Inaktuell version
Äktenskapsbalk (1987:230)
(ÄktB)
- Departement
- Justitiedepartementet L2
- Utfärdad
- 1987-05-14
- Ändring införd
- SFS 1987 i lydelse enligt SFS 2004:796
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- 2019-06-18
Texten har ändrats jämfört med ursprungsmaterialet: Borttagning av avstavningar
Huvudförfattare: Matteus Canevall
Äktenskapsbalken reglerar äktenskapet och dess verkningar. Lagen är könsneutral sedan maj 2009. Detta innebär att äktenskapet inte är en förbindelse förbehållen man och kvinna utan att även personer av samma kön får gifta sig med varandra.
Balken är indelad i fyra avdelningar. I andra avdelningen regleras hur och under vilka förutsättningar ett äktenskap ingås och upplöses.
I tredje avdelningen finns regler om makarnas ekonomiska förhållanden. Här finnes t.ex. bestämmelser om underhåll (6 kap.), bodelning (9-10 kap.) och äktenskapsförord (7 kap.)
Se även Sambolagen.
Första avdelningen
1 kap. Äktenskap
1 § Äktenskap ingås mellan en kvinna och en man. De som har ingått äktenskap med varandra är makar.
Anger vilka som kan ingå äktenskap med varandra och vilka som är att anse som makar. Äktenskapet är numera inte uteslutande en förbindelse mellan man och kvinna utan kan även ske mellan personer av samma kön om förutsättningarna i andra kapitlet är uppfyllda.
Prop. 2008/09:80: I denna och övriga paragrafer i det första kapitlet finns inledande bestämmelser som tillsammans anger innebörden av begreppen äktenskap och makar. Övervägandena finns i avsnitt 5.
I första stycket finns en allmän inledning om att balken innehåller bestämmelser om samlevnad i äktenskap. Förutsättningen att äktenskap ingås mellan personer av olika kön tas inte bort.
Förklaringen ...
- RÅ 2008:82:Ett enligt kanadensisk lag ingånget äktenskap mellan två män ska i folkbokföringsregistret antecknas som ett registrerat partnerskap.
2 § Makar skall visa varandra trohet och hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.
3 § Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder.
Även efter giftermålet äger och förvaltar vardera make sin egendom och bär sina egna skulder. Ena makens egendom får inte utmätas för den andres skulder. För egendom som finns i den gemensamma bostaden kan det uppstå problem i att bestämma äganderätten. I UB 4:19 uppställs en presumtion om att sådan egendom tillhör gäldenären.
Från huvudregeln att en make fritt förvaltar sin egendom finns vissa undantag. I 7 kap.5 -9 §§ anges att vissa åtgärder i handhavandet med makars gemensamma bostad och bohag inte får vidtas utan båda makarnas samtycke.
I 11 kap. 4 § anges begränsningar av gåva från en make till utomstående, i nära anslutning till äktenskapsskillnad.
4 § Makar skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. De skall lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden skall kunna bedömas.
5 § Äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad.
En uttömmande lista på vilka sätt ett äktenskap kan upplösas. Vid äktenskapsskillnad anges i 5 kap. 6 § att äktenskapet inte är upplöst förrän domen vinner laga kraft.
Andra avdelningen
2 kap. Äktenskapshinder
Prop. 1986/87:1: (Jfr 2 kap. 1 5 i de sakkunnigas förslag)
Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 & GB.
' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.
- NJA 1994 s. 108:En präst, som vigt en senildement person, har med hänsyn till omständigheterna ansetts inte böra fällas till ansvar för tjänstefel.
1 § Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap utan tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1 §. Tillstånd får meddelas endast om det finns särskilda skäl. Lag (2004:142).
Bestämmelsen grundar sig på bedömningen att personer under arton vanligtvis är mindre lämpade för det ekonomiska och personliga ansvar som ett äktenskap innebär (Prop. 1973:32 s. 95.)
Vid bedömningen om dispens ska lämnas har beslutsfattaren att ta hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Regeringsrätten har i RÅ 1988 ref. 100 resonerat utifrån ålder, hur länge paret samlevt, sökandes religiösa övertygelse mm när man lämnat en 17-årig flicka tillstånd att gifta sig.
Prop. 2013/14:208: Paragrafen innehåller bestämmelsen om lägsta äktenskapsålder. Den ändras på så sätt att möjligheten för underåriga att få dispens från ålderskravet tas bort. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
Prop. 2003/04:48: (Jfr 2 kap. 1 § i Ds 2002:54.)
Paragrafen innehåller bestämmelsen om lägsta äktenskapsålder. Utgångspunkten är att mannen och kvinnan skall ha uppnått myndighetsåldern för att kunna gifta sig. Dispens från detta krav kan dock beviljas. Genom ändringen av paragrafen har regeln om vilken myndighet som skall pröva en ansökan om dispens flyttats till 15 kap. 1 § samt ett krav på särskilda skäl för dispens införts. ...
- HFD 2012:17:Registrering inom folkbokföringen av utländsk vigsel har vägrats då en av parterna varit under 18 år.
- MIG 2012:4:Ett äktenskap som ingåtts av underårig tredjelandsmedborgare under påstått tvång har inte frånkänts giltighet vid tillämpningen av utlänningslagen.
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
3 § Äktenskap får inte ingås mellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon.
Halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1 §.
Vid tillämpningen av första och andra styckena jämställs adoptivförhållande med släktskap. De som därvid anses som helsyskon får dock ingå äktenskap med varandra efter tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1 §. Lag (2004:763).
Nära släktskap är ett hinder för äktenskap. Har äktenskap ingåtts trots att sådant hinder funnits har make rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid, detta enligt 5 kap. 5 §. Enligt samma paragraf 3 st anges att talan om äktenskapsskillnad i sådana fall även får föras av allmän åklagare.
Halvsyskon får endast gifta sig om tillstånd ges av Länsstyrelsen enligt 15 kap. 1 §. Vid denna bedömning vägs den genetiska risken samman med etiska frågor, ett exempel på en sådan är om syskonen växt upp tillsammans eller inte.
Äktenskap mellan halvsyskon ingått utan tillstånd är enligt 5 kap. 5 § inte ett sådant skäl som berättigar till omedelbar skilsmässa.
Prop. 2003/04:131: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 11. I paragrafen anges de s.k. släktskapshindren. Bestämmelsen har hittills tagit sikte på biologiskt släktskap. Genom ett nytt tredje stycke jämställs adoptivförhållande med släktskap vid tillämpningen av första och andra styckena.
De nya bestämmelserna innebär att ett adoptivförhållande utgör ett absolut hinder för äktenskap mellan adoptivbarnet och adoptanten. Ett ...
Prop. 2003/04:48: (Jfr 2 kap. 3 § i Ds 2002:54.)
I paragrafen anges äktenskapshindren på grund av nära släktskap. Halvsyskon får endast gifta sig efter dispens.
Dispensärenden av detta slag har hittills handlagts av regeringen. Genom hänvisningen till 15 kap. 1 § sammanförs ordningen för prövningen med den för ärenden om dispens från ålderskravet. Länsstyrelse skall därmed pröva ärendena och länsstyrelsens ...
4 § Den som är gift eller partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äktenskap. Lag (1994:1118).
- MIG 2009:28:Särskilda skäl att erkänna ett utländskt äktenskap har ansetts föreligga, trots att anknytningspersonen vid tidpunkten för äktenskapets ingående med sökanden var gift med annan person, eftersom det första äktenskapet var upplöst vid tidpunkten för Migrationsverkets bedömning av frågan om uppehållstillstånd.
3 kap. Prövning av äktenskapshinder
Prop. 1986/87:1: Kapitlet motsvarar 3 kap. GB.
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
1 § Innan äktenskap ingås skall prövas om det finns något hinder mot äktenskapet. Denna prövning skall göras av Skatteverket.
Hindersprövningen skall begäras av kvinnan och mannen gemensamt hos Skatteverket eller Försäkringskassan. Lag (2004:796).
Prop. 2003/04:152: Bestämmelsen i andra stycket om att hindersprövning kan begäras hos Skatteverket eller valfri allmän försäkringskassa ändras på det sättet att sådan prövning i stället kan begäras hos Skatteverket eller den nya Försäkringskassan. Med hänsyn till att de nuvarande försäkringskassekontoren (de allmänna försäkringskassornas centralkontor och lokalkontor) övertas av den nya Försäkringskassan kommer möjligheterna att göra sådan begäran inte att förändras. Liksom hittills ankommer det på Skatteverket ...
Prop. 2002/03:99: Av prop. 1990/91:153 om ny folkbokföringslag m.m. s. 124 framgår att bestämmelsen i andra stycket i dess hittillsvarande lydelse avsetts innebära att begäran om hindersprövning skall kunna göras hos valfri skattemyndighet eller valfri försäkringskassa. Ordet "valfri" behålls därför i den nya lydelsen men kopplas till allmän försäkringskassa.
2 § Den som varken är eller skall vara folkbokförd här i landet skall vid hindersprövningen visa upp ett intyg av utländsk myndighet om sin behörighet att ingå äktenskapet, om ett sådant intyg kan anskaffas.
Om det fordras tillstånd till äktenskapet, skall bevis om tillståndet visas upp vid hindersprövningen. Lag (1991:495).
3 § Kvinnan och mannen skall vid hindersprövningen skriftligen försäkra på heder och samvete att de inte är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller helsyskon. Har de inte tillstånd till äktenskapet enligt 2 kap. 3 § andra stycket, skall deras försäkran också avse att de inte är halvsyskon.
De som begär hindersprövning skall på heder och samvete skriftligen uppge om de tidigare har ingått äktenskap eller låtit registrera partnerskap. Den som tidigare har ingått äktenskap eller låtit registrera partnerskap skall styrka att äktenskapet eller partnerskapet har blivit upplöst, om inte detta framgår av folkbokföringen eller av intyg från utländsk myndighet. Lag (1994:1118).
4 § Finner Skatteverket att det inte finns något hinder mot äktenskapet, skall verket på begäran av kvinnan och mannen utfärda intyg om detta. Lag (2003:644).
Skatteverkets beslut i hindersprövningen överklagas hos förvaltningsrätt enligt 15 kap. 2 §.
4 kap. Vigsel
Prop. 1986/87:1: Kapitlet motsvarar 4 kap. GB. Det har dock omdisponerats något. Vi- dare har bestämmelserna i 4 kap. 10 5 GB flyttats till 15 kap. ÄktB.
1 § Äktenskap ingås genom vigsel i närvaro av släktingar eller andra vittnen.
Här fastslås att äktenskap endast kan ingås genom vigsel samt att vittnen ska närvara vid denna. Att inga vittnen närvarar gör dock inte vigseln ogiltig enligt 4 kap. 2 § 2 st.
2 § Vid vigseln skall kvinnan och mannen samtidigt vara närvarande. De skall var för sig på fråga av vigselförrättaren ge till känna att de samtycker till äktenskapet. Vigselförrättaren skall därefter förklara att de är makar.
Har det inte gått till så som anges i första stycket eller var vigselför- rättaren inte behörig att förrätta vigsel, är förrättningen ogiltig som vigsel.
En förrättning som enligt andra stycket är ogiltig som vigsel får godkännas av regeringen, om det finns synnerliga skäl. Ärendet får tas upp endast på ansökan av kvinnan eller mannen eller, om någon av dem har avlidit, av arvingar till den avlidne.
Fyra förutsättningar krävs för att en vigsel ska vara giltig enligt denna paragraf:
- Båda makarnas närvaro
- Deras uttryckliga samtycke till vigseln
- Att vigselförätaren är behörig
- Vigselförätarens förklaring att de båda numera är makar.
Är dessa förutsättningar uppfyllda är ett äktenskap ingånget oavsett om några hinder enligt 2 kap egentligen borde ha satt stopp. Äktenskapet kan då endast upplösas genom äktenskapsskillnad. I vissa fall kan dock existerande äktenskapshinder ge rätt till omedelbar äktenskapsskillnad enligt 5 kap. 5 §.
- NJA 2010 s. 648:En vigsel kan vara ogiltig, om en parts äktenskapsvilja har brustit i så grundläggande hänseenden att det är uppenbart att ett samtycke över huvud taget inte har förelegat, trots att parten vid vigselförrättningen har tillkännagett att så varit fallet.
3 § Behörig att vara vigselförrättare är
- präst i Svenska kyrkan,
- sådan präst eller annan befattningshavare i ett annat trossamfund som har förordnande enligt bestämmelserna i lagen (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan,
- lagfaren domare i tingsrätt, eller
- den som länsstyrelsen har förordnat till vigselförrättare. Lag (1993:304).
Prop. 2008/09:80: Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som är behörig att vara vigselförrättare. I paragrafen klargörs även att en vigselförrättare inom ett trossamfund inte är skyldig att förrätta vigsel. Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 6.3.
Den nuvarande bestämmelsen i första punkten första stycket att präst i Svenska kyrkan ...
- HFD 2015:51:Den omständigheten att en av länsstyrelsen förordnad vigselförrättare mot betalning erbjuder ceremonitjänster i samband med vigsel har ansetts utgöra grund för att återkalla förordnandet.
5 § Innan vigsel förrättas skall vigselförrättaren förvissa sig om att hindersprövning har skett inom fyra månader före den planerade vigseln och att inget hinder har framkommit. Lag (1991:495).
6 § Vid vigsel gäller i övrigt
- föreskrifterna i kyrkohandboken eller andra föreskrifter för svenska kyrkan, om vigseln förrättas av en präst i den kyrkan,
- den ordning som gäller inom annat trossamfund, om vigseln förrättas av en präst eller någon annan i ett sådant samfund,
- föreskrifter som meddelas av regeringen för andra fall.
Prop. 2008/09:80: I paragrafen finns bestämmelser om vad som gäller i övrigt vid vigsel.
För att bättre ge uttryck för Svenska kyrkans likställdhet med andra trossamfund utgår den nuvarande hänvisningen i första punkten till föreskrifterna i kyrkohandboken och andra föreskrifter för Svenska kyrkan. Den nuvarande andra punkten kommer därför att utgöra paragrafens första punkt. Bestämmelsen ändras så att samtliga trossamfund, dvs. även Svenska kyrkan, omfattas. Den andra punkten överrensstämmer ...
7 § Vigselförrättaren skall genast lämna makarna ett bevis om vigseln. Regeringen meddelar föreskrifter om i vilka fall särskilt protokoll skall föras över vigslar.
8 § Vigselförrättaren skall genast sända underrättelse om vigseln till Skatteverket.
Vid underrättelse om vigsel skall Skatteverket kontrollera att vigseln har föregåtts av hindersprövning och att vid denna prövning något hinder mot äktenskapet inte kommit fram. Om en sådan prövning inte har förekommit eller om vigseln har förrättats trots att det vid prövningen kommit fram hinder mot äktenskapet, skall Skatteverket sända underrättelse om förhållandet till den som skall anmäla eller pröva frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande eller entledigande beträffande vigselförrättaren. I de fall som avses i 5 kap. 5 § första stycket skall Skatteverket även underrätta allmän åklagare. Lag (2004:142).
Prop. 2003/04:48: (Jfr 4 kap. 8 § i Ds 2002:54.)
Övervägandena finns i avsnitt 7.1.
I första stycket finns en bestämmelse om underrättelse till Skatteverket. Underrättelsen ligger till grund för ändring av uppgift i folkbokföringsregistret.
Andra stycket är nytt. Där föreskrivs att Skatteverket då ...
5 kap. Äktenskapsskillnad
Prop. 1986/87:1: Detta kapitel överensstämmer, bortsett från en språklig modernisering, med de fem första paragraferna i 11 kap. GB.
1 § Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Denna skall föregås av betänketid, om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad.
Ansökan om äktenskapsskillnad ska inges till tingsrätten i den ort där en av makarna har sitt hemvist enligt 14 kap. 3 §. Blankett för gemensam ansökan om äktenskapsskillnad finnes här
Under vissa förutsättningar måste äktenskapsskillnad föregås av sex månaders betänketid. Här anges att betänketid ska löpa om någon av makarna bor tillsammans med ett barn under 16 år som står under den makens vårdnad. Detta gäller oavsett om båda makarna är överens i sitt beslut om äktenskapsskillnad. Barnets ålder vid den tidpunkt rätten prövar frågan om betänketid är avgörande se 14 kap. 6 §. Om barnet under det att betänketiden löper skulle fylla 16 år kan makarna genom ett nytt initiativ åter begära äktenskapsskillnad, vilken då kan beviljas genast.
- RH 1998:5:I mål om äktenskapsskillnad har tingsrätten förordnat om betänketid och föreskrivit att yrkandet om äktenskapsskillnad måste framställas senast den 9 januari 1998. På begäran av makarna dömde tingsrätten den 5 september 1997 till äktenskapsskillnad. Hinder har inte ansetts föreligga att på begäran av makarna undanröja domen och förordna att betänketiden alltjämt skall löpa.
- RH 2008:52:Kravet på utredningen när parterna begär äktenskapsskillnad utan betänketid och en av dem, enligt ingivet personbevis, bor tillsammans med eget barn under 16 år.
2 § Vill bara en av makarna att äktenskapet skall upplösas, har den maken rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid.
En make som vill skiljas kan alltid driva igenom en äktenskapsskillnad. Om endast en av makarna ansöker om detta ska först betänketid löpa. Syftet med betänketiden är att motverka förhastade skilsmässor.
- RH 1994:29:Sedan tingsrätt efter gemensam ansökan dömt till äktenskapsskillnad, har mannen överklagat domen och yrkat att äktenskapsskillnaden skall föregås av betänketid. Hovrätten har undanröjt domen och förordnat om betänketid.
- NJA 2014 s. 750:Särlevnad före äktenskapet ska beaktas vid prövning av om en dom på äktenskapsskillnad ska föregås av betänketid.
- RH 2010:52:Make har vid svensk domstol ansökt om äktenskapsskillnad utan betänketid (inga barn under 16 år). Hustrun har härefter, innan hon delgivits stämning i målet vid den svenska domstolen, ansökt om äktenskapsskillnad i USA. Sedan hon delgetts stämning i målet vid den svenska domstolen har hon bestritt ansökan och begärt att tingsrätten skulle förordna om betänketid. Avgörande för frågan om betänketid skulle löpa har varit hustruns processuella inställning i det svenska äktenskapsskillnadsmålet, vilket inneburit att någon prövning av hustruns faktiska uppfattning angående äktenskapsskillnadsfrågan inte gjorts.
3 § Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när den ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken. Har betänketiden löpt under minst sex månader, skall dom på äktenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det. Har ett sådant yrkande inte framställts inom ett år från betänketidens början, har frågan om äktenskapsskillnad fallit. Avvisas talan om äktenskapsskillnad eller avskrivs målet, upphör betänketiden.
Värt att notera är att äktenskapsskillnad inte automatiskt fullbordas efter att betänketiden löpt ut. Först på begäran av någon av makarna meddelas dom om äktenskapsskillnad. Har så ej skett inom ett år faller målet. För make som fortfarande vill skiljas återstår då att på nytt ansöka om detta, varpå ny period med betänketid kan komma att bli aktuellt.
4 § Om makarna lever åtskilda sedan minst två år, har var och en av dem rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid.
Detta gäller oberoende av om barn under 16 år finns med i bilden. Om båda makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad räcker ett utdrag ur folkbokföringen vanligtvis som bevis för att man inte har bott ihop på över två år. Om ena maken förnekar särlevnad tvingas domstolen till mer djupgående undersökningar (se Prop. 1973:32 s 143).
- NJA 2014 s. 750:Särlevnad före äktenskapet ska beaktas vid prövning av om en dom på äktenskapsskillnad ska föregås av betänketid.
5 § En make har rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid om det görs sannolikt att maken har tvingats att ingå äktenskapet eller om maken har ingått äktenskapet före 18 års ålder utan behörig myndighets tillstånd. Om äktenskapet har ingåtts trots att makarna är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon, har var och en av makarna rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Detsamma gäller om äktenskapet har ingåtts trots att någon av makarna redan var gift eller partner i ett registrerat partnerskap och det tidigare äktenskapet eller partnerskapet inte har blivit upplöst.
Föreligger tvegifte, har var och en av makarna i det tidigare äktenskapet rätt att få detta upplöst genom äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Detsamma gäller om partnerskap registrerats trots att någon av partnerna då var gift.
I de fall som avses i första stycket kan talan om äktenskapsskillnad föras även av allmän åklagare. I de fall som avser äktenskap som ingåtts av underårig är socialnämnden i den kommun där personen är folkbokförd eller, om personen inte är folkbokförd här i landet, i den kommun där han eller hon vistas skyldig att på begäran lämna yttrande samt de upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning till åklagaren. En annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse i frågan är skyldig att lämna sådana på begäran av den socialnämnd som skall yttra sig. Lag (2004:142).
En vigsel som inte träffas av ogiltighetsgrunderna i 4 kap. 2 § är giltig och resulterar i ett äktenskap.Detta oavsett om något äktenskapshinder enligt 2 kap egentligen borde satt stop. Om äktenskapshinder förekommit har dock make vanligtvis rätt till omedelbar äktenskapsskillnad, utan betänketid. Undantaget är dock giftermål mellan halvsyskon som inte är grund för omedelbar äktenskapsskillnad. Detta trots att vigseln skett utan tillstånd av länsstyrelsen enligt 2 kap.2 st.
Av andra stycket framgår att inte bara makarna utan även åklagare har talerätt i mål om äktenskapsskillnad i vissa fall då äktenskapshinder förekommit. Talerätt för åklagare föreligger dock inte vid tvegifte samt äktenskap mellan halvsyskon.
Prop. 2013/14:208: Om det är fråga om tvegifte, har var och en av makarna i det tidigare äktenskapet rätt att få detta upplöst genom äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Detsamma gäller om partnerskap registrerats trots att någon av partnerna då var gift.
I de fall som avses i första stycket får talan om äktenskapsskillnad föras även av allmän åklagare. I de fall som avser äktenskap som har ingåtts av underårig är socialnämnden i den kommun där personen är folkbokförd ...
Prop. 2003/04:48: (Jfr 5 kap. 5 § i Ds 2002:54.)
Paragrafen innehåller sedan tidigare bestämmelser om äktenskapsskillnad utan föregående betänketid i fall då äktenskapet har ingåtts i strid mot ett absolut äktenskapshinder.
Genom ett tillägg till första stycket förs även åsidosättande av äktenskapshindret beträffande ålder och åsidosättande av den grundläggande förutsättningen frivillighet in som grunder ...
6 § När dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft, är äktenskapet upplöst.
Tredje avdelningen
6 kap. Underhåll
Prop. 1986/87:1: När de sakkunniga nu har återkommit med förslaget har det skett med åberopande av samma skäl som förra gången.
- RH 2000:42:Bestämmelserna i 6 kap. 1-3 §§ föräldrabalken om underhållsskyldighet mellan makar har ansetts vara av tvingande natur.
1 § Makarna skall, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov skall tillgodoses. Om underhåll till barn finns bestämmelser i föräldrabalken.
Bestämmelsen är ett utryck för lagstiftarens uppfattning om att makar bör leva på samma ekonomiska standard. Makarna ska bidra till de gemensamma och personliga utgifterna efter förmåga. En naturlig följd av detta blir att en make med större inkomst får täcka en större del av dessa utgifter. De manas inte bara till ansvar för det gemensamma hushållet utan även den andres personliga behov. Hit räknas exempelvis utgifter för kläder, rekreation, studier mm. Att bidra till det gemensamma avser inte uteslutande ekonomiskt bidrag. En hemmavarande make som tar hand om hushållet räknas i lagens mening genom sitt arbete bidra till det gemensamma.
- RH 2000:42:Bestämmelserna i 6 kap. 1-3 §§ föräldrabalken om underhållsskyldighet mellan makar har ansetts vara av tvingande natur.
- RÅ 1995:79:Den ene av två makar med minderåriga barn ansökte om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för sig och barnen. Biståndet har vägrats med hänvisning till att andre maken inte hade stått till arbetsmarknadens förfogande och därigenom hade underlåtit att försöka fullgöra sin underhållsskyldighet mot familjen.
2 § Om det som den ena maken skall bidra med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, skall den andra maken skjuta till de pengar som behövs.
I första hand svarar makarna för sina egna personliga behov. Om en av makarna i större utsträckning än den andra bidrar till det gemensamma hushållet utifrån sin förmåga kan denne ha svårt att även täcka sina personliga behov. Bestämmelsen anger då att den andra maken ska tillskjuta resten. Om detta inte sker på frivillig väg finns möjlighet att framtvinga sådant underhåll, se 6 kap. 5 §.
- RÅ 1995:79:Den ene av två makar med minderåriga barn ansökte om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för sig och barnen. Biståndet har vägrats med hänvisning till att andre maken inte hade stått till arbetsmarknadens förfogande och därigenom hade underlåtit att försöka fullgöra sin underhållsskyldighet mot familjen.
3 § Det som den ena maken med tillämpning av 1 och 2 §§ har erhållit av den andra maken för sitt personliga behov är den förstnämnda makens egendom.
I regel gäller att den som betalar för något blir föremålets ägare. För sådana medel som en make har mottagit för att tillgodose sina personliga behov, såsom hygien och kläder har inte denna huvudregel ansetts vara någon lyckad lösning.
För utgifter för det gemensamma hushållet gäller principiellt huvudregeln: den make vars pengar används blir ägare till det inköpta. Detta ligger väl i linje med 1 kap. 3 § där det anges att varje make råder över sin egendom.
Frågan kompliceras dock av hur ett äktenskap ofta fungerar i verkligheten. Om en av makarna lägger pengar på dagligvaror som försvinner genom konsumtion (mat, kläder) medans den andre betalar möbler och vitvaror uppstår en orättvis situation. Båda makarna kan ha spenderat lika mycket pengar men den ena maken har kvar all sin egendom. Vidare kan det vara mycket svårt att avgöra vem som faktiskt betalat för vad. Om båda makarna har en inkomst och bidrar till det gemensamma hushållet är det inte alls självklart att den som betalar blir föremålets ägare trots att det rör sig om utgifter för det gemensamma hushållet. Sammantaget kan man inte ta huvudregeln att den som betalar föremål för det gemensamma hushålet äger föremålet som given.
- RH 2000:42:Bestämmelserna i 6 kap. 1-3 §§ föräldrabalken om underhållsskyldighet mellan makar har ansetts vara av tvingande natur.
4 § Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fattas det medel för familjens underhåll, får den andra maken i behövlig omfattning lyfta den sjuka eller bortavarande makens inkomst och avkastning av dennes egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Detta gäller dock ej, om samlevnaden mellan makarna har upphört eller om det finns fullmäktig, förmyndare, god man eller förvaltare som har rätt att företräda den sjuka eller bortavarande maken i dessa angelägenheter.
Rättshandling som avses i första stycket är bindande för den sjuka eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens underhåll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet inte förelåg. Lag (1988:1254).
5 § Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet, får domstolen ålägga den maken att betala underhållsbidrag till den andra maken.
Om en make känner att den andra inte lever upp till sina skyldigheter enligt 6 kap.1 och 2 §§ kan denne gå till domstol för att kräva sin rätt. Man får inte grunda sin talan på underhåll längre tillbaka i tiden än 3 år, 6 kap. 9 §.
6 § Om makarna inte varaktigt bor tillsammans, skall den ena maken fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till den andra maken.
Domstolen får, när makarna inte varaktigt bor tillsammans, förplikta en av makarna att lämna bohag till den andra maken att användas av denne. Skyldigheten omfattar dock bara det bohag som tillhörde makarna eller någon av dem när samlevnaden upphörde. Avtal som efter domstolens beslut ingås med tredje man om egendomen inskränker inte nyttjanderätten till bohaget.
Då makarna inte bor ihop ska maken med den större inkomsten eller underhållsförmågan kompensera den andre så att kraven i 6 kap.1 och 2 §§ uppfylls. Kommer de inte överens kan domstol fastställa underhållets nivå.
I andra stycket anges att make kan tvingas lämna ifrån sig bohag att användas av den andra maken då de inte bor ihop. Det är inte fråga om någon slutgiltig gåva utan endast nyttjanderätt till sakerna. Med bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat som varit avsett för gemensamt användande. Domstolen gör bedömningen efter vad som är rimligt utifrån t ex makarnas levnadsförhållanden. Skyldigheten omfattar dock endast sådant som införskaffats under den tid då makarna fortfarande bodde ihop.
7 § Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning.
Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till denna makes förmåga och övriga omständigheter.
Har den ena maken svårigheter att försörja sig själv sedan ett långvarigt äktenskap har upplösts eller finns det andra synnerliga skäl, har den maken rätt till underhållsbidrag av den andra maken för längre tid än som anges i andra stycket. Vid prövning av den rätten skall hänsyn tas till om den ena maken behöver bidrag för att skaffa sig pensionsskydd. Lag (1998:619).
Huvudregeln är att då ett äktenskap upplöst försvinner också det ekonomiska ansvaret makarna emellan. I paragrafens andra och tredje tycke anges dock undantagen till denna regel.
I andra stycket anges att make under vissa förutsättningar har rätt till underhåll under en övergångstid. Bedömningen görs efter denna makes behov till ekonomiskt stöd och den andra makens betalningsförmåga. Vad gäller behovet finns ingen rätt att leva på samma standard som under äktenskapet, utan det ska vara fråga om att maken inte klarar sin försörjning överhuvudtaget. Möjlighet finns dock att få underhåll under den tid då man studerar för att sedan kunna få ett jobb. Trots att både behov och förmåga finns är det inte säkert att underhåll ska utgå utan det sker efter en bedömning av om äktenskapet begränsat makes möjlighet på arbetsmarknaden. Till exempel då en make varit hemma en längre tid för vård av hem och barn och därför fjärmat sig från yrkeslivet.
Vid ett långt äktenskap (som riktlinje över 20 år) kan make ha rätt till underhåll för längre tid än endast en övergångsperiod enligt 3 st. Försörjningssvårigheterna ska i detta fall vara av mer bestående slag och kan utgöras av en kombination av hög ålder, brist på utbildning och sjukdom. Bestämmelsen gäller dock endast i undantagsfall och tillämpas återhållsamt.
En indirekt verkan av äktenskapsskillnad är att även underhållsbidrag till barn kan bli aktuellt. Bestämmelser om detta finns i FB 7 kap.
Prop. 1997/98:106: Paragrafen innehåller bestämmelser om underhållsskyldighet mellan makar efter äktenskapsskillnad. I andra stycket har en språklig justering gjorts. Andra meningen i tredje stycket är ny. Den innehåller en bestämmelse om att vid prövning om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll för längre tid än en övergångstid, skall hänsyn tas till om den maken behöver bidrag för att skaffa sig pensionsskydd (överväganden se avsnitt ...
- NJA 1998 s. 238:Fråga om livsvarigt underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad.
- RH 1998:31:Fråga om underhållsbidrag till make efter långvarigt äktenskap.
- NJA 1993 s. 474:Dom på underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad har jämkats med hänsyn till att den underhållsberättigade fått pension.
8 § Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad skall betalas fortlöpande. Finns det särskilda skäl, såsom att den underhållsberättigade behöver ett bidrag för att skaffa sig pensionsskydd, får domstolen dock bestämma att bidraget skall betalas med ett engångsbelopp. Lag (1998:619).
Prop. 1997/98:106: Paragrafen innehåller bestämmelser om betalning av underhåll efter äktenskapsskillnad.
Huvudregeln är att underhållsbidrag skall betalas periodiskt. Om det finns särskilda skäl kan det emellertid bestämmas att bidraget skall betalas med ett engångsbelopp. Om den underhållsberättigade behöver bidraget för att skaffa sig pensionsskydd, torde det i de flesta fallen vara lämpligt att bidraget betalas med ett engångsbelopp. Detta gäller särskilt om pensioneringen inte är omedelbart ...
9 § Talan om att underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.
10 § Rätten att kräva ut ett fastställt underhållsbidrag upphör tre år efter den förfallodag som ursprungligen gällde.
Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges i första stycket eller har den bidragsskyldige försatts i konkurs på grund av en ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen även därefter tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.
Har ansökan om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion gjorts före den tidpunkt som anges i första stycket, får underhållsbidraget krävas ut inom tre månader från det att beslut om företagsrekonstruktionens upphörande meddelades. Om ackord kommer till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning för underhållsbidraget skett eller konkursansökan gjorts inom den tid som nu har angetts, gäller andra stycket.
Avtal som strider mot denna paragraf är ogiltiga. Lag (1996:765).
11 § En dom eller ett avtal om underhåll får jämkas av domstolen, om det finns skäl för det med hänsyn till att förhållandena har ändrats. För tiden innan talan har väckts får dock jämkning mot en parts bestridande göras endast på det sättet att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort. Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad får endast om det finns synnerliga skäl höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit bestämt. Underhållsbidrag i form av engångsbelopp får inte jämkas mot en parts bestridande.
Ett avtal om underhåll får också jämkas av domstolen, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det finns särskilda skäl.
- NJA 1993 s. 474:Dom på underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad har jämkats med hänsyn till att den underhållsberättigade fått pension.
7 kap. Makars egendom
Prop. 1986/87:1: 1 t' Varje makes egendom indelas i giftorättsgods och enskild egendom.
(Paragrafen saknar motsvarighet i de sakkunnigas förslag)
Paragrafen innehåller en bestämmelse om uppdelningen av makars egen- dom i giftorättsgods och enskild egendom. Vad som är att hänföra till de olika egendomsslagen framgår av 7 kap. 2 &. Motsvarande bestämmelser återfinns i gällande rätt i 6 ...
1 § En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom.
Mellan makar figurerar två slags egendom, giftorättsgods och enskild egendom. Vad som är vad får stor betydelse när makars egendom ska delas vid bodelning, se 10 kap. Huvudregeln är att all egendom som inte är enskild är giftorättsgods. På vilka grunder egendom kan vara enskild anges i 7 kap. 2 §.
2 § Enskild egendom är
- egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,
- egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,
- egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda,
- egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda,
- egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,
- vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1--5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.
Avkastning av enskild egendom är giftorättsgods, om inte annat har föreskrivits genom en sådan rättshandling som avses i första stycket. Lag (1993:933).
All annan egendom än den som omnämns i p 1-6 är giftorättsgods. Äktenskapsförord är det enda sättet makar sinsemellan kan förordna vad som ska vara någons enskilda egendom. Innebörden av sjätte punkten är att även pengar som kommer från försäljning av enskild egendom blir enskild egendom.
Ett exempel på sådan avkastning av enskild egendom som blir giftorättsgods, enligt 2 st, är utdelning på aktier.
- NJA 1995 s. 577:Makar, som gemensamt köpt fastigheter, har betalat en del av köpesumman kontant och återstoden med lånade medel. Av kontantdelen har vardera maken erlagt hälften, varvid den ena maken betalat med sin enskilda egendom. Denna makes hälftendel av fastigheterna har ansetts utgöra enskild egendom.
- NJA 2008 s. 457:Fråga vid gåva mot visst vederlag, s.k. blandad gåva, om giltigheten av ett villkor att egendomen, en fastighet, skall utgöra mottagarens enskilda egendom.
- NJA 1992 s. 773:Make har på ett bankkonto satt in försäljningslikvider, vilka i hans hand utgjort hans enskilda egendom. På kontot fanns sedan tidigare av makarna insatta medel som ingick i deras giftorättsgods. Fråga om försäljningslikviderna genom insättningen förlorat sin karaktär av enskild egendom (prejudikatfrågedispens).
- RH 1996:88:Samäganderätt till egendom efter bodelning och äktenskapsförord mellan makar.
3 § Genom äktenskapsförord kan makar eller blivande makar bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem skall vara dennes enskilda egendom. Genom nytt äktenskapsförord kan makar bestämma att egendomen skall vara giftorättsgods.
Äktenskapsförord skall upprättas skriftligen och undertecknas av makarna eller de blivande makarna. Detta gäller även om någon av dem är underårig eller om äktenskapsförordet avser egendom, som till någon del omfattas av förvaltarskap enligt föräldrabalken. I så fall skall dock förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande inhämtas.
Äktenskapsförord skall registreras hos domstolen. Ett äktenskapsförord som har slutits mellan blivande makar gäller från äktenskapets ingående, om det ges in till domstolen inom en månad från det att äktenskapet ingicks. I annat fall gäller äktenskapsförord först från och med den dag då det ges in till domstolen. Lag (1988:1254).
För att sammanfatta ska tre krav vara uppfyllda för att ett äktenskapsförord ska vara giltigt:
- Det ska vara skriftligt
- Undertecknat av makarna
- Ingivet för registrering hos skatteverket.
Ett äktenskapsförord hemma i byrålådan är med andra ord verkningslöst.
Prop. 2010/11:119: Paragrafen innehåller bestämmelser om upprättande och registrering av äktenskapsförord. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.
Prop. 2018/19:50: Ett äktenskapsförord ska upprättas skriftligen, dateras och undertecknas av makarna eller de blivande makarna. Detta gäller även om någon av dem är underårig eller om äktenskapsförordet avser egendom, som till någon del omfattas av förvaltarskap enligt föräldrabalken. I så fall ska dock förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande inhämtas.
Ett äktenskapsförord ska registreras hos ...
- NJA 1997 s. 37:Fråga om registrering av äktenskapsförord med bl a lagvalsklausul.
- RH 1994:48:En make har i gåva erhållit viss egendom under villkor att denna skall vara hans enskilda, dock med rätt för honom att genom äktenskapsförord förordna att egendomen skall vara giftorättsgods. Makarna har härefter genom äktenskapsförord bestämt att egendomen skall vara giftorättsgods. Fråga om ett sådant förord kan registreras.
- NJA 1989 s. 692:Fråga om ett äktenskapsförord som ingåtts av omyndig utan förmyndarens samtycke blivit giltigt på grund av efterföljande godkännande.
4 § Med makars gemensamma bostad avses i denna balk
- fast egendom som makarna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad på egendomen som är avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,
- fast egendom som makarna eller någon av dem innehar med nyttjanderätt i förening med byggnad på egendomen som makarna eller någon av dem äger, om byggnaden är avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,
- byggnad eller del av byggnad som makarna eller någon av dem innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt, om byggnaden eller byggnadsdelen är avsedd som makarnas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål,
- byggnad eller del av byggnad som makarna eller någon av dem har rätt att framdeles förvärva med bostadsrätt enligt förhandsavtal som sägs i 5 kap.bostadsrättslagen (1991:614), om rätten gäller en lägenhet som när avtalet träffades var avsedd att bli makarnas gemensamma hem och att innehas huvudsakligen för detta ändamål.
Med makars gemensamma bohag avses i denna balk möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena makens bruk.
Till makars gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål. Lag (1991:618).
Prop. 2008/09:91: Paragrafen innehåller bestämmelser om makars gemensamma bostad och bohag.
Ändringen i paragrafen gäller första stycket 1. Där har ”på” ersatts med ”inom” för att indikera att reglerna om ägarlägenhetsfastigheter medför att en ägd bostad i de aktuella fallen kan vara knuten till en form av fast egendom utan sedvanlig markkontakt.
- NJA 2004 s. 542:På en fastighet, som inte förvärvats för sambors gemensamma boende, har under samboförhållandes bestånd till en befintlig byggnad uppförts en tillbyggnad, avsedd för sådant ändamål. Fråga om tillbyggnaden, hela byggnaden eller fastigheten skall ingå i bodelning efter samboförhållandets upphörande.
- NJA 1991 s. 234:Mot ansökan om försäljning enligt 6 § samäganderättslagen av två fastigheter, som ägs gemensamt av makar och utgör enskild egendom enligt äktenskapsförord, har invänts att äktenskapsförordet är ogiltigt och att en av fastigheterna utgjort makarnas gemensamma bostad. Fråga om verkan av invändningarna.
- RH 2009:44:Ingen av makarna har tillerkänts kvarsittningsrätt enligt 14 kap. 7 § äktenskapsbalken, eftersom den fasta egendom där makarna varit bosatta och bedrivit bl.a. jordbruk inte har ansetts utgöra deras gemensamma bostad.
5 § En make får inte utan den andra makens samtycke
- avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad,
- avhända sig, pantsätta, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta annan egendom som utgör makarnas gemensamma bostad, eller
- avhända sig eller pantsätta makarnas gemensamma bohag.
Första stycket gäller inte bostad eller bohag som är den ena makens enskilda egendom enligt 2 § första stycket 2--4. En make får inte heller utan den andra makens samtycke avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som inte utgör makarnas gemensamma bostad, om egendomen är giftorättsgods. Detta gäller dock ej, om mål om äktenskapsskillnad pågår och maken har förvärvat egendomen efter det att talan om äktenskapsskillnad väcktes.
Samtycke till avhändelse av eller inteckning i fast egendom skall lämnas skriftligen.
Bestämmelserna i denna paragraf om fast egendom och rättighet i denna tillämpas också i fråga om tomträtt.
Från huvudregeln i 1 kap. 3 § om att make fritt förfogar över sin egendom görs här inskränkningar vad gäller makarnas gemensamma bostad och bohag. Make får t.ex. inte sälja, hyra eller pantsätta makarnas bostad utan andra makens tillstånd. Dessa inskränkningar gäller både giftorättsgods samt vissa former av enskild egendom. För egendom som är enskild genom villkor genom 7 kap. 2 § p 2-4 gäller dock inskränkningarna inte.
För fast egendom som är giftorättsgods gäller mer vidsträckta inskränkningar i makes förfoganderätt i tredje stycket. Detta oberoende av om egendomen utgör bostad åt makarna eller inte.
- NJA 1995 s. 478:Lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt har ansetts i sina väsentliga delar vara analogt tillämplig på bostadsrätt. Däremot har den s k indragningsregeln i 8 kap 8 § UB ansetts inte kunna analogt tillämpas vid utmätning av andel i bostadsrätt.
- NJA 2005 s. 420:Fråga om tillstånd till försäljning av fastighet enligt 7 kap. 8 § äktenskapsbalken utan anknytning till konkret köpeavtal.
- NJA 1991 s. 234:Mot ansökan om försäljning enligt 6 § samäganderättslagen av två fastigheter, som ägs gemensamt av makar och utgör enskild egendom enligt äktenskapsförord, har invänts att äktenskapsförordet är ogiltigt och att en av fastigheterna utgjort makarnas gemensamma bostad. Fråga om verkan av invändningarna.
- NJA 2009 s. 747:I fastighet som tidigare utgjort makars gemensamma bostad har inskrivningsmyndigheten ansetts kunna bevilja inteckning utan frånskild makes samtycke endast om det är uppenbart att samtycke inte erfordras.
6 § Bestämmelserna i 5 § om samtycke av en make till en åtgärd av den andra maken tillämpas också när dödsboet efter en avliden make vidtar en sådan åtgärd.
- NJA 2009 s. 747:I fastighet som tidigare utgjort makars gemensamma bostad har inskrivningsmyndigheten ansetts kunna bevilja inteckning utan frånskild makes samtycke endast om det är uppenbart att samtycke inte erfordras.
7 § Samtycke enligt 5 eller 6 § behövs inte, om maken inte kan lämna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan inhämtas inom rimlig tid. Samtycke enligt 5 § behövs inte heller sedan bodelning med anledning av äktenskapsskillnad har skett.
Om en make på grund av sjukdom eller annan anledning inte har förmåga att förstå vad handlingen avser kanske samtycke kan inte samtycke begäras.
Att samtycke inte kan inhämtas i tid anses ovanligt i dagens samhälle med internet och mobiltelefoner.
- NJA 2009 s. 747:I fastighet som tidigare utgjort makars gemensamma bostad har inskrivningsmyndigheten ansetts kunna bevilja inteckning utan frånskild makes samtycke endast om det är uppenbart att samtycke inte erfordras.
8 § Saknas samtycke som krävs för en åtgärd enligt 5 eller 6 §, får domstolen tillåta åtgärden på ansökan av den som vill företa den.
Om make vägrar lämna sitt samtycke för åtgärd enligt 6 kap.5 och 6 §§ kan den andra maken vända sig till domstol för att få rättens tillåtelse till åtgärden. Detta ersätter kravet på makes samtycke.
Domstolen väger argumenten parterna har för att företa åtgärder respektive vägra samtycke. Skäl som vilja att hålla hemmet intakt samt ekonomiska hänsyn beaktas.
- NJA 2005 s. 420:Fråga om tillstånd till försäljning av fastighet enligt 7 kap. 8 § äktenskapsbalken utan anknytning till konkret köpeavtal.
- NJA 1991 s. 234:Mot ansökan om försäljning enligt 6 § samäganderättslagen av två fastigheter, som ägs gemensamt av makar och utgör enskild egendom enligt äktenskapsförord, har invänts att äktenskapsförordet är ogiltigt och att en av fastigheterna utgjort makarnas gemensamma bostad. Fråga om verkan av invändningarna.
9 § Om en make eller dödsboet efter en avliden make utan erforderligt samtycke eller tillstånd har avhänt sig eller till nackdel för den andra maken upplåtit nyttjanderätt till egendom, skall domstolen på talan av denne förklara att rättshandlingen är ogiltig och att egendomen skall återgå. Detsamma gäller om en make eller dödsboet efter en avliden make utan erforderligt samtycke eller tillstånd har pantsatt makarnas gemensamma bohag. Överlåtelse eller pantsättning av bohag skall dock inte förklaras ogiltig, om den nya innehavaren har fått egendomen i sin besittning i god tro.
Talan enligt första stycket skall väckas hos domstolen inom tre månader från det att den andra maken fick kännedom om förfogandet över egendomen. När det gäller bohag räknas dock tiden från det att maken fick kännedom om överlämnandet. Har lagfart eller inskrivning beviljats med anledning av överlåtelse av fast egendom eller tomträtt, får talan inte väckas.
Förs talan om avhysning, får domstolen medge skäligt anstånd med flyttningen.
8 kap. Gåvor mellan makar
1 § En gåva mellan makar är gällande mellan dem, om vad som gäller för fullbordande av gåva i allmänhet har iakttagits eller om gåvan har registrerats enligt 16 kap.
Gåvan blir gällande mot givarens borgenärer när den har registrerats enligt 16 kap. Är gåvan en personlig present vars värde inte står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor, är den dock gällande mot givarens borgenärer utan registrering, om den är gällande mellan makarna.
Om det för visst slag av egendom finns särskilda bestämmelser som innebär att en gåva blir gällande mot givarens borgenärer först efter inskrivning eller annan särskild registrering, krävs även dessa åtgärder för att en sådan gåva mellan makar skall bli gällande mot givarens borgenärer.
Första stycket anger att inga särskilda åtgärder behövs för att en gåva mellan makar ska bli gällande. Bedömningen görs istället utifrån om gåvan hade betraktats som giltig om parterna inte vore gifta med varandra.
För lös egendom krävs i allmänhet att gåvan traderas (överlämnas) från givare till gåvotagare. Detta kallas även att tradition av gåvan skett. För makar som lever tillsammans kan det vara svårt att uppfylla kravet på överlämnade då de bor under samma tak. Som ett alternativ har därför godkänts att registrering av gåvan sker. Registrering ska enligt 16 kap. 2 § ske hos tingsrätt.
För skydd mot att gåvan tas i anspråk av givarens borgenär i samband med t ex konkurs eller utmätning krävs att gåvan registreras. Ett undantag gäller för inte alltför dyra personliga presenter som är skyddade även utan registrering. Det ska röra sig om presenter avsedda för mottagarens personliga bruk och gåvan ska vara giltig makarna emellan (tradition eller registrering).
2 § En utfästelse av den ena maken att under äktenskapet ge den andra maken en gåva är utan verkan.
3 § Kan en make som har gett den andra maken en gåva inte betala en skuld för vilken givaren svarade när gåvan blev gällande mot givarens borgenärer eller kan det av annan anledning antas att givaren är på obestånd, svarar den andra maken för bristen intill värdet av gåvan. Detta gäller dock ej i fråga om personliga presenter vilkas värde inte står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor. Det gäller inte heller om givaren, när gåvan blev gällande mot borgenärerna, hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbarligen motsvarade de skulder för vilka givaren då svarade.
Har gåvan utan mottagarens vållande gått förlorad helt eller delvis, är
mottagaren i motsvarande mån fri från ansvar.
En makes ansvar enligt denna paragraf får inte göras gällande så länge ett mål pågår om återvinning av gåvan enligt konkurslagen (1987:672) eller lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. Lag (1996:1053).
Bestämmelsen är avsedd att skydda mot att en gäldenär genom gåva till sin make/maka försöker undkomma att betala sina skulder.
Även om registrering av gåvan skett kan maken som mottagit gåvan få ansvara för ett belopp upp till gåvans värde. Sådant ansvar drabbar mottagande make om:
- gäldenärens/den givande makens skuld uppkommit innan gåvan blev gällande mellan makarna samt
- gäldenären inte har pengar eller egendom att betala skulden med.
Gåvotagaren slipper dock detta ansvar om gäldenären vid gåvotillfället hade tillräckliga medel att betala sin skuld. Sådana personliga presenter som omnämns i 8 kap. 2 § andra stycket undantas överhuvudtaget från detta ansvar.
9 kap. Allmänna bestämmelser om bodelning
- RH 2002:19:Fråga om den som har påkallat bodelning först nio år efter äktenskapsskillnaden skall anses ha eftergivit sin rätt.
- NJA 2005 s. 309:Fråga om ett som arvskifte benämnt avtal mellan en efterlevande make och makarnas enda barn, tillika efterarvinge enligt testamente, inneburit att barnet avstått från sin rätt till efterarv.
1 § När ett äktenskap upplöses, skall makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelning behövs dock ej, om makarna har endast enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken.
Är makarna ense, får de efter skriftlig anmälan till tingsrätt fördela sin egendom genom bodelning under äktenskapet utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår. Anmälan skall registreras av tingsrätten.
I regel ska bodelning ske när ett äktenskap upplöses. Syftet är att fördela giftorättsgodset mellan makarna, se 10 kap. 1 §. Att kravet på bodelning utgår om makarna endast har enskild egendom är naturligt eftersom endast giftorättsgods ska ingå i bodelningen. Trots att makarna endast har enskild egendom kvarstår i vissa fall rätt för den make som bäst behöver den gemensamma bostaden att överta denna enligt 11 kap. 8 §, då sådant övertagande begärs ska bodelning ske.
Makarna kan under äktenskapet vilja klara upp ägandeförhållanden. Bodelning sker då genom en anmälan till tingsrätt. Förfarandet bygger på enighet mellan makarna då ingen möjlighet finns till att utse bodelningsförätare för bodelning under äktenskapet. Avsikten med sådan bodelning är helt enkelt att klara ut vem som äger vad.
Prop. 2010/11:119: Paragrafen innehåller bestämmelser om bodelning i samband med äktenskapsskillnad och under bestående äktenskap. Övervägandena finns i avsnitt 7.1
- NJA 1994 s. 265:Ett mellan makar i anledning av äktenskapsskillnad upprättat och av båda undertecknat skriftligt avtal har ansetts utgöra en bekräftelse av att egendomen i makarnas bo delats mellan dem. Eftersom därför en formenlig bodelning ansetts ha skett har bodelningsförrättare, som begärts av en av makarna, inte förordnats.
- RH 2003:41:Make har i visst fall inte ansetts ha rätt att påkalla bodelning drygt sju år efter äktenskapsskillnaden.
- NJA 1997 s. 166:Bodelningsförrättare skall på makes ansökan förordnas utan prövning av frågan om bodelning är behövlig. 9 kap 1 § och 17 kap 1 § ÄktB.
- NJA 2013 s. 100:Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad invänds att bodelning redan har skett. Bodelningsförrättare ska förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning.
- NJA 2009 s. 437:Vid prövning av frågan om förordnande av bodelningsförrättare har make som påkallat bodelning tio år efter äktenskapsskillnad inte ansetts ha förlorat rätten att påkalla sådan.
- RH 1995:50:Bodelningsförrättare har förordnats trots invändning om att all makarnas egendom var enskild. Vid valet av förrättningsman har särskild hänsyn tagits till önskemål från den av makarna som motsatt sig förordnandet.
- RH 1996:88:Samäganderätt till egendom efter bodelning och äktenskapsförord mellan makar.
- NJA 1991 s. 284:Partiell bodelning har ansetts kunna äga rum vid bodelning under äktenskapet. 9 kap 1 § 2 st och 10 kap 1 § ÄktB.
2 § Bodelning skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet har upplösts genom den ena makens död utan att ett mål om äktenskapsskillnad pågick, den dag då dödsfallet inträffade.
Bodelning under äktenskapet utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då anmälan om bodelningen gjordes enligt 1 § andra stycket.
Med dag då talan väcktes avses den dag då ansökan om äktenskapsskillnad inkommit till tingsrätten. Denna tidpunkt kallas även "den kritiska tidpunkten". Det har alltså ingen betydelse om egendomsförhållandena ändras efter denna dag, bodelningen utgår från vem som ägde vad på dagen då ansökan inkom. Vid dödsfall är istället dagen då make dog man utgår ifrån.
- NJA 1993 s. 507:Talan om fastställelse inför kommande bodelning av om make vid tidpunkten för väckande av talan om äktenskapsskillnad varit innehavare av bostadsrätt har ansetts kunna enligt 13 kap 2 § RB upptas till prövning.
3 § Varje make är skyldig att tills bodelningen förrättas redovisa för sin egendom och för sådan egendom som maken har haft hand om men som tillhör den andra maken. Makarna är även i övrigt skyldiga att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen.
Efter den kritiska tidpunkten (se 9 kap. 2 §) inträder en redovisningsplikt för makarna. I denna ingår att kunna visa på vilket sätt deras respektive egendom påverkats genom försäljning, byte, reparationer m.m. samt kunna uppvisa verifikationer på sina uppgifter genom kvitton. Redovisningsplikten omfattar inte endast giftorättsgods utan all makarnas egendom då även enskild egendom av olika anledningar kan komma att ingå i en bodelning.
- NJA 2005 s. 420:Fråga om tillstånd till försäljning av fastighet enligt 7 kap. 8 § äktenskapsbalken utan anknytning till konkret köpeavtal.
4 § Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall förrättas när äktenskapet har upplösts. Om någon av makarna begär bodelning när ett mål om äktenskapsskillnad pågår, skall bodelningen dock förrättas genast.
Ett äktenskap är i lagens mening inte upplöst förrän dom om äktenskapsskillnad vunnit laga kraft, se 5 kap. 6 §.
- NJA 1994 s. 265:Ett mellan makar i anledning av äktenskapsskillnad upprättat och av båda undertecknat skriftligt avtal har ansetts utgöra en bekräftelse av att egendomen i makarnas bo delats mellan dem. Eftersom därför en formenlig bodelning ansetts ha skett har bodelningsförrättare, som begärts av en av makarna, inte förordnats.
- RH 2002:19:Fråga om den som har påkallat bodelning först nio år efter äktenskapsskillnaden skall anses ha eftergivit sin rätt.
- RH 2003:41:Make har i visst fall inte ansetts ha rätt att påkalla bodelning drygt sju år efter äktenskapsskillnaden.
- NJA 2004 s. 317:Fråga i mål om förordnande av bodelningsförrättare om ett avtal som träffats under pågående mål om äktenskapsskillnad utgjorde ett slutgiltigt bodelningsavtal eller, när så befunnits inte vara fallet, kunde betraktas som ett föravtal enligt 9 kap. 13 § äktenskapsbalken.
- NJA 2009 s. 437:Vid prövning av frågan om förordnande av bodelningsförrättare har make som påkallat bodelning tio år efter äktenskapsskillnad inte ansetts ha förlorat rätten att påkalla sådan.
- RH 1997:3:Ett par makar har inför förestående äktenskapsskillnad slutit avtal om bodelning. Avtalet har - eftersom det inte blivit bekräftat sedan det dömts till äktenskapsskillnad genom lagakraftägande dom eller sedan talan om äktenskapsskillnad väckts - inte ansetts utgöra hinder mot att bodelningsförrättare förordnas.
- NJA 1993 s. 570:Fråga om rätt för make att lång tid efter äktenskapsskillnad påkalla bodelning och förordnande av bodelningsförrättare.
5 § Bodelning förrättas av makarna tillsammans. Över bodelningen skall upprättas en handling som skrivs under av dem båda. Är den ena maken död, förrättas bodelningen av den andra maken samt den dödes arvingar och universella testamentstagare. För arvingar och universella testamentstagare gäller i så fall, om inget annat sägs, vad som är föreskrivet om make.
Det är tänkt att bodelning är makarnas gemensamma angelägenhet. För det fall man inte kan enas kan bodelningsförätare utses enligt 17 kap.
- NJA 1994 s. 265:Ett mellan makar i anledning av äktenskapsskillnad upprättat och av båda undertecknat skriftligt avtal har ansetts utgöra en bekräftelse av att egendomen i makarnas bo delats mellan dem. Eftersom därför en formenlig bodelning ansetts ha skett har bodelningsförrättare, som begärts av en av makarna, inte förordnats.
- RH 2002:19:Fråga om den som har påkallat bodelning först nio år efter äktenskapsskillnaden skall anses ha eftergivit sin rätt.
- NJA 2004 s. 317:Fråga i mål om förordnande av bodelningsförrättare om ett avtal som träffats under pågående mål om äktenskapsskillnad utgjorde ett slutgiltigt bodelningsavtal eller, när så befunnits inte vara fallet, kunde betraktas som ett föravtal enligt 9 kap. 13 § äktenskapsbalken.
- RH 1993:7:Efterarvingar har inte ansetts berättigade att begära förordnande av bodelningsförrättare.
- NJA 2013 s. 100:Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad invänds att bodelning redan har skett. Bodelningsförrättare ska förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning.
- NJA 2009 s. 437:Vid prövning av frågan om förordnande av bodelningsförrättare har make som påkallat bodelning tio år efter äktenskapsskillnad inte ansetts ha förlorat rätten att påkalla sådan.
- RH 1997:3:Ett par makar har inför förestående äktenskapsskillnad slutit avtal om bodelning. Avtalet har - eftersom det inte blivit bekräftat sedan det dömts till äktenskapsskillnad genom lagakraftägande dom eller sedan talan om äktenskapsskillnad väckts - inte ansetts utgöra hinder mot att bodelningsförrättare förordnas.
6 § Bodelning mellan den ena maken och den andra makens arvingar och universella testamentstagare får inte mot någon dödsbodelägares bestridande förrättas innan alla kända skulder för vilka den döde svarade har betalts eller medel till deras betalning har satts under särskild vård eller uppgörelse har träffats som innebär att delägaren inte svarar för skulderna. Har den dödes egendom avträtts till konkurs, får bodelning dock förrättas även om någon delägare bestrider det.
7 § När talan om äktenskapsskillnad har väckts skall, i den omfattning det behövs, varje makes tillgångar och skulder upptecknas sådana de var när talan väcktes. Om det behövs för att få bouppteckningen till stånd, får bodelningsförrättare förordnas.
En bodelning genomförs i regel med bouppteckning som grund. Det finns dock inte någon ovillkorlig skyldighet att utföra en bouppteckning över makes tillgångar och skulder. Om det inte finns något att dela eller förhållandena är okomplicerade kan en sådan vara onödig. Om en make inte vill delta i upprättandet av en bouppteckning kan bodelningsförrättare utses. Enligt 17 kap. 5 § ska bodelningsförrättare se till att en bouppteckning, vid behov, upprättas.
- NJA 2013 s. 602:Ansökan om vitesföreläggande i samband med bodelning mellan sambor. Fråga om omfattningen av sambos skyldighet att lämna uppgifter om tillgångar och skulder. Även fråga om omfattningen av domstolens prövning av bodelningsförrättarens ansökan.
8 § Om det, när talan om äktenskapsskillnad har väckts, behövs för att skydda den ena makens rätt vid bodelning, skall domstolen på begäran sätta den andra makens egendom eller del därav under särskild förvaltning. Mot en makes bestridande får dock en sådan åtgärd inte vidtas, om godtagbar säkerhet ställs.
Beslutet om särskild förvaltning gäller tills vidare intill dess att bodelning förrättas eller frågan om äktenskapsskillnad faller enligt 5 kap. 3 §, avvisas eller avskrivs.
Bestämmelsen erbjuder ett skydd för makes rättigheter vid en bodelning. Om en make efter ansökan om äktenskapsskillnad kan antas minska sitt giftorättsgods avsevärt kan domstolen ta över förvaltningen av denna egendom för att förebygga sådant agerande.
9 § En makes egendom får utmätas för den makens skuld även om bodelning skall förrättas. Har egendomen satts under särskild förvaltning, får den dock utmätas för den makens skuld endast om också den andra maken svarar för skulden eller utmätningsfordringen är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.
En väntande bodelning hindrar allstå inte att makes egendom tas i anspråk för dennes skulder. Egendom som tagits i förvaltning av domstol med stöd i 9 kap. 8 § är dock skyddad från utmätning om inte:
- Även andra maken svarar för skulden eller
- Skulden är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.
Med särskild förmånsrätt avses de förmånsrätter som finns uppräknade i förmånsrättslagen4-7 §§. Ett exempel på sådan är handpanträtt.
10 § Försätts en make i konkurs innan bodelning har ägt rum eller har en bodelning återgått med anledning av en makes konkurs, skall den makens giftorättsgods stå under konkursboets förvaltning till dess att det har blivit bestämt genom bodelning vad som skall tillfalla den maken. Konkursboet får sälja egendomen om det behövs.
Beslut om särskild förvaltning enligt 8 § faller vid konkurs.
11 § Om en make dör när ett mål om äktenskapsskillnad pågår, skall de bestämmelser som avser bodelning med anledning av äktenskapsskillnad tillämpas. Bestämmelserna i 10 kap. 3 § andra stycket gäller dock i stället för bestämmelserna i tredje stycket i den paragrafen. Lag (1998:619).
Prop. 1997/98:106: I förevarande paragraf ges en bestämmelse för det fallet att talan om äktenskapsskillnad har väckts och den ena maken därefter avlider när målet ännu pågår. I ett sådant fall blir bestämmelserna om bodelning med anledning av äktenskapsskillnad tillämpliga. Det får betydelse bl.a. för fastställandet av makarnas andelar vid bodelningen och för möjligheten till jämkning. Paragrafen skall dock inte läsas så, att det skulle råda fullständigt åtskilda regelsystem vid dödsfall som sker under pågående ...
12 § Med den tid då ett mål om äktenskapsskillnad pågår förstås i denna balk tiden från det att talan väcks till dess att domen på äktenskapsskillnad vinner laga kraft eller, om domstolen avvisar eller avskriver frågan om äktenskapsskillnad, till dess att beslut om detta vinner laga kraft eller frågan om äktenskapsskillnad dessförinnan har fallit enligt 5 kap. 3 §.
13 § Makar får inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad avtala om den kommande bodelningen eller om annat som har samband med denna (föravtal). Över avtalet skall upprättas en handling som undertecknas av makarna.
Avtal som makar i annat fall har ingått om kommande bodelning är utan verkan, om det inte utgör äktenskapsförord.
Genom ett föravtal kan makar innan bodelning genomförs avtala om frågor kring denna. Exempelvis vem av dem som ska få viss egendom på sin lott.
Avtalet ensamt innebär dock inte att äganderätten till ett visst föremål eller egendom skiftar, detta sker först i och med bodelningen.
- NJA 1997 s. 201:En såsom bodelningsavtal betecknad handling, vari makar innan talan väckts om äktenskapsskillnad förklarat sig träffa överenskommelse om delning av egendom i boet, har ansetts som ett föravtal och inte som ett bodelningsavtal.
- NJA 2004 s. 317:Fråga i mål om förordnande av bodelningsförrättare om ett avtal som träffats under pågående mål om äktenskapsskillnad utgjorde ett slutgiltigt bodelningsavtal eller, när så befunnits inte vara fallet, kunde betraktas som ett föravtal enligt 9 kap. 13 § äktenskapsbalken.
- RH 1997:3:Ett par makar har inför förestående äktenskapsskillnad slutit avtal om bodelning. Avtalet har - eftersom det inte blivit bekräftat sedan det dömts till äktenskapsskillnad genom lagakraftägande dom eller sedan talan om äktenskapsskillnad väckts - inte ansetts utgöra hinder mot att bodelningsförrättare förordnas.
10 kap. Vad som skall ingå i bodelning
1 § I bodelning skall makarnas giftorättsgods ingå.
All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt 7 kap. 1 §. Även enskild egendom kan dock under vissa förutsättningar tas med i en bodelning. Makar kan t.ex. komma överens om att egendom som blivit enskild egendom genom äktenskapsförord ska tas med i bodelningen enligt 10 kap. 4 §.
Eftersom att bodelningen ska göras utifrån hur egendomsförhållandena såg ut vid den tidpunkt som anges i 9 kap. 2 § ska egendom som förvärvats efter denna tidpunkt inte tas med i bodelningen trots att den formellt sett utgör giftorättsgods.
- NJA 1991 s. 284:Partiell bodelning har ansetts kunna äga rum vid bodelning under äktenskapet. 9 kap 1 § 2 st och 10 kap 1 § ÄktB.
2 § Varje make får från bodelningen i skälig omfattning ta undan kläder och andra föremål som maken har uteslutande till sitt personliga bruk, liksom personliga presenter. Om den ena maken är död, gäller denna rätt endast för den efterlevande maken.
Resultatet av att man får undanta egendomen blir att denna varken inräknas i beräkningen av makarnas andelar i boet eller vid lottläggningen, se 11 kap. Exempel på egendom för personligt bruk är kläder, glasögon, parfym och smycken.
Vad och hur mycket egendom som får undantas ska baseras på skälighet. Makar som levt på en hög ekonomisk standard kan tillåtas undanta egendom till ett högre värde.
Egendom ska tas med i bodelningen trots att den är till för personligt bruk om den är så värdefull att make skulle missgynnas märkbart av ett undantagande. Exempelvis ett smycke som används till vardags men som har ett mycket högt värde.
3 § Rättigheter som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig art skall inte ingå i bodelning om det skulle strida mot vad som gäller för rättigheten. Dessutom skall pensionsrättigheter, även om de inte är av sådant slag som avses i första meningen, undantas från bodelning enligt vad som sägs i andra och tredje styckena.
Vid bodelning med anledning av en makes död skall en rätt till pension som den efterlevande maken har på grund av pensions- sparavtal enligt lagen (1993:931) om individuellt pensions- sparande inte ingå i bodelningen. Detsamma gäller en rätt till pension som den efterlevande maken har på grund av en försäkring, om det belopp som skall betalas ut skall beskattas som inkomst. Om pensionssparkontot eller försäkringen ägdes av den avlidna maken, tillämpas i stället bestämmelserna i lagen om individuellt pensionssparande eller lagen (1927:77) om försäkringsavtal.
Vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall en rätt till pension som någon av makarna har på grund av pensionsspar- avtal enligt lagen om individuellt pensionssparande helt eller delvis undantas från bodelningen, om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att hela pensionsrätten ingick. Detsamma gäller rätt till pension på grund av en försäkring, om det belopp som skall betalas ut skall beskattas som inkomst och försäkringen gäller rätt till
- ålderspension eller sjukpension, eller
- efterlevandepension om det finns en rätt till utbetalning av pensionen vid bodelningen. Lag (1998:619).
Prop. 1997/98:106: Paragrafen innehåller bestämmelser om undantagande från bodelning av s.k. personliga rättigheter och bestämmelser om behandling av privata pensionsrättigheter vid bodelning.
Enligt gällande rätt ingår rätt till pension på grund av privat pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande inte i bodelning, om det inte med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att undanta pensionsrätten från bodelning....
4 § Egendom som har gjorts till enskild genom äktenskapsförord, liksom vad som har trätt i stället för sådan egendom samt avkastning av denna som är enskild egendom, skall ingå i bodelning om makarna kommer överens om det vid bodelningen. Detsamma gäller sådan rätt till pension på grund av försäkring eller pensionssparavtal som avses i 3 § andra stycket.
Har makarna kommit överens om att enskild egendom skall ingå i bodelningen, skall sådan egendom vid bodelningen anses utgöra giftorättsgods.
En sådan rätt till pension på grund av försäkring eller pensionssparavtal som avses i 3 § tredje stycket skall inte ingå i bodelning, om makarna kommer överens om det vid bodelningen. Lag (1998:619).
Makarna kan alltså välja att enskild egendom ska tas med i bodelningen. Man kan dock inte avtala om att egendom som är enskild på annan grund än ett äktenskapsförord ska inkluderas.
Motsvarande möjlighet att avtala om vad som ska ingå i bodelningen gäller sådan rätt till pension för som enligt 3 § andra stycket egentligen ska undantas.
Prop. 1997/98:106: Paragrafen innehåller bestämmelser som gör det möjligt för makar att komma överens om att viss egendom skall ingå i resp. lämnas utanför bodelning. Är den ena maken död, tar hans eller hennes arvingar och universella testamentstagare över rätten att ingå en sådan överenskommelse (se 9 kap. 5 §).
- RH 1996:88:Samäganderätt till egendom efter bodelning och äktenskapsförord mellan makar.
5 § Om försäkring eller försäkringsbelopp som vid försäkringstagarens död tillfaller en förmånstagare finns bestämmelser i lagen (1927:77) om försäkringsavtal.
Om förmånstagares rätt enligt pensionssparavtal finns bestämmelser i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Lag (1993:933).
11 kap. Andelar och lotter
Makarnas andelar i boet
1 § Vid bodelning skall först makarnas andelar i boet beräknas.
Klargör att beräkningen av makarnas andelar i boet ska göras före lottläggningen.
2 § Vid beräkningen av makarnas andelar i boet skall så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes, anmälan enligt 9 kap. 1 § andra stycket gjordes eller dödsfallet inträffade.
För sådana fordringar mot en make som är förenade med särskild förmånsrätt i makens enskilda egendom skall maken få täckning ur sitt giftorättsgods endast i den mån betalning inte kan erhållas ur den enskilda egendomen. Detsamma gäller skulder som maken har ådragit sig för underhåll eller förbättring av den enskilda egendomen eller som på annat sätt är att hänföra till denna.
Vad som sägs i andra stycket om enskild egendom skall även gälla sådan rättighet som enligt 10 kap. 3 § inte skall ingå i bodelning.
Vid bodelning räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods, gör avdrag för de skulder make har och delar återstoden på hälften. Man beaktar endast de tillgångar och skulder som make hade vid den kritiska tidpunkten enligt 9 kap. 2 §.
Om en skuld löper med särskild förmånsrätt i makes enskilda egendom begränsas rätten att få skulden avräknad. Endast den del av skulden överstiger den enskilda egendomens värde får då avräknas. Om enskilda egendomen är värd 50 000 men belånad till 75 000 får 25 000 avräknas. Vad som avses med särskild förmånsrätt förklaras i 4-7 §§förmånsrättslagen (1970:979).
Om make har mer skulder än tillgångar återstår ingenting till delning. En makes tillgångar används dock aldrig för täckning av den andres skulder.
- NJA 2012 s. 377:Sambor förvärvade gemensamt en segelbåt. Med tillämpning av 1 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt har ägarandelarna bestämts utifrån vardera sambons ekonomiska insats vid köpet.
3 § Vad som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag har gjorts för att skulderna skall täckas, skall läggas samman. Värdet därav skall därefter delas lika mellan makarna.
Innehåller likadelningsregeln: Det som återstår efter skuldavräkningen läggs samman och delas lika mellan makarna. Ett enkelt exempel kan illustrera dess verkan.
{| |- ! ! Make 1 ! ! Make 2 |- | Giftorättsgods | 100 | | 150 |- | Skulder | 140 | | 80 |- | Till delning | 0 | | 70 |- | Att dela | | 70 | |- | Efter delning | 35 | | 35 |}
I detta exempel ska alltså Make 2 utge 35 till Make 1.
- NJA 2012 s. 377:Sambor förvärvade gemensamt en segelbåt. Med tillämpning av 1 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt har ägarandelarna bestämts utifrån vardera sambons ekonomiska insats vid köpet.
4 § Har den ena maken utan den andra makens samtycke inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes i inte obetydlig omfattning genom gåva minskat sitt giftorättsgods eller använt sitt giftorättsgods till att öka värdet av sin enskilda egendom, skall den andra makens andel vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad beräknas som om gåvans värde eller värdet av det använda giftorättsgodset alltjämt hade ingått i den förstnämnda makens giftorättsgods. Dennes del i det sammanlagda giftorättsgodset skall minskas i motsvarande mån.
Vad som sägs i första stycket om enskild egendom skall även gälla sådana rättigheter som enligt 10 kap. 3 § inte skall ingå i bodelning. Därvid skall med ökning av värdet av en sådan rättighet jämställas förvärv av rättigheten. Vidare skall, om en makes användning av sitt giftorättsgods har medfört att värdet av egen pensionsförsäkring eller eget pensionssparkonto ökat eller att maken förvärvat förmån på grund av sådan försäkring eller på grund av pensionssparavtal, bestämmelserna i första stycket tillämpas även om den andra maken har samtyckt till åtgärden. Lag (1993:933).
Syftet är att motverka att make genom olika åtgärder försöker minska andre makens anspråk till hälften av egendomen. Man behöver inte bevisa att maken agerat avsiktligt utan det räcker att denne minskat sitt giftorättsgods i inte obetydlig omfattning. Man gör bedömningen utifrån åtgärdens storlek i förhållande till det övriga giftorättgodset.
5 § Skall vid bodelning med anledning av en makes död förskott på arv som har getts ur någon makes giftorättsgods avräknas på arvet efter den döde, skall på den lott som vid bodelningen tillkommer den dödes arvingar avräkning ske för förskottet eller, om det inte kan avräknas helt på arvet, för vad som kan avräknas av förskottet. Sedan avdrag har gjorts för att skulderna skall täckas, skall förskottsgivarens giftorättsgods före sammanläggningen med den andra makens giftorättsgods ökas med ett belopp som motsvarar vad som skall avräknas vid bodelningen.
6 § Summan av det giftorättsgods som den ena maken skall få för täckning av skulder och vid delning av återstående giftorättsgods utgör den makens andel i boet. Ett underhållsbidrag som har förfallit till betalning och som en make enligt 6 kap. 8 § skall betala med ett engångsbelopp till den andra maken skall vid bodelningen dock tas från vad den bidragsskyldiga maken har rätt till utöver egendom till täckning av skuld. Den bidragsskyldiga makens andel skall minskas och den andra makens andel ökas med de belopp som detta föranleder.
I andra meningen berörs hur ett underhållsbidrag som ska betalas ut med ett engångsbelopp ska hanteras i en bodelning. Eftersom det är fråga om underhåll efter äktenskapet är det en skuld som anses ha tillkommit efter den kritiska tidpunkten enligt 9 kap. 2 § och därför inte får räknas av mot makes tillgångar. Skulle avräkning fått ske hade resultatet blivit att mottagande make i realiteten endast fått hälften av utdömt underhållsbidrag.
Egendomens fördelning på lotter
7 § Med ledning av de andelar som har beräknats för makarna skall giftorättsgodset fördelas på lotter. Varje make har rätt att på sin lott i första hand få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar.
Då makarnas andelar har räknats fram enligt 1-6 §§ ska egendomen i bodelningen fördelas mellan makarna. Andelsberäkningen rör endast ekonomiska värden, i lottläggningen avgörs vem som vår vad.
Makarna ska så långt så möjligt få så mycket egendom på sin lott att det motsvarar makens andel vid bodelningen. Den make som ska lämna över del av sitt giftorättsgods till den andra maken, så att resultatet stämmer med andelsberäkningen, har rätt att välja vilken egendom han/hon vill utge.
8 § Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Denna rätt gäller dock inte om egendomen är den andra makens enskilda enligt 7 kap. 2 § första stycket 2--4. En förutsättning för att en make skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra maken är vidare att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.
Svarar egendomen för fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, är en ytterligare förutsättning för ett övertagande att den andra maken befrias från ansvar för fordringen eller att medel till att betala denna har satts under särskild vård.
När den ena maken är död, gäller första stycket endast till förmån för den efterlevande maken.
I 7 kap. 4 § anges vad som i lagens mening avses med gemensam bostad och bohag. Vid bedömningen om vem som är bäst behövande tar man t ex hänsyn till om någon av makarna får ensam vårdnad över gemensamma barn, makes möjlighet att skaffa annan bostad mm. Utöver behovsbedömningen ska övertagandet vara skäligt. En släktgård som gått i arv i generationer kan göra att skäligheten i ett övertagande ifrågasätts. Rätt at överta bostad gäller inte egendom som är enskild enligt 7 kap. 2 § p 2-4.
Begränsning i rätt att överta bostad ställs i andra stycket. Vad som är särskild förmånsrätt anges i 4–8 §§förmånsrättslagen (1970:979) . Ett exempel är då make ställt panträtt i bostaden som säkerhet för en skuld.
- RH 2002:12:Behovs- och skälighetsprövning enligt 11 kap. 8 § första stycket äktenskapsbalken, varvid barns boende haft betydelse för behovsprövningen. Härvid har beaktats inte endast omständigheter som förelegat redan vid tidpunkten för bodelningen, utan även vad som inträffat först i tiden därefter.
- NJA 1991 s. 234:Mot ansökan om försäljning enligt 6 § samäganderättslagen av två fastigheter, som ägs gemensamt av makar och utgör enskild egendom enligt äktenskapsförord, har invänts att äktenskapsförordet är ogiltigt och att en av fastigheterna utgjort makarnas gemensamma bostad. Fråga om verkan av invändningarna.
- NJA 2009 s. 747:I fastighet som tidigare utgjort makars gemensamma bostad har inskrivningsmyndigheten ansetts kunna bevilja inteckning utan frånskild makes samtycke endast om det är uppenbart att samtycke inte erfordras.
9 § En make, vars giftorättsgods i värde överstiger den makens andel, har rätt att i stället för att lämna egendom till den andra maken betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar säkerhet ställs för betalningen, kan maken få skäligt anstånd med denna. Lämnas inte någon betalning, har den andra maken rätt att så långt det är möjligt få sådan egendom som inte är uppenbart olämplig för den maken.
Vid bodelning med anledning av den ena makens död gäller första stycket endast till förmån för den efterlevande maken.
Den make som har mer giftorättsgods än han har rätt till enligt andelsberäkningen ska som huvudregel lämna över en del av godset till andra maken så att förhållandena jämnas ut. Här anges att denne make istället kan välja att betala i pengar. Make kan då beviljas skäligt uppskov med betalning. Vad som är skäligt avgörs från fall till fall, men en övre gräns på sex månader gäller i praktiken.
10 § Om en make övertar makarnas gemensamma bostad eller bohag mot avräkning och inte tillgodoser den andra maken med egendom ur giftorättsgodset, skall den övertagande maken betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar säkerhet ställs för betalningen, kan maken få skäligt anstånd med denna.
11 § En make, som vid fördelningen på lotter inte har kunnat få ut hela sin andel, har en fordran på den andra maken för bristen.
För fordran gäller en preskriptionstid på 10 år enligt 2 § preskriptionslagen (1981:130).
12 kap. Jämkning vid bodelning
1 § I den mån det med hänsyn särskilt till äktenskapets längd men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning skall lämna egendom till den andra maken i den omfattning som följer av 11 kap., skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods. Är en make försatt i konkurs när bodelningen skall förrättas eller finns det andra särskilda skäl att inte dela makarnas giftorättsgods, skall varje make behålla sitt giftorättsgods som sin andel.
Första stycket gäller inte vid bodelning med anledning av en makes död.
Om resultatet av en hälftendelning av giftorättsgodset enligt 11 kap. 3 § anses oskälig kan man avvika från reglerna i 11 kap så att en make får behålla mer av sin egendom. Vid oskälighetsbedömningen tar man hänsyn till om äktenskapet varit kortvarigt. Som kortvarigt räknas äktenskap som inte varat längre än fem år, i den tiden räknas dock samboende före äktenskapet in. Att en make har en betydligt större förmögenhet att dela på är ett annat skäl som talar för jämkning.
- NJA 1998 s. 467:Frågor om värdering av fast egendom och om jämkning vid bodelning efter äktenskapsskillnad.
2 § Vid bodelning med anledning av en makes död skall, om den efterlevande maken begär det, vardera sidan som sin andel behålla sitt giftorättsgods. Om den efterlevande maken begränsar sin begäran till att avse endast en del av sitt giftorättsgods, skall den andra sidan behålla motsvarande kvotdel av den avlidna makens giftorättsgods, varefter återstoden fördelas enligt 11 kap.
Bestämmelserna i 15 kap.1 och 3 §§ärvdabalken om förlust av rätt till arv skall också gälla i fråga om rätten för den efterlevande maken att vid bodelning få del i den avlidnes giftorättsgods liksom beträffande rätten för den efterlevande maken att få behålla sitt giftorättsgods.
Vid dödsfall kan den efterlevande maken undvika likadelning enligt 11 kap. 3 § och istället behålla sitt giftorättsgods. Regeln skyddar mot att efterlevande make ska behöva dela boet med särkullbarn till den avlidne maken som ärver sin förälder direkt enligt ÄB 3:1. Särkullsbarnen ärver då endast ur avliden makes giftorättsgods (och dennes andra eventuella tillgångar).
Efterlevande kan också välja att låta del av giftorättsgods delas i bodelning. Make kan t ex välja att 50 % av vardera sidans giftorättsgods ska ingå i bodelningen och att resten ska undantas. Om ena makarna normalt skulle föra 800 000 respektive 500 000 in i en bodelning blir nu fördelningen 400 000 och 250 000. Resten av makarnas respektive egendom hålls utanför.
Andra stycket anger att giftorätt i avliden makes egendom försvinner om man med uppsåt har orsakat makens död. Hänvisningen till ÄB 15:1 och 3 innebär att samma regler gäller som för förverkande av arv. Enligt ÄB 15:3 förverkas rätten till arv/giftorätt även vid medverkan till brottet.
Att giftorätten försvinner innebär inte att vardera sida behåller sitt eget giftorättsgods. Resultatet blir istället att den avlidnes tillgångar tillfaller dennes efterlevande direkt samtidigt som den brottslige makens giftorättsgods delas enligt 11 kap. 3 § mellan denne och den dödes arvingar.
- NJA 2009 s. 143:Bestämmelserna i 18 kap. 1 och 1 a §§ ärvdabalken utgör inte hinder mot att en eller flera enskilda dödsbodelägare för talan mot andra dödsbodelägare, när denna talan hänför sig till arvskiftet och inte till någon förvaltningsåtgärd som rör dödsboet.
- NJA 2008 s. 451:Efterlevande make har genom en särskild framställning begärt att bodelningen mellan honom och den avlidna hustruns arvingar skall jämkas så att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § första stycket första meningen äktenskapsbalken). Det har ansetts att framställningen skall beaktas utan hinder av att bodelning skett först sedan båda makarna har avlidit.
3 § Om ett villkor i ett äktenskapsförord är oskäligt med hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna vid förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt, får det jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen.
Vad som sägs i första stycket om villkor i äktenskapsförord skall gälla även villkor i föravtal.
Huvudregeln är att en överenskommelse genom äktenskapsförord ska respekteras. Ibland kan dock ett sådant avtals verkningar bli så sneda att möjlighet till jämkning måste finnas.
Vid fråga om jämkning görs en helhetsbedömning utifrån rekvisiten som omnämns i paragrafen. Omständigheter som kan påverka bedömningen är om någon part använt sig att tveksamma metoder för att upprätta avtalet eller att avtalet leder till en påtagbar snedfördelning av makarnas egendom.
Vid jämkning förs del av, alternativt hela, den egendom som enligt avtalet är enskild egendom in i bodelning som giftorättsgods.
- NJA 1993 s. 583:Fråga om jämkning av äktenskapsförord enligt 12 kap 3 § ÄktB.
13 kap. Verkan av bodelning
1 § En make får inte vid bodelning till skada för sina borgenärer låta enskild egendom ingå i bodelningen eller, på annat sätt än som anges i denna balk, avstå egendom som skall ingå i bodelningen.
En make får inte heller vid fördelning på lotter till skada för sina borgenärer avstå utmätningsbar egendom i utbyte mot sådan egendom som inte får utmätas. Detta gäller dock ej, om den egendom som avstås
eller förvärvas utgör makarnas gemensamma bostad eller bohag och övertas med stöd av 11 kap. 8 §.
Om den ena maken till följd av en sådan åtgärd som avses i första eller andra stycket inte kan betala en skuld som har uppkommit före bodelningen eller om det av annan anledning kan antas att maken är på obestånd, svarar den andra maken för bristen intill värdet av vad den förstnämnda makens utmätningsbara egendom har minskat genom åtgärden. Detta gäller dock ej, om den förstnämnda maken efter bodelningen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbarligen motsvarade skulderna.
En makes ansvar enligt denna paragraf får inte göras gällande så länge ett mål pågår om återvinning av bodelningen enligt konkurslagen (1987:672) eller lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. Lag (1996:1053).
Skyddar makes borgenärer vid bodelning. Första stycket behandlar situationen att make frivilligt låter enskild egendom ingå i bodelningen enligt 10 kap 4 §. Skada anses uppkommen om maken p.g.a. bodelningen inte har tillgångar att utmäta som täcker skulderna. Åtgärder rörande makarnas giftorättsgods, exv. om den skuldsatte maken frivilligt avstått från större andel giftorättsgods än 11 kap. 3 § anger, kan också träffas av förbud enligt första stycket.
Andra stycket reglerar lottläggningen. Make får inte under denna inte byta till sig egendom som inte går att utmäta, om detta skadar dennes borgenärer. Undantaget för den gemensamma bostaden innebär att om make utifrån 11 kap. 8 § får släppa denna och i gengäld får utmätningsfri egendom kan borgenärerna inget göra.
Ansvaret för makes skulder förutsätter, enligt tredje stycket, att den skuldsatte maken inte själv kan betala samt att skulden uppstått innan bodelningen.
2 § Om ansvaret för en avliden makes skulder gäller särskilda bestämmelser i ärvdabalken i stället för vad som sägs i 1 §.
Har bodelning förrättats mellan en make och den andra makens arvingar eller universella testamentstagare och har den efterlevande maken vidtagit en sådan åtgärd som avses 1 §, svarar arvingarna och testamentstagarna solidariskt för betalningsskyldighet enligt 1 §.
3 § Har en makes andel enligt 11 kap. 4 § första stycket beräknats som om värdet av en gåva hade ingått bland tillgångarna och kan maken vid bodelningen inte få ut sin andel, gäller följande. Om den som fick gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan var till skada för maken, skall gåvotagaren återbära så stor del av gåvan eller dess värde som fordras för att makens rätt skall tillgodoses. Talan om detta skall väckas inom fem år från det att gåvan fullbordades.
Om gåvan inte var fullbordad vid tiden för bodelningen, får den inte göras gällande i den mån den skulle hindra att maken får ut sin andel.
Enligt 11 kap. 4 § ska make som minskat sitt giftorättsgods genom gåva på angivet sätt drabbas genom att man i bodelningen räknar den makens egendom som om gåvan inte skett. På så sätt kompenseras den andra maken upp till gåvans värde.
Bestämmelsen reglerar vad som gäller då pengarna i bodelningen inte räcker till för att kompensera maken för gåvans värde. Maken kan då kräva mottagaren av gåvan på beloppet, om denne insett eller borde ha insett skadan för maken.
4 § Har en makes andel enligt 11 kap. 4 § andra stycket beräknats som om värde av en pensionsförsäkring hade ingått bland tillgångarna och kan maken vid bodelningen inte få ut sin andel är försäkringsgivaren skyldig att av försäkringstagarens tillgodohavande betala tillbaka vad som fattas. Återbetalningen får göras direkt till försäkringstagarens make. Vad som nu sagts skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om tillgångar på pensionssparkonto. Lag (1993:933).
5 § Om en bodelning har lett till att en fastighet har delats så, att makarna har fått skilda andelar utan att villkor om utbrytning har ställts upp i bodelningshandlingen, innehar makarna fastigheten med samäganderätt.
I den mån bodelningen i andra fall innebär att en del av en fastighet kommer i en särskild ägares hand är bodelningen utan verkan.
Om bodelningen resulterar i att makarna äger andelar i samma fastighet äger de fastigheten med samäganderätt. Samägandet innebär att ingen av makarna får sälja eller på annat sätt förfoga över fastigheten utan den andre makens samtycke, enligt 2 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt. Bodelningen är inte giltig om den innehåller ett avtal om att särskild del av fastigheten ska utbrytas och bilda ny fastighet.
Överenskommelse om att dela fastigheten (exempelvis allt norr om brevlådan ska tillfalla ena maken) är inte tillåtet enligt andra stycket. Vill man vid en bodelning dela en fastighet räcker inte med ett avtal utan reglerna om fastighetsbildning ska iakttagas. Fastigheter bildas enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) genom ansökan och prövning av lantmäterimyndigheten.
6 § När bodelning har förrättats, får makarna eller en av dem ge in bodelningshandlingen till domstol för registering.
En möjlighet men ingen skyldighet finns att registrera bodelningshandlingen hos tingsrätt. Detta kan dock vara en fördel i bevishänseende vid en framtida tvist om bodelningens verkan.
Fjärde avdelningen
14 kap. Äktenskapsmål och mål om underhåll
- RH 1999:12:En kvinna uppgav vid inresa till Sverige att hon var änka, men hon folkbokfördes likväl som gift. Talan av kvinnan att rätten skulle fastställa att hon är änka har avvisats.
Äktenskapsmål
1 § Äktenskapsmål är mål om äktenskapsskillnad och mål där talan förs om fastställelse av att ett äktenskap består eller inte består.
- RH 1999:12:En kvinna uppgav vid inresa till Sverige att hon var änka, men hon folkbokfördes likväl som gift. Talan av kvinnan att rätten skulle fastställa att hon är änka har avvisats.
2 § Talan om fastställelse av att ett äktenskap består eller inte består kan föras endast i en tvist mellan kvinnan och mannen.
Frågan huruvida ett äktenskap består kan i övrigt prövas i tvister där någons rätt är beroende av det.
- RH 1999:12:En kvinna uppgav vid inresa till Sverige att hon var änka, men hon folkbokfördes likväl som gift. Talan av kvinnan att rätten skulle fastställa att hon är änka har avvisats.
3 § Äktenskapsmål tas upp av tingsrätten i den ort där kvinnan eller mannen har sitt hemvist. Har ingen av dem hemvist här i landet, tas målet upp av Stockholms tingsrätt.
4 § Vill båda makarna ha äktenskapsskillnad, får de gemensamt ansöka om detta. I andra fall skall talan i äktenskapsmål väckas genom ansökan om stämning.
- NJA 1992 s. 278:Fråga om omfattningen av överklagandeförbuden i 18 kap. 4 § första st. äktenskapsbalken och 20 kap. 12 § första st. föräldrabalken.
5 § I mål om äktenskapsskillnad får domstolen pröva frågor om underhållsbidrag, vårdnad om barn, barns boende, umgänge med barn, rätt att bo kvar i makarnas gemensamma bostad till dess att bodelning sker och förbud att besöka varandra. Yrkanden i sådana frågor framställs i den ansökan genom vilken talan om äktenskapsskillnad väcks. Har sådan talan redan väckts, får yrkandena framställas muntligen inför domstolen eller skriftligen utan särskild stämning.
I målet får även prövas frågan om förordnande av bodelningsförrättare. Lag (1998:320).
Prop. 1997/98:7: Domstolen får i äktenskapsmål pröva frågor om bl.a. vårdnad om och umgänge med barn. Som en följd av att domstolen i fortsättningen skall kunna besluta om vem barnet skall bo tillsammans med har första stycket ändrats så att domstolen i äktenskapsmål kan pröva även denna fråga.
- NJA 2008 s. 304:Sedan ena föräldern efter ansökan om stämning på den andra föräldern yrkat bl.a. att hon skulle tillerkännas ensam vårdnad om deras barn, yrkade andra föräldern - utan att ansöka om stämning - bl.a. att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnet. Käranden återkallade därefter sin talan och yrkade att målet skulle avskrivas. Svaranden har ansetts ha rätt att trots återkallelsen få sina yrkanden prövade.
- RH 2003:30:Yrkande om vårdnad om barn och barns boende har framställts först i samband med överklagande av en dom på äktenskapsskillnad. Överklagandet har avvisats.
- RH 2007:28:Yrkande om barns boende har framställts först i samband med överklagande av en dom på äktenskapsskillnad. Målet har i boendefrågan återförvisats till tingsrätten för fortsatt behandling.
- NJA 2017 s. 430:Domstols skyldighet att utreda frågor om talerätt i familjerättsliga tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Även fråga om betydelsen av uppgifter i folkbokföringsregistret i mål av detta slag
6 § Sedan talan om äktenskapsskillnad har väckts, skall domstolen pröva om dom på äktenskapsskillnad kan meddelas genast. Behövs betänketid, skall domstolen underrätta parterna om att betänketid löper och ge besked om målets fortsatta handläggning.
7 § I mål om äktenskapsskillnad får domstolen, för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon av makarna
- bestämma vem av makarna som skall ha rätt att bo kvar i makarnas gemensamma bostad, dock längst för tiden till dess att bodelning har skett,
- förordna om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den andra makens underhåll.
I sådant mål får domstolen också, för tiden till dess att skillnadsfrågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon av makarna förbjuda makarna att besöka varandra.
Ett beslut enligt första stycket får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Ett beslut enligt andra stycket gäller på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslut enligt första eller andra stycket får dock när som helst ändras av domstolen.
Överträder någon ett förbud enligt andra stycket, tillämpas 24 § lagen (1988:688) om besöksförbud.
I mål om äktenskapsskillnad får domstolen dessutom, med tillämpning av bestämmelserna i föräldrabalken, förordna om vad som skall gälla i fråga om vårdnad, boende, umgänge och bidrag till barns underhåll för tiden till dess att en sådan fråga har avgjorts genom en dom som har vunnit laga kraft eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och, i de fall det krävs för att avtalet skall gälla, avtalet har godkänts av socialnämnden. Lag (1998:320).
Prop. 1997/98:7: Enligt paragrafen kan domstolen i äktenskapsmål meddela interimistiska beslut beträffande de frågor som anges i 5 §. Genom ett tillägg till femte stycket får domstolen i äktenskapsmål meddela interimistiska beslut även om boende. Och genom ytterligare ett tillägg sist i stycket har bestämmelserna anpassats till den möjlighet som föreslås införd för föräldrarna att träffa avtal om vårdnad om barn, barns boende och umgänge med barn. För kommentarer i övrigt avseende denna ändring hänvisas ...
- RH 2015:37:Hustrun medgav i tingsrätten mannens yrkande om intermistisk kvarsittanderätt till den gemensamma bostaden. Tingsrätten beslutade därefter i enlighet med medgivandet. Hustrun har i hovrätten återtagit sitt medgivande. Hovrätten har funnit att omständigheterna för återtagandet varit sådana att det inte kan beaktas.
- RH 2015:52:När, vid upplösningen av ett samboförhållande, den ena sambon självmant flyttar från en gemensamt ägd bostadsrättslägenhet, har den flyttande sambon ansetts betalningsskyldig till den andra sambon för bostadsrättens kostnader, fram till dess att bostadsrätten kunnat säljas, oaktat att den andra sambon ensam bott kvar i lägenheten.
- RH 2009:44:Ingen av makarna har tillerkänts kvarsittningsrätt enligt 14 kap. 7 § äktenskapsbalken, eftersom den fasta egendom där makarna varit bosatta och bedrivit bl.a. jordbruk inte har ansetts utgöra deras gemensamma bostad.
- NJA 2006 s. 206:Sambo, som efter separation bott kvar i en med andra parten samägd bostadsrättslägenhet i enlighet med domstols förordnande, har ålagts att betala andra parten ersättning för nyttjandet.
8 § Den make som domstolen har berättigat att bo kvar i makarnas gemensamma bostad har rätt att använda även den andra makens bohag som finns i bostaden. Domstolen får dock beträffande viss egendom bestämma annat. Avtal som den sistnämnda maken därefter ingår med tredje man inskränker inte nyttjanderätten till bostaden eller bohaget.
Har den ena maken berättigats att bo kvar i bostaden, är den andra maken skyldig att genast flytta därifrån.
9 § Innan rätten meddelar ett beslut enligt 7 §, skall den andra maken få tillfälle att yttra sig över yrkandet. Lag (2000:173).
Prop. 1999/2000:26: Den nuvarande första meningen i paragrafen om att interimistiska beslut enligt 14 kap. 7 § får meddelas utan huvudförhandling har tagits bort. Frågor om interimistiska beslut är rättegångsfrågor och det följer av rättegångsbalkens regler att rättegångsfrågor får avgöras utan huvudförhandling.
Den nuvarande andra meningen, som föreskriver att domstolen skall bereda den andra maken tillfälle att yttra ...
10 § Särskilt yrkande om dom på äktenskapsskillnad efter betänketid skall framställas muntligen inför domstolen eller skriftligen. Har yrkandet framställts av endast en av makarna, skall domstolen bereda den andra maken tillfälle att yttra sig över yrkandet.
11 § Om en make återkallar ett yrkande om äktenskapsskillnad sedan gemensam ansökan om äktenskapsskillnad har getts in till domstolen eller sedan den makens yrkande om äktenskapsskillnad har delgetts den andra maken, skall yrkandet ändå prövas om den andra maken yrkar det. Den andra maken skall underrättas om detta när återkallelsen skickas till honom eller henne.
Om käranden uteblir från en förhandling i ett mål om äktenskapsskillnad, skall yrkandet om äktenskapsskillnad ändå prövas om svaranden begär det. Rätten skall underrätta käranden om detta i kallelsen till förhandlingen. Lag (2000:173).
12 § När makarna eller en av dem yrkar äktenskapsskillnad får yrkandet prövas utan huvudförhandling. Andra frågor i målet kan avgöras utan huvudförhandling enligt bestämmelserna i rättegångsbalken. Lag (2000:173).
- NJA 2003 s. 407:Fråga om HovR:n bort hålla huvudförhandling i mål om äktenskapsskillnad.
13 § Dömer domstolen till äktenskapsskillnad, skall den samtidigt ompröva beslut som har meddelats enligt 7 § första stycket 1 eller andra stycket. När domstolen dömer i fråga om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den andra makens underhåll, skall den ompröva beslut som har meddelats enligt 7 § första stycket 2.
14 § Har frågan om äktenskapsskillnad fallit enligt 5 kap. 3 §, skall målet avskrivas. Parterna svarar då för sina egna rättegångskostnader.
Mål om underhåll
15 § Vad som sägs i 7, 9 och 13 §§ beträffande förordnande om underhållsbidrag för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft gäller även när
- en make utan samband med ett mål om äktenskapsskillnad har yrkat att den andra maken skall utge underhållsbidrag enligt 6 kap. 5 § eller 6 § första stycket,
- frågor om underhåll enligt 6 kap. 7 § handläggs sedan dom på äktenskapsskillnad har meddelats, eller
- talan om jämkning av dom eller avtal om underhåll förs enligt 6 kap. 11 §.
16 § I fall som avses i 6 kap. 6 § andra stycket får domstolen på yrkande av en av makarna besluta i frågan om nyttjanderätt för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft. Innan rätten meddelar beslut, skall den andra maken få tillfälle att yttra sig över yrkandet. Beslutet får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft men får när som helst ändras av domstolen. Lag (2000:173).
Domstols sammansättning m.m.
17 § Vid huvudförhandling i äktenskapsmål och mål om underhåll skall tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän, om annat inte följer av 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena rättegångsbalken. Denna regel gäller även för andra mål som handläggs i samma rättegång.
Om en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.
Om det finns skäl för det, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats, gäller andra stycket i fråga om domförhet.
När nämndemän ingår i tingsrätten, skall ordföranden vid överläggning redogöra för omständigheterna i målet och innehållet i gällande rätt. Vid omröstning skall först ordföranden och därefter nämndemännen säga sin mening. I övrigt gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överläggning och omröstning i tvistemål. Lag (1997:390).
18 § I äktenskapsmål och mål om underhåll är hovrätten domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Om en av de lagfarna domarna eller en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än fyra lagfarna domare och tre nämndemän får inte delta. Vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling, liksom när målet i tingsrätten har avgjorts utan nämndemän, är hovrätten domför även med enbart lagfarna domare enligt vad som sägs i 2 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken. Hovrätten är i övrigt domför enligt vad som sägs i 2 kap. 4 § fjärde och femte styckena rättegångsbalken.
Tar nämndemän del i målets avgörande, skall vid överläggning ordföranden eller, om målet har beretts av en annan lagfaren domare, denne redogöra för omständigheterna i målet och innehållet i gällande rätt. Vid omröstning skall nämndemännen säga sin mening sist. I övrigt gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överläggning och omröstning i tvistemål. Lag (1997:390).
Prop. 2007/08:139: I paragrafen regleras hovrättens sammansättning i äktenskapsmål och mål om underhåll. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Ändringen i första stycket är en följd av att systemet med prövningstillstånd utvidgas till att gälla även familjemål. Genom ändringen blir rättegångsbalkens bestämmelser om domstolens sammansättning vid behandling ...
15 kap. Ärenden om äktenskaps ingående
1 § En ansökan om tillstånd till äktenskap enligt 2 kap.1 eller 3 § prövas av länsstyrelsen i ett län där en sökande är folkbokförd. Saknas en sådan behörig länsstyrelse prövas ansökan av Länsstyrelsen i Stockholms län.
I ärenden som rör underårig skall länsstyrelsen bereda den underåriges vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det kan ske. Yttrande samt de upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning skall inhämtas från socialnämnden i den kommun där den underårige är folkbokförd eller, om den underårige inte är folkbokförd här i landet, i den kommun där han eller hon vistas. En annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse i frågan är skyldig att lämna sådana på begäran av den socialnämnd som skall yttra sig. I ärenden som rör halvsyskon skall länsstyrelsen inhämta yttrande från Socialstyrelsen.
Ett beslut att tillåta en underårig att ingå äktenskap får överklagas av den underåriges vårdnadshavare. Lag (2004:142)
Prop. 2013/14:208: I ärenden som rör halvsyskon ska länsstyrelsen inhämta ett yttrande från Socialstyrelsen.
Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om vilken länsstyrelse som är behörig att pröva en ansökan om dispens. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
Paragrafen ändras som en följd av att möjligheten för underåriga att få dispens från ålderskravet tas bort. Det innebär att länsstyrelserna ...
Prop. 2003/04:48: (Jfr 15 kap. 1 § i Ds 2002:54.)
Av bestämmelsen kan utläsas vilken länsstyrelse som är behörig att pröva en ansökan om dispens. Behörigheten anknyter till sökandens folkbokföringsort. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
Enligt bestämmelsen är det för en länsstyrelses behörighet tillräckligt att en sökande är folkbokförd ...
- HFD 2012:17:Registrering inom folkbokföringen av utländsk vigsel har vägrats då en av parterna varit under 18 år.
2 § Skatteverkets beslut i fråga om hindersprövning får överklagas hos en länsrätt inom vars domkrets kvinnan eller mannen är folkbokförd. Finns ingen sådan behörig länsrätt överklagas beslutet hos Länsrätten i Stockholms län.
Detsamma gäller beslut av präster inom Svenska kyrkan om förrättande av vigsel.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:644).
Prop. 2002/03:99: Genom föreskriften i första stycket knyts prövningen av ett överklagande till en länsrätt som den som överklagar har anknytning till. Anknytningen skall vara folkbokföring i en ort inom domkretsen. Det är tillräckligt att en av de två personer som har sökt hindersprövning har denna anknytning. Skulle undantagsvis någon sådan anknytning inte finnas skall överklagandet prövas av Länsrätten i Stockholms län.
Prop. 2008/09:80: Paragrafen reglerar förfarandet vid överklagande av beslut i fråga om hindersprövning. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.
Första stycket är oförändrat.
Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket om överklagande av beslut angående förrättande av vigsel som fattats av präst inom Svenska kyrkan upphävs. I likhet med vad som gäller för andra trossamfund är ett sådant beslut inte ...
Prop. 1997/98:9: Det föreslagna nya fjärde stycket har samma innebörd som förslaget till ny bestämmelse i 6 kap. 16 § föräldrabalken. Vad som sägs i kommentaren till den bestämmelsen gäller fullt ut för det nya fjärde stycket i den här paragrafen (se avsnitt 13.3).
3 § Beslut av lagfarna domare i tingsrätter eller av särskilt förordnade vigselförrättare om förrättande av vigsel får överklagas hos länsstyrelsen.
Prop. 2008/09:80: Paragrafen anger att vissa beslut om förrättande av vigsel får överklagas hos länsstyrelsen. Nuvarande bestämmelse att beslut av lagfarna domare i tingsrätter får överklagas hos länsstyrelsen utgår, eftersom domare inte längre har kvar uppgiften att förrätta vigslar. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
4 § Länsstyrelsens beslut om tillstånd till äktenskap eller om förrättande av vigsel får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:1681).
5 § Länsstyrelsens beslut i fråga som avses i 4 kap. 3 § 4 får överklagas hos regeringen. Lag (1998:368).
Prop. 2008/09:80: Paragrafen innehåller ett förbud att överklaga länsstyrelsens beslut att inte förordna någon som vigselförrättare. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
Den nuvarande möjligheten att överklaga länsstyrelsens beslut att inte förordna någon som vigselförrättare tas bort.
16 kap. Registreringsärenden
- 8 kap. 1 § 2 st, 8 kap. 1 §
- 2 kap. 23 § 1 st 9 p Sjölag (1994:1009)
- 45 § 1 st 7 p Lag (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg
- 5 § Förordning (2017:154) med instruktion för Skatteverket
- 20 kap. 7 § 1 st 10 p Jordabalk (1970:994)
- 1 § 1 st 11 p Förordning (2007:780) med instruktion för Skatteverket
- 12 kap. 2 § 2 st Fastighetsbildningslag (1970:988)
- 2 kap. 2 § 2 st, 2 kap. 2 §, 6 kap. 1 § 2 st Lag (2019:234) om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer
- 9 kap. 4 § 1 st 2 p Gruvlag (1974:342)
- Sjölag (1891:35 s.1)
1 § För hela landet gemensamt skall föras ett äktenskapsregister för inskrivning av de uppgifter som skall registreras enligt denna balk eller som skall tas in i registret enligt andra bestämmelser.
Närmare föreskrifter om hur äktenskapsregistret skall föras meddelas av regeringen.
- NJA 1997 s. 37:Fråga om registrering av äktenskapsförord med bl a lagvalsklausul.
2 § Ansökan om registrering görs hos tingsrätt.
Till ansökan skall fogas den handling som skall registreras. Begärs registrering av en gåva som inte har skett skriftligen, skall uppgift om gåvan lämnas i en handling som har undertecknats av båda makarna.
Beträffande anmälan om bodelning finns bestämmelser i 9 kap. 1 § andra stycket.
3 § När handlingen registrerats skall rätten genast översända en kopia till den myndighet som för äktenskapsregistret med uppgift om dagen då handlingen gavs in till rätten.
Begärs registrering av en gåva, skall tingsrätten låta föra in en kungörelse om detta i Post- och Inrikes Tidningar och i ortstidning. Detsamma gäller om makar gör en anmälan om bodelning enligt 9 kap. 1 § andra stycket eller om makarna eller en av dem ger in en bodelningshandling för registrering. Lag (1996:243).
Prop. 2010/11:119: Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarandet när registrering av en handling i äktenskapsregistret har begärts. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.
4 § Om ansökan bifalls, anses registrering ha skett den dag handlingen kom in till rätten.
17 kap. Bodelningsförrättare
1 § Om makarna inte kan enas om en bodelning, skall domstolen på ansökan av make förordna någon att vara bodelningsförrättare. Om det behövs får flera bodelningsförrättare förordnas.
Om boet efter den ena makens död ställs under förvaltning av en boutredningsman, är denne utan särskilt förordnande bodelningsförrättare. Detta gäller dock ej, om någon annan redan har förordnats eller om boutredningsmannen är delägare i boet.
Är makarna oense om hur bodelningen ska utföras har de rätt till en bodelningsförrättare. Denna rätt gäller även då ena maken avlidit. Bodelning under äktenskapet enligt 9 kap. 1 § 2 st bygger på enighet mellan makarna varför rätt till bodelningsförrättare i det fallet inte finns.
Bodelningsförrättaren tar över ansvaret för bodelningen. Enligt 17 kap. 6 § bestämmer denne när och var bodelningen ska förätas och ska kalla makarna dit. I första hand skall bodelningsförrättaren försöka få makarna att komma överens, uppnås inte enighet bestämmer bodelningsförrättaren hur egendomen ska fördelas. Resultatet av bodelningen ska i form av bodelningshandling skickas till båda makarna enligt 17 kap. 8 §. Är ena make missnöjd med resultatet ska denne inleda en rättegång mot den andre maken senast fyra veckor från det att denne delgivits bodelningshandlingen enligt 17 kap. 8 §.
- NJA 1994 s. 265:Ett mellan makar i anledning av äktenskapsskillnad upprättat och av båda undertecknat skriftligt avtal har ansetts utgöra en bekräftelse av att egendomen i makarnas bo delats mellan dem. Eftersom därför en formenlig bodelning ansetts ha skett har bodelningsförrättare, som begärts av en av makarna, inte förordnats.
- NJA 2004 s. 317:Fråga i mål om förordnande av bodelningsförrättare om ett avtal som träffats under pågående mål om äktenskapsskillnad utgjorde ett slutgiltigt bodelningsavtal eller, när så befunnits inte vara fallet, kunde betraktas som ett föravtal enligt 9 kap. 13 § äktenskapsbalken.
- NJA 2002 s. 626:I en bodelningshandling har makarna bestämt att deras lösöre skulle sämjedelas, varjämte principer för delningen angetts med avseende på viss egendom samt bodelningen förklarats utgöra en slutlig reglering av makarnas mellanhavanden. Dessa omständigheter har inte ansetts hindra den ena av makarna att påkalla förordnande av bodelningsförrättare, när den förutsatta sämjedelningen inte genomförts. 17 kap. 1 § ÄktB.
- NJA 1997 s. 166:Bodelningsförrättare skall på makes ansökan förordnas utan prövning av frågan om bodelning är behövlig. 9 kap 1 § och 17 kap 1 § ÄktB.
- NJA 1993 s. 302:Sedan ett samboförhållande upplösts och den ena sambon med anledning härav ansökt om förordnande av bodelningsförrättare, invänder den andra sambon att sökanden förlorat sin rätt till bodelning, eftersom begäran härom inte framställts i nära anslutning till att samlevnaden upphört. Fråga om förutsättningarna för att bifalla ansökningen. (I och II.)
- RH 2005:28:Fråga om samboförhållande förelegat vid prövning av ansökan om utseende av bodelningsförrättare enligt sambolagen (2003:376) har besvarats jakande.
- NJA 2013 s. 100:Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad invänds att bodelning redan har skett. Bodelningsförrättare ska förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning.
- NJA 2009 s. 437:Vid prövning av frågan om förordnande av bodelningsförrättare har make som påkallat bodelning tio år efter äktenskapsskillnad inte ansetts ha förlorat rätten att påkalla sådan.
- RH 1995:50:Bodelningsförrättare har förordnats trots invändning om att all makarnas egendom var enskild. Vid valet av förrättningsman har särskild hänsyn tagits till önskemål från den av makarna som motsatt sig förordnandet.
- NJA 2013 s. 602:Ansökan om vitesföreläggande i samband med bodelning mellan sambor. Fråga om omfattningen av sambos skyldighet att lämna uppgifter om tillgångar och skulder. Även fråga om omfattningen av domstolens prövning av bodelningsförrättarens ansökan.
- RH 1997:3:Ett par makar har inför förestående äktenskapsskillnad slutit avtal om bodelning. Avtalet har - eftersom det inte blivit bekräftat sedan det dömts till äktenskapsskillnad genom lagakraftägande dom eller sedan talan om äktenskapsskillnad väckts - inte ansetts utgöra hinder mot att bodelningsförrättare förordnas.
- NJA 1993 s. 570:Fråga om rätt för make att lång tid efter äktenskapsskillnad påkalla bodelning och förordnande av bodelningsförrättare.
2 § Ansökan om förordnande av bodelningsförrättare skall, om mål om äktenskapsskillnad pågår, göras i målet. I annat fall skall ansökan ges in till en tingsrätt som är behörig att pröva tvister om bodelning mellan makarna.
Om inte mål om äktenskapsskillnad pågår är rätt domstol vanligtvis tingsrätten i den ort där någon av makarna har sin hemvist enligt hänvisning från RB 10:9 2 st till RB 10:1. Vid dödsfall blir rätt domstol tingsrätten i den ort där den döde hade hemvist enligt RB 10:9 2 st.
3 § Skall ansökan prövas i mål om äktenskapsskillnad, gäller vad som sägs i 14 kap. 9 § också förordnande av bodelningsförrättare. Även i annat fall skall domstolen, innan den avgör frågan, bereda den andra maken tillfälle att yttra sig.
4 § Till bodelningsförrättare får endast förordnas den som har samtyckt till det. Bodelningsförrättaren skall entledigas om det finns skäl för det. Innan beslut fattas om entledigande skall bodelningsförrättaren få tillfälle att yttra sig.
Förordnanden som meddelas i mål om äktenskapsskillnad upphör att gälla, om talan förfaller eller om målet avskrivs av annan anledning än den ena makens död.
- RH 2016:82:Entledigande av bodelningsförrättare.
- RH 2017:20:Fråga om utebliven förskottsbetalning utgör skäl för entledigande av bodelningsförrättare och vilka krav som bör ställas på att bodelningsförrättaren har påmint om sitt krav på förskottsbetalning.
5 § Bodelningsförrättaren skall vid behov se till att bouppteckning förrättas. Varje make skall uppge sina tillgångar och skulder. Om en make underlåter att lämna uppgifter till bouppteckningen, får domstolen på ansökan av bodelningsförrättaren förelägga och döma ut vite.
En make är skyldig att bekräfta riktigheten av en upprättad bouppteckning med ed inför domstolen, om den andra maken begär det. I ett sådant fall får domstolen inte avsluta målet förrän eden har avlagts. Domstolen får för detta ändamål förelägga och döma ut vite.
- RH 2004:74:I mål om edgång enligt 17 kap. 5 § andra stycket äktenskapsbalken har tingsrätten dömt ut förelagt vite mot make som vägrat att avlägga ed. Frågan om vitet inte borde dömts ut eftersom dels sådant vitesföreläggande som avses i paragrafens första stycke inte förekommit, dels maken inte velat lämnat några uppgifter till bouppteckningen har besvarats nekande. Även fråga om vitet förlorat sin betydelse eller skäl för jämkning av vitet föreligger.
- NJA 2013 s. 602:Ansökan om vitesföreläggande i samband med bodelning mellan sambor. Fråga om omfattningen av sambos skyldighet att lämna uppgifter om tillgångar och skulder. Även fråga om omfattningen av domstolens prövning av bodelningsförrättarens ansökan.
6 § Bodelningsförrättaren skall bestämma tid och plats för bodelning samt kalla makarna till förrättningen.
Kan makarna inte komma överens, skall bodelningsförrättaren pröva sådana tvistiga frågor som är av betydelse för bodelningen och inte är föremål för rättegång. I sådant fall skall han i en av honom underskriven handling själv bestämma om bodelning i enlighet med denna balk. Finns det inget att dela, skall detta anges i bodelningshandlingen.
- RH 2006:55:En negativ fastställelsetalan om huruvida ett samboförhållande förelegat mellan två personer har ansetts kunna föras trots att frågan prövats i ärendet om förordande av bodelningsförrättare och trots att det även ankommer på bodelningsförrättaren att, vid behov, pröva samma fråga.
- NJA 2009 s. 143:Bestämmelserna i 18 kap. 1 och 1 a §§ ärvdabalken utgör inte hinder mot att en eller flera enskilda dödsbodelägare för talan mot andra dödsbodelägare, när denna talan hänför sig till arvskiftet och inte till någon förvaltningsåtgärd som rör dödsboet.
- NJA 2013 s. 100:Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad invänds att bodelning redan har skett. Bodelningsförrättare ska förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning.
7 § Bodelningsförrättaren har rätt att få arvode och ersättning för sina utgifter.
Kostnaderna skall betalas av makarna med hälften vardera. Bodelningsförrättaren kan dock vid bodelningen bestämma en annan fördelning, om den ena maken genom vårdslöshet eller försummelse har orsakat ökade kostnader eller om makarnas ekonomiska förhållanden ger särskild anledning till det.
I förhållande till bodelningsförrättaren svarar makarna solidariskt för dennes ersättning.
7 a § Om det är skäligt med hänsyn till en makes ekonomiska och personliga förhållanden samt omständigheterna i övrigt, kan domstol på ansökan av denne besluta att ersättning till bodelningsförrättare för högst fem timmars arbete skall betalas av allmänna medel på de villkor som anges i andra stycket (ersättningsgaranti). I fråga om sådan ersättning tillämpas 27 § rättshjälpslagen (1996:1619).
Ersättning enligt den beslutade ersättningsgarantin skall betalas ut, om den make som har utverkat garantin har en andel i boet som efter avdrag för täckning av skulder är värd mindre än 100 000 kr. Ersättningen skall betalas ut till bodelningsförrättaren efter ansökan. Utbetalt belopp skall vid tillämpningen av 7 § tillgodoräknas samme make.
Ansökan enligt första och andra stycket görs hos den domstol som avses i 2 §. Lag (1996:1622).
- RH 2002:43:Fråga när ansökan om ersättningsgaranti vid bodelning senast skall göras.
- RH 2011:15:Fråga om vad som kan omfattas av ”omständigheterna i övrigt” vid beviljande av ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken.
- RH 1999:130:Rätt till ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken förutsätter att det föreligger någon form av snedfördelning av makarnas egendomsförhållanden. Endast en av makarna kan mot den bakgrunden anses uppfylla kraven för att komma i åtnjutande av ersättningsgaranti.
- RH 2005:71:Ansökan om ersättningsgaranti till bodelningsförrättare, som getts in till tingsrätten efter det att bodelningsförrättaren fattat beslut om att avsluta sin handläggning, har ansetts som för sent inkommen och har avvisats.
- RH 1999:91:Rätt till ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken har ansetts kunna beviljas endast en av makarna.
- RH 2004:62:Utbetalning av ersättningsgaranti till bodelningsförrättare enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken.
- 18 kap. 4 § 3 st
- 1 § 1 st 1 p Lag (2005:73) om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut
- 2 §, 3 §, 1 § Förordning (1997:407) om ersättningsgaranti vid bodelning
- 3 § 2 st Förordning (2005:77) om kontroll av vissa ersättningsanspråk m.m.
- Lag (1996:1621) om rätt för Domstolsverket att överklaga vissa beslut om ersättning m.m.
8 § Den bodelningshandling som bodelningsförrättaren har upprättat skall i original eller bestyrkt kopia så snart som möjligt delges båda makarna.
En make som är missnöjd med bodelningen får klandra den genom att inom fyra veckor efter delgivningen väcka talan mot den andra maken vid den tingsrätt som har förordnat bodelningsförrättaren. Klandras inte bodelningen inom denna tid, har maken förlorat sin talan. I bodelningshandingen skall anges vad en make i dessa avseenden har att iaktta.
I mål om klander av bodelning får domstolen inhämta yttrande av bodelningsförrättaren och återförvisa ärendet till honom.
- RH 1996:131:Om den ena maken är död och den efterlevande skall klandra förrättad bodelning skall dennes talan riktas mot den avlidnes dödsbodelägare personligen och inte mot dödsboet.
- NJA 2008 s. 740:En make har väckt talan om klander av bodelning. Den andra maken har efter utgången av klanderfristen enligt 17 kap. 8 § andra stycket äktenskapsbalken i svaromål framställt yrkanden om ändring till sin fördel av det klandrade bodelningsbeslutet. Fråga om avvisning.
- NJA 2013 s. 100:Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad invänds att bodelning redan har skett. Bodelningsförrättare ska förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning.
- RH 1999:2:Bodelningsförrättare rättade lagstridigt tidigare meddelat bodelningsbeslut. Ena parten fick del av det rättade bodelningsbeslutet först efter det att klanderfristen löpt ut och den klandertalan hon därefter väckte avvisades av tingsrätten. Tingsrättens underlåtenhet att undanröja bodelningsbeslutet och återförvisa ärendet till bodelningsförrättaren har ansetts utgöra ett rättegångsfel, vilket föranlett återförvisning till tingsrätten.
- RH 2000:28:Sedan en part klandrat en av bodelningsförrättare gjord bodelning, har motparten - efter klanderfristens utgång - framställt ett eget yrkande om ändring av bodelningen. Yrkandet har avvisats.
- NJA 2003 s. 460:Då make väckt talan om klander av bodelning har den väsentliga grunden för talan ansetts vara invändningen mot bodelningen som sådan. (Jfr 1997 s. 62)
- NJA 1997 s. 62:Den som klandrat en bodelning äger rätt att efter klanderfristens utgång, med den begränsning som följer av 13 kap 3 § 1 st 3 RB, ändra sin väckta talan.
- NJA 2018 s. 405:En talan om klander av arvskifte ska som huvudregel föras mot alla övriga dödsbodelägare. Även en klandertalan som är riktad mot enbart vissa dödsbodelägare ska dock prövas, när det framstår som klart att det inte skulle fylla någon praktisk funktion att väcka talan också mot övriga dödsbodelägare.
- NJA 1998 s. 175:En av bodelningsförrättare förrättad bodelning har inte klandrats inom föreskriven tid. Talan bl a om giltigheten av ett före bodelningen ingånget avtal om fördelningen av makarnas egendom har avvisats.
9 § Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap.rättegångsbalken skall tillämpas i fråga om bodelning som förrättats av bodelningsförrättare. Härvid skall det som sägs i 58 kap.10 a och 13 §§ och 59 kap. 5 §rättegångsbalken om överklagande gälla klander av bodelning. Lag (1994:1035).
- NJA 1998 s. 175:En av bodelningsförrättare förrättad bodelning har inte klandrats inom föreskriven tid. Talan bl a om giltigheten av ett före bodelningen ingånget avtal om fördelningen av makarnas egendom har avvisats.
18 kap. Gemensamma bestämmelser
1 § Om den som talan enligt denna balk riktas mot saknar känt hemvist och det inte heller kan klarläggas var den parten uppehåller sig, skall dennes rätt i saken bevakas av god man enligt 11 kap.föräldrabalken. Detsamma gäller, om den som har känt hemvist utom riket inte kan nås för delgivning eller om denne underlåter att utse ombud för sig och det finns särskilda skäl att förordna god man.
Gode mannen skall samråda med den som han har förordnats för, om det kan ske. I fråga om ersättning till gode mannen gäller 20 kap. 2 b § föräldrabalken. Lag (1988:1254).
2 § Om handläggningen av ett mål om äktenskapsskillnad har avslutats utan att det har bestämts vem av makarna som skall ha rätt att bo kvar i deras gemensamma bostad till dess att bodelning har skett, får domstolen på ansökan av en av makarna meddela sådant förordnande. Domstolen får därvid också för samma tid, på begäran av någon av makarna, förbjuda makarna att besöka varandra. Domstolen får även ändra ett tidigare förordnande.
På begäran av någon av makarna får domstolen besluta om vad som skall gälla enligt första stycket för tiden till dess att frågan har avgjorts genom beslut som har vunnit laga kraft. Ett sådant interimistiskt beslut får verkställas och gäller på samma sätt som ett beslut som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras av domstolen och skall omprövas när ärendet slutligt avgörs.
Om någon överträder ett besöksförbud som meddelats enligt första eller andra stycket, tillämpas 24 § lagen (1988:688) om besöksförbud.
Innan domstolen meddelar ett beslut skall motparten få tillfälle att yttra sig.
En ansökan enligt första stycket skall ges in till en tingsrätt som är behörig att pröva tvist om bodelning mellan makarna. Till samma tingsrätt inges ansökan om rättens tillstånd enligt 7 kap. 8 § eller om rättens förordnande enligt 9 kap. 8 § att egendom skall sättas under särskild förvaltning. Om ett mål om äktenskapsskillnad pågår, skall dock en sådan ansökan alltid ges in till den tingsrätt som har tagit upp målet. Lag (2003:486).
Prop. 2002/03:70: I paragrafen, som i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag, ges anvisningar om hur domstol skall hantera en ansökan om kvarsittanderätt i makars gemensamma bostad sedan ett mål om äktenskapsskillnad har avslutats. För att göra det möjligt för en domstol att förordna om besöksförbud också när en make ansöker om att få rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden sedan ett mål om äktenskapsskillnad har avslutats har en ny andra mening lagts till paragrafens första stycke. ...
3 § Meddelar domstolen under rättegången beslut i frågor som avses i 14 kap. 7, 15 eller 16 § eller 17 kap., skall talan mot beslutet föras särskilt.
4 § Hovrättens dom eller slutliga beslut i mål om underhåll enligt 6 kap. får inte överklagas. Hovrätten får dock tillåta att domen eller beslutet överklagas, om det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd skall ges enligt 54 kap. 10 § första stycket 1 rättegångsbalken.
Första stycket första meningen gäller inte, om någon annan del av domen överklagas.
Hovrättens beslut i frågor som avses i 14 kap. 7, 15 eller 16 § eller 17 kap. 7 a § får aldrig överklagas. Lag (1996:1622).
- NJA 1992 s. 36:Fråga om tillämpning av fullföljdsförbudet i 18 kap. 4 § äktenskapsbalken.
4 a § Vid handläggning som sker enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.
Regeringen får bestämma att även sådana anställda i en tingsrätt som inte är lagfarna domare skall få handlägga enkla ärenden enligt 17 kap. 1 §. Lag (1996:243).
5 § Uppgifter om ingångna och upplösta äktenskap registreras inom folkbokföringen enligt särskilda bestämmelser. Lag (1991:495).
Ändringar och övergångsbestämmelser
Lag (1987:678) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Prop. 1986/87:90
- Omfattning
- ändr. 8 kap 3 §, 13 kap 1 §
- Ikraftträder
- 1988-01-01
Lag (1988:690) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Prop. 1987/88:137
- Omfattning
- ändr. 14 kap 7 §
- Ikraftträder
- 1988-07-01
Lag (1988:1254) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Prop. 1987/88:124
- Omfattning
- upph. 2 kap 2 §; ändr. 3 kap 2 §, 6 kap 4 §, 7 kap 3 §, 18 kap 1 §
- Ikraftträder
- 1989-01-01
Lag (1988:1452) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Prop. 1987/88:58
- Omfattning
- ny 17 kap 9 §
- Ikraftträder
- 1989-01-01
Lag (1989:353) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Prop. 1988/89:78
- Omfattning
- ändr. 18 kap 4 §
- Ikraftträder
- 1989-07-01
Lag (1989:657) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Prop. 1988/89:95
- Omfattning
- ändr. 14 kap 17, 18 §§
- Ikraftträder
- 1989-09-01
Lag (1989:925) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
- Ligger den dag som avses i 9 kap. 2 § äktenskapsbalken före den 1 januari 1990 tillämpas 10 kap. 3 § och 11 kap. 4 § i deras äldre lydelse.
- Förarbeten
- Prop. 1989/90:30
- Omfattning
- ändr. 10 kap 3 §, 11 kap 4 §
- Ikraftträder
- 1990-01-01
Lag (1989:1076) om ändring i äktenskapsbalken
- Omfattning
- ändr. 14 kap 7 §
- Ikraftträder
- 1990-04-01
Lag (1991:495) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
- Hindersprövning hos pastorsämbetet som inte har beslutats före ikraftträdandet skall göras av skattemyndigheten.
- I fråga om överklagande av sådant beslut av pastorsämbetet eller av präst inom svenska kyrkan om förrättande av vigsel som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
- Förarbeten
- Prop. 1990/91:153
- Omfattning
- ändr. 3 kap 1, 2, 4 §§, 4 kap 5 §, 15 kap 2, 4 §§, 18 kap 5 §; ny 4 kap 8 §
- Ikraftträder
- 1991-07-01
Lag (1991:618) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Prop. 1990/91:92
- Omfattning
- ändr. 7 kap 4 §
- Ikraftträder
- 1991-07-01
Lag (1993:130) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
- Den nya lagen tillämpas endast beträffande villkor om enskild egendom vilka har tillkommit efter ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 1992/93:169, Prop. 1992/93:148, Bet. 1992/93:LU23
- Omfattning
- ändr. 7 kap 2 §
- Ikraftträder
- 1993-04-01
Lag (1993:304) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1992/93:327, Prop. 1992/93:211, Bet. 1992/93:LU42
- Omfattning
- ändr. 4 kap 3 §
- Ikraftträder
- 1993-07-01
Lag (1993:933) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1992/93:359, Prop. 1992/93:187, Bet. 1992/93:SkU31
- Omfattning
- ändr. 7 kap 2 §, 10 kap 3, 4, 5 §§, 11 kap 4 §, 13 kap 4 §
- Ikraftträder
- 1994-01-01
Lag (1994:1035) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1993/94:377, Prop. 1993/94:190, Bet. 1993/94:JuU30
- Omfattning
- ändr. 17 kap 9 §
- Ikraftträder
- 1994-10-01
Lag (1994:1118) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1993/94:414
- Omfattning
- ändr. 2 kap 4 §, 3 kap 3 §, 5 kap 5 §
- Ikraftträder
- 1995-01-01
Lag (1994:1976) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1994/95:159, Prop. 1994/95:94, Bet. 1994/95:SkU14
- Omfattning
- ändr. 4 kap 8 §
- Ikraftträder
- 1995-01-01
Lag (1995:1681) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 1995/96:55, Prop. 1995/96:22, Bet. 1995/96:JuU7
- Omfattning
- ändr. 15 kap 2, 4 §§
- Ikraftträder
- 1996-05-01
Lag (1996:243) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1995/96:193, Prop. 1995/96:115, Bet. 1995/96:JuU17
- Omfattning
- ändr. 16 kap 3 §; ny 18 kap 4 a §
- Ikraftträder
- 1996-07-01
Lag (1996:765) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 september 1996.
- Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser.
- Förarbeten
- Rskr. 1995/96:279, Prop. 1995/96:5, Bet. 1995/96:LU11
- Omfattning
- ändr. 6 kap 10 §
- Ikraftträder
- 1996-09-01
Lag (1996:1053) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1996/97:19
- Omfattning
- ändr. 8 kap 3 §, 13 kap 1 §
- Ikraftträder
- 1996-12-01
Lag (1996:1622) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1996/97:55, Prop. 1996/97:9, Bet. 1996/97:JuU3
- Omfattning
- ändr. 18 kap 4 §; ny 17 kap 7 a §
- Ikraftträder
- 1997-12-01
Lag (1997:390) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 september 1997.
- Om huvudförhandlingen har påbörjats före ikraftträdandet gäller 14 kap. 17 § i sin äldre lydelse.
- Förarbeten
- Rskr. 1996/97:216, Prop. 1996/97:133, Bet. 1996/97:JuU17
- Omfattning
- ändr. 14 kap 17, 18 §§
- Ikraftträder
- 1997-09-01
Lag (1997:994) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:76, Prop. 1997/98:9, Bet. 1997/98:SkU5
- Omfattning
- ändr. 15 kap 2 §
- Ikraftträder
- 1998-01-01
Lag (1998:244) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:218, Prop. 1997/98:134, Bet. 1997/98:SkU24
- Omfattning
- ändr. 3 kap 1 §
- Ikraftträder
- 1999-01-01
Lag (1998:320) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:229, Prop. 1997/98:7, Bet. 1997/98:LU12
- Omfattning
- ändr. 14 kap 5, 7 §§
- Ikraftträder
- 1998-10-01
Lag (1998:368) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:226, Prop. 1997/98:101, Bet. 1997/98:JuU17
- Omfattning
- ny 15 kap 5 §
- Ikraftträder
- 1998-10-01
Lag (1998:619) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
- Ligger den dag som avses i 9 kap. 2 § äktenskapsbalken före den 1 januari 1999, tillämpas 6 kap.7 och 8 §§, 9 kap. 11 § samt 10 kap.3 och 4 §§ i deras äldre lydelse.
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:232, Prop. 1997/98:106, Bet. 1997/98:LU25
- Omfattning
- ändr. 6 kap 7, 8 §§, 9 kap 11 §, 10 kap 3, 4 §§
- Ikraftträder
- 1999-01-01
Lag (1999:294) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1998/99:176, Prop. 1998/99:38, Bet. 1998/99:KU18
- Omfattning
- upph. 4 kap 4 §
- Ikraftträder
- 2000-01-01
Lag (2000:173) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 1999/2000:151, Prop. 1999/2000:26, Bet. 1999/2000:JuU10
- Omfattning
- ändr. 14 kap 9, 11, 12, 16 §§
- Ikraftträder
- 2000-07-01
Lag (2003:486) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2002/03:224, Prop. 2002/03:70, Bet. 2002/03:JuU17
- Omfattning
- ändr. 18 kap 2 §
- Ikraftträder
- 2003-09-01
Lag (2003:644) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
- Omfattning
- ändr. 3 kap 1, 4 §§, 4 kap 8 §, 15 kap 2 §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2004:142) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:180, Prop. 2003/04:48, Bet. 2003/04:LU19
- Omfattning
- ändr. 2 kap 1, 3 §§, 4 kap 8 §, 5 kap 5 §, 15 kap 1 §
- Ikraftträder
- 2004-05-01
Lag (2004:763) om ändring i äktenskapsbalken
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande för hindersprövning som har begärts före den 1 januari 2005.
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:10, Prop. 2003/04:131, Bet. 2004/05:SoU3
- Omfattning
- ändr. 2 kap 3 §
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:796) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
- Omfattning
- ändr. 3 kap 1 §
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2005:107) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:160, Prop. 2003/04:150, Bet. 2004/05:LU4
- Omfattning
- ändr. 10 kap 3, 5 §§
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Lag (2005:684) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:307, Prop. 2004/05:131, Bet. 2004/05:JuU29
- Omfattning
- utgår genom 2008:650
- Ikraftträder
- 2008-11-01
Lag (2006:212) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:179, Prop. 2005/06:58, Bet. 2005/06:LU22
- Omfattning
- ändr. 4 kap 3 §
- Ikraftträder
- 2006-04-15
Lag (2007:184) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:127, Prop. 2006/07:32, Bet. 2006/07:CU14
- Omfattning
- nya 10 kap 2 a §, 11 kap 4 a §
- Ikraftträder
- 2007-07-01
Förordning (2007:636) om ikraftträdande av lagen (2005:684) om ändring i äktenskapsbalken
- Omfattning
- ikrafttr. av 2005:684
Lag (2008:645) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:251, Prop. 2007/08:139, Bet. 2007/08:JuU31
- Omfattning
- ändr. 14 kap 18 §
- Ikraftträder
- 2008-11-01
Lag (2008:650) om ändring i lagen (2005:684) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:251, Prop. 2007/08:139, Bet. 2007/08:JuU31
- Omfattning
- ändr. 2005:684 utgår (jfr 2008:787)
Lag (2009:181) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:170, Prop. 2008/09:91, Bet. 2008/09:CU16
- Omfattning
- ändr. 7 kap. 4 §
- Ikraftträder
- 2009-05-01
Lag (2009:253) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:208, Prop. 2008/09:80, Bet. 2008/09:CU19
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 §§, 4 kap. 2, 3, 6 §§, 14 kap. 2, 3 §§, 15 kap. 2, 3, 5 §§; ny 4 kap 4 §
- Ikraftträder
- 2009-05-01
Lag (2010:8) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:153, Prop. 2009/10:1, Bet. 2009/10:JuU1
- Omfattning
- ändr. 15 kap. 2 §
- Ikraftträder
- 2010-02-15
Lag (2011:484) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:236, Prop. 2010/11:45, Bet. 2010/11:JuU5
- Omfattning
- ändr. 14 kap. 7 §, 18 kap. 2 §
- Ikraftträder
- 2011-10-01
Lag (2011:891) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:301, Prop. 2010/11:119, Bet. 2010/11:JuU24
- Omfattning
- ändr. 7 kap. 3 §, 9 kap. 1 §, 13 kap. 6 §, 16 kap. 2, 3, 4 §§; ny 16 kap. 5 §
- Ikraftträder
- 2011-10-01
Lag (2014:376) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2013/14:263, Prop. 2013/14:208, Bet. 2013/14:JuU30
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 1 §, 5 kap. 5 §, 15 kap. 1 §
- Ikraftträder
- 2014-07-01
Lag (2015:900) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:67, Prop. 2015/16:28, Bet. 2015/16:SkU10
- Omfattning
- ändr. 16 kap. 1 §
- Ikraftträder
- 2016-01-01
Lag (2016:245) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:153, Prop. 2015/16:56, Bet. 2015/16:JuU3
- Omfattning
- ändr. 14 kap. 17 §
- Ikraftträder
- 2016-07-01
Lag (2019:235) om ändring i äktenskapsbalken
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:184, Prop. 2018/19:50, Bet. 2018/19:CU14
- Omfattning
- ändr. 7 kap. 3 §
- Ikraftträder
- 2019-06-01