om god man och förvaltare

Regeringens proposition Ö

. fa

1987/88: 124 2

om god man och förvaltare

Prop. 1987/88: 124

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 februari 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Anna-Greta Leijon

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att institutet omyndigförklaring avskaffas. I stället införs — vid sidan av nuvarande godmansinstitut — en utbyggd form av godmanskap benämnd förvaltarskap. Den som behöver hjälp för att handha sina angelägenheter skall i fortsättningen i första hand få en god man.

Endast i fall där den hjälpbehövande är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom och det är otillräckligt att förordna god man skall i stället en

förvaltare förordnas för honom. Ett förvaltarförordnande kan begränsas

till att avse viss egendom eller angelägenhet.

Den som får förvaltare förlorar rådigheten över det som omfattas av förvaltaruppdraget men behåller i övrigt rätten att bestämma över sina ekonomiska angelägenheter. Framför allt är han inte — som vid omyndig-

förklaring — fråntagen rösträtt vid allmänna val.

I propositionen föreslås också vissa ändringar i reglerna om god man. Ändringarna syftar till att minska risken för att den som godmansförordnandet rör och den gode mannen företar rättshandlingar som strider mot varandra, s.k. kolliderande rättshandlingar.

Reformen innebär att ändringar behöver göras framför allt i föräldrabal-

ken men också i ett stort antal andra författningar. Ett par författningar

som berörs är regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Med hänsyn till de tidsfrister som gäller vid grundlagsändringar har ändringsförslagen

beträffande dessa lagar behandlats med förtur. De återfinns i prop.

1987/88: 32, som överlämnades till riksdagen i november 1987.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den I januari 1989.

I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 124

Prop. 1987/88: 124

De flesta lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet.

Propositionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen

(s. 129), lagrådets yttrande (s. 228) och föredragande statsrådets ställningstaganden till lagrådets synpunkter m. m. (s. 247).

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste läsa alla tre delarna.

Propositionens lagförslag Prop. 1987/88: 124

I Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken!

dels att 4 kap. 2 §, 10 och 18 kap. skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 11 kap. 1—17 §§ skall betecknas 10 kap. 2—18 §§, dels att 3 kap. 4 §, 4 kap. 5 a §, de nya 10 kap. 2—18 §§, 12 kap. 2—6 §§,

13 kap. 2—10 §§&, 14 kap. I $, 16 kap. 2 och 5 §§, 17 kap. 7 §, 19 kap.17 3,

20 kap. 1, 2,5, 8 och 11 §§ samt rubrikerna till 10—17 kap. skall ha följande

lydelse,

dels att det i balken skall införas åtta nya paragrafer, 10 kap. I $, 15 kap. 20-22 §§, 16 kap. 15 § och 20 kap. 2 a—c $$ samt ett nytt kapitel, 11 kap.,

av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 48 Är part i mål som avses i I eller År part i mål som avses i 1 eller

2 § underårig, får förmyndaren eller 2 § underårig, får förmyndaren eller god man, om sådan enligt /8 kap. god man, om sådan enligt !1! kap. skall förordnas, föra talan för ho- = skall förordnas, föra talan för honom. nom.

Modern skall höras i målet, om det kan ske.

4 kap.

5a§

Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas sam-

tycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptivbarn

skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller, om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda dessa makar.

Samtycke enligt första stycket behövs cj av den som är sinnessjuk,

sinnesslö, utan del i vårdnaden eller på okänd ort. Är detta fallet beträffan-

de var och en av dem som enligt första stycket skall samtycka till adoptionen, skall i stället samtycke inhämtas från barnets förmyndare.

Den som är förklarad omyndig får inte adopteras utan förmyndarens samtycke.

Il kap. Om förmyndare 10 kap. Om förmyndare

10 kap. I $

Den som är underårig eller som

har förvaltare utan begränsning av

uppdraget får inte vara förmynda-

re.

! Balken omtryckt 1983: 485. 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Il kap. 18 10 kap. 2 §

För barn som står under vårdnad För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna äro föräldrar- av bägge föräldrarna är dessa förna förmyndare. Dör en av föräld- myndare. Om någon av föräldrarna rarna eller kan någon av dem enligt inte får vara förmyndare enligt I $ 4 § icke vara förmyndare, eller blir eller blir entledigad från förmyndernågon av dem entledigad från för- skapet, är den andre barnets förmynderskapet, är den andre bar- myndare. nets förmyndare.

För barn som står under vårdnad För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam förmyndare. är denne ensam förmyndare.

11 kap. 28 10 kap. 3 §

Ingår underårigt barn äktenskap, Ingår underårigt barn äktenskap, skall den som vid äktenskapets in- skall den som vid äktenskapets ingående var förmyndare för barnet gående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets förmyndare. alltjämt vara barnets förmyndare.

11 kap. 3 § 10 kap. 4 §

Finnes ej någon som efter vad i i Har en underårig inte någon föreller 2 § sägs skall vara förmyndare myndare, skall rätten förordna så- . för underårig, skall rätten förordna dan. förmyndare.

För den som är förklarad omyndig skall ock förmyndare förordnas.

1 kap. 48 10 kap. 5 §

Den som själv är omyndig må ej vara förmyndare; och upphöre därför förmyndares befattning, om han varder förklarad omyndig.

Har förmyndare förordnats enligt Har förmyndare förordnats enligt 3 § första stycket på grund av att 4 § på grund av att fadern eller mofader eller moder är underårig, gäl- dern är underårig, gäller förordnanler förordnandet till dess fadern el- det till dess fadern eller modern har ler modern har uppnått myndig ål- uppnått myndig ålder. der.

11 kap. 5§ 10 kap. 6 §

När förmyndare skall förordnas Till förmyndare skall utses en skall därtill utses en rättrådig, erfa- rättrådig, erfaren och i övrigt lämpren och i övrigt lämplig man eller lig man eller kvinna. | kvinna.

För underåriga syskon bör gce- För underåriga syskon bör gemensam förmyndare förordnas, så- mensam förmyndare förordnas, om vida icke särskilda skäl tala där- inte särskilda skäl talar emot det. emot.

Il kap. 6 § 10 kap. 7 8

Skall efter föräldrarnas död för- Skall efter föräldrarnas död förmyndare förordnas för underårig, myndare förordnas för en underårig

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

och hava föräldrarna eller en av dem givit tillkänna, vem de önska gett tillkänna vem de önskar till förtill förmyndare för den underårige, myndare, skall denna person förvarde han därtill förordnad, så- ordnas, om han eller hon inte är framt han ej finnes olämplig. olämplig.

il kap. 7 § 10 kap. 8 §

För omyndig må, när omständig- När omständigheterna påkallar

heterna sådant påkalla, flera för- det, får flera förmyndare förordnas myndare förordnas. för den underårige.

Prövas den eller de som på grund Kan den eller de som på grund av av lag skola vara förmyndare icke lag skall vara förmyndare inte

lämpligen böra handhava förmyn- lämpligen handha förmynderskapet

derskapet allena, skall medförmyn- allena, skall medförmyndare fördare förordnas. ordnas.

11 kap. 8 § 10 kap. 9 8

En förmyndare har rätt att på be- En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från förmyn- gäran bli entledigad från förmynderskapet. Detta gäller dock ej, om derskapet. Detta gäller dock ej, om förmynderskapet för en underårig förmynderskapet.utövas av föräldutövas av föräldrarna eller en av rarna eller en av dem och särskilda dem och särskilda skäl talar mot att skäl talar mot att förmyndaren entförmyndaren entledigas. ledigas.

Har två särskilt förordnade för- Har två särskilt förordnade förmyndare utsetts att gemensamt ut- myndare utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn och vill öva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdna- någon av förmyndarna att vårdnaden inte längre skall vara gemen- den inte längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av sam, skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden dem eller båda anförtro vårdnaden om barnet åt en av dem efter vad om barnet åt en av dem efter vad som är bäst för barnet. som är bäst för barnet.

11 kap. 9 8 10 kap. 10 §

Gör förmyndaren sig skyldig till En förmyndare skall entledigas, missbruk eller försummelse vid ut- om förmyndaren vid utövandet av övandet av sin befattning, eller förmynderskupet gör sig skyldig till kommer han på ekonomiskt obe- missbruk eller försummelse, om stånd, och prövas han på grund förmyndaren kommer på ekonohärav vara olämplig såsom förmyn- miskt obestånd och på grund därav dare, eller finnes han av annan or- är olämplig att vara förmyndare elsak icke längre lämplig att innehava ler om förmyndaren av någon an- Jförmynderskapet, varde han entle- nan orsak inte längre är lämplig digad. som förmyndare. 11 kap. 10 § 10 kap. 118

Dör förmyndaren, och finnes ej Dör förmyndaren och finns det någon som på grund av lag skall inte någon som på grund av lag vara förmyndare, skall den som har skall vara förmyndare, skall den boet i sin vård utan dröjsmål anmä- som har boet i sin vård utan dröjsla förhållandet till den rätt, hos vil- mål anmäla förhållandet till den ken förmynderskapet är eller skall tingsrätt hos vilken förmynderskavara inskrivet. pet är eller skall vara inskrivet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse - Prop. 1987/88: 124

11 kap. 11 § 10 kap. 12 §

Förmynderskap står under tillsyn Förmynderskap står under tillsyn av överförmyndaren och rätten. av överförmyndaren och tingsrät-

ten.

11 kap. 12 § 10 kap. 13 §

Fråga om förordnande av för- Fråga om förordnande av förmyndare för underårig upptages av myndare tas upp av den tingsrätt den rätt där förmynderskapet är in- där förmynderskapet är inskrivet skrivet eller, om inskrivning av för- eller, om inskrivning av förmyndermynderskapet icke ägt rum, av den skapet inte har ägt rum. av den rätt där inskrivning skall ske. tingsrätt där inskrivning skall ske.

Då någon som uppnått myndig ålder förklaras omyndig, skall förmyndare förordnas av den rätt där ansökningen om omyndighetsförklaring gjordes. Erfordras ny förmyndare, skall sådan förordnas av den rätt där förmynderskapet är inskrivet.

Fråga om entledigande av för- Fråga om entledigande av förmyndare upptages av den rätt där myndare tas upp av den tingsrätt förmynderskapet är inskrivet eller där förmynderskapet är eller skall skall inskrivas. vara inskrivet.

II kap. 13 § 10 kap. 14 §

I ärende om förordnande av för- I ärende om förordnande av förmyndare skall rätten bereda över- myndare skall rätten bereda överförmyndaren tillfälle att lämna för- förmyndaren tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för slag på person som är lämplig för uppdraget. uppdraget.

HH kap. 14 § 10 kap. 15 8

Ingen får förordnas till förmynda- Ingen får förordnas till förmyndare eller entledigas från sådan be- re eller entledigas från ett förmynfattning utan att ha fått tillfälle att darskap utan att ha fått tillfälle att yttra sig i ärendet. yttra sig.

11 kap. 15 § 10 kap. 16 §

Kan slutligt beslut ej ges omedel- Kan slutligt beslut cj ges omedel-

bart i ärende om förordnande av bart i ärende om förordnande av förmyndare, får rätten, om omedel- förmyndare, får rätten, om den obar vård erfordras om den omyndi- myndiges angelägenheter kräver ges angelägenheter, förordna för- omedelbar vård, förordna förmynmyndare för tiden intill dess ären- dare för tiden till dess ärendet avdet avgöres av rätten. görs.

Har i mål om omyndighetsförklaring rätten meddelat beslut enligt 10 kap. 14 § om att den, vars försättande i omyndighet det är fråga om, skall vara omyndig för tiden intill dess målet avgöres, skall rätten i där angiven ordning förordna förmyndare för honom för nämnda tid.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

[1 kap. 16 8 10 kap. 17 §

Uppkommer fråga om förmynda- Uppkommer fråga om att enligt res entledigande av orsak som aun- 10 § entledigu en förmyndare och ges i 9 § och kan slutligt beslut ej kan slutligt beslut ej ges omedelges omedelbart, får rätten, om bart, får rätten, om dröjsmål skulle dröjsmål skulle medföra fara för medföra fara för den underårige, den omyndiges rätt och bästa, för- besluta ätt förmyndaren skall ordna om förmyndarens skiljande skiljas från sitt uppdrag för tiden från utövningen av förmynderska- till dess ärendet avgörs. pet för tiden intill dess ärendet avgöres av rätten.

Innan beslut fattas om förmynda- Innan rätten meddelar beslut enrens skiljande från utövningen av ligt första stycket, skall förmyndaförmynderskapet, skall, om det kan ren beredas tillfälle att yttra sig, om ske utan märklig tidsutdräkt, för- det inte är fara i dröjsmål. myndaren beredas tillfälle att yttra sig.

11 kap. 17 8 10 kap. 18 §

Ansökan om förordnande eller Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får entledigande av en förmyndare får göras, förutom av överförmynda- göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den omyn- ren och förmyndare, av den underdige själv, om denne har fyllt sex- årige själv, om denne har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes ton år, samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar. En make och närmaste släktingar. En förmyndare som inte längre är förmyndare som inte längre är lämplig att utöva vårdnaden om en lämplig att utöva vårdnaden får entunderårig får entledigas även på an- ledigas även på ansökan av socialsökan av socialnämnden. Frågor nämnden. Frågor som avses i densom avses i denna paragraf skall na paragraf skall rätten också ta rätten också ta upp självmant, när upp självmant, när anledning föreanledning förekommer till det. kommer till det.

I ärende 'som avses i första styc- I ärende som avses i första stycket skall rätten. när det rör omyn- ket skall rätten, när det rör en dig som fyllt sexton år, bereda den- underårig som fyllt:sexton år, berene tillfälle att yttra sig, om det kan da denne tillfälle att yttra sig, om ske. det kan ske.

Mot rättens beslut i ärende som Rättens beslut i ärende som avavses i första stycket får talan fö- ses i första stycket får överklagas, ras, förutom av den som beslutet förutom av den som beslutet:'särsärskilt rör, av var och en som har skilt rör, av var och en som har rätt rätt att göra ansökan. att göra ansökan.

11 kap. Om god man och förvaltare

Om god man

Il kap. I $

Kan en förmyndare på grund av

sjukdom eller av annan orsak inte

utöva förmynderskapet eller blir

förmyndaren enligt 10 kap. 17 §

skild från utövningen av det, skall

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

rätten förordna god man att i förmyndurens ställe vårda den underåriges angelägenheter.

I kap. 28

Har en förmyndare eller förmyn-

darens make och den underårige

del i oskiftat dödsbo, skall rätten förordna god man att vårda den underåriges rätt i boet vid boutredningen liksom vid bodelning och

skifte eller ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat bo. |

God man skall även förordnas när den som har en förmyndare,

god man eller förvaltare skall före-

ta en rättshandling eller vara part i

en rättegång och behöver biträde

men enligt 13 kap. 2 § inte kan företrädas av förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren. | God man skall också i annat full än som avses i första eller andra stycket förordnas för den som har förmyndare, god man eller förvaltare, om det förekommer en ange-

lägenhet i vilken han eller hon har ett intresse som strider mot sådan företrädares eller dennes makes in-

tresse. Rätten skall meddela sådant

förordnande om förmyndaren, den

gode mannen eller förvaltaren eller den som denne i sådan egenskap

företräder begär det eller det annars är lämpligt.

Il kap. 3 § Rätten skall förordna god mun. I. om det vid ett dödsfall finns en till namnet känd arvinge som vistas på okänd eller avlägsen ort och därför inte kan bevaka sin rätt i

boet och förvalta sin lott i det,

2. om det vid ett dödsfall inte kan

utredas, huruvida den döde har

efterlämnat någon arvinge som är

arvsberättigad före allmänna arvsfonden eller före eller tillsammans med någon annan känd arvinge, el-

ler också kännedom finns om ar-

vinge efter den döde men kunskap saknas såväl om arvingens namn som om hans vistelseort, och det på

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

grund av sådan omständighet krävs att okänd arvinges rätt bevakas och hans eller hennes lott i boet förval-

tas. 3. om en testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort eller är

okänd och hans eller hennes rätt därför behöver iakkttas enligt vad som föreskrivs om arvinge,

4. om det i övrigt krävs att en bortavarandes rätt bevakas eller en bortavarandes egendom förvaltas,

5. om det enligt förordnande i testamente eller annan rättshandling beror av en framtida händelse,

vem egendom skall tillfalla, eller

egendom först framdeles skall tillträdas med äganderätt, och det krävs att den blivande ägarens rätt bevakas eller att egendomen förvaltas för den blivande ägarens räkning, eller

6. om egendom, enligt vad som särskilt föreskrivs, skall ställas under vård och förvaltning av god man som avses i detta kapitel.

Förordnande enligt första stycket sker efter anmälan eller när behovet blir känt på annat sätt. Krävs en god man för den som har rätt i ett dödsbo, skall det anmälas hos tingsrätten av den som har boet i

sin vård.

Rättshandlingar som en god man har företagit med stöd av ett förordnande enligt denna paragraf gäller, även om den egendom som Jörordnandet avsåg tillfaller någon som den gode mannen inte var förordnad att företräda.

11 kap. 4 §

Om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendomeseller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, förordna

god man för honom eller henne.

Förordnande får inte meddelas

utan samtycke av den för vilken

god man skall utses, om inte den

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

11 kap. 5 §

En rättshandling som en god

man har företagit utanför sitt förordnande är inte bindande för den

som förordnandet avser. En rättshandling som utan dennes samtycke företagits inom ramen för förordnandet är inte heller bindande för den som förordnandet avser,

såvida inte denne på grund av sitt tillstånd varit ur stånd att ge ut-

tryck för sin mening eller denna av annan orsak inte har kunnat inhäm-

tas.

Har den gode mannen inom ramen för förordnandet ingått en

rättshandling som sedvanligen fö-

retas för den dagliga hushållningen, skall samtycke från den som

han företräder anses föreligga, om

denne inte före rättshandlingen har gett uttryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktade sig.

Il kap. 6 § Om en rättshandling som en god

man har företagit inte blir bindande

enligt 5 §, är den gode mannen

skyldig att ersätta godtroende tred-

je man skada som denne har tillfo-

gats. Detta gäller dock inte, om rättshandlingen saknar bindande verkan mot den för vars räkning den har företagits till följd av någon särskild omständighet, som den gode mannen inte kände till

och som tredje man inte med fog kunde förutsätta att den gode

mannen skulle känna till.

Om förvaltare

Il kap. 7 §

Om någon beträffande vilken det föreligger en sådan situation som

anges i4 § är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten för-

ordna förvaltare för honom eller

henne. Förvaltare får dock inte förordnas, om det är tillräckligt att

god mun förordnas eller utt den en-

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

skilde på något annat mindre ingripande sätt får hjälp.

Förvaltaruppdraget skall anpas-

sas till den enskildes behov i varje

särskilt fall och får begränsas till

att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde. Rätten får överlåta åt överför-

myndaren att närmare bestämma uppdragets omfattning.

ti kap. 8§

Utan hinder av förvaltarförordnande enligt 7 § har den som avses med förordnandet rätt att själv

1. sluta avtal om tjänst eller an-

nat arbete,

2. förfoga över vad han eller hon

genom eget arbete har förvärvat ef-

ter det att förvaltare har förordnats, liksom avkastningen av sådan

egendom och vad som har trätt i

egendomens ställe samt

3. förfoga över vad han eller hon

efter det att förvaltare har förord-

nats erhåller genom gåva eller tes-

tamente under villkor att egendomen inte skall omfattas av förvaltarens rådighet.

Om särskilda skäl föranleder det,

får dock rätten föreskriva att

förvaltaruppdraget skall omfatta

även förhållande som avses i första

stycket.

11 kap. 9 8

Förvaltaren har inom ramen för

förvaltaruppdraget ensam rådighet

över den enskildes egendom och fö-

reträder denne i alla angelägenhe-

ter som omfattas av uppdraget.

Den som har förvaltare utan begränsning av uppdraget är inte be-

hörig att företa rättshandlingar för annans räkning.

[1 kap. 10 § Med förvaltarens samtycke får

den enskilde själv företa rättshandlingar även i en angelägenhet som omfattas av förvaltaruppdraget. Om verkan av avtal som den enskil-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

de har ingått utan samtycke gäller vad som föreskrivs i 9 kap. 6 och

7 §§ för underåriga.

I! kap. 11 §

Den enskilde är inte bunden av en rättshandling som en förvaltare har företagit utanför sitt förordnande. Förvaltaren är i sådant fall skyldig att ersätta godtroende tred-

je man skada som denne har tillfogats.

Gemensamma bestämmelser

11 kap. 12. $ Till god man eller förvaltare skall

utses en rättrådig. erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Skall

en god man förordnas utt bevaka

en underårigs eller bortavarandes

rätt i dödsbo och har den avlidne

gett tillkänna vem den avlidne öns-

kar till god man, skall denna person

förordnas, om han eller hon inte är

olämplig.

Den som är underårig får inte vara god man eller förvaltare.

11 kap. 13 8

När omständigheterna påkallar

det, kan flera gode män eller för-

valtare förordnas för den enskilde.

Är flera gode män eller förvaltare ansvariga för skada som har tillfogats tredje man, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättnings-

ansvaret skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter den grad av vållande som åvilar dem. Om nå-

gon saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansva-

righet för bristen bestämmas enligt

samma grunder.

11 kap. 14 8

Godmanskap och förvaltarskap står under tillsyn av överförmynda-

ren och tingsrätten.

11 kap. 15 §

Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare får göras av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

överförmyndaren, förmyndare, den som ansökningen avser, om han eller hon har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar.

Ansökan om förordnande av för-

valtare får också göras av god man

som avses id $.

Frågor om förordnande av god

man eller förvaltare skall rätten

också ta upp självmant, när anled-

ning förekommer till det.

11 kap. 16 §

I ärende om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt sexton år skall rätten bereda denne tillfälle att vttra sig, om det kan ske.

I ärende om förordnande av god man enligt 4 § eller förvaltare skall. om det inte är obehövligt, rätten

också inhämta vttrande från make och närmaste släktingar, överför-

myndaren, vårdinrättning, om-

sorgsnämnd och socialnämnd. Den

som ansökningen avser skall höras muntligen, om det kan ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att han eller

hon inte förstår vad saken gäller.

Rätten kan dock underlåta att höra

den enskilde muntligen om denne :

själv har gjort ansökan eller medgivit det ifrågasatta förordnandet eller det annars finns särskilda skäl.

Myndigheter och inrättningar

som anges t andra stycket är skyldi-

ga att lämna rätten sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet.

1 kap. 17 8

Innan rätten förordnar förvaltare skall den inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd. Detta gäller även i ärende om förordnande

av god man enligt 4 §, när den en-

skilde inte har lämnat sitt samtycke.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse Prop. 1987/88: 124

meddela närmare föreskrifter om

sådan utredning som avses i första

stycket.

11 kap. 188

Kan slutligt beslut ej ges omedel-

bart i ärende om förordnande av

god man eller förvultare, får rätten,

om den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller ett

dröjsmål uppenbarligen — skulle medföra fara för den enskilde eller hans egendom, förordna god man eller förvaltare för tiden till dess ärendet slutligt avgörs. Sådant för-

ordnande kan beträffande god man

som avses i 4§ eller förvaltare meddelas även för den som är

underårig att gälla från och med den dag då han eller hon fyller arton år. Innan beslut enligt första stycket

meddelas skall den som ansökning-

en avser ha fått tillfälle att yttra sig. om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne. Beslut enligt första stycket får när som helst ändras av rätten.

tl kap. 19 8

Om en god man eller förvaltare

inte längre behövs, skall rätten besluta att godmanskapet eller förvaltarskapet skall upphöra. Har god

man förordnats enligt 3§ 1—5,

skall den gode mannen entledigas så snart den som förordnandet av-

ser begär det. När en god man eller

förvaltare här slutfört sitt uppdrag. skall han genast anmäla det till rät-

ten.

En god man eller förvaltare har rätt att på begäran bli entledigad

från sitt uppdrag. Skall godman-

skapet eller förvaltarskapet fortsät-

ta, är han dock skyldig att kvarstå

till dess en ny god man eller förvaltare har utsetts.

JI kap. 20 8

En god man eller förvaltare som

gör sig skyldig till missbruk eller

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

försummelse vid utövandet av sitt

uppdrag eller som kommer på ekonomiskt obestånd och på grund

därav är olämplig för uppdraget el-

ler som av någon annan orsak inte

längre är lämplig att inneha detta.

skall entledigas från uppdraget. Uppkommer fråga om att enligt

Jörsta stycket entlediga en god man eller förvalture och kan slutligt be-

Slut inte ges omedelbart, får rätten,

om dröjsmål skulle medföra fara för den som godmanskapet eller

förvaltarskapet avser, besluta att den gode mannen eller förvaltaren skall skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs.

I kap. 218

Ansökan om entledigande av en god mun eller förvaltare och om

upphörande av godmanskap eller förvaltarskap får göras av någon

av dem som avses i I5 § första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren.

Rätten får också självmant ta

upp frågor som uvses i första styc-

ket.

I ärende enligt denna paragraf skall rätten bereda den enskilde till-

fälle att yttra sig, om det kan ske.

11 kap. 22 §

Dör en god man eller förvaltare, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den tingsrätt där godmanskapet eller förvaltarskapet är eller skall vara inskrivet.

11 kap. 23 §

Rätten är skyldig att på ansökan av någon av dem som anges i 15 §

första stycket eller av den gode munnen eller förvaltaren pröva om

ett. godmanskaps eller förvaltarskaps omfattning bör jämkas. Rät-

ten kan också utan ansökan göra

en sådan prövning.

Innan rätten meddelar beslut enligt första stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren samt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

överförmyndaren och den enskilde beredas tillfälle att vttra sig. Kan slutligt beslut inte ges ome-

delbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för den enskilde, meddela beslut i frågan för tiden till dess ärendet avgörs. I fråga

om sådant beslut tillämpas bestämmelserna i 18§ andra och tredje

styckena.

11 kap. 24 §

Innan rätten förordnar någon till god mun eller förvaltare eller entle-

digar någon från ett sådant upp-

drag. skall han eller hon ges tillfälle att yttra sig. Är det fråga om beslut enligt 20 § andra stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren be-

redas tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål.

11 kap. 25 § .

Frågor om förordnande eller entledigande av god man enligt I eller 2 § tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet, godmanskapet eller

förvaltarskapet är eller skall vara inskrivet. Är det fråga om förmyn-

derskap som inte skall vara inskrivet, avgörs frågan om behörig domstol med tillämpning av 12 kap. I $ andra stycket. Uppkommer vid utredning av ett

dödsbo fråga om förordnande av god man enligt 3 §, hör ärendet till den tingsrätt varunder boet lyder.

Skall god man annars förordnas

enligt 3 §. tas ärendet upp av tings-

rätten i den ort där den för vilken god man skall förordnas har egendom eller där annars behov av god man hur yppat sig. Andra frågor som gäller god-

manskap enligt 1—3 §§ tas upp av

den tingsrätt där godmanskapet är inskrivet.

Ii kap. 268. Ansökan om förordnande uv god

man enligt 4 § eller av förvaltare tas upp av tingsrätten i den ort där den som avses med ansökningen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

har sitt hemvist eller, om han eller hon inte har hemvist i riket, av Stockholms tingsrätt. Andra frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap tas upp av den tingsrätt där godmanskapet eller förvaltarskapet är inskrivet.

Il kap. 27 §

Rättens beslut i frågor som gäller godmanskap eller förvaltarskap får överklagas, förutom av den som beslutet rör, av var och en som har rätt att göra ansökan i frågan. Den i vars ställe god man förordnats enligt 2 § första och andra styckena får dock inte överklaga beslut om sådant förordnande.

11 kap. 28 8

Rätten skall genast kungöra be-

slut om anordnande eller upphö-

rande av förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse skall också ske av beslut om jämkning av förvaltarskaps omfattning enligt 23 §.

12 kap. Om inskrivning av förmyn- 12 kap. Om inskrivning av förmynderskap derskap, godmanskap och förvaltarskap

$

Då någon som uppnått myndig Godmanskap och förvaltarskap ålder förklarats omyndig, varde skall skrivas in vid den tingsrätt där förmynderskupet inskrivet vid den ansökan om anordnande av godrätt, där ansökningen om omyndig- manskapet eller förvaltarskapet hetsförklaring gjordes. gjordes.

3§

Finner rätten, där förmynder- Finner den tingsrätt där ett förskap är inskrivet, med hänsyn till mynderskap är inskrivet, med händen omyndiges eller hans föräldrars syn till den omyndiges eller hans boningsort eller av annan orsak, att föräldrars boningsort eller av annan tillsynen över förmynderskapet orsak, att tillsynen över förmynderlämpligen bör överflyttas till annan skapet lämpligen bör flyttas över till rätt, äge den rätt, där förmynder- en annan tingsrätt, får den tingsrätt skapet är inskrivet, besluta därom. där förmynderskapet är inskrivet Underrättelse om beslutet skall besluta om överflyttning. Underrätofördröjligen givas den rätt till vil- telse om beslutet skall utan dröjsken tillsynen sålunda överflyttas, mål ges till den tingsrätt dit tillsy-

och varde förmynderskapet där in- nen flyttas, och förmynderskapet skrivet. skall skrivas in där.

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 124

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Första stycket tillämpas även i fråga om godmanskap enligt ll

kap. 1—3 §§. Överflyttning av god-

manskap som avses i II kap. I eller 2§ får dock, om även förmynderskapet, godmanskapet eller förvaltarskapet är inskrivet, inte ske annat än i samband med överflyttning av detta. Om den tingsrätt där ett god-

manskap enligt 11 kap. 4 § eller ett

förvaltarskap. är inskrivet får kännedom om att den som godmanskapet eller förvalturskapet avser har fått sitt hemvist på en ort som hör

under en annan tingsrätt, skall den förstnämnda tingsrätten flytta över

tillsynen dit. Underrättelse om beslutet skall utan dröjsmål ges till den tingsrätt dit tillsvnen har flyt-

tats, och godmanskapet = eller

förvaltarskapet skall skrivas in där.

4§

När förmynderskap inskrives, När förmynderskap, godmanskall räften, där så erfordras, angi- skup eller förvaltarskap skrivs in, va, vilken överförmyndare det till- skall tingsrätten, om det behövs, kommer att utöva tillsyn över för- ange vilken överförmyndare som mynderskapet. skall wöva tillsynen.

I fråga om överflyttning av tillsy- I fråga om överflyttning av tillsy-

nen över förmynderskap från en nen över förmynderskap, godmaunöverförmyndare till en annan inom skap eller förvaltarskap från en samma domsaga, skall vad i 38 överförmyndare till en annan inom sägs äga motsvarande tillämpning. samma domsaga tillämpas 3 8.

$

Rätten tillser, att förmynderskap Tingsrätten skall se till att förinskrives och förmyndare varder mynderskap skrivs in och förmynförordnad, då det skall ske. dare förordnas, då det skall ske.

65 Då rätten meddelat beslut om in- Då rätten har meddelat beslut om

skrivning av förmynderskap, skall inskrivning av förmynderskap,

anteckning därom ske i förmynder- godmanskap eller förvaltarskap,

skapsbok, som föres vid rätten. skall anteckning därom ske i förmynderskapsbok som förs hos tingsrätten.

13 kap. Allmänna bestämmelser 13 kap. Allmänna bestämmelser

om förmyndares plikter om förmyndares, god mans och förvaltares plikter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

28 Uppstår fråga om rättshandling Uppstår fråga om rättshandling

mellan myndlingen och förmynda- eller rättegång mellan en myndling ren eller hans make eller någon som och förmyndaren eller hans make han företräder, äge förmyndaren ej eller någon som han företräder, har den rätt att företräda myndlingen, förmyndaren inte rätt att företräda

varom i 1 § sägs. Hava syskon ge- myndlingen enligt I $. Har syskon

mensam förmyndare, äge denne gemensam förmyndare, får denne dock företräda myndlingarna vid dock företräda myndlingarna vid arvskifte dem emellan, såframt de arvskifte dem emellan, om de inte

ej hava inbördes stridande intres- har inbördes stridande intressen. sen. En god man eller förvaltare har

inte rätt att företräda den för vilken

han har förordnats, om det uppstår

fråga om rättshandling eller rätte-

gång mellan denne, å ena sidan,

och den gode mannen eller förvaltaren, dennes make eller någon som den gode mannen eller förval-

turen företräder, å andra sidan.

Har förmyndauren slutit avtal, Har en förmyndare, god man elvartill han, enligt vad i första styc- ler förvaltare slutit avtal i strid med

ker sägs, saknat behörighet, skall första eller undra stycket, tillämpas

angående skyldigheten att återbära 9 kap. 7 § första stycket i fråga om

vad jämlikt avtalet må vara uppbu- återbärings- och ersättningsskyl-

ret, eller utt utgiva ersättning där- dighet.

för, vad i 9 kap. 7 § första stycket

är stadgat äga motsvarande tillämpning.

3§

Upphävd genom lag 1974: 1038. Förmyndare skall med omsorg

och nit vårda myndlingens rätt och

främja hans bästa. Härvid skall

förmyndaren se till att myndlingens

. medel i skälig omfattning används

till nytta för myndlingen.

4§ Förmyndaren skall med omsorg Vad som sägs i 3 § gäller också

och nit vårda myndlingens rätt och för en god man och en förvaltare i främja hans bästa. Härvid skall förhållande till den som godman-

förmyndaren se till att myndlingens skapet eller förvaltarskapet avser.

medel i skälig omfattning användas till nytta för myndlingen.

5§ Har myndlingen fyllt sexton år, Har en myndling fyllt sexton år, bör förmyndaren, om det lämpligen bör förmyndaren, om det lämpligen

kan ske, höra myndlingen rörande kan ske, höra myndlingen rörande

hans mening i angelägenheter av hans mening i angelägenheter av vikt. Är myndlingen gift, skall vikt. Är myndlingen gift. skall även

jämväl makens mening inhämtas. makens mening inhämtas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Motsvarande skyldighet åvilar en

god man och en förvaltare gent-

emot den som godmanskapet eller

förvaltarskapet avser och dennes

make. Om betydelsen av samtycke i

vissa fall finns bestämmelser i

H kap. 538.

65 Förmyndaren skall rörande allt Förmyndare, gode män och förvad ull förmynderskapet hörer giva valtare skall rörande allt som hör överförmyndaren ävensom rätten till förmynderskapet, godmanskade upplysningar som infordras. pet eller förvaltarskapet ge överför-

myndaren och rätten de upplys-

ningar som infordras.

7§

För den omyndiges egendom För en omyndigs egendom skall skall förmyndaren, såframt rätten förmyndaren, om rätten finner skäl prövar skäl därtill vara för handen, till det, lämna pant eller annan sälämna pant eller annan säkerhet till kerhet till visst av rätten bestämt visst av rätten bestämt belopp. Sä- belopp. Motsvarande skyldighet att kerheten skall, på sätt rätten be- ställa säkerhet åvilar gode män och stämmer, förvaras och förvaltas av förvaltare. Säkerheten skall, enligt överförmyndaren eller i annan vad rätten bestämmer, förvaras och lämplig ordning. förvaltas av överförmyndaren eller

I annan lämplig ordning.

Har en omyndig fleru förmyndare. skall de, såvitt rör cgendomen, ha hand om förmynderskapet gemensamt. Rätten kan dock förordna att tillgångarna skall för förvaltning fördelas på visst sätt mellan dem eller att vissa tillgångar skall förvaltas av er. förmyndare ensam. Den som ensam råder över vissa tillgångar får också ikläda den omyndige sådana förbindelser som faller inom området för dessa tillgångars förvaltning.

Står en underårig inte under Står en underårig inte under värdnad av någon förälder och har vårdnad av någon förälder och har flera förmyndare förordnats, skall flera förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland för- vårdnaden utövas av den bland förmyndarna som rätten utser därtill. myndarna som rätten utser därtill. Rätten kan också utse två förmyn- Rätten kan också utse två förmyndare att gemensamt utöva vårdna- dare att gemensamt utöva vårdnaden, om de är gifta med varandra den, om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under äkten- eller bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Den skapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts vårdna- eller de som har anförtrotts vårdnaden kan, om det är lämpligt, av rät- den kan, om det är lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten att ten befrias från skyldigheten att delta i handhavandet av den omyn- delta i handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter. Har diges övriga angelägenheter. den som är förklarud omyndig flera förmyndare, förordnar rätten en av dem att ha den omsorg om myndlingens person som anges il 8.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse Prop. 1987/88: 124

Har en omyndig flera förmyndare och kan dessa ej enas i ett ärende som rör den omyndiges egendom och som de skall besluta i, gäller den mening som överförmyndaren biträder. Är det fråga om en åtgärd som kräver överförmyndarens samtycke, kan samtycke ges till åtgärden även om förmyndarna har olika mening. I sådana fall skall överförmyndaren dock

bereda medförmyndare tillfälle att yttra sig innan överförmyndaren beslu-

tar i saken.

Första och tredje styckena til-

lämpas även när någon har flera

gode män eller förvaltare.

98 Förmyndare vare pliktig att er- Förmyndare, gode män och försätta skada som Aan uppsåtligen cl- vältare är skyldiga att ersätta skada ler av vårdslöshet tillskvndat den som de uppsåtligen eller av vårds-

omyndige. löshet har orsakat den omyndige el-

ler den som godmanskapet eller

förvaltarskapet avser.

Äro flera förmyndare ansvariga Är flera förmyndare, gode män för skada som de ftillskyndat den eller förvaltare ansvariga för skada omyndige, svare de för ersättning- som de har orsakat den omyndige en en för alla och alla för en. Er- eller den som godmanskapet eller sättningsbeloppet varde förmyn- förvaltarskapet avser, svarar de so-

darna emellan slutligen fördelat et- lidariskt för ersättningen. Ersätt-

ter den större eller mindre skuld ningsansvaret skall slutligt fördelas

som prövas ligga envar av dem till mellan de ansvariga efter den grad dast. Finnes någon sakna tillgång av vållande som åvilar dem. Om

till gäldande av vad på honom belö- någon saknar tillgångar att betala per, skall de övrigas ansvarighet för sin andel med, skall de övrigas anbristen bestämmas efier enahanda svarighet för bristen bestämmas engrunder. ligt samma grunder.

108 Vill den omyndige, sedan han bli- Vill en omyndig, sedan han blivit

vit myndig, eller ny förmyndare myndig, eller er ny förmyndare göra anspråk på ersättning efter vad göra anspråk på ersättning enligt

i 9§ stadgas, skall han, såframt de 9 8, skall han, om de handlingar handlingar, varom i 16 kap. 12§ som anges 1 16 kap. 12 § har över-

förmäles, överlämnats till honom lämnats till honom, inom ett år därefter vad där sägs, inom ewt år där- efter väcka talan om anspråket. I

efter väcka talan om anspråket, el- annat fall har han förlorat sin rätt

ler vare sin talan förlustig. Vad så- till talan. Vad som nu har sagts

lunda stadgats skall ej äga tillämp- gäller inte om den avgående för-

ning, om den avgående förmynda- myndaren har gjort sig skyldig till ren gjort sig skyldig till brottsligt brottsligt förfarande. "förfarande. Första stycket tillämpas även i

fråga om talan mot god man eller

förvaltare.

14 kap. Om vård av omyndigs rätt i 14 kap. Om vård av rätt i oskiftat

oskiftat bo bo vid förmynderskap. godman-

skap och förvaltarskap

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

1§ Har omyndig del i oskiftat bo, Har en omyndig del i oskiftat bo, skall förmyndaren, med iakttagan- skall förmyndaren, med iakttagande av vad nedan stadgas, vårda den de av vad nedan stadgas, vårda den omyndiges rätt i boet. omyndiges rätt i boet. Vad som föreskrivs i detta kapitel i fråga om förmyndare gäller också ifråga om gode män och förvaltare som har att förvalta del i oskiftat bo. Vad som föreskrivs beträffande omyndig skall därvid gälla den som har god man eller förvaltare.

15 kap. Om förmyndares förvalt- 15 kap. Om förmyndares, gode ning av omyndigs egendom mäns och förvaltares egendomsförvaltning 205 Vad som föreskrivs i 1—18 §§ om förmyndares förvaltning skall gälla också i fråga om godmanskap och förvaltarskap.

215 Gode män och förvaltare är berättigade att efter uppdragets slutförande eller, om uppdraget varar längre tid än ett år, årligen erhålla skäligt arvode för uppdraget samt ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande. Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Denne bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter skall utgå av medel som tillhör den som godmanskapet eller förvaliarskapet avser. Arvode och ersättning som ej skall utgå av sådana medel skall betalas av kommunen.

2 §

Har egendom i dödsbo, vilken har förvaltats av en god man som avses i Il kap. 3 §, efter preskription av rätt att ta arv eller testamente eller annars tillfallit allmänna arvsfonden, gäller i fråga om egendomens — försäljning lagen (1921:281) om allmänna arvsfonden. to [NA

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

16 kap. Om förmyndares redovis- 16 kap. Om förmyndares, gode ningsskyldighet” mäns och förvaltares redovisnings-

skyldighet

2§ När egendom, som skall stå un- När egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning, förs- der förmyndarens förvaltning, första gången tillfaller underårig, skall ta gången tillfaller en underårig,

förmyndaren inom en månad däref- skall förmyndaren inom en månad ter till överförmyndaren ingiva för- därefter till överförmyndaren ge in teckning över egendomen. Vaurder en förteckning över egendomen.

den som uppnått myndig ålder för-

klarad omyndig skall förmyndaren, inom tre månader från det förmynderskapet inskrevs, till överförmyndaren ingiva förteckning över den omyndiges egendom vid tiden för omyndighetsförklaringen.

Gode män och förvaltare som

har förordnats att förvalia egen-

dom skall inom två månader från

det att inskrivning ägt rum ge in en

förteckning till överförmyndaren

över den egendom som omfattas av

förordnandet. Denna skyldighet

gäller inte, om förvaltningen avser

andel i oskiftat dödsbo.

Förteckning som avges av en god

man som har förordnatis enligt

II kap. 1§ behöver endast uppta den lösa egendom som den gode

mannen har tagit hand om.

Har den omyndige efter den tid Har den omyndige eller den som

som avses i första stycket erhållit godmanskapet eller förvaltarskapet

egendom som skall stå under för- uvser efter den tid som avses I förs-

myndarens förvaltning, skall för- ta eller undra stycket erhållit egenteckning över denna egendom in- dom som skall stå under förvaltning

givas ull överförmyndaren inom en av förmyndare, god man eller förmånad därefter. valtare, skall förteckning över den-

na egendom ges in till överförmyn-

daren inom en månad därefter.

Är det andel i oskiftat bo som Är det andel i oskiftat bo som har

tillfallit omyndig, skall förteckning, tillfallit er omyndig eller någon för varom ovan stadgas. ingivas först vilken har förordnats god man eller inom en månad efter det bodelning förvaltare, skall förteckning ges in

eller skifte skett. först inom en månad efter det bo-

delning eller skifte har skett.

Har rätten beslutat utvidga om-

fattningen av en god mans eller

förvaltares uppdrag när det gäller

annan egendomsförvaltning än så-

dan som avser andel i oskiftat bo,

skall den gode mannen eller förval-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

taren inom en månad från beslutet till överförmyndaren ge in en för-

teckning över den egendom som

omfattas av det utvidgade uppdra-

get.

sö

Före den 1 mars varje år avgive Före den I mars varje år skall

förmyndaren till överförmyndaren förmyndaren till överförmyndaren

årsräkning, innefattande redogörel- avge årsräkning, innefattande redo-

se för förvaltningen under föregå- görelse för förvaltningen under fö-

ende år eller den del av året, varun- regående år eller den del av året

der förmyndaren innehaft sin be- varunder förmyndaren innehaft sin

fattning. Då förmyndarens befatt- befattning. Då förmyndarens be-

ning upphör, skall förmyndaren fattning upphör, skall förmyndaren

ofördröjligen till överförmyndaren ofördröjligen till överförmyndaren

avgiva sluträkning, avscende för- avge sluträkning, avseende förvalt-

valtningen under det löpande året ningen under det löpande året intill intill befattningens upphörande. befattningens upphörande.

I årsräkning och sluträkning sko- I årsräkning och sluträkning skall la upptagas tillgångar och skulder upptas tillgångar och skulder vid

vid början av den tid räkningen av- början av den tid räkningen avser, ser, en sammanställning av inkoms- en sammanställning av inkomster ter och utgifter under nämnda tid och utgifter under nämnda tid samt samt tillgångar och skulder vid tillgångar och skulder vid samma

samma tids utgång. tids utgång.

Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även god man och förvaltare. Har rätten inskränkt omfattningen av en god mans eller förvaltares uppdrag. gäller reglerna om slut-

räkning i fråga om den egendom som inte längre omfattas av upp-

draget. Upphör ett godmanskap enligt I 1 kap. I $ innan tid för avgivande av årsräkning eller sluträkning rörande förmynderskapet för den omyn- "> dige inträffar, får sluträkning rörande godmanskapet begränsas till att avse en redogörelse endast för

de åtgärder som har vidtagits av den gode mannen. I övrigt skall re-

dogörelse för förvaltningen avges av förmyndaren även för den tid som godmanskapet har varat.

158 Bestämmelserna i I, 3,4 och 6— 14 §§ om förmyndare och förmyn-

? Senaste lydelse 1985: 941.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

dares förvaltning gäller även i frå-

ga om godmaunskap och förvaltar-

skap.

17 kap. Om tillsyn över förmynda- 17 kap. Om tillsyn över förvaltning res förvaltning som utövas av förmyndare, gode

män och förvaltare

7§

Upphävd genom lag 1974: 1038. Bestämmelserna i detta kapitel

tillämpas också i fråga om god-

manskap och förvaltarskap.

19 kap.

17 §

Överförmyndare och överför- Överförmyndare och överför-

myndarnämnd äro skyldiga att föra myndarnämnd är skyldiga att föra bok angående de förmynderskap bok angående de förmynderskap, och godmanskap som inskrivits och godmanskap och förvaltarskap som

stå under deras tillsyn. Över ären- har inskrivits och står under deras den rörande förmynderskap, vilka tillsyn. Över ärenden rörande de

ej inskrivits, skall särskild förteck- förmynderskap, som ej inskrivits,

ning föras. skall särskild förteckning föras.

20 kap.

18 I mål om faderskap, vårdnad, I mål om faderskap, vårdnad, umgänge, underhåll och omvyndig- umgänge och underhåll tillämpas hetsförklaring eller dess hävande 14 kap. 17 och 18 §§ äktenskapstillämpas 14 kap. 17 och 18 §§ äk- balken. tenskapsbalken.

2§

Vistäs den, mot vilken talan en- Vistas den, mot vilken talan en-

ligt denna balk riktas. på okänd ort, ligt denna balk riktas, på okänd ort,

skall hans rätt I saken bevakas av skall hans rätt i saken bevakas av

god man enligt 7/8 kap. Detsamma god man enligt /7 kap. Detsamma gäller, om han vistas på känd ort gäller, om han vistas på känd ort

utom riket men stämningen eller utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kunna andra handlingar i målet ej kun deldelges honom eller han underlåter ges honom eller han underlåter att

att ställa. ombud för sig och särskil- ställa ombud för sig och särskilda da skäl föreligga att förordna god skäl föreligger att förordna god

man. Gode mannen skall samråda man. med part för vilken han har förordnats, i den mån det kan ske.

I fråga om ersättning till god I ett ärende om förordnande uv

man som avses I första stycket gäl- förvaltare eller utvidgning av ett

ler vad som föreskrives i I0 kap. förvaltarskaps omfattning, där den 13§ om ersättning åt rättegångs- enskilde uppenbarligen inte förstår

biträde. vad saken gäller eller skulle lida

+ Senaste lydelse 1987:790.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Rättegångsbalkens bestämmel- skada av att få del av handlingarna ser om hämtning av part äga mot- i ärendet, skall rätten förordna en svarande tillämpning på den som i god man enligt II kap. utt företrä-

annan egenskap än vittne eller sak- da den enskilde i ärendet och bevakunnig skall höras i mål eller ären- ka hans eller hennes rätt. de som avses i denna balk. En god man som avses i första eller andra stycket skall samråda

med den för vilken han hur förordnats, i den mån det kan ske.

Då fråga är om omyndighets-

förklaring, bör iakttagas att förordnande om skyldighet att inställa sig personligen ej ges beträffande den

som uvses med ansökningen. om

inställelsen skulle kunna medföra men eller fara för honom. |

2a Pr

I ett ärende om förordnande av

förvaltare eller utvidgning av ett

förvaltarskaps omfattning, där det inte föreligger fall som avses i 2§ andra stycket, skall rätten förordna ett biträde att bevaka den enskildes rätt i ärendet. Ett rättegångsbiträde skall också förordnas, om den som har förvaltare begär att förvaltarskapet skall upphöra eller att

dess omfattning skall inskränkas.

Rättegångsbiträde skall inte för-

ordnas, om det är uppenbart att ett

biträde inte behövs.

2b§

Den som har förordnats till god man enligt 2§ eller rättegångsbiträde enligt 2 a § har efter rättens

prövning rätt till skälig ersättning

av allmänna medel för urbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Kostnaden skall

stanna på staten. såvida inte motparten till den, för vilken god man eller rättegångsbiträde har förordnats, skäligen bör åläggas att er-

sätta stuten kostnaden.

2c§

Rättegångsbalkens bestämmelser om hämtning av part tillämpas också på den som i annan egenskap än vittne eller sakkunnig skall höras i mål eller ärende som avses i denna balk.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bestämmelserna i 3 och 4 §§ om Bestämmelserna i 3 och 4 5§ om förmyndare och förmynderskap förmyndare och förmynderskap

gälla i tillämpliga delar beträffande gäller i tillämpliga delar beträffande god man och godmanskap. Härvid god man och godmanskap samt för-

skola bestämmelserna om omyn- valtare och förvaltarskap. Härvid dig, hans make och närmaste frän- skall bestämmelserna om omyndig,

der, då fråga är om godmanskap dennes make och närmaste anhöri-

som avses i /8 kap. 3 eller 4 &, gälla ga, när det är fråga om godman-

den, för vilken god man förordnats, skap som avses i /1 kap. 3 eller 4 §,

samt dennes make och närmaste gälla den för vilken god man har fränder. Då fråga är om godman- förordnats och dennes make och

skap för omyndig, har i ärende som närmaste släktingar samt i fråga avses I 3 8 även förmyndaren sådan om förvaltarskap den för vilken förbehörighet som anges där. valtare har förordnats och dennes

make och närmaste släktingar. Är

det fråga om godmanskap för en

omyndig, har i ärende som avses i

3 § även förmyndaren sådan behö-

righet som anges där.

Beslut eller dom, som i mål om Beslut som i ärende om förmyn-

omyndighetsförklaring eller i ären- derskap, godmanskap eller förvalde om förmynderskap eller god- tarskap enligt denna balk meddelas

manskap enligt denna balk medde- av överförmyndaren eller rätten las av överförmyndaren eller rät- länder till efterrättelse utan hinder ten, länder till efterrättelse utan av att beslutet överklagas. Vad som

hinder av att ralan föres däremot. nu har sagts gäller ej rättens avgö- Vad som nu har sagts gäller ej rät- rande, varigenom «avtal om

tens avgörande, varigenom avtal sammanlevnad i oskiftat bo hävs el-

om sammanlevnad i.oskiftat bo ler förmyndare, god man eller förhäves eller förmyndare eller god valtare döms ull utgivande av förman dömes tll utgivande av försut- suttet vite. tet vite.

118 Mot beslut som underrätt har Beslut som tingsrätten har medde-

meddelat under rättegången i frågor lat under rättegången i frågor som

som avses i 6 kap. 20§, 7 kap. avses i 6 kap. 208. 7 kap. 158,

15 &. 10 kap. 14 §, 11 kap. 15 eller 10 kap. 16 eller 17 § eller 11 kap.

16 § eller 18 kap. 14 §, skall talan 18 §, 20 § andra stycket eller 23 §

föras särskilt. | tredje stycket skall överklagas sär-

skilt.

I. Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

2. Den som vid ikraftträdandet är omyndigförklarad enligt äldre bestämmelser skall tills vidare anses ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § i dess nya lydelse. Härvid skall förmyndaren anses vara förvaltare med uppdrag att värda den enskildes angelägenheter utan begränsning av uppdraget.

3. Förordnande av god man som har skett enligt äldre bestämmelser skall anses ha meddelats enligt motsvarande nya bestämmelser i 11 kap.

4. Om det vid ikraftträdandet pågår ett mål om omyndighetsförklaring

eller hävande av sådan förklaring, skall handläggningen fortsättningsvis Prop. 1987/88: 124

anses avse ett ärende angående förvaltarskap.

S. Förekommer i lag eller annan författning någon hänvisning till en

föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i

stället den bestämmelsen.

2¶Förslag till Prop. 1987/88: 124 Lag om ändring 1 vallagen (1972: 620)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § samt 4 kap. 2 och 11 §§ vallagen

(1972: 620)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

2 kap.

3§

Vid tillämpning av 2 § beräknas Vid tillämpning av 2 § beräknas

antalet röstberättigade på grundval antalet röstberättigade på grundval

av stommarna till mantalslängderna av stommarna till mantalslängderna

för året. Vid beräkningen anses för året. Vid beräkningen anses

som röstberättigad varje svensk "som röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare medborgare som fyllt eller senare

under kalenderåret fyller aderton år under kalenderåret fyller arton år.

och som ej på grund av domstols

förklaring är eller efter uppnådd

myndighetsålder skall förbli omyndig.

4 kap.

28 I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juni enligt länsskattemyndighetens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och som har fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall träda i kraft vid följande årsskifte, tas i längden upp den som skall vara kyrkobokförd i distriktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medborgare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt länsskattemyndighetens personband har varit kyrkobokförda i riket den I november de tre åren närmast före valåret.

Den som den I juni enligt länsskattemyndighetens personband på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig tas dock ej upp i längden.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.

118 Svensk medborgare som ej är bo- Svensk medborgare som cj är bo-

satt i riket har rösträtt vid val till satt i riket har rösträtt vid val till riksdagen, om han varit kyrkobok- riksdagen. om han varit kyrkobok-

förd här någon gång och ej på grund förd här någon gång och har upp-

av 3 kap. 2§ regeringsformen är nått arton års ålder senast på val-

utesluten från rösträtt. dagen.

! Lagen omtryckt 1987: 1334.

Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt läns- Prop. 1987/88: 124

skattemyndighetens personband ej är kyrkobokförd här.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

3 Förslag till

Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i kommunallagen (1977: 179)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § kommunallagen (1977: 179) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

2 kap.

Rösträtt vid val av ledamöter och Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige suppleanter i kommunfullmäktige har den som är kyrkobokförd i har den som är kyrkobokförd i kommunen och som har uppnått kommunen och som har uppnått aderton års ålder senast på val- aderton års ålder senast på valdagen. Den som är omyndigförkla- dagen. Den som ej är svensk medrad av domstol har dock ej rösträtt. borgare har rösträtt endast om han Den som ej är svensk medborgare har varit kyrkobokförd i riket den I har rösträtt endast om han har varit november de tre åren närmast före kyrkobokförd i riket den I novem- valåret. Varje röstberättigad har en ber de tre åren närmast före val- röst. året. Varje röstberättigad har en röst.

Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i landsting har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige i kommun inom landstingskommunen.

Frågan huruvida rösträtt enligt första och andra styckena föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

4¶Förslag till Prop. 1987/88: 124 Lag om ändring i äktenskapsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken dels att 2 kap. 2 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 2 §, 6 kap. 4 §, 7 kap. 3 § och 18 kap. I $ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Den som varken är eller skall vara kyrkobokförd här i landet skall vid hindersprövningen visa upp ett intyg av utländsk myndighet om sin behörighet att ingå äktenskapet, om ett sådant intyg kan anskaffas.

Om det fordras tillstånd eller Om det fordras tillstånd till äksamtycke till äktenskapet, skall be- tenskapet, skall bevis om tillståndet vis om tillståndet eller samtycket visas upp vid hindersprövningen. visas upp vid hindersprövningen.

6 kap.

Kan den ena maken på grund av Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fat- sköta sina angelägenheter och fattas det medel för familjens under- tas det medel för familjens underhåll, får den andra maken i behövlig håll, får den andra maken i behövlig omfattning lyfta den sjuka eller omfattning lyfta den sjuka eller bortavarande makens inkomst och bortavarande makens inkomst och avkastning av dennes egendom avkastning av dennes egendom samt kvittera ut banktillgodohavan- samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Detta den och andra penningmedel. Detta gäller dock ej, om samlevnaden gäller dock ej, om samlevnaden mellan makarna har upphört eller mellan makarna har upphört eller om det finns fullmäktig, förmynda- om det finns fullmäktig, förmyndare eller god man för den sjuka eller re, god man eller förvaltare som bortavarande maken. har rätt att företräda den sjuka el-

ler bortavarande maken i dessa an-

gelägenheter.

Rättshandling som avses i första stycket är bindande för den sjuka eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens underhåll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet inte förelåg.

7 kap.

Genom äktenskapsförord kan makar eller blivande makar bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem skall vara dennes enskilda egendom. Genom nytt äktenskapsförord kan makar bestämma att egendomen skall vara giftorättsgods.

Äktenskapsförord skall upprättas Äktenskapsförord skall upprättas

skriftligen och undertecknas av ma- skriftligen och undertecknas av makarna eller de blivande makarna. karna eller de blivande makarna. i to

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Detta gäller även om någon av dem Detta gäller även om nägon av dem är omyndig. I så fall skall dock för- är underårig eller har förvaltare enmyndarens skriftliga medgivande inhämtas. begränsning uv förvaltaruppdra-

get. I så fall skall dock förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande inhämtas. Äktenskapsförord skall registreras hos domstolen. Ett äktenskapsförord

som har slutits mellan blivande makar gäller från äktenskapets ingående, om det ges in till domstolen inom en månad från det att äktenskapet ingicks. I annat fall gäller äktenskapsförord först från och med den dag då det ges in till domstolen.

- 18 kap.

Om den som talan enligt denna Om den som talan enligt denna balk riktas mot saknar känt hemvist balk riktas mot saknar känt hemvist och det inte heller kan klarläggas och det inte heller kan klarläggas var den parten uppehåller sig, skall var den parten uppehåller sig, skall dennes rätt i saken bevakas av god dennes rätt I saken bevakas av god man enligt 78 kap. föräldrabalken. man enligt 77 kap. föräldrabalken. Detsamma gäller, om den som har Detsamma gäller, om den som har känt hemvist utom riket inte kan känt hemvist utom riket inte kan nås för delgivning eller om denne nås för delgivning eller om denne underlåter att utse ombud för sig underlåter att utse ombud för sig och det finns särskilda skäl att för- och det finns särskilda skäl att förordna god man. ordna god man.

Gode mannen skall samråda med Gode mannen skall samråda med den som han har förordnats för, om den som han har förordnats för, om det kan ske. I fråga om ersättning det kan ske. I fråga om ersättning till gode mannen gäller 10 kap. 13 § till gode mannen gäller 20 kap. 2 föräldrabalken. b $ föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989:

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 124

5 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 9 och Hl $$, 17 kap. 2 §, 18 kap. 2 §,

19 kap. I och 18 §§, 20 kap. 8 § samt 24 kap. 4 och 5 §§ ärvdabalken! skall

ha följande lydelse.

Nuvärande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

2§

Om nyttjanderättshavaren ge- Om = nyttjanderättshavaren genom vanvård av egendomen eller nom vanvård av egendomen eller

genom annat otillbörligt förfarande genom annat otillbörligt förfarande uppenbarligen äventyrar ägarens uppenbarligen äventyrar ägarens bästa, må rätten på ansökan ålägga bästa, får rätten på ansökan ålägga

honom att ställa säkerhet för egen- honom att ställa säkerhet för egen-

domen eller ock förordna, att denna domen eller också förordna, att skall ställas under vård och förvalt- denna skall ställas under vård och

ning av god man som avses i 18 förvaltning av god man som avses i kap. föräldrabalken. Il kap. föräldrabalken.

För skada, som nyttjanderätts- För skada, som nyttjanderätts-

havaren uppsåtligen eller av vårds- havaren uppsåtligen eller av vårds-

löshet fillskyndat ägaren, skall er- löshet vållar ägaren, skall ersätt-

sältning gäldas, då nyttjanderätten ning betalas, då nyttjanderätten upphör eller egendomen ställes un- upphör eller egendomen ställs under vård och förvaltning av god der vård och förvaltning av god man. man.

11 §

Skall enligt testamente någon Skall enligt testamente någon

njuta avkomst av egendom i kvarlå- njuta avkomst av egendom i kvarlåtenskapen och egendomen, till be- tenskapen och egendomen, till betryggande av hans rätt, sättas under tryggande av hans rätt, sättas under

särskild vård, skall den, där ej an- särskild vård, skall den, där cj an-

nat följer av testamentet, ställas un- nat följer av testamentet, ställas under förvaltning av god man som av- der förvaltning av god man som avses i 78 kap. föräldrabalken. ses i /1 kap. föräldrabalken.

17 kap. 2§

Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest, skrifiligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande. Bröstarvinge äger

dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från denna mot skäligt

vederlag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens

make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller

testamente med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgat.

Ej må underårig avsäga sig arv, ej En underårig får inte avsäga sig heller omyndigförklarad utan för- arv. Den som har förvaltare enligt

mvyndarens skriftliga samtycke. II kap. 7 § föräldrabalken utan be-

gränsning av förvaltaruppdraget

får inte avsäga sig arv utan förval-

tarens skriftliga samtycke. I Balken omtryckt 1981: 359. 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Där ej annat framgår av omstän- Om något annat inte framgår av

digheterna, gäller arvsavsägelse omständigheterna, gäller arvsavsä-

ock mot arvinges avkomlingar. gelse också mot arvinges avkom-

lingar.

18 kap.

5

-

Fill dess att egendomen har tagits Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga dödsbodeläga- om hand av samtliga dödsbodelägare eller av den som i annat fall har re eller av den som i annat fall har att förvalta boct, skall egendomen, att förvalta boet, skall egendomen,

om den ej står under vård av för- om den ej står under vård av för-

myndare, syssloman eller annan, myndare, syssloman eller annan,

vårdas av delägare som samman- vårdas av delägare som samman-

bodde med den avlidne eller annars bodde med den avlidne eller annars kan ta hand om egendomen. Den kan ta hand om egendomen. Den

som har tagit hand om egendomen som har tagit hand om egendomen

skall genast underrätta övriga del- skall genast underrätta övriga del-

ägare om dödsfallet och, om det be- ägare om dödsfallet och, om det be-

hövs god man för någon delägare, hövs god man för någon delägare, göra anmälan hos rätten enligt /!8 göra anmälan hos rätten enligt // kap. föräldrabalken. Vad som har kap. föräldrabalken. Vad som har sagts om delägare gäller också ef- sagts om delägare gäller också ef-

terlevande make som inte är del- terlevande make som inte är delägare. ägare.

Finns det inte någon som sålunda tar hand om den dödes egendom, skall medlem av hushållet som den döde tillhörde, hyresvärd eller annan som är

närmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla delägare eller anmäla dödsfallet till socialnämnden. Då anmälan skett eller förhållandet på annat

sätt blir känt, skall socialnämnden, om det behövs, göra vad som enligt första stycket åligger delägare. För kostnaderna med anledning av detta har kommunen rätt till ersättning av boet.

19 kap.

1§ Då dödsbodelägare begär det, Då dödsbodelägare begär det.

skall rätten förordna, att egendo- skall rätten förordna, att cgendomen skall avträdas till förvaltning men skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse nå- av boutredningsman, samt utse någon att i sådan egenskap handhava gon att i sådan egenskap handha förvaltningen. Har någon genom förvaltningen. Har någon genom testamente blivit utsett att i avseen- testamente blivit utsedd att i fråga

de å förvaltningen träda i arvingars om förvaltningen träda i arvingars

och universella testamentstagares och universella testamentstagares

ställe (testamentsexekutor), äger ställe (testamentsexekutor), äger jämväl han påkalla beslut som nu är jämväl han påkalla beslut som nu är

sagt. Sådant beslut skall ock med- sagt. Sådant beslut skall också delas på begäran av den som erhål- meddelas på begäran av den som

lit legat eller äger föra talan om full- erhållit legat eller äger föra talan görande av ändamålsbestämmelse, om fullgörande av ändamålsbedär det prövas nödigt för legatets stämmelse, där det prövas nödigt eller ändamålsbestämmelsens verk- för legatets eller ändamälsbestäm- 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

ställande, eller på begäran av bor- melsens verkställande, eller på begenär eller den som står i ansvar för gäran av borgenär eller den som betalning av gäld efter den döde, står i ansvar för betalning av gäld där det måste antagas att dödsboet efter den döde, där det måste antas är på obestånd eller att sökandens att dödsboet är på obestånd eller att

rätt eljest äventyras. Är dödsbodel- : sökandens rätt eljest äventyras. Är

ägare eller den som erhållit legat dödsbodelägare eller den som eromyndig eller har enligt !8 kap. 3 hållit legat omyndig eller har enligt eller 4 8 föräldrabalken god man 11 kap. 3, 4 eller 7 § föräldrabalken

förordnats för honom, skall döds- god man eller förvaltare förordnats

boet avträdas till förvaltning av bo- för honom, skall dödsboet avträdas utredningsman, om överförmynda- till förvaltning av boutredningsren begär det och rätten finner skäl man, om Överförmyndaren begär därtill. det och rätten finner skäl därtill.

Skall enligt testamente cgendo- Skall enligt testamente egendomen vara undantagen delägarnas men vara undantagen delägarnas förvaltning, men är testamentsexe- förvaltning, men är testamentsexekutor ej utsedd eller kan den utsed- kutor ej utsedd eller kan den utsedde ej utföra uppdraget, skall rätten, de ej utföra uppdraget, skall rätten, då ansökan göres av någon vars rätt då ansökan görs av någon vars rätt är beroende av utredhingen eller är beroende av utredningen eller

förhålllandet eljest varder kunnigt, förhållandet eljest blir känt, medde-

meddela beslut som i första stycket la beslut som avses i första stycket. sägs.

Beslut enligt denna paragraf må Beslut enligt denna paragraf får grundas jämväl då testamente som ej grundas även på testamente som cj vunnit laga kraft. : vunnit laga kraft.

18 §

Boutredningsman är pliktig att Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han uppsåtligen ersätta skada, som han uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat eller av vårdslöshet vållat dödsboet dödsboet eller någon, vars rätt är eller någon, vars rätt är beroende beroende av utredningen. av utredningen.

Äro flera utredningsmän ersätt- Är flera utredningsmän ersättningspliktiga. svara de en för alla ningspliktiga, svarar de solidariskt. och alla för en. Ersättningsbelop- Ersättningsbeloppet skall utredpet skall utredningsmännen emel- ningsmännen emellan slutligen förlan slutligen fördelas efter den stör- delas efter den större eller mindre re eller mindre skuld som prövas skuld som prövas ligga envar av ligga envar av dem till last. dem till last.

Om skyldighet att hos bank ned- Om skyldighet-att hos bank nedsätta eller inbetala värdehandlingar sätta eller inbetala värdehandlingar och penningmedel, som tillkomma och penningmedel, som tillkommer omyndig eller den för vilken god omyndig eller den för vilken god man förordnats, stadgas i föräldra- man eller förvaltare förordnas, balken. stadgas i föräldrabalken.

20 kap.

Bouppteckning skall inom en må- Bouppteckning skall inom en månad efter upprättandet jämte be- nad efter upprättande jämte bestyrkt avskrift för registrering in- styrkt avskrift för registrering ges

Nuvarande Iydeise Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

givas till rätten i den ort där den in till rätten i den ort där den döde döde skolat svara i tvistemål i all- skolat svara i tvistemål i allmänhet

mänhet eller, om behörig domstol eller, om behörig domstol ej sålun-

ej sålunda finnes, till Stockholms da finns, till Stockholms tingsrätt.

tingsrätt. Äro flera bouppteckning- Finns det flera bouppteckningar,

ar, skola de ingivas samtidigt; och skall de ges in samtidigt; och skall skall tiden härför räknas från det tiden härför räknas från det den sisden sista bouppteckningen upprät- ta bouppteckningen upprättades.

tades.

Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall förvaras hos rätten.

Har omyndig del i boct eller fin- Har omyndig del i boet eller är Aes delägare, för vilken god man någon för vilken förvaltare enligt skall förordnas, skall ytterligare en föräldrabalken har förordnats del-

bestyrkt avskrift ingivas för varje ägare eller finns delägare, för vilöverförmyndare som skall ha till- ken god man skall förordnas, skall

syn över ifrågavarande förmynder- ytterligare en bestyrkt avskrift ges

skap eller godmanskap. Är boupp- in för varje överförmyndare som teckningen av vidlyftig beskaffen- skall ha tillsyn över ifrågavarande

het. må denna avskrift omfatta en- förmynderskap. förvaltarskap eller

dast erforderliga delar. godmanskap. Är bouppteckningen

av vidlyftig beskaffenhet, behöver

denna avskrift omfatta endast er-

forderliga delar.

Äro ej erforderliga avskrifter in- Är inte erforderliga avskrifter ingivna, skola sådana tagas på boets givna, skall sådana ras på boets be-

bekostnad. kostnad.

24 kap. 4§

Träder efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt gifte, eller dör delägare och efterlämnar han såsom dödsbodelägare någon, som ej deltagit i avtalet, skall detta, om uppsägning sker inom fyra månader därefter.

upphöra att gälla tre månader efter uppsägningen.

Där förmyndare eller god man Om förmyndare, god man eller deltagit i; avtalet, skall vid förmyn- förvaltare deltagit 1 avtalet, skall derskapets eller godmanskapets vid förmynderskapets, godmanska-

upphörande rätt till uppsägning pets eller förvaltarskapets upphö-

som i första stycket sägs uillkomma rande rätt till uppsägning som avses

den å vars vägnar avtalet slutits. i första stycket tillkomma den på

vars vägnar avtalet slutits.

5§

Har, efter det avtal om samman- Har, efter det avtal om samman-

levnad i oskiftat bo slutits, väsent- levnad i oskiftat bo slutits. väsentlig ändring inträtt i de förhållanden lig ändring inträtt i de förhållanden

som därvid voro avgörande, eller som därvid var avgörande, eller hefinnes avtalet av annan särskild or- finns avtalet av annan särskild or-

sak ej böra bestå, må rätten på del- sak ej böra bestå, får rätten på delägares talan förklara, att avtalet ägares talan förklara, att avtalet skall upphöra att gälla. skall upphöra att gälla.

Om hävande av avtal, vars fort- Om hävande av avtal, vars fort-

satta bestånd medför äventyr för satta bestånd medför äventyr för

delägare som är omyndig eller för — delägare som är omyndig eller för Prop. 1987/88: 124 vilken god man är förordnad, är vilken god man eller förvaltare är

särskilt stadgat. förordnad, är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

6¶Förslag till Prop . 1987/88: 124 Lag om ändring i lagen (1928: 281) om allmänna arvsfonden

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1928: 281) om allmänna arvsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

11 8!

Har egendom i dödsbo, vilken Har egendom i dödsbo, vilken förvaltats av god man, som i ll förvaltas av god man enligt I1 kap. kap. 4 § lagen om förmynderskap 3 § föräldrabalken, efter preskripsägs, efter preskription av rätt att tion av rätt att za arv eller testamentaga arv eller testamente eller ock te eller annars tillfallit fonden, är eljest tillfallit fonden, vare han plik- denne skyldig att fullgöra vad som tig fullgöra vad enligt 8 § första enligt 8 § första stycket åligger en stycket åligger god man, som där god man som där avses. avses.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Senaste lydelse 1933: 318. 39

7¶Förslag till Prop. 1987/88: 124 Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 3 § jordabalken! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse 18 kap. 3§ Bestämmelserna i I och 2 §§ äger ej tillämpning. om 1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen (1915:218) om avtal och andra rät:shandlingar på förmögenhetsrättens område, 2. rätte ägaren, när han utfärdade 2. rätte ägaren, när han utfärdade den handling på vilken äganderät- den handling på vilken äganderätten grundats, var i konkurs eller ten grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under infly- omyndig eller handlade under inflytande av rubbad själsverksamhet, tande av rubbad själsverksamhet eller inte hade rådighet över den fasta egendomen på grund av att en förvaltare enligt föräldrabalken var förordnad för honom, 3. förvärvet enligt lag är ogiltigt. enär det icke skett i föreskriven form eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke av någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd av domstol eHer annan myndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Balken omtryckt 1971: 1209. 40

8 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12§ fastighetsbildningslagen (1970: 988)! skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

12 §

Om god man enligt 18 kap. 4 § Om god man enligt !7 kap. 3 § föräldrabalken behöver förordnas, föräldrabalken behöver förordnas, skall fastighetsbildningsmyndighe- = skall fastighetsbildningsmyndigheten anmäla detta hos rätten. ten anmäla detta hos rätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

I Lagen omtryckt 1971: 1035. 41

9 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 10 och 20 §§ lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Kallelse och delgivning enligt 9 § Kallelse och delgivning enligt 9 § ombesörjes av den som skall hålla ombesörjs av den som skall hålla sammanträdet. Denne skall vidare sammanträdet. Denne skall vidare göra anmälan hos rätten, när god göra anmälan hos rätten, när god man enligt !8 kap. 4 § föräldrabal- man enligt 11 kap. 3 § föräldrabalken behöver förordnas. ken behöver förordnas.

30 8

Styrelsen för samfällighetsföre- Styrelsen för samfällighetsförening skall bestå av en eller flera le- ning skall bestå av en eller flera ledamöter och ha sitt säte i den ort damöter och ha sitt säte i den ort där medlemmarnas fastigheter eller där medlemmarnas fastigheter eller huvuddelen av dessa ligger. Styrel- huvuddelen av dessa ligger. Styrelseledamot skall vara myndig. seledamot får inte vara underårig

eller ha förvaltare enligt II kap. 7 §

av förvaltaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Lagen omtryckt 1987: 128.

10 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1, 6. 10 a och 13 §§, 8 kap. 25,

10 kap. 7 §, 12 kap. 2 § och 20 kap. 14 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

4 kap.

18!

Lagfaren domare skall vara svensk medborgare och hava avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.

Ej må den utöva domarämbete, Ej må den utöva domarämbete, som är omyndig eller i konkurstill- som är i konkurstillstånd: eller som

stånd. har förvaltare enligt Il kap. 78

av förvultaruppdraget.

Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete

förordnar regeringen.

6 §

Valbar ull nämndeman är myndig Valbar till nämndeman är svensk svensk medborgare, som är kyrko- medborgare, som är kyrkobokförd i

bokförd i kormmunen eller, i fråga kommunen eller, i fråga om nämn-

om nämndeman i hovrätt, i länet deman i hovrätt, i länet eller den del eller den del därav som hör till hov- därav som hör till hovrätten. och

rätten, och ej fyllt sjuttio år. Lagfa- som inte är underårig eller har fyllt

ren domare, befattningshavare vid sjuttio år och inte heller har förvaldomstol, åklagare, polisman eller tare enligt II kap. 7 § föräldrabaladvokat eller den som eljest har till ken utan begränsning av förvaltaryrke att föra andras talan inför rätta uppdraget. Cagfaren domare. be-

må ej vara nämndeman. fattningshavare vid domstol, åkla-

gare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta må ej vara nämndeman.

Ej må någon samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt. Ej må

annan vägra att mottaga uppdrag som nämndeman än den som fyllt sextio

år eller eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avgått som nämndeman vare

ej skyldig att åter inträda förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

10a 8

Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som skall tjänstgöra som

ekonomiska experter enligt I kap. 8 § och 2 kap. 4 a §. Under treårsperio-

den får vid behov ytterligare personer förordnas för återstående del av

perioden. Inträffar medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett

! Senaste lydelse 1974: 573.

" Senaste lydelse 1976: 560.

> Senaste lydelse 1985: 415. 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

mål en omständighet som medför at. förordnandet skall upphöra att gälla, skall förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågående målet.

Den som skall tjänstgöra som Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk ekonomisk expert skall vara svensk medborgare och får ej vara omyn- medborgare och får ej vara underdig eller i konkurstillstånd. årig eller i konkurstillstånd eller ha

förvaltare enligt II kap. 7 § föräld-

rabalken utan begränsning av

förvaltaruppdraget.

13 §'

Domare vare jävig att handlägga Domare är jävig at handlägga mål: mål: |

I. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada;

2. om han med part är celler varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående;

3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;

4. om han eller någon honom 4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är för- närstående, som avses i 2, är förmyndare eller god man för part eller myndare, god man eller förvaltare eljest paris ställföresträdare eller är för part eller eljest parts ställföreledamot av styrelsen för bolag, för- trädare eller är ledamot av styrelening eller annat samfund, stiftelse sen för bolag, förening eller annat eller annan sådan inrättning, som är samfund, stiftelse eller annan sådan part, eller, då kommun eller annan ' inrättning, som är part, eller, då sådan menighet är part, är ledamot kommun eller annan sådan menigav nämnd celler styrelse, som hand- het är part, är ledamot av nämnd har förvaltningen av den angelägen- eller styrelse, som handhar förvalthet målet rör: ningen av den angelägenhet målet

rör;

5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4:

6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;

7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;

8. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

9. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet.

+ Senaste lydelse 1973: 240. 44

Lydelse enligt prop. 1987/88:26 Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

8 kap.

28 Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som

1. är svensk medborgare,

2. har hemvist i Sverige,

3. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete,

4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning,

5. har gjort sig känd för redbarhet, och 6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.

Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2.

Den som är omyndig eller försatt Den som är försatt i konkurs eller i konkurs får inte antas till ledamot. som har förvaltare enligt II kap. Inte heller får den antas till ledamot 7§ föräldrabalken utan begränssom enligt 3 § lagen (1985: 354) om ning av förvaltaruppdraget får inte

förbud mot yrkesmässig rådgivning antas till ledamot. Inte heller får

i vissa fall, m. m. är förbjuden att den antas till ledamot som enligt 3 8

utöva rådgivningsverksamhet. lagen (1985: 354) om förbud mot yr-

kesmässig rådgivning i vissa fall,

m. m. är förbjuden att utöva rådgiv-

ningsverksamhet.

Lagfaren domare i celler befattningshavare vid allmän domstol eller all-

män åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den

som annars är anställd i statens eller kommuns tjänst eller hos annan

enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag. Vad som nu sagts gäller dock inte befattningshavare vid allmän advokatbyrå. |

10 kap.

7§

Tvist på grund av förmyndares Tvist på grund av förmyndares, eller god mans förvaltning må väc- god mans eller förvaltares förvaltkas vid den rätt, där förmynderska- ning får väckas vid den rätt där förpet eller godmanskapet är eller se- mynderskapet, godmanskapcet eller nast varit inskrivet, eller ock vid förvaltarskapet är eller senast varit rätten i den ort, där förvaltningen inskrivet, eller också vid rätten i förts. den ort där förvaltningen förts.

Har någon eljest haft annans Har någon eljest haft annans egendom till förvaltning, må tvist egendom till förvaltning, får tvist

på grund av förvaltningen väckas på grund av förvaltningen väckas vid rätten i den ort, där förvaltning- vid rätten i den ort där förvaltning-

en förts. en förts.

12 kap.

285 Såsom ombud må cj brukas annan än den som rätten med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara ombud i målet.

" Senaste lydelse 1956: 230. 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Ombud skall vara svensk medborgare med hemvist inom riket: dock må även annan brukas såsom ombud, om rätten med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter finner det lämpligen kunna ske.

Ej må den vara ombud, som är Ej må den vara ombud. som är omyndig eller i konkurstillstånd. underårig eller i konkurstillstånd

eller som har förvaltare enligt

II kap. 7 § föräldrabalken utan be-

gränsning av förvaltaruppdraget.

20 kap.

14 8”

Är målsäganden omyndig och rör Är målsäganden omyndig och rör

brottet egendom, varöver han ej rå- brottet egendom, varöver han ej råder, eller rättshandling, som han ej der, eller rättshandling, som han ej själv äger ingå, äge hans ställföre- själv äger ingå, får hans ställföreträdare angiva brottet eller tala trädare angiva brottet eller tala därå. Rör brottet den omyndiges därå. Samma rätt har en förvaltare person, äge den som har vårdnaden om honom angiva brottet eller tala gandes räkning när brottet rör därå. Vad i Il kap. 2—5 §§ är stad- egendom eller rättshandling som gat om part och ställföreträdare i omfattas av förvaltarens uppdrag. tvistemål äge motsvarande tillämp- Rör brottet den omyndiges person, ning beträffande målsägande, även får den som har vårdnaden om hoom han cj för talan. nom angiva brottet eller tala därå.

Vad i II kap. 2—5 §§ är stadgat om

part och ställföreträdare i tvistemål

tillämpas beträffande målsägande,

även om han ej för 1alan.

Om rättegångsombud för måls- Om rättegångsombud för målsägande gälle vad i 12 kap. är stad- ägande gäller vad i 12 kap. är stadgat. gat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

9 Senaste lydelse 1974: 239. 46

11 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1946: 807) om handläggning av

domstolsärenden

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 8!

Underrätt är vid handläggning av Underrätt är vid handläggning av ärende domför med cen lagfaren do- ärende domför med en lagfaren do-

mare, om ej annat följer av vad som mare, om ej annat följer av vad som

föreskrives nedan i denna paragraf. föreskrivs nedan i denna paragraf.

Vid annan handläggning än som Vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 § skall rätten hava sägs 13 celler 4 § skall rätten ha den den sammansättning som anges i sammansättning som anges i tredje tredje stycket. stycket,

om ärendet är tvistigt, om eljest särskild anledning föreligger därtill, eller om ärendet angår 1. tillstånd till äktenskap enligt 2 1. anordnande, upphörande eller

kap. 2 § äktenskapsbalken, ändring av förvaltarskap enligt Il

2. talan mot överförmyndares beslut,

3. nedsättning av bolags aktiekapital eller grundfond eller tillstånd till

vinstutdelning i bolag eller till fusion, 4. förvaltning av stiftelse, eller 5. tillstånd till viss förvaltningsåtgärd i annat fall än som avses ovan i

detta stycke.

I fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare och nämndemän, när ärendet skall prövas enligt äktenskapsbalken, lagen

(1987: 232) om sambors gemensamma hem eller föräldrabalken, och annars

av minst tre och högst fyra lagfarna domare. När nämndemän ingår i rätten, skall 14 kap. 17 § äktenskapsbalken tillämpas.

Regeringen får för andra fall än som avses i andra stycket föreskriva att tjänstemän som inte är lagfarna får handlägga ärenden som är av enkel beskaffenhet och som avser

1. förordnande eller entledigande 1. förordnande eller entledigande av förmyndare eller god man, av förmyndare, god man eller för-

vaältare,

2. inskrivning av förmynderskap 2. inskrivning av förmynderskap, eller godmanskap, godmanskap eller förvaltarskap.

3. avträdande av egendom till förvaltning av boutredningsman och förordnande eller entledigande av boutredningsman. 4. förordnande av bodelningsförrättare,

S. förordnande av skiftesman vid arvskifte, eller

6. dödande av handlingar och inteckningar enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, dock ej i fall som avses i 12 a § nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

! Senaste lydelse 1987: 1109.

12 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs

värdehandlingar

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i denna lag stadgas skall äga Vad som föreskrivs i denna lag motsvarande tillämpning i fråga om skall rillämpas även i fråga om vård vård av värdehandlingar, som till- av värdehandlingar som tillhör den, höra den, för vilken god man för- för vilken god man enligt 11 kap. 3 ordnats efter vad i 18 kap. 3 eller eller 4 § föräldrabalken eller förval- 4 § föräldrabalken stadgas, så ock i tare enligt samma balk har förordfråga om medel, som för hans räk- nats, liksom i fråga om medel som ning innestå hos bank och ej må för sådan persons räkning står inne uttagas utan överförmyndarens till- hos bank och inte får tas ut utan stånd. överförmyndarens tillstånd.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

I Lagen omtryckt 1976: 616. 48

Prop. 1987/88: 124

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt

Härigenom föreskrivs att 9, 12 och 19 §§ lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

9§

I sammanhang med förordnande I samband med ett förordnande om offentlig auktion bestämme rät- om offentlig auktion skall rätten ten ock, där sådant av någon del- också, om det vyrkus av någon delägare yrkas, ett pris, varunder god- ägare, bestämma ew pris under vil-

set ej må försäljas. Är fråga om för- ket godset inte får försäljas. Är det

säljning av fastighet. däri omyndig fråga om försäljning av en fastighet, har del, skall sådant pris utsättas. i vilken en omyndig har del eller ändå att yrkande därom ej fram- som till någon del omfattas av ett ställes. | förvaltarskap enligt föräldrabal-

ken, skall ett sådant pris bestärm-

mas, även om det inte yrkas av nåä-

gon.

I övrigt varde — försäljnings- I övrigt skall försäljningsvillkoren — bestämda av gode villkoren bestämmas av gode mannen. mannen.

12 3!

Äro samtliga delägare vid auktio- Om samtliga delägare är närvanen tillstädes och värda de överens rande vid auktionen och de är överom antagande eller förkastande av ens om utt anta eller förkasta ett anbud, som å auktionen göres skall anbud som lämnas på auktionen,

vid deras beslut bero; dock att, där gäller deras beslut. År det fråga om

fråga är om fastighet. vari omyndig en fastighet, för vilken rätten utan har del, försäljning ej må ske, utan yrkande enligt 9 § skall bestämma den omyndiges andel varder betald ett visst lägsta pris, får försäljning efter det enligt 9 § utsatta pris. dock inte ske om inte den omyndi-

ges andel eller den andel som om-

fattas av ett förvalturskap enligt

bestämda priset.

Varda delägarna ej ense, efter ty Är delägarna cj ense, gäller högsnyss är sagt, gälle högsta anbudet ta anbudet såsom antaget, om det ej såsom antaget, där det ej understi- understiger det pris som har be-

ger pris, som enligt 9 § må vara stämts enligt 9 §. Är lott i samfälld

utsatt. År lou i samfälld fastighet fastighet särskilt intecknad och särskilt intecknad och uppgår den uppgår den på sådan lott belöpande på sådan lott belöpande andel i den andelen i den bjudna köpeskillingen bjudna köpeskillingen icke till be- icke till beloppet av den gäld. för loppet av den gäld, för vilken lotten vilken lotten på grund av inteckning på grund av inteckning häftar, må häftar, får anbudet inte antas, om ej anbudet antagas, med mindre inte ägare av Övriga lotter medger ägare av övriga lotter det medgiva; det. Vad som nu har sagts gäller dock att vad sålunda föreskrivits dock inte, om försäljningen avser

! Senaste lydelse 1907:83 s. 3. 49

4 Riksdagen 198788. I saml. Nr 124

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

icke äger tillämpning, där försälj- att från två eller flera hemmanslot-

ningen avser att från två eller flera ter avsöndra mark, som varit anslahemmanslotter avsöndra mark, gen till ständigt ryttare-, soldat- elsom varit till ständigt ryttare-, sol- ler båtsmanstorp.

dat- eller båtsmanstorp anslagen.

19.87¶Vad i denna lag finnes stadgat äge ej tillämpning å sådan samfällighet, som avses I lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter, eller å sådan allmänning, som avses i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar eller lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna; ej

heller vare i något fall lagens föreskrifter tillämpliga i fråga om bildande av jaktvårdsområde, bestående av allenast en fastighet, eller av fiskevårdsområde, omfattande allenast en fastighet eller det till allenast en fastighet hörande [isket.

Beträffande egendomsförhållanden som rör makar, sambor, delägare i oskiftat dödsbo, bolagsmän, redare som ingått överenskommelse om partrederi eller deltagare i samma gruvrörelse finns särskilda bestämmelser.

Bestämmelserna i 15 kap. 158 Bestämmelserna i 15 kap. 158 föräldrabalken skall inte tillämpas i föräldrabalken skall inte tillämpas i

fråga om försäljning enligt denna fråga om försäljning enligt denna lag av samfälld fast egendom, vari lag av samfälld fast egendom, som omyndig äger del. till någon del ägs av omyndig eller

omfattas av ett förvaltarskap enligt

Denna lag träder i krafi den I januari 1989.

? Senaste lydelse 1987: 796. 50

14 Förslag ull Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1915: 218) om avtal och andra .

rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

2 -

Där fullmaktsgivaren förklaras Om fullmaktsgivaren får en föromyndig eller kommer under annans målsmanskap, have rätts- en rättshandling som fullmäktigen handling, som fullmäktigen företa- företar och som omfattas av förvalger, icke större verkan än den skul- tärens uppdrag inte större verkan

le haft, om fullmaktsgivaren själv än den skulle ha haft. om fullmaktsföretagit densamma. givaren själv hade företagit rättshandlingen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Prop. 1987/88: 124

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 8

Ändå att ny borgenär är i god tro, Även om en ny borgenär är i god

må gäldenären mot honom göra gäl- tro, får gäldenären mot honom göra lande: gällande att skuldebrevet är förfalsalt skuldebrevet är förfalskat. e!- kat, att det på gäldenärens vägnar ler å gäldenärens vägnar utfärdat har utfärdats av någon som saknaav någon som därtill saknade behö- de behörighet till det eller att det är righet, eller ogiltigt såsom tillkom- ogiltigt på grund av att det har met under tvång varom sägs 128 § kommit till under sådant tvång som lagen om avtal, eller såsom utfär- anges i 28 § lagen (1915:218) om dat av någon som var omyndig eller avtal och andra rättshandlingar på handlade under inflytande av rub- förmögenhetsrättens område. bad själsverksamhet; eller Vidare får gäldenären även mot en godtroende borgenär göra gällande att skuldebrever har utfärdats av någon som var omyndig eller handlade under inflytande av rubbad själsverksamhet eller inte hade rätt att utfärda skuldebrevet på grund av att en förvaltare enligt föräldrabalken var förordnad för honom. ati skuldebrevet dödats eller be- Slutligen får gäldenären även talning fullgjorts genom fordrings- mot en godtroende borgenär åberobeloppets nedsättande + allmänt på att skuldebrevet har dödats eller förvar. eller att borgenären i följd att betalning har fullgjorts genom av preskription eller proklama för- att fordringsbeloppet har satts ned lorat sin talan, eller att skuldförhål- i allmänt förvar eller att borgenären landet ändrats genom tvångsac- på grund av preskription eller prokkord. lama har förlorat sin talan eller att skuldförhållandet har ändrats genom tvångsackord.

Penna lag träder i kraft den I janvari 1989.

un [0

16 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1981: 131) om kallelse på okända

borgenärer

Härigenom föreskrivs att 3 och 6 §§ lagen (1981: 131) om kallelse på okända borgenärer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35!

När ansökan om äktenskapsskillnad eller anmälan enligt 9 kap. 1 § andra stycket äktenskapsbalken har gjorts, får vardera maken ansöka om kallelse på egna eller andra makens okända borgenärer.

Kallelse på okända borgenärer Kallelse på okända borgenärer får också sökas av förmyndaren, får också sökas av god man eller när någon har förklarats omyndig. förvaltare enligt föräldrabalken.

En borgenär, som inte är uppta- En borgenär, som inte är upptagen i förteckningen över kända bor- gen i förteckningen över kända borgenärer och som underlåter att an- genärer och som underlåter att anmäla sin fordran mom den före- mäla sin fordran inom den föreskrivna tiden, förlorar rätten att skrivna tiden, förlorar rätten att kräva ut fordringen, om han inte kräva ut fordringen, om han inte visar att gäldenären har känt till den visar att gäldenären har känt till den före anmälningstidens utgång. Har före anmälningstidens utgång. Har kallelsen skett på ansökan av för- kallelsen skett på ansökan av god myndare, gäller vad som har sagts om gäldenären i stället förmynda- balken, gäller vad som har sagts om ren. Anmälan behövs inte, om bor- gäldenären i stället gode munnen genären inom anmälningstiden åbe- eller förvaltaren. Anmälan behövs ropar sin fordran i gäldenärens kon- inte, om borgenären inom anmälkurs eller i förhandling om offent- ningstiden åberopar sin fordran i ligt ackord. gäldenärens konkurs eller i för-

handling om offentligt ackord.

Förlust av rätten att kräva ut en huvudfordran omfattar även fordran på ränta och annan tilläggsförpliktelse samt fordran på grund av borgen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Senaste lydelse 1987: 810. 53

17 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 8 och 10 §§ samt 20 kap. 8 § lagen

(1962: 381) om allmän försäkring! skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse

16 kap.

Försäkrad som åtnjuter förtids- Försäkrad som åtnjuter förtidspension enligt 7 kap. 1§ första pension enligt 7 kap. 1§ första stycket är skyldig att, om hans ar- stycket är skyldig att, om hans ar-

betsförmåga väsentligt förbättras, betsförmåga väsentligt förbättras,

utan oskäligt dröjsmål göra anmä- utan oskäligt dröjsmål göra anmä-

lan härom hos allmän försäkrings- lan härom hos allmän försäkrings-

kassa. Motsvarande skall beträffan- kassa. Motsvarande skall beträffande försäkrad, vars rätt till förtids- de försäkrad, vars rätt till förtids-

pension grundats på varaktig ar- pension grundats på varaktig ar-

betslöshet, så ock den som åtnjuter betslöshet, så ock den som åtjnuter änkepension eller förmån enligt 9 änkepension eller förmån enligt 9 kap. gälla, om förhållandena så kap. gälla, om förhållandena så

ändras att rätten till pensionen eller ändras att rätten till pensionen eller

förmånen därav påverkas. Ar den förmånen därav påverkas. Är den försäkrade omyndig, åvilar anmäl- försäkrade omyndig, åvilar anmäl-

ningsskyldigheten förmyndaren. ningsskyldigheten — förmyndaren.

Om den försäkrade har en god man

ken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå t uppdraget. Underlåtes anmälan som avses i Underläts anmälan som avses i

första stycket utan giltigt skäl, må första stycket utan giltigt skäl, får pensionen eller förmånen indragas pensionen eller förmånen dras in för viss tid eller tills vidare. för viss tid eller tills vidare.

10 §

Har någon under resa eller eljest Har någon under resa eller eljest

blivit borta och kan det antagas att blivit borta och kan det antas att han avlidit, äga hans efterlevande han avlidit, har hans efterlevande

åtnjuta familjepension enligt denna rätt till familjepension enligt denna

lag. Såsom villkor för utbetalning lag. Såsom villkor för utbetalning av pension må dock krävas förkla- av pension får dock krävas förklaring på heder och samvete av efter- ring på heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje un- levande att denne saknar varje un-

derrättelse om den hortovarande. I derrättelse om den bortavarande. I

fråga om omyndig må sådan förkla- fråga om omyndig får sådan förkla-

ring infordras från hans förmynda- ring infordras från hans förmyndare. Finnes den bortovarande seder- re. Förklaring kan också infordras mera vara vid liv, skall pension ej av en god man eller förvaltare som vidare utgå. har förordnats enligt föräldrabal-

ken. Visar det sig sedermera att

! Lagen omtryckt 1982: 120. 54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

den bortavarande är vid liv skall

pension ej vidare utgå.

20 kap.

8§

Den som är försäkrad eller eljest Den som är försäkrad eller eljest äger rätt till ersättning enligt denna äger rätt till ersättning enligt denna lag åligger att, i enlighet med de lag åligger att, i enlighet med de föreskrifter som meddelas av rege- föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens be- ringen eller, efter regeringens bestämmande, av riksförsäkringsver- stämmande, av riksförsäkringsverket, lämna de uppgifter, som äro av ket, lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av betydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande omyndig åvilar lagen. Beträffande den som är ouppgiftsskyldigheten förmyndaren. myndig eller har god man eller för-

valtare enligt föräldrabalken har

förmyndaren eller, om det kan an-

ses följa av uppdraget, gode

mannen eller förvaltaren skyldighet

att lämna uppgifterna.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

18 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 8 och 11 §§ lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2

8 - Den som åtnjuter hustrutillägg el- Den som åtnjuter hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg är ler kommunalt bostadstillägg är skyldig att, om hans eller hans ma- skyldig att. om hans eller hans makes ekonomiska förhållanden vä- kes ekonomiska förhållanden väsentligt förbättrats, utan oskäligt sentligt förbättrats, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan härom till dröjsmål göra anmälan orn detta till den allmänna = försäkringskassa, den allmänna = försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde han inom vars verksamhetsområde han senast blivit mantalsskriven. Ena- senast blivit mantalsskriven. Enahanda skyldighet åligger honom, handa skyldighet åligger honom, om han åtnjuter kommunalt om han = åtnjuter kommunalt bostadstillägg och mantalsskrives i bostadstillägg och mantalsskrivs i annan kommun än förut, så ock om annan kommun än förut, så ock om han ingår äktenskap eller om hans han ingår äktenskap celler om hans äktenskap upplöses genom makens äktenskap upplöses genom makens

död eller annorledes. Är den som död eller annorledes. Är den som

åtnjuter tillägget omyndig åvilar an- åtnjuter tillägget omyndig åvilar anmälningsskyldigheten — förmynda- mälningsskyldigheten — förmyndaren. Uppbäres förmånen av myn- ren. Om den som uppbär förmånen dighet eller av annan person än den har en god man eller förvaltare enpensionsberättigade eller dennes ligt föräldrabalken, har denne motförmyndare, är jämväl sådan myn- svarande skyldighet att göra anmädighet eller person anmälningsskyl- lan, om det kan anses ingå i uppdig. draget. Uppbärs förmånen av myn-

dighet eller av annan person än den

pensionsberättigade eller dennes

förmyndare, gode man eller förval-

tare. är även sådan myndighet eller

person anmälningsskyldig.

Ansökan om förmån enligt denna Ansökan om förmån enligt denna lag skall innehålla nödiga upplys- lag skall innehålla nödiga upplysningar för bedömande av sökan- ningar för bedömande av sökandens rätt ävensom en av sökanden dens rätt samt en av sökanden och, och, om han är gift, hans make om han är gift, hans make underskunderskriven förklaring på heder riven förklaring på heder och samoch samvete att de lämnade upplys- vete att de lämnade upplysningarna ningarna äro med sanningen Ööve- är med sanningen överensstämrensstämmande. För omyndig sö- mande. För sökande som är omyn-

! Lagen omtryckt 1976: 1014. ? Senaste lydelse 1987: 207. 56

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

kande skall förklaringen avgivas av — dig eller har god man eller förvaltaförmyndaren. re enligt föräldrabalken skall för-

klaringen avges av förmyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, av gode mannen eller förvaltaren.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

19 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § studiestödslagen! (1973: 349) skall ha följande lydelse.

9 kap.

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15—- 19 88. 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap. 31 3, 4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.

Avser återkrav enligt första eller Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 2 andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande, som vic kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig utbetalningstillfället var omyndig, på grund av ålder, åvilar betal- åvilar betalningsskyldigheten den ningsskyldigheten den som då var som då var den omyndiges förmynden omyndiges förmyndare. dare.

På återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyldighet att erlägga räntan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Lagen omtryckt 1987: 303. 58

20 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 12 § och 8 kap. 6 § lagen (1976: 380) om

arbetsskadeförsäkring! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

128 Har försäkrad blivit borta under Har försäkrad blivit borta under

resa eller i annat sammanhang och resa eller i annat sammanhang och kan det antagas att han har avlidit kan det antagas att han har avlidit

till följd av arbetsskada, har hans till följd av arbetsskada, har hans efterlevande rätt till livränta. Som efterlevande rätt till livränta. Som

villkor för utbetalning av livränta villkor för utbetalning av livränta

får dock krävas förklaring på heder får dock krävas förklaring på heder

och samvete av efterlevande att och samvete av efterlevande att denne saknar varje underrättelse denne saknar varje underrättelse

om den försäkrade. I fråga om o- om den försäkrade. I fråga om omyndig får sådan förklaring krävas myndig får sådan förklaring krävas från hans förmyndare. från hans förmyndare. Förklaring kan också infordras av en god man eller förvaltare som har förordnats enligt föräldrabalken.

Visar det sig sedermera att den försäkrade är vid liv eller att han har

avlidit av annan orsak än arbetsskada, upphör rätten till livränta.

8 kap.

Den som har rätt till ersättning Den som har rätt till ersättning

från arbetsskadeförsäkringen är från arbetsskadeförsäkringen är

skyldig att enligt föreskrifter som skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myn- meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer dighet som regeringen bestämmer lämna de uppgifter som är av bety- lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av denna delse för tillämpningen av denna

lag. Är den förmånsberättigade o- lag. Är den förmånsberättigade o-

myndig, skall uppgifterna lämnas myndig eller har god man eller förav förmyndaren. valtare enligt föräldrabalken för-

ordnats för honom, skall uppgifter-

na lämnas av förmyndaren eller,

om det kan anses följa av uppdra-

get, av gode mannen eller förvalta-

ren.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989. '

I! Lagen omtryckt 1977: 264. 59

21 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 g!

Bestämmelserna i 16 kap. 12 §, Bestämmelserna i 16 kap. 12 §, 17 kap. 1 § och 20 kap. 5, 6 och 8 §§ 17 kap. 1 § och 20 kap. 5, 6 och 8 §§ lagen (1962: 381) om allmän försäk- lagen (1962: 381) om allmän försäkring om utbetalning till annan än ring om utbetalning till annan än den pensionsberättigade, samman- den pensionsberättigade, sammanträffande av förmåner, preskrip- träffande av förmåner, preskription, utmätningsförbud och upp- tion, utmätningsförbud och uppgiftsskyldighet beträffande den som giftsskyldighet beträffande den som är omyndigförklarad iwWämpas även har god man eller förvaltare enligt i fråga om delpension.

ga om delpension.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

! Senaste lydelse 1983: 197. 60

22 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980: 620)

Härigenom föreskrivs att 48 3 socialtjänstlagen (1980: 620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 8!

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum

I kap. 4 § föräldrabalken,

2 kap. 1, 4—6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,

3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken, 7 kap. 7, 11 och 14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 § att godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp.

7 kap. 7, It och 14 §§ föräldra- 7 kap. 7, Il och 14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt balken, dock inte befogenhet enligt 7 § att godkänna avtal som innefat- 7 § att godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbe- tar åtagande att utge engångsbelopp. lopp,

rabalken.

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 25, 27 eller 28 § denna lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 § lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 § lagen (1964: 143) om bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

I Senaste lydelse 1981: 1244. 61

23 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering

Härigenom föreskrivs att 4 § lag2n (1944:133) om kastrering skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48!

Kastrering må, där ej nedan an- Kastrering får, om ej nedan annorlunda stadgas, företagas alle- norlunda stadgas, företas endast efnast efter tillstånd av socialstyrel- ter tillstånd av socialstyrelsen. Såsen. Sådant tillstånd må icke läm- dant tillstånd får inte lämnas för nånas för någon, med mindre tillfälle gon, såvida inte tillfälle att yttra att yttra sig, där så kan ske, beretts, sig, där så kan ske, har beretts, om om han är underårig den som har . han är underårig den som har vårdvårdnaden om honom, om han är naden om honom, om han är gift omyndigförklarad hans förmynda- hans make samt om han är intagen re, om han är gift hans make samt på allmän anstalt dennas läkare och om han är intagen å allmän anstalt föreståndare: dennas läkare och föreståndare.

På den som har fyllt tjugotre år och är i stånd att lämna giltigt samtycke får kastrering enligt I $ andra stycket företagas utan socialstyrelsens tillstånd, om den läkare som utför ingreppet samt någon annan läkare i den tjänsteställning regeringen föreskriver, i skriftligt utlåtande, med angivande av grunden för åtgärden på heder och samvete har förklarat förutsättningarna för densamma föreligga. Vad nu sagts skall dock ej gälla den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, häkte eller hem som avses i lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall eller som är intagen på sjukhus med stöd av lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård I vissa fall.

Vid prövning som avses i andra stycket skall i tillämpliga delar iakttagas vad i första stycket andra punkten stadgas.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

! Senaste lydelse 1981: 1254.

24 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1966: 293) om beredande av sluten

psykiatrisk vård i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Patienten eller hans make, om -: Patienten eller hans make, om makarna sammanbodde vid tiden makarna sammanbodde vid tiden för intagningen, eller annan, som då för intagningen, eller annan, som då stadigvarande sammanbodde med stadigvarande sammanbodde med honom eller hans barn, fader, mo- honom, eller hans barn, fader, moder, syskon, förmyndare eller gode der, syskon. förmyndare, gode man man får göra ansökan om utskriv- eller förvaltare får göra ansökan om ning. utskrivning.

Ansökan hos utskrivningsnämnden göres skriftligen. Om patient som avses i 17 § andra stycket ger till känna att han icke vill vara intagen på sjukhuset, skall han genom överläkarens försorg underrättas om sin möj- : lighet att ansöka om utskrivning och tillfälle beredas honom att upprätta erforderliga handlingar. '

Utskrivningsnämnden är icke skyldig att pröva ansökan om utskrivning förrän en månad förflutit från prövningen av tidigare ansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Lagen omitryckt 1982: 782. 63

25 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i transplantationslagen (1975: 190)

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ transplantationslagen (1975: 190)

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 Ingrepp som avses i denna lag får Ingrepp som avses i denna lag får

företagas på levande person om företas. på en levande person om

denne skriftligen samtyckt till in- denne skriftligen samtyckt till in-

greppet. : greppet. Ingrepp på den som ej fyllt ader- Ingrepp på den som ej fyllt aderton år eller som på grund av psy- ton år eller som på grund av psykisk sjukdom, hämmad förstånds- kisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet utveckling eller psykisk abnormitet

av annat slag saknar förmåga att av annat slag saknar förmåga att lämna samtycke enligt första styc- lämna samtycke enligt första styc-

ket får ske om medicinska skäl på- ket får ske om medicinska skäl på-

kallar att biologiskt material för kallar att biologiskt material för transplantation tages från denne. I transplantation sas från denne. I fall fall som nu nämnts fordras social- som nu nämnts fordras socialstyrel-

styrelsens tillstånd till ingreppet. sens tillstånd till ingreppet. Innan Innan styrelsen avgör tillståndsfrå- styrelsen avgör = tillståndsfrågan

gan skall beträffande den som är skall beträffande den som är underunderårig hans vårdnadshavare och årig hans vårdnadshavare och bebeträffande den som lider av psy- träffande den som lider av psykisk kisk abnormitet förmyndare eller abnormitet god man eller förvaltare god man beredas tillfälle att yttra beredas tillfälle att yttra sig. Tillsig. Tillstånd får lämnas endast om stånd får lämnas endast om synnersynnerliga skäl föreligger. Ingrepp liga skäl föreligger. Ingrepp får inte får icke företagas mot givarens vil- företas mot givarens vilja.

ja.

5§ Vill någon komma i fråga som gi- Vill någon komma i fråga som gi-

vare av biologiskt material skall vare av biologiskt material skall

den läkare som enligt 3 § har rätt att den läkare som enligt 3 8 har rätt att

besluta om ingrepp upplysa honom besluta om ingrepp upplysa honom

och, i förekommande fall, vård- och, i förekommande fall, vård-

nadshavare, förmyndare eller god nadshavare, god man eller förvalta-

man om ingreppets beskaffenhet re om ingreppets beskaffenhet och

och om de risker som är förknippa- om de risker som är förknippade de med detta. Samtycke som avses med detta. Samtycke som avses i i 4 § skall lämnas till läkaren. Den- 4 § skall lämnas till läkaren. Denne ne skall därvid förvissa sig om att skall därvid förvissa sig om att givagivaren har förstått innebörden av ren har förstått innebörden av uppupplysningarna. lysningarna.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

26 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Härigenom föreskrivs att 6 och 11 §§ lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

6§

Särskilda omsorger skall ges den Särskilda omsorger skall ges den psykiskt utvecklingsstörde endast psykiskt utvecklingsstörde endast om han begär det. Om han är under om -han begär det. Om han är under 15 år eller, i annat fall, om han up- 15 år eller, i annat fall, om han uppenbart saknar förmåga att på egen penbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan, skall de hand ta ställning i frågan, skall de särskilda omsorgerna ges på begä- särskilda omsorgerna ges på begäran av vårdnadshavare, förmynda- ran av vårdnadshavare, förmyndare eller god man. re, god man eller förvaltare enligt

Landstingskommunen skall an- Landstingskommunen skall anmäla till överförmyndaren när en mäla till överförmyndaren när en psykiskt utvecklingsstörd kan antas psykiskt utvecklingsstörd kan antas behöva förmyndare eller god man behöva god man eller förvaltare samt när en omyndighetsförklaring samt när ett godmanskap eller bör kunna hävas eller et godman- förvaltarskap bör kunna upphöra skap kunna upphöra. eller uppdragets omfattning änd-

ras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 124

27 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i bankrörelselagen (1987: 617)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 23 3 och 3 kap. 3 § bankrörelsclagen (1987: 617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

2 kap.

23 §

En omyndig får utan förmyndarens tillstånd förfoga över medel som den omyndige själv satt in hos en bank efter det han fyllt sexton år. Utan den omyndiges samtycke får banken inte betala ut sådana medel till förmyndaren. Har förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhänderta medlen och företett bevis på detta, får den omyndige inte vidare förfoga över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall antecknas på insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken företes hos banken.

Medel som en förmyndare eller Medel som en förmyndare, god

man eller förvaltare förvaltar enligt balken får tas ut utan överförmyn- föräldrabalken får tas ut utan överdarens tillstånd endast om det har förmyndarens tillstånd endast om gjorts förbehåll enligt 15 kap. 9§ det har gjorts förbehåll enligt 15 andra stycket nämnda balk eller ut- kap. 9 § andra stycket nämnda balk taget avser ränta som stått inne kor- eller uttaget avser ränta som stått

tare tid än ett år. Överförmyndaren inne kortare tid än ett år. Överför-

kan när som helst förordna, att ett myndare kan när som helst förordförbehåll inte skall gälla. Sådant na, att ett förbehåll inte skall gälla. förordnande skall antecknas på be- Sådant förordnande skall antecknas vis eller i motbok, som har utfär- på bevis eller i motbok, som har dats om insättningen. Banken är utfärdats om insättningen. Banken skyldig att på begäran av överför- är skyldig att på begäran av övermyndare, förmyndare eller god förmyndare, förmyndare, god man man utfärda bevis om beloppet av eller förvaltare utfärda bevis om de medel som sätts in eller som står beloppet av de medel som sätts in inne, samt i förekommande fall in- eller som står inne, samt i förekomtyga att meddelat tillstånd inte ut- mande fall intyga att meddelat tillnyttjats. stånd inte utnyttjats.

3 kap.

Revisorerna skall vara svenska Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller, efter rege- om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankin- ringens bemyndigande, bankinspektionen i särskilda fall tilllåter spektionen i särskilda fall tillåter annat. Den som är auktoriserad el- annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock ler godkänd revisor behöver dock inte 'vara svensk medborgare. Den inte vara svensk medborgare. Den som är omyndig, 1 konkurs eller som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud får inte underkastad näringsförbud = eller vara revisor. som har förvaltare enligt I1 kap.

7§ föräldrabalken utan begräns-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

ning av förvaltaruppdraget får inte

vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av

bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisions-

bolag med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till

bankens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den

huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad

revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 5 § om behörighet och i 13 § om rätt att närvara på

stämma tillämpas på den huvudansvarige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

28 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987: 618)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. I $, 3 kap. 13 och 16 §§ 4 kap. 4 § samt 7 kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987: 618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Ett bankaktiebolag skall bildas av en eller flera stiftare.

Stiftarna skall vara svenska med- Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Den borgare och bosatta i Sverige. Den

som är omyndig eller i konkurs får som är underårig eller i konkurs el-

inte vara stiftare. Att detsamma ler som har förvaltare enligt gäller den som är underkastad nä- II kap. 7 § föräldrabalken utan beringsförbud följer av 63 lagen gränsning av Jförvaltaruppdraget (1986: 436) om näringsförbud. får inte vara stiftare. Att detsamma

gäller den som är underkastad nä-

ringsförbud följer av 6§ lagen

(1986: 436) om näringsförbud.

Utan hinder av andra stycket får ett bankakticbolag bildas av ctt eller flera utländska bankföretag som stiftare.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmelserna om fusion i 11 kap. 2 §.

3 kap.

13 §

I avstämningsbolag skall i en sär- I avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas skild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling upp den som med skriftlig handling visar att han, till följd av uppdrag visar att han, till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev, villkor i testamente eller gåvobrev, har rätt att I stället för den aktieäga- har rätt att i stället för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta re som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbe- utdelning och ta emot emissionsbevis och, vid fondemission, brev på vis och, vid fondemission, brev på en ny aktie. Detsamma gäller för- en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare eller god man för en aktie- myndare, god man eller förvaltare ägare eller vid konkurs konkurs- för en aktieägare eller vid konkurs förvaltaren eller vid utmätning, konkursförvaltaren eller vid utmätkvarstad eller betalningssäkring av- ning, kvarstad eller betalningssäkseende aktier kronofogdemyndig- ring avseende aktier kronofogdeheten. myndigheten.

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan anteckning skall avföras, när det visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtycke av den som berörs av förhållanden som har antecknats i förteckningen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

16 §. Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bankaktiebolaget företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit

nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet

innehåller en bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för

avkomsträttshavaren, att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas

under särskild vård. Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan

bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om äganderättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomsträtten. I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägaren. Dock skall någon påskrift om införandet

inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtten

har upphört, skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man, på grund av ett När en god man, på grund av ett förordnande enligt 78 kap. 4 § förs- förordnande enligt 71! kap. 3 § första stycket 5 — föräldrabalken, ta stycket 5 — föräldrabalken,

förvaltar aktier för en blivande ak- förvaltar aktier för en blivande ak-

tieägares räkning, skall den blivan- tieägares räkning, skall den blivande ägaren på anmälan av den gode de ägaren på anmälan av den gode' mannen föras in som ägare i aktie- "mannen föras in som ägare i aktie-

boken med anteckning om förvär- boken med anteckning om förvär-

vet och om förordnandet. vet och om förordnandet.

4 kap.

4§ De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt att för varje aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemmission teckningsrättsbevis och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstämningsbolag, får de kuponger som hör till aktiebrevet användas som emis-

sionsbevis. Används inte sådana kuponger som emissionsbevis, skall det i beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie. '

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett bankaktiebolag som inte är ett avstämningsbolag skall anteckning om detta

göras på det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte kupong-

er används som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emis- I avstämningsbolag skall cmis-

sionsbevisen och, vid fondemis- sionsbevisen och, vid fondemission, breven på nya aktier som till- sion, breven på nya aktier som till-

kommer aktieägare genast sändas i kommer aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller på annat rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt till dem som på betryggande sätt till dem som på

-avstämningsdagen är införda i ak- avstämningsdagen är införda i ak-

tieboken eller i förteckningen enligt tieboken eller i förteckningen enligt

3 kap. 13 §. Om dessa inte var be- 3 kap. 13 §. Om dessa inte var be-

rättigade all ta emot handlingarna rättigade att ta emot handlingarna

skall bolaget ändå anses ha fullgjort skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepappers- inte om bolaget eller värdepappers-

centralen kände till att handlingar- centralen kände till att handlingar-

na skulle komma i orätta händer el- na skulle komma i orätta händer el- 69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

ler om någon av dem har åsidosatt ler om någon av dem har åsidosatt

den aktsamhet som efter omstän- den aktsamhet som efter omstän-

digheterna skäligen bort iakttas. digheterna skäligen bort iakttas.

Bolaget celler värdepapperscentra- Bolaget eller värdepapperscentra-

len anses inte heller ha fullgjort sin len anses inte heller ha fullgjort sin skyldighet om mottagaren var o- skyldighet om mottagaren var

myndig. underårig eller hade en förvaltare

företräda honom i denna angelä-

genhet.

7 kap.

3 §! Styrelseledamöterna skall vara Styrelseledamöterna skall vara

svenska medborgare och, om inte :svenska medborgare och, om inte regeringen eller efter regeringens regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i bemyndigande bankinspektionen i

särskilda fall tillåter något annat, särskilda fall tillåter något annat,

bosatta i Sverige. Den som är o- bosatta i Sverige. Den som är

myndig eller i konkurs kan inte vara underårig eller i konkurs eller som styrelseledamot. Att detsamma gäl- har förvaltare enligt Il kap. 78

ler den som är underkastad nä- föräldrabalken utan begränsning ringsförbud följer av 6§ lagen av förvaltaruppdraget kan inte vara

(1986: 436) om näringsförbud. styrelseledamot. Att detsamma gälle den som är underkastad nä-

ringsförbud följer av 68 lagen

(1986: 436) om näringsförbud.

Utan hinder av första stycket får i ett bankaktiebolag som är bildat av

utländskt bankföretag högst en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter

vara svenska medborgare bosatta utomlands eller uttändska medborgare. Styrelseordföranden skall dock vara svensk medborgare och bosatt här i”

landet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen får medge undantag från vad som föreskrivs i detta stycke.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara

anställd i banken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till de offentli-

ga styrelseledamöterna eller arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Senåste lydelse 1987: 1248. 70

29 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. I $, 3 kap. 12 och 15 §§, 4 kap. 3 §, 8 kap. 4 § samt 10 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975: 1385)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Aktiebolag bildas av en eller flera stiftare. Stiftare skall vara svensk medborgare och bosatt i Sverige eller svensk juridisk person. Handelsbolag får dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsman är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge annan än som angivits nu att vara stiftare.

Den som är omyndig eller i kon- Den som är underårig eller i konkurs kan ej vara stiftare. kurs eller som har förvaltare enligt

HH kap. 7 § föräldrabalken utan be-

gränsning av förvaltaruppdraget

kan cj vara stiftare.

3 kap.

12 §

I avstämningsbolag skall den som I avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar att han med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsät- till följd av uppdrag celler pantsätttning eller på grund av villkor i tes- ning eller på grund av villkor i testatamente eller gåvobrev har rätt att i mente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införda stället för den i aktieboken införda ' aktieägaren lyfta utdelning och aktieägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och, vid motta emissionsbevis och, vid : fondemission, brev på ny aktie på fondemission, brev på ny aktie på begäran upptagas I en särskild för- begäran upptas 1 en särskild förteckning. Detsamma gäller förmyn- teckning. Detsamma gäller förmyndare eller god man för aktieägare dare, god man eller förvaltare för eller vid konkurs konkursförvalta- aktieägare eller vid konkurs konren eller vid utmätning, kvarstad el- kursförvaltaren eller vid utmätning, ler betalningssäkring avseende ak- kvarstad eller betalningssäkring avtier kronofogdemyndigheten. seende aktier kronofogdemyndig-

heten.

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket skall införas i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer den som avses i första stycket. Sådan anteckning skall avtöras, när det visas att rätten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej Uppgift ur förteckningen får ej lämnas till annan utan samtycke av lämnas till annan utan samtycke av den som beröres av förhållanden den som berörs av förhållanden som antecknats i förteckningen. som antecknats i förteckningen.

I Lagen omtryckt 1982: 739, 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

15 §

Vad som sägs I denna lag om ak- Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda tieägares rätt alt i bolaget företräda aktier skall gälla även beträffande aktier skall gälla även beträffande den som genom testamente erhållit den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till eller rätten till nyttjanderätten till eller rätten till avkomsti av aktier, om testamentet avkomst av aktier, om testamentet innehåller bestämmelse att han innehåller bestämmelse att han skall äga företräda aktierna och, skall ha rätt att företräda aktierna beträffande avkomsträttshavaren, och, beträffande avkomsträttshavaatt aktierna till tryggande av hans ren, att aktierna till tryggande av avkomsträtt skall sättas under sär- hans avkomsträtt skall sättas under skild vård. särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- celler Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på an- avkomsträttshavaren skall på anmälan bli införd t aktieboken. Vid mälan bli införd i aktieboken. Vid införingen skall göras anteckning införingen skall göras anteckning om äganderättsförvärvet och om om äganderättsförvärvet och om den med nyttjande- eller avkomst- den med nyttjande- eller avkomsträtten förenade rätten att i bolaget rätten förenade rätten att i bolaget företräda aktierna. I fråga om infö- företräda aktierna. I fråga om införing av nyttjande- eller avkomst- ring av nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som rättshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införing av ak- sägs i denna lag om införing av aktieägare. Dock skall påskrift om in- ticägare. Dock skall påskrift om införingen ej ske på aktiebrevet. När föringen ej ske på aktiebrevet. När det styrkes att nyttjande- eller av- det styrks att nyttjande- eller avkomsträtten upphört, skall anteck- komsträtten upphört, skall anteckning därom göras i akticboken. ning därom göras i aktieboken.

När god man på grund av förord- När ex god man på grund av förnande jämlikt 18 kap. 4 § 5 föräldra- ordnande enligt II kap. 3 § första. balken förvaltar aktier för blivande aktieägares räkning, skall blivande aktier för blivande akticägares räkägare på anmälan av gode mannen ning, skall blivande ägare på anmäinföras såsom ägare i aktieboken lan av gode mannen införas såsom med anteckning om förvärvet och ägare I aktieboken med anteckning om förordnandet. om förvärvet och om förordnandet.

4 kap.

3§

Aktieägare som har företrädes- Aktieägare som har företrädesrätt att deltaga i emission har rätt rätt att delra 1 emission har rätt att att för varje aktie få särskilt emis- för varje aktie få särskilt emissionssionsbevis (vid nyemission teck- bevis (vid nyemission teckningsningsrättsbevis och vid fondemis- rättsbevis och vid fondemission

sion delbevis). Är bolaget ej av- delbevis). Är bolaget ej avstäm-

stämningsbolag. får till aktiebrev ningsbolag, får till aktiebrev höranhörande kupong användas som de kupong användas som emisemissionbevis. Användes ej kupong sionsbevis. Används ej kupong som som emissionsbevis, skall i beviset emissionsbevis, skall i beviset ananges hur många sådana bevis som ges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie. skall lämnas för varje ny aktic.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Prop. 1987/88: 124

Begagnar akticägare sin företrä- Begagnar akticägare sin företrädesrätt att deltaga i emission i bo- desrätt att delta 1 emission i bolag lag som ej är avstämningsbolag, som ej är avstämningsbolag, skall skall det aktiebrev på vilket företrä- det aktiebrev på vilket företrädesdesrätten grundas förses med på- rätten grundas förses med påskrift skrift härom, om cj kuponger an- härom, om ej kuponger används vändes som emissionsbevis. som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emis- I avstämningsbölag skall emissionsbevis och, vid fondemission, sionsbevis och, vid fondemission, brev på ny aktie som tillkommer brev på ny aktie som tillkommer aktieägaren genast I rekommende- aktieägaren genast i rekommenderat brev eller på annat betryggande rat brev eller på annat betryggande sätt översändas till den som på av- sätt översändas till den som på avstämningsdagen är införd i aktiebo- stämningsdagen är införd i akticboken eller i förteckning enligt 3 kap. ken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 §. Var han vid mottagandet ej 12 8. Var han vid mottagandet ej berättigad, skall bolaget likväl an- berättigad, skall bolaget likväl anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta ses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock ej, om bolaget eller vär- gäller dock ej, om bolaget eller värdepapperscentralen hade känne- depapperscentralen hade kännedom om att handlingen kom i orätta dom om att handlingen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsam- händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna het som efter omständigheterna skäligen bort iakttagas och ej heller skäligen bort iakttas och ej heller om mottagaren var omyndig. ' om mottagaren var omyndig eller

hade en förvaltare enligt föräldra-

balken med ett uppdrag som omfat-

tar denna angelägenhet.

8 kap.

4§

Styrelseledamot och verkställan- Styrelseledamot och verkställande direktör skall vara svenska med- de direktör skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om ej borgare och bosatta i Sverige, om ej regeringen eller myndighet som re- regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt fall geringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Med svenskt medbor- tillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i garskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i något av nu angivna är bosatta i något av nu angivna länder kan vara styrelseledamöter, länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelsele- om minst halva antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den damöter är bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan som är underårig eller i konkurs elej vara styrelseledamot eller verk- ler som har förvaltare enligt II kap. ställande direktör.

ning av förvaltaruppdraget kan ej

vara styrelseledamot eller verkstäl-

lande direktör.

> Senaste lydelse 1984: 943. 73

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

10 kap

28 Revisor skall vara svensk med- Revisor skall vara svensk medborgare och bosatt i Sverige, om ej borgare och bosatt i Sverige, om ej regeringen eller myndighet som re- regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt fall geringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Den som är auktori- tillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behö- serad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medbor- ver dock inte vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i gare. Den som är underårig eller i konkurs kan ej vara revisor. konkurs eller som har förvaltare

enligt Il kap. 7§ föräldrabalken

utan begränsning av förvaltarupp-

draget kan ej vara revisor.

Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och godkänt revisionsbolag med godkänd revisor. Bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 4, 12 och 15 §§ tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av moderbolagets revisorer.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

> Senaste lydelse 1985: 939. 74.

30 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i aktiefondslagen (1974: 931)

Härigenom föreskrivs att 33 § aktiefondslagen (1974: 931) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 §!

I fråga om fondandelsbevis gäl- I fråga om fondandelsbevis gäller, om annat ej följer av denna lag, ler, om annat ej följer av denna lag, i tillämpliga delar vad i lagen i tillämpliga delar vad i lagen (1936:81) om skuldebrev föreskri- (1936: 81) om skuldebrev föreskrivs ves om löpande skuldebrev. Härvid om löpande skuldebrev. Härvid är är den som innehar fondandels- den som innehar fondandelsbevis bevis ställt till viss man eller order ställt till viss man eller order och och enligt fondbolagets påskrift på enligt fondbolagets påskrift på bevibeviset anges vara ägare till fondan- set anges vara ägare till fondandel del som beviset avser likställd med som beviset avser likställd med den den som enligt 13 § andra stycket som enligt 13 § andra stycket nämnda lag förmodas äga rätt att nämnda lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande. På- göra skuldebrevet gällande. Påskrift på beviset skall göras endast skrift på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv om innehavaren styrker sitt förvärv av fondandel som beviset avser. av fondandel som beviset avser.

Om utdelningskuponger till fondandelsbevis finns bestämmelser i 24 och 25 §§ lagen om skuldebrev.

Utfärdas fondandelsbevis utan Utfärdas fondandelsbevis utan utdelningskuponger och innehål ler utdelningskuponger och innehåller fondbestämmelserna föreskrift att fondbestämmelserna föreskrift att den som i fondbolagets register den som i fondbolagets register över innehav av fondandelar är an- över innehav av fondandelar är antecknad såsom ägare av fond andel tecknad såsom ägare av fondandel är behörig att uppbära på andelen är behörig att uppbära på andelen belöpande utdelning, skall betal- belöpande utdelning, skall betalning av utdelning till denne anses ning av utdelning till denne anses giltig, även om han saknade rätt till giltig, även om han saknade rätt till ut delningen. Vad nu sagts gäller utdelningen. Vad nu sagts gäller dock ej, om fondbolaget hade kän- dock ej, om fondbolaget hade kännedom om att utdelningen kom i nedom om att utdelningen kom i orätta händer eller åsidosatt den orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständighe- aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttagas eller terna skäligen bort iakttagas eller om mottagaren var omyndig. om mottagaren var omyndig eller

hade en förvaltare enligt föräldra-

balken med ett uppdrag som omfat-

tar denna angelägenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Senaste lydelse 1975: 1392.

31 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 12 och 15 §§, 4 kap. 6 §, 8 kap. 4 § samt 10 kap. 3 § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1§

Ett försäkringsbolag skall bildas av en eller flera stiftare. Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige eller svenska juridiska personer. Handelsbolag får. dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsman är svensk medborgare och bosatt i Sverige.

Den som är omyndig eller i kon- Den som är underårig eller i konkurs kan inte vara stiftare. kurs eller som har förvaltare enligt

l1 kap 7 § föräldrabalken utan be-

gränsning av Jförvaltaruppdraget

kan inte vara stiftare.

3 kap.

12 §

I avstämningsbolag skall i en sär- I avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas skild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling upp den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den aktieäga- har rätt att i stället för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta re som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbe- utdelning och ta emot emissionsbevis och, vid fondemission, brev på vis och, vid fondemission, brev på en ny aktie. Detsamma gäller för- en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare eller god man för en aktie- myndare, god man eller förvaltare ägare eller vid konkurs konkurs- för en aktieägare eller vid konkurs förvaltaren eller vid utmätning, konkursförvaltaren eller vid utmätkvarstad eller betalningssäkring av- ning, kvarstad eller betalningssäkseende aktier kronofogdemyndig- ring avseende aktier kronofogdeheten. myndigheten.

I förteckningen skall för den som skall tas upp i denna 'enligt första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan förteckning skall avföras, när det visas att rätten har upphört. |

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtycke av den som berörs av de förhållanden som har antecknats i förteckningen.

Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller en 76

bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för avkomsträtts- Prop. 1987/88: 124 havaren., att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas under sär-

skild vård. |

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om äganderättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomsträtten. I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägare. Dock skall någon påskrift om införandet

inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtterna har upphört, skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man på grund av ett När en god man på grund av ett

förordnande enligt /8 kap. 4 § 5 för- förordnande enligt /1 kap. 3 § försäldrabalken förvaltar aktier för en ta stycket 5 föräldrabalken förvaltar blivande aktieägares räkning, skall aktier för en blivande aktieägares den blivande ägaren på anmälan av räkning, skall den blivande ägaren den gode mannen föras in som äga- på anmälan av den gode mannen re i aktieboken med anteckning om föras in som ägare i aktieboken med förvärvet och om förordnandet. anteckning om förvärvet och om

förordnandet.

4 kap.

6§ De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt att

för varje aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrättsbevis och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstämningsbolag, får de kuponger som hör till aktiebrevet användas som emissionsbevis. Används inte sådana kuponger som emissionsbevis, skall det i beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta I en emission i ett bolag som inte är ett avstämningsbolag, skall anteckning härom göras på det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte kuponger används som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emis- I avstämningsbolag skall emissionsbevisen och, vid fondemis- sionsbevisen och, vid fondemission, breven på nya aktier som till- sion, breven på nya aktier som tillkommer akticägare genast sändas i kommer aktieägare genast sändas i

rekommenderat brev eller på annat rekommenderat brev eller på annat

betryggande sätt till dem som på betryggande sätt till dem som på

avstämningsdagen är införda i ak- avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt tieboken eller i förteckningen enligt

3 kap. 12 §. Om dessa inte var be- 3 kap. 12 §. Om dessa inte var be-

rättigade att ta emot handlingarna rättigade att ta emot handlingarna

skall bolaget ändå anses ha fullgjort ' skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepappers- inte om bolaget eller värdepapperscentralen kände till att handlingar- centralen kände till att handlingarna skulle komma i orätta händer el- na skulle komma i orätta händer eller om någon av dem har åsidosatt ler om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter om- den aktsamhet som de efter om-

ständigheterna skäligen bort iaktta. ständigheterna skäligen bort iaktta. Bolaget eller värdepapperscentra- Bolaget eller värdepapperscentra-

len anses inte heller ha fullgjort sin len anses inte heller ha fullgjort sin 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

skyldighet om mottagaren var O- skyldighet om mottagaren var omyndig. myndig eller hade en förvaltare en-

ligt föräldrabalken förordnad att

företräda honom i denna angelä-

genhet.

8 kap. 48

Styrelseledamöterna och verk- Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall vara ställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen, eller Sverige, om inte regeringen, eller den myndighet som regeringen be- den myndighet som regeringen be-

stämmer, i särskilda fall tillåter nå- stämmer, i särskilda fall tillåter nä-

got annat. Den som är omyndig el- got annat. Den som är underårig

ler i konkurs får inte vara styrelse- eller i konkurs eller som hur förvalledamot eller verkställande direk- tare enligt Il kap. 7 § föräldrabal-

tör. ken utan begränsning av förvaltar-

uppdraget får inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

10 kap.

3§

Revisorerna skall vara svenska Revisorerna skall vara svenska

medborgare och bosatta i Sverige, medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller efter rege- om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande försäkrings- ringens bemyndigande försäkringsinspektionen i särskilda fall tillåter inspektionen i särskilda fall tillåter något annat. Den som är omyndig något annat. Den som är underårig

eller i konkurs får inte vara revisor. eller i konkurs eller som har förval-

tare enligt I1 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltar-

uppdraget får inte vara revisor. Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och

ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbolag.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserade

revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisionsbolag med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för

revisionen. I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara

auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad celler

godkänd revisor. Bestämmelserna i 5 och 13 §§ tillämpas på den huvud-

ansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av moderbolagets revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

32 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 8 och 47 §§ taxeringslagen (1956: 623)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

883 Ordförande i taxeringsnämnd Ordförande i taxeringsnämnd

skall vara myndig svensk medbor- skall vara svensk medborgare och

gare. Han får ej ha fyllt sjuttio år får inte vara underårig eller ha fyllt

eller vara i konkurstillstånd. sjuttio år. Han får inte ha förvaltare

enligt Il kap. 7§ föräldrabalken

utan begränsning av förvaltarupp-

draget eller vara i konkurstillstånd. Valbar till ledamot eller supple- Valbar till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd är myndig ant i taxeringsnämnd är svensk

svensk medborgare, som ej har fyllt medborgare, som inte är underårig

sjuttio år. Den som väljs till leda- eller har fyllt sjuttio år och inte hel-

mot eller suppleant i taxerings- ler har förvaltare enligt II kap. 7§

nämnd för lokalt eller särskilt taxeringsdistrikt skall vara mantalsskri- av Jförvaltaruppdraget. Den som

ven i kommun som helt eller delvis väljs till ledamot eller suppleant i ingår i distriktet. taxeringsnämnd för lokalt eller sär-

skilt taxeringsdistrikt skall vara

mantalsskriven i kommun som helt

eller delvis ingår i distriktet. Till ledamöter och suppleanter bör utses personer som har insikt i de

beskattningsfrågor som ankommer på taxeringsnämnden.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som ledamot eller suppleant.

Taxeringsnämnden prövar självmant den valdes behörighet. Talan mot taxeringsnämndens beslut förs genom besvär hos länsskattemyndigheten.'

478 Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i denna lag sägs, skall fullgöras

1) för omyndig av förmyndare el- I) för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt ler god man, som förordnats enligt 18 kap. 1§ föräldrabalken, beträf- II kap. I $ föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode fande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning, mannen har under sin förvaltning,

2) för sådan person, för vilken 2) för sådan person, för vilken god man förordnats enligt 78 kap. 3 god man eller förvaltare har förord-

eller 4 § föräldrabalken, av gode nats enligt !/ kap. 3, 4 eller 7 §

mannen beträffande vad han har föräldrabalken, av gode mannen elunder sin förvaltning, ler förvaltaren beträffande vad han

har under sin förvaltning,

! Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. > Senaste lydelse 1986: 1284. > Senaste lydelse 1974:997. 79

3) för avliden person och hans cödsbo av dödsbodelägare eller testa- Prop. 1987/88: 124 mentsexekutor, som har att förvalta den dödes egendom. dock att där egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten,

4) för dödsbo, som ej längre består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom, 5) för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och

dödsbo av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud, där ej beträffande staten, landsting, kommun eller annan dylik

menighet regeringen annorlunda förordnar,

6) för aktiefond av det fondbolag, som handhar förvaltningen av fonden

eller, om förvaltningen övergått till förvaringsbank, av denna samt. 7) för annan än här ovan omförmäld juridisk person. som ej längre

består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Prop. 1987/88: 124

33 Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs att 17 kap. 9 och 10 §§, 18 kap. 2 8, 21 kap. 9 &

samt 22 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

9 8!

Ordförande i fastighetstaxerings- Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd och av länsskattemyndighet nämnd och av länsskattemyndighet

förordnad ledamot skall vara myn- förordnad ledamot skall vara

dig svensk medborgare. Han får ej svensk medborgare och får inte ha fyllt sjuttio år eller vara i kon- vara underårig eller ha fyllt sjuttio kurstillstånd. år. Han får inte heller vara i kon-

kurstillstånd eller ha förvaltare en-

ligt II kap. 7 § föräldrabalken utan

begränsning av förvaltaruppdra-

get.

10 8?

Valbar till ledamot eller supple- Valbar till ledamot eller suppleant i fastighetstaxeringsnämnd är ant i fastighetstaxeringsnämnd är

myndig svensk medborgare, som ej svensk medborgare, som inte är

har fyllt sjuttio år. Den som väljs till underårig eller har fyllt sjuttio år

ledamot eller suppleant skall vara och som inte heller har förvaltare mantalsskriven i kommun som helt enligt II kap. 7§ föräldrabalken eller delvis ingår i fastighetstaxe- utan begränsning av förvaltaruppringsdistriktet. draget. Den som väljs till ledamot

eller suppleant skall vara mantals-

skriven i kommun som helt eller

delvis ingår i fastighetstaxerings-

distriktet.

Till ledamöter och suppleanter bör utses personer som har insikt i de

fastighetstaxeringsfrågor som ankommer på fastighetstaxeringsnämnden.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som ledamot eller suppleant.

18 kap.

Skyldighet att lämna deklaration eller annan uppgift, som sägs i denna

lag, skall fullgöras

1. för omyndig av förmyndare el- 1. för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt ler god man, som förordnats enligt

18 kap. 1 § föräldrabalken, beträf- Il] kap. 1 § föräldrabalken, beträf-

fande vad förmyndaren celler gode fande vad förmyndaren eller gode

mannen har under sin förvaltning mannen har under sin förvaltning

! Senaste lydelse 1986: 1300. " Senaste lydelse 1981: 1111. 81

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 124

Rättelse: S. 89 högerspalten tillkommit: Innan — — — domared.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

2. för sädan person, för vilken 2. för sådan person, för vilken

god man förordnats enligt /8& kap. 3 god man eller förvaltare har förordeller 4 8 föräldrabalken. av gode nats enligt !7 kap. 3, 4 eller 78 mannen beträffande vad han har föräldrabalken, av gode mannen elunder sin förvaltning ler förvaltaren beträffande vad han

har under sin förvaltning

3. för dödsbo av dödsbodelägare eller testamentsexekutor. som har att förvalta den dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvalt-

ning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller upp-

giftsskyldigheten

4. för dödsbo, som ej längre består, av den som vid tidpunkten för

dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom

5. för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och dödsbo av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud samt

6. för annan än här ovan nämnd juridisk person, som inte längre består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

21 kap. 98

Värderingsteknisk ledamot i Värderingsteknisk ledamot i

länsrätt skall vara myndig svensk länsrätt skall vara svensk medbor-

medborgare och ha sakkunskap i gare och får inte vara underårig el-

fråga om fastighetsvärdering. Bland ler ha förvaltare enligt II kap. 7§ de värderingstekniska ledamöterna

skall finnas företrädd sådan sak- av förvaltaruppdraget. Han skall kunskap beträffande olika slag av ha sakkunskap i fråga om fastig-

fastigheter. hetsvärdering. Bland de värde-

ringstekniska ledamöterna skall fin-

nas företrädd sådan sakkunskap be-

träffande olika slag av fastigheter.

Bestämmelsen i 20 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall också tillämpas beträffande värderingsteknisk ledamot.

22 kap.

5§

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt

minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allraänhet att efter kallelse inträda såsom

ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän fastighets-

taxering. Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt minst tre äga

kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två

beträffande värdering av vatenfallsfastighet, minst två beträffande värde-

ring av jordbruksfastighet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan fastighet i övrigt. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara Ledamot som här sägs skall vara myndig svensk medborgare. Han svensk medborgare. Han får inte får inte vara i konkurstillstånd. vara underårig eller i konkurstill-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

stånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7§ föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget. Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

34 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § lagen (1976:600) om offentlig anställning! skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

13 kap.

5§

Att arbetstagare hos staten kan Att arbetstagare hos staten kan vara skyldig att frånträda utövning vara skyldig att frånträda utövning av tjänst, om han förklaras omyn- — av tjänst, om han får förvaltare endig eller försättes i konkurs, följer — ligt Il kap. 7 § föräldrabalken eller av särskilda bestämmelser i lag el- — försätts i konkurs, följer av särskiller annan författning. da bestämmelser i lag eller annan

författning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

I Lagen omtryckt 1987: 1000. 84

Prop. 1987/88: 124

35 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att I0 och 63 §§ lagen (1977: 293) om handel med drycker skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 8

Den som är omyndig får ej bedri- Den som är underårig eller som va försäljning av alkoholdrycker. har förvaltare enligt II kap. 7§

föräldrabalken utan "begränsning

av förvaltaruppdraget får ej bedri-

va försäljning av alkoholdrycker.

63 §

Har den som fått tillstånd till de- Har den som fått tillstånd till detaljhandel med öl eller till servering taljhandel med öt eller till servering av alkoholdrycker avlidit, försatts i av alkoholdrycker avlidit. försatts i konkurs eller förklarats omyndig konkurs eller fått förvaltare enligt och vill dödsboet, konkursboet eller förmyndaren fortsätta rörelsen, gränsning av förvaltaruppdraget skall anmälan göras till tillstånds- och vill dödsboet, konkursboet elmyndigheten med uppgift om före- ler förvaltaren fortsätta rörelsen. ståndare. Anmälan skall ha inkom- skall anmälan göras till tillståndsmit senast två månader efter döds- myndigheten med uppgift om förefallet respektive första borgenärs- ståndare. Anmälan skall ha inkomsummanträdet eller omyndighets- mit senast två månader efter dödsförklaringen. Har anmälan ej in- fallet respektive edgångssammankommit inom föreskriven tid, upp- trädet eller beslutet om förvaltare. hör tillståndet att gälla den dag an- Har anmälan ej inkommit inom fömälningstiden utgick. reskriven tid, upphör tillståndet att

gälla den dag anmälningstiden ut-

gick.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

36 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1984: 989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:989) om socialförsäkringsvä-

sendet under krig och krigsfara skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse

Den som uppbär en förmån, som administreras av riksförsäkringsverket

och de allmänna försäkringskassorna, är skyldig att utan dröjsmål till

försäkringskassan anmäla förhållanden som påverkar rätten till eller storle-

ken av förmånen.

Om förmånstagaren är omyndig, Om förmånstagaren är underåligger anmälningsskyldigheten för- årig, åligger anmälningsskyldighemyndaren. I fråga om den som är ten förmyndaren och vårdnads-

underårig är också vårdnadshava- havaren. Om den som uppbär för-

ren anmälningsskyldig, Sker utbe- månen har en god man eller förval-

talning eljest till någon annan än

förmånstagaren, åligger motsvaran- ne motsvarande skyldighet att göra

de skyldighet även den till vilken anmälan, om det kan anses ingå i

förmånen betalas ut. uppdraget. Sker utbetalning eljest

till någon annan än förmånstagaren,

åligger motsvarande skyldighet

även den till vilken förmånen beta-

las ut.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

37 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 20 och 28 §§ lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 8?

Valbar till nämndeman i kammar- Valbar till nämndeman i kammar-

rätt och länsrätt är myndig svensk rätt och länsrätt är svensk medbormedborgare, som är kyrkobokförd i gare, som är kyrkobokförd i länet länet och inte har fyllt sjuttio år. och som inte är underårig eller har

fyllt sjuttio är och inte heller har

förvaltare enligt II kap. 7 § föräld-

rabalken utan begränsning av

förvaltaruppdraget.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, länsskattemyndighet eller under länsstyrelse eller länsskattemydighet lydande myndighet, lagfaren domare, åklagare, polisman eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman,

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är inte

skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

28 8 Ledamöter och föredragande i Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall allmän förvaltningsdomstol skall

vara svenska medborgare. Den som vara svenska medborgare. Den som

är omyndig eller i konkurstillstånd är underårig eller i konkurstillstånd får inte utöva befattning som leda- eller som har förvaltare enligt

mot eller föredragande. I fråga om IH kap. 7 § föräldrabalken utan benämndemän i kammarrätterna och gränsning av förvaltaruppdraget

länsrätterna gäller 20 och 21 §§. får inte utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om

nämndemän i kammarrätterna och

länsrätterna gäller 20 och 21 §§.

Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän

förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Lagen omtryckt 1981: 1323. " Senaste lydelse 1986: 1285.

" Senaste lydelse 1986: 1285. 87

Prop. 1987/88: 124

38 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 417) om marknadsdomstol

m.m.

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1970:417) om marknadsdomstol

m. m.! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

Ledamot och ersättare I mark- Ledamot och ersättare i marknadsdomstolen skall vara myndig nadsdomstolen skall vara svensk

svensk medborgare. Innan ledamot medborgare och får inte vara eller ersättare börjar tjänstgöra i underårig eller ha förvaltare enligt

domstolen, skall han ha avlagt do- Il kap. 7 § föräldrabalken utan be-

mared. gränsning av förvaltaruppdraget.

Innan ledamot eller ersättare börjar

tjänstgöra I domstolen, skall han ha

avlagt domared.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

| Lagen omtryckt 1984: 294. 88

39 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i

arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 3 kap. I $ lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister! skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse

3 kap.

Arbetsdomstolen består av högst tre ordförande, högst tre vice ordfö-

rande samt sexton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk med- Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara omyndig el- borgare och får ej vara underårig

ler i konkurstillstånd. Innan leda- eller i konkurstillstånd eller ha för-

mot tar säte i arbetsdomstolen, valtare enligt II kap. 7 § föräldraskall han ha avlagt domared. balken utan begränsning av förval-

taruppdraget. Innan ledamot tar

säte i arbetsdomstolen, skall han ha

avlagt domared.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt

anges.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

I Lagen omtryckt 1977: 530. 89

40 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrivs au 8 § lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

3§ Ledamot i -bostadsdomstolen Ledamot i bostadsdomstolen

skall vara svensk medborgare och skall vara svensk medborgare och

får ej vara omyndig eller i konkurs- = får cj vara underårig eller i kon-

tillstånd. kurstillstånd eller ha förvaltare en-

ligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdra-

get.

Innan ledamot börjar tjänstgöra i domstolen. skall han ha avlagt domar-

ed.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

41 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1977: 729) om patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten skall ha följande lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

Ledamot i patentbesvärsrätten Ledamot i patentbesvärsrätten skall vara svensk medborgare och skall vara svensk medborgare och ha avlagt domared. Den som är ha avlagt domared. Den som är omyndig eller i konkurs får ej utöva underårig eller i konkurs eller som befattning som ledamot. har förvaltare enligt II kap. 7 § för-

äldrabalken utan begränsning av

förvaltaruppdraget får ej utöva be-

fattning som ledamot.

Första stycket gäller även föredragande hos patentbesvärsrätten som ej är ledamot.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 128 rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i patentbesvärsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Prop. 1987/88: 124

42 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 28) om försäkringsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 9 och 13 §§ lagen (1978: 28) om försäkringsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

9 8!

Valbar till nämndeman i försäk- Valbar till nämndeman i försäkringsrätt är myndig svensk medbor- ringsrätt är svensk medborgare. gare, som är kyrkobokförd i länet som är kyrkobokförd i länet och och ej har fyllt sjuttio år. Tjänste- inte är underårig eller har fyllt sjutman i allmän försäkringskassa eller tio år och inte heller har förvaltare ledamot = av = socialförsäkringsnämnd. tjänsteman vid lokal skatte- utan begränsning av förvaltaruppmyndighet eller riksförsäkringsver- draget. Tjänsteman i allmän försäkket, lagfaren domare, annan leda- ringskassa eller ledamot av socialmot eller tjänsteman 1 försäkrings- försäkringsnämnd, tjänsteman vid domstol, åklagare, advokat eller lokal skattemyndighet eller riksförannan som har till yrke att föra and- säkringsverket, lagfaren domare, ras talan inför rätta får ej vara annan ledamot eller tjänsteman i nämndeman. försäkringsdomstol, åklagare, ad-

vokat eller annan som har till yrke

att föra andras talan inför rätta får

ej vara nämndeman.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är cj skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

13. $

Ledamot i försäkringsöverdom- Ledamot i försäkringsöverdom-

stolen, försäkringsrättsråd och för- stolen, försäkringsrättsråd och för-

säkringsrättsassessor skall vara säkringsrättsassessor skall vara svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är

omyndig eller i konkurstillstånd får underårig eller i konkurstillstånd

ej tjänstgöra som sådan ledamot cl- eller som har förvaltare enligt

ler som föredragande. I fråga om

nämndeman gäller vad som är före- gränsning av förvaltaruppdraget

skrivet 19 §. får ej tjänstgöra som sådan ledamot

eller som föredragande. I fråga om

nämndeman gäller vad som är före-

skrivet i 9 §.

Ledamot och föredragande i försäkringsdomstol skall ha avlagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 §

rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i försäkringsdomstol.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

! Senaste lydelse 1986: 147.

Prop. 1987/88: 124

43 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 305 och 341 §§ sjölagen (1891:35 s. 1)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

305 § Sjöförklaring inom riket hålles av tingsrätt, som enligt 336 § utsetts att vara sjörättsdomstol. Behörig är den domstol som är närmast den hamn eller ort där sjöförklaring skall äga rum enligt 304 §. Regeringen äger dock

för viss hamn förordna att annan av sjörättsdomstolarna skall vara behörig, om det är ändamålsenligt med hänsyn till trafikförbindelser och övriga

förhållanden.

Om annat ej följer av denna lag, gäller beträffande sjöförkltaring inför domstol lagen om handläggning av domstolsärenden.

Vid sammanträde för sjöförkla- Vid sammanträde för sjöförkla-

ring skall rätten bestå av lagfaren ring skall rätten bestå av lagfaren domare såsom ordförande samt två domare såsom ordförande samt två personer som äro kunniga och er- personer som äro kunniga och erfarna i sjöväsendet. Ätminstone en farna i sjöväsendet. Åtminstone cen av de senare bör hava grundlig erfa- av de senare bör hava grundlig erfa-

renhet från tjänst som fartygs- eller renhet från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg och maskinbefäl på handelsfartyg och nyligen hava utövat sådan tjänst. nyligen hava utövat sådan tjänst.

Rätten utser för varje sjöförklaring Rätten utser för varje sjöförklaring de särskilda ledamöterna från en de särskilda ledamöterna från en förteckning, som sjöfartsverket år- förteckning, som sjöfartsverket ärligen upprättar för varje sjöfartsin- ligen upprättar för varje sjöfartsinspektionsdistrikt. — Förteckningen spektionsdistrikt. — Förteckningen skall upptaga minst tjugo personer. skall upptaga minst tjugo personer. Om biträde av person med särskild Om biträde av person med särskild

sakkunskap i visst fall är ändamåls- sakkunskap i visst fall är ändamåls-

enligt, äger rätten tillkalla sädan enligt, äger rätten tillkalla sådan person att inträda såsom ytterligare person att inträda såsom ytterligare ledamot i rätten, även om han ej är ledamot i rätten, även om han cj är upptagen i förteckningen. Särskild upptagen i förteckningen. Särskild ledamot skall vara svensk medbor- ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i gare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd får ej vara leda- konkurstillstånd eller som har förmot. Särskild ledamot äger uppbära

ersättning av allmänna medel enligt balken utan begränsning av förval-

bestämmelser som meddelas av re- taruppdraget får ej vara ledamot. geringen. Särskild ledamot äger uppbära cr-

sättning av allmänna medel enligt

bestämmelser som meddelas av re-

geringen.

I Danmark, Finfand och Norge hälles sjöförklaring för svenskt fartyg av

domstol som är behörig enligt landets lag.

I övrigt hålles sjöförklaring utom riket av svensk konsul, som enligt

bemyndigande av ministern för utrikes ärendena äger utföra sådan förrättt Lagen omtryckt 1985: 176.

ning. Om det lämpligen kan ske, skola vid sjöförklaringen biträda två av Prop. 1987/88: 124

konsuln tillkallade, i sjöväsendet kunniga personer, helst svenska, danska, finska eller norska medborgare. mot vilka ej förekommer jäv som gäller

mot domare. Är i visst fall biträde av person med särskild sakkunskap ändamålsenligt. äger konsuln tillkalla även sådan person. I ort, där behörig

svensk konsul cj finnes, hålles sjöförklaring av behörig dansk, finsk eller

norsk konsul. I fråga om sjöförklaring inför konsul gälla i tillämpliga delar bestämmel-

serna om sjöförklaring vid domstol. Konsul äger dock ej upptaga ed eller meddela vitesföreläggande.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

341 § För domsaga. vars tingsrätt äger upptaga dispaschmål, upprättar sjö-

fartsverket årligen en förteckning, vari upptagas minst tolv personer, som

äro kunniga i handel och sjöfart och som äro skickade att tjänstgöra som särskilda ledamöter i dispaschmål. Bland dem som upptagits i denna för-

teckning utser rätten för varje mål tre för tjänstgöring som särskilda leda-

möter. Om på grund av förfall eller znnat hinder föreskrivet antal ledamöter ej kan utses från förteckningen, utser rätten annan lämplig person att vara särskild ledamot.

Särskild ledamot skall vara Särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är

omyndig eller i konkurstillstånd får — underårig eller i konkurstillstånd ej vara ledamot. Särskild ledamot = eller som har förvaltare enligt

äger uppbära ersättning av allmän- = I! kap. 7 § föräldrabalken utan bena medel enligt bestämelser som = gränsning av förvaltaruppdraget meddelas av regeringen. får ej vara ledamot. Särskild leda-

mot äger uppbära ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

44 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring 1 lagen (1929: 145) om skiljemän

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1929: 145) om skiljemän skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Emot skiljemän gälle dessa jäv:

I. om han är omyndig; 1. om han är underårig eller hur

förvaltare enligt II kap. 7 § föräld-

rabalken utan begränsning av

förvaltaruppdraget:;

2. om han såsom domare eller eljest å tjänstens vägnar prövat den fråga varom skiljedom äskas, om han vittnat i saken eller yttrat sig såsom sakkunnig i tvistefrågan, om han eller någon som till honom är i den skyldskap eller det svågerlag som utgör jäv mot domare äger del i saken eller kan därav vänta synnerlig nytta eller skada, eller om han är part i en lika sak:

3. om han är med part i den skyldskap eller det svågerlag som utgör jäv mot domare, om han är parts vederdeloman eller uppenbara ovän, om han av någondera parten åtnjuter lön eller underhåll, om han lyder under någondera partens förmanskap, om han varit part behjälplig att förbereda eller utföra hans talan i saken, eller om han mottagit eller betingat sig ersättning i strid mot vad i 23 § stadgas;

4. om annan särskild omständighet föreligger som är ägnad att minska förtroendet till hans redlighet eller opartiskhet; samt

5. om mot uppdragets utförande för honom möter hinder som kan antagas bliva långvarigt.

Den, som åtnjuter lön eller underhåll av kronan, vare ej på grund därav jävig såsom skiljeman i sak, däri kronan är part, såvida han icke är anställd hos eller under en myndighet, vars verksamhet saken angår.

Söker någon sak med skiljeman eller tillfogar honom något med ord eller gärning i uppsåt att därmed göra honom jävig, skall det ej räknas för jäv.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Senaste lydelse 1936: 247.

45 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429)

Härigenom föreskrivs att 4, 5 a och 20 §§ rättshjälpslagen (1972: 429)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Rättshjälpsnämnd består av ord- Rättshjälpsnämnd består av ordförande, som skall vara lagfaren förande, som skall vara lagfaren och erfaren 1 domarvärv, samt fyra och erfaren i domarvärv, samt fyra andra ledamöter. Av dessa skall två andra ledamöter. Av dessa skall två vara advokater, en anställd på all- vara advokater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt män advokatbyrå och en enskilt verksam. De två övriga skall vara verksam. De två övriga skall vara svenska medborgare och myndiga. svenska medborgare och får inte

vara underåriga eller ha förvaltare

utan begränsning av förvaltaruppdraget. Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss tid. För

ordförande skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ordförande äger motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforderligt antal ersättare.

Sa$

För prövning av besvär i vissa För prövning av besvär 1 vissa fall enligt denna lag finns besvärs- fall enligt denna lag finns besvärsnämnden för rättshjälpen. Den be- nämnden för rättshjälpen. Den består av ordförande och sex andra står av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden och ytter- ledamöter. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara lagfar- ligare en ledamot skall vara lagfarna och erfarna I domarvärv. Av öv- na och erfarna i domarvärv. Av övriga ledamöter skall två vara advo- riga ledamöter skall två vara advokater. en anställd på allmän advo- kater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. katbyrå och en enskilt verksam. Återstående tre ledamöter skall Återstående tre ledamöter skall vara svenska medborgare och myr- vara svenska medborgare och får diga. inte vara underåriga eller ha förval-

ken utan begränsning av förvaltar-

uppdraget.

Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter för viss tid.

För de ledamöter som skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om sådan ledamot äger motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforderligt antal ersättare.

Besvärsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fem andra ledamöter. 5 § andra stycket äger motsvarande tillämpning på besvärsnämnden.

I Lagen omtryckt 1983: 487. 96

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Regeringen får förordna att besvärsnämnden skall vara delad i avdelningar. Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande tillämpning på

sådan avdelning.

208”

Beviljas allmän rättshjälp enligt 16 §, blir den som beslutat härom biträde till den rättssökande. I annat fall får biträde förordnas på sökandens begäran, om denne ej själv eller genom någon som i tjänsteställning eller

annars lämnar honom bistånd kan behörigen tillvarataga sin rätt.

I sådan angelägenhet där tingsrätt skall bestå av en lagfaren domare

enligt I kap. 3 a § rättegångsbalken får biträde förordnas endast om sär-

skilda skäl föreligger med hänsyn till sökandens personliga förhållanden eller sakens beskaffenhet. I ärende om bodelning, som inte avser klander,

får biträde inte förordnas.

När biträde kan förordnas enligt När biträde kan förordnas enligt

10 kap. 13 § föräldrabalken, förord- = 20 kap. 2 a § föräldrabalken, förnas ej biträde enligt denna lag. ordnas ej biträde enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

? Senaste lydelse 1987: 749. 97

7 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 124

46 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1973: 188) om arredenämnder och

hyresnämnder! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28?

Arrendenämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter,

om ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den ene såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat erfarenhet av arrendeförhållanden och den andre vara jordbruksarrendator

eller, när ärendet rör bostadsarrende, bostadsarrendator.

Vid företagande av förberedande åtgärd, vid prövning av fråga om

avvisning av ansökan eller avskrivning av ärende samt vid handläggning av överklagande kan arrendenämnden bestå av ordföranden ensam. Vad som sagts nu gäller även vid medling när sådan lämpligen kan ske utan övriga ledamöters närvaro samt, om parterna samtycker till det eller saken är

uppenbar, vid prövning av fråga som inte avgörs genom skiljedom.

Ledamot skall vara myndig Ledamot skall vara svensk medsvensk medborgare och får ej ha borgare och får inte vara underårig

fyllt sjuttio år. eller ha fyllt sjuttio år och inte hel-

ler ha förvaltare enligt II kap. 7 §

föräldrabalken utan begränsning

av förvaltaruppdraget.

För ledamot i arrendenämnd skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ledamot gäller även ersättare.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

! Lagen omtryckt 1985: 660. ? Senaste lydelse 1986: 1165. 98

Prop. 1987/88: 124

47 Förslag till

Lag om ändring i oljekrislagen (1975: 197)

Härigenom föreskrivs att 10 § oljekrislagen (1975: 197)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande tydelse Föreslagen lydelse

10 8

Ledamot skall vara svensk med- Ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig elleri borgare. Den som är underårig eller konkurstillstånd får ej utöva befatt- — i konkurstillstånd eller som har förning som ledamot. valtare enligt II kap. 7 § föräldra-

balken utan begränsning av förval-

taruppdraget får ej utöva befattning

som ledamot. Innan ledamot börjar tjänstgöra i oljekrishämnden, skall han ha avlagt domared.

Denna !ag träder i kraft den 1 januari 1989.

I Lagen omtryckt 1978: 269. 99

48 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1976: 839) om statens va-nämnd

Härigenom föreskrivs att 4 § lazen (1976:839) om statens va-nämnd

skall ha följande lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

48 Ledamot i nämnden skall vara Ledamot i nämnden skall vara

myndig svensk medborgare. svensk medborgare och får inte

vara underårig eller ha förvaltare

enligt II kap. 7§ föräldrabalken

utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Prop. 1987/88: 124

49 Förslag till

Lag om ändring i förfogandelagen (1978: 262)

Härigenom föreskrivs att 20 och 26 §§ förfogandelagen (1978: 262) skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1987/88:69 Föreslagen Iydelse

20 §

Ledamöterna i riksvärderingsnämnden utses för viss tid av regeringen.

Ledamöterna skall vara svenska "Ledamöterna skall vara svenska medborgare. Den som är omyndig medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd får inte ut- eller i konkurstillstånd eller som öva befattning som ledamot. Ordfö- har förvaltare enligt I1 kap. 7 § förranden och ytterligare en ledamot äldrabalken utan begränsning av skall vara eller ha varit ordinarie förvaltaruppdraget får inte utöva domare. befattning som ledamot. Ordföran-

den och ytterligare en ledamot skall

vara eller ha varit ordinarie doma-

re. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §

Ledamöterna i lokal värderingsnämnd utses för viss tid av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Uppdrag att vara ledamot får bara den undandraga sig som har fyllt sextio år eller har haft sådant uppdrag i tre år eller har förhinder på grund av sin tjänst.

Ledamot skall ha allmän erfarenhet i ersättnings- och värderingsfrågor. Ledamot i lokal värderingsnämnd för visst slag av egendom skall ha ingående erfarenhet av värdering av sådan egendom.

Ledamot skall vara svensk med- Ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i borgare. Den som är underårig eller konkurstillstånd får ej utöva befatt- i konkurstillstånd eller som har förning som ledamot. Ej får någon valtare enligt I1 kap. 7 § föräldrasamtidigt vara ledamot i riksvärde- balken utan begränsning av förvalringsnämnden och lokal värderings- taruppdraget får cj utöva befattning nämnd. som ledamot. Ej får någon samti-

digt vara ledamot i riksvärderings-

nämnden och lokal värderings-

nämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Prop. 1987/88: 124

50 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934: 437) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1934:437) om Sveriges riksbank skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 §'

Den som är omyndig eller i kon- Den som är underårig eller i kon-

kurstillstånd må ej vara fullmäktig i — kurstillstånd eller som har förvalta-

riksbanken. re enligt II kap. 7 § föräldrabalken

utan begränsning av förvaltarupp-

draget må ej vara fullmäktig i riks-

banken.

Fullmäktig må ej vara ledamot av styrelse i annan bank än sådan utländsk bank, i vilken staten genom riksbanken eller annat organ är delägare.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även vice chefen för riksbanken.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

! Senaste lydelse 1974: 569.

S1 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1982: 1158) om riksgäldskontoret

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1982: 1158) om riksgäldskontoret skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § |

Riksgäldsfullmäktige väljs för Riksgäldsfullmäktige väljs för riksdagens valperiod. Endast den = riksdagens valperiod. Den som är som är myndig kan vara fullmäktig. underårig eller som har förvaltare Statsråd får ej vara fullmäktig. enligt Il kap. 7§ föräldrabalken

utan begränsning av förvaltaruppdraget kan inte vara fullmäktig. Statsråd får ej vara fullmäktig. : Riksdagen väljer en av fullmäktige att vara ordförande. Fullmäktige

väljer inom sig en vice ordförande. |

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Prop. 1987/88: 124

52 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 4, 30 och 31 §§ lagen (1983: 1092) med regle-

mente för allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

4§ Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företräder kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av

rikssammanslutningar av arbetstagare, i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsu-

mentkooperationen och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erlägger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i riket bosat- — vara här i riket bosatta svenska

ta svenska medborgare. medborgare och får inte vara

underåriga eller ha förvaltare en-

begränsning av förvaltaruppdra-

get.

30 8!

Fjärde fondstyrelsen skall bestå av fjorton ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två efter förslag av sammanslutningar

som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av

arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare

och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen. Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i riket bosat- — vara här t riket bosatta svenska

ta svenska medborgare. medborgare och får inte vara

underåriga eller ha förvaltare en-

ligt Il kap. 7 § föräldrabalken utan

begränsning av förvaltaruppdra-

get.

! Senaste lydelse 1984: 191. 104

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

31 §

Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöter-

na skall finnas fyra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och bosatta här i ri- vara bosatta här i riket och får inte

ket. Av ledamöterna skall minst vara underåriga eller ha förvaltare fem och av suppleanterna minst två enligt II kap. 7§ föräldrabalken

företräda löntagarintressen. Vid ut- utan begränsning av förvaltaruppseendet av ledamöter och supplean- draget. Av ledamöterna skall minst ter skall det tillses att löntagar- fem och av suppleanterna minst två

fondstyrelserna får en regional an- företräda löntagarintressen. Vid utknytning. seendet av ledamöter och supplean-

ter skall det tillses att löntagar-

tondstyrelserna får en regional an-

knytning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

53 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 48 § lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäk-

ring! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 8

Ansökan om registrering skall Ansökan om registrering skall också innehålla uppgifter om kas- också innehålla uppgifter om kassans postadress, om styrelseleda- sans postadress, om styrelseledamöters, revisorers och eventueila möters, revisorers och eventuella suppleanters fullständiga namn, suppleanters fullständiga namn, medborgarskap och postadress medborgarskap och postadress samt förklaring att dessa personer samt förklaring att dessa personer ej är omyndiga. ej är underåriga eller har förvaltare

enligt 11 kap. 7§ föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget. Om en styrelseledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen

(1987: 1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta anges i ansökningshandlingen.

I ansökningshandlingen skall anges av vilka och hur kassans firma skall tecknas, om ej denna befogenhet skall utövas endast av styrelsen. Skall firman tecknas av annan än styrelseledamot eller styrelsesuppleant, gäller första stycket även i fråga om sådan firmatecknare.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna kassans firma egenhändigt skrivit sin namnteckning på ansökningshandlingen, skall vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namnteckning skall vara styrkt av vittnen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Lagen omtryckt 1982: 432. ? Senaste lydelse 1987: 1255. 106

Prop. 1987/88: 124

54 Förslag till

Lag om ändring i sparbankslagen (1987: 619)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 3 § och 4 kap. 2 § sparbankslagen (1987: 619) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

En sparbank skall bildas av minst tjugo stiftare.

Stiftarna skall vara svenska med- Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Den borgare och bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs får som är underårig eller i konkurs elinte vara stiftare. Att detsamma ler som har förvaltare enligt gäller den som är underkastad nä- II kap. 7 § föräldrabalken utan beringsförbud följer av 6§ lagen gränsning av förvaltaruppdraget (1986: 436) om näringsförbud. får inte vara stiftare. Att detsamma

gäller den som är underkastad nä-

ringsförbud följer av 6§ lagen

(1986: 436) om näringsförbud.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller om inte annat följer av bestämmelserna om fusion i 7 kap. 2 §.

3 kap.

38!

Styrelseledamöterna skall vara Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och, om inte svenska medborgare och, om inte regeringen eller efter regeringens regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i bemyndigande bankinspektionen i särskilda fall tillåter något annat, särskilda fall tillåter något annat, bosatta inom sparbankens verk- bosatta inom sparbankens verksamhetsområde. Den som är omyn- samhetsområde. Den som är underdig eller i konkurs kan inte vara årig eller i konkurs eller som har styrelseledamot. Att detsamma gäl- förvaltare enligt II kap. 7 § föräldler den som är underkastad närings- rabalken utan begränsning av förbud följer av 6§ lagen förvaltaruppdraget kan inte vara (1986: 436) om näringsförbud. styrelseledamot. Att detsamma gäl-

ler den som är underkastad närings-

förbud följer av 63 lagen

(1986: 436) om näringsförbud.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i sparbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

4 kap.

2§

En huvudman får inte vara

1. omyndig eller i konkurs, 1. underårig eller i konkurs,

! Senaste lydelse 1987: 1249. 107

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Prop. 1987/88: 124

2. bosatt utanför sparbankens verksamhetsområde, om inte bankinspektionen på grund av särskilda förhållanden medger det,

3. anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger detta, elier

4. huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank.

En huvudman får inte ha förval-

tare enligt II kap. 7 § föräldrabal-

ken utan begränsning av förvaltar-

uppdraget.

En huvudman, som utses av kommunfullmäktige eller landsting enligt 3 §, får inte heller vara anställd eller styrelseledamot i något annat bankaktiebolag än Sparbankernas Bank eiler i en föreningsbank eller inom landshypoteks- och stadshypoteksinstitutionerna.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Prop. 1987/88: 124

55 Förslag till

Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987: 620)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § föreningsbankslagen (1987:620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

35!

Styrelseledamöterna skall vara Styrelseledamöterna skall vara

svenska medborgare och bosatta i svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller, Sverige, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, efter regeringens bemyndigande,

bankinspektionen i särskilda fall bankinspektionen i särskilda fall

tillåter annat. Den som är omyndig tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs kan inte vara styrel- eller i konkurs eller som har förval-

seledamot. Att detsamma gäller

den som är underkastad näringsför- ken utan begränsning av förvaltar-

. bud följer av 6 § lagen (1986:436) uppdraget kan inte vara styrelseleom näringsförbud. damot. Att detsamma gäller den

som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningsbanken, om inte

stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställfö-

reträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får

dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningsbanken, även om stadgarna saknar föreskrift om det. Om det till en central förenings-

bank finns anslutna lokala föreningsbanker, får den som är medlem i en av dessa vara styrelseledamot också i den centrala föreningsbanken.

Bestämmelserna 1 andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter

som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de

privatanställda.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i en föreningsbank. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Senaste lydelse 1987: 1250. 109

56 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § och 8 kap. 3 § lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

48!

Styrelseledamöterna och verk- Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall vara ställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen be- den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter an- stämmer i särskilda fall tillåter annat. Med svenskt medborgarskap nat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Dan- jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. mark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bo- Nordiska medborgare som är bosatta i något av dessa länder kan: satta i något av dessa länder kan vara styrelseledamöter, om minst vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är halva antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte underårig eller i konkurs eller har vara styrelseledamot eller verkstäl- förvaltare enligt II kap. 7 § föräldlande direktör. rabalken utan begränsning av

förvaltaruppdraget kan inte vara

styrelseledamot eller verkställande

direktör.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna 1 andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

8 kap.

3§

Revisorerna skall vara svenska Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myn- om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i dighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Den särskilda fall tillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är

! Senaste lydelse 1987: 1247. 110

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

omyndig, i konkurs eller underkas- = underårig, i konkurs eller under-

tad näringsförbud får inte vara revi- — kastad näringsförbud eller som har sor. förvaltare enligt II kap. 7 § föräld-

rabalken utan begränsning av

förvaltaruppdraget får inte vara re-

visor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av

föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett aukto-

riserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till :

styrelsen för den förening som revisionen avser anmäla vem som är huvud-

ansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revi-

sionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auk-

toriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ tillämpas på den huvudansvarige. Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens

revisorer, om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

57 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 37 3 lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

2 kap.

37 §

Är det sannolikt att likvidationen oskäligt uppehålls eller annars utförs på ett sådant sätt att en bolagsmans rätt därigenom äventyras, får domstol på ansökan av bolagsmannen förordna att likvidationen skall verkställas av en eller flera likvidatorer som utses av domstolen.

Ansökan skall göras hos rätten i den ort där bolaget har sitt hemvist. Ansökningen skall innehålla uppgift om samtliga bolagsmäns namn och adress. De bolagsmän som inte har deltagit i ansökningen skall delges denna på det sätt som är föreskrivet om stämning i tvistemål. De skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen.

Bolagsman fär utses till likvidator.

Likvidator får inte vara omyndig Likvidator får inte vara undereller i konkurs. En likvidator som årig eller i konkurs eller ha förvalinte är bolagsman skall vara svensk tare enligt II kap. 7 § föräldrabalmedborgare och bosatt i Sverige, ken utan begränsning av förvaltarom inte regeringen eller den myn- uppdraget. En likvidator som inte dighet som regeringen bestämmer är bolagsman skall vara svensk för ett särskilt fall tillåter något an- medborgare och bosatt i Sverige, nat. om inte regeringen celler den myn-

dighet som regeringen bestämmer

för eu särskilt fall tillåter något an-

nat.

Myndighets beslut enligt fjärde stycket andra meningen överklagas hos regeringen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

58 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländska försäkringsbolag att driva försäkringsrörelse i Sverige

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1950:272) om rätt för utländska

försäkringsbolag att driva försäkringsrörelse i Sverige skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48!

Generalagenten skall vara bosatt Generalagenten skall vara bosatt

här i riket. Han får inte vara omyn- här i riket. Han får inte vara underdig eller i konkurs. Om han är ut- årig eller i konkurs eller ha förvalländsk medborgare gäller bestäm- tare enligt II kap. 7 § föräldrabal-

melserna i lagen (1968: 555) om rätt ken utan begränsning av förvaltarför utlänning och utländskt företag uppdraget. Om han är utländsk att idka näring här i riket. medborgare gäller bestämmelserna

i lagen (1968: 555) om rätt för utlän-

ning och utländskt företag att idka

näring här i riket.

Generalagentur må även innehavas av svensk aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag eller ock av svenskt handelsbolag, vars samtliga

bolagsmän äga behörighet enligt vad i första stycket sägs. För fullgörande av de skyldigheter, som åligga generalagent, svare i förra fallet envar styrelseledamot och i det senare envar bolagsman, som ej är enbart kommanditdelägare.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

I Senaste lydelse 1982: 1083. 113

8 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 124

59 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket

Härigenom föreskrivs att 7, 9 och 18 §§ lagen (1968:555) om rätt för

utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Näringstillstånd får ej beviljas ut- Näringstillstånd får ej beviljas utlänning som är omyndig eller som i länning som är underårig eller som

eller utom riket är försatt i konkurs. har förvaltare enligt Il kap. 7 § för-

äldrabalken utan begränsning av

förvaltaruppdraget eller som i eller

utom riket är försatt i konkurs.

95 Om näringstillstånd beviljas ut- Om näringstillstånd beviljas utlänning som ej är bosatt här i riket, länning som ej är bosatt här i riket, skall det finnas en föreståndare för skall det finnas en föreståndare för

näringsverksamheten. Denne utses näringsverksamheten. Denne utses av näringsidkaren och skall vara av näringsidkaren och skall vara myndig och bosatt här i riket. bosatt här i riket. Föreståndaren

får inte vara underårig eller ha för-

valtare enligt 11 kap. 7 § föräldra-

balken utan begränsning av förval-

taäruppdraget.

Föreståndaren är ansvarig för näringsverksamheten. Näringsidkaren

skall utfärda fullmakt för honom att i alla frågor, som rör verksamheten här i riket, handla på näringsidkarens vägnar samt mottaga stämning för näringsidkaren och själv eller genom annan tala och svara för denne.

18 §

Verkställande direktören skall Verkställande direktören skall

vara myndig och bosatt här i riket. vara bosatt här i riket och får inte

vara underårig eller ha förvaltare

utan begränsning av förvaltarupp-

draget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

H4

60 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag

Härigenom föreskrivs alt 4 kap. 2 § lagen (1980: 1103) om årsredovisning

m. m. I vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

4 kap.

28!

Revisorer skall vara svenska Revisorer skall vara svenska

medborgare och bosatta i Sverige, medborgare och bosatta i Sverige. om inte regeringen eller den myn- om inte regeringen eller den myn-

dighet som regeringen bestämmer dighet som regeringen bestämmer

tillåter annat för särskilt fall. Den tillåter annat för särskilt fall. Den

som är auktoriserad eller godkänd som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte underårig eller i konkurs eller som

vara revisor. har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av

förvaltaruppdraget kan inte vara

revisor. Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den års-

redovisningsskyldiges verksamhet behövs för fullgörandet av uppdraget.

Till revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbolag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserade revisonsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisonsbo-

lag med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till den årsredovisningsskyldige anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen.

I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktorise-

rad revisor; i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller

godkänd revisor. Bestämmelserna i 4 § tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföretagets revisorer, om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

! Senaste lydelse 1985:940. 115

61 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1966: 742) om hotell- och

pensionatrörelse

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5 och 6 §§ lagen (1966: 742) om hotell- och

pensionatrörelse! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Hotell- eller pensionatrörelse, sorn är avsedd att samtidigt mottaga minst nio gäster eller som omfattar minst fem gästrum, får drivas endast av den som har tillstånd av polismyndigheten i orten. Tillstånd meddelas för hotell- eller pensionatrörelse i viss byggnad eller lägenhet.

Tillstånd skall meddelas, om det Tillstånd skall meddelas, om det icke finnes anledning antaga att den icke finnes anledning antaga att den som söker tillståndet skall driva rö- som söker tillståndet skall driva rörelsen så att fara för allmän ordning relsen så att fara för allmän ordning och säkerhet uppkommer. Tillstånd och säkerhet uppkommer. Tillstånd får ej meddelas den som är omyndig får ej meddelas den som är undereller i konkurstillstånd. årig eller i konkurstillstånd eller

som har förvaltare enligt I1 kap.

7§ föräldrabalken utan begräns-

ning av förvaltaruppdraget.

38 Drives hotell- eller pensionatrörelse för vilken tillstånd fordras enligt 2 § av bolag, förening eller annan samfällighet, skall föreståndare finnas för rörelsen. Föreståndare får utses även av tillståndshavare som är enskild person. Polismyndigheten äger ålägga sådan tillståndshavare att utse föreståndare, om särskilda skäl föreligga.

Föreståndare skall vara godkänd Föreståndare skall vara godkänd' av polismyndigheten. Utsedd före- av polismyndigheten. Utsedd föreståndare skall godkännas om han ej ståndare skall godkännas om han ej är omyndig samt det icke finnes an- är underårig eller har förvaltare enledning antaga att han skall utöva ligt Il kap. 7 § föräldrabalken utan rörelsen så att fara för allmän ord- begränsning av förvaltaruppdraget ning och säkerhet uppkommer. samt det icke finnes anledning anta-

ga att han skall utöva rörelsen så att

fara för allmän ordning och säker-

het uppkommer.

Godkänd föreståndare ansvarar i tillståndshavarens ställe för att rörelsen utövas enligt föreskrifterna i denna lag.

5¶Ansökan om tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse skall vara skriftlig och åtföljas av

a) uppgift om sökandens fullständiga namn, firma och postadress samt, om sökanden tidigare haft annat släktnamn, detta;

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 599. 2 Senaste lydelse 1975: 599. > Senaste lydelse 1987: 153. 116

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

b) för sökande, som är enskild b) för sökande, som är enskild person, uppgift om födelsetid och person, uppgift om födelsetid och yrke eller titel samt bevis att han ej yrke eller titel samt bevis att han ej är omyndig eller i konkurstillstånd; är underårig eller i konkurstillstånd

eller har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget; c) uppgift om fullständigt namn, födelsetid och yrke eller titel för den

som utsetts till föreståndare eller ersättare samt bevis att han ej är omyn-

dig;

d) uppgift om belägenheten av den byggnad eller lägenhet där rörelsen avses skola drivas, det största antal gäster som skall kunna mottagas samtidigt och det största antal gästrum som rörelsen skall omfatta;

e) om bygglov meddelats för hotellet eller pensionatet, handlingar som visar att så har skett.

Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har bygglov ej meddelats och är det inte uppenbart att lov inte behövs skall beviset innehålla erinran om att bygglov kan fordras. Finns ej godkänd ersättare eller, i fall när föreståndare skall finnas enligt 3 §, godkänd föreståndare, skall i beviset anges att tillståndet icke får utnyttjas förrän ersättare eller föreståndare utsetts och godkänts. Avskrift av beviset skall tillställas byggnadsnämnden, brandchefen och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Om godkännande av föreståndare eller ersättare skall skriftligt bevis utfärdas.

6 §'

Om tillståndshavare avlider, för- Om tillståndshavare avlider, försättes i konkurs eller förklaras sättes i konkurs eller får en förvalomyndig, får rörelsen fortsättas un- tare enligt II kap. 7 § föräldrabalder högst ett år. Fortsättes rörel- ken utan begränsning av förvaltarsen, skall föreståndare enligt 3 § uppdraget, får rörelsen fortsättas finnas för denna. under högst ett år. Fortsättes rörel-

sen, skall föreståndare enligt 3 8 finnas för denna. Om godkänd föreståndare ej re- Om godkänd föreståndare ej re-

dan finnes, skall inom två månader dan finnes, skall inom två månader från dödsfallet, edgångssammanträ- från dödsfallet, edgångssammanträdet eller omyndighetsförklaringen det eller beslutet om förvaltare anansökan göras om godkännande av sökan göras om godkännande av föföreståndare. Godkännes icke före- reståndare. Godkännes icke föreståndaren, skall polismyndigheten ståndaren, skall polismyndigheten lämna den som driver rörelsen till- lämna den som driver rörelsen tillfälle att inom viss tid ansöka om fälle att inom viss tid ansöka om godkännande av annan förestånda- godkännande av annan föreståndare. Godkännes ej heller den andre re. Godkännes ej heller den andre föreståndaren, anses tillståndet ha föreståndaren, anses tillståndet ha upphört att gälla tre veckor efter upphört att gälla tre veckor efter det att beslut i ärendet vann laga det att beslut i ärendet vann laga kraft. kraft.

4 Senaste lydelse 1987: 693. 117

Göres ej ansökan som avses i andra stycket inom föreskriven tid, anses Prop. 1987/88: 124

tillståndet för rörelsen ha upphört ett gälla den dag då tiden utgick.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

62 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1984: 81) om fastighetsmäklare

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984: 81) om fastighetsmäklare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

För att en fastighetsmäklare skall bli registrerad krävs att han

|. är myndig och ej försatt i kon- |. inte är underårig eller försatt i kurs, konkurs eller har förvaltare enligt

II kap. 7 § föräldrabalken utan be-

gränsning av förvaltaruppdraget,

2. har försäkring som täcker den skadeståndsskyldighet intill 500 000 kronor för varje skadefall som kan drabba honom om han åsidosätter sina åligganden enligt 9—13 §§,

3. har tillfredsställande utbildning, samt | 4. i övrigt bedöms lämplig som fastighetsmäklare. Närmare föreskrifter om villkoren för registrering och om registrerings-

förfarandet meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Registreringsavgift i form av ansökningsavgift och årlig avgift - bestäms av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

63 Förslag till Piop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar

Härigenom föreskrivs att 23 3 lagen (1952: 166) om häradsallmänningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 8!

Ledamot av allmänningsstyrelse Ledamot av allmänningsstyrelse skall vara myndig och, därest ej re- = skall vara här i riket bosatt svensk geringen för särskilt fall annat medborgare, om inte regeringen för medgiver, här i riket bosatt svensk = ett särskilt fall medger annat. Lemedborgare. damot får inte vara underårig eller

ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-

äldrabalken utan begränsning av

förvaltaruppdraget.

Ledamot av allmänningsstyrelse må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av allmänningsstämman.

Avgår styrelseledamot innan den "id för vilken han blivit vald gått till ända och finnes ej suppleant, åligger det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för återstående tiden. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock med valet kunna anstå till nästa ordinarie allmänningsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i reglementet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

! Senaste lydelse 1975: 678. 120

64 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ledamot av allmänningsstyrelse Ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd skall vara eller ekonominämnd skall vara här i

myndig och, därest ej regeringen riket bosatt svensk medborgare,

för särskilt fall annat medgiver, här om inte regeringen för ett särskilt i riket bosatt svensk medborgare. fall medger annat. Ledamot får

inte vara underårig eller ha förvaltare enligt I1 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltar-

uppdraget.

Ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget

genom beslut av den eller dem som utsett honom.

Avgår styrelse- eller nämndledamot innan den tid för vilken han blivit utsedd gått till ända och finnes ej suppleant, skall, där den avgångne valts

av delägarna, på föranstaltande av allmänningsstyrelsen val av ny ledamot

för återstående tiden ofördröjligen hållas samt, om den avgångne utsetts av

länsstyrelsen, anmälan om avgången genast göras hos denna myndighet för utseende av ny ledamot för samma tid. Utan hinder av vad nu stadgats må dock med val av ny ledamot kunna anstå till nästa ordinarie allmänningsstämma, såframt styrelsen eller nämnden är beslutför med kvarstående

ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i reglementet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Senaste lydelse 1975: 679. 121

65 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i rennäringslagen (1971: 437)

Härigenom föreskrivs att 49 § rennäringslagen (1971: 437)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 §

Styrelsen består av ordförande Styrelsen består av ordförande och ytterligare en eller flera leda- — och ytterligare en eller flera ledamöter som utses på bystämma. Sty- — möter som utses på bystämma. Styrelseledamot skall vara myndig. relseledamot får inte vara under-

årig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7§ föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget. Styrelseledamot kan skiljas från sitt uppdrag före utgången av den tid för

vilken han blivit utsedd.

Val av styrelse eller ändring i dess sammansättning skall anmälas till länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

! Lagen omtryckt 1985:919.

Prop. 1987/88: 124

66 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund

Härigenom föreskrivs att 32 § lagen (1976: 997) om vattenförbund skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §

Styrelse för vattenförbund skall Styrelse för vattenförbund skall bestå av en eller flera ledamöter bestå av en eller flera ledamöter och ha sitt säte inom län där förbun- = och ha sitt säte inom län där förbundet har sitt verksamhetsområde. det har sitt verksamhetsområde. Den som är omyndig eller i konkurs Den som är underårig eller i konkan ej vara styrelseledamot. kurs eller som har förvaltare enligt

I kap. 7 § föräldrabalken utan be-

gränsning av förvaltaruppdraget

kan ej vara styrelseledamot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

67 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i ackordslagen (1970: 847)

Härigenom föreskrivs att 3 § ackordslagen (1970: 847) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

God man bör vara lagfaren. Han skall i övrigt ha den insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt åtnjuta borgenärernas förtroende.

God man skall vara myndig. Till God man får inte vara underårig god man får ej förordnas någon som eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § står gäldenären nära eller är beroende av honom. Den som är an- av förvaltaruppdraget. Till god ställd vid domstol får ej förordnas man får ej förordnas någon som står till god man. gäldenären nära eller är beroende

av honom. Den som är anställd vid

domstol får ej förordnas till god

man.

Om det finnes erforderligt, skall även förordnas ersättare för gode mannen. Bestämmelserna om god man gäller även för ersättare.

God man skall entledigas, om han finnes icke vara lämplig eller av annan särskild orsak bör skiljas från uppdreget.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

68 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756)

Härigenom föreskrivs att 3 § radioansvarighetslagen (1966: 756) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38!

För varje radioprogram skall finnas en programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefrihetsbrott. Ingenting får sändas mot programutgivarens vilja.

Programutgivare skall vara myn- Programutgivare skall ha hemvist dig och ha hemvist i Sverige. i Sverige. Han får inte vara under-

årig eller ha förvaltare enligt

gränsning av förvaltaruppdraget.

Programutgivare förordnas av programföretagets chef eller av annan tjänsteman hos programföretaget enligt bestämmelser som meddelas av regeringen. Uppgift om vem som är programutgivare skall före sändningen av program antecknas i register, som föres hos programföretaget och är tillgängligt för allmänheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Senaste lydelse 1977: 1018. 125

69 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1982: 460) om ansvarighet för närradio

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982: 460) om ansvarighet för närradio skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 Varje sammanslutning, som avser att sända närradio, skall för program-

verksamheten utse en programutgivare med uppgift att förebygga yttran-

defrihetsbrott. Ingenting får sändas mot programutgivarens vilja.

Programutgivaren = skall vara Programutgivaren skall ha

myndig och ha hemvist i Sverige. hemvist i Sverige. Han får inte vara

Han får inte vara i konkurstillstånd. underårig eller i konkurstilistånd

Sammanslutningen skall anmäla eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § vem som är programutgivare till föräldrabalken utan begränsning den myndighet som prövar frågor av förvaltaruppdraget. Sammanom tillstånd att sända närradio. slutningen skall anmäla vem som är

programutgivare till den myndighet som prövar frågor om tillstånd att sända närradio. Om den som är utsedd till programutgivare inte längre är behörig eller

om hans uppdrag upphör, skall sammanslutningen omedelbart utse en ny programutgivare.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

70 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1982: 521) om ansvarighet för radio-

och kassettidningar

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1982: 521) om ansvarighet för radiooch kassettidningar! skall ha följande lydelse.

Nuvarande Ixdelse Föreslagen lydelse

17 §

För den del av cen radio- eller kassettidning som utgörs av en sammanställning skall det finnas en särskild utgivare som utses av de samverkande ägarna till de periodiska skrifter ur vilka materialet hämtats.

Utgivaren skall våra myndig och Utgivaren skall ha hemvist I Sveha hemvist i Sverige. Han får inte rige. Han får inte vara underårig vara i konkurstillstånd. Ägaren till eller i konkurstillstånd eller ha förden periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till radio- el- balken utan begränsning av förvaller kassettidningen skall anmäla taruppdraget. Ägaren till den periovem som är utgivare till den myn- diska skrift som utgör den huvud- . dighet som regeringen bestämmer. sakliga förlagan till radio- eller kas-

settidningen skall anmäla vem som

är utgivare till den myndighet som

regeringen bestämmer.

Är utgivaren inte längre behörig eller upphör annars hans uppdrag, skall de periodiska skrifternas ägare omedelbart utse en ny utgivare. Denne skall anmälas så som nyss har sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

! Lagen omtryckt 1985: 373. 127

71 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1985: 1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1985: 1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Den som avser att bedriva egensändningar skall för programverksamheten utse en programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefrihetsbrott. Ett lokalt kabelsändarföretag får utse en programutgivare för varje kanal. Mot programutgivarens vilja får ingenting sändas i den verksamhet för vilken han är utsedd.

En programutgivare skall vara En programutgivare skall ha myndig och ha hemvist i Sverige. hemvist i Sverige. Han får inte vara Han får inte vara i konkurstillstånd. underårig eller i konkurstillstånd Den som skall bedriva egensänd- eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § ningar skall anmäla vem som är föräldrabalken utan begränsning programutgivare till kabelnämn- av förvaltaruppdraget. Den som den. skall bedriva egensändningar skall

anmäla vem som är programutgiva-

re till kabelnämnden.

Om den som är utsedd till programutgivare inte längre är behörig eller om hans uppdrag upphör, skall den som bedriver egensändningarna omedelbart utse en ny programutgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Prop. 1987/88: 124

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987

Närvarande: = statsråden Feldt. ordförande, Gustafsson, Leijon,

Hjelm-Wallén. Peterson, S. Andersson. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström. Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Leijon

Lagrådsremiss om god man och förvaltare

I Inledning

De grundläggande bestämmelserna om förmynderskap och godmanskap finns i föräldrabalken. De reformerades år 1974. De nya reglerna trädde i

kraft den I januari 1976. Reformen syftade bl. a. till att inskränka använd-

ningen av omyndigförklaring.

Genom tilläggsdirektiv år 1982 fick utredningen (Ju 1977:08) om barnens

rätt i uppdrag att se över lagstiftningen om förmynderskap och godman-

skap. År 1984 fördes den uppgiften över till en särskild utredare (justitierådet Staffan Magnusson), som har bedrivit sitt arbete under namnet förmynderskapsutredningen (Ju 1984:07). |

Enligt [982 och 1984 års direktiv (Dir. 1982:25 och 1984:35) gick utred-

ningsuppdraget ut på att utvärdera gällande regler om omyndigförklaring,

utseende av god man och arvode till förmyndare och gode män. I uppdraget ingick också att överväga förenklingar i regelsystemet när det gäller

förmyndares rättigheter och skyldigheter. En annan utredningsuppgift var att undersöka möjligheterna att rationalisera handläggningen av ärenden

hos domstolarna och överförmyndarna. Genom tilläggsdirektiv den 19 december 1985 (Dir. 1985:55) fick för-

mynderskapsutredningen till uppgift att med förtur undersöka om institutet omyndigförklaring kunde avskaffas.

Utredningen avlämnade i december 1986 delbetänkandet (SOU 1986: 50)

God man och förvaltare. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av

betänkandet som bilaga 1, dels de lagförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2, dels en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 3 .!

Beträffande nuvarande svenska och utländska förhållanden hänvisas till

betänkandet.

! Sammanställningen av remissyttrandena har fogats vid prop. 1987/88:32 som bilaga 3. 129

9 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 124

Prop. 1987/88: 124

2¶Allmän motivering

2.1¶Allmänna utgångspunkter

Mitt förslag: Institutet omyndigförklaring avskaffas. I stället införs ett nytt institut, förvaltarskap, för att tillgodose det skyddsbehov som varit ett av motiven för institutet omyndigförklaring.

"Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 167-171).

Remissinstanserna: En nära nog enhällig remissopinion tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det utan erinran. Kammarrätten i Sundsvall och överförmyndarnämnden i Karlskrona vill dock behålla institutet omyndigförklaring. Även överförmyndarnämnden i Sundsvall vill ha ett system som enligt huvudregeln innebär en total förlust av rättshandlingsförmågan. |

Skälen för mitt förslag: Regler om omyndigförklaring finns i 10 kap.

domstol förklaras omyndig, om han på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag är ur stånd att vårda sig eller sin egendom och det inte är tillräckligt att god man förordnas för honom eller att han på annat mindre ingripande sätt får bistånd i vården av sina angelägenheter (10 kap. 1 §). Om en underårig befinner sig i motsvarande situation, får rätten förklara att han skall förbli omyndig även efter uppnådd myndighetsålder (10 kap. 2 §).

Bestämmelserna om omyndigförklaring fick sin nuvarande utformning vid en omfattande reform av förmynderskapslagstiftningen år 1974 (prop. 1974:142, LU 38, rskr. 404). Tanken bakom reformen var att omyndigförklaringar borde begränsas så långt möjligt. Det behov av bistånd i personliga eller ekonomiska angelägenheter som kunde finnas skulle i stället tillgodoses genom förordnande av god man eller på annat mindre ingripande sätt. Genom reformen utvidgades också möjligheterna till sådant förordnande. Enligt 18 kap. 3 § föräldrabalken kan god man utses för den som på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller liknande förhållande behöver bistånd med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

Omyndigförklaring innebär alltid ett allvarligt ingrepp i en persons liv. Den omyndigförklarade förlorar inte bara rätten att själv bestämma över sina ekonomiska angelägenheter. En omyndigförklaring medför också långtgående verkningar på områden som ligger utanför den ekonomiska rörelsefrihetens. Av särskild betydelse är att rösträtten i allmänna val går förlorad. Över huvud taget medför en omyndigförklaring som regel en stark begränsning av möjligheten att ta cgna initiativ och hävda egna åsikter. Inskränkningarna i rättshandlingsförmågan gäller även i sådana fall där omyndigförklaringen framför allt är motiverad för att frånta den enskilde bestämmanderätten över viss egendom. De nu beskrivna verkningarna inträffar inte vid förordnande av god man. 130

Det nuvarande systemet innebär att omyndigförklaring närmast kommer Prop. 1987/88: 124 i fråga för personer vilkas tillstånd visserligen är sådant som anges i 10 kap. 1 § föräldrabalken men som samtidigt är så aktiva att det kan uppstå praktiska komplikationer om de får behålla sin rättshandlingsförmåga. En omyndigförklaring blir alltså aktuell främst när risken är alltför stor att personen i fråga företar rättshandlingar som strider mot dem som en god man gör eller avser att göra, s.k. kolliderande rättshandlingar. Om en person däremot har ett så gravt handikapp att han helt saknar förmåga att själv företa några rättshandlingar, finns det normalt inte någon anledning att omyndigförklara honom. Denna skillnad kan framstå som egendomlig, inte minst med tanke på kopplingen mellan omyndigförklaring och förlust av allmän rösträtt. =

Antalet omyndigförklaringar har minskat kraftigt sedan 1974 års reform och håller sig numera på en låg nivå. Under tidsperioden 1976—1985 har antalet mål om omyndigförklaring sjunkit från 201 till 35 om året. När det gäller hävanden av omyndigförklaringar skedde en uppgång närmast efter reformen. Antalet mål var 648 år 1976 och 789 år 1977. Därefter har antalet sjunkit för att år 1985 uppgå till 406. Trots utvecklingen mot färre omyndigförklaringar är de omyndigförklarade ändå så pass många som ca 15 000.

Rent allmänt kan sägas att en omyndigförklaring lätt uppfattas som en nedvärderande stämpel, både av den omyndigförklarade själv och av hans omgivning. I många fall kan en sådan förklaring få allvarliga följder för den omyndigförklarades psykiska välbefinnande. Åtgärden kan också försvåra en social anpassning. Detta gäller inte minst vissa utvecklingsstörda.

Förmynderskapsutredningen föreslår i det tidigare nämnda betänkandet (SOU 1986:50) God man och förvaltare att institutet omyndigförklaring avskaffas. Därmed bortfaller det rösträttshinder som en sådan förklaring innebär. Utredningen föreslår att det i stället införs ett utbyggt godmansinstitut, kallat förvaltarskap. För att inte den hjälpbehövande skall utsättas för mer ingripande åtgärder än nödvändigt vill utredningen samtidigt att det nuvarande godmansinstitutet behålls med vissa justeringar. De allmänna förutsättningarna för ett förvaltarförordnande skall vara desamma som vid förordnande av god man. Förvaltarskapet skall anpassas så, att det motsvarar den enskildes behov av bistånd i varje särskilt fall. Förvaltaren skall ha ensam rådighet över den egendom och de angelägenheter som omfattas av hans uppdrag.

Utredningens förslag har fått ett övervägande positivt mottagande under remissbehandlingen. Detta gäller framför allt den grundläggande idén att avskaffa institutet omyndigförklaring. I en del andra frågor är dock remissopinionen splittrad.

Det vore i och för sig tänkbart att reformera omyndigförklaringsinstitutet så att vissa rättsverkningar av en omyndigförklaring tas bort. I åtskilliga länder har domstolarna möjlighet att i samband med ett beslut om omyndigförklaring ange i vilken omfattning den enskildes rättshandlingsförmåga skall vara begränsad. I flertalet länder går dock rösträtten alltid förlorad.

Det skulle således kunna övervägas att göra det svenska omyndigförklaringsinstitutet mera flexibelt, så att domstolarna får möjlighet att närmare bestämma rättsverkningarna. Det är också möjligt att direkt i lagen begrän-

sa följderna av en omyndigförklaring, så att exempelvis rösträtten aldrig Prop. 1987/88: 124 påverkas. Den utestängning från samhällsgemenskapen som förlusten av

rösträtten innebär är ju en av de allvarligaste följderna av en omyndigförklaring. Flera skäl, bl.a. respekten för människors lika värde och integritet. talar för att rösträtten — åtminstone som huvudprincip — finns kvar.

Detta är också den lösning som har valts i bl. a. Finland och Norge.

Institutet omyndigförklaring har emellertid sådana nackdelar att det i första hand bör övervägas om man inte bör avskaffa det.

Uppfattningen om alla människors lika värde är den grundläggande

utgångspunkten för hur samhället skall utformas. Den sociallagstiftning som har tillkommit under scnare år bygger också på att alla människor har

kunskaper, erfarenheter och förmåga som är viktiga för samhället och att människornas aktiva deltagande i samhällslivet skall främjas. Dessa tanke-

gångar kommer fram 1 bl.a. socialtjänstlagen (1980:620) och lagen

(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen). I socialtjänstlagen framhålls att verksamheten inom socialtjänsten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Utgångspunkter av detta slag har också legat till grund för

det förslag av socialberedningen (S 1980:7) till ny tvängslagstiftning som

för närvarande övervägs i regeringskansliet (se SOU 1984:64).

Det synsätt som sålunda präglar reformarbetet inom andra samhällsom-

råden bör vara vägledande också för en reformering av lagstiftningen om

förmynderskap och godmanskap, vilken har sina rötter i en äldre tids värderingar. Mot den bakgrunden anser jag att tiden nu är mogen att avskaffa institutet omyndigförklaring.

Ett avskaffande av omyndigförklaringsinstitutet kräver emellertid att : man på annat sätt tillgodoser behovet av hjälp och skydd för personer som på grund av sjukdom e.d. saknar förmåga att själva ha hand om sina ekonomiska och personliga angelägenheter. Det gäller alltså att på något sätt ersälta omyndigförklaringens skyddsfunktion.

Att omyndigförklaringen har en sådan funktion har ibland kommit i

bakgrunden i den allmänna debatten. Men det har också från olika håll

framhållits som angeläget att psykiskt svaga personer skyddas från på-

tryckningar av personer i deras närmaste omgivning som vill få till stånd olika ckonomiska dispositioner. Även i andra avseenden har de omyndigförklarade i många fall ett hjälpbehov som måste tillgodoses på något sätt,

om institutet omyndigförklaring avskaffas.

De hjälpmöjligheter som erbjuds enligt socialtjänst- och omsorgslagstift-

ningen har inte sådan inriktning att de kan ersätta de funktioner som

ankommer på en förmyndare.

För att den enskilde skall få ett tillfredsställande skydd är det inte heller

tillräckligt med de möjligheter till återgång eller ogiltigförklaring av rättshandlingar som finns enligt 3 kap. lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) eller lagen

(1924:323) om verkan av avtal. som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet. När dessa lagar tillämpas måste det i varje särskilt fall utredas inför domstol i vad mån den enskildes handlande har päverkats av

hans bristande själsförmögenheter. Bortsett från den tidsutdräkt och de

praktiska svårigheter som kan uppstå talar också kostnadsaspekterna mot — Prop. 1987/88: 124

en sådan lösning. . .

I och för sig är det tänkbart att ändra förutsättningarna för ogiltigförkla-

ring av ett avtal enligt exempelvis 1924 års lag, så att avtal som har ingåtts

av personer tillhörande de nu aktuella grupperna lättare kan frånkännas

verkan. Kvar står dock bl.a. de praktiska problem som det innebär att förhållandena kring avtalets ingående måste utredas i varje särskilt fall. Avskaffas omyndigförklaringarna, bör därför i stället nya former för

bistånd tillskapas inom ramen för föräldrabalken. Även för andra grupper av t.ex. sjuka och handikappade än dem som för närvarande är omyndigförklarade kan sådana nya biståndsformer behövas. Närmast till hands ligger att utnyttja det nuvarande godmansinstitutet.

I sin nuvarande utformning utgör emellertid godmansinstitutet inte alltid en fullgod ersättning för omyndigförklaringarna. Framför allt utgör den tidigare berörda risken för kolliderande rättshandlingar mellan den gode mannen och huvudmannen ett problem. Denna kollisionsrisk hänger i sin

tur samman med att huvudmannen behåller sin rättshandlingsförmåga trots att en god man har förordnats för honom.

Vid sidan av det nuvarande godmansinstitutet behövs därför en utbyggd

form av godmanskap som är utformad på så sätt att den enskilde helt eller delvis fråntas sin bestämmanderätt beträffande den egendom eller den

angelägenhet som det är fråga om. Liknande system finns i vissa utländska rättsordningar. En lämplig benämning på det nya institutet är förvaltarskap. :

Kännetecknande för ett sådant system med förvaltarskap är alltså att

den för vilken förvaltare har förordnats förlorar sin rättshandlingsförmåga helt eller delvis och att förvaltaren i stället i motsvarande utsträckning får

rätt alt ingå rättshandlingar för sin huvudmans räkning. Genom att förval-

tarskapen ges en sådan utformning kan de helt tillgodose de nuvarande förmynderskapens skyddsfunktion för de berörda grupperna. Detta möjliggör I sin tur att institutet omyndigförklaring kan avskaffas.

Jag har med detta avslutat min redogörelse för de allmänna utgångspunkter som bör ligga till grund för ett avskaffande av omyndigförklarings-

institutet. I det följande avser jag att närmare behandla frågorna om rösträtt i avsnitt 2.2,

godmansinstitutet i avsnitt 2.3, förvaltarskap i avsnitt 2.4,

processuella frågor m. m. i avsnitt 2.5,

följdändringar i annan lagstiftning i avsnitt 2.6,

ikraftträdande m. m. i avsnitt 2.7. och kostnader och resursbehov 1 avsnitt 2.8. Mina kommentarer till de enskilda lagbestämmelserna återfinns i speci-

almotiveringen (avsnitt 4).

2.2¶Rösträtt Prop. 1987/88: 124

Mitt förslag: De som enligt nu gällande ordning är uteslutna från

rösträtt på grund av omyndigförklaring skall ha rätt alt rösta i

allmänna val.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 186-187). Utredningen har i denna fråga samrått med folkstyrelsekommittén (Ju 1984:05).

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som särskilt har tagit upp frågan är de flesta positiva till utredningens förslag. Fem remissinstanser ställer sig avvisande till att rösträtten utsträcks till de nu aktuella personkategorierna. Ytterligare fyra remissinstanser visar i olika grad tveksamhet inför en sådan ordning. Kritiken kommer främst från domstolshåll. Några remissinstanser vill, om förslaget genomförs, ha en skärpning av de regler som finns till skydd mot otillbörligt verkande vid röstning.

Skälen för mitt förslag: I och med att institutet omyndigförklaring avskaffas bortfaller den diskvalificeringsgrund i fråga om rätten att rösta vid allmänna val som nu finns intagen i bl. a. regeringsformen. Att detta hinder för rösträtt slopas är också ett av de viktigaste skälen för att avskaffa omyndigförklaringarna. Av vad jag tidigare har sagt framgår att de nuvarande förutsättningarna för omyndigförklaring har bestämts utifrån andra synpunkter än dem som har betydelse för frågan vem som skall få rösta i allmänna val. Det finns alltså inget självklart samband mellan omyndigförklaring och rösträtt. . |

Det är därmed inte sagt att rösträtten måste vara helt oinskränkt för alla vuxna personer. I och för sig är det tänkbart att införa regler som gör det möjligt att i undantagsfall, t.ex. vid allvarlig psykisk ohälsa, frånta den enskilde rösträtten. En sådan ordning finns bl.a. i Finland och Norge. I båda länderna har man nyligen avskaffat bindningen mellan omyndigförklaringar och rätten att rösta. Däremot har valmyndigheterna vissa möjligheter att från fall till fall pröva om personer med ”allvarlig själslig svaghet” eller liknande skall få rösta.

Det argument som i Sverige i första hand har åberopats för att inte låta omyndigförklarade delta i allmänna val är att de lättare än andra kan bli offer för otillbörlig påverkan (se SOU 1972:15 s. 125 och prop. 1973:90 s. . 164). Avskaffas omyndigförklaringsinstitutet, skulle samma argument kunna åberopas till stöd för att frånta vissa allvarligt sjuka rösträtten. Enligt min mening har emellertid argumentet inte så stor tyngd att det uppväger de skäl, framför allt respekten för den enskilda människans värde och integritet, som talar för att alla skall ha kvar sin rösträtt.

Att låta valmyndigheterna från fall till fall avgöra om en person skall få rösta inger betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt. Ett sådant system är också ägnat att vålla besvärliga praktiska problem.

Jag anser därför att ingen bör förlora sin rösträtt på grund av sjukdom c.d. Även personer vars hälsotillstånd är sådant att en förvaltare har förordnats för dem bör ha rätt att rösta. Det ankommer därvid i princip på 134

dem själva att utöva sin rösträtt. För dem som inte kan ta sig till vallokalen Prop. 1987/88: 124 finns vissa möjligheter att rösta med valsedelsförsändelse (se 11 kap. ” vallagen, 1972:620; senast omtryckt 1985:203).

Röstning med valsedelsförsändelse kan ske genom make, bud eller lantbrevbärare. Budröstning får ske enbart om väljaren på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder är förhindrad att rösta i vanlig ordning. Som bud får användas vissa nära släktingar och vårdare.

Vid all form av röstning med valsedelsförsändelse skall väljaren först lägga valsedeln i ett s. k. innerkuvert och sedan i närvaro av ett vittne lägga innerkuvertet i ett s.k. ytterkuvert, som han därefter tillstuter. Väljaren och vittnet skall skriftligen intyga att det hela har gått rätt till: Vid röstning genom bud eller lantbrevbärare har även dessa motsvarande förpliktelser.

Maken, budet eller lantbrevbäraren ombesörjer därefter att valsedelsförsändelsen avlämnas. Det åligger valförrättare och röstmottagare att kontrollera bl. a. att försändelsen är iordningsställd på föreskrivet sätt. Om det vid ett val har förekommit avvikelse från den föreskrivna ordningen eller om någon verkat otillbörligt vid valet, t.ex. genom att hindra röstningen, kan valprövningsnämnden upphäva valet och förordna om omval i berörda valkretsar.

Reglerna om budröstning infördes år 1966. Bestämmelser om makeröstning fanns redan dessförinnan. Mot bakgrund av flera fall av valfusk vid 1979 års val ifrågasatte 1978 års vallagskommitté (se SOU 1980:45) om inte reglerna om budröstning borde skärpas. Kommittén stannade emellertid för att inte föreslå någon sådan skärpning. Samma ståndpunkt intogs under lagstiftningsfrågans fortsatta behandling (se prop. 1980/81:170 s. 63 och KU 1980/81:26 s. 26). Som grund för inställningen angavs bl. a. att publiciteten kring de fall som förekommit kunde antas leda till skärpt uppmärksamhet och kontroll när det gäller förfarandet vid röstning med valsedelsförsändelse. Konstitutionsutskottet såg för sin del möjligheten till budröstning som ett betydelsefullt led i strävandena att så långt möjligt bereda samtliga röstberättigade möjlighet att delta i valen.

Det ligger i sakens natur att en utvidgning av rösträtten till personer som i dag är omyndigförklarade kan leda till ett ökat utnyttjande av möjligheten till budröstning. Enbart denna omständighet torde dock inte ändra förutsättningarna för de överväganden som gjordes vid frågans tidigare behandling. Det har inte heller framkommit något annat skäl att nu ändra reglerna om röstning med valsedelsförsändelse.

Jag vill emellertid understryka vikten av att valförrättare och andra som medverkar vid röstning är uppmärksamma på risken för otillbörlig påverkan. Självfallet har även personalen på vårdinrättningar och inom socialtjänsten m. m. ett ansvar i detta avseende.

2.3¶Godmansinstitutet

2.3.1 Tillämpningsområdet

Mitt förslag: Förordnande av god man skall kunna ske i samma situationer som i dag.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag Prop. 1987/88: 124 (se betänkandet s. 171—172).

Remissinstanserna: Endast Sollentuna tingsrätt och Sveriges advokatsamfund är klart kritiska mot utredningens förslag i denna del. Tingsrätten föreslår att den typ av gode män som i dag förordnas med stöd av 18 kap. 3 § föräldrabalken utmönstras och att deras uppgifter förs över till i första hand kontaktpersoner enligt socialtiänst- och omsorgslagarna. Advokatsamfundet anser att hjälpbehovet i de nu avsedda fallen bör tillgodoses genom antingen förordnande av en :örvaltare eller också anlitande av en fullmäktig e.d. Statens handikappråd och Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna framhåller å andra sidan att behovet av god man är särskilt stort för personer som är föremål för åtgärder enligt de nyss nämnda lagarna, bl.a. då det gäller att överklaga beslut om bistånd och omsorger.

Skälen för mitt förslag: God man kan för närvarande förordnas i en rad olika situationer. Bestämmelser härom finns framför allt i 18 kap. föräldrabalken. I 18 kap. I & behandlas det fallet att en förmyndare inte kan utöva sitt uppdrag på grund av sjukdom eller liknande, medan 18 kap. 2§ reglerar bl. a. situationer då en förmyndare och hans myndling har motstående intressen, Godmanskapet som alternativ till omyndigförklaring behandlas i 18 kap. 3 §, medan 18 kap. 4 § innehåller bestämmelser om bl. a. god man för bortavarande.

Att god man dessutom kan förordnas i mål om omyndigförklaring och i andra processuella sammanhang framgår av 10 kap. 11 § tredje stycket och 20 kap. 2 § första stycket föräldrabalken.

Även om omyndigförklaringsinstitutet avskaffas kan det finnas behov att förordna en god man i de speciella situationer som anges i 18 kap. 1, 2 och 4 §§ föräldrabalken. Dessa bestämmelser bör alltsä i princip behållas sakligt oförändrade. Eftersom de delar av bestämmelserna som gäller omyndiga i fortsättningen bara kommer att avse underåriga behövs emellertid vissa kompletteringar. Jag återkommer till dessa frågor i specialmotiveringen.

Den nuvarande möjligheten att utse god man i mål om omyndigförklaring blir inte längre aktuell. om detta institut avskaffas. Däremot kan det övervägas att införa en motsvarand: möjlighet till godmansförordnande när det uppkommer fråga om att utse förvaltare. Även detta spörsmål, liksom övriga fall av godmansförordnanden i processuclla sammanhang, behandlas i specialmotiveringen.

Kvar står frågan om man bör behålla möjligheten att förordna god man i sådana fall som anges i 18 kap. 3 § föräldrabalken. Som nämnts används denna typ av godmansförordnanden bl. a. i sådana fall då en omyndigförklaring i och för sig kan övervägas men en sådan åtgärd framstår som onödigt ingripande gentemot den enskilde. Om omyndigförklaringsinstitutet avskaffas och ersätts med ett system som har mindre allvarliga verkningar, kan det hävdas att det inte längre finns behov av sådana godmanskap som avses i 18 kap. 3 3. Även iniressct av att så långt möjligt förenkla lagstiftningen talar i denna riktning.

En ledande princip måste dock vara att den som behöver bistånd i 136 ekonomiska eller personliga angelägenheter inte utsätts för mer ingripande åtgärder än nödvändigt. Även om det nya förvaltarskapet ges en utform-

ning som har mindre allvarliga konsekvenser för den enskilde än en omyn- Prop. 1987/88: 124 digförklaring, innebär dock förslaget att den enskilde fråntas sin bestämmanderätt i sådana angelägenheter som omfattas av ett förvaltarförordnande. På det sättet kvarstår en viktig skillnad i förhållande till det nuvarande godmansinstitutet, som åtminstone formellt inte inverkar på den enskildes rättshandlingsförmåga.

Fråga är då om behovet av bistånd i de fall som nu avses i stället kan tillgodoses inom ramen för socialtjänst- och omsorgslagstiftningen. En hjälpbehövande kan med stöd av denna lagstiftning bl. a. få en kontaktperson utsedd. Kontaktpersonens uppgifter är dock huvudsakligen begränsade till att ge råd och hjälp i personliga angelägenheter. Det kan röra sig om att hjälpa den enskilde att bryta sig loss ur en olämplig miljö eller att underlätta för honom att ordna utbildning, söka arbete och skaffa bostad Gfr prop. 1979/80:1 s. 228). I rollen för en kontaktperson enligt omsorgslagen ingår att vara en medmänniska som kan ersätta eller komplettera kontakten med anhöriga men också att vara förespråkare för den psykiskt utvecklingsstörde i olika situationer. Han är dock inte att jämställa med ställföreträdare eller ombud i rättsligt hänseende (jfr prop. 1984/85:176 s. 60 f.).

Även om ansvaret att sörja för en hjälpbehövandes person i stor utsträckning har övergått på de organ som berörs av den nu behandlade lagstiftningen, faller flera av de uppgifter som i dag ankommer på gode män enligt 18 kap. 3 § föräldrabalken utanför denna reglering. Jag tänker då i första hand på biträde med rättsliga och ekonomiska angelägenheter men också på vissa funktioner inom det personliga området. Exempelvis bör kontakter med myndigheter så långt möjligt skötas av andra än kontaktpersoner (jfr utredningens betänkande s. 174).

Möjligheten att förordna god man enligt 18 kap. 3 § föräldrabalken har kommit att utnyttjas i stor utsträckning. Utredningens undersökningar visar att antalet gällande godmansförordnanden av detta slag uppgick till ca 20 000 vid utgången av år 1985. Enligt vad som framkommit synes denna ordning i de flesta fall fungera utan problem. En svaghet är visserligen, som tidigare har berörts, att den gode mannen och huvudmannen kan komma att ingå kolliderande rättshandlingar. I praktiken synes dock sådana kollisioner uppkomma förhållandevis sällan. Som jag skall äterkomma till bör det också vara möjligt att genom justeringar av lagreglerna minska den berörda kollisionsrisken. .

Jag anser mot denna bakgrund att man bör behålla möjligheten att förordna god man som ett för den enskilde mindre ingripande alternativ än förvaltarförordnande. I nästa avsnitt behandlar jag de närmare förutsättningarna för att förordna god man i detta fall.

2.3.2 Förutsättningar för att förordna god man i vissa fall

Mitt förslag: De grundläggande förutsättningarna för förordnande av god man för den som på grund av sjukdom o. d. har ett hjälpbehov behålls i stort sett oförändrade. Möjligheten att förordna god man utan samtycke från den enskilde inskränks dock.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag Prop. 1987/88: 124 utom så till vida att utredningen inte föreslår någon inskränkning i möjligheten att förordna god man utan samtycke från den enskilde (se betänkandet s. 172-173).

Remissinstanserna: Utredningens förslag lämnas utan erinran av de flesta remissinstanserna. Sollentuna tingsrätt vill dock, som tidigare nämnts, att man avskaffar möjligheten att förordna god man vid sjukdom o. d. En remissinstans förordar att god man skall förordnas vid hjälpbehov av angivet slag, så snart det inte av särskilda skäl är obehövligt. Två överförmyndarnämnder vill inskränka möjligheten att förordna god man utan huvudmannens samtycke. Från ett håll föreslås att god man skall få förordnas vid sjukdom endast om denna är av övergående natur.

Skälen för mitt förslag: Grundförutsättningarna för att en god man skall förordnas enligt 18 kap. 3 § föräldrabalken är, som tidigare har nämnts, att någon behöver bistånd i vissa närmare angivna hänseenden på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande. Det kan vara fråga om såväl kroppslig som psykisk sjukdom, och det ställs inte 'upp något krav på att sjukdomen skall vara långvarig eller permanent. I sakens natur ligger dock att godmansförordnanden inte kommer i fråga vid alltför kortvariga sjukdomstillstånd.

Det har inte framkommit några skål att ändra dessa grundförutsättningar. |

Av 18 kap. 3 § föräldrabalken framgår vidare att förordnande i regel inte får ges utan samtycke av den för vilken god man skall förordnas. Undantag från detta krav får enligt bestämmelsen göras, om den enskildes tillstånd medför hinder mot att samtycke inhämtas eller annars särskilda skäl föreligger.

Kravet på den enskildes samtycke bör enligt min mening behållas som huvudregel. Undantag bör även i fortsättningen göras för det fallet att. samtycke inte kan inhämtas på grund av den enskildes sinnestillstånd. Godmansinstitutet skulle annars få ett alltför snävt användningsområde.

Däremot kan ifrågasättas om det finns skäl att medge undantag från huvudregeln vid särskilda skäl av annat slag. I motiven till den nu gällande bestämmelsen (se prop. 1974:142 s. 122) anges att sådana särskilda skäl i första hand bör kunna föreligga, om den enskilde är part i rättegång och hans psykiska hälsa är sådan att han själv inte kan föra sin talan. God man kan då behöva utses för att man skall slippa avvisa den enskildes talan eller den talan som förs mot honom.

Utrymmet att i dessa situationer förordna god man utan den enskildes samtycke torde vara ytterligt begränsat. Det underströks också i förarbetena till bestämmelsen att möjligheten skulle utnyttjas restriktivt (se prop. 1974: 142 s. 179). I fall där den enskilde motsätter sig förordnande av god man måste en sådan anses ha små möjligheter att på ett meningsfullt sätt biträda vederbörande i hans angelägenheter. Risken för kolliderande rättshandlingar är uppenbar. Möjligheten att förordna god man utan samtycke av den enskilde bör därför inskränkas till fall då dennes sinnestillstånd utgör hinder mot att inhämta hans mening. I situationer där han vägrar att ge sitt samtycke, kan det i stället finnas anledning att överväga möjligheten 138 av att förordna en förvaltare.

2.3.3 Uppgifterna för en god man vid sjukdom o. d. Prop. 1987/88: 124

Mitt förslag: En god man som förordnas för den som på grund av sjukdom o. d. behöver hjälp att sköta sina personliga eller ekonomis-

ka angelägenheter skall ha i princip samma uppgifter som enligt

gällande rätt. Om förhållandena ändras sedan den gode mannen har förordnats, skall domstol kunna anpassa uppdragets omfattning till:

de ändrade förhållandena.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag

(se betänkandet s. 173-175).

Remissinstanserna: Utredningens förslag lämnas utan erinran av de fles-

ta remissinstanserna. Några anser dock att uppgifterna för den gode

mannen bör preciseras bättre i de enskilda fallen.

Skälen för mitt förslag: Av gällande rätt framgår att en god man kan

förordnas för att bevaka någons rätt, förvalta någons egendom eller sörja för någons person. Genom förordnandet anges alltså ramen för den gode mannens behörighet. |

Förmynderskapsutredningen har konstaterat att tingsrätterna i de allra

flesta fall vid förordnandet av god man inte närmare anger vilken av de tre

biståndsformerna som förordnandet avser. Om cj annat sägs, får uppdraget anses omfatta alla tre uppgifterna.

Jag har redan berört den utveckling som skett inom socialtjänst- och

omsorgslagstiftningen. Den utvecklingen torde inte nämnvärt inverka på

behovet av att förordna god man för att bevaka någons rätt eller förvalta

någons egendom. Däremot vill jag uppehålla mig något vid frågan om god man i framtiden bör kunna förordnas för att sörja för någons person. Har någon fått en kontaktperson enligt socialtjänst- eller omsorgslagen eller blivit intagen för vård på en institution e. d., blir behovet av personlig

omvårdnad i stor utsträckning tillgodosett. Flera skäl talar ändå för att även i fortsättningen låta de gode männen ha ett ansvar för huvudmännens person. Det är svårt att dra en skarp gräns mellan sådant bistånd som gäller ekonomiska eller rättsliga angelägenheter och hjälp i mera personliga frågor. Även om den gode mannens huvudsakliga uppgift skulle vara att syssla med egendomsförvaltning, innebär det inte att han enbart skall se till att egendomen behåller eller ökar sitt värde. Det är också en viktig uppgift för den gode mannen att se till att huvudmannens medel används till

dennes nytta. Bl.a. med hänsyn härtill måste den gode mannen ha god kännedom om huvudmannens personliga förhållanden.

Som jag tidigare varit inne på är inte heller avsikten med socialtjänst-

och omsorgslagstiftningen att en kontaktperson skall få sådana uppgifter att han helt kan överta de nuvarande gode männens funktioner på det personliga området. Det kan tilläggas att den berörda lagstiftningen ännu inte har hunnit verka så lång tid och att erfarenheterna av institutet kontaktperson därför är begränsade. Det sagda leder enligt min mening till att gode män även i fortsättningen bör-kunna förordnas att sörja för huvudmannens person. Även om den

gode mannen inte uttryckligen har färt ett sådant uppdrag, måste han hålla Prop. 1987/88: 124

sig informerad om huvudmannens personliga förhållanden. Av uppdraget

följer också i många fall att den gode mannen skall bevaka huvudmannens personliga intressen. Självklart blir dock den gode mannens ansvar i detta

hänseende mindre, om huvudmannen exempelvis har anhöriga som hjälper

honom. Har en kontaktperson förordnats, bör den gode mannen samråda

med denne, så att bl. a. dubbelarbete så långt möjligt undviks. Jag vill understryka det angelägna i att domstolarna så långt möjligt

preciserar den gode mannens uppgifter, så att uppdraget inte blir mer omfattande än som är motiveral. I detta sammanhang kan nämnas att ett uppdrag att förvalta viss egendom torde innefatta att bevaka huvudmannens rätt inför domstol och andra myndigheter i angelägenheter som rör

egendomen. Skulle det i efterhand uppkomma behov av att antingen utvidga eller inskränka ett godmansuppdrag, bör rätten kunna ompröva uppdragets

omfattning. Som tidigare berörts kan det också i vissa situationer bli

aktuellt att ersätta ett godmanskap med ett förvaltarskap.

2.3.4 Gode mannens behörighet och förhållandet till tredje man

Mitt förslag: Den gode mannen får företräda huvudmannen inom ramen för sitt förordnande, om han har huvudmannens samtycke till

rättshandlingen. Samtycke krävs dock inte, om huvudmannens sinnestillstånd hindrar att samtycke lämnas eller hans mening av annan

orsak inte kan inhämtas. Vid rättshandlingar som hör till den dagliga hushållningen får tredje man utgå från att samtycke finns, om inte

huvudmannen dessförinnan har gett uttryck för annat. Om den gode mannen överskrider sin behörighet, är rättshandlingen inte bindande för huvudmannen. Den gode mannen har då ett i huvudsak strikt skadeståndsansvar gentemot tredj2 man.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag

med den skillnaden att utredningen vill att den gode mannen vid behörig-

hetsöverskridande skall ha ett i alla situationer strikt skadeståndsansvar

gentemot tredje man (sc betänkandet s. 175-178).

Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser avstyrker eller förutser svårigheter med en regel som innebär att bristande samtycke från huvudmannens sida kan leda till att rättshandlingar, som i och för sig faller inom ramen för gode mannens förordnande, inte blir bindande för huvud-

mannen. Andra remissinstanser ställer sig positiva till en sådan regel. Från flera håll riktas kritik mot förslaget om strikt skadeståndsansvar för den

gode mannen. Kammarrätten i Sundsvall, som vill ha kvar omyndigförklaringsinstitutet, föreslår att rätten vid behov skall kunna ge den gode

mannen ensam behörighet i olika angelägenheter.

Skälen för mitt förslag: Genom godmansförordnandet anges ramen för

den gode mannens behörighet. Går han utanför denna, blir rättshandlingen

enligt gällande rätt inte bindande för huvudmannen. Frågan är emellertid 140

vilken rätt han har att inom denna ram fatta bindande beslut för huvudman- Prop. 1987/88: 124 nens räkning. På den punkten innehåller 18 kap. föräldrabalken inte några särskilda bestämmelser utöver en allmän hänvisning till reglerna om förmyndare, bl.a. reglerna om förmyndarnas förmögenhetsförvaltning. Det innebär att den gode mannen i vissa situationer är skyldig att inhämta

överförmyndarens tillstånd innan han kan vidta en ekonomisk disposition

för huvudmannens räkning. I stor utsträckning kan emellertid den gode

mannen handla helt självständigt. Han har ingen formell skyldighet att inhämta samtycke från sin huvudman och kan t.o.m. företa handlingar

som strider mot huvudmannens önskemål, trots att denne formellt har kvar sin rättsliga handlingsförmåga. .

Denna ordning har kritiserats av bl. a. justiticombudsmannen (JO). En-

ligt JO har det förekommit fall. bl. a. i samband med avyttring av egendom,

då den gode mannen på ett oacceptabelt sätt har handlat i strid med

huvudmannens önskemål. De befogenheter som ett godmansförordnande

ger måste enligt JO brukas med beaktande av att den gode mannen principiellt är att uppfatta som ett biträde åt huvudmannen (se JO:s ämbetsberättelse 1986/87 s. 52—54).

Nära samband med frågan om den gode mannens behörighet har det

tidigare berörda problemet med kolliderande rättshandlingar. Skulle sådana företas av den gode mannen och huvudmannen, torde deras rättsverk-

ningar bedömas som om de båda företagits av huvudmannen. Risken för

sådana kollisioner har från olika håll framhållits som den största svagheten

med det nuvarande godmansinstitutet. I de flesta fall synes svårigheterna

ha kunnat avhjälpas på ett smidigt och informellt sätt, t. ex. genom byte av

god man, medan erfarenheterna i några fall är mera negativa. Det har

förekommit fall då problemen har blivit så stora att en omyndigförklaring

har fått tillgripas. Detta är också den utväg som anvisas i förarbetena till

1974 ärs lagstiftning (se prop. 1974:142 s. 122).

Situationen är enligt min mening sådan att den gode mannens behörighet och förhållandet till tredje man bör preciseras närmare. Vägledande bör därvid vara att en god man principiellt bör ses som ett biträde åt huvudmannen. Med ett annat synsätt försvinner till stor del skillnaden mellan en god man och en förmyndare. Även gränslinjen mellan godmansinstitutet och det nya förvaltarskapsinstitutet suddas ut, om den gode mannen ges en alltför självständig ställning.

Det sagda leder till att den gode mannen bör vara skyldig inte bara att så

långt möjligt samråda med sin huvudman utan i princip också att inhämta huvudmannens samtycke till de rättshandlingar som han vill företa för dennes räkning. Undantag från denna regel måste rimligtvis gälla i fall då huvudmannens sinnestillstånd e. d. hindrar att samtycke lämnas. Om den

gode mannen har ingått en rättshandling utan huvudmannens samtycke

trots att samtycke i och för sig har kunnat inhämtas, bör principen vara att rättshandlingen inte blir bindande för huvudmannen. På det sättet får den gode mannen i viss utsträckning samma ställning som en fullmäktig. I likhet med vad som gäller i fullmaktsfallen bör även en rättshandling

som den gode mannen har företagit på huvudmannens vägnar utanför uppdragets ram vara ogiltig. 141

En regel om att den gode mannen i princip måste handla med huvudman- Prop. 1987/88: 124

nens samtycke innebär inte bara att den gode mannens egentliga ställning som biträde åt huvudmannen markeras. En fördel med en sådan regel är

också att problemet med kolliderande rättshandlingar minskar. Om huvudmannen har lämnat sitt samtycke till en åtgärd som den gode mannen vill företa, får det förutsättas att huvudmannen i allmänhet avhåller sig från att i efterhand handla i strid mot åtgärden. Helt kan dock risken för kolliderande rättshandlingar inte elimineras.

Skulle huvudmannen och den gode mannen ge uttryck för olika uppfattning hur man skall förfara i en viss fråga, bör principen vara att huvudmannens uppfattning blir avgörande. Detta följer av att godmansförordnanden formellt inte inverkar på huvudmannens rättsliga ställning. Endast om huvudmannen med stöd av lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet kan frånkännas rätts-

handlingsförmåga eller någon annan ogiltighetsgrund föreligger, bör hans åtgärder sakna betydelse.

Om huvudmannen handlar i strid mot en rättshandling som den gode

mannen har företagit med vederbörligt samtycke, bör i regel båda rättshandlingarna bedömas som om de hade företagits av huvudmannen. Den

gode mannens rättshandling bör alltså inte utan vidare ges företräde fram-

för huvudmannens. Även i detta fall får naturligtvis undantag göras för det fallet att huvudmannen saknar rättshandlingsförmåga e. d. Liksom för närvarande torde fall kunna inträffa då de praktiska problemen med kolliderande rättshandlingar blir så stora att godmanskapet inte längre kan bestå. Detta kan utgöra en anledning att i stället för god

man använda det nya förvaltarskapsinstitutet.

Kravet på samtycke från huvudmannen kan självfallet ibland vara be-

tungande för den gode mannen. Betydelsen härav bör dock inte överdrivas. Det är ingenting som hindrar att huvudmannen lämnar ett generellt samtycke till de rättshandlingar som den gode mannen vill företa. Samtycke bör också kunna lämnas i efterhand. I enlighet med allmänna princi-

per bör vidare i vissa fall ett 1yst samtycke kunna anses föreligga.

Även för tredje man kan svårigheter uppkomma med en regel om att gode mannen i princip måste ha huvudmannens samtycke. Vid oenighet mellan tredje man och huvudmannen i frågan om denne har samtyckt till en rättshandling som den gode mannen har företagit, torde bevisbördan för

detta åvila tredje man. Innan denne ingår en rättshandling med den gode

mannen bör han därför kontrollera antingen att huvudmannen har lämnat sitt samtycke eller att omständigheterna är sådana att samtycke inte har kunnat inhämtas. Är det fråga om en mera betydelsefull rättshandling är det naturligt att en sådan kontroll görs. Kontrollen kan emellertid bli

betungande när det rör sig om en rättshandling av mera vardaglig natur. I sådana fall torde tredje man visserligen ibland kunna utgå från att i varje

fall tyst samtycke föreligger. Skäl talar emellertid för att man av hänsyn till tredje man inför en särskild presumtionsregel som minskar kravet på kontroll. Regeln kan lämpligen anges omfatta rättshandlingar som sedvan-

ligen företas för den dagliga hushållningen.

En regel om att den gode mannen bara får handla med huvudmannens

samtycke bör således kompletteras med en bestämmelse om att, när den Prop. 1987/88: 124 gode mannen inom uppdragets ram ingår en rättshandling som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen, huvudmannens samtycke skall anses föreligga och rättshandlingen därmed bli bindande för huvudmannen, såvida denne inte i förväg har gett uttryck för något annat till tredje man. Jag återkommer i specialmotiveringen till den närmare innebörden av denna

bestämmelse. Skulle en rättshandling bli ogiltig på grund av att den gode mannen har handlat utanför sitt uppdrag eller utan samtycke från huvudmannen, bör

den gode mannen ha ett skadeståndsansvar gentemot godtroende tredje man. Detta skadeståndsansvar bör utformas efter förebild av reglerna om motsvarande skadeståndsskyldighet för fullmaktshavare i 25 § avtalslagen.

Huvudmannens samtycke till den gode mannen att företa en rättshandling torde nämligen ofta innefatta fullmakt för denne att företa handlingen.

Av det sagda följer att den gode mannen gentemot godtroende tredje

man bör ha ett strikt skadeståndsansvar, med undantag för sådana fall då rättshandlingen inte blir bindande för huvudmannen till följd av någon särskild omständighet som den gode mannen inte kände till och som tredje

man inte heller rimligen kunde förutsätta att den gode mannen skulle känna till. Exempel på en sådan särskild omständighet kan vara att ett skriftligt samtycke av huvudmannen visar sig vara förfalskat utan att bära spår

därav.

Den gode mannen kan naturligtvis befinna sig i den situationen att han inte är helt säker på om han har huvudmannens samtycke till en viss rättshandling eller om huvudmannens sinnestillstånd är sådant att rättshandlingar som den gode mannen företar blir bindande utan huvudman-

nens samtycke. Om den gode mannen i den situattonen underrättar tredje man om sina farhågor innan han företar rättshandlingen, bör tredje man inte senare kunna åberopa att han har varit i god tro. Skulle en under sådana omständigheter företagen rättshandling frånkännas giltighet på

grund av bristande samtycke från huvudmannens sida, bör tredje man

alltså inte ha rätt till skadestånd av den gode mannen.

Om den gode mannen har företagit en rättshandling med vederbörligt samtycke och huvudmannen sedan handlar på ett sätt som upphäver verkningarna av denna rättshandling, bör den gode mannen naturligtvis inte ha något ansvar gentemot tredje man för att den första rättshandlingen blir verkningslös.

Ersättningen vid fall av skadeståndsskyldighet bör motsvara det s.k. positiva kontraktsintresset, dvs. tredje man bör ha rätt till skadestånd som motsvarar vad han skulle ha erhållit om avtalet hade blivit bindande. Även utebliven vinst bör alltså vara ersättningsgill.

Den omständigheten att den för vilken god man utses behåller sin rättsli-

ga handlingsförmåga och att rättshandlingar som han ingår i princip blir

bindande för honom medför att tredje man inte torde ha så stort intresse av

att uppgifter om godmansförordnanden ges en mera allmän spridning. Situationen är alltså här en annan än när det gäller en omyndigförklaring

eller ett förvaltarskap. Detta innebär att domstolarna inte bör vara skyldiga att kungöra god- 143

mansförordnanden. Inte heller kan det anses påkallat att införa en central Prop. 1987/88: 124 registrering av dessa beslut.

Skulle tredje man ha ett intresse av att veta om en person har en god man, bör han liksom hittills kunna kontrollera saken hos överförmyndaren eller tingsrätten. För att underlätta denna kontroll bör det införas föreskrifter som medför att sådana godmansförordnanden som avses i nuvarande 18 kap. 3 § föräldrabalken normalt är inskrivna vid den tingsrätt inom vars område huvudmannen bor.

2.4¶Förvaltarskap

2.4.1 Allmänna förutsättningar för ett förvaltarförordnande

Mitt förslag: Om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller liknande förhållande behöver hjälp med sina ekonomiska eller personliga angelägenheter, skall domstol kunna förordna en förvaltare för honom eller henne. En förutsättning är dock att hjälpbehovet inte kan tillgodoses genom förordnande av god man eller på något annat mindre ingripande sätt.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 180-181).

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det utan erinran. Malmö tingsrätt anser att förutsättningarna i fråga om huvudmannens hälsotillstånd bör vara desamma som vid omyndigförklaring enligt gällande ordning. En annan remissinstans anser att man, om hjälpbehovet är permanent. skall förordna förvaltare även i fall där man i dag utser god man. Från ytterligare ett håll framförs att hjälpbehovet bör tillgodoses genom förordnande av förvaltare — och inte god man — i de fall då huvudmannen på grund av sitt hälsotillstånd helt saknar förmåga att samtycka till ett godmansförordnande. Några remissinstanser menar att förvaltare bör kunna förordnas utan att det först prövas om det är tillräckligt med god man. Ett par andra understryker å sin sida vikten av att förvaltare inte förordnas i fall då hjälpbehovet kan tillgodoses på ett mindre ingripande sätt.

Skälen för mitt förslag: Som jag redan har varit inne på i avsnitt 2.1 bör ett nytt rättsinstitut. förvaltarskap, införas för att tillgodose det hjälp- och skyddsbehov som kan föreligga hos framför allt sådana personer som omyndigförklaras i dag. Den viktigaste skillnaden mellan ett sådant förvaltarskap och ett godmanskap blir att kuvudmannen helt eller delvis förlorar sin rättshandlingsförmäga i det förra men inte i det senare fallet.

En viktig princip är emellertid att den enskilde inte skall fråntas sin rättshandlingsförmåga i vidare utsträckning än som är befogat i det enskilda fallet. I förvaltarskapets konstruktion ligger att det skall vara flexibelt och anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall. En annan följd av den sålunda fastslagna principen är att det innan ett förvaltarförordnande tillgrips först måste undersökas om det inte är tillräckligt att en god man 144

förordnas. Ett förvaltarförordnande bör följaktligen inte komma i fråga i Prop. 1987/88: 124 fall där den enskilde visserligen saknar förmåga att sköta sina angelägenheter men där det inte föreligger någon risk att han vidtar några dispositioner till skada för sig själv. Förvaltarskapen bör alltså ses som ett komplement till godmanskapen. Det bör också stå klart att den enskildes hjälpbehov inte kan tillgodoses på något annat, mindre ingripande sätt, t.ex. genom någon anhörig eller en fullmäktig.

När det gäller huvudmannens hälsotillstånd bör förutsättningarna enligt min mening vara desamma som vid förordnande av god man enligt nuvarande 18 kap. 3 § föräldrabalken. Därav följer att det inte bara är psykiska svaghetstillstånd, som nu vid omyndigförklaring, som bör kunna beaktas.

Lika litet som vid förordnande av god man bör något krav uppställas på att huvudmannens tillstånd är permanent. I praktiken torde det dock sällan bli

aktuellt att förordna en förvaltare för den som endast är kortvarigt sjuk.

Till dem vars psykiska svaghetstillstånd kan motivera ett förvaltarför-

ordnande hör framför allt vuxna psykiskt utvecklingsstörda, personer med

åldersbetingade psykiska störningar och sådana som lider av vissa psykiska sjukdomar, bl. a. manodepressiva. Inte minst beträffande den senast

nämnda gruppen har det visat sig svårt att få ett godmanssystem att fungera, eftersom den sjuke under en manisk period inte sällan företar rättshandlingar som kolliderar med den gode mannens åtgärder. Den sjukes handlingar kan visserligen ibland ogiltigförklaras med stöd av 1924 års lag. Detta är dock i många fall en opraktisk utväg. I stället har i en del fall

omyndigförklaring fått tillgripas, något som från andra synpunkter har framstått som alltför långtgående. Med ett förvaltarförordnande uppkom-

mer inte dessa problem.

Ett förvaltarförordnande kan också behövas för den som på grund av

allvarligt alkohol- eller narkotikamissbruk har ett hjälpbehov. Särskilt när

det gäller gruppen narkotikamissbrukare kan det ibland vara ett verksamt

medel att förhindra att missbrukaren förslösar sin egendom för att finansiera sitt narkotikabruk. Bl. a. sådana missbruksfall torde kunna betecknas som med sjukdom liknande förhållanden.

2.4.2 Förvaltarskapets omfattning m. m.

Mitt förslag: En förvaltare skall kunna förordnas för att bevaka

någons rätt, förvalta någons egendom eller sörja för någons person. Uppdraget skall anpassas till behovet i det enskilda fallet. Vissa

angelägenheter får omfattas av uppdraget endast om det finns särskilda skäl. Uppgiften att närmare avgränsa uppdraget skall kunna delegeras till överförmyndaren. Rätten skall i efterhand kunna an-

passa förvaltarskapet till ändrade förhållanden.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: De flesta tillstyrker utredningens förslag eller lämnar 145

10 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 124

det utan erinran. En remissinstans vill dock att uppgiften att sörja för Prop. 1987/88: 124 huvudmannens person hålls utanför förvaltarens åligganden. Från ett par håll förutses vidare svårigheter för tredje man att avgöra vad som omfattas av ett begränsat förvaltarförordnance. Enligt en remissinstans skulle den föreslagna delegationsmöjligheten försvåra möjligheten att få vetskap om inskränkningarna i den enskildes rättshandlingsförmåga. Två överförmyndarnämnder anser att även överförmyndaren skall få ompröva omfattningen av ett förvaltarskap.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt är det väsentligt att förvaltarskapet, när en förvaltare utses, får en omfattning som motsvarar den enskildes behov av bistånd i varje särskilt fall. Förvaltarskapet bör också i efterhand på ett smidigt sätt kunna anpassas till ändrade förhållanden.

I fråga om en förvaltares huvudfunktioner bör samma regler gälla som beträffande gode män. En förvaltare bör alltså kunna utses för att förvalta någons egendom. Kravet på att förvaltarskapet skall anpassas till behovet i det särskilda fallet medför emellertid att uppdraget kan behöva anges mera detaljerat. Ett förvaltarskap bör t. ex. kunna begränsas till att avse förvaltningen av viss egendom, såsom en fastighet, eller handhavandet av huvudmannens pensionstillgångar. Förvaltaren bör också kunna få i uppdrag att företräda huvudmannen vid ingående av kreditköpsavtal o. d. En ytterligare avgränsning bör kunna göras när det gäller egendomens storlek. Det bör sålunda inte alltid vara nödvändigt att huvudmannens hela pension e.d. ställs under förvaltning, utan huvucmannen bör kunna ges rätt att själv disponera över cen del. Ett liknande system praktiseras för övrigt redan nu i vissa fall beträffande dem som har omyndigförklarats.

Huvudprincipen bör vara att det är domstolen som bestämmer förvaltaruppdragets omfattning, både vid det ursprungliga förordnandet och vid senare omprövningar. För att man skall uppnå den önskvärda flexibiliteten och för att domstolen inte skall alltför mycket belastas med en detaljreglering bör domstolen emellertid kunna överlåta åt överförmyndaren att lämna närmare föreskrifter beträffande omfattningen av ett förvaltaruppdrag, t. ex. beträffande vilka beloppsgränser som skall gälla. Vid ändrade förhållanden, 1. ex. att i fallet med pensionen denna höjs, kan då överförmyndaren inom ramen för delegationsbeslutet anpassa omfattningen av uppdraget till den nya situationen.

Liksom när det är fråga om omyndigförklarade bör huvudmannen i princip ha rätt att själv ingå arbetsavtal och att disponera över sin arbetsinkomst, liksom över sådan egendom som han eller hon har fått genom gåva eller testamente med villkor att den skall vara undantagen från särskild förvaltning. Dessa angelägenheter bör få omfattas av förvaltaruppdraget endast om det finns särskilda skäl, t.ex. en påtaglig risk att egendomen kommer att användas på ett sätt sora skadar huvudmannen. Den bedömningen kan göras antingen i samband med det ursprungliga förvaltarförordnandet eller vid en senare omprövning av detta.

Även om ctt förvaltarskap i första hand torde komma att avse en rent ekonomisk förvaltning, bör en förvaltare liksom en god man också kunna få i uppdrag att företräda huvudmannen i angelägenheter av rättslig art. En 146

förvaltare bör exempelvis kunna förordnas att företräda huvudmannen Prop. 1987/88: 124 inför domstolar och andra myndigheter. Ett fall som jag tidigare har berört är när den enskilde är i sådant psykiskt tillstånd att han saknar förmåga att själv föra sin talan i en process och dessutom motsätter sig ett godmansförordnande. Även i t.ex. ärenden om rätt till bidrag eller till vård eller omsorg enligt sociallagstiftningen kan den typen av förvaltarförordnande bli aktuell.

På samma sätt som när det gäller gode män bör en förvaltare vidare kunna få i uppdrag att sörja för huvudmannens person. Även om förvaltaren inte uttryckligen har fått en sådan uppgift, måste han hålla sig informerad om huvudmannens personliga förhållanden. Skall förvaltaren syssla med egendomsförvaltning, bör han vara skyldig att se till att medlen i skälig omfattning används till huvudmannens nytta.

När det i övrigt gäller den personliga intressebevakningen bör samma principer gälla som för en god man (se avsnitt 2.3.3). Har huvudmannen fått en kontaktperson enligt socialtjänst- eller omsorgslagen, bör förvaltaren givetvis samråda med denne, liksom med anhöriga och andra som har att bevaka huvudmannens personliga intressen.

Domstolen bör vara skyldig att ompröva omfattningen av ett förvaltarskap så snart det finns anledning till det. Det kan t. ex. vara fråga om att ge den enskilde rätt att i större omfattning än tidigare disponera över pensionsmedel. En omprövning kan också leda till att uppdraget utvidgas till alt avse flera angelägenheter. Självfallet skall en förvaltare liksom en god man centledigas så snart han inte längre behövs, t. ex. därför att huvudmannens hälsotillstånd har förbättrats.

I föräldrabalken finns regler om förmyndares och gode mäns förvaltning och redovisningsskyldighet, om tillsyn över förmynderskap och godmanskap samt om inskrivning av sådana. Detta regelsystem bör med vissa Justeringar tillämpas även när det gäller förvaltarskap. Den närmare utformningen av bestämmelserna behandlas i specialmotiveringen.

2.4.3 Förvaltarens behörighet och förhållandet till tredje man

Mitt förslag: Förvaltaren har ensam rådighet i de angelägenheter

som omfattas av uppdraget. Med förvaltarens samtycke får dock

huvudmannen själv företa rättshandlingar i sådana angelägenheter.

Om förvaltaren handlar utanför uppdraget blir rättshandlingen inte

bindande för huvudmannen. Förvaltaren är då skadeståndsskyldig

mot godtroende tredje man.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 182—184).

Remissinstanserna: Utredningens förslag har 1 denna del lämnats utan erinran. En remissinstans vill dock att förvaltarens samtycke till huvudmannen att företa rättshandlingar skall vara skriftligt.

Skälen för mitt förslag: Som jag redan har varit inne på (se avsnitt 2.1) är 147

tanken bakom förvaltarinstitutet att förvaltaren inom ramen för sitt upp- Prop. 1987/88: 124 drag ensam skall ha behörighet att ingå avtal och andra rättshandlingar för huvudmannens räkning. Det bör dock finnas möjlighet för förvaltaren att lämna samtycke till att huvudmannen själv ingår en sådan rättshandling. Vid oenighet i frågan huruvida samtycke har lämnats torde bevisbördan för att så är fallet åvila tredje man. Dei kan inte anses påkallat att uppställa några särskilda formkrav när det gälter ett sådant samtycke.

Det kan inträffa att huvudmannen ingår en rättshandling utan förvaltarens samtycke på ett område där denne har ensamrådighet. Situationen är fullt jämförbar med det fallet att en omyndigförklarad person förfar på motsvarande sätt. Nu gällande regler om verkningarna av ett sådant förfarande bör kunna överföras till det nya systemet med förvaltarskap. Reglerna överensstämmer för övrigt med motsvarande bestämmelser om underåriga (se 9 kap. 6 och 7 §§ föräldrabalken). Principen bör alltså vara att rättshandlingen inte blir bindande, såvida inte förvaltaren har godkänt den. Blir avtalet inte bindande, skall vardera parten återlämna vad han har mottagit eller, om det inte kan ske, utge ersättning för det mottagnas värde. Den som har förvaltare skall dock inte behöva utge sådan ersättning i vidare mån än det som han mottagix har använts till skäligt underhåll eller på annat sätt har medfört nytta för honom. De nu beskrivna konsekvenserna av avtalets ogiltighet överensstämmer med regleringen i lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet. |

Om en förvaltare har överskridi. sin behörighet och handlat utanför förvaltaruppdraget, bör regeln — på samma sätt som tidigare har förordats beträffande godmanskap — vara att rättshandlingen inte är gällande mot huvudmannen. I det fallet bör förvaltaren ha ett strikt skadeståndsansvar gentemot godtroende tredje man. De skäl att inskränka skadeståndsskyldigheten beträffande gode män som tidigare har angetts kan inte anses föreligga när det gäller förvaltare. Ersättningen vid fall av skadeståndsskyldighet bör motsvara det s.k. positiva kontraktsintresset.

Eftersom rättshandlingar som huvudmannen själv ingår på ett område som omfattas av ett förvaltaruppdrag i princip inte blir bindande, är det angeläget att tredje man har möjlighet att få kännedom om såväl förvaltarförordnanden som den huvudsakliga omfattningen av ett förordnande. Liksom när det i dag gäller omyndigförklaringar bör rätten vara skyldig att kungöra beslut om anordnande av ”örvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar. Även beslut om upphörande av förvaltarskap bör kungöras. Det närmare innehållet i kungörelserna kommer att beröras i specialmotiveringen. |

Förmynderskapsutredningen har ingående behandlat frågan i vad mån förvaltarförordnanden bör registreras centralt (se betänkandet s. 182—- 184). I dag registreras en uppgift om omyndigförklaring i folkbokföringen. Enligt utredningens äsikt talar övervägande skäl mot en motsvarande registrering av förvaltarförordnanden. Däremot anser utredningen att det kan vara lämpligt att låta uppgifter om förvaltarskap föras in i register av mera speciell karaktär, t. ex. inskrivningsmyndigheternas register. Ett flertal remissinstanser förespråkar en central registrering av förvaltarförord- 148 nanden. Några delar dock utredningens uppfattning i frågan.

Det kan ifrågasättas om tredje mans behov av en central registrering är Prop. 1987/88: 124 så stort. Integritetshänsyn talar också starkt emot att en central registrering införs. En central registrering skulle vidare innebära ett avsevärt arbete för berörda myndigheter, bl. a. med hänsyn till att förvaltarförordnandena inte sällan torde bli detaljerade och dessutom kan komma att ändras vid upprepade tillfällen. Jag anser därför i likhet med utredningen att något centralt register inte bör införas. Det kan däremot övervägas att låta uppgifter om förvaltarskap föras in i register av mera speciell karaktär, t.ex. inskrivningsmyndigheternas register. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om det.

Det sagda innebär inte att tredje man kommer att sakna möjlighet att få veta huruvida motpartens egendom står under förvaltning. Tredje man kan få visshet genom att höra sig för hos överförmyndaren eller tingsrätten. För att tredje man inte skall behöva vända sig till flera tingsrätter bör det, på samma sätt som jag har förordat beträffande sådana godmanskap som avses i nuvarande 18 kap. 3 3 föräldrabalken, införas föreskrifter som medför att ett förvaltarskap i princip är inskrivet vid den tingsrätt inom vars område huvudmannen bor.

2.5¶Processuella frågor m. m.

2.5.1 Handläggningsformen

Mitt förslag: Frågor om godmanskap och förvaltarskap skall handläggas som domstolsärenden. I ärenden om anordnande eller upphörande av förvaltarskap skall nämnd delta i tingsrättens avgöranden. Detsamma gäller i andra ärenden som rör förvaltarskap eller godmanskap, om de är tvistiga. I övrigt är tingsrätten domför med en ensamdomare.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag

(se betänkandet s. 185).

Remissinstanserna: En remissinstans anser att frågor om anordnande eller upphörande av förvaltarskap skall handläggas som mål och att tingsrätten i icke tvistiga mål av detta slag skall vara domför med ensamdomare. En annan remissinstans vill att nämnd skall delta i ärenden om omprövning av förvaltarskapets omfattning även när de inte är tvistiga. I övrigt har utredningens förslag i denna del tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande bestämmelser handläggs frågor om omyndigförklaring eller hävande av omyndigförklaring som mål, medan andra frågor om förmynderskap och godmanskap handläggs som ärenden. : .

Jag ser det som en fördel om samma handläggningsform tillämpas när det gäller frågor om förvaltarskap och frågor om godmanskap. Om det t. ex. vid prövningen av en ansökan om förordnande av förvaltare visar sig tillräckligt att en god man utses, kan rätten då inom ramen för det inledda förfarandet meddela ett godmansförordnande. 149

Om samma handläggningsform skall användas, framstår det som mest Prop. 1987/88: 124 naturligt att tillämpa ärendelagens handläggningsregler. Frågor om förvaltarskap och godmanskap bör alltså handläggas som domstolsärenden.

Frågor om anordnande och upphörande av förvaltarskap är så pass ingripande för den enskilde att nämnd alltid bör delta i avgörandet. Enligt gällande bestämmelser skall nämnd ingå i rätten även i andra fall, om ärendet är tvistigt. Den ordninger. bör bestå. I övrigt bör rätten vara domför med en lagfaren domare.

2.5.2 Initiativrätten i ärenden om godmanskap och förvaltarskap

Mitt förslag: I ärenden om anordnande, omprövning eller upphörande av godmanskap eller förvaltarskap får ansökan göras av överförmyndaren, förmyndare, den enskilde, om han fyllt sexton år, samt den enskildes make och närmaste släktingar. Detsamma gäller i ärenden om entledigande av god man eller förvaltare. Frågor om upphörande och omprövning samt om entledigande får också väckas av den gode mannen eller förvaltaren. En god man som förordnas när hjälpbehovet beror på sjukdom o. d. får ansöka om förordnande av förvaltare. Domstolen får också självmant ta upp alla dessa frågor.

Förmynderskapsutredningens förslag: Saknar motsvarighet till bestämmelserna rörande generell möjlighet för rätten att självmant ta upp frågor om anordnande av godmanskap och förvaltarskap samt rörande god mans och förvaltares rätt att begära omprövning av uppdragets omfattning. Överensstämmer i övrigt i allt väsentligt med mitt förslag (se betänkandet s. 179 och 185).

Remissinstanserna: Ett par remissinstanser anser att frågor om anordnande av godmanskap och förvaltarskap skall kunna tas upp självmant av rätten. Från ett håll ifrågasätts om närmaste släktingar skall få ansöka om förvaltarförordnande.

Skälen för mitt förslag: När det gäller kretsen av ansökningsberättigade kan de nuvarande bestämmelserna om omyndigförklaring utgöra en lämplig utgångspunkt. Enligt dessa är den som ansökningen avser, make, närmaste släktingar, överförmyndaren och förmyndare behöriga att göra ansökan om omyndigförklaring (se 10 kap. 10 § föräldrabalken). Hävande av omyndigförklaring kan begäras av den omyndige, hans förmyndare och överförmyndaren. Dessa personer bör i fortsättningen ha rätt att ansöka om god man eller förvaltare eller att begära att uppdraget omprövas eller upphör.

En god man eller förvaltare har i regel goda möjligheter att fortlöpande bilda sig en uppfattning om huvudmannens hjälpbehov. Det är därför lämpligt att även gode män och förvaltare ges möjlighet att hos rätten ansöka om omprövning av uppdragets omfattning.

Det kan förekomma situationer då ett behov av god man eller förvaltare blir känt för rätten utan att någon ansökan därom har gjorts. En sådan 150

situation är att det i en pågående rättegång visar sig att förvaltare behöver Prop. 1987/88: 124 förordnas för någondera parten. Rätten bör därför ha möjlighet att själv ta

initiativ i frågor av detta slag. Även när det gäller omprövning och upphörande av godmanskap eller förvaltarskap bör rätten ha motsvarande möj-

lighet, liksom i frågor om entledigande av god man eller förvaltare.

2.5.3¶Utredningen i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare

Mitt förslag: Den enskilde skall beredas tillfälle att yttra sig, om det

kan ske. I ärenden om förordnande av god man i fall då hjälpbehovet

beror på sjukdom e. d. och i ärenden om förordnande av förvaltare

skall också make, närmaste släktingar, överförmyndaren, vårdin-

rättning, omsorgsnämnd och socialnämnd yttra sig, om det inte är obehövligt. I ett sådant ärende gäller som huvudregel att den enskil-

de skall höras muntligt. Rätten får inte förordna förvaltare utan

läkarintyg eller motsvarande utredning om den enskildes hälsotillstånd. Detsamma gäller förordnande av god man när hjälpbehovet beror på sjukdom e.d., om förordnandet sker utan att den som behöver hjälp har lämnat sitt samtycke.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt

med mitt förslag (se betänkandet s. 178 och 184—185).

Remissinstanserna: Flera remissinstanser ställer sig positiva till att en

noggrann utredning görs och till en huvudregel som innebär att den enskil-

de skall höras muntligt. Från enstaka håll ges uttryck för andra uppfatt-

ningar. När det gäller utredningen om den enskildes hälsotillstånd vill flera remissinstanser ha mera preciserade krav på läkarintyg eller psykologutlå-

tande. ,

Skälen för mitt förslag: Det är viktigt att behovet av god man eller förvaltare blir ordentligt klarlagt innan förordnande därom meddelas. En grundregel bör vara att den enskilde bereds tillfälle att yttra sig, om det kan ske. Har den enskilde själv gjort ansökan, bör han få tillfälle att yttra sig över det material som har tillförts av andra. Om exempelvis överförmyndaren har lämnat förslag på vem som skall utses till förvaltare, bör sålunda den enskilde yttra sig över förslaget.

I ärenden om förordnande av god man när hjälpbehovet beror på sjuk-

dom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd o.d. liksom i ärenden om förordnande av förvaltare måste det vara ordentligt klarlagt att ett hjälpbehov föreligger och att detta inte kan tillgodoses på något mindre ingripande sätt, t. ex. genom en anhörig. Rätten bör därför, om det inte är

obehövligt, inhämta yttrande från den enskildes make och närmaste släk-

tingar samt från överförmyndaren, vårdinrättning där den enskilde vistas

och omsorgs- eller socialnämnd som har haft kontakt med honom.

För att rätten skall få en riktig bild av den enskildes hälsotillstånd och hans hjälpbehov kan det också många gånger vara av värde att han hörs

muntligt. De regler som gäller i dag vid ansökningar om omyndigförklaring 151

kan härvid tjäna som förebild. Principen bör alltså vara att den enskilde Prop. 1987/88: 124 skall höras muntligt, om det kan ske utan skada för honom. Han behöver dock inte höras muntligt om det är uppenbart att han inte förstår vad saken gäller. Muntligt hörande bör också kunna underlåtas, om den enskilde själv har ansökt om eller medgett förordnandet eller om det finns andra särskilda skäl. Med hänsyn till att e:t godmansförordnande som beror på sjukdom e. d. förutsätter antingen att den enskilde har samtyckt till förordnandet eller att hans sinnestillstånd utgör hinder mot inhämtande av hans mening, torde bestämmelsen om muntligt hörande ha betydelse framför allt i ärenden om anordnande av förvaltarskap. Det kan dock förekomma situationer då det finns skäl att höra t. ex. en person som själv har ansökt om godmansförordnande.

Normalt bör rätten begära ett läkarintyg om den enskildes hälsotillstånd i ett ärende om anordnande av förvaltarskap. Detsamma gäller vid anordnande av godmanskap som beror på sjukdom e. d. i fall där den enskildes sinnestillstånd är sådant att hans samtycke inte kan inhämtas. Till skillnad från vad som gäller i dag i mål om omyndigförklaring bör det inte vara nödvändigt med specialistkompetens hos den undersökande läkaren. Läkarintyg bör också kunna ersättas av yttrande från vårdinrättning eller av annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd.

2.5.4 Interimistiska förordnanden

Mitt förslag: Rätten skall kunna meddela interimistiska förordnanden i frågor om förordnande av god man eller förvaltare, omprövning av godmanskaps eller förvaltarskaps omfattning och entledigande av en försumlig god man celler förvaltare.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer i stort med mitt

förslag. Utredningen föreslår dock inte någon möjlighet till interimistiska förordnanden i omprövningsfallen. Enligt utredningens förslag skall i stället förvaltaren kunna omhänderta visst slags egendom 1 avvaktan på att domstolen avgör om denna omfattas av uppdraget (se betänkandet s. 179, 181—182 och 185).

Skälen för mitt förslag: Om det krävs omedelbar vård av den enskildes angelägenheter eller ett dröjsmål annars skulle medföra uppenbar skada för den enskilde, bör rätten kunna meddela interimistiskt förordnande om förvaltarskap eller godmanskap. För att förhindra att någon vid uppnådd myndighetsålder skulle sakna erforderligt skydd bör ett sådant -förordnande även kunna meddelas beträffande en underårig, att gälla fr.o.m. hans 18-årsdag.

Förmynderskapsutredningen har inte föreslagit någon bestämmelse om interimistiskt förordnande i omprövningsfallen. När det gäller förvaltarskap har utredningen i stället föreslagit att förvaltaren skall kunna omhänderta sådan egendom, som huvudmannen normalt råder över själv, i avvaktan på att rätten avgör om egendomen skall omfattas av uppdraget. Det 152

gäller t. ex. arbetsinkomst och gåva som har getts med villkor att egendo- Prop. 1987/88: 124 men inte skall omfattas av förvaltarens rådighet. Tanken bakom den föreslagna regeln är att man skulle kunna hindra t. ex. att egendomen används

på ett sätt som skadar huvudmannen. Som förebild för utredningens för-

slag i den delen har tjänat bestämmelserna i 9 kap. 3 och 4 §§ samt 10 kap. 5 och 6 §§ föräldrabalken om förmyndares möjlighet att omhänderta den omyndiges egendom.

Det nya institutet förvaltarskap bygger på grundtanken att förvaltarupp-

draget skall anpassas till den enskildes behov i det särskilda fallet. Mot den bakgrunden framstår det som naturligt att förvaltaren inte får vidta åtgär-

der med egendom, som faller utanför det ursprungliga förordnandet, förrän

rätten har utvidgat uppdraget till att omfatta även sådan egendom. Men behovet av ett snabbt ingripande i vissa fall kvarstår med en sådan lösning. Rätten bör därför ges möjlighet att förordna interimistiskt i frågan. Den möjligheten bör inte bara stå till buds när det gäller arbetsinkomst och

annan egendom av sådant slag som nyss har berörts utan kunna användas

även i andra fall av omprövning av ett förvaltaruppdrags omfattning.

Behov av interimistiskt förordnande kan också uppkomma vid motsvarande omprövning av godmanskap.

2.6¶Följdändringar i annan lagstiftning

I och med att institutet omyndigförklaring försvinner, kommer begreppet omyndig i fortsättningen att vara liktydigt med underårig. Det kan diskuteras om terminologin inte borde förenklas, så att benämningen underårig

genomgående används i stället för omyndig. Detta skulle kräva åtskilliga språkliga justeringar i ett stort antal författningar. Något egentligt behov av

en sådan terminologiändring synes inte föreligga. Jag vill därför inte föror-

da en sådan ändring.

I ett flertal författningar finns bestämmelser om behörighet för en tjänst celler ett uppdrag. Ett vanligt behörighetsvillkor är att den som skall utses inte får vara omyndig. Det gäller t. ex. domare, advokater, styrelseledamöter i aktiebolag och utgivare för periodisk skrift. Om omyndigförklaringsinstitutet avskaffas, kommer endast underåriga att omfattas av sådana

bestämmelser. Frågan är då om man bör lägga till regler om att även de

som är allvarligt sjuka e.d. skall vara utestängda. Den uppfattningen har framförts av några remissinstanser. Enligt min mening behövs dock inga sådana regler. Redan i dag finns en mångfald ansvarsfulla befattningar utan behörighetskrav av detta slag. Om någon på grund av sjukdom e.d. kan

anses mindre lämplig att inneha en tjänst eller ett uppdrag, kan hänsyn i regel tas till detta med stöd av gällande bestämmelser om en allmän lämplighetsprövning. Det kan också erinras om att ett förordnande av god man enligt nuvarande 18 kap. 3 § föräldrabalken inte automatiskt medför

att den som får god man blir obehörig.

I de bestämmelser som innehåller behörighetskrav bör således begreppet omyndig — med betydelsen underårig — stå kvar utan någon komplet-

tering.

Flera författningar innehåller särbestämmelser beträffande omyndiga

som en följd av att dessa saknar rättshandlingsförmåga. Hit hör bestäm- Prop. 1987/88: 124 melserna i 18 kap. 3 § jordabalken om att godtrosförvärv inte kan grundas på en handling som har utfärdats av en omyndig och i 4 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975: 1385) om att emissionsbevis m.m. inte med befriande verkan kan skickas till en omyndig akticägare. Skyddsregler av detta slag bör gälla även personer som har förvaltare, förutsatt att angelägenheten i fråga faller inom ramen för förvaltaruppdraget.

I några angelägenheter av övervägande personlig natur krävs enligt gällande bestämmelser att en omyndigförklarad person har samtycke av förmyndaren. Det gäller 1. ex. giftermål och adoption. Frågan är om motsvarande krav på samtycke bör uppställas när det gäller personer som har förvaltare eller om någon annan typ av begränsning bör införas i deras fall. Under remissbehandlingen har olika uppfattningar kommit till uttryck i frågan. Det finns enligt min mening inte skäl att i angelägenheter av detta slag utsätta en person för särbehandling enbart på den grunden att förvaltare har förordnats för honom. Något krav på samtycke av förvaltaren i dessa fall bör alltså inte uppställas. lag kommer i specialmotiveringen att beröra vilken betydelse t. ex. den enskildes sinnestillstånd kan ha i de fall som nu avses.

Det finns i flera författningar bestämmelser som avser såväl förmyndare som gode män. Dessa bestämmelser bör i fortsättningen gälla även förvaltare. Vidare bör vissa bestämmelser. som i dag avser endast förmyndare, göras tillämpliga på både förvaltare och gode män. En förutsättning är naturligtvis att angelägenheten omfattas av uppdraget. Det handlar framför allt om regler angående anmälningsskyldighet o. d.

Den föreslagna reformen nödvändiggör ändringar i de internationellt privaträttsliga författningar som innehåller regler om omyndiga. Ett förslag i den delen utarbetas för närvarande av förmynderskapsutredningen. I utredningens fortsatta uppdrag ingår också att se över föräldrabalkens bestämmelser rörande förmyndares och god mans förvaltning m.m. Jag avser att senare återkomma med förslag i dessa delar.

2.7 Ikraftträdande m. m. Det är angeläget att reformen kan genomföras så snart som möjligt, så att bl.a. det nuvarande rösträttshindret försvinner. Eftersom det i den delen krävs en grundlagsändring, måste det emellertid först fattas två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Det torde också vara nödvändigt med visst förberedelsearbete hos berörda myndigheter, främst domstolar och överförmyndare, innan de nya reglerna kan träda i kraft. Med hänsyn till det sagda framstår den 1 januari 1989 sora en lämplig ikraftträdandedag.

Det kan förutsättas att många av Jem som i dag är omyndigförklarade även i fortsättningen behöver hjälp genom bl.a. förvaltare. Att utreda hjälpbehovet hos alla berörda tar självfallet en viss tid. Det kan därför ifrågasättas att låta gällande omyndigförklaringar bestå under en period efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, till dess hjälpbehovet i varje särskilt fall har blivit utrett.

Liksom förmynderskapsutredningen anser jag dock att det är en bättre 154

ordning att låta omyndigförklaringsinstitutet upphöra helt och hållet, så Prop. 1987/88: 124 snart de nya bestämmelserna träder i kraft. För alt de som i dag är omyndigförklarade inte skall stå utan skydd under en övergångsperiod kan det lämpligen föreskrivas att de tills vidare skall anses ha förvaltare med uppdrag att bevaka deras rätt, förvalta deras egendom och sörja för deras person. De tidigare förmyndarna bör då tills vidare, utan särskilt förordnande, tjänstgöra som förvaltare.

Överförmyndarna bör emellertid vara skyldiga att så snart som möjligt gå igenom alla sina förmynderskapsärenden och ta ställning till vilka åtgärder som behöver vidtas. I många fall torde det bli aktuellt att ansöka hos domstolen om ett mera permanent förvaltarförordnande, eventuellt begränsat till viss egendom e. d. Det är också tänkbart att ett godmansförordnande är tillräckligt.

För att inte de nyss berörda provisoriska förvaltarskapen skall bestå under alltför lång tid bör det, som utredningen har förordat, föreskrivas att de upphör senast vid en viss tidpunkt. Enligt utredningens förslag skall denna övergångstid utgöra ett år. Flera remissinstanser anser dock att denna tid är alltför kort. Enligt min mening bör en övergångsperiod på två år vara tillräcklig. Överförmyndarna bör alltså ha den tiden på sig att ansöka om ett mera permanent förvaltar- eller godmansförordnande.

Vad beträffar tidigare meddelade godmansförordnanden ger den nya lagstiftningen inte anledning till en systematisk genomgång av alla ärenden på samma sätt som när det gäller förmynderskapsärendena. För tillämpningen av de nya reglerna om godmansförordnande torde därför inte krävas någon övergångsperiod.

2.8 Kostnader och resursbehov Det är svårt att göra en säker bedömning när det gäller kostnadseffekterna av reformen. Som flera remissinstanser har framhållit kan de föreslagna utredningskraven i godmans- och förvaltarärendena komma att medföra ett visst merarbete i förhållande till nuläget hos berörda myndigheter. Detta uppvägs dock av de besparingar som blir följden av att omyndigförklaringsinstitutet upphävs.

3¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

. lag om ändring i föräldrabalken,

. lag om ändring i regeringsformen.

lag om ändring I vallagen (1972: 620),

. lag om ändring i kommunallagen (1977: 179),

BURMA . lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter,

6. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,'

! Ändringsförslagen beträffande regeringsformen och tryckhetsförordningen ingår i 155 prop. 1987/88: 32.

7. lag om ändring i äktenskapsbalken, Prop. 1987/88: 124 8. lag om ändring i ärvdabalken, 9. lag om ändring i lagen (1928:2&1) om allmänna arvsfonden, 0. lag om ändring i jordabalken, 1. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 12. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 13. lag om ändring i rättegångsbalken, 14. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden, 15. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar, 16. lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt, 17. lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, 18. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, 19. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer. 20. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 21. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg,

. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), hh ww . lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, RR Bb . lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, RN in . lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

a . lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering, bh NN . lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, 28, lag om ändring i transplantationslagen (1975: 190), 29. lag om ändring i lagen (1985:563) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., 30. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), 31. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618), 32. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), 33. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931), 34. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 35. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623), 36. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 37. lag om ändring i lagen (1976:60)) om offentlig anställning, 38. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker, 39. lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4 . Samråd har skett med chefen för secialdepartementet beträffande lagförslag 20. 21, 23—28, 38 och 39. med statsrådet Lindqvist beträffande lagförslag 29, med chefen för finansdepartementet beträffande lagförslag 35 och 36, med statsrådet Johansson beträffande lagförslag 30, 31, 33 och 34, med chefen för utbildningsdepartementet beträffande lagförslag 22 samt med chefen för civildepartementet beträffande lagförslag 4. 5 och 37.

Prop. 1987/88: 124

4¶Specialmotivering

Här redovisas mina kommentarer till de enskilda lagförslagen.

4.1 Föräldrabalken

I det följande används förkortningen FB för föräldrabalken.

Genom att institutet omyndigförklaring avskaffas upphör de nuvarande bestämmelserna i 10 kap. FB. Detta kapitel föreslås i stället innehålla bestämmelser om förmyndare för underåriga, motsvarande dem som nu finns i 11 kap. I ett nytt Hl kap. återfinns reglerna om god man och förvaltare, Reglerna om god man har med vissa ändringar överförts till 11 kap. från 18 kap., vilket därigenom kan upphöra att gälla.

I 12-17 samt 19 och 20 kap. har gjorts ändringar som har föranletts av bl. a. det nya institutet förvaltarskap, omyndigförklaringarnas avskaffande och den ändrade regleringen av institutet godmanskap.

3 kap. Vissa bestämmelser om rättegången i mål om faderskap 3 kap. 4 § Är part i mål som avses i I eller 2 § underårig, får förmyndaren eller god man, om sådan enligt // kap. skall förordnas, föra talan för honom.

Modern skall höras i målet, om det kan ske. (Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag)

Paragrafen har justerats med hänsyn till att reglerna om god man har flyttats till 11 kap.

4 kap. Om adoption 4 kap. Sa 8 Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptivbarn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller, om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda dessa makar. .

Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som är sinnessjuk, sinnesslö, utan del i vårdnaden eller på okänd ort. Ar detta fallet beträffande var och en av dem som enligt första stycket skall samtycka till adoptionen, skall i stället samtycke inhämtas från barnets förmyndare. (Jfr 4 kap. 5 a §i utredningens lagförslag 1)

Bestämmelserna i 4 kap. 2 § och 5 a § tredje stycket, där det föreskrivs att förmyndare skall lämna sitt samtycke när en omyndigförklarad person vill adoptera resp. avses bli adopterad, föreslås upphävda. Något motsvarande krav på samtycke kommer i fortsättningen inte att gälla beträffande dem som har fyllt 18 år. Enligt 4 kap. 6 § har emellertid rätten att göra en allmän prövning av en tilltänkt adoptions lämplighet.

10 kap. Om förmyndare Prop . 1987/88: 124 I och med att institutet omyndigförklaring avskaffas, handlar detta kapitel bara om förmyndare för underårig. 1 § Den som är underårig får inte vara förmyndare. Ufr 10 kap. 5 § andra stycket i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 4 § första stycket. 2§ För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna är dessa förmyndaav dem entledigad från förmynderskapet, är den andre barnets förmyndare.

För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam förmyndare. (Jfr 10 kap. I $i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 1 § med bi. a. en ändring som föranletts av att innehållet i 11 kap. 4 § första stycket delvis har utgått.

En underårig förälder får enligt I $ i dess nya lydelse inte vara förmyndare. Är en sådan förälder ensam vårdnadshavare, skall rätten förordna förmyndare enligt 4 §. 38 Ingår underårigt barn äktenskap, skall den som vid äktenskapets ingående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets förmyndare. (fr 10 kap. 2 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen överensstämmer med nuvarande 11 kap. 2 §. 4§! Har en underårig inte någon förmyndare enligt 1—3 §§, skall rätten förordna förmyndare för den underårige. (Jfr 10 kap. 3 §i utredningens förslag 1)

Bestämmelsen i nuvarande 11 kap. 3 § andra stycket om att förmyndare skall förordnas för omyndigförklarade har tagits bort. 5§ Har förmyndare förordnats enligt 4 s på grund av att fadern eller modern är underårig, gäller förordnandet till dess fadern eller modern har uppnått myndig ålder. (Ufr 10 kap. 4 §i utredningens förslag 1)

Bestämmelsen i nuvarande 11 kap. 4 § första stycket om att den som är

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

omyndig inte får vara förmyndare har utgått. I sin nya lydelse motsvarar 10 — Prop . 1987/88: 124 kap. 5 § nuvarande andra stycket av 11 kap. 4 §. Att den som är underårig inte får vara förmyndare framgår av 1 §.

6 § Till förmyndare skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna.

För underåriga syskon bör gemensam förmyndare förordnas, om inte särskilda skäl ralar emot det. (Jfr 10 kap. 5 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 5 §.

78! Skall efter föräldrarnas död förmyndare förordnas för er underårig och har föräldrarna eller en av dem gerr tillkänna vem de önskar till förmyndare, skall denne förordnas, om han eller hon inte är olämplig. (Jfr 10 kap. 6 § i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 6 §.

8§ När omständigheterna påkallar det, kan flera förmyndare förordnas för samma person.

Kan den eller de som på grund av lag skall vara förmyndare inte lämpligen ha hand om förmynderskapet allena, skall medförmyndare förordnas. (Jfr 10 kap. 7 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 7 §.

95 En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från förmynderskapet. dem och särskilda skäl talar mot att förmyndaren entledigas.

Har två särskilt förordnade förmyndare utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdnaden inte längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden om barnet åt en av dem efter vad som är bäst för barnet. Ufr 10 kap. 8 §i utredningens förslag I)

Paragrafen motsvarar nuvarande 1 kap. 8 §.

10 8?

En förmyndare skall entledigas från sitt uppdrag, om förmyndaren vid utövandet av uppdraget gör sig skyldig till missbruk eller försummelse. om förmyndaren kommer på ekonomiskt obestånd och på grund därav är

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. > Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 3 Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 159

olämplig att vara förmyndare eller om förmyndaren av någon annan orsak Prop . 1987/88: 124 inte längre är lämplig att inneha sitt uppdrag. (Jfr 10 kap. 9 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 9 8.

118 Dör förmyndaren och finns det inte någon som på grund av lag skall vara förmyndare, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den ringsrätt hos vilken förmynderskapet är eller skall vara inskrivet. (Jfr 10 kap. 10 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 10 8.

12 § Förmynderskap står under tillsyn av överförmyndaren och tingsrätten. (Jfr 10 kap. 11 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande I1 kap. II $.

13 § Fråga om förordnande av förmyndare tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet är inskrivet eller, om inskrivning av förmynderskapet inte har ägt rum, av den tingsrätt där inskrivning skall ske.

Fråga om entledigande av förmyndare tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet är eller skall vara inskrivet. (Jfr 10 kap. 12 § i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 12 §. Till skillnad från den paragrafen innehåller första stycket inte längre orden "för underårig”.

Andra stycket i nuvarande 11 kap. 12 §, som handlar om förordnande av förmyndare för omyndigförklarad, har utgått, vilket har medfört att det nuvarande tredje stycket i 11 kap. 12 § har förts över till andra stycket i förevarande paragraf.

14 § I ärende om förordnande av förmyndare skall rätten bereda överförmyndaren tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för uppdraget. (Jfr 10 kap. 13 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 13 3.

158 Ingen får förordnas till förmyndare eller entledigas från ett sådant uppdrag utan att ha fått tillfälle att yttra sig. (Jfr 10 kap. 14 §i utredningens förslag 1)

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 160

Paragrafen överensstämmer med nuvarande 11 kap. 14 §, frånsett några Prop. 1987/88: 124 språkliga justeringar.

16 8!

Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om förordnande av förmyndare, får rätten, om den omyndiges angelägenheter kräver omedelbar vård, förordna förmyndare för tiden rill dess ärendet slutligt avgörs. (Jfr 10 kap. 15 §i utredningens förslag 1)

Jämfört med motsvarande paragraf i gällande rätt, 11 kap. 15 §, har den sakliga ändringen gjorts att andra stycket, som handlar om interimistiska

förordnanden av förmyndare för omyndigförklarade, har utgått.

17 § Uppkommer fråga om att enligt 10 § entlediga en förmyndare och kan slutligt beslut ej ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för den underårige, besluta att förmyndaren skall skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs. Innan rätten meddelar beslut enligt första stycket, skall förmyndaren beredas tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål.

(fr 10 kap. 16 § i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 16 §. Uttrycket ”om det kan

ske utan märklig tidsutdräkt” i andra stycket i den paragrafen har dock

ändrats till ”om det inte är fara i dröjsmål” (jfr nya lydelsen av 11 kap.

24 §).

18 §

Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den underårige själv, om denne har fyllt sexton år. samt av hans celler hennes make och närmaste

släktingar. En förmyndare som inte längre är lämplig att utöva vårdnaden

får entledigas även på ansökan av socialnämnden. Frågor som avses i denna paragraf skall rätten också ta upp självmant, när anledning förekommer till det.

I ärende som avses i första stycket skall rätten, när det rör en underårig som fyllt sexton år, bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Rättens beslut i ärende som avses i första stycket får överklagas, för-

utom av den som beslutet särskilt rör, av var och en som har rätt att göra ansökan.

(Jfr 10 kap. 17 § i utredningens förslag 1)

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 11 kap. 17 §.

11 kap. Om god man och förvaltare Kapitlet innehåller de nya bestämmelserna om god man och förvaltare. I 1—6 §§ finns de särskilda bestämmelserna om god man, medan 7—11 §§

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 161

II Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 124

reglerar förvaltarinstitutet. I 12—28 §§ återfinns gemensamma bestämmel- "Prop. 1987/88:124

ser.

Om god man

18 .

Kan en förmyndare på grund av sjukdom eller av annan orsak inte utöva

förmynderskapet eller blir förmyndaren enligt 10 kap. 17 § skild från

utövningen av det, skall rätten förordna god man att i förmyndarens ställe vårda den underåriges angelägenheter.

(Ufr 11 kap. I $i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar, med vissa språkliga och redaktionella ändringar,

nuvarande 18 kap. I $. Paragrafen handlar i fortsättningen endast om god

man för underårig i fall då förmyndaren blir sjuk e. d. Någon motsvarande möjlighet att utse god man när t. ex. en förvaltare blir sjuk har inte ansetts

behövlig. |

Ett förordnande enligt denna paragraf avser alla förmyndarens uppgifter beträffande den underåriges förmögenhet och person. Förordnandet skall alltså inte begränsas till vissa på förhand bestämda angelägenheter. Är ett hinder för förmyndaren sådant att det bara gäller någon viss angelägenhet,

bör förmyndaren kunna använda ombud. Om en förmyndare enligt 10 kap. 17 § skiljs från sitt uppdrag, har rätten

möjlighet att, i stället för att utse en god man enligt förevarande paragraf, förordna en ny förmyndare genom interimistiskt beslut enligt 10 kap. 16 §.

28 Har en förmyndare eller förmyndarens make och den underårige del i

oskiftat dödsbo, skall rätten förordna god man utt vårda den underåriges rätt i boet vid boutredningen liksom vid bodelning och skifte eller ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat bo.

God man skall även förordnas för en underårig eller någon annan på vars vägnar det skall företas en rättshandling vid vilken ställföreträdaren enligt 13 kap. 2§ ej kan företräda den underårige eller huvudmannen. Detsamma gäller, om det uppstår fråga om rättegång mellan å ena sidan

den underårige eller huvudmannen och å andra sidan' ställföreträdaren

eller dennes make eller någon som swällföreträdaren företräder.

Om det i annat fall än som avses i första eller andra stycket förekommer

en angelägenhet där ställföreträdaren eller ställföreträdarens make kan

ha ett intresse som strider mot den underåriges eller huvudmannens, skall

rätten förordna god man för den underårige eller huvudmannen, om ställföreträdaren begär det eller det annars är lämpligt.

(Jfr 11 kap. 2 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 18 kap. 2 §. Den har emellertid vidgats på så sätt att god man kan utses inte bara när en omyndig, dvs. en underårig, och hans förmyndare m. fl. har motstridiga intressen utan också

när motsvarande förhållanden inträffar inom ramen för ett godmanskap eller förvaltarskap (jfr 13 kap. 2 §).

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

3 8! Prop. 1987/88: 124

Rätten skall förordna god man

1. om det vid ett dödsfall finns en till namnet känd arvinge som vistas på okänd eller avlägsen ort och därför inte kan bevaka sin rätt i boet och

förvalta sin lott i det,

2. om det vid ett dödsfall inte kan utredas, huruvida den döde har efterlämnat någon arvinge som är arvsberättigad före allmänna arvsfon-.

den eller före eller tillsammans med någon annan känd arvinge, eller också kunskap saknas om såväl namnet som vistelseorten beträffande en i ' övrigt känd arvinge, och det på grund av sådan omständighet krävs att

okänd arvinges rätt bevakas och hans eller hennes lott i boet förvaltas,

3. om en testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort eller är okänd och hans eller hennes rätt därför behöver bevakas enligt vad som föreskrivs om arvinge, . 4. om det i övrigt krävs att en bortavarandes rätt bevakas eller en

bortavarandes egendom förvaltas,

35. om det enligt förordnande i testamente eller annan rättshandling

beror av en framtida händelse, vem egendom skall tillfalla, eller egendom

först framdeles skall tillträdas med äganderätt, och det krävs att den blivande ägarens rätt bevakas eller att egendomen förvaltas för den bli-

vande ägarens räkning, eller

6. om egendom, enligt vad som särskilt föreskrivs, skall ställas under

vård och förvaltning av god man som avses i detta kapitel.

Förordnande enligt första stycket sker efter anmälan eller när behovet blir känt på annat sätt. Krävs en god man för den som har rätt i ett

dödsbo, skall det anmälas hos tingsrätten av den som har boet i sin vård. ' Rättshandlingar som en god man har företagit med stöd av ett förord-

nande enligt denna paragraf gäller, även om den egendom som förordnan-

det avsåg tillfaller någon som den gode mannen inte var förordnad att

företräda.

(Jfr 11 kap. 3 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som handlar om utseende av god man för bl. a. bortavaran-

de, motsvarar, med en del språkliga och redaktionella ändringar, nuvaran-

de 18 kap. 4 §. |

48 Om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller likhande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, förordna god man för honom eller henne. Förordnande får inte

meddelas utan samtycke uv den för vilken god man skall utses, om inte den

enskildes hälsotillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

(Jfr 11 kap. 4 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar, med vissa ändringar, nuvarande 18 kap. 3 8. I paragrafen anges således förutsättningarna för förordnande av god man i

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. > Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 163

andra fall än som anges i 1—3 §§. I fråga om det närmare innehållet hänvisas till den allmänna motiverir-gen, avsnitt 2.3.2 och 2.3.3.

På samma sätt som uttryckligen har föreskrivits beträffande förvaltarskap i 7 § kan ett godmansförordnande vara begränsat till att avse viss egendom eller angelägenhet e.d. Detta överensstämmer med vad som

gäller i dag. I andra meningen i paragrafen anges att förordnande inte får meddelas

utan samtycke från den för vilken god man skall utses, om inte vederbö-

randes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. Av HH kap.

17 § första stycket framgår att rätten inte får underlåta att inhämta den

enskildes mening, om det inte föreligger läkarintyg eller annan likvärdig

utredning om tillståndet. Möjligheten i nuvarande 18 kap. 3 § att efterge kravet på samtycke vid särskilda skäl av annat slag har inte behållits.

Skälen för detta har utvecklats i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.3.2.

5¶Om en god man, som har företagit en rättshandling för huvudmannen, har

handlat utanför sitt förordnande, är rättshandlingen inte bindande för huvudmannen. En rättshandling är inte heller bindande för huvudmannen,

om en god man har företagit den irom ramen för förordnandet men utan

samtycke av huvudmannen, såvida inte huvudmannens sinnestillstånd har

hindrat att hans eller hennes mening inhämtas eller huvudmannens me-

ning av annan orsak inte har kunnat inhämtas.

Har den gode mannen inom ramen för förordnandet ingått en rättshandling som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen, skall huvudmannens samtycke anses föreligga, om han eller hon inte före rättshandlingen har gett uttryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktade

sig.

(Jfr Il kap. 5 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande rätt, handlar om den

gode mannens behörighet att med bindande verkan för huvudmannen ingå

rättshandlingar för dennes räkning. Hithörande frågor har diskuterats i avsnittet 2.3.4 i den allmänna motiveringen.

Första stycket Ramen för den gode mannens behörighet bestäms genom rättens förord-

nande enligt 1-4 §§, eventuellt ändrat efter omprövning med stöd av 23 8. För bedömningen av om rättshandlingen är bindande saknar tredje mans

goda tro betydelse. God tro hos trecje man är dock en förutsättning för att

han enligt 6 § skall ha rätt till skadestånd av den gode mannen.

Hinder mot att inhämta huvudmannens mening på grund av hans hälsotillstånd bör anses föreligga inte bara när han helt saknar förmåga att

uttrycka en vilja utan också när hans tillstånd är sådant som avses i lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad

själsverksamhet. Andra omständigheter som kan utgöra hinder är att hu-

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

vudmannen är underårig eller bortavarande. Här avses främst de fall då en

god man har förordnats enligt 1—3 §§. Liksom fallet är med förmyndares samtycke till underårigas handlande

kan huvudmannens samtycke lämnas i efterhand eller vara underförstått. Huvudmannen kan också ge den gode mannen ett generellt samtycke till rättshandlingar inom ramen för uppdraget.

Bestämmelserna i förevarande stycke ger uttryck för principen att den

som har fått god man har kvar sin rättshandlingsförmåga och att den gode mannen närmast skall ses som ett biträde åt huvudmannen. Bestämmelserna är emellertid också ägnade att minska risken för att den gode mannen

och huvudmannen företar kolliderande rättshandlingar. Helt kan dock

denna risk inte elimineras. Om en god man ingår en rättshandling för

huvudmannens räkning gentemot exempelvis en bank efter att ha fått huvudmannens samtycke men huvudmannen därefter vill handla på ett annat sätt, kan banken inte vägra att gå huvudmannen till mötes med

hänvisning till den tidigare rättshandlingen eller godmansförordnandet, såvida inte omständigheterna är sådana att t.ex. lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet är tillämplig. Huvudmannen har med andra ord samma rätt att upphäva eller modifiera verkningarna av den gode mannens rättshandling som om huvudmannen själv hade företagit denna. Det är härvid utan betydelse om

huvudmannen handlar själv eller genom någon befullmäktigad person.

På motsvarande sätt blir gåvohandlingar som huvudmannen företar i princip giltiga, även om de strider mot vad den gode mannen anser lämp-

ligt. De begränsningar som enligt 15 kap. FB gäller för den gode mannens

förvaltning, bl.a. skyldigheten att i vissa fall inhämta överförmyndarens samtycke, kan inte åberopas gentemot huvudmannen.

Om den gode mannen och huvudmannen t. ex. säljer samma lösa egendom till två olika personer, kan det liksom för närvarande bli fråga om att

tillämpa reglerna om tvesalu. Det innebär att god tro hos tredje man jämte

besittningsövergång blir avgörande för vilket köp som skall anses gälla. Om den gode mannen har handlat utan samtycke från huvudmannen trots att detta har kunnat inhämtas, har emellertid huvudmannens rättshandling företräde, om den inte kan anses ogiltig av någon annan anledning. Tredje mans goda tro eller besittningsövergången blir i det fallet utan betydelse.

När den gode mannen tar kontakt med en tredje man för att ingå en rättshandling för huvudmannens räkning, torde han normalt få förete ett

bevis om sitt förordnande. För att tredje man skall kunna:vara säker på att

rättshandlingen blir bindande gentemot huvudmannen, måste den gode mannen i princip också visa att han har fått huvudmannens samtycke eller att huvudmannens mening inte har kunnat inhämtas. Tredje man 'kan

naturligtvis också själv ta kontakt med huvudmannen för att få reda på dennes mening. Är det fråga om mera betydelsefulla transaktioner får den

angivna ordningen anses naturlig. Vid oenighet mellan tredje man och huvudmannen huruvida den gode mannen har haft huvudmannens samtycke till en rättshandling, får tredje man anses ha bevisbördan för att så är

fallet.

Kravet på huvudmannens samtycke till rättshandlingar företagna av den

gode mannen föranleder behov av mera omfattande utredning i vissa typer Prop. 1987/88: 124

av myndighetsärenden. Det gäller t.ex. inskrivningsmyndighets prövning av ansökan om lagfart. Har en god man undertecknat köpehandlingarna för huvudmannens räkning, måste han styrka sin behörighet, bl. a. att huvudmannen har samtyckt till åtgärden eller att huvudmannens mening inte kan

inhämtas. Svårigheterna med att förebringa sådan utredning bör dock inte

överdrivas. Vid den typ av rättshandlingar som det nu är fråga om krävs redan i dag överförmyndarens tillstånd till åtgärden (15 kap. 15 & FB). Det

får förutsättas att överförmyndaren, innan han lämnar sådant tillstånd, har kontrollerat att förutsättningarna för rättshandlingens giltighet är uppfyll-

da. Den hos överförmyndaren förebragta utredningen kan därefter i de

flesta fall åberopas även vid prövningen hos inskrivningsmyndigheten.

Andra stycket

Presumtionsregeln i andra stycket har ställts upp för att inte mera vardagli-

ga rättshandlingar skall försvåras alltför mycket av kravet på huvudmannens samtycke. Under presumtionsregeln faller normala inköp av livsme-

del och kläder m. m. och även andra regelbundna betalningar som följer

med ett hushåll, t.ex. hyresbetalningar. Regeln täcker också bankuttag

och överföringsuppdrag m. m. som utgör led i sådana betalningar. Det är

särskilt i fråga om denna typ av transaktioner som regeln torde få praktisk betydelse. | |

Presumtionsregeln gäller bara i den: mån den gode mannen handlar inom ramen för sitt uppdrag. Regeln är alltså inte tillämplig, om godmansförordnandet avser en intressebevakning som inte har med huvudmannens dagli-

ga hushållning att göra.

Som framgår av lagtexten bryts presumtionen för huvudmannens samtycke, om denne på ett eller annat sätt har gett till känna för tredje man. t.ex. den bank som har hand om utbetalningar för huvudmannens räkning,

att han inte vill gå med på rättshandlingen. Detta är ett utflöde av principen

att ett godmansförordnande inte fråntar huvudmannen hans rättshandlingsförmåga. För att presumtionen skall brytas måste emellertid huvudmannen ge till känna sin mening i förväg. Skull? han i efterhand, sedan rättshandlingen har ingåtts, ge uttryck för sitt ogillande, har detta ingen verkan mot tredje man.

6 §!

Om en rättshandling som en god man har företagit för huvudmannens räkning inte blir bindande för huvudmannen enligt 5 §, är den gode

mannen skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne lider på grund härav. Detta gäller dock inte, om rättshandlingen saknar bindan-

de verkan mot huvudmannen till följd av någon särskild omständighet,

som den gode mannen inte kände till och som tredje man inte med fog kunde förutsätta att den gode mannen skulle känna till.

(Jfr 11 kap. 6 §1 utredningens förslag 1)

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 166

en godtroende tredje man. |

Förutsättningen är att den gode mannen har företagit en rättshandling för huvudmannens räkning som enligt 5 § inte blir bindande mot huvud-

mannen. Den skadeståndsskyldighet som den gode mannen ådrar sig mot-

svarar vad som enligt 25 8 avtalslagen gäller för en fullmäktig som handlar

utanför sin behörighet. |

Skadeståndsansvaret är strikt, med undantag för fall då rättshandlingen inte blir bindande för huvudmannen till följd av någon särskild omständig-

het som den gode mannen inte kände till och som tredje man inte heller: rimligen kunde förutsätta att den gode mannen skulle känna till. Som exempel på sådana särskilda omständigheter kan nämnas att ett skriftligt samtycke från huvudmannen visar sig vara förfalskat utan att bära spår

därav eller att huvudmannen i ett läkarintyg, vars vederhäftighet man

saknat anledning att ifrågasätta, felaktigt bedömts ha ett sådant hälsotillstånd som hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. En förutsättning för tredje mans rätt till skadestånd är att han har handlat 1 god tro. Därvid tillämpas sedvanliga kriterier (se t.ex. 39 §

avtalslagen). Har den gode mannen före rättshandlingen underrättat tredje man om att han är osäker på om han har huvudmannens samtycke till

rättshandlingen eller huruvida huvudmannens hälsotillstånd är sådant att kravet på samtycke kan efterges, kan tredje man inte hävda att god tro har förelegat. | |

Om huvudmannens samtycke skall anses föreligga enligt presumtionsre-

geln i 5 § andra stycket, blir den gode mannens rättshandling bindande för huvudmannen. Någon skadeståndsskyldighet blir då inte aktuell.

I fall där tredje man begär skadestånd av den gode mannen enligt denna paragraf och den gode mannen hävdar att den av honom företagna rätts-

handlingen är bindande för huvudmannen, torde det åvila den gode

mannen att styrka detta i förhållande till tredje man.

Den gode mannens skadeståndsskyldighet avser inte endast den kostnad som motparten kan ha förorsakats genom att den gode mannen ingick

avtalet, det s.k. negativa kontraktsintresset, utan också den förlust som

motparten har drabbats av genom att avtalet inte är bindande, dvs. det positiva intresset. Ersättningsskyldigheten kan alltså omfatta också en

utebliven vinst (jfr 15 kap. 18 8). |

Om förvaltare

78! Om det beträffande någon föreligger en sådan situation som anges i4§. och det inte är tillräckligt att god man förordnas eller att den enskilde på

något annat mindre ingripande sätt får hjälp, får rätten förordna förvaltare för honom eller henne. Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde.

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 167

gets omfattning. (Jfr [I kap. 7 §i utredningens förslag 1)

I paragrafen anges grundförutsättningarna för användningen av det nya institutet förvaltare. En förvaltare kan förordnas, om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd celler liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person och det inte är tillräckligt att god man förordnas för honom eller henne eller att den enskilde får hjälp på något annat mindre ingripande sätt.

Ett förordnande om förvaltare är elltså förbehållet de situationer då ett godmansförordnande inte är tillräckligt. Situationen kan vara sådan att det utan vidare måste bedömas som meningslöst att förordna en god man för den enskilde. Det kan också vara fråga om ett fall då den enskilde redan har en god man men då samarbetet mellan huvudmannen och den gode mannen inte fungerar och den gode mannen därför bör ersättas av en förvaltare. Det måste dock på goda grunder kunna antas att det bristande samarbetet inte endast är tillfälligt eller beroende av vem som har förordnats till god man.

Lika litet som när det gäller förordnande av god man enligt 4§ är möjligheten att förordna förvaltare begränsad till fall då den enskildes hjälpbehov är föranlett av ett psykiskt svaghetstillstånd. Allmän ålderdomssvaghet eller fysisk sjukdom är i sig tillräckligt. Det kan också vara fråga om ett alkoholmissbruk eller narkotikamissbruk av allvarligt slag som gör att missbrukaren inte kan sköta sina angelägenheter på ett tillfredsställande sätt. Något krav på att tillståndet skall vara permanent har inte heller uppställts. Avsikten är dock inte att förvaltare skall förordnas vid fall av t.ex. övergående fysisk sjukdom. I en sådan situation torde bistånd normalt kunna ordnas på något annat mindre ingripande sätt.

Över huvud taget skall, liksom fallet är vid förordnande av god man enligt 4 §, prövas om inte den enskildes rättsliga eller ekonomiska angelägenheter kan bli tillfredsställande skötta på ett mindre ingripande sätt, t.ex. genom en banks notariatavdelning, advokat eller annan uppdragstagare. När det gäller behovet av personlig omvårdnad måste förekomsten av anhöriga beaktas, liksom möjligheten till insatser genom kommunal social verksamhet eller sjukvård.

Att den enskilde normalt skall höras muntligt framgår av 11 kap. 16 § andra stycket. I samma lagrum finns en bestämmelse om inhämtande av yttrande från anhöriga m. fl. Vidare föreskrivs i 11 kap. 17 § att rätten inte får förordna förvaltare utan att ha tillgång till läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes tillstånd.

I förevarande paragraf föreskrivs vidare att förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och att det får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde. I denna föreskrift ligger en möjlighet, som inte finns vid de nuvarande omyndigförklaringarna, att avgränsa uppdraget för en förvaltare så att det passar varje enskilt fall. Detta kan ses som en vidareutveckling av den möjlighet att ta hänsyn til! varje enskilds behov som enligt 4 § finns vid ett förordnande av god man.

Med stöd av bestämmelsen kan en förvaltare t. ex. förordnas att förvalta Prop. 1987/88: 124

en viss angiven fastighet eller att företräda huvudmannen vid ingående av kontokreditförbindelser eller kreditköp och andra låneavtal. I fall då den enskilde uppbär pension eller annan löpande inkomst kan det ofta vara

lämpligt att låta honom själv disponera över en del, medan förvaltaren kan få till uppdrag att bestämma över resten. Motsvarande bör gälla när den

enskilde har tillgångar på bank e. d. Det kan då vara lämpligt att en del av

medlen sätts in på en räkning där den enskilde själv får göra uttag, medan tillgångarna i övrigt sätts in på en eller flera räkningar som förvaltaren bestämmer över, eventuellt efter tillstånd från överförmyndaren enligt bestämmelserna i 15 kap. Om förvaltarförordnandet rör banktillgodohavanden i mer än en bank, bör förvaltaren lämpligen se till att de belopp som huvudmannen själv skall få förfoga över samlas hos en bank.

Ett förvaltarförordnande kan naturligtvis också omfatta en persons hela egendom, såväl lös som fast. En förvaltare kan då få i uppdrag att t. ex.

"företräda X i alla ekonomiska angelägenheter”.

Det kan vara värt att uppmärksamma att ett begränsat förvaltarförordnande medför att huvudmannen har rätt att ingå rättshandlingar som inte omfattas av förvaltarförordnandet. Om exempelvis förvaltare förordnas att

sköta den hjälpbehövandes fastighet, finns det inget som hindrar att den hjälpbehövande t. ex. handlar på kredit eller skriver på borgensförbindel-

ser. Detta kan naturligtvis — t. ex. i samband med utmätning — leda till att

fastigheten måste tas i anspråk för att infria de förbindelser som huvud-

mannen själv har ådragit sig. Om risk föreligger att huvudmannen skadar sina angelägenheter på detta sätt, är det därför ofta påkallat att förvaltarförordnandet görs generellt.

Enligt nuvarande ordning är det möjligt att förordna en god man att

bevaka huvudmannens rätt i en viss rättegång. Som framgår av specialmotiveringen till 4 § föreslås att den möjligheten inskränks i viss mån. Det

skall vid förordnande av god man inte vara möjligt att, som för närvarande, vid särskilda skäl efterge kravet på den enskildes samtycke. Sådana särskilda skäl har i tillämpningen av gällande rätt ansetts föreligga bl. a. om

den enskilde är part i rättegång och hans: psykiska tillstånd -är sådant att

han inte själv kan föra sin talan. Skulle den enskilde i situationer av detta slag vägra lämna sitt samtycke till förordnande av god man, kan det finnas anledning att pröva om inte förvaltare bör förordnas för honom (se i detta sammanhang 11 kap. I $ och 34 kap. I $ rättegångsbalken). Ett förvaltarförordnande är inte beroende av samtycke från den som ansökningen

avser, och förvaltaren blir genom förordnandet ensam behörig enligt 9 § i

förevarande kapitel. Förordnanden av detta slag kan ges oavsett om huvudmannen är kärande (sökande) eller svarande (motpart).

Slutligen föreskrivs i förevarande paragraf att rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma förvaltaruppdragets omfattning.

Denna delegationsmöjlighet bör framför allt kunna utnyttjas när det är aktuellt att låta den enskilde själv disponera över en del av sin pension e. d. Eftersom bl. a. beloppsgränsen kan behöva ändras med vissa mellanrum kan det vara lämpligt att låta överförmyndaren bestämma denna gräns

liksom andra detaljer. Rättens förordnande kan då utformas så att förvalta- 169

ren får i uppdrag att "förvalta X' pensionsmedel med de begränsningar o och Prop. 1987/88: 124

förbehåll som överförmyndaren kan komma att meddela”

Överförmyndaren kan vid ett sådant förordnande i sin tur föreskriva

t.ex. att ”av de pensionsbelopp som förvaltas åt X skall X själv förfoga över 1 000 kr per månad, utom juni-augusti och december då X själv har rätt att förfoga över 2000 kr per månad”.

När det uppkommer behov av att ändra en sådan beloppsgräns — t. ex.

vid en pensionshöjning — får överförmyndaren inom ramen för rättens

delegationsbeslut meddela ett nytt rörordnande i frågan. Omprövningar

som går utöver denna ram får dock bara göras av rätten enligt 23 8. Om en förvaltare inte rättar sig efter domstolens eller överförmyndarens föreskrifter utan företar en rättshandling för huvudmannen utanför ramen för sitt uppdrag, blir rättshandlingen enligt 11 § inte bindande för huvud-

mannen. I ett sådant fall kan förvaltaren enligt samma paragraf bli skade-

ståndsskyldig gentemot tredje man. Det kan vidare bli aktuellt att entlediga förvaltaren med stöd av 20 8. Skulle å andra sidan huvudmannen ingå rättshandlingar och ikläda sig

förpliktelser utöver vad som följer av förordnandet om förvaltare eller

överförmyndarens föreskrifter, blir de att bedöma enligt 9 och 10 §§.

87 Endast om det finns särskilda skäl får rätten förordna att förvaltaruppdra-

get skall omfatta

I. huvudmannens rätt att själv sluta avtal om tjänst eller annat arbete,

2. vad huvudmannen genom eget arbete har förvärvat efter det att

förvaltare har förordnats, liksom avkastningen av sådan egendom och vad

som har trätt i egendomens ställe samt

3. vad huvudmannen efter det att förvaltare har förordnats erhåller genom gåva eller testamente under villkor att egendomen inte skall omfat-

tas av förvaltarens rådighet.

OUfr 11 kap. 10 §i utredningens förslag 1)

Huvudregeln är att de angelägenheter som anges i paragrafen inte ingår i .

uppdraget. Om rätten har meddelat ett förordnande av generell karaktär,

t.ex. ”att företräda X i alla ekonomiska angelägenheter”, faller de angelägenheter som avses i denna paragref utanför uppdraget. Är avsikten att

någon av dem skall ingå däri, måste detta anges särskilt i förvaltarförord-

nandet.

Särskilda skäl krävs till en börjar för att ett förvaltaruppdrag skall få

omfatta huvudmannens rätt att själv sluta avtal om tjänst eller annat

arbete. Motsvarande begränsning föreligger beträffande vad huvudmannen har förvärvat genom eget arbete efier det att förvaltare har förordnats, liksom beträffande avkastning av sådan egendom och substitut för egendomen. Bestämmelserna överensstämmer med vad som föreskrivs i vissa fall för underåriga i 6 kap. 12 § och 9 kap. 3 § FB.

I kravet på särskilda skäl ligger främst att huvudmannen skulle lida

skada av att ha egen rådighet. Han kan t.cx. välja en anställning som

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 170

uppenbart inte är lämplig för honom. På samma sätt kan förfogandet över Prop. 1987/88: 124 arbetsinkomsten behöva inskränkas. om den används till direkt skadliga ändamål. Det är emellertid inte tillräckligt att huvudmannen är mindre sparsam än normalt eller konsumerar till övermått. Vid fall av t. ex. mera uttalat alkoholmissbruk eller förödelse av egendomen kan en inskränkning . dock komma i fråga.

Som arbetsinkomst räknas inte pensionsmedel även om de till någon del avser t. ex. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och grundas på inkomst av förvärvsarbete.

I paragrafen föreskrivs vidare att huvudmannen i princip har egen förfoganderätt över egendom som han eller hon har fått genom gåva eller testamente med villkor att egendomen skall vara undandragen förvaltarens rådighet. Endast om det finns särskilda skäl får sådan egendom ingå i förvaltaruppdraget. Liksom vid arbetsinkomst avser detta undantag framför allt fall då ett förfogande kan skada huvudmannen.

Bestämmelserna i denna del motsvarar vad som föreskrivs beträffande underåriga i 9 kap. I och 4 §§ FB. Någon motsvarighet till bestämmelserna 19 kap. 5 § om rätt att ingå rättshandlingar inom en rörelse har inte ansetts påkallad.

Ett förordnande enligt förevarande paragraf kan tas in i det ursprungliga förvaltarförordnandet, om behovet redan då står klart. Skulle det först senare visa sig att huvudmannen inte själv förmår handha någon av de angelägenheter som nu avses, kan rätten ompröva förvaltarskapets omfattning enligt reglerna i 23 §. |

Ett förordnande enligt denna paragraf meddelas av rätten. Prövningen av dessa frågor kan inte delegeras till överförmyndaren.

9 &! Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam rådighet över huvudmannens egendom och företräder denne i alla angelägenheter som rör uppdraget. (fr 11 kap. 8 §i utredningens förslag 1)

Genom bestämmelsen markeras skillnaden mellan en god man och en förvaltare. Förvaltaren är inte beroende av huvudmannens samtycke för sina åtgärder utan har att handla på eget ansvar i huvudmannens intresse och för dennes räkning.

Förvaltarens rådighet gäller enbart inom uppdragets ram sådan den har angetts i rättens förordnande enligt 7 och 8 §§, eventuellt kompletterat genom närmare föreskrifter av överförmyndaren. Uppdragets omfattning kan emellertid också ha ändrats efter omprövning med stöd av 23 §. I 11 § anges följden av att förvaltaren har handlat utanför uppdraget. |

En konsekvens av förvaltarens ensamrådighet blir att eventuella fullmakter som huvudmannen har utfärdat före förvaltarförordnandet förlorar sin verkan i motsvarande mån (se förslaget till ändring i 22 § avtalslagen).

I fråga om egendom och angelägenheter som omfattas av uppdraget är

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 171

förvaltarens rådighet alltså utan konkurrens från huvudmannen. Om emel- Prop. 1987/88: 124 lertid förvaltaren enbart har förordnats att ha hand om huvudmannens ekonomiska angelägenheter, har han inte någon bestämmanderätt över huvudmannen i frågor av mera personligt slag. Huvudmannen torde då normalt själv få t. ex. ansöka om medlemskap i en ideell förening, om detta inte medför några mera omfattande ekonomiska åtaganden. Även i de fall då förvaltaren har förordnats att representera huvudmannen i någon ickeekonomisk fråga, t. ex. rörande den sociala vårdlagstiftningen, bör huvudmannen ofta kunna tillerkännas en viss självständighet. Risken för negativa konsekvenser av kolliderande rättshandlingar på det området torde vara försumbar med hänsyn till den officialprövning som åligger sociala myndigheter m. fl.

I allmänhet bör huvudmannen också själv få bestämma i frågor som rör hans boende liksom innehållet i erbjuden vård. En förvaltare bör således i normala fall inte företräda huvudmannen när det gäller frågor om samtycke till t.ex. operativa ingrepp. Detta hindrar naturligtvis inte att man från bl.a. vårdinrättningars sida inhämtar förvaltarens synpunkter.

Den ensamrådighet som enligt paragrafen tillkommer förvaltaren inverkar inte på möjligheterna att utmäta egendom som står under förvaltning. Sådan egendom skall också ingå i huvudmannens konkursbo.

10 §! Med förvaltarens samtycke får huvudmannen själv företa rättshandlingar även i en angelägenhet som omfattas av förvaltaruppdraget. Om verkan av avtal som huvudmannen har ingått utan samtycke gäller vad som föreskrivs i 9 kap. 6 och 7 §§ för underåriga. (Jfr 11 kap. 9 § i utredningens förslag 1)

I paragrafen ges huvudmannen rätt att med förvaltarens samtycke ingå rättshandlingar även inom områden som omfattas av förvaltarens ensamrådighet. Om huvudmannen handlar utan sådant samtycke, blir rättsverkningen densamma som den som föreskrivs när en underårig handlar utan förmyndarens samtycke. Det innebär att avtalet enligt huvudregeln inte blir bindande. om samtycke inte ges, och att tredje man i vissa fall kan ha att avvakta samtycke. Har avtalet fullgjorts eller, när det gäller arbetsav- . tal, fullgörs på ett behörigt sätt. får tredje man inte frånträda avtalet. Se vidare 9 kap. 6 §.

Även beträffande huvudmannens återbärings- och ersättningsskyldighet i de fall ett avtal går åter gäller samma regler som för underåriga. Detta följer av hänvisningen till 9 kap. 7 §.

115?

Om en förvaltare som har företagit en rättshandling för huvudmannen har handlat utanför förvaltaruppdraget, är rättshandlingen inte bindande för huvudmannen. Förvaltaren är i sådant fall skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne lider på grund härav. (Jfr 11 kap. 12 §i utredningens förslag 1) ! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. " Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

eventuellt kompletterat genom närmare föreskrifter av överförmyndaren. Omfattningen av uppdraget kan också ha omprövats med stöd av 23 §.

Förvaltarens skadeståndsansvar gentemot godtroende tredje man är strikt. Undantagsregeln i 6 § andra stycket avseende god mans skadeståndsskyldighet har ingen motsvarighet när det gäller förvaltare. Som

framgår av specialmotiveringen till 6 § tar den undantagsregeln främst

sikte på situationer då den gode mannen handlat i villfarelse med avseende

på förhandenvaron eller behovet av huvudmannens samtycke.

I likhet med vad som gäller för en god man motsvarar förvaltarens skadeståndsansvar det s. k. positiva kontraktsintresset. |

Har förvaltaren brutit mot föreskrifterna i 15 kap. om inhämtande av

överförmyndarens samtycke, gäller dessutom 15 kap. 17 och 18 §§. Även

skadeståndsbestämmelserna i 13 kap. 9 § kan bli tillämpliga.

Gemensamma bestämmelser

12 8!

Till god man eller förvaltare skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Skall en god man förordnas att bevaka en

underårigs eller bortavarandes rätt i dödsbo och har den avlidne gett

tillkänna vem den avlidne önskar till god man, skall denne förordnas, om han eller hon inte är olämplig.

Den som är underårig får inte vara god man eller förvaltare.

Ufr Il kap. 13 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som handlar om gode mäns och förvaltares kvalifikationer, motsvarar med vissa redaktionella ändringar vad som nu föreskrivs i 18

kap. 5 § första stycket och 11 kap. 5 § första stycket för god man och förmyndare.

Vid val av god man och förvaltare gör sig olika synpunkter gällande beroende på det huvudsakliga syftet med förordnandet. Skall den gode mannen eller förvaltaren främst sörja för huvudmannens person, ligger det

nära till hands att till uppdraget förordna en släkting till den hjälpbehövan-'

de eller en annan närstående person. Är det däremot fråga om mera krävande egendomsförvaltning eller bistånd i en rättslig angelägenhet av mera kvalificerat slag, kan uppdraget behöva anförtros en ekonomiskt eller

Juridiskt kunnig person. Självfallet bör valet inte falla på en person som har intressen motsatta den hjälpbehövandes.

Något hinder att förordna en socialtjänsteman föreligger inte. Däremot kan inte uppdraget knytas till en viss befattning. Kan en socialtjänsteman,

på grund av att han lämnar sin befattning, inte ha kvar ett uppdrag som god man eller förvaltare, får han entledigas från uppdraget enligt reglerna i 19 §

och ersättas av en annan person.

I fall där ett godmanskap helt eller delvis ersätts av ett förvaltarförord-

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 173

nande, bör den som varit god man kunna utses till förvaltare. En sådan Prop. 1987/88: 124

lösning kan dock i en del situationer vara mindre lämplig, t.ex. om det har

uppstått motsättningar mellan den gode mannen och huvudmannen. I vissa fall kan behovet av att granska dena tidigare gode mannens förvaltning utgöra ett skäl mot att anförtro denne uppdraget som förvaltare. Det nu sagda gäller på motsvarande sätt i situationer då ett förvaltarskap ersätts av ett godmansförordnande. |

AV paragrafens andra stycke framgår att ett uppdrag som god man celler förvaltare inte får ges åt en underårig. Något motsvarande förbud avseende t. ex. personer som står under förvaltarskap har inte kommit till uttryck i lagtexten. Härvidlag får lämplighetskriterierna i första stycket anses utgöra en tillräcklig avgränsning av den personkrets som kan komma i

fråga för uppdraget.

13 §!

När omständigheterna påkallar det. kan flera gode män eller förvaltare förordnas för samma person.

År flera gode män eller förvaltare ansvariga för skada som de har orsakat tredje man, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsbeloppet skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter den grad av vållande som åvilar dem. Om någon sakner tillgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas på samma sätt.

(Jfr 11 kap. 14 §i utredningens förslag 1)

Första stycket

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 18 kap. 5 § andra stycket och I1 kap.

7 § första stycket, såvitt avser god man och förmyndare.

Det kan i detta sammanhang påpekas att det inte föreligger något hinder

mot att rätten beträffande samma peson förordnar en god man för en viss angelägenhet och förvaltare för en annan. En sådan ordning torde dock endast undantagsvis komma i fråga.

Andra stycket

Detta stycke tar sikte på fall då flera gode män eller förvaltare har handlat

så att skadeståndsansvar enligt 11 kap. 6 resp. I1 § föreligger. En föreskrift om solidariskt ansvar för skada som har vållats huvudmannen finns i 13 kap. 9 § andra stycket.

14 §

Godmanskap och förvaltarskap står under tillsyn av överförmyndaren och tingsrätten. |

(Jfr It kap. 15 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som handlar om tillsyn över godmanskap och förvaltarskap,

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 174

motsvarar vad som nu föreskrivs för god man i 18 kap. 6 §.

15 §!

Ansökan om förordnande uv god man eller förvaltare får göras av överförmyndaren, förmyndare, den som ansökningen avser, om han eller hon har fyllt sexton år. samt hans eller hennes make och närmaste släktingar.

Ansökan om förordnande av förvaltare får också göras av god man som avses id 8.

Frågor om förordnande av god man eller förvaltare skall rätten också ta

upp självmant, när anledning förekommer till det.

(Jfr 11 kap. 16 § 1 utredningens förslag I)

I paragrafen anges vem som får ansöka om förordnande av god man eller förvaltare. Bestämmelserna motsvarar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 148 jämförd med I1 kap. 17 §.

En ansökan från förmyndare kan bli aktuell dels när det är fråga om godmansförordnande enligt 1—3 §§, dels när det är fråga om att förordna god man enligt 4 § eller förvaltare för en underårig som närmar sig 18 års

ålder. Det kan då finnas behov att interimistiskt förordna en god man eller förvaltare enligt 18 8.

När det gäller förvaltarskap ingår också gode män enligt 4 §i kretsen av dem som får göra ansökan. En ansökan av en god man kan bli aktuell när godmanskapet inte fungerar på grund av exempelvis kolliderande rättshandlingar.

Till "närmaste släktingar” kan hänföras bröstarvingar, föräldrar och syskon. Det är inte nödvändigt att sökanden är den som i släktskapshänseende står den hjälpbehövande allra närmast.

Av paragrafens tredje stycke framgår att rätten självmant kan ta upp frågor om förordnande av god man eller förvaltare. Den möjligheten kan komma till användning t. ex. om det i en rättegång visar sig att en part är i

sådant psykiskt tillstånd att han inte själv kan föra sin talan. Ett annat fall

är då rätten får kännedom att en tidigare förordnad god man eller förvaltare har avlidit (jfr 22 §).

16 §

I ärende om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fellt sexton år skall rätten bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

I ärende om förordnande av god man enligt 4 § eller förvaltare skall, om det inte är obehövligt, rätten också inhämta yttrande från make och närmaste släktingar, överförmyndaren, vårdinrättning, omsorgsnämnd och socialnämnd. Den som ansökningen avser skall i ett sådant ärende

höras muntligen, om det kan ske utan skada för honom eller henne och det

inte är uppenbart att han eller hon inte förstår vad suken gäller. Rätten kan dock underlåta att höra den enskilde muntligen om denne själv har gjort ansökan eller medgivit det ifrågasatta förordnandet eller det annars

finns särskilda skäl.

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. ” Andrad lydelse i propositionsförslaget. 175

Myndigheter och inrättningar som anges it andra stycket är skyldiga att lämna rätten sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet. (Jfr 11 kap. 17 §i utredningens förslag 1)

Första stycket Bestämmelsen, som handlar om inhämtande av yttrande från den för vilken ett godmans- eller förvaltarförordnande har ifrågasatts, motsvarar

nuvarande 18 kap. 14 3 jämförd med 11 kap. 17 3 andra stycket. Yttrande skall inhämtas, om det kan ske. Rätten kan sålunda låta bli att

inhämta yttrande, om den enskilde är bortavarande eller ur stånd att uttrycka en vilja. Har han själv ansökt om god man eller förvaltare, skall

han beredas tillfälle att yttra sig över sådant som har tillförts ärendet av

andra, t. ex. förslag på god man eller förvaltare.

Andra stycket Med närmaste släktingar avses främst bröstarvingar, föräldrar och syskon.

Skulle någon av dem underlåta att efterkomma en begäran om yttrande, kan rätten i regel utgå från att vederbörande inte har något att tillföra

ärendet. I vissa fall kan man tänka sig att synpunkter från exempelvis ett

syskonbarn kan vara av betydelse för rättens bedömning. Rätten är då

oförhindrad att inhämta yttrande från den personen. Rent allmänt kan

sägas att utredningen bör ges sådan omfattning att det står helt klart om förutsättningarna för ett förordnande är uppfyllda. Yttrande behöver inte inhämtas om det är obehövligt. Om t. ex. en

anhörig eller överförmyndaren är sökande torde inställningen från dem framgå redan av ansökningen. Överförmyndaren bör dock alltid beredas tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för uppdraget (jfr nuvarande 18 kap. 13 §). Yttrande från socialnämnd kan avvaras, om det

t. ex. gäller en person som under lång tid varit intagen för vård på vårdin-

rättning.

Vad som föreskrivs om inhämtande av yttrande gäller också när fråga

uppkommer om byte av god man eler förvaltare. I sistnämnda fall torde

dock vissa yttranden ofta kunna anses obehövliga. Att den som skall

entledigas skall beredas tillfälle att yttra sig framgår av 24 §.

Den som avses med en ansökan cm god man enligt 4 § eller förvaltare skall höras muntligen, om det kan ske utan skada för honom och det inte är

uppenbart att han inte förstår vad saken gäller. Om det inte föreligger hinder mot den enskildes hörande, är det alltså inte tillräckligt att han yttrar sig skriftligen, utan han skall i princip inställa sig till sammanträde

med rätten. Detta överensstämmer i stort med vad som gäller i dag vid ansökningar om omyndigförklaring men är en nyhet såvitt avser ansökningar om god man. Syftet med att den enskilde skall höras är i första hand

att rätten själv får bilda sig en uppfattning om hans hälsotillstånd m. m. När

han hörs, bör han också yttra sig över behovet och omfattningen av ett godmanskap eller förvaltarskap. 176

Rätten kan underlåta att höra den enskilde, om han själv har ansökt om Prop. 1987/88: 124

god man eller förvaltare eller har medgett det ifrågasatta förordnandet eller om det annars finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl kan föreligga, om

det t. ex. bara är fråga om byte av god man eller förvaltare. Är det fråga om

godmanskap, bör förhör också kunna underlåtas om godmanskapet är av

mindre omfattning. Om god man skall förordnas för att t. ex. avveckla ett hyresförhållande, kan det vara onödigt att höra den enskilde muntligt. Det.

bör dock mera sällan komma i fråga att underlåta förhör av en sådan

anledning i ärenden om förordnande av förvaltare.

Frågan huruvida den enskildes sinnestillstånd hindrar att han hörs torde

normalt få avgöras med ledning av det läkarintyg eller den motsvarande utredning som skall föreligga enligt 17 §. Om den enskilde inte kan höras

på grund av sitt sinnestillstånd, skall god man förordnas enligt 20 kap. 2 §. Förordnas inte en sådan god man, kan den enskilde få ett rättegångsbiträde enligt 20 kap. 2 a 8.

Tredje stycket

Bestämmelsen innebär att exempelvis myndigheter inom hälso- och sjuk-

vården eller socialtjänsten inte med hänvisning till sekretesslagstiftningen kan underlåta att lämna vissa upplysningar i ett infordrat yttrande, jfr I kap. 3 §. 7 kap. I och 4 88 samt 14 kap. 1 § sekretesslagen (1980: 100). För t. ex. läkare i privat verksamhet innebär bestämmelsen en regel om

uppgiftslämnande utan hinder av den tystnadsplikt som här gäller (jfr 6 § lagen 1980:11 om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. f1.). De

sekretessbelagda uppgifter som domstolen genom förevarande bestämmelse kan komma att erhålla är sekretessbelagda också hos domstolen i den omfattning som anges i 12 kap. sekretesslagen. | |

17 8!

Innan rätten förordnar förvaltare skall den inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd. Sådan utredning krävs också när domstolen skall förordna god man enligt 4 § utan att den enskilde har samtyckt till det.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan utredning som avses i första stycket. OUfr 11 kap. 18 §i utredningens förslag 1)

Första stycket Domstolen får inte förordna förvaltare eller god man enligt 4 8 utan att den enskilde har lämnat sitt samtycke. om det inte genom läkarintyg eller på annat likvärdigt sätt föreligger utredning om den enskildes tillstånd. Möjligheten att efterge kravet på samtycke vid förordnande av god man enligt

4 § är inskränkt till fall då den enskildes sinnestillstånd hindrar att hans

mening inhämtas. i

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 177

12 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 124

Läkarintyg är således inte obligatoriskt. Det är inte nödvändigt att Prop. 1987/88: 124 läkaren har specialistkompetens i t. ox. psykiatri. Vidare behöver intyget inte ha utfärdats i det aktuella ärendet. Föreligger det ett färskt uttalande från läkare som har gjorts för ett annat ändamål, kan detta således ibland godtas. På motsvarande sätt kan det när det gäller en person som sedan lång tid är föremål för vård på vårdinrättning vara tillräckligt att hälsotillståndet styrks genom journaluppgifter jämte utlåtande från en kompetent befattningshavare.

Är det fråga om byte av god man eller förvaltare, torde rätten normalt inte behöva införskaffa nytt läkarintyg e.d. utan kunna nöja sig med den utredning som redan föreligger.

Andra stycket Med stöd av denna delegationsbestämmelse kan regeringen exempelvis uppdra åt socialstyrelsen att meddela de föreskrifter som kan behövas för att få en enhetlig tillämpning bland läkarna vid avgivande av intyg, t. ex. på en särskild blankett.

188 Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om förordnande av god man eller förvaltare, får rätten, om den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller ett dröjsmål annars skulle medföra uppenbar skada för den enskilde, förordna god man eller förvaltare för tiden till dess ärendet slutligt avgörs. Förordnande av detta slag av god man som avses id $ eller förvaltare kan meddelas även för den som är underårig att gälla från och med den dag då han eller hon fyller arton år.

Innan beslut enligt första stycket meddelas skall den som an sökningen avser ha fått tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

Beslut enligt första stycket får när som helst ändras av rätten. Ufr 11 kap. 19 §i utredningens förslag I)

Första stycket motsvarar i stort vad som nu föreskrivs enligt 18 kap. 14 8 och 11 kap. 15 §i fråga om god man och förmyndare.

Enligt första stycket kan ett interimistiskt beslut om sådan god man som avses i 48 eller om förvaltare meddelas även beträffande den som är underårig att gälla från och med den dag han fyller arton år. Bestämmelsen avser att förhindra att någon vid uppnådd myndighetsålder skulle sakna erforderligt skydd. Någon möjlighet att annat än interimistiskt förordna en god man enligt 4 § eller en förvaltare för den som är underårig finns inte.

Av andra stycket följer att hörande också kan underlåtas, om den enskilde inte skulle förstå vad saken gäller (jfr 16 § andra stycket).

19 §2 Om en god man eller förvaltare inte längre behövs, skall rätten besluta att

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. > Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 178

godmanskapet eller förvaltarskapet skall upphöra. Har god man förord- Prop. 1987/88: 124 nats enligt 3 § 1—5, skall den gode mannen entledigas så snart huvudmannen begär det. När en god man eller förvaltare har slutfört sitt uppdrag, skall han genast anmäla det till rätten.

En god man eller förvaltare har rätt att på begäran bli entledigad från

sitt uppdrag. Skall godmanskapet eller förvaltarskapet fortsätta, är han dock skyldig att kvarstå till dess en ny god man eller förvaltare har utsetts.

(Jfr 11 kap. 20 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar till viss del vad som nu föreskrivs i 18 kap. 5 §

tredje stycket och 10 § samt 11 kap. 8 § för god man och förmyndare. För att kunna besluta att exempelvis ett förvaltarskap skall upphöra kan

rätten behöva ha tillgång till läkarintyg eller annan utredning som avses i

17 8. Rätten kan också behöva inhämta yttrande från anhöriga m. fl., liksom naturligtvis från den enskilde själv, om det inte är han som har

begärt att förvaltarskapet skall upphöra. Rätten har emellertid frihet att bestämma vilken utredning som krävs.

Om en god man har förordnats med huvudmannens samtycke enligt 4 § och huvudmannen begär att godmanskapet skall upphöra, brister en av

förutsättningarna för förordnandet, nämligen huvudmannens samtycke.

Under förutsättning att hans tillstånd inte är sådant att kravet på samtycke

enligt 4 § kan efterges, bör rätten i den situationen entlediga den gode

mannen. I vissa fall kan det därvid finnas skäl att ersätta godmanskapet

med ett förvaltarförordnande, som inte kräver samtycke från huvudman-

nen.

Vid huvudmannens frånfälle behöver rätten inte fatta beslut om att godmanskapet eller förvaltarskapet skall upphöra. Det räcker att rätten antecknar dödsfallet i förmynderskapsboken och avför inskrivningen. Dessutom bör den gode mannen eller förvaltaren samt överförmyndaren

underrättas om åtgärden.

Liksom överförmyndare i dag är skyldiga att regelbundet gå igenom sina förmynderskapsärenden bör en viktig uppgift för dem vara att bevaka alla godmans- och förvaltarärenden och göra framställning hos rätten om att godmanskapet eller förvaltarskapet skall upphöra, så snart det finns anledning anta att det inte längre behövs. Överförmyndaren har enligt 21 §

behörighet att göra sådan framställning.

Regeln om skyldighet att anmäla att ett uppdrag slutförts tar främst sikte

på gode män. En sådan anmälan kan dock bli aktuell även vid begränsade

förvaltaruppdrag, t.ex. ett uppdrag att företräda huvudmannen i en viss

rättegång.

20 §! En god man eller förvaltare skall entledigas, om han eller hon vid utövandet av sitt uppdrag gör sig skyldig till missbruk eller försummelse, om han eller hon kommer på ekonomiskt obestånd och på grund därav är olämplig

att vara god man eller förvaltare eller om han eller hon av någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha sitt uppdrag.

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 179

Uppkommer fråga om att enlig: första stycket .entlediga en god man Prop. 1987/88: 124 eller förvaltare och kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för huvudmannen, besluta att den gode mannen eller förvaltaren skall skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs. (Jfr Hl kap. 21 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som reglerar entledigandefrågor vid fall av missbruk m. m., motsvarar med vissa redaktionella ändringar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 5 § tredje stycket och 11 kap. 9 § samt 18 kap. 14 § och 11 kap. 16 § beträffande god man och förmyndare. |

21 8! . Ansökan om entledigande av en god man eller förvaltare och om upphörande av godmanskap eller förvaltarskap får göras av någon av dem som avses i 15 § första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren.

Rätten får också självmant ta upp frågor som avses i första stycket. (Jfr [1 kap. 22 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som handlar om vem som får ta initiativ till entledigande av en god man eller förvaltare och upphörande av godmanskap eller förvaltarskap, motsvarar vad som nu gälter enligt 18 kap. 14 § och 11 kap. 17 § första stycket för god man och förmyndare. Om en person utanför kretsen av ansökningsberättigade gör en framställning som nu avses, kan rätten med stöd av andra stycket ta upp frågan till prövning. Den som gjort framställningen är i denna situation inte att anse som part i ärendet. I specialmotiveringen till 19 § har understrukits vikten av att överförmyndarna fortlöpande bevakar sina godmans- och förvaltarärenden och tar de initiativ som behövs. |

22§ Dör en god man eller förvaltare, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den tingsrätt där godmanskapet eller förvaltarskapet är eller skall vara inskrivet. (Jfr 11 kap. 23 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som behandlar det fallet att en god man eller förvaltare dör, motsvarar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 5 § tredje stycket och 11 kap. 10 § för godmanskap och förmynderskap.

23 & Rätten är skyldig att på ansökan av någon av dem som anges i I5 § första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren ompröva ett godmanskaps eller förvaltarskaps omfattning. Rätten kan också utan ansökan göra en sådan omprövning.

Innan rätten meddelar beslut enligt första stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren samt överförmyndaren och huvudmannen bere-

! Nytt tredje stycke i i propositionsförslaget. > Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 180

das tillfälle att yttra sig. Prop. 1987/88: 124

Kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för huvudmannen, meddela beslut i frågan för tiden till dess

ärendet avgörs. I fråga om sådant beslut tillämpas bestämmelserna i 18 §

andra och tredje styckena. (Jfr 11 kap. 24 §i utredningens förslag 1)

Första stycket

Bestämmelserna är avsedda att säkerställa att ett godmanskap eller förvaltarskap vid varje tillfälle har den lämpligast möjliga omfattningen. De ger

möjlighet att både öka och minska vidden av ett förordnande. Rättens beslut kan t. ex. innebära att ett förvaltarskap begränsas till viss egendom eller att en ny beloppsgräns införs för den enskildes rätt att bestämma över

sina inkomster. Som nämnts i specialmotiveringen till 7 § har överförmyndaren möjlighet att inom ramen för ett enligt den paragrafen meddelat delegationsbeslut ompröva t. ex. en beloppsgräns av nu avsett slag. Utan-

för den ramen får omprövningen bara göras av rätten.

En omprövning kan också leda till att ett förvaltarskap upphör och

ersätts med förordnande av god man eller omvänt. Innan ett sådant beslut

fattas, måste emellertid rätten beakta utredningskraven enligt 16 och

17 §§. Även vid en mera ingripande förändring inom ramen för t. ex. ett

förvaltarförordnande bör dessa paragrafer vara vägledande för utredning-

en. Det kan gälla exempelvis en utvidgning av ett förordnande att bevaka huvudmannens rätt i en viss rättegång till att omfatta även uppgiften att företräda honom i alla ekonomiska angelägenheter.

Det kan inte uteslutas att rätten i vissa fall får ett stort antal omprövningsärenden t. ex. genom att huvudmannen själv påkallar prövning. Skul-

le huvudmannen återkomma gång på gång med en uppenbart ogrundad ansökan, kan emellertid rättens prövning bli summarisk.

Anledning för en tingsrätt att självmant ompröva omfattningen av ett förvaltarskap kan uppkomma genom exempelvis information från bouppteckningsavdelningen vid tingsrätten.

Andra stycket När det gäller huvudmannens möjligheter att yttra sig får naturligtvis dennes hälsotillstånd betydelse (jfr specialmotiveringen till 16 § andra

stycket). Utöver vad som följer av lagbestämmelsen är rätten givetvis oförhindrad

att när så erfordras införskaffa ytterligare utredning. Som nyss nämnts kan

ibland utredningskraven enligt 16 och 17 §§ bli tillämpliga.

Tredje stycket

Bestämmelserna kommer antagligen att få störst betydelse vid utvidgning

av förvaltaruppdrag. I sådana fall kan det vara viktigt att huvudmannens

egendom omedelbart ställs under förvaltarens rådighet. Det kan t. ex. röra 181

sig om arbetsförtjänst eller annan egendom som avses i 8 8. Det finns här ingen motsvarighet till regeln i 9 kap. 3 § andra stycket om förmyndares möjlighet att omhänderta underårigs egendom.

I fråga om den utredning som skall föregå ett interimistiskt beslut har hänvisats till vad som i 18 § föreskrivs beträffande interimistiskt förordnande av god man eller förvaltare. Huvudmannen skall alltså få tillfälle att yttra sig i frågan, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom.

Av hänvisningen till 18 § tredje stycket följer att ett interimistiskt beslut när som helst får ändras av rätten.

24 §! Ingen får förordnas till god man eller förvaltare eller entledigus från ett sådant uppdrag utan att ha fått tillfälle att yttra sig. Ar det fråga om beslut enligt 20 § andra stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren beredas tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål. (Jfr Hl kap. 25 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som handlar om hörande av god man och förvaltare i olika fall, motsvarar vad som nu i 18 kap. 14 § samt 11 kap. 14 § och 16 § andra stycket föreskrivs för god man och förmyndare. För att den gode mannen eller förvaltaren snabbt skall kunna avstängas när det finns en överhängande risk att han vållar huvudmannen skada gäller enligt paragrafen att yttrande i fall som avses i 20 § andra stycket kan avvaras om det är fara i dröjsmål.

25 § Frågor om förordnande eller entledigande av god man enligt I eller 2 § tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet eller motsvarande ställföreträdarskap är eller skall vara inskrivet. År det fråga om förmynderskap som inte skall vara inskrivet, avgörs frågan om behörig domstol med tillämpning av 12 kap. I $ andra stycket.

Uppkommer vid utredning av ett dödsbo fråga om förordnande av god man enligt 3 §, hör ärendet till den t'ngsrätt varunder boet lyder. Skall god man annars förordnas enligt 3 §, tas ärendet upp av tingsrätten i den ort där den för vilken god man skall förordnas har egendom eller där annars behov av god man har yppat sig.

Andra frågor som gäller godmanskap enligt 1—3 §§ tas upp av den tingsrätt där godmanskapet är inskrivet. (Jfr 11 kap. 26 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som anger vilken domstol som är behörig att ta upp olika frågor rörande god man enligt 1—3 §§, motsvarar regleringen i den nuvarande 18 kap. 12 §. Första stycket har utformats så, att det även täcker fall då det är fråga om förordnande eller entledigande av god man enligt 2 § för ' den som redan har god man eller förvaltare men där det föreligger motstridiga Intressen.

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. ? Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 182

stämmer med dem som gäller förvaltarskap och har därför upptagits i 26 §.

26 § Ansökan om förordnande av god man enligt 4 § eller av förvaltare tas upp av tingsrätten i den ort där den som avses med ansökningen har sitt hemvist eller, om han eller hon inte har hemvist i riket, av Stockholms tingsrätt.

Andra frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap tas upp av den tingsrätt där godmanskapet eller förvaltarskapet är inskrivet. (fr 11 kap. 27 § i utredningens förslag 1)

Första stycket Att ansökan om förordnande av god man enligt 4 § eller förvaltare tas upp av tingsrätten i den ort där den enskilde har sitt hemvist innebär för godmanskapens del en ändring jämfört med gällande bestämmelser. Enligt nuvarande 18 kap. 12 § andra stycket förordnas god man enligt 18 kap. 3 § av den rätt där den enskilde har egendom eller eljest behov av god man visat sig. Ändringen syftar till att man lättare skall kunna kontrollera om god man är förordnad för en person som kan ifrågasättas ha ett hjälpbehov av det slag som avses i 11 kap. 4 §. Det är också en fördel att forumreglerna överensstämmer med dem för förvaltarskap.

Andra stycket Andra stycket behandlar andra frågor som rör godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap. Dessa frågor skall handläggas av den domstol där godmanskapet eller förvaltarskapet är inskrivet. Inskrivningsforum gäller således för t. ex. frågor om entledigande av god man eller förvaltare, förordnande av ny sådan eller omprövning enligt 23 % av ett godmanskap eller förvaltarskap.

Av 12 kap. 2 § följer att godmanskap och förvaltarskap skall skrivas in vid den tingsrätt där ansökan gjordes. I 12 kap. 3 § finns regler om ny inskrivning när huvudmannen bytt hemvist.

278! Rättens beslut i frågor som gäller godmanskap eller förvaltarskap får överklagas, förutom av den som beslutet rör, av var och en som har rätt att göra ansökan i frågan. Förmyndare eller annan ställföreträdare får dock inte överklaga beslut enligt 2 § första och andra styckena. (Jfr 11 kap. 28 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som behandlar rätten att överklaga, motsvarar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 14 § och 11 kap. 17 § tredje stycket för god man och förmyndare. Beskrivningen av fall då rätt till överklagande inte föreligger har dock anpassats till 2 3.

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 183

28 §' Rätten skall genast kungöra beslut om anordnande eller upphörande av förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar. Ufr 11 kap. 29 § i utredningens förslag 1)

Under bestämmelsen faller även interimistiska förordnanden av förvaltare enligt 18 §. Andra beslut som gäller förvaltarskap, t. ex. beslut efter omprövning enligt 23 §, behöver däremot inte kungöras.

Bestämmelsen tar i första hand sikte på beslut av tingsrätten men är också tillämplig på beslut i högre instans efter överklagande (jfr nuvarande 10 kap. 17 § andra stycket).

Syftet med kungörelsen är att ge tredje man kunskap om att förvaltarskap har anordnats eller upphört. Det erfordras emellertid inte att alla detaljer i rättens beslut kungörs. Det bör vara tillräckligt att kungörelsen anger t. ex. att ”tingsrätten har beslutat att förordna förvaltare åt X med uppdrag att förvalta viss egendom ... alt. ... företräda denne i vissa angelä- . genheter””.

12 kap. Om inskrivning av förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap Rubriken har ändrats så att den också innefattar godmanskap och förvaltarskap.

28 Godmanskap och förvaltarskap skall skrivas in vid den tingsrätt där ansökan om anordnande av godmanskapet eller förvaltarskapet gjordes. (Jfr 12 kap. 2 §i utredningens förslag 1)

Motsvarande föreskrift finns nu i 18 kap. 7 § första stycket när det gäller godmansförordnanden.

38 Finner den tingsrätt där ett förmynderskap är inskrivet, med hänsyn till den omyndiges eller hans föräldrars boningsort eller av annan orsak, att tillsynen över förmynderskapet lämpligen bör flyttas över till en annan tingsrätt, får den tingsrätt där förmynderskapet är inskrivet besluta om det. Underrättelse om beslutet skall utan dröjsmål ges till den tingsrätt dit tillsynen flyrtas, och förmynderskaper: skall skrivas in där.

Första stycket tillämpas även i fråga om godmanskap enligt II kap. 1— 3 §§. Överflyttning av godmanskap som avses i II kap. I eller 2 § får dock, om även förmynderskapet eller motsvarande ställföreträdarskap är inskrivet, inte ske annat än i samband med överflyttning av detta.

Om den tingsrätt där ett godmanskap enligt II kap. 4 § eller ett förvaltarskap är inskrivet fär kännedom om att huvudmannen har fått sitt hemvist på en ort som hör under en annan tingsrätt, skall den förstnämnda

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. " Ändrad lydelse i i propositionsförslaget. 184

dröjsmål ges till den tingsrätt dit tillsvnen har flyttats, och godmanskapet eller förvaltarskapet skall skrivas in där. (Jfr 12 kap. 3 §i utredningens förslag 1)

» Första stycket I första stycket har vissa språkliga ändringar gjorts. Bestämmelserna kommer i fortsättningen, liksom övriga regler om förmynderskap, att gälla förmynderskap för underåriga.

Andra stycket Bestämmelsen motsvarar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 7 § andra stycket.

Tredje stycket Bestämmelserna medför att ett godmanskap enligt 11 kap. 4 § eller ett förvaltarskap i princip alltid är inskrivet vid tingsrätten på den ort där huvudmannen har sitt hemvist. Detta är till fördel för bl. a. den som står i begrepp att träffa avtal med någon som kan tänkas ha god man eller förvaltare. Han kan då kontrollera hos tingsrätten i vederbörandes hemort hur det förhåller sig.

Tingsrätten torde normalt få underrättelse från överförmyndaren om att huvudmannen har flyttat. Underrättelse kan emellertid också lämnas direkt av den gode mannen eller förvaltaren. Det får anses ligga i deras uppdrag att alltid hålla sig informerade om förändringar i huvudmannens bosättning. Som framgår av I 1 § jämförd med 19—24 och 27 §§ folkbokföringslagen (1967: 198) leder inte alla flyttningar till ändrad kyrkobokföring. Speciella regler finns för bl.a. boende i servicehus resp. intagning på sjukvårdsinrättning (23 resp. 24 §). Den gode mannen eller förvaltaren bör i princip inte göra någon tolkning av dessa bestämmelser utan enbart anmäla flyttningen till överförmyndaren eller tingsrätten, som sedan får undersöka om förändringen också har medfört ändrad kyrkobokföring och därav följande ändring av mantalsskrivningen. En följd av kopplingen till folkbokföringen är att flyttningar mellan vårdinrättningar i närliggande kommuner normalt inte behöver medföra att tillsynen överflyttas.

Huvudmannens flyttning kan men behöver inte medföra att också god man eller förvaltare byts. Även om huvudmannen och den gode mannen eller förvaltaren har skilda hemvist kan uppdraget i många fall utföras tillfredsställande. Av 17 kap. 2 3 andra stycket jämfört med 17 kap. 7 § framgår att överförmyndaren i huvudmannens kommun kan begära hjälp av överförmyndaren i den gode mannens eller förvaltarens distrikt när det gäller tillsynen. |

4§ När förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap skrivs in, skall tings- 185

rätten, om det behövs, ange vilken överförmyndare som skall utöva tillsy- Prop. 1987/88: 124 nen.

I fråga om överflyttning av tillsynen över förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap från en överförmyndare till en annan inom samma domsaga tillämpas 3 §. (Jfr 12 kap. 4 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som för närvarande reglerar vilken överförmyndare som skall utöva tillsyn över ett förmynderskap, har gjorts direkt tillämplig också på godmanskap och förvaltarskap. För godmanskapens del är paragrafen för närvarande tillämplig genom en hänvisning i 18 kap. 7 §.

5§ Tingsrätten skall se till att förmynde:skap skrivs in och förmyndare förordnas, då det skall ske. (Jfr 12 kap. 5 § i utredningens förslag 1)

Paragrafen har jämkats språkligt. Det har inte ansetts påkallat att göra paragrafen tillämplig på godmanskap och förvaltarskap. Att sådana skall skrivas in vid tingsrätten framgår av 2 §. Vidare föreskrivs i 11 kap. 15 § tredje stycket att rätten självmant kan ta upp frågor om förordnande av god man eller förvaltare.

Det har inte heller ansetts motiverat att bygga ut 7 § att gälla annat än förmynderskap.

6 § Då rätten har meddelat beslut om inskrivning av förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap, skall anteckning därom ske i förmynderskapsbok som förs hos tingsrätten. (Jfr 12 kap. 6 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen har gjorts direkt tillämplig på såväl förmynderskap som godmanskap och förvaltarskap.

13 kap. Allmänna bestämmelser om förmyndares, god mans och förvaltares plikter Rubriken har fått ändrad lydelse för att omfatta också god man och förvaltare.

28! Uppstår fråga om rättshandling mellan en myndling och förmyndaren eller hans make eller någon som han företräder, har förmyndaren inte rätt att företräda myndlingen enligt I $. Har syskon gemensam förmyndare, får denne dock företräda myndlingarna vid arvskifte dem emellan, orm de inte har inbördes stridande intressen.

En god man eller förvaltare har inte rätt att företräda sin huvudman, om det uppstår fråga om rättshandling mellan å ena sidan huvudmannen och

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 186

som den gode mannen eller förvaltaren företräder.

Har en förmyndare, god man eller förvaltare slutit avtal i strid med första eller andra stycket, tillämpas 9 kap. 7 § första stycket i fråga om återbärings- och ersättningsskyldighet. (Jfr 13 kap. 2 §i utredningens förslag 1)

Första stycket har jämkats språkligt. Samtidigt har en motsvarande regel införts i andra stycket för det fallet att det uppstår fråga om rättshandling mellan å ena sidan den som har god man eller förvaltare och å andra sidan den gode mannen eller förvaltaren, hans make eller någon som den gode mannen eller förvaltaren företräder.

Tredje stycket motsvarar beträffande förmyndare nuvarande andra stycket. :

Enligt 11 kap. 2 3 andra stycket skall en särskild god man förordnas för den enskilde, om det skall företas en rättshandling för honom och den ställföreträdare som den enskilde annars har är obehörig enligt förevarande paragraf.

3§ Förmyndare skall med omsorg och nit vårda myndlingens rätt och främja hans bästa. Härvid skall förmyndaren se till att myndlingens medel i skälig omfattning används till nytta för myndlingen. (Jfr 13 kap. 3 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som handlar om förmyndares skyldigheter, motsvarar nuvarande 4 §.

4§! Gode män och förvaltare skall omsorgsfullt och noggrant utföra sina uppdrag. Vid förvaltning av huvudmannens medel skall de se till att medlen i skälig omfattning används till nytta för huvudmannen. (Jfr 13 kap. 4 §i utredningens förslag 1)

Motsvarande bestämmelser gäller redan i dag för gode män.

Vilka insatser som gode män och förvaltare mera i detalj skall göra blir i första hand beroende av hur deras förordnande är utformat. De huvuduppgifter som kan komma i fråga är, som framgår av 11 kap. 4 och 7 §§, att bevaka huvudmannens rätt, förvalta huvudmannens egendom eller sörja för hans person. I många fall torde emellertid gränsen komma att dras snävare, så att den gode mannen eller förvaltaren får i uppgift att t. ex. förvalta en viss närmare angiven egendom (se vidare specialmotiveringen till 11 kap. 7 §). I ett uppdrag att förvalta viss egendom ingår i regel uppgiften att bevaka huvudmannens rätt inför domstol och andra myndigheter i angelägenheter som rör egendomen. Vilka insatser som krävs av den gode mannen eller förvaltaren blir också i någon mån beroende av uppdragets längd.

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 187

vilket ansvar för huvudmannens person som bör åvila gode män och förvaltare. Ett sådant ansvar uppkommer naturligtvis i första hand när det uttryckligen framgår av förordnandet. Men även i andra fall torde den gode mannen eller förvaltaren många gånger vara skyldig att svara för en viss personlig intressebevakning. Detta följer bl.a. av bestämmelsen om att den som förvaltar huvudmannens medel skall se till att de i skälig omfattning används till huvudmannens nytta. För att kunna uppfylla detta krav: måste den gode mannen resp. förvaltaren skaffa sig kännedom om huvudmannens personliga förhållanden och undersöka i vilket avseende medlen kan göra mest nytta.

Den gode mannen eller förvaltaren bör således hålla sig informerad om bl. a. huvudmannens boendeförhållanden, hans behov av vård eller social service samt omfattningen och behovet av sociala kontakter och rekreation. Om det konstateras brister, har den gode mannen eller förvaltaren skyldighet att så långt möjligt försöka se till att de avhjälps. Kontakt kan då behöva tas med anhöriga eller sociala organ. I många fall torde det också vara befogat att huvudmannens medel används för att bekosta en bättre bostad eller en bättre form av vård. Det kan också ligga i huvudmannens intresse att få göra en rekreationsresa e.d. I de fall huvudmannen är intagen på en vårdinrättning bör den gode mannen eller förvaltaren inhämta de synpunkter som från medicinskt eller kurativt håll kan finnas på

medelsanvändningen. |

Även om den gode mannens eller förvaltarens uppdrag är av begränsad omfattning torde det ofta vara naturligt att han träffar sin huvudman och ägnar sig åt en viss kurativ verksamhet. För de gode männens del gäller dessutom att de i princip är skyldiga att inhämta huvudmannens samtycke till varje rättshandling (se 11 kap. 5 §). Det föreskrivs också i 13 kap. 5 § andra stycket att såväl gode män som förvaltare bör, så långt det lämpligen kan ske, inhämta huvudmannens och dennes makes mening i angelägenheter av vikt.

Vilket mått av personlig intressebevakning som den gode mannen eller förvaltaren skall ägna sig åt beror naturligtvis, utöver förordnandet, också på omständigheterna i det särskilda fallet. Om huvudmannen har make eller andra anhöriga är det naturligt att dessa i första hand svarar för personlig omvårdnad och intressebevakning. Det är alltså inte meningen att en god man eller förvaltare skall :a ifrån de anhöriga sådana uppgifter som dessa vill och lämpligen bör ha hand om. På motsvarande sätt blir de gode männens och förvaltarnas ansvar för huvudmannens person i de flesta fall mindre, när huvudmannen är intagen för vård e.d. I de fall då huvudmannen har fått en kontaktperson utsedd enligt socialtjänst- eller omsorgslagen åligger det i första haad denne att bevaka huvudmannens personliga intressen. Den gode mannen resp. förvaltaren bör i sådana fall diskutera med kontaktpersonen vilka åtgärder som skall vidtas för huvudmannens räkning. Över huvud taget är det angeläget att samråd sker med såväl kontaktpersoner som andra samhällsorgan, så att bl. a. dubbelarbete undviks.

Det arbete som den gode mannen eller förvaltaren har lagt ned på 188

det av arvode enligt 15 kap. 20 8 (fr beträffande förmyndare i 15 kap.

19 §).

58! Har en myndling fyllt sexton år, bör förmyndaren, om det lämpligen kan ske, höra myndlingen rörande hans mening i angelägenheter av vikt. Är myndlingen gift, skall ären makens mening inhämtas.

Motsvarande skyldighet åvilar gode män och förvaltare gentemot huvudmannen och dennes make. Om betydelsen av huvudmannens samtycke i vissa fall finns bestämmelser i ll kap. 5 §.

(Jfr 13 kap. 5 § i utredningens förslag 1)

Första stycket är oförändrat. Genom ett nytt andra stycke har bestämmelserna i första stycket gjorts tillämpliga också på gode män och förvaltare. För de gode männens del gäller dessa regler redan i dag till följd av hänvisningen till 13 kap. i 18 kap. 8 §.

I andra stycket har också tagits in en erinran om betydelsen av huvudmannens samtycke enligt 11 kap. 5 §.

6§

Förmyndare. gode män och förvaltare skall rörande allt som hör till förmynderskapet, godmanskapet eller förvaltarskapet ge överförmyndaren och rätten de upplysningar som infordras.

78 För en omyndigs egendom skall förmyndaren, om rätten finner skäl till det, lämna pant eller annan säkerhet till visst av rätten bestämt belopp. Motsvarande skyldighet att ställa säkerhet åvilar gode män och förvaltare. Säkerheten skall, enligt vad rätten bestämmer, förvaras och förvaltas av överförmyndaren eller i annan lämplig ordning.

88 Har en omyndig flera förmyndare, skall de, såvitt rör egendomen, ha hand om förmynderskapet gemensamt. Rätten kan dock förordna att tillgångarna skall för förvaltning fördelas på visst sätt mellan dem eller att vissa tillgångar skall förvaltas av en förmyndare ensam. Den som ensam råder över vissa tillgångar får också ikläda den omyndige sådana förbindelser som faller inom området för dessa tillgångars förvaltning.

Står en underårig inte under vårdnad av någon förälder och har flera förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland förmyndarna som rätten utser därtill. Rätten kan också utse två förmyndare att gemensamt utöva vårdnaden, om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts vårdnaden kan, om det är lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten att delta i handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter.

Har en omyndig flera förmyndare och kan dessa ej enas i ett ärende som rör den omyndiges egendom och som de skall besluta i, gäller den mening som överförmyndaren biträder. Är det fråga om en åtgärd som kräver

! Ändrad lydeise i propositionsförslaget. 189

förmyndarna har olika mening. I sådana fall skall överförmyndaren dock bereda medförmyndare tillfälle att yttra sig innan överförmyndaren beslutar i saken.

Första och tredje styckena tillämpas även när någon har flera gode män eller förvaltare.

9§! Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att ersätta skada som de uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den omyndige eller huvudmannen.

Är flera förmyndare, gode män eller förvaltare ansvariga för skada som de har orsakat den omyndige eller huvudmannen, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsbeloppet skall slutligt fördelas mellan de ansvari-

ga efter den grad av vållande som åvilar dem. Om någon saknar tillgångar

att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestäm-

mas på samma sätt.

10 §2

Vill en omyndig, sedan han blivit myndig, eller en ny förmyndare göra

anspråk på ersättning enligt 9 §, skall han, om de handlingar som anges i

16 kap. 12 § har överlämnats till honom, inom ett år därefter väcka talan

om anspråket. I annat fall har han förlorat sin talerätt. Vad som nu har

sagts gäller inte om den avgående förmyndaren har gjort sig skyldig till

brottsligt förfarande.

Första stycket tillämpas även i fråga om talan mot god man eller

förvaltare. (fr 13 kap. 6—10 §§ i utredningens förslag 1)

Genom tillägg till 6—10 §§ har dessa gjorts tillämpliga även på gode män

och förvaltare. Härjämte har vissa redaktionella ändringar gjorts. För de gode männens del ersätter ändringarna den nuvarande hänvisningen i 18

kap. 8 § till ifrågavarande paragrafer.

14 kap. Om vård av rätt i oskiftat bo”

Rubriken har fått ändrad lydelse för att innefatta också godmanskap och

förmynderskap.

18”

Har en omyndig del i oskiftat bo, skall förmyndaren, med iakttagande av vad nedan stadgas, vårda den omyndiges rätt i boet. Detsamma gäller i

fråga om gode män och förvaltare som har förordnats att förvalta huvud-

mannens egendom i fall då denne har del i oskiftat bo.

(Jfr 14 kap. 1 §i utredningens förslag 1)

I paragrafen har genom ett tillägg kapitlets bestämmelser gjorts tillämpli-

! Ändrad lydelse av rubriken i propositionsförslaget. ? Ändrad lydelse i propositionsförslaget. > Ändrad lydelse av rubriken i propositionsförslaget.

Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 190

ga också på gode män och förvaltare i fall då de har förordnats att förvalta huvudmannens egendom och denne har del i oskiftat bo (jfr nuvarande 18 kap. 8 § när det gäller god man).

15 kap. Om förvaltning av egendom! Rubriken har fått ändrad lydelse för att omfatta också förvaltning av god man och förvaltare.

Det bör erinras om att de begränsningar som enligt 15 kap. gäller för den gode mannens förvaltning inte kan åberopas gentemot huvudmannen.

I sammanhanget bör nämnas att bestämmelserna i 15 kap. för närvarande ses över av förmynderskapsutredningen.

1§ En förmyndare, god man eller förvaltare är skyldig aw se till att den omyndiges eller huvudmannens tillgångar är placerade så att erforderlig trygghet finns för deras bestånd och skälig avkastning erhålls.

De föreskrifter som i 2—18 §§ reglerar förmyndares förvaltning tillämpas också i fråga om gode män och förvaltare.

Har egendom i dödsbo, vilken har förvaltats av en god man som avses i Il kap. 3 §, efter preskription av rätt att ta arv eller testamente eller annars tillfallit allmänna arvsfonden, gäller i fråga om egendomens försäljning lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden. (Jfr 15 kap. 1 §i utredningens förslag 1)

Genom ett nytt andra stycke har kapitlets övriga bestämmelser, utom 19 §, gjorts tillämpliga också i fråga om god man och förvaltare. För de gode männens del ersätter tillägget vad som nu föreskrivs i 18 kap. 8 §.

15 kap. 19§ reglerar förmyndares rätt till arvode. För god man och förvaltare finns bestämmelser om ersättning för uppdraget i 20 8.

Till ett tredje stycke har överförts vad som nu föreskrivs i 18 kap. 9 § tredje stycket om försäljning av egendom som har tillfallit allmänna arvsfonden.

208? Gode män och förvaltare är berättigade att efter uppdragets slutförande eller, om uppdraget varar längre tid än ett år, årligen erhålla skäligt arvode för uppdraget samt ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande.

Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Denne bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter skall utgå av huvudmannens medel. Arvode och ersättning som ej skall utgå av huvudmannens medel skall betalas av kommunen. (Jfr 15 kap. 20 §i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som handlar om ersättning till gode män och förvaltare,

! Andrad lydelse av rubriken i propositionsförslaget. " Första och andra stycket motsvaras delvis av 15 kap. 20 § i propositionsförslaget. Tredje stycket motsvaras där av 22 §. 315 kap. 21 §i propositionsförslaget. Samtidigt ändrad lydelse. 191

motsvarar med vissa redaktionella ändringar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 11 § för gode män.

16 kap. Om redovisningsskyldighet!

Rubriken har fått ändrad lydelse för att inte begränsa bestämmelserna till

enbart förmynderskap.

18: Förmyndare, gode män och förvaliare är skyldiga att föra räkenskaper över sin förvaltning av den omyndiges eller huvudmannens egendom på sådant sätt att därigenom för varje år lämnas en noggrann redovisning för den omyndiges eller huvudmannens tillgångar och skulder samt för förvaltningens gång.

(fr 16 kap. I $i utredningens förslag 1)

Paragrafens allmänna bestämmelser om skyldighet att föra räkenskaper och lämna redovisning har gjorts direkt tillämpliga även på göde män och förvaltare. För de gode männens del ersätter tillägget nuvarande 18 kap.

8§.

28:

När egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning, första gången

tillfaller en underårig, skall förmyndaren inom en månad därefter till överförmyndaren ge in en förteckning över egendomen.

Gode män och förvaltare som har förordnats att förvalta egendom skall :

inom två månader från det att inskrivning ägt rum ge in en förteckning till överförmyndaren över den egendom som omfattas av förordnandet. Den-

na skyldighet gäller inte, om förvaltningen avser andel i oskiftat dödsbo.

Förteckning som avges av en god man som har förordnats enligt I1 kap.

I $ behöver endast uppta den lösa egendom som den gode mannen har

tagit hand om.

Har den omyndige eller huvudmannen efter den tid som avses i första

eller andra stycket erhållit egendom som skall stå under förvaltning av förmyndare, god man eller förvaltare, skall förteckning över denna egendom ges in till överförmyndaren inom en månad därefter.

Är det andel i oskiftat bo som har tillfallit er omyndig eller huvudman,

skall förteckning ges in först inom er månad efter det bodelning eller skifte har skett.

Har rätten beslutat utvidga omfattningen av en god mans eller förvalta-

res uppdrag när det gäller annan egendomsförvaltning än som avser andel i oskiftat bo. skall den gode mannen eller förvaltaren inom en månad från

beslutet till överförmyndaren ge in en förteckning över den egendom som

omfattas av det utvidgade uppdraget.

(fr 16 kap. 2 §i utredningens förslag 1)

I första stycket har bl. a. en bestämmelse som gäller vid omyndigförkla-

ring utgått.

! Ändrad lydelse av rubriken i propositionsförslaget. > Ej med i propositionsförslaget. 3 Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

Den förteckning som det talas om i andra stycket behöver inte ges in Prop. 1987/88: 124 beträffande annan egendom som tillhör huvudmannen än den som omfat-

tas av godmans- resp. förvaltarförordnandet. Inte heller gäller andra styc-

ket i fråga om andel i oskiftat dödsbo (jfr sista stycket i paragrafen). Om godmans- eller förvaltarförordnandet inte avser egendomsförvaltning blir

det över huvud taget inte aktuellt att upprätta någon förteckning över huvudmannens egendom.

Andra stycket motsvarar för de gode männens del vad som nu föreskrivs i 18 kap. 9 § första stycket. Tiden då förteckning senast skall ges in har dock förlängts från en till två månader. Till tredje stycket har överförts vad som nu föreskrivs för en god man i visst fall enligt 18 kap. 9 § andra stycket första punkten.

I fjärde stycket har intagits — jämte tillägg beträffande god man och förvaltare — vad som nu föreskrivs i fråga om förmyndare i andra stycket av förevarande paragraf.

Femte stycket motsvarar med tillägg för fall av godmanskap och förvaltarskap paragrafens nuvarande tredje stycke.

I sjätte stycket har tagits in en regel för det fallet att rätten med stöd av 11 kap. 23 § har utvidgat omfattningen av en god mans eller förvaltares

uppdrag.

38 På förteckning som avses i 2 § skall förmyndaren, gode mannen eller

förvaltaren teckna försäkran under edlig förpliktelse att hans uppgifter är till alla delar riktiga och att inte något är med vilja och vetskap utelämnat.

Rätten får vid vite förelägga honom att bestyrka sin försäkran med ed, om yrkande om detta framställs av överförmyndaren eller det annars är

påkallat. Om det finns skäl till det, kan edgång också åläggas annan som har tagit befattning med den omyndiges eller huvudmannens egendom.

4§ Saknar en omyndig eller huvudman tillgångar, då förmynderskap. godmanskap eller förvaltarskap skrivs in, skall förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren göra anmälan om detta till överförmyndaren inom två

månader från det inskrivningen ägde rum. |

Vad som föreskrivs 13 § skall i tillämpliga delar gälla en sådan anmälan som avses 1 första stycket. (Jfr 16 kap. 3 och 4 §§ i utredningens förslag 1)

Bestämmelserna i 3 och 4 §§ har gjorts tillämpliga även på gode män och

förvaltare. För de gode männens del: ersätter ändringarna vad som nu genom hänvisning föreskrivs i 18 kap. 8 §. För att man skall uppnå överensstämmelse med den tidsfrist som föreskrivs i 2 § andra stycket har anmälningsfristen i 4 § första stycket bestämts till två månader.

! Ej med i propositionsförslaget. ? Ej med i propositionsförslaget.

13 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 124

5§! Före den 1 mars varje år skall förrnyndaren till överförmyndaren avge årsräkning, innefattande redogörelse för förvaltningen under föregående år eller den del av året varunder förmyndaren innehaft sin befattning. Då förmyndarens befattning upphör, skall förmyndaren ofördröjligen till överförmyndaren avge sluträkning, avseende förvaltningen under det löpande året intill befattningens upphörande.

1 årsräkning och sluträkning skall upptas tillgångar och skulder vid början av den tid räkningen avser, en sammanställning av inkomster och utgifter under nämnda tid samt tillgångar och skulder vid samma tids utgång.

Första och andra styckena gäller : tillämpliga delar även god man och förvaltare.

Har rätten inskränkt omfattningen av en god mans eller förvaltares uppdrag, gäller reglerna om sluträkning i fråga om den egendom som inte längre omfattas av uppdraget.

Upphör ett godmanskap enligt II kap. I $ innan tid för avgivande av årsräkning eller sluträkning rörande förmynderskapet för den omyndige inträffar, får sluträkning rörande godmanskapet begränsas till att avse en redogörelse endast för de åtgärder som har vidtagits av den gode mannen. I övrigt skall förmyndaren avge en redogörelse för förvaltningen av den omyndiges egendom även under den tid som godmanskapet har varat.

(Jfr 16 kap. 5 §i utredningens förslag 1)

I första och andra styckena har endast språkliga ändringar gjorts. Tredje — femte styckena är däremot nya.

Bestämmelsen i fjärde stycket om sluträkning blir också tillämplig, om någon som exempelvis redan har god man erhåller en särskild förvaltare för ett begränsat uppdrag, medan godmanskapet i övrigt består. Den gode mannen skall då lämna sluträkning beträffande den egendom som inte längre omfattas av hans uppdrag.

Bestämmelserna i femte stycket rnotsvarar vad som nu föreskrivs för vissa gode män i 18 kap. 9 § andra stycket andra meningen.

6 §”

Har förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren till överförmyndaren gett in en anmälan eller annan handling, enligt vilken den omyndige eller huvudmannen saknar tillgångar eller inte har andra tillgångar än lösören som inte lämnar inkomst, är förmyndaren fri från skyldighet att avge räkning, intill dess genom föryttring av sådana lösören celler annars tillgångar av annan beskaffenhet tillfaller den omyndige eller huvudmannen.

Överförmyndaren får i annat fall för visst år eller tills vidare befria förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren från att avge räkning eller medge att sådan upprättas i förenklad form, om det med hänsyn till tillgångarnas ringa värde eller beskaffenhet Aan ske utan fara för den omyndige eller huvudmannen.

78 I förteckning över ex omyndigs egendom samr i årsräkning och sluträkning skall tillgångar och skulder fullständigt anges med uppgift om de särskilda ! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 2 Ej med i propositionsförslaget. 1" Ej med i propositionsförslaget. 194

tillgångarnas värde. Finns hos den omyndige pantbrev som avser honom

tillhörig fastighet eller tomträtt, skall detta särskilt anges. Är medel insatta

hos bank eller kvarstår medel hos försäkringsbolag, skall uppgift lämnas om den räkning där medlen innestår. I fråga om värdepapper, som ej är nedsatta hos bank enligt bestämmelserna i 15 kap. skall nummer eler annan beteckning anmärkas. Finns det tillgångar som står under den omyndiges eller annans särskilda förvaltning, skall förmyndaren även läm-

na uppgift därom sant om dessa tillgångars värde, om han känner till det. Skall i årsräkning eller sluträkning upptas tillgångar eller skulder, för

vilkas fullständiga angivande erfordras utförlig uppräkning, får beträffande

dem hänvisning göras till förut avgiven förteckning eller årsräkning. om

det lämpligen kan ske.

Förteckning och räkning skall innehålla fullständig uppgift om förmyndarens och den omyndiges namn och hemvist samt förmyndarens postadress.

Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även för god man och förvaltare.

83 Innehåller förteckning över omyndigs eller huvudmans egendom uppgift

om tillgångar som på grund av bodelning, arv, testamente eller gåva tillfallit den omyndige eller huvudmannen, eller upptar årsräkning eller sluträkning sådana tillgångar, om vilka uppgift förut ej lämnats, skall vid förteckningen eller räkningen fogas besannad avskrift av bodelnings- eller skifteshandling, testamente eller gåvobrev, om sådant finns, samt av bo-

uppteckning, om den ej förut har getts in till överförmyndaren. Är handling, som nu avses av vidlyftig beskaffenhet, får avskriften lämnas i erforderliga delar. .

Upptar förteckning, årsräkning eller sluträkning värdehandlingar som ej är nedsatta hos riksbanken eller annan bank enligt bestämmelserna i

15 kap., skall vid förteckningen eller räkningen fogas intyg av två perso-

ner, att värdehandlingarna finns i förmyndarens, gode mannens eller för-

valtarens förvar. Innestår medel hos bank, skall genom bevis från banken styrkas hur mycket som innestår samt i vad mån förbehåll gjorts att

medlen får tas ut utan överförmyndarens samtycke.

93 Möter till följd av förmynderskapets, godmanskapets eller förvaltarskapets vidlyftiga beskaffenhet eller av annan orsak hinder att inom den tid, som är för varje särskilt fall bestämd, avlämna förteckning, årsräkning eller sluträkning, skall inom samma tid anmälan om hindret göras till överförmyndaren. Denne skall i så fall sätta ut en ny tid, inom vilken förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren har att ge in handlingen.

108 Försummar förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren att i rätt tid avge förteckning, årsräkning eller sluträkning eller anmälan som avses i 48, skall överförmyndaren anmäla försummelsen hos rätten, som genom vite kan tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande. Innan anmälan görs. skall överförmyndaren, om det lämpligen kan ske, erinra förmyndaren,

gode mannen eller förvaltaren om hans skyldighet. ! Ej med i propositionsförslaget. 2 Ej med i propositionsförslaget. 3 Ej med i propositionsförslaget. 195

11 §!

Då förmyndarens befattning upphör, är förmyndaren skvldig att till myndlingen, om denne blivit myndig, eller, om förmynderskapet övergått rill

någon annan, till denne ofördröjligen utge de tillgångar som förmyndaren

har hand om för myndlingens räkning. Motsvarande skyldighet åvilar en

god man eller förvaltare när uppdraget upphör, inskränks eller övergår till

någon annan.

128”

Sedan av förmyndaren avgiven sluträkning blivit granskad, skall överförmyndaren till den som skall ta emot redovisning för förmyndarens förvalt-

ning överlämna, förutom sluträkningen, hos överförmyndaren förvarad

förteckning över den omyndiges tillgångar och skulder, liksom samtliga de räkningar som avgivits under hela den tid denne varit omyndig. Var för-

myndaren. då hans befattning upphörde, fri från skyldighet att avge slut-

räkning, skall handlingarna av överförmyndaren tillställas den som skall ta emot redovisning, endast om denne eller den avgående förmyndaren framställer begäran därom eller överförmyndaren, enligt vad som sägs 1 17 kap.

4 §, på sådan handling gjort anteckning om anmärkning, utan att anmärkningen föranlett ansökan till rätten.

Har de handlingar som avses i första stycket tillställts ex ny förmyndare,

åligger det denne att inom två månader därefter till överförmyndaren

återställa handlingarna. Överförmyndaren skall vid handlingarnas överlämnande skriftligen erinra förmyndaren härom. Försummar förmyndaren

att återställa handlingarna, tillämpas bestämmelserna i 10 8 om påföljd av

försummelse som avses där.

Skall åtgärd som avses i första stycket vidtas av överförmyndaren, och blir den avgående förmyndarens förvaltning godkänd av myndlingen eller

ny förmyndare, innan handlingarne tillställts honom, är godkännandet

utan verkan.

Bestämmelserna i första—tredje s'yckena om förmyndare och omyndig

tillämpas också i fråga om god mun, förvaltare och huvudman.

13 8

När förmyndarens, gode mannens eller förvaltarens befattning har upphört, skall de rörande uppdraget förda räkenskaper samt de betalnings-

bevis och andra handlingar, som finns förvarade till styrkande av särskilda

poster i räkenskaperna, av förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren hållas tillgängliga för granskning på den tid och ort som i händelse av tvist bestäms av Överförmyndaren. Sedan tiden för väckande av talan om ersättning mot förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren gått till ända

eller, om sådan talan väckts, målet blivit avgjort genom laga kraft ägande dom, skall nämnda räkenskaper och handlingar utges till den som skall ta

emot redovisning för förmyndarens, gode munnens eller förvaltarens förvaltning.

14 8”

Vad som I S—13 §§ föreskrivs om förmyndare, god man och förvaltare skall, om förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren är död, tillämpas på

! Ej med i propositionsförslaget. > Ej med i propositionsförslaget. 3 Ej med i propositionsförslaget. + Ej med i propositionsförslaget. 196

dennes dödsbo eller, om kvarlåtenskapen är avträdd till konkurs, konkurs- Prop. 1987/88: 124 förvaltningen.

(Jfr 16 kap. 6—14 §§ i utredningens förslag 1)

Bestämmelserna i 6—14 §§ har gjorts direkt tillämpliga även på god man och förvaltare samt godmanskap och förvaltarskap. Härjämte har vissa redaktionella ändringar gjorts. För de gode männens del ersätter ändringarna vad som nu genom hänvisning föreskrivs i 18 kap. 8 §.

Vad särskilt beträffar bestämmelserna i 7 § om förteckning över en omyndigs egendom och om årsräkning och sluträkning bör påpekas att bestämmelserna endast gäller i tillämpliga delar för god man och förvaltare. Innehållet i förteckningar och räkningar som gode män och förvaltare skall upprätta blir beroende av omfattningen av deras uppdrag. Om de endast har till uppgift att förvalta viss egendom, får förteckningar och räkningar begränsas på motsvarande sätt.

17 kap. Om tillsyn över förvaltningen! Rubriken har fått ändrad lydelse för att innefatta även godmanskap och förvaltarskap.

7§:

Bestämmelserna i 1—6 §§ om förmyndare och omyndig tillämpas också i fråga om god man, förvaltare och huvudman. (Ufr 17 kap. 7 §i utredningens förslag 1)

För de gode männens del ersätter paragrafen den hänvisning som nu

finns i 18 kap. 8 §.

19 kap. Om överförmyndare

17 §

Överförmyndare och överförmyndarnämnd är skyldiga att föra bok angående de förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap som har inskrivits och srår under deras tillsyn. Over ärenden rörande de förmynderskap, som ej inskrivits, skall särskild förteckning föras. (Jfr 19 kap. 17 § i utredningens förslag 1)

I paragrafen har tillagts att överförmyndarnas skyldighet att föra bok

också gäller förvaltarskap.

20 kap. Vissa gemensamma bestämmelser om rättegången

18¶I mål om faderskap, vårdnad, umgänge och underhåll tillämpas 14 kap. 17

och 18 §§ äktenskapsbalken.

(Jfr 20 kap. I $ i utredningens förslag 1) ! Ändrad lydelse av rubriken i propositionsförslaget. ” Andrad lydelse i propositionsförslaget. 197

Paragrafen har ändrats på så sätt att vad som nu föreskrivs om omyndig- Prop. 1987/88: 124 förklaring eller dess hävande har utgått. Att frågor om förvaltarskap handläggs som domstolsärenden framgår av den ändring som föreslås i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.

25! . Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätt i saken bevakas av god man enligt // kap. Detsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kan delges honom eller han underlåter att ställa ombud för sig och särskilda skäl föreligger att förordna god man.

Har ansökan om förvaltare gjorts beträffande någon som uppenbarligen inte förstår vad saken gäller eller skulle lida skada av att få del av ansökningen, skall rätten förordna en god man enligt I1- kap. att företräda honom eller henne i ärendet och bevaka hans eller hennes rätt.

En god man som avses i första eller andra stycket skall samråda med den part för vilken han har förordnats, i den mån det kan ske. (Jfr 20 kap. 2 §i utredningens förslag 1)

Första stycket motsvarar det nuvarande första styckets första och andra meningar. Hänvisningen till 18 kap. har dock ändrats till att gälla 11 kap. Bestämmelsen i den nuvarande sista meningen om samråd har flyttats till ett nytt tredje stycke.

Andra stycket, som är nytt, motsvarar vad som nu föreskrivs i 10 kap. 11 § tredje stycket i fall då ansökan har gjorts om omyndigförklaring. Rättens skyldighet att förordna god man har dock vidgats något. I princip skall god man alltid förordnas när den enskildes tillstånd är sådant att han enligt 11 kap. 16 § andra stycket inte kan höras muntligt. Om å andra sidan den enskildes tillstånd inte utgör hinder för muntligt förhör, föreligger inte förutsättningar för ett godmansförordnande. Däremot torde den enskilde normalt ha behov av rättegångsbiträde enligt 2 a §.

Det ankommer på rätten att se till att behovet av god man tillgodoses. Vetskap om det bör rätten kunna erhålla antingen genom upplysning från sökanden, i vart fall om denne är överförmyndare eller god man, eller genom den utredning som skall införskaffas enligt 11 kap. 16 och 17 §§.

2a§

Har ansökan gjorts om förvaltare och föreligger inte fall som avses i 2 § andra stycket, skall rätten förordna ett biträde att bevaka den enskildes rätt i ärendet, om det inte är uppenbart att ett biträde inte behövs. Ett rättegångsbiträde skall också förordnas, om den som har förvaltare begär att förvaltarskapet skall upphöra eller ändras och det inte är uppenbart att ett biträde inte behövs. (Jfr 20 kap. 2 a §i utredningens förslag 1)

Paragrafen innehåller bestämmelser om rättegångsbiträde i ärenden om förvaltarskap. Huvudregeln är att sådant biträde skall förordnas dels när ansökan har gjorts om förvaltare och situationen inte är sådan att den

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. ? Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 198

nen begär att förvaltarskapet skall upphöra eller ändras. I båda fallen kan

dock rätten låta bli att förordna biträde, om det är uppenbart att det inte behövs.

Reglerna om rättegångsbiträde överensstämmer med vad som i dag

föreskrivs för sådana fall då omyndigförklaring begärs eller föreslås bli

upphävd (se nuvarande 10 kap. 13 § första stycket).

Vid förordnande av såväl god man som rättegångsbiträde bör rätten utse

en juridiskt kunnig och i övrigt lämplig person.

2b§ Den som har förordnats till god man enligt 2 § eller rättegångsbiträde

enligt 2 a § har efter rättens prövning rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Kostnaden skall stanna på staten, såvida inte motparten till den, för vilken god man eller rättegångsbiträde har förordnats, skäligen bör åläggas att

ersätta staten kostnaden.

(Jfr 20 kap. 2 b §i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § andra stycket samt 10 kap. 11 8

tredje stycket andra meningen och 13 § andra stycket.

2c§

Rättegångsbalkens bestämmelser om hämtning av part tillämpas också på den som i annan egenskap än vittne eller sakkunnig skall höras i mål eller ärende som avses i denna balk. :

(Jfr 20 kap. 2 c § i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som handlar om hämtning, motsvarar nuvarande 2 § tredje

stycket.

5§

Bestämmelserna i 3 och 4 §§ om förmyndare och förmynderskap gäller i

tillämpliga delar beträffande god man och godmanskap samt förvaltare och förvaltarskap. Härvid skall bestämmelserna om omyndig, dennes make och närmaste anhöriga, när det är fråga om godmanskap som avses i I1

kap. 3 eller 4 §, gälla den för vilken god man har förordnats och dennes

make och närmaste släktingar samt i fråga om förvaltarskap den för vilken förvaltare har förordnats och dennes make och närmaste släktingar. Är det fråga om godmanskap för en omyndig, har i ärende som avses i 3 §

även förmyndaren sådan behörighet som anges där. .

(Jfr 20 kap. 5 § i utredningens förslag 1)

I paragrafen har gjorts ett tillägg som innebär att bestämmelserna i 3 och

4 §§ om förmyndare och förmynderskap gäller i tillämpliga delar inte bara gode män och godmanskap utan också förvaltare och förvaltarskap. Bestämmelserna handlar bl. a. om rätt att göra ansökan om vissa domstolsåtgärder och att söka tillstånd från överförmyndaren samt rätt att överklaga

domstolens resp. överförmyndarens beslut.

"199

8§ Prop. 1987/88: 124

Beslut som i ärende om förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap

enligt denna balk meddelas av överförmyndaren eller rätten länder till

efterrättelse utan hinder av att hesliwet överklagas. Vad som nu har sagts gäller ej rättens avgörande. varigenom avtal om sammanlevnad i oskiftat bo härs eller förmyndare, god man eller förvaltare döms till utgivande av

försuttet vite.

115 Beslut som tingsrätten har meddelat under rättegången i frågor som avses i 6 kap. 20 §, 7 kap. 15 &. 10 kap. 16 eller 17 § eller 11 kap. 18 §, 20 § andra stycket eller 23 § tredje stycket skall överklagas särskilt. (Jfr 20 kap. 8 och 11 §§ i utredningens förslag 1)

1 8 och 11 §§, som handlar om omedelbar verkställighet av överförmyndarens eller rättens beslut och om överklagande av underrättens beslut

under rättegången, har tillägg gjorts i fråga om förvaltarskap. Vidare har omyndigförklaringarnas avskaffande föranlett vissa följdändringar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser!

1. Denna lag träder t kraft den I januari 1989.

2. Den som vid ikraftträdandet är omyndigförklarad enligt äldre bestämmelser skall tills vidare, dock längst till utgången av år 1990, anses ha

förvaltare enligt 11 kap. 7 § i dess nya lydelse. Härvid skall förmyndaren

anses vara förvaltare med uppdrag att bevaka huvudmannens rätt, förvalta huvudmannens egendom och sörja för hans eller hennes person.

3. Förordnande av god man som har skett enligt äldre bestämmelser

skall anses ha meddelats enligt motsvarande nya bestämmelser i 11 kap.

(Jfr ikraftträdande- och övergångsbes:ämmelserna i utredningens förslag 1)

Bestämmelserna i punkt 2 innebär att förmyndaren får den rådighet som anges i 11 kap. 9 § samt att förvaltarskapet i övrigt följer bestämmelserna i

bl. a. 11 kap. 10 och 11 88. Genom att de provisoriska förvaltarskapen gäller längst två år får bl. a.

överförmyndarna den tiden på sig att gå igenom de ärenden som föreligger

och föreslå de åtgärder som kan vara påkallade. Utöver att ansöka om ett

mera permanent förvaltarförordnand2 kan det bli aktuellt att begära om-

prövning enligt 11 kap. 23 § celler föreslå att förvaltarskapet skall upphöra enligt 11 kap. 19 §. Eventuellt kan förvaltarskapet då ersättas av ett god-

mansförordnande. Även andra än överförmyndaren, dvs. alla de som

anges i 11 kap. 15 §, har rätt att ta initiativ och exempelvis ansöka om ett

mera permanent förvaltar- eller godmanstörordnande.

Om inget beslut har meddelats beträffande de förvaltarskap som uppstår

genom ikraftträdandet, upphör de helt att gälla vid utgången av år 1990. Det innebär att den enskilde då återfår sin fulla rättshandlingsförmäga och

att han inte längre har någon företrädare enligt FB.

Genom bestämmelsen i punkt 3 undviks missförstånd, om det t.ex. i

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 200

i det tidigare 18 kap. FB.

Några övergångsbestämmelser har inte meddelats för det fallet att det vid ikraftträdandet pågår ett mål om omyndigförklaring eller hävande av sådan förklaring. Om det undantagsvis skulle inträffa att handläggningen av en sådan fråga har påbörjats men inte slutförts före ikraftträdandet, får handläggningen avbrytas och målet avskrivas.

4.3¶Vallagen (1972:620)

2 kap. 3 8 Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses som röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare under kalenderåret fyller arton år.

4 kap. 2 § I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juni enligt länsskattemyndighetens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och som har fyllt eller före den I september det år röstlängden upprättas fyller sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall träda i kraft vid följande årsskifte, tas i längden upp den som skall vara kyrkobokförd i distriktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medborgare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt länsskattemyndighetens personband har varit kyrkobokförda i riket den I november de tre åren närmast före valåret.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen. (Jfr 2 kap. 3 § och 4 kap. 2 §i utredningens förslag 3)

1 2 kap. 3 § och 4 kap. 2 § har de diskvalificeringsbestämmelser som nu finns beträffande omyndigförklarade utgått.

4 kap. 11 8 Svensk medborgare som ej är bosatt i riket har rösträtt vid val till riksdagen, om han varit kyrkobokförd här någon gång och har uppnått arton års ålder senast på valdagen.

Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt länsskattemyndighetens personband ej är kyrkobokrförd här. (Saknar motsvarighet i utredningens förslag)

I paragrafen, som behandlar utlandssvenskars rösträtt, har en hänvisning till rösträttshindren i 3 kap. 2 § regeringsformen ersatts av en uttrycklig bestämmelse att den röstberättigade skall ha uppnått arton års ålder på valdagen. I sak innebär ändringen att omyndigförklaring har utgått som rösträttshinder. 201

4.4¶Kommunallagen (1977: 179) Prop. 1987/88: 124

2 kap. 3 § Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige har den som är kyrkobokförd i kommunen och som har uppnått aderton års ålder senast på valdagen. Den som ej är svensk medborgare har rösträtt endast om han har varit kyrkobokförd i riket den I november de tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en röst.

Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i landsting har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige i kommun inom landstingskommuncen.

Frågan huruvida rösträtt enligt första och andra styckena föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd. (Jfr 2 kap. 3 §i utredningens förslag 4)

I paragrafen har bestämmelsen om att omyndigförklarade inte har rösträtt utgått.

Genom hänvisningar i 2 kap. 4 §, 3 kap. 3 § och5 kap. I $ har ändringen i förevarande paragraf inverkan även på villkoren för valbarhet i olika fall.

4.5¶Lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter:

2 kap. 3 § Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige har den som är kyrkobokförd i församlingen, är medlem av svenska kyrkan och har uppnått arton års ålder senast på va.dagen. Den som inte är svensk medborgare har rösträtt endast om han eller hon har varit kyrkobokförd i riket. den 1 november de tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en röst.

Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige i annan församling.

Frågan huruvida rösträtt enligt första och andra styckena föreligger avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd. (Jfr 2 kap. 3 §i utredningens förslag 5)

I paragrafen har bestämmelsen om att den som är omyndigförklarad saknar rösträtt utgått.

Ändringen har genom ett flertal hänvisningar till denna paragraf inverkan även på andra bestämmelser om rösträtt och valbarhet i kyrkliga sammanhang.

4.7¶Äktenskapsbalken

Bestämmelsen i 2 kap. 2 § att den som är omyndigförklarad skall ha förmyndarens samtycke för att kunna ingå äktenskap skall upphöra att

! Ej med i propositionsförslaget. 202

gälla. Någon motsvarande regel för det fallet att någon t. ex. har förvaltare Prop. 1987/88: 124 här inte ansetts böra införas.

3 kap. 2 § Den som varken är celler skall vara kyrkobokförd här i landet skall vid hindersprövningen visa upp ett intyg av utländsk myndighet om sin behörighet att ingå äktenskapet, om ett sådant intyg kan anskaffas.

Om det fordras tillstånd till äktenskapet, skall bevis om tillståndet visas upp vid hindersprövningen. (Jfr 3 kap. 2 § giftermålsbalken i utredningens förslag 7)

Slopandet av 2 kap. 2 § medför en följdändring i förevarande paragraf. En överenskommelse att ingå äktenskap förutsätter, liksom andra avtal,

att parterna har rättslig handlingsförmåga. Vigsel skall därför vägras om någon av parterna saknar sådan, t. ex. på grund av psykisk sjukdom eller hämmad förståndsutveckling.

Enbart den omständigheten att en av kontrahenterna har saknat rättslig händlingsförmåga hindrar emellertid inte att ett giltigt äktenskap likväl föreligger (se prop. 1973:32 s. 139).

Enligt 7 kap. 3 § äktenskapsbalken får en make eller blivande make sluta äktenskapsförord, även om han är omyndig. Förmyndaren skall dock lämna sitt samtycke. Dessa bestämmelser, som inte föreslås ändrade, kommer i fortsättningen enbart att gälla underåriga.

Det föreligger emellertid inte något hinder mot att utforma ett förvaltarförordnande enligt 11 kap. 7 § FB så att det även innefattar en begränsning i rätten att ingå äktenskapsförord. Om förordnandet t. ex. avser förvaltning av en fastighet, bör det normalt innebära att huvudmannen inte utan förvaltarens samtycke får ingå äktenskapsförord som omfattar fastigheten.

6 kap. 4 8!

Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fattas det medel för familjens underhåll, får den andra maken i behövlig omfattning lyfta den sjuka eller bortavarande makens inkomst och avkastning av dennes egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Detta gäller dock ej, om samlevnaden mellan makarna har upphört eller om det finns fullmäktig, förmyndare, god man eller förvaltare för den sjuka eller bortavarande maken.

Rättshandling som avses i första stycket är bindande för den sjuka eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens underhåll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet inte förelåg. (Jfr 5 kap. 14 § giftermålsbalken i utredningens förslag 7)

Genom ett tillägg i paragrafen kan det få betydelse för en makes behörighet att företräda den andra maken, om den senare har en förvaltare enligt FB.

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 203

18 kap. I $ Om den som talan enligt denna balk riktas mot saknar känt hemvist och det inte heller kan klarläggas var den parten uppehåller sig, skall dennes rätt i

om den som har känt hemvist utom riket inte kan nås för delgivning eller om denne underlåter att utse ombud för sig och det finns särskilda skäl att förordna god man.

Gode mannen skall samråda med den som han har förordnats för, om det kan ske. I fråga om ersättning till gode mannen gäller 20 kap. 2 h § föräldrabalken.

(Jfr 15 kap. 31 § giftermålsbalken i utredningens förslag 7)

I paragrafen har hänvisningarna till lagrum i FB ändrats.

4.8¶Ärvdabalken

12 kap. 9 § Om nyttjanderättshavaren genom vanvård av egendomen eller genom annat otillbörligt förfarande uppenbarligen äventyrar ägarens bästa, får rätten på ansökan ålägga honom att ställa säkerhet för egendomen eller också förordna, att denna skall ställas under vård och förvaltning av god man

För skada, som nyttjanderättshavaren uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat ägaren, skall ersättning betalas, då nyttjanderätten upphör eller egendomen ställs under vård och förvaltning av god man.

12 kap. 11 8 Skall enligt testamente någon njuta avkomst av egendom i kvarlåtenskapen och egendomen, till betryggande av hans rätt, sättas under särskild vård, skall den, där ej annat följer av testamentet, ställas under förvaltning av

17 kap. 2 8! Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande. Bröstarvinge äger dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från denna mot skäligt vederlag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgat.

En underårig får inte avsäga sig arv.

Om något annat inte framgår av omständigheterna, gäller arvsavsägelse också mot arvinges avkomlingar.

18 kap. 2 § Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga dödsbodelägare eller av den som i annat fall har att förvalta boet, skall egendomen, om den ej står under vård av förmyndare, syssloman eller annan, vårdas av delägare som sammanbodde med den avlidne eller annars kan ta hand om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen skall genast underrätta övriga delägare om dödsfallet och, om det behövs god man för någon delägare, göra anmälan hos rätten enligt /7 kap. föräldrabalken. Vad som

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 204

har sagts om delägare gäller också efterlevande make som inte är delägare. Prop. 1987/88: 124

Finns det inte någon som sålunda tar hand om den dödes egendom, skall medlem av hushållet som den döde tillhörde, hyresvärd eller annan som är närmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla delägare eller anmäla dödsfallet till socialnämnden. Då anmälan skett eller förhållandet på annat sätt blir känt, skall socialnämnden, om det behövs, göra vad som enligt första stycket åligger delägare. För kostnaderna med anledning av detta har kommunen rätt till ersättning av boet.

19 kap. I $ Då dödsbodelägare begär det, skall rätten förordna, att egendomen skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse någon att i sådan egenskap handha förvaltningen. Har någon genom testamente blivit utsedd att i fråga om förvaltningen träda i arvingars och universella testamentstagares ställe (testamentsexekutor), äger jämväl han påkalla beslut som nu är sagt. Sådant beslut skall också meddelas på begäran av den som erhållit legat eller äger föra talan om fullgörande av ändamålsbestämmelse, där det prövas nödigt för legatets eller ändamålsbestämmelsens verkställande, eller på begäran av borgenär eller den som står i ansvar för betalning av gäld efter den döde, där det måste antas att dödsboet är på obestånd eller att sökandens rätt eljest äventyras. Är dödsbodelägare eller den som erhållit legat omyndig eller har enligt /7 kap. 3, 4 eller 7 § föräldrabalken god man eller förvaltare förordnats för honom, skall dödsboet avträdas till förvaltning av boutredningsman, om överförmyndaren begär det och rätten finner skäl därtill.

Skall enligt testamente egendomen vara undantagen delägarnas förvaltning, men är testamentsexekutor ej utsedd eller kan den utsedde ej utföra uppdraget, skall rätten, då ansökan görs av någon vars rätt är beroende av utredningen eller förhållandet eljest blir känt, meddela beslut som avses i första stycket. -

Beslut enligt denna paragraf får grundas även på testamente som ej vunnit laga kraft.

19 kap. 18 § Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat dödsboet eller någon, vars rätt är beroende av utredningen.

Är flera utredningsmän ersättningspliktiga, svarar de solidariskt. Ersättningsbeloppet skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last.

Om skyldighet att hos bank nedsätta eller inbetala värdehandlingar och penningmedel, som tillkommer omyndig eller den för vilken god man eller förvaltare förordnats, stadgas i föräldrabalken.

20 kap. 8 8! Bouppteckning skall inom en månad efter upprättande jämte bestyrkt avskrift för registrering ges in till rätten i den ort där den döde skolat svara I tvistemål i allmänhet eller, om behörig domstol ej sålunda finns, till Stockholms tingsrätt. Finns det flera bouppteckningar, skall de ges in samtidigt; och skall tiden härför räknas från det den sista bouppteckningen upprättades.

'Ändrad lydelse i propositionsförslaget. LA Oo "An

Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall förvaras hos rätten.

Har omyndig del i boet eller är någon för vilken förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats delägare etler finns delägare, för vilken god man skall förordnas, skall ytterligare en bestyrkt avskrift ges in för varje överförmyndare som skall ha tillsyn över ifrågavarande förmynderskap. förvaltarskap eller godmanskap. Är bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, får denna avskrift omfatta endast erforderliga delar.

Är inte erforderliga avskrifter ingivna, skall sådana tas på boets bekostnad.

24 kap. 4 § Träder efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt gifte, eller dör delägare och efterlämnar han såsom dödsbodelägare någon, som ej deltagit i avtalet, skall detta, om uppsägning sker inom fyra månader därefter, upphöra att gälla tre månader efter uppsägningen.

Om förmyndare, god man eller förvaltare deltagit i avtalet, skall vid förmynderskapets, godmanskapets eller förvaltarskapets upphörande rätt till uppsägning som avses i första stycket tillkomma den på vars vägnar avtalet slutits.

24 kap. 5 § Har efter det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, väsentlig ändring inträtt i de förhållanden som därvid var avgörande, eller befinns avtalet av annan särskild orsak ej böra bestå, får rätten på delägares talan förklara, att avtalet skall upphöra att. gälla.

Om hävande av avtal, vars fortsat:a bestånd medför äventyr för delägare | som är omyndig eller för vilken goc man eller förvaltare är förordnad, är särskilt stadgat. | (Jfr 12 kap. 9 och 11 §§, 17 kap. 2 §. 18 kap. 2 §, 19 kap. I och 18 §§, 20 kap. 8 § samt 24 kap. 4 och 5 §§ i utredningens förslag 8)

Ändringarna i 12 kap. 9 och 11 §§, 17 kap. 2 §, 18 kap. 2 §, 19 kap. I och

18 §§, 20 kap. 8 § samt 24 kap. 4 och 5 §§ innebär, förutom att hänvisningar till lagrum i FB ändrats, att föreskrifter som gäller personer med förmyndare eller god man har kompletterats så att de omfattar även personer som har förvaltare enligt FB.

I 17 kap. 2 § har bestämmelsen i andra stycket om att en omyndigförklarad inte får avsäga sig arv utgått. Den som har förvaltare kan ha att inhämta dennes samtycke, om det ingår i förvaltarens uppdrag att företräda huvudmannen när det gäller en sådan angelägenhet som arvsavsägelse.

4.9¶Lagen (1928: 281) om allmänna arvsfonden

118 Har egendom i dödsbo, vilken förvaltas av god man enligt II kap. 3 § föräldrabalken, efter preskription av rätt att ra arv eller testamente eller annars tillfallit fonden, är denne skyldig att fullgöra vad som enligt 8 § första stycket åligger en god man som där avses. (Jfr 11 §i utredningens förslag 9)

Paragrafen har anpassats till ändringarna i föräldrabalken.

4.10 Jordabalken Prop. 1987/88: 124 18 kap. 3 § Bestämmelserna i I och 2 §§ äger ej tillämpning, om

1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,

2. rätte ägaren, när han utfärdade den handling på vilken äganderätten grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under inflytande av rubbad själsverksamhet eller inte hade rådighet över den fasta egendomen på grund av att en förvaltare enligt föräldrabalken var förordnad för honom,

3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, enär det icke skett i föreskriven form eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke av någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd av domstol eller annan myndighet. (Jfr 18 kap. 3 §i utredningens förslag 10)

I paragrafen har lagts till fall då en ägare av fast egendom inte har haft rådighet över egendomen på grund av att en förvaltare enligt FB har varit förordnad för honom. Detta förhållande, som måste framgå av förvaltarens förordnande enligt 11 kap. 7 §, blir att jämställa med fall då ägaren t. ex. är 1 konkurs eller omyndig.

4.11¶Fastighetsbildningslagen (1970:988)

4 kap. 12 § Om god man enligt !7 kap. 3 § föräldrabalken behöver förordnas, skall fastighetsbildningsmyndigheten anmäla detta hos rätten. (Jfr 4 kap. 12 §i utredningens förslag 11)

I paragrafen har en hänvisning till lagrum i FB ändrats.

4.12¶Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

10 § Kallelse och delgivning enligt 9 § ombesörjs av den som skall hålla sammanträdet. Denne skall vidare göra anmälan hos rätten, när god man enligt I kap. 3 § föräldrabalken behöver förordnas. (Jfr 10 §i utredningens förslag 12)

I paragrafen har en hänvisning till lagrum i FB ändrats.

4.13¶Rättegångsbalken

4 kap. 13 § Domare är jävig att handlägga mål:

1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada;

2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående;

3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;

4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare, god man eller förvaltare för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;

5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4;

6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;

7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;

8. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

9. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet. (Jfr 4 kap. 13 §i utredningens förslag 13)

Till jävsgrunderna i punkt 4 har lagts fall då domaren eller någon av hans närstående är förvaltare för en part.

10 kap. 7 § Tvist på grund av förmyndares, god mans eller förvaltares förvaltning får väckas vid den rätt där förmynderskapet, godmanskapet eller förvaltarskapet är eller senast varit inskrivet, eller också vid rätten i den ort där förvaltningen förts.

Har någon eljest haft annans egendom till förvaltning, får tvist på grund av förvaltningen väckas vid rätten i den ort där förvaltningen förts. (Jfr 10 kap. 7 § i utredningens förslag 13)

Paragrafens regler om forum vid tvist om förmyndares eller god mans förvaltning har kompletterats så att de innefattar också förvaltarskap.

20 kap. 14 § Är målsäganden omyndig och rör brottet egendom, varöver han ej råder, eller rättshandling, som han ej själv äger ingå, får hans ställföreträdare angiva brottet eller tala därå. Samma rätt har en förvaltare enligt föräldrabalken för en målsägandes räkning när brottet rör egendom eller rättshandling som omfattas av förvaltarens uppdrag. Rör brottet den omyndiges person, får den som har vårdnaden om honom angiva brottet eller tala därå. Vad i Il kap. 2—5 §§ är stadgat om part och ställföreträdare 208

i tvistemål tillämpas beträffande målsägande, även om han ej för talan.

Om rättegångsombud för målsägande gäller vad i 12 kap. är stadgat.

(Jfr 20 kap. 14 §i utredningens förslag 13)

Genom ett tillägg i paragrafen har en förvaltare i fall då huvudmannen är målsägande fått samma rätt att ange ett brott och föra talan som tillkommer en ställföreträdare för en omyndig. En förutsättning är dock att brottet rör egendom eller rättshandling som omfattas av förvaltarens uppdrag.

4.14¶Lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden

6 §!

Underrätt är vid handläggning av ärende domför med en lagfaren domare, : om ej annat följer av vad som föreskrivs nedan i denna paragraf.

Vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 § skall rätten ha den sammansättning som anges i tredje stycket,

om ärendet är tvistigt, om eljest särskild anledning föreligger därtill, eller om ärendet angår 1. anordnande eller upphörande av förvaltarskap enligt II kap. 7 eller

19 § föräldrabalken,

2. talan mot överförmyndares beslut, 3. nedsättning av bolags aktiekapital eller grundfond eller tillstånd till

vinstutdelning i bolag eller till fusion,

4, förvaltning av stiftelse, eller

5. tillstånd till viss förvaltningsåtgärd i annat fall än som avses ovan i

detta stycke.

I fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare

och nämndemän, när ärendet skall prövas enligt äktenskapsbalken, lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem eller föräldrabalken, och annars av minst tre och högst fyra lagfarna domare. När nämndemän ingår i rätten, skall 14 kap. 17 §& äktenskapsbalken tillämpas.

Regeringen får för andra fall än som avses i andra stycket föreskriva att tjänstemän som inte är lagfarna får handlägga ärenden som är av enkel beskaffenhet och som avser

1. förordnande eller entledigande av förmyndare, god man eller förvalta-

re,

2. inskrivning av förmynderskap,. godmanskap eller förvaltarskap,

3. avträdande av egendom till förvaltning av boutredningsman och förordnande eller entledigande av boutredningsman,

4, förordnande av bodelningsförrättare,

5. förordnande av skiftesman vid arvskifte, eller 6. dödande av handlingar och inteckningar enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, dock ej i fall som avses i 12 a § nämnda

lag.

(Jfr 6 §i utredningens förslag 14)

I andra stycket har en ändring gjorts som följd av att 2 kap. 2 § äktenskapsbalken föreslås upphävd. Vidare har ärenden om anordnande eller upphörande av förvaltarskap tagits upp bland de ärenden där rätten alltid

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 209

14 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 124

förvaltarskap. ti. ex. omprövning av förvaltarskapets omfattning eller byte av förvaltare, kan däremot handläggas av en lagfaren domare. Detsamma gäller ärenden om godmanskap. Om ärendet är tvistigt, dvs. om någon som är behörig att föra talan i saken motsätter sig en ansökan, skall dock också i dessa fall nämndemän delta.

Som framgår av 11 kap. 16 § FB skall den som berörs av en ansökan om godmanskap eller förvaltarskap höras muntligt i vissa fall. Av 4 § andra stycket ärendelagen följer att rätten i sådant fall skall sätta ut tid och ställe för förhandling inför rätten och kalla till sådan förhandling. I ärendelagen saknas föreskrift om var förhandling skall äga rum. Rätten torde då få tillämpa de bestämmelser som gäller för huvudförhandling i tvistemål. Enligt I kap. 6 § rättegångsbalken skall sammanträde för huvudförhandling (ting) hållas på tingsställe, om ej särskilda skäl talar för att sammanträdet hålls på annan ort. När det gäller sammanträde enligt ärendelagen för hörande av den som avses med en ansökan om godmanskap eller förvaltarskap torde sammanträde inte sällan behöva äga rum utanför tingsstället.

Det är en fördel att samma processform tillämpas i frågor om förvaltarskap och godmanskap. Skulle rätten t. ex. i ett ärende om förordnande av förvaltare finna att tillräckliga förutsättningar för ett sådant förordnande inte föreligger, är det möjligt att inom ramen för samma ärende i stället utse en god man enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken.

Enligt fjärde stycket 1 får regeringen för närvarande föreskriva att ärenden om bl. a. förordnande eller entledigande av förmyndare celler god man i vissa fall får handläggas av tjänstemän som inte är lagfarna. Denna delegationsmöjlighet har nu utvidgats till att omfatta motsvarande ärenden rörande förvaltarskap. Med hänsyn till att förvaltarskapsinstitutet är nytt kan det emellertid finnas skäl att tills vidare utnyttja den nya delegationsmöjligheten med försiktighet.

Fjärde stycket 2 behandlar motsvarande delegationsmöjlighet i ärenden om inskrivning av förmynderskap och godmanskap. Även här har möjligheten utvidgats till att gälla förvaltarskap.

4.15¶Lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar

15 8!

Vad som föreskrivs i denna lag skall tillämpas även i fråga om vård av värdehandlingar som tillhör den, för vilken god man enligt 11 kap. 3 eller 4 § föräldrabalken eller förvaltare enligt samma balk har förordnats, liksom i fråga om medel som för huvudmannens räkning står inne hos bank och inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. (Jfr 15 §i utredningens förslag 15)

Förmynderskapsutredningen scr för närvarande över FB:s förvaltnings-

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 210

bestämmelser. Därvid kommer även bestämmelserna i förevarande lag att övervägas närmare.

4.16¶Lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt

93 I samband med ett förordnande om offentlig auktion skall rätten också, om

det yrkas av någon delägare, bestämma ett pris under vilket godset inte får

försäljas. Är det fråga om försäljning av en fastighet, i vilken en omyndig har del eller som till någon del förvaltas av en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, skall ett sådant pris bestämmas, även om det inte yrkas av någon.

I övrigt skall försäljningsvillkoren bestämmas av gode mannen.

12 8?

Om samtliga delägare är närvarande vid auktionen och de är överens om att anta eller förkasta ett anbud som lämnas på auktionen, gäller deras

beslut. Är det fråga om en fastighet, för vilken rätten utan yrkande enligt

9 § skall bestämma ett visst lägsta pris, får försäljning dock inte ske om inte den omyndiges andel eller den andel som förvaltas av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken blir betald enligt det bestämda priset. Är delägarna ej ense, gäller högsta anbudet såsom antaget, om det ej

understiger det pris som har bestämts enligt 9 §. Är lott i samfälld fastighet

särskilt intecknad och uppgår den på sådan lott belöpande andelen i den

bjudna köpeskillingen icke till beloppet av den gäld, för vilken lotten på

grund av inteckning häftar, får anbudet inte antas, om inte ägare av övriga lotter medger det. Vad som nu har sagts gäller dock inte, om försäljningen

avser att från två eller flera hemmanslotter avsöndra mark, som varit

anslagen till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp.

19¶Vad i denna lag finnes stadgat äge ej tillämpning å sådan samfällighet, som

avses i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, eller å sådan allmänning, som avses i lagen (1952:166) om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna; ej heller vare i något fall lagens föreskrifter tillämpliga i fråga om bildande av

jaktvårdsområde, bestående av allenast en fastighet, eller av fiskevårdsområde, omfattande allenast en fastighet eller det till allenast en fastighet

hörande fisket.

Beträffande egendomsförhållanden som rör makar, sambor, delägare i oskiftat dödsbo, bolagsmän, redare som ingått överenskommelse om partrederi eller deltagare i samma gruvrörelse finns särskilda bestämmelser.

Bestämmelserna i 15 kap. 15 § föräldrabalken skall inte tillämpas i fråga

om försäljning enligt denna lag av samfälld fast egendom, som till någon

del ägs av omyndig eller förvaltas av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken.

(Jfr 9 och 12 §§ i utredningens förslag 16. I utredningens förslag saknas motsvarighet till 19 §)

HN Ändrad lydelse i propositionsförslaget. " Andrad lydelse i propositionsförslaget. > Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

19, 12 och 19 §§ har gjorts tillägg för det fallet att en fastighet till någon Prop. 1987/88: 124 del förvaltas av en god man eller förvaltare enligt FB.

4.17¶Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på

förmögenhetsrättens område

22§ Om fullmaktsgivaren får en förvaltare enligt föräldrabalken, har en rättshandling som fullmäktigen företar och som omfattas av förvaltarens uppdrag inte större verkan än den skulle Aa haft, om fullmaktsgivaren själv hade företagit rättshandlingen. (Jfr 22 § i utredningens förslag 17)

Den nuvarande bestämmelsen i förevarande paragraf, som handlar om det fallet att en fullmaktsgivare förklaras omyndig eller kommer under någon annans målsmanskap, har ersatts med en regel för det fallet att en fullmaktsgivare får en förvaltare enligt FB. Om fullmäktigen i en sådan situation företar en rättshandling sora omfattas av förvaltaruppdraget, har den inte större verkan än om fullmaktsgivaren själv hade företagit rättshandlingen. :

4.18¶Lagen (1936: op om skuldebrev

17 § Även om en ny borgenär är i god tro, får gäldenären mot honom göra gällande att skuldebrevet är förfalskat, att det på gäldenärens vägnar har utfärdats av någon som saknade bekörighet till det eller att det är ogiltigt på grund av att det har kommit till under sådant tvång som anges i 28 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Vidare får gäldenären även mot en godtroende borgenär göra gällande att skuldebrevet har utfärdats av någon som var omyndig elier handlade under inflytande av rubbad själsverksamhet eller inte hade rätt att utfärda skuldebrevet på grund av att en förvaltare enligt föräldrabalken var för ordnad för honom.

Slutligen får gäldenären även mot en » godtroende borgenär åberopa att skuldebrevet har dödats eller att betalning har fullgjorts genom att fordringsbeloppet har satts ned i allmänt förvar eller att borgenären på grund av preskription eller proklama har förlorat sin talan eller att skuldförhållandet har ändrats genom tvångsackord. (Jfr 17 §i utredningens förslag 18)

Förutom vissa språkliga och redaktionella ändringar har til! de kvalificerade ogiltighetsgrunderna i förevarande paragraf lagts det fallet att ett skuldebrev har utfärdats av någon som saknade behörighet på grund av att vederbörande hade en förvaltare enligt FB förordnad för sig. För ogiltighet krävs att utfärdandet av skuldebrevet har fallit inom ramen för förvaltarens ensamrådighet enligt 11 kap. 9 § FB och att förvaltarens samtycke enligt 11 kap. 10 § FB inte heller föreligger.

4.19¶Lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer Prop. 1987/88: 124

3§

När ansökan om. äktenskapsskillnad eller anmälan enligt 9 kap. I $ andra stycket äktenskapsbalken har gjorts, får vardera maken ansöka om kallelse på egna eller andra makens okända borgenärer.

Kallelse på okända borgenärer får också sökas av god man eller förval-

tare enligt föräldrabalken. :

65 En borgenär, som inte är upptagen i förteckningen över kända borgenärer

och som underlåter att anmäla sin fordran inom den föreskrivna tiden,

förlorar rätten att kräva ut fordringen, om han inte visar att gäldenären har

känt till den före anmälningstidens utgång. Har kallelsen skett på ansökan av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, gäller vad som har sagts om gäldenären i stället gode mannen eller förvaltaren. Anmälan behövs inte, om borgenären inom anmälningstiden åberopar sin fordran i gäldenä-

rens konkurs eller i förhandling om offentligt ackord. .

Förlust av rätten att kräva ut en huvudfordran omfattar även fordran på

ränta och annan tilläggsförpliktelse samt fordran på grund av borgen.

(Jfr 3 och 6 §§ i utredningens förslag 19)

Genom ändringarna i 3 och 6 §§ har gode män och förvaltare enligt FB

blivit behöriga att ansöka om kallelse på okända borgenärer. Det förutsätts härvid att det ingår i gode mannens eller förvaltarens uppdrag att företa en

sådan åtgärd.

För de gode männens del innebär ändringen ett tillmötesgående av vissa '

synpunkter som lagrådet förde fram vid lagens tillkomst. Lagrådet ifrågasatte bl. a. om inte en god man enligt 18 kap. 3 § FB borde ges behörighet

att ansöka om kallelse på okända borgenärer (se prop. 1979/80:119

s. 179 f).

4.20¶Lagen (1962:381) om allmän försäkring

16 kap. 8 §

Försäkrad som åtnjuter förtidspension enligt 7 kap. 1 § första stycket är skyldig att, om hans arbetsförmåga väsentligt förbättras, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan härom hos allmän försäkringskassa. Motsvarande skall beträffande försäkrad, vars rätt till förtidspension grundats på varaktig arbetslöshet, så ock den som åtjnuter änkepension eller förmån enligt 9

kap. gälla, om förhållandena så ändras att rätten till pensionen eller förmå-

nen därav påverkas. Är den försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren. Om den försäkrade har en god man eller förvaltare

enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.

Underlåts anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, får

pensionen eller förmånen dras in för viss tid eller tills vidare.

16 kap. 10 §

Har någon under resa eller eljest blivit borta och kan det antas att han

avlidit, har hans efterlevande rätt till familjepension enligt denna lag. Såsom villkor för utbetalning av pension får dock krävas förklaring på to -— '»

N heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje underrättelse om Prop. 1987/88: 124 den bortavarande. I fråga om omyndig får sådan förklaring infordras från hans förmyndare. Förklaring kan också infordras av en god man eller förvaltare som har förordnats enligt föräldrabalken. Visar det sig sedermera att den bortavarande är vid liv skall pension ej vidare utgå.

20 kap. 8 § | Den som är försäkrad eller eljest äger rätt till ersättning enligt denna lag åligger att, I enlighet med de föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, av riksförsäkringsverket, lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande den som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken har förmyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, gode mannen eller förvaltaren skyldighet att lämna uppgifterna.

(Jfr 16 kap. 8 och 10 §§ samt 20 kap. 8 § i utredningens förslag 20)

Ändringarna i 16 kap. 8 och 10 §8& samt 20 kap. 8 § innebär att gode män och förvaltare enligt FB har, inom ramen för sitt uppdrag, ålagts samma skyldighet att göra anmälan och att lämna förklaring och uppgifter i vissa hänseenden som nu gäller för förmyndare.

4.21¶Lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension

8§ Den som åtnjuter hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg är skyldig att, om hans eller hans makes ekonomiska förhållanden väsentligt förbättrats, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan om detta till den allmänna försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde han senast blivit mantalsskriven. Enahanda skyldighet åligger honom, om han åtnjuter kommunalt bostadstillägg och mantalsskrivs i arnan kommun än förut, så ock om han ingår äktenskap eller om hans äktenskap upplöses genom makens död eller annorledes. Är den som åtnjuter tillägget omyndig åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren. Om den som uppbär förmånen har en god man

att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget. Uppbärs förmånen av myndighet eller av annan person än den pensionsberättigade eller dennes förmyndare, gode man eller förvaltare, är även sådan myndighet eller person anmälningsskyldig. (Jfr 8 § I utredningens förslag 21)

Paragrafen har ändrats på samma sätt som 16 kap. 8 § lagen om allmän försäkring.

11 § Ansökan om förmån enligt denna lag skall innehålla nödiga upplysningar för bedömande av sökandens rätt samt en av sökanden och, om han är gift, hans make underskriven förklaring oå heder och samvete att de lämnade upplysningarna är med sanningen överensstämmande. För sökande som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken skall förklaringen avges av förmyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, av gode mannen eller förvaltaren. (Saknar motsvarighet i utredningens förslag)

uppdrag, ålagts samma skyldighet att avge förklaring som nu gäller för förmyndare.

4.22¶Studiestödslagen (1973:349)

9 kap. 2 8 Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15— 19 §§, 4 kap. 28—35 8§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap. 31 §, 4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges förmyndare.

På återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap.. på studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyldighet att erlägga räntan. (Jfr 9 kap. 2 §i utredningens förslag 22)

I paragrafen har hänvisningen till den som var omyndig ”på grund av ålder” utgått som obehövlig.

4.23¶Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

5 kap. 12 8 Har försäkrad blivit borta under resa eller i annat sammanhang och kan det antagas att han har avlidit till följd av arbetsskada, har hans efterlevande rätt till livränta. Som villkor för utbetalning av livränta får dock krävas förklaring på heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje underrättelse om den försäkrade. I fråga om omyndig får sådan förklaring krävas från hans förmyndare. Förklaring kan också infordras av en god man eller förvaltare som har förordnats enligt föräldrabalken.

Visar det sig sedermera att den försäkrade är vid liv eller att han har avlidit av annan orsak än arbetsskada, upphör rätten till livränta.

8 kap. 6 8 Den som har rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpning-

en av denna lag. Är den förmånsbe: vättigade omyndig eller har god man Prop. 1987/88: 124

terna lämnas av förmyndaren eller, om det kan Anses följa c av uppdraget, av gode mannen eller förvaltaren. Ufr 5 kap. 12 § och 8 kap. 6 §i utredningens förslag 23)

Genom ändringarna 1 5 kap. 12. & och 8 kap. 6 § har gode män och förvaltare fått behörighet att i vissa fall lämna förklaring resp. skyldighet att lämna uppgifter. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller dock enbart om det kan anses ingå i uppdraget som god man eller förvaltare.

4.24¶Lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

23 § |

Bestämmelserna i 16 kap. 12 §, 17 kap. 1 § och 20 kap. 5, 6 och 8 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om utbetalning till annan än den pensionsberättigade, sammanträffande av förmåner, preskription, utmätningsförbud och uppgiftsskyldighet beträffande den som har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken tillämpas även i fråga om delpension. (Jfr 23 § i utredningens förslag 24)

I paragrafen har hänvisningen till vissa bestämmelser i'lagen (1962:381) om allmän försäkring gjorts tillämplig på fall då någon har god man eller förvaltare enligt FB.

4.25¶Socialtjänstlagen (1980:620)

48 § Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som ang>s i följande lagrum

I kap. 4 § föräldrabalken,

2 kap. I. 4—6, 8 och 9 §§ föräldrabelken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,

3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken, 7 kap. 7, 11 och 14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 § att godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp,

Il kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 25, 27 eller 28 § denna lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden cnligt 5 § lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 § lagen (1964: 143) om bidragsförskott. (Jfr 48 8 i utredningens förslag 25)

I paragrafen har yttrande enligt 11 kap. 16 § andra stycket FB angetts bland de uppgifter som enligt paragrafen får delegeras.

4§

Kastrering får, om ej nedan annorlunda stadgas, företas endast efter

tillstånd av socialstyrelsen. Sådant tillstånd får inte lämnas för någon,

såvida inte tillfälle att yttra sig, där så kan ske, har beretts, om han är underårig den som'har vårdnaden om honom, om han är gift hans make samt om han är intagen på allmän anstalt dennas läkare och föreståndare.

På den som har fyllt tjugotre år och är i stånd att lämna giltigt samtycke får kastrering enligt I $ andra stycket företagas utan socialstyrelsens tillstånd, om den läkare som utför ingreppet samt någon annan läkare i den tjänsteställning regeringen föreskriver. i skriftligt utlåtande, med angivande av grunden för åtgärden på heder och samvete har förklarat förutsätt-

ningarna för densamma föreligga. Vad nu sagts skall dock ej gälla den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, häkte eller hem som avses i lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall eller som är intagen på sjukhus med stöd av lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk 'vård i vissa fall.

Vid prövning som avses i andra stycket skall i tillämpliga delar iakttagas

vad i första stycket andra punkten stadgas.

(Jfr 4 §i utredningens förslag 26)

I paragrafen har föreskriften att en förmyndare skall höras för den som

är omyndigförklarad utgått utan att ersättas av någon ny bestämmelse. Det

innebär att det inte är obligatoriskt att höra en god man eller förvaltare enligt FB innan socialstyrelsen beslutar om tillstånd för kastrering av en

huvudman. Det finns emellertid inget som hindrar att yttrande likväl inhämtas, om det kan anses ingå i den gode mannens eller förvaltarens

uppdrag att lämna sådant. |

4.27¶Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall

18 §

Patienten eller hans make, om makarna sammanbodde vid tiden för intagningen, eller annan, som då stadigvarande sammanbodde med honom,

eller hans barn, fader, moder, syskon, förmyndare, gode man eller förval tare får göra ansökan om utskrivning. :

Ansökan hos utskrivningsnämnden göres skriftligen. Om patient som

avses i 17 § andra stycket ger till känna att han icke vill vara intagen på

sjukhuset, skall han genom överläkarens försorg underrättas om sin möjlighet att ansöka om utskrivning och tillfälle beredas honom att upprätta erforderliga handlingar.

Utskrivningsnämnden är icke skyldig att pröva ansökan om utskrivning förrän en månad förflutit från prövningen av tidigare ansökan.

(Jfr 18 § i utredningens förslag 27)

Genom cn ändring i förevarande paragraf har förvaltare fått behörighet

att jämte bl. a. förmyndare och gode män göra ansökan om utskrivning. Av

sammanhanget framgår att endast förvaltare enligt FB avses.

Huruvida gode män och förvaltare har rätt och skyldighet att bevaka huvudmannens intressen också på de områden som faller under före varan-

eller förvaltare som i och för sig bara har i uppdrag att syssla med egendomsförvaltning gör takttagelser som aktualiserar tillämpning av förevarande paragraf, får han dock anses ha en skyldighet att göra anmälan till exempelvis överförmyndaren härom. En anmälan kan eventuellt föranleda en utvidgning av uppdraget och därmed en behörighet att också formellt ansöka om utskrivning.

4.28¶Transplantationslagen (1975:190)

4§ Ingrepp som avses i denna lag får företas på en levande person om denne skriftligen samtyckt till ingreppet.

Ingrepp på den som ej fyllt aderton år eller som på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag saknar förmåga att lämna samtycke enligt första stycket får ske om medicinska skäl påkallar att biologiskt material för transplantation ras från denne. I fall som nu nämnts fordras socialstyrelsens tillstånd till ingreppet. Innan styrelsen avgör tillståndsfrågan skall beträffande den som är underårig hans vårdnadshavare och beträffande den som lider av psykisk abnormitet god man eller förvaltare beredas tillfälle att yttra sig. Tillstånd får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger. Ingrepp får inte företas mot givarens vilja.

58 Vill någon komma i fråga som givare av biologiskt material skall den läkare som enligt 3 §& har rätt att besluta om ingrepp upplysa honom och, i förekommande fall, vårdnadshavare. förmyndare, god man eller förvaltare om ingreppets beskaffenhet och om de risker som är förknippade med detta. Samtycke som avses i 4 § skall lämnas till läkaren. Denne skall därvid förvissa sig om att givaren har förstått innebörden av upplysningarna. (Jfr 4 och 5 §§ i utredningens förslag 28)

I 4 och 5 88 har förmyndare ersatts med förvaltare i fråga om vem som skall yttra sig resp. erhålla upplysning i vissa fall av ingrepp enligt lagen. Av sammanhanget framgår att det är förvaltare enligt FB som avses. Liksom i andra sammanhang bestäms den gode mannens resp. förvaltarens roll ytterst av uppdragets utformning (jfr vad som sagts i föregående avsnitt).

4.29¶Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

6 §

Särskilda omsorger skall ges den psykiskt utvecklingsstörde endast om han begär det. Om han är under 15 år eller, i annat fall, om han uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan, skall de särskilda

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

omsorgerna ges på begäran av vårdnadshavare, förmyndare, god man eller förvaltare enligt föräldrabalken. (Jfr 6 §i utredningens förslag 29)

Genom en ändring i denna paragraf har förvaltare fått behörighet att jämte god man och vårdnadshavare ansöka om omsorg. Vad som har sagts i avsnittet om lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall om gode mäns och förvaltares bevakning av huvudmannens intressen gäller också enligt förevarande lag.

IE 8 Landstingskommunen skall anmäla till överförmyndaren när en psykiskt utvecklingsstörd kan antas behöva god man eller förvaltare samt när ett godmanskap eller förvaltarskap bör kunna upphöra eller uppdragets omfattning ändras. (Jfr 11 §i utredningens förslag 29)

I denna paragraf har anmälningsskyldigheten för landstingskommun angetts gälla frågan om behov, upphörande eller omprövning av godmanskap eller förvaltarskap.

4.30¶Bankrörelselagen (1987:617)

2 kap. 23 § En omyndig får utan förmyndarens tillstånd förfoga över medel som den omyndige själv satt in hos en bank efter det han fyllt sexton år. Utan den omyndiges samtycke får banken inte betala ut sådana medel till förmyndaren. Har förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhänderta medlen och företett bevis på detta, får den omyndige inte vidare förfoga över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall antecknas på insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken företes hos banken.

Medel som en förmyndare, god man eller förvaltare förvaltar enligt föräldrabalken får tas ut utan överförmyndarens tillstånd endast om det har gjorts förbehål! enligt 15 kap. 9 § andra stycket nämnda balk eller uttaget avser ränta som stått inne kortare tid än ett år. Överförmyndare kan när som helst förordna, att ett förbehåll inte skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas på bevis eller i motbok, som har utfärdats om insättningen. Banken är skyldig att på begäran av överförmyndare, förmyndare, god man eller förvaltare utfärda bevis om beloppet av de medel som sätts in eller som står inne, samt i förekommande fall intyga att meddelat tillstånd inte utnyttjats. (Jfr 70 § lagen om bankrörelse i utredningens förslag 30, 35 c § lagen om sparbanker i utredningens förslag 31 och 42 d § lagen om jordbrukskasserörelsen i utredningens förslag 32)

I paragrafen har vissa regler om förmyndares och gode mäns medelsförvaltning gjorts tillämpliga också på förvaltare enligt FB.

4.31¶Bankaktiebolagslagen (1987:618)

3 kap. 13 § I avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling visar att han, till följd av uppdrag eller pantsätt-

ning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev, har rätt att i stället för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbevis och, vid fondemission, brev på en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare, god man eller förvaltare för en aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende aktier kronofogdemyndigheten.

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan anteckning skall avföras, när det visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtycke av den som berörs av förhållanden som har antecknats i förteckningen.

(Saknar motsvarighet i utredningens förslag)

I paragrafen har förvaltare jämte bl. a. förmyndare och gode män fått rätt att bli upptagna i särskild förtecknir.g över dem som i vissa fall företräder aktieägare.

3 kap. 16 §

Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bankaktiebolaget företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller en bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för avkomsträttshavaren, att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om äganderättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomsträtten. I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägaren. Dock skall någon påskrift om införandet inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtten har upphört, skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man, på grund av ett förordhande enligt 7/7 kap. 3 § första stycket 5 föräldrabalken, förvaltar aktier för en blivande aktieägares räkning, skall den blivande ägaren på anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnandet. (Saknar motsvarighet i utredningens förslag)

En lagrumshänvisning i denna paragraf har anpassats till ändringarna i FB.

4.32¶Aktiebolagslagen (1975:1385)

3 kap. 12 § I avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och motra emissionsdevis och, vid fondemission, brev på ny aktic på begäran upptas i en särskild förteckning. Detsamma gäller förmyndare, god man eller förvaltare för aktieägare eller vid konkurs 220

konkursförvaltaren eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring

avseende aktier kronofogdemyndigheten. I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket skall införas i aktieboken om

aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer den som avses i första stycket. Sådan anteckning skall avföras, när det

visas att rätten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej lämnas till annan utan samtycke av den som berörs av förhållanden som antecknats i förteckningen.

(Jfr 3 kap. 12 3 i utredningens förslag 34)

Genom en ändring i denna paragraf har förvaltare fått rätt att jämte bl. a. förmyndare och gode män upptas i en särskild förteckning över dem som i

vissa fall företräder aktieägare.

3 kap. 15 8!

Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda aktier skall gälla även beträffande den som genom testamente erhållit nyttjande-

rätten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller

bestämmelse att han skall ha rätt att företräda aktierna och, beträffande avkomsträttshavaren, att aktierna till tryggande av hans avkomsträtt skall

sättas under särskild vård. Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införingen skall göras anteckning om äganderättsförvärvet och om den med nyttjande- eller avkomsträtten förenade rätten att i bolaget företräda aktierna. I fråga om införing av nyttjande-

eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om

införing av aktieägare. Dock skall påskrift om införingen ej ske på aktie-

brevet. När det stvrAs att nyttjande- eller avkomsträtten upphört, skall

anteckning därom göras i aktieboken. När en god man på grund av förordnande enligt 11 kap. 3 § 5 föräldrabalken förvaltar aktier för blivande aktieägares räkning, skall blivande ägare

på anmälan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

OUfr 3 kap. 15 §i utredningens förslag 34)

I paragrafen har hänvisningen till olika lagrum i FB ändrats.

4 kap. 3 §

Aktieägare som har företrädesrätt att delta i emission har rätt att för varje aktie få särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrättsbevis och vid fondemission delbevis). Är bolaget ej avstämningsbolag, får till aktie-

brev hörande kupong användas som emissionsbevis. Används ej kupong som emissionsbevis, skall i beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Begagnar aktieägare sin företrädesrätt att delta i emission i bolag som ej är avstämningsbolag, skall det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas förses med påskrift härom, om cj kuponger används som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emissionsbevis och, vid fondemission, brev på ny aktie som tillkommer aktieägaren genast i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt översändas till den som på avstämningsdagen är

! Ändrad lydelse i propositionsförslaget. ” Andrad lydelse i propositionsförslaget.

mottagandet ej berättigad. skall bolaget Iikväl anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock ej. om bolaget eller' värdepapperscentralen hade kännedom om att handlingen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iaktras och ej heller

förordnad att företräda honom i derna angelägenhet. (Jfr 4 kap. 3 § i utredningens förslag 34)

Paragrafen har ändrats så, att aktiebolag i vissa fall inte kan anses ha fullgjort sin skyldighet, om mottageren av utdelning har förvaltare enligt FB förordnad att företräda honom i angelägenheten.

4.33¶Aktiefondslagen (1974:931)

33 §

I fråga om fondandelsbevis gäller. om- annat ej följer av denna lag, i tillämpliga delar vad i lagen (1936:81) om skuldebrev föreskrivs om löpande skuldebrev. Härvid är den som innehar fondandelsbevis ställt till viss man eller order och enligt fondbolagets påskrift på beviset anges vara ägare till fondandel som beviset avser likställd med den som enligt 13 § andra stycket nämnda lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande. Påskrift på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av fondandel som beviset avser.

Om utdelningskuponger till fondandelsbevis finns bestämmelser i 24 och 25 §§ lagen om skuldebrev.

Utfärdas fondandelsbevis utan utdelningskuponger och innehåller fondbestämmelserna föreskrift att den som i fondbolagets register över innehav av fondandelar är antecknad såsom ägare av fondandel är behörig att uppbära på andelen belöpande utdelning, skall betalning av utdelning till denne anses giltig, även om han saknade rätt till utdelningen. Vad nu sagts gäller dock ej, om fondbolaget hade kännedom om att utdelningen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttagas eller om mottagaren var omyndig eller hade en förvaltare enligt föräldrabalken förordnad att företräda honom i denna angelägenhet. (Jfr 33 § i utredningens förslag 35)

Ändringen i denna paragraf motsvarar ändringen i 4 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385).

4.34¶Försäkringsrörelselagen (1982:713)

3 kap. 12 § I avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbevis och, vid fondemission, brev på en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare, god man eller förvaltare för en aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren eller vic utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende aktter kronofogdemyndigheten. [Ne [NS

I förteckningen skall för den som skall tas upp i denna enligt första — Prop. 1987/88: 124 stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket skall

föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan förteckning skall avföras, när det visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtycke av den som berörs av de förhållanden som har antecknats i förteck-

ningen.

3 kap. 15 § Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda aktier

skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till

eller rätten till avkomst av aktier. om testamentet innehåller en bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för avkomsträttshavaren, att

aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan

bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om äganderättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomsträtten. I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna

lag om införandet av aktieägare. Dock skall någon påskrift om införandet

inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtter-

na har upphört, skall en anteckning om detta göras i aktieboken. När en god man på grund av ett förordnande enligt !17 kap. 3 § första stycket 5 föräldrabalken förvaltar aktier för en blivande akticägares räkning, skall den blivande ägaren på anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnan-

det.

4 kap. 6 §

De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt att för varje aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrättsbevis och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstämnings-

bolag, får de kuponger som hör till aktiebrevet användas som emissionsbevis. Används inte sådana kuponger som emissionsbevis, skall det i beviset

anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett

bolag som inte är ett avstämningsbolag, skall anteckning härom göras på

det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte kuponger används som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skal emissionsbevisen och, vid fondemission,

breven på nya aktier som tillkommer akticägare genast sändas i rekom-

menderat brev eller på annat betryggande sätt till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 12 §.

Om dessa inte var berättigade att ta emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen kände till att handlingarna skulle komma i orätta

händer eller om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter

omständigheterna skäligen bort iaktta. Bolaget eller värdepapperscentralen anses inte heller ha fullgjort sin skyldighet om mottagaren var omyndig eller hade en förvaltare enligt föräldrabalken förordnad att företräda honom i denna angelägenhet.

(Jfr 3 kap. 12 och 15 §§ samt 4 kap. 6 § i utredningens förslag 36)

[a [AS w

Ändringarna i 3 kap. 12 och 15 §§ samt 4 kap. 6 § motsvarar de ändringar som har gjorts i aktiebolagslagen (1975:1385).

47 8

Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i denna lag sägs, skall fullgöras

1) för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt // kap. I $ föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning,

2) för sådan person, för vilken god man eller förvaltare har förordnats enligt !1 kap. 3, 4 eller 7 § föräldrabalken, av gode mannen eller förvaltaren beträffande vad han har under sin förvaltning,

3) för avliden person och hans dödsbo av dödsbodelägare eller testamentsexekutor, som har att förvalta den dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten,

4) för dödsbo, som ej längre består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom,

5) för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och dödsbo av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud, där ej beträffande staten, landsting, kommun eller annan dylik menighet regeringen annorlunda förordnar,

6) för aktiefond av det fondbolag, som handhar förvaltningen av fonden eller, om förvaltningen övergått till förvaringsbank, av denna samt

7) för annan än här ovan omförmäld juridisk person, som ej längre består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

(Jfr 47 § i utredningens förslag 37)

Genom en ändring i denna paragraf har förvaltare enligt FB bi. a. gjorts deklarationsskyldiga för huvudmannens räkning beträffande vad de har under sin förvaltning.

4.36¶Fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

18 kap. 2 8 |

Skyldighet att lämna deklaration eler annan uppgift, som sägs i denna Jag, skall fullgöras

I. för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt // kap. 1§ föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning

2. för sådan person, för vilken god man eller förvaltare har förordnats enligt /1 kap. 3, 4 eller 7 § föräldrabalken, av gode mannen eller förvaltaren beträffande vad han har under sin förvaltning

3. för dödsbo av dödsbodelägare eller testamentsexekutor, som har att

förvalta den dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten :

4. för dödsbo, som ej längre består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom

$. för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och dödsbo av vederbörande styrelse, förvaltning. syssloman, förvaltare eller ombud samt

6. för annan än här ovan nämnd juridisk person, som inte längre består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter. | (fr 18 kap. 2 §i utredningens förslag 38)

Ändringen i denna paragraf motsvarar ändringen i 47 § taxeringslagen

(1956:623).

4.37¶Lagen (1976:600) om offentlig anställning

13 kap. 5 §

Alt arbetstagare hos staten kan vara skyldig att frånträda utövning av

tjänst, om han försätts i konkurs, följer av särskilda bestämmelser i lag

eller annan författning.

(Jfr 13 kap. 5 §i utredningens förslag 39)

I denna paragraf har hänvisningen till att någon förklarats omyndig

utgått utan att ersättas av någon annan bestämmelse. Det innebär att enbart den omständigheten att någon får en förvaltare enligt FB inte — lika

litet som ett förordnande om en god man — medför skyldighet att frånträda

utövningen av en tjänst.

Att det finns möjlighet att avstänga en arbetstagare från arbetet, om han på grund av t. ex. sjukdom inte fullgör sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt, framgår av 13 kap. 2—4 §§ i förevarande lag och 21— 27 §§ anställningsförordningen (1965:601). |

4.38¶Lagen (1977:293) om handel med drycker

63 ä! Har den som fått tillstånd till detaljhandel med öl eller till servering av alkoholdrycker avlidit eller försatts i konkurs och vill dödsboct eller konkursboet fortsätta rörelsen, skall anmälan göras till tillståndsmyndigheten med uppgift om föreståndare. Anmälan skall ha inkommit senast två månader efter dödsfallet eller första borgenärssammanträdet. Har anmälan cj

inkommit inom föreskriven tid, upphör tillståndet att gälla den dag anmälningstiden utgick. (Jfr 63 § i utredningens förslag 40)

1 paragrafen har omyndigförklaring utgått som grund för det särskilda anmälningsförfarande som regleras i paragrafen.

4.39¶Lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under

krig och krigsfara

5§8

Den som uppbär cen förmån, som administreras av riksförsäkringsverket

och de allmänna försäkringskassorna, är skyldig att utan dröjsmål till försäkringskassan anmäla förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmänen. Om förmånstagaren är underårig, åligger anmälningsskyldigheten för-

myndaren och vårdnadshavaren. Om den som uppbär förmånen har en

! Ändrad lydelse i propositionsförstaget.

IS Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 124

skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget. Sker utbetalning eljest till någon annan än förmånstagaren, åligger motsvarande skyldighet även den till vilken förmånen betalas ut.

(Saknar motsvarighet i utredningens förslag) Ändringen motsvarar ändringen i 16 kap. 8 § lagen om allmän försäkring.

5¶Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i regeringsformen .!

3. lag om ändring i vallagen (1972: 620),

4, lag om ändring i kommunallagen (1977: 179),

5. lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter, 6. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,'! 7. lag om ändring i äktenskapsbalken,

8. lag om ändring i ärvdabalken, 9. lag om ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden,

10. lag om ändring i jordabalken,

I1. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),

12. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 13. lag om ändring i rättegångsbalken, 14. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsären-

den, 15. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar, 16. lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt, 17. lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar

på förmögenhetsrättens område,

18. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, 19. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer, 20. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 21. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg,

22. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 23. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 24. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

25, lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

26. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering, 27. lag om ändring i lagen (1966:2931 om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, |

! Ändringsförslagen beträffande regeringsformen och tryckfrihetsförordningen ingår i prop. 1987/88: 32. 226

28. lag om ändring i transplantationslagen (1975: 190), . Prop. 1987/88: 124

29. lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt

utvecklingsstörda m. fl.,

30. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), 31. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618), 32. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385), 33. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931), 34. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

35. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623), 36. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

37. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning, 38. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,

39. lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Lagrådet Prop. 1987/88: 124

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1987-12-03

Närvarande: justitierådet Mannerfelt, justitierådet Erik Nyman, regeringsrådet Palm.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987 har regeringen på hemställan av statsråcet Leijon beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till I. lag om ändring i föräldrabalken, 2. lag om ändring i regeringsformen,

3. lag om ändring i vallagen (1972:620), 4. lag om ändring i kommunallagen (1977:179), 5. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter,

6. lag om ändring i tryckfrihetsförerdningen,

7. lag om ändring i äktenskapsbalken,

8. lag om ändring i ärvdabalken, 9. lag om ändring I lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden, 10. lag om ändring i jordabalken, 11. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988). 12. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

13. lag om ändring i rättegångsbalken,

14. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsären-

den,

15. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar, .

16. lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt,

17. lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,

18. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,

19. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,

20. lag om ändrng i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

21. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg,

22. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 2 Fe [I . lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, RI Bb . lag om ändring i lagen (1979:841 om delpensionsförsäkring, 2 5. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620). nn

to a . lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,

27. lag om ändring i lagen (1966:292) om beredande av sluten psykiatrisk

vård i vissa fall,

28. lag om ändring i transplantationslagen (1975: 190),

29. lag om ändring i lagen (1985:56£) om särskilda omsorger om psykiskt

utvecklingsstörda m. fl.,

30. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

31. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618), [ye to [9.<]

32. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

33. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),

34. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

35. lag om ändring I taxeringslagen (1956:623),

36. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

37. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

38. lag om ändring t lagen (1977:293) om handel med drycker,

39. lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet

under krig och krigsfara.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av bhovrättsassessorn Bo

Blomquist. | :

Beträffande förslagen under punkterna 2 och 6 har lagrådet den 13

oktober 1987 avgivit särskilt yttrande och därvid lämnat dem utan erinran.

Förslagen i övrigt föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

Lagrådet:

Inledning

A) Den föreslagna reformen går väsentligen ut på att det i FB reglerade institutet omyndigförklaring skall avskaffas. Som ersättning har man tänkt sig att, vid sidan av nuvarande godmansinstitut, införa en utbyggd variant av detta institut, benämnd förvaltarskap. Förslaget föranleder vissa allmänna synpunkter i fråga om rättsläget för dem som blir föremål för förvaltarskapsförordnande. Lagrådets resone-

mang förs i denna inledning med utgångspunkt från vissa enskilda bestämmelser i förslagen, avseende FB, men är av betydelse även för andra delar

av lagstiftningskomplexet. Lagrådet har anledning att senare återkomma till detaljerna i flertalet av de inledningsvis berörda delarna av den föreslagna regleringen.

Enligt 11 kap. 4 § i FB-förslaget skall, om det behövs, god man förord-

nas om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka

sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Om den biståndsbehövandes ”tillstånd”” inte hindrar att hans eller hennes mening inhämtas, får dock förordnande inte meddelas utan samtycke. Förslaget överensstämmer i sak med vad som gäller för närvarande, med undantag för att enligt gällande rätt förordnande kan meddelas oberoende av samtycke, om

särskilda skäl föreligger.

Enligt 11 kap. 7 § skall förordnande av förvaltare meddelas under sam-

ma förutsättningar som gäller för förordnande av god man med det tillägget att det inte är ”tillräckligt” att god man förordnas eller att den biståndsbehövande får hjälp på något annat mindre ingripande sätt.

Förordnande av förvaltare enligt förslaget motsvaras i gällande rätt

närmast av omyndigförklaring. Förvaltarförordnande skiljer sig från omyndigförklaring däri att förordnandet inte medför att den som det avser

förlorar sin rösträtt och att det efter omständigheterna kan begränsas till sin räckvidd. I likhet med vad fallet är vid omyndigförklaring föreligger 229

den i förhållande till ett godmansförordnande betydelsefulla principiella skillnaden att den enskilde genom ett förordnande av förvaltare berövas = ' möjligheten att själv företa rättshandlingar inom ramen för förordnandet. Ett förvaltarförordnande kan också, bortsett från rätten att rösta i allmänna val, liksom för närvarande omyndigförklaring, innebära att den enskilde i princip förlorar sin handlingsfrihet i rättsligt hänseende.

Mot bakgrund av vad som anförts om förvaltarförordnandets karaktär bör från rättssäkerhetssynpunkt uppmärksammas den skillnad som föreligger mellan ett sådant förordnande enligt förslaget och omyndigförklaring, när det gäller de grundläggande förutsättningarna för att åtgärden skall få ske. | . .

För omyndigförklaring gäller för närvarande andra och snävare förutsättningar än de som är uppställda för förordnande av god, man. Enligt 10 kap. 1 & FB kan sålunda omyndigförklaring av den som fyllt aderton år endast komma i fråga, om han på zrund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Denna skillnad i förhållande till vad som krävs för ett godmansförordnande har i förslaget inte bibehållits när det gäller förordnande av förvaltare. Samma skäl som skall föreligga för ett förordnande av god man skall i stället kunna utgöra grund för ett förordnande av förvaltare, om det inte är ”tillräckligt” med en god man eller andra mindre ingripande insatser.

Det anförda kan i tillspetsad form sammanfattas sålunda: I gällande rätt utlöses godmansförordnande på i princip lägre nivå, rekvisitmässigt, än den som krävs för omyndigförklaring, men godmanskap får därjämte förekomma också när de strängare rekvisiten för omyndigförklaring i och för sig är för handen men det befinnes tillräckligt med god man. 1 förslaget däremot blir de nu gällande lägre rekvisiten för godmansförordnande gällande över hela fältet, men en upptrappning till förvaltarskap — omyndigförkltaringens efterföljare — skall få ske så snart det inte anses tillräckligt med god man. |

Förordnande av förvaltare enligt förslaget är, liksom omyndigförklaring, en åtgärd av djupt ingripande natur för den enskilde och rör dennes integritet. Det kan inte bortses ifrån att, i de fall den enskilde bestrider att grund för att förordna förvaltare för honom föreligger, den ovannämnda skillnaden mellan förslaget och nuvarande ordning i fråga om rekvisiten måste få betydelse från rättssäkerhetssynpunkt. Med hänsyn härtill är det inte en tillfredsställande lösning att förvaltarförordnande inte skall vara en på självständiga förutsättningar grundad åtgärd utan kunna ske under hänvisning endast till att det inte anses "tillräckligt med en god man eller mindre ingripande åtgärder.

Under hänvisning till det anförda förordar lagrådet att förordnande av förvaltare ges en självständig reglering. Lagrådet föreslår därför att 11 kap. 7 § utformas så att det för att förvaltare skall kunna förordnas skall krävas — förutom att förutsättningar för godmanskap föreligger — att den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.

B) Redan de under A anförda skälen talar för att man bör ha ett absolut kriterium — en tröskel — för att förvaltarskap skall få komma i fråga och ej a to [amd

bör falla tillbaka endast på för godmans- och förvaltarskap gemensamma = Prop. 1987/88:124 kriterier, påbyggda med en sorts svårgripbar stegringskala som antages utvisa att man i vissa fall når upp till en nivå, där det är otillräckligt med godmansförordnande och där förvaltarskapsreglerna därför skall slå till.

En särskild betänklighet mot en stegringskala av antydd art föranleds av den betydelse som i förslaget tillmäts vägrat samtycke från den biståndsbehövandes sida och detta både när det gäller utverkande av godmansförordnande och när det gäller särskild förvaltningsåtgärd av redan förordnad god man. Flerstädes i remissprotokollet framgår att vid vägrat samtycke förutsätts att fråga uppkommer om att tillgripa förvaltarförordnande (som leder till att samtyckesfrågan blir irrelevant).

Uttalandena i angiven del leder ofrånkomligen till olustiga associationer beträffande tvångssituationer som den biståndsbehövande kan bli försatt i: ”Samtycker du inte, så får vi ordna så att du blir satt under förvaltare.” Förslagets sakliga och terminologiska förändringar kan inte undanskymma att även i framtiden den enskilde biståndsbehövande kommer att uppleva såsom en integritetsstörning att ”bli satt under förvaltare”, lika väl som han nu kan lida av att ”bli satt under förmyndare”.

Särskilt tänker lagrådet i det sammanhanget på det fallet att en god man väcker fråga om en förvaltningsåtgärd som angår djupt kända livsangelägenheter hos den biståndsbehövande. Som exempel må nämnas att någon som, objektivt sett, är predestinerad att kvarbli på en långvårdsinstitution resten av sitt liv föreställer sig att han kommer att kunna återvända hem till sin gamla tillvaro. Och i följd av den tron vägrar att ge sitt samtycke exempelvis till att gode mannen säger upp hans bostadslägenhet eller säljer hans jordbruksfastighet. Det får inte vara så, att ett vägrat samtycke i dylika och liknande situationer skall utlösa ett förvaltarskap, om inte förutsättningar härför i övrigt föreligger. En marginal även för oekonomiska önskemål från den biståndsbehövandes sida bör medges i tillämpningen (fr förslagets 13 kap. 3 & FB). Det bör fasthållas, att cn god man eller förvaltare inte bör se som en primär uppgift att bevaka den hjälpbehövandes arvingars intressen. Mannerfelt: Resonemanget under punkt B bör enligt min mening avslutas med tilläggande av följande stycke.

Nu avhandlad frågeställning leder till spörsmålet om det möjligen kan vara till fördel att ha en sorts mellanform mellan stadiet för godmanskap och stadiet för förvaltarskap när det gäller vägrat samtycke i en uppkommen konkret fråga. Efter modell av nuvarande 6 kap. 6 § GB (jfr 7 kap. 8 § ÄktB) kan man tänka sig att i fall av vägrat samtycke låta rätten fälla utslaget om i det enskilda fallet en ifrågasatt rättshandling är tillåtlig eller icke. Jag nöjer mig med att utan detaljförslag framföra denna tanke beträffande nu berörd konfliktsituation; platsen för en sådan reglering kunde vara I slutet av 11 kap. 5 §i förslaget. Lagrådet: C) Förslaget utmärks av en strävan att sudda ut spåren efter det nuvarande omyndigförklaringsinstitutets effekt att en omyndigförklarad är diskvalifi- rr 2 -—

cerad för vissa funktioner. Politiskt har därvid stått i förgrunden att röst- = Prop. 1987/88:124

rätten cj skall gå förlorad för den som i det framtida systemet skall vara berövad sin rättshandlingsförmåga. I den delen har lagrådet ingen anledning att resa några invändningar, vilket redan givits tillkänna i lagrådets delutlåtande beträffande remissens grundlagsfrågor.

Däremot vill lagrådet kraftigt reagera mot att omyndigförklaringens efterföljare — det totala eller partiella förvaltarskapet — ej alls skulle utgöra diskvalifikationsgrund när det gäller behörigheten att ombesörja andra individers rättsangelägenheter. Att den som i det framtida systemet blir helt eller partiellt frånkänd rättshandlingsförmåga i sin egen rättssfär, skulle enligt lag ha behörighet att handha motsvarande rättsangelägenheter för annans räkning, är klart otillfredsställande och inkonsekvent.

Kravet på konsekvens i lagstiftningen (fr 8 kap. 18 § tredje stycket punkten 1—4 RF) medför ovillkorligen, att i det nya systemet inbyggs en spärr, utvisande att en person, som är föremål för förvaltarförordnande, också lagligen är frånkänd behörighet att för annans räkning företa rättshandlingar som han inte äger företa för egen räkning. Principen måste villkorslöst inkrivas i FB. Därvid bör den naturliga platsen vara förslagets HI kap. 9 §, där förvaltarens ensamrådighet fastslås. Lagrådet återkommer under nämnda lagrum till frågan om bestämmelsens utformning.

Vad lagrådet nu anfört bör få återverkningar i första hand inom FB:s eget regelsystem. Uttryckligen bör således göras reservationer i förslagets 10 kap. I, 2 och 4 §§ som väsentligen gäller förälders förmyndarkapacitet; till reservationernas utformning återkommer lagrådet under berörda lagrum. Med en generell regel av den behörighetsdiskvalificerande natur som lagrådet förordar för 11 kap. 9 §:s del torde kunna avvaras liknande reglering i vad avser urvalet inför rättens förordnande av god man eller förvaltare: lämplighetskravet torde i de sammanhangen vara tillfyllest.

D) Det under punkt C avhandlade spörsmålet har företrädesvis gått ut på att inom FB:s regelsystem bör gälla att den, som genom förvalarskapsförordnande helt eller partiellt frånkänts rättshandlingsförmåga inom sin egen rättssfär, omöjligen skall kunna bli lagligen tillerkänd behörighet att företaga motsvarande rättshandlingar för annans räkning.

Principen måste rimligen slå igenom på alla områden där fråga uppkommer om att berörd individ skulle vara anförtrodd att företaga rättshandlingar för annans räkning, t. ex. när det gäller ansvariga funktionärer på associationsrättens fält eller i verksamhet av den art som utövas av advokater, revisorer m. fl.

Även utanför området, där rättshandlingar för annans räkning är i fråga, måste tas konsekvensen att den som genom förvaltarskap är frånkänd rättshandlingsförmåga inom sin egen rättssfär, inte skall kunna utöva beslutanderätt i andras rättsangelägenheter av motsvarande slag. Särskilt framträdande blir härvidlag de som har domaruppgifter, men även de som betrotts med myndighetsutövning i övrigt måste tas i beaktande.

Med hänsyn till det anförda måste lagrådet framhålla såsom nödvändigt att det lagligen fastslås, att den som blir föremål för förvaltarskap blir i motsvarande mån obehörig att på andra områden fylla funktioner som innefattar beslutsfattande av betydelse för andras rättsställning. Np ' NN

Att från grunden starta ett arbete med att närmare kartlägga vilka lagstiftningsåtgärder som på en mångfald områden behövs för nu behandlat

ändamål är en uppgift som inte ankommer på lagrådet. Lagrådet vill dock nämna det tekniska grepp som förekom vid förmynderskapslagens till-

komst 1924. Då ansågs att när det ej var möjligt att inom förmynderskaps-

lagstiftningens ram lösa vissa problem vars räckvidd nådde in på ett flertal andra rättsområden, en särskild lag skulle stiftas. Resultatet blev då 1924 års lag om verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad själs-

verksamhet. I sak skall naturligtvis inte dragas några paralleller mellan den

lagstiftningen och nu förevarande problemställning. Men tekniskt kan det

med verkan för alla berörda rättsområden tänkas att ha en fristående lag om verkan av att förvaltarskap anordnats för någon. Lagrådet är medvetet

om att en lösning av antydd art inte står i samklang med ett av den tilltänkta reformens syften — att undvika sådan integritetsstörande stämpel som omyndigförklaringen ansetts medföra. Men detta syfte bör inte vinnas

till priset av att man i den kommande lagstiftningen accepterar oformligheter och nytillskapade risker i rättslivet.

En lösning — på ena eller andra sättet — av de problem som behandlats i denna punkt, torde man väl hinna frambringa, eftersom lagstiftningen

avses träda i kraft först den 1 januari 1989. Lagrådet behandlar alltså det

remitterade ärendet under förutsättande av att en kompletteringslösning av

de i denna punkt berörda problemen arbetas fram. E) Såväl i förslagets lagtext som i den allmänna och speciella motiveringen används uttrycken hälsotillstånd (11 kap. 4 § och 17 §), sinnestillstånd (11 kap. 5 §) och tillstånd utan närmare precisering av uttryckens inne-

börd. Detta kan enligt lagrådets mening ge upphov till tvekan om vad som

önskvärt, om det under ärendets fortsatta gång gjordes en precisering av den avsedda innebörden av de använda uttryckssätten. F) Beträffande en formell fråga avseende lagtextens utformning är att

anföra följande. När det gäller att i förslaget språkligt precisera att man åsyftar den som är föremål för godmansförordnande eller förvaltarskapsförordnande, används termen ”huvudmannen”'. Den använda terminologin har otvivelaktigt sin förankring i lagmotivs och i den juridiska litteraturens gängse uttryckssätt, vari behandlas relationen mellan en huvudman och en syssloman/fullmäktig. |

Men beteckningen ”huvudman” leder ofrånkomligen till missvisande associationer när beteckningen används i här förevarande sammanhang,

avseende en reglering som inskränker individens självbestämmanderätt.

Visst är den enskilde, biståndsbehövande personen centralfiguren i de

sammanhang som nu är i fråga — alla åtgärder skall vara till hans nytta.

Men han är i en situation vari han saknar ett av huvudmannaskapets

viktigaste element, nämligen behörighet att dirigera vad som genom en

mellanman skall åtgöras i hans rättsliga angelägenheter. |

Med hänsyn till att nu föreslagen reglering går ut på att anvisa metoder

att åstadkomma att huvudintressentens dirigerande kompetens beskärs totalt eller i vart fall på ett ingripande sätt, framstår det som något verklighetsfrämmande, att beteckna honom som ”huvudman” i den rättsligen i 233

stort sett maktlösa position, vari hans hälsa eller levnadsomständigheter i övrigt försatt honom.

Från nu angivna utgångspunkter vill lagrådet avstyrka att i lagtexten används uttrycket "huvudmannen". Försök till andra formuleringar redovisas i det följande. Delvis återfinns dessa i utlåtandets huvudtext, nämligen när det gäller bestämmelser som föreslås ändrade även i andra hänseenden. I övrigt redovisas formuleringsändringarna i en bilaga I till utlåtandet.

G) Även om ctt beslut om omyndigförklaring har sin grund i att den det gäller saknar förmåga att ta vård om sina angelägenheter och därför behöver en förmyndare, innebär gällande ordning inte att den omyndige helt skjuts åt sidan. Det finns vissa rättshandlingar som är så nära knutna till den enskildes person att denne trots en omyndigförklaring förutsätts själv medverka till dem. Så är fallet vid ingående av äktenskap (2 kap. 2 § ÄktB), adoption (4 kap. 2 och 5 a §§ FB), upprättande av äktenskapsförord (7 kap. 3 § andra stycket ÄktB), arvsavsägelse (17 kap. 2 § andra stycket

ÄB) och upprättande av testamente (9 kap. I & ÄB). Någon ändring beträf-

fande den enskildes egen medverkan har inte föreslagits. För att en rättshandling skall bli giltig krävs dock för närvarande, utom -vad gäller upprättande av testamente, samtycke från förmyndaren. Anledningen till detta är att det gäller rättshandlingar som griper djupt in i den enskildes förhållanden. Det har inte ansetts tillfredsställande att helt lägga avgörandet i dessa frågor i den omyndiges egen hand.

I remissförslaget upptages inte något motsvarande krav på samtycke till de rättshandlingar av personlig natur som företas av den för vilken förvaltare har förordnats. Någon närmare motivering varför kravet på samtycke slopats har inte lämnats. Orsaken synes få sökas i förslagets strävan att undvika regler som särbehandlar den för vilken förvaltare förordnats. Den särskilda skyddsaspekt som inryms i den nuvarande lagstiftningen har fått träda I bakgrunden. En viss spärr till skydd för den enskilde ligger i den allmänna regeln att den omyndige måste ha förmåga att bedöma den rättshandling som är i fråga, för att cen skall bli giltig.

Beträffande ingående av äktenskapsförord och avtal om arvsavsägelse synes remissförslaget utgå från att ett förvaltarförordnande kan innefatta en vetorätt för förvaltaren mot rättshandlingar som företas av den enskilde. Enligt lagrådets mening är dei dock knappast möjligt att utforma förordnanden på det sättet. "

De skyddssynpunkter som ligger bakom den nuvarande lagstiftningen gör sig enligt lagrådets mening fortfarande gällande med samma styrka. Det bör framhållas, att avtal och andra rättshandlingar på det personliga området kan ha mer långtgående verkningar än många rättshandlingar på det rent ekonomiska planet. Någon olägenhet med att inhämta samtycke har inte framkommit. Att detta skulle innebära någon diskriminerande särbehandling som strider mot förslagets allmänna syften kan lagrådet inte heller finna. Det bör även påpekas att en viss olikhet i förhållande till de övriga nordiska länderna kommer att skapas om förslaget genomförs. Lagrådet får under hänvisning till det anförda förorda att de nuvarande kraven på samtycke till rättshandlingar av rent personlig natur, som före- "234

tas av en omyndigförklarad, får gälla även beträffande den för vilken Prop. 1987/88: 124 förvaltare förordnats.

Lagtextförslag i enlighet med det nu anförda kommer i det följande att presenteras under 2 kap. 2 § och 7 kap. 3 § ÄktB, 4 kap. 2 § och 5 a § FB

samt 17 kap. 2 8 ÄB.

4 kap. 2 och 5 a §§ Enligt gällande rätt får omyndigförklarad varken adoptera eller adopteras utan förmyndarens samtycke. Remissförslaget innehåller inte någon motsvarande föreskrift beträffande den som har förvaltare. Lagrådet hänvisar till vad som anförts i inledningen under punkt G och förordar att samtycke i dessa fall skall inhämtas från förvaltaren. Lagtexten kan förslagsvis ges följande lydelse:

2 §: ”Den, för vilken förvaltare är förordnad, får inte utan förvaltarens samtycke antaga adoptivbarn.”

5 a §: ”Den som — — — dessa makar. Samtycke enligt — — — barnets förmyndare.

Den, för vilken förvaltare är förordnad, får inte adopteras utan förvaltarens samtycke.”

10 kap. 1,2 och 4 §§ Av skäl som lagrådet anfört under inledningens punkt B förordas att i förevarande paragrafer görs ändringar — vilka sammanhänger med lagrådets förslag under 11 kap. 9 § — i enlighet med följande avfattningsförsltag:

1 §: ”Den som — — — vara förmyndare.

Att förälders eller särskilt förordnad förmyndares behörighet att vid rättshandlingar företräda underårig kan vara begränsad eller utesluten följer av 11 kap. 9 § andra stycket.”

2 8: ”För barn — — — dessa förmyndare.

Dör en av föräldrarna eller är någon av dem underårig eller blir någon av dem entledigad från eller eljest obehörig att utöva förmynderskapet, är den andre barnets förmyndare.

För barn — — — ensam förmyndare.”

4 8: ”Har en underårig inte någon förmyndare, skall rätten förordna sådan. När förmyndare enligt 11 kap. 9 § blir obehörig att företaga rättshandlingar för annans räkning, skall rätten, om det inte är obehövligt, förordna förmyndare med uppgift att för en underårigs räkning företaga motsvarande rättshandlingar.”

Till den sistnämnda föreskriften kan fogas kommentaren, att förordnande av förmyndare kan vara onödigt, om det förefinnes en andra föräldraförmyndare med oinskränkt rättshandlingsförmåga.

28 När fråga är om rättshandlingar eller om rättegång mellan, å ena sidan, någon som har ställföreträdare enligt FB och, å andra sidan, ställföreträdaren eller någon med viss anknytning till denne gäller, som en allmän regel att ställföreträdaren inte får företräda den som ställföreträdarskapet avser. Enligt 11 kap. 2 § andra stycket skall i dessa fall en god man förordnas. För rättshandlingsfallens del ges en föreskrift därom i första meningen genom en hänvisning till 13 kap. 2 §. Att en god man skall förordnas i rättegångsfallen regleras genom en särskild bestämmelse i 11 kap. 2 § andra meningen. Den bestämmelsen får anses innebära att ställföreträdaren inte heller i dessa fall får företräda den som ställföreträdarskapet avser.

Det kan ifrågasättas om inte för båda de nämnda fallen förbudet för en ställföreträdare enligt FB att uppträda som sådan lämpligen borde regleras i 13 kap. 2 3. En för fallen gemensam föreskrift att en god man skall förordnas skulle därvid kunna ges i Hl kap. 2 § andra stycket genom en hänvisning till 13 kap. 2 8. Med en sådan ordning skulle 11 kap. 2 § andra stycket kunna utformas på följande sätt:

”God man skall även förordnas, när den som har en förmyndare, god man eller förvaltare skall företa en rättshandling eller vara part i en rättegång och behöver biträde men enligt 13 kap. 2 § inte kan företrädas av förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren.”

Tredje stycket kan lämpligen formuleras på följande sätt:

”God man skall också i annat fall än som avses i första eller andra stycket förordnas för den som har förmyndare, god man eller förvaltare, om det förekommer en angelägenhet i vilken han har ett intresse som strider mot sådan företrädares eller dennes makes intresse. Rätten skall meddela sådant förordnande om tförmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren eller den som denne i sådan egenskap företräder begär det eller det annars är lämpligt.”

Båda styckena har avfattats så, att man undviker termen huvudman.

4§ I den föreslagna bestämmelsens andra mening behandlas läget när den enskildes ”hälsotillstånd” hindrar att vederbörandes mening inhämtas. I gällande rätt talas i motsvarande regel (18 kap. 3 §) i stället bara om ”tillstånd”. Sistnämnda uttryck synes vara att föredraga, då man bör kunna ta i beaktande hinder av endera psykisk eller fysisk natur och jämväl fall där dylika förhållanden förekommer i kombination.

5§ Bestämmelsen behandlar situationer, då god mans rättshandlingar blir oförbindande för den som biträds av god man. Anledningen kan därvid vara att angelägenheten har fallit utanför godmansförordnandets ram eller att samtycke inte förelegat ehuru sådant kunnat inhämtas. I specialmotive-

ringen nämns möjligheten att gode mannen utverkar ”ett generellt samtycke” till rättshandlingar inom ramen för uppdraget.

Lagrådet vill i det sammanhanget framhålla möjligheten att för gode

mannen utställs en generalfullmakt, varmed undviks sådana kalamiteter

som åsyftas i paragrafen. Genom en generalfullmakt för en anförvant eller annan närstående torde t.ex. långvårdspatienter redan med nuvarande

ordning ofta kunna få sina ekonomiska angelägenheter omskötta: detta f.ö. oävsett om godmanskap är anordnat eller ej.

78 Det förhållandet att ett förordnande av förvaltare på ett annat och mer ingripande sätt än ett förordnande av god man påverkar den enskildes

möjligheter att företa rättshandlingar bör komma till uttryck när det gäller förutsättningarna för att ett förvaltarförordnande skall kunna meddelas.

Det bör sålunda, som inledningsvis anförts under A, för ett sådant förord-

nande krävas att den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.

Med en sådan förutsättning för åtgärden bör också, i enlighet med remissförslaget, överförmyndaren kunna ges rätt att närmare bestämma uppdragets omfattning. Lagrådet föreslår med beaktande av det anförda att para-

grafen ges följande lydelse:

”Om någon beträffande vilken det föreligger en sådan situation som anges i 4 § är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten förordna förvaltare för honom eller henne. Förvaltare får dock inte förordnas, om det är tillräckligt att god man förordnas eller att den enskilde på något

annat mindre ingripande sätt får hjälp. Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje sär-

skilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet

eller egendom överstigande ett visst värde. Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdra-

gets omfattning.”

8§

Tanken med bestämmelsen i denna paragraf är att det i princip skall gälla

några undantag från räckvidden av ett förvaltarskapsförordnande som

meddelats enligt den näst föregående 7 §, ett undantag som dock kan upphävas av rätten om särskilda skäl föranleder det. För att denna tanke

klarare skall komma till uttryck föreslås att bestämmelsen ges följande

avfattning:

”Utan hinder av förvaltarförordnande enligt 7 § äger den som avses med förordnandet rätt att själv 1. sluta avtal om tjänst eller annat arbete,

2. förfoga över vad han genom eget arbete — — — ställe samt

3. förfoga över vad han efter det att — — — förvaltarens rådighet. Om särskilda skäl föranleder det, får dock rätten föreskriva att förvaltar-

förordnande skall omfatta även förhållande som avses i första stycket.”

95 Av skäl som lagrådet anfört under inledningens punkt C förordas att i förevarande paragraf tas in ett nytt andra stycke, klargörande ett viktigt principiellt spörsmål, nämligen att förvaltarskapsförordnande måste få konsekvenser i fråga om den biståndsbehövandes behörighet att företräda andra i rättsliga sammanhang. Det nya stycket föreslås få följande lydelse:

”I den mån den, för vilken förvaltare har förordnats, i följd av första stycket saknar behörighet att företaga rättshandlingar för egen del, är han också obehörig att företaga motsvarande rättshandlingar för annans räkning.”

Lagrådet föreslår i sammanhanget därjämte att första stycket jämkas enligt följande:

”Förvaltaren har — — — rådighet över den enskildes — — — som omfattas av uppdraget.”

20 § Första stycket har enligt lagrådet fått en otillfredsställande språklig utformning, främst genom att uttrycket ”om han eller hon” återkommer tre gånger. Det bör därför omformuleras, förslagsvis på följande sätt:

”En god man eller förvaltare som gör sig skyldig till missbruk eller försummelse vid utövandet av sitt uppdrag eller som kommer på ekonomiskt obestånd och på grund därav är olämplig för uppdraget eller som av annan orsak inte är lämplig att inneha detta, skall entledigas från uppdraget.”

Andra stycket kan lämpligen jämkas i enlighet med följande:

”Uppkommer fråga — — — fara för den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser, besluta att — — — ärendet avgörs.”

288 Enligt paragrafen skall rätten genast kungöra beslut om anordnande eller upphörande av förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar. I paragrafen bör inläsas att kungörande bör ske även av beslut enligt 23 § om ändrad omfattning av ett förvaltarskap. Även i sådana fall får det anses att man, låt vara marginellt, anordnar ett utvidgat förvaltarskap respektive partiellt upphäver ett pågående förvaltarskap. Behovet av kungörelse i sådana fall bör dock bedömas med beaktande av kungörandets ändamål: är förändringen utan egentlig betydelse för tredje man kan kungörandet underlåtas.

13 kap. 2§ Såsom anförts under 11 kap. 2 § kan ifrågasättas om inte i förevarande paragraf borde tas med även det förhållandet att den som är ställföreträdare enligt FB inte får uppträda som sådan i en rättegång, vari han eller person med viss anknytning till honom är motpart till den som ställföreträ- 238

darskapet avser. Om den ordningen väljs, skulle paragrafens två första Prop. 1987/88: 124 stycken kunna utformas på följande sätt:

”Uppstår fråga om rättshandling eller rättegång mellan en — — — stridande intressen.

En god ——-— att företräda den för vilken han förordnats, om det uppstår fråga om cen rättshandling eller rättegång mellan denne, å ena sidan, och den gode — — — förvaltaren företräder, å andra sidan.”

14 kap. 18 Lagrådet förordar att paragrafens andra mening ersätts av ett andra stycke av följande lydelse:

”Vad som i detta kapitel föreskrivs i fråga om förmyndare gäller också i fråga om gode män och förvaltare som har att förvalta del i oskiftat bo. Vad som föreskrivs beträffande omyndig skall därvid gälla den som har god man eller förvaltare.”

15 kap.

18¶De nuvarande bestämmelserna om förmyndares förvaltning av egendom skall enligt förslaget vara tillämpliga även på godmanskap och förvaltarskap. En föreskrift härom har intagits i ett nytt andra stycke i 15 kap. 1 §. I ett tredje stycke har intagits en från nuvarande 18 kap. 8 § överförd bestämmelse om försäljning av egendom som har tillfallit allmänna arvsfonden.

Enligt lagrådets mening bör bestämmelserna om förmyndares egendomsförvaltning liksom för närvarande utgöra en obruten enhet och därefter följa den föreskrift som gör de nämnda bestämmelserna tillämpliga på god mans och förvaltares förvaltning samt föreskriften om egendom som tillfallit allmänna arvsfonden. Lagrådet föreslår därför att I 8 andra stycket med viss omformulering och 1 § tredje stycket i oförändrat skick tas in som 20 respektive 22 § och att förslagets 20 § som en följd härav får bli 21 §. Med denna omflyttning kan nuvarande 1 § behållas oförändrad. Omformuleringen av vad som sålunda blir 20 § betingas av att hänvisningen i denna paragraf bör omfatta även I $ och avse bestämmelserna om förmyndares egendomsförvaltning i tillämpliga delar. Enligt lagrådets förslag kan 20 § ges följande lydelse:

”Vad som föreskrivs i 1—-18 §§ om förmyndares förvaltning skall gälla också i fråga om godmanskap och förvaltarskap.”

20 § Reglerna om ersättning till god man har gjorts tillämpliga också på förvaltare. Särskilt när det gäller mer omfattande och ingripande förvaltarskapsförordnanden kan viss tvekan inställa sig. Detta gäller framför allt sådana personer som omyndigförklaras idag. De speciella skyddsbehoven för 239

denna personkategori understryks också med rätta i remissen. Man kan då Prop. 1987/88: 124 enligt lagrådets mening fråga sig om det är riktigt att mjuka upp den nuvarande ordningen såvitt gäller ersättning av den ”omyndiges” egna

medel. Vissa begränsningar gäller för närvarande enligt 15 kap. 19 § tredje och fjärde styckena FB. Utöver den ”omyndiges” (skyddsbehövandes)

intresse bör man även uppmärksamma möjligheten av kommunalbesvärs-

processer rörande kommunala beslut som påstås innefatta en orättvis eller otillbörlig kostnadsövervältring från kommunernas sida. Lagrådet förordar sålunda att de nuvarande skyddsreglerna i FB med oförändrad lydelse

behålls för de mer omfattande förvaltarskapen. Bestämmelser i ämnet torde inplaceras som 21 § i kapitlet. (Om tillämpningen av nuvarande

ersättningsregler när det gäller god man, se Walin, Föräldrabalken, 1986 s.

444).

Bestämmelsen kan lämpligen utformas enligt följande: ”Gode män — — — uppdragets fullgörande.

Beslut om — — — utgå av medel som tillhör den som godmanskapet eller

förvaltarskapet avser. Arvode och ersättning som ej skall utgå av sådana medel skall betalas av kommunen. Såvitt angår ersättning till förvaltare får

ersättningen utgå av den enskildes medel endast i samma mån som så föreskrivs i 19 § tredje stycket beträffande omyndig.”

16 kap.

De nuvarande bestämmelserna om förmyndares redovisningsskyldighet har i förslaget gjorts tillämpliga på godmanskap och förvaltarskap. Det har

skett på så sätt att i de enskilda paragraferna tagits in kompletterande |

tillägg beträffande god man och förvaltare eller godmanskap och förval-

tarskap. Enligt lagrådets uppfattning kan en för fertalet paragrafer gemensam föreskrift att bestämmelserna i fråga skall vara tillämpliga med fördel ersätta de nämnda tilläggen. Den nuvarande lagtexten — frånsett 2 och 5 §§ — kan därvid behållas i stort sett oförändrad. Lagrådet föreslår därför, att

en föreskrift av angivet slag tas in i slutet av kapitlet som 15 § och ges följande lydelse:

"Bestämmelserna i 1, 3, 4 och 6—14 §§ om förmyndare och förmyndares förvaltning gäller även i fråga om godmanskap och förvaltarskap.” Lagrådets förslag om införande av en 15 % av angivet innehåll har föran-

lett lagrådet att inte på sedvanligt sätt granska den föreslagna lagtexten i berörda delar.

20 kap.

2§

Andra stycket i remissförslaget tar sikte endast på det fallet att ansökan om förvaltare gjorts beträffande någon som uppenbarligen inte förstår vad

saken gäller eller skulle lida skada av att få del av ansökningen; rätten skall

i sådant fall förordna god man för honom i och för ärendet.

Motsvarande situation kan också föreligga när det gäller förordnande av 240

god man eller i fråga om ändring av förordnandes omfattning. Stycket kan Prop. 1987/88: 124 därför lämpligen inledas på följande sätt.

”I ärende angående förvaltarskap eller godmanskap beträffande någon som uppenbarligen — — —"

2a§ Med hänvisning till vad lagrådet anfört under 2 § synes med fördel förevarande paragraf kunna inledas på liknande sätt, nämligen med orden:

"Om det i ärende angående förvaltarskap eller godmanskap inte föreligger fall som avses i — — —"”

Med en sådan formulering kan 2 a §:s andra mening utgå.

Övergångsbestämmelser Vad angår bestämmelsen i punkt 2 är att anföra följande. Särskild uppmärksamhet förtjänar den övergångssituation som de hamnar i, som är omyndigförklarade enligt den gamla ordningen och som av någon orsak inte fått omyndigförklaringen ersatt med godmanskap eller förvaltarskap före utgången av år 1990. Enligt förslaget återfår dessa efter nämnda datum sin fulla rättshandlingsförmåga och har inte längre någon företrädare enligt FB. Den föreslagna bestämmelsen kan förklaras med att det är önskvärt att reformen slår igenom så snart som möjligt. Emellertid kan det inte uteslutas att det vid den genomgång av de inskrivna förmynderskapen som förutsätts ha skett före 1990, kan ha förbisetts något ärende. Med hänsyn till att de omyndigförklarade saknar rättshandlingsförmåga och att bestämmelserna om förmyndare och förvaltarskap är avsedda som skydd för den enskilde, anser lagrådet att det inte är förenligt med lagstiftningens syfte, att riskera att någon — på grund av en föreskrift av främst administrativ karaktär — kan komma att stå utan det skydd och den hjälp vartill han kan vara berättigad. Någon olägenhet med att låta ett tillsvidareförordnande gälla till dess beslut fattats i de enskilda fallen kan lagrådet inte finna. Lagrådet föreslår därför, att det inte anges någon tidsgräns för tillsvidareförordnande av förvaltare. Lämpligen bör övergångsbestämmelsen i denna punkt avslutningsvis kunna kompletteras med en instruktion till överförmyndaren av följande lydelse: ”Det åligger överförmyndare att före utgången av år 1990 gå igenom samtliga förordnanden om omyndighetsförklaring och vidtaga de åtgärder som är erforderliga till följd av de nya bestämmelserna”.

I punkt 2 andra meningen används beteckningen ”huvudmannen” för den som förvaltarskapet avser. Såsom lagrådet förut anfört är beteckningen missvisande och bör undvikas. Lagrådet föreslår därför att meningen omformuleras på följande sätt:

"Härvid skall förmyndaren anses vara förvaltare med uppdrag att vårda den tidigare omyndighetsförklarades angelägenheter utan begränsning.”

Några övergångsbestämmelser har inte meddelats för det fallet att det vid ikraftträdandet pågår ett mål om omyndigförklaring eller hävande av sådan förklaring. Enligt motiven får i sådant fall handläggningen avbrytas

16 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 124

och målet avskrivas. Samma fråga kommer under sådana förhållanden att behöva anhänggiggöras på nytt. Detta innebär en olägenhet och kan medföra att avgörandet fördröjs. En enklare reglering bör därför eftersträvas. Lagrådet föreslår för förekommande fall en bestämmelse i en fjärde punkt av följande innehåll:

4. Om det vid ikraftträdandet pågår ett mål om omyndighetsförklaring eller hävande av sådan förklaring, skall handläggningen fortsättningsvis anses avse ett ärende angående förvaltarskap.”

Slutligen torde med tanke på lagstiftningens centrala karaktär böra beaktas att hänvisningar till FB kan finnas i annan lagstiftning. Det kan lämpligen ske i en femte punkt av följande lydelse:

"5, Förekommer i lag eller annan författning någon hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den bestämmelsen.”

Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken

2 kap. 28

Enligt nuvarande bestämmelse får den som är omyndigförklarad inte ingå äktenskap utan förmyndarens samtycke. Remissförslaget innehåller inte någon motsvarighet till denna föreskrift för den som har förvaltare enligt FB. Av skäl som anförts under punkt G i inledningen anser lagrådet att nuvarande krav på samtycke bör behållas. Med hänsyn till lagrådets ståndpunkt att ett förordnande av förvaltare inte blir möjligt med mindre den enskilde saknar förmåga att vårda sig eller sin egendom, anser lagrådet att krav på samtycke bör gälla även vid ett partiellt förvaltarskap.

Lagrådet föreslår att paragrafen får följande lydelse:

"Den, för vilken förvaltare förordnats, får inte ingå äktenskap utan förvaltarens samtycke. Om förvaltaren inte lämnar sitt samtycke, får domstol på ansökan av den enskilde tillåta äktenskapet.”

7 kap. 3 § andra stycket Eftersom remissförslaget inte innehåller någon ändring av paragrafen kommer vad där sägs om omyndig att i framtiden gälla endast för underårig. I remissen sägs att det inte föreligger något hinder mot att utforma ett förvaltarförordnande så att det innefattar en begränsning i rätten att ingå äktenskapsförord. Lagrådet delar inte denna uppfattning. Äktenskapsförord är ett personligt avtal som förutsätter den enskildes medverkan vid upprättandet (jfr prop. 1986/87:1 s. 129). Ett förvaltarförordnande kan därför inte utformas på så sätt att det innebär en begränsning i den enskildes rätt att medverka. Lagrådet hänvisar även i denna punkt till vad som anförts under G i inledningen och förordar att medgivande till upprättande av äktenskapsförord skall inhämtas också från förvaltare enligt FB. Lagtexten kan förslagsvis utformas enligt följande: 242

nad för sig. I så fall skall dock förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande inhämtas.”

Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken

17 kap. 2 § andra stycket Enligt detta stycke i nu gällande lydelse får omyndigförklarad inte avsäga sig arv utan förmyndarens samtycke. I remissförslaget har bestämmelsen tagits bort utan att ersättas med en motsvarande föreskrift beträffande den som har förvaltare förordnad för sig enligt FB. Förändringen kommenteras med att den som har förvaltare kan behöva inhämta förvaltarens samtycke, om det ingår i förvaltarens uppdrag att företräda huvudmannen när det gäller arvsavsägelse. Som lagrådet utvecklat i inledningen under punkt G synes det inte gå att utforma ett förordnande på det sättet, och i vart fall kan man inte tala om att den enskilde skall ”företrädas” av någon annan.

Den nuvarande lagstiftningen bygger på uppfattningen att arvsavsägelse är av så stor betydelse för arvingen att det inte är lämpligt att den omyndige ensam avgör frågan. Av skäl som lagrådet anfört i den tidigare nämnda punkten G förordas, att någon saklig ändring av bestämmelsen inte görs.

Lagrådet föreslår att förevarande stycke får följande lydelse:

”"Underårig får inte avsäga sig arv. Den, för vilken förvaltare förordnats, får inte avsäga sig arv utan förvaltarens samtycke.”

Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden

6§ Med hänsyn till vad lagrådet anfört under 2 kap. 2 8 ÄktB bör förevarande paragrafs andra stycke I i nuvarande lydelse behållas oförändrad. Remissförslagets avsedda reglering i punkt 1 enligt förslagets numrering bör därför ges beteckning 1 a.

Av den sistnämnda punkten jämfört med tredje stycket följer att rätten vid handläggning av ärende angående anordnande eller upphörande av förvaltarskap skall bestå av en lagfaren domare och nämndemän. Enligt lagrådet bör detsamma gälla för ärende om jämkning av omfattningen av ett förvaltarskap enligt II kap. 23 § FB. Även detta lagrum bör därför tas med i hänvisningen i nu aktuell punkt. Uttrycket anordnande eller upphörande” bör vidare lämpligen ändras till "anordnande eller ändring”. Med beaktande av det anförda kan den berörda punkten förslagsvis ges följande lydelse:

”"I a. anordnande eller ändring av förvaltarskap enligt 11 kap. 7, 19 eller 23 § föräldrabalken.”

samäganderätt , Le

Erik Nyman: Ett förordnande av en god man innebär till skillnad från ett förordnande av en förvaltare inte någon förlust av rättshandlingsförmåga för den som förordnandet gäller. Det bör därför inte i vidare mån än som kommer i fråga för annan delägare i en samägd fastighet, som inte är omyndig eller inte har en förvaltare med ett uppdrag som omfattar försäljning av fastigheten, ankomma på rätten att, därför att en delägare har en god man, bestämma ett lägsta pris för försäljning av denna. Det är heller inte fallet för närvarande. Den enskilde kan själv eller genom den gode mannen bevaka sin rätt. Bestämmelserna i $ $ första stycket andra meningen, 12 § första stycket andra meningen och 19 § tredje stycket bör med hänsyn till det anförda begränsas till att avse den som är omyndig och den som har förvaltare. |

Övriga lagförslag

Lagrådet: Förslagen lämnas utan erinran.

Avslutande anmärkning

Sammanfattningsvis i lagstiftningsärendet vill lagrådet uttala följande.

Lagrådet har biträtt uppfattningen att i framtiden förvaltarskapsfall — den nuvarande gruppen av omyndigförklarade — inte skall frånkännas rösträtt.

Ytterligare ansluter sig lagrådet till synsättet att, i den mån nuvarande omyndigförklaringsinstitut kan:av de berörda upplevas såsom en integritetsmässigt nedvärderande stämpel, det är önskvärt att såvitt möjligt eliminera eller mildra denna reaktion.

Remissförslagets metod att i sistnämnda avseende gå fram med en ny terminologi kan ha ett visst värde. Men tveksamhet uppstår när i terminologins släptåg framförs slutsatser som inverkar förändrande på omyndigförklaringsfallens/förvaltarskapsfallens rättsställning och rättsskydd.

I flertalet av dessa förändringsidéer har lagrådet — efter att ha genomgått dem en efter en såsom ovan redovisats — funnit anledning till betänkligheter i många hänseenden. Nuvarande rätts skyddsnät för dem som i framtiden blir förvaltarskapsfall rivs enligt förslaget upp på ett betänkligt sätt. Med all erkänsla för remissförslagets grundsyn om alla människors lika värde och om respekten för människors självbestämmanderätt och integritet vill lagrådet hävda att gällande rätts skyddsmekanismer — tillkomna i främsta rummet av omsorg om dem som blir de framtida förvaltarskapsfallen men också med tanke på tredje man — är i det väsentliga välbetänkta. Ambitionen att sudda ut den nedsättande stämpel som omyndigförklaring ansetts kunna innebära bör inte i sig godtas som motiv för att ta bort skyddsregler som på goda grunder tillkommit för att tjäna de skyddsbehövandes bästa.

Bilaga I Prop. 1987/88: 124

11 kap. 5 § första stycket "En rättshandling som en god man har företagit utanför sitt förordnande är inte bindande för den som förordnandet avser. En rättshandling som utan dennes samtycke företagits inom ramen för förordnandet är inte heller bindande för den som förordnandet avser, såvida inte denne på grund av sitt sinnestillstånd varit ur stånd att ge uttryck åt sin mening eller denna av annan orsak inte kunnat inhämtas.”

5 § andra stycket ”Har den — — — hushållningen, skall samtycke från den som han företräder anses föreligga, om denne inte — — — riktade sig.”

6§ ”Om en rättshandling som en god man har företagit inte blir bindande enligt 5 §, är den gode mannen skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne tillfogats. Detta gäller — — bindande verkan mot den för vars räkning den företagits till följd av — — — känna till.”

10 § "Med förvaltarens samtycke får den enskilde själv — — — förvaltaruppdraget. Om verkan av avtal som den enskilde har ingått — — — för underåriga.”

118 ”Den enskilde är inte bunden av en rättshandling som cen förvaltare har företagit utanför sitt förordnande. Förvaltaren — — — skada som denne tillfogats.”

19 § första stycket ”Om en — — — så snart den som förordnandet avser begär det. När en — — — till rätten.”

23 § andra stycket "Innan rätten — — — överförmyndaren och den enskilde beredas tillfälle att yttra sig.”

23 § tredje stycket "Kan slutligt — — — medföra fara för den enskilde, meddela beslut — — — tredje styckena.”

12 kap.

3 § tredje stycket

”Om den tingsrätt där ett godmanskap enligt 11 kap. 4 § eller ett förval-

tarskap är inskrivet får kännedom om att den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser har fått — — — in där.”

13 kap.

4§8

"Vad i 3 8 sägs gäller också för en god man och en förvaltare i förhållande till den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser.”

5 § andra stycket

"Motsvarande skyldighet åvilar en god man och en förvaltare gentemot

den som godmanskapet eller förvaliarskapet avser och dennes make. Om betydelsen av samtycke i vissa fall finns bestämmelser i 11 kap. 5 §.”

"Förmyndare, gode — —- —- den ornyndige eller den som godmanskapet

eller förvaltarskapet avser.

Är flera — — — den omyndige eller den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser, svarar de — — — för ersättningen. Ersättningsansvaret skall — — — för bristen bestämmas enligt samma grunder.”

16 kap.

2 § fjärde och femte styckena

”Har den omyndige eller den sora godmanskapet eller förvaltarskapet avser efter den tid — — — månad därefter.

År det — — — omyndig eller någon för vilken har förordnats god man eller förvaltare, skall förteckning — — — har skett.”

Prop. 1987/88: 124

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Dahl, R.

Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson,

Thalén

Föredragande: statsrådet Leijon

Proposition om god man och förvaltare

I Anmälan av lagrådsyttrande m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande den 3 december 1987 (beslut” om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 september 1987)

över förslag till

I. lag om ändring t föräldrabalken, DI . lag om ändring i vallagen (1972: 620), 2 . lag om ändring i kommunallagen (1977: 179),

RB . lag om ändring i äktenskapsbalken,

LA . lag om ändring i ärvdabalken,

OR . lag om ändring i lagen (1928: 281) om allmänna arvsfonden,

I

. lag om ändring i jordabalken,

00 . lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988). Ae - lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter,

10. lag om ändring i rättegångsbalken,

1]. lag om ändring i lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsären-

den,

12. lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs värdehandlingar, | 13. lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt,

14. lag om ändring i lagen (1915: 218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, 15. lag om ändring i lagen (1936: 81) om skuldebrev, 16. lag om ändring i lagen (1981: 131) om kallelse på okända borgenärer,

17. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

18. lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg,

19. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

20. lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring,

21. lag om ändring i lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring, 22. Jag om ändring i socialtjänstlagen (1980: 620), 23. lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering,

24. lag om ändring i lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk 247 vård i vissa fall,

25. lag om ändring t transplantationslagen (1975: 190), Prop. 1987/88: 124

26. lag om ändring i lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.,

27. lag om ändring i bankrörelselagen (1987: 617), 28. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987: 618), 29. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385), 30. lag om ändring i aktiefondslagen (1974: 931), 31. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982: 713),

32. lag om ändring i taxeringslager (1956: 623),

33. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), 34. lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning, 35. lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker,

36. lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara.

Lagrådet har den 13 oktober 1987 avgett ett särskilt yttrande i detta

lagstiftningsärende över dels de allmänna grunderna för de till föräldrabal-

ken hänförliga centrala ändringsförslagen, dels förslag till lag om ändring i

regeringsformen och förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. En proposition om dessa lagförslag har beslutats den 22 oktober 1987 och

därefter överlämnats till riksdagen (prop. 1987/88: 32). I lagrådsremissen ingick också ett ändringsförslag beträffande lagen

(1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. I prop.

1987/88: 31 föreslås att den lagen skall upphävas den 1 januari 1989. Det

finns därför ingen anledning att i förevarande proposition föreslå någon ändring 1 lagen. Jag har i denna del samrått med chefen för civildeparte-: mentet.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande över de lagförslag som nu återstår i detta lagstiftningsärende och anför.

Lagrådet har i det stora hela godtagit grunderna för den föreslagna reformen men har i en del enskilda frågor haft erinringar mot de remittera-

de förslagen. Erinringarna har varit av både saklig och redaktionell natur. I sak har kritiken framför allt tagit sikte på de lösningar som lagrådsremissen innehåller beträffande rekvisiten för förordnande av förvaltare samt möjligheterna för den som har förvaltare att ingå rättshandlingar av olika slag, att företräda andra i skilda angelägenheter och att inneha vissa uppdrag

och befattningar.

Jag kan biträda de flesta av lagrådets ändringsförslag, även om jag på några punkter förordar en delvis arnorlunda formulering av lagtexten.- Också i övrigt bör vissa redaktionella ändringar göras i de remitterade lagförslagen. I det följande uppehåller jag mig företrädesvis vid de delar av-lagrådets yttrande där jag har en annan uppfattning i sak än lagrådet eller där lagrådets uttalanden föranleder särskilda kommentarer från min sida. När det gäller möjligheten för den som har förvaltare att inneha uppdrag och befattningar är jag bara beredd att i viss utsträckning tillmötesgå

lagrådet. Om någon har fått förvaltare utan att det har gjorts någon be-

gränsning av förvaltarens uppdrag, bör det gälla vissa inskränkningar i dennes möjligheter att inneha eller utöva uppdrag och befattningar. Ett |

begränsat uppdrag bör däremot inte medföra några sådana inskränkningar. Prop. 1987/88: 124 Som förebild kan tjäna de bestämmelser i gällande rätt som begränsar omyndigas möjligheter på motsvarande sätt. Det sagda föranleder ändringar dels i lagförslag 9, 10, 27-30 och 32-36, dels i 35 lagar som anges i avsnitt 2.

För att bestämmelser av detta slag skall kunna fungera i praktiken, torde det vara nödvändigt att — liksom för närvarande är fallet beträffande uppgifter om omyndigförklaringar — låta uppgifter om totalt förvaltarskap

ingå i folkbokföringen. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om det. I de nämnda lagarna bör vidare två följdändringar göras till de föreslagna

ändringarna i föräldrabalken. Den ena är en justering av en lagrumshänvis-

ning i 20 § rättshjälpslagen (1972: 429). Den andra rör bestämmelserna i 4

kap. 4 § bankaktiebolagslagen (1987: 618) om översändande av emissionsbevis m. m. och motsvarar de av lagrådet granskade förslagen till ändring i 4 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975: 1385), 33 § aktiefondslagen (1974:931) och 4 kap. 6 § försäkringsrörelselagen (1982: 713).

Innan jag går in på de enskilda lagbestämmelserna vill jag ta upp en fråga som inte har berörts i anslutning till de remitterade förslagen eller i lagrådets yttrande men som har behandlats i riksdagens socialutskott. Det gäller huruvida en god man som har utsetts att företräda ett utländskt barn som

barnbidrag för barnet (jfr SoU 1986/87: 34 s. 13 f). Den rättsliga ställningen

för barn som utan att adopteras kommer till Sverige och saknar familjerättslig anknytning här är — som utskottet har konstaterat — föremål för utredning. Utredningsuppgiften åvilar numera förmynderskapsutredning-

en. Jag är med hänsyn härtill inte beredd att behandla den angivna frågan

om barnbidrag i förevarande sammanhang. I denna del har jag samrått med

statsrådet Lindqvist.

Förslaget till ändring i föräldrabalken

4 kap.

2 och 5 a §§

Lagrådet har ansett att den som har förvaltare inte skall få adoptera eller

adopteras utan förvaltarens samtycke. Vad lagrådet har anfört till stöd för denna uppfattning utgör enligt min mening inte skäl att frångå den ståndpunkt jag har intagit i remissprotokollet. Jag vill i sammanhanget påminna om aut det av 6 § följer att rätten skall göra en allmän lämplighetsprövning

av adoptionsfrågan.

10 kap.

1, 2 och 4 §§

Lagrådet har här föreslagit ändringar som sammanhänger med dess förslag till ändring av 11 kap. 9 §. De föreslagna ändringarna i förevarande paragrafer går ut på att en förmyndare inte skulle få företa sådana rättshand-

lingar för den underåriges räkning som han på grund av ctt förvaltarförord- Prop. 1987/88: 124 nande är förhindrad att företa för egen del. I enlighet med de överväganden jag har gjort med avseende på 11 kap. 9 § är jag beredd att i viss mån beakta lagrådets synpunkter. Jag anser dock inte att andra förvaltarförordnanden än sådana som har getts utan begränsning av uppdraget skall inverka diskvalificerande på förmyndarens behörighet att företräda den underårige. Ett förordnande utan begränsning av uppdraget bör å andra sidan utgöra ett absolut hinder för d2n enskilde att uppträda som förmyn- : dare. Hindret bör följa direkt av förvaltarförordnandet. Den enskilde bör alltså inte behöva i särskild ordning entledigas från sitt uppdrag som förmyndare fär att förlora behörigheten att företräda den underårige.

Bestämmelsen i 10 kap. I $ att en underårig inte får vara förmyndare bör följaktligen kompletteras med motsvarande förbud för den som har förvaltare utan begränsning av uppdraget. I 10 kap. 2 § första stycket bör göras en motsvarande justering. Där kan också bestämmelsen om verkan av den ena förälderns död utgå. Att förmvnderskapet i det fallet tillfaller den andra föräldern ensam framgår nämligen av andra stycket jämfört med 6 kap. 9 § första stycket. Med den lösning jag har valt behöver ingen saklig ändring göras i 10 kap. 4 § i det remitterade förslaget.

11 kap. 7§ Lagrådet har framfört betänkligheter när det gäller grunderna för förordnande av förvaltare. Enligt det remitterade förslaget skall förvaltare förordnas i fall där grundförutsättningarna för ett godmansförordnande är för handen men det inte är tillräckligt med ett sådant förordnande eller andra mindre ingripande insatser. Lagrådet anser dock att förordnande av förvaltare bör ges en självständig reglering och att det för ett sådant förordnande bör krävas — förutom att förutsättningar för godmanskap föreligger — att den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.

En av grundtankarna bakom den föreslagna reformen är att ingen människa skall utsättas för större ingrepp i den personliga integriteten än vad som är klart befogat i det enskilda fallet. Den grundtanken har varit vägledande vid utformningen av lagrådsremissens bestämmelser om förordnande av förvaltare. Lagrådets förslag ligger i linje med denna grundtanke. Med hänsyn härtill kan jag biträda detta förslag. Jag vill tillägga att förslaget, på samma sätt som det remitterade förslaget, innebär att förvaltare kan förordnas även när den enskilde endast delvis är ur stånd att vårda sin egendom, varvid förvaltarförordnandet får anpassas till detta förhållande.

9§ Lagrådet har reagerat mot att en person som har förvaltare skulle ha behörighet att för annans räkning ombesörja sådana rättsliga angelägenheter som han eller hon på grund av förvaltarförordnandet inte får handha inom den egna rättssfären. [40] 'An ee

Jag delar lagrådets uppfattning att den som har förvaltare utan att någon Prop. 1987/88: 124 begränsning har gjorts av uppdraget inte bör vara behörig att företa rättshandlingar för annans räkning. Däremot anser jag att ett partiellt förvaltarförordnande inte bör frånta den enskilde behörigheten att för annans räkning företa just sådana rättshandlingar som förordnandet avser. En bestämmelse av den innebörden skulle vara svår att tillämpa i praktiken.

Att några begränsningar i behörigheten att företräda andra inte inträder vid partiella förvaltarförordnanden är något som rätten bör beakta då den bestämmer ett förordnandes omfattning.

28§

Lagrådet har ansett att även rättens beslut enligt 11 kap. 23 § om ändrad omfattning av ett förvaltarskap bör kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Jag kan ansluta mig till denna uppfattning. Enligt min mening bör en skyldighet att kungöra dessa beslut framgå direkt av lagtexten.

15 kap. 20 § Lagrådet har förordat att de beloppsgränser som omgärdar möjligheten att ta ut ersättning till förmyndare av den omyndiges medel skall gälla även vid förvaltarskap. Jag finner i denna fråga inte skäl att frångå den ståndpunkt som jag har intagit i det remitterade förslaget. En annan sak är att de nyss nämnda beloppsgränserna i många fall kan vara vägledande även vid förvaltarskap och godmanskap, i synnerhet när uppdraget har getts utan begränsning (jfr beträffande godmanskap prop. 1974: 142 s. 149 och 180).

Med anledning av den omdisposition av 15 kap. som bör genomföras i enlighet med vad lagrådet har förordat i anslutning till I $ bör förevarande paragraf förskjutas ett steg framåt och alltså bilda en ny 21 §.

20 kap. 28 Enligt lagrådets uppfattning bör rättens skyldighet att förordna god man enligt förevarande paragraf vidgas till att omfatta dels andra ärenden angående förvaltarskap än sådana som rör ansökan om förvaltare, dels ärenden om godmanskap.

Jag delar lagrådets uppfattning när det gäller ärenden som rör utvidgning av ett förvaltarskaps omfattning. I sådana ärenden torde nämligen förhållandena i många fall vara likartade med dem som föreligger i ärenden angående ansökan om förvaltare. Vidare finns det inte några skäl att i ärenden om anordnande av förvaltarskap begränsa paragrafens räckvidd till fall då ärendet har anhängiggjorts genom ansökan. I övrigt vidhåller jag emellertid den uppfattning som har kommit till uttryck i det remitterade förslaget. När det gäller ärenden om förordnande av god man föreligger enligt gällande rätt inte någon skyldighet för rätten att förordna en god man att bevaka den enskildes rätt i ärendet. Något behov av en lagändring på 251 den punkten har inte visat sig föreligga.

2a8 Prop. 1987/88: 124

Förevarande paragraf bör justeras i enlighet med mina överväganden beträffande 2 §. |

Det kan inträffa att det i samma ärende förekommer framställningar om både utvidgning och inskränkning av ett förvaltarskap. Självfallet skall då inte förordnas ett rättegångsbiträde enligt 2 a §, om förutsättningarna för ett godmansförordnande enligt 2 § är uppfyllda.

Övergångsbestämmelserna

Vad lagrådet har anfört om övergångsbestämmelserna kan jag ansluta mig till. Den instruktion till överförmyndarna som lagrådet har önskat lägga till i punkt 2 anser jag dock vara av sådant slag att den inte bör ges i lagform. Det bör ankomma på regeringen att rieddela föreskrifter av detta slag.

Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken

2 kap.

28 Lagrådet förordar för förvaltarskapens del att en motsvarighet behålls till bestämmelsen i nuvarande 2 kap. 2 § äktenskapsbalken om förmyndarens samtycke till äktenskap.

Kravet på förmyndarens samtycke i dessa fall får ses mot bakgrund i första hand av de ekonomiska rättsverkningar som äktenskapet för med sig. Men ingående av äktenskap är ändå en handling av övervägande personlig natur. Den spärr som ligger i att kontrahenterna förutsätts ha rättslig handlingsförmåga får enligt min mening anses vara tillräcklig i sammanhanget. Äktenskapsbalkens regler om jämkning vid bodelning ger också möjlighet att vid äktenskapsskillnad komma till rätta med oskäliga bodelningsanspråk. I förarbetena till öktenskapsbalken anges som exempel på jämkningsgrundande omständigheter bland annat det sätt på vilket den ekonomiska situationen i äktenskapet har uppstått och makarnas hälsotillstånd (prop. 1986/87:1 s. 185).

Med hänsyn till vad jag nu har anfört biträder jag inte lagrådets förslag i denna del. |

7 kap.

3§

Efter att ha tagit del av lagrådets synpunkter är jag beredd att revidera min uppfattning i lagrådsremissen om att ett förvaltarförordnande skulle kunna

utformas på så sätt att det innefattar en begränsning i rätten att ingå

äktenskapsförord. Lika litet kan ett förordnande avseende förvaltning av viss egendom innebära att den enskilde måste inhämta förvaltarens samtycke för att ingå äktenskapsförord som omfattar egendomen. Även om en förutsättning för ingående av äktenskapsförord är att makarna har rätts-

handlingsförmåga, finns det i många fall behov av. en spärregel som tar

sikte på den nu aktuella personkategorin. Enligt min mening skulle det Prop. 1987/88: 124 dock leda för långt att, som lagrådet har föreslagit, låta en sådan spärregel utlösas redan vid ett partiellt förvaltarförordnande. Regeln bör i stället utformas på så sätt att en person som har förvaltare utan begränsning av uppdraget inte får ingå äktenskapsförord utan förvaltarens samtycke.

Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken

17 kap. 28 En arvsavsägelse berör den avstående arvingen så nära att den förutsätter arvingens personliga medverkan. En förvaltare för arvingen kan alltså inte företa en sådan rättshandling på arvingens vägnar. Jag ansluter mig till. lagrådets uppfattning att förvaltarförordnandet inte heller kan anses inne-fatta en rätt för förvaltaren att motsätta sig att den enskilde företar rättshandlingar av detta slag. Det torde dock i många fall vara olämpligt att låta en person som har förvaltare själv avgöra en fråga av så ingripande betydelse som arvsavsägelse. En motsvarighet till den nuvarande bestämmelsen om förmyndarens samtycke till arvsavsägelse av den som är omyndigförklarad bör följaktligen införas. En sådan regel bör lämpligen utformas som ett krav på förvaltarens samtycke till arvsavsägelse i de fall förvaltaruppdraget har getts utan begränsning. Att kravet på samtycke till arvsavsägelse inte kommer att gälla vid partiellt förvaltarförordnande är en omständighet som får beaktas vid avgränsningen av förordnandet.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden

68 Med hänsyn till vad jag anfört beträffande 2 kap. 2 § äktenskapsbalken behövs ingen följdändring i förevarande paragraf. Däremot godtar jag vad lagrådet har föreslagit när det gäller tingsrättens sammansättning i ärenden om jämkning av ett förvaltarskaps omfattning.

Förslaget till lag om ändring i hagen (1904:48 s. 1) om

samäganderätt

9, 12 och 19 §§ En ledamot av lagrådet har anfört att skyldigheten för rätten att utan: yrkande bestämma ett lägsta pris vid försäljning av en fastighet på offentlig auktion bör begränsas till fall då någon delägare är omyndig eller har förvaltare och inte — som har föreslagits i lagrådsremissen — gälla även då någon av delägarna har god man. Jag biträder denna uppfattning.

2¶Hemställan Prop. 1987/88: 124

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att anta dels de av lagrådet nu granskade lagförslagen med vidtagna änd-

ringar,

dels förslag till 37. lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltnings-

domstolar, 38. lag om ändring i lagen (1970: 417) om marknadsdomstol m. m.,

39. lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister,

40. lag om ändring i lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol, 41. lag om ändring i lagen (1977: 729) om patentbesvärsrätten, 42. lag om ändring i lagen (1978: 28) om försäkringsdomstolar,

43. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

44. lag om ändring i lagen (1929: 145) om skiljemän,

45. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429),

46. lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder, 47. lag om ändring i oljekrislagen (1975: 197), 48. lag om ändring i lagen (1976: 839) om statens va-nämnd, 49. lag om ändring i förfogandelagen (1978: 262), 50. lag om ändring i lagen (1934: 437) om Sveriges riksbank,

51. lag om ändring i lagen (1982: 1158) om riksgäldskontoret, 52. lag om ändring i lagen (1983: 1092) med reglemente för allmän-

na pensionsfonden, 53. lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring, 54, lag om ändring i sparbarkslagen (1987: 619), 55. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987: 620), 56. lag om ändring i lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar, 57. lag om ändring i lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag, 58. lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländska försäk-

ringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige, 59. lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning att

driva näring här i riket,

60. lag om ändring i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m. m. i

vissa företag,

61. lag om ändring i lagen (1966: 742) om hotell- och pensionatrörelse, 62. lag om ändring i lagen (1984: 81) om fastighetsmäklare,

63. lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar, 64. lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, 65. lag om ändring i rennäringslagen (1971: 437), 66. lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund,

67. lag om ändring i ackordslagen (1970: 847), 254

68. lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756), Prop. 1987/88: 124

69. lag om ändring i lagen (1982: 460) om ansvarighet för närradio,

70. lag om ändring i lagen (1982:521) om ansvarighet för radio-

och kassettidningar,

71. lag om ändring i lagen (1985: 1057) om ansvarighet för lokala

kabelsändningar,

Samråd har skett med chefen för försvarsdepartementet beträffande

lagförslag 49, med chefen för socialdepartementet beträffande lagförslag

17, 18, 20— 25, 35, 36 och 52, med statsrådet Lindqvist beträffande lagför-

slag 26 och 42, med chefen för finansdepartementet beträffande lagförslag

32, 33, 50 och 51, med statsrådet Johansson beträffande lagförslag 27, 28, 30, 31, 38, 54, 55 och 58, med chefen för utbildningsdepartementet beträf-

fande lagförslag 19, med chefen för jordbruksdepartementet beträffande lagförslag 63—65, med chefen för arbetsmarknadsdepartementet beträffande lagförslag 39 och 53, med chefen för industridepartementet beträffande lagförslag 41 och 59, med chefen för civildepartementet beträffande lagför-

slag 3 och 34 samt med chefen för miljö- och energidepartementet beträffande lagförslag 47.

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att

genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1987/88: 124 Bilaga I

Sammanfattning av förmynderskapsutredningens betänkande

Utredningen har fått i uppdrag att med förtur undersöka möjligheterna att avskaffa institutet omyndigförklaring. I detta betänkande redovisar utredningen resultatet av sina överväganden i frågan.

Utredningen konstaterar inledningsvis att en omyndigförklaring har allvarliga konsekvenser för den som drabbas. Han eller hon berövas sin rättsliga handlingsförmåga i så gott som alla hänseenden. En omyndigförklaring berör inte bara den ekoriomiska rörelsefriheten utan begränsar över huvud taget den enskildes möjlighet att ta initiativ och hävda en åsikt. Något som upplevs som särskilt negativt är att rösträtten i allmänna val går förlorad.

De långtgående inskränkningarna i den enskildes rättshandlingsförmåga inträffar även i sådana fall då en omyndigförklaring framför allt är motiverad för att ta ifrån den enskilde bestämmanderätten över viss egendom e.d. En omyndigförklaring kan alltså sägas vara ett trubbigt instrument som i stor utsträckning speglar en äldre tids synsätt. I många fall kan en omyndigförklaring få allvarliga följder för den omyndigförklarades psykiska tillstånd och försvåra en social anpassning.

Genom en reform år 1974 av reglerna i föräldrabalken inskränktes möjligheterna att förklara en person omyndig, samtidigt som det blev lättare att förordna god man för den som behöver hjälp med att sköta sina angelägenheter. Härigenom har antalet omyndigförklarade sjunkit från ca 30 000 år 1976, då reformen trädde i kraft, till omkring 15 000 vid 1985 års utgång. Detta antal kan på sikt förväntas minska, bl.a. som resultat av en ökad aktivitet hos överförmyndarna när det gäller att ta initiativ till hävanden av omyndigförklaringar. Enligt utredningens mening har emellertid en omyndigförklaring sådana nackdelar att starka skäl talar för att institutet helt avskaffas. En sådan åtgärd står också i samklang med de tankegångar som kommer fram i socialtjänstlagen och den nyligen antagna lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Respekten för människors självbestämmanderätt och integritet står där i förgrunden.

Ett avskaffande av omyndigförklaringsinstitutet kräver emellertid att man på ett annat sätt tillgodoser behovet av hjälp och skydd för personer som på grund av sjukdom e.d. saknar förmåga att själva ha hand om sina angelägenheter. Det är bl.a. viktigt att psykiskt svaga personer skyddas från påtryckningar av personer i deras omgivning som vill få till stånd [NS An [a

- olika ekonomiska dispositioner. Vid sidan av dem som i dag är omyndig- Prop. 1987/88: 124 förklarade finns det också andra grupper som behöver hjälp i såväl per- = Bilaga 1 sonliga som ekonomiska eller rättsliga frågor.

För att den enskilde skall få ett tillfredsställande skydd är det inte tillräckligt med de möjligheter som erbjuds enligt socialtjänst- och omsorgslagstiftningen. Inte heller kan man lita till de nuvarande möjligheterna att ogiltigförklara avtal som har slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet m.m. I stället måste enligt utredningens mening nya former för bistånd tillskapas inom ramen för föräldrabalken. Närmast till hands ligger då att bygga ut det nuvarande godmansinstitutet.

Utredningens undersökningar — som bl.a. har utförts genom en enkät till landets tingsrätter och ett stort antal överförmyndare — visar att, även om det gällande godmansinstitutet väl fyller sin uppgift som ett alternativ till omyndigförklaring, det inte helt kan ersätta omyndigförklaringarna. Framför allt utgör risken för att den gode mannen och huvudmannen ingår kolliderade rättshandlingar ett hinder. Denna kollisionsrisk hänger i sin tur samman med att den som får god man formellt behåller sin rättshandlingsförmåga.

Utredningen föreslår därför att, jämsides med att omyndigförklaringarna avskaffas, det införs ett utbyggt godmansinstitut, kallat förvaltarskap. För att inte den hjälpbehövande skall behöva utsättas för mer ingripande åtgärder än nödvändigt bör det nuvarande godmansinstitutet samtidigt behållas med vissa justeringar.

Huvuddragen i det föreslagna förvaltarinstitutet är följande. o De allmänna förutsättningarna för ett förvaltarförordnande är de-

samma som vid förordnande av god man. En förvaltare kan sålunda förordnas, när någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

o Ett förvaltarskap skall anpassas så, att det motsvarar den enskildes

behov av bistånd i varje särskilt fall. Förvaltarskapet kan begränsas till att avse förvaltningen av viss egendom, t.ex. en fastighet, eller viss rättslig angelägenhet. Det är inte nödvändigt att en viss egendom, t.ex. pensionstillgångar, ställs under förvaltning i sin helhet utan huvudmannen kan ges rätt att själv disponera över en del.

o Förvaltaren har ensam rådighet över den egendom och de angelägen-

heter som omfattas av förvaltaruppdraget. I den delen förlorar alltså huvudmannen sin egen rättshandlingsförmåga.

o Ett förvaltarförordnande påverkar inte huvudmannens rätt att rösta i

allmänna val. Ingen skall alltså i fortsättningen kunna bli fråntagen sin rösträtt på grund av sjukdom e.d.

o Liksom en god man förordnas en förvaltare av tingsrätten. När för-

hållandena motiverar det, är domstolen skyldig att ompröva omfattningen av ett förvaltarskap.

o Behöriga att ansöka om förvaltarförordnande är bl.a. den enskilde

17 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 124

själv, hans eller hennes make och närmaste släktingar samt överför- Prop. 1987/88: 124

myndaren.: Huvudregeln är att den enskilde skall höras muntligt, in- — Bilaga I

nan förvaltare förordnas. Vidare skall domstolen ha tillgång till läkar-

intyg eller annan likvärdig utrecning.

Med den utformning förvaltarinstitutet .har fått liknar det systemet med omyndigförklaringar i vissa andra länder där domstolarna har möjlighet att bestämma räckvidden av en omyndigförklaring med hänsyn till de särskilda förhållanden som föreligger. Ett förvaltarförordnande riktar sig emellertid inte på samma sätt som en omyndigförklaring mot den enskildes person utan tar mera direkt sikte på förvaltningen av hans eller hennes egendom eller bevakning av en viss rättslig eller ekonomisk angelägenhet. Den enskilde slipper alltså den stämpel. som det i dag innebär att bli omyndigförklarad.

Som tidigare nämnts föreslår utredningen att det nuvarande godmansinstitutet behålls. Tanken är att domstolen först skall. pröva om det är ' tillräckligt att förordna en god man för någon, innan ett förvaltarförordnande tillgrips.

Utredningen föreslår en del ändringar i regleringen av godmansinstitutet för att det klarare skall framgå att den som har fått god man behåller sin rättsliga handlingsförmåga. Den gode mannen skall som regel vara skyldig att inhämta huvudmannens samtycke till de rättshandlingar han vill ingå för dennes räkning. Undantag gäller, om huvudmannens tillstånd utgör hinder mot inhämtande av hans eller hennes mening eller om huvudmannens mening av någon annan orsak inte kan inhämtas. En rättshandling som den gode mannen utan samtycke har ingått för huvudmannen blir i princip ogiltig.

När det gäller förfarandet vid utseende av god man föreslås vissa änd-

ringar för att stärka den enskildes rättssäkerhet. I stor utsträckning kommer enligt förslaget samma regler att gälla som vid förordnande av förvaltare.

Utredningens förslag medför omfattande ändringar i 10— 20 kap. för-

äldrabalken. Det föranleder även ändringar i knappt fyrtio författningar utanför föräldrabalken.

Utredningen föreslår att avskaffandet av omyndigförklaringsinstitutet sker så snart som möjligt, så att bl.a.:det nuvarande rösträttshindret försvinner. Eftersom det i den delen krävs en grundlägsändring, måste det emellertid först fattas två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Det torde också vara nödvändigt med ett visst förberedelsearbete hos berörda myndigheter, främst domstolar och överförmyndare, innan de nya reglerna kan träda i kraft. Med hänsyn härtill föreslår utredningen den I januari 1989 som ikraftträdandedag. :

Utredningen fortsätter sitt arbete med övriga delar av uppdraget. Det innefattar bl.a. en översyn av föräldrabalkens förvaltningsregler och en undersökning av möjligheterna att förenkla handläggningen vid domstolarna och hos överförmyndarna. Även de förmynderskapsfrågor som har internationell anknytning ingår i utredningens fortsatta uppdrag.

[Sr tin oc

Prop. 1987/88: 124 j

Utredningens lagförslag

| Bilaga 2

1. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken dels att 4 kap. 2 § och 18 kap. skall upphöra att gälla, dels att 4 kap. 5 a §, 10 och 11 kap., 12 kap. 2—6 §§, 13 kap. 2—10 §§, 14

kap. I $, IS kap. I $, 16 kap. 1—14 §§, 17 kap. 7 8, 19 kap. 17 §, 20 kap. I, 2, ' 5, 8 och 11 §§ samt rubrikerna till 10—17 kap. skall ha följande lydelse,

dels att i 15 kap. skall införas en ny paragraf, 20 8, och i 20 kap. tre nya paragrafer, 2 a—c $$, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 5 a 8”

Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas ' samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat . sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptivbarn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller, om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda dessa makar.

Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som är sinnessjuk, sinnesslö, utan del i vårdnaden eller på okänd ort. Är detta fallet beträffande var och en av dem som enligt första stycket skall samtycka till adoptionen, skall i stället samtycke inhämtas från barnets förmyndare.

Den som är förklarad omyndig får inte adopteras utan förmyndarens samtycke.

11 kap. Om förmyndare 10 kap. Om förmyndare

11 kap. 18 10 kap. I $

För barn som står under vård- För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna äro för- nad av bägge föräldrarna är dessa äldrarna förmyndare. Dör en av förmyndare. Dör en av föräldrarföräldrarna eller kan någon av na eller är någon av dem underårig

1 Senaste lydelse dem enligt 4 § icke vara förmynda- eller blir någon av dem entledigad

1981:363 re, eller blir någon av dem entledi- från förmynderskapet, är den an- 3 Senaste lydelse gad från förmynderskapet, är den dre barnets förmyndare. 1976:612 andre barnets förmyndare.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2

För barn som står under vård- För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina för- nad av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam förmynda- äldrar är denne ensam förmyndare. re.

Il kap. 28 10 kap. 28

Ingår underårigt barn äkten- Ingår underårigt barn äktenskap, skall den som vid äktenska- skap, skall den som vid äktenskapets ingående var förmyndare för pets ingående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets för- barnet alltjämt vara barnets förmyndare. myndare.

11 kap. 3 § I0 kap. 3§

Finnes ej någon som efter vad i I Finns det inte någon som skall eller 2 § sägs skall vara förmynda- vara förmyndare enligt 1 eller 2 §, te för underårig, skall rätten för- skall rätten förordna förmyndare ordna förmyndare. för den underårige.

För den som är förklarad omyndig skall ock förmyndare förordnas.

11 kap. 4 §? 10 kap. 4§

Den som själv är omyndig må ej vara förmyndare; och upphöre därför förmyndarens befattning, om han varder förklarad omyndig.

Har förmyndare förordnats en- Har förmyndare förordnats enligt 3 § första stycket på grund av ligt 3 § på grund av att fadern eller att fader eller moder är underårig, modern är underårig, gäller förgäller förordnandet till dess fadern ordnandet till dess fadern eller eller modern har uppnått myndig modern har uppnått myndig ålder. ålder.

11 kap. 58? 10 kap. 53

När förmyndare skall förordnas Till förmyndare skall utses en skall därtillutses en rättrådig, erfa- rättrådig, erfaren och i övrigt ren och i övrigt lämplig man eller lämplig man eller kvinna. kvinna.

Den som är underårig får inte

vara förmyndare.

För underåriga syskon bör ge- För underåriga syskon bör dommensam förmyndare förordnas, stolen förordna en gemensam försåvida icke särskilda skäl rala där- myndare, om inte särskilda skäl raemot. lar däremot.

Senaste lydelse 1 kap. 6 § 10 kap. 6 §

1976:612 Skall efter föräldrarnas död för- Skall efter föräldrarnas död för- 2 Senaste lydelse

myndare förordnas för underårig, myndare förordnas för en underå- 1974:1038

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2 och hava föräldrarna eller en av rig och har föräldrarna eller en av dem givit tillkänna, vem de önska dem gerr tillkänna vem de önskar till förmyndare för den underårige, till förmyndare, skall denne förordvarde han därtill förordnad, så- nas, om han eller hon inte är olämframt han ej finnes olämplig. plig.

HH kap. 7§ 10 kap. 78

För omyndig må, när omständig- När omständigheterna påkallar heterna sådant påkalla, flera för- det, kan flera förmyndare förordmyndare förordnas. nas för samma person.

Prövas den eller de som på Kan den eller de som på grund grund av lag skola vara förmynda- av lag skall vara förmyndare inte re icke lämpligen böra handhava lämpligen ha hand om förmynderförmynderskapet allena, skall skapet allena, skall medförmyndamedförmyndare förordnas. re förordnas.

Il kap. 8 §" 10 kap. 8§

En förmyndare har rätt att på En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från för- begäran bli entledigad från förmynderskapet. Detta gäller dock mynderskapet. Detta gäller dock ej, om förmynderskapet för en ej, om förmynderskapet utövas av underårig utövas av föräldrarna el- föräldrarna eller en av dem och ler en av dem och särskilda skäl ta- särskilda skäl talar mot att förlar mot att förmyndaren entledi- myndaren entledigas. gas.

Har två särskilt förordnade för- Har två särskilt förordnade förmyndare utsetts att gemensamt ut- myndare utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn och vill öva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdna- någon av förmyndarna att vårdnaden inte längre skall vara gemen- den inte längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av sam, skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdna- dem eller båda anförtro vårdnaden om barnet åt en av dem efter den om. barnet åt en av dem efter vad som är bäst för barnet. vad som är bäst för barnet.

11 kap. 9§ 10 kap. 98

Gör förmyndaren sig. skyldig till En förmyndare skall entledigas, "missbruk eller försummelse vid ut- om han vid utövandet av sitt uppövandet av sin befattning, eller drag gör sig skyldig till missbruk kommer han på ekonomiskt obe- eller försummelse, om han komstånd, och prövas han på grund hä- mer på ekonomiskt obestånd och rav vara olämplig såsom förmyn- på grund därav är olämplig at: dare, eller finnes han av annan or- vara förmyndare eller om han av sak icke längre lämplig att inneha- någon annan orsak inte längre är va förmynderskapet, varde han ent- lämplig att inneha sitt uppdrag. ledigad. Senaste lydelse

1983:47

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2 11 kap. 10§ 10 kap. 108

Dör förmyndaren, och finnes ej Dör förmyndaren och finns det

någon som på grund av lag skall inte någon som på grund av lag

vara förmyndare, skall den som skall vara förmyndare, skall den har boet i sin vård utan dröjsmål som har boet i sin vård utan dröjsanmäla förhållandet till den rätt, mål anmäla förhållandet till den hos vilken förmynderskapet är el- tingsrätt hos-vilken förmynderskaler skall vara inskrivet. pet är eller skall vara inskrivet.

11 kap. 11§ 10 kap. 11 §

Förmynderskap står under till- Förmynderskap står under tillsyn av överförmyndaren och rät- syn av överförmyndaren och ringsten. rätten.

11 kap. 12 8 10 kap. 128

Fråga om förordnande av för- Fråga om förordnande av förmyndare för underårig upptages av myndare tas upp av den tingsrätt den rätt där förmynderskapet är där förmynderskapet är inskrivet inskrivet eller, om inskrivning av eller, om inskrivning av förmynförmynderskapet icke ägt rum, av ' derskapet inte har ägt rum, av den den rätt där inskrivning skall ske. tingsrätt där inskrivning skall ske.

Då någon som uppnått myndig ålder förklaras omyndig, skall förmyndare förordnas av den rätt där ansökningen om ompyndighetsförklaring gjordes. Erfordras ny förmyndare, skall sådan förordnas av. den rätt där förmynderskapet är inskrivet.

Fråga om entledigande av för- Fråga om entledigande av förmyndare upptages av den rätt där myndare fas upp av den tingsrätt förmynderskapet är inskrivet eller där förmynderskapet är eller skall skall inskrivas. : vara inskrivet.

11 kap. 13 8” 10 kap. 13§

I ärende om förordnande av för- Färende om förordnande av förmyndare skall rätten bereda över- myndare skall rätten bereda överförmyndaren tillfälle att lämna förmyndären tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig förslag på person som är lämplig för uppdraget. för uppdraget.

I! kap. 14 8” . 10 kap.14§

Ingen får förordnas till förmyn- Ingen får förordnas till förmyn-

dare eller entledigas från sådan be- dare eller entledigas från ett sådant

fattning utan att ha fått tillfälle att uppdrag utan att ha fått tillfälle att

1 Senaste tydelse yttra sig i ärendet. yttra sig. 1976:612

"Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2 11 kap. 15 8” 10 kap. 15 §

Kan slutligt beslut ej ges ome- Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om förordnande delbart i ärende om förordnande av förmyndare, får rätten, om av förmyndare, får rätten, om den omedelbar vård erfordras om den omyndiges angelägenheter kräver omyndiges angelägenheter, för- omedelbar vård, förordna förmynordna förmyndare för tiden intill : dare för tiden rill dess ärendet slutdess ärendet avgöres av rätten. ligt avgörs.

Har i mål om omyndighetsförklaring rätten meddelat beslut enligt 10 kap. 14 § omatt den, vars försättande i omyndighet det är fråga om, skall vara omyndig för tiden intill dess målet avgöres, skall rätten i

där angiven ordning förordna för- ”

myndare för honom för nämnda tid.

11 kap. 16 §P 10 kap. 168

Uppkommer fråga om förmyn- Uppkommer fråga om att enligt dares entledigande av orsak som 9§ entlediga en förmyndare och anges i9 § och kan slutligt beslut ej kan slutligt beslut ej ges omedelges omedelbart, får rätten, om bart, får rätten, om dröjsmål skulle dröjsmål skulle medföra fara för -.medföra fara för den omvndige, den omyndiges rätt och bästa, för- besluta att förmyndaren skall skilordna om förmyndarens skiljande jas från sitt uppdrag för tiden till från utövningen av förmynderska- - dess ärendet avgörs. pet för tiden inrill dess ärendet avgöres av rätten.

Innan beslut fattas om förmyn- Innan rätten meddelar beslut endarens skiljande från utövningen av ligt första stycket, skall förmyndaförmynderskapet, skall, om det kan ren beredas tillfälle att yttra sig, om ske utan märklig tidsutdräkt, för- det inte är fara i dröjsmål. myndaren beredas tillfälle att yttra

sig.

11 kap. 7 8” 10 kap. 17 §

Ansökan om förordnande eller Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får entledigande av en förmyndare får göras, förutom av överförmynda- göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den omyn- ren och förmyndare, av den omyndige själv, om denne har fyllt sex- dige själv, om denne har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes ton år, samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar. En make och närmaste släktingar. En

1 Senaste lydelse förmyndare som inte längre är förmyndare som inte längre är

1976:612 lämplig att utöva vårdnaden om en ' lämplig att utöva vårdnaden får 3 Senaste lydelse underårig får entledigas även på entledigas även'på ansökan av so- 1983:47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2

ansökan av socialnämnden. Frå- cialnämnden. Frågor som avses i gor som avses i denna paragraf denna paragraf skall rätten också skall rätten också ta upp själv- ta upp självmant, när anledning mant, när anledning förekommer förekommer till det. till det. I ärende som avses i första styc- I ärende som avses i första stycket skall rätten, när det rör omyn- ket skall rätten, när det rör en dig som fyllt sexton år, bereda omyndig som fyllt sexton år, beredenne tillfälle att yttra sig, om det da denne tillfälle att yttra sig, om kan ske. det kan ske. Mot rättens beslut i ärende som Rättens beslut i ärende som avses i första stycket får talan avses i första stycket får överklaföras, förutom av den som beslutet gas, förutom av den som beslutet särskilt rör, av var och en som har särskilt rör, av var och en som har rätt att göra ansökan. rätt att göra ansökan.

11 kap. Om god man och förvaltare

Om god man

11 kap. 1§ Kan en förmyndare på grund av sjukdom eller av annan orsak inte utöva förmynderskapet eller blir han enligt 10 kap. 16 § skild från utövningen av det, skall rätten förordna god man att i förmyvndarens ställe vårda den omyndiges angelägenheter. |

11 kap. 28 | Har en förmyndare eller hans make och den omyndige del i oskiftat dödsbo, skall rätten förordna god man att vårda den omyndiges rätt i boet vid boutredningen liksom vid bodelning och skifte eller ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat bo. God man skall även förordnas för en omyndig eller annan på vars vägnar det skall företas en rättshandling vid vilken ställföreträdaren enligt 13 kap. 2 § ej kan företräda honom eller henne. Detsamma gäller, om det uppstår fråga om rättegång

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

. . Bilaga 2 mellan å ena sidan den omyndige eller huvudmannen och å andra sidan ställföreträdaren eller dennes make eller någon som ställföreträdaren företräder.

Om det i annat fall än som avses i första eller andra stycket förekommer en angelägenhet där ställföreträdaren eller hans make kan ha ett intresse som strider mot den omyndiges eller huvudmannens, skall rätten förordna god man för den omyndige eller huvudmannen, om ställföreträdaren begär det eller det annars är lämpligt.

Il kap. 3§

Rätten skall förordna god man 1. om det vid ett dödsfall finns en till namnet känd arvinge som vistas på okänd eller avlägsen ort och därför inte kan bevaka sin rätt i boet och förvalta sin lott i det, 2. om det vid ett dödsfall inte kan utredas huruvida den döde har efterlämnat någon arvinge som är arvsberättigad före allmänna arvsfonden eller före eller tillsammans med någon annan känd arvinge, eller också kunskap saknas om såväl namnet som vistelseorten beträffande en i övrigt känd arvinge, och det på grund av sådan omständighet krävs att okänd arvinges rätt bevakas och hans eller hennes lott i boet förvaltas, 3. om en testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort eller är okänd och hans eller hennes rätt därför behöver bevakas enligt vad som föreskrivs om arvinge, 4. om det i övrigt krävs att en bortovarandes rätt bevakas eller en bortovarandes egendom förvaltas, 5. om det enligt förordnande i testamente eller annan rättshandling beror av en framtida händelse vem

Nuvarande lIvdelse Föreslagen I ydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2 egendom skall tillfalla eller egendom först framdeles skall tillträdas med äganderätt och det krävs att den blivande ägarens rätt bevakas eller att egendomen förvaltas för hans eller hennes räkning. eller 6. om egendom, enligt vad som särskilt föreskrivs, skall ställas under vård och förvaltning av god man som avses i detta kapitel.

Förordnande enligt första stycket sker efter anmälan eller när behovet blir känt på annat sätt. Krävs en god man för den som har rått i ett dödsbo. skall det anmätas hos tingsrätten av den som har boet i sin vård.

Rättshandlingar som en god man har företagit med stöd av ett förordnande enligt denna paragraf gäller även om den egendom som förordnandet avsåg tillfaller någon som den gode mannen inte var förordnad att företräda.

ll.kap. 4§

Om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, förordna god man för honom eller henne. Förordnande får inte meddelas utan samtycke från den för vilken god man skall utses, om inte den enskildes tillstånd utgör hinder mot inhämtande av hans eller hennes mening eller det annars finns särskilda skäl.

Il kap. 5§ |

Om en god man. som har företagit en rättshandling för huvudmannen, har handlat utanför sitt förordnande, är rättshandlingen

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lvdelse Prop. 1987/88: 124 Bilaga 2

inte bindande för huvudmannen. Detsamma gäller, om en god man har företagit en rättshandling inom ramen för förordnäandet men utan samtycke från huvudmannen, såvida inte huvudmannens tillstånd har utgjort hinder mot inhämtande av hans eller hennes mening eller huvudmannens mening av annan or-

sak inte har kunnat inhämtas.

Har den gode mannen inom ramen för förordnandet ingått en rättshandling som sedvanligen före-

tas för den dagliga hushållningen,

skall huvudmannens samtycke anses föreligga, om han eller hon inte före rättshandlingen har gett uttryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktade sig.

11 kap. 68

Om en rättshandling som en god man har företagit för huvudmannen inte blir bindande enligt 5 §, är den gode mannen skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne lider på grund härav.

Om förvaltare

11 kap. 7 §

Om det beträffande någon föreligger en sådan situation som anges i 4 § och det inte är tillräckligt att god man förordnas eller att den enskilde på något annat mindre ingripande sätt får hjälp, kan rätten förordna förvaltare för honom eller henne. Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde. Rätten får överlåta åt överförmyndaren att lämna närmare föreskrifter om uppdragets omfattning.

Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilag:

11 kap. 8§ taga 2

Inom ramen för förvaltaruppdraget har förvaltaren ensam rådighet över huvudmannens egendom och företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget.

11 kap. 9§ Med förvaltarens samtycke får huvudmannen själv företa rättshandlingar även i en angelägenhet som omfattas av förvaltaruppdraget. Om verkan av avtal som huvudmannen har ingått utan samtycke gäller vad som föreskrivs i 9 kap. 6 och 7 §§ för underåriga.

11 kap. 108 Endast om det finns särskilda skäl får förvaltaruppdraget omfatta I. huvudmannens rätt att själv sluta avtal om tjänst eller annat arbete, 2. vad huvudmannen genom eget arbete har förvärvat efter det att förvaltare har förordnats, liksom avkastningen av sådan egendom och vad som har trätt i egxendomens ställe samt 3. vad huvudmannen efter det att förvaltare har förordnats erhåller genom gåva eller testamente under villkor att egendomen inte skall omfattas av förvaltarens rådighet.

11 kap. 11 § Förvaltaren kan omhänderta egendom som avses i 10 § i avvaktan på att rätten avgör om egendomen skall omfattas av förvaltaruppdraget. Innan rätten meddelar beslut som avses i första stycket skall huvudmannen och överförmyndaren beredas tillfälle att yttra sig.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

11 kap. 12§ Bilaga 2

Om en förvaltare, som har företagit en rättshandling för huvudmannen, har handlat utanför förvaltaruppdraget, är rättshandlingen inte bindande för huvudmannen. Förvaltaren är i sådant fall skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne lider på grund härav.

Gemensamma bestämmelser

11 kap. 13§

Till god man eller förvaltare skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Skall en god man förordnas att bevaka en omyndigs eller bortovarandes rätt i dödsbo och har den avlidne gett tillkänna vem han önskar till god man, skall denne förordnas, om han eller hon inte är olämplig.

Den som är underårig får inte vara god man eller förvaltare.

11 kap. 148

När omständigheterna påkallar det, kan flera gode män eller förvaltare förordnas för samma person.

Är flera gode män eller förvaltare

ansvariga för skada som de har orsakat tredje man, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsbeloppet skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter den grad av vållande som åvilar dem. Om någon - saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas på samma sätt.

il kap. 15§

Godmanskap och förvaltarskap står under tillsyn av överförmyndaren och tingsrätten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Pe

11 kap. 16 § Bilaga 2

Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare får göras av överförmyndaren, förmyndare, den som ansökningen avser, om han eller hon har fyll sexton år, samt hans eller hennes make och närmaste släktingar. -

Ansökan om förordnande av förvaltare får också göras av god man som avses i 4 §.

11 kap. 17 §

I ärende om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fvllt sexton år skall rätten bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

I ärende om förordnande av god - man enligt 4 § eller förvaltare skall,

om det inte är obehövligt, rätten

också inhämta yttrande från make och närmaste släktingar, överförmyndaren, vårdinrättning och socitalnämnd. Den som ansökningen avser skalli ett sådant ärende höras muntligt, om det kan ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att han eller hon inte förstår vad saken gäller. Rätten kan dock underlåta muntligt förhör, om den enskilde själv har gjort ansökan eller medgivit det ifrågasatta förordnandet eller det annars finns särskilda skäl.

Myndigheter som anges i andra stycket är skyldiga att lämna rätten sådana uppgifter som kan 'ura av betydelse i ärendet.

11 kap. 183

Rätten får inte förordna förvaltare utan läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd. Utan motsvarande utredning får rätten inte heller i

Nuvarande lydelse Föreslagen lIvdelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2

'ärende om förordnande av god man enligt 4 § underlåta att inhämta den enskildes mening på grund av hans eller hennes tillstånd.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan utredning som avses i första stycket.

Il kap. 198 Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om förordnande av god man eller förvaltare, får rätten, om den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller ett dröjsmål annars skulle medföra uppenbar skada för den enskilde, förordna god man eller förvaltare för tiden till dess ärendet slutligt avgörs. Sådant förordnande av god man som avses i 4 § eller förvaltare kan meddelas även beträffande den som är underårig att gälla från och med den dag han eller hon fyller arton år. . |

Innan beslut enligt första stycket meddelas skall den som ansökningen avser ha fått tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

Beslut enligt första stycket får när

som helst ändras av rätten.

1 kap. 20§

Om en god man eller förvaltare inte längre behövs, skall rätten besluta att godmanskapet eller förvaltarskapet skall upphöra. Har god man förordnats enligt 3§ 1—5, skall han entledigas så snart huvudmannen begär det. När en god man har slutfört sitt uppdrag, skall han genast anmäla det till rätten.

En god man eller förvaltare har rätt att på begäran bli entledigad

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124 Bilaga 2 från sitt uppdrag. Skall godman- Nag skapet eller förvaltarskapet fortsätta, är han dock skyldig att kvarstå till dess en ny god man eller förvaltare har utsetts.

11 kap. 21 § En god man eller förvaltare skall entledigas, om han vid utövandet av sitt uppdrag gör sig skyldig till missbruk eller försummelse, om han kommer på ekonomiskt obestånd och på grund därav är olämplig att vara god man eller förvaltare eller om han av någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha sitt uppdrag. Uppkommer fråga om att enligt första stycket entlediga en god man eller förvaltare och kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för huvudmannen, besluta att den gode mannen eller förvaltaren skall skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs.

11 kap. 22§ Ansökan om entledigande av en god man eller förvaltare och om upphörande av godmanskap eller förvaltarskap får göras av överförmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren, huvudmannen, om han eller hon har fyllt sexton år, samt huvudmannens make och närmaste släktingar. Rätten får också självmant ta upp frågor som avses i första stycket.

Il kap. 23 § Dör en god man eller förvaltare skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den tingsrätt där godmanskapet eller förvaltarskapet är eller skall vara inskrivet.

Nuvarande lIvdelse Föreslagen lvdelse” Prop. 1987/88: 124

nn 4

Bilaga 2 Il kap. 24§

Rätten är skyldig att på ansökan av någon av dem som anges i 16 § ompröva ett godmanskaps eller förvaltarskaps omfattning. Rätten kan också utan ansökan göra en sådan omprövning.

Innan rätten meddelar beslut enligt första stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren samt överförmyndaren och huvudmannen beredas tillfälle att vttra sig.

Il kap. 25§

Ingen får förordnas till god man eller förvaltare eller entledigas från ett sådant uppdrag utan att ha fått

tillfälle att vittra sig. Är det fråga om

beslut enligt 21§ andra stvcket, skall den gode mannen eller förvaltaren beredas tillfälle att vttra sig, om det inte är fara i dröjsmål.

11 kap. 268

Frågor om förordnande eller entledigande av god man enligt I eller 2 § tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet eller motsvarande ställföreträdarskap är eller skall vara inskrivet. År det fråga om förmynderskap som inte skall vara inskrivet, avgörs frågan om behörig domstol med tillämpning av 12 kap. 1 § andra stycket.

Uppkommer vid utredning av ett dödsbo fråga om förordnande av god man enligt 3 §, hör ärendet till den tingsrätt varunder boet lyder. Skallgod man annars förordnas enligt 3 eller 4 §, tas ärendet upp av tingsrätten i den ort där den för vilken god man skall förordnas har egendom eller där annars behov av god man har yppat sig.

Andra frågor som gäller godmanskap tas upp av den tingsrätt där godmanskapet är inskrivet.

18 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 124

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2 11 kap. 27 §

Ansökan om förordnande av förvaltare tas upp av tingsrätten i den ort där den som avses med ansökningen har sitt hemvist eller, om han eller hon inte har hemvist i riket, av Stockholms tingsrätt.

Andra frågor som gäller förvaltarskap tas upp av den tingsrätt där förvaltarskapet är inskrivet.

II kap. 28§

Rättens beslut i frågor som gäller godmanskap eller förvaltarskap får överklagas, förutom av den som beslutet rör, av var och en som har rätt att göra ansökan i frågan. Förmyndare eller annan ställföreträdare får dock inte överklaga beslut enligt 2 § första och andra styckena.

11 kap. 29§

Rätten skall genast kungöra beslut om anordnande eller upphörande av förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar.

12 kap. Om inskrivning av förmyn- 12 kap. Om inskrivning av förmynderskap dertskap, godmanskap och förvaltarskap

2§

Då någon som uppnått myndig Godmanskap och förvaltarskap ålder förklarats omyndig, varde för- skall skrivas in vid den tingsrätt där

mynderskapet inskrivet vid den rätt, ansökan om anordnande av god-

där ansökningen om omyndighets- manskapet eller förvaltarskapet förklaring gjordes. gjordes. |

3§

Finner rätten, där förmynderskap Finner den tingsrätt där ett förär inskrivet, med hänsyn till den mynderskap är inskrivet, med omyndiges eller hans föräldrars hänsyn till den omyndiges eller boningsort eller av annan orsak, hans föräldrars boningsort eller av att tillsynen över förmynderskapet annan orsak, att tillsynen över förlämpligen bör överflyttas till an- mynderskapet lämpligen bör övernan rätt, äge den rätt, där förmyn- flyttas till en annan fringsrätt, kan

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2

derskapet är inskrivet, besluta där- den tingsrätt där förmynderskapet om. Underrättelse om beslutet är inskrivet besluta därom. Underskall ofördröjligen givas den rätt, rättelse om beslutet skall uran till vilken tillsynen sålunda över- dröjsmål ges till den tingsrätt dit flyttas, och varde förmynderska- tillsynen överflyttas, och förmynpet där inskrivet. derskapet skall skrivas in där.

Första stycket tillämpas även i fråga om godmanskap enligt Ill kap. 1—3 §§. Överflyttning av godmanskap som avses i II kap. I eller 2§ får dock, om även förmynderskapet eller motsvarande ställföreträdarskap är inskrivet, inte ske annat än i samband med överflyttning av detta.

Om den tingsrätt där ett godmanskap enligt I1 kap. 4 § eller ett förvaltarskap är inskrivet får kännedom om att huvudmannen har fått sitt hemvist på en ort som hör under en annan tingsrätt, skall den förstnämnda tingsrätten överflytta tillsynen dit. Underrättelse om beslutet skall utan dröjsmål ges till den tingsrätt dit tillsynen har överflyttats, och godmanskapet eller förvaltarskapet skall skrivas in där.

480 När förmynderskap /inskrives, När förmynderskap, godmanskall rätten, där så erfordras, angi- skap eller förvaltarskap inskrivs, va, vilken överförmyndare det till- skall tingsrätten, om det behövs,

kommer att utöva tillsyn över för- ange vilken överförmyndare det

mynderskapet. tillkommer att utöva tillsynen. I fråga om överflyttning av till- I fråga om överflyttning av tillsynen över förmynderskap från en synen över förmynderskap, godöverförmyndare till en annan manskap eller förvaltarskap från en inom samma domsaga, skall vad i överförmyndare till en annan 3§ sägs äga motsvarande tillämp- inom samma domsaga tillämpas ning. 33.

58 Rätten tillser, att förmynderskap Tingsrätten skall se till att förmyninskrives och förmyndare varder derskap inskrivs och förmyndare

Senaste lydelse förordnad, då det skall ske. förordnas, då det skall ske. 1969:799

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2

6 §h

Då rätten meddelat beslut om Då rätten har meddelat beslut inskrivning av förmynderskap, om inskrivning av förmynderskap, skall anteckning därom ske i för- godmanskap eller förvaltarskap. mynderskapsbok, som föres vid skall anteckning därom ske i förrätten. mynderskapsbok som förs hos

tingsrätten.

13. kap. Allmänna bestämmelser 13 kap. Allmänna bestämmelser om förmyndares plikter om förmyndares, god mans och

förvaltares plikter

Uppstår fråga om rättshandling Uppstår fråga om rättshandling mellan myndlingen och förmynda- mellan en myndling och förmyndaren eller hans make eller någon ren eller hans make eller någon som han företräder, äge förmyn- som han företräder, har förmyndaren ej den rätt att företräda daren inte rätt att företräda myndmyndlingen, varom i 1§ sägs. lingen enligt 1§. Har syskon ge- Hava syskon gemensam förmyn- mensam förmyndare, får denne dare, äge denne dock företräda dock företräda myndlingarna vid myndlingarna vid arvskifte dem arvskifte dem emellan, om de inte emellan, såframt de ej hava inbör- har inbördes stridande intressen. des stridande intressen.

En god man eller förvaltare har inte rätt att företräda sin huvudman, om det uppstår fråga om rättshandling mellan å ena sidan huvudmannen och å andra sidan den gode mannen eller förvaltaren, dennes make eller någon som den gode mannen eller förvaltaren företråder. | Har förmyndaren slutit avtal, Har en förmyndare, god man el-

vartill han, enligt vad i första styc- ler förvaltare slutit avtal i strid med ket sägs, saknat behörighet, skall första eller andra stycket, tillämpas

angående skyldigheten att återbära 9 kap. 7 § första stycket i fråga om

vad jämlikt avtalet må vara uppbu- återbärings- och ersättningsskylret, eller att utgiva ersättning där- dighet. för, vad i9 kap. 7 § första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Upphävd genom lag 1974:1038 Förmyndare skall med omsorg 1 Senaste lydelse

och nit vårda myndlingens rätt och 1974:1038

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2

främja hans bästa. Härvid skall för-

myndaren se till att mvndlingens

medel i skälig omfattning används

till nytta för myndlingen.

4 SN

Förmvndaren skall med omsorg Gode män och förvaltare skall och nit vårda myndlingens rätt och omsorgsfullt och noggrant utföra främja hans bästa. Härvid skall för- sina uppdrag. Vid förvaltning av humyndaren se till att myndlingens vudmannens medel skall de se till medel i skälig omfattning användas att medlen i skälig omfattning antill nytta för myndlingen. vänds till nytta för huvudmannen.

5§

Har myndlingen fyllt sexton år, Har en myndling fyllt sexton år, bör förmyndaren, om det lämp- bör förmyndaren, om det lämpligen kan ske, höra myndlingen rö- ligen kan ske, höra myndlingen rörande hans mening i angelägen- rande hans eller hennes mening i

heter av vikt. Är myndlingen gift, angelägenheter av vikt. Är mynd-

skall jämväl makens mening in- lingen gift, skall även makens mehämtas. | ning inhämtas.

Motsvarande skyldighet åvilar.

gode män och förvaltare gentemot

huvudmannen och dennes make.

Om betydelsen av huvudmannens

samtycke i vissa fall finns bestäm-

melser i II kap. 5 §.

6§

Förmyndaren skall rörande allt Förmyndare, gode män och förvadtill förmynderskapet hörer giva valtare skall rörande allt som hör överförmyndaren ävensom rätten till förmynderskapet, godmanskade upplysningar som infordras. pet eller förvaltarskapet ge överför-

myndaren och rätten de upplys-

ningar som infordras.

7 §§

För den omyndiges. egendom För en omyndigs egendom skall skall förmyndaren, såframt rätten förmyndaren, om rätten finner skäl prövar skäl därtill vara för handen, till det, lämna pant eller annan sälämna pant eller annan säkerhet kerhet till visst av rätten bestämt till visst av rätten bestämt belopp. belopp. Motsvarande skyldighet att Säkerheten skall, på sätt rätten be- ställa säkerhet åvilar gode män och stämmer, förvaras och förvaltas av förvaltare. Säkerheten skall, enligt

" Senaste lydelse överförmyndaren eller i annan vad rätten bestämmer, förvaras

1974:1038 lämplig ordning. och förvaltas av överförmyndaren " Senaste lydelse

eller i annan lämplig ordning. 1970:1000

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

85 Bilaga 2

Har en omyndig flera förmyndare, skall de, såvitt rör egendomen, ha hand om förmynderskapet gemensamt. Rätten kan dock förordna att tillgångarna skall för förvaltning fördelas på visst sätt mellan dem eller att vissa tillgångar skall förvaltas av en förmyndare ensam. Den som ensam råder över vissa tillgångar får också ikläda den omyndige sådana förbindelser som faller inom området för dessa tillgångars förvaltning.

Står en underårig inte under Står en underårig inte under vårdnad av någon förälder och har vårdnad av någon förälder och har flera förmyndare förordnats, skall flera förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland vårdnaden utövas av den bland förmyndarna som rätten utser där- förmyndarna som rätten utser därtill. Rätten kan också utse två för- till. Rätten kan också utse två förmyndare att gemensamt utöva myndare att gemensamt utöva vårdnaden, om de är gifta med vårdnaden, om de är gifta med varandra eller bor tillsammans un- varandra eller bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållan- der äktenskapsliknande förhållanden. Den eller de som har anför- den. Den eller de som har anförtrotts vårdnaden kan, om det är trotts vårdnaden kan, om det är lämpligt, av rätten befrias från lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten att delta i handha- skyldigheten att delta i handhavandet av den omyndiges övriga vandet av den omyndiges övriga angelägenheter. Har den som är angelägenheter. förklarad omyndig flera förmyndare, förordnar rätten en av dem att ha den omsorg om myndlingens person som anges i I $.

Har en omyndig flera förmyndare och kan dessa ej enas i ett ärende. som rör den omyndiges egendom och som de skall besluta i, gäller den: mening som överförmyndaren biträder. Är det fråga om en åtgärd som kräver överförmyndarens samtycke, kan samtycke ges till åtgärden även om förmyndarna har olika mening. I sådana fall skall överförmyndaren dock bereda medförmyndare tillfälle att yttra sig innan överförmyndaren beslutar i saken.

Första och tredje styckena tilläm-

pas även när någon har flera gode

män eller förvaltare.

9§

Förmyndare vare pliktig att er- Förmyndare, gode män och försätta skada som han uppsåtligen valtare är skyldiga att ersätta skada eller av vårdslöshet tillskyndat den som de uppsåtligen eller-av vårdsomyndige. löshet har orsakat den omyndige " Senaste lydelse

eller huvudmannen.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2

Åro flera förmyndare ansvariga År flera förmyndare, gode män

för skada som de ftillskyndat den eller förvaltare ansvariga för skada omyndige, svare de för ersättning- som de har orsakat den omyndige en en för alla och alla för en. Ersätt- eller huvudmannen, svarar de soliningsbeloppet varde förmyndarna dariskt för ersättningen. Ersättemellan slutligen fördelat efter den ningsbeloppet skall slutligt fördestörre eller mindre skuld som prövas las mellan de ansvariga efter den ligga envar av dem till last. Finnes grad av vållande som åvilar dem. någon sakna tillgång till gäldande Om någon saknar tillgångar att beav vad på honom belöper, skall de tala sin andel med, skall de övrigas övrigas ansvarighet för bristen be- ansvarighet för bristen bestämmas stämmas efter enahanda grunder. på samma sätt.

108 Vill den omyndige, sedan han Vill en omyndig, sedan han blivit blivit myndig, eller ny förmyndare myndig, eller ex ny förmyndare göra anspråk på ersättning efter göra anspråk på ersättning enligt vad i 98 stadgas, skall han, så- 9§, skall han, om de handlingar framt de handlingar, varom i 16 som anges i 16 kap. 12§ har överkap. 12 § förmäles, överlämnats till lämnats till honom, inom ett år honom efter vad där sägs, inom ett därefter väcka talan om anspråket. år därefter väcka talan om ansprå- I annat fall har han förlorat sin taket, eller vare sin talan förlustig. lerätt. Vad som nu har sagts gäller Vad sålunda stadgats skall ej äga inte om den avgående förmyndatillämpning, om den avgående för- ren har gjort sig skyldig till brottsmyndaren gjort sig skyldig till ligt förfarande. brottsligt förfarande.

Första stycket tillämpas även i

fråga om talan mot god man eller

förvaltare.

14 kap. Om vård av omvndigs rätt i 14 kap. Om vård av rätt i oskiftat oskiftat bo : bo

1§

Har omyndig del i oskiftat bo, Har en omyndig del i oskiftat skall förmyndaren, med iakttagan- bo, skall förmyndaren, med iakttade av vad nedan stadgas, vårda gande av vad nedan stadgas, vårda den omyndiges rätt i boet. den omyndiges rätt i boet. Dersam-

ma gäller i fråga om gode män och

förvaltare som har förordnats att

förvalta huvudmannens egendom i

fall då denne har del i oskiftat bo.

Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124 Bilaga 2 15 kap. Om förmyndares förvalt- 15 kap. Om förvaltning av egenning av omyndigs egendom dom

8 -

Förmyndaren vare pliktig att till- En förmyndare, god man eller seatt den omyndiges tillgångar äro förvaliare är skyldig avv se till att anbragta sålunda att erforderlig den omyndiges eller huvudmantrygghet finnes för deras bestånd nens tillgångar är anbragta så att och skälig avkastning erhålles. erforderlig trygghet finns för deras bestånd och skälig avkastning erhålls. De föreskrifter som i 2—18 §§ reglerar förmyndares förvaltning tillämpas också i fråga om gode män och förvaltare. Har egendom i dödsbo, vilken har förvaltats av en god man som

avses i Il kap. 3 §, efter preskription

av rätt att ta arv eller testamente elder annars tillfalliv allmänna arvsfonden, gäller i fråga om egendomens försäljning lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden. g 2 0 Gode män och förvaltare är berättigade att efter uppdragets slutförande eller, om uppdraget varar längre tid än ett år. årligen erhålla skäligt arvode för uppdraget samt ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande. Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Denne bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter skall utgå av huvudmannens medel. Arvode och ersättning som ej skall utgå av huvudmannens medel skall betalas av kommunen.

16 kap. Om förmyndares tedovis- 16 kap. Om redovisningsskyldigningsskyldighet het

I c e Förmyndaren vare pliktig att över Förmyndare, gode män och försin förvaltning av den omyndiges valtare är skyldiga att föra räken- 80

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2 egendom föra räkenskaper på så- skaper över sin förvaltning av den dant sätt att därigenom för varje år omvndiges eller huvudmannens en noggrann redovisning lämnas egendom på sådant sätt att därför den omyndiges tillgångar och igenom för varje år lämnas en nogskulder samt för förvaltningens grann redovisning för den omyndigång. ges eller huvudmannens tillgångar

och skulder samt för förvaltning-

ens gång.

2 4

När egendom, som skall stå un- När egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning, der förmyndarens förvaltning, första gången tillfaller underårig, första gången tillfaller en underåskall förmyndaren inom en månad rig, skall förmyndaren inom en därefter till överförmyndaren ingi- månad därefter till överförmyndava förteckning över egendomen. ren ge in en förteckning över egen- Varder den som uppnått myndig ål- domen. der förklarad omyndig skall förmyndaren, inom tre månader från det förmynderskapet inskrevs, till överförmyndaren ingiva förteckning över den omyndiges egendom vid tiden för omyndighetsförklaringen.

Gode män och förvaltare som har förordnats att förvalta egendom skall inom två månader från det att inskrivning ägt rum ge in en förteckning till överförmyndaren över den egendom som omfattas av förordnandet. Denna skyldighet gäller inte, om förvaltningen avser andel i oskiftat dödsbo.

Förteckning som avges av en god man som har förordnats enligt II kap. 1§ behöver endast uppta den lösa egendom som den gode mannen har tagit hand om. Har den omyndige efter den tid Har den omyndige eller huvud-

som avses i första stycket erhållit mannen efter den tid som avses i egendom som skall stå under för- första eller andra stycket erhållit myndarens förvaltning, skall för- egendom som skall stå under förteckning över denna egendom valtning av förmyndare, god man ingivas till överförmyndaren inom eller förvaltare, skall förteckning en månad därefter. över denna egendom ges in till

överförmyndaren inom en månad

därefter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2 Är det andel i oskiftat bo som | Är det andel i oskiftat bo som

tillfallit omyndig, skall förteck- har tillfallit er omyndig eller huning, varom ovan stadgas, ingivas vudman, skall förteckning ges in först inom en månad efter det bo- först inom en månad efter det bodelning eller skifte skett. delning eller skifte har skett. Har domstolen beslutat utvidga omfattningen av en god mans eller förvaltares uppdrag när det gäller annan egendomsförvaltnin g än som avser andel i oskiftat bo, skall den gode mannen eller förvaltaren inom en månad från beslutet till överförmyndaren ge in en förteckning över den egendom som omfattas av det utvidgade uppdraget.

3§

Å förteckning som avses i 2§ På förteckning som avses i 2§ skall förmyndaren teckna försäk- skall förmyndaren, gode mannen ran under edlig förpliktelse, att eller förvaltaren teckna försäkran hans uppgifter äro i allo riktiga och under edlig förpliktelse att hans att ej något är med vilja och vet- uppgifter är fill alla delar riktiga skap utelämnat. Rätten äge vid och att inre något är med vilja och vite förelägga honom att bestyrka vetskap utelämnat. Rätten /år vid detta med ed, såframt yrkande vite förelägga honom att bestyrka därom framställes av överförmyn- sin försäkran med ed, om yrkande daren eller det eljest finnes påkal- om detta framställs av Ööverförlat. Har annan tagit befattning med myndaren eller det annars är påden omyndiges egendom. må ock kallat. Orm det finns skäl till det, edgång åläggas. honom, om skäl kan edgång också åläggas annan äro därtill. som har tagit befattning med den omvyndiges eller huvudmannens egendom.

4§

Saknar omyndig tillgångar, då Saknar en omyndig eller huvudförmynderskap för honom inskri- man tillgångar, då förmynderres, skall förmyndaren göra anmä- skap, godmanskap eller förvaltarlan därom till överförmyndaren skap skrivs in, skall förmyndaren, inom tre månader från det inskriv- gode mannen eller förvaltaren göra ningen ägde rum. anmälan or detta till överförmyndaren inom två månader från det inskrivningen ägde rum. Vad i 3 § sradgas skall i tilläm- Vad som föreskrivs 1 3 8 skall i pliga delar gälla anmälan, varom i tillämpliga delar gälla en sådan anförsta stycket sägs. mälan som avses i första stycket.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2

58

Före den 1 mars varje år avgive Före den 1 mars varje år skall förmyndaren till överförmynda- förmyndaren till överförmyndaren årsräkning, innefattande redo- ren avge årsräkning, innefattande görelse för förvaltningen under fö- redogörelse för förvaltningen unregående år eller den del av året, der föregående år eller den del av varunder förmyndaren innehaft året varunder förmyndaren innesin befattning. Då förmyndarens haft sin befattning. Då förmyndabefattning upphör, skall förmyn- rens befattning upphör, skall fördaren ofördröjligen till överför- myndaren ofördröjligen till övermyndaren avgiva sluträkning, av- förmyndaren avgesluträkning, avseende förvaltningen under det lö- seende förvaltningen under det löpande året intill befattningens pande året intill befattningens upphörande. upphörande.

I årsräkning och sluträkning I årsräkning och sluträkning skola upptagas tillgångar och skul- skall upptas tillgångar och skulder der vid början av den tid räkning- vid början av den tid räkningen en avser, en sammanställning av avser, en sammanställning av ininkomster och utgifter under komster och utgifter under nämnnämnda tid samt tillgångar och da tid samt tillgångar och skulder skulder vid samma tids utgång. vid samma tids utgång.

Första eller andra stycket gäller i

tillämpliga delar även god man och

förvaltare.

Har domstolen inskränkt omfatt-

ningen av en god mans eller förval-

tares uppdrag, gäller reglerna om

sluträkning i fråga om den egendom

som inte längre omfattas av uppdra-

get.

Upphör ett godmanskap enligt 11

kap. I $ innan tid för avgivande av

årsräkning eller sluträkning röran-

de förrmynderskapet för den omyn-

dige inträffar, får sluträkning rö-

rande godmanskapet begränsas till

att avse en redogörelse endast för de

åtgärder som har vidtagits av den

gode mannen. I övrigt skall förmyn-

daren avge en redogörelse för för-

valtningen av den omyndiges egen-

dom även under den tid som god-

manskapet har varat.

» Senaste lydelse

1985:941

Nuvarande lIvdelse Föreslagen Ivdelse . Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2

6 sn

Har förmyndaren till överför- Har förmyndaren, den gode myndaren ingivit anmälan eller an- mannen eller förvaltaren till- övernan handling, enligt vilken den förmyndaren gert in en anmälan omyndige saknar tillgångar eller : eller annan handling, enligt vilken icke har andra tillgångar än lös- den omyndige eller huvudmannen ören, som ej lämna inkomst, vare saknar tillgångar eller inte har andförmyndaren fri från skyldighet att ra tillgångar än lösören som inte : avgiva räkning, intill dess genom lämnar inkomst, är han fri från föryttring av sådana lösören eller skyldighet att avge räkning, intill eljest tillgångar av annan beskaf- dess genom föryttring av sådana fenhet tillfalla den omyndige. lösören eller annars tillgångar av

annan beskaffenhet rillfaller den

omyndige eller huvudmannen.

Överförmyndaren må i annat Överförmyndaren får i annat

fall för visst år eller tills vidare be- fall för visst år eller tills vidare befria förmyndare från att avgiva räk- fria förmyndaren, den gode manning eller ;medgiva att sådan upp- nen eller förvaltaren från att avge rättas i förenklad form, där det räkning eller medge att sådan uppmed hänsyn till tillgångarnas ringa rättas 1 förenklad. form, om det värde eller beskaffenhet finnes med hänsyn till tillgångarnas ringa kunna ske utan fara för den omyn- värde eller beskaffenhet kan ske dige. utan fara för den omyndige eller

huvudmannen.

730

I förteckning över omyndigs I förteckning över en omyndigs egendom så ock i årsräkning och egendom samt i årsräkning och sluträkning skola tillgångar och sluträkning skall tillgångar och skulder fullständigt angivas med skulder fullständigt anges med uppgift 4 de särskilda tillgångar- uppgift om de särskilda tillgångarnas värde. Finnes hos den omyndi- nas värde. Finns hos den omyndige ge pantbrev som avser honom till- pantbrev som avser honom tillhöhörig fastighet eller tomträtt, skall rig fastighet eller tomträtt, skall

detta särskilt angivas. 4ro medel detta särskilt anges. Är medel in-

insatta hos bank eller kvarstå me- satta hos bank eller kvarstår medel del hos försäkringsbolag, skall hos försäkringsbolag, skall uppgift uppgift lämnas om den räkning, lämnas om den räkning där medvarå medlen innestå. I fråga om len innestår. I fråga om värdepapvärdepapper, som ej äro nedsatta per, som ej är nedsatta hos bank hos bank efter vad i 15 kap. stad- enligt bestämmelserna 1 15 kap. gas. skall nummer eller annan be- skall nummer eller annan beteckteckning anmärkas. Finnas till- ning anmärkas. Finns det tillgånggångar som stå under den omyndi- ar som står under den omyndiges ges eller annans särskilda förvalt- eller annans särskilda förvaltning,

1 Senaste lydelse ning, skall förmyndaren jämväl skall förmyndaren även lämna 1974:1038

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

lämna uppgift därom, så ock om uppgift därom samr om dessa tilldessa tillgångars värde, såframt gångars värde, om han känner till det är honom kunnigt. Skola i års- det. Skall årsräkning eller sluträkräkning eller sluträkning upptagas ning upptas tillgångar eller skultillgångar eller skulder, för vilkas der, för vilkas fullständiga angifullständiga angivande erfordras vande erfordras utförlig uppräkutförlig uppräkning, må beträffan- ning, får beträffande dem hänvisde dem hänvisning göras till förut ning göras till förut avgiven föravgiven förteckning eller årsräk- teckning eller årsräkning, om det ning, där det lämpligen kan ske. lämpligen kan ske.

Förteckning och räkning skola Förteckning och räkning skall innehålla fullständig uppgift å för- innehålla fullständig uppgift om myndarens och den omyndiges förmyndarens och den omyndigés namn och hemvist samt förmynda- namn och hemvist samt förmyndarens postadress. rens postadress.'

Första och andra styckena gäller.

i tillämpliga delar även för god man

och förvaltare.

85h |

Innehåller förteckning. över Innehåller förteckning över omyndigs egendom uppgift å till- omyndigs eller huvudmans egengångar som på grund av giftorätt, dom uppgift om tillgångar som på arv, testamente eller gåva tillfallit grund av giftorätt, arv, testamente den omyndige, eller upptager års- eller gåva tillfallit den omyndige räkning eller sluträkning sådana eller huvudmannen, eller upptar tillgångar, om vilka uppgift förut årsräkning eller sluträkning sådaej lämnats, skall vid förteckningen na tillgångar, om vilka uppgift föreller räkningen fogas besannad av- ut ej lämnats, skall vid förteckskrift av bodelnings- eller skiftes- ningen eller räkningen fogas behandling, testamente eller gåvo- sannaäd avskrift av bodelnings- elbrev, om sådant finnes, så ock av ler skifteshandling, testamente elbouppteckning. där den ej förut ler gåvobrev, om sådant finns,

ingivits till överförmyndaren. Är samt av bouppteckning, om den ej

handling, varom nu sagts av vid- förut har getts in till överförmynlyftig beskaffenhet, må avskriften daren. Är handling, som nu avses lämnas allenast i erforderliga de- av vidlyftig beskaffenhet, får avlar. skriften lämnas i erforderliga de-

lar.

Upptager förteckning, årsräk- Upptar förteckning, årsräkning ning eller sluträkning värdehand- eller sluträkning värdehandlingar lingar som ej äro nedsatta hos riks- som ej är nedsatta hos riksbanken banken eller annan bank efter vad eller annan bank enligt bestämmeli 15 kap. sradgas. skall vid förteck- serna i 15 kap, skall vid förteckningen eller räkningen fogas intyg ningen eller räkningen fogas intyg

Senaste lydelse av två personer, att värdehand- av två personer, att värdehand-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2

lingarna finnas i förmyndarens lingarna finns i förmyndarens, förvar. Innestå medel hos bank, gode mannens eller förvaliarens skall genom bevis från banken förvar. Innestår medel hos bank, styrkas hur mycket som innestår, skall genom bevis från banken . så ock i vad mån förbehåll gjorts styrkas hur mycket som innestår att medlen må uttagas utan över- samti vad mån förbehåll gjorts att förmyndarens samtycke. medlen får fas ututan överförmyn-

darens samtycke.

Möter till följd av förmynder- Möter till följd av förmynderskapets vidlyftiga beskaffenhet el- skapets, godmanskapets eller förler av annan orsak hinder att inom valtarskapets vidlyftiga beskaffentid, som är för varje särskilt fall be- het eller av annan orsak hinder att stämd, avlämna förteckning, års- inom den tid, som är för varje särräkning eller sluträkning, skall skilt fall bestämd, avlämna förinom samma tid anmälan om hin- teckning, årsräkning eller sluträkdret göras till överförmyndaren; ning, skall inom samma tid anmäoch utsätte denne ny tid, inom vil- lan om hindret göras till överförken förmyndaren har att ingiva myndaren. Denne skall i så fall säthandlingen. ta ut en ny tid, inom vilken

förmyndaren, gode mannen eller

förvaltaren har att ge in handling-

en.

Försummar förmyndaren att i Försummar förmyndaren, gode rätt tid avgiva förteckning, årsräk- mannen eller förvaltaren att i rätt ning eller sluträkning eller anmä- tid avge förteckning, årsräkning lan, varomi 4 § sägs, anmäle Över- eller sluträkning eller anmälan förmyndaren försummelsen hos som avses i 4§, skall överförmynrätten, och äge rätten att genom daren anmäla försummelsen hos vite tillhålla förmyndaren att full- rätten, som genom vite Aan tillhålgöra sitt åliggande. Innan anmä- la den försumlige att fullgöra sitt lan göres efter vad nyss är sagt skall åliggande. Innan anmälan görs, överförmyndaren, där det lämp- skall överförmyndaren, om det ligen kan ske, erinra förmyndaren lämpligen kan ske, erinra förmynom hans skyldighet. daren, gode mannen eller förvalta-

ren om hans skyldighet.

Då förmyndarens befattning Då förmyndarens befattning upphör, vare förmyndaren pliktig upphör, är han skyldig att till att till myndlingen, om han blivit myndlingen, om han blivit mynmyndig, eller, om förmynderska- dig, eller, om förmynderskapet pet övergått 4 annan, till denne övergått fill någon annan, till denofördröjligen urgiva de tillgångar ne ofördröjligen urge de tillgångar

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2 som förmyndaren för myndling- som förmyndaren har hand om för ens räkning har om händer. myndlingens räkning. Motsvaran-

de skyldighet åvilar en god man el-

ler förvaltare när uppdraget upphör,

inskränks eller övergår till någon

annan.

Sedan av förmyndaren avgiven Sedan av förmyndaren avgiven sluträkning blivit granskad, skall sluträkning blivit granskad, skall överförmyndaren till den som äger överförmyndaren till den som mottaga redovisning för förmyn- skall ta emot redovisning för fördarens förvaltning överlämna, för- myndarens förvaltning överlämutom sluträkningen, hos överför- na, förutom sluträkningen, hos myndaren förvarad förteckning överförmyndaren förvarad föröver den omyndiges tillgångar och teckning över den omyndiges tillskulder, så ock samtliga de räk- gångar och skulder, liksom samtliningar som avgivits under hela den ga de räkningar som avgivits untid omyndighetstillståndet varat. der hela den tid han eller hon varit Var förmyndaren, då hans befatt- omyndig. Var förmyndaren, då ning upphörde, fri från skyldighet hans befattning upphörde, fri från att avgiva sluträkning, skola de skyldighet att avge sluträkning, handlingar, varom ovan sägs, av skall handlingarna av överförmynöverförmyndaren tillställas den daren tillställas den som skall ta som äger mottaga redovisning, en- emot redovisning, endast orm dendast såframt denne eller den avgå- ne eller den avgående förmyndaende förmyndaren framställer be- ren framställer begäran därom elgäran därom eller ock överförmyn- ler överförmyndaren, enligt vad daren, på sätt i 17 kap. 4§ sägs, å som sägs i 17 kap. 4§, på sådan sådan handling gjort anteckning handling gjort anteckning om anom anmärkning, utan att anmärk- märkning, utan att anmärkningen ningen föranlett ansökan till rät- föranlett ansökan till rätten. ten.

Hava de handlingar som avses i Har de handlingar som avses i första stycket tillställts ny förmyn- första stycket tillställts en ny fördare, åligger det denne att inom myndare, åligger det denne att två månader därefter till överför- inom två månader därefter till myndaren återställa handlingarna. överförmyndaren återställa hand-

Överförmyndaren skall vid hand- lingarna. Överförmyndaren skall

lingarnas överlämnande skriftli- vid handlingarnas överlämnande gen erinra förmyndaren härom. skriftligen erinra förmyndaren Försummar förmyndaren att åter- härom. Försummar förmyndaren ställa handlingarna, skall vad i att återställa handlingarna, tilläm- 10 § stadgas om påföljd av försum- . pas bestämmelserna i 10 § om påmelse, varom där sägs, äga motsva- följd av försummelse som avses rande tillämpning. där.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124 Bilaga 2 Skall åtgärd, varomi första styc- Skall åtgärd som avses i första ket sägs, vidragas av överförmyn- stycket vidras av överförmynda- . daren, och varder den avgående ren, och blir den avgående förförmyndarens förvaltning god- myndarens förvaltning godkänd känd av myndlingen eller ny för- av myndlingen eller ny förmyndamyndare, innan handlingarna till- re, innan handlingarna tillställts ställts honom, vare godkännandet honom, är godkännandet utan utan verkan. verkan. Bestämmelserna i första— tredje styckena om förmyndare och omyndig tillämpas också i fråga om god man, förvaltare och huvudman.

13 § När förmyndarens befattning När förmyndarens, gode manupphört, skola de rörande förmyn- nens eller förvaltarens befattning derskapet förda räkenskaper samt har upphört, skall de rörande uppde betalningsbevis och andra draget förda räkenskaper samt de handlingar, som finnas förvarade betalningsbevis och andra hand-. till styrkande av särskilda poster i lingar, som finns förvarade till räkenskaperna, av förmyndaren styrkande av särskilda poster i rähållas för granskning tillgängliga å kenskaperna, av förmyndaren, tid och ort som i händelse av tvist gode mannen eller förvaltaren hålbestämmas av överförmyndaren. las tillgängliga för granskning på Sedan tiden för väckande av talan den tid och ort som i händelse av om ersättning mot förmyndaren tvist bestäms av överförmyndaren. gått till ända eller, där sådan talan Sedan tiden för väckande av talan väckts, målet blivit avgjort genom om ersättning mot förmyndaren, laga kraft ägande dom, skola gode mannen eller förvaltaren gått nämnda räkenskaper och hand- till ända eller, om sådan talan lingar urgivas till den som äger väckts, målet blivit avgjort genom mottaga redovisning för förmyn- laga kraft ägande dom, skall darens förvaltning. : nämnda räkenskaper och hand-: lingar utges till den som skall ta emot redovisning för förmynda-. rens, gode mannens eller förvaltarens förvaltning.

14 §

Vad i 5—13 §§ stadgas om för- Vad' som 1 5—13 §§ föreskrivs myndare, skall om förmyndaren om förmyndare, god man och förär död, äga motsvarande tillämp- valtare skall, om förmyndaren, ning å hans dödsbo eller, därest gode mannen eller förvaltaren är hans kvarlåtenskap är avträdd till. död, tillämpas på dennes dödsbo konkurs, konkursförvaltningen. eller, om kvarlåtenskapen är avträdd till konkurs, konkursförvaltningen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Bilaga 2 17 kap. Om tillsyn över förmynda- 17 kap. Om tillsyn över förvaltningrens förvaltning en

28 Upphävd genom lag 1974:1038. Bestämmelserna i 1—6 §§ om

förmyndare och omyndig tillämpas

också i fråga om god man, förvalta-

re och huvudman.

19 kap. Om överförmyndare 19 kap. Om överförmyndare

17 §

Överförmyndare och överför- Överförmyndare och överför-

myndarnämnd äro skyldiga att myndarnämnd är skyldiga att föra föra bok angående de förmynder- bok angående de förmynderskap, skap och godmanskap som inskri- godmanskap och förvaltarskap vits och så under deras tillsyn. som har inskrivits och srår under Över ärenden rörande förmynder- deras tillsyn. Över ärenden röranskap, vilka ej inskrivits, skall sär- de förmynderskap, som ej inskriskild förteckning föras. vits, skall särskild förteckning

föras.

20 kap. Vissa gemensamma be- 20 kap. Vissa gemensamma bestämmelser om rättegången stämmelser om rättegången

1 §v

I mål om faderskap, vårdnad, I mål om faderskap, vårdnad, umgängesrätt, underhåll . och umgängesrätt e/ler underhåll fillomyndighetsförklaring eller dess lämpas 15 kap. 29, 30 och 30 a §§ hävande äga 15 kap. 29, 30 och giftermålsbalken. 33 a §§ giftermålsbalken motsvarande tillämpning.

28

Vistas den, mot vilken talan en- Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ligt denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätt i saken bevakas ort, skall hans rätt i saken bevakas av god man enligt /8 kap. Detsam- av god man enligt 77 kap. Detsamma gäller, om han vistas på känd ma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen el- ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej ler andra handlingar i målet ej kan kunna delges honom eller han delges honom eller han underlåter underlåter att ställa ombud för sig att ställa ombud för sig och särskiloch särskilda skäl föreligga att för- da skäl föreligger att förordna god

" Senaste lydelse ordna god man. Gode mannen man. 1976:612