Säkerhetsskyddslag (2018:585)
- Departement
- Justitiedepartementet L4
- Utfärdad
- 2018-05-24
- Ändring införd
- SFS 2018:585 i lydelse enligt SFS 2021:76
- Ikraft
- 2019-04-01
- Upphäver
- Säkerhetsskyddslag (1996:627)
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- 2021-05-01
1 kap. Lagens tillämpningsområde
Lagen gäller för utövare av säkerhetskänslig verksamhet
1 § Denna lag gäller för den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd (säkerhetskänslig verksamhet).
I lagen finns också bestämmelser som gäller den som avser att överlåta aktier eller andelar i säkerhetskänslig verksamhet och om internationell samverkan på säkerhetsskyddsområdet. Lag (2020:1007).
Prop. 2020/21:13: Paragrafen, som reglerar lagens tillämpningsområde, är ändrad på så sätt att det framgår att det i lagen finns bestämmelser som gäller den som avser att överlåta aktier eller andelar i en säkerhetskänslig verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.
Vad som avses med säkerhetsskydd
2 § Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller som skulle ha omfattats av sekretess enligt den lagen, om den hade varit tillämplig.
Undantag från bestämmelserna om säkerhetsskydd
3 § För riksdagen och dess myndigheter gäller endast bestämmelserna om säkerhetsskyddsklasser i 2 kap. 5 §, säkerhetsprövning i 3 kap. och säkerhetsintyg i 4 kap. I övrigt gäller lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter.
Regeringen får i fråga om Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och kommittéväsendet meddela föreskrifter om undantag från andra bestämmelser i lagen än de som anges i första stycket. Lag (2019:110).
Prop. 2020/21:194: Paragrafen anger i vilken utsträckning lagen gäller för riksdagen och dess myndigheter och i vilken utsträckning regeringen får besluta om undantag för Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och kommittéväsendet. Övervägandena finns i avsnitt 13.
Ändringen i första stycket ...
Särskilda bestämmelser om statsministerns tjänstebostäder och skyddsobjekt
4 § I lagen (2014:514) om ansvar för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostäder finns bestämmelser om ansvar för fysisk säkerhet och om samrådsskyldighet inför att säkerhetsskyddsavtal ska träffas och inför beslut om placering i säkerhetsklass.
5 § I skyddslagen (2010:305) finns bestämmelser om förbud mot tillträde till vissa byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt.
2 kap. Grundläggande bestämmelser om säkerhetsskydd
Skyldigheter för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet
1 § Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska utreda behovet av säkerhetsskydd (säkerhetsskyddsanalys). Säkerhetsskyddsanalysen ska dokumenteras.
Med utgångspunkt i analysen ska verksamhetsutövaren planera och vidta de säkerhetsskyddsåtgärder som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, förekomst av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och övriga omständigheter.
Verksamhetsutövaren ska även kontrollera säkerhetsskyddet i den egna verksamheten, anmäla och rapportera sådant som är av vikt för säkerhetsskyddet och i övrigt vidta de åtgärder som krävs enligt denna lag.
Så långt det är möjligt ska säkerhetsskyddsåtgärderna utformas så att de inte medför någon skada eller annan olägenhet för andra allmänna eller enskilda intressen.
Prop. 2020/21:194: Paragrafen reglerar de grundläggande skyldigheterna för den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 13.
Ändringen i första stycket innebär att det förtydligas att med ”verksamhetsutövare” i lagen avses den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Detta innebär inte någon ändring i sak. Vad som utgör säkerhetskänslig verksamhet framgår ...
Säkerhetsskyddsåtgärder
2 § Informationssäkerhet ska
- förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter obehörigen röjs, ändras, görs otillgängliga eller förstörs, och
- förebygga skadlig inverkan i övrigt på uppgifter och informationssystem som gäller säkerhetskänslig verksamhet.
3 § Fysisk säkerhet ska
- förebygga att obehöriga får tillträde till områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller där säkerhetskänslig verksamhet i övrigt bedrivs, och
- förebygga skadlig inverkan på sådana områden, byggnader, anläggningar eller objekt som avses i 1.
4 § Personalsäkerhet ska
- förebygga att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i en verksamhet där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i en verksamhet som av någon annan anledning är säkerhetskänslig, och
- säkerställa att de som deltar i säkerhetskänslig verksamhet har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd.
Säkerhetsskyddsklassificering
5 § Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska delas in i säkerhetsskyddsklasser utifrån den skada som ett röjande av uppgiften kan medföra för Sveriges säkerhet. Indelningen i säkerhetsskyddsklasser ska göras enligt följande:
- kvalificerat hemlig vid en synnerligen allvarlig skada,
- hemlig vid en allvarlig skada,
- konfidentiell vid en inte obetydlig skada, eller
- begränsat hemlig vid endast ringa skada.
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som omfattas av ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd ska på motsvarande sätt delas in i säkerhetsskyddsklass, om de inte redan har klassificerats av en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Indelningen i säkerhetsskyddsklass ska i sådant fall göras utifrån den skada som ett röjande av uppgiften kan medföra för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation.
Säkerhetsskyddsavtal
6 § Statliga myndigheter, kommuner och regioner som avser att genomföra en upphandling och ingå ett avtal om varor, tjänster eller byggentreprenader ska se till att det i ett säkerhetsskyddsavtal anges hur kraven på säkerhetsskydd enligt 1 § ska tillgodoses av leverantören om
- det i upphandlingen förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller
- upphandlingen i övrigt avser eller ger leverantören tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet.
Verksamhetsutövaren ska kontrollera att leverantören följer säkerhetsskyddsavtalet.
Det som anges i första och andra styckena gäller även för enskilda verksamhetsutövare som ingår avtal om varor, tjänster och byggentreprenader med utomstående leverantörer. Lag (2019:985).
Prop. 2020/21:194: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om anmälningsskyldighet för verksamhetsutövare. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.
Enligt första stycket ska en verksamhetsutövare anmäla att den bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Anmälan ska ske utan dröjsmål efter det att den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas. För den som redan bedriver säkerhetskänslig verksamhet vid tidpunkten för ...
Överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom
7 § En verksamhetsutövare ska göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning enligt 8 § och samråda enligt 9 §, om verksamhetsutövaren avser att överlåta
- hela eller någon del av den säkerhetskänsliga verksamheten, eller
- egendom som har betydelse för Sveriges säkerhet eller ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd.
Första stycket gäller inte för överlåtelser av fast egendom.
Regeringen får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från första stycket. Om det finns särskilda skäl får regeringen också besluta om sådana undantag i enskilda fall. Lag (2020:1007).
Prop. 2020/21:13: Paragrafen, som är ny, innehåller regler om att verksamhetsutövare ska göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning samt samråda inför vissa överlåtelser. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.
Enligt första stycket ska en verksamhetsutövare som avser ...
Prop. 2020/21:194: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om krav på verksamhetsutövare att ha en säkerhetsskyddschef, vilka uppgifter säkerhetsskyddschefen ska ha och säkerhetsskyddschefens placering i organisationen. Bestämmelserna motsvarar delvis hittills gällande 2 kap. 2 § säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). Övervägandena finns i avsnitt 5.
Enligt ...
Särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning
8 § Innan ett förfarande för sådan överlåtelse som avses i 7 § inleds ska verksamhetsutövaren genom en särskild säkerhetsskyddsbedömning identifiera vilka säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller vilken säkerhetskänslig verksamhet i övrigt som förvärvaren kan få tillgång till och som kräver säkerhetsskydd.
Med utgångspunkt i den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen och övriga omständigheter ska verksamhetsutövaren pröva om överlåtelsen är lämplig från säkerhetsskyddssynpunkt.
Den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen och lämplighetsprövningen ska dokumenteras.
Om lämplighetsprövningen leder till bedömningen att överlåtelsen är olämplig från säkerhetsskyddssynpunkt, får överlåtelsen inte genomföras. Lag (2020:1007).
Prop. 2020/21:13: Paragrafen är ny och innehåller regler om särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.
Av första stycket framgår att verksamhetsutövaren, innan ett förfarande för sådan överlåtelse som avses i 7 § inleds, ska göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning. Genom den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen ska verksamhetsutövaren identifiera vilka säkerhetsskyddsklassificerade ...
Prop. 2020/21:194: Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Paragrafen motsvarar hittills gällande 15 § med den ändringen att bemyndigandet om säkerhetsskyddsavtal flyttas till 4 kap. 6 §. Övriga ändringar är endast redaktionella. Övervägandena finns i avsnitt 13.
Samråd, förelägganden och förbud
9 § Om lämplighetsprövningen enligt 8 § leder till bedömningen att överlåtelsen inte är olämplig från säkerhetsskyddssynpunkt, ska verksamhetsutövaren samråda med den myndighet som regeringen bestämmer (samrådsmyndigheten).
Samrådsmyndigheten får besluta att förelägga verksamhetsutövaren att vidta åtgärder för att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
Skyldigheten att samråda och det som anges i andra stycket om verksamhetsutövaren gäller även den som avser att överlåta aktier eller andelar i säkerhetskänslig verksamhet, dock inte aktier i aktiebolag som är publika enligt aktiebolagslagen (2005:551). Lag (2020:1007).
Prop. 2020/21:13: Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om samråd. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.
Om verksamhetsutövarens lämplighetsprövning enligt 8 § leder till bedömningen att överlåtelsen inte är olämplig från säkerhetsskyddssynpunkt, ska verksamhetsutövaren enligt första stycket samråda med en samrådsmyndighet. En naturlig utgångspunkt är att verksamhetsutövaren inleder samrådet genom att ge in ...
10 § Om överlåtaren inte samråder med samrådsmyndigheten trots att det finns en skyldighet att göra det, får myndigheten inleda samrådet. Lag (2020:1007).
Prop. 2020/21:13: Paragrafen är ny och innehåller regler om när samrådsmyndigheten får inleda ett samråd. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.
Av bestämmelsen framgår att en samrådsmyndighet får inleda ett samråd, om överlåtaren inte gör det trots att samrådsskyldighet föreligger. Utgångspunkten är att överlåtaren ska ta initiativ till samrådet när det föreligger en samrådsskyldighet enligt 7 och 9 §§. Det kan dock inträffa ...
11 § Om ett beslut om föreläggande enligt 9 § inte följs eller om överlåtelsen är olämplig från säkerhetsskyddssynpunkt även om ytterligare åtgärder vidtas, får samrådsmyndigheten besluta att överlåtelsen inte får genomföras (förbud). Lag (2020:1007).
Prop. 2020/21:13: Paragrafen är ny och innehåller regler om när samrådsmyndigheten får besluta att en överlåtelse inte får genomföras (förbud). Övervägandena finns i avsnitt 6.2.
Av bestämmelsen framgår att samrådsmyndigheten får besluta att en överlåtelse inte får genomföras, dvs. ett förbud, om ett föreläggande inte följs eller om överlåtelsen är olämplig från säkerhetsskyddssynpunkt även om ytterligare åtgärder vidtas. ...
Ogiltighet och förbud i efterhand
12 § En överlåtelse i strid med ett förbud enligt 11 § är ogiltig.
Om en överlåtelse har genomförts utan samråd enligt 9 eller 10 § och förutsättningarna för ett förbud enligt 11 § är uppfyllda, får samrådsmyndigheten i efterhand besluta om ett sådant förbud. Överlåtelsen är då ogiltig. Lag (2020:1007).
Prop. 2020/21:13: Paragrafen är ny och innehåller regler om ogiltighet och förbud i efterhand. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
Av första stycket följer att en överlåtelse i strid med ett förbud enligt 11 § är ogiltig. Det krävs alltså inte någon särskild ogiltighetstalan för att ogiltighet ska inträda. Ogiltighet är en civilrättslig konsekvens som innebär att ett avtal eller avtalsvillkor inte kan göras gällande. ...
Förelägganden vid ogiltighet
13 § Om en överlåtelse är ogiltig enligt 12 § får samrådsmyndigheten besluta om de förelägganden mot överlåtaren och förvärvaren som behövs för att förhindra skada för Sveriges säkerhet.
Ett sådant beslut om föreläggande får förenas med vite. Lag (2020:1007).
Prop. 2020/21:13: Paragrafen är ny och innehåller regler om förelägganden i samband med en ogiltig överlåtelse. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
Enligt första stycket får samrådsmyndigheten, om en överlåtelse är ogiltig enligt 12 §, besluta de förelägganden som behövs för att förhindra skada för Sveriges säkerhet. Ett sådant föreläggande får riktas mot såväl överlåtaren som förvärvaren. Ett föreläggande mot ...
Upplysningsskyldighet
14 § En verksamhetsutövare som avser att överlåta hela eller någon del av den säkerhetskänsliga verksamheten ska upplysa förvärvaren om att denna lag gäller för verksamheten. En sådan upplysning ska innehålla information om de skyldigheter som enligt 2 kap. 1 § gäller för den som är ansvarig för en säkerhetskänslig verksamhet. Lag (2020:1007).
Prop. 2020/21:13: Paragrafen, som är ny, motsvarar i huvudsak 2 kap. 9 § andra stycket säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). Övervägandena finns i avsnitt 6.6.
Bestämmelsen är ändrad på så sätt att upplysningsskyldigheten gäller även om förvärvaren är en offentlig aktör. Enligt bestämmelsen ska en verksamhetsutövare som avser att överlåta hela ...
Bemyndigande
15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om säkerhetsskyddsanalys samt anmälnings- och rapporteringsskyldighet enligt 1 §, säkerhetsskyddsåtgärder enligt 2–4 §§, säkerhetsskyddsklassificering enligt 5 § och säkerhetsskyddsavtal enligt 6 §. Lag (2020:1007).
Överklagande
16 § Beslut om föreläggande enligt 9 § får överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. När ett sådant beslut överklagas är samrådsmyndigheten motpart. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut om förbud enligt 11 eller 12 § andra stycket och föreläggande enligt 13 § får överklagas till regeringen. Lag (2020:1007).
Prop. 2020/21:13: Paragrafen, som är ny, innehåller regler om överklagande. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.
Av första stycket framgår att beslut om föreläggande under samrådsförfarandet får överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm och att samrådsmyndigheten är motpart när beslut överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Av andra stycket framgår ...
3 kap. Säkerhetsprövning
Vem som ska säkerhetsprövas
1 § Den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas. Säkerhetsprövning ska dock inte göras när det gäller
- uppdrag som statsråd, ledamot av Europaparlamentet, riksdagen eller kommun- och regionfullmäktige, eller
- annat uppdrag som offentlig försvarare eller ombud inför domstol än sådant som avser offentligt ombud enligt 27 kap. 27 § rättegångsbalken eller integritetsskyddsombud enligt 6 § lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol. Lag (2019:985).
Säkerhetsprövningens syfte och innehåll
2 § Säkerhetsprövningen syftar till att klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i denna lag och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt. Vid säkerhetsprövningen ska sådana omständigheter beaktas som kan antas innebära sårbarheter i säkerhetshänseende.
3 § Säkerhetsprövningen ska göras innan deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas och ska innefatta en grundutredning samt registerkontroll och särskild personutredning i den omfattning som anges i 13, 14 och 17 §§. Om det finns särskilda skäl får säkerhetsprövningen göras mindre omfattande.
Säkerhetsprövningen ska följas upp under den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår.
Ansvar för säkerhetsprövningen
/Upphör att gälla U: 2021-04-01/
4 § Säkerhetsprövningen ska utgå från uppgifter som kommit fram när grundutredningen gjordes och den kännedom som i övrigt finns om den som ska prövas, uppgifter som har lämnats ut efter registerkontroll och särskild personutredning, arten av den verksamhet som prövningen gäller samt omständigheterna i övrigt.
Bedömningen görs av den som beslutar om anställning eller annat deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten. Om en myndighet har det bestämmande inflytandet över den prövades lämplighet att delta i säkerhetskänslig verksamhet hos en enskild verksamhetsutövare, är det i stället myndigheten som gör den slutliga bedömningen.
Om det finns anledning till det, ska en tidigare gjord bedömning av en persons lämplighet att delta i den säkerhetskänsliga verksamheten omprövas.
/Träder i kraft I: 2021-04-01/
4 § Säkerhetsprövningen ska utgå från uppgifter som kommit fram när grundutredningen gjordes och den kännedom som i övrigt finns om den som ska prövas, uppgifter som har lämnats ut efter registerkontroll och särskild personutredning, arten av den verksamhet som prövningen gäller samt omständigheterna i övrigt.
Bedömningen görs av den som beslutar om anställning eller annat deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten, om inte annat följer av tredje stycket eller 4 a §.
Om en myndighet har det bestämmande inflytandet över den prövades lämplighet att delta i säkerhetskänslig verksamhet hos en enskild verksamhetsutövare, är det i stället myndigheten som gör den slutliga bedömningen.
Om det finns anledning till det, ska en tidigare gjord bedömning av en persons lämplighet att delta i den säkerhetskänsliga verksamheten omprövas. Lag (2021:76).
Prop. 2020/21:194: Paragrafen reglerar bl.a. vem som ansvarar för bedömningen av en säkerhetsprövning. Övervägandena finns i avsnitt 12.
Ändringen i andra stycket innebär att det som anges där om ansvar för bedömningen av säkerhetsprövningen inte gäller om något annat följer av 4 b §.
/Träder i kraft I: 2021-04-01/
4 a § Bedömningen enligt 4 § görs av Domarnämnden när det gäller den som är chef för
- en allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol,
- Arbetsdomstolen, eller
- hyres- och arrendenämnderna i Stockholm, Göteborg eller Malmö.
För övriga ordinarie domare i allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och Arbetsdomstolen och hyresråd i hyres- och arrendenämnder görs bedömningen av respektive domstol eller nämnd. Lag (2021:76).
Prop. 2020/21:11: I första stycket anges att Domarnämnden ansvarar för bedömningen av säkerhetsprövningen när det gäller den som är chef för en allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol, Arbetsdomstolen eller hyres- och arrendenämnderna i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Domarnämnden ska göra bedömningen oavsett om den ska ske inför anställning eller under pågående anställning.
Placering i säkerhetsklass
5 § En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska placeras i säkerhetsklass i den utsträckning som följer av 6–10 §§.
6 § En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska placeras i säkerhetsklass 1, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten
- i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller
- till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
7 § En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska placeras i säkerhetsklass 2, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten
- i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig,
- i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller
- till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
8 § En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska placeras i säkerhetsklass 3, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten
- får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell,
- i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller
- till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet.
9 § En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska också i andra fall än sådana som följer av 6–8 §§ placeras i en säkerhetsklass som motsvarar de krav på säkerhetsprövning som följer av ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd.
10 § En anställning eller något annat deltagande får placeras i säkerhetsklass endast om behovet av säkerhetsskydd inte kan tillgodoses på något annat sätt.
11 § En anställning i staten, en kommun eller en region som är placerad i säkerhetsklass 1 eller 2 får endast innehas av den som är svensk medborgare.
Om det finns särskilda skäl får regeringen i enskilda fall medge undantag från kravet på svenskt medborgarskap. Lag (2019:985).
Beslut om placering i säkerhetsklass
12 § Riksdagen och dess myndigheter beslutar om placering i säkerhetsklass när det gäller riksdagens förvaltningsområde.
I övrigt beslutar regeringen om placering i säkerhetsklass. Regeringen får meddela föreskrifter om att myndigheter och andra får besluta om placering i säkerhetsklass. Sådan beslutanderätt får överlåtas till enskilda endast om det finns särskilda skäl.
Registerkontroll
13 § Med registerkontroll avses att uppgifter hämtas från ett register som omfattas av lagen (1998:620) om belastningsregister eller lagen (1998:621) om misstankeregister. Med registerkontroll avses också att uppgifter hämtas som behandlas med stöd av
- lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, eller
- lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Lag (2019:1187).
14 § Registerkontroll ska göras om anställningen eller deltagandet i verk-samheten har placerats i säkerhetsklass. Uppgifter ska löpande hämtas under den tid deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår.
För säkerhetsklass 1 eller 2 får uppgifter om den kontrollerade som finns i belastningsregistret eller misstankeregistret eller som behandlas med stöd av lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område eller lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter hämtas. Motsvarande uppgifter får även hämtas om den kontrollerades make eller sambo.
För säkerhetsklass 3 får sådana uppgifter om den kontrollerade som finns i belastningsregistret eller misstankeregistret eller som behandlas hos Säkerhetspolisen med stöd av lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område eller lagen om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter hämtas.
Om det finns synnerliga skäl får även andra uppgifter än sådana som anges i andra och tredje styckena hämtas. Lag (2019:1187).
15 § Om det finns särskilda skäl, får registerkontroll av någon som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet göras utan föregående placering i säkerhetsklass. Vid en sådan kontroll får de uppgifter om den kontrollerade som anges i 14 § tredje stycket hämtas.
Regeringen får meddela föreskrifter om sådan registerkontroll som avses i första stycket. Föreskrifterna får dock inte gälla för riksdagen och dess myndigheter.
16 § Bestämmelser om registerkontroll finns också i 4 kap. om internationell säkerhetsskyddssamverkan och säkerhetsintyg.
Prop. 2020/21:194: Paragrafen innehåller en upplysning om att det även finns bestämmelser om registerkontroll i ett annat kapitel i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 13.
Ändringen är en följd av att 4 kap. betecknas om till 5 kap. och innebär inte någon ändring i sak.
Särskild personutredning
17 § En särskild personutredning ska göras vid en registerkontroll som avser sådan anställning eller annat deltagande i verksamhet som har placerats i säkerhetsklass 1 eller 2. Utredningen ska omfatta en undersökning av den kontrollerades ekonomiska förhållanden. I övrigt ska utredningen ha den omfattning som behövs.
Krav på samtycke
18 § Registerkontroll och särskild personutredning får göras endast om den som säkerhetsprövningen gäller har lämnat sitt samtycke. Samtycket ska anses gälla också kontroller och utredningar under den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår.
Utlämnande av uppgifter för säkerhetsprövning
19 § En uppgift som har kommit fram vid en registerkontroll eller särskild personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning endast om uppgiften i det enskilda fallet kan antas ha betydelse för prövningen enligt 3 kap. 2 §. För att en uppgift som gäller den kontrollerades make eller sambo ska lämnas ut krävs därutöver att utlämnandet är absolut nödvändigt.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden beslutar om huruvida uppgifter som kommit fram vid en registerkontroll och särskild personutredning ska lämnas ut för säkerhetsprövning.
20 § Innan en uppgift lämnas ut för säkerhetsprövning ska den som uppgiften gäller ges tillfälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller dock inte om uppgiften omfattas av sekretess i förhållande till den enskilde enligt någon annan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) än 35 kap. 3 §.
Även om uppgiften omfattas av sådan sekretess ska den som uppgiften gäller ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut, om hans eller hennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
21 § Sedan ett beslut har fattats med anledning av en säkerhetsprövning ska de handlingar som överlämnats snarast återställas till den överlämnande myndigheten, om inte den har beslutat något annat.
4 kap. Internationell säkerhetsskyddssamverkan och säkerhetsintyg
Säkerhetsintyg
1 § Ett säkerhetsintyg får utfärdas för personer som har hemvist i Sverige och leverantörer med säte i Sverige när en annan stat eller en mellanfolklig organisation har ansökt om ett sådant intyg, om
- behov av ett sådant intyg finns vid internationell samverkan om säkerhetskänslig verksamhet enligt denna lag, eller
- intyget, utöver vad som följer av 1, kan underlätta för en person eller för en leverantör att delta i en verksamhet som en annan stat eller en mellanfolklig organisation bedömer vara i behov av säkerhetsskydd.
Ett intyg enligt första stycket får utfärdas endast om deltagandet avser verksamhet i eller för en stat eller en mellanfolklig organisation som omfattas av ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd. Om det finns särskilda skäl får regeringen besluta att ett intyg får utfärdas trots att det inte finns något internationellt åtagande om säkerhetsskydd.
Prop. 2020/21:194: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om när en verksamhetsutövare är skyldig att ingå säkerhetsskyddsavtal. Den har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.
Första stycket motsvarar delvis hittills gällande 2 kap. 6 § första och tredje styckena (prop. 2017/18:89 s. ...
2 § Om det behövs för att ett säkerhetsintyg ska kunna utfärdas får det göras en säkerhetsprövning som innefattar registerkontroll enligt 3 kap. 13 §. Vid en sådan registerkontroll får också en särskild personutredning enligt 3 kap. 17 § göras.
Prop. 2020/21:194: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser som begränsar statliga myndigheters skyldighet att ingå säkerhetsskyddsavtal. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.
Av paragrafen framgår att en statlig myndighet endast har en skyldighet att ingå säkerhetsskyddsavtal med en annan statlig myndighet när det gäller ett förfarande om anskaffning av en vara, tjänst eller byggentreprenad. Även när det gäller sådana ...
3 § För ärenden om säkerhetsintyg gäller bestämmelserna om säkerhetsprövning i 3 kap. 2 §, 4 § första stycket, 13 §, 14 § andra–fjärde styckena och 17–21 §§.
Prop. 2020/21:194: Paragrafen, som är ny, reglerar vad ett säkerhetsskyddsavtal ska innehålla. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.
Av paragrafens första stycke framgår att ett säkerhetsskyddsavtal ska innehålla de krav på motparten som behövs för att kraven på säkerhetsskydd ska kunna tillgodoses under förfarandet. Denna bestämmelse motsvarar i huvudsak en bestämmelse i hittills gällande 2 kap. 6 § första stycket. ...
Registerkontroll på ansökan av en annan stat eller en mellanfolklig organisation
4 § Registerkontroll enligt 3 kap. 13 § får göras när en annan stat eller en mellanfolklig organisation har ansökt om ett sådant underlag, om
- den person som ansökan gäller har eller har haft hemvist i Sverige, och
- personen genom anställning eller på annat sätt ska delta i en verksamhet där det för deltagandet ställs krav som motsvarar bestämmelserna i denna lag om registerkontroll vid säkerhetsprövning.
Vid registerkontroll enligt första stycket får också en särskild personutredning enligt 3 kap. 17 § göras.
Prop. 2020/21:194: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om säkerhetsprövning enligt ett säkerhetsskyddsavtal. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
Enligt paragrafen tillämpas 3 kap. och föreskrifter som har meddelats i anslutning till bestämmelserna i det kapitlet vid säkerhetsprövning enligt ett säkerhetsskyddsavtal. Det innebär bl.a. att avtalet kan utgöra grund för krav på säkerhetsprövning av motpartens personal ...
5 § Vid ärenden enligt 4 § gäller bestämmelserna om registerkontroll, särskild personutredning och samtycke i 3 kap. 13 §, 14 § andra–fjärde styckena och 17–21 §§.
Prop. 2020/21:194: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om kontroll och revidering av ett säkerhetsskyddsavtal. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.
Av första stycket framgår att en verksamhetsutövare som har ingått ett säkerhetsskyddsavtal ska kontrollera att motparten följer avtalet och revidera avtalet om det krävs på grund av ändrade förhållanden. Kravet på att kontrollera att säkerhetsskyddsavtalet ...
Vem som beslutar om registerkontroll och utfärdar intyg
6 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilken myndighet som beslutar om registerkontroll enligt 2 och 4 §§, utfärdar intyg enligt 1 § och lämnar underlag enligt 4 §.
Prop. 2020/21:194: Paragrafen, som är ny, innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 13.
Enligt första stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela ytterligare föreskrifter om säkerhetsskyddsavtal enligt 1 och 3–5 §§. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak en bestämmelse i hittills gällande ...
5 kap. Övriga bestämmelser
Tystnadsplikt
1 § Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgifter som förekommer i angelägenhet som avser säkerhetsprövning får inte obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
2 § Den som på grund av anställning eller på annat sätt deltar eller har deltagit i säkerhetskänslig verksamhet får inte obehörigen röja eller utnyttja säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Sekretessbrytande bestämmelse
3 § Sekretess hindrar inte att den myndighet som avses i 4 kap. 6 § i ett ärende om underlag för säkerhetsprövning enligt 4 kap. 4 § lämnar ut en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller särskild personutredning till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om det står klart att ett sådant utlämnande är förenligt med svenska intressen.
Tillsyn
4 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn över säkerhetsskyddet hos myndigheter och andra som lagen gäller för.
Den myndighet som regeringen bestämmer får utöva tillsyn hos leverantörer som har träffat säkerhetsskyddsavtal.
Föreskrifter om verkställighet
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om verkställighet av denna lag.
Ändringar och övergångsbestämmelser
Säkerhetsskyddslag (2018:585)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.
- Genom lagen upphävs säkerhetsskyddslagen (1996:627).
- Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för beslut om placering i säkerhetsklass som har meddelats före ikraftträdandet, dock längst till dess att ett motsvarande beslut om placering i säkerhetsklass meddelas enligt denna lag. Ett sådant beslut ska meddelas senast vid utgången av 2024.
- Beslut om registerkontroll enligt 14 § i den upphävda lagen ska i den utsträckning som regeringen föreskriver motsvara ett beslut om placering i säkerhetsklass 3 enligt denna lag, dock längst till dess att ett nytt beslut om säkerhetsklass meddelas enligt denna lag. Ett sådant beslut ska meddelas senast vid utgången av 2024.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande för uppgifter som hämtas från Säkerhetspolisen och som behandlas med stöd av polisdatalagen (2010:361). Lag (2018:1715).
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:289, Prop. 2017/18:89, Bet. 2017/18:JuU21
- Ikraftträder
- 2019-04-01
Lag (2018:1715) om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585)
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:10, Prop. 2017/18:269, Bet. 2018/19:JuU3
- Omfattning
- ändr. 3 kap. 13, 14 §§; ny p 5 ikrafttr.- och övergångsbest.
Lag (2019:110) om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585)
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:133, Bet. 2018/19:KU16
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 3 §
Lag (2019:985) om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585)
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:48, Prop. 2018/19:162, Bet. 2019/20:KU3
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 6 §, 3 kap. 1, 11 §§
- Ikraftträder
- 2020-01-01
Lag (2019:1187) om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585)
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:44, Prop. 2018/19:163, Bet. 2019/20:JuU9
- Omfattning
- ändr. 3 kap. 13, 14 §§
- Ikraftträder
- 2020-01-01
Lag (2020:1007) om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585)
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:79, Prop. 2020/21:13, Bet. 2020/21:JuU10
- Omfattning
- nuvarande 2 kap. 7 § betecknas 2 kap. 15 §; ändr. 1 kap. 1 §, rubr. närmast före 2 kap. 7 § sätts närmast före 2 kap. 15 §; nya 2 kap. 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16 §§, rubr. närmast före 2 kap. 7, 8, 9, 12, 13, 14, 16 §§
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2021:76) om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585)
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:168, Prop. 2020/21:11, Bet. 2020/21:JuU12
- Omfattning
- ändr. 3 kap. 4 §; ny 3 kap. 4 a §
- Ikraftträder
- 2021-04-01