Till statsrådet Berit Andnor

Den 16 april 2003 fick en särskild utredare regeringens uppdrag att fullfölja det arbete som bedrivits i ”Arbetsgruppen med uppgift att inventera kunskaper om sexuell exploatering av barn m.m.” (S 2002:B). Utredaren skulle fullfölja inventeringen och sammanställningen av kunskaper om sexuell exploatering av barn i Sverige, se över behovet av insatser för attitydpåverkan i frågor som rör sexuell exploatering av barn, utveckla nätverken bland olika aktörer för utbyte av kunskap och erfarenheter och finna former för fortsatt samverkan. Den svenska handlingsplanen skulle följas upp och utredaren skulle överväga behovet av ytterligare åtgärder från regeringens sida för att fullfölja arbetet mot sexuell exploatering av barn i Sverige.

Samma dag förordnades riksdagsledamoten Margareta Israelsson som särskild utredare.

Den 19 juni förordnades som sakkunniga i utredningen departementssekreteraren Tarja Birkoff, departementssekreteraren Agneta Björklund, departementssekreteraren Kent Eriksson, ämnessakkunnig Stefan Eurenius, ämnessakkunnig Christina Heilborn och departementssekreteraren Pia Kjellander. Samma dag förordnades som experter i utredningen kammaråklagaren Gunvor Martinsson och professorn Carl Göran Svedin. Kammaråklagaren Lisa Eriksson förordnades som expert i utredningen den 15 december 2003. Departementssekreteraren Erik Stenström förordnades som sakkunnig i utredningen den 15 mars 2004.

Ämnessakkunnig Christina Heilborn entledigades från sitt uppdrag som sakkunnig i utredningen den 6 februari 2004.

Departementssekreteraren Pia Kjellander entledigades från sitt uppdrag som sakkunnig i utredningen den 23 februari 2004.

Den 16 april 2003 förordnades byrådirektören Ingrid Åkerman som sekreterare i utredningen.

Socionom Öystein Keiseras förordnades under tiden 16 april 2003 till 31 januari 2004 för att genomföra delar av undersökningen ”Ungdomars sexualitet – erfarenheter och attityder”.

Konsulten Barbro Hindberg har deltagit i skrivningarna av betänkandet från den 15 december 2003.

Utredningen har antagit namnet ”Utredningen om kunskap om sexuell exploatering av barn i Sverige”.

Härmed överlämnas betänkandet Sexuell exploatering av barn i Sverige (SOU 2004:71).

Den särskilde utredaren har därmed slutfört sitt uppdrag.

Stockholm juni 2004

Margareta Israelsson

/Ingrid Åkerman

Innehåll

Förkortningar..................................................................... 13

Sammanfattning ................................................................ 15

Summary .......................................................................... 27

1 Utredningsuppdraget och dess genomförande ............... 39

1.1 Utredningens uppdrag............................................................. 39

1.2 Genomförande ......................................................................... 39

1.3 Utredningens inre arbete......................................................... 40 1.3.1 Nätverken...................................................................... 40 1.3.2 Rundabordssamtal ........................................................ 40 1.3.3 Studiebesök m.m........................................................... 41 1.3.4 Undersökningar............................................................ 41 1.3.5 Delrapport..................................................................... 42

1.4 Utåtriktad verksamhet............................................................. 42 1.4.1 Media och mediakontakter........................................... 43

1.5 Handlingsplanen ...................................................................... 43

2 Bakgrund .................................................................. 45

2.1 Östersjösamarbetet.................................................................. 46

2.2 Förekomst av sexuell exploatering av barn i Sverige ............. 47

2.3 Socialdepartementets hearing.................................................. 47

5

Innehåll SOU 2004:71

3 Vad är sexuell exploatering av barn? ............................. 49

3.1 FN:s konvention om barnets rättigheter................................49

3.2 Olika former av sexuell exploatering ......................................50

3.3 Aktuell lagstiftning ..................................................................51 3.3.1 Barnpornografibrott .....................................................51 3.3.2 Människohandel för sexuella ändamål .........................52 3.3.3 Sexuellt ofredande.........................................................53 3.3.4 Koppleri .........................................................................54 3.3.5 Grovt koppleri...............................................................55 3.3.6 Förförelse av ungdom...................................................55 3.3.7 Övrig relevant lagstiftning............................................55 3.3.8 Pågående lagstiftningsarbete ........................................57

4 Hur stort är problemet? ............................................... 59

4.1 Ett i hög grad dolt problem .....................................................59

4.2 Några uppgifter som ger en antydan om omfattningen ........60

5 Hur är det möjligt?...................................................... 63

5.1 Ett internationellt perspektiv ..................................................63

5.2 Ett nationellt perspektiv ..........................................................65

5.3 Det sexualiserade samhället .....................................................65

5.4 En förändrad syn på sexualiteten ............................................68

5.5 Ökad risk för sexuell exploatering ..........................................70

5.6 Sexuell exploatering av barn – ett problem man inte ser och inte frågar efter..................................................................70

6 Barn som löper risk att bli utsatta för sexuell exploatering ............................................................... 73

6.1 Brister i anknytningen..............................................................73

6.2 Känslomässig försummelse och psykisk misshandel .............74

6.3 Fysisk misshandel.....................................................................75

6

Innehåll

6.4 Sexuella övergrepp ................................................................... 76

6.5 Bristande tillsyn och skydd ..................................................... 78

6.6 Hemlöshet ................................................................................ 79

6.7 Riskfaktorer hos barnen .......................................................... 81

6.8 Internet som riskfaktor ........................................................... 82

6.9 Barn som kommer från andra länder ...................................... 84

6.10 Inte bara ”barn i riskzon” ........................................................ 86

7 Barnpornografi ........................................................... 89

7.1 Historisk bakgrund.................................................................. 89

7.2 Barnpornografiutredningen..................................................... 90

7.3 Bedömning av barns ålder vid barnpornografibrott .............. 91

7.4 Vad är en barnpornografisk bild?............................................ 93

7.5 Att titta på barnpornografiska bilder...................................... 95

7.6 Mängden av barnpornografiska bilder/filmer ........................ 96

7.7 Spridning av barnpornografi på Internet................................ 96

7.8 Sambandet mellan barnpornografi – och sexualbrott mot barn ................................................................................... 98

7.9 Barnpornografibrott och vissa yrkesgrupper ....................... 100

8 Handel med barn för sexuella ändamål ....................... 103

8.1 Offrens situation.................................................................... 105

8.2 Några exempel........................................................................ 106

8.3 Omhändertagande av offren.................................................. 108

9 Sexuell exploatering mot ersättning............................ 111

9.1 Sexuell exploatering mot ersättning...................................... 111

7

Innehåll SOU 2004:71

9.2 Sexuell exploatering mot ersättning i enkätundersökningen.............................................................112

9.3 Domar som gäller sexuell exploatering mot ersättning .......113

9.4 Socialstyrelsens rapport om prostitution..............................114

10 Offren...................................................................... 117

10.1 Den brottsliga handlingen .....................................................117

10.2 Kön..........................................................................................118

10.3 Ålder........................................................................................118

10.4 Relation till förövaren ............................................................118

10.5 Vägen in i prostitution och prostitution för överlevnad (s.k. survival sex) ....................................................................119

10.6 Psykiska konsekvenser...........................................................121

10.7 Ungdomar som säljer sex.......................................................121

10.8 Varför berättar de inte?..........................................................123

11 Förövarna................................................................. 129

11.1 Dynamiken bakom sexualbrott mot barn.............................130

11.2 Internetförövare .....................................................................132 11.2.1 Skäl att titta på barnpornografi ..................................132

11.3 Den sexuella aktiviteten på Internet .....................................133 11.3.1 Kognitiva förvrängningar ...........................................133

11.4 Grooming på nätet .................................................................135

11.5 Förövarnas ålder .....................................................................137

11.6 Förövarna i Brå-rapporten .....................................................138

11.7 Förövarnas syn på övergreppen.............................................138

11.8 Mellanhänderna ......................................................................139

8

Innehåll

12 Internet som risk och möjlighet.................................. 141

12.1 Barnens eget liv på Internet................................................... 141

12.2 Vad möter barn på Internet? ................................................. 142

12.3 Internet skapar kontakter...................................................... 143

12.4 Risker med Internet.............................................................. 144

12.5 Att visa upp sig på Internet ................................................... 145

12.6 Att förebygga risker med Internet........................................ 147

12.7 Att spåra och upptäcka sexuell exploatering av barn........... 148 12.7.1 Hotline – en möjlighet att anmäla brott på

Internet....................................................................... 150

13 Attityder till sexuell exploatering av barn .................... 151

13.1 Ungdomars attityder ............................................................. 151

13.2 Vuxnas attityder..................................................................... 152

13.3 Pornografi............................................................................... 154

13.4 Sexköp..................................................................................... 155

13.5 Sexuell exploatering av barn .................................................. 157

13.6 Synen på offret som medskyldigt ”Blame the victim”......... 158

14 Utredningar, åtgärder och behandling......................... 161

14.1 Socialtjänsten.......................................................................... 161 14.1.1 Med barnet i fokus? ................................................... 162 14.1.2 Barnavårdsutredningarna........................................... 164 14.1.3 Placering utanför det egna hemmet.......................... 166 14.1.4 Att skydda barn ......................................................... 168 14.1.5 Underåriga som utsatts för människohandel för

sexuella ändamål......................................................... 178

14.2 Behandling av barnen............................................................. 170 14.2.1 Den psykiska barn- och ungdomsvården ................. 171 14.2.2 Behandling på institution .......................................... 173

14.3 Behandling av förövarna ........................................................ 174

9

Innehåll SOU 2004:71

14.3.1 Internationella erfarenheter........................................174 14.3.2 Svensk kriminalvård ....................................................176 14.3.3 Riskbedömningar ........................................................177

14.4 Det övergripande ansvaret .....................................................178

15 Samverkan och nätverksbyggande .............................. 181

15.1 Samverkan på kommunal och regional nivå..........................181 15.1.1 Myndighetssamarbete i Huddinge ............................182 15.1.2 Verksamheter som bygger på samverkan .................185

15.2 Samverkan på nationell nivå...................................................185 15.2.1 Nätverk .......................................................................186

15.3 Internationellt samarbete.......................................................187 15.3.1 Östersjösamarbetet ....................................................188

16 Överväganden och förslag till åtgärder......................... 191

16.1 Förändrade attityder ..............................................................192

16.2 Barnpornografi .......................................................................192

16.3 Handel med barn för sexuella ändamål .................................194

16.4 Sexuell exploatering mot ersättning ......................................195

16.5 Rättsväsendet..........................................................................196

16.6 Lagen om registerkontroll .....................................................197

16.7 Internetoperatörernas ansvar.................................................198

16.8 Att skydda barn på Internet ..................................................199

16.9 Skolan......................................................................................199

16.10 Ungdomsmottagningarna....................................................200

16.11 Utredningar, åtgärder och behandling ................................201

16.12 Samverkan och nätverk ........................................................204

16.13 Kunskapsutveckling .............................................................205

16.14 Forskning..............................................................................206

10

Innehåll

11

Referenser ...................................................................... 207

Bilagor

1

Kommittédirektiv...................................................................... 213

2

Brå-rapporten ............................................................................ 217

3

Ungdomsenkäten .................................................................... 265

Förkortningar

ADAD Adolescent Drug Abuse Diagnosis BAMSE-teamet Barnmisshandel och sexuella övergrepp (en verksamhet i Linköping) BrB Brottsbalken Brå Brottsförebyggande rådet BUP Barn och ungdomspsykiatri CBSS Council of the Baltic Sea States Ds Departementsserie ECPAT End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes HD Högsta domstolen HOPP Riksorganisationen mot sexuella övergrepp HSAN Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga NOTA The National Organisation för the Treatment of Abusers NOVA Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring PIC The Platform for Internet Content Selection Prop Proposition RKP Rikskriminalpolisen RPS Rikspolisstyrelsen SAFT Safety, Awareness, Facts and Tools SFS Svensk författningssamling SiS Statens institutionsstyrelse SoL Socialtjänstlagen SoS Socialstyrelsen SOU Statens offentliga utredningar

13

Sammanfattning

Utredningen om kunskap om sexuell exploatering av barn i Sverige har bl.a. haft i uppdrag att inventera och sammanställa kunskap om sexuell exploatering av barn. Utredningen skulle också överväga behovet av ytterligare åtgärder från regeringens sida för att fullfölja arbetet mot sexuell exploatering av barn i enlighet med tidigare gjorda åtaganden. Utredningen har inhämtat information bl.a. från fyra nätverk bestående av företrädare för myndigheter, frivilligorganisationer, parlamentariker, och experter, från åtskilliga studiebesök samt från två studier som bedrivits inom utredningens ram. Den ena undersökningen har gjorts av Brottsförebyggande rådet. Den avser anmälningar och lagförda sexualbrott mot barn, där det finns inslag av sexuell exploatering. Den andra är en enkätundersökning om ungdomars sexualitet – attityder till och erfarenheter av sexuell exploatering, och har genomförts av forskare från Lunds Universitet.

Sexuell exploatering av barn innefattar handel med barn, barnprostitution/sexuell exploatering mot ersättning och barnpornografi. Betänkandet innehåller en beskrivning av dessa tre problemområden, relevant lagstiftning redovisas och riskfaktorer identifieras. Utredningar, åtgärder och behandling för såväl offer som förövare gås igenom liksom samverkan på både nationell och internationell nivå. Utredningen har också lämnat vissa förslag till fortsatt arbete med frågor som rör sexuell exploatering av barn.

Sexuell exploatering i form av människohandel för sexuella ändamål är ett relativt nytt fenomen, men sexuell exploatering i andra former har förekommit länge. Framför allt har unga flickor med missbruksproblem exploaterats sexuellt. Det är väl känt, men något som inte fokuserats i utredningar och behandling. Exakt hur stor omfattningen av exploatering är går inte att bedöma, men de undersökningar och den kunskapssammanställning som utredningen genomfört visar att antalet barn som utsätts för sexuell exploate-

15

Sammanfattning SOU 2004:71

ring är betydande. Liksom när det gäller sexuella övergrepp är den synliga delen av sexuell exploatering av barn, dvs. brottsstatistik och uppgifter från myndigheter och organisationer, troligen bara toppen på ett isberg.

Fattigdom, patriarkala strukturer och sexualisering av samhället skapar en grogrund för sexuell exploatering.

Barn som varit utsatta för sexuell exploatering har stora sociala och psykologiska problem. Många har varit utsatta för sexuella kränkningar/övergrepp före eller i samband med att de blir sexuellt exploaterade.

För att förklara sexuell exploatering av barn räcker dock inte de individbaserade förklaringsmodellerna utan de måste kompletteras med faktorer av strukturell natur. Problemet måste ses i sitt samhälleliga sammanhang. Fattigdom i kombination med patriarkala strukturer utgör den stora risken för att kvinnor och barn skall utsättas för våld och olika former av sexuella övergrepp/exploatering. I kulturer där kvinnor och barn inte ses som individer med samma värde och rättigheter som män, riskerar de att bli betraktade och behandlade som objekt.

En annan faktor som gör sexuell exploatering av barn möjlig är sexualiseringen av samhället. Erotiska budskap finns i reklam, TVprogram, filmer, musikvideos, mode och på Internet. Filmer och bilder som tidigare skulle klassas som pornografi, visas i dag i helt öppet i en del TV-kanaler och förekommer i vissa kvälls- och veckotidningar. Barn översköljs av material med sexuellt innehåll på ett helt annat sätt än tidigare generationer.

Konsekvenserna av sexualiseringen av det offentliga rummet kan idag skönjas i till exempel förändrade attityder till sexualitet, ändrade sexualvanor och en kraftig ökning av konsumtionen av pornografi.

En utsatt grupp

På individnivå finns vissa faktorer som innebär att barn löper en ökad risk att bli utsatta för sexuell exploatering. Riskfaktorerna utgörs av sexuella övergrepp, fysisk misshandel, känslomässig försummelse, bristande tillsyn och skydd m.m. Ungdomsenkäten visar

16

SOU 2004:71 Sammanfattning

att ungdomar som sålt sex har många problem, vilket tar sig olika uttryck som sexualiserat beteende, missbruk, asocialitet och psykisk ohälsa. Barn som kommer till Sverige från andra länder som asylsökande med eller utan legal vårdnadshavare, för att modern skall gifta sig med en svensk man liksom barn som smugglas in eller kommer hit på eget bevåg, kan också löpa risk för sexuell exploatering.

Ensamma, ledsna, vilsna och svikna barn är utsatta för stora risker eftersom kontakter via Internet kan bli en kompensation för annan mänsklig gemenskap. Barn som har dåliga relationer till sina föräldrar, saknar kamrater eller av andra anledningar känner sig ensamma och utanför är särskilt skyddslösa när någon okänd person söker kontakt med dem på Internet.

Barn kan utsättas för sexuell exploatering även om inga egentliga riskfaktorer finns med i bilden. Det kan till exempel gälla barn som fotograferas i pornografiskt syfte utan föräldrarnas vetskap och utan att ens barnen själva vet om att de är fotograferade. De strategier som många förövare använder sig av kan vara svåra för barn att genomskåda, särskilt om förövaren är en person de känner, har förtroende för eller ser som en auktoritet. Alla barn som råkar ut för sexuell exploatering efter att ha fått kontakt via Internet har inte sociala problem. Det kan handla om nyfikenhet, aningslöshet eller att testa gränser. Barnen kan dras in i något som de inte förstår och inte kan bedöma konsekvenserna av.

Samband mellan barnpornografi och sexuella övergrepp

Barnpornografiska bilder/filmer innebär nästan alltid att barnet varit utsatt för ett sexuellt övergrepp/kränkning som dokumenterats. Det förekommer emellertid också bilder som inte tagits i barnpornografiskt syfte, men som används på ett sådant sätt att de framstår som pornografiska. Det kan vara bilder som manipulerats eller som sätts in i en svit tillsammans med bilder av barnpornografisk natur. Tittandet på barnpornografiska bilder/filmer kan vara tillfälligt, men det kan också ingå som en del i ett mönster av sexuella gränsöverskridanden och övergrepp.

Att inneha, samla eller sprida barnpornografi är ett brott i sig, men bör också uppmärksammas som en riskfaktor för fysiska sexuella övergrepp. Att det finns ett samband mellan barnpornografibrott och sexuella övergrepp framgår bl.a. av Brå-undersök-

17

Sammanfattning SOU 2004:71

ningen. Trettioåtta procent av dem som dömts för barnpornografibrott hade också fällts för sexualbrott mot barn i samma mål. En annan koppling är att personer som är med i något av de slutna pedofilnätverken, som verkar på Internet, kan vara tvungna att distribuera nya bilder för att få tillgång till andras material. För att få fram dessa bilder kan personen begå egna övergrepp mot barn, fotografera eller filma det och distribuera bilderna/filmen till personerna i nätverket. Således begås övergrepp på grund av att ”marknaden” ständigt kräver nya bilder.

Flertalet människor anser att sex med barn är något oacceptabelt, men när gränserna för det normala förskjuts, skapas en grogrund för avarter som sexuell exploatering av barn. Barnpornografin kan verka avtrubbande så att det som tidigare var otänkbart så småningom kan ses som en möjlighet, inte bara av pedofiler utan även av människor som normalt inte skulle utnyttja barn. Ett annat steg i normaliseringsprocessen är att uppleva att det är många som gör samma sak. Internet erbjuder i dag möjligheter att känna gemenskap med andra som är sexuellt intresserade av barn. Ytterligare en viktig faktor till att trösklarna sänkts är tillgängligheten, framför allt har pornografin blivit lättillgänglig. Den som har god kunskap om IT kan enkelt hitta det man vill ha på Internet och risken för att man skall bli upptäckt är liten. Dessutom kan det stora utbudet av pornografi och annat material med sexuellt innehåll påverka barn och ungdomar så att deras gränser förskjuts. Det kan därmed bli lättare att förmå dem att utföra sexuella handlingar. Slutligen sänks trösklarna avsevärt när det blir lättare att hitta offer. Tidigare var förövarna hänvisade till att försöka finna barn i sin omgivning, vilket kunde vara besvärligt, riskfyllt och ta tid. Under anonymitetens skydd är det lättare att hitta lämpliga offer.

Ett speciellt problem med barnpornografin på Internet är att bilderna/filmerna aldrig försvinner. De är för evigt i cirkulation på nätet. Det betyder att kränkningen av det avbildade barnet aldrig upphör.

Efter det att innehav av barnpornografi kriminaliserades har det skett en explosionsartad utveckling av Internets möjligheter till kontakt mellan människor. Detta har inneburit en radikal ökning av möjligheterna att begå barnpornografibrott.

18

SOU 2004:71 Sammanfattning

Handel med barn för sexuella ändamål

Människohandel för sexuella ändamål är ett brott som planeras av kriminella organisationer och sker väl dold från myndigheter, organisationer och allmänhet. Hanteringen underlättas genom de öppna gränserna inom Schengenområdet, vilket innebär gränsövervakning utan passkontroll samt en möjlighet att passera gränser med minderåriga utan att någon ställer frågor om tillhörighet eller släktskap.

De flesta fall av människohandel för sexuella ändamål rör vuxna kvinnor över 18 år, men offren kan också vara underåriga flickor, vanligtvis i åldern 16–17 år. Flickorna lockas för det mesta till Sverige i tron att de skall tjäna pengar och på så sätt förändra sin framtid. Ibland tvingas de eller luras att tro att de skall få ett vanligt arbete. Några är säkert medvetna om att de kommer att sälja sex, men tror att det är något övergående, något som de bara gör under en kort tid. I själva verket blir de offer för en modern form av livegenskap.

Genom rapporter och kontakter med utredningens nätverk har framgått att det finns samarbete mellan myndigheter och organisationer både nationellt och internationellt på den polisiära sidan. Beträffande omhändertagande av offren för människohandel för sexuella ändamål saknas däremot i allmänhet samarbete, samordning, kunskap samt tydlighet i ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter och organisationer såväl nationellt som internationellt. Dessutom saknas ett tydligt barnperspektiv i behandlingen av offret.

Sexuell exploatering mot ersättning

Utredningen har kartlagt omfattningen av försäljning av sex mot ersättning hos ungdomar i årskurs tre i gymnasiet. Undersökningen (Svedin och Priebe 2004) visar att 60 ungdomar – 1,4 procent – någon gång sålt sex mot ersättning. Det skulle motsvara ca 1 000 ungdomar i årskurs tre i gymnasieskolan.

Av de 60 ungdomarna är 23 flickor (1 procent) och 37 pojkar (1,8 procent). Pojkar med invandrarbakgrund är överrepresenterade. Kännetecknande för dem som har erfarenhet av att ha sålt sexuella tjänster är tidig samlagsdebut, fler sexualpartners, beteendeproblem, kriminalitet (framför allt bland pojkar), psykiska problem och missbruk (framför allt bland flickor). Av dem uppger 49 att de

19

Sammanfattning SOU 2004:71

blivit utsatta för sexuella handlingar mot sin vilja. Oftast rör det sig om att någon kladdat/tafsat och om blottning. Fyrtiotvå procent (30 procent av pojkarna och 60 procent av flickorna) har utsatts för penetrerande övergrepp.

De ungdomar som besvarat enkäten om attityder till och erfarenheter av att sälja sex mot ersättning/pengar accepterar i anmärkningsvärt hög grad att någon säljer sex eller ställer upp i pornografiska sammanhang. En majoritet av ungdomarna i undersökning hade någon gång sett på pornografi. Mest tittade pojkar som sålt sex. Fyrtiotvå procent av dem uppgav att de mer eller mindre dagligen tittade på pornografi. Denna grupp tittade också betydligt oftare på exempelvis sex med våldsinslag, sex mellan barn och vuxna och sex med djur. Många uppger att de blir påverkade och vill pröva vad de sett, vilket är alarmerande, inte minst därför att de också tittat på barn- och våldspornografi.

Offren

Offren för sexuell exploatering kan vara allt ifrån små barn, som fotograferats för pornografiska ändamål utan att veta om det, till tonåringar som tvingas prostituera sig. De psykiska, fysiska och sociala konsekvenserna av att ha varit utsatt för sexuell exploatering varierar utifrån faktorer som barnets ålder, typen av exploatering och relation till förövaren.

I Brå:s undersökning av domar där det finns inslag av sexuell exploatering är 70 procent av offren flickor. I enkätundersökningen var i stället majoriteten av dem som sålt sex pojkar. Det finns anledning anta att sexuell exploatering av pojkar är ännu mer dold än exploateringen av flickor.

Drygt 80 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna i Bråundersökningen är under 15 år. I enkätundersökningen uppgav 46 av de 60 ungdomar som sålt sex att de var mellan 14 och 18 när de första gången sålde sex. Medianvärdet var 16 år.

Förövarna

Det är vanligt att förövarna av brott med inslag av sexuell exploatering dömts för brott mot flera barn. I Brå-undersökningen hade ungefär en fjärdedel dömts för brott mot två till tre barn och en

20

SOU 2004:71 Sammanfattning

fjärdedel för brott mot fyra barn eller fler i samma mål. Nittiofem procent av de dömda var män.

Det är också vanligt att gärningsmännen tidigare dömts för brott. I Brå-undersökningen hade 72 procent lagförts vid minst ett tidigare tillfälle. En femtedel hade tidigare dömts för sexualbrott mot barn och drygt en fjärdedel hade dömts för våldsbrott.

Ytterst få av dem som utnyttjar barn sexuellt mot betalning betraktar sig själva som någon som ofredar barn. De försöker förneka, rättfärdiga och göra sitt beteende mänskligt. Emellanåt hävdar de också att de unga själva får ta ansvar för det som hänt. De föreställer sig att den sexuella kontakten är någonting som barn kan samtycka till och dra fördel av. Denna inställning finns också i några av de domar som utredningen tagit del av. I Svedins och Backs undersökning av barn som utnyttjas i barnpornografi ( 2003) finns en beskrivning av förhören med förövarna. Ingen uttryckte skuld för att de gjort barnen illa och ansåg inte att de gjort något fel. De mindes i regel dåligt och bagatelliserade sin roll i övergreppen. Flertalet förövare hade kognitiva förvrängningar; de förvrängde verkligheten, omdefinierade makt- och styrkeförhållanden, kastade om rollfördelningen etc.

Internet som risk och möjlighet

Internet har inneburit en radikal förändring av barns och ungdomars sociala och kulturella miljö. Majoriteten av barn i åldern 9– 16 år chattar på Internet, men föräldrarna känner i allmänhet inte till det. Skillnaden mellan vad föräldrar tror att barn gör på Internet och vad barn faktiskt gör är stor. Dessutom kan barn lätt hitta pornografiskt material eller få upp sådant material på skärmen ofrivilligt.

På de s.k. fjortishemsidorna kan barn lägga ut bilder på och presentera sig själva, skriva i egna dagböcker eller andras gästböcker, chatta, skicka e-post och delta i diskussionsgrupper. Den nya digitala kameratekniken med webbkameror och mobiltelefoner gör det enkelt att fotografera och att publicera bilderna på nätet. De bilder av sig själva som ungdomarna lägger in på ”fjortishemsidor” blir, i likhet med andra bilder på Internet, något av ”allmän egendom” och kan även hamna på pornografiska hemsidor.

Anonymiteten på Internet ger möjlighet att lufta problem som barn inte riktigt vågar ta upp öga mot öga, till exempel sexualitet

21

Sammanfattning SOU 2004:71

eller relationer. Det kan vara positivt, men det finns också risker med denna öppna kommunikation. Det går aldrig att lita på att den person man chattar med är den han/hon utger sig för att vara. Kontakt genom Internet kan leda till personliga möten som kan vara riskfyllda. Internet har gjort det lättare för pedofiler och andra sexualbrottslingar att få kontakt med barn.

Genom Internet kan barn utsättas för helt andra risker än tidigare. Föräldrar har mindre kontroll över barnens kontakter och förövare har fått betydligt större möjligheter att hitta barn att sexuellt utnyttja eller exploatera.

Utredningar, åtgärder och behandling

Sexuella övergrepp mot barn är inget nytt problemområde för socialtjänsten. Det har varit en uppmärksammad fråga sedan slutet på 1980-talet. Inom utbildning, forskning och praktik har socialtjänsten och andra myndigheter alltså haft flera decennier på sig att utveckla metoder för utredning och behandling. Sexuell exploatering däremot är ett relativt nyligen uppmärksammat problem där erfarenheter och kunskaper i stort sett saknas. För att problemet skall kunna identifieras behövs ökade kunskaper såväl inom individ- och familjeomsorgen som inom institutionsvården.

Barn som utsatts för sexuell exploatering har ofta upplevt sexuella övergrepp, våld, försummelse och övergivenhet. Missbruk är i allmänhet det mest synliga problemet, vilket kan innebära att det problemet betonas i utredningar och behandling medan andra problem som sexuell exploatering hamnar i skymundan.

Eftersom barn som utsatts för sexuell exploatering är en heterogen grupp går det inte att generalisera kring behandlingsbehov. En del barn har exploaterats utan att vara medvetna om det, andra har utsatts för svåra övergrepp i samband med exploateringen. För vissa barn var exploateringen en engångsföreteelse, för andra något som pågått i många år. Vissa kommer från välfungerande familjer och har inte utsatts för några särskilda psykosociala påfrestningar, medan andra är drabbade av en rad riskfaktorer. Behandlingsbehoven kan således variera från att barnet inte behöver någon professionell behandling alls till att barnet har mycket omfattande behandlingsbehov.

Barn- och ungdomspsykiatrin har med krympande resurser och längre köer prioriterat barn med svåra psykiska problem. Att ha

22

SOU 2004:71 Sammanfattning

varit utsatt för trauma ger ingen självklar rätt till behandling. Ofta är det först när barn uppvisar svåra psykiska problem, som behandling erbjuds. Det finns exempel på att BUP arbetat aktivt med frågor som rör sexuell exploatering, men vanligtvis torde sexuell exploatering vara ett problem som sällan uppmärksammas inom BUP. För att tas emot där måste barnet och föräldrarna – förutom att barnet uppvisar allvarliga symtom – vara motiverade för behandling och själva ta kontakt. Därmed blir BUP inte ett realistiskt behandlingsalternativ för sexuellt exploaterade barn, förutom vid kliniker med särskild inriktning mot sexuella övergrepp.

De mest utsatta ungdomarna finns inom institutionsvården. Det finns skäl att anta att åtskilliga av dem har varit utsatta för sexuell exploatering. Därmed är det angeläget att klarlägga om så också är fallet och att utveckla kunskap och metoder för att ge dessa ungdomar vård som inkluderar området sexuell exploatering.

Vuxna som begått sexuella övergrepp mot barn har i dag mycket små möjligheter att få adekvat behandling. Det gäller såväl inom den öppna som den slutna psykiatrin. Personer som dömts för sexualbrott mot barn kan dock få vård vid någon av de anstalter inom kriminalvården som har särskilda behandlingsprogram för förövare av sexualbrott. Någon behandling direkt avsedd för personer som dömts för barnpornografibrott finns dock inte i Sverige, såvitt känt.

Samverkan

När det gäller misstanke om sexualbrott eller misshandel mot barn finns sedan länge samverkansgrupper i flertalet kommuner. Deras uppgift är i första hand att se till att barnet är skyddat och att samordna arbetet, framför allt utredningarna. Även sexuell exploatering utgör ett brott där samverkan mellan olika myndigheter är nödvändig. Eftersom det finns likheter och samband mellan dessa olika brottstyper, finns det skäl för samverkansgrupperna att arbeta med både sexuella övergrepp och sexuell exploatering.

Att bekämpa sexuell exploatering av barn kräver ett väl utvecklat internationellt samarbete. Brottsligheten, framför allt barnpornografi och människohandel för sexuella ändamål, är gränsöverskridande. Det krävs både formella och informella kontakter mellan brottsbekämpande myndigheter i olika länder.

23

Sammanfattning SOU 2004:71

Utredningens förslag

Utredningen föreslår:

att regeringen utreder och klargör frågan om skadestånd vid barnpornografibrott

att regeringen överväger en översyn av bl.a. preskriptionstiderna för brottet sexuellt ofredande vid de tillfällen då detta brott har samband med barnpornografibrott

att regeringen ser över lagstiftningen vad gäller ålderskriteriet vid barnpornografibrott i det fall Högsta domstolen fastställer Svea hovrätts dom (Svea hovrätt, B228-03)

att regeringen överväger hur lagring av barnpornografiska bilder i tempfiler, såsom det beskrivs i betänkandet, skall kriminaliseras

att de utåtriktade arbetsmetoder som använts i Rädda Barnens Hotline bör tas till vara av polisen när projektet avslutas 2005

att regeringen överväger behovet av en översyn beträffande kostnader för utlämnande av IP-nummer och lagringstider för logfiler i syfte att öka polisens möjligheter att utreda brott som rör sexuell exploatering av barn. Även spårning av mobiltrafik bör uppmärksammas i detta sammanhang.

att regeringen tar upp frågor om barnpornografi på nätet i lämpliga internationella sammanhang

att regeringen överväger att uppdra åt Rikspolisstyrelsen, Migrationsverket och Tullverket att utforma en vägledning för hur kontrollen vid gränserna skall utformas för att förhindra sexuell exploatering av barn

att rättsväsendets inställning till och hantering av mål som gäller misshandel, sexuella övergrepp och sexuell exploatering av barn ses över på liknande sätt som regeringens aviserade översyn av våldtäkter mot kvinnor

att fortbildningen beträffande barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn för poliser och åklagare också innefattar sexuell exploatering av barn

att åklagare vid de internationella åklagarkamrarna som utreder brott mot barn erhåller särskild kompetens för uppgiften

24

SOU 2004:71 Sammanfattning

25

att domare och nämndemän i mål som gäller sexuella övergrepp, sexuell exploatering och barnmisshandel bör särskild kompetens för uppgiften

att riktlinjer för hur polisen bör handlägga fall av sexuell exploatering av barn utarbetas av Rikspolisstyrelsen

att regeringen överväger om Lagen om registerkontroll (SFS 2000:873) skall omfatta fler yrkesgrupper än vad som nu är fallet, exempelvis vissa läkare, personal vid institutioner för barn och ungdom samt kontaktpersoner inom socialtjänsten och gode män

att skolan prioriterar sex- och samlevnadsundervisningen och gör stora ansträngningar för att skapa en miljö där ingen elev utsätts för sexuella trakasserier samt verkar som en motkraft till den syn på kvinnor och män som sprids genom reklam, dokusåpor och pornografi.

att Socialstyrelsen – inom ramen för regeringsuppdraget att utreda förutsättningarna för en nationell funktion för området barn i utsatta situationer – beaktar frågor om sexuell exploatering. Detta uppdrag skall samordnas med Socialstyrelsens uppdrag att utreda regionala kunskapscentra inom området sexuella övergrepp och misshandel av barn. Utredningen anser att sexuell exploatering av barn bör beaktas även i denna del av uppdraget

att Socialstyrelsen i sitt arbete med att ta fram ett dokumentationssystem för utredning och uppföljning (BBIC) och utarbetandet av en handbok för sociala utredningar uppmärksammar frågor om sexuell exploatering av barn

att Statens institutionsstyrelse i samband med ADAD-intervjun ställer frågor om sexuell exploatering där detta är relevant samt utvecklar metoder för behandling av ungdomar som utsatts för sexuell exploatering

att den Sociala barn- och ungdomsvårdskommittén (S 2003:06) beaktar frågor som rör sexuell exploatering av barn i sitt arbete

att regeringen överväger hur och i vilken form den av utredningen framtagna kunskapen skall spridas centralt, regionalt och lokalt

Summary

The terms of reference of the committee into knowledge concerning sexual exploitation of children in Sweden were, among other things, to make an inventory of and compile knowledge about sexual exploitation of children and to consider the need for additional measures on the part of the Government to fulfil the work against sexual exploitation of children in accordance previous undertakings. The committee has collected information from, inter alia, four networks made up of representatives of authorities, NGOs, parliamentarians and experts, from a number of study visits and from two studies carried out within the framework of the committee. One of the studies was carried out by the National Council for Crime Prevention. It refers to reported and processed sexual offences against children that includes elements of sexual exploitation. The other study is a survey concerning the sexuality of young people – attitudes to and experience of sexual exploitation – carried out by researchers at Lund University in cooperation with the committee of inquiry.

Sexual exploitation of children comprises trafficking in children, child prostitution/sexual exploitation for payment and child pornography. The report contains a description of these three problem areas, relevant legislation is reported and risk factors identified. Investigations, measures and treatment for both victims and perpetrators are reviewed as well as joint action at both national and international levels. The committee has also presented certain proposals for continued work on issues concerning the sexual exploitation of children.

Sexual exploitation in the form of human trafficking for sexual purposes is a relatively new phenomenon although sexual exploitation in other forms has long existed. Young girls with alcohol and drug abuse problems in particular have been sexually exploited. This is a well known fact but has not been the focus of attention in

27

Summary SOU 2004:71

investigations and treatment. The exact extent of exploitation cannot be assessed, however the investigations and assembly of knowledge carried out by the committee show that the number of children exposed to sexual exploitation is considerable. As in the case of sexual abuse, the part of sexual exploitation of children that is visible, that is to say in criminal statistics and information from authorities and organisations, is probably just the tip of the iceberg.

Poverty, patriarchal structures and the sexualisation of society create a breeding ground for sexual exploitation

Children who have been subject to sexual exploitation have major social and mental problems. Many have been subjected to sexual violation/abuse before or in connection with sexual exploitation.

However, the models based on the individual are not sufficient to explain sexual exploitation of children and must be supplemented by factors of a structural nature. The problem must be seen in its social context. Poverty in combination with patriarchal structures constitutes a major risk of the exposure of women and children to violence and different forms of sexual abuse/exploitation. In cultures where women and children are not seen as individuals of the same value and with the same rights as men, they risk being regarded and treated like objects.

Another factor that makes sexual exploitation of children possible is the sexualisation of society. Erotic messages are communicated in advertising, TV programmes, films, music videos, fashion and on the Internet. Films and images that would have been classified as pornography are shown today on some TV channels and appear in certain evening papers and weekly magazines. Children are drowning in material with a sexual content which is a completely different situation from that which applied for earlier generations.

The consequences of the sexualisation of the public sphere can currently be perceived for example in changed attitudes to sexuality, changed sex habits and a strong increase in the consumption of pornography.

28

Summary

An exposed group

At the individual level, there are certain factors that imply children run a greater risk of being subjected to sexual exploitation. The risk factors are sexual and physical abuse and neglect. The youth poll shows that young people who have sold sexual services have many problems, which are expressed in different ways such as sexualised behaviour, alcohol and drug abuse, criminality and mental illness. Children who come to Sweden from other countries as asylum seekers with or without legal custodians, or because their mother is to marry a Swedish man and also children who are smuggled in or come on their own, may also run the risk of sexual exploitation.

Lonely, sad, lost and deserted children are exposed to the greatest risks since contacts via the Internet may be a compensation for other human company. Children, who have poor relations with their parents, have no friends or for other reasons feel lonely and excluded are particularly defenceless when an unknown person seeks contact with them via the Internet.

Children may be subject to sexual exploitation even if no real risk factors are present. It may, for example, be children who have been photographed secretly for pornographic purposes. The strategies used by many perpetrators can be difficult for children to see through, particularly if the perpetrator is someone they know, have faith in or see as an authority. Not all the children that have been caught up in sexual exploitation after making contact via the Internet have social problems. It may be a case of curiosity, innocence or of testing limits. Children may become involved in something they do not understand and cannot judge the consequences of.

Connections between child pornography and sexual violations

Pornographic pictures/films of children almost always mean that the child has been subjected to sexual abuse/violation that has been documented. It does happen, however, that pictures are not taken for pornographic purposes but are used in such a way that they appear to be pornographic. It may concern pictures that have been manipulated or included in a sequence together with pictures of a pornographic nature. Viewing pornographic pictures/films of children may be temporary but it may also be part of a pattern of transgressing limits and sexual abuse.

29

Summary SOU 2004:71

Possessing, collecting and distributing child pornography is a crime in itself but attention should also be given to it as a risk factor for physical sexual abuse. The investigation by the National Council for Crime Prevention for instance shows that there is a connection between child pornography offences and sexual abuse. Thirty-eight per cent of those convicted of child pornography offences had also been convicted for sexual crimes against a child in the same case. Another link is that people who are members of one of the closed paedophile networks that operate on the Internet may be obliged to distribute new pictures in order to get access to the material of others. To produce these pictures the person may sexually abuse a child, photograph or film the abuse and distribute the pictures/film to people in the network. Hence, children are sexually abused because the ‘market’ continually demands new pictures.

The majority of people consider sex with children unacceptable but when the boundaries for what is normal shift, a breeding ground is created for degenerate variants such as e sexual exploitation of children. Child pornography may influence attitudes so that what was previously inconceivable may be seen as a possibility, not just by paedophiles but also by people who would not normally exploit children. Another step in the process of normalisation is perceiving that many others are doing the same thing. Today, the Internet offers opportunities of feeling a mutual interest with others who are sexually interested in children. A further essential factor for lowering thresholds is accessibility. Pornography has above all become readily accessible. Those who are well acquainted with Internet can easily find what they want and the risk of being discovered is minor. Furthermore, the large supply of pornography and other material with a sexual content may have an effect on children and young people so that their limits are shifted. It may then be easier to persuade them to carry out sexual acts. Lastly, the thresholds are lowered considerably when it becomes easier to find victims. Previously, perpetrators had to find children in their nearest circles which could be difficult, risky and take time. With the protection of anonymity it is easier to find suitable victims.

A special problem connected with child pornography on the Internet is that the pictures/films never disappear. They are in circulation on the network eternally. This means that the violation of the child never ends.

30

Summary

After the criminalisation of possession of child pornography, there has been an explosive development of Internet opportunities for contacts between people. This has meant a radical increase in opportunities to commit child pornography crimes.

Trafficking in children for sexual purposes

Human trafficking for sexual purposes is a crime planned by criminal organisations and takes place well hidden from agencies, organisations and the general public. Operations are facilitated by the open borders in the Schengen area which imply border supervision without passport control and a chance to cross borders with juveniles without any questions being asked about their relationship or where they belong.

Most cases of human trafficking concern adult women over 18 but the victims may be juvenile girls, usually aged 16–17. These girls are mostly enticed to come