• 3 §
• 13 § Lag (1970:417) om marknadsdomstol m.m.

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller en bestämmelse om att lagens marknadsrättsliga bestämmelser ska tillämpas när Konsumentombudsmannen (KO) fullgör sina skyldigheter som behörig myndighet enligt förordningen om konsumentskyddssamarbete.

Prop. 2019/20:120: Paragrafen innehåller en bestämmelse om att lagens marknadsrättsliga bestämmelser ska tillämpas när KO fullgör sina skyldigheter som behörig myndighet enligt förordningen om konsumentskyddssamarbete.

Ändringen är en följd av att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter ...

• MÖD 2001:22:Miljösanktionsavgift vid sjukhus-----Den verksamhet som landstinget bedriver vid sjukhuset är inte att betrakta som näringsverksamhet. Det är visserligen inte fråga om myndighetsutövning, men eftersom det ekonomiska inslaget i verksamheten är alltför uttunnat, kan den inte heller anses vara av ekonomisk art.
• MÖD 2001:24:Miljösanktionsavgift vid kommunalt vattenverk-----Den verksamhet som kommunen bedriver vid ett vattenverk är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörande är istället att driften finansieras i huvudsak genom avgifter och att verksamheten därför har betydande ekonomiska inslag.
• MÖD 2001:21:Miljösanktionsavgift vid kriminalvårdsanstalt-----Den köksverksamhet som staten bedriver vid en kriminalvårdsanstalt anses inte vara näringsverksamhet då den är en integrerad och naturlig del av huvudverksamheten, som utgörs av myndighetsutövning.
• MÖD 2001:23:Miljösanktionsavgift vid kommunalt avloppsreningsverk-----Den verksamhet som Vetlanda kommun driver vid avloppsreningsverket är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörande är istället att driften finansieras i huvudsak genom avgifter och att verksamheten därför har betydande ekonomiska inslag.

• MD 2009:21:Ett försäkringsbolag har i avtal mot konsumenter avseende byggfels- och färdigställandeförsäkringar använt avtalsvillkor som inneburit att bolaget tillförsäkrats rätt att godkänna den av konsumenten utsedda besiktningsmannen. Villkoret har befunnits strida mot 54 § konsumenttjänstlagen (1985:716). Vidare har avtalsvillkor rörande konsumentens rätt till ersättning för fel som av konsumenten anlitad person orsakar bedömts vara utformat på ett vilseledande och oklart sätt. De berörda avtalsvillkoren har ansetts oskäliga enligt avtalsvillkorslagen. Även fråga om rättegångskostnad.
• MD 2009:30:Tidsbegränsade avtal avseende ditigal-TV-abonnemang till konsumenter har innefattat villkor som inneburit att om uppsägning inte sker inom viss tid så förlängs avtalet automatiskt på viss tid eller tills vidare. Villkoren - som inte ansetts utgöra negativ avtalsbindning i egentlig, avtalsrättslig mening - har vid en samlad bedömning inte befunnits vara oskäliga. Ett av avtalen har vidare innehållit villkor angående vem som ska stå kostnaden för ny digitalbox vid ändrad sändningsteknik. KO:s förbudsyrkande i sistnämnt avseende har inte bifallits då utformningen av det ansetts vara alltför omfattande. Även fråga om rättegångskostnad.
• MD 2006:4:I avtal om handel med finansiella instrument mellan nätmäklare och konsument har vissa villkor befunnits oskäliga enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Det gäller dels villkor som rör friskrivning från skadeståndsansvar på grund av driftavbrott eller andra störningar i data-, tele- och elsystem eller brister i kursinformation m.m. och som orsakats av nätmäklarens vårdslöshet eller grova vårdslöshet, dels avtalsvillkor som innebär friskrivning från skadeståndsansvar för konsumenters indirekta skada som orsakats av nätmäklarens grova vårdslöshet. Även fråga om avvisning.
• MD 2005:23:I ett standardavtal avseende digital-TV har ett villkor om krav på skriftlig uppsägning från konsumentens sida ansetts oskäligt enligt avtalsvillkorslagen.
• MD 2010:10:Ett resebolag har i avtal mot konsumenter avseende paketresor använt avtalsvillkor som dels inneburit att resenären inte haft rätt till annan kompensation än frånträde då flygprogrammet ändrats med mer än åtta timmar, dels inneburit att resenären - vid ovan nämnda ändring - aldrig haft längre tid än fyra dagar, från det att denne fick reda på ändringen, att frånträda resan. Villkoren har befunnits strida mot tvingande bestämmelser i lagen (1992:1672) om paketresor. De berörda avtalsvillkoren har ansetts oskäliga enligt avtalsvillkorslagen. Även fråga om rättegångskostnad.
• MD 2011:26:En teleoperatör har i avtal mot konsumenter avseende mobiltelefonabonnemang använt avtalsvillkor som inneburit att teleoperatören har en rätt att stänga av abonnemanget för en fordran som tillkommer en innehålls- eller betalsamtalstjänsteleverantör eller annan tredje man. Villkoret har inte ansetts oskäligt enligt 3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden varför KO:s talan har lämnats utan bifall.
• MD 2011:21:Ett försäkringsbolag har i avtal mot konsumenter avseende hemelektronik använt avtalsvillkor som inneburit dels att försäkringstiden kan uppgå till en sammanlagd tid på 5 år, dels att försäkringen upphör vid totalskada och stöld i och med att konsumenten erhåller en ersättningsprodukt, varvid ingen del av premien återbetalas och försäkringen inte förs över på den nya produkten. Villkoren har befunnits strida mot tvingande bestämmelser i försäkringsavtalslagen (2005:104). De berörda villkoren har därför ansetts oskäliga enligt 3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och ett förbud att använda villkoren har meddelats försäkringsbolaget.
• MD 2009:13:En kreditgivare har i strid mot 12 § konsumentkreditlagen i kreditavtal gentemot konsumenter använt avtalsvillkor som inneburit att särskild avgift för krediten utgått enligt en förutbestämd andel av beviljad kredit. Avgiften har ökat proportionerligt per lånad krona utan att avgiften avsett en kostnad som bolaget haft för just den ifrågavarande krediten. De berörda avtalsvillkoren har ansetts oskäliga enligt avtalsvillkorslagen.
• MD 2006:32:I ett standardavtal avseende småhusentreprenad har villkor om att besiktning skall ske mot av entreprenören uppsatta standardutförande och toleranser och om att besiktningsmannen skall vara anställd hos entreprenören ansetts oskäliga enligt avtalsvillkorslagen.
• MD 2009:35:Ett bolag har i avtal med konsumenter avseende abonnemang på bredband och telefoni använt avtalsvillkor som inneburit att bolaget under löpande avtalstid har haft rätt att dels omedelbart höja priset med 10 procent, dels i enstaka fall höja priset med upp till 100 procent, dels ock höja priset på grund av förhållanden som bolaget inte kunnat råda över eller rimligen kunnat förutse som t.ex. beslut av myndighet, nya eller ändrade lagar och författningar eller höjda priser från underleverantörer och nätägare. Villkoren har ansetts oskäliga enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.
• MD 2008:3:En kreditgivare har i strid mot 12 § konsumentkreditlagen tagit ut särskilda avgifter för krediter som överstigit kostnaderna för respektive kredit. Det berörda avtalsvillkoret har ansetts oskäligt enligt avtalsvillkorslagen.
• MD 2004:22:I avtal om bredbandsabonnemang har visst villkor, med innebörd att näringsidkaren under en viss inledande bindningstid har rätt att höja priset eller på andra sätt ensidigt ändra avtalsvillkoren till nackdel för konsumenten om det inte föreligger giltigt skäl som anges i avtalet, befunnits oskäligt enligt avtalsvillkorslagen.
• MD 2004:19:Förbud har meddelats en teleoperatör att vid debitering av Internettjänster använda villkoret att konsumenten är betalningsskyldig gentemot operatören för uppkoppling mot betalsidor på Internet med stöd av abonnemangsavtal med en annan teleoperatör utan att dessförinnan avtal har ingåtts med konsumenten eller väsentligen samma villkor.
• MD 2015:3:Vid köp av dejtingtjänster på internet har avtalsvillkor med krav på att uppsägning ska ske i särskild form och villkor som innebär en längre uppsägningstid än 30 dagar befunnits oskäliga enligt 3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.
• MD 2015:5:Villkor i avtal mellan näringsidkare och konsument avseende spår- och spärrtjänster med bindningstider överstigande 12 månader har befunnits vara oskäliga.
• MD 2005:10:I ett standardavtal avseende fast telefoni har vissa villkor befunnits oskäliga enligt avtalsvillkorslagen. Det gäller bl.a. villkor som ger näringsidkaren rätt att stänga av avtalad telefonitjänst utan att i förväg underrätta konsumenten, som begränsar såväl sättet som tiden för framställande av anspråk, som begränsar skadeståndsansvar till visst belopp och även till vissa händelser samt som ger näringsidkaren en ensidig rätt att ändra villkoren för tjänsten.
• MD 2005:34:Ett tidsbegränsat avtal, som löper för en period om 12 månader, om digital-TV-abonnemang till konsumenter har innefattat villkoret att om uppsägning inte sker senast 30 dagar före gällande abonnemangsperiods utgång så förlängs avtalet automatiskt med ett år i taget med samma uppsägningstid. Med hänsyn till att avtalet inte ålagt näringsidkaren att i lämplig form och i rimlig tid påminna konsumenten innan uppsägning skall ske samt till den i sammanhanget förhållandevis långa bindningstiden har villkoret befunnits oskäligt.
• MD 2009:34:Ett bolag har tillämpat avtalsvillkor rörande särskild avgift för konsumentkrediter som inneburit att bolaget istället för ränta tagit ut avgift som täckt bolagets kostnader samt genererat det dess vinst. Villkoret har befunnits strida mot 12 § konsumentkreditlagen (1992:830). Det berörda avtalsvillkoret har ansetts oskäligt enligt avtalsvillkorslagen.
• NJA 2017 s. 113:Frågan om en ansvarsbegränsning i ett avtal om en s.k. överlåtelsebesiktning av en bostadsfastighet är verksam har bedömts med tillämpning av 36 § avtalslagen. Med hänsyn till omständigheterna har tillräckliga skäl för jämkning inte ansetts föreligga.
• PMÖD 2019:11:Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat skäligheten av ett avtalsvillkor som ingår i en branschorganisations standardavtal om allmänna hyresvillkor vid uthyrning av personbilar och lätta lastbilar. Konsumentombudsmannen, som fört talan med påstående om att avtalsvillkoret är oskäligt, hade framgång i Patent- och marknadsdomstolen. Det meddelades där ett vitesförbud, vilket branschorganisationen överklagat.
• PMÖD 2018:36:Målet rör avtalsvillkor i avtal om premiepensionsförvaltning som innebar en bindningstid för konsument om ett, två, tre eller fem år med förlängning med samma tidsperiod, om inte avtalet sades upp till avtalstidens utgång. Konsumentombudsmannen gjorde gällande att avtalsvillkoret oskäligt såvitt det innebar en bindningstid överstigande tolv månader. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att avtalet innebar automatisk förlängning vid utebliven uppsägning och bedömt att fördelen för konsumenten med en bindningstid överstigande tolv månader enbart var ett marginellt lägre pris. Vidare har Patent-och marknadsöverdomstolen kommit fram till att nackdelarna för konsumenten inte vägdes upp av den prisrabatt som erbjöds. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför instämt i Patent- och marknadsdomstolens slutsatser att ett förbud vid vite att tillämpa avtalsvillkoret ska meddelas och fastställt Patent- och marknadsdomstolens domslut.
• PMÖD 2018:30:Målet rör vissa villkor för uppsägning av gymkort. Patent- och marknadsöverdomstolen fann, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att två månader inte är en oskälig uppsägningstid för de aktuella gymkorten. Domstolen konstaterade att uppsägningstiden inte avviker från dispositiva regler på området. Vid en prövning i ljuset av EU-rätten konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen att den aktuella uppsägningstiden inte heller gav upphov till någon betydande obalans mellan näringsidkaren och konsumenten.
• PMÖD 2019:34:Patent- och marknadsöverdomstolen har ändrat en dom från Patent- och marknadsdomstolen och bifallit Konsumentombuds-mannens (KO) talan om förbud för försäkringsbolaget Amtrust International att i stöld- och skadeförsäkringar för nya mobil-telefoner och surfplattor använda sig av ett avtalsvillkor som strider mot en tvingande rättsregel i försäkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Enligt det aktuella försäkringsvillkoret skulle ersättning inte betalas om telefonen eller surfplattan hade blivit stulen eller skadad på allmän plats då konsumenten inte haft uppsikt över telefonen eller surfplattan. Ett sådant villkor som begränsar försäkringens omfattning på grund av visst handlande, i det här fallet bristande uppsikt, är enligt Patent- och marknads-överdomstolen rätteligen en s.k. säkerhetsföreskrift som enligt FAL i stället ska ge konsumenten viss men reducerad ersättning. Enligt FAL är det inte tillåtet för försäkringsbolag att formulera en säkerhetsföreskrift som ett omfattningsvillkor. Av den tidigare Marknadsdomstolens praxis följer att ett avtalsvillkor som strider mot en tvingande rättsregel också är oskäligt enligt avtals-villkorslagen (1994:1512). Det skulle också strida mot det EU-direktiv som ligger till grund för bestämmelserna i avtalsvillkors-lagen att tillämpa ett sådant villkor. Såväl det irländska försäkringsbolaget, AmTrust International, som dess svenska generalagent AmTrust Nordic AB har vid vite av 3 000 000 kr förbjudits att tillämpa villkoret eller väsentligen samma villkor.

• 9c § 1 st 1 p
• 2 kap. 12 § 3 st Paketreselag (2018:1217)

Prop. 2019/20:120: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om varningsmeddelande när näringsidkaren använder oskäliga avtalsvillkor. Paragrafen ansluter delvis till artikel 9.4 g i 2017 års konsumentskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Förutsättningarna för varningsmeddelande är något annorlunda utformade än vad som gäller enligt 41 ...

Prop. 2019/20:120: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att Konsumentombudsmannen kan besluta att en skyldighet att upprätta ett varningsmeddelande inte längre ska gälla. Paragrafen ansluter delvis till artikel 9.4 g i 2017 års konsumentskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 8.

För en kommentar hänvisas till 41 b § marknadsföringslagen. ...

Prop. 2019/20:120: Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att KO får bestämma att ett beslut om varningsmeddelande ska gälla omedelbart. Övervägandena finns i avsnitt 8.

För en kommentar hänvisas till 45 a § marknadsföringslagen. ...

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i fråga om förbud enligt 3 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1.

• 15 § 2 st Lag (1970:417) om marknadsdomstol m.m.
• 3 § 1 st 1 p Lag (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om förbudsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4 och 6.

Prop. 2019/20:120: Paragrafen reglerar upplysningsskyldighet och tillhandahållande av utredningsmaterial för tillsynen enligt lagen. Ändringarna innebär bl.a. en anpassning till artikel 9.3 b i 2017 års konsumentskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

För en kommentar hänvisas till 42 § marknadsföringslagen.

Prop. 2019/20:120: Paragrafen reglerar KO:s befogenhet att företa inspektioner på plats. Ändringarna innebär bl.a. en anpassning till artikel 9.3 c i 2017 års konsumentskyddsförordning på så sätt att det tidigare undantaget för tillträde till bostäder tas bort. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

För en kommentar hänvisas till <a href="https://lagen.nu/2008:486#P44" ...

Prop. 2019/20:120: Paragrafen innehåller en bestämmelse om vite för efterkommande av upplysningsskyldigheten eller inspektionsrätten enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.2.

För en kommentar hänvisas till 45 § marknadsföringslagen.

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Konsumentombudsmannens beslut. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4 och 6.

Prop. 2019/20:120: Paragrafen, som har ett nytt innehåll, ger KO rätt att bestämma att förelägganden ska gälla omedelbart. Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.2.

För en kommentar hänvisas till 45 a § marknadsföringslagen.

Prop. 2015/16:168: Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av KO:s beslut. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Prop. 2019/20:120: Paragrafen, som är ny, reglerar KO:s möjlighet att under dold identitet köpa varor, tjänster eller andra nyttigheter för att kontrollera efterlevnaden av

lagen (s.k. testköp). Paragrafen ansluter till artikel 9.3 d i 2017 års konsumentskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt ...

Prop. 2019/20:120: Paragrafen, som är ny, motsvarar delvis nuvarande 8 c §. Den innehåller bestämmelser om överklagande. Övervägandena finns i avsnitt 7 och 8.

Paragrafen reglerar möjligheten att överklaga KO:s beslut till Patent- och marknadsdomstolen. I förhållande till den nuvarande 8 c § läggs beslut om varningsmeddelande och om att en skyldighet ...

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol och talerätt i mål om utdömande av vite. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4 och 6.

• 1a §

Prop. 2021/22:174: besluta att en näringsidkare ska betala en sanktionsavgift, om näringsidkaren eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har använt ett sådant avtalsvillkor som

Prop. 2021/22:174: till prövning, om överträdelsen omfattas av ett förbud som har förenats med vite enligt denna lag och talan om utdömande av vitet har väckts.

Paragrafen är ny och innehåller ett undantag från möjligheten att ta ut sanktionsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

Bestämmelsen syftar till att förhindra att samma överträdelse blir föremål för ...

Prop. 2021/22:174: procent av näringsidkarens omsättning räkenskapsåret innan överträdelsen upphörde eller när näringsidkaren delgavs stämningsansökan, om den inte har upphört dessförinnan.

Om överträdelsen har inträffat under näringsidkarens första verksamhetsår eller om uppgifter om årsomsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får årsomsättningen uppskattas av domstolen. Avgiften får i ett sådant fall fastställas till ett belopp i ...

Prop. 2021/22:174: 2. åtgärder som näringsidkaren har vidtagit för att lindra eller avhjälpa den skada som en konsument har lidit,

Prop. 2021/22:174: trettio dagar efter det att domen har fått laga kraft eller den längre tid som anges i domen.

Prop. 2021/22:174: En sanktionsavgift faller bort om domen inte har kunnat verkställas inom fem år från det att den fick laga kraft.

Paragrafen, som är ny och utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller preskriptionsregler. Bestämmelsens innehåll motsvarar vad som gäller för marknadsstörningsavgift enligt 34 och 35 §§ ...

Prop. 2021/22:174: domstolen besluta om kvarstad. I ett sådant fall tillämpas bestämmelserna i 15 kap. rättegångsbalken.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om kvarstad för att säkerställa betalningen av ett anspråk på sanktionsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 10.5. ...

• 36 § 4 st Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

Prop. 2019/20:63: En konsument som har betalat enligt ett avtalsvillkor som är utan verkan enligt första stycket har rätt att få tillbaka det som har betalats.

Paragrafen tar sikte på avtalsvillkor som kan vilseleda konsumenten i fråga om vad han eller hon ska betala för en vara, tjänst eller annan nyttighet,

genom ...