Prop. 2018/19:162

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 september 2019

Stefan Löfven

Ardalan Shekarabi (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag om att beteckningen för kommuner på regional nivå ska ändras från landsting till region. Regeringens lagförslag innebär att ett antal lagar ändras genom att den nuvarande beteckningen landsting byts ut mot region.

Propositionen innehåller också förslag till ändringar i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. Regeringen föreslår att det vid prövning av frågan om ändring i regionindelningen ska tas särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller de regioner som närmast berörs av ändringen. Det ska krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i regionindelningen mot en berörd regions vilja. Vid en sådan prövning ska också särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Vidare ska befolkningens önskemål och synpunkter beaktas vid ändringar i regionindelningen. Berörda regioner ska, om det inte är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad regionindelning inhämta synpunkter från befolkningen.

Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2020. I några fall föreslås av författningstekniska skäl ett något senare ikraftträdandedatum. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

1. Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunal- lagen (2017:725).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihets- förordningen.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdags- ordningen.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångs- balken.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken.

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken.

9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsöknings- balken. 10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. 11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialför- säkringsbalken. 12. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred. 13. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 14. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. 15. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. 16. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948). 17. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skade- ståndslagen (1972:207). 18. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i expro- priationslagen (1972:719). 19. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. 20. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare. 21. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar. 22. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förfo- gandelagen (1978:262). 23. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting. 24. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter.

25. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen. 26. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m. 27. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknads- organisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen. 28. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tandvårds- lagen (1985:125). 29. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbanks- lagen (1987:619). 30. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672). 31. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndig- heterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. 32. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kulturmiljö- lagen (1988:950). 33. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. 34. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782). 35. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i begrav- ningslagen (1990:1144). 36. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vård- inrättningar. 37. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45). 38. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor. 39. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i folkbok- föringslagen (1991:481). 40. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. 41. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrätts- lagen (1991:614). 42. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. 43. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall. 44. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. 45. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. 46. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. 47. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.

Prop. 2018/19:162 48. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. 49. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sametings-

lagen (1992:1433). 50. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:335) om Barnombudsman. 51. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 52. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:1651) om läkarvårdsersättning. 53. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:1652) om ersättning för fysioterapi. 54. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdes-

skattelagen (1994:200). 55. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:260) om offentlig anställning. 56. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:692) om kommunala folkomröstningar. 57. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stiftelselagen

(1994:1220). 58. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1809) om totalförsvarsplikt. 59. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. 60. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster. 61. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1571) om insättningsgaranti. 62. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1649) om byggande av järnväg. 63. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen

(1996:67). 64. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1996:764) om företagsrekonstruktion. 65. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. 66. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1996:1156) om receptregister. 67. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1996:1157) om läkemedelskommittéer. 68. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:735) om riksfärdtjänst. 69. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:736) om färdtjänst. 70. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen

(1997:857). 71. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

72. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvars- pliktiga. 73. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078). 74. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079). 75. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 76. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken. 77. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453). 78. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). 79. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. 80. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. 81. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. 82. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 83. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168). 84. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. 85. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. 86. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott. 87. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403). 88. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 89. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. 90. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund. 91. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837). 92. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler. 93. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Prop. 2018/19:162 94. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap. 95. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. 96. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2007:459) om strukturfondspartnerskap. 97. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden. 98. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 99. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

patientdatalagen (2008:355). 100. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands. 101. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

konkurrenslagen (2008:579). 102. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2008:962) om valfrihetssystem. 103. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2009:47) om vissa kommunala befogenheter. 104. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2009:128) om yrkeshögskolan. 105. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offent-

lighets- och sekretesslagen (2009:400). 106. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 107. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2009:1079) om tjänster på den inre marknaden. 108. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting. 109. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

luftfartslagen (2010:500). 110. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. 111. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2010:630) om regionalt utvecklingsansvar. 112. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patient-

säkerhetslagen (2010:659). 113. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och

tv-lagen (2010:696). 114. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(2010:800). 115. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2010:801) om införande av skollagen (2010:800). 116. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och

bygglagen (2010:900).

117. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. 118. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden. 119. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kultur- verksamhet. 120. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. 121. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). 122. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210). 123. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211). 124. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ. 125. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. 126. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 127. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet. 128. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i biblioteks- lagen (2013:801). 129. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. 130. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. 131. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821). 132. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. 133. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring. 134. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. 135. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:35) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga. 136. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården. 137. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Prop. 2018/19:162 138. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna. 139. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2016:1147) om upphandling av koncessioner. 140. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och

sjukvårdslagen (2017:30). 141. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter. 142. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. 143. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. 144. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i museilagen

(2017:563). 145. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2017:571) om försöksverksamhet med branschskolor. 146. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. 147. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 148. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

förvaltningslagen (2017:900). 149. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2018:90) om insyn i finansiering av partier. 150. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2018:222) om bostadsanpassningsbidrag. 151. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

strålskyddslagen (2018:396). 152. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

säkerhetsskyddslagen (2018:585). 153. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. 154. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende. 155. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2018:672) om ekonomiska föreningar. 156. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar. 157. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2018:1212) om nationell läkemedelslista. 158. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355). 159. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2018:1241) om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedels- lista.

160. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1276) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 161. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. 162. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. 163. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). 164. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service. 165. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. 166. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:000) om ändring i skyddslagen (2010:305).

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting1

dels att rubriken till lagen samt 2 kap. 1, 3, 4, 6–8 §§, 3 kap. 1–5, 10–12, 14, 16–18, 22, 27, 29, 30, 32, 34, 37, 39, 40 §§, 4 kap. 1 § och rubriken till 2 kap. ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 1 a och 7 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och

landsting

Lag om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och

regioner

2 kap. Ändring i indelningen i landsting

2 kap. Ändring i indelningen i regioner 2

1 §3

Regeringen får besluta om änd- Regeringen får besluta om änd- ring i rikets indelning i landsting, om det inte finns hinder mot en motsvarande ändring i läns- indelningen. Bestämmelser om sambandet mellan landstings- indelningen och länsindelningen finns i 1 kap. 1 § kommunallagen (2017:725). En ändring i lands- tingsindelningen får dock ske en- dast om ändringen kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett lands- ting eller andra fördelar från allmän synpunkt. Regeringen får meddela

ring i rikets indelning i regioner, om det inte finns hinder mot en motsvarande ändring i läns- indelningen. Bestämmelser om sambandet mellan regionindel- ningen och länsindelningen finns i 1 kap. 1 § kommunallagen (2017:725). En ändring i region- indelningen får dock ske endast om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en region eller en del av en region eller andra fördelar från allmän synpunkt.

1 Lagen omtryckt 1988:198. Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1693. 2 Senaste lydelse av rubriken till 2 kap. 1991:1693. 3 Senaste lydelse 2017:732.

de föreskrifter som behövs för ändringens genomförande.

Kammarkollegiet får dock besluta om en indelningsändring som bör ske med anledning av en sådan ändring i den kommunala indelningen som avses i 1 kap. 3 §.

Regeringen får meddela före- skrifter om genomförandet av en beslutad indelningsändring.

Vid prövning av frågan om indelningsändring ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de regioner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan region motsätter sig en indelningsändring, får ändringen beslutas endast om det finns särskilda skäl. Särskild hänsyn ska även tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Befolkningens önske- mål och synpunkter ska beaktas.

1 a §

Kammarkollegiet får besluta om en indelningsändring som bör ske med anledning av en sådan ändring i den kommunala indelningen som avses i 1 kap. 3 §.

3 §4

Kammarkollegiets beslut enligt Kammarkollegiets beslut enligt 1 § andra stycket eller 2 § överklagas hos regeringen.

1 a eller 2 § överklagas till regeringen.

4 §5

En fråga om ändring i lands-

En fråga om ändring i region-

tingsindelningen kan väckas av landsting eller medlem av ett landsting som skulle beröras av ändringen. Ansökan om en sådan ändring ska ges in till Kammar- kollegiet.

indelningen kan väckas av en region eller medlem av en region som skulle beröras av ändringen.

Ansökan om en sådan ändring ska ges in till Kammarkollegiet.

Regeringen och Kammarkollegiet kan också ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ.

4 Senaste lydelse 2016:740. 5 Senaste lydelse 2016:740.

6 §6

En indelningsändring träder En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som be- stäms i beslutet om ändringen. Om ändringen är av sådan omfattning att ett landsting enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla landstingsfullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum.

Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § första stycket ska meddelas senast ett år innan ändringen ska träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § andra stycket ska meddelas senast tre månader innan ändringen ska träda i kraft.

i kraft den 1 januari det år som be- stäms i beslutet om ändringen. Om ändringen är av sådan omfattning att en region enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla regionfullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum.

Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § första stycket ska meddelas senast ett år innan ändringen ska träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 1 a § ska meddelas senast tre månader innan ändringen ska träda i kraft.

7 §7

Vid ändringar i indelningen i Vid ändringar i indelningen i landsting tillämpas bestämmel- serna i 1 kap. om

1. ekonomisk reglering i 6–10 §§,

2. rättskapacitet i 13 §,

regioner tillämpas bestämmelserna i 1 kap. om

3. fördelning av beslutanderätt i 14–16 §§,

4. indelningsdelegerade i 17 §,

5. beredning och verkställighet i 18 §,

6. överklagande i 19 §, och

7. utredning om indelningsändring i 22, 23, 25 och 26 §§. Då ska det som där sägs om

1. kommun i stället gälla lands- ting,

2. kommunfullmäktige i stället gälla landstingsfullmäktige, och

3. kommunstyrelse i stället gälla landstingsstyrelse.

1. kommun i stället gälla region,

2. kommunfullmäktige i stället gälla regionfullmäktige, och

3. kommunstyrelse i stället gälla regionstyrelse.

7 a § Berörda regioner ska, om det inte

är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en

6 Senaste lydelse 2016:740. 7 Senaste lydelse 2016:740.

ansökan om ändrad region- indelning inhämta synpunkter från befolkningen.

8 §8

Om en indelningsändring innebär Om en indelningsändring innebär att ett nytt landsting bildas, får

1. landstinget lämna bidrag till en kommun inom landstinget i den utsträckning det behövs för att motverka att bildandet leder till höjd kommunalskatt, och

2. kommunerna inom landstinget lämna bidrag till varandra, om det behövs för att jämna ut ekonomiska effekter mellan kommunerna på grund av att uppgifter förts över från landstinget till kommunerna eller omvänt.

att en ny region bildas, får

1. regionen lämna bidrag till en kommun inom regionen i den utsträckning det behövs för att motverka att bildandet leder till höjd kommunalskatt, och

2. kommunerna inom regionen lämna bidrag till varandra, om det behövs för att jämna ut ekonomiska effekter mellan kommunerna på grund av att uppgifter förts över från regionen till kommunerna eller omvänt.

Bidrag får som längst lämnas till utgången av det femte året från det att indelningsändringen har trätt i kraft.

De närmare villkoren för bidragsgivningen ska regleras i en över- enskommelse mellan de berörda parterna.

3 kap.

1 §9

Detta kapitel innehåller bestäm- Detta kapitel innehåller bestäm- melser som ska tillämpas om regeringen enligt 1 kap. 17 § eller 2 kap. 7 § första stycket 4 har beslutat att en kommun eller ett landsting ska företrädas av in- delningsdelegerade.

melser som ska tillämpas om regeringen enligt 1 kap. 17 § eller 2 kap. 7 § första stycket 4 har beslutat att en kommun eller en region ska företrädas av in- delningsdelegerade.

2 §10

De indelningsdelegerade och De indelningsdelegerade och ersättare för dessa utses från varje kommun eller landsting vars område helt eller delvis ska ingå i kommunen eller landstinget enligt den nya indelningen (ändrings- berörda kommuner och landsting).

ersättare för dessa utses från varje kommun eller region vars område helt eller delvis ska ingå i kommunen eller regionen enligt den nya indelningen (ändrings- berörda kommuner och regioner).

8 Senaste lydelse 2016:740. 9 Senaste lydelse 2016:740. 10 Senaste lydelse 2016:740.

3 §11

Antalet indelningsdelegerade och Antalet indelningsdelegerade och ersättare från varje kommun och landsting bestäms av fullmäktige i ändringsberörda kommuner och landsting. Om kommunerna eller landstingen inte är överens om antalet, ska regeringen fastställa antalet indelningsdelegerade och ersättare.

ersättare från varje kommun och region bestäms av fullmäktige i ändringsberörda kommuner och regioner. Om kommunerna eller regionerna inte är överens om antalet, ska regeringen fastställa antalet indelningsdelegerade och ersättare.

4 §12

De indelningsdelegerade och

De indelningsdelegerade och

deras ersättare ska väljas av full- mäktige i ändringsberörda kom- muner och landsting inom 30 dagar efter det att kommunen eller landstinget fått del av regeringens beslut om indelningsändring, om inte regeringen bestämmer en senare tidpunkt.

deras ersättare ska väljas av full- mäktige i ändringsberörda kom- muner och regioner inom 30 dagar efter det att kommunen eller regionen fått del av regeringens beslut om indelningsändring, om inte regeringen bestämmer en senare tidpunkt.

5 §13

De indelningsdelegerade och

De indelningsdelegerade och

deras ersättare väljs bland dem som är ledamöter eller ersättare i fullmäktige i ändringsberörda kommuner och landsting.

deras ersättare väljs bland dem som är ledamöter eller ersättare i fullmäktige i ändringsberörda kommuner och regioner.

Under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska valet vara proportionellt. Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska det vid valet bestämmas i vilken ordning ersättarna ska tjänstgöra.

10 §14

Indelningsdelegerade är enligt Indelningsdelegerade är enligt 1 kap. 17 § och 2 kap. 7 § första stycket 4 beslutande församling för kommunen eller landstinget enligt den nya indelningen.

1 kap. 17 § och 2 kap. 7 § första stycket 4 beslutande församling för kommunen eller regionen enligt den nya indelningen.

11 §15

Indelningsdelegerade ska tillsätta Indelningsdelegerade ska tillsätta ett arbetsutskott för beredning av ärenden och verkställighet av beslut. Om det behövs för att

ett arbetsutskott för beredning av ärenden och verkställighet av beslut. Om det behövs för att

11 Senaste lydelse 2016:740. 6 Senaste lydelse 2016:740. 7 Senaste lydelse 2016:740.

12 Senaste lydelse 2016:740. 13 Senaste lydelse 2016:740.

fullgöra sådana uppgifter, får indelningsdelegerade tillsätta flera utskott eller anlita nämnder och beredningar i ändringsberörda kommuner och landsting.

fullgöra sådana uppgifter, får indelningsdelegerade tillsätta flera utskott eller anlita nämnder och beredningar i ändringsberörda kommuner och regioner.

12 §16

Om inte något annat följer av lag

Om inte något annat följer av lag

eller annan författning får ansvaret för beredning, förvaltning och verkställighet inom ett utskotts verksamhetsområde lämnas över till partssammansatta organ. Detta gäller dock endast ärenden som avser förhållandet mellan kommunen eller landstinget enligt den nya indelningen som arbets- givare och dess anställda.

eller annan författning får ansvaret för beredning, förvaltning och verkställighet inom ett utskotts verksamhetsområde lämnas över till partssammansatta organ. Detta gäller dock endast ärenden som avser förhållandet mellan kommunen eller regionen enligt den nya indelningen som arbets- givare och dess anställda.

Bestämmelserna i 7 kap.20–25 §§kommunallagen (2017:725) tillämpas i fråga om partsammansatta organ. Det som där sägs om fullmäktige och nämnd ska då i stället gälla indelningsdelegerade och utskott.

14 §17

Indelningsdelegerade ska besluta i ärenden som har väckts av

1. ett utskott,

2. en indelningsdelegerad genom motion,

3. revisorerna om ärendet avser granskning eller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, och

4. fullmäktige eller styrelse i ändringsberörda kommuner och landsting.

4. fullmäktige eller styrelse i ändringsberörda kommuner och regioner.

16 §18

Indelningsdelegerade får be- Indelningsdelegerade får be- stämma att ett utskott i sin tur får uppdra åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos ändrings- berörda kommuner och landsting att besluta på utskottets vägnar.

stämma att ett utskott i sin tur får uppdra åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos ändrings- berörda kommuner och regioner att besluta på utskottets vägnar.

Första stycket gäller inte sådana ärenden som anges i 6 kap. 38 § kommunallagen (2017:725).

17 §19

Indelningsdelegerade samt ledamöter i ett fullmäktige som har utsett indelningsdelegerade får ställa interpellationer och frågor till

16 Senaste lydelse 2017:732. 17 Senaste lydelse 2016:740. 18 Senaste lydelse 2017:732. 19 Senaste lydelse 2017:732.

Prop. 2018/19:162 1. ordföranden i ett utskott, och

2. ordföranden i en nämnd eller beredning i ändringsberörda kom- muner och landsting.

Indelningsdelegerade får även besluta att ordföranden i en nämnd får överlåta besvarandet av en interpellation eller fråga till någon som har utsetts av fullmäktige för ändringsberörda kommuner och landsting och som är ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person som avses i 10 kap.2–6 §§kommunallagen (2017:725) eller till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunal- förbund som ändringsberörda kom- muner och landsting är medlemmar i.

2. ordföranden i en nämnd eller beredning i ändringsberörda kom- muner och regioner.

Indelningsdelegerade får även besluta att ordföranden i en nämnd får överlåta besvarandet av en interpellation eller fråga till någon som har utsetts av fullmäktige för ändringsberörda kommuner och regioner och som är ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person som avses i 10 kap.2–6 §§kommunallagen (2017:725) eller till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunal- förbund som ändringsberörda kom- muner och regioner är medlemmar i.

18 §20

I fråga om indelningsdelegerades arbetsformer i övrigt tillämpas bestämmelserna i kommunallagen (2017:725) om

1. ordförande och vice ordförande i 5 kap. 11 §,

2. tillkännagivande om och kallelse till sammanträden i 5 kap. 13–15 §§,

3. ersättare i 4 kap. 22 § och 5 kap. 17–20 §§,

4. beslutsförhet i 5 kap. 45 och 46 §§,

5. jäv i 5 kap. 47 och 48 §§,

6. rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka i 5 kap. 40 och 41 §§,

7. hur ärenden bereds i 5 kap. 26, 28, 29 och 33 §§,

8. bordläggning och återremiss i 5 kap. 50 och 51 §§,

9. offentlighet och ordning vid sammanträdena i 5 kap. 42 och 43 §§, 10. hur ärendena avgörs i 5 kap. 52–57 §§, 11. interpellationer i 5 kap. 59–62 §§, 12. frågor i 5 kap. 64 §, dock inte till den del det i 64 § hänvisas till 63 §, och

13. protokollet i 5 kap. 65–69 §§ och 8 kap. 12 §. Då ska det som där sägs om

1. fullmäktige i stället gälla indelningsdelegerade,

2. en ledamot i fullmäktige i stället gälla en indelningsdelegerad,

3. styrelsen i stället gälla arbetsutskottet,

4. nämnd eller fullmäktigeberedning i stället gälla utskott, och

5. kommunens eller landstingets anslagstavla i 5 kap. 13 § andra stycket och 8 kap. 12 § kom- munallagen avse anslagstavlan i

5. kommunens eller regionens anslagstavla i 5 kap. 13 § andra stycket och 8 kap. 12 § kom- munallagen avse anslagstavlan i

20 Senaste lydelse 2017:732.

ändringsberörda kommuner och landsting.

ändringsberörda kommuner och regioner.

Vid tillämpningen av 5 kap.26, 28, 41 och 61 §§kommunallagen ska dock det som där sägs om nämnd även gälla utskott.

22 §21

Valbar som ledamot eller ersättare i utskott är den som vid tidpunkten för ett sådant val

1. är indelningsdelegerad eller ersättare för indelningsdelegerad, eller

2. har rösträtt vid val av full- mäktige i kommunen eller lands- tinget enligt den nya indelningen.

2. har rösträtt vid val av full- mäktige i kommunen eller regionen enligt den nya indelningen.

I fråga om valbarhet i övrigt tillämpas bestämmelserna om valbarhetshinder i 7 kap. 3 § och 4 kap. 5 § 1 kommunallagen (2017:725). Det som där sägs om nämnd ska då i stället gälla utskott.

27 §22

Arbetsutskottet ska upprätta Arbetsutskottet ska upprätta förslag till budget för kommunen eller landstinget enligt den nya indelningen. I fråga om tidsfrister tillämpas 11 kap.8 och 9 §§kommunallagen (2017:725).

förslag till budget för kommunen eller regionen enligt den nya indelningen. I fråga om tidsfrister tillämpas 11 kap.8 och 9 §§kommunallagen (2017:725).

29 §23

I fråga om utskott i övrigt tillämpas bestämmelserna i kommunallagen (2017:725) om

1. omröstning, beslut och reservation i 4 kap. 24–27 §§,

2. ersättarnas tjänstgöring och rätt att närvara vid sammanträden i 6 kap. 17 §,

3. ordförande och vice ordförande i 6 kap. 21 och 22 §§,

4. tidpunkt för sammanträden i 6 kap. 23 §,

5. offentlighet och närvarorätt i 6 kap. 25 § första och tredje styckena och 26 §,

6. beslutsförhet i 6 kap. 27 §,

7. jäv i 6 kap. 28–32 §§,

8. hur ärendena avgörs i 6 kap. 33 §,

9. protokollet i 6 kap. 35 §, 10. delgivning i 6 kap. 36 §, och 11. personalföreträdare i 7 kap. 10–19 §§. Då ska det som där sägs om

1. fullmäktige i stället gälla indelningsdelegerade,

2. styrelsen i stället gälla arbetsutskottet,

3. nämnd i stället gälla utskott,

4. en ledamot eller en ersättare i fullmäktige i stället gälla en indelningsdelegerad eller en ersättare,

21 Senaste lydelse 2017:732. 22 Senaste lydelse 2017:732. 19 Senaste lydelse 2017:732.

5. förtroendevald i stället gälla ledamot i utskott, och

6. anslagstavla avse anslags- tavlan i ändringsberörda kommuner och landsting.

6. anslagstavla avse anslags- tavlan i ändringsberörda kommuner och regioner.

30 §24

Ändringsberörda kommuner och Ändringsberörda kommuner och landsting ska tillhandahålla medel för indelningsdelegerades verk- samhet.

Kostnaderna ska fördelas mellan kommuner och landsting i förhållande till de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkoms- ter som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kom- muns och annan menighets utdebi- tering av skatt, m.m. ska ligga till grund för kommunernas bestäm- mande av skattesatsen för uttag av skatt för det år då beslutet om indelningsändringen meddelas.

Om endast en del av en kommun eller ett landsting ingår i kommunen eller landstinget enligt den nya indelningen, ska fördelningen ske i förhållande till de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkom- sterna för den kommun- eller landstingsdelen.

regioner ska tillhandahålla medel för indelningsdelegerades verk- samhet.

Kostnaderna ska fördelas mellan kommuner och regioner i förhållande till de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkoms- ter som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kom- muns och annan menighets utdebi- tering av skatt, m.m. ska ligga till grund för kommunernas bestäm- mande av skattesatsen för uttag av skatt för det år då beslutet om indelningsändringen meddelas.

Om endast en del av en kommun eller en region ingår i kommunen eller regionen enligt den nya indelningen, ska fördelningen ske i förhållande till de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkoms- terna för den delen av kommunen eller regionen.

32 §25

Indelningsdelegerade ska lämna Indelningsdelegerade ska lämna en redovisning till fullmäktige och revisorerna i kommunen eller landstinget enligt den nya in- delningen. Redovisningen ska lämnas snarast möjligt och senast den 15 april det år indelningsändringen träder i kraft.

en redovisning till fullmäktige och revisorerna i kommunen eller regionen enligt den nya in- delningen. Redovisningen ska lämnas snarast möjligt och senast den 15 april det år indelnings- ändringen träder i kraft.

34 §26

Valbar som revisor är den som vid Valbar som revisor är den som vid tidpunkten för ett sådant val har rösträtt vid val av fullmäktige i

tidpunkten för ett sådant val har rösträtt vid val av fullmäktige i

24 Senaste lydelse 2016:740. 25 Senaste lydelse 2016:740. 20 Senaste lydelse 2017:732.

kommunen eller landstinget enligt den nya indelningen.

kommunen eller regionen enligt den nya indelningen.

Den som är indelningsdelegerad eller ersättare för delegerad är inte valbar som revisor. I övrigt tillämpas bestämmelserna om valbarhetshinder i 7 kap. 3 § och 4 kap. 4 § andra stycketkommunallagen (2017:725).

37 §27

Revisorerna ska det år indel-

Revisorerna ska det år indel-

ningsändringen träder i kraft till fullmäktige i kommunen eller landstinget enligt den nya indel- ningen lämna en berättelse med redogörelse för resultatet av revi- sionen av utskottens verksamhet.

ningsändringen träder i kraft till fullmäktige i kommunen eller regionen enligt den nya indelningen lämna en berättelse med redogörelse för resultatet av revi- sionen av utskottens verksamhet.

De sakkunnigas rapporter ska lämnas tillsammans med revi- sionsberättelsen.

I fråga om anmärkningar tillämpas 12 kap. 13 § kommunallagen (2017:725). Det som där sägs om nämnder och förtroendevalda ska då i stället gälla utskott och ledamöter och ersättare i utskott.

39 §28

Ändringsberörda kommuner och Ändringsberörda kommuner och landsting samt deras medlemmar har rätt att få prövat om ett beslut av indelningsdelegerade, ett utskott eller ett partssammansatt organ är lagligt genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.

regioner samt deras medlemmar har rätt att få prövat om ett beslut av indelningsdelegerade, ett utskott eller ett partssammansatt organ är lagligt genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.

40 §29

I fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 13 kap. kom- munallagen (2017:725) om

1. tillämpningsområde i 3 §,

2. hur besluten överklagas i 4 §,

3. tiden för överklagande i 5 och 6 §§,

4. grunder för upphävande av besluten i 7–9 §§,

5. handläggningen i domstol i 10–13 §§,

6. när beslut får verkställas i 14 §, och

7. rättelse av verkställighet i 15 §. Det som i 13 kap. 13 § andra stycket kommunallagen sägs om rätten att överklaga domstolens beslut ska även gälla ändrings- berörda kommuner och landsting samt deras medlemmar.

Det som i 13 kap. 13 § andra stycket kommunallagen sägs om rätten att överklaga domstolens beslut ska även gälla ändrings- berörda kommuner och regioner samt deras medlemmar.

27 Senaste lydelse 2017:732. 28 Senaste lydelse 2016:740. 29 Senaste lydelse 2017:732.

4 kap.

1 §30

Om en ändrad landstings- eller Om en ändrad region- eller kommunindelning skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val hålls till landstings- och kommunfullmäktige, skall redan det valet avse landstinget och kommunen enligt den nya indel- ningen.

kommunindelning ska träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val hålls till region- och kommunfullmäktige, ska redan det valet avse regionen och kommunen enligt den nya indelningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

30 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2016:740.

2.2. Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1–4, 6, 8 och 10 §§, 2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1, 4 och 6–14 §§, 4 kap. 2, 4, 5, 18, 23, 29 och 33 §§, 5 kap. 1, 5, 13, 38, 41, 48, 61 och 63 §§, 6 kap. 1, 2, 7, 11, 12, 15, 26 och 31 §§, 7 kap. 3, 5, 6, 11, 13, 14, 20 och 23 §§, 8 kap. 1, 2, 9, 10, 13–15 och 17 §§, 9 kap. 2, 15, 19–22, 24–35, 37 och 38 §§, 10 kap. 1–3, 6, 8 och 9 §§, 11 kap. 1, 2, 5, 8, 14 och 22 §§, 12 kap. 3 och 12 §§, 13 kap. 1, 5, 6, 8, 10 och 13 §§, rubriken till 3 kap., och rubrikerna närmast före 1 kap.1 och 10 §§ och 4 kap. 2 §kommunallagen (2017:725) ska ha följande lydelse

.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Kommuner och landsting Kommuner och regioner

1 §

Sverige är indelat i kommuner och landsting. Varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat.

Sverige är indelat i kommuner och regioner. Varje region omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat.

2 §

Kommuner och landsting sköter Kommuner och regioner sköter på demokratins och den kommu- nala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning.

på demokratins och den kommu- nala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning.

3 §

Bestämmelser om att kommuner Bestämmelser om att kommuner och landsting har rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter och att meddela föreskrifter finns i regeringsformen.

och regioner har rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter och att meddela föreskrifter finns i regeringsformen.

4 §

Beslutanderätten i kommuner Beslutanderätten i kommuner och landsting utövas av valda församlingar (fullmäktige) som utses av röstberättigade medlem- mar i allmänna val.

och regioner utövas av valda församlingar (fullmäktige) som utses av röstberättigade medlem- mar i allmänna val.

Beslut kan också fattas av andra kommunala organ i enlighet med vad som anges i denna lag eller annan författning.

6 §

Medlem av ett landsting är den Medlem av en region är den som som är medlem av en kommun inom landstinget.

är medlem av en kommun inom regionen.

8 §

Rösträtt vid val av ledamöter och Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kom- munfullmäktige i en kommun inom landstinget.

ersättare i regionfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kom- munfullmäktige i en kommun inom regionen.

Ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting

Ändringar i Sveriges indelning i kommuner och regioner

10 §

Bestämmelser om indelnings- Bestämmelser om indelnings- ändringar finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.

ändringar finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och regioner.

2 kap.

1 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får

själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar.

själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller regionens område eller deras medlemmar.

2 §

Kommuner och landsting får inte Kommuner och regioner får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om.

ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, en annan region eller någon annan ska ha hand om.

3 §

Kommuner och landsting ska Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.

behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.

4 §

Kommuner och landsting får inte Kommuner och regioner får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna. Sådana beslut får dock fattas om det finns synnerliga skäl för det.

fatta beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna. Sådana beslut får dock fattas om det finns synnerliga skäl för det.

5 §

Kommuner och landsting får ta Kommuner och regioner får ta ut

ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla får dock avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning.

avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla får dock avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning.

6 §

Kommuner och landsting får inte Kommuner och regioner får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.

ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.

7 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.

driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.

8 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.

genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller regionen.

Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.

9 §

Bestämmelser om kommunernas Bestämmelser om kommunernas och landstingens angelägenheter finns även i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter och i annan lag eller annan författning.

och regionernas angelägenheter finns även i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter och i annan lag eller annan författning.

3 kap. Kommunernas och

landstingens organisation

och verksamhetsformer

3 kap. Kommunernas och

regionernas organisation

och verksamhetsformer

1 §

I varje kommun och i varje I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling, ett fullmäktige.

region finns det en beslutande församling, ett fullmäktige.

4 §

Fullmäktige ska tillsätta de Fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen nämnder som utöver styrelsen

Prop. 2018/19:162 behövs för att fullgöra kom-

munens eller landstingets upp- gifter enligt lag eller annan för- fattning och för övrig verksamhet.

behövs för att fullgöra kom- munens eller regionens uppgifter enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet.

6 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får inrätta partssammansatta organ som inom en nämnds verksam- hetsområde ska svara för bered- ning, förvaltning och verkställighet av de ärenden som fullmäktige har bestämt.

inrätta partssammansatta organ som inom en nämnds verksam- hetsområde ska svara för bered- ning, förvaltning och verkställighet av de ärenden som fullmäktige har bestämt.

7 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution.

besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution.

8 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala ange- lägenheter till sådana förbund.

bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala ange- lägenheter till sådana förbund.

9 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller ett annat landsting.

besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller en annan region.

10 §

Kommuner och landsting ska Kommuner och regioner ska utse utse revisorer för granskning av den kommunala verksamheten.

revisorer för granskning av den kommunala verksamheten.

11 §

Kommuner och landsting får, Kommuner och regioner får, med de begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till kommunala bolag, stiftelser och föreningar.

med de begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till kommunala bolag, stiftelser och föreningar.

12 §

Kommuner och landsting får, Kommuner och regioner får, med de begränsningar som framgår

40 av lag, överlämna skötseln av

med de begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av

kommunala angelägenheter till privata utförare.

kommunala angelägenheter till privata utförare.

13 §

Bestämmelser om den kommunala organisationen under krig eller krigs- fara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

Bestämmelser om kommuners och landstings organisation och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid finns i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Bestämmelser om kommuners och regioners organisation och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid finns i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

14 §1

Bestämmelser om att landsting Bestämmelser om att Gotlands samt Gotlands kommun får beteckna fullmäktige och styrelsen som regionfullmäktige och region- styrelsen finns i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar.

kommun får beteckna fullmäktige och styrelsen som regionfull- mäktige och regionstyrelsen finns i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar.

4 kap.

Kommunal- och landstingsråd Kommunal- och regionråd

2 §

Den som inom kommunen eller Den som inom kommunen eller landstinget fullgör ett för- troendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd, bor- garråd, landstingsråd, oppositions- råd eller en annan benämning som fullmäktige bestämmer.

regionen fullgör ett för- troendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd, bor- garråd, regionråd, oppositionsråd eller en annan benämning som fullmäktige bestämmer.

En sådan förtroendevald får tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet.

4 §

Den som är vald till ledamot eller Den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige är inte valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget.

Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget är inte valbar som revisor för

ersättare i fullmäktige är inte valbar som revisor inom den kommunen eller den regionen.

Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller regionen är inte valbar som revisor för

1 Senaste lydelse 2018:1350.

Prop. 2018/19:162 granskning av verksamhet som

omfattas av redovisningsskyldig- heten. Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller andra närstående till den redo- visningsskyldige.

granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldig- heten. Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller andra närstående till den redo- visningsskyldige.

5 §

Den som är vald till revisor är Den som är vald till revisor är inom den kommunen eller det landstinget inte valbar som

inom kommunen eller regionen inte valbar som

1. ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en full- mäktigeberedning, eller

2. ledamot eller ersättare i en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–6 §§.

18 §

Fullmäktige får besluta att en Fullmäktige får besluta att en sådan förtroendevald som anges i 2 § första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen eller landstinget.

sådan förtroendevald som anges i 2 § första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen eller regionen.

Fullmäktige får bestämma hur ersättare ska utses för förtroendevalda som beviljas ledighet till följd av bestämmelsen i första stycket.

23 §

Kommuner och landsting ska Kommuner och regioner ska verka för att förtroendevalda med funktionsnedsättning kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra för- troendevalda.

verka för att förtroendevalda med funktionsnedsättning kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra för- troendevalda.

29 §

Kommuner och landsting får ge Kommuner och regioner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd).

ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd).

Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837).

Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde.

33 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får

anställa politiska sekreterare för att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet.

anställa politiska sekreterare för att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet.

Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än till utgången av det år då val av fullmäktige ska hållas nästa gång i hela landet.

Bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd ska inte tillämpas för politiska sekreterare.

5 kap.

1 §

Fullmäktige beslutar i ärenden av Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst

principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller regionen, främst

1. mål och riktlinjer för verksamheten,

2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,

3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,

4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,

5. val av revisorer,

6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,

7. årsredovisning och ansvarsfrihet,

8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och

9. extra val till fullmäktige.

8. folkomröstning i kommunen eller regionen, och

Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i andra författningar.

5 §

Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige ska ha. Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst

1. 21 i kommuner med högst 8 000 röstberättigade,

2. 31 i kommuner med över 8 000 röstberättigade och i landsting med högst 140 000 röstberättigade,

2. 31 i kommuner med över 8 000 röstberättigade och i regioner med högst 140 000 röstberättigade,

3. 41 i kommuner med över 16 000 röstberättigade,

4. 51 i kommuner med över 24 000 röstberättigade och i landsting med över 140 000 röstberättigade,

4. 51 i kommuner med över 24 000 röstberättigade och i regioner med över 140 000 röstberättigade,

5. 61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade,

6. 71 i landsting med över 200 000 röstberättigade, och

7. 101 i kommuner med över 600 000 röstberättigade och i landsting med över 300 000 röstberättigade.

6. 71 i regioner med över 200 000 röstberättigade, och

7. 101 i kommuner med över 600 000 röstberättigade och i regioner med över 300 000 röstberättigade.

13 §

Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas.

Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller landstingets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller regionens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

38 §

Kommunen har rätt att få Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av att ett landsting an- litar valnämnden.

ersättning för de kostnader som föranleds av att en region anlitar valnämnden.

41 §

Ordföranden och vice ord- Ordföranden och vice ord- föranden i en nämnd, revisorerna och de anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.

föranden i en nämnd, revisorerna och de anställda i kommunen eller regionen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.

48 §

Den som är redovisningsskyldig Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget får inte delta i

till kommunen eller regionen får inte delta i

1. val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, eller

2. handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten. Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige.

61 §

Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

Interpellationer bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kommunen eller landstinget.

Interpellationer bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kommunen eller regionen.

63 §

Fullmäktige får besluta att Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får överlåta besvarandet av en interpellation till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–6 §§

44 eller till ordföranden i styrelsen

ordföranden i en nämnd får överlåta besvarandet av en interpellation till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–6 §§ eller till ordföranden i styrelsen

eller annan nämnd i ett kommu- nalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

eller annan nämnd i ett kommu- nalförbund som kommunen eller regionen är medlem i.

6 kap.

1 §2

Styrelsen ska leda och samordna Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtals- samverkan som sker enligt 9 kap. 37 § eller enligt annan lag eller författning.

Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–6 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

förvaltningen av kommunens eller regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtals- samverkan som sker enligt 9 kap. 37 § eller enligt annan lag eller författning.

Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–6 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i.

2 §

Fullmäktige ska, om inte något annat anges i lag eller annan författning, bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige får besluta

1. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter i hela kommunen eller landstinget,

2. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller landstinget,

1. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter i hela kommunen eller regionen,

2. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller regionen,

3. att en nämnd ska ha hand om verksamheten vid en eller flera anläggningar, och

4. att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd.

7 §

En nämnd får inte bestämma om En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen eller landstinget som part.

rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller regionen i ärenden där nämnden företräder kommunen eller regionen som part.

En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.

2 Senaste lydelse 2018:569.

11 §

Styrelsen ska följa de frågor som Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens eller landstingets utveckling och eko- nomiska ställning.

kan inverka på kommunens eller regionens utveckling och eko- nomiska ställning.

Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs.

12 §

Styrelsen får från övriga Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller landstinget begära in de yttranden och upp- lysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter.

nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller regionen begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter.

15 §

Styrelsen får själv eller genom Styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen eller landstinget i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författ- ning eller beslut av fullmäktige.

Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte full- mäktige beslutar att själv företräda kommunen eller landstinget i målet.

ombud företräda kommunen eller regionen i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige.

Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte full- mäktige beslutar att själv företräda kommunen eller regionen i målet.

26 §

En nämnd får kalla en ledamot En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller landstinget eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.

eller en ersättare i fullmäktige, en annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller regionen eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.

Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.

31 §

Om ett ärende hos en nämnd Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseleda-

46 möterna, ska den som handlägger

berör ett aktiebolag där kommunen eller regionen äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller regionen utser minst hälften av styrelseleda- möterna, ska den som handlägger

ärendet inte anses jävig enligt 28 § 2 eller 5 enbart på grund av att han eller hon är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Detta gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighets- utövning mot enskilda.

ärendet inte anses jävig enligt 28 § 2 eller 5 enbart på grund av att han eller hon är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Detta gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighets- utövning mot enskilda.

Den som handlägger ett ärende hos en nämnd ska inte heller anses jävig enligt 28 § 5 enbart på grund av att han eller hon tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd.

7 kap.

3 §

Direktören är inte valbar till Direktören är inte valbar till

förtroendeuppdrag i kommunen, landstinget eller kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

förtroendeuppdrag i kommunen, regionen eller kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i.

Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksamhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.

5 §

En nämnd får uppdra åt en En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §.

anställd hos kommunen eller regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §.

6 §

Om en nämnd med stöd av 5 § Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsom- råde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget att fatta beslutet.

uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsom- råde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionen att fatta beslutet.

11 §

Personalföreträdarna utses av Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagar- organisationer som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med.

den eller de lokala arbetstagar- organisationer som kommunen eller regionen har kollektivavtal med.

13 §

Personalföreträdarna har rätt att Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behandling närvara vid en nämnds behandling

Prop. 2018/19:162 av ärenden som rör förhållandet

mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden.

av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller regionen som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden.

14 §

Personalföreträdarna har inte rätt att närvara vid handläggning av

1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,

2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation,

3. uppsägningar av kollektivavtal,

4. arbetskonflikter,

5. rättstvister mellan kommunen eller landstinget och en arbetstagar- organisation, eller

5. rättstvister mellan kommunen eller regionen och en arbetstagar- organisation, eller

6. ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster.

20 §

Fullmäktige får inrätta parts- Fullmäktige får inrätta parts- sammansatta organ för sådana ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller lands- tinget som arbetsgivare och dess anställda eller, i fråga om en gemensam nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommu- nerna eller landstingen som arbetsgivare och deras anställda. Detta gäller dock inte om något annat följer av lag eller annan författning.

sammansatta organ för sådana ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller regionen som arbetsgivare och dess anställda eller, i fråga om en gemensam nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommunerna eller regionerna som arbetsgivare och deras anställda. Detta gäller dock inte om något annat följer av lag eller annan författning.

De partssammansatta organen ska inom en nämnds verksamhetsområde svara för beredning, förvaltning och verkställighet av de ärenden som fullmäktige har bestämt enligt första stycket.

23 §

Ett partssammansatt organ ska Ett partssammansatt organ ska bestå av företrädare för dels kom- munen eller landstinget, dels de anställda.

Kommunens eller landstingets företrädare väljs av fullmäktige eller, om fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.

De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagar- organisationer som kommunen

48 eller landstinget har slutit kollek-

bestå av företrädare för dels kom- munen eller regionen, dels de anställda.

Kommunens eller regionens företrädare väljs av fullmäktige eller, om fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.

De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagar- organisationer som kommunen eller regionen har slutit kollektiv-

tivavtal med om partssammansatta organ.

avtal med om partssammansatta organ.

8 kap.

1 §

Den som är folkbokförd i Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i fullmäktige (medborgarförslag). Detsamma gäller unionsmedbor- gare som avses i 1 kap. 5 § andra stycket.

kommunen eller i en kommun inom regionen får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i fullmäktige (medborgarförslag). Detsamma gäller unionsmedbor- gare som avses i 1 kap. 5 § andra stycket.

2 §

Ärende om att hålla folk- Ärende om att hålla folk- omröstning i en viss fråga får i fullmäktige väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlem- marna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckning- arna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser.

omröstning i en viss fråga får i fullmäktige väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller regionmedlem- marna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckning- arna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser.

Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.

9 §

Varje kommun och landsting ska Varje kommun och region ska på på sin webbplats ha en anslags- tavla. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webb- platsen.

Kommuner och landsting ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan.

sin webbplats ha en anslagstavla. Anslagstavlan ska vara lättill- gänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen.

Kommuner och regioner ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan.

10 §

Anslagstavlan ska innehålla

1. tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden,

2. tillkännagivanden av justerade protokoll,

3. tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en nämnd,

4. justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller landstinget bestämmer och det inte strider mot lag eller annan för- fattning, och

4. justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller regionen bestämmer och det inte strider mot lag eller annan för- fattning, och

5. upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap. Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan.

När en handling, som anslagits med stöd av andra stycket, varit anslagen under föreskriven tid ska den som begärt åtgärden få ett bevis om det.

13 §

Kommunala föreskrifter ska

Kommunala föreskrifter ska

kungöras genom att det på kommunens eller landstingets anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade före- skrifterna har justerats.

Gällande kommunala före- skrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller landstingets webbplats. De ska där vara samlade i kommunens eller landstingets författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan förteckning på webbplatsen.

kungöras genom att det på kommunens eller regionens anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade före- skrifterna har justerats.

Gällande föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. De ska där vara samlade i kommunens eller regionens författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan förteckning på webbplatsen.

Första och andra styckena gäller inte om

1. det i lag eller annan författning anges att föreskrifterna ska kungöras eller göras tillgängliga på något annat sätt, eller

2. föreskrifterna på grund av sekretess inte får lämnas ut till var och en.

14 §

Styrelsens förslag till budget ska Styrelsens förslag till budget ska hållas tillgängligt för allmänheten på kommunens eller landstingets webbplats från och med tillkänna- givandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten ska fast- ställas.

hållas tillgängligt för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats från och med tillkänna- givandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten ska fast- ställas.

15 §

Årsredovisningen ska hållas Årsredovisningen ska hållas tillgänglig för allmänheten på kommunens eller landstingets webbplats från och med tillkänna-

50 givandet av det sammanträde med

tillgänglig för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats från och med tillkänna- givandet av det sammanträde med

fullmäktige då årsredovisningen ska godkännas.

fullmäktige då årsredovisningen ska godkännas.

17 §

Bestämmelser om allmänhetens Bestämmelser om allmänhetens insyn i verksamhet som genom avtal lämnas över från en kommun, ett landsting eller ett helägt kommunalt bolag till en privat utförare finns i 10 kap. 3 och 9 §§.

insyn i verksamhet som genom avtal lämnas över från en kommun, en region eller ett helägt kommunalt bolag till en privat utförare finns i 10 kap. 3 och 9 §§.

9 kap.

2 §

Om inget annat anges eller följer Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om kommuner och landsting i denna lag, tillämpas dessa även för kommunalförbund.

När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författningens bestämmelser om kommuner eller landsting tillämpas för förbundet.

av bestämmelserna om kommuner och regioner i denna lag, tillämpas dessa även för kommunalförbund.

När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författningens bestämmelser om kommuner eller regioner tillämpas för förbundet.

Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag.

15 §

Revisorer i ett kommunal- Revisorer i ett kommunal- förbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller landsting som är medlem i kommunalförbundet. Skyldigheten gäller upplysningar om

förbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller region som är medlem i kommunalförbundet. Skyldigheten gäller upplysningar om

1. kommunalförbundets angelägenheter, och

2. sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och till vilka kommunalförbundet enligt 10 kap. 2–6 §§ lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet.

19 §

Fullmäktige får besluta att en Fullmäktige får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller ett annat landsting.

nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller en annan region.

20 §

En gemensam nämnd tillsätts i En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kom- munerna eller landstingen och

någon av de samverkande kom- munerna eller regionerna och ingår

Prop. 2018/19:162 ingår i denna kommuns eller detta

landstings organisation.

i denna kommuns eller regions organisation.

21 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får genom en gemensam nämnd full- göra uppgifter enligt 3 kap. 4 §.

En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt lag eller annan författning ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller landsting. Uppgifter som kommun- eller landstingsstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd.

genom en gemensam nämnd full- göra uppgifter enligt 3 kap. 4 §.

En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt lag eller annan författning ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller region. Uppgifter som kommun- eller regionstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd.

22 §

En gemensam nämnds uppgifter En gemensam nämnds uppgifter ska närmare preciseras i en överenskommelse mellan de berör- da kommunerna och landstingen.

ska närmare preciseras i en överenskommelse mellan de berör- da kommunerna och regionerna.

24 §

Ledamöter och ersättare väljs av Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de samverkande kommunerna och landstingen. Var och en av de samverkande kom- munerna och landstingen ska vara representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.

fullmäktige i de samverkande kommunerna och regionerna. Var och en av de samverkande kom- munerna och regionerna ska vara representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.

25 §

Förtroendevalda i en gemensam

Förtroendevalda i en gemensam

nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller det landsting som har valt dem.

nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller den region som har valt dem.

26 §

Budgeten upprättas av den Budgeten upprättas av den kommun eller det landsting som har tillsatt nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna

52 och landstingen.

kommun eller region som har tillsatt nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna och regionerna.

27 §

Fullmäktige i en kommun eller Fullmäktige i en kommun eller en

ett landsting som bildat en gemen- sam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ord- föranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och landstingen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.

region som bildat en gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ord- föranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och regionerna är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.

28 §

Företrädare för anställda i kom- Företrädare för anställda i kom- muner eller landsting som samverkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i 7 kap. 13–16 §§ närvara vid sam- manträden med den gemensamma nämnden.

muner eller regioner som samverkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i 7 kap. 13–16 §§ närvara vid sam- manträden med den gemensamma nämnden.

29 §

Ledamöter i fullmäktige i Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller landsting som bildat en gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens handläggning. För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Interpellationer och frågor ska riktas till nämndens ordförande.

kommuner eller regioner som bildat en gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens handläggning. För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Interpellationer och frågor ska riktas till nämndens ordförande.

30 §

En gemensam nämnd får, utöver En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på nämn- dens vägnar.

vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller regionerna att besluta på nämndens vägnar.

31 §

Om en gemensam nämnd med

Om en gemensam nämnd med

stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i

stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionen eller i

Prop. 2018/19:162 någon

av de samverkande

kommunerna eller landstingen att fatta beslutet.

någon av de samverkande kommunerna eller regionerna att fatta beslutet.

32 §

Justeringen av en gemensam Justeringen av en gemensam nämnds protokoll ska tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och landstingens anslagstavlor.

nämnds protokoll ska tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och regionernas anslagstavlor.

33 §

Reglementet för en gemensam Reglementet för en gemensam nämnd ska antas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen.

nämnd ska antas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller regionerna.

34 §

En gemensam nämnd ska grans- En gemensam nämnd ska grans- kas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen.

kas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna eller regionerna.

35 §

Fråga om ansvarsfrihet och om Fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam nämnd ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen.

anmärkning för en gemensam nämnd ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller regionerna.

37 §3

En kommun eller ett landsting får

En kommun eller en region får

ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller ett annat landsting (avtalssam- verkan). Sådan avtalssamverkan hindras inte av kravet i 2 kap. 1 § på anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar.

Kommuner och landsting får inom ramen för avtalssamverkan, med de begränsningar som följer av 6 kap. 38 §, komma överens om att uppdra åt en anställd i den andra kommunen eller i det andra lands- tinget att besluta på kommunens

ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssam- verkan). Sådan avtalssamverkan hindras inte av kravet i 2 kap. 1 § på anknytning till kommunens eller regionens område eller dess medlemmar.

Kommuner och regioner får inom ramen för avtalssamverkan, med de begränsningar som följer av 6 kap. 38 §, komma överens om att uppdra åt en anställd i den andra kommunen eller i den andra regionen att besluta på kommunens

3 Senaste lydelse 2018:569.

eller landstingets vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I så fall tillämpas 7 kap. 4–8 §§.

eller regionens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I så fall tillämpas 7 kap. 4–8 §§.

Om det i annan lag eller författning finns bestämmelser som avviker från denna paragraf, tillämpas de bestämmelserna.

38 §4

Styrelsen ska årligen till Styrelsen ska årligen till fullmäktige rapportera om kommunens eller landstingets avtalssamverkan enligt 37 § eller enligt annan lag eller författning.

fullmäktige rapportera om kommunens eller regionens avtalssamverkan enligt 37 § eller enligt annan lag eller författning.

10 kap.

1 §

Fullmäktige i kommuner eller landsting får, om det inte i lag eller annan författning anges att ange- lägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd, besluta att lämna över skötseln av en kom- munal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.

Fullmäktige i kommuner eller regioner får, om det inte i lag eller annan författning anges att ange- lägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd, besluta att lämna över skötseln av en kom- munal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.

Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning, får den lämnas över endast om det finns stöd för det i lag.

2 §

Med ett helägt kommunalt bolag Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.

Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handels- bolag där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan.

avses ett aktiebolag där kommunen eller regionen direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.

Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handels- bolag där kommunen eller regionen bestämmer tillsammans med någon annan.

3 §

Om en kommun eller ett Om en kommun eller en region landsting med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kom- munalt bolag, ska fullmäktige

med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kom- munalt bolag, ska fullmäktige

1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,

2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,

4 Senaste lydelse 2018:569.

3. utse samtliga styrelseledamöter,

4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas,

5. utse minst en lekmannarevisor, och

6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare.

6 §

Det som anges i 3 § 1–4 och 6 Det som anges i 3 § 1–4 och 6 gäller också när kommunen ensam eller landstinget ensamt bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Fullmäktige ska även utse minst en revisor i en sådan stiftelse. Till revisor i stiftelsen ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 §.

Det som anges i 4 § gäller också en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan och en stiftelse som kommunen eller landstinget bildar tillsammans med någon annan för en kommunal angelä- genhet.

gäller också när kommunen eller regionen ensam bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Fullmäktige ska även utse minst en revisor i en sådan stiftelse. Till revisor i stiftelsen ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 §.

Det som anges i 4 § gäller också en förening där kommunen eller regionen bestämmer tillsammans med någon annan och en stiftelse som kommunen eller regionen bildar tillsammans med någon annan för en kommunal angelä- genhet.

Det som anges i 3 § om bolagsordningen ska vid tillämpningen av första och andra styckena i stället avse stadgarna i en förening och stiftelseförordnandet eller stiftelseurkunden i en stiftelse.

8 §

När skötseln av en kommunal När skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare, ska kommunen eller landstinget kontrollera och följa upp verksam- heten.

angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare, ska kommunen eller regionen kontrollera och följa upp verksam- heten.

9 §

Om en kommun eller ett Om en kommun eller en region landsting sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen eller landstinget genom avtalet tillför- säkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.

sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen eller regionen genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.

11 kap.

1 §

Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verk- samhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–6 §§. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Om kommunen eller landstinget har en sådan resultatutjämningsreserv som avses i 14 §, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.

Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verk- samhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–6 §§. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller regionen. Om kommunen eller regionen har en sådan resultatutjämningsreserv som avses i 14 §, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.

2 §

Kommuner och landsting ska Kommuner och regioner ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodo- ses.

förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodo- ses.

5 §

Kommuner och landsting ska Kommuner och regioner ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår).

varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår).

Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från andra stycket får göras

1. i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i anspråk enligt 14 §, eller

2. om det finns synnerliga skäl.

8 §

Förslag till budget ska upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma tidpunkt.

Om det finns särskilda skäl för det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller landstings- skatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året.

Om det finns särskilda skäl för det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller regionskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året.

14 §5

Kommuner och landsting får till Kommuner och regioner får till en resultatutjämningsreserv reser- vera medel som får användas för att utjämna intäkter över en konjunk- turcykel.

en resultatutjämningsreserv reser- vera medel som får användas för att utjämna intäkter över en konjunk- turcykel.

Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 11 kap. 10 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, som överstiger

1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller

2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekono- misk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsför- bindelsen för pensionsförpliktelser.

2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekono- misk utjämning, om kommunen eller regionen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsför- bindelsen för pensionsförpliktelser.

22 §

Kommuner och landsting får inte Kommuner och regioner får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran.

upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran.

Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen.

12 kap.

3 §

Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än

1. när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller landstinget ekonomisk förlust,

1. när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller regionen ekonomisk förlust,

2. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gynnande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2001:453),

3. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller

4. när granskningen sker från allmänna synpunkter.

12 §

Revisorerna ska varje år till fullmäktige lämna en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. De sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen.

5 Senaste lydelse 2018:600.

Granskningsrapport enligt 10 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551) som har lämnats för ett aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § ska också bifogas revisionsberättelsen.

Revisionsberättelsen för sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i ska också bifogas revisorernas berättelse utom i det fall som avses i 9 kap. 13 §. Vidare ska revisions- berättelsen för aktiebolag, handels- bolag, ekonomisk förening och stiftelse till vilken kommunen eller landstinget lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 10 kap. 2–6 §§ bifogas revisions- berättelsen.

Revisionsberättelsen för sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen ingår i ska också bifogas revisorernas berättelse utom i det fall som avses i 9 kap. 13 §. Vidare ska revisions- berättelsen för aktiebolag, handels- bolag, ekonomisk förening och stiftelse till vilken kommunen eller regionen lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 10 kap. 2–6 §§ bifogas revisions- berättelsen.

13 kap.

1 §

Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga beslutet till förvalt- ningsrätten.

Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de samverkande kommunerna och landstingen.

Lagligheten av ett kommunal- förbunds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de kommuner eller landsting som ingår i kommunalförbundet samt av förbundsmedlemmarna.

Varje medlem av en kommun eller en region har rätt att få lagligheten av kommunens eller regionens beslut prövad genom att överklaga beslutet till förvalt- ningsrätten.

Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de samverkande kommunerna och regionerna.

Lagligheten av ett kommunal- förbunds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de kommuner eller regioner som ingår i kommunalförbundet samt av förbundsmedlemmarna.

5 §

Överklagandet ska ha kommit in Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens, landstingets eller kommunalför- bundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Tiden för överklagande av en gemensam nämnds beslut räknas från det att tillkännagivandet skett på anslags- tavlorna i samtliga samverkande kommuner och landsting.

till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens, regionens eller kommunalför- bundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Tiden för överklagande av en gemensam nämnds beslut räknas från det att tillkännagivandet skett på anslags- tavlorna i samtliga samverkande kommuner och regioner.

Tillkännagivandet av protokollsjusteringen måste finnas på anslagstavlan under hela överklagandetiden för att tiden ska löpa ut.

6 §

Om överklagandet före Om överklagandet före överklagandetidens utgång har kommit in till kommunen, lands- tinget eller kommunalförbundet i stället för till förvaltningsrätten, ska överklagandet ändå prövas. Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam nämnds beslut kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller landstingen.

överklagandetidens utgång har kommit in till kommunen, regionen eller kommunalförbundet i stället för till förvaltningsrätten, ska överklagandet ändå prövas. Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam nämnds beslut kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller regionerna.

8 §

Ett överklagat beslut ska upphävas, om

1. det inte har kommit till på lagligt sätt,

2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget,

2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen,

3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller

4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Första stycket 3 och 4 gäller inte beslut enligt 11 kap. 5 § andra och tredje styckena samt 12 och 13 §§ och beslut om att använda medel från en resultatutjämningsreserv enligt 14 §.

Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något annat beslut.

10 §

Vid tillämpningen av förvalt- Vid tillämpningen av förvalt- ningsprocesslagen (1971:291) ska kommunen, landstinget, den gemensamma nämnden eller kom- munalförbundet anses som part.

ningsprocesslagen (1971:291) ska kommunen, regionen, den gemensamma nämnden eller kom- munalförbundet anses som part.

13 §

Om förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får endast klaganden överklaga beslutet.

Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verk- ställs, får domstolens beslut över- klagas av kommunen eller lands- tinget och av deras medlemmar.

Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut av ett kommunalförbund eller en gemensam nämnd eller

60 förbjudit att det verkställs, får

Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verk- ställs, får domstolens beslut över- klagas av kommunen eller regionen och av deras medlemmar.

Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut av ett kommunalförbund eller en gemensam nämnd eller förbjudit att det verkställs, får

domstolens beslut överklagas av förbundet eller av nämnden, liksom av varje kommun och landsting som är medlem i förbundet eller samverkar i nämnden och av deras medlemmar.

domstolens beslut överklagas av förbundet eller av nämnden, liksom av varje kommun och region som är medlem i förbundet eller samverkar i nämnden och av deras medlemmar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.3. Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 12 kap.9 och 12 §§tryckfrihetsförordningen1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

9 §

Juryledamöter väljs av lands- tingsfullmäktige i länet. Om en kommun i länet inte tillhör ett landsting, väljer landstingsfull- mäktige samt kommunfullmäktige i kommunen. I Gotlands län är det kommunfullmäktige i Gotlands kommun som väljer.

Juryledamöter väljs av full- mäktige i kommunen på regional nivå i länet. I Gotlands län är det kommunfullmäktige i Gotlands kommun som väljer.

Ska valet utföras av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet juryledamöter inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.

När en juryledamot ska väljas, ska tingsrätten anmäla detta till den valmyndighet som enligt första stycket ska genomföra valet.

12 §

Om en juryledamot avgår eller han eller hon upphör att vara valbar, ska valmyndigheten enligt 9 § utse en ersättare för återstoden av valperioden. Valet ska göras inom den jurygrupp som juryledamoten tillhörde.

Valet får göras av landstings- styrelsen i stället för av landstingsfullmäktige. Ett sådant val gäller dock endast fram till fullmäktiges nästa möte.

Valet får göras av styrelsen i kommunen på regional nivå i stället för av fullmäktige. Ett sådant val gäller dock endast fram till fullmäktiges nästa möte.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 2018:1801.

2.4. Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelse 13.6.2 riksdagsordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13.6.2

En riksrevisor ska skriftligen anmäla följande förhållanden till riksdagen:

1. innehav och ändring i innehavet av finansiella instrument som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensionsförmån som utges under tid som omfattas av uppdraget i Riksrevisionen,

3. avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär,

4. inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksrevisor,

5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om uppdraget inte är av endast tillfällig karaktär, och

5. uppdrag hos en kommun eller en region, om uppdraget inte är av endast tillfällig karaktär, och

6. andra anställningar och uppdrag eller annat ägande som kan antas påverka uppdragets utförande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.5. Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § och 15 kap. 6 §rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

7 §1

Val av nämndeman i tingsrätt Val av nämndemän i tingsrätt förrättas av kommunfullmäktige.

Val av nämndeman i hovrätt förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemanna- kåren får en allsidig samman- sättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid.

förrättas av kommunfullmäktige.

Val av nämndemän i hovrätt förrättas av regionfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med 1. Bestämmelser om förfarandet vid sådant proport- ionellt val finns i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

Vid val av nämndemän ska det eftersträvas att nämndemanna- kåren får en allsidig samman- sättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid.

15 kap.

6 §2

En åtgärd som avses i 1, 2 eller 3 § får beviljas endast om sökanden hos rätten ställer säkerhet för skada som kan tillfogas motparten.

Förmår sökanden ej ställa säkerhet och har han visat synnerliga skäl för sitt anspråk, får rätten befria

En åtgärd som avses i 1, 2 eller 3 § får beviljas endast om sökanden hos rätten ställer säkerhet för skada som kan tillfogas motparten. Om sökanden inte förmår ställa säkerhet och har visat synnerliga skäl för sitt anspråk, får rätten

1 Senaste lydelse 2006:850. 2 Senaste lydelse 1981:828.

honom därifrån. Staten, kommuner, landstingskommuner och kommu- nalförbund behöver ej ställa säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsök- ningsbalken. Säkerheten skall prövas av rätten, om den ej har godkänts av motparten.

befria honom eller henne därifrån. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsök- ningsbalken. Säkerheten ska prövas av rätten, om den inte har godkänts av motparten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.6. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 16 § föräldrabalken1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

16 §2

I ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år ska rätten eller överförmyndaren ge denna person tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

I ärenden om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap ska rätten också inhämta yttranden från den enskil- des make eller sambo, barn och framtidsfullmaktshavare, överför- myndaren och vårdinrättning, om det inte är obehövligt. Yttranden ska också, om det behövs, inhämtas från andra närstående samt från den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom social- tjänsten och den eller de nämnder som utövar landstingets ledning av omsorgsverksamheten. Den som ansökan avser ska höras muntligen, om det kan ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att han eller hon inte förstår vad saken gäller. Rätten får dock avstå från att höra den enskilde muntligen om han eller hon själv har gjort ansökan eller medgett förordnandet eller det annars finns särskilda skäl.

I ärenden om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap ska rätten också inhämta yttranden från den enskil- des make eller sambo, barn och framtidsfullmaktshavare, överför- myndaren och vårdinrättning, om det inte är obehövligt. Yttranden ska också, om det behövs, inhämtas från andra närstående samt från den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom social- tjänsten och den eller de nämnder som utövar regionens ledning av omsorgsverksamheten. Den som ansökan avser ska höras muntligen, om det kan ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att han eller hon inte förstår vad saken gäller. Rätten får dock avstå från att höra den enskilde muntligen om han eller hon själv har gjort ansökan eller medgett förordnandet eller det annars finns särskilda skäl.

Andra stycket gäller även i ärenden hos överförmyndaren om förordnande av god man enligt 4 § eller förvaltare.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldiga att lämna sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Balken omtryckt 1995:974. 2 Senaste lydelse 2017:311.

2.7. Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 kap.4 och 5 §§, 29 kap. 2 §, 36 kap. 9 § och 37 kap. 2 §brottsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap.

4 §1

Den som har valts till sådant uppdrag hos staten eller hos en kommun med vilket följer myndighetsutövning får av rätten skiljas från uppdraget, om han har begått brott för vilket är stadgat fängelse i två år eller däröver och han genom brottet har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha uppdraget.

Med uppdrag hos staten eller hos kommun likställs uppdrag hos styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting eller kommunalförbund.

Den som har valts till sådant uppdrag hos staten eller hos en kommun med vilket följer myndighetsutövning får av rätten skiljas från uppdraget, om han eller hon har begått brott för vilket är stadgat fängelse i två år eller däröver och han eller hon genom brottet har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha uppdraget.

Med uppdrag hos staten eller hos kommun likställs uppdrag hos styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, region eller kommunalförbund.

5 §2

Utan hinder av vad som annars är föreskrivet får åklagare åtala brott varigenom följande personer har åsidosatt vad som åligger dem i utövningen av anställningen eller uppdraget:

1. arbetstagare hos staten eller en kommun,

2. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting eller kommunalförbund,

2. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, region eller kommunalförbund,

3. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,

4. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller som annars fullgör lagstadgad tjänsteplikt,

5. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som avses i 1–4 utövar myndighet.

Utan hinder av bestämmelserna i första stycket ska dock gälla

1. vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och

1 Senaste lydelse 2012:625. 3 Senaste lydelse 2005:967.

Prop. 2018/19:162 2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning,

för vilken straff är föreskrivet endast om den förövas av innehavare av anställning eller uppdrag som avses i första stycket.

Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Om åtal för brott som i utövningen av anställningen eller uppdraget begåtts av riksdags- ledamot, statsråd, justitieråd eller innehavare av anställning eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gäller särskilda bestäm- melser.

I fråga om åtal för brott som i utövningen av anställningen eller uppdraget begåtts av riksdags- ledamot, statsråd, justitieråd eller innehavare av anställning eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gäller särskilda bestäm- melser.

Lydelse enligt prop. 2018/19:154 Föreslagen lydelse

29 kap.

2 §

Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas

1. om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått,

2. om den tilltalade visat stor hänsynslöshet,

3. om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig,

4. om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende,

5. om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning,

6. om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering,

7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet,

8. om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person, eller

9. om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående innehaft ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun, landsting, Sametinget eller Europaparlamentet.

9. om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående innehaft ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun, region, Sametinget eller Europaparlamentet.

Lydelse enligt prop. 2018/19:164 Föreslagen lydelse

36

kap.

9 §

Om sanktionsvärdet uppgår till minst 500 000 kronor, ska företagsboten för ett större företag sättas högre än vad som följer av 8 § (förhöjd företagsbot). Den förhöjda företagsboten ska fastställas till ett belopp som är befogat med hänsyn till företagets finansiella ställning. En förhöjd företagsbot får dock högst bestämmas till ett belopp som motsvarar femtio gånger sanktionsvärdet.

Med större företag avses enskilda näringsidkare och juridiska personer som motsvarar de kriterier som anges i 1 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554).

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte staten, kommuner eller landsting.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte staten, kommuner eller regioner.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kap. 2 §3

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar ordförande och vice ordförande i övervakningsnämn- derna. Vice ordföranden tjänstgör vid förfall för ordföranden i dennes ställe. Vid förfall för både ordföranden och vice ordföranden förordnas tillfällig ersättare av Kriminalvården. Ordföranden, vice ordföranden och tillfällig ersättare skall vara lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare.

Övriga ledamöter utses genom val. För dessa väljs lika många ersättare. Val förrättas av kommun- fullmäktige, om övervaknings- nämndens verksamhetsområde omfattar endast en kommun, och annars av landstingsfullmäktige. Om det inom nämndens verksam- hetsområde även finns en kommun som ej ingår i ett landsting, förrättas valet av landstingsfull- mäktige och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar ordförande och vice ordförande i övervakningsnämn- derna. Vice ordföranden tjänstgör vid förfall för ordföranden i dennes ställe. Vid förfall för både ordföranden och vice ordföranden förordnas tillfällig ersättare av Kriminalvården. Ordföranden, vice ordföranden och tillfällig ersättare ska vara lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare.

Övriga ledamöter utses genom val. För dessa väljs lika många ersättare. Val förrättas av kommun- fullmäktige, om övervaknings- nämndens verksamhetsområde omfattar endast en kommun, och annars av regionfullmäktige. Om det inom nämndens verksamhets- område även finns en kommun som inte ingår i en region, förrättas valet av regionfullmäktige och kommun- fullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen

3 Senaste lydelse 2005:967.

Prop. 2018/19:162 som länsstyrelsen bestämmer efter

befolkningstalen. Ingår flera län eller delar av län i övervaknings- nämnds verksamhetsområde, fast- ställer regeringen efter samma grunder antalet ledamöter och ersättare för varje län eller del av län.

Landstingsfullmäktiges och kom- munfullmäktiges val av ledamöter eller ersättare skall vara propor- tionellt, om det begärs av minst så många ledamöter i landstings- fullmäktige eller kommunfull- mäktige som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvar- ande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med

1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestäm- melser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. Om er- sättarna inte väljs proportionellt, skall vid valet även den ordning bestämmas, i vilken de skall kallas till tjänstgöring.

bestämmer efter befolkningstalen. Ingår flera län eller delar av län i övervakningsnämnds verksamhets- område, fastställer regeringen efter samma grunder antalet ledamöter och ersättare för varje län eller del av län.

Regionfullmäktiges och kom- munfullmäktiges val av ledamöter eller ersättare ska vara propor- tionellt, om det begärs av minst så många ledamöter i regionfull- mäktige eller kommunfullmäktige som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande leda- möter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till närmast högre hela tal. Bestämmelser om förfarandet vid sådant proportionellt val finns i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska det vid valet även bestämmas i vilken ordning de ska kallas till tjänstgöring.

Ledamot och annan än tillfällig ersättare utses för fyra år. Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår före tidens utgång, inträder en ersättare enligt den ordning mellan ersättarna som har bestämts vid valet. Avgår en ledamot eller ersättare som inte har utsetts vid proportionellt val, utses en ny ledamot eller ersättare för återstoden av tiden. Tillfällig ersättare förordnas för högst sex månader.

Då ledamot eller ersättare skall utses skall övervakningsnämnden göra anmälan därom till den som skall utse honom.

När ledamot eller ersättare ska utses ska övervakningsnämnden göra anmälan om det till den som ska utse honom eller henne.

Denna lag träder i kraft den 2 januari 2020 i fråga om 29 kap. 2 § och 36 kap. 9 § och i övrigt den 1 januari 2020.

2.8. Förslag till lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 1 § jordabalken1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

1 §2

Detta kapitel avser avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning. Detta gäller även om lägenheten upplåtits genom tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avtal.

Innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas tillsammans med lägenheten, ska detta kapitel tillämpas på avtalet, om jorden ska användas för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat ändamål än jordbruk. Förenas ett tjänsteavtal, som inte är av ringa betydelse, med upplåtelse av såväl lägenhet för bostadsändamål som jord, ska kapitlet tillämpas, om upplåtelsen av lägenheten är mera betydelsefull än upplåtelsen av jorden.

Med bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Med lokal avses annan lägenhet än bostadslägenhet.

Det som föreskrivs i detta kapitel om sambor gäller endast sådana samboförhållanden där ingen av samborna är gift.

Förbehåll som strider mot en bestämmelse i detta kapitel är utan verkan mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hans eller hennes ställe, om inte annat anges.

Omfattar hyresavtalet minst tre bostadslägenheter, som hyresgäs- ten ska hyra ut i andra hand eller upplåta med kooperativ hyresrätt, får parterna avtala om förbehåll som strider mot vad som sägs i detta kapitel om sådana lägenheter, under förutsättning att förbehållet inte strider mot bestämmelserna om lokaler och inte heller avser rätten till förlängning av avtalet eller grunderna för fastställande av hyresvillkoren i samband med sådan förlängning. Ett sådant förbehåll gäller endast om det godkänts av hyresnämnden. Godkännande behövs dock inte om staten, kommun, landsting eller kommunalförbund är hyresvärd.

Omfattar hyresavtalet minst tre bostadslägenheter, som hyresgäs- ten ska hyra ut i andra hand eller upplåta med kooperativ hyresrätt, får parterna avtala om förbehåll som strider mot det som sägs i detta kapitel om sådana lägenheter, under förutsättning att förbehållet inte strider mot bestämmelserna om lokaler och inte heller avser rätten till förlängning av avtalet eller grunderna för fastställande av hyresvillkoren i samband med sådan förlängning. Ett sådant förbehåll gäller endast om det godkänts av hyresnämnden. Godkännande behövs dock inte om staten, en kommun, en region eller ett kommunalförbund är hyresvärd.

1 Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694. 3 Senaste lydelse 2005:967.

Prop. 2018/19:162 I lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad finns särskilda

bestämmelser om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.9. Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 27 §, 10 kap. 16 §, 12 kap. 35 § och 17 kap. 5 §utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

27 §1

Staten, kommun, landsting och Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver ej ställa säkerhet.

Vite får ej föreläggas staten.

kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Vite får inte föreläggas staten.

10 kap.

16 §2

Den som ropar in skeppet är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en sjättedel av köpeskillingen, dock ej mindre än de förrättningskostnader som skall utgå ur skeppet.

Handpenningen skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtagas även fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning i skeppet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej

lämna handpenning men blir i fall

som avses i 22 § ersättnings-

skyldiga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen skall betalas senast

vid det sammanträde som enligt 6 §

har kungjorts för köpeskillingens fördelning.

När köpeskillingen har till fullo betalats, får köparen komma i besittning av skeppet.

Den som ropar in skeppet är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en sjättedel av köpeskillingen, dock

inte mindre än de förrättnings- kostnader som ska utgå ur skeppet.

Handpenningen ska betalas

kontant, om inte inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet

får godtas även fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning i skeppet, om den täcks

av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommuner, regioner och

kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall

som avses i 22 § ersättnings-

skyldiga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen ska betalas senast vid det sammanträde som enligt 6 §

har kungjorts för köpeskillingens fördelning.

När köpeskillingen har betalats till fullo, får köparen komma i besittning av skeppet.

1 Senaste lydelse 2007:277. 3 Senaste lydelse 2005:967.

Prop. 2018/19:162 Köparen blir personligen betalningsskyldig för vad som enligt

överenskommelse har avräknats på köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför.

12 kap.

35 §3

Den som ropar in fastigheten är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock ej mer än som enligt 34 § skall betalas kontant eller mindre än de förrättningskostnader som skall utgå ur fastigheten.

Handpenningen skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtagas även fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej

lämna handpenning men blir i fall

som avses i 43 § ersättnings-

skyldiga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen skall betalas senast

vid det sammanträde som enligt

20 § har kungjorts för köpe-

skillingens fördelning.

Den som ropar in fastigheten är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock inte mer än som enligt 34 § ska betalas kontant eller mindre än de förrättningskostnader som ska utgå ur fastigheten.

Handpenningen ska betalas kontant, om inte inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtas även fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommuner, regioner och

kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall

som avses i 43 § ersättnings-

skyldiga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen ska betalas senast vid det sammanträde som enligt

20 § har kungjorts för köpe-

skillingens fördelning.

17 kap.

5 §4

Förrättningskostnader för vilka sökanden ansvarar skall förskot- teras av honom, om Kronofogde- myndigheten begär det. Staten, kommun, landsting och kom- munalförbund är dock inte skyldiga att lämna sådant förskott.

Betalas inte förskott inom förelagd tid, får Kronofogde- myndigheten inställa verkställig- heten och häva vidtagna åtgärder.

Om förskottet avser en grundavgift,

Förrättningskostnader för vilka sökanden ansvarar ska förskotteras av denne, om Kronofogde- myndigheten begär det. Staten, kommuner, regioner och kom- munalförbund är dock inte skyldiga att lämna sådant förskott.

Om sökanden inte betalar för- skottet inom förelagd tid, får

Kronofogdemyndigheten ställa in verkställigheten och häva vidtagna åtgärder. Om förskottet avser en

3 Senaste lydelse 2007:277. 4 Senaste lydelse 2007:277.

får myndigheten i stället avskriva målet.

grundavgift, får myndigheten i stället avskriva målet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.10. Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 e §, 15 kap. 37 § och 16 kap. 3 §miljöbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 6 e §1

Tillstånd till täkt får ges endast Tillstånd till täkt får ges endast om det för uppfyllandet av de villkor som ska gälla för tillståndet ställs säkerhet enligt 16 kap. 3 §. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet.

om det för uppfyllandet av de villkor som ska gälla för tillståndet ställs säkerhet enligt 16 kap. 3 §. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet.

15 kap.

37 §2

Tillstånd till geologisk lagring av koldioxid ska för sin giltighet göras beroende av att verksamhetsutövaren ställer säkerhet eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för att säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten enligt denna balk, lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter samt de föreskrifter och tillståndsvillkor som har meddelats med stöd av dessa lagar. En säkerhet får ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

När en säkerhet ställs ska den prövas av tillståndsmyndigheten. Säker- heten ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål.

Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

kap. 3 §3

Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda.

Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda.

1 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2012:907. 3 Senaste lydelse 2007:277. 4 Senaste lydelse 2007:277.

Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet. Den som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet behöver inte ställa säkerhet för åtgärder som omfattas av sådana avgifter och säkerheter.

En säkerhet skall godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

Säkerheten skall prövas av till- ståndsmyndigheten.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet. Den som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet behöver inte ställa säkerhet för åtgärder som omfattas av sådana avgifter och säkerheter.

En säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

Säkerheten ska prövas av till- ståndsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.11. Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 52 kap. 20 §, 106 kap.9 och 24 §§, 114 kap.8 och 35 §§ och 117 kap. 6 §socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

52 kap.

20 §

Ett anskaffningsbidrag ska minskas med sådant bidrag till inköp av ett fordon som den försäkrade får från en kommun eller ett landsting eller i form av försäkringsersättning.

Ett anskaffningsbidrag ska minskas med sådant bidrag till inköp av ett fordon som den försäkrade får från en kommun eller en region eller i form av försäkringsersättning.

106 kap.

9 §1

För den som vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift det betalas ut bidrag från staten, en kommun eller ett landsting, lämnas omvårdnads- bidrag endast om vården kan beräknas pågå högst sex månader. Detsamma gäller om han eller hon vårdas utanför institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför en sådan institution och staten, kommunen eller landstinget är huvudman för vården.

För den som vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift det betalas ut bidrag från staten, en kommun eller en region, lämnas omvårdnadsbidrag endast om vården kan beräknas pågå högst sex månader. Detsamma gäller om han eller hon vårdas utanför institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför en sådan institution och staten, kommunen eller regionen är huvudman för vården.

24 §

Assistansersättning lämnas inte för tid när den funktionshindrade

1. vårdas på en institution som tillhör staten, en kommun eller ett landsting,

2. vårdas på en institution som drivs med bidrag från staten, en kommun eller ett landsting,

3. bor i en gruppbostad, eller

1. vårdas på en institution som tillhör staten, en kommun eller en region,

2. vårdas på en institution som drivs med bidrag från staten, en kommun eller en region,

4. vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet enligt 9 § 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

1 Senaste lydelse 2018:1265.

114 kap.

8 §2

Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § får också behandlas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för tillhandahållande av information som behövs

1. som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskilda i den verksamhet som bedrivs av Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna,

2. för samordning av tjänste- pensioner i den verksamhet som bedrivs av Statens tjänste- pensionsverk och det för kommunerna och landstingen gem- ensamma organet för admi- nistration av personalpensioner,

2. för samordning av tjänste- pensioner i den verksamhet som bedrivs av Statens tjänste- pensionsverk och det för kommunerna och regionerna gem- ensamma organet för admi- nistration av personalpensioner,

3. för handläggning av ärenden hos Statens tjänstepensionsverk där regler om statens tjänstegrupplivförsäkring ska tillämpas, eller

4. som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453) åt enskild i den verksamhet som bedrivs av socialnämnderna.

35 §

Den som genom sin befattning Den som genom sin befattning med personuppgifter som inhämtats från socialförsäkrings- databasen till det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpensioner får kännedom om uppgifter om enskildas ekonomiska och personliga för- hållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.

med personuppgifter som inhämtats från socialförsäkrings- databasen till det för kommunerna och regionerna gemensamma organet för administration av personalpensioner får kännedom om uppgifter om enskildas ekonomiska och personliga för- hållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.

117 kap.

6 §3

Bestämmelserna i 7 och 8 §§ ska tillämpas på förmåner som enligt lag eller annan författning eller regeringes beslut månatligen eller för längre tidsperiod ska betalas ut av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten.

Efter överenskommelse mellan Pensionsmyndigheten och Statens tjänstepensionsverk ska Pensions-

Bestämmelserna i 7 och 8 §§ ska tillämpas på förmåner som enligt lag eller annan författning eller regeringens beslut månatligen eller för längre tidsperiod ska betalas ut av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten.

Efter överenskommelse mellan Pensionsmyndigheten och Statens tjänstepensionsverk ska Pensions-

2 Senaste lydelse 2016:1291. 3 Senaste lydelse 2010:568.

Prop. 2018/19:162 myndigheten svara för utbetal-

ningen av statliga tjänstepensioner. Motsvarande gäller pensioner som administreras av ett för kom- munerna och landstingen gemen- samt organ. Därvid tillämpas bestämmelserna i 7 och 8 §§ på sådana pensioner.

myndigheten svara för utbetal- ningen av statliga tjänstepensioner. Motsvarande gäller pensioner som administreras av ett för kom- munerna och regionerna gemen- samt organ. Därvid tillämpas bestämmelserna i 7 och 8 §§ på sådana pensioner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.12. Förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

Härigenom föreskrivs att 2 kap.5 och 6 §§ och 3 kap.11 och 12 §§ lagen (1933:269) om ägofred ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §1

Stängsel skall vara så beskaffat, Stängsel ska vara så beskaffat att att det fredar mot större hemdjur (hästar och nötkreatur).

Prövas i fråga om visst län eller viss del av län erforderligt, att stängsel fredar jämväl mot mindre hemdjur eller visst slag av sådana djur, ankommer på regeringen att efter hörande av vederbörande landsting och hushållningssällskap därom meddela föreskrift. Sådan föreskrift äge tillämpning jämväl i fråga om stängsel, som skall hållas i gränsen mellan det område före- skriften avser och invidliggande mark.

det fredar mot större hemdjur (hästar och nötkreatur).

Prövas i fråga om visst län eller viss del av län erforderligt, att stängsel fredar även mot mindre hemdjur eller visst slag av sådana djur, får regeringen, efter hörande av vederbörande region och hushållningssällskap, meddela föreskrifter om det. Sådan föreskrift ska även tillämpas i fråga om stängsel som ska hållas i gränsen mellan det område föreskriften avser och invidliggande mark.

6 §2

Stängsel skall om våren vara i Stängsel ska om våren vara i fredgillt stånd den 15 maj och därefter underhållas, intill dess på hösten tjäle kommer i marken.

Prövas i fråga om visst län eller viss del av län lämpligt, att den tid, då stängsel om våren skall vara fredgillt, sättes till annan dag än den 15 maj, ankommer på regering- en att efter hörande av vederbörande landsting och hus- hållningssällskap därom meddela föreskrift.

Om rätt för länsstyrelse att bestämma, vilken tid av året grind

fredgillt stånd den 15 maj och därefter underhållas tills tjäle kommer i marken på hösten.

Prövas i fråga om visst län eller viss del av län lämpligt, att den tid då stängsel om våren ska vara fredgillt ska vara en annan dag än den 15 maj, får regeringen, efter hörande av vederbörande region och hushållningssällskap, meddela föreskrifter om det.

Det finns särskilda bestämmelser om rätt för länsstyrelse att

1 Senaste lydelse 1977:667. 2 Senaste lydelse 1977:667.

Prop. 2018/19:162 över allmän väg skall hållas

avlyftad, är särskilt stadgat.

bestämma vilken tid av året grind över allmän väg ska hållas avlyft.

3 kap.

11 §3

Prövas för skogsåterväxtens Prövas för skogsåterväxtens skyddande inom visst län eller viss del av län erforderligt, att rätt till bete å ohägnad mark, som i 10 § sägs, varder helt eller i viss mån, såsom beträffande vissa slag av hemdjur eller viss tid av året, förbjuden, må regeringen på framställning av vederbörande landsting och hushållningssällskap därom meddela föreskrift.

skyddande inom visst län eller viss del av län erforderligt, att rätt till bete på ohägnad mark, som i 10 § sägs, ska förbjudas helt eller delvis, såsom beträffande vissa slag av hemdjur eller viss tid av året, får regeringen, på framställning av vederbörande region och hus- hållningssällskap, meddela före- skrifter om det.

12 §4

Där inom visst län eller viss del Där inom visst län eller viss del av län skogs- eller utmark på grund av bestämmelserna i § 5 förordningen den 21 december 1857 om ägors fredande emot skada av annans hemdjur samt om stängselskyldighet den 1 januari 1933 var upplåten till gemensamt bete, må regeringen då skäl därtill äro, på framställning av veder- börande landsting och hushåll- ningssällskap förordna, att inom länet eller länsdelen betesreglering å sådan mark må äga rum på sätt och under villkor, som i 13–19 §§ stadgas.

Har statsbidrag beviljats till utförande av åtgärder för skogs- produktionens höjande enligt skogsvårdsplan, fastställd av Skogsstyrelsen för viss del av län, må regeringen rörande länsdelen på framställning av Skogsstyrelsen meddela förordnande, som i första stycket sägs.

Inom län eller länsdel, där förordnande enligt första eller andra stycket gäller, må stängsel enligt 2 § ej fordras mellan ägor,

av län skogs- eller utmark var upplåten till gemensamt bete på grund av bestämmelserna i 5 § förordningen den 21 december 1857 om ägors fredande emot skada av annans hemdjur samt om stängselskyldighet den 1 januari 1933, får regeringen om det finns skäl för det, på framställning av vederbörande region och hushåll- ningssällskap, besluta att betes- reglering på sådan mark inom länet eller länsdelen får äga rum på det sätt och under de villkor som föreskrivs i 13–19 §§.

Har statsbidrag beviljats till utförande av åtgärder för skogs- produktionens höjande enligt skogsvårdsplan, fastställd av Skogsstyrelsen för viss del av län, får regeringen rörande länsdelen på framställning av Skogsstyrelsen fatta ett sådant beslut som anges i första stycket.

Inom län eller länsdel, där beslut enligt första eller andra stycket gäller, får stängsel enligt 2 § inte krävas mellan ägor som utgörs av

3 Senaste lydelse 1977:667. 4 Senaste lydelse 2005:1168.

som utgöras av skogs- eller utmark, med mindre stängsel mellan ägorna fanns den 1 januari 1933.

skogs- eller utmark, om inte stängsel mellan ägorna fanns den 1 januari 1933.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.13. Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 3–4 §§ lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

Skattesatsen för kommuns uttag Skattesatsen för en kommuns av kommunal inkomstskatt och landstings uttag av landstingsskatt samt avgiftssatsen för uttag av begravningsavgift enligt 9 kap. begravningslagen (1990:1144) ska bestämmas i förhållande till de av Skatteverket beräknade samman- lagda beskattningsbara förvärvsin- komsterna i besluten om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) det år skatte- och avgiftssatserna ska fastställas. Motsvarande gäller vid bestämmande av avgiftssatsen för ett trossamfunds uttag av avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

uttag av kommunal inkomstskatt och en regions uttag av regionskatt samt avgiftssatsen för uttag av begravningsavgift enligt 9 kap. begravningslagen (1990:1144) ska bestämmas i förhållande till de av Skatteverket beräknade samman- lagda beskattningsbara förvärvsin- komsterna i besluten om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) det år skatte- och avgiftssatserna ska fastställas. Motsvarande gäller vid bestämmande av avgiftssatsen för ett trossamfunds uttag av avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

Om enligt 11 kap. 11 § andra stycket kommunallagen (2017:725) någon annan skatte- eller avgiftssats slutligt fastställts än den som har bestämts tidigare, ska den nya skatte- eller avgiftssatsen om möjligt bestämmas med hänsyn till de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomsterna i besluten om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen det år skatte- eller avgiftssatsen ska fastställas.

3 §3

Skatteverket ska senast den Skatteverket ska senast den 8 mars till kommuner och landsting redovisa den skatt för det föregående året som tillkommer kommunen eller landstinget. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sådan redovisning.

8 mars till kommuner och regioner redovisa den skatt för det föregående året som tillkommer kommunen eller regionen. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sådan redovisning.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191. 3 Senaste lydelse 1977:667. 4 Senaste lydelse 2005:1168.

Skatteverket ska senast den 10 september varje år lämna kommuner och landsting uppgift om den beräknade sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkom- sten som avses i 1 § första stycket.

Skatteverket ska senast den 10 september varje år lämna kommuner och regioner uppgift om den beräknade sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkom- sten som avses i 1 § första stycket.

Skatteverket ska i fråga om avgifter till trossamfund lämna redovisning och uppgifter motsvarande dem som anges i första och andra styckena till Svenska kyrkan och andra registrerade trossamfund, som enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund har beviljats statlig hjälp med att ta in avgifterna. Skatteverket ska lämna motsvarande redovisning och uppgifter i fråga om begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144) till den församling, kyrkliga samfällighet eller kommun som är huvudman för begravningsverksamheten. För den begravnings- verksamhet som bedrivs under huvudmannaskap av en församling eller kyrklig samfällighet ska dock uppgifter som anges i andra stycket lämnas till Kammarkollegiet och avse den beräknade sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomsten i samtliga huvudmäns förvaltningsområden.

Skatteverket ska till kommuner lämna motsvarande redovisning som anges i första stycket i fråga om fastighetsavgiftsmedel. Senast samma dag ska Skatteverket till kommuner också lämna uppgift om de sammanlagda fastighetsavgifterna i kommunen enligt Skatteverkets senaste beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

3 a §4

När en kommun eller ett När en kommun eller en region landsting har fastställt budgeten, skall kommunstyrelsen respektive landstingsstyrelsen genast under- rätta Skatteverket om den skattesats som har bestämts för det följande året.

Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall styrelsen genast underrätta Skatteverket om styrelsens förslag till skattesats. Har någon annan skattesats än den föreslagna fastställts, skall styrelsen genast underrätta Skatte- verket om den fastställda skatte- satsen. Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång, skall, så snart skattesatsen för den preliminära skatten har fastställts, Skatteverket underrättas om skattesatsen.

har fastställt budgeten, ska kommunstyrelsen respektive regionstyrelsen genast underrätta Skatteverket om den skattesats som har bestämts för det följande året.

Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, ska styrelsen genast underrätta Skatteverket om styrelsens förslag till skattesats. Har någon annan skattesats än den föreslagna fastställts, ska styrelsen genast underrätta Skatteverket om den fastställda skattesatsen. Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång, ska, så snart skattesatsen för den preliminära skatten har fastställts, Skatteverket underrättas om skattesatsen.

4 Senaste lydelse 2003:679.

Prop. 2018/19:162 Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även underrättelse om

avgiftssats enligt begravningslagen (1990:1144).

4 §5

Det som sägs i denna paragraf om Det som sägs i denna paragraf om kommun och kommunalskatte- medel tillämpas också i fråga om landsting och landstingsskatteme- del samt kommuns begravningsav- giftsmedel. I fråga om slutavräk- ning av begravningsavgiftsmedel gäller dock i stället bestämmelserna i sjätte stycket.

kommuner och kommunalskatte- medel tillämpas också i fråga om regioner och regioners skattemedel samt kommuners begravningsav- giftsmedel. I fråga om slutavräk- ning av begravningsavgiftsmedel gäller dock i stället bestämmelserna i sjätte stycket.

En kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar produkten av de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomsterna i kommunen enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt (skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den skattesats som har beslutats för beskattningsåret och de uppräkningsfaktorer enligt tredje stycket som har fastställts senast i september året före beskattningsåret. En kommun har också rätt att under visst år (avgiftsåret) av staten uppbära fastighetsavgiftsmedel med belopp som motsvarar vad kommunen haft rätt att uppbära i sådana medel närmast föregående år med justering för skillnaden mellan de sammanlagda fastighetsavgifterna i kommunen enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen året före avgiftsåret och motsvarande summa andra året före avgiftsåret.

Senast i september varje år ska regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som ska svara mot den uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. Den ena ska avse förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret. Den andra ska avse förändringen mellan året före beskattningsåret och beskattningsåret. Under år då riksdagsval hålls i september, får regeringen dock ändra redan fastställda uppräkningsfaktorer. Detta ska ske senast en vecka efter att regeringen avlämnat budgetpropositionen.

Innan Skatteverket betalar ut kommunalskattemedel och fastighets- avgiftsmedel till kommunerna ska avräkning och tillägg för bidrag göras enligt 19 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och 6 § lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade. Vidare ska avräkning göras enligt 62 kap. 10 § skatteförfarandelagen. Det belopp som framkommer ska betalas ut med en tolftedel per månad den tredje vardagen räknat från den 17 i månaden, varvid dag som enligt 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän helgdag inte ska medräknas. Är kommunens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena i månaderna januari och februari, ska utbetalningarna dessa månader grundas på samma belopp

5 Senaste lydelse 2011:1300.

som utbetalningen i december månad det föregående året. När särskilda skäl föranleder det får Skatteverket dock förordna att utbetalningen ska grundas på ett annat belopp. Om något av de belopp som utbetalningen i månaderna januari, februari och mars grundats på inte motsvarar en tolftedel av kommunens fordran, ska den jämkning som föranleds av detta ske i fråga om utbetalningen i april eller, om det är fråga om ett större belopp, fördelas på utbetalningarna i april, maj och juni månader.

En slutavräkning av kommunal- skattemedlen ska ske när besluten om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen under året efter beskattningsåret har fattats. Därvid ska en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting. Produkten av skatteunderlaget enligt besluten om slutlig skatt och den skattesats som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om summan av dessa överstiger summan av de preliminära kom- munalskattemedlen enligt andra stycket ska skillnaden betalas ut till kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året före beskattnings- året. I motsatt fall ska skillnaden återbetalas av kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året före beskattnings- året. Utbetalning eller återbetalning ska göras i januari andra året efter beskattningsåret.

En slutavräkning av kommunal- skattemedlen ska ske när besluten om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen under året efter beskattningsåret har fattats. Därvid ska en kommun som inte ingår i en region behandlas som om den även utgjorde en region. Produkten av skatteunderlaget enligt besluten om slutlig skatt och den skattesats som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om summan av dessa överstiger summan av de preliminära kom- munalskattemedlen enligt andra stycket ska skillnaden betalas ut till kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året före beskattnings- året. I motsatt fall ska skillnaden återbetalas av kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året före beskattnings- året. Utbetalning eller återbetalning ska göras i januari andra året efter beskattningsåret.

En slutavräkning av kommunens begravningsavgiftsmedel ska ske när besluten om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen under året efter beskattningsåret har fattats. Produkten av skatteunderlaget enligt besluten om slutlig skatt och den avgiftssats för begravningsavgiften som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga begravnings- avgiftsmedlen. Om dessa överstiger de preliminära begravnings- avgiftsmedlen enligt andra stycket ska skillnaden betalas ut till kommunen. I motsatt fall ska skillnaden återbetalas av kommunen. Utbetalning eller återbetalning ska göras i januari andra året efter beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.14. Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs att 4 c § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 c §1

Ett tillstånd får för sin giltighet Ett tillstånd får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort anläggningar och för andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort anläggningar och för andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får beslut fattas om ytterligare säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av tillståndsmyndigheten och förvaras av länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs eller som närmaste del av Sveriges sjöterritorium ligger i.

I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av tillståndsmyndigheten och förvaras av länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs eller som närmaste del av Sveriges sjöterritorium ligger i.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 1998:819.

2.15. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings- domstolar1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §2

Nämndemän utses genom val. Nämndemän utses genom val. Val förrättas av landstings- fullmäktige. I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Val förrättas av regionfullmäktige. I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

Regeringen får för ett visst län besluta att nämndemän i kammarrätt ska väljas bland dem som för samma tjänstgöringstid har utsetts till nämndemän i hovrätt. En nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han eller hon är behörig, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han eller hon är folkbokförd.

Vid val av nämndemän ska eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Lagen omtryckt 1981:1323. 2 Senaste lydelse 2014:905.

Prop. 2018/19:162

2.16. Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs att 76 § väglagen (1971:948)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

76 §2

Trafikverket får överklaga länsstyrelsens beslut enligt denna lag. Länsstyrelsen får överklaga sådana beslut av Trafikverket enligt denna lag som berör länsstyrelsens verksamhetsområde.

Kommuner, regionala kollektiv- trafikmyndigheter enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och de landsting som avses i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) får överklaga Trafikverkets beslut.

Kommuner, regionala kollektiv- trafikmyndigheter enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och de regioner som avses i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) får överklaga Trafikverkets beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Lagen omtryckt 1987:459. 2 Senaste lydelse 2018:1731.

2.17. Förslag till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §

Den som har arbetstagare i sin Den som har arbetstagare i sin tjänst skall ersätta tjänst ska ersätta

1. personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten,

2. ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott, och

3. skada på grund av att arbetstagaren kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse i tjänsten.

I fråga om skadeståndsansvar för staten eller en kommun gäller även vad som sägs nedan i detta kapitel.

Vad som där sägs om en kommun gäller också ett landsting och ett kommunalförbund.

I fråga om skadeståndsansvar för staten eller en kommun gäller även det som sägs nedan i detta kapitel.

Det som där sägs om en kommun gäller också en region och ett kommunalförbund.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Lagen omtryck 2001:732.

Prop. 2018/19:162

2.18. Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 10–12 §§ och 7 kap. 7 § expropria- tionslagen (1972:719) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §1

Expropriation får ske för att ge en kommun möjlighet att förfoga över mark eller annat utrymme som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning.

Expropriation för ändamål som anges i första stycket får avse endast mark eller annat utrymme inom kommunens eget område.

Inom tätbebyggt område får expropriation ske endast om

1. det med skäl kan antas att marken eller utrymmet inom överskådlig tid kommer att beröras av byggnads- eller anläggningsåtgärd, som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, eller

2. det med hänsyn till intresset av att främja ett planmässigt byggnadsskick eller av annan därmed jämförlig orsak är angeläget att kommunen får rådighet över marken eller utrymmet.

Med motsvarande tillämpning av första–tredje styckena får expro- priation ske till förmån för landsting eller kommunalförbund, som handhar sådan angelägenhet som första stycket avser att främja.

Med motsvarande tillämpning av första–tredje styckena får expro- priation ske till förmån för regioner eller kommunalförbund, som handhar sådan angelägenhet som första stycket avser att främja.

10 §2

Även i annat fall än som avses i Även i annat fall än som avses i 1, 2, 3, 4, 5, 6, 6 a, 7, 7 a, 8 eller 9 § får expropriation ske för att tillgodose behov av utrymme för byggnad, lokal eller annan anläggning för verksamhet som staten, kommun, landsting eller kommunalförbund har att tillgodo- se eller som annars är av väsentlig betydelse för riket eller orten eller för viss befolkningsgrupp.

1, 2, 3, 4, 5, 6, 6 a, 7, 7 a, 8 eller 9 § får expropriation ske för att tillgodose behov av utrymme för byggnad, lokal eller annan anläggning för verksamhet som staten, en kommun, en region eller ett kommunalförbund har att till- godose eller som annars är av väsentlig betydelse för riket eller orten eller för en viss befolknings- grupp.

1 Senaste lydelse 2010:832. 2 Senaste lydelse 2010:832.

11 §3

Ska genom statens, kommuns, Ska genom statens, en kommuns, landstings eller kommunalförbunds försorg inom ett visst område vidtas en byggnads- eller anläggnings- åtgärd som kan föranleda expropriation enligt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 6 a, 7, 7 a, 8, 9 eller 10 § och kan med skäl antas att åtgärden medför ett väsentligt ökat värde för en fastighet i områdets omedelbara närhet eller avsevärt ökar möjlig- heterna att utnyttja en sådan fastighet, får fastigheten expro- prieras av den som vidtar åtgärden, om det med hänsyn till kostnaderna för åtgärden och övriga omständig- heter är skäligt. Det som sagts nu om fastighet tillämpas också på särskild rätt till fastighet.

en regions eller ett kommunal- förbunds försorg inom ett visst område vidtas en byggnads- eller anläggningsåtgärd som kan föran- leda expropriation enligt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 6 a, 7, 7 a, 8, 9 eller 10 § och kan med skäl antas att åtgärden medför ett väsentligt ökat värde för en fastighet i områdets omedelbara närhet eller avsevärt ökar möjlig- heterna att utnyttja en sådan fastighet, får fastigheten expro- prieras av den som vidtar åtgärden, om det med hänsyn till kostnaderna för åtgärden och övriga omständig- heter är skäligt. Det som sagts nu om fastighet tillämpas också på särskild rätt till fastighet.

12 §4

Expropriationstillstånd ska inte meddelas, om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den.

Expropriation till förmån för annan än staten, kommun, landsting eller kommunalförbund får ske endast om den exproprierande på ett betryggande sätt kan svara för att den exproprierade egendomen används för det avsedda ändamålet.

Expropriation till förmån för någon annan än staten, en kommun, en region eller ett kommunalförbund får ske endast om den exproprierande på ett betryggande sätt kan svara för att den exproprierade egendomen används för det avsedda ändamålet.

7 kap.

7 §5

Har säkerhet som ska ställas enligt denna lag inte godkänts av den, till vars förmån den ställs, prövas säkerheten av länsstyrelsen.

Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensman svarar som för egen skuld och, om två eller flera tecknat borgen, de svarar solidariskt.

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

3 Senaste lydelse 2010:832. 4 Senaste lydelse 2010:832. 5 Senaste lydelse 2010:832.

Prop. 2018/19:162

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.19. Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2018/19:161 Föreslagen lydelse

1 §1

Identitetsbeteckning i numerisk form (organisationsnummer) ska fastställas för

1. aktiebolag, europabolag och europakooperativ med säte i Sverige, handelsbolag, ekonomisk förening, samfällighetsförening, ömsesidigt försäkringsbolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag, försäkringsförening och tjänstepensionsförening,

2. erkänd arbetslöshetskassa och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn,

3. kommun, landsting, kommu- nalförbund och annat organ för samverkan mellan kommuner,

3. kommun, region, kommu- nalförbund och annat organ för samverkan mellan kommuner,

4. registrerat trossamfund och dess organisatoriska delar, och

5. stiftelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Anmärkning: Ändring av 1 § har också föreslagits i propositionen Skatteregler för

tjänstepensionsföretag (prop. 2018/19:161).

Prop. 2018/19:162

2.20. Förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag tillämpas på tolkar och översättare som

1. anlitas av en myndighet eller ett annat organ som utövar verksamhet för vars fullgörande staten eller en kommun svarar,

2. genomgått sådan prövning som föreskrivs av regeringen eller den förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer, eller

3. yrkesmässigt anlitas vid överläggning mellan en misstänkt i ett brottmål och hans eller hennes försvarare eller i övrigt vid förberedande av en misstänkts försvar.

Med kommuner enligt första stycket 1 likställs landsting och kommunalförbund.

Med kommuner enligt första stycket 1 likställs regioner och kommunalförbund.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2013:664.

2.21. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs att 6 a § lagen (1978:160) om vissa rörledningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a §1

En koncession får för sin En koncession får för sin giltighet giltighet göras beroende av att säkerhet ställs för att den som innehar koncessionen skall fullgöra skyldigheten enligt 16 § att ta bort ledningen och vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kom- muner, landsting och kommunal- förbund behöver inte ställa säkerhet.

göras beroende av att säkerhet ställs för att den som innehar koncessionen ska fullgöra skyldigheten enligt 16 § att ta bort ledningen och vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kom- muner, regioner och kommunal- förbund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ytterligare säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer och förvaras av läns- styrelsen i det län där verksamheten bedrivs.

I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer och förvaras av läns- styrelsen i det län där verksamheten bedrivs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 1998:826.

Prop. 2018/19:162

2.22. Förslag till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)

Härigenom föreskrivs att 7 § förfogandelagen (1978:262) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §1

Om förfogande beslutar

Beslut om förfogande fattas av

regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kommuner, lands- ting eller statliga myndigheter. Förfogande över egendom skall riktas mot en bestämd ägare eller innehavare av egendomen. I fall som avses i 1 § eller 2 § första stycket 1 eller 2 får dock regeringen föreskriva om förfogande som avser alla eller en viss krets av ägare och innehavare av egendom av det slag som förfogandet gäller.

regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kommuner, reg- ioner eller statliga myndigheter. Förfogande över egendom ska riktas mot en bestämd ägare eller innehavare av egendomen. I fall som avses i 1 § eller 2 § första stycket 1 eller 2 får dock regeringen föreskriva om förfogande som avser alla eller en viss krets av ägare och innehavare av egendom av det slag som förfogandet gäller.

Dispositionsförbud och förlängning av tiden för sådant förbud beslutas av den myndighet som har rätt att besluta om förfogandet.

Om förfogande göres för annans räkning än statens, gäller vad som i denna lag sägs om staten i tillämpliga delar den för vars räkning förfogandet sker.

Om förfogande görs för någon annans räkning än statens, gäller vad som i denna lag sägs om staten i tillämpliga delar den för vars räkning förfogandet sker.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2013:664.

2.23. Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting1 samt 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och

landsting

Lag om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och

regioner

4 §2

Vad som sagts i denna lag om Det som sägs i denna lag om kommun och kommunalskatt skall gälla också för landsting och landstingsskatt. Bestämmelserna i 1 § skall gälla också för begrav- ningsavgift som skall betalas till kommun enligt begravningslagen (1990:1144).

kommun och kommunalskatt ska gälla också för regioner och regionskatt. Bestämmelserna i 1 § ska gälla också för begravnings- avgift som ska betalas till kommun enligt begravningslagen (1990:1144).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1999:299. 1 Senaste lydelse 1998:826.

Prop. 2018/19:162

2.24. Förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter

Härigenom föreskrivs att 2 b § lagen (1980:578) om ordningsvakter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 b §1

Ordningsvakter får förordnas att Ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra vid säkerhetskontroll enligt lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting och enligt lagen (2018:1974) om säkerhetskontroll vid Sametingets offentliga samman- träden.

tjänstgöra vid säkerhetskontroll enligt lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och regioner och enligt lagen (2018:1974) om säkerhetskontroll vid Sametingets offentliga samman- träden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2018:1975.

2.25. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1981:324) om medborgarvittnen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Medborgarvittnen väljs av kommunfullmäktige till det antal och för den tid som fullmäktige bestämmer.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet när- varande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfull- mäktige m.m.

Valet ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med

1. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till närmast högre hela tal. Bestämmelser om för- farandet vid sådant proportionellt val finns i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.26. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Med offentliga funktionärer avses i denna lag

1. arbetstagare hos staten,

2. arbetstagare hos kommuner, landsting, kommunalförbund, för- samlingar eller kyrkliga samfällig- heter,

2. arbetstagare hos kommuner, regioner, kommunalförbund, för- samlingar eller kyrkliga samfällig- heter,

3. arbetstagare hos andra arbetsgivare, om anställningen är statligt reglerad,

4. ledamöter av sådana styrelser, verk, nämnder, kommittéer eller andra myndigheter som hör till staten eller till någon kommun eller något landsting eller andra organ som avses i 2 eller 3,

5. de som utövar uppdrag åt staten eller åt en kommun eller annat organ som avses i 2, om de har valts till uppdraget eller inte äger undandra sig detta liksom eljest om uppdraget är reglerat i författning,

4. ledamöter av sådana styrelser, verk, nämnder, kommittéer eller andra myndigheter som hör till staten eller till någon kommun eller region eller andra organ som avses i 2 eller 3,

5. de som utövar uppdrag åt staten eller åt en kommun eller annat organ som avses i 2, om de har valts till uppdraget eller inte har rätt att undandra sig detta eller annars om uppdraget är reglerat i författning,

6. krigsmän och andra som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,

7. de som utövar myndighet utan att ha sådan anställning eller sådant uppdrag som anges i 1–5 och utan att fullgöra sådan tjänsteplikt som nämns i 6.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2004:810.

2.27. Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvars- planeringen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Ägare eller innehavare av industriella anläggningar, andra näringsidkare samt sådana arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer som avses i 6 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, är skyldiga att på begäran av den myndighet som regeringen bestämmer (totalförsvarsmyndighet), delta i totalförsvarsplaneringen enligt bestämmelserna i denna lag.

Lagen gäller inte statliga myn- digheter, kommunala myndigheter eller landstingsmyndigheter och inte heller den som i stället omfattas av särskilda föreskrifter för totalförsvaret.

Lagen gäller varken statliga eller kommunala myndigheter och inte heller den som i stället omfattas av särskilda föreskrifter för total- försvaret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 1994:1725.

Prop. 2018/19:162

2.28. Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)

Härigenom föreskrivs att 5–10, 13, 15 a och 15 b §§ och rubrikerna närmast före 5 § tandvårdslagen (1985:125) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den landstingskommunala tand- vården

Tandvård som bedrivs av regioner

Landstingskommunens ansvar Regionens ansvar

5 §1

Varje landsting ska erbjuda en Varje region ska erbjuda en god god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som har skyddad folkbok- föring enligt 16 § folkbokförings- lagen (1991:481) och stadigvaran- de vistas inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Tandvård som landstinget självt bedriver benämns i denna lag folktandvård.

Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting.

Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget och dess folktandvård ansvarar för enligt denna lag. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till en juridisk person eller en enskild individ.

tandvård åt dem som är bosatta inom regionen. Detsamma gäller dem som har skyddad folkbok- föring enligt 16 § folkbokförings- lagen (1991:481) och stadigvaran- de vistas inom regionen. Även i övrigt ska regionen verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Tandvård som regionen själv bedriver benämns i denna lag folktandvård.

Vad som i denna lag sägs om regioner gäller också kommuner som inte ingår i en region.

En region får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som regionen och dess folktandvård ansvarar för enligt denna lag. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till en juridisk person eller en enskild individ.

5 a §2

Landstinget ska även erbjuda en Regionen ska även erbjuda en god tandvård åt dem som, utan att vara bosatta i Sverige, har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjuk- dom enligt vad som följer av

god tandvård åt dem som, utan att vara bosatta i Sverige, har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjuk- dom enligt vad som följer av

1 Senaste lydelse 2018:685. 2 Senaste lydelse 2010:1315.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detsamma ska gälla för den som avses i 5 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken och som omfattas av nämnda förordning. Tandvården ska i dessa fall erbjudas av det landsting inom vars område personen är förvärvs- verksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område denne är registrerad som arbetssökande. I den utsträckning familjemedlem- mar till dessa personer har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjuk- dom, enligt vad som följer av den nämnda förordningen, ska familje- medlemmarna erbjudas tandvård av samma landsting. Om familje- medlemmarna är bosatta i Sverige gäller dock 5 §.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detsamma ska gälla för den som avses i 5 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken och som omfattas av nämnda förordning. Tandvården ska i dessa fall erbjudas av den region inom vars område personen är förvärvs- verksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, den region inom vars område denne är registrerad som arbetssökande. I den utsträckning familjemed- lemmar till dessa personer har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom, enligt vad som följer av den nämna förordningen, ska familjemedlemmarna erbjudas tandvård av samma region. Om familjemedlemmarna är bosatta i Sverige gäller dock 5 §.

6 §3

Om någon som vistas i lands-

Om någon som vistas i regionen

tingskommunen utan att vara bosatt där behöver omedelbar tandvård, ska landstingskommunen erbjuda sådan tandvård.

utan att vara bosatt där behöver omedelbar tandvård, ska regionen erbjuda sådan tandvård.

Särskilda bestämmelser om tandvård finns i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

7 §4

Folktandvården ska svara för

1. regelbunden och fullständig tandvård för personer till och med det år då de fyller 23 år,

2. specialisttandvård för personer från och med det år då de fyller 24 år, och

3. övrig tandvård för personer från och med det år då de fyller 24 år i den omfattning som landstinget bedömer lämplig.

3. övrig tandvård för personer från och med det år då de fyller 24 år i den omfattning som regionen bedömer lämplig.

3 Senaste lydelse 2013:409. 4 Senaste lydelse 2016:1301.

8 §5

Landstinget skall planera tand- Regionen ska planera tand- vården med utgångspunkt i be- folkningens behov av tandvård. Landstinget skall se till att det finns tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov av tandvårds- insatser och att patientgrupper med behov av särskilt stöd erbjuds tandvård.

Planeringen skall avse även den tandvård som erbjuds av annan än landstinget.

vården med utgångspunkt i be- folkningens behov av tandvård.

Regionen ska se till att det finns tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov av tandvårds- insatser och att patientgrupper med behov av särskilt stöd erbjuds tandvård.

Planeringen ska avse även den tandvård som erbjuds av annan än regionen.

8 a §6

Vid tillämpningen av 8 § ska Vid tillämpningen av 8 § ska landstinget särskilt se till att upp- sökande verksamhet bedrivs bland dem som

regionen särskilt se till att upp- sökande verksamhet bedrivs bland dem som

1. omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller

2. har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och som

a) omfattas av en kommuns ansvar för hälso- och sjukvård enligt 12 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

b) får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller

c) är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer som omfattas av 2 a eller 2 b ovan.

Landstinget ska också se till att nödvändig tandvård erbjuds patienter som avses i första stycket.

Landstinget ska vidare se till att tandvård kan erbjudas

Regionen ska också se till att

nödvändig tandvård erbjuds patienter som avses i första stycket.

Regionen ska vidare se till att tandvård kan erbjudas

1. dem som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid, och

2. dem som har stora behov av tandvård på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

9 §

I planeringen och utvecklingen I planeringen och utvecklingen av tandvården skall landstings- kommunen samverka med sam- hällsorgan, organisationer och enskilda.

av tandvården ska regionen samverka med samhällsorgan, organisationer och enskilda.

5 Senaste lydelse 1998:554. 6 Senaste lydelse 2017:34.

10 §

Landstingskommunerna skall Regionerna ska samverka i

samverka i tandvårdsfrågor som berör flera landstingskommuner.

tandvårdsfrågor som berör flera regioner.

13 §7

I landstingen ska det finnas I regionerna ska det finnas möjlighet till anställning för tandläkares specialiseringstjänst- göring enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet.

möjlighet till anställning för tandläkares specialiseringstjänst- göring enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet.

15 a §8

Tandvård som avses i 7 § 1 ska Tandvård som avses i 7 § 1 ska vara avgiftsfri för patienten. Uppkommer kostnader med anledning av att patienten uteblivit från avtalat tandvårdsbesök, får avgift tas ut av patienten enligt grunder som landstinget bestäm- mer. Landstinget får också ta ut avgift, om patienten på begäran ges tandvård som inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och ut- seendemässigt godtagbart resultat.

vara avgiftsfri för patienten. Uppkommer kostnader med anledning av att patienten uteblivit från avtalat tandvårdsbesök, får avgift tas ut av patienten enligt grunder som regionen bestämmer.

Regionen får också ta ut avgift, om patienten på begäran ges tandvård som inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat.

Avgiften tas ut av patientens förmyndare om patienten är under 18 år när

1. vården ges, eller

2. patienten uteblir från ett avtalat besök. Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för avgiften. Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den underårige. Av patienter som får tandvård som avses i 7 § 2 och 3 får landstinget ta ut vårdavgifter enligt grunder som landstingsfullmäktige bestämmer, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Av patienter som får tandvård som avses i 7 § 2 och 3 får regionen ta ut vårdavgifter enligt grunder som regionfullmäktige bestämmer, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Vid tandvård som avses i 8 a § samt vid undersökning för och utförande av oralkirurgisk behandling som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser gäller bestämmelserna om avgifter i den öppna vården enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

7 Senaste lydelse 2013:1143. 8 Senaste lydelse 2017:34.

Prop. 2018/19:162 Patienten ska ha rätt att välja om sådan tandbehandling som avses i 8 a §

ska utföras av folktandvården eller av en enskild näringsidkare, ett bolag eller en annan juridisk person vars vård kan berättiga till ersättning enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

15 b §9

För tandvård enligt 8 a § andra För tandvård enligt 8 a § andra och tredje styckena lämnar landstinget ersättning till vårdgi- varen med belopp som motsvarar folktandvårdens priser för tandvård om inte landstinget kommer överens med vårdgivaren om något annat. Den patientavgift som patienten betalat skall räknas av från ersättningen.

och tredje styckena lämnar regionen ersättning till vårdgivaren med belopp som motsvarar folktandvårdens priser för tandvård om inte regionen kommer överens med vårdgivaren om något annat. uari 2020. Förslag till lag om ä ndring i ra räknas av från ersättningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

9 Senaste lydelse 2003:1209.

2.29. Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs att 4 kap.2 och 3 §§ och 8 kap. 4 §sparbankslagen (1987:619)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

2 §2

En huvudman får inte vara

1. underårig eller i konkurs,

2. bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte Finansinspektionen på grund av särskilda förhållanden medger det,

3. anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger detta, eller

4. huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank. En huvudman får inte ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En huvudman, som utses av kommunfullmäktige eller lands- tingsfullmäktige enligt 3 §, får inte heller vara anställd eller styrelseledamot i något annat bankaktiebolag än Swedbank AB (publ) eller i en medlemsbank.

En huvudman som utses av kommunfullmäktige eller region- fullmäktige enligt 3 § får inte heller vara anställd eller styrelseledamot i något annat bankaktiebolag än Swedbank AB (publ) eller i en medlemsbank.

3 §3

Av antalet huvudmän skall

Av antalet huvudmän ska hälften,

hälften, i enlighet med närmare föreskrifter i reglementet, väljas av kommunfullmäktige eller lands- tingsfullmäktige inom sparbankens verksamhetsområde. Återstoden utses av huvudmännen själva bland insättarna i sparbanken. Kravet på att dessa huvudmän skall vara insättare gäller dock inte vid huvudmannaval i samband med sparbankens bildande. En huvud- man som står i tur att avgå får inte delta i valet för besättande av hans egen plats.

Skall flera korporationer förrätta val av huvudmän skall, om inte

i enlighet med närmare föreskrifter i reglementet, väljas av kommunfullmäktige eller region- fullmäktige inom sparbankens verksamhetsområde. Återstoden utses av huvudmännen själva bland insättarna i sparbanken. Kravet på att dessa huvudmän ska vara insättare gäller dock inte vid huvudmannaval i samband med sparbankens bildande. En huvud- man som står i tur att avgå får inte delta i valet för besättande av hans eller hennes egen plats.

Ska flera korporationer förrätta val av huvudmän ska, om inte

1 Lagen omtryckt 1996:1005. 2 Senaste lydelse 2011:456. 3 Senaste lydelse 2004:304.

Prop. 2018/19:162 särskilda skäl föranleder till något

annat, fördelningen av antalet mandat mellan dem ske efter det invånarantal som de företräder.

Bestämmelserna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall tillämpas också på kommunfullmäktiges och lands- tingsfullmäktiges val av huvudmän.

särskilda skäl föranleder något annat, fördelningen av antalet mandat mellan dem ske efter det invånarantal som de företräder.

Bestämmelserna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska tillämpas också på kommunfullmäktiges och region- fullmäktiges val av huvudmän.

8 kap.

4 §4

I en sådan stiftelse som avses i I en sådan stiftelse som avses i 1 § andra stycket får förutom styrelsen finnas huvudmän till det antal och med de uppgifter som framgår av stiftelseförordnandet. Bestämmelserna i 4 kap. 3 § om kommunfullmäktiges och lands- tingsfullmäktiges val av huvudmän i sparbanker gäller också huvud- män i en sådan stiftelse.

1 § andra stycket får förutom styrelsen finnas huvudmän till det antal och med de uppgifter som framgår av stiftelseförordnandet. Bestämmelserna i 4 kap. 3 § om kommunfullmäktiges och region- fullmäktiges val av huvudmän i sparbanker gäller också huvudmän i en sådan stiftelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

4 Senaste lydelse 1991:1681.

2.30. Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 11 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

11 §

Säkerhet enligt 10 § skall bestå av pant eller borgen. Borgen skall ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk.

Om en bank eller något annat jämförbart kreditinstitut skall ställa säkerhet, får förvaltaren godta en utfästelse av institutet att infria den förpliktelse som säkerheten skall avse.

Staten, kommun, landstings- kommun och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Säkerhet enligt 10 § ska bestå av pant eller borgen. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk.

Om en bank eller något annat jämförbart kreditinstitut ska ställa säkerhet, får förvaltaren godta en utfästelse av institutet att infria den förpliktelse som säkerheten ska avse.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.31. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

Härigenom föreskrivs att 5 och 7 §§ lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I denna lag avses med

5 §1

I denna lag avses med

fullmäktige: kommunfull- mäktige, landstingsfullmäktige och förbundsfullmäktige i kommunal- förbund,

styrelse: kommunstyrelse, lands- tingsstyrelse och förbundsstyrelse i kommunalförbund med förbunds- fullmäktige.

– fullmäktige: kommunfullmäkt- ige, regionfullmäktige och för- bundsfullmäktige i kommunal- förbund,

– styrelse: kommunstyrelse, regionstyrelse och förbunds- styrelse i kommunalförbund med förbundsfullmäktige.

7 §2

Styrelsen får i ett ärende som inte kan anstå besluta i stället för fullmäktige. Styrelsen får dock inte besluta i ett ärende som rör

1. val av ledamöter och ersättare i styrelsen eller någon annan nämnd eller av revisorer,

2. ansvarsfrihet för styrelsens eller en annan nämnds ledamöter eller åtgärd för att bevara kommunens, landstingets eller kommunalförbundets rätt.

Beslut som har fattats med stöd av första stycket skall anmälas till fullmäktige vid nästa sammanträde.

2. ansvarsfrihet för styrelsens eller en annan nämnds ledamöter eller åtgärd för att bevara kommunens, regionens eller kommunalförbundets rätt.

Beslut som har fattats med stöd av första stycket ska anmälas till fullmäktige vid nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 1999:941. 2 Senaste lydelse 2006:371.

2.32. Förslag till lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 11 § kulturmiljölagen (1988:950)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

11 §2

Även om ett föremål är av stor betydelse för kulturarvet ska tillstånd till utförsel ges om

1. ägaren flyttar från Sverige för att bosätta sig i ett annat land,

2. föremålet genom arv, testamente eller bodelning har förvärvats av en enskild person som är bosatt i ett annat land,

3. föremålet förs ut ur landet av en offentlig institution här i landet eller en institution som får bidrag av stat, kommun eller landsting och det ska föras tillbaka till Sverige,

3. föremålet förs ut ur landet av en offentlig institution här i landet eller en institution som får bidrag av stat, kommun eller region och det ska föras tillbaka till Sverige,

4. föremålet förs ut av en enskild person för att användas i samband med offentlig kulturverksamhet och det ska föras tillbaka till Sverige, eller

5. föremålet tillfälligt är i landet. Även om ett föremål är av stor betydelse för kulturarvet får tillstånd till utförsel ges om föremålet har förvärvats av en institution i utlandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Lagen omtryckt 2002:620. Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:548. 2 Senaste lydelse 2017:562.

Prop. 2018/19:162

2.33. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 24,26 procent på

1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,

2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångs- bidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunal- förbund som arbetsgivare eller av Sveriges Kommuner och Landsting eller det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personal- pension, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund eller Sveriges Kommuner och Landsting,

2. avgångsersättning som på annan grund än kollektivavtals- grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som arbets- givare eller av Sveriges Kommuner och Landsting eller det för kommunerna och regionerna gemensamma organet för admin- istration av personalpension, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund eller Sveriges Kommuner och Landsting,

3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning,

5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för förlorad inkomst,

6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688. 2 Senaste lydelse 2019:326.

– en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 25 kap. 21 § socialför- säkringsbalken om ersättningar från stiftelsen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980), eller

– en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap.4–15 och 17–25 §§socialavgiftslagen.

Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 ska bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.34. Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

Härigenom föreskrivs att 8 och 14–16 §§arkivlagen (1990:782) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §1

Regeringen bestämmer vilken arkivmyndighet som ska finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ ska skötas av den statliga arkivmyndigheten.

Kommunstyrelsen är arkiv- myndighet i kommunen och landstingsstyrelsen i landstinget, om inte kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till arkivmyndighet.

Den kommunala arkiv- myndigheten ska se till att sådana juridiska personer som avses i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ denna lag. I de fall flera kommuner eller flera landsting bestämmer tillsammans i ett sådant företag fullgörs uppgiften av arkiv- myndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen kommer överens om.

Kommunstyrelsen är arkiv- myndighet i kommunen och regionstyrelsen i regionen, om inte kommunfullmäktige eller region- fullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till arkiv- myndighet.

Den kommunala arkiv- myndigheten ska se till att sådana juridiska personer som avses i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ denna lag. I de fall flera kommuner eller flera regioner bestämmer tillsammans i ett sådant företag fullgörs uppgiften av arkiv- myndigheten i den kommun eller region som kommunerna eller regionerna kommer överens om.

Tillsynen över att sådana enskilda organ som avses i 1 § tredje stycket 1 fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ ska skötas av den statliga arkivmyndigheten i de fall det enskilda organet förvarar ett statligt arkiv och av de kommunala arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett kommunalt arkiv.

Den statliga arkivmyndigheten ska också sköta tillsynen över att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ avseende handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

1 Senaste lydelse 2010:1999.

14 §2

Om en kommunal myndighet har Om en kommunal myndighet har

upphört och dess verksamhet inte har förts över till en annan kommunal myndighet, ska myndighetens arkiv överlämnas till arkivmyndigheten inom tre månader såvida inte kommun- fullmäktige eller landstings- fullmäktige har beslutat något annat.

upphört och dess verksamhet inte har förts över till en annan kommunal myndighet, ska myndighetens arkiv överlämnas till arkivmyndigheten inom tre månader såvida inte kommun- fullmäktige eller regionfullmäktige har beslutat något annat.

I lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring finns bestämmelser om förvaring av kommunala myndigheters arkiv hos enskilda organ i vissa fall.

15 §3

Utöver vad som följer av bestämmelserna i 9, 10 och 14 §§ får en kommunal myndighet avhända sig allmänna handlingar endast genom sådant återlämnande eller överlämnande som sker med stöd av

1. lag, eller

2. särskilt beslut av kommun- fullmäktige eller landstingsfull- mäktige.

2. särskilt beslut av kommun- fullmäktige eller regionfullmäk- tige.

Första stycket gäller inte handlingar som en myndighet har fått som lån.

16 §4

Kommunfullmäktige eller Kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige får meddela föreskrifter om arkivvården inom kommunen, i den utsträckning något annat inte är särskilt föreskrivet.

regionfullmäktige får meddela föreskrifter om arkivvården inom kommunen, i den utsträckning något annat inte är särskilt föreskrivet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2 Senaste lydelse 2015:604. 3 Senaste lydelse 1993:1296. 4 Senaste lydelse 1993:1296.

Prop. 2018/19:162

2.35. Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)

Härigenom föreskrivs att 8 kap.3 och 4 §§begravningslagen (1990:1144) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

3 §1

En församling som är huvudman En församling som är huvudman för begravningsverksamheten skall vidta de beredskapsförberedelser som behövs för denna verksamhet under höjd beredskap.

Bestämmelser om vilket ansvar kommuner i detta sammanhang har inom det civila försvaret finns i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

för begravningsverksamheten ska vidta de beredskapsförberedelser som behövs för denna verksamhet under höjd beredskap.

Bestämmelser om vilket ansvar kommuner i detta sammanhang har inom det civila försvaret finns i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

4 §2

Skyldigheten att lämna upp- Skyldigheten att lämna upp- lysningar m.m. enligt 6 kap. 1 § andra stycket och 2 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap gäller för huvudman och annan församling som innehar en eller flera allmänna begravningsplatser.

lysningar m.m. enligt 6 kap. 1 § andra stycket och 2 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap gäller för huvudman och annan församling som innehar en eller flera allmänna begravningsplatser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2006:633. 1 Senaste lydelse 2005:161.

2.36. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

En kommun får den 1 januari En kommun får den 1 januari 1992 eller senare även överta ansvaret för och driften av en annan vårdinrättning för långtidssjukvård än som avses i 1 §, om landstingskommunen och kom- munen kommer överens om det.

1992 eller senare även överta ansvaret för och driften av en annan vårdinrättning för långtidssjukvård än som avses i 1 §, om regionen och kommunen kommer överens om det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.37. Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

Härigenom föreskrivs att 17 kap. 2 § minerallagen (1991:45) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

2 §1

Om säkerhet som skall ställas enligt denna lag inte har godkänts av den till vars förmån den ställs, skall säkerheten prövas av länsstyrelsen.

Om säkerhet som ska ställas enligt denna lag inte har godkänts av den till vars förmån den ställs, ska säkerheten prövas av länsstyrelsen.

Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensmannen svarar som för egen skuld och, om flera har tecknat borgen, de svarar solidariskt.

Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2005:161.

2.38. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Landsting och kommuner som Regioner och kommuner som inte tillhör något landsting (sjukvårdshuvudmän) ska, i fråga om personer som är försäkrade för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kap. socialför- säkringsbalken, lämna ersättning för resekostnader

1. i samband med öppen hälso- och sjukvård som anordnas av ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting eller i samband med sjukhusvård,

inte tillhör någon region (sjukvårdshuvudmän) ska, i fråga om personer som är försäkrade för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kap. socialför- säkringsbalken, lämna ersättning för resekostnader

1. i samband med öppen hälso- och sjukvård som anordnas av en region eller en kommun som inte ingår i en region eller i samband med sjukhusvård,

2. i samband med rådgivning om födelsekontrollerande verksamhet m.m. som ersätts enligt föreskrifter som regeringen meddelat,

3. vid resor till och från sjukhus eller läkare som föranleds av en undersökning enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m.,

4. i samband med tillhandahållande av hjälpmedel åt en person med funktionsnedsättning,

5. i samband med tandvård som avses i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd,

6. vid besök som med anledning av sjukdom görs hos läkare inom studerandeorganisationernas hälsovård, för vilken statsbidrag betalas ut av högskolestyrelse,

7. i samband med konvalescentvård som ges i konvalescenthem som har tagits upp på förteckning som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,

8. vid besök för sjukvårdande behandling som ges i omedelbart samband med en insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

9. vid besök för sjukvårdande behandling som ges med stöd av bestämmelserna om den kommunala hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

I fråga om resekostnader enligt första stycket 2 ska ersättning lämnas även när rådgivningen bedrivs av organisationer med tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg.

1 Senaste lydelse 2017:36.

Prop. 2018/19:162 För resekostnader som avses i första stycket 1 behöver ersättning lämnas

endast om vården eller behandlingen getts med anledning av sjukdom eller förlossning.

Sjukvårdshuvudmännen ska också lämna ersättning för resekostnader vid vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och vid fysioterapi enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.39. Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs att 10 § folkbokföringslagen (1991:481) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §1

En vistelse anses inte leda till En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds enbart av uppdrag som riksdags- ledamot, statsråd eller heltids- arvoderad förtroendevald i landsting.

ändrad bosättning om den föranleds enbart av uppdrag som riksdags- ledamot, statsråd eller heltids- arvoderad förtroendevald i region.

En vistelse på viss fastighet som inte enbart föranleds av förhållande som avses i första stycket anses inte heller leda till ändrad bosättning om personen har anknytning till en annan fastighet genom att disponera en bostad där.

En person som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på en fastighet där han eller hon med tillämpning av första eller andra stycket inte ska anses bosatt, anses bosatt på den fastighet som han eller hon med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste anknytning till.

Sammanlever en person som omfattas av första eller andra stycket med sin familj på en fastighet där han eller hon enligt 7 § skulle anses vara bosatt, får Skatteverket på ansökan besluta att han eller hon ska folkbokföras på den fastigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2013:380.

Prop. 2018/19:162

2.40. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting;

2. avlöning eller därmed jäm- förlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten, svensk kommun eller svensk region;

2. avlöning eller därmed jäm- förlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, svensk kommun eller svensk region, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4. ersättning i form av pension, med undantag av barnpension, sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken till den del det totala beloppet av uppburna ersättningar för varje kalendermånad överstiger en tolftedel av 0,77 prisbasbelopp, samt annan ersättning enligt samma balk;

5. pension på grund av anställ- ning eller uppdrag hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting;

5. pension på grund av anställ- ning eller uppdrag hos svenska staten, svensk kommun eller svensk region;

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande samt avskattning av en sådan försäkring eller ett sådant pensionssparkonto;

6 a. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring samt avskattning av sådan annan försäkring, om försäkringen meddelats i en utländsk försäkringsrörelse i den utsträckning den skattskyldige vid den årliga beskattningen fått avdrag för premier eller

1 Senaste lydelse 2012:833.

om premierna inte räknats som inkomst för den försäkrade enligt inkomstskattelagen (1999:1229);

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring eller avtal om tjänstepension som är jämförbart med försäkring inklusive avskattning av sådan försäkring eller sådant avtal, samt annan pension eller förmån, om förmånen utgår på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats i Sverige;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller annan författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring;

9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring;

10. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

11. återfört avdrag för egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), arbetsgivaravgifter och egenavgifter som satts ned genom ändrad debitering, i den utsträckning avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen och som satts ned genom ändrad debitering, i den utsträckning avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet;

12. sjöinkomst som avses i 64 kap.3 och 4 §§inkomstskattelagen i den utsträckning inkomsten förvärvats genom verksamhet på

– ett handelsfartyg som ska anses som svenskt enligt sjölagen (1994:1009), utom i de fall fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en utländsk redare och sjömannen inte är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar, eller

– ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om sjömannen är anställd hos redaren eller hos arbetsgivare som redaren anlitar.

Som inkomst enligt första stycket 1–3 och 12 anses också förskott på sådan inkomst.

Verksamhet på grund av anställning eller uppdrag i svenskt företag eller vid ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige anses utövad här i riket även om den enskilde inom ramen för verksamheten

– gör tjänsteresor utomlands, eller – utför arbete utomlands i sin bostad under förutsättning att tiden för arbetet där uppgår till högst hälften av den enskildes totala arbetstid i verksamheten under varje tremånadersperiod.

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som skulle ha beskattats hos en obegränsat skattskyldig enligt inkomst- skattelagen.

6 §2

Från skatteplikt enligt denna lag undantas utomlands bosatt person för:

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten,

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten,

2 Senaste lydelse 2009:1062.

Prop. 2018/19:162 svensk kommun eller svenskt

landsting, om

svensk kommun eller svensk region, om

a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i riket;

2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare för kostnad

a) för resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive slut och

b) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige;

3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person uppburit i samband med förrättning och som betalats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad

a) för resa till respektive från förrättningen och

b) för logi i samband med förrättningen;

4. sådan inkomst för vilken skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska betalas och sådan inkomst som ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229);

5. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd);

6. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av be- stämmelse i dubbelbeskattningsavtal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.41. Förslag om lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § och 6 kap. 3 § och 7 kap.10 och 19 §§bostadsrättslagen (1991:614) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §1

En juridisk person som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet, som inte är avsedd för fritidsändamål, får vägras inträde i föreningen även om de i 3 § angivna förutsättningarna för medlemskap är uppfyllda.

En kommun eller ett landsting som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet får inte vägras inträde i föreningen.

En kommun eller en region som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet får inte vägras inträde i föreningen.

6 kap.

3 §2

En juridisk person som är medlem i en bostadsrättsförening får inte utan samtycke av föreningens styrelse genom överlåtelse förvärva bostadsrätt till en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål.

Samtycke behövs dock inte vid

1. förvärv vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap., om den juridiska personen hade panträtt i bostadsrätten, eller

2. förvärv som görs av en kommun eller ett landsting.

2. förvärv som görs av en kommun eller en region.

7 kap.

10 §3

En bostadsrättshavare får upplåta En bostadsrättshavare får upplåta sin lägenhet i andra hand till annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller även i de fall som avses i 6 § andra stycket.

Samtycke behövs dock inte,

1. om en bostadsrätt har förvärvats vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap. av en juridisk person som hade panträtt i bostadsrätten och som

sin lägenhet i andra hand till någon annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller även i de fall som avses i 6 § andra stycket.

Samtycke behövs dock inte

1. om en bostadsrätt har förvärvats vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap. av en juridisk person som hade panträtt i bostadsrätten och som

1 Senaste lydelse 1992:505. 2 Senaste lydelse 1995:1464. 3 Senaste lydelse 2003:31.

Prop. 2018/19:162 inte antagits till medlem i

föreningen, eller

2. om lägenheten är avsedd för permanentboende och bostads- rätten till lägenheten innehas av en kommun eller ett landsting.

Styrelsen skall genast under- rättas om en upplåtelse enligt andra stycket.

inte har antagits till medlem i föreningen, eller

2. om lägenheten är avsedd för permanentboende och bostads- rätten till lägenheten innehas av en kommun eller en region.

Styrelsen ska genast underrättas om en upplåtelse enligt andra stycket.

19 §4

Nyttjanderätten är inte förverkad,

Nyttjanderätten är inte förverkad

om det som ligger bostads- rättshavaren till last är av ringa betydelse. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i bostadsrättshavarens hushåll för brott.

Nyttjanderätten till en bostads- lägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostads- rättshavaren är en kommun eller ett landsting och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller ett landsting.

om det som ligger bostads- rättshavaren till last är av ringa betydelse. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i bostadsrättshavarens hushåll för brott.

Nyttjanderätten till en bostads- lägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostads- rättshavaren är en kommun eller en region och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller en region.

En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förverkande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

4 Senaste lydelse 2014:334.

2.42. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1

Termer och uttryck som används Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Med beskattningsår för staten, landstingskommuner, kommuner och kommunalförbund avses dock i denna lag kalenderår. Med beskattningsår för svenska handels- bolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar avses i denna lag räkenskapsåret.

i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Med beskattningsår för staten, regioner, kommuner och kommunalförbund avses dock i denna lag kalenderår. Med beskattningsår för svenska handels- bolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar avses i denna lag räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2014:284.

Prop. 2018/19:162

2.43. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 5 §§ lagen (1991:1109) om uppdrags- utbildning i vissa fall ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Med uppdragsutbildning avses i Med uppdragsutbildning avses i denna lag utbildning som innebär att kommuner och landstings- kommuner mot särskild ersättning från annan än enskild, för dennes räkning anordnar utbildning för personer som uppdragsgivaren utser. Uppdragsutbildning får bedrivas på de villkor som anges i denna lag.

denna lag utbildning som innebär att kommuner och regioner mot särskild ersättning från annan än enskild, för dennes räkning anordnar utbildning för personer som uppdragsgivaren utser. Uppdragsutbildning får bedrivas på de villkor som anges i denna lag.

2 §1

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får bedriva uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå motsvarar den verksamhet kommunen eller landstinget får bedriva inom skol- väsendet. Uppdragsutbildningen får dock inte motsvara ett helt nationellt program i gymnasie- skolan.

bedriva uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå motsvarar den verksamhet kommunen eller regionen får bedriva inom skol- väsendet. Uppdragsutbildningen får dock inte motsvara ett helt nationellt program i gymnasie- skolan.

5 §

Kommuner och landstings- Kommuner och regioner som är kommuner som är huvudmän för folkhögskolor som kan få statsbidrag, får bedriva uppdrags- utbildning vid skolorna vid sidan av den verksamhet som kan berättiga till statsbidrag.

huvudmän för folkhögskolor som kan få statsbidrag, får bedriva uppdragsutbildning vid skolorna vid sidan av den verksamhet som kan berättiga till statsbidrag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2010:876.

2.44. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Härigenom föreskrivs att 1, 4, 7 a, 15 och 40 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

Föreskrifterna i hälso- och Föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och patientlagen (2014:821) gäller all psykiatrisk vård. Kompletterande föreskrifter om psykiatrisk vård som är förenad med frihets- berövande och annat tvång (tvångsvård) ges i denna lag.

sjukvårdslagen (2017:30) och patientlagen (2014:821) gäller all psykiatrisk vård. Kompletterande föreskrifter om psykiatrisk vård som är förenad med frihets- berövande och annat tvång (tvångsvård) ges i denna lag.

Föreskrifter om psykiatrisk tvångsvård finns också i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Vad som sägs i denna lag om ett landsting gäller även en kommun som inte ingår i ett landsting.

Det som sägs i denna lag om en region gäller även en kommun som inte ingår i en region.

Med chefsöverläkare avses i denna lag chefsöverläkaren vid den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven.

4 §

Ett beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning för tvångsvård får inte fattas utan att ett läkarintyg (vårdintyg) har utfärdats, av vilket det framgår att det finns sannolika skäl för att förutsättningarna för sluten psykiatrisk tvångsvård av patienten är uppfyllda. Vårdintyget ska grundas på en särskild läkarundersökning.

En undersökning för vårdintyg får företas endast om det finns skälig anledning till det. Undersökningen utförs av en legitimerad läkare. Om under- sökningen inte kan utföras med patientens samtycke, får patienten tas om hand för undersökning. Beslut om sådant omhändertagande får fattas endast av en läkare i allmän tjänst eller av en läkare som enligt avtal med landstinget har till

En undersökning för vårdintyg får företas endast om det finns skälig anledning till det. Undersökningen utförs av en legitimerad läkare. Om under- sökningen inte kan utföras med patientens samtycke, får patienten tas om hand för undersökning. Beslut om sådant omhändertagande får fattas endast av en läkare i allmän tjänst eller av en läkare som enligt avtal med regionen har till

1 Lagen omtryckt 2008:415. 2 Senaste lydelse 2017:37.

Prop. 2018/19:162 uppgift att utföra undersökningar

för vårdintyg.

uppgift att utföra undersökningar för vårdintyg.

7 a §3

En samordnad vårdplan ska innehålla uppgifter om – det bedömda behovet av insatser från landstingets hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård,

– det bedömda behovet av insatser från regionens hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård,

– beslut om insatser och, så långt möjligt, patientens inställning till insatserna i vårdplanen,

– vilken enhet vid landstinget eller kommunen som ansvarar för respektive insats, och

– eventuella åtgärder som vidtas av andra än landstinget eller kommunen.

Vårdplanen ska upprättas av chefsöverläkaren, om han eller hon bedömer att patienten kommer att vara i behov av insatser enligt första stycket i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård. Vårdplanen ska så långt möjligt utformas i samråd med patienten och, om det inte är olämpligt, med dennes närstående. Vårdplanen ska utformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen eller landstinget som svarar för insatserna. Vårdplanen är upprättad när den har justerats av enheterna.

Chefsöverläkaren ska underrätta berörd enhet vid landsting, kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård.

– vilken enhet vid regionen eller kommunen som ansvarar för respektive insats, och

– eventuella åtgärder som vidtas av andra än regionen eller kommunen.

Vårdplanen ska upprättas av chefsöverläkaren, om han eller hon bedömer att patienten kommer att vara i behov av insatser enligt första stycket i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård. Vårdplanen ska så långt möjligt utformas i samråd med patienten och, om det inte är olämpligt, med dennes närstående. Vårdplanen ska utformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen eller regionen som svarar för insatserna. Vårdplanen när upprättad när den har justerats av enheterna.

Chefsöverläkaren ska underrätta berörd enhet vid region, kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård.

15 §

Vård enligt denna lag ges på en Vård enligt denna lag ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting.

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen bestämma att vård får ges även på någon annan vårdinrättning. På en sådan inrättning ska tillämpas det som i

sjukvårdsinrättning som drivs av en region.

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen bestämma att vård får ges även på någon annan vårdinrättning. På en sådan inrättning ska tillämpas det som i

3 Senaste lydelse 2017:369.

denna lag sägs om sjukvårds- inrättning som drivs av ett landsting.

denna lag sägs om sjukvårds- inrättning som drivs av en region.

40 §4

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från kravet i 4 § på att läkare som utför undersökning för vårdintyg ska vara legitimerad och från kravet i 39 § på specialistkompetens.

Om regeringen enligt 15 § andra stycket bestämt att vård enligt denna lag får ges på någon annan vårdinrättning än en sådan som drivs av ett landsting, ska regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, uppdra åt en erfaren läkare med specialist- kompetens inom någon av de psykiatriska specialiteterna att fullgöra de uppgifter som enligt denna lag ankommer på chefsöverläkare.

Om regeringen enligt 15 § andra stycket bestämt att vård enligt denna lag får ges på någon annan vårdinrättning än en sådan som drivs av en region, ska regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, uppdra åt en erfaren läkare med specialist- kompetens inom någon av de psykiatriska specialiteterna att fullgöra de uppgifter som enligt denna lag ankommer på chefsöverläkare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

4 Senaste lydelse 2008:415.

Prop. 2018/19:162

2.45. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Härigenom föreskrivs att 2 och 6 §§ lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Föreskrifterna i hälso- och Föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) om skyldighet för ett landsting att erbjuda hälso- och sjukvård gäller även rättspsykiatrisk vård.

Vad som sägs i denna lag om ett landsting gäller också en kommun som inte ingår i ett landsting.

sjukvårdslagen (2017:30) om skyldighet för en region att er- bjuda hälso- och sjukvård gäller även rättspsykiatrisk vård.

Det som sägs i denna lag om en region gäller också en kommun som inte ingår i en region.

Med chefsöverläkare avses i denna lag chefsöverläkaren vid den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven.

6 §

Rättspsykiatrisk vård ges på en Rättspsykiatrisk vård ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting. Den som ges öppen rättspsykiatrisk vård får vistas utanför en sådan sjukvårds- inrättning.

sjukvårdsinrättning som drivs av en region. Den som ges öppen rättspsykiatrisk vård får vistas utanför en sådan sjukvårds- inrättning.

Vid rättspsykiatrisk vård gäller i tillämpliga delar 15 a–17 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

På en enhet för rättspsykiatrisk undersökning får rättspsykiatrisk vård ges åt den som genomgår undersökning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Lagen omtryckt 2008:416. 2 Senaste lydelse 2017:38.

2.46. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag gäller proportionella val som förrättas av – kommunfullmäktige, – landstingsfullmäktige, – styrelsen eller någon annan nämnd i en kommun, ett landsting eller ett kommunalförbund,

– regionfullmäktige, – styrelsen eller någon annan nämnd i en kommun, en region eller ett kommunalförbund,

– förbundsfullmäktige eller förbundsdirektionen i kommunalförbund, och

– indelningsdelegerade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2016:739.

Prop. 2018/19:162

2.47. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

Härigenom föreskrivs att 5 b § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 b §1

Ett tillstånd får för sin giltighet Ett tillstånd får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort anläggningar och andra inrättningar samt för andra åtgärder för återställning. Staten, kommu- ner, landsting och kommunalför- bund behöver inte ställa säkerhet.

göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort anläggningar och andra inrättningar samt för andra åtgärder för återställning. Staten, kommu- ner, regioner och kommunalför- bund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får tillståndsmyndigheten besluta om ytterligare säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av tillståndsmyndigheten och förvaras av länsstyrelsen i det län som närmaste del av Sveriges sjöterritorium ligger i.

I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av tillståndsmyndigheten och förvaras av länsstyrelsen i det län som närmaste del av Sveriges sjöterritorium ligger i.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 1998:847.

2.48. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2

Vid höjd beredskap skall

Vid

höjd beredskap ska

kommuner och landsting vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verk- samheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena skall kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret.

Vid höjd beredskap skall de enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt använd- ning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena skall kunna fullgöra dessa skyldigheter.

kommuner och regioner vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verk- samheten, tjänstgöring och ledig- het för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret.

Vid höjd beredskap ska de enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av

PAGE \*MERGEFORMAT359

777/ PAGE\*MERGEFORMAT17 77/ 57˄777˅77777Ͻ777̚ a lag träder i kraft den 1

ådande förhållandena ska kunna fullgöra dessa skyldigheter.

Innebörden i övrigt av att höjd beredskap råder framgår av andra författningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1996:1470. 1 Senaste lydelse 2016:739.

Prop. 2018/19:162

2.49. Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § och 3 kap. 32 a §sametingslagen (1992:1433) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §1

Sametinget ska bestå av Sametinget ska bestå av 31 ledamöter, utsedda genom val. För ledamöterna ska det utses ersättare. I fråga om antalet ersättare och hur de ska utses gäller bestämmelserna i 14 kap. 15 § vallagen (2005:837) om val till landstingsfullmäktige.

31 ledamöter, utsedda genom val. För ledamöterna ska det utses ersättare. I fråga om antalet ersättare och hur de ska utses gäller bestämmelserna i 14 kap. 15 § vallagen (2005:837) om val till regionfullmäktige.

Efter förslag av Sametinget förordnar regeringen ordförande i Sametinget. Ordföranden ska utses bland tingets ledamöter. Sametinget väljer en eller flera vice ordförande bland ledamöterna. Sametinget får återkalla vice ordförandes uppdrag.

3 kap. 32 a §2

Om en ledamot har avgått före Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för vilken ledamoten blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 14 kap. 21 § vallagen (2005:837) som avser ny ordinarie landstingsledamot.

Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordföra- nde utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 14 kap. 22 § vallagen som avser ersättare för landstingsledamot.

utgången av den tid för vilken ledamoten blivit vald, ska länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 14 kap. 21 § vallagen (2005:837) som avser ny ordinarie ledamot i regionfull- mäktige.

Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, ska länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 14 kap. 22 § vallagen som avser ersättare för ledamot i regionfullmäktige.

1 Senaste lydelse 2018:1976. 1 Senaste lydelse 1998:847.

Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräk- ningen skall valsedlarna åter läggas i omslag på det sätt som föreskrivs i 31 §.

Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkningen ska valsedlarna åter läggas i omslag på det sätt som föreskrivs i 31 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.50. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:335) om Barnombudsman

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:335) om Barnombudsman ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förvaltningsmyndigheter,

5 §1

Förvaltningsmyndigheter,

kommuner och landsting skall på Barnombudsmannens uppmaning lämna uppgifter till ombuds- mannen om vilka åtgärder som vidtagits för att i den egna verksamheten genomföra barns och ungas rättigheter enligt barnkon- ventionen. De är också skyldiga att på ombudsmannens uppmaning komma till överläggningar med denne.

kommuner och regioner ska på Barnombudsmannens uppmaning lämna uppgifter till ombudsmannen om vilka åtgärder som vidtagits för att i den egna verksamheten genomföra barns och ungas rättigheter enligt barnkon- ventionen. De är också skyldiga att på ombudsmannens uppmaning komma till överläggningar med denne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2002:377.

2.51. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 10, 16, 17, 21 d–23, 26 f, 28 a och 28 c– 28 e §§ och rubriken närmast före 16 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1

Varje landsting skall, om inte Varje region ska, om inte något något annat avtalats enligt 17 §, svara för insatser enligt 9 § 1.

Varje kommun skall, om inte något annat avtalats enligt 17 §, svara för insatser enligt 9 § 2–10.

annat avtalats enligt 17 §, svara för insatser enligt 9 § 1.

Varje kommun ska, om inte något annat avtalats enligt 17 §, svara för insatser enligt 9 § 2–10.

3 §

Vad som föreskrivs för landsting Vad som föreskrivs för regioner i i denna lag gäller också kommuner som inte ingår i något landsting.

denna lag gäller också kommuner som inte ingår i någon region.

10 §2

I samband med att en insats enligt I samband med att en insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året.

Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer.

denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller regionen. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året.

Regionen och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer.

Gemensamma bestämmelser om

landstingens och kommunernas

ansvar

Gemensamma bestämmelser om

regionernas och kommunernas

ansvar

1 Senaste lydelse 2005:125. 2 Senaste lydelse 2010:480.

16 §3

En kommuns ansvar enligt denna lag gäller gentemot dem som är bosatta i kommunen. Ansvaret för insatser enligt 9 § 2–10 omfattar dock inte dem som är bosatta i kommunen genom beslut av en annan kommun i fall som avses i 16 c eller 16 d §.

Om en person som anges i 1 § tänker bosätta sig i en kommun, ska kommunen på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9 §. Vid prövningen av en ansökan om förhandsbesked ska bestämmelserna i denna lag gälla. Kommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han eller hon bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde.

Förhandsbesked enligt andra stycket ska också meddelas på ansökan av en person som redan är bosatt i kommunen, om en annan kommun enligt 16 c eller 16 d § har ansvaret enligt denna lag, och om ansökan avser

1. insats enligt 9 § 8 eller 9, eller

2. andra insatser enligt 9 § och den enskilde ordnar eget boende. Om behov av insatser enligt denna lag uppkommer under en tillfällig vistelse i en kommun ska kommunen ansvara för det stöd och den hjälp som behövs i akuta situationer.

I fråga om landstingets för- pliktelser gäller vad som sägs i denna paragraf om kommunen i stället landstinget.

I fråga om regionens för- pliktelser gäller vad som sägs i denna paragraf om kommunen i stället regionen.

17 §4

Utöver avtalssamverkan enligt Utöver avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (2017:725) får ett landsting eller en kommun med bibehållet ansvar sluta avtal med en enskild person om att tillhandahålla insatser enligt denna lag. Om avtalet innebär att en insats enligt 9 § 8 eller 9 ska till- handahållas i en annan kommun, ska den kommunen underrättas om avtalet.

Ett landsting och en kommun som ingår i landstinget får sluta avtal om att ansvar för en eller flera uppgifter enligt denna lag överlåts från landstinget till kommunen eller från kommunen till lands- tinget. Om en sådan överlåtelse sker ska föreskrifterna i denna lag

9 kap. 37 § kommunallagen (2017:725) får en region eller en kommun med bibehållet ansvar sluta avtal med en enskild person om att tillhandahålla insatser enligt denna lag. Om avtalet innebär att en insats enligt 9 § 8 eller 9 ska till- handahållas i en annan kommun, ska den kommunen underrättas om avtalet.

En region och en kommun som ingår i regionen får sluta avtal om att ansvar för en eller flera uppgifter enligt denna lag överlåts från regionen till kommunen eller från kommunen till regionen. Om en sådan överlåtelse sker ska föreskrifterna i denna lag om

3 Senaste lydelse 2011:329. 1 Senaste lydelse 2002:377.

om landsting eller kommun gälla för den till vilken uppgiften överlåtits.

Om ett landsting och en kommun har slutit avtal om överlåtelse enligt andra stycket, får överlåtaren lämna sådant ekonomiskt bidrag till mottagaren som motiveras av av- talet. Har en överlåtelse skett från ett landsting till samtliga kommuner som ingår i landstinget, får kommunerna lämna ekonomiska bidrag till varandra, om det behövs för kostnads- utjämning mellan kommunerna.

region eller kommun gälla för den till vilken uppgiften överlåtits.

Om en region och en kommun har slutit avtal om överlåtelse enligt andra stycket, får överlåtaren lämna sådant ekonomiskt bidrag till mottagaren som motiveras av av- talet. Har en överlåtelse skett från en region till samtliga kommuner som ingår i regionen, får kommunerna lämna ekonomiska bidrag till varandra, om det behövs för kostnadsutjämning mellan kommunerna.

21 d §5

Handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att en insats lämnas enligt 9 § 8 får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 21 c §.

Handlingar skall vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i 21 c § av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner och landsting och i övriga kommuner och landsting beträffande ett representativt urval av personer.

Handlingar ska vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i 21 c § av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner och regioner och i övriga kommuner och regioner beträffande ett representativt urval av personer.

22 §6

Ledningen av landstingets eller Ledningen av regionens eller kommunens verksamhet enligt denna lag skall utövas av en eller flera nämnder som fullmäktige utser. Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

kommunens verksamhet enligt denna lag ska utövas av en eller flera nämnder som fullmäktige utser. Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

23 §7

En enskild person får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva verksamhet som avses i 9 § 2–10.

Tillstånd att bedriva verksamhet som avses i första stycket får meddelas endast den som genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. I fråga om en juridisk person ska prövningen sammantaget avse

5 Senaste lydelse 2005:125. 6 Senaste lydelse 2003:197. 7 Senaste lydelse 2018:1155.

1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter,

3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och

4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten.

Vidare krävs att den enskilda personen i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i andra stycket 1–4 bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

Kommun och landsting som ska bedriva verksamhet som avses i första stycket ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksam- heten påbörjas.

Kommuner och regioner som ska bedriva verksamhet som avses i första stycket ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksam- heten påbörjas.

Den som har beviljats ekonomiskt stöd för personlig assistans enligt 9 § 2 eller assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, och som har anställt någon för sådan personlig assistans, ska göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg innan assistenten påbörjar sitt arbete.

26 f §8

Om Inspektionen för vård och omsorg finner att det i verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag förekommer ett missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till, får inspektionen förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet. Om inspektionen finner att kraven i 23 § andra och tredje styckena eller 23 a § inte är uppfyllda i verksamhet som beviljats tillstånd, eller att en sådan förändring som avses i 23 b § inte har anmälts, får inspektionen förelägga den som har beviljats tillståndet att avhjälpa bristen. Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet eller bristen ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller det landsting som inte har fullgjort sin anmälnings- skyldighet enligt 23 § fjärde stycket att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller region som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 23 § fjärde stycket att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

8 Senaste lydelse 2018:1155.

28 a §9

En kommun eller ett landsting En kommun eller en region som

som inte inom skälig tid tillhanda- håller en insats enligt 9 § som någon är berättigad till enligt ett beslut av en sådan nämnd som avses i 22 §, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid på nytt till- handahåller insatsen efter det att verkställigheten av ett sådant beslut avbrutits.

En kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid tillhandahåller en insats enligt 9 § som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen efter det att verkställigheten av ett sådant avgörande avbrutits.

inte inom skälig tid tillhandahåller en insats enligt 9 § som någon är berättigad till enligt ett beslut av en sådan nämnd som avses i 22 §, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun eller en region som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen efter det att verkställigheten av ett sådant beslut avbrutits.

En kommun eller en region som inte inom skälig tid tillhandahåller en insats enligt 9 § som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun eller en region som inte inom skälig tid på nytt tillhanda- håller insatsen efter det att verkställigheten av ett sådant avgörande avbrutits.

Om en bosättningskommun med stöd av 16 a § 2 har begärt att en vistelsekommun ska verkställa ett beslut, ska vistelsekommunen i fall som avses i första och andra styckena betala den särskilda avgiften enligt denna paragraf.

Avgifter enligt denna paragraf tillfaller staten.

28 c §10

Frågor om särskild avgift prövas efter ansökan av Inspektionen för vård och omsorg av den förval- tningsrätt inom vars domkrets kommunen är belägen. En ansökan som avser ett landsting prövas av den förvaltningsrätt inom vars domkrets landstingets förvaltning utövas.

Frågor om särskild avgift prövas efter ansökan av Inspektionen för vård och omsorg av den förval- tningsrätt inom vars domkrets kommunen är belägen. En ansökan som avser en region prövas av den förvaltningsrätt inom vars dom- krets regionens förvaltning utövas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

28 d §11

Om en kommun eller ett landsting efter att ha ålagts att betala särskild avgift fortfarande

Om en kommun eller en region efter att ha ålagts att betala särskild avgift fortfarande underlåter att

9 Senaste lydelse 2011:329. 10 Senaste lydelse 2012:940. 11 Senaste lydelse 2008:77.

Prop. 2018/19:162 underlåter att tillhandahålla in-

satsen får ny särskild avgift enligt 28 a § första eller andra stycket dömas ut.

tillhandahålla insatsen får ny särskild avgift enligt 28 a § första eller andra stycket dömas ut.

28 e §12

Särskild avgift enligt 28 a § första stycket får dömas ut bara om ansökan enligt 28 c § delgetts kommunen eller landstinget inom två år från tidpunkten för det gynnande beslutet om insatsen eller inom två år från det att verkställigheten av det gynnande beslutet avbrutits.

Särskild avgift enligt 28 a § andra stycket får dömas ut bara om ansökan enligt 28 c § delgetts kommunen eller landstinget inom två år från det att domen om insatsen vunnit laga kraft eller inom två år från det att verkställigheten av domen avbrutits.

Särskild avgift enligt 28 a § första stycket får dömas ut bara om ansökan enligt 28 c § delgetts kommunen eller regionen inom två år från tidpunkten för det gynnande beslutet om insatsen eller inom två år från det att verkställigheten av det gynnande beslutet avbrutits.

Särskild avgift enligt 28 a § andra stycket får dömas ut bara om ansökan enligt 28 c § delgetts kommunen eller regionen inom två år från det att domen om insatsen fått laga kraft eller inom två år från det att verkställigheten av domen avbrutits.

Om en vistelsekommun enligt 28 a § tredje stycket ska betala den särskilda avgiften, ska första och andra styckena avse vistelsekommunen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

12 Senaste lydelse 2011:329.

2.52. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning

Härigenom föreskrivs att 1, 3–6, 9, 19, 20, 23 och 26 §§ och rubriken närmast före 6 § lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag innehåller bestämmelser om vissa ersättningar till läkare i privat verksamhet i primärvården och den öppna hälso- och sjukvården i övrigt och om patientavgifter i samband därmed (läkarvårdsersättning).

Vad som i lagen sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting.

Det som i lagen sägs om regioner gäller också kommuner som inte ingår i en region.

3 §2

Med vård avses i denna lag medicinskt motiverad vård, behandling eller undersökning som ges av en läkare eller under läkarens överinseende samt rådgivning som lämnas av läkare i födelsekontrollerande syfte eller i fråga om abort eller sterilisering.

Ett landsting får, som villkor för att lämna läkarvårdsersättning enligt denna lag, kräva remiss för vård hos en privat verksam läkare med specialistkompetens under förutsättning att remisskrav gäller för motsvarande vård hos en specialist inom landstinget. Remiss får dock inte krävas för läkarvård inom verksamheter som avser barnmedicin, gynekologi eller psykiatri.

En region får, som villkor för att lämna läkarvårdsersättning enligt denna lag, kräva remiss för vård hos en privat verksam läkare med specialistkompetens under förut- sättning att remisskrav gäller för motsvarande vård hos en specialist inom regionen. Remiss får dock inte krävas för läkarvård inom verksamheter som avser barnmedicin, gynekologi eller psykiatri.

4 §3

Om inte annat föreskrivs avses i Om inte annat föreskrivs avses i denna lag med landstinget det landsting inom vars område läkaren bedriver eller avser att bedriva sin verksamhet.

denna lag med regionen den region inom vars område läkaren bedriver eller avser att bedriva sin verksamhet.

1 Senaste lydelse 1995:837. 2 Senaste lydelse 2009:79. 3 Senaste lydelse 1995:837.

5 §4

Läkarvårdsersättning enligt Läkarvårdsersättning enligt denna lag lämnas endast till läkare som har samverkansavtal med landstinget rörande sin verksamhet.

denna lag lämnas endast till läkare som har samverkansavtal med regionen rörande sin verksamhet.

Bestämmelsen om samverkansavtal gäller inte för en vikarie som avses i 10 §.

En läkare i privat verksamhet som ger vård enligt avtal med landstinget, får ta emot ersättning från landstinget på de villkor och enligt de grunder som landstinget och läkaren kommit överens om. Vårdavtalet gäller i stället för bestämmelserna i denna lag.

Vid ingående av samverkans- avtal och vårdavtal ska landstinget tillämpa lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem, om inte annat följer av 5 a–5 h §§. Vid en sådan tillämpning av lagen om offentlig upphandling ska de bestämmelser tillämpas som gäller tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 till den lagen.

En läkare i privat verksamhet som ger vård enligt avtal med regionen, får ta emot ersättning från regionen på de villkor och enligt de grunder som regionen och läkaren kommit överens om. Vårdavtalet gäller i stället för bestämmelserna i denna lag.

Vid ingående av samverkans- avtal och vårdavtal ska regionen tillämpa lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem, om inte annat följer av 5 a–5 h §§. Vid en sådan tillämpning av lagen om offentlig upphandling ska de bestämmelser tillämpas som gäller tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 till den lagen.

5 a §5

En läkare som är verksam med rätt till ersättning enligt denna lag och som avser att överlåta sin verksamhet ska anmäla till landstinget om han eller hon i samband härmed vill

En läkare som är verksam med rätt till ersättning enligt denna lag och som avser att överlåta sin verksamhet ska anmäla till regionen om han eller hon i samband med överlåtelsen vill

– säga upp sin rätt till ersättning, och – möjliggöra för annan läkare att – möjliggöra för annan läkare att få ingå samverkansavtal med landstinget med motsvarande villkor (ersättningsetablering).

få ingå samverkansavtal med regionen med motsvarande villkor (ersättningsetablering).

5 b §6

Efter anmälan enligt 5 a § ska Efter anmälan enligt 5 a § ska landstinget utan dröjsmål publicera en ansökningsinbjudan om att få ingå samverkansavtal. Publicering-

regionen utan dröjsmål publicera en ansökningsinbjudan om att få ingå samverkansavtal. Publicering-

4 Senaste lydelse 2016:1151. 5 Senaste lydelse 2009:79. 6 Senaste lydelse 2009:79.

en ska ske genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i någon annan form som möjliggör effektiv konkurrens.

en ska ske genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i någon annan form som möjliggör effektiv konkurrens.

Av inbjudan, eller annat för sökande tillgängligt underlag, ska framgå

1. vilken verksamhet som ska överlåtas,

2. vilka villkor som ska gälla för samverkansavtalet,

3. de i 5 e § första stycket angivna kraven för ingående av sam- verkansavtal,

4. hur en ansökan får lämnas, och

5. vilken dag ansökan senast ska ha kommit in. Sökande ska ges skälig tid att komma in med ansökningar.

5 c §7

Landstinget ska behandla Regionen ska behandla sökande sökande på ett likvärdigt och icke- diskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet, ömse- sidigt erkännande och propor- tionalitet.

på ett likvärdigt och icke- diskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet, ömse- sidigt erkännande och propor- tionalitet.

5 d §8

Landstinget får utesluta en Regionen får utesluta en sökande sökande från att delta i ansök- ningsförfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap.1 och 2 §§ lagen (2008:962) om valfrihets- system. Vad som sägs där om upphandlande myndighet ska i stället avse landsting.

från att delta i ansöknings- förfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap.1 och 2 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Det som sägs där om upphandlande myndighet ska i stället avse region.

5 e §9

Landstinget ska fatta beslut om Regionen ska fatta beslut om att att ingå samverkansavtal med den sökande som har erbjudit högsta pris för verksamheten och som

ingå samverkansavtal med den sökande som har erbjudit högsta pris för verksamheten och som

1. vid övertagandet av verksamheten kan uppfylla de krav som anges i 7–9 §§,

2. inte har uteslutits enligt 5 d §, och

3. inte redan har, eller kan få, rätt till offentlig ersättning för sina hälso- och sjukvårdstjänster inom ramen för ett sådant valfrihetssystem som avses i lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Efter det att verksamheten överlåtits till den sökande som avses i första stycket, ska lands-

Efter det att verksamheten överlåtits till den sökande som avses i första stycket, ska regionen

7 Senaste lydelse 2009:79. 8 Senaste lydelse 2009:79. 9 Senaste lydelse 2009:79.

Prop. 2018/19:162tinget ingå samverkansavtal med

denne. Samverkansavtalet ska innehålla motsvarande villkor som gällt för den överlåtande läkarens rätt till ersättning. Landstinget får dock ändra villkoren om den överlåtande läkaren godkänt de nya villkoren och dessa angivits i ansökningsinbjudan eller annat för sökandena tillgängligt underlag.

ingå samverkansavtal med denne. Samverkansavtalet ska innehålla motsvarande villkor som gällt för den överlåtande läkarens rätt till ersättning. Regionen får dock ändra villkoren om den överlåtande läkaren godkänt de nya villkoren och dessa angetts i ansöknings- inbjudan eller annat för sökandena tillgängligt underlag.

Om den överlåtande läkaren återkallar sin anmälan enligt 5 a § eller om det annars saknas förutsättningar att fullfölja ärendet har detta förfallit.

5 f §10

Landstinget ska utan dröjsmål Regionen ska utan dröjsmål skriftligen underrätta sökandena och den överlåtande läkaren om ett beslut att ingå samverkansavtal enligt 5 e § första stycket.

Detsamma gäller om ärendet förfallit enligt 5 e § sista stycket.

skriftligen underrätta sökandena och den överlåtande läkaren om ett beslut att ingå samverkansavtal enligt 5 e § första stycket. Detsamma gäller om ärendet förfallit enligt 5 e § sista stycket.

5 g §11

Bestämmelserna om avtalsspärr,

Bestämmelserna om avtalsspärr,

överprövning och skadestånd i 20 kap.1, 4–12, 14, 16 och 18–21 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling gäller i fråga om ersättningsetablering enligt denna lag. Vad som sägs där om upphandlande myndighet, kontrakt, upphandling samt leverantör eller anbudsgivare ska i stället avse landsting, samverkansavtal, för- farande för ersättningsetablering respektive sökande.

överprövning och skadestånd i 20 kap.1, 4–12, 14, 16 och 18–21 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling gäller i fråga om ersättningsetablering enligt denna lag. Det som sägs där om upphandlande myndighet, kontrakt, upphandling samt leverantör eller anbudsgivare ska i stället avse region, samverkansavtal, för- farande för ersättningsetablering respektive sökande.

Hänvisningarna i 20 kap. 1 § första stycket lagen om offentlig upphandling till underrättelse enligt 12 kap. 12 § första stycket eller 19 kap. 29 § ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse underrättelse enligt 5 f § denna lag.

Hänvisningarna i 20 kap. 6 § första stycket och 20 § lagen om offentlig upphandling till andra bestämmelser i den lagen ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse 5 b–5 f §§ denna lag.

Hänvisningarna i 20 kap. 7, 14 och 21 §§ lagen om offentlig upphandling till 13–15 §§ samma kapitel ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse 5 h § denna lag.

10 Senaste lydelse 2009:79. 11 Senaste lydelse 2016:1151.

5 h §12

Vid en ansökan enligt 20 kap. 4 § 2 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska rätten besluta att ett samverkansavtal som har ingåtts i samband med en ersättningsetablering är ogiltigt om det har ingåtts utan föregående annonsering enligt 5 b §.

Ett sådant samverkansavtal ska också förklaras ogiltigt, om det har ingåtts i strid med tillämpliga bestämmelser om överprövning eller avtalsspärr enligt 5 g § eller före en underrättelse enligt 5 f §. För ogiltighet i sådana fall krävs dessutom att någon av de grundläggande principerna i 5 c § har överträtts och detta har medfört att en sökande har lidit eller kan komma att lida skada.

En ansökan om överprövning enligt första eller andra stycket ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från det att avtalet ingicks. Om landstinget skriftligen har underrättat sökan- dena om att samverkansavtal har ingåtts, ska ansökan ha kommit in innan 30 dagar har gått från underrättelsen.

En ansökan om överprövning enligt första eller andra stycket ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från det att avtalet ingicks. Om regionen skrift- ligen har underrättat sökandena om att samverkansavtal har ingåtts, ska ansökan ha kommit in innan 30 dagar har gått från underrättelsen.

Landstingets ansvar m.m. Regionens ansvar m.m.

6 §13

Landstinget skall svara för den Regionen ska svara för den läkarvårdsersättning som inte täcks av patientavgiften. Om vården har avsett en patient som inte är bosatt inom landstingets område, skall det landsting inom vars område patienten är bosatt svara för den utbetalda läkarvårdsersättningen, om inte landstingen kommer överens om något annat. Om patienten inte är bosatt inom något landstings område, skall det landsting inom vars område patienten eller familjemedlemmen är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område personen är registrerad som arbetssökande, svara för den utbetalda läkarvårdsersättningen.

läkarvårdsersättning som inte täcks av patientavgiften. Om vården har avsett en patient som inte är bosatt inom regionens område, ska den region inom vars område patienten är bosatt svara för den utbetalda läkarvårdsersättningen, om inte regionerna kommer överens om något annat. Om patienten inte är bosatt inom någon regions område, ska den region inom vars område patienten eller familjemedlemmen är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, den region inom vars område personen är registrerad som arbetssökande, svara för den utbetalda läkarvårdsersättningen.

12 Senaste lydelse 2016:1151. 13 Senaste lydelse 2004:830.

Försäkringskassan får efter överenskommelse med landstinget ha hand om utbetalning av läkar- vårdsersättning.

Försäkringskassan får efter överenskommelse med regionen ha hand om utbetalning av läkar- vårdsersättning.

9 §14

Läkarvårdsersättning lämnas inte

Läkarvårdsersättning lämnas inte

till en läkare som är anställd i något landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan juridisk person inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rättsligt bestämmande inflytande i. Ersätt- ning kan dock lämnas om läkaren är tjänstledig och vikarierar för en annan läkare.

till en läkare som är anställd i någon regions hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan juridisk person inom hälso- och sjukvården som regionen har ett rättsligt bestämmande inflytande i. Ersätt- ning kan dock lämnas om läkaren är tjänstledig och vikarierar för en annan läkare.

Läkarvårdsersättning lämnas inte till en läkare för verksamhet inom företagshälsovård eller elevhälsa som avser medicinska insatser enligt 2 kap. 25 § skollagen (2010:800). 19 §15

Ett landsting är inte skyldigt att En region är inte skyldig att betala läkarvårdsersättning innan samverkansavtal har ingåtts.

Om en läkare har fått läkar- vårdsersättning med för högt belopp, får landstinget återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats. Landstinget får i sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från läkaren på läkarvårdsersättning.

Om en läkare trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller annars i väsentlig utsträckning begär läkarvårdsersättning med för höga belopp eller på annat felaktigt sätt, får landstinget sätta ned den samlade läkarvårdsersättning som begärs för viss tid till skäligt belopp.

betala läkarvårdsersättning innan samverkansavtal har ingåtts.

Om en läkare har fått läkar- vårdsersättning med för högt belopp, får regionen återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats.

Regionen får i sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från läkaren på läkarvårdsersättning.

Om en läkare trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller annars i väsentlig utsträckning begär läkarvårdsersättning med för höga belopp eller på annat felaktigt sätt, får regionen sätta ned den samlade läkarvårdsersättning som begärs för viss tid till skäligt belopp.

20 §16

Till en läkare som etablerar sig på en ort inom ett särskilt stödområde ska arvoden enligt 15 § lämnas med tjugo procents förhöjning.

14 Senaste lydelse 2010:864. 15 Senaste lydelse 2009:79. 16 Senaste lydelse 2009:79.

Arvodeshöjning enligt första stycket ska betalas av landstinget. Efter två år från etableringen ska höjningen minskas med fem pro- centenheter årligen ner till fem procent.

Till en läkare som har sin verksamhet inom ett särskilt stödområde ska landstinget lämna särskild ersättning för telefonkon- sultationer och medicinskt motiverade hembesök.

Arvodeshöjning enligt första stycket ska betalas av regionen. Efter två år från etableringen ska höjningen minskas med fem procentenheter årligen ner till fem procent.

Till en läkare som har sin verksamhet inom ett särskilt stödområde ska regionen lämna särskild ersättning för telefon- konsultationer och medicinskt motiverade hembesök.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka områden som ska anses som särskilda stödområden enligt denna paragraf.

23 §17

Patientavgift enligt denna lag får Patientavgift enligt denna lag får tas ut med högst samma belopp som gäller för motsvarande vård inom landstinget.

Om läkaren tar ut en lägre patientavgift än vad som är medgivet enligt första stycket, skall detta inte påverka den del av läkarvårdsersättningen som betalas av landstinget.

Om patientavgiften skulle överstiga det arvode som lämnas för vården, skall mellanskillnaden betalas till landstinget.

tas ut med högst samma belopp som gäller för motsvarande vård inom regionen.

Om läkaren tar ut en lägre patientavgift än vad som är medgivet enligt första stycket, ska detta inte påverka den del av läkarvårdsersättningen som be- talas av regionen.

Om patientavgiften skulle överstiga det arvode som lämnas för vården, ska mellanskillnaden betalas till regionen.

26 §18

En läkare som begär läkar- En läkare som begär läkar- vårdsersättning ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Läkaren ska årligen till landstinget lämna en redovisning med uppgifter om mottagningens personal och medicintekniska utrustning samt om utförda vårdåtgärder och antalet patientbesök.

Läkaren ska på begäran av landstinget lämna upplysningar och visa upp patientjournal samt övrigt material som rör under- sökning, vård eller behandling av

vårdsersättning ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Läkaren ska årligen till regionen lämna en redovisning med uppgifter om mottagningens personal och medicintekniska utrustning samt om utförda vårdåtgärder och antalet patientbesök.

Läkaren ska på begäran av regionen lämna upplysningar och visa upp patientjournal samt övrigt material som rör undersökning, vård eller behandling av en patient

17 Senaste lydelse 1997:435. 18 Senaste lydelse 2009:79.

Prop. 2018/19:162 en patient och som behövs för

kontroll av begärd läkarvårds- ersättning.

och som behövs för kontroll av begärd läkarvårdsersättning.

Av 6 § lagen (1998:543) om hälsodataregister följer att läkaren också ska lämna uppgifter till hälsodataregister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.53. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi

Härigenom föreskrivs att 1, 3–6, 9, 19, 20, 22 och 25 §§ och rubriken närmast före 6 § lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

Denna lag innehåller bestämmelser om vissa ersättningar till fysioterapeuter i privat verksamhet i den öppna hälso- och sjukvården och om patientavgifter i samband därmed (fysioterapiersättning).

Vad som i lagen sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting.

Det som i lagen sägs om regioner gäller också kommuner som inte ingår i en region.

3 §3

Med fysioterapi avses i denna lag Med fysioterapi avses i denna lag fysioterapeutisk behandling som är föranledd av skada eller sjukdom. Om det krävs remiss från läkare eller tandläkare för fysioterapi inom landstinget, gäller det kravet även för fysioterapiersättning enligt denna lag.

fysioterapeutisk behandling som är föranledd av skada eller sjukdom. Om det krävs remiss från läkare eller tandläkare för fysioterapi inom regionen, gäller det kravet även för fysioterapiersättning enligt denna lag.

4 §4

Om inte annat föreskrivs avses i Om inte annat föreskrivs avses i denna lag med landstinget det landsting inom vars område fysioterapeuten bedriver eller avser att bedriva sin verksamhet.

denna lag med regionen den region inom vars område fysioterapeuten bedriver eller avser att bedriva sin verksamhet.

5 §5

Fysioterapiersättning enligt Fysioterapiersättning enligt denna lag lämnas endast till fysioterapeut som har samverkans- avtal med landstinget rörande sin verksamhet.

denna lag lämnas endast till fysioterapeut som har samverkans- avtal med regionen rörande sin verksamhet.

Bestämmelsen om samverkansavtal gäller inte för en vikarie som avses i 10 §.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:1145. 2 Senaste lydelse 2013:1145. 3 Senaste lydelse 2013:1145. 4 Senaste lydelse 2013:1145. 5 Senaste lydelse 2016:1152.

En fysioterapeut i privat verk- samhet som ger fysioterapi enligt avtal med landstinget, får ta emot ersättning från landstinget på de villkor och enligt de grunder som landstinget och fysioterapeuten kommit överens om. Vårdavtalet gäller i stället för bestämmelserna i denna lag.

Vid ingående av samverkans- avtal och vårdavtal ska landstinget tillämpa lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem, om inte annat följer av 5 a–5 h §§. Vid en sådan tillämpning av lagen om offentlig upphandling ska de bestämmelser tillämpas som gäller tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 till den lagen.

En fysioterapeut i privat verk- samhet som ger fysioterapi enligt avtal med regionen, får ta emot ersättning från regionen på de villkor och enligt de grunder som regionen och fysioterapeuten kommit överens om. Vårdavtalet gäller i stället för bestämmelserna i denna lag.

Vid ingående av samverkans- avtal och vårdavtal ska regionen tillämpa lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem, om inte annat följer av 5 a–5 h §§. Vid en sådan tillämpning av lagen om offentlig upphandling ska de bestämmelser tillämpas som gäller tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 till den lagen.

5 a §6

En fysioterapeut som är verksam En fysioterapeut som är verksam med rätt till ersättning enligt denna lag och som avser att överlåta sin verksamhet ska anmäla till landstinget om han eller hon i samband med överlåtelsen vill

med rätt till ersättning enligt denna lag och som avser att överlåta sin verksamhet ska anmäla till regionen om han eller hon i samband med överlåtelsen vill

1. säga upp sin rätt till ersättning, och

2. möjliggöra för någon annan

2. möjliggöra för någon annan

fysioterapeut att få ingå samverkansavtal med landstinget med motsvarande villkor (ersätt- ningsetablering).

fysioterapeut att få ingå samverkansavtal med regionen med motsvarande villkor (ersätt- ningsetablering).

5 b §7

Efter anmälan enligt 5 a § ska Efter anmälan enligt 5 a § ska landstinget utan dröjsmål publicera en ansökningsinbjudan om att få ingå samverkansavtal. Publicering- en ska ske genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i någon annan form som möjliggör effektiv konkurrens.

regionen utan dröjsmål publicera en ansökningsinbjudan om att få ingå samverkansavtal. Publicering- en ska ske genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i någon annan form som möjliggör effektiv konkurrens.

Av inbjudan, eller annat för sökande tillgängligt underlag, ska framgå

1. vilken verksamhet som ska överlåtas,

6 Senaste lydelse 2013:1145. 7 Senaste lydelse 2009:80.

2. vilka villkor som ska gälla för samverkansavtalet,

3. de i 5 e § första stycket angivna kraven för ingående av sam- verkansavtal,

4. hur en ansökan får lämnas, och

5. vilken dag ansökan senast ska ha kommit in. Sökande ska ges skälig tid att komma in med ansökningar.

5 c §8

Landstinget ska behandla Regionen ska behandla sökande sökande på ett likvärdigt och icke- diskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet, ömse- sidigt erkännande och proportio- nalitet.

på ett likvärdigt och icke- diskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet, ömse- sidigt erkännande och proportio- nalitet.

5 d §9

Landstinget får utesluta en Regionen får utesluta en sökande sökande från att delta i ansöknings- förfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap.1 och 2 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Vad som sägs där om upphandlande myndighet ska i stället avse landsting.

från att delta i ansöknings- förfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap.1 och 2 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Det som sägs där om upphandlande myndighet ska i stället avse region.

5 e §10

Landstinget ska fatta beslut om Regionen ska fatta beslut om att att ingå samverkansavtal med den sökande som har erbjudit högsta pris för verksamheten och som

ingå samverkansavtal med den sökande som har erbjudit högsta pris för verksamheten och som

1. vid övertagandet av verksamheten kan uppfylla de krav som anges i 7–9 §§,

2. inte har uteslutits enligt 5 d §, och

3. inte redan har, eller kan få, rätt till offentlig ersättning för sina hälso- och sjukvårdstjänster inom ramen för ett sådant valfrihetssystem som avses i lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Efter det att verksamheten överlåtits till den sökande som avses i första stycket, ska lands- tinget ingå samverkansavtal med denne. Samverkansavtalet ska innehålla motsvarande villkor som gällt för den överlåtande fysiote- rapeutens rätt till ersättning. Lands- tinget får dock ändra villkoren om den överlåtande fysioterapeuten

Efter det att verksamheten överlåtits till den sökande som avses i första stycket, ska regionen ingå samverkansavtal med denne. Samverkansavtalet ska innehålla motsvarande villkor som gällt för den överlåtande fysioterapeutens rätt till ersättning. Regionen får dock ändra villkoren om den överlåtande fysioterapeuten

8 Senaste lydelse 2009:80. 9 Senaste lydelse 2009:80. 10 Senaste lydelse 2013:1145.

Prop. 2018/19:162 godkänt de nya villkoren och dessa

angetts i ansökningsinbjudan eller annat för sökandena tillgängligt underlag.

godkänt de nya villkoren och dessa angetts i ansökningsinbjudan eller annat för sökandena tillgängligt underlag.

Om den överlåtande fysioterapeuten återkallar sin anmälan enligt 5 a § eller om det annars saknas förutsättningar att fullfölja ärendet, har detta förfallit.

5 f §11

Landstinget ska utan dröjsmål Regionen ska utan dröjsmål skriftligen underrätta sökandena och den överlåtande fysiotera- peuten om ett beslut att ingå samverkansavtal enligt 5 e § första stycket. Detsamma gäller om ärendet förfallit enligt 5 e § tredje stycket.

skriftligen underrätta sökandena och den överlåtande fysiotera- peuten om ett beslut att ingå samverkansavtal enligt 5 e § första stycket. Detsamma gäller om ärendet förfallit enligt 5 e § tredje stycket.

5 g §12

Bestämmelserna om avtalsspärr, Bestämmelserna om avtalsspärr, överprövning och skadestånd i 20 kap.1, 4–12, 14, 16 och 18–21 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling gäller i fråga om ersättningsetablering enligt denna lag. Vad som sägs där om upphandlande myndighet, kon- trakt, upphandling samt leverantör eller anbudsgivare ska i stället avse landsting, samverkansavtal, förfarande för ersättningsetablering respektive sökande.

överprövning och skadestånd i 20 kap.1, 4–12, 14, 16 och 18–21 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling gäller i fråga om ersättningsetablering enligt denna lag. Det som sägs där om upphandlande myndighet, kon- trakt, upphandling samt leverantör eller anbudsgivare ska i stället avse region, samverkansavtal, förfarande för ersättningsetablering respektive sökande.

Hänvisningarna i 20 kap. 1 § första stycket lagen om offentlig upphandling till underrättelse enligt 12 kap. 12 § första stycket eller 19 kap. 29 § ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse underrättelse enligt 5 f § denna lag.

Hänvisningarna i 20 kap. 6 § första stycket och 20 § lagen om offentlig upphandling till andra bestämmelser i den lagen ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse 5 b–5 f §§ denna lag.

Hänvisningarna i 20 kap. 7, 14 och 21 §§ lagen om offentlig upphandling till 13–15 §§ samma kapitel ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse 5 h § denna lag.

5 h §13

Vid en ansökan enligt 20 kap. 4 § 2 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska rätten besluta att ett samverkansavtal som har ingåtts i

11 Senaste lydelse 2013:1145. 12 Senaste lydelse 2016:1152. 13 Senaste lydelse 2016:1152.

samband med en ersättningsetablering är ogiltigt om det har ingåtts utan föregående annonsering enligt 5 b §.

Ett sådant samverkansavtal ska också förklaras ogiltigt, om det har ingåtts i strid med tillämpliga bestämmelser om överprövning eller avtalsspärr enligt 5 g § eller före en underrättelse enligt 5 f §. För ogiltighet i sådana fall krävs dessutom att någon av de grundläggande principerna i 5 c § har överträtts och detta har medfört att en sökande har lidit eller kan komma att lida skada.

En ansökan om överprövning enligt första eller andra stycket ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från det att avtalet ingicks. Om landstinget skriftligen har underrättat sökan- dena om att samverkansavtal har ingåtts, ska ansökan ha kommit in innan 30 dagar har gått från underrättelsen.

En ansökan om överprövning enligt första eller andra stycket ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från det att avtalet ingicks. Om regionen skriftligen har underrättat sökan- dena om att samverkansavtal har ingåtts, ska ansökan ha kommit in innan 30 dagar har gått från underrättelsen.

Landstingets ansvar m.m. Regionens ansvar m.m.

6 §14

Landstinget ska svara för den Regionen ska svara för den fysioterapiersättning som inte täcks av patientavgiften. Om fysioterapin har avsett en patient som inte är bosatt inom landstingets område, ska det landsting inom vars område patienten är bosatt svara för den utbetalda fysioterapiersättningen, om inte landstingen kommer överens om något annat. Om patienten inte är bosatt inom något landstings område, ska det landsting inom vars område patienten eller familjemedlemmen är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område personen är registrerad som arbetssökande, svara för den utbetalda fysioterapiersättningen.

Försäkringskassan får efter överenskommelse med landstinget ha hand om utbetalning av fysioterapiersättning.

fysioterapiersättning som inte täcks av patientavgiften. Om fysioterapin har avsett en patient som inte är bosatt inom regionens område, ska den region inom vars område patienten är bosatt svara för den utbetalda fysioterapiersättningen, om inte regionerna kommer överens om något annat. Om patienten inte är bosatt inom någon regions område, ska den region inom vars område patienten eller familjemedlemmen är förvärvs- verksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, den region inom vars område personen är registrerad som arbetssökande, svara för den utbetalda fysioterapiersättningen.

Försäkringskassan får efter överenskommelse med regionen ha hand om utbetalning av fysioterapiersättning.

14 Senaste lydelse 2013:1145.

9 §15

Fysioterapiersättning lämnas inte Fysioterapiersättning lämnas inte till en fysioterapeut som är anställd i något landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan juridisk person inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rättsligt bestämmande inflytande i. Ersättning kan dock lämnas om fysioterapeuten är tjänstledig och vikarierar för en annan fysio- terapeut.

till en fysioterapeut som är anställd i någon regions hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan juridisk person inom hälso- och sjukvården som regionen har ett rättsligt bestämmande inflytande i. Ersättning kan dock lämnas om fysioterapeuten är tjänstledig och vikarierar för en annan fysio- terapeut.

Fysioterapiersättning lämnas inte till en fysioterapeut för verksamhet inom företagshälsovård.

19 §16

Ett landsting är inte skyldigt att En region är inte skyldig att betala fysioterapiersättning innan samverkansavtal har ingåtts.

Om en fysioterapeut har fått ersättning med för högt belopp, får landstinget återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats.

Landstinget får i sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från fysioterapeuten på fysioterapiersättning.

Om en fysioterapeut trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller annars i väsentlig utsträckning begär fysioterapi- ersättning med för höga belopp eller på annat felaktigt sätt, får landstinget sätta ned den samlade fysioterapiersättning som begärs för viss tid till skäligt belopp.

betala fysioterapiersättning innan samverkansavtal har ingåtts.

Om en fysioterapeut har fått ersättning med för högt belopp, får regionen återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats. Regionen får i sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från fysioterapeuten på fysioterapi- ersättning.

Om en fysioterapeut trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller annars i väsentlig utsträckning begär fysioterapi- ersättning med för höga belopp eller på annat felaktigt sätt, får regionen sätta ned den samlade fysioterapiersättning som begärs för viss tid till skäligt belopp.

20 §17

Till en fysioterapeut som etablerar sig på en ort inom ett särskilt stödområde ska arvoden enligt 15 § lämnas med tjugo procents förhöjning.

Arvodeshöjning enligt första stycket ska betalas av landstinget. Efter två år från etableringen ska höjningen minskas med fem pro- centenheter årligen ner till fem procent.

Arvodeshöjning enligt första stycket ska betalas av regionen. Efter två år från etableringen ska höjningen minskas med fem procentenheter årligen ner till fem procent.

15 Senaste lydelse 2013:1145. 16 Senaste lydelse 2013:1145. 17 Senaste lydelse 2013:1145.

Till en fysioterapeut som har sin verksamhet inom ett särskilt stödområde ska landstinget lämna särskild ersättning för telefon- konsultationer och behandlings- mässigt motiverade hembesök.

Till en fysioterapeut som har sin verksamhet inom ett särskilt stödområde ska regionen lämna särskild ersättning för telefon- konsultationer och behandlings- mässigt motiverade hembesök.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka områden som ska anses som särskilda stödområden enligt denna paragraf.

22 §18

För fysioterapi som ges av en För fysioterapi som ges av en fysioterapeut som får ersättning enligt denna lag får patienten avkrävas en patientavgift, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Patientavgift får tas ut med högst samma belopp som en patient betalar för motsvarande fysioterapi hos landstinget.

Om fysioterapeuten tar ut en lägre patientavgift än vad som är medgivet enligt första stycket ska detta inte påverka den del av fysioterapiersättningen som be- talas av landstinget.

Om patientavgiften skulle överstiga det arvode som lämnas för vården, ska mellanskillnaden betalas till landstinget.

fysioterapeut som får ersättning enligt denna lag får patienten avkrävas en patientavgift, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Patientavgift får tas ut med högst samma belopp som en patient betalar för motsvarande fysioterapi hos regionen.

Om fysioterapeuten tar ut en lägre patientavgift än vad som är medgivet enligt första stycket ska detta inte påverka den del av fysioterapiersättningen som be- talas av regionen.

Om patientavgiften skulle överstiga det arvode som lämnas för vården, ska mellanskillnaden betalas till regionen.

25 §19

En fysioterapeut som begär

En fysioterapeut som begär

fysioterapiersättning enligt denna lag ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Fysioterapeuten ska årligen till landstinget lämna en redovisning med uppgifter om mottagningens personal och medicintekniska utrustning samt om utförda behandlingsåtgärder och antalet patientbesök.

Fysioterapeuten ska på begäran av landstinget lämna upplysningar och visa upp patientjournal samt övrigt material som rör behandling av en patient och som behövs för

fysioterapiersättning enligt denna lag ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Fysioterapeuten ska årligen till regionen lämna en redovisning med uppgifter om mottagningens personal och medicintekniska utrustning samt om utförda behandlingsåtgärder och antalet patientbesök.

Fysioterapeuten ska på begäran av regionen lämna upplysningar och visa upp patientjournal samt övrigt material som rör behandling av en patient och som behövs för

18 Senaste lydelse 2013:1145. 19 Senaste lydelse 2013:1145.

Prop. 2018/19:162 kontroll av begärd fysioterapi-

ersättning.

kontroll av begärd fysioterapi- ersättning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.54. Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 16 § och 3 kap. 29 § mervärdes- skattelagen (1994:200)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

16 §2

Med staten avses inte de statliga Med staten avses inte de statliga affärsverken. Med kommun förstås kommun och landsting enligt kommunallagen (2017:725).

affärsverken. Med kommun förstås kommun och region enligt kommunallagen (2017:725).

3 kap.

29 §3

Från skatteplikt undantas kommunernas uttag av varor och tjänster för eget behov. Från skatteplikt undantas även statens uttag av tjänster som avses i 2 kap. 8 §.

Undantaget omfattar inte statens eller en kommuns uttag av tjänster när det gäller arbeten på stadigvarande bostad i sådana fall som avses i 2 kap. 8 §. Undantaget gäller dock för kommunernas uttag av tjänster i fråga om sådana boendeformer som avses i 4 § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund.

Undantaget omfattar inte statens eller en kommuns uttag av tjänster när det gäller arbeten på stadigvarande bostad i sådana fall som avses i 2 kap. 8 §. Undantaget gäller dock för kommunernas uttag av tjänster i fråga om sådana boendeformer som avses i 4 § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Lagen omtryckt 2000:500. 2 Senaste lydelse 2017:737. 3 Senaste lydelse 2015:888.

Prop. 2018/19:162

2.55. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:260) om offentlig anställning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1

Följande föreskrifter i lagen Följande föreskrifter i lagen gäller också arbetstagare hos kommuner, landsting och kommunalförbund, nämligen

7–7 c §§ om bisysslor, 23–29 §§ om arbetskonflikter, 38 § om interimistiskt beslut,

gäller också arbetstagare hos kommuner, regioner och kommunalförbund, nämligen

42 § första och andra styckena om vissa undantag från lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Föreskrifterna i 30 § om periodiska hälsoundersökningar gäller också arbetstagare hos kommuner och landsting.

Föreskrifterna i 30 § om periodiska hälsoundersökningar gäller också arbetstagare hos kommuner och regioner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2001:1016.

2.56. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar

Härigenom föreskrivs att 3–6, 8, 9, 12 och 13 §§ lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Kommunen eller landstinget Kommunen eller regionen ska på skall på lämpligt sätt informera sina medlemmar om det som fullmäktige beslutat enligt 2 § och om vad som i övrigt gäller för folkomröstningen.

lämpligt sätt informera sina medlemmar om det som fullmäktige beslutat enligt 2 § och om vad som i övrigt gäller för folkomröstningen.

4 §

För folkomröstningens genomförande i en kommun svarar val- nämnden.

För folkomröstningens genom- förande i ett landsting svarar valnämnden i den kommun inom landstingets område som lands- tinget träffar överenskommelse med. Om överenskommelse inte kan träffas, skall folkomröstningen genomföras av valnämnden i den kommun där landstinget har sin anslagstavla.

För folkomröstningens genom- förande i en region svarar val- nämnden i den kommun inom regionens område som regionen träffar överenskommelse med. Om överenskommelse inte kan träffas, ska folkomröstningen genomföras av valnämnden i den kommun där regionen har sin anslagstavla.

5 §1

Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har den som är folkbokförd i kommunen, senast på dagen för folkomröstningen fyller 18 år och

1. är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare),

2. är medborgare i Island eller Norge, eller

3. varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före dagen för folk- omröstningen.

Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har också en sådan unionsmedborgare som avses i 1 kap. 5 § andra stycket kommunallagen (2017:725).

Rösträtt vid folkomröstning i ett landsting har den som har rösträtt vid folkomröstning i en kommun inom landstinget.

Rösträtt vid folkomröstning i en region har den som har rösträtt vid folkomröstning i en kommun inom regionen.

1 Senaste lydelse 2017:738.

6 §2

När en kommunal folkomröst- När en kommunal folkomröst- ning skall hållas, skall en röstlängd upprättas för varje omröstnings- distrikt. Det är uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvalt- ningens folkbokföringsverksam- het och i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighets- register 30 dagar före dagen för folkomröstningen som skall ligga till grund för uppgifterna i röst- längderna.

ning ska hållas, ska en röstlängd upprättas för varje omröstnings- distrikt. Det är uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvalt- ningens folkbokföringsverksam- het och i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighets- register 30 dagar före dagen för folkomröstningen som ska ligga till grund för uppgifterna i röst- längderna.

Uppgifter för framställning av röstlängder och röstkort tillhandahålls av den centrala valmyndigheten efter anmälan.

Skall folkomröstning äga rum samtidigt med ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, får röstlängderna och röstkorten för den kommunala folkomröstningen samordnas med valet eller den nationella folkomröstningen. I annat fall och för de personer som inte är röstberättigade i det allmänna valet eller den nationella folkomröstningen skall kommunen eller landstinget framställa röst- längd och upprätta röstkort med ledning av registeruppgifterna från den centrala valmyndigheten.

Ska folkomröstning äga rum samtidigt med ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, får röstlängderna och röstkorten för den kommunala folkomröstningen samordnas med valet eller den nationella folkomröstningen. I annat fall och för de personer som inte är röstberättigade i det allmänna valet eller den nationella folkomröstningen ska kommunen eller regionen framställa röstlängd och upprätta röstkort med ledning av registeruppgifterna från den centrala valmyndigheten.

Centrala valmyndigheten har rätt till ersättning för de kostnader som föranleds av den kommunala folkomröstningen.

8 §3

Väljare som har förlorat sitt Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte fått något röstkort skall få ett duplettröstkort om de begär det.

Om den kommunala folkom- röstningen skall hållas på samma dag som ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, får duplettröstkort tillhandahållas hos centrala valmyndigheten, läns- styrelsen, en utlandsmyndighet

röstkort eller inte fått något röstkort ska få ett duplettröstkort om de begär det.

Om den kommunala folkom- röstningen ska hållas på samma dag som ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, får duplettröstkort tillhandahållas hos centrala valmyndigheten, läns- styrelsen, en utlandsmyndighet

2 Senaste lydelse 2002:250. 3 Senaste lydelse 2002:250.

eller kommunen. I annat fall får duplettröstkort tillhandahållas hos den kommun eller det landsting som ansvarar för folkomröst- ningen.

De som vill ha ett duplett- röstkort skall lämna uppgift om namn och personnummer.

eller kommunen. I annat fall får duplettröstkort tillhandahållas hos den kommun eller region som ansvarar för folkomröstningen.

De som vill ha ett duplettröstkort ska lämna uppgift om namn och personnummer.

9 §4

Om folkomröstning skall äga Om folkomröstning ska äga rum rum samtidigt med ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, kan de som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skriftligen begära att uppgifterna rättas. Bestämmelserna i 5 kap. 5–7 §§ samt 15 kap. 3 § 2, 5 §, 6 § första stycket 2 och andra stycket samt 9 § vallagen (2005:837) skall då tillämpas.

I annat fall skall de som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skriftligen begära hos den kommun eller det landsting som ansvarar för omröstningen att uppgifterna rättas. Det som inträffat senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf.

samtidigt med ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, kan de som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skriftligen begära att uppgifterna rättas. Bestämmelserna i 5 kap. 5–7 §§ samt 15 kap. 3 § 2, 5 §, 6 § första stycket 2 och andra stycket samt 9 § vallagen (2005:837)ska då tillämpas.

I annat fall ska de som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skriftligen begära hos den kommun eller region som ansvarar för om- röstningen att uppgifterna rättas. Det som inträffat senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf.

12 §5

Tillkännagivandet om justering Tillkännagivandet om justering av valnämndens protokoll med anledning av en folkomröstning i ett landsting skall anslås på landstingets anslagstavla.

av valnämndens protokoll med anledning av en folkomröstning i en region ska anslås på regionens anslagstavla.

13 §6

Valnämndens beslut med an- Valnämndens beslut med an- ledning av en folkomröstning i ett landsting får på begäran av en medlem av det landstinget överklagas genom laglighetspröv-

ledning av en folkomröstning i en region får på begäran av en medlem av den regionen överklagas genom laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725).

4 Senaste lydelse 2005:844. 5 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2002:250. 1 Senaste lydelse 2009:461.

Prop. 2018/19:162 ning enligt 13 kap. kommunallagen

(2017:725).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.57. Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 15 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

15 §1

Revisorerna får inte obehörigen lämna upplysningar till utomstående om sådana stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.

Revisorerna är skyldiga att

1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behöv- liga upplysningar om stiftelsens angelägenheter, samt

1. till en medrevisor, en ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behöv- liga upplysningar om stiftelsens angelägenheter, samt

2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket. Detsamma gäller upplysningar i sådana hänseenden där stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.

Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till de förtroende- valda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommu- nalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.

Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten gäller inte när det är fråga om en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket. Detsamma gäller upp- lysningar i sådana hänseenden där stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.

Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till de förtroende- valda revisorerna i kommunen, regionen eller i sådana kommu- nalförbund som kommunen eller regionen ingår i.

Revisorerna i en stiftelse som avses i 2 § 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. är skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till Riksrevisionen.

1 Senaste lydelse 2009:461.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.58. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Härigenom föreskrivs att 2 kap.1 och 4 §§, 3 kap. 15 § och 5 kap. 15 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §1

För att en totalförsvarspliktigs För att en totalförsvarspliktigs förutsättningar att fullgöra värn- plikt eller civilplikt ska kunna utredas och bedömas är han eller hon skyldig att, på begäran av Totalförsvarets rekryteringsmynd- ighet, en annan statlig myndighet som regeringen bestämmer, en kommun eller ett landsting, skriftligen eller muntligen eller, om det behövs, vid en personlig inställelse lämna nödvändiga uppgifter om hälsotillstånd, utbildning, arbete och personliga förhållanden i övrigt.

förutsättningar att fullgöra värn- plikt eller civilplikt ska kunna utredas och bedömas är han eller hon skyldig att, på begäran av Totalförsvarets rekryteringsmynd- ighet, en annan statlig myndighet som regeringen bestämmer, en kommun eller en region, skriftligen eller muntligen eller, om det behövs, vid en personlig inställelse lämna nödvändiga uppgifter om hälsotillstånd, utbildning, arbete och personliga förhållanden i övrigt.

4 §2

Kommuner, landsting och Kommuner, regioner och enskilda vårdinrättningar ska till Totalförsvarets rekryteringsmyn- dighet lämna de uppgifter om en totalförsvarspliktigs hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt som behövs för att bedöma hans eller hennes förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt.

enskilda vårdinrättningar ska till Totalförsvarets rekryteringsmyn- dighet lämna de uppgifter om en totalförsvarspliktigs hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt som behövs för att bedöma hans eller hennes förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt.

3 kap.

15 §3

Beslut om krigsplacering fattas Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets rekryterings- myndighet efter framställningar från statliga myndigheter, kommuner, landsting, bolag,

av Totalförsvarets rekryterings- myndighet efter framställningar från statliga myndigheter, kommuner, regioner, bolag,

1 Senaste lydelse 2010:448. 2 Senaste lydelse 2010:448. 1 Senaste lydelse 2009:461.

Prop. 2018/19:162 föreningar, samfälligheter, registre-

rade trossamfund, organisatoriska delar av sådana samfund eller andra enskilda (bemanningsansvariga). Om ett beslut om krigsplacering upphävs, gäller 14 §.

föreningar, samfälligheter, registre- rade trossamfund, organisatoriska delar av sådana samfund eller andra enskilda (bemanningsansvariga). Om ett beslut om krigsplacering upphävs, gäller 14 §.

Även utan sådan framställning som avses i första stycket får Totalförsvarets rekryteringsmyndighet besluta om krigsplacering, om det sker i enlighet med en anmälan om behov av totalförsvarspliktiga och den bemanningsansvarige inte har meddelat annat.

5 kap.

15 §4

Ärenden om avbrott ska prövas Ärenden om avbrott ska prövas av Totalförsvarets rekryterings- myndighet eller efter myndighetens bestämmande av en annan statlig myndighet, en kommun eller ett landsting. Ärenden som avses i 14 § ska dock alltid prövas av Totalförsvarets rekryteringsmyn- dighet.

av Totalförsvarets rekryterings- myndighet eller efter myndighetens bestämmande av en annan statlig myndighet, en kommun eller en region. Ärenden som avses i 14 § ska dock alltid prövas av Totalförsvarets rekryteringsmyn- dighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

4 Senaste lydelse 2010:448.

2.59. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

Härigenom föreskrivs att 19, 22–24, 50, 51, 58 och 62 §§ lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §1

Frågor om disciplinansvar eller Frågor om disciplinansvar eller åtalsanmälan prövas av den myndighet, den kommun eller det landsting där den disciplin- ansvarige tjänstgör eller senast har tjänstgjort eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

åtalsanmälan prövas av den myndighet, den kommun eller den region där den disciplinansvarige tjänstgör eller senast har tjänstgjort eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

I fråga om disciplinansvariga som tjänstgör eller har tjänstgjort hos ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse, ett registrerat trossamfund eller någon av dess organisatoriska delar eller hos en annan enskild, prövas frågor om disciplinförseelse eller åtalsanmälan av den myndighet som regeringen bestämmer.

22 §2

Ärenden som skall prövas av Ärenden som ska prövas av andra andra myndigheter än Försvars- makten, av kommuner eller av landsting där den disciplinansvar- ige tjänstgör eller har tjänstgjort prövas av chefen för den organisatoriska enhet där den disciplinansvarige tjänstgör eller har tjänstgjort eller av någon annan högre chef.

myndigheter än Försvarsmakten, av kommuner eller av regioner där den disciplinansvarige tjänstgör eller har tjänstgjort prövas av chefen för den organisatoriska enhet där den disciplinansvarige tjänstgör eller har tjänstgjort eller av någon annan högre chef.

23 §3

För att biträda de myndigheter, För att biträda de myndigheter, kommuner eller landsting som har att handlägga disciplinärenden skall det finnas auditörer.

Auditörerna skall vara jurister. De förordnas av regeringen eller av

kommuner eller regioner som har att handlägga disciplinärenden ska det finnas auditörer.

Auditörerna ska vara jurister. De förordnas av regeringen eller av

1 Senaste lydelse 1999:951. 2 Senaste lydelse 1999:951. 3 Senaste lydelse 1999:951.

Prop. 2018/19:162 den myndighet som regeringen

bestämmer.

den myndighet som regeringen bestämmer.

24 §4

Innan en disciplinpåföljd be- Innan en disciplinpåföljd be- slutas eller en åtalsanmälan görs i fråga om en disciplinansvarig, skall yttrande inhämtas från auditören. Ett sådant yttrande behövs dock inte om

slutas eller en åtalsanmälan görs i fråga om en disciplinansvarig, ska yttrande inhämtas från auditören. Ett sådant yttrande behövs dock inte om

1. förseelsen inte kan antas utgöra brott,

2. förseelsen har erkänts,

3. förseelsen inte bör medföra svårare påföljd än varning, och

4. den disciplinansvarige inte begär att yttrande från auditör skall inhämtas i ärendet.

Auditören är medansvarig för de beslut som myndigheten, kommunen eller landstinget fattar på hans eller hennes tillstyrkan.

4. den disciplinansvarige inte begär att yttrande från auditör ska inhämtas i ärendet.

Auditören är medansvarig för de beslut som myndigheten, kommunen eller regionen fattar på hans eller hennes tillstyrkan.

50 §5

Ett beslut av en sådan chef vid Ett beslut av en sådan chef vid Försvarsmakten som avses i 20 §, av en annan myndighet än Försvarsmakten, eller av en kommun eller ett landsting att ålägga någon disciplinpåföljd får av den disciplinansvarige över- klagas hos den tingsrätt inom vars domkrets det verksamhetsställe där den disciplinansvarige tjänstgör är lokaliserat. Om verksamhetsstället inte är lokaliserat i Sverige eller om det finns särskilda skäl, får beslutet överklagas hos den tingsrätt som regeringen bestämmer.

Försvarsmakten som avses i 20 §, av en annan myndighet än Försvarsmakten, eller av en kommun eller en region att ålägga någon disciplinpåföljd får av den disciplinansvarige överklagas till den tingsrätt inom vars domkrets det verksamhetsställe där den disciplinansvarige tjänstgör är lokaliserat. Om verksamhetsstället inte är lokaliserat i Sverige eller om det finns särskilda skäl, får beslutet överklagas till den tingsrätt som regeringen bestämmer.

51 §6

Beslutet överklagas genom att Beslutet överklagas genom att överklagandet skickas till den myndighet, den kommun eller det landsting som har meddelat beslutet. I överklagandet skall klag- anden ange det beslut som

överklagandet skickas till den myndighet, den kommun eller den region som har meddelat beslutet. I överklagandet ska klaganden ange det beslut som överklagas och den ändring i beslutet som begärs.

4 Senaste lydelse 2002:277. 5 Senaste lydelse 1999:951. 6 Senaste lydelse 1999:951.

överklagas och den ändring i beslutet som begärs.

Överklagandet skall ha kommit in till den myndighet, som har meddelat beslutet, inom tio dagar från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Tingsrätten skall, sedan hand- lingarna i ärendet överlämnats dit, pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som kommit in för sent skall avvisas.

Överklagandet ska ha kommit in till den myndighet som har meddelat beslutet inom tio dagar från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Tingsrätten ska, sedan hand- lingarna i ärendet överlämnats dit, pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som kommit in för sent ska avvisas.

58 §7

Om materiel som har utlämnats

Om materiel som har utlämnats

för personligt bruk till en disciplinansvarig går förlorad eller skadas, får en myndighet, en kommun eller ett landsting besluta om ersättningsskyldighet enligt skadeståndslagen (1972:207) för honom eller henne. Om någon åtgärd har vidtagits för att åtal skall väckas mot den disciplinansvarige, får ersättningsärende inte inledas eller fortsättas i fråga om det förfarande som avses med åtgärden.

för personligt bruk till en disciplinansvarig går förlorad eller skadas, får en myndighet, en kommun eller en region besluta om ersättningsskyldighet enligt skadeståndslagen (1972:207) för honom eller henne. Om någon åtgärd har vidtagits för att åtal ska väckas mot den disciplinansvarige, får ersättningsärende inte inledas eller fortsättas i fråga om det förfarande som avses med åtgärden.

62 §8

Ett beslut om ersättningsskyl-

Ett beslut om ersättningsskyl-

dighet som fattas av en sådan chef i Försvarsmakten som avses i 20 §, av en annan myndighet än Försvarsmakten, eller av en kom- mun eller ett landsting får över- klagas av den disciplinansvarige till tingsrätten. Bestämmelserna i 50– 53 och 55 §§ gäller vid sådant överklagande.

dighet som fattas av en sådan chef i Försvarsmakten som avses i 20 §, av en annan myndighet än Försvarsmakten, eller av en kom- mun eller en region får överklagas av den disciplinansvarige till tings- rätten. Bestämmelserna i 50–53 och 55 §§ gäller vid sådant över- klagande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

7 Senaste lydelse 1999:951. 1 Senaste lydelse 2017:638.

Prop. 2018/19:162

2.60. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Ansvarig myndighet enligt Ansvarig myndighet enligt artikel 9 i konventionen är den kommun eller det landsting som har ansvaret för motsvarande insatser till enskilda som är bosatta i Sverige.

Till uppfyllande av artiklarna 9 och 10 i konventionen får kommuner och landsting, utan hinder av annars gällande bestämmelser, själva fatta de beslut och ingå de överenskommelser som enligt konventionen är en uppgift för de ansvariga myndigheterna i respektive land.

De ansvariga myndigheterna skall underrätta Socialstyrelsen om sådana beslut och överens- kommelser.

artikel 9 i konventionen är den kommun eller region som har ansvaret för motsvarande insatser till enskilda som är bosatta i Sverige.

Till uppfyllande av artiklarna 9 och 10 i konventionen får kommuner och regioner, utan hinder av annars gällande bestämmelser, själva fatta de beslut och ingå de överenskommelser som enligt konventionen är en uppgift för de ansvariga myndigheterna i respektive land.

De ansvariga myndigheterna ska underrätta Socialstyrelsen om sådana beslut och överens- kommelser.

4 §

Det ekonomiska ansvaret för de Det ekonomiska ansvaret för de beslut och överenskommelser som avses i 3 § skall vila på kom- munerna och landstingen själva, om regeringen inte föreskriver annat.

beslut och överenskommelser som avses i 3 § ska vila på kommunerna och regionerna själva, om regeringen inte föreskriver annat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.61. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1

Följande insättare, eller utländska motsvarigheter, kan inte få ersättning enligt garantin:

1. en bank,

2. ett kreditmarknadsföretag,

3. ett värdepappersbolag,

4. ett försäkringsföretag,

5. ett återförsäkringsföretag,

6. en understödsförening,

7. ett finansiellt institut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

8. en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond,

9. en pensionsfond,

10. ett landsting, en kommun eller en statlig myndighet, eller

10. en region, en kommun eller en statlig myndighet, eller

11. en insättare som inte har identifierats enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2017:638.

Prop. 2018/19:162

2.62. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

3 §1

Trafikverket och kommuner får Trafikverket och kommuner får överklaga länsstyrelsens beslut. Kommuner, regionala kollektiv- trafikmyndigheter enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och de landsting som avses i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) får överklaga Trafikverkets beslut.

överklaga länsstyrelsens beslut. Kommuner, regionala kollektiv- trafikmyndigheter enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och de regioner som avses i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) får överklaga Trafikverkets beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2018:1734.

2.63. Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § vapenlagen (1996:67) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §1

Tillstånd att inneha skjutvapen får meddelas

1. enskilda personer,

2. sammanslutningar för jakt- eller målskytte, som uppfyller höga krav på säkerhet i fråga om handhavande av vapen och

a) har auktoriserats enligt 17 §, eller

b) är anslutna till en auktoriserad sammanslutning och har en stabil organisation och kontinuerlig skytteverksamhet,

3. huvudmän för museer, om museet får statsbidrag enligt särskilda föreskrifter eller om museet ägs av en kommun, ett landsting eller en stiftelse som står under länsstyrelsens tillsyn: för vapen som ska ingå i samlingarna, och

3. huvudmän för museer, om museet får statsbidrag enligt särskilda föreskrifter eller om museet ägs av en kommun, en region eller en stiftelse som står under länsstyrelsens tillsyn: för vapen som ska ingå i samlingarna, och

4. auktoriserade bevakningsföretag: för utlåning till väktare som har meddelats tillstånd att som lån inneha ett sådant vapen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2014:895.

Prop. 2018/19:162

2.64. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1996:764) om företags- rekonstruktion ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §1

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte bankaktiebolag, sparbank, medlemsbank, kreditmarknadsföretag, försäkringsföretag, värdepappersbolag, clearingorganisation och värdepapperscentral.

Bestämmelserna avser inte heller sådana gäldenärer i vars verksam- het staten, en kommun, ett landsting, ett kommunalförbund, en församling eller en kyrklig samfällighet har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna avser inte heller sådana gäldenärer i vars verksam- het staten, en kommun, en region, ett kommunalförbund, en försam- ling eller en kyrklig samfällighet har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte heller ett finansiellt institut eller holdingföretag som är försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2016:50.

2.65. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

8 §

Registret ska innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.

För varje ledamot ska följande uppgifter registreras:

Art av åtagande eller ekonomiskt intresse

Uppgifter som ska registreras

1. Innehav av aktier i ett aktie- bolag, andel i ett handelsbolag eller en ekonomisk förening utom bostadsrättsförening samt andel i en motsvarande utländsk juridisk person, om värdet av aktierna eller andelen beträffande varje bolag eller förening eller motsvarande juridiska person vid anmälnings- tillfället överstiger två prisbas- belopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken. Med aktier jämställs sådana finansiella instrument som berättigar till förvärv av aktier.

2. Ägande, helt eller delvis, av näringsfastighet enligt 2 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229).

3. Avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär.

4. Avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensions- förmån eller annan förmån som utgår under tid som omfattas av uppdraget som riksdagsledamot.

Bolagets, föreningens eller den utländska juridiska personens namn.

Fastighetens beteckning.

Befattningens art samt arbets- givarens namn.

Avtalets art och arbetsgivarens namn.

5. Avtal av ekonomisk karaktär med en arbetsgivare eller uppdrags- givare, även om avtalet får effekt först efter det att uppdraget som riksdagsledamot har upphört.

6. Inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksdagsledamot.

7. Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor i aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening eller motsvarande utländsk juridisk person.

8. Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor i en ideell förening som har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, i en stiftelse som bedriver rörelse eller annan ekonomisk verksamhet eller i en motsvarande utländsk juridisk person.

9. Statligt, primärkommunalt och landstingskommunalt uppdrag som inte är av endast tillfällig karaktär.

10. Stadigvarande materiell för- mån samt sekreterar- eller utredningshjälp som inte har betalats av ledamoten själv och som har anknytning till uppdraget som riksdagsledamot.

11. Skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som hänför sig till verksamhet eller ekonomiska intressen enligt 1, 2 och 6. Anmälan behöver endast göras för en skuld eller ett åtagande som vid anmälningstillfället överstiger två prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken.

Avtalets art och arbetsgivarens eller uppdragsgivarens namn.

Arten av verksamhet samt i förekommande fall namnet på den juridiska person i vilken verksam- heten bedrivs.

Uppdragets art samt bolagets, föreningens eller den utländska juridiska personens namn.

Uppdragets art samt föreningens, stiftelsens eller den utländska juridiska personens namn.

Uppdragets art och uppdrags- givarens namn.

Arten av förmån samt den som har bekostat den.

Arten av skuld eller åtagande och vilken verksamhet eller vilket intresse enligt 1, 2 och 6 som skulden eller åtagandet hänför sig till samt borgenärens namn.

Uppgifterna i registret ska vara offentliga.

Föreslagen lydelse

8§1

Registret ska innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.

För varje ledamot ska följande uppgifter registreras:

Art av åtagande eller ekonomiskt intresse

1. Innehav av aktier i ett aktie- bolag, andel i ett handelsbolag eller en ekonomisk förening utom bostadsrättsförening samt andel i en motsvarande utländsk juridisk person, om värdet av aktierna eller andelen beträffande varje bolag eller förening eller motsvarande juridiska person vid anmälnings- tillfället överstiger två prisbas- belopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken. Med aktier jämställs sådana finansiella instrument som berättigar till förvärv av aktier.

2. Ägande, helt eller delvis, av näringsfastighet enligt 2 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229).

3. Avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär.

4. Avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensions- förmån eller annan förmån som utgår under tid som omfattas av uppdraget som riksdagsledamot.

5. Avtal av ekonomisk karaktär med en arbetsgivare eller uppdrags- givare, även om avtalet får effekt först efter det att uppdraget som riksdagsledamot har upphört.

6. Inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksdagsledamot.

Uppgifter som ska registreras

Bolagets, föreningens eller den utländska juridiska personens namn.

Fastighetens beteckning.

Befattningens art och arbets- givarens namn.

Avtalets art och arbetsgivarens namn.

Avtalets art och arbetsgivarens eller uppdragsgivarens namn.

Arten av verksamhet och i före- kommande fall namnet på den

1 Senaste lydelse 183 :1118.

juridiska person i vilken verk- samheten bedrivs.

7. Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor i aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening eller motsvarande utländsk juridisk person.

8. Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor i en ideell förening som har till syfte att främja medlem- marnas ekonomiska intressen, i en stiftelse som bedriver rörelse eller annan ekonomisk verksamhet eller i en motsvarande utländsk juridisk person.

9. Statligt eller kommunalt uppdrag, som inte är av endast tillfällig karaktär.

10. Stadigvarande materiell för- mån samt sekreterar- eller utredningshjälp som inte har betalats av ledamoten själv och som har anknytning till uppdraget som riksdagsledamot.

11. Skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som hänför sig till verksamhet eller ekonomiska intressen enligt 1, 2 och 6. Anmälan behöver endast göras för en skuld eller ett åtagande som vid anmälningstillfället överstiger två prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken.

Uppdragets art och bolagets, föreningens eller den utländska juridiska personens namn.

Uppdragets art och föreningens, stiftelsens eller den utländska juridiska personens namn.

Uppdragets art och uppdrags- givarens namn.

Arten av förmån och den som har bekostat den.

Arten av skuld eller åtagande och vilken verksamhet eller vilket intresse enligt 1, 2 och 6 som skulden eller åtagandet hänför sig till samt borgenärens namn.

Uppgifterna i registret ska vara offentliga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.66. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister

Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 14 §§ och rubriken närmast före 14 § lagen (1996:1156) om receptregister ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Vad som sägs om landsting i Det som sägs om regioner i denna lag gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting.

denna lag gäller också kommuner som inte ingår i en region.

6 §1

Personuppgifterna i receptregistret får behandlas om det är nödvändigt för

1. expediering av läkemedel och andra varor som förskrivits,

2. registrering av underlaget för tillämpningen av bestämmelserna om läkemedelsförmåner vid köp av läkemedel m.m.,

3. debiteringen till landstingen,

3. debiteringen till regionerna,

4. ekonomisk uppföljning och framställning av statistik hos E- hälsomyndigheten,

5. registrering och redovisning till landstingen av uppgifter för ekonomisk och medicinsk uppfölj- ning samt för framställning av statistik,

5. registrering och redovisning till regionerna av uppgifter för ekonomisk och medicinsk uppfölj- ning samt för framställning av statistik,

6. registrering och redovisning till förskrivare, till verksamhetschefer enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och till läkemedelskommittéer enligt lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer av uppgifter för medicinsk uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården,

7. registrering och redovisning till Socialstyrelsen av uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning, framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvårdsområdet,

8. registrering av recept och blanketter som används för flera uttag, samt registrering av dosrecept och elektroniska recept,

9. registrering och redovisning till Inspektionen för vård och omsorg av uppgifter om enskild läkares eller tandläkares förskrivning av narkotiskt läkemedel eller annat särskilt läkemedel, för inspektionens tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal enligt patientsäkerhetslagen (2010:659),

10. registrering och redovisning av uppgifter för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över utbyte av läkemedel enligt 21 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och för prövning och

1 Senaste lydelse 185 :1118.

Prop. 2018/19:162 tillsyn enligt samma lag av läkemedel som får säljas enligt 4 kap. 10 § och

5 kap. 1 § andra stycket läkemedelslagen (2015:315), eller

11. registrering och redovisning av uppgifter för Läkemedelsverkets tillsyn över tillhandahållandeskyldigheten enligt 2 kap. 6 § 3 lagen (2009:366) om handel med läkemedel samt för Läkemedelsverkets tillsyn över uppgiftslämnande vid expediering av en förskrivning enligt 2 kap. 6 § 5 lagen om handel med läkemedel.

Behandling av personuppgifter för ändamål som avses i första stycket 2 och 8, med undantag för registrering av elektroniska recept, får endast ske i fråga om den som har lämnat sitt samtycke till behandlingen. För ändamål som avses i första stycket 3 får uppgifter som kan hänföras till en enskild person inte omfatta annat än inköpsdag, kostnad, kostnads- reducering enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m., kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen (2004:168) och patientens personnummer.

För ändamål som avses i första stycket 4, 6 och 10 får inga uppgifter redovisas som kan hänföras till en enskild person. Ändamålen enligt första stycket 5 får inte, med undantag för utlämnande av uppgifter enligt 14 §, omfatta några åtgärder som innebär att uppgifter som kan hänföras till någon enskild patient redovisas. Dock får uppgifter som kan hänföras till en enskild förskrivare ingå i redovisning enligt första stycket 6 till samma förskrivare och till verksamhetschefen vid den enhet där förskrivaren tjänstgör samt i redovisning enligt första stycket 9 till Inspektionen för vård och omsorg.

Förskrivningsorsak får redovisas endast för de ändamål som avses i första stycket 5–7.

Skyldighet att lämna uppgifter till landstingen

Skyldighet att lämna uppgifter till regionerna

2

14 §3

E-hälsomyndigheten ska, för de E-hälsomyndigheten ska, för de ändamål som avses i 6 § första stycket 3 och 5, till det landsting som enligt 22 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ska ersätta kostnaderna för läkemedels- förmåner, lämna ut uppgifter om uttag av förskrivna läkemedel och andra varor som omfattas av den lagen.

E-hälsomyndigheten ska, för samma ändamål som anges i första stycket, till det landsting som enligt 7 kap. 4 § smittskyddslagen (2004:168) ska ersätta kostnader för läkemedel, lämna ut uppgifter om uttag av förskrivna läkemedel

ändamål som avses i 6 § första stycket 3 och 5, till den region som enligt 22 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ska ersätta kostnaderna för läkemedels- förmåner, lämna ut uppgifter om uttag av förskrivna läkemedel och andra varor som omfattas av den lagen.

E-hälsomyndigheten ska, för samma ändamål som anges i första stycket, till den region som enligt 7 kap. 4 § smittskyddslagen (2004:168) ska ersätta kostnader för läkemedel, lämna ut uppgifter om uttag av förskrivna läkemedel

2 Senaste lydelse 2009:370. 3 Senaste lydelse 2016:522.

som är kostnadsfria enligt den lagen.

Vid utlämnande av uppgifter för de ändamål som avses i 6 § första stycket 5 ska uppgifter om patientens identitet vara krypterade på ett sådant sätt att dennes identitet skyddas. I 4 kap. 6 § andra stycket patientdatalagen (2008:355) finns bestämmelser om att detta skydd för patientens identitet ska bestå hos landstingen.

som är kostnadsfria enligt den lagen.

Vid utlämnande av uppgifter för de ändamål som avses i 6 § första stycket 5 ska uppgifter om patientens identitet vara krypterade på ett sådant sätt att dennes identitet skyddas. I 4 kap. 6 § andra stycket patientdatalagen (2008:355) finns bestämmelser om att detta skydd för patientens identitet ska bestå hos regionerna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.67. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 6 §§ lagen (1996:1157) om läkemedels- kommittéer ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

I varje landsting skall det finnas I varje region ska det finnas en en eller flera läkemedels- kommittéer.

Landstinget bestämmer hur många sådana kommittéer som skall finnas och vilket organ inom landstinget som skall tillsätta en kommitté. Landstinget bestämmer också antalet ledamöter i varje kommitté och mandattiden för ledamöterna.

Vad som i denna lag sägs om landsting gäller även kommuner som inte ingår i ett landsting.

eller flera läkemedelskommittéer.

Regionen bestämmer hur många sådana kommittéer som ska finnas och vilket organ inom regionen som ska tillsätta en kommitté. Regionen bestämmer också antalet ledamöter i varje kommitté och mandattiden för ledamöterna.

Det som i denna lag sägs om regioner gäller även kommuner som inte ingår i en region.

3 §

En läkemedelskommitté skall En läkemedelskommitté ska genom rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonalen eller på annat lämpligt sätt verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning inom lands- tinget. Rekommendationerna skall vara grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet.

genom rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonalen eller på annat lämpligt sätt verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning inom regionen. Rekommendationerna ska vara grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet.

6 §

Landstinget skall utfärda ett

Regionen ska utfärda ett

reglemente med de föreskrifter om en läkemedelskommittés verksam- het och arbetsformer som behövs.

reglemente med de föreskrifter om en läkemedelskommittés verksam- het och arbetsformer som behövs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.68. Förslag till lag om ändring i lagen (1997:735) om riksfärdtjänst

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:735) om riksfärdtjänst ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1

Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

Kommunen får, efter överens- kommelse med landstinget, om det hör till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, överlåta sina uppgifter enligt denna lag till den regionala kollektivtrafik- myndigheten i länet.

Kommunen får, efter överens- kommelse med regionen, om den hör till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, överlåta sina uppgifter enligt denna lag till den regionala kollektivtrafik- myndigheten i länet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2010:1067.

Prop. 2018/19:162

2.69. Förslag till lag om ändring i lagen (1997:736) om färdtjänst

Härigenom föreskrivs att 4 och 11 §§ lagen (1997:736) om färdtjänst ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1

Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

Kommunen får, efter överens- kommelse med landstinget, om det hör till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, överlåta sina uppgifter enligt denna lag till den regionala kollektivtrafik- myndigheten i länet.

Kommunen får, efter överens- kommelse med regionen, om den hör till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, överlåta sina uppgifter enligt denna lag till den regionala kollektivtrafik- myndigheten i länet.

11 §2

Är en kommun tillståndsgivare, bestäms grunderna för avgifterna av kommunen.

Är en regional kollektivtrafikmyndighet tillståndsgivare, bestäms grunderna för avgifterna av

1. kommunerna och landstinget i länet, om de ansvarar för kollektiv- trafiken i länet, eller

2. enbart kommunerna i länet, om de ansvarar för kollektiv- trafiken i länet och om överenskommelse om detta har träffats med landstinget, om det hör till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet.

1. kommunerna och regionen i länet, om de ansvarar för kollektiv- trafiken i länet, eller

2. enbart kommunerna i länet, om de ansvarar för kollektiv- trafiken i länet och om överenskommelse om detta har träffats med regionen, om den hör till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet.

De kommuner som inte har överlåtit sina uppgifter enligt denna lag till den regionala kollektivtrafikmyndigheten får dock inte delta i beslutet. Kan enighet inte uppnås om grunderna för avgifterna, ska dessa bestämmas av regeringen.

Avgifterna ska vara skäliga och får inte överstiga tillståndsgivarens självkostnader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2010:1068. 2 Senaste lydelse 2010:1068.

2.70. Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 a § och 4 kap. 8 §ellagen (1997:857) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 11 a §1

En nätkoncession får för sin En nätkoncession får för sin giltighet göras beroende av att den som innehar koncessionen ställer säkerhet för kostnaderna att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och att vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

giltighet göras beroende av att den som innehar koncessionen ställer säkerhet för kostnaderna att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och att vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte längre är tillräcklig, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten besluta om ytterligare säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av den myndighet som prövar frågan om nätkoncession och förvaras av länsstyrelsen.

I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av den myndighet som prövar frågan om nätkoncession och förvaras av länsstyrelsen.

4 kap.

8 §2

På en regionledning ska inom varje normalt spänningsintervall nättariffen utformas utifrån nätkoncessionshavarens kostnader för samtliga regionledningar i hela landet som kan hänföras till respektive spänningsintervall.

Den del av de beräknade kost- naderna som utgörs av betalning för överföring på transmissionsnät och på andra regionledningar ska dock beaktas samlat endast för nätkoncessionshavarens samtliga regionledningar inom en och samma region.

Den del av de beräknade kost- naderna som utgörs av betalning för överföring på transmissionsnät och på andra regionledningar ska dock beaktas samlat endast för nätkoncessionshavarens samtliga regionledningar inom en och samma nätregion.

1 Senaste lydelse 1998:854. 2 Senaste lydelse 2018:1448.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.71. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

3 §

Om en säkerhet som skall ställas Om en säkerhet som ska ställas enligt denna lag eller miljöbalken inte har godkänts av den till vars förmån den ställs, skall säkerheten prövas av länsstyrelsen.

enligt denna lag eller miljöbalken inte har godkänts av den till vars förmån den ställs, ska säkerheten prövas av länsstyrelsen.

Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensmannen svarar som för egen skuld och, om flera har tecknat borgen, de svarar solidariskt.

Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.72. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §1

Känsliga personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för de ändamål som anges i 1 § första stycket.

Första stycket gäller även kommuner, landsting och statliga myndigheter om uppgifterna behövs för utredning om den total- försvarspliktiges personliga förhål- landen enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Första stycket gäller även kommuner, regioner och statliga myndigheter om uppgifterna behövs för utredning om den total- försvarspliktiges personliga förhål- landen enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 1999:955.

2.73. Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Härigenom föreskrivs att 2 kap.3 och 5 §§bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §1

Stiftelser är bokföringsskyldiga, Stiftelser är bokföringsskyldiga om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger en och en halv miljon kronor. Bokförings- skyldigheten inträder

om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger en och en halv miljon kronor. Bokförings- skyldigheten inträder

1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller

2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger gränsbeloppet.

Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör, om tillgång- arnas värde vid utgången av de tre senaste åren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet.

Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör om tillgång- arnas värde vid utgången av de tre senaste åren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet.

Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsätt- ningarna enligt första stycket inte är uppfyllda:

1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet,

2. stiftelser som är moderstiftelser,

3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220),

4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,

5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun eller ett landsting,

5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun eller en region,

6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag.

5 §

Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna lag:

1. staten, kommunerna, lands- tingen, kommunalförbunden och regionförbunden,

2. konkursbon, samt

1. staten, kommunerna, region- erna, kommunalförbunden och regionförbunden,

3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.

1 Senaste lydelse 2009:249.

Prop. 2018/19:162

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.74. Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

Härigenom föreskrivs att 36 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 §1

Revisorn är skyldig att lämna Revisorn är skyldig att lämna en medrevisor, ny revisor och, om företaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplys- ningar som behövs om företagets angelägenheter.

medrevisor, en ny revisor och, om företaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplys- ningar som behövs om företagets angelägenheter.

Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om företagets angelägenheter till undersökningsledaren under förunder- sökning i brottmål.

Revisorn i ett handelsbolag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angeläg- enheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.

Revisorn i ett handelsbolag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angeläg- enheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller regionen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2009:485.

Prop. 2018/19:162

2.75. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 9 §, 7 kap. 2 §, 8 kap. 18 §, 14 kap. 17 §, 29 kap. 2 §, 65 kap.3 och 4 §§ och 67 kap. 13 c §inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

Fysiska personer som är Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om hem- ortskommunen ingår i ett landsting, landstingsskatt till det landstinget. Vad som avses med hemorts- kommun framgår av 65 kap. 3 §.

obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hem- ortskommunen och, om hemorts- kommunen ingår i en region, regionskatt till den regionen. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap. 3 §.

Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2– 4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket.

kap.

2 §

De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen, landsting, kommuner och kommunalförbund.

Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen, regioner, kommuner och kommunalförbund.

3 kap.

9 §2

En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2009:583.

inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.

Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, regioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.

7 kap.

2 §

Helt undantagna från skattskyldighet är

1. staten,

2. landsting, kommuner och kommunalförbund,

2. regioner, kommuner och kommunalförbund,

3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., och

4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.

8 kap.

18 §

Hemsjukvårdsbidrag och hem- Hemsjukvårdsbidrag och hem- vårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstings- kommunala medel till en vård- behövande är skattefria.

vårdsbidrag som betalas ut av kommuners eller regioners medel till en vårdbehövande är skattefria.

14 kap.

17 §

Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvudsakliga delen av sin närings- verksamhet eller sina tillgångar till staten, ett landsting eller en kommun, ska bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma gäller om överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del innehas,

Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvudsakliga delen av sin närings- verksamhet eller sina tillgångar till staten, en region eller en kommun, ska bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma gäller om överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del innehas, direkt

Prop. 2018/19:162 direkt eller indirekt, av staten, ett

landsting eller en kommun.

eller indirekt, av staten, en region eller en kommun.

Bestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom en svensk koncern. De tillämpas inte heller om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet.

Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts, ska hänsyn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt verksamhetens allmänna art och inriktning.

29 kap.

2 §3

Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska unionen eller Europe- iska atomenergigemenskapen, landsting, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap. 16, 17 och 20 §§, allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna samt stöd av detta slag som beslutas av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete.

Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska unionen eller Europe- iska atomenergigemenskapen, regioner, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap. 16, 17 och 20 §§, allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna samt stöd av detta slag som beslutas av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete.

Med näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av

1. elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 a § 1,

2. utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § första stycket,

3. utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1, och

4. stöd enligt lagen (2015:1016) om resolution eller lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, om stödet inte

– redovisas som en skuld i räkenskaperna, eller – avser betalning för nyemitterade eller egna aktier.

65 kap.

3 §4

För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och landstings- skatt som gäller i hemortskom-

För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och regionskatt som gäller i hemortskommunen för

3 Senaste lydelse 2015:1028. 4 Senaste lydelse 2011:1256.

munen för beskattningsåret multi- plicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

beskattningsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvs- inkomsten.

Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före beskattningsåret. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige under någon del av beskattningsåret, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades. För den som på grund av väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § första stycket 3, avses med hemortskommun den kommun som anknytningen var starkast till under året före beskattningsåret.

Med hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret. Om den döde hade bytt folkbokföringsort efter den 1 november året före dödsåret, ska dock hemortskommunen för dödsboet från och med beskattningsåret efter dödsåret anses vara den kommun där den döde hade sin senaste rätta folkbokföringsort.

För en enskild näringsidkare som enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, avses med beskattningsår enligt första–tredje styckena det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut.

4 §5

För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 6 under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten sum- man av de skattesatser för kommunal skatt och landstings- skatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 6 under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten sum- man av de skattesatser för kommunal skatt och regionskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvs- inkomsten.

För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2–4 tillämpas 3 §.

67 kap. 13 c §6

Som hushållsarbete räknas inte

1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,

2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,

5 Senaste lydelse 2015:775. 1 Senaste lydelse 2013:945.

3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting,

3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region,

4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första kalenderåren efter beräknat värdeår, eller

5. sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.76. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2001:99) om den officiella statistiken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §1

Följande är skyldiga att till de statistikansvariga myndigheterna lämna uppgifter för den officiella statistiken och uppgifter för framställning av europeisk statistik som en myndighet enligt en EU-förordning ska ge in till Europeiska kommissionen:

1. näringsidkare,

2. ägare till en fastighet där någon annan driver jordbruk, skogsbruk, eller trädgårdsodling eller håller djur,

3. stiftelser och ideella föreningar, samt

4. kommuner, landsting och kommunalförbund.

4. kommuner, regioner och kommunalförbund.

Skyldigheten att lämna uppgifter för den officiella statistiken gäller inte uppgifter som avser förhållanden som ligger mer än tre år tillbaka i tiden.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten enligt första stycket.

Regeringen får vidare bemyndiga en myndighet att meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna uppgifter för den officiella statistiken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2013:945.

Prop. 2018/19:162

2.77. Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 och 7 §§, 5 kap. 1 d, 6, 8, 8 a och 9 a §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. 1 §, 11 kap. 3 a §, 13 kap. 8 §, 16 kap. 8 § och rubriken närmast före 16 kap. 8 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

6 §1

Kommunen får även träffa Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, Försäkringskassan och Arbets- förmedlingen om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, sam- verka i syfte att uppnå en effek- tivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan verk- samhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samord- ning av rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom rehabiliterings- området.

överenskommelse med regionen, Försäkringskassan och Arbets- förmedlingen om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, sam- verka i syfte att uppnå en effek- tivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen ska bidra till finansieringen av sådan verk- samhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samord- ning av rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom rehabiliterings- området.

Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbets- förmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

7 §2

När den enskilde har behov av När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den en- skilde samtycker till att den

insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller regionen be- dömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den en- skilde samtycker till att den

1 Senaste lydelse 2007:409. 2 Senaste lydelse 2009:981.

upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.

upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.

Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

Av planen ska det framgå

1. vilka insatser som behövs,

2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,

3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och

3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen, och

4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

5 kap. 1 d §3

Kommunen ska ingå en över- Kommunen ska ingå en över- enskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa barn och unga eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

enskommelse med regionen om ett samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa barn och unga eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

6 §4

Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område.

Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med lands- tinget samt andra samhällsorgan och organisationer.

Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med region- en samt andra samhällsorgan och organisationer.

Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor.

8 §

Socialnämnden skall göra sig väl Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhåll- andena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin upp- sökande verksamhet upplysa om

förtrogen med levnadsförhåll- andena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin upp- sökande verksamhet upplysa om

3 Senaste lydelse 2017:210. 4 Senaste lydelse 2018:1369.

Prop. 2018/19:162 socialtjänstens verksamhet på dessa

områden.

Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen sam- verka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.

socialtjänstens verksamhet på dessa områden.

Kommunen ska planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen ska kommunen sam- verka med regionen samt andra samhällsorgan och organisationer.

8 a §5

Kommunen ska ingå en Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktions- nedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

överenskommelse med regionen om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktions- nedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

9 a §6

Kommunen ska ingå en Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendefram- kallande medel, läkemedel, dop- ningsmedel eller spel om pengar.

överenskommelse med regionen om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendefram- kallande medel, läkemedel, dop- ningsmedel eller spel om pengar.

Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

6 kap.

3 §7

Behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ska tillgodoses av staten. Statens institutionsstyrelse leder verksamheten vid hemmen. Bestämmelser om tillsyn m.m. över verksamheten vid hemmen finns i 13 kap.

Statens institutionsstyrelse får, om det finns särskilda skäl för det, genom avtal uppdra åt ett landsting eller en kommun att inrätta och driva ett sådant hem som avses i första stycket.

Statens institutionsstyrelse får, om det finns särskilda skäl för det, genom avtal uppdra åt en region eller en kommun att inrätta och driva ett sådant hem som avses i första stycket.

5 Senaste lydelse 2009:981. 6 Senaste lydelse 2017:809. 7 Senaste lydelse 2009:596.

För vård i ett hem som avses i denna paragraf får staten ta ut avgift av den kommun som begärt placeringen.

7 kap.

1 §8

Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva

1. verksamhet i form av stödboende eller hem för vård eller boende enligt 6 kap.,

2. verksamhet i form av boenden som motsvarar dem som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena eller 5 kap. 7 § tredje stycket,

3. verksamhet i form av hem för viss annan heldygnsvård,

4. verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs,

5. verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och handledning till sådana hem som tar emot barn, eller

6. hemtjänst.

Kommun och landsting som driver verksamhet som avses i första stycket 1–4 och 6 ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verk- samheten påbörjas.

Kommun och region som driver verksamhet som avses i första stycket 1–4 och 6 ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verk- samheten påbörjas.

11 kap.

3 a §9

Socialnämnden ska, om det inte är obehövligt, underrätta landsting- et om att ett barn eller en ung person i åldern 18–20 år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en sådan hälsoundersökning som avses i lagen (2017:209) om hälso- undersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

Socialnämnden ska, om det inte är obehövligt, underrätta regionen om att ett barn eller en ung person i åldern 18–20 år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en sådan hälsoundersökning som avses i lagen (2017:209) om hälsounder- sökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

13 kap.

8 §10

Om Inspektionen för vård och omsorg finner att det i verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag förekommer ett missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till, får inspektionen förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa

8 Senaste lydelse 2018:1724. 3 Senaste lydelse 2017:210. 4 Senaste lydelse 2018:1369.

Prop. 2018/19:162 missförhållandet. Om inspektionen finner att kraven i 7 kap. 2 § andra,

tredje och fjärde styckena inte är uppfyllda i verksamhet som beviljats tillstånd, eller att en sådan förändring som avses i 7 kap. 2 a § inte har anmälts, får inspektionen förelägga den som beviljats tillståndet att avhjälpa bristen. Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet eller bristen ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller det landsting som inte har fullgjort sin anmälnings- skyldighet enligt 7 kap. 1 § andra stycket att fullgöra denna skyl- dighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller den region som inte har fullgjort sin anmälningsskyl- dighet enligt 7 kap. 1 § andra stycket att fullgöra denna skyl- dighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

16 kap.

Kommuner utanför landsting Kommuner utanför regioner

8 §

Vad som sägs i denna lag om Det som sägs i denna lag om landsting skall tillämpas också på en kommun som inte tillhör något landsting.

regioner ska tillämpas också på en kommun som inte tillhör någon region.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.78. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgifts- beräkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Bestämmelserna i 2 § första Bestämmelserna i 2 § första stycket skall inte tillämpas om den avgiftsskyldige är

1. en kommun eller ett landsting,

2. en statlig myndighet,

stycket ska inte tillämpas om den avgiftsskyldige är

1. en kommun eller en region,

3. ett statligt affärsdrivande verk, eller

4. ett registrerat trossamfund.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286.

Prop. 2018/19:162

2.79. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

Härigenom föreskrivs att 3, 9, 13, 22, 23 och 26 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Vad som i denna lag sägs om Det som i denna lag sägs om landsting gäller även kommuner som inte ingår i ett landsting.

regioner gäller även kommuner som inte ingår i en region.

9 §1

Innan Tandvårds- och läke- Innan Tandvårds- och läke- medelsförmånsverket meddelar beslut i frågor som avses i 7 § ska sökanden och landstingen ges tillfälle till överläggningar med myndigheten.

medelsförmånsverket meddelar beslut i frågor som avses i 7 § ska sökanden och regionerna ges tillfälle till överläggningar med myndigheten.

13 §2

En fråga om ändring av ett En fråga om ändring av ett tidigare fastställt inköpspris eller försäljningspris får, förutom på eget initiativ av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, tas upp av myndigheten på begäran av den som marknadsför läkemedlet eller varan, ett landsting eller den som enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 § andra stycket har ansökt om att läkemedlet ska ingå i förmånerna. Den som begär ändringen har även rätt till överläggningar med myndigheten. Om överläggningar inte begärs, eller om över- läggningarna inte leder till en överenskommelse, kan myndig- heten fastställa det nya inköpspriset eller försäljningspriset på grundval av tillgänglig utredning.

tidigare fastställt inköpspris eller försäljningspris får, förutom på eget initiativ av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, tas upp av myndigheten på begäran av den som marknadsför läkemedlet eller varan, en region eller den som enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 § andra stycket har ansökt om att läkemedlet ska ingå i förmånerna. Den som begär ändringen har även rätt till överläggningar med myndigheten. Om överläggningar inte begärs, eller om över– läggningarna inte leder till en överenskommelse, kan myndig- heten fastställa det nya inköpspriset eller försäljningspriset på grundval av tillgänglig utredning.

1 Senaste lydelse 2008:655. 4 Senaste lydelse 2008:655.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förutsättningar för ändring av inköpspris och försäljnings- pris för ett läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna om det

1. har gått 15 år efter det att läkemedlet godkänts för försäljning, eller

2. finns läkemedel som är utbytbara mot läkemedlet och som marknadsförs till öppenvårdsapotek i Sverige.

22 §3

Kostnader för förmåner enligt Kostnader för förmåner enligt denna lag ersätts av det landsting inom vars område den berättigade är bosatt.

Om den berättigade inte är bosatt inom något landstings område, ska det landsting inom vars område den berättigade är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område personen är registrerad som arbetssökande, svara för kostnader för förmåner enligt denna lag. När det gäller den som är berättigad till förmåner enligt denna lag i egenskap av familje- medlem till anställd eller egen- företagare enligt Europaparlamen- tets och rådets förordning (EG) nr 883/2004, ska i stället det landsting inom vars område den anställde eller egenföretagaren är förvärvs- verksam eller registrerad som arbetssökande svara för kost- naderna för förmånerna.

I andra fall än som avses i första och andra styckena ersätts kost- naderna av det landsting inom vars område den som förskrivit en förmånsberättigad vara har sin verksamhetsort.

denna lag ersätts av den region inom vars område den berättigade är bosatt.

Om den berättigade inte är bosatt inom någon regions område, ska den region inom vars område den berättigade är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, den region inom vars område personen är registrerad som arbetssökande, svara för kostnader för förmåner enligt denna lag. När det gäller den som är berättigad till förmåner enligt denna lag i egenskap av familjemedlem till anställd eller egenföretagare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004, ska i stället den region inom vars område den anställde eller egenföretagaren är förvärvsverksam eller registrerad som arbetssökande svara för kostnaderna för förmånerna.

I andra fall än som avses i första och andra styckena ersätts kost- naderna av den region inom vars område den som förskrivit en förmånsberättigad vara har sin verksamhetsort.

23 §

Rätten till förmåner enligt denna Rätten till förmåner enligt denna lag prövas av det landsting som enligt 22 § har att svara för kostnaden för förmånerna.

lag prövas av den region som enligt 22 § har att svara för kostnaden för förmånerna.

3 Senaste lydelse 2010:1320.

26 §4

Beslut som Tandvårds- och Beslut som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket eller ett landsting i ett enskilt fall meddelar enligt denna lag eller enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

läkemedelsförmånsverket eller en region i ett enskilt fall meddelar enligt denna lag eller enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

4 Senaste lydelse 2008:655.

2.80. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §1

Riksrevisionen får vid vite Riksrevisionen får vid vite förelägga den som avses i 2 § 6 att fullgöra sin skyldighet enligt 13 kap. 7 § andra stycket regerings- formen. Detta gäller dock inte kommuner och landsting.

förelägga den som avses i 2 § 6 att fullgöra sin skyldighet enligt 13 kap. 7 § andra stycket regerings- formen. Detta gäller dock inte kommuner och regioner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2018:1906.

Prop. 2018/19:162

2.81. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Ett landsting och en eller flera En region och en eller flera kommuner som ingår i landstinget får genom samverkan i en gemensam nämnd gemensamt fullgöra

1. landstingets uppgifter

kommuner som ingår i regionen får genom samverkan i en gemensam nämnd gemensamt fullgöra

1. regionens uppgifter

– enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), – enligt tandvårdslagen (1985:125), – enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, – enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, – enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade,

– enligt lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården,

– enligt smittskyddslagen (2004:168), eller – som i annat fall enligt lag ska skötas av en sådan nämnd som avses i 7 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen, och

2. kommunens uppgifter – enligt socialtjänstlagen (2001:453), – enligt hälso- och sjukvårdslagen, – enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, – enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, – enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, – enligt lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården, eller – som i annat fall enligt lag ska skötas av socialnämnd.

2 §

Landstinget och kommunen eller Regionen och kommunen eller kommunerna får samverka enligt denna lag endast om uppgifter från såväl landstinget som kommunen eller kommunerna ingår i den gemensamma nämndens ansvars- område.

kommunerna får samverka enligt denna lag endast om uppgifter från såväl regionen som kommunen eller kommunerna ingår i den gemensamma nämndens ansvars- område.

1 Senaste lydelse 2017:375.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.82. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Härigenom föreskrivs att 1, 3, 5, 5 a, 9, 12, 14, 16, 19–21, 25, 26 och 28 §§ lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

Finansiell samordning enligt Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samord- ningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmed- lingen, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resurs- användning. Ett samordningsom- råde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kom- muner. Kommunerna kan vara belägna inom olika landsting.

denna lag får inom ett samord- ningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmed- lingen, kommun och region för att uppnå en effektiv resurs- användning. Ett samordningsom- råde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kom- muner. Kommunerna kan vara belägna inom olika regioner.

3 §3

Försäkringskassan, Arbetsför- Försäkringskassan, Arbetsför- medlingen och ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner får delta som sam- verkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om Försäkringskassan, Arbetsförmed- lingen, minst ett landsting och minst en kommun deltar. För finansiell samordning måste såväl kommun som landsting delta för varje del av samordningsområdet enligt 1 §. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting för en del av samordningsområdet, om det för denna del deltar en kommun som inte ingår i ett landsting.

medlingen och en eller flera regioner samt en eller flera kommuner får delta som sam- verkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om Försäkringskassan, Arbetsförmed- lingen, minst en region och minst en kommun deltar. För finansiell samordning måste såväl kommun som region delta för varje del av samordningsområdet enligt 1 §. Finansiell samordning får dock bedrivas utan en region för en del av samordningsområdet, om det för denna del deltar en kommun som inte ingår i en region.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2004:793. 2 Senaste lydelse 2010:350. 3 Senaste lydelse 2010:350.

5 §4

Försäkringskassan ska bidra med Försäkringskassan ska bidra med

hälften av medlen till den finansiella samordningen. Det eller de landsting som deltar ska bidra med en fjärdedel av medlen och den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel.

hälften av medlen till den finansiella samordningen. Den eller de regioner som deltar ska bidra med en fjärdedel av medlen och den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel.

Om flera kommuner deltar i finansiell samordning inom ett samordningsområde, ska dessa tillsammans anses utgöra en part. Den andel som dessa kommuner sammanlagt ska bidra med fördelas mellan dem på det sätt som de kommer överens om.

Andra stycket ska tillämpas på motsvarande sätt på landsting, om flera landsting deltar i finansiell samordning inom ett samordnings- område.

Andra stycket ska tillämpas på motsvarande sätt på regioner, om flera regioner deltar i finansiell samordning inom ett samordnings- område.

5 a §5

Om en kommun som inte ingår i Om en kommun som inte ingår i ett landsting deltar i finansiell samordning, ska den kommunen bidra med hälften av medlen till samordningen, om det inte deltar något landsting i samordningen.

Om en kommun som avses i första stycket deltar i finansiell samordning i vilken det också deltar ett landsting, ska 5 § andra stycket tillämpas på denna kommun. Vid sådant förhållande ska dessutom 5 § tredje stycket tillämpas på så sätt att denna kommun betraktas som ett landsting.

en region deltar i finansiell samordning, ska den kommunen bidra med hälften av medlen till samordningen, om det inte deltar någon region i samordningen.

Om en kommun som avses i första stycket deltar i finansiell samordning i vilken det också deltar en region, ska 5 § andra stycket tillämpas på denna kommun. Vid sådant förhållande ska dessutom 5 § tredje stycket tillämpas på så sätt att denna kommun betraktas som en region.

9 §6

Förbundsordningen ska ange

1. samordningsförbundets namn och den ort där förbundet ska ha sitt säte, förbundets medlemmar och ändamål,

2. förbundets organisation,

3. antalet ledamöter och ersättare i styrelsen och hur förbundsmedlemmarna ska vara representerade samt mandattiden om den ska vara kortare än fyra år,

4. de uppgifter förbundet ska få fullgöra enligt 7 § och den be- slutanderätt förbundet enligt samma bestämmelse ska ha,

4 Senaste lydelse 2010:350. 5 Senaste lydelse 2010:350. 6 Senaste lydelse 2017:746.

5. om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i styrelsen,

6. om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i styrelsen och för vilka ärenden detta ska gälla,

7. var förbundets tillkännagivanden ska anslås,

8. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna, allt i förhållande till de andelar som medlemmarna ska bidra med enligt 5 §,

9. eventuella begränsningar av förbundets rätt enligt 21 § till skuldsättning genom sedvanliga krediter,

10. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,

11. föreskrifter om förbundets budgetprocess, 12. mandattiden för revisorer som utses enligt 25 §, 13. i fråga om förbund med en eller flera gemensamma revisorer för kommuner och landsting, på vilket sätt de gemensamma revisorerna ska utses och vilken av förbundsmedlemmarna som ska utse dem,

13. i fråga om förbund med en eller flera gemensamma revisorer för kommuner och regioner, på vilket sätt de gemensamma revisorerna ska utses och vilken av förbundsmedlemmarna som ska utse dem,

14. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet, 15. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när förbundet upplöses,

16. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar, 17. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i styrelsen samt till revisorerna, och

18. vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar samt förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.

12 §7

Ledamöter och ersättare i Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen utses av kommun- och landstingsfullmäkt- ige, Försäkringskassan och av Arbetsförmedlingen. När ledamöt- er eller ersättare skall utses för kommun och landsting skall det, under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proport- ionellt valsätt, ske genom proport- ionellt val.

förbundsstyrelsen utses av kommun- och regionfullmäktige, Försäkringskassan och av Arbets- förmedlingen. När ledamöter eller ersättare ska utses för kommun och region ska det, under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt, ske genom proportionellt val.

Till ledamot eller ersättare i styrelsen får en medlem utse endast den som är 1. ledamot eller ersättare i kommun- eller landstingsfull- mäktige,

1. ledamot eller ersättare i kommun- eller regionfullmäktige,

7 Senaste lydelse 2007:411.

2. anställd vid Försäkringskassan, eller

3. anställd vid Arbetsförmedlingen.

När det utses ersättare i styrelsen skall det bestämmas i vilken ord- ning de skall kallas till tjänstgöring.

När det utses ersättare i styrelsen ska det bestämmas i vilken ordning de ska kallas till tjänstgöring.

14 §8

Om det under ett år då val av Om det under ett år då val av fullmäktige har hållits i hela landet utses ledamöter och ersättare enligt 12 § första stycket ska detta i fråga om kommun och landsting göras av de nyvalda fullmäktige.

fullmäktige har hållits i hela landet utses ledamöter och ersättare enligt 12 § första stycket ska detta i fråga om kommun och region göras av de nyvalda fullmäktige.

När ledamöter och ersättare utses enligt första stycket ska 4 kap. 8 § kommunallagen (2017:725) tillämpas på motsvarande sätt.

16 §9

Bestämmelserna i 4 kap. 6, 7 och Bestämmelserna i 4 kap. 6, 7 och 9 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (2017:725) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet ska tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller landstingsfullmäktige har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samord- ningsförbundets styrelse upphör.

9 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (2017:725) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet ska tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller regionfullmäktige har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samord- ningsförbundets styrelse upphör.

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får återkalla uppdraget för en ledamot eller ersättare som Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen har utsett, om hans eller hennes anställning vid Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har upphört.

19 §10

Beträffande styrelsens verk- Beträffande styrelsens verk- samhet ska 3 kap. 5 § första och andra styckena, 4 kap.20, 21, 24, 25 och 27 §§ samt 6 kap.17, 23 och 27–36 §§kommunallagen (2017:725) tillämpas på motsva- rande sätt. Vad som där föreskrivs om förtroendevald ska gälla ledamot och ersättare i styrelsen och vad som föreskrivs om full-

samhet ska 3 kap. 5 § första och andra styckena, 4 kap.20, 21, 24, 25 och 27 §§ samt 6 kap.17, 23 och 27–36 §§kommunallagen (2017:725) tillämpas på motsva- rande sätt. Det som där föreskrivs om förtroendevald ska gälla ledamot och ersättare i styrelsen och vad som föreskrivs om full-

8 Senaste lydelse 2017:746. 9 Senaste lydelse 2017:746. 10 Senaste lydelse 2017:746.

Prop. 2018/19:162 mäktige eller nämnd ska gälla

styrelsen. Justering av styrelsens protokoll ska tillkännages på anslagstavlan hos varje kommun och landsting som är medlem i samordningsförbundet. Det sam- manträde vid vilket budgeten fastställs ska vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages i enlighet med vad som anges i förbundsordningen

mäktige eller nämnd ska gälla styrelsen. Justering av styrelsens protokoll ska tillkännages på anslagstavlan hos varje kommun och region som är medlem i samordningsförbundet. Det sam- manträde vid vilket budgeten fastställs ska vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages i enlighet med vad som anges i förbundsordningen.

20 §11

Ansvaret för tillsynen av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782) ligger på arkivmyndigheten i en kommun som är medlem av förbundet. Arkivmyndigheten ska samråda med Riksarkivet. Om mer än en kommun ingår i förbundet, ska de berörda kommunerna komma överens om vilken av dem som ska svara för tillsynen.

Kommunfullmäktige i den ansvariga kommunen får, efter samråd med Riksarkivet, meddela föreskrifter om förbundets arkiv- vård. Vad som föreskrivs i 12 och 15 §§arkivlagen om regeringen, den myndighet regeringen bestäm- mer och landstingsfullmäktige ska i stället avse kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige i den ansvariga kommunen får, efter samråd med Riksarkivet, meddela föreskrifter om förbundets arkiv- vård. Det som föreskrivs i 12 och 15 §§arkivlagen om regeringen, den myndighet regeringen bes- tämmer och regionfullmäktige ska i stället avse kommunfullmäktige.

21 §12

Bestämmelserna i 8 kap. 14 § Bestämmelserna i 8 kap. 14 § samt 11 kap. 1–4 §§, 5 § första och andra styckena, 6, 15 och 22 §§kommunallagen (2017:725) ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om ekonomisk förvaltning i ett samordningsförbund. Vad som där föreskrivs om kommun eller landsting ska gälla för ett samord– ningsförbund och vad som före- skrivs för fullmäktige och styrelse ska gälla för förbundsstyrelsen.

samt 11 kap. 1–4 §§, 5 § första och andra styckena, 6, 15 och 22 §§kommunallagen (2017:725) ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om ekonomisk förvaltning i ett samordningsförbund. Det som där föreskrivs om kommun eller region ska gälla för ett samord- ningsförbund och det som före- skrivs för fullmäktige och styrelse ska gälla för förbundsstyrelsen.

Ett samordningsförbund får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld i annat fall än när det gäller sedvanliga krediter för verksamheten.

11 Senaste lydelse 2017:556. 12 Senaste lydelse 2017:746.

25 §13

Ett samordningsförbunds räken- Ett samordningsförbunds räken- skaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbunds- medlems räkning. För Försäkrings- kassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemen- sam revisor. Revisorer ska när det gäller kommun och landsting utses av kommun- och landstingsfull- mäktige. När kommun- och landstingsfullmäktige utser reviso- rer ska 14 § denna lag samt 4 kap. 3 § och 4 § andra stycket samt 7 kap. 3 § kommunallagen (2017:725) tillämpas på motsvarande sätt. Kommuner och landsting kan träffa överens– kommelse om att utse en eller flera gemensamma revisorer. När en eller flera gemensamma revisorer utses ska 9 kap. 7 § andra stycket kommunallagen tillämpas på motsvarande sätt.

skaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbunds- medlems räkning. För Försäkrings- kassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemen- sam revisor. Revisorer ska när det gäller kommun och region utses av kommun- och regionfullmäktige. När kommun- och regionfull- mäktige utser revisorer ska 14 § denna lag samt 4 kap. 3 § och 4 § andra stycket samt 7 kap. 3 § kommunallagen (2017:725) tilläm- pas på motsvarande sätt. Kommu- ner och regioner kan träffa överenskommelse om att utse en eller flera gemensamma revisorer. När en eller flera gemensamma revisorer utses ska 9 kap. 7 § andra stycket kommunallagen tillämpas på motsvarande sätt.

För granskning av ett nybildat förbund ska revisor utses senast när förbundet bildas och avse tiden från tidpunkten för utseendet till dess nästa mandattid för revisorer börjar.

Arvoden till samtliga revisorer ska betalas av samordningsförbundet, om inte annat anges i förbundsordningen. Om förbundsmedlemmarna enligt förbundsordningen ska betala arvode till revisorerna, ska i stället Försäkringskassan betala arvodet till den för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamma revisorn.

26 §14

Bestämmelserna i 12 kap. 1–3 Bestämmelserna i 12 kap.1–3 och 7–17 §§kommunallagen (2017:725) tillämpas på mot- svarande sätt vid revision enligt denna lag. Bestämmelserna i 12 kap. 18 § kommunallagen till- ämpas på motsvarande sätt vid revision enligt denna lag som utförs av revisorer utsedda av kommun- och landstingsfullmäktige.

Justering av revisorernas proto- koll tillkännages på anslagstavlan

och 7–17 §§kommunallagen (2017:725) tillämpas på mot- svarande sätt vid revision enligt denna lag. Bestämmelserna i 12 kap. 18 § kommunallagen till- ämpas på motsvarande sätt vid revision enligt denna lag som utförs av revisorer utsedda av kommun- och regionfullmäktige.

Justering av revisorernas proto- koll tillkännages på anslagstavlan

13 Senaste lydelse 2017:746. 14 Senaste lydelse 2017:746.

Prop. 2018/19:162 hos varje kommun och landsting

som är medlem i samordnings- förbundet.

hos varje kommun och region som är medlem i samordningsförbundet.

Revisionsberättelse ska lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsförmedlingen. Förbundsmedlemmarna ska var för sig pröva om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan ska väckas.

28 §15

Ett samordningsförbunds beslut Ett samordningsförbunds beslut får, med motsvarande tillämpning av bestämmelserna om laglighets- prövning i 13 kap. kommunallagen (2017:725) överklagas av den som är medlem i en kommun eller i ett landsting, som ingår i förbundet.

Beslut varigenom allmän förvaltningsdomstol har upphävt ett samordningsförbunds beslut eller förbjudit att det verkställs får överklagas endast av förbundet och av den som är medlem i en kommun eller ett landsting som är förbundsmedlem.

får, med motsvarande tillämpning av bestämmelserna om laglighets- prövning i 13 kap. kommunallagen (2017:725), överklagas av den som är medlem i en kommun eller region, som ingår i förbundet.

Beslut varigenom allmän förvaltningsdomstol har upphävt ett samordningsförbunds beslut eller förbjudit att det verkställs får överklagas endast av förbundet och av den som är medlem i en kommun eller region som är förbundsmedlem.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

15 Senaste lydelse 2017:746.

2.83. Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)

Härigenom föreskrivs att 1 kap.8 och 9 §§, 2 kap.3, 3 a, 3 f och 5 §§, 5 kap.4, 6 och 24 §§, 6 kap.8 och 12 §§ och 7 kap.2, 4 och 4 a §§smittskyddslagen (2004:168) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

8 §

Varje landsting ansvarar för att Varje region ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vid- tas inom landstingsområdet, i den mån annat inte följer av denna lag.

Vad som sägs i denna lag om landsting gäller också en kommun som inte ingår i ett landsting.

behövliga smittskyddsåtgärder vid- tas inom regionens område, i den utsträckning annat inte följer av denna lag.

Det som sägs i denna lag om region gäller också en kommun som inte ingår i en region.

9 §1

I varje landsting ska det finnas en I varje region ska det finnas en smittskyddsläkare. smittskyddsläkare.

En smittskyddsläkare utses av en sådan nämnd som avses i 7 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). I frågor som inte gäller smittskyddsläkarens myndighetsutövning ska denne verka under nämnden.

Smittskyddsläkaren får uppdra åt en erfaren läkare vid en smittskyddsenhet eller vid en infek- tionsklinik inom landstinget att fullgöra uppgifter som smitt- skyddsläkaren har enligt denna lag.

Smittskyddsläkaren får uppdra åt en erfaren läkare vid en smittskyddsenhet eller vid en infek- tionsklinik inom regionen att fullgöra uppgifter som smitt- skyddsläkaren har enligt denna lag.

2 kap.

3 §

Landstinget, och under lands- Regionen, och under regionen tinget smittskyddsläkaren, skall se till att allmänheten har tillgång till den information och de råd som behövs för att var och en skall kunna skydda sig mot smitta som kan hota liv eller hälsa.

Läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal som är verk-

smittskyddsläkaren, ska se till att allmänheten har tillgång till den information och de råd som behövs för att var och en ska kunna skydda sig mot smitta som kan hota liv eller hälsa.

Läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal som är verk-

1 Senaste lydelse 2017:54.

Prop. 2018/19:162 samma inom smittskyddet skall vid

behov upplysa patienter om åtgär- der för att förebygga smittsamma sjukdomar.

samma inom smittskyddet ska vid behov upplysa patienter om åtgär- der för att förebygga smittsamma sjukdomar.

3 a §2

Landstingen ska erbjuda vacci- Regionerna ska erbjuda vacci- nationer mot smittsamma sjukdo- mar i syfte att förhindra spridning av dessa sjukdomar i befolkningen.

nationer mot smittsamma sjukdo- mar i syfte att förhindra spridning av dessa sjukdomar i befolkningen.

Detsamma gäller kommuner och andra huvudmän inom skolväsendet med ansvar för elevhälsa enligt 2 kap. 25 § skollagen (2010:800), med undantag för huvudmän för elevhälsa i förskoleklass.

3 f §3

Den som omfattas av 8 kap. 1 §

Den som omfattas av 8 kap. 1 §

hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska av landstinget er- bjudas vaccinationer mot smitt- samma sjukdomar som ingår i nationella vaccinationsprogram.

hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska av regionen er- bjudas vaccinationer mot smitt- samma sjukdomar som ingår i nationella vaccinationsprogram.

Den som omfattas av elevhälsa enligt 2 kap. 25 § skollagen (2010:800), med undantag för elever i förskoleklass, ska i stället erbjudas vaccinationer mot smittsamma sjukdomar som ingår i allmänna vaccinationsprogram av huvudmannen för elevens utbildning.

5 §4

En behandlande läkare som En behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom, ska utan dröjsmål anmäla detta till smittskyddsläkaren i det landsting där den anmälande läkaren har sin yrkesverksamhet och till Folkhäl- somyndigheten. Anmälan ska göras även beträffande annan sjukdom som är eller som misstänks vara smittsam, om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form.

misstänker eller konstaterar fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom, ska utan dröjsmål anmäla detta till smittskyddsläkaren i den region där den anmälande läkaren har sin yrkesverksamhet och till Folkhäl- somyndigheten. Anmälan ska göras även beträffande annan sjukdom som är eller som misstänks vara smittsam, om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form.

Anmälningsskyldigheten enligt första stycket första meningen gäller även

– läkare vid laboratorium som utför mikrobiologisk diagnostik, – den som är ansvarig för ett sådant laboratorium, och

2 Senaste lydelse 2012:452. 3 Senaste lydelse 2017:54. 4 Senaste lydelse 2013:634.

– läkare som utför obduktion. Prop. 2018/19:162

5 kap.

4 §

Isolering enligt 1 eller 3 § skall Isolering enligt 1 eller 3 § ska ske ske på en vårdinrättning som drivs av ett landsting.

på en vårdinrättning som drivs av en region.

6 §

Har beslut fattats om isolering Har beslut fattats om isolering enligt 1 § skall smittskyddsläkaren genast underrätta det landsting eller den kommun som svarar för sådana insatser som den isolerade behöver. Smittskyddsläkaren skall därvid lämna de uppgifter om den enskilde som behövs för planering av insatserna.

Landstinget eller kommunen skall i samråd med smittskydds- läkaren förbereda lämpliga åtgärder för att tillgodose den enskildes behov då isoleringen upphör.

enligt 1 § ska smittskyddsläkaren genast underrätta den region eller den kommun som svarar för sådana insatser som den isolerade behöver. Smittskyddsläkaren ska lämna de uppgifter om den enskilde som behövs för planering av insatserna.

Regionen eller kommunen ska i samråd med smittskyddsläkaren förbereda lämpliga åtgärder för att tillgodose den enskildes behov när isoleringen upphör.

24 §

Landstinget får förordna någon Regionen får förordna någon inom hälso- och sjukvården legitimerad befattningshavare, som har tillräcklig kompetens och erfarenhet, att i chefsöverläkares ställe fullgöra de uppgifter som chefsöverläkaren har enligt 9– 23 §§ vid isolering enligt 1 eller 3 §.

Vad som sägs i denna lag om chefsöverläkaren gäller också den som förordnats enligt första stycket.

inom hälso- och sjukvården legitimerad befattningshavare, som har tillräcklig kompetens och erfarenhet, att i chefsöverläkares ställe fullgöra de uppgifter som chefsöverläkaren har enligt 9– 23 §§ vid isolering enligt 1 eller 3 §.

Det som sägs i denna lag om chefsöverläkaren gäller också den som förordnats enligt första stycket.

6 kap.

8 §

En smittskyddsläkare får, om det En smittskyddsläkare får, om det är lämpligt och smittskyddsläkarna är överens om det, överlämna ett smittskyddsärende till en smitt- skyddsläkare i ett annat landsting.

är lämpligt och smittskyddsläkarna är överens om det, överlämna ett smittskyddsärende till en smitt- skyddsläkare i en annan region.

12 §5

Uppmärksammar socialnämnd- Uppmärksammar socialnämnd- en, Polismyndigheten eller Krimi- nalvården, efter att ha fått underrättelse enligt 11 §, i sin verksamhet förhållanden som tyder på att den smittade inte följer meddelade förhållningsregler, ska detta anmälas till den smitt- skyddsläkare som lämnat under- rättelsen. Om smittskyddsläkaren enligt 8 § överlämnat ärendet till smittskyddsläkaren i ett annat landsting, ska anmälan i stället göras till den smittskyddsläkaren.

en, Polismyndigheten eller Krimi- nalvården, efter att ha fått underrättelse enligt 11 §, i sin verksamhet förhållanden som tyder på att den smittade inte följer meddelade förhållningsregler, ska detta anmälas till den smitt- skyddsläkare som lämnat under- rättelsen. Om smittskyddsläkaren enligt 8 § överlämnat ärendet till smittskyddsläkaren i en annan region, ska anmälan i stället göras till den smittskyddsläkaren.

Den skyldighet som avses i första stycket gäller i två månader från det att underrättelsen enligt 11 § mottagits.

7 kap.

2 §

Undersökning, vård och be- Undersökning, vård och be- handling som läkaren bedömer minska risken för smittspridning och som ges inom landstingets hälso- och sjukvård eller av en läkare som får ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårds- ersättning eller enligt vårdavtal med landstinget är kostnadsfri för patienten om det är fråga om en allmänfarlig sjukdom.

handling som läkaren bedömer minska risken för smittspridning och som ges inom regionens hälso- och sjukvård eller av en läkare som får ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårds- ersättning eller enligt vårdavtal med regionen är kostnadsfri för patienten om det är fråga om en allmänfarlig sjukdom.

4 §6

Landstinget har kostnadsansvar Regionen har kostnadsansvar för för läkemedel som avses i 1 §. Ett öppenvårdsapotek som har lämnat ut ett sådant läkemedel har rätt att få ersättning för kostnaderna för läkemedlet av det landsting inom vars område patienten är bosatt.

Om patienten inte är bosatt inom något landstings område, ska kostnaderna i stället ersättas av det landsting inom vars område den förskrivande läkaren har sin verksamhetsort.

läkemedel som avses i 1 §. Ett öppenvårdsapotek som har lämnat ut ett sådant läkemedel har rätt att få ersättning för kostnaderna för läkemedlet av den region inom vars område patienten är bosatt.

Om patienten inte är bosatt inom någon regions område, ska kostnaderna i stället ersättas av den region inom vars område den förskrivande läkaren har sin verksamhetsort.

5 Senaste lydelse 2014:763. 6 Senaste lydelse 2016:523.

4 a §7

Landstinget har kostnadsansvar Regionen har kostnadsansvar för för åtgärder som avses i 2 § och för vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram enligt 2 kap. 3 f § första stycket.

åtgärder som avses i 2 § och för vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram enligt 2 kap. 3 f § första stycket.

Kommunen eller annan huvudman inom skolväsendet har enligt skollagens (2010:800) bestämmelser om elevhälsa kostnadsansvar för vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram enligt 2 kap. 3 f § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

7 Senaste lydelse 2016:523.

Prop. 2018/19:162

2.84. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

Härigenom föreskrivs att 1–10, 12, 13, 15–18 §§ lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag innehåller bestäm- Denna lag innehåller bestäm- melser om inkomst- och kostnads- utjämning för kommuner och landsting.

melser om inkomst- och kostnads- utjämning för kommuner och regioner.

Lagen innehåller även bestämmelser om strukturbidrag och in- förandebidrag samt om regleringsbidrag och regleringsavgift.

2 §

Med landsting avses i denna lag Med regioner avses i denna lag även kommuner som inte ingår i ett landsting.

även kommuner som inte ingår i en region.

Lydelse enligt lagrådsremiss Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Föreslagen lydelse

3 §1

I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här.

Utjämningsår: Det år bidrag eller avgift ska betalas. Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt året före utjämnings- året, uppräknade med uppräknings- faktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller region enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, upp- räknade med uppräkningsfakt- orerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

1 Senaste lydelse 2015:1010.

Anmärkning: Ändring av 3 § har också föreslagits i lagrådsremissen Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (2019-08-29).

Uppräknad medelskattekraft: Summan av de uppräknade skatte- underlagen för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret.

Skatteutjämningsunderlag: Den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet folk- bokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämnings- året uppräknad med den procentsats som anges i 4 §.

Medelskattesats: Varje kom- muns och landstings skatte- underlag multiplicerad med dess skattesats varefter summan av de beräknade beloppen divideras med skatteunderlaget i landet. Skatteun- derlaget och skattesatsen för kommuner som inte ingår i ett landsting undantas från denna beräkning.

Standardkostnad: En för varje kommun eller landsting beräknad teoretisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges i 8 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i faktorer som är av särskild betydelse för att belysa strukturella förhållanden.

Strukturkostnad: Summan av standardkostnaderna för en kommun eller ett landsting.

Bidragsminskning: En bidrags- minskning föreligger i den mån nettot av en kommuns eller ett landstings bidrag och avgifter år 2019 enligt den då gällande lydelsen av denna lag är större än nettot av kommunens eller lands- tingets bidrag och avgifter för samma år beräknade enligt 5, 6, 9– 12, 15 och 16 §§.

Skatteutjämningsunderlag: Den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet folk- bokförda invånare i kommunen respektive regionen den 1 november året före utjämnings- året uppräknad med den procentsats som anges i 4 §.

Medelskattesats: Varje kom- muns och regions skatteunderlag multiplicerad med dess skattesats varefter summan av de beräknade beloppen divideras med skatte- underlaget i landet. Skatteun- derlaget och skattesatsen för kommuner som inte ingår i en region undantas från denna beräkning.

Standardkostnad: En för varje kommun eller region beräknad teoretisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges i 8 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i faktorer som är av särskild betydelse för att belysa strukturella förhållanden.

Strukturkostnad: Summan av standardkostnaderna för en kommun eller region.

Bidragsminskning: En bidrags- minskning föreligger i den mån nettot av en kommuns eller en regions bidrag och avgifter år 2019 enligt den då gällande lydelsen av denna lag är större än nettot av kommunens eller regionens bidrag och avgifter för samma år beräknade enligt 5, 6, 9–12, 15 och 16 §§.

Prop. 2018/19:162 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §2

Vid beräkning av skatteutjäm-

Vid beräkning av skatteutjäm-

ningsunderlaget för en kommun och för ett landsting ska procent- satsen vara 115 procent.

ningsunderlaget för en kommun och för en region ska procent- satsen vara 115 procent.

5 §

En kommun eller ett landsting En kommun eller region vars vars skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatte- underlaget har rätt till ett inkomst- utjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.

skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatte- underlaget har rätt till ett inkomst- utjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.

6 §

En kommun eller ett landsting En kommun eller region vars vars skatteutjämningsunderlag är lägre än det uppräknade skatte- underlaget skall betala en inkomst- utjämningsavgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.

skatteutjämningsunderlag är lägre än det uppräknade skatteunderlaget ska betala en inkomstutjämnings- avgift som motsvarar mellan- skillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.

7 §3

Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som ska tillämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och avgifter enligt 6 §.

De länsvisa skattesatserna ska för bidragsberättigade kommuner fast- ställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting uti- från 90 procent av medelskatte- satsen samma år.

För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 85 procent av medel- skattesatsen år 2003.

De länsvisa skattesatserna ska för bidragsberättigade kommuner fast- ställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade regioner utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år.

För avgiftsskyldiga kommuner och regioner ska de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 85 procent av medel- skattesatsen år 2003.

2 Senaste lydelse 2011:1097. 3 Senaste lydelse 2015:1010.

Lydelse enligt lagrådsremiss Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Föreslagen lydelse

8 §4

För varje kommun beräknas standardkostnaden för

1. förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800),

2. förskoleklass och grundskola,

3. gymnasieskola,

4. individ- och familjeomsorg,

5. kommunal vuxenutbildning,

6. äldreomsorg,

7. infrastruktur och skydd, och

8. verksamhetsövergripande kostnader. För varje landsting beräknas standardkostnaden för

1. hälso- och sjukvård, och

2. befolkningsförändringar. En standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kost- naden fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

För varje region beräknas standardkostnaden för

En standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kost- naden fördelas mellan kommuner och regioner enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

En kommun eller ett landsting En kommun eller region vars vars strukturkostnad per invånare överstiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare har rätt till ett kostnadsutjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden, multi- plicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget.

strukturkostnad per invånare över- stiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare har rätt till ett kostnadsutjämnings- bidrag som motsvarar mellan- skillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller regionen.

10 §

En kommun eller ett landsting

En kommun eller region vars

vars strukturkostnad per invånare understiger den för landet genom- snittliga strukturkostnaden per invånare skall betala en kostnadsut- jämningsavgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad

strukturkostnad per invånare understiger den för landet genom- snittliga strukturkostnaden per invånare ska betala en kostnadsut- jämningsavgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad

4 Senaste lydelse 2010:1043.

Anmärkning: Ändring av 8 § har också föreslagits i lagrådsremissen Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (2019-08-29).

Prop. 2018/19:162 med antalet invånare i kommunen

eller landstinget.

med antalet invånare i kommunen eller regionen.

12 §5

Ett landsting har rätt till ett En region har rätt till ett strukturbidrag enligt följande.

Ett landsting som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för små landsting har rätt till ett bidrag med motsvarande belopp.

Ett landsting som år 2013 fått strukturbidrag för bidragsminsk- ning har rätt till ett bidrag mot- svarande den del av beloppet som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014.

strukturbidrag enligt följande.

En region som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för små regioner har rätt till ett bidrag med motsvarande belopp.

En region som år 2013 fått strukturbidrag för bidragsminsk- ning har rätt till ett bidrag mot- svarande den del av beloppet som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014.

Lydelse enligt lagrådsremiss Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Föreslagen lydelse

13 §6

En kommun eller ett landsting

En kommun eller region som får

som får en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som överstiger 250 kronor per invånare.

en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som över- stiger 250 kronor per invånare.

Införandebidraget ska därefter årligen minska med 250 kronor per invånare till dess det upphör.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Om statens samlade utgifter för Om statens samlade utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kost- nadsutjämningsbidrag, struktur- bidrag och införandebidrag, minskade med statens samlade inkomster från inkomstutjäm- ningsavgifter och kostnadsutjäm- ningsavgifter, är lägre än statens anslag för dessa bidrag, skall skillnaden fördelas till kommuner respektive landsting som

inkomstutjämningsbidrag, kost- nadsutjämningsbidrag, struktur- bidrag och införandebidrag, minskade med statens samlade inkomster från inkomstutjäm- ningsavgifter och kostnadsutjäm- ningsavgifter, är lägre än statens anslag för dessa bidrag, ska skillnaden fördelas till kommuner respektive regioner som reglerings-

5 Senaste lydelse 2015:1010. 6 Senaste lydelse 2015:1010.

Anmärkning: Ändring av 13 § har också föreslagits i lagrådsremissen Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (2019-08-29).

regleringsbidrag, med ett enhetligt belopp per invånare i landet.

bidrag, med ett enhetligt belopp per invånare i landet.

16 §

Om statens samlade utgifter för Om statens samlade utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kost- nadsutjämningsbidrag, struktur- bidrag och införandebidrag, mins- kade med statens samlade in- komster från inkomstutjämnings- avgifter och kostnadsutjämnings- avgifter, är högre än statens anslag för dessa bidrag, skall skillnaden betalas av kommuner respektive landsting i form av reglerings- avgift, med ett enhetligt belopp per invånare i landet.

inkomstutjämningsbidrag, kost- nadsutjämningsbidrag, struktur- bidrag och införandebidrag, mins- kade med statens samlade in- komster från inkomstutjämnings- avgifter och kostnadsutjämnings- avgifter, är högre än statens anslag för dessa bidrag, ska skillnaden betalas av kommuner respektive regioner i form av regleringsavgift, med ett enhetligt belopp per invånare i landet.

17 §7

Avgifter och bidrag beräknas på Avgifter och bidrag beräknas på grundval av antalet folkbokförda invånare i en kommun eller i ett landsting den 1 november året före utjämningsåret och den indelning av kommuner och landsting som gäller vid början av utjämningsåret, om inte annat följer av 17 a §.

grundval av antalet folkbokförda invånare i en kommun eller region den 1 november året före utjäm- ningsåret och den indelning av kommuner och regioner som gäller vid början av utjämningsåret, om inte annat följer av 17 a §.

17 a §8

Beräkningen av strukturbidrag Beräkningen av strukturbidrag samt standardkostnader för be- folkningsförändringar och be- byggelsestruktur för en kommun som sammanläggs med en annan kommun eller flera andra kommuner enligt lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, ska göras enligt följande.

samt standardkostnader för be- folkningsförändringar och be- byggelsestruktur för en kommun som sammanläggs med en annan kommun eller flera andra kommuner enligt lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och regioner, ska göras enligt följande.

Den nya kommunens strukturbidrag samt standardkostnader för befolkningsförändringar och bebyggelsestruktur ska, det utjämningsår då indelningsändringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, grundas på det högsta värdet på dessa bidrag och kostnader beräknade på grundval av den indelning av kommuner

1. som gäller den 1 januari utjämningsåret, eller

7 Senaste lydelse 2013:975. 8 Senaste lydelse 2013:975.

Prop. 2018/19:162 2. som gällde före indelningsändringen, varvid beräkningen ska utgå

från de i sammanläggningen ingående kommunernas strukturbidrag samt standardkostnader för respektive kostnadsslag.

18 §

Skatteverket beslutar senast den Skatteverket beslutar senast den 20 januari under utjämningsåret preliminärt om bidrag respektive avgifter för varje kommun och landsting.

En kommun eller ett landsting får senast den 15 februari under utjämningsåret till Skatteverket påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet.

Skatteverket fastställer bidrag respektive avgifter för varje kommun och landsting senast den 15 april under utjämningsåret.

20 januari under utjämningsåret preliminärt om bidrag respektive avgifter för varje kommun och region.

En kommun eller region får senast den 15 februari under utjämningsåret till Skatteverket påtala brister och oriktiga upp- gifter i underlaget för beslutet.

Skatteverket fastställer bidrag respektive avgifter för varje kommun och region senast den 15 april under utjämningsåret.

Denna lag träder i kraft den 2 januari 2020 i fråga om 3, 8 och 13 §§ och i övrigt den 1 januari 2020.

2.85. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 16 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

16 §1

Personuppgifter som kontoföringsmyndigheten administrerar i unionsregistret ska ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för

1. verksamhet som staten, ett landsting eller en kommun an- svarar för enligt lag eller annan författning och

1. verksamhet som staten, en region eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning och

a) som avser utsläppsrätter eller kyotoenheter som registreras i unionsregistret,

b) som för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om utsläppsrätter eller kyotoenheter, eller

c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet,

2. omsättning av utsläppsrätter eller kyotoenheter, samt

3. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om utsläppsrätter eller kyotoenheter utgör underlag för prövningar eller beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2011:1103 (jfr 2012:507).

Prop. 2018/19:162

2.86. Förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Landsting får ta ut en avgift av Regioner får ta ut en avgift av den den myndighet som har beslutat att inhämta ett rättsintyg, om detta har utfärdats i tjänsten av läkare inom den offentligt bedrivna vården.

myndighet som har beslutat att inhämta ett rättsintyg, om detta har utfärdats i tjänsten av läkare inom den offentligt bedrivna vården.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.87. Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § naturgaslagen (2005:403) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

10 §

En koncession får för sin En koncession får för sin giltighet giltighet göras beroende av att den som innehar koncessionen ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort den berörda ledningen eller anläggningen och att vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, landsting och komm- unalförbund behöver inte ställa säkerhet.

göras beroende av att den som innehar koncessionen ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort den berörda ledningen eller anläggningen och att vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, regioner och komm- unalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte längre är tillräcklig, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten besluta om ytterligare säkerhet.

I fråga om säkerhetens be- skaffenhet gäller 2 kap. 25 § ut- sökningsbalken. Säkerheten skall prövas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, till- synsmyndigheten och förvaras av länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs.

I fråga om säkerhetens be- skaffenhet gäller 2 kap. 25 § ut- sökningsbalken. Säkerheten ska prövas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, till- synsmyndigheten och förvaras av länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.88. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 46 §, 10 kap. 18 § och 21 kap. 2 §aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

46 §1

Revisorn är skyldig att lämna en medrevisor, en ny revisor, en lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget är försatt i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.

Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Revisorn i ett aktiebolag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets ange- lägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, lands- tinget eller i sådana kom- munalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.

Revisorn i ett aktiebolag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets ange- lägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, regionen eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen ingår i.

Revisorn i ett aktiebolag i vilket staten äger samtliga aktier är skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till Riksrevisionen.

10 kap.

18 §2

Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor, en annan lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget är försatt i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.

Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Lekmannarevisorn i ett aktie- bolag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om

Lekmannarevisorn i ett aktie- bolag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om

1 Senaste lydelse 2009:511. 1 Senaste lydelse 2018:599.

bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.

bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, regionen eller i så- dana kommunalförbund som kommunen eller regionen ingår i.

21 kap.

2 §3

Bestämmelserna i 1 § gäller inte om

1. gäldenären är en kommun, ett landsting eller ett kommunal- förbund,

1. gäldenären är en kommun, en region eller ett kommunalförbund,

2. gäldenären är ett företag i en koncern i vilken det långivande bolaget ingår,

3. lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse och bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl, eller

4. lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

Med koncern som avses i första stycket 2 likställs annan företagsgrupp av motsvarande slag i vilken moderorganisationen är

1. en svensk juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078),

2. en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

3. kommun, landsting eller kommunalförbund.

3. en kommun, en region eller ett kommunalförbund.

Bestämmelserna i 1 § gäller inte heller lån till en aktieägare eller dennes närstående, om låntagarens och dennes närståendes sammanlagda aktieinnehav i bolaget inte uppgår till en procent av aktiekapitalet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

3 Senaste lydelse 2011:204.

Prop. 2018/19:162

2.89. Förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §1

En öppen redovisning och en En öppen redovisning och en separat redovisning enligt 3 och 4 §§ som avser verksamhet som bedrivs inom en kommun eller ett landsting och som inte utgör räkenskapsinformation enligt 2 kap. 4 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning ska arkiveras i enlighet med bestämmelserna om bevarande och arkivering i 3 kap. 12–15 §§ den lagen. Detsamma gäller uppgifter av betydelse för redovisningarna.

separat redovisning enligt 3 och 4 §§ som avser verksamhet som bedrivs inom en kommun eller en region och som inte utgör räken- skapsinformation enligt 2 kap. 4 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning ska arki- veras i enlighet med bestämmel- serna om bevarande och arkivering i 3 kap. 12–15 §§ den lagen. Detsamma gäller uppgifter av betydelse för redovisningarna.

Sådana redovisningar och uppgifter som sägs i första stycket och som avser verksamhet som bedrivs av en fysisk eller juridisk person vilken omfattas av bokföringslagen (1999:1078) ska arkiveras i enlighet med bestämmelserna om arkivering m.m. i 7 kap. den lagen även om informationen inte utgör räkenskapsinformation i bokföringslagens mening.

I arkivlagen (1990:782) finns ytterligare bestämmelser om arkivering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2018:599.

2.90. Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund1 samt 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner,

landsting , kommunalförbund

och samordningsförbund

Lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner,

regioner , kommunalförbund och

samordningsförbund

1 §2

Denna lag innehåller bestämmelser om rätt till ersättning för kommuner för ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) och skyldighet att i vissa fall justera en sådan ersättning.

Det som sägs om kommun i denna lag gäller även landsting och kommunalförbund samt samord- ningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samord- ning av rehabiliteringsinsatser.

Det som sägs om kommun i denna lag gäller även region och kommunalförbund samt samord- ningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samord- ning av rehabiliteringsinsatser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Lagen omtryckt 2008:909. Senaste lydelse av lagens rubrik 2012:385. 3 Senaste lydelse 2011:204.

Prop. 2018/19:162

2.91. Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (2005:837)

dels att 1 kap. 1, 3 och 4 §§, 2 kap. 1–3, 5–7, 10, 14 och 15 §§, 4 kap. 1, 5, 7–10, 13, 15 och 19 §§, 5 kap. 2 a §, 6 kap. 8 §, 7 kap. 6 och 12 §§, 8 kap. 2 §, 10 kap. 2 §, 14 kap. 1, 6, 8, 13, 15, 21, 22, 27–29 §§, 15 kap. 3, 10, 11 och 13 §§ och rubriken närmast före 4 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 14 kap. 26 § ska lyda ”Valet till region- och kommunfullmäktige”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §1

I denna lag finns bestämmelser I denna lag finns bestämmelser om genomförande av val till riks- dagen, landstings- och kommun- fullmäktige samt Europaparla- mentet.

om genomförande av val till riks- dagen, region- och kommun- fullmäktige samt Europaparla- mentet.

Vissa grundläggande bestämmelser om val finns i regeringsformen och kommunallagen (2017:725).

Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.

AVDELNING I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 kap. – Inledande bestämmelser 2 kap. – Partier och kandidater 3 kap. – Valmyndigheter m.m. 4 kap. – Valkretsar och valdistrikt m.m. 5 kap. – Röstlängder och röstkort 6 kap. – Valsedlar och kuvert

AVDELNING II. GENOMFÖRANDE AV VAL 7 kap. – Allmänna bestämmelser om röstning 8 kap. – Allmänna bestämmelser om röstmottagning 9 kap. – Röstmottagning i vallokal 10 kap. – Röstmottagning i röstningslokal

AVDELNING III. RÄKNING AV RÖSTER 11 kap. – Preliminär rösträkning i vallokal 12 kap. – Valnämndens rösträkning 13 kap. – Slutlig rösträkning

AVDELNING IV. FÖRDELNING AV MANDAT 14 kap. – Fördelning av mandat

1 Senaste lydelse 2018:599.

AVDELNING V. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 15 kap. – Överklagande

3 §2

Ordinarie val till riksdagen och Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige ska hållas samma dag. Valdag ska vara den andra söndagen i september. Val till Europaparlamentet ska hållas i juni vart femte år. Om Europeiska unionens råd i ett särskilt fall beslutar det, ska valet i stället hållas i april, maj eller juli valåret.

Vid omval till riksdagen be- stämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag. Vid omval till landstings- och kommunfull- mäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag. Ett omval ska hållas så snart det kan ske och senast inom tre månader efter beslut om omval.

ordinarie val till region- och kommunfullmäktige ska hållas samma dag. Valdag ska vara den andra söndagen i september. Val till Europaparlamentet ska hållas i juni vart femte år. Om Europeiska unionens råd i ett särskilt fall beslutar det, ska valet i stället hållas i april, maj eller juli valåret.

Vid omval till riksdagen be- stämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag. Vid omval till region- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyn- digheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag. Ett omval ska hållas så snart det kan ske och senast inom tre månader efter beslut om omval.

Vid extra val enligt 3 kap. 11 § regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 6 kap. 5 § regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 5 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) bestämmer landstings- eller kom- munfullmäktige, efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 5 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) bestämmer region- eller kom- munfullmäktige, efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

4 §

Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val till Europaparlamentet.

Medborgare i någon av Europ- eiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som har röst- rätt vid val till landstings- och kommunfullmäktige och som vid val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat i

Medborgare i någon av Europ- eiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som har röst- rätt vid val till region- och kommunfullmäktige och som vid val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat i

2 Senaste lydelse 2018:28.

Prop. 2018/19:162 Europeiska unionen, har rösträtt vid

ett sådant val i Sverige.

Europeiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige.

2 kap.

1 §3

Ett parti som vill registrera sin beteckning ska skriftligen anmäla detta hos den centrala valmyndigheten.

Om anmälan görs senast den sista februari det år då ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kommunfullmäktige eller val till Europaparlamentet ska hållas, gäller registreringen från och med det valet.

Om anmälan görs senast den sista februari det år då ordinarie val till riksdagen och till region- och kommunfullmäktige eller val till Europaparlamentet ska hållas, gäller registreringen från och med det valet.

Om det är fråga om ett extra val ska en anmälan i stället göras senast en vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats för att registreringen ska gälla från och med det valet.

2 §

Av en anmälan skall det framgå Av en anmälan ska det framgå vilket slag av val den gäller. Om den avser val till landstings- eller kommunfullmäktige, skall det framgå vilket landsting eller vilken kommun den gäller.

Tillsammans med en anmälan skall partiet lämna förklaringar enligt 4 § eller ett intyg om att sådana förklaringar har visats upp för notarius publicus.

vilket slag av val den gäller. Om den avser val till region- eller kommunfullmäktige, ska det framgå vilken region eller kommun den gäller.

Tillsammans med en anmälan ska partiet lämna förklaringar enligt 4 § eller ett intyg om att sådana förklaringar har visats upp för notarius publicus.

3 §4

En partibeteckning ska registreras om följande villkor är uppfyllda:

1. Partibeteckningen ska bestå av eller innehålla ord. Den får innehålla en partisymbol.

2. Om ett parti inte redan är representerat i den beslutande församling som anmälan gäller, ska anmälan ha ett dokumenterat stöd av minst

a) för val till riksdagen: 1 500 personer som har rösträtt i hela landet,

b) för val till landstings- eller kommunfullmäktige: 100 respekt- ive 50 personer som har rösträtt i det landsting eller den kommun som anmälan gäller,

b) för val till region- eller kommunfullmäktige: 100 respekt- ive 50 personer som har rösträtt i den region eller kommun som anmälan gäller,

c) för val till Europaparlamentet: 1 500 personer som har rösträtt i hela landet.

3. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som redan

3 Senaste lydelse 2018:28 4 Senaste lydelse 2014:1384.

a) är registrerad, eller

b) har anmälts för registrering, om beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val.

4. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som tidigare gällt för samma slag av val men som av- registrerats för högst fem år sedan på grund av namnbyte.

5. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning för något annat parti som redan anmält sitt deltagande i val eller som ska anses ha anmält sitt deltagande enligt 15 § andra eller tredje stycket, om beteckningarna skulle komma att gälla i samma val.

5 §

Om en partibeteckning regi- Om en partibeteckning regi- streras för val till riksdagen, gäller registreringen också för val till landstings- och kommunfull- mäktige i hela landet samt för val till Europaparlamentet. Om regi- streringen avser val till lands- tingsfullmäktige, gäller den val i det landstinget och val till kom- munfullmäktige i de kommuner som ligger inom landstinget. I övriga fall gäller registreringen endast för det val som anmälan avser.

streras för val till riksdagen, gäller registreringen också för val till region- och kommunfullmäktige i hela landet samt för val till Europaparlamentet. Om regi- streringen avser val till region- fullmäktige, gäller den val i den regionen och val till kommun- fullmäktige i de kommuner som ligger inom regionen. I övriga fall gäller registreringen endast för det val som anmälan avser.

6 §

Om ett parti som har registrerat en partibeteckning medger det, kan ett annat parti få samma beteckning registrerad

1. för val till riksdagen även om beteckningen redan är registrerad för val till landstings- eller kommunfullmäktige, eller

2. för val till landstingsfull- mäktige, även om partibeteck- ningen redan är registrerad för val till kommunfullmäktige inom landstinget.

1. för val till riksdagen även om beteckningen redan är registrerad för val till region- eller kommun- fullmäktige, eller

2. för val till regionfullmäktige, även om partibeteckningen redan är registrerad för val till kommun- fullmäktige inom regionen.

Detta gäller också om det första partiets ansökan ännu inte lett till registrering, när det andra partiet lämnar in sin ansökan.

7 §

En registrerad partibeteckning

En registrerad partibeteckning

skall avregistreras om partiet

1. begär det, eller

2. inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till riksdagen, till landstings- eller kommunfullmäktige eller till Europaparlamentet.

ska avregistreras om partiet

1. begär det, eller

2. inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till riksdagen, till region- eller kommunfullmäktige eller till Europaparlamentet.

10 §

En anmälan av kandidater skall En anmälan av kandidater ska avse avse

1. för val till riksdagen: en viss valkrets,

2. för val till kommun- eller landstingsfullmäktige: kommunen eller landstinget,

2. för val till kommun- eller regionfullmäktige: kommunen eller regionen,

3. för val till Europaparlamentet: hela landet.

14 §5

Ett parti som vill delta i ett val Ett parti som vill delta i ett val ska skriftligen anmäla detta till den centrala valmyndigheten. Av anmälan ska det framgå vilken beteckning partiet går till val under (partibeteckning) och vilket slag av val anmälan gäller. Om anmälan avser val till landstings- eller kommunfullmäktige, ska det framgå vilket landsting eller vilken kommun den gäller.

ska skriftligen anmäla detta till den centrala valmyndigheten. Av anmälan ska det framgå vilken beteckning partiet går till val under (partibeteckning) och vilket slag av val anmälan gäller. Om anmälan avser val till region- eller kommunfullmäktige, ska det framgå vilken region eller kommun den gäller.

15 §6

Om ett parti anmäls för val till Om ett parti anmäls för val till riksdagen, gäller anmälan också för val till landstings- och kommun- fullmäktige i hela landet och för val till Europaparlamentet. I övriga fall gäller anmälan endast för det val som anmälan avser.

riksdagen, gäller anmälan också för val till region- och kommun- fullmäktige i hela landet och för val till Europaparlamentet. I övriga fall gäller anmälan endast för det val som anmälan avser.

Ett parti som är representerat i en beslutande församling ska vid nästa val anses ha anmält deltagande i val i den omfattning som följer av första stycket.

Ett parti som har anmält kandidater enligt 9 § ska anses ha anmält deltagande i valet.

4 kap.

1 §

För val till riksdagen, lands- För val till riksdagen, region-

tingsfullmäktige och kommun- fullmäktige skall det finnas geo- grafiskt avgränsade områden för vilka det skall väljas ledamöter till den beslutande församling valet gäller (valkretsar). För val till

Europaparlamentet utgör landet en enda valkrets.

fullmäktige och kommunfullmäk- tige ska det finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det ska väljas ledamöter till den beslutande församling valet gäller (valkretsar). För val till Europa- parlamentet utgör landet en enda valkrets.

5 Senaste lydelse 2014:1384. 6 Senaste lydelse 2014:1384.

Om inte annat anges skall vid tillämpningen av detta kapitel antalet röstberättigade vid ett val beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdata- basen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokförings- verksamhet den 1 mars valåret.

Om inte annat anges ska vid tillämpningen av detta kapitel antalet röstberättigade vid ett val beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdata- basen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokförings- verksamhet den 1 mars valåret.

Val till landstingsfullmäktige Val till regionfullmäktige

5 §7

Vid val till landstingsfullmäk-

Vid val till regionfullmäktige är

tige är landstinget en enda val- krets, om inte fullmäktige beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar.

regionen en enda valkrets, om inte fullmäktige beslutar att dela in regionen i två eller flera val- kretsar.

En valkrets ska omfatta en eller flera kommuner, om inte något annat följer av 6 § andra stycket.

7 §

Om en kommun delas in i två Om en kommun delas in i två eller flera valkretsar för val till landstingsfullmäktige och om kommunen är indelad i valkretsar för val till kommunfullmäktige, skall gränsen för en valkrets för val till landstingsfullmäktige sam- manfalla med gränsen för en valkrets för val till kommunfull- mäktige.

eller flera valkretsar för val till regionfullmäktige och om kommunen är indelad i valkretsar för val till kommunfullmäktige, ska gränsen för en valkrets för val till regionfullmäktige sammanfalla med gränsen för en valkrets för val till kommunfullmäktige.

8 §

Indelningen i valkretsar skall, Indelningen i valkretsar ska, sedan kommunerna inom landstinget har fått tillfälle att yttra sig, beslutas av landstingsfull- mäktige senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen skall gälla för första gången. För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i

sedan kommunerna inom regionen har fått tillfälle att yttra sig, beslutas av regionfullmäktige senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen ska gälla för första gången. För att gälla ska beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i

7 Senaste lydelse 2014:1384.

Prop. 2018/19:162 valkretsar får meddelas senare än

den dag som anges i första stycket.

valkretsar får meddelas senare än den dag som anges i första stycket.

9 §8

Mandaten i landstingsfullmäktige

Mandaten i regionfullmäktige i

i ett landsting som är indelat i valkretsar består av fasta valkretsmandat och utjämnings- mandat.

en region som är indelad i val- kretsar består av fasta valkrets- mandat och utjämningsmandat.

Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet när antalet fasta valkretsmandat beräknas, ska det rundas av till närmaste lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.

10 §9

Om ett landsting är indelat i Om en region är indelad i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.

valkretsar, ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i regionen delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första stycket.

13 §

Indelningen i valkretsar skall

Indelningen i valkretsar ska

beslutas av kommunfullmäktige senast den 31 oktober året före det

beslutas av kommunfullmäktige senast den 31 oktober året före det

8 Senaste lydelse 2014:1384. 9 Senaste lydelse 2014:1384.

valår då den nya indelningen skall gälla för första gången. För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i valkretsar får meddelas senare än som sägs i första stycket.

valår då den nya indelningen ska gälla för första gången. För att gälla ska beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i valkretsar får meddelas senare än som sägs i första stycket.

15 §10

Om en kommun är indelad i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första stycket.

19 §

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller komm- uner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i valdistrikt får meddelas senare än den dag som anges i 18 §.

som beslutar om ändring i landets indelning i regioner eller komm- uner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i valdistrikt får meddelas senare än den dag som anges i 18 §.

5 kap. 2 a §11

Vid val till kommunfullmäktige Vid val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige ska unionsmedborgare som enligt

och regionfullmäktige ska unions- medborgare som enligt 1 kap. 7 §

10 Senaste lydelse 2014:1384. 12 Senaste lydelse 2018:1969.

Prop. 2018/19:162 1 kap. 7 § andra stycket kommunal-

lagen (2017:725) har rösträtt tas upp i röstlängd om de skriftligen senast 30 dagar före valdagen hos den centrala valmyndigheten

andra stycket kommunallagen (2017:725) har rösträtt tas upp i röstlängd om de skriftligen senast 30 dagar före valdagen hos den centrala valmyndigheten

1. anmäler att de vill bli upptagna i röstlängden, och

2. anger sin nationalitet, sin adress i Sverige samt sin födelsetid eller i förekommande fall sitt personnummer.

Väljare som har tagits upp i röstlängd enligt denna paragraf står kvar där tills de stryks från den på egen begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda.

kap.

8 §

Följande partier som ställer upp i ett val har rätt till valsedlar på statens bekostnad:

1. vid val till riksdagen: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller som ändå är eller genom valet blir representerat i riksdagen,

2. vid val till landstings- eller kommunfullmäktige: parti som är eller genom valet blir representerat i fullmäktige,

2. vid val till region- eller kom- munfullmäktige: parti som är eller genom valet blir representerat i fullmäktige,

3. vid val till Europaparlamentet: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet.

I samtliga fall avser rätten till fria valsedlar ett antal som motsvarar högst tre gånger antalet röstberättigade i

1. vid val till riksdagen: valkretsen,

2. vid övriga val: valet. Vid tillämpningen av andra stycket beräknas antalet röstberättigade på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokförings- verksamhet den 1 mars valåret.

7 kap.

6 §

Vid ordinarie val till riksdagen Vid ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kom- munfullmäktige samt val till Europaparlamentet får en budröst göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen.

och till region- och kommun- fullmäktige samt val till Europa- parlamentet får en budröst göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen.

Vid andra val får en budröst göras i ordning tidigast 10 dagar före valdagen. En budröst som lämnas hos en utlandsmyndighet får i dessa fall dock göras i ordning tidigast 20 dagar före valdagen.

12 §

Brevröster får göras i ordning tidigast 45 dagar före valdagen. Vid andra val än ordinarie val till riksdagen och till landstings- och

Vid andra val än ordinarie val till riksdagen och till region- och

kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får brevröster dock göras i ordning först sedan det har beslutats vilken dag valet skall hållas.

kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får brevröster dock göras i ordning först sedan det har beslutats vilken dag valet ska hållas.

8 kap.

2 §12

I anslutning till ett röstmottagningsställe ska det ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut. Om en sådan plats inte kan anordnas i anslutning till röstmottagningsstället får den i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats ska väljarna ha tillgång till

1. valsedlar med enbart valbeteckning,

2. valsedlar med parti- och valbeteckning

a) för val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäkti- ge för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet,

b) för val till landstings- och kommunfullmäktige för varje parti som redan är representerat där och som inte uppfyller kraven i a ovan, när det gäller röstmottagnings- ställen inom det landsting eller den kommun där partiet är represen- terat,

a) för val till riksdagen samt region- och kommunfullmäktige för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet,

b) för val till region- och kommunfullmäktige för varje parti som redan är representerat där och som inte uppfyller kraven i a ovan, när det gäller röstmottagnings- ställen inom den region eller den kommun där partiet är represen- terat,

3. valsedlar med parti- och valbeteckning för val till Europaparlamentet för varje parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller valsedlar med parti- och valbeteckning samt uppgifter om kandidater om ett sådant parti deltar med endast en valsedel.

De partier som deltar i valen ska också kunna lägga ut sina valsedlar på denna plats.

Första stycket 2 och 3 gäller endast under förutsättning att partiet har gjort en begäran enligt 6 kap. 7 §.

10 kap.

2 §

Vid ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kommun- fullmäktige samt vid val till Europaparlamentet får röstmot- tagningen påbörjas

Vid ordinarie val till riksdagen och till region- och kommun- fullmäktige samt vid val till Europaparlamentet får röstmot- tagningen påbörjas

1. i röstningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den artonde dagen före valdagen,

12 Senaste lydelse 2018:1969.

2. hos en utlandsmyndighet: tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen.

Vid andra val får röstmottagningen påbörjas

1. i röstningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den tionde dagen före valdagen,

2. hos en utlandsmyndighet: tidigast den tjugonde dagen före valdagen. Röstmottagningen får pågå

1. i röstningslokaler som en kommun har anordnat: till och med valdagen,

2. hos en utlandsmyndighet: så länge att de fönsterkuvert som har gjorts i ordning kan antas vara hos den centrala valmyndigheten senast dagen före valdagen.

14 kap.

1 §

Den centrala valmyndigheten skall på grundval av resultatet av den slutliga rösträkningen fördela mandaten i riksdagen och Europa- parlamentet samt fastställa vilka kandidater som har valts till leda- möter och ersättare.

I fråga om val till landstings- och kommunfullmäktige skall läns- styrelsen fördela mandaten mellan partierna och för varje valkrets fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare.

Den centrala valmyndigheten ska på grundval av resultatet av den slutliga rösträkningen fördela mandaten i riksdagen och Europa- parlamentet samt fastställa vilka kandidater som har valts till leda- möter och ersättare.

I fråga om val till region- och kommunfullmäktige ska länsstyrel- sen fördela mandaten mellan partierna och för varje valkrets fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare.

6 §13

Mandaten i kommunfullmäktige i en kommun som är en enda valkrets ska fördelas mellan partier som fått minst 2 procent av rösterna i kommunen. I en kommun som är indelad i två eller flera valkretsar ska mandaten fördelas mellan partier som fått minst 3 procent av rösterna i kommunen.

Mandaten i landstingsfullmäkt- ige ska fördelas mellan partier som fått minst 3 procent av rösterna i landstinget.

Mandaten i regionfullmäktige ska fördelas mellan partier som fått minst 3 procent av rösterna i regionen.

Mandaten i Europaparlamentsvalet ska fördelas mellan partier som fått minst 4 procent av rösterna i landet.

8 §14

Vid fördelningen av mandat i

Vid fördelningen av mandat i

sådana landsting och kommuner som är indelade i valkretsar tilläm-

sådana regioner och kommuner som är indelade i valkretsar tilläm-

13 Senaste lydelse 2014:1384. 14 Senaste lydelse 2014:1384.

pas bestämmelserna om riksdags- val i 3–5 §§ på motsvarande sätt.

pas bestämmelserna om riksdags- val i 3–5 §§ på motsvarande sätt.

13 §

Ledamöter i övriga val fastställs enligt vad som tillämpas beträffande riksdagsvalet.

Personligt röstetal skall fast- ställas bara för kandidater som fått särskilda personröster mot- svarande minst 5 procent av det antal röster som partiet fått i valkretsen, dock minst

1. vid val till landstingsfull- mäktige: 100 röster,

Personligt röstetal ska fastställas bara för kandidater som fått särskilda personröster mot- svarande minst 5 procent av det antal röster som partiet fått i valkretsen, dock minst

1. vid val till regionfullmäktige: 100 röster,

2. vid val till kommunfullmäktige: 50 röster.

15 §

Ersättare i landstingsfullmäktige Ersättare i regionfullmäktige och och Europaparlamentet utses på motsvarande sätt som för riks- dagsvalet.

Europaparlamentet utses på motsvarande sätt som för riks- dagsvalet.

21 §

Om en ledamot i landstings-

Om en ledamot i region-

fullmäktige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet avgår under valperioden, skall respek- tive valmyndighet efter anmälan utse en ny ledamot. Ny ledamot skall utses enligt vad som tillämpas för riksdagsvalet enligt 18 och 19 §§.

fullmäktige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet avgår under valperioden, ska respektive valmyndighet efter anmälan utse en ny ledamot. Ny ledamot ska utses enligt vad som tillämpas för riksdagsvalet enligt 18 och 19 §§.

22 §15

Om en ersättare i landstings- Om en ersättare i regionfull- fullmäktige har utsetts till ordi- narie ledamot, blivit invald i en annan valkrets efter ett omval där eller avgått som ersättare av någon annan orsak, ska länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordför- ande göra nya beräkningar och utse ytterligare en ersättare för varje ledamot som berörs.

mäktige har utsetts till ordinarie ledamot, blivit invald i en annan valkrets efter ett omval där eller avgått som ersättare av någon annan orsak, ska länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordför- ande göra nya beräkningar och utse ytterligare en ersättare för varje ledamot som berörs.

Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna ledamoten.

15 Senaste lydelse 2018:28.

Vid beräkningen ska samma beräkning tillämpas som när ersättare utses. Kan någon ersättare inte utses enligt första stycket, utses ingen ersättare.

27 §

Om färre än halva antalet Om färre än halva antalet ledamöter utsetts i landstings- eller kommunfullmäktige, skall Val- prövningsnämnden upphäva valet och besluta om omval av samtliga ledamöter och ersättare.

ledamöter utsetts i region- eller kommunfullmäktige, ska Valpröv- ningsnämnden upphäva valet och besluta om omval av samtliga ledamöter och ersättare.

28 §

För den som blivit utsedd till För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen, landstings- fullmäktige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet eller till ersättare skall respektive valmyn- dighet genast utfärda bevis om detta. I beviset skall den valmyn- digheten ange

ledamot av riksdagen, region- fullmäktige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet eller till ersättare ska respektive valmyn- dighet genast utfärda bevis om detta. I beviset ska den valmyn- digheten ange

1. namnet på den som blivit utsedd, och

2. den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller ersättaren blivit utsedd för.

Ett bevis för ersättare skall dessutom i förkommande fall innehålla uppgift om den eller de ledamöter som han eller hon utsetts till ersättare för och ordningen mellan ersättarna, om flera ersättare utsetts för samma ledamot.

Ett bevis för ersättare ska dessutom i förekommande fall innehålla uppgift om den eller de ledamöter som han eller hon utsetts till ersättare för och ordningen mellan ersättarna, om flera ersättare utsetts för samma ledamot.

29 §

Som bevis gäller utdrag ur Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från beräkning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Beviset skall skickas till den som blivit utsedd. Vid riksdagsval skall beviset även skickas till Valpröv- ningsnämnden och riksdagens talman. Bevis som avser ledamot i Europaparlamentet skall dessutom skickas till parlamentet. Bevis som avser landstings- och kommun- fullmäktige skall skickas till respektive fullmäktige.

protokoll eller annan handling från beräkning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Beviset ska skickas till den som blivit utsedd. Vid riksdagsval ska beviset även skickas till Valpröv- ningsnämnden och riksdagens talman. Bevis som avser ledamot i Europaparlamentet ska dessutom skickas till parlamentet. Bevis som avser region- och kommun- fullmäktige ska skickas till respektive fullmäktige.

15 kap.

3 §16

Hos Valprövningsnämnden får överklagas

1. följande beslut av länsstyrelsen:

a) beslut enligt 4 kap. 8 och 13 §§ om fastställande av valkrets- indelning för val till landstings- och kommunfullmäktige,

b) beslut enligt 4 kap. 10 och 14 §§ om antalet valkretsmandat för val till landstings- och kom- munfullmäktige,

a) beslut enligt 4 kap. 8 och 13 §§ om fastställande av valkrets- indelning för val till region- och kommunfullmäktige,

b) beslut enligt 4 kap. 10 och 14 §§ om antalet valkretsmandat för val till region- och kommun- fullmäktige,

c) beslut enligt 4 kap. 17 § om indelning i valdistrikt,

2. länsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut om rättelse i en röstlängd,

3. följande beslut av den centrala valmyndigheten eller, i förekommande fall, länsstyrelsen:

a) beslut enligt 4 kap. 3 § om antalet valkretsmandat vid val till riksdagen,

b) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om registrering av partibeteckning,

c) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmälan av kandidater eller 6 kap. om valsedlar,

d) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmälan om deltagande i val,

4. länsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut att fastställa utgången av ett val eller beslut om att utse nya ledamöter eller ersättare enligt 14 kap. 18–24 §§.

10 §17

Ett beslut genom vilket någon har Ett beslut genom vilket någon har förordnats till ledamot i landstings- eller kommunfullmäktige eller till ersättare gäller även om beslutet har överklagats. Om någon annan förordnats till ledamot eller ersät- tare med anledning av överkla- gandet, gäller det beslutet så snart det val eller den sammanräkning har avslutats som ledamoten eller ersättaren blivit förordnad genom.

förordnats till ledamot i region- eller kommunfullmäktige eller till ersättare gäller även om beslutet har överklagats. Om någon annan förordnats till ledamot eller ersät- tare med anledning av överkla- gandet, gäller det beslutet så snart det val eller den sammanräkning har avslutats som ledamoten eller ersättaren blivit förordnad genom.

Ledamöter i Europaparlamentet tillträder sitt uppdrag då de förordnats och deras behörighet prövats av Europaparlamentet.

Bestämmelserna om inhibition i 48 § förvaltningslagen (2017:900) tillämpas inte i fråga om förordnande som avses i denna paragraf.

11 §

När Valprövningsnämnden prö- När Valprövningsnämnden prö- var ett överklagande, skall var ett överklagande, ska nämndens

16 Senaste lydelse 2014:1384. 17 Senaste lydelse 2018:823.

Prop. 2018/19:162 nämndens samtliga ledamöter vara

närvarande. Om överklagandet avser ett beslut genom vilket utgången av ett ordinarie val till riksdagen eller ett ordinarie val till landstings- eller kommunfull- mäktige har fastställts, skall nämnden ha samma sammansätt- ning som den hade vid tiden för dessa val. Om överklagandet avser ett beslut genom vilket utgången av ett annat val fastställts, får nämnden ha den sammansättning den hade vid tiden för det valet.

samtliga ledamöter vara närvarande. Om överklagandet avser ett beslut genom vilket utgången av ett ordinarie val till riksdagen eller ett ordinarie val till region- eller kommunfullmäktige har fastställts, ska nämnden ha samma sammansättning som den hade vid tiden för dessa val. Om överklagandet avser ett beslut genom vilket utgången av ett annat val fastställts, får nämnden ha den sammansättning den hade vid tiden för det valet.

13 §18

Valprövningsnämnden ska upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller

2. om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Ett omval till riksdagen, lands- tingsfullmäktige eller kommun- fullmäktige avser endast det antal fasta mandat och utjämnings- mandat som tilldelades den eller de valkretsar som är berörda vid det upphävda valet.

Ett omval till riksdagen, region- fullmäktige eller kommun- fullmäktige avser endast det antal fasta mandat och utjämnings- mandat som tilldelades den eller de valkretsar som är berörda vid det upphävda valet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

18 Senaste lydelse 2018:28.

2.92. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler

Härigenom föreskrivs att 1–3 och 6 §§ lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag finns bestämmelser om verksamhet med utbyte av sprutor och kanyler (sprututbytesverksamhet) i syfte att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar narkotika.

Sprututbytesverksamhet skall bedrivas på ett sådant sätt att den enskilde kan motiveras för vård och behandling.

Vad som i lagen sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting.

Sprututbytesverksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att den enskilde kan motiveras för vård och behandling.

Det som i lagen sägs om regioner gäller också kommuner som inte ingår i en region.

2 §1

Sprututbytesverksamhet får Sprututbytesverksamhet får bedrivas endast av landsting inom ramen för deras hälso- och sjukvård och sedan Inspektionen för vård och omsorg har gett tillstånd till verksamheten.

bedrivas endast av regioner inom ramen för deras hälso- och sjukvård och sedan Inspektionen för vård och omsorg har gett tillstånd till verksamheten.

3 §

Innan en ansökan om tillstånd

Innan en ansökan om tillstånd ges

ges in, skall samråd ske mellan landstinget och samtliga kommuner inom landstinget.

I ansökan skall landstinget redovisa hur behovet av avgiftning och vård av missbrukare kommer att tillgodoses.

in, ska samråd ske mellan regionen och samtliga kommuner inom regionen.

I ansökan ska regionen redovisa hur behovet av avgiftning och vård av missbrukare kommer att tillgodoses.

6 §2

En spruta eller en kanyl får En spruta eller en kanyl får lämnas ut av landstinget endast om en begagnad spruta eller kanyl samtidigt lämnas in. Utlämnande får dock ske om det finns särskilda

lämnas ut av regionen endast om en begagnad spruta eller kanyl samtidigt lämnas in. Utlämnande får dock ske om det finns särskilda

1 Senaste lydelse 2017:7. 2 Senaste lydelse 2017:7.

Prop. 2018/19:162 skäl till varför motsvarande

begagnade sprutor och kanyler inte kan lämnas in.

skäl till varför motsvarande begagnade sprutor och kanyler inte kan lämnas in.

Sprutor eller kanyler får lämnas ut endast till den som har fyllt 18 år. Utlämnande får ske endast vid personligt besök.

Endast personer som kan anses bosatta i ett landsting som har beviljats tillstånd får delta i sprut- utbytesverksamhet i det landstin- get.

Endast personer som kan anses bosatta i en region som har beviljats tillstånd får delta i sprut- utbytesverksamhet i den regionen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.93. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt 1 kap. 1, 2 och 4 §§, 2 kap. 1, 2, 4, 6, 8 och 9 §§, 3 kap. 1, 2 och 5 §§, 4 kap. 1–3 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap. 1 och 2 §§, 7 kap. 1 §, rubriken till 4 kap. och rubriken närmast före 4 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om kommuners och

landstings åtgärder inför och vid

extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Lag om kommuners och

regioners åtgärder inför och vid

extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

1 kap.

1 §

Bestämmelserna i denna lag

Bestämmelserna i denna lag

syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

syftar till att kommuner och regioner ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och regioner ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

2 §

Vad som sägs i denna lag om Det som sägs i denna lag om landsting gäller också kommuner som inte ingår i något landsting.

regioner gäller också kommuner som inte ingår i någon region.

4 §

Med extraordinär händelse avses

Med extraordinär händelse avses

i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller över- hängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunk- tioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.

i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller över- hängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktion- er och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller en region.

2 kap.

1 §

Kommuner och landsting skall Kommuner och regioner ska analysera vilka extraordinära hän- delser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.

Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser.

analysera vilka extraordinära hän- delser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive regionen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.

Kommuner och regioner ska vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser.

2 §1

I kommuner och landsting ska I kommuner och regioner ska det det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krislednings- nämnd). Närmare bestämmelser om krisledningsnämnden finns i detta kapitel. I övrigt tillämpas kommunallagens (2017:725) bestämmelser.

finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krislednings- nämnd). Närmare bestämmelser om krisledningsnämnden finns i detta kapitel. I övrigt tillämpas kommunallagens (2017:725) bestämmelser.

4 §

Krisledningsnämnden får fatta Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.

När förhållandena medger det skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd.

beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller regionen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.

När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd.

1 Senaste lydelse 2017:750.

6 §

Kommun- respektive lands- Kommun- respektive region- tingsstyrelsen får, när krisled- ningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten skall upphöra. Om styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verk- samhetsområden som krisled- ningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut om att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra kan även fattas av fullmäktige.

styrelsen får, när krislednings- nämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten ska upphöra. Om styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som kris- ledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut om att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra kan även fattas av fullmäktige.

8 §

Kommuner och landsting skall Kommuner och regioner ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid.

ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid.

9 §

Kommuner och landsting skall Kommuner och regioner ska hålla den myndighet som reger- ingen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget.

Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrap- porter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder.

hålla den myndighet som reger- ingen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget.

Kommunen och regionen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutveck- lingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder.

3 kap.

1 §

Kommuner och landsting skall Kommuner och regioner ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförbere- delser).

vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförbere- delser).

2 §

Under höjd beredskap ansvarar Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen skall bedriva.

Under höjd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget skall bedriva.

kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva.

Under höjd beredskap ansvarar regionstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som regionen ska bedriva.

5 §

Kommuner och landsting skall Kommuner och regioner ska under höjd beredskap hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om bered- skapsläget och de övriga förhåll- anden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen respektive landstinget.

under höjd beredskap hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om bered- skapsläget och de övriga förhåll- anden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen respektive regionen.

4 kap. Bistånd mellan kommuner och landsting samt stöd till enskilda

4 kap. Bistånd mellan kommuner och regioner samt stöd till enskilda

Bistånd mellan kommuner och

landsting

Bistånd mellan kommuner och

regioner

1 §2

Kommuner och landsting får på Kommuner och regioner får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär hän- delse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen eller lands- tinget rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget.

begäran lämna hjälp till andra kommuner och regioner som drabbats av en extraordinär hän- delse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen eller regionen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller regionen.

När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse i fredstid, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen.

2 §

Om en kommun eller ett Om en kommun eller en region landsting har en för totalförsvaret viktig uppgift och denna blir oskäligt betungande till följd av

har en för totalförsvaret viktig uppgift och denna blir oskäligt betungande till följd av krigsskada

2 Senaste lydelse 2017:57.

krigsskada eller andra utom- ordentliga förhållanden som orsa- kats av krig eller krigsfara, är andra kommuner och landsting skyldiga att lämna hjälp.

eller andra utomordentliga förhållanden som orsakats av krig eller krigsfara, är andra kommuner och regioner skyldiga att lämna hjälp.

Omfattningen av hjälpen beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

3 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får under en extraordinär händelse i fredstid lämna begränsat ekono- miskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen.

under en extraordinär händelse i fredstid lämna begränsat ekono- miskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen.

5 kap.

1 §

Kommunerna och landstingen Kommunerna och regionerna skall få ersättning av staten för kostnader för förberedande upp- gifter som de utför enligt 2 och 3 kap. Uppgifter som rör extra- ordinära händelser i fredstid berättigar till ersättning endast i den mån verksamheten är till nytta för hanteringen av sådana mycket omfattande och svåra extraordinära händelser som allvarligt kan påverka kommunens respektive landstingets verksamhet.

ska få ersättning av staten för kostnader för förberedande upp- gifter som de utför enligt 2 och 3 kap. Uppgifter som rör extra- ordinära händelser i fredstid berättigar till ersättning endast i den mån verksamheten är till nytta för hanteringen av sådana mycket omfattande och svåra extraordinära händelser som allvarligt kan påverka kommunens respektive regionens verksamhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättningens storlek.

6 kap.

1 §3

Enligt Genèvekonventionerna Enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna ska uppgifter om identitet, vistelseort, hälso- tillstånd och liknande förhåll-anden som avser krigsfångar och andra skyddade personer som är i Sveriges våld lämnas till en officiell nationell upplysningsbyrå. Varje kommun och landsting som har sådana uppgifter ska, under tid

den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna ska uppgifter om identitet, vistelseort, hälso- tillstånd och liknande förhåll-anden som avser krigsfångar och andra skyddade personer som är i Sveriges våld lämnas till en officiell nationell upplysningsbyrå. Varje kommun och region som har sådana uppgifter ska, under tid när

3 Senaste lydelse 2010:455.

Prop. 2018/19:162 när den nationella upplysnings-

byrån är upprättad, lämna dessa uppgifter i fråga om krigsfångar till Totalförsvarets rekryteringsmynd- ighet och i fråga om andra skyddade personer till Migrations- verket. Totalförsvarets rekryt- eringsmyndighet och Migrations- verket ska vidarebefordra upp- gifterna till den nationella upplysningsbyrån.

Varje kommun och landsting ska också till Totalförsvarets rekry- teringsmyndighet respektive Migrationsverket lämna uppsam- lade värdeföremål och handlingar, som kvarlämnats av skyddade personer eller som efterlämnats av avlidna skyddade personer, om värdeföremålen eller handlingarna är av vikt för de närmast anhöriga. Uppgift ska även lämnas om var avlidna skyddade personers gravar är belägna. Totalförsvarets rekry- teringsmyndighet och Migrations- verket ska lämna vidare uppsam- lade värdeföremål och handlingar samt vidarebefordra uppgifter om gravars belägenhet till den natio- nella upplysningsbyrån.

den nationella upplysningsbyrån är upprättad, lämna dessa uppgifter i fråga om krigsfångar till Total- försvarets rekryteringsmyndighet och i fråga om andra skyddade personer till Migrationsverket. Totalförsvarets rekryterings- myndighet och Migrationsverket ska vidarebefordra uppgifterna till den nationella upplysningsbyrån.

Varje kommun och region ska också till Totalförsvarets rekry- teringsmyndighet respektive Migrationsverket lämna uppsam- lade värdeföremål och handlingar, som kvarlämnats av skyddade personer eller som efterlämnats av avlidna skyddade personer, om värdeföremålen eller handlingarna är av vikt för de närmast anhöriga. Uppgift ska även lämnas om var avlidna skyddade personers gravar är belägna. Totalförsvarets rekry- teringsmyndighet och Migrations- verket ska lämna vidare uppsam- lade värdeföremål och handlingar samt vidarebefordra uppgifter om gravars belägenhet till den natio- nella upplysningsbyrån.

2 §

På begäran av Svenska Röda På begäran av Svenska Röda Korset skall varje kommun och landsting, som i krig eller under neutralitet kan få sådan informa- tion som avses i 1 §, i fred hjälpa Svenska Röda Korset med att förbereda den nationella upplys- ningsbyråns verksamhet.

Korset ska varje kommun och region, som i krig eller under neutralitet kan få sådan informa- tion som avses i 1 §, i fred hjälpa Svenska Röda Korset med att förbereda den nationella upplys- ningsbyråns verksamhet.

7 kap.

1 §

Den som deltar eller har deltagit i Den som deltar eller har deltagit i en kommuns eller ett landstings verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om

en kommuns eller en regions verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om

1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser,

2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt,

3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller

4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.94. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap

Härigenom föreskrivs att 2 kap.4 och 5 §§ lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §1

Kommuners och landstings Kommuners och regioners skyldighet att ta hand om dem som omfattas av ett utrymningsbeslut och utlänningar som söker skydd i Sverige regleras i socialtjänstlagen (2001:453), hälso- och sjukvårds- lagen (2017:30) och lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

skyldighet att ta hand om dem som omfattas av ett utrymningsbeslut och utlänningar som söker skydd i Sverige regleras i socialtjänstlagen (2001:453), hälso- och sjukvårds- lagen (2017:30) och lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

5 §

Kommuner och landsting som Kommuner och regioner som befolkningen lämnar på grund av utrymning är skyldiga att i skälig omfattning lämna hjälp till de kommuner och landsting som i större omfattning får ta emot befolkningen.

befolkningen lämnar på grund av utrymning är skyldiga att i skälig omfattning lämna hjälp till de kommuner och regioner som i större omfattning får ta emot befolkningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2017:58.

2.95. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa

Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 9–12, 24 och 25 §§ lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Kommunen svarar enligt denna lag för att åtgärder till skydd för människors hälsa vidtas i fråga om transportmedel, bagage och annat gods samt djur.

Landstinget svarar enligt denna lag för att smittskyddsåtgärder som riktar sig till människor vidtas.

Vad som sägs i denna lag om landsting gäller också en kommun som inte ingår i ett landsting.

Regionen svarar enligt denna lag för att smittskyddsåtgärder som riktar sig till människor vidtas.

Det som sägs i denna lag om regioner gäller också en kommun som inte ingår i en region.

6 §

Med hamn respektive flygplats avses i denna lag sådan hamn eller flygplats där internationell trafik förekommer.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall efter samråd med berörda kom- muner och landsting besluta vilka hamnar och flygplatser som skall vara karantänshamnar respektive karantänsflygplatser.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska efter samråd med berörda kom- muner och regioner besluta vilka hamnar och flygplatser som ska vara karantänshamnar respektive karantänsflygplatser.

7 §

Kommuner och landsting skall Kommuner och regioner ska inom sina respektive ansvarsom- råden svara för att karantäns- hamnar och karantänsflygplatser har tillgång till den personal och den utrustning som behövs för kontroll av passagerare, trans- portmedel, bagage och annat gods samt djur för att skydda mot internationella hot mot människors hälsa.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vilken personal och vilken utrustning som

inom sina respektive ansvarsom- råden svara för att karantäns- hamnar och karantänsflygplatser har tillgång till den personal och den utrustning som behövs för kontroll av passagerare, trans- portmedel, bagage och annat gods samt djur för att skydda mot internationella hot mot människors hälsa.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vilken personal och vilken utrustning som

Prop. 2018/19:162 karantänshamnar och karantäns-

flygplatser skall ha.

karantänshamnar och karantäns- flygplatser ska ha.

9 §

Myndigheter, kommuner och Myndigheter, kommuner och landsting som utför uppgifter enligt denna lag skall vid behov samverka med varandra, med Världshälso- organisationen och med myndig- heter i andra länder för att före- bygga och begränsa internationella hot mot människors hälsa.

regioner som utför uppgifter enligt denna lag ska vid behov samverka med varandra, med Världshälso- organisationen och med myndig- heter i andra länder för att före- bygga och begränsa internationella hot mot människors hälsa.

10 §1

Myndigheter, kommuner och Myndigheter, kommuner och landsting som inom sina respek- tive ansvarsområden får informa- tion om ett misstänkt internatio- nellt hot mot människors hälsa ska omedelbart underrätta Folkhälso- myndigheten om det misstänkta hotet. Underrättelsen ska innehålla de uppgifter som Folkhälso- myndigheten behöver för att kunna bedöma om det föreligger ett internationellt hot mot människors hälsa.

På begäran ska myndigheter, kommuner och landsting inom sina respektive ansvarsområden snarast möjligt lämna den information som Folkhälsomyndigheten behöver för att kunna fullgöra sin inform- ationsskyldighet till Världshälso- organisationen.

Berörda myndigheter, kommuner och landsting ska informera Folkhälsomyndigheten om vilka åtgärder som har vidtagits och som kommer att vidtas med stöd av denna lag. Folkhälsomyndigheten ska lämna information om åtgärderna till berörda myndig- heter, kommuner och landsting.

regioner som inom sina respektive ansvarsområden får information om ett misstänkt internationellt hot mot människors hälsa ska omedelbart underrätta

Folk-

hälsomyndigheten om det miss- tänkta hotet. Underrättelsen ska innehålla de uppgifter som Folkhälsomyndigheten behöver för att kunna bedöma om det föreligger ett internationellt hot mot människors hälsa.

På begäran ska myndigheter, kommuner och regioner inom sina respektive ansvarsområden snarast möjligt lämna den information som Folkhälsomyndigheten behöver för att kunna fullgöra sin inform- ationsskyldighet till Världshälso- organisationen.

Berörda myndigheter, kommuner och regioner ska informera Folkhälsomyndigheten om vilka åtgärder som har vidtagits och som kommer att vidtas med stöd av denna lag. Folkhälsomyndigheten ska lämna information om åtgärderna till berörda myndig- heter, kommuner och regioner.

1 Senaste lydelse 2014:1550.

11 §2

Folkhälsomyndigheten ska, om den får information om ett misstänkt internationellt hot mot människors hälsa, skyndsamt och senast inom 24 timmar underrätta Världshälsoorganisationen om det misstänkta hotet.

Om Världshälsoorganisationen har fått information om ett misstänkt

internationellt hot mot människors hälsa i landet ska Folkhälso-

myndigheten, på begäran från Världshälsoorganisationen, skyndsamt och

senast inom 24 timmar efter begäran lämna information till

Världshälsoorganisationen om hälsoläget i landet.

Folkhälsomyndigheten ska läm- na information om ett misstänkt internationellt hot mot människors hälsa till berörda myndigheter, kommuner och landsting.

Folkhälsomyndigheten ska läm- na information om ett misstänkt internationellt hot mot människors hälsa till berörda myndigheter, kommuner och regioner.

12 §3

Om det bedöms nödvändigt för Om det bedöms nödvändigt för att skydda mot ett internationellt hot mot människors hälsa ska Folkhälsomyndigheten och andra berörda myndigheter, kommuner och landsting lämna uppgifter till Världshälsoorganisationen och till berörda utländska myndigheter även om de är sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400).

att skydda mot ett internationellt hot mot människors hälsa ska Folkhälsomyndigheten och andra berörda myndigheter, kommuner och regioner lämna uppgifter till Världshälsoorganisationen och till berörda utländska myndigheter även om de är sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400).

Bestämmelser om skydd mot kränkning av en enskilds personliga integritet genom behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Folkhälsomyndigheten och andra berörda myndigheter, kommuner och landsting får överföra person- uppgifter till Världshälsoorganisa- tionen och tredjeland för att full- göra sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag. Uppgifter som rör någons hälsa får behandlas helt eller delvis automatiserat, om det är nödvändigt för att en myndighet, en kommun eller ett landsting ska

Folkhälsomyndigheten och andra berörda myndigheter, kommuner och regioner får överföra person- uppgifter till Världshälsoorganisa- tionen och tredjeland för att full- göra sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag. Uppgifter som rör någons hälsa får behandlas helt eller delvis automatiserat, om det är nödvändigt för att en myndighet, en kommun eller en region ska kunna

2 Senaste lydelse 2014:1550. 3 Senaste lydelse 2018:445.

Prop. 2018/19:162 kunna fullgöra sin uppgiftsskyl-

dighet enligt denna lag.

fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag.

24 §

Om en myndighet, en kommun Om en myndighet, en kommun eller ett landsting har vidtagit en åtgärd till skydd för människors hälsa enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, skall den som vidtagit åtgärden utfärda ett intyg om åtgärden, om den som berörs av åtgärden begär det.

eller en region har vidtagit en åtgärd till skydd för människors hälsa enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska den som vidtagit åtgärden utfärda ett intyg om åtgärden, om den som berörs av åtgärden begär det.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vem som får utfärda intyg, skyldighet att visa upp intyg och undantag från sådan skyldighet samt andra behövliga föreskrifter om intyg enligt denna lag.

25 §

Kommuner och landsting får ta Kommuner och regioner får ta ut ut avgifter för åtgärder enligt denna lag enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen.

avgifter för åtgärder enligt denna lag enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.96. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (2007:459) om struktur- fondspartnerskap ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1

Strukturfondspartnerskapet ska Strukturfondspartnerskapet ska samråda med berört landsting som avses i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i fråga om projektets överensstämmelse med det regionala tillväxtarbetet i berörda län.

samråda med berörd region som avses i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i fråga om projektets överensstämmelse med det regionala tillväxtarbetet i berörda län.

3 §2

Ett strukturfondspartnerskap ska vara sammansatt av

1. förtroendevalda representanter för kommuner och landsting i berörda län samt, i vissa fall, Sametinget,

1. förtroendevalda representanter för kommuner och regioner i berörda län samt, i vissa fall, Sametinget,

2. företrädare för arbetsmarknadens organisationer, berörda intresse- organisationer, föreningar, och

3. företrädare för de myndigheter som regeringen bestämmer. Regeringen utser ordförande för strukturfondspartnerskapet. Ordföranden utser övriga ledamöter i strukturfondspartnerskapet efter ett nomineringsförfarande och enligt de grunder som regeringen bestämmer. Det sammanlagda antalet ledamöter enligt första stycket 1 ska överstiga antalet övriga ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2 Senaste lydelse 2014:1550. 3 Senaste lydelse 2018:445.

Prop. 2018/19:162

2.97. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 2 § och 18 kap. 2 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

2 §1

Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas om emittenten är

1. en stat,

2. ett landsting eller en kommun eller en motsvarande regional eller lokal myndighet i en stat,

2. en region eller en kommun eller en motsvarande regional eller lokal myndighet i en stat,

3. en mellanstatlig organisation i vilken en eller flera stater inom EES är medlemmar,

4. Europeiska centralbanken,

5. en centralbank i en stat inom EES, eller

6. Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten eller andra mekanismer som upprättats i syfte att upprätthålla finansiell stabilitet i Europeiska monetära unionen.

18 kap.

2 §

I 3–6 §§ avses med skuldebrev obligationer och andra överlåtbara skuldförbindelser, med undantag för sådana som

1. om de konverteras eller om de rättigheter som de medför utövas, ger rätt att förvärva aktier eller finansiella instrument som kan jämställas med aktier, eller

2. utgörs av penningmarknadsinstrument med kortare löptid än ett år. Bestämmelserna i 3–6 §§ skall tillämpas i fråga om skuldebrev som efter ansökan av utgivaren är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.

Bestämmelserna i 4–6 §§ skall inte tillämpas i fråga om skuldebrev som har getts ut av en stat inom EES eller av ett landsting eller en kommun eller motsvarande regio- nal eller lokal myndighet inom EES.

Bestämmelserna i 3–6 §§ ska tillämpas i fråga om skuldebrev som efter ansökan av utgivaren är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.

Bestämmelserna i 4–6 §§ ska inte tillämpas i fråga om skuldebrev som har getts ut av en stat inom EES eller av en region eller en kommun eller motsvarande regio- nal eller lokal myndighet inom EES.

I 8 § finns bestämmelser om undantag från 3–6 §§ för vissa utgivare som inte har säte i en stat inom EES.

1 Senaste lydelse 2015:960.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.98. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Härigenom föreskrivs att 1, 1 a, 3 och 5–7 §§ lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

I denna lag finns bestämmelser I denna lag finns bestämmelser om landstingens skyldigheter att, utöver vad som följer av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och tandvårdslagen (1985:125), erbju- da hälso- och sjukvård och tandvård åt asylsökande och vissa andra utlänningar.

om regionernas skyldigheter att, utöver vad som följer av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och tandvårdslagen (1985:125), erbju- da hälso- och sjukvård och tandvård åt asylsökande och vissa andra utlänningar.

1 a §2

Särskilda bestämmelser om Särskilda bestämmelser om landstingens skyldighet att er- bjuda hälso- och sjukvård samt tandvård till personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighets- beslut eller författning finns i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

regionernas skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård till personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning finns i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

3 §

Ett landstings skyldigheter enligt En regions skyldigheter enligt denna lag gäller endast utlänningar som vistas inom landstinget.

Med landsting avses i denna lag även kommun som inte ingår i ett landsting.

denna lag gäller endast utlänningar som vistas inom regionen.

Med region avses i denna lag även kommun som inte ingår i en region.

5 §

Ett landsting ska erbjuda sådana En region ska erbjuda sådana utlänningar som avses i 4 § första stycket 1–3 och som inte har fyllt 18 år, vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom landstinget.

utlänningar som avses i 4 § första stycket 1–3 och som inte har fyllt 18 år, vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom regionen.

1 Senaste lydelse 2017:59. 1 Senaste lydelse 2015:960.

Vård i den omfattning som avses i första stycket ska även erbjudas utlänningar som avses i 4 § första stycket 4.

6 §

Ett landsting ska erbjuda utlänn- En region ska erbjuda utlänn- ingar som avses i 4 § första stycket 1–3 och som har fyllt 18 år, vård som inte kan anstå, mödrahälso- vård, vård vid abort och preventiv- medelsrådgivning.

ingar som avses i 4 § första stycket 1–3 och som har fyllt 18 år, vård som inte kan anstå, mödrahälso- vård, vård vid abort och preventiv- medelsrådgivning.

7 §

Ett landsting ska, om det inte är En region ska, om det inte är uppenbart obehövligt, erbjuda utlänningar som avses i 4 § en hälsoundersökning. Ett sådant erbjudande ska lämnas när en utlänning som avses i 4 § första stycket 1 eller 2 har etablerat boende inom landstinget. Övriga utlänningar ska erbjudas hälso- undersökning så snart det lämp- ligen kan ske.

uppenbart obehövligt , erbjuda utlänninga r som avses i 4

§ en hälsoundersö

kning. Ett sådant erbjudande ska lämnas när en utlänning som avses i 4 § första stycket 1 eller 2 har etablerat boende inom regionen. Övriga utlänningar ska erbjudas hälso-undersökning så snart det lämp-ligen kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.99. Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)

Härigenom föreskrivs att 2 kap.6 och 7 §§, 4 kap. 6 §, 5 kap. 4 §, 7 kap. 10 § och 9 kap. 3 §patientdatalagen (2008:355) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

6 §

En vårdgivare är personupp- En vårdgivare är personupp-

giftsansvarig för den behandling av personuppgifter som vårdgivaren utför. I landsting och kommun är varje myndighet som bedriver hälso- och sjukvård personupp- giftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför.

Personuppgiftsansvaret enligt första stycket omfattar även sådan behandling av personuppgifter som vårdgivaren, eller den myndighet i ett landsting eller en kommun som är personuppgiftsansvarig, utför när vårdgivaren eller myndigheten genom direktåtkomst i ett enskilt fall bereder sig tillgång till personuppgifter om en patient hos en annan vårdgivare eller annan myndighet i samma landsting eller kommun.

giftsansvarig för den behandling av personuppgifter som vårdgivaren utför. I en region och en kommun är varje myndighet som bedriver hälso- och sjukvård personupp- giftsansvarig för den behandling av personupp-gifter som myndigheten utför.

Personuppgiftsansvaret enligt första stycket omfattar även sådan behandling av personuppgifter som vårdgivaren, eller den myndighet i en region eller en kommun som är personuppgiftsansvarig, utför när vårdgivaren eller myndigheten genom direktåtkomst i ett enskilt fall bereder sig tillgång till personuppgifter om en patient hos en annan vårdgivare eller annan myndighet i samma region eller kommun.

I 6 och 7 kap. finns särskilda bestämmelser om personuppgiftsansvar.

7 §1

En vårdgivare får behandla En vårdgivare får behandla endast sådana personuppgifter som behövs för de ändamål som anges i 4 §. Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångs- medel eller administrativa frihets- berövanden får endast behandlas om det är absolut nödvändigt för ett sådant ändamål. Även en vård-

endast sådana personuppgifter som behövs för de ändamål som anges i 4 §. Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångs- medel eller administrativa frihets- berövanden får endast behandlas om det är absolut nödvändigt för ett sådant ändamål. Även en vård-

1 Senaste lydelse 2015:960.

givare som inte är statlig myndig- het, landsting eller kommun får under dessa förutsättningar behandla uppgifter om lagöver- trädelser.

givare som inte är statlig myndig- het, region eller kommun får under dessa förutsättningar behandla uppgifter om lagöverträdelser.

4 kap.

6 §2

I 14 § lagen (1996:1156) om I 14 § lagen (1996:1156) om receptregister finns bestämmelser om att E-hälsomyndigheten ska lämna ut vissa uppgifter till landstingen om förskrivning av läkemedel och andra varor och att uppgifter om patientens identitet ska vara krypterade vid utläm- nandet.

receptregister finns bestämmelser om att E-hälsomyndigheten ska lämna ut vissa uppgifter till regionerna om förskrivning av läkemedel och andra varor och att uppgifter om patientens identitet ska vara krypterade vid utläm- nandet.

Uppgifter som avses i första stycket får inte behandlas i syfte att röja en patients identitet utan att patienten samtycker till det.

Uppgifter om en patients identitet som har dokumenterats inom hälso- och sjukvården och som landstingen ska sambearbeta med sådana uppgifter som avses i första stycket, ska vara krypterade så att patientens identitet skyddas vid behandlingen.

Uppgifter om en patients identitet som har dokumenterats inom hälso- och sjukvården och som regionerna ska sambearbeta med sådana uppgifter som avses i första stycket, ska vara krypterade så att patientens identitet skyddas vid behandlingen.

kap.

4 §

Utlämnande genom direktåtkomst till personuppgifter är tillåten endast i den utsträckning som anges i lag eller förordning.

Om ett landsting eller en kommun bedriver hälso- och sjuk- vård genom flera myndigheter, får en sådan myndighet ha direkt- åtkomst till personuppgifter som behandlas av någon annan sådan myndighet i samma landsting eller kommun.

Om en region eller en kommun bedriver hälso- och sjukvård genom flera myndigheter, får en sådan myndighet ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas av någon annan sådan myndighet i samma region eller kommun.

Ytterligare bestämmelser om utlämnande genom direktåtkomst finns i 5 §, 6 kap. och i 7 kap. 9 §.

7 kap.

10 §3

Personuppgifter i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister ska gallras när de inte längre behövs för det ändamål som anges i 4 §.

2 Senaste lydelse 2013:1024. 3 Senaste lydelse 2018:447.

Prop. 2018/19:162 En arkivmyndighet inom ett

landsting eller en kommun får dock föreskriva att personuppgifter i ett nationellt eller regionalt kvalitets- register som förs inom landstinget eller kommunen får bevaras för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål.

En arkivmyndighet inom en region eller en kommun får dock föreskriva att personuppgifter i ett nationellt eller regionalt kvalitets- register som förs inom regionen eller kommunen får bevaras för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål.

Om regeringen eller den myndighet regeringen bestämt har meddelat föreskrifter enligt 7 § andra stycket, får regeringen eller myndigheten också föreskriva att personuppgifter får bevaras för sådana ändamål.

9 kap.

3 §4

Patientjournaler som omhänder- Patientjournaler som omhänder- tagits enligt 1 § ska förvaras avskilda hos arkivmyndigheten i det landsting eller, i fråga om kommun som inte tillhör något landsting, den kommun där journalerna finns. Inspektionen för vård och omsorg ska i varje beslut om omhändertagande ange hos vilken arkivmyndighet journalerna ska förvaras.

tagits enligt 1 § ska förvaras avskilda hos arkivmyndigheten i den region eller, i fråga om en kommun som inte tillhör någon region, den kommun där journalerna finns. Inspektionen för vård och omsorg ska i varje beslut om omhändertagande ange hos vilken arkivmyndighet journalerna ska förvaras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

4 Senaste lydelse 2012:954.

2.100. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands

Härigenom föreskrivs att 1–2 och 5–7 §§ och rubriken närmast före 7 § lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Vid insatser till stöd för utlands- Vid insatser till stöd för utlands- myndigheter och nödställda i en situation då många människor med anknytning till Sverige drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet, får ett landsting bedriva hälso- och sjukvård utomlands i syfte att minimera de fysiska och psykiska följdverkningarna av olyckan eller katastrofen (katastrof- medicinska insatser).

myndigheter och nödställda i en situation då många människor med anknytning till Sverige drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet, får en region bedriva hälso- och sjukvård utomlands i syfte att minimera de fysiska och psykiska följdverkningarna av olyckan eller katastrofen (katastrof- medicinska insatser).

Med människor med anknytning till Sverige avses

1. svenska medborgare,

2. svenska medborgares utländska familjemedlemmar, och

3. i Sverige bosatta utlänningar.

1 a §2

Även vid insatser till stöd för Även vid insatser till stöd för andra än de som enligt 1 § har anknytning till Sverige får ett landsting, i en situation då många människor drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet, bedriva hälso- och sjukvård utomlands i syfte att minimera de fysiska och psykiska följdverk- ningarna av olyckan eller kata- strofen.

andra än de som enligt 1 § har anknytning till Sverige får en region, i en situation då många människor drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet, bedriva hälso- och sjukvård utomlands i syfte att minimera de fysiska och psykiska följdverk- ningarna av olyckan eller kata- strofen.

2 §3

Med hälso- och sjukvård enligt denna lag avses detsamma som anges i 2 kap. 1 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

1 Senaste lydelse 2015:312. 2 Senaste lydelse 2015:312. 3 Senaste lydelse 2017:61.

Prop. 2018/19:162 Katastrofmedicinska insatser ska

tillhandahållas av de landsting som anges i 6 § första stycket. Övriga landsting får tillhandahålla sådana insatser.

Det som sägs i denna lag om landsting ska också gälla en kommun som inte ingår i ett landsting.

Katastrofmedicinska insatser ska tillhandahållas av de regioner som anges i 6 § första stycket. Övriga regioner får tillhandahålla sådana insatser.

Det som sägs i denna lag om regioner ska också gälla en kommun som inte ingår i en region.

5 §

Socialstyrelsen ska, i nära sam- Socialstyrelsen ska, i nära sam- verkan med övriga berörda myndigheter, leda och samordna de katastrofmedicinska insatserna och får i övrigt besluta om hur lands- tingens resurser ska användas vid sådana insatser.

verkan med övriga berörda myndigheter, leda och samordna de katastrofmedicinska insatserna och får i övrigt besluta om hur region- ernas resurser ska användas vid sådana insatser.

6 §

Beredskap för katastrofmedi- Beredskap för katastrofmedi- cinska insatser enligt denna lag ska upprätthållas av landstingen i Stockholms, Västra Götalands, Skåne, Östergötlands, Uppsala och Västerbottens län.

Övriga landsting får upprätt- hålla sådan beredskap.

cinska insatser enligt denna lag ska upprätthållas av regionerna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne, Östergötlands, Uppsala och Västerbottens län.

Övriga regioner får upprätthålla sådan beredskap.

Ersättning till landsting Ersättning till regioner

7 §

Ett landsting har rätt till er- En region har rätt till ersättning sättning av staten för kostnader som är direkt hänförliga till katastrof- medicinska insatser som landsting- et har utfört enligt denna lag.

Landsting som avses i 6 § första stycket har rätt till ersättning av staten för kostnader som är direkt hänförliga till beredskap som avses i 6 §. Detsamma gäller övriga landsting efter överenskommelse med Socialstyrelsen om att sådan ersättning ska lämnas.

av staten för kostnader som är direkt hänförliga till katastrof- medicinska insatser som regionen har utfört enligt denna lag.

Regioner som avses i 6 § första stycket har rätt till ersättning av staten för kostnader som är direkt hänförliga till beredskap som avses i 6 §. Detsamma gäller övriga regioner efter överenskommelse med Socialstyrelsen om att sådan ersättning ska lämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.101. Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 27 och 28 §§ och 5 kap. 1 § konkurrens- lagen (2008:579) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

27 §1

Staten, en kommun eller ett Staten, en kommun eller en landsting får förbjudas att i en säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 § första stycket tillämpa ett visst förfarande, om detta

region får förbjudas att i en säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 § första stycket tillämpa ett visst förfarande, om detta

1. snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller

2. hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens.

Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt.

En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet i fall som avses i första stycket. En sådan verksamhet får dock inte förbjudas, om den är förenlig med lag.

En kommun eller en region får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet i fall som avses i första stycket. En sådan verksamhet får dock inte förbjudas, om den är förenlig med lag.

Ett förbud gäller omedelbart, om något annat inte bestäms.

28 §2

Det som sägs i 27 § gäller även Det som sägs i 27 § gäller även ett förfarande eller en verksamhet i en annan juridisk person om staten, en kommun eller ett landsting direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande över den juridiska personen genom ägarskap, finansiell medverkan, gällande regler eller på annat sätt. Det som sägs om staten, en kom- mun eller ett landsting tillämpas då på den juridiska personen.

ett förfarande eller en verksamhet i en annan juridisk person om staten, en kommun eller en region direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande över den juridiska personen genom ägarskap, finansiell medverkan, gällande regler eller på annat sätt. Det som sägs om staten, en kommun eller en region tillämpas då på den juridiska personen.

1 Senaste lydelse 2009:1280. 2 Senaste lydelse 2009:1280.

5 kap.

1 §

Om det behövs för att Konkurrensverket ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga

1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat,

2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig för förhör på tid och plats som verket bestämmer, eller

3. en kommun eller ett landsting som driver verksamhet av ekono- misk eller kommersiell natur att redovisa kostnader och intäkter i verksamheten.

3. en kommun eller en region som driver verksamhet av ekono- misk eller kommersiell natur att redovisa kostnader och intäkter i verksamheten.

Ett åläggande enligt första stycket gäller omedelbart, om något annat inte bestäms.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.102. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem

Härigenom föreskrivs att 2 kap.5 och 7 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §

Med offentligt styrda organ avses sådana bolag och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av kommersiell karaktär, och

1. som till största delen finans- ieras av en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet,

2. vars verksamhet står under kontroll av en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet, eller

3. i vars styrelse eller motsvar- ande ledningsorgan mer än hälften av antalet ledamöter är utsedda av en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet.

1. som till största delen finans- ieras av en kommun, en region eller en upphandlande myndighet,

2. vars verksamhet står under kontroll av en kommun, en region eller en upphandlande myndighet, eller

3. i vars styrelse eller motsvar- ande ledningsorgan mer än hälften av antalet ledamöter är utsedda av en kommun, en region eller en upphandlande myndighet.

7 §

Med upphandlande myndighet avses en kommunal myndighet. Vid tillämpningen av denna lag ska med upphandlande myndigheter likställas

1. beslutande församlingar i kommuner och landsting,

1. beslutande församlingar i kommuner och regioner,

2. offentligt styrda organ som avses i 5 §,

3. sammanslutningar av en eller flera myndigheter enligt första stycket eller församlingar enligt 1, och

4. sammanslutningar av flera organ enligt 2.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.103. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

Härigenom föreskrivs att 1 kap.1 och 2 §§, 2 kap.1–5 §§, 3 kap.2 och 5 §§, 5 kap.1, 2, 4–6, 8 och 9 §§ och 6 kap.1 och 3–4 a §§ lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §1

Denna lag innehåller bestäm-

Denna lag innehåller bestäm-

melser som ger kommuner och landsting ökade befogenheter i förhållande till vad som gäller enligt kommunallagen (2017:725).

melser som ger kommuner och regioner ökade befogenheter i förhållande till vad som gäller enligt kommunallagen (2017:725).

2 §2

Det krav på anknytning till Det krav på anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) gäller inte vid tillämpning av följande bestäm- melser i denna lag:

kommunens eller regionens område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) gäller inte vid tillämpning av följande bestäm- melser i denna lag:

– 2 kap. 3 § om medfinansiering av vissa projekt, – 2 kap. 4 § om bistånd till utländska studerande, – 2 kap. 10 § om kompensation till enskilda inom socialtjänsten, – 3 kap. 2 § om sjuktransporter, – 3 kap. 3 § om kollektivtrafik, – 3 kap. 7 § om samhällsorientering, – 4 kap. 1 § om turism, och – 5 kap. om tjänsteexport och internationellt bistånd. Vid tillämpningen av 2 kap. 1 § om bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för, till byggande av järnväg som ett landsting ansvarar för och till anläggande av statlig farled krävs särskilda skäl för undantag från kravet på anknytning.

Vid tillämpningen av 2 kap. 1 § om bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för, till byggande av järnväg som en region ansvarar för och till anläggande av statlig farled krävs särskilda skäl för undantag från kravet på anknytning.

1 Senaste lydelse 2017:755. 2 Senaste lydelse 2017:755.

2 kap.

1 §3

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för. Bidrag får även lämnas till anläggande av allmän farled som staten ansvarar för. Kommuner får även lämna bidrag till byggande av järnväg som ett landsting ansvarar för.

lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för. Bidrag får även lämnas till anläggande av allmän farled som staten ansvarar för. Kommuner får även lämna bidrag till byggande av järnväg som en region ansvarar för.

Vad som avses med byggande av väg och järnväg framgår av väglagen (1971:948) respektive lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Med anläggande av farled avses i denna lag att anlägga en ny farled och att i farled göra fysiska ingrepp som utgör förbättringar av den ursprungliga anläggningen.

2 §4

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor eller av en enskild utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda vissa examina.

Kommuner och landsting får även lämna bidrag till inrättande och drift av forskningsinfrastruktur vid sådant konsortium som avses i rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemen- skapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric- konsortium).

lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor eller av en enskild utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda vissa examina.

Kommuner och regioner får även lämna bidrag till inrättande och drift av forskningsinfrastruktur vid sådant konsortium som avses i rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemen- skapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric- konsortium).

3 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och prog- ram.

medfinansiera projekt inom ramen för EU:s strukturfonder och prog- ram.

4 §

Kommuner och landsting får

Kommuner och regioner får bistå

bistå utländska studerande som med stöd av svenskt utvecklings- bistånd vistas i kommunen eller

utländska studerande som med stöd av svenskt utvecklingsbistånd vistas i kommunen eller regionen

3 Senaste lydelse 2017:180. 4 Senaste lydelse 2014:569.

Prop. 2018/19:162landstinget för studier eller annan

utbildning. Bistånd får ges genom åtgärder som syftar till att underlätta vistelsen samt till att främja välfärden och trivseln för den studerande.

för studier eller annan utbildning. Bistånd får ges genom åtgärder som syftar till att underlätta vistelsen samt till att främja välfärden och trivseln för den studerande.

5 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får lämna ekonomiskt stöd till ung- domsorganisationer. Ett sådant stöd får också omfatta politisk verk- samhet.

lämna ekonomiskt stöd till ung- domsorganisationer. Ett sådant stöd får också omfatta politisk verk- samhet.

3 kap.

2 §5

Kommuner får ingå avtal med Kommuner får ingå avtal med landsting om att utföra sådana transporter som avses i 7 kap. 6 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Kommuner får även ingå avtal med landsting om att utföra hälso- och sjukvård i väntan på sådana transporter.

regioner om att utföra sådana transporter som avses i 7 kap. 6 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Kommuner får även ingå avtal med regioner om att utföra hälso- och sjukvård i väntan på sådana transporter.

5 §

I aktiebolagets årsredovisning ska intäkterna, kostnaderna och resultatet av den uppdragsverksamhet som avses i 3 § redovisas särskilt.

Av denna särredovisning ska det framgå

1. omsättning och resultat efter finansnetto för uppdragsverksamheten,

2. borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser som kommuner eller landsting har ingått för bolaget och för uppdrags- verksamheten samt kostnaderna för förbindelserna,

3. kapital som kommuner eller landsting tillskjutit uppdragsverk- samheten, och

2. borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser som kommuner eller regioner har in- gått för bolaget och för uppdrags- verksamheten samt kostnaderna för förbindelserna,

3. kapital som kommuner eller regioner tillskjutit uppdragsverk- samheten, och

4. kapital som sysselsätts i uppdragsverksamheten. För aktiebolagets årsredovisning i övrigt gäller det som är föreskrivet i årsredovisningslagen (1995:1554).

5 kap.

1 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får

tillhandahålla sådan kunskap och erfarenhet som finns i den

tillhandahålla sådan kunskap och erfarenhet som finns i den

5 Senaste lydelse 2017:79.

kommunala verksamheten (kommunal tjänst) för export (tjänsteexport).

kommunala verksamheten (kommunal tjänst) för export (tjänsteexport).

2 §

Som ett led i en tjänsteexport får Som ett led i en tjänsteexport får kommuner och landsting i begränsad omfattning exportera varor som utgör ett nödvändigt komplement till eller har ett naturligt samband med den till- handahållna kommunala tjänsten.

kommuner och regioner i begränsad omfattning exportera varor som utgör ett nödvändigt komplement till eller har ett naturligt samband med den till- handahållna kommunala tjänsten.

4 §

Kommuner och landsting får Kommuner och regioner får lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning.

lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning.

5 §

Bistånd till ett land som inte får Bistånd till ett land som inte får svenskt statligt bistånd får lämnas av kommuner och landsting i form av utrustning som kommunerna och landstingen inte längre behöver för sin verksamhet.

svenskt statligt bistånd får lämnas av kommuner och regioner i form av utrustning som kommunerna och regionerna inte längre behöver för sin verksamhet.

Regeringen får ge tillstånd till att bistånd även i form av annan utrustning än som avses i första stycket, rådgivning, utbildning eller på annat sätt lämnas till ett land som inte får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning.

6 §

Kommuner och landsting som Kommuner och regioner som lämnar bistånd i form av utrustning får i skälig omfattning använda medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen så att den kan tas i bruk.

lämnar bistånd i form av utrustning får i skälig omfattning använda medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen så att den kan tas i bruk.

8 §

Kommuner och landsting ska Kommuner och regioner ska förvissa sig om att bistånd som lämnas kommer till avsedd an- vändning. Detta gäller dock inte om biståndet avser utrustning som

förvissa sig om att bistånd som lämnas kommer till avsedd an- vändning. Detta gäller dock inte om biståndet avser utrustning som

Prop. 2018/19:162 kommunerna och landstingen inte

längre behöver för sin verksamhet.

kommunerna och regionerna inte längre behöver för sin verksamhet.

9 §

Kommuner och landsting som Kommuner och regioner som lämnar bistånd till ett land som får svenskt statligt bistånd ska anmäla åtgärden och omfattningen på biståndet till Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida). Anmälan ska dock inte göras om biståndet avser utrustning som kommunen eller landstinget inte längre behöver för sin verksamhet.

lämnar bistånd till ett land som får svenskt statligt bistånd ska anmäla åtgärden och omfattningen på biståndet till Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida). Anmälan ska dock inte göras om biståndet avser utrustning som kommunen eller regionen inte längre behöver för sin verksamhet.

6 kap.

1 §

Om det i kommuner eller Om det i kommuner eller landsting ska tas ut skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt, får kommuner eller landsting träffa avtal med staten om att biträda med

regioner ska tas ut skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt, får kommuner eller regioner träffa avtal med staten om att biträda med

1. information om systemet med trängselskatt, och

2. förvaltning och upphandling med anledning av trängselskatten. Kommunerna eller landstingen får dock inte med stöd av första stycket utföra uppgifter som inne- bär myndighetsutövning.

Kommunerna eller regionerna får dock inte med stöd av första stycket utföra uppgifter som innebär myndighetsutövning.

3 §

En kommun som tillhör en sammanslutning av kommuner med uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen såsom arbetsgivare, får uppdra åt sammanslutningen att med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera anställningsvillkoren för sådana arbetstagare i kommunens tjänst, vars villkor inte ska fastställas av någon statlig myndighet.

Kommunen får bestämma att uppdrag enligt första stycket får lämnas av en nämnd som handlägger frågor om anställningsvillkor för arbetstagare i kommunens tjänst.

Med kommun jämställs i denna paragraf landsting och annan kommunal förvaltningsenhet.

Med kommun jämställs i denna paragraf region och annan kommunal förvaltningsenhet.

4 §6

En nämnd i en kommun, i ett

En nämnd i en kommun, i en

landsting eller i ett kommunal- förbund får efter överenskommelse

region eller i ett kommunal- förbund får efter överenskommelse

6 Senaste lydelse 2017:755.

med en inköpscentral uppdra åt anställda i inköpscentralen att i en upphandling besluta på nämndens vägnar. Detta gäller när nämnden anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader genom en inköpscentral enligt 7 kap. 12 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller 7 kap. 7 § lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.

med en inköpscentral uppdra åt anställda i inköpscentralen att i en upphandling besluta på nämndens vägnar. Detta gäller när nämnden anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader genom en inköpscentral enligt 7 kap. 12 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller 7 kap. 7 § lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.

Uppdrag enligt första stycket får inte lämnas i de fall som avses i 6 kap. 38 § kommunallagen (2017:725).

4 a §7

En nämnd i en kommun, i ett En nämnd i en kommun, i en landsting eller i ett kommunal- förbund får efter överenskom- melse med den myndighet som avses i 1 § andra stycket 2 lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering uppdra åt myndig- heten att besluta på nämndens vägnar i ärenden enligt den lagen.

region eller i ett kommunal- förbund får efter överenskom- melse med den myndighet som avses i 1 § andra stycket 2 lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering uppdra åt myndig- heten att besluta på nämndens vägnar i ärenden enligt den lagen.

Uppdrag enligt första stycket får inte lämnas i de fall som avses i 6 kap. 38 § kommunallagen (2017:725).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

7 Senaste lydelse 2017:755.

Prop. 2018/19:162

2.104. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan

Härigenom föreskrivs att 4 och 19 §§ lagen (2009:128) om yrkeshögskolan ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1

Utbildning inom yrkeshögskolan Utbildning inom yrkeshög- får anordnas av statliga universitet och högskolor, andra statliga myndigheter, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Utbildningsanordnaren får anordna utbildningen i sam- verkan med andra.

skolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, andra statliga myndigheter, kommuner, regioner och enskilda fysiska eller juridiska personer. Utbildnings- anordnaren får anordna utbildning- en i samverkan med andra.

19 §

En studerande får tills vidare En studerande får tills vidare avskiljas från en utbildning som anordnas av staten, en kommun eller ett landsting om han eller hon

1. lider av psykisk störning,

avskiljas från en utbildning som anordnas av staten, en kommun eller en region om han eller hon

2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller

3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket, bedöms finnas en påtaglig risk att den studerande kan komma att skada någon annan person eller värdefull egendom under utbildningen.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om avskiljande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2016:1183.

2.105. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 §, 15 kap. 3 §, 19 kap. 3 §, 21 kap. 6 §, 25 kap. 11 §, 27 kap. 1 §, 30 kap. 25 §, 31 kap. 3 §, 37 kap. 5 §, 38 kap. 7 §, 44 kap. 5 § och rubriken närmast före 31 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §

Vad som föreskrivs i tryck- Det som föreskrivs i tryck-

frihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekono- miska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflyt- ande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndig- heter.

Kommuner och landsting ska anses utöva ett rättsligt bestäm- mande inflytande om de ensamma eller tillsammans

frihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekono- miska föreningar och stiftelser där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndig- heter.

Kommuner och regioner ska anses utöva ett rättsligt bestäm- mande inflytande om de ensamma eller tillsammans

1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,

2. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller

3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag. Vid tillämpningen av andra stycket 1–3 ska inflytande som utövas av en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller landstinget.

Första stycket gäller också för handlingar som efter medgivande av en kommun eller ett landsting för viss bestämd tid förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonom-

Vid tillämpningen av andra stycket 1–3 ska inflytande som utövas av en juridisk person över vilken en kommun eller en region bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller regionen.

Första stycket gäller också för handlingar som efter medgivande av en kommun eller en region för viss bestämd tid förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonom-

Prop. 2018/19:162 iska föreningar eller stiftelser där

kommuner eller landsting tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.

Vad som föreskrivs om kommun- er och landsting i första–tredje styckena tillämpas också på kommunalförbund.

iska föreningar eller stiftelser där kommuner eller regioner tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.

Det som föreskrivs om kommun- er och regioner i första–tredje styckena tillämpas också på kommunalförbund.

15 kap.

3 §1

Sekretessen enligt 1, 1 a och 2 §§ hindrar inte att uppgifter som avses i 37 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

Sekretessen enligt 1, 1 a och 2 §§ hindrar inte att uppgifter som avses i 37 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt det som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

19 kap.

3 §2

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.

Om ett ärende enligt första stycket rör upphandling, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan

Om ett ärende enligt första stycket rör upphandling, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, en region eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan

1 Senaste lydelse 2013:972. 1 Senaste lydelse 2016:1183.

har slutförts. Under en elektronisk auktion får dock lämnas sådana uppgifter som avses i 8 kap. 25 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, 8 kap. 25 § lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna eller 6 kap. 11 § lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Om ett ärende enligt första stycket rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjud- ande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.

har slutförts. Under en elektronisk auktion får dock lämnas sådana uppgifter som avses i 8 kap. 25 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, 8 kap. 25 § lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna eller 6 kap. 11 § lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Om ett ärende enligt första stycket rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjud- ande inom en kommun, en region eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande en handling som anger villkoren i ett slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.

21 kap.

6 §

Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgifter som avses i 37 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyl- dighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgifter som avses i 37 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt det som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyl- dighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

25 kap.

11 §3

Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas

1. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun,

2. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § i ett landsting till en annan sådan myndighet i samma landsting,

3. till en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § eller till en enskild vårdgivare enligt vad som föreskrivs om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355),

2. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § i en region till en annan sådan myndighet i samma region,

3. till en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § eller till en enskild vårdgivare enligt det som föreskrivs om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355),

4. till ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen,

5. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § inom en kommun eller ett landsting till annan sådan myn- dighet för forskning eller fram- ställning av statistik eller för administration på verksamhets- området, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs, eller

5. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § inom en kommun eller en region till annan sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs, eller

6. till en enskild enligt vad som föreskrivs i – lagen (1988:1473) om undersökning beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål,

– lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, – smittskyddslagen (2004:168), – 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., – lagen (2006:496) om blodsäkerhet, – lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler,

– lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ eller förordning som har meddelats med stöd av den lagen, eller

– 2 kap. lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

3 Senaste lydelse 2017:614.

295

27 kap.

1 §4

Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Sekretess gäller vidare

1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,

Prop. 2018/19:162

2. hos kommun eller landsting för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatterätts- nämnden har lämnat i ett ärende om förhandsbesked i en skatte- eller taxeringsfråga, och

2. hos kommun eller region för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatterättsnämnden har lämnat i ett ärende om förhandsbesked i en skatte- eller taxeringsfråga, och

3. hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg, återkallelseavgift och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.

30 kap.

25 §

Får ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana överläggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läke- medelsförmåner m.m. en uppgift från Tandvårds- och läkemedels- förmånsverket som är sekretess- reglerad enligt 23 § första stycket 1, blir sekretessbestämmelsen til- lämplig på uppgiften även hos landstinget eller kommunen. Detta

Får en region eller en kommun som inte ingår i en region i samband med sådana överlägg- ningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läkemedels- förmåner m.m. en uppgift från Tandvårds- och läkemedelsför- månsverket som är sekretess- reglerad enligt 23 § första stycket 1, blir sekretessbestämmelsen til- lämplig på uppgiften även hos regionen eller kommunen. Detta

4 Senaste lydelse 2016:1203.

Prop. 2018/19:162 gäller dock inte om det finns en

primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

gäller dock inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

31 kap.

Affärsverksamhet hos kommunala eller landstingskommunala företag

Affärsverksamhet hos kommunala bolag

3 §5

Sekretess gäller i affärsverk- Sekretess gäller i affärsverk- samhet hos en bank, ett kredit- marknadsföretag eller ett värde- pappersbolag som samverkande kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över för uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller men. I ett ärende enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjnings- sektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet gäller dock sekretess för sådana uppgifter endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

samhet hos en bank, ett kredit- marknadsföretag eller ett värde- pappersbolag som samverkande kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över för uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller men. I ett ärende enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjnings- sektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet gäller dock sekretess för sådana uppgifter endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

37 kap.

5 §

Sekretess enligt 4 § hindrar inte att uppgifter som avses i den paragrafen lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och

Sekretess enligt 4 § hindrar inte att uppgifter som avses i den paragrafen lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt det som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och

5 Senaste lydelse 2017:351.

295

förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

Prop. 2018/19:162

38 kap.

7 §

Sekretess gäller hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskap för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap eller planering enligt förfogandelagen (1978:262)

Sekretess gäller hos kommuner och regioner i verksamhet som avser beredskap för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap eller planering enligt förfogandelagen (1978:262)

1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

44 kap.

5 §6

Rätten enligt 1 kap.1 och 7 §§tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tyst- nadsplikt som följer av

1. beslut som har meddelats med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författnings- skyddande verksamhet,

2. 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åt- gärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd bered- skap,

3. 4 kap. 16 § försäkringsrörelse- lagen (2010:2043), och

4. 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares

Rätten enligt 1 kap.1 och 7 §§tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tyst- nadsplikt som följer

1. av beslut som har meddelats med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författnings- skyddande verksamhet,

2. av 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap,

3. av 4 kap. 16 § försäkrings- rörelselagen (2010:2043), och

6 Senaste lydelse 2016:1203.

Prop. 2018/19:162 och tjänstepensionsinstituts verk-

samhet i Sverige.

4. av 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska för- säkringsgivares och tjänste- pensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.106. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Härigenom föreskrivs att 3, 5 b och 19 §§ lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1

Kommuner och landsting ska Kommuner och regioner ska informera de nationella minori- teterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är av betydelse för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken.

informera de nationella minori- teterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är av betydelse för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken.

5 b §2

Kommuner och landsting ska Kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Uppgifter om mål och riktlinjer som har antagits enligt första stycket ska på begäran lämnas till den myndighet som har uppföljningsansvar enligt 20 §.

19 §

Om det finns särskilda skäl får Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela föreskrifter om att en viss myndighet som lyder under regeringen ska undantas från tillämpningen av 8 §. Motsvarande gäller efter regeringens bemynd- igande för landsting och kommun i fråga om kommunala myndigheter.

regeringen meddela föreskrifter om att en viss myndighet som lyder under regeringen ska undantas från tillämpningen av 8 §. Motsvarande gäller efter regeringens bemynd- igande för region och kommun i fråga om kommunala myndigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2018:1367. 2 Senaste lydelse 2018:1367.

Prop. 2018/19:162

2.107. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Denna lag tillämpas i fråga om tjänster, dock inte

1. finansiella tjänster,

2. elektroniska kommunikationstjänster och tillhandahållande av kommunikationsnät,

3. tjänster på transportområdet,

4. tjänster som tillhandahålls av bemanningsföretag,

5. tjänster som är förbehållna reglerade yrken inom hälso- och sjukvården samt läkemedelstjänster utförda av yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården och som utförs för att bedöma, bibehålla eller återställa patienters hälsotillstånd,

6. audiovisuella tjänster och ljudradiosändningar,

7. tillhandahållande av hasardspel där penningvärden satsas,

8. tjänster som är förenade med offentlig maktutövning,

9. sociala tjänster som rör sub- ventionerat boende, barnomsorg och stöd till permanent eller tillfälligt behövande familjer och enskilda, och som tillhandahålls av eller utförs på uppdrag av stat, kommun eller landsting, eller av välgörenhetsorganisationer erkän- da av stat, kommun eller landsting, och

10. privata säkerhetstjänster.

9. sociala tjänster som rör sub- ventionerat boende, barnomsorg och stöd till permanent eller tillfälligt behövande familjer och enskilda, och som tillhandahålls av eller utförs på uppdrag av stat, kommun eller region, eller av välgörenhets- organisationer erkända av stat, kommun eller region, och

Lagen tillämpas inte på skatteområdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.108. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2010:294) om säkerhets- kontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting

Lag om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och regioner

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

2.109. Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § och 7 kap. 3 §luftfartslagen (2010:500) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §

Ett luftfartyg får registreras i Sverige bara om det helt ägs av

1. svenska staten,

2. svensk kommun eller svenskt landsting,

2. svensk kommun eller region,

3. medborgare i ett land inom Europeiska unionen (EU-land) eller dödsboet efter en sådan person,

4. bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som har svensk nationalitet eller har sitt säte i ett EU-land, eller

5. europeiska ekonomiska intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige.

Även om förutsättningar enligt första stycket inte föreligger får ett luftfartyg registreras i Sverige, om det brukas av någon som avses i första stycket och denne har ett drifttillstånd som är utfärdat i Sverige.

Transportstyrelsen får i ett enskilt fall besluta att ett luftfartyg får registreras i Sverige även om förutsättningar enligt första eller andra stycket inte föreligger. Ett sådant beslut får fattas bara om luftfartyget i regel används med utgångspunkt i Sverige.

7 kap.

3 §

Ett drifttillstånd får ges endast till

1. svenska staten,

2. svenska kommuner eller

2. svenska kommuner eller

landsting,

regioner,

3. medborgare i ett land inom Europeiska unionen (EU-land) som har sitt hemvist i Sverige eller till dödsbo efter en sådan person,

4. svenska handelsbolag som endast har bolagsmän som är medborgare i ett EU-land,

5. svenska föreningar, samfund eller stiftelser, s