SOU 2013:77
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – IT-standardisering inom socialtjänsten
Till statsrådet Anna-Karin Hatt
Regeringen beslutade den 26 mars 2009 att tillkalla en delegation för e-förvaltning med uppdrag att bl.a. koordinera vissa itstandardiseringsfrågor (dir. 2009:19).
Den 25 april 2013 fick E-delegationen ett tilläggsuppdrag kring it-standardisering inom vård och omsorg. Delegationen ska göra en behovsinventering beträffande standarder inom socialtjänstens område samt angränsande områden inom hälso- och sjukvård inom ramen för regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten (dir. 2013:40).
Följande nio betänkanden har redovisats: Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning
(SOU 2009:86). Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi
till handling för e-förvaltning (SOU 2010:20) Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under
konstruktion – framtidens e-förvaltning (SOU 2010:62) Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – En bit på väg
(SOU 2011:27) Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – vägen till
effektivare e-förvaltning (SOU 2011:67) Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – den mjuka
infrastrukturen på väg (SOU 2012:18) Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – förstärkt
samordning av förvaltningsgemensamma tjänster (SOU 2012:68) Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – samordning
och digital samverkan (SOU 2013:22)
Organisering av framtidens e-förvaltning (SOU 2013:75) Delegationen överlämnar härmed betänkandet Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – IT-standardisering inom socialtjänsten (SOU 2013:77). Betänkandet är en särredovisning utifrån tilläggsuppdraget (dir. 2013:40).
Stockholm i december 2013
Annika Bränström
Anders Danielsson Leif Denneberg Dan Eliasson Christina Gellerbrant Hagberg Ingemar Hansson Björn Jordell Bengt Kjellson Helena Lindberg Claes Ljungh Therese Mattsson Per Mosseby Gunilla Nordlöf Bengt Svenson Katrin Westling Palm Staffan Widlert
/Ewa Carlsson Cecilia Bredenwall Karolina Brogan Johan Bålman Lars Dannemann Marit Dozzi Margareta Eriksson Björn Hagström Catharina Nyström Anna Pegelow Odd Sivertzen Jan Sjösten Lena Olofsson Warstrand
5
Innehåll
1 Bakgrund .................................................................... 9
2 Organisation och arbetssätt ......................................... 11
3 Översiktligt resultat av behovsinventeringen .................. 13
4 Överväganden och bedömningar ................................... 15
Bilagor
Bilaga 1. Kommittédirektiv 2009:19 ................................................. 19
Bilaga 2. Tilläggsdirektiv 2010:32 ..................................................... 31 Bilaga 3. Tilläggsdirektiv 2013:40 ..................................................... 35
Bilaga 4. Rapport – IT-standardisering inom socialtjänsten ........... 37
7
Sammanfattning
Behovet av ökad standardisering lyfts ofta fram från utförare och huvudmän inom både socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Standardisering är en förutsättning för ett bättre informationsflöde mellan utförare och huvudmän inom både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Standardisering skapar möjligheter för huvudmännen så att ändamålsenlig information utifrån ett kvalitets-, effektivitets- och säkerhetsperspektiv når rätt brukare när den behöver det.
Behovsinventeringen visar på och speglar de visioner som driver E-delegationens arbete och som skapar en förvaltning som är så enkel som möjligt för så många som möjligt, utifrån brukarens behov.
E-delegationen bedömer att inga specifika förslag om vilka standardiseringar som är lämpliga kan lämnas på området. Detta bör utredas vidare av de etablerade organisationerna inom e-hälsoområdet.
E-delegationens bedömning är även att djupare analysarbete ska genomföras inom informationssäkerhetsområdet, för att ta hänsyn till att vård och omsorg är samhällsviktig verksamhet som i hög grad är beroende av information för att fungera. Utgångspunkterna i detta arbete ska vara de nationella strategierna på området, Strategi för stärkt informationssäkerhet inom vård och omsorg1samt Strategi och handlingsplan för samhällets informationssäkerhet2.
1 Strategi för stärkt informationssäkerhet inom vård och omsorg finns på MBSs webbplats, www.msb.se. 2 Strategi och handlingsplan för samhällets informationssäkerhet finns på webbplatsen för informationssäkerhet, www.informationssakerhet.se.
9
1 Bakgrund
Regeringens mål för e-förvaltningen är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt att ta del av förvaltningens service. Inriktningen är en förvaltning där tjänster byggs upp utifrån ett livshändelseperspektiv med medborgaren i fokus.
E-delegationen har under fyra års tid arbetat för att stärka utvecklingen av e-förvaltning och ska enligt direktivet koordinera vissa it-standardiseringsfrågor (dir. 2009:19).
Den 25 april 2013 fick E-delegationen ett tilläggsuppdrag kring it-standardisering inom vård och omsorg. Delegationen ska göra en behovsinventering beträffande standarder inom socialtjänstens område samt angränsande områden inom hälso- och sjukvård inom ramen för regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten (dir. 2013:40).
Behovet av ökad standardisering lyfts ofta fram från utförare och huvudmän inom både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Huvudmännen ansvarar för att ha informationssystem som är ändamålsenliga utifrån ett kvalitets-, effektivitets- och säkerhetsperspektiv. En tydlighet kring vilka standarder som kan användas kan öka förmågan hos olika system att kunna kommunicera med varandra, vilket leder till ökad interoperabilitet. Att kunna dela information digitalt skapar bättre förutsättningar för effektivitet, kvalitet och säkerhet för brukare och patienter. Det kan påskynda införandet av it-stöd och underlätta utveckling av e-tjänster. Det kan även främja konkurrens mellan leverantörer av it-system och därigenom skapa förutsättningar för lägre kostnader.
Målet att peka ut ett antal nationella standarder är att åstadkomma en ökad interoperabilitet för en mer effektiv och säker informationsöverföring mellan individ, utförare, kommun, landsting och statliga myndigheter.
11
2 Organisation och arbetssätt
Uppdraget med behovsinventeringen inom socialtjänsten är genomfört i projektform med representanter från Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och andra representanter för kommuner och landsting (kommunförbund, regionförbund och socialförvaltning), Vårdföretagarna, Famna, Swedish Medtech, Inera m.fl. I bilaga 4 redovisas arbetet i sin helhet i rapporten ITstandardisering inom socialtjänsten.
13
3 Översiktligt resultat av behovsinventeringen
Rapporten, som beskriver resultatet av behovsinventeringen inom socialtjänsten, visar översiktligt ett antal olika informationsflöden som sammanfattas i figurerna 3.1 och 3.2 nedan. Komplexa frågeställningar uppstår när patientens/brukarens process går över huvudmannagränserna, vilket markeras i figuren nedan med röda pilar, och därmed även frågeställningar till hur informationsflödet ska hanteras.
Tydligt framträder den komplexa bild där flera parter måste samverka och dela information samt där möjligheten att samverka styrs av olika lagrum och föreskrifter, se Figur 3.1. Dessutom består verksamheten av två olika verksamhetsområden där tjänster utförs av en kombination av offentliga och privata vårdgivare.
Ur patientens och brukarens perspektiv bör vårdkedjan hållas ihop.
Översiktligt resultat av behovsinventeringen SOU 2013:77
14
Behovsinventeringen påvisade även behov av att ytterligare beskriva och fördjupa arbetet kring standardisering av informationsutbytet inom och mellan kommuner, till landsting och stat. I detta ingår även att belysa möjligheten till öppna gränssnitt mellan leverantörers olika it-stöd och system, vilket i sin tur skapar förutsättningar för mer integrerade lösningar. Kopplat till fördjupningsarbete bör användningen av befintliga standarder ytterligare inventeras samt om nationella, internationella eller nya standarder behöver utvecklas.
Resultatet av hittills genomförd behovsinventering tydliggörs översiktligt i bilden nedan.
Äldreomsorg och hemsjukvård, Social barn- och ungdomsvård Stöd till personer med funktionsnedsättning Ekonomiskt bistånd, Missbruks- och beroendevård Palliativ vård, Demensregister, Senior alert, BPSD, …
Andra kommuner
Andra kommuner
Kvalitetsregister Kvalitetsregister Kvalitetsregister
Kommun
Kvalitetsregister Öppna jämförelser
Andra kommuner
Hälso-och sjukvård, socialtjänst
(vård & omsorg, hemsjukvård, säbo, LSS, missbruks- och beroendevård, psykiatri, LVM, LVU, funktionshinder)
Kvalitetsregister Kvalitetsregister Kvalitetsregister
Vårdgivare
(privat & offentlig)
Kvalitetsregister Kvalitetsregister
Kvalitetsregister
Utförare
(privat & kommun)
Annan verksamhet
Skola
Skolhälsovård
Hälso- och sjukvård, socialtjänst
(vård & omsorg, hemsjukvård, säbo, LSS, missbruks- och beroendevård, psykiatri, LVM, LVU, funktionshinder)
Socialstyrelsen SCB, Länsstyrelser
RKA (Kolada)
Kvalitetsregister Kvalitetsregister Kvalitetsregister Statliga myndigheter
Kund, brukare, klient medborgare, anhöriga, invånare, god man/förmyndare
Pascal (SLL)
Apotekens Service AB
Lantmäteriet
Mobilitet
Nämnd VO
Nämnd IFO
Personal
Ekonomi
Mobilitet Trygghetslarm
Telemedicin
Primär- och slutenvård
Psykiatri, Tandvård
1
2
3
4
7
8
10
13
12
6
11
5
9
Beslutade insatser Avtalade tjänster
Försäkringskassan, Skatteverket, CSN, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket Polisen, Arbetsförmedlingen, A-kassornas samorganisation, Transportstyrelsen, Sveriges Domstolar, Lantmäteriet, Landsarkiv, Socialstyrelsen, Statens Institutionsstyrelse,…
Bank etc…
14
15
4 Överväganden och bedömningar
E-delegationens bedömningar:
E-delegationen bedömer att inga specifika förslag om vilka standardiseringar som är lämpliga kan lämnas på området.
E-delegationen bedömer att ett fördjupat analysarbete bör genomföras, dels för att värdera de initiativ som föreslås i rapporten, dels för att tydligare belysa informationssäkerheten på området. Utgångspunkten för detta arbeta ska vara Strategi för stärkt informationssäkerhet inom vård och omsorg3samt
Strategi och handlingsplan för samhällets informationssäkerhet 4 .
Skälen till E-delegationens bedömningar: Behovsinventeringen
visar på en komplex bild av hur informationshanteringen ser ut inom och omkring socialtjänstens områden. Konsultrapporten beskriver ett antal olika initiativ som krävs för att åstadkomma en ökad standardisering. För att kunna bedöma i vilken ordning initiativen bör genomföras, och beroenden mellan de olika initiativen, krävs djupare och specifik kompetens inom socialtjänstens områden. Denna specifika kompetens finns inom de etablerade organisationerna inom e-hälsoområdet. Därför bedömer E-delegationen att ett fördjupat analysarbete bör genomföras av de organisationer som har bäst kunskaper på området.
Det ska dock betonas att frågorna är oerhört viktiga för att kunna åstadkomma en förvaltning som är så enkel som möjligt för så många som möjligt.
Det fortsatta fördjupningsarbetet inom informationssäkerhetsområdet ska ta hänsyn till att vård och omsorg är en samhällsviktig verksamhet som i hög grad är beroende av information för att fungera.
3 www.msb.se 4 www.informationssakerhet.se.
Överväganden och bedömningar SOU 2013:77
16
De kommande analyser som beskrivs i rapporten bör ha sin utgångspunkt från arbetet inom E-delegationens arbetsutskott ”Digital samverkan” och i synnerhet utifrån Vägledning för digital samverkan
5
. I vägledningen beskrivs hur samverkan kring information kan åstadkommas. Vägledningen beskriver bland annat åtgärder för att stödja smidigt och rutinmässigt it-baserat informationsutbyte inom och mellan offentlig förvaltning, åtgärder för att möjliggöra återanvändning av redan insamlad information och åtgärder för att säkerställa säkert informationsutbyte. I vägledningen nämns även att antal principer att tillämpa vid samverkan, vilka bör tillämpas inför framtida utvecklingsinsatser inom socialtjänstområdet. Syftet med principerna är just att stödja utvecklingen av förvaltningsgemensamma lösningar i en samverkande e-förvaltning, där arkitekturprinciper, tjänstesamverkan samt säkerhet utgör grundprinciperna.
5 Vägledning för digital samverkan, version 2.0, www.edelegationen.se.
17
Reservationer
Reservation av ledamoten Helena Lindberg (MSB)
Den 25 april 2013 fick E-delegationen ett tilläggsuppdrag kring itstandardisering inom socialtjänstens område samt angränsande områden inom hälso- och sjukvård. Av direktiven framgår bland annat att delegationen, i samverkan med andra relevanta aktörer, ska göra en behovsinventering för att klargöra inom vilka områden som det finns anledning att nationellt enas kring ett antal fastställda normer eller regler. Målet med att peka ut ett antal nationella standarder ska vara att åstadkomma en ökad interoperabilitet för en mer effektiv och säker informationsöverföring mellan individ, utförare, kommun, landsting och statliga myndigheter.
Sedan tilläggsuppdraget presenterades på E-delegationens möte den 24 april 2013 har en konsultrapport tagits fram. Delegationen har inte haft möjlighet att påverka rapportens inriktning eller fått någon typ av återkoppling från arbetet. Konsultrapportens huvudinnehåll är ett förslag om införande av en nationell tjänsteplattform. Rapporten svarar emellertid inte mot det ovan återgivna uppdraget till delegationen. Kopplingen mellan konsultrapporten och betänkandet är oklar. Det betänkande som nu presenteras tillför inte något nytt underlag till det arbete som skulle behövas för att genom standardisering åstadkomma ökad interoperabilitet.
Min uppfattning är att betänkandet varken motsvarar det uppdrag delegationen fått eller de generella krav som ställs på ett betänkande i kommittéförordningen. Mot den bakgrunden kan jag inte ställa mig bakom betänkandet.
Reservation av ledamoten Claes Ljungh (Kammarkollegiet)
Jag anser att delegationen inte fullgjort sitt uppdrag enligt direktiven och kan därför inte ställa mig bakom betänkandet.
Bilaga 1
19
Kommittédirektiv 2009:19
Delegation för e-förvaltning
Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 2009.
Sammanfattning av uppdraget
Offentliga tjänster måste kontinuerligt utvecklas för att möta nya krav och förväntningar. E-förvaltningen utgör en viktig del i denna utveckling. För att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning inrättas en delegation för e-förvaltning.
Delegationens första uppgift är att utforma ett förslag till strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning. Förslaget ska redovisas till regeringen senast den 30 september 2009.
Därefter ska delegationen koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt samt följa upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Delegationen ska vidare koordinera vissa IT-standardiseringsfrågor samt bistå regeringen i det internationella arbetet på området.
Delegationen ska årligen lämna delrapporter med underlag och förslag till regeringen. En slutrapport ska lämnas senast den 31 december 2014.
Bakgrund
Regeringen framhöll i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 2, bilaga 1, avsnitt 2) sin avsikt att stärka styrningen av den förvaltningsgemensamma utvecklingen genom att
Bilaga 1 SOU 2013:77
20
säkerställa att förvaltningen utvecklar gemensamma principer för hur statlig registerinformation enklare ska kunna utbytas,
se till att myndigheter använder enhetliga format för övrig informationsöverföring och kommunikation när det krävs,
se till att statsförvaltningen i samverkan med kommuner och landsting utvecklar och tillämpar förvaltningsgemensamma metoder för säker elektronisk kommunikation och dokumenthantering,
identifiera angelägna pilotprojekt som ska samfinansieras, samt utveckla former för en sådan finansiering och fördela samordningsansvaret för dessa projekt, samt
stärka uppföljningen och granskningen av myndigheternas ITbaserade utvecklingsarbete.
Den 15 mars 2007 beslutade regeringen att tillsätta en statssekreterargrupp med uppgift att stärka samordningen i Regeringskansliet av frågor som är av strategisk betydelse för utvecklingen av elektronisk förvaltning, med målsättningen att förenkla företags och enskildas kommunikation med myndigheter, höja kvaliteten på myndigheternas beslut samt effektivisera användningen av varje satsad skattekrona.
Den 14 januari 2008 fastställde regeringen en handlingsplan för e-förvaltning (dnr Fi2008/491). Regeringen beslutade att handlingsplanen skulle ligga till grund för den fortsatta hanteringen och samordningen på området.
E-förvaltning definieras i handlingsplanen som en del av verksamhetsutvecklingen i offentlig förvaltning där man inte bara drar nytta av informations- och kommunikationsteknik, utan även ser till att utvecklingen på området leder till nödvändiga organisatoriska förändringar och vidareutbildning av medarbetare.
Målet för e-förvaltningsarbetet är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service. Där det är till fördel för medborgare och företagare samt där kvaliteten, säkerheten och produktiviteten kan höjas ska myndigheterna samverka sektorsvis. Därigenom ska Sverige återta en ledande position inom området elektronisk förvaltning.
För att nå detta mål måste de goda erfarenheter som gjorts inom förvaltningen tas till vara samtidigt som möjligheterna till myndighetsövergripande samverkan och integration förbättras. Den ökade
Bilaga 1
21
samordningen av e-förvaltningsarbetet som behövs för att uppnå detta bör enligt handlingsplanen företrädesvis ske inom vissa angivna sektorer där regeringen utser samverkansansvariga myndigheter. För närvarande finns sektorsvisa arbeten med att förbättra informationshanteringen och utöka det elektroniska informationsutbytet, t.ex. inom området geografisk information och fastighetsinformation (Geodatarådet), Rättsväsendets Informationsförsörjning (RIF-rådet), IT i vård- och omsorgssektorn.
I handlingsplanen anges också att kommunernas e-förvaltningsarbete är av stor betydelse för utvecklingen av e-förvaltningen i stort. Det är därför viktigt att det statliga utvecklingsarbetet löpande samordnas med Sveriges kommuner och landsting (SKL).
I mars 2008 överlämnade den s.k. stabsutredningen sitt slutbetänkande Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22). Utredningen föreslog bl.a. att en delegation skulle inrättas med uppgift att säkra att förvaltningens samlade resurser kommer till användning i den fortsatta utvecklingen av e-förvaltningen.
IT-standardiseringsutredningen överlämnade i juni 2007 sitt betänkande Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47). I betänkandet, som har remissbehandlats, föreslogs bl.a. att en kanslifunktion skulle inrättas för att utveckla, samordna, förankra, publicera och underhålla förvaltningsgemensamma kravspecifikationer samt ge metod- och expertstöd i IT-standardiseringsfrågor inom den offentliga förvaltningen. Vidare föreslogs att ett IT-standardiseringsråd skulle inrättas i syfte att bistå regeringen när svenska ståndpunkter i internationella IT-standardiseringsfrågor tas fram. Förslagen har fått ett brett stöd av remissinstanserna.
Utredningen pekar på behovet av att använda format och tillämpningar i gemensamma strukturer samt av att tydliggöra ansvaret inom myndigheterna när det gäller informationsutbyte med andra myndigheter. Utredningen lyfter vidare fram behovet av ökad teknisk samverkansförmåga. Andra områden som behandlats av utredningen är användningen av öppna standarder i upphandling, öppna programvaror och samordning av IT-upphandling.
Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rätten att utfärda föreskrifter om ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) enligt bl.a. standard för ledningssystem för informationssäkerhet.
Bilaga 1 SOU 2013:77
22
I budgetpropositionen för 2009 (utg.omr. 2, avsnitt 3 och 5) anges att Verket för förvaltningsutveckling (Verva) ska avvecklas den 31 december 2008 och att regeringen avser att inrätta en e-delegation som ska genomföra regeringens handlingsplan för e-förvaltning. Som ett led i regeringens tillväxtsatsning (prop. 2008/09:01, utg.omr. 2, avsnitt 4) ska arbetet med att öka användningen av elektronisk upphandling intensifieras. Kammarkollegiet har fått i uppdrag att utveckla arbetet inom området.
Behovet av en delegation
Myndigheterna ansvarar för att fortlöpande utveckla sin verksamhet samt för att ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda och för staten som helhet genom samarbete med andra myndigheter och organisationer. Myndigheterna har en generell serviceskyldighet och dessutom ett ansvar för att främja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte.
Det finns dock vissa styrnings- och samordningsproblem inom statsförvaltningen. Det förekommer t.ex. visst dubbelarbete när skilda myndigheter utvecklar och upphandlar olika lösningar inom likartade områden. Ibland sker utveckling utan att nyttan för användarna tydliggörs. Samverkansprojekt kan försvåras av oklara finansiella, organisatoriska och rättsliga förutsättningar. De tekniska systemens samverkansförmåga varierar.
För att förverkliga den förbättrings- och effektivitetspotential som en utvecklad e-förvaltning rymmer, krävs ett strategiskt synsätt på e-förvaltning som omfattar staten som helhet. Därför behövs ett myndighetsövergripande arbete i delegationsform som koordinerar enskilda myndigheters insatser.
Syftet med delegationen för e-förvaltning är mot denna bakgrund att effektivisera och utveckla arbetet med e-förvaltning inom den offentliga sektorn.
Utgångspunkter för delegationens arbete
Inledning
Samhället förändras på olika områden såväl ekonomiskt och tekniskt som demografiskt och kulturellt. Steg för steg sker en
Bilaga 1
23
anpassning till ett integrerat Europa och ett globalt samhälle. Rörligheten av arbetskraft och kapital ökar.
Statsförvaltningen behöver kunna leva upp till de nya krav och villkor som denna utveckling för med sig och ha en god förändringsförmåga. En viktig aspekt i detta sammanhang är medlemskapet i EU som gör att statsförvaltningen behöver arbeta mer sammanhållet och ta hänsyn till förändringar och krav på administrativt samarbete. Även kommuner och landsting berörs av denna tekniska och administrativa utveckling. Samarbetet i EU styr allt mer de krav som ställs på myndigheter, kommuner och landsting avseende elektroniskt informationsutbyte med EU-kommissionen och andra EU-länder.
Den statliga förvaltningspolitiken syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för att genomföra regeringens politik till nytta för medborgare och företag (prop. 2008/09:1, utg.omr. 2, avsnitt 3.1). E-förvaltning är ett viktigt verktyg för att uppnå detta.
Utgångspunkter
När delegationen utför sina uppgifter ska den basera sitt arbete på följande utgångspunkter.
Medborgare ska kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service på ett enkelt sätt. E-förvaltningen ska bidra till att förenkla kontakten mellan förvaltning och medborgare och ska präglas av tillgänglighet och användbarhet. Det är mycket viktigt att denna utveckling sker med ett bibehållet starkt skydd för den personliga integriteten. Delegationen ska även beakta den utveckling som sker inom området e-demokrati, dvs. användning av IT i demokratiska processer.
E-förvaltningen ska bidra till att minska företagens administrativa kostnader och även i övrigt åstadkomma en märkbar förbättring i företagens vardag. Näringslivet ska stödjas genom förenklingar för företagen, när det gäller formerna för uppgiftslämnande och möjligheterna att kunna ta del av data från offentliga register och andra uppgifter. Delegationen ska i sin verksamhet främja konkurrens i enlighet med nationella och gemenskapsrättsliga regler om konkurrens. Den offentliga förvaltningens e-tjänster bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på öppna standarder samt använda sig av programvara som bygger på öppen
Bilaga 1 SOU 2013:77
24
källkod och lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar.
Elektronisk förvaltning, som syftar till att förenkla kontakten med medborgare och företagare, bör alltid ske utifrån användarnas behov och nytta i kombination med beräkningar av den interna produktiviteten.
Delegationen bör beakta behovet av att tillgängliggöra offentlig information bl.a. för vidareutnyttjande. Sverige har i dag en i stora delar digitalt baserad förvaltning. En mer tillgänglig offentlig information kan bidra till utvecklingen av ekonomin, men också underlätta vardagen för medborgare och företag.
Det är av stor vikt att det långsiktiga digitala bevarandet stärks inom e-förvaltningen, både för system och enskilda handlingar. För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att bevarandeperspektivet beaktas när nya system byggs upp.
Delegationens uppdrag
Allmänt
Regeringen prioriterar e-förvaltningsfrågorna genom att skapa en delegation inriktad på att bl.a. bidra till genomförandet av regeringens handlingsplan för e-förvaltning. Delegationen ska, så som föreslogs i betänkandet Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22), i nära samspel med statssekreterargruppen för e-förvaltning, samordna och utveckla det fortsatta arbetet med e-förvaltningen. Delegationen ska också, så som föreslogs i betänkandet Den osynliga infrastrukturen (SOU 2007:47), samordna den offentliga sektorns deltagande i det internationella IT-standardiseringsarbetet avseende e-förvaltning.
Delegationen ska ansvara för samordningen på den myndighetsövergripande nivån. Detta innebär dels samordning av e-förvaltningsprojekt som är av strategisk natur, dvs. individuella projekt som påverkar förvaltningens samlade utvecklingsinriktning, dels samordning av de myndigheter som har ett eget ansvar att utveckla ett arbete eller en sektor så att respektive sektor väger in intresset för staten som helhet i sitt utvecklingsarbete.
Delegationen ska ha följande huvuduppdrag.
Bilaga 1
25
Utformning av en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning
Utifrån de utgångspunkter som angivits ovan samt de mål som lades fast i handlingsplanen för e-förvaltning, ska delegationen inledningsvis lämna förslag till en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning till regeringen. Strategin ska innehålla uppföljningsbara mål och delmål som ska uppnås på fem års sikt. Delegationen ska i förslaget ange de viktigaste utvecklingsprojekten i statsförvaltningen som behöver prioriteras. Strategin ska innefatta följande områden:
hur samverkan mellan myndigheter, kommuner och landsting samt näringsliv och organisationer kan förbättras och hur ansvaret mellan dessa ska fördelas, bl.a. ska sektorsvisa samverkansansvariga myndigheter föreslås,
hur den offentliga sektorns försörjning av elektroniska legitimationer, dvs. hanteringen av identifiering och underskrifter, bör genomföras i framtiden med utgångspunkt i rapporten Säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar (Verva 2008:12),
hur teknisk samverkansförmåga mellan olika system, s.k. interoperabilitet, kan komma till stånd på förvaltningsgemensam nivå och på sektorsnivå,
hur standardisering och eventuella systemväxlar (växlar för automatisk konvertering mellan standarder och format) bör användas vid utvecklingen av e-förvaltning,
hur den offentliga sektorns utveckling av e-tjänster bör stödja övergången till ny teknik som t.ex. övergången till ”IPv6”, dvs. ett nytt system för tilldelning av Internets IP-adresser,
hur en koncentration av administrativa stödtjänster kan ske inom statsförvaltningen,
hur myndigheterna i framtiden bör driva, utbyta eller köpa och sälja IT-tjänster inom den statliga sektorn samt i samband med tjänsteexport,
hur samverkan kring e-förvaltningsarbete inom sektorer kan främjas,
hur fler e-tjänster för medborgare och företagare kan utvecklas, framför allt sådana tjänster som integrerar flera myndigheters
Bilaga 1 SOU 2013:77
26
processer i användarvänliga gränssnitt, och hur myndigheters servicenivå för e-tjänster bör regleras samt
hur IT-utvecklingen kan skapa möjligheter till förbättrad service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd, med beaktande av lokala förutsättningar samt medborgares olika behov.
Koordinering av arbetet med e-förvaltning
Delegationen ska löpande samla in information om planerade och pågående e-förvaltningsprojekt som är av strategisk natur, dvs. projekt som påverkar förvaltningens samlade utvecklingsinriktning. En utgångspunkt i detta arbete ska vara den rapport som Verva, på uppdrag av regeringen, tog fram på området – 69 myndigheter redovisar 915 strategiska insatser för utveckling av e-förvaltning (Verva 2008:14). Delegationen ska utifrån denna information sammanställa och analysera myndigheternas e-förvaltningsprojekt. Delegationen ska verka för att regeringens förvaltningspolitiska mål vägs in i planeringen och genomförandet av de viktigaste e-förvaltningsprojekten och verka för att dubbelarbete undviks. Delegationen ska årligen redovisa en sammanställning av myndigheternas planerade och pågående e-förvaltningsprojekt samt bedöma om de projekten understöder de förvaltningspolitiska mål som regeringen har satt upp. Delegationen ska vidare i sina rapporter redovisa goda förebilder inom e-förvaltningen.
Uppföljning av det samlade arbetet med e-förvaltning
Delegationen ska från och med 2010, utifrån de förvaltningspolitiska målen, och de mål som regeringen kan komma att besluta på området, följa upp myndigheternas samlade arbete med e-förvaltning. Arbetets konsekvenser för brukarna ska beskrivas och analyseras.
Indikatorer för uppföljning ska utarbetas. Vid utarbetandet av indikatorer angående service, förvaltningens interna effektivitet och administrativ börda ska samråd ske med Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (TUA). Vad gäller indikatorer på andra områden ska delegationen samråda med andra berörda myndigheter.
Bilaga 1
27
Delegationen ska ta fram förslag på metoder för hur planerade besparingar i myndigheternas e-förvaltningsarbete i högre grad kan realiseras och tas till vara.
Koordinering av IT-standardiseringsarbete
Delegationen ska samordna den statliga förvaltningens IT-standardiseringsarbete avseende e-förvaltning. Delegationen ska se till att metod- och expertstöd i IT-standardiseringsfrågor inom den statliga förvaltningen tillhandahålls, också när det gäller begreppsstandarder. Arbetet ska utföras i samverkan med SKL. Samordningen av IT-standardiseringsarbetet ska främja användningen av öppna standarder. Delegationen ska beakta det IT-standardiseringsarbete som pågår på internationell nivå.
Stöd till regeringen i det internationella arbetet
Delegationen ska bistå regeringen i EU-samarbetet och i det internationella arbetet med frågor om e-förvaltning.
Delegationen ska bistå regeringen vid beredningen av svenska ståndpunkter i EU och andra mellanstatliga organ i ärenden som rör standarder och standardisering på IT-området. Delegationen ska leda och samordna ett IT-standardiseringsråd med företrädare för de viktigaste intressenterna i staten, kommuner och landsting samt i intresseorganisationer och företag. Delegationen ska följa utvecklingen på området och delta i diskussioner och informationsutbyte om frågor som rör det internationella arbetet med standardiseringsfrågor på IT-området. Dessa ärenden kan beröra olika samhällssektorer och delegationens uppdrag kan i denna del komma att beröra frågor som inte enbart avser e-förvaltning.
E-nämndens och Vervas vägledningar och rapporter
Delegationen ska inventera och vid behov utveckla den tidigare E-nämndens och dåvarande Vervas vägledningar och rapporter på det aktuella området.
Bilaga 1 SOU 2013:77
28
Uppdragets genomförande
I frågor som rör den strategiska utvecklingen av elektronisk förvaltning ska delegationen löpande rapportera till den interdepartementala arbetsgruppen för elektronisk förvaltning (dnr Fi2007/1981) och vid behov även till statssekreterargruppen för e-förvaltning.
Delegationen ska tillkalla en arbetsgrupp bestående av ansvariga för strategiska e-förvaltningsprojekt, eller motsvarande verksamhetsutvecklare, som arbetar på myndigheter eller organisationer som deltar i delegationens arbete.
Vid behov ska delegationen även tillkalla en referensgrupp bestående av företrädare för näringsliv, forskare och brukare för att ta del av deras kunskaper och vidgade perspektiv på delegationens arbete.
Det är angeläget att utvecklingsarbetet avseende e-förvaltningen sker i samverkan med SKL. Samarbetet ska inriktas mot att nå en samsyn mellan staten, landsting och kommuner kring strategiskt viktiga e-förvaltningsfrågor. Samverkan ska också ske med näringslivet bl.a. inom standardiseringsarbetet i likhet med vad som anges i Riktlinjerna till statssekreterargruppen för e-förvaltning (Fi2007/1981).
I syfte att koordinera det strategiska e-förvaltningsarbetet och för att stärka pågående reformer inom e-förvaltningen, ska delegationen föra en dialog kring samordning av pågående insatser med berörda myndigheter.
Delegationens arbete ska genomföras i samråd med de myndigheter som har särskilda uppgifter inom IT-säkerhetsområdet, bl.a. MSB samt Post- och telestyrelsen (PTS). Delegationen ska också samråda med MSB i frågor om elektronisk identifiering och underskrift.
Redovisning
Delegationen ska inledningsvis ta fram förslag till en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning som ska lämnas till regeringen senast den 30 september 2009 (Finansdepartementet).
Delegationen ska med början 2010 redovisa sitt arbete till regeringen (Finansdepartementet) senast den 20 mars respektive den 1 oktober varje år.
Bilaga 1
29
Ett förslag till hur arbetet kan föras vidare i ett längre perspektiv ska lämnas senast den 20 mars 2014.
En slutredovisning av arbete ska lämnas senast den 31 december 2014.
Delegationen ska, utöver vad som i kommittéförordningen (1998:1474) föreskrivs om konsekvensbedömningar, beskriva konsekvenser för användare av e-tjänster.
Delegationen ska också redovisa till regeringen om den i sitt arbete identifierar regelverk som på ett olämpligt sätt hindrar elektroniskt informationsutbyte. Vid behov ska delegationen lämna förslag till författningsändringar.
Delegationen ska hålla berörda centrala arbetsorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.
Det är regeringens avsikt att utvärdera delegationens verksamhet innan 2014.
(Finansdepartementet)
Bilaga 2
31
Tilläggsdirektiv 2010:32
Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010.
Utvidgning av uppdraget
E-delegationen har tidigare fått i uppdrag att bl.a. koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt. Utöver det ursprungliga uppdraget ges delegationen i uppdrag att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i den lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen som föreslås i propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175). Delegationen ska även inom ramen för sitt uppdrag att utveckla vägledningar ta fram riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier exempelvis webbforum och bloggar.
E-delegationens ursprungliga uppdrag
Regeringen beslutade den 26 mars 2009 att ge en kommitté i uppdrag att bl.a. koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt samt följa upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Ytterligare uppgifter är att koordinera vissa IT-standardiseringsfrågor och att bistå regeringen i det internationella arbetet på området. Syftet är att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning (dir. 2009:19). Kommittén har antagit namnet E-delegationen (Fi 2009:01).
Bilaga 2 SOU 2013:77
32
Vidareutnyttjande av offentlig information
Information som samlas in eller framställs av myndigheter har ofta användningsområden utanför den offentliga förvaltningen. Det finns flera exempel på information hos myndigheter som kan användas kommersiellt. Väderinformation kan t.ex. användas för kommersiella vädertjänster och kartinformation och annan geografisk information kan användas för t.ex. GPS-tjänster. Ytterligare ett exempel är den officiella statistiken. Offentlig information från svenska myndigheter vidareutnyttjas sedan länge i betydande omfattning för såväl kommersiella som ideella ändamål. Eftersom svenska myndigheter har betydande informationstillgångar av hög kvalitet i elektronisk form är potentialen för vidareutnyttjande stor.
Det är enligt regeringens mening viktigt att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information från myndigheter för både kommersiella och ideella ändamål.
PSI-direktivet
Europaparlamentet och rådet antog den 17 november 2003 ett direktiv (2003/98/EG) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet)
6
. Direktivet innehåller en uppsättning minimiregler för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos myndigheter och vissa andra organ. Syftet med direktivet är att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad genom att genomföra ett minimum av harmonisering och anta en allmän ram för villkor för vidareutnyttjande av handlingar som produceras inom den offentliga förvaltningen. Direktivet skulle vara genomfört i medlemsstaterna den 1 juli 2005. Direktivet har delvis genomförts genom förordningen (2008:31) om villkor vid vidareutnyttjande av information från statliga myndigheter. I propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175) föreslås en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Genom den föreslagna lagen genomförs PSI-direktivet i svensk rätt.
6 EGT L 345, 31.12.2003, s. 90, Celex 32003L0098.
Bilaga 2
33
Riktlinjer för användning av s.k. sociala medier
E-delegationen redogör i sitt delbetänkande Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86) för den ökade internetkompetensen hos medborgare och företag. Myndigheterna har samtidigt börjat använda s.k. sociala medier för att fånga upp användarnas behov i syfte att utveckla sina tjänster. Enligt delegationen bör en sådan utveckling främjas.
Uppdraget
Vidareutnyttjande av information
Delegationen ges i uppdrag att, med utgångspunkt i den föreslagna lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen.
I sitt arbete för att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information ska delegationen verka för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning om goda exempel på hur information kan tillhandahållas. Delegationen ska undersöka hur information praktiskt och tekniskt kan tillhandahållas för automatiserade uttag i de fall uttag i sådan form är tillåtet och den berörda myndigheten har bedömt att utlämnande av informationen i elektronisk form är lämpligt. Delegationen ska i detta arbete särskilt uppmärksamma behovet av skydd för den personliga integriteten. När det gäller frågor om utlämnande av handlingar i elektronisk form ska delegationen dessutom beakta de överväganden och förslag som redovisas i E-offentlighetskommitténs slutbetänkande Allmänna handlingar i elektronisk form – offentlighet och integritet (SOU 2010:4).
I PSI-direktivets artikel 8.2 anges att myndigheterna ska uppmuntras att använda standardiserade licenser. Delegationen ska bedöma på vilka områden och för vilken typ av handlingar sådana standardiserade licenser kan behövas och vilka frågor de bör reglera. Delegationen ska, om den bedömer att det behövs, i samråd med berörda myndigheter utarbeta sådana standardiserade licenser och föreslå hur de ska hanteras i framtiden.
Vidare ska delegationen verka för att myndigheterna på ett ändamålsenligt sätt informerar om vilka handlingar som finns hos myndigheten och som tillhandahålls för vidareutnyttjande.
Bilaga 2 SOU 2013:77
34
Delegationen ska utveckla former för att tillgängliggöra informationen om handlingar för vidareutnyttjande i en samlad form, t.ex. på en gemensam webbplats. Delegationen ska i detta arbete säkerställa att skyddet för den personliga integriteten kan upprätthållas.
Delegationen ska särskilt uppmärksamma förutsättningarna för mindre och nyetablerade företag att få tillträde till marknaden för offentlig information.
Delegationen ska följa utvecklingen på området och bedöma behovet av ytterligare förvaltningsgemensamma insatser. Delegationen ska utreda om någon myndighet behöver ges stödjande, vägledande, samordnande eller andra uppgifter på området.
Riktlinjer för användning av sociala medier
Delegationen ska inom ramen för sitt uppdrag att utveckla vägledningar även ta fram riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier, t.ex. Facebook och Twitter. Delegationen ska i detta arbete särskilt beakta rättsliga aspekter på sådan användning.
Uppdragets genomförande
Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter.
Delegationen ska särskilt samråda med Datainspektionen och Riksarkivet. När det gäller arbetet att främja, leda och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information ska delegationen även samråda med Ekonomistyrningsverket och Statskontoret samt på lämpligt sätt med andra aktörer t.ex. näringslivet.
Delegationen ska inte föreslå ändringar i grundlag. Arbetet ska redovisas i de rapporter som delegationen enligt sina direktiv ska lämna den 1 mars och den 1 oktober varje år.
(Finansdepartementet)
Bilaga 3
35
Tilläggsdirektiv 2013:40
Beslut vid regeringssammanträde den 25 april 2013.
Utvidgning av uppdraget
Regeringen beslutade den 26 mars 2009 att tillkalla en delegation för e-förvaltning med uppdrag att bl.a. koordinera vissa itstandardiseringsfrågor (dir. 2009:19). Delegationen antog namnet E-delegationen och ska lämna sin slutrapport senast den 31 december 2014. Utöver det ursprungliga uppdraget ska E-delegationen göra en behovsinventering beträffande standarder inom socialtjänstens område samt angränsande områden inom hälso- och sjukvård inom ramen för regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten.
Behovet av ökad standardisering lyfts ofta fram från utförare och huvudmän inom både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Huvudmännen ansvarar för att ha informationssystem som är ändamålsenliga utifrån ett kvalitets-, effektivitets- och säkerhetsperspektiv. En tydlighet kring vilka standarder som kan användas kan öka förmågan hos olika system att kunna kommunicera med varandra, vilket leder till ökad interoperabilitet. Att kunna dela information digitalt skapar bättre förutsättningar för effektivitet, kvalitet och säkerhet för brukare och patienter. Det kan påskynda införandet av it-stöd och underlätta utveckling av e-tjänster. Det kan även främja konkurrens mellan leverantörer av it-system och därigenom skapa förutsättningar för lägre kostnader.
E-delegationen ska i samverkan med andra relevanta aktörer göra en behovsinventering för att klargöra inom vilka områden som det finns anledning att nationellt enas kring ett antal fast-ställda normer eller regler. Målet med att peka ut ett antal nationella standarder ska vara att åstadkomma en ökad interoperabilitet för en
Bilaga 3 SOU 2013:77
36
mer effektiv och säker informationsöverföring mellan individ, utförare, kommun, landsting och statliga myndigheter. Detta bör göras i syfte att skapa bättre förutsättningar för planering, genomförande och uppföljning av socialtjänst och hälso- och sjukvård, vilket är grunden för god kvalitet och effektivitet.
Uppdraget innebär att sammankalla Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och andra representanter för kommuner och landsting, Vårdföretagarna, Famna, Swedish Medtech, Inera samt yrkesverksamma inom området och andra relevanta aktörer. Uppdraget innebär vidare att, i samverkan med de nämnda aktörerna, inventera behovet av standarder för att möjliggöra informationsöverföring mellan it-stöd och system. Arbetet ska fokusera på socialtjänsten samt områden i hälso- och sjukvården som angränsar till socialtjänsten, som t.ex. hemsjukvård, missbruks- och beroendevård samt psykiatri.
Arbetet ska resultera i konkreta förslag på områden där nationellt angivna standarder bör användas i högre grad än i dag. Det ska framgå om detta bör åstadkommas genom en ökad tydlighet kring vilka befintliga standarder som kan användas, eller om nya standarder behöver utvecklas. Förslagen ska även gälla vilken typ av standarder som bör användas eller utvecklas. Om det finns ändamålsenliga internationella standarder så är det att föredra jämfört med att ta fram nationella standarder. Vidare ska förslagen gälla hur en ökad användning av standarder kan åstadkommas för att få legitimitet och genomslag. En utgångspunkt för hela arbetet ska vara att tillvarata den effektiviserings-, förbättrings- och besparingspotential som standardisering erbjuder.
Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 1 november 2013. Förslagen bör även gälla hur en ökad användning av standarder kan åstadkommas för att få legitimitet och genomslag. I redovisningen ska E-delegationen ge förslag på parter som kan ta över, förvalta och verkställa förslagen.
(Näringsdepartementet)
Bilaga 4
37
IT-standardisering inom socialtjänsten
Se separat rapport, IT-standardisering inom socialtjänsten.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 2 (68)
Innehållsförteckning
1 Inledning .............................................................................................................................. 9
1.1 Bakgrund ................................................................................................................................. 9 1.2 Syfte och mål ........................................................................................................................... 9 1.3 Avgränsning ............................................................................................................................. 9 1.4 Metod .................................................................................................................................... 10 1.5 Rapportstruktur ..................................................................................................................... 10 2
2.1 Standarder som medel för effektivitet .................................................................................. 11 2.2 Behov av standardisering inom socialförvaltning och kommunal verksamhet .................... 11 3
3.1 Allmänt .................................................................................................................................. 13 3.2 Socialtjänstens processer och behov av information............................................................ 13 3.3 Behovet av en sammanhållen verksamhets- och IT-utveckling ............................................ 15 3.4 Olika metoder för informationsutbyte och olika typer av information ................................ 16 3.5 Kartläggning av informationsutbyte till och från socialtjänsten ........................................... 17 3.6 Nyttan med standardiserat informationsutbyte och samverkan .......................................... 29 3.7 Förslag på standardisering av verksamhetsnära IT-tjänster ................................................. 30 3.8 Prioritering av insatser .......................................................................................................... 33 4
4.1 Krav på klassificering av information .................................................................................... 35 4.2 Generella kravbilder på IT-stöd och system .......................................................................... 37 4.3 Förslag på tjänsteorienterad arkitektur för informationsutbyte .......................................... 38 4.4 Fördelar och nackdelar med nationell tjänsteplattform ....................................................... 38 4.5 Tjänsteplattform och tjänstekontrakt ................................................................................... 39 5
5.1 Sammansättning av förvaltningsorganisation ....................................................................... 44 6
7 Ordförklaring ...................................................................................................................... 47
8 Bilagor ................................................................................................................................ 49
Bilaga 1: Moln och webbtjänster ...................................................................................................... 49 Bilaga 2: Migration till NTP ................................................................................................................ 53 Bilaga 3: Roadmap och roller ............................................................................................................ 54 Bilaga 4: Målbild NTP......................................................................................................................... 55 Bilaga 5: Frågemissiv verksamhet ..................................................................................................... 56 Bilaga 6: Frågemissiv IT ..................................................................................................................... 58 Bilaga 7: Frågemissiv leverantör........................................................................................................ 60 Bilaga 8: Intervjuade aktörer ............................................................................................................. 63 Bilaga 9: Redovisning av verksamhetssystem använda av intervjuade kommuner .......................... 66
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 3 (68)
Figurförteckning
Figur 1 - Roadmap och roller ........................................................................................................................... 6 Figur 2 - Gradvis övergång till Nationell Tjänsteplattform .............................................................................. 8 Figur 3 - Enkel processbeskrivning för socialtjänst med olika aktörer .......................................................... 13 Figur 4 - Stöd till patient/brukare beror av att flera lagrum samverkar och sätter gränser ......................... 15 Figur 5 - Översikt över informationssamband mellan socialtjänst och andra parter ................................... 18 Figur 6 - Nyttan av standarder och samverkan ............................................................................................. 29 Figur 7 - Med gemensamma standarder underlättas informationsutbytet med andra aktörer. ................. 30 Figur 8 - Exempel på informationsklassificeringsmodell (Källa: MSB) .......................................................... 36 Figur 9 - Beslutsträd för informationsklassning, exempel från sjukvården (Källa: SLL) ................................ 37 Figur 10 - Med en tjänsteplattform undviker man dominoeffekter ............................................................. 40 Figur 11 - Logiskt struktur för informationsutbyte nationellt, regionalt och lokalt ...................................... 41 Figur 12 - Konceptuell bild för visionen om en Nationell Tjänsteplattform. ................................................. 42 Figur 13 - Gradvis övergång till en Nationell Tjänsteplattform. .................................................................... 43 Figur 14 - Principbild av nationell tjänsteplattform för förvaltning av webbtjänster ................................... 44
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 4 (68)
Rapport och projekt genomfört av
Cybercom AB Stockholm oktober 2013
Anders Jonson Joakim Börjesson Roland Heickerö Anders Henning Kurt Helenelund
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 5 (68)
Förslag till åtgärder
För att kunna nå visionen och målbilden av Nationell Tjänsteplattform och därigen standardisering av informationsutbyte inom socialtjänsten föreslår utredningen följande åtgärder:
a) Initiera en förankringsprocess om målbilden om Nationell Tjänsteplattform (NTP) i termer av
effektivitet, standardisering av informationsutbyte, säkerhet, besparingspotential, finansiering mm bland de involverade aktörerna. Viktigt är även att identifiera aktörer som kan leda och driva förändringsarbete.
b) Initiera förstudie för att i detalj kartlägga hur systemen ser ut i dagsläget på regional och kommunal nivå vilka IT-stöd, system och funktioner som används och möjlighet att skapa interoperabilitet och öppna gränssnitt i linje med målbilden för NTP. Ett exempel är digitala
Trygghetslarm där det pågår ett standardiseringsarbete. Syftet med kartläggningen är även att skapa standardiserad metodik och arbetsprocesser som är gemensamma för socialtjänsten i samtliga kommuner vilket dels leder till synergier dels effektivisering vid införande av NTP .
c) Ta fram ”typsituationer” som exempel på informationsutbyte vid användandet av tjänster inom
vård- och omsorg och socialtjänsten. Typsituationerna kan användas för att påvisa hur informationsflödet går mellan inom mellan system, mobilitet, säkerhet, spårbarhet, interoperabilitet, samverkan mellan myndigheter mm. Exempel kan vara en utförare i fält som säkert sätt loggar in på mobil plattform och läser, dokumenterar och återrapporterar
d) Skapa forum för etablering av öppna gränssnitt och interoperabilitet mellan leverantörernas olika
system i linje med NTP:s målbild. I arbetet bör även ingå hur standardisera informationsutbytet inom och mellan system som följer kraven på säkerhet, mobilitet och informationsklassning
e) En fördjupad studie av juridiska och regulatoriska krav på information, informationsutbyte och
informationsåtkomst, i enlighet med Utredningen av rätt informaiton inom vård-och omsorg, dir 2011:111. Syftet är att skapa tydighet kring hantering av information i enlighet med lagar och förordningar.
f) Definiera standardiserade metoder och måttenheter för att kunna mäta effekten av olika insatser
eller användandet av tjänster. Måttenheterna kan vara i ekonomiska termer, i tid och kvalitet eller i förändringar av attityder med mera kopplat till målbild. I arbetet bör även ingå att ta fram verktyg och metoder för att följa upp verkställandet av insatser i enlighet med effektmål.
g) Initiera en förstudie kring ersättning av nuvarande meddelandehanteringssystem (brev, fax,
telefonsamtal, e-post) i syfte att en skapa säker, effektiv och spårbar meddelandehantering i enlighet med rutiner för informationsklassning och sekretessregler.
h) Ta fram upphandlingsunderlag och kravspecifikationer inför upphandling.
i) Utverka möjligheter för leverantörer, applikationstillhandahållare, tredjeparter mm att utveckla
webbtjänster och ”appar” för socialtjänstens och kommunernas behov.
j) Idag sker en manuell återrapportering till kvalitetsregisteret av den verksamhet som bedrivs inom
ramen för hälso- och sjukvård. En standardisering av lösningar och information möjliggör automatisering av återrapportering.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 6 (68)
Figur 1 - Roadmap och roller
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 7 (68)
Sammanfattning
Enligt direktiv
2013:40
ska E-delegationen göra en behovsinventering beträffande standarder inom
socialtjänstens område samt angränsande områden inom hälso- och sjukvård. En standardiseringsprocess kan påskynda införandet av IT-stöd och underlätta utveckling av e-tjänster. Det kan även främja konkurrens mellan leverantörer av IT-system och därigenom skapa förutsättningar för lägre kostnader. Arbetet ska resultera i konkreta förslag på områden där nationellt angivna standarder bör användas i högre grad.
Uppdraget har drivits i projektform med redovisningsdatum 1 november 2013. Kartläggningen av standardiseringen har utförts genom intervjuer av relevanta aktörer såsom Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna, Famna, Swedish Medtech, Inera, verksamhetspersoner från socialtjänsten och kommuner, samt de största systemleverantörerna. Intervjuerna har grundats på ett gemensamt frågeunderlag och utgått från både verksamhet- och IT-perspektiv. För att få bred täckning och geografisk spridning har sammanlagt 22 kommuner över hela landet deltagit i kartläggningen.
Socialtjänsten är organiserad och integrerad av två olika verksamhetsområden som ofta utförs av en kombination av offentliga och privata socialtjänstutförare och offentliga och privata vårdgivare. Detta ger upphov till juridiska utmaningar. Förutom att sekretesslagstiftningen ställer krav på informationshanteringen är det framför allt de olika registerförfattningarna och materiella dokumentationsreglerna som utgör hinder för en mer ändamålsenlig informationshantering.
Resultatet från intervjuerna visar entydigt på att det finns stora behov av dels standardisering av informationsutbyte inom och mellan kommuner, till landsting och stat, dels öppna gränssnitt mellan leverantörers olika IT-stöd och system vilket påverkar möjligheten till integrerade lösningar. Vidare saknas styrning och tydliga riktlinjer från myndighetsnivå. Bristen på central styrning i kombination av kommunalt självstyre har skapat en struktur av särlösningar där förutsättningar för interoperabilitet och informationsutbyte mellan IT-systemen är små och där integrationer blir kostsamma. Det tekniska ”arvet” gör det kostsamt att migrera till modernare lösningar. Hanteringen av ärenden inom socialtjänst blir komplicerad att följa av såväl brukare som handläggare och huvudmän. Lagmässiga säkerhetskrav tolkas olika från kommun till kommun och styrs till stor del av verksamhetskrav. Nivån av IT-mognad på respektive socialtjänst varierar och är starkt personberoende. Att integrera mot befintliga nationella system som SITHS-kort för säker inloggning och NPÖ upplevs som kostsam och komplicerad.
Ett flertal socialtjänster och större kommuner har på eget initiativ skapat regionala samarbeten och tagit fram lösningar kring IT-arkitektur och standardisering.
Behovet av samverkan och integration över socialtjänstens och kommunens domäner är stort och den samlade bilden av respondenterna är att behovet, på alla nivåer, kommer att öka än mer. För att möta detta behov måste kraven på standardisering formaliseras på nationell nivå. Utredningen förespråkar en förvaltningsmodell som får ett tydligt mandat att styra vilka standarder som gäller för informationsutbyte inom och mellan socialtjänsterna. Den föreslagna förvaltningsorganisationen består av en relevant rollsammansättning såsom IT-arkitekter, representanter från typkommuner, socialtjänstchefer, säkerhetsexperter och beslutsfattare.
Projektets slutsats är att den långsiktiga lösningen på standardisering och interoperabilitet inom socialtjänst tillgodoses genom en infrastruktur baserat på tjänsteorienterad arkitektur med bas- och etjänster (webbtjänster), kallad Nationell Tjänsteplattform (NTP). En liknandetjänsteplattform finns redan standardiserad från CeHis och har mycket tydliga användningsanvisning. Den Tjänsteplattformen finns i bruk idag och nyttjas av flera andra aktörer än socialtjänsten. Denna utredning föreslår att en nationell
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 8 (68)
tjänsteplattform utvecklas (ny eller utifrån befintlig tjänsteplattform) med de förutsättningar och krav som utarbetas i kommande förstudier. Genom en nationell tjänsteplattform kan behoven av lokala och regionala särlösningar undvikas, men fortfarande existera logiskt efter behov.
Fördelarna med en Nationell Tjänsteplattform är många. Genom att flera myndigheter nyttjar samma plattform skapas förutsättningar för interoperabilitet. Marknaden för leverantörer av systemstöd och tjänster kommer att öppnas upp och fler aktörer kan konkurrera om exempelvis utveckling av tjänster till kommuner exempelvis i form av ”appar” vilket möjliggör prispress. Via standardiserade anslutningspunkter för varje aktör och leverantör behöver integration endast ske en gång. Förutsättningarna för mobilitet kommer således att förbättras.
Processen att nå målbilden - en Nationell Tjänsteplattform - bör utföras stegvis och förankras i verksamheten. Detta måste ske i samspel med de regionala satsningar som finns idag. För att skapa förutsättningar för NTP behöver ett antal sakområden utredas. Exempelvis bör en förstudie initieras som dels analyserar etablerad plattform och dels idetalj kartlägger de system som används idag på regional och kommunal nivå avseende exempelvis IT-stöd, plattformar och funktioner. En sådan studie bör utröna möjligheten till att skapa interoperabilitet och öppna gränssnitt i linje med målbilden för NTP.
För att realisera målbilden enligt NPT rekommenderar utredningen att ett forum skapas för etablering av öppna gränssnitt och interoperabilitet mellan leverantörernas olika system. I arbetet bör även ingå hur man skall standardisera informationsutbytet inom och mellan system som följer kraven på säkerhet, mobilitet och informationsklassning.
Figur 2 - Gradvis övergång till Nationell Tjänsteplattform
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 9 (68)
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Regering har tillsatt E-delegationen i syfte att driva på e-utvecklingen inom offentlig sektor. Delegationen är en kommitté under Näringsdepartementet. Den uppsatta målbilden är att förenkla vardagen för privatpersoner och företag, att uppnå en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt att skapa högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet. En rad nationella projekt har initierats av delegationen. Ett av dessa rör socialförvaltningens domäner.
I regeringens tilläggsdirektiv 2013:40 till E-delegationen ska en behovsinventering genomföras tillsammans med relevanta aktörer. Ett antal nationella standarder ska pekas ut för att åstadkomma en ökad interoperabilitet och därmed en mer effektiv och säker informationsöverföring mellan individ, utförare, kommun, landsting och statliga myndigheter. Exempel på aktörer är Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och andra representanter för kommuner och landsting, Vårdföretagarna, Famna, Swedish Medtech, Inera samt yrkesverksamma inom området.
Målet är att skapa bättre förutsättningar för planering, genomförande och uppföljning av socialtjänst och hälso- och sjukvård.
1.2 Syfte och mål
Med hänvisning till tilläggsdirektivet är syftet med följande utredning att tillsammans med relevanta aktörer dels inventera behovet av nationella standarder, dels ge konkreta förslag på användbara standarder som möjliggör informationsöverföring mellan IT-stöd och system. Informationsöverföring i den här kontexten tolkas som att ge input och förslag på till en övergripande nationell infrastruktur och tjänsteplattform för IT-stöd och system som uppfyller E-delegationens krav.
Arbetet omfattar socialtjänsten samt områden i hälso- och sjukvården som angränsar till socialtjänsten, som t.ex. hemsjukvård, missbruks- och beroendevård samt psykiatri. Målet är att skapa effektivitet, förbättringar och besparingar i verksamheten.
Förslagen på standarder kan vara av befintlig art som används idag eller är helt nya som behöver utvecklas. I detta kan ingå beskrivning av internationella standarder som är relevanta för att belysa frågeställningen. Utredningen ska klart ange områden där nationellt angivna standarder bör användas i högre grad än i dag. Förslag ska ges på hur nå legitimitet och genomslag vid användande dvs. beskriva värdet av dessa i termer av effektivitet och kvalitet med mera enligt E-delegationens ambitioner.
Utredningens uppdrag omfattar även att ge förslag på parter som kan ta över, förvalta och verkställa förslagen till standarder dvs. en förvaltningsmodell.
1.3 Avgränsning
Innehållet i utredningen är på konceptuell nivå vilket innebär att ingen djuplodad teknisk studie görs kring exempelvis hur informationsöverföring sker mellan IT-stöd och system och vilka specifika tekniker, protokoll med mera som ska nyttjas. Inte heller görs någon värdering eller förslag på en viss specifik leverantörslösning utan syftet är att belysa problembilden och vilka krav och möjligheter som kan ställas avseende standardisering av informationsöverföring.
Fokus för utredningen är socialtjänstens domäner och kommunernas situation och läge. Det innebär att exempelvis landstingen inte belyses i studien annat än i allmänna ordalag. Ett antal initiativ pågår som har beröring till E-delegationens uppdrag såsom Digitaliseringskommissionens arbete och liknande studier. Dessa berörs inte i detalj i utredningen utan nämns endast i olika sammanhang.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 10 (68)
Beträffande Nationellt fackspråk för socialtjänst, ska dessa belysas i en kommande utredning. I förslaget till nationell infrastruktur och plattform för IT-stöd och system IT-arkitektur görs ingen detaljerad säkerhetsstudie eller risk- och sårbarhetsanalys utan detta är ett område för fortsatta studier.
1.4 Metod
Ansatsen är huvudsakligen kvalitativ med intervjuer av relevanta aktörer från kommuner, kommunförbund och regionförbund, socialförvaltning, SKL samt leverantörer av IT-system. Även ett stort antal dokument och rapporter har analyserats som berör området. För att få en bred täckning har studien omfattat såväl stora som små kommuner över hela landet. Fokus har varit att samtala med representanter från kommuner som av olika skäl uppfattas som progressiva och drivande vad gäller teknikval och syn på informationsutbyte. Beträffande leverantörer av IT-system har representanter från samtliga av de fyra största företagen intervjuats, vilka täcker närmare 90 % av marknaden.
Sammanlagt har 28 intervjutillfällen genomförts med kommunal socialtjänstverksamhet och IT, systemleverantörer och andra intressenter.
1.5 Rapportstruktur
Strukturen i utredningen följer i stort följande logik: allmän information och bakgrundbeskrivning av studieområdet, därefter behov och krav som identifierats som styrande för kommuner och socialtjänst och slutligen förslag på lösningar och åtgärder.
I kapitel 1 ges en bakgrund till utredningen. Kapitel 2 beskriver ett antal allmänna krav och behov som ställs på standardisering vilket påverkar informationsutbytet i kommuner och socialförvaltningen. Kapitel 3 diskuterar Socialtjänstens krav och behov av informationsutbyte i allmänhet och mer specifikt fördelat på ett antal verksamhetsnära tjänster. Kapitel 4 tar upp allmänna krav som ställs på informationsutbyte respektive IT-stöd och system. Förslag ges på en struktur som kan tillgodose kraven baserat på en nationell tjänsteplattform. I det avslutande kapitel 5 diskuteras en förvaltningsmodell av standarder och tjänsteplattformen.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 11 (68)
2 Allmänt om standarder för informationsutbyte
I enlighet med tilläggsdirektiv 2013:40 ska konkreta förslag ges på områden där nationella standarder och standardiserade processer bör användas för att uppnå effektivisering och besparing inom socialtjänstens domäner. Detta omfattar val av koncept för övergripande IT- arkitektur, standardisering av nationella tjänster och utbyten av information genom exempel vis Pascal, NPÖ, SITHS och kataloger samt standardiserade gränssnitt visavi olika myndigheter och verksamheter som Skatteverket Navet, Försäkringskassan och LEFI med flera.
I kapitlet beskrivs ett antal allmänna krav och behov som ställs på standardisering vilket påverkar informationsutbytet i kommuner och socialförvaltningen.
2.1 Standarder som medel för effektivitet
Syftet med standardisering är att skapa gemensamma konventioner, normer och arbetssätt som accepteras av flertalet parter. Det man vill uppnå är högre effektivitet och lägre kostnader. Standardisering sker inom en rad teknikområden och branscher som elektronik, energi, telekommunikation, säkerhet, miljö och konsumentskydd för att nämna några. Det är en drivkraft för ökad handel och ekonomiskt utbyte.
Arbetet med standardisering sker i olika branschanslutningar där ett antal ledande aktörer gemensamt enas om teknikval och vedertagen praxis. Exempel på internationellt erkända standarder är ISO 9000 för kvalitetssäkring, ISO 27000 för informationssäkerhet och ISO 14000 för miljöområdet. I Sverige hanteras standardiseringsarbetet bl.a. av SIS1.
2.2 Behov av standardisering inom socialförvaltning och kommunal verksamhet
I diskussioner kring förslag till standardiserade strukturer och processer inom socialförvaltningen finns ett antal faktorer och krav som påverkar valet av standarder. Dessa faktorer och krav kan delas in följande områden:
2.2.1 Kommunernas medvetenhet, behov och resurser
Antalet kommuner uppgår till 290 att jämföras med 22 landsting. Varje kommun är unik och lever i sin specifika ekomiljö. Geografi, storlek och befolkningsunderlag med mera skiljer sig åt där vissa kommuner kanske enbart omfattar några tusentals medborgare och andra tiotusentals dito. Resurser, kunskap och förmåga att implementera ny teknik och processer är olika. Allt detta kan påverka behovet och insikten av ett införande av gemensamma standardiserade lösningar.
Det kommunala självstyret innebär frihetsgrader att välja teknik, lösning och samarbetspartners. Hur ”starkt” självstyre styrs av den kultur som råder i respektive kommun.
En påverkande faktor som däremot är lika för alla oavsett kommun, är att samtliga lever under samma styrande socialtjänstlagar, föreskrifter och förordningar. Tillämpningen kan dock skilja sig åt mellan regioner beroende på tillgång till resurser med mera.
Föreskrifterna anger krav på att dokumentation av processer ska ske. Däremot saknas en standardiserad struktur på hur ändamålsenlig dokumentation ska se ut för samtliga kommuner. Avsaknad av sådan standardiserad struktur ger konsekvenser avseende möjligheten till utbyte av information mellan parter.
1 SIS – Swedish Standards Institute
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 12 (68)
2.2.2 Standardisering av effektmål
Ett område för diskussion är avsaknaden av standardiserade metoder och måttenheter för att kunna mäta effekten av olika insatser eller användandet av tjänster. Måttenheterna kan vara i ekonomiska termer, i tid och kvalitet eller i förändringar av attityder med mera kopplat till målbild. Viktigt även är att kunna värdera hur en viss metod leder till en förbättring eller inte, för brukaren.
Det finns god potential att ta fram standardiserade metoder för att kunna mäta effekter inom och mellan kommuner där resultaten skulle kunna användas för att prioritera och styra insatser.
2.2.3 Förvaltning och integration av IT-system och tjänster
En viktig faktor i samband med utvecklingen av standardiserade processer är ”arvet”. Det vill säga kommunernas beroende av sina it-system och infrastukturerna kring dem samt möjligheter att implementera standarder eller standardiserat informaitonsflöde i dessa. Arvet inkluderar även den organisation som finns för integrering och förvaltning av IT-systemen.
Vissa kommuner hanterar förvaltning i egen regi medan andra har valt att lägga ut delar till externa aktörer enligt en så kallad integrerad eller distribuerad förvaltning.
Vid upphandling av system och tjänster kan det antingen göras enskilt kommun för kommun eller gemensamt där flera kommuner går ihop och samordnar sina respektive IT-strategier och system med andras dito. Det kan göras tillsammans med leverantörerna av IT-systemen.
2.2.4 Leverantörer av IT-system
Idag finns det fem stora leverantörer av IT-system för kommuner. Dessa är Tieto, CGI (f.d. Logica), Pulsen, ILab och Deloitte. De har mer än 90 % av marknaden fördelat på både små och stora kommuner över hela landet. Nuvarande verksamhetssystem utvecklades mångt och mycket under 1990-talet. Över tid har plattformarna adderats med ny mjukvarufunktionalitet som möjliggör olika webbtjänster.
De system som saluförs är:
TietoEnator – Procapita
CGI – Treserva
Pulsen – Magna Cura och Combine
ILab - Viva
Deloitte – Siebel CRM
Det finns även system för ärende- och dokumenthantering och samordnad vårdplanering inom kommunerna. Migrering av system från en leverantör till en annan är väldigt kostsamt och tar stora resurser i anspråk. Det innebär att många kommuner ofta är låsta till sin nuvarande leverantör.
2.2.5 Utbyte av information mellan kommuner, till landsting och till andra myndigheter
I många fall finns behov av att kunna utbyta information om exempelvis brukaruppgifter mellan kommuner, till landsting och statliga myndigheter. Detta styrs av olika regelverk som beskrivs djupare i kommande kapitel.
Leverantörerna av IT-system till kommunerna är huvudsakligen nordiska där tekniken är anpassad efter svenska förhållanden. Situationen för landstingens system skiljer sig något då dessa förvaltas och driftställes av ett antal större internationella bolag förutom nordiska aktörer. Det här påverkar integrationsmöjligheterna på alla nivåer; inom kommuner, mellan kommuner till landsting och stat. Vid intervjuer nämns att det finns problem avseende interoperabilitet mellan de system som används.
Standardiserade gränssnitt saknas i kombination med att olika informationsklassningar används. Många kommuner saknar helt en strategi för klassning av information. Allt detta påverkar möjligheten till delning av information mellan parter inom den offentliga förvaltningen.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 13 (68)
3 Socialtjänstens verksamhetskrav och behov
I följande kapitel beskrivs inledningsvis socialtjänstens informationsbehov och samverkande aktörer. Därefter diskuteras förslag till standardisering av verksamhetsnära IT-tjänster.
3.1 Allmänt
Socialtjänst består av tre delområden: funktionshinder, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Kommunernas socialtjänstverksamheter inom de tre delområdena ovan är omfattande och berör många invånare i kommunerna. Socialtjänstverksamheten berör utsatta barn och unga, hela familjer, hemlösa, personer med funktionshinder, personer med beroendeproblem samt äldre med behov av vård och omsorg.
Stödet till dessa grupper regleras i olika lagrum bland annat; Socialtjänstlagen2 (SoL), lagen om vård av unga3 (LVU), lagen om vården av missbrukare4 (LVM), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade5 (LSS), hälso- och sjukvårdslagen6 (HSL), patientdatalagen7 (PDL). Vidare ger Socialstyrelsen ut föreskrifter (SOSFS), handböcker och nationella riktlinjer som rör socialtjänst8.
Socialstyrelsen ansvarar också för utveckling av Nationellt fackspråk (koder och klassifikationer, termer och begrepp) som även rör socialtjänsten inom kommunerna.
I Utredningen om rätt information i vård och omsorg, dir 2011:111, finns ambitioner att förändra lagstiftningen på ett sådant sätt att det ökar möjligheterna till en mer ändamålsenlig och sammanhållen informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det handlar om att bryta det organisatoriska perspektivet och möjliggöra en informationshantering med individen och individens behov i centrum.
3.2 Socialtjänstens processer och behov av information
Socialtjänsten inom kommunerna är organiserade på olika sätt med en eller flera nämnder och en eller flera verksamhetsgrenar som ofta är uppdelat i vård och omsorg (VO) och individ och familj (IFO). Socialtjänstens olika verksamhetsgrenar har olika verksamhetsprocesser som i huvudsak följer nedanstående generiska process – utreda/beslut, planera, utföra och följa upp. Olika parter kan agera inom de olika processtegen.
Figur 3 - Enkel processbeskrivning för socialtjänst med olika aktörer
2 Socialtjänstlag (2001:453) 3 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga 4 Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 5 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 6 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 7 Patientdatalag (2008:355) 8 Socialstyrelsen om socialtjänst , http://www.socialstyrelsen.se/socialtjanst , 2013-10-16
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 14 (68)
Lagrummen ovan, Socialstyrelsen föreskrifter och riktlinjer samt socialtjänstens processer ställer krav på och sätter begränsningar för informationsförsörjning internt i kommunen och med externa parter. Information behöver hämtas in och information behöver delges andra parter för att socialtjänstens processer ska fungera och brukare/kund/klient9 ska få rätt beslut, stöd och omsorg.
I praktiken måste viss information delas mellan de olika utförarna av de olika tjänsterna för brukaren. För att möjliggöra detta bör brukarens process beskrivas i förhållande till kommunens och utförarnas processer. Endast då kan logistiken centrerat runt brukaren beskrivas och därmed effektiviseras.
Ett annat viktigt behov är att hålla vårdkedjor intakta över huvudmannagränser så att brukaren inte riskerar att ”hamna mellan stolarna” – här ställs återigen krav på effektiv informationsförsörjning mellan de olika huvudmännen. Brukarens process blir alltså myndighetsöverskridande där processer inom hälso- och sjukvården (vårdgivare) och socialtjänsten processer (kommunen) måste vara integrerade och kunna dela information med varandra.
Det är just det faktum att dessa integrerade verksamheter består av två olika verksamhetsområden och ofta utförs av en kombination av offentliga och privata socialtjänstutförare och offentliga och privata vårdgivare som ger upphov till juridiska utmaningar. Förutom att sekretesslagstiftningen ställer krav på informationshanteringen är det framför allt de olika registerförfattningarna och materiella dokumentationsreglerna som utgör hinder för en mer ändamålsenlig informationshantering.
De integrerade verksamheter som växer fram i vård- och omsorgssektorn och ger upphov till nya utmaningar ur ett informationshanteringsperspektiv där verksamheter med olika huvudmän samlas och de facto driver en verksamhet tillsammans under samma tak. Det kan vara kommunal sjukvård, kommunal socialtjänst, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling som driver en integrerad verksamhet som arbetar med att få unga vuxna med psykisk ohälsa att komma ut i arbetslivet. Det kan också vara kommunen, landsting och kriminalvård som arbetar integrerat mot missbrukar med samtidig psykisk ohälsa och kriminalitet. Eller ungdomsmottagningar, ”barnahus”, ”Mini-Maria” m.fl. där kommun och landsting arbetar tillsammans i verksamheter riktade till unga människor. Förutom att dessa verksamheters ”interna” informationsbehov är väldigt komplext och komplicerat att lösa blir det förstås ännu mer komplext när man sedan ska ta hänsyn till de informationssamband som finns till aktörer som befinner sig utanför den integrerade verksamheten, t.ex. annan socialtjänstverksamhet, specialistsjukvård, slutenvård, primärvård samt andra myndigheter som FK, AF, polis, kriminalvård m.fl.
En verksamhetsstrategi och verksamhetsutveckling av socialtjänsten som baseras på brukarens situation och behov i centrum är nödvändig.
Sammantaget framträder en komplex bild där flera parter måste samverka och dela information där möjlighet att samverka styrs av olika lagrum och föreskrifter, se Figur 4 - Stöd till patient/brukare beror av att flera lagrum samverkar och sätter gränser.
9 I fortsättningen kommer termen ”brukare” att användas enligt Socialstyrelsen rekommendation Termen brukare rekommenderas som samlande begrepp , www.socialstyrelsen.se , 2013-10-16
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 15 (68)
Figur 4 - Stöd till patient/brukare beror av att flera lagrum samverkar och sätter gränser
Behovet av effektiv och säker informationsförsörjning är stort för att socialtjänstens verksamhet ska fungera optimalt och kunna leverera stöd och tjänster till brukare.
Enligt en enkät till kommunerna 2009 så utbyts mer än hälften av information mellan kommunen och externa parter manuellt via papper, fax eller telefon. Endast en liten del av informationsutbytet var digital. Intervjuer med kommuner idag visar fortfarande på att stor del av informationsutbytet sker med papper, fax, telefon och personliga möten. Potentialen för förbättring och att öka digitalt informationsutbyte borde därför vara stor. Här kan IT-standardisering och användning av moderna IT lösningar spela en stor roll.
3.3 Behovet av en sammanhållen verksamhets- och IT-utveckling
IT-standarder eller nya tekniska lösningar kommer inte att nå full effekt i utvecklingen avit- system för socialtjänst om de inte föregås av en brukar- och behovsdriven verksamhetsutveckling. Endast genom att analysera, tillämpa lagar och föreskrifter i praktiken, utveckla och analysera processer samt beskriva enhetliga termer och informationsbehov i socialtjänstens processer, kan man ställa rätt krav och upphandla rätt IT-stöd och integrationer mellan it-system.
Genom att beskriva och analysera informationsbehoven inom socialtjänstens processer i ett sammanhang av tillämpbara lagar och föreskrifter, och utifrån tillämpliga perspektiv, kan man utveckla en strukturerad dokumentation baserad på standardiserade informationsstrukturer samt tillhörande Informationssäkerhetsklassificering av informationsmängder.
Det är nödvändigt att utveckla IT-standarder, IT-lösningar och integrationer baserat på gemensamma riktlinjer och verksamhetens regler, processer och informationsbehov. Här kan gemensamma processbeskrivningar, termer och begrepp samt gemensamma specifikationer av informationsstrukturer för socialtjänst spela en avgörande roll som grund för en strukturerad dokumentation och effektivare informationsåtervinning. Socialstyrelsen har bland annat uppdrag att utveckla stöd för detta.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 16 (68)
I praktiken behövs också detaljerade och standardiserade informationsmodeller för att kunna ta fram tjänstekontrakt och gränssnitt för informationsutbyte mellan olika parter, jämför informationsstrukturer i NPÖ10. Om man kan standardisera tjänstekontrakt och gränssnitt nationellt, även för socialtjänstens område, så innebär det att inlåsningseffekter till systemleverantörer kan luckras upp och att konkurrensen på marknaden kan öka. I flertalet av intervjuerna med kommunerna har behovet av gemensamma specifikationer och gränssnitt tydligt uttalats.
Det är också nödvändigt att samspelet mellan olika lagrum, tolkningar och tillämpningar av lagar och föreskrifter likformas i praktiken. I flertalet av intervjuerna med kommunerna har behovet av gemensamma tillämpningar av regler i praktiken tydligt uttalats.
3.4 Olika metoder för informationsutbyte och olika typer av information
I sin verksamhet har socialtjänsten behov av olika metoder för informationsutbyte med varandra, internt och externt med andra parter.
1. Direktåtkomst till annan aktörs information/system Innebär att medborgare använder kommunens e-tjänster för ansökan om hemtjänst, att handläggare har direktåtkomst till annan aktörs system eller att privat utförare ges åtkomst till kommunens system.
2. System-till-system med digitalt informationsutbyte Innebär till exempel att kommunens system för socialtjänst direkt utbyter information med annan parts system – fråga/svar, prenumeration eller avisering, maskin till maskin. Här kan nämnas folkbokföringsaviseringar från Navet11, integration mellan system för socialtjänst och LEFI, integration mellan journalsystem och NPÖ.
3. Meddelanden (asynkrona) Innebär att parter utbyter meddelanden eller dokument med varandra. Idag används i huvudsak fax, brev och e-post. För medborgare och företag har det lanserats en tjänst som heter ”Mina Meddelanden” 12. Tjänsten ”Mina Meddelanden” är till för att myndigheter på ett säkert sätt ska kunna skicka elektoniska meddelanden, till medborgare och företag. Det finns ingen motsvarande tjänst för att säkert skicka meddelanden och handlingar mellan medarbetare inom myndigheter idag.
4. Dialog (synkrona) Innebär att parter utbyter information i direkt dialog med varandra, i huvudsak telefon, video på distans, chatt och personliga möten. Säker chatt skulle kunna vara ett alternativ.
För samliga metoder krävs identifiering, autentisering och rätt behörighet. Överföringen ska ha rätt insynsskydd enligt gällande informationssäkerhetsklassificering.
Informationen som utbyts enligt någon av de fyra metoderna kan vara antingen strukturerad eller ostrukturerad. Strukturerad innebär att informationsmängden är bestämd och att den följer en specificerad struktur, till exempel fastställda blanketter (ansökan om ekonomiskt bistånd, ekonomiskt bistånd statistik) och Navet XML schema13.
10 Nationell Patientöversikt (NPÖ) , www.cehis.se , 2013-10-16 11 Navet – Avisering av befolkningsuppgifter , www.skatteverket.se , 2013-10-16 12 Mina meddelanden . www.minameddelanden.se , 2013-10-16 13 Schema för folkbokföring – Navet , www.skatteverket.se , 2013-10-16
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 17 (68)
Ostrukturerad information innebär att informationsmängden inte är bestämd eller att den följer en specificerad struktur så som dokument med löpande text, video och ljud. Observera att löpande text ofta finns även i journal system. En övervägande del av dokumentation inom socialtjänst av beslut, planer, sociala insatser hanteras i idag i löpande text (dokument). Avsaknad av strukturerad och standardiserad information (termer och begrepp, standardiserade informationsstrukturer) gör det svårt att få till stånd ett effektivt digitalt informationsutbyte. Dokumentationen inom socialtjänst bör kunna struktureras och standardiseras mer.
Både strukturerad och ostrukturerad information kan vara i både digital form och på papper. Allt informationsutbyte av strukturerad information, dvs. ifyllda pappersblanketter, är mycket lämpliga att digitalisera. Allt informationsutbyte av ostrukturerad information som idag sker av pappershandlingar är lämpliga att digitalisera och att utbyta med säker meddelandehantering. Idag är mycket av informationen inom socialtjänsten ostrukturerad och på papper. Potentialen att digitalisera och att effektivt och att på säkert sätt utbyta information borde därför vara stor.
3.5 Kartläggning av informationsutbyte till och från socialtjänsten
Socialtjänsten i en kommun har ett stort behov av information från andra parter och också att dela med sig av information till andra. I intervjuerna med representanter för kommunernas socialtjänst, kommunernas IT verksamhet, kommunförbund och regionförbund har en kartläggning av informationssamband gjorts. Nedanstående figur sammanfattar endast översiktligt upptäckta samband som framkommit från intervjuerna. Figur 4 nedan är också en summa av alla informationssamband och alltså inte uppdelat per verksamhetsgren inom socialtjänsten.
För en mer rättvisande bild skulle man behöva redovisa även de informationssamband som finns mellan olika vårdgivare, mellan olika utförare, mellan vårdgivare och utförare osv. Exempel på detta är hälso- och sjukvård som kommunen själv bedriver eller som privata vårdgivare bedriver med kommunal finansiering (t.ex. i hemsjukvård, säbo, LSS).
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 18 (68)
Figur 5 - Översikt över informationssamband mellan socialtjänst och andra parter
I nedanstående tabeller beskrivs och sammanfattas översiktligt informationssambanden som nämnts i ovanstående figur numrerade 1 till 14. Observera att den mesta av informationen som hanteras inom vård- och omsorg samt socialtjänsten är sekretesskyddad enlig Offentlighets- och sekretesslagen14. I socialtjänstutredningar (myndighetsutövning) är andra aktörer dock skyldig att i vissa fall lämna information enligt Socialtjänstlagen15.
14 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 15 Här verkar det finnas olika tolkningar och tillämpningar av lagen. Intervjuerna ger olika svar. Kan bero på om socialtjänst ligger under samma nämnd eller inte. Detta är en fråga som bör klargöras.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 19 (68)
Information Beskrivning – informationsutbyte med brukaren/anhöriga
-Ansökan
-Beslut
-Utredning
-Val, ändra val
-Faktura
-Betalning
-Larm
-Insatsplan
-Journal
-Uppföljning
-etc.
Informationsutbytet med brukaren är mångfacetterat och beror helt och hållet vilka insatser som är aktuella. Det finns också många metoden för interaktion med brukaren, från pappersblanketter och e-tjänster till video i hemmet (Nattfrid16) och robotar (eHemtjänst17).
När det gäller vård- och omsorgsaktörernas informationsutbyte med medborgarna kan det vara bra att uppmärksamma att det idag gäller olika förutsättningar om kommunikationen sker mellan socialtjänst och medborgare eller mellan sjukvård och medborgare. En viktig skillnad är att det finns sekretessbestämmelser riktade mot individen själv i sjukvården, medan sådana bestämmelser saknas i socialtjänsten. Sekretessbestämmelsen mot individen kan t.ex. påverka möjligheterna att utveckla bastjänster och e-tjänster som stöder ett mer automatiserat utlämnande av information till individen. För sjukvårdens del är även frågor om direktåtkomst uttryckligen reglerat i PDL och SOSFS 2008:14.
Behovet av pålitliga trygghetslarm är också stort både i glesbygd och i tätort. Här pågår standardiseringsarbete.
Nyckelfri hemtjänst och ”Nattfrid” är andra områden som har stor potential för innovation, utveckling och standardisering.
I anslutning till myndighetsutövning finns behov av tjänster för förhandsbedömning, samtyckeshantering18, egen förmågebedömning, tjänster för att genomföra ansökan, tjänster för meddelandehantering under biståndsprövning (komplettering av underlag, statusinformation etc.), tjänster för att meddela bifall/avslag, för val av utförare efter biståndsbeslut etc.
Under genomförande av bistånd/insats finns behov av tjänster för att förbereda och planera insats (tjänster för att samla och utbyta information av praktisk natur med brukare/anhöriga). Under pågående insats behövs tjänster för att utbyta information med brukare/anhörig, dela journal och social dokumentation, för uppföljning av insats och avslut av insats.
Ett område som är i stort behov av utveckling är logistiken runt brukaren där många aktörer är inblandade – brukaren, anhöriga, utförare (flera), vårdgivare, kommunal omsorg etc. Det finns ibland planer och scheman hos kommun och utförare som borde vara synkroniserade. Olika utförare kommer på olika tider och ibland finns det behov av att lämna över information till nästa utförare. När kommer maten? Åt hon/han upp all mat? Hon ville inte ta på sig stödstrumporna! Idag sker mycket av denna överlämning via papper och post-it lappar. Det är inte säkert och viktig information kan förloras.
Informationen och informationsutbytet för att hantera logistiken runt brukaren bör centreras runt brukaren och inte ”låsas in” i utförarnas eller kommunens system. Detta är ett område för
16 Nat tfrid?, www.hi.se , 2013-10-16 17 eHemtjänst från 2013 , www.vasteras.se , 2013-10-16 18 Samtyckestjänst , www.inera.se , 2013-10-16
1
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 20 (68) verksamhetsutveckling och möjligen för standardisering.
I samverkan mellan kommuner och landsting byggs ett antal portaler upp för att underlätta för brukare att lätt hitta information om socialtjänst19. Eftersom alla kommuner och landsting har sina egna system och strukturer finns det betydande problem att dela information. Samma problem finns även inom hälso- och sjukvård där man utvecklat en gemensam po rtal www.1177.se. Samma sätt att bygga och förvalta gemensamma portaler borde kunna användas även inom socialtjänstens område.
Förslag
Kommunerna bör utvärdera om Mina Meddelanden kan användas för att kommunicera beslut och annan dokumentation med brukaren även inom socialtjänst.
Områden för innovation är telemedicin och egenvård i hemmet med ”high tech”20. När tekniken används på rätt sätt får vi besparingar som kan finansiera en värdigare vård för de allt fler äldre. Äldre kan bo längre hemma och kommunen kan potentiellt minska behovet av äldreboende.
19 Hit kan du vända dig , www.sagademo.se , 2013-10-16 20 Empati och high tech - Delresultat från LEV-projektet , www.regeringen.se , 2013-10-16
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 21 (68)
Information Beskrivning – informationsutbyte med statliga myndigheter
-Personinformation
-Ekonomisk information
-Tillgångar
-Skulder
-Bidrag
-Anmälan
-Domar
-Utredningar
-m.m.
Informationsutbyte sker bland annat med Försäkringskassan, Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket, Polisen, Arbetsförmedlingen, A-kassornas samorganisation, Transportstyrelsen, Sveriges Domstolar, Lantmäteriet, Landsarkiv, Socialstyrelsen och Statens Institutionsstyrelse.
En del av informationsutbytet är digitalt system till system (LEFI, Navet) och andra är genom inloggning i en statlig myndighets system (LEFI-Online). Dessa tjänster kan anses vara standardiserade tjänster idag. E-delegationen har initierat ett utvecklingsprojekt21 inom ekonomiskt bistånd för att effektivisera informationsförsörjningen av processen för att bedöma ekonomiskt bistånd inom socialtjänst. Lösningen som tas fram inom utvecklingsprojektet bör kunna forma basen för hur statliga myndigheter försörjer kommuner med information i ärenden, både vad det gäller teknik, avtal och förvaltning. Potentialen för standardisering är stor.
I övrigt sker det mesta av informationsutbytet mellan statliga myndigheter och kommuners socialtjänst i huvudsak via fax, telefon och brev/papper. Detta innebär mycket manuell hantering, säkerhetsrisker, dubbelregistrering och slöseri med tid. Det är också ibland svårt att få tag på den andra parten och att hitta rätt i myndigheternas organisationer. I situationer som rör omhändertaganden är tiden kritisk och då är det speciellt viktigt att kommunikationen fungerar effektivt.
Förslag
Potentialen för förbättringar och effektivisering är stor. Exempelvis skulle en lösning för ”Mina Meddelande Myndigheter” för kommunikation av handlingar mellan myndigheter/handläggare vara ett område för utveckling och standardisering. ”Mina Meddelanden Myndighet” skulle kunna användas för att skicka känsliga handlingar mellan olika handläggare inom offentlig förvaltning. De flesta handlingar finns idag på digital form exempelvis domar och socialtjänstutredningar. Dessa skulle mycket väl kunna skickas på digital form via en säker tjänst för att förmedla handlingar mellan handläggare. Handlingar skulle även kunna vara digitalt signerade och kvittens och aviseringar skulle kunna lämnas automatiskt. Säker e-post har provats av vissa kommuner, men anses inte vara en hållbar lösning.
I övrigt så har det framkommit att det också finns behov av interaktiva dialoger mellan handläggare hos olika myndigheter utöver telefon. En lösning för säker chatt mellan handläggare skulle också kunna vara ett område för utveckling och standardisering. En säker chatt skulle kunna ge dokumentation och en spårbarhet i dialogen mellan handläggarna.
21 Effektiv informationsförsörjning , www.edelegationen.se , 2013-10-16
2
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 22 (68)
Information Beskrivning – informationsutbyte med kvalitets- och statistikregister
-Journalinformation
-Verksamhets- information
-Administrativ information
-Indikatorer
-m.m.
Rapportering till olika kvalitetsregister är omfattande och inkluderar rapportering inom äldreomsorg och hemsjukvård, social barn- och ungdomsvård, stöd till personer med funktionsnedsättning, ekonomiskt bistånd och missbruks- och beroendevård.
Aktörer inom kommunernas hälso- och sjukvård rapporterar med olika intervall information bland annat till följande kvalitetsregister Svenska Palliativregistret22, Demensregister23 (SveDem), Senior alert24, Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens25(BPSD). Vidare rapporteras information till register för öppna jämförelser26 för både socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Utöver dessa tillkommer rapportering av statisk till Statistiska centralbyrån och länsstyrelserna.
Kommuner kan ta del av kvalitetsregister, öppna jämförelser och statistik från respektive webbplats och från Kommun- och landstingsdatabasen27 (Kolada).
Enligt genomförda intervjuer framkommer det att rapportering av information till kvalitetsregister och statistikmyndigheter är i huvudsak manuell som innebär extra administrativt arbete och dubbelregistrering. Det är svårt att hitta fall där kommunens verksamhetssystem har en väl integrerad rapportering till kvalitets- och statistikregister.
Förslag
När det gäller frågor kring manuell hantering och dubbelregistrering pågår det arbete idag som drivs av SKL inom ramen för Nationella programmet för datainsamling (NDPi).
Potentialen för helt eller delvis automatisk rapportering via standardiserade lösningar och gränssnitt torde vara ganska stor.
En lösning för standardiserad rapporteringen till kvalitets- och statistikregister förutsätter viss standardisering av termer, begrepp, klassifikationer och informationsstrukturer inom socialtjänstens verksamhetsgrenar.
22 Svenska Palliativregistret , www.palliativ.se , 2013-10-16 23 Svenska Demensregistret – SveDem , www.ucr.uu.se/svedem , 2013-10-16 24 Senior alert, www.lj.se/senioralert , 2013-10-16 25 Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) , www.bpsd.se , 2013-10-16 26 Öppna jämförelser , www.socialstyrelsen.se , 2013-10-16; Öppna jämförelser , www.skl.se , 2013-10-16 27 Kommun- och landstingsdatabasen , www.kolada.se , 2013-10-16
3
4
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 23 (68)
Information Beskrivning – geodata, belägenhet och fastighetsdata
-Geodata
-Fastighetsdata
Inom vissa delar av socialtjänst behövs information från fastighetsregister och även geodata om belägenhet. Geodata28 är viktig för ruttplanering och för att fastställa exakt belägenhet för brukares bostad i hemtjänsten.
I intervjuerna har behovet av geodata inte uttalats som ett stort behov eller problem. SKL borde beskriva potentialen av att använda och införa geodata även inom socialtjänsten utöver de mer naturliga användningsområdena inom annan kommunal verksamhet.
Utgående från intervjuerna finns inga ytterligare behov av geodata standardisering utöver det arbetet som redan bedrivs av SKL och Lantmäteriet.
De tjänster som Lantmäteriet tillhandahåller för att ge åtkomst till fastighetsinformation kan anses vara standardiserade och kan användas för integration med verksamhetssystem inom socialtjänsten.
Information Beskrivning – läkemedel
-Ordination
-Dosrecept
-Läkemedelslista
-m.m.
Inom den kommunala hälso- och sjukvården används tjänsterna läkemedelsinformation29 (SIL) och att ordinera av dosläkemedel (Pascal) samt Läkemedelsförteckningen.
I intervjuerna framkommer att många kommuner använder Pascal för dos-ordination. Däremot har någon omfattande användning av SIL eller Läkemedelsförteckningstjänsten30 (LTj) inte framkommit i intervjuerna. Tjänsterna används uteslutande av legitimerad personal. Viss legitimerad personal kan även förskriva läkemedel31.
De nationella läkemedelstjänsterna inom läkemedelsområdet ställer stora krav på säkerhet ex vis genom att använda tvåfaktorsautentisering. Idag används SITHS i stor utsträckning för läkemedelstjänsterna.
Förslag
Samtliga nationella tjänster inom läkemedelsområdet bör kunna användas inom den kommunala socialtjänst där de är relevanta.
28 Geografisk information och lantmäteri , www.skl.se , 2013-10-16 29 SIL - Svensk informationsdatabas för läkemedel, www.cehis.se, 2013-10-16 30 Läkemedelsförteckningstjänsten , www.inera.se , 2013-10-16 31 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel
5
6
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 24 (68)
Information Beskrivning – vårdgivare: primär- och slutenvård, psykiatri, tandvård
-Vårdplan
-Epikris
-Patientinformation
-Listning
-Anmälan
-Hjälpmedel
-m.m.
Informationsutbytet sker mellan socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård samt vårdgivare inom primär- och slutenvård. Mellan vårdgivare i kommunal hälso- och sjukvård och primär- och slutenvården sker exempelvis informationsutbyte genom sammanhållen journalföring. Den kommunala hälso- och sjukvården är både konsument och producent av vårddokumentation i NPÖ. När patienter som skrivs ut från slutenvården har behov av fortsatta insatser i kommunen och primärvården sker även ett omfattande informationsutbyte genom samordnad vårdplanering32 mellan socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård samt vårdgivare i primär- och slutenvård. I den situationen är bl.a. epikriser33 viktiga att överföra över huvudmanna- och vårdgivargränser.
Enligt intervjuer med kommuner kan NPÖ hantera ca 80 % av informationsbehovet för vård och omsorg. Många kommuner är konsumenter i NPÖ och planerar för att bli producenter under 2014/2015. För psykiatrin verkar det inte finnas någon standard eller initiativ på gång för digitalt informationsutbyte motsvarande NPÖ. NPÖ borde dock kunna användas som lösning även för att ta del av information från psykiatrin. En vidareutveckling av tjänsten Tillgänglig
Patient 34 (NPÖ TGP) skulle kunna användas även inom av socialtjänsten för att säkerställa att myndighetsärende finns.
De flesta kommuner deltar också i samordnad vårdplanering inom län eller region genom gemensamma lösningar för samordnad vårdplanering. Inom individ- och familjeomsorgen finns behov av samordnade individuella planer35 (SIP) på samma sätt som för samordnad vårdplanering för vård och omsorg. Lösningar liknande de för samordnad vårdplanering inom vård och omsorg torde därför kunna användas som mönster för samordnad individuell plan inom individ- och familjeomsorgen.
Ibland kan socialtjänsten ha behov av tandvården för exempelvis utfärdare av tandvårdsstödsintyg och munhälsobedömning. Något stort behov av standardisering inom detta område har inte framkommit i intervjuerna. Beroende på hur färdtjänsten36 är organiserad inom en region eller ett län så kan socialtjänsten ha behov av att utbyta information med eller använda tjänster hos landstingen. Vissa kommuner har framfört att administrationen av färdtjänst skulle kunna förbättras.
Beroende på hur hantering av hjälpmedel är organiserad inom en region eller ett län så kan socialtjänsten ha behov av att utbyta information med eller använda tjänster hos landstingen alternativt hjälpmedelscentraler. Behov av standardisering inom detta område har
32 Samordnad vårdplanering och utskrivningsmeddelande , www.vardhandboken.se , 2013-10-16; SOSFS 2005:27 Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 33 En epikris är den journalanteckning som skrivs då en patient skrivs ut från en klinik. 34 Tillgänglig Patient (TGP) , www.inera.se , 2013-10-16 35 Utvecklingsarbete rörande Samordnad individuell plan , www.skl.se , 2013-10-16 36 Myndighetsbeslut inom kommunens socialtjänst
7
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 25 (68) inte framkommit i intervjuerna.
Information Beskrivning - informationsutbyte med utförare
-Avtal
-Kontrakt
-Beställning
-Bekräftelse
-Plan för genomförande
-Prestation
-Socialjournal
-Faktura
-Betalning
Informationsutbytet med utföraren består i huvudsak av att skicka beställning av insats, bekräftelse, genomförandeplan, registrering i socialjournal, rapportering av prestation, rapportering av kvalitetsinformation (måluppföljning). Detta gäller oavsett om det är kommunal eller privat utförare. I de fall Lagen om Valfrihet (LOV) tillämpas och privata utförare används utbyts även avtal, kontrakt, fakturor och betalningar.
Enligt intervjuer med kommuner har socialtjänsten löst samverkan med privata utförare på olika sätt. Speciellt avseende registrering i socialjournal. Vissa kommuner låter eller avtalar om att privata utförare ska använda kommunens verksamhetssystem för registrering. Andra kommuner har fattat beslut om att inte släppa in privata utförare i kommunens verksamhetssystem.
I vissa kommuner finns små utförare som kanske inte alltid har egna verksamhetssystem för socialtjänst. Observera vidare att det ofta finns många privata utförare och ibland kan det vara stora privata utförare som agerar på regional eller nationell nivå. Vidare upphör avtal och nya privata utförare tillkommer. Samtidigt kan brukaren fritt byta utförare i stort sett när som helst. En enskild brukare kan också ha flera utförare både kommunala och privata utförare. Det finns alltså en viss logistik runt brukaren där ibland flera utförare måste samverka med varandra. Det kan vara fråga om att känna till aktiviteter runt brukaren eller att överlämna information mellan utförarna (där det är tillåtet).
Förslag
Sammantaget ger det en komplex bild där många parter är inblandade, behovet av informationsutbyte är stort och med många integrationer som ändras över tiden. Till detta kommer att behovet av mobila lösningar är stort ex vis för att kunna registrera i socialjournalen eller rapportera prestationer när utföraren är hos brukaren.
Området är öppet för innovation inom mobila säkra lösningar och eHemtjänst. Potential finns för standardisering av gränssnitt och informationsstrukturer för att möjliggöra integrationer mellan kommunens och utförarnas verksamhetssystem.
Det finns även legala och verksamhet aspekter som borde utredas på nationell nivå för att kunna stödja kommunerna.
8
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 26 (68)
Information Beskrivning - informationsutbyte med annan kommuns socialtjänst
-Placering
-Brukarinformation
-Personinformation
-Familjeinformation
Informationsutbytet med annan kommuns socialtjänst rör främst information om placering och brukar/familje-information i utredningar (myndighetsutövning) där brukaren tidigare bott i annan/andra kommun(er). Kommuners hemtjänster behöver också samverka och utbyta information med varandra vid tillfälligt boende i annan kommun såsom vid visstidsboende i fritidshus.
Intervjuerna visar på att det mesta av informationsutbytet mellan socialtjänsterna i huvudsak via fax, telefon och brev/papper. Detta innebär mycket manuell hantering, säkerhetsrisker, dubbelregistrering och är inte tidseffektivt.
Förslag
Potentialen för förbättringar och effektivisering är stor. Exempelvis skulle en lösning för ”Mina Meddelande Myndigheter” för kommunikation av handlingar mellan myndigheter/handläggare vara ett område för utveckling och standardisering.
Information Beskrivning - informationsutbyte med personaladministration inom kommunen
-Information om medarbetare
Informationsutbytet med personaladministration inom kommunen rör exempelvis namn, arbetstid, semester, sjukfrånvaro, funktion och roll. Personalinformation används till schemaläggning och planering inom socialtjänst då främst inom vård och omsorg. Informationsutbytet innebär en integration mellan system för personaladministration och socialtjänsten verksamhetssystem. Medarbetarinformation behövs också för att hantera säker identifiering, autentisering och åtkomstkontroll.
I intervjuerna har det framkommit att kommunerna inte upplever denna integration som ett stort problem. Däremot har det uttryckts att en sådan integration vore önskvärd. Möjlighet att standardisera katalog för medarbetare för säker identifiering, autentisering och åtkomstkontroll bör utredas vidare. Idag används HSA i de situationer SITHS är ett krav.
9
10
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 27 (68)
Information Beskrivning - informationsutbyte med ekonomiadministration inom kommunen
- Fakturaunderlag
- Underlag reskontra
Informationsutbytet med ekonomiadministration inom kommunen rör exempelvis fakturaunderlag och underlag för reskontra för utförare och brukare (kund och leverantörsreskontra).
I intervjuerna har det framkommit att kommunerna inte upplever integration mellan ekonomisystem och socialtjänsten verksamhetssystem som ett stort problem.
Information Beskrivning - informationsutbyte med skola och skolhälsovård inom kommunen
- Anmälan
- Elevinformation
- Journalinformation
Informationsutbytet mellan socialtjänst och skola/skolhälsovård (vårdgivare) inom kommunen rör exempelvis anmälan vid misstanke om att barn far illa. Personal som arbetar med barn har skyldighet att anmäla till socialtjänsten i kommunen. En anmälan kan leda till att ett myndighetsärende startas och att en utredning görs. I en utredning kan det finnas behov av att ta del av annan information om eleven såsom skolhälsovårdens journalinformation.
I intervjuerna har det framkommit att kommunerna inte upplever integration mellan skola och socialtjänsten som ett stort problem.
Användning av NPÖ för skolhälsovården bör utvärderas.
11
12
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 28 (68)
Information Beskrivning - informationsutbyte inom socialtjänst inom kommunen
-Brukarinformation
-Information om familjesituation
Beroende på hur socialtjänsten är organiserad i en kommun kan det finnas en eller flera nämnder och en eller flera områden. Möjligheten till informationsutbyte mellan nämnder och områden styrs av sekretesslagstiftningen. Om ett myndighetsärende finns, exempelvis om IFO utreder ett barn och begär uppgifter (med lagstöd) från annan enhet/verksamhet, råder uppgiftsskyldighet enligt lag37.
Idag sker det mesta av utbytet via fax eller papper.
Eftersom VO och IFO ibland har olika verksamhetssystem så innebär behovet av information i en utredning att krav ställs på integration mellan olika verksamhetssystem via standardiserade gränssnitt.
Socialtjänsten använder ett antal olika bedömningsinstrument i sin verksamhet. Resultatet ur bedömningsinstrumenten utgör underlag i bedömning av insatser för brukaren. Bedömningsinstrumenten är oftast fristående och inte integrerade med socialtjänstens verksamhetssystem.
Detta innebär extra manuellt arbete dubbelinmatning och alltså en potentiell felkälla. Vidare behövs också informationen som finns i verksamhetssystem som indata till Bedömningsinstrumenten, återigen saknas oftast integration. Detta är ett område som borde vara föremål för standardisering ex vis med hjälp av intelligenta elektroniska blanketter och automatiserad utvärdering av verksamhetsregler.
Förslag
En tjänst ”Tillgänglig Brukare (TGB)” skulle kunna standardiseras och användas mellan verksamhetsgrenar inom socialtjänsten för att säkerställa att myndighetsärende finns.
Information Beskrivning - informationsutbyte med bank eller annan betalningsförmedlare
-Underlag för utbetalning
Utbetalningar till brukare sker via bank eller annan betalningsförmedlare. Underlag för utbetalning och protokoll för utbetalningar kan anses vara standardiserat idag. Området är till stor del redan standardiserat.
För att effektivisera informationsutbytet inom områdena 1 – 14 ovan bör vissa verksamhetsnära ITtjänster och infrastruktur standardiseras för användning inom socialtjänstens område.
37 Här verkar det finnas olika tolkningar och tillämpningar av lagen. Intervjuerna ger olika svar. Kan bero på om socialtjänst ligger under samma nämnd eller inte. Detta är en fråga som bör klargöras nationellt.
13
14
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 29 (68)
Nedan beskrivs nyttan med standardisering och samverkan samt några exempel på verksamhetsnära ITtjänster som redan är standardiserade och några som kan vara aktuella för standardisering alternativt ytterligare utredning.
3.6 Nyttan med standardiserat informationsutbyte och samverkan
Genom att återanvända kunskap, teknik- och tjänsteutveckling samt specifikationer kan kostnaderna för utveckling, förvaltning och drift av IT-lösningar hållas nere.
Standarder och samverkan gör det möjligt för socialtjänsten att kommunicera och dela information på ett säkrare och mer strukturerat sätt.
Figur 6 - Nyttan av standarder och samverkan
3.6.1 Gemensamma specifikationer kan delas
Alla aktörer kan återanvända kravspecifikationer för nya och befintliga e-tjänster och it-system , till exempels NPÖ38, och behöver därför inte ta fram dessa på egen hand.
3.6.2 Behoven ska styra utvecklingen
Nationella insatser och möjligheter till standardisering ska utgå från att kommunerna har eget självbestämmande och handlingsutrymme. Alla ska ha möjlighet att ansluta sig till gemensamma tjänster i den takt som passar deras ekonomiska och tekniska förutsättningar.
De som vill samverka kring utvecklingen och använda det som redan är framtaget av andra, bör tillämpa de riktlinjer och anvisningar som tagits fram för den nationella arkitekturen39. Utvecklingen av e-tjänster ska drivas av de behov som finns lokalt.
38 Enligt LOU så måste kommuner upphandla även nationellt utvecklade tjänster inom vård och omsorg. 39 Utveckling av tjänstekontrakt, code.google.com/p/rivta , 2013-10-16; Regelverk, www.cehis.se , 2013-10-16
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 30 (68)
Figur 7 - Med gemensamma standarder underlättas informationsutbytet med andra aktörer.
3.6.3 Brukare får bättre omsorg
Genom att informationen kring brukaren kan hållas samman genom omsorgskedjan och genom att planer och information kan delas, behöver brukaren inte bli lika påverkade av organisationsstrukturer. Information görs tillgänglig endast för den som är behörig. På så vis blir det omsorgen som samordnar sig, i stället för att det är brukaren som samordnar omsorgen.
3.7 Förslag på standardisering av verksamhetsnära IT-tjänster
För att ge mesta möjliga nytta och effekt är det önskvärt att standardisera verksamhetsnära IT-tjänster. Socialtjänst i samverkan kan omfatta utvecklingen av olika verksamhetsnära tjänster, som ger socialtjänst- personal ökad tillgång till information och bättre verktyg för att kunna arbeta effektivare och säkrare för ökad nytta för brukaren. Utöver de verksamhetsnära tjänster som redovisas nedan bör andra områden analyseras och för att bedöma om det finns möjlighet till ökad standardisering. Dessa områden är information från tandvård, hantering av hjälpmedel, integration av bedömnings-instrument och färdtjänst.
3.7.1 Sammanhållen journal
Informationsutbyte med hälso- och sjukvård kan standardiseras genom att använda sig av existerande nationella tjänster inom Nationell patientöversikt (NPÖ). Information görs tillgänglig endast för den som är behörig. Informationsbehovet inom kommunal vård och omsorg från hälso- och sjukvård uppfylls till ca 80-90 % av tjänsterna i NPÖ40.
Nationell Patientöversikt (NPÖ) gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare. Samordning av vårdinsatser underlättas och en helhetsbild av patienten ger ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. Dessa tjänster har standardiserade nationella tjänstekontrakt idag. Kommunerna ansluter sig till NPÖ
40 Observera av det totala informationsbehovet som behövs inom socialtjänst kommer ca 10 % från hälso- och sjukvård.
E-tjänst E-tjänst
E-tjänst
E-tjänst
Brukare
Kommun Socialtjänst
Processer inom socialtjänst
Information inom socialtjänst
E-tjänst E-tjänst
E-tjänst
E-tjänst
Utreda Planera Utföra Följa upp
St at lig a m yndi
gh et er
La nds ti ng
Priv at a ut för ar e
2 3 4 5
10 13 12 11 9 1
7 8
6
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 31 (68)
(2103) främst som konsumenter41. Många kommuner har också planer att ansluta sig även som producenter.
Tjänster inom området bör utvecklas och standardiseras som nationella tjänstekontrakt. De som vill utveckla och använda nationella tjänstekontrakt måste tillämpa tillämpa de riktlinjer och anvisningar för den nationella arkitekturen42. Det innebär att nationella regelverk och riktlinjer för att utforma och beskriva tjänstekontrakt ska följas.
3.7.2 Samordnad vårdplanering och samordnad individuell planering
Samordnad vårdplanering43 (VO) och samordnad individuell planering44 (IFO) borde också kunna standardiseras i större utsträckning. För dessa områden är det till stor del en fråga om standardisering av termer och begrepp, klassificeringar och informationsstrukturer (informatik för socialtjänst).
Tjänster inom området bör utvecklas och standardiseras som nationella tjänstekontrakt. De som vill utveckla och använda nationella tjänstekontrakt måste tillämpa tillämpa de riktlinjer och anvisningar för den nationella arkitekturen. Det innebär att nationella regelverk och riktlinjer för att utforma och beskriva tjänstekontrakt ska följas.
3.7.3 Läkemedel
Inom information och ordination av läkemedel finns ett antal nationellt framtagna tjänster varav vissa redan används inom vård och omsorg i kommuner. Aktuella tjänster är Läkemedelsförteckning, läkemedelsinformation45 (SIL) och att ordination av dosläkemedel (Pascal). Även andra läkemedelstjänster kan vara aktuella inom kommunal vård och omsorg. Dessa tjänster har standardiserade nationella tjänstekontrakt idag.
Kommuner har i stor utsträckning anslutit sig till Pascal idag. Tjänsterna används uteslutande idag av legitimerad personal. Viss legitimerad personal kan även förskriva läkemedel46.
3.7.4 Rapportering av statistik och till kvalitetsregister
Rapportering av statistik och information till nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser är idag till stor utsträckning manuell. Detta innebär extra administrativt arbete och dubbelregistrering. En lösning för standardiserad rapporteringen till kvalitets- och statistikregister förutsätter viss standardisering av termer, begrepp, klassifikationer och informationsstrukturer inom socialtjänstens verksamhetsgrenar. Just nu pågår ett arbete inom SKL kring just manuell hantering och dubbelregistrering, nationella programmet för datainsamling (NDPI).
Tjänster inom området bör utvecklas och standardiseras som nationella tjänstekontrakt. De som vill utveckla och använda nationella tjänstekontrakt måste tillämpa tillämpa de riktlinjer och anvisningar för den nationella arkitekturen47. Det innebär att nationella regelverk och riktlinjer för att utforma och beskriva tjänstekontrakt ska följas.
3.7.5 Informationsutbyte med statliga myndigheter
I samband med handläggningen av ett ärende (utredning, bedömning och beslut) finns ett stort behov av att hämta information från olika aktörer och däribland flera statliga myndigheter. Vilken information som
41 OBS detta innebär att viss personal (legitimerad) måste använda stark autentisering. Idag används SITHS. 42 Utveckling av tjänstekontrakt, code.google.com/p/rivta , 2013-10-16; Regelver k, www.cehis.se , 2013-10-16 43 Samordnad vårdplanering och utskrivningsmeddelande , www.vardhandboken.se , 2013-10-16; SOSFS 2005:27 Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 44 Utvecklingsarbete rörande Samordnad individuell plan , www.skl.se , 2013-10-16 45 SIL - Svensk informationsdatabas för läkemedel, www.cehis.se, 2013-10-16 46 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel 47 Utveckling av tjänstekontrakt, code.google.com/p/rivta , 2013-10-16; Regelverk, www.cehis.se , 2013-10-16
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 32 (68)
behövs beror ärendets typ. Många kommuner använder existerande tjänster idag för att hämta strukturerad information från statliga myndigheter. Användningen borde utökas för att omfatta alla kommuner. Helst bör kommunernas verksamhetssystem inom socialtjänst integreras direkt med de tjänster för informationsförsörjning som vissa statliga myndighet erbjuder (Försäkringskassan, Skatteverket, Lantmäteriet).
E-delegationen har initierat utvecklingen av en sammanhållen e-tjänst för informationsförsörjning till bedömning av ekonomiskt bistånd48 där information ska kunna hämtas från bland annat CSN, Skatteverket, Försäkringskassan, arbetslöshetskassor, Arbetsförmedlingen och Pensionsmyndigheten. Införande påbörjas under 2014. Detta är fråga om informationsutbyte av strukturerad information.
Tjänster inom området bör utvecklas och standardiseras som nationella tjänstekontrakt. De som vill utveckla och använda nationella tjänstekontrakt måste tillämpa de riktlinjer och anvisningar för den nationella arkitekturen. Det innebär att nationella regelverk och riktlinjer för att utforma och beskriva tjänstekontrakt ska följas.
3.7.6 Utbyte av dokument mellan myndigheter
Handläggare inom socialtjänst, speciellt inom individ- och familjeomsorg, använder i stor utsträckning fax, brev/papper och telefon för att ta del av eller dela med sig information till andra handläggare/myndigheter inom och utom kommunen. Detta innebär manuell hantering som i sin tur kan leda tillsäkerhetsrisker, dubbelregistrering och dessutom inte är tidseffektivt. Det är också ibland svårt att få tag på den andra parten och att hitta rätt i myndigheternas organisationer. I situationer som rör omhändertaganden är tiden kritisk och då är det speciellt viktigt att kommunikationen fungerar.
En lösning som på digital väg och på säkert sätt kan skicka och ta emot digitala handlingar/dokument bör utvecklas och standardiseras. En ny tjänst ”Mina Meddelande Myndighet” kan vara möjlig att utveckla med idéer baserat på ”Mina Meddelanden” för företag och privatpersoner. En meddelandetjänst för utbyte av dokument mellan handläggare i olika organisationer skulle ge en omedelbar verksamhetsnytta och höja säkerheten för brukaren. De juridiska aspekterna av att utbyta potentiellt känslig information mellan kommuner och myndigheter måste utredas grundligt och alternativa lösningar bör föreslås. Genom att dessutom erbjuda standardiserade gränssnitt är det möjligt att integrera direkt med socialtjänstens olika verksamhetssystem.
Tjänster inom området bör utvecklas och standardiseras som nationella tjänstekontrakt. De som vill utveckla och använda nationella tjänstekontrakt måste tillämpa tillämpa de riktlinjer och anvisningar för den nationella arkitekturen. Det innebär att nationella regelverk och riktlinjer för att utforma och beskriva tjänstekontrakt ska följas.
I samband med intervjuerna framkom behov av interaktiva dialoger mellan handläggare hos olika myndigheter utöver telefon. En lösning skulle kunna vara en ”säker chatt” mellan olika de olika handläggarna, ett område för utveckling och standardisering. En säker chatt skulle kunna ge dokumentation och en spårbarhet i dialogen mellan handläggarna. I en chatt-tjänst kan det också finnas möjlighet att skicka dokument.
3.7.7 Öppna standardiserade gränssnitt och tjänstekontrakt
Genom att börja standardisera informationsstrukturer för olika verksamhetssystem inom socialtjänst blir det möjligt att ställa krav på öppna och standardiserade gränssnitt49 för verksamhetssystem. Gränssnitten
48 Projekt för att hämta in information elektroniskt , www.skl.se , 2013-10-16; Effektiv informationsförsörjning , www.edelegationen.se , 2013-10-16 49 OBS, här är det gränssnitt för informationsutbyte med andra system, och inte användargränssnitt.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 33 (68)
ska dokumenteras genom att använda den nationella standarden för tjänstekontrakt50. Observera att standardiserade informationsstrukturer bör baseras på beskrivna verksamhetsprocesser.
Standardiserade och öppna gränssnitt för verksamhetssystem kan reducera inlåsningseffekter till leverantörer och skapa en öppen marknad för innovativa mobila lösningar. Samma strategi kan användas för alla verksamhetsgrenar inom socialtjänst. Standardiserade gränssnitt kan även underlätta integration med privata utförares verksamhetssystem.
3.8 Prioritering av insatser
Det finns ett antal insatsområden där teknisk standardisering kan ge effekt. Vissa insatsområden innebär att förstudier bör initieras och andra områden att konkret utveckling borde kunna inledas51. Nedanstående beskrivning av insatsområden och prioritering baseras inte på någon genomförd kostnadsnyttokalkyl, utan på ett resonemang om vad som borde vara möjligt på kort och lång sikt samt potentialen för att ge positiva effekter.
1. Fortsätt med breddinföring av tjänster för sammanhållen journal (NPÖ) och läkemedelstjänster för vård och omsorg inom socialtjänst. Detta pågår. Kommuner bör även bli producenter av information till sammanhållen journal.
Aktivitet: Fortsatt införande Nytta: Säker tillgång till journalinformation över vårdgränser, ökad säkerhet för patient/brukare Tidshorisont: 2013-2014
2. Utveckla tjänst ”Mina Meddelanden Myndighet” för att skicka och dela handlingar mellan handläggare och myndigheter. Detta kan vara en vidareutveckling av ”Mina Meddelanden”. Juridiska frågor måste utredas.
Aktivitet: Genomför förstudie och utveckling som bör ledas av en utvecklingsmyndighet Nytta: Minskar manuellt arbete, minskar fel och ökar säkerheten för invånare/brukare. Tidshorisont: Förstudie 2014, utveckling 2015
3. Ta fram gemensamma kravspecifikationer för informationsutbyte mellan socialtjänst och andra aktörer. En gemensam kravspecifikation bör användas som underlag i upphandlingar av alla nya verksamhetssystem för socialtjänst.
Aktivitet: Ta fram gemensam kravspecifikation för informationsutbyte Nytta: Kortar tid för upphandlingar, spar pengar, ökar kvalitet och stärker standarder för
informationsutbyte
Tidshorisont: 2014
4. Ta fram en standardiserad struktur för att rapportera statistik och information till kvalitetsregister, bör baseras på samma lösningar som tas fram för kvalitetsregister inom hälso- och sjukvård.
Aktivitet: Genomför förstudie för att värdera möjligheter och gör en kostnads-nyttokalkyl.
50 Utveckling av tjänstekontrakt , code.google.com/p/rivta , 2013-10-16; Regelverk , www.cehis.se , 2013-10-16 51 Utöver dessa insatser av delvis teknisk karaktär bör takten för att utveckla informatiken inom socialtjänst ökas.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 34 (68)
Nytta: Ger bättre beslutsunderlag och lösning minskar manuellt arbete och minskar fel Tidshorisont: Förstudie 2014, utveckling 2015
5. Inled ett arbete med att standardisera gränssnitt för verksamhetssystem inom socialtjänst. Arbetet bör baseras på lösningar och mönster som tas fram inom bland annat ”Journal på nätet”, ”Mina VårdKontakter” och ”Mitt Vårdflöde” som drivs av CeHis. Borde även kunna inkludera portallösning för socialtjänst på samma sätt som för ”Mina VårdKontakter”.
Aktivitet: Genomför förstudie för att värdera möjligheter och gör en kostnads-nyttokalkyl. Nytta: Minskar inlåsningseffekter, öppnar upp marknad för säkra mobila lösningar (appar),
ökar insyn och ger möjlighet för bättre e-tjänster till invånare/brukare och medarbetare.
Tidshorisont: Förstudie 2014, utveckling 2015
6. Genomför en förstudie för att analysera och beskriva hur privata utförare och kommuners socialtjänst bör samverka, integrera processer och utbyta information. Förstudien bör inkludera juridiska frågor, informatik, samverkande processer, mobil teknik och kostnads-nyttokalkyl. Förstudien bör utgå från brukarens behov och situation samt bör beskriva logistiken runt brukaren.
Aktivitet: Genomför förstudie för att värdera möjligheter och gör en kostnads-nyttokalkyl. Nytta: Ger bättre beslutsunderlag och lösning minskar manuellt arbete och minskar fel Tidshorisont: Förstudie 2014-2015, utveckling 2015-2016
7. Genomför en förstudie för att analysera och beskriva informationsutbytet för samordnad individuell plan (SIP) inom individ- och familjeomsorg. Här bör man kunna återanvända idéer från samordnad vårdplanering inom vård och omsorg.
Aktivitet: Genomför förstudie för att värdera möjligheter och gör en kostnads-nyttokalkyl. Nytta: Ger bättre beslutsunderlag och lösning minskar manuellt arbete, minskar fel och ökar
säkerheten för brukaren
Tidshorisont: Förstudie 2014-2015, utveckling 2015-2016
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 35 (68)
4 Krav och förslag till standarder för informationsutbyte
I enlighet med utredningens mål och syfte beskrivs i följande kapitel dels allmänna krav som ställs på informationsutbyte respektive IT-stöd och system, dels förslag på en struktur som kan tillgodose kraven baserat på en nationell tjänsteplattform.
4.1 Krav på klassificering av information
Klassning av information är en avgörande faktor för informationsutbyte. Myndigheten för samhällssäkerhet och beredskap (MSB) har tillsammans med ett antal samverkande myndigheter tagit fram en modell för hantering av informationstillgångar i olika säkerhetsklasser beroende på dess känslighet. Modellen baseras på SIS handbok Terminologi för Informationssäkerhet (SIS HB 550 utgåva 3) och är kopplad till standarder som ISO27000 och ledningssystem för informationssäkerhet – LIS.
Klassificering sker enligt KRT (och S) där bokstäverna står för Konfidentialitet, Riktighet, Tillgänglighet (och Spårbarhet).
Exempel på krav är följande:
Förteckning över tillgångar
1) Det ska finnas en förteckning över viktiga tillgångar som finns inom respektive verksamhet. 2) Förteckningen ska utformas enligt verksamhetens anvisningar och omfatta all sådan information
som är nödvändig för återhämtning efter en störning eller allvarlig incident.
Klassificering av information
3) Alla viktiga informationstillgångar ska klassificeras. 4) Informationsägaren (kommunen) ansvarar för klassificeringen som måste omprövas regelbundet. 5) Vid en klassificering av en informationstillgång eller ett system som delas mellan flera
informationsägare måste samordning ske.
Nivåerna utgår från en bedömd skada vid obehörig åtkomst, bristande riktighet och bristande tillgänglighet till en informationstillgång. Nivå 0 och 1 innebär försumbar skada och nivå 3 innebär allvarlig skada.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 36 (68)
Figur 8 - Exempel på informationsklassificeringsmodell (Källa: MSB)
Resultatet av informationsklassningen ska för varje informationstillgång följa formatet KxRxTx, t.ex. K3R2T3. Ett sätt att komma fram till vilken informationsklass en informationstillgång tillhör, är genom att använda nedanstående beslutsträd:
Nivå 3
Nivå 2
Nivå 1
Nivå 0
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 37 (68)
Figur 9 - Beslutsträd för informationsklassning, exempel från sjukvården (Källa: SLL)
Beroende på klassificering hanteras informationen säkerhetsmässigt olika avseende kryptering, autentisering, lagring och åtkomst.
4.2 Generella kravbilder på IT-stöd och system
Det finns ett antal krav som ställs på IT-stöd och system såväl tekniska som administrativa och organisatoriska krav.
Idealt bör vald IT-arkitektur vara enhetlig i sin form dvs. att strukturen ska vara lika på nationell nivå, landsting och kommunalnivå. Vidare bör den vara modulärt uppbyggd. Med detta menas att det ska gå att koppla till nya klossar eller ta bort delar som inte längre behövs som äldre teknik och plattformar. Systemen ska vara interoperabla med standardiserade öppna gränssnitt i den meningen att olika leverantörers system ska kunna interagera med varandra och utbyta information. Därigenom skapas oberoende av leverantörer.
Vid ”migration” och uppdatering av system från en teknisk plattform till en annan ska hänsyn tas till arvet. Leverantörsspecifika lösningar ska inte förekomma. Utifrån en informationsteknologisk synvinkel ska internationella standarder följas vilka definieras av organisationer som ISO, W3C, IETF, IEEE och ITU.
En sådan enhetlig arkitektur ska vara robust så till motto att den kan hantera förändringar i verksamheten och processer. Det kan exempelvis vara introduktion av nya lagar och förordningar vilka i sin tur kan kräver nya typer av tjänster och liknande, dvs. change management.
Användare, brukare och intressenter ska kunna använda IT-tjänster närhelst detta behövs och oavsett tid och plats dvs. att krav på mobilitet ska uppfyllas. Vidare ska möjlighet ges till säker åtkomst till information, användning och lagring. Detta i enlighet med integritetsaspekter som Personuppgiftslagen (PuL).
Det måste även finnas en dynamik avseende utveckling av nya tjänster och applikationer.
Beträffande säkerhet i informationsutbyte ska det vara möjligt att flytta information mellan domäner och IT-system med bibehållet innehåll med hänsyn taget till handläggare, brukare och intressenter. Säker inloggning måste garanteras gentemot ovanstående aktörer likväl som mot myndigheters krav och direktiv. I enlighet med åtkomstkraven har endast den som har behörighet till information och behöver denna rätt till den.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 38 (68)
Klassificering av information ska baseras på KRT(S), (Konfidentialitet, Riktighet, Tillgänglighet, Spårbarhet). Beroende på säkerhetsklassning ska kryptering och digitala signaturer användas. Information får inte lagras utanför Sveriges gränser och EU.
Förvaltning av IT-stöd och system bör ske enhetligt och följa policy och direktiv avseende exempelvis monitorering av trafik, kontroll, loggning och rapportering.
4.3 Förslag på tjänsteorienterad arkitektur för informationsutbyte
Ett förslag som kan lösa behovet av standardiserade processer för kommunikation och beslutstöd är att införa en nationell tjänsteplattform NTP. Syftet med en sådan struktur är att kunna ”skyffla” data och information säkert mellan parter med hänsyn till krav på informationsklassning med mera. Plattformen bör baseras på en tjänsteorienterad arkitektur, SOA
52
. För att hantera säkerhetskrav bör förvaltning och drift av plattformen ske på övergripande myndighetsnivå alternativt av extern leverantör med tydliga krav och avtal. Observera att detta är inte den befintlig tjänsteplattform som är framtagen av CeHis. Detta är ett nytt initiativ som bygger på SOA.
En sådan arkitektur ska vara modulärt uppbyggd dvs. ha liknande struktur på nationell nivå som på kommunalnivå. Genom standardiserade gränssnitt kan system från olika leverantörer kopplas samman modulärt och organiskt över tid. Målet är att dels nå interoperabilitet mellan system och tjänster, dels skapa möjlighet till (säker) åtkomst till information och tjänster hos handläggare, brukare och intressenter.
En tjänsteorienterad arkitektur innebär att distribuerade IT-system organiseras som kommunicerande tjänster. Kommunikation sker dynamiskt och i samverkan med andra tjänster. Varje tjänst är definierad enligt samma standarder53 för självbeskrivning, publicering, lokalisering, anrop, kommunikation och datautbyte. Utbyte av data sker via internetprotokollet http. Det gör att kommunikationen kan ske utan avbrott.
E-delegationen har definierat två huvudkategorier av tjänster: Bastjänster respektive E-tjänster.54
Bastjänster är tjänster som kommunicerar maskin till maskin. Exempel på E-tjänster är ansökan om tillstånd, inlämnande av deklaration, anmälan om sjukdom och sökning av information. Typiska e-tjänster för socialtjänsten är hämtning av LEFI-online, sammansatt information för inhämtning av ekonomiskt bistånd. För brukaren kan MVK – Mina Vårdkontakter utgöra en e-tjänst och för en handläggare ute i fält mobila applikationer så kallade appar.
Lagring av data och information, användande av appar, IT-drift med mera för de olika tjänsterna kan ske via ett så kallat moln – cloud computing. I bilaga 1 beskrivs mer i detalj vad ett moln är, hur det används inom kommuner och landsting samt olika säkerhetskrav som ställs.
4.4 Fördelar och nackdelar med nationell tjänsteplattform
Fördelar med en nationell tjänsteplattform är att flertalet tjänster, administration, hantering av uppgifter med mera kan flyttas från den enskilda kommunen och istället förvaltas på central nivå. Det leder till kostnadsbesparingar. Vidare kan säkra rutiner till åtkomst av information skapas för användare, brukare och anhöriga vilket ger en högre kvalitet och standardiserat förfarande. Rutiner för hantering av informationssäkerhetsklassning baserat på KRT(S) kan skötas centralt vilket avlastar kommunerna. Det gäller även för framtagande av gemensamt språkbruk och nomenklatur.
52 SOA – Service Oriented Architecture 53 Standardisering av webbtjänster sker via World Wide Web Consortium (W3C). http://www.w3.org/2002/ws/ 54 http://www.edelegationen.se/Stod-och-verktyg/Termer-och-begrepp/
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 39 (68)
I en nationell plattform/gemensam infrastruktur kan nya tjänster kontinuerligt implementeras i systemet som sprids till samtliga kommuner. Ett område för standardisering är som tidigare nämnts enhetliga metoder för mätning av effekter av insatser. Genom att införa standardiserade metoder får kommunerna instrument att mäta olika aktiviteter kopplat till målbilder. Förutom förbättringar och prioriteringar av insatser på kommunal nivå kan sådan information också utgöra underlag och statistik för beslut hos ansvariga myndigheter på nationell nivå. Det ger överblick, förutsägbarhet och möjlighet till övergripande insatser.
Ett nationellt privat moln blir leverantörsoberoende och öppnar upp för konkurrens hos tillverkare av ITstöd och system, inte i förvaltning av systemen men avseende tjänster och val av tekniska lösningar. En situation kan uppstå där ett stort antal aktörer kan konkurrera med att utveckla tjänster och ”appar” åt socialförvaltningen. Följden blir en mer dynamisk marknad, pressade kostnader och flera intressenter.
Hantering av system från flera leverantörer i kommunerna är en utmaning. En nationell plattform kan lösa en del av den problematik som finns avseende interoperabilitet mellan leverantörernas olika system. Stordriftsfördelar kan nås och därmed effektivitet. Behov av integration gäller även för landstingens system över tid.
En centraliserad struktur kräver mycket god säkerhet av den fysiska miljön såsom skalskydd såväl som av informationssäkerhet. En nationell tjänsteplattform kommer att klassas som samhällsviktig infrastruktur och ska så behandlas enligt gällande rutiner. Därför bör vald förvaltare av systemen ha mycket god inre och yttre säkerhet i enlighet med säkerhetsstandarder och procedurer.
Ett område som kan upplevas som en utmaning är det kommunala självstyret. Vissa kommuner kan uppleva att en nationell plattform med enhetliga standarder innebär ett ingrepp i den egna möjligheten att välja leverantörer och tillvägagångsätt. Andra kommuner kan tycka att en sådan enhetlig struktur snarare ökar frihetsgraderna där resurser kan läggas på andra kärnområden. Speciellt IT-avdelningar kan avlastas och lokala IT-funktioner kan hanteras centralt.
Initialt kan migration av tekniska stödsystem, tjänster och hantering av brukar- och personaluppgifter bli kostsam för kommuner. Kostnaden kommer troligtvis att bli ännu större över tid för kommunerna om man håller sig kvar med leverantörsspecifika lösningar som inte kan interagera med varandra. Frågan om interoperabilitet avseende förmåga till utbyte av information mellan system kommer att bli en avgörande faktor att hantera i framtiden.
4.5 Tjänsteplattform och tjänstekontrakt
Tjänstekontrakten fungerar som ett generellt och gemensamt språk för tjänster för informationsutbyte och samverkan mellan system. De är en viktig förutsättning för att åstadkomma lös koppling och förhindra dominoeffekter. Om en verksamhet någonstans i Sverige bygger om sina interna system ska effekterna av det inte spridas och tvinga andra verksamheter i övriga landet att bygga om sina system.
I tjänstekontrakt finns tekniska (och juridiska) implikationer som reglerar vilken information som kan, har och får utbytas mellan olika system. De kan i sin tur vara kopplade till specifika verksamhetsprocesser.
Tjänstekontrakt
beskriver funktion och information som är tillgänglig i olika verksamhetsprocesser
normerar hur nya, nationella e-tjänster och stödtjänster ska komma åt funktioner och information
innehåller ingen uttalad koppling eller bindning till något speciellt systems villkor eller förutsättningar.
Upprätthållande av informationsklassning i enlighet med KRT(S).
Upprätthållande av PuL, PDL, mm.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 40 (68)
Tjänstekontrakt är en väsentlig del av en tjänsteorienterad arkitektur. Fördelarna är bland annat att det inte finns några krav på att verksamhetssystem byts ut eller att alla tjänstekonsumenter anpassar sig till verksamhetssystemens specifika gränssnitt. I stället skapas ”ingångar” för verksamhetssystemen så de kan anslutas till den Nationella tjänsteplattformen som källor till information och funktion.
Tjänsteplattformen hanterar adressering och förmedling av tjänster mellan samverkande parter, det vill säga konsumerande och producerande system. Tjänstekontrakten och tjänsteplattformen reducerar komplexitet och hanterar beroenden och många samverkande parter där verksamheter, organisationer och system ständigt förändras.
Figur 10 - Med en tjänsteplattform undviker man dominoeffekter
Figuren ovan till vänster visar en situation där alla system har beroenden till varandra. Det gör att förändringar i ett system kan påverka alla andra, det vill säga skapa dominoeffekter (även kallat kaskadeffekter). Figuren till höger visar hur hårda kopplingar mellan systemen undviks genom modulär uppbyggnad då de bara behöver kommunicera med tjänsteplattformen.
Tjänsteplattformen kan logiskt finnas tillgänglig för olika domäner eller områden – på nationell nivå, på regional nivå och på lokal nivå. Den nationella nivån används för att göra nationella tjänster tillgängliga, för att integrera med statliga myndigheter och potentiellt för att integrera med förvaltningar och eHälsa inom EU och internationellt.
Tjänsteplattform
System
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 41 (68)
Figur 11 - Logiskt struktur för informationsutbyte nationellt, regionalt och lokalt
E-tjänster för invånare eller personal kan byggas på alla nivåer. E-tjänsterna ger åtkomst till funktionalitet och information via tjänster oavsett var eller inom vilken organisation funktionen eller informationen finns. Observera att e-tjänsterna kan vara mobila lösningar.
Den regionala nivån används för att göra regionala tjänster tillgängliga, om behovet finns, och för att integrera kommuner med varandra och kommuner med landsting. Huvudmännen i ett län eller region kan alltså bedriva utveckling och förvaltning av regionala tjänster som delas av alla i regionen. Detta innebär att den regionala utvecklingen kan gå i egen takt oberoende av den nationella utvecklingen. Den regionala nivån ger åtkomst till både nationell och lokal nivå via tjänsteanrop, se figuren ovan. Gränssnitten ska dokumenteras genom att använda den nationella standarden för tjänstekontrakt55.
Den lokala nivån används för att nå nationella och regionala tjänster via tjänsteanrop. En lokal tjänsteplattform kan också användas för lokal integration mellan olika verksamhetssystem inom socialtjänst och med verksamhetssystem eller stödsystem56 inom andra verksamhetsområden. Även om en kommun inte har en tjänsteplattform finns oftast andra lösningar för integration exempelvis genom att socialtjänstens verksamhetssystem direkt via adapter som anropar en regional eller nationell tjänst.
Det som beskrivits ovan är den nationellt standardiserade arkitekturen för integration och informationsutbyte inom eHälsa. Det finns inget som hindrar att samma arkitektur kan utvidgas för att omfatta även flera offentliga verksamheter och därmed även socialtjänsten. E-delegationen har publicerat ett ramverk för digital samverkan57 och arbetet fortsätter inom detta område.
De allra flesta tjänster som nyttjas inom en kommun är liknande som för övriga andra kommuner med vissa specifika undantag. Genom standardiserade gränssnitt och ökad interoperabilitet mellan olika
55 Utveckling av tjänstekontrakt , code.google.com/p/rivta , 2013-10-16; Regelverk , www.cehis.se , 2013-10-16 56 Till exempel med ekonomiadministration och personaladministration 57 Nytt ramverk för digital samverkan , www.edelegationen.se , 2013-10-16
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 42 (68)
leverantörers system samt införande av moln och webbtjänster, kan funktioner och tjänster successivt flyttas från lokala och regionala plattformar till den nationella plattformen.
Beträffande kommunspecifika tjänster ska den nationella plattformen möjliggöra en utveckling av kommun- och regionspecifika lösningar vid behov. Troligtvis kommer sådana lösningar vara fåtaliga och den stora majoriteten tjänster vara av är liknande karaktär. Se Figur 12.
Figur 12 - Konceptuell bild för visionen om en Nationell Tjänsteplattform.
Övergången kan ske gradvis enligt en migrationsplan där representanter från kommuner och socialtjänst gemensamt kommer överens om prioriteringsordning för flytt av tjänster till den nationella nivån. Planen kan baseras exempelvis på hur ofta en tjänst används, dess ”värde” eller omsättning etc.
Verksamhetsnära IT-tjänster kan upphandlas och utvecklas på lokal, regional eller nationell nivå.
Den huvudman eller de huvudmän som i samverkan beställer eller utvecklar en tjänst kan också ansvara för att förvalta tjänsten eller för att upphandla en förvaltare av tjänsten. Det kommer troligen att finnas många aktörer regionalt och nationellt som utvecklar och förvaltar verksamhetsnära tjänster.
Om regelverken tillåter och det är önskvärt kan en regional tjänst göras tillgänglig på nationell nivå för hela eller delar av den offentliga förvaltningen.
Om en tjänst är utvecklad enligt nationella riktlinjer och nationell arkitektur så är det möjligt att ur ett tekniskt perspektiv göra tjänsten tillgänglig för en större del av den offentliga förvaltningen. En teknisk migrering av tjänster med tjänstekontrakt är alltså möjlig genom att använda en tjänsteplattform.
Legala förutsättningar måste dock vara på plats och nya avtal/överenskommelser mellan samverkande aktörer måste tecknas.
Sverige
Nationell samverkan
Kommun Kommun Kommun
Verksamhetssystem socialtjänst
Annat
verksamhetssystem
E-tjänst
E-tjänst
invånare
medarbetare
Kommun Kommun Landsting
Journalsystem
Annat
verksamhetssystem
Kommun Kommun Stat
Verksamhetssystem
Annat
verksamhetssystem
Kommun Kommun Utförare
Verksamhetssystem
Nationell tjänsteplattform RTP LTP
tjänste-
anrop
tjänste-
anrop
tjänste-
anrop
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 43 (68)
En tjänst som tas fram av en statlig utvecklingsmyndighet kan göras tillgänglig för den statliga förvaltningen och efter regeringsbeslut även göras tillgänglig för kommuner, se exempelvis tjänsten "Mina Meddelanden".
Figur 13 - Gradvis övergång till en Nationell Tjänsteplattform.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 44 (68)
5 Förslag till utveckling och förvaltning av standarder
Den förvaltningsmodell som bäst hanterar de många krav som ställs på verksamheter inom socialtjänstens domäner, på övergripande nivå såväl som kommunal nivå, är att en specifik nationell aktör ansvarar för förvaltning av den nationella infrastrukturen/nationella tjänsteplattformen.
Figur 14 - Principbild av nationell tjänsteplattform för förvaltning av webbtjänster
5.1 Sammansättning av förvaltningsorganisation
För att realisera målbilden om Nationell tjänsteplattform i form av ett privat moln krävs det en organisation som initierar processen avseende standardisering av informationsutbyte och förvaltning av plattformen.
Styrning
För att få genomslag är det viktigt att en bärande myndighet initierar och följer upp processen. En gemensam organisation bör representeras av
Representanter från berörda myndigheter, kommuner och landsting.
Ett antal ”typkommuner” vilka baseras på geografisk spridning, storlek, och som använder
IT-system från olika leverantörer. Kommunernas medverkan kan växla över tid.
Socialtjänstchefer
Beslutsfattare
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 45 (68)
Roller
Representerade roller i förvaltningen bör vara
IT-arkitekter
Säkerhetsexperter
Verksamhetsexperter från kommun och socialtjänst
Juridisk kompetens
Standardiseringsexperter
Tillsynsansvar
Skall ske enligt gällande lagar och vedertagna rutiner
Leverantörer
Samtliga stora leverantörer bör medverka i referensgrupper för diskussioner i frågor såsom öppna gränssnitt, interoperabilitet, systemintegration, standardisering av tjänster, mobila tjänster/”appar”, tekniska förvaltningsfrågor etc.
Drift och förvaltning
Utpekad säker förvaltare av nationell plattform
Finansiering
Viktigt med långsiktigheten vid finansiering av förvaltningsmodellen. Initialt bör statliga ekonomiska garantier utfästas.
Exempelvis kan CEIS affärsmodell vara intressant.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 46 (68)
6 Litteraturlista
1. E-samhället i praktiken. Använd molntjänster på rätt sätt. Sveriges kommuner och landsting
2. ”Molnet i den offentliga sektorn”. Cloud Sweden. 2013-06-07
3. Hur gränslöst är Molnet? En introduktion till cloud computing och internationell handel. Kommerskollegium. Juni 2012 . www.kommers.se
4. Tjänsteplattform. Center för eHälsa i samverkan. CeHis.
5. Vägledning för digital samverkan, E-delegationen Version 2.0
6. Effektiv informationsförsörjning, lösningförslag, SKL, ppt.
7. E-tjänster i socialtjänsten, SKL, pdf
8. RIV-TA 2.1, tekniska anvisningar, CeSam
9. eHälsa i kommunerna 2013-2015, SKL 10. Termer och begrepp. E-delegationen 11. Teknisk Infrastruktur PROJEKT 2010 – Kommunal It-samverkan i vård och omsorg, SKL. 12. Verksamhetsplan 2013 För gemensam utveckling av eHälsa inom ramen för CeHis, CeHis 13. NPÖ konsument över Internet, SKL 14. Informationsbehov ur olika perspektiv, Socialstyrelsen 15. På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, Socialstyrelsen, SKL 16. Om evidensbaserad praktik, Socialstyrelsen 17. Nationell strategi för interoperabilitet, NSI (digital samverkan), E-delegationen 18. VIT(S)-boken teknisk arkitektur (T-boken), CeHis, Rev B
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 47 (68)
7 Ordförklaring
Allmän handling - Handling som har inkommit till eller upprättats av en myndighet och som förvaras där.
Aktör - Ospecificerad entitet som agerar på en marknad/bransch/domän/offentlig sektor.
App/appar - Är en förkortning för applikation.
Beställaren - Socialförvaltningen, vilken ansvarar för myndighetsutövningen och har det yttersta ansvaret för kvalitén i utförandet av biståndsinsatserna.
Beställning - Underlag som biståndshandläggaren delger utföraren när en brukare har valt sin utförare utifrån biståndsbeslutet.
Biståndshandläggare - Regionens tjänsteman som utreder och fattar beslut om biståndsinsatser, d.v.s. de insatser brukaren har beviljats.
Brukare - Har beviljats insats ex. hemtjänst.
Digital handling - Synonym till elektronisk handling.
Dokument - Se kommentaren under handling.
Direktåtkomst - Möjlighet att på egen hand söka och ta del av uppgifter i register och databaser, som inte är allmänt tillgängliga, utan att kunna påverka innehållet.
E - Står för elektronisk. Som förled avser e- utnyttjandet av datorbaserade lösningar, t.ex. i e-förvaltning, e-tjänst, ehandel.
Effekt: Avser en förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat.
E-förvaltning - Offentlig förvaltning som sker med stöd av e-tjänster.
Egen regi - Regionens egen utförare av hemtjänst.
Elektronisk - (allmänt:) som utnyttjar IT-lösningar.
Elektronisk handling - handling i elektronisk form.
Enskild utförare - Privata företag som efter tecknat avtal ska utföra insatserna hos brukaren.
E-tjänster: Med e-tjänst menas en tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt.
Förfrågningsunderlag - dokument där villkor/krav som skall uppfyllas av utförare anges.
Genomförandeplan - en plan som utföraren gör tillsammans med brukaren som beskriver hur och när en beslutad insats praktiskt skall genomföras.
IEEE - Institute of Electrical and Electronics Engineers är en branschorganisation med huvudkontor i New York som är ägnat att främja teknisk innovation och excellens.
IETF - Internet Engineering Task Force (IETF) utvecklar och främjar Internet standarder, har ett nära samarbete med
W3C och ISO / IEC standardiseringsorgan och som särskilt behandlar standarder för Internet Protocol Suite (TCP / IP).
Invånare - Se medborgare.
Interoperabilitet - förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs.
ISO - International Organization for Standardization.
ITU - Internationella teleunionen (ITU) är ett specialiserat organ inom FN som är ansvarig för frågor som rör informations-och kommunikationsteknik.
Handling - framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.
Kanal - (vid informationsutbyte:) kontaktsätt som används för förmedling av information och tjänster.
Klient - En allmän term som avser en kund, verksamhet eller verksamhetskund.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 48 (68)
Kund - Se klient.
Legitimerad personal – Registrerad eller licenserad person.
Medborgare - Enskilda personer som finns i Sverige, oavsett deras medborgarskap. I begreppet inkluderas också de medborgare som är företagare eller medlemmar i t.ex. föreningar och ideella organisationer. I löpande text talar vi ibland om invånare eller enskilda personer.
Målgrupp: En definierad grupp av människor som är intressanta som mottagare.
Nytta: Med nytta avses resultatet av en förändring som upplevs som positiv av dess intressenter. Oftast har en nytta ett kvantifierbart värde uttryckt i pengar, resurser eller kvalitetsmått (t.ex. tid, volymer, nöjd kund).
Offentlig förvaltning - verksamhet som verkställer beslut fattade av statsmakterna och andra politiska församlingar.
Patient - Person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård.
Program med öppen källkod - program som har utvecklats med öppen källkod.
REST - Representational State Transfer (REST) är en arkitektonisk stil som abstraherar de arkitektoniska element inom ett distribuerat hypermediasystem.
SOA - på svenska ”tjänsteorienterad arkitektur”, innebär att distribuerade IT-system organiseras som kommunicerande tjänster. SOA förknippas ofta med webbtjänster baserade på XML, REST, SOAP, WSDL och UDDI, men är i princip inte begränsad till endast dessa tekniker.
SOAP- Definierades ursprungligen som Simple Object Access Protocol, är en protokollspecifikation för utbyte av strukturerad information i genomförandet av Web Services i datornätverk.
Socialförvaltning - socialförvaltningen består av tjänstemän och annan personal och är en politiskt styrd organisation som arbetar under socialnämnden i respektive region.
Socialt medium - Mötesplats på Internet där innehållet skapas av användarna och vars syfte är att skapa, upprätthålla och utveckla kontakter och relationer genom informationsutbyte.
Socialnämnd - folkvalda ledamöter som har det yttersta ansvaret för socialtjänst, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade.
Sourcing - det att lägga en specificerad del av en verksamhet på entreprenad hos en annan part.
Tillgänglighet - Möjlighet att kunna använda en resurs eller en tjänst i förväntad utsträckning och inom önskad tid.
Tjänst: En tjänst är en paketerad service eller lösning som erbjuds för att tillgodose ett behov.
UDDI- Universal Description, Discovery and Integration är ett plattformsoberoende Extensible Markup Language (XML)-baserade register genom vilka företag över hela världen kan lista sig på Internet, och en mekanism för att registrera och lokalisera webbapplikationer tjänster.
W3C - World Wide Web Consortium (W3C) är det styrande internationella standardiseringsorganet för World Wide
Web.
WSDL- Web Services Description Language är ett XML-baserat språk som används för att beskriva funktionaliteten som erbjuds av en webbtjänst.
XML - Extensible Markup Language, ett metaspråk som tillåter användare att definiera sina egna anpassade märkspråk för att visa dokument på World Wide Web.
Ärende - avgränsad fråga som tas upp till formell behandling.
Öppen källkod - källkod som är allmänt tillgänglig och som får användas och modifieras.
Öppen programvara - Se kommentaren under program med öppen källkod.
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 49 (68)
8 Bilagor
Bilaga 1: Moln och webbtjänster
Tjänsteorienterad arkitektur för informationsutbyte
En nationell plattform som ska kunna hantera standardiserade processer för kommunikation och beslutstöd bör baseras på en tjänsteorienterad arkitektur, SOA58, där webbtjänster (Bas- och e-tjänster) och ”molnet” utgör standard.
En sådan arkitektur ska vara modulärt uppbyggd dvs. ha liknande struktur på nationell nivå, som på kommunalnivå. Genom standardiserade gränssnitt kan system från olika leverantörer kopplas samman modulärt och organiskt över tid. Målet är att dels nå interoperabilitet mellan system och tjänster, dels skapa möjlighet till åtkomst till information och tjänster hos brukare och intressenter.
En tjänsteorienterad arkitektur innebär att distribuerade IT-system organiseras som kommunicerande tjänster. SOA förknippas ofta m ed webbtjänster baserade på kodningstekniker so m XML, REST, SOAP, WSDL o ch UDDI, men är i princip inte begränsad till endast dessa tekniker.
Webbtjänster (Bas- och e-tjänster)
Webbtjänster är datorprogram som kommunicerar dynamiskt och i samverkan med andra webbtjänster. Utbyte av data sker via internetprotokollet http. Varje tjänst är definierad enligt samma standarder59 för självbeskrivning, publicering, lokalisering, anrop, kommunikation och datautbyte. Det gör att kommunikationen kan ske utan avbrott. För exekvering av tjänsterna används applikationsservrar baserade på produkter från företag som Oracle, Apache, IBM, Microsoft och Novell med flera.
”Molnet”
Datormoln är ett begrepp som blir allt mer aktuellt inom såväl privat verksamhet som offentlig förvaltning. Molntjänster kan sammanfattas som färdigpaketerade (webb-)tjänster där lagring, datorkapacitet och programvara och liknande sker över Internet och som tillhandahålls av leverantörer.
Det finns en rad fördelar med konceptet men också nackdelar. Fördelar med molntjänster är att användaren inte själv behöver uppdatera, installera eller ta säkerhetskopior av data. Detta sköter leverantören av molntjänsten. Datorkraft för lagring av data kan ske där det är som billigast. Vid behov kan kapacitet snabbt ökas eller minskas och detta utan att användaren behöver investera i infrastruktur eller egen utrustning.
Nackdelar är en befogad oro för hur åtkomst och användandet av information hanteras liksom förvaltning och drift av IT-systemen. Hantering av regulativa krav i moln såsom PuL är också ett område som väcker frågetecken.
58 SOA – Service Oriented Architecture 59 Standardisering av webbtjänster sker via World Wide Web Consortium (W3C). http://www.w3.org/2002/ws/
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 50 (68)
Figur - Översiktsbild på molnet
I den amerikanska standardiseringsorganisationen NIST:s delas molntjänster upp i tre olika kategorier, eller tjänstemodeller60:
Software as a service (SaaS) – tillhandahåller färdiga eller konfigurerbara applikationer och program som tjänster över internet (Hotmail, g-mail, Facebook etc.). Denna typ av molntjänst är den absolut vanligaste och riktar sig ofta direkt till slutanvändaren.
Platform as a service (PaaS) – ger kunderna tillgång till en utvecklingsmiljö eller plattform i
Molnet där användaren installerar sina egna applikationer (Google app engine, Microsoft Azure). Denna typ av tjänst riktar sig till program- och applikationsutvecklare.
Infrastructure as a Service (IaaS)– innebär IT-infrastrukturella tjänster i nätet som t.ex. lagring, nätverk och servrar där konsumenter kan sprida och köra mjukvaror som kan inkludera operativsystem och applikationer. Användare av denna tjänst är bland annat nätverksarkitekter som kan bygga både plattformar och applikationer på infrastrukturen.
Arkitektoniskt kan molnen delas upp i fyra olika kategorier61:
Privata – molntjänsten levereras på en infrastruktur som endast tillhör en kund, organisation eller företag och hanteras av kunden själv eller av en leverantör
Publika - molntjänsten ägs och hanteras av en leverantör som säljer resurser till flera kunder på samma infrastruktur som Google, Microsoft och liknande
Hybrida - blandning av publikt och privat moln
Gemensamhetsmoln - innebär att infrastrukturen tillhandahålls för en specifik konsumentgrupp från organisationer med gemensamma intressen och behov
60 Hur gränslöst är molnet? En introduktion till cloud computing och internationell handel. Kommerskollegium. Juni 2012. http://www.kommers.se/Documents/dokumentarkiv/publikationer/2012/rapporter/rapport-hur-granslost-armolnet.pdf 61 Ibid
Molnet
Beräkning
Lagring
Program
E-post Affärssystem Kommunikation
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 51 (68)
Användandet av molnet i kommuner och landsting
Moln och webbtjänster används idag i offentlig förvaltning. 62 Exempel på användningsområden är medarbetare som ansluter till en standardtjänst via redan installerade IT-lösningar. Exempel på molntjänster som används är exempelvis Google Apps, Dropbox och Projectplace. Andra användningsområden är IT-system som levereras som tjänster och applikationer över Internet. Ytterligare områden där moln nyttjas är för IT-drift, lagring och kommunikation över nätet.
Figur - Vanliga användningsområden för molntjänster i kommuner och landsting 63
Säkerhet i moln
Ett av de viktigaste skälen för organisationer att inte investera i molntjänster är oro för bristande säkerhet. I många fall är oron berättigad. Verksamheter som väljer att investera i molntjänster måste ha en väl utvecklad policy och säkerhetsstrategi för detta. Det behövs även standarder som tar hänsyn till informationssäkerhet. En grupp inom SIS arbetar med att ta fram standard för säkerhet i moln under benämningen ISO 27 036.
Nedan listas ett antal frågeställningar och krav som måste hanteras:
Vem förvaltar systemen och informationen?
Var sker förvaltningen fysisk – finns skalskydd?
Vilken typ av information ligger i molnet och dess säkerhetsklassning enligt KRT(S)?
Vem har access till informationen och när sker detta?
Åtkomst till information – finns rutiner för säker inloggning?
Vilka nätverk används, är kommunikation och lagring av data säker och används kryptering?
Utformning av avtal -SLA. Många molnleverantörer använder standardavtal; är kraven anpassade till de krav som ställs enligt personuppgiftslagen respektive informationssäkerhet?
Finns möjligheter till revisioner av förvaltaren av systemen?
Vad händer med information om förvaltaren går i konkurs?
Avslut – hur sker terminering av kontrakt?
Incidenthantering – finns access till loggar/logginformation som kan användas vid utredningar?
62 E-samhället i praktiken. Använd molntjänster på rätt sätt. Sveriges Kommuner och Landsting. 2013-02-13 http://www.skl.se/ 63 Källa: SKL, Sveriges Kommuner och Landsting
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 52 (68)
Beträffande användning av molntjänster för behandling av personuppgifter; den personuppgiftsansvarige för behandlingen är ansvarig även om den utförs av en leverantör av molntjänster eller dess underleverantör. Det är den personuppgiftsansvarige som ansvarar för att personuppgiftslagen och andra lagar följs t.ex. myndighetsspecifika registerförfattningar och offentlighets- och sekretesslagen.64 Med varje PuL-biträdesavtal måste instruktioner följas.
Vid val av leverantör av molntjänster måste risk- och sårbarhetsanalyser genomföras avseende hur personuppgifter behandlas, vilken säkerhetsnivå som är lämplig och hur integritetsaspekter ska hanteras.
Generellt kan sägas att den säkraste modellen arkitektoniskt är privata moln med egen förvaltning. Det vill säga att användaren, i det här fallet, socialstyrelsen och kommunerna skapar ett nationellt moln – ett NTP (Nationell Tjänsteplattform) som driftställs och förvaltas i egen regi och med egen personal alternativt av extern leverantör med tydliga krav och avtal.
64 Molntjänster och personuppgiftslagen. Datainspektionen. http://www.datainspektionen.se/lagar-ochregler/personuppgiftslagen/molntjänster/
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 53 (68)
Bilaga 2: Migration till NTP
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 54 (68)
Bilaga 3: Roadmap och roller
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 55 (68)
Bilaga 4: Målbild NTP
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 56 (68)
Bilaga 5: Frågemissiv verksamhet
Projektet:
E-delegationens tilläggsdirektiv kring it-standardisering inom socialtjänsten
Bakgrund
Ur tilläggsdirektiv till E-delegationen:
”Behovet av ökad standardisering lyfts ofta fram från utförare och huvudmän inom både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Huvudmännen ansvarar för att ha informationssystem som är ändamålsenliga utifrån ett kvalitets-, effektivitets- och säkerhetsperspektiv. En tydlighet kring vilka standarder som kan användas kan öka förmågan hos olika system att kunna kommunicera med varandra, vilket leder till ökad interoperabilitet. Att kunna dela information digitalt skapar bättre förutsättningar för effektivitet, kvalitet och säkerhet för brukare och patienter. Det kan påskynda införandet av IT-stöd och underlätta utveckling av e-tjänster. Det kan även främja konkurrens mellan leverantörer av IT-system och därigenom skapa förutsättningar för lägre kostnader.
E-delegationen ska i samverkan med andra relevanta aktörer göra en behovsinventering för att klargöra inom vilka områden som det finns anledning att nationellt enas kring ett antal fastställda normer eller regler. Målet med att peka ut ett antal nationella standarder ska vara att åstadkomma en ökad interoperabilitet för en mer effektiv och säker informationsöverföring mellan individ, utförare, kommun, landsting och statliga myndigheter. Detta bör göras i syfte att skapa bättre förutsättningar för planering, genomförande och uppföljning av socialtjänst och hälso- och sjukvård, vilket är grunden för god kvalitet och effektivitet.”
”Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 1 november 2013. Förslagen bör även gälla hur en ökad användning av standarder kan åstadkommas för att få legitimitet och genomslag. I redovisningen ska E-delegationen ge förslag på parter som kan ta över, förvalta och verkställa förslagen.”
Omfattning
Arbetet ska fokusera på socialtjänsten samt områden i hälso- och sjukvården som angränsar till socialtjänsten, som t.ex. hemsjukvård, missbruks- och beroendevård samt psykiatri. Uppdraget omfattar verksamheter enligt socialtjänstlagen, SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Frågeställningar till aktuella aktörer:
1. Behovet av standarder, samt vilka eller vem som har detta behov?
2. Vilka nationella standarder som används samt om de bör användas i högre grad?
3. Om man anser att nya standarder bör tas fram och anledningen till detta, samt vilken typ av standarder?
4. Om man anser att det finns ändamålsenliga internationella standarder?
5. Om man anser att en ökad användning av standarder kan åstadkommas samt vilken effektivisering, förbättring – och besparingspotential som detta skulle innebära samt hur en eventuell ökad användning skulle realiseras?
Frågor till verksamhetskunniga eller ansvariga för Socialtjänst: Personer: NN, NN
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 57 (68)
Roll(er): RR, RR Kommun/kf: KK Datum: 2013–09-dd
1. Vilka beroenden har ni till andra utanför socialtjänsten a. Internt inom kommunen
i. Med vilka verksamheter?
b. Externt utanför kommunen
i. Med andra kommuner (socialtjänst)
ii. Med statliga myndigheter/kvalitetsregister
iii. Med utförare
iv. Med hälso- och sjukvård
2. Vilka problem upplever ni i samverkan och informationsutbyte med andra utanför socialtjänsten? Beskriv problemen:
3. Finns det behov av e-tjänster för brukare/medborgare/anhöriga/förmyndare? Beskriv behovet:
4. Finns det några andra områden där ny teknik och IT skulle kunna stödja verksamheten bättre? Beskriv:
’
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 58 (68)
Bilaga 6: Frågemissiv IT
Projektet:
E-delegationens tilläggsdirektiv kring it-standardisering inom socialtjänsten
Bakgrund
Ur tilläggsdirektiv till E-delegationen:
”Behovet av ökad standardisering lyfts ofta fram från utförare och huvudmän inom både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Huvudmännen ansvarar för att ha informationssystem som är ändamålsenliga utifrån ett kvalitets-, effektivitets- och säkerhetsperspektiv. En tydlighet kring vilka standarder som kan användas kan öka förmågan hos olika system att kunna kommunicera med varandra, vilket leder till ökad interoperabilitet. Att kunna dela information digitalt skapar bättre förutsättningar för effektivitet, kvalitet och säkerhet för brukare och patienter. Det kan påskynda införandet av IT-stöd och underlätta utveckling av e-tjänster. Det kan även främja konkurrens mellan leverantörer av IT-system och därigenom skapa förutsättningar för lägre kostnader.
E-delegationen ska i samverkan med andra relevanta aktörer göra en behovsinventering för att klargöra inom vilka områden som det finns anledning att nationellt enas kring ett antal fastställda normer eller regler. Målet med att peka ut ett antal nationella standarder ska vara att åstadkomma en ökad interoperabilitet för en mer effektiv och säker informationsöverföring mellan individ, utförare, kommun, landsting och statliga myndigheter. Detta bör göras i syfte att skapa bättre förutsättningar för planering, genomförande och uppföljning av socialtjänst och hälso- och sjukvård, vilket är grunden för god kvalitet och effektivitet.”
”Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 1 november 2013. Förslagen bör även gälla hur en ökad användning av standarder kan åstadkommas för att få legitimitet och genomslag. I redovisningen ska E-delegationen ge förslag på parter som kan ta över, förvalta och verkställa förslagen.”
Omfattning
Arbetet ska fokusera på socialtjänsten samt områden i hälso- och sjukvården som angränsar till socialtjänsten, som t.ex. hemsjukvård, missbruks- och beroendevård samt psykiatri. Uppdraget omfattar verksamheter enligt socialtjänstlagen, SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Frågeställningar till aktuella aktörer:
1. Behovet av standarder, samt vilka eller vem som har detta behov?
2. Vilka nationella standarder som används samt om de bör användas i högre grad?
3. Om man anser att nya standarder bör tas fram och anledningen till detta, samt vilken typ av standarder?
4. Om man anser att det finns ändamålsenliga internationella standarder?
5. Om man anser att en ökad användning av standarder kan åstadkommas samt vilken effektivisering, förbättring – och besparingspotential som detta skulle innebära samt hur en eventuell ökad användning skulle realiseras?
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 59 (68)
Frågor till IT-chef, IT expert eller IT arkitekt inom kommunen: Person(er): NN, NN Roll(er): RR, RR Kommun/kf: KK Datum: 2013–09-dd
1. På vilket sätt utbyter ni information mellan socialtjänsten och andra parter idag? (Integrationsplattformar, …, med alla parter internt och externt)
a. Med vilka parter (internt, stat, kommun, landsting, privat)?
b. Vilka tekniker (protokoll) använder ni idag?
(brev, e-post, fax, system-till-system, logga in i andras system, e-tjänst, …)
c. Vilka standarder använder ni för informationsutbyte?
d. Planerar ni att ändra på lösningen för informationsutbyte?
e. I så fall till vilken teknik/standard? Varför byter ni i så fall?
f. Finns det andra områden som är i behov av standardisering?
2. Vilket IT-stöd/system/applikation har ni inom socialtjänsten (SoL, SSL, LVM, LVU) idag?
3. Vilka krav ställer ni på säkerheten i informationsöverföringen internt och externt? Hur har ni löst detta idag?
4. Använder ni er av Informationsklassificering idag?
a. Vem klassificerar informationen (systemägare, informationsägare)?
5. Vilka krav ställer ni idag på identifiering och autentisering av användare idag? Hur har ni löst detta idag (pin/pwd, BankID, SITHS, annat)?
a. För medarbetare/handläggare inom socialtjänst?
b. För utförare?
c. För medborgare/brukare?
d. För anhöriga?
e. För god man/förmyndare?
f. Har ni behov eller planer på att ändra på någon av dessa lösningar?
6. Hur ställer ni er till vägledningar/rekommendationer/lösningar/standarder/arkitekturer som tas fram på nationell nivå?
CeHis arkitektur/IT-tjänster/Infrastruktur
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 60 (68)
Arkitektur och regelverk, VITS boken IT-tjänster & tjänstekontrakt Tjänsteplattform Identifieringstjänst SITHS Katalogtjänst HSA Sjunet Säkerhetstjänster Video/distansmöte NPÖ Vårdtjänster Invånartjänster
CeSam tjänster/funktioner/vägledningar?
E-arkiv E-handel Mina meddelanden Min ärendeöversikt Mina fullmakter Använd molntjänster på rätt sätt Juridiskt stöd för regional e-samverkan
Elektroniska underskrifter
E-delegationen?
Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltning Metod för Utveckling i Samverkan Digital samverkan Webbutveckling Behovsdriven utveckling Nyttorealisering Sociala medier Öppna data/PSI Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling Elektroniska original, kopior och avskrifter Kanalstrategi IPv6 DNSSEC
Terminologi
Sambruk – specifikationer/programvara
NYTTOMEDDELANDEN RAMVERKFÖRSAMBRUKSMATERIAL ÖPPENTEKNISKPLATTFORM BITA - Personlig assistans Innoveta - Kundcenter, sammanhållen ärendehantering Ekonomiskt bistånd - Multifråga Ekonomiskt bistånd - eAnsökan Fixa min gata
Andra?
7. Vilket stöd behöver ni för att kunna använda er av nationella standarder?
8. Vilken eller vilka aktörer anser du/ni är mest lämpad att utveckla och förvalta standarder som skulle kunna vara till nytta för er verksamhet?
Bilaga 7: Frågemissiv leverantör
Förfrågningsmissiv Leverantörer Från Projektet - E-delegationens tilläggsdirektiv kring it-standardisering inom socialtjänsten
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 61 (68)
Bakgrund
Ur tilläggsdirektiv till E-delegationen:
”Behovet av ökad standardisering lyfts ofta fram från utförare och huvudmän inom både socialtjänst
och hälso- och sjukvård. Huvudmännen ansvarar för att ha informationssystem som är ändamålsenliga utifrån ett kvalitets-, effektivitets- och säkerhetsperspektiv. En tydlighet kring vilka standarder som kan användas kan öka förmågan hos olika system att kunna kommunicera med varandra, vilket leder till ökad interoperabilitet. Att kunna dela information digitalt skapar bättre förutsättningar för effektivitet, kvalitet och säkerhet för brukare och patienter. Det kan påskynda införandet av IT-stöd och underlätta utveckling av e-tjänster. Det kan även främja konkurrens mellan leverantörer av IT-system och därigenom skapa förutsättningar för lägre kostnader.
E-delegationen ska i samverkan med andra relevanta aktörer göra en behovsinventering för att klargöra inom vilka områden som det finns anledning att nationellt enas kring ett antal fastställda normer eller regler. Målet med att peka ut ett antal nationella standarder ska vara att åstadkomma en ökad interoperabilitet för en mer effektiv och säker informationsöverföring mellan individ, utförare, kommun, landsting och statliga myndigheter. Detta bör göras i syfte att skapa bättre förutsättningar för planering, genomförande och uppföljning av socialtjänst och hälso- och sjukvård, vilket är grunden för god kvalitet och effektivitet.”
”Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 1 november 2013. Förslagen bör även gälla hur en ökad användning av standarder kan åstadkommas för att få legitimitet och genomslag. I redovisningen ska E-delegationen ge förslag på parter som kan ta över, förvalta och verkställa förslagen.”
Omfattning
Arbetet ska fokusera på socialtjänsten samt områden i hälso- och sjukvården som angränsar till socialtjänsten, som t.ex. hemsjukvård, missbruks- och beroendevård samt psykiatri. Uppdraget omfattar verksamheter enligt socialtjänstlagen, SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Övergripande frågeställningar till aktuella aktörer:
1. Behovet av standarder, samt vilka eller vem som har detta behov?
2. Vilka nationella standarder som används samt om de bör användas i högre grad?
3. Om man anser att nya standarder bör tas fram och anledningen till detta, samt vilken typ av standarder?
4. Om man anser att det finns ändamålsenliga internationella standarder?
5. Om man anser att en ökad användning av standarder kan åstadkommas samt vilken effektivisering, förbättring – och besparingspotential som detta skulle innebära samt hur en eventuell ökad användning skulle realiseras?
Specifika frågor:
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 62 (68)
1.
Vilka system och moduler levererar ni till svenska kommuners socialtjänst, som stöder lagkraven i SoL, LVU, LVM och LSS?
2.
Stöder systemen samtliga krav önskemål socialtjänsten har, inklusive angränsande områden?
3.
Vilka integrationer är gjorda?
-
Internt inom kommunen
o
Vad o
Hur
-
Externt
o
Till vem
o
Vad
o
Hur
4.
Vilken typ av standarder tillämpar Ni och vilken typ av standarder förordar Ni?
5.
Vilka problem finns idag.
-
Leverantörs perspektiv
-
Vad pratar socialtjänsten med er om
6.
Vilka kommuner använder ert system?
7.
Vilka kommuner är aktiva idag för att lösa nya behov?
8.
Vilka kommuner och övriga aktörer genomför nu projekt för att införa nya typer av tekniska lösningar för socialtjänsten?
9.
Vilken ”mönster” kommun bör vi prata med för att få en bra bild av lösningar som edelegationen kan ha nytta av
10.
Vilka säkerhetskrav ställer kommunen och lagstiftningen på er/era produkter?
- Kryptering - Inloggning
o Socialtjänsten o Externa aktörer
- Annat
11.
Ställer säkerhetskraven till problem i integration och samverkan med andra aktörer? Hur?
12.
Hur ser Förvaltningsorganisationen ut i
- Kommunen/social-förvaltningen - Hos er som leverantör
13.
Hur bedrivs förvaltningsarbetet? Vem initierar
- Förändringar av regulatoriska krav - Önskemål från verksamheten - Integration till nya eller externa system
14.
Vilket forum (tillsammans med Kommun/utförare/landsting) är ni med i för att driva förvaltningen av era system vidare.
Bilaga 8: Intervjuade aktörer
Kommun
Namn
Roll
Intervju
datum
1 - IT system som
stöder SoL, SSL,
LVM, LVU
2 - IT system som
stöder SoL, SSL,
LVM, LVU
3 - IT system som stöder SoL, SSL, LVM,
LVU
Eskilstuna Kjell Moneús IT strateg IFO & VO
2013-09-11
Viva Journal Digital
Statens institutionsstyrelse
Eskilstuna Annica Möller Enhetschef socialtjänst
2013-09-11
Viva Journal Digital
Statens institutionsstyrelse
Karlstad Malin Ekberg
IT-samordnare – arbetsmarknad och socialförvaltning
2013-09-19
Viva
Karlstad Mikael Nordström IT-samordnare - vård och omsorg 2013-09-19 Treserva
Karlstad Marie Johansson Utvecklingschef - vård och omsorg 2013-09-19 Treserva
Karlstad Henrik Holm
IT representant för vård och omsorg, arbetsmarknad och socialförvaltning
2013-09-19
Viva, Treserva
Karlstad Gunnar Kartman IT-arkitekt
2013-09-19
Viva, Treserva
Kommunförbundet Norrbotten, Luleå kommun
Marja-Leena Komulainen Projektledare kommunal eHälsa
2013-09-18
Kommunförbundet Norrbotten, Luleå kommun Inger Kyösti Utvecklingsledare BoU
2013-09-18
Kommunförbundet Norrbotten, Luleå kommun Gerd Bergman Verksamhetschef socialtjänst IFO
2013-09-18
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 64 (68)
Kommun
Namn
Roll
Intervju
datum
1 - IT system som
stöder SoL, SSL,
LVM, LVU
2 - IT system som
stöder SoL, SSL,
LVM, LVU
3 - IT system som stöder SoL, SSL, LVM,
LVU
KSL Karin Bengtsson Chef för IT-forum, inom KSL
2013-09-12
Kungälv Lars-Olof Lindblad
Vård & äldreomsorg – VU och IT utvecklare
2013-09-12
Treserva
Leksand Åke Nygren IT-chef
2013-09-17
Lidingö Mikaela Schmidt IT ansvarig Äldre och handikapp
2013-09-11
Procapita Treserva
Lidingö Björn Söderlund IT-strateg för hela kommunen
2013-09-11
Malmö Per Lövgren Controller vård och omsorg
2013-09-18
Malmö Harald Nilsson Systemsamordnare
2013-09-18
Nacka Procapita Combine Norrköping Katarina Westmar Utvecklingschef
2013-09-13
ViVa Treserva Meddix
Region Gävleborg Curt Blomqvist
Regional eHälsosamordnare Gävleborg
2013-09-04
Region Jönköping Victoria Andersson FoU-ledare
2013-09-03
Regionförbundet i Kalmar län Stephen Dorch Informationssäkerhets- samordnare
2013-09-23
- - -
Sandviken Lars Flintberg IT arkitekt
2013-09-16
Procapita Procapita Meddix
Simrishamn Åsa Bullarbo Planerings- och utredningssekr
2013-09-12
Treserva Safedoc
SKL Ulf Palmgren
2013-08-28
Sollentuna Kerstin Lidman Socialchef
2013-09-16
Procapita
Stockholm Stefan Svensson IT-strateg
2013-09-17
Paraply (Procapita) WebCare
Töreboda Per-Ola Hedberg Socialchef
2013-09-25
Umeå Dan Gideonsson Ledningssamordnare
2013-09-13
Treserva
Uppsala Anders Dahlström IT-chef, V&O IT-strateg
2013-09-10
Procapita
Uppsala Leif Eriksson eHälso samordnare
2013-09-10
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 65 (68)
Kommun
Namn
Roll
Intervju
datum
1 - IT system som
stöder SoL, SSL,
LVM, LVU
2 - IT system som
stöder SoL, SSL,
LVM, LVU
3 - IT system som stöder SoL, SSL, LVM,
LVU
Västerås Peter Mannerhagen IT strateg
2013-09-16
Combine
Västerås Annika Bärgård PM3 Objektledare vård och omsorg
2013-09-24
VästKom Karl Fors Länssamordnare IT
2013-09-16
VästKom Thomas Jungbeck Direktör VästKom
2013-09-16
Östersund Eva Rodin-Svantesson IT strateg
2013-09-04
Procapita Viva LapsCare
Östersund Stefan Söderberg VO systemförvaltare
2013-09-04
Leverantör CGI (Logica)
Arne HuldingAnn-Sofie Arlebäck
Sales Manager Welfare Management Software, produktchef
2013-09-17
Treserva
Leverantör Pulsen Klaes Göransson Säljchef Privata Vårdgivare
2013-09-10
Combine Magna Cura
Leverantör Tieto Thomas Berger, Försäljningschef
2013-09-04
Procapita
Leverantör Ilab Fredrik Oswaldson Försäljningschef
2013-09-05
Viva
Bilaga 9: Redovisning av verksamhetssystem använda av intervjuade kommuner
Nr Kod Kommun Län
Treserva
CGI
Procapita
Tieto
Combine
Pulsen
VIVA
Ilab
Kommentarer
36 484 Eskilstuna kommun Södermanlands län x
97 1780 Karlstads kommun Värmlands län x
111 1482 Kungälvs kommun Västra Götalands län x
118 2029 Leksands kommun Dalarnas län x
121 186 Lidingö kommun Stockholms län x x
135 1280 Malmö kommun Skåne län (2015)
Egenutvecklat verksamhetssystem Origo. (
Procapita; val i upphandling
upphandlingen överklagad).
151 182 Nacka kommun Stockholms län x x
156 581 Norrköpings kommun Östergötlands län x x
182 2181 Sandvikens kommun Gävleborgs län x
184 1291 Simrishamns kommun Skåne län x
193 163 Sollentuna kommun Stockholms län x
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 67 (68)
Nr Kod Kommun Län
Treserva
CGI
Procapita
Tieto
Combine
Pulsen
VIVA
Ilab
Kommentarer
199 180 Stockholms kommun Stockholms län (x)
WebCare samordnad vårdplanering med SLL system egenutvecklat system som heter ”Paraply”
236 1473 Töreboda kommun Västra Götalands län x
239 2480 Umeå kommun Västerbottens län x
242 380 Uppsala kommun Uppsala län x
264 1980 Västerås kommun Västmanlands län x
285 2380 Östersunds kommun Jämtlands län x x
I T - s t a n d a r d i s e r i n g i n o m s o c i a l t j ä n s t e n | 68 (68)