Barnpornografifrågan

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

á Barnpornografifrågan m.m. Innehavskriminalisering

S? Betänkande av Barnpornografiutredningen

min

my Statens offentliga utredningar

1997 :29

Justitiedepartementet

Barnpornografifrâgan

m.m.

Innehavskriminalisering

Betänkande av Barnpomografiutredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91—38—20527—0

Graphic Systems Göteborg ISSN 0375250X

AB, 1997

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Genom beslut den 3 november 1994 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda hur barnpornografi bäst kan bekämpas och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommittén.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades från och med den 1januari 1995 justitierådet Ingegerd Westlander att vara ordförande i kommittén. Som ledamöter i kommittén förordnades från och med den 15 februari 1995 riksdagsledamoten Marianne Andersson, riksdagsledamoten Birgit Friggebo, riksdagsledamoten Gun Hellsvik, riksdagsledamoten Margareta Israelsson, riksdagsledamoten Göran Magnusson, riksdagsledamoten Catarina Rönnung, teknikinformatören Kerstin Staver, fil. mag. Ingvar Svensson, redaktören Tomas Wennström och riksdagsledamoten Alice Åström.

Som sakkunniga i kommittén förordnades från och med den 3 april 1995 direktören Gunnel Arrbäck, chefsåklagaren Per-Håkan Bondestam, dåvarande avdelningsdirektören Jan Pousette, byråchefen Håkan Rustand och länspolismästaren Lars Svärd.

Att som experter biträda kommittén förordnades från och med den 22 maj 1995 överläkaren Jan Gustafsson, docenten Peter Martens och departementsrådet Christina Weihe.

Till sekreterare förordnades från och med den 27 februari 1995 hovrättsassessom Joel Brorsson.

Kommittén har antagit namnet Barnpomografiutredningen.

Samråd har med Mediekommittén.

ägt rum

Härmed överlämnas kommitténs betänkande Barnpomografiñågan. Till betänkandet fogas reservationer. Utredningsuppdraget är därmed slutfört. Stockholm i mars 1997

Ingegerd Westlander

Marianne Andersson Birgit Friggebo Gun Hellsvik

Margareta Israelsson Göran Magnusson Catarina Rönnung

Kerstin Staver Ingvar Svensson Tomas Wennström

Alice Åström

/Joel Brorsson

Innehåll

Förkortningar 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

F0’rfattningsf0rslag 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag ändring i brottsbalken 39

om

. . . . . . . . . . . . Förslag till lag mot införsel och utförsel av barnpornografi 43

Förslag till lag om ändring i lagen 1996:701 om Tull-

verkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land

inom Europeiska unionen 44

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen 47

. . . . Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen 51

. . . Förslag till lag ändring i lagen 1991:1559 med fore-

om skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-

grundlagens områden 54

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1478 för-

om verkande barnpornografi 56

av

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till lag om registrering bampomografi 57

av

. . . . . . . Förslag till lag ändring i lagen 1993:1392 plikt-

om om exemplar av dokument 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kommitténs uppdrag 59

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

AVDELNING I

Ytterligare åtgärder mot befattning med barnpornografiska bilder 63

1 Befintliga bestämmelser ägnade att motverka framställning

och spridning av barnpornografiska bilder 65

. . . . . . . . . . . Sexualbrotten 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kriminaliseringar särskilt riktade mot anordnande

av pomografiska situationer 67

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

1.2.1 Användande av underârig for framställning av

pomografisk bild 67

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.2 Prostitution 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.3 Förbud mot anordnande av pomograñsk

föreställning 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.4 Socialrättslig lagstiftning 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3¶Barnpornografibrottet 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3.1¶Inledning 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.2 Vad avses med barn 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.3 Vad avses med bild 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.4 Vad med pornografi 71 avses . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.5 Vilka förfaranden med bampomografiska bilder

är kriminaliserade 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.6 Försvarliga gärningar är undantagna 74 . . . . . . . . . . . 1.4 Andra rättsverkningar än brottspåföljd vid

befattning med bampomografiska bilder 75 . . . . . . . . . . . . . 1.4.1 Konfiskering och förverkande 75 . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.2 Särskild rättsverkan i fråga om ekonomisk vinning

av bampomografibrott 76

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.3 Skadestånd 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Internationella förhållanden 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Bestämmelser om barnpornografi m.m. i vissa

andra länder 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.1 Danmark 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.2 Finland 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.3 Norge 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.4 Tyskland 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.5 Nederländerna 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.6 Belgien 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.7 Frankrike 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.8 England 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.9 USA 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.10 Kanada 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Internationella konventioner m.m 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Befattningsforbud rekommenderas 96 . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Hinder mot kriminaliseringar föreligger inte 99 . . . . .

3 Tillämpningen av bestämmelserna om barnpornografibrott

m.m. 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Ärenden barnpornografi hos JK 101 om . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Utgångspunkter for redovisningen 101 . . . . . . . . . . . .

Innehåll 7

3.1.2 Genomgång av ärendena 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Domstols tillämpning av 16 kap. 10 a § BrB 106 . . . . . . . . . . 3.3 Brottsanmälningar avseende 6 kap. 7 § andra stycket BrB 106 . 3.4 Begäran om uppgifter från amerikanska myndigheter 107 . . . . 3.5 Rättsfallsöversikt 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning 113 — . . . . . . . . 4.1 Det bampomografiska materialet 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1.1¶Spridd barnpornografi och andra bampomografiska

bilder 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Bampomografiska bilder i tryckt skrift ett — utpräglat 1970-talsfenomen 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Bampomografiska bilder på film från smalfrlm till videogram 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.4 Undersökningen avser bampomografiska bilder

på videogram 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.5 Undersökningen avser beslagtaget material 117 . . . . . . 4.2 Undersökningens metod och avgränsningar 118 . . . . . . . . . . . 4.2.1 Metoderna för undersökningens genomförande 118 . . . 4.2.2 Avgränsningar för undersökningens genomförande

och redovisning 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Undersökningens resultat 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.3.1 Pojkfilmer 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Andra bampomografiska smalfilmer än pojkfilm 127 . . 4.3.3 Videoproduktionen 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Barnpornografi i elektroniska konferenssystem undersökning 141 en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Allmänt om Internet 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Internet och barnpornografi 142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Undersökningens syfte och metod 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Undersökningens resultat 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.4.1 Omfattningen av bampomografiska inlägg 145 . . . . . . 5.4.2 De bampomografiska bildemas ursprung 147 . . . . . . . 5.4.3 En bampomografisk bild förekommer i flera inlägg 147

5.4.4 Antalet avsändare av bampomografiska bilder är

begränsat 148 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

6 Förbud mot befattning med barnpornografi m.m. 149 . . . . . . . 6.1 Allmänna utgångspunkter 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Aktiv befattning med barnpornografi bör förbjudas 150 . . . . . 6.3 En särskild straffskala för grova brott 151 . . . . . . . . . . . . . . .

8 Innehåll

6.4 Även oaktsamma handlingar bör bestraffas i

yrkesmässig verksamhet 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Även innehav barnpornografi bör straffbeläggas 153 av . . . . . 6.6 Införsel och utförsel av barnpornografi bör förbjudas 156 . . . . 6.7 I kriminalstatistiken kan antalet bampomografibrott

komma att öka 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.8 En särskild preskriptionsregel även för sexuellt ofredande 158 .

7 Införande av en uttrycklig åldersgräns 161 . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Det nuvarande bambegreppet 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Frågans tidigare behandling 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Sverige godkänner FN-konventionen om barnets

rättigheter Barnkonventionen 163

. . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Sveriges rapport år 1992 till FN:s kommitté för

övervakning av barnets rättigheter 164 . . . . . . . . . . . . 7.2.3 År 1995 erhåller åldersgruppen 15 till 18 år ett

utökat straffrättsligt skydd 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.4 Ytterligare åtgärder mot barnpornografi

1993/94:KU28 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Faktiska förhållanden 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.1 Sambandet mellan pubertetsutveckling och

faktisk ålder 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 Åldersgränser i några andra länders

bampomografilagstiftning 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.3 Vilket är det nu straffria området 169 . . . . . . . . . . . . 7.3.4 Kan åldern på en avbildad person fastställas på

annat sätt än genom granskning av själva bilden 171 . . 7.4 Anspelningspomografi 172 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.5 överväganden 173

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

AVDELNING H

Barnpornografin och yttrandefiihetsgrundlagarna 177 . . . . . . . . . . . 8 Yttrande- och informationsfrihetens huvuddrag 179 . . . . . . . . . 8.1 Bakgrund 179 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Allmänt om yttrandefriheten 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Tidigare lagstiftningsarbete angående yttrandefriheten

i medier 182 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Pågående lagstiftningsarbete 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Innehåll 9

9 Grundlagarnas tillämpningsområde 185

. . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Grundlagamas formella tillämpningsområde 185

. . . . . . . . . . 9.1.1 TF 185

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.2 YGL 191

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9.1.3 JK:s erfarenheter av YGL:s tillämpningsområde

for videogram 192

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Grundlagarnas materiella tillämpningsområde 193

. . . . . . . . 9.2.1 Utgångspunkter 194

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.2 TF:s syfte och ändamål 194

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.3 YGL:s syfte och ändamål 198

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.4 Undantagsregler 199

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.5 Den faktiska tryck- och yttrandefriheten 201

. . . . . . . . 9.2.6 Barnpomografiska bilder omfattas av grund-

lagarnas materiella tillämpningsområde 203

. . . . . . . . .

10 TF och YGL är utformade för yttranden som oflentliggdrs 205

10.1 Regler till skydd for yttrandens möjligheter att nå ut

till offentligheten 205

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2 Utgivningsbegreppet 208

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10.2.1 TF 209

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10.2.2 YGL 210

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10.3 Rätten att inneha informationsbärare enligt TF och YGL 213

. . 10.3.1 Frihet att ta del av offentliggjorda yttranden 214

. . . . . 10.3.2 Frihet att skaffa information for offentliggörande 215

.

ll Alternativa lagtekniska lösningar 217

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Alternativ A 217

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.1.1 Den lagtekniska modellen 217

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1.2 Alternativets konsekvenser 218

. . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Alternativ B 221

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2.l Den lagtekniska modellen 221

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2.2 Altemativets konsekvenser 222

. . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Alternativ C 223

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3.l Den lagtekniska modellen 223

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3.2 Altemativets konsekvenser 224

11.4 Alternativ D 225

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4.1 Den lagtekniska modellen 225

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4.2 Altemativets konsekvenser 226

. . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Överväganden avseende valet av lagteknisk modell 227

. . . . . . 12.1 Bakgrund 227

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Innehåll

12.2 Genomgång de i kapitel 11 framlagda alternativen av A D 228 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.3 Föreligger förutsättningar att välja alternativ D 230 . . . . . . . . 12.3.l Förekommande bampomograñskt material 230 . . . . . . 12.3.2 övervägande avseende bilder i tryckt skrift 232 . . . . . . 12.3.3 Övervägande avseende bilder på film 233 . . . . . . . . . . 12.3.4 Lämnar ett val av alternativ D ett oacceptabelt

stort utrymme för kringgående av lagstiftningen 237 . . 12.4 Val alternativ D 239 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5 Rätten att inneha filmer 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 Åtalspreskription och särskild rättsverkan vid

barnpornografibrott 243

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.1 Reglerna preskription för tryck- och yttrandeom frihetsbrottet bampomograñbrott 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.l.1 Nuvarande reglering 244 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.1.2¶Överväganden 246

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2 Bestämmelserna konñskering och förverkande om barnpornografi kvar och utvidgas 247 av bör vara . . . . . . . . . 13.3 Bestämmelser särskild rättsverkan i övrigt bör införas om for tryckfrihetsbrottet bampomograñbrott 248 . . . . . . . . . . . .

AVDELNING HI

14¶Alyndighetsorganisationen mot barnpornografibrott 249

. . . . . 14.1 Justitiekanslem 249 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 14.1.1 Allmänt 249 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.1.2 JK:s möjligheter att få kännedom om begångna

bampomografibrott 250

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.1.3 Endast JK har rätt att besluta om tvångsmedel 253 . . . . 14.2 Allmän åklagare 253 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.3 Polisen 254 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 14.3.1 Spanings- och utredningsarbete 254 . . . . . . . . . . . . . . 14.3.2 Polisens organisation 254 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.3.3 Fråga inrättande centrala polisenheter med om av

uppgift att bekämpa barnpornografi m.m. 255

. . . . . . . 14.3.4 Gränser för polisens verksamhet på det tryck-

och yttrandefrihetsrättsliga området 256

. . . . . . . . . . . 14.3.5 Internationellt polissamarbete 259 . . . . . . . . . . . . . . . 14.4 Tullen 260 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 14.5 Biografbyrån 261 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Innehåll 1 l

14.6 Domstolama 264 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 14.7 Förbättringar av myndighetsorganisationen 265 . . . . . . . . . . . 14.7.1 Allmänna utgångspunkter 265 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.7.2 En effektivare hantering och systematisering av

anträffad barnpornografi 266

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.7.3 Konfiskerad och förverkad barnpornografi skall

bevaras 267 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.7.4 Organisationen inom polisen för bekämpande av barnpornografi 268 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.7.5 Utbildning 270 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 14.7.6 Framtida internationellt samarbete 270 . . . . . . . . . . . . 14.7.7 En internationellt tillgänglig databank bör upp-

rättas i Sverige 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15 Genomförandet av förslaget 273 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.1 Kostnader 273 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15.2 Ikraftträdande 273 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.2.1 Tidpunkten för ikraftträdandet 273 . . . . . . . . . . . . . . .

15.2.2¶Övergångsbestämmelser 274

. . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Fo"rfattningskommentar 275 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Reservationer 287 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

BILAGOR

Direktiven 315 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pubertetsutveckling och åldersbestämning 325 . . . . . . . . . . . . . . . . Pedofili, barnpornografi och sexuella övergrepp mot barn 333 . . . . .

Förkortningar

a. ;införd/anfört a.a. anfört arbete bet. betänkande BrB Brottsbalken dir. Kommittédirektiv Ds Betänkande i departementsserien Ds Ju Betänkande i departementsserien från Justitiedepartementet FN Förenta Nationema HD Högsta domstolen JK Justitiekanslern JO Riksdagens ombudmän Ju Justitiedepartementet JuU Justitieutskottet KU Konstitutionsutskottet LTY Lag 1991:1559 med föreskrifter på tryckfrihetsför-

ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden MMU Massmedieutredningen

prop. Proposition RB Rättegångsbalken RF Regeringsformen RPS Rikspolisstyrelsen rskr. Riksdagsskrivelse

SFS Svensk författningssamling

SOU Socialutskottet SOU Statens offentliga utredningar TF Tryckfrihetsförordningen

YFU Yttrandefrihetsutredningen

YGL Yttrandefrihetsgrundlagen

Sammanfattning

Utredningsuppdraget

Vår uppgift har varit att utreda på vilket sätt och med vilka medel bampomografi bäst kan bekämpas. Vi har sålunda haft att undersöka på vilka områden det krävs insatser för att på ett effektivt sätt förebygga att det framställs och sprids barnpomografiskt material. Med

en sådan undersökning utgångspunkt har vi haft att närmare överväga

som vilka ändringar i lagstiftningen och vilka andra åtgärder kan

som anses motiverade för att förhindra förekomst och spridning bampomo-

av

grafi. Vi har hatt att studera hur polis-, tull- och åklagarmyndigheter

agerar, då misstanke uppstår om bampomografibrott, och hur de i sådana fall samverkar med varandra och med JK. Särskilt har hafi att överväga frågor om kriminalisering av innehav och befatt-

annan ning med bampomografi. Vi har också hatt att behandla frågan

om en åldersgräns bör tas i bestämmelsen om bampomografibrott.

Bakgrund

Det är redan i dag straffbelagt barnpornografibrott att sprida

som bampomograñska bilder och filmer. Det är också förbjudet att framställa sådant material i syfte att sprida det. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

En förutsättning för straffbarhet är att gämingen inte med hänsyn

till omständigheterna är försvarlig.

I bestämmelsen bampomografibrott inte någon uttrycklig

om anges åldersgräns när det gäller att bestämma vad med barn.

som avses

I 6 kap. BrB som innehåller bestämmelser sexualbrott finns

om regler som särskilt syftar till att barn och ungdomar skydd mot att

ge utnyttjas sexuellt. Det är sålunda förbjudet att ha sexuellt umgänge med den är under 15 år samt dessutom med den är under 18

som som år och är ens avkomling eller står under vårdnad. Vidare är det

ens även i övrigt förbjudet att förmå ett barn under 15 år att företa eller medverka i handling med sexuell innebörd. Inte heller får den

en som

16 Sammanfattning

fyllt 15 inte 18 år förmås att medverka i en handling med sexuell

men innebörd, handlingen är ett led i framställning av en pomografisk

om bild eller utgör posering i annat fall än när det är fråga om framställning av en bild.

Ärenden hos JK

Om bampomografibrott misstänks ha begåtts tryckt skrift eller

genom film, omfattas YGL, är det JK som skall utreda detta.

som av

Bestämmelserna bampomografibrott började tillämpas år 1980.

om

Under åren 1980-1990 dömdes på talan av JK en person för barnpornograñbrott. Det ett ärende hade aktualiserats hos JK år

var som 1980.

Under åren 1991-1997 kom ärendena att främst gälla framställningar på videogram. Bortsett från de nedan nämnda Norrköpings- och Huddingefallen avkunnades under angiven tid två domar för barnpomografibrott och meddelades två beslut om konfiskering.

I det s.k. Huddingefallet inleddes förundersökning år 1992. Tre

åtalades och dömdes för bampomografibrott. Sammanlagt var personer omkring tjugo aktuella i utredningen.

personer

inleddes förundersökning år 1993. Åtal

I det s.k. Norrképingsfallet

väcktes elva Mot tre dessa har JK lagt ned åtalet. Tre

mot personer. av åtal har ogillats och JK har överklagat tingsrättens dom i ett av dessa fall. I ett fall har meddelats fällande dom vunnit laga kraft. I

en som de fyra återstående fallen finns ännu inte något lagakraftvunnet avgörande. Sammanlagt femtio aktuella i utredningen.

var personer

Ärenden hos allmän åklagare

Då barnpornografiska skildringar förekommer i andra medier än tryckta skrifter och filmer är det allmän åklagare som har att utreda om

misstänkt barnpomografibrott har begåtts. Det gäller i dessa fall ett t.ex. vanliga kamerabilder, teckningar och stillbilder i datamedier.

På talan allmän åklagare har i fem fall under åren 1981-1995

av meddelats fällande domar för bampomografibrott.

Barnpornografi i rörlig bild

Under medverkan Rikskriminalpolisen och med bistånd av personal

av

vid Biografbyrån och vid den avdelning hos Bundeskriminalamt i Tyskland har att utreda bampomogratibrott har inom utredningen som genomförts en undersökning den barnpornografi i vårt land har av som anträffats i samband med brottsutredningar.

Undersökningen visar följande

Materialet utgörs till övervägande del skildringar videofilm. av Filmerna är till antalet drygt 750. De är kopior olika ursprungsframav ställningar. Ursprungsmaterialet utgörs dels av smalfilmer och tryckta bilder som 1970-talet helt lagligt framställdes och såldes, dels av sedan början av 1980-talet direkt på videofilm upptagna framställnya ningar. Dessa Videofilmer har tagits i drygt 40 olika brottsfall upp vilka omfattar en eller flera vid olika tidpunkter gjorda filmupptagningar. I två av fallen har filmer gjorts i Sverige och skildrar sammanlagt fyra bam. De övriga fallen är övervägande utländska i ett men fåtal fall har ursprungslandet inte ännu kunnat fastställas. I beslagen har också anträffats exemplar de tidskrifter och smalav filmer som under 1970-talet ut helt lagligt. gavs

Förbud mot med

befattning barnpornografi m.m.

Allmänna utgångspunkter

Vi anser att all befattning med barnpornografi skall kriminaliseras. Lagstiftningen måste dock utformas så att den inte hämmar seriöst inhämtande av kunskaper och opinionsbildning mot denna form om av pornografi. Befattning som med hänsyn till omständigheterna är försvarlig bör inte medföra ansvar.

Aktiv befattning med barnpornografi bör förbjudas

Vi föreslår att det i brottsbalken skall införas förbud mot att överlåta, upplåta och förevisa barnpornografi liksom att framställa och förvärva sådan i syfte att begå nämnda gärningar. nyss

Även innehav barnpornografi bör av strañbeläggas

Det är otillfredsställande skall kunna inneha bilder att personer som synes skildra övergrepp på bam. Innehavet sådan bild är att av en se

18 Sammanfattning

fortgående kränkning det enskilda avbildade barnet och som en av även barn i allmänhet. På grund härav och då en kriminalisering av av innehav skulle utgöra kraftfull markering från samhällets sida av att en barnpornografi inte tolereras föreslår vi att även innehav av barnpomografi skall straffbelagt. För straffbarhet krävs att bilden är av vara verklighetstrogen karaktär och visar ett barn som är inblandat i en handling med sexuell innebörd. Som när det gäller våra övriga förslag till kriminaliseringar skall straff inte ådömas gämingen med hänsyn till omständigheterna är om försvarlig.

Införsel och utförsel barnpornografi bör förbjudas av

Spridd barnpornografi har tagits i beslag i vårt land har översom vägande ursprungligen framställts utomlands. Vi har inte kunnat finna något belägg för att barnpornografi, framställd i Sverige, skulle i kommersiella former ha förts utomlands. Att så likväl kan ha skett eller kan komma att ske i framtiden kan naturligtvis inte uteslutas. Enskilda med intresse för barnpornografiska filmer byter personer sådana med i utlandet. Filmerna befordras med post även personer eller förs över gränsen i samband med utlandsresor. Vi föreslår förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi.

En särskild straffskala föreslås för grova brott

I vissa fall kan bampomografibrottslighet tänkas vara av så allvarlig beskaffenhet gällande straffmaximum på fängelse högst två år att nu sig otillräckligt. Man kan tänka sig fall där verksamheten bedrivits ter omfattning och i vinstsyfte samt avsett bilder vari det framstår i stor de avbildade barnen utsätts för synnerligen smärtsamt våld. Vi som om föreslår att det i sådana fall skall kunna dömas för grovt barnpornografibrott och att straffskalan for sådant brott skall omfatta fängelse från och med månader till och med fyra år. sex

Även oaktsamma handlingar bör bestraffas, om de utförs i yrkesmässig verksamhet

På de Videofilmer med pornografiskt innehåll säljs öppet är de som avbildade inte sällan till mycket unga men fullt personerna synes pubertetsutvecklade. Misstanke kan ibland uppstå om att de inte upp-

Sammanfattning 19

nått 18 års ålder. Det är i dessa fall oftast fråga om filmer importerade från länder där en lägre åldersgräns än 18 år tillämpas vid avgörande av frågan om en bild skall anses vara bampomografisk.

I s.k. naturistfilmer, som också säljs öppet, kan det förekomma att nakna bam skildras på ett så närgånget sätt att bilderna kommit att bli

bampomografiska.

Vi föreslår att befattning med barnpornografi sker i yrkes-

som mässig verksamhet eller eljest i förvärvssyfte skall medföra

ansvar även om gämingen begås av oaktsamhet.

En särskild preskriptionsregel för sexuellt ofredande

Den 1 januari 1995 förlängdes preskriptionstiden för sexualbrott mot barn så att preskriptionstiden börjar löpa först från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år. Denna reglering kom dock inte att gälla för brottet sexuellt ofredande.

Vi föreslår att den särskilda preskriptionsregeln skall omfatta även brottet sexuellt ofredande, om detta förövats mot ett barn under 15 år om barnet är förövarens avkomling eller står under hans fostran eller för vars vård eller tillsyn han har att svara grund av myndighets beslut.

Förverkande av barnpornografi Vi anser att barnpornografi skall kunna förverkas närhelst det anträffas. Vi föreslår därför att det nuvarande kravet att materialet måste ha anträffats vid en förundersökning slopas.

Införande

av en uttrycklig åldersgräns

Enligt nuvarande rättstillämpning pomografisk bild barn-

anses en vara pomografisk om någon av de avbildade inte är fullt pubertetsutvecklad.

Utgångspunkten för våra överväganden är att det är angeläget att ungdomar under 18 års ålder inte skall utnyttjas för framställning

av pomografiska alster, även om de är fullt pubertetsutvecklade.

Det bör i sammanhanget noteras att enligt FN:s barnkonvention med barn avses en person under 18 års ålder.

Emellertid skulle en ordning med endast en fixerad åldersgräns medföra avsevärda bevissvårigheter vid rättstillämpningen. Vi föreslår därför en regel vari en 18-årsgräns kombineras med en regel

om

20 Sammanfattning

pubertetsutvecklingen så att med barn skall avses en person som är under 18 år eller pubertetsutveckling inte är fullbordad.

en person vars Det räcker med att ett av definitionens båda led är uppfyllt för att en pomografisk bild objektivt sett skall utgöra barnpornografi.

Anspelningspornografi

Med anspelningspomografi avses pomografi i vilken vuxna personer framställs barn eller på annat sätt genom t.ex. olika roller eller

som attribut anspelar på bam. Vi föreslår inte att några straffrättsliga ingripanden skall göras mot denna kategori av pomografiska framställ-

ningar.

Bampomografin och yttrandefrihetsgrundlagama

Av vår undersökning den barnpornografi som tagits i beslag i

av Sverige framgår att denna till helt övervägande del utgörs av framställningar på videofilm att det också anträffats exemplar av de under

men 1970-talet lagligt utgivna tidskrifterna och smalfilmerna med barnpornografi.

Barnpornografi i tryckt skrift och på film som sprids till allmänheten omfattas av TF respektive YGL.

För att vårt förslag till kriminalisering ytterligare befattning med

av barnpornografi skall komma att också sådant material som om-

avse fattas TF och YGL fordras att det görs ändringar i dessa grund-

av lagar.

Olika lösningar är härvid tänkbara. Valet mellan dem bör bli beroende vilken dem kan antas komma att bäst motverka

av av som befattning med den barnpornografi som faktiskt förekommer. Härvid får inte glömmas bort viktig del i kampen mot företeelsen är den

att en opinionsbildning enskilda och olika organisationer genom mass-

som media kan bedriva och redan bedriver. Denna opinionsbildning är beroende att information förekommande befattningar med

av om barnpornografi verkligen avslöjas och kan nå ut till offentligheten. För att så skall kunna ske ett effektivt sätt är det en förutsättning att de regler i TF och YGL som syftar till att garantera just detta inte sätts ur spel. Här reglerna anskaffar- och meddelarfrihet, om anony-

avses om mitetsskydd för anskaffare och meddelare, förbud mot censur och

om andra hindrande åtgärder och ensamansvaret för utgivaren.

om

Under vårt utredningsarbete har fyra lagtekniska modeller varit

Sammanfattning 21

aktuella. Vår analys har visat dem i olika omfattning kommer att tre av i konflikt med reglerna anskaffar- och meddelarfrihet och om anonymitetsskydd samt med reglerna förbud mot och andra om censur hindrande åtgärder. Med två dem upphävs också systemet med av ensamansvar. Med det fjärde alternativet, av oss betecknat alternativ D, uppkommer inte dessa olägenheter.

övervägande av alternativ D

Bilder i tryckt skrift

Som framgått av det föregående har det i Sverige inte anträffats någon annan tryckt barnpornografi än den som lagligt utgavs under 1970talet. Med vårt förslag till ändrade regler konfiskering, kommer om som att beröras längre fram, kommer detta gamla tryckta material att kunna konfiskeras när helst det anträffas. Pornografibranschen har sedan länge upphört med att framställa barnpornografi. Att enskilda personer med intresse för innehav av barnpornografi skulle börja med att framställa sådan med tryckpress synes osannolikt; särskilt möjligheten finns att framställa filmer i som färg enkelt och billigt på video och att sprida materialet med datateknik. Enligt vår mening kan det inte befaras att barnpornografi på nytt kommer att börja framställas i tryckt skrift. Vi har därför inte funnit att det är några sådana väsentliga fördelar att vinna i kampen mot barnpornografi med att skilja ut sådant material från tillämpningsområdet för TF eller att eljest särbehandla det inom TF:s ram att detta skulle uppväga nackdelarna, nämligen upplucken ring av reglerna anskaffar- och meddelarfrihet, förbudet mot hindom rande åtgärder och ensamansvaret. om

Bilder på film

Som redan framgått är det här fråga kopior olika Videofilmer. om av Kopiorna sprids i det fördolda mellan enskilda med intresse personer för barnpornografi. En överlåtare har oftast inte kopior på lager utan framställer kopia först när han har fått begäran härom. Överen ny en låtelser sker inte i vinstsyfte. Utgiven ersättning används för att bekosta förvärv filmer för eget bruk. av Det har inte anträffats någon bampomografisk film märkt med ursprungsuppgifter, vilket krävs vid utgivning enligt YGL.

22 Sammanfattning

Det sätt vilket med intresse härför byter och överlåter personer filmer mellan sig liknar privat korrespondens än utgivning för mer offentliggörande. Vi därför att dessa filmer borde ut från YGL:s tillämpanser rensas ningsområde. Det kan ske att det i YGL föreskrivs att en film genom sprids till allmänheten på annat sätt än genom att spelas upp, som måste försedd med ursprungsuppgifter för att vara omfattad av vara YGL. Vi föreslår att YGL ändras i enlighet härmed. Alla filmer saknar ursprungsuppgifier faller med vårt förslag som utanför YGL:s tillämpningsområde. Det skulle göra det möjligt att i vanlig lag kriminalisera innehav alla sådana filmer oavsett innehåll. av Enligt vår mening bör det emellertid inte komma ifråga att kriminaliinnehav andra yttranden än barnpomografiska bilder. sera av de åtgärder vi föreslår beträffande barnpornografi inte skall För att få smittoeffekter filmer med annat innehåll föreslår vi att det i YGL införs bestämmelse att det inte utan stöd denna grunden om av lag f°ar meddelas förbud mot innehav filmer som saknar ursprungsav uppgifter; dock att det i vanlig lag får föreskrivas straff för inneom hav film innefattar skildring barn i pomografisk bild. av som av Vi föreslår att bestämmelsen barnpomografibrott i den för TF om och YGL brottskatalogen till sitt innehåll anpassas till gemensamma den föreslagna utformningen bampomografibrottet i av oss nya av brottsbalken.

och särskild rättsverkan vid

Åtalspreskription

bampomografisk brottslighet

Åtstramning reglerna om preskriptionstid för av barnpomografibrott

Enligt vår mening bör för tryck- och yttrandefrihetsbrottet barnpomografibrott generellt gälla att preskriptionstiden inte skall börja löpa förrän pliktexemplar brottslig skildring levereras. av en För att åtstadkomma detta föreslår vi viss ändring i lagen med

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens

områden och i pliktexemplarslagen.

De föreslagna ändringarna kommer att medföra att preskriptionstiden i praktiken blir obegränsad när det gäller barnpomografibrott som begås tryckt skrift eller film omfattas av YGL, genom genom som eftersom pliktexemplar aldrig lämnas av sådana framställningar.

Sammanfattning 23

Bestämmelserna konfiskering av barnpornografi bör utvidgas

om Utgivna och redan spridda barnpomografiska framställningar i medier

omfattas TF och YGL kan konfiskeras, om de är av verkligsom av hetstrogen karaktär. Ytterligare förutsättning är att materialet har anträffats i samband med en förundersökning och att innehavet inte med hänsyn till omständigheterna är försvarligt.

Vi föreslår att dessa regler får stå kvar och utvidgas så sätt att kravet på att materialet skall ha anträffats vid en förundersökning tas bort.

Bestämmelser om särskild rättsverkan i övrigt bör införas för tryckfrihetsbrottet barnpornografibrott

Reglerna i 36 kap. BrB om förverkande av egendom, företagsbot och

särskild rättsverkan brott är tillämpliga på sådan barnpornoannan av grafi som faller under vanlig lag och sedan den 1januari 1995 även sådan barnpornografi som omfattas av YGL. Vi förslår att motsvarande skall gälla även vid barnpornografibrott avser skildring i tryckt

som skrift.

Myndighetsorganisationen mot barnpomografibrott

Vi har studerat hur polis-, tull- och âklagarorganisationerna agerar i samverkan med JK och med varandra när misstanke uppstår om barnpornografibrott. Studien visar att arbetet utifrån de förutsättningar som gäller bedrivs effektivt. För granskning av beslagtaget material har JK hittills anlitat Biografbyrån.

Med vårt förslag till tydligare avgränsning av tillämpningsområdet för YGL skulle praktiskt taget all förekommande barnpornografi omfattas endast vanlig lag. Det skulle medföra att JK inte länge skulle

av ha att befatta sig med utredningar om misstänka barnpomografibrott.

En effektivare hantering och systematisering av anträffad barnpornografi

Utredningens undersökning av i vårt land anträffad barnpornografi har givit kunskap om på vilket sätt bampomografiskt material bör angripas vid utredningar om misstänkt bampornografibrott.

Rikskriminalpolisen har mot bakgrund av den vunna erfarenheten

24 Sammanfattning

påbörjat översyn sin organisation för bekämpning av barnpomo-

en av grafibrott. Det gäller frågor om anskaffande av teknisk utrustning, om vilka personella som behövs samt om kommunikation och

resurser information mellan Rikskriminalpolisen och de regionala och lokala polismyndighetema i landet samt mellan dessa och motsvarande myndigheter i andra länder.

Särskild arkivlag för registrering av barnpornografi

Vi föreslår att det i TF och YGL införs bestämmelser om att det i vanlig lag får föreskrivas att enligt grundlagama konfiskerade barnpomografiska framställningar får bevaras i ett referensregister. Som det

är skall sådana framställningar förstöras. Till registret skall också få nu föras andra bampomografiska framställningar. Materialet är som referensmaterial stor betydelse när det gäller att utreda nya miss-

av tänkta bampomografibrott. Det är dessutom viktigt som spår- och bevismaterial med avseende bampomografibrott och skildrade sexualbrott mot bam.

Organisationen inom polisen för bekämpande av barnpornografibrott Rikskriminalpolisen har enligt vad utredningen inhämtat för avsikt att låta den personalgrupp som inom kriminalunderrättelsetjänsten ansvarar för området sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi ha hand om granskning och detaljanalys av beslagtagna framställningar.

Avsikten är att nämnda befattningshavare skall utbildas till specialister på att bedöma barnpomografiskt material och snabbt kunna bistå de lokala och regionala polismyndighetema vid utredning om misstänkta bampomografibrott.

Detta gör det också möjligt att fortlöpande få referensregistret kompletterat med nytt anträffat material till nytta för redan inledda och framtida utredningar.

Rikspolisstyrelsen också att när det gäller frågor om sexuella

avser övergrepp mot barn och barnpornografi skapa en länk mellan den centrala underrättelseenheten och de lokala polismyndighetema genom att i bilda en kontaktgrupp bestående av personal från den centrala enheten och en eller två personer från varje län.

Sammanfattning 25

Utbildning

Polisutbildningen är för närvarande föremål för genomgripande en översyn. Vi har framhållit vikten att det i den framtida utbildningen av ges erforderligt utrymme undervisning i ämnena sexuella övergrepp mot barn och barnpomografibrott. Viss kompletterande utbildning kommer för tullpersonal, att ges om den föreslagna lagstiftningen om förbud mot in- och utförsel barnav pornografi genomförs.

Internationellt samarbete

Internationellt polissamarbete bedrivs inom Interpol. Europol är benämningen på det europeiska polissamarbete beslutades år 1991 som och som hittills delvis kommit i gång inrättandet Europol°s genom av Drug Unit EDU vars mandat omfattar även bekämpning bamsexav handel. Nämnas kan också den nordiske sambandsmannen med stationering i Thailand, Filippinerna och Sri Lanka. Vår undersökning den i Sverige anträffade barnpornografin har av visat att nästan allt material saknar svensk anknytning. Samarbete måste därför inledas med polismyndighetema i de länder där de övergrepp som bilderna visar kan antas ha begåtts för att brotten där skall kunna utredas och eventuellt fortfarande pågående övergrepp avbrytas. Det internationella tullsamarbetet är väl utbyggt och fungerar effektivt. Svensk tull kan därför vid behov snabbt utvidga detta gälla att även tullbrott avseende barnpornografi.

En internationell databank bör upprättas i Sverige

Rikskriminalpolisen skall ta över ansvaret för den systematisering som under utredningsarbetet skett den i Sverige i samband med brottsav utredningar anträffade bampomografm. Vi föreslår att arbetsresultatet snarast nyttiggörs internationellt. En organisation bör skapas för detta. Huvudansvaret för projektet bör ligga hos Rikspolisstyrelsen. Ett samarbete bör etableras mellan olika berörda länder för komplettering av det i vårt land anträffade materialet med material från de andra länderna. Informationen bör fortlöpande uppdateras. Vi föreslår att regeringen i särskild ordning låter utreda sådant ett internationellt projekt.

26 Sammanfattning

Genomförande förslaget

av Kostnader Enligt vår bedömning kommer de förslagna lagändringama inte

av oss att medföra ökade kostnader för statsverket.

Ikraftträdande Ändringama föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.

Summary

Terms of reference

Our task was to investigate ways and means of combating child pornography. We therefore studied appropriate areas which efforts should be made order to effectively prevent the production and distribution of pornographic material involving children. On the basis of this investigation we have considered detail how the relevant legislation should be amended and other measures designed to prevent the production and distribution of such material. We studied the activities of the police, customs and public prosecution authorities where child pornography offences are suspected and how they collaborate in such cases with each other and with the Chancellor of Justice. We have paid particular attention to the question of making possession of child pornography and associated activities a criminal offence. We also considered the possibility of introducing an age limit the provisions on child pornography offences.

Background

Distributing pornographic pictures and films depicting children already punishable as a child pornography oflence. The production of such material for the purposes of distribution also prohibited. The penalty for this a fine or imprisonment for not more than two years.

The criterion for punishability that the act not justifiable with regard to the circumstances.

The provisions on child pornography offences do not define children with reference to a specific age limit.

The provisions on sexual offences chapter 6 of the Penal Code are specifically designed to protect children and adolescents against sexual abuse. Sexual intercourse with under 15 of with

a person years age or a person under 18 years of age who the perpetrator’s child his

or custody therefore prohibited. To force a child under the age of 15 to perform or take part in an act with sexual implications also

28 Summary

prohibited. Persons the of 15 but under 18 must not be forced

over age to take part act with sexual implications, where the act takes place

an for the of production of a pornographic picture or consists

purposes posing for other purposes.

instituted the Chancellor of Justice

Proceedings by

Where there are grounds for suspecting that a child pornography offence has been committed by the production of printed matter or films that are subject to the Swedish Basic Law on Freedom of Expression Freedom of Expression Law falls to the Chancellor of Justice to investigate the

matter.

The provisions child pornography offences entered into force

on 1980. During the period 1980-90 one person was sentenced for a child pornography offence following prosecution by the Chancellor of Justice. This brought by the Chancellor of Justice 1980.

was a case

brought during the period 1991-97 mainly concerned the

The cases production of videograms. Apart from the cases Norrköping and Huddinge mentioned below, two judgments were passed on child pornography offences and two confiscation orders were issued.

In the Huddinge preliminary investigation was opened

case a 1992. Three people charged and convicted for child pornography

were offences. A total of about 20 people were involved the investigation.

In the Norrköping preliminary investigation was opened

case a 1993. Eleven people charged. The Chancellor of Justice withdrew

were the charges against three of these. Three charges were dismissed and the Chancellor of Justice appealed against the district court’s decision one of these In case the accused was convicted and the judgment

cases. one has gained legal force. In the remaining four cases no final decision has yet been made. A total of 50 people involved the investigation.

were

Proceedings instituted by the public prosecutor

Where child pornography media other than printed matter and

occurs films falls to the public prosecutor to investigate suspected child pornography offences. These relate to ordinary photographs,

cases drawings and photographs in data media.

Five brought by the public prosecutor during the period 1981-

cases 95 led to convictions for child pornography offences.

Summary 29

Child pornography in pictures

moving

In conjunction with the inquiry study made, with the assistance a was of the National Criminal Investigation Department and personnel the at National Board of Film Censors and the department at the German Bundeskriminalamt responsible for investigating child pornography offences, of the child pornography found Sweden in connection with criminal investigations.

Findings of the study

The material consisted mostly of video films. There 750 were over films, all copies of various original productions. The original material consisted of narrow—gauge films and printed pictures that legally were produced and sold in the 1970s, well video productions made as as new since the early 1980s. These video productions have been the subject of over 40 criminal cases, each involving films made at one or more various times. In two of the films made Sweden and show cases were four different children. The great majority of the from other cases are countries, although a few cases the country of origin has not yet been established. The confiscated material also included copies of the magazines and narrow-gauge films that were published legally in the 1970s.

Prohibition of activities involving child pornography

General remarks

We consider that all activities involving child pornography should be regarded as criminal offences. However, the legislation must be formulated such not to impede study of and the formation a way as of public opinion about this form of pornography. Any activities that are justifiable with regard to the circumstances should not be punishable.

Active association with child pornography should be prohibited

We propose that provisions should be incorporated into the Penal Code banning the sale, leasing and exhibition of child pornography and the production and acquisition of child pornography for the of purpose committing such offences.

30 Summary

The possession of child pornography should also be punishable

unsatisfactory state of affairs that people should be allowed to an pictures that apparently represent child abuse. The possession possess of such picture constitutes continuous insult to the child involved a a and also children in general. For this and because the to reason, criminalization of possession would be unmistakable signal that child an

pornography be tolerated, that the possession of

not to we propose child pomography should also be punishable. A condition for conviction that the picture must be realistic and show child involved an act a with sexual implications. As the of other proposals, any activities that are case our justifiable view of the circumstances should not be punishable.

Imports and exports of child pornography should be prohibited

The child pornography that has been confiscated Sweden has the overwhelming majority of been produced abroad. We have no cases proof that child pornography made in Sweden has been exported on a commercial scale. However, there of guarantee that this has course no not occurred will not occur future. or Individuals with interest pornographic films involving children an exchange them for similar films with people other countries either by mail in connection with trips abroad. or We therefore that imports and exports of child pornography propose

should be prohibited.

A special scale of penalties proposed for serious offences

In instances child pornography offences could be so serious that some the existing maximum penalty of two years’ imprisonment insufficient. This the where operations are conducted on a large case scale and for profit and where the children shown have apparently been subjected to extremely serious violence. We propose that such cases should be deemed serious child pornography offences and that they should penalty of imprisonment for not less than six months and carry a not more than four years.

Summary 31

Negligent acts should also be punished they occur in the

course of commercial operations

Those taking part video films containing pornography that sold

are to the public often obviously although above the of

are very young, age puberty. They sometimes appear to be under the of 18. In these

age cases the films usually imported from countries where the definition

are of child pornography based limit lower than 18.

on an age

In nudist films, which are also sold to the public, close-ups of nude children are sometimes so explicit that they constitute child pornography.

We propose that child pornography presented commercial operations or for profit should be subject to criminal liability the

even case of negligent acts.

A special limitation period for sexual molestation

On January 1995 the limitation period for sexual offences against children was extended so as to run from the date when the injured person attains or would have attained the age of 15. However, this rule does not apply to sexual molestation.

We propose that this limitation period should also apply to sexual molestation of a person under 15 who the child of the perpetrator

or

in his custody or under his care or supervision by virtue of official

an decision.

Forfeiture of child pornography

We propose that should no longer be a requirement for forfeiture under the relevant legislation that pornographic material involving children must be found connection with preliminary investigation.

a

Introduction of defined limit

a clearly age

The present practice the courts to regard pornographic picture

a as child pornography of the appearing not above

any persons are the age of puberty.

We consider important that under the of 18 should not

persons age be abused for the purpose of producing pomography they

even are above the age of puberty.

32 Summary

should be noted this connection that the definition of a child the UN Convention on the Rights of the Child a person under 18 years of age.

However, system with only fixed age limit would make

a one difficult to present conclusive proof court. We therefore propose a rule under which limit of 18 would be combined with a rule on

an age puberty, i.e. that child defined as a person under l8 or a person

a who not above the of puberty. The fulfilment of one of these

age criteria would be sufficient for a pornographic picture objectively to constitute child pornography.

Pornography by allusion

Pornography by allusion pornography which adults are represented

children otherwise, by assuming various roles or attributes, as or e.g. allude to children. We do not propose that this category of pornographic production should involve criminal liability.

Child and the Freedom of Expression Law

pornography

Our study of the child pornography confiscated Sweden indicates that this overwhelmingly consists of productions video film, but copies

on of magazines and narrow-gauge films containing child pornography legally distributed the 1970s have also been found.

Child pornography printed matter and films that are distributed to the public subject to the Freedom of the Press Act the Freedom of

or Expression Law, respectively.

Our proposals to make activities relating to child pornography a criminal offence only apply to material covered by the Freedom of

can the Press Act and the Freedom of Expression Law these basic laws are amended.

Various solutions possible. The crucial question which solution

are

likely to be the most effective instrument against the actual practices associated with child pornography. must be borne mind that an important element of the attempts this phenomenon the

to suppress opinion formation activities of individuals and organizations the media. The of these activities depends on the possibility of

success publicizing information about acts involving child pornography. Therefore essential that the relevant rules laid down the Freedom of the Press Act and the Freedom of Expression Law for the express

Summary 33

purpose of guaranteeing this possibility should be applicable. These rules relate to the freedom of provision and information, anonymity for providers and informers, the prohibition of censorship and other preventive measures and the publisher’s sole responsibility. Four legislative models were considered the of course our investigations. Our analysis has shown that three of these conflict to a varying extent with the rules on freedom of provision and information, on the protection of anonymity and the prohibition of censorship and on other preventive Two of them also invalidate the publisher’s measures. sole responsibility. The fourth alternative, which have called we alternative D, has of these drawbacks. none

A review of alternative D

Pictures appearing in printed matter

As explained above, no printed child pornography has been found apart from publications legally issued in the 1970s. The amendments we propose with respect to confiscation, which will be explained below, would make possible to confiscate such publications wherever they are found. Pornographers stopped producing printed child pornography long ago. does not seem likely that individuals who interested child are pornography will start producing this by of printing means a press, particularly as easy and cheap to produce video films colour and distribute the material by computer. In our view, there no likelihood of child pornography being produced again printed form. Consequently, when comes to combating child pornography we have not found any advantages excluding such material from the scope of the Freedom of the Press Act otherwise giving special or treatment within the framework of the Act that would weigh the up disadvantages, i.e. relaxation of the mles the freedom of provision a on and information.

Films

As mentioned above, the films at issue copies of video films. The are copies are distributed secretly individuals who interested among are child pornography. They do not usually have copies stock but make a new copy only when this requested. The films not distributed are for profit. Any payment made used for acquisitions of films to pay

34 Summary

for private use. None of the films containing child pornography that have been found marked with data of origin, which requirement for works are a covered by the Freedom of Expression Law. The exchange and distribution of these films more like private correspondence than publication. Our view that these films should be excluded from the application of the Freedom of Expression Law. This be done by inserting a rule can the Law providing that film distributed to the public otherwise than a by public showing must be provided with data of origin for the Law a be applicable. We that the Law should be amended to propose accordingly. Since all films lacking data of origin would accordance with our proposal be excluded from the application of the Freedom of Expression Law would be possible to adopt legislation making possession of all such films criminal offence regardless of the content. However, we do a advocate the criminalization of possession of films other than those not containing child pornography. In order avoid situation where the proposed measure would also to a apply films containing child pornography, propose that to not any we provision be inserted the Freedom of Expression Law stipulating a that the possession of films not marked with data of origin can only be prohibited pursuant to that Law. But rules can be laid down ordinary legislation making the possession of such film punishable offence a a where contains child pornography. that the provision concerning child pornography offences We propose in the list of offences covered by both the Freedom of the Press Act and the Freedom of Expression Law should be altered to take into account the proposed provisions child pornography offences the Penal new on Code.

Limitation of prosecution and special legal consequences for child pornography offences

Stricter rules the limitation period for child pornography on offences

view, the limitation period for child pornography offences, i.e. In our offences against the freedom of the and freedom of expression, press should general rule not start until statutory of criminal as a a copy a representation has been deposited.

Summary 35

For this purpose we propose minor amendments to the Act Containing Rules Relating to the Freedom of the Press Act and the Basic Law on Freedom of Expression and the Statutory Copies Act.

The proposed amendments would effect prolong the limitation period for child pornography offences committed connection with the production of printed matter or films that covered by the Freedom

are of Expression Law, since statutory copies of such items

are never deposited.

The scope of the provisions on confiscation should be extended

Child pornography that already published and distributed media, to which the Freedom of the Press Act and the Freedom of Expression Law are applicable, can, sufficiently realistic, be confiscated. A further condition for confiscation that the material must be found connection with a preliminary investigation and that the act not justifiable with regard to the circumstances.

We propose that these rules should be retained, with the exception of the requirement that the material must be found connection with a preliminary investigation; eliminating this requirement would broaden the scope of the rules.

Provisions on other special legal consequences should be adopted for child pornography offences

The rules of chapter 36 of the Penal Code concerning forfeiture of property, fines payable by enterprises and other special legal consequences of the commission of an offence are applicable to child pornography that covered by ordinary legislation and, since January

1995, also to child pornography that covered by the Freedom of Expression Law. We propose that the same procedure should apply the case of child pomography offences relating to representations printed matter.

Organization of authorities that deal with child

pornography offences

We have studied the collaboration of the police, customs and public prosecution authorities with each other and with the Chancellor of Justice cases of suspected child pornography offences. Their work

36 Summary

effective relation to the terms of their mandate. The National Board of Film Censors has examined confiscated material.

One consequence of our proposal for a more precise definition of the applicability of the Freedom of Expression Law that practically all the child pornography that produced nowadays would be covered by ordinary legislation. would therefore be unnecessary for the Chancellor of Justice to deal with such cases.

More effective and systematic treatment of child pornography found in the course of investigations

The study of child pornography found in Sweden that was carried out

of this inquiry has provided experience of appropriate for the purposes treatment of pornographic material relating to children.

The National Criminal Investigation Department has, the light of the experience gained, started reviewing the organization of its activities directed against child pornography crime. considering the need to

the technical equipment, personnel needs and the procure necessary system of communication and information exchange between the Department and the regional and local police authorities, as well as between these authorities and their counterparts other countries.

New legislation on child pornography records

We propose that provisions should be inserted the Freedom of the Press Act and the Freedom of Expression Law to allow for the keeping of records of confiscated matter containing child pornography. At present such material must be destroyed. should also be possible to include other matter containing child pornography the records. Such material would be useful for reference purposes connection with

very the investigation of new child pornography offences. Furthermore, would be useful evidence of such offences and of sexual abuse of

as children.

Organization of police operations directed against child pornography crime

According to our information, the National Criminal Investigation Department intends to make the group charge of investigations into sexual abuse of children and child pornography responsible for

Summary 37

examination and detailed analysis of confiscated material.

The personnel concerned are to be trained specialists the

as on assessment of material containing child pornography that they

so can speedily assist the regional and local police authorities with investigations involving suspected child pornography offences.

This would also make possible to add material that found

new in connection with such investigations to the records, which would benefit ongoing and future investigations.

The Department also intends to establish link, for of sexual

a cases abuse of children and child pornography, between the central investigation division and the local police authorities by setting

up a contact group consisting of personnel from the central division and

one or two officers from each county.

Training

Police training currently the subject of comprehensive review. We

a have pointed out the importance of including appropriate instruction sexual abuse of children and child pornography crime future police training.

If the proposed legislation banning imports and exports of child pornography adopted, this will also make necessary to provide additional training for customs officers.

International cooperation

International cooperation takes place between police authorities within the framework of Interpol. In 1991 was decided to set Europol, the

up European police cooperation structure, and result of this the

one was establishment of the Europol Drug Unit EDU, whose mandate also extends to the trade sex with children. Outside Europe, Nordic

a liaison officer stationed Thailand, the Philippines and Sri Lanka.

Our study of the child pornography found connection with investigations Sweden shows that little of this material of

very Swedish origin. Consequently, essential to establish cooperation with police authorities the countries where the abuse depicted in the material suspected to have taken place, both for the of

purpose investigating this abuse and putting a stop to

International customs cooperation well-established and effective. The Swedish customs authorities could, where extend their

necessary, intervention to include customs offences involving child pornography.

38 Summary

An international database should be set up in Sweden

The National Criminal Investigation Department to assume responsibility for the systematic treatment of the child pornography found Sweden in connection with investigations that has been initiated in the of this inquiry. We that the results of this

course propose work should be made available without delay for the purposes of international efforts this field. A new organization should be set up to this end, and the National Police Board should be charged with overall responsibility for the project.

Cooperation should be established between various countries with a view to providing additional material to complement the material found

Sweden. The data should be continuously updated.

We that the Government separate inquiry for the

propose set up a

of preparing such international project. purpose an

Implementation of our proposals

Cost We do not anticipate that the proposed legislative amendments will involve any extra costs for the Government.

Entry into force We that the amendments enter into force on January 1999.

propose

Författningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs

dels att 16 kap. 10 a och 17 samt 35 kap. 4 § brottsbalken skall ha följ ande lydelse,

dels att det i balken skall införas två nya paragrafer, 16 kap. 10 § och 10 ab följande lydelse.

aa av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

10 a

Den skildrar barn i Den som

som pornografisk bild med uppsåt att skildrar barn i pornografisk bilden sprides eller som sprider bild med uppsåt att överlåta, uppsådan bild av barn, dömes, om låta eller förevisa bilden, inte gärningen med hänsyn till överlåter, upplåter eller omständigheterna är försvarlig, förevisar en skildring av barn i för barnpornografibrott till pornografisk bild, eller böter eller fängelse i högst två år. i syfte att begå en gärning

som sägs i 2 förvärvar en skild-

ring av barn i pornografisk bild,

döms för barnpornografibrott

till böter eller fängelse i högst två

år.

Den som i annat fall än som

sägs i första stycket innehar eller

efterfrågar en skildring av barn i

pornografisk bild, döms, om bar-

net på bilden är inblandat i en

Senaste lydelse 1993:207.

40 F örfattningsförslag

handling med sexuell innebörd och om bilden är av verklighetstrogen karaktär, för barnpornografibrott till böter eller fängelse högst sex månader.

Om gärning i för-

en som avses sta eller andra stycket med hän-

till omständigheterna är försyn

svarlig skall den inte medföra

ansvar.

Med barn avses en person under 18 år eller en person vars pubertetsurveckling inte är fullbordaa.

10 aa §

Är ett brott i 10 §

som avses a första stycket att anse som grovt skall dömas för grovt barnpornografibrott till fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det har bedrivits i stor omfattning och i vinstsyfte samt avsett bilder i vilka det framstår som om barn utsätts för synnerligen smärtsamt våld.

10 ab §

Den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte av oaktsamhet begår gärning som sägs i 10 a § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

17 För förberedelse eller stämp- För förberedelse eller stämp-

’Senaste lydelse 1986:645.

ling till eller underlåtenhet att ling till eller underlåtenhet av- att avslöja myteri döms till ansvar en- slöja myteri döms till ansvar enligt vad som sägs i 23 kap. Det- ligt vad sägs i 23 kap. Detsom samma skall gälla försök eller skall gälla försök eller samma förberedelse till grovt dobbleri. förberedelse till dobbleri grovt och försök till sådant barnpornografibrott som i 10 § avses a första stycket 3 och försök till

grovt barnpornografibrott enligt

10 a § första stycket 3 och 10 aa

35 kap. 4 De i 1 § bestämda tiderna skall räknas från den dag brottet begicks. Förutsätts för ådömande påföljd att viss verkan handlingen av av inträtt, skall tiden räknas från den dag då sådan verkan inträdde. Har brott i 6 kap. Har brott i 6 kap. som avses som avses 1-4 och 6 eller försök till så- 1-4 och 6 eller försök till sådana brott begåtts mot barn under dana brott begåtts barn under mot femton år skall de i 1 § bestämda femton år skall de i 1 § bestämda tiderna räknas från den dag måls- tiderna räknas från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt äganden fyller eller skulle ha fyllt femton år. femton år. Detsamma skall gälla brott i 6 kap. 7 § som avses första och tredje stycket när någon begått sådant brott mot den som är hans avkomling eller står under hans fostran eller för vars vård eller tillsyn han har att svara på grund myndighets beav slut. Om vid bokföringsbrott, är ringa, den bokföringsskyldige som inom fem år från brottet har försatts i konkurs, fått eller erbjudit ackord eller inställt sina betalningar, skall tiden räknas från den dag då detta skedde. Om den bokföringsskyldige inom fem år från brottet blivit föremål för skatte- eller taxeringsrevision, skall tiden räknas från den dag då revisionen beslutades.

Senaste lydelse 1996:659.

42 F Örfattningsförslag

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket andra meningen tilläm-

även på brott har begåtts för ikraftträdandet om inte möjpas som ligheten ådöma påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre

att bestämmelser.

Förslag till

Lag förbud mot införsel och utförsel

om av

barnpornografi

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En skildring av barn i pomografisk bild får inte införas till eller utföras från landet om inte gämingen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Med barn avses en person under 18 år eller

en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad.

2 § Bestämmelser om ansvar för olovlig införsel och utförsel

av en skildring av barn i pomografisk bild finns i lagen 1960:418 straff

om

för varusmuggling.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

44 F örfattningsförslag

Förslag till Lag ändring i lagen 1996:701 om Tullverkets

om

vid Sveriges gräns mot ett annat land

befogenheter inom Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 4 och 7 skall ha följande lydelse.

3 §

Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:

krigsmateriel i lagen 1992:1300 om krigsmateriel,

som avses och produkter i lagen 1991:341 om strategiska produkter,

som avses

skall beskattas enligt lagen 1994:1565 om beskatt-

varor som ning privatinförsel alkoholdrycker och tobaksvaror från land som

av av är medlem i Europeiska unionen,

narkotika avses i narkotikastrafflagen 1968:64,

som

4. och ammunition avses i vapenlagen l996:67,

vapen som

injektionssprutor och kanyler,

dopningsmedel i lagen 1991:1969 om förbud mot

som avses

vissa dopningsmedel,

springstiletter, springknivar, knogjärn, kaststjämor, riv- eller nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,

kulturföremål i 5 kap. 4-6 lagen 1988:950 om

som avses kulturminnen m.m.,

hundar och katter för annat ändamål än handel,

10. spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen 1994:1738 och tobaksvaror vid kontroll åldersgränsen i 13 § tobakslagen

av 1993:581,

11. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,

12. andra djur än sådana 12. andra djur än sådana som

som

och produkter djur, och produkter av djur, anges ovan av anges ovan

det finns särskild anledning om det finns särskild anledning om att misstänka att smittsam sjuk- att misstänka att smittsam sjukdom förekommer, att djuret eller dom förekommer, att djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör djurprodukten på annat sätt utgör

allvarlig hälsorisk för männi- allvarlig hälsorisk för männien en skor eller djur, att medföljande skor eller djur, att medföljande dokument är ofullständiga eller dokument är ofullständiga eller felaktiga, att erforderliga doku- felaktiga, att erforderliga doku-

Senaste lydelse 1996:944.

ment saknas eller att de villkor ment saknas eller de villkor att som i övrigt gäller för införseln i övrigt gäller för införseln som inte är uppfyllda. inte är uppfyllda,

13. barnpornografi enligt la-

gen 1999.00 förbud mot inom försel och utförsel barnpornoav graf-

4 §

Anmälningsskyldighet föreligger

för den som utan erforderligt tillstånd, eller med stöd tillstånd av som föranletts vilseledande uppgift, från ett EU-land till av annat Sverige inför eller från Sverige till ett sådant land utför en vara som avses i 3 § 5-8 och 10, för den som från ett annat för den från ett annat EUsom EU-land till Sverige inför eller land till Sverige inför eller från från Sverige till ett sådant land Sverige till sådant land utför ett utför en vara i 3 § i 3 § 9 som avses en vara som avses 11 och 12. och 11-13. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Generaltullstyrelsen får meddela närmare föreskrifter anmälningsskylom di gheten.

7§ För kontroll av att anmäl- För kontroll att anmälav

ningsskyldigheten enligt denna ningsskyldigheten enligt denna

lag, eller enligt lagen 1994:1565 lag, eller enligt lagen 1994:1565 om beskattning av privatinförsel beskattning privatinförsel om av av alkoholdrycker och tobaksva- av alkoholdrycker och tobaksvaror från ett land är medlem i från ett land är medlem i som ror som Europeiska unionen, fullgjorts Europeiska unionen, fullgjorts riktigt och ñillständigt, samt för riktigt och fullständigt, för samt kontroll av att gällande villkor för kontroll att gällande villkor för av in- eller utförsel av sådana in- eller utförsel sådana varor av varor som anges i 3 § l och 3-12 upp- som anges i 3 § 1 och 3-13 uppfyllts, får tulltjänsteman under- fyllts, får tulltjänsteman underen en söka söka transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land, handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande som medförs resande vid inresa från eller till av en utresa ett annat EU-land, eller av den kan att stanna enligt 5 § som anmanas

första stycket

Ytterligare bestämmelser befogenheter bl.a. avseende kroppsvi-

om sitation och kroppsbesiktning finns i lagen 1960:418 straff för

om varusmuggling.

Denna lag träder i kraft den l januari 1999

Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs i fråga tryckfrihetsförordningen att

om 7 kap. 4 7 kap. 7 § och 9 kap. 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

4 §

Med beaktande av det i l kap. angivna syftet med allmän tryck-

en frihet skall såsom tryckfrihetsbrott följande gärningar, de

anses om begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:

högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende

av sådan makt eller att del riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd

av eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, såframt gämingen innebär fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;

krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;

spioneri, varigenom någon för att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk,

vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut

eller något förhållande i övrigt, uppenbarande för främmande

vars makt kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller

försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri,

obehörig befattning med hemlig uppgift, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande hemlig natur,

av vars uppenbarande för främmande makt kan medföra för rikets försvar

men eller för folkförsörjningen vid krig eller krig föranledda utomor-

av dentliga förhållanden eller eljest för rikets säkerhet, sig uppgiften

vare är riktig eller

försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig

Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1994:1476.

uppgift; stämpling till sådant brott, detta är att som grovt, vid om anse vilken bedömning särskilt skall beaktas gärningen innefattade till om handagående främmande makt eller synnerligen farlig beav var av skaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av betydelse eller den brottslige röjde vad grund av stor om som allmän eller enskild tjänst betrotts honom; vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon av grov oaktsamhet begår gärning som avses under förövad med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt uppror, eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall av sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande; försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror; landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser sådant brott äger tillämpom ning, någon missleder eller förråder dem är verksamma för rikets som försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom är betydelse för totalförsvaret eller begår annan som av liknande förrädisk gärning är ägnad att medföra men för totalförsom svaret eller innefattar bistånd fienden; försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek; landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främsom mande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet; som 10. uppvigling, varigenom någon eller eljest söker föruppmanar leda till brottslig gärning, svikande medborgerlig skyldighet eller oav hörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i tjänsten; 11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller sådan personer med anspelannan grupp av ning på hudfärg, nationellt eller etniskt eller trosberas, ursprung kännelse;

12. barnpornografibrott, var- 12. barnpornografibrott, var-

igenom någon skildrar barn i igenom någon skildrar barn, por- varnografisk bild med uppsåt att bil- med under 18 år avses en person den sprides, om inte gärningen eller pubertetsuten person vars med hänsyn till omständigheterna veckling inte är fizllbordad, i porär försvarlig; nografisk bild med uppsåt att överlåta, upplåta eller förevisa bilden, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är

försvarlig;

13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, inte gärningen med om hänsyn till omständigheterna är försvarlig; 14. förtal, varigenom någon utpekar såsom brottslig eller annan klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift är ägnad som att utsätta denne för andras missaktning, och, den förtalade är om avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock det med om hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken var och han visar att uppgiften eller att han hade skälig grund för var sann den; 15. förolämpning, varigenom någon smädar kränkanannan genom de tillmäle eller beskyllning eller annat skymfligt beteende genom mot honom.

7 kap. 7 § Tryckt skrift, som innefattar Tryckt skrift innefattar som ett tryckfrihetsbrott, må konfiskeras. tryckfrihetsbrott får konfiskeras. Är brottet

barnpornografibrott

gäller om särskild rättsverkan i övrigt vad som föreskrivs i lag. Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för spridning avsedda exemplar av skriften skola förstöras samt att med formar, stenar, stereotyper, plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av skriften användbara materialier skall så förfaras att missbruk därmed kan ske.

Konfiskering får också ske i Konfiskering får också ske i

annat fall av en tryckt skrift annat fall tryckt skrift som av en som innefattar skildring barn i innefattar skildring barn i en av en av pornografisk bild av verklighets- pornografisk bild verklighetsav trogen karaktär, inte inneha- trogen karaktär, inte innehaom om vet med hänsyn till omständighe- vet med hänsyn till omständighe-

50 F örfattningsförslag

är försvarligt. Konfiskering terna är försvarligt. Konfiskering terna innebär då samtliga exemplar innebär då att samtliga exemplar att skriften påträffats i skriften påträffats skall av som sam- av som band med förundersökning förstöras. en skall förstöras. I lag får föreskrivas att tryckt skrift konfiskerats skall besom varas.

9 kap. 3 § Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott skall väckas, i fråga om periodisk skrift för vilken vid utgivningen gällde utgivningsbevis inom sex månader och i fråga skrift inom ett år från det skriften om annan vid påföljd att skriften eljest är från sådant åtal fri. Utan hinder utgavs, vad må dock, sedan allmänt åtal inom nämnda tid blivit av nu sagts väckt, åtal väckas mot är för brottet ansvarig. nytt annan, som Vad stadgat tid, inom vilken brott skall beivras för att i lag är om påföljd för brott skall bortfallen, gälle även i fråga om tryckanses frihetsbrott. I lag får i fråga om barnpornografibrott förskrivas att skrift, såvitt beräkningen av de avser tider i första och andsom anges styckena, inte skall anses utra given förrän den har lämnats för registrering hos myndighet. en

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till Lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 3 kap. 13 § och 5 kap. 6 §

yttrandefrihetsgrundlagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 10 § Grundlagen är tillämplig på Grundlagen är tillämplig på

sådana filmer och ljudupptag- ljudupptagningar

som ningar som sprids till allmän- sprids till allmänheten att genom heten att spelas säl- spelas säljas eller tillhandagenom upp, upp, jas eller tillhandahållas på annat hållas på annat sätt, sätt. filmer som sprids till allmänheten genom att spelas upp, och filmer som sprids till allmänheten genom att säljas eller tillhandahållas på annat sätt än genom att spelas upp om i filmen är intaget och på höljet där sådant förekommer är anbringat tydliga uppgifter om vem som har låtit framställa filmen samt om när, var och av vem exemplaren har framställts. Det får inte utan stöd i denna grundlag förekomma att myndigheter och andra allmänna organ på grund innehållet förbjuder av innehav av filmer saknar som sådana uppgifter i som avses första stycket Genom lag får dock föreskrivas sådant förom

bud för filmer innefattar

som skildring av barn i pornografisk bild.

‘Yttrandefrihetsgrundlagen omtryckt 1994:1477.

3 kap. 13 § Sådana exemplar filmer och ljudupptagningar, framställs i av som landet och är avsedda för spridning här, skall förses med tydliga uppgifter har låtit framställa filmen eller ljudupptagningen om vem som samt när, och exemplaren har framställts. Närmare om var av vem bestämmelser detta får meddelas i lag. om Den framställer film eller ljudupptagning och därvid som en en uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot första stycket eller bestämav melser där skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. som avses Den sprider film eller ljudupptagning som saknar någon som en uppgift är föreskriven i första stycket skall, det sker uppsåtsom om ligen eller oaktsamhet, dömas till penningböter. Detsamma skall av gälla sådan uppgift är oriktig och spridaren känner till detta. om en Den sprider film eller ljudupptagning trots att han vet att som en en den enligt denna grundlag har tagits i beslag eller konfiskerats skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. I 1 kap. 10 §finns bestämmelutsättande av uppgifter ser om i första stycket på film som avses sprids till allmänheten på som annat sätt än genom att spelas

upp.

5 kap. 6 § En film eller ljudupptagning innefattar ett yttrandefrihetsbrott som får konfiskeras. Är brottet olaga våldsskildring eller barnpornografibrott gäller särskild rättsverkan i övrigt vad föreskrivs i lag. om som Vid konfiskering skall alla exemplar som är avsedda för spridning förstöras. Dessutom skall tillses att föremål kan användas särskilt som för att mångfaldiga filmen eller ljudupptagningen inte skall kunna användas för att framställa ytterligare exemplar. Konfiskering får också ske i Konfiskering får också ske i fall film innefat- annat fall film innefatannat av en som av en som tar skildring barn i tar skildring av barn i pornoen av pomo- en grafisk bild verklighetstrogen grafisk bild av verklighetstrogen av karaktär, inte innehavet med karaktär, inte innehavet med om om hänsyn till omständigheterna är hänsyn till omständigheterna är försvarligt. Konfiskering innebär försvarligt. Konfiskering innebär då samtliga exemplar fil- då att samtliga exemplar av filatt av påträffas i samband som påträffas skall förstöras. men som men

med en förundersökning skall för- I lag får föreskrivas

att film

störas. konfiskerats skall bevaras.

som

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till

i med föreskrifter

Lag om ändring lagen 1991:1559

tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundpå

områden

lagens

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1991:1559 med föreskrifom

ter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om-

råden dels 4 kap. 2 § och 5 kap. 8 § skall ha följande lydelse, att dels det skall införas paragraf, 4 kap. 8 av följande att en ny a lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 2 § Den skyldighet att lämna Den skyldighet att lämna uppuppgifter har låtit fram- gifter som har låtit framom vem som om vem ställa film eller ljudupptag- ställa en film eller en ljudupptagen en ning när, och ning samt om när, var och av samt om var av exemplaren har framställts exemplaren har framställts vem vem föreskrivs i 3 kap. 13 § ytt- föreskrivs i 3 kap. 13 § yttsom som randefrihetsgrundlagen skall full- randefrihetsgrundlagen skall fulluppgifterna intas göras att uppgifterna intas göras genom att genom i själva filmen eller ljudupptag- i själva filmen eller ljudupptagningen eller anbringas på dennas ningen och anbringas dennas kassett eller motsvarande hölje. kassett eller motsvarande hölje.

5 kap. 8 § Ett videogram inte har En film som inte har getts som till Statens biografbyrå till Statens biografbyrå för getts för granskning enligt lagen 1990: granskning enligt lagen 1990: 886 granskning och kontroll 886 granskning och kontroll om om filmer och videogram skall filmer och videogram skall anav an- av ha lämnats ut för spridning ha lämnats ut för spridning ses ses först när pliktexemplar enligt la- först när pliktexemplar enligt 1a- 1993:1392 pliktexemp- 1993:1392 pliktexempgen om gen om lar dokument har lämnats. lar dokument har lämnats. av av

Senaste lydelse 1993:1394.

8 a §

I fråga barnpornografi-

om brott i tryckt skrift skall skriften anses utgiven först när pliktexemplar enligt lagen 1993:1392

om pliktexemplar av dokument har lämnats.

Denna lag träder i kraft den 1januari 1999.

5 6 F örfattn in gsförslag

Förslag till

i förverkande

Lag om ändring lagen 1994:1478 om av barnpornografi

Härigenom föreskrivs att lagen 1994:1478 om förverkande av barnpornografi skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En skildring barn i En skildring barn i pomo-

av pomo- av grafisk bild påträffas i grafisk bild som påträffas skall

som samband med förundersökning förklaras förverkad, om skild-

en skall förklaras förverkad, ringen är av verklighetstrogen

om skildringen verklighetstro- karaktär och det inte finns sär-

är av

karaktär och det inte finns skilda skäl mot att den förverkas. gen särskilda skäl mot att den förverkas.

Utöver bestämmelserna i denna lag gäller vad som i allmänhet är föreskrivet om beslag och om förverkande.

Denna lag träder i kraft den l januari 1999

Förslag till

Lag om registrering av barnpornografi

Härigenom föreskrivs följande

1 § I denna lag ges bestämmelser ett särskilt för riket gemensamt

om arkiv för bevarande av bampomografiska framställningar för att underlätta utredningar om sexualbrott mot barn och bampornografibrott.

om

2 § Bampomografiska framställningar har konfiskerats enligt

som 7 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen eller förverkats enligt lagen 1994:1478 förverkande

om av barnpornografi eller enligt vad i allmänhet är föreskrivet

som om förverkande får tillföras det särskilda arkivet.

Det särskilda arkivet får tillföras även andra barnpomograñska

framställningar.

3 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer med-

som delar närmare föreskrifter arkivmyndighet, leveransskyldighet och

om arkivvård.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999

58 Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i lagen 1993:1392 om pliktexemplar

av dokument

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1993:1392 om pliktom exemplar dokument att det skall införas en ny rubrik och en ny av paragraf, 19 följande lydelse. a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskild föreskrift för barnpornografiska dokument

§ 19 a

I fråga om barnpornografibrott skall utan hinder av före-

skrifterna i 5-17 §§ plikt-

exemplar lämnas när dokumentet har gjorts tillgängligt för allmänheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999

Kommitténs

uppdrag

Till följd av bl.a. att Justitiekanslern under åren 1993 och 1994 hade inlett två förundersökningar som gällde spridning av barnpornografi i vårt land kom företeelsen att uppmärksammas i massmedias nyhetsrapportering och opinionsbildning. En större allmänhet blev härigenom medveten om att det både i vårt land och utomlands förekommer sexuella övergrepp mot barn omfattande även produktion och distribution av barnpornografi. Från olika grupper av enskilda och från frivilligorganisationer restes krav på att lagstiftningen sexuella över-

om grepp mot barn skulle skärpas och att innehav av barnpornografi skulle straffbeläggas. Sedan regeringen i april 1994 hade dragit tillbaka

en lagrådsremiss med förslag om kriminalisering av innehav barn-

av pornografi tog Konstitutionsutskottet frågan och förelade riksdagen

upp ett förslag om kriminalisering av innehav av utgiven och verklighetstrogen barnpornografi bet. 1993/94: KU28.

Förslaget innefattade ändringar, förutom i BrB, även i TF och YGL. För att ändring skall kunna åstadkommas i dessa, är grund-

som lagar, krävs att riksdagen fattar likalydande beslut saken två

om gånger. Det andra beslutet får fattas först sedan det har hållits nytt val till riksdagen. Vidare gäller att det första beslutet måste anmälas i riksdagen minst nio månader före riksdagsvalet, inte fem sjättedelar

om av Konstitutionsutskottets medlemmar medger undantag härifrån.

Konstitutionsutskottets förslag anmäldes i riksdagen kortare tid än nio månader före riksdagsvalet år 1994. Tillräckligt antal ledamöter i utskottet ville inte medge undantag från niomånadersregeln. Riksdagen antog ändå lagförslaget före valet rskr. 1993/942450. Härmed kom lagstiftningsprocessen emellertid inte att påskyndas. Först efter riksdagsvalet år 1998 kan riksdagen slutligt fatta beslut de vilande

om ändringarna i TF och YGL.

Riksdagen har emellertid också möjlighet att under innevarande mandatperiod fatta beslut om annan ändring i TF och YGL i stället för de vilande, om en annan ändring skulle befinnas bättre ägnad att

gynna kampen mot barnpornografi. Förslag sådan ändring måste i så fall

om anmälas i riksdagen senast nio månader före valet år 1998 och efter detta konfirmeras med ett nytt beslut.

60 Kommitténs uppdrag

Mot den angivna bakgrunden fick vi vårt uppdrag. Våra direktiv dir. 1994:117 beslöts den 3 november 1994. De återges i sin helhet i bilaga

Enligt direktiven har vi som en första uppgift att utreda vilket sätt och med vilka medel produktion och distribution av bampomografi bäst kan bekämpas samt att överväga vilka ändringar i lagstiftningen och vilka andra åtgärder kan anses vara motiverade för att

som förhindra förekomst och spridning sådant material. Frågor om

av kriminalisering innehav och befattning med barnpornografi

av annan har vi enligt direktiven haft att överväga särskilt.

Direktiven har vidare gett oss i uppgift att överväga om det är lämpligt att till skydd detta område för unga människor i bestämmelsen om barnpornografi föra en åldersgräns.

Direktiven har gett oss stor frihet att lägga fram förslag på olika områden, även sociala och medicinska.

Det framhålls i direktiven att någon ändring av JK:s ställning som exklusiv åklagare vid fall tryck- eller yttrandefrihetsbrott inte bör

av vara aktuell

Kommittéarbetet inleddes under våren 1995.

Vi har i enlighet med direktiven inriktat arbetet att utreda behovet ytterligare åtgärder mot barnpornografi. När vi började utred-

av ningsarbetet fanns det inte några säkra kunskaper om bampomografms utseende i tid och att tillgå hos myndigheter och organisationer

rum

sig i vårt land eller i andra länder, oaktat den omfattande debatt vare

förekommit i ämnet. Vi har därför granskat och analyserat samtsom liga beslag i vårt land anträffade barnpomografiska videogram samt

av följt datakommunikationsnätet Internet. Arbetet har skett med bistånd

Rikskriminalpolisen och tyska Bundeskriminalamt. av

Vidare har analyserat de vilande grundlagsändringarna och andra lagtekniska modeller för kriminalisering av befattningar med barnpornografi.

Vi har sekretariatet och medlemmar kommittén inhämtat

genom av kunskap genom några utrikes resor.

Vid besök i Oslo i september år 1995 har vi överlagt med företrädare för det norska Justis- politidepartementet samt med befatt-

og ningshavare vid de norska polis- och åklagarväsendena.

Vid besök i Amsterdam månad har kunskaper inhämtats vid

samma

internationell konferens behandling sexualförbrytare. Överen om av läggningar har förts med företrädare för det nederländska justitieministeriet. I Amsterdam inhämtades också åtskillig kunskap om utbudet kommersiell pornografi överlag.

av

Som observatörer har vi i november år 1995 deltagit i möte med

Kommitténs uppdrag 61

Interpols arbetsgrupp om brott mot barn hölls vid New Scotland som Yard i London. Under mötet tillfälle att ta frågor med de gavs upp olika deltagande ländernas representanter, bl.a. företrädare för amerikanska myndigheter. Vi överlade även med befattningshavare vid Home Office och vid den brittiska polisen. Den 27-31 augusti 1996 hölls under den svenska regeringens värdskap en världskongress i Stockholm mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Vi deltog i kongressen liksom i ett möte den som nämnda arbetsgruppen vid Interpol höll i samband härmed. På vårt uppdrag har överläkaren Jan Gustafsson genomfört en

kunskapsinventering av bamendokrinologisk kunskap. Studien redo-

visas i bilaga Docenten Peter Martens har fått i uppdrag redovisa av oss att kunskapsläget vad gäller pedofili och barnpornografi. Hans studie redovisas i bilaga Vårt arbete har gällt komplicerade grundlagsfrågor. Undersökningen av barnpornografi har varit resurskrävande. Tidspress har präglat vårt arbete. Vi har samrått med bl.a. Mediekommittén dir. 1994:104. Under arbetets gång har vi från allmänheten och frivilligorganisa-

tioner mottagit opinionsyttringar mot barnpornografi.

Vi har under sommaren år 1996 hållit två informationsmöten, ett for vissa bamorganisationer samt ett för den nämnda kommittén nyss och representanter for massmediabranschen.

AVDELNING I

Ytterligare åtgärder mot befattning med bampomografiska bilder

I betänkandets första avdelning redogör vi bl.a. för vilka bestämmelser om straff och annan rättsverkan enligt vanlig lag, främst brotts-

som balken, i dag kan tillämpas mot barnpornografi. Vi lämnar i avdelningen förslag till ytterligare kriminaliseringar i vanlig lag innebär

som att all befattning med barnpornografi beläggs med straff. Även innehav av bampomografiskt material föreslås bli kriminaliserat. Vi föreslår också andra åtgärder för att bekämpa förekomsten av barnpornografi.

Våra kriminaliseringsförslag omfattar nästan all den barnpornografi som numera framställs och kommer i omlopp. Vi föreslår sålunda att det skall vara straffbart att ta befattning med Videofilmer inte är

som avsedda att spridas till allmänheten, vanliga kamerabilder, bilder framställda med annan teknik än tryckteknik, teckningar och bilder framställda med grafiska datorprogram och även bilder sprids över

som Internet.

För att våra förslag skall komma att avse bampomografiska yttranden även när de förekommer på medier, främst tryckta skrifter och filmer, omfattas TF och YGL måste ändringar göras i dessa

som av lagar. Frågan härom behandlar vi ibetänkandets andra avdelning.

l bestämmelser

Befintliga ägnade

att motverka och

framställning spridning av barnpornografiska

bilder

I 6 kap. BrB om sexualbrott och i andra nedan redovisade lagrum straffbeläggs nästan alla tänkbara gärningar kan förekomma vid som framställning av pomografiska bilder där någon under l8 års person ålder medverkar. Bampomografiska framställningar kan dock skapas samband utan med något brott t.ex. smygfilmning, teckning och

genom animering.

De kan också framställda i länder lagstiftning på det aktuella vara vars området är mindre ingripande än i vårt land. I många länder har bestämmelserna om sexualbrott skärpts under år vilket innebär senare att äldre bilder kan skapade utan att något sexualbrott förekommit vara enligt den lagstiftning då gällde. som De som mångfaldigar och sprider barnpornografrska bilder har ytterst sällan haft någon del i den ursprungliga framställningen av bilderna. De förvärvar bilderna andra, varefter de kopierar dem och av sprider dem vidare.

l 1 Sexualbrotten

.

I 6 kap. BrB straffbeläggs gärningar där någon våld, hot, tvång genom eller andra liknande otillbörliga förfaranden förmår någon till samlag eller annat sexuellt umgänge. Bestämmelserna härom gäller oavsett offrets ålder. Om gärningen begås mot barn bedöms brottet dock ett strängare än om offret är en vuxen För våldtäkt kan enligt 6 person. kap. 1 § vid grovt brott dömas till tio års fängelse. Offrets låga ålder är en omständighet som kan göra brottet grovt. Sexuellt tvång i 6 kap. 2 § har straffskala till fyra år vid brott. en upp grovt För sexuellt utnyttjande enligt 6 kap. 3 § kan vid grovt brott dömas till fängelse

sex ar.

Befintliga bestämmelser motverkar barnpornografi 66 som

Beträffande och gärningsmannen närstående personer finns unga bestämmelser straffbelägger sexuellt umgänge även detta inte som om innefattar våld eller tvång. För sexuellt utnyttjande underårig kan av enligt 6 kap. 4 § i fall utdömas fängelse upp till åtta år. Brottsgrova beteckningen omfattar fall där någon har sexuellt umgänge med den

under 18 år och är hans avkomling eller står under hans fostran som är vård eller tillsyn han har att grund myndigeller for vars svara av beslut. Även allt sexuellt umgänge med barn under 15 år omhets fattas.‘ Slutligen kan den i annat fall sexuellt berör barn under 15 år som eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling av som innebörd dömas för sexuellt ofredande till böter eller fängelse sexuell högst två år 6 kap. 7 §. Detsamma gäller den som uppträder uppen-

oberoende dennes ålder, t.ex.

bart sedlighetssårande mot annan av

blottning. genom Svensk domstol kan enligt 2 kap. 2§ BrB tillämpa de svenska

sexualbrottsbestämmelserna också gärningar begångna utomlands.

dock gärningen utgjort brott även enligt det andra landets Det krävs att lagstiftning. Det är således möjligt att i Sverige döma s.k. sexturister

sexuellt utnyttjat barn i utlandet. som brotts straffvärde bedöms skall enligt 29 kap. 1 § andra När ett stycket BrB särskilt beaktas den skada, kränkning eller fara som gär-

inneburit, vad den åtalade har insett eller borde ha insett om ningen detta de avsikter eller motiv han haft. Ett sexualbrott som samt som i pornografiskt syfte innebär i princip alltid en större dokumenteras för brottsoffret än bildupptagning inte hade

integritetskränkning om en

sexualbrott dokumenterats skall således, oavsett offrets gjorts. Att ett normalt föranleda strängare straff for brottet än om detta inte ålder, ett gärningsmannen har för avsikt att visa skildring av skett. Det är om en for andra bestämmelserna barnpornografibrott får sin brottet som om betydelse. Att bilderna sätts i omlopp innebär nämligen en ytterligare

kränkning barnet, skild från den kränkning som beaktas inom ramen av för sexualbrottet.

l gärningen betecknades före den 1 januari 1995 som sexuellt Den senare umgänge med barn och återfanns i 6 kap. 5 § BrB.

Befintliga bestämmelser motverkar barnpornografi 67 som

1.2 särskilt mot

Kriminaliseringar riktade

anordnande av pornografiska situationer

Som framgår av den i föregående avsnitt lämnade redogörelsen straffas allt sexuellt umgänge med barn under 15 år. Den har fyllt 15 år som råder över sitt sexualliv och får i princip själv avgöra när och med

vem han eller hon vill ha sexuellt umgänge eller eljest företa sexuellt betonade handlingar. Den fyllt 15 inte 18 år skyddas emellersom men tid som framgår av 6 kap. 4 § BrB från sexuellt umgänge med den

som svarar för hans eller hennes fostran, vård eller tillsyn.

1.2.1 Användande för

av underårig framställning av pornografisk bild

Den 1 januari 1995 infördes ett nytt andra stycke i stadgandet om sexuellt ofredande, 6 kap. 7 § BrB prop. 1994/95 :2, SFS 1994:1499.

I detta straffbeläggs att genom tvång, förledande eller otillbörlig annan påverkan förmå även någon har fyllt 15 inte 18 år att företa som men eller medverka i handling med sexuell innebörd, handlingen en om är ett led i framställning pomografisk bild eller utgör posering i av en annat fall än när det är fråga framställning bild. Enligt 6 om av en kap. 11 § BrB, som gäller vid samtliga sexualbrott, krävs inte att gärningsmannen haft insikt den ålder utan det är tillräckligt om unges att gärningsmannen hade skälig anledning anta att den inte unge var fyllda 18 år.

Genom bestämmelsen straffbeläggs således vid framställande av pomografiska bilder användande underåriga modeller, även av om dessa är till fullt pubertetsutvecklade. Bestämmelsen är tillämplig synes även vid posering där endast den underårige företar handling med en sexuell innebörd. Bestämmelsen sexuellt ofredande träffar alltså de om flesta fall bampomografisk bildupptagning, även sådana där spridav

ningsuppsåt saknas och bestämmelsen barnpomografibrott därför

om inte är tillämplig. Om spridningsuppsåt finns föreligger det konkurrens

mellan bestämmelsen sexuellt ofredande och den bampomoom om grafibrott, den inte är fullt pubertetsutvecklad. om unge I förarbetena till bestämmelsen anförs att kan utgå från man att unga människors medverkan i pomografisk verksamhet regelmässigt innehåller inslag utnyttjande, eftersom den inte kan överblicka av unge och bedöma de långsiktiga konsekvenserna sitt handlande och löper av en uppenbar risk att ta skada socialt och känslomässigt a. 20. prop. s.

68 Befintliga bestämmelser motverkar barnpornografi som

Medverkan i alla avseenden är frivillig faller utanför bestämsom melsens tillämpningsområde. Vid bedömningen frågan om frivilligav het bör enligt motiven beaktas bl.a. barnets mognadsnivå, förhållande till gärningsmannen och liknande omständigheter. Om betalning ut-

lovats torde det diskuterade rekvisitet att barnet skall ha förmåtts nu medverka normalt vara uppfyllt a. prop. s. 33.

1.2.2¶Prostitution

Det finns inte någon uppgift att det i Sverige skulle finnas någon om

organiserad barn- eller ungdomsprostitution. I de fall unga personer

prostituerar sig skall de sociala myndigheterna ingripa. Vår undersökning den barnpornografi i samband med brottsutredningar har av som tagits i beslag i Sverige har inte gett någon anledning att anta att i oss vårt land under 18 år utnyttjats för framställning av barnpersoner i kommersiellt syfte. Skulle inte har fyllt 18 pornografi en person som år ersättning anlitas för framställning pornografibild och mot av en härvid ha tillfälligt sexuellt umgänge är straffbestämmelsema om

förförelse ungdom och koppleri tillämpliga. av Det enligt 6 kap. 10 § BrB straffbart förförelse av ungdom är som skaffa eller försöka skaffa sig tillfälligt sexuellt umgänge med att någon är under 18 år att utlova eller ersättning. Det som genom ge räcker med gärningsmannen hade skälig anledning att anta att den att inte hade uppnått 18 års ålder. unge Den främjar eller ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att som någon har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning kan annan enligt 6 kap. 8 och 9 BrB dömas för koppleri till fängelse, till upp år brottet är grovt. Även fastighetsägare upplåter en sex om en som lägenhet för prostitutionsverksamhet kan dömas för koppleri.

1.2.3 Förbud mot anordnande av pornografisk

föreställning

Enligt 2 kap. 14 § ordningslagen 1993:1617 får offentlig tillställning

utgör pomografisk föreställning inte anordnas. Den som bryter som förbudet kan enligt 2 kap. 29 § lag dömas till böter eller mot samma fängelse i högst sex månader. Förbudet mot offentliga pornografiska föreställningar infördes år 1982 i den dåvarande allmänna ordningsstadgan i syfte att motverka

prostitution SOU 1981:71, 1981/82:187, bet. 1981/82:JuU56. prop.

Befintliga bestämmelser som motverkar barnpornografi 69

Unga kvinnor borde enligt uttalanden i förarbetena hindras från att dras i den verksamhet som bedrivs i anslutning till pornografiska föreställningar. Med pomografisk föreställning föreställning vid avses en vilken sexuella situationer eller händelseförlopp framställs på ett ohöljt och utmanande sätt. Även enskild posering i anslutning till pornografisk föreställning anses utgöra en del av den offentliga tillställningen se Ds Ju 1973:5 och prop. 1981/82:l87 70 f.. Förbudet togs s. oförändrat i den nu gällande ordningslagen prop. 1992/932210, bet. 1993/94:JuU1.

1.2.4¶Socialrättslig

lagstiftning

Lagen 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård LVU av unga ger stöd för samhället att ingripa det grund misshandel, om av otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den hälsa eller utveckling unges skadas eller den utsätter sin hälsa eller utveckling för om unge en påtaglig risk att skadas genom missbruk beroendeframkallande av medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. LVU ger således samhället befogenhet att ingripa underåriga om utnyttjas sexuellt, prostituerar sig, uppträder på sexklubb e.d. även en om det inte finns misstanke om brott.

1.3¶Barnpornografibrottet

1.3.1¶Inledning

När pornografm avkriminaliserades år 1972 gjordes inga undantag för dess grövre former. Barnpomografi som företeelse uppmärksammades inte i förarbetena SOU 1969:38, 1970:125. prop. Under l970-talet korn bampomografiska framställningar i form av tryckta skrifter och smalfilmer att säljas i öppna former bl.a. i butiker för pornografi. Bampomograñn väckte efter en tid reaktioner. En stark opinion krävde kriminalisering. I regeringens direktiv till Yttrandefrihetsutredningen YFU uppdrogs åt utredningen att mot bakgrund härav överväga försiktig utvidgning det straffbara området dir. en av 1977:71 YFU anförde i delbetänkandet Bampomografi Ds Ju 1978:8 att avbildandet av barn i syfte att framställa barnpornografi utgör en

70 Befintliga bestämmelser motverkar barnpornografi

som

allvarlig kränkning av barnets integritet. Ett ytterligare motiv för

en kriminalisering av bampomografm ansågs vara att den kränkte barn i allmänhet.

Föredraganden anslöt sig till YFU:s uppfattning och framhöll ytterligare bl.a. den integritetsskada som kan uppkomma när barn medverkar vid tillkomsten av pornografi och de skadeverkningar

som härvid kan drabba dessa bams syn på sexualiteten. Sådana skäl för begränsningar i yttrandefriheten och informationsfriheten som anges i 2 kap. 13 § RF befanns föreligga. Regeringen lade våren år 1979 fram ett förslag till riksdagen kriminalisering viss befattning

om av med pomograñsk bild av bam. Den föreslagna bestämmelsen härom fick sin plats i paragraf 10 § i 16 kap. BrB. I denna föreskrevs

en ny a att den som skildrar barn i pomografisk bild med uppsåt att bilden sprids eller som sprider sådan bild av barn döms för barnpornografibrott till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gämingen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

För att den föreslagna kriminaliseringen skulle komma även

att avse sådana fall då gämingen begås skrift omfattas tryck-

genom som av frihetsförordningen, TF, dvs. tryckt skrift, fordrades att de angivna gärningama kriminaliserades också i denna lag som är grundlag. Det framlagda förslaget innefattade därför även att i TF:s brottskatalog, 7 kap. 4 § TF, skulle införas en bestämmelse om barnpomografibrott. Förslaget trädde i kraft år 1980 prop. 1978/79:179, bet. 1978/79KU:33, rskr. 1978/79:317 och bet. 1979/80:KUl, rskr. 1979/80:2.

YGL trädde i kraft den l januari 1992 och omfattar skildringar som förekommer i Videofilmer och andra filmer. Genom hänvisning i YGL till motsvarande bestämmelse i TF kom sådana gärningar som avses med barnpomografibrottet att bli kriminaliserade också då de förekommer filmer som omfattas av YGL.

Maximistraffet för barnpomografibrott höjdes till två

år genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1993 prop. 1992/93:141, bet. 1992/93:JuU16, rskr. 1992/93:220, SFS 1993:207. Detta motsvarade straffet för olaga våldsskildring och innebar att preskriptionstiden förlängdes vilket enligt föredraganden kunde ge ökade möjligheter till ingripanden a. prop. s. 44.

Ändringen innebar även att reglerna om häktning i 24 kap. 1 § RB blev tillämpliga vid misstanke bampomografibrott. För häktning

om krävs nämligen att misstanken ett brott för vilket är föreskrivet

avser fängelse ett år eller därutöver.

Befintliga bestämmelser som motverkar barnpornografi 71

1.3.2 Vad avses med barn

Med barn i 16 kap. 10 § BrB enligt motivuttalanden en person a avses könsmognadsprocess inte är avslutad prop. 1978/79:179 s. 9. vars Det finns alltså ingen fast åldersgräns bestämmer vad som är ett som barn. Lagstiftaren har lämnat åt rättstillämpningen att göra den närmare avgränsningen. Någon praxis från Högsta domstolen om hur begreppet barn skall tolkas finns inte. I mål om bampornografibrott förekommer det att sakkunnigutlåtande inhämtas från bamendokrinologisk expertis I avsnitt 6.1 behandlar vi innebörden begreppet barn mer inav gående.

1.3.3¶Vad avses med bild

Bestämmelsen i 16 kap. 10 § BrB gäller alla slags bilder. Även t.ex. a tecknade barnpomografiska bilder omfattas. Förutom att framställning och spridning barnpornografi är kränkande för barn över huvudtaget av anfördes skäl härför att det inte kunde uteslutas att teckning som en gjordes efter levande modell med de skadeverkningar för det avbildade barnet detta kunde förutsättas medföra a. 8 f.. Vidare som prop. s. omfattas bilder annat sätt skapats utan att avbilda ett barn i en som pornografisk situation, t.ex. ett fotografiskt eller datoriserat genom bildmontage. Slutligen torde också skulpturer eller andra tredimensionella föremål falla under begreppet bild de kan hänföras till avbildom ningar. Barnpornografibrott kan alltså endast omfatta bilder. En framställning endast i text omfattas inte även om den på ett pornografiskt sätt skildrar barn i sexuella situationer.

1.3.4¶Vad avses med pornografi

Pornografibegreppet

För den närmare innebörden begreppet pornografisk i straffbestämav melserna bampomografibrott hänvisade föredragande statsrådet till om den användning ordet pornografisk hade i bestämmelsen om otillåtet förfarande med pornografisk bild i 16 kap. 11 § BrB. Att åstadkomma skarpare avgränsning ansåg han förenat med stora svårigheter en var

2 Se t.ex. Malmö tingsrätts dom den 19 september 1995, DB 1848.

som

varför det straffbara området måste beskrivas i allmänna ordalag. Den närmare avgränsningen fick sedan i viss mån ske i rättstillämpningen. Som barnpornografi skulle räknas inte bara bilder där barn är inbegripna i handlingar som uppenbarligen har sexuell innebörd utan en även bilder där barn förekommer tillsammans med vuxna personer som utför sexuella handlingar a. prop. s. 9. De angivna uttalandena i frågan skall ses mot bakgrund att av användandet av pomografibegreppet i strafflag hade kritiserats. Redan under förarbetena till 16 kap. 11 § BrB prop. 1970:125 hade riktats kritik mot att ordet pomografisk användes. Lagrådet hade anmärkt att ordet knappast hade tillräckligt bestämd betydelse enligt svenskt en språkbruk och inte heller i övrigt var sådant att det borde införlivas med svenskt lagspråk. Enligt Lagrådet borde i stället användas ordet sedlighetssårande. Föredraganden framhöll att ordet pomografisk var medvetet valt för att markera att det straffbara området avsågs vara vidare. Med pomografisk bild borde enligt föredraganden förstås bild som inte besitter några vetenskapliga eller konstnärliga värden och som på ett ohöljt och utmanande sätt återger ett sexuellt motiv. Den angivna definitionen av ordet pomografisk har kritiserats av det skälet att den knappast stämmer överens med allmänt språkbruk. Justitieombudsmannen JO har påpekat att även pornografi kan vara konstnärligt värdefull och att gränsen mellan pornografi och andra framställningar av sexuella motiv i allmänhet torde dras med hänsyn till syftet med framställningen. Om syftet väsentligen är att påverka mottagaren sexuellt är det fråga om pornografi. Om framställning en har en vetenskaplig karaktär eller den främst vill påverka mottagaom ren estetiskt brukar den inte allmänt betecknas pornografisk. som Gränsen är flytande och svår att dra i praktiken eftersom framställen ning kan påverka olika människor i olika riktningar JO 1971 561. s. YFU:s förslag till bestämmelse om barnpornografibrott innehöll inte ordet pornografi utan definierade det straffbara området bild som av barn i vilket framställs sexuellt beteende. Härmed avsåg YFU inte bara uppenbara sexualhandlingar utan även fall där bilden sexuell ges en innebörd barnets ställning eller åtbörder Ds Ju 1978:8 24. genom s.

Särskilt om s.k. nudistbilder m.m.

Även det avbildade barnet inte har deltagit i sexuellt beteende om ett vid avbildningen kan alltså bilden omfattas barnpornografibestämav melsen om barnet framställs på ett sätt är ägnat att vädja till som sexualdriften. Som exempel nämner motiven att speciella kamera-

Befintliga bestämmelser motverkar barnpornografi 73 som

arrangemang använts. Motiven ger inga förtydligande exempel på sådana arrangemang, det material distribuerats under åren men ur som och som vi har iakttagit kan nämnas användande teleobjektiv eller av att bilden framställs ur ett s.k. grodperspektiv. Något fall har också noterats där barn befinner sig i närheten företar av vuxna personer som sexualhandlingar eller uppvisar ett sexuellt beteende. Föredraganden anförde beträffande denna kategori bilder viss att en försiktighet var påkallad så att det straffbara området inte blev alltför vidsträckt eller svårbedömt. Det kunde inte komma i fråga att straffbelägga all avbildning nakna barn eller andra bilder där ett barns av könsorgan kan urskiljas. Detta gällde även sådana bilder skulle om kunna stimulera del människors sexualdrift. För att falla inom det en straffbara området måste nämligen anförts bilden enligt som ovan vanligt språkbruk och allmänna värderingar pornografisk prop. vara 1978/79:179 9. s. En ifrågasatt bild av ett barn kan således inte bedömas med utgångspunkt i antaganden hur med avvikande sexuell om personer en läggning i allmänhet förhåller sig till den. Självfallet kan därmed inte heller en bild bli pornografisk bara för att viss sexualdrift en persons kan konstateras stimuleras den. Således kan t.ex. inte bilder av av nakna lekande barn, vilka i vårt land är ett normalt och naturligt motiv i familjers fotoalbum, bli pornografiska bara för pedofil skapat att en bilderna eller på annat sätt anskaffat dem. Inte heller kan det förhållandet att en pedofil samlat på sig ett stort antal sådana bilder uppfylla pornografirekvisitet. Om dock bilder detta slag med olika tekniker av förändras och sammanställs kan den tillskapade bilden vara pornografisk.

1.3.5 Vilka förfaranden med

barnpomografiska

bilder är kriminaliserade

Den som skildrar ett barn i pornografisk bild kan straffas han en om har uppsåt att bilden skall spridas. Även den sprider bild kan straffas.

som en bampomografisk Sprida-

ren behöver således inte ha tagit någon del i skildrandet för att kunna dömas. När det är fråga ett brott kan således både skildrare och om en en spridare straffas för sin respektive medverkan till barnpomoen grafisk bilds tillkomst och spridning. Begreppet sprida i 16 kap. 10 § BrB är mycket brett. Härmed a avses alla tänkbara förhållanden vilka ett bildinnehåll förmedlas genom eller görs tillgängligt för andra. För straffbarhet uppställs i och för sig

74 Befintliga bestämmelser motverkar barnpornografi

som

inte något krav att bilden förmedlats till allmänheten. Men det fordras dock än att den gjorts tillgänglig för endast ett fåtal perso-

mer

Således är inte förmedling till eller tillgängliggörande för endast ner.

eller ett att spridning. Detta innebär att en par personer anse som förevisning, utlåning och överlåtelse av barnpornografi till en eller två

inte är straffbart enligt bestämmelserna om barnpornografipersoner brott. Följaktligen kan inte heller ett skildrande sker med uppsåt

som att i endast denna begränsade utsträckning låta andra få ta del av bilden föranleda ansvar för bampomografibrott.

1.3.6¶Försvarliga gärningar är undantagna

En gärning uppfyller rekvisiten för bampomografibrott kan med

som hänsyn till omständigheterna försvarlig. Frågan om gärningen är

vara försvarlig skall, enligt vad framgår av förarbetena, avgöras mot

som bakgrund syftet med framställningen och det sammanhang i vilket

av den förekommer. Hänsyn till konstnärliga intressen, allvarligt syftande nyhetsförmedling och vetenskapligt arbete anförs i motiven som exempel på fall där ett spridande kan försvarligt a. prop. s. 9 f..

vara

År 1982 prövade JK ett ärende om publicering av barnpornografiska bilder i författaren Hans Nestius debattbok om pornografi I last och lust RFSU 1982. Författaren uttryckte i boken en

Prisma

kritisk hållning till barnpornografi. Publiceringen bilderna var enligt

av JK att försvarlig då den utgjorde ett led i framställning

anse som en

avsedd ett allvarligt syftande inlägg i en debatt JK 1982 som var som B 5.

Den 17 januari 1994 visade nyhetsprogrammet Rapport i TV 2 sekvenser bampornografiska videogram som tagits i beslag inom

ur

för Huddinge- och Norrköpingsfallen och som förevisats av ramen Rädda Barnen i syfte att väcka opinion mot företeelsen. I anmäl-

en ningar till JK ifrågasattes inte nyhetsinslaget innefattade bamporno-

om grafibrott. JK konstaterade att inslaget utan tvekan fick anses ha ingått

ett led i allvarligt syftande nyhetsförmedling och vid en straffsom en rättslig prövning skulle ha bedömts vara försvarliga och inte utgöra yttrandefrihetsbrott dnr 148-94-31 och 171-94-31.

Bilder har spritts under försvarliga omständigheter är inte utan

som vidare möjliga att sprida vidare under åberopande av försvarlighetsrekvisitet. Konst ansetts försvarlig torde emellertid i princip alltid

som bibehålla denna karaktär oavsett i vilka senare sammanhang den kan förekomma. Men det kan väl tänkas att sådana sekvenser ur egentlig barnpornografi har spritts i ett försvarligt syfte genom nyhets-

som

Befintliga bestämmelser motverkar barnpornografi 75 som

eller opinionsprogram i TV eller i form videogram förevisade av av frivilligorganisationer kan komma att sammanställas och hanteras i sammanhang som inte kan bedömas försvarliga. som I augusti 1996 visade TV 3 programserie sexualbrott mot en om barn och bampomografi. Där förekom utdrag några tyska barnur pomograñska produktioner. Bl.a. visades sekvens den produktion en ur som anges som nummer 16 i vår redovisning för barnpomografiska videogram i kapitel I sekvensen förde sitt könsorgan mot mannen ena flickans mun. Om en bild hade klippts denna sekvens med ur en dator utrustad med ett videokort och sedan gjorts tillgänglig i s.k. en diskussionsgrupp inom datakommunikationsnätet Internet kan den spridning av bilden som härmed skett på Internet självfallet inte vara att anse som en försvarlig gärning oavsett förevisandet bilden i om av TV- programmet varit det eller inte.

1.4¶Andra än

rättsverkningar brottspåföljd vid befattning med barnpornografiska

bilder

1.4.1 och förverkande

Konfiskering

Om en bampomografisk bild sprids tryckt skrift eller genom en genom ett medium som omfattas av YGL kan detta, som tidigare nämnts i avsnitt 1.3.1, innefatta ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Tryckt skrift och film som innefattar tryck- och yttrandefrihetsbrott får enligt 7 kap. 7 § första stycket TF och 5 kap. 6 § första stycket YGL konfiskeras. Konfiskering innebär huvudregel att för spridsom ning avsedda exemplar av framställningen skall förstöras. Konfiskering anses inte kunna ske av det antal exemplar framställning av en som utgör pliktleveransexemplar. Den 1 januari 1995 har nya bestämmelseri 7 kap. 7 § tredje stycket TF och 5 kap. 6 § tredje stycket YGL konfiskering börjat att gälla om bet. 1993/94:KU28, rskr. 1993/94:450, bet 1994/95:KU6, rskr. 1994/95:12, SFS 1994:1476 och 1994:1477. Framställningar som innefattar skildring barn i pomografisk bild verklighetstrogen av av karaktär får även i annat fall än de redan nämnda konfiskeras inte om innehavet är försvarligt med hänsyn till omständigheterna. Konfiskering innebär i dessa fall att samtliga exemplar framställningen av som påträffas i samband med förundersökning skall förstöras. en De nya bestämmelserna är dock avsedda att träffa endast utgivet

76 Befintliga bestämmelser motverkar barnpornografi som

material. Härigenom inkräktar man inte grundlagamas förbud mot och andra hindrande åtgärder. censur

Konfiskeringssbestämmelsema i 7 kap. 7 § första stycket TF och i

5 kap. 6 § första stycket YGL är fakultativa och konfiskering skall ske endast det är nödvändigt allmän synpunkt. Normalt anses inte om ur konfiskering meningsfull framställning redan blivit spridd vara om en i större omfattning och det därför skulle vara meningslöst att kon-

fiskera den.

Även konfiskeringsbestämmelsema är fakultativa. De har

de nya tillkommit bl.a. för att sådant material hos andra än den för yttsom randet ansvarige har tagits i beslag under en förundersökning inte skall behöva lämnas tillbaka. Därmed torde inte frågan om hur väl en framställning är spridd ha någon betydelse vid prövningen enligt dessa bestämmelser frågan om konfiskering skall ske. av Ett förfarande avseende konfiskering utan samband med åtal för tryck- eller yttrandefrihetsbrott inleds att JK väcker s.k. genom en objektiv konfiskeringstalan. Talan konfiskering avseende de exom emplar ännu hunnit spridas måste enligt 9 kap. 5 § första som stycket TF och 7 kap. 2 § första stycket YGL väckas innan preskriptionstiden för åtal tryck- eller yttrandefrihetsbrott har gått ut. Någon av preskriptionstid för väckande talan konfiskering av redan spridd av om barnpornografi har däremot inte varit avsedd. Detta framgår tydligt av motiven bet. 1993/94:KU 28 s. 37 och 41 f.. Enligt lagen 1994:1478 förverkande barnpornografi, vilken om av även den har trätt i kraft den 1 januari 1995, skall bampomografiska bilder verklighetstrogen karaktär anträffas vid en förundersökav som ning och inte omfattas av TF:s och YGL:s tillämpningsområde som förklaras förverkade det inte finns särskilda skäl mot detta. I frågan om vad kan utgöra särskilda skäl i förarbetena att ledning om som anges kan hämtas i vad skall utgöra försvarlig gärning enligt 16 kap. som 10 § BrB a. bet. 43 f.. a s. Den särskilda förverkandelagen är avsedd att tillämpas i sådana fall där brottsbalkens förverkanderegler inte är tillämpliga.

1.4.2 Särskild rättsverkan i fråga om ekonomisk

vinning av barnpomografibrott

I 36 kap. BrB finns regler särskild rättsverkan vid brottsbalksbrott, om bl.a. förverkande utbyte sådant brott samt om företagsbot. om av av Enligt 5 kap. 6 § första stycket YGL gäller vad som i brottsbalken föreskrivs särskild rättsverkan också yttrandefrihetsbrotten olaga om

Befintliga bestämmelser som motverkar barnpornografi 77

våldsskildring och bampomografrbrott. Bestämmelsen är alltså tilllämplig om bampomografrbrott begås genom användande video-

av gram.

Före år 1995 gällde nämnda bestämmelsei 5 kap. 6 § första stycket YGL endast olaga våldsskildring. I skrivelse den 19 maj 1994

en angående särskild rättsverkan i fråga om ekonomisk vinning vid barnpornografibrott JK:s dnr 1264-94-22, KU:s dnr 783/93-94 uppmärksammade JK konstitutionsutskottet bristen i regleringen. Vid en förundersökning om yttrandefrihetsbrotten barnpornografi och olaga våldsskildring hade enligt JK ett belopp halv miljon kronor

om en belagts med kvarstad och syntes det stå klart att betydande vinning

gjorts bampomografibrott

Utskottet ansåg i likhet med vad JK anfört i sin skrivelse att bestämmelsen om särskild rättsverkan i 5 kap. 6 § första stycket YGL skulle ändras så att den också omfattade bampomografibrott bet. l993/94zKU28 s. 39 f.. Riksdagen antog förslaget och grundlagsbestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1995 rskr. 1993/94:450, bet 1994/95:KU6, rskr. 1994/95:12, SFS 1994:1477.

Den barnpornografi som inte omfattas av TF och YGL utan endast av brottsbalken, omfattas direkt av brottsbalkens regler särskild

om rättsverkan.

1.4.3 Skadestånd

Skadeståndslagen och integritetskränkning genom brott

Enligt 1 kap. 3 § skadeståndslagen 1972:207 tillämpas lagens bestämmelser om skyldighet att ersätta personskada också i fråga om lidande som någon tillfogar annan genom brott av vissa angivna slag, såsom brott mot den personliga friheten, annat ofredande, ärekränkning eller dylik brottslig gärning. Bestämmelsen är inte tillämplig på lidande

som är medicinskt påvisbart och som därför är att hänföra till personskada utan tar sikte på den kränkning av den personliga integriteten

som brottet kan medföra. Den grundar därmed rätt till kompensation för sådana påfrestningar och sådant personligt lidande i följd brottet

av som inte gottgörs som personskada.

3 Fallet utgörs av det i avsnitt 3.1.2 för år 1994 redovisade fallet avseende två personer. De i målet aktuella videograrnrnen utgjordes till övervägande del av vålds- och annan vuxenpomograñ. Det är inte klarlagt vilken vinning som skulle ha gjorts med avseende på anträffade bampomografiska videogram.

78 Befintliga bestämmelser som motverkar barnpornografi

Det skadeståndsrättsliga ansvarssystemet i TF och YGL

Den sig ha lidit skada grund av ett yttrande som före-

som anser kommit i tryckt skrift eller i ett medium som omfattas av YGL kan få skadestånd bara om TF och YGL medger det. Dessa grundlagar är även i fråga skadestånd exklusiva lagar på sitt tillämpningsområde.

om Skadestånd på grund vad i tryckt skrift eller t.ex. i en

av som anges film kan beviljas endast om yttrandet innefattar ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott.

Den som är ansvarig för brottet är också den som är skyldig att ersätta skada. I huvudsak gäller följande. Om brottet har begåtts genom

periodisk skrift är det i första hand utgivaren som är ansvarig. en Tillsammans med utgivaren kan även skriftens ägare bli skyldig att betala skadestånd. Om brottet har begåtts genom en skrift som inte är periodisk är i första hand skriftens författare ansvarig, om han inte har valt att vara anonym. För sådant fall kan den som uppgivits som utgivare komma att bära ansvaret.

Ansvaret för ett yttrandefrihetsbrott i en film ligger på utgivaren. Alla filmer skall ha utgivare. Det är denne som också i första hand

en är ansvarig för att ersätta skada. Tillsammans med utgivaren kan den

framställt filmen bli skyldig att betala skadestånd. som

I dessa ansvarskedjor finns sist den som sprider skriften eller filmen. En spridare kan alltså bli ansvarig, såväl för brottet som för att utge skadestånd.

Kränkningsersättning vid rena barnpornografibrott

Om någon döms för sexualbrott föranleder detta regelmässigt att skadeståndsskyldighet för bl.a. integritetskränkning föreligger. Att sexualbrottet dokumenteras i bild torde göra kränkningen grövre. Har upptagningen skett inte för förövarens eget bruk utan i spridningssyfte torde detta göra kränkningen än allvarligare. Frågan är om den som inte döms för någon medverkan i ett skildrat sexualbrott utan enbart döms för barnpomografibrott kan åläggas att betala skadestånd till avbildade bam. Såvitt känt har det inte förekommit något fall där i mål om bampomografibrott ersättning för kränkning yrkats av något avbildat bam.

Det har i förarbetena till bampomografibrottet prop. l978/79:l79 s. 130 betonats att inte bara framställandet av en pomografisk bild i sig utan också efterföljande spridning bilden utgör en allvarlig

en av integritetskränkning av det avbildade barnet.

Befintliga bestämmelser som motverkar barnpornografi 79

Av visst intresse i sammanhanget är rättsfallet NJA 1992 s. 594, i vilket Högsta domstolen fann det utgöra förtal medförande rätt till ersättning för integritetskränkning, om en vuxen person utan att ge sitt samtycke skildras i pornografisk bild som sedan sprids.

I delbetänkandet SOU 1992:84 Ersättning för kränkning genom brott uttalade kommittén om ideell skada att det är en öppen fråga om bampomograñbrottet utgör ett sådant brott som kan grunda ersättning enligt 1 kap. 3 § skadeståndslagen.

2¶Internationella förhållanden

2.1¶Bestämmelser

om barnpornografi m.m.

i vissa andra länder

2.1.1¶Danmark

Sedan år 1980 är det i Danmark straffbart att i förvärvssyfte sprida och i sådant syfte framställa eller anskaffa barnpornografi. Grövre former av barnpornografi innehavskriminaliserades år 1995. Privata överlåtelser och annan hantering är således inte särskilt kriminaliserat. En fixerad åldersgräns för vad med barn har som avses av effektivitetsskäl inte införts.

I § 235 i den danska strafflagen stadgas straff för:

1 den som förvärvsmässigt säljer eller på annat sätt utbreder eller med uppsåt härtill framställer eller skaffar sig otuktiga fotografier, filmer eller liknande av barn samt 2 den, som besitter fotografier, film eller liknande barn, har av som samlag eller annat könsligt umgänge än samlag eller av barn har som könsligt umgänge med djur, eller som använder föremål på grovt otuktigt sätt.

År 1969 avkriminaliserades pomografin helt i Danmark‘. Kvar stod ett förbud att sälja otuktiga bilder eller föremål till under 16 år personer Därmed kom inte försäljning av barnpornografi att sådan som vara straffbar i Danmark. Eftersom de bilder förekom i de alster som som producerades på 1970-talet oftast var framställda i utlandet kunde inte

‘ Pornografiska texter hade avkriminaliserats redan år 1967. 2 Borgerlig straffelov § 234.

heller sexualbrottsbestämmelsema användas

År 1980 straffbelades att sälja eller på annat sätt utbreda eller med uppsåt härtill framställa eller anskaffa otuktiga fotografier, film eller liknande bam. Kriminaliseringen begränsades dock till sådana

av gärningar sker i förvärvssyftef Utanför det straffbara området

som faller således privata överlåtelser och förevisningar. Vidare omfattas inte tecknade bilder.

Bestämmelsen innehåller ingen åldersgräns. I motiven uttalas att angivande sådan gräns på grund av bevissvårigheter skulle kunna

av en medföra att i och för sig straffbara fall lämnades obeivrade. Det framhölls att åldern i praxis kunde komma att få fastställas efter en bedömning hur långt den avbildade pojken eller flickan kommit i sin

av pubertetsutveckling Avsikten var enligt motiven att barn under 15 år skulle omfattas. Detta är den åldersgräns som även i Danmark gäller för sexuellt umgänge.

Den 1 1995 infördes ett nytt andra stycke i bestämmelsen om

mars bampomografibrott i vilket innehav viss barnpornografi kriminali-

av serades.° Innehavsförbudet är begränsat till fotografier, film och liknande barn har samlag eller annat könsligt umgänge än samlag.

av som Även sådana bilder där barn har sexuellt umgänge med djur eller använder föremål på ett grovt otuktigt sätt omfattas.

Att innehavsförbudet har begränsats angivna sätt har motiverats med att det ansetts kunna ha viss brottsförebyggande verkan att

en tillåta innehav av viss, som mindre grov ansedd, barnpornografi.

Befattning med barnpornografi inte är förvärvsmässig träffas

som således innehavsförbudet inte straffstadgandet i lagrummets

av men av första stycke.

Maximistraffet för utbredningsbrottet var från början böter men höjdes år 1989 till fängelse månader. Innehav föranleder dock

sex endast böter.

Den danska polisen har upplyst att enligt vad som kan utläsas av det centrala kriminalregistret anmäldes under tiden den l januari till

3 Som framgår av våra undersökningar i kapitel 4 var det i Danmark som en betydande del den kommersiella barnpornografi som förekom under 1970-

av talet producerades. 4 Lovförslag nr. L 89, borgerlig straffelov § 235. 5 Straffelovrâdets udtalelse den 10. oktober 1979 om forbud mod pornografiske billeder af bøm. 5 Lovförslag nr. L 38 den 2. november 1994, lov nr. 1100 af 21. december 1994.

Internationellaförhållanden 83

den 19 november 1996 fyra misstänkta fall av brott mot förbudet att inneha barnpornografi.

2.1.2¶Finland

I Finland gäller en lagstiftning mot produktion och spridning av pomografi i allmänhet. En ny lag om förbud mot befattning med barnpornografi, även innehav av sådan, är under utarbetande.

I Finland gäller alltjämt lagen från år 1927 angående undertryckande av osedliga publikationers spridning. Lagen träffar bilder i tryckalster, skrift, annan framställning i bild eller annat alster sårar tukt eller

som anständighet. För övervakning av lagens efterlevnad finns särskild

en övervakningsnämnd.

Lagens tillämpning i praxis synes i allt väsentligt innebära att förhållningssättet till den vanliga pomograñn motsvarar det råder

som i jämförbara länder. Eftersom barnpornografi inte särskilt regleras i den finska lagstiftningen finns för närvarande ingen i lag nedlagd definition av vad som skall avses med bam. Vidare begränsas det otillåtna området av att det skall avse alster. Datakommunikation kan därför falla utanför.

I februari 1997 har den finska riksdagen förelagts en proposition med förslag om särskilda bestämmelser i strafflagen straff för

om befattning med barnpornografi RP 6/1997 rd.

Enligt förslagets 16 kap. 19 § skall den som saluför eller till uthyrning bjuder ut eller sprider eller i detta syfte tillverkar eller i landet för

bilder eller bildupptagningar som på ett sedlighetssårande sätt visar barn dömas för spridning av pomografisk bild till böter eller fängelse i högst två år. Spridning pomografiska bilder över datanät omfattas

av av bestämmelsen. Att överlåta enstaka exemplar är inte straffbart,

men kan innefatta straffbart innehav. Syftet med förbudet att

anges vara skydda barn mot sedlighetssårande gärningar. Bilder som är målade, tecknade e.d. träffas därför endast om ett barn har stått modell för bilden.

För innehav av bampomografisk bild skall enligt förslagets 16 kap. 20 § den dömas som innehar ett fotografi, ett videoband, film eller

en någon annan bildupptagning utgör barnpornografi. Innehavsför-

som budet omfattar dock endast sådana bilder som visar ett barn deltar

som i samlag eller i något därmed jämförbart sexuellt umgänge, eller som visar barn på något annat uppenbart sedlighetssårande sätt. Vidare är

84 Internationella förhållanden

förbudet begränsat till verklighetsbaserade bilder.

Slutligen måste enligt förslaget ett innehav av barnpornografi vara orättmätigt för att det skall vara straffbart. I propositionen anförs att det är viktigt för opinionsbildningen i samhället att medierna i vissa fall får inneha denna material och rent publicera vissa delar

typ av av

det. Detta kan vara befogat t.ex. för att påvisa att sådant material av fortfarande sprids eller för att väcka diskussion om hur lagen tillämpas i praktiken. Som exempel andra rättmätiga innehav anförs vetenskapliga undersökningar och material för undervisningsändamål.

Straffet för innehavsbrott föreslås vara böter eller fängelse i högst sex månader.

Syftet med det föreslagna innehavsförbudet har angetts vara att påverka efterfrågan på barnpornografi och därigenom skydda barn från sexuellt utnyttjande och den integritetskränkning som spridning av barnpornografiska bilder innebär. Även farhågor att pedofiler använder barnpornografi för att locka eller förmå barn till sexuellt umgänge nämns i propositionen liksom innehavskriminalisering underlättar

att en polisens arbete mot barnpornografi.

Någon åldersgräns har inte föreslagits i bestämmelserna om barnpornografi. I propositionen uttalas att den avbildade personens ålder inte alltid kan avgöras och att av väsentlig betydelse för innebörden av begreppet barn är att en bild kan konstateras föreställa en person som inte ännu har uppnått en fullvuxen människas sexuella mognadsnivå. Vidare sägs att tolkningen av stadgandet kan ytterligare baseras på den i propositionen föreslagna skyddsåldersgränsen 15 år för samlag med barn.

Centralkriminalpolisen, som för närvarande genomför en undersökning av förekomsten av barnpornografi i Finland, har upplyst att ett fåtal mindre beslag av utländsk äldre barnpornografi har gjorts i landet.

2.1.3¶Norge

I Norge är i princip all befattning med barnpornografi, även innehav, kriminaliserad. Även oaktsamma handlingar är belagda med straff. Innehavsförbudet omfattar bilder någon som är, kan antas vara eller som framställs som att vara under 16 år.

I § 211 i den norska strafflagen stadgas straff för

a den som håller offentligt föredrag, ordnar offentlig föreställning eller

Internationellaförhållanden 85

utställning med otuktigt eller pomografiskt innehåll; b den som utger, erbjuder till försäljning eller uthyrning eller på annat sätt försöker sprida eller som i avsikt att sprida inför otuktiga eller pomografiska skrifter, bilder, filmer, videogram eller liknande; c den som överlåter otuktiga eller pomografiska skrifter, bilder, videogram eller liknande till personer under 18 år; d den som innehar eller inför bilder, film, videogram eller liknande, där någon som är, kan antas vara eller som framställs som att vara under 16 år visas ett otuktigt eller pomografiskt sätt.

I bestämmelsen anges vidare att med begreppen otuktiga och pornografiska skildringar avses könsliga skildringar verkar stötande som eller på annat sätt är ägnade att verka mänskligt nedvärderande eller förråande, häribland könsliga skildringar med användande barn, av djur, våld, tvång och sadism. I Norge har således befattning med pornografi i allmänhet inte avkriminaliserats så skett i de flesta jämförbara europeiska länder.7 I som mitten av 1980-talet fördes diskussioner sådan reform. Ett s.k. om en privat lagförslag kom att läggas fram tre stortingsrepresentanter. Det av antogs år 1985 utan gängse beredning och motiven är därför knapp-

händigaf

Lagrummet innehöll vid sin tillkomst punkterna Förbudet a—c ovan. mot import av pornografi i spridningssyfte i punkten b tillkom dock först år 1989. Införande förbud mot innehav viss pornografi av av övervägdes i lagstiftningsärendet men såväl remissinstanserna som justitiekommittén var kritiska till ett sådant förbud principiella och av praktiska skäl. Frågan om ett förbud skulle införas mot innehav barnpornografi av togs upp på nytt av Justis- og politidepartementet år 1991 i en promemoria som skickades på remiss. En åldersgräns 16 år föreslogs. Det är den åldersgräns som i Norge tillämpas i stadgandena sexualbrott. om l promemorian behandlades också frågorna straffbeläggning om av införsel av barnpornografi i sådana fall där spridningsavsikt inte föreligger oaktsamma gärningar. samt av Propositionen anslöt till promemorian. Vad gällde förslaget att om

7 Dock synes den pornografi som är tillgänglig i övriga västvärlden också vara tillgänglig i de norska butiker som tillhandahåller pornografi. 8 Se Straffelovrådets utredning Pornografi og straff, NOU 1985:19.

9 För en utförligare redogörelse för lagrummets tillkomst, Geir Woxholth se Pornografi- og utuktighetsstandarden i straffelovens § 211, Lov rett, 1986, og s. 82-93.

86 Internationellaförhållanden

även oaktsamma gärningar skulle straffbeläggas anfördes att man borde kräva att den inför eller överväger att sätta sig i besittning av

som pomografiskt material på förhand sätter sig i om det är fråga om

olovlig bampomografi.°

Vissa remissinstanser hade menat att det föreslagna förbudet mot innehav inte borde knytas till en viss åldersgräns utan omfatta barn i allmänhet. Bevisproblem ansågs annars kunna uppstå. Departementet menade dock att med åldersgräns på 16 år skulle de mest graveran-

en de fallen komma att omfattas. Bevisproblem skulle inte uppstå i de mest straffvärda fallen; de när små bam utnyttjas. Om bestämmelsen skulle effektivt omfatta även fall där 13 till 15 år gamla barn utnyttjas skulle det emellertid enligt departementet inte vara tillräckligt att anknyta till barnets faktiska ålder eftersom detta i många fall skulle komma att medföra oöverstigliga bevisproblem. Straff borde därför kunna utdömas inte bara när den avbildats visats vara under 16 år

som utan också när detta kunde antas. Det ansågs dessutom subjektivt sett

lika straffvärt att införa och besitta sådant material som sådant där vara det visat att den avbildade under 16 år. Gämingsmannen själv

var var har, anmärktes det, sällan någon säker vetskap om de avbildades ålder." Det föreslogs också att förbudet mot innehav skulle omfatta fall då avbildad framställs som att vara under 16 år. Som

en person exempel anfördes att bildtext kan att på bilden före-

en ange en kommande är 15 år fastän denne faktiskt var 17 år då bilden

person togs. Detta innebär att bild kan anses vara bampomografisk även i

en sådana fall där det inte ens kan antas att den avbildade personen är under 16 år.

Justitiekommittén anslöt sig till departementets bedömningar. Be-

‘° Avsikten har alltså varit att den som medvetet låter bli att ta del av en otillåten skildring ändå skall kunna straffas om han infor eller innehar den. Det är dock oklart om med oaktsamhetsregeln avsetts även sådana fall då en avbildad person är fullt utvecklad men under 16 år. " En remissinstans uttalade att det betänkligt att på detta sätt lätta åklaga-

var rens bevisbörda genom att bygga antaganden till den åtalades nackdel. Emellertid även i Norge i praxis tillämpas de iakttagelser av pubertes-

synes utvecklingen kan göras med ledning av den ifrågasatta bilden. Det synes

som dock finnas möjlighet att föra bevisning om att den avbildade personen har fyllt 16 år. ‘Z Det torde dock vara en öppen fråga hur en norsk domstol skulle bedöma t.ex. en film i vilken medverkar en person som är 25 år men som, utan att detta kan uppfattas sant, sägs vara 15 år. Om ljudet togs bort skulle

vara filmen bli laglig. Redan distribuerade ordinära vuxenpomografiska bilder skulle formellt kunna förvandlas till barnpornografi om en innehavare kompletterade dem med lämpliga texter.

Internationellaförhållanden 87

stämmelsema om införsel och innehav av barnpornografi trädde i kraft år 1992.

Såvitt utredningen kunnat utröna har vid norsk domstol ännu inte prövats något fall av innehav av pomografisk bild där den som är avbildad framställs som att vara under 16 år.

2.1.4¶Tyskland

I Tyskland är i princip all befattning med barnpornografi kriminaliserad, dock endast bilder som skildrar verkliga händelser. Med barn avses en person under 14 år.

Enligt § 184 i den tyska strafflagen är det beträffande barnpornografi förbjudet att

a sprida, offentligt ställa ut, anslå, visa eller på annat sätt tillgängliggöra,

eller med avsikt att förfara på sådant sätt framställa, anskaffa, leverera,

lagerhålla, tillhandahålla, informera om, förorda, importera eller exportera

pomografiska bildframställningar vars innehåll utgör sexuellt utnyttjande av barn samt

b försöka bereda sig själv eller annan tillgång till samt inneha sådana

framställningar om de återger ett verkligt händelseförlopp.

År 1973 avkriminaliserades med några undantag befattning

med pornografi i dåvarande Tyska Förbundsrepubliken. Förbud mot framställning och distribution av barnpornografi, våldspornografi och djurpornografi kvarstod. Anskaffande och innehav av barnpornografi således inte

var straffbart om inte gämingen utgjorde en förberedande åtgärd för ett tillgängliggörande. Också förverkande av barnpornografi krävde denna förutsättning.

År 1989 publicerades i tidskriften Stern nr. 46-50 artikelserie

en om pedofili och barnpornografi vilken åtföljdes debatt. Krav

av lagstiftningsåtgärder lades fram i Förbundsdagen år 1991. Vissa av åtgärderna genomfördes år 1993.

Straffskalan för vad som redan utgjorde brott höjdes till fängelse högst fem år. Innehav och anskaffande av barnpornografi skildrar

som verkliga händelseförlopp kriminaliserades. Straffet är böter eller fängelse högst ett år. Med kriminaliseringen följde att sådan barnpornografi kunde förverkas.

Den som konsumerar barnpornografi ansågs sin efterfrågan

genom skapa marknaden för sådana alster och avsikten med kriminaliseringen

88 Internationellaförhållanden

och skärpningen av straffskalan för produktion och distribution var att så långt möjligt dränera flödet barnpornografi. Även handlingar i

av syfte att anskaffa barnpornografi kriminaliserades, eftersom de ansågs främja avsättningen av bampomografiska alster. Från kriminaliseringen har undantagits endast sådana förfaranden som uteslutande sker i tjänsteeller yrkesutövning.

2.1.5 Nederländerna

I Nederländerna är all hantering av barnpornografi förbjuden dock

inte innehav för eget bruk. Med barn avses en person under 16 år.

Enligt artikel 240b i den nederländska strafflagen är det förbjudet att

sprida, ställa ut, tillverka, importera, transitera, exportera eller hålla i

förråd en skildring av ett sexuellt beteende i vilket en person som upp-

enbart är under 16 år är inblandad eller en inforrnationsbärare som inne-

håller en sådan skildring.

I början l980-talet uppstod i Nederländerna en debatt om barn-

av pornografi föranledd bl.a. klagomål från andra länder, främst USA,

av angående handel med barnpornografi från Nederländerna. Detta ledde till att viss hantering med barnpornografi kriminaliserades år 1986. Brottet kunde föranleda fängelse högst månader. Även innehav

tre av barnpornografi blev förbjudet om det syftade till att användas för vidare distribution. Det straffbara området omfattade dock endast sådan hantering som riktade sig mot allmänheten.

I början år 1996 skärptes bestämmelsen i vissa hänseenden.

av Maximistraffet höjdes till fängelse fyra år, främst i syfte att ge rättsväsendet tillgång till tvångsmedel. För yrkes- eller vanemässig brottslighet sattes strafflatituden till sex år. Passivt innehav av barnpornografi har inte kriminaliserats. Dock har det tidigare kravet att de angivna befattningama med barnpornografi skall ha skett i syfte att sprida eller offentligt ställa ut alstren tagits bort. I den för Nederländerna speciella formen riktlinjer för hur lag skall tillämpas har

av fastslagits att med förfarandet att hålla i förråd in voorraad heeft

endast innehav är avsett för utbyte med andra. avses som

3 Handleiding van het College van procureurs-generaal voor de opsporing en vervolging van art 240b Wetboek van Strafrecht, 1996.

Internationellaförhållanden 89

Från straffbestämmelsen har undantagits innehav for vetenskapliga, utbildnings- och terapuetiska ändamål.

2.1.6¶Belgien

I Belgien är sedan år 1995 i princip all befattning med pornografiska skildringar av minderåriga under 16 år, även innehav, kriminaliserad.

Sedan år 1995 är det enligt artikel 383 i den belgiska strafflagen särskilt belagt med straff

a att förevisa, sälja, hyra ut, sprida eller överlåta ett medium innesom håller skildringar av sexuella handlingar av pomografisk karaktär i vilka deltar minderåriga under 16 år samt b att framställa, hålla i förråd, importera, exportera ett sådant medium eller att överlämna det till en transportör eller distributör syftet med om gärningen är att handla med eller sprida mediumet.

Straffet för nämnda gärningar är fem till tio års frihetsberövande nu opsluiting och böter. Har gärningen begåtts inom for organiseramen rad brottslighet är straffet tvångsarbete lägst tio och högst femton år. Även innehav barnpornografi kriminaliserat och kan föranleda av är fängelse lägst en månad och högst ett år i förening med böter.

2.1.7¶Frankrike

I Frankrike är det förbjudet att distribuera skildring minderårig i av pornografisk bild och att framställa sådan pornografi med syfte att distribuera den. Det blotta innehavet är inte förbjudet. Med minderårig avses en person under 18 år.

Enligt artikel 227-23 i den reformerade Code pénal gäller sedan som år 1994 är det förbjudet att

i spridningssyfte fixera, spela in eller överlåta en bild av en minderårig om en sådana bild är av pomografisk natur, liksom att sprida en sådan bild vilket sätt det än må ske.

Det blotta innehavet barnpornografi är således inte belagt med av

90 Internationellaförhållanden

straff. Med minderårig avses en person under 18 år. Avser gärningen

är under 15 är är straffmaximum fängelse högst tre år en person som och böter. Har målsäganden fyllt 15 men inte 18 år är straffrnaximum fängelse ett år och böter.

I slutet år 1996 har den franska regeringen tillkännagjort att även

av innehav av barnpornografi avses att kriminaliseras.

2.1.8¶England

I England är i princip all hantering med barnpornografi förbjuden. Det straffbara området är så vitt att det omfattar alla oanständiga bilder av barn. Med barn avses en person under 16 år.

I Protection of Children Act 1978 stadgas förbud mot

a att framställa, eller tillåta ett framställande av eller tillverka oanstän-

diga fotografier eller pseudofotografier av ett barn, b att sprida eller visa sådana oanständiga fotografier eller pesudofotografier,

c att inneha sådana oanständiga fotografier eller pesudofotografier i syfte

att de skall spridas eller visas, eller

d att publicera eller orsaka publicering av en annons som kan uppfattas

innebära att annonsören sprider eller visar sådana fotografier eller pseudo-

fotografier eller har för avsikt att göra detta.

I Section 160 Criminal Justice Act 1988 görs tillägget att också passivt innehav ett sådant fotografi eller pseudofotografi som nämnts är

av brottsligt. Med barn inte har fyllt 16 år. Även

avses en person som film och videogram omfattas av lagstiftningen.

I England och Wales gäller enligt 1959 års lag om obscena publikationer att det föreligger straffbar obscenitet artikel har den

om en effekten att den depraverar och korrumperar de personer som tar del av den. Vidare är det enligt 1876 års tullagstiftning belagt med straff att med vetskap och svek till England föra in förbjudet material. 1953 års postlagstiftning förbjuder att obscent eller oanständigt material skickas med post.

Obscenitetslagstiftningen allmänt vara omodern och endast i

anses mindre tillämplig på den sedvanliga vuxenpomografin. 1959

mån vara års lag gäller även barnpornografi. Emellertid har en särskild, vidare lagstiftning för barnpornografi ansetts behövlig, eftersom barn inte

kunna samtycka till att medverka i pomografiska framställningar. anses

Internationellaförhållanden 91

Med barn avses i 1978 års lag en person som inte har fyllt 16 år. Från början var endast framställning och spridning straffbara förfaranden år 1988 kriminaliserades även innehav bampomografiska

men av bilder. Motivet att spridning ofta är svårt att påvisa. År

angavs vara 1994 skärptes strafflatituden och möjligheten att använda tvångsmedel ökade. Vidare utsträcktes det straffbara området från att ha gällt endast skildringar av verkliga barn till att omfatta även s.k. pseudofotografier vilka skapas med grafiska datorprogram eller med andra tekniker varigenom åstadkoms att resultatet ser ut som ett fotografi av ett riktigt bam. Tecknad barnpornografi omfattas endast obscenitetslagstift-

av ningen. Även annonsering barnpornografi kriminaliserades.

av

Home Office har tillställt utredningen nedanstående statistik över åtal och domar med tillämpning av 1978 års lag. Inom parentes anges uppgifterna omräknade till Sveriges befolkningsmängd. Den engelska lagstiftningen har ett större straffbart område både i fråga om vad framställningama innehåller och vilka befattningar är straffbara.

som Förutom innehav är även skildrande utan spridningsuppsåt kriminaliserat i denna lagstiftning.

2.1.9 USA

I USA är i princip all befattning med barnpornografi förbjuden. Det

straffbara området är vidsträckt. Det träffar inte bara barnpomo-

grafiska bilder utan bilder nakna barn över huvud taget. Även

av

bilder av påklädda barn kan falla inom det straffbara området. Med

barn avses en person under 18 år.

I den federala lagstiftningen 18 USC § 2252-2252A

har samman-

fattningsvis förbjudits

92 Internationellaförhållanden

a att alla sätt, även med dator och post, befordra bampomografiska bilder, b att motta eller vidaresprida sådana bilder, c att reproducera en sådan bild i syfte att förfara enligt a, d att sälja en sådan bild eller inneha den för försäljning samt

e att inneha böcker, tidskrifter, filmer, videogram, datadisketter eller

något annat material som innehåller tre eller fler bampomografiska bilder.

I § 2256 ges en definition av vad som utgör bampomografiska bilder. Alla slags bilder avses, även sådana som har tillskapats med elektroniska, mekaniska eller andra medel.

En bild är till en början straffbar om den skildrar underåriga som uppvisar sexuella uttryckliga beteenden. Med underårig avses en person under 18 år och med sexuellt uttryckligt beteende avses egentliga sexualhandlingar men även liderligt uppvisande av könsorgan eller

pubisområde.

Även bild endast intryck att skildra underårig

en som ger av en som uppvisar sexuella uttryckliga beteenden är otillåten. Vidare är det särskilt angivet att en bild som har tillskapats t.ex. i en dator utgör otillåten barnpornografi om den ger intryck av att en identifierbar underårig uppvisar sådana beteenden. Slutligen anses bilder kunna utgöra barnpornografi endast på grund av att de vid utannonsering e.d. givits intryck att vara av nu nämnt slag.

av

Beträffande förfaranden enligt a-d har den tilltalade genom en särskild bestämmelse getts rätt att försvara sig med att den påstådda barnpomografin framställts med verkliga personer, att dessa var minst 18 år och att de inte vid utannonsering e.d. utgivits för att vara yngre.

Förfaranden enligt a-d kan medföra fängelse högst femton år; 30 år vid återfall. Innehavsbrottet har ett straffmaximum om fem år; tio år vid återfall. Fängelsestraff kan förenas med böter.

En opinion mot barnpornografi gjorde sig i USA starkt gällande vid mitten av 1970-talet och medförde att federal lagstiftning mot barnpornografi infördes år 1978. Dessförinnan gällde även för bampornografi de obscenitetslagar som tillämpas på vuxenpornografi. Till en början förbjöds kommersiell produktion och spridning av obscena framställningar skildrande personer under 16 år. En bild var straffbar

I det uppmärksammade och omdebatterade rättsfallet United States v. Knox, 977 F.2d 815 3rd Cir. 1992 ansågs brottsbeskrivningen vara tillämplig videogram i vilka kameran hade fokuserat de klädesplagg som dolde den aktuella kroppsregionen. De aktuella barnen synes ha varit påklädda och inte ha poserat inför kameran. Före detta avgörande hade för fallande dom krävts att den aktuella kroppsregionen var blottad.

Internationellaförhållanden 93

om den återgav ett sexuellt uttryckligt beteende varmed minst som krävdes ett osedligt lewd uppvisande könsorgan eller pubisomav råde. Det fordrades att det var ett verkligt barn är avbildat. som År 1984 skärptes lagstiftningen i flera avseenden. Kravet på obscenitet togs bort liksom kravet på att verksamheten skulle kommervara siell. Vidare straffbelades mottagande barnpornografi. Det straffbara av området vidgades till att omfatta även bilder vilka de avbildade personerna är mellan 16 och 18 år och det sexuella beteende visas som är liderligt lascivous. Det gjordes inte några undantag för konst e.d. Att annonsera eller medverka till annonsering straffbar av pornografi kriminaliserades år 1986. År 1990 infördes regler producenter pornografi skall om att av bevara dokumentation aktörers ålder samt kriminaliserades passivt om innehav av barnpornografi. För att straffbart skulle innehavet vara avse tre alster.

År 1996 skärptes åter barnpornografilagstiftningen. Kravet

på att en skildring för att straffbar skall innefatta ett utnyttjande vara av en underårig har frångåtts. Även bilder endast verkar skildra person som personer under 18 år inbegripna i sexuella uttryckliga beteenden har angetts utgöra barnpornografi. Avsikten är att även barnpomografiska bilder tillskapats t.ex. med datorer skall omfattas straffstadgansom av det. I lagstiftningsärendet diskuterades ett förbud mot skildringar om som inte förutsatt att ett verkligt barn utnyttjats är förenligt med den amerikanska författningens första tillägg yttrandefrihet. Det har om därför särskilt angivits att bilder tillskapats t.ex. i dator kan som en utgöra otillåten barnpornografi montaget inbegriper identifierbar om en underårig Det krävs inte att identitet blir fastställd. person. personens Såsom barnpornografi har slutligen även definierats bilder vid som utannonsering e.d. ges intryck av att skildra underåriga i uttryckliga sexuella beteenden fastän bilden egentligen skildrar något annat. För innehavsbrott är det slutligen tillräckligt att gärningen numer avser ett alster som dock skall innehålla minst tre bilder. Huruvida lagstiftningen mot barnpornografi är i alla delar förenlig med den amerikanska författningens första tillägg yttrandefrihet har om ständigt varit föremål för juridisk diskussion och domstolsavgöranden. Om lagen eller tillämpningen den i ett visst fall skulle visa sig av strida mot författningen, skall detta enligt särskild bestämmelse i en 1996 års lagstiftning inte påverka lagstiftningen i övrigt. I svensk rätt gäller att polisen inte får begå straffbar handling för en att efterforska eller avslöja ett brott. Inte heller får polisen provocera eller på annat sätt förmå någon att inleda brottslig aktivitet. en

I detta avseende är förhållandena i USA annorlunda. Brottsprovokation sedan lång tid tillbaka använd polisiär metod. Normalt

är en kräver reglerna att endast den får utsättas för brottsprovokation entrapment dessförinnan har visat sig predisponera för

som vara brottet i fråga, t.ex. tidigare liknande brottslighet eller starka

genom misstankar om sådan.

Ett i USA uppmärksammat rättsfall angående brottsprovokation är United Jacobson, 916 F.2d 467 8th Cir. 1990. Jordbrukaren

States v. Jacobson hade år 1984, utan att göra sig skyldig till något olagligt, av

bokhandel beställt två tidskrifter med bilder nakna ynglingar. en av Efter polisrazzia kort därefter, vid vilken bokhandelns kundregister

en konfiskerades, blev Jacobson utsatt för en långvarig s.k. sting-0peration den federala polisen, tullen och posten. Myndigheterna upp-

av trädde under olika täckmantlar föreställande bl.a. företag och enskilda. Under tid än två år erbjöd myndigheterna Jacobson att köpa

en av mer barnpornografi vid ett flertal tillfällen. Slutligen beställde Jacobson år 1987 ett företag drevs myndigheterna en tidskrift med

av som av skildringar två pojkar, enligt uppgift 11 och 14 år, i pomografisk

av bild. Tidskriften levererades till Jacobson, härefter utsattes för

som husrannsakan, åtalades och dömdes för att han hade mottagit barnpornografi med posten. Jacobson tidigare ostraffad med undantag

var

att han år 1958 hade dömts för rattfylleri. av

Någon övergripande federal statistik har utredningen inte kunnat erhålla. Det är således inte möjligt att bedöma hur många fall av

fallande domar uppkommit i anledning brottsprovokation. I de

som av

fallen kan straff ha utdömts för endast en framprovocerad senare gärning också för gärningar uppdagats i samband med brotts-

men som provokationen.

Från den amerikanska tullen har erhållit nedan återgivna uppgif-

I vilken omfattning brottsprovokation har använts redovisas inte. ter. Inom parentes angivna tal USA:s förhållanden överförda på en

avser befolkning Sveriges storlek. Vid studiet tabellen skall hållas i

av av minnet fixerad l8-årsgräns, mottagandeförbud och brottsprovo-

att en kation började tillämpas år 1984 samt att innehav av barnpornografi kriminaliserades år 1990. Företrädare för de amerikanska tull- och postmyndighetema har för uppgett att i de fall där den avbildade

oss

‘5 Se vidare Harrison, J B, The Government as Pomographer: Government Sting Operations and Entrapment, Cincinnati Law Review, vol. 6121067 och Peréz, C., United States v. Jacobson: Are Child Pomography Stings Creative Law Enforcement Entrapment, University Miami Law Review, Vol

or 46:235.

Internationellaförhållanden 95

personen inte varit tillgängliga har pubertetsutvecklingen sådan den framgår av bilden använts kriterium den avbildade skall

som om anses vara ett barn eller inte.

År Beslag Frihets- Fällande

berövanden domar

2.1.1O Kanada

I Kanada är i princip all befattning med barnpornografi, även innehav, kriminaliserad. Med barn under 18 år.

avses en person

Kanada har generellt sträng lagstiftning vad gäller pornografi och

en våldsskildringar. Sedan år 1993 är i princip all befattning med bampornografi förbjuden. I Criminal Code, Subsection 1631 stadgas förbud

a att framställa, trycka, publicera eller i syfte att publicera inneha barn-

pornografi,

b att importera, distribuera, sälja eller i syfte att distribuera eller sälja

inneha barnpornografi samt

c att inneha barnpornografi.

Med barnpornografi alla slag bilder skildrar

avses av som en person som är eller som framställs under 18 år och är inblandad

vara som eller som framställs inblandad i uttryckliga sexuella handlingar.

vara

Såvitt gäller gärningar enligt har givits särskild bevisregel.

a en Den anklagades möjlighet att göra invändning bristande uppsåt har

om begränsats. Han får invända att trott att den avbildade

personen var

96 Internationellaförhållanden

minst 18 år endast han vidtagit alla rimliga åtgärder för att förvissa

om sig ålder. Vidare får han invända att han trott att den

om personens avbildade hade framställts 18 år eller äldre endast om

personen vara han vidtagit alla rimliga åtgärder för att försäkra sig att denne inte

om har framställts under denna ålder.

vara

Även bilder utpräglat och i ett sexuellt syfte skildrar könsorgan

som eller det anala området utgör barnpornografi, dock endast om den avbildade verkligen var under 18 år.

personen

Det är slutligen ansett barnpornografi att i skrift eller bild

som förespråka eller försvara sexualhandlingar med personer under 18 år

utgör ett brott. som

Om någon anklagas för bampornografibrott men den ifrågasätta skildringen har ett konstnärligt värde eller ett utbildnings-, vetenskapligt eller medicinskt ändamål skall domstolen frikänna den tilltalade.

Barnpomografibrott kan bestraffas med till tio års fängelse. Det

upp blotta innehavet har dock ett straffmaximum fem års fängelse.

om

2.2¶Internationella konventioner m.m.

Vare sig FN-konventionen barnets rättigheter eller några

om

andra internationella rättsakter förpliktar Sverige att straffbelägga

ytterligare gärningar befattning med barnpornografi. I

som avser

olika sammanhang har dock rekommenderats att stater inför ett

innehavsförbud. Det finns inte något internationellt åtagande som

hindrar Sverige från att införa sådan lagstiftning.

2.2.1¶Befattningsförbud rekommenderas

I detta avsnitt undersöks vårt land är internationellt förpliktat att

om företa ytterligare kriminaliseringar gärningar i samband med barn-

av pornografi.

FN:s konvention om barnets rättigheter

Sverige har år 1990 undertecknat FN:s konvention den 20 november 1989 barnets rättigheter SÖ 1990:20. Med barn konventio-

om avser

enligt artikel 1 varje människa under 18 år inte har blivit nen som myndig tidigare enligt den för henne gällande lagen. Konventionen innehåller bestämmelser avsedda att tillförsäkra barn grundläggande

Internationellaförhållanden 97

rättigheter och att bereda barn skydd mot övergrepp och utnyttjande. Konventionsstatema har åtagit sig att respektera och tillförsäkra varje barn inom sin jurisdiktion de rättigheter i konventionen och som anges att vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i konventionen. I artikel 34 har konventionsstaterna åtagit sig att skydda barn mot alla former sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta av ändamål skall konventionsstatema särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra att barn

a

förmås eller tvingas att delta i olagliga sexuella handlingar, b att barn utnyttjas för prostitution eller olaglig verksamhet och att annan c barn utnyttjas i pomografiska framställningar och i pornografiskt material. Artikel 34 kräver inte att dess ändamål skall uppfyllas med straffrättslig lagstiftning. Barnkonventionen lämnar således stort utrymme för att välja olika metoder för att uppnå de angivna syftena. Ett tilläggsprotokoll till Barnkonventionen är enligt vad vi inhämtat under utarbetande.

Rekommendationer m.m.

År 1992 antog FN:s kommission för mänskliga rättigheter ett aktionsprogram för bekämpande av handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Det innehåller olika förslag till åtgärder vilka FN:s medlemsstater rekommenderas att genomföra. Såvitt gäller barnpornografi uppmanas medlemsstaterna att i förekommande fall kriminalisera produktion, distribution och innehav barnpornografi. Vidare i av anges

‘° I prop. 1989/902107 Godkännande av FN-konventionen barnets rättigom heter underströk föredraganden att konventionen inte uppställer något direkt krav på straffrättslig lagstiftning för att motverka barnpornografi och att företeelsen i första hand borde motarbetas insatser det sociala genom planet. 1993 års prostitutionsutredning har i betänkandet SOU 1995:15 Könshandeln intagit ståndpunkten att svensk lagstiftning inte för närvarande kan anses till fullo stå i överensstämmelse med barnkonventionens artikel 34 c eftersom bampomografibrottet inte omfattar varje människa under 18 år. FN :s kommitté för övervakning av barnets rättigheter enligt barnkonventionen har med anledning av Sveriges rapport till kommittén 1993 kritiserat Sverige för att bampomografibestämmelsen saknar en uttalad åldersgräns. Efter det att kritiken framförts har den aktuella åldersgruppen erhållit ytterligare straffrättsligt skydd mot medverkan i pomografiska framställningar, 6 se kap. 7 § andra stycket BrB.

programmet att inte bara barn utan även allmänheten i övrigt bör skyddas mot att ta del pomografiska alster över huvud taget.

av

Europarådets ministerkommitté har i rekommendation N0.R9l

en 11 uppmanat medlemsstaterna att särskilt undersöka möjligheten att kriminalisera innehav barnpornografi. Kommittén anmärkte att den

av

övertygad att efterfrågan barnpornografi stimulerade provar om ducentema. Vidare ansågs att möjligheten att åtala konsumenter av barnpornografi skulle underlätta strävanden att identifiera producenter, distributörer, deltagande barn och pedofila sexualbrottslingar som vanligen var samlare av barnpornografi.

Nordiska rådet har den l0 1994 i rekommendation uttalat

mars en att innehav barnpornografi bör kriminaliseras i hela Norden.

av

Den 28 augusti 1996 antogs enhälligt, vid den världskongress mot kommersiell sexuell exploatering barn som hölls i Stockholm, en

av deklaration och handlingsplan för åtgärder mot kommersiell sexuell

en exploatering bam. Planen för åtgärder innehåller en uppmaning till

av alla stater att företa ett stort antal angivna åtgärder mot kommersiell sexuall exploatering bam. Bl.a. framhålls betydelsen av att i na-

av tionella lagstiftningar införs ett straffrättsligt ansvar för dem som när det gäller bamprostitution, handel med barn och barnpornografi tillhandahåller tjänster, är kunder eller mellanmän. Vidare uppmanas alla stater att före år 2000 upprätta en nationell plan för åtgärder.

Mot denna bakgrund har regeringen den 26 september 1996 beslutat att tillsätta interdepartemental arbetsgrupp inom Socialdepartementet

en med uppgift att utarbeta nationell plan för åtärder mot kommersiell

en sexuell exploatering bam. Planen skall redovisas senast den 30 april

av 1997. Regeringen har framhållit att begränsning av uppdraget till

en enbart kommersiell sexuell exploatering barn kan, när det gäller

av svenska förhållanden, bli alltför snäv. Arbetsgruppen är därför oförhindrad att i sitt arbete även beakta olika frågor sexualbrott mot

om

brotten kan hänföras till kommersiell sexuell exploabarn, oavsett om tering eller

‘7 FN:s specielle rapportör handel med barn, barnprostitution och barn-

om pornografi har härefter framhållit aktionsplanens rekommendation att kriminalisera innehav barnpornografi och påpekat att den internationella trenden

av går mot en sådan kriminalisering E/CN.4/1993/67, E/CN.4/l994/84 samt A/49/478. Rapportören har framhållit innehavsförbud som en metod att utkräva "konsumentansvar" och hantera "efterfrâgefaktom".

2.2.2¶Hinder mot inte

kriminaliseringar föreligger

Konventioner

Rätten till skydd för privat- och familjeliv, hem och korrespondens samt rätten till yttrandefrihet innefattande informationsfrihet omfattas av tre internationella rättsakter 1 FN:s universella deklaration om de mänskliga rättighetema, 2 FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt 3 den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande frihetema.

För dem alla gäller att rättigheterna får begränsas. Sådana begränsningar skall vara föreskrivna i lag samt nödvändiga i ett demokra-

vara tiskt samhälle för att tillgodose vissa allmänna och enskilda intressen. Ingrepp mot pornografi anses generellt godtagbara då moralupp-

vara fattningen växlar från tid till tid och från plats till plats.

Romiörd raget

Inte heller följer av EG:s gemensamma marknad att import och export av pornografi inte får hindras genom olika nationella åtgärder. Visserligen är enligt art. 30 och 34 i Romfördraget kvantitativa import- och exportrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan förbjudna mellan medlemsländerna. Men enligt art. 36 gäller detta inte förbud eller restriktioner för import, export eller transitering grundas på

som hänsyn till bl.a. allmän sedlighet. EG-domstolen har dock även beträffande pornografi slagit fast att art. 36 kan åberopas endast i den utsträckning som landets nationella lagstiftning också förbjuder produktion och försäljning av liknande produkter rättsfallen 34/79

se

ECR 1979, 3795 och 121/85 ECR 1986, 1007.

3 av

Tillämpningen

bestämmelserna om

barnpornografibrott m.m.

I detta kapitel redogör vi for de fall när bestämmelserna barnom pornografibrott har aktualiserats i rättstillämpningen. I avsnitt 3.1 redogörs för JK:s ärenden om barnpornografi och i avsnitt 3.2 för ärenden som handlagts polis och allmän åklagare. En genomgång brottsav av anmälningar avseende sexuellt ofredande i form pornografisk bildav upptagning beträffande åldersgruppen 15-18 år redovisas i avsnitt 3.3. Huruvida export kommersiell barnpornografi förekommit från av Sverige till USA behandlas i avsnitt 3.4. Slutligen refereras i avsnitt 3.5 samtliga domar om bampomografibrott m.m.

3.1¶Ärenden om hos JK

barnpornografi

3.1.1 för

Utgångspunkter redovisningen

sekretariatet har gått igenom JK:s diarium och de tryck- och yttrandefrihetsärenden gäller ifrågasätta bampomografibrott. Ett ärende som läggs upp då en anmälan kommer till JK. Anmälningar kommer både från allmänheten och från olika myndigheter, främst polis- och tullmyndigheter. Varje anmälan tilldelas ett diarienummer. Flera olika anmälningar kan därför komma att ett och ifrågasätta avse samma

barnpomografibrott. Ett ärende kan under handläggningen olika

av administrativa skäl ibland ett nytt diarienummer. Under handläggges ningen av ett ärende kan det Visa sig att det material anmälan som en avser inte är barnpomografiskt. Angivna förhållanden endast gör att en översiktlig genomgång diariet utan närmare undersökning vad av av varje anmälan avser inte rättvis bild hur många olika fall ger en av av

ifrågasätta barnpornografibrott JK haft att handlägga.

som Flera anmälningar rörande och en samma person har här ansetts som ett ärende och detta även om den anmälda verksamheten drivits under flera beteckningar eller i ett eller flera bolag. Om flera personer

102 Tillämpningen bestämmelserna barnpornografibrott m. m.

av om

i bolagsform eller eljest tillsammans har drivit den ifrågasätta verksamheten har varje räknats ett ärende.

person som

Vissa ärenden har inte tagits med i redovisningen. Det är ärenden

som rört

domstol begäran varit skyldig att lämna ut en barn-

a som pomografisk skildring innan den nuvarande sekretessbestämmelsen i 9 kap. 16 § första stycket andra meningen sekretesslagen 1980:100 trädde i kraft den 2 juni 1993,

b massmedia i nyhetsrapportering och opinionsbildning visat

som

barnpornografi,

icke grundlagsskyddade medier och därför inte skall handläggas

c

av JK samt

d brottet otillåtet förfarande med pomografisk bild som skall handläggas allmän åklagare.

av

Slutligen har sådana anmälningar gjorts på skämt utelämnats.

som

3.1.2 ärendena

Genomgång av

Åren 1980-1990: Anmälningar angående tryckta skrifter

Bestämmelserna bampomografibrott började tillämpas år 1980.

om Under 1980-talet angick JK:s tillsyn endast tryckt skrift.

Under kriminaliseringens första år aktualiserades fyra ärenden hos JK. Två ärendena gällde barnpornografi hade köpts före år

av som 1980. Det visades inte de därefter hade spritts. Åtal väcktes därför

att inte i ärendena. De övriga två ärendena hörde samman. Barnpomografi hade utannonserats i s.k. herrtidning. Företrädaren för det företag

en

hade spritt de bampomografiska skrifterna åtalades och dömdes som för tryckfrihetsbrott innefattande bampomograñbrott. Mot bakgrund bl.a. att bilderna i delvis övertäckta väcktes inte åtal

av annonserna var mot utgivaren för den tidning i vilken de förekom.

År 1981 åtalades utgivaren för tidningen ETC för otillåtet yttrande i tryckt skrift innefattande bampomografibrott. Den bild åtalet avsåg föreställer kvinna och förpubertal pojke med erigerat könsorgan

en en

sitter bredvid varandra. De intryck att och son. som ger av vara mor De är inte inbegripna i någon sexualhandling. Bilden kan sägas vara av konstnärligt slag. Juryn ansåg inte att den var brottslig.

Ett ärende inleddes år 1982 avsåg anmälningar mot en person

som för spridning barnpomografi till Tyskland. JK lade ned förunder-

av sökningen då brott inte kunde styrkas.

Åren 1984-1988 anmäldes inget bampomografibrott avseende

Tillämpningen av bestämmelserna om barnpornografibrott m. m. 103

tryckt skrift.

Under år 1989 aktualiserades fyra ärenden. Det första angick en person som gav ut tecknade s.k. vuxenserier. Beträffande en sådan serietidning väckte JK åtal endast för olaga våldsskildring. I det andra ärendet hade anträffat bampomografiskt material köpts in före kriminaliseringen år 1980. Det kunde inte visas att det därefter hade spritts. I det tredje fallet var det tryckfrihetsrättsliga ansvaret för den aktuella skriften preskriberat. Den sista anmälningen under denna period avsåg en bild som enligt JK:s bedömning inte skildrade ett bam.

År 1990 gjordes ingen anmälan bampomografibrott.

av

Åren 1991-1997: Antalet anmälningar ökar

Från och med år 1991 ökade anmälningarna om bampornografibrott hos JK. Den huvudsakliga förklaringen härtill torde att YGL

vara trädde i kraft vid ingången av år 1992. Framställningar i videogram dominerar nämligen anmälningarna om barnpornografi under 1990talet.

Huruvida bampomograñbrott videogram före år 1992 anmälts till polis för handläggning vanlig åklagare har inte gått att utröna.

av Endast ett sådant fall har lett till lagföring rättsfall 5 i avsnitt 3.5.

Ett stort antal av anmälningarna under åren 1991-1995 gäller ifrågasatt bampomografibrott och olaga våldsskildring i videogram som har distribuerats av tre personer verksamma under flera olika bolagsnamn. JK har väckt åtal mot alla tre för olaga våldsskildring

beträffande bampomograflbrott endast mot dem. Åtalet för men en av bampomografibrott ogillades av domstolen på grund av att det inte visats att de avbildade barn rättsfall 9 i avsnitt 3.5.

personerna var

År 1994 anmäldes for barnpornografi till

tre personer export av Tyskland. JK väckte åtal mot de tre för bampomografibrott och olaga våldsskildring. Målet mot två av dem lades ned. Den tredje dömdes dock i enlighet med åtalet. Det befanns dock att någon försäljning eller leverans inte hade skett rättsfall 12 i avsnitt 3.5.

En videokassett som innehöll bampomografiska bilder och

som hittades i en hyrvideobandspelare föranledde år 1995 anmälan. På

en ansökan av JK har domstol konfiskerat kassetten rättsfall 18 i avsnitt 3.5. År 1995 anmäldes även ett reklamhäfte avseende vuxenpornograñ från en större pomografibutik i Stockholm. I häftet annonserades bl.a. en videofilm som bar en titel med anspelning på tonår.

104 Tillämpningen bestämmelserna om barnpornografibrott m. m.

av

År 1996 har förundersökning genomförts mot

en en man som bedrev försäljning pornografi via postorder. Åtal väcktes mot ho-

av

avseende kortare sekvens i en s.k. naturistfilm som visade nom en nakna bam. Sekvensen bedömdes av domstolen utgöra barnpornografi rättsfall 19 i avsnitt 3.5. Vidare har bampornografiskt material tagits i beslag hos var aktuell i det s.k. Norrköpingsfallet.

en person som Slutligen ett ärende väska med bampomografisk smalfilm

avser en en från 1970-talet. Väskan hittades i ett förråd. Filmen har inte kunnat härledas till någon viss och JK har ansökt konfiskering av

person om filmen.

Även år 1997 har videokassett med bampomografiska bilder

en hittats i hyrvideobandspelare men befunnits inte omfattas av YGL:s

en tillämpningsområde. Barnpomografiska videogram har vidare tagits i beslag hos vid husrannsakan avseende annat brott.

en person

En anmälning år 1991, fyra år 1992, tre år 1993, sex år 1994, sju år 1995, sex år 1996 och tre hittills år 1997 avseende ifrågasatt barnpornografi har på olika grunder inte föranlett att förundersökning inletts eller att åtal väckts efter genomförd förundersökning. Två ärenden inkomna år 1997 utöver de ovan två nämnda har ännu inte avslutats.

Huddinge- och Norrköpingsfallen

Åren 1992 och 1993 inleddes de förundersökningar med åtföljande rättegångar brukar benämnas Huddinge- och Norrköpingsfallen. I

som dessa utredningar har det varit fråga barnpomografiskt material

om

spritts i dolda former på ett icke yrkesmässigt sätt. Ekonomiska som motiv har inte heller visats vara en grundläggande drivkraft bakom verksamheterna. De har spritt materialet synes ha gjort detta på

som grund det intresset för de barnpornografiska bilderna. Få av de

av egna inblandade personerna har enligt vad som kunnat utredas spritt alster i den omfattning krävs för barnpornografibrott.

som

I Huddingefallet väcktes åtal mot tre personer som sedermera dömdes för barnpomografibrott i två olika rättegångar rättsfall 6 och 8 i avsnitt 3.5. Förundersökningar som inletts mot ytterligare två personer lades ned. Totalt var ett tjugotal personer intressanta i utredningen.

I Norrköpingsfallet har 48 personer varit föremål för intresse i utredningen. Förundersökning bedrevs mot 39 av dessa. Beträffande fyra personer, bl.a. ett par makar i pomografibranschen, gällde brottsutredningarna endast hantering våldspornografiska alster med vuxna

av aktörer. Beträffande de 35 förundersökningar som gällde barnporno-

Tillämpningen av bestämmelserna om barnpornografibrott 105

m. m.

grafi har elva lett till åtal. Två åtal har lett till fällande domar.

Den ena domen har vunnit laga kraft. Den andra domen har både JK och den åtalade överklagat. Tre åtal har ogillats och i dessa fall har JK

ett av överklagat domen rättsfallen 13-17 i avsnitt 3.5. Mot bakgrund de

av ogillade domarna har JK lagt ned tre av de väckta åtalen. Tre åtal har ännu inte prövats.

Iakttagelser

Kriminaliseringen år 1980 förändrade distributionsvägarna

Fram till början av 1990-talet, innan YGL trädde i kraft, endast

var tryckt skrift aktuell hos JK. Av praktiska och ekonomiska skäl kan tryckpress i princip endast användas för att framställa upplagor

av likalydande exemplar. Ärendena hos JK barnpornografibrott gällde

om följaktligen under 1980-talet sådan produktion och distribution. De fall som avsåg barnpornografi utgjordes av den barnpornografi som trycktes på 1970-talet, framför allt i Danmark.

Efter det att YGL trätt i kraft år 1992 har anmälningarna om barnpornografibrott övervägande gällt videogram.

De anmälningar som faktiskt avsett barnpornografi har gjorts

av svensk eller utländsk polis och inte av allmänheten. Det har troligen sin förklaring i att barnpornografi, bortsett från den under 1970-

som talet tillverkades och spreds pornografibranschen, alltid spritts

öppet av i dolda former varför det främst har varit polisen i sin brottsut-

som redande verksamhet uppdagat förekomst barnpornografi.

av

Anmälningarna från allmänheten har gällt kommersiell

vuxenpornografi eller alster inte varit pomografiska vilket material

som men om misstanke om barnpornografi olika skäl väckts. Anmälningsbenä-

av genheten torde från år 1992 och framåt ha ökat följd

som en av massmediebevakningen Huddinge- och Norrköpingsutredningarna och

av den alltjämt pågående barnpomografidebatten.

F örundersökningarna fick anpassas till spridningsmönstret

Barnpornografi sprids oftast i det fördolda. Endast när framställningar transporteras eller eljest överförs via datanät samt när kontakter

upprättas genom t.ex. svårbegripliga annonser blir verksamheten synbar för andra än de inblandade. Distribuerade alster utgörs kopior filmer

av av eller filmkopior spridaren redan innehar. De kan också utgöras

av som av kopior av olika sekvenser sådana kopior spridaren sätter

ur som ihop till en ny film. Spridaren håller vanligen inte något lager

av kopior för spridning utan framställer kopior för överlåtelse först sedan

106 Tillämpningen bestämmelserna barnpornografibrott m. m.

av om

beställning härpå. han fått en

Möjligheten för brottsutredande myndigheter att utan tvångsmedel få del framställningama är små. En granskning av spridarens egna

av exemplar sällan någon information huruvida framställningama

ger om har spritts eller avsetts att spridas i lagens mening. Den faktiska omfattningen spridningen måste därför utredas. Antalet misstänkta

av brott och ökar under utrednings gång eftersom spridningen

personer en skett från till i flera och ibland återknytande led.

person person

3.2¶Domstols tillämpning av

16 10 § BrB

kap. a

I statistiken över polisanmälda brott är det inte möjligt att skilja ut de anmälningar avsett bestämmelsen om bampomografibrott i 16

som kap. 10 § BrB, och där TF eller YGL inte tillämpats. Dock finns

a statistik hos Statistiska centralbyrån och Brottsförebyggande rådet visande allmän domstols tillämpning lagrummet. Eventuella ärenden

av

inte har lett fram till åtal eller har avgjorts genom ogillande som som dom redovisas således inte.

Statistiken omfattar fem domar fördelade med en dom för vart och

åren 1981, 1982, 1988, 1993 och 1995 se avsnitt 3.5. ett av

3.3 avseende 6

Brottsanmälningar kap.

7 § BrB

andra stycket

Sekretariatet har gått igenom samtliga polisanmälningar avseende sexuellt ofredande i Stockholms län år 1995. Syftet med genomgången har varit att undersöka i vad mån anmälningarna angått den bestämmelse i 6 kap. 7 § andra stycket BrB som trätt i kraft den 1 januari 1995. Bestämmelsen gör det möjligt att för sexuellt ofredande döma den otillbörlig påverkan förmår någon som har fyllt fem-

som genom ton inte arton år att företa eller medverka i en handling med

men sexuell innebörd handlingen är ett led i framställning av pomo-

om grafisk bild. Vid genomgången har inte någon anmälan avseende den angivna brottskategorin anträffats.

Tillämpningen av bestämmelserna om barnpornografibrott m. m. 107

3.4 om från amerikanska

Begäran uppgifter myndigheter

I massmedia har förekommit uppgifter om att det skulle förekomma en mer omfattande export av kommersiell barnpornografi från Sverige till USA.

Sekretariatet har mot bakgrund härav gått igenom samtliga ärenden vid det svenska Interpolkontoret som har gällt förfrågningar från och med år 1982 gjorda av amerikanska myndigheter angående sedlighetsbrott. Endast en sådan förfrågan, år 1987, har gällt barnpornografi

som har sänts från Sverige till USA. Den gällde en svensk man som utbytte barnpornografi med andra enskilda personer i olika länder rättsfall 5 i avsnitt 3.5.

Företrädare för det amerikanska justitiedepartementet och amerikanska myndigheter har för oss bekräftat att den import av kommersiellt spridd barnpornografi som förekommit från främst Danmark och Nederländerna upphörde i början av 1980-talet.

3.5¶Rättsfallsöversikt

Följande rättsfallsöversikt omfattar samtliga domar avseende bampornografibrott. I översikten ingår även ett rättsfall om förtal som avser ett videogram som innehåller en upptagning av ett samlag mellan två vuxna personer. Kvinnan hade varken samtyckt till inspelningen av filmen eller dess spridning.

I rubriken anges om grundlag eller allmän lag tillämpats. För tryckoch yttrandefrihetsmål anges om jury medverkat eller inte.

Rf Stockholms tingsrätts, avd. dom den 19 augusti 1981 TF, jury J åtalades i egenskap av utgivare av tidskriften ETC för otillåtet yttrande i tryckt skrift innefattande bampomograñbrott. En bild skildrade en kvinna och en förpubertal pojke med erigerat könsorgan. Personerna gav intryck av att vara mor och son som satt bredvid varandra. Sexualhandlingar förekom inte. Juryn ansåg inte att bilden var brottslig.

Rf Malmö tingsrätts dom den 27 oktober 1981, DB 205 BrB M åtalades för att i sin butik vid en husrannsakan år 1981 ha haft till försäljning tidskrifter som skildrade barn i pomograñska bilder. M erkände gärningen men bestred ansvar på den grunden att han kommit att förvärva tidskriftema genom oaktsamhet vid inbyte mot andra tidskrifter. Tingsrätten fann

108 Tillämpningen bestämmelserna om barnpornografibrott m. m.

av

att M med normal uppmärksamhet borde ha sett vilka slags tidskrifter det var fråga om. Därför menade tingsrätten att M var förfallen till ansvar för barnpomograñbrott. Påföljden bestämdes till dagsböter.

Rf Svea hovrätts, avd. dom den 10 juni 1982 TF, jury JK åtalade I som varit föreståndare för ett företag i pomografibranschen. Företaget hade under år 1980 låtit utlämna tolv utom riket tryckta skrifter vilka innehöll skildringar av barn i pomografisk bild för spridning inom Sverige. I ansåg att vissa åtalade bilder inte var pomografiska eller inte visade bam. Han bestred ansvar även beträffande de bilder som var bampomografiska under åberopande av rättsvillfarelse; han kände inte till den svenska lagstiftningen om bampomografibrott. Juryn ansåg med några få undantag de åtalade bilderna utgöra brott. Tingsrätten och hovrätten fann att någon ursäktlig rättsvillfarelse inte förelåg och att tre av skrifterna innehöll bampomografiska bilder. Påföljden bestämdes till dagsböter.

Rf Örebro tingsrätts dom den 3 november 1982, DB 876 BrB E åtalades bland annat för att vid leveranser av pomografiska alster under åren 1980 och 1981 i form av reklamblad ha spritt skildringar av barn i pomografisk bild. E förnekade gämingen under påstående att han inte hade spritt reklambladet efter utgången av 1979. Tingsrätten dömde E för barnpomografibrott. Påföljden bestämdes till dagsböter och avsåg även brott mot marknadsföringslagen.

Rf 5. Umeå tingsrätts dom den 26 oktober 1988, DB 642 BrB Förundersökning mot O påbörjades genom information från amerikanska myndigheter vilka drev en s.k. sting-operation. 0 hade brevväxlat med en federal agent vid U.S. Postal Inspection Service som arbetade under täckmantel. Vid ett tillfälle skickade O, som hade ett eget mörkrum, två bampornografiska fotografier han tagit av bilder i bampomografiska tidskrifter från 1970-talet. Via Interpol överlämnades brevväxlingen till svensk polis för vidare utredning. Åklagaren påstod att O på angivet sätt och med videoteknik hade reproducerat pomografiska bilder och Videofilmer av barn samt spritt dessa till olika kontaktpersoner. O erkände gämingen och uppgav att han hade hañ kontakt med 15-25 personer i bland annat Sverige och USA med vilka han bytt barnpornografi. O dömdes för bampomograñbrott och påföljden bestämdes till skyddstillsyn.

Rf Luleå tingsrätts dom den 18 november 1992, DB 400 YGL, jury JK åtalade Å under påstående att denne under åren 1989 till 1992 hade anskaffat, kopierat och till allmänheten spritt videogram som skildrar barn i pomografisk bild. Å vitsordade de faktiska omständigheterna bestred

men ansvar på den grunden att han saknat brottsligt uppsåt. Tingsrätten fann att samtliga filmer innehöll barnpornografi. Å dömdes för bampornografibrott och påföljden bestämdes till dagsböter.

Tillämpningen av bestämmelserna barnpornografibrott 109

om m. m.

Rf 7. Sundsvalls tingsrätts dom den 2 november 1993, DB 728 BrB J åtalades av allmän åklagare för att under år 1992 ha spritt fem pomografiska bilder av barn från sin databas. J bestred på den grunden att han inte

ansvar aktivt hade spritt bilderna vilka han fått i inbyte. Tingsrätten fann de fem bilderna utgöra bampomografi. Genom att J hållit dem tillgängliga hade han enligt tingsrätten spritt dem. Påföljden bestämdes till dagsböter.

Rf Stockholms tingsrätts, avd. dom den 28 oktober 1993, DB 6 YGL, jury JK åtalade K och N for bampomografibrott och olaga våldsskildring under påstående att de hade framställt och överlåtit videogramkopior avsnitt

av ur mer än 100 videogram och knappt 40 smalfilmer. Tingsrätten biföll åtalet. Påföljden bestämdes för K till fängelse fyra månader och för N till fängelse

sex månader.

Rf Stockholms tingsrätts, avd. dom den 12 april 1995, DB 59 YGL, jury H åtalades av JK för olaga våldsskildring våldspornografi och bampomografibrott. Såvitt avsåg de filmer JK menade utgjorde barnpornografi bestred H ansvar eftersom aktörerna inte kunde betraktas som barn då de befann sig i övre tonåren. H åberopade två tyska intyg vari angavs att ett av videogrammen friats av tyska myndigheter och att aktörerna var över 17 år gamla. Tingsrätten fann att scenerna var pomografiska och att det beträffande två

av aktörerna var tveksamt om deras könsmognadsprocess var avslutad. Med hänsyn till denna tveksamhet kunde enligt tingsrätten de av H åberopade intygen inte lämnas utan avseende. Tingsrätten lämnade därför åtalet for barnpomografibrott utan bifall. Domen överklagades inte i denna del.

Rf 10. Karlstads tingsrätts dom den 23 maj 1995, DB 297 BrB Allmän åklagare åtalade H for bampomografibrott under påstående att denne under åren 1993 och 1994 från sin databas hade spritt 17 pomografiska bilder av barn till ett antal av de mer än 300 registrerade användarna basen. H

av vitsordade de faktiska omständigheterna med undantag för spridningens omfattning. Han bestred dock på den grunden att han saknat uppsåt.

ansvar Tingsrätten fann att 12 av bilderna utgjorde pomografiska bilder bam.

av Vidare fann tingsrätten att spridning bilderna hade skett dels att de

av genom hållits tillgängliga för mer än 300 och dels att de faktiskt

personer genom förmedlats till ett antal användare. H hade i vart fall eventuellt uppsåt till att bampomografiska bilder fanns i och hämtades hans bas. Tingsrätten dömde

ur H för bampomografibrott till dagsböter.

Rf 11. Högsta domstolens dom den 16 oktober 1992 NJA 1992 594,

s. BrB Allmän åklagare väckte åtal mot F för grovt förtal under påstående att denne i början av år 1987 hade videofilmat ett samlag mellan sig själv och

en

110 Tillämpningen bestämmelserna barnpornografibrott m. m.

av om

kvinna J utan hennes vetskap. Under åren 1987 och 1988 hade F visat filmen ett flertal gånger för olika lånat ut filmen och hotat att visa den för

personer, Jzs forman. Genom gämingen hade enligt åklagaren F utsatt J för andras missaktning. HD uttalade att den filmen lätt får det felaktiga intrycket

som ser att J kände till att samlaget filmades. Slutsatsen låg då också nära till hands att hon inte hade något emot att filmen visades för andra. Den bild av J som filmen sålunda förmedlade måste nedsättande for henne och uppgifterna

anses

visning filmen förmedlats om J hade alltså varit ägnade att som genom av utsätta henne för andras missaktning. F hade således enligt HD gjort sig skyldig till förtal. Uppgifterna hade lämnats i en mycket integritetskränkande form och fått stor spridning samt även i övrigt varit ägnade att medföra allvarlig skada för Brottet därför grovt. Påföljden bestämdes till dagsböter.

var

Rf 12. Malmö tingsrätts dom den 19 september 1995, DB 1848 YGL,

jury JK åtalade Z för bampomografrbrott och olaga våldsskildring våldspomografr under påstående att Z under en period år 1994 bedrivit yrkesmässig postorderförsäljning videogram med åtalbart innehåll i form av utbjudande

av och/eller försäljning till privatpersoner i Tyskland med användande av svensk

Domstolen fann att Z bjudit ut bampomografiska och våldspomografrska post. videogram inte att någon framställning sålts eller levererats. Tingsrättens

men majoritet ansåg att Z:s förfarande att bjuda ut och hålla videogrammen tillgängliga för försäljning att bedöma straffbar spridning. Med hän-

var som visning till att verksamheten pågått kort tid och inte lett till någon försäljning bestämde tingsrätten påföljden till ett kraftigt bötesstraff.

Rf 13. Göta hovrätts, avd. dom den 20 maj 1996, DB 5075 YGL,

jury L åtalades JK for bampomografrbrott, i vissa fall tillika olaga våldsskild-

av ring. L bestred på den grunden att han inte hade spritt aktuella video-

ansvar

Han gjorde även invändningar om preskription och att vissa framställgram. ningar inte skildrade bam. L befanns skyldig till straffbar spridning genom att han hållit framställningama tillgängliga för allmänheten men

genom annonser också att han skickat Videofilmer till åtminstone tio personer. Påföljden

genom bestämdes till fängelse tre månader. Hänsyn togs till att en del av brottsligheten före straffskärpningen år 1993 samt att verksamheten inte hade

ägt rum bedrivits yrkesmässigt och att den gett endast begränsad vinning.

Rf 14. Helsingborgs tingsrätts dom den 29 mars 1996, DB 376 YGL,

jury O åtalades JK för bampomografrbrott, i vissa fall tillika olaga våldsskild-

av ring. O bestred på den grunden att han inte hade spritt aktuella video-

ansvar

Tingsrätten fann att eventuella bampomografrbrott hade preskriberats gram. och såvitt avsåg åtalet i övrigt att O endast överlämnat något enstaka video-

vilket inte utgjorde straffbar spridning. Åtalet ogillades helt. gram

Tillämpningen av bestämmelserna barnpornografibrott lll

om m. m.

Rf 15. Kristianstads tingsrätts dom den 6 maj 1996, DB 167 YGL, jury Q åtalades av JK för bampomografibrott, i vissa fall tillika olaga våldsskildring. Åtalet bifölls delvis. Med hänsyn till att spridningen mindre

avsett ett antal band till en begränsad krets av personer bestämdes påföljden till fängelse en månad. Tingsrättens dom har överklagats JK och Q.

av

Rf 16. Helsingborgs tingsrätts dom den 24 september 1996 i mål B 355/94 YGL, jury A åtalades av JK för bampomografibrott, i vissa fall tillika olaga våldsskildring. A bestred ansvar då sådan spridning förutsätts för inte hade

som ansvar förekommit. Tingsrätten fann att A endast spritt ett olagligt videogram till

en person vilket inte utgjorde straffbar spridning. Åtalet ogillades.

Rf 17. Umeå tingsrätts dom den 2 oktober 1996 i mål B 150/94 YGL, Jury T åtalades av JK för bampomografibrott, i vissa delar tillika olaga våldsskildring, men också för olaga våldsskildring i form vuxenpomografi. T

av bestred ansvar på den grunden att han inte hade spritt filmerna och i allt fall saknat uppsåt att sprida filmer med otillåtet innehåll. Tingsrätten fann att endast vissa videogram hade överlämnats till andra personer och att mottagarkretsen var mycket begränsad. Vidare ansåg tingsrätten inte att det

var visat att en av JK åberopad förteckning över Videofilmer hade överlämnats till någon och att därför erbjudande att tillhandahålla filmerna till större krets

en inte hade skett heller på det sättet. Åtalet ogillades. Tingsrättens dom har överklagats av JK.

Rf 18. Stockholms tingsrätts, avd. dom den 29 oktober 1996 i mål B 8- 5678-95 YGL, jury I en hyrd videobandspelare hittades en videofilm. JK yrkade med hänvisning till ett avsnitt i filmen att videogrammet skulle konfiskeras med angivande

av att detta innehöll en verklighetstrogen skildring av barn i pomografisk bild. Målet avgjordes med jury. Denna och rätten fann avsnittet utgöra bampornografi och konfiskerade videogrammet. ‘

Rf 19. Helsingborgs tingsrätts dom den 19 november 1996 i mål B 194/96 YGL, jury R åtalades av JK för bampomografibrott men också olaga våldsskildring i form av vuxenpomografi. Åtalet för barnpornografi avsåg drygt sju

en minuter lång sekvens i en s.k. naturistfilm med barn i vilken inzoomning barnens underliv men inga sexualhandlingar förkom. De avklädda flickorna i l0-12-års åldern var filmade på en äng och rörde sig enligt tingsrätten ett sätt som var sexuellt utmanande. Tingsrätten fann sekvensen utgöra bampornografi och biföll åtalet. Påföljden, som också avsåg olaga våldsskildring och underlåtenhet att lämna föreskrivna uppgifter bestämdes

om ursprung m.m., till fängelse två månader.

4 i bild

Barnpornografi rörlig en undersökning

Vi har funnit det vara nödvändigt att så långt möjligt skaffa kunskap om den barnpornografi som finns. Med ett undantag har vi inte hittat några redovisade systematiskt upplagda undersökningar bampomo-

av grafi, genomförda myndigheter eller forskningsinstitutioner i vårt

av land eller i utlandet. Utredningens sekreterare har med Rikskriminalpolisens medverkan gjort systematisk genomgång den bampomo-

en av grafi som påträffats i Sverige i samband med brottsutredningar. Syftet har varit att ta reda på i vilka situationer och i vilken omfattning barnpomografiska framställningar skapas samt hur de sedan sprids. Biträde har vid genomgången också lämnats av kriminalkommissarien Manfred Kaltwasser, som vid Bundeskriminalamt i Wiesbaden förestår den avdelning som ansvarar för bekämpningen i Tyskland sexualbrott

av mot barn, innefattande bampomografibrott.

4.1¶Det materialet

barnpomografiska

4.1.1¶Spridd och andra

barnpornografi barnpomografiska bilder

Vår undersökning visar att en persons innehav bampomografiskt

av material kan bestå av bilder han själv har skapat eller bilder

som av som han har förvärvat andra De flesta innehar barn-

av personer. som pomografiskt material har inte gjort sig skyldiga till sexualbrott

egna mot bam. De innehar alltså bilder andra har framställt och

som som vanligen har spritts i flera led och över nationsgränser. Materialet utgörs av stillbildsfotografier, fotografisk rörlig film, tryckta skrifter och videogram.

I vårt land har två fall belagts där barnpomografiska bilder har framställts och sedan distribuerats. Bilderna i dessa fall upptagna

var med videoteknik. Härutöver finns fall där det inte framgår annat än att förövaren själv behållit de bilder han framställt och inte överlåtit

som

114 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning

-

dem vidare

4.1.2¶Bampornografiska bilder i tryckt skrift

-

ett 1970-talsfenomen

utpräglat

I undersökning tryckt barnpornografi presenterad i artikeln The

en av Trade Child Pomography, Issues in Child Abuse Accusations, V01.

No. 1992, 55-107, konstaterar de nederländska forskarna

s. Schuijer och Rossen att den kommersiella produktionen av tryckt barnpornografi upphörde under 1980-talet. Såvitt känt är detta den enda empiriska undersökning av barnpornografi som gjorts tidigare.

Shuijers och Rossens undersökning omfattar praktiskt taget allt i Europa förekommande tryckt material under tiden från slutet av 1950talet till och med år 1984. Även for tiden därefter och fram till och med år 1990 har material tagits fram.

Undersökningen omfattar inte skrifter för nudister och naturister. Inte heller omfattar den skrifter titlar vill anspela på bampomo-

vars grafi i vilka det är personer som medverkar.

men vuxna

Å andra sidan omfattar undersökningen även skrifter där endast en del bilderna föreställer barn och samtliga tidskrifter innehåller

av som bilder nakna barn även bilderna inte är att anse som pomo-

av om grafiska. Undersökningen redovisar alltså även material som inte utgör barnpornografi. Detta innebär att de statistiska uppgifter lämnas i

som undersökningen torde intrycket att omfattningen av tryckt barn-

ge pornografi är större än vad den i verkligheten är

Se t.ex. Carl Göran Svedins och Kristina Backs undersökningsrapport Barn

inte berättar att utnyttjas i barnpornografi, Rädda barnen, 1996. Av som - om de i undersökningen ingående tio barnen är fyra de som omfattas av de två svenska fallen med spridd barnpornografi. De övriga sex barnen är inte utsatta for särskilda bampomografibrott utan bildupptagningen utgör här en del av upphovsmannens sexualbrott.

Naturligtvis kan det mycket väl tänkas att någon av de produktioner som ingår i vår undersökning och som inte har identifierats vad avser produktionsland kan svensk. Som framgår är det dock inte fråga om många

vara sådana fall. 2 Det material som även under 1980- och 1990-talen av olika bolag främst i Tyskland och Frankrike har spritts till en pedofil kundkrets har i allmänhet inte varit pomografiskt, låt vara att det av många anses vara en stötande företeelse.

Det tyska företaget Gerd-Berendt-FKK-Servicetillhandahåller s.k. naturistmaterial skildrande nakna barn FKK står for Freiheitliche Körperliche Kultur. Det finns både tidskrifter som Sonnenfreunde och videogram med titlar

Barnpornografi i rörlig bild undersökning 115

- en

Totalt omfattar undersökningen 508 utgåvor skrifter

av som avbildar pojkar och 288 utgåvor som avbildar flickor. Flickskildringar förekom under en bestämd period åren 1972 till 1980. Pojkskildringar förekom främst mellan åren 1969 och 1981 samt i mindre utsträckning såväl före som efter denna tidsperiod.

Schuijer och Rossen har funnit att produktionen beträffande skildringar av pojkar flyttade mellan olika länder. USA det första

var betydande producentlandet under 1960-talets två sista år. I f.d. Västtysklad pågick produktion av tidskrifter med sådana skildringar i huvudsak mellan åren 1970 och 1974. Dansk produktion pojkalster

av pågick under längre tid, mellan åren 1970 och 1981. Även i Eng-

en land fanns en viss produktion ökade när den i USA minskade.

som

När det gäller skildringar av flickor dominerade Danmark och Nederländerna världsproduktionen. I Nederländerna förekom viss

en produktion av både pojk- som flickskildringar under början 1980-

av talet.

Enligt Schuijer och Rossen producerades 1970-talet tre skrifter i Sverige: Lolita Love, Chicken och Miniboys. Det går dock inte att utifrån undersökningen säga i vad mån bilderna varit framställda här eller utomlands. Inte heller går det att fastställa det endast

om var svenskt tryckeri som anlitades eller om även andra led i produktionen och spridningen av alstren skedde här i landet. De alster på 1970-

som

som Seejungfrauen och Knaben der Küste.

Liknande material, dock inte så naturistpräglat, har spritts de tyska

av bolagen DGO Direktversand Dieter Gehling och City-Studio Bougartz.

-

Franska företag framträder också. Les Edition Rares, Pink Star och JM V Jean Manuel Vuillaume diffusion är bolag som i Paris tillhandahållit

- naturistiskt men också konstnärligt präglat material skildrande nakna bam. Det handlar om tryckta skrifter, fotografiska serier och videogram. Titlarna utgörs ofta av olika pojk- och flicknamn eller namn som Petites Stars och Paradis Naturist.

I Nederländerna finns också videomaterial som bär FKK-beteckningen. Iakttagits har serien Nederland Video Selection med titlar som Fkk France och Little Girls Games. Innehållet i detta material synes vara hämtat från Tyskland och Frankrike.

Det bör framhållas att något material i denna genre producerat i Norden under 1980- och 1990-talen inte har iakttagits. Dock tillhandahålls sådant material av några verksamma i den pomografiska branschen även i Sverige.

Slutligen bör påpekas att det i den vanliga och öppet utbjudna

vuxenpomografm alltjämt förekommer titlar som, i syfie att skänka slags spän-

en ning åt materialet, innehåller ord som t.ex. Teen, Lolita och Incest. Det är dock här inte fråga om annat än vuxna aktörer. De är ibland utstyrda med olika attribut som kan förknippas med barn och ungdom, såsom slickepinnar, hårtofsar och sjömansblusar. Företeelsen brukar benämnas anspelningspomografi.

l 16 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning

—

talet såldes i Sverige var i vart fall i allt väsentligt importerade.

De iakttagelser och slutsatser om tryckt barnpornografi som Schuijer och Rossen sålunda redovisar stämmer väl med de observationer som vi har gjort av sådant material inom ramen for våra undersökningar.

Pornografibranschen i utlandet upphörde att trycka barnpornografi och branschen i vårt land slutade att distribuera denna när verksamheten kriminaliserades vid utgången av l970-talet. Att branschen slutade att intressera sig för barnpornografi ter sig förståeligt mot bakgrund att den är utpräglat kommersiell och drivs i vinstsyfte

av samt i allt väsentligt håller sig inom lagens ramar. Barnpomografi utgjorde dessutom mycket liten andel av branschens omsättning.

en

De personer som efter kriminaliseringen år 1980 har fortsatt att i dolda former framställa och sprida barnpornografi har inte använt trycktekniken härför. Detta torde förklaras av att denna teknik kräver anskaffande tryckpress och tryckplåtar, fler sådana for flerfärgs-

av tryck, är kunskapskrävande, omständlig och kostsam.

Vid de beslag barnpornografi som har gjorts i Sverige har även

av

senare tid kunnat anträffas exemplar av den tryckta barnpornografi

framställdes under l970-talet.3 som

4.1.3 bilder film från

Barnpornografiska på -

smalfilm till videogram

På l970-talet sålde pomografibranschen även en del barnpornografiska smalfilmer i det s.k. Super 8-formatet. Filmerna mångfaldigades av branschen, till övervägande del i Danmark. Det var ofta samma skildringar och därmed samma barn som återfanns i de tryckta skrifterna och i smalfilmerna. Även produktion barnpornografiska smalfilmer

av har upphört.

Fotografisk film används inte längre for framställning av barnpornografi. Den har efterträtts av videofilmen. Kriminaliseringen av barnpornografin sammanföll nämligen med att videotekniken utvecklades. Denna teknik är billig och lätt att använda for vem som helst.

3 Enligt vad utredningen har iakttagit är det dessa l970-talets tryckta skrifter som även under de senare åren har visats och kommenterats i massmedia i program och debattinlägg om bampomografi. Bilder ur skrifterna kan distribueras vidare i form av avfilmningar i videogram eller genom att de med en scanner överförs till datamedier. Dessa nya exemplar av bilderna finns alltså inte i tryckt skrift utan i de nya medierna.

Barnpornografi i rörlig bild undersökning 117

- en

Videogram kan skapas utan användning av fotolaboratorier och kan kopieras av innehavarna själva.

Under 1980- och 1990-talen har, såvitt utredningen kunnat finna, nya upptagningar av bampomografisk film uteslutande skett med videoteknik. Både upptagningama och den eventuella redigeringen av dem har gjorts privat av enskilda personer. De bampomografiska videogram som har anträffats har alla saknat uppgift upphovsman

om och distributör. Det är sällan som de är försedda med någon titel. Spridningen har skett dolt, ibland brevlådeföretag. Det har rört

genom sig om ett, i förhållande till vad som ibland har antagits, relativt begränsat ursprungsmaterial.

4.1.4¶Undersökningen avser bampornograñska bilder på videogram

Sedan början på 1980-talet är videogram det medium som används för framställning av bampomografrsk film. Andra medier för upptagning och distribution rörliga bilder har ännu inte blivit allmänt tillgäng-

av liga. Inom en kortare framtid torde tekniken att lagra rörliga bilder på CD-ROM bli allmänt tillgänglig. i l Undersökningen har inte inriktats bampomografiska tryckta skrifter och smalñlmer, eftersom barnpornografi inte längre produceras

i

i dessa medier. 1970-talets kommersiella smalfilmer har ändå, trots att i i materialet är gammalt, kommit beaktas till följd det under

att av att undersökningens gång visade sig att de barnpomografiska videogrammen till mycket stor del innehåller överföringar av det gamla smal- 1 filmsmaterialet.

Undersökningen har inte heller omfattat fotografiska bilder. Fotografier omfattas av brottsbalkens bestämmelse bampomograñbrott i om och mediet synes inte användas i någon större utsträckning för att

l

framställa och sprida barnpornografi. Aven stillbilder lagras i da-

som torer omfattas av brottsbalkens bestämmelser. Beträffande sådana bilder har en undersökning genomförts vilken redovisas i kapitel

4.1.5 material

Undersökningen avser beslagtaget

Undersökningen har omfattat samtliga bampomografiska videogram som tagits i beslag i Sverige.

När undersökningen inleddes var de s.k. Huddinge- och Norrköpingsfallen aktuella. För förundersökningama i dessa fall med åtföl-

118 Barnpornografi i rörlig bila undersökning

- en

jande rättegångar redogörs i avsnitt 3.1.2. Vid förundersökningama togs i beslag drygt 600 videogram som innehöll bampomografiska skildringar. Vart och ett dessa har en speltid om vanligen tre tim-

av mar.

Under arbetets gång tillfördes undersökningen ytterligare material i form av följande beslag.

JK beslutade under våren 1996 om husrannsakan mot en handlare i pomografibranschen i Helsingborg. Denne misstänktes för att ha gjort sig skyldig till olaga vâldsskildring. 170 videogram togs i beslag. Nio

dessa innehöll barnpornografi inte avsedda for spridning i av men var rörelsen. Andra för spridning avsedda videogram innehöll skildringar

lekande bam och var inte att anse som pomografiska utom en av kortare sekvens. Det fanns inte något nytt originalmaterial i beslaget. Samtliga filmavsnitt med barnpornografi fanns också på de videogram som hade tagits i beslag i Huddinge- och Norrköpingsfallen.

Tidigt under Norrköpingsutredningen fick person, i samband

en med att mot honom inledd förundersökning lades ned, tillbaka sina

en i beslag tagna videogram. Med gällande regler hade materialet

nu konfiskerats, till den del det innehållit barnpornografi. Biografbyrån hade granskat videogrammen. Av granskningsprotokollet framgår att dessa innehöll barnpomografisk film med pojkar och kommersiell homosexuell pornografi med bilder på fullt pubertetsutvecklade ynglingar, allt ursprungligen gamla smalfilmer och tyska videoupptagningar. Under våren 1996 kom samme man att misstänkas för sexualbrott mot barn och 67 videogram togs i beslag från honom. Bland dessa återfanns med något undantag de tidigare till honom återlämnade videogrammen. Ytterligare kopior av samma material fanns i det nya beslaget.

Under 1996 företogs husrannsakningar hos en man

sommaren grund misstanke häleri. Därvid anträffades mer än 100 barn-

av om pomografiska videogram.

Två beslag av ett mindre antal bampomografiska videogram har gjorts de två första månaderna 1997.

4.2 metod och

Undersökningens avgränsningar

4.2.1¶Metoderna för undersökningens genomförande

Ingen förkunskap fanns tillgänglig inför analysen av videogrammens

Barnpornografi i rörlig bild en undersökning 119

—

innehåll. Det gällde att finna en struktur i materialet. Arbetet utvecklades under hand och kom att utföras i tre etapper; orientering genom indirekta metoder, direkt granskning och systematisering av innehållet i videogrammen samt identifikation av skildrade personer.

Etapp 1: Indirekta metoder

Materialet angreps först med olika indirekta kunskapskällor. Dessa utgjordes litteratur om barnpornografi, b reklam för bamporno-

av a grafi och förteckningar förda av innehavare av alstren, c myndigheters granskningsprotokoll samt d samtal med befattningshavare som tagit del av beslagen.

a Litteratur

Någon systematisk, kontrollerbar undersökning av förekommande barnpornografi i rörlig bild har, såvitt vi kunnat utröna, inte tidigare gjorts. I den mer debattbetonade litteratur som finns området kunde vissa grundläggande uppgifter framför allt 1970-talets filmer in-

om hämtas. Dock saknades uppgifter om fenomenets omfattning och närmare karaktär

b Reklam och förteckningar

Dansk, tysk och nederländsk reklam för barnpornografi finns bl.a. i fömndersökningama i Huddinge- och Norrköpingsfallen. Där finns också av innehavarna upprättade förteckningar över deras bampornografiska videogram. Materialet ger en god övergripande bild av den bampomografiska film som är i omlopp. De titlar och produktionsbolag som är angivna i nämnda reklam och förteckningar har kunnat listas. Vidare har de bilder som förekommer i reklamen kunnat systematiseras. Bildema är i huvudsak de som finns återgivna på askama

Som exempel på de utpräglat debattbetonade, journalistiska böckerna kan nämnas Tim Tates bok Child Pornography an investigation, Methuen,

— London, 1990.

En redovisning av 1970-talets kommersiella produktion i Danmark ges av den danska författarinnan Lone Backe i boken Liderlige Lolita, Borgen, 1980. Boken illustrerar den danska debatten år 1979 i frågan om barnpornografi åter skulle kriminaliseras. Lone Backes bok uppmärksammades långt efter det att bampomografin belagts med straff i Danmark. Bilder ur boken avseende 1970-talets bampomografiska tryckta skrifter åberopades vid det Nordiska justitieministennötet år 1986 av det norska justitiedepartementet som bakgrund for det uttalade behovet av ytterligare åtgärder mot barnpornografi på det internationella planet.

120 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning

-

till 1970-talets smalfilmer.

I Huddingefallet är det fråga om ett sammanhållet material. En

noggrann förteckning över videogrammen har förts av de åtalade. Materialet är inriktat på skildringar av pojkar och ynglingar. En hel del filmer är inte bampomografiska utan skildrar fullt pubertetsutvecklade ynglingar. Den bampomografiska delen av materialet består till stor del av l970-talets smalfilmer överförda till videogram. Det finns också en del smalfilmsmaterial som synes vara producerat redan innan pomografin avkriminaliserades i Danmark och Sverige. Men i materialet finns också videoupptagningar från 1980- och 1990-talen.

Materialet i Norrköpingsfallet och i de beslag som kommit till under undersökningens gång är annorlunda sammansatt. Innehållet i de olika beslagen varierar. Bampomografi och våldspomografi samt vanlig pornografi med vuxna finns i olika omfattning och fördelning. Videogrammen år inte alltid katalogiserade av innehavarna. Materialet är inte inriktat på skildringar av pojkar och ynglingar.

c Granskningsprotokoll

I Huddingefallet förekom inte vid förundersökningen någon systematiskt redovisad granskning av de bampornografiska filmerna. Den förteckning som de åtalade fört innehöll dock beskrivningar av olika scener.

I Norrköpingsfallet granskade däremot Biografbyrån samtliga filmer. Ur granskningsprotokollen över de filmer som Biografbyrån bedömt som barnpornografiska kunde inhämtas information om filmers titlar, produktionsbolag, aktörernas utseenden, talade språk, interiörer och händelseförlopp. Granskningen hade dock ombesörjts av flera censorer vid Biografbyrån utan någon avstämning dem emellan.

Det kunde konstateras att vissa filmtitlar och produktionsbolag regelbundet återkom och ofta fanns med i det ovan nämnda materialet avseende 1970-talets smalfilmsproduktion. Titlarna överensstämde även frekvent med dem i Huddingefallet. Även när titlar inte fanns angivna i protokollen kunde det ofta konstateras att angivna detaljer i händelseförlopp och interiörer stämde med andra scener med eller utan titel i det tidigare påträffade materialet.

På grundval av de dittills inhämtade kunskaperna kunde en förteckning i de olika videogrammen de olika barnpomo-

göras över var grafiska scenerna fanns. Varje scen erhöll ett namn. När en scen hade hämtats av 1970-talets smalfilmer fick den så långt möjligt sin

ur en originaltitel. När titlar inte fanns gavs scenerna arbetsnamn. För varje scen antecknades var i beslagen den förekom.

Barnpornografi i rörlig bild undersökning 121

- en

d Samtal med befattningshavare

Eftersom videogrammen inte hade systematiserats under förundersökningama fanns inte någon mer ingående information om filmernas innehåll tillgänglig hos någon befattningshavare vid de rättsvårdande myndigheterna.

Hos Biografbyrån fanns dock en god bild av materialets omfattning och innehåll. Under genomgången av granskningsprotokollen kunde censorerna tillföra information utöver protokollstexterna.

Etapp 2. Direkt granskning

Så långt hade en god överblick över det bampomografiska materialet skapats. Endast en direkt granskning av samtliga videogram skulle kunna på angelägna frågor. Hur mycket av videomaterialet

ge svar utgörs av överföringar av 1970-talets smalfilmer Hur många bampornografiska originalproduktioner finns det och i hur många kopior återfinns dessa Har förövama identifierats och lagförts Har barnen identifierats Under vilka omständigheter är filmerna upptagna I vilka länder har sedan år 1980 de bampomografiska Videofilmer som finns i omlopp ursprungligen framställts och hur har de spritts vidare

En direkt granskning av videogrammen skulle också kunna ge erfarenhet modern teknik och metodik vid granskning av ett omfat-

av tande videomaterial som skulle kunna bli till nytta vid kommande utredningar av barnpornografi och i denna skildrade sexualbrott.

För att vid granskningen kunna jämföra en sekvens med redan granskade och katalogiserade sådana tillskapades ett referensmaterial med bilder. En persondator utrustat med ett videokoit användes. Videosignalen omvandlas av kortet till digitala bilder. Ur filmen klipptes enskilda bildrutor och lagrades på datorns hårddisk. Med hjälp av ett bildhanteringsprogram kunde bilderna betraktas i serier. Bildserierna kunde ett snabbt och säkert sätt jämföras med ifrågasätta sekvenser. Sekvenser på ett videogram kunde vid jämförelse med bilder tagna från andra videogram fastställas vara ur en och samma originalscen. Olika scener kunde därtill konstateras skildra samma barn eller på annat sätt härröra från samma produktionsmiljö. Att flera olika scener kunde hänföras till en ursprunglig produktion blev också ett av resultaten i nästa etapp; identifikation av produktionerna avseende förövare och bam.

Etapp 3: Identifikation

En betydande del av de europeiska originalproduktionerna från 1980-

122 Barnpornografi i rörlig bila undersökning

~ en

och 1990-talet i det granskade materialet kunde konstateras vara tyska. Någon kontroll materialet med tysk polis hade inte tidigare skett

av inom för de aktuella förundersökningama. Flertalet av de tyska

ramen originalproduktionema, men även en del produktioner från andra länder, kunde Manfred Kaltwasser identifiera. Det var fråga om fall där gärningsmännen redan hade dömts eller stod under utredning eller åtal. Vad tidigare katalogiserats som olika produktioner visade sig

som i flera fall vara olika scener ur en och samma produktion. Enligt Manfred Kaltwasser motsvarar det material som anträffats i vårt land till sin omfattning vad som anträffats i Tyskland och utgörs till stor del av

samma produktioner.

4.2.2 för undersökningens

Avgränsningar genomförande och redovisning

Före och under arbetets gång har vissa avgränsningar gjorts beträffande den direkta granskningen eller redovisningen av denna. Avgränsningar-

har motiverats att utredningstiden varit begränsad och av de skäl na av som anförs nedan.

Avgränsning 1. Nudistfilmer och liknande omfattas inte I de aktuella beslagen förekommer många upptagningar både inne-

havares egenhändigt gjorda och distribuerade sådana av bam som

inte alls är pomografiska. Det handlar om barn som idrottar och dansar påklädda. Det finns också material skildrar barn som i olika

som sammanhang är helt eller delvis avklädda utan att bilderna är pomografiska. Barn leker på bilderna utomhus på stränder, i parker och trädgårdar eller inomhus i bostäder och på hotellrum. Några handlingar med sexuell innebörd förekommer inte. Denna typ av material har spritts öppet i Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Japan

Dessa s.k. nudist- eller naturistñlmer kan dock i vårt land i vissa fall vara barnpornograñska. Anledningen härtill är den kamera-

anses eller redigeringsteknik som använts. Kameran kan ha zoomat in på de skildrade barnens underliv utan att barnen själva framhäver dessa eller eljest på ett sätt som kan sägas ha någon sexuell innebörd.

agerar

Denna typ skildringar kan framställas av vem som helst utan

av någon kontakt med det skildrade barnet och sådana skildringar säljs

5 Se not

Barnpornografi i rörlig bild en undersökning 123

-

öppet i flera europeiska länder. Detta material har inte omfattats av undersökningen. Material där barn genom egna åtbörder visar upp sina underliv ingår i undersökningen liksom bilder av barn som berör sina könsorgan mer eller mindre varaktigt.

Avgränsning 2: Viss pojlçfilm omfattas inte av detaljstatistik Filmer skildrande endast pojkar kunde överblickas redan med Huddingefallets material. Materialet består övervägande av gamla i vårt land under 1970-talet lagligt sålda smalñlmer. Vissa av dessa filmer är, även när de anses bampomografiska i vårt land, inte olagliga i vissa andra länder. Detta gäller särskilt de pojkfilmer som sedan år 1980 distribuerats från Tyskland där en fixerad åldergräns om 14 år tillämpas.

Såsom pojkfilmer här sådana filmer där endast pojkar

rena avses deltar i sexualhandlingar enskilt eller med varandra. Övriga pojkfilmer avser sådana där också minst en vuxen man agerar.

pojkfilmema har inte tagits med i undersökningens detalj-

De rena statistik. Inte heller omfattas övriga pojkfilmer om de ingår i det gamla smalfilmsutbudet. I stället redovisas dessa pojkfilmer i en särskild förteckning nedan. Med i detaljredovisningen är således de pojkfilmer

tagits med videoteknik och där någon vuxen man deltar. som upp

Avgränsning 3 Japansk barnpornografi

De bampomografiska produktioner som finns i undersökta beslag har europeiskt kaukasiskt ursprung. De flesta av produktionema har gjorts i Europa. I några fall har upptagningar gjorts i Sydostasien med en europé som förövare.

Dock finns ett jämförelsevis begränsat bampomografiskt material från Japan i beslagen. Det kan inte beskrivas efter i vårt land gällande uppfattningar. Åldersgränsen för sexuellt umgänge är i Japan 13 år. En pomografisk film avbildar 13-åringar därför i Japan inte

som anses som bampomograñsk med hänsyn tagen endast till barnets ålder. Oberoende av aktörernas ålder är en pomografisk film otillåten om t.ex. aktörernas könsorgan visas i den. Samtidigt bör framhållas att det i det japanska materialet finns scener som otvetydigt utgör bampomografi även i Japan.

124 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning

-

4.3 resultat

Undersökningens

4.3.1¶Pojkfilmer

Den särskilda förteckningen över pojkfilmer omfattar samtliga anträffade, kommersiella pojkfilmer, dels rena pojkfilmer, både det gamla smalfilmsutbudet videoupptagningar, dels övriga pojkfilmer

och senare om filmen ingår i det gamla smalfilmsmaterialet. Listan omfattar således inte några videoupptagningar där en vuxen person agerar. Sådana Videofilmer omfattas av den mer detaljerade redovisningen och har inte ursprungligen utgjort ett öppet kommersiellt material.

I de filmserier förteckningen omfattar ingår vissa filmer som skildrar så mogna ynglingar att skildringama inte alltid är att anse som barnpornografi i vårt land. Ytterligare filmer, särskilt de nyare, är inte

barnpornografi i Tyskland med landets fixerade 14-årsatt anse som gräns.

Vissa i smalfilmsutbudet har distribuerats under tvâ eller

scener flera titlar av olika produktionsbolag. Därtill förekommer ofta de agerande ynglingama i flera olika scener.

Smalfilmsproduktionen karaktäriseras av korta speltider, vanligen 10 minuter 60 meter och i några fall den dubbla tiden 20 minuter 120 meter. I förteckningen angivna länder avser de länder där filmerna antas ha förlagts och inte var originalmaterialet har producerats.

Danmark

Lolita, Color Climax I smalfilmsserien, som omfattar även annan barnpornografi än pojkfilm, finns sex sådana med serienummer 1381-1383 samt 1385-1387.

Silver Boys Smalfilmsserien, som synes vara utgiven innan pomografin avkriminaliserades i Danmark, omfattar fyra filmer med serienummer 1-4 som anträffats.

Lover Boys, Color Climax Serien av smalfilmer synes utgöra en fortsättning föregående serie och vara utgiven efter avkriminaliseringeni Danmark. Den omfattar serienummer 5-12 varav sju filmer anträffats.

Special Studio Service, Coq Det har anträffats 14 olika smalfilmer med serienummer mellan 4 och 33.

Barnpornografi i rörlig bild en undersökning 125

-

Malibou Serien av smalfilmer synes vara en av de första kommersiella serier

som framställdes innan pomografin avkriminaliseradesi Danmark. Efter avkriminaliseringen torde filmerna ha övergått till Golden Boys. Filmerna bör således vara inspelade på l960-talet och tidigt l970-tal och återkommeri del fall

en i Golden Boys-serien nedan. Knappt 20 filmer har anträffats.

Golden Boys, Coq Gero Verlag Den största serien av pojksmalfilm från 1970-talet. De flesta av filmerna med serienummer mellan 1 och 81 har anträffats. Vidare finns en specialserie ur vilken tio filmer anträffats och som har dubbel speltid. En hel del av filmerna synes inte avse egentlig barnpornografi utan könsmogna ynglingar.

Rättigheterna till filmerna har sedermera köpts av det stora tyska företaget Gero Verlag som producerar homosexuell pornografi med män. De smalfilmer som är lagliga i Tyskland har ibland getts ut på nytt överförda till video. Här finns en serie med namnet Golden Boys Color Video for Boy Lovers. Gero Verlag producerar alltjämt ny videofilm under serienamnet New Golden Boys. Dessa filmer synes inte skildra annat än könsmogna ynglingar.°

Tanger, Marocboys Film En mindre serie smalfilmer varav sex filmer anträffats. Synes vara producerade redan under l960-talet.

Adam Film En serie smalfilmer med pojkar, förmodligen inspelade på l960-talet. Två anträffade.

Tyskland

Knaben-Liebe, Prinz Film Endast en smalfilm är känd under titeln lntematsex. Den synes vara producerad under l960-talet eller tidigt 1970-tal.

Lustknaben En serie smalfilmer med tonårspojkar varav en med titeln Der geile hotel

page anträffats.

6 Stockholms tingsrätt, avd. har genom dom den 11 april 1994, DB lämnat utan bifall ett Justitiekanslems åtal för bampomografibrott avseende filmen New Golden Boys, Special 11, Mexican Lovers. I ett mål avseende konfiskering av en videofilm har samma avdelning i dom den 29 oktober 1996 i mål B 8-5678-95 som barnpornografi bedömt den öppet distribuerade tyska homosexuella pomografiska filmen Jim, Peter, Andrew in Sweeet Little Boys producerad av Entis Man s Best.

126 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning

-

Timmer Verlag Ett tyskt förlag som tillhandahåller homosexuellt material, också tidningar och bilder pojkar. I tidskriften Philius diskuteras pedofili men de bilder av

av pojkar som förekommer är inte pomografiska. Två filmer anträffade.

Asian Boys En serie Videofilmer varav nummer 8 antråffats. De asiatiska pojkarna i filmen synes vara för unga även för tyska förhållanden.

Trigon Verlag Tyskt bolag som sålt pojkfilmer under slutet av 1980-talet. Två filmer anträffade. Filmerna är inte alltid pomografiska.

Medium Verlag Tyskt företag som producerar film men också skrifter med pojkar. Material är i allmänhet inte pomografiskt. Två filmer anträffade.

Stefan van Houten Film Serien omfattar omkring 80 Videofilmer. Stefan van Houten synes vara en pseudonym. Filmerna såldes i öppna former av det alltjämt existerande tyska bolaget Pojkart se nedan under l980-talet. I allmänhet utgör materialet inte barnpomografi i Tyskland. Inga sexualhandlingar synes förekomma när åldergränsen 14 år är underskriden.

Pojkart / Rebello Tyskt företag som alltjämt finns och annonserar bl.a. med användande av Internet. Åtta filmer anträffade. Allmänt är filmerna sådana att sexualhandlingar förekommer endast om åldergränsen 14 år är uppfylld.

Frankrike

Privata smalfilmer Det finns flera franska smalfilmer anträffade som synes höra samman och som inte bär titlar. De torde vara inspelade på 1960-talet och början av l970-talet. Någon gång agerar även en flicka i filmerna.

JDC Studio En film med titeln Scouts anträffad. Synes skildra könsmogna ynglingar.

Sverige

Revolt Film En serie smalfilmer från l970-talet med ynglingar som mestadels synes vara könsmogna.

Barnpornografi i rörlig bild en undersökning 127

-

Privata smalfilmer Det finns en del smalñlmer anträffade som är inspelade bl.a. i Sverige och som anses vara framställda av en fotograf hemmahörande i Stockholm. Filmerna synes gjorda under 1960-talet och tidigt 1970-tal. Filmerna torde inte alltid vara framställda med syftet att de skulle spridas fritt. En del av filmema synes skildra könsmogna ynglingar.

Köping-mannen Den enda anträffade distribuerade svenska filmen upptagen med videokamera. Några få sekvenser är pomografiska. Ynglingar har smygfilmats ett hål

genom i väggen när de onanerar på en toalett. Dessa ynglingar synes dock

vara könsmogna. Filmen har inte hanterats kommersiellt.

4.3.2 Andra smalfilmer än

bampomografiska pojkñlm

Den produktion av smalfilm som inte endast avser pojkfilm skedde under bolagsnamnen Color Climax, Exim Trading, Incest, Lolita Lovers, Lolita Movie, Lolita Movies, Lolita Sex Movies och Nymph Lovers.

Bolagen var i allt väsentligt danska materialet i smalfilmema

men kommer från olika Världsdelar. Europa, Japan, Indien och Nordafrika

representerade. En ett par timmar lång indisk film har anträffats. Ur den har flera smalfilmer klippts.

I tabell 1 nedan redovisas var i undersökta beslag en viss smalfilm i sin helhet eller i form av urklippta sekvenser har anträffats. Det har övervägande varit fråga om avfilmningar smalfilmema på video-

av gram men även exemplar av originalutgåvorna har funnits i beslagen.

Med hänsyn till brottsutredningar m.m. har i tabellen de aktuella beslagen avidentifierats.

Beslag som endast innehållit sådana filmer med pojkar som förtecknats i avsnitt 4.3.1 omfattas inte tabellen. Även beslag

av som omfattas har ibland innehållit sådana pojkfilmer i olika omfattning.

Ofta förekommer samma barn i flera filmer. I syfte att åskådliggöra detta i tabellen det arbetsnamn undersökningen gett barnet/

anges som barnen.

128 Barnpornografi i rörlig bild undersökning —en

Tabell Förekomsten av barnpornografiska smalfilmer i undersökta beslag

x x x x x

N o o N N v w m m N m m N v w v N

N

N m m

N m N N m N N N m N N N N m N N m N v N n N N v v N N N N N N N N n v m N m m N m v v n m m N N N N N v N v m N n m N N n n N v N m N N N N N n v m N N N N N N m m N N N N m m N v N N m

+ + N

v m o N

a Q o. N n N

SOU 1997 :29 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning 129

-

x x x

x x x x x x x x x x x x x x

o N m w N N m o m o N m v N o o N m m m w o m v o o v o m m 5 N o m m v n m v 2 N

N N N N N .u N N N v m N S N x n N N m o N N

N n m N m N m N N N m e N N N m v m n N m N N N

v v m N N N N o N o m N v N N N m m N n v m v m N N v v m N N N v N N N m N m N N N N N N m N m n v m N N v n N N m v n N m m u N v v m N v o v N n v N n v n v n m m m N N m N v n

Z

+ ä

+

N m v m 0

N

o N 2 N m

N m v n o N m m

130 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning

-

4.3.3¶Videoproduktionen

Figur l beskriver vilka kategorier av material de bampomografiska videogrammen innehåller. Avñlmningar av de gamla tryckta skrifterna och smalfilmema utgör en betydande del. Som framgår är antalet bampomograñska produktioner som har tagits upp med videokamera från och med 1980-talet relativt få. Endast japanskt material finns vid sidan det europeiska kaukasiska. Således finns t.ex. ingen bampor-

av nografi från Sydostasien framställd av lokala producenter.7

Figur Kategorier barnpornografiskt material i undersökta videogram

Barnpornografi Barnpornografi

i rörlig bild i stillbild

l l

I I

Smalfilm Y Video

I l

Pojkfilm Övriga Japanska Europeiska

ca 70 43

Sextu rism "Incest" Man och Posering

pojke och onani

9 23 8 3

F W

Svenskt2

—

Tyskt14

—

Okänt7

...——::/

7 Den från Tyskland distribuerade kommersiella pomografin med titlar som Golden Girls och Girls of Bangkok skildrar inte annat än könsmogna aktörer. Genom den i not 5 angivna domen lämnades åtal för bampomograñbrott avseende Golden Girls 5 Young Ladys utan bifall. Filmer av denna typ är i

— allt väsentligt inte gjorda av lokala producenter.

-

Nedan kortfattade redogörelser för var och en av de olika

ges videoproduktionema. Filmerna har delats in i fyra kategorier: turistfilmer, incestfrlmer, filmer med pojkar och män samt poserings- och onanifrlmer. Kategoriemas avgränsningar beskrivs under respektive rubrik. I redogörelsen anges inte särskilt om en viss produktion har visats i massmedias rapportering om bampomografifrågan eller av frivilligorganisationer på området. Många av dem har det. Utredningen har inte i massmedia eller hos frivilligorganisationer iakttagit bilder ur barnpomografrska videogram som inte finns i det undersökta materialet.

Därefter redogörs i tabell 2 för var i beslagen produktionema har anträffats i sin helhet eller i form urklippta sekvenser. Även i denna

av tabell har de aktuella beslagen avidentifieras med hänsyn till brottsutredningar m.m.

A. Turistfilmer

Produktionema i kategorin består av videoupptagningar som gjorts i icke europeiska länder av vad som framstår som sexturistande europeer kaukasier. Upptagningama är vanligen gjorda hotellrum, främst i Sydostasien. Utmärkande för produktionema är att det är samma vuxna

och miljö som förekommer men att det kan vara olika personer samma barn som förmåtts medverka. Det är inte uteslutet att någon eller några

produktionema och samma upphovsman. av har en

Som framgår är antalet produktioner i denna kategori färre än vad

ibland har antagits. Det saknas belägg för uppgifter om en omfatsom tande produktion distribuerad barnpornografi i bl.a. Sydostasien. En

av l förklaring till uppfattningen kan att produktion ofta kan om-

vara en fatta flera barn och att materialet har getts stor spridning

i Manhattan Produktionen omfattar flera sekvenser upptagna före år 1990 av en tysk man

hotellet Manhattan i Manilla. En ny flicka deltar i varje sekvens. Mannen har dömts i Tyskland för spridning av den aktuella bampomografin. Han har ‘ senare även åtalats för på sekvensema skildrade sexualbrott.

3Det finns turistf1lmer som inte utgör bampomografi. En film med namnet Petite Thais skildrar inte sexualhandlingar och är alltså att hänföra till naturistgenren. Vidare finns en film som i undersökningen kallats "Skrattflickan och som synes skildra en könsmogen flicka som utför sexualhandlingar en ung man. Filmen ingår i den öppna tyska serien Teensex. Beträffande den senare genren se även not 11 och 12.

132 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning

-

Korsvirkesrummet Produktionen består av flera sekvenser av samma karaktär som föregående produktion. Inspelningen är gjord i Thailand. Den är gjord av två tyska män som dock inte har identifierats.

Tubñlmen Aven denna produktion har den karaktär som ovan anges. Miljöema i de olika sekvensema växlar. Det är en man som agerar.

Magra flickan och T-shirtflickan Två sekvenser inspelade i ett hotellrum. Samme man men två olika flickor agerar i de båda sekvensema.

5a. Blått täcke En man har ytligt sexuellt umgänge med flera små barn i olika sekvenser.

5b. Asiendusch En man har sex med både pojkar och flickor. Materialet synes ha samband med föregående produktion.

Knäflickan En asiatisk flicka utför sexualhandlingar en man.

Asienpar Kort sekvens. En engelsktalande man instruerar ett ungt asiatiskt tonårspar som företar sexualhandlingar med varandra.

Golvñlmen Kortare sekvens med en man och en asiatisk flicka som utför sexualhandlingar.

Afrika Produktionen består av flera upptagningar med några svarta flickor. Till produktionen synes även höra några scener av mer poserande karaktär med vad som förfaller vara sydeuropeiska eller latinamerikanska flickor.

B. Incestfilmer

Kategorin omfattar produktioner där och barn på ett

vuxna agerar sådant sätt att de synes ha långvariga relationer med varandra. Här ingår sexualhandlingar mellan barn och deras biologiska föräldrar, styvföräldrar eller släktingar, således incest i den vidare betydelse uttrycket kommit att få i den allmänna debatten. Men kategorin innehåller även filmer där sexuellt umgänge förkommer t.ex. mellan

en

Barnpornografi i rörlig bild en undersökning 133

-

och ett grannbam. Även i dessa fall är det dock fråga längre vuxen om relationer.

Sverige

10. Nämndemannen En svensk man har vid mitten av 1980-talet med videokamera filmat sin dotter och en grannflicka och distribuerat materialet. De framställningar som satts i omlopp skildrar sexualhandlingar mellan mannen och dottern samt handlingar som dottern och den andra flickan företar enskilt och med

varandra. Mannen har även filmat sin son och sin kvinnliga sambo. Dessa senare filmer har dock såvitt känt inte distribuerats. Mannen dömdes år 1994 for grovt sexuellt utnyttjande av underårig m.m. till rättspsykiatrisk vård. Eftersom mannen fälldes for de grova sexualbrotten väcktes inte särskilt åtal for bampomografibrott.

ll. De sovande barnen En svensk man har under år 1990 videofilmat händelseförloppet när han onanerar bredvid och utför ytliga sexualhandlingar på två sovande flickor med vilka han är släkt. Filmerna har kommit i omlopp. Det finns vidare en film i omlopp i vilken mannen onanerar dolt när en flicka sitter i en soffa. Barnen har alltså i dessa fall inte upplevt mannens sexualhandlingar. Mannen dömdes slutligt till fängelse ett år och sex månader for sexuellt utnyttjande. Av samma skäl som i fallet ovan åtalades mannen inte särskilt för bampomografibrott.

Tyskland

12. Tenny Film Lolita Omkring 10 filmer producerade av en tysk man i början av 1990-talet under rubricerat namn. I filmerna deltar en mor och hennes två döttrar. Vidare deltar kvinnans make. Vid något tillfälle deltar även producenten respektive dennes halvbror. Filmerna distribuerades av ytterligare en tysk man via en postbox i Nederländerna. Samtliga vuxna har dömts.

13. Mannen och syskonparen En tysk man har tagit upp två serier med barnpornografi som distribuerats av samme tyske man som i föregående fall. I filmerna agerar två syskonpar. I det ena paret är systern 9 år och brodern 17 år. I det andra paret är systern 13 år och brodern 10 år. Incestuösa handlingar förekommer inte. I några filmer deltar även den tyske mannen.

Den s.k. svarta serien innehåller en i sitt slag helt unik film som åberopas och visas i massmedia och av företrädare for myndigheter och frivilligorganisationer i de flesta europeiska länder. Delar av filmen ingår t.ex. i ett material som Rädda barnen sammanställt och forevisat. I filmen utsätter

m

134 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning

-

flickorna för sådana handlingar som förekommer i våldspomomannen en av grafi. Det handlar om piskning, nålar, smält stearin m.m.

Manfred Kaltwasser, som i Tyskland utrett mannens brottslighet, har uppgett att flickan inte var bortrövad. Enligt Kaltwasser ingår sekvensen som

unik del i en längre produktion. Avsnitt där nålar sticks genom flickans en blygdläppar är inspelade under lokalbedövning. De scener där nålar sticks i en flickas är inklippta och har tagits upp med en l8-årig kvinna som aktör.

anus

År 1993 dömdes i Tyskland för skildrade sexualbrott. Även den

mannen 17-årige brodern har dömts. Mannen som distribuerade materialet har dömts för bampomografibrott.

14. Tyska syskonen l Två filmer anträffade har producerats tysk man. I förgrunden står

som av en

dotter. Även flickans bror deltar. Mannen har dömts i Tyskland. mannens

15. Tyska syskonen 2’ En produktion tysk spänner över lång tid. I de tidigare filmer-

av en man som na deltar mannen, hans dotter och son. I senare filmer deltar mannen och dottern samt ytterligare en tysk man och en grannflicka till denne. De inblandade har dömts tysk underrätt. Även flickans har dömts grund-

av mor val av material som inte anträffats i Sverige.

16. Tyska systrarna En tysk man har sedan början av 1980-talet producerat flera filmer med två flickor. Flickorna är sannolikt systrar och kallar mannen pappa. Flickorna har alltid sex med mannen var och en för sig. I ett par filmer agerar vad som

utomstående könsmogna flickor. Personerna i filmerna har inte synes vara identifierats av tysk polis.

17. Källaren En tysk har vid mitten av 1980-talet producerat några filmer med två

man systrar i grannskapet. Mannen har dömts för skildrade sexualbrott.

18. Mustaschmannen En tysk man som producerade barnpornografi på l980-talet. Förutom mannen och hans kvinnliga partner deltar flicka och hennes Även flickans

en mor. bror deltar i någon film liksom tämligen utvecklad flickal en scen agerar

en ytterligare en man. De inblandade har dömts.

9 De båda fädema i tyska syskonen 1 och 2 kände varandra. l en film deltar de båda döttrama med två eller flera män. ‘° Se föregående not.

Barnpornografi i rörlig bild en undersökning 135

-

19. Tysk kvartett Några filmer som har producerats av en identifierad tysk man. l filmerna deltar han och en flicka men också ytterligare en man och en kvinna.

20. Den gamle En äldre tysk man videofilmade i mitten av 1980-talet två flickor. l det material som distribuerats utför flickama inte några sexualhandlingar mannen.

21. Den brutale En tysk som på 1980-talet tagit upp tre anträffade filmer där han har

man sexuellt umgänge med sin styvdotter när hon är i nioårsåldem. Mannen greps i slutet år 1995. Även material där flickans mor deltar har upphittats.

av

22. Bruna soffan En maskerad flicka i en brun soffa berör sig själv samt berörs av en man. Filmen synes vara från Tyskland.

23. Familjen FKK Spiele En film med en man, en kvinna och vad som synes vara deras dotter. Några egentliga sexualhandlingar förekommer inte men filmen torde vara bampomografisk bl.a. eftersom flickan finns i det rum där de vuxna företar vissa sådana handlingar. Ytterligare en film i vilken familjen skildras har anträffats men den filmen är inte pomografisk.

24. Far och dotter l En och flicka utför ytliga sexualhandlingar varandra. identifie-

man en rad. Tyskt tal.

25. Far och dotter 2 Närbilder på en flickas underliv samt ytliga sexualhandlingar mellan henne och en man. Tyskt tal. identifierad. Kan höra till någon ovan känd produktion.

Okänt ursprungsland

26. Far och dotter 3 En man och en flicka har sexuellt umgänge ett toalettgolv. Filmen är av dålig kvalité. Det är oklart om flickan kan anses vara ett bam.

27. Badrocksflickan En man utför med händerna olika sexualhandlingar en flicka.

136 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning

—

28. Bensex En man och en flicka utför olika sexualhandlingar varandra men har inte samlag.

29. Hemma hos Två icke europeiska flickor poserar i en mans lägenhet och denne berör dem. Flickorna är så utvecklade att det är tveksamt om de kan anses vara bam.

30. Läppsticksflickan En man har sexuellt umgänge, bl.a. samlag, med en så utvecklad flicka att det är tveksamt om hon kan anses vara ett bam.

31. Urindrickaren En flicka onanerar, urinerar i ett glas och ges intrycket av att dricka av urinen.

32. Rutig soffa En flicka vid en soffa, till synes sovande. En man filmar och berör hennes kön.

C. Man och pojke

33. Man och pojke 1 En serie filmer inspelade i början av 1990-talet som skildrar en engelskspråkig man och en pojke. Under upptagningama är minst ytterligare en man närvarande. I en av filmerna binds pojken. Denna s.k. bondagescen synes vara spelad. I de andra filmerna är pojken inte bunden och agerar mer fritt i form av onani och sexualhandlingar med mannen. Pojken har i massmedia givits namnet Björn. Det har framförts teorier om att han skulle kunna vara svensk. Enligt vad som inhämtats från Scotland Yard i London, som utreder fallet, finns dock inget som tyder detta. Filmerna som sådana innehåller inget som kan förknippas med att pojken är svensk.

34. Man och pojke 2 En schweizisk man har sex med en pojke från England. Bland annat ingår en bondagescen liknande den i Bjömfallet. Mannen har dömts.

35. Man och pojke 3 En tysk man har sex med sin son. Mannen har dömts.

36. Man och pojke 4 En man och en pojke har sexuellt umgänge, torde vara i Brasilien.

Barnpornografi i rörlig bild en undersökning 137

-

37. Läraren En har med två pojkar. I filmen förekommer en vuxenpomograñsk

man sex skrift med tysk text.

38. Tyska pojkar En film i tre delar med en man och tre olika pojkar. En av dem talar tyska.

39. Far East Fantasy En film i två delar under angiven titel. l en av delarna har en man sexuellt umgänge med en pojke.

40. Privat Sammlung Privat Video En tysk serie filmer varav tre anträffade sekvenser skildrar sexuellt umgänge mellan man och pojke.

E. Posering och onani flickor

41. Poseringsflickoma En film i fyra delar med flickor som poserar och onanerar. I den sista scenen talas flamländska.

42. Onaniflickoma 1 Två flickor poserar och berör sig själva.

43. Onaniflickoma 2 En flicka poserar och berör sig själv.

138 Barnpornografi i rörlig bild en undersökning

-

Tabell Förekomsten av videoupptagen barnpornografi i undersökta beslag

1 2 3 4 5 6 7 8 9101112131415161718192021222324

systrarna

Barnpornografi i rörlig bild en undersökning 139 -

12 3 4 5 6 7 8 9101112131 1 161718120212223 X

X X X X X X X X

5 i elektroniska

Barnpornograñ

en under-

konferenssystem sökning

5.1¶Allmänt om Internet

Kommunikation mellan datorer har under en längre tid varit möjlig genom att en datorvändare har kunnat ansluta sin dator till andra datorer med hjälp av modem och det vanliga telefonnätet. Den uppringda datom tillhandahåller olika slag av information, t.ex. i databaser eller på elektroniska anslagstavlor, s.k. BBS:er Bulletin Board Systems. Denna typ av datakommunikation är relativt dyr vid större avstånd eftersom telefonkostnaden då blir hög.

Under senare år har kommunikation på angivet sätt mellan datorer utvecklats genom tillkomsten av Internet, ett världsomspännande kommunikationsnät för datorer. Internet består av lokala datornät och datorsystem vilka är sammankopplade i nationella och kontinentala nät vilka till slut förenas i ett globalt nät. En användare av Internet kan ha en egen fast uppkoppling till nätet. Enskilda och andra mindre användare brukar dock vanligen skaffa sig tillgång till Internet genom att ansluta sig till en Intemet-operatörs dator. Telefonkostnaden är då begränsad till samtalsavgiften för uppkopplingen till operatören. Inom Internet påverkar inte geografiska avstånd kommunikationskostnaden.

Inom ramen för Internet tillhandahålls många slag av tjänster. De tre nedan beskrivna är de vanligaste.

World-Wide Web WWW är en funktion där en användare ett enkelt sätt kan ta del av information i text, bild och ljud. Presentationerna i WWW brukar benämnas hemsidor och är upprättade av institutioner, företag och enskilda. Informationen presenteras på ett enhetligt sätt. I hemsidoma finns referenser till olika resurser på Internet. En användare kan genom dessa enkelt förflytta sig mellan olika hemsidor och via dessa hämta information till sin egen dator. Informationen finns lagrad på specifika adresser. Den är for det mesta tillgänglig for samtliga användare av Internet men kan också vara avsedd för endast vissa användare och då vara åtkomlig endast för dessa.

142 Barnpornografi i elektroniska konferenssystem

Genom Internet kan vidare elektronisk post sändas och mottagas. Sådan post förmedlas i likhet med traditionell post mellan bestämda avsändare och mottagare. Med hjälp elektroniska distributionslistor

av kan elektronisk post förmedlas automatiskt och därigenom användas för elektroniska gruppkonferenser, nyhetsbrev m.m.

Inom för Internet finns också särskilda datorkonferenssystem.

ramen Det vanligaste systemet är globalt och heter Usenet News. Det omfattar åtskilliga tusen diskussionsgrupper för alla möjliga ämnen. Särskilda datorer, tar emot inlägg i diskussionsgruppema och skick-

newsservrar,

automatiskt ut dem till andra newsservrar över hela världen. Det ar förekommer dock att ett inlägg inte distribueras till alla newsservrar eller förvanskas på vägen. Detta kan ha tekniska orsaker men också bero många olika skäl har spärrats så att de inte

att newsservrar av tar emot vissa diskussionsgrupper. Det är t.ex. vanligt att en Internetoperatör på sin inte tillhandahåller diskussionsgrupper i

newsserver vilka barnpornografi eller olaglig information förekommer.

annan Användarna är dock oförhindrade att via andra newsservrar få tillgång till de aktuella diskussionsgruppema.

Ett inlägg i diskussionsgrupp kan endast göras i form av text

en vilken inte får överskrida ett visst antal tecken. Digitala bilder kan tillgängliggöras i de kodas till text. Är det fråga

systemet genom att

större datafil måste bilden delas upp flera inlägg. Den som om en vill ta del bild i diskussionsgrupp måste således avkoda

av en en bilden. Det finns automatiskt utför dessa åtgärder

numer program som åt användaren. De bilder läggs i nyhetsgrupper är för det mesta

som stillbilder också kortare sekvenser med rörliga bilder förekommer.

men

5.2¶Internet och barnpornografi

Via Internet tillgängliggörs olika slag av information, även pomografiska bilder. Det är i allt väsentligt fråga om bilder som motsvarar sådana i vårt land är tillåtna och som förekommer i tidskrifter,

som videogram och kabel-TV. I många andra länder är lagstiftningen mot pornografi strängare än i vårt land. Det har i sådana länder satts i fråga

det skall möjligt för såväl bam att över Internet ta om vara vuxna som

otillåten pornografi. del av

Även i vårt land har debatt härom förekommit, främst med

en avseende på barnpornografi. Det har framförts farhågor för att den alltmer tillgängliga datakommunikationstekniken kan komma att med-

föra ökad bampomografibrottslighet.

Vi har inte funnit någon publicerad undersökning som ger ingående

Barnpornografi i elektroniska konferenssystem 143

svar på frågor om i vilken omfattning barnpornografi förekommer inom Internets ram och vilket ursprung förekommande bilder kan ha.

Att barnpornografi sedan flera år tillbaka förekommer i elektroniska anslagstavlor är känt. I ett par fall har i vårt land ansvariga för sådana databaser fällts för bampomografibrott rättsfall 7 och 10 i avsnitt 3.5. Databaser av denna karaktär kan numer ofta nås över Internet

men torde regelmässigt inte vara tillgängliga för vem som helst.

Under vårt utredningsarbete har vi inte fått något belägg för att det förekommer bampomografiska bilder på hemsidor i den nämnda

ovan WWW-funktionen. Vi har dragit slutsatsen att bampornografiskt material inte läggs in på hemsidoma i WWW. Att så inte sker torde bero på att informationen här sprids från en bestämd och identifierbar adress. I viss utsträckning förekommer bambilder, till avsedda

synes för personer med en pedofil läggning. Dessa bilder har dock inte varit pomografiska.

Elektronisk post kan användas för att skicka bampomografiska digitala bilder men bilderna är inte åtkomliga för andra än adressaten.

Enligt vad vi har kunnat utröna är det inom det nämnda

ovan konferenssystemet Usenet News barnpornografi sprids öppet inom

som Internet.

Forskaren Mats Wiklund vid Institutionen för Data- och Systemvetenskap har undersökt förekomsten av barnpornografi i Usenet News och publicerat två rapporter härom.

Enligt sin första rapport av den 13 februari 1995 fann Mats Wiklund i fyra angivna diskussionsgrupper, vilka inte är särskilt

avsedda för pedofila inlägg, bilder på nakna barn vilka inte företar

sexualhandlingar. Av rapportens beskrivning bilderna och till

av av en rapporten fogad bild framgår att det torde fråga nudistbilder

vara om och inte barnpornografi.

I en andra rapport av den 16 augusti 1995 redogör Mats Wiklund för 17 otvetydigt barnpomografiska bilder som anträffats i nyhetsgruppen alt.sex.pedophilia. Vi har tagit del av dessa. De är såvitt kan bedömas samtliga tagna ur 1970-talets tryckta bampomografiska skrifter.

Vi har försökt att skaffa närmare kunskap bampomografiska

om bilder i diskussionsgrupper på Internet.

5.3 och metod

Undersökningens syfte

Syftet med vår undersökning har varit kunskap i vilken

att ge om omfattning bampomografiska bilder förekommer i konferenssystemen och vilka de har. Hur stor del bilderna är tagna 1970-

ursprung av ur

144 Barnpornografi i elektroniska konferenssystem

talets kommersiellt sålda bampomografiska skrifter och smalfilmer Hur stor andel bilderna är skapade från och med år 1980 Hur

av många står bakom inläggen bampornograñska bilder

personer av

sekretariatet har under hösten år 1996 systematiskt samlat och

lagrat inlägg i tre nyhetsgrupper alt.binaries.pictures.erotica.children,

alt.sex.incest och alt.sex.pedophilia som innehöll barnpornografi

— Inlägg i dessa mottagits av den för undersökningen an-

grupper som vända har hämtats till och lagrats på sekretariatets dator.

newsservern Anträffade bilder har avkodats. Det har i en del fall inte varit möjligt att avkoda bild. Skälet härtill har vanligen varit att bilden varit

en uppdelad på två eller fler inlägg vilka inte samtliga mottagits av

av newsservem.

De bilder avkodats har delats i följande kategorier.

som

Pornografiska teckningar Någon tecknad egentlig barnpornografi har inte anträffats. I något enstaka fall har iakttagits tecknade bilder med barn som dock är av sådan karaktär att de framstår skämt. De har forts till denna kategori.

som

Nudistbilder med vuxna personer Nakna fullt pubertetsutvecklade personer som vistas stränder m.m. och som inte företar några handlingar med sexuell innebörd.

Pornografiska bilder med vuxna personer Vuxna fullt pubertetsutvecklade personer som företar sexualhandlingar eller

pomograñskt. Kategorin omfattar även material som uppenbart är poserar taget pomograñska alster eller som gör reklam för pomograñskt material

ur även den aktuella bilden, t.ex. på grund av att den blivit beskuren, inte

om kan sägas vara pomograñsk.

Nudist- och konstnärliga bilder med barn Kategorin omfattar bilder i vilka förekommer nakna barn icke fullt pubertetsutvecklade personer på stränder m.m. och där sexualhandlingar inte förekom-

1Det finns även diskussionsgrupper innehåller bilder på barn som inte är

som pomograñska men som torde appellera till personer med ett pedoñlt intresse. Exempel härpå är alt.binaries.pictures.nudism och alt.binaries.pictures.boys. I den sistnämnda förekommer visserligen ibland pomograñska bilder

gruppen

ynglingar. De dock i många fall vara tagna ur öppet försålt material av synes bl.a. från Tyskland och inte vara att anse som barnpornografi i ursprungslandet.

Barnpornografi i elektroniska konferenssystem 145

mer. Vidare omfattar den konstnärliga bilder olika slag

av

5. Japanska barnbilder En särskild kategori bilder framställda i Japan som skildrar flickor icke fullt pubertetsutvecklade vilka oftast är nakna men som inte företar sexualhandlingar s.k. Lolita Complex-bilder. Kategorin utgör således ett specialfall av den föregående kategorin bilder.

Verklighetstrogen konstruerad barnpornografi Pomografiska bilder av barn som konstruerats med datorprogram för grafik e.d.

7. Barnpornograñ, 1970-talet Bampomografiska bilder som bedömts vara tagna ur den kommersiella barnpornografi som 1970-talet framställdes i tryckt skrift och smalfilm.

Barnpornografi, 1980- och 1990-talen Bampomograñska bilder som bedömts vara framställda från och med år 1980.

Övriga bilder

Bilder som inte omfattas av kategorierna l-8. Det är fråga om pomografiska bilder med alla tänkbara motiv.

5.4 resultat

Undersökningens

5.4.1¶Omfattningen barnpomografiska av inlägg

Alt.binaries.pictures.erotica.children

Det insamlade materialet omfattar 1622 inlägg i diskussionsgruppen daterade mellan den 17 augusti och den 24 november 1996.

137 av inläggen utgjordes av bilder som kunde avkodas. Ett fåtal inlägg därutöver torde ha avsett bilder kunde inte avkodas. Övriga inlägg

men utgjordes av text.

93 av de 137 avkodade bilderna inte bampornografiska. Fyra

var bilder utgjordes nudistbilder på 48 pornografi med

av vuxna, av vuxna,

2 Fotograñska nakenstudier av barn av Ed van der Elsken, David Hamilton, Barry Pringle, Jock Sturges och andra erkända fotografer har iakttagits. Också sådana icke pomografiska skildringar av bam som vi redogjort för i kapitel 4 har iakttagits se avsnitt 4.1.2 not 2 och redogörelsen for Tyskland i avsnitt 4.3.1. Detta material kan i länder med en snävare lagstiftning vara att bedöma som barnpornografi.

146 Barnpornografi i elektroniska konferenssystem

13 nudist- och konstbilder på barn samt nio av den angivna kate-

av gorin japanska bilder flickor. I 19 fall fråga om kategorin

av var övriga bilder.

Återstående 44 bilder 2,7 % samtliga inlägg har bedömts vara

av

bampomograñska.

Alt.sex.incest

Det insamlade materialet omfattar totalt 4485 inlägg i diskussions-

daterade mellan den 30 juli och den 24 november 1996. 568 gruppen

inläggen utgjordes bilder kunde avkodas. Ett fåtal inlägg av av som därutöver torde ha avsett bilder kunde inte avkodas. Övriga inlägg

men utgjordes av text.

282 de 568 avkodade bilderna var inte bampomografiska. Tre

av bilder utgjordes pomografiska teckningar, två av nudistbilder

av

208 pornografi med 29 nudist- och konstbilder på vuxna, av vuxna, av barn samt nio den angivna kategorin japanska bilder av flickor. I 29

av fall fråga kategorin övriga bilder.

var om

Återstående 286 bilder 6,4 % samtliga inlägg har bedömts vara

av

bampomografiska.

Alt.sex.ped0philia

Det insamlade materialet omfattar totalt 3921 inlägg i diskussions-

daterade mellan den 31 juli och den 24 november 1996. 305 gruppen

inläggen utgjordes bilder kunde avkodas. Ett fåtal inlägg av av som därutöver torde ha avsett bilder men kunde inte avkodas. Övriga inlägg

utgjordes av text.

219 de 305 avkodade bilderna var inte bampomografiska. Två

av bilder utgjordes pomografiska teckningar, sju av nudistbilder på

av

86 pornografi med vuxna, 45 av nudist- och konstbilder på vuxna, av barn samt 43 den avgivna kategorin japanska bilder av flickor. I 36

av fall fråga kategorin övriga bilder.

var om

Återstående 86 bilder 2,2 % samtliga inlägg har bedömts vara

av

bampornografiska.

Barnpornografi i elektroniska konferenssystem 147

5.4.2¶De bampomografiska bildemas

ursprung

Alt.binaries.pictures.erotica.children

Av de 44 bampomografiska inläggen består ett inlägg ett fotomonav tage. 42 inlägg har bedömts vara tagna den barnpornografi ur som producerades på 1970-talet medan ett inlägg innehållit bild en som bedömts vara av senare ursprung. Samtliga inlägg är stillbilder.

Alt.sex.incest

Av de 286 bampomografiska inläggen består ett inlägg ett fotomonav tage. 199 bilder har bedömts vara tagna den barnpornografi ur som producerades på 1970-talet medan 87 inlägg innehållit bilder som bedömts vara av senare ursprung. Av de senare är 86 inlägg stillbilder medan ett inlägg består korta sekvenser rörliga bilder. av av

Alt.sex.pedophilia

Av de 86 bampomografiska inläggen består ett inlägg ett montage. av 52 bilder har bedömts vara tagna den barnpornografi produceur som rades på 1970-talet medan 33 inlägg innehållit bilder bedömts som vara av senare ursprung. Av de senare är 31 inlägg stillbilder medan 2 inlägg består av en kort sekvens rörliga bilder. av

5.4.3 En bild förekommer i flera

bampomografisk inlägg

De bampomografiska inlägg, för vilka nu redogjorts, är i viss utsträckning hämtade från ett och ursprungliga material. samma a Inläggen är ofta gjorda till flera diskussionsgrupper samtidigt

cross-postings vilket innebär att de bampomografiska bilder

som omfattas av undersökningen i åtskilliga fall återfinns i två eller tre av de undersökta gruppema. En och samma montagebild har anträffats i samtliga de undersökta I två har funnits grupperna. av grupperna en och samma sekvens rörliga bampomografiska bilder. av b Digitala bilder kan mångfaldigas utan någon kvalitetsförlust. Den som mottagit och lagrat en bampomografisk bild sin dator kan använda den i ett eget nytt inlägg i en diskussionsgrupp. T.ex. har i gruppen alt.sex.incest tre olika avsändare gjort sammanlagt fyra inlägg

148 Barnpornografi i elektroniska konferenssystem

avseende bild på en flicka i sexårsåldem, tagen ur en av 1970-

samma talets kommersiella bampomograñska skrifter.

Bilder i olika inlägg utgörs ofta av serier av stillbilder som är

c

tagna tidskrift, en smalfilm eller ett videogram och som skildrar

ur en

ett löpande händelseförlopp. T.ex. finns i gruppema alt.binaries.pictu-

res.erotica.children och alt.sex.pedophilia serie bilder flicka

en av en

år. Seriens numrering omfattar nitton bilder varav som anges vara sex tio mottagits. Av det ursprungliga material ur vilken den sekvens av rörliga bilder nämnts under har tagits har även stillbilder

som a skapats och blivit inlagda. Anträffade sådana bilder bär serienummer mellan 1 och 41 vilka 28 bilder mottagits i alt.sex.incest.

av gruppen

5.4.4¶Antalet avsändare bampornograñska bilder

av

är begränsat

De undersökta diskussionsgrupperna är en del av ett globalt konferenssystem. Mot den bakgrunden får det sägas relativt få personer

vara

har lagt de anträffade bampomograñska bilderna. som

För det material bedömts framställt efter år 1980 och inte

som vara taget 1970-talets kommersiella barnpornografi, redovisas i nedan-

ur stående tabell antalet avsändare. Det anges också hur många inlägg av sådana bilder och dessa har gjort i de undersökta tre diskus-

var en av sionsgruppema. Som nämnts består avsändares inlägg i olika

ovan en

ofta identiska bilder. Flera avsändare har också ofta lagt in grupper av

bilder. Flera av avsändarna har även gjort inlägg av äldre samma material vilka inte omfattas av tabellen.

Avsändare Antal inlägg AVsändare Anta inlägg

children incest pedophilia Children 1119351pedophilia

1 16 1

1 17

21 N

27 1

1 29 1

6¶Förbud mot med

befattning barnpornografi m.m.

6.1¶Allmänna

utgångspunkter

Lagstiftningen skall medge kriminalisering av all befattning med

barnpornografi. Lagstiftningen skall dock utformas så att den

inte hämmar seriöst inhämtande kunskaper och opinions-

av om

bildning mot bampomografm.

Lagstiftningen skall enligt vår mening utformad så att den möjlig-

vara gör ingripanden mot all befattning med barnpornografi. Emellertid måste hänsyn tas till att befattning med barnpornografi kan för-

vara svarlig t.ex. om den sker i syfte att väcka opinion mot barnpornografi.

Vi tänker här på det opinionsarbete som bedrivs frivilligorgani-

av sationer och företrädare för massmedier och har avgörande

som en betydelse för att nationellt och internationellt skapa medvetenhet

om problemets förekomst och omfattning. En utökad kriminalisering i fråga om befattning med barnpornografi måste därför utformas så att den inte motverkar sådan befattning är ägnad att avslöja, infor-

som mera och väcka opinion mot hantering barnpornografi. Vetenskap-

av liga undersökningar av barnpornografi måste kunna företas eftersom god kunskap om barnpornografi är viktig förutsättning for att be-

en kämpningen av företeelsen skall kunna bedrivas effektivt. En befattning kan också vara försvarlig av konstnärliga hänsyn.

I betänkandets andra avdelning behandlar vi frågan i vad mån

om barnpornografi omfattas av TF och YGL samt vilka ändringar

om som bör göras i dessa grundlagar för att de åtgärder vi föreslår i detta

som kapitel skall få genomslagskraft för möjligheterna till sådan

utan men seriös befattning som nyss nämnts.

150 Förbud mot befattning med barnpornografi m. m.

6.2¶Aktiv med bör

befattning barnpornografi förbjudas

Vi föreslår att det skall vara förbjudet att

framställa barnpornografi i syfte att överlåta, upplåta eller

förevisa den,

överlåta, upplåta eller förevisa barnpornografi eller att i

syfte att göra detta förvärva eller försöka förvärva barnporno-

grafi,

inneha eller efterfråga barnpornografi av verklighetstrogen

karaktär samt

till landet införa eller från landet utföra barnpornografi.

Som framgått redovisningen gällande rätt i kapitel l kan en

av av bampomografisk bild i princip inte skapas utan att ett sexualbrott mot

barn begås. Även den bampomograñska bilden inte skildrar ett ett om sexualbrott mot barn utgör själva bildupptagningen emellertid ett sexuellt ofredande enligt svensk lagstiftning. Smygfilmning o.d. innefattar ofiast inte något brott. Om den har begått ett sexualbrott

som filmar sitt övergrepp beaktas den kränkning som bildupptagningen innebär för barnet i straffskärpande riktning när straffet för sexualbrottet bestäms. Bilden kan förverkas. För detta fall finns det därför inte något egentligt behov kriminalisering själva bildupptag-

av av ningen. Om lagföringen emellertid dröjer och gärningsmannen behåller bilden utgör det kränkning för barnet varje gång han tittar på

en ny denna.

Om sexualbrottslingen emellertid visar bilden för andra personer utgör detta handling faller utanför ramen för sexualbrottet.

en som Denna handling får utgöra kränkning av det avbildade

anses en ny barnet. Därför är det stadgandet om bampomografibrott straff-

genom belagt att sprida bampomografiska bilder. Straff för sådant brott kan också utdömas redan när bilden framställs om syftet är att sprida den. Förfaranden med barnpornografi inte innebär spridning, t.ex.

som överlåtelse till eller förevisning för någon enstaka person, är inte särskilt kriminaliserade. Inte heller är endast innehav av barnpornografi straffbelagt.

Vi att varje företeende bampomograñsk bild innebär

menar av en

straffvärd kränkning det avbildade barnet. Kränkningen kan en av orsakas såväl upphovsmannen själv andra innehavare i

av som av

led, bilden kopieras och visas för någon annan. Vi föreslår senare om

Förbud mot befattning med barnpornografi m. m. 151

därför att det skall vara förbjudet att framställa barnpornografi för att överlåta, upplåta eller förevisa den för någon annan liksom att visa, upplåta eller överlåta en bild, som man redan innehar.

Efterfrågan på barnpornografi är en grundläggande drivkraft för

dem ägnar sig barnpornografi och orsakar att ytterligare barn-

som pomografiska framställningar skapas. I de allvarligaste fallen kan efterfrågan utgöra motivet för nya sexualbrott mot barn. Det framstår därför som motiverat att straffbelägga även förvärv och försök att förvärva barnpornografi i syfte att den skall överlåtas, upplåtas eller förevisas för någon annan.

Som redovisats i avsnitt 1.3.1 höjdes år 1993 maximistraffet för bampomografibrott från månader till två år. Vi har inte funnit skäl

sex att föreslå en ytterligare skärpning av Straffskalan för barnpornografibrott i allmänhet. I följande avsnitt föreslår vi dock att ett stadgande om grovt bampomografibrott bör införas för vissa särskilt allvarliga i fall. Åtgärden är inte avsedd att påverka den straffrnätning som tillärn-

i

E pas i dag. Den utvidgning av den sammantaget tillgängliga Straffskalan för bampomografibrott som det grova brottet ger skall således inte tas till intäkt för allmän uppjustering av straffen för barnpornografi- I en ‘ brott.

6.3¶En särskild straffskala för brott

grova

En bestämmelse grovt bampomografibrott bör införas för

om särskilt allvarliga fall. Straffskalan bör vara fängelse lägst sex månader och högst fyra år.

Genom straffskaloma markerar lagstiftaren sin värdering av olika brottstypers straffvärde. För närvarande är straffskaloma för barnpomografibrott och olaga våldsskildring desamma. Vi menar att viss hantering av barnpornografi som skildrar verkliga sexuella övergrepp på barn kan vara mer straffvärd än hantering av våldspomografi eller videovåldsfilmer med s.k. extremvåld. Sådan olaga våldsskildring utgörs nästan uteslutande spelade skildringar eller aktiviteter som

av vuxna frivilligt inlåtit sig

I vissa fall kan bampomografibrottslighet tänkas vara av så allvarlig beskaffenhet att nu gällande straffrnaximum ter sig otillräckligt. Man kan tänka sig fall där gämingen bedrivits i stor omfattning, pågått x under lång tid och avsett många upptagningar som har spritts i ett stort

152 Förbud mot befattning med barnpornografi m. m.

antal exemplar. Från Tyskland finns exempel ett par fall där en far under lång tid utnyttjade sina barn och framställde flera Videofilmer av övergreppen vilka gavs stor spridning. Verksamheten kan dessutom tänkas ha begåtts i vinstsyfte och avsett bilder, vari barn enligt vad som visas på bilderna utsätts för synnerligen smärtsamt våld. Det kan även tänkas fall där bampomografibrott utgör led i en organiserad brottslighet, vilket enligt gällande regler för straffmätning i 29 kap. BrB skall ses som en försvarande omständighet vid straffmätningen. Detta är exempel fall enligt vår mening bör kunna föranleda att

som brottet skall bedömas som grovt och påföljden bestämmas efter en högre straffskala.

Vi föreslår att det införs en straffbestämmelse för grovt bampomografibrott med en straffskala fängelse lägst sex månader och högst fyra år.

6.4¶Även oaktsamma bör

handlingar

bestraffas i yrkesmässig verksamhet

Den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte tar befattning med barnpornografi bör kunna dömas för brott även när gärningen begås av oaktsamhet.

För att straff skall kunna utdömas för barnpomografibrott enligt nuvarande bestämmelse i brottsbalken krävs att gärningen skett uppsåtligen. Detsamma bör gälla de ytterligare kriminaliseringar vi föreslår. Kravet på uppsåt innebär bl.a. att den som befattat sig med en bampomografisk bild insett att någon av de avbildade varit under 18 år eller att han i vart fall måste ha misstänkt detta och det dessutom måste antas att han skulle ha befattat sig med bilden även om han haft vetskap om detta.

Kravet på uppsåt bör dock kunna frångås när befattningen med barnpornografi skett i yrkesmässig verksamhet. Gärningen bör i sådana fall kunna straffas även om den begås av oaktsamhet.

De människor som agerar i de Videofilmer som hanteras av pornografibranschen är ofta unga. Det torde ibland kunna sättas i fråga om de uppnått 18 års ålder. Det bör enligt vår mening inte accepteras att den som yrkesmässigt handlar med pornografi kan undgå straff genom att låta bli att kontrollera sina varor. Det som säljs på detta sätt är ofta importerade framställningar från länder där lägre åldersgränser än 18 år

Förbud mot befattning med barnpornografi m. m. 153

tillämpas for bestämning av vad som avses med barnpornografi. Om även oaktsam befattning med barnpomografiska framställningar blir straffbar kan detta förväntas medföra att de i vårt land handlar

som med pomografiska filmer av sina leverantörer i utlandet kräver att dessa ställer garantier vad gäller aktörernas ålder, t.ex. i form

av officiellt utfärdade åldersbevis.

I pornografibranschen säljs också s.k. naturistfilmer med barn. I dessa filmer förekommer ibland att inzoomningar gjorts skildrade barns underliv. Dessa bilder är ofta pornografiska. Även

att anse som i sådana fall kan införandet av ett oaktsamhetsbrott förväntas medföra att den som handlar yrkesmässigt med filmerna sina leverantörer

av kräver försäkringar om att filmerna inte innehåller sekvenser med sådana inzoomningar. De kan också förväntas själva kontrollera filmerna i detta avseende. Sådan kontroll kan t.ex. befinnas vara påkallad om det visar sig att en leverantör vid tidigare leveranser, trots försäkran om motsatsen, ändock levererat filmer med sådana inzoomningar som det här är fråga om.

Redan i dag gäller enligt 16 kap. 10 b § andra stycket BrB att den som av oaktsamhet sprider sådan skildring som avses med olaga våldsskildring kan fällas till ansvar om det skett i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte. Det skulle vara konsekvent om i motsvarande fall när det gäller barnpornografi hanteringen skulle kunna medföra ansvar vid oaktsamhet.

Vi föreslår därför att de handlingar som vi menar skall utgöra barnpomografibrott när de utförs med uppsåt skall vara straffbara också vid oaktsamhet under förutsättning att de företas i yrkesmässig verksamhet eller eljest i förvärvssyfte.

Straffskalan bör enligt vår mening vara densamma som för uppsåtliga gärningar, böter eller fängelse högst två år. Denna straffskala gäller för oaktsam spridning av olaga våldsskildring i yrkesmässig verksamhet eller eljest i förvärvssyfte.

6.5¶Även innehav av bör

barnpornografi straffbeläggas

Även innehav barnpornografi bör kriminaliseras, liksom

ett av

vidtagande av åtgärder för att efterfråga barnpornografi.

Bampornografi sprids i princip uteslutande i det fördolda genom

154 Förbud mot befattning med barnpornografi m. m.

överlåtelser och byten material från person till person. Våra förslag

av till kriminaliseringar träffar alla sådana aktiva befattningar.

Det finns emellertid endast innehar förvärvad barn-

personer som pornografi och aldrig ens visar materialet för andra. Det kan vara en

längst ut i distributionskedja, i vilken de övriga ingående person en

i tur och ordning har kopierat förvärvat material och överpersonerna låtit kopior vidare, det kan också vara framställaren av den ifråga-

men varande bampornografiska skildringen behåller denna för sig

som själv. Det kan också tänkas att det finns personer som innehar visst material för kopiering och vidare distribution men som också innehar annat material de något skäl inte sprider vidare.

som av

Det framstår mycket otillfredsställande att enskilda personer

som straffritt skall kunna inneha bilder på vilka skildras till synes verkliga övergrepp på bam. Även ett innehav sådan bild innebär

av en en fortlöpande integritetskränkning det avbildade barnet men även av

av barn i allmänhet. Även det inte finns belagt att så har skett se

om Peter Martens rapport, bilaga 3 kan risken ändå inte uteslutas for att

innehavare sådan bild kan komma att visa den för ett barn i en av en syfte att förmå barnet att medverka i sådana handlingar som skildras på bilden.

Som kommer att framgå i det följande föreslår vi en bestämmelse

barnpomografisk bild skall kunna konfiskeras eller förverkas om att en i vilket sammanhang den än anträffas. Detta kan i och för sig förväntas medföra att innehavare bampomografisk bild hellre själv

en av en förstör denna än utsätter sig för risken att få sin hantering avslöjad

det offentliga förfarande infor domstol en talan om förgenom som verkande eller konfiskering innebär. Det straffhot kriminali-

som en sering innefattar kan emellertid förväntas ge innehavaren ökad anledning att förstöra bilden. Dessutom skulle kriminalisering inne-

en bära kraftfullare markering från samhällets sida av att barnpomo-

en grañ inte kan tolereras.

Mot den angivna bakgrunden föreslår vi att även ett innehav av sådana bampornografiska bilder nämnts skall kriminaliseras.

som nu Ett innehavsförbud bör således omfatta verklighetstrogna bilder, sådana

återger ett verkligt händelseförlopp och som innefattar ett sexualsom brott mot ett barn. Detta innebär att även en förövares innehav av bilder avseende övergrepp blir kriminaliserat. Förbudet bör emel-

egna lertid även träffa innehav av bilder som med datateknik eller på annat sätt har konstruerats så att de har kommit att få en verklighetstrogen karaktär. Annars skulle en innehavare regelmässigt kunna invända att han trott att bild inte återgav något ur verkligheten och åklagarens

en utredningsskyldighet skulle bli alltför stor.

Förbud mot befattning med barnpornografi m.m. 155

Avgränsningen av ett innehavsförbud till att omfatta bilder av verklighetstrogen karaktär överensstämmer med den avgränsning

som gjorts i det vilande grundlagsförslaget.

Kravet på att bilden skall innefatta ett sexualbrott mot ett barn bör uttryckas så att den skall skildra ett bam som på bilden är inblandat i en handling med sexuell innebörd. Detta medför att s.k. nudist- och poseringsbilder, som har framställts genom att barn stränder och i lekparker m.m. har filmats men inte företar eller medverkar i några sexuella handlingar, inte omfattas av innehavsförbudet. Sådana skildringar kan ibland anses pomografiska genom att skildringen med utnyttjande av tekniska medel fokuserar på barns nakna underliv. Gränsen mellan vad som skall anses vara pomografisk bild av barn och inte kan när det gäller detta slags skildringar vara svår att dra och kan förändras något över tiden. Materialet är ofta likvärdigt med sedvanliga familjefilmer.

I sammanhanget kan nämnas att det kan förekomma att ungdomar filmar sitt gemensamma sexualliv och behåller filmen. Filmen kan i ett sådant fall i och för sig vara att anse som barnpomografisk. Försvarlighetsrekvisitet torde dock lämna erforderligt utrymme åt åklagare och domstolar att bedöma ungdomarnas innehav av en sådan film som straffritt.

Till den del sådant material pomografiskt omfattas

är att anse som det dock av våra övriga kriminaliseringsförslag och kan således inte spridas straffritt.

Straffskalan för innehavsbrott bör enligt vår mening innehålla fängelse vilket medför att det hos den som skäligen kan misstänkas för innehav av barnpornografi kan företas husrannsakan.

I avsnitt 6.1.2 har vi föreslagit att det skall vara förbjudet att försöka anskaffa bampomografiska bilder i syfte att överlåta dem till någon annan. Det är enligt vår mening konsekvent att straffbelägga även åtgärder som innebär att en person efterfrågar verklighetstrogen barnpornografi, dvs. sådan barnpornografi som omfattas av vårt förslag till innehavsförbud, även om avsikten inte är att överlåta eller visa den för någon annan person. Skälet härför är att en sådan kriminalisering, liksom fallet är när det gäller innehavskriminalisering, kan förväntas bidra till att minska efterfrågan på barnpornografi och därmed även minska framställning och spridning av sådan.

156 Förbud mot befattning med barnpornografi m. m.

6.6¶Införsel och utförsel av

barnpornografi

bör

förbjudas

Vår undersökning av de barnpornografiska alster som har tagits i beslag i Sverige i samband med utredningar om bampornografibrott och som alltså avser alster som spritts av den ursprunglige framställaren visar att dessa alster i allt väsentligt är ursprungligen framställda utomlands. Det finns inte någon anledning att anta att inte också i framtiden utomlands producerad barnpornografi kan komma att införas till Sverige. Detta bör motverkas genom att införsel av barnpornografi till landet straffbeläggs.

I den allmänna debatten har förekommit uppgifter om att utförsel från Sverige kommersiella barnpornografiska Videofilmer skett till

av framför allt Tyskland och USA. Från utredningens sida har försök gjorts att få dessa uppgifter verifierade genom förfrågningar hos befattningshavare vid de svenska polis- och tullmyndighetema samt vid den tyska och holländska polisen och US Customs. Något belägg för att kommersiellt barnpornografiskt material skulle ha utförts från Sverige har härvid inte erhållits. Oavsett hur det hittills har förhållit sig härmed kan det inte uteslutas att utförsel av sådant material skulle kunna komma att ske i framtiden. Det är känt att inte bara införsel utan också utförsel barnpornografi förekommer i form av överlåtelser enskilda

av personer emellan vilka använder sig av post eller medför materialet vid utlandsresor. Även utförsel barnpornografi från Sverige bör därför

av straffbeläggas.

Vi föreslår en ny lag om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi. Häri bör inte göras undantag för sådana fall då införseln eller utförseln ett innehav för eget bruk eftersom det inte torde

avser vara möjligt att i praktiken göra skillnad sådana fall och fall där det föreligger avsikt att låta andra få del av materialet.

Om gämingen med hänsyn till omständigheterna var försvarlig skall den inte medföra Här kan man tänka sig den situationen att

ansvar. företrädare för en opinionsbildande organisation för med sig material hem efter en utrikes resa.

Om straff för olovlig införsel och utförsel samt försök därtill finns bestämmelser i lagen 1960:418 om straff för varusmuggling.

Som tidigare har nämnts har utredningen av den undersökning som inom dess ram företagits av i Sverige beslagtagen barnpornografi ansett sig kunna dra den slutsatsen att numera barnpornografi mest framställs på videofilm. Av endast det yttre utseendet på en sådan film torde inte kunna bedömas filmen innehåller barnpornografiska

om

Förbud mot befattning med barnpornografi 157

m. m.

skildringar. Det torde därför uppkomma avsevärda svårigheter för tullen att konstatera Videofilmer förs över gränsen innehåller

om som sådana skildringar. För att detta skall kunna fastställas måste filmerna spelas upp. Särskild anledning att göra detta kan med hänsyn till omständigheterna naturligtvis föreligga i enskilda fall, t.ex. när det gäller videogram medförs hemkommande turister från sådana

som av länder i Asien där, efter vad som är känt, barn utnyttjas sexuellt

av vuxna turistande personer från Västvärlden.

För att den föreslagna lagen om förbud mot införsel och utförsel

av barnpornografi skall få verkan också med avseende Sveriges gräns mot annat EU-land skall de tillägg göras i 4 och 7 i lagen 1996:701 om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen framgår vårt författnings-

som av förslag. Som redovisats i avsnitt 2.2.2 föreligger inte något EG-rättsligt hinder mot att vidta åtgärden. Denna torde tvärtom ligga helt i linje med det arbete som pågår inom ramen för bl.a. tredje pelaren.

6.7¶I kriminalstatistiken kan antalet

barnpornografibrott komma att öka

Som tidigare nämnts förekommer det att begår ett

en person som sexuellt övergrepp mot ett barn fotograferar eller filmar övergreppet och behåller framställningen för sig själv utan att sprida den. Han kanske visar den för eller lånar ut den till någon enstaka För

annan person. detta straffas han inte särskilt med nuvarande lagstiftning. Att dokumentation av övergreppet gjorts skall emellertid vid bedömningen

av sexualbrottet beaktas som en försvarande omständighet och påverka

straffmätningen.

Om våra förslag till nya kriminaliseringar vad avser barnpornografibrott genomförs kommer i fortsättningen i fall sagts att kunna

som nu dömas inte som i dag enbart för sexualbrottet utan också för bampornografibrott. Detta kan antas komma att påverka kriminalstatistiken i höjande riktning vad avser polisanmälningar och lagföringar i vårt land av bampomografibrott utan att för den skull gärningar bestående i framställande bampomograñska skildringar i verkligheten ökat i

av antal. Denna omständighet bör beaktas vid den framtida granskningen av statistiken.

158 Förbud mot befattning med barnpornografi m.m.

6.8¶En särskild även

preskriptionsregel

för sexuellt ofredande

Den särskilda preskriptionsregeln i 35 kap. 4 § andra stycket

BrB sexualbrott mot barn skall omfatta även sexuellt ofre-

om

dande förövat mot barn under 15 år, om barnet är förövarens

avkomling eller står under hans fostran eller för vars vård eller

tillsyn han har att på grund myndighets beslut.

svara av

Åtalspreskription innebär att påföljd för ett brott inte får ådömas om den misstänkte inte har häktats eller erhållit del av åtalet inom viss tid från brottet. Tiden för åtalspreskription är enligt 35 kap. 1 § BrB olika lång beroende det straff högst kan följa på brottet. Ett högsta

som fängelsestraff t.ex. ett år för brottet innebär en preskriptionstid om

om två år och ett straff högst två år preskriptionstid om fem år.

om en

Preskriptionstiden för ett brott börjar enligt huvudregeln att löpa när brottet begås. Om i brottsbeskrivningen ingår att viss verkan av brottet skall ha inträtt skall dock tiden räknas från den dag denna verkan inträdde.

Reglerna åtalspreskription motiveras bl.a. med att det från

om allmänpreventiv synpunkt inte är lika angeläget att bestraffa gamla brott sådana fortfarande uppfattas aktuella samt att den

som som som misstänkte småningom bör kunna inrätta sitt liv utan att riskera att lång tid efier brottet ådömas straff.

Den 1 januari 1995 förlängdes preskriptionstidema för sexualbrott

förövas mot barn så sätt att tiden börjar löpa först den dag då som målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år. Regleringen gäller dock inte för sexuellt ofredande. För detta brott är preskriptionstiden fem år.

I förarbetena anförde regeringen att ett barn utsätts för sexuella

som övergrepp olika skäl ofta inte förmår att berätta om vad det har

av varit utsatt för förrän det kommer i de övre tonåren och härvid

upp nått erforderlig självständighet och mognad. De sexuella övergreppen är vidare sällan förenade med något nämnbart fysiskt våld, eftersom den begår gärningen ofta befinner sig i sådan överlägsen

som en position att han eller hon inte behöver tillgripa något våld för att driva igenom sin vilja. Sexuella övergrepp mot barn anmäls därför vanligen inte omedelbart utan uppdagas ofta först efter lång tid då de inte sällan kan preskriberade prop. 1994/95:2 s. 24 f..

vara

Även i ett annat avseende intar sexualbrott mot barn en särställning enligt vad regeringen anför i propositionen. Brotten ger ofta inga synli-

Förbud mot befattning med barnpornografi 159

m. m.

ga skador, varför det kan sägas ligga i dessa brotts natur att de i regel inte upptäcks förrän lång tid förflutit. Skadorna ligger i stället regelmässigt på ett psykiskt plan men är å andra sidan desto svårare och i många fall livsvariga. Regeringen anför i propositionen att det vore stötande om preskriptionsreglema skulle lägga hinder i vägen för en lagföring i fall där den för övergrepp skyldige är överbevisad om att ha begått detta a. prop. s. 26 f..

Regleringen föreslogs inte omfatta sexuellt ofredande. I denna del anförde regeringen att det måste krävas att det rör sig om allvarliga kränkningar av barnet för att en förlängning preskriptionstiden

av skulle motiverad. Liksom flera remissinstanser ansåg regeringen

vara att det kunde ifrågasättas om de brott som avses i bestämmelsen

om sexuellt ofredande typiskt sett uppfyller detta kriterium.

Den kränkning som tillfogas ett barn genom att det utsätts för sexuellt ofredande kan emellertid vara lika allvarlig som om barnet hade utsatts för ett brott innefattande sexuellt umgänge och ha ett lika högt straffvärde som ett sådant brott, särskilt om den ofredar är

som en vuxen person i barnets familj och övergreppen pågår under en längre tid.

Våra undersökningar av den barnpornografi som är i omlopp har visat att denna i stor utsträckning är producerad inom en familj eller i andra relationer där den vuxne intar en överordnad ställning gentemot barnet. Förhållandet torde detsamma i sådana fall då barn förmås

vara att medverka vid framställning av pomografiska bilder som inte sätts i omlopp.

Skulle en far eller en annan anhörig förmå ett barn att i år och

unga under längre tid för pomografiska bilder utgör detta självfallet

posera en mycket allvarlig integritetskränkning med högt straffvärde även

om något sexuellt umgänge inte förekommit. Sådan posering kan t.ex. innefatta att barnet förmås att onanera inför en videokamera.

Ett annat slag av sexuellt ofredande har högt straffvärde,

som som i och för sig inte har något samband med barnpornografi, är att gärningsmannen vid upprepade tillfällen onanerar inför barnet.

Sådana gärningar som vi här angett och där förövaren är

en person under vars inflytande barnet står kan som framgår av det anförda vara väl så kränkande för barnet och ha ett lika högt straffvärde gär-

som ningar för vilka den längre preskriptionstiden gäller. Vi föreslår därför att den särskilda preskriptionsbestämmelsen skall gälla även brottet sexuellt ofredande, om målsäganden är under 15 år och är barn till forövaren eller eljest står under dennes fostran, vård eller tillsyn jfr 6 kap. 4 § BrB.

Att överväga och föreslå ändringar i bestämmelserna om sexualbrott

160 Förbud mot befattning med barnpornografi m. m.

mot barn inte innefattar någon bampomografisk gärning ligger i

som utkanten vårt uppdrag. Det kan emellertid enligt vår mening inte

av

befogat att begränsa förslaget till sådant sexuellt ofredande som vara

innefattar bampomografibrott.

7¶Införande av en

uttrycklig åldersgräns

I bestämmelsen om barnpornografibrott anges inte någon åldersgräns när det gäller att avgöra vad som skall förstås med uttrycket bam. Det har sagts att lagrummet härigenom inte ger ett helt tillfredsställande skydd för unga människor mot att förekomma i pornografi. Frågan har särskilt uppmärksammats sedan Sverige tillträtt FN-konventionen om barnets rättigheter enligt vilken varje person under 18 år skall anses vara ett bam.

I detta kapitel behandlas frågan om begreppet bam bör definieras i bestämmelsen om bampomografibrott och om det bör utvidgas i förhållande till vad som gäller i dag.

Enligt våra direktiv skall vi överväga möjligheten att införa en åldersgräns i bestämmelsen om bampomografibrott eller att på annat sätt utvidga lagstiftningen till skydd för unga människor detta område. Direktiven framhåller att frågan om det är lämpligt att införa

åldersgräns i första hand måste ses som en processuell fråga där en möjligheterna att presentera tillräcklig bevisning är avgörande. Enligt direktiven är det viktigt att vi i detta sammanhang beaktar medicinsk sakkunskap.

7.1¶Det nuvarande

bambegreppet

Barnpomografibrottets skyddsobjekt människor vilkas

är unga pubertetsutveckling inte är avslutad. En bestämd åldersgräns har ansetts medföra olägenheter.

I bestämmelsen barnpomografibrott ställs som tidigare redovisats i

om avsnitt 1.3.2 inte upp någon fixerad åldersgräns när det gäller att bestämma vad som avses med barn. Enligt förarbetena avses med barn en person vars könsmognadsprocess inte är avslutad prop. 1978/792179 s. 9.

162 Införandet uttrycklig åldersgräns

av en

I sitt förslag kriminalisering barnpornografi menade YFU att

om av någon åldersgräns inte borde föreskrivas med tanke olikhetema i skilda individers utveckling. Den närmare gränsdragningen fick enligt utredningen ankomma på rättstillämpningen a. prop. s. 27.

Redan här bör anmärkas att könsmognad, dvs. förmågan att reproducera sig, inte är den biologiska mognad torde ha åsyftats i för-

som arbetena. Vad avsetts torde ha varit den yttre kroppsliga utveck-

som ling under puberteten.

som äger rum

Viss remisskritik riktades mot förslaget att inte använda en fixerad åldersgräns.

Stockholms tingsrätt anmärkte att könsmognadsprocessen är avslutad vid olika åldrar och att det också kan vara svårt att avgöra detta skede i det enskilda fallet. Tingsrätten befarade att det skulle uppstå svåra och påfrestande bevissituationer för avbildade bam.

Även Rikspolisstyrelsen ansåg att avsaknaden definition av

av en Vad avsågs med barn innebar att avsevärda bevissvårigheter

som sannolikt skulle komma att uppstå. Det var därför enligt styrelsen önskvärt med åldersgräns. Konsumentverket menade att införandet

en

åldersgräns skulle underlätta tillämpningen av bestämmelsen. av en

Riksåklagaren såg däremot saken ett annat sätt. Han konstaterade att det ofta torde bli mycket svårt att få fram uppgifter om den avbildade ålder eller mognad och anmärkte att det var ange-

personens läget att de avbildade inte skulle behöva identifieras. Utgångspunkten för bedömningen det fråga ett barn eller inte fick bli

av om var om vad kunde utläsas bilden. En sådan bedömning fick med nöd-

som av vändighet begränsas till individens fysiska utveckling. Detta kunde dock leda till att fysiskt men psykiskt utvecklade individer lämnades utan det skydd ytterst torde ha avsetts med förslaget till lagstift-

som

ningen om barnpornografi.

Föredraganden anslöt sig till Riksåklagarens uppfattning och menade att det skulle medföra stora olägenheter att använda en bestämd åldersgräns, bl.a. därför att det skulle leda till att barnets identitet skulle behöva fastställas. Enligt föredraganden skulle detta i sin tur kunna orsaka ytterligare kränkning av det avbildade barnets integritet a. prop. s. 9.

Någon klargörande praxis från Högsta domstolen om tolkningen av begreppet barn i detta sammanhang finns inte.

Bristen prejudikat torde dock inte ha orsakat några beaktansvärda problem för rättstillärnpningen. Huruvida en persons pubertetsutveckling är avslutad är fråga avgörs enligt internationellt

en som vedertagna medicinska bedömningsgrunder som kan tillhandahållas av sakkunniga.

Införandet av en uttrycklig åldersgräns 163

7.2¶Frågans tidigare behandling

7.2.1 Sverige FN-konventionen

godkänner om

barnets rättigheter Barnkonventionen

Sveriges godkännande av Barnkonventionen ansågs inte kräva

att en 18-årsgräns infördes i bestämmelsen om bampomografi-

brott. Det ansågs dock att det straffrättsliga skyddet mot att barn

används i pornografi borde ses över.

Inför Sveriges godkännande år 1990 av Barnkonventionen väcktes frågan att utvidga bestämmelsen bampomografibrott till att

om om omfatta människor vars könsmognadsprocess är avslutad.

även unga

I regeringens proposition 1989/90:107 om godkännande av konventionen hänförde sig föredraganden till förarbetena till bestämmelsen och ansåg att skillnaden mellan konventionens 18-årsregel och barnpomograñbrottets bestämning inte borde överdrivas. Skillnaden var huvudsakligen formellt slag och i praktiken torde samma ålders-

av grupper avses. Föredraganden anmärkte också att konventionen inte ställer något direkt krav på straffrättslig lagstiftning och menade

upp att de aktuella företeelsema i första hand borde motarbetas genom insatser på det sociala planet s. 78.

Efter att ha redovisat även andra bestämmelser om straff för den som använder en person under 18 år i pomograñska sammanhang fann föredraganden att en anslutning till Barnkonventionen inte krävde lagändringar. Samtidigt uteslöt han dock inte att det kunde finnas behov av en översyn av de dåvarande reglerna. Sådana överväganden borde dock göras utifrån mer allmänna utgångspunkter än de som följde av konventionen som sådan.

I sitt remissyttrande över konventionen hade JK redogjort för erfarenheter av bampomografibrottet. Han menade att det kunde vara lämpligt att konventionsarbetet togs till intäkt för en översyn av frågan om en åldersgräns. Han sade sig vara väl medveten om de problem en sådan gräns skulle medföra men ansåg att bristen ledde till otillfredsställande resultat i vissa fall. Han ansåg det önskvärt att bampomografibestämmelsens skydd kunde utvidgas till att omfatta även unga människor vars könsmognadsprocess är avslutad men som uppenbarligen i övrigt fortfarande befinner sig i den utvecklingsprocess i stort som medförde att de behövde lagstiftningens skydd på det aktuella området.

164 Införandet av en uttrycklig åldersgräns

Under riksdagsbehandlingen av propositionen motionerades om en 18-årsgräns. Justitieutskottet och konstitutionsutskottet yttrade sig i frågan.

I sitt yttrande 1989/90:JuU3y anförde justitieutskottet att det av JK hade inhämtat att de straffbara gämingama som regel bestod i spridande ofta utomlands tryckta tidningar, att avsaknaden av en ålders-

av gräns i vissa fall hade lett till att åtal avseende bilder av välutvecklade, mycket flickor ogillats men att åklagaren med en åldersgräns

unga skulle vara tvungen att visa att den avbildade personen inte fyllt 18 år, vilket som regel torde vara omöjligt.

Konstitutionsutskottet anförde i sitt yttrande 1989/90:KU7y att en 18-årsgräns kunde medföra ytterligare integritetskränkning av de avbildade barnen och att utskottet därför inte var berett att förorda en sådan. Dock borde lagstiftningens skydd mot att barn utnyttjas i barnpornografi utvidgas till att omfatta en större grupp barn än den som omfattades av den gällande lagstiftningen.

Socialutskottet anförde i betänkandet 1989/90:SoU28 att det straffrättsliga skyddet mot att barn utnyttjas i pornografi kunde behöva utvidgas. Överväganden härom borde dock ske i samband med översyn

de straffrättsliga reglerna i övrigt området. av

En sådan översyn ägde sedan rum inom Justitiedepartementet och redovisades i promemorian Ds 1993:80 Ökat skydd för bam. Promemorians förslag redovisas nedan i avsnitt 7.2.3.

Innan promemorian lades fram hade Sverige avgivit en rapport till FN:s kommitté för övervakning av barnets rättigheter enligt Barnkonventionen.

7.2.2 Sveriges rapport år 1992 till FN:s kommitté

för övervakning barnets rättigheter

av

År 1992 Sverige rapport till Kommittén för övervakning

avgav en av barnets rättigheter CRC/C/3/Add.. I denna redogjordes bland annat för de straffbestämmelser som enligt svensk lag var tillämpliga när barn används för framställning av pornografi och de överväganden som motiverat att någon fixerad åldersgräns inte uppställts para 254. Det angavs att med barn avsågs en person som ännu inte uppnått full

könsmognad.

l I den på engelska språket avfattade rapporten användes härför begreppet

sexual maturity. Sexuell mognad har en annan innebörd än könsmognad. Härmed torde nämligen allmänt avses den ålder vid vilken såväl den biologiska som psykosociala mognaden anses vara sådan att sexuellt umgänge inte framstår som olämpligt.

Införandet av en uttrycklig åldersgräns 165

Den 28 januari 1993 antog kommittén sina avslutande observationer A/49/41. Kommittén uttryckte sin oro över det förhållandet att i Sverige åldern för sexuell mognad inte blivit fixerad, vilket ansågs som en brist i skyddet för barn mot att utnyttjas i barnpornografiska sammanhang para 56. Därför föreslog kommittén att den svenska regeringen skulle ompröva sin lagstiftning i förevarande sammanhang. Det kan konstateras att kommitténs uttalande gällde frånvaron av en åldersgräns över huvud taget. Att sådan gräns borde sättas vid 18 år en sades inte. Kommitténs uttalande tyder på att den kan ha antagit att det i vårt land inte alls finns någon åldersgräns för när en person anses kunna inlåta sig i frivilligt sexuellt umgänge utan att denna gräns avgörs efter den individuella mognaden.

7.2.3 År 1995 erhåller 15 till 18 år ett

åldersgruppen

utökat

straffrättsligt skydd

Det är sedan den 1januari 1995 straffbart som sexuellt ofredande att förmå den som är fyllda 15 men inte 18 år att medverka i framställning av pomografisk bild oavsett uppsåt att sprida om bilden föreligger eller inte. Frågan fixerad åldersgräns om en skulle införas i straffbestämmelsen om bampornografibrott ansågs böra utredas ytterligare.

I den nämnda departementspromemorian Ökat skydd för barn Ds ovan 1993:80 behandlades frågan om svensk lagstiftning behövde ändras för att Sverige skulle anses uppfylla bland annat kraven i artikel 34 i Barnkonventionen. Frågan om hur barns medverkan vid framställning av pornografiskt material skulle kunna förhindras behandlades ingående. I promemorian konstaterades att det redan var straffbart som sexuellt ofredande att använda under 15 år för framställning unga personer av pornografisk bild även då uppsåt att sprida bilderna saknades. Det anfördes att den som fyllt 15 år själv ansågs for sina sexuella ansvara handlingar som sådana. Principen gällde dock inte fullt ut. En person under 18 år inte fri att t.ex. prostituera sig. Också när det gällde att var användas som modell i pomografiska framställningar borde enligt promemorian åldersgränsen höjas till 18 år. Den inte uppnått som angivna ålder kunde inte själv överblicka och bedöma de långsiktiga konsekvenserna av sitt handlande och det fanns uppenbar risk att en

166 Införandet uttrycklig åldersgräns

av en

hanteringen skulle medföra särskild social och känslomässig skada.

I promemorian föreslogs att bestämmelsen om sexuellt ofredande skulle utvidgas på så sätt att det skulle bli straffbart att förmå även den

är fyllda 15 inte 18 år att medverka vid framställning av som men

pomografrsk bild eller vid sexuell posering.

Förslaget tillstyrktes eller lämnades utan erinran av remissinstanser-

Regeringen anslöt sig till promemorians överväganden prop. na. 1994/95:2 18 ff.. Den bestämmelsen antogs av riksdagen och

s. nya trädde i kraft den 1 januari 1995 prop. 1994/95:2, bet. l994/95zJuU5, rskr. 1994/95:58, SFS 1994:1499.

Såvitt gällde frågan eventuell fonnell 18-årsgräns i bam-

om en

pomografrbestämmelsen framhölls i promemorian att syftet härmed

skulle att öka skyddet för barn mot att bli utsatta för sexuell

vara exploatering. Med hänvisning till den redovisade riksdagsbehand-

ovan lingen frågan godkännande Barnkonventionen anmärktes att

av om av införandet sådan åldersgräns emellertid inte entydigt skulle

av en innebära förstärkning detta skydd. Detta sades särskilt gälla vid

en av prövningen straffbarheten i utländskt producerat material, där bar-

av

avbildas inte kan identifieras. Med den frihet som ligger i nen som prövningen ordet bam borde enligt promemorian de straffvärda

av fallen också innefattas i kriminaliseringen. På grund härav och med hänvisning till förslaget ändring bestämmelsen om sexuellt

om av ofredande ansågs det att Bamkonventionens krav var tillgodosedda utan att bestämmelsen bampomografibrott ändrades.

om

Vissa remissinstanser kritiska till förslaget att inte införa en

var formell l8-årsgräns. Socialstyrelsen fann det otillfredsställande att könsmognadsprocessen låg till grund för bedömningen under angivande att t.ex. flickor födda i Asien får sin menstruation tidigare än

av europeiska flickor Styrelsen ansåg att den faktiska åldern borde vara utslagsgivande och att ett ytterligare skäl för en 18-årsgräns var att med barn i Barnkonventionen avsågs människor under 18 års ålder. Även Svenska Unicef-kommittén ansåg 18-årsgräns borde gälla.

att en Barnombudsmannen ansåg det nödvändigt att införa bestämning

en angående vilka skulle räknas bam och att en åldersgräns

som som skulle ansluta till Barnkonventionen. För de barn vars ålder var okänd fick enligt Barnombudsmannen könsmognaden vara avgörande Lands-

2 I denna fråga hänvisas till bilaga 3 i betänkandet, där utredningens expert, överläkaren och docenten Jan Gustafsson redogör for pubertetsutvecklingen under olika socioekonomiska förhållanden. 3 Barnombudsmannen har i skrivelser den 16 oktober 1995 och den 28 augusti 1996 till utredningen åter framfört denna uppfattning.

Införandet av en uttrycklig åldersgräns 167

organisationen i Sverige LO och Rädda Barnen hade samma uppfattning liksom Sveriges Advokatsamfund som ansåg att en 18-årsgräns skulle medföra ökat skydd för barn mot att utsättas för sexuell exploatering.

JK menade att det inte syntes råda några problem med att klart och enkelt urskilja kämområdet för bampomografibrottet.

Regeringen konstaterade att det kunde finnas skäl att överväga införande av en uttrycklig åldersgräns men framhöll att detta inte kunde ske utan att TF :s och YGL:s brottskatalog ändrades. Frågan borde enligt regeringen den då tilltänkta barnpornografi-

tas upp av utredningen a. prop. s. 9.

7.2.4¶Ytterligare åtgärder mot barnpornografi 1993/94:KU28

I samband med att konstitutionsutskottet år 1994 tog upp frågan om kriminalisering av innehav av barnpornografi motionerades om införande av en åldersgräns på 18 år l993/94:K407, K424 och K436. Motionema liksom konstitutionsutskottets betänkande föregick den i föregående avsnitt omtalade propositionen. Motionärerna menade att den nuvarande definitionen av barn lämnade tidigt könsmogna barn utan skydd.

Justitieutskottet anförde i yttrande l993/94:JuU6y att mycket var vunnet genom den i departementspromemorian föreslagna ändringen i bestämmelsen om sexuellt ofredande. Men utskottet satte i fråga om detta var tillräckligt för att man skulle komma till rätta med barnpomograñbrottet eftersom detta syftade till att motverka den kränkning som barn i allmänhet utsätts för genom förekomsten av barnpornografi.

Utskottet pekade den norska regleringen enligt vilken det råder förbud att införa och inneha pomografiska bilder någon är, kan

av som antas vara eller framställs som att vara under 16 år. Det borde enligt utskottet övervägas en liknande lösning för den svenska lagstiftningen men med en 18-årsgräns.

Emellertid noterade utskottet att en sådan lösning kunde medföra problem vad gällde avgränsningen det straffbara området. Även de

av bevissvårigheter som kunde följa av ett åldersrekvisit behövde

noga övervägas. Utskottet fann avslutningsvis att övertygande skäl för en strikt åldersgräns, där barn definieras inte fyllt

som en person som 18 år, inte ännu hade presenterats.

Konstitutionsutskottet anslöt sig till justitieutskottets överväganden och hemställde att riksdagen skulle ge regeringen till känna att frågan borde bli föremål för utredning.

168 Införandet av en uttrycklig åldersgräns

7.3¶Faktiska förhållanden

7.3.1¶Sambandet mellan pubertetsutveckling och

faktisk ålder

Överläkaren, docenten Jan Gustafsson har såsom vår expert redovisat

genomgång av bamendokrinologisk kunskap. Av genomgången, inen tagen bilaga 3 till betänkandet, framgår att de åldersintervall vid

som vilken den yttre iakttagbara pubertetsutvecklingen startar respektive är avslutad varierar avsevärt. Medelåldern för uppnående av det slutliga stadiet fem på den inom bamendokrinologin använda Tannerskalan är drygt 15 år för svenska pojkar och flickor. Spridningen kring detta medelvärde är dock stor.

Med ledning den iakttagbara pubertetsutvecklingen kan slutsatser

av dras hur sannolikt det är att en person befinner sig i ett visst ålders-

om intervall. Någon bestämning av en viss persons faktiska ålder kan dock inte göras med ledning dennes pubettetsutveckling. Vidare framgår

av

Jan Gustafssons redogörelse att om pubertetsutvecklingen är avav slutad det inte är möjligt att med någon större grad av säkerhet avgöra en persons ålder.

Sammanfattningsvis leder Jan Gustafssons redovisning till slutsatsen att pubertetsutvecklingen är något som kan iakttas och bedömas av en bild, medan säker åldersbestämning regelmässigt synes vara ute-

en sluten enbart med bilden som underlag.

7.3.2 i några andra länders

Åldersgränser

barnpomografilagstiftning

Av i kapitel 2 redovisad utländsk lagstiftning framgår att förutom Sverige endast Danmark inte har en formell åldersgräns när det gäller bampomografibrott. Även det i år framlagda finska lagförslaget, för vilket redovisas i avsnitt 2.1.2, saknar en sådan gräns. USA och Kanada ensamma om att ha en formell l8-årsgräns. I övriga

synes vara länder följer gränsen när det gäller barnpornografi den gräns vid vilken

kunna samtycka till sexuellt umgänge. Den åldersgränen person anses

är olika för olika länder, t.ex. 13 år för Japan, 14 år för Tyskland, sen 15 år för vårt land och 16 år för Norge.

Trots den stora variation som olika länder uppvisar i nu aktuellt avseende enligt vad vi erfarit under vårt arbete de flesta länders

synes rättstillämpning i allt väsentligt densamma. Eftersom avbildade

vara

faktiska ålder normalt inte kan fastställas med ledning av det personers

Införandet av en uttrycklig åldersgräns 169

pornografiska materialet måste i gränsfallen bamendokrinologisk sakkunskap anlitas.

I olika sammanhang har den norska lagstiftningen anförts som ett exempel hur nu aktuella bevisfrågor kan bemästras. I den definieras barnpornografi utgöra bilder som visar någon som är, kan antas vara eller framställs som att under 16 år. Som framgår redogö-

som vara av relsen för den norska lagstiftningen i avsnitt 2.1.3 motsvarar rekvisitet att någon kan antas vara under 16 år vår lagstiftning på så sätt att det innebär en bedömning av pubertetsutvecklingen. Att någon framställs som att vara under 16 år träffar således fall där den avbildade

personen inte ens kan antas vara under 16 år, dvs. material som egentligen inte är barnpornografi.

I Sverige är det för fällande dom tillräckligt att pubertetsutvecklingen inte är fullbordad. I andra länder skall dessutom klarläggas att det aktuella stadiet i pubertetsutvecklingen med tillräcklig säkerhet utgör bevis på att en formell åldersgräns är underskriden, något som enligt vad som ovan anförts kan vara vanskligt, särskilt i länder med låga åldersgränser.

7.3.3¶Vilket är det straffria området

nu

Straffbestämmelsen avseende barnpornografi tillämpbar i

är ensam princip endast vid rent mångfaldigande och spridning av bilder. Den som har medverkat vid upptagningen av bilderna gör sig nämligen oftast skyldig till något sexualbrott. Undantag härifrån vad gäller bilder av verkliga situationer är upptagning i smyg av barn i sexuella situationer eller av bilder som utan att skildra sådana situationer likväl närgånget skildrar barns underliv och som framställts genom användande av särskilda kameratekniker såsom inzoomning.

När det uppstår fråga om barnpornografibrott och den avbildade personen inte är känd, måste bedömningen av om denna är ett barn eller inte således göras uteslutande med ledning bilden. Även

av om den avbildade skulle kunna letas och dennas ålder vid fotografe-

upp ringstillfället kunna bestämmas påverkas inte gärningsmannens uppsåt vid gärningstillfället av förhållanden han får kännedom först i

om samband med förundersökningen. Här bortses från sådana fall då den som tar befattning med bilden till följd av särskilda omständigheter känner till den avbildade och vet hur gammal denna var då bilden togs.

Har gärningsmannen också medverkat vid upptagningen av de ifrågasatta bilderna gäller bestämmelserna om sexualbrott. Då räcker det enligt 6 kap. 11 § BrB att gärningsmannen med hänsyn till samt-

170 Införandet en uttrycklig åldersgräns

av

liga omständigheter, inte bara den information den upptagna bilden innehåller, hade skälig anledning anta att den avbildade personen var under 18 år för att brott skall anses föreligga.

I det följande redovisas i vilken utsträckning nu gällande bestäm-

melser sexualbrott och barnpomograñbrott straffbelägger upptag-

om ning bampomograñska bilder respektive blott befattning med så-

av dana bilder för olika åldersintervall. I samtliga fall gäller att ett sexualbrott torde bedömas strängare om gärningsmannen även tar upp övergreppet på bild.

a Barnet har fyllt 15 år och är fullt pubertetsutvecklat

Upptagning Den har sexuellt umgänge med ett barn under 15 år gör sig i vart fall

som skyldig till sexuellt utnyttjande av underårig. För sexuellt ofredande döms förövaren om han har tagit pomograñska bilder av barnet utan att sexuellt umgänge förekommit. Om han har skildrat det sexuella umgänget eller har begått det sexuella ofredandet med avsikt att sprida bilderna kan också i konkurrens dömas för bampomografibrott.

Befattning

kopierar och sprider bilderna kan dömas för bampomograñbrott Den som eftersom barnet inte är fullt pubertetsutvecklat.

b Barnet har fyllt 15 år men är fullt pubertetsutvecklat

Upptagning Om barnet i det föregående fallet är fullt pubertetsutvecklat kan inte dömas för bampomografibrott. Men sexualbrottsbestämmelsemaär alltjämt tillämpliga i alla delar.

Befattning Eftersom barnet är fullt pubertetsutvecklat kan inte ansvar för bampomografibrott komma i fråga.

c Barnet har fyllt 15 år men 18 år och är fullt pubertetsutvecklat

Upptagning Om någon förmår barnet att medverka till upptagning av pomografisk bild föreligger i vart fall ett sexuellt ofredande. Eftersom barnet inte är fullt pubertetsutvecklat kan bampomograñbrott också komma ifråga.

Befattning Den hanterat bilderna kan dömas för bampomograñbrott vare sig det

som skildrade sexuella umgänget varit fullt frivilligt eller Det räcker att barnet inte är fullt pubertetsutvecklat.

Införandet av en uttrycklig åldersgräns 171

d Barnet har fyllt 15 år men 18 år och är fullt pubertetsutvecklat

Upptagning Om någon förmår barnet att medverka i pomografisk bild föreligger i vart fall ett sexuellt ofredande. Det räcker även här att det fanns skälig anledning anta att barnet inte var fyllda 18 år. Ansvar kan inte utkrävas för barnpornografibrott.

Blott befattning Eftersom full pubertetsutveckling inträffat kan inte ansvar för bampomografibrott komma i fråga.

7.3.4 Kan åldern avbildad fastställas på

på en person

annat sätt än granskning av själva

genom

bilden

Vad som kan anses vara otillfredsställande är således, enligt vad som

redovisats, att befattning, utan samband med annat brott, med ovan en bilder på personer som inte harjjøllt 18 år men som är fullt pubertetsutvecklade inte kan bestraffas som bampomografibrott. Frågan är emellertid vad vid en förundersökning angående en ifrågasatt

som framställning kan och bör utredas.

Som nämnts kan av framställningen endast avgöras om en

ovan

är fullt pubertetsutvecklad eller Ett sådant rekvisit möter person således inga problem i rättstillämpningen.

Att av framställningen fastställa om den avbildade personen är under 15 eller 18 år är inte möjligt om denne är fullt pubertetsutvecklad. Inte heller kan när utvecklingen har påbörjats och alltjämt fortgår enbart med ledning bilden säkert fastställas att en viss ålder under-

av skridits.

Skall den faktiska åldern fastställas måste således utredningen grundas på andra förhållanden än den aktuella bilden. Det blir då nödvändigt att identifiera den avbildade personen för att kunna fastställa dennes ålder. Vidare måste tidpunkten för bildupptagningen säkerställas om den avbildade personen hunnit uppnå den aktuella åldersgränsen mellan den tidpunkten och brottsutredningen.

De pomografiska framställningar som skildrar unga men fullt pubertetsutvecklade personer är i allt väsentligt upptagna utomlands och ofta äldre datum. Detta försvårar självfallet utredningsarbetet.

av

Om ett avbildat barn skall identifieras innebär detta med stor sannolikhet att barnets integritet kränks. Barnet måste utsättas för förhör under förundersökningen och inför domstol. Eftersom den bampomo-

172 Införandet av en uttrycklig åldersgräns

grafi som finns i omlopp oftast är upptagen på olika håll i utlandet skulle i utlandet avbildade barn behöva höras. Dessutom kan en viss barnpornografisk bild som är satt i omlopp vara föremål for rättsliga prövningar i många olika länder under lång tid. Utredningen har av den undersökning som inom dess ram gjorts av den barnpornografi som tagits i beslag i Sverige dragit slutsatsen bl.a. att den barnpornografi som finns spridd i landet till stor del ursprungligen är framställd på l970-talet. De i detta material avbildade barn som kunde identifieras skulle kanske behöva höras och då som vuxna och tvingas konfronteras med de sexualbrott de utsattes för under sin barn- och ungdom.

Även den avbildade trots de problem redovisats,

om personen, som skulle kunna identifieras och vederbörandes ålder vid tiden for upptagningen av bilden skulle kunna fastställas krävs för en fällande dom att gärningsmannen vid gärningstillfället hade uppsåt med avseende åldern. Eftersom de som kopierar och distribuerar pornografi sällan har någon personlig kännedom om de bilderna förekommande personer-

är frågan gärningsmannens uppsåt beroende av vad han kunnat na om inse bilderna sådana. Är pubertetsutvecklingen avslutad torde

av som uppsåt därför regelmässigt inte kunna styrkas även om det blir utrett att den avbildade var under 18 år då bilden togs.

personen

Slutligen är frågan om befattning med pornografiska bilder av

är fullt pubertetsutvecklade kan anses vara straffvärt. personer som Befattning med pornografi som sådan är inte kriminaliserad i vårt land. En fullt pubertetsutvecklad person kan lika väl vara över 18 år som något under. Det finns inte något i sådan skildring eller i den in-

en ställning en person som tar befattning med den kan ha till skildringen som konstituerar straffvärdhet i det senare fallet men inte i det förra. Detta material är i allt fall inte bampomografiskt i den meningen att det appellerar till pedofiler.

7.4¶Anspelningspornografi

Under remissförfarandet avseende promemorian Ökat skydd för barn Ds 1993:80 framfördes av vissa remissinstanser åsikten att förbudet mot befattning med barnpornografi borde avse även pornografi i vilken

framställs som barn eller som på annat sätt genom t.ex. vuxna personer genom olika attribut eller roller anspelar barn. Det handlar alltså här om filmer som otvetydigt skildrar vuxna och inte barn. Anspelningspomografin rör således inte frågan om avgränsningen av barnbegreppet i bestämmelsen om bampomografibrott.

Införandet uttrycklig åldersgräns 173 av en

överväganden

I bestämmelsen barnpomografibrott bör att med barn om anges avses en person under 18 år eller en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad.

Våra undersökningar möjligheterna att tillämpa fixerad 18-årsav en gräns i stadgandet om barnpornografibrott visar att dessa synes vara små. Om en 18-årsgräns införs torde alltså även i framtiden det straffbara området bli detsamma som i dag och i allt väsentligt motsvara det som gäller i med Sverige jämförbara länder. Därmed torde inte åtal om barnpornografibrott komma att väckas mot dem endast tar del som av pomografiska skildringar av fullt pubertetsutvecklade personer. Däremot skulle en l8-årsgräns formellt medföra att fullt unga pubertetsutvecklade under 18 år skulle begå straffbar personer en handling om de videofilmar sitt gemensamma sexualliv och sparar filmen. Försvarlighetsrekvisitet torde dock lämna erforderligt utrymme åt åklagare och domstolar att bedöma ungdomarnas innehav av en sådan film som straffritt. Frågan är då om en l8-årsgräns ändå bör införas eller tidigt om pubertetsutvecklade barn får ett tillräckligt skydd den ändring i genom stadgandet om sexuellt ofredande trädde i kraft den l januari 1995 som och som innebär att varje framställning av pornografi med användande av modeller under 18 år utgör brott. Det kan inte uteslutas att sådana fall kan inträffa att en person som i sin hand får en pornografisk bild känner till den avbildade personen och vet att denna under 18 år då det skildras bilden invar som träffade. Det kan vara fråga om ett barn vistats i vederbörandes som närhet eller bild är allmänt känd och vilken det är om en som mer om bekant att den avbildade unga människan under 18 år då bilden var ursprungligen framställdes. Med tanke på nämnda fall främst nu men med hänsyn till att enligt FN:s barnkonvention varje under 18 person år skall anses vara ett barn finns det enligt vår uppfattning skäl att införa en 18-årsgräns. Det är vår uppfattning att Sverige internationellt bör verka for att övriga länder inför samma gräns. Frågan är härefter hur en bestämmelse om en sådan åldersgräns skall utformas. Om bestämningen vad utgör barnpornografi görs efter av som en fixerad åldersgräns 18 år öppnas möjlighet for motbevisning i om en

174 Införandet uttrycklig åldersgräns

av en

gränsdragningsfallen. Sådan motbevisning kan t.ex. föras med intyg av olika slag från produktionsländema. Skulle sådan bevisning inge tvivel

den avbildade människan under 18 år då bilden framom att unga var ställdes kan inte dömas för bampomografibrott även om hon då inte

fullt pubertetsutvecklad. Modeller har fyllt 18 år men inte är var som fullt utvecklade skulle kunna användas.

Följden fixerad 18-årsgräns införs skulle alltså kunna bli

av att en att befattning med vissa skildringar som kan straffas med den nuvarande i rättstillämpningen använda definitionen inte längre skulle kunna beivras. Ett undvika detta är att införa 18-årsgräns i kom-

sätt att en bination med sådan definition.

en

Om fixerad åldersgräns på 18 år kombineras med en regel om

en att den inte är fullt pubertetsutvecklad skall antas vara under 18 år

som undviks inte de anförda problemen med motbevisning. Om gämings-

presenterar bevisning säger att en outvecklad person är mannen som fyllda 18 år kan det tänkas att det inte längre går att anta motsatsen.

Om lagstiftningen utformas så att en 18-årsgräns endast gäller när den avbildade kunnat identifieras och att annars skall gälla att

personen pubertetsutvecklingen måste fullbordad, skulle bilder av en identi-

vara fierad 18-åring inte är fullt könsmogen inte utgöra barnpornografi

som och därmed kunna spridas fritt medan motsatsen skulle gälla om 18åringen inte blev identifierad. Detta skulle medföra möjlighet att

en med sent utvecklade modeller lagligt kunna producera

personer som vad i dag bedöms barnpornografi under förutsättning att mo-

som vara dellens identitet tydligt Detta skulle troligen medföra en risk för

anges. att oriktiga åldersintyg skulle komma att användas.

Om emellertid i bestämmelsen barnpomografibrott angavs att

om med barn såväl en person som är under 18 år som en person vars

avses pubertetsutveckling inte är fullbordad undviks de problem som en fixerad 18-årsgräns skulle innebära vid rättstillämpningen. För det mesta kommer den straffbara gränsen att i dag avgöras med ledning av

som

den avbildade är fullt pubertetsutvecklad eller Men det om personen öppnas möjlighet att i fall de angivna döma för barnpor-

en som ovan nografibrott även där skildringama avser fullt pubertetsutvecklade personer under 18 år.

Vi föreslår därför att i bestämmelsen bampomografibrott före-

om skrivs att med barn under 18 år eller en person vars

avses en person

pubertetsutveckling inte är fullbordad.

Vad gäller den nämnda anspelningspomografin är att säga att de

medverkar i filmer med sådan pornografi är vuxna. Ett personer som barn sådan film kan rimligen inte antas identifiera sig med

som ser en dessa Det att aktörerna inte är bam. Barn i allmänhet

personer. syns

Införandet av en uttrycklig åldersgräns 175

bör därför inte kunna anses kränkta av denna typ pornografi på

av samma sätt som av barnpornografi.

Att avgränsa en kriminalisering av befattning med dessa alster till befattning med sådana som uppmuntrar till tankar på sexuellt umgänge med unga personer torde inte möjligt.

vara

Det torde således inte vara möjligt att generellt straffbelägga denna typ av pornografi av annat skäl än att den kan såra den allmänna anständighetskänslan, vilket inte torde räcka som en grund för kriminalisering. Vi anser följaktligen att straffrättsliga åtgärder mot denna kategori av pomografiska bilder inte bör genomföras.

AVDELNING

Barnpornografin och yttrandefrihetsgrundlagarna

I betänkandets första avdelning har vi redogjort för den undersökning som vi företagit av beslagtagen barnpornografi och angivit de slutsatser som vi dragit av undersökningen i frågan om hur barnpornografi har satts i omlopp i vårt land. Vi har också angivit vilka kriminaliseringar som vi menar bör göras för att all befattning med barnpornografi skall bli otillåten. I den här avdelningen går vi in på de speciella frågor som uppkommer grund av att bampomografiska bilder förekommer även på medier som omfattas av TF och YGL. Bampomografi i tryckt skrift omfattas i praktiken alltid av regleringen i TF. YGL har avsetts att omfatta endast sådan film som sprids till allmänheten. Våra undersökningar av förekommande barnpornografi visar att denna mestadels finns på film i form av videogram och att kopierar och

personer som överlåter barnpornografi på videogram oftast gör detta i så liten omfattning att filmerna inte kan anses ha spritts till allmänheten i den

mening som förutsätts i YGL.

8¶Yttrande- och

informationsfrihetens huvuddrag

1 Bakgrund

Vår undersökning, redovisad i kapitel har lett oss till slutsatsen att det före år 1980, då det blev förbjudet att tillverka och sprida bampomografi, var pomografibranschen som framställde bampomografiska tryckta skrifter och smalfilmer i upplagor. I och med förbudet upphörde branschen emellertid med att befatta sig med barnpornografi. Den barnpornografi som har framställts efter kriminaliseringen har gjorts på

videogram.

De barnpomografiska filmer har tagits i beslag i de s.k. Hud-

som dinge- och Norrköpingsfallen och i andra förundersökningar avseende bampomografibrott har visat sig bestå kopior i ett eller flera led

av av ett mer begränsat ursprungsmaterial. Vid en genomgång av materialet finner man att vid kopieringama sekvenser ofta har tagits ur flera olika filmer och sammanställts på ett videogram.

I beslagen har, förutom Videofilmer, ibland anträffats det gamla, före år 1980 framställda, bampomografiska tryckta materialet och smalfilmema. I betydande utsträckning består de videofilmema

senare av avfilmningar av detta gamla material.

I övrigt består videofilmema i det beslagtagna materialet av nya skildringar som gjorts under 1980- och l990-talen. Skildringarna har sitt ursprung i relativt få fall bampomografisk framställning. Två

av fall har visat sig gjorda i Sverige och skildrar alltså i Sverige be-

vara gångna övergrepp mot barn.‘

Av vår undersökning framgår att de människor som ägnar sig barnpornografi genom att framställa och överlåta sådan främst inte gör detta av vinstintresse utan av sitt intresse för pedofilt material. Av

Det bör understrykas att iakttagelsema gäller barnpornografi i omlopp. Det förekommer att sexualbrott mot bam fotograferas av forövaren som behåller bilderna utan att överlåta dem vidare eller visa dem for någon Sådana

annan. bildupptagningar är fler än de ursprungsskildringar som är satta i omlopp.

180 Yttrande- och informationsfrihetens huvuddrag

brottsutredningama i de tidigare nämnda fallen framgår att det visserligen ofta tas betalt for barnpomografiska framställningar men att överlåtarna använder influtna medel till att för eget bruk förvärva filmer

de inte redan har. som

Barnpornografi sätts alltså inte i omlopp i olika grossist- eller detaljistled såsom vid t.ex. narkotikahandel. Barnpomografiskt material utbyts dolt, direkt mellan personer som efterfrågar det. Materialet sprids att alstren överlåts och kopieras från person till person.

genom Personer innehar bampomografiskt material gör på begäran av

som andra videokopior detta med hjälp mer eller mindre

personer av av avancerade hemvideoutrustningar. Spridningen av barnpornografi sker alltså inte att några få personer tillverkar och till många perso-

genom

sprider upplagor av framställningama. ner

Företrädare för relevanta myndigheter i andra länder har bekräftat att även utanför vårt land barnpornografi sätts i omlopp på det

numera

vi kunnat iaktta beträffande vårt land. sätt som

Utredningen har inte sett eller hört talas något fall där barn-

om pornografiska videogram åsatts några ursprungsuppgifter. Orsaken härtill är troligen att pedofili är så tabubelagt att de pedofila själva eller andra ibland har befattat sig med verksamheten inte vill

som skylta med sin identitet.

8.2¶Allmänt om yttrandefriheten

Yttrandefrihet är grundläggande för ett demokratiskt samhällsskick. Den gör det möjligt för envar att föra fram åsikter och synpunkter som kan bidra till samhällets utveckling. Den är en förutsättning för en fri nyhetsförmedling och för det mänskliga kulturlivet i dess helhet. Yttrandefriheten utgör därför också en av de mänskliga rättigheterna och är förutsättning för att åsiktsfriheten skall ges ett reellt innehåll.

en

I FN:s allmänna förklaring de mänskliga rättigheterna sägs i

om artikel 19 har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Rätten

att envar innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser. Inskränkningar i rättigheterna får enligt artikel 29 göras endast i lag och uteslutande i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras fri- och rättigheter samt för att tillgodose det demokratiska samhällets rättmätiga krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.

Enligt Europarådets konvention den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Yttrande- och informationsfrihetens huvuddrag 181

äger envar rätt till åsiktsfrihet samt frihet att mottaga och sprida

uppgifter och tankar utan inblandning offentlig myndighet och oberoen-

av de av territoriella gränser artikel 10. Utövandet av friheterna får dock i lag underkastas begränsningar som är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, den territoriella integriteten, den allmänna säkerheten, förebyggandet av oordning eller brott, hälsovården, skyddandet

av sedligheten eller av annans goda namn och rykte eller rättigheter, förhindrandet av att förtroliga underrättelser sprids eller upprätthållande av domstolarnas auktoritet och opartiskhet.

Yttrandefriheten i vårt land har vid en internationell jämförelse ett mycket starkt grundlagsskydd. Den är inte bara på det sätt som är vanligt i andra rättsordningar allmänt tillförsäkrad i vår regeringsfonn. Yttrandefriheten i vissa medier som präglas av att de kan användas för masskommunikation regleras dessutom särskilt i två grundlagar, tryckfrihetsförordningen TF och yttrandefrihetsgrundlagen YGL.

I 2 kap. 1 § regeringsfonnen RF slås fast att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet. Detta innebär frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka, tankar, åsikter och känslor. Enligt lagrum är

samma varje medborgare vidare försäkrad informationsfrihet innebärande frihet att inhämta och mottaga upplysningar och i övrigt ta del

av andras yttranden.

Den yttrande- och informationsfrihet RF garanterar kan begränsas genom vanlig lag. Enligt 2 kap. 13 § första stycket RF får yttrandeoch informationsfriheten, bortsett från vissa här inte aktuella särskilt angivna fall, begränsas endast särskilt viktiga skäl föranleder det.

om

Friheten att uttrycka sig i tryckt skrift eller ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar regleras i de särskilda grundlagama TF och YGL. Även när yttranden förekommer i de medier

som omfattas av de särskilda grundlagama kan de kriminaliseras

men en sådan kriminalisering måste ha stöd i dessa lagar. De möjligheter RF ger att begränsa yttrandefriheten i vanlig lag får därför direkt verkan endast på de medier faller utanför TF:s och YGL:s tillämp-

som ningsområde.

I TF och YGL finns bestämmelser förbjuder och andra

som censur åtgärder som hindrar att yttranden kan nå offentlighet. Yttranden

som innefattar brott, de förekommer i de medier grundlagama

om som omfattar, är upptagna i grundlagamas brottskatalog. Vidare in-

en egen nehåller TF och YGL ett särskilt utvecklat ansvarssystem präglas

som av principen att endast en person ansvarar för ett yttrande även när flera har medverkat till det. Även den i vilket detta

process ansvar

182 Yttrande- och informationsfrihetens huvuddrag

utkrävs regleras i dessa lagar.

TF och YGL reglerar också relationerna mellan den enskilde och massmedierna. Så har t.ex. den som lämnar uppgifter till en nyhetsredaktion rätt att och redaktionspersonalen har en åt-

vara anonym följande tystnadsplikt. Den har meddelat sig med nyhetsredak-

som en tion f°ar i princip inte straffas för detta förfarandet eljest är

även om brottsligt.

Tryck- och yttrandefriheten består framgår det sagda av två

som av sidor. Den är rätten att inhämta information. Utan en sådan rätt är

ena möjligheterna små att bilda sig adekvat åsikt och väcka opinion i en

en fråga. Den andra är rätten att offentliggöra en åsikt eller en upplysning. Denna rätt får beskäras till skydd för enskilda och grupper av

Så har skett bl.a. beträffande barnpornografi. Det är belagt personer. med straff att yttra sig i form av bampomografiska bilder.

Även det i och för sig är belagt med straff att offentliggöra

om kränkande yttranden kan sådana yttranden viktigt informations-

vara material när missförhållanden olika slag i samhällslivet skall lyftas

av fram i ljuset och mötas opinion och åtgärder. Offentliggörande kan

av då försvarligt och därmed straffritt. Även ett offentliggörande

anses om

infonnationsmaterialet inte får ske kan detta ligga till grund för av upplysande och opinionsbildande tidningsartiklar m.m. i ämnet.

8.3¶Tidigare lagstiftningsarbete angående yttrandefriheteni medier

Det tryckta ordet har länge haft en alldeles särskild betydelse för yttrandefriheten. Redan år 1766 tillkom i vårt land den första tryckfrihetslagstiftningen. Sedan år 1810 har det fortlöpande funnits en särskild tryckfrihetsförordning av grundlags karaktär.

Under innevarande sekel har flera översyner gjorts tryckfrihets-

av förordningen. År 1912 överlämnades betänkande med förslag till Tryckfrihetsförordning, vilket inte ledde till lagstiftning. Vissa tryckfrihetsrättsliga frågor behandlades 1939 års sakkunniga i betänkan-

av

det SOU 1939:32 Tryckfrihetsförordningens ansvarighetsregler och

därmed sammanhängande förhållanden vilket ledde till lagstiftning år

1941.

År 1944 beslöts allmän revision tryckfrihetslagstiftningen. I

en av betänkandet SOU 1946:60 föreslog 1944 års tryckfrihetssakkunniga

tryckfrihetsförordning vilken antogs med mindre ändringar en ny prop. 1948:230. Den gällande tryckfrihetsförordningen började

nu

Yttrande- och informationsfrihetens huvuddrag 183

tillämpas år 1950.

Andra medier än tryckta skrifter hade redan under 1800-talet kommit att betyda allt mer för den fria åsiktsbildningen. Redan i 1912 års betänkande uppmärksammades behovet av att förstärka det rättsliga skyddet för yttrandefriheten i nyare medier. Det var vid denna tid fråga om skrifter mångfaldigade genom stencilering eller jämställda framställningssätt.

År 1970 tillkallades den parlamentariska Massmedieutredningen MMU för att se över reglerna om yttrandefriheten i massmedier. En partiell reform TF i huvudsaklig överensstämmelse med MMU:s

av förslag SOU 1975:49 Massmediegrundlag genomfördes och trädde i kraft den 1 januari 1978. Tillsynen över tryckfriheten flyttades från justitieministem till JK. Vidare infördes möjligheten att frivilligt erhålla grundlagsskydd för skrifter mångfaldigade på annat sätt än med tryckpress.

Arbetet på att utvidga grundlagsskyddet för yttrandefriheten fortsatte. En ny parlamentarisk kommitté, Yttrandefrihetsutredningen YFU tillkallades år 1977. Huvuduppgiften för YFU var att skapa ett regelsystem som på samma sätt som TF ställde upp hinder mot sådana ingrepp från det allmännas sida som är ägnade att försämra förutsättningarna för ett fritt åsiktsutbyte i samhället. En grundlagsreglering skulle skapas som i princip omfattade alla de medier som kan ha särskild betydelse för den fria åsiktsbildningen. YFU avgav delbetänkandet Ds Ju 1978:8 Barnpomografi, debattbetänkandet SOU 1979:49 Grundlagsskyddad yttrandefrihet samt huvudbetänkandet SOU 1983:70 Värna yttrandefriheten. YFU föreslog en särskild ny grundlag för medierna.

de nya

Efter beredning i olika omgångar lade regeringen år 1986 fram en lagrådsremiss se prop. 1986/87:151, vilken inte ledde till en ny grundlag, och därefter år 1990 propositionen 1990/91:64 med förslag om yttrandefrihetsgrundlag m.m. Beslut om att anta yttrandefrihetsgrundlagen YGL fattades riksdagen i maj respektive november

av 1991 och grundlagen trädde i kraft den 1januari 1992.

8.4¶Pågående lagstiftningsarbete

Den snabba utvecklingen på kommunikationsområdet har väckt frågan om grundlagsskyddet för yttrandefriheten bör utsträckas till att avse fler moderna medier. Det är framför allt spridning av information till allmänheten med hjälp av datateknik och telekommunikation som har uppmärksammats. I september 1994 tillkallades den parlamentariska

184 Yttrande- och informationsfrihetens huvuddrag

Mediekommittén Ju 1994:13. Kommittén skall studera de nuvarande grundlagsreglemas tillämpningsområde och deras betydelse för den nya tekniken samt överväga behovet av justeringar.

Under våren år 1996 avlämnade IT-utredningen betänkandet SOU 1996:40 Elektronisk dokumenthantering. En del av utredningens uppdrag gällde frågan behovet av en reglering av s.k. elektroniska

om anslagstavlor. I betänkandet konstateras att bekämpningen av brottslig eller oacceptabel spridning information till stor del är möjlig

annars av redan inom ramen för nu gällande lagstiftning och att så få nya regler

möjligt bör införas. Ett alltför omfattande regelverk skulle enligt som utredningen kunna hindra en positiv utveckling på området.

Utredningen föreslår därför åtgärder som är avsedda att underlätta användandet sådana anslagstavlor för ett fritt meningsutbyte. Men i

av betänkandet föreslås också viss lagstiftning för att hindra missbruk av elektroniska förmedlingstjänster. Den som tillhandahåller en sådan tjänst skall enligt utredningen lämna information om vem han är samt hålla uppsikt över tjänsten. I vissa fall skall den verksamme enligt förslaget skyldig att förhindra fortsatt spridning av bl.a. brottsliga

vara meddelanden. Informationsplikten och skyldigheten att ingripa mot brottsliga meddelanden föreslås straffsanktionerad.

Vidare föreslår utredningen bestämmelse i brottsbalken enligt

en vilken den som sänder ett elektroniskt meddelande med bl.a. barnpornografi till elektronisk förrnedlingstjänst med uppsåt att utföra

en barnpornografibrott skall straffas för försök till sådant brott om han inte kan dömas för fullbordat brott. Även meddelandet inte har

om införts eller har avförts innan distribution sker inträder således ansvar enligt förslaget.

Betänkandet har remissbehandlats under sommaren år 1996. Frågorna bereds i Regeringskansliet.

SOU 1997:29- 185

9¶Grundlagarnas tillämpningsområde

I detta kapitel behandlas TF:s och YGL:s tillämpningsområde och hur detta förhåller sig till skildringar av barn i pomografisk bild. Först redogörs i avsnitt 9.1 för grundlagamas formella tillämpningsområde varmed här avses medier som omfattas av TF och YGL. I avsnittet konstateras att barnpornografi sällan sätts i omlopp ett sätt som gör att förfarandet omfattas av TF eller YGL. Därefter behandlas i avsnitt 9.2 grundlagamas materiella tillämpningsområde varmed avses frågan om när befattning med ett medium skall bedömas enligt reglerna i TF och YGL.

9.1 formella

Grundlagarnas tillämpningsområde

Med TF:s och YGL:s formella tillämpningsområde avses frågan om vilka medier de omfattar. TF omfattade fram till år 1978 endast skrifter framställda i tryckpress. Det året blev det möjligt att låta stencilerade och därmed jämställda skrifter omfattas av TF. Skriften skall då vara försedd med vissa ursprungsuppgifter. YGL trädde i kraft år 1992 och omfattar yttranden som framställs och sprids till allmänheten i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar.

9.1.1 TF

Den tryckta skriften var det första egentliga massmediet. Särskilda bestämmelser i grundlag ansågs tidigt påkallade eftersom tryck-

genom et skrifter lätt kunde mångfaldigas i stort antal och innehållet i dem spridas till en vid krets av personer. Regleringen avsåg att skydda framställningen av yttranden, t.ex. genom censurförbud, men också att möjliggöra snabba och effektiva ingripanden mot offentliggjorda

186 Grundlagarnas tillämpningsområde

brottsliga yttranden, bl.a. genom ett särskilt ansvarssystem känneteck-

och artificiellt gämingsmannaskap. nat av ensamansvar

Fram till år 1978 omfattade TF:s tillämpningsområde endast sådana skrifter tryckta, dvs. framställda i tryckpress. Till skrift hän-

som var förs enligt l kap. 5 § tredje stycket TF inte bara det skrivna ordet utan också bild, även den inte åtföljs av text. Den metod med vilken

en om trycket i tryckpressen sker spelar ingen roll. Under TF faller såväl tryck med gjutna typer och klichéer som helplåtsmetoder, t.ex. litografier, koppartryck och offsettryck.

Enligt l kap. 5 § TF fasts avgörande vikt vid att skriften framställts i tryckpress och inte vid om den har mångfaldigats. Detta beror på att tryckpressen är typiskt sett ägnad för framställning av ett större antal exemplar skrift. Upplagans storlek i det enskilda fallet har därför

av en inte givits någon uttrycklig betydelse. Även skrift trycks i ett

om en litet antal exemplar faller den alltså under TF .

Andra sätt att framställa skrifter utvecklades

Under lång tid fanns det inte några praktiska behov av att låta ett särskilt grundlagsskydd av nu nämnt slag omfatta fler framställningsformer än tryckt skrift. Emellertid det en begränsning för tryck-

var tekniken att den, för att vara ekonomiskt realistisk, krävde en inte alltför liten upplaga.

Redan under 1800-talet uppfanns metoder som hektografering och stencilering, vilka flera identiska exemplar skrift kunde

genom av en framställas efter ett original på ett billigt och enkelt sätt. De nya metodemas brist att de medgav endast begränsad upplaga. Men

var en mer deras framväxt fick allt större betydelse för yttrandefriheten i praktiken.

Flera översyner gjordes utan att TF tillämpningsområde utvidgades

:s Redan i 1912 års förslag till TF, vilket inte ledde till lagstiftning, uttalades att framställningssättet inte borde tillmätas avgörande betydelse för TF:s tillämplighet. Vikten borde i stället läggas vid om metoden att mångfaldiga en skrift i sin effekt närmade sig vanlig tryckning. Frågan var om metoden, sådan den faktiskt användes, var ett med vanlig tryckning jämförligt medel att till en större allmänhet

‘ TF särbehandlari 4 kap. 3 § s.k. bild- eller tillfállighetstryck. Det är fråga

sådana alster som till sin art är sådana att missbruk av tryckfriheten är om utesluten, t.ex. vykort, visitkort och etiketter. Beträffande dem gäller att de inte som andra tryckalster behöver åsättas ursprungsuppgifter.

Grundlagarnas tillämpningsområde 187

sprida ett tankeinnehåll 1912 års betänkande s. 146 f..

1941 års reform av TF omfattade inte någon definition av tryckbegreppet. Tolkningen överlämnades som tidigare till praxis. Enligt Föredraganden inbegrep tryckbegreppet dock inte stencilering prop. 1940:270 s. 25.

1944 års tryckfrihetssakkunniga konstaterade att även andra skrifter än tryckta kunde användas för att sprida meddelanden till allmänheten. Det kunde därför finnas anledning att hänföra dem under TF. Emellertid ansågs i betänkandet att en sådan utvidgning av TF:s tillämplighet inte borde ske, bl.a. därför att metoderna ännu regelmässigt medgav

begränsade upplagor än trycket SOU 1947:60 s. 57. mera

Vid remissbehandlingen vidhölls dock önskemål om en mera vidsträckt begreppsbestämning. Det avgörande borde enligt vissa remissinstanser inte framställningssättet utan metodens effekt prop.

vara 1948:230 s. 116.

Även föredraganden uttalade att det fanns skäl att låta TF omfatta även andra skrifter än de tryckta. För detta talade särskilt erfarenheter-

under krigsåren i grannländema. Det var dock, konstaterade han, na synnerligen svårt att genomföra en dylik utvidgning ett sådant sätt att begreppsbestämningen inte blev alltför obestämd samtidigt som det

stor vikt att det inte kom att råda ovisshet på denna punkt. Att var av låta TF:s tillämplighet bero på ansökan härom ansåg han inte lämpligt och den tekniska utvecklingen hade inte nått därhän att det förelåg ett oavvisligt behov att utsträcka TF:s tillämplighet till olika metoder

av

i effektivitet närmade sig tryckningen. F öredraganden ansåg därför som att utgångspunkten för begreppsbestärnningen, nämligen tryckning i tryckpress, inte borde överges a. prop. s. 117.

År 1978 utvidgades TF tillämplighetsområde till stencilering och

:s jämställda framställningssätt I Massmedieutredningens MMU betänkande SOU 1975:49 Massmediegrundlag togs på nytt frågan särskilt grundlagsskydd för

upp om skrifter framställda på annat sätt än genom tryckpress. Utredningen fann det inte tillfredsställande att frågan om ett mångfaldigande av skritt skulle falla under grundlagen eller var avhängig enbart av framställningssättet. Utredningen pekade att flera nya metoder att framställa skrifter i stora upplagor hade tillkommit, t.ex. fotokopiering. Vissa metoderna medgav liksom trycket i princip obegränsade

av upplagor. Vidare anmärkte utredningen att andra framställningsmetoder än tryckpress ofta användes just för sådana skrifter som kunde antas vara i särskilt behov av regler om skydd för yttrandefriheten, t.ex. för

188 Grundlagarnas tillämpningsområde

flygblad och upprop.

MMU menade att den tekniska utvecklingen fick anses ha nått så långt att det inte längre var praktiskt att göra kategorisk skillnad mel- Ian skrifter framställda i tryckpress och sådana som mångfaldigats på annat sätt. Grundlagen borde enligt utredningen i princip omfatta båda dessa kategorier och avgörande borde vara om skriften är framställd eller mångfaldigad ett sätt som rent praktiskt kan jämställas med framställning i tryckpress. Beteckningen tryckt skrift skulle enligt förslaget användas skrift som är framställd i tryckpress eller mångfaldigad genom stencilering, ljuskopiering eller liknande tekniskt förfarande a. bet. s. 76 f..

Förslaget behandlades i proposition 1975/76:204 om ändringar i grundlagsregleringen av tryckfriheten. Där konstaterades att MMU:s förslag tagits emot mycket gynnsamt av remissinstansema. Viss kritik hade dock riktats mot att begreppet tryckt skrift användes skrift som inte är tryckt. Tveksamhet hade också uttalats över att de uppgifter som enligt förslaget skulle anges i skrift för vinnande av grundlagsskydd kunde innebära att myndigheters handlingar som kopieras kunde komma att bli att anse som tryckta skrifter.

Föredragande statsrådet anslöt sig till uppfattningen att utvecklingen av tekniken att mångfaldiga skrifter hade lett till att den gräns som TF drog mellan tryckta och andra skrifter inte längre tedde sig lika motiverad som tidigare. Såsom MMU hade framhållit var det för den enskilde medborgarens rätt att utnyttja grundlagens skydd av stor betydelse att andra och billigare framställningsmetoder än tryckning kunde användas. Det framhölls att tryckfriheten kunde sägas ha mist en del av sitt innehåll till följd av att tryckning blivit så dyrt och att den därför skulle återställas med den föreslagna utvidgningen.

Föredraganden hade ingen erinran mot MMU:s förslag till utvidgning. Han konstaterade att utanför grundlagama skulle kvarstå sådana tekniska förfaranden som skiljer sig från tryckning och stencilering genom att de inte på samma sätt tillåter framställning på en gång och på ett ställe av ett flertal exemplar av en skrift. Begreppet tryckt skrift förbehölls dock i motsats till MMU:s förslag framställande i tryckpress. TF gjordes i stället genom särskild bestämmelse i 1 kap. 5 § TF tillämplig även på skrift som har mångfaldigats genom stencilering eller därmed jämställt förfarande a. prop. 90 f..

s.

TF :s stencilregel omfattar inte all användning av stencilering eller jämställda fiamstdllningstekniker

Utvidgningen av TF:s tillämpningsområde till skrifter mångfaldigade

Grundlagarnas tillämpningsområde 189

genom stencilering och andra jämställda framställningssätt skulle emellertid, anmärkte MMU, medföra att grundlagen kom att omfatta

en mängd mindre skrifter framställda i ett begränsat antal exemplar. Av olika anledningar kunde det finnas skäl att inte hänföra alla sådana skrifter till tryckt skrift enligt TF. Enligt utredningen torde det därför vara ofrånkomligt att göra någon form av begränsning mot detta be-

grepp-

MMU hade övervägt att låta begreppet tryckt skrift och grundlagsskyddet beroende det antal exemplar skriften fram-

vara av av som ställs. Utredningen konstaterade dock att en sådan avgränsning torde vara praktiskt ogenomförbar. Bl.a. ansågs uppkomma bevissvårigheter när det gällde att i efterhand fastställa om en skrift framställts i det antal exemplar som fordrades.

Ett ansökningsförfarande för grundlagens tillämplighet ansåg MMU vara onödigt omständligt.

Den nödvändiga avgränsningen borde i stället på annat sätt göras så att en valmöjlighet skapades för den som ger ut skrifter som mångfaldigas på annat sätt än i tryckpress. MMU stannade för metod där

en grundlagens tillämplighet beror på vissa uppgifter finns angivna i

om skriften. Dessa uppgifter enligt förslaget mångfaldigat

var vem som skriften samt var och när detta skett. Genom att utelämna dessa

uppgifter eller någon dem kunde den inte hade intresse grund-

av som av lagsskydd eller som ansåg de särskilda ansvarsreglerna hindrande uppnå att grundlagen inte blev tillämplig a. bet. s. 77.

Även i denna del MMU:s förslag föredragande statsrådets

vann gillande. Han påpekade att skrifter framställs stencilering

som genom eller jämställt förfarande hade i en helt annan utsträckning än tryckta sådana användningsområden som ligger utanför dem som tryckfriheten skall ge skydd åt. Detta gällde allmänna handlingar som fotokopieras i ett antal exemplar men också många enskilda handlingar

som genom stencilering mångfaldigas i trängre krets.

en

Vid valet av en lämplig avgränsning ansåg föredraganden att avgörande vikt borde fästas vid att man lätt skulle kunna konstatera

om en skrift faller under TF:s skydd eller inte. Det anfördes som exempel att polisen måste veta om den får ta skrift i beslag på grund att

en av den innehåller något brottsligt. Att skrift är tryckt är förhållandevis

en lätt att konstatera, men motsvarande ledning inte t.ex. fotokopia

ger en som lika gärna kan det enda exemplaret ett ett flertal.

vara som av Föredraganden ansåg att det därför behövdes något som utmärker att en skrift som är mångfaldigad på annat sätt än tryck faller

genom under TF.

Liksom utredningsförslaget ansåg föredraganden sig uppgift

att vare

upplagans storlek eller ett ansökningsförfarande ur denna synvinkel om

lämpligt. I stället borde själva skriften framgå att den faller var av under TF.

F öredraganden konstaterade att MMU:s förslag omfattade de uppgifter enligt TF redan skulle åsättas tryckt skrift. Han erinrade om

som att denna skyldighet hängde med tillsynen över tryckta skrifter

samman och kunde sägas utgöra förutsättning för systemet med det särskilda

en ansvaret för innehållet i tryckt skrift. När nu stencilerade och jämställda skrifter fördes in under TF skydd fann föredraganden det både

:s rimligt och naturligt att dessa uppgifter också skulle finnas på sådana skrifter. Till skillnad från vad gällde för tryckta skrifter borde det

som dock för den nytillkomna av skrifter i allmänhet göras till en

gruppen förutsättning för att TF skulle vara tillämplig att uppgifterna var utsatta på skriften.

För att särskilja avsedda skrifter från handlingar som mång-

nu faldigats hos myndigheter och företag ansåg föredraganden att förutom de uppgifter MMU angett det även skulle anges att skriften var mångfaldigad. Den uppgiften saknade visserligen motsvarighet hos tryckt skrift, för sådan kunde på grund själva framställningssättet

men man av utgå från att den hade blivit mångfaldigad.

Slutligen fastställdes att under TF också skulle falla stencilerade och liknande skrifter för vilka gällde utgivningsbevis a. 91 f..

prop. s.

I specialmotiveringen till l kap. 5 § TF tillades följande. Skriften skall för att falla under TF mångfaldigad varvid avses att den

vara skall framställd i tillräckligt många exemplar för att den skall

vara kunna lämnas ut för spridning. När inte utgivningsbevis finns skall föreskrivna uppgifter tydligt angivna så att det lätt kan avgöras

vara

skrift faller under grundlagen. Det är inte tillräckligt att man vid om en ett närmare studium skriften kan utläsa uppgifterna utan de skall

av sättas ut på ett sätt motsvarar det sker tryckt skrift, t.ex.

som som på titelblad, i vinjett eller på liknande sätt. Uppgifterna skall återfinnas

ett enda ställe och f°ar inte vara spridda olika håll i skriften.

Beträffande uppgiften att skrift är mångfaldigad är ordet sådant

som att föredra alltför stort avseende skall inte fästas vid ordalagen om

men det framgår vad åsyftas med en använd beteckning, t.ex. sten-

som cilerad eller kopierad.

Författaren skall om denne har mångfaldigat skriften och för-

anges laget där sådant finns. Om någon anlitas att sköta t.ex. fotokopi-

annan eringen råder viss valfrihet. Sätts författaren eller förlaget ut som

en mångfaldigare kan utgå från att detta är förhållandet och det

man saknar då betydelse att den tekniska framställningen faktiskt har utförts av någon annan a. prop. s. 133 f..

Tillägget till l kap. 5 § TF trädde i kraft den 1 januari 1978.

Grundlagarnas tillämpningsområde 191

9.1.2 YGL

YGL reglerar grundlagsskyddet för radio, TV, filmer, videogram och ljudupptagningar. Under förarbetena till lagen övervägdes att samla reglema härom i en andra avdelning i TF. Detta ansågs emellertid slutligen inte vara en framkomlig väg. Det anfördes att en samlad grundlag skulle kunna leda till uttunning av skyddet för tryckta skrifter. Därför valdes lösningen med en särskild grundlag för de här aktuella medierna se prop. 1990/91:64 s. 24 f..

Vid tiden för MMU:s arbete var videotekniken ännu inte allmänt tillgänglig. Det förslag till massmediegrundlag som utredningen lade fram, och som inte ledde till lagstiftning, gav endast offentlig visning av film grundlagsskydd. Försäljning och uthyrning av fotografisk film och videogram omfattades inte av förslaget.

När Yttrandefrihetsutredningen YFU lade fram sitt betänkande SOU 1983:70 Värna yttrandefriheten hade dock videotekniken vunnit insteg. Utredningen anmärkte att videogram liksom framställningsformerna film och fonogram innehöll tekniskt fixerade yttranden och därför kunde ges grundlagsskydd med TF som mönster.

Den praktiska detaljen att på ett enkelt och tydligt sätt offentliggöra vem som bär ansvaret för framställningen kunde enligt YFU ordnas på det sättet att namnet anges på förpackningen till sålda kopior och i förekommande fall i den uppspelade framställningen. För dessa framställningar borde enligt utredningen regler om ensamansvar och andra yttrandefrihetsrättsliga grundlagsregler införas a. bet. 119.

s.

YFU påpekade att man inte kunde bortse från att vissa slag av framställningar kunde komma att spridas utan att det framgick vem som var utgivare eller det kunde utredas vem som drev verksamheten. Bland annat kunde ett behov av att kunna åtala spridaren av främst film och videogram som innehåller t.ex. barnpornografi förutses. Därför ansåg YFU att ansvarighetskedjan också borde omfatta den som offentligen förevisar eller sprider en framställning a. bet. s. 119.

YGL:s formella tillämpningsområde för film och ljudupptagningar regleras i 1 kap. 10 § YGL. Där sägs att grundlagen är tillämplig på sådana filmer och ljudupptagningar som sprids till allmänheten

genom att spelas upp, säljas eller tillhandahållas på annat sätt. Av förarbetena framgår att begränsningen av grundlagens tillämplighet till upptagningar som sprids till allmänheten motiverats grundlagsskyddets

av ändamål att säkerställa friheten att yttra sig i massmedier som ett medel för den fria åsiktsbildningen prop. 1990/9l:64 112.

s.

I rättstillämpningen har emellertid videogram regelmässigt kommit att behandlas på likartat sätt som tryckt skrift. Eftersom inget yttre

tecken skiljer mellan videogram används privat och sådana som

som avses att offentliggöras har videotekniken som sådan kommit att omfattas YGL:s formella tillämpningsområde. Detta innebär att fram-

av ställningar i videogram har kommit att omfattas grundlagens regle-

av ring även i sådana fall där det skulle kunna antas att någon spridning till allmänheten aldrig har varit avsedd.

9.1.3 JK:s erfarenheter YGL:s

av

för

tillämpningsområde videogram

Frågan att tydligare avgränsa YGL:s tillämpningsområde till de

om yttranden riktas till allmänheten har aktualiserats av de JK:s för-

som undersökningar med åtföljande rättegångar som brukar benämnas Huddingeoch Norrköpingsfallen. I promemoria till regeringen om vissa

en frågor rörande yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring m.m.

- Justitiekanslems erfarenheter och synpunkter dnr 706-96-32 av den 28 februari 1996 redogör JK för gjorda erfarenheter området enligt följande.

Videogram används inte bara för öppen distribution av filmer över disk försäljning och uthyrning till allmänheten utan också i mer

genom dolda former och för spridning av bampomografiska och våldspornografiska bildupptagningar. Inte sällan sprids bildupptagningama på så sätt att flera skilda bildupptagningar sammanställs på ett enda videoband i enlighet med en beställares individuella önskemål. Dessa skräddarsydda videogram företer drag som påminner om kommunikation från person till person i väl så hög grad som ett massmedium. Det blir därför svårt att på sådana unika meddelanden tillämpa ett rättsligt systern vilar på föreställningen om större upplagor av

som likadana upptagningar av rörliga bilder. Svårighetema visar sig när det gäller att visa ett videogram har spritts till allmänheten enligt

om l kap. 10 § YGL också vid andra bedömningar såsom beträffande

men ansvarigheten för innehållet, konfiskering, preskription och verkan av tidigare rättsliga prövningar av en viss scen.

JK konstaterar att de skräddarsydda videogrammen vållar större svårigheter i den praktiska rättstillämpningen än som betingas av syftet att upprätthålla ett meningsfullt och effektivt skydd för friheten att begagna videoteknik för att sprida budskap av skilda slag till allmänheten. Åtskilligt skulle enligt promemorian stå att vinna om en tyclligare gräns kunde dras kring YGL:s tillämpningsområde.

JK:s promemoria har överlämnats till Mediekommittén Ju 1994:13.

Grundlagamas tillämpningsområde 193

9.2¶Grundlagamas materiella tillämpningsområde

TF:s och YGL:s materiella tillämpningsområde bestäms av grundlagamas syfte och ändamål, vilket är att säkra ett fritt meningsutbyte, en allmän upplysning och ett fritt konstnärligt skapande avseende livets alla tänkbara områden. Yttranden av alla slag omfattas av tillämpningsområdet, men brottsliga forfaranden blir inte straffria bara för att ett av grundlagarna omfattat medium har använts. Grundlagamas materiella tillämpningsområde omfattar bampomograñska bilder liksom andra bilder, även när de har tillkommit genom eller skildrar brott, och oavsett om bilderna endast utgör källmaterial eller publicerade bilder.

TF:s och YGL:s materiella tillämpningsområde är snävare än det formella tillämpningsområdet. Det materiella tillämpningsområdet bestäms av grundlagamas syfte och ändamål.

TF:s och YGL:s syfte och ändamål är att säkra ett fritt meningsutbyte, en allmän upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I detta syfte ger grundlagarna envar rätt att yttra tankar och åsikter samt att offentliggöra allmänna handlingar och meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst. Grundlagama omfattar således rätten att skaffa information inför publicering liksom rätten att publicera informationen.

Att grundlagamas reglering anges omfatta vad ämne som helst innebär att grundlagarna förbehåller sig den exklusiva rätten att bedöma yttranden av alla slag, inte bara tankar och åsikter utan även information om sakforhållanden på livets alla tänkbara områden.

Grundlagamas tillämplighet som sådan är inte avhängig av hur värdefullt ett yttrande kan anses vara. Den gränsdragningen görs inne i grundlagarna i bestämmelser om vilka yttranden som är otillåtna.

Förfaranden som inte är tillåtna i vanlig lag är dock inte straffria bara för att ett medium omfattas TF:s eller YGL:s tillämp-

som av ningsområde har använts som en del av det brottsliga förfarandet. Förfarandet bedöms enligt vanlig lag men inte yttrandet som sådant.

Bampomograñska bilder ger information om det skildrade. De utgör alltså yttranden alla andra bilder. Även de tillkommit

som om genom eller skildrar brott omfattas bampomografiska bilder av grundlagamas materiella tillämpningsområde.

194 Grundlagarnas tillämpningsområde SOL 1997:29

9.2.1¶Utgångspunkter

Tryckfriheten enligt TF och yttrandefriheten enligt YGL medför inte rätt för någon att yttra och ge ut vad som helst, t.ex. yttranden som utgör hets mot folkgrupp eller bampomografiska bilder, bara för att yttrandet återges i en tryckt skrift eller i t.ex. en film som sprids till allmänheten.

I TF och YGL finns det två slag av regler som inskränker tryckoch yttrandefriheten.

Det är för det första fråga om bestämmelser om tryck- och yttrandefiihetsbrott. Dessa återfinns i 7 kap. 4 § TF vilka straffbelägger vissa yttranden och i 7 kap. 5 § TF straffbelägger vissa fall av otillåtna

som offentliggöranden handlingar och uppgifter.

av

För det andra är det fråga om bestämmelser som föreskriver att vissa yttranden, vilka i och för sig kan vara tillåtna, utan hinder av grundlagen får förbjudas genom bestämmelser i vanlig lag. I vissa av dessa fall har det ansetts tveksamt om yttrandet som sådant eller bruket

det faller under grundlagens materiella tillämpningsområde eller av inte. Det har därför i TF och YGL uttryckligen tillåtits att bestämmel-

vad dessa yttranden får genom vanlig lag. Som exempel ser avser ges kan anföras bestämmelserna i 1 kap. 9 § l och 3 TF. Enligt 9 § 1 får det utan hinder TF i vanlig lag meddelas förbud mot kommersiell

av annons i den mån den används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror. Enligt 9 § 3 f°ar utan hinder av TF i vanlig lag meddelas förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysning, som innebär otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet eller innehåller oriktig eller missvisande uppgift, om ersättnings-

som skyldighet för sådant offentliggörande samt rättelse av oriktig eller

om missvisande uppgift. Vi kallar i det följande regler i TF och YGL av detta slag för undantagsregler.

9.2.2 TF:s och ändamål

syfte

Regleringen

Reglerna om TF:s syfte och ändamål återfinns i 1 kap. 1-3 TF. Det är alltså i dessa bestämmelser grundlagens materiella tillämpningsområde anges. Det materiella tillämpningsområdet har utvecklats i lagmotiven och i rättspraxis.

I 1 kap. 1 § första stycket TF definieras tryckfriheten. Med tryckfrihet förstås enligt bestämmelsen 1 att svensk medborgare har rätt att utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda

hinder ge ut skrifter, 2 att den som utnyttjat denna rätt endast inför laglig domstol kan tilltalas för skrifts innehåll samt 3 att straff kan en utdömas endast om skriftens innehåll strider mot tydlig lag given att bevara allmänt lugn utan att återhålla allmän upplysning. I lagrummets andra stycke preciseras tryckfriheten. Till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och allsidig upplysning skall det stå en varje svensk medborgare fritt att i skrift yttra tankar och åsikter samt att offentliggöra allmänna handlingar och meddela uppgifter och underrättelser i vad helst. ämne som Censurförbudet, som återgetts redan i l kap. l § första stycket TF, preciseras i 1 kap. 2 § TF. Där förtydligas att det är åtgärder som grundar sig på skrifrs innehåll som inte är tillåtna.

Historik

Under 1800-talets tidigare hälft rådde det synsättet att allt bruk av tryckta skrifter föll under den dåvarande tryckfrihetsförordningen TFF i såväl formellt som materiellt hänseende. Denna strikta uppfattning frånträddes år 1876 när lagstiftningen om litterär äganderätt bröts ut ur TFF och fördes till allmän lag. I den juridiska doktrinen och hos lagstiftaren den uppfattvann ningen insteg att tryckfriheten inte innebär att varje enligt vanlig lag âtalbar gärning vid vilkens utförande tryckt skrift använts skulle falla under tryckfrihetsprocessens regler. I fall där kriminalisering skett, en inte som ett brottsligt överskridande tryckfrihetens gränser utan i av annat avseende, omfattade inte TF:s exklusivitet gämingen. Kriminalisering av oredliga förfaranden med tryckt skrift hade inte med frågan om yttrandefrihetens gränser att göra. 1944 års tryckfrihetssakkunniga anslöt sig till den uppfattnyare ningen. Det fanns enligt dem förfaranden med tryckt skrift som var brottsliga i ett annat hänseende än såsom ett överskridande av yttrandefrihetens gränser. I betänkandet anfördes att det avgörande måste vara tryckfrihetens innebörd och syfte. Med hänvisning till de enskildas ökande deltagande i samhällslivet, de allmänna organens utbyggnad och tryckta skrifters allt större betydelse för spridandet nyheter och för den politiska debatten konav staterade de sakkunniga att syftet med allmän tryckfrihet måste en vara att den skall säkerställa ett fritt meningsutbyte och allsidig upplysen ning SOU 1947:60 s. 120. I första rummet hade tryckfriheten enligt de sakkunniga till uppgift att säkerställa fri nyhetsförmedling och obeskuren politisk debatt. en en Men det tillades att i nära samband med denna uppgift stod tryckfri-

hetens betydelse vidsträckt kulturell synpunkt såsom grund-

ur en mera val för allmän upplysning a. bet. s. 120. Detta s.k. kulturella

en komplement täcker således inte bara vetenskaplig, konstnärlig, litterär, religiös och yttrandefrihet hör samman med den politiska

annan som yttrandefriheten utan också andra yttranden vilka hör till det mera vidsträckta kulturella området såsom underhållning, vardagligt inforrnationsutbyte och allt annat i övrigt ingår i människors levnads-

som kultur.

De sakkunniga betonade att tryckfriheten inte bara var en rätt i inskränkt mening att uttrycka egna tankar och åsikter utan också innefattade vidsträckt rätt att lämna upplysningar om sakförhållanden.

en Det enligt betänkandet inte alltid möjligt att göra en klar skillnad

var mellan dessa båda former tryckfrihet. Oavsett ett innehåll fram-

av om står ett egentligt yttrande författare eller som ett meddelan-

som av en de eller vidarespridning upplysning måste enligt de sakkunniga

av en

frihet gälla att låta detta innehåll komma till allmän kännedom samma a. bet. s. 46.

Att utsträcka TF:s tillämpningsområde så att den skulle reglera allt bruk tryckta skrifter och TF därmed skulle få anses reglera all

av användning tryckt skrift vid brottsliga förfaranden, fann de sak-

av kunniga sakna praktiskt syfte. De menade att det skulle vara meningslöst och i vissa fall direkt olämpligt att i tryckfrihetsprocess behandla alla de brott därigenom skulle att tryckfrihetsbrott.

som vara anse som TF förutsatte att skrifts brottslighet kunde bedömas med ledning av

en dess innehåll och de ansåg det betänkligt att göra utgivaren i

vara förekommande fall ansvarig för meddelanden vars innebörd framgår av yttre förhållanden han inte rimligen kan åläggas att skaffa kännedom om a. bet. s. 120.

Som exempel framställningar inte behövde konstitutionellt

som skydd anförde de sakkunniga begagnandet trycket såsom medel i

av den enskilda näringsverksamhetens tjänst. De sakkunniga menade att oredliga eller illojala yttranden inte behöver kriminaliseras som yttrandefrihetsbrott och tog således sikte på fall där tryckt skrift utgör ett medel för ekonomisk vinning andras bekostnad. Således har vilseledande reklam och illojala konkurrensåtgärder ansetts kunna bedömas efter vanlig lag även om tryckt skrift brukats.

Undantaget för reklam har utvecklats i rättspraxis och har krävt att framställningen skall ha ett rent kommersiellt syfte och ha ett rent kommersiellt förhållande som föremål.

På grund i förarbetena till 1949 års TF ytterligare

samma angavs gärningar kunde begås med hjälp tryckt skrift som inte

som av men

att missbruk tryckfriheten. Till denna kategori hörde var anse som av

Grundlagarnas tillämpningsområde 197

varumärkesbrott och annan otillåten användning av kännetecken samt bedrägeribrotten, oredligt förfarande, förfalskningsbrotten och svindleri. Karaktäristiskt för de förfaranden som angavs i förarbetena är att de har ett utpräglat ekonomiskt syfte till skillnad från ekonomisk journalistik och debatt som saknar direkt uppsåt härvidlag och därför faller under TF:s tillämpningsområde.

Utifrån de angivna utgångspunktema om tryckfrihetens uppgift och syfte samt med beaktande av att oredliga förfaranden föll utanför det konstitutionellt skyddsvärda formulerade 1944 års sakkunniga tryckfriheten som rätten att i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst. Formuleringen upptogs som och är alltjämt gällande grundlagstext 1 kap. 1 § andra stycket TF.

De sakkunniga uttalade att den av dem föreslagna gränsdragningen var tillfredsställande ur praktisk synpunkt. Den lämnade en säker grund för bedömande av vad som skulle åtnjuta grundlagsskydd. Inom detta område kunde, konstaterade de sakkunniga, tryckfriheten inte inskränkas på annat sätt än genom grundlagsändring.

Tryckfrihetens syfte utvecklat

Av motiven framgår således att tryckfrihetens materiella omfattning skall ses mot bakgrund av det angivna syftet med tryckfriheten. Det är alltså inte i första hand skriften, utan dess innehåll som avses att skyddas. Av praktiska skäl har dock den metoden valts att TF tar sikte att skydda själva skriften. Kommunikationsfonnen skyddas i syfte att skydda dess innehåll.

All kommunikation i tryckt skrift skyddas således med den enda begränsning som följer av TF :s syfte. Var den gränsen mer exakt går i den yttrandefrihetsrättsliga terrängen låter sig svårligen beskrivas positivt. Att utifrån innehållet försöka positivt definiera tryckfriheten ter sig också betänkligt, eftersom en sådan definition kan bli en begränsning i stället för en garanti för tryckfriheten. Det är svårt att förutse hur samhällsutvecklingen kommer att löpa och vilka nya företeelser den kan föra med sig.

I motiven till TF har syftet med tryckfriheten också endast beskrivits utifrån dess kärna. Dess yttre gränser har inte definierats positivt i motiven. Var gränsen går har endast antytts genom omnämnandet av det s.k. kulturella komplementet.

Det är dock alldeles klart att detta komplement inte avser kultur i ordets mer inskränkta mening. Som nämnts allt ingår i

avses som människors levnadskultur, även negativa och motbjudande mänskliga

198 Grundlagarnas tillämpningsområde

beteenden.

Det är vidare klart att tryckfrihetens syfte inte enbart är att fylla en politisk funktion och begränsa sig till friheten att uttrycka tankar och åsikter, utan utgöra reell frihet för människor att yttra sig i tryckt

en skrift i ämnen de själva har frihet att välja.

Slutligen framgår att grundlagama inte drar någon gräns mellan spridandet av åsikter och tankar och rätten att förmedla upplysningar om rena sakförhållanden. Grundlagen skiljer således inte mellan framställningar med tankeinnehåll i någon mening och ren bilddokumenta-

tion av händelseforlopp.

Tryckfrihetens materiella begränsning, den faktiska tryckfriheten, kan definieras negativt genom summan av sådana yttranden som inte anses vara av den art TF avser att värna. Dessa utgörs som ovan nämnts av yttranden som inte omfattas av TF:s materiella tillämpningsområde bestämt efter dess ändamål och syfte och sådana som, trots att de omfattas, har särbehandlats genom att det beträffande dem i grundlagen hänvisas till bestämmelser i vanlig lag.

9.2.3 YGL:s och ändamål

syfte

YGL bygger på de principer som utvecklats i tryckfrihetsrätten. Syftet är även här att värna om yttrandefriheten i dess vidare betydelse. Som ändamål för yttrandefriheten anges i 1 kap. l § andra stycket YGL, tydligare än for TF, att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I detta syfte tillförsäkras i lagrummets första stycke svenska medborgare rätten att i de medier YGL omfattar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket helst.

ämne som

YFU framhöll att yttrandefriheten hade en vidare syftning än att hålla demokratin gående och kritiserade försök att dela upp yttrandefriheten i skyddsvärda och icke skyddsvärda yttranden. En sådan uppdelning kunde enligt YFU inte göras i förväg. Den skulle enligt utredningen kunna leda till slutsatsen att de uttrycksformer som var värda ett skydd var de som uppfattas som respektabla redan av det skälet att de är starkt etablerade. Därifrån var steget enligt YFU inte långt till gynnandet av det konventionella, till vakthållningen av det vedertagna. En sådan vakthållning, fortsatte YFU, är i och för sig legitim men yttrandefriheten är till för det som behöver skyddas den

obekväma informationen, de utmanande åsikterna och de chockerande konstnärliga gränsöverskridandena SOU 1983:70 s. 82.

En av grundlagamas hömstenar är således att yttranden, innefattan-

Grundlagarnas tillämpningsområde 199

de även bilder, av alla slag skall som sådana omfattas av grundlagama. Sådant bruk med ett yttrande som inte endast utgör en del av dettas tillkomst och offentliggörande skall däremot i princip bedömas endast enligt vanlig lag. Vad som avses är gärningar där informationsbäraren och det yttrande den innehåller används som ett led i en i övrigt straffbar gärning, såsom vid ett bedrägeri. Det går alltså inte att kalla ren befattning med yttranden för bruk av yttranden och sedan straffa befattningama i allmän lag utan stöd i grundlag.

9.2.4¶Undantagsregler

Det finns som nämnts i grundlagama regler som uttryckligen undantar Vissa ämnesområden från grundlagamas materiella tillämpningsområde och i stället hänvisar dessa till lagstiftning vanlig lag. Även be-

genom träffande vissa andra frågor som berör utövandet av tryck- och yttrandefriheten har uttryckliga bestämmelser i grundlag om vanlig lags tillämplighet ansetts nödvändiga.

Undantagsreglema är nödvändiga för att vissa bestämmelser i vanlig lag inte skall vara delvis verkningslösa till följd av att grundlagama inom sitt tillämpningsområde är exklusiva straff- och processlagar. De har alltså inte meddelats för att förtydliga att området anses falla utanför grundlagamas materiella tillämpningsområde. Hela det område som sådan undantagsregel formellt angår behöver inte vara omfattat

en av grundlagamas Skyddsområde.

Dessa undantagsregler företer likheter med de ovan behandlade undantagen för förmögenhetsbrott och reklam det sättet att fråga är om yttranden som utgör medel i rent kommersiella sammanhang med rent kommersiella förhållanden som föremål. Undantagen för förmögenhetsbrott och reklam faller dock i princip redan från början utanför grundlagamas tillämpningsområde i motsats till de fall som avses med undantagsreglema.

Upphovsrättslig lagstiftning Genom 1 kap. 8 § TF och l kap. 12 §AYGL undantas samtliga frågor

om upphovsrätt från TF:s materiella tillämpningsområde.

Alkohol- och tobaksreklam m. m.

Enligt l kap. 9 § 1 och 2 TF och l kap. 12 § YGL gäller utan hinder av grundlagama vad som är stadgat i vanlig lag om förbud mot kommersiell annons om den används för att marknadsföra alkohol eller

200 Grundlagarnas tillämpningsområde

tobak förbudet meddelats till skydd för hälsa eller miljö enligt

eller om förpliktelse följer anslutning till EG. Enligt 1 kap. 9 § 3 TF

som av och 1 kap. 12 § YGL gäller utan hinder av grundlagama bestämmelser i vanlig lag förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupp-

om lysningsverksamhet av kreditupplysning som innebär otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet eller som innehåller oriktig eller missvisande uppgift samt om ersättningsskyldighet för sådant offentliggörande rättelse oriktig eller missvisande uppgift.

och om av

Anskaflande av uppgifter på brottsligt sätt Enligt 1 kap. 9 § 4 TF och 1 kap. 12 § YGL gäller utan hinder av grundlagama vad som i lag är stadgat om ansvar och ersättningsskyldighet det sätt vilket uppgift eller underrättelse anskaf-

som avser fats. Bestämmelsen sätter en gräns för den ansvarsfrihet som den som anskaffar uppgifter i publiceringssyfte i princip har.

Om någon anskaffar en bampomografisk bild genom att utföra eller medverka till ett sexuellt övergrepp på ett barn, hindrar således inte grundlagama att denne åtalas för övergreppet och döms i vanlig brottmålsrättegång oavsett i vilket skede förläggandet och publiceringen av framställningen av bilden befinner sig. Detsamma gäller då den som framställer bilden förmått barnet att delta vid framställningen och därför gör sig skyldig till sexuellt ofredande.

Andra brottsliga handlingar företas under utövandet av tryck- och

som yttrandefriheten I TF och YGL sätts inte något hinder mot att i vanlig brottmåls-

upp rättegång prövas och straff utdöms enligt brottsbalken för

ansvar sådana gärningar utgör brott mot vanlig lag och som företas under

som framställning och spridning av ett skyddat medium utan att ha något samband med framställningens innehåll. Således kan den som sprider

framställning straffas för förargelseväckande beteende. Detta kan en t.ex. gälla den som med åtbörder och språkbruk på allmän plats bjuder ut pomografiska alster på ett sätt som väcker förargelse hos allmänheten.

Som nämnts tidigare anses inte den som begår ett förmögenhetsbrott t.ex. bedrägeri med hjälp av tryckt skrift härvid ha utövat

som någon tryck- eller yttrandefrihet.

Särskilda spridningsbrott

Enligt 1 kap. 2 § andra stycket TF får inte något allmänt organ hindra

Grundlagarnas tillämpningsområde 201

tryckt skrifts utgivning eller spridning bland allmänheten. Motsvarande regel finns för YGL i l kap. 3 § där undantag görs för granskning och godkännande av film som skall visas offentligt. I de fall som nämns i det följande kan dock själva spridningen informationsbärare

av en utgöra ett brott mot vanlig lag.

Enligt 6 kap. 2 § TF och 3 kap. 12 § YGL gäller utan hinder av dessa grundlagar att det f°ar meddelas bestämmelser i vanlig lag om straff för den som förevisar pomografisk bild vid allmän plats på sätt

är ägnat att väcka allmän anstöt, som utan föregående beställning som med posten sänder eller på annat sätt tillställer någon en sådan bild eller bland barn och ungdom sprider tryckt skrift, som genom sitt

som innehåll kan verka förråande eller eljest medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran.

I 16 kap. 11 och 12 BrB finns motsvarande straffbestämmelser

otillåtet förfarande med pomograñsk bild och förledande av ungom dom, som alltså skall tillämpas i vanlig brottmålsrättegâng även när gämingama begåtts med medier som omfattas av TF och YGL.

Vad beträffar otillåtet förfarande med pomografisk bild och förledande ungdom avser stadgandena inte primärt att inskränka yttran-

av defriheten utan att begränsa möjligheten att kommersiellt påtvinga allmänheten pornografi respektive att motverka spridning till barn och ungdom framställningar som kan medföra allvarlig fara för dem.

av

Beträffande förledande ungdom uttalade 1944 års tryckfrihets-

av sakkunniga att inskridande mot sedlighetssårande skrifter måste ske med viss försiktighet och vidsträckt frihet måste föreligga att i

att en litterära verk, vetenskapliga arbeten eller populärvetenskapliga upplysningsskrifter behandla hithörande frågor SOU 1947:60 s. 111.

9.2.5¶Den faktiska tryck- och yttrandefriheten

Tillåtna och otillåtna yttranden

Grundlagamas materiella tillämpningsområde omfattar som ovan nämnts yttranden alla slag och värden det råder inte faktisk

av men frihet att utnyttja hela detta område.

Inskränkningar i den tryck- och yttrandefrihet som grundlagarna garanterar får inte göras utan att grundlagarna medger det. Inte heller får ingripanden myndigheter eller andra allmänna organ följa på miss-

av bruk av tryck- och yttrandefriheten om de inte har stöd i grundlagarna.

I den s.k. brottskatalogen i 7 kap. 4 § TF anges de gärningar som kan straffas när de begåtts genom yttranden i tryckt skrift. Brottskata-

202 Grundlagarnas tillämpningsområde

logen ställer krav på dubbla kriminaliseringar. Härmed avses att gärningen måste vara straffbar både enligt grundlagen och enligt vanlig lag. En kriminalisering av ytterligare yttranden kräver således alltid grundlagsändring.

I TF:s brottskatalog upptas bland annat bampomografibrott och olaga våldsskildring. I fråga om de medier som omfattas av YGL hänvisas i denna lag till TF:s brottskatalog. Endast beträffande olaga våldsskildring innehåller YGL en självständig längre gående brottsbeskrivning.

Påföljder för otillåtna yttranden

TF och YGL är också exklusiva som straffprocesslagar. En av de viktigaste principerna i grundlagama är att missbruk av yttrandefriheten beivras genom ingripanden i efterhand med karaktär av påföljder för tryck- och yttrandefrihetsbrott och inte genom åtgärder på förhand såsom censur och förbud mot framställning och offentliggörande. Enda undantaget härifrån är Biofgrafbyråns förhandsgranskning av film som skall visas offentligt.

Straffet för tryck- och yttrandefrihetsbrott anses dock inte räcka för att hindra spridande av framställningar med brottsligt innehåll. När tryck- eller yttrandefrihetsbrott har begåtts kan därför spridning hindras genom konfiskering som interimistiskt kan säkras genom beslag. Förutom de för spridning avsedda exemplaren, kan viss utrustning som använts vid framställningen av dessa konfiskeras. Någon ersättning utgår inte till ägaren.

Konfiskering av en framställning kan komma i fråga utan att någon döms för tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Det avgörande är att framställningen innefattar tryck- eller yttrandefrihetsbrott i objektiv mening. Avgörandet grundas på skriftens innehåll och faran för dess fortsatta spridning.

Från och med den 1 januari 1995 kan barnpornografi av verklighetstrogen karaktär konfiskeras även i annat fall enligt bestämmelser i 7 kap. 7 § tredje stycket TF och 5 kap. 6 § tredje stycket YGL. Härigenom har för barnpornografi genombrutits principen att redan spridda, utgivna exemplar inte kan konfiskeras. Även barnpornografi

som förvärvats före tillkomsten av bampomografibrottet år 1980 eller som då den framställdes eller spreds bedömdes som försvarlig kan konfiskeras.

Grundlagarnas tillämpningsområde 203

9.2.6¶Bampomograñska bilder omfattas

av

grundlagamas materiella tillämpningsområde

Bampomografiska bilder som sådana lämnar information och utgör således yttranden. Därför omfattas de, när de förekommer i grundlagsskyddade medier, av grundlagamas materiella tillämpningsområde.

Att bampomografiska yttranden, om de offentliggörs under TF eller YGL, inte tillhör tryck- och yttrandefrihetsrättens

kärna torde inte vara ifrågasatt. Pornografi och andra skildringar av det mänskliga sexuallivet har dock från början i vår tryckfrihetslagstiftning ansetts innefatta ett tillåtet eller otillåtet bruk av den tryck- och yttrandefrihet som förbehållits reglering i grundlag och inte i vanlig lag.

Grundlagamas bestämmelser om bampomografibrott innehåller ett försvarlighetsrekvisit. Detta innebär att en framställning inte är straffbar om den med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Som exempel kan nämnas framställning i allvarligt syftande nyhetsförmedling samt konstnärliga, vetenskapliga och upplysande bilder. Gränsdragningen mellan den angivna kategorin bilder och de som utgör bampomografibrott hör typiskt sett hemma i tryck- och yttrandefrihetsprocessen.

Vid en kriminalisering innehav t.ex. bampomografiska filmer

av av är det fortfarande innehållet, yttrandet, som skall prövas av domstolen. Ett straffbelagt innehav av ett yttrande kan således inte jämföras med t.ex. ett bedrägeri som begåtts med hjälp av en videofilm eller en tryckt skrift. I det senare fallet är det inte innehållet, själva filmen eller skriften och innehavet den, utgör förutsättningen för att det

av som skall finnas ett brott, utan om någon med hjälp av filmen vilselett någon annan att företa en handling som innebär vinning for gämingsmannen och skada för den vilseledde. Brotten föranleder inte några åtgärder med avseende själva filmen eller skriften.

10¶TF och YGL är för

utformade

yttranden som offentliggörs

Enligt vad redovisats i det förra kapitlet begränsas det område

som som TF och YGL omfattar av att dessa lagar är tillämpliga endast yttranden som förekommer i vissa angivna medier och som offentliggörs. Yttranden som inte görs offentliga utan bara är privata är avsedda att falla utanför den särskilda grundlagsregleringen.

I avsnitt 10.1 behandlas reglerna om förbud mot censur och andra åtgärder till hindrande av en framställnings utgivning grund dess

av innehåll. För utgivningsbegreppet och dess betydelse redogörs i avsnitt 10.2. Slutligen tas i avsnitt 10.3 upp frågan om rätten under TF och YGL att inneha infonnationsbärare som är utgivna eller som avses att ligga till grund för utgivning.

10.1 till för

Regler skydd yttrandens

att nå ut till

möjligheter offentligheten

Förbud mot preventiva åtgärder

TF och YGL bygger principen att missbruk av yttrandefriheten beivras genom ingripanden i efterhand och inte genom åtgärder på förhand såsom eller förbud mot framställning och offentlig-

censur görande. Först när en framställning som innehåller ett otillåtet yttrande har utgivits kan ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott föreligga och ingripande kan då göras mot framställningen.

Redan i 1 kap. 1 § första stycket TF förklaras tryckfrihetens innebörd vara varje svensk medborgares rätt att utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder ut skrifter och att

ge endast i efterhand och inför domstol kunna tilltalas för deras innehåll. Enligt 1 kap. 2 § TF får det inte ske någon granskning av en skrift innan den har tryckts och något förbud mot tryckning får inte meddelas. Detta är vad som kallas censurförbudet. Inte heller får en myndighet eller annat allmän organ på grund av innehållet i en skrift hindra att skriften trycks, utges eller sprids till allmänheten om inte

206 TF och YGL är utformade för yttranden som oflentliggdrs

åtgärden har stöd i någon bestämmelse i TF. Detta är vad som kallas förbudet mot hindrande åtgärder.

I YGL finns motsvarande bestämmelser i 1 kap. 3 där det dock erinras om att det i vanlig lag får meddelas föreskrifter om granskning och godkännande av filmer som skall visas offentligt, s.k. filmcensur. I l § lagen 1990:886 granskning och kontroll filmer och

om av videogram föreskrivs att framställning i en film eller ett videogram skall vara granskad och godkänd av Biografbyrån, innan den får visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Om film sprids på annat sätt finns det inget krav på förhandsgranskning.

Förbudet mot censur garanterar att alla yttranden som är avsedda att publiceras kan nå offentligheten utan hinder från det allmänna. Det är en förutsättning för att man skall kunna upprätthålla principen att ingrepp mot yttranden får ske först i efterhand.

1944 års tryckfrihetssakkunniga anmärkte att det starkaste skälet mot varje form av censur är att den lätt blir godtycklig och visar en tendens att vidga området för det otillåtna. Detta sammanhängde enligt kommittén med att censuren alltid anförtrotts och av praktiska skäl måste anförtros administrativa organ samtidigt som det var en vansklig uppgifi att avgöra var gränsen borde gå mellan tryckfrihetsbrott och befogat utövande av yttrandefriheten. Denna uppgift kunde enligt betänkandet fyllas endast genom en omsorgsfull prövning under de former och med iakttagande av de garantier för rättssäkerhet som gäller för en av domstol utövad rättsskipning. Missbruk av tryckfriheten borde därför endast få beivras genom åtal vid domstol och få föranleda straff endast om skriften innefattar tryckfrihetsbrott. Administrativa ingripanden borde enligt betänkandet vara tillåtna endast för att förbereda och säkerställa domstolsprövningen eller för att verkställa en dom SOU 1947:60 48 f..

s.

En åtgärd är hindrande om den menligt påverkar produktion, utgivning eller distribution. Det allmänna får inte kräva att någon som deltar i verksamheten lämnar ut en framställning som ännu inte har givits ut. Inte heller får det allmänna utöva något hinderligt inseende över någon sådan person Eek s. 49.

Det bör betonas att vad som sagts endast gäller åtgärder vidtagna mot en framställning på grund av dess innehåll. Skulle innehållet genom t.ex. ett tips komma till polisens kännedom och föranleda misstanke att ett sexualbrott mot barn har begåtts föreligger alltså

om inga hinder mot att påbörja en förundersökning om detta.

TF och YGL är utformade för yttranden oflentliggérs 207

som

Rätt att framställa och sprida alster

I 4 kap. l § TF tillerkänns svenska medborgare och juridiska

personer rätt att själva eller med biträde av andra framställa tryckalster. Motsvarande regler finns i YGL vad gäller filmer och ljudupptagningar.

I 6 kap. l § TF tillerkänns svenska medborgare och juridiska

personer rätt att själva eller med biträde andra hålla till salu, försända

av eller på annat sätt sprida tryckta skrifter. Motsvarande bestämmelser finns i YGL. Vad gäller etersändningar sändningar i luften radio-

av och TV-program får rätten att sända dock regleras genom bestämmelser i vanlig lag till följd av det begränsade sändningsutrymmet i etern. För film som skall visas offentligt gäller att filmen måste

vara granskad och godkänd Biografbyrån.

av

Spridning av en tryckt skrift eller film kan dock nämnts

av en som i avsnitt 9.2.4 utgöra brott mot allmän lag.

Principen om ensamansvar

När ett otillåtet yttrande har getts ut kan ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott ha begåtts. Innan ett yttrande når mottagare har ofta flera

en personer tagit befattning med dess tillkomst och spridning. Skulle allmänna straffrättsliga principer gälla skulle alla dessa kunna

envar av ställas till ansvar för sin medverkan.

Av fiera skäl har ett annat särskilt ansvarssystem valts för tryckoch yttrandefrihetsbrott. Det bygger på följande principer.

Ensamansvar. Ansvar for ett otillåtet yttrande utkrävs endast

av en person som betraktas som gämingsman. Något medverkansansvar förekommer inte.

Successivt ansvar. I första hand utkrävs viss

ansvar av en person, ibland upphovsmanen eller, sådan finns, utgivaren. Kan denne inte

om åtalas utkrävs ansvaret av den som står honom närmast i

en ansvarskedja, i sista hand spridaren eller spridama.

Uppsåtspresumtion. Den således formellt ansvarige

personen anses ha haft kännedom innehållet i framställningen. De verkliga för-

om hållandena i dessa avseenden saknar i huvudsak betydelse

för hans ansvar.

Särskilt om barnpornografi

Sedan man i den kommersiella pomografiska branschen i princip upphört att befatta sig med barnpornografi aktualiseras sällan den redovisade ansvarskedjan. Numer framställs oftast bampomografiska bilder av enskilda gör kopior videogram och

personer som av egna

208 TF och YGL är utformade för yttranden som oflentliggérs

överlåter kopioma till andra. I sådana fall är regelmässigt den nya upplagans upphovsman och spridare en och samma person. Om någon

upplaga inte framställs redan innehavd framställning vidny utan en arefömiedlas är det sällan möjligt att hitta någon person tidigare i ansvarskedjan.

Skyddsregler för medverkande

Utöver de redovisade reglerna tar sikte själva mediets

ovan som framställning, utgivning och spridning finns det regler som avser att skydda vissa bidragit till innehållet i en framställning. I

personer som viss omfattning åtnjuter enligt TF anskaffare, meddelare, författare och utgivare tryckt skrift inte är periodisk ansvarsfrihet och anony-

av som mitetsskydd. Motsvarande regler finns i YGL.

Anonymitetsskyddet motsvaras en tystnadsplikt för personer som

av tagit befattning med tillkomsten eller spridningen av en framställning. Myndigheter och andra allmänna organ får inte efterforska källor om det inte behövs för åtal eller annat ingripande som är tillåtet enligt grundlagama.

Medverkande kan straflas i vissa fall

Trots den ansvarsfrihet meddelare och andra medverkande till en

som framställning sålunda principiellt åtnjuter kan de åtalas för begångna brott i vissa undantagsfall. Dessa anges i 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL. Det är fråga vissa brott mot rikets säkerhet samt brott

om grova mot handlingssekretess och s.k. kvalificerad tystnadsplikt. De gärningar

sålunda kan åtalas är redan från början kriminaliserade i allmän som lag.

Vidare sätter bestämmelserna i 1 kap. 9 § 4 TF och l kap. 12 § YGL gräns för ansvarsfriheten. Utan hinder av grundlagarna gäller

en vad i lag är stadgat ansvar och ersättningsskyldighet som

som om

det sätt på vilket uppgift eller underrättelse anskaffas. En medavser verkande är delaktig i ett skildrat sexualbrott kan alltså utan

som hinder TF eller YGL åtalas och straffas enligt brottsbalken för sin

av medverkan i sexualbrottet.

10.2¶Utgivningsbegreppet

Den gräns vid vilken det allmänna får ingripa mot en framställning går

nämnts vid att framställning ges ut. Nedan redovisas innebörsom en

utgivningsbegreppet, först för TF och sedan för YGL. Det är den av

TF och YGL är utformade för yttranden som oflentliggdrs 209

två frågor som gör sig gällande. Den första är vilken faktisk åtgärd

utgör utgivning. Den andra frågan är till hur stor krets av personer som

denna åtgärd skall vara riktad för att utgivning skall anses föresom ligga.

Kravet utgivning kan i rättstillämpningen medföra att om ett brottsligt yttrande distribueras till en begränsad krets personer kan det vara att anse som outgivet och om ingen ytterligare distribution sker kan i praktiken ingripanden mot yttrandet inte vidtas.

10.2.1 TF

Den åtgärd som skall ha företagits for att utgivning av en skrift skall anses ha skett är att den skall ha blivit utlämnad till salu eller for spridning på annat sätt. Den krets av personer som skall ha träffats av åtgärden behöver inte kunna betecknas som allmänheten i ordets betydelse i allmänt språkbruk utan det räcker med att den utgörs av en begränsad krets av personer, bara denna inte är alltför avskild eller privat.

Enligt 1 kap. 6 § TF skall tryckt skrift, för sådan,

en att anses som en

utgiven. Med utgivning förstås enligt lagrummet att skriften har vara blivit utlämnad till salu eller för spridning annat sätt. Av motiven framgår att spridningen inte behöver ha skett bland allmänheten utan även utlämnande för spridning inom en begränsad krets av personer konstituerar utgivning SOU 1947:60 s. 60 och 216.

Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning redan år 1941. Tidi-

sades i TF att grundlagen omfattade allt hvad, genom tryck, gare under allmänhetens ögon lägges. Även bestämmelsen där uttrycket

om ingick inte hade till sin egentliga uppgift att fixera när utgivning skulle anses ha ägt rum, framhölls år 1912 i betänkande med förslag till Tryckfrihetsförordning, att olika meningar hade yppat sig om det för utgivning var tillräckligt att spridning skett inom en begränsad krets av personer. En strängare regel ansågs kunna få till följd att allmänna lagens regler måste tillämpas i fall av spridning i en begränsad krets personer då man inte kan ställas rättslös mot yttrandefrihetsmissbruk, som framträda i en inom en begränsad krets spridd skrift.

I betänkandet framhölls att lagen borde inta en ståndpunkt som möjliggjorde ett fasthållande av principen att ansvar för tryckt skrifts innehåll skulle kunna utkrävas endast i den ordning som föreskrevs i själva grundlagen. Vidare påpekades att gränsen i fråga högst god-

210 TF och YGL är utformade för yttranden som oflentliggdrs

tyckligt låter sig uppdagas. I betänkandet föreslogs att tryckt skrift skulle utgiven, då den blivit såld eller annorledes spridd, eller

anses utlämnad till salu eller till spridande annat sätt a. bet. s. 3. Betänkandet ledde inte till lagstiftning.

Frågan om att fixera begreppet utgivning togs upp på nytt av 1939 års sakkunniga i betänkandet SOU 1939:32 Tryckfrihetsförordningens ansvarighetsregler och därmed sammanhängande förhållanden. De sakkunniga anslöt sig till 1912 års förslag och föreslog således att den angivna hänvisningen till begreppet allmänheten skulle tas bort. Förslaget antogs av riksdagen prop. 1940:270.

Även det för utgivning således är tillräckligt begränsad

om att en krets träffats spridningsåtgärden framhålls dock i doktrinen att kret-

av sen inte får vara alltför privat eller avskild. En viss offentlighet torde krävas. Utgivningstidpunkten bör kopplas till att skriften skall i någon mening ha blivit tillgänglig för allmänheten. Tanken är att man skall kunna nå ut med en skrift innan ingripanden f°ar göras mot den.

Det sagda innebär alltså att en tryckt skrift inte behöver ha nått en enda läsare för att det allmänna skall kunna ingripa mot den. Det räcker att allmänheten eller en ovan angivet sätt mer begränsad krets av personer haft tillgång till skriften. En skrift som lagts ut på en bokhandels hyllor är därför att anse som utgiven. Vid postorderförsäljning torde regelmässigt tryckt skrift om vilken gjorts reklam vara att anse som utgiven.

10.2.2 YGL

I YGL finns det inte någon bestämmelse om när en film skall

utgiven. Enligt lagens förarbeten och av rättspraxis

anses vara

framgår att frågan om utgivning skall anses ha skett skall be-

dömas enligt samma principer som gäller enligt TF.

I YGL finns inte någon bestämmelse som i likhet med 1 kap. 6 § TF fixerar utgivningstidpunkten. YGL föreskriver i stället att grundlagen är tillämplig yttranden som riktas till eller sprids till allmänheten se 1 kap. 6 och 10 §§.

Som nämnts utmönstrades användningen av begreppet allmän-

ovan heten i TF år 1941.

Redan MMU använde i betänkandet SOU 1975:49 Massmediegrundlag begreppet allmänheten. Utredningen konstaterade att det i TF inte ställs något krav att spridning till allmänheten skall ha ägt

upp

TF och YGL är utformade för yttranden som oflentliggérs 211

rum för att utgivning skall anses ha skett. När grundlagsskydd utsträcktes till fler medier menade MMU att det angeläget att bestämning-

var en av mottagarkretsen så långt möjligt gjordes enhetlig för de olika medierna och att därvid i massmediebegreppet låg ett krav på att mediernas innehåll fått ett visst mått offentlighet. För tydlighetens

av skull ansåg MMU att det i den massmediegrundlag föreslogs

som skulle anges att tryckt skrift för att omfattas grundlagen skulle ha

av utlämnats för spridning bland allmänheten. MMU menade dock att detta inte torde innebära någon egentlig ändring i förhållande till vad som redan gällde enligt TF a. bet. 78. MMU anslöt sig nämligen

s. till uppfattningen att även spridning inom tämligen begränsad krets

en som aldrig nått offentlighet föll under TF a. bet. 75 f..

s.

YFU:s lagförslag hade vad gällde film i 2 kap. l § tredje stycket

en motsvarighet till 1 kap. 6 § TF innehåll att film offentlig när ut-

av var lämnande för spridning skett till allmänheten SOU 1983:70 11.

s.

Av olika skäl kom det slutliga förslaget till YGL inte att innehålla någon bestämmelse särskilt syftade till att göra klart när fram-

som en ställning skulle anses offentliggjord och alltså det allmännas möjlig-

heter att ingripa mot framställningen inträdde. Enligt föredraganden

framgick det likväl av avfattningen bestämmelserna i 1 kap. 8

av och 10 samt 7 kap. 1 § andra stycket YGL hur grundlagen skulle förstås prop. l990/91:64 106 f..

s.

Enligt 1 kap. 10 § YGL är grundlagen enligt det föregående tillämplig på sådana filmer och ljudupptagningar som sprids till allmänheten genom att spelas upp, säljas eller tillhandahållas på annat sätt. Av förarbetena framgår att begränsningen grundlagens tillämp-

av lighet till upptagningar sprids till allmänheten motiverades

som av grundlagsskyddets ändamål att säkerställa friheten att yttra sig i

massmedier som ett medel för den fria åsiktsbildningen a. 112.

prop. s.

Bestämmelsen i l kap. 10 § YGL fixerar alltså inte när utgivning sker. Enligt det angivna uttalandet av föredraganden får det dock

anses

klart att grundlagens tillämplighet och utgivningsbegrepp har varit

avsedda att bygga uppfattning begreppet allmänheten. En

samma av framställning skall alltså anses bli utgiven i samband med att den enligt det nämnda lagrummet sprids till allmänheten, såsom detta begrepp skall förstås i förevarande sammanhang.

Lagrådet ifrågasatte om inte den angivna bestämmelsen borde flyttas till början av 1 kap. YGL, eftersom det i 1 kap. 1 § första stycket YGL angivna syftet med grundlagen kunde intryck

annars ge av ett vidsträcktare skydd för filmer och ljudupptagningar än i

som själva verket åsyftades. Vidare ansåg Lagrådet att bestämmelsens avfattning borde jämkas så att den i stället för att tala filmer och

om

212 TF och YGL är utformade för yttranden som oflentliggdrs

ljudupptagningar sprids till allmänheten borde hänföra sig till

som sådana är avsedda att spridas a. prop. s. 206 f..

som

Föredraganden hade ingen erinran mot Lagrådets förslag till förtydliganden i sak ansåg dock att de Lagrådet föreslagna ändring-

men av

i lagtexten skulle innebära avsteg från det tryckfrihetsrättsliga arna mönstret a. 216 och kapitlet utformades i enlighet med

prop. s. lagrådsremissen.

Den avgörande frågan med uttrycket allmänheten i l kap.

är om 10 § YGL något än vad som krävs för utgivning enligt TF.

avses mer

MMU:s återgivna uttalanden i frågan visar att utredningen inte

ovan avsåg annat än att den ordning gällde enligt TF skulle bestå och

som även omfatta de nya medierna.

I specialmotiveringen till sitt förslag uttalade YFU att bestämmelsen i 2 kap. 1 § tredje stycket i förslaget när framställning skulle

angav en

offentlig och att den motsvarade 1 kap. 6 § TF. Det finns i anses vara betänkandet inte något uttalande som tyder att YFU genom användandet ordet allmänheten velat åstadkomma ett svagare skydd

av för de medierna än TF tryckt skrift. Tvärtom fanns det

nya ger enligt YFU inte något hållbart principiellt skäl för att olika villkor skulle gälla för yttrandefriheten beroende vilket medium som användes SOU 1983:70 s. 81.

Föredraganden uttalade i propositionen till YGL att den övergripande avsikten att för aktuella medier åstadkomma ett yttrandefri-

var hetsrättsligt skydd i princip stämde överens med det som gällde

som för tryckta skrifter prop. 1990/91:64 106. Hon anmärkte även att

s. TF utgör utgångspunkt också för förståelsen det skyddet för

en av nya yttrandefriheten a. prop. s. 214 f..

Eftersom således strävan varit att för nya medier ge grundlagsskydd enligt TF:s modell och inte att åstadkomma ett sämre skydd, måste bestämmelsen i 1 kap. 10 § YGL ha varit avsedd att ges betydelsen att YGL omfattar inte bara medier sprids till allmänheten enligt detta

som begrepps innebörd i normalt språkbruk utan också sådana som sprids till begränsad krets bara denna inte är alltför privat och

en personer, avskild.

I konsekvens med det sagda måste slutsatsen dras att någon skillnad inte heller har varit avsedd mellan TF och YGL vad avser den krets

skall kunna träffas för att utgivning skall anses föreligga. Således som räcker det även för YGL att en sådan begränsad krets som ovan nämnts skall kunna träffas den åtgärd som utgör utgivning.

av

Bestämmelsen i 7 kap. 1 § andra stycket YGL åtalspreskription

om

de regler enligt föredraganden visade hur YGL:s utgivvar en av som ningsbegrepp skulle förstås. Enligt bestämmelsen skall preskriptionstid

TF och YGL är utformade för yttranden offentliggörs 213

som

räknas från det att ett videogram lämnas ut för spridning. Detta mot-

definitionen i l kap. 6 § TF den åtgärd som utgör utgivning. svarar av Någon faktisk spridning behöver alltså inte ha skett.

Bampomografiska videogram framställs vanligen inte i större upplagor och tillhandahålls vanligen inte heller för några större kretsar av tilltänkta förvärvare. Mestadels sprids de i dolda former från en person till och tillverkas inte sällan i enstaka exemplar beställ-

en annan ning. Den framställningen kan då utgöra kopia ett video-

nya en av

redan finns eller bestå ett hopklipp av scener ur flera gram som av äldre framställningar. Det är ofta svårt för myndigheterna att avgöra

ett anträffat bampomografiskt videogram har framställts i bara ett om eller flera exemplar det i sistnämnda fall har tillhandahållits

och om för än någon enstaka Av det yttre utseendet av det enskil-

mer person. da videogrammet kan inte avläsas hur det förhåller sig i de angivna hänseendena.

10.3¶Rätten att inneha informationsbärare

TF och YGL

enligt

Rätt att inneha sådana infonnationsbärare som omfattas av TF

och YGL kan begränsas endast genom föreskrifter i dessa

grundlagar. Regeringsfonnens regler om informationsfrihet ger

varje medborgare rätt att inneha informationsbärare som inne-

håller bilder och filmer. Denna rätt kan under vissa villkor be-

gränsas i vanlig lag.

Bestämmelserna i TF och YGL tryck- och yttrandefrihet och,

om underförstått, informationsfrihet kompletteras med regler frihet för

om meddelare att för offentliggörande anskaffa och lämna information till t.ex. författare, redaktion eller nyhetsbyrå. Dessa regler kom-

en en en pletteras i sin tur med regler om förbud för den som tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen en framställning att röja meddela-

av

identitet utan dennes samtycke. Endast beträffande grövre brott rens mot rikets säkerhet har det gjorts generellt undantag härifrån.

En journalist är således förbjuden att utan samtycke den berörde

av avslöja sin källa, vilket kan antas ha betydelse för att journalisten alls skall kunna få någon information om t.ex. missförhållanden som han vill belysa.

214 TF och YGL är utformade för yttranden som oflentliggdrs

10.3.1¶Frihet att ta del offentliggjorda yttranden

av

Att i vårt land råder generell informationsfrihet framgår av 2 kap. 1 § RF. Varje medborgare har frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden. Liksom yttrandefriheten enligt RF får informationsfriheten under vissa villkor begränsas genom bestämmelser i vanlig lag.

Beträffande den av TF garanterade tryckfriheten och den av YGL garanterade yttrandefriheten har inte i dessa grundlagar uttryckligen föreskrivits att det råder informationsfrihet. Rätten att inneha sådana informationsbärare som omfattas av TF och YGL, t.ex. tryckta skrifter och videogram, åtnjuter dock skydd av dessa grundlagar utan att några särskilda regler härom ansetts behövliga prop. 1990/9l:64 s. 77. Beträffande apparatur som krävs för att kunna uppfatta innehållet i en informationsbärare har det dock ansetts behövligt att ta en skyddsregel i YGL.

YFU framhöll i slutbetänkandet SOU 1983:70 Värna yttrandefriheten att en grundlagsregel om rätt att inneha föremål som bär eller förmedlar yttranden avsedda för spridning bland allmänheten hade en viktig funktion att fylla genom att den skulle förhindra att restriktioner infördes i vanlig lag s. 101.

I 1986 års lagrådsremiss konstaterade föredraganden att det fick anses följa av grundlagsbestämmelsema att rätten att inneha tryckta skrifter inte fick begränsas annat än av ordnings- och säkerhetsskäl på sådana institutioner som t.ex. sjukhus, militärförläggningar och kriminalvårdsanstalter. Motsvarande princip skulle komma att gälla för de medier som avsågs bli omfattade av ett utsträckt grundlagsskydd. Detsamma gällde också sådan apparatur som är nödvändig för att ta del av innehållet i radio- och TV-sändningar och i ljud- och bildupptagningar.

1986 års lagrådsremiss ledde inte till någon proposition om ny grundlag. Frågan om en uttrycklig bestämmelse om informationsfriheten togs senare upp i regeringens proposition 1990/91264 om yttrandefrihetsgrundlag m.m. Föredraganden anslöt sig till uppfattningen i 1986 års lagrådsremiss att innehavet av såväl medier som apparatur torde bli skyddat av TF och den föreslagna YGL utan att detta särskilt uttalades. Vad gällde apparatur menade hon emellertid att varje osäkerhet

av innebörd att det skulle finnas en skillnad mellan YGL jämfört med TF borde undanröjas och att därför en uttrycklig bestämmelse borde tas i YGL s. 77.

I l kap. 3 § tredje stycket YGL intogs härefter en bestämmelse om att det inte är tillåtet för myndigheter och andra allmänna att på

organ grund av innehållet i radioprogram, filmer och ljudupptagningar för-

TF och YGL är utformade för yttranden som oflentliggérs 215

bjuda eller hindra innehav sådana tekniska hjälpmedel behövs

av som för att kunna ta emot radioprogram eller för att kunna uppfatta innehållet i filmer eller ljudupptagningar.

10.3.2¶Frihet att skaffa information för

offentliggörande

TF och YGL är utformade for yttranden som skall offentliggöras. Informationsfriheten har därför betydelse i två avseenden. Grundlagarna ger skydd den som skaffar information i publiceringssyfte och den som lämnar sådan information. Informationsfriheten gäller också friheten att efter publicering ta del av den offentliggjorda framställningen. Offentliggjort material, t.ex. en tidningsartikel, används ofta i sin tur som källmaterial, t.ex. som underlag för en artikel i en annan tidning.

Många olika befattningshavare kan i publiceringsprocessen komma att hantera det material som skall offentliggöras. Alla dessa är, utom i vissa särskilda fall som inte här är av intresse, vid straffansvar förbjudna att utan vederbörandes samtycke avslöja identiteten hos den som lämnat informationen. Om publiceringen informationen slut-

av ligen visar sig vara ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott, t.ex. uppvigling, hets mot folkgrupp, bampomograñbrott, olaga våldsskildring eller förtal är det av alla dem som har hanterat materialet från anskaffare och meddelaren, de olika befattningshavarna på redaktionen till de slutliga försäljarna detta, endast utgivaren, där sådan finns, i

av som princip ensam bär det straffrättsliga ansvaret.

I syfte att säkerställa att information verkligen når ut till allmänheten finns bestämmelserna i 1 kap. 2 § första stycket TF och 1 kap. 3 § YGL om förbud mot censur och andra hindrande åtgärder före ett offentliggörande liksom rätten enligt 4 kap. l § och 6 kap. l § TF samt 3 kap. 8 § YGL att framställa tryckta skrifter och filmer samt sprida dem. Ingripanden får således göras först i efterhand. Det räcker med att framställningen har lämnats ut för spridning. Någon faktisk spridning behöver ha skett.

11¶Alternativa

lagtekniska lösningar

Med de kriminaliseringar vi har föreslagit i betänkandets första

som avdelning torde så långt möjligt all förekommande befattning med barnpornografi bli straffbelagd. Vårt förslag om kriminaliseringar i brottsbalken träffar emellertid inte hantering sådan barnpornografi

av

omfattas TF:s och YGL:s tillämpningsområde. För att så skall som av bli fallet fordras att ändringar görs i dessa grundlagar. Olika lösningar är härvid tänkbara. Valet emellan dem blir framför allt beroende av vilken lösning från olika synpunkter kan förmodas mest effektivt

som motverka den barnpornografi som faktiskt förekommer.

Under vårt utredningsarbete har fyra lagtekniska modeller för ändringar i TF och YGL varit aktuella. De benämns i det följande altemativ A, B, C och D.

I det här kapitlet beskrivs de olika alternativen och de direkta konsekvenser de medför i förhållande till vad som för närvarande

som gäller. Alternativen kan tänkas modifieras i olika avseenden. Frågan

huruvida detta skulle motiverat och vilka ändringar som i så om vara fall skulle göras behandlas i samband med våra överväganden angående vilken lagteknisk modell bör väljas.

som

11.1 A

Alternativ

ll.l.l Den lagtekniska modellen

Alternativ A innebär att det införs bestämmelser i TF och

nya

YGL som möjliggör att i vanlig lag föreskriva om straff för

icke försvarligt innehav av utgiven tryckt skrift och film som

innefattar bampomografiska bilder av verklighetstrogen karak-

tär.

Alternativ A utgör det vilande grundlagsförslaget om kriminalisering

innehav barnpornografi bet. 1993/94:KU28, rskr. 1993/942450 av av och innebär i huvudsak följande.

2 l 8 Alternativa lagtekniska lösningar

Två nya grundlagsbestämmelser införs, 7 kap. 9 § TF och 5 kap. 7 § YGL. Bestämmelserna medger att det i vanlig lag får föreskrivas om straff för innehav av tryckt skrift eller film som innefattar pomografisk bild av barn verklighetstrogen karaktär. Straff får bara

av dömas ut för icke försvarliga innehav.

Bestämmelserna medger att innehav av barnpornografi som givits ut, spritts till allmänheten, kriminaliseras i vanlig lag. Endast de som inte ansvarar för det tryck- eller yttrandefrihetsbrott som kan ha begåtts genom en skrift eller en film skall kunna straffas enligt bestämmelserna. Den som sprider barnpornografi ett sätt som är straffbart skall alltså inte härutöver straffas för innehavet. Bestämmelserna upptar ett försvarlighetsrekvisit. Detta innebär att grundlagen inte medger att straff döms ut för innehav som är försvarliga.

Målen skall processuellt behandlas som tryck- och yttrandefrihetsmål enligt nytillkomna bestämmelser i 12 kap. 1 § andra stycket TF och 9 kap. 1 § YGL.

11.1.2¶Alternativets konsekvenser

I viss omfattning finns det kvar bampomografiska skrifter som trycktes under l970-talet. Dessa tryckta skrifter är regelmässigt utgivna och omfattas av alternativ A.

Videogram som kan vara avsedda att spridas till allmänheten, men som inte blivit spridd i sådan omfattning, faller utanför grundlagens medgivande till innehavskriminalisering.

I och med att tillverkning och spridning av barnpornografi förbjöds år 1980 slutade man i den bransch som kommersiellt framställer och saluhåller pornografi att befatta sig med barnpornografi. Det bör dock nämnas att i vissa länder, t.ex. Tyskland, en pomografisk bild inte anses vara bampomografisk, om någon av de avbildade är över 14 år gamla. En sådan bild kan vara att anse som barnpomografisk i Sverige, om någon av de avbildade inte är fullt pubertetsutvecklad.

Det har efter början av 1980-talet, såvitt vi har kunnat finna, inte framställts någon ny barnpornografi i tryckt skrift eller på smalfilm. Den framställning som berör grundlagamas tillämpningsområde har

Alternativa lagtekniska lösningar 219

enligt våra undersökningar skett endast på videogram

Den bampomografi som finns i vårt land består, vår under-

som sökning se kapitel 4 visar, till stor del av det före år 1980 kommersiellt utgivna materialet men också av senare privat framställt material. Beträffande detta senare material är det svårt att avgöra om ursprungligen någon utgivning i YGL:s mening har skett.

Det kommersiellt utgivna materialet har i vissa fall privat kopierats på videogram. Kopioma har ofta överlåtits i så begränsad omfattning att de inte har spritts till allmänheten i YGL:s mening. Av kopioma har sedan gjorts kopior i många led. Kopioma utgör i TF:s och

nya YGL:s mening framställningar personkretsar för

nya som nya svarar

Det är svårt att fastställa om en videofilm är utgiven eller inte

Frågan är om den gjorda gränsdragningen mellan utgivet och outgivet material över huvud taget kan upprätthållas i rättstillämpningen.

För barnpornografi i tryckt skrift torde i allmänhet inga problem föreligga när det gäller att avgöra om den är utgiven eller inte, eftersom en sådan oftast måste antas ha lämnats ut till salu. Som nämnts trycks sedan början av 1980-talet inte längre någon barnpornografi. Det finns dock kvar tryckt barnpornografi under 1970-talet fram-

som ställdes i upplagor och spreds.

Även de bampomografiska smalfilmer saluhölls i

som av personer den pomografiska branschen på 1970-talet framställdes i upplagor. Att i övrigt fastställa om en film innehåller barnpornografi är utgiven

som eller inte, dvs. spridd till allmänheten eller inte, är däremot förenat med avsevärda svårigheter

Bampomografiska filmer i form av videogram har i huvudsak inte spritts i upplagor och har hittills inte åsatts föreskrivna

ursprungsuppgifter. Av enda film kan inte någon slutsats dras filmen utgör

en om ett exemplar av en upplaga eller, detta skulle kunna fastställas,

om

‘ Den distribution förkommer med hjälp datateknik- och kommunika-

som av tion faller oftast utanför TF och YGL. 2 Jfr den förekommande företeelsen att en dagstidning i en artikel återger en artikel ur en annan tidning. Den senare artikeln finns därmed publicerad i bägge tidningarna vilka har varsin ansvarig utgivare. Skulle artikeln i fråga innefatta t.ex. förtal kan båda utgivama i princip hållas ansvariga. 3 Här bortses från det fallet att filmen uppenbart inte omfattas av YGL:s tillämpningsområde. Ar det sannolikt att materialet varit avsett att mångfaldigas och utbredas i sådan omfattning att YGL:s krav pâ spridning skulle ha blivit uppfyllt måste dock grundlagens och inte brottsbalkens bestämmelser tillämpas.

220 Alternativa lagtekniska lösningar

upplagan har gjorts tillgänglig för en tillräckligt stor krets av personer för att utgivning skall anses ha skett.

Även omslag o.d. skulle tyda på bampomografisk film

om att en har hanterats kommersiellt, och filmen därmed i och för sig skulle kunna antas ha framställts i en upplaga, är i Sverige hittills anträffade sådana barnpornografiska filmer framställda utomlands. Grundlagamas utgivningsbegrepp avser endast utgivning i Sverige. Det är svårt att avgöra sådan, i Sverige anträffad film har förts in för att ges ut

om en här och i så fall om utgivning har skett eller inte.

Kravet att film skall vara utgiven medför således att frågan

en

huruvida innehavare skall kunna dömas för innehavet ofta torde om en bli beroende att det blir utrett vem filmen har förvärvats och i

av av vilken omfattning överlåtaren har spritt den. Även det blir utrett att

om framställningen är att utgiven i Sverige krävs enligt alternativ

anse som A att innehavarens uppsåt omfattat detta för att ansvar skall kunna ådömas. Eftersom barnpornografi sprids i dolda former torde en förvärvare barnpomografiskt material ofta inte ha kunskap om huru-

av vida den film han förvärvat har spritts eller gjorts tillgänglig för en tillräckligt stor krets personer för att den skall anses vara utgiven.

av

Sammanfattningsvis kommer lösning enligt alternativ A att in-

en nebära att någon åtgärd ofta inte torde kunna riktas mot en film, om den inte kan konstateras utgiven samt att i de fall utgivning kan

vara konstateras ha skett filmen ofta endast kommer att kunna konfiskeras eftersom det kan bli svårt visa att innehavaren haft uppsåt i frågan om filmen var utgiven.

Utgivet material kan ligga till grund för utgivning av nya framställningar

Om innehavaren av ett utgivet barnpomografiskt videogram avser att med detta förlaga mångfaldiga och ge ut en ny upplaga av fram-

som ställningen kan han mot ett förestående myndighetsingripande mot innehavet hävda att ett sådant ingripande strider mot YGL:s förbud mot hindrande åtgärder. En sådan invändning kan lämnas utan avseende endast den framstår helt osannolik.

om som

Konflikt kommer att uppstå med reglerna anskaffarfrihet, om ett

om innehav utgivet material föreligger som en följd av anskaffande för

av återutgivning. Även reglerna meddelarfrihet berörs, den

om om som innehar sådant utgivet material avser att överlämna det till någon annan som vill ge ut det nytt.

För såväl massmedia för enskilda människor och organisationer

som av olika slag som kan tänkas ta befattning med barnpomografiskt

Alternativa lagtekniska lösningar 221

material för att avslöja missförhållanden och väcka opinion får en lagteknisk lösning enligt alternativ A den effekten att bl.a. TF:s och YGL:s regler om anskaffar- och meddelarfrihet sätts ur spel när sådant källmaterial är att anse som utgivet och detta oberoende av om materialet visas i reportaget eller inte. Innehavet av en utgiven barnpomografisk bild kommer att bedömas enligt brottsbalkens bestämmelser även om avsikten är att överlämna bilden till t.ex. en nyhetsredaktion för ett nytt offentliggörande. Visserligen torde det föreslagna försvarlighetsrekvisitet för kriminalisering i vanlig lag i många fall kunna föranleda bedömningen att ett sådant innehav inte medför ansvar. En innehavare av utgivet bampomografiskt material har dock under nuvarande lagstiftning både anonymitetsskydd och åtnjuter meddelarfrihet om han överlämnar materialet till eller på annat sätt låter t.ex. en tidningsredaktion få ta del av det. För en uppgiftslämnare kan anonymitetsskyddet tänkas vara avgörande för om han vill vidarebefordra sitt material för offentliggörande. Det kan t.ex. beröra personer i hans nära omgivning.

11.2¶Alternativ B

11.2.1¶Den lagtekniska modellen

De flesta barnpomografiska bildema utmönstras ur grundlagarnas tillämpningsområde. Detta sker genom att det i 1 kap. 9 § TF införs en bestämmelse om att vad som föreskrivs i vanlig lag om ansvar för sådant barnpornografibrott som avser skildring vars framställande innefattat brott enligt 6 kap. brottsbalken skall gälla oavsett vad som sägs i TF. En motsvarande bestämmelse införs i YGL genom en hänvisning däri till den nya bestämmelsen i TF.

Bampomografibrottet flyttas till 6 kap. brottsbalken och skall omfatta skildringar framställande innefattat brott mot

vars samma kapitel.

Alternativ B utgör vår tolkning ett förslag har framförts den

av som av juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet i remissyttrande över departementspromemorian Ds 1993:80 Ökat skydd för barn, och som har vidareutvecklats av professorema Madeleine Leijonhufvud och Wiweka Warnling-Nerep i en skrivelse den 22 september 1996 till Justitieministem Ju 96/3520.

222 Alternativa lagtekniska lösningar

Grundtanken bakom detta alternativ är att förfaranden med bilder och filmer har framställts genom ett sexualbrott mot ett barn inte

som är brottsliga som ett överskridande av tryck- och yttrandefrihetens gränser utan som ett led i sexualbrottet mot barnet. Bilder som har framställts på sådant sätt omfattas inte av TF eller YGL. Således skall inte bestämmelserna i TF och YGL om förbud mot censur och andra hindrande åtgärder gälla vad avser befattning med sådana bilder och inte heller bestämmelserna om anskaffar- och meddelarfrihet eller om anonymitetsskydd.

Enligt alternativet införs i l kap. 9 § TF en ny punkt av innehåll att utan hinder TF skall gälla vad som i vanlig lag är föreskrivet om

av ansvar för sådant barnpomografibrott som avser skildring vars framställande innefattat brott enligt 6 kap. brottsbalken, BrB. Vidare införs i 1 kap. 12 § YGL en bestämmelse om att vad som sägs i 1 kap. 9 § TF om ansvar för sådant barnpomografibrott som avses där också skall gälla för de medier som omfattas av YGL:s tillämpningsområde.

Vidare skall enligt alternativet brottsbalkens bestämmelse om barnpomografibrott flyttas från 16 kap. BrB, som avser brott mot allmän ordning, till 6 kap. BrB, som avser sexualbrott. Bampomografibrottet

ändras vidare till att avse skildring vars framställande innefattat brott enligt 6 kap. BrB och till att omfatta all slags befattning med sådana skildringar. Undantag görs dock för sådan befattning som är försvarlig i samband med forskning, information, utbildning e.d.

I förslaget tas inte ställning till skildringar som är tecknade eller som inte framställts på sätt innefattar brott mot 6 kap. BrB.

som

11.2.2¶Alternativets konsekvenser

Befattning med bampomografiska bilder vars framställande utgör ett sexualbrott riktat mot ett barn omfattas inte av TF eller YGL. Grundlagamas bestämmelser om censurförbud och meddelarfrihet gäller inte för sådana bilder.

Om ingen särreglering görs för tecknade eller annars icke verklighetstrogna skildringar kan en innehavskriminalisering inte omfatta sådana skildringar.

Som framgår av redogörelsen för grundlagamas materiella tillämpningsområde i avsnitt 9.2 omfattas alla bilder, även bampomograñska, av grundlagamas materiella tillämpningsområde om bilderna finns i de medier omfattas grundlagama och bilderna i annat fall

som av om

Alternativa lagtekniska lösningar 223

utgör källmaterial för publicering i dessa medier.

Eftersom sådana bilder som omfattas av alternativet utmönstras från grundlagamas tillämpningsområde föreligger inte formella hinder för myndigheterna att förhindra t.ex. TV-utsändningar, där barnpornografi skall förekomma. Vidare kan myndigheter hindra att tidningar trycks där bampomografiska bilder förekommer. Detta är naturligtvis till nackdel för den seriösa nyhetsförinedlingen och opinionsbildningen mot barnpornografi och drabbar även de organisationer vill be-

som kämpa företeelsen. Vad sägs under alternativ A meddelare,

som om anskaffare m.m. gäller med alternativ B de bilder framställande

vars innefattar brott enligt 6 kap. BrB.

En lösning enligt alternativ B behandlar inte frågan hur teckna-

om de och på annat sätt animerade bilder ävensom verklighetstrogna bilder som framställts med digital teknik skall behandlas. Enligt alternativet kommer inte dessa bilder att omfattas av den utvidgade kriminaliseringen av befattning med barnpornografi. Innehav bilder fram-

av vars ställning inte innefattat ett sexuellt övergrepp på ett barn kan inte kriminaliseras i vanlig lag, eftersom sådana bilder alltjämt omfattas

av giundlagama. Eftersom utmönstringen bampomografibrottet enligt

av alternativet grundas på att bampomografibrott innefattar begångna sexuella övergrepp på barn, torde nämligen sådana bilder inte

som förutsätter sådana gärningar kvarstå inom grundlagamas tillämpningsområde. Det kan medföra problem vid rättstillämpningen.

Om framställningen av en bampomografisk bild i film har

en innefattat brott enligt 6 kap. BrB väcks åtal för bampomografibrott

av allmän åklagare och målet avgörs i vanlig brottmålsprocess. Har

en en annan bampornografisk bild i samma film inte förutsatt något sådant brott, t.ex. animerad sådan, är YGL tillämplig, vilket medför att JK

en är åklagare och saken enligt huvudregeln skall avgöras jury.

av

11.3¶Alternativ C

11.3.1¶Den lagtekniska modellen

Bampomografiska bilder utmönstras helt TF och YGL

ur genom att det i dessa grundlagar tas bestämmelser som anger att utan hinder av vad TF och YGL föreskriver skall gälla vad som sägs i lag om skildringar bam i pomografisk bild.

av

Alternativ C innebär att det i TF och YGL föreskrivs att grundlagen

224 Alternativa lagtekniska lösningar

inte pomografisk bild barn. Härmed kommer inte någon sådan

avser av bild, oavsett i vilket sammanhang det tas befattning med den, att omfattas några regler i TF eller YGL. De särskilda bestämmelser

av

finns i TF och YGL barnpornografi kan upphävas, nämligen som om 7 kap. 4 § 12 TF bampomografibrott med verkan även for YGL

om samt bestämmelserna i 7 kap. 7 § tredje stycket TF och 5 kap. 6 § tredje stycket YGL konfiskering barnpornografi och, beträffande

om av YGL, särskild rättsverkan vid bampomografibrott.‘

annan

1 1.3.2 Alternativets konsekvenser

Ingen befattning med bampomografiska bilder omfattas av TF eller YGL. Grundlagamas bestämmelser om t.ex. censurförbud och meddelarfrihet gäller alltså inte för sådana bilder. All befattning med barnpomograñska bilder kan kriminaliseras i vanlig lag.

I formellt hänseende kommer det med alternativ C inte att råda någon oklarhet gäller för bampomografiska bilder. Grundlagar-

om vad som

tillämpning är utesluten oavsett i vilken form bilden framställs och nas oavsett i vilket sammanhang befattning tas med bilden. Befattning med barnpornografi kan således fullt ut beläggas med straff i brottsbalken.

Eftersom enligt detta alternativ grundlagarna inte till någon del omfattar bampomograflska bilder gäller inte bestämmelserna om anskaffar- och meddelarfrihet eller anonymitetsskydd för meddelare

om och andra medverkande tar befattning med sådan bild. Brottsbal-

som kens medverkansregler ersätter grundlagamas regler om ensamansvar. Detta drabbar inte bara den seriösa nyhetsformedlingen utan även opinionsbildningen mot barnpornografi som bedrivs med de organisationer som vill bekämpa företeelsen.

Vad sagts också fall då t.ex. en tidningsartikel endast

som nu avser i text informerar företeelsen bampomograñska bilder ingår i

om men artikelns källmaterial. Befattning med detta barnpomografiska material inför publicering artikeln omfattas således inte av det skydd som TF

av

Här berörs inte hur barnpomograñska bilder som före en eventuell ändring enligt alternativ C spritts under grundlagarna skall behandlas. Om inte lagstiftningen retroaktiv verkan så sätt att äldre bilder inte längre skall

ges

utgivna under TF eller YGL föreligger även för framtiden ett anses som behov av att kunna konñskera dem när de anträffas.

Alternativa lagtekniska lösningar 225

och YGL ger anskaffare, meddelare och andra i fråga om uppgifter

att offentliggöras. Detsamma gäller befattning som en som avses journalist kan tänkas ta med dokumentation i bild som han själv har framställt t.ex. genom att fotografera övergrepp eller ofredanden i länder där bamprostitution förekommer. Sådana bilder kan i formell mening bampomografiska även om de aldrig har hanterats av

vara

förvärvar och överlåter barnpornografi. Det torde dock personer som inte bli aktuellt att någon sådan befattning med barnpornografi som nu nämnts skulle komma att lagföras, eftersom det torde stå helt klart att befattningen varit försvarlig.

Med alternativ C kommer befattning med barnpornografi som sker i den seriösa nyhetsbevakningen, opinionsbildningen, vetenskapen och konsten, områden som tillhör grundlagamas kärna, att bedömas direkt och enbart enligt bestämmelserna i brottsbalken även när befattningen sker i samband med offentliggörande i medier som omfattas av TF och YGL.

TF och YGL:s tillämpningsområde avgränsas efter vad mediet

:s innehåller eller efter vilket källmaterial som har legat till grund för den information som ges i mediet. Ansvaret for olika yttranden i ett och

medium kan därmed komma att bäras av olika personer, t.ex. samma

film skulle innehålla både bampomografiska skildom en och samma ringar och vuxenpomografiska skildringar som utgör olaga våldsskildring.

Bampomografiska skildringar innefattar ibland även olaga våldsskildring. Våldet eller tvånget kan härvid utgöra integrerad del av

en det skildrade sexualbrottet och täcks då av bampomografibrottet. I sådana fall torde inte något problem i här avsett hänseende uppkomma. Det gör det emellertid om inslaget av olaga våldsskildring inte kan sägas utgöra en del av sexualbrottet.

11.4¶Alternativ D

11.4.1¶Den lagtekniska modellen

YGL:s formella tillämpningsområde avseende film avgränsas så att YGL inte omfattar sådana filmer inte innehåller uppgift

som om vem som låtit framställa filmen samt om när, var och av vem exemplaren har framställts.

Alternativ D bygger på förutsättningarna att det mot bakgrund av hur

226 Alternativa lagtekniska lösningar

barnpornografi framställs och kommer i omlopp är tillräckligt

numer att YGL:s formella tillämpningsområde avseende film avgränsas så att det inte kommer att omfatta sådana filmer som barnpornografi förekommer i samt att någon ändring inte behöver göras avseende TF:s tillämpningsområde. Huruvida dessa förutsättningar är berättigade diskuteras i våra överväganden.

11.4.2¶Alternativets konsekvenser

All befattning med barnpornografi som framställs och sätts i omlopp på det sätt som nu sker kan kriminaliseras i brottsbalken. Myndigheterna kan alltså ingripa mot bampomografiska viodefilmer utan att beakta frågan om utgivning. Nyhetsbevakning och opinionsbildning om barnpornografi som sker i medier som omfattas av TF och YGL berörs inte.

Med alternativ D skulle den barnpornografi som numer framställs och sätts i omlopp i allt väsentligt inte omfattas av grundlagamas formella tillämpningsområde. Befattning med dessa filmer kommer straffrättsligt att bedömas enbart enligt brottsbalken på samma sätt som i dag gäller för t.ex. fotografier och tecknade bilder. Villkoren när det gäller att för nyhetsbevakning och opinionsbildning skaffa information om bampornografi och föra denna vidare i tryckt skrift kommer att lämnas oförändrade. Detsamma gäller den nyhetsbevakning och opinionsbildning som äger rum i medier som även efter den tydligare avgränsningen omfattas YGL:s tillämpningsområde, t.ex. TV. Anskaffar- och med-

av delarfriheterna lämnas orörda. Anonymitetsskyddet för meddelare står kvar. Reglerna om ensamansvaret ändras inte. Det gör inte heller forbudet och andra hindrande åtgärder.

mot censur

De filmer som inte omfattas av en ny avgränsning av YGL:s formella tillämpningsområde kommer även i fortsättningen att omfattas av YGL. Förslaget innebär därför inte att det blir straffbart att inneha eller t.ex. till endast en annan person överlåta sådana filmer.

12 avseende valet

Överväganden av

lagteknisk modell

12.1¶Bakgrund

Den kriminalisering innehav och andra befattningar med bam-

av pomografiska bilder som vi har lagt fram förslag i avdelning 1 om omfattar vanliga fotografier, teckningar, animerade bilder och stillbilder i datamedier med bampomografiska motiv. Vårt förslag gäller däremot inte utan vidare befattning med bampomografiska skildringar i tryckt skrift eller film, eftersom dessa medier omfattas tillämpningsområdet för TF och YGL. För att av bampomografiska bilder i dessa fall skall omfattas vårt förslag av fordras antingen att de undantas från detta tillämpningsområde eller att en kriminalisering i stället sker inom ramen för grundlagsregleringen. Oavsett vilken lösning som väljs kommer den att oförenlig med vara viktiga tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principer i grundlagama. TF och YGL tillförsäkrar nämligen alla svenska medborgare rätt en att i bl.a. tryckta skrifter och filmer yttra sina tankar och åsikter samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne helst. Till yttsom randen räknas också bilder. Grundlagama gör ingen skillnad mellan vilka tankar, åsikter, uppgifter etc. är skyddsvärda och inte som skyddsvärda och därför bör omfattas deras skyddsregler eller som av inte. De olika reglerna i TF och YGL meddelar- och anskaffarfrihet, om om rätt till anonymitet för anskaffare och meddelare, om ensamansvar samt om förbud mot och andra hindrande åtgärder före utgivcensur ning syftar alla till att säkerställa att tankar, åsikter, uppgifter och underrättelser etc. skall nå ut till offentligheten. I och med att en tanke, åsikt etc. har nått ut till offentligheten, vilket, om den återges i tryck, sker att skriften ut och, genom ges om den återges i film, sker genom att filmen sprids till allmänheten kan det allmänna emellertid ingripa mot den. Ingripande kan ske om yttrandet, dvs. innehållet i skriften eller filmen, enligt bestämmelser i TF och YGL utgör ett missbruk tryckav

228 Överväganden avseende valet lagteknisk modell av

eller yttrandefriheten. Yttranden som utgör missbruk av denna frihet och är straffbara tryck- eller yttrandefrihetsbrott finns ansom som givna i TF:s brottskatalog, till vilken YGL hänvisar. I brottskatalogen är upptagna bl.a. brotten hets mot folkgrupp, bampomograñbrott och olaga våldsskildring. Det är alltså enligt TF och YGL straffbelagt att ge ut en skrift eller en film som innehåller t.ex. bild uttrycker missaktning för folkgrupp med anspelning en som på hudfärg etc. Det är också förbjudet att ge ut en pomograflsk ras, bild barn eller bild eljest skildrar sexuellt våld eller tvång, av en som inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. om Ansvaret utkrävs i första hand utgivaren, där sådan finns. av Bampomografibrottet ingår således redan bland tryck- och yttrandefrihetsbrotten. Det är alltså redan kriminaliserat att i tryckt skrift eller i film sprids till allmänheten skildra barn i pomografisk bild. Att som utöver de särskilda bestämmelser finns om konfiskering införa som särreglering för bampomografiska bilder skulle, som tidigare framhållits, strida mot grundprincipema i TF och YGL. Det finns också skäl att befara att sådan särreglering skulle kunna få smittoeffekter en yttranden med annat innehåll, t.ex. olaga våldsskildring och bilder som utgör hets mot folkgrupp. Starka skäl kan emellertid anföras för åsikten att barnpornografiska bilder intar särställning bland yttrandefrihetsbrotten. En sådan bild en förutsätter i regel ett hänsynslöst utnyttjande av ett bam. Oftast har ett sexualbrott begåtts mot det. Ett fortsatt innehav av bilden måste därför fortgående kränkning både det avbildade barnet och av ses som en av barn över huvud taget. Införandet särreglering i enlighet med vad som nyss sagts för av en bampomografiska bilder måste dock föregås av ett noggrant övervägande de fördelar som skulle uppnås härmed verkligen ett av om effektivt sätt skulle motverka förekomsten av barnpornografi.

12.2¶Genomgång av de i kapitel ll framlagda

A D

alternativen

-

Här följer genomgång av de olika alternativen. När i det följande en vad dessa berör, vi det bampomograñska material som nu anges avser omfattas TF eller YGL. Därutöver omfattar kriminaliseringarna av givetvis vad i dag är möjligt att kriminalisera utan ändring i som grundlag, t.ex. vanliga karnerabilder och tecknade bilder. Vad gäller alternativ A kan anmärkas att detta berör endast utgivet

Överväganden avseende valet lagteknisk modell 229

av

material under det att i verkligheten spridning barnpornografi i allt

av väsentligt sker överlåtelser av material som sällan är att anse

genom som utgivet. I det enskilda fallet är det ofta förenat med problem att fastställa film, vanligen ett videogram, med bampomografiskt

om en innehåll, är utgiven eller Det kan därför konstateras att ett förbud mot att inneha utgivet material sällan kommer att kunna tillämpas.

Vid ett val alternativ B skulle de kriminaliseringar som vårt

av förslag innehåller omfatta endast sådana filmer som utgör skildringar

framställande innefattat brott enligt 6 kap. BrB. Det kan många vars gånger svårt att avgöra om en skildring är av angivet slag. Alter-

vara nativet omfattar inte tecknade eller animerade bilder eller bilder av verklighetstrogen karaktär framställda med digital teknik.

Med alternativ C skulle de föreslagna kriminaliseringama omfatta alla slag bampomografiska bilder, eftersom det innebär att barn-

av pomografiska bilder helt och hållet mönstras ut ur grundlagama.

En lösning enligt alternativ D skulle innebära att all barnpornografi

den numera produceras och sprids skulle komma att omfattas av som förslaget till ytterligare kriminaliseringar. Bampomografiska yttranden skulle inte behöva särbehandlas i grundlagama. Här bortses från de rester kan finnas kvar av den tryckta barnpomografin från 1970-

som talet.

Enligt TF och YGL kan det allmänna som nyss nämnts, med undantag för filmcensuren, inte på förhand hindra uppgifter och underrättelser alla slag från att nå offentligheten. Först i efterhand får

av ingripanden ske och då enligt de regler som grundlagarna själva tillhandahåller.

För att denna ordning skall kunna upprätthållas i den praktiska verkligheten är bestämmelserna meddelar- och anskaffarfrihet, om

om rätt till anonymitet för meddelare och anskaffare samt om ensamansvaret av väsentlig betydelse.

Lagtekniska lösningar medför inskränkningar i de angivna

som bestämmelserna måste därför om möjligt undvikas.

En anskaffare och meddelare skulle, om de angivna bestäm-

en melserna ändrades så att rätten till anonymitet inskränktes, visserligen alltid till sitt försvar kunna åberopa försvarlighetsrekvisitet i brottsbalkens straffbestämmelse. Det måste emellertid antas att benägenheten hos den har vetskap förekommande framställning och sprid-

som om ning av bampomografiska bilder att lämna uppgifter härom för offentliggörande måste vara större om rätten till anonymitet är garanterad. Uppgiftslämnaren kan t.ex. av olika skäl vilja att det inte blir känt att det är just han som har lämnat uppgifterna.

Med alternativet A kommer konflikt att uppstå med de angivna

230 Överväganden avseende valet av lagteknisk modell

reglerna, om t.ex. en innehavare av en utgiven videofilm avser att kopiera denna och ge ut den på nytt eller att överlämna den till någon annan för sådant ändamål eller till en journalist som avser att använda filmen källmaterial. Även vad gäller alternativen B och C kommer

som reglerna om anskaffar- och meddelarfrihet att träda tillbaka. Alternativen skulle i och för sig till förhindrande härav kunna kompletteras med en bestämmelse om att vad som är föreskrivet om meddelar- och anskaffarfrihet och om anonymitetsskydd dock skall gälla. Med alternativet D skulle någon konflikt av här behandlat slag inte uppstå.

Vad gäller grundlagamas förbud mot censur och andra hindrande åtgärder kan anmärkas att med en lösning enligt alternativ A konflikt med dessa kommer att uppstå, om innehavaren av ett redan utgivet material skulle vilja ge ut detta på nytt. Förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder torde emellertid ha företräde, eftersom inget undantag föreskrivits från dessa bestämmelser. Med alternativ B upphävs förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder såvitt avser sådana skildringar, vars framställande innefattat brott enligt 6 kap. BrB. Beträffande alternativet C kommer förbudet inte längre att gälla, såvitt avser bampomografiska bilder. Vid en lösning enligt alternativ D påverkas inte förbudet.

Ytterligare kan anmärkas att vid en lösning enligt alternativ B eller C polis och åklagare inte kommer att vara förhindrade att ingripa mot en redaktion eller ett tryckeri om som skäl för åtgärden åberopas att det föreligger misstanke om befattning med barnpornografi.

Åtskilliga olägenheter är således från yttrandefrihetsrättslig synpunkt förbundna med en lösning enligt något av alternativen A, B eller C. Vid en lösning enligt alternativ D skulle dessa olägenheter inte uppkomma.

12.3 att

Föreligger förutsättningar välja

alternativ D

12.3.l Förekommande bampomograñskt material

Ett övervägande av om de förutsättningar föreligger som vi i föregående avsnitt har angivit för ett val av alternativ D måste utgå från den kunskap som finns om hur numera bampomografiska bilder framställs och sprids. Inom utredningens ram har en genomgång gjorts

av all den barnpornografi som har tagits i beslag i landet sedan början av 1980-talet se kapitel 4. Det blev då förbjudet att framställa bam-

Överväganden avseende valet av lagteknisk modell 231

pornografi för spridning och att sprida barnpornografi. Materialet i de två stora brottsutredningama de s.k. Huddinge- och Norrköpingsfallen angående bampomografibrott i Sverige berör ett stort antal personer. Det ger i förening med genomgången de beslagtagna

av framställningama en god bild av hur bampomografiska bilder skaffas och hanteras av personer med intresse för detta.

Sammanfattningsvis har följande framkommit. Under 1960-talet liberaliserades i de flesta länder i Europa lagstiftningen om pornografi. Detta medförde att det uppkom en bransch för framställning och försäljning av pomografi. Det var då fråga tryckta bilder och bilder

om på smalfilm. I denna bransch omsattes också bampomografiska bilder. Handeln med dessa utgjorde dock endast någon procent omsätt-

av ningen. I slutet av 1970-talet och under början av 1980-talet infördes i de olika länderna förbud mot framställning och spridning av barnpomografiska bilder. Pomografibranschen slutade då att sälja sådana bilder.

Vid samma tid började videotekniken att användas alltmer. Det är allmänt känt hur utrustningen för inspelning med sådan teknik under tiden härefter har förenklats och förbilligats.

Sedan man i pomografibranschen upphörde med att sälja barnpomografiska bilder har något nytt sådant material inte framställts i tryck. Det bampomografiska material har anträffats i de olika

som beslagen och som omfattas av TF:s och YGL:s formella tillämpningsområde består uteslutande av Videofilmer, bortsett från skrifter

som tryckts under 1970-talet. Dessa Videofilmer innehåller en del av det gamla tryckta materialet och av de gamla smalfilmema som alltså har förts över på videofilm. I övrigt innehåller de anträffade videofilmema skildringar som har spelats under 1980- och 1990-talen. Dessa har visat sig härröra från något över fyrtio ursprungsinspelningar. Två

av dessa, avbildande sammanlagt fyra barn, har visat sig inspelade i

vara Sverige.

De utomlands inspelade videogrammen är enligt uppgift från den avdelning som vid Bundeskriminalamt i Tyskland ansvarar för bekämpningen av barnpornografi i Tyskland i stort sett desamma som de som har anträffats i Tyskland.

Som tidigare har nämnts består de anträffade videogrammen mest av kopior i sin tur har framställts i tidigare led gjorda kopior

som av av någon av de ifrågavarande ursprungsinspelningama. Kopioma kan också bestå av ett hopklipp av sekvenser de olika filmerna.

ur

Det kan inte sägas att det finns någon kommersiell marknad för bampomografiska filmer utan det är själva har intresse

personer som för sådana filmer söker kontakt med varandra för utbyte bilder.

som av

232 Överväganden avseende valet lagteknisk modell

av

Härvid förkommer nämnts att nya kopior görs. Betalning kan

som nyss begäras för täckning av självkostnaden eller för att täcka kostnaden för inköp film till komplettering det egna innehavet. All befattning

av av sker i det fördolda.

12.3.2¶Övervägande avseende bilder i tryckt skrift

Vad sålunda har framkommit om vilka barnpomografiska bilder

som

finns spridda har lett oss till följande slutsatser i fråga om som numera bilder i tryckt skrift.

Det har visat sig att pomografibranschen, sedan det blev kriminaliserat att sprida barnpomografiska bilder, inte längre säljer sådana. Att de enskilda har intresse av att skaffa sig bampomo-

personer, som grafiska bilder och gör detta i de dolda former som vi har be-

som skrivit, skulle i framtiden själva mångfaldiga bilder med tryckpress förefaller osannolikt. Detta gäller särskilt som barnpomografiska filmer i färg kan framställas med lätthanterlig, billig och föga

numera en skrymmande hemvideoutrustning. Vi menar därför att man inte behöver befara att barnpornografi i framtiden kommer att framställas i tryck.

De tryckta barnpomografiska bilder som i detta sammanhang har att räkna med är alltså de skrifter med barnpornografiskt innehåll som trycktes under 1970-talet och då såldes i pornografibutikerna. Om

som sådana bilder påträffas kan de med vårt förslag till utvidgade konfiskeringsmöjligheter alltid konfiskeras. Sådan konfiskering sker på talan av JK genom ett beslut av domstol.

l debatten om barnpornografi har anförts att det förekommer att barnpomografiska bilder används som hjälpmedel vid sexuella över-

mot bam. Det har sagts att personer som avser att begå ett grepp övergrepp visar barnet sådana bilder i syfte att förmå det att med övergreppet. Att så verkligen sker finns visserligen inte säkert belagt i litteraturen härom Peter L. Martens rapport, bilaga 3. Det kan

se

naturligtvis inte uteslutas att detta ändock kan förekomma. Det förefaller emellertid mindre troligt förövare skulle för angivna ända-

att en mål använda bilder tidningar trycktes under 1970-talet när han

ur som har tillgång till skildringar videofilm.

Åtskillig tid har förflutit sedan de övergrepp skedde som finns skildrade på det tryckta materialet. Trots detta måste minnet av övergreppen och vetskapen om att bilderna fortfarande kan innehas av

finner nöje att titta dem vara djupt kränkande för personer som av de avbildade och innebära ett fortgående kännbart lidande för dem.

Överväganden avseende valet av lagteknisk modell 233

Genom vårt förslag till utvidgade möjligheter till konfiskering kan bilderna emellertid konfiskeras när helst de anträffas. Härigenom kan de avbildades lidande bringas att upphöra.

Konfiskering sker genom ett offentligt förfarande vid domstol. En innehavare av bampomografiska bilder som råkar ut för ett sådant förfarande har att räkna med att det kan bli känt för hans omgivning att han tagit befattning med sådana bilder. Redan risken för att drabbas

ett konfiskeringsförfarande bör därför vara ägnad att förmå honom av att självmant göra sig av med sina bilder genom att förstöra dem.

Vid övervägande av vad som sålunda framkommit om förekomsten

tryckt bampomografiskt bildmaterial har vi inte funnit att sådana av väsentliga fördelar är att vinna med att skilja ut sådant material från tillämpningsområdet för TF eller med att eljest ytterligare särbehandla det inom grundlagens att detta skulle uppväga de nackdelar som i

ram enlighet med vad som tidigare sagts är förbundna med en sådan lösning.

Vi anser därför att några ändringar inte behöver göras i TF:s tillämpningsområde när det gäller skildringar av barn i pomografisk bild och att alltså denna förutsättning för ett val av alternativet D är

uppfylld.

12.3.3¶Övervägande avseende bilder film

Som framgått av vad som tidigare har anförts är det främst film

den barnpornografi förekommer som är i omlopp mellan personer som med intresse för att inneha sådan pornografi. Det har också framgått att det i praktiken inte är lätt att avgöra anträffad film är spridd

om en till allmänheten och därmed omfattad av YGL.

Frågan är om filmer som innehåller bampomografiska bilder skulle kunna mönstras ut från YGL:s formella tillämpningsområde. Det skulle alltså inte de bampomografiska yttrandena på filmerna som inte

vara längre skulle omfattas av YGL, utan filmerna som sådana.

Enligt 3 kap. 13 § YGL skall en film som omfattas av YGL vara försedd med uppgifter om vem som har låtit framställa filmen samt om

när och av vem filmen har framställts. YGL har nämligen, i likhet var, med TF, utformats för att skydda de i formell mening seriösa yttrandena. Härmed avses inte yttranden av viss kvalitet eller värde utan att yttrandena i princip sker öppet inför allmänheten. Härigenom blir grundlagamas ansvarssystem med ensamansvar möjligt att tillämpa. Skyldigheten att förse filmen med ursprungsuppgifter är straffsanktionerad.

234 Överväganden avseende valet lagteknisk modell

av

Som förut nämnts har det i rättspraxis kommit att räcka med

att en film visats vara spridd till endast ett fåtal personer för att den skall anses vara spridd till allmänheten. Den som i de dolda former som det här är fråga om till likasinnade överlåter kopior som han själv har kopierat från en av honom innehavd filmkopia kan sällan eller aldrig antas ha haft någon tanke på att materialet härmed skall anses vara spritt till allmänheten och underkastat regleringen i YGL.

Hittills har det heller veterligen aldrig förekommit att den som har låtit framställa en film med bampomografiska bilder har låtit sätta ut några ursprungsuppgifter på den. Det är förklarligt eftersom han härmed öppet skulle ge till känna att han sysslar med att framställa barnpornografi och gör sig skyldig till bampomografibrott; det senare eftersom det heller veterligen aldrig förekommit att utgivare har utsetts för en bampomografisk film.

Det kan sättas i fråga om YGL, som avser att säkerställa friheten att yttra sig i massmedier som ett medel i den fria åsiktsbildningen, verkligen skall omfatta även dessa bampomografifilmer som innehas i det fördolda och i dolda former kopieras och utbyts mellan enskilda personer med intresse av att för egen räkning inneha sådant material.

Redan under förarbetena till YGL diskuterades frågan om behovet av en tydlig, utåt iakttagbar gräns mellan de medier som skulle omfattas av YGL:s tillämpningsområde och de som inte skulle göra det.

I propositionen om ändringar i tryckfrihetsförordningen prop.

m.m. 1986/87:151 s. 18 ff. uttalade föredragande statsrådet att det var viktigt att grundlagsskyddet utformades så att reglerna blev tillräckligt klara för att inte vålla tillämpningsproblem för myndigheter och

enskilda. Han framhöll att strävan varit att skapa ett skydd som var så otvetydigt som möjligt och som kunde tillämpas av de myndigheter och andra organ som hade att se till att skyddet inte sattes åsido. Grundlagsregler som inte tydligt angav gränserna för rättighets-

var skyddet gick sades kunna vålla mer skada än nytta. Myndigheter kunde komma att gripa även i fall där det förelåg skydd och enskilda kunde avstå från att begagna rättighet de hade för att

en som vara säkra på att hålla sig inom skyddets gränser. I båda fallen hade rättigheten enligt föredraganden blivit begränsad än nödvändigt a.

mer prop. s. 29. Föredragandens uttalanden anslöt sig alltså nära till de överväganden som gjordes under förarbetena till stencilregeln i TF se prop. 1975/76:204 s. 91.

Angivna uttalanden återgavs i propositionen med förslag till YGL. Där anfördes ytterligare bl.a. att kravet på klarhet i regleringen inte på något sätt borde efterges. Om ett visst medium inte kunde inordnas i det tryckfrihetsrättsliga mönstret utan besvärande komplikationer borde

Överväganden avseende valet av lagteknisk modell 235

det följaktligen lämnas utanför grundlagsskyddet prop. 1990/91:64 s. 32.

Av motiven framgår således att avsikten under YGL:s beredning var att reglerna för grundlagens tillämpningsområde skulle vara klara och inte så allmänt hållna att de skulle vinna stadga först i rättstillämpningen.

Enligt l kap. 10 § YGL omfattar grundlagen sådana filmer som sprids till allmänheten. Det krävs inte att en sådan film skall vara försedd med något yttre kännetecken som markerar att filmen är spridd. Vid rättstillämpningen har det därför måst tas som en utgångspunkt att så är fallet även om förutsättningarna härför ofta egentligen saknas.

I den i avsnitt 9.1.1 berörda skrivelsen till regeringen har JK framhållit att åtskilligt skulle vara att vinna om en tydligare gräns kunde dras kring YGL:s tillämpningsområde när det gäller filmer och ljudupptagningar. I skrivelsen skisserar JK två olika vägar härför.

Den första innebär att det genom ett tillägg till l kap. 10 § YGL görs klart att grundlagens skydd vid annan spridning än sådan

som sker genom uppspelning endast omfattar filmer och ljudupptagningar som mångfaldigats och försetts med ursprungsuppgifter. Det skulle alltså vara en regel som motsvarar den som enligt TF gäller för att en skrift som mångfaldigats på annat sätt än genom tryckning, t.ex.

genom stencilering eller kopiering, skall få samma grundlagsskydd som en tryckt skrift.

JK påpekar i sin skrivelse bl.a. att både TF och YGL tar sikte på kommunikation till en vid och obestämd krets, dvs. vad som ofta benämns offentliggörande eller publicering, till skillnad från förtroliga meddelanden. En sådan avgränsning som den han skisserat skulle därmed rent av kunna ses som ett förtydligande i lika hög grad

som en justering av grundlagens innebörd.

En skillnad skulle dock göras mellan tryckt skrift och videogram på så sätt att en tryckt skrift alltid skulle åtnjuta grundlagsskydd medan ett videogram inte alltid skulle göra detta. Han förordar därför, som en andra väg, den mer begränsade lösningen att det skall klargöras att YGL:s räckvidd inte sträcker sig till videogram som inte mångfaldigas.

En avgränsning av tillämpningsområdet för YGL efter endera av de vägar som JK har angivit i sin skrivelse ligger väl i linje med vad som uttalades under förarbetena till YGL.

En ändring tillämpningsområdet för YGL kan emellertid inte

av begränsas till filmer som innehåller bampomografiska skildringar utan måste avse alla filmer, oavsett innehåll. Det ingår i och för sig inte i vårt uppdrag att överväga någon sådan vittgående ändring av YGL.

236 Överväganden avseende valet lagteknisk modell

av

JK:s skrivelse har, tidigare nämnts, överlämnats för närmare

som överväganden till Mediekommittén Ju 1994:13.

De JK redovisade alternativen finner vi emellertid vara mycket

av intressanta och relevanta för våra överväganden mot bakgrund av den kunskap vi fått hur bampomografiska bilder framställs och sprids.

om Vi vill därför överväga dem närmare.

Den av JK förordade lösningen att en framställning skall vara mångfaldigad för att omfattas av YGL skulle enligt vår mening inte skapa tillräckligt tydlig avgränsning grundlagens tillämpningsom-

en av råde. En sådan avgränsning krävs med våra förslag om kriminalisering i vanlig lag bl.a. innehav av bampomografiska filmer. Rättsläget

av skulle inte förändras mycket i jämförelse med vad som gäller i dag.

Även den JK förordade lösningen modifierades på så sätt att

om av gränsen för YGL:s tillämpningsområde skulle dras vid framställningar

har mångfaldigats i ett visst antal exemplar skulle de angivna som problemen inte lösas. Inte heller i ett sådant fall skulle av själva filmen framgå att den var mångfaldigad i den utsträckning som skulle krävas.

Om ursprungsuppgifter inte är utsatta på film finns det inte

en något yttre tecken som skiljer mellan upptagningar som är mångfaldigade och avsedda att spridas till allmänheten och sådana som

att förmedlas till en mer begränsad krets eller inte alls. Inte ens avses framställaren själv kan vid sådant förhållande alltid säkert veta om alstren omfattas av grundlagen eller inte. Följden härav blir som nämnts att anträffade filmer i praktiken har ansetts vara omfattade av YGL:s tillämpningsområde i långt större utsträckning än som egentligen kan ha varit avsett.

Den eftersträvade klarheten i frågan om en film omfattas av YGL:s tillämpningsområde eller inte skulle enligt vår mening kunna vinnas genom att det härför ställdes krav på att filmen skulle vara märkt med något yttre, iakttagbart kännetecken. Den som önskar att en av honom framställd film skall omfattas grundlagsskyddet skulle ha att an-

av bringa det angivna kännetecknet på filmen. Frånvaro av kännetecken skulle innebära att filmen inte är ett medium som omfattas av YGL.

Vi att filmer med bampomografiska skildringar skulle bli

anser effektivt utmönstrade från YGL:s fonnella tillämpningsområde om en lösning valdes i enlighet med den av JK först skisserade modellen. Den innebär att de i 3 kap. 13 § YGL angivna ursprungsuppgiftema måste anbringas film för att denna skall omfattas av det angivna

en området.

Samtliga uppgifter bör tydligt angivna och återfinnas samman-

vara hållna ett och samma ställe för att filmen skall få grundlagsskydd.

Överväganden avseende valet av lagteknisk modell 237

12.3.4 Lämnar ett val av alternativ D ett oacceptabelt

stort för kringgående av

utrymme

lagstiftningen

För uppgifter och underrättelser i allmänhet, oavsett om dessa finns ett medium omfattas TF eller YGL eller inte, gäller reglerna i

som av grundlagama om meddelarfrihet och anonymitetsskydd samt om förbud mot och andra hindrande åtgärder. Det innebär att en person

censur

anträffas med film utan urspmngsuppgifter som innehåller som en bampomografiska skildringar kan hävda att han avser att antingen själv offentliggöra materialet om han avser att sätta ut ursprungsuppgifter eller att lämna det för offentliggörande till en författare, nyhetsredaktion e.d. En sådan uppgift måste tas för god om inte omständigheterna är sådana att den kan lämnas utan avseende.

Vad sagts kommer även att gälla om myndigheterna, polis eller

nu tull, får vetskap om att en person står i begrepp att från landet föra ut filmer innehåller bampomografiska skildringar, som ännu inte är

som utgivna.

Enligt vad vi har inhämtat pågår för närvarande inom Justitiedepartementet en översyn av reglerna om TF:s och YGL:s tillämpningsområde för det fall utgivning sker i utlandet av i Sverige framställda skrifter, filmer m.m.

Det har också framförts farhågor för att personer som framställer och överlåter filmer med bampomografiska skildringar, om vårt förslag till avgränsning av YGL:s tillämpningsområde skulle genomföras, skulle komma att förse filmerna med de erforderliga uppgifterna för att på så sätt få dem omfattade av YGL med påföljd att t.ex. innehav av filmen inte skulle vara brottsligt.

Det är inte känt att det i något fall har förekommit, inte ens i fråga om sådant material som framställdes och lagenligt utgavs under 1970talet, att tryckta skrifter eller filmer innehållande bampomografiska bilder varit försedda med ursprungsuppgifter. Att sådana uppgifter i framtiden skulle komma att sättas ut på bampomografiska filmer för att dessa skulle komma att omfattas av YGL synes osannolikt. Den

låtit framställa filmen skulle nämligen för sådant fall öppet tala som om att han gör sig skyldig till bampomografibrott, eftersom det förefaller lika osannolikt att det skulle förekomma en utgivare för filmen.

I den allmänna debatten har det nämnts att den som avser att framställa och sprida en bampomografisk film skulle kunna komma att förse denna med oriktiga ursprungsuppgifter, antingen med namn personer som inte existerar eller med namn bulvaner.

238 Överväganden avseende valet av lagteknisk modell

Härtill är först att säga att det aldrig går att undvika, vilken lagstiftning det än rör sig om, att den som vill kringgå denna söker och kan finna kryphål.

Om uppgifterna är felaktiga eller utsatta för skens skull får emellertid den som låtit framställa filmen ändock bära sitt straffansvar för att ha framställt och/eller spritt filmen. Om spridarens ansvar skulle aktualiseras kan inte heller han undgå sitt ansvar, om han kände till att uppgifterna var felaktiga. Det synes därför inte föreligga något motiv för en person som framställer och/eller sprider en bampomografisk film att sätta ut felaktiga ursprungsuppgifter denna för att undgå ansvar för sin hantering.

Det är allmänt känt att det förekommer att bulvaner anlitas vid ekonomisk brottslighet. Bulvaner är existerande personer som med sina rätta namn får företräda en verksamhet utåt och härmed ge denna en till synes laglig fasad. Den egentligen verksamme kan ofta vara en person med näringsförbud, känd för att ha ett kriminellt förflutet eller för att vara en dålig betalare varför han inte vill skylta med sitt eget namn.

Till skillnad från vad som gäller vid ekonomisk brottslighet kan vid framställning och spridning av filmer med bampomografiskt innehåll en bulvan aldrig ge filmerna en till synes laglig fasad. Bulvanen annonserar i stället med sitt namn på produkten att han begår yttrandefrihetsbrott. Till skillnad från en bulvan som anlitas vid ekonomisk brottslighet torde en bulvan som anlitas vid bampomografisk sådan inte kunna förvänta sig någon nämnvärd ersättning för sin medverkan eftersom det inte är ekonomiska intressen som styr verksamheten. Det anförda ger vid handen att det knappast torde behöva befaras att namn på bulvaner kommer att användas i ursprungsuppgifter på filmer med bampomografiskt innehåll.

En ytterligare fråga som har diskuterats är om en person som har förvärvat en bampomografisk film utan ursprungsuppgifter skulle kunna tänkas förse filmen med sådana uppgifter. Avsikten härmed skulle i så fall vara att personen vid upptäckt skulle kunna hävda att han trott att filmen var omfattad av YGL:s tillämpningsområde och att hans innehav därmed var straffritt.

Härom kan sägas att det torde vara svårt att i efterhand förse en film med de angivna uppgifterna eftersom dessa skall vara intagna i själva filmen och, när det gäller videogram, även dettas hölje. Även om det inte skulle bli klarlagt att en innehavare i efterhand skulle ha försett filmen med de angivna uppgifterna skulle denne inte ha mycket att vinna på att företa en sådan åtgärd. Om det blev känt att han innehade filmen skulle talan vid domstol ändock kunna väckas mot honom

Överväganden avseende valet av lagteknisk modell 239

om konfiskering av filmen. Härigenom skulle han utsättas för det förakt som det omgivande samhället hyser för den tar befattning

som med bampomografiska bilder och är orsaken till att befattning

som med sådana sker i det fördolda på sätt vi tidigare har beskrivit.

Slutligen har det befarats att en person som anträffas med barnpomografiskt material oriktigt skulle komma att till sitt fredande åberopa att hans innehav med hänsyn till omständigheterna är försvarligt eller annars inte kan medföra ansvar för honom och att det härigenom skulle föreligga en möjlighet att kringgå lagstiftningen. En sådan invändning kan givetvis göras oavsett i vilket medium materialet förekommer. En för ett brott åtalad har alltid rätt att värja sig

person mot åtalet. Han kan alltid göra gällande att omständigheterna

var sådana att det försvarligt honom att ta befattning med den.

var av Invändningen skall på vanligt sätt prövas och värderas domstolen.

av

De farhågor som har framförts för att en ordning med angivande

av ursprungsuppgifter på filmer förutsättning för att dessa skall

som omfattas av YGL skulle komma att kringgås sålunda över-

synes vara drivna.

12.4¶Val av alternativ D

Vi har således funnit att de förutsättningar vi i föregående kapitel

som ställt upp för en tillämpning av alternativ D går att uppfylla. Med hänsyn härtill och till att detta alternativ inte de andra altema-

som tiven, även om dessa modifieras i vissa hänseenden, medför några olägenheter ur yttrandefrihetsrättslig synpunkt anser vi att det är detta alternativ som bör väljas.

I enlighet med det anförda har vi utformat ett förslag till ändring

av 1 kap. 10 § YGL. Det innebär för filmer sprids till allmänheten

som på annat sätt än genom att spelas upp att YGL är tillämplig endast

om i filmen är intagna och på höljet, sådant finns, är anbringade

om tydliga uppgifter om vem som har låtit framställa filmen samt när,

om var och av vem exemplaren har framställts.

Vi föreslår att bestämmelsen om bampomografibrott i den för TF och YGL gemensamma brottskatalogen till sitt innehåll till

anpassas den av oss föreslagna utformningen bampomografibrottet i 16

nya av kap. lO a § BrB.

240 Överväganden avseende valet lagteknisk modell

av

12.5¶Rätten att inneha filmer

Vårt förslag skall mot bakgrund att vi önskar att all befattning

ses av med bampomografiska filmer skall kriminaliseras, däribland ett rent innehav sådan film. Den lösning vi förordar kan inte utan bety-

av en dande tillämpningssvårigheter inskränkas till att avse endast filmer som innefattar barnpornografi. Vårt förslag omfattar därför samtliga filmer.

Alla filmer och Videofilmer saknar ursprungsuppgifter skulle

som med vårt förslag komma att falla utanför YGL:s tillämpningsområde. Detta skulle göra det möjligt att i vanlig lag införa omfattande kriminaliseringar för alla sådana filmer, oavsett innehåll. Det skulle således bli möjligt att t.ex. kriminalisera innehav av filmer som innefattar hets mot folkgrupp, olaga våldsskildring, förtal etc.

Vi finner det emellertid mycket angeläget att de åtgärder vi nu föreslår beträffande barnpornografi inte får smittoeffekt på filmer med annat innehåll. Åtgärderna skall nämligen ses mot bakgrund av behovet att skydda den mest utsatta och känsliga gruppen i vårt samhälle, nämligen bamen. Det bör enligt vår mening därför inte komma i fråga att kriminalisera innehav andra yttranden än bampomogra-

av fiska bilder.

I syfte att understryka och befästa den viktiga princip som det innebär att ha rätt att inneha informationsbärare, bortsett från sådana

utgör barnpornografi, vi att det borde införas ett särskilt som anser grundlagsskydd för denna rätt.

Enligt vår mening borde det övervägas inte ett sådant skydd

om kunde komma till uttryck i bestämmelse i RF. Enligt den skulle i så

en fall och gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt att för eget

var en vara bruk inneha informationsbärare, bortsett från sådana utgör barn-

som

pornografi.

I betänkandet SOU 1983:70 Värna yttrandefriheten föreslog YFU att det i RF skulle införas bestämmelse om att var och en gentemot

en det allmänna skulle tillförsäkrad rätt att för privat bruk inneha

vara både infonnationsbärare och apparatur för inspelning och återgivning

upptagningar samt andra föremål avsedda att ta emot eller återge av yttranden riktade till allmänheten.

Ett relativt fåtal remissinstanser behandlade förslaget, men en majoritet bland dessa ställde sig avvisande till det. De ansåg att en generell författningsreglering rätten att inneha informationsbärare

av

både onödig och vilseledande prop. 1986/872151 s. 63. m.m. var se

Även departementschefen ansåg att YFU:s förslag upphov till

gav

rad invändningar. Han menade vissa remissinstanser att den en som bestämmelse YFU hade förordat skulle kunna läsas motsättnings-

som

Överväganden avseende valet av lagteknisk modell 241

vis så att det skulle vara tillåtet eller rent av godtagbart att t.ex. begränsa rätten att inneha informationsbärare för annat än privat bruk eller rätten att ha utrustning som används för att ta emot och lagra yttranden inte riktar sig till allmänheten. Han gjorde därför den

som bedömningen att fördelarna hos den föreslagna grundlagsregeln inte uppvägde nackdelarna och avstyrkte förslaget a. prop. s. 64.

Frågan att grundlagsfásta rätten att inneha informationsbärare

om har emellertid blivit angelägen än tidigare eftersom det nu blivit

mer

realitet att kriminalisera innehav av filmer som utgör bampomogen rafi. Den lagtekniska lösning som vi föreslår öppnar också möjlighet att utan grundlagsändring kriminalisera innehav av filmer även med

annat innehåll än barnpornografi.

Vi lägger dock inte fram något förslag införande i RF av en

om bestämmelse rätt att inneha informationsbärare. Enligt vår mening

om torde den utomordentligt grundliga genomlysning som frågan kräver behöva göras av en egen utredning.

För skrifter och andra medier omfattas TF och YGL krävs

som av emellertid inte någon sådan bestämmelse som nu diskuterats. Det anses nämligen att rätten i dessa fall följer indirekt av TF och därmed även

YGL se prop. 1986/872151 s. 63. När vi nu föreslår att filmer som av inte har ursprungsuppgifter inte skall omfattas av YGL uppstår enligt vår mening behov att till att rätten att inneha dessa filmer är

av se grundlagsfäst även i framtiden.

Tillsammans med den lagtekniska lösning vi föreslår för att möjliggöra omfattande kriminalisering befattningar med barnpornografi

en av samtidigt de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga aspekterna tillgodo-

som

i största möjliga mån, vi att det i YGL bör tas en bestämses anser melse som anger att det inte utan stöd i grundlagen får förekomma att myndigheter och andra allmänna organ på grund av innehållet förbjuder innehav filmer saknar ursprungsuppgifter. En sådan be-

av som stämmelse får då kompletteras med en regel som medger att det i vanlig lag får föreskrivas straff för innehav och annan befattning

om med sådan film som innefattar barnpornografi. Bestämmelsen kan tas

i YGL ett nytt andra stycke i 1 kap. 10

genom

Bestämmelsen hindrar inte att det ordnings- och säkerhetsskäl

av föreskrivs att t.ex. intagna kriminalvårdsanstalt inte får inneha videokassetter.

I

13 och särskild

Åtalspreskription

rättsverkan vid

bampornografibrott

I avsnitt 13.1 föreslår vi att reglerna åtalspreskription i TF och

om YGL skall skärpas. Vidare föreslår vi i avsnitt 13.2 utvidgning

en av möjligheten att förverka och konfiskera anträffad barnpomografi. Enligt YGL kan även annan särskild rättsverkan, bl.a. företagsbot, följa på barnpomografibrott. Vi föreslår i avsnitt 13.3 att motsvarande bestämmelse skall gälla även när barnpomografibrott begås tryckt

genom skrift.

13.1 om för och

Reglerna preskription tryckyttrandefrihetsbrottet bampomografibrott

För tryck- och yttrandefrihetsbrottet bampomografibrott bör generellt gälla att preskriptionstiden inte skall börja löpa förrän pliktexemplar levereras. Preskriptionstiden för bampomografibrott enligt TF och YGL skulle därmed i praktiken bli obegränsad.

Distribution av barnpornografi sker, tidigare nämnts, huvudsak-

som ligen i dolda former från till utan att det finns

en person en annan någon avsikt att sprida materialet till allmänheten.

Vi har i betänkandets andra avdelning föreslagit att sådan ändring görs i YGL att den däri angivna gränsen skall bli mera tydlig än den för närvarande är mellan sådana filmer omfattas tillämpnings-

som av området för YGL och filmer som inte gör detta. Med sådan ändring

en

kommer filmer med bampomografiska skildringar i praktiken inte att

omfattas av YGL:s tillämpningsområde. Till följd härav kommer de

kriminaliseringar av olika befattningar med barnpornografi som vi föreslagit i kapitel 6 att direkt gälla för bampomografi på film.

244 Frågor åtalspreskrzption och särskild rättsverkan

om

13. 1 1 Nuvarande reglering

. I 9 kap. 3 § TF och 7 kap. 1 § YGL finns bestämmelser om åtalspreskription. Reglerna innebär att JK efter viss tid inte kan väcka all-

en mänt åtal eller ansöka konfiskering. För en målsägande gäller dock

om de för denne förmånligare preskriptionsreglema i vanlig lag.

De preskriptionstider gäller för allmänt åtal för yttranden i

som bildform är följande. I fråga tryckt bild i periodisk skrift skall åtal

om väckas inom månader från det att skriften utgavs om det vid utgiv-

sex ningen fanns utgivningsbevis för skriften. I fråga bild i annan

om tryckt skrift är preskriptionstiden ett år från det att skriften utgavs. Vad

gäller för tryckt skrift gäller även bilder i skrifter framställts som som

stencilering eller jämställt förfarande och som åsatts föreskrivna genom ursprungsuppgifter. Allmänt åtal skall i fråga om television vara väckt inom månader från det att programmet sändes. Beträffande filmer

sex och videogram är enligt YGL:s huvudregel preskriptionstiden ett år från det att bildupptagningen lämnades ut för spridning.

Emellertid har i 7 kap. 1 § YGL med följdlagstiftning införts en särskild bestämmelse innebär att dessa kortare preskriptionstider

som inte gäller vid brotten olaga våldsskildring och barnpomografibrott. För olaga våldsskildring och barnpornografi film gäller vad som är föreskrivet i vanlig lag tid för väckande talan. Av bestämmel-

om av

preskription i 35 kap. BrB och brottens straffmaximum på serna om fängelse två år följer att preskriptionstiden är fem år. Syftet med regeln är att säkerställa att det finns möjligheter att ingripa verkningsfullt mot dessa yttrandefrihetsbrott. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i TF.

Beträffande dessa brott har därtill i YGL skapats en reglering vars syfte är att den angivna längre preskriptionstiden inte skall börja löpa förrän framställningen nått viss offentlighet. I 7 kap. 1 § andra stycket YGL stöd för att i vanlig lag föreskriva att filmer inte skall anses

ges ha lämnats ut för spridning förrän de har lämnats för registrering hos

myndighet. I 5 kap. 8 § LTY har föreskrivits att ett videogram som en inte har getts till Biografbyrån för granskning skall anses ha lämnats ut för spridning först när pliktexemplar har lämnats till Arkivet för ljud och bild. Denna regel gäller samtliga videogram, inte bara de som innehåller barnpornografi och olaga våldsskildring.

I specialmotiveringen till 7 kap. l § andra stycket YGL anförde föredragande statsrådet att en viss särreglering av preskriptionstiden

påkallad med tanke främst på olaga våldsskildring och barnpomovar grafibrott. Med preskriptionstid om endast ett år kunde det näm-

en ligen inte uteslutas att filmer innehållande olaga våldsskildring och

Frågor om åtalspreskription och särskild rättsverkan 245

barnpornografi först offentliggörs under former som väcker föga

uppmärksamhet och att spridning i större skala vidtar först när straff inte längre kan ådömas. Genom att inte låta preskriptionstiden börja löpa förrän leveransplikt fullgjorts skulle det enligt föredraganden vara sörjt för att det fanns reella möjligheter att ingripa mot otillåtna skildringar innan ansvaret hade preskriberats prop. 1990/91:64 129.

s.

Sammanfattningsvis gäller alltså för bampomografiska videogram som omfattas av YGL en preskriptionstid fem år vilken börjar att

om löpa först när pliktexemplar har lämnats, något som aldrig har inträffat vad gäller barnpornografi. Emellertid har reglerna om lämnande av pliktexemplar innehållit vissa begränsningar av skyldigheten att lämna pliktexemplar vilket har inneburit att leveransplikt inte alltid har förelegat när ett videogram har gjorts tillgängligt för allmänheten och därmed ansetts omfattat av YGL:s tillämpningsområde.

Föreskrifter om skyldighet att lämna pliktexemplar av videogram infördes år 1991, alltså innan YGL hade trätt i kraft, enligt en ny 12 § i den då gällande lagen 1978:487 om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar SFS 1990:895. Skyldigheten gällde videogram som hade granskats av Biografbyrån inför offentlig visning eller inom ramen för frivillig granskning. Syftet med regleringen var att bevara Biografbyråns beslutsunderlag men att av olika skäl undvika att behöva förvara detta hos denna prop. 1989/90:70 s. 55. Om Biografbyrån inte hade företagit någon granskning gällde enligt 13 § nämnda lag att pliktexemplar skulle lämnas om ett videogram inte använts

som för offentligt framförande hade mångfaldigats här i riket i minst tio exemplar. Om mångfaldigandet skett utom riket förutsattes för leveransplikt att videogrammen hade förts in i minst tio exemplar och rörde svenska förhållanden.

År 1994 trädde pliktexemplarslag i kraft SOU 1992:92,

en ny prop. 1993/94:10, bet. 1993/94:KrU8, rskr. 1993/94:25, SFS 1993:1392. Enligt denna skall pliktexemplar lämnas av videogram som mångfaldigats i fem eller flera exemplar. Leveransplikt föreligger dock oberoende härav om Biografbyrån vid frivillig förhandsgranskning inte har godkänt ett videogram.

Oaktat att den aktuella exemplarsgränsen sänkts från tio till fem sker distribution av barnpornografi ofta i sådan begränsad omfattning att inte detta antal uppnås. Även ett videogram faktiskt har

ens om mångfaldigats i så många exemplar att leveransplikt gäller kan det vara svårt att vid rättstillämpningen påvisa att så är fallet. I sådana tveksamma fall torde utgångpunkten för preskriptionstidens beräkning enligt huvudregeln bli när videogrammet lämnas ut för spridning.

246 Frågor om dtalspreskription och särskild rättsverkan

13.1.2 överväganden

Enligt vår uppfattning bör i TF vad gäller bampomografibrott införas

bestämmelser om utgångspunkten för beräkning av preskriptionstiden

motsvarande de bestämmelser som enligt vår redogörelse i föregående avsnitt gäller för sådant brott på film. Vi föreslår därför att det i TF

föreskrivs att i fråga om bampomografibrott preskriptionstiden inte skall börja löpa förrän pliktexemplar har lämnats.

Ansvaret för den formellt ansvarige kommer med en sådan ordning

aldrig att preskriberas om inte pliktexemplar lämnas. Den som tar

befattning med barnpornografi torde sällan eller aldrig lämna pliktex-

emplar, eftersom den ansvarige härigenom i praktiken skulle anmäla

sig själv för brott.

Det bör framhållas ordning enligt vårt förslag inte torde

att en negativt drabba såsom försvarlig ansedd utgivning av skildringar av barn i pomografisk bild eftersom beträffande sådana framställningar, t.ex. konstnärliga skildringar och information om barnpornografi,

pliktexemplar lämnas.

Vi föreslår ytterligare den ändringen i pliktexemplarslagen att i fråga om bampomografibrott pliktexemplar skall lämnas utan någon begränsning beroende på antalet mångfaldigade exemplar. Skildringar av nu avsett slag framställs nämligen ofta först när en beställning gjorts och då genom kopiering efter en förlaga. Det är därför mest ändamålsenligt att kräva pliktleverans för samtliga framställningar som har gjorts tillgängliga för allmänheten, oavsett hur många exemplar förfarandet omfattat. Eftersom spridare av barnpornografi, såvitt känt, aldrig lämnar pliktexemplar innebär detta, såsom avsikten ursprungligen att preskriptionstiden i praktiken blir obegränsad eftersom

var, det inte kommer att finnas någon tidpunkt från vilken den kan börja att beräknas.

Det bör påpekas att vårt förslag inte kommer att innebära någon belastning för de arkiv och bibliotek som formellt skall erhålla exemplaren.

Frågor om åtalspreskription och särskild rättsverkan 247

13.2¶Bestämmelserna om och

konfiskering

förverkande av bör vara

barnpornografi kvar och utvidgas

En skildring av barn i pomografisk bild av verklighetstrogen

karaktär bör kunna konfiskeras respektive förverkas oavsett

om

den påträffas under en förundersökning eller iñte.

Som redovisats i avsnitt 1.4.1 är det sedan den l januari 1995 möjligt att konfiskera utgivna och redan spridda bampomografiska framställningar i medier som omfattas av grundlagama om de är verklighets-

av trogen karaktär och om innehavet inte är försvarligt. Framställningar som inte omfattas av grundlagama kan förverkas i motsvarande mån. Som förutsättning gäller att framställningama påträffas vid för-

en undersökning.

Det huvudsakliga syftet med att införa denna reglering att för-

var hindra att som bevisning beslagtagen, utgiven barnpornografi måste återlämnas till innehavaren 1993/94:KU28 36 f..

s.

Lagrådet påpekade vid sin granskning av förslaget till konfiskeringsbestämmelse att det fanns en logisk motsättning mellan rätten att inneha barnpornografi och möjligheten för de rättsvårdande myndigheterna att konfiskera sådant material a. bet. 88.

s.

Det kan anmärkas att konfiskering alltid har kunnat ske

om en utgiven men inte spridd framställnings innehåll är brottsligt även

om ansvar för tryck- eller yttrandefrihetsbrott av något skäl, annat än att preskription inträtt, inte har kunnat utkrävas.

Med vårt förslag till grundlagsändringar, alternativet D, kommer TF inte att beröras av de förslag till kriminaliseringar vi har lagt

som fram. Konfiskeringsbestämmelsema i TF bör därför inte ändras.

Även i YGL bör nuvarande konfiskeringsregler lämnas orörda,

trots att de allra flesta bampomografiska filmer med vårt förslag inte kommer att omfattas av YGL. Det kan nämligen inte helt uteslutas att visst material även framdeles kan komma att bedömas enligt YGL:s bestämmelser.

Vidare föreslår vi att kravet på att bampomografin måste ha anträffats vid en förundersökning för att konfiskering skall få ske bör tas bort. Konfiskering bör nämligen kunna ske även i andra tänkbara fall, t.ex. om någon direkt eller indirekt utan att förundersökning är

en inledd överlämnar barnpornografi till myndigheterna. Därmed skulle undvikas stötande situationer, t.ex. att barnpornografi hittas be-

som

248 Frågor åtalspreskrzption och särskild rättsverkan

om

höver återlämnas till ägaren.

Inte heller vad gäller bestämmelserna om förverkande i den särskilda lagen 1994:1478 förverkande barnpornografi finns det

om av enligt vår mening skäl att upprätthålla kravet på att materialet måste ha anträffats vid förundersökning för att förverkande skall kunna ske.

en

13.3¶Bestämmelser om särskild rättsverkan i

bör införas för tryckfrihetsbrottet övrigt bampomograñbrott

I TF bör införas bestämmelse som gör att även annan sär-

en

skild rättsverkan än konfiskering skall följa även vid tryckfri-

hetsbrottet bampomograñbrott.

Av vår redovisning i avsnitt 1.4.1 framgår att regler i 36 kap. BrB om förverkande egendom, företagsbot och annan särskild rättsverkan av

av brott är tillämpliga på sådan barnpornografi faller under vanlig lag

som och sedan den 1 januari 1995 även sådan barnpornografi som anses falla under YGL:s tillämpningsområde. En motsvarande bestämmelse finns inte i TF.

Enligt vår mening bör särskild rättsverkan kunna följa även av bampomografibrott i tryckt skrift. En sådan bestämmelse skulle ytterligare göra det ointressant för bampomograñskt verksamma att produc-

och distribuera barnpornografi i tryckt skrift. Bestämmelsen kan tas era in andra mening i 7 kap. 7 § första stycket TF.

som en

AVDELNING III

14 mot

Myndighetsorganisationen

barnpornografibrott

Direktiven har ålagt att studera hur polis-, tull- och åklagarorgani-

oss sationema i samverkan med JK och med varandra när misstanke

agerar uppstår bampomografibrott. Bl.a. skall utbildningen liksom effekti-

om viteten i de olika organisationerna studeras.

Som framgår av vår redovisning i kapitel 3 är barnpomografibrott inte ärendetyp regelbundet aktualiseras hos de nämnda myndig-

en som heterna. Erfarenheten av sådana ärenden är inte stor. Kunskaperna om det bampomografiska materialet var begränsade när utredningen började sitt arbete.

14.1¶Justitiekanslern

14. l Allmänt

JK är åklagare i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott. JK själv

ensam eller i hans ställe byråchef vid myndigheten måste därför alltid

en kunna nås för att beslut skall kunna fattas i brådskande ärenden, t.ex.

husrannsakan och beslag då misstanke uppkommit om att det har om begåtts barnpornografibrott. Bampomografi produceras sedan slutet av 1970-talet inte längre i tryckt skrift och ärenden om nyare tryckt barnpornografi förekommer därför inte längre hos JK. I stället har tillkommit ärenden om barnpornografi på videogram. Utredningama i dessa blir ofta vidlyfiiga eftersom videogrammen vanligen sprids i kopia från

till person i långa kedjor. Både antalet misstänkta personer och person antalet videogramkassetter blir därför stort i dessa ärenden. Härtill kommer att granskningen är tidsödande och därför mycket personalkrävande. Inför fattandet ett åtalsbeslut mot en enda person har det

av

250 Myndighetsorganisationen mot bampomografibrott

vid flera tillfällen förekommit att all personal hos JK har måst tas i anspråk under flera dagar för att granska videogram.

JK:s verksamhet belastas alltså avsevärt av förundersökningar angående misstänkta bampomografibrott i sådana fall där de ifrågasatta Skildringama är framställda på film.

14.1.2 JK:s att få kännedom

möjligheter om begångna barnpomografibrott

För att JK skall kunna utöva en effektiv tillsyn av tryck- och yttrandefriheten fordras att han får kännedom om ifrågasatta yttranden. Det får han genom anmälningar från allmänheten och olika myndigheter. Han har också möjlighet att ta del av olika framställningar som enlig lag skall bevaras eller levereras som pliktexemplar eller omhändertas

som av Biografbyrån. När en förundersökning har inletts kan han få del

av misstänkt material genom att detta tas i beslag.

Anmälningar

Det är vanligt att den som anmäler ett ifrågasatt tryck- eller yttrandefrihetsbrott till sin anmälan fogar ett exemplar skriften eller filmen.

av Vår genomgång av ärenden hos JK om ifrågasatt barnpornografi har visat att anmälningar härom vanligen inte kommer från allmänheten utan från olika myndigheter, främst tull- och polismyndigheter här och i utlandet. Att anmälningar om barnpornografi sällan kommer från allmänheten beror på att sådan pornografi inte sprids öppet och därför vanligen inte når ut till allmänheten Från allmänheten kommer in

en hel del anmälningar om kommersiell pornografi säljs öppet och

som som ofta bär titlar som anspelar på unga människor men som inte är barnpomografi. Det förekommer också att enskilda

personer ger myndigheterna tips som föranleder dessa att göra en anmälan till JK.

I detta avseende utgör barnpornografi som gjorts tillgänglig i s.k. diskussionsgrupper över Internet ett undantag. Anmälan av sådana skildringar görs även av allmänheten. Skildringama omfattas emellertid i dessa fall inte av YGL. Anmälningama handläggs därför av polis och åklagare.

Bevarandeplikt

Enligt 4 kap. 4 § TF samt 3 kap. 6 och 9 YGL föreskrivs i vanlig lag om skyldighet att för granskning bevara tryckt skrift, film och televisionssändning samt att lämna exemplar härav till bibliotek, myndighet eller arkiv. Vad här sägs följs upp av bestämmelser i 5 kap. LTY om skyldighet att bevara exemplar av tryckt skrift, film och televisionssändning. Tryckt skrift, som är framställd här i landet, skall bevaras i ett år av den som framställt skrifien. Särskilda regler gäller för utomlands framställda tryckta skrifter. Filmer och videogram skall bevaras under ett år från det de blev offentliga av den som här i landet har att utse utgivare för filmen eller videogrammet. Televisionssändning skall spelas in och bevaras i minst sex månader från sändningen. JK har rätt att få del av tryckta skrifter, filmer och televisionsprogram.

Pliktexemplar

Lagen 1993:1392 om pliktexemplar av dokument pliktexemplarslagen föreskriver skyldighet att lämna exemplar av bland annat tryckta skrifter, filmer, videogram och televisionsprogram. Pliktexemplar av tryckt skrift skall lämnas till Kungliga biblioteket samt universitets-

biblioteken. Av film, videogram och televisionsprogram skall plikt-

exemplar lämnas till Arkivet för ljud och bild. Skyldigheten att lämna pliktexemplar är vitessanktionerad.

I 12 § pliktexemplarslagen föreskrivs att pliktexemplar skall lämnas av ett videogram som här i landet har gjorts tillgängligt för allmänheten i minst fem exemplar. Enligt 5 § skall pliktexemplar lämnas även av en skrift som avses i 1 kap. 5 § TF.

Av tryckt skrift skall pliktexemplar lämnas av framställaren eller, om skriften framställts utomlands, av förläggaren, eller om sådan inte finns, av den som låtit lämna ut skriften för spridning här i landet. Pliktexemplar av film skall enligt 20 § lämnas av den som låtit göra filmen tillgänglig för allmänheten här i landet.

I betänkandet SOU 1992:92 Pliktleverans anmärkte Pliktleveransutredningen att det föreligger ett behov både från myndigheters och enskildas sida att bilda sig en uppfattning om vårt samhälle, vilket tar sig uttryck i forskning, utredning och studier. Enligt utredningen kunde man tala om ett krav på kunskap också ett krav på insyn bl.a.

men om för att det skall kunna kontrolleras att lagar efterlevs och for att det skall kunna arbetas för förändring samhället. Som exempel

av angav utredningen att studier av våldsskildringar och pornografi kunde leda

252 Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott SOU 1997 :29

till opinionsbildning i syfte att ändra gällande lag 85 f..

Pomografisk film och våldsfilm blir inte alltid levererade till Arkivet för ljud och bild. När bampomografiska smalfilmer spreds kommersiellt på 1970-talet förelåg inte någon leveransplikt för film. Det allmännas samlingar på detta område är således ofullständiga.

På uppdrag regeringen avgav JK hösten 1993 promemorian

av Offentlighetsprincipen, tillämpning vid beslag och konfiskering med anledning tryck- och yttrandefrihetsbrott, förslag till lagändringar

av Ju dnr 93-3343. I promemorian anförde JK att erfarenheten hade visat att skrifter och framställningar innefattande bampomografibrott och olaga våldsskildring inte alltid hade levererats enligt bestämmelser-

pliktexemplar. JK framhöll att det viktigt att samlingarna na om var blev så kompletta som möjligt. JK lade dock inte fram något förslag till lagstiftning i frågan då ytterligare överväganden krävdes bl.a. om

sådan ordning skulle förhålla sig till pliktexemplarslagens regler hur en om straff och vite.

Omhändertagande enligt 13 § lagen 1990:886 om granskning och kontroll filmer och videogram granskningslagen

av Om film eller ett videogram kan antas spridas i strid med förbudet

en i 16 kap. 10 b § BrB mot spridning olaga våldsskildring får enligt

av 13 § granskningslagen Biografbyrån ta hand om ett exemplar av framställningen under högst ett dygn eller, det finns särskilda skäl,

om under högst fem dygn.

Under förarbetena till granskningslagen ifrågasatte Lagrådet om det fanns skäl att sträcka ut fristen över ett dygn när det var fråga om videogram eftersom avspelning av detta lätt kunde göras inom

en denna tid prop. 1989/90:70 148. Departementschefen menade att

s. särskilda skäl även när det gällde videogram kunde motivera den längre fristen a.a. s. 70.

Utredningsbeslag

I TF och YGL finns bestämmelser beslag i mål om tryck- och

om yttrandefrihetsbrott.

Enligt 10 kap. 14 § TF, vartill 7 kap. 3 § YGL hänvisar, får exemplar av tryckt skrift, film eller videogram som skäligen kan antas äga betydelse för utredning i tryck- eller yttrandefrihetsmål tas i beslag. Åtgärden kan redan spridda exemplar. Någon gräns för hur

avse

Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott 253

många exemplar som får tas i beslag av en och samma framställning har inte angetts. Av ett beslut om beslag skall framgå vilka avsnitt i skriften eller i filmen föranlett åtgärden.

som

Åtal skall väckas inom månad från det att beslut utrednings-

en om beslag meddelats. Rätten kan på JK:s begäran medge att tiden förlängs.

l4.1.3 Endast JK har rätt att besluta om tvångsmedel

Misstankar om barnpornografi kan aktualisera snabba beslut om tillgripande av tvångsmedel. Vid dröjsmål kan den misstänkte hinna förstöra eller gömma det ifrågasätta materialet och annan bevisning. Förutom i bevissäkringssyfte kan ett snabbt beslut om beslag vara motiverat för att säkerställa konfiskering till förebyggande av fortsatt spridning.

En allmän åklagare kan t.ex. i anledning av misstanke om sexualbrott besluta husrannsakan varvid barnpornografi anträffas. Även i

om en pågående utredning om barnpomografibrott kan det tänkas att situationer uppstår där oväntade fynd eller inforrnationer förekomst

om av barnpornografi motiverar skyndsamma åtgärder. Vare sig om i ett sådant fall barnpornografi anträffas eller inte kan det finnas behov

av att genom beslag säkra annan bevisning t.ex. om alstrens spridning.

Enligt 10 kap. 2 § TF får det i vanlig lag föreskrivas att allmän åklagare äger förordna om beslag inom sitt verksamhetsområde. I 10 kap. 3 § TF föreskrivs att åklagare som har beslutat om beslag skyndsamt skall anmäla detta hos JK som har att pröva beslaget

om skall bestå. Under förarbetena uttalade föredraganden att sådan behörighet lämpligen borde anförtros endast åklagare i chefsställning. Vidare kunde enligt föredraganden uppdraget begränsas, exempelvis till vissa tryckfrihetsbrott prop. 1975/76:204 180. Hittills har möj-

s. ligheten att genom vanlig lag ge allmän åklagare några befogenheter

området inte utnyttjats.

Som ovan nämnts får sedan den 1 januari 1995 beslag läggas på all barnpornografi av verklighetstrogen karaktär anträffas vid

som en förundersökning för att säkerställa konfiskering.

14.2¶Allmän

åklagare

JK är som nämnts ensam behörig åklagare i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott. Instruktionen för JK ger honom dock rätt att uppdra allmän åklagare att sköta förundersökningen. Den åklagare som anlitas

254 Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott

får även väcka och utföra det åtal som JK beslutat om. Endast JK får fatta beslut om en dom skall överklagas eller inte. I praktiken väcker JK själv talan och uppdrar allmän åklagare att utföra åtalet.

Barnpomografibrott som skall bedömas enbart enligt brottsbalkens bestämmelser skall i alla delar utredas och åtalas av allmän åklagare. Före år 1992, då YGL trädde i kraft, omfattade allmän åklagares behörighet all barnpornografi utom den i tryckt skrift. Utanför TF:s och YGL:s tillämpningsområden faller i dag barnpornografi som distribueras med datateknik med något undantag, fotografiska stillbilder och tecknade bilder.

14.3¶Polisen

14.3.1¶Spanings- och utredningsarbete

En förundersökning inleds normalt enligt 23 kap. 1 § RB så snart det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Den bedrivs vanligen i två steg. Det första kallas ofta spaningsstadiet. Då skall det fastställas om ett brott har begåtts och om någon viss person kan misstänkas. I det andra steget samlas bevisning för att klarlägga om det finns tillräckliga skäl för åtal mot den misstänkte.

Polisarbete bedrivs även i det skede som ligger före förundersökningen. Verksamheten går ut på att spaning skaffa underlag för

genom

misstanke att ett bestämt brott har begåtts. Det kan vara fråga en om

allmänna antaganden kriminalitet eller kännedom om att brott om om planeras.

Även före den egentliga spaningen bedrivs polisverksamhet. Den är inte främst inriktad på frågan förundersökning skall inledas utan

om går ut på att samla in, bearbeta och analysera informationer som kan ha betydelse i ett framtida spanings- eller utredningsarbete. Sådan verksamhet brukar kallas förspaning.

14.3.2¶Polisens organisation

Polisverksamheten i landet är i princip decentraliserad. Normalt bedrivs det brottsutredande arbetet vid de lokala och regionala polismyndighetema. Emellertid finns ibland behov av övergripande nationella polisinsatser. På central nivå utövar därför Rikspolisstyrelsen viss operativ verksamhet och ledning av polisverksamheten genom en särskild enhet, Rikskriminalpolisen.

Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott 255

Av förordningen 1989:773 med instruktion för Rikspolisstyrelsen framgår att Rikskriminalpolisen får leda polisverksamhet i fråga om spaning mot och, om det finns särskilda skäl för det, utredning av narkotikabrottslighet, ekonomisk brottslighet och brottslighet, annan om denna är av särskilt grov beskaffenhet och har riksomfattande karaktär eller internationell anknytning. Utan att det behöver fråga vara om så allvarlig brottslighet får Rikskriminalpolisen leda polisverksamhet som gäller bearbetning i spanings- eller utredningssyfte sådan av information om brottslighet den har tillgänglig. Vidare f°ar Rikssom kriminalpolisen i mån av tillgång till på begäran länsresurser av en styrelse lämna förstärkning vid spaning och utredning leds som av en lokal eller regional myndighet. Som en del av sin skyldighet att förebygga, uppdaga och beivra brott samlar således polisens olika avdelningar uppgifter om personer som kan tänkas begå brott m.m. Vid Rikskriminalpolisen är en central kriminalunderrättelseverksamhet inrättad.

14.3.3 inrättande centrala

Fråga om av polisenheter

med uppgift att bekämpa barnpornografi

m.m.

När riksdagen år 1994 behandlade frågan behov ytterligare om av åtgärder mot barnpornografi 1993/94:KU28 diskuterades också m.m. om de polisiära insatserna för att bekämpa bampornografibrott borde förbättras. Konstitutionsutskottet beredde Justitieutskottet tillfälle att yttra sig över en promemoria i ämnet. Justitieutskottet konstaterade att det fanns behov av en förbättrad underrättelseinhämtning central nivå inom polisen när det gäller bampomograñbrott. Bland annat efterlyste utskottet bättre kunskap datanätverk samt ökad spaningsverksamhet om mot sådana och andra spridningskällor för bampomografiskt material. Utskottet anförde vidare att de internationella aspekterna behövde beaktas i större utsträckning och att metodutvecklingen på området var

angelägen 1993/94:JuU7y.

Konstitutionsutskottet fann lika med justitieutskottet att det till regeringen borde överlämnas att avgöra hur dessa förbättringar borde komma till stånd och att regeringen senast i 1995 års budgetproposition borde återkomma till riksdagen med redovisning vilka en av åtgärder som hade vidtagits. På hemställan konstitutionsutskottet av gav riksdagen som sin mening till känna vad utskottet hade anfört rskr. 1993/942450.

I 1995 års budgetproposition 1994/95:10O bil. 3 30 redogjorde

s.

256 Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott

regeringen för sitt beslut att sammankalla parlamentarisk utredning. en Vidare omtalade regeringen att Rikspolisstyrelsen, mot bakgrund av riksdagens omnämnda uppdrag till regeringen, hade presenterat en intern utredning förbättringar inom polisorganisationen för att om

bekämpa bampomograñbrott.

I Rikspolisstyrelsens utredning lades fram förslag om att det inom Rikskriminalpolisen skulle inrättas enhet med uppgift att bedriva en kriminalunderrättelseverksamhet i syfte att stödja bekämpning av sådan brottslighet är förknippad med sexuella övergrepp mot bam. Det som föreslogs att det också skulle inrättas central enhet med ansvar för en all utredning bampomografibrott i landet. Som en länk mellan den av centrala underrättelseenheten och de lokala polismyndighetema föreslog utredningen kontaktman skulle utses i varje län. att en Efter remissbehandling avsåg Rikspolisstyrelsen att inrätta de två enheterna. Rikspolisstyrelsen hemställde hos regeringen medgivanom för detta ändamål få disponera medel avsedda för den lokala de att polisorganisationen. Regeringen avslog begäran och påpekade att det Rikspolisstyrelsens uppgift att inom för tilldelade medel var ramen göra de omfördelningar kunde behövas dnr Ju 95/770. som

l4.3.4 Gränser för verksamhet på det

polisens

området

tryck- och yttrandefrihetsrättsliga

När det gäller utredning av misstänkta tryck- och yttrandefrihetsbrott kan konstitutionella skäl polisen inte verksam i samma mån av vara allmänt gäller på det kriminalpolitiska området. som Fram till år 1971, då pomograñn avkriminaliserades, hade polisen enligt 10 kap. 10 § TF rätt att ta pomografiska tryckta skrifter i förvar. De allvarligare formerna pornografi har under 1980-talet åter krimiav naliserats bestämmelserna olaga våldsskildring och barngenom om pornografibrott. Att nytt polisen möjlighet att efter en egen ge bedömning besluta tvångsmedel har inte varit aktuellt. om Polisen biträder JK bl.a. när det är fråga att verkställa beslut om om tvångsmedel. Varken JK själv eller den åklagare han har anlitat som kan alltid närvara när ett sådant beslut skall verkställas. Eftersom det på förhand oftast inte finns någon säker vetskap vad för material om kan komma att anträffas vid husrannsakan och det härvid som en också kan bli aktuellt att säkra bevisning och i vilken utsträckning om spridning brottsligt material kan ha skett blir det i praktiken inte av sällan den polispersonal utför husrannsakan som i en första omsom gång avgör vad skall tas hand för att bli föremål för ett som om senare JK:s beslut i frågan om beslag.

Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott 257

Frågeförbudet enligt TF och YGL

Enligt 3 kap. 1 § TF har författare och meddelare samt utgivare av icke periodisk skrift rätt till anonymitet. Enligt 2 kap. 1 § YGL är meddelare och upphovsmän samt de som framträder i en framställning, t.ex. i film, inte är skyldiga att röja sin identitet.

en

Reglerna anonymitet kompletterar reglerna för brott

om om ansvar i 8 kap. TF och 6 kap. YGL. De skyddade kategorierna åtnjuter helt eller under vissa förutsättningar frihet från ansvar för tryck- och yttrandefrihetsbrott. Anonymitetsreglema avser att i motsvarande mån skydda dem från andra former av obehag från omgivningen.

Rätten till anonymitet blir reell genom att en ganska vid krets av dem som haft att göra med ett yttrandes tillkomst har tystnadsplikt. Sålunda har den som befattat sig med tillkomsten eller utgivningen av ett skyddat medium som regel tystnadsplikt med avseende på vem som är meddelare eller författare.

Endast TF och YGL anger det får den som har tystnadsplikt

om höras som vittne. Bortsett från fall där den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans identitet röjs och vissa fall av

brott mot rikets säkerhet gäller att tystnadsplikten viker endast grova

domstol i annat fall hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse om av finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller vid förhör med en part under sanningsförsäkran.

Tystnadsplikten motsvaras enligt 3 kap. 4 § TF och 2 kap. 4 § YGL ett allmänt frågeförbud för polis, åklagare och andra myn-

av digheter. Bestämmelserna innebär att det är tillåtet att efterforska en upphovsman eller en meddelare endast om det behövs för att det skall

ingripa denne enligt bestämmelser i TF eller YGL. Är eftergå att mot forskning tillåten skall emellertid alltjämt den angivna tystnadsplikten beaktas. I sådana fall då tystnadsplikten endast kan brytas vid domstolsförhör får efterforskande frågor inte ställas under polisförhör.

Till följd av bestämmelsen i 27 kap. 2 § RB innebär frågeförbudet vidare att tvångsmedel inte kan användas för att annat sätt ta del av en anonymitetsskyddad uppgift. För att inte riskera att sådana uppgifter röjs omfattar beslagsförbudet handlingar som kan antas innehålla anonymitetsskyddade uppgifter.

Frågeförbudet utgör således en inskränkning i polisens och andra allmänna organs möjlighet att verka när det gäller att utreda om någon har begått ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott såsom t.ex. ett barnpomografibrott där den ifrågasätta skildringen är upptagen på ett videogram och det inte kan uteslutas att videogrammet är spritt till allmänheten. I ett sådant fall måste det antas att videogrammet omfattas av YGL. Det

258 Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott

är ofta svårt att urskilja vilka roller de personer som misstänks för att ha spritt Videofilmer med bampomografiska framställningar kan ha haft med avseende på viss framställning eftersom spridnings-

en mönstret när det gäller sådant material avviker från det mönster efter vilket TF och YGL är uppbyggda. T.ex. kan det tänkas att den

som överlämnat kopior av en bampomografisk framställning till några andra personer kan vara att betrakta som meddelare vad någon

avser av filmerna men som spridare vad avser de övriga.

Polisen får inte utöva tillsyn på TF:s och YGL:s områden

Tillsynen av och ingripanden mot missbruk tryck- och yttrande-

av friheten tillkommer som tidigare har framhållits inte polis och allmän åklagare utan JK. Polisen får endast på anmodan biträda JK vid dennes förundersökningar och får inte själv bedriva kriminalunderrättelseverksamhet när det gäller sådan befattning med bampomografiska framställningar som omfattas av bestämmelserna i TF eller YGL.

Polisen får inte använda metoder utgör och

som censur andra hindrande åtgärder

Enligt 1 kap. 2 § första stycket TF och l kap. 3 § första stycket YGL får inte någon myndighet eller något annat allmänt i förväg

organ granska en skrift eller en film som omfattas av YGL innan denna tillhandahålls allmänheten. Inte heller är det utan stöd i grundlagama tillåtet att grund av det kända eller väntade innehållet i ett sådant medium förbjuda eller hindra dess offentliggörande eller spridning till allmänheten. Det råder alltså förbud mot censur. Det enda undantaget härifrån är den i 1 kap. 3 § andra stycket YGL givna möjligheten att i lag föreskriva godkännande och granskning filmer skall

om av som visas offentligt.

I den juridiska doktrinen har bl.a. uttalats att det för att en åtgärd skall vara att betrakta som hinder i TF:s mening krävs att den menligt påverkar en skrifts tryckning, utgivning eller spridning.

Eftersom syftet med kriminalunderrättelsetjänst bl.a. är att förebygga brott kan en sådan verksamhet komma i konflikt med förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder.

Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott 259

14.3.5¶Internationellt

polissamarbete

I den aktionsplan som antogs vid världskongressen kommersiell

om sexuell exploatering barn i Stockholm i augusti 1996 nämns möj-

av ligheten att etablera och utveckla det internationella polissamarbetet.

Interpol är en världsomspännande internationell kriminalpolisorganisation som har till uppgift att i brottsförebyggande syfte bistå de olika medlemsländernas polismyndigheter med information Inom

m.m. organisationens egen ram bedrivs inte något operativt arbete.

I anledning av Bamkonventionens ikraftträdande uppdrog Interpols generalföramling år 1989 sitt generalsekretariat att genomföra

en studie i syfte att föreslå åtgärder för att förbättra det internationella polissamarbetet för att förebygga och beivra brott mot barn AGN/58/ RES/ 15. År 1992 beslutade generalförsamlingen på grundval

av generalsekretariatets rapport att bilda en arbetsgrupp med uppgift att behandla olika aspekter av sexualbrott mot barn såsom bamprostitution och bampomografi. Några egentliga undersökningar förekommande

av barnpornografi synes inte ha genomförts av gruppen. Denna sammanträder årligen med möjligheter för de olika ländernas representanter att utbyta information även i tiden mellan mötena.

Europol är benämningen det europeiska polissamarbete

som beslutades år 1991. En konvention i frågan har utarbetats ännu

men trätt i kraft. Som ett första steg har emellertid redan inrättats Europol s Drug Unit EDU. EDU är verksamt sedan ingången av år 1994 och dess mandat har utvidgats så att det omfattar samarbete i fråga

numera om bekämpning av grov organiserad brottslighet avseende narkotikabrott, olaglig handel med nukleärt och radioaktivt material, organiserad illegal invandring, handel med stulna bilar, penningtvätt i anslutning till sådan brottslighet samt människohandel innefattande s.k. bamsexhandeL

Bampomografiska filmer som hittas i Sverige är ofta inspelade i utlandet. Det är därför viktigt att information dessa kan utbytas

om mellan polismyndighetema i de olika berörda länderna i syfte att de sexualbrott mot barn som bilderna bär vittne skall utredas. Detta

om bör alltså ske inom ramen för ett bilateral polissamarbete.

Nordisk sambandsman

I slutet av år 1992 uppdrog regeringen Rikspolisstyrelsen att verka för ett ökat samarbete med utländsk polis för att bekämpa sådan brottslighet som består i sexuella övergrepp mot bam företagna svenska

av

medborgare i utlandet. Särskilt skulle beaktas möjligheten att använda sådana polissambandsmän har stationerats eller verkar i länder

som

är aktuella i detta sammanhang beslut 92-4716. Hösten 1993 som inrättades i enlighet härmed en tjänst som sambandsman med stationering i Thailand, Filippinerna och Sri Lanka. Under år 1994 träffades en nordisk ministeröverenskommelse om att sambandsmannen skulle arbeta för samtliga de nordiska länderna.

Av redogörelser som sambandsmannen lämnat framgår sammanfattningsvis att bamprostitution är omfattande företeelse i Asien och att

en den i allt väsentligt vänder sig till inhemska kunder. Utländska kunder

dock attraktiva eftersom de betalar bra. Att avslöja nordiska anses kunder till bamprostituerade har inte inneburit några särskilda svårigheter. Bamprostitutionen i regionen synes höra samman med den socioekonimiska situationen där vilket gör det svårt för ländernas egna myndigheter att komma till rätta med företeelsen.

Det har inte kunnat konstateras att det förekommer någon egentlig

produktion av barnpornografi i regionen.

14.4¶Tullen

Vad redovisats för polisens verksamhet gäller i allt väsentligt

som ovan även tullen. I vårt land anträffat bampomografiskt material är till övervägande del framställt utomlands. Resande kan ha fört det med sig i sitt bagage. Det kan i andra fall ha befordrats med post. Bampomografi kan också, onåbart för tullen, distribueras via internationella teleoch datakommunikationsnät.

I lagen 1960:418 straff för varusmuggling varusmugglings-

om lagen straffbeläggs införsel och utförsel av varor som enligt särskilda författningar inte får införas eller utföras.

Enligt 2 § i förordningen 1991:1524 med instruktion för tullverket skall tullen övervaka och kontrollera trafiken till och från tredje land, varmed land utanför EU, så att bestämmelser om import och

avses export efterlevs. Vidare bedriver tullen utrednings- och

av varor åklagaxverksamhet i fråga brott mot dessa bestämmelser. Verket

om fullgör även vissa uppgifter avseende trafik till och från annat land

är medlem i EU enligt särskilda föreskrifter. som

Beträffande tullens verksamhet och befogenhet vid Sveriges gräns mot tredje land gäller tullagen 1994:1550 och beträffande gränsen mot EU-land lagen 1996:701 Tullverkets befogenheter vid

om Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. I bägge lagarna gäller beträffande tullpersonalens befogenheter likartade be-

Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott 261

stämmelser. Viss begränsning gäller dock främst i fråga varuslag

om och kontrollmetod vid gräns mot EU-land.

För kontroll av att gällande villkor för in- eller utförsel har

uppfyllts får en tulltjänsteman undersöka transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras i samband med införsel eller utförsel. Även handresgods, handväskor och liknande med-

som förs av en resande vid inresa från eller utresa får kontrolleras. För kontroll av att anmälningsskyldighet fullgjorts får postförsändelser undersökas. En sådan försändelse får öppnas. Vid utförsel från eller införsel till tredje land får undersökning ske tillfälliga lager,

även av tullager, frizoner, frilager och exportbutiker, flygplatser och bangårdar, där varor som står under tullkontroll förvaras, och även lokaler

av inom sådana områden.

I varusmugglingslagen finns bestämmelser att beslag, husrann-

om sakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning får göras vid en förundersökning om varusmugglingsbrott. Sådan förundersökning får inledas

av en tullmyndighet.

I dag kan tull- och varusmugglingslagstiftningen inte tillämpas barnpornografi eftersom införsel och utförsel inte är förbjuden. Härtill kommer att tullen har att i sin verksamhet beakta de gränser TF

som och YGL sätter för ingripanden mot material omfattas dessa

som av lagars tillämpningsområde.

Det internationella tullsamarbetet är väl utbyggt på såväl bilateral som multilateral basis och fungerar effektivt. Svensk tull kan därför vid behov snabbt utvidga detta att gälla även tullbrott avseende bampomografi.

14.5¶Bio grafbyrån

Ett undantag från det i TF och YGL intagna förbudet mot förhandsgranskning har medgetts i 1 kap. 3 § andra stycket YGL. Där sägs att föreskrifter granskning och godkännande filmer skall visas

om av som offentligt får meddelas genom lag.

Regler om filmcensur finns i lagen 1990:886 om granskning och kontroll av filmer och videogram granskningslagen. Som huvudregel gäller att framställningar i en film eller ett videogram skall

vara granskade och godkända Biografbyrån innan visning får ske vid allmän

av sammankomst eller offentlig tillställning. Filmcensuren är således obligatorisk. Frågan godkännande prövas eller flera

om av en censorer varav en är myndighetens direktör. En film kan godkännas för visning med undantag av för bam under sju, elva eller femton år. Det finns

262 Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott

inga regler censur eller åldersgränser för övriga visningar av rör-

om liga bilder.

Biografbyråns beslut enligt granskningslagen i frågor om granskning av film och videogram får överklagas till kammarrätten. Myndigheten arkiverar de filmavsnitt inte godkänts.

som

Biografbyrån får enligt granskningslagen inte godkänna en film för visning händelserna i filmen skildras på sådant sätt och i sådant

om sammanhang att framställningen kan verka förråande. Vid bedömningen skall särskilt beaktas om framställningen innehåller närgångna eller utdragna skildringar av grovt våld mot människor eller djur, skildrar sexuellt våld eller tvång eller skildrar barn i pomografiska sammanhang.

Denna exemplifiering av vad som kan anses vara förråande avsågs under förarbetena till granskningslagen i huvudsak överensstämma med beskrivningen av olaga våldsskildring och bampomografibrott. Emellertid borde enligt föredraganden bedömningen hos Biografbyrån kunna ske under något annorlunda betingelser än dem som gäller då en domstol skall pröva ett brott har begåtts. Eftersom ändamålet med

om

är att förbygga skador hos åskådaren menade han att det borde censur finnas utrymme för ingripande innan skildringen otvetydigt har passerat gränsen för det brottsliga.

Vidare förelåg den skillnaden att en brottsbeskrivning tar sikte på skildringen i bestämda bilder eller sekvenser bilder medan det i

av fråga om granskning av en film enligt granskningslagen kunde finnas skäl att sammantaget bedöma filmen som förråande även om det i denna inte fanns bilder i sig passerade gränsen för det straffbelag-

som da.

Som exempel anfördes följande. I en film förekommer inte sådant utdraget våld att Biografbyrån skulle kunna ingripa mot ett visst avsnitt enbart med stöd av bestämmelsen om olaga våldsskildring. Filmens uppbyggnad och tendens är dock sådan att den med hjälp av raffinerad redigeringsteknik antyder mycket grymma skeenden. Föredraganden ansåg att det väsentligt att en sådan film blev bedömd som en

var enhet eftersom effekten filmen kunde antas förråande. Ett

av vara ytterligare skäl för att låta filmcensuren vara inriktad att förebygga en tänkt skada hos åskådaren var också att bedömningen annars kunde bli stelbent och mekanisk prop. 1989/90 s. 52.

Det anförda innebär således att det finns ett beaktansvärt utrymme för filmcensuren att helt eller delvis inte godkänna film som visserligen inte innehåller barn i pomografisk bild men som grund av t.ex. antydningar förhållanden som om de skildrades skulle utgöra

om barnpornografi. Det avgörande är om framställningen kan verka för-

råande på åskådaren. Filmens syfte och helhetsverkan bildar utgångspunkt för bedömningen. Detta innebär att det finns spärr mot att

en filmer ohöljt för sexuellt umgänge mellan och

som propagerar vuxna barn, utan att för den skull skildra sådant umgänge, får visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Å andra sidan kan inte alltid filmer som skildrar incest och annat sexuellt umgänge mellan vuxna och barn, särskilt om detta sker på ett seriöst sätt, vid

en granskning enligt granskningslagen komma att bedömas förråande.

som

Biografbyrån får inte heller godkänna en film eller ett videogram

för visning för barn under sju, elva eller femton år den kan vålla

om barn i den aktuella åldersgruppen psykisk skada.

Som tidigare nämnts är förhandsgranskning obligatorisk

endast om ett videogram skall visas vid allmän sammankomst eller offentlig

en tillställning. År 1986 infördes dock möjlighet till frivillig förhands-

en

granskning av videogram.

Av 16 kap. 10 b § tredje stycket BrB följer att spridning film

av en inte kan utgöra brottet olaga våldsskildring filmen har godkänts för

om offentlig visning av Biografbyrån. Detta gäller även om myndigheten

godkänt ett videogram vid frivillig granskning. Eftersom dessa regler i

vanlig lag inskränker det straffbara området blir de tillämpliga även i mål om yttrandefrihetsbrott. Om granskning inte har skett skall enligt 16 kap. 19 § BrB Biografbyrån yttra sig innan allmänt åtal väcks. För barnpornografi som inte också utgör olaga våldsskildring gäller inte dessa regler.

Biografbyrån utövar med stöd av bestämmelser i 10-14 granskningslagen tillsyn över att filmer visas vid allmän sammankomst

som eller offentlig tillställning är granskade och godkända. Även efterlevnaden av straffbestämmelsema om olaga våldsskildring och otillåten utlämning av film och videogram faller under tillsynsområdet. Biografbyrån skall verka för att överträdelser beivras. Tillsynsverksamheten tillkom för att göra risken för upptäckt och lagföring olaga

av våldsskildring påtaglig och straffhotet därmed till realitet prop.

en 1989/90:70 s. 47.

Till hjälp har Biografbyrån kontrollörer på länsnivå samt ett register över videogramdistributörer. Polisen skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen.

Om det kan antas att en framställning med olaga våldsskildring

sprids i strid med 16 kap. 10 b § BrB f°ar Biografbyrån utan ersättning ta hand om ett exemplar för kontroll under högst 24 timmar. Finns det särskilda skäl få tiden utsträckas, dock längst till fem dygn.

Biografbyrån skall nämnts innan allmänt åtal väcks enligt lag

som endast granska sådana filmer som misstänks utgöra olaga våldsskild-

264 Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott

ring. Bland det i Norrköpingsfallet beslagtagna materialet fanns sådana skildringar bestående av dels kommersiell våldspomografi med vuxna aktörer också bampomografiska skildringar innehållande sexuellt

men våld eller tvång.

I Norrköpingsfallet har Biografbyrån även granskat sådan beslag-

tagen barnpornografi inte innehåller våldsinslag. Det har skett

som enligt överenskommelse med JK. Biografbyrån har avgett lagstad-

en gade yttranden beträffande de olaga våldsskildringama men även uttalat sig de filmer som bedömts vara endast barnpomografiska.

om

Granskningsverksamheten i Norrköpingsfallet har varit resurskrä-

vande. En stor del de beslagtagna filmerna har innehållit annat än

av barnpornografi eller olaga våldsskildring. Även detta material har måst gås igenom eftersom det på förhand inte funnits någon vetskap om filmerna innehållit någon barnpornografi eller olaga våldsskildring. Videogrammen har dessutom måst granskas oavsett om de var avsedda för spridning eller de redan var spridda.

om

Biografbyrån har även på uppdrag av JK granskat beslag-

senare tagna videogram med misstänkt barnpornografi.

Att granskningen inte gjorts polisen har inneburit att de sexual-

av brott framställningarna innefattar inte kartlagts systematiskt med

som polisiära metoder.

14.6¶Domstolarna

Mål bampomografibrott inte utgör tryck- eller yttrandefrihets-

om som brott handläggs vanliga brottmål vid de allmänna domstolarna.

som

Mål tryck- och yttrandefrihetsbrott handläggs endast av vissa

om domstolar. Denna ordning har tillkommit för att de särpräglade tryckoch yttrandefrihetsmålen skall koncentreras till ett mindre antal domstolar härigenom kan förvärva och vidmakthålla sakkunskap och

som erfarenhet på området. Det är tingsrättema inom domskrets en

vars länsstyrelse har sitt säte samt tingsrättema i Eskilstuna, Norrköping, Helsingborg och Borås som för närvarande har behörighet att pröva

tryck- och yttrandefrihetsmål.

Tingsrättens sammansättning vid handläggning av tryck- och yttrandefrihetsmål är normalt tre lagfarna domare. Frågan huruvida tryckeller yttrandefrihetsbrott föreligger skall i regel bedömas av en jury

består lekmän. Tanken med jurysystemet är att det sunda som av lekmannaomdömet skall göra sig gällande. Finner en jury att i ett visst fall innehållet i t.ex. film eller tryckt skrift inte innefattar brott

en en är domstolen bunden juryns beslut härom. Om juryn å andra sidan

av

Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott 265

finner att innehållet är brottsligt har de tre juristdomama möjlighet att meddela frikännande dom.

en

Om båda parter avstår från jury hänskjuts målet direkt till tingsrätten för avgörande. Tingsrättens sammansättning är då densamma

i vanliga brottmål, lagfaren domare samt tre eller fem nämndesom en män 8 kap. 7 § LTY.

I mål bampomografibrott avstår oftast parterna från jury. Har

om yrkande framställts konfiskering bampomografisk framställ-

om av en ning utan känd ägare finns det ingen motpart till åklagaren som kan avstå från jury. Detta innebär att jury i sådana mål alltid skall bedöma

framställningen innefattar barn i pomografisk bild. om

14.7¶Förbättringar av

myndighetsorganisationen

14.7.1¶Allmänna utgångspunkter

Den lämnade redovisningen för hur polis-, tull- och åklagarrnyndigheter i samverkan med JK vid misstanke bampornografibrott

agerar om visar att arbetet med beaktande de förutsättningar gäller be-

av som drivs effektivt. Det framgår också att Biografbyrån med sin granskning

i olika ärenden beslagtaget material innehållande misstänkt barnav pornografi gjort inte kunnat undvaras. Den gjorda studi-

en insats som

visar emellertid också att effektiviteten i utredningsarbetet hämmas en

att misstänkt barnpornografi till alldeles övervägande del av som förekommer inspelad på videogram oftast måste förutsättas vara omfattad YGL. Detta får till följd att polis och tull inte kan agera

av direkt utan måste inhämta direktiv från JK. Studien visar också att en oproportionerligt stor del JK:s arbetskraft måste ägnas utredning

av

om misstänkt barnpornografi.

Genom vårt förslag att endast sådana filmer som är försedda

om med ursprungsuppgifter skall falla under YGL:s tillämpningsområde kommer praktiskt taget all barnpornografi att omfattas av endast vanlig lag. När misstänkt barnpornografi anträffas kommer utredningsarbetet därför att kunna bedrivas i sedvanliga polisiära former, vilket kan antagas effektivisera bekämpningen. Att bampomografiskt material kan hanteras helt inom för det vanliga polisarbetet innebär också att

ramen de sexualbrott mot barn skildras i materialet kan kartläggas syste-

som matiskt och utan dröjsmål.

Genom vårt förslag att endast sådana filmer som är försedda

om

266 Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott

med ursprungsuppgifier skall omfattas av YGL kommer även tullen att kunna agera mera effektivt när filmer med bampomografiskt innehåll anträffas. Vårt förslag om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi kommer att ge tullen möjligheter att ingripa mot misstänkt

bampomografiskt material.

14.7.2¶En effektivare och

hantering systematisering anträffad barnpornografi

av

I kapitel 4 har vi redogjort för den systematisering och analys i vårt

av land anträffad barnpornografi utredningen genomfört i samarbete

som med Rikskriminalpolisen och tyska Bundeskriminalamt. Arbetet har gett oss kunskaper om bampomografisk produktion och distribution som är unika internationellt sett. Erfarenheterna från arbetet har också givit kunskap om med vilken metod omfattande bampomografiskt material bör angripas vid polisutredningar. Arbetet har presenterats internationellt och har rönt intresse, bl.a. inom för frågan ett

ramen om europeiskt polissamarbete om brott mot barn.

Redan under utredningsarbetet har Rikskriminalpolisen, bl.a. mot bakgrund av de kunskaper erhållits systematiseringen,

som genom påbörjat en översyn av sin organisation för hantering av bampomografibrott. Frågor teknisk utrustning för granskning, analys och

om dokumentation bampomografiskt material har aktualiserats. Den

av påbörjade översynen berör också de personella resurserna för granskning av beslag samt för kommunikation och information mellan Rikskriminalpolisen och de regionala och lokala polismyndighetema i vårt land samt mellan dessa och polismyndigheter i andra länder. På

anträffad, spridd barnpornografi skildras nämligen i övervägande antalet fall sexualbrott har beivrats eller skall beivras i något annat land

som än vårt.

Rikspolisstyrelsen har ett självständigt myndighetsansvar och avgör inom ramen för sina åligganden och tilldelade medel hur dess verksamhet närmare skall utfonnas. Det ankommer således inte att

oss

lägga fram några detaljförslag för hur Rikskriminalpolisen skall lägga

upp sin kriminalunderrättelseverksamhet avseende barnpornografi. Vi har emellertid gjort vissa iakttagelser under utredningsarbetet och utbytt synpunkter i frågan med Rikskriminalpolisen vilket föranleder

oss att lämna följande redogörelse och förslag.

Ansvaret för den systematisering hittills gjorda beslag barn-

av av pornografi som genomförts inom utredningen skall när vårt arbete avslutas fullt ut övertas Rikskriminalpolisen. Förberedelsema härför

av

Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott 267

har påbörjats. Den tekniska utrustning behövs för granskning och

som systematisering är enligt vad vi inhämtat under upphandling. Det är fråga om videobandspelare med möjlighet till snabb avspolning samt en snabb persondator med ett videokort för lagring urklippta

av referensbilder och annan information.

En fördjupad systematisering innefattande ett referensregister kan, särskilt som den torde böra ske med datateknik, komma att kräva lagstöd eller tillstånd av myndighet. Det är dock inte aktuellt för

oss att lägga fram förslag i den delen.

14.7.3 Konfiskerad och förverkad

barnpornografi

skall bevaras

Regler bör införas om att anträffad barnpornografi som omfattas av TF eller YGL och konfiskeras skall bevaras. Motsvarande regler bör införas för av vanlig lag omfattad barnpornografi som förverkas. Anträffad barnpornografi utgör nämligen ofta bevisning om begånget sexualbrott. Den undersökning av beslagtagen barnpornografi vi

som gjort har visat att denna såsom referensmaterial är till stor hjälp vid utredning av nya bampomografibrott. Dessutom har framkommit att det på videogrammen, vid sidan filmerna sådana, kan finnas

av som information och spår som gör det möjligt att följa distributionsvägar. Därmed ökar möjligheterna att lagföra även de självständiga barnpomografibrotten och spåra upp och ta om hand framställningama. Även detta förhållande utgör skäl för att bevara materialet.

Vidare bör genom regleringen åstadkommas att Rikskriminalpolisen får information om och del av den barnpornografi som förekommer i lokala brottsutredningar.

Konfiskering får i dag enligt 7 kap. 7 § TF och 5 kap. 6 § YGL ske av de exemplar av en framställning som ännu inte har hunnit spridas. Även i annat fall f°ar enligt de bägge grundlagsbestämmelsema konfiskering ske av barnpornografi. Beträffande bägge konfiskationsbestämmelsema gäller att exemplaren skall förstöras.

Den nuvarande regleringen bygger på tanken att konfiskering inte skall avse de exemplar av den brottsliga framställningen som fordras för lagstadgad pliktleverans. Om skyldighet att leverera pliktexemplar skulle föreligga skall tryck- eller yttrandefrihetsdomstolen undanta erforderligt antal exemplar från konfiskering och den leveranspliktige förväntas därefter själv uppfylla plikten. Mot denna bakgrund vi

anser inte att våra överväganden om bevarande av konfiskerad barnpomografi inkräktar på leveranspliktsexemplaren. I annat sammanhang har

268 Myndighetsorganisatiønen mot barnpornografibrott SOU 1997229

aktualiserats frågan JK eller tryck- och yttrandefrihetsdomstolarna

om borde ha till uppgift att till att pliktexemplar framställningar

se av lämnas. Denna fråga får emellertid anses ligga utanför den snävare fråga vi nu behandlar.

Vi förslår att det i TF och YGL införs en bestämmelse om att det i vanlig lag får föreskrivas att enligt grundlagarna konfiskerade framställningar skall bevaras. Dessa framställningar utgör som nämnts inte pliktexemplar. Den föreslagna bestämmelsen bör enligt vår mening utformas generellt och inte endast för barnpornografi. Behov av bevarande torde nämligen kunna uppträda även andra områden. Bestämmelsen bör kompletteras med en lag om arkivering av barnpornografi. I den bör sägas att konfiskerad och med tillämpning av brottsbalkens regler förverkad barnpornografi skall arkiveras av Rikspolisstyrelsen. Arkivet bör också kunna ta emot barnpornografi som annat sätt blivit överlämnad till en myndighet. Det bör stå styrelsen fritt att anordna arkiveringen för framställningama lämpligt sätt, t.ex. i samverkan med Arkivet för ljud och bild.

I den särskilda arkivlagen bör föreskrivas att regeringen får meddela närmare bestämmelser vilka myndigheter, främst de lokala polis-

om och åklagarmyndigheterna samt domstolarna, skall tillse att barn-

som pornografi levereras för central arkivering samt om när och hur detta skall ske. Bestämmelsernas närmare utformning får beredas i särskild ordning.

14.7.4 inom för bekämpande Organisationen polisen

av barnpornografi

Granskning barnpomografiska beslag, gjorda olika håll i landet,

av kommer för polisen att utgöra en oregelbunden arbetsuppgift. Detta talar centralt binda personal vid polisen för arbete härmed. Å

emot att andra sidan är det angeläget att när ett beslag gjorts granskning och analys materialet företas skyndsamt och på området erfaren

av av personal.

De erfarenheter gjorts under utredningens arbete med gransk-

som ning av beslag visar att den närmare granskningen och analysen av barnpornografi bör koncentreras några få personer i landet, specialutbildade för dessa arbetsuppgifter, och med placering vid Rikskriminalpolisen. Förmågan att snabbt kunna identifiera redan känt material konsekvens härav kunna upptäcka tidigare okända

och som en produktioner och härigenom även tidigare okända övergrepp är beroende de kunskaper förvärvats vid tidigare granskningar.

av som

Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott 269

När vid en lokal polismyndighet ett beslag gjorts ett material

av som kan misstänkas innehålla barnpornografi bör lokalt göras endast en grovgranskning av materialet. Om härvid sådana videogram anträffas som kan misstänkas utgöra barnpornografi eller eljest kan förknippas med sexualbrott mot barn bör granskningen avbrytas och materialet överlämnas till specialistema. Härigenom undviks att dubbla tidsödande granskningar företas. Det undviks också att personal som inte är van vid denna sorts material utsätts för den psykiska påfrestning som en närmare granskning av materialet kan innebära.

I detta sammanhang kan tilläggas att rekryteringen av personal för tjänstgöring med ärenden som rör barnpornografi bör ske med omsorg. Om erfarna sexualbrottsutredare, som under långt tid visat sig ha personliga förutsättningar att sakligt hantera sexualbrottmål och barnpomografiskt material, anlitas torde behovet av personalvård bli mindre än det eljest kan befaras bli. Sådana utredare besitter dessutom den kompetens som behövs för att utreda de misstankar om begångna sexualbrott och bampomografibrott som materialet kan ge upphov till.

I Rikspolisstyrelsens utredning, som redovisats i avsnitt 14.3.3, föreslogs att Rikskriminalpolisen skulle bedriva kriminalunderrättelsetjänst i syfte att stödja bekämpning av sådan brottslighet som är förknippad med sexuella övergrepp mot barn men också ta ansvar för all utredning av bampomografibrott i landet.

Mot bakgrund av de kunskaper som genom utredningens arbete vunnits om bampornografins omfattning och utseende samt om dess distributionsvägar har Rikskriminalpolisen enligt vad vi inhämtat för närvarande inte för avsikt att överta lokala utredningar. I linje med hur kriminalunderrättelseverksamhet brukar bedrivas skall Rikskriminalpolisen stödja de lokala polismyndigheterna. Detta innebär bl.a. att personal som hos Rikskriminalpolisen arbetar i den grupp inom kriminalunderrättelsetjänsten som har ansvar för området avseende sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi kommer att genomföra detaljgranskning och analys av beslagtagna framställningar. Detta medför att det angivna referensregistret fortlöpande kompletteras med nytt anträffat material, vilket kan vara till nytta för pågående eller framtida utredningar.

Vid den systematisering av i landet beslagtagen barnpornografi

som skett inom ramen för vår utredning har, som framgår av avsnitt 4.3.3, anträffats barnpomografiska produktioner som inte har kunnat knytas till något känt mål sexuella övergrepp mot bam. Dessa produk-

om tioner undersöks nu av Rikskriminalpolisen, bl.a. med användande av kriminalteknisk kompetens vid Statens kriminaltekniska laboratorium. Skulle förövama identifieras såsom hemmahörande i Sverige kommer

270 Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott

brottsutredningen att överlämnas till den aktuella lokala polismyndigheten. Är det möjligt att fastställa att förövaren är nationa-

av annan litet kommer vederbörande lands polis att kontaktas.

I Rikspolisstyrelsens utredning förslogs även att länk skulle

en skapas mellan den centrala underrättelseenheten och de lokala polismyndigheterna genom att en kontaktperson skulle utses i varje län. Enligt vad utredningen inhämtat avser Rikskriminalpolisen att utarbeta

sådan struktur. En kontaktgrupp skall skapas bestående av personal en från den centrala enheten och en eller två kontaktpersoner i varje län. Avsikten är att medlemmarna i kontaktgruppen skall träffas regelbundet och utbyta kunskaper och erfarenheter.

14.7.5¶Utbildning

En polisutbildning håller för närvarande på att utformas. Vi finner

ny det angeläget att den ger erforderligt utrymme för ämnet sexuella övergrepp mot barn. Undervisningen skall i detta ämne meddelas om hur sådana övergrepp skall förebyggas, om hur de snabbt skall upptäckas samt hur utredningar sådana brott skall bedrivas effektivt

om av utan att det medför ytterligare skada för det drabbade barnet. Undervisning bör vidare ske i fråga om hur barnpornografi framställs och sprids och om lagstiftningen om tryck- och yttrandefrihet; Särskilt viktigt är det att deltagarna i den kontaktgrupp som nämnts i föregående avsnitt fortlöpande får utbildning i nu nämnda avseenden.

Om den föreslagna lagstiftningen om förbud mot in- och utförsel av barnpornografi genomförs, kommer kompletterande utbildning att erfordras för viss tullpersonal.

Vi har inhämtat att sådan utbildning enligt Generaltullstyrelsens mening lämpligen bör ges inom ramen för den vidareutbildning som meddelas vid Tullskolan och utformas i samråd med JK och Rikpolisstyrelsen. Utbildningen bör innehålla ämnen som identifikationsmetodik, kunskap om transportvägar för barnpornografi och om framställning av sådan samt om lagstiftningen om tryck- och yttrandefrihet.

14.7.6¶Framtida internationellt samarbete

Vår systematisering av anträffad barnpornografi har visat att den övervägande delen produktionema, såvitt avser skildrade sexual-

av brott, saknar svensk anknytning. Det är enligt vår mening självfallet att sådana produktioner inte bara får läggas sidan utan att svensk polis

i

Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott 271

skall samarbeta med polisen i de länder kan antas aktuella i som vara det enskilda fallet. Mot bakgrund våra iakttagelser det av anser att är realistiskt att anta att det även i framtiden kan komma att hända att barnpornografi först anträffas av myndigheterna i ett annat land än produktionslandet. Det är i sådana fall viktigt att information detta om lämnas till produktionslandets myndigheter så att eventuellt fortfarande pågående övergrepp kan avbrytas och skildrade sexualbrott utredas. Det är därför angeläget att samband mellan polismyndigheter i olika länder i angivna hänseende snarast upprättas. Vad som sagts om svensk polis gäller givetvis på motsvarande sätt svensk tull och dess samarbete med utländska tullmyndigheter.

14.7.7¶En internationellt databank bör

tillgänglig

upprättas i Sverige

Det bampomografiska material som vi inom utredningens har ram systematiserat har som nämnts till övervägande del skildrat sexualbrott utan anknytning till Sverige och skall således inte utredas svensk av polis. Vi har i det föregående framhållit vikten att olika länders av polismyndigheter upprättar ett samarbete när det gäller att utröna ursprunget till anträffad barnpornografi. Enligt vår uppfattning bör Sverige härvidlag ta initiativet till att sådant samarbete utvecklas bl.a. med avseende på de tekniska metoderna och formerna för informa-

tionsutbyte. Den gjorda systematisering som vi genomfört och

som Rikskriminalpolisen kommer att ta över det fortsatta ansvaret för bör enligt vår mening så fort möjligt nyttiggöras internationellt. En organisation härför bör tillskapas. Huvudansvaret för ett sådant projekt bör

ligga hos Rikspolisstyrelsen.

Referensmaterialet är än så länge i princip europeisk angelägenen het. Ett samarbete bör etableras mellan de olika berörda länderna för komplettering av det i vårt land anträffade materialet med barnpornografi som anträffats i de andra samarbetande länderna. Den samlade informationen bör fortlöpande uppdateras. Vilken information, förutom referensbilder som ett sådant gemensamt material skall omfatta och vilken information bör finnas tillgänglig endast på nationell nivå som tar vi inte ställning till. Det handlar t.ex. personuppgifter och om uppgifter om gjorda beslag. Inte heller ligger det inom för ramen utredningen att gå in på de rättsliga förutsättningarna för ett sådant samarbete vad gäller de deltagande ländernas data- och registerlagstiftning samt sekretessfrågor. Vi föreslår att regeringen i särskild ordning låter utreda ett sådant internationellt projekt. Vi utgår från i vårt att

272 Myndighetsorganisationen mot barnpornografibrott SOU 1997229

land relativt skyndsamt rättsliga förutsättningar kan tillskapas som ger

stöd för verksamheten.

15¶Genomförandet av

förslaget

15¶Kostnader

Vårt förslag innebär att ytterligare befattningar med barnpornografi än vad för närvarande är fallet blir kriminaliserade samt att en sär-

som skild straffskala införs för brott. Att det straffbara området

grova således utökas skulle kunna antas leda till ett ökat antal brottsutredningar och ökat antal mål vid domstolarna bampomografibrott.

om Emellertid skulle det, vårt förslag förutan, ändå finnas anledning att företa utredningar i anledning det bampomografrska materialet,

av eftersom detta i sig utgör bevis om bampomografisk produktion och distribution sexualbrott mot bam. Vårt förslag till ytterligare

samt om kriminalisering torde därför inte komma att medföra någon märkbar ökad arbetsbelastning för de aktuella myndigheterna. Förslaget om införande särskild straffskala för brott torde heller inte

av en grova komma att göra det. Det merarbete de föreslagna ändringarna

som skulle kunna föranleda torde således inom den vanliga verk-

rymmas samheten hos aktuella myndigheter och inte medföra några väsentligt ökade kostnader.

15.2¶Ikraftträdande

15.2.1 för ikraftträdandet

Tidpunkten

Grundlag stiftas enligt 8 kap. 15 § RF två likalydande riksdags-

genom beslut. Det andra beslutet får inte fattas förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nya riksdagen har samlats. Vidare gäller att det mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i kammaren och valet skall förflyta nio månader, såvitt inte konstitutionsutskottet med fem sjättedels majoritet medger undantag från tidsfristen.

För att de föreslagna grundlagsändringama skall träda i kraft

av oss snarast möjligt skall de anmälas i riksdagen senast nio månader före valet år 1998 och efter detta slutligt antas. De föreslås träda i kraft den

274 Genomförandet av förslaget

1 januari 1999, samma dag som avsetts med det vilande grundlagsförslaget.

Samma dag bör även våra förslag i den del de avser vanlig lag träda i kraft.

1 5.2.2 Övergångsbestämmelser

Enligt 2 kap. 10 § RF får inte straff eller annan brottspåföljd åläggas en gärning som inte var belagd med brottspâföjd när den förövades. Inte heller får svårare brottspåföljd åläggas för gämingen än den som var föreskriven då. Det sagda gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott. Motsvarande regel finns i 5 § lagen 1964:163 om införande av brottsbalken.

Vårt förslag till nya kriminaliseringar i 16 kap. 10 a § BrB av aktiva befattningar med barnpornografi kan således endast omfatta sådana gärningar som begås efter den 1 januari 1999. Detsamma gäller straff för införsel och utförsel av barnpornografi.

Den som framställer barnpornografi fore den angivna dagen kan endast straffas härför enligt nuvarande 16 kap. 10 a § BrB och således endast om avsikten varit att sprida materialet. Den som har begått gämingen i syfte att för annan förete en bampomografisk skildring i en så begränsad omfattning att detta inte utgör spridning kan dock efter den 1 januari 1999 straffas för innehavet. Innehavet är straffbart efter detta datum även om det uppstått dessförinnan.

Den nuvarande särskilda preskriptionsregeln i 35 kap. 4 § andra stycket BrB gjordes genom en särskild övergångsbestämmelse tilllämplig även på brott som begåtts före ikraftträdandet om inte möjligheten att ådöma påföljd då hade bortfallit enligt äldre bestämmelser pr0p.1994/95:2 s. 34. Detsamma bör gälla det tillägg till regeln som vi förslår.

Våra övriga förslag fordrar inga Övergångsbestämmelser.

Författningskommentar

Förslaget till ändring i brottsbalken

16 kap 10 a § I paragrafen föreskrivs straff för barnpomografibrott. Det straffbara området har utvidgats så att det omfattar fler befattningar med skildringar av barn i pomografiska bilder än sådana syftar till

som spridning eller faktiskt innebär spridning bilden.

av

Första stycket 1 motsvarar del av paragrafen i dess gällande

nu lydelse. En skildring av barn i pomografisk bild kan framställas på olika sätt, exempelvis att ett verkligt bam fotograferas eller

genom filmas eller tecknas i verklig situation. Genom olika tekniker kan

av en också mer eller mindre verklighetstrogna artificiella bilder skapas. Nya framställningar kan också skapas genom att redan befintliga skildringar mångfaldigas t.ex. med hjälp av video- eller datateknik. Att skildra barn i pomografisk bild utan uppsåt att göra bilden tillgänglig för annan är inte straffbart enligt denna punkt. Den framställer

som en sådan bild och sedan behåller den, kan däremot straffas för innehavet enligt det föreslagna andra stycket. Den således tecknar barn-

som en pomografisk bild och inte har för avsikt att visa den för någon

annan begår enligt förslaget inte någon straffbar gärning.

Enligt första stycket 2 utvidgas det straffbara området till

att omfatta alla förfaranden vilka bampomografisk bild visas för

genom en någon annan. Det blir med förslaget alltså även förbjudet att överlåta, upplåta eller förevisa bampomografiska bilder. Med överlåtelse

avses att en bild säljs, byts eller skänks till Om

av en person en annan. bilden hyrs ut eller utan vederlag lånas ut är det fråga upplåtel-

om en se. Att en bild förevisas innebär att för någon visar

en person annan en bild eller spelar film.

upp en

Det krävs genom den gjorda utvidgningen i och för sig inte att

en bild har visats eller på annat sätt gjorts tillgänglig för andra i sådan

en omfattning att spridning föreligger. Om gämingen begås medier

genom som omfattas TF:s och YGL:s tillämpningsområde fordras givetvis

av fortfarande att den tryckta skriften eller filmen har utgivits eller spritts

276 F örfatmingskommentar SOU 1997 :29

till allmänheten sätt grundlagama föreskriver för att tryck- eller yttrandefrihetsbrott skall kunna anses föreligga.

För den närmare innebörden begreppet pomografisk hänvisas till

av vad anförts i avsnitt 1.3.4. Med bild avses en framställning oavsett

som

det är fråga fotografisk eller tecknad bild verkligheten om om en av eller fiktiv bild. Någon ändring av gällande rätt i dessa avseenden

en är inte avsedd.

I första stycket 3 straffbeläggs förfaranden varigenom någon skaffar sig pomografisk bild av barn genom att förvärva den från någon

en

i syfte att bilden senare, såsom sägs i första stycket skall annan överlåtas, visas eller annat sätt göras tillgänglig för någon annan. Om vederbörande skaffar sig bilden genom att själv framställa den är i stället första stycket 1 tillämpligt. Det måste inte vara just det exemplar bild har anskaffats som avses att visas, överlåtas osv.

av en som utan straffbudet omfattar även det fallet att det anskaffade exemplaret

att användas förlaga för framställning av en eller flera avses som kopior.

Straffsatsen är densamma som för närvarande gäller för bampomografibrott, böter eller fängelse i högst två år.

I andra stycket föreskrivs straff för innehav och efterfrågan av

om barnpornografi.

Med innehav besittning. Det är således inte straffbart att

avses endast titta på barnpomografisk bild någon annan förevisar och

en som inte heller att härvid under en kortare tid hålla i mediet, t.ex. ett fotografi eller videokassett. Den på sin dators skärm tittar på en

en som barnpomografisk bild eller film förmedlas medelst datakommuni-

som kation skall inte inneha bilden. Om skildringen förs över på t.ex.

anses datorns hårddisk uppkommer dock ett innehav.

Endast bilder verklighetstrogen karaktär vari barn är involverade

av i sexuella handlingar skall straffbara att inneha. Förutom skild-

vara ringar verkliga förlopp omfattas t.ex. bilder som skapats i en dator

av och som synes vara verklighetstrogna.

Uttrycket handling med sexuell innebörd omfattar alla typer av handlingar med sexuell innebörd mellan två eller flera personer, barn eller liksom sexuella handlingar som involverar djur. Vidare

vuxna, omfattas bilder där barn onanerar eller genom egna åtbörder exponerar sina underliv. Utanför det straffbara området faller bilder av nakna barn som endast poserar utan att företa någon sådan nu nämnd handling. Inte heller omfattas bilder som gjorts pornografiska genom att vid fotografering inzoomning skett barns underliv.

Även förfaranden innebär att någon försöker skaffa sig sådan

som barnpornografi i detta stycke skall vara straffbart. Vad som

som avses

F örfattningskommentar 277

avses är att någon genom annonsering, direkta frågor eller på annat sätt

efterfrågar sådan barnpornografi. Efterfrågan behöver inte, såsom

däremot gäller för det nya forsöksbrottet i 17 § andra meningen, ha skett i något särskilt syfte.

Straffsatsen för innehav och efterfrågan är böter eller fängelse i högst sex månader. Strafflatituden medför att t.ex. husrannsakan är möjlig att företa vid en tillräckligt konkret misstanke om innehav av sådan barnpornografi som avses i detta stycke. Strängare straff än böter torde inte utdömas annat än i allvarligare fall, t.ex. om innehavaren förvärvat material direkt av förövaren av skildrade sexualbrott eller om innehavet är särskilt omfattande och avser bilder, vari de skildrade barnen, såvitt framgår av bilderna, utsätts för synnerlig hänsynslöshet eller råhet.

I tredje stycket upptas ett försvarlighetsrekvisit motsvarande det som finns i lagrummet enligt dettas nuvarande lydelse.

I fjärde stycket anges med en nytillkommen definition att med ett barn avses en person under 18 år eller en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad. Det räcker således defmitionens båda

att ett av led är uppfyllt för att en pomografisk bild objektivt sett skall utgöra barnpornografi. Som redovisats i avsnitt 7.3.4 synes dock möjligheterna att tillämpa l8-årsregeln vara små. Med pubertetsutveckling avses den yttre kroppsliga förändring som äger rum under puberteten. I fall där pubertetsutvecklingen är långt gången och det därför kan vara svårt att avgöra om en avbildad ung människa är att anse som ett barn finns möjlighet att för bedömningen anlita en sakkunnig på området barnendokrinologi. Som framgår av den allmänna motiveringen krävs det uppsåt med avseende antingen på åldern eller pubertetsutvecklingen för att ansvar skall kunna ådömas.

10 aa § Paragrafen är ny och föreskriver straff för grovt bampomografibrott. Det avser sådana brott som nämns i 10 a § första stycket. Det blotta innehavet av barnpornografi kan därför aldrig utgöra grovt brott. Ett bampomografibrott skall kunna bedömas grovt det har be-

vara om drivits i stor omfattning och i vinstsyfte samt avsett bilder, vari barn, enligt vad bilden utvisar, utsätts för synnerligen smärtsamt våld eller om brottet på annat sätt är lika allvarligt. Uppräkningen omständig-

av heter som kan föranleda att brottet bedöms grovt är sålunda inte

som uttömmande. Att ett barn som ännu inte har nått sådan utveckling

en att det har kroppsliga förutsättningar härför utsätts för ett samlag

av en vuxen person innebär naturligtvis att barnet utsätts för ett hänsynslöst våld. Med uttrycket synnerligen smärtsamt våld i förevarande lagrum

278 F örfattningskommentar

dock våld härutöver. Att barnet faktiskt upplevt smärtande våld avses är inte förutsättning för att bestämmelsen skall vara tillämplig.

en

Straffbarheten bortfaller vid försvarliga gärningar vilket framgår av hänvisningen till 10 a

Strafflatituden omfattar fängelse från lägst sex månader till högst fyra år.

10 ab § Paragrafen är ny och straffbelägger sådana gärningar som avses i 10 kap. 10 § första stycket, även dessa inte begåtts uppsåtligen utan

a om endast av oaktsamhet. Endast sådana gärningar avses som sker i yrkesverksamhet eller annars i förvärvssyfte. Straffet är detsamma som det för motsvarande uppsåtliga gärningar, men endast böter torde dömas ut i normalfallet. Vid upprepad brottslighet av den som yrkesmässigt handlar med pornografi bör emellertid fängelse kunna utdömas. Genom hänvisningen till 10 a § framgår att försvarliga gärningar inte är brottsliga.

17 § Genom tillägget i paragrafens andra mening är även förfaranden som innebär att någon försöker förvärva bampomografiska bilder i syfte att sprida eller visa eller på annat sätt göra dem tillgängliga för någon annan straffbara. Vad som avses är att någon genom annonsering, direkta frågor eller på annat sätt efterfrågar barnpornografi. Även försök till grovt brott omfattas 17 det har gått till på det nu

av om nämnda sättet.

35 kap. 4 § I paragrafen regleras frågan om när tid för åtalspreskription skall börja löpa. Paragrafens andra stycke innehåller en särskild preskriptionsbestämmelse för sådana fall då brott som avses i 6 kap. 1-4 och 6 BrB eller försök till sådant brott begås mot barn under 15 år. För sådant fall skall preskriptionstiden börja räknas från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år. Genom det föreslagna tillägget till andra stycket i paragrafen görs den angivna bestämmelsen tillämplig också i fråga om brottet sexuellt ofredande när detta begås mot barn som inte har fyllt 15 år. Den längre preskriptionstiden skall i dessa fall gälla endast om barnet är förövarens avkomling eller står under hans fostran eller för vars vård eller tillsyn han har att svara på grund av myndighets beslut.

F örfattningskommentar 279

Förslaget till lag om förbud mot införsel

och utförsel av

barnpornografi

Lagen är inte tillämplig på skrift som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller sådant medium som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen.

1 § I paragrafen straffbeläggs att till Sverige införa eller från landet utföra skildringar av barn i pomografisk bild; med sådan bild detsamma

avses som med motsvarande uttryck i 16 kap. 10 a § BrB. En gärning

som med hänsyn till omständigheterna är försvarlig är inte brottslig.

2 § I paragrafen upplyses att bestämmelser om ansvar för olovlig införsel och utförsel finns i lagen 1960:418 varusmuggling.

om

Förslaget till lag om ändring i lagen 1996:701 om Tullverkets befogenheter

vid Sveriges gräns mot ett annat land

inom Europeiska unionen

3 § Paragrafens uppräkning av varor som omfattas lagen föreslås

av genom en ny punkt 13 kompletterad med barnpornografi enligt lagen 1999:00 om förbud mot införsel och utförsel barnpornografi.

av

4 § I paragrafens första stycke föreskrivs om anmälningsskyldighet för den som inför eller utför vissa varor. Varorna hänvisning till

anges genom 3 Det föreslås att hänvisningen i 4 § 2 utvidgas till att också avse 3 § 13, som gäller barnpornografi.

7 § I paragrafens första stycke hänvisas till punkterna 1 samt 3-12 i 3 § när det gäller tulltjänstemans rätt att undersöka transportmedel

m.m. för kontroll av att gällande villkor för införsel och utförsel vissa

av varor uppfyllts. Det föreslås att hänvisning görs också till punkten 13 om barnpornografi.

till lag om ändring i Förslaget tryckfrihetsförordningen

7 kap. 4 § Paragrafen innehåller den för TF och YGL gemensamma brottskatalogen. Punkten 12 har kompletterats med den definition av barn

har intagits i 16 kap. 10 § BrB och att med ett barn som a som anger avses en person under 18 år eller en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad. Vidare har bestämmelsen utformats i enlighet med den föreslagna utformningen bampomografibrottet i 16 kap.

nya av 10 § brottsbalken. För att ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott skall

a kunna föreligga gäller givetvis fortfarande att framställningen

anses skall ha utgivits respektive spritts till allmänheten enligt gmndlagamas bestämmelser om det.

7 § I paragrafens första stycke anges för närvarande att tryckt skrift som innefattar tryckfrihetsbrott får konfiskeras. Lagrummet har kompletterats med regel innebär att vid tryckfrihetsbrott som utgör barn-

en som pomografibrott skall gälla vad i övrigt föreskrivs i lag om särskild

som rättsverkan. Härigenom skapas möjlighet att t.ex. förverka vinning av ett bampomografibrott. Motsvarande bestämmelse finns i 5 kap. 6 § första stycket YGL.

Enligt nuvarande bestämmelse i paragrafens tredje stycke får utgiven och spridd tryckt bampomografi verklighetstrogen karaktär

av konfiskeras under förutsättning att den påträffas i samband med en förundersökning samt innehavet inte är försvarligt. Förutsättningen att materialet har anträffats vid förundersökning har slopats i förslaget.

en All utgiven barnpornografi anträffas eller lämnas till myndig-

som av heterna kan således bli föremål för konfiskering.

I ett nytt fjärde stycke att det i vanlig lag får föreskrivas att

anges tryckt skrift konfiskerats skall bevaras. Härigenom görs det möj-

som ligt att bevara tryckta skrifter har konfiskerats i stället för att

som förstöra dem.

9 kap. 3 § I paragrafen regleras frågan åtals- och påföljdspreskription vid

om tryckfrihetsbrott. I ett nytt tredje stycke införs en regel som motsvarar 7 kap. 1 § andra stycket 3 YGL och som säger att det i vanlig lag i

F örfattningskommentar 281

fråga bampomografibrott får föreskrivas att en tryckt skrift när det

om gäller beräkningen preskriptionstid inte skall anses utgiven förrän

av den har lämnats för registrering hos myndighet. I motsats till den

en angivna bestämmelsen i YGL är dock den här i TF föreslagna bestämmelsen begränsad till bampomografibrott. Av förslagen till följdlagstiftning i LTY och i lagen 1993:1392 om pliktexemplar av dokument följer att preskriptionstiden börjar att löpa när pliktexemplar av den tryckta skriften lämnas. Härigenom blir det möjligt att ingripa mot

otillåten bampomografisk skildring innan ansvaret har preskriberats. en

till lag om ändring i

Förslaget yttrandefrihetsgrundlagen

1 kap. 10 § I paragrafen YGL:s formella tillämpningsområde när det är fråga

anges

filmer och ljudupptagningar. Den nuvarande begränsningen till om upptagningar sprids till allmänheten är motiverad ändamålet att

som av säkerställa friheten att yttra sig i massmedier som ett medel för den fria åsiktsbildningen prop. 1990/91:64 s. 112.

Bestämmelserna i paragrafens första och andra punkter innehål-

nya ler inte någon förändring i förhållande till vad som nu gäller om ljudupptagningar och filmer sprids till allmänheten genom att

om som spelas upp.

Bestämmelsen i tredje punkten är Där anges att en film som

ny. sprids till allmänheten på annat sätt än att spelas upp skall vara

genom försedd med sådana ursprungsuppgifter som för närvarande anges i 3 kap. 13 § YGL för omfattas YGL:s tillämpningsområde. Änd-

att av ringen innebär alltså att de filmer som inte sprids till allmänheten

att spelas t.ex. på biograf omfattas av grundlagen endast genom upp

de har dessa uppgifter. om

Uppgifterna skall anges i anslutning till varandra och vara intagna

del i själva filmen, i vinjett e.d., samt dessutom vara ansom en bringade på filmens hölje där sådant förekommer. Med hölje avses en funktionell del mediet och inte en kartong eller annan förpackning

av i vilken filmen förvaras. Uppgifter skall således anbringas på videokassetter och CD-ROM-skivors ytor. Beträffande fotografisk film, som inte har något funktionellt hölje, behöver uppgifterna intas endast i filmen. Om någon uppgiftema saknas eller är otydlig uteblir skyd-

av det.

282 F örfattningskommentar

Syftet med kravet yttre iakttagbara uppgifter är att göra det möjligt att snabbt och säkert utan granskning av innehållet kunna konstatera detta faller under grundlag eller vanlig lag. Även den

om enskilde innehavaren kan säkert konstatera huruvida hans innehav omfattas av YGL:s tillämpningsområde eller inte.

Att uppgifterna skall vara intagna i filmen och dess hölje gör det möjligt att fastställa om ett exemplar av en film tillhör en viss upplaga eller en kopia av en viss upplaga.

I ett nytt andra stycket ges skydd i grundlag för rätten att inneha sådana filmer som genom att inte ha de föreskrivna uppgifterna faller helt utanför YGL:s tillämpningsområde. För att det skall möjligt

vara att i vanlig lag kriminalisera innehav barnpornografiska filmer

av som saknar ursprungsuppgifter, har detta särskilt angivits i paragrafen. För filmer omfattas YGL:s tillämpningsområde följer rätten att

som av inneha sådana filmer direkt av YGL se vidare kapitel 12.

3 kap. 13 § Paragrafen innehåller föreskrifter om att filmer och ljudupptagningar skall förses med vissa ursprungsuppgifter, I ett nytt femte stycke har intagits en erinran om vad som enligt 1 kap. 10 § gäller beträffande uppgifter på filmer som sprids till allmänheten annat sätt än genom att spelas upp.

5 kap. 6 § Enligt nuvarande bestämmelser i denna paragraf får en film eller en ljudupptagning som innehåller yttrandefrihetsbrott konfiskeras. Enligt paragrafens tredje stycke får även utgiven och spridd bampomografisk film konfiskeras, under förutsättning att den anträffas i samband med en förundersökning och är av verklighetstrogen karaktär samt innehavet inte är försvarligt. All den utgivna barnpornografi anträffas

som av eller lämnas till myndigheterna kan således bli föremål för konfiskering.

I ett nytt fjärde stycke anges att det i vanlig lag får föreskrivas att en film som har konfiskerats skall bevaras. Härigenom görs det möjligt att bevara filmer som har konfiskerats i stället för att förstöra dem.

F drfattningskommentar 283

Förslaget till lag om ändring i lagen

med föreskrifter

1991:1559 på tryckfrihetsförordningens och

områden

yttrandefrihetsgrundlagens

4 kap. 2 § I paragrafen regleras hur de ursprungsuppgifter som föreskrivs i 3 kap. 13 § YGL skall sättas ut på en film eller en ljudupptagning. Enligt

förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen regleras i

1 kap. 10§ YGL denna fråga beträffande filmer som sprids till allmänheten på annat sätt än genom att spelas Det är dock

upp. lämpligt att reglerna i förevarande lagrum och i 1 kap. 10 § YGL i detta avseende är likformiga för samtliga filmer alltså även för dem som sprids till allmänheten genom att spelas upp. Genom förslaget till ändring i förevarande paragraf åstadkoms detta genom att det att

anges ursprungsuppgiftema skall intas i själva filmen eller ljudupptagningen och anbringas på dess hölje.

5 kap. 3 § Paragrafen har tillkommit med stöd av 7 kap. l § YGL och innebär att preskriptionstid för yttrandefrihetsbrott i videogram börjar att löpa först när pliktexemplar har lämnats om inte videogrammet har getts till Biografbyrån för s.k. frivillig förhandsgranskning.

Genom den föreslagna ändringen har bestämmelsen gjorts tillämplig på film, varmed enligt 1 kap. 2 § andra stycket LTY skall avses detsamma som i YGL. Enligt l kap. 1 § tredje stycket YGL med

avses film även videogram och andra upptagningar av rörliga bilder. Härigenom kommer den särskilda preskriptionstiden att gälla också för nya medieforrner när de innehåller rörliga bilder, kan omfattas

som, av YGL:s tillämpningsområde.

8 a § Paragrafen och har tillkommit med stöd av det föreslagna nya

är ny tredje stycket i 9 kap. 3 § TF. Den innehåller en regel som innebär att preskriptionstiden för åtal avseende tryckt skrift inte börjar löpa förrän pliktexemplar har lämnats. I motsats till vad som gäller enligt 8 § har regleringen begränsats till tryckfrihetsbrottet bampomografibrott.

284 F örfattningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen

om förverkande av

1994:1478 barnpornografi

Enligt den gällande lydelsen av lagen får, utöver vad som följer av brottsbalkens allmänna regler om förverkande, en skildring av barn i pomografisk bild förverkas om skildringen är av verklighetstrogen karaktär och det inte finns särskilda skäl mot att den förverkas. Som ytterligare förutsättning gäller att bilden påträffats i samband med en förundersökning. Denna förutsättning har slopats i förslaget till ändring i paragrafen. Härigenom kan all barnpornografi av verklighetstrogen karaktär inte omfattas av TF eller YGL och som anträffas av eller

som lämnas till myndigheterna bli föremål för förverkande.

Förslaget till lag om registrering av barnpornografi

1 § I paragrafen anges att syftet med den föreslagna lagen är att åstadkomma ett centralt arkiv för bampomografiska framställningar vilka analyserade och systematiserade kan användas som referensmaterial vid granskning av framställningar som ingår i nya beslag.

2 § I första stycket att arkivet får tillföras sådana bampomograñska

anges framställningar som har konfiskerats eller förverkats. De föreslagna ändringarna i 7 kap. 7 § TF och 5 kap. 6 § YGL innebär bl.a. att det i vanlig lag får föreskrivas att konfiskerade skildringar inte måste förstöras utan kan bevaras.

I andra stycket anges att arkivet f°ar tillföras andra barnpomografiska framställningar än sådana som har konfiskerats eller förverkats. Det kan t.ex. vara fråga om material som svensk polis får överlämnad till sig av utländska polismyndigheter inom ramen för internationellt polissamarbete eller som en enskild person överlämnar till polisen. Slutligen kan institutioner och organisationer olika områden tänkas tillföra arkivet material.

3§ I paragrafen överlämnas det till regeringen eller den myndighet som

F Örfattningskommentar 285

regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om vilken myndighet som skall svara för arkivet, om vilka myndigheter som skall se till att framställningar tillförs arkivet samt om frågor avseende gallring arkiverade framställningar och annan arkivvård.

av

Förslaget till lag om ändring i lagen 1993:1392 om pliktexemplar av dokument

19 a § Paragrafen är ny och föreskriver att pliktexemplar av dokument i fråga om bampomografibrott alltid skall lämnas när dokumentet har gjorts tillgängligt för allmänheten. Föreskrifterna i 5-17 att sådan skyldighet föreligger endast när dokumentet mångfaldigats i ett visst antal exemplar skall således inte gälla vid bampomograñbrott.

Syftet med regleringen är att åstadkomma en utgångspunkt för beräkningen av preskriptionstid för tryck- och yttrandefrihetsbrottet bampomograñbrott enligt den nya regleringen i 9 kap. 3 § tredje stycket TF och 5 kap. 8 a § LTY respektive 7 kap. 1 § andra stycket 3 YGL och 5 kap. 8 § LTY.

Paragrafen omfattar således inte publicering av pomografisk bild av barn som med hänsyn till omständigheterna är försvarlig och därför inte är brottslig. Den som i ett sådant sammanhang tangerar gränsen för vad som är tillåtet måste således lämna pliktexemplar for att vara säker på att preskriptionstiden skall börja löpa.

Reservationer

Reservation av Margareta Israelsson s, och

Göran Magnusson

s

All befattning med barnpornografiska bilder skall straffbar

vara

Vi anser att all befattning med barnpomografiska bilder skall

vara straffbar, oavsett i vilken form sådana bilder förekommer. En bild

som skildrar ett sexuellt övergrepp på ett barn är lika kränkande för barnet vare sig bilden finns i en tidning, på Internet eller i video. Den är

en lika kränkande sig det finns ursprungsuppgifier på film eller

vare en inte. Att bild är tryckt och därför omfattas tryck-

samma av frihetsförordningen gör inte heller att kränkningen blir mindre straffvärd. En kriminalisering all befattning med barnpomografiska bilder

av måste därför enligt vår mening omfatta alla skildringar bam i

av pomografisk bild oavsett i vilken framställningsform bilderna förekom-

mer.

Barnpornografibrottet bör lyftas ut från grundlagama TF och YGL

De i betänkandet redovisade alternativen A, B och C är enligt vår mening otillräckliga för att åstadkomma ett effektivt innehavsförbud för barnpornografi. Vi kan inte heller ställa bakom det majori-

oss av teten förordade alternativet D. Enligt detta alternativ blir det även i fortsättningen straffritt att inneha tryckta bilder. Vidare blir det straffritt att inneha och överlåta ett fåtal exemplar barnpomografiska filmer som har ursprungsuppgifier. Inte heller kan all import och export av barnpornografi kriminaliseras. Av den anledningen uppfyller förslaget inte det krav vi bör ställas.

som anser

Vid riksdagsbehandlingen bampomografrfrågan våren 1994

av anfördes att det inte kunde komma i fråga att definiera ut vissa yttranden från grundlagama. Det ansågs inte acceptabelt att

vara ur grundlagama plocka sådana yttranden icke skydds-

som anses vara värda. Vi anser att dessa riksdagens uttalanden är principiellt riktiga

288 Reservationer

och fortfarande giltiga. Vi å andra sidan att de skäl som talar för

anser ett så stort genombrott hävdvunna principer som en innehavs-

av kriminalisering informationsbärare utgör, också kan anföras till

av en

utdefmiering. stöd för en

Vi att bampomografi står i sådan särställning i förhållande

anser en till andra yttranden grundlagama skyddar, att en utdefiniering av

som bampomografibrottet omöjligen skall kunna åberopas till stöd för utdefiniering andra typer yttranden. En utdefiniering är därmed

av av enligt vår mening konsekvent med utredningens ställningstagande i frågan om en innehavskriminalisering.

Vårt förslag innebär alltså att det i vanlig lag kan föreskrivas om straff och rättsverkan för den som t.ex. innehar, importerar,

annan exporterar eller överlåter enstaka exemplar barnpomografiska bilder,

av

sig dessa finns i tryckta skrifter, grundlagsskyddade stenciler, vare filmer eller videogram. Detta möjliggörs genom två nya bestämmelser i TF och YGL. Vårt förslag till ändringar och tillägg i vanlig lag överensstämmer i huvudsaken med majoritetens förslag. Genom vårt förslag till lagteknisk lösning beträffande TF och YGL omfattar bestämmelserna i vanlig lag betydligt fler bilder blir fallet med

än som majoritetens förslag.

Vi att det finns starka skäl för att behålla grundlagsskyddet

anser för dem lämnar uppgifter till redaktioner för att uppgifterna skall

som publiceras eller offentliggöras i tidningar, TV eller andra massmedier. Vi delar majoritetens uppfattning att det är av största vikt att det även i framtiden blir möjligt att, utan att ge sig tillkänna, medverka till att missförhållanden även på detta område blir allmänt kända. En utdefiniering bampomografibrottet måste inte vara absolut och leda

av till att meddelarfriheten avskaffas. Vårt alternativ kan kombineras med uttryckliga föreskrifter att meddelarfriheten, och även anskaffar-

om friheten, enligt l kap. 1 § tredje och fjärde styckena TF och l kap. 2 § YGL skall gälla även för uppgifter om barnpomografiska skildringar.

Utdefinieringen från grundlagama enligt vårt förslag är därmed inte total. Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om meddelarskydd och anskaffarfrihet skall fortfarande gälla. Innebörden av detta blir bl.a. att den innehar en bampornografisk bild och överlämnar den

person som till nyhetsredaktion i syfte att bilden eller uppgifter om den skall

en offentliggöras, inte kan straffas för det innehavet. Den journalist på en tidning tar emot uppgifter detta slag blir även i fortsättningen i

som av princip förbjuden att röja sin källa. För att ändra denna ordning kom-

det alltså även i fortsättningen att krävas ändring i grundlag. mer

Vi vill understryka att lagteknisk konstruktion av det slag som

en föreslår främmande fågel i grundlagama; för bl.a. TV-pro-

inte är en

Reservationer 289

sänds tråd till en icke större allmänhet får meddelas gram som genom bestämmelser i lag undantar sådana sändningar från bestämmelser-

som

i YGL, dock får inte undantag meddelas för bestämmelserna om na meddelarfrihet, anskaffarfrihet och censurförbud se 1 kap. 6 § tredje

stycket YGL.

Även bampomografibrottet, vi föreslår, inte direkt skall

om som nu omfattas bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefri-

av hetsgrundlagen, utgör reglerna i grundlagama viktiga tolkningsdata vid tillämpningen brottsbalkens bestämmelser om förbud mot innehav

av och överlåtelse De bestämmelser i vanlig lag vi och majori-

m.m. som

föreslår skall få meddelas, skall alltså tillämpas med de grundteten nu lagsskyddade värdena i åtanke. En åklagare överväger ett in-

som gipande mot tidningsredaktion eller TV-station, grund av att det

en finns misstanke ett förestående offentliggörande bild som

om av en utgör barnpornografi, skall alltså särskilt noga överväga om ingripandet

de eller det intrång åtgärden innebär. Är det fråga uppväger men som

seriösa sammanhang torde därför åklagaren normalt avstå från om

ingripande.

Övriga konsekvenser i tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen

Genom ändring i 7 kap. 4 § punkt 12, tas bampomografibrottet ut

en från brottskatalogen. Alla de bestämmelser som infördes med anledning den utökade möjligheten att konfiskera bampomografiska

av bilder verklighetstrogen karaktär skall tas bort 7 kap. 7 § tredje

av stycket, 9 kap. 5 § andra stycket, 10 kap. och 12 kap. tryckfrihetsförordningen och motsvarande bestämmelser i yttrande-

frihetsgrundlagen 5 kap. 6§ och 7 kap. 1 §. Bampomografiska

bilder skall i tryckfrihetsförordningen endast nämnas i den föreslagna nya 1 kap. 10

Varför inte videogramregel

Vår uppfattning är vidare att alternativ D medför uppenbara risker för att förbudet att inneha och överlåta enstaka exemplar av bampomografiska bilder blir ett slag i lufien. Vi anser att lagstiftaren måste beakta att det kan finnas har intresse av att vidta sådana

personer som åtgärder att barnpornografi lagligt kan innehas. Ett skäl för att vidta sådana åtgärder är att straffbara innehav kommer att medföra att innehavaren registreras, vilket inte blir fallet om enbart en konfiskering kan

290 Reservationer

komma i fråga. Ett annat skäl är givetvis det förhållandet att åklagarens möjligheter att vidta tvångsåtgärder beskärs betydligt inneom havet inte är straffbart. Det kan därför enligt vår uppfattning inte uteslutas att t.ex. en videofilm med bampomografiskt innehåll förses med uppgifter framställare för att den straffritt skall kunna om m.m. innehas. Vi måste utgå från att lagstiftningens innebörd, alternativ om D genomförs, blir känd bland allmänheten, också bland dem kan som tänkas bryta mot ett förbud att inneha och överlåta enstaka exemplar

av bampomografiska bilder.

En videograinregel skulle också kunna utnyttjas den önskar av som mångfaldiga bampomografiska filmer i Sverige och exportera filmema utomlands. Om uppgifiema grundlagsskydd sätts ut på filmersom ger na kan myndigheterna inte ingripa mot sådan produktion i Sverige. en Den som vill införa bampomografiska videogram till Sverige kan göra det straffritt, att sätta ut uppgifterna filmema. Alternativ D genom träffar alltså inte heller alla fall import. av Om man antar att ett videogram försetts med de föreskrivna uppgifterna om framställare m.m. och det visar sig att uppgiften är felaktig kommer det enligt vår mening att bli tillämpningssvårigheter. Vid en första anblick faller videofilmen alltså under grundlagamas tillämpningsområde. För att kunna få innehavaren dömd för brott måste åklagaren styrka att gärningsmannen eller t.ex. den överlåtit som enstaka exemplar känner till att uppgiften är falsk eller i vart fall att han haft beaktansvärd anledning att befara att uppgiften falsk och en var att full vetskap inte skulle ha avhållit honom från att inneha filmen. Utredningens alternativ D innebär också att vi får räkna med att det kan bli relativt vanligt framställare använda bulvaner att som m.m. eller målvakter, dvs. personer som mot betalning låter sitt utnamn nyttjas utan att närmare bry sig om i vilket sammanhang det sker bara de får betalt. Den av oss förordade lösningen innebär att den innehar som en uppenbart bampomografisk bild inte behöver göra överväganden i fråga bilden, filmen eller tidningen är straffbar att inneha eller inte om mot bakgrund av vissa formella kriterier. Han behöver inte ställa sig frågan om filmen är utgiven eller inte, är uppgifter finns på bilden som falska eller inte etc. Vidare blir inte meddelarfriheten eller anskaffarfriheten beroende av den offentliggör film sätter ut om som en uppgifter eller inte. I förhållande till alternativ D har vår lösning även i andra avseenden en betydande fördel, nämligen att vår åtgärd i grundlagama för en innehavskriminalisering av bampomografiska bilder inte träffar alla videogram och filmer oavsett innehåll.

Reservationer 291

Olaga våldsskildring och barnpornografibrott

Vi är medvetna att vårt förslag kan medföra vissa problem för det

om fall skildring kan innefatta såväl olaga våldsskildring som bam-

en pomograñbrott. Problemet torde emellertid kunna lösas genom redan gällande regler forum för vanliga brottmål och tryckfrihets-

om m.m.

eller yttrandefrihetsmål i tillämpningslagen. En film utgör såväl

som olaga våldsskildring bampomograñbrott torde enligt enligt vårt

som förslag innefatta grovt bampornografibrott, varför åtal för sådant brott torde väckas i stället för olaga våldsskildring.

Stockholm den 27 februari 1997

292 Reservationer

Bilaga

LAGTEXT

Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen

dels att 7 kap. 4 och 7 §§, 9 kap. 5 10 kap. 1 § och 12 kap. 14 §

skall ha följande lydelse ,

dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 10 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 10 § Om förbud mot att inneha eller annars ta befattning med skildring av barn i pornografisk

bild gäller vad som föreskrivs i

lag. Även med sådant förbud i vanlig lag gäller vad som föreskrivsi 1 kap. 1 § tredje och fidrde stycket om meddelar- och anskaf-

farflihet och

3 kap. 3 § om tystnadsplikt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Författningskommentar till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

I bestämmelsen, som är ny, anges att det som föreskrivs i lag om förbud mot innehav eller befattning med skildringar barn i annan av pomografisk bild skall gälla. Detta innebär att tryckfrihetsförordningens bestämmelser tryckfrihetsbrott inte skall om m.m. tillämpas på sådana bilder, även om bilderna publiceras i tryckta skrifter. Bampomografibrottet upphör samtidigt att ett tryckvara

Reservationer 293

frihetsbrott 12 i 7 kap. 4 § upphävs. För skildringar av barn i

p pomografrsk bild gäller således i huvudsak vad som i dag gäller beträffande upphovsrätt och rent kommersiell reklam jfr l kap. 9 §. Bestämmelsen är så formulerad att grundlagen inte kräver att det skall

förbjudet att inneha barnpornografi. vara

Till viss del skall dock tryckfrihetsförordningens bestämmelser gälla. I bestämmelsen att även det finns förbud mot barn-

anges om pornografi i vanlig lag, skall bestämmelserna i grundlagen om meddelarfrihet, anskaffarfrihet och anonymitetsskydd gälla. Detta innebär bl.a. att den som lämnar bampomograñska bilder till en journalist i syfte att bilderna skall publiceras i skrift som omfattas av tryck-

en frihetsförordningen inte f°ar straffas för den befattningen han haft med materialet. Dessutom skyddas uppgiftslämnaren av reglerna om tystnadsplikt för den tagit emot uppgifterna. Den som skaffar barn-

som pomografiskt material i syfte att det skall publiceras i tryckt skrift kan enligt bestämmelsen inte heller straffas för det. Då skall nämligen tryckfrihetsförordningens bestämmelser anskaffarfrihet också gälla.

om

Dessa bestämmelser är de omnämner bampomografibrottet och

som de särskilda regler infördes med anledning av den ökade möjlig-

som heten att konfiskera barnpornografi. Dessa särskilda regler skall tas bort när bampomografm definieras ut från grundlagama.

2. Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 12 5 kap. 6 § samt 7 kap. l och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

12 §

Vad sägs i 1 kap. 8 och Vad som sägs i 1 kap. 9

som 9 tryckfrihetsförordningen om och 10 tryckfrihetsförordatt föreskrifter i lag f°ar meddelas ningen att föreskrifter i lag

om i fråga om upphovsmäns rättig- får meddelas i fråga om upphovsheter, annonser om alkohol eller mäns rättigheter, annonser om tobak, kreditupplysningsverksam- alkohol eller tobak, kreditupplyshet och tillvägagångssätt för an- ningsverksamhet, tillvägagångs-

294 Reservationer

skaffande av uppgifter utan sätt för anskaffande uppgifter

av hinder av grundlagen skall gälla och skildringar barn i

om av också i fråga om radioprogram, pornografisk bild utan hinder

av filmer och ljudupptagningar. grundlagen skall gälla också i

fråga om radioprogram, filmer och ljudupptagningar.

Bestämmelserna i denna Bestämmelserna i denna

grundlag hindrar inte att det i lag grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud i meddelas föreskrifter förbud i

om övrigt mot kommersiell reklam i övrigt mot kommersiell reklam i radioprogram eller om villkor för radioprogram eller villkor för

om sådan reklam. Detsamma gäller sådan reklam. Detsamma gäller föreskrifter om förbud mot och föreskrifter förbud mot och

om villkor för annan annonsering och villkor för annan annonsering och sändning av program, som helt sändning helt

av program, som eller delvis bekostas av annan än eller delvis bekostas än

av annan den som bedriver programverk- den bedriver programverk-

som samheten. samheten.

Även med sådant förbud

om

skildring av barn i pornografisk

bild i vanlig lag gäller vad

som

föreskrivsi

1 kap. 2§ om meddelar- och

anskaflarfiihet och

2 kap. 3§ om tystnadsplikt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

5 kap. 6 § samt 7 kap., 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen

samma lydelse som betänkandets huvudförslag -

De bestämmelser utöver 1 kap. 12 § de paragrafer i YGL

avser som har särskilda regler för bampomografibrott. Dessa särskilda regler skall tas bort när bampomografm definieras ut från grundlagama.

Reservationer 295

Författningskommentar till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen I paragrafen har intagits en hänvisning till den föreslagna nya 1 kap. 10 § i tryckfrihetsförordningen. Detta innebär att yttrandefrihetsgrundlagen inte skall tillämpas när bampomografi förekommer i filmer eller videogram. Inte heller när sådana bilder visas i TV skall yttrandefrihetsgrundlagens regler tillämpas. På samma sätt som nu föreslås be-

träffande tryckfrihetsförordningen, föreslås här att yttrandefrihetsgrund-

lagens bestämmelser om meddelarfrihet, anskaffarfrihet och rätten till anonymitet skall gälla om avsikten är att publicering skall ske i medier som omfattas av denna grundlag.

3. Förslag till lag om ändring i lagen 1991:1559 med föreskrifter på tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagens områden Denna lag ändras så att 7 kap. 3a och 7a upphävas. Det f°ar till följd att det krävs en ändring i 7 kap. 1 § innebärande att hänvisningen till 3 a § tas bort.

296 Reservationer

Reservation av ledamoten Kerstin Staver

mp

Stoppa även anspelningspomografi

Det kan inte vara möjligt att Sverige skall tillåta porrfilmer som illustrerar incest även om det är en 18-årig kvinna som är utklädd till bam.

Det kan t.ex. vara en 18-åring som med rakat kön och barnkläder medverkar i porrfilm på incest-temat. Överhuvud taget alla

en pomografiska sammanhang, där någon framställs som barn med blöjor, napp, barnkläder eller annat måste förbjudas. Dessa typer av filmer är inte värda att bevara. Den kränker inte bara barn i allmänhet, utan även kvinnor. Och alla män och fäder. Denna anspelningspomografi måste därför också kriminaliseras lika hårt som övrig barnpornografi.

I utredningens förslag till definition av barnpornografi saknas detta.

Definitionen gäller alla filmer som visar barn i sexuella sammanhang. Här ingår även framställningar av verklighetstrogen karaktär. Det innebär t.ex. att tecknade filmer med barnpornografi skall kriminaliseras, även om man kan se att de är tecknade och inte visar ett verkligt övergrepp. Därför att det kränker barn i allmänhet. Det är bra. Och på samma goda grunder anser jag att filmer där riktiga människor som framställs som barn, även om man kan se att de är äldre, ska kriminaliseras. I Sverige. I dag.

Sverige måste kriminalisera denna anspelningspomografi lika hårt som vi ska kriminalisera all övrig barnpornografi.

Reservationer 297

Reservation av ledamoten Ingvar Svensson

Allmänt

Huvudskälet för att ingripanden skall ske mot olika befattningar med barnpornografi är att skydda barnets personliga värdighet. Barnet har först för ett sexuellt övergrepp. När ett sådant övergrepp har utsatts dokumenterats på ett visuellt sätt foto eller film är själva dokumentationen i sig form kränkning av den personliga värdigheten. en av Återanvändning sådan dokumentation är en fortgående kränkning, av stöld barnets personliga mänskliga värdighet. Verklighetstrogen en av barnpornografi saknar därför enligt mitt synsätt skyddsvärde i TF och YGL. Det bör också klargöras att skyddet för informations- och yttran-

defriheten i regeringsformens rättighetskapitel inte bör innefatta verk-

lighetstrogen barnpornografi.

Därför jag den huvudlinje utredningens majoritet valt vad anser gmndlagsförändringar är felaktig och borde fått ett annat inneavser håll. På ett punkter har jag invändningar även mot de nya fonnulepar ringarna av brottsbalken. I det följande diskuteras i tre avdelningar dels utredningens majoritetsförslag, dels det vilande grundlagsförslaget och dels mitt alternativ till lagstiftning.

A. Kritik barnpornografiutredningens majoritetsförslag av

Majoritetens förslag att enbart kriminalisera i brottsbalken vad om skildring barn i pomograñsk bild bryter enligt mitt synsätt avser av med grundläggande synsätt på yttrande- och inforrnationsfriheten. Den regel majoriteten vill införa att begreppet filmer film, videosom om och upptagning rörliga bilder endast skall ligga under gram annan av grundlagen uppgifter framställandet är angiven höljet och i om om materialet, strider enligt mitt synsätt också genomgående prinmot en cip i både TF och YGL, nämligen att spritt material skall betecknas som utgivet. Majoriteten har försökt framställa en regel i YGL som påminner om TF:s s.k. stencilregel. Utgångspunkten var egentligen att jämställa videogram utan ursprungsuppgifter med stenciler utan sådana. Sederhar majoriteten på grund systematikskäl vidgat begreppet till mera av att omfatta hela begreppet filmer. Troligen är på stencilregeln ett synen missförstånd. Mycket tyder nämligen att det hade varit riktigare att jämföra videogram med tryckt skrift. Ännu tydligare framstår misstaget

298 Reservationer

genom utvidgningen till begreppet filmer. Den principiella analysen på detta område har inte gjorts inom utredningen. Det är dessutom fel att använda en generell regel för att angripa ett speciellt område; konsekvenserna för hela mediaområdet uppmärksammas inte och har inte utretts. Utredningen borde koncentrerat sig på åtgärder direkt riktade mot bampomografin. Utredningens majoritet har från början syftat till att inte göra ingrepp i grundlagamas systematik. Under gång har emellertid resans majoritet invecklad sig i snårighet i slutändan har lett till en som vittgående och ogenomtänkta förändringar i grundlagama. Det initiala syftet har alltså inte uppnåtts.

A.1. Generell inskränkning av YGL:s materiella tillämpningsområde är fel väg

Utredningens majoritetsuppfattning får långtgående konsekvenser för alla medier enligt nuvarande YGL:s både formella och materiella tillämpningsområde. Någon djupare analys av denna vittgående åtgärd har inte genomförts. Man har valt generell metod där uppgifter en om vem som låtit framställa filmen utgivare och tid och plats och om vem som framställt skall anges på höljet och i filmen för att grundlagen skall vara tillämplig på filmen. Enligt min mening har majoriteten i utredningen i stället för att koncentrera sig på effektiva åtgärder mot verklighetstrogen barnpornografi gått långt utanför de direktiv som getts till utredningen. En annan utredning, Mediakommittén, behandlar för närvarande sambandet mellan de medierna och grundlagama. Enligt direktiven ny skulle bampomografiutredningen samråda med denna kommitté, varvid särskilt skulle beaktas innebörden den tekniska utvecklingen och de av ökade distributions- och framställningsmöjligheter denna medför som beträffande bampomografiska bilder. Något djupare samråd har inte förekommit. Enligt uppgifter jag själv inhämtat tyder mycket på att denna kommitté kommer att föreslå vidgningar YGL:s tillämpningsav område genom att införa begreppet tekniska upptagningar under denna grundlag. Dit hör t.ex. CD-ROM-skivor. En effekt av den uppfattning som majoriteten i barnpornografiutredningen företräder kan med denna bakgrund bli spridd CDatt en ROM-skiva, som inte har uppgifter om framställare och mångfaldigande, ibland faller under grundlagen, ibland utanför. Avgörande kommer att bli om det förekommer rörliga bilder eller inte på denna CD-ROMskiva. Barnpornografiska stillbilder på sådan spridd skiva kommer en att falla under YGL och därmed blir t.ex. innehavskriminalisering

Reservationer 299

enligt brottsbalken inte möjlig. Om sådan spridd skiva innehåller

en

rörliga bampomograñska bilder av verklighetstrogen karaktär faller

den utanför YGL och kan enligt majoriteten bli föremål för innehavskriminalisering eller andra befattningsförbud. Sådana effekter är och kommer säkerligen att uppfattas mycket märkliga och inkon-

som sekventa.

A.2. Urholkning av spridningsrekvisiteti YGL Som det framgår beskrivningarna rubbas systematiken i yttran-

av ovan defrihetsgrundlagen YGL mycket kraftfullt av majoritetens förslag. Spridningsrekvisitet, grund för kriteriet att något i lagens mening

som är att utgivet material, urholkas dramatiskt. Spridnings-

anse som rekvisitet grundläggande komponent både i TF och YGL. Det

är en försvinner för begreppet filmer film, videogram, och annan upptagning rörliga bilder uppgifter om framställande inte finns an-

av om bringade i materialet och på höljet.

Man kan jämföra med det skyddade området enligt TF. Det är egentligen den fria kommunikationen som TF avser att skydda, vilket betyder att TF skyddslag för tryckfriheten träder i funktion långt

som innan kommunikationen materaliserats i en skrift, skriver Hans-Gunnar Axberger i sin avhandling Tryckfrihetens gränser och fortsätter: utgivningens betydelse ligger i stället i att det är först härigenom som TF:s straff- och sanktionsbestämmelser kan tillämpas.

TF har utgjort förlaga för YGL, men genom det förslag som utredningens majoritet står för blir YGL i stor utsträckning avvikande; grundlagsskyddet kopplas inte till syftet den fria kommunikationen för begreppet filmer utan till om uppgift om framställare och formerna för mångfaldigande angetts i filmen och dess hölje.

Inom YGL infaller dessutom en betydande obalans genom att ljudupptagningar bygger på spridningsrekvisitet medan det enligt förslaget från majoriteten slopas för alla typer av filmer.

Majoritetens förslag innebär i praktiken ett underkännande av den grundläggande definitionen för behovet av grundlagar på området.

Ett videogram sprids i t.ex. miljon exemplar inom landet

som en och som dessutom saknar uppgift om framställare och uppgifter om mångfaldigande kommer att behandlas utanför massmediagrundlagen YGL, medan en tryckt skrift, som är t.ex. tryckt utomlands och saknar uppgift utgivare och mångfaldigande, och här sprids i tre-fyra ex-

om emplar kommer att behandlas under massmediagrundlagen TF.

Spridningsrekvisitet kommer med majoritetens förslag endast att omfatta tryckta skrifter, ljudupptagningar och i framtiden kanske också

300 Reservationer

tekniska upptagningar som innehåller rörliga bilder. Allt material med rörliga bilder kommer alltså inte att omfattas sprid-

av ningsrekvisitet, om uppgifter om framställare mm saknas.

Med sitt förslag har utredningens majoritet, om det genomförs, på ett drastiskt och orimligt sätt förstört systematiken i det tänkande som de båda grundlagama bygger på.

A.3. Bdanningskriminaliseringar av yttranden och grundlagsstöd

Befattningskriminaliseringar av infonnationsbärare enbart i brottsbalken utan fullt stöd av grundlag är i sig mycket långtgående åtgärder. Visserligen kan det hävdas att de allmänna formuleringama till skydd för individens integritet i regeringsformen RF 13 kan

vara en utgångspunkt. Man kan dock jämföra med RF 2:3 som tydligt anger att det finns förbud mot politiska register utan medborgares samtycke. På den punkten har man inte nöjt sig med de allmänna formuleringama i RF 2:13. Politiska register bekant också yttranden och

är som paragrafen innebär en inskränkning i informationsfriheten. Enligt min åsikt är en verklighetstrogen skildring av barn i pomografisk bild ett långt värre angrepp på den personliga integriteten än politisk registrering.

en

Rätten att inneha infonnationsbärare fundamental rättighet i

är en ett demokratiskt samhälle. Den bör inte kunna inskränkas utan stöd

av grundlag.

Den svenska lagprövningsrätten är mycket begränsad, främst genom det s.k. uppenbarhetsrekvisitet. Konstitutionsutskottet hävdade enhälligt i samband med att uppenbarhetsrekvisitet tillfördes lagprövningsrätten följande KU1978/79:39:

Riksdagen är enligt grundlagen den främste lagstiftaren. Endast

riksdag kan stifta grundlag. Det är därför naturligt att riksdagen är

den instans som är bäst ägnad att pröva om en viss föreskrift är

grundlagsenlig.

Riksdagen godkände KU:s betänkande utan invändningar på denna punkt

I samband med KU:s betänkande Ytterligare åtgärder mot bampomografi, KU 1993/94:28, beskrivs rätten att inneha informationsbärare som fundamental. Möjligheten att t kriminalisera innehav

ex av infonnationsbärare utan stöd grundlag tillbakavisades ett enigt

av av utskott i denna del. Inga invändningar framfördes heller vid riksdagens beslut i frågan mot detta sätt att tolka grundlagen. KU skrev följande

13 ibetänkandet:

Reservationer 301

Av redogörelsen i det föregående framgår att det uppenbarligen

inte är förenligt med grundlagen att i vanlig lag föreskriva om

möjlighet att ingripa mot enskild person endast under åberopan-

en

de att denne innehar en skrift eller en film som innehåller yttran-

av

den eller skildringar vid en utgivning eller spridning skulle

som

kunna utgöra tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott.

Alltså: icke utgivna yttranden vid en utgivning skulle medföra

som tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott kan inte innehavskriminaliseras. Detta KU:s och riksdagens entydiga tolkning av grundlagen. Sett

var mot bakgrund KU:s tidigare beskrivning riksdagens tolknings-

av av företräde grundlagsenlighet, nämligen att det är naturligt att riks-

om dagen är den instans är bäst ägnad att pröva om en viss föreskrift

som är grundlagsenlig, förefaller utredningens förslag något märkligt.

Trots att de refererade synsätten, att befattningar med informa-

ovan tionbärare inte kan kriminaliseras hur helst, borde varit vägledan-

som de från första stund i utredningens arbete har de negligerats ända fram till slutskedet utredningen. Då upptäckte att de åtgärder man

av man föreslagit vad innehavskriminalisering av informationsbärare

avser kunde få vittgående effekter.

Då vidtar den märkliga och fullständigt ologiska åtgärden att i

man yttrandefrihetsgrundlagen YGL för det område som man utdefinierat

YGL föreskriva bestämmelser för det utdefinierade området. Dessa ur bestämmelser skall skydda det utdefinierade området från innehavskriminaliseringar utom skildring barn i pomografisk bild.

av

Alltså: först utdefinieras filmer som saknar framställandeuppgifterna, därefter indefinieras de igen och för dem fastslås att allmänna

inte får förbjuda innehav sådana filmer. Genom lag får dock organ av föreskrivas sådant förbud för filmer skildrar barn i pomo-

om som

grafisk bild.

Varken TF eller YGL har någon som helst betydelse för outgivet material, såvida det inte skall användas i publiceringssyfte med de specifika kriterier det innebär. Definitionsmässigt ligger sådant utanför dessa båda grundlagars både formella och materiella tillämpningsområde. Indirekt fastslår utredningen också detta under avdelning där

bl skriver De möjligheter RF ger att begränsa yttrandefriheten man a : i vanlig lag får därför direkt verkan endast de medier som faller

utanför TF:s och YGL:s tillämpningsområde.

Genom sitt förslag till YGL 1 kap. 10 § andra stycket har därför utredningens majoritet låtit YGL intervenera på ett område som defini-

tionsmässigt enbart hanteras under Regeringsformen RF. Det är

självfallet en felaktig lagstifcningsteknik.

302 Reservationer

Utöver denna i sig logiska kullerbytta får förslaget andra märkliga konsekvenser. Stödet för innehavskriminaliseringar eller inte gäller enbart filmer som saknar uppgifter om framställande. För övriga medier är därmed läget oklart. Betyder majoritetens förslag indirekt att övriga informationsbärare outgivet material inte får innehavskrimi-

av naliseras, därför att grundlagsstöd saknas för detta i RF och TF I så fall kommer förslagen i brottsbalksförslagen vad gäller innehav av verklighetstrogen barnpornografi bara att avse filmer.

Majoritetens konstruktion denna punkt skapar en obalans i grundlagamas systematik som inte är acceptabel.

Under praktiskt taget hela utredningstiden har majoriteten försökt hitta lösningar som skulle undvika att i TF eller YGL ge stöd för innehavskriminaliseringar av verklighetstrogen barnpornografi. Sådana förslag har av majoriteten ansett skada grundlagamas systematik genom att påverka ensamansvaret, anskaffar- och meddelarfriheten samt censurförbudet. I slutskedet av utredningen inför utan

man nu någon djupanalys den typen av stöd, dock bara i YGL och bara för i YGL:s mening outgivna filmer. Enligt min mening bör grundlagsfrågor inte behandlas på detta lättvindiga sätt.

Dessutom inför man genom denna bestämmelse också möjlighet att

innehavskriminalisera barnpornografi, som inte är av verklighetstrogen

karaktär, dvs. tecknade eller animerade filmer. Syfiet med så vitt-

en gående åtgärder som innehavskriminalisering av verklighetstrogen bampomografi har hela tiden varit att återanvändning dokumenta-

av tion ett sexuellt övergrepp ett barn skall ses som en fortgående kränkning av ett faktiskt existerande bam. Ett sådant skäl föreligger inte vad gäller tecknade eller animerade inforrnationsbärare. De smittoeffekter, som utredningen och den allmänna debatten uttryckt farhågor för, förstärks genom denna vittgående fullmakt. Genom ett enkelt riksdagsbeslut kan alltså även tecknade och animerade alster innehavskriminaliseras.

Förslaget från majoriteten är utan systematik och är i grunden inte genomtänkt.

Genom sättet att angripa problematiken har utredningen öppnat andra möjligheter för långtgående inskränkningar i den demokratiska processen.

Ett exempel: I en nationell skymningsperiod kan detta bli prejudicerande för makthavares möjlighet att ingripa mot politiska motståndare. En politisk rörelse kan komma att vilja sprida ett budskap via film, t.ex. videogram eller CD med rörliga bilder. För att undvika att

hjälpa makthavamas säkerhetspolis med framställandeuppgifter kan

man låta utgivningen ske utan sådant angivande. Med utredningens

SOU 1997:129 Reservationer 303

majoritetsuppfattning kan inte innehav men väl t.ex. överlåtelse av dessa budskap med ett enkelt riksdagsbeslut kriminaliseras. Samtidigt kan man konstatera att spridandet av ett sådant budskap i egentlig mening är uttryck för en massmedia kommunikation. Syftet med grundlagama TF och YGL är just att skydda ett sådant område.

A.4. Bevisfiiringsproblem genom åberopat publiceringssyfte

Med majoritetens förslag med ograverad anskaffar- och meddelarfrihet kan svåra avvägningar och bevisföringsproblem uppstå. TF lzl fastslår t ex att envar skall äga rätt att, om annat följer av denna förordning, anskaffa uppgifter och underättelse i vad ämne helst

som för att offentliggöra dem i tryckt skrift. Liknande formuleringar finns också kring meddelarfriheten —skyddet. Motsvarande formuleringar ingår också i YGL

Anskaffarfriheten och meddelarfriheten resp -skydd är inte generell utan det måste finnas ett publiceringssyfte. Vem har tolkningsföreträde till ett sådant publiceringssyfte På den punkten kan betydande svårigheter uppstå i praktiken. I ett brottmål ligger bevisbördan helt på åklagare. Om någon innehar verklighetstrogen barnpornografi uppdagat av en anledning vilken som helst så kan vederbörande åberopa anskaffar- och meddelarfriheten och det censurforbud som gäller. Det kan uppstå stora svårigheter att bevisa att uppsåt for publicering inte finns.

Alltså: genom åberopande av anskaffarfriheten, meddelarfriheten och censurförbudet kan brottsbalkens befattningskriminaliseringar urholkas i väsentlig grad, ja, till och med bli verkningslösa. Risken är stor för godtycke på området.

A.5. Journalister eller andra som förväntas ha ett publiceringsyfte, skall inte generellt ha fri tillgång till verklighetstrogen barnpornografi

Det finns omvänt ett annat problem, nämligen att vissa yrkesgrupper å priori av den föreslagna lagen skall anses ha fri tillgång till verklighetstrogen barnpornografi. Pedofiler som också är journalister, konstnärer, författare eller vissa forskare får alltså en skyddad frizon med fri tillgång till bampomografiskt material. Enligt mitt förmenande är varje skildring av barn i pomografisk bild av verklighetstrogen karaktär en fortgående kränkning av barnet; detta gäller även det innehas

om av sådana med goda publiceringssyften. Generellt måste stor restrik-

en tivitet alltid iakttas i sådana sammanhang för att minimera fortgåen-

en de kränkning. Därför skall inte skyddade för vissa yrkesgrupper

zoner

304 Reservationer

inrättas. F örsvarligheten för sådana befattningar måste vara betydande. Men majoritetens förslag innebär dessvärre skapande av icke önskvärda frizoner.

A. Befattningskriminaliseringar kan undanröjas genom kryphål

majoriteten föreslagna befattningskriminaliseringama gäller inte De av

kan inordnas under grundlagama TF och YGL. Materialet sådant som kan i vissa fall konfiskeras, men övriga befattningskriminaliseringar utöver framställning och spridning, som redan idag är kriminaliserat, blir inte möjliga. Här kan nämnas tre sådana exempel:

befattning med material som ursprungligen är avsett för opinionsbild- ning mot barnpornografi och har ursprungsuppgifter om framställandet i sig eller på höljet t.ex. en upplysningsvideo från någon idell bamförening och därmed lyder under grundlagama; ett sådant material kan användas pedofiler och andra i annat syfte

av

befattning med importerad tryckt skrift, med bampomografiska bilder, vilken visat sig vara spridd inom landet i tre eller fler exemplar

befattning med bampomografisk film film, videogram eller andra upptagningar rörliga bilder åsatts uppgifter om framställandet

av som enligt majoritetsförslaget; oavsett om en sådan bulvanuppgift är korrekt eller uppdiktad kan det vara svårt att bevisa att t.ex. en innehavare inte varit i god tro.

befattning med bampomografisk bild, som framställts i kvalificerad datorskrivare och påförts uppgifter enligt TF 1:5 om mångfal-

som digandet oavsett sådan uppgift är uppdiktad eller korrekt, medför

om

bevissvårigheter. Sådan framställd bild kan nämligen mycket samma väl falla under vad TF 1:5 sägs om att tryckt skrift skall jämföras

som med liknande tekniskt förfarande.

A. Import- och exportrestriktioner utan städ av grundlag Utan något speciellt stöd av grundlag föreslår majoriteten en särskild lag som antas ge förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi.

I propositionen 1948:230 anför departementschefen följande om ingripande före en tryckt skrifts utgivande: En av de ledande grundsatsema i den svenska tryckfrihetslagstiftningen har sedan gammalt varit att ingripande mot missbruk av tryckfriheten icke får ske förrän skriften blivit utgiven. Den gärning som består i framställande av en för sådan utgivning avsedd skrift men icke fullbordats genom utgivning kan således icke föranleda beivran, även om gämingen enligt

1997:29 Reservationer 305 SOU

allmän lag är straffbar redan förberedelsestadiet. Innebörden detta är bl.a. enligt Axberger följande för skrifter av tryckta utom riket: Tidpunkten för utgivning får här anses ha samma innebörd eljest, dvs. ingripande mot skrift kan ske förrän utsom givning enligt TF 1:6 Det sistnämnda innebär att myndighet ägt rum. t.ex. tullen inte kan ingripa mot införsel av tryckt skrift, som är avsedd ut i landet, förrän skriften är i angiven mening utgiven. att ges Axberger konstaterar att TF skyddslag även är avsedd att tillämsom fullt ut även på utrikes tryckta skrifter. Tullen eller annan myndigpas het har alltså ingen möjlighet att ingripa mot bampomografisk skrift en tryckt riket. Helt klart blir den föreslagna lagen om försom är utom

bud införsel barnpornografi papperstiger vad avser tryckt

mot av en skrift. I avhandlingen konstaterar också Hans-Gunnar Axberger att skrift avsedd för spridning utomlands närmast åtnjuter straffrättslig immunii Sverige utifrån bestämmelser i och förarbeten till TF. Han skritet det får underförstått att när TF 1:6 anger att en skrift ver att anses skall utgiven innebär detta att utgivning skall ha skett inom lanvara det: För TF:s sanktionsregler skall kunna tillämpas krävs sålunda att skrift blivit utgiven i Sverige. Har så skett blir skriften aldrig att en objekt för TF strafflag. Däremot torde framställandet skrifett som av skall ut utomlands omfattas TF skyddslag; TF 1:2 ter som ges av som och 3 skulle därvid vara tillämpliga, och myndighetsingripanden mot skriften i Sverige blir i enlighet härmed otillåtet. Även på denna punkt blir alltså den föreslagna lagen en papperstiger vad tryckt skrift. Även YGL har annorlunda bakavser om en grund TF f°ar utgå ifrån att skyddslagstiftningen är likartad än man för begreppet filmer. Den majoriteten föreslagna ändring av även av YGL inte stöd för lagen mot förbud införsel och utförsel av ger av

barnpornografi.

Den föreslagna lagen är alltså inte heltäckande för dess rubricering. En sådan lagstiftning bör den införs, och det jag, ha stöd om anser

genom tydliga grundlagsregler.

A.8. Spridningsrekvisitet försvinner för barnpornografibrott i brottsbalken och i TF

I utredningens slutskede bortsorteras spridningsrekvisitet både ur brottsbalksförslaget och TF 7 kap. 4 § punkt 12. l stället införs nya rekvisit överlåtelse, upplåtelse och förevisande. Dessa rekvisit är om helt klart befogade i brottsbalken eftersom överlåtelse, upplåtelse och förevisande kan syfta på enstaka exemplar av barnpornografi, vilket är

306 Reservationer

ett av syftena med paragrafen. Men i och med att de också införs i TF samtidigt som spridningsrekvisitet tas bort i punkten kräver detta att rekvisiten definieras utifrån vad är tillämpligt på TF-området. som Överlåtelse, upplåtelse och förevisande är såvitt jag kan bedöma helt

nya rekvisit i TF. Deras tillämplighet inom TF-området måste självfallet definieras klart och tydligt. Påverkar sådan utvidgning TF:s en tillämpningsområde Innebär förslagen att det grundlagsskyddade området ökar Hur påverkas anskaffar- och meddelarfriheten detta av

förslag

Dessutom är det så att även YGL:s tillämpningsområde förändras med skrivningen i TF. Yttrandefrihetsbrotten regleras bl.a. i YGL 5 kap. 1 § genom hänvisning till TF 7:4. De rekvisit fastställs för som TF kommer också att gälla för YGL. I KU-betänkandet 1993/94:28 i bilaga 4 diskuteras tämligen noggrant innebörden av att tillföra rekvisit till tillämpningsområdet. nya Den typen av analys genomförs inte i utredningsmajoritetens förslag. Kopplingen till ansvarighetsreglema i 8 kap. och 13 kap. TF görs inte alls. Inte heller för motsvarande regler i 6 kap. och 10 kap. YGL. Hur de nya rekvisiten förhåller sig till det grundläggande spridningsrekvisitet i TF och YGL diskuteras inte. Detta att i en utrednings slutskede plötsligt lägga in vittgående förändringar av grundlag utan närmare djupanalys är givetvis förkastligt.

B. Det vilande grundlagsförslaget

I juni 1994 antog riksdagen ett vilande grundlagsförslag kan som genomföras 1999 efter ett andra beslut riksdagen. Moderaterna och av folkpartiet stoppade bekant införandet från 1995. Förslaget är inte som heltäckande. Det känt redan när det antogs. Det är träffsäkert när var det gäller sådant material i grundlagens mening är utgivet. När det som gäller videogram fordras att det skall ha spritts i tre exemplar eller fler för att betecknas utgivet. som

Men när det vilande grundlagsförslaget med innehavskriminalisering

antogs var man inte helt på det klara med rättsläget kring kopiering av sekvenser från förlagor, så kallade master-band. Den uppgift då som delgavs konstitutionsutskottet härstammade från JK, hävdade som att det inte varit nödvändigt för åklagare att visa att varje framställning för sig spritts till mer än ett fåtal personer för att styrka gämingen. JK anförde att det inte hade varit möjligt då att dra några slutsatser om

den nedre gränsen för den nödvändiga bevisningen spridning i

av andra fall.

Reservationer 307

Utredningen kartlagt det kända materialet. De olika film-

har nu sekvensema är relativt få och uppfyller i sig kriterierna för spridning. Men dessa sekvenser återfinns i varje videogram som en unik blandning. I lagens mening är sådana videogram alltså inte spridda. I den meningen har det vilande grundlagsförslaget otillräcklig träffsäker-

en het. Teoretiskt kan tänka sig att, för att öka träffsäkerheten, införa

man

kompletterande lagstiftning till det vilande förslaget. Men praktiskt en är det bättre att tillskapa en enhetlig och generell lagstiftning riktad mot verklighetstrogen barnpornografi.

Det vilande förslaget bör alltså inte fullföljas.

C. Alternativt lagstiftningsförslag Istället för majoritetens förslag till lagstiftning på grundlagsområdet och det vilande grundlagsförslaget förordar jag nedanstående lösning. Mitt förslag innebär att spridningsrekvisitet bibehålls i brottsbalken.

Skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna är ett av syftena med grundlagama. I regeringsformen fastslås att det skall finnas yttrande- och informationsfrihet. Men det fastslås också att dessa friheter får begränsas med hänsyn till enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggande och beivrande brott. I grunden handlar det om hur vi

av värderar människors speciellt barns människovärde. För mig har ett barns fri- och rättigheter företräde framför rätten att inneha eller i övrigt befatta sig med kränkning ett barns värdighet.

en av

Den kartläggning som bampomografiutredningen har gjort visar att det material som är känt bygger ett begränsat antal filmer, vars sekvenser blandats i olika skräddarsydda videogram. De beslag som hittills gjorts beskriver bara en del av verkligheten. Det är farligt att nu dra för långtgående slutsatser av ett begränsat material. Morgondagen med dess avslöjanden har vi inte sett, men grundlagen måste ha morgondagens möjligheter och risker med i bilden.

Syftet med lagstiftning, innebär förbud mot all befattning

en som

inte är försvarlig med verklighetstrogen barnpornografi bygger

som

främst på att bilder och filmer har framställts genom ett seuxalbrott mot ett barn. Den fortsatta kränkningen dokumentationen skall

genom alltså främst förlängning av det första brottet. En sådan

ses som en kränkning är egentligen främst inte brottslig ett överskridande av

som tryckfrihetens gränser utan som ett led i sexualbrottet mot bamet.

Att använda ett bam för att framställa en pomografisk bild/film är i sig ett sexualbrott, ett sexuellt ofredande. Bildframställningen utgör dessutom ett väsentligt moment, ibland själva syftet, med det allvarligare sexualbrott, barnet i regel utsätts för framför kameran.

som

308 Reservationer

CI. Kriminaliseringar av befattningar med barnpornografi ges städ i Regeringsformens rättigh etskapitel

Utan stöd i grundlag bör man inte genomföra långtgående kriminaliseringar i brottsbalken av olika befattningar med infonnationsbärare. Man bör ha mycket goda skäl för att kunna inskränka rätten att inneha sådana. Med ett enkelt beslut i vanlig lag skall riksdagen inte kunna kriminalisera innehav av och andra befattningar som t.ex. överlåtelse av infonnationsbärare. Detta är enligt mitt synsätt alltför ett långtgående ingripande i yttrande- och inforrnationsfriheten. Genom sitt sätt att angripa problematiken har utredningens majoritet öppnat möjligheter för långtgående inskränkningar i den demokratiska processen även när det gäller andra infonnationsbärare än de som innefattar barnpornografi. Risken för smittoeffekter är här betydande.

Visserligen kan man som grundlagsstöd åberopa de allmänna formuleringama i RF 2:13 om enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggande och beivrande av brott. Men samtidigt kan man peka på, vilket skett ovan, att förbudet mot politiska personregister utan samtycke ansetts som så viktig att det fått en egen skrivning i regeringsforrnen. I den proportionen framstår det som minst lika egent-

ligen mer viktigt att klargöra att befattningar med yttranden som

innehåller verklighetstrogen barnpornografi får inskränkas.

Man kan också hänvisa till att de förändringar i TF och YGL jag föreslår i sig är tillräckliga för sådana befattningskriminaliseringar. Men ändå hävdar jag att det är av betydande vikt att ett tydligt stöd ges i RF 2:13 för befattningskriminaliseringar i brottsbalken. Om inte detta sker kan det framöver uppstå otydligheter kring om att vanlig lag utan vidare får inskränka befattningar med material i TF:s och

som YGL:s mening inte är utgivet. Majoritetens märkliga syn på grundlagsstödet för t.ex. innehavskriminalisering kräver i sig ett relevant alternativ.

Ett stöd i regeringsformen för olika befattningskriminaliseringar av verklighetstrogen barnpornografi i regeringsformens rättighetskapitel innebär indirekt att andra sådana inskränkningar inte kan ske utan grundlagsstöd framöver. Det allmänna skyddet för innehav av informationsbärare framstår som tydligt.

Jag föreslår därför att RF 2:13 första stycket ändras till följande:

Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn

till rikets säkerhet, folldörsörjningen, allmän ordning och säkerhet,

enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggande och be-

ivrande av brott. Befattningar med yttranden som innefattar verk-

lighetstrogen skildring av barn i pornografisk bild får också

Reservationer 309

begränsas. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar yttrandefriheten och infor-

av mationsfriheten ske endast särskilt viktiga skäl föranleder det.

om

C.2. Verklighetstrogen barnpornografi indefinieras inte i TF och YGL

I Håkan Strömbergs beskrivning av tryck- och yttrandefrihetsrätten Tryckfrihetsrätt, 1992, tionde upplagan heter det 46:

En viktig fråga är, hur långt principen om TF:s exklusivitet som straff- och processlag sträcker sig. Ordalagen i TF 1:1 kan ge det intrycket, att brottsligheten skrifts innehåll alltid skulle vara

av en att bedöma enligt TF. Detta gäller emellertid undantagslöst. Formuleringen i TF 1:3, talar missbruk av tryckfriheten, ger

som om ett riktigare uttryck för rättsläget. Endast skriftens innehåll är

om ett resultat ett bruk av den yttrandefrihet, som TF avser att i

av princip garantera, är dess brottslighet att bedöma enligt TF. Tryckfrihetens syfte sägs i TF 1:1 vara säkerställande av ett fritt meningsutbyte och allsidig upplysning’... En tryckt framställning,

en

är brottslig i annat avseende än som ett överskridande av yttsom randefrihetens gränser, blir att bedöma enligt allmän lag.

Som jag konstaterade tidigare innebär dokumentering av ett sexualbrott i bild fortsatt kränkning för barnet och det beror på att det alltså

en främst skall förlängning det första brottet, ett led i

ses som en av sexualbrottet mot barnet. Det bör därför klargöras att de båda grundlagama inte hindrar att ingripande sker mot befattningar av verklighets-

trogen barnpornografi.

Jag föreslår alltså en ny skrivning i TF och YGL som inte indefini-

verklighetstrogen barnpornografi i TF:s och YGL:s tillämpningserar område det vill säga modifikation av det förslag som professorema

en Madeleine Leijonhufvud och Wiveka Wamling-Nerep lämnat. Endast

försvarlighetsrekvisitet för utgivning av opinionsbildning mot barn-

pornografi hanteras under TF och YGL. Med denna utgångspunkt

liksom den ovan kan man genomföra vilka befattningskriminaliseringar

helst i brottsbalken, givetvis först och främst en innehavssom kriminalisering av sådant material. En paragraf TF 1:10 och en ny likalydande paragraf YGL 1:13

ny föreslås med följande lydelse:

Utan hinder denna förordning resp denna grundlag gäller vad

av

i lag är stadgat all befattning med skildring av barn i som om

310 Reservationer

pornograjisk bild av verklighetstrogen karaktär, såvida inte befatt-

ningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Med barn

avses en person under 18 år eller en person vars pubertetsutveckling inte är fizllbordad.

Detta innebär givetvis en inskränkning anskaffar- och meddelarfri-

av heten respektive skyddet och får effekter på censurförbudet. Det har

hävdats att placeringen av en sådan paragraf skulle ha betydelse för egenskapen att inte indefiniera sådana skildringar i de båda grundlagama. För att få effekt borde den finnas i poxtalparagrafema, hävdas det. Det är nonsens. I samband med både anskaffar- och meddelarfriheten resp -skyddet och i fråga censurförbudet finns forrnule-

om ringar av typen om annat följer av denna förordning.

Den principiella ansvarsfriheten detta område är redan idag begränsad for brott mot rikets säkerhet och brott mot handlingssekretess och tystnadsplikt. De reglerna befinner sig långt inne i de båda grundlagama.

För den fria opinionsbildningen mot barnpornografi är det viktigt att det finns ett försvarlighetsrekvisit inne i grundlagama. För den som vill åberopa försvarligheten är detta ett starkt skydd. Det innebär också att Justitiekanslem JK får handlägga dessa fall.

Det är också av betydelse att definitionen av begreppet barn här klargörs i dessa två paragrafer. Innebörden av detta är i överensstämmelse med hur utredningens majoritet begreppet bam. Eftersom

ser jag nedan föreslår en förändring av TF 7:4.l2 är det därför nödvändigt att här ange definitionen. Utredningens majoritet vill definitionen

ange just i TF 7:4.l2.

C.3. Produktionsförbud och spridningfirbud för icke verklighetstrogen barnpornografi kvarståri TF och YGL

Den barnpornografi som inte har sin grund i verklighetstrogna övergrepp mot barn, dvs. tecknade och animerade bilder, bör finnas kvar som ett tryckfrihetsbrott vad avser framställning och spridning

TF 7 kap 4 § 12 punkten förslås alltså få lydelse och innebörd:

ny

12. barnpornografibrott, varigenom någon skildrar barn

i porno-

grafisk bild, som är av verklighetstrogen karaktär, med uppsåt

att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omstän-

digheterna är försvarlig;

Reservationer 311

C.4. Bibehållet spridningsrekvisiti brottsbalken

Eftersom den lagtekniska lösning jag anvisar bygger på att icke verklighetstrogen barnpomografi skall ligga kvar i TF:s brotts katalog i 7:4 med oförändrat spridningsrekvisit för brottet måste motsvarande rekvisit också finnas i brottsbalken.

Enligt min mening bör därför brottsbalken 16 kap. 10 a § i första stycket ha följande lydelse:

Den som

skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt att sprida, över-

låta, upplåta eller förevisa bilden,

sprider, överlåter, upplåter eller förevisar en skildring av barn

i pornografisk bild, eller

i syfte att begå en gärning som sägs i 2 förvärvar en skildring

barn i pornografisk bild,

av

döms för barnpornografibrott till böter eller fängelse i högst två år.

I paragrafens andra stycke används begreppet efierfr2°1gar. En sådan efterfrågan skulle vara lika straffbar som ett innehav. Det är möjligen

långtgående åtgärd. Den fortsatta beredningen bör noga överväga en om det är relevant åtgärd. Uttrycket i sig själv är dessutom mycket

en allmänt formulerat.

C5. Övrigt

Såvitt jag kan bedöma kan det finnas behov av att vidta de förändringar konfiskeringsreglema i de båda grundlagama, som majorite-

av ten föreslår eftersom det kan påträffas exemplar där innehav inte kan fastslås. Vad jag innebär inte heller annan övrig lagstiftning, utöver

ser den under A kritiserade majoritetshållningen och här under C framförda förslagen, några inkonsekvenser utifrån det jag här framfört.

Synen på befattningar med verklighetstrogen barnpornografi som en förlängning av sexualbrott mot bam kan motivera att de i 16 kap. brottsbalken föreslagna paragrafema 10 10 aa och 10 ab i stället placeras i 6:e kapitlet i anslutning till sexualbrott. Den vidare beredningen av detta ärende bör enligt min mening överväga detta. En förebild för utformandet kan vara häleribestämmelsema.

I utredningen används här och var uttrycket all befattning med bampomografi eller snarlik formulering. En sådan ordsammanställning kan intrycket att, bortsett från den kan försvarlig,

ge som anses verkligen all barnpornografi åsyftas. Det framgår bl.a. tydligt av min reservation att det inte finns stöd för den användningen av uttrycket för de förslag som majoriteten lämnar.

312 Reservationer

Bilaga

LAGFÖRSLAG

Förslag till Lag om ändring av brottsbalken

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

10 a §

Den som skildrar barn i Den som pomografisk bild med uppsåt att skildrar barn i pomograñsk bilden sprides eller som sprider bild med uppsåt att sprida, översådan bild av barn, dömes, om låta, upplåta eller förevisa bilden, inte gärningen med hänsyn till sprider, överlåter, upplåter omständigheter är försvarlig, för eller förevisar skildring

en av barnpornografibrott till böter barn i pornografisk bild, eller eller fängelse i högst två år. i syfte att begå gärning

en

som sägs i 2 förvärvar en skild-

ring av barn i pornografisk bild,

döms för barnpornografibrott

till böter eller fängelse i högst två

ar.

osv enligt utredningsmajoriteten

Förslag till Lag om ändring i Regeringsformen

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen att 2 kap. 13 § första stycket skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

13 §

Yttrandefriheten och inforrna- Yttrandefriheten och inforrnationsfriheten f°ar begränsas med tionsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folk- hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och försörjningen, allmän ordning och

Reservationer 3 13

säkerhet, enskilds anseende, säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyg- privatlivets helgd eller förebyggande och beivrande brott. gande och beivrande av brott. Beav Vidare får friheten att yttra sig i fattningar med yttranden som näringsverksamhet begränsas. I innefattar verklighetstrogen skildövrigt får begränsningar ytt- ring barn i pornografisk bild av av randefriheten och infonnationsfri- får också begränsas. Vidare får heten ske endast särskilt vik- friheten att yttra sig i näringsom tiga skäl föranleder det. verksamhet begränsas. I övrigt får

begränsningar av yttrandefriheten

och informationsfriheten ske endast särskilt viktiga skäl om föranleder det.

Denna lag träder ikraft den 1 jan 1999

Förslag till

Lag om ändring i Tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs i fråga tryckfrihetsförordningen att 1 kap. om 10 § och 7 kap. 4 § punkt 12 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 10 § Utan hinder denna förordav ning gäller vad i lag är som stadgat all befattning med om skildring av barn i pornograjisk bild verklighetstrogen karakav tär, såvida inte befattningen med

hänsyn till omständigheterna är

försvarlig. Med barn avses en person under 18 år eller en person vars

pubertetsutveckling inte är fall-

bordad

3 14 Reservationer

7 kap. 4 § punkt 12

12. bampomograñbrott, vari- 12. bampomografibrott, vari-

genom någon skildrar bam i någon skildrar barn i genom pomograñsk bild med uppsåt att pomografisk bild, som är av bilden sprides, inte gärningen verklighetstrogen karaktär, om med med hänsyn till omständigheterna uppsåt bilden sprids, att om inte är försvarlig; gämingen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;

Denna lag träder ikraft den 1 januari 1999

Förslag till

Lag om ändring Yttrandefrihetsgrundlagen

Härigenom föreskrivs i fråga yttrandefrihetsgrundlagen 1 om att kap. 13 § skall ha följande lydelse.

Nuvarnde lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 13 § Utan hinder av denna grundlag gäller vad i lag är stadsom gat om all befattning med skildring av barn i pornografisk bild

av verklighetstrogen karaktär,