheavgiftsintäktema i dag eller den totala

utgångspunkter, eftersom de skiljer sig ten i dag är därvidlag självklara

avsevärt beloppsmässigt.

resursnivå, dvs. hur mycket bästa sättet att hitta "rätt" eller "lagom" Det först uppskatta vilken verksamhet som täktverksamheten skall kosta år att

kostar. Utifrån det bedöms vilka ytterligare resurser bedrivs i dag och vad det

76 Bilaga 1

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

verksamheten, och awägning görs mellan bedömt behöver tillföras en som kan rimligt att ta ut i form av avgifter. lbila ga resursbehov och vad som anses

sammanställning nuvarande kostnader, Naturvårdsverkets 1återfinns en av resursbehov, samt föreslagen total kostnad per bedömning av ytterligare

resurstillskott. I bilaga 1 nuvarande kostnadsnivå till verksamhet efter anges

15 miljoner kronor i enlighet med enkätsvaren. totalt ca det totala resursbehovet kostnadsmassan för den Naturvårdsverket bedömer att

täktomrâdet är rimlig att avgrftsbelägga, är i storleksstatliga verksamheten som Detta kan vid första anblick tyckas innebära ordningen 21 mil oner kronor. en

vad i dag betalas i täktavgifter ca 25-30 miljoner lägre nivå än som en förskottsproblematiken beaktas se Kostnader, sid. 71, samt kronor. Om emellertid inte dras utan vidare. I princip skulle bilaga 5 kan denna slutsats

miljoner kronor årsavgifter motsvarar eller det t.0.m. kunna vara så att ca21

nuvarande förskottsavgiften 25-30 miljoner kronor. överstiger den om ca

täcka den totala kostnadsmassan. Olika alternativ är Avgiften sätts för att

avgiftens utformning. De huvudsakliga alternativen är: tänkbara för

årlig avgift inkluderar prövning, tillsyn och l Avgiften utgörs av en som

övrig verksamhet.

ansökningsavgift för prövning och en årsavgift 2 Avgiften delas upp i en

verksamhet fördelas prövning och tillsyn. för tillsyn varvid övrig

förespråkar det första alternativet på grund av att: Naturvårdsverket

med hur avgifterna enligt nuvarande miljöskyddsdet överensstämmer

lagen är konstruerade

beräknas bli relativt stor vilket riskerar med-

en separat prövningsavgift

företag undviker att söka tillstånd föra att prövningar avseende utökade och det förekommer olika typer av nya,

vilka skulle behöva differentieras om en särskild förlängda tillstånd,

avgift för prövning införs.

beskrivs avgiftskonstruktion som grundas alterna- Fortsättningsvis en

tiv knas att dividera den totala kostnadsmassan Årliga avgifter framrä genom

3 a. Antalet beräknas antal täkteri genomsnitt med antalet täkter bilaga som

åren bilaga 2. Avgifterna indelas i fem mängdberoende de senaste tre Orsaken till klassindelnjngen är att en enhetlig avgift för klasser bilaga 3b. orättvis och orimlig främst av små alla täktstorlekar kan upplevas som

mycket tyder att verkliga kostnader för företag. Emellertid är det som

samvarierar med täktens storlek. En stor täkt kan prövning och tillsyn inte

än liten täkt att inlämnat underlag är billigare att pröva en pga. t.0.m. vara

mer genomarbetat.

torvtäkter och kalkstenstäkter föreslås sättas med sam- Táktavgifterna för täkter. Dessa tåkttyper ingår därför i ovanstående metod som för övriga ma Torvtäkter föreslås tillhöra den lägsta klassen, oavsett

beräkningsgrunder.

Bilaga l 77

till avgiftssystem enligt miljöbalken 77 Förslag nytt

ktstorlek. Observera att energitorv avses här eftersom koncession prövas tä enligt lagen vissa torvfyndigheter, vilken inte ingår i miljöbalken.

om

l bilaga hur föreslagna avgifter slår för olika täktstorlekar jämfört

6 anges med den nuvarande avgiften om 26 öre/ton.

Angående avgifter för kommunal täkttillsyn, se avsnitt om Tákttillsyn i

kommunal regi, sid. 80.

Motivering Enklare administration med fasta årsavgifter än med dagens rörliga avgift

baseras uttagna ton. Med årlig avgift undviks merarbetet med som en ränteersättningar i dag beräknas och debiteras pga. att förskottsavgiften

som

i delbetalningar. Klassindelningen syftar till att inte missgynna delas upp små företag och att undvika att skapa inträdesbarriärer för dessa, samt att

risken avgiften upplevs så hög att tillstånd söks. Målet minimera att som full kostnadstäckning är överordnat, varför avgifter sätts för att finansiera verksamheten än att styra naturresursuttaget i motsats till natur-

snarare grusskatten är rörlig/ mängdberoende. Samma motivering står bakom

som förslaget att låta likadana avgifter gälla för torv- och kalkstenstäkter som för

grus- och bergtäkter.

Avgifter

Fasta årliga avgifter föreslås enligt följande:

Avgifterna följer klassindelningen för tillståndsgiven mängd, även om en mindre mängd sedan de facto tas ut tâkten. Torv avser energitorv utan

ur

bryts för andra ändamål, s.k. odlingstorv, och samtliga endast torv som torvtäkter klassas som klass

Administration och redovisning

Betalningstidpunkter

för varje påbörjat kalenderår med giltigt tillstånd. Avgift

Årsavgift betalas

kalenderåret då tillstånd lämnades. Om företag meddelar betalas för det

täkttillståndet skall upphöra och begär slutbesiktnin gällänsstyrelsen att

för begäran förutsatt att ingen verksamhet bedrivs i täkten. ler datum

ränteneutral obligatorisk betalningstidpunkt mitt kalenderåret bör

En

Tidpunkt bör samordnas med betalningar enligt nuvarande miljöövervägas.

78 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

78 Förslag till nytt

vid försenade betalningar Räntedebiterin sker inte annat än

skyddsla gen. gar

dröjsmålsräntor.

Motivering innebär att delar av år varje påbörjat kalenderår En avgift tas ut för som ränteneutral administration. En och leder därmed till en enklare faktureras, kalenderåret bör övervägas för att

betalningstidpunkt mitt obligatorisk

staten gör ränteförluster. undvika att

Återbetalningar

rutinmässigt. Därtill hörande täktavgifter skall inte ske Aterbetalningar av

undantagsfall bör åter-

skall minimeras. Endast i administrativt merarbete

betalningar ske.

Betalningsmottagare administration av avgifter all fakturering och annan Länsstyrelserna sköter överlåts till kommun skall branschföretagen. I de fall tillsynen en gentemot tillsyn kommunen bedriver. fakturera företagen för den kommunen

Inkomsttitel detta följer att betalningarna bokförs mot inkomsttitel. Av

Täktavgifterna

det icke räntebärande flödet.

sker till postgirokonton i

Motivering mot anslag används grun av Inkomsttitel i stället för egen disposition

att: till täcka skall användas att betalas till länsstyrelserna men avgifterna kostnader även centrala myndigheter

mellan länsstyrelserna, varför kostnadstäckning kan variera graden av ackumulerade - anslaget leder till disposition avgifterna mot egen av länsstyrelser förutsatt att avgiften är enöver-/ underskott enskilda

avgifter alla länsstyrelser.

hetlig samma

Regleringsbrev

med anslag eftertäktverksamhet finansieras i praktiken Myndigheternas För att följa kravet full

själva disponerar avgiftsintäkterna.

som de inte till ungefär samma beskall anslagen över tiden uppgå kostnadstäckning

respektive myndighet avgiftsinkomsterna. Hur mycket resurser

lopp som eller andra täktverksamhet måste framgå av regleringsbrev skall använda till ramanslag underbör inte respektive myndighets styrdokument. Däremot täktverksamhet, eftersom återrapportering indelas med särskild post för en kostnads- och anslagstermer utan i täktverksamheten inte bör ske i av

i resultatredovisningen. intäktstermer

myndigheterna bör ske

till de olika Fördelningen av anslagsmedel

även bilaga 1: följande grunder se

Bilaga 1 79

till enligt miljöbalken 79 Förslag nytt avgiftssystem

olika slag tillståndsprövning samt operativ tillsyn och Anslag för av regionalt övergripande tillsyn fördelas till länsstyrelserna i direkt propor-

tion till antalet täkter. för täktrelaterad verksamhet på övriga myndigheter Natur- Anslag vårdsverket, SGU fördelas direkt till respektive myndighet i de fall behoven kända i förväg. I de fall det är svårt eller olämpligt att i förväg är fördela anslagsmedlen kan central myndighet t.ex. Naturvårdsveren disponera medlen och köpa tjänster övriga myndigheter eller ket av andra organisationer.

Motivering redovisning i kostnads- och intäktstermer i stället för anslagster- Angående övrig argumentation för ökad tydlighet i styrdokument, se avsnitmer, samt Grundläggande problematik, sid. 68. tet om

Myndigheternas redovisning Återrapportering täktverksamheten bör ske i kostnads- och intäktsterav Krav bör ställas myndigheterna att kunna redovisa kostnader och mer. för täktverksamheten, inklusive indirekta kostnader. I nuvarande intäkter för länsstyrelserna efterfrågas såvitt Naturvårdsverket kan

regleringsbrev

endast uppgifter hur handläggningstiderna för prövningsärenden se utvecklas. skyldighet att använda därför avsedda resurser för Det är myndighetens täktverksamhet. Eventuella avvikelser från regeringskansliets styrdirektiv

skall analyseras och förklaras.

Motivering: nödvändigt kunna mäta kostnader och intäkter för att kunna följa Det är att upp och styra verksamheten.

Uppföljning

särskilt de närmast kommande åren för att Avgifterna måste följas upp noga är skälig, att avgifterna återförs till att finansiera säkerställa att avgiftsnivån de inte oönskade styr- eller konkurrenseffekter. verksamheten, samt att ger det viktigt att komma ihåg att täktavgiften i Som tidigare nämnts är iförskott, vilket innebär att del det överskott som hittills dagsläget tas ut en av skall täcka kostnaderna för myndigheternas prövning och har ackumulerats Den föreslagna övergången till ett system med tillsyn ett antal år framåt. leda till kostnaderna överstiger intäkterna under en årsavgifter kan att dvs. raka till dagens situation. En kraftig flerårig övergångsperiod, motsatsen alltså vänta ochfår inte med automatik leda till nedgångikostnadstäckningen är att att avgifterna justeras upp. följa de kostnaderna och intäkterna för

Myndigheterna bör upp egna

och hur dessa utvecklas över tiden, samt vilken verksamtäktverksamheten dessa Naturvårdsverket bör därutöver stå för en het som bedrivs för pengar.

80 Bilaga 1

enligt miljöbalken

Förslag till nytt avgiftssystem

80 s

naturresurssynpunkt. Natur-

samlad analys täktverksamheten ur mer av full görs av att kravet också för att uppföljning vårdsverket bör ansvara fullt ut finansierar kostnadstäckning uppfylls, dvs. att avgiftsintäkterna

statlig verksamhet. täktverksamheten inte finansierar annan men sådan uppföljning sammanhang viktigt att klargöra att en Det är i detta erhålla ekonomisk information förutsättningar än i dag för att kräver bättre befogenheter att ställa Naturvårdsverket saknar god kvalitet. Eftersom

av regeringskansliet har

redovisning, och eftersom

krav andra myndigheters

bör ske från olika helhetsbild över vilken återrapportering som en bättre Naturvårdsverkets bättre uppföljning från t.ex. myndigheter, förutsätter en

samordnar och tydliggör återrapporteringskraven sida att regeringskansliet

för övriga myndigheter.

i kommunal regi Tákttillsyn

det kan rationellt sid. 74, konstateras att vara

I avsnitt Tillsynsproblem,

om förutsättning att till kommun. Detta under överlåta tillsynen av täkter en att kostoch att kommunen kan har den kompetens som krävs kommunen kostnadstäckning för arbete med principen om full nadstäckning i enlighet

enligt miljöbalken.

kommunfullmäktige får förslaget till miljöbalk står att l 27 kap. 1 § i kommunal myndighets verkföreskrifter avgifter vad gäller en meddela om finansiering av tillsynen, Därmed torde frågan om kommunernas samhet.

de nordliga lånen, vara löst.

samt tillsynsproblemet i

tillsynen bedrivs täktrelate- Även tar över den operativa om en kommun Naturvårdsverket och verksamhet statlig nivå, bland annat rad

regional nivå. har det övergripande tillsynsansvaret

länsstyrelserna, som avgift som betalas statliga arbetet bör ske genom en Finansieringen av det avgiften görs i dag i de fall en länsstyrelserna. En sådan uppdelning av till Naturvårdsverket be-

tillsynen enligt miljöskyddslagen.

kommun övertagit täkter enligt miljöbalken kan den statliga avgiften för dömer att ca 70 % av att ligga kvar de för verksamhet som kommer täcka kostnader

anses den operativa

de fall kommun övertar statliga myndigheterna även i en

tillsynen bilaga 4. se lån. Västerbottens och Norrbottens skett med länsstyrelserna i Samråd har

Motivering skall utgöra något undantåktverksamheten inte Naturvårdsverket anser att

för tillsynsarbete inom

möjlighet att ta ut avgifter tag från kommunernas

miljöområdet.

Bilaga 1 81

till enligt miljöbalken 81 Förslag nytt avgiftssystem

Övergångsbestämmelser

avgiftssystem kommer att gälla endast vid tillstånds- Införandet av ett nytt

inkommer fr.o.m. att miljöbalken tagits i bruk. ansökningar som

tillstånd kommer fortsätta enligt det gamla avgiftssystemet Befintliga att

dess tillståndet löper ut. Eftersom ett system med förskottsbetalningtills att

dag, kommer flera befintliga tillstånd att löpa utan att ytterliar tillämpas i

betalningar sker, medan andra befintliga tillstånd innebär att kompletgare sker med resterande betalningar ifall uppdelning av avgiften teringar

medgivits.

ofta för relativt långa perioder tillståndstid på tio år Tákttillstånd ges - en

vilket innebär att länsstyrelserna under ett antal år måste är inte ovanligt både det gamla och det avgiftssystemet. Antalet betalningadministrera nya bör dock minska i omfattning relativt snabbt enligt det gamla systemet ar huvudsak sig förskottsbetalningar. Däremot måste eftersom det i rör om

hålla reda vilka täkttillstånd ska belastas med årliga länsstyrelserna som

enligt det systemet, och vilka inte ska betala enligt det nya avgifter nya som

systemet.

skillnaderna med

Viktigaste -förslag jämfört

befintligt system

förändringarna i Naturvårdsverkets förslag jämfört med De huvudsakliga

beskrivs nedan i punktforrn. Det är dock viktigt att påpeka befintligt system

torde viktigast att uppnå full kostnadstäckning, att den effekt som vara -

används det de är avsedda för- inte i första hand uppnås dvs. att medlen till

det hade kunnat uppnås redan med genom ett nytt avgiftssystem, utan att

Dess förverkligande är beroende att inblandade

befintligt avgiftssystem. av

problematiken och .tar sitt ansvar, främst parter inser den grundläggande

regeringens direktiv angående resursanvändning och återrapporgenom att

tering tydliggörs.

Avgifter

Avgiften årsavgift i stället för nuvarande förskottsavgift. blir en - Ändras från mängdrörliga till fasta storleksklassade avgifter. naturvårdslagen och miljöskyddslagexi samord-

Avgifterna enligt gamla

-

nas. anpassning till avgiftssystemet enligt nuvarande Systemet innebär en miljöskyddslagen.

får möjlighet att ta betalt i de fall de övertagit tillsynen. Kommuner -

82 Bilaga 1

enligt miljöbalken Förslag till nytt avgi/Lssystem

och redovisning

Administration

förskottsbetalningar med

betalningshantering grund av att

Förenklad - räntedebiteringar upphör, senareläggningar och påföljande begäran om sker endast

grund att prövning

återbetalningar minimeras, samt av

enligt både naturvårdsla- 12 kap., i stället för som nu

enligt miljöbalken och miljöskyddslagen.

gen betala två kommer företagen att fall kommunen övertar tillsynen I de - till staten. till kommunen och en fakturor en - och faktureringsrutiändå enklare administration Sammantaget troligen - de administrativa kostbranschföreta och minskar vilket gynnar gen ner,

naderna länsstyrelsen.

att behöva administreras gamla och nya kommer Två olika system -

samtidigt under en övergångsperiod.

Konkurrensaspekt

avgifter än med nuvarande små täkter kommer att högre Tillstånd för - än med befint-

avgifterna blir mindre mängdberoende

system, eftersom fortsättningsvis få de mindre täktema även ligt system. Dock kommer motiverat faktiska myndighetskostavgifter än vad som synes av lägre delas in i fem storleksklasser. eftersom den fasta årsavgiften nader,

Kostnadstäckning problematik som be-

vidtas för att lösa den grundläggande Om åtgärder

skrivs sid. 68, innebär det att:

vid budgetarbete och tydlighet och ansvarstagande

Större krav ställs

-

styrning. redovisning kostnader och

ställs myndigheternas av

Större krav -

intäkter.

Större krav ställs uppföljning.

- att staten använder frigörs för täktverksamheten genom Mer resurser kostnadstäckning - ändamål och målet full

avgiftsinkomsterna till avsett

uppnås.

Bilaga 1 83

Förslag till avgiftssystem enligt miljöbalken 83

nytt

D. för

Avgiflssyslem

och tillsyn av

prövning

vczltenverksamlzel

enligt mijöbczlken

Med Vattenverksamhet bland annat uppförande och ändring av an-

avses läggningar i vattenområden, bortledande grundvatten samt ma rkavvatt-

av ning. Vanligt förekommande är dammar, vägbankar, bropela re och bryggor.

vattenföretag används här synonymt med begreppet vattenverk- Begreppet samhet. Markavvattning dikning förekommer främst inom jord- och

genom skogsbruket men även vid t.ex. vägbyggnad.

Verksamhet enligt nuvarande vattenlag bedrivs hos vattendomstolarna, länsstyrelserna, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Riksantikvarieämbetet,

och Naturvårdsverket. Vattendomstolarna, länsstyrelser-

Kammarkollegiet

Jordbruksverket har kostnader för prövning och länsstyrelserna för na och

Kostnader för övrig verksamhet knuten till vattenlagen såsom arbete tillsyn.

föreskrifter och allmänna råd, remisser i enskilda ärenden, rådgivning med

information återfinns hos länsstyrelserna, Jordbruksverket, Fiskeriveroch

Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. I ket, Kammarkollegiet, enkätundersökningen, nämnda uppgifter baserar sig på, har rådgivning

som och information hänförts till övrig verksamhet. Rådgivning och information har sedermera i lagrådsremissen hänförts till tillsynsverksamhet.

enligt miljöbalken skall ansökan tillstånd till

I prövningsförfarandet om

markavvattning in till länsstyrelsen och vad gäller andra vattenföreta g

ges

tillsyn skall enbart utövas länsstyrelserna. För

till miljödomstol. Operativ av

tillsyn enbart med anledning klagomål och närvarande sker sådan nästan av

krav i domar. En icke oväsentlig del av tillsynsarbetet avser vatten-

specifika

84 Bilaga 1

till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

84 Förslag

i miljöbalken tilldelats rollen tillstånd. Naturvårdsverket har företag utan

tillsynsmyndighet över vattenföretag. central som vattendomantalet ärenden vid Stat och kommun svarar för merparten av

för prövning huvudsakligen utgörs av Detta innebär att avgifterna stolarna.

inom den offentliga sektorn. interndebiteringar

skyldig ersätta tillståndsmyndigheten

Sökande i ansökningsmål är att

dvs. kungörelser, aktförvarare, kostnader enligt 22 kap. 5 § vattenla gen, med sammanträden. Sökande betalar dessutom samtsakkunniga och lokaler för

och utredningar. Detta innebär att kostnader för biträde liga motparters vattendomstolens kostnader betalar i princip alla kostnader utom sökande

för ärendehandläggning.

för och tillsyn

Kostnader prövning

kostnaderna för prövning och tillsyn av Nedan redovisas en beräkning av

Beräkningen baseras kostnadsvattenföretag enligt 11 kap. miljöbalken.

enligt vattenlagen under år 1996. uppgifter för den verksamhet som bedrevs

det att kostnader för framtida Vid beräkning avgifterna förutsätts av miljödomstolar inte väsentligt avvi-

myndighetsorganisation med bl.a. nya för nuvarande system och myndighetsorganisation.

ker från kostnaderna

Kostnader hos vissa myndigheter

Jordbruksverket, Fiskeriverket,

Verksamhetens omfattning länsstyrelser,

Naturvårdsverket i antal års- Kammarkollegiet, Riksantikvarieämbetet och

år 1996 framgår följande Tabell 1 som arbetskrafter liksom avgiftsintäkter av

Det bör noteras att uppgifsammanställning enkätuppgifterna. utgör en av

vissa fall är mycket grova uppskattningar. terna i respektive tillsyn har följande beräkning kostnaderna för prövning Vid av och tillsyn förekommer i en använts. Då både prövning

fördelningsprinciper

förhållande till antalet årsarbetskrafter myndighet fördelas posten "Övrigt" i

verksamheterna förekomrespektive tillsyn. Om endast en av för prövning verksamhet. Då varken prövning hela posten "Övrigt" denna mer läggs "Ovrigt" lika mellan bedrivs vid myndigheten fördelas posten eller tillsyn

prövning och tillsyn. årsarbetskrafter omräknats till kostnader, För varje myndighet har antalet

redovisas i Tabell 2. som

Bilaga 1 85

avgiftssystem enligt miljöbalken 85

Förslag till nytt

uppskattat antal årsarbetskrafler år 1996 samt avgiftsintäkter avgifter Tabell för myndighetsarbete år 1996.

Summa

56/ kronor år 1996. Tabell 2. Uppskattad kostnad miljoner

Kostnader hos vattendomstolama

i kalkyleringen är att beräkna kostnader hos de nuvarande sex Nästa steg vattendomstolarna. Dessas verksamhet hänförs helt till prövning enligt

vattenlagen.

Vattenmålen enligt 13 kap. 12 § vattenlagen ansökningsmål,

utgörs av

förrättningsmål. Det sammanlagda antalet ärenden fram-

stämningsmål och

går av följande tabell.

1994 1995 1996 Genomsnitt

1993 Inkomna 380 503 336 375

416 380 385 386 392 Avgjorda Utgående balans 620 743 694 683

kostnaden baseras antalet avgjorda ärenden under

Den genomsnittliga

året. Det genomsnittliga antalet ärenden har avrundats till 390.

kostnaden ärende i fasta priser har varit relativt

Den genomsnittliga per

till 45 600 kronor de senaste fem budgetåren, 44 000 konstant och uppgått

beräknatsenligtformeln:antalårsarbetskrafter 20000månadslön x 12må- 56Kostnadernahar x

nader 1,4lönekostnadspáläggx 1,5pålägg.

x

86 Bilaga 1

till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

86 Förslag

46 500 kronor budgetåret 1995/96 de senaste tre budgetåren och kronor genomsnittlig kostnad på 45 000 statistik från Domstolsverket. En enligt ärende/vattenmål. Det är dock mycket viktigt att notera kronor används per

ärenden varierar kraftigt kring denna för enskilda

att prövningskostnaderna

ärende kan variera mellan mycket Kostnaderna för ett

genomsnittskostnad.

och 100 000-tals kronor. små summor samtliga vattendomstolar kostar där- Prövningen enligt vattenlagen i sex

45 000 kronor. I den statistik 17,6 miljoner kronor per år 390 x med ca vattendomstolarna erhållits från tingsrätternas kostnader för som

angående

redovisas följande kostnader för år 1996. Domstolsverket

Kostnader Kostnadsslag miljoner kronor

lzönekostnader 9,7

förvaltnlngskostnader 0,3 Ovriga 9,9 Summa kostnader Zl Fördelade

kostnad 17,6 Total

kostnader uppskattats till 14 miljoner ISOU 1996:103 har motsvarande ca

kronor.

kostnaderna för samtliga mål inkluderas Skall ansökningsmål också kostnader för kostnaderna ingår utöver kostnader för I nedanstående tabell framgår den

och förrättningsmål. Av stämningsmål

fördelningen de olika målen år 1996. antalsmässiga av

Antal Procent Typ av mål

368 95 Ansökningsmål 4 1 Förrättningsmål

stämningsmål mål 386 100 Summa avgjorda

omkring 100 000 kronor 14 x 7 170 Stämningsmålen beräknas totalt kosta

Förrättningsmålen beräknas totalt kosta kronor, SOU 1996:103 sid. 658.

för stämningsmål 000 kronor kostnaden är densamma som omkring 29 om dessa mål för mindre än en procent 4 7 170 kronor. Sammantaget svarar x kostnader och sammanlagt ca fem procent vattendomstolarnas beräknade av

antalet ärenden. av mål bedöms så små att de Domstolarnas kostnader för dessa vara Slutsats: kostnaderna för dessa mål inklude-

felräkningsmarginalen. Om

ligger inom

saknar därför betydelse. i kostnadsunderlaget eller inte ras

Bilaga 1 87

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 87

Skall kostnaderna för verksamhet med anknytning till bygde- ochfiskevârdsavgrfter inkluderas Tills vidare förutsätts att prövning med anknytning till bygde- och fiskevårdsavgifter skall ingå i underlaget. Antalet ärenden med anknytning till bygde- och fiskevårdsavgifter normalt i södra Sverige medan

uppges vara domstolarna Sverige har förhållandevis fler ärenden. Antalet ärenden

i norra varierar bl.a. beroende att nederbördsmängden ger förändringar i vattenståndet.

kostnader för prövning och tillsyn Sammanfattning av

Kostnaderna för prövning och tillsyn på Jordbruksverket, Fiskeriverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrel-

samt vattendomstolarna beräknas uppgå till följande belopp. serna

Myndighet Prövning Tillsyn Totalt

miljoner kr miljoner kr miljoner kr

I princip skall avgifter täcka kostnader på sammanlagt ca 26 miljoner

22 miljoner kronor för prövning och 4 miljoner kronor för kronor, varav tillsyn. Nedanstående förslag är framtaget för att generera avgiftsintäkter

resterande två miljoner kronor intäkter från om ca 24 miljoner kronor, avser befintligt avgiftssystem vid Jordbruksverket för viss verksamhet i samband

med markavvattning.

Förslag till avgiftssystem

utsträckning avgiftsbeläggning motverkar syftet med verksam- I vilken en heten har inte utretts. Kostnaderna för prövning kan dock redan i dag anses

höga eftersom den sökande skall betala kostnaderna för bl.a. kungörelvara

juridiska bitrâden. Enbart kostnaderna för kungörelse i ser och motparters ett litet ärende kan i Stockholmsområdet uppgå till 20 000 kronor.

Avgiftssystemet förutsätter att myndighet ansvar för att verksam-

en ges hetens avgiftsintäkter och kostnader följs upp.

Jordbruksverket bedriver verksamhet enligt 12 kap. vattenlagen, pröv-

markavvattningsföretag. Denna verksamhet finansieras helt med ning av avgifter tas ut med stöd förordning 1983:790 om ersättning till vissa

som av förrättningsmän och Jordbruksverkets instruktion SFS 1996:148. De avgifter

Jordbruksverket ut timtaxa kan i princip även fortsättsom tar genom en

tillämpas. Ingen hänsyn behöver därför här tas till Jord bru ksverkets ningsvis kostnader.

88 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

88 Förslag till nytt

förslag till avgifter kan täcka "Prövning" redovisas olika som I avsnitt "Tillsyn" förslag till avgifter för kostnader för prövning medan avsnitt avser

och tillsynsavgift" redovisas ett

l avsnitt "Sammanslagen prövningstillsyn. för såväl prövning som tillsyn. avgift inkluderar kostnader förslag till som

förordar det sistnämnda avgiftsförslaget. Naturvårdsverket

Prövning

miljödomstol, bör svara för

i första hand respektive

Prövningsmyndigheten,

föreslagna avgifter. debiteringen av redovisas mot inkomsttitel samtliga alternativ A-C bör avgiftsintäkterna I för prövning i förekommande fall Vidare bör avgifterna statsbudgeten. ned eller återbetalas avgiften för delas dels kunna sättas om dels kunna upp,

överstiger kostnaderna för prövningen. ett ärende väsentligt

vattenföretagets beräknade kostnad Alternativ A1: Avgiften grundas

§ miljöbalken enligt lagrådsremissen Avgiften för prövning enligt 11 kap. 9

vattenföretagets beräknade kostskall preliminärt utgöra fyra promille av

nad. storlek enligt de En sådan avgift kan grundas prövningsobjektets

§ i miljöbalken enligt lagrådsskall redovisas enligt 11 kap. 6 kostnader som bedrivas endast dessfördelar från allmän En vattenverksamhet får om remissen: samt skadorna och olägenheterna av och enskild synpunkt överväger

det. sökande med vattenföretag som beräk-

bör avgiftsfri för

Prövningen vara vattenföretag uttas avgift mindre än 1 miljon kronor. För större nas kosta vattenföretaget dock högst för den beräknade kostnaden för -

fyra promille av

kronor. Avgiften avrundas till närmast beräknad kostnad 100 miljoner en

lägre tusental kronor.

kostnad Avgiftens storlek Vattenföretagets vid 4 promille miljoner kronor

0 kronor Mindre än 1 4 000 kr-400 000 kr 1-100 400 000 kr Mer än 100

000 kronor och högsta avgift avgift debiteras blir därmed 4 Lägsta som avgift för mindre vattenföretag är i 000 kronor. Motivet för att slopa 400 administrationskostnaderna. Om ingen avgift tas första hand att minimera

önskvärda, frivilliga ansökningar. inte avgiften ett hinder för ut så utgör beräknats utifrån att omkring 1/ 3 storlek fyra promille har Avgiftens än 1miljon kronor. Övriga mindre vattenföretag mindre av ärendena avser

390. Den genomsnittliga kostna-

årligen uppgå till 260 2/ 3 x ärenden antas ärenden uppgå till ca 20 miljoner för vattenföretagen i dessa antas den uppgifter från två vattendom- Antagandena har främst baserats kronor.

Bilaga l 89

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 89

stolar, vilket innebär att underlaget för avgifterna kan behöva breddas innan ett eventuellt införande. Fördelen med konstruktionen är att den är enkel att hantera. Vidare är avgiften förutsebar för sökande. Nackdelen är att sambandet mellan avgift och prestation inte är särskilt starkt. Avgiftsintäkterna riskerar att variera mycket mellan åren beroende värdet av projekterade vattenföretag. Ytterligare nackdelar med den beräknade kostnaden för vattenföretag är att det finns risk för att den inte alltid är tillförlitlig. Kostnaden borde emellertid tillräckligt tillförlitlig eftersom den åtminstone i vissa mål vara skall ligga till grund för domstolens beslut i vattenmålet. l många fall redovisas inte kostnaden. I vissa fall beror det att varken vattenlagen 3 kap. 6 § eller domstolen kräver att uppgiften lämnas. En förutsättning för att kunna beräkna avgiftens storlek är att det alltid ställs krav på att ansökan skall innehålla en uppskattning av vad projektet kostar. Som stöd för detta borde prövningsmyndigheten kunna åberopa 27 ka 3 förutom 11 kap. 6 § miljöbalken enligt lagrådsremissen. En grov ekonomisk uppskattning torde alltid vara möjlig att göra och dessutom vara tillräcklig som underlag för avgiftssättning. l vissa fall kan sökande åberopa sekretesskäl för att utelämna kostnadsuppgiften. Om giltiga skäl för sekretess föreligger kan avgiften bestämmas preliminiärt med definitiv bestämning vid en senare tidpunkt, t.ex. då en upphandling är avklarad. Om det kan hävdas att kostnadsuppgiften inte får röjas lång sikt kan komma till rätta med detta genom att tillämpa ens man olika avgiftsklasser enligt alternativ A2. I dessa fall behöver den sökande enbart inom vilket kostnadsintervall vattenföretaget ligger. ange Om det visar sig att vattenföretagets verkliga kostnad väsentligt överst iger den kostnad avgiften baserats skall sökanden vara skyldig att som meddela detta till prövningsmyndigheten för att avgiftens skall kunna omprövas. Uppgifterna bör kunna inhämtas med stöd av 27 kap. 3 § miljöbalken enligt lagrådsremissen.

Alternativ A2: Avgiften grundas vattenföretagets beräknade kostnad, angivet som kostnadsklass Alternativet innebär i princip att alternativ A1 tillämpas, med undantag för att vattenföretagens kostnader indelas i avgiftsklasser. Detta innebär att den sökande endast behöver redovisa ett intervall som mått vattenföretagets kostnad. Nedanstående intervall utgör ett exempel som inte beräknats utifrån statistik från ärenden inom de olika intervallen. Fördelen jämfört med alternativ A1 är kan minska eventuella att man sekretessproblemen. Även i de fall kostnaden är mycket svår att beräkna bör avgiften lättare kunna fastställas. Nackdelen, jämfört med alternativ A1, är att det uppstår tröskeleffekter. Vilka ytterligare konsekvenser förslagen A1-A2 kan få har inte utretts.

90 Bilaga 1

enligt miljöbalken Förslag till nytt avgiftssystem

Avgiftens storlek Vattenlöretagets kostnad baserat på medelvärde

miljoner kronor avrundat nedåt och

kronor

0 Mindre än 1 20 000 10 1 - 80 000

30 11 - 160 000

50 31 - 300 000

100 51 - 300 000

Mer än 100

vattenföretag Alternativ B: Avgifter efter typ av fastställs över olika typer

heltäckande avgiftslista

Alternativet innebär att en kostnader för pröv-

Avgifterna grundas genomsnittliga

vattenföretag. av respektive ärendeslag. ning av kostar. Avgiftslistan är förväg vet vad tillståndet Fördelen år att sökande i finns det ett direkt väl har upprättats. Vidare administrera då den lätt att Det kan

kostnad för prestationen.

samband mellan avgift och genomsnittlig

betala lika mycket för samma typ av rättvist att alla får

också upplevas som

avgiftsobjekt. avgifts-

tidskrävande att upprätta främst att det är mycket Nackdelen är att ta ut höga

också problem med möjligheterna

listan. Vidare uppstår

betalningssvaga sökanden.

avgifter av

Alternativ C: Tidtaxa bör såväl ett lägsta som

tillämpas för prövningsverksamheten

Om tidtaxa

avgiftsuttag ärende gälla. högsta per den tillämpas fullt ut är att fördelen med tidtaxa om - Den största täcka, dvs. domstolens de kostnader den avser att korrelerar med

avgifterna

kostnader för prövning. redovisas nedan. bedöms föreligga i avgiftssystemet De nackdelar som kosta. Det kan innebära förhand vad det kommer att Sökande vet inte på vilket är särskilt

åt myndighetens godtycke,

att utlämnad känsla av vara en kan variera kraftigt.

negativt då avgiftsuttaget

särredovisas och hållas uppdateraärendes kostnader måste Varje enskilt många små kostnader, t.ex. flera år. Särredovisningen kan avse de, ibland i Problemen med särredovisskall föras rätt ärende. för telefonsamtal, som blandas med alla de

större då vattenlagsärenden

ningen blir sannolikt

miljödomstolarna. Admi-

inom de föreslagna ärendesla som skall hanteras g blir således höga.

nistrationskostnaderna de

svårt att ta betalt för det kan upplevas som Erfarenheter visar att därför sannolikt en baserat timtaxor ger faktiska kostnaderna. Ett system

grad kostnadstäckning. lägre av

Bilaga 1 91

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 91

Små eller eljest betalningssvaga sökanden både fysiska och juridiska med komplexa ärenden blir svåra att debitera då fakturabeloppen personer kan bli mycket höga.

Tillsyn

Länstyrelsema bör svara för debiteringen av föreslagna avgifter för tillsyn. I samtliga alternativ A-D bör avgiftsintäktema redovisas mot inkomsttitel. Myndigheten tilldelas då ett anslag för förvaltningskostnader ramanslag. Därigenom bestämmer statsmakterna ambitionsnivån för den avgiftsbelagda verksamheten.

Alternativ A: Timtaxa frivillig - Tillsynsmyndigheten möjlighet att ta betalt, till exempel då företag inte ges följer villkor i tillståndsbeslut och orsakar extra tillsynskostnader. Enligt dagens kostnadsnivå kan debitering inledningsvis ske med 500 kronor per timme. Fördelen med frivillig timtaxa är att tillsynsmyndigheten kan avstå från en att ta betalt för anmälningar som saknar grund. Vidare är sambandet mellan avgift och prestation relativt starkt. . Nackdelen är främst att det är svårt att ta betalt för faktiskt åtgångna vilket innebär en lägre grad av kostnadstäckning. resurser, Små eller eljest betalningssvaga tillsynsobjekt med resurskrävande ärenden blir svåra att debitera då fakturabeloppen kan bli orimligt höga.

Alternativ B: Timtaxa obligatorisk - Tillsynsmyndigheten kan åläggas inte möjlighet att ta betalt per - ges timme. Även i detta fall måste dock möjlighet finnas att avstå från att ta ut avgift från tillsynsobjekt när det anses skäligt av tillsynsmyndigheten. För- och nackdelar är i stort sett desamma som vid en frivillig timtaxa. Administrationskostnaderna torde bli högre än vid frivillig timtaxa. Avgiftsintäkterna borde dock bli högre med en obligatorisk timtaxa.

Alternativ C: Årsavgift Den årliga avgift bedöms motsvara verksamhetens kostnader uppgår som till ett alldeles för lågt belopp för att motivera en årsavgift per tillsynsobjekt. Antalet tillsynsobjekt fått tillstånd finns förtecknade i vattenboken som vattenboksförordning 1983:789. Förteckningen har upprättats under flera decennier och uppdateras inte avseende t.ex. ägarbyten, fusioner och adressändringar. För årsavgift skall kunna införas krävs att vattendomstoatt en larnas vattenböcker uppdateras intill dags dato och framgent. Detta torde innebära ett omfattande arbete.

Alternativ D: Ingen avgiftsbeläggning Det främsta motivet för att inte avgiftsbelägga tillsynen är dess ringa omfattning samtidigt antalet avgiftsadministrerande myndigheter är stort, som

92 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

92 Förslag till nytt

bedöms därför bli höga

Administrationskostnadema

minst 20 myndigheter.

omkring 4 miljoner kronor.

årliga avgiftsintäkter endast

i förhållande till mindre än 200 000

genomsnittliga avgiftsintäkter

Beloppet motsvarar

myndighet.

kronor för varje avgiftsadminstrerande

och tillsynsavgift

Sammanslagen prövnings-

miljödomstol bör svara

-i första hand respektive -

Prövningsmyndigheten

täcka kostnader för såväl föreslagna avgifter som skall för debiteringen av vidare redovisas mot inkomst-

tillsyn. Avgiftsintäkterna bör

prövning som

förvaltningskostnader raman-

tilldelas då ett anslag för titel. Myndigheten ambitionsnivån för den avgiftsbestämmer statsmakterna slag. Därigenom

belagda verksamheten. minskas att avgifts-

avgiftsadministrationen kan genom

Kostnaderna för inordnas i avgiftssystemet för pröv-

beläggningen av tillsynsverksamheten

ökar från 4 till 5 promille av skulle i så fall innebära att avgiften ning. Det fördel är det kan vara uppskattade kostnad. Ytterligare en vattenföretagets med alternativet att debitera full kostnadstäckning jämfört lättare att uppnå Avgifterna, som skall

särskild timtaxa för tillsynsverksamheten.

enligt en motsvarande sätt som den tillsyn prövning, konstrueras täcka såväl som

tidigare redovisade prövningsavgiften.

Avgiftens storlek Vattenföretagets kostnad vid 5 promille

0 kr Mindre än 1 miljon kr 5 000 kr- 500 000 kr

100 miljoner kr 1 - 500 000 kr

Mer än 100 miljoner kr

sammanslagen avgift är dels förorda alternativet med Motiven för att vattenboken inte behöver uppdateras, ringa omfattning, dels att tillsynens eftersom vattenföretagen inte är avgränsad i tiden, dels att verksamheten

under mycket lång tid. ofta finns en betala all tillsyn trots att de sökande får

En nackdel är att nytillkommande

En orättvisa kan uppstå rimligtvis kräver mer tillsyn. gamla vattenföreta gen

tillsynskostnader helt slip-

förorsakar faktiska

att tillsynsobjekt som

genom elimineras nackdelen kan dock delvis om betala. Den förstnämnda per att tillsyn äldre vatinförs för faktiskt genomförd

särskild tillsynsavgift

en ikraftträdande.

tillkomna före miljöbalkens

tenföretag

Bilaga 1 93

Förordningsförslag

Bilaga 1 95

Förordningsförslag .95

om för

Förordning avgifter myndigheters prövning och tillsyn enligt miljöbalken

1998:000 ;

utfärdad den y 1998.

Regeringen föreskriver följande.

1 kap. Inledande bestämmelse

1 § Enligt denna förordning skall avgift betalas för statliga myndigheters prövning och tillsyn enligt miljöbalken 1998:000. Avgiften betalas, i de fall som närmare anges i förordningen, i form av avgift för tillstånd, godkännande, medgivande eller en en ansökan om dispens ansökningsavgift, avgift för den prövning som en myndighet gjort eller avser att göra en med anledning av en ansökan enligt eller en årlig avgift för en verksamhet. Bestämmelser rätt för kommunfullmäktige att meddela föreskrifter om om avgifter för prövning och tillsyn när det gäller en kommunal myndighets verksamhet finns i 27 kap. 1 § miljöbalken.

2 kap. Avgift för miljöfarlig verksamhet

1 § Avgift enligt 1 kap. 1 § första stycket för miljöfarlig verksamhet som i 9 kap. 1 § miljöbalken 1998:000 skall betalas årligen för kalenderår avses med de belopp som anges i bilagan till denna förordning.

2 § Avgiften skall betalas av den som bedriver miljöfarlig verksamhet anges med beteckningen A eller B som i bilagan till förordningen 1998:001 om tillståndsprövning och anmälan avseende miljöfarlig verksamhet. har tillstånd till än med avsedd verksamhet som har prövats annan efter föreläggande att ansöka tillstånd enligt 9 kap. 6 § andra stycket om miljöbalken har tillstånd till än med avsedd verksamhet som har prövats annan frivilligt enligt 9 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken. Har tillståndsprövning skall avgiften bestämmas med utgångsägt rum punkt i tillåten produktionsvolym eller motsvarande. Om det vid fabrik, inrättning eller miljöfarlig verksamhet en annan annan bedrivs verksamhet sådan art eller omfattning som omfattar flera punkter av i bilagan till denna förordning, skall avgift betalas enligt den punkt som föreskriver den högsta avgiften.

96 Bilaga 1

Förordningsförslag

kalenderår följer efter det skall betalas från och med det som

3 § Avgiften

meddelats eller, verksamheten tillstånd till verksamheten om att beslut om den miljöfarliga verktillstånd, det är följer efter det att bedrivs utan som därefter erläggas med helt avgiftsbelopp påbörjats. Betalning skall samheten

varje påbörjat kalenderår. för

länsstyrelsen också tar emot

skall betalas efter beslut av som

4 § Avgiften

och redovisar avgiften.

det enskilda fallet- med särskilda skäl får länsstyrelsen i 5 § Om det finns och övriga omstänverksamhetens omfattning, tillsynsbehovet hänsyn till Statens naturvårdsverk får ned eller efterskänka avgiften. digheter sätta - bestämmelserna i detta föreskrifter avsteg från grunder meddela om samma

kapitel.

föreskrifter som behövs för Naturvårdsverket får meddela de ytterligare 6 §

tillämpning detta kapitel. länsstyrelsernas av

för Vattenverksamhet

3 kap. Avgift

Vattenverksamhet som avses i kap. 1 § första stycket för 1 § Avgift enligt 1

1998:000 skall betalas av den som

11 kap. miljöbalken

i 11 kap. 9 § första tillstånd till Vattenverksamhet som avses ansöker om

stycket miljöbalken kap 9 § andra stycket miljöbalken av frivilligt begär prövning enligt 11

avsedd Vattenverksamhet än med annan miljöbalken kap. 14 § andra stycket dispens enligt 11 ansöker om § Vattenverksamhet enligt 11 kap. 17 av en

4. begär laglighetsprövning

vattenanläggning eller en anläggning för

kap. 23 § miljöbalken innan en begär prövning enligt 11

grundvatten tas ur bruk.

bortledande av

fall än avses i 1 § tas ut länssyrelsernas tillsyn får i annat som 2 § Avgift för

av den som 1998:000

i 11 kap. 3 § miljöbalken

vattenanläggning som avses äger en före den 1 januari 1999 utförande har påbörjats och vars miljöbalken vilken i 11 kap. § bedriver Vattenverksamhet som avses

före den 1 januari 1999. har påbörjats till länstyrelsen med

efter genomfört tillsynsbesök,

Avgiften skall betalas,

tillsynsavgiften och får,

Länsstyrelsen redovisar ett belopp om 3 000 kronor. ned eller efterskänka skäl i det enskilda fallet, sätta det finns särskilda om

avgiften.

annat följer 4 § § eller 4. skall om inte av 3 § Avgift vid ansökan enligt 1 den beräknade motsvarar fem promille av betalas med ett belopp som nedanstående tabell. För en be-

vattenverksamheten enligt

kostnaden för

Bilaga 1 97

F örordningsförslag 97

räknad kostnad understiger 1 000 000 kronor tas ingen avgift ut. Avgiften som 500 000 kronor. Avgiften skall avrundas till nännast lägre tusental får högst vara kronor. Beslut får meddelas fördelning av avgiften två eller flera betalom ningstillfällen. Vattenverksamhetens Avgiftens storlek kostnad ikronor ikronor Lägre än 1 000 000 0 1 000 000 100 000 000 5 000 500 000 - - Högre än 100 000 000 500 000 Den in ansökan enligt första stycket är skyldig att till miljösom ger en domstolen lämna de uppgifter om kostnaden för vattenverksamheten, som behövs för att avgiftens storlek skall kunna bestämmas.

4 § Avgift enligt 1§ eller för markavvattning skall tas ut av länsstyrelsen i de fall som framgår av andra stycket. För avgiftens storlek gäller bestämmelserna i 9-13 avgiftsförordm.m. ningen 1992:191, varvid följande avgiftsklasser tillämpas:

Ärendeslag Avg-iftsklass Tillstånd till markavvattning enligt 11 kap. 9 § första stycket miljöbalken eller dispens enligt 11 kap. 14 § andra stycket miljöbalken för en dikeslängd av 0 99 meter - 100 999 meter - 1 000 9 999 meter - 10 000 meter och längre 9

Prövas flera ansökningar markavvattning samtidigt och rör ansökom ningarna eller intilliggande markområden, skall avgift tas ut för den samma sammanlagda dikningslängd som ansökningarna avser.

5§ Avgift enligt 1§2., eller skall betalas, när ansökan ges in, med följande belopp: Avgiftens storlek i kronor Ansökan avser Frivillig prövning enligt 11 kap. 9 § andra stycket miljöbalken 5 000 Prövning enligt 11 kap. 23 § miljöbalken 5 000

6§ Avgift enligt 3 § skall betalas efter särskilt beslut av miljödomstolen innan ansökan prövas eller laglighetsprövning påbörjas. Miljödomstolen tar emot och redovisar avgiften. Avgift enligt 5 § eller 8 § första stycket skall betalas till miljödomstolen som redovisar avgiften.

98 Bilaga 1

98 Förordningsförslag

i det enskilda fallet- med finns särskilda skäl får miljödomstolen 7§ Om det tillsynsbehovet och övriga omstäntill verksamhetens omfattning, hänsyn

ned eller efterskänka avgiften. digheter sätta

- betalningstillfällen, skall

avgift enligt 3 § fördelats två eller flera Har en utlåningsränta betalas vad föreskrivs ifråga om statens ränta som

vilka betalningsuppskov har medgivits. de delbelopp för

verkliga kostnad väsentligt det visar sig att ett vattenföretags 8 § Om § baserats är sökanden kostnad avgiften enligt 3 överstiger den som för att avgiften skall kunna meddela detta till miljödomstolen skyldig att med sådan omprövning skall

För miljödomstolens arbete en

omprövas. skall läggas ihop med den sökanden betala avgift om 5 000 kronor som en sammanslagna avgifterna skall betalas efter omprövade högre avgiften. De

genomförd omprövning.

verkliga kostnad väsentligt under- Om det visar sig att ett vattenföretags

enligt 3 § baserats skall miljödomstolen, den kostnad som avgiften stiger miljödomstolens arbete med en sådan ansökan, ompröva avgiften. För efter 5 000 kronor. Detta belopp skall sökanden betala en avgift om omprövning omprövning, skall återbefrån det belopp efter genomförd skall dras i som,

talas av miljödomstolen.

tillbaka vid omprövning enligt denna skall inte tas ut eller betalas Ränta

paragraf.

omfattningen de uppgif- Domstolsverket får meddela föreskrifter om av 9 § eller 8 § skall inge till miljödomsökanden enligt 3 § andra stycket ter som för verkställigheten, såvitt avser stolen.Ytterligare föreskrifter som behövs

meddelas Domstolsvertilllämpning av detta kapitel, av

miljödomstolarnas

ket.

för täktverksamhet

4 kap. Avgift

för täktverksamhet som avses i 12 Avgift enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 § 1998:000 skall betalas av den § första eller andra stycket miljöbalken kap. 1

innehavare tillståndet till täkten. som är av

följer 3 § betalas årligen för Täktavgift enligt 1 § skall om inte annat av 2 §

mängd enligt följande tabell: tillståndsgiven Årlig avgift i kronor Tillstäridsgiven mängd i ton

1 000 0 1 000 - 500 1 1 001 5 000 - 000

5 001-10 000

2 000 10 001- 50 000

12 000 50 001 och däröver

oberoende tillståndsgiven volym, § för torvtäkt skall, av 3 § Avgift enligt 1

med belopp 1 000 kronor. betalas ett om

Bilaga I 99

F örordningsförslag 99

4 § Avgiften skall betalas från och med det kalenderår som följer efter det beslut tillstånd till täktverksamheten meddelats. Betalning skall att om därefter erläggas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som tillståndet gäller. Om hela tillståndstiden endast avser en del av ett kalenderår skall avgift betalas för detta kalenderår.

5 § Avgiften skall betalas efter beslut länsstyrelsen som också tar emot av och redovisar avgiften.

6 § Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen i det enskilda fallet- med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgiften. - 7 § Naturvårdsverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för länsstyrelsernas tillämpning av detta kapitel.

5 kap. för genteknisk verksamhet

Avgift

1 § Avgift enligt 1 kap. 1 § första stycket för genteknisk verksamhet som i 13 kap. 1 § första stycket miljöbalken 1998:000 skall betalas av den avses bedriver sådan verksamhet eller ansöker om tillstånd till verksamsom en heten eller gör en anmälan om verksamheten.

2 § De myndigheter i § förordningen 1998:002 om geni-lukt som anges x modifierade organismer meddelar på respektive område föreskrifter om

avgifter enligt 1

6 för kemiska och bio-

kap. Avgift hantering av produkter tekniska organismer

Kommentar: Kemikalieinspektionens Kemi förslag avseende 14 kap. miljöbalken. Alternativt upplysningsparagraf som hänvisar till en sären skild avgiftsförordning kemikalieområdet enligt Kemlzs förslag

7 för viss övrig verksamhet

kap. Avgift

1 § Avgift enligt 1 kap. 1 § första stycket skall tas ut av en statlig prövningsmyndighet i de fall som framgår av andra stycket. För avgiftens storlek gäller bestämmelserna i 9-13 avgiftsförordm.m. ningen 1992:191, varvid nedan angivna avgiftsklasser tillämpas:

100 Bilaga I

Förordningsförslag

J00

bestämmelser i Avgzftsklass

enligt följande

Ärendesla g

1998:000 miljöbalken

10 § från föreskrifter enligt 7 kap. Dispens

meddelats för naturminne som

föreskrifter om biotopmed stöd av

Dispens

meddelats enligt 7 kap.

Skyddsområdesom

stycket andra meningen 11 § andra

Ansökningsavgiften betalas

Kommentar:

enligt 13 § avgiftsförordningen,

tillbaka, enbart för att vårda dispens begärs om

biotopskyddsområdet

föreskrifter fredmed stöd av om Dispens växtart meddelats djur- eller som ning av

kap. 12 § enligt 7 Undersökningar i naturvårdssyfte

Kommentar: återbetalning avgiften enligt skäl för av kan vara

13 § avgiftsförordningen

18 § från bestämmelserna enligt 7 kap. Dispens

strandskyddsområde

om

20 § från föreskrifter om enligt 7 kap. Dispens

miljöskyddsområde

22 § från föreskrifter om enligt 7 kap. Dispens

vattenskyddsområde

7 kap. 23 § för marinveten- Tillstånd enligt

skaplig forskning

inom särskilt skyddseller tillstånd ovan, Dispens enligt 7 kap. 29 §

bevarandeområde, som

eller får meddelas utan regeringens första stycket inte

tillåtelse

meddelade med stöd enligt föreskrifter, Tillstånd vilt levande djur- eller

4 om skydd av

av 8 kap.

växtarter

enligt föreskrifter medde- Anmälan för samråd

6 § andra stycket med stöd av 12 kap. lade

12 kap. 10 § till uppförande Tillstånd enligt

vilthägn av

meddelade med stöd enligt föreskrifter, Dispens förbud att dumpa avfall kap. 27 från av 15

Bilaga 1 101

Förordningsförslag J01

§ De myndigheter i förordningama nedan får respektive 2 som anges område meddela föreskrifter avgifter avses i 1kap. l § första stycket. om som Förordnin § hälsoskyddsförordningen 1998:003 x § förordningen 1998:004 om skötsel av jordbruksmark x § förordningen 1998:005 om avfall och producentansvar. x

8 kap. Överklagande m.m.

§ Bestämmelser överklagande beslut enligt denna förordning finns 1 om av i 19 och 23 kap. miljöbalken 1998:000.

§ Beslut betalning avgift får verkstållas enligt utsökningsbalken. 2 om av

Denna förordning träder i kraft den 1januari 1999. Genom förordningen upphävs förordningen 1989:598 avgift för myndigheters verksamhet enligt a om miljöskyddslagen 1969:387, b förordningen 1984:381 om tåktavgift. För täktverksamhet för vilken täktavgift har bestämts enligt 4 § förord- 1984:381 täktavgift gäller äldre bestämmelser. Efter ett sådant ningen om täkttillstånds utgång eller efter omprövning tillståndet skall dock denna av förordning tillämpas. I fråga överklagande beslut avgift som meddelats före om av om ikraftträdandet denna förordning gäller äldre bestämmelser. av Bestämmelser fortsatt giltighet föreskrifter meddelats med om av som lag upphävs miljöbalken 1998:000 finns i 4 § lagen stöd en som genom 1998:101 införande av miljöbalken. om Kommentar: Kemikalieinspektionens förslag till Övergångsbestämmelser

tillkommer inspektionens förslag tas in i 6 kap. om

102 Bilaga 1

Bilaga

verksamheter för vilka skyldig- Förteckning över sådana miljöfarliga

enligt 2 kap. i denna förordning het föreligger att betala avgift

beteckningarna A eller B i bilagan till Miljöfarlig verksamhet som anges med

tillstândsprövning och anmälan avseende miljöfarlig förordningen 1998:001 om

verksamhet

VERKSAMHET

skatillståndsprövasenligt Koduti- Avgift i kronorom Benllmningavmiljöfarligverksamhetsom frånSNI 9kap.6 § miljöbalken länsstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

JORDBRUK,M.M.

Djurhållning,m.m. med 0l-I 3000 l 300 jordbrukmedladugård,stallellerannananläggningfördjur utrymme djurenheter.varvid djurenhetavsesettfullvuxetnotförmerlln200 somen hästtvåungnöt,tvåsuggor,tioslaktsvin.tiovuxnafårellergetkreatur,en fempålsdjuravelshonoreller100fjäderfän ter. hästartävlingsstall 92-1 3 000 l 300 anläggningmedutrymmeformerän200 stallellerannan förhastsportellerridskola.uthymingsstallellerridellertråningsanlåggning klubbellerliknandeanläggning

VATTENBRUK

fisk år 05.024 l20 kr/ton 40kr/ton ñskodlingför nettoproduktionavmerän20ton per en

MALM. MINERAL,KOL, OLJA.M.M.

Kol l0.l-l 52000 18000 ellergruvanläggningförbrytningavstenkol utvinningav l0.l-2 25000 8800 provbrymingavstenkol

Råpetroleumochnaturgas provbormingefter.ellerutvinning råoljaellernaturgas ll.l-l anläggningför av, l0 300 3 600 provbonningellerutvinningtill sjöss - 0 0 provbon-ningpåland - 5 200 l 800 utvinningpåland - Uran-ochtoriummalm ellertoriummalm l2.0-l 187000 66000 ellergnivanläggningförbrytningav,uranutvinningav, ellerprovbrytning uran-ellertoriummalm av

Bilaga 1 103

Benämning miljöfarligverksamhet skatillståndsprövasenligt Kod uti- Avgift i kronorom av som 9 kap.6 § miljöbalken från SNI länsstyrelsekommun utövar utövar tillsynen tillsynen

Metallmalmer utvinningavellergruvanläggningförbrytningavjärnmalmmedanläggning 13.l-l foranrikningellerpelleteringelleranläggninglör anrikningellerpelletering avjärnmalm utvinning ellergruvariläggningförbrytningav,järnmalmmedanlägg- l50000 52000 - av, ningföranrikningellerpelletcring järnmalmav endastfriståendeanrikningsverk 74000 26000 utvinning ellergruvanläggningförbrytningavjärnmalmutananläggning l3-l-2 74000 26000 av föranrikningellerpelletering järnmalm 13.l-3 52000 l8 000 provbrytningav utvinning ellergruvanlaggningförbrytningavicke-järnmalmmedundan- l3.2-l av ochtoriummalmmedanläggningför anrikningelleranläggning tagavuranföranrikningavicke-järnmalmmedundantagavuran-ochtoriummalm utvinning ellergruvanläggningförbrytningav,icke-järnmalmmedun- 187000 66000 - av, dantagavuran-ochtoriummalm,medanläggningföranrikning endastfriståendeanrikningsverk l50 000 52000 utvinning ellergruvanläggningför brytningavicke-järnmalmmedundan- l3.2-2 l50 000 52000 av tagavuran-ochtoriummalmutananläggningföranrikning Åprovbrytning icke-järnmalmmedundantagavuran-ochtoriummalm l3.2-3 52000 18000 av

LIVSMEDEL.DRYCKESVAROR.M.M.

slakteriför produktionbaserad merån5 000tonslaktviktperår 15.l-l en an50000 a: 74000 26000 -mer tonper 5000 högst50000ton år 25000 8800 -merän tonmen per charkuteri-ellerstyckningsanläggningelleranläggningförtillverkningav 15.l-3 52000 l8 000 körtkonserver.förenproduktionavmeränl5 000tonperår anläggningförbearbetningavslaktbiprodukterelleranimalisktavfallfören l5.l-6 produktionbaserad meränl 000tonråvaraperår lör produktionbaserad änlO000tonråvaraperår 74000 26000 - en mer lör produktionbaserad änl 000menhögstlO000tonråvaraper 25000 8800 - en mer år anläggningförberedningellerkonserveringavfiskellerskaldjurellerlör l5.2-l tillverkningavñskrnjölellerñskpelletförenproduktionbaseradpåmerän 200tonråvaraperår 6 000 år 52000 l8 000 - merän tonper än2 000 högst6 000ton år 25000 8 800 -mer tonmen per än200 högst2000ton år l0 300 3600 -mer tonmen per anläggningförberedningellerkonserveringavfrukt.bär,rotfruktereller l5.3-l grönsakerlörenproduktionbaserad merån2000tonråvaraperår 50000 år 52000 18000 - merän tonper 2 000 högst50000ton år 25000 8 800 - merän tonmen per anläggningförframställningellerrafñneringavvegetabiliskaelleranimali- 15.44 skaoljorellerfetterförenproduktionavmeränl 000tonperår l00000 år 74000 26000 - merän tonper 50000ton högst100000ton år 52000 18000 -merän men per änl 000ton högst50000ton år 25000 8800 - mer men per

104 Bilaga 1

tillståndsprövasenligt Koduti- Avgift i kronorom Benämningavmiljöfarligverksamhetsomska

från SNI 9 kap.6§miljöbalken länsstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

ani- l5.4-3 25000 8800 anläggningförtillverkning margarinellerandraätbaraberedningarav av ellervegetabiliskaoljorellerfetterförenproduktionavmerän rnaliska

l 000tonperär mjölkbaseradeprodukter l5.5l-l 25000 8800 mejerieller anläggningförtillverkningav annan glassför produktionbaserad eninvägningavmer medundantagav en

än50000tonperår 5000 l5.52-l 25000 8 800 anläggningförtillverkningavglassförenproduktionavmerän ton

perär produktion an l5.6l-I 52000 18000 anläggningförtillverkningavkvamprodukterfören avmer

50000tonperår stärkelsederivat l5.62-l 52000 l8 000 anläggningförtillverkningavstärkelse-eller

produktion l5.7-l 25000 8800 anläggningförframställning bereddadjurfoderfören avmer av spannmälsfodermedel mereller änl 000tonannatfodermedel än50000ton

perär l5.83-l 52000 l8 000 anläggningförtillverkningavsocker

produktion 15.844 52000 l8 000 anläggningförtillverkningavchokladellerkonfektyrfören av

merän20000tonperär 3000 är 15.864 25 000 8800 anläggningförrostningavkaffeförenproduktionavmeran tonper

15.894 74000 26000 anläggningförtillverkningavjäst

tidigare l5.8-l 52000 l8 000 anläggningförframställningavandralivsmedelsprodukteränsom

harnämnsförenproduktionavmeränl5 000ton per

alkoholhaltigadryckerdärde- l5.9-l 52000 18000 anläggningförframställningavräspritellerav

stillationförekommer

5000kubikmetermaltdryckperår 15.96-l bryggeriförenproduktionavmerän 52000 l8 000 än20000kubikmetermaltdryckperår -mer år 25000 8800 än5000 högst20000kubikmetermaltdryckper -mer men l5.97-l 10300 3 600 anläggningförframställningavmalt

TEXTILVAROR

beredning textilmaterialför l7-l anläggningförblekning,färgningellerannan av

produktionavmerän200tontextilierellergamerper en 74000 26000 merän2000tonperår - 18000 år 52000 änl 000tonmenhögst2000tonper - mer 25000 8800 än200tonmenhögstl 000tonperär - mer

PÃLSSKINN,LÄDER

beredning pälsskinnfbrenproduk- l8.3-l anläggningförgarvningellerannan av

tionbaseradpämeränl00tonråvaraperär

74000 26000 meränlOOOtonperår - 8800 25000 änl00tonmenhögstl 000tonperär - mer läderberedning enför produktionbase- l9.l-l anläggningförgarvningellerannan

mdpåmerln l00 tonråvaraperär

74000 26000 merän1000tonperår - 8800 25000 änl00tonmenhögstl 000tonperär -mer

Bilaga 1 105

miljöfarligverksamhet skatillståndsprövasenligt Kod uti- Avgifti kronorom Benämningav som rab lk frånSNI 6§m I en länsstyrelsekommun 9 hp ,

utövar utövar

tillsynen tillsynen

TRÄVAROR

slagverk anläggningförtillverkningavtraproduktergenomsågning, 20-l eller svarvningdar an60000kubikmetertoppmättvolymråvara hyvlingeller mer rundvirke ellerkubikmetervirkeråvara förbrukasperår

kubikmeter 52000 13000 :ln200000 per - mer högst200000kubikmeter år 25000 8 800 an60000men per - mer plywood,Iamelltfá,spanskivorellerandraprodukterav 20.24 25000 8 800 tillverkningavfaner.

spán

trilñbcrskiVof 20.203-l tillverkningav

ål 113000 40000 mer:in20000tonPCF - 000 l8 000 år 52 högst20000tonper .

MASSA.PAPPEROCHPAPPERSVAROR

tillverkning mekaniskellerkemimekaniskmassaellerre- 2l.l l l-l 113000 40000 anlnggninglör av

för produktionenavmerän200000tonperår turfibennassa en

tillverkning mekaniskellerkemimekaniskmassaellerre- 2l.l l l-2 74000 26000 anläggninglör av

mr produktionenavhögst200000tonperår turñbermassa en halvkemisk 2l.l ll-3 ll3 000 40000 anläggninglör tillverkningav massa

lör tillverkningavsulfatmassa 21.112.| anläggning

produktion an300000 år 250000 87000 medblekerifören avmer tonper . 66000 produktion högst300000tonperär 87 000 medblekerilör en av . 52000 150000 utanblekeri tillverkning sulñtmassa 21,113-1 anltlggningBr av

produktion 300000 år 250000 87000 medblekerimren avmerän tonper . 66000 lör produktion hogst300000tonperår l87000 medblekeri en av . 52000 150000 utanblekeri - 000 26000 förointegreradtillverkningavpapperellerkartong 2l:l2-l 74 anläggning

GRAFISKOCHFOTOGRAFISKPRODUKTION

skermedheatsetteknik 22,24 25000 s300 tryckeridärtryckning

medutsläpp processavloppsvattcndärmeränl5 000kvadrat- 74.8l4-l anläggning av fotograñsktmaterialframkallasperårellerdarprocessavloppsvatten meter och an100000kvadratmeterfotograñsktmaterialframkalomhändertas mer

lasperAr

medutsläppavprocessavloppsvatten: - 800 50000kvadratmeterfotograñsktmaterialframkalla:perår 25000 a merlin högst50000kvadratmeterfotografisktmaterial lO300 3600 meränl5 000men frumkallasperår

processavloppsvattenomhändertas 10300 3 500 du: .

STENKOLSPRODUKTER.RAFFIFERADEPETROEEUMPQODUK-

ANDRAGASFORMIGABRANSLENSAMTKARNBRANSLE TER. stenkol I 23.1-l I 74000 26000 anläggninglör tillverkningavkoksellerandraprodukterur

106 Bilaga 1

Benämning miljöfarligverksamhet skatillståndsprövasenligt Koduti- Avgift i kronorom av som 6 §miljöbalken från SNl 9 kap. länsstyrelsekommun

utövar utövar tillsynen tillsynen

framställning gasformigabränslen 40.2-l 52000 18000 anläggningför av anläggningförrafñneringavmineraloljor 23.2-1

000 mineralolja år 250000 87000 -merän500 ton per 500000 mineralolja år 150000 52000 -högst ton per behandling.omhändertagandeellerlagring kämbränsle 23.3-1 74000 26000 anläggningför av

KEMIKALIER OCHKEMISKA PRODUKTER

förframställning aeetylengasellerlustgas 24.1l-l 25000 8 800 anläggning av anläggningförtillverkning färg-ellergarvämnen.därdetförekommernå- 24.12-l l 13000 40000 av följandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantår gonav kloreradorganiskförening.nitrering.reaktiondärnågonreaktantärenoren ganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekomför produktionavmerån200000tonfarg-ellergarvämnenperår mer, en anläggningförtillverkning färg-ellergarvämnen.därdetinteförekommer 24.12-2 74000 26000 av följandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktant någonav arenkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantären organisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekom-

för produktionavhögst200000tonfarg-ellergarvårnnenperår mer. en anläggningförtillverkning färg-ellergarvämnendärtillverkningenom- 24.12-3 25000 8 800 av fattarendastfysikaliskaprocesser

anläggningförtillverkningklorellernatriumhydroxidklor-alkali med 24.134

amalgammetoden ; 50000 klor år 187000 66000. - merän ton per l 13000 400001 högstso000tonklorpera: anläggningförtillverkning oorganiskakemiskaproduktermedundantag 24.13-2 187000 66000 av klorellernatriumhydroxidklor-alkali medamalgammetodeu av anläggningförtillverkning organiskabaskemikalierdärdetförekommer 24.144 113000 40000 av följandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondarnågonreaktant någonav årenkloreradorganiskförening,nitrering.reaktiondärnågonreaktantaren organisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekomför produktion än200000tonorganiskabaskemikalierperår mer, en avmer anläggningförtillverkning organiskabaskemikalierdardetinteförekom- 24.14-2 74000 26000 av följandekemiskareaktioner:klorering.reaktiondärnågonremernågonav kloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktant aktantären organisknitroförening,ellerdarandratyperavkemiskareaktionereller ären reaktanterförekommer.förenproduktionavhögst200000tonorganiska

baskemikalierperår anläggningför tillverkning organiskabaskemikalierdärtillverkningen 24.14-3 25000 8 800 av omfattarendastfysikaliskaprocesser anläggningförtillverkning gödselmedelelleroorganiskakvaveprodukter, 24.15-1 187000 66000 av därtillverkningenomfattarkemiskareaktioner

anläggningförtillverkning basplastpolymererdärdetförekommernågon 24.l6-1 113000 40000 av följandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantären av kloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommer,

för produktionavmerån200000tonbasplastpolymererperår en anläggningförtillverkning basplastpolymererdärdetinteförekommernå- 24.16-2 74000 26000 av gonavföljandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantär enkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekom-

mer,förenproduktionavhögst200000tonbasplastpolymererper

Bilaga 1 107

verksamhet skatillståndsprövasenligt Kod uti- Avgift i kronor om Benämningavmiljöfarlig som

från SNl 9 kap.6§miljöbalken länsstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

förekommernå- 24.l7-l H3 000 40000 anläggningförtillverkningavsyntetisktbasgummidärdet

följandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantär gonav

kloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenoren

nitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekomganisk

produktion än200000tonsyntetisktbasgummiperår mer,fören avmer

förekommer 24.l7-2 74000 26000 anläggningförtillverkningavsyntetisktbasgummidärdetinte

följandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktant någonav

kloreradorganiskförening,nitrering.reaktiondärnågonreaktantären ären

nitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekomorganisk

produktion högst200000tonsyntetisktbasgummiperår mer,fören av

lantbruks-eller 24.24 113000 40000 anläggningförtillverkningavbekämpningsmedelellerandra

därdetförekommernågonavföljandekemiskogsbrukskemiskaprodukter,

klorering,reaktiondärnågonreaktantärenkloreradorganisk skareaktioner:

nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroförening, förening,

kemiskareaktionerförekommer.förenproduktionav ellerdärandratyperav

000 bekämpningsmedelellerandralantbruks-ellerskogsmerän200 ton

brukskemiskaprodukterperår

lantbruks-eller 24.2-2 74000 26000 anläggningförtillverkningavbekämpningsmedelellerandra

skogsbrukskemiskaprodukter,därdetinteförekommernågonavföljande

reaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantärenkloreradorkemiska

förening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroganisk

därandra kemiskareaktionerförekommer,förenproförening,eller typerav

200000 bekämpningsmedelellerandralantbruks-eller duktionavhögst ton

skogsbrukskemiskaprodukterperår

lantbruks-eller 24.2-3 25000 8800 anläggningförtillverkningavbekämpningsmedelellerandra

skogsbrukskemiskaprodukter.därtillverkningenomfattarendastfysikaliska

processer

produktion 24.34 25000 8800 anläggningförtillverkningavfärg,lack,tryckfärgm.m.fören av

meränl 000tonperår

förekommernå- 24.4-l 113000 40000 anläggningförtillverkningavläkemedelssubstans.därdet

följandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantär gonav

kloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenoren

nitroförening.ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekomganisk

produktion än200000tonläkemedelssubstanserperår mer,fören avmer

förekommer 24.4-2 74000 26000 anläggningförtillverkning lakemedelssubstans.därdetinte

av

följandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktant någonav

kloreradorganiskförening.nitrering,reaktiondärnågonrealttantären ären

nitroförening,ellerdärandra kemiskareaktionerförekomorganisk typerav

produktion högst200000tonläkemedelssubstanserperår mer,fören av

tillverkningen 24.4-3 25000 8800 anläggningförtillverkningavläkemedelssubstanserdär om-

fattarendastfysikaliskaprocesser

förekommernågon 24.5-l l13000 40000 anläggningförtillverkningavytaktivaämnen,därdet av

kemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktant följandetyperav

kloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantären ären

nitroföreningeller andradär typeravkemiskareaktionerförekomorganisk

produktion än200000tonytaktivaämnenperår mer.fören avmer

förekommernå- 24.5-2 74000 26000 anläggningförtillverkningavytaktivaämnen,därdetinte

kemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågon gonavföljandetyperav

kloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreakreaktantären

organisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktioner tant enär

för produktion högst200000tonytaktivaämnenperår förekommer, en av

tillverkningenomfattar 24.5-3 25000 8800 anläggningförtillverkningavytaktivaämnendär en-

dastfysikaliskaprocesser

108 Bilaga 1

verksamhet skatillståndsprövasenligt Kod uti- Avgift i kronorom Benämningavmiljöfarlig som

från SNl 9 kap.6 §miljöbalken mnsstynhc kommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

rengöringsmedel,hygien-ellerkroppsvårds- 24.54 25000 8 800 anläggningförtillverkningav produkter.därtillverkningenomfattarenbartfysikaliskaprocesser.fören

produktionavmeränl 000tonperår

krutellerandrasprängämnen.därdetföre- 24.6l-l l 13000 40000 anläggningförtillverkningav kommernågon följandetyperavkemiskareaktioner:klorering,reaktion

av därnågonreaktantär kloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondär

en

reaktant organisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiska någon ären

förekommer.för produktionavmerän200000tonkruteller reaktioner en andrasprängämnenperår

krutellerandrasprängämnen.därdetintefö- 24.6l-2 74000 26000 anläggningförtillverkningav rekommernågon följandetyperavkemiskareaktioner.klorering,reaktion

av därnågonreaktantär kloreradorganiskförening,nitrering.reaktiondär

en

reaktantar organisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiska någon en

förekommer,för produktionavhögst200000tonkrutelleranreaktioner en drasprängämnenperår

ellerandrasprängämnenellerpyrotekni- 24.6l-3 25000 8 800 anläggningförtillverkningavkrut skaartiklar.därtillverkningenomfattarendastfysikaliskaprocesser

ammunition 29.6-1 l0 300 3 600 anläggningförtillverkningav

fotokemikalierdärdetförekommernågon 24.644 l 13000 40000 Anläggningförtillverkningav av följandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantärenkloreradorganiskförening.nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisk nitroföreningellerdärandra kemiskareaktionerförekommerfören

typerav produktion än200000tonfotokemikalierperår

avmer

fotokemikalierdärdetinteförekommernågon 24.644 74000 26000 Anläggningförtillverkningav

följandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantären av kloreradorganiskförening.nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorga- | nisknitroföreningellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommer

för produktionavhögst200000tonfotokemikalierperår

en

fotografiskfilmellerfotografisktpappereller 24.644 25000 8 800 anläggningförtillverkningav fotokemikalier,därtillverkningenomfattarendastfysikaliskaprocesser

kemiskaprodukter inteingåri 24.664 l l3 000 40000 anläggningförtillverkningavorganiska som

punktochdärdetförekommernågonavföljandekemiskareaknågonannan tioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantärenkloreradorganiskförening.nitrering.reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroföreningeller

kemiskareaktionerförekommerförenproduktionavmer därandratyperav än200000tonorganiskakemiskaprodukterperår

tillverkning organiskakemiskaprodukter inteingåri 24.664 74000 26000 anläggningför av som

punktochdärdetinteförekommernågonavföljandekemiska någonannan reaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantårenkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroföreningel-

andra kemiskareaktionerförekommerförenproduktionav lerdär typerav högst200000tonorganiskakemiskaprodukterperår

organiskakemiskaprodukter inteingåri 24.666 25000 8 800 anläggningförtillverkningav som

punktochdartillverkningenomfattarendastfysikaliskaprocesnågonannan

ser

förtillverkning regenereradcellulosa 24.7-l anläggning av

150000 52000 -merän5000tonperår

74000 26000 högst5 000tonperår -

GUMMl- OCHPLASTVAROR

anläggningförtillverkning gummivarorgenomvulkningförenproduk- 25.l-l

av tionbaseradpå änl 000tonovulkadgummiblandningperår

mer

Bilaga 1 109

miljöfarligverksamhet skatillståndsprövasenligt Kod uti- Avgift i kronorom Benämningav som

6 § miljöbalken från SNl 9 kap. länsstyreh: kommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

52000 18000

meränl0 000tonperär -

högstlO000 är 25000 8 800

meränl 000tonmen tonper anläggningförtillverkning plastprodukter,därtillverkningenomfattaryt- 25.2-l

av terligarepolymerisationavbasplastpolymerer.förenproduktionavmerän

10tonperår

polyesterellermotsvarande är 25000 8 800

meränl00 ton per -

l00 polyesterellermotsvarande är l0 300 3 600

merän10tonmenhögst ton per -

tillverkning plastprodukter,därtillverkningeninteomfattar 25.2-3 25000 8 800 anläggningför av

ytterligarepolymerisation basplastpolymererochdärtillverkningenom-

av

fattarkalandreringellerbeläggning

lCKE-METALLISKA MINERALISKAPRODUKTER

anläggningförtillverkning glasav ellerglasvarorsomomfattarblandningav 26.l-l

glasrävarormäng, smältningellersyrabehandlingavglas.därmerän ton5

glasrävarormedtillsatsavbly-ellerarseniklbreningarförbrukasperår

blykristallellerblykristallhelkristall eller än 52000 l8 000 meränl 000tontung mer - 2000tonkristallhalvkristall hanterasperår

000 blykristallellerblykristallhelkri- 25000 8 800

meränl00 tonmenhögstl tontung stall eller än500 högst2 000tonkristallhalvkristall hanteras

mer tonmen

perår

l00 blykristallellerblykristallhelkristall l0 300 3 600 merän tonmen5 högst tontung eller S högst500tonkristallhalvkristall hanteraperär

merän tonmen

anläggningförtillverkning glasellerglasvarorsomomfattarblandningav 26.l-2

av glurävarormäng, smältningellersyrabehandlingavglas.därmerän500

tonandraglasrávarorförbrukasperår

hanteras 74000 26000 meran20000tonannatglas per -

glashanteras är 52000 18000 merän3 000tonmenhögst20000tonannat per -

3 000 glashanteras är 25000 8800 merln l 000tonmenhögst tonannat per -

högst 000 glashanteras år l0 300 3 600 merän500tonmen 1 tonannat per anläggningförtillverkning mineralullglasullellerstenull 26-1

av

74000 26000 merän10000tonperår -

25000 8800 högstl0 000tonperår -

tillverkning keramiskaproduktermedundantag kera- 26.2-l 25000 8 800 anläggningför av av

miskagolv-ellerväggplattorellermurtegelförenproduktionavmerän50

tonperår

tillverkning keramiskagolv-ellerväggplattorför pro- 26.3-| 25000 8 800 anläggninglör av en

duktionavmerän50tonperär

tillverkning tegel bränning 26.4-l 25000 8 800 anläggningför av genom

tillverkning 26.5l-l l50 000 52000 anläggninglör avcement

kritaellerkalkprodukterlör produk- 26.524 25000 8800 anläggningförframställning kalk,av en

tionavmerän10000tonperår

tillverkning lättbetong 26.61l-l 25000 8800 anläggninglör avvarorav

tillverkning gips 26.624 25000 8 800 anläggninglör avvarorav

tillverkning asbestellerasbestbaseradeprodukter 26.829-l 52000 18000 anläggningför av

lättklinker 26.829-2 25000 8 800 anläggningförtillverkningav

110 Bilaga 1

verksamhet skatillstândsprövasenligt Koduti- Avgift i kronorom Benämningavmiljöfarlig som

från SNI 9 kap.6 §miljöbalken länsstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

STÅLOCHMETALL

j-äm- stalverkmed tunnelugn.ljusbågsugnellerAOD-konverter 27-l

eller masugn.

250000 87000 meränl 000000tonperår -

l 000000 år l87 000 66000 meränlOO000tonperårmenhögst tonper -

74000 26000 högst100000tonper -

med ellerkallvalsningeller 27-2 74000 26000 jäm-ellerstálverkutansmältugnmen vann-

smideför produktionavmerän50000tonperår

en

med ellerkallvalsningeller 27-3 S2000 l8 000 jam-ellerstålverkutansmältugnmen varm-

smideför produktionavhögst50000tonperår

en

ESR-anläggning 27-4 S2000 l8 000 järn-ellerstálverkmedinduktionsugnar.

27-5 l50 000 52000 ferrolegeringsverk

elektro-ellerhydrometallurgiskframställningavicke- 27.4-l anläggning pyro-,lör

jåmmetallprodukterurmalm.anrikadmalm.stonellerkoncentrat

år 250000 87000 förenproduktionavmeran80000tonper -

högst80000 år l50000 52000 lör enproduktionavmerän30000tonmen tonper -

000 högst30000 år 74000 26000 förenproduktionavmerän3 tonmen tonper -

år 25000 8800 tör produktionavhögst3000tonper -

smaltningellerrañinering icke-jammetallerurannanråva- 27.4-2 anläggningför av

raänmalm,anrikadmalm,stoñellerkoncentrat

000 år 187000 66000 förenproduktionavmerän80 tonper -

80000 Ar l 13000 40000 lör enproduktionavmerän30000tonmenhögst tonper -

högst30000 Ar 52000 18000 förenproduktionavmeran3000tonmen tonper -

år 25000 8800 förenproduktionavhögst3 000tonper -

ELEKTRISKAARTIKLAR

trådellerkabel 3l.3-l 25000 8 800 anläggninglörtillverkningavelektrisk

batterierellerackumulatorer 3l.4-l l50 000 52000 anläggninglörtillverkningav

grañtelektroder 3l.6-l l50000 52000 anläggningförtillverkningavkol-eller

PLATTFORMAR

användasvidutvinning olja 35.1l-l l50 000 52000 byggandeavplattformarsomäravseddaatt av

havsområden anhelttillfällig.ankringellerförtöjellergasinom samtannan,

plattformarförreparation.ombyggnadellerannananledning ningav

förläggningnärakustenför 35.1l-2 74000 26000 plattformförverkstad vattnetnärfrågaa:om

montering.utrustning,ombyggnad.reparation,underhållellerliknandeåt-

gård

EL, GAS.VÄRMEOCHKYLA

kamrealctorer 40.l-l 74000 26000 kärnkraftverkochandra

anläggningförtörgasningellerförbränningmedentotalinstalleradtillförd 40-1

effektavmerän200MW

25000 8800 gasturbinanläggning -

Bilaga 1 111

miljöfarligverksamhet skatillståndsprövasenligt Kod uti- Avgift i kronorom Benämningav som

6 §miljöbalken från SNI 9kap. lansstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

l13000 40000 övrigaanläggningar -

förförgasningellerförbränningmed totalinstalleradtillförd 40-2 anläggning en

effektavmerän10MWmenhögst200MW

MW högst200MW 52000 18000 merän100 men -

högst100MW 25000 8800 meränl0 MWmen -

installeradtillfördeffekt högst200MW 40.l-3 l0 300 3600 gasturbinanläggningmedentotal av

vindkraftverkellervindkraftverkmedenstakaaggregatför 40.1-4 5 200 l 800 gruppstationmed

sammanlagduttageneffektavmeränl MW en

vattentäkt värmeeller 40.3-l l0 300 3 600 anläggningförutvinning- päannatsättängenom - av

mark,luñ,vattendrag,sjöellerannatvattenomradeellerurgrundkylaur

elleravloppsvattenförenuttageneffektavmeränl0 MW vatten

INFRASTRUKTUR

lossningskajer medgertrafikmedfartyg mer 63.224 52000 18000 hamnar,lastnings-eller som

änl 350ton

flygplatsmedinstrumentbana löver 200 63.234 civil rn

187000 66000 merän50000landningarper -

50000landningar år l l3 000 40000 merän20000menhögst per -

landningar är 52000 l8 000 merän5000menhögst20000 per -

25000 8800 högst5000landningarperär -

banlängd l 200 75.224-l 52000 18000 flottiljñygplatsmeden avmerän m

SKJUTBANOR.SKJUTFÃLT

skjutbana.skjutfältsamt anläggningsomdisponerasavFörsvarsmak- 75.225-l

annan

ellerFörsvaretsmaterielverkochsomärstadigvarandeinrättadlör anten vändninginklusivedestruktionavskarpammunitionellersprängämnenut-

omhus

ammunition 5200 l 800 skjutbanaförenbartfmkalibrig -

l0 300 3600 övrigaanläggningar -

stadigvarandeinrättatföranvändninginklusive 29.6-2 l0 300 3 600 civiltskjutfältsom,är

destruktionavskarpammunitionellersprängämnen

HÃLSO-OCHSJUKVÅRD

85.1l-l 25000 8800 akutsjukhus

Sjukvårdsartiklardäretylenoxidanvänds 85.l4-l l0 300 3600 anläggningförsteriliseringav som

steriliseringsmedel

TANKRENGÖRING

fat användsförförvaringeller 74.702-l lO300 3 600 anläggningförtvättningavtankareller som

förtransportavkemiskaprodukter

112 Bilaga 1

tillståndsprövasenligt Koduti- Avgift i kronorom

miljöfarligverksamhetsomska Benämningav från SNl

9 kap.6§miljöbalken länsstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

AVLOPPSRENING

dimensioneradför än2000personekvivalen-90.00l-l avloppsanläggning ärsom mer

ter

H3 000 40000

än100000personekvivalenter -mer

52000 l8 000

än20000menhögstl00000personekvivalenter - mer

personekvivalenter 25000 8800

än2000menhögst20000 - mer

SKROTOCHANNATAVFALL ÄNFARLIGT AVFALL

återvinning skrotochavfall fragmenteringelleran- 37-1 anläggningför av genom

skrotupplag, denhanteradeavfallsmängdenskrot nanbearbetningsamt om

10000 ärelleromskrotetinnehållerisolerolja ochavfallärmerän tonper

omfattarintefarligtavfall

år 52000 18000 denhanteradeavfallsmängdenärmerän50000tonper - 000 8800

l0 000 högst50000ton 25 denhanteradeavfallsmängdenärmerän tonmen perår

omlutning avfall. denhanteradeavfalls- 90.002-l anläggningförsorteringeller av om

mängden änl0 000tonperäromfattarintefarligtavfall

ärmer

000 är 25000 8 800 denhanteradeavfallsmängdenförsorteringärmerän75 tonper - 300 3600

sortering än10000tonmenhögst l0 denhanteradeavfallsmängdenför ärmer

75000tonperär

l0 000 är S200 l 800 denhanteradeavfallsmängdenföromlmningärmerän tonper - l0 300 3600

avfall, tillför avfalllagraskortare äntid 90.002-3 anläggningförmellanlagringav om

avfallsmängdenär än10000tonvidnågotenskilt ettärochdentotala mer tillfälleunderåretomfattarintefarligtavfall

behandling avfall 90.004-l ll3 000 40000 anläggningfördeponering.förbränningellerannan av om

mängdenavfallär än100000tonperåromfattarinte dentillförda mer

farligtavfall

förbränningeller behandlingänbiologisk 90004-2 anläggningfbrdeponering. annan

avfall dentillfördamängdenavfallärmerän50tonmen behandlingav om högst100000tonperäromfattarintefarligtavfall

100000 52000 18000 dentillfbrdamängdenavfallärmerän20000tonmenhögst ton perär

högst20000ton 25000 8800 dentillfördamängdenavfallärmerän10000tonmen per år

l0 000 år l0 300 3600 dentilliördamängdenavfallärmerän50tonmenhögst tonper -

behandling avfall dentillibrdamängden 90.003-l anläggningförbiologisk av om

högst100000 åromfattarintefarligt avfallärmerän200tonmen tonper

avfall

100000 52000 l8 000

dentillfbrdamängdenavfallärmerän20000tonmenhögst ton perär

20000 25000 8800

dentillfördamängdenavfallärmeränl0 000tonmenhögst tonper år

10000 lO300 3600

dentilliördamängdenavfallärmeränl 000tonmenhögst tonper är

högstl 000 är 5200 l 800

dentillmrdamängdenavfallärmerän200tonmen tonper - l0 300 3600

fastavfallomfattarintefarligtavfall ellernå- 90.007-l uppläggningellerutsläppav

påettsätt kanförorenamark.vattenområdeeller gotannatfastämne som

ochdärföroreningsriskenintebedömssomringa grundvatten

Bilaga 1 113

l 13

verksamhet skatillständsprövasenligt Kod uti- Avgift i kronorom Benämningavmiljöfarlig som

miljöbalken från SNl 9 kap.6§ länsstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

FARLIGT AVFALL

oljeavfallellerförbrukade 90.005-1 10300 3 600 anläggningföromlastningellermellanlagringav

blybatterierellerannatfarligtavfall

behandling deponering sådantfarligtavfallsom 90.006-1 anläggning annanför än av

iförordningen1996:971omfarligtavfallochförordningen avses 1997:645 batterier,medundantagavförorenadeuppgrävdamassor,om

om huvuddelen detavfall avsesblibehandlatianläggningenkommer

av som

inrättningarochdentillfördamängdenärmeränl 000tonperär frånandra

behandlinggenomförbränning: -

är 250000 87000

dentillfördamängdenärmerän25000tonper

-

högst25000 år 74000 26000

dentillfördamängdenärmerän5000tonmen tonper

-

högst5000ton är 25000 8 800

dentillfördamängdenärmeränl 000tonmen per

-

annanbehandlingänförbränning: -

25000 är l13000 40000

dentillfördamängdenärmerän tonper

-

10000 högst25000ton är 52000 18000

dentillfördamängdenärmerän tonmen per

-

l 000 högst10000tonperär 25000 8 800

dentillfördamängdenärmerän tonmen

-

för behandlingändeponeringavsådantfarligtavfallsom 90.006-2 anläggning annan avsesförordningen1996:971omfarligtavfallochförordningen

1997:645 batterier,medundantagavförorenadeuppgrävdamassor,om

om huvuddelen detavfall blibehandlatianläggningenkommer

av somavses

andrainrättningarochdentillfördamängdenärhögst1000tonperär från

25000 8800 behandlinggenomförbränning -

10300 3600 annanbehandlingänförbränning -

sådantfarligtavfall 90.006-3 10300 3600 anläggningförannanbehandlingändeponeringav som

iförordningen1996:971omfarligtavfallochförordningen avses 1997:645 batterier, avfalletuppkommitiegenanläggning

om om

avfalli form uppgrävdamassor 900064 52000 18000 anläggningförbehandlingavfarligt av om

dentillfördamängdenärmerän20000tonperår

behandling farligtavfalli form uppgrävdamassorom 90006-5 anläggningför av av

dentillfördamängdenärhögst20000tonperär

20000 är 25000 8800 denxillfördamängdenärmerän10000tonmenhögst tonper -

är 10300 3600 dentillfördamängden högstär 10000tonper -

deponering farligtavfall dentillfördamängdenärmer 90.006-6 anläggningför av om

änl 000tonperär

000 är 187000 66000 dentillfördamängdenärmerän25 tonper - 000

000 högst25000tonperär 113000 40 dentillfördamängdenärmeränl tonmen -

deponering farligtavfall dentillfördamängdenär 90.006-7 anläggningför av om

högst1000tonperär

25000 8800 dentillfördamängden högstär 1000tonperär -

kvicksilverhaltigabelysningskällor är l0 300 3 600 deponeringavhögstl 000ton per -

bearbetning kasseradeprodukter 90006-8 10300 3 600 anläggningfördestruktionellerannan av

innehållerfullständigtellerofullständigthalogeneradeklorfluorkarboner som

ellerhalon

1 14 Bilaga 1

miljöfarligverksamhet skatillståndsprövasenligt Koduti- Avgift i kronorom Benämningav som .6 §mjol b lk i nSNl 9k a en länsstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

FÖRORENADMARKM.M.

Behandling förorenadmark.förorenatgrundvattenellerförorenadesedi- 90006-9 av

mentin situ

10000 25000 8 800 behandlingenavsermerän ton högst10000 l0 300 3600 behandlingenavser ton -

BEGRAVNINGSVERKSAMHET

l 93.034 1 10300 3 600 krematorium

FÖLJANDE PROCESSER INGÅR VERKSAMHE TER INOM VILKA

klassificeras med företagets SNI-kod med tilläggsbokstav efter ett Verksamheten en

bindestreck for angivande föranleder miljöprövning. av process som

miljöfarlig skatillståndsprövasenligt9 Kod förpro- Avgifti kronorom Benämningav processsom 6 §miljöbalken eesssomlörkap. Mede PFÖV länsstyrelsekommun

INRE utövar utövar

tillsynen tillsynen

träskyddsbehandling tryck-ellervacuumimpregneringdärtra- -il genom

skyddsmedelanvänds

kubikmeter år 52000 l8 000 merän10000 per kubikmeter högst10000kubikmeter år 25000 8 800 - merän500 men per

år 10300 3 600 högst500kubikmeterper träskyddsbehandling doppningdärtraskyddsmedelanvänds -i2 genom år 52000 l8 000 meränl0 000kubikmeterper högstl0 000kubikmeter år 25000 8 800 merän500kubikmetermen per lO300 3 600 högst500kubikmeterperår kemisk,elektrolytiskellertermiskytbehandlingavmetallt.ex. kromate- -yl

ring,anodisering,svartoxidering,passivering,annanbeläggningmed

metall,betningmedundantag betningmedbetpasta.fosfateringmed av undantag jämfosfatering,våttrumlingavannanmetallänaluminium av

ellerstål

varmfbrzinkningmeduppsamlingochfilterförflussrökmedentör- brukningav

zink år 25000 8 800 meran10000ton per - 000 högstl0 000 zink år 10300 3 600 - meränl tonmen ton per

100 högstl 000 zink år 5200 l 800 - merän tonmen ton per

år 2400 800 högst100tonzinkper varmtbrzinkningutanuppsamlingochfilterförflussrökmedenfbr- brukningav

zink år 52000 l8 000 meränlO000ton per högst10000 zink år 25000 8 800 meranl 000tonmen ton per högstl 000 zink a: l0 300 3 600 merän100tonmen ton per zink år 5200 l 800 högst100ton per -

Bilaga I 115

tillståndsprövasenligt9 Kodlör pro- Avgift i kronorom Tenämningavmiljöfarlig processsomska

eesssomlörkap.6 §miljöbalken

inhd" 975V- länsstyrelsekommun

"m2 utövar utövar

tillsynen tillsynen

ytbehandlingmedutsläppavprocess-ochsköljvattenav - annan

52000 18000

änl0 000kubikmeterperår

-mer

år 25000 8 800

änl 000kubikmetermenhögst10000kubikmeter

-mer

kubikmeter år l0 300 3 600

an100kubikmetermenhögstl 000 per

-mer

5200 l 800

högstl00kubikmeterperår

- 300 3 600

utsläpp ellersköljvattenmenmed 10 annanytbehandlingutan avprocess- utsläppavstoñ

sköljvattenellerston 2400 800

ytbehandlingutanutsläppavprocess-eller - annan

tenniskaeller -al 25000 8800 borttagning lackellerfärgfrånmaterialavmetallmed

av kemiskametoderförmeränl0 tonmetallgodsperår

produktion änl00tonperåravjam,stål,alumi- -gl gjutningfören avmer

niumellermagnesium

gjuteridarform-ellerkamsandanvändes: - l8 000

mer:inlO000tonperar

- 000 8800

l0 000 år 25

meranl 000tonmenhögst tonper

- 600

år l0 300 3

merän200tonmenhögstl 000tonper

-

5200 l 800

anl00tonmenhögst200tonperår

-mer

gjuteridarform-ellerkamsandinteanvändes: - 8800

meranl0 000tonperår

-

år 10300 3 600

meränl 000tonmenhögstl0 000tonper

- 800

år 5200 l

meranl00tonmenhögstl 000tonper

-

l0 år andrametallerän -g3 gjutningförenproduktionavmerän tonper av

jam.stål.aluminiumellermagnesium

ll3 000 40000 meranl0 000tonperår - 000 26000

l0 000 år 74 merän3000tonmenhögst tonper - 8800

år 25000

änl 000tonmenhögst3000tonper -mer

10300 3600

än200tonmenhögstl 000tonperår -mer

5200 1800

an50tonmenhögst200tonperar -mer

2400 800 meränl0 tonmenhögst ton50 perår -

detförekommermetallbearbetningochdärantalet -ml Verkstadsindustridär

maskinbearbetningsplatser anärfler 30

verkstadsytatill- l l3 000 40000 Verkstadsindustrimedmeranl00000kvadratmeter - räknasbort verkningsytadärendastmonteringförekommerskall

verkstadsyta 52000 18000 Verkstadsindustrimedhögstl00000kvadratmeter - 000 8800

skälochmed än -vl 25 Verkstadsindustrisomintemiljöprövasavannat mer

20000kvadratmetertillverkningsyta

116 Bilaga 1

HANTERING A VKEMISKA ÄMNEN, M.M. VERKSAMHE TER INOM VILKA

SKER

klassificeras med företagets SNI-kod med en tilläggsbokstav efter ett Verksamheten bindestreck för angivande av prövningsskäl.

miljöfarlighantering skatillstándsprövasenligt Kod lör pröv- Avgift i kronorom Benlmningav som

6 §miljöbalken ningsskll unsswnh, komm., 9 kap.

utövar nutövar

tillsynen tillsynen

förbrukning l0 organiskalösningsmedelperår -ol

avmeran ton

lösningsmedel år 52000 18000 meran50tonorganiska per -

50 organiskalösningsmedel år 25000 8 800 merän20tonmenhögst ton per -

organiskalösningsmedel år l0 300 3 600 merän10tonmenhögst20ton per -

dar 500 organiskalösningsmedel -03 25000 8 800 framställningavprodukter merEn ton ingarperâr

där 10 halogeneradeorganiska -hl 25000 8 800 framställningavprodukter merIn ton lösningsmedelingårperar

fullständigthalogeneradebrom-ellerklor- -h3 10300 3600 omtappningavmerän tonl fluorkarbonerperår

ofullständigthalogeneradebrom-eller -h4 10300 3600 omtappningavmeran10ton klorfluorkarbonerperår

halogeneradelösningsmedel år -h7 25000 8 800 förbrukningavmerön ton5 per

50000 oljaellerandrakemiskaprodukterperår -kl 25 000 8 800 hanteringavmerön ton

50miljonernormalkubikmeternaturgasperar -nl 25 000 8 800 lagringavmeran

medbegjutning elleranläggningför -tl 10300 3 600 lagringavtimmer land avvatten lagring timmeri lagerkapacitetena:merän10000kubik-

av vatten,om metertoppmattvolym

1 angiven miljöfarlig verksamhet har prövats efter

Annan än i avdelning som

ansöka tillstånd, 9 kap. 6 § andra stycket miljobalken föreläggande att om se

1998:000

Avgift: 3 000 kronor.

i avdelning 1 och 2 angiven miljöfarlig verksamhet som har prövats 3. Annan än frivilligt, 9 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken 1998:000

se

Avgift: l 000 kronor.

Bilaga 1 ll7

Förordningsförslag JJ 7

för

om avgifter myndigheters

Förordning

med särskil-

enligt lagen 1998:100

prövning

bestämmelser och

da om gaturenhållning

skyltning;

utfärdad den y 1998.

Regeringen föreskriver följande.

förordning får länsstyrelsen ta ut avgift för prövning av 1 § Enligt denna

medgivande i 7 eller 9 lagen 1998:100 frå ga om tillstånd eller som avses

särskilda bestämmelser gaturenhållning och skyltning. med om

§ får länsstyrelsen i enlighet med vad som 2 § Avgift enligt 1 tas ut av

framgår av andra stycket.

.

gäller bestämmelserna i 9-12 av gifts rUHl

För avgiftens storlek m.m. -

1992:191, varvid nedan angiven avgiftsklass tillämpas: ningen

Ärendeslag Avgiftsklass

Tillstånd eller medgivande i 1 § 5

som avses

särskilda skäl får länsstyrelsen i det enskilda fallet satta 3 § Om det finns

ned eller efterskänka avgiften.

prövning fråga om tillstånd eller 4 § För en kommunal myndighets av

5-7 eller 9 lagen 1998:100 med särskilth medgivande som avses i

och skyltning får kommunen ta ut avgift

bestämmelser om gaturenhållning

enligt den kommunfullmäktige antar.

taxa som

skall bestämmas. Taxan skall innehålla

I taxan skall anges hur avgiften

och till avgiften skall bestämmelser som är avgiftsskyldig vem

om vem betalas. I övrigt skall 5-6 gälla.

får verkställas enligt utsökningsbalken. S § Beslut betalning av avgift

om

särskilt fall enligt sådan kommunal taxa som 6 § En kommuns beslut i ett en

i 4 § överklagas till länsstyrelsen. anges

överklagat ärende och länsstyrelsens beslut um

Länsstyrelsens beslut i ett

2 § överklagas till allmän förvaltningsdnmslnl. betalning av avgift enligt

krävs vid överklagande till kammarrätten.

Prövningstillständ

förordning trädeiti kraft den 1 januari 1999. Denna

Bilaga 1 119

Bilagor

Bilaga 1 121

Bilaga1

E

n w N z

o o o o m w N z :

u

o c N ø w N n u m

E E E .. w o o o m u m m w t w 3

m a

ö

w E

.n

122 Bilaga 1

Bilaga 2

m. v v v .m

m

m U v n m n

w

å å

Bilaga 1 123 Bilaga 3 a

E

å å S F 2 m v a

. u

. 9

2 .o

å .m

124 Bilaga 1

Bilaga 3

H

. u m

.

u . - - n

+ + å + - + 8 m - - . - 8 + o + F 3

+ + m o o m

Bilaga 1 125

Bilaga 4

o .o o . u m

o

m

o 8 . 2

o . N m

å o o o o . m m v

o m . a n J å N

w

m å 8 m. N z

m

s 5 I8-0367

, W ,

126 Bilaga 1

Bilaga5 sid 1

.

.

8 o u 8 o N

.a n 5 a o .q .a i E o o 2 2 å

u .

n v a s . . S å .a

o u o u .q o .i T å u o o å i ä .i

o a

. o o n o o v

o ö

.a. w u . . .

0 0 0 Bilaga 1 127 N N S 2 N m N N. Bilaga5 sid 2

N N 0 N . . .s . u 8 N N N N NN N N N N . . N N N N N N N N N N å

. N N N N N N N N N N 0 N N N N N N N N N N o N . n a.. N N N N N N N N NN c 3 N N N N N N N N N N N 0 .n a aa N N o . N N N N N N N N N m NN N N N N N N NN im a N NN N N N N N N N N 1 N N N N N N N N N N N N E N NN N N N N N N N N ö . å o . N N N N N N N N N N 0 0 0 0 0 0 0 2 2 0

ä 0 0 0 0 2 0 0 0 0

ä 0 0 0 0 0 ä 0 0 0 0 0 ä 0 0 0 0 N ä 0 0 0 0 0 ä 0 0 0 0 n ä 0 0 0 0 v ä 0 0 0 0 N ä 0 0 0 0 N E 0 0 0 0 p 0 0 0 0 . N N n N N 0 N 0 0 0 S 3 2 2 2

128 Bilaga 1

Bilaga 6

a

R

p . p . F w o n m a

. . . . . u n ö .. . .. . E . u u n 2 o

. . n o o o 8 8 .w

ä

8 ä

m w

m o o

Bilaga 1 129

Bilaga 7 NATURVÅRDSVERKET 1997-03-27 Dnr 719-837-97MR Sida 15

ENKÄT OM AVGIFTER I MILJÖBALKEN

Myndighet:

Kontaktperson:

Telefon: Fax: E-post:

Uppgifterna i enkäten besvaras i och bör vara Naturvårdsverket tillhanda senast den 18 APRIL 1997.

Adress: Naturvårdsverket, 106 48 STOCKHOLM Fax: 08-698 15 85

För ytterligare upplysningar: Telefon E-post Bengt Gustafsson, Naturvårdsverket 08-698 10 25 bgu@environ.se Lars Karlström, Naturvårdsverket 08-698 10 41 lak@environ.se Lasse Henricson, Riksrevisionsverket 08-690 44 95 lasse.henricson@rrv.se

l Ange antal årsarbetskrafter och avgiftsintäkter inom Er myndighet under år 1996 i tabellen på nästa sida

ANVISNINGAR Samtliga uppgifter skall avse kalenderåret 1996. Om Ert underlag hänför sig till budgetåret 1995/96 skall uppgifterna omräknas till en tolvmånadersperiod.

Arbetsuppgifter med prövning, tillsyn och övrigt skall direkt arbete med respektive avse lagomrâde, dvs inte arbete som utförs av myndighetsgemensam personal t ex lön/PA.

Prövning prövning med anledning av ansökan om tillstånd, godkännande, dispens etc samt

avser

anmälningsärenden.

Tillsyn avser efterlevnadskontroll av gällande lagar och bestämmelser.

Övrigt kan avse flera olika arbetsuppgifter skall specificeras i fråga som

Ãrsarbetshafter antal anställda omräknat till heltidsarbetande. avser personer I kolumnerna AvgiftJa/Nej arbetsuppgifterna är helt eller delvis avgiftsbelagda J anges om eller inte alls avgiftsbelagda N.

Avgiftsintälcter per lagområde avser både de avgiñer som disponeras av myndigheten och de avgifter som inlevereras till statsverket inkomsttitel.

130 Bilaga 1 Bilaga 7 NATURVÅRDSVERKET 1997-03-27 Dnr 719-837-97MR Sida 25

fortsättning Fråga l... Arbetsuppgifter i uppskattat antal årsarbetskrafter Avgiftsav avgifter intäkter MILJÖBALK Prövning Tillsyn Övrigt Totalt Avgiñ Avgiñ Avgift Lagomrâde Antal 1k:

- 7 "Privata iörbudsskyltar,17

"Täktverksamheten,18

"lnformationsskyltar,22

"Övriga bestämmelser

Miljöskyddslagen1969:387

Lagen1971:1154 omförbud motdumpningavavfall i vatten

Lagen1976:1054 om svavelhaltigtbränsle

Lagen1979:425 omskötsel avjordbruksmark

Renhållningslagen1979:596

Hälsoskyddslagen1982: 1080

Vattenlagen1983:291

Lagen1983:428 omspridningav bekämpningsmedelöverskogsmark

Lagen1985:426 omkemiska produkter

Lagen 1987:12 omhushållning mednaturresursermm

Lagen1991:639 om förhandsgranskningav biologiskabekämpningsmedel

Lagen1994:900 omgenetiskt modifieradeorganismer

Lagen1994:1818 omåtgärder beträffandedjur och växtersom tillhör skyddadearter

Bilaga 1 131

Bilaga 7 NATURVÅRDSVERKET 1997-03-27 Dnr 719-837-97MR Sida 35

Fråga 2 Specificera vilka arbetsuppgifter Ni har inkluderat under Övrigt i fråga

som 1. Markera med X.

ANGE LAGOMRÅDE Föreskriñer. Rádgivningfåfdljdslnventer- Miljööver- ÖverklagandenAnnat enligtnuvarande allmännaråd informationfrågor ing Vakning Ange vad . lagstiftning

132 Bilaga 1 Bilaga 7 NATURVÅRDSVERKET 1997-03-27 Dnr 719-837-97MR Sida 45

3 Ange den genomsnittliga årslönen exkl LKP för heltidsanställd handläggare vid Er myndighet. En uppskattning är tillfyllest.

kronor/år

Ange verksamheter utöver de verksamheter som enligt nuvarande lagstiftning är avgiftsbelagda som enligt Er uppfattning är lämpliga att avgiftsbelägga. Ange verksamhet och Iaghänvisning.

Ange även förslag på avgiftskollektiv, dvs de som skall betala avgifterna, för respektive verksamhet som Ni föreslagit i fråga

Finns det enligt Er uppfattning skål att ändra i något/några avgiftssystem enligt nu gällande eller föreslagen lagstiftning miljöbalken Om sådana skål föreligger ange avgiftssystem och motivera varför en ändring behövs Ett sådant motiv kan vara att avgiñsuttaget allvarligt motverkar syftet med verksamheten.

Bilaga 1 133

Bilaga 7 NATURVÅRDSVERKET l 997-03-27 Dnr 719-837-97MR Sida 55

SÄNDLISTA Arbetarskyddsstyrelsen Boverket Fiskeriverket Jordbruksverket Generalläkaren Generaltullstyrelsen/Kustbevakningen Gentekniknämnden Kammarkollegiet Kemikalieinspektionen Koncessionsnämnden för miljöskydd Livsmedelsverket Läkemedelsverket Naturvårdsverket internt Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen Socialstyrelsen SGU

Samtliga 23 länsstyrelser

Svenska kommunförbundet

T'§2§:$ts;§.ái3;$'ä

§Ö32i3$§.mnå:;3g2ic..° ;X A 3$3:5%:§M.:zf:nvuni; I

L møamsam

müåevw .X3 . 1.êfi:2evfÃi .wo-E

Lä: ti: ayt-:fvaaâa y I

Bilaga 2 135

Miljösanktzbns-

avgifter

NATURVÅRDSVERKET FÖRLAG

L136 Bilaga 2

Bcstülluingsadrcss: Naturvårdsverket

Kundtjänst

10648Stockholm Telefonz 08-6981000 77:Iefax: 08-6981515

DNaturvårdsverket,1997 Grafiskfann sättning: AndersÅkerblom

o.

Bilaga 2 137

Förord

föreslagna miljöbalken är införandet av miljösank-

nyheterna i den En av

Enligt lagförslaget skall den i näringsverksamhet övertionsavgifter. som

miljöregler påföras avgiften. Regeringen anger i en trätt särskilt angivna

överträdelser skall omfattas avgiften och fastställer vilket tariff vilka som av

belopp som skall tas ut.

har Naturvårdsverket fått i upp-

Med anledning av miljöbalksförslaget

antal områden och där utarbeta förslag till

regeringen att urskilja ett drag av

Naturvårdsverkets regleringsbrev för 1997, tarijfer för miljösanktionsavgifter

ingår ett åtta regeringsuppdrag som är uppdrag 15. Uppdraget som av

införandet miljöbalken. Samtliga uppdrag skall redovidirekt knutna till av

senast den 20 oktober 1997. sas

redovisas uppdrag 15. Arbetet med regeringsuppdraget

I denna rapport

har varit Mikael Lundholm, enhe-

har bedrivits i projektform. Projektledare

och tillsyn. För ändamålet bildades en särskild arbetsgrupp, ten för miljörätt

uppdraget utarbetats. Deltagare i arbetsgruppen i vilken redovisningen av

Kemikalieinspektionen; från Naturvårdsverhar varit Gustaf Eriksson från

för energiproduktion; Eva Iernbäcker, enheket deltog Björn Ejner, enheten

Ola Iörnstedt, enheten för markåtkomst; ten för fordons- och trafikfrågor;

Erik Nyström, enheten för bas- Katrin Mehr, naturresursavdelningen samt

industri.

så breda fält möjligt miljöbalkens tillämp-

I syfte att täcka som av

centrala tillsynsmyndigheter ombetts lämna för-

ningsområde har ett antal

område vilka kan lämpliga att ingå i en slag överträdelser inom sitt vara

myndigheter tillfrågats är Jord-

tariff med miljösanktionsavgifter. De som

Arbetarskyddsstyrelsen och bruksverket, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen,

Boverket.

väl fungerande avgift har

En grundläggande förutsättning för att en

valet överträdelser verkligen relaterar till tillsynsmynbedömts vara att av

och Det har därför under uppdragets genomfödigheternas behov resurser.

särskilt att hämta in förslag och synpunkter rande framstått som angeläget

lokala tillsynsmyndigheter. Mer ingående diskussioner från regionala och

Dessa har varit Länsstyrelsen i Stockholms har förts med fem länsstyrelser.

138 Bilaga 2

4 Förord

Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i

Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Via län, Kommunförbundet har förslag och kommentarer inhämtats från vissa kom-

muner.

enlighet med vad sägs i regeringsuppdraget har kontakter tagits

I som

företagsbot Iu 1995:06 och den särskilda utredaren med Utredningen om

för göra utvärdering gällande regler vid ingripande som tillkallats att en av mot oljeutsläpp till sjöss K 1996:05.

åtta regeringsuppdrag har gemensam styrgrupp inrättats

För samtliga en

Naturvårdsverket. Vid möten i styrgruppen har även representanter från

deltagit. I referensgrupp har funnits

Miljöbalksutredningen en gemensam

SAF, Industriförbundet, Företagarnas Riksorganisation, Riksföreträdare för

Kommunförbundet, vissa centrala verk samt länsstyrelsen revisionsverket,

län. Det har inte varit möjligt att under den tid som stått till i Stockholms

göra avstämningar med andra kostnadsmässigt eller

förfogande som

berörs förslagen. Någon formell remissbehandling av förslaget annat sätt av har inte ägt rum.

Stockholm i oktober 1997 Statens naturvårdsverk

Bilaga 2 139

Innehåll

7 Sammanfattning

9 Uppdraget

10 Bakgrund

överträdelser bör omfattas av avgiften 10 Avgränsning och urval av som

storlek 12

Miljösanktionsavgiftens

Atalsprövningsregeln

lämpliga ingå i tariff 15 Förslag på överträdelser att en

överträdelser 15 Principer för urval av

Avgränsningen till vissa miljöregler

områden 18 Metod för att urskilja

19 Några områden av regelsystemet

verksamhet och hälsoskydd 20

Miljöfarlig

Genteknik

biotekniska organismer 26

Kemiska produkter och

27 Några särskilda sektorer

Avgiftsbeloppets storlek

32 Konstruktion tariffen

av

särskilt intresse 33 Pågående utredningar av

Företagsbotsutredningen

oljeutsläpp till sjöss 34 Utredningen om ingripande mot

arbete 35

Miljöbalksutredningens fortsatta

utlandet 36 Sanktionsavgifter i

38 Bilaga 1. Förslag till förordningstext

39 Bilaga 2. Förslag till tariff med miljösanktionsavgifter

Bilaga 2 141

Sammanfattning

bristande efterlevnad miljöregler är sannolikt att En bidragande orsak till av

form straff och andra sanktioner upplevs som risken för efterverkningar i av

kompletterande instrument är enkelt att använda liten. Det behövs ett som

ingripanden. En effektiv och i praktiken tillämpad och som medger snabba

goda förutsättningar att fylla denna funktion i fråga sanktionsavgift borde ha

vissa typer av överträdelser. om

nyheterna i miljöbalken är också den så kallade rniljösanktionsav-

En av

den i näringsverksamhet överträtt särskilt giften. Enligt förslaget skall som

angivna miljöregler påföras den nya avgiften..

regeringen föreslår ett enkelt system. En till-

Miljöbalksutredningen och

konstaterar överträdelse beslutar själv om miljösank-

synsmyndighet som en

särskild tariff böteskatalog. Avgiftsbeloppet för en viss tionsav gift enligt en

således fastställt i förväg och ligger inom spannet 5 000överträdelse är

500 000 kr beroende överträdelsems karaktär.

överträdelser skall med i tariffen

Regeringen bestämmer vilka som vara

Förekomstfrekvensen och och därigenom omfattas av miljösanktionsavgift.

överträdelse liksom tillsynsmyndigheternas resurser är effekten av en viss

särskild betydelse för urvalet överträdelser. faktorer av av

har Naturvårdsverket fått i upp-

Med anledning av miljöbalksförslaget

förslag olika överträdelser som bör omfattas

regeringen att lämna drag av

och avgiftsbelopp för dessa.

arbetet med att ta fram tariff eftersträvat att

Naturvårdsverket har i en

och föreslagna avgiftsbelopp skall bidra till att urvalet av överträdelser

effektivt styrmedel för att upprätthålla den

miljösanktionsavgiften blir ett

och så respekten för miljöreglerna stärks.. allmänna noggrannheten att

utgångspunkt har vidare varit att urval och beskrivning av

En viktig

fastställande avgiftsbelopp sker med beaktande av överträdelser liksom av

för sanktionsavgift skall uppfylla rimliga krav de principer som gäller att en

rättssäkerhet. En förutsättning för detta är att tariffen ges

effektivitet och

klar och entydig utformning. en

skall särskilt tillsynsmyndigheternas behov

Vid framtagande av tariffen

skall haaftâmtsättningar och resurser beaktas. För att miljösanktionsavgiften

142 Bilaga 2

Sammanfattning

användbart verktyg måste det enkelt för tillsynsmyndigheteratt bli ett vara

avgift och besluten skall dessutom snabbt leda till

att fatta beslut om na

fall sker urvalet så att det både leder till en korrigerande åtgärder. I bästa

och samtidigt innebär resursbesparingar för tillsynsmyneffektivare tillsyn

di gheten.

med strikt och begränsad hänsyn till

På grund konstruktionen ansvar

av

enskilda fallet är det dock uppenbart att många slag omständigheterna i det

i systemet. Inriktningen arbetet har därför

överträdelser passar sämre av

fall och fall företer stora individuella skillnader varit att svårbedömda som

förslaget till tariff. Sådana brott bör beivras inom den inte bör finnas med i

form företagsbot se sid. 34. egentliga straffrätten, t.ex. genom en ny av

bakgrund tidigare erfarenheter är det viktigt att

Bland annat mot av

får bra start och fungerar effektivt från början.

miljösanktionsavgiften en

därför varit att det är bättre med ett färre antal, tydligt

Utgångspunkten har

miljövården väsentliga överträdelser än med ett stort definierade och för

omfatta överträdelser visar sig vara olämpliga i antal som riskerar att som

schabloniserat system bygger strikt ansvar. ett som

tillsynsverktygets inneboende möjligheter har

För att identifiera det nya

inhämtats från regionala och lokala tillsynsmyndig-

förslag och synpunkter

tillsynsmyndigheter inom miljöbalkens område. heter samt övriga centrala

förslag framlagts mot de urvalskri- Den utarbetade tariffen bygger som

viss överträdelse skall i systemet. Detta år terier som gäller för att en passa

urskilja områden. En ambition har dock således den metod som valts för att

så delar möjligt balkens tillämpningsområde. varit att täcka stora som av

det visat sig att det finns vägande skäl som talar emot

Under arbetet har

enskilda villkor, och då i synnerhet utsläppsvillkor, i ett att överträdelser av

med i tariff för miljösanktionsavgifter. Det

inledande skede skall finnas en

kontroll- och mätfrågor, liksom villkorskan naturligtvis inte uteslutas att

utvecklas ett sådant sätt att det vid en skrivningen, kan komma att

bli aktuellt att ta med dessa överträdelframtida utbyggnad av systemet kan

ser.

från det existerande regelverket och erfa-

Förslaget utgår i huvudsak nu

detta. Det kan dock noteras att dessa regler, renheter av tillämpningen av

är utformade med tanke att kunna liksom gällande villkor etc., inte

nu

miljösanktionsavgifter. Allt eftersom nya förordningar ingå i ett system med

förutsättningar för att bygga ut tariffen och föreskrifter utfärdas kommer nya

uppstå.

Bilaga 2 143

Uppdraget

Uppdraget har tillkommit med anledning betänkandet SOU 1996:103

av Miljöbalken och ingår som ett av åtta regeringsuppdrag som är direkt knutna till införandet av miljöbalken. Naturvårdsverket skall urskilja ett antal områden och där utarbeta förslag till tariffer för miljösanktionsavgifter av vilka framgår de överträdelser som förekommer vid mer än enstaka tillfällen och för vilka avgifter kan påföras. Tarifferna bör även ange till vilket belopp avgiften skall fastställas för varje överträdelse. I den mån Naturvårdsverket anser det behövligt skall verket inhämta de uppgifter som behövs för att avgöra de olika överträdelsernas allvar typiskt sett. Vidare bör Naturvårdsverket ha kontakter med Utredningen om företagsbot Ju 1995:06 och den särskilda utredaren som tillkallats för att göra en utvärdering av gällande regler vid ingripande mot oljeutsläpp till sjöss K 1996:05.

I den utsträckning förslagen föranleder föreskrifter bör förslag till sådana redovisas. Utdrag ur Naturvårdsverkets regleringsbrev 1997

144 Bilaga 2

Bakgrund

och urval av överträdelser som

Avgränsning bör omfattas av avgiften

§ regeringens lagförslag skall miljösanktionsavgift påföras Enligt 30 kap 1 i vissa miljöregler. Ansvaret är strikt varför det endast vid överträdelser av fråga för överträdelser i näringsverksamhet. Enligt regeringens bör komma i rimligt ålägga och sådant ansvar för bedömning är det inte att var en handlingar i det dagliga livet. de överträdelser där miljösanktionsavgift kan La gförslaget begränsar komma i fråga till åsidosättande av föreskrifter verksamhet utan att ha fått nödvändigt tillstånd eller

påbörjande av

gjort nödvändig anmälan, eller tillstånd eller särskilda villkor har föreskrivits åsidosättande av som för verksamheten. området för tillämpningen miljösanktionsavgiften be- Skälen till att av gränsats kan sökas i vad som uttalas i en departementspromemoria om sanktionsavgifter skall uppfylla grundläggande krav principer för att rättssäkerhet Ds 1981:3, 1981/ 82:142. I promemoeffektivitet och prop. denna avgifter endast bör förekomma inom rian framhålls bl.a. att typ av rättsområden. För att konstruktion med speciella och klart avgränsade en skall försvarbar rättssäkerhetssynpunkt anges vidare strikt ansvar vara ur starkt stöd för presumtion att överträdelser att det bör finnas en om förekomma annat än följd uppsåt eller oaktsamområdet inte kan som en av det krav kontroll verksamheten som kan ställas het. Med hänsyn till av Miljöbalksutredningen ansett att oaktsamhetskravet en näringsidkare har uppfyllt. De uppräknade överträdelserna bedöms vidare vara av normalt är förväntas bli frekvent förekommande, vilket är ytterdet slag som kan mer för sanktionsavgift. SOU 1996:103, del I sid 602. ligare en förutsättning en

förslaget införande miljösanktionsavgifter i 1 Regeringsuppdraget sett mot om av miliöbalk samt Miljöbalksutredningens huvudbetänkande regeringens lagrådsremiss om sou 1996:103.

Bilaga 2 145

Bakgrund JJ

I syfte ytterligare avgränsa området för miljösanktionsavgifterna beatt lagförslaget möjligheten att påföra sådan avgift till de slag av gränsar en överträdelser regeringen föreskrifter har fastställt en avgift för. som genom l praktiken kommer de olika typer överträdelser som kan bli aktuella att av preciseras i tariffer med angivande den aktuella avgiften. av Regeringens urval sker med hänsyn till vilka överträdelser som det är mest angeläget att förhindra, vilket bland annat sammanhänger med hur vanligt förekommande viss överträdelse är och vilka olägenheter den medför. en Vidare skall urvalet ske med hänsyn till de resurser som står till buds hos myndigheterna. Regeringen skall även beakta de övriga åtgärdar som vidtas

för att säkerställa efterlevnad. Med hjälp tillsynsmyndigheterna inhämtas underlag avseende föreav komsten olika överträdelser och effekten av dessa. Den lagtekniska av konstruktionen kräver att regeringen tar fram förordning med de första en tarifferna till balkens ikraftträdande. Detta är bakgrunden till det föreliggande regeringsuppdraget att utarbeta ett förslag med överträdelser som bör

omfattas av miljösanktionsavgift. Antalet överträdelser omfattas är tänkt att.undan för undan utökas som bakgrund erfarenheter och med beaktande av myndighetermot av vunna Enligt miljöbalksutredningen bör det ankomma Naturvårdsnas resurser. verket att, efter samråd med övriga tillsynsmyndigheter, lämna förslag vilka olika slags överträdelser bör omfattas och avgiftsbelopp för dessa. som Regeringen fastställer därefter beloppen genom en förordning. Frågan vilka överträdelser är sådana att de lämpar sig för miljöom som sanktionsavgift är beroende möjligheten att konstatera överträdelsen, men av andra överväganden vilken styreffekt avgift kan förväntas få. även av som en beror möjligheten att fastställa avgiften till lämpliga belopp. Detta i sin tur I detta sammanhang kan det intresse att notera vad som uttalas vara av miljösanktionsavgiftens syfte. Avgiften är tänkt att utgöra ett styrmedel om upprätthålla den allmänna noggrannheten och respekten för miljöför att reglerna eller med andra ord hög standardti miljöpåverkande näringsen verksamhet. Till skillnad från dagens miljöskyddsavgift krävs inte att överträdelsen har lett till ekonomisk fördel. Detta saknar betydelse från en miljösynpunkt. Avgiftens syfte är således inte vinsteliminerande utan enbart

styrande. åstadkomma stark styreffekt är det enligt regeringen av stor vikt För att en miljösanktionsavgifter påförs frekvent vid överträdelser som kan föranatt leda avgift, och att detta bör ske redan kort tid efter det att överträdelsen ägt Ett sådant kan enligt regeringen åstadkommas endast om det rum. system enkelt med vilket belopp avgiften skall påföras vid varje enskilt år att avgöra tillfälle. Miljöbalksutredningen pekar i sitt betänkande de svårigheter som ofta

förenade med att konstatera överträdelser av miljöregler. Detta hänger år med villkorens och föreskrifternas karaktär. Dessa är inte utfordelvis ihop

146 Bilaga 2

12 Bakgrund

det möjligt döma ut sanktioner, utan syftar till made främst för att göra att verksamheten skall bedrivas ett så miljömässigt riktigt sätt som att möjligt. betänkandet och lagrådsremissen kan det i vissa fall Enligt vad som sägs i miljösanktionsavgift kan påföras även för överträdelser anses angeläget att identifiera och fastställa omfattningen av. Som exempel som är svåra att lantbrukare sprider organiskt gödsel i strid mot vad som anges nämns att en föreskrifter eller missbruk bekämpningsmedel i fråga om tid, i generella av vilka grödor besprutats. För sådana åtgärder som kan mängder och som skador eller det är känt förekommer i stor utsträckning bör förorsaka stora som belopp för miljösanktionsavgift även överträdelsen regeringen fastställa om identifiera. Enligt regeringen är det motiverat att i dessa fall na är svåra att relativt hög avgift för att åstadkomma den önskade styrningen. föreskriva en

storlek

Miljösanktionsavgiftens

lagförslaget skall miljösanktionsavgiften stå i proportion till överträ- Enligt och till betydelsen den bestämmelse som har överträtts. delsens allvar av till lägst 5000 kr och högst 500 000 kr. Avgiftens storlek Avgiften skall uppgå enskilda fallet skall bestämmas med ledning tariffer som upprättas i det av Naturvårdsverket och fastställs av regeringen. av tariff Naturvårdsverket skall utarbeta förslag till kan liknas vid Den som avgiftskatalog eller "prislista" för olika överträdelser. Utöver att närmare en lämpliga gärningar/ överträdelser skall Naturvårdsprecisera och rubricera till vilket belopp avgiften bör fastställas för varje slag av verket föreslå

överträdelse. prövar och själv beslutar i frågor om

Det är tillsynsmyndigheten som

påförande miljösanktionsavgift. Avgiften skall påföras när de objektiva av föreligger, eller med andra ord, när överträdelse konförutsättningarna en Någon bedömning överträdelsen skett av uppsåt eller av staterats. av om graden klandervärdhet, görs inte tillsynsmyndigheoaktsamhet, dvs. av av skall bestämmas enligt fastställd tariff anses

ten. Eftersom avgiftsbeloppet en

kravet förutsebarhet i systemet vara uppfyllt.

avgiftssystemet innehåller detta sätt knappast något Det föreslagna skönsmässiga bedömningar. Uppgiften att påföra avgiften kan utrymme för administrativ myndighet utan att rättssäkerhetskrahärigenom läggas en

En tillsynsmyndighets beslut påförande av miljösank-

vet åsidosätts. om tionsavgift kan överklagas till miljödomstol. bedömningen överträdelsens allvar och betydel- Det sagda innebär att av bestämmelse åsidosatts i huvudsak skall göras i förväg vid sen av den som i tariffen. Detta är enligt Miljöbalksutred-

utarbetande av avgiftsbeloppen

resurskrävande arbete och prioriteringar skall ske ett sådant ningen ett sätt att största möjliga miljönytta uppnås.

Bilaga 2 147

Bakgrund

Även skall beaktas vid fastställande av avgifts-

om antalet parametrar som

två Överträdelsens allvar och bestämmelsens beloppet nedbringats till

-

omständigheterna i det enskilda fallet betydelse -innebär dessa begrepp att

betydelse för hur stor avgiften bör vara. Avgiften ofta kommer att vara av

överträdelse kan därför inte alltid anges som ett visst för ett visst slag av

avgiften kan dock endast ske med avseende belopp. Differentieringen av

objektiva omständigheterna i det enskilda fallet. de

beakta vid fastställande av avgiftsbelopp Parametrar att

skall miljösanktionsavgiften stå i proportion

Enligt den föreslagna lagtexten

betydelsen den bestämmelse som har övertill Överträdelsens allvar och av

Även omgivning kan påverkas utgör enligt trätts. känsligheten hos den som

skall beaktas. Upprepade överträdelser kan förslaget en parameter som

medföra höjningar av beloppet.

Överträdelsens allvar

med begreppet överträdelsens

Regeringen uttalar i lagrådsremissen att

och farlighet. Enligt regeringen fångas allvar gärningens omfattning

menas

överträdelsen pågått, Överträdelsens t.ex här sådant som hur lång tid

upp

och den typiska faran överträdelsen medett överutsläpps omfattning som

hanteras utan tillstånd är, vidare känsligför t.ex. hur farligt ett ämne som

påverkas som exempel detta anger heten hos den omgivning som

bostäder eller i ett industriområde. regeringen för höga bullernivåer vid

Naturvårdsverket ha, eller i vart fall

Enligt Miljöbalksutredningen bör

behövs för att avgöra olika överträdelsers kunna inhämta de uppgifter som

Detta ingår särskild del i regeringsuppdraget.

farlighet typiskt sett. som en

förslag till avgiftsbelopp finns således ett moment I uppdraget att utarbeta

olikartade överträdelser inom hela balkens

att väga effekten av helt av

"prislista". Natur-

område mot varandra och därefter upprätta en gemensam

sådan uppskattning överträdelses vårdsverket vill peka att en av en

farlighet med nödvändighet blir tämligen översiktlig. relativa

den bestämmelse har överträtts

Betydelsen av som

förhållanden t.ex. skyddsintresset. Be- Denna parameter tar sikte som

skydda liv och hälsa får anses vara av större stämmelser som tar sikte att

estetiska intressen eller befrämja det betydelse än de avser att ta tillvara

som

underlåta att söka erforderligt tillstånd kan typiskt rörliga friluftslivet. Att

betydelse än att inte anmäla en verksamsett också förutsättas vara av större

Överträdelser bestämmelser är med nödvändighet irreparabla het. av vissa

överträdelser kan åtgärdas rättelse vidtas. medan effekterna av andra om

anförs vissa utsläpp skett kan medföra att en Som exempel härpå att som

otillåten anläggning kan i många djurart dör ut, i vart fall platsen, men en

efterverkningar kvarstår. Det är alltså fråga om fall rivas utan att några

148 Bilaga 2

14 Bakgrund

sådan och intresset det den är avsedd betydelsen av bestämmelsen som av

att.s-kydda.

överträdelser

Upprepade

tarifferna konstrueras så att högre avgift Enligt regeringens förslag kan en

påförs vid upprepade överträdelser.

Parametrar inte skall beaktas

som

peka vissa parametrar som inte Det kanvhår av särskilt intresse att

vara

miljöballsbetänkandet och lagrådsremissen. Eftersom

skall beaktas enligt

vad endast är styrande och inte avgiftens syfte, enligt som sagts ovan,

relatera till den ekonomiska fördevinsteliminerande behöver avgifterrinte

överträdelse kan medföra. Avgiften ersätter inte kravet att len som en

varför avgiften inte heller behöver överstiga miljöregeln skall efterlevas

föreskriften eller villkoret för att få en styrande kostnaden för att uppfylla

bör den ändå bestämmas till ett sådant

effekt. Enligt Miljöbalksutredningen

det lönar sig rent ekonomiskt att skjuta belopp att diet inte är uppenbart: att

aktuella bestämmelsen, detta torde kunna ske

fullgöivandet av den men

exakthet och överväganden i det enskilda fallet. utan krav

utredningen att ett påförande

Vad gäller beloppets styreffekt konstaterar

olika betydelse beroende verksamhetsutövarens

samma belopp har av

Med hänsyn till den svårighet som skulle vara ekonomiska förhållanden.

verksamhetsutövarens bär-kraft, föreslår utredförknippad med att beakta

likväl bör bestämmas utan hänsyn till verksam-

ningen att avgiftsbeloppen

förhållanden. Dels, anför utredningen, bör det hetsutövarens ekonomiska

företag, normalt har. större ekonomiskt vanligen vara så att ett större som

kvantitativt större överträdelser. Avgift

också gör sig skyldigt till utrymme,

då också högre för dessa. Dels kan förutses att

bestäms per enhet blir som

miljösanktionsavgift i regel blir mer uppmärksammat om

ett påförande av

har betydelse för den avhållande effekten det gäller större företag, vilket

skäl undvika även små miljösanktionsdvs. ettâstort företag havstarka att

avgifter.

Ãtalsprövningsregeln

förslaget till miljöbalk finns särskild åtalsprövningsregel. I 29 kap 11 § en

normalt skulle bli böter och det samtidigt

Om ett brott begåtts där påföljden

för överträdelsen i fråga, får åtal väckas

år föreskrivet miljösanktionsavgift

från allmän synpunkt. Ett sådant endast om-det särskilda skäl är påkallat

av

aktuellt med fängelsestraff i ett visst fall. Ett skäl kan att det kan bli

vara

tillgångar, ytterligare ett att företaget annat fall kan att företaget saknar

vara

bestämmelserna och spekulerar i att misstänks ha satt i system att bryta mot

vinsten skall överstiga sanktionsavgiften.

Bilaga 2 149

överträdelser

Förslag på

att z en

lämpliga ingå

tariff

för urval av överträdelser

Principer

Vikten bra start

av en

funktion krävs att den tillämpas

För att miljösanktionsavgiften skall fylla sin

överträdelser har därför varit

i praktiken. En utgångspunkt för urvalet av

effektivt från början. Detta

skall ha förutsättningar att fungera att systemet

miljösanktionsavgiften i framtiden

kan antas största betydelse för att

vara av

tillsynsverktyg. Tanken är att systemet skall utvecklas till ett kraftfullt

överträdelser allt eftersom erfarenheter successivt skall byggas ut med nya

byggs upp-

beaktas att miljösanktionsavgiften inne-

I detta sammanhang måste också

Vid påförande

bär delvis och oprövad roll för tillsynsmyndigheterna.

en ny

både polis, åklagare och

miljösanktionsavgiften agerar myndigheten

av

bedöma relevansen av de

Aven i ett schablonsystem kvarstår att domare.

åberopas i det enskilda särskilda omständigheter och förhållanden som

intar tillsynsmyndigheten när-

fallet. Vid överklagande till miljödomstolen

styrka att överträdelse skett samt

åklagarroll där det gäller att en mast en

omfattningen av denna.

roll i sanktionssystemet

Miljösanktionsavgiftens

överträdelsen i fråga skall vara

förutsättningarna för urvalet blir att En av

detta gäller både för tillsynsmynförhållandevis enkel att konstatera och att

miljösanktionsavgift måste grundas

digheten och verksamhetsutövaren. En

i det enskilda fallet visar att en

otvetydigt bevisat faktaunderlag som

ett

150 Bilaga 2

överträdelser lämpliga ingå i tariff

J 6 Förslag på att en

många fall omfattningen överträdelsen. Den överträdelse skett och i av

innebär ingen lindring i bevisbördan i

föreslagna miljösanktionsavgiften

Vid bedömning överträdelse av en viss bestämdetta hänseende. av om en

för miljösanktionsavgift måste därför tillsynsmelse eller villkor är lämplig

såsom befintliga resurser på tillsyns- och aspekterna särskilt beaktas

utredningssidan, mät- och kontrollmöjligheter etc.

miljöbrott är tekniskt eller juridiskt kompli-

Av detta följer att sådana som

vidare bör hanteras inom det ordinarie straffsystemet cerade att bevisa tills

tillsynsmyndighet, polis och åklagare. Rätt använd och i samarbete mellan

leda till frigörs till bekämpande av

kan miljösanktionsavgiften att resurser

allvarligare miljöbrott.

skall således enligt Naturvårdsverkets mening

Miljösanktionsavgiften

del i ett väl fungerande sanktionssystem.

isolerad utan som en inte ses

beivrandet olika brott sker i den ordning

Utgångspunkten måste vara att av

ändamålet. Enligt lagrådsremissen bör miljösank-

är bäst lämpad för som

lämpad för massöverträdelser mindre allvarlig tionsavgiften främst vara av

det lätt att finna parametrar för ett avgiftssystem. karaktär där är

detta är att den nämnda åtalsprövningsregeln i

aspekt nyss

En annan

avkriminalisering de överträdelser som viss utsträckning innebär en av

Ãsidosättande sådana miljöregler

omfattas en miljösanktionsavgift. av

av

betraktas mindre allvarliga förseelser snarakan därigenom komma att som

uttunningen det personliga straffansvaret för

brott. Vidare kan av re än som

negativ brottspreventiv synpunkt.

leder verksamheten vara ur den som

bland andra i rörelsen. Detta måste

Miljösanktionsavgiften blir en kostnad

också beaktas vid användning av miljösanktionsavgiften.

Effektivitet och rättssäkerhet

fördelen i hög grad garantera rättssäker- Ett individualiserat systern har att

det resurskrävande och ineffektivt heten för den enskilde. Däremot kan vara

miljöområdet visar. Ett effektivt vilket inte minst tidigare erfarenheter inom

schabloner ställer samtidigt särskilda krav att system kräver mer men

rättsäkerhetsaspekten tillgodoses.

speciella särdrag med

Det kan konstateras att miljösanktionsavgiftens

schablonisering gör det till ett från effektivistrikt och långtgående

ansvar

unikt verktyg för att komma tillrätta med överträtetssynpunkt sannolikt

brott har den tilltalade dock ett

vissa slag. Vid andra typer av delser av

invändningar prövade en domstol berättigat intresse att få subjektiva av

av

samt allsidig straffmätning.

en mer

med miljösanktionsavgifter vilar i hög grad

Rättssäkerheten i systemet

Tariffen måste preciserad och bindande utformningen själva tariffen. vara

av

för tillsynsmyndigheten.

framstår svårbedömda fall och fall som företer stora

Med hänsyn härtill

mindre lämpade i tariff för miljösanktionsavindividuella skillnader som en

Bilaga 2 151

på överträdelser lämpliga att ingå z tariff 17

Förslag en

Svårigheten ligger inte minst i att ta fram tariff i alla situationer gifter. en som framstår som både skälig och rättvis.

generella bestämmelser där överträdelser är förhållan-

I fråga om tydliga

konstatera borde dock miljösanktionsavgiften redan från devis enkla att

fungera ett effektivt instrument för början ha goda förutsättningar att som att förbättra regelefterlevnaden.

till vissa miljöregler

Avgränsningen

Åsidosâttande föreskrifter

av

borde miljösanktionsavgiften ha den största tillämp- Inom detta område

beträffande sådana administrativa kontrollregningspotentialen. Inte minst

direkt reglerar tillåten miljöpåverkan ändå är av stor ler som även om de inte betydelse för hur miljöarbetet bedrivs.

för miljösanktionsavgifter är emellertid att bestämmel-

En förutsättning

så det enkelt går att konstatera när de inte efterlevs. Det serna är tydliga att

angeläget miljöbalksutredningen har detta i åtanke framstår som särskilt att

fortsatta arbete med att ta fram förordningar till miljöbalken. vid sitt

överträdelse tillstånds- eller anmälningsplikt

av

tillstånds- och anmälningsplikt utgör hiänwpelarna i Bestämmelser om en av miljöarbetet. För reglerna skall genomslagskraft och prövningsmyn-

att

ställas inför eller mindre fullbordat digheterna inte skall riskera att mer

upprätthålls full ut. l allmänhet får det

faktum krävs att förprövningsplikten

förhållandevis enkelt att konstatera när överträdelse skett. anses vara en

ha goda förutsättningar att bidra till att förbättra

Miljösanktionsavgiften bör

efterlevnaden av dessa regler.

Ãsidosättande tillstånd eller särskilda villkor

av

förslag villkorsbrott i tariffen. Under Som framgår av bilaga 2 saknas

svårt förena de kriterier för urval av arbetets gång har det visat sig att

med åsidosättande tillståndsvillkor. överträdelser som redovisats ovan av

individuellt för varje enskild verksamhet ställs Eftersom villkor fastställs

och åklagaren inför helt situation vid

tillsynsmyndigheten, polisen en ny

varje överträdelse.

problematiskt att tillämpa det enligt förslaget

Det har således visat sig vara

schabloniserade systemet med miljösanktionsavgifter brott mot mycket

individuella prövningen syftar just till att villkor skall kunna villkor. Den

med hänsyn till de speciella förhållandena som råder. l systemet skräddarsys

finns däremot i princip inget utrymme fiärskiäns-

med miljösanktionsavgifter

mässiga bedömningar där sådana hänsyn kan tas.

152 Bilaga 2

överträdelser lämpliga att ingå i tariff

18 Förslag på en

tariffen vad att överträdelserna skall

Det ställs vidare höga krav avser

därtill hörande avgiftsbeloppen klara och enkla

väl definierade och de vara

villkorsbrott krävs det särskilda lösningar för att att utläsa. Beträffande

rimliga krav rättssäkerhet och skäligutforma tariff som upprätthåller

en

het i alla situationer.

utsläppsvillkor tillkommer dessutom en rad problem

Vad gäller brott mot

tillräckligt säkert sätt konstatera storleken vad gäller möjligheten att ett

frågor hänför sig till tydligheten i villkorsskriv-

ett överutsläpp. Dessa

mätmetoder, väl fungerande tillsyn och kontroll, ningen, tillförlitligheten i

kontrollprogram för företagens egenkontroll m.m.

"Några områden regelsystemet" sid. 22 finns en mer

Under rubriken av

utförlig beskrivning frågan om överutsläpp.

av

för att områden

Metod urskilja

Inhämtande underlag för urval överträdelser

av av

uppdraget har varit att urskilja de områden Ambitionen vid fullgörandet av

borde ha förutsättningar att fungera samtidigt

där miljösanktionsavgiften

tillsynsmyndigheterna. Det har också bedömts

de fyller ett behov hos som

så mycket möjligt miljöbalkens breda

angeläget att täcka in som av som

tillämpningsområde.

och begränsningar i ett system med miljö-

För att identifiera möjligheter

Naturvårdsverket inhämtat förslag och synpunkter sanktionsavgifter har

tillsynsmyndigheter samt vissa centrala tillsynsfrån regionala och lokala

myndigheter inom miljöbalkens område.

därför skett inventering med inriktning att

Inledningsvis har det en

miljösanktionsavgiften borde ha förutsättningar att bli hitta de områden där

verktyg för tillsynsmyndigheterna. Ett underlag

ett effektivt och lättanvänt

fram dels internt Naturvårdsverket,

överträdelser har tagits för urval av

hos andra centrala tillsynsmyndigheter, vissa

förfrågningar dels genom

En representant från Kemikalieinspektionen länsstyrelser och kommuner.

bildats för att fullgöra uppdraget. Besök har deltagit i den arbetsgrupp som

länsstyrelser har givit värdefulla insikter om och diskussioner vid fem

de operativa tillsynsmyndigheternas synvinkel.

situationen sedd ur

bedömning olika överträdelsers

Till vägledning för myndigheternas av

med miljösanktionsavgifter utarbetades följan-

lämplighet att ingå i en tariff

de tabeller.

Bilaga 2 153

överträdelser lämpliga att ingå i tariff 1.9

Förslag på en

urvalskriterier

andraåtgår- Finnsgodamöjlig- Ärdetavallmânpre- ÖVERTRÃDELSE Tillhördeöverträ- Myndighetsresur- Vilka detär dervidtasförattsä- heterattkonstatera ventivaskälangelä- 30 kap1§ delsersom ser kerställa enöverträdelse getmed mestangelägetatt förhindra efterlevnad Förväntadstyret miljösanktionsavgift fekt trotsatt enöverträdelseâr svårattkor statera

Frågeställningar: Frågeställningar: Frågeställningar: Frågeställningar: Flesursátgång: Entydigavillkor Kandenotillåtna Föreskrifter Vanligtförekommande -jkontrollefterlev- l vilkenutsträck- åtgärdenmedföra Förprövningsplikt, Miljöeffekt, nad ningkontrolleras storaskadoreller dispensetc. olägenhet konstateraöver- efterlevnad egen- förekommerdeni Särskildavillkor- trâdelse kontroll,tillsyn storutsträckning Tillförlitligheti mät- -förelägga om miljösanktionsavgift metoderetc.

Principer för fastställande av avgiftsbelopp

ÖVERTRÃDELSE Överträdelsens Betydelsen bestämmelsen Upprepadeöverträdelser av allvar övertrâdelsenavser

Frågeställningar: Frågeställningar: Frågeställningar: Skyddsintresse Höjningavbeloppvid överträdelse Omfattning Farlighet Fliskförmiliöskadortypisktsett omgivningens känslighet

tariff i bilaga 2 utgör ett bearbetat urval de förslag som Förslaget till av borde därigenom finnas goda förutsättningar för att det är framkommit. Det just dessa överträdelser bäst motsvarar de kriterier som angetts ovan. som metoden valts för att urskilja vilka områden som bör Detta är således som ingå i en första tariff med miljösanktionsavgifter.

Det bör att tyngdpunkten ligger erfarenheter av tillämpning av noteras regelverket och sådana idag förekommande överträdelser det nu gällande mot urvalskriterierna. Detta är troligen en förutsättning för att som svarar effektiv och från början fungerande tillämpning. Nu till stånd en stabil, bestämmelser och villkor har emellertid inte utformats med existerande

ingå med miljösanktionsavgifter. De nya förordning-

tanke att i ett systern föreskrifter kommer att utfärdas med stöd av miljöbalken komar och som öppna möjligheter för användning av miljösanktionsavgiften. mer att nya

154 Bilaga 2

överträdelser lämpliga att ingå z tariff 20 Förslag på en

områden av regelsystemet Några

till olika kapitel i miljöbalken. Texterna baseras Rubrikerna nedan refererar

erfarenheter det befintliga regelverket. dock vunna av

förseelser inom miljöområdet som är så

Statistik avseende olika typer av

användas i arbetet med att ta fram en tariff detaljerad att den skulle kunna

föreslås omfattas av miljösankfinns inte. Flera de regelöverträdelser som

av

med liten risk för sanktion något slag. tionsavgift kan idag göras av

miljöskyddskommittén: Miljölagstiftningen i

I principbetänkandet av

redogörelse för den praktiska tillämpningen framtiden SOU 1991:5 finns en

Bl.a. har Riksåklagaren, i syfte att

sanktionssystemet miljöområdet. av

förekommit och hur dessa handlagts, från

översikt vilka ärenden som en av

infordrat anmälningar, avskrivningsbeslut, stäm-

alla åklagarmyndigheter

under tiden september 1989 augusti ningsansökningar och domar som -

miljön. Sammanfattningsvis konstateras där att 1990 rört brott mot den yttre

följande tre ärenden dominerar.

grupper av

kemiska produkter, avseende olje-

Miljöbrott och brott mot lagen om

och Överfyllning i samband med oljehantering. läckage

avseende förprövningsplikten eller annan Brott mot miljöskyddslagen,

tillståndsplikt.

avseende olika koncessionsvillkor eller

Brott mot miljöskyddslagen,

föreskrifter.

föremål för prövning i domstol finns en

Vad gäller miljöbrott som blivit

1988-1996 i Stefan Karlmarks bok Miljörätt genomgång domar under åren

av

straffrättsligt perspektivl. ur

databasen DOMAR. Där registreras fort-

Vid kemikalieinspektionen förs

kemikalieområdet från bl.a. allmänna domstolar, löpande avgöranden inom

Den senaste tryckta utgåvan av da-

förvaltningsdomstolar och regeringen.

tabasen är från september 1997.

verksamhet och hälsoskydd

Miljöfarlig

så kallad miljöfarlig verksamhet. Begreppet an-

Miljöskyddslagen reglerar

luftföroreningar, buller och vänds också i miljöbalken. Vattenföroreningar,

motverkas så mycket möjligt. I andra emissioner från fastigheter skall som

verksamheter genomdrivs detta genom

fråga miljöpåverkande

om mer

bygga dämpningsregler, men förbjuder tillståndstvång. Lagen kan sägas

största delen de utsläpp som sker normalt inte utsläpp. Detta innebär att av

i landet är tillåtna.

de villkor, föreskrifter och förbud som

Vid tillståndsprövningen anges

villkoren för ett tillstånd innebär en sedan skall följas. Formuleringen av

det enskilda fallet måste ställas på en bedömning vilka krav som i

av

skall strida mot de allmänt hållna miljöfarlig verksamhet för att den inte

straffrättsligt perspektiv. Stockholm 1996.

1 StefanKarlmark, Miljörätt ur

Bilaga 2 155

Förslag pâ överträdelser lämpliga att ingå z tar-if" 21 en

tillåtlighetsreglerna i miljöskyddslagen. På samma sätt kommer villkoren framöver fastställas med tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Villkoren utsläppsvillkor, krav skyddsåtgärder och andra kan avse försiktighetsmått rad andra villkorstyper. Utsläppsvillkoren kan och en utgöras gränsvärden eller riktvärden. Villkoren fastställs som sagt indiav viduellt med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Det är åsidosättande dessa regler som är straffsanktionerade. Lagens av materiella regler är således inte straffbelagda i sig, utan straffansvaret anknyter till själva ohörsamheten mot regeringens eller myndigheternas förbud, föreskrifter, villkor samt den s.k. upplysningsplikten. Däremot anknyter de inte till de befarade eller faktiska skadliga effekterna i miljön. Vid brott mot miljöskyddslagen är det således inte meningen att domstolen skall pröva om en överträdelse av ett villkor eller en underlåtenhet att söka tillstånd i det enskilda fallet har påverkat miljön. Miljöprövningen görs tillståndsmyndigheten i samband med tillståndsprövningen. Straffbarheav ten inträder redan i och med att ett villkor överträds, oberoende av om överträdelsen i det konkreta fallet påverkat miljön eller Förutom i miljöskyddslagen finns straffbestämmelser i brottsbalken. Dessa är rubricerade miljöbrott och vållande till miljöstörning. Dessa bestämmelser har miljön uttryckligt skyddsobjekt. Om gärning är straffbar både enligt miljösom en skyddslagen och brottsbalken skall brottsbalkens regler tillämpas i första hand. Reglerna om förprövningsplikt med därtill hörande tillåtlighetsbedömning utgör ett mycket viktigt led i miljöskyddsarbetet. Det är också skälet till att underlåtenheten att iaktta bestämmelserna straffbelagts. Reglerna är således största betydelse trots att de inte i första hand riktar sig mot den av farliga eller störande verksamheten utan syftar till att förbättra kontrollmöjlighe-terna. Åsidosättande förprövningsplikten finns med i bifoav gade förslag till tariff. I många fall torde det vara påkallat från allmän synpunkt att även väcka åtal för dessa brott.

Tillsyn, kontroll och miljörapportering Enligt miljöskyddslagen är verksamhetsutövaren skyldig att bedriva sin verksamhet så att miljöskyddslagen och de föreskrifter som beslutats med stöd den följs. Dessutom skall verksamhetsutövaren kunna visa för av tillsynsmyndigheten att så är fallet. Enligt 38 a § miljöskyddslagen skall alla som utövar miljöfarlig verksamhet utöva kontroll verksamheten och dess verkningari omgivningen s.k. av egenkontroll. Kontrollen anpassas efter typ av verksamhet och anläggningstorlek. Om tillsynsmyndigheten bedömer att det behövs kan den, med ens stöd 39 § och 43 § miljöskyddslagen, förelägga en utövare att utföra av a undersökningar och kontroll verksamheten och dess verkningar enligt ett av särskilt kontrollprogram. Programmet är rättsligt bindande och det är straff-

156 Bilaga 2

överträdelser lämpliga att ingå zen tariff 22 Förslag på

Motsvarande bestämmelser finns i 26 kap 19 och 21 bart att inte följa det.

det dock inte straffsanktionerat att inte följa ett miljöbalken. Enligt balken

Det kan i stället förenas med vite.

föreläggande.

meddela föreskrifter kontrollen. Sådana

Det finns också möjlighet att om

beträffande kommunala reningsverk, förföreskrifter finns för närvarande

utsläpp till vatten från pappers- och

bränningsanläggningar och massa-,

fiberskivefabriker.

föreskrivas för underlåtenhet att iaktta vad

Miljösanktionsavgift kan inte

därför endast i de fall kontrollfrågor

sågs i ett föreläggande. Det är som

det skulle möjligt att använda

i villkor eller föreskrifter som vara

reglerats

miljösanktionsavgift.

verksamhet bygger till stor del verksamhets-

Tillsynen över miljöfarlig

inrapportering till tillsynsmyndigheterna. Idet-

utövarnas egenkontroll och

miljörapporteringen ett centralt instrument. Årlig ta sammanhang utgör

från samtliga tillståndspliktiga anläggningar. miljörapport krävs

bland att effektivare tillsyn och

Syftet med miljörapporten är annat en

för rapportering och att höja kvaliteten kontroll genom fastare rutiner

Allmänheten skall också tillgång till miljöinformation.

egenkontrollen.

vidare myndigheterna samlad bild av industrins Miljörapporten skall ge en

statistiskt underlag för uppföljning av de nationella totala utsläpp och ge ett

miljömålen.

lägger tillsynsmyndigheterna ner avsevärda

Enligt vad som framkommit

tid. Både påminnelser och föreläg-

att in miljörapporten i rätt resurser

lämnas. Enligt rapport från Riksganden kan behövas innan en rapport en

också allvarliga brister. l många fall dagens revisorer 1996/ 97:8 konstateras

saknas miljörapporterna helt hos tillsynsmyndigheterna.

viktig roll i miljöarbetet. Det är förhållande-

Miljörapporteringen fyller en

miljörapport kommit in i rätt tid eller vis enkelt att konstatera huruvida en

lägger åtskilliga resurser att kräva in

inte. Tillsynsmyndigheterna ner

framstår därmed ett typexempel en överträdelse rapporterna. Detta som

in i ett system med miljösanktionsavgifter.

som passar

efterlevnad och resursbesparingar hos tillsyns-

Effektivare tillsyn, bättre

myndigheterna kan förväntas.

Miljösanktionsavgifter vid överutsläpp

överträdelser redovisas ovan innebär att en De kriterier för urval av som

systemet måste enkel att konstatera och att överträdelse för att passa i vara

och verksamhetsutövaren. I detta skall gälla både för tillsynsmyndigheten

anförs finns det därför starka skäl som talar emot enlighet med vad som ovan

komplicerade överträdelser i tariffen. att ta med tekniskt/ juridiskt

förhållande till ett villkor är ofta besvärligt

Att konstatera ett överutsläpp i

ringa antalet fällande domar för sådana vilket inte minst framgår av det

vissa fall med hur villkoren är skrivna. brott. Problemen sammanhänger i

och frågor teknisk mätosäkerhet till bevispro- Ibland leder kontrollfrågor om

Bilaga 2 157

Förslag på överträdelser lämpliga alt ingå i tari/T 23 en

blem. Det bör noteras att den omständigheten att miljösanktionsavgiften är baserad strikt och konstruerad för att bli ett schablonmässigt och ansvar effektivt verktyg inte innebär någon eftergift i fråga om beviskravet för att överträdelse objektivt sett skett. Tillsynsmyndigheten måste således konen statera och vid ett överklagande styrka att det "bortom allt rimligt tvivel" - skett ett över-utsläpp. Vad gäller villkoren ställs kravet högt på att dessa skall utformas så tydligt möjligt. I vissa fall är dock de faktiska omständigheterna sådana att det som inte går att utforma ett villkor är helt entydigt från åtals- och sanktionssom avgiftssynpunkt. Sett från tillåtlighetssynpmikt kan emellertid utformninghelt godtagbar och villkoret ligga till grund för tillsynskrav en vara utsläppsbegränsande åtgärder. Bakgrunden till detta sammanhänger bl.a. med att bevissituationen i tillsynsfallet i det närmaste är omvänd. En annan förklaring ligger i att påföljdssystemet inte varit det främsta styrmedlet avseende skyddet för miljön, utan att detta utgjorts av tillståndsprövning

och tillsyn. Utsläppsgränsvärden fastställs som regel i form av gränsvärden eller riktvärden. Ett gränsvärde år direkt straffsanktionerat och får aldrig överskridas. Huvudregeln är också att gränsvärden skall användas. I vissa fall framstår det inte rimligt att utsläppsgränsen i form av ett gränssom ange värde utan villkoret utformas i stället ett riktvärde. Gränsvärden utsom trycks normalt långtidsmedelvärden för månad eller år och komplettesom ibland med ett riktvärde för kortare tid. Att överskrida ett riktvärde ras innebär inte bryter mot villkoret. Villkorsbrott inträffar först om man att man inte vidtar några åtgärder i syfte att riktvärdet skall kunna klaras. Av detta följer att överträdelser riktvärden inte lämpar sig i ett system med av miljösanktionsavgifter. Kontrollen miljöstörande anläggning sker vanligen i enlighet med av en ett kontrollprogram. Mätningen utsläpp skall tjäna många syften vid av sidan att kunna ligga till grund för åtal, t.ex. för optimering av drift vid av och reningsanläggningar, uttaxering av skatter och avgifter, miljöprocesser övervakning, miljöstatistik Kravet att mätresultatet skall kunna ligga m.m. till grund för ett åtal är inte alltid prioriterat. Kostnadsfrågan är ofta av

betydelse.

Atalsprövningen eller uttag sanktionsavgifter ställer både höga och av särskilda krav mättillförlitligheten. Mätningarna skall vara riktiga

"bortom allt rimligt tvivel". Även svenska miljödata uppfyller högt ställda krav betyder inte detta om att de alltid håller för åtalsprövning. En jämförelse med trafiksektorn kan en belysande. För fortkörning och rattfylleri finns två mätvariabler, hasvara tighet och blodalkoholhalt. För mätning och provtagning svarar polisen. Mätningens enda syfte är att ligga till grund för lagföring. För hela provkedjan finns strikta regler och bedömningsnormer. Det kan i sammanhanget

6 18-0367

158 Bilaga 2

att ingå z tariff

24 Förslag på överträdelser lämpliga en

vattenföroreningsavgiften är uppbyggd samma sätt noteras att uttag av

utredningar särskilt intresse", sid. 33.

kapitlet "Pågående av

se

mellan 30 och 40 mätvariabler, formulerade i

På miljösidan finns i stort

olika kontrollprogram. Redan här finns säkert hundratalet villkorstyper, i

överträdelsen i schabloniserad tariff sådant problem med att beskriva en

varje enskilt fall. I flertalet fall år villkoret satt sätt att den går att tillämpa i

mätning både halt och flöde. För

utsläppsmängd vilket betyder av som

analyser utförs i eget eller mätning och provning svarar anläggningsägaren -

och resultatet rapporteras till tillsynsmyndigheten. anlitat laboratorium -

mindre automatiskt skulle medföra

rapporterat överutsläpp mer eller Om ett

finns det inte obetydlig risk för att

påförande miljösanktionsavgift en

av en

höga värden i vissa fall inte kommer att rapporteras. uppmätta för

inte alltid uppfyller kraven för åtalspröv-

Även det enskilda resultatet

om

sanktionsavgift, har kontrollen stor betydelse för ning eller påförande av

Dels kan redovisade värden föranleda tillsynsåtgärvillkorsefterlevnaden.

de problem lett till förhöjda utsläpp, der i syfte att komma tillrätta med som

in med krav ytterligare mätningar av

dels kan tillsynsmyndigheten

de kan ligga till grund för åtal. sådan kvalitet att

vid själva mätningen som har

Det är inte bara de fel som kan uppstå

mätresultatet, också vad som i kontrollbetydelse vid utvärderingen av utan

provtagningsintervall, antal provtagningstillfäl-

programmet bestämts om

tidpunkt för och längd varje provtagningstillfälle etc. len, av

konstatera ett överutsläpp krävs

För att det skulle kunna anses enkelt att

och flödesmätning år väl dokumenterade och således att provtagning, analys

skall kunna ifrågasättas någon punkt. säkerställda och att dessa inte

kontrollen sådan kvalitet och intensitet som Dessutom måste själva vara av

bevismaterial ställs vid beivrande av

mot de krav hållbart som svarar

långt ifrån den normala situationen. villkorsöverträdelser. Detta är

det naturligtvis inte år omöjligt att

För tydlighetens skull bör sägas att

visar tydligt att denna typ styrka ett överutsläpp. Men vad som sägs ovan

för urval områden som redo-

överträdelse inte motsvarar de kriterier av av

för urval överträdelser", sid 16.

under avsnitt "Principer av visas ovan

tagit med sådana överträdelser i Naturvårdsverket har därför inte heller

mening bör överutsläpp även fortsättnin gsförslaget till tariff. Enligt verkets

miljöbrott och lämpligen hanteras inom den vis betraktas som allvarliga

tillsynsmyndigheter, polis och

egentliga straffrätten i samarbete mellan

åklagare.

Generella föreskrifter

får regeringen, det framstår som mer Enligt 9 kap 5 § miljöbalken om

fall, i fråga miljöfarlig verksamhet ändamålsenligt än beslut i enskilda om

begränsningar och andra

meddela förskrifter förbud, skyddsåtgärder,

om

försiktighetsmått.

Bilaga 2 159

Förslag på överträdelser lämpliga att ingå zen tariff 25

Naturvårdsverket har i ett särskilt uppdrag redovisat förslag generella föreskrifter för några verksamheter. De verksamheter som omfattas är husbehovstäkt, träskyddsbehandling doppning respektive tryck- eller genom vakuumimpregnering samt Oorganisk ytbehandling. Vissa de kravregler föreslås gälla för dessa verksamheter framstår av som även lämpliga att ta med i tariff för miljösanktionsavgifter. Dessa som en finns redovisade i förslaget till tariff bilaga

Hälsoskydd Hälsoskyddslagens 1982:1080 syfte är att motverka störningar som kan skadliga för människors hälsa. Det kan noteras att lagen inte samma vara sätt miljöskyddslagen skyddar naturmiljön som sådan. Sådana störsom ningar inte är ringa natur eller helt tillfälliga kallas sanitära olägensom av heter. Bedömningar vad utgör sanitär olägenhet görs utifrån av som hygieniska och medicinska grunder. Normer och gränsvärden i allmänna råd etc. kriterier och tjänar vägledning vid tillämpning av bestämger som melserna. I-lälsoskyddslagen ställer krav ägare eller nyttjanderättshavare av fast eller lös egendom att vidta skäliga åtgärder för att hindra uppkomsten av, eller undanröja sanitära olägenheter. l syfte att miljönämnder kännedom ge tillsynsobjekt och för att säkerställa den offentliga kontrollen av vissa om nya lokaler och anläggningar föreskrivs en anmälningsskyldighet innan t.ex. hotell, badanläggningar och lokaler där allmänheten yrkesmässig erbjuds hygienisk behandling tas i bruk. Eftersom det i dessa fall huvudsakligen rör sig näringsverksamhet kan det ett lämpligt område för miljösankom vara tionsavgift. Hälsoskyddslagen och lokala föreskrifter meddelade med stöd av lagen innehåller i vissa fall krav tillstånd. Detta gäller inrättande av vissa avloppsanläggningar, värmepumpar och hållande av djur. Eftersom dessa bestämmelser inte är särskilt inriktade näringsverksamhet föreslås de inte ingå i en första tariff med miljösanktionsavgifter. I miljöbalken ändras begreppet sanitär olägenhet till olägenhet för människors hälsa. Reglerna hälsoskydd arbetas med reglerna om om samman miljöfarlig verksamhet. Balkens allmänna hänsynsregler i andra kapitlet kommer även att gälla hälsoskyddet. Illlämpningsområdet för balkens hälsoskyddsregler blir dock detsamma enligt hälsoskyddslagen. som

Genteknik Nuvarande reglering finns i lagen 1994:900 genetiskt modifierade om produkter. Lagen syftar till skydd hälsa och miljö när genetiskt modifieav rade organismer GMO används inneslutet, sätts ut avsiktligt i miljön eller marknaden sådana eller ingående i produkter. Ett särskilt släpps ut som syfte är också att etiska hänsyn skall tas vid sådan verksamhet.

160 Bilaga 2

att ingå z tariff Förslag på överträdelser lämpliga en

användning GMO krävs bruk anläggning för innesluten av För att ta i en förväg. Utsläppande i miljön och tillstånd och annars anmälan i i vissa fall aktualiseras när någon vill kräver tillstånd. Hårda krav å marknaden föregås då ingående nationell GMO i miljön. Ett tillstånd av en släppa ut

prövning. till utsläppande marknaden prövas gemen- En ansökan tillstånd om sådant tillstånd att det redan Det är förutsättning för att få ett

skapsnivå. en

i miljön. Eftersom tillfrån utsläppande av organismen finns erfarenheter marknaden i alla länder inom innebär att produkten får släppas ut ståndet samarbetsområdet blir även den tillståndspröv- Europeiska ekonomiska

sju växter, tillstånd att Hittills har ett tiotal produkter, varav ningen rigorös.

släppas ut marknaden.

och biotekniska organismer

Kemiska produkter

grundläggande förplik-

1985:426 kemiska produkter ställer upp Lagen om och produkter sådana eller levererar kemiska ämnen som telser för dem som

Tillverkaren utreder och bedömer eget ansvar ingående i andra varor. klassificerar

från hälso- och miljöskyddssynpunkt,

inneboende egenskaper

märkning och varuinformationsblad.

och utformar produktinformationen:

handelsledet fram till slut- Produktinformation skall följa produkten genom

användaren. marknaden utan någon

att produkterna släpps ut

Huvudregeln är Undantag från denna huvudfrån det allmännas sida.

föregående prövning

Nya ämnen skall förhandsan-

och bekämpningsmedel.

regel är nya ämnen inom Europeiska ekonomisnågon de behöriga myndigheterna målas till av marknaden. Bekämpningsmesamarbetsområdet för att få släppas ut ka Kemikalieinspektionen för att få säljas och del skall vara godkända av

från huvudregeln bör också nämnas att användas. Som ett tredje undantag

kräver tillstånd och att handel med särskilt farliga produkter

yrkesmässig

använda sådana utan tillstånd. privatpersoner inte får för all hantering och

också allmänna försiktighetsmått

Lagen föreskriver finns ett antal förordyrkesmässiga hanterare. Dessutom kunskapskrav för PCB, motorbensin, kadmium, reglerar särskilda frågor, t.ex. om ningar som kvicksilverhaltiga spillolja, kosmeklorerade lösningsmedel, varor, batterier, l-lFC och farligt avfall. Ytterligare

produkter, ozonnedbrytande ämnen,

tiska

ofta preciseringar av försik-

finns myndighetsnivå och avser

föreskrifter också möjlighet att genomföra och kunskapskrav. Lagen ger

tighetsmått

Kernikalieinspektionens produkt-

sådana generella uppgiftsinsamlingar som

register.

överträdelse försiktighetsmåtten i lagen,

Straffbestämmelserna avser av

de materiella bestämmelserna i meddelats med stöd av av föreskrifter som bestämmelser i EG-förordningar. Eftersom lagen och överträdelse av vissa

överlåter åt enskilda att ta reda kemiska produkter i huvudsak reglerna om

Bilaga 2 161

Förslag på överträdelser lämpliga att ingå z tar-Jr" 27 en

följa gällande bestämmelser borde straffrätten ha stor betydelse för och

att upprätthålla regelefterlevnaden.

Biologiska bekämpningsmedel virus och andra mikroorganismer, nematoder, insekter eller Dessa utgörs av spindeldjur. De bestämmelser kemiska bekämpningsmedel som har om meddelats med stöd lagen kemiska produkter kan inte tillämpas av om levande organismer. Lagen 1991:639 förhandsgranskning av dessa om biologiska bekämpningsmedel och dess tillämpningsförfattningar ställer emellertid ungefär regler för de biologiska bekämpningsmedlen upp samma som för de kemiska.

särskilda sektorer

Några

Naturvårdsverket har i enlighet med vad sägs ovan vänt sig till centrala, som regionala och lokala tillsynsmyndigheter inom balkens område för att inhämta förslag och synpunkter vilka överträdelser som lämpligen bör ingå tariff med miljösanktionsavgifter. Flertalet har sett en möjlighet att i en använda miljösanktionsavgiften inom sitt område och kommit med förslag tänkbara miljöregler där avgiften skulle kunna tillämpas. Skogsstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen anser dock att miljösanktionsavgiften inte bör användas inom dessa myndigheters områden. Det kan vara redovisa skälen åberopas till stöd för detta. av intresse att som

Skoglig verksamhet Skogsstyrelsen har beretts tillfälle att lämna förslag sådana överträdelser skogsstyrelsens ansvarsområde bör ingå i en tariff med miljösankinom som tionsavgifter. Skogsstyrelsen har därvid uttalat att miljösanktionsavgiftei bör för-behållas där överträdelse gällande miljöregler med tillräcklig sådana situationer en av konstateras tillsynsmyndigheten utan att en ingående grad av säkerhet kan av och därför ofta långt utdragen utredningsprocess skall behöva tillgripas. Skogsstyrelsens verksamhetsområde skogsbruket är det enligt Inom - - Skogsstyrelsen mycket ofta svårt att utan ingående utredning avgöra en förfarande strider miljöregel. Detta gäller både de fall huruvida ett mot en skogsvårdsstyrelsen är tillsynsmyndighet och de situationer där annan där myndighet tillsynen. Problematiken belyses väl av att de hänsynsregutövar ler är grundade 30 § skogsvårdslagen 1979:429 inte är sanktionerasom de än när de konkretiseras i ett beslut i ett enskilt fall. annat Skogsstyrelsen uttalar i utredning avseende ifrågasatt avvikelse att en en har anledning att det normala utgå från att en från miljöreglerna man som uppfattning respektive önskemål om kompletteringar eller egna utannan förs fram från den är misstänkt för förseelse. Detta är redningar som en

162 Bilaga 2

ingå ien farit 28 Förslag på överträdelser lämpliga att

måste -i kombination med den i sig svåra självklart helt i sin ordning, men

blir långvarig och slutresulmaterian ofta leda till att utredningsprocessen

-

denna bakgrund Skogsstyrelsen att inga miljötatet svårbedömt. Mot anser

sanktionsavgifter bör gälla för skoglig verksamhet.

skogsbrukets betydelse för miljön, inte minst vad avser

Med hänsyn till

mångfalden, Naturvårdsverket att tillbevarandet den biologiska anser

av

förbättra regelefterlevnaden möjligt även bör

gängliga styrmedel för att om

användas inom detta område.

miljöbalken. Överträdelser de

Skogsvårdslagen har inte arbetats in i av

utfärdas med stöd av lagen skogsvårdsförordningen

materiella regler som

kan därför inte bli föremål för miljösank-

och Skogsstyrelsens föreskrifter

dock tänkta att gälla för skoglig verktionsavgifter. Miljöbalkens regler är

fall viss fråga är direkt reglerad i skogsvårdslagen se samhet utom i de en

miljöbalken SOU 1997:32 424 f.. Detta innebär

Följdlagstiftnlngen till s

föreskrifter meddelats med stöd av 7 eller 8 kap bland annat att som

Detta gäller i första hand föreskrifter för miljöbalken alltid skall iakttas.

miljöskyddsområden och föreskrif-

naturreservat, även föreskrifter om

men

I den mån sådana föreskrif-

förbud mot att skada djur- eller växtarter. ter om

miljösanktionsavgifter finns det enligt Naturvårdsverkets ter blir föremål för

undanta skoglig verksamhet. Således gäller mening ingen anledning att

vid olovlig markavvattning även för

förslaget miljösanktionsavgift

om

skogsbruket, se bilaga

Arbetarskydd

tillfälle att inkomma med förslag

Arbetarskyddsstyrelsen har beretts

ansvarsområde. Enligt nuvarande lagstiftning har överträdelser inom sitt

och Yrkesinspektionen tillsynsuppgifter inom kemi-

Arbetarskyddstyrelsen gentekniklagstiftningen. I princip är det endast när

kalielagstiftningen och

och genetiskt modifierade det gäller användning av bekämpningsmedel

Yrkesinspektionen har använt sina befogenorganismer styrelsen och

som

Arbetarskyddstyrelsen att det funnits tillräckheter. Förklaringen är enligt

med stöd arbetsmiljölagstiftningen och att

liga möjligheter att ingripa av

detta i praktiken varit enklare.

har sedan 1994 möjlighet att införa sanktionsav-

Arbetarskyddsstyrelsen

brott föreskrifter enligt arbetsmiljögift i stället för straff när det gäller mot

införts endast ett område, nämligen när lagen. Sanktionsavgift har hittills

ändring AFS 1996:3 i styreldet gäller besiktning av vissa tryckkärl genom

andra tryckbärande anordningar, AFS

föreskrifter tryckkärl och sens om

aktuellt att utvidga området för sanktions- 1986:9. Det är enligt styrelsen inte

måste vinnas och avvägning måste göras avgift eftersom erfarenheter en

med hänsyn till resursinsatsen.

sanktionssystemet när det gäller an-

Arbetarskyddsstyrelsen anser att

och genetiskt modifierade mikroorganis-

vändning bekämpningsmedel

av

tillfredsställande samt att införande av miljösanktionsavgifter mer fungerar

Bilaga 2 163

Förslag på överträdelser lämpliga att ingå i tariff 29

en

inom dessa områden kräver ökad resursinsats från Arbetarskyddsstyrel-

en

och Yrkesinspektionen utan att någon nämnvärd effektivisering uppnås. sen

Vad gäller innesluten användning av genetiskt modifierade organismer anför Arbetarskyddsstyrelsen vidare att kravet att en överträdelse skall

lätt att konstatera inte är uppfyllt. Det finns ingen entydig tolkning av vara

gränsen går för klassificering i l och H. Det finns inte heller någon var grupperna entydig tolkning gränsen går för organism som skall anmälas.

av var en ny

Med hänsyn till vad Arbetarskyddsstyrelsen anför om svårigheten att konstatera överträdelse, föreslår Naturvårdsverket inga miljösanktions-

en avgifter vid brott mot tillstånds- eller anmälningsplikt vid innesluten användning genetiskt modifierade organismer. Däremot anser Naturvårds-

av verket att användningen bekämpningsmedel är ett lämpligt område för

av tillämpning miljösanktionsavgift enligt vad som framgår av bilaga

av

164 Bilaga 2

storlek

Avgiffsbeloppefs

har i förslaget till tariffer självklart utgått från de två i Naturvårdsverket kriterierna för nivån sanktionsavgifterna, nämligen lagförslaget angivna "överträdelsens allvar" och "betydelsen de bestämmelser som har överav två så allmänna att de för att kunna tillämpas ett konkret trätts". Dessa är i form olika delkriterier. Här presenteras kortfattat sätt behöver preciseras av betydelse för nivån sanktionsavgifterna. Samtidigt ett antal kriterier av förseelser särskilt påverkats av respektive ges exempel vilken typ av som kriterium.

Förseelsens omfattning förseelsens omfattning såvitt möjligt bör inverka avgiften är uppen- Att avgiften i vissa fall differentierats efter någon bart. Så har skett genom att direkt kopplad till förseelsens omfattning, t.ex. antal parameter som är produkter, produktionsmängd % över tillåten proprodukter kemiska duktionsnivå eller berörd areal spridning stallgödsel eller markavvattav många andra fall begränsar dock kraven enkelhet i tillämpningen ning. I avgiften möjligheterna att ta hänsyn till förseelsens omfattning. av

Förseelsens varaktighet och upprepning

förseelse leder till att dubbel avgift tas ut. Detta Upprepning av en en ny, förordningen 4 §. Varaktigheten en förseelse bakåt i tiden regleras i av öknin avgiftens storlek. Detta sammanhänger föranleder däremot ingen g av objektivt styrka varaktigheten dels med att avgifdels med svårigheten att till behovet rättelse än rättvisa. Se vidare tens syfte är mer relaterat av av härom nedan.

förseelsen och dess effekter

Möjligheten att korrigera

kan skapa oåterkallelig naturförstörelse eller andra irre- Handlingar som skadeeffekter för miljö och hälsa är särskilt angelägna att motverka. versibla modifierade organismer i naturen eller marknaden Att sätta ut genetiskt vederbörlig tillståndsprövning kan ett exempel detta. utan vara

Bilaga 2 165

Avgiftsbeloppets storlek 31

Förseelsens farlighet

för liv och hälsa, för storskaliga ekologiska förändringar eller hot mot Risker fortlevnad motiverar högre avgift än risken för en mer enskilda arters en eller diffus miljöpåverkan. Olovlig hantering av farliga bekämpallmän kan utgöra ett exempel en farlig typ av förseelser.

ningsmedel

Förseelsens inverkan förutsättningar och

på miljöarbetets

bedrivande

för skyldigheten att låta pröva eller anmäla nya eller ändrade Respekten verksamheter är avgörande betydelse för hela miljökontroll-

miljöfarliga av

Både det kontrollarbetet och myndigheternas. Att inte låta arbetet. egna tillståndspliktig verksamhet är allvarligare än att inte anmäla en pröva en anmälningspliktig verksamhet. Bakom tillståndsplikten ligger bland annat

bedömning att verksamheten grund sina miljökonsekvenser är en av av

viktigare att reglera. vardagliga förseelser kan också stor betydelse för att gällande Mer vara av och villkor skall kunna efterlevas och miljöarbetet i övrigt skall regler Exempel: Att ålagda mätningar och kontroller utförs och att det sker fungera. ett korrekt sätt

Risken för överträdelser

lockelsen

till överträdelser torde variera mellan olika områden med lncitamenten möjlig ekonomisk vinning att inte följa gällande regler och hänsyn till av formell eller informell kontroll. Det kan exemplifieras förekomsten av en betydelsen att skapa respekt för det regelverk som styr transporter med av avfall, miljöeffekterna i det enskilda fallet kan vara små. farligt även om av hänsyn tagits till att många prövningar och tillstånd är Slutligen har

med erläggande inte obetydliga reguljära avgifter av administra-

förenade av syftar till täcka myndigheternas/ statens kostnader. Det vore tiv art som att lägga sanktionsavgift nivå understiger vad en inte rimligt att en en som får betala för sin tillståndsprövning. Denna hänseriös verksamhetsutövare faktor till de föreslagna sanktionsavgifterna beträfär en bidragande att syn förseelser inom genteknikområdet och användning av CFC, haloner fande m.fl. ligger relativt högt.

utgångspunkt vid fastställande avgiftsbeloppen är att dessa

En annan av högre än vad är nödvändigt för att uppnå den önskade inte bör sättas som Eftersom hänsyn i princip inte skall tas till den enskildes

styreffekten. någon

förhållanden finns det också anledning till viss försiktighet. Tas ekonomiska ekonomiskt verksamhetsutövarna finns det risk inte hänsyn till de svagare framstår orimligt hög i det enskilda fallet.

att avgiften som

166 Bilaga 2

av tariffen

Konstruktion

är tänkt ett schabloniserat och effektivt system

Miljösanktionsavgiften som

skäligt och rättssäkert. En förutsättning för detta är

samtidigt skall vara som

med vilket belopp avgiften skall påföras vid varje att det är enkelt att avgöra

individuellt exempelvis den nya föreslagna enskilt tillfälle. Ett system, som

fördelaktigt från rättvise- och skälighetssynpunkt. Därföretagsboten, är

resurskrävande och ineffektiva. Den mer emot kan individuella system vara

torde ha påtagliga fördelar sett från

schabloniserade miljösanktionsavgiften

effektivitetssynpunkt.

skall bli effektiva och enkla att tillämpa och därigenom

För att tarifferna

rättssäkerhetskraven det största vikt att de får en klar och uppfylla är av

Enligt regeringens lagrådsremiss bygger hela systemet entydig utformning.

så överträdelser är väl definierade och

att tarifferna är utformade att

avgiftens storlek klart framgår för varje överträdelse.

tydlig och lättillämpad tariff bör överträdelsen

För att åstadkomma en

mån utförligt beskriven i tarifftexten. Endast gärningen i möjligaste vara

ske till paragrafer i andra författningar för undantagsvis bör hänvisningar

beskrivning den sanktionsavgiftsbelagda handlingen.

av

har införts bestämmelse som reglerar

I förslaget till förordningstext en

överträdelser, bilaga I vissa fall består gärpågående och upprepade se

fullgöra skyldighet vilket fortgår till dess ningen underlåtenhet att en

av en

Miljösanktionsavgiften fungerar då både som en repressiv åtgärden vidtas.

för att till stånd rättelse genom hotet

sanktion och som pâtryckningsmedel

förhöjd avgift. Vid upprepning påförs en dubbel

ett nytt beslut med om

karaktär engångshändelse. I tariffen avgift. I andra fall har gärningen mer av

är dessa markerade "engångsavgift".

meddela förelägganden eller förbud för att få

Tillsynsmyndigheten kan

förenas med vite. Det bör observeras att miljötill stånd rättelse. Dessa kan

gärningar i förfluten tid medan ett vitesföreläggansanktionsavgiften gäller

framtiden. Beroende omständigheterna får tillsynsde avser åtgärder i

nytt beslut med högre miljösanktionsmyndigheten avgöra om hotet om ett

det är nödvändigt med ett vitesföreläggande avgift är tillräckligt eller om

eller förbud.

Bilaga 2 167

Pågående utredningar

särskilt intresse

av

F

öretagsbotsutredningen

Företagsbotsutredningen J U 1995:6 har i uppdrag att utarbeta ett generellt,

för brott i näringsverksamhet, med inriktning effektivt sanktionssystem

brottslighet vilket även innefattar miljöbrott. Utredningen har ekonomisk

1995 och förslag beräknas kunna remissbehandlas pågått sedan mitten av ett

förväntas kunna träda i kraft den 1juli under hösten 1997. Det nya systemet

1998.

företagsboten skulle ett direkt straffansvar för juridiska

Med den nya

möjlighet åtala ett företag. Den nuvarande förepersoner införas dvs. att

konstruerad särskild rättsverkan av brott. Tillämptagsboten är som en

i det systemet troligen att begränsas till vissa

ningsområdet kommer nya

sker att det särskilt förskrivs t.ex. i anslutning utvalda brott. Detta genom

straffbestämmelse 45 § miljöskyddslagen att företaget till en allmän som

näringsverksamheten. Den nya företagsbo-

skall dömas till böter vid brott i

reglerna miljöskyddsavgift i miljöskyddsla-

ten är tänkt att både ersätta om

och gällande bestämmelser företagsbot i brottsbalken. gen nu om

tillsynsmyndighet anmäler misstänkta fall av

Förfarandet innebär att en

åtalar företaget varvid allmän domstol kan överträdelser till åklagare som

mindre allvarliga fall är det tänkt att åklagaren skall kunna döma ut böter. I

strafförelägganden, dvs. att åklagaren själv beräknar böternas storutfärda

domstol. För att strafföreläggande skall lek utan att saken behöver prövas av

cirkulär med beräkningsgrunder för olika slag kunna tillämpas fordras att

överträdelser utarbetas. av

och den nya före-

Vad gäller förhållandet mellan miljösanktionsavgifter

att det även med ett straffansvar för tagsboten uttalas i lagrådsremissen

anledning bemöta olika överträdelser med juridiska personer kan finnas att

främst gälla vid massöverträdelser av mindre ett avgiftssystem. "Detta torde

168 Bilaga 2

utredningar särskilt intresse

34 Pågående au

också lätt att finna lämpliga parametrar för allvarlig karaktär för vilka det är

avgiftssystem" sid. 515.

ett

mot oljeutsläpp

Utredningen om ingripande

till sjöss

varit i kontakt med den särskilda utredaren som Naturvårdsverket har

utvärdering gällande regler vid ingripande mot tillkallats för att göra en av

Uppdraget gäller att lämna förslag hur oljeutsläpp till sjöss K 1996:05.

effektiviseras. Uppdraget skall redovi-

hela ingripandesystemet skall kunna

material eller slutsatser finns därför inte

i mitten 1998. Något färdigt sas av

för närvarande.

förevarande sammanhang är den så kallade vatten-

Av särskilt intresse i

sanktionsavgift tas ut vid överträdelse

föroreningsavgiften. Det är en som

olja från fartyg lag 1980:424 om åtgärder mot

förbud mot utsläpp av av

strikt liksom i fråga miljösankvattenförorening från fartyg. Ansvaret är om

är ett komplement till övriga sank-

tionsavgiften. Vattenföroreningsavgiften

För fartyg inte skall lockas att släppa ut

böter eller fängelse. att tioner som

där oljeprodukter lastas eller lossas, olja i havet gäller dessutom att hamnar

avfall. Kostnaden är inkluderad i hamnavgiften. skall ta emot sådant

bestäms med hänsyn till utsläppets omfattning

Vattenföroreningsavgiften

särskild tabell SFS 1994:1796. I fråga om och fartygets storlek enligt en se

differentierad i intervall. Mindre än 1 000 utsläppt oljemängd är avgiften

000 liter Avgiften anges i basbelopp liter, 1 000-26 000 liter, 26 001-101 osv.

beroende fartygets bruttodräktighet.

vattenföroreningsavgift meddelas kustbevakningens centra-

av

Beslut om

kustbevakningens fyra regionala ledningar.

ledning eller av någon av

överklagas hos tingsrätt som är sjörättsdomstol. Beslutet kan

vattenföroreningsavgiftenzavseende tiden 1990-

I undersökning av

en

fall där avgift tagits ut under perioden avser 1995 framgår att av de 70-80

mindre 000 liter olja, dvs. minimiavgift.

flertalet utsläpp än 1 det stora

avgiften svårigheten att knyta Det största hindret för uttag av uppges vara

mån bevis finns avgiften fungera

utsläpp till ett visst fartyg. I den uppges ett

förhållandevis smidigt.

åtal för oljeutsläpp framstår vattenföroreningsav-

Om till antalet

man ser

fungerande sanktion. Det kan därför vara av intresse giften också en väl

som

tänkt miljösanktionsavgift vid överutsläpp.

öra jämförelse med en

att en

princip råder ett absolut förbud mot oljeut-

En viktig skillnad är att det i

enklare konstatera ett otillåtet oljeutsläpp släpp från fartyg. Det är därför att

än vad faktiskt tillåts enligt än att konstatera att ett utsläpp varit större som

kustbevakningen utför kontrollen och som ett villkor. Vidare är det som

ekonomiskastyrmedel i miöljöpolitiken. Naturvårdsverket 1997.

2 SeMiljöskatter i Sverige-

Bilaga 2 169

utredningar särskilt intresse 35

Pågående av

i fråga utsläppets storlek. Det pågår ett fastställer och säkrar bevisning om

med utveckla metoder för att upptäcka och säkra internationellt arbete att

oljeutsläpp. Genom praktiska har metoder och riktlinjer bevisning vid prov

utsläpps storlek utvecklats. Detta skall jämföras med för bestämning av ett

egenkontrollen miljöfarlig verksamhet vars syfte inte den ovan beskrivna av i första hand är att ligga till grund för sanktioner.

från vattenföroreningsavgiften tyder att reda-

Preliminära erfarenheter

betala avgiften utan att föra saken vidare i högre ren ofta accepterar att

medge brottslig gärning förefaller vara betydinstanser. Att någon att en

med språk, delgivning och bevissäkring ombord ligt svårare. Problem fartyg bidrar till detta. Få fall går till domstol.

flertalet fall ligger inom det lägsta intervallet kan det antas att

Eftersom

utsläppets exakta omfattning sällan behöver ställas sin spets frågan om

för överklagande. En tänkbar förklaring till varför och bli föremål annan

förefaller kan att beloppen inte är tillräckligt avgiften ofta accepteras vara

framstår vidare det är lättare att acceptera en avgift för höga. Det som om redaren än ett personligt straff för befälhavaren.

möjligt även företagare på liknande sätt skulle acceptera att

Det är att

miljösanktionsavgift för överutsläpp utan att ställa saken sin betala en

emellertid i sådana fall egentligen uppnår någon spets. Frågan är om man

effekt eller det handlar möjlighet att "köpa sig styrande om snarare om en fri" från ansvar.

fortsatta arbete

Miljöbalksutredningens

vad i regeringens lagrådsremiss har Miljöbalksutredning- Enligt som anges

kommande betänkande lämna förslag överträdelseen åtagit sig att i ett

således bland annat att Naturvårdsverkets här slag och tariffer. Avsikten år

överlämnas till Miljöbalksutredningen och komma redovisade förslag skall

förslag till förordning, skall remitteras och till uttryck i utredningens som beredas samt träda i kraft samtidigt med balken.

170 Bilaga 2

Sanktionsavgiñer z

utlandet

Tyskland

Tyskland lagstiftning som rör sidan strafflagstiftningen finns i en

Vid av Vilka förseelser administrativa sanktionsavgifter Ordnungswiedrigkeiten.

angivet i lagstiftningen om Ord-

hanteras inom systemet finns som skall

t.ex. miljöområdet.

nungswiedrigkeiten och i speciallagstiftningen,

och det tyska

mellan de föreslagna miljösanktionsavgifterna

En likhet böteskataloger med förhand ungefärligt är att det innehåller en systemet Böteskatalogerna fastställs sanktion för preciserad gåming. angiven en

förvaltningsmyndigheter och inte

delstatsnivå. En likhet är att det är annan

beslutar sanktionsavgiften. domstolar som om skillnader. Det svenska systemet bygger Det finns dock avgörande

ha varit vårdslös för att avgift dvs. företagaren behöver inte ens strikt ansvar, utgå trots att det inträffade beror Detta innebär att avgift kan

skall utgå.

rår över. Det tyska systemet förutsätter omständigheter företagaren inte som verksamhetsutövaren till last. Det eller vårdslöshet kan läggas

att uppsåt

att konstatera att en överträsåledes inte för den tyska myndigheten räcker dessutom visa hög grad av sett inträffat. Den måste en delse objektivt

"klandervårdhet" hos företagaren.

riktlinjer för bedömande av avgifböteskatalogerna utgör främst De tyska intervall DEM l 000-100 000 Ramen är ofta tiopotens men även tens storlek en beror rad omständig- Var böterna hamnar en förekommer. inom ramen eventuell rättelse, upprepning och det enskilda fallet. Miljöeffekten, heter i skall bedömas. Har det uppstått en ekonomisk bärkraft är faktorer som

regeln att avgiften alltid skall fördel för verksamhetsutövaren är ekonomisk den övre gränsen överskrids. denna. Detta kan innebära att överstiga används bedömningsbedöms att vårdslöshet föreligger samma Om det beloppet utgår. Bedöms förseför avgiften men halva grunder inom ramen

Bilaga 2 171

z utlandet 37

Sanktionsavgifter

nöja sig med den skyldige. I vissa

ringa kan myndigheten att varna elsen som fall detta kombineras med ett varningsbelopp.

framstår alltså betydligt individualiserat än

Det tyska systemet som mer

uppenbarligen att myndigheten gör en rad det svenska förslaget. Det krävs

bötesbeloppet fastställs i ett enskilt fall. avvägningar innan

Norge

ekonomiskt tvångsmedel för att påskynda I Norge finns sedan 1974 ett

eller säkerställa att sådana inte inträffar. Den rättelser av överträdelser

Det finns stora likheter med

norska benämningen är forurensningsgebyr.

skillnad dock att forurensningsgebyr tas ut i admivitesföreläggande. En är

nistrativ ordning.

användas vid alla slags överträdelser av bestäm-

Porurensizingsgebyr kan

eller villkor eller föreskrifter som fastställts enligt melser i forurensningsloven

erforderliga miljövårdsinvesteringar inte

denna. Framför allt tas den ut när utförts i rätt tid.

avgiften fastställs först när en överträdelse ägt rum,

Huvudregeln är att

inte kunnat färdigställas i tid eller vid Överprot.ex. att installationer som

Myndigheten föreskriver åtgärder som skall duktion. Strikt ansvar gäller. om

för detta. Vidtas inte åtgärden börjar avgiften löpa när vidtas och en tidsram

fastställas till visst belopp tidsenhet som fristen går ut. Avgiften kan ett per

åtgärden inte vidtas.

fastställa avgiften förhand. Det gäller särskilt

Det är också möjligt att

längre frist för att vidta reningsåtgärder, t.ex. i när verksamhet fått en

en

teknik eller där det kan antas att föreskrivna avvaktan utveckling av ny krav inte kommer att efterlevas frivilligt.

forurensningsgebyr sker individuellt och syftar

Fastställelse av storleken

fortsätta med överträdelserna. Av särskilt till att göra det olönsamt att

för uppfylla kraven, ekonomisk fördel av att inte intresse är kostnaderna att

liksom hur angeläget det år att kraven efterlevs. efterleva kraven

för tillsynsmyndigheterna att använda forurens-

Det är inte obligatoriskt

ganska strikt tillämpning reglerna anvisas. ningsgebyr, men en av

172 Bilaga 2

J

Bilaga

Förslag till förordningstext

Förordning om miljösanktionsavgift

enligt 30 kap miljöbalken skall tas ut för sådana

1 § Miljösanktionsavgift

till denna förordning. Miljösanktionsavöverträdelser anges i bilagan som enligt vad framgår tariffen i bilagan. giftens storlek skall bestämmas som av förfarandet tillåtits ett skriftligt beslut om Avgiften tas inte ut om genom enskilda fallet eller föreskrifter om avsteg. undantag i det genom

att utreda misstänkta fall av överträ-

2§ Det åligger tillsynsmyndigheten

överträdelse konstateras, besluta om påförande av delser och att, i de fall en

miljösanktionsavgift.

utreder någon skall påföras miljösank-

3 § När tillsynsmyndigheten om

skall beaktas det bör väckas åtal för brottet.

tionsavgift om

Pågående eller upprepade överträdelser beslutats för pågående överträdelse

4 § Om miljösanktionsavgift har en

månader har gått. Om överträdelsen avgift inte beslutas förrän tre får ny överträdelse upprepas inom två år därefter fortfarande pågår eller om en påföras med dubbelt belopp.

skall miljösanktionsavgift

överträtts skall miljösanktionsavgift inte

5 § Om ett vitesföreläggande har

gärning omfattas föreläggandet. tas ut för en som av

Betalning av miljösanktionsavgift Omfattas inte av regeringsuppdraget

Bilaga 2 173

2 Bilaga

Tariff med miljösanktionsavgifter

Område: verksamhet och hälsoskydd

Miljöfarlig

Miljöskyddslagen 1969:387

30 kap 1§ miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift enligt

idkare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/lagrttm

engångsavgift

miljö- .lt-verksamhet 10000kr

åsidosätterskyldighet att gein - B-verksamhet 5000kr rapport senast tre månader från utgång-

kalenderåret eller den tidpunkt en av

bestämts etti skriftligt beslut om ansom stånd. 3 § 2stycketSNFS1993:1

fråga fast förbrän- 50000kr

underlåter att, i om ningsanordning minst engångper år

låta ackrediterat laboratorium utföra kon-

mätsystemet för S02,NOx, NO, troll av NO, N02, O: och C02. För förbrännings-

anordning vars årliga drifttid understi-

2000drifttimmar får dennakontroll i ger stället utföras gång per2000drifttim-

en

gäng vart tredjeår. mar, dock minst en

13 n SNFS1991:4

förajournal över kalibre- 25000kr

underlåter att ringar, underhållsåtgärder samt resulta-

dessaåtgärder somavsesi Naturtet av vårdsverkets föreskrifter om kontroll av

kväveoxider och svaveloxider utsläpp av till luft från fastaanordningar

. 15 §SNFS1991:4

174 Bilaga 2

Bilaga 2

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Övertrådelse/Iagnzm engångsavgift

under- 25000kr underlåter att föra journal över - funktionskontroller hållsåtgärder och Naturvårdsverkets föreskrifsomavsesi

kontroll av utsläpp av processavter om från fabriker för framställloppsvatten eller ñberskivor. ning av massa,papper

19 §SNFS1990:6.

Avloppsreningsverk med anslutning underlåter att förajournal över under- - 000 2.5000kr hållsåtgärder och funktionskontroller 20 pe föreskrif- 001-20 000 15000kr i Naturvårdsverkets Z pe somavses utsläpp till vatten- och 501-2000 10000kr kontroll av pe ter om från anläggning för be- s 000kr markrecipient 500pe avloppsvatten från tätbebyghandling av

gelse.

19 SNFS1990:14

A-verksamhet 300000kr tillstånd meddelats anlägger utan att 150000kr - mil- B-verlsamhet inrättning eller annan fabrik, annan verksamhet i bilagan till miljöfarlig som jöskyddsförordningen 1998:000 har be- Engångsavgift

teckningen A eller B.

A-verksamhet 100000kr tillstånd meddelats driver utan att 50 000kr - mil- B-verksamhet inrättning eller annan fabrik, annan jöfarlig verksamhet somenligt bilagan

till miljöskyddsförordningen 1998:000

inte får drivas utan tillstånd.

A-verksamhet S0000kr per påbörjad överskrider produktionsvolym sombe-

- villkor. 1/10 överproduktion stämtsi ett tillstånd eller B-verksamhet 25000kr per påbörjad

1/10 överproduktion

Anläggande verksamhet 25000kr anmälan gjorts anlägger eller dri- av -innan inrättning eller Engångsavgift fabrik, annan annan ver verksamhet 10000kr miljöfarlig verksamhet somi bilagan till Drift av

miljöskyddsförordningen 1998:000 har

beteckningen C.

Bilaga 2 175

Bilaga 2 4

Generella föreskrifter Naturvårdsverkets redovisning regeringsuppdrag fem. Generella

Se av

föreskrifter för miljöstörande verksamhet

1998:000 träskyddsbehandling genom tryck-

Förordning om eller vakuumimpregnering

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

idkare vid bedrivande av näringsverksamhet: som

Överträdelse/lagrunx Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ engångsavgift

åsidosätterkravet att impregnerings- 10000kr anläggningen skall vara placeradunder tak och/ eller på en tät invallad betongplatta utan golvbrunnar. 4 å åsidosätterkravet att ventilations- 10000kr luft från torkning av impregnerat virke, från anläggningens vakuumpump eller från lucköppning skall avledas minst tre meteröver byggnadens högstapunkt. 19 §

Förordning 1998:000 om ytbehandling genom järnfosfatering

Miljösanktionsavgift enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av näringsidkare vid bedrivande av näringsverksamhet: som

överträdelse/Hagman Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ engångsavgift

åsidosätter kravet att process-och 10000kr sköljkar skall invallade såatt badlösvara ningar vid spill eller haverier kan samlas och inte kan tillföras avloppsnät elupp ler mark- eller vattenområde. 10 § åsidosätter kravet att kemiska pro- 10000kr dukter och råvaror som avsesanvändas i verksamheten eller restprodukter och avfall i avvaktan bortforsling, skall förtät invallad yta under tak. varas 11 å

176 Bilaga 2

42 Bilaga 2

Hälsoskyddslagen 1982:1080

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

idkare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/Iagrizm

engångsavgift

anläggning lokaler där allmänheten yrkesmässigt er- -tar i bruk lokal eller som an-

dessförinnan göra bjuds hygienisk behandling 5 000kr och gesnedan utan att anmälan till kommunal nämnd som fullgör i övrigt 10000kr. uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet Engångsavgift

hotell, pensionat eller liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad

idrottsanläggningar, badanläggningar, strandbad eller andra liknande anlägg-

är upplåtna för allmänheten ningar som eller annarsutnyttjas av många

som människor

lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling Utgrum: 12§

Område: Kemiska produkter

kemiska produkter med förordningar Lagen 1985:385 om

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

idkare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/ Ingrum

engångsavgift

yrkesmässig tillverkning eller 5000kr

påbörjar -

kemiska produkter utan att Engångsavgift införsel av

verksamhetsanmälan till Kemikaliegöra inspektionens produktregister avgiften tasinte ut den ocksåhar åsido-

av som sattsin skyldighet att göra produktanmâ-

lan. SFS 1985:835,KIFS1986:21§

produkter 5produkter S000kr -tillverkar eller inför kemiska

den 28februari göra 5-50 produkter 25000kr utan att i tid senast

föreskriven produktanmälan till Kemi- 50produkter 100000kr en kalieinspektionens produktregister. SFS 1985:835,KIFS1986:22§

Bilaga 2 177

Bilaga 2 43

Överträdelse/lngrum Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/

engångsavgift

har gjort produktanmälan men inte i 5000kr tid lämnar kompletterande uppgifter om de mängder som tillverkats eller förts in till Sverigeunder föregåendekalenderår. KIFS 1986:2 7§

yrkesmässigt saluhåller hälso-eller mil- 15000kr jöfarliga kemiska produkter utan att de är märkta med risk- och skyddsinformation förståsav svensktalande.

som KII-S 1994:12

yrkesmässigt överlåter hälso-eller mil- 15000kr jöfarliga kemiska produkter utan att vidta åtgärder för att lämna varuinformationsblad där det är föreskrivet att sådanaskall lämnas. KIFS 1994:133§

yrkesmässigt saluhåller kemiska pro- 15000kr dukter i förpackningar som helt saknar barnskyddande förslutning i fall där det är föreskrivet att förpackningarna skall habarnskyddande förslutningar som uppfyller särskilda krav. K1FS1987:4 35

yrkesmässigt saluhåller kemiska pro- 15000kr dukter i förpackningar som helt saknar avkännbar varningsmärkning i fall där det är föreskrivet att förpackningarna skall ha avkännbar vamingsmärkning som uppfyller särskilda krav. KIFS1987:4 3a5

yrkesmässigt överlåter buntat trä- 5000kr skyddsbehandlat virke utan att föreskriven information finns buntarna. KIFS 1990:10 9och10§§

yrkesmässigtöverlåterträskyddsbehand- 5000kr lat virke inte ärbuntat utan att det

som anslagvid virket finns information om de begränsningari användningensomenligt särskildaföreskriftergäller förvirket. KIFS 1990:10 9och11§§

yrkesmässigt överlåter dödskallemärk- ä 000kr ta kemiska produkter utan att haerforderligt tillstånd från länsstyrelsen. SFS 1985:835 17§

178 Bilaga 2

4 dilaga 2

I

Förordningen 1985:836 om bekämpningsmedel

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

vid bedrivande av näringsverksamhet:

idkare som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/lagrizixi

engångsavgift

anställd personal 20000kr

själv eller genom yr- kesmässigtanvänder bekämpningsmedel i klass 1 utan att de särskilda utbildningskraven för användning av medel i klass 1 är uppfyllda. 9 §förordningenombekämpningsmedel

eller anställd personalyr- 5000kr

själv genom kesmässigtanvänder bekämpningsmedel i klass2 utan att de särskilda utbildningskraven för användning av medel i klass 1 är uppfyllda.

§förordningen bekämpningsmedel 9 om

yrkesmässigt saluhäller, överlåter eller 25000kr använder ett hälso-eller miljöfarligt bekämpningsmedel trots att inga omständigheter tyder att medlet är godkänt avKemikalieinspektionen. 3 §förordningenombekämpningsmedel

skriftligen informera 10000kr

underlåter att kommunal nämnd fullgör uppgifter

som inom miljö- och hälsoskyddsområdet om Engångsavgift

bekämpningsmedel i fall spridning av där dettaär föreskrivet. 11 § SNFS1997:2

Bilaga 2 179

Bilaga 2

farligt avfall 1996:971

Förordningen om

kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift enligt 30

idkare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/Iagrum

engängsavgift

farligt avfall 10000kr

väg transporterar som uppkommit i yrkesmässigverksamhet utan att ha särskilt tillstånd för detta. 12 §förordningenomfarligt avfall

till länsstyrelsenanmäla 10000kr

underlåter att -

egetfarligt avfall enligt vad transport av

sågsi 17§ förordningen om farligt som avfall. 18 §förordningenomfarligt avfall

egenskap avsändareunderlåter att 5000kr -i av upprätta ett transportdokument med uppgift om avsändare,mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd. 19 §förordningenomfarligt avfall

föreskrifter återföringssystem för

Naturvårdsverkets om

tankställen för motorfordon SNFS 1996:5

bensingaser vid

§ miljöbalken skall betalas av slutförsäl-

Miljösanktionsavgift enligt 30 kap 1

jare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/lagmnx

engångsavgift

Bensinstation där nedanståendevolym

överlåter motorbensin trots att kon- - motorbränslen hanteras år: trollintyg visar att återföringssystem sak- per

fungerar eller brister i underhåll 1000kbm 20000kr nas,inte upptäckts eller kontrollintyg visar att 1000-5000kbm 30000kr

om utrustningen för steg2 inte omfattas av 5000kbm 40000kr ett typgodkännande. överlåtelse sker trots att återförings-

om 25 å systeminte har installerats

Övriga överträdelser 5000kr

180 Bilaga 2

Bilaga 2

bryter ned ozonskiktet

Förordningen 1995:636 om ämnen som

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

vid bedrivande av näringsverksamhet:

idkare som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ överträdelse/Hagman

engångsavgift

CPCför på- CFC,övriga CFCoch halon

använder CFCeller övriga - eller 000kr 1200kr/kg otillåtet använt

befintliga kyl-, värme- 10 + fyllning av andra klimatanläggningar. ämne

efter den 31 december1999använder HCFC - arbetsmedium CFCeller övriga CFCsom 5000kr 600kr/kg otillåtet använt äm-

+

befintlig kyl-, värme- eller annan klii en ne matanläggning.

använder HCFC somarbetsmedium vid nyproduktion eller nyinstallation av

kyl-, värme- eller andra klimatanlägg-

ningar.

efter den 31 december2001använder - HCFC för påfyllning avbefintliga kyl-,

värme- eller andra klimatanläggningar.

använder halon i eller vid installation -

brandsläckningsanordning. av Uvgrum:Z§

Köldmediekungörelsen SNFS 1997:3

§miljöbalken skall betalas näringsid-

Miljösanktionsavgift enligt 30 kap 1 av

kare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/Iagnznz

engångsavgift

ackreditering certi- 10000kr

åsidosätterkrav ñering vid installation och reparation av

kylanläggningar. 4 och14§5 köldmcdiekurzgörelsen

utföra eller rapportera 5000kr

underlåter att re- -

återkommande kontroll. sultat av 11 och16§§ köldmcdiekzzrzgdrclscix

Bilaga 2 181

Bilaga 2 4 7

1994:900 genetiskt modifierade organismer

Lagen om

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

idkare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Överträdelse/lagrum Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/

engångsavgift

avsiktligt sätter ut genetiskt modifiera- 150000kr de organismer eller marknaden släp-

ut produkt sominnehåller eller beper en står av sådana organismer utan tillstånd. Ixzgrum: 6§

Lagen 1979:425 om skötsel av jordbruksmark

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

idkare vid bedrivande näringsverksamhet:

som av

Överträdelse/lagrzmi Taxekonstruktiort/avgiftsbelopp/en-

gångsavgift

5000kr spridning skett 1-10 ha sprider stallgödseleller andra organis- om

ka gödselmedel i strid mot vad som an- respektive

i 7§förordningen 1979:426 om sköt- 10000kr om 11-25ha ges sel jordbruksmark. 15000kr om 26-50ha

av

20000kr om 50ha

åsidosätter kravet att vid lagring av 5000kr stallgödsel

flytgödselbehållare och

påfyllning av urinbehållare skall skeunder täckning,

eller

flytgödselbehållare och urinbehållare skall ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning someffektivt minskar ammoni-

akförlusterna.

och b8 §§förordningen1979:426 om 8 n skötselavjordbruksmark

förjordbruksföretag arealen marken som inte hållits

åsidosätter kravet om av - enligt kravenär med än 5ha åkermark att ha en viss höst-ellervinterbevuxen

mer

marken höst-eller vinterbevuxen 1-10 ha 5000kr del av enligt vad framgår av 11§förord- 11-50ha 10000kr

som ningen 1979:426 om skötselavjord- ha 15000kr.

50 brulçsmark

föreskrifter begränsning 15000kr per tiotal djurenheter.

åsidosätter om -

antalet djur i ettjordbruk. av Statensjordbrnksvcrksföreskrifter 1199112810111begränsningar:nvantalet

djur i cttjordbrnk

182 Bilaga 2

Bilaga 2

Naturvårdslagen 1964:822

§ miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift enligt 30 kap 1

vid bedrivande av näringsverksamhet:

idkare som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/Iagrum

engångsavgift

kr 30kr ton utbrutet material

täkt berg, sten,grus,sand, lera, 25000 + per

utför av - fö- "ord, torv eller andrajordarter utan att

reskrivet tillstånd erhållits.

naturvårdslagen,12kap1§ miljöbal- 18 §

ken

föreskriven skyldighet för 5000 kr

åsidosätter - eller bedriden exploaterar en täkt

som

stenkrossrörelseatt årligen, senast ver

februari påföljande kalenderår, till den 28 länsstyrelsenlämna uppgift om produk-

enligt föreskrifter sommeddelats tionen

Statensnaturvårdsverk. av

§ naturwlrdsförordiziixgen,SNFS 27 a

1984:10

Markavvattning för skogsbrukets behov

utför markavvattning utan tillstånd - § miljö- tillstånd

§ naturvårdslagen,11kap 14 utan 18 c

5000kr arealensompåverkas är balk-en om

mindre än 10harespektive

utför markavvattning inom områden 000kr vid 10-100ha

25 - våtmarkema detär särskilt angeläget att 000kr vid mer än 100ha

50 bevarasoch regeringen förbjudit markav-

vattning. Markavvattning förjordbruksbehov utan

d § imturvñrdslagen,11kap 14§miljö- 18 tillstånd

balken dikeslängd 000 5 000kr

1 rn

000-10 000 25 000kr

1 m

10000 50 000kr

m

Vid markavvattning i strid mot utfärdat

förbud utgår dubbel avgift.

Engångsavgift

Bilaga 3 183

Miljökonsekvens-

beskrivningar

Betydande när då miljöpåverkan -

NATURVÅRDSVERKET FÖRLAG

184 Bilaga3

Bcstdllningsadrcss: Naturvårdsverket

Kundtjänst

10648Stockholm

08-6981000 Iêlcfon: Telefax: 08-6981515

® Naturvårdsverket,1997

Grafiskform sättning: AndersÅkerblom

o.

Bilaga 3 185

Förord

En samlad miljölagstiftning miljöbalk beräknas träda i kraft den 1 - en januari 1999. Som ett led i förberedelserna inför miljöbalkens införande har regeringen i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 1997 lämnat åtta särskilda uppdrag till verket. Ett dessa är att med utgångspunkt i föreslagna av bestämmmelser utarbeta förslag ifråga om verksamheter som kan ha betydande miljöpåverkan och underlag för länsstyrelsernas bedömning i dessa avseenden uppdrag 16. Uppdragen skall redovisas senast den 20 oktober 1997. I denna rapport redovisas uppdrag 16.Till grund för arbetet har legat betänkandet SOU 1997:103 Miljöbalken, också lagrådsremissen om miljöbalk senare den 3 april 1997. Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp inom Naturav vårdsverket bestående Jan-Olof Arvidsson, Katrin Mehr, Leif Sverndal, Stig av Wandén och med Bernt Forsgren projektledare. Till stöd för arbetet har som arbetsgruppen haft extern referensgrupp. I denna har ingått från länsstyrelen miljövårdsdirektör Kjell Färnkvist,Västernorrlands län och byrådirektör serna Andreas Totschnig, Stockholms län; från kommunerna miljö- och hälsoskydds chef Magnus I-Iahne, Nordanstig och miljö- och hälsoskyddschef Kia Regnér, Österåker; vidare miljörådgivare Inger Strömdahl, Industriförbundet, förbundsjurist Christer Östlund, Företagarnas Riksorganisation samt universitetsadjunkt Mikael Karlsson, Svenska Naturskyddsföreningen. Under arbetets gång har ett diskussionsmaterial varit utsänt till länsstyrelser och ett tjugotal kommuner. Vidare har överläggningar skett och synpunkter under hand inhämtats från de närmast berörda myndigheterna Boverket, Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen. Arbetet har också redovisats och diskuterats i den för regeringsu ppdra gen externa referensgruppen vari ingått företrädare för Boverket, gemensamma Kemikalieinspektionen, Riksrevisionsverket, Socialstyrelsen, Statens Jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Miljövårdsdirektörernas förening, Svenska Kommunförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges lndustriförbund och Företagarnas Riksorganisation. Någon formell remissbehandling arbetsgruppens förslag har inte skett. av

Stockholm i oktober 1997 Statens naturvårdsverk

i;

Bilaga 3 187

Innehållsförteckning

Sammanfattning Inledning

miljön av vissa offentliga och privata projekt Bilaga 2. Förteckning över verksamheter som alltid kan antas 33

medföra betydande miljöpåverkan. Bilaga 3. Urvalskriterier för bedömning om betydande miljö- 43

påverkan kan antas uppkomma

Bilaga 3 189

Sammanfattning

Enligt miljöbalksförsla get lagrådsremissen skall alltid en miljökonsekvensbeskrivning ingå i en ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och täkter av olika slag. En miljökonsekvensbeskrivning skall också finnas vid tillåtlighetsprövning enligt 17 kapitlet lagrådsremissen. Verksamhetsutövaren skall långt innan en ansökan skall inges och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas samråda med länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall efter denna tidiga kontakt besluta om den planerade verksamheten kan antas leda till betydande miljöpåverkan. I så fall skall ett utökat samråd och ett förfarande med miljökonsekvensbedömning genomföras. Samrådet skall ske med myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet skall avse lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. I rapporten lämnas förslag till förteckning över sådana tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken, vilka alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan. För övriga verksamheter som kräver tillstånd enligt balken skall länsstyrelserna alltid bedöma från fall till fall om betydande miljöpåverkan kan antas uppkomma. Ett underlag för denna bedömning och hur länsstyrelserna kan använda detta redovisas. I arbetet med förteckningen och underlaget för bedömningen av övriga verksamheter har en väsentlig utgångspunkt varit EG-direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar 97/ 11/ EG. Detta gäller särskilt bilagorna I-Ill i direktivet. I rapporten lämnas också förslag till bestämmelser som behövs för tillämpningen.

7 18-0367

,190 Bilaga3

Inledning

daterat den 19 december för 1997, Naturvårdsverket har i regleringsbrevet

frågor miljökonsekvens-

utarbeta förslag i vissa om 1996, fått i uppdrag att

miljöbalk. Uppdraget lyder:

beskrivningar MKB i en ny regler för har föreslagits förtydligande förslaget till miljöbalk

utarbeta miljökonsekvensbeskriv-

innehåll i och förfarande för att från föreslagna Naturvårdsverket skall med utgångspunkt

ningar. fråga vilka verksamheter som bestämmelser utarbeta förslag i om

underlag för länsstyrelsernas

miljöpåverkan och kan ha betydande

efter samråd med avseenden. Arbetet skall ske bedömning i dessa beaktas Sveriges åta- Därvid skall särskilt

berörda myndigheter.

bedömning inverkan direktiv 85/ 337 om av

ganden enligt rådets

samt enligt Esbooffentliga och privata projekt miljön av vissa i ett gränsöver-

konventionen miljökonsekvensbeskrivningar

om

skridande sammanhang."

är förslagen röranför uppdragets genomförande Det innebär att grunden till olika kapitel i miljöbalk. Hänvisningar

lagrådsremissen till

de MKB i

kapitel.

miljöbalken avser lagrådsremissens

det ändrade direktivet till EG-direktivet om MKB avses När det hänvisas

1 till denna rapport. 97/ 11/ EG bilaga

Bilaga 3 191

Lagrådsremzlssens

MKB

förslag om

skall miljökonsekvensbeskrivning alltid ingå i en ansö-

Enligt lagförslaget en

enligt kapitlena 9 Miljöfarlig verksamhet, 11 Vattenverkkan om tillstånd

Täktverksamhet, vilthägn, vid regeringsprövning enligt 17 samhet och 12 kapitlet eller enligt föreskrifter utfärdade med stöd av balken. Regeringen

föreskriva MKB-krav i ytterligare fall än där balken bemyndigas att om

MKB. Likaså kan regeringen för viss typ av verkdirekt föreskriver om en samhet föreskriva undantag från kravet MKB.

om

MKB gäller all tillståndspliktig verksamhet enligt kapitel 11, 12

Kravet

miljöpåverkan kan antas bli betydande eller inte. samt 17 i miljöbalken, oavsett om

omfattning varieras med hänsyn till bl.a. projektets Däremot kan MKB:ns

och beslutets omfattning och innebörd. karaktär, platsens förutsättningar

söka tillstånd skall tidigt samråda med länsstyrelsen

Den som avser att

kan bli särskilt berörda. Av författningskom mentaoch med dem som antas

samrådet "skall ske mycket tidigt, långt innan en ansökan ren framgår att

miljökonsekvensbeskrivning upprättas". Inför samrådet skall den plaoch

verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess nerade

redovisas. På grundval samrådet skall länssty-

förutsedda miljöpåverkan av

besluta verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverrelsen om

länsstyrelsen miljöpåverkan kan bli betydande inträder ytterkan. Anser att ligare krav för det fortsatta MKB-arbetet 6 kap. 5 §.

verksamhet kan medföra betydande miljöpåverkan skall ett

Om en antas

samråd genomföras, vari ingår ett förfarande med miljökonsekvensutökat

länsstyrelsens beslut miljöpåverkan kan antas bli bedömning. Det är om

avgör detta utökade samråd skall ske och en betydande eller inte som om

omfatta nde MKB behövs. mer

192 Bilaga3

förslag MKB

10 Lagrådsremissens om

av uppdraget Avgränsningen

så vi skall lämna ett förslag över verksam- Vi har uppfattat vårt uppdrag att

miljöbalken och förhand alltid kan antas ha

prövas enligt som heter som

betydande miljöpåverkan.

utanför uppdraget och vi har därför inte be-

Följdlagstiftningen ligger

MKB och betydande miljöpåverkan knutet till t.ex. väg, handlat frågor om

järnväg eller plan- och bygglagen.

utgångspunkter, faktorer, aspekter och förhål-

Vi skall även ge allmänna

underlag för att länsstyrelsen skall kunna landen, i övriga fall kan ge

som

verksamhet eller åtgärd kan antas medföra betybedöma om en planerad

dande miljöpåverkan.

för

utgångspunkter uppdragets

Viktiga

genomförande

är inte definierat i balken. Lagråds- Begreppet " betydande miljöpåverkan"

"får länsstyrelsen bedöma utifrån bl.a. remissen säger bara att det

lokalisering". Vissa kriterier finns dock i verksamhetens art, storlek och

I bilagan urvalskriterier som skall EG-direktivet MKB, bilaga III. ges

om

miljöpåverkan kan antas bli betydande eller inte. beaktas för att bedöma om

alltid finnas i ansökan om tillstånd,

En MKB skall som framhållits en

bli betydande eller inte. Länsstyrelsens

miljöpåverkan kan antas oavsett om

avgörande för MKB skall tas fram eller inte. bedömning är därför inte om en

utökat samråd verksamheten eller Den avgör bara om det krävs ett om

omfattning, utformning och miljöpåverkan åtgärden och dess lokalisering,

innehåll och utformning miljökonsekvensbeskrivningen.

samt av

kap. miljöbalken är kopplade till att

De MKB-krav följer direkt av 6

som

verksamheten eller åtgärden. Det innebär att MKBtillståndsplikt gäller för

miljöbalken kan ställas endast för tillståndspliktiga krav direkt enligt 6 kap.

anmälningspliktiga verksamheter kan inte MKB-krav verksamheter. Mot

särskilda förhållanden. Gränsdragningen mellan riktas annat än under vissa

och anmälningspliktiga verksamheter är tillståndspliktiga verksamheter

allt vid tillämpning 9 kap. miljöbalken. därför viktig fråga, framför av

en

Bilaga 3 193

Verksamheter med

betydande

mzZiÖpåver/ran

Bakgrund

Vad gäller uppdraget att ge förslag verksamheter som redan i förväg kan antas betydande :miljöpåverkan anges i lagrådsremissen att ett antal ge sådana förtecknats i EG-direktivets bilaga Enligt direktivet är det för dessa verksamheter obligatoriskt med MKB, inbegripet ett visst förfarande och vissa innehållskrav jmf 6 kap. 5 respektive 7 miljöbalken. Vidare anger lagrådsremissen att betydande miljöpåverkan särskilt gäller ärenden enligt 17 kap. i balken, vilka regeringen prövar d.v.s. nuvarande 4 kap. NRL med vissa tillägg till följd EG:s ändrade MKB-direktiv samt en stor del av av tillståndspliktiga verksamheter enligt nuvarande miljöskyddsförordning, särskilt A-ärenden. Därtill pekas att det också kan gälla många B-ärenden och många typer Vattenverksamhet lagrådsremissen, s. 266. av l lagrådsremissen finns inte någon uttalad vägledning om vad syftet mer är med förteckning över verksamheter alltid kan antas ge betydande en som miljöpåverkan. Vi anser att en sådan förteckning skall i förväg klargöra för sökanden att det krävs ett utvidgat samråd i - MKB-arbetet i förväg klarlägga att MKB:n skall ha ett angivet innehåll medverka till enkelhet och överskådlighet i miljöbalkens MKB-system avlasta länsstyrelserna från arbetet att bedöma verksamheter som alltid kan antas ha betydande miljöpåverkan bidra till likartade bedömningar från olika länsstyrelser, d.v.s. ett normgivande syfte omfatta verksamheter i EG-direktivets bilaga -

194 Bilaga3

Verksamheter med betydande miljöpåverkan

Urval av verksamheter

och åtgärder är tillståndspliktiga

förteckning över verksamheter som I en miljöpåver-

alltid kan antas medföra betydande enligt miljöbalken och som

bilaga I givna. Skälet är att i bilagan

är sådana ingår i EG-direktivets kan som

EU bedömt alltid kan antas medföra en redovisas de projekttyper som

därför med för att Sverige skall

miljöpåverkan. De måste tas betydande

uppfylla direktivets krav.

regeringen skall pröva enligt 17 kap. är givna av

Aven verksamheter som

till 17 kap. 1 dvs. de skäl framgår författningskommentaren

som av

innebär ingrepp i miljön och tar i

skada människors hälsa, stora riskerar att

samtidigt de utgör viktiga samhällsanspråk värdefulla naturresurser som

är för övrigt sådana som finns i

Flertalet av verksamheterna intressen.

EG-direktivets bilaga

verksamheter bör tas med i förteckningen

En tredje given grupp av som

Naturvårdsverkets förslag till klassificerings-

A-klassade verksamheter i är

verksamhet 9 kap. Motivet för att ta med dem förteckning över miljöfarlig

omfattande miljöfarlig verksamhet. förteckningen är att de handlar om mer i

verksamhet alltid kan medföra betydande Det då är rimligt att anta att sådan

A-klassade verksamheterna återmiljöpåverkan. Åtskilliga av de föreslagna

finns också i EG-direktivets bilaga

klassificerade A-verksamheter är i

Vissa verksamheter som i dag är som

klassificeringsförteckning angivna B-verksamhe-

förslag till som verkets ny

Därför måste de ingå i en svensk

De ingår även i EG-direktivets bilaga ter.

Sverige skall uppfylla EU:s krav. förteckning för att

till förteckning återfinns merparten av övriga

Som framgår av förslaget

EG-direktivets bilaga medan ett fåtal inte är upptagna B-verksamheter i

med dessa i förteckningen är främst upptagna i direktivet. Motiven för att ta

och verksamheternas allmänna egenskaerfarenhetsmässiga bedömningar

och hushållning med naturresurser. Lag-

med avseende miljö, hälsa per

också stöd för att ta med dem. rådsremissen ger

enligt 11 kap. innebär alltid en

Vattenverksamheter som skall prövas

finna lättillämpade gränsvärden eller miljöpåverkan. Det är dock svårt att

betydande miljöpåverkan alltid kan antas motsvarande för bedömningen att

ingreppens inverkan är inte bara uppkomma. Det viktigaste skälet är att

också starkt kopplade till storleken beroende ingreppens storlek utan

av

berörda vattenområdet. En svårighet

aktuella vattendra get, sjön eller det det

klassificerade och att det därför saknas

också att de inte tidigare varit är

stått till förfogande har vi inte haft erfarenheter. På den korta tid som

preciseringar. Det finns därför

möjlighet att göra geografiska/områdesvisa

det fortsatta arbetet med att införa

återkomma till detta i anledning att

miljöbalken.

Bilaga 3 195

med miljöpåverkan 13

Verksamheter betydande

.

Vattenverksamhet har vi ansett möjliga att ta med i en

Vissa typer av

verksamheter/ åtgärder alltid kan antas medföra beförteckning över som

tydande miljöpåverkan. Det gäller

minikraftverk främst på grund av att fors-

vattenkraftutbyggnad inkl. - Samtidigt har de

biotop det finns relativt lite kvar av.

sträckor är en som

betydelse för rekreation, friluftsliv och turism.

stor

liknande motiv för vattenkraft

reglering av vattendrag som - -

avrinningsområden med överledning som

vattenöverledning mellan -

normal lågvattenföring. Vattensystem är ofta olika

överskrider 5 % av

och fauna och påverkan kan därför bli kraftig.

som miljöer för flora

områden eftersom föroreningar kan sättas i

muddring i kontaminerade -

omlopp

muddring för farleder. -

Vattenverksamhet är det betydligt svårare att utpeka

Bland andra typer av

medföra betydande miljöpåverkan. Det handlar i dem som alltid kan antas

vattenverksamheter där projekten oftast är av mindre stor utsträckning om

exempelvis markavvattning, dammar, jordbruksbeomfattning. Det gäller

områden inte är kontaminerade etc. vattning, kvävefällor, muddring i som

dessa lämpligast bedöms från fall till Vi har därför gjort bedömningen att

fall. De finns därför inte med i förslaget till förteckning.

verksamheter enligt 12 kap. har i förteck-

När det gäller tillståndspliktiga

de finns i EG-direktivets bilaga ningen angivits andra gränser än som

Förslag till förteckning

till förteckning över verksamheter som alltid l bilaga 2 redovisas ett förslag

miljöpåverkan. Förteckningen omfattar bara kan antas medföra betydande

är tillståndpliktiga enligt miljöbalkens 11 verksamheter och åtgärder som

tillåtlighet enligt 17 kap. inbegripen. och 12 kap, prövningen av

verksamheter regeringen skall

Förteckningen innefattar utöver som

-

17 kap. alla A-anläggningarna och ett stort pröva tillåtligheten av enligt

-

förslaget till klassificeringsförteckning för

B-anläggningarna enligt antal av

ingår verksamheter prövas enligt 11 kap. miljöfarlig verksamhet. Vidare som

12 kap. täktverksamhet.

vattenverksamheter resp.

alltid kan antas medföra betydan-

Förteckningen över verksamheter som

förefalla omfattande. Det beror att klassificeringsde miljöpåverkan kan

miljöfarlig verksamhet har detaljerad specifikation av förteckningen över en

verksamheter, t.ex. jämfört med EG-direktivet.

i ordning klassificeringsförteck-

Förteckningen är uppställd samma som

m.fl. för medverka till enkelhet och ningen för miljöfarliga verksamheter att

överskådlighet i miljöbalkens MKB-system.

196 Bilaga3

14 Verksamheter med betydande miljöpåverkan

Förteckningen över verksamheter som alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan behöver med hänsyn till uppfyllande av kraven i EG-direktivet MKB bindande verkan genom föreskrift i förordning.

om ges

Bilaga 3 197

Länsstyrelsernas

bedömning

Underlag

inte förtecknats verkets arbetsgrupp nu Vad gäller verksamheter som anser

bedömning i det enskilda fallet om betydanunderlaget för länsstyrelsernas de miljöpåverkan kan antas uppkomma skall

enhetliga utgångspunkter för bedömningen

- ge

MKB-arbetets olika steg från idé till prövning

kunna fungera i

-

det breda miljöbegrepp MKB omfattar

klargöra som

-

till MKB-funktionen att möjliggöra en samlad

klargöra kopplingen

-

bedömning

allmänna aktsamhetsreglerna kan ingä i be-

klarlägga om/ hur de

-

dömningen.

länsstyrelsernas bedömning kan EG-direktivcts

Som allmän grund för

läggas. Den tre utgångspunkter för bedömningen: bilaga III ger 1 projektets karakteristiska egenskaper

2 projektets lokalisering 3 de potentiella effekternas karakteristiska egenskaper.

väl med kriterier som anges i

Dessa utgångspunkter stämmer överens

läroböcker MKB, t.ex. följande fritt översatt

om

miljöeffekterna ett projekt bestäms basis av tre

"Betydelsen av av

kriterier:

betydelse, främst i termer fysisk skala

projektet har mer än lokal av a om

lokaliseras till särskilt känslig plats b om projektet är tänkt att en

upphov till särskilt komplexa eller skadliga c om projektet kan antas ge

effekter."

Envronmental Impact Assessment, London 1995,

Classon m.fl. Introduction

s. so.

198 Bilaga3

Länsstyrelserna.: bedömning

verksamhet kan antas medföra betydande

Vid bedömningen av om en

till inte bara projekt, plats och effekter utan miljöpåverkan måste hänsyn tas

medför och vad detta betyder för det och också vad kombinationen av dem

dem som berörs.

ändrade EG-direktivets bilaga III lyfter fram

Det är värt att notera att det

berörs och vad det betyder som en

egenskaper, vad som där platsens

än vad är fallet i det gamla

bedömningsgrund som viktigare/tydligare också miljöbalksutredningens konstater-

direktivet. I linje med detta ligger

roll i samordningen mellan frågor som rör

"MKB har central ande att en

vid tillståndsprövning enligt balken" miljöskydd och markanvändning

finns det med utgångspunkt från citatet SOU 1996:103, 307. Samtidigt

s

samordningen bör omfatta mycket mer än starka skäl att erinra om att

bl.a. hälsa och kulturmiljö. miljöskydd,

bedömt att lista med urvalskriterier är mest

Mot denna bakgrund har vi en

länsstyrelsernas bedömning om betydande användbar underlag för

som

En lämplig lösning har vi funnit vara miljöpåverkan kan antas uppkomma.

och kommenteras med hänsyn till

EG-direktivets bilaga Ill kompletteras att

och förtydliganden behövs i

förhållanden. Viktiga kompletteringar svenska

och aspekter är knutna till

kultur miljö, hälsa som fråga om naturtyper,

har vi i diskussionen om hur de allmän-

markanvändningsplanering. Vidare

kommit fram till att de lämpligast

hänsynsreglerna kan tas in i MKB na projektet.

anslutning till karakteriseringen av beaktas i kriterielistan, främst i

kompletterad och kommenterad lista

har vi sammanställt en sådan Ibilaga 3

över urvalskriterier.

Arbetssätt

och checklista som länsstyrel- Kriterielistan kan fungera som utgångspunkt

den beskrivning projektet och dess

använder vid granskning av av sen

redovisa inför det tidiga samrådet. Gemiljöpåverkan sökanden skall

som

också grunden för en arbetsmodell

huvudpunkterna ger listan nom de tre

moment för att avgöra om det kan antas med syst ematiskt arbete i fyra

ett

Arbetssättet vi tillämpbart såväl

betydande miljöpåverkan. ser som bli en

det kan bli fråga om betydan-

länsstyrelsen skall göra sin bedömning om när

utarbetar sitt underlag för det tidiga

miljöpåverkan när sökanden de som

samrådet enligt 6 kap. 4

motiverat att arbeta i listans

och principiellt sett kan det vara

Logiskt

verksamheter bygger platsbundna resurser

ordningsföljd. För vissa som

praktiskt att börja med platsens karakteeller egenskaper kan det vara mer

det gäller gruvbrytning, täktverk-

kan till exempel vara fallet när ristika. Det

I praktiken kan det också i ett enskilt

eller olika vattenverksamheter. samhet

naturligt att utgå från platsen. fall te sig

Bilaga 3 199

Länsstyrelsemas bedömning I 7

första granskas projektets karakteristiska egenskaper i enlighet I ett moment frågor ställa är: Är någon/ några av projektets med kriterielistan. Viktiga att besvärliga det kan antas bli betydande miljöpåveregenskaper i sig så att Vilka karakteristiska egenskaper hos projektet är viktiga att bedöma kan egenskaper för avgöra betydande miljöpåverkan kan mot platsens att om uppkomma

granskas projektets lokalisering olika alternativ och I det andra momentet kan bli påverkade. Vad framkommit i föregåvilka områden som antas som vad är särskilt viktigt att uppmärksamma. En ende moment kan visa som fråga Vad är känsligt och kan förändras på ett påtagligt

grundläggande är:

handla olika värden, t.ex. natur- eller kulturmiljövärden, sätt Det kan om förändring den rådande miljökvaliteten kan uppkomeller att en påtaglig av det gäller att riktvärden eller gränsvärden kan komma att ma, oavsett om överskridas relativt ostörd miljö kan bli klart påverkad. eller att en också handla kommunens respektive markägarnas aktuella Det kan om användning mark- och vattenområden respektive vilka eller planerade av kan påverkas. Vad kan särskilt känsligt i fråga naturresurser som som vara och kulturvärden, miljökvalitet, naturresurser eller om påverkan naturvattenanvändning är bland annat sådant kommunen särskilt mark- och som såsom mål, prioriteringar, rekommendationer eller mer betonat i sina planer allmänt angivit inriktning för utvecklingen. som

handlar att klarlägga effekternas ka rakteristika och Det tredje momentet om

bli betydande. De grundläggande frågorna bör

om några av dem kan antas Vad kan förändras direkt respektive indirekt Vilka kan antas då vara: antas berörda förändringarna Vad betyder förändringarna för dem som bli av berörda Med ledning dessa frågor görs sedan antas bli av svaren vilken betydelse effekterna kan antas få med avseende bedömningen av miljö, hälsa och hushållning med naturresurser.

fjärde moment görs helhetsbedömning av den miljöpå- I ett avslutande en medföra läggs till grund för länsstyrelsens verkan projektet kan antas som miljöpåverkan kan antas uppkomma. De olika aspekbeslut om betydande "kriterielistan" kan för sig indikera det kan uppkomma terna i var om Men även i fall där inte något enda kriterium

betydande miljöpåverkan.

betydande miljöpåverkan kan antas så kan ändå den samlade pekat att sådan det måste bedömas betydande miljöpåverpåverkan antas bli att som sådan sammanfattande bedömning år samverkan kan. Det avgörande i en platsens egenskaper och de potentiella effekmellan projektets egenskaper, karakteristiska egenskaper och den betydelse denna samverkan ternas som har för berörda.

200 Bilaga3

Länsstyrelsernas bedömning

ovanstående är att det knappast är möjligt att

Den slutsats vi. dragit av

eller liknande för när betydande

enkla och entydiga gränsvärden ange

Däremot skulle betydande miljöpåmiljöpåverkan kan antas uppkomma.

sådana fall där etablerade riktvärden, antagverkan kunna anses föreligga i

i antagna kommunala planer och program etc.

miljömål, målsättningar na

bli överskridna eller åsidosatta. kan antas

lista med urvalskriterier är ett ända-

Sammanfattningsvis anser vi att en

bedömning betydande miljöpåmålsenligt underlag för länsstyrelsernas om

lista med urvalskriterier får en verkan kan antas uppkomma. Vi anser att en

kriterierna sammanställs i tre klar och ändamålsenlig struktur genom att

egenskaper, projektets lokalisering och

projektets karakteristiska grupper:

karakteristiska egenskaper. Den strukturen stöder de potentiella effekternas

bedömningen blir tydlig. En

systematisk granskning och möjliggör att en

struktur EG-direktivets bilaga III. fördel är också att den har samma som

stöd för sådan lista med urvalskriterier. Remissvaren också starkt en

ger

Bilaga 3 201

föreskrifter

Behov av

många avseenden ramkaraktär. För att ge stadga La gtexterna om MKB är i av

behöver de därför kompletteras med förordningstexter i åt tillämpningen åtminstone tre avseenden, nämligen

definitioner av begrepp

-

förtydligande/ utfyllande bestämmelser

-

förfaranderegler/ verkställighetsföreskrifter..

-

regeringsuppdraget MKB behövs följande föreskrif-

Direkt knutet till om

utökat samråd enligt 6 kap. 5 § miljöbalken krävs. ter för att avgöra om ett

Förslag till

Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar

miljökonsekvensbeskrivningar enligt 6 kap.

1 § Denna förordning gäller

miljöbalken 1998:000.

Beslut betydande miljöpåverkan

om

åtgärd i bilaga 1 till denna förord- 2 § En verksamhet eller en som anges

länsstyrelsen vid beslut enligt 6 kap. 4 § tredje stycket miljöning skall av

1998: OOO alltid antas medföra betydande miljöpåverkan. balken en

stycket skall länsstyrelsen med stöd av de

Utöver vad som anges i första

i bilaga 2" efter sammantagen bedömning avgöra om kriterier som anges en

eller åtgärd skall medföra betydande miljöpåverkan. en verksamhet en anses en

föregå införandet miljöbalk bör

I det fortsatta arbete som bör av en ny

utvecklas vidare och tas in i Allmänna råd bilaga 3 med kommenterande text

MKB enligt miljöbalken. om

l denna rapport är det bilaga

" Avser bilaga lll i EG-direktivet

i n i l is .s

o s23;:.å .";2ñ1"'l;i7f§f:,i

Ö.u

giggar a z

w..

wjølssgázaezzm

°

:ggg:-;Lçøfivafqlzz y å .fia

Bilaga 3 203

1 Bilaga

BCE-direktivet 11 / EG

97/ om bedömning av inverkan av vissa offentliga

på miljön

och privata projekt

204 Bilaga3

BILAGA 1 111

14.3. 97 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning Nr 73/5

RÅDETS DIREKTIV 97/11/EG

av den 3 mars 1997

om ändring av direktiv 85/337/EEGom bedömning av inverkan på miljön av

vissa offentliga och privata projekt

EUROPEISKAUNIONENSRÅDHARANTAGITDETTA EEG.antagenav kommissionen den 2 april 1993,

DIREKTN visaratt detårnödvändigtatt införa bestämmelserför

att förtydliga.kompletteraoch förbättrareglernaför bedömningsförfarandet.i syfte att säkerställaztt med beaktandeav Fördragetom upprättandetav Eurodirektivet tillämpas ett alltmer harmoniseratoch peiskagemenskapen,särskiltartikel 1305.1i detta. effektivt sätt.

med beaktandeav kommissionensförslagj,

Projektsomkräver bedömning bör omfattasavkrav . tillstånd. Bedömningen bör utföras innan ett med beaktandeav Ekonomiskaoch socialakommitténs sådanttillstånd lämnas. yttrande.

-nedbeaktande RegionkommitténsyttrandeP, Förteckningenöver de projekt sommedfören betyav . dandemiljöpåverkanoch somdärförsomregelmäste

underställassystematiskbedömning.bör utökas. i enlighetmeddetförfarandesomfastställs artikel 189i c

i fördraget. och

Andra slag av projekt medför inte alltid betydande . med beaktande följande: miljöpåverkan.och då bör dessaprojektbedömasnå: av medlemsstaternaanseratt de kan antasmedföraen

juni 1985 betydandemiljöpåverkan. Rådetsdirektiv 85/337/EEG den 27av om bedömningavinverkan miljön avvissaoffentliga

och privataprojekt har till syfteatt försedeansvarigamyndighetemamed relevantauppgiftersåatt de Medlemsstaternafår fastställagränsvärdeneller krite- . kan fatta beslut visst projekt med full- rier i syfteatt bestämmavilka av dessaprojektsom ett om ett projektetssannolikabetydande bör bli föremålför bedömning.medutgångspunkti ständigkännedomom miljöpåverkan.och bedömningsfötfarandetär därför derasmiljöpåverkan.och medlemsstaternabör inte

grundläggandeför miljöpolitikenenligt artikel l30r i vara förpliktade att granskaenskilda projekt som fördraget och för gemenskapensfemte åtgärds- ligger under dessatröskelvärdeneller utanför dessa

för miljön och hållbar utveckling. kriterier. program en

Enligt artikel 130r.2i fördragetskall gemenskapens fastställersådanagränsvärden När medlemsstaterna miljöpolitik bygga försiktighetsprineipenoch . eller kriterier eller når de granskarenskilda projekt principernaatt förebyggandeåtgärderbör vidtas,att bli föremål för att bestämmavilka projekt somskall miljöförstöringförtrådesvisbörhejdasvid källan och miljöpåverkan, för bedömning grundavbetydande att förorenarenskall betala. de relevanta bör medlemsstaternata hänsyn till urvalskriteriersom angesi dettadirektiv. l enlighet

De huvudsakligaprincipernaför bedömning miljö- med subsidiaritetsprincipen det medlemsstaternaär av harmoniseras,och medlemsstaternafår sombästkantillämpadessakriterieri konkretafall. påverkanbör fastställasträngarereglerför att skyddamiljön.

Förekomsten av ett lokaliseringskriterium som 4. Erfarenheter miljökonsekvensbeskrivningar,enligt . av hänvisartill särskildaskyddsområdensommedlemsrapporten om genomförandetav direktiv 85/337/ enlighet medrådetsdirektiv 7SI-10S: staternautsetti EEG av den 2 april 1979om bevarandeav vilda

EGT C 130.12.5.1994.s.8 ochEGT Cnr 81.19.3.1996.s. fåglar ochrådetsdirektiv 92/43/EEGavden21 maj nr 14 1992ombevarande livsmiljöerav samtvilda djur och i EGTnr C 393.31.12.1994.k. växterf betyderinte nödvändigtvis projektinom EGT 14.8.1995.78. att O nr C 2l0. s. den oktober1995EGT sådanaområdenautomatiskt skall bedömasenligt Europaparlamentetsyttrandeav ll nr C 28.7.30.10,1995.s.l0l. rådet:gemensammaståndpunktav detta direktiv. den25juni 1996EGTnrC248.26.8.1996.s.75 ochEuropaparlamentet:beslutaxden 13november1996EGT nr C 363.2.12.1996. 103.s. EGTnrL 103,25.4.1979.s. Direktivetsenast.zmitargenom EGT L 175511985.s.40.Direktivetsenaständratgenom anslutningsaktenfrån 1994. nr anslutningszktcnfrån 1994. O EGTnr L 2062171992.s.

Bilaga 3 2205

Nr L 73/5 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 14. 97

ll. Detär lämpligt att inrättaett förfarandesomgör det människor,faunaoch flora, möjligt för exploatörenatt inhämtaett yttrandefrån myndigheterna - mark.vatten,luft. klimat och landskap. de behöriga om innehållet i och omfattningenavdeuppgiftersomskalltasfram och materiellatillgångaroch kulturarv. för bedömningen. -tillhandahållas Medlemsstaterna får.inom ramenfördettaförfarande.krävaattexploa- samspeletmellan faktorerna första.i andraoch tören bla. tillhandahåller alternativtill de projekt tredjestrecksatsema." som.han avseratt lämna in ansökanom. Artikel 4 skall ersättasmed följande: l2. Det är önskvärt att förstärkabestämmelsernaom "Aniéel 4 miljökonsekvensbedörnningi ett gränsöverskridande sammanhangsåatt hänsynkan tastill utvecklingen Om inte annatföljer avartikel 2.3 skall projekt internationellnivå. somredovisas bilagali bli föremålför en bedömning i enlighet med artiklarna 5- lO. 13.Gemenskapen undertecknade konventionen om miljökonsekvensbeskrivningari gränsöverskri- Om inte annat följer av artikel 23 skall ett dandesammanhangden 25 februaril99l. medlemsstaterna det gäller projektnär somredovisas i bilaga bestämmagenom

a granskningfrån fall till fall.

HÄRIGENOMFÖRESKRIVSFÖLJANDE eller

b gränsvärdeneller kriterier som fastställs av edlemsstaten, Artikel I om projektetskall bli föremål för en bedömningi Direktiv 85/337/EEGskall ändras följandesätt: enlighetmed artiklarnaS-lO.

Artikel 2..l skall ersättasmed följande: Medlemsstaternafårbeslutaatt tillämpa förfarandena i både ocha "L Medlemsstatemaskall vidta alla nödvändiga åtgärderför att säkerställaatt projektsomkan antas Vid granskningfrån fall till fall eller faststälmedföraen betydandemiljöpåverkanblandannat lande gränsvärdeneller kriterier enligt punkt av grundavsin arLstorlekeller lokaliseringblir föremål skallderelevantaurvalskriterier fastställsi bilaga som för krav tillstånd och en bedömningav deras lll beaktas. påverkaninnan tillstånd ges.Dessaprojekt angesi artikel 4. 4. Medlemsstaternaskallsäkerställa deatt ansvariga myndigheternasavgörandenenligt punkt 2 görs Följandepunkt skall införas i artikel tillgängligaför allmänheten

2a. Medlemsstaternafår föreskrivaett endaförfa- 7. Artikel 5 skall ersättasmed följande: randeför att uppfylla kraven i detta direktiv och rådets direktiv 96/61/56 den 24 Artikel 5 kraven i av september1996omsamordnadeåtgärderför attföre- När detgällerprojekt miljöpåverkanenligt vars byggaoch begränsaföroreningarf. artikel skallbli föremålför miljökonsekvensbe- 4 en dömning i enlighet med artiklarna 5-10. skall EGT nr L 257. l0.lO.l996. s. 26. medlemsstaternavidtade åtgärder årnödvändiga som för att säkerställaatt exploatören lämpligt sätt Förstastycketi artikel2.3skalllyda följandesätt: lämnarde uppgifter i bilaga IV. Om som anges l Utanatt detpåverkartillämpningenavbestäm- a medlemsstaternaanseratt uppgifternaär relevanta melsernai artikel 7 fårmedlemsstatemai undantags- för ett visst stadium av tillståndsprocessenoch fall beslutaatt ett visst projekt helt eller delvisskall med hänsyn till vad som utmärker ett särskilt undantasfrån föreskrifterna dettadirektiv."i projekt eller en särskild typ av projekt och de miljöförhållandensom kan komma att påverkas. 4. l artikel2.3c skallordeni tillämpligafall ersättasav b medlemsstaternaanseratt exploatörenskäligen ordennär det är tillämpligt. kanavkrävasdessauppgiftermedhänsyntill bland följande: annatbefintligakunskaperoch bedåmningsmeto- Artikel 3 skall ersättasmed der. Artikel J Medlemsstaternaskallvidtanödvändigaåtgärder lsfivljökonsekvensbedömningen i varjeenskiltskall fall för att säkerställaatt den ansvarigamyndigheten och i enlighetmedartiklarna4-ll ett lämpligt yttrar sig om de uppgifter som exploatörenskall sättidentifiera.beskrivaoch bedömade direkta och lämnaenligt punkt om exploatörenbegärdet före indirekta effekternaav ett projektbeträffande inlämnandetav en tillståndsansökan.Den ansvariga

206 Bilaga3

14.3. 97 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning N: L 73/7

myndighetenskall samrådamed exploatörenoch de 9. Artikel 7 skall ersättasav följande:

myndighetersomdethänvisastill i artikel 6.l innan

den yttrar sig.Att myndighetenhar yttratsig enligt A Nike 7

denna punkt skall inte hindra den från att senare

kräva att exploatörenlämnar ytterligareuppgifter. När medlemsstatuppmärksammar en att ett projektkanantasmedföraen betydandepåverkan miljön i en annanmedlemsstatellerom en medlems- Medlemsstaternakan krävaatt de ansvarigamyndig- kan komma usättas stat som att i betydandegrad heternaavgerett sådantyttrande.oberoendeav om begär det. skall den medlemsstat inom vilken

exploatörenbegärdet. projektetär utförastill den medlemsavsettatt utsatta staten snartsommöjligt och senastnärden infor-

merardenegnaallmänhetenöversändablandannat De uppgifter som exploatörenskall tillhanda-

hålla enligt punkt l skall åtminstoneomfatta a en beskrivningavprojektet,tillsammansmed alla

tillgängligaupplysningarom dessmöjliga gränsen beskrivningav projektet med uppgifter om överskridandepåverkan. lokalisering.utformning och omfattning.

b uppgifterom beskaffenhetenav det beslutsom en beskrivning av planerade åtgärder för att - kan kommaatt fattas i undvika.minska och om möjligt avhjälpabery-

dandeskadligaverkningar.

ochge den andramedlemsstatenrimlig tid att ange de datasomkrävsför att påvisaoch bedömaden - omdenvill deltai förfarandetför miljökonsekvensbehuvudsakligainverkan miljön som projektet dömning.och den kan därvid bifoga de uppgifter kan antasmedföra. som avsesi punkt 2.

en översiktlig redovisningav de huvudalternativ somexploatörenövervägtoch de viktigasteorsa- Om en medlemsstatsommottar upplysningari kernatill den valdalösningenmed beaktandeav enlighetmedpunkt l angeratt denavseratt delta i miljöeffekterna. förfarandetför miljökonsekvensbedömning.skall den

icke-teknisksammanfattningavde uppgifter medlemsstat varsterritorium projektetäravsettatt - en i de föregåendestrecksatserna. genomföras.om deninte redanhar gjort det. till den somanges utsattamedlemsstatenöversändade uppgifter som

samlats i enlighet med artikel 5 samt relevanta uppgifter om det nämnda förfarandet. inklusive

ansökanom tillstånd.

4. Medlemsstaternaskallom nödvändigtsäkerställa

att de myndighetersom har tillgång till relevanta De berördamedlemsstaternaskall.. och i uppgifter. särskilt vad artikel gör dessa var en avser den mån den berörs.även tillgängliga för exploatörenf

a setill attdeuppgiftersomavsesi punkterna ochl Artikel 6.l skall ersättasav följande: rimlig tid tillgängliga för de myndig- . 2 inom görs hetersomavsesi artikel6.l och för den berörda

"L Medlemsstaternaskall vidtade åtgärdersomär allmänheten den medlemsstatsterritorium

nödvändigaför att säkerställaattde myndighetersom vilken i betydandegrad kan komma att utsättas.

grund avsitt särskildamiljöansvatkan antasbli och

berördaavett projekt.gesmöjlighetattyttrasig över b säkerställa dessamyndigheterochatt den berörd: de uppgifter som lämnasav exploatörenoch över allmänhetengestillfälle att.innan tillstånd beviljas ansökanom tillstånd. l dettasyfte skall medlemsstaför projektet inom rimlig tid framföra sina ternautsede myndighetersomskall höras.antingen synpunkter de uppgiftersom lämnatstill den genomallmännaföreskriftereller från falltill fall. De ansvarigamyndigheteni den medlemsstat nun uppgiftersomhar inhämtatsi enlighetmedartikel 5 territoriumprojektetär avsettatt genomföras. skallvidarebefordrastill dessamyndigheter.Medlemsstaternaskallfastställahurdettasamrådskall till

4. De berördamedlemsstaternaskall samrådaom

blandannatprojektetseventuellagränsöverskridande Artikel 6.2skall ersättasav följande: påverkanoch planeradeåtgärder minskaeller för att

eliminerasådanpåverkansamt fastställaen rimlig

tidsfrist för dettrsamräd. "2. Medlemsstaternaskall sörja för att varje

tillståndsansökanliksom insamladinformationenligt

artikelSgörstillgängligför allmänheteninom rimlig Närmarebestämmelserför genomförandetav

tid för att den berördaallmänhetenskall möjlighet dennaartikelfärfastställasavdeberördamedlemssta-

attframförasinasynpunkterinnantillståndbeviljas ternaf

Bilaga 3 207

Nr L 73/8 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning l4. 3. 97

10.Artikel 8 skall ersättasav följande: 14.Artikel 13 skall utgå.

Artikel 8 15.Bilagorna och lll skall ersättas bilagornal ll,av lll och IV i enlighet med bilagan. Resultatenav samtiden och de uppgiftersom har inhämtatsenligtartiklarna 6 och7 skall beaktasvid Artikel 2 tillståndsgivningen."

Fem år efter att detta direktiv har trätt i kraft. skall ll. Artikel 9 skall ersättasav följande: kommissionentill Europaparlamentetoch rådetlämnaeri A Nibe 9 rapport om tillämpningen av och effektiviteten hos direktiv 85/337/EEG.såsomdetharändratsgenomdetta Närett beslutattbeviljaeller avslåen tillstånds- direktiv. Rapportenskall grundas informationsutbytet

ansökanhar fattats.skall den ansvarigamyndigheten enligt artikel ll.l och l|.2. eller de ansvarigamyndigheternainformeraallmändetta lämpligtsättoch låtaallmänheten Med utgångspunkti dennarapportskall kommissionen hetenom tillgång till information närdetärtillämpligt lämna-ytterligareförslagtill rådetför om att säkerställavidare samordningvid tillämpningen av -innehållet i beslutetoch varje villkor som är detta direktiv.

knutet till detta.

de huvudsakligaskäl och övervägandenson. Artikel 3 beslutetgrundarsig på. Medlemsstaternaskallsättai kraftde lagaroch.:undra en eventuellbeskrivningavde huvudsakligaåtgär- - författningarsomärnödvändigaför att följadettadirektiv derna för att undvika. minska och om möjligt senastden 14 mars 1999. De skall genastunderrätta neutraliserade allvarligastenegativaeffekterna. kommissionenom detta.

Den ansvarigamyndigheteneller de ansvariga När medlemsstat dessabestämmezst-sk: en antar umyndigheternaskall informera alla medlemsstater innehålla hänvisningtill dettadirektiv elleråtlölja. en av sornharrädfrägatsi enlighetmedartikel 7genomatt sådanhänvisningnärde offentliggörs.Närmarelore. en till dem vidarebefordradeninformationsom avsesi skrifter hur hänvisningen skall göras skall om varje punkt 1. medlemsstatsjälv utfärda.

12.Artikel 10skall ersättas följande: Om en ansökanom tillstånd lämnas in till en av ansvarigmyndighetföreutgången denav fristsomangesI Krrikel IG punkt skall bestämmelsernai direktiv 85/337lEEGfore

Bestämmelsernai dettadirektivskallinte begränsade dessaändringar fortsättaatt tillämpas.

ansvarigamyndigheternasskyldighet att tillämpa nationellaföreskrifter och tillämplig rättspraxisom Artikel 4

aflärs-och industrihemligheter.inklusive immateri- Dettadirektiv träderi kraft den tjugondedagenefterdet ellarättigheter.ochom hänsynstagandetill allmänna att det har offentliggjorts i Europeiskagemenskapernas intressen. officiella ridning.

När artikel7 ägertillämpning skall.i frågaomÖversändandet informationtill en annanmedlemsstat Artikel 5 av och mottagandeta sådaninformation. de begräns- Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. ningar gälla som tillämpas i den medlemsstatdär projektetföreslåsbli utförL

Utfärdat Brysseli den 3 mars 1997. l3. Artikel ll.l skall ersättasav följande:

"2. Medlemsstaternaskall särskilt informera På råden vägnar kommissionenom dekriterier och/ellergränsvärden M. DEBOER somhar beslutatsför urvaleta projektenligt artikel 42. Ordförande

208 Bilaga3

51 1

14.3. 97 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning Nr L 73/9

BILAGA

BIMGA I

PROJEKTSOM FALLER UNDER ARTIKEL 4.1

Riolieraffinaderierutomfabrikersomenbarttillverkarsmörimedel råoljaur odaanläggningar för-för gasningellerkondenseringavminstS00tonstenkolellerbituminâsskifferperdag.

Värrnekraftverkochandraförbränningsanläggningarmed virmeproduktionen 300mega-atteller mer.och

kärnkraftverkochandrakirnreaktorer.inklusive mon ingelleravveckling sådanaav kraftverk ellerreaktorernutomforakningsanläggningarproducerarsom ochomvandlarklyvbaraochfertila materialochvilkashögstakontinuerligaIenniskaeffektinte överstiger1 known.

a Anläggningarför upparbetningavbestrilatltärnbräraslc.

b Anläggningaravsedda

för f rnttillningelleranrikning kämbrinsle.av för behandlingavbesträlatkärnbransleellerhögaktivtradioaktivtavfall. för sltrtförvaringavbstrilat kirnbränsle. - - enbartför slutförvaring radioaktivtav avfall, enbartförlagringplaneradförmerIn tio lt avbestrllatkimbrinaleellerradioakn avfall en annanplatt än framsrällningsplatsen.

4. Integreradeanläggningarför primärsmältning giutiärnochstål.av - Anläggningarför produktion iekejärnmetallerav utifrånmalmer.dig ella sekundärtråmaterial genomrnetallurgiska.kemiskaellerelektrolytiskaprocesser.

Anläggningarförutvinning asbestav samtforbehandlingochomvandlingavasbestochproduktersom innehållerasbest:beträffandeprodukterav - tcernentmedenårligproduktionavmerin 20000ton färdigaprodukter.beträffandefriktionsmaterialmedenårligproduktionavmerin 30tonfärdigaprodukteroch beträffandeannanasbestanvlndningmeden Årligförbrukningav merln 200ton.

Integreradekemiskaanläggningar.dvs.anläggningarför tillverkningi industriellskalaavlinnenmed användningavkemis ornwndlingsprocesaer.därfleraenheterlr sammanställdaochharettfunktionellt sambanmedvarandraochsomir till för

i framställningavorganiskabaskernikalier. framställningavoorganiskabaskemikalier. iii framställningavfosfor-.kvive-ellerkaliumbaseradegödaelmedel. iv framställning bekämpningsmedel.av v framställningavläkemedelmedanvändningav enkemiskellerbiologiskprocess. vi framställningavaprangämnen.

a Anläggningaviärnvägslinierförfjärrtrafiksamtflygplatser medenbanlängdav2 100 ellerm mer.

b Anläggningavmotorvägarochmotorlrafiklcderö.

c Anläggningavennyvägmedfyraellerflerakörfält.elleruuitningoch/ellerbreddningavenbefintligvägmedtvi ellerfärrekörfält attdenfårfyraellerflerkörfält.därensidannyvägelleruträtad och/ellerbreddadsträckaavenvägskullehaenoavbrutetlängdav10km ellermer.

a Inrevattenvägarochinsjöhamnatsommedgertrafik medfartyg merän 1350ton.

b Hamnar,lastnings-och losningskaiersomhar förbindelsemed land ochyttre hamnarmed undantagavfärjekaier.vilkakananlöpas fartygav merin 1350ton.

n Kårnkrafnerkochandra reaktorerupphörattvarasådanaanläggningaralltnar Hrnbransleochannatradicaktin konurninerat rialvaraktigtlur avlägsnasfrin anllggningsplatsen. l dettadirektivusesmedhp/arr sådanaflygplanetsomstim meddefinitioneni 1944årsOaicagokonventionom n" 4 av eivi1f|_" mmm nummjikfrd 41--- -n 7 1dettadirektivavsesmed envagsomä.. I -. vara. . . .. den15november1973 trafik internationellahuvudvägar. ,. av om

Bilaga 3 209

Nr L 73/10 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning ,14 3 97

Anläggningarlår bortskaffande farligtav avfalldvs.avfalllörvilketdirektivl/GBS/EEG lr tillåtnpligt genomlårbrinning.kemiskbehandlingenligt " ition ibilaga Hatill direktiv75/442/5560 underrubrikD9 ellerdeponering.

Anläggningarmedkapacitetor merIn l00 tonperdagför bortskaffandeieke-larligtavfallav genom förbränningellerkemiskbehandlingenligtdefinitioni bilagalla till direktivIS/MZIEEGunderrubrik D9.

ll. Systemför uttagavgrundvattenellerkonstgjordgrundvattenlüldningdir denårligenuttagnaeller tillför-davattenvolyrnenlika medelleröverstigerIr lOmiljoner eter.

a Anläggningar overledandelör avvattenmellanavrinningsomridert.dir överledandetsyftartill attlö- -rebyggamöjligvattenbristochdir mängdenöverföravattenöverstiger -miljonerkubikmeter100 per år. b I allaandrafall.anläggningarföröva " .r avvatten .II avrinningsn.21 dir i detursprungligaavrinnin, mridetdet omsni"ga flödetöverlleralr överstiger2000miljonerkubikmeter ir ochdärdenöverfördaa per vattenmingdenöverstigerla5 avdettallöde. l bådalallir överföringavdricksvattenvia rörledningarundantagen.

ÄAvloppsreningsverkmedenlapaeitetsomöverstiger150000personekvivalenterenligtdefinitioni artikel 2.6i direktivl/ZHIEEGO.

utvinning oljaochav naturgasi omr-nenla syften.dir denutvunnamängdenöverstiger500:nn per . daglör oljaochS00000kubikmeterperdagfor gas.

DammarochandraanläggningaravseddaBr uppdimningellerpermanentlagringavvatten.därdennya . eller tillfördamängdenuppdlrntellerlagratvattenmustiga l0 miljonerkubikmeter.

Rörledningarförtransportavga.oljaellerkemikal med diameteren över800mmochenlängdöver . 40 km Anläggningarto: djurhållning fjäderfäav elleravsvinmedmerln . a 85000platserför gödkycklingar.60000platserför honor. b 3000 platserlör slaktsvinavseddalör on J0 kg. eller p. e 900platserär suggor.

Industriellaanläggningarlör . a framställningav pappersmasaaavträellerandralibrosamaterial. b framställningav papperochpappdir produktionskapadtetenöverstiger200tonperdygn.

stenbrottochgnrvdrilti dagbrottdärverksamhetsomridetIr merin 25hektar.ellertorvurvinningmed. . ett verksamhetsområdeover150hektar.

20.Anläggning aurlutrñmsltrftledningarav med spinningen 22.0k ellermerochenlängdöverIS km.

Anläggningarforlagring olja.petmlterniakaav ellerkemisluproduk medenkapacitet 200000ton . eller mer.

F EGT LJ77.31.12.1991.nr t.20.DirektivetsenastIndragenomdirektivIII/EG EGTnr IGS.1.7.1994.s.18. i EGT L l94.25.7.1975.39.nr s. DirektivetsenastIndra:genombeslutHIS/EGEGTnt 7.l.l994.a.IS. EGTnr L 135.30.8.1991.a.40.Direktivetsena."Indra;ena-tanslutning-saralän 1994.

2 l 0 Bilaga3 711 14. 97 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning Nr L 73/11

BILAGAIl PROJEKTSOMFALLERUNDERARTIKEL 4.2

jordbruk. skogsbrukoch vattenbul. a Projektför omstrukturering fastighetsbildningenlandsbygden.av b Projektför utnyttjande obrukadmarkellerdelvisorördaav naturområdenför intensivjordbruk. c Vattenföuårjningsprojektinomjordbruketinklusivebevattnings-ochmarkavvattningsprojekt. d Nyplantering skogochav avsltogningi syfteattandramarkanvändningen. e Anläggningarför intensivdjuruppf projektsominteomfattas bilagaav g f intensivfiskodling. g Återvinningavlandfrån havet

Utvinningsindustñ a stenbrott.gruvdrifti dagbronochtorvutvinning j sominteomfattasavbilaga b Underiordiskgruvdrift. e Utvinningavmineralergenommuddringtill havselleri vattendrag. d Djupborrningochdå särskilt geotenriiakborrning. borrningför lagringavIrärnavfall. borrningeftervatten,dockinteborrnin förattundersökamarkensbärighet. e lndustrianliggningarovanjordförutvinning kol.av oljanaturgasochmalmer.liksombituminösskiffer. Anläggningar för energiproduktion a Anläggningarförproduktionav citenångaochhervattenprojektsominteomfattas bilagaav b Anläggningarförtransportevgasingaochhen-arten;överföringavelektriskenergimedluftledningar pr j sominte omfattas bilagaav e Lagringavnaturgasovanjord. d Lagringunderjordavbr-ånnbar:gaser. e lagringavfossilabränslenovanjord. f Industrielltillverkningavbriketteravkol ochbrunkel. g Anläggningarför behandlingochlagringavradioaktivtavfallsominte omfattasavbilaga h Anläggningarför produktionavvattenkraftsbaseradenergi. i Anläggningarför utnyttjandeavvindkraftför energiproduktiongrupperavvindkraftverk.

4. Framstillning och bearbetningavmetaller a Anläggningarförproduktionavtijåmellerstil primärellersekundärsrnältning.inklusiveutrustning för kontinuerliggjutning. b Anläggningarför behandlingavjirnbaaerademetalle . i genomvarrnvalsning. genomhammars" . iii genomanbringandeavskyddsbeläggningaravsmältmetall. c lårn- ochstålgjuterier.

Bilaga 3 211

811 Nr L 73/12 Europeisk gemenskapernasofficiella tidning 14. 3. 97

d Anläggningar småltning,lör inklusiveframställningav gsrneuller.avandraickejirnrnetallerin Idelrnetaller.inklusiveltervinninppmduklerBakning. lonngiuming, osv. e Anläggningarlör ytbehandlingavmetallerochplastenmedanvändningavenelektrolytiskellerkemiskprocus. l Tillverkningoch mningav J samt aviuu . g Skeppsvarv. h Anläggningarför tillverkningochreparationavllygplan. i Tillverkningavjirnvigsutrusming. i Formningmedanvändningavspringrnedcl. k Rostni ochsintringsverkför metalliskarnalmer.

Mineralindusui . a Koksverktorrdestillation kol.av b Cementlabriker. c Anläggningarförprodu avasbestochtillverkningavashestbaseradeprodukterpmiektsominte omfattasavbilaga d Anläggningarförpu avglm " somlr lörtillverkningavglasñber. v: e Anläggningarfor smälta-ning mineraler.av inklusivesådanasomlr avseddalör tillverkningav rnineralull. l Tillverkningav produktergenombränning.i synnerhettakpannor.tegel.eldfaststen.kakel.stengodsellerporslin. Kemiskindustri projekt som inre omfattasav bilagal . a Behandlingav ellanprodukterochframställningavkemikalier. b Fnmstillning bekämpningsmedel.annaceutiskaprodukter.utger.lacker.elastoniererochperoxiav der. c Anläggningarför lagring olja.av peuoltetniskaochkemiskaprodukter.

Livsmedelsindustri x. a Framsüllningavvegetabiliskaochanimaliskaoljor och letter. b Förpackningochkonserveringavanimaliskaochvegetabiliskaprodukter. c Framställningavrneieriprodukter. d Bryggningochrnaltning. e Soekervamindmtrier. l Slaklerier. g Industriellframställningavstärkelse. h Fiskmiols-ochliskolielabriker. i Sockerlabriker. ä Texrih. lider- tri- och pappersindustri . a lndustrianliggningarforframställningavpapperochpappprojektsominteomfattas bilagaav b Anläggningarlörlörbehandlingsomtvluning.blekning.merceriaeringellerlörfärgning fibrerav eller textilier. c Ganerier. d Anläggningarlär produktionochbearbetning cellulosa.av

Gummiindusui Tillverkningochbehandlingavelasnornerbasetadeprodukter.

2 l 2 Bilaga3 911 H. 3. 97 LTD Europeiskagemenskapernasofficiella tidning Nr 73/13

IO.lnfrasrrukmr-projekt a Anläggningavindmtriomriden. b Projektför tätortsbebyggelse.inklusivebyggande shoppingeentrumav oeh parkeringsplatser. c Byggande jämvägar.av och for - 4 trafikprojektsominte omfattas bilagaav d Anläggningavflygfältprojektsominteomfattas bilagaav e Byggandeavvägar.hamnarochharnnanläggrtingar.inklusivefiskeharnnarprojektsominteomfattar avbilaga f Anläggningavinrevattenvigarsominteomfattas bilaga anläggningarav för reglering vattenflö-av en. g Dammarochandrafördämningarellervauenmagasinför långvarigtbrukprojektsomintenmlulzi avbilaga h Spärvägar.upphöjdaellerunderjordiskajärnvägar.hingbanorellerliknandebanor specielltypav som endastelleri huvudsakanvänds passagerartr-ansport.för i Byggande rorledningarav forgasocholjaprojektsominte omfattas bilagaav j Anläggning vattenledningarav överlångaavstånd. k Kustanläggningarför att" " och lägg vari ltustlinjenkanändras. till exempelvallar.pirer.vigbrytarer u som ochandraanläggningarto:skyddmothavet.utomunderhåll ochåteruppbyggnadsådanaav anläggningar. l Systemför nningavgrundvatten konstgjordeller gundvattenbildningvilkainteomfattas bilagaav au m Anläggningarförñverledningavvattenmellanavrinningsområdenvilkainteomfattas bilagaav Andra projekt . a Permanentatävling och testbanorför motorfordon. b Anläggningar bortskaffande avfallprojektför av sominte omfattas bilagaav c Avlopprreningsverkprojektsominteomfattasavbilaga d Deponeringavslamfrån reningsverk. e Lagring järnskrot.inklusiveskrotbilar.av f Provbänkar.för motorer.turbinerellerreaktorer. Anläggningarför tillverkning konstgjordaminer-alfibrer. g av h Anläggningarför återvinningellerförstoringavexplosivaämnen. i Anläggningarfor behandlingavdjurkadaver. Turism och fritid a Skidbackar.skidliftaroch linbanorochhärmedförbundnaanläggningar. b Hamnarfor fritidsbåtar. e Fritidsbyaroch hotellkomplexutanföratadsornrådenoch härmedförbundnaanläggningar. d Permanentacarnpingplauer. c Temaparker. -- Allaförändringar utvidgningareller avprojektsomförteckna:i bilagal ellerbilagall. vilkaredanhar godkänts.utförtsellerhåller attutförasochvilkakan betydandenegativinverkan miljön. Projektsomavsesi bilagal sombedritauteslutandeellerhuvudsakligenförattutvecklaochprova nyametoderellerprodukterochsominte bedrivsunderlängretid in tvi är.

Bilaga 3 213

10m

Nr L 73/14 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning 14 3 97

BILAGA III

URVAIÅKRFTERIERSOM AVsä I ARTIKEL 4.3

Projektenskarakteristiskaegenskaper

Projektetskarakteristiskaegenskapermistebeaktas.i synnerhetvadbeträffar projektetsomfattning. föreningmedandraproielrv. - - utnyttjandet naturresurser.av - alstrandeavavfall. föroreningarochstämingar. riskenförolyckor.i synnerhetvadbeträffardeämnenochteknikersomharanvänts. -

Projektenslokalisering

Miljönskänsligheti degeografiskaområdensomantabli påverkade projektenav måstebeaktas.isynnerhetvadbeträffar nuvarandemarkanvändning. narumesursernasrelativaförekomst.kvalitetochfñrnyelseförmigai området. den naturligamiliömtiligllet.medsärskild rksamhet - n, a våtmarker. b lrusrområden. e bergs-ochskogsområden. d naturreservatochnationalpark.. e områdensom Ir klassificeradeeller skyddadeenligt medlemsstaternaslagstiftning.särskilda skyddsomriden harfastställts medlemsstaternason-r av i enlighetmeddirektiven79l409/EEGoch 92/4J/EEG. f områden dekvalitetanorrnerdär somi gemenskapenslagstiftningharfastställaför miljönredan harâverskridits. g tltbefolkadeområden. h historiskt.kulturelltellerarkeologisk:betydelsefullarnarkorndden.

De potentiellaeffekternaskarakteristiskaegenskaper J. Projektenspotentiellabetydandepåverkanmistebeaktasi förhållandetill dekriteriersomharfastställts under och2 ovan.ochi synnerhetvadbeträffar effekterna:omfattninggeografisktområdeochdenberördabefolkningensstorlek. effekterna:gränsöverskridandekaraktär, effektemasbetydelseochkomplexitet, effekterna:sannolikheL effekterna:varaktighetvanlighetochreversibilitet. -

2 14 Bilaga3

l4. 3. 97 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning Nr L 73/15

BIIAGA IV

UPPGIFTERSOM AVSB l ARTIKEL 5.1

BeskrivningavprojekteLdäriblandsärskilt . é beskrivningav j fpiaka " oeh L markunderuppbyggnadochdrift. en , av faserna. enbeskrivning vadav somfrämstka r produktionsproerssen.Lex.artenoehmängdenavde materialsomanvänds. enuppskattningavtypoehmängdavrestprodukteroehutsläppvatten-.luft-ochmarkföroreningar. buller.vibrationer.ljus.värme.strålning.nun. somuppkommernärverksamhetenpågår.

Enöversiktligredovisning deav huvudalternatixsomexploatörenövervägtochdeviktigasteorsake tillu. denvaldalösningenmedbeaktandeavmiljöeffekterna.

Enbeskrivning sidanväsentligav miliöpåverkansomprojektetkanantasgeupphovtill.däriblandsärskilt i i frågaombefolkning.fauna.flora.mark.vatten.luft.klimatfaktnreroehmateriellatillgångar.ävenmed hänsyntill detarkitekto kaoeharkeologiskakulturarvet.landskapetsamtsamverkanmellandenämnda faktorerna.

Enbeskrivningavde troliga.merbetydandemiljöeffekternaav . - projektetsomhelheL -- utnyttjandet naturresurser.av utsläppenavföroreningar.uppkomsten andrastörningarav samtbortskallanuderavavfall, -och exploatörensbeskrivning deav metodersomanväntsför att i förväg " miljöeffekterna.

Enbeskrivningavplaneradeåtgärderförattundvika.begränsaochommöjligtneutraliseramerabetydande miljöskador.

En ieke- sammanfattningavdeuppgiftersomangesi ovanståendepunkter. . Enredovisning deav ntuellasvårighetertekniskabristerelleravsaknad kunskapav somexploatören u stött i sambandmedau debegärdauppgifternasammanställts.

Dennabeknvrtinghärinnefattadendirektainverkan.liksomi förekommandefallvarjeindirekt.sekundär.kumulatjv, kom.medei-ellerlångsiktig.beståendeellertillfälligpositivellernegativinverkan projektetav

Bilaga 3 215

2 Bilaga

över verksamheter som alltid

Förteckning

kan antas medföra

betydande miljöpåverkan

216 Bilaga3

34 Bilaga 2

Förteckning över verksamheter som alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

l dennaförteckningangesverksamheter/åtgärdersomalltid kanantasmedförabetydandemiljöpåverkanochsomdärför kräverutökatsamrådi enlighetmedmiljöbalken kap.5§.6

1kolumnenPrövningsnivåangesmedA tillståndhosmiljödomstol,B tillståndhoslänsstyrelse.Gällerbådeanläggandeochdrift såvidainte annatangessärskiltSNl-kodavsersifferkodi SvensktNäringsgrensindelningför respektiveverksamhet. Regeringsprävningenenligt l7 kapitlet miljöbalkeni motsvararnuvarandeprövning enligtnaturresurslagen.Punkternai MKB-direktivethänförsig till bilaga I och Il i dettadirektiv.Benämningarnai MKB-direktivetstämmeroftastinte helt medbenämningarna dennaförteckning. Någonhundraprocentigi överensstämmelsemellanpunkter dennaför-i teckningochpunkternai MICB-direktivföreligger alltså inte.

Benämningavverksamhet skalltillståndsprövassom enligt9 kap.6 § och Pröv- SN1-kod Regcringsprövning sombedömtsalltidkunnaantasmedförabetydandemiljöpåverkan nings- MKB-dir.bil l MKB-dirbiLll nivå JORDBRUK,M.M. Djurhållning ladugårdförmerän200djurenheter B 01-1 17 stallellerannananläggningmedutrymmefbrmerän200hästar B 92-1 VATTENBRUK liskodlingförennettoproduktionavmerän20tonfiskperår B 05.02-1 1f MALM. MlNERAL, KOL,TORV, OLJA, M.M. ; Kol,torv utvinning ellergruvanläggning brytning stenkolav för av B 10.1-1 19 2a.2b provbrytning stenkolav B 10.1-2 Råpetroleumochnaturgas anläggningför provbonningefterellerutvinning råoljaellerav naturgas B 11.1-1 14 2:: Uran-ochtoriummalm utvinning ellergruvanläggning brytningav för uranellertoriummalmeller A 12.0-1 reg-prövn. 2a.2b provbrytning ellertoriummalm i 19 i avuran- Metallmalmer utvinning ellerav gruvanläggningför brytning järnmalmellermedav an- A 13.1-1 19 2a.2b läggningför anrikningellerpelleteringelleranläggningför anrikningeller pelletering järnmalmav utvinning ellerav gruvanläggningför brytningavjämmalmutananläggning B 13.1-2 19 . föranrikningellerpelletering provbrytning järnmalmav B 13.1-3 utvinningavellergruvanläggningför brytningavicke-jämmalmmedun- A 13.2-1 19 2a.2b dantagavuran-ochtoriummalmmedanläggningför anrikningelleranläggningföranrikningavicke-järnmalmmedundantagavuran-ochtoriummalm utvinningav eller gruvanläggningför brytningav icke-järnmalmmed B 13.2-2 19 2a,2b undantagavuran-ochtoriummalmutananläggningför anrikning provbrytning icke-jämmalmav medundantagavuran-ochtoriummalm B 13.2-3 LIVSMEDEL.DRYCKESVAROR,M.M. Slakteriförenproduktionbaserad merän5 000tonslaktviktperår B 15.1-1 7f charkuteri-ellerstyckningsanläggningelleranläggningför tillverkningav B 15.1-3 7b köttkonserver.förenproduktionavmerän15000tonperår

Bilaga 3 217

Bilaga 2 35

Benämningavverksamhetsomskalltillstándsprövasenligt9 kap.6 § och Pröva SNI-kod Regeringsprövning sombedömtsalltidkunnaantasmedförabetydandemiljöpåverkan nings- MKB-dir.bil l MKB-dirbiLll nivå anläggningför bearbetning slaktbiprodukterav elleranimalisktavfallfören B l5.16 produktionbaserad meränl 000tonråvaraperår anläggningför beredningellerkonservering fisk ellerskaldjurav ellerför B 15.2-l 7b,7f tillverkningavtiskmjölellerftskpelletförenproduktionbaseradpåmeran 200tonråvaraperår anläggningförframställningellerrañineringavvegetabiliskaelleranimaliska B l5.4-l 7a oljorellerfetterförenproduktionavmeränl 000tonperär anläggningför tillverkning margarinellerandraav ätbaraberedningarav B l5.4-3 animaliskaellervegetabiliskaoljorellerfetterförenproduktionavmerän l 000tonperår mejeriellerannananläggningfortillverkningavmjölkbaseradeprodukter B l5.51-l 7c medundantagavglassförenproduktionbaserad eninvägningavmerän 50000tonperår anläggninglörtillverkningavstärkelse-ellerstärkelsederivat B l5.62-l 7g anläggningför tillverkningavsocker B l5.83-l anläggningförtillverkningavchokladellerkonfektyrförenproduktionav B l5.84-l 7e merän20000tonperär anläggningför tillverkningavjäst B 15.894 7b anläggningförframställningavandralivsmedelsprodukteränsomtidigarehar B l5.8-l 7b nämntsförenproduktionavmeranl5 000tonperår anläggningförframställningavråspriteller alkoholhaltigaav dryckerdärde- B l5.9-l stillationförekommer

bryggeriförenproduktionavmerän5 000kubikmetermaltdryckperär B l5.96-l 7d anläggningförframställningavmalt B l5.97-l 7d TEXTILVAROR anläggningmrblekning,färgningellerannanberedning textilmaterial,av för B l7-l 8b enproduktionavmerän200tontextilierellergarnerperå: PÄLSSKlNN.LÄDER anläggning garvningför ellerannanberedning palsskinnfbrav enproduktion B l8.3-l 8C baserad merän100tonråvaraperär anläggninglör garvningellerannanläderberedninglörenproduktionbaserad B 19.l-l 8C meränIOOtonråvaraperär TRÃVAROR sågverkelleranläggningförtillverkning träprodukterav genomsågning,hyv- B 20-l lingellersvarvningdärmerän60000kubikmetertoppmättvolymråvara rundvirke respektivekubikmetervirkeråvara förbrukas årper tillverkningavträfiberskivor B 20.203-| MASSAuPAPPERS-OCHPAPPERSVAROR anläggningför tillverkningavmekaniskellerkemimekaniskmassaellerre- A 2l.l ll-l reg.-provn. turñbermassaforenproduktionavmerän200000tonperär l8 anläggningm: tillverkning mekaniskav ellerkemimekaniskmassaellerre- B 2l.l l l-2 reg-provn. 8a turfiberrnassaförenproduktionavhögst200000tonperär 18 anläggningRirtillverkningavhalvkemiskmassa A 2l.l l-Jl reg-prova. 8a l8 anläggningförtillverkningavsulfatmassa A 2l.l l2-l reg-provn. 8a 18 anläggningför tillverkning sulñtmassaav A 2l.l l3-l reg.-prövn. 8a l8 anläggningförointegreradtillverkningavpapperochkartong B 21.124 reg-provn. 8a l8

2 l 8 Bilaga3

36 Bilaga 2

Benämningavverksamhet skallsom tillståndsprövasenligt9 kap.6 §och Pröv- SNI-kod Regeringsprovning bedömtsalltidkunnaantasmedförabetydandemiljöpåverkan nings- MKB-dir.bil l MKB-dirbil.i som nivå STENKOLSPRODUKTER,RAFFINERADEPETROLEUMPRODUKrm. ANDRAGASFORMIGABRÃNSLENSAMTKÃRNBRÃNSLE anläggningförtillverkningavkoksellerandraprodukter stenkolur 23.l-l p.l p.5a anläggningförframställningavgasformigabränslen 402- p.l anläggningförraffineringavmineraloljor 232- reg-provn. l anläggning behandling,för omhändertagandeellerlagring kämbrånsleav 23.3-l reg-prövn. 3 KEMIKALIER OCHKEMISKA PRODUKTER anläggningförframställning acetylengasav ellerlustgas 24.l1-l reg-prövn anläggningförtillverkningavfärg-ellergarvamnendärdetförekommer 24.l2-l 6b någonavföljandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktant enär kloreradorganiskförenng,nitrering,reaktiondä:någonreaktant ärenorganisknitroföreningellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommerförenproduktionavmerän200000tonfärg-ellergarvåmnen perår anläggning tillverkningklorellernatriumhydroxidför klor-alkali med 24.l3-l reg-prövn. 6a amalgammetoden 6 anläggningförtillverkning oorganiskaav kemiskaproduktermedundantag 24.l3-2 reg-prövn. avklorellernatriumhydroxidklor-alkali medamalgammetoden 6 anläggningförtillverkning organiskaav baskemikalierdärdetförekommer 24.14-1 reg-prövn. p.6a någon följandekemiskareaktioner:av klorering,reaktiondärnågonreak- 6 tant enlir kloreradorganiskförening.nitrering,reaktiondärnågonreaktant ärenorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktioner förekommer,förenproduktionavmerån200000tonorganiskabaskemikalierperår anläggningförtillverkning organiskaav baskemikalierdärdetinteföre- 24.l4-2 reg-prbvn. 6a kommernågon följandekemiskareaktioner:av klorering,reaktiondärnå- 6 gonreaktantärenkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågon reaktantärenorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerellerreaktanterförekommer,förenproduktion högst200000tonav organiskabaskemikalier årper anläggningförtillverkning gödselmedelav elleroorganiskakväveprodukter, 24.154 reg-prövn. 6a därtillverkningenomfattarkemiskareaktioner 6 anläggningförtillverkning basplastpolymererav därdetförekommernå- 24.l6-l reg-prövn. 6a gonavföljandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktant 6 ärenkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantår enorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommer,förenproduktionavmerän200000tonbasplastpolymerer årper anläggningförtillverkning basplastpolymererav därdetinteförekommer 24.l6-2 reg-prövn. 6a någon följandekemiskareaktioner:av klorering,reaktiondärnågonreak- 6 tantärenkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktant arenorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommer,förenproduktionavhögst200000tonbasplastpolymererper år anläggningförtillverkning syntetisktbasgummiav därdetförekommernå- 24.l7-l gonavföljandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärreaktantären kloreradförening,nitrering,reaktiondärnnågonreaktantärenorganisknitroföreningellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommerfören produktionavmerän200000tonsyntetisktbasgummi årper

Bilaga 3 219

Bilaga 2

Benämningavverksamhet skalltillståndsprövassom enligt9 kap.6 §och Pröv- SNI-kod Regeringsprövning sombedömtsalltidkunnaantasmedförabetydandemiljöpåverkan nings- MKB-dir.bilI MKB-dirbiLIl nivå anläggningför tillverkningavbekämpningsmedelellerandralantbruks-el- 24.2-l p.6 lerskogsbrukskemiskaprodukter,därdetförekommernågon följandeav kemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantärenklorerad organiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommer,fören produktionavmerän200000tonbekämpningsmedelellerandralantbruks-ellerskogsbrukskemiskaprodukter årper anläggningför tillverkning bekämpningsmedelav ellerandralantbruks-el- 24.2-2 p.6 lerskogsbrukskemiskaprodukter,därdetinteförekommernågon följan-av dekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantärenklorerad organiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommer.fören produktion högst200000av tonbekämpningsmedelellerandralantbniksellerskogsbrukskemiskaprodukterperår anläggning tillverkning färg,lack,uyckfärgför av m.m.förenproduktionav 24.34 6b meränl 000tonperår anläggningför tillverkningavläkemedelssubstans,därdetförekommernå- 24.4-l p.6 gonavföljandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktant årenkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantär enorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommer,törenproduktionavmerän200000tonläkemedelssubstanser perår anläggningförtillverkningavläkemedelssubstans,därdetinteförekommer 24.4-2 p.6 någonavföljandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktant enär kloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktant ärenorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktioner förekommer.förenproduktion högst200000av tonlåkemedelssubstanser perår anläggningför tillverkningavytaktivaämnen,därdetförekommernågon 24.5-l p.6 avföljandetyperavkemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktant enär kloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktant ärenorganisknitroföreningellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommer,förenproduktionavmerän200000tonytaktivaämnenper anläggningför tillverkningavytaktivaämnen,därdetinteförekommernå- 24.5-2 p.6 gonavföljandetyperavkemiskareaktioner:klorering,reaktion någondär reaktantärenkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommer,förenproduktion högst200000av tonytaktivaämnen perår anläggningför tillverkning krutellerandraav sprängämnen,därdetföre- 24.6l-l p.6 kommernågonavföljandetyperavkemiskareaktioner:klorering,reaktion därnågonreaktantarenkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondär någonreaktantärenorganisknitroförening,ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommer,förenproduktionavmerän200000tonkrut ellerandrasprängämnenperår anläggningförtillverkningavkrutellerandrasprängämnen,därdetinte 24.6l-2 p.6 förekommernågon följandeav typeravkemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantärenkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroförening,ellerdärandratyper avkemiskareaktionerförekommer,förenproduktion högst200000tonav krutellerandrasprängämnenperår anläggning tillverkningför avammunition 29.6-l anläggningför tillverkning fotokemikalier,av därdetförekommernågon 24.644 6a avföljandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktantären kloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroföreningellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommerförenproduktionavmerän200000tonfotokemikalierper

220 Bilaga3

38 Bilaga 2

Benämningavverksamhetsomskalltillståndsprövasenligt9 kap.6 § och Pröv- SNl-kod Regeringsprövning sombedömtsalltidkunnaantasmedförabetydandemiljöpåverkan nings- MKB-dir.bil l MKB-dirbilll nivå anläggningförtillverkningavfotokemikalier,därdetinteförekommernå- B 24.64-2 6a gonavföljandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktant ärenkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantär enorganisknitroföreningellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommerförenproduktion högst200000av tonfotokemikalier ärper anläggningförtillverkningavorganiskakemiskaproduktersominteingåri A 24.664 6a någonannanpunktochdärdetförekommernågon följandekemiskaav reaktioner:klorering.reaktiondärnågonreaktantärenkloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroförening ellerdärandratyperavkemiskareaktionerförekommerförenproduktion avmerän200000tonorganiskakemiskaprodukter ärper anläggningförtillverkningavregenereradcellulosa B 24.7-l 8d lCKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER anläggningförtillverkningavglasellerglasvarorsomomfattarblandning B 26.l-l 5d avglasråvarormäng, smältningellersyrabehandling glas,därav merän5 tonglasråvarormedtillsats bly-ellerarsenikföreningarav förbrukas årper anläggningförtillverkning glasellerglasvarorav somomfattarblandningav B 26.l-2 Sd glasrávarormäng. smältningellersyrabehandlingglas,därav merän500ton andraglasråvarorförbrukas årper anläggningförtillverkning mineralullglasull ellerstenullav B 26-l Se anläggningförtillverkningavcement A 26.5l-I reg-provn. 5b anläggningförtillverkning asbestellerasbestbaseradeav produkter B 26.829-l 5 5c STÅLOCHMETALL Jäm-ellerstålverkmedmasugn,tunnelugn,ljusbågsugnellerAOD-kon- A 27-l reg-prövn. vener 4 Jäm-ellerstålverkutansmältugnmenmedvarm-ellerkallvalsningeller A 27-2 reg-prövn. smideförenproduktionavmerän50000tonperår 4 Jäm-ellerstålverkutansmältugnmenmedvarm-ellerkallvalsningeller B 27-3 reg-prövn. 4a smideförenproduktion högst50000av tonperår 4 Jäm-ellerstålverkmedinduktionsugnar,ESR-anläggning B 27-4 reg-prövn. 4 Ferrolegeringsverk A 27-5 regnprövn. 4d 4 anläggningförpyro-,elektro-ellerhydrometallurgiskframställning icke-av A 27.4-l reg-provn. jämmetztllprodukterurmalm,anrikadmalmellerkoncentrat 4 anläggningförsmältningellerrafTnering icke-jämmetallerav urannanråvara B 27.4-2 regnprövn. 4d änmalm,anrikadmalmellerkoncentrat 4 ELEKTRISKAARTIKLAR anläggningförtillverkning batterierellerackumulatorerav B 3l.4-l anläggningför tillverkning kol-av ellergrafitelektroder B 31.6-l PLATTFORMAR byggande plattformarav somäravsedda användasatt vid utvinning oljaav A 35.1l-l reg-prövn. ellergasinomhavsområdensamtannan,änhelttillfällig, ankringellerförtöjning plattformarför reparation,av ombyggnadellerannananledning plattformförverkstad vattnetnärfrågaäromförläggningnärakustenför B 35.1l-2 montering,utrustning,ombyggnad,reparation,underhållellerliknandeåtgärd EL. GAS,VÄRMEOCHKYLA kärnkraftverkochandrakärnreaktorer B 40.l-l reg.-prövn. 2 anläggningforförgasningellerförbränningmedentotalinstalleradtillfördef- A 40-1 reg-prövn. 3a fektavmerän200MW 2

Bilaga 3 221

Bilaga 2 39

Benämning verksamhet skalltillståndsprövasav som enligt9 kap.6 §och Pröv- SNI-kod Regeringsprövning son1bedömtsalltidkunnaantasmedförabetydandemiljöpåverkan nings- MKB-dir.bil l MKB-dirbiLll giva anläggningförförgasningellerförbränningmed totalinstalleraden tillfördet- 40-2 3a fektavmerän10MWmenhögst200MW gasturbinanläggningmed totalinstalleraden tillförd effektavhögst200MW 40.l 3a gruppstation vindkraftverkmed ellervindkraftverkmedenstakaaggregateller 40.14 reg-prövn. grupperavaggregatförensammanlagduttageneffektavmeränl MW INFRASTRUKTUR hamnarlastnings-ellerlossningskajer medgertrafiksom medfartyg mer 63.22-l p.8 10e änl 350ton civil flygplatsmedbanlängdavmeränl 200m 6323- reg.-prövn. 10a 7 flottiljflygplatsmed banlängden avmeränl 200m 75224-1 reg-prövn. l0d 7 SKJUTBANOR,SKJUTFÃLT skjutbana.skjutfältsamtannananläggning disponeras Försvarsmaktensom av 75.225-l p.llh ellerFörsvaretsmaterielverkochsomärstadigvarandeinrättadföranvändning inklusivedestruktionavskarp.ammunitionellersprängämnenutomhus civiltskjutfältsomärstadigvarandeinrättatför användninginklusive 29.6-2 destruktion skarp.ammunitionav ellersprängämnen HÃLSO-ocrr SJUKVÅRD akutsjukhus 85.ll-l AVLOPPSRENING avloppsanläggningsomärdimensioneradförmerän2 000personekvivalenter 90.00l-l 13 SKROTOCHANNAT AVFALL ÄNFARLIGT AVFALL Anläggningför återvinningavskrotochavfallgenomfragmenteringeller 37-l annanbearbetningsamtskrotupplag, denhanteradeom avfallsmängden skrotochavfallärmerän10000tonperäromfattarintefarligtavfall anläggningförsorteringelleromlastning avfall,av omdenhanteradeavfalls- 90.002-l mängdenärmeränl0 000tonperäromfattarintefarligtavfall anläggningförmellanlagring avfall.av omavfalletlagraskortaretidänettår 90.002-3 ochdentotalahanteradeavfallsmängdenärmeränl0 000tonperåromfattar intefarligtavfall anläggningför deponering,förbränningellerannanbehandling avfallav om 90.004-l l0 dentillfördamängdenavfallärmeränl00 000tonperåromfattarintefarligt avfall anläggningför deponering.förbränningellerannanbehandling biologiskän 90.004-2 l0 behandlingavavfallomdentillfördamängdenavfallärmerän50tonmen högstl00000tonperåromfattarintefarligtavfall anläggningförbiologiskbehandling avfallav omdenavfallsmängdsomtill- 90.003-l försanläggningenärmerän200tonmenhögst100000tonperåromfattar intefarligtavfall FARLIGTAVFALL anläggningförannanbehandling deponeringän avsådantfarligtavfallsom 90006-l regnprövn. avsesiförordningenl996:97l omfarligtavfallochförordningen över 10000 1997:645ombatterier,medundantag förorenadeav uppgrävdamassor, ton/år omhuvuddelen detavfallav somavsesbli behandlati anläggningenkom- 9 merfrånandrainrättningarochdentillfördamängdenärmeränl 000ton perår anläggningförannanbehandlingändeponeringavsådantfarligtavfallsom 90.006-2 p.9 p.llh avsesi förordningen1996:971omfarligtavfallochförordningen 1997:645ombatterier,medundantag förorenadeav uppgrävdamassor. omhuvuddelenavdetavfallsomavsesbli behandlati anläggningenkommerfrånandrainrättningarochdentillfördamängden högst 000är l ton perår 8 18-0367

222 Bilaga3

40 Bilaga 2

Benämningavverksamhetsomskalltillständsprövasenligt9 kap.6§ och Pröv- SNl-kod Regeringsprovning sombedömtsalltidkunnaantasmedförabetydandemiljöpåverkan nings- MKB-dir.bil l MKB-dirbiln nivå anläggningförannanbehandlingändeponeringavsådantfarligtavfallsom B 90.006-3 reg.-prövn. 11b iförordningen1996:971omfarligtavfallochförordningen1997:645 p 9 avses ombatterieromavfalletuppkommitiegenanläggning anläggningförbehandlingavfarligtavfalli formavuppgrävdamassorom A 90.006-4 9 p 1n, dentillfördamängdenärmerän20000tonperär anläggningförbehandlingavfarligtavfalli formavuppgrävdamassorom B 90.006-5 9 p 11b dentillfördamängdenärhögst20000tonperär anläggningfördeponeringavfarligtavfallomdentillfördamängdenär A 90006-6 reg-prövn. merän1000tonperär p 9 anläggningfördeponeringavfarligtavfallomdentillfördamängdenär B 90.006-7 9 högst1000tonperär anläggningfördestruktionellerannanbearbetning kasseradeav produkter B 90.006-8 innehållerfullständigtellerofullständigthalogenetadeklorfluorkarboner som ellerhalon

VERKSAMHE TER INOM VILKA FÖLJANDE PROCESSER INGÅR

Benämningavmiljöfarligprocesssomskalltillståndsprövasenligt9 kap.6 § ochsombe- Prövnings- Reg-prövn.,MKBdömtsalltidkunnaantasmedförabetvdandemilöögâverkan nivå direktiv Processersomföranledermiljöprövningoavsettbransch,klassificerasenligtverksamhetensSNI-kod gjutningförenproduktionavmerän100tonperäravjärn,stäl,aluminiumellermagne- B siumprocesskodgl gjutningförenproduktionavmerän10tonper avär andrametalleränjäm,stål,alumi- B niumellermagnesiumprocesskodg3 Verkstadsindustridärdetförekommermetallbearbetningochdärantaletmaskinbearbet- B ningsplatserärflerän30processkodml Verkstadsindustrisomintemiljöprövasavannatskälochmedmerän20000kvadratmeter B tillverkningsytaprocesskodv1

VERKSAMHE TER INOM VILKA HANTERING A VKEMISKA ÄMNEN, MM

SKER

Benämningavmiljöfarlighanteringsomskalltillständsprövasenligt9 kap.6 § ochsom Prövnings- RcggprövnMKB. bedömtsalltidkunnamedförabetvdandemiliögáverkan nivå direktiv Hantering vissakemiskaämnenm.m.skamiljöprövasoavsettbransch,klassificeav rasenligtverksamhetensSNI-kod hantering merän50000tonoljaellerandrakemiskaprodukterperårprocesskodkl B MKB bil. l 21 av lagring än50miljonernorrnalkubikmeternaturgasper processkodnl B rgg.provn avmer lagringavtimmer landmedbegjutningavvattenelleranläggningförlagringavtimmeri B vanen,omlagerkapacitetenärmerän10000kubikmetertoppmättvolymproceskodtl

Bilaga 3 223

Bilaga 2 4

VERKSAMHE T ER SOM SKA PRÖ VAS ENLIGT ANDRA LA GRUM I BALKEN ÄN 91012. 6§

Benämningpáverksamhet skallsom prövasenligt Tidigarelagstiftningetc. Regeringsprövning,Anm nå onannan avdel balken 9 ka 6 §än MKB-direktiv . Verksamhetersomärprövningspliktigaenligt andradelaravbalken vattenverk,uttagöver10miljonerm perår vattenlagen,miljöskyddslagen MKB bil. l ll balkenll kap.9 § vattenkrañverk.inklusiveminikrañverk vattenlagen MKB bil- l 12 balken kap.H 9 § vanenregleringavseendevissastorasjöar vattenlagen reg--prövn- balken|7 kapvattenregleringmedvattenmagasin 100över mil- vattenlagen WE-PTÖVH- balken7 kaPjonerkubikmeter årellerper meränl0 miljoner MKB bil. l IS kubikmeter veckaper vattenregleringi övrigtavsjöarochvattendrag vattenlagen MKB b- 2P 10 balken kallH 9 § vanenöverledningavmeränlOkubikmeterper vattenlagen fes--PFÖVFL balken17kap. sekund MKB bil. l 12 vattenöverledningommerän5 %avnormalIåg- vanenlagen MKB bü-2 10 balkenH kap9§ vattenmängdnågot berördaområdenöverledsi av grundvattentåktavmeränIO000kubikmeterper vattenlagen regwprövn. balken17kap. dygn MKB bil. l ll muddringi kontaminemdeområden vattenlagen,miljöskyddslagcn balken kap.9 § muddringförfarleder vattenlagen,miljöskyddslagen balkenl I kap.9 § torvtäkteröver50hektarellerproduktionöver naturvårdslagen,miljoskydds- MKB bil. l 19 balkenl2 kap. 25000mJ/ár lagen.lagen vissatorvfyn- MKB bil.2 2 ävenprövningenligtandom digheter ralagar berg-.grus-.jord-.sand-,Ier-ellerstcntäktereller naturvårdslagen, MKB bil 1 19 balken12kap. akteravandra matjordundantagen.öv- miljöskyddslagen MKB bil. 2 2 ävenprovningenligtander25hektarellerproduktionöver25000m/år ralagar anläggandeavvissastoraverksamheter,bl.a.v3- väglagen,jämvagslagen.miljO- reg-prövn. balkenl7 kap.l § gar.järnvägar.byggandeavplattfonnar.etc. skyddslagen.lagenomhushzlll-MKB bil. l 7 ochävenprovningenligtandningmednaturresursermil. 8 rnlagar

FM. x in

mNNH

J5.v.I

Bilaga 3 225

3 Bilaga

Urvalskriterier för om

bedömning betydande

kan antas i det en-

miljöpåverkan uppkomma

skilda fallet

Bilaga 3 består kommenterande text. Den förtydligar och konkretiserar av en innebörden olika punkter i EG-direktivets bilaga IH, ett slags "Vad är det" av till direktivbilagan. Vidare ingår kompletteringar som behövs för tillñmjvningen i det svenska planerings- och beslutssystemet. Med ledning de erfarenheter finns hur nuvarande MKB-krav av som av tillämpas har hälsa och säkerhet, hushållning med naturresurser, kulturmiljö och koppling till kommunernas planering lyfts fram. Kommentarerna följer EG-bilagans struktur och ordningsföljd. Understruken text år hämtad ur EG-bilagan.

v1. Projektets karakteristiska egenskaper

Denna karakteristik att tydliggöra olika slags egenskaper hos projektet avser kan göra att det kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det är som viktigt att uppmärksamma inte bara driftsskede utan också egenskaper knutna både till byggskedet/ etableringen och till avvecklingen. Andra viktiga övergripande aspekter är: Vilka egenskaper hos projektet kan medverka till motverka att miljömål eller riktlinjer satta olika nivåer kan resp uppnås Vilka egenskaper hos projektet kan ge inverkan av strategisk art, till exempel vad gäller infrastruktur, bebyggelseutveckling, arbetsmarknad, boende och resande, rekreation etc., dvs. vilka egenskaper har projektet från

samhällsbyggnadssynpunkt

Projektets omfattning storlek fysiskt, arealbehov respektive produktionens omfattning; i abso- luta respektive i förhållande till andra projekt inom samma verktermer samhetstyp

226 Bilaga3

Bilaga 3

konstruktioner krävs, rivningar, dränering, som ingrepp som krävs t.ex.

stängsel, barriäregenskaper

transportbehov

kumulativ karaktär kemikaliehantering

-

med stor miljöpåverkan

processer kapitlet

- i miljöbalken 2 till allmänna hänsynsreglerna

koppling -

skyddsåtgärder.

-

och samverkan/ konflikt koppling - samhållsstruktur avvikelse från

inpassning

- produktionsanläggningar.

t.ex. infrastruktur,

följdprojekt

-

vattenområden tas i anspråk/ berörs mark- och som vattenbehov -

råvaror -

energibehov

- från kretsloppssynpunkt.

utnyttjande särskilt intresse av -

omhändertagande, transporter, deponemängder, hantering, olika typer, ring eller resurs.

till luft, mark och vatten föroreningar - ljus, buller och vibrationer; luft, mark och vatten; störningar med - säkerheten samt hushållningen miljön, hälsan och störningar -

naturresurser inverka kulturmiljön störningar som kan

- efterbehandling. hög riskklass för behov av

-

de ämnen och tekniker som svnnerhet vad beträffar Risken för olvckor. i

l .. sannolikhet och risker. olyckor, deras olika typer av -

Projektets lokalisering

för lokaliseringen har klarlägga aktuella platser Denna del syftar till att om gör att betydande karaktär, funktion och nyttjande som

sådana egenskaper,

Det är också viktigt att här se prokan befaras uppkomma.

miljöpåverkan med eller

hur det kan samverka sammanhang och jektet i sitt samhälleliga

avvika från sammanhanget.

Bilaga 3 227

Bilaga 3 45

Kulturmiljön bör ses som en självständig frågeställning, inte som aspekt naturmiljön.

När det gäller markanvändningen berörda platser bör aspekten granskas två perspektiv, markägarens respektive kommunens. Hur ingripande kan ur projektet inverka den pågående markanvändningen sett med markägarens/ brukarens ögon Hur inverkar projektet på kommunens markanvändningsplanering, såväl den pågående som den planerade, och de mål, riktlinjer och rekommendationer som kommunen angett i berörda planer och program t.ex. översiktsplanen, antagna miljövårdsprogram etc.

H 1.E.. ll. IE.. li.. ä . rådet kan projektet komma att ta knappa resurser i anspråk mark/vattenom- råden, utvinningsbara, biologisk produktion etc. direkt eller som följdexploatering kan projektet inverka på kvalitet eller förnyelseförmå ga hos några natur- resurser förnyelsebara respektive icke förnyelsebara t.ex. viktiga vattenförsörjningsområden

Med hänsyn till berörda områdens känslighet, kvalitet och värden. Observera att EG-bilagan under den naturliga miljön tar in tätbefolkade områden och kulturhistoriska områden. Utöver de områdestyper som direktivbilagan anger finns ytterligare ett antal som i ett svenskt perspektiv särskilt bör uppmärksammas;

a våtmarker

b kgistgmrådgn Andra typer av områden att beakta strandskyddsområden sjöanvattendrag. -

Vissa skogstyper, t.ex. ädellövskog, sumpskog, fjällnära skogar.

t v Även friluftsområden motsvarande bör beaktas.

str in s" " v t t n nl het v 9 9 . Till denna kategori kan också föras områden enligt miljöbalkens 3 och 4 kapitel.

228 Bilaga3

Bilaga 3

i gemenskapens lagstiftning

f områden där de kvalitetsnormer som

,á miliön redan har överskridits. fastställts för

miljöbelastningen är så områden uppmärksammas där

Här bör även sådana

risk för ett överskridande. stor att det finns

miljökvalitet

och dess olika funktioner

grönstruktur

hälsotillstånd -

betvdelsefulla markområden kulturellt eller arkeologiskt h historiskt

skyddade enligt kulturmiljölagen områden kulturhistoriskt viktiga områden

- mellan natur och kultur och landskap med samspelet kulturmiljö -

effekternas karakteristiska egenskaper

Den potentiella

beaktas i förhållande till de betydande påverkan måste

Projektets potentiella

under och 2 och i synnerhet egenskaper har fastställts ovan, kriterier som

vad beträffar

område och den berörda befolkning omfattning geografiskt Effekternas

e t e områden berörs olika effekter

hur stora geografiska av

- förändringar: användning av människor berörs av olika slags hur många - förbättringar miljön etc vattenområden, miljöbelastning, av mark och olika fall normalt, normalt och hur stor är dosen i hur många exponeras

värsta fall, olyckshändelser

riktvärden, miljökvalii förhållande till gränsvärden,

exponeringsnivå

tetsnormer och miljömål t.ex. barn, gravida, berörs i olika särskilt känsliga grupper hur många gamla, överkänsliga, allergiker

sjukdom, dödsfall vid ohälsa specifik störning, symptom, antal fall av händelser. olika typer av

graügsgjvgrskgidgngekaraktär

Effektgmas förhållande till rådande miljösiförändras specifika miljöfaktorer i hur -

tuation de miljöfaktorer som sprids.

hur betydelsefulla är

-

Bilaga 3 229

Bilaga 3 4 7

vilka typer miljökonsekvenser kan uppstå, bl.a. uttryckt i termer av - av hälsa olika störningar, symptom, sjukdom och dödsfall som typer av vad kan effekterna betyda sett med berörda människors ögon vad kan effekterna betyda med hänsyn till olika berörda områden samverkan mellan rniljöfaktorer förstärkning/ försvagning/ andra effekter anrikningseffekter och deras betydelse genetiska effekter påverkan hormonsystem lågdoseffekter lång sikt respektive akuta effekter hälsoeffekter uppstår även långt under normvärden människors möjlighet att själva undvika exponering kontra exponering inte går att värja sig mot resp. som är osynlig som betydelse för natur- och kulturmiljöns överlevnad.

e te a i t effekt har liten sannolikhet eller inträffar sällan kan ändå bedömas en som vara betydande om effekten är stor

vanligt förekommande exponeringar kan ha stor betydelse även om effekten är relativt låg; exempelvis kan en exponering i låga doser men under lång tid betydande påverkan sett befolkningsnivå ge en störning normalt kan accepteras i relativt belastad miljö kan, en som en den inträffar då och då i en ostörd miljö, upplevas som mycket om störande.

;tyg "§5J 321HuåjjjåzrRhfYal .Py WL .; 75:5r;

å", 11:22:3VN z

v h

Bilaga 4 231

Miljökvalitetsnormer

ett n ytt verktyg z miljöpolitiken

NATURVÅRDSVERKET FÖRLAG

232 Bilaga4

Beställningsadress: Naturvårdsverket

Kundtjänst

10648Stockholm IZ-Icfon: 08-6981000 Tblcfax: 08-6981515

O Naturvårdsverket,1997

AndersÅkerblom Grafiskformo.sättning:

Bilaga 4 233

Förord

samlad miljölagstiftning miljöbalk beräknas träda i kraft den 1 En - en -

Som led i förberedelserna inför miljöbalkens införande har januari 1999. ett

Naturvårdsverkets regleringsbrev för 1997 lämnat åtta särskilda regeringen i

verket. Ett dessa rör införandet av miljökvalitetsnormer uppdrag till av

Uppdragen skall redovisas senast den 20 oktober 1997. uppdrag 17.

redovisas resultatet uppdrag 17. Rapporten har utar-

l denna rapport av

verksintern arbetsgrupp. Projektledare har; varit avdelningsdibetats av en

Sörngård den 11 juli 1997, avdelningsdirektören Peter rektören Peter t.o.m.

den juli 1997. I arbetsgruppen har ingått avdelningsdi- Askman fr.o.m. 11

Fröberg och Carl-Elis Boström. Stöd och synpunkter har rektörerna Magnus

berörda avdelningar inom Naturvårdsverket. Under arbetets erhållits från

även haft kontakt med del berörda myndigheter gång har arbetsgruppen en och Övriga intressenter samt med en för alla regeringsuppdragen gemensam

Någon formell remissbehandling arbetsgruppens förslag referensgrupp. av

har inte ägt rum.

förslag har under hand lämnats av bl.a.

Synpunkter arbetsgruppens

länsstyrelserna i Örebro lån och Västernorrlands län, representanter för

Kommunförbundet, Socialstyrelsen, Vägverket, Riksantikvarieäm- Svenska betet och Riksrevisionsverket.

Stockholm i oktober

Statens naturvårdsverk

än IVA;4r aLr-.§: ,gwüñÅ 93m :så 1 11 ;TEL5"{Jz{ .. zvfêgs m ;smaágeseca-.qm

g

åÖÃwiIV teh êlåâräff/S 1173:33:37

Äz-må-Jzdå2038

Åureüwsää

Bilaga 4 235

å

1 eh

nn

ett

-

fram miljökvalitetsnormer 13 Att ta

genomföra miljökvalitetsnormer 33 Att Övervakning miljökvalitetsnormer 44

av Förslag till miljökvalitetsnormer 48

Åtgärder uppfylla för kvävedioxid 55

för att en norm Övervakning för kvävedioxid 64

av en norm

fortsatta arbetet 65 Att beakta i det

Förslag till förordning miljökvalitetsnormer för luft 69 Bilaga om

Översikt möjliga åtgärder i åtgårdplaner 73 Bilaga 2. av Bilaga 3. Gällande och föreslagna rikt- och gränsvärden

för ozon och cancerogena ämnen

kvalitetsmål för vatten 77 Bilaga Direktiv med

Definitioner 81 Bilaga

Förslag till luftövervakningsprojekt 83

Bilaga

XW; i Äggxaxvxrae

:áiátåiåáusimsazuyg:än

43mmxnê15i{2iá;

v31é

E

WW % I

.w

Bilaga 4 237

Sammanfattning

fram miljökvalitetsnormer innebär omfattande problemanalys, Att ta granskning befintliga vetenskapliga underlag, hänsynstagande till geav nomförandeaspekter och EG-rätt. Ett intensivt samarbete mellan naturvetasamhällsplanerare, jurister och ekonomer erfordras. re, I första hand bör miljökvalitetsnormer med samma syfte och avseende ämnen fastställas framgår EG-direktiv. Vi redogör för vilka samma som av kriterier skall gälla för att nationellt initierade miljökvalitetsnormer som skall vara verkningsfulla. Nyckeln till att med miljökvalitetsnormer nå resultat är den process som leder till upprättandet åtgärdsplaner och genomförandet av normerna. av Vi redovisar översiktligt vilka krav som bör ställas denna process, innehållet i åtgärdsplaner och hur åtgärdsbördan bör fördelas. Det behövs dock ytterligare förankringsarbete innan riktlinjer och Allmänna Råd kan

fastställas. även den regionala åtgärdsanalys behöver ingå Vår rapport tar upp som i det inledandet arbetet innan rniljökvalitetsnorm fastställs och där länsen styrelser och kommuner år viktiga aktörer. Den regionala åtgärdsanalysen viktig komplettering och fördjupning av länsstyrelsernas bör ses som en STRAM-arbete. Vi redogör för de aktuella förutsättningarna att fastställa miljökvalitets- Mot bakgrund gällande och kommande EG-direktiv föreslår vi normer. av miljökvalitetsnormer för föroreningar i utomhusluften med syfte att skydda människors hälsa och miljön. Normerna är angivna som högsta tillåtna halter i luft. De föreslås ingå i ett första skede är svaveldiuxid, ämnen som kvävedioxid och bly. granskning har skett vilka konsekvenser miljökvalitets-

En speciell av en

för kvävedioxid i utomhusluft i tätorter för skydd människors hälsa, norm av år 2005, skulle få. Preliminära beräkningar visar att den

uppnådd senast

kan uppfyllas grund redan fattade beslut och de föreslagna normen av planeras inom EU beträffande utsläpp från bilar och arbetsmabeslut som Förslaget baserat lägsta godtagbara miljökvalitet enligt befintskiner. är underlag inom medicinsk forskning, EU-förslag samt MaTs-arbetets ligt

238 Bilaga4

Sammanfattning

dock inget tillräckligt skydd av kulturbyggnaetappmål för år 2005. Det ger

enligt Riksantikvarieämbetets rekommendationer. der och föremål

och bly föreligger redan i dagsläget knappast

Vad gäller svaveldioxid

några problem att uppfylla föreslagna normer.

miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och sva-

Vi föreslår även specifika

utanför i syfte att skydda vegetation och veldioxid för luftkvaliteten tätorter

anpassning till EU-kommissionens förslag. Av samekosystem. Detta är en

tröskelvärde för svaveldioxid, som om det

skäl föreslår Vi även ett ma

leda till särskilda informationsåtgärder. uppmäts skall

ingå i åtgärdsplaner i de fall sådana visar

Vi redovisar åtgärder som bör

miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall uppnås. sig behövas, för att

luftkvalitetsnormerna följs. Regeringen

Kommunerna bör övervaka att

meddela de föreskrifter om mät- och bör bemyndiga Naturvårdsverket att

mätresultat erfordras. Det komberäkningsmetoder och redovisning av som

övervakningsinsatser. Vi redogör för hur en sådan

att krävas ytterligare mer

behöver ut för kvävedioxid. insats se

buller bör komma till användning i områden där

Miljökvalitetsnormer för

betydelse för människor och

höga ljudnivåer utgör en fara för olägenheter av

där det går att urskilja flera bullerkällor.

alltför avlägsen framtid år möjligt och menings-

Vi anser att det inom inte

miljökvalitetsnormer för vatten. Naturvårdsverkets fullt att införa en rad

EG-direktiven bör viktiga utgångspunkter i

bedömningsgrunder samt vara

och är sådan miljökvalitet som kan arbetet. Kvävehalter i grund- ytvatten en

Det krävs dock en regional bli aktuell att reglera med miljökvalitetsnormer.

samverkan eftersom sådana normer bör vara regionaliseramedverkan och

fram själva det år länsstyrelserna de. Naturvårdsverket kan ta normerna men

behöver föreslå i vilka geografiska

tillsammans med kommunerna som

områden normerna skall gälla.

miljökvalitetsnormer år det bästa,

När det gäller mark anser vi inte att

för uppnå miljömålen. Det är heller inte kostnadseffektiva verktyget att

miljökvalitetsnormer i syfte att komma tillrätta ändamålsenligt att tillämpa

med förorenade områden.

ha såväl nationella internationella orsa-

Försämrad miljökvalitet kan som

är starkt beroende av åtgärder ker. Naturvårdsverket anser att normer som

meningsfulla de införs som ett resultat av utomlands för att uppnås är om

Exempel sådana är miljökvalitetsnorett gemensamt europeiskt initiativ.

mot försurning liksom för marknära ozon

med inriktning normer mer

byggeri hög grad att miljökva-

Användningen av miljökvalitetsnormer

miljötillstånd regleras eller är avsett att liteten övervakas vad gäller det som

kräva mätningar och andra miljööverregleras i Detta kommer att

en norm.

omfattning än vad sker i dag. Frågan om vakningsinsatser i en större som

behöver lösas när en norm införs. finansieringen tillkommande mätningar

av

Bilaga 4 239

Uppdraget

följande uppdrag regleringsbrevet den 19 Naturvårdsverket fick genom

december 1996. till miljöbalk är miljökvalitetsnormer ett nytt begrepp. förslaget skall fastställas genom föreskrifter av rege- Miljökvalitetsnormer Naturvårdsverket skall med utgångspunkt ibestämmelserringen. i förslaget till miljöbalk utreda för vilka na om miljökvalitetsnormer sådana kan bli aktuella att föreskriva geografiska områden normer skall belysa och riktlinjer för hur och redovisa detta. Verket ange och genomföras. EG:s rättsakter bör åtgärdsplaner bör utformas utarbetandet förslag detta område. I detta särskilt beaktas vid av ha kontakt med Utredningen om avrinningsomarbete skall verket rådesvis vattenadministration Dir. 1996:57."

samråd med Miljödepartementet med att vi

Uppdraget är förtydligat i samt åtgärder som kan behöva skall föreslå färdig miljökvalitetsnorm en för skall kunna uppfyllas. ingå i en åtgärdsplan att normen den 20 oktober 1997 och en första Uppdraget skall vara redovisat senast skall ske till den 1 april 1997.

avrapportering till Miljödepartementet skedde till Miljödepartementet den 1 april om En muntlig avrapportering

med bland annat för kvävediarbetets uppläggning och innehåll en norm

oxid. referensgrupp som för övriga Till uppdraget har varit knuten samma

med anledning av balken.

regeringsuppdrag

från representanter för länsstyrel- I övrigt har verket erhållit synpunkter Västernorrlands län, Svenska Kommunförbundet, i Örebro län och serna Socialstyrelsen, Vägverket, Riksantikvarieämbetet.

240 Bilaga4

Miljökvalitetsnormer

- ett verktyg

nytt

är ett helt nytt verktyg i svensk miljölagstiftning. Miljökvalitetsnormer kommer att möjlighet att föreskriva om miljökvalitetsnormer Regeringen miljöbalken. Det handlar föreskrifter om lägsta godtagbara med stöd av om ifråga mark, vatten, luft eller naturen i övrigt för vissa rniljökvalitet om områden eller för hela landet. Miljökvalitetsnormer får avse geografiska bland annat förekomst i naturen av kemiska ämnen. Till skillnad från gränsvärden och riktvärden skall miljökvalitetsnormer fasta på vad människan och naturen tål, utan hänsyn till ekonomisenbart ta tekniska förhållanden. Normer skall de föroreningsnivåer eller ka eller ange människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av

stömingsnivåer som

eller miljön eller naturen kan belastas med utan fara för betydelse som påtagliga olägenheter. miljökvalitetsnorm meddelats skall statliga myndigheter och kom- Om en iaktta uppfylls när myndigheterna och kommunerna muner att normerna och planlägger, prövar tillstånd, godkännanden, dispenser och planerar anmälningsärenden, utövar tillsyn och meddelar föreskrifter. Tillstånd får för verksamheter medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte beviljas som och villkor får omprövas verksamhet med någon överträds. Tillstånd om en bet delse medverkar till att miljökvalitetsnorm inte uppfylls. en skall upprättas regeringen eller andra myndigheter Atgärdsplaner av länsstyrelser kommuner det behövs för att en miljökvalitetssåsom eller om uppfyllas. En åtgärdsplan skall omfatta all verksamhet som kan norm skall

föroreningsnivåer eller störningsnivåer som regleras i en miljö-

påverka de kvalitetsnorm. tillräckligt goda vetenskapliga underlag för det Normerna skall baseras syfte och den ambitionsnivå skall ha, t.ex. skydd av människors normen nödvändigt de har legitimitet ute i samhället eftersom de hälsa. Det är att en vidtas till följd miljökvalitetsnormer inte alltid komåtgärder som måste av

Bilaga 4 241

nytt verktyg IJ

Miljökvalitetsnormer ett

-

för deras genomförande måste vara att vara populära. Tidsramarna mer

realistiska.

innehåller t.ex. gränsvärden för miljö- Det finns ett antal EG-direktiv som

miljökvalitetsnormer med samma syfte och avsekvalitet. I första hand bör

fastställas framgår EG-direktiv Lagrådsremisende samma ämnen som av

sid. 233-234. I andra hand skall nationellt initierade sen om miljöbalk

införas för att komma tillrätta med rådande miljöpromiljökvalitetsnormer

blem och för att undvika framtida miljöproblem.

nationellt initierade skall verkningsfulla anser För att normer som är vara

Naturvårdsverket att följande behöver vara uppfyllt:

miljö- eller hälsoproblem orsakat flera aktörer eller det finns ett av föroreningskällor,

det finns underlag problemets omfattning överskrida nden, ex poett om nering etc. och geografiska fördelning,

det finns vetenskapligt underlag om effekter och en därpå grundad ett bedömning vilket miljötillstånd, vilken nivå som är långsiktigt inskav

värd,

åtgärdsmöjligheterna skall vara klarlagda, finns metoder och för att övervaka att normen följs. det resurser -

alltid utveckla kunskaper vad som är en önskvärdrd Vi kommer att nya om

skall beskriva denna. Som ett utslag av försikl ighctsmiljökvalitet och hur vi

det möjligt att i de flesta fall acceptera inte hell principen måste vara

vetenskapliga underlag vilka nivåer som år önskvärda i ett fullständiga om

Miljökvalitetsnormerna bör i stället ses över med jämna visst avseende.

allt eftersom kunskaperna blir bättre. Detta är dock inte mellanrum och

miljökvalitetsnorm skall ligga till grund för ett oproblematiskt eftersom en

omfattande och långsiktigt åtgärdsarbete samtidigt som vetenskapen ibland

kort tid kan insikter. Vare sig lagtexten eller motivinom relativ ge nya

i förslaget till miljöbalk ger här någon vä gledning. texterna

miljökvalitet kan ha såväl nationella internationella arsa- Försämrad som

är starkt beroende av åtgärder ker. Naturvårdsverket anser att normer som

uppnås motiverade först de införs som ett resultat utomlands för att är om

europeiskt initiativ. Exempel sådana är miljökvalitetsav ett gemensamt

inriktning försurning liksom normer för marknära ozon. normer med mot

huvudsak är gränsöverskridande måste åtgärdsa rbetet När föroreningarna i

nationella åtgärderna anpassade till omvärlinternationellt och de vara vara

den.

införs och den överträds grund av utsläpp Om en miljökvalitetsnorm

behövs det enligt lagrådsremissen om miljöfrån befintliga verksamheter,

sådana åtgärder att de godtagbara miljörimlig tid för genomföra balk en

sid. 614. Vidare bör man därför, kvaliteten kan uppnås Lagrådsremissen

hänsyn till detta när tidpunkten för att uppnå enligt lagrådsremissen, ta

En principiellt viktig fråga är då hur man miljökvalitetsnormen bestäms.

den inte skall uppfylld förrän stegvis kan närma sig normen trots att vara

242 Bi1aga4

12 Miljökvalitetsnormer ett nytt verktyg

-

tidpunkt, tidpunkt i vissa fall kan ligga vid en senare angiven en som framtiden. Ett exempel är miljökvalitetsnorm för kvävehalter årtionden i en eller ytvatten. En sådan fastställd grundval av i grundvatten norm, normdefinition, skulle inte kunna uppnås förrän om 25-100 år. miljöbalkens tänka sig etappvisa miljökvalitetsnormer, "etappmål", Ett alternativ är att normnivån skärps efter hand. Ett sådant förslag stämmer dock inte där miljöbalksförsla gets miljökvalitetsnormer. lett Delbetänkande överens med avrinningsområden Dir. 1996:57, SOU 1997:99, En ny Utredningen om av Vatten är livet, sid. 85 föreslås vissa tillägg till vattenadministration.

beträffande miljökvalitetsmål samt, för myndigheter, domstolar miljöbalken bindande åtgärdsplaner, för uppnå miljökvalitetsmålen. En och kommuner komplettering skulle till viss del lösa vårt problem vad gäller avsaksådan bindande etappmål, eftersom miljökvalitetsmålen inte utesluter naden av till ekonomiska och tekniska aspekter. Enligt förslag

hânsynstagande för skall de i detta direktiv reglerade miljökvalitetsmålen

ramdirektiv vatten år 2010. Det är dock tveksamt om miljökvalitetsmål enligt

vara uppnådda

vattendirektivet är avsedda att användas det här viset.

En miljökvalitetsnorm blir gällande när den införs, med den rättsverkan

framgår miljöbalksförsla gets 5 kap. 3 Detta innebär att myndighesom av kommuner vid planering, planläggning, prövning, tillsyn eller medter och föreskrifter måste beakta miljökvalitetsnormerna. Normerna får delande av omedelbar betydelse för den avvägning skall göras enligt 2 kap. även som angivna tidpunkten blir anvisning till de kommu- 8 Den i förordningen en myndigheter skall upprätta åtgårdsplaner. Denna tidpunkt ner och som skall ha vidtagits så att miljökvalitetsnorm uppfylls. anger när åtgärder en

Bilaga 4 243

Att ta fram

miljökvalitetsnormer

Att införa

miljökvalitetsnormer

En miljökvalitetsnorm kan ha olika bakgrund: Den krävs för Sveriges internationella förpliktelser skall kunna att uppfyllas centralt uppmärksammat behov i landet eller i delar av Det finns ett eller förbättra ett miljötillstånd och att få till

landet att upprätthålla

stånd olika aktörers samlade åtgärder ett av riksdag och regering

beslutat miljömål som utgångspunkt. lokalt eller regionalt konstaterat problem beträffande Det finns ett miljötillstånd och kräver olika aktörers samlade åtgärder. ett som

frågan miljökvalitetsnorm har aktuali- Oavsett bakgrunden till att om en behöver de flesta fall ett omfattande förberedande arbete av ta vid sera ts så i kan besluta att fastställa miljökvalitetsnorm. Detta innan regeringen en regel involvera regionala och i vissa fall lokala aktörer, arbete behöver i eftersom det dessa aktörers nivå många åtgärder kan komma att år som in. Naturvårdsverket att denna inledande process är av behöva sättas anser betydelse för hur vi kommer att lyckas med miljökvalitetsnormer. stor

arbete Regional åtgärdsanalys

Inledande -

Syftet med den inledande fasen år att regional åtgärdsanalys genom en förslag till utformningen miljökvalitetsnormen i fråga samt förslag fram av

de aktörer behöver genomföra åtgärder och upprätta åtgärdsplaner.

som skall väl underbyggd bild av vilka Syftet är även att regeringen en miljökvalitetsnorrn kan få. Betydelsen det här inledande konsekvenser en av dock inte enbart regeringen underlag för beslut om miljöarbetet är att ge de regionala aktörerna ett tillfälle atti ett tidigt kvalitetsnorm utan även att ge

244 Bilaga4

14 Att ta fram miljökvalitetsnormer

uppsatta "mål" och egeninsikt. På det skede utveckla lösningar drivna av ökad legitimitet. Självklart skall regeringen viset ges kommande norm en

regionala aktörerna, föreslår med hänsyn till kunna längre än vad de -

miljömål eller internationella åtaganden. nationellt antagna

länsstyrelserna eller när så är mer Det förefaller rimligt att regeringen ger

områden eventuellt kommer att beröras av lämpligt kommunerna ide som

genomföra den regionala åtgärdsanalysen. Vi talar norm, i uppdrag att en länsstyrelserna regional huvudaktör, eftersom här huvudsakligen om som

i länet. I vissa frågor kan det dessa har god kännedom om miljösituationen

den bättre överblicken, till exempel när givetsvis kommunerna som har vara bullerproblem i tätorter. Naturvårdsverket det gäller luftföroreningar och

arbete, riktlinjer kan komma att behövas. bör bidra med vägledning i detta

STRAM-arbetet STRAtegi för regional Miljö, Arbetet följer till sin karaktär

avsikten är att det skall resultera i får större tyngd, eftersom men här en

Det handlar för länsstyrelsens del även om att förslag till bindande normer.

kunskapsinsamling miljöövervakning och

samordna arbetet med genom

inventeringsinsatser.

aktörerna och genomförs det inledande Deltar de huvudsakligt berörda

åtgärdsanalysen med ett rimligt tidsperspektiv, samt arbetet med m.m.

förenklas avsevärt det senare arbetet med själva tillräckliga resurser, så

risken för att en fastställd norm i ett åtgärdsplanen/ erna. Det minskar även

olämpligt utformad för att uppnå ett skede kan komma att visa sig senare

avsett syfte.

områden är angelägna att omfattas av Länsstyrelserna väljer ut som

påverkansgrad, betydelse eller känsåtgärdsarbete, grund av områdets

naturvårdssynpunkt eller betydelse för olika nyttjarintressen. lighet från

beaktande regionala förhållanden, inom Länsstyrelsernas utreder under av

i respektive område. Detta arbete bör vilka tidsramar normen kan uppnås

och fördjupning av länsstyrelsernas en viktig komplettering ses som både kunskapsunderlag och handlings- STRAM-arbete. STRAM innehåller

arbete kommer Naturvårdsverket att Som underlag för detta program. olika medier samt ta fram någon form färdigställa bedömningsgrunder för

och kommuners arbete med miljökvalitetsanvisning för myndigheters av

normer. inleda ett samråd med Natur- Redan i det här skedet bör länsstyrelserna

jord- och skogsbrukens företrädavårdsverket, kommunerna, industrierna,

finns även redan etablerad plattvattenvårdsförbund m.fl. På så vis en re, det blir aktuellt att upprätta åtgärdsplaner. form för samråd när

beskrivna processen inte har kunnat Vi är medvetna om att den nyss

för luft som vi föreslår i genomföras beträffande de nxiljökvalitetsnonner

den begränsade tid som ställts till denna rapport. Detta har rymts inom

till vi inom ramen för regeringsuppdraget vårt förfogande. Ett av skälen att

för luft är att här i större grad kan valt att föreslå miljökvalitetsnormer man

med t.ex. för vatten, där lägsta arbeta central nivå, jämfört normer

Bilaga 4 245

Att ta fram miljökvalitetsnormer

högre grad är avhängig lokala eller godtagbara miljökvalitet i betydligt

regionala förhållanden.

och miljömål Bedömningsgrunder

bedömningsgrunder för grundvatten, kust Naturvårdsverket arbetar med

och förorenade områden. Vi

och hav, skogslandskapet, odlingslandskapet bedömningsgrunderna för sjöar och vatten-

reviderar också de befintliga

beräknar vi är klart våren/ sommaren 1998. drag. Arbetet

särskilja vilka förändringar i mil-

Bedömningsgrunderna skall hjälpa oss

från vilka är naturliga. De utgör tolkningsjön som beror människan som

bedöma miljökvaliteten och miljötillståiudet. mallar för att

graden påverkan olika ekosystem

Våra bedömningsgrunder anger av

för bedöma vilken miljökvalitet miljötillständ som och ger ett underlag att

miljökvalitet Naturvårdsverket i form är långsiktigt önskvärd. Denna anger

miljökvalitet och förslag till miljömål för en hållbar utveck-

riktlinjer för av

konkretiserar vi dem med parametrar, som kan mätas ling. När det är möjligt

förutsättning för att målen skall att och/ eller beräknas, vilket är en

Som exempel har verket i redovisningen omsätta till miljökvalitetsnormer.

nationella miljömål Naturvårdsverkets Rapport

av regeringsuppdraget om

Förslag till nationella miljömål" föreslagit 4765, "Ren luft och gröna skogar-

för kvåvedioxid i luft avseende hälsoeffekter miljömål i form av högsta halter

och effekter material.

miljökvalitetsnormer kan ha sin utgångspunkt i

Arbetet med att ta fram

Naturvårdsverket tar fram. Bedömningsgrun-

de bedömningsgrunder som

begreppen tillstånd, jämförvärde och derna använder sig bland annat av

indelning i tillståndsklasser kvalitetsklas-

påverkan. Utgångspunkten är en

tillstånd skulle råda utan mänsklig ser. Nästa steg år skattning av det som

en

område, dvs. tar fram ett s.k. jämför-

påverkan i respektive geografiska man

jämförvärdet i förhållande till värde referensvärde. Genom att sedan sätta

område uttrycker påverkan. Utifrån det faktiska uppmätta värdet för ett man

nästa steg ange den

klassindelning i påverkansgrader kan man som en

önskvärd eller godtagbar för respektive påverkansgrad som kan anses vara

både naturvetenskapligt och område t.ex. vattenområde, en process där en

drivas regionala och lokala

politiskt inriktad del ingår och som bör av en

aktörer.

KOM97 49 slutlig används

I förslag till EUs ramdirektiv för vatten

mål innebär att skall uppnå eller

begreppet miljökvalitetsmål. Dessa man alla och grundvattenresurser och

upprätthålla "god" kvalitetsnivå för yt-

en

eller målen för "skyddade

uppnå standarderna miljökvalitetsnormerna

områden" före utgången av år 2010.

246 Bilaga4

16 Att ta fram miljökvalitetsnomzer

att fastställa

Aktuella förutsättningar miljö-

kvalitetsnormer

Vilka bör tas fram normer

till regeringens förslag i lagrådsremissen måste en Enligt motiveringen

vilka bör tas fram. Det bör i första hand vara prioritering ske av normer som uppställs i EG-direktiv skall utgöra utgångsde krav normer som som

är för luft och vatten som miljökvapunkten. Detta innebär att det närmast

aktuella. Det finns dessa områden äldre EG-direktiv och litetsnormer är arbete med att ta fram direktiv. I grådsremissen det pågår ett intensivt nya

det ligger särskilt nära till hands med normer sid. 246 anger regeringen att

människors hälsa." Regeringen även sid. 237 att det bör för skydd av anger åtgärder utfärdande kan vidtas för att analyseras om andra än av en norm

med problemen och betonar i det sammanhanget kravet komma tillrätta kostnader och andra konsekvenser norm kan föranleda. analys av som en en Naturvårdsverket bör uppfyllda för att natio- Vilka kriterier som anser vara

skall verkningsfulla redovisas sidan 11. nellt initierade normer vara

Luft

SOU 1996:124 att kvävedioxid, parti-

Miljöhälsoutredningen anser ozon,

aromatiska kolväten PAI-I samt vissa flyktiga klar PMIO, polycykliska

prioriterade föroreningar med hänsyn till deras betydelse kolväten bör vara nämner även Kommunikationskomför människors hälsa. Samma ämnen

SOU:1997:35. Naturvårdsverket instämmer i detta. Hälsoriskerna mittéen framförallt ett tätortsproblem där de ämnen miljömed luftföroreningar är

har störst betydelse. Svaveldioxidhalterna utgör i hälsoutredningen angett

hälsoproblem, inte heller blyhalterna. dag knappast ett främst kväveoxider utgör tillsammans med Trafikens luftföroreningar,

och partiklar dock fortsatt risk för människors polyaromatiska kolväten en

hundratal patienter behöver årligen sjukhusvård som följd av hälsa. Några södra Sverige. Aven i landsbygds- och glesbygdsföroreningarna, främst i

ett problem t.ex. när en starkt trafikekommuner kan luftföroreningar vara

rad genom kommunen.

väglpasserar

slutrapport att det krävs långtgående utsläpps- MaTs framhåller i sin

nå de långsiktiga målen i tätorter med minskningar från vägtrafiken för att

innebär det 70-80 procent lägre utsläpp. luftkvalitetsproblem. I storstäderna

de lokala källorna för huvuddelen av belastningen i I allmänhet svarar är den regionala spridningen viktigare; tätorterna. För vissa luftföroreningar

NaturvårdsverketRapport4636.MaTsstårför MiljöanpassatTransportsystem. 1 MaTsslutrapport Bilindustriföreningen,Boverket,KommunikationsForsk- EttnätverlesamarbelemellanBanverket, Naturvårdsverket,NUTEK,Sjöfartsverket,StatensInstitut för ningsberedningcn,Luftfartsverket, Kommunikationsanalyser,SvenskaPetroleuminstitutetochVägverket.

Bilaga 4 247

fram miljökvalitetsnormer 17 Att ta

exempel episoder med höga ozonhalter knutna till långväga gränstill är luftföroreningar, vilket gör inhemska åtgärder meningsfulla överskridande europeiskt åtgärdsarbete. En redovisning av befintliga först i ett gemensamt och kommande EG-direktiv för luftföroreningar finns sidan 18.

Kvävedioxid påverkar lungfunktion och luftvägar negativt, främst hos barn Kvävedioxid Kväveoxid kan också skada vegetation, påskyndar den och astmatiker. material och ämnet bidrar till bildningen av kemiska söndervittringen av flyktiga organiska ämnen. Nedfall av kväveföroreningar ozon ihop med bildade kväveoxid bidrar till övergödning och försurning. av kvävedioxid utanför tätorterna i Sverige utgör inget problem Halterna av

sig människors hälsa eller miljön. för vare från Institutet för Vatten- och Luftvårdforskning IVL, Enligt en rapport däremot 40 000 i våra tätorter exponerade för 97-08-14 är ca. personer kvävedioxidhalter överskrider Naturvårdsverkets nuvarande riktvärde som 98-percentil för timmedel. Det är kraftig minskning sedan

110 ug/m3, en

beräknade antalet till 290 000. överskridande- 1990, då Naturvårdsverket ca sker främst i närheten vissa trafikleder. Vägtrafiken i vissa orter na nu av källa och åtgärder går lätt att identifiera även Vedeldning, dominerar som regionalt och lokalt. Att halterna kvävedioxid i såväl nationellt som av minskat tillräckligt överallt kan bero att katalysatorn inte städerna inte det görs många korta resor och därmed kallstarter fungerat som väntat, att trafikens utsläpp kvävedioxid har ökat. Denna förklasamt att den tunga av kommunikationskommitténs utredning SOU 1997:35, sid. 283ring pekar

284 med hänvisning till Vägverket. ug/ m3 98-per- En sänkning den accepterade halten kvävedioxid till 90 av för Miljömedicins IMM förslag och Naturcentil, i linje med Institutets normvärde förslag till miljökvalitetsnorm, sid. vårdsverkets förslag till se innebära skärpning den i dag accepterade nivån 110 pg/ma 48, skulle en av 20 %. Konsekvensen att antalet idag överexponerade personer med ca vore storleksordningen det antal drabbade 1990, dvs. ca. skulle öka till i som var

290 000 överexponerade människor.

Andra luftföroreningar marknära påverkar lungor och luftvägar, skadar växter Höga halter ozon material. De bidrar också till växthuseffekten. Ozonet bildas

och angriper

reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxigenom kemiska solljus. Det marknära drabbar Sverige der under inverkan av ozon som med vindar från kontinenten. Detta gör nationella åtgärder kommer främst

mindre effektiva. Gällande riktvärden för 120 ug/m3 som timmedel, som avser ozon gånger år. Även skyddet människors hälsa, överskrids för ofta 12 per av överskrids. Ozonhalterna kan bli över 180 ;tg/m halterna för växtskyddet pg/ m3 timmedel. Överskridanden sker mest i södra och som högst 200 som

248 Bilaga4

18 Att ta fram miljökvalitetsnomzer

mellersta Sverige. Ozonhalterna är däremot något lägre i tätorterna och utsläppen kortlivad kvävemonooxid från trafiken där bryter ner eftersom av ozonet under bildning av kvävedioxid. inandning luftburna partiklar M10 PM10 står för fraktionen partiklar av mindre än 10 mikrometer och motsvarar inandningsbara partiklar som är betydelse för hälsan. De påverkar lungfunktionen och kan medverka till har sjukhus och ökad dödlighet. Antalet sjukhusfall per år bedömer ökat intag SOU 1996:124, bilaga 1 sid. 60 som osäkert men

miljöhälsoutredningen

det till 150 st. Känsliga är t.ex. astmatiker och barn. uppskattar ca grupper partiklarna härrör från långväga transporter. Lokala källor är En del av och förbränning samt till del uppvirvlat stoft.

bilavgaser dieselfordon

utsträckning. Det görs regelbundet i endast ett fåtal städer. M10 mäts i ringa underlag behövs för att hur utbrett problemet är och vilka Ett bättre ange är berörda. Partiklars cancereffekter kommer att utredas av tätorter som IMM under 1998 uppdrag av Naturvårdsverket. PAH kan orsaka Källor till PAH är främst fordonstrafik, särskilt cancer. dieselfordon och arbetsmaskiner, samt vedeldning. l mindre omfattning också energianläggningar. Bensapyren är den PAH-förening bidrar större är bäst undersökt. Det saknas gränsvärde för PAH. som Flyktiga kolväten kan, beroende typ kolväteförening, orsaka leukeav mi och andra former eller effekter centrala nervsystemet. av cancer Viktiga flyktiga kolväten är toluen, xylen, bensen, eten, butadien och styren. nämnda saknas data halter i utomhusluft. För bensen finns För de tre sist om i 30 orter under vinter och i tolv orter under tre vintrar i rad. mätningar en Halterna genomgående den IMM rekommenderade lågriskni-

överstegj av

vån 1,3 ug/ Halterna toulen och xylen har vid förekommande av m . mätningar visat sig underskrida rekommenderade lågrisknivåer. Bensen, toluen och xylen dunstar från bensin och släpps ut via bilavgaser. Bensen

bildas också vid förbränning, speciellt vedförbränning.

EG-direktiv och arbete inom EU EGs rättsakter i arbetet med förorening luft och atmosfär har skilda former av målsättningar. En del direktiv innehåller standarder för produkter som och kan förorena luften, såsom motorfordon. Andra reglerar utsläpp av ämnen kan förorena luft eller atmosfär. Dessutom finns det några direktiv som som innehåller och målvärden för själva luften. Nedan görs en genomgång gränsde Ett ramdirektiv för hela luftområdet kom 1996 och skall i av senare. nytt fortsättningen bilda för de dotterdirektiv reglerar enskilda ämramen som

nen.

Rådets direktiv 80/779/EEG gränsvärden och vägledande värden för om luftkvalitet med avseende på svaveldioxid och svävande partiklar Direktivet har ändrats något, bl.a. direktiv 89/ 427, beträffande mätgenom fastställer gränsvärden i princip inte får överskridas och metoder. Det som vägledande värden för det långsiktiga skyddet miljö och hälsa. Det av

Bilaga 4 249

fram 19

Att ta miljökvalitetsnormer

innehåller bestämmelser inrättandet av mätstationer, om mät-, provtagom och analysmetoder. Dessutom att medlemststaterna skall utse nings- anges behov ytterligare skydd. För dessa områden skall områden som är i av för successivt förbättra luftkvaliteten i områden där utarbetas planer att gränsvärdena överskrids. Planerna skall meddelas Kommissionen. skall även, det är nödvändigt för att förhindra en Medlemsstaterna om föroreningarna, fastställa gränsvärden som är lägre förutsägbar ökning av angivna. Inom områden där särskilt skydd är nödvändigt, än de i bilagan dessutom fastställa vägledande värden som är lägre skall medlemsstaterna de i direktivet. l artikel 5 anges att, medlemsstaterna som en än som anges försiktighetsåtgärd utöver ovanstående förpliktelser skall ytterligare - sig de vägledande värdena överallt där de uppmätta sträva efter att närma föroreningar överskrider dessa. I artikel 9 anges att de koncentrationerna av vidtas enligt direktivet inte får medföra någon väsentlig föråtgärder som luftkvaliteten inom områden där föroreningsnivän underskrider sämring av de angivna gränsvärdena. kommittée med uppgift att anpassa direkti- Genom direktivet inrättas en vetenskapliga och tekniska framsteg, även skall omfatta utveckvet till som de i direktiv angivna provtagnings- och analysmetoderna. ling av delvis införlivat i svensk lagstiftning Statens Natur- Direktivet är genom vårdsverks föreskrifter SNFS 1993:10 och 1993:11. Dock saknas hela åtmed planer och för vad skall göras när värdena

gärdssidan program som

överskrids. De vägledande värdena och de angivna skyldigheterna för ovan arbeta i riktning mot dessa har inte implementerats. medlemsstaterna att miljökvalitetsnormer enligt den kommande miljöbalken ges möjlig- Genom het att implementera dessa delar.

Rådets direktiv 82/884/EEG gränsvärde för bly i luften om gränsvärden för bly luften med avsikten att skydda Direktivet fastställer i uppbyggt liknande sätt ovanstående människors hälsa. Det är ett som direktiv svavel och svävande partiklar. Dock anges endast ett gränsvärde om vägledande värden. Även detta direktiv ställer krav för bly i luften och inga planer för att förbättra luftkvaliteten i de områden där upprättande av

finns krav att provtagningsstationer skall

gränsvärdet överskrids. Vidare upprättas och drivas platser där människor kan komma att exponeras under lång tid och där gränsvärdena sannolikt inte kan efterkontinuerligt finns angivet kriterier vid val provtagningsmetoder och levas. Dessutom av inrättande kommittée för anpassning av direktivet bestämmelser om av en vetenskapliga och tekniska framsteg. Inte heller detta direktiv tillåter att till vidtas avsevärt försämrar luftkvaliteten inom områden några åtgärder som där gränsvärdet underskrids. Direktivet finns inte införlivat i svensk lagstiftning blyhalterna i Sverige

ligger betydligt under EUs gränsvärde.

250 Bilaga4

20 Att ta fram miljökvalitetmonvzer

luftkvalitetsnormer för kvävedioxid Rådets direktiv 85/203/EEG om

med syfte att skydda människors hälsa Direktivet fastställer gränsvärden

långsiktiga skyddet hälsa och miljö. Det och vägledande värden för det av

direktiven, med krav planer för att

i övrigt de båda ovanstående liknar

gränsvärdena överskrids och faststälförbättra luftkvaliteten i områden där

inom särskilt känsliga områden.

strängare värden än gränsvärdena lande av

upprättande mätstationer, angivna analysmeto- Dessutom finns krav av

kommittée för vetenskaplig och teknisk anpassning der och inrättandet av en

av direktivet.

införlivat i svensk lagstiftning genom SNFS 1993:12.

Direktivet är delvis

för åtgärder vid överträdelser av gränsvär- Dock saknas planer och program

gränsvärden för känsliga områden, m.m. dena, angivande av strängare

ligger under EUs gränsvärden. Genom mil-

kvävedioxidhalterna i Sverige

kommande miljöbalken ges möjlighet att im-

jökvalitetsnormer enligt den

plementera EUs direktiv

direktiv 92/72/EEG luftförorening genom ozon Rådets om

mätning ozonhalter i luften och instruk- Detta innehåller instruktioner om av

informeras och vissa i bilagan tioner att allmänheten skall varnas om

om

överskrids, samt rapportering till Kommissionen.

angivna gränsvärden om

absoluta gränsvärden inte får överskri- Direktivet innehåller dock inga som

det sig från de andra tre direktiven. Med hänsyn das. I detta avseende skiljer

nationella åtgärder påverka för höga till bristen möjligheter att genom

svårigheten att fastställa gränsvärden för koncentrationer av ozon, samt

med i förslaget till förordning om

kommer detta ämne inte att tas ozon

Direktivet är dock formellt införlivat i svensk miljökvalitetsnormer för luft.

luftförorening ozon SFS lagstiftning Förordningen om genom

genom

1997:593

96/62/EG utvärdering och säkerställande av Rådets direktiv om

luftkvaliteten

september 1996 och träderi kraft under våren Detta s.k. ramdirektiv antogs i

för bestämmelser syftar till att utvärdera 1998. Det anger principerna som

bibehålla uppnådda luftkvalitetsnivå-

mål för luftkvalitet samt att och ange

definitioner, bilaga 5, såsom

I direktivet definieras en rad begrepp se er.

tröskelvärde och toleransmarginal, vilka alla är verk-

gränsvärde, målvärde,

Enligt ramdirektivet skall EUs

i arbetet att uppnå en bättre luftkvalitet. tyg

och/ eller tröskelvärden EU-kommissioministerråd fastställa gränsvärden

tröskelvärde för svaveldioxid för ovan nämnda

föreslår ett enbart nen

hela landet. Gränsvärden är de värden ämnen. EUs gränsvärden skall gälla

miljökvalitetsnormer. De har liknande

kommer närmast miljöbalkens som

grund. Miljökvalitetsnormer skall dock ange syfte och vilar vetenskaplig

för påtagliga olägenheter för männi-

föroreningsnivåer utesluter fara

som

ramdirektivet för luft har syftet att undvika, skor. EUs gränsvärden enligt

effekter människors hälsa vilket betyder förebygga eller minska skadliga

Bilaga 4 251

Alt ta fram miljökvalitetsnormer 21

utesluter fara för påtagliga olägenheter för människor. Till att dessa inte kommer faktorer ekonomisk och teknisk genomförbarhet skall detta att som beaktas vid fastställandet gränsvärdena se bilaga till Dir. 96/ 62/ EG, av dock inte vid fastställandet miljökvalitetsnormer enligt lagrådsremissen av miljöbalk. Enligt regeringens uttalande lagrådsremissen sid. 613 komom föroreningsnivåer eller stömingsnivåer människor kan utsättas för mer som fara för påtagliga olägenheter i många fall att anges som gränsvärden. utan utesluter alltså inte att uttrycks exempelvis som ett tröskelvär- Man en norm nivå vilken kortvarig exponering utgör en risk för de, dvs. en utöver en människors hälsa och vid vilken medlemstatema omedelbart skall vidta åtgärder enligt ramdirektivet för luft 96/ 62/ EG. För marknära skall rådet målvärden. De är långsiktigt inskvä rozon ange förpliktigar inte lika starkt till åtgärder mot problemet. da men Direktivet innehåller instruktioner till Kommissionen, bla. att vid vissa angivna tidpunkter lägga fram förslag till dotterdirektiv som behandlar olika förorenande ämnen. Kommissionen arbetar med förslag till nya direktiv för svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar, bly och ozon. Senare kommer direktiv bensen, koloxid, polyaromatiska kolväten PAH, kadmium, om arsenik, nickel och kvicksilver EU-kommissionen skall lägga fram förslag gränsvärden för bensen och koloxid senast 97-12-31 samt för PAH till bl.a. och vissa tungmetaller senast 99-12-31. Enligt direktivet skall Ministerrådet fastställa nivåer under vilka mätning behöver ske förslag från Kommissionen föreligger och medlemstaterna kartlägga luftkvaliteten inom tätbebyggelse och andra områden i faroskall god tid före EUs olika beslut gränsvärden. Medlemsstaterna skall zonen i om säkerställa gränsvärdena respekteras inom utsatt tidsfrist. För detta att ändamål skall planer upprättas, skall samordnas för olika typer av som föroreningar och samråd ske med andra medlemsstater när gränsvärdena föroreningen är gränsöverskridande. Dessutom skall handöverskrids om finnas för åtgärder kortare sikt för det fall gräns- eller tröskellingsplaner värden överskrids. Planerna skall syfta till att minska risken för och varak-

tigheten av överskridanden. Förteckningar skall upprättas både över sådana områden där gränsvärdeöverskrids och där de underskrids. l de senare skall medlemsstaterna se na luftkvaliteten inte försämras. Dessutom skall medlemsstaterna dels till att allmänheten och Kommissionen tröskelvärden överskrids, dels

meddela om

överlämna förteckningar över de angivna zonerna till Kommissionen ovan genomförandet direktivet. En kommittée och i övrigt rapportera om av för direktivet till framsteg det vetenskapliga och inrättas att anpassa tekniska området m. m.

Slutsatser beträffande miljökvalitetsnormer för luft Naturvårdsverket det är angeläget med miljökvalitetsnormer för anser att olika ämnen i luft.

252 Bilaga4

Att ta fram miljökvalitetsnormer

och förutsättningar för nationella normer I dagsläget har vi bäst underlag

skydda människors hälsa. En sådan norm kvävedioxid med syftet att för angivna kriterierna. Samtidigt väger argumenuppfyller väl de sidan 11

för miljökvalitetsnormer för luftkvalitet tungt för att införa en förordning ten överskådligt sätt uppfylla de krav som Då blir det enklare att ett

generellt.

luft Dir. 96/62 /EG. Detta gäller inte minst utgår från ramdirektivet för

åtgärdsplaner. I ett första skede bör ramdirektivets krav samordning av

redan i dag regleras EG-diförordning omfatta de ämnen som av en sådan

för luft svaveldioxid, kvä-

med karaktären miljökvalitetsnormer rektiv av partiklar finns dock inte med i vårt förslag vedioxid, bly och partiklar/ sot

och samtidigt ta hänsyn till vad skäl beskrivs nedan till norm, av som för dessa ämnen i kommande EU-kommissionen föreslår för gränsvärden

Kommissionens förslag medför dotterdirektiv till ramdirektivet för luft.

miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och svaäven att vi föreslår specifika

definition, bilaga 5 i syfte att veldioxid för luftkvaliteten utanför tätorter se

skydda vegetation/ ekosystem.

miljökvalitetsnormer för luftföroreningarna Det bör redan nu införas

bly. Detta innebär att respektive förordning kvävedioxid, svaveldioxid och

bestämmelser med gränsvärden för miljökvalitetsnormer tar över de om

finns i hälsoskyddsförordningen. Innan normer

luftföroreningar som i dag

fastställs synnerhet partiklar behöver

rad andra luftföroreningar i för en

samt åtgärdsanalyser central

kartläggning dagens situation ytterligare av

nivå genomföras se sid. 13-15. och lokal till följd de i denna redovisning före- De åtgärdsplaner som utformas av

överensstämma med de kort- och

miljökvalitetsnormerna behöver slagna enligt direktivet. Atgärdsplanerna kan långsiktiga planer som förutsätts

i takt med att direktiv för olika också behöva samordnas och revideras nya

då gamla direktiv revideras och gränsvärden m.m. ämnen tillkommer och

byts ut.

Buller

kan orsaka rad fysiska och definieras icke önskvärt ljud. Det en Buller som är buller sannolikt den psykiska problem. Enligt miljöhälsoutredningen

människor och innebär då en allvarlig rniljöstörning berör flest antal som källorna till bullret är trafiken. försämring livskvaliteten. En av de största av % befolkningen uppskattas vara Ungefär 400 000-900 000 personer 5-10 av

100 000-200 000 personer som är mycket störda deni Härtill kommer av människor exponeras utanför mycket störda industrier. Ca 1,5 miljoner av Naturvårdsverkets långsiktiga mål 55 dBA. sin bostad för nivåer över

STRAM-arbetet identifierat buller som ett Flertalet länsstyrelser har i

har upprättat åtgärdsplaner. problem att åtgärda. Många kommuner viktigt

intensivt med bullerfrågorna. Vägverket arbetar

Bilaga 4 253

fram 23

Att ta miljökvalitetsnonner

Naturvårdsverket har följt det nationella målet för buller och konsta-

upp

den kortsiktiga målnivån högst 70 dBA utomhus inte kommer att terat att nås till år 2000 Naturvårdsverkets Rapport 4472.

Ofta dominerar eller några bullerkällor när gällande riktvärden över-

en skrids. Det i många fall komplicerat att mäta buller och att komma fram

är till vilken andel de olika källorna bidrar med. Åtgärder går att identifiera,

framförallt kostnaderna utgör hämmande faktor. För att enbart nå men en nivån 65 dBA uppskattade Naturvårdsverket 1996 kostnaderna till ca 3

miljarder kronor.

MaTs har formulerat långsiktiga mål för buller och utöver ekvivalent nivå

maximala nivåer. Vi vet i dag inte när dessa mål skulle kunna även angett klaras.

MaTs förslag till långsiktiga mål för buller från trafik

Miljöhälsoutredningen föreslog att bullret skall begränsas kraftigt och

understiga 55 dBA och inomhus 30 dBA ekvivalenta ljudnivåutomhus som

Regeringen hari prop.1996/ 97:53 föreslagit 55 dBA som riktvärde för nya er. bostäder och trafikanläggningar.

Slutsatser beträffande miljökvalitetsnormer för buller Naturvårdsverket miljökvalitetsnormer för buller bör komma till

anser att användning i områden där höga ljudnivåer utgör fara för olägenheter av

en betydelse för människor och där det går att urskilja flera bullerkällor indu-

vägtrafik. l övriga fall Naturvårdsverket att tillsyn med striområden, anser

miljöbalken normalt är det mest relevanta angreppssättet. stöd av

Vatten

våra kustvatten och i haven beror, förutom direktutsläpp Miljökvaliteten i

via luft, i hög grad tillförseln av föroreningar via

och direktpåverkan

åar och bäckar, dvs. miljökvaliteten i våra sjöar och vattendrag. älvar,

beror i sin tillförseln föroreningar till inlandsvattnen via Denna tur av

ytavrinning från omgivande marker, direkta utsläpp och luften, via

tillströmmande grundvatten. Grundvattnets miljökvalitet miljökvaliteten i

beroende markanvändning i omgivningen och uttaget av grundvatten. är av

miljökvalitet nedströms är möjlig att uppnå beror bland När i tiden en viss

åtgärderna uppströms kan effekt. Exempelvis märks resultat annat när ge

9 18-0367

254 Bilaga4

24 Att ta fram miljökvalitetsnonner

jordbruket först efter ett tag beroende den tid det tar från åtgärder inom finns i marken har omsatts och läckt ut. innan de närsalter som

Kustvatten till regeringen redovisat hur den vattenburna antro- Naturvårdsverket har

till våra omgivande hav kan halveras i enlighet tillförseln av kväve pogena riksdagens mål. Vi kan bättre än tidigare beskriva var med regeringens och

Ålands situationen år problematisk och från vilka i landet söder om hav

Vi kan också beskriva hur känsligheten för källor kväveutsläppen härrör.

och vi konstaterar att regionalisering är kväve varierar längs kusten en åtgärdsarbete. Vi föreslår att Sverige nödvändig såväl utsläppsmål som av internationella arbetet baseras effektrelateför att det fortsatta bör agera

rade belastningsmål.

regeringen nationella miljömål föreslår vi att l vår redovisningen till av

bör ha det tillstånd rådde före andra miljökvaliteten i kust och hav som

världskriget. kust och hav är bristfällig. Därför måste Kunskapen om tillståndet i

indirekta mått, t.ex. mängd transporterade miljökvaliteten i stället speglas av

exempel är den redovisade minskningen av närsalter till havet. Ett ovan

Dessa indirekta mått är nödvändiga att tillgrikvävetillförseln till våra hav.

från vad miljöbalken med begreppet miljöavviker däremot avser pa, men fasta förekomsten ett visst ämne i vattnet, inte kvalitet. Miljöbalken tar av

tillförseln av det: här beskrivning ett tillstånd med "Med miljökvalitet avses en av

förekomst föroreningar och vissa andra störningar. avseende av

tillförsel till mark, vatten, luft eller naturen i övrigt av Vilken produkter eller andra störningar under

miljöpåverkande ämnen,

godtas år således inte något direkt uttryck för viss tid som kan en

det här avses med miljökvalitet"

som sid. 54-55 och lagrädsremiss om miljöbalk sid. SOU 1996:103, del 2

613-614.

inte alltför avlägsen framtid kunna påbörja För kust och hav skulle vi inom

för miljögifter och eutrofiering eftersom underlag framtagandet av normer hands under 1998. Det kan dock diskuteras om det är kommer att finnas till

för halter vad gäller miljögifter i havet / kustvatmeningsfullt med en norm

från år 1995 säger att tillförseln av miljö- och

ten. Esbjerg-deklarationen

skall elimineras inom generation 25 år. hälsofarliga ämnen till havet en

i första hand inriktad att generellt Arbetet beträffande dessa ämnen är

minska belastningen oavsett halter. -

Sjöar och vattendrag kunskaper vad viss halt betyder för Vi har för flera föroreningar goda om en

och vattendrag, i miljökvalitetsnorrn skall miljötill ståndet i våra sjöar men en är att betrakta acceptabel in även annat, till exempel vad som som vägas

Bilaga 4 255

Att ta fram miljökvalitetsnormer 25

påverkan. Att fastställa generella miljökvalitetsnormer för hela landet är inte meningsfullt medan det är ändamålsenligt med regionaliserade normer. När fastställd överskrids eller riskerar att inte uppfyllas, skall en norm åtgärder behöver vidtas för att säkerställa normen beskrivas i en åtsom gärdsplan. Till stor del måste beskrivningen av åtgärdsbehovet för att genomföra styras resultat från kemiska, fysikaliska och biologiska normen av mätningar i recipientprogram för enskilda vattenområden. Naturvårdsverket har genom "System Aqua" gett län och kommuner ett hjälpmedel i arbetet med att ta fram underlag för insamling och analys av vattenkvaliteten. System Aqua sätter fokus på främst biologiska värden. Styrande riktlinjer i form Allmänna råd saknas. Det är delvis ett problem av att mätdata inte är jämförbara eftersom olika analysmetoder används. Beträffande säkerheten om sambanden mellan belastning och effekter varierar kunskaperna mycket. För exempelvis eutrofiering i sjöar och mttendrag är den god, däremot inte för miljögifter. Dålig kunskap om detta samband får återverkningar på hur säker en analys blir av vilka åtgärder är de rätta att sätta in och beskriva i åtgärdsplan. Vad gäller miljögifsom en ter står dock klart att belastningen måste minska helt oavsett halter. - I "Miljö 93" ansåg Naturvårdsverket att miljökvalitetsmål för sjöar och vattendrag kan uttryckas påverkansgrad, dvs. befintlig situation i försom hållande till det naturliga tillståndet. Vi föreslog ett övergripande nationellt miljömål för kväve och fosfor uttryckt som högst påverkansgrad vilket betyder att halterna får förhöjda högst två gånger. Länsstyrelserna vara anpassar sedan målen till de regionala förhållandena. Ytterligare underlag att tas fram i den pågående omarbetningen av bedömningsgrunderna for nu sjöar och vattendrag. Vi har i redovisningen till regeringen av förslag till nationella miljömål sagt att riktlinje bör halterna närsalter motsvara den nivå som förelag som av vid 1900-talets början, utom i vissa odlingsområden, där gränserna bestäms kraven för dricksvatten. Vidare har Livsmedelsverket för kvicksilver samt av klorerade föreningar och ämnen med dioxinliknande aktivitet angett lämp-

liga högsta halter i fisk. Vattennivåerna i vissa sjöar och vattendrag kan ibland vara för låga. Det kan bero Vattenuttag för olika syften under torrperioder, utbyggnad av vattenkraft vattenreglering. Detta har betydelse för bland annat eller annan vissa fiskarters reproduktion och livsbetingelser. Når flera aktörer tillsamorsakar för låg vattennivå eller för lågt flöde kan det vara behövli mans en att reglera miljökvaliteten lägsta acceptabla flöde i ett visst vattendrag som eller att fastställa lägsta tillåtna vattenstånd i en sjö. Kunskaperna är i allmänhet goda både dessa problem finns, dess orsaker och vilka om var åtgärder är lämpliga för att komma till rätta med problemen. Detsamma som gäller kunskaperna vad är lägsta acceptabla vattenflöde respektive om som lägsta normala vattenstånd. Det finns också system i drift som skulle möjliggöra att övervaka vattennivåer och vattenflöden följs. att normer om

256 Bilaga4

26 Att ta fram miljökvalitetsnormer

för vattenflöden/ nivåer måste anpassas

Eftersom miljökvalitetsnormer

bör länsstyrelserna föreslå dem. Syftar

visst vattendrag eller en viss sjö till ett

allmänhet eller viss utrotningshotad

till att skydda miljön i en en sådan norm

myndighetsansvaret Naturvårdsverket, avser fiskart faller det centrala

skydd fiski övriga fall är Fiskeriverket ansvarigt. den av

STRAM-arbetet satt mål för sjöar och vatten-

Länsstyrelserna har i upp

och fasta t.ex. försurning och överdrag. Målen är av skiftande slag tar

gödning.

Grundvatten

informationsbas med avseende

SGU har byggt en regionaliserad

upp

speglar kvaliteten i hela landet fördelat 45 dricksvattenkvalitet. Denna

geografiska regioner. l-lär finns data om såväl stycken typområden och nio

naturliga, icke antropogent påveraktuell Vattenkvalitet och jämförvärden

data kan ligga till grund för att ta fram

kade bakgrundsvärden. Dessa

miljökvalitetsnormer.

i våra grundvatten avser såväl

människan orsakade problemen

De av

kända. De viktigaste är försurning, förhöjda kvalitet kvantitet och är väl

som

mikroorganismer samt sänkning av kvävehalter, saltvatteninträngning,

Vattenförsörjning med olika syften, dränering av

grundvattennivån vid t.ex. och grundvattenreglering vid gruv-

jordbruksmark eller exploateringsmark

drift.

till kommunal vattentäkt försörjs 25 %

Av de som är anslutna

personer

Härutöver finns uppskatt-

med grundvatten enligt Miljöhälsoutredningen.

för permanentboende samt 200 000-

ningsvis 400 000 enskilda brunnar

400 000 för fritidsbebyggelse.

jordbruksornråden vilket kan medföra

Kvävehalterna är förhöjda i vissa

för spädbarn methemoglobeni, och för risker med dricka vattnet, främst

cancerframkallande nitrosaminer. Miljöhälsoutredningen uppbildning av

10 mg/ l nitratkväve, vilket motsva-

att Livsmedelsverkets gränsvärden ger

år i uppskattningsvis 10 000 grävda och

44 mg/l nitrat överskrids varje rar

2 000 borrade brunnar.

medför utlakning metaller, t.ex. aluminium

Försurat vatten pH 7 av

utlösning metaller från va-installationer. och kadmium, samt av

redovisar i ett delbetänkande SOU 1994:97 att

Grundvattenutredningen

för saltvatteninträngning när tillgången det i vissa områden finns risk

samtidigt konkurrensen grundvattnet är grundvatten är begränsad som om

Upplands, Stockholms, Södermanlands, hög. Skärgårdsöar och kuster i

Göteborgs- och Bohus samt Blekinge län pekas ut som sär-

Östergötlands,

Kunskaper finns vilken gmndvattennivå som

skilda problemområden. om

I betänkandet "Hållbar utveckling i Sveriges

önskvärd i dessa områden. vore

1996:153 skriver Miljövårdsberedningen att håll-

skärgårdsområden" SOU

möjlig först existerande problem med bar utveckling i skärgårdarna är om

Vattenkvalitet och tillgång vatten åtgärdas. bl.a. bristande

Bilaga 4 257

Att ta fram miljökualitetsnonner 27

pekar också vikten att länsstyrelserna utarbetar regio- Beredningen av och att samverkan sker regional och lokal nivå. nala miljöprogram Naturvårdsverket instämmer i detta. Vi har i vårt yttrande över utredningen framfört det regionala arbetet bör knytas till STRAM. Regeringen har i att budgetpropositionen Prop 1997/ 98:1 område 20 tagit upp skärgårdsfrågoroch arbetet bör bedrivas regionalt i anslutning till STRAM. na anser att Miljöhälsoutredningen har belyst hälsoriskerna med miljöföroreningar i används dricksvatten. Livsmedelsverket och Strålskyddsinvatten som som stitutet för dessa frågor. ansvarar Naturvårdsverkets redovisning till regeringen av nationella miljömål I 4765 miljömålet för grundvatten bör vara detsamma som Rapport anges att och vattendrag. Som etappmål bör det år 2020 ha dricksvattenkvaför sjöar med halt nitratkväve under 5 mg/liter och av fosfatfosfor under litet en av Då skall enligt denna redovisning även kraven enligt EUs 0,05 mg/liter. kommande ramdirektiv för vatten vara uppfyllda. drivkraft får skall uppfylld först Frågan är dock vilken en norm som vara kvarts århundrade sid. 65-66 om ett se resonemang

EG-direktiv vatten har föreslagit ett ramdirektiv för vatten. Det bygger EU-kommisionen avrinningsområdesvisa regionala analyser, regional anpassning av miljöregional/ lokal planering, samordning och genomfökvalitetsnormer samt åtgärder för nå ramdirektivets miljökvalitetsnormer rande av att normerna delar från miljökvalitetsnormer så som de definieras i avviker dock i vissa Rådet antagit direktivet får medlemsländerna två år sig miljöbalken. När införliva det i sin lagstiftning och utse ansvariga myndigheter. att avrinningsområden Dir 1996:57 har i ett delbetänkan- Utredningen om vattenadministration vatten är livet" SOU 1997:99 föreslagit ett det "En ny för hantering vattenknutna miljö- och resursfrägm administrativt system av utreder för närvarande förutsättningarna för miljöi avrinningsdistrikt och Utredningen föreslår att vattenfrågorna bör hanteras regionalt samverkan. 10 distrikt. En länsstyrelse avrinningsmyndigheten bör vara och i ca - distriktet och för att fastställa åtgärdsplasammanhållande för arbetet inom har remissvar 1997-09-29 tagit ställning till förner. Naturvårdsverket i ett bl.a. inga myndigheter behöver bildas. I slagets olika delar. Vi säger att nya länsstyrelserna i ett avrinningsdistrikt samordna sitt arbete stället bör distriktvis. hur ramdirektivet och anknytande l betänkandet finns en belysning av beröra och påverka miljöarbetet och organisationen av direktiv kommer att betänkande och Naturvårdsverkets yttrande. l det. Vi hänvisar till detta samtliga EG-direktiv med anknytning till

lagrådsremissen finns uppräknat

miljökvalitetsnormer. vattendirektiv innehåller krav att medlems- Det finns redan i dag som skall uppfylla de gränsvärden eller miljökvastaterna utser vissa vatten som

258 Bilaga4

28 Att ta fram miljökvalitetsnormer

Direktiv kvalitetskrav skaldjurslitetsnormer anges i direktiven: om

som

kvaliteten sådant sötvatten som behö-

79/ 923/ EEG, Direktiv om vatten

upprätthålla fiskbeståndet 78/659/EEG.

skyddas eller förbättras för att ver

direktiv är inte satta utifrån vad människan,

De värden anges i dessa

som

exempelvis utifrån att smaken skaldjur skall miljön eller naturen tål, utan

således inte överens med grådsremissens

god. Dessa normer stämmer vara

möjligt Sveriges samtliga vatten skall nå

miljökvalitetsnormer. Det är inte att

direktiven. Länsstyrelserna bör därför

till de som skall anges i upp normer

föreslå de vatten där miljökvalitetsnormer enligt isamråd med kommunerna

bör gälla. Det bör sedan bli regeringens sak att angivna två EG-direktiv

vilka områden den skall gälla.

miljökvalitetsnormen och inom besluta om

är införlivat i svensk lagstiftning

Badvattendirektivet 79/869/EEG som

hälsoskyddsla 8 §och hälsoskyddsförordningen bemyndigande i gen

genom

SNFS 1996:6 bör sikt rimligen föras över till en

§ och föreskrifter i 9 c

miljökvalitetsnorm strandbadvatten.

förordning om om

83/513/EEG, 84/ 156/EEG, 84/491/EEG

Fem EG-direktiv 82/176/EEG,

innehåller gränsvärden och kvalitetsmål med och 86/ 280/ EEG, bilaga 4

se

olika ämnen i vatten, nämligen kvicksilver, avseende utsläpp och halter av

koltetraklorid, DDT och pentaklorfenol. Det kadmium, hexaklorcyklohexan,

fem direktiv antingen genom att föreskrihar varit möjligt att införliva dessa

kvalitetsmålen skall gälla. Sverige har valt det

att utsläppsvärdena eller va

till ramdirektiv skall det bli tvingande att först nämnda, enligt förslaget

men

kvalitetsmålen som miljökvalitetsnormer. införliva även

beträffande miljökvalitetsnormer för vatten Slutsatser

nationella miljömål föreslagit Vi har i vår redovisning till regeringen av

grundvatten samt kust och hav. Målen är sådana för sjöar och vattendrag,

dem direkt till miljökvalitetsinte så konkreta att det är möjligt att omsätta

dock goda förutsättningar att framöver

enligt miljöbalken. Det finns normer

nationell, regional och/ eller fastställa miljökvalitetsnormer för vatten

bedömningsgrundema och underlaget från detta lokal nivå. De kommande

med riktlinjer från Naturvårdsverket kommer att arbete i kombination

regionala för grundvatten, kustvatkunna bidra till att åstadkomma normer

Viktigt utgångsmaterial finns i länsstyrelserten, sjöar och rinnande vatten.

STRAM och i den del kommunala miljöprogram. nas

och till när de bör uppfyllda måste

Vilka skall sättas vara

normer som

naturförutsättningar och nyttjandet. l variera beroende föroreningstyp,

internationella mål viktiga utgångspunkter. hav är

avlägsen framtid är möjligt att införa flera

Vi att det inom inte alltför

anser

Naturvårdsverkets bedömningsgrunder miljökvalitetsnormer för vatten.

viktiga utgångspunkter i arbetet. Det krävs samt EG-direktiven bör då vara

samverkan eftersom sådana normer bör

regional medverkan och dock en

med regionala eller avrinningsområdesvisa

"regionaliserade". Arbetet

vara

redovisas sid. 13-15. Naturvårds-

bör ske enligt de principer som normer

Bilaga 4 259

fram miljökvalitetsnormer 29

Att ta

verket tar fram påverkansklasser och överlåter sedan till regionala myndigheter och kommuner att i samråd med verket föreslå för vilka vatten respek-

tive påverkansklass skall vara norm.

Mark

Miljökvalitetsnormer för mark kan ta fasta skyddet av såväl människans hälsa miljön. För hälsoskyddet blir normerna ofta knutna till nyttjandet som marken t.ex. mark för jordbruk eller för bebyggelse av olika slag. De av största problemen beror försurningens inverkan och långväga luftransföroreningar. Nationella åtgärder har begränsad effekt. porter av Den naturgivna halten ett ämne imark kan variera även inom ett lokalt av avgränsat geografisk område. Det beror t.ex. berggrund, typ av markavlagring eller grundvattnet. Möjligheten att sänka höga föroreningshalter varierar beroende ämne och typ avlagring och vad som är naturgivet. av Metaller t.ex. binds hårt i mark varför det ibland kan ta mycket lång tid några hundra år innan insatta åtgärder avsett resultat. Det finns också ger områden där redan den naturgivna halten ett oönskat ämne kan vara av extremt hög radon, kadium.

Skogsmark Tre fjärdedelar Sveriges landareal utgörs av skogsmark och 57 % är av produktiv sådan. Vi har i stora drag en god bild av miljöproblemen i dessa marker och omfattningen dem. De rör framförallt försurning, eutrofiering och metaller. Långsiktigt kan också kväveläckage bli ett problem. Det är allmänt vetenskapligt accepterat att skogen är påverkad, men det råder olika uppfattningar i vilken grad detta är negativt lång sikt. om Deposition i skogen luftburna föroreningar påverkar primärt näringsav cyklerna och flödet näringsämnen. Tungmetaller kan hämma eller slå ut av viktiga mikrobiologiska system, rotsystem kan ta skada och metallerna kan transporteras inäringskedjorna eller förorena grundvatten och limniska upp system. Försurningen skogsmark är mest långtgående i sydvästra Sverige och av avtar successivt i riktning mot nordost. Förluster i marken av näringsämnen kalcium, kalium och magnesium följer gradient. Genomsnittligt är samma halterna bly, kvicksilver, kadmium och krom i mark högre i södra Sverige av i l sydvästra Sverige är halterna krom undantaget inom eller strax än norra. under de nivåer där känsliga delar eller delprocesser i markekosystem kan

påverkas negativt. I sydväst orsakar det atmosfäriska nedfallet till 75 % av markförsurupp utsträckning från utländska källor. Även ningen. Nedfallet härrör här i stor förhöjda metallhalter beror till största delen långväga transporter från av utländska källor. Våra grundkunskaper för att fastställa miljökvalitetsnormer för skogsmark är goda, det återstår att kunna sådana regionalt till typ men anpassa

260 Bilaga-l

30 Att ta fram miljökvalitetsnormer

g

metaller klarar vi att göra regionala, dock

mark eller skog. För av av typ av

inte lokala anpassningar.

lokal nivå, att relatera tillståndet till belastning.

Vi har svårare, speciellt

form deposition samtidigt som våra Belastningen mäts ett fåtal ställen i av

otillräckliga. Detta kan i vissa avseenden modeller för att beräkna den är

åtgärder och vilken omfattning dem som försvåra bedömningen av vilka

är lämplig.

metaller för att kunna sätta miljökvalitetsmål

Det pågår forskning om

Metaller i stad och land kretslopp och

Naturvårdsverkets Rapport 4382, -

och kritiska belastningsgränser. Forskningen kritisk belastning, sid. 11 ange

miljöfarliga och/ eller bioaccumulerbara metalär koncentrerad till de mest

Forskningsprogrammet löper fram till lerna kvicksilver, bly och kadmium.

1998/ 99.

inte alltför avlägsen framtid fastställa en

Även det är möjligt att inom

om

skogsmark, så är det inte meningsfullt med rad miljökvalitetsnormer för

belastningen är så dominerande. Försurtanke att den internationella

endast meningsfulla om de ingår

ningsrelaterade för skogsmark är

normer

internationellt samarbete mot försurning. som en del i ett

jordbruksmark

jordbruksmark rör främst försurning och Problemen med miljökvaliteten i

metaller.

Naturvårdsverket har tagit fram förslag till miljömål

Jordbruksverket och

och vilken miljökvalitet denna bör ha Naturvårdsverkets

för jordbruksmark

bearbetar Naturvårdsverket nu i Rapport 4208, Jordbruk och Miljö. Dessa

jordbruk, blir klar under hösten systemstudien för ett miljöanpassat som

fram så här långt och som skulle 1997. De mål för miljökvalitet som tagits

enligt miljöbalken avser i första kunna överföras till miljökvalitetsnormer

tillförs via slam-, stall och mineralgödsel samt hand kadmium, ett ämne som

Kvalitetsmålen är visserligen generella för via deposition från atmosfären.

i flera avseenden jordartsanpassade.

landet men

belastningen jordbruksmarken måste

Vi har också kunskap om hur

och geografisk fördelning av miljökvaminska för att nä målen. Omfattning

dock starkt varierande, vilket ställer krav normer som litetsproblemen är

En övervakning av eventuella normer

är långtgående geografiskt nedbrutna.

antal dyra analyser. Depositionen av skulle sannolikt även kräva ett stort

utsläpp i andra länder vilket gör miljökvalitetskadmium orsakas främst av

meningsfullt att oavsett befintliga

mindre lämpli-ga.Det är mer normer

minska tillförseln kadmium via gödsling halter satsa resurser påatt av

- fodermedel än att

avloppsslam, stallgödsel, indirekt

fosformineralgödsel,

med geografiskt relaterade normer för bygga ett komplicerat system

upp

kadmiumhalter i mark.

för jordbruksmark är endast meningsfulla

Försurningsrelaterade normer

internationellt samarbete mot försurning.

de ingår del i ett om som en

Bilaga 4 261

fram 31

A11 ta miljökvalitetsnormer

beträffande miljökvalitetsnormer för mark Slutsatser

förutsättningar få fram miljökvalitetsnormer för skogs- I princip har vi att

tveksamt är de rätta verktygen och jordbruksmark, men det är om normer

miljöproblemen på detta område. För skogsmark anser vi att för att hantera

begränsad med miljökvalitetsnormer försurning, nyttan blir att fastställa

nationellt initiativ. Atgärdema för att nå en sådan norm metaller enbart

utsträckning sättas in utanför landets gränser eftersom problemåste i stor

nedfall importerade föroreningar. Samma

till betydande del beror av men

försurningen och kadmiumproblemen ijordbruksmark. Vad gälsak gäller

dessutom att det är samhällsekonomiskt

ler jordbruksmark anser vi mer

befintliga halter, systematiskt reducera tillförseln av motiverat att, oavsett

via mängd olika provtagningspunkter och kostsamma kadmium än att en

analyser följa eventuella miljökvalitetsnormer.

upp

Förorenade områden

kan förorenade områden Lagrådsremissen sid. Miljökvalitetsnormer avse

har dock ett lågt värde styrmedel om syftet 235. Miljökvalitetsnormer som

område sanerat eller efterbehandlat och tillförseln till är att ett förorenat

området föroreningar samtidigt har upphört.

av

eller inte beror enligt lagrådsremissen konse-

Om en norm skall sättas

detta. Det kan då olämpligt att utgå från miljöer som är kvenserna av vara

förorenade, när det är olämpligt att återställa dem. Ofta är särskilt t.ex.

för den omgivande miljön stort intresse. Ett exempel är däremot riskerna av

krav grundvattnets kvalitet. Det förorenär en miljökvalitetsnorm anger

ett objekt för efterbehandnade området bör då ingå i åtgärdsplanen, som

innehålla för detta grundvatten och kraven bör anges ling, i syfte att normen

i detta sammanhang.

områden bör också kunna ingå i ett sådant miljöskyddsområ-

Förorenade

i 7 kap. 19 § i lagrådsremissen om miljöbalk. de som avses

förorenat område något skäl inte kan

Det kan förekomma fall där ett av

Det är då föga meningsfullt eller rentav olämpligt att eller bör saneras.

genomförande förutsätter att det förfastställa miljökvalitetsnorm vars

en

orenade området saneras.

miljöbalk skall länsstyrelsen förklara allvarligt förore-

Enligt förslaget till

l sådana kan länsstyrelsen införa nade områden som s.k. miljöriskområden.

i markanvändningen för att försärskilda restriktioner eller begränsningar

människor eller i miljön. När området blivit efterbehandlat hindra skador

normalt beslutet förklaring som miljöriskområde. eller sanerat upphävs om

då ofta avsevärt lägre, kan fortfarande vara

Föroreningsnivåerna är men

för miljökvalitetsnorm eftersom syftena med över nivå som skulle gällt en

en dessa båda rättsliga instrument är olika.

262 Bilaga4

32 Att ta fram miljökvalitetsnonner

beträffande miljökvalitetsnormer för förorenade områden Slutsatser Naturvårdsverket att det generellt inte är ändamålsenligt att tillämpa

anser

i syfte att komma tillrätta med förorenade områden. miljökvalitetsnormer

regel för varje sådant område speciellt anpassade åtgärder och Det krävs i försiktighetsmått. Tillsynskrav med stöd av 10 kap. i lagrådsremissen om miljöbalk bättre för att komma till rätta med den här typen av problem.

är

Bilaga 4 263

Aff

genomföra miljökvalitetsnormer

Upprättandet av åtgärdsplaner

När regeringen har beslutat om en miljökvalitetsnorm är det första steget att med stöd av ett mät- och beräkningsunderlag utveckla bilden av problemets omfattning och vilka åtgärder som skall vidtas. Man bör naturligtvis kunna utgå från det material tagits fram i samband med att normen skulle som fastställas, bilden kan behöva kompletteras. Kunskapsunderlag och men handlingsprogram från STRAM bör utnyttjas. j Regeringen beslutar med stöd 5 kap. 9 § miljöbalkeni lagrådsremissen av vilka som är skyldiga att utföra de mätningar som behövs för att kontrollera miljökvalitetsnorm uppfylls. Regeringen delegerar till myndighet att att en utfärda föreskrifter om måt- och beräkningsmetoder och hur redovisning av mätresultat skall ske 5 kap. 9 § tar inte upp beräkningsmetoder, vilka dock i en del fall är meningsfulla och kostnadseffektiva. Det är även tillåtligt enligt föreslagna EG-direktiv att i vissa fall använda sig av beräkningsmodeller för att följa upp miljökvaliteten. Här uppstår frågan om finansieringen av miljökvalitetsnormer, dvs. de mätningar och utredningar som blir behövliga, eftersom miljökvalitetsnormer bygger att mäta och analysera miljötillstånd. Regeringen behöver ta ställning till hur frågan skall lösas för varje enskild miljökvalitetsnorm. Vi kan i nuläget inte presentera någon lösning finånsieringsproblemet. Intressant är dock förslaget med avgift utsläpp av förorenat vatten i som Utredningen om avrinningsområden lagt fram i sitt delbetänkande SOU:1997:99. Avgiften föreslås bl.a. användas för att finansiera tillkommande arbete med vattenfrâgorna. Naturvårdsverket har tagit ställning till förslaget i yttrande 97-09-29 till nyss nämnda betänkande. Det är möjligt redan är uppfylld och att det inte föreligger att normen någon risk för överskridande, att det saknas behov av ytterligare åtgärder.

264 Bilaga-i

34 Att genomföra miljökvalitetsnonner

beaktas myndigheter och kom- Då behöver miljökvalitetsnormen enbart av

i 5 kap. 3 § i miljöbalksförslaget planering,

det vis som beskrivs muner

meddelande föreskrifter. En sådan norm planläggning, prövning, tillsyn, av

kan behövas införas grund av kan förefalla mindre angelägen men

säkerställa att försämring miljökvaliteten inte EG-direktiv, eller för att en av

inträffar.

miljökvalitetsnorm skall uppfyllas, dvs. när en

Om det behövs för att en

riskerar inte uppfyllas, skall en åtgärdsplan upprättas miljökvalitetsnorm att

säger regeringen dock att överskrikap S§ På sidan 241 i lagrådsremissen

enskild verksamhet bör hanteras med stöd dande orsakad av en

av normen

förslag till miljöbalk skall regeringen antingen i

tillsynsåtgärder. Enligt

av

beslutar förordning en miljökvalitetsnorm samband med att den om en om

besluta sådan åtgärdsplan eller besluta att eller när behov uppkommer en

eller kommuner skall upprätta sådana åtgärds

eller flera myndigheter

en

planer.

föreslagen eller beslutad miljökvalitetsnorm kan

Detta innebär att om en

genomföra analys av behovet av komma att överskridas, är nästa steg att en

åtgärder. Underlag för den här analysen finns att och möjligheterna till

sid. 13-15. Analysen skall klargöra hämta från den inledande processen se

eller åtgärdsplanerna skall ha, dvs. vilken vilken karaktär åtgärdsplanen

planerna behöver ske. Det kan för vissa eller vilka nivåer upprättandet av

åtgärder med störst kostnadseffektivitet

statsmaktens som normer vara

avgörande resultaten, då bör åtgärdsplanen upprättas av leder fram till de

kan det de lokala och regionala aktörregeringen. För andra normer vara

I dessa fall pekar regeringen ut de myn-

åtgärder som är avgörande. ernas

är berörda och beslutar att dessa skall upprätta digheter och kommuner som

med vad står miljöbalksförslagets 5 kap. 5 åtgärdsplaner, i enlighet som

föregår fastställandet av en norm har

När den inledande processen som

vilka myndigheter eller kommuner som skall skapat tillräckligt klarhet över

så kan regeringen naturligtvis redan i förordningen

upprätta åtgärdsplaner,

respektive miljökvalitetsnorm peka ut dessa. om

behöver upprättas både av

Det kommer att finnas fall då åtgärdsplaner

och kommuner, dvs. där det erfordras regeringen och av vissa myndigheter

exempelvis beträffande styrmedel och

kombination centrala åtgärder en av

Så lagtexten är formulerad i lagrådsre-

lokala eller regionala åtgärder. som

tydligt denna kombination är möjlig. missen framgår det inte att

regeringen lägger ansvaret att upprätta

En vägledande princip bör vara att

mån de myndigheter och/ eller kommuner åtgärdsplaner i största möjliga

i planerna. På så vis ökar motivationen och

skall genomföra åtgärderna som

Om det visar sig att det är på den kostnadseffektiviteten i åtgärdsarbetet.

. skall ske, bör ansvaret alltså ;lokala nivån det mesta av åtgärdsarbetet

som

läggas berörda kommuner.

till lagrådsremissen 619 sägs att om en

I författningskommentaren

flera kommuner inom ett län måste genomförandet miljökvalitetsnorm berör

Bilaga 4 265

miljökvalitetsnormer 35

Att genomföra

bör länsstyrelsen därför vanligtvis åläggas samordnas. Enligt kommentaren åtgârdsplanen, det är frågan flera kommuskyldigheten att upprätta om om Naturvårdsverket att det med tanke den lokala ner i samma län. anser övervägas det är lämpligare att låta kommuner förankringen alltid bör om åtgärdsplaner för åtgärder skall genomföras lokalt. själva upprätta som förstärka drivkraften i det lokala åtgärdsarbetet. Däremot bör en Detta kan regionalt upprättad åtgärdsplan kompletteras med lokalt övergripande, som åtgärdsplaner i många fall kunna en lämplig kombination. upprättade vara regeringen i sådan situation utser länsstyrelsen att Det är även viktigt att en framtagandet åtgärdsplaner i ett län. Det kan samordna kommunernas av handla lägga fram förslag till regional åtgärdsplan för till exempel om att en område, samordna fördelningen arbetsuppgifter mellan parterna, ett att av samla in erforderligt underlag från län, kommuner m.fl. och sammanstälatt beslutsunderlag. Utgångspunkten för arbetet med åtgärdspla nen bör vara området fråga skall uppnås så samlade lösningar miljöproatt det inom i En samordning arbetet med åtgärdsplaner bör ske blemen som möjligt. av fler än förorening överskrider fastställda miljökvalitetsnormer som när en område och medium t.ex. luft. gäller samma få tillfälle granska åtgärdsplanema vad gäller Naturvårdsverket bör att möjligheten klara de aktuella miljökvalitetsnormerna och hur de stämmer att miljömål och riksintressen, samt internationella åtaganöverens med olika Framför allt handlar verket skall få möjligheten att följa upp den. om att arbetet med miljökvalitetsnormer. Den myndighet eller kommun som uppdärför sända kopia till Naturvårdsverket. I det rättar en åtgärdsplan bör en myndigheten inte kan acceptera förslaget överlämnas detta fall den centrala till regeringen för beslut. det gäller för vatten, exempelvis kopplade Det är i synnerhet när normer det kommer att behövas regionalt upprättade till avrinningsområden, som kompletterade med lokalt upprättade åtgärdsplaner, alla åtgärdsplaner, framtagna iett omfattande samrådsförfarande se även Naturdessa planer delbetänkande utredningen om avrinningsvårdsverkets yttrande över av områden SOU 1997:99. § står innan myndighet eller kommun upprättar en l 5 kap. 5 att en den samråda med myndigheter och kommuner som berörs åtgärdsplan skall verksamhetsutövare berörs i betydande omfattning. Natursamt med som vårdsverket samrådsförfarandet kring åtgärdsplanen är av väsentanser att betydelse för framgångsrikt åtgärdsarbete. Dels handlar det om att lig ett kan komma att belasta olika aktöförankra kommande åtgärdsbördor som diskutera åtgärder och deras eventuella konserer. Dels handlar det om att kostnader analyseras och beskrivas av de aktörer kvenser. Inte minst behöver förutsättningarna för att genomföra olika åtgärder. som har kunskaper om samrådsprocessen blir således ett viktigt underlag kommer fram i Det som åtgärder skall prioriteras samt hur åtgärdsvid bedömningen av vilka som det samhällsekonomiskt rimligaste sättet. Förbättbördan skall fördelas

266 Bilaga4

36 Att genomföra miüölcvalitetsnonner

i kommun kan till exempel vara

luftföroreningssituationen en ringar av

mellan respektive kommun och Vägverket beroende nära samverkan

av en

och Banverket.

så många aktörer och medföra så stora konse-

Åtgärdsplaner kan beröra

de ställs i 5 kap. 5 § behöver ställas kvenser, att särskilda krav utöver som -

-

till åtgärdsplan kraven innehållet i

som leder till fram en processen

beskrivs i nästa avsnitt.

en åtgärdsplan

för att säkerställa miljökvalitetsnorm Utarbetandet av en åtgärdsplan en

allmänt intresse. Krav på processen som leder

bör utgå ifrån att tillgodose ett

därför i rad avseenden likna de som gäller fram till åtgärdsplan bör en

en

upprättande Översiktplan: förfarandet som föregår av en

upprättar åtgärdsplan skall sam- Den myndighet eller kommun som en

kommuner berörs samt med verksamråda med myndigheter och som

omfattning lagrådsremissen 5 kap.

hetsutövare berörs i betydande

som

förbättra beslutsunderlaget och att ge 5 Syftet med samrådet är att

möjlighet till insyn och påverkan.

bör motiven till förslagen, planerings- Under samrådsförfarandet

- innebörd och konsekvenunderlag betydelse samt åtgårdsförslagens

av

bör ingå beskrivning av själva

redovisas. I underlaget även en ser

sådan finns konsekvensanalys av

miljökvalitetsnormen och om en en

sid. 41 och sid. 59 ff..

miljökvalitetsnormen se

samrådet och förslag med anledning av de synpunkter som Resultatet av -

framförts bör redovisas i en "Samrådsredogörelse". har

åtgärdsplan skall under samrådet länssty-

kommun upprättar en När en

och samordna statens intressen och därvid relsen särskilt ta till vara

kommunens bedömningar. Länsstyrelsen tillhandahålla underlag för

åtgärdsplaner beträffande komskall även samordna kommunernas

mungrånsöverskridande miljökvalitetsnormer.

i kommunfullmäktige eller av länsstyrel-

åtgärdsplan beslutas

- Innan en

eller länsstyrelsen ställa ut planförslaget. sen skall kommunen

till åtgärdsplan upprättats av kom- Länsstyrelsen bör till förslaget som

- 9 § PBL.

jämför granskningsyttrande 4 kap.

foga ett yttrande

mun

utställningstiden skall de kommuner eller länsstyrelser som upp-

Efter - och

sammanställa de avlämnade Synpunkterna re-

rättat åtgärdsplaner

dem i ett utlåtande som fogas till dovisa förslagen med anledning av

handlingarna i ärendet.

och redovisningen skall redovisas Åtgärdsplanen,sammanställningen

- hand Natur-

regeringen bestämmer i första

till de myndigheter som

vårdsverket.

möjligt samordning arbetet med åtgärds- Därutöver bör så långt som en av

överskrider fastställda miljökvalitetsnorplaner ske när fler än en förorening

område och medium, t.ex. luft. mer som gäller samma

Bilaga 4 267

miljökvalitetsnormer 37

A11 genomföra

innehåll

Åtgärdsplaners

myndigheter eller kommuner utarbetar åtgärdsplaner räcker När utpekade åtgärderna inriktade att miljökvalitetsnormen skall vara det med att är uppfyllda till det i förordningen angivna datumet. Inom ramen för denna

utsedda och myndigheter har när de upphandlingsfrihet som kommuner åtgärdsplaner skall de fördela kraven utsläppsminskningar rättvist rättar kostnadseffektiva lösningarna uppnås lagrådsremisoch se till att de mest miljöbalk sid. 244 och 617. Detta kan exempelvis ske ett sådant sen om åtgärdsplanen att liknande verksamheter skall minska sätt att det anges i lika utsträckning, samt att äldre befintliga tillstånd skall sina utsläpp i stor

omprövas före nyare tillstånd.

Förslag till innehåll i en åtgärdsplan

Vilken norm avser planen - Hur ser miljösituationen ut - Vad och vilka orsakar problemet - Vad innebär redan fattade åtgärdsbeslut - Vilka måsta göra vad till när - Information - Konsekvenser - Omprövning av åtgärdsplanen -

frågeställningar bör klarlagda i det föregående En del av dessa vara beslut miljökvalitetsnorm. Alla punkter analysarbetet inför regeringens om ändå finnas med i åtgärdsplanen. I de fall då åtgärdsplaner upprätbehöver nivåer, exempelvis övergripande regional åtgärdsplan komtas olika en kommunala åtgärdsplanen bör givetvis för en del pletterad med ett antal hänvisningar till den övergripande planen vara tillräckliga.

uppgifter,

När det finns EG-direktiv med krav utformningen av åtgärdsplaner

det sätt direktiven fordrar, t.ex. ramdirektivet måste dessa utformas som också komma att genomförandet helt och för luft. Åtgärdsplanerkan avse av

Naturvårdsverket att de alltid hållet nationella miljökvalitetsnormer. anser innehåll minimum, vilket vi utvecklar nedan. bör ha ett visst givet som Särskilda krav utifrån EG-direktiv kan sedan tillkomma.

planerna kortfattade och skrivna ett lätt tillgäng- I samtliga fall bör vara alla skall kunna läsa och förstå dem. Grafiska beskrivligt språk eftersom kartor och bilder inte minst från grafiska informationsningar genom t.ex. möjligt nyttjas. Tyngdpunkten i planen skall ligga system GIS bör om dvs. vad år möjligt att göra och vem skall göra det konkreta och operativa tidpunkt konsekvenserna det som skall genomfövad till vilken samt av

inte beskrivningen av miljöproblemet. ras, krav tydlighet i skrivningarna och vem dessa

Ett annat grundläggande är

skall åtgärdsplanen leda till resultat måste olika aktörer veta riktar sig till.

268 Bilaga4

38 Att genomföra miljökvalitetsnonner

dem och till när samt varför. Uttryck som "bör vad konkret förväntas av som bör ..." eller "man bör arbeta i riktning sträva mot", "målsättningen vara att

det samtidigt är tydligt angivet vilken mot" kan då inte förekomma utan att

åtgärd måste till till vilken tidpunkt. konkret som av vem samverkan och analys för att den nödvändiga Det ställer stora krav

och genomförbarheten praktik, juridik, ekonomi. konkretionen teknik

för upprätta åtgärdsplaner skall därför se Den myndighet som ansvarar att

analys innefattar såväl olika aktörer som olika kuntill att samverkan och

skapsdiscipliner.

Vilken avser planen norm med olika syften och innehåll komma att För ett område kan flera normer

åtgärdsplaner. Därför är det viktigt för den berörda att veta gälla liksom flera Eftersom alltid är reglerad i vad den aktuella åtgärdsplanen avser. en norm

skall författningsnummer Vi har i föregående avsnitt förordning anges. en samordning åtgärdsplaner, när fler än en förorening betonat vikten av av fastställda miljökvalitetsnormer gäller samma område och överskrider som

Om flera eller åtgärdsplaner gäller i det aktuella medium, t.ex. luft. normer

lämpligt att informera att de finns genom att ange området kan det vara om

respektive beslutsdatum, diarienummer och beslutanförfattningsnummer