Prop. 1988/89:97

om anslag till riksgäldskontoret

Regeringens proposition 1 988/ 89: 97 &

om anslag till riksgäldskontoret Prop. 1988/89: 97

Regeringen Föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i ' bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 23 februari 1989.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Odd Engström

1 Inledning

Riksdagen har beslutat att riksgäldskontoret fr. o. m. den 1 juli 1989 skall vara en myndighet under regeringen (prop. 1986/87:143.KU 1987/88: 1 och 1988/891FiU4, rskr. 30). En organisationskommitté (Fi 1988:04) har fått i uppdrag att se över riksgäldskontorets framtida organisation och arbetsupp- gifter. Kommittén har delat upp arbetet i två delar. De frågor som kom- mitte'n har bedömt måste lösas före den 1 juli 1989 har redovisats i delbe- tänkandet (SOU 1988:59) Riksgäldskontoret — från riksdagens verk till regeringens myndighet.

1 ett kommande slutbetänkande skall kommittén behandla mer långsik- tiga frågor och principiella överväganden om riksgäldskontorets verksam- het och organisation.

En sammanfattning av kommitténs delbetänkande bör fogas till proto- kollet i detta ärende som bilaga 1. Som bilaga 2 bör fogas en förteckning över remissinstanscrna och en sammanställning av remissyttrandena.

Jag tar i denna proposition upp de frågor som bör behandlas inför det ändrade huvudmannaskapet den 1 juli 1989. Dessa frågor är riksgäldskon- torets anslag för budgetåret 1989/90 samt vissa författningsändringar som är en följd av det ändrade huvudmannaskapet. 1 anslutning till frågan om anslag för budgetåret 1989/90 lämnas en redogörelse för sammansättning- en av kontorets styrelse m.m.

• Sida 16
•  Original

2 Anslagsfrågor för budgetåret 1989/90

Mitt förslag: Medel till riksgäldskontoret bör för budgetåret 1989/90 anvisas enligt nedanstående uppställning under statsbudgetens Vll huvudtitel. Som jämförelse redovisas också riksgäldskontorets bud— get för 1988/89 och utfallet för verksamhetsåret 1987/88.

Utfall 1987/88

778863

Anslag (i tusental kronor) Budget

1988/89 905 420

Förslag 1989/90

1. Riksgälds- 936142 kontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning. förslagsanslag

. Riksgälds- kontoret: Förvaltningskost- nader. förslagsanslag

. Riksgälds- kontoret: Garantiverksamhct. förslagsanslag

'. Riksgälds- kontoret: Uppdragsverksamhet. förslagsanslag

. Riksgälds- kontoret: Systemutveck- ling m. m.. reservationsanslag

(—83956)

(—4571)

' Varav 4445 begärt på tilläggsbudget 1 för budgetåret 1988/89

Den fortsatta framställningen följer det föreslagna anslagssystemet; se vidare skälen för mitt förslag. Uppgifterna för de tidigare åren har räknats om för att bli helt jämförbara med anslagsframställan för budgetåret 1989/90.

Jämfört med tidigare år har anslaget Räntor på statsskulden renodlats. Provisionskostnader. kreditavgifter och vissa andra kostnader som tidiga- re redovisades under anslaget Räntor på statsskulden har i förslaget förts över till Vll huvudtiteln och redovisas där under anslaget Kostnader för upplåning och låneförvaltning. I samband med vårens kompletteringspro- position återkommer jag med en beräkning av anslaget Räntor på stats- skulden. Hänsyn kommer då att tas till att vissa kostnader överförts till Vll huvudtiteln.

Utgifterna och inkomsterna under anslaget Riksgäldskontoret: Kostna- der för upplåning och låneförvaltning har tidigare redovisats på tre anslag. nämligen Räntor på statsskulden. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m.m. samt till mindre del på anslaget Riksgäldskonto- ret: Förvaltningskostnader.

• Sida 17
•  Original

Anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet har i hittillsvarande an- slagsstruktur sin motsvarighet i två anslag. nämligen under sjunde huvud- titeln: Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier och under tolfte huvudtiteln: Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg. Dessa två anslag ersätts sålunda av det nya anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran.

Statskontoret anser dock inte att föreslagen funktion för strategisk plane- ring bör inrättas nu. Ett eventuellt resurstillskott bör i stället avsättas som utrednings_ och utvecklingsresurs till riksgäldsdirektörens förfogande. Statskontoret ifrågasätter också att ADB-frågorna genom ett särskilt anslag behandlas som avskilda från verksamhetsfrågorna.

Riksrevisionsverket framför vissa synpunkter av teknisk karaktär.

Skälen för mitt förslag: Riksgäldskontorets huvuduppgift skall som tidi- gare vara att ta upp och förvalta lån för staten. De belopp riksgäldskonto- ret skall låna upp och förvalta är mycket omfattande. Detta ställer stora krav på effektivitet och säkerhet i kontorets verksamhet. Enligt mitt för- slag delas anslaget upp i fyra förslagsanslag, vilka fördelas på räntor på statsskulden. kostnader för upplåning och låneförvaltning. garantiverk- samhet samt uppdragsverksamhet. Anslaget för kontorets förvaltnings- kostnader bör under första året ges i form av förslagsanslag och därefter som ramanslag. Härtill kommer ett reservationsanslag för systemutveck- ling m.m. Förslaget ansluter sig till pågående reformarbete med statens anslagssystem genom användningen av ramanslag för förvaltningskostna- der. Anslagssystemet är också utvecklingsbart mot ett system med målstyr- ning och resultatansvar för verksamhetens olika delar.

Närmare om anslagen m.m. Förslaget har utformats utan hänsyn till de framtida förändringar som kan aktualiseras när kommittén lämnat sitt slutbetänkande.

Statens nettoupplåning för budgetåret 1989/90 har i november 1988 beräknats till 25 miljarder kr. varav 15 miljarder avser riksgäldskontorets kreditgivning vid sidan av budgeten. Statens refinansieringsbehov på den inhemska marknaden beräknas till 153 miljarder kr.

Liksom tidigare gäller som norm att staten inte skall nettolåna i utlan- det. Den långfristiga bruttoupplåningen i utlandet har riksgäldskontoret beräknat till 17 miljarder kr.

Riksgäldskontorets verksamhet på garantiområdet antas fortsätta efter samma linjer som hittills.

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet omfattar för närvarande kre- ditgivning vid sidan av budgeten till vissa affärsverk m.fl. Kreditgivningen har ökat från ca 3 miljarder kr. budgetåret 1987/88 till ca 7 miljarder kr. för budgetåret 1988/89. Kreditgivningen beräknas öka till ca 15 miljarder under budgetåret 1989/90. Ökningen beror framför allt på att nya låntaga- re t.ex. statens vattenfallsverk, affärsverket FFV, centrala studiestöds— nämnden och banverket kommer till.

2 Riksdagen 1988/89. I .vuntl. Nr 97 Rättv/sur: S. 17 rad 3 Står: kostnader Rättat till: förluster Rad 5 Ny mening tillkom- mit Rad 32 Står: törvaltningsanslag Rättat till: förslagsanslag s. 18 rad 22—25 utgår S. 20 rad 5 och 6 nedifrån Står: delägarstämman Rättat till: ombudsstämman S. 26 Ny Hemställan.

• Sida 18
•  Original

Räntor på statsskulden uppskattades i budgetpropositionen 1988 till 58 miljarder kr. Av naturliga skäl är det svårt att nu ange någon säker beräkning av räntorna. För närvarande gäller att riksgäldskontoret succes- sivt redovisar sådana beräkningar till finansdepartementet och att rege- ringen lämnar ett slutligt förslag till anslagsberäkningi kompletteringspro— positionen. Avsikten är att det skall göras på samma sätt också i fortsätt- ningen.

Det nya anslaget kostnader för upplåning och lånefön'altning avser vo- lymberoende utgifter, huvudsakligen ersättningar för externa tjänster i samband med emissioner och låneförvaltning. En av de förutsättningar som ligger till grund för förslaget är att tre premieobligationslån kommer att emitteras under budgetåret 1989/90. Förslaget innebär ett anslag om totalt ca 936 milj. kr., fördelat enligt följande: -— Upplåning inom landet: ca 450 milj. kr. — lnhemsk låneförvaltning: ca 235 milj. kr. — Utlandsupplåning: ca 251 milj. kr.

Det föreslagna anslaget jörvaltningskostnader avser basresurserna för verksamheten. Förslaget innebär ett anslag om totalt 51745 tkr. Efter omföring av vissa kostnader till anslaget Kostnader för upplåning och låneförvaltning och Garantigivning och justering av anslaget med hänsyn till en minSkning av revisionsenheten blir basen för pris— och löneomräk- ning 44 714 tkr.

Pris- och löneomräkningen uppgår till 4252 tkr. För administrationen av det beslutade ungdomsbosparandet har 400 tkr. tagits upp under posten lönekostnader. Vidare föreslås insatser om sammanlagt 958 tkr. för återbemanning av den samhällsekonomiska grup- pen och för viss utökning av tillfällig personal inom kontoret.

För personalutveckling och representation har beräknats 1 000 tkr. resp. 200 tkr., vilket innebär en ökning med 514 tkr. resp. 157 tkr.

Återbesättandet av den samhällsekonomiska gruppen för att stärka riks- gäldskontorets långsiktiga planeringsfunktioner är en kompensation för att lönemedel för dessa tjänster av kontoret har utnyttjats för extraordinära insatser inom ekonomi- och upplåningsenheterna. Statskontoret har ifrå- gasatt om inte ett eventuellt resurstillskott för en återbemanning av den samhällsekonomiska gruppen, i avvaktan på resultatet av den översyn av riksgäldskontorets organisation som statskontoret utför på uppdrag av kommittén, i stället borde avsättas som utrednings— och utvecklingsresurs till riksgäldsdirektörens förfogande. De föreslagna åtgärderna har av kom- mittén bedöms vara mycket angelägna. Jag delar kommitténs bedömning. Åtgärderna bör öka effektiviteten i skuldförvaltningen. Återbemanningen av den samhällsekonomiska gruppen utgör inte något hinder för en senare omorganisation och föregriper inte heller Statskontorets utredning.

Anslaget till garanti verksam/tet avser alla typer av garantier inom ramen för riksgäldskontorets garantiverksamhet. Enligt förslaget tas anslaget upp med ett formellt belopp.

lnfriade garantier är den dominerade posten på utgiftssidan i budgeten och har här beräknats till 50 milj. kr. På inkomstsidan i budgeten ingår återvunna garantier. här beräknade till 10 milj. kr. och garantiavgifter. här

• Sida 19
•  Original

beräknade till 1 10 milj. kr. Budgetkalkylcn innebär således för budgetåret 1989/90 ett inkomstöverskott med 70 milj. kr.

Anslaget till uppdrogsverksamhet avser för närvarande enbart krediter till affärsverk m.fl. Anslaget skall enligt förslaget tas upp med ett formellt belopp och någon budget redovisas inte här. Liksom tidigare kommer verksamheten att lämna överskott.

Anslaget till systemutveckling m.m. avser alla utgifter, utom löner, för drift av ADB-system på egen dator och tekniskt underhåll av egen datorut- rustning. Dessutom ingår kostnader för vissa utredningar som inte är direkt knutna till ADB-verksamheten, t.ex. konsultstudier avseende det administrativa genomförandet av statsupplåningen. Preliminärt har kom- mittén i betänkanden föreslagit ett anslag om ca 6,4 milj. kr. Kommittén har därefter i en komplettering till betänkandet anfört att reservationsan- slaget för ADB-verksamheten bör ökas med 1,2 milj. kr. för systemutveck- '

lingskostnader beträffande vinstkontrollsystemtet för premieobligationer och med 3,3 milj.kr. för maskininvesteringar. Beträffande vinstkontroll- systemet anför kommittén att det är nödvändigt att en översyn kommer till stånd omedelbart.

Statskontoret har ifrågasatt det lämpliga i att ADB-frågorna behandlas som avskilda från verksamhetsfrågorna. Statskontoret föreslår dock inte något alternativ utan framhåller att det föreslagna anslagssystemet skapar förutsättningar för att i ett senare skede åstadkomma en förändring.

Den av kommittén föreslagna ytterligare ökningen av anslaget med 3,3 milj. kr. kräver ytterligare beredning. Jag tar således inte upp den frågan i detta sammanhang.

Beträffande riksgäldskontorets organisation vill jag lämna följande redo- görelse.

Kontoret Skall ledas av en styrelse med högst åtta ledamöter. Chef för kontoret blir en riksgäldsdirektör. En överdirektör skall vara riksgäldsdi- rektörens ställföreträdare. Styrelsen utses av regeringen. Fyra ledamöter skall vara riksdagsledamöter vilka kommer att utses så att de i möjligaste mån motsvarar mandatfördelningen mellan partierna i riksdagen. Vidare skall riksgäldsdirektören ingå i styrelsen. Till detta kommer att finansde- partementet skall vara företrätt i styrelsen samt att det utöver de sex nämnda ledamöterna skall finnas två ledamöter med särskild samhällseko- nomisk kompetens och som är kunniga i kreditmarknadsfrågor. Riksgälds- direktören skall vara styrelsens ordförande.

Inom kontoret kommer det tills vidare att finnas sex enheter nämligen en upplåningsenhet. en utlandslåneenhet, en garanti- och rättsenhet, en ekonomienhet, en administrationsenhet och en revisionsenhet. Denna enhetsindelning överensstämmer med nuvarande organisation.

• Sida 20
•  Original

3 Vissa uppgifter som flyttas från riksgäldskontoret

Mitt förslag: Följande uppgifter flyttas från riksgäldskontoret och i vissa fall också från riksbanken

a. riksbankens och riksgäldskontorets nominering av ledamöter till Aktiebolaget Aerotransponers representantskap slopas, b. riksbankens och riksgäldskontorets val av en ledamot och en suppleant för denne till styrelsen för Stockholms fondbörs flyttas till regeringen, . riksgäldskontorets nominering av en ledamot till H M Konung- ens råd för mark- och byggnadsfrågor flyttas till riksdagens förvaltningsstyrelse, . riksgäldskontorets val av ledamöter och suppleanter till styrelsen för Stadshypotekskassan resp. Hypoteksbanken flyttas till rege- ringen, . riksgäldskontorets val av revisorer och suppleanter till Stadshy- potekskassan resp. Hypoteksbanken flyttas till regeringen. riksgäldskontorets val av ledamöter till partibidragsnämnden flyttas till riksdagens förvaltningsstyrelse och . riksgäldskontorerets val av revisorer och suppleanter i System- bolaget resp. Vin- oeh Spritcentralen flyttas till riksdagens förvaltningsstyrelse.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom såvitt av- ser val av revisorer och suppleanter i Stadshypotekskassan och Hypoteks- banken.

Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran med följande undantag.

F ullmäktige i riksbanken anser att valet av en ledamot och suppleant till styrelsen för Stockholms fondbörs bör flyttas till riksbanken eftersom det finns starka skäl för riksbanken att vara representerad i börsstyrelsen.

Försäkringsinspektionen, Stadshypotekskassan och H ypoteksbanken motsätter sig kommitténs förslag i fråga om val och antal revisorer i Stadshypotekskassan och Hypoteksbanken. Inspektionen anser inte det finns skäl att frångå nuvarande ordning på det sätt kommittén föreslagit. Enligt inspektionen kan det. i avvaktan på den pågående översynen av hypotekslagstiftningen, vara en lämplig ordning att en revisor utses av regeringen och att två revisorer utses på ombudsstämma resp. delägarsam- mankomst samt att en revisor utses av bankinspektionen som tillsynsmyn- dighet. Stadshypotekskassan föreslår att nuvarande bestämmelser för kassan endast ändras så att den av riksgäldsfullmäktige utsedde revisorn, jämte suppleant, i fortsättningen skall utses av ombudsstämman. Om- budsstämman skall alltså utse tre revisorer och bankinspektionen en. H ypotekas'banken, som inte anser att det finns skäl att ändra antalet reviso- rer, föreslår att av bankens revisorer skall tre utses av delägarsamman- komsten och två av regeringen.

Skälen för mitt förslag: Det ändrade huvudmannaskapet för riksgälds-

• Sida 21
•  Original

kontoret medför att en del uppgifter som i dag åvilar kontoret och dess fullmäktige bör flyttas. De uppgifter som avses rör val eller nominering av representanter i olika styrelser och nämnder.

Vissa uppgifter rör verksamheter som ligger inom riksdagsområdet, varvid fullmäktige i riksgäldskontoret fått utnämningsrätt i sin egenskap som myndighet under riksdagen. Andra utnämningar som görs av fullmäk- tige har motiverats av kontorets roll på kreditmarknaden. ] en del fall finns dessa motiv kvar.

Kommitténs förslag har i berörda delar utformats efter samråd med riksdagens förvaltningsstyrelse.

Nuvarande nominering av ledamöter till Aktiebolaget Aerotransporters (AEA:s) representantskap

Aktiebolaget Aerotransporter (ABA) bildades år 1948 efter beslut av riks- dagen (prop. 1948:176, StU 94. rskr. 188) för att ombesörja bl.a. den reguljära luftfarten i Sverige. Bolaget ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk lnterkontinentaltrafik AB (SILA). ABA är bl.a.ett av SAS moderbolag. I samband med riksdagens beslut 1948 fastställdes också hur staten skall representeras i ABA. Regeringen utser 20 personer till ledamöter i ABA:s representantskap. Hälften av dessa föreslås av verk under riksdagen, nämligen riksbanksfullmäktige och fullmäktige i riks- gäldskontoret med fem vardera. Avsikten med denna konstruktion är att dessa ledamöter skall ge riksdagen möjlighet att följa ABA:s verksamhet.

Två olika alternativ kan övervägas när det gäller den framtida nomine- ringen av ledamöter i ABA:s representantskap. Det ena alternativet inne- bär att riksdagen övertar nomineringsförfarandet. Det organ som ligger närmast till hands för den uppgiften är riksdagens näringsutskott. ABA skulle därmed delvis bli en parallell till AB Procordia. Näringsutskottet utser i dag ledamöter i Procordias styrelse. Motivet för detta alternativ skulle vara att garantera riksdagen direkt insyn i ABA:s verksamhet.

Det andra alternativet innebär att man slopar det formella nominerings- förfarandet. Regeringen utser i dag ledamöter i ett flertal styrelser och nämnder. Beredningen av dessa ärenden sker inom regeringskansliet. Kommunikationsdepartementet skulle kunna ta över ansvaret för nomine- ring av hela representantskapet. Med denna uppläggning skulle AEA:s representantskap handläggas på samma sätt som flertalet av de utnäm- ningar som regeringen gör till olika styrelser och nämnder.

Jag anser i likhet med kommittén att det saknas skäl för att reglera nomineringsförfarandet. Regeringen kan informellt inhämta riksdagens och de olika partigruppernas synpunkter på vilka som bör representera staten i ABA:s representantskap. En konsekvens av detta ställningstagande _ är att även riksbanksfullmäktiges formella nomineringsrätt bör slopas.

• Sida 22
•  Original

Styrelsen för Stockholms fondbörs

Fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret utser vid ett gemensamt sammanträde en ordinarie ledamot och en suppleant i styrelsen för Stock- holms fondbörs. Enligt praxis är den ordinarie ledamoten en tjänsteman vid riksbanken medan suppleanten kommer från riksgäldskontoret.

Styrelsen för Stockholms fondbörs består av 1 1 ordinarie ledamöter och 11 suppleanter. Regeringen utser ordförande och vice ordförande samt fyra övriga ledamöter och suppleanter för dessa. Värdepappersmarknads- kommittén (Fi 1987:03), kommer i sitt utredningsarbete att se över bl.a. reglerna om börsstyrelsens storlek och sammansättning.

Starka skäl talar för att riksgäldskontoret skall ha insyn i och nära kunna följa fondbörsens verksamhet. Stockholms fondbörs är bl.a. marknads- plats för premieobligationer. De avgifter riksgäldskontoret betalar till bör- sen uppgår till drygt fyra milj. kr. för år 1988 vilket gör riksgäldskontoret till den störste bidragsgivaren. Riksgäldskontoret bör även fortsättningsvis vara representerat i börsens styrelse. [ och med att riksgäldskontoret blir en regeringsmyndighct är det dock inte lämpligt att styrelsen i riksgälds- kontoret utser någon av ledamöterna i börsstyrelsen. Det bör ankomma på regeringen. Mandaten bör också hållas samman så att ordinarie ledamot och suppleant utses av samma instans. Jag föreslår därför att det mandat (ordinarie och suppleant) som i dag delas mellan riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige övergår till regeringen. Detta hindrar inte att också riksbanken. av de skäl riksbanken framfört i sitt remissyttrande. bör vara representerad i fondbörsens styrelse. Jag anser alltså att representanter från såväl riksbanken som riksgäldskontoret bör ingå som ledamöter i fondbörsens styrelse men att de bör utses av regeringen. Denna lösning bör dock vara temporär i avvaktan på värdepappersmarknadskommitténs be- tänkande.

H M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor.

H M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor hette tidigare Djur- gårdsrådet och bildades år 1964 efter beslut av riksdagen. I prop. 1962:98, StU 99, rskr. 230, föreslogs den sammansättning av rådet som fortfarande gäller. Den 1 juli 1987 fick rådet en ny instruktion. Rådet skall enligt instruktionen "främja att mark och byggnader i statens ägo, över vilka Konungen har dispositionsrätten. vårdas, förvaltas och utvecklas effektivt och ändamålsenligt med beaktande av de stora kultur- och naturvärden denna egendom representerar”.

Rådet består av åtta ledamöter. Dessa är Konungen. som också är rådets ordförande, riksmarskalken. ståthållaren samt fem ledamöter som utses av Konungen på förslag av riksgäldsfullmäktige, vetenskapsakademin. riks- antikvarieämbetet, byggnadsstyrelsen och Stockholms stad.

Rådets uppgifter ligger utanför riksgäldskontorets nuvarande och fram- tida verksamhetsområdc. Anledningen till att riksgäldsfullmäktige är re- presenterat i rådet torde vara att fullmäktige är en myndighet under riksdagen. Uppgiften att föreslå en ordinarie ledamot och en suppleant i

• Sida 23
•  Original

rådet kan därför flyttas från riksgäldsfullmäktige till annan institution under riksdagen. Jag föreslår att riksdagens förvaltningsstyrelse tar över denna uppgift fr.o.m.den ljuli 1989.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Sveriges allmänna hypoteksbank

Stadshypotekskassan bildades år 1909. Av lagen (1968:576) om Konunga- riket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar fram-' går att styrelsen skall bestå av tio ledamöter. Regeringen utser två ledamö- ter och två suppleanter och fullmäktige i riksgäldskontoret en ledamot och en suppleant. Förutom de nämnda ledamöterna och verkställande direktö- ren består styrelsen av sex ordinarie ledamöter som väljs på ombudsstäm- man. En av regeringen utsedd ledamot förordnas av regeringen som ordfö— rande och den av riksgäldsfullmäktige utsedda ledamoten är styrelsens vice ordförande. Riksgäldsfullmäktige utser dessutom en revisor och en suppleant.

Riksgäldsfullmäktiges representation har att göra med främst det förhål- landet att riksgäldskontoret garanterar kassans grundfond.

Hypoteksinstitutionernas framtida verksamhet och organisation utreds för närvarande av hypoteksutredningen (Fi 1988:08). Enligt min mening finns det därför inte skäl att nu företa några andra ändringar beträffande val av styrelseledamöter och revisorer än sådana som föranleds av det ändrande huvudmannaskapet för riksgäldskontoret. Fullmäktiges uppgift att utse en ledamot bör därför övergå till regeringen Jag föreslår således att regeringen skall utse sammanlagt tre ledamöter jämte suppleanter till kassans styrelse. Av dessa ledamöter utser regeringen en att vara ordfö- rande och en att vara vice ordförande. Jag föreslår vidare. till skillnad från kommittén, att regeringen skall utse en revisor och en suppleant för denne.

Hypoteksbanken bildades genom beslut av 1859/60 års riksdag. Enligt lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypo- teksföreningar består styrelsen av sex ledamöter. Regeringen och riksgälds- fullmäktige utser vardera en ledamot, tre utses på delägarsammankomst och dessutom är verkställande direktören ledamot av styrelsen. Ordföran- de är den av regeringen utsedda ledamoten och vice ordförande den som riksgäldsfullmäktige utser. Fullmäktige i riksgäldskontoret utser en revisor och en suppleant för denne.

Hypoteksbanken är en parallell till Stadshypotekskassan. Även beträf- fande hypoteksbanken bör således endast sådana ändringar som föranleds av det ändrade huvudmannaskapet för riksgäldskontoret göras. Rätten att utse ledamot av styrelsen och revisor m.m. bör således överflyttas till regeringen.

Partibidragsnämnden

Bestämmelserna om partibidragsnämnden finns i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Nämnden tillkom efter beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 174, KU 44, rskr. 452). I propositionen 1965 uttalades

• Sida 24
•  Original

att det ej är lämpligt att partistödet administreras av en myndighet under regeringen med hänsyn till eventuella tolkningstvister. I stället borde stö- det fördelas av en fristående nämnd som utses av en myndighet under riksdagen, och då lämpligen riksgäldskontoret. Nämnden består av tre jurister.

Jag anser i likhet med kommittén att partibidragsnämnden bör ligga kvar hos en institution under riksdagen. Riksdagens förvaltningsstyrelse är den institution under riksdagen som i fortsättningen bör utse partibidrags- nämnden. Utbetalningarna bör göras av riksdagens förvaltningskontor.

[ överensstämmelse med riktlinjerna för omröstningsregler i prop. 1986/ 87:39 om följdlagstiftning till den nya förvaltningslagen föreslår jag också en ändring av nämndens omröstningsregler.

. Systembolaget AB och AB Vin- och Spritcentralen

Fullmäktige i riksgäldskontoret utser i dag tre lekmannarevisorcr samt suppleanter för dessa i Systembolaget och Vin- och Spritcentralen. Riks- dagen bcslöt under 1987/88 års riksmöte att behålla dessa revisorer för att garantera riksdagen insyn (FiU 1987/88:12. rskr. 170). Jag föreslår därför att rätten att utse revisorer i Systembolaget resp. Vin- och Spritcentralen flyttas från riksgäldsfullmäktige till riksdagens förvaltningsstyrelse.

4 Andra författningsändringar som kräver riksdagsbeslut

Mitt förslag: I följande lagar utmönstras ”fullmäktige i riksgälds- kontoret"

. lagen (1940:79) om utsträckning av tiden för upptagande av växelprotest m.m. vid krig och krigsfara. . lagen (1940:300) angående förordnande om anstånd med betal-

ning av gäld m.m. (moratorielagen), . lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållan- den, . lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltnings- kontor och . lagen (1988: 1387) om statens upplåning.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Kommittén har dock därutöver föreslagit en ändring i föräldrabalken och i Kungl. Maj:ts cirkulär (1940:677) angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att biträda ackord och eljest eftergiva statens rätt med avseende å lån från statens utlåningsfondcr m.m.

Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran.

• Sida 25
•  Original

Bankföreningen. sparbanks/öreningen och Stockholms överförmyndar- nämnd motsätter sig dock kommitténs förslag till ändring av de bestäm- melser i föräldrabalken som förutsätter att det finns en möjlighet till inskrivning av underårigas premieobligationer i den s.k. statsskuldboken.

Skälen för mitt förslag: De ändringar jag föreslår har. utom beträffande ändringen av lagen om statens upplåning, samband med det ändrade huvudmannaskapet för riksgäldskontoret.

1 lagen (1940:79) om utsträckning av tiden för upptagande av växelpro— test m.m. vid krig eller krigsfara, i lagen (1940:300) angående förordnande om anstånd med betalning av gäld m.m.och i lagen (l957:684) om betal- ningsväsendet under krigsförhållanden finns bestämmelser av den inne- börden att regeringen skall höra fullmäktige i riksgäldskontoret innan regeringen fattar beslut enligt någon av de nämnda lagarna. Eftersom riksgäldskontoret från den 1 juli 1989 är en myndighet under regeringen fordras det därefter ingen särskild reglering av förhållandet mellan rege- ringen och kontoret. Detta innebär självfallet inte att det skulle sakna värde för regeringen att höra kontorets mening i de ärenden som omfattas av ifrågavarande lagar. I lagen om betalningsväsendet under krigsförhål- landen föreslår jag vidare ett par ändringar av redaktionell karaktär. I lagen (1983: 1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor före- kommer riksgäldskontoret endast på grund av kontorets nuvarande ställ- ning som riksdagsorgan.

Kommittén har härutöver föreslagit en ändring av 15 kap. 85 föräldra- balken. Ändringen skulle möjliggöra för riksgäldskontoret att upphöra med inskrivning i statsskuldsboken av underårigas premieobligationer. Kommittén har bl. a. anfört att förfarandet är mycket tidskrävande för riksgäldskontoret utan att ge motsvarande vinst i fråga om skydd för omyn- digas tillgångar. Flera remissinstanser har riktat invändningar mot förslaget och bland annat hänvisat till förmynderskapsutredningens uppfattning (SOU 1988: 40 Föräldrar som förmyndare) att inskrivningi statsskuldboken även i fortsättningen är nödvändig. Jag anser att ställning till frågan bör tas i samband med behandlingen av förmynderskapsutredningens betänkande.

I likhet med kommittén föreslår jag vidare en ändring i lagen (1988: 1387) om statens upplåning. Enligt 25 skall regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, riksgäldskontoret förvalta lån som har tagits upp av staten. De lån som åsyftas är sådana som har tagits upp enligt den ifrågavarande lagen om statens upplåning. Som kommittén påpekat finns det emellertid annan Statlig upplåning än den som omfattas av lagen om statens upplåning. Jag föreslår därför i förtydligande syfte en ändring av lagen som innebär att regeringens, eller efter regeringens bemyndigande riksgäldskontorets, förvaltning uttryckligen begränsas till att avse lån som har tagits upp enligt lagen om statens upplåning.

Kommittén har också föreslagit en ändring i Kungl. Maj:ts cirkulär (1940:677) angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att biträda ackord och eljest eftergiva statens rätt med avseende å lån från statens utlånings- fonder m.m. RiksgäldSkontoret förekommer i cirkuläret tillsammans med riksbanken på grund av ställningen som riksdagsorgan. Eftersom riksgälds-

• Sida 26
•  Original

kontoret som en regeringens myndighet kommer att omfattas av cirkuläret utan att särskilt nämnas föreslår kommitten att riksgäldskontoret utmönst- ras ur cirkuläret. Kungl. Maj:ts kungörelse (1965:921) om bevakning och avskrivning av vissa statens fordringar m.m. (avskrivningskungörelsen) är för närvarande föremål för en översyn. Jag avser att i samband med denna översyn återkomma till ifrågavarande cirkulär.

5 Lagrådets hörande

Lagförslagen är sådana att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvalt- ning för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 936 142 000 kr.,

2. till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 under Sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 51745 000 kr..

3. med ändring av vad som föreslagits i proposition 1988/89: 100 bilaga 9 punkt F 5 och bilaga 14 punkt E 4 till Riksgäldskonto- ret: Garantiverksamhet för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

4. till Riksgäldskontoret: Uppdragrverksamhet för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

5. till Riksgäldskontoret: Systemutveckling m.m. för budgetåret 1989/90 under Sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 7637 000 kr.,

6. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1979: 749) om Stock- holms fondbörs,

7. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypo- teksföreningar,

8. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar,

9. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier,

10. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1940: 79) om utsträck- ning av tiden för upptagande av växelprotest m.m. vid krig och krigsfara, 11. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1940: 300) angående" förordnande om anstånd med betalning av gäld m.m. (morato- rielag).

• Sida 27
•  Original

12. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1957: 684) om betal- Prop. 1988/89:97 ningsväsendet under krigsförhållanden, 13. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1983: 1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor, 14. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1988: 1387) om statens upplåning, 15. godkänna vad jag anfört i avsnitt 3 rörande nominering av ledamöter till Aktiebolaget Aerotransporters representantskap, ledamot till H M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor och val av revisorer och suppleanter till Aktiebolaget Systembo- laget och Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen. .

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 28
•  Original

deller granskas. Kommittén förordar en modell där riksgäldskontorets anslag delas upp i totalt sex olika anslag.

AnslagSframställan för budgetåret 1989/90 har arbetats fram i samråd mellan kommittén och tjänstemän vid riksgäldskontoret. Den är uppställd efter den föreslagna modellen för anslagssystemets utformning. Fram- ställan redovisas i sin helhet i en bilaga till betänkandet.

Riksgäldskontoret har i dag en del uppgifter i egenskap av en riksdagens myndighet vilka vid ett förändrat huvudmannaskap bör flyttas antingen till riksdagens förvaltningsstyrelse eller till regeringen beroende på uppdra- gens karaktär.

Som en följd av det förändrade huvudmannaskapet för riksgäldskonto- ret erfordras en hel del formella ändringar i gällande författningar där riksgäldskontoret berörs. Kommittén gör en genomgång av samtliga för- fattningar som rör riksgäldskontoret och föreslår vissa ändringar eller i förekommande fall att vissa författningar helt upphävs.

Förteckning över remissinstanserna och Prop. 1988/89: 97 sammanställning av yttrandena Bilaga 2

Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1988:59) Riksgälds- kontoret — från riksdagens verk till regeringens myndighet avgetts av Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), statskontoret, riksrevisionsver— ket, kammarkollegiet, hovrätten för övre Norrland, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskontoret, riksdagens förvaltningskontor, partibidragsnämnden, riksdagens revisorer, bankinspektionen, försäkrings- inspektionen, exportkreditnämnden, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sve— riges stadshypotekskassa, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sveriges advokatsamfund, Centralorganisationen SACO/SR och Stockholms över- förmyndarnämnd. '

Partibidragsnämnden, bankinspektionen och Centralorganisationen SACO/SR lämnar förslagen utan erinran.

Allmänna pensionsfonden första-tredje fondstyrelserna, Statens industri- verk (SIND), Stockholms fondbörs, Sveriges föreningsbankers för- bund, Folksam, Landsorganisationen i Sverige LO och Tjänstemännens centralorganisation TCO har avstått från att lämna yttranden.

Övriga remissinstanser har i nedan angivna frågor i huvudsak anfört följande.

1 Styrelse, organisation och instruktion 1.l Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB)

Under kriser och i krig utsätts den nationella ekonomin för stora påfrest- ningar. De offentliga utgifterna ökar starkt samtidigt som skatteintäkterna reduceras i och med inkallelser, företagsnedläggningar, minskad konsum- tion ctc.

Behovet av att få ett grepp om samhällsekonomin under kriser och i krig föranledde regeringen år 1986 att gei uppdrag åt försvarets forskningsan— stalt (FOA) att belysa de störningar i samhällsekonomin som kan förväntas under kriser och i krig. FOA skulle analysera behov och lämplig utform- ning av ekonomisk-politiska åtgärder i sådana krisskeden. Arbetet leddes av en grupp med representation från finansdepartementet, försvarsdepar- tementet, riksbanken och ÖCB. FOA lämnade sin rapport ijuni 1988.

FOA konstaterar i sin rapport att budgetunderskottet för den konsolide- rade offentliga sektorn under ett förkrigsskede kan beräknas öka med ca 125 miljarder och under ett neutralitetsskede med 90—130 miljarder kronor. Ett sådant statsfinansiellt läge ställer stora anspråk på aktivitet hos de organ som medverkar i den statliga finansieringen. Riksgäldskontoret har såsom förvaltare av den statliga upplåningen en central roll i det sammanhanget.

[ samband med en nu pågående översyn av ledningen av det civila försvaret under kriser och i krig har övervägts att ombilda funktionen "Skatte- och uppbördsväscndet" till en funktion avseende offentlig finan- 3l

• Sida 32
•  Original

siering. Vid en funktionskonferens hos riksskatteverket — där också bl.a. riksgäldskontoret. riksbanken. riksrevisionsverket och finansdepartemen— tet deltog — kom man dock fram till att de olika delarna av den centrala ekonomiska politiken — vari den statliga upplåningen är en viktig del — inte naturligen låter sig sammanfattas i en funktion. En slutsats vid konfe- rensen var att riksgäldskontoret bör i kriser och krig kvarstå som s.k. fristående beredskapsmyndighet. Vidare konstaterades att den erforderli- ga samordningen av olika ekonomisk-politiska åtgärder i stället borde ske inom ramen för en till finansdepartementet knuten beredskapsdelegation. Denna delegation skall finnas redan i fredstid för samråd och gemensam utveckling av ekonomisk-politiska åtgärdspaketet för kriser och krig.

ÖC B föreslår mot denna bakgrund att det av riksgäldskontorets instruktion redan from l989.07.01 fram- går att myndigheten också i kris och krig skall handha statens upplåning m.m. och att erforderlig organisation härför skall upprätthållas

att förordningen (l986:294) om ledningen och samordning inom total- försvarets civila del ändras så att riksgäldskontoret däri upptas såsom s.k. fristående beredskapsmyndighet

att riksgäldskontoret ingår i den beredskapsdelegation för ekonomisk- politiska åtgärder som ÖCB kan komma att förorda när pågående led- ningsöversyn slutförts vid halvårsskiftet.

1.2 Statskontoret 2 Styrelsens sammansättning

l prop. l986/87z43 om bl.a. ändrat huvudmannaskap för riksgäldskonto- ret uttalade föredragande departementschef (sid 55) att det skall finnas ett väsentligt parlamentariskt inslag i riksgäldskontorets styrelse.

Med bl.a. detta uttalande som grund föreslår riksgäldskommittén att hälften — fyra Stycken — av styrelsens ledamöter skall vara riksdagsleda- möter. Detta bör enligt kommittén komma till uttryck i instruktionen för riksgäldskontoret.

Statskontoret vill erinra om att föredragande departementschef i prop. l986/87:99 om ledningen av den statliga förvaltningen uttalade att sam- mansättningen av styrelsen inte bör regleras, men att antalet ledamöter skall framgå av respektive myndighets instruktion. Vidare framhölls att regeringen alltid bör vara fri att avgöra en styrelses sammansättning men att gällande praxis att i vissa fall inhämta förslag från riksdagspartier och intresseorganisationer bör bestå (sid 93 f).

Enligt statskontoret bör dessa principer gälla även för riksgäldskontoret.

3 Organisation fr. o. m. den 1 juli 1989

Enligt statskontorets mening bör ev organisatoriska förändringar i huvud- sak begränsas till sådana som direkt betingas av att riksgäldskontoret byter huvudman. Det innebär

— att den externa revisionen samt en tjänst för denna verksamhet flyttas till riksbanken

— samt att revisionsenheten i förtydligande syfte bör benämnas enheten Prop. 1988/89: 97 för internrevision. Bilaga 2 Med hänsyn till den speciella roll som internrevisionen har i förhållande till övrig verksamhet inom organisationen kan det vara naturligt att också markera detta organisatoriskt. Det bör ske, såsom kommittén har föresla— git, genom att enheten placeras direkt under riksgäldsdirektören.

Kommittén föreslår att en funktion för strategisk planering inrättas direkt under riksgäldsdirektören och att 730000 kronor tillförs myndighe- ten för detta ändamål. Kommittén talar i detta sammanhang om bla behovet av övergripande planering, långsiktiga frågor, strategisk analys och makroekonomiska bedömningar.

Enligt Statskontorets mening behöver riksgäldskontoret utan tvekan kompetens för analys och bedömning av den ekonomiska utvecklingen och av samhällsutvecklingen i övrigt, såväl nationellt som internationellt. Statskontoret har dock f.n. inget underlag för att bedöma resursbehovet härför. hur det skall finansieras och hur funktionen skall organiseras. I avvaktan på resultatet av den översyn av organisationen som statskontoret gör på uppdrag av kommittén bör ev. resurstillskott för strategisk plane- ring m.m. tills vidare avsättas som utrednings- och utvecklingsresurs till riksgäldsdirektörens förfogande samt för utveckling av det system för verksamhetsplanering/budgetering och uppföljning som statskontoret fö- respråkar under avsnitt 4 nedan.

1.3 Hovrätten för Övre Norrland

4 Instruktion för riksgäldskontoret

Av kommitténs överväganden under avsnittet styrelsens sammansättning och kompetens framgår att vissa styrande regler för styrelsens samman- sättning bör finnas. Kommittén anser bl.a. att av styrelsens åtta ledamöter bör det finnas två personer med särskild samhällsekonomisk kompetens och kunniga i kreditmarknadsfrågor. Kommittén anser vidare att dessa två ledamöter inte bör vara bundna till något särskilt samhällsekonomiskt intresse på kreditmarknaden eller ha anknytning till företag som i hög grad berörs av riksgäldskontorets verksamhet. Hovrätten delar kommitténs upp- fattning i sak men anser att det bör övervägas om inte 7 ;; bör ange vilka krav som ställs på de nu nämnda ledamöterna.

Vad gäller de föreslagna reglerna om överklagande i 15 5 har hovrätten med hänsyn till riksgäldskontorets verksamhet ingen erinran mot dessa.

Hovrätten anmärker härvid att den hänvisning till 145 i instruktionen som finns på sidan 46 m i betänkandet rätteligen skall vara till 15 &.

'3 Riksdagen 1988/89. [saml. Nr 97

• Sida 34
•  Original

Bilaga 2

1.4 Fullmäktige i Sveriges riksbank 1 Sammanfattning

Enligt fullmäktiges mening bör samma behörighetskrav ställas på styrelse- ledamöter och tjänstemän i riksgäldskontoret som i riksbanken dvs. att de ej bör vara ledamot i en styrelse för ett kreditinstitut eller fondkommis- sionsbolag.

Fullmäktige avstyrker kommitténs förslag att någon annan än riksgälds- direktören bör vara ordförande i riksgäldskontorets styrelse. Enligt full- mäktiges mening bör riksgäldsdirektören vara ordförande. 1 övrigt tillstyr- ker fullmäktige kommitténs förslag avseende riksgäldskontorets styrelse och dess uppgifter.

Enligt fullmäktiges mening bör vidare vissa förtydliganden göras i be- stämningen av riksgäldskontorets uppgifter. Sålunda bör av instruktionen framgå vilka av riksgäldskontorets uppgifter som fordrar riksdagsbeslut. Av instruktionen bör också framgå att uppköp av statslån endast får ske via riksbanken.

Fullmäktige har i och för sig inga invändningar mot att förbudet mot eviga lån slopas men av hänsyn till marknadens funktionssätt kan det vara motiverat att lån emitterade på masspappersmarknader har en förfallo- klausul.

Vad gällcr beredskapsplanläggning förefaller det inte fullmäktige prak- tiskt att till en beredskapsfunktion sammanföra teknisk skatte- och upp- bördsadministration samt planering och genomförande av statens upplå- ning. '

Slutligen understryker fullmäktige inför kommitténs fortsatta arbete med riksgäldskontorets framtida arbetsuppgifter angelägenheten av att för- resp. nackdelar noga övervägs innan förvaltningen av statens finansi- clla tillgångar förs samman med den statliga upplåningen.

3 Riksgäldskontoret styrelse

Vid överväganden rörande det nya riksgäldskontorets styrelse har kom- mittén haft verksförordningen som förebild.

I förslaget till instruktion för riksgäldskontoret föreslås styrelsen bestå av högst åtta ledamöter. Samtidigt finns intaget en regel om att fyra av styrelsens ledamöter tillika skall vara riksdagsledamöter. Skälet till detta är att det i flera sammanhang uttalats, bl.a. i propositionen om ny riks- bankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret (1986/ 87: 143), att i det nya riksgäldsskontorets styrelse skall finnas ett ”väsent- ligt parlamentariskt inflytande”. Kommittén har därför ansett det motive- rat att detta kommer till uttryck i en regel i instruktionen samt att kravet på väsentligt parlamentariskt inflytande är uppfyllt om fyra av styrelsens högst åtta ledamöter är rikdagsledamöter. Fullmäktige i riksbanken har inga invändningar mot denna bedömning.

Vidare bör enligt kommittén riksgäldsdirektören inte vara ordförande i styrelsen. Detta är en avvikelse från synsättet i verksförordningen där det i stället betonas att en verkschef bör ha ett avgörande inflytande även i

• Sida 35
•  Original

ärenden där denna inte har självständig beslutanderätt. Därtill kommer att Prop. 1988/89: 97 det är verkschefen som inför regeringen är ansvarig för en myndighets Bilaga 2 verksamhet. Verkschefen bör således enligt verksförordningen inte bara ingå i styrelsen utan även vara dess ordförande.

Kommittén har inte närmare redogjort för motiven till sitt ställningsta- gande utan endast konstaterat att riksgäldskontoret i flera avseenden mera liknar ett affärsverk än en myndighet varför det kan vara en styrka om ordföranden är någon annan än riksgäldsdirektören. Fullmäktige i riks- banken delar inte denna bedömning.

Fullmäktige har inte kunnat finna att avgörande skäl finns som talar för att riksgäldskontoret mera är att se som ett affärsverk än en myndighet. Därtill kommer att enligt vcrksförordningens förarbeten bör ansvar och beslutsbefogenheter vara när sammankopplade. Riksgäldsdirektören bör därför enligt fullmäktiges mening vara ordförande i riksgäldskontorets styrelse.

Utöver de fyra riksdagsledamöterna föreslås styrelsen bestå av riksgälds- direktören, en representant från finansdepartementet samt av två personer med "särskild samhällsekonomisk kompetens och som är kunniga i kredit- marknadsfrågor”. De två sistnämnda bör heller inte vara bundna till ”något särskilt intresse på kreditmarknaden eller ha anknytning till företag som i hög grad berörs av riksgäldskontorets verksamhet”. Fullmäktige i riksbanken delar kommitténs bedömning att det är angeläget att integri- tetskraven upprätthålls. Vidare är det enligt fullmäktiges mening uteslutet att det i riksgäldskontorets styrelse sitter representanter som i eget vinstin— tresse kan använda sig av sekretessbelagd information.

Beträffande den personliga kompetensen vill fullmäktige erinra om och understryka, vilket kommittén synes ha förbisett, "angelägenheten av att det framgår att samma behörighetskrav också ställs på styrelseledamöter och tjänstemän i riksgäldskontoret som i riksbanken dvs. att de ej bör vara ledamot i en styrelse för ett kreditinstitut eller fondkommissionsbolag (jfr prop. 1986/871143, sid 173).

4 Styrelsens uppgifter

Även beträffande arbetsuppgifterna för riksgäldskontorets styrelse följer kommittén vad som sägs i verksförordningen. I förslaget till instruktion för riksgäldskontorets styrelse anges dock särskilt att utöver vad som anges i verksförordningen skall styrelsen besluta om ”ramar och riktlinjer för upptagandet av lån och förvaltning av statens skuld”. Riksgäldsdirektören ' beslutar sedan om enskilda lån enligt de ramar och riktlinjer styrelsen fastställt.

När det gäller formerna för samverkan mellan statsskuldspolitik och penningpolitik föreslår kommittén ingen förändring eller formalisering av nuvarande förfaringssätt. Kommittén framhåller istället att formerna här- för bör kunna förändras allt eftersom statsskuldspolitikens inriktning för- ändras. Fullmäktige i riksbanken delar kommitténs bedömning i denna fråga vilket också kommit till uttryck i fullmäktiges tidigare avlämnade remissvar (jfr prop. 1986/87: 143 sid 174). _ 35

• Sida 36
•  Original

Bilaga 2

5 Bestämningen av riksgäldskontorets uppgifter

I förslaget till instruktion slås i den inledande paragrafen fast att riksgälds- kontoret har till uppgift att ta upp lån till staten under iakttagande av lagen om statens upplåning liksom att förvalta sådana lån. Härigenom bemyndi- gas således riksgäldskontoret att ta upp lån till staten för att bl. a. tillhanda- hålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om.

Riksgäldskontoret har dessutom till uppgift enligt l & förslaget till in- struktion att ”ställa krediter till förfogande för statlig och annan verksam- het samt ikläda staten garantier”. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 3 5 andra stycket lagen (1982: 1 158). om riksgäldskontoret. Dock har i lagen uttryckligen hänvisats till förekommande riksdagsbeslut. Det förefaller naturlgit att denna begränsning också i fortsättningen skall gälla och att det därför även i instruktionen böra tas in en motsvarande föreskrift i förtydli- gande syfte.

I lagen (1988:1387) om statens upplåning har föreskrivits bl.a. att upptagande av lån till staten får ske för att ”i samråd med riksbanken köpa upp statslån”? (1 5 3). I propositionen (prop 1986/8721143, sid 87—88) har uttalats att det är av största vikt att uppköpen inte försvårar riksbankens penningpolitik varför uppköpen bör genomföras av riksbanken för riks- gäldskontorets räkning för att säkerställa att de blir penningpolitiskt neut- rala. En föreskrift av detta innehåll synes enligt fullmäktige vara motiver- . ad att ta in i riksgäldskontorets instruktion.

Ovan anförda synpunkter synes kunna bli tillgodosedda genom tillägg till 1 och 4 555 förslaget till instruktion för riksgäldskontoret, se bilaga.

Vidare föreslås ett slopande av förbudet mot att ta upp lån utan förfal- loklausul s.k. eviga lån. Kommittén anför inga skäl härför utan konstate- rar att regeln kan undvaras (s. 44).

Riksbanksfullmäktige har i och för sig inga invändingar mot att förbudet slopas, men av hänsyn till marknadens funktionssätt kan det vara motive- rat att lån emitterade på masspappersmarknader har en förfalloklausul. Även av administrativt praktiska skäl kan det, som fullmäktige framförde när förslag om slopandet av detta förbud tidigare framlades (se förarbetena till nu gällande lag för riksgäldskontoret FiU 1982/83: 16) finnas anledning avstå från eviga län.

7 Beredskapsplanläggning

Kommittén har redovisat att det inom överstyrelsen för civil beredskap övervägs en ny funktionsindelning varvid funktionen ”skatte- och upp- bördsväsendet” skulle ersättas med ”offentlig finansiering”. På bank- och betalningsväsendets område åligger det enligt 30 & riksbankslagen riksban- ken att ansvara för beredskapsplanläggningen. Kommittén framlägger inte nu något förslag som berör riksgäldskontorets uppgifter inom totalförsva- ret. Tills vidare skall riksgäldskontoret endast stå till förfogande för det samråd som åligger riksbanken i egenskap av ansvarig myndighet.

Tanken att till en beredskapsfunktion sammanföra teknisk skatte- och

• Sida 37
•  Original

uppbördsadministration samt planering och, genomförande av statens Prop. 1988/89:97 upplåning förefaller knappast praktisk. Att riksgäldskontoret måste upp- Bilaga 2 rätthålla sin verksamhet under krigsförhållanden står dock klart. Sedan riksgäldskontoret blivit en myndighet under regeringen bör denna uppgift fastläggas genom att regeringen enligt 25 första stycket förordningen (1977:55) om vissa statliga myndigheters beredskap m.m. bestämmer att riksgäldskontoret ”skall upprätthålla sin verksamhet under krig eller vid krigsfara”. Enligt 55 andra stycket verksförordningen (1987:1100), Som enligt förslaget till instruktion skall tillämpas på riksgäldskontoret, skall vidare verksamheten vid kontoret bedrivas så att ”därvid beaktas de krav som ställs av hänsyn till totalförsvaret Sammantaget innebär detta att riksgäldskontoret har att i sin fredstida verksamhet förbereda sig för de uppgifter som kan möta kontoret i dess verksamhet under krigsför- hållanden. Det förefaller dock ej för den skull nödvändigt att kontoret inrangeras i en bestämd beredskapsfunktion. Men självfallet skall, såsom framhålles, samråd upprätthållas mellan riksgäldskontoret och riksbanken såsom ansvarig myndighet för ”Betalningsväsendet”.

9 Avslutande kommentarer

Inför kommitténs fortsatta arbete med riksgäldskontorets framtida arbets- uppgifter vill fullmäktige understryka angelä'genheten av att för- resp. nackdelar noga övervägs innan förvaltningen av statens finansiella till- gångar förs samman med den statliga upplåningen. Vad det nämligen är fråga om är att i ett och samma institut föra samman upplåningen på marknadsvillkor för såväl statens som andra myndigheters räkning samti- digt som institutet på bästa möjliga sätt skall förränta den statliga fondför- mögenheten. Uppenbart är att klara målkonflikter kan uppkomma i en ' sådan verksamhet eftersom upplåning förutsätts ske till lägsta möjliga kostnad samtidigt som fondförvaltningen förutses ske till bästa möjliga förräntning.

1.5 Riksgäldsfullmäkti ge

Enligt förslaget skall styrelsen, utöver vad som anges i 135 verksförord- ningen, endast besluta om ramar och riktlinjer för upptagande av lån och förvaltning av statens skuld. Enligt riksgäldskommittén följer detta grundprincipen i verksledningspropositionen att beslut i enskilda ärenden inte skall ligga på styrelsen.

Fullmäktige ifrågasätter denna ordning såvitt avser riksgäldskontoret. [ riksgäldskontorets styrelse kommer att finnas ett väsentligt parlamen- tariskt inflytande. Detta har sin grund i att många viktiga beslut som berör Sveriges ekonomiska politik kommer att fattas av riksgäldskontoret. Full- mäktige anser därför att verksledningspropositionens modell inte är helt tillämplig på riksgäldskontoret.

Fullmäktige föreslår'att frågor av större vikt eller principiell betydelse skall avgöras av styrelsen. Det ankommer på riksgäldsdirektören att göra denna bedömning. 37

• Sida 38
•  Original

Bilaga 2

Mot yttrandets lydelse reserverade sig Lars Tobisson och Anne Wibble och anförde följande:

”Vi avstyrker riksgäldskommitténs förslag att regeringen fritt skall kun- na utse ordförande i styrelsen. När riksgäldskontoret blir en myndighet under finansdepartementet bör praxis för statliga ämbetsverk följas, näm- ligen att verkschefen är ordförande i styrelsen.”

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

1.6 Riksdagens revisorer

Som en följd av beslutet att riksgäldskontoret fr.o.m. den 1 juli 1989 får regeringen som huvudman överförs de revisionella uppgifter som i dag åligger riksgäldskontorets revisionsenhet i fråga om riksdagsförvaltningen till revisionsenhcten vid riksbanken (prop. 1986/87:143, FiU 1988/89:4, rskr 1988/89:30). Samtidigt härmed ändraslagen (1988246) omrevision av riksdagsförvaltningen m.m.

Kommittén föreslår att en tjänst i samband med huvudmannaskapsför— ändringen flyttas från riksgäldskontorets revisionsenhet till riksbankens. Vi tillstyrker förslaget.

Kommittén uppmärksammar den interna revisionens stora betydelse i ett verk av riksgäldskontorets karaktär och förklarar sin avsikt vara att stärka internrevisionens ställning genom att förebilden för intern revision i en affärsverkskoncem följs.

I vår egenskap av externa revisorer för riksgäldskontoret har vi kunnat följa internrevisionens insatser under en följd av år. Mot bakgrund av våra erfarenheter vill vi livligt instämma i att det är viktigt att det finns en stark internrevision vid riksgäldskontoret.

Organisatoriskt är revisionsenheten nu placerad under fullmäktige. Med utgångspunkt i verksförordningen och efter förebild av de bestämmelser som gäller för affärsverk förordar kommittén att enheten ges en placering direkt under riksgäldsdirektören. Det kan emellertid sättas i fråga om den föreslagna placeringen i sig kommer att innebära någon förstärkning av internrevisionens ställning och oberoende, vilket kommittén synes anse. Vi noterar i sammanhanget att verksamheten vid riksbankens revisionsen- het enligt den nya riksbankslagen (1988zl385) oförändrat kommer att ligga under riksbanksfullmäktige. Vi ifrågasätter om inte samma modell bör gälla för riksgäldskontoret. _

Utifrån det uttalade syftet att åstadkomma en stark intern revision anser vi att den föreslagna ordalydelsen i instruktionens 12 5 inte är helt invänd- ningsfri. Texten synes bl.a. ge en väl stark betoning på förvaltningsrevi- 'sion.

Vi föreslår följande formulering av 12 5.. Den interna revisionsavdelningen skall kontrollera att verksamheten i riksgäldskontoret bedrivs säkert, effektivt, författningsenligt och också i övrigt ändamålsenligt samt granska intern kontroll och redovisning.

Resultat av revisionen skall redovisas för styrelsen. Före denna paragraf bör tas in bestämmelser om riksgäldsdirektörens åligganden.

• Sida 39
•  Original

Vad slutligen beträffar det framtida riksgäldskontorets arbetsuppgifter Prop. 1988/89:97 noterar vid med intresse att kommittén i sitt fortsatta arbete ser som en Bilaga 2 huvuduppgift att utreda frågor om tillskapande av ett nytt centralt ”Sta- tens finansverk”. Hithörande frågor uppmärksammades av riksdagens revisorer redan i början av 1970-talet (granskningspromemoria 1973z8).

1.7 Bankföreningen 2 Styrelsens sammansättning

Både i verksledningspropositionen och i kommitténs förslag betonas vik- ten av styrelsens professionalism. Det är därför enligt bankföreningen väsentligt att — utöver fyra riksdagsledamöter samt finansdepartementets företrädare och riksgäldsdirektören — i styrelsen skall ingå två personer med särskild samhällsekonomisk kompetens som är kunniga i kreditmark- nadsfrågor. Kommittén anar svårigheten att finna dessa personer eftersom de anses inte böra vara företrädare för marknadsaktörerna och inte heller bundna till något särskilt intresse på kreditmarknaden. Det finns enligt bankföreningen dock anledning påpeka — vad kommittén också refererar (sid. 22) — att styrelsens rådgivarroll enligt verksledningspropositionen möjliggör styrelsemedverkan av företrädare för intressegrupper utan att detta innebär besvärande lojalitetskonflikter. Bankföreningen anser det viktigt att de nämnda två ledamöterna har god kännedom om marknaden och det bör därför, mot bakgrund av nämnda- uttalande, inte vara en utgångspunkt att personer från det berörda näringslivet diskvalificeras; det är inte heller lämpligt att styrelsen sammansätts enbart av företrädare för den offentliga sektorn.

1.8 Försäkringsbolagens riksförbund

Riksförbundet har i stort sett inga erinringar mot förslaget omlriksgälds- kontorets styrelse. Med hänsyn till behovet av avvägning av statsskuldspo- litiken mot andra delar av den ekonomiska politiken är det, som kommit- tén påpekar. angeläget att finansdepartementet har en representant i sty- relsen. Riksförbundet instämmer också i att i styrelsen bör ingå represen- tanter med särskild samhällsekonomisk kompetens och kunskap i kredit- marknadsfrågor. vilka inte bör företräda något särskilt intresse på kredit- marknaden. Riksförbundet ifrågasätter om inte den nu nämnda represen- tationen i styrelsen bör inskrivas i 7 5 i instruktionen för riksgäldskontoret likaväl som kravet att fyra av styrelseledamöterna skall vara parlamentari- ker. '

Som riksförbundet anförde i sitt yttrande över statsskuldpolitiska kom- mitténs slutbetänkande är statens upptagande av lån och förvaltningen av statsskulden frågor där avvägning måste ske mellan riksgäldskontoret. riksbanken och finansdepartementet. Detta samråd sker nu i gemensam— ma planeringsgrupper på tjänstemannaplanet. Någon formalisering av detta samråd föreslås inte i betänkandet. Riksförbundet finner inte heller en formalisering av samrådet erforderlig men förutsätter att fortsatt sam- råd skcr. 39

• Sida 40
•  Original

Bilaga 2

1.9 Advokatsamfundet

2 Anslagssystem och anslag för budgetåret 1989/90 2.1 Statskontoret 4 Anslagssystem

Kommittén föreslår att riksgäldskontorets anslagssystem förändras. Tre alternativ redovisas till det nuvarande systemet.

Kommittén föreslår att alternativ 1 genomförs. Alternativ 2 och 3 bedö- mer kommittén svåra att genomföra på kort sikt.

Det föreslagna alternativet (nr 1) innebär framför allt att anslagsstruktu- ren renodlas och förtydligas. Kommittén föreslår också att samtliga anslag utom ”systemutveckling m.m.” ges i form av förslagsanslag. Systemut- veckling m.m. föreslås som reservationsanslag.

Statskontoret tillstyrker den föreslagna förändringen av anslagssyste-

• Sida 43
•  Original

Bilaga 2

met. Statskontoret vill dock framhålla olägenheterna med att systemut- veckling/ADB-investeringar ges ett särskilt anslag. Det innebär att man särbehandlar ADB-frågorna såsom avskilda från verksamhetsfrågorna. Er- farenhetsmässigt får detta ofta lätt till följd att ADB-ansvaret avgränsas organisatoriskt och koncentreras till ADB-funktionen. Insikten om ADB som i första hand ett hjälpmedel och stöd i verksamheten går lätt förlorad eller glöms bort. Tekniken riskerar att styra sakområdet och inte tvärs om som bör vara fallet. _

Kommittén uttalar att ansvaret för ADB-användningen bör ligga hos de verksamhetsansvariga. ADB-avdelningens uppgifter skall, såsom kommit- tén även uttrycker det, vara att ge service på uppdrag av verksamhetsan- svariga. Statskonoret delar helt kommitténs uppfattning och anser att-' dessa uttalade principer för ADB-ansvaret är så viktiga att de bör komma till uttryck även i systemet för anslagstilldelningen. Statskontoret ser'dock inte hur detta omedelbart skall kunna åstadkommas. Det föreslagna an- slagssystemet skapar emellertid förutsättningar för att i ett nästa utveck- lingssteg åstadkomma den na förändring. Det ger nämligen enligt statskon- torets bedömning bra möjligheter att utveckla ett myndighetsanpassat system för verksamhetsplanering/budgetering och uppföljning/resultat- analys som utan invecklade konstruktioner kan kopplas samman med anslagsstrukturen. Statskontoret finner det därför angeläget att ett sådant utvecklingsarbete snarast kommer till stånd. _ Utvecklingsarbetet bör samordnas med och beakta kommitténs övervä- ganden om riksgäldskontorets framtida verksamhet, organisation m.m. Inriktningen av arbetet bör dock inte begränas till att utveckla ett plane- rings- och uppföljningssystem som ansluter till det nu föreslagna nya anslagssystemet (alt 1). Arbetet bör också skapa underlag för ytterligare en förändring av anslagssystemet nämligen en övergång till ett anslagssystem av den typ som kommitténs alternativ 2 representerar. I detta struktureras anslagen i verksamhetsgrenar efter vad som är myndighetens huvudupp- gifter. Det skapar möjligheter att införa målstyrning med åtföljande resul- tatansvar. Förvaltningskostnadsanslaget och anslaget för systemutveckling m. m. fördelas och redovisas då på de olika verksamhetsgrenarna. Därmed kan också problemet med det separata ADB-anslaget elimineras.

1 ett system med målstyrning och resultatansvar ställs större krav på myndigheten såväl i fråga om framförhållning, långsiktig planering och uppföljning/utvärdering som flexibilitet i den löpande verksamheten. Det utgör bärande skäl för att införa treåriga budgetramar med ramanslag. Utvecklingsarbetet bör därför ske inom ramen för treårsbudgetprocessen.

5 Anslagsförslag för budgetåret 1989/ 90

I avvaktan på kommitténs slutbetäkande bör enligt Statskontorets mening ytterligare medel endast tillföras för

— "porton p. g. a. slopad tjänstebrevsrätt — riksdagstryck p.g.a. tillkommande kostnad genom det förändrade hu- vudmannaskapet

'Prop. 1988/89: 97

• Sida 44
•  Original

Bilaga 2

— strategisk planering, men att detta tillskott inledningsvis disponeras enligt vad statskontoret föreslagit i avsnitt 3 ovan. I brist på underlag uttalar sig-statskontoret inte i övrigt beträffande anslagsförslaget.

6 Fortsatt utvecklingsarbete

Kommittén har förutskickat att den kommer att avge sitt slutbetänkande under våren 1989. Betänkandet avses behandla riksgäldskontorets framti- da arbetsuppgifter och organisation.

Statskontoret gör f.n. på uppdrag av kommittén en översyn av riksgälds- kontorets organisation. Översynen skall ligga till grund för kommitténs ställningstagande i organisationsfrågan.

Statskontorets arbete tar_ sin utgångspunkt i nuvarande organisation. Kommitténs ställningstaganden i återstående frågor om ”det framtida riksgäldskontoret” kommer attbeaktas i arbetet innan det avslutas och redovisas för kommittén.

Översynsarbetet avgränsas till att åstadkomma den redovisning av verk- samhet och organisation ,som erfordras för regeringens ställningstagande som det kommer till uttryck i främst instruktionen. Det innebär att ge ett

underlag för beslut om myndighetens organisatoriska grundstruktur. Att . utreda och besluta om myndighetens detaljorganisation bör ankomma på riksgäldskontoret och bör påbörjas så snart grundstrukturen har fastlagts. I anslutning till attny organisation för riksgäldskontoret förbereds bör 'inom kontoret påbörjas ett arbete med att utveckla det system för verk- samhetsplanering, internbudgetering och uppföljning som statskontoret berört ovan. Detta utvecklingsarbete bör ges hög prioritet och inriktas på att ge underlag för beslut om treåriga budgetramar och ramanslag. ' Tidsmässigt bör det fortsatta utvecklingsarbetet (inkl. statsmakternas beslut i tillämpliga delar) vara inriktat på att senast till budgetårsskiftet 1990/91 — ha fastställt riksgäldskontorets framtida arbetsuppgifter — genomföra ny organisation för riksgäldskontoret — genomföra ett system för verksamhetsplanering, budgetering och upp- följning/resultatanalys. . Slutligen bör målet vara, att införa treåriga budgetramar och ramanslag from budgetåret 1991/92.

6. Anslagssystem

Vad avser kommitténs överväganden om framtida anslagssystem för riks- gäldskontoret vill fullmäktige endast understryka vad kommitténsjälv säger att det är angeläget att anslagssystemet får en så flexibel utformning att det möjliggör för riksgäldskontoret att snabbt anpassa sig till olika uppkomna situationer. Inte minst utvecklingen på det finansiella området motiverar en stor flexibilitet i anslagssystemet vad avser t. ex. data- och systemutveckling.

3 Uppgifter som flyttas från riksgäldskontoret och andra författningsändringar "3.1 Kammarkollegiet

Kommitténs förslag berör kammarkollegiets fondbyrå i följande hänseen- den. ' .

Möjligheten till inskrivning i statsskuldboken av premieobligationer, som ingår i donationsmedel förvaltade av statsmyndighcter, föreslås upp- hävd.(s. 96 i betänkandet). Fondbyrån förvaltar premieobligationer för mindre belopp från avvecklade arvsfondsdödsbon eller sådana donations- fonder som på senare år överlämnats till fondbyrån från andra myndighe- ter. Byrån placerar själv inte medel i premieobligationer. En del av inneha- vet är inskrivet i statsskuldboken, men den möjligheten behövs inte för bevakning av dragningar och inlösen, eftersom obligationerna kan läggas in i fondbyråns bankdepå och banken i sådant fall sköter bevakningen. Kollegiet har därför inget emot att möjligheten till inskrivning upphävs.

Kommittén föreslår vidare (s. 98 6) upphävande av statskontorets cir- kulär (l968:7,73) om överlämnande av donations- och liknande medel till förvaltning hos statskontorets fondbyrå. Enligt kungörelsen (1972z646) med anledning av överföring av vissa uppgifter från statskontoret till kammarkollegiet gäller cirkuläret även efter fondbyråns flyttning till kolle- giet. En del av uppgifterna i cirkuläret är emellertid inte längre aktuella och vissa bestämmelser däri har visat sig opraktiska. Kollegiet tillstyrker därför att cirkuläret upphävs.

Fondbyrån har sedan gammalt som en av sina viktigaste uppgifter att hjälpa de organ inom statsförvaltningen och svenska kyrkan som så önskar med deras förvaltning av donationsfonder. Den service fondbyrån därvid erbjuder består främst av placeringsverksamhet, bokföring, redovisning samt kassa- och värdcpappershantcring. Däremot ankommer det inte på fondbyrån att besluta om hur fondernas ändamål skall tillgodoses. Statliga eller kyrkliga organ kan alltså lämna över den ekonomiska förvaltningen av sina donationsfonder till kollegiet. Det formella stödet härför finns i regeringens beslut 1968-06-28 som ligger till grund för statskontorets cir- kulär och som inte bör upphävas. Beslutet bifogas. Efter permutationsla- gens ikraftträdande 1972-07-01 fattas beslut om överlämnande av förvalt- ningen genom permutation i varje enskilt fall. Denna viktiga verksamhet 47

• Sida 48
•  Original

Bilaga 2

som torde innebära betydande rationaliseringsvinster för den statliga och kyrkliga fondförvaltningen behöver alltså inte längre cirkulärets stöd.

I kapitel 9 om kommitténs fortsatta utredningsarbete sägs att en sam- manslagning av all statlig fondförvaltning visserligen inte är aktuell men att en viss samordning bör övervägas. Kollegiet vill framhålla att de av kollegiet förvaltade fonderna som regel inte är statliga medel utan att tillgångarna tillhör fonderna i egenskap av självständiga rättssubjekt. Det- ta gäller inte bara de ca 250 donationsfonderna. vilka tillkommit genom förordnanden av enskilda, utan också övriga fonder vilka inte ingår i statsbudgeten utan är avsatta för bestämda ändamål med särskilda intres- senter. Vid de organisatoriska övervägandena måste detta förhållande tillmätas avgörande vikt, och kollegiet förutsätter därför att synpunkter från representanter för fondernas intressenter inhämtas under utrednings- arbetet.

8 Övriga författningsändringar

Riksgäldskommittén har förslagit att möjligheten till inskrivning i stats- skuldsboken av omyndigs premieobligationer skall upphöra. Kommittén motiverar sitt förslag med att förfarandet är tidskrävande för riksgäldskon- toret utan att ge motsvarande vinst i fråga om skydd för omyndigs tillgång- ar. Dessutom utnyttjas möjligheten alltmer sällan.

Bankföreningen vill i detta sammanhang erinra om att förmynderskaps- kommittén i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU l988z40) Föräldrar som förmyndare föreslagit att bestämmelsen i 15 kap. 8 5 föräldrabalken, enligt vilken obligationer m.fl. värdepapper skall nedsättas i öppet förvar i riksbanken eller annan bank så snart det sammanlagda värdet på sådana värdepapper överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbe- lopp, skall upphöra att gälla. Kommittén har vidare föreslagit att lagen (1924z322) om vård av omyndigs värdehandlingar skall upphöra. Genom- förs de föreslagna ändringarna i lagstiftningen kommer möjligheten att skriva in premieobligationer i statskuldsboken att bli den enda kvarståen- 49

• Sida 50
•  Original

Bilaga 2

de möjligheten till kontroll av förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning i fråga om sådan egendom.

Avtal med bank skall dock enligt förslaget kunna träffas om förvaltning av enskilds värdehandlingar på villkor som överförmyndaren uppställer. En sådan förvaltning torde dock om den begränsas till att avse premieobli- gationer ställa sig alltför dyr för att utgöra ett rimligt alternativ. Enligt föreningen får det givetvis anses olämpligt att frågan om kontrollmöjlighe- terna handläggs i två Skilda sammanhang utan samordning. Föreningen förordar därför att finanSdepartementet samordnar beredningen av före- liggande förslag med justitiedepartementet, som har att ta ställning till förmynderskapsutredningens nu nämnda betänkande. Härvid bör alltså noga övervägas på vilket sätt en eventuell kontrollfunktion av förmynda- rens förvaltning lämpligen bör gestaltas.