SOU 1988:59

Riksgäldskontoret - från Riksdagens verk till Regeringens myndighet : delbetänkande från Riksgäldskommittén

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

Riks gäldskontoret - från riksdagens verk till regeringens myndighet

Betänkande från riksgäldskommittén Stockholm 1988

& Statens offentliga utredningar ww 1988:59 &? Finansdepartementet

Riks gäldskontoret — från riksdagens verk till regeringens myndighet

Delbetänkande från riksgäldskommittén Stockholm 1988

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst

106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30 Informationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskanslicts förvaltningskontor SOU—förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08f/63 23 20 Telefontid 810 - 12oo (externt och internt) 08/763 10 05 1200 - 1600 (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10251-X OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1988

Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet Kjell—Olof Feldt

Genom beslut den 5 maj 1988 bemyndigade regeringen chefen för finansdepartementet att tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag att lämna förslag om riksgäldskontorets uppgifter och organisation m.m. Med stöd av bemyndigandet tillkallades den 1 juni 1988 som ledamöter generaldirektören Ragnar Sohlman, ordfö— rande, vice riksgäldsdirektören Göran Carnhagen, riks- gäldsdirektören Staffan Crona, t.f. planeringschefen Klas Eklund och departementsrådet Stefan Ingves.

Att som experter biträda kommittén förordnades fr.o.m. den 1 juni departementssekreteraren Ingrid Klering och departementssekreteraren Dan Ohlsson, fr.o.m. den 1 juli 1988 hovrättsassessorn Conny Jörneklint och fr.o.m. den 1 oktober 1988 revisionsdirektören Karl-Erik Duke. Sedan Ohlsson begärt entledigande förordnades i hans ställe fr.o.m. den 26 oktober 1988 departementssekrete- raren Anne—Cerise Nilsson.

Till kommitténs sekreterare förordnades fr.o.m. den 1 juni 1988 ekonomie doktorn Urban Karlström.

Kommittén har antagit namnet riksgäldskommittén.

Kommittén får härmed överlämna sitt delbetänkande med titeln Riksgäldskontoret - från riksdagsverk till rege—

ringsmyndighet.

Stockholm den 28 november 1988

Ragnar Sohlman

Göran Carnhagen Staffan Crona

Klas Eklund Stefan Ingves

/Urban Karlström

R SAMMANFATTNING 7

l UTREDNINGSUPPDRAGET 13 1.1 Direktiven 13 1.2 Utredningsarbetets bedrivande 16 1.3 Disposition av betänkandet 18 2 STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH FUNKTION 21 2.1 Direktiven 21 2.2 Allmänna utgångspunkter 21 2.3 Kommitténs överväganden 23 2.3.1 Styrelsens sammansättning och kompetens 23 2.3.2 Styrelsens uppgifter 25 3 RIKSGÄLDSKONTORETS ORGANISATION 33 3.1 Nuvarande organisation 33 3.2 Organisationen i framtiden 35 4 INSTRUKTION FÖR RIKSGÄLDSKONTORET 41 5 ANSLAGSSYSTEM FÖR RIKSGÄLDSKONTORET 55 5.1 Inledning 55 5.2 Krav på anslagssystemet 56 5.3 Vissa frågor i anslutning till

anslagssystemet 57

5.4 Allmän översikt över komponenterna i anslagen 58 5.5 Nuvarande anslagssystem 60 5.6 Alternativa anslagssystem 62

5.7 Alternativ 1 5.8 Alternativ 2 5.9 Alternativ 3 5.10 Kommitténs överväganden och förslag

6 SAMMANFATTNING AV ANSLAGSFÖRSLAGET FÖR 1989/90 6.1 De olika anslagsposterna 6.2 Sammanställning och jämförelse med tidigare år

7 VISSA UPPGIFTER SOM FLYTTAS FRÅN RIKSGÄLDSKONTORET 7.1 Inledning 7.2 Externa revisionsuppgifter 7.3 AEA:s representantskap 7.4 Börsstyrelsen

7.5 H M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor 7.6 Konungariket Sveriges stadshypoteks— kassa

7.7 Sveriges allmänna hypoteksbank 7.8 Partibidragsnämnden

7.9 Systembolaget AB och Vin— och sprit— centralen

8 ÖVRIGA FÖRFATTNINGSÄNDRINGAR 8.1 Formella ändringar 8.2 Andra författningsändringar 8.3 Författningar som kan upphävas

9 DET FRAMTIDA RIKSGÄLDSKONTORETS ARBETS- UPPGIFTER FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Bilaga: Anslagsförslag från riksgäldskontoret för budgetåret 1989/90

63 66 69 72

75 75

78

81 81 82 82 83

84

85 86 87

88

89

89

90

98

101

105

SAMMANFATTNING

Riksgäldskontoret firar är 1989 ZOO—års jubileum. Sam— tidigt avslutas en epok i kontorets historia. Riksgälds- kontoret blir fr.o.m den 1 juli 1989 en myndighet under regeringen. Inför det ändrade huvudmannaskapet tillsatte regeringen den 1 juni 1988 en kommitté för att se över frågor rörande riksgäldskontorets organisation och arbetsuppgifter.

Riksgäldskommittén har delat upp utredningsuppdraget i två delar. I ett första delbetänkande behandlas de frågor kommittén bedömer måste lösas till den 1 juli 1989. Till slutbetänkandet sparas principiella över- väganden om eventuella större framtida förändringar av riksgäldskontoret verksamhet.

Ledningen för riksgäldskontoret kommer efter huvudmanna— skapsskiftet att förändras jämfört med nuvarande situa— tion. Det gäller såväl den nya styrelsens sammansätt— ning, dess funktion som riksgäldsdirektörens ställning.

Kommitténs överväganden har utgått ifrån den nya verks— förordningen. Den bygger på att styrelsen i de flesta frågor har en rådgivande roll. Besluts— och ansvarsför— delningen mellan verkschefen och styrelsen skall göras tydlig och därvid skall styrelsen åläggas beslut av principiell betydelse. Kommittén anser att riksgäldskon— torets uppgifter är av sådan karaktär att styrelsen skall ha vidgade beslutsfunktioner utöver de som verks- förordningen förespråkar

Inom riksgäldskontoret skall en avvägning av stats- skuldspolitiken mot andra delar av den ekonomiska poli- tiken göras. För denna avvägning bör styrelsen vara ansvarig. Kommittén föreslår därför att styrelsen skall fastställa ramar och riktlinjer när det gäller upplånin- gen och förvaltningen av statsskulden. I övrigt kommer styrelsen - helt i enlighet med verksförordningen - att fatta beslut om myndighetens anslagsframställan och årsbokslut. Styrelsen skall vidare fatta beslut i anled— ning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser och revisionsrapporter samt om sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landstingskom—

muner .

I övriga frågor har riksgäldsdirektören att fatta bes- lut. Mot bakgrund av de riktlinjer och ramar styrelsen fastställt vad gäller upplåningen beslutar riksgäldsdi— rektören om upptagande av de enskilda lånen. Riksgälds— direktören bör inte ha en generell rätt att hänskjuta frågor till styrelsen. Det är givetvis honom obetaget att använda styrelsen som det rådgivande organ som den förutsätts vara enligt verksledningspropositionen.

Styrelsens sammansättning och kompetens behandlas också i betänkandet. I enlighet med vad som anges i prop 1986/87:143 om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret föreslår kommittén att det skall finnas ett väsentligt parlamentariskt inflytande i den nya styrelsen. Det har framstått som angeläget att styrelsen skall vara en liten och kompetent krets. Kommittén föreslår därför att styrelsen skall bestå av åtta personer varav fyra skall vara parlamentariker. Det väsentliga parlamentariska inflytandet anser kommit- tén vara säkrat om halva styrelsen består av riksdags- ledamöter.

I övrigt bör i styrelsen ingå - förutom riksgäldsdirek- tören - en representant för finansdepartementet. Därut—

över bör finnas två personer med särskild samhällseko- nomisk kompetens och som är kunniga i kapitalmarknads— frågor.

Styrelseledamöterna bör fylla höga krav på kompetens och integritet. De bör inte vara bundna till något särskilt intresse på kreditmarknaden eller ha någon anknytning till företag som i hög grad berörs av riks- gäldskontorets verksamhet.

Riksgäldskontorets framtida organisation kommer att bli beroende av de arbetsuppgifter som kommer att läggas på kontoret. Till dessa frågor återkommer kommittén i ett slutbetänkande. Den nuvarande enhetsindelningen bör bestå tills vidare. Riksgäldskontoret skall således bestå av sex enheter, en uppläningsenhet, en utlands- 1åneenhet, en garanti— och rättsenhet, en ekonomienhet, en administrativ enhet och en revisionsenhet. Kommittén uppmärksammar den interna revisionens stora betydelse i ett verk av riksgäldskontorets karaktär. Den bör i

R likhet med affärsverken ges en självständig organisato- risk placering direkt under riksgäldsdirektören.

De omvärldsförändringar som inom riksgäldskontorets

verksamhetsområde kan förväntas bli särskilt stora motiverar en funktion för strategisk analys och plane- ring vid riksgäldskontoret. Kommittén föreslår att en sådan inrättas direkt under riksgäldsdirektören. Den bör innehålla samhällsekonomisk kompetens. Dessutom föreslår kommittén att en direktion inrättas för stöd och råd till riksgäldsdirektören.

I övrigt återkommer kommittén till riksgäldskontorets organisation i slutbetänkandet.

Kommittén har också utarbetat ett förslag till instruk- tion för riksgäldskontoret. Förslaget bygger i allt väsentligt på de grundprinciper som fastställts i verks-

förordningen. Den nya lagen om statens upplåning innebär att riksdagen för ett budgetår i sänder bemyndigar regeringen, eller efter regeringens bemyndigande riks— gäldskontoret, att ta upp lån till staten. Genom in- struktionsförslaget lämnar regeringen ett stående bemyn- digande för riksgäldskontoret att ombesörja statsupp— låningen och förvalta statsskulden. Riksgäldskontoret ges också uppgiften att ställa krediter till förfogande för statlig och annan verksamhet samt att ikläda staten

garantier.

Instruktionen fastställer också att de medel som flyter in till riksgäldskontoret skall sättas in på kontorets konto i riksbanken om de inte behövs för att bestrida utgifter. De upplåningsprogram som utarbetas skall utgå ifrån de kassaöverskott som eventuellt kan finnas på

detta konto.

I övrigt innehåller instruktionen regler om styrelsens sammansättning och uppgifter samt om kontorets organisa—

tion.

Riksgäldskontorets uppgift att ta upp och förvalta lån till staten är, beloppsmässigt sett, mycket omfattande och ställer därför stora krav på effektivitet och säker- het i kontorets verksamhet. Kommittén anser att det är nödvändigt att utveckla riksgäldskontorets anslagssystem för att öka graden av flexibilitet och därmed förbättra effektiviteten. Det är dessutom angeläget att i större utsträckning styra riksgäldskontorets verksamhet genom verksamhetsplanering och olika effektivitetsmått. Uti— från detta perspektiv har kommittén diskuterat olika anslagssystem. Tre olika modeller granskas. Kommittén förordar en modell där riksgäldskontorets anslag delas upp i totalt sex olika anslag.

Anslagsframställan för budgetåret 1989/90 har arbetats fram i samråd mellan kommittén och tjänstemän vid riks-

gäldskontoret. Den är uppställd efter den föreslagna modellen för anslagssystemets utformning. Framställan redovisas i sin helhet i en bilaga till betänkandet.

Riksgäldskontoret har i dag en del uppgifter i egenskap av en riksdagens myndighet vilka vid ett förändrat huvudmannaskap bör flyttas från kontoret. De rör till övervägande del utseende av representanter i olika styrelser och nämnder. Kommittén gör en genomgång av dessa uppdrag och föreslår att de flyttas antingen till riksdagens förvaltningsstyrelse eller till regeringen beroende på uppdragens karaktär.

Som en följd av det förändrade huvudmannaskapet för riksgäldskontoret erfordras en hel del formella ändrin— gar i gällande författningar där riksgäldskontoret berörs. Kommittén gör en genomgång av samtliga författ— ningar som rör riksgäldskontoret och föreslår vissa ändringar eller i förekommande fall att vissa författ— ningar helt upphävs.

1. UTREDNINGSUPPDRAGET

1 . 1 Direktiven

Direktiven (Dir. 1988z26) till kommittén som skall se över riksgäldskontorets uppgifter och organisation fastställdes av regeringen 1988-05—05. I dessa anför statsrådet Feldt följande.

1. Mitt förslag

Jag föreslår i enlighet med vad som aviserades i propositionen 1986/87: 143 om ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret. att en kommitté tillkallas för att lämna förslag på riksgäldskontorets framtida uppgifter och organisa- tion.

2. Bakgrund

Riksdagen har den 28 oktober 1987 som vilande antagit ett i prop. 1986/87: 143 framlagt förslag till lag om ändring i regeringsformen (KU 1987/88: 1 ). Beslutet innebär bl. a. att huvudmannaskapet för riksgäldskon- toret fr. o. m. den 1 juli 1989 skall föras över från riksdagen till regeringen. För ändringar i regeringsformen krävs tvä riksdagsbeslut med mellankom- mande val till riksdagen. Det andra riksdagsbeslutet kan fattas efter valet år 1988.

Vid ett överförande av huvudmannaskapet för riksgäldskontoret till rege- ringen bör det — som aviserades i nämnda proposition — göras en översyn av kontorets uppgifter och organisation. Bestämmelserna om riksgäldskonto— rets nuvarande uppgifter och organisation finns i lagen (1982: 1 158) om riks- gäldskontoret. En kommitté bör tillkallats för att göra denna översyn och för att lämna förslag till de författningsändringar som kan behövas i samman- hanget. bl. a. till en förordning med instruktion för riksgäldskontoret.

3. Uppdraget 3.1 Riksgäldskontorcts uppgifter"

Statens bruttoupplaning är mycket omfattande och kommer att vara det under övci'skadlig lid. Denna upplaning är av central betydelse för kredit— marknadcns utveckling i stor! och ;wkaslningcn pa olika finansiella lill- gangar. Därmed pavcrkar slatsskuldspolilikcn centrala samhällsckonomiska variabler. bl. a. investeringarna och den allmänna cl'lcrl'ragcniviin. Rämcut- gifterna pa slalsskuldcn är i dag en myckcl betydelsefull post i statsbudgeten. En kostnadseffektiv statsskuldsjmlitik är därför angelägen av statsfinansiella skäl. Miilcn för slatsskuldspolitiken är saledes flera. Därav följer ett starkt behov av samordning.

De senaste areas utveckling har gjort det lättare att skilja pcnning- och statsskuldspolitikcn at. Gränsdragningen har underlättats dels av att anbuds- förfarande vid riksgiildskontorcts emissioner pa penning- och obligations— marknadcn har införts. dels genom riksbankens styrning av penningpoliti- ken via bl. a. öppna marknadsopcrationcr. Riksbanken har möjligheter att smidigt styra ränteutvecklingen utan att använda statens emissionsverksam- het som instrument.

Malet för statsskuldspolitikcn bör inom vissa ramar vara att minimera uppläningskostnadcrna på en acceptabel risknivä. Det gäller såväl den in- hemska som den utländska statsuppläningen. Den avvägning av statsskulds- politiken mot övriga delar av den ekonomiska politiken som behöver göras skall ske i former som markerar en klar rollfördelning mellan t. ex. stats- skuldspolitiken och penningpolitiken.

Kommittén bör lämna förslag på hur statsskuldspolitiken skall organiseras så att den effektivt kan nå uppsatta mål. I detta sammanhang bör kommittén också överväga hur statsuppläningen skall utvärderas.

l statsskuldspolitiska kommitténs betänkande. liksom i propositionen. motiveras en ändring av hm'udmannaskapct bl. a. med att den skulle under- lätta utvecklingen av den centrala statliga förvaltningsstrukturen.

Riksgäldskontoret tar i dag emot inlåning från olika fonder. myndigheter och statliga förelag. Dessutom tillhandahåller riksgäldskontoret medel för rörliga krediter som vissa affärsverk. myndigheter och bolag får utnyttja i sin rörelse och för investeringar. Dessa uppgifter kan förväntas tillta i omfatt- " hing 'i framtiden. Mot "denna bakgrund är'det motiverat lat se över statens centrala finansförvziltning. Kommittén bör undersöka vilka samordningsför— delar som kan finnas. och om statens "cash management" kan bli effekti- vare. I detta sammanhang är det också viktigt att bedöma om det finns skäl för riksgäldskontoret att belizilla en egen kassa ("öppen för allmänheten.

En fråga som också bör övervägas är inläningcn i riksgäldskontoret. Den

sker i dag par olika villkor. Lätt effektivt förvaltande av medlen innebär bl. a. att nurrknadsmässig ersättning bör lämnas och att stor frihet bör räda vid val av t. ex. löptid. Kommittén bör närmare undersöka förvaltandet av dessa medel.

I dag gäller olika förutsättningar för de statliga myndigheternas. företa— gens oeh affi'rrsdrivamle verkens rätt att fa rörelsekrediter och investerings- kapital. Kommittén bör göra en samlad bedömning av formerna för denna finansiering. Kommittén bör bl. a. överväga om det finns skäl att samla emissionsverksamheten till riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret har en omfattande garantigivning. En del av kreditga- rantigivningen är tillkommen av näringspolitiska skäl och medför betydande risker. lin annan typ av garantigivning är de s. k. grundfondförbindelscrna. utfärdade för vissa kreditinstitut. Den statliga garantigivningen har nyligen utretts av kreditgar'antiutredningen (Fi l985zll5). l kompletteringsproposi— tionen har därefter föreslagits vissa riktlinjer för den statliga garantigiv- ningen. Mot denna bakgrund och riksdagens kommande beslut bör kommit- tén överväga hur riksgäldskontorets verksamhet medgarantigivning skall ut- formas. Riksgäldskontoret bör bl. a. ha resurser för en fortlöpande utvärde- ring av garantigivningen.

Riksgäldskontoret handhar även en del andra uppgifter förutom de som nyss berörts. Det gäller bl. a. partibidragsnämndens verksamhet. revisionen av nordiska rådets sekretariat. redovisning och intern revision för den inre riksdagsförvaltningen och andra riksdagens verk än riksbanken m. m. Dess- utom utser riksgäldsfullmäktige ledamöter i ett antal styrelser liksom reviso- rer för nägra verksamheter. En del av dessa uppgifter bör även i fortsätt- ningen ankornma pä något av riksdagens verk. Kommittén bör lämna förslag på vilka uppgifter detta gäller och hur de skall skötas efter l juli 1989.

3.2. Organisation m. m.

Det ändrade huvudmannaskapet nödvändiggör en översyn av storleken och sammansättningen av riksgäldsfullmäktige. [ propositionen uttalades att det i styrelsen för riksgäldskontoret skall finnas "ett väsentligt parlamenta- riskt inslag". Sammansättningen bör också vara sådan att avvägningen av statsskuldspolitiken mot andra delar av den ekonomiska politiken kan göras inom ramen för styrelsens arbete. Det är angeläget att samhällsekonomisk kompetens och kunnande i kapitalmarknadsfrågor finns representerade i styrelsen. Kommittén bör också överväga om särskilda behörighetskrav bör ställas på styrelseledamöter och vissa tjänstemän i riksgäldskontoret.

Kommittén bör ocskå utarbeta förslag till instruktion för riksgäldskonto- ret. l instruktionen bör det framgå att det lånebemyndigande som riksdagen

ger regeringen ogr'rrverat överförs till riksgäldskontoret. Kommittén skall ocksä föreslår hur styr- och anslagssystemet för riksgäldskontoret skall infor- mas för att möjliggöra en effektiv förvaltning.

Kommittén bör även överväga hur revisionen av riksgäldskontoret skall bedrivas. ! det sammanhanget mäste kommitten självfallet beaktade mycket stora ekonomiska värden som kontoret omsätter och förvaltar.

4. Ramar för kommitténs arbete

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och ett förslag lämnas före årets slut. '

Kommittén skall beakta innehället i regeringens direktiv (dir. l984z5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Kommittén bör när arbetet påbörjas och vidare under arbetets gäng infor- mera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor samt bereda dessa tillfälle att fram- föra synpunkter.

5. Hemställan

På grund av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndi- gar ehefen för finansdepartcmcntct

all tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter — omfattad av kommit- téförordningen (l976:l l9) —- med uppdrag att lämna förslag om riksgälds- kontorets uppgifter och organisation m. in..

nu utse en av ledamöterna att vara ordförande. till besluta om experter. sekreterare och annat biträde t'rt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m. rn.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. ' ' ' ' (Finansdepartementet)

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm 1988

Förutom dessa direktiv har också kommittén fått del av de allmänna kommittédirektiv som regeringen utfärdade den 22 juni 1988 angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten.

1.2. Utredningsarbetets bedrivande

Enligt direktiven består utredningsuppdraget av två delar. Dels skall riksgäldskontorets framtida arbetsupp— gifter ses över, dels skall kontorets organisation m.m. utredas. Dessa områden omfattar frågor med olika tids- mässig angelägenhetsgrad. När riksgäldskontoret den 1 juli 1989 blir en myndighet under regeringen måste en del av dessa frågor vara lösta. Andra är av mer långsik— tig natur och behöver inte vara slutbehandlade till huvudmannaskapsskiftet.

Utredningsuppdraget är relativt omfattande och det har inte varit möjligt för kommittén att avsluta hela arbe— tet till årsskiftet. Därför har kommittén valt att redovisa delar av arbetet i ett delbetänkande. Det omfattar de frågor som kommittén bedömer måste lösas till den 1 juli 1989. Under våren 1989 kommer kommittén att avge sitt slutbetänkande, vari även de mer långsik- tiga frågorna kommer att behandlas.

Kommittén har haft nio protokollförda sammanträden. I anslutning till dessa har kommittén också hållit ett antal hearings. Företrädare för riksgäldskontoret, riksrevisionsverket (RRV), kammarkollegiet och telever— ket har inför kommittén haft möjlighet att belysa olika delar av utredningsuppdraget.

Dessutom har olika företrädare för kommittén haft kon- takter med bl.a. finansutskottet, riksbanken, statens industriverk (SIND) och riksdagens förvaltningsstyrelse.

Hela kommittén har gjort en studieresa till Statskon- toret i Helsingfors för att inhämta kunskap om organisa— tionen av statsupplåningen och angränsande verksamheter i Finland. Delar av kommittén har också besökt OECD i Paris för att få en överblick av hur frågor som rör bl.a. statsupplåningens utvärdering, kopplingarna mellan statsupplåning och det statliga betalningssystemet lösts i olika länder.

Kommittén har startat tre konsultstudier för att få ett bättre underlag för kommitténs arbete. Programator har fått i uppdrag att göra en genomgång av datasystemen vid riksgäldskontoret. Syftet är att ge kommittén under- lag för en bedömning av hur stora investeringsbehov som finns. Programator gör också i samarbete med Infosec en genomgång av datasystemens säkerhet. Ett uppdrag att granska skuldförvaltningen på utlandssidan har gått till Coopers & Lybrand. Utredningen skall ge kommittén ett bättre underlag för att bedöma bl.a. resursbehov, organisation och regelsystem. Den tredje externa studien rör organisationen av riksgäldskontoret. Den utförs av statskontoret.

Ingen av dessa konsultstudier har ännu avslutats, men kommittén har fått delrapporter från samtliga konsulter och därmed kunnat inarbeta en del slutsater i delbetän- kandet.

I detta delbetänkande redovisas således de åtgärder och förändringar som är nödvändiga för att riksgäldskontoret skall kunna fungera under en ny huvudman från den 1

juli 1989. Till slutbetänkandet sparas principiella överväganden om eventuella större justeringar av riks- gäldskontorets framtida verksamhet.

1.3 Dis osition av betänka et

I kapitel två redogörs för vilken funktion och samman- sättning styrelsen för riksgäldskontoret skall ha. Utgångspunkten för kommitténs överväganden har varit verksledningspropositionen. Standardmodellen har dock inte kunnat användas direkt utan kommittén har modifie- rat den med beaktande av den speciella verksamhet riks— gäldskontoret bedriver. Kommittén har också beaktat de önskemål om parlamentariskt inflytande som prop 1986/87:143 om ändrat huvudmannaskap för riksgäldskon— toret ger uttryck åt.

I det tredje kapitlet redovisar kommittén några ställ— ningstaganden till förändringar i ställningstaganden vad gäller riksgäldskontorets nuvarande organisation. Kommittén återkommer med ytterligare förslag till för—

ändringar av organisationen.

I kapitel fyra presenteras kommitténs förslag till instruktion för riksgäldskontoret och de överväganden i slutbetänkandet som gjorts i anslutning till dess

olika delar.

Det femte kapitlet behandlar riksgäldskontorets anslags— system. Utgångspunkten har varit att skapa en större flexibilitet som ökar möjligheterna till en rationell användning av resurserna. Några olika alternativ presen- teras och kommittén förordar en förändring av nuvarande

anslagssystem.

Anslagsframställan för 1989/90 har utarbetats i samråd med riksgäldskontorets tjänstemän. I kapitel sex samman— fattas anslagsframställan. Hela framställan redovisas i

en bilaga till betänkandet.

I det sjunde kapitlet görs en genomgång av vissa av de uppgifter riksgäldskontoret i dag har i egenskap av en

riksdagens myndighet. Huvudmannaskapsskiftet medför att dessa måste flyttas från kontoret. Kommitténs över- väganden och förslag redovisas i detta avsnitt.

Till följd av huvudmannaskapsskiftet behöver en hel del & lagar och förordningar ändras medan vissa andra kan upphöra. I kapitel åtta går kommittén igenom ett antal förslag till författningsändringar.

& I det nionde och sista kapitlet redogör kommittén för det fortsatta arbetets inriktning. Kommittén beräknar att avsluta utredningsuppdraget under våren.

2. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH FUNKTION

2.1 Direktiven

I kommitténs direktiv anges att det ändrade huvudmanna— skapet nödvändiggör en översyn av storleken och sam— mansättningen av riksgäldsfullmäktige. Direktiven hän— visar till att det i prop. 1986/87zl43 om ny riksbanks— lag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret anges att det i styrelsen för det nya riksgäldskontoret skall finnas ett väsentligt parlamentariskt inflytande. Sammansättningen bör också enligt propositionen vara sådan att avvägningen av statsskuldspolitiken mot andra delar av den ekonomiska politiken kan göras inom ramen för styrelsens arbete. Direktiven anger att det därför är angeläget att samhällsekonomisk kompetens och kun- nande i kapitalmarknadsfrågor finns representerade i styrelsen. Kommittén har också att överväga om särskilda behörighetskrav bör ställas på styrelseledamöter och vissa tjänstemän i riksgäldskontoret.

2.2. Allmänna utgångspunkter

I prop. 1986/87:99, den s.k. verksledningspropositionen, anges inriktningen från samhällets sida när det gäller ledningen av den statliga förvaltningen. Lekmannainfly- tandet i de centrala statliga myndigheterna borde enligt förslaget behållas, samtidigt som fördelning av ansvar och beslutsbefogenheter i myndigheternas ledningar borde

klargöras.

Det framstod därför som angeläget att både åstadkomma klara ansvarsförhållanden och bibehålla det värdefulla lekmannainflytandet. Om denna tvåfaldiga ambition skulle kunna förverkligas borde lekmannainflytandet enligt föredragande statsrådet i de flesta frågor utformas som rådgivande. Rädgivarrollen möjliggör enligt föredragan- den att det i lekmannaorganen ingår företrädare för t.ex. riksdagspartier och intressegrupper utan att detta innebär besvärande lojalitetskonflikter. Besluts— och ansvarsfördelning mellan verkschef och lekmän skulle göras tydlig och befogenheter och ansvar parallell— ställas. Myndigheternas professionalism borde markeras.

Verksledningspropositionen angav att myndigheternas styrelser borde vara små. Verksledningskommittén hade föreslagit högst tio ledamöter, vilket enligt föredra- gande statsrådet framstod som en rimlig riktningsan- givelse. Det ligger enligt föredraganden inget allmänt intresse i att eftersträva representativitet för olika grupper i samhället. Ledamöterna skall utses efter de personliga förutsättningarna att fylla uppgiften.

Statsskuldspolitiska kommittén (SPOK) påpekade att det nya riksgäldskontoret borde vara en myndighet som hör till finansdepartementet. För att bevara kontinuitet och ge riksdagen fortsatt insyn i verkställandet av statsupplåningen borde det i verkets styrelse enligt SPOK finnas ett väsentligt parlamentariskt inslag.

I prop. 1986/87:143 ansluter sig regeringen i huvudsak till SPCR—förslaget. Där anförs att det förhållandet att riksgäldskontoret och vissa finansförvaltande myndigheter under regeringen har olika huvudmän har begränsat möjligheterna att utveckla förvaltningsstruk— turen för finansförvaltningen. Man pekar på att förvalt— ningen av statsskulden och upptagandet av lån till staten i berednings- och verkställighetsskedet behöver samordnas med riksbankens penningpolitik.

2.3. Kommitténs överväganden

2.3.1. Styrelsens sammansättning och kompetens

Inriktningen i verksledningspropositionen är att lek— mannainflytandet i myndigheternas styrelser skall be-

hållas. Detta är helt förenligt med de uttalanden som

gjorts i lagstiftningsärendet om ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret nämligen att det i riksgäldskon- torets styrelse skall finnas ett väsentligt parlamen— tariskt inflytande.

I linje med vad som anges i verksledningspropositionen anser kommittén att styrelsen för riksgäldskontoret skall vara en liten och kompetent krets. Det framstår som tillräckligt om antalet ledamöter stannar vid åtta personer.

I verksledningspropositionen anges att regeringen alltid bör vara fri att avgöra en styrelses sammansättning. Nomineringsförfarandet har därför inte ansetts böra regleras. Kommittén har dock funnit att vissa styrande regler för styrelsens sammansättning i detta fall likväl bör finnas. Med hänsyn till det starkt uttryckta behovet av ett väsentligt parlamentariskt inflytande har kom- mittén ansett att detta bör komma till uttryck i en regel i instruktionen. Kommittén anser för sin del att ett sådant inflytande säkras om halva styrelsen består av parlamentariker. Det är naturligt att de parlamen- tariska ledamöterna utväljs så att de motsvarar den politiska fördelningen mellan partierna i riksdagen. Det är därvid lämpligt att rådande praxis med inhämtande av förslag från riksdagspartierna följs.

Det är naturligt att riksgäldsdirektören ingår i styrel- sen. Till skillnad från vad som anses böra gälla som huvudregel enligt verksledningspropositionen nämligen

att verkschefen också skall vara ordförande i styrelsen anser kommittén att regeringen fritt skall kunna utse ordförande. Det kan därvid anses vara en styrka om ordföranden är en annan än verkschefen eftersom riks- gäldskontorets verksamhet i vissa avseenden mera liknar ett affärsverks än en vanlig myndighets.

Sammansättningen av styrelsen i övrigt bör enligt direk— tiven vara sådan att avvägningen av statsskuldspolitiken mot andra delar av den ekonomiska politiken kan göras inom ramen för styrelsens arbete. Det anges därför som angeläget att samhällsekonomisk kompetens och kunnande i kapitalmarknadsfrågor finns representerade i styrel-

sen .

När en avvägning av statsskuldspolitiken görs mot andra delar av den ekonomiska politiken framstår det som särskilt angeläget att finansdepartementet, som ansva— rigt för den ekonomiska politiken, finns företrätt i styrelsen. En av styrelseledamöterna bör därför repre— sentera departementet.

Kommittén anser att det utöver de nämnda i styrelsen skall finnas två personer med särskild samhällsekonomisk kompetens och som är kunniga i kreditmarknadsfrågor. De bör inte vara bundna till något särskilt intresse på kreditmarknaden eller ha anknytning till företag som i hög grad berörs av riksgäldskontorets verksamhet. Kom— mittén inser att det kan bli en grannlaga uppgift att finna personer som fyller kravet på integritet i detta avseende. Kommittén anser emellertid det vara av vikt att ett sådant integritetskrav upprätthålls.

Värdepappersmarknadskommittén har enligt sina direktiv ett uppdrag att vidga insiderkretsens omfattning. Enligt direktiven skall kommittén inte endast överväga en utvidgning av insiderkretsen till de fondpappersplace— rande institutionernas portföljförvaltare utan även

till andra personkategorier, med eller utan direkt anknytning till ett aktiemarknadsbolag, som kan få kännedom om sådan ej offentliggjord information som kan påverka kurserna. Ett exempel som därvid nämns är offentliga tjänstemän.

Värdepappersmarknadskommitténs arbete är inte avslutat. Mot bakgrund av det starkt uttryckta önskemålet i direk— tiven torde man dock kunna utgå ifrån att insiderkretsens omfattning kommer att vidgas och att den med största sannolikhet i fortsättningen också kommer att träffa anställda eller styrelseledamöter i myndigheter som fått tillgång till den typ av förtrolig information som det här är fråga om. Detta ställningstagande i insiderfrågan rubbar emellertid inte kommitténs bedömning att det inte är lämpligt med företrädare för marknadsaktörerna i riksgäldskontorets styrelse.

Även när det gäller den personliga kompetensen i övrigt bör lika höga krav ställas på ledamot av styrelsen i riksgäldskontoret som på ledamot av

riksbanksfullmäktige. Så t.ex. bör han eller hon inte vara försatt i konkurs.

2.3.2. Styrelsens uppgifter

Verksledningspropositionen innebär att styrelsens uppgift skall vara att utöva insyn i verksamheten och att biträda verkschefen med sakkunskap och medborgerligt omdöme. Lekmannastyrelsen skall besluta i vissa klart

angivna och av regeringen bestämda ärenden. Regeringen bör enligt föredragande statsrådet föreskriva att

lekmannastyrelsen skall besluta dels om myndighetens anslagsframställning och verksamhetsberättelse, dels om de föreskrifter som myndigheten utfärdar till följd av bemyndiganden i lagar och förordningar.

Beslutsbefogenheter för en styrelse, som följer av lämplighetsbedömningar i det enskilda fallet, bör där— utöver av regeringen kunna skrivas in i en myndighets instruktion. Sådana tillägg bör alltid tydligt ange vilket slags ärenden som befogenheterna omfattar. Före- draganden anger att regeringen bör vara restriktiv med att tilldela lekmannastyrelserna i allmänna förvalt— ningsmyndigheter ytterligare beslutande uppgifter, men samtidigt anges att myndigheterna är sinsemellan så olika att undantag likväl kan motiveras.

Propositionen anger att myndighetsinstruktionerna bör vara tydliga. Det skall klart framgå vilken beslutsför-

delning som gäller mellan verkschef och styrelse. Det är regeringen som genom instruktionen avgör i vilka klart angivna ärenden styrelsen beslutar. En instruktion bör därför inte innehålla en formulering att styrelsen

avgör frågor som hänskjuts dit av generaldirektören.

Förslaget innebär att beslutsrätten delas mellan verks- chefen och lekmannastyrelsen. Samtidigt innebär det att verkschefen normalt kommer att vara den som inför rege- ringen ansvarar för myndighetens verksamhet. Ansvar och beslutsbefogenheter bör vara nära sammankopplade. En ansvarig verkschef bör därför ha ett tongivande infly— tande även i ärenden där han eller hon inte har en självständig beslutsrätt. Detta motiverar enligt stats— rådet att verkschefen inte bara ingår i styrelsen utan också är dess ordförande. Kommittén har här —— som redan framgått -- gjort bedömningen att riksgäldskontoret i flera avseenden kan jämföras med ett affärsverk. Detta leder kommittén till att en annan än verkschefen bör vara styrelsens ordförande. Kommittén har dock inte ansett frågan vara av sådan vikt att den särskilt bör regleras i instruktionen.

Verksförordningen bygger på de angivna riktlinjerna. I dess 13 & anges att styrelsen skall fatta beslut om

myndighetens anslagsframställning och årsbokslut. Sty— relsen skall vidare fatta beslut i anledning av riks- revisionsverkets revisionsberättelser och revisionsrap— porter samt om sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landstingskommuner.

Riksgäldsfullmäktige avgör i dag enligt 18 5 lagen om riksgäldskontoret en mängd frågor. Av dessa nämns först viktigare författningsfrågor. Dessa frågor träffas av verksförordningens 13 5 som innebär att styrelsen skall fatta beslut om sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landstingskommuner.

Nästa punkt för fullmäktiges nuvarande uppgifter innebär att besluta om viktigare frågor beträffande riksgälds— kontorets organisation och arbetsformer. Regeringen har möjlighet att genom instruktionen påverka myndigheternas organisation. Styrelsen kan när som helst ta initiativ till att föreslå förändringar i myndighetens organisa— tion om den finner att myndighetens verksamhet inte bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten, vilket det åligger styrelsen att pröva enligt 11 5 verksförordningen. Detta har ansetts till— räckligt för att ge en rationell ansvarsfördelning mellan styrelsen och myndighetschefen. Kommittén har här inte funnit skäl att avvika från vad som normalt anses böra gälla.

När det gäller frågor om upptagande av lån mot obliga— tioner och andra förbindelser ligger dessa i dag på fullmäktige. Kommittén anser att det bör falla på sty- relsen att besluta om ramar och riktlinjer när det gäller upplåningen och förvaltningen av statsskulden. Styrelsen bör därför fortlöpande besluta om en plan för statsupplåningen, den inhemska såväl som utlandsupplå-

ningen.

Som har angetts i lagstiftningsärendet om ny riksbanks— lag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret måste förvaltningen av statsskulden och upptagandet av lån till staten i berednings- och verkställighetsskedena på olika sätt avvägas mot penningpolitiken och finans— politiken. På beredningsstadiet bör detta ske genom att riksgäldskontoret, riksbanken och finansdepartementet löpande utarbetar upplåningsplaner och på tjänste— mannaplanet gemensamt diskuterar dessa. Dessa diskus- sioner bör ske återkommande och t.ex. i den organisato— riska form som utvecklats under senare är, nämligen i gemensamma planeringsgrupper. Hittills har samrådet skett i två sådana grupper, en för inhemsk upplåning och en för utlandsupplåningen. Enligt kommitténs upp- fattning kan en utgångspunkt vara att tills vidare behålla de två samrådsgrupperna men förslagsvis på en mer operativ nivå inom respektive myndighet än tidigare. Det är emellertid inte givet att en sådan form fortsätt— ningsvis är den mest lämpliga. En förändrad inriktning av statsskuldspolitiken, t.ex. som en konsekvens av ett slopande av valutaregleringen, kan motivera en gemensam planeringsgrupp. Kommittén har därför inte ansett det lämpligt att föreslå en formalisering av samrådet. Formerna bör successivt kunna förändras.

Mot bakgrund av det samråd som skett mellan riksgäldse kontoret, riksbanken och finansdepartementet bör sedan styrelsen för riksgäldskontoret besluta om upplånings— planen. Styrelsen kommer därför att vara ansvarig för den avvägning av statsskuldspolitiken mot andra delar av den ekonomiska politiken som måste göras av riks- gäldskontoret. Riksgäldsdirektören fattar sedan beslut om enskilda lån på basis av de ramar och riktlinjer styrelsen fastställt. I verkställighetsskedet bör givet— vis också ett informellt samråd på tjänstemannaplanet äga rum mellan riksbanken och riksgäldskontoret.

Enligt 18 5 första stycket 4 p. lagen om riksgäldskon— toret ligger frågor om utfärdande av statlig garanti eller lämnande av annat statligt stöd som enligt riks— dagens beslut skall prövas av riksgäldskontoret på fullmäktige. Grundprincipen enligt verksledningspropo- sitionen är att beslut i enskilda ärenden inte skall ligga på styrelsen. Kreditgarantifrågorna avser alltid enskilda fall. Kommittén anser att dessa frågor i fort- sättningen normalt bör falla på riksgäldsdirektören. Detsamma bör gälla villkor för krediter för statlig och annan verksamhet som redan i dag i stor utsträckning har delegerats från fullmäktige.

Frågor om avskrivning, ackord och eftergift rörande fordringar regleras av avskrivningskungörelsen (1965:921) och bör normalt falla på myndighetschefen.

Anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse faller enligt verksförordningens 13 5 på styrelsen genom att den skall fatta beslut om myndig— hetens anslagsframställning och årsbokslut.

Frågor om tillsättande av tjänster behandlas i 12 5 i förslaget till instruktion för riksgäldskontoret. Sådana tillsättningar som skall göras av riksgäldskontoret bör ankomma på riksgäldsdirektören eller den han utser.

Frågor om skiljande från tjänst eller uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkar— undersökning handhas av personalansvarsnämnden som behandlas i 10 5 i förslaget till instruktion och vars uppgifter regleras i 19 5 verksförordningen.

Kommittén har övervägt en ordning som innebär att sty- relsen kan hänskjuta frågor av principiell betydelse till regeringen. Enligt förordningen (1986:553) om statligt stöd till fartygsfinansiering prövas frågor om kreditgaranti av fullmäktige i riksgäldskontoret om

inte annat anges. Om det i ett visst fall uppkommer en fråga om stöd står i överensstämmelse med stödgivningens syfte, får fullmäktige hänskjuta ärendet till regeringen för prövning. Kommittén föreslår att "fullmäktige" i förevarande förordning skall ersättas med "riksgälds—

kontoret".

Den nya styrelsen för riksgäldskontoret representerar ett väsentligt parlamentariskt inflytande. Redan detta talar emot att beslut i vissa fall skulle kunna från- händas styrelsen och överlämnas till regeringen. Konsek— vensen av kommitténs ställningstaganden beträffande styrelsens uppgifter innebär att den svarar för över— gripande beslut som rör ramar och riktlinjer för upplå— ning och förvaltning av statskulden. Styrelsen får därvid det övergripande ansvaret när det gäller samord- ningen av statsskuldspolitiken mot andra delar av den ekonomiska politiken.

Det framhålls i verksledningspropositionen att lek— mannainflytandet är ett värdefullt inslag i förvalt- ningen. Föredragande statsrådet anför att lekmännen vid sidan av sin allmändemokratiska insynsuppgift kan bidra i sakfrågorna genom att ge balans åt emellanåt strikta

professionella tjänstemannabedömningar. Samtidigt fram— hålls att det är viktigt att åstadkomma en ansvars- och befogenhetsfördelning mellan regeringen och myndig- heterna. Myndigheterna skall svara för en professionell

bedömning av frågorna inom sitt ansvarsområde. Det är inte avsikten att styrelsen skall kunna avhända sig

sitt ansvar genom en generell möjlighet att överlämna frågor till regeringens avgörande. Det politiska ansva— ret åvilar dock slutligen regeringen som också har en formell möjlighet att avsätta styrelsen. Denna möjlighet har dock i praktiken aldrig behövt användas.

Frågor om kreditgarantigivning kommer i fortsättningen enligt kommitténs förslag att ligga på riksgäldsdirek—

tören. Förordningen om statligt stöd till fartygsfinan— siering innebär att frågor om kreditgaranti kan komma * under regeringens prövning efter hänskjutande av verks— chefen. Eftersom riksgäldsdirektören däremot inte kan hänskjuta frågor till styrelsen kan beslut i frågan 1 aldrig komma att fattas av styrelsen. Kommittén finner det emellertid vara naturligt att styrelsen alltid informeras om ett sådant ärende.

Kommittén anser mot bakgrund av vad ovan sagts att styrelsen inte enligt instruktionen bör ha en generell möjlighet att hänskjuta frågor till regeringen.

par,—', ., .

c:.—_a '

3. RIKSGÄLDSKONTORETS ORGANISATION 3.1 ugvarande organisation

Under fullmäktige i riksgäldskontoret leds verksamheten av en riksgäldsdirektör och en vice riksgäldsdirektör. Riksgäldskontorets nuvarande enhetsindelning fastställ— des 1983. Kontoret består av sex enheter; en upplånings— enhet, en utlandslåneenhet, en ekonomienhet, en garanti— och rättsenhet och en administrativ enhet och en revi— sionsenhet. Sistnämnda enhet sorterar direkt under riksgäldsfullmäktige. Vid sidan av dessa enheter finns en del stabsfunktioner som står till verksledningens förfogande.

Enheternas storlek och karaktär på arbetsuppgifter

varierar.

Upplåningsenhetens uppgift är att planera och genomföra den inhemska upplåningen såväl på penning- och obliga— tionsmarknaden som inom hushållssektorn. Enheten bevakar den svenska utvecklingen och då framför allt förhållan- dena på kapitalmarknaden. Dessutom skall enheten förval- ta de inhemska lånen. Det innebär att administrationen

av allemanssparandet sköts av enheten.

Utlandslåneenheten sköter upplåningen utomlands. Även förvaltningen av de utländska lånen ligger inom enheten. Dessutom ansvarar enheten för internationella presen- tationer, låneprospekt och bedömningar av svensk och framför allt utländsk ekonomi.

Garanti— och rättsenheten har hand om dels riksgäldskon- torets kreditgarantiärenden, dels juridiska frågor av olika slag. Kreditgarantiärendena omfattar såväl utfär— danden och förvaltning som frågor i samband med infrian- de av kreditgarantier. En annan viktig del av enhetens arbete är förhandlingar och avtalsgranskningar i samband med utlandsupplåningen.

Ekonomienheten sköter redovisningen av statsupplåningen och hanteringen av statsskuldboken. Utlåning till af— färsverk och tillhandahållande av rörliga krediter är också en del av enhetens arbetsuppgifter. Skötseln av kontorets kassa ligger också inom enheten liksom prog— noser för utfallet på statens checkräkning och likvidi- teten på marknaden.

Administrationsenheten arbetar framför allt med per— sonalfrågor och intendenturuppgifter. Kontorets ADB— grupp är också en del av den administrativa enheten. Dessutom bör nämnas att vice riksgäldsdirektören har ett övergripande ansvar för de administrativa frågor i riksgäldskontoret.

Stabsfunktionerna vid kontoret omfattar dels fullmäk— tigeservice, information och bibliotek, dels en sam— hällsekonomisk grupp. Under senare år har omprioriterin— gar skett, vilka inneburit att resurser flyttats från dessa stabsfunktioner och till upplånings-och ekonomien— heterna. Dessa har förstärkts med tillfällig personal. Därigenom har det uppstått avvikelser i förhållande

till den fastställda organisationsplanen. Per den i januari 1989 kommer verksledningen och stabsfunktionerna att förutom riksgäldsdirektören och vice riksgäldsdirek— tören bestå av fyra personer. Det är 6,2 tjänster mindre än i den organisationsplan som gäller för kontoret. Den samhällsekonomiska gruppen är bl.a. helt obemannad.

Revisionsenheten vid riksgäldskontoret utför dels intern revision, dels revision av övriga riksdagens verk utom riksbanken.

Enligt organisationsplanen uppgick personalstyrkan (fast anställd personal) till 156 årsarbetskrafter den sista juni 1988. Av de fast anställda var 75% kvinnor och 25% män. Personalstyrkan fördelade sig mellan enheterna enligt följande.

Verksledning och staber 12,2 Upplåningsenheten 43,9 Utlandslåneenheten 15,2 Garanti- och rättsenheten 9,6 Ekonomienheten 35,5 Administrationsenheten 34,3

(varav AU/ADB—grupp 9)

Revisionsenheten 5.0 Summa 155,7 3.2 Organisationen i framtiden

Riksgäldskontorets organisation kommer att bli beroende av vilka arbetsuppgifter som kommer att läggas på konto— ret i framtiden. Dessa frågor har kommittén ännu inte tagit slutlig ställning till. De kommer att behandlas i slutbetänkandet. Om nya arbetsuppgifter då förs till kontoret kan det förmodligen vara motiverat att integre— ra vissa av dem med uppgifter som redan i dag utförs av riksgäldskontoret. I ett sådant sammanhang bör det vara möjligt att göra vissa rationaliseringar. Mot bakgrund av kommitténs överväganden kan också vissa arbetsupp- gifter som redan i dag ligger på riksgäldskontoret komma att få en större betydelse i framtiden och motivera en ny organisatorisk lösning.

Organisationen kommer också att påverkas av förändringar i riksgäldskontorets omvärld. Inom något år kommer Penningmarknadscentralen att vara etablerad. Dess verk— samhet kommer på sikt att påverka de arbetsuppgifter

som utförs på riksgäldskontoret i mycket hög utsträck- ning och bl.a. medföra att vissa tunga förvaltningsupp— gifter kan rationaliseras bort. Förutsättningarna för viss typ av upplåning kan också komma att förändras. Det pågår i dag ett utvecklingsarbete rörande hushålls— upplåningen som kommer att avslutas i början av 1989. Eventuellt kan detta få återverkningar på hur arbetsupp— gifter organisatoriskt fördelas på riksgäldskontoret.

En annan omvärldsförändring som bör beaktas vid en diskussion om riksgäldskontorets framtida organisations— struktur rör förhållandet mellan inhemsk upplåning och utlandsupplåning. Avvägningen mellan upplåning inom landet eller utomlands avgörs av den ekonomiska politi- kens uppläggning. Ett par viktiga förutsättningar för att att göra en tydlig distinktion mellan inhemsk upp— låning och utlandsupplåning är utlandslånenormen och valutaregleringen. När valutaregleringen avvecklas kan riksgäldskontorets organisation i vissa delar följdakt— ligen behöva ses över. Utvecklingen av finansiella tekniker och behovet av inhemsk och utländsk marknadsbe- dömning motiverar också en närmare organisatorisk kopp— ling mellan inhemsk upplåning och utlandsupplåning. Kommittén anser att det bör övervägas ytterligare hur den mest ändamålsenliga uppdelningen av upplåningsverk-

samheten i framtiden bör se ut.

Flera av remissinstanserna som yttrade sig över statss- kuldspolitiska kommitténs slutbetänkande (SOU 1986:22) betonade revisionsenhetens betydelse. Riksrevisionsver- ket anförde bl.a. att revisionen av riksgäldskontoret —måste bedrivas med beaktande av de stora ekonomiska värden som kontoret omfattar och förvaltar. Riksrevi- sionsverket ansåg därför att kontoret även fortsätt-

ningsvis — vid sidan av den externa revisionen — måste ) ha en egen intern revision. Riksrevisionsverket utgick ifrån att samarbetet med verkets externa revision och internrevisionen kommer att bedrivas i samma former som gäller för bl.a. internrevisionerna vid de statliga affärsverken. Kommittén delar riksrevisionsverkets uppfattning och förespråkar en stark internrevision vid riksgäldskontoret i likhet med affärsverken. Internrevi- sionen bör ha en självständig organisatorisk placering, utgöra en egen enhet, med placering direkt under riks— gäldsdirektören. Internrevisionens ställning behandlas också i förslaget till ny instruktion, se kapitel fyra. Eftersom en del externa revisionsuppgifter kommer att flyttas till riksbanken, se kapitel sju, förslår kommit- tén att en tjänst flyttas från riksgäldskontorets revi- sionsenhet till riksbankens.

Mot bakgrund av dels att kommittén i del två kommer att behandla riksgäldskontorets framtida arbetsuppgifter, dels att Statskontoret på kommitténs uppdrag för när- varande gör en översyn av riksgäldskontorets organisa— tion anser inte kommittén att det i dag finns tillräck- ligt underlag för att föreslå en förändring av nuvarande enhetsindelning vid riksgäldskontoret. Först när den andra delen av utredningens arbete är avslutat kommer kommittén att ta ställning till kontorets framtida

, enhetsindelning. Därför föreslår kommittén att riks- gäldskontoret tills vidare består av sex enheter näm— ligen en upplåningsenhet, en utlandslåneenhet, en garan— ti— och rättsenhet, en ekonomienhet, en administrations-

enhet och en revisionsenhet.

De omvärldsförändringar som inom riksgäldskontorets

verksamhetsområde kan förväntas bli särskilt stora

motiverar en särskild kompetens för strategisk analys och planering vid riksgäldskontoret. I dag finns inte någon sådan funktion. Den kan ges olika organisatoriska lösningar. Men det är viktigt att den sorterar direkt

under verkschefen och utgör ett stöd för ledningens arbete med övergripande planering. Personalen i denna stabsfunktion kan rotera utifrån behoven och vilka projekt som är aktuella. Den bör dock innehålla sam— hällsekonomisk kompetens, med förmåga att göra makroeko— nomiska bedömningar. En strategisk planeringsfunktion bör också initiera enhetsövergripande projekt omkring långsiktiga frågor. Kommittén föreslår att en sådan funktion för strategisk planering inrättas direkt under verkschefen. Därutöver anser inte kommittén att det är motiverat med andra permanenta stabsfunktioner. Dock kan det finnas skäl att ha en särskild funktion för

information.

ADB-användningen kommer i framtiden att få en stor strategisk betydelse för riksgäldskontoret. Dels kommer den att påverka förvaltningsuppgiften, dels är den helt avgörande för olika analysfunktioner. Ansvaret för ADB- användningen bör ligga hos de verksamhetsansvariga. ADB—avdelningens uppgifter skall vara att ge service på explicit uppdrag av verksamhetsansvariga. För att se till att ADB—strategin fullföljs och för att samordna ADB—behov krävs att någon nära knuten till verkslednin- gen får ett övergripande ansvar som ADB—samordnare. Den funktionen skall inte ligga på ADB—avdelningen.

Riksgäldskontorets nya styrelse kommer inte att arbeta på samma sätt som det gamla riksgäldsfullmäktige. Full- mäktige har haft sammanträde minst varannan vecka under större delen av året. Den nya styrelsen kommer att träffas mera sällan. Riksgäldsdirektören kommer också att få en vidgad beslutskompetens i enlighet med det förslag till instruktion som kommittén lägger fram. Därmed blir det motiverat att inrätta en direktion vid riksgäldskontoret för stöd och råd till verkschefen. Kommittén föreslår att en sådan direktion inrättas vid riksgäldskontoret fr.o.m. den 1 juli 1988. Riksgäldsdi— rektören utser vilka som skall ingå i direktionen.

Kommittén anser att riksgäldskontorets verksamhet bör struktureras enligt de principer som diskuterats ovan. I övrigt avser kommittén att återkomma till riksgälds- kontorets framtida organisation i sitt slutbetänkande.

"'!!! mer"-an 1:91!

. . . .,_ : uijlkzmtuk-"n &=-mm*éwyr.r *-

INSTRUKTION FÖR RIKSGÄLDSKONTORET

Den nuvarande lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret upphör att gälla vid utgången av juni månad 1989. Riks- gäldskommittén har i sina direktiv fått i uppgift att lägga fram förslag till en instruktion för det nya riksgäldskontoret. Kommittén diskuterar i detta kapitel den närmare utformningen av denna instruktion.

Uppgifter

1 5 Riksgäldskontoret har till uppgift att ta upp lån 'till staten under iakttagande av lagen (1988:00) om statens upplåning liksom att förvalta sådana lån. Riksgäldskontoret skall också ställa krediter till förfogande för statlig och annan verksamhet samt ikläda staten garantier.

Regeringen får inte ta upp lån utan riksdagens bemyn- digande och när riksgäldskontoret nu blir en myndighet under regeringen måste riksdagens bemyndigande rörande upptagande av lån rikta sig till regeringen. Av propo— sitionen om den nya regeringsformen (prop. 1973:90 s. 350) framgår att en regeringen underordnad myndighet inte kan göra utfästelser på statens vägnar direkt med stöd av ett riksdagsbemyndigande. För den befogenheten skall myndigheten ha stöd i ett beslut från regeringen.

I samband med diskussionen om riksdagens lånebemyndi- gande till regeringen anförde statsskuldspolitiska

kommittén (SPOK) att principen bör vara att hela det lånebemyndigande som regeringen fått överlåts på riks— gäldskontoret. Låneverksamheten kännetecknas nämligen

av att operativa beslut måste kunna fattas mycket snabbt. En ordning där upplåningsbesluten skulle under— ställas regeringens prövning är inte praktiskt möjlig. Det bör därför enligt SPOK ankomma på det nya riksgälds- kontorets styrelse och ledning i övrigt att fatta upp- låningsbeslut med samma praktiska befogenheter som gäller nu. Man pekade därvid på att riksgäldskontoret självfallet skall åtnjuta en självständig ställning i förhållande till regeringen. SPOK utgick således från att det lånebemyndigande som riksdagen lämnar regeringen delegeras till det nya riksgäldskontoret. Därvid skulle regeringen kunna välja att delegera bemyndigandet med upprepade beslut, t.ex. i anslutning till årliga regle— ringsbrev, eller välja att lämna ett stående bemyndi— gande. SPOK förordade därvid att den formen väljs att det nya riksgäldskontoret ges en stående delegation genom att kontoret i sin instruktion bemyndigas att ta upp lån till staten i enlighet med det lånebemyndigande som riksdagen ger regeringen. I prop. 1986/87:143 med förslag till ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret anslöt sig regeringen till SPOK:s bedömning med ett stående bemyndigande till riksgälds- kontoret av det bemyndigande riksdagen givit till rege—

ringen.

Enligt 1 5 lagen om statens upplåning får regeringen, eller efter regeringens bestämmande riksgäldskontoret, efter särskilt bemyndigande som lämnas av riksdagen för ett budgetår i sänder ta upp lån till staten. Lånen skall enligt lagens 1 5 användas till att

1. finansiera löpande underskott i statsbudgeten och andra utgifter som grundar sig på riksdagens beslut,

2. tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana

garantier som riksdagen beslutat om,

3. amortera, lösa in och i samråd med riksbanken köpa upp statslån, samt

4. tillgodose riksbankens behov av valutareserv och av statspapper för marknadsoperationer.

Den återgivna paragrafen motsvarar i huvudsak 4 5 i lagen om riksgäldskontoret. Riksdagens lånebemyndigande till regeringen skall alltså lämnas varje år. Bemyn— digandet ger regeringen rätt att lånefinansiera under- skott i statsbudgeten och andra utgifter som grundar sig på riksdagens beslut. Det allmänna bemyndigandet överförs enligt den här föreslagna paragrafen till riksgäldskontoret som skall vara den myndighet som har att ta upp lån till staten för de angivna ändamålen. Förslaget innebär att det lånebemyndigande som rege— ringen erhållit i sin helhet överförs till riksgäldskon— toret.

2 5 i lagen om statens upplåning innebär enligt sin ordalydelse att alla län som tagits upp av staten för- valtas av regeringen eller efter regeringens bemyndi- gande av riksgäldskontoret. Paragrafen motsvarar i huvudsak 9 kap. 10 5 andra stycket RF och 3 5 första stycket lagen om riksgäldskontoret. Regeringens bemyn— digande till riksgäldskontoret har också i detta av- seende intagits i instruktionens första paragraf. Som framgår av kap. 8 föreslår kommittén också ett förtyd- ligande av 2 5 i lagen om statens upplåning för att undvika att andra län än de som upptagits enligt lagens 1 5 kommer att omfattas av 2 5.

3 5 första stycket i lagen om riksgäldskontoret innebär alltså att riksgäldskontoret bemyndigas att ta upp och förvalta lån till staten. Detta bemyndigande ersätts nu av förevarande paragraf där regeringen delegerar vidare den upplåningsrätt som givits den av riksdagen enligt lagen om statens upplåning.

3 5 andra stycket i lagen om riksgäldskontoret innebär att riksgäldskontoret ges uppgiften att ställa krediter till förfogande för statlig och annan verksamhet samt att ikläda staten garantier. Det bör även fortsättnings— vis vara en uppgift för kontoret. Detta bör framgå av

instruktionen.

I nuvarande 5 5 i lagen om riksgäldskontoret stadgas att obligationer och andra förbindelser som riksgälds— kontoret ger ut för statens räkning skall vara ställda att återbetalas på viss bestämd förfallodag eller efter uppsägning eller genom årliga avbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan. Detta betyder i praktiken att det föreligger ett förbud mot eviga län. I övrigt får riksgäldskontoret självt bestämma villkoren för de lån som tas upp. Kommittén har ansett att denna regel i fortsättningen kan undvaras. Riksgäldskontoret bör vara fritt att med hänsyn till rådande förhållanden bestämma villkoren på sina förbindelser.

2 5 Till riksgäldskontoret influtna medel skall, i den mån de inte behöver användas för ut— betalningar, insättas på kontorets checkräk- ning i riksbanken.

Paragrafen motsvarar 6 5 i lagen om riksgäldskontoret. statsupplåningen följer en plan som fastställts av riksgäldskontorets styrelse efter samråd med riksbanken och finansdepartementet. På basis av planen offentliggör riksgäldskontoret emissionsprogram för en viss period (t.ex. ett halvår).

I förslaget till lag om statens upplåning föreskrivs att riksgäldskontoret får ta upp lån till staten bl.a. för att tillgodose riksbankens behov av valutareserv

och av statspapper för marknadsoperationer. Upplåning för dessa ändamål kan medföra att riksgäldskontoret får ett kassaöverskott i riksbanken. I en sådan situation

skall inte den här föreslagna paragrafen tolkas så snävt att riksgäldskontoret omedelbart måste inställa sina emissioner och i stället använda medlen på kontot i riksbanken för statens utgifter. Ändringar i offentlig— gjorda emissionsprogram bör undvikas om statsupplåningen skall kunna bedrivas effektivt och på ett förtroende— skapande sätt.

Kommittén anser därför att det är rimligt att gällande upplåningsprogram fullföljs. När sedan en ny upplånings— plan utarbetas skall hänsyn tas till det kassaöverskott som då kan finnas i riksbanken. Dessa medel skall då

tas i anspråk för statens utbetalningar.

I specialmotiveringen till 23 5 i förslaget till ny riksbankslag anges att riksgäldskontorets kredit i riksbanken skall löpa med penningmarknadsränta. Även överskott på kontorets konto bör ersättas enligt samma princip.

Uppstår överskott på statsverkets checkräkn— ing i riksbanken får riksgäldskontoret bestämma att överskottet skall överföras till riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken.

Uppstår underskott på statsverkets checkräkning i riksbanken skall riksgäldskontoret täcka detta.

Paragrafen motsvarar 7 5 i lagen om riksgäldskontoret.

4 5 Riksgäldskontoret får medge inlösen av obli— gationer och räntekuponger samt utbetalning av vinster på premieobligationslån, även om betalningsrätten har förfallit på grund av preskription. Sådant medgivande skall göras om inte särskilda skäl talar däremot.

Regeln motsvarar 10 5 i lagen om riksgäldskontoret. Nuvarande praxis innebär att riksgäldskontoret medger inlösen under 20 år efter den tioåriga preskriptions—

fristens utgång. Det betyder att den enskilde under 30 år efter betalningsrättens uppkomst kan lösa in obliga- tioner m.m. Efter denna tidsfrist har kontoret ansett att det föreligger särskilda skäl emot utbetalning eftersom erforderligt underlag för att bedöma betal— ningsrätten som regel saknas. Kommittén har ingen erin— ran mot att ifrågavarande praxis även fortsättningsvis

följs.

Verksförordningens tillämpning

5 5 Verksförordningen (1987:1100) skall tilläm- pas pä riksgäldskontoret med undantag av 30 5.

Reglerna i verksförordningen skall normalt tillämpas på samtliga myndigheter. Kommittén har enbart i fråga om reglerna för överklagande av myndighetens beslut funnit skäl att undanta verksförordningen från tillämpning på riksgäldskontoret. Särskilda regler om överklagande har

införts i 14 5.

Myndighetens ledning

6 5 Chef för riksgäldskontoret är en riksgälds— direktör.

Hos riksgäldskontoret finns en överdirektör som är riksgäldsdirektörens ställföreträdare.

Kommittén har inte funnit skäl att byta den hävdvunna titeln riksgäldsdirektör mot generaldirektör.

För närvarande finns i riksgäldskontorets organisation en vice riksgäldsdirektör. Kommittén anser det vara berättigat att i kontorets nya organisation ha kvar en motsvarande befattning. Liksom i andra verk med en

överdirektör bör denne vara verkschefens ställföreträ-

dare.

Styrelsen

Riksgäldskontorets styrelse består av högst åtta personer, riksgäldsdirektören medräk- nad. Fyra av styrelseledamöterna skall vara riksdagsledamöter. Andra styrelseledamöter än riksgäldsdirektören utses av regeringen

för en bestämd tid.

Regeringen utser ordförande och vice ordförande i styrelsen. Förordnandena ges för en bestämd tid.

Styrelsen är beslutsför när ordföranden och minst

hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Diskussionen om styrelsen och dess sammansättning redo- visas i avsnitt 2.3.1.

Organisation

Inom myndigheten finns sex enheter, nämligen upplåningsenheten utlandslåneenheten garanti- och rättsenheten ekonomienheten administrationsenheten samt enheten för intern revision

Organisationsförslaget bygger tills vidare på den nu- varande organisationen. Organisationen diskuteras i kap. 3.

Eppsopglföreträdarg

Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på riksgäldskontoret.

Förslaget i denna del följer normalförebilden för en myndighetsinstruktion. För varje myndighet skall utses två, eller om det föreligger särskilda skäl, tre per— sonalföreträdare. Frågor om vad som skall anses som särskilda skäl prövas av myndighetens chef. Riksgälds- kontoret har en lekmannastyrelse, dvs. en sådan där en eller flera ledamöter inte är anställda hos myndigheten. I sådana styrelser har personalföreträdarna enligt 4 5 personalföreträdarförordningen (1987:1101) rätt att närvara och att yttra sig vid all handläggning i styrel- sen. De är dock inte formellt ledamöter av styrelsen.

Personalansvarsnämnden

10 5 Riksgäldskontorets personalansvarsnämnd består —— förutom av riksgäldsdirektören, överdirektören och personalföreträdarna -— av enhetscheferna. Riksgäldsdirektören är nämndens ordförande.

Nämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Förslaget följer normalförebilden. Personalansvarsnämn— den prövar enligt verksförordningen frågor enligt lagen (1976:608) om offentlig anställning (LOA) om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden,_ dock inte då det är fråga om provanställning. Nämnden prövar också frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning. Av LOA följer att ifrågavarande frågor beträffande den som innehar tjänst som byråchef eller därmed jämställd eller högre tjänst vid statlig myndighet prövas av statens ansvarsnämnd.

Styrelsens ansvar och uppgifter

11 5 Utöver vad som anges i 13 5 verksförordnin- gen (1987:1100) skall styrelsen besluta om

ramar och riktlinjer för upptagande av lån och förvaltning av statens skuld.

Styrelsens arbetsuppgifter diskuteras i avsnitt 2.3.2.

Intern revision

12 5 Riksgäldsdirektören skall genom intern revision vaka över att verksamheten i riksgäldskontoret bedrivs säkert, effektivt, författningsenligt och också i övrigt ändamålsenligt.

Viktigare resultat av revisionen skall redovisas för styrelsen.

Kommittén anser att riksgäldskontoret i flera avseenden påminner om ett affärsverk. Kontoret förvaltar mycket stora skuldstockar. För att stärka internrevisionens ställning föreslår kommitten — som framgår av kap. 3 - att förebilden för intern revision i en affärsverkskon— cern följs.

Tjänstetillsättning

13 5 Riksgäldsdirektören och överdirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid.

Tjänster som enhetschef tillsätts av regeringen efter anmälan av riksgäldsdirektören.

Andra tjänster tillsätts av riksgäldskontoret.

Förslaget följer normalförebilden. I verksledningpropo- sitionen föreslogs att rekryterings-, rörlighets- och utvecklingsåtgärder som avser högre chefer mera sys- tematiskt och målmedvetet bör utnyttjas för att förnya, förändra och effektivisera statlig verksamhet. Större flexibilitet och kortare perioder bör tillämpas vid bestämmandet av förordnandetider för verkschefer. Skälen för förslaget angavs vara att det i regeringens styrande

funktion ingår en skyldighet att leda den statliga förvaltningens verksamhet och att ansvara för att den statliga sektorn fungerar i enlighet med riksdagens beslut. Av detta följer att det åligger regeringen att säkerställa att det finns den kompetens som behövs i ledningen för den statliga förvaltningen. Denna uppgift innebär -- utöver rekrytering och tillsättning av de högsta cheferna -- också uppföljning av deras verksamhet samt erforderliga utbildnings- och rörlighetsinsatser i syfte att stärka chefskompetens och verksamhetens effek- tivitet.

Tidigare innebar anställningsformen förordnande för bestämd tid att en verkschef inte mot sin vilja kunde förflyttas från sin tjänst under en förordnandeperiod. Efter en lagändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA) till följd av det nämnda regeringsför— slaget är det numera möjligt att besluta om förflyttning av en visstidsförordnad verkschef. Sådan förflyttning får bara ske till en tjänst som tillsätts på samma sätt, dvs. med förordnande för bestämd tid, och bara till en statlig tjänst. Förflyttning får ske om det är påkallat av organisatoriska skäl eller om det annars är nödvän— digt av hänsyn till myndighetens bästa.

I verksledningspropositionen angavs att regeringens tillsättningsansvar bör koncentreras till myndigheternas högsta ledning, dvs. till verkschefstjänsterna och chefstjänster direkt underställda verkschefen. I konsek- vens härmed ansåg man det riktigt att anställningen av byråchefer, som inte är direkt underställda verkschefen,

borde delegeras till myndigheterna.

Bisysslor

14 5 Besked om bisyssla enligt 37 5 andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas

av riksgäldskontoret även i fråga om enhets— chefer.

Anställningsförordningens regler om bisysslor innebär att myndigheten på lämpligt sätt skall informera arbetstagarna om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som enligt myndighetens bedömande inte är förenliga med 6 kap. 1 5 LOA. Där stadgas att arbetstagare inte får inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet, som kan rubba förtroendet till hans eller annan arbets- tagares opartiskhet i tjänsteutövningen eller skada myndighetens anseende. Enligt 37 5 andra stycket an- ställningsförordningen skall myndigheten på begäran lämna skriftligt besked om en viss bisyssla är förenlig med regeln i LOA. Detta besked skall lämnas av den myndighet som tillsätter tjänsten. När det gäller tjänst som tillsätts av regeringen kan regeringen välja att själv lämna besked eller överlåta detta till annan. Här föreslås —- helt i enlighet med gällande praxis -— att besked i fråga om enhetscheferna överläts till myndig- heten medan regeringen förbehåller sig själv rätten att ge besked beträffande verkschefen och dennes ställföre— trädare.

Ett annat problem avseende verksamhet som kan rubba förtroendet eller skada myndighetens anseende är in— siderproblematiken. Kommittén har i avsnitt 2.3.1 något berört den reglering som kan komma när det gäller ut- vidgning av insiderkretsens omfattning till att gälla t.ex. anställda och styrelseledamöter i ett statligt verk. Kommittén förutsätter att riksgäldskontoret utar- betar interna regler för den handel med fondpapper som anses kunna bedrivas av anställda eller styrelseleda-

möter i riksgäldskontoret.

overklagande

15 5 Riksgäldskontorets beslut i personalärenden får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av

— lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvalt— ningsdomstol att pröva vissa mål

- lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att klaga - andra föreskrifter.

Riksgäldskontorets beslut i andra ärenden får överkla- gas bara om det är särskilt föreskrivet. Om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild och det inte finns några särskilda föreskrifter om överklagan- de, får dock beslutet överklagas till regeringen.

Enligt verksförordningen gäller generellt att en myn- dighets beslut får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av de här i första stycket angivna

inskränkningarna.

För affärsverken har emellertid som huvudregel ansetts böra gälla att endast beslut i personalärenden generellt får överklagas. Riksgäldskontorets verksamhet påminner i flera stycken om ett affärsverks. Den överklaganderätt som följer av särskilda författningar anser kommittén i stort vara tillräcklig för att uppnå en tillfredsstäl- lande rättssäkerhet i kontorets verksamhet. Om ett ärende emellertid avser myndighetsutövning mot enskild anser kommittén att beslutet alltid skall kunna över-

klagas.

Riksgälgpkontorets roll i beredskapsplanläggningen

Statsskuldspolitiska kommittén (SPOK) behandlade riks- bankens roll när det gäller att ombesörja beredskaps- planläggningen på bank- och betalningsväsendets område. Övervägandena föranledde ett förslag att införa en regel i riksbankslagen där riksbanken ansvarar för denna

_ * -—u-—YJ:-v",zmv-m_

beredskapsplanläggning. Prop. l986/87:143 om ny riks— bankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret bygger på nämnda förslag. Den föreslagna regeln innebär också att riksbanken i erforderlig utsträckning skall samråda med berörda myndigheter, kreditinstitut och andra företag. överstyrelsen för civil beredskap skall hållas underrättad om beredskapsplanläggningen. Lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden innehåller regler som innebär att riksgäldsfullmäktige skall yttra sig i vissa sammanhang.

I förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del behandlas 23 olika funktioner för vilka utses en ansvarig myndighet samt anges övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen. I förordningen hänvisas därutöver till att riksbanken skall ombesörja beredskapsplanläggningen på bank— och betalningsväsendets område. Riksgäldskontorets funktio— ner berörs inte av förordningen.

Inom överstyrelsen för civil beredskap pågår för när- varande ett arbete som syftar till att överväga en ny funktionsindelning. Fråga har uppkommit om att ersätta funktionen "skatte- och uppbördsväsende" med funktionen "offentlig finansiering", där riksgäldskontoret och även riksrevisionsverket skulle komma att ges uppgifter

inom funktionen.

Kommittén har övervägt att i instruktionen behandla riksgäldskontorets uppgifter inom totalförsvaret. Intill dess dessa uppgifter klarlagts genom ändringar och/eller tillägg i förordningen (1986:294) är det emellertid inte möjligt att ge riksgäldskontoret några sådana uppgifter i instruktionen. Kontorets funktion i samman— hanget torde därför tills vidare inskränka sig till att stå till förfogande för det samråd som åligger riks— banken i egenskap av ansvarig myndighet för beredskaps— planläggningen på bank- och betalningsväsendets område.

Kommittén har närmast av formella skäl föreslagit att riksgäldskontoret utmönstras ur 1957 års lag om betal— ningsväsendet under krigsförhållanden. Enligt kommitténs mening är det emellertid fortfarande av värde för rege- ringen att efterhöra riksgäldskontorets uppfattning i de frågor som omfattas av lagen.

Det framstår för framtiden som angeläget att en bered— skapsplanläggning görs för det område riksgäldskontoret har att svara för. Kommittén har dock inte ansett sig kunna lägga fram konkreta förslag i detta avseende. I samband med de överväganden som görs inom ramen för det arbete som pågår inom överstyrelsen för civil beredskap bör riktlinjer utarbetas för en ny funktion inom total— försvaret. Denna funktion bör bl.a. avse de uppgifter som åvilar riksgäldskontoret. Kommittén anser att riks- gäldskontoret bör ges en central uppgift inom denna

funktion.

5. ANSLAGSSYSTEH FÖR RIKSGÄLDSKONTORET 5.1 inledning

Riksgäldskontorets uppgift är att ta upp och förvalta lån för staten. Uppgiften är, beloppsmässigt sett, mycket omfattande vilket ställer stora krav på säkerhet och effektivitet. Förutsättningarna för riksgäldskon- torets verksamhet förändras kontinuerligt, ibland även mycket snabbt, till följd av bl.a. förändringar av den ekonomiska politiken eller finansmarknadernas utveck—

ling.

Regeringens styrning av statliga myndigheter sker inom ramen för budgetprocessen. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att förnya och utveckla budget- och styrsys- tem. För riksgäldskontorets del är det nödvändigt att successivt förändra och förbättra dessa. Det är angelä— get att i allt större utsträckning styra riksgäldskon— toret genom verksamhetsplanering och olika utvärderings— kriterier för att verksamheten skall bli allt mer resul—

tatorienterad.

En utveckling av uppföljningssystem bör ske fortlöpande inom kontoret.

En annan förutsättning för en utveckling från resurs- styrning till större resultatorientering är ett flexi- belt anslagssystem. Utifrån detta perspektiv har kommit— ten diskuterat olika anslagssystem. Dessa redovisas tillsammans med kommitténs bedömningar i detta kapitel.

Inledningsvis preciseras de krav som bör ställas på ett

nytt anslagssystem.

5.2. Krav på anslagssystemet

Följande krav bör ställas på riksgäldskontorets anslags—

system.

- Anslagssystemet bör ge information om verk— samheten. Detta innebär två saker. Dels kan anslagen indelas så att strukturen motsvarar den verksamhetsindelning som finns hos riks- gäldskontoret, dels kan anslagen renodlas, exempelvis i tre delar: Räntor, kostnader för förvaltning av statsskulden m.m. och förvaltningskostnader.

— Anslagssystemet bör inte onödigtvis låsa riksgäldskontorets möjligheter att under löpande verksamhetsår anpassa verksamheten till uppkomna situationer. Om det inte varit möjligt att i förväg förutse olika handlings- vägar och därmed ha planerat in dessa i verksamhetsplanen, bör anslagssystemet vara så flexibelt att verksamheten skall kunna anpassas till de nya förutsättningarna.

— Anslagssystemet bör vara anpassat till det pågående reformarbetet av statens budgetsys— tem. Bland annat med utgångspunkt i att riksgäldskontoret blir en myndighet med utpräglad finansiell inriktning under rege- ringen, bör frågorna om långsiktig budgete- ring/treårsbudgetering, ramanslag och ökad betydelse av verksamhetsplanen med intern- budget finnas med i bedömningenxåv—Ett nytt

anslagssystem.

Anslagssystemet bör vara rationellt uppbyggt så att budgetbehandlingen inte försvåras genom alltför invecklade budgettekniska konstruktioner.

— Anslasgssystemet bör vara utbyggbart. Detta gäller främst därför att nya arbetsuppgifter och arbetsenheter i framtiden kan komma att tillföras riksgäldskontoret.

- Anslagssystemet bör kunna genomföras i etap— per. Genomförandet bör kunna delas upp i lämpliga delar med hänsyn till tiden för genomförande och omfattningen av verksam—

heten. - Anslagssystemet bör ansluta till en intern

verksamhetsplan med internbudget och vara lämpligt ur uppföljningssynpunkt.

5.3. Vissa frågor i anslutning till anslagssystemet

Anslagssystemet bör ses i sammanhang med myndighetens verksamhetsplanering och den strukturering av verksam- heten som görs där. Vidare utgör internbudgeten ett viktigt komplement till den budget som externt reglerar myndighetens finansiering. För att bedöma en myndighet från ekonomi—administrativa synpunkter bör därför hela budgetprocessen - externt och internt - ses som en helhet inklusive uppföljningssystemet som skall möjlig- göra resultatanalyser. Myndigheten bör ha stor frihet att internt strukturera sin verksamhetsplan (och intern- budget), exempelvis i form av "divisioner" med visst eget resultatansvar efter en indelning av verksamheten som bedöms som lämplig ur skilda synpunkter.

En annan viktig fråga i detta sammanhang är hur man på lämpligt sätt skall kunna först prognostisera och sedan utvärdera verksamheten med lämpliga mått. Här kan bland annat både indikatorer och index komma i fråga.

Indikatorerna kan exempelvis visa tänkta lägen i fråga om garantiverksamheten eller utvecklingen av räntekost— naderna under olika förutsättningar. Möjligheten att utvärdera verksamheten vid riksgäldskontoret genom att relatera den till lämpliga index bör prövas.

Ytterligare en annan fråga är hur uppföljningssystemet och kontostrukturen bör byggas upp.

Genom att riksgäldskontoret överförs till regeringen kommer den statliga bokföringsförordningen att tillämpas fullt ut. Riksrevisionsverket kommer därmed att få en roll gentemot riksgäldskontoret som utfärdare av allmän- na räd och föreskrifter angående bokföring och redovis-

ning.

5.4 Allmän översikt över komponenterna i anslagen

En betydande del av statsbudgeten passerar riksgäldskon- toret storleksmässigt. Räntorna på statsskulden uppskat— tas av riksgäldskontoret i förslaget till anslagsfram- ställan till ca 58 miljarder kronor. Samtliga siffror i detta avsnitt hänför sig till de interna beräkningar riksgäldskontoret gjort i november i samband med an- slagsframställan för budgetåret 1989/90. Kostnader för upplåning och låneförvaltning beräknas till ca 940 miljoner kronor och förvaltningskostnader i form av löner, lokalkostnader m.m. ligger runt 51 miljoner kronor. Härtill kommer infriande av garantier samt en viss uppdragsverksamhet i form av utlåning till statliga

verk och myndigheter.

Riksgäldskontorets budget— och anslagssystem måste kunna fånga upp relevanta krav och frågor som berör hela denna omslutning. Lösningarna bör vara sådana att inte kon- toret genom anslagssystemets konstruktion hindras att vidta åtgärder som exempelvis kan leda till lägre stats- skuldsränta och bättre villkor för staten. Samtidigt bör anslagssystemet ansluta till aktuell budgetpraxis och riksgäldskontoret bör som ny regeringsmyndighet tillämpa ett anslagssystem som är både anpassat till dagens krav och som har möjligheter att vidareutvecklas.

Av speciellt intresse är dels den pågående verksamheten med fördjupade anslagsframställningar och treåriga budgetramar, dels försöken med överföring av anslagsme- del mellan budgetår.

Verksamheten med fördjupade anslagsframställningar vart tredje år har pågått några år med för varje är speciellt utvalda myndigheter. Syftet har bland annat varit att

få en ökad långsiktighet hos myndigheterna. I prop. 1986/87:99 Ledning av den statliga förvaltningen fram- hålls det bland annat följande: "Det är väsentligt att man inom myndigheterna såväl som inom regeringskansliet utformar rutiner för denna treåriga budgetprocess så

att den resulterar i en totalt sett väsentligt lägre arbetsinsats för budgetarbetet än vad som kunnat uppnås med den årliga granskningen. Främst gäller det att finna former för att kraftigt förenkla mellanårsgranskningar- na" (sid. 151).

I detta sammanhang får man se försöken med anslagsspa- rande och anslagskredit. En ny anslagstyp, ramanslag, har införts (jfr. prop. 1986/87:100 Bil. 1 sid. 62). Anledningen härtill var att de dittills tillämpade anslagstyperna ansågs mindre lämpliga för att medge den långsiktighet över flera budgetår som var syftet med försöksverksamheten. För de övriga äldre anslagstyperna gäller i korthet följande villkor. Förslagsanslag kan

överskridas av regeringen utan särskilt riksdagsbeslut, medan outnyttjade medel inte får reserveras till föl— jande budgetår. Höjligheterna att överskrida förslags- anslagen begränsas emellertid av de villkor riksdagen kan ha angett för de enskilda anslagen. Obetecknade anslag får inte överskridas och outnyttjade medel får inte användas under följande budgetår. Reservationsans— lag får inte heller överskridas, men ej utnyttjade medel får användas efter budgetårets slut, förutsatt att de förs vidare i form av reservationer. Om ett reserva— tionsanslag inte längre finns upptaget i statsbudgeten får reserverade medel användas av regeringen för avsett ändamål intill utgången av tredje budgetåret efter det att anslaget fanns upptaget i statsbudgeten. När ett reservationsanslag avser investeringar får medel använ— das för avsett projekt under obegränsat antal år. Pro— jektet måste dock ha påbörjats inom tre år från den tidpunkt då anslaget först kunde disponeras. Under det nya ramanslaget får medel sparas genom underutnyttjande för förbrukning under senare år. Genom överskridande utnyttjas en kredit på nästkommande budgetårs anslag. Ett sparat belopp läggs till och en utnyttjad kredit dras ifrån myndighetens medelsram för nästa budgetår. pensation för avtalsenliga lönemerkostnader ges genom en slutlig omräkning. För närvarande har ett tiotal myndigheter med skiftande verksamheter ramanslag.

Förutom att alla myndigheter på sikt torde komma att omfattas av treårsbudgetering (och ramanslag) berörs riksgäldskontoret av denna verksamhet i sin egenskap av central myndighet med ansvar inom det finansiella om- rådet.

5.5 N v d ans a ss stem

Det nu tillämpade anslagssystemet - som här kallas för nollalternativet - är stelt; genom låsningar i förvalt-

61

ningskostnaderna försvårar det för riksgäldskontoret

att driva verksamheten effektivt och anpassa den till förändringar på t.ex. den finansiella marknaden. Det är även svårt att koppla ett uppföljningssystem med resul— tatansvar till det befintliga anslagssystemet. Härigenom försvåras även en effektiv verksamhetsplanering. Med hänsyn till de betydande finansiella belopp som riks- gäldskontoret hanterar är det nödvändigt med större flexibilitet i anslagssystemet. Det nuvarande anslags- systemet kan kortfattat beskrivas på följande sätt:

Förvaltningskostnadsanslaget innehåller löner, lokal- kostnader och övriga förvaltningskostnader. I övriga kostnader finns en del mindre belopp som är direkt hänförliga till kostnader för upplåningsverksamheten och som varierar med denna. Ett anslag kallat "Vissa kostnader vid emission av statslån" upptar kostnader för papper, tryck, reklam och vinstkontrollsystem samt för upplåningsverksamheten utom landet även kostnader för avtal, arvoden och expenser. Under anslaget Räntor på statsskulden m.m. är förutom räntor även upptaget belopp för provisioner, börsnotering av obligationslån och för dragningslistor för premielån.

Garantiverksamheten redovisas inte samlat utan återfinns på olika ställen på statsbudgetens inkomst— och utgifts- sida. Nuvarande anslagssystem har storleksmässigt föl— jande utseende enligt förslaget till anslagsframställan för 1989/90 beträffande de tre största anslagen.

Räntor på statsskulden, TKR förslagsanslag under särskild huvudtitel ca 59 000 000 därav kostnader för upplåning och förvaltning m.m. 940 000

Riksgäldskontoret,

Vissa kostnader vid emission av statslån m.m. förslagsanslag

Riksgäldskontoret, Förvaltningskostnader, förslagsanslag

5.6. Alternativa anslagssystem

Riksgäldskontorets anslagssystem behöver förändras. Kommittén har behandlat tre olika, alternativa konstruk- tioner av ett framtida anslagssystem för riksgäldskon-

toret.

De skiljer sig genom olika betoning av vissa grundprin— ciper. Alternativ 1 betonar sammanhanget med aktuell budgetpraxis och den pågående försöksverksamheten, alternativ 2 betonar resultatansvar och flexibiliteten i budgetsystemet och alternativ 3 betonar verksamhets— planens betydelse och den interna styrningen. Det är möjligt att kombinera ett givet alternativ med delar ur de andra så att flera aspekter täcks in i anslagssys— temet. Detta visas i den följande redovisningen.

Några gemensamma förutsättningar för de tre alternativen skall inledningsvis nämnas. Föreliggande skisser över anslagssystem för riksgäldskontoret görs innan ställning tagits till omfattningen av kontorets framtida verksam— het. Samtliga alternativ är utbyggbara. De kan rymma såväl nuvarande verksamhet i renodlad form som en ut— byggnad med annan närbesläktad verksamhet inom statsför—

valtningen.

Härutöver gäller för samtliga tre alternativ att verk- samhetsplanen och internbudgeten kan byggas upp så att

63

de tillgodoser kraven på god möjlighet att leda och styra verksamheten efter moderna företagsekonomiska metoder. Vidare är alla alternativens anslagssystem informativa i den meningen att räntorna på statsskulden redovisas skilt från kostnaderna för upplåningen. En utveckling av verksamhetsplanen så att målen för verk— samhetens delar kan ställas mot resultaten är tänkt

för samtliga alternativ.

Vidare bör redovisningen av verksamheten kunna indelas efter verksamhetens art och karaktär eller efter annat kriterium för att möjliggöra en ändamålsenlig utvärde— ring. Internbudgeten bör kunna relateras till denna indelning. Utvecklingen av utvärderingskriterier bör följa verksamhetsplanens struktur för att möjliggöra en relevant uppföljning.

5.7 Alternativ 1

Detta alternativ innebär att riksgäldskontoret får mindre anslagsmässiga restriktion och därmed bättre möjligheter att möta de olika situationer och krav som snabbt kan uppstå genom förändringar på de finansiella marknaderna. Kontoret bygger upp en intern verksamhets- plan och internbudget med indelning i resultatenheter under detta anslagssystem. Genom att delta i den pågåen— de verksamheten med treårsbudgetering och ramanslag för anslaget förvaltningskostnader tillförs då kontoret

även information som är av värde för kontorets övriga

verksamheter.

Förändringarna i förhållande till nuläget kan sammanfat— tas på följande sätt:

- Kostnaderna för upplåningen som främst utgör provisioner och liknande kostnader sammanförs med motsvarande kostnader för låneförvaltnin-

gen till ett eget förslagsanslag. Till detta anslag förs sådana kostnader som är direkt hänförliga till upplåningsverksamheten och som kan variera med omfattningen av denna verksamhet dock inte lönekostnader och lokal— kostnader.

De egentliga förvaltningskostnaderna för riksgäldskontoret upptas under ett ramanslag.

Riksgäldskontoret föreslås delta i pågående verksamhet med treårsbudgetering och raman— slag för anslaget förvaltningskostnader.

Uppdragsverksamheten upptas med eget 1 000 kr

anslag.

Garantiverksamheten upptas under ett eget 1 000 kr anslag. Under detta anslag kan beräkning göras över kostnader och intäkter för hela garantiverksamheten.

Alternativ 1 — en skiss

l. Riksgäldskontoret, Räntor på statsskulden, förslagsanslag under särskild huvudtitel 58 000 000

Här redovisas utgifter och in- komster på statsskulden.

Riksgäldskontoret,

Kostnader för upplåning och låneförvaltning, förslagsanslag 936 142

Under anslaget redovisas kostnader för

65

upplåning inom landet, inhemsk låneför- valtning och upplåning utom landet med låneförvaltning.

3. Riksgäldskontoret, ramanslag 51 745

Förvaltningskostnader 51 745

4. Riksgäldskontoret, Garantiverksamhet,

_,B __r ,. . _ ..

förslagsanslag 1

Här redovisas infriade garantier, återvunna garantier, garantiav—

gifter samt vissa kostnader för garantigivning (konsultkostnader).

5. Riksgäldskontoret, Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1

6. Riksgäldskontoret, Systemutveckling m.m., reservationsanslag 6 437

Detta anslag kan vid genomfört ramanslagssystem föras under

förvaltningskostnadsanslaget.

Alternativ 1 kan sägas ha följande fördelar:

- Anslagssystemet ansluter sig till pågående

reformarbete med statens budgetsystem genom användningen av ramanslag för förvaltnings— kostnader.

66

— Riksgäldskontoret får genom att deltaga i verksamheten med treåriga budgetramar och ramanslag erfarenheter som kan vara värde— fulla för kontorets veksamhet som en central myndighet med ansvar inom det finansiella

området.

— Anslagssystemet är rationellt genom ett begränsat antal anslag och flexibelt genom ramanslagskonstruktionen och genom att kost— naderna för upplåning och låneförvaltning samlats under ett anslag.

- Anslagssystemet är utvecklingsbart exempelvis mot alternativ 2 om så skulle beslutas.

— Verksamhetsplanen och den interna budgeten kan utan några ändringar i anslagssystemet byggas upp efter de önskemål och krav som kan ställas på god planering och uppfölj- ning.

5.8 Alternativ 2

I detta alternativ är anslagssystemet uppbyggt efter verksamhetens olika delar. Det är möjligt och naturligt att knyta resultatansvar till dessa delar. Anslagssys- temet bör ha en inbyggd flexibilitet för att under

löpande år möjliggöra anpassning till olika uppkomna situationer. Samtidigt skärps målinriktning och priori-

teringar.

Alternativ 2 kräver ett väl fungerande uppföljningssys- tem med en intern kontostruktur som följer de kostnads—

bärare som ligger i anslagssystemet samt en genomtänkt

verksamhetsplanering.

67

I alternativet har riksgäldskontorets förvaltningskost- nader fördelats på de olika verksamhetsgrenarna. På dessa redovisas samtliga kostnader för verksamheten. Varje verksamhetsgren har karaktären av resultatenhet. Räntor på statsskulden ligger på eget anslag. Anslaget indelas i så många delar som riksgäldskontoret har verksamhetsgrenar. Det är därmed också utbyggbart. Hur många verksamhetsgrenar som skall redovisas under ansla— get blir givetvis beroende av riksgäldskontorets kom— mande verksamhet. I skissen indelas anslaget i sex delar där den sjätte kallas för övrig verksamhet, men den bör när verksamheterna blir preciserade betecknas efter verksamhetens art. Indelningen bör svara mot verksam— hetsplanens och internbudgetens uppdelning av verksam— heten. Verksamhetens bruttoomslutning bör framgå men anslaget kan finansieras netto mot statsbudgeten. In— komstposter kan därför finnas under vissa poster. Riks— gäldskontorets verksamhet har i hög grad karaktären av affärsverksamhet. Anslagssystemet i detta alternativ har anpassats härtill. Någon formell begränsning av lönemedlens storlek har därför inte ansetts böra ske i regleringsbrevet. Verksamhetens omslutning bör i stället styras genom målformuleringar och verksamhetsplan.

Alternativ 2 — en skiss

TKR 1. Räntor på statsskulden förslagsanslag under särskild huvudtitel 58 000 000 2. Riksgäldskontoret, förslagsanslag 990 486 1. Upplåning inom landet, 461 818

varav förvaltning 12 818

varav förvaltning 29 750

3. Upplåning utom landet m.m., 263 755 varav förvaltning 12 440

4. Garantiverksamhet, 1 Verksamheten redovisas över en särskild stat, i vilken ingår förvaltningskostnader till ett beräknat belopp av 3 840 tkr samt konsultkost— nader m.m. till 310 tkr.

5. Övrig verksamhet, 1

Byggtekniskt bör anslaget ges i form av förslagsanslag därför att verksamheten i hög grad kan variera mellan olika är. Den flexibilitet som ramanslag kan ge myn— digheten tillgodoses ändå i det under alternativ 2 föreslagna anslags- och styrsystemet.

Fördelar med alternativ 2.

— Anslagssystemet ger goda möjligheter att styra verksamhetens olika delar mot uppsatta mål under resultatansvar.

- Kostnaderna för de verksamheter som hör ihop redovisas sammantagna, vilket även ger en god

information om verksamheten.

— Anslagssystemet ger en önskvärd flexibilitet och medger en god beredskap för att effektivt

möta olika situationer.

Nackdelar med alternativ 2.

— Anslagssystemet kan vara svårt att på kort sikt genomföra därför att det förutsätter ett omfattande utvecklings- och genomförande- arbete i fråga om verksamhetsplanering och uppföljningssystem.

; 5.9 Alternativ ;

i Detta alternativ kännetecknas av att anslagssystemet ; inriktas mot målstyrning av uppdragsmodell. Det förut— sätter en väl uppbyggd och fungerande verksamhetsplane- ring hos myndigheten. I grundmodellen skall uppdragen rikta sig mot en marknad. Anslaget skall i sådana fall finansieras av en marknad utanför statsförvaltningen.

Det torde emellertid vara möjligt att uppfatta riks— gäldskontoret som mottagare av uppdraget att sköta statens upplåning på för staten effektivast möjliga sätt. Det är vidare nödvändigt att utveckla en prislista för kontorets produkter och tjänster.

Hur uppdragen skall förverkligas kan anges genom olika delmål i verksamhetsplanen och genom att staten bestäl— ler produkter och tjänster. Om statsmakterna vill inrik- ta verksamheten mot något konkret mål kan även detta

anges i separata uppdrag.

Stor vikt kommer i detta alternativ att läggas på resul- tatuppföljningen. Riksgäldskontoret skulle ha frihet att välja den resursmix som vore lämplig. De totala

resurserna skulle anges av en ram som t.ex. bestämdes utifrån graden av måluppfyllelse.

Alternativ 3 en skiss

Följande skiss kan illustrera hur alternativ 3 skulle

kunna byggas upp.

TKR 1. Räntor på statsskulden förslagsanslag under särskild huvudtitel 58 000 000 2. Riksgäldskontoret, förslagsanslag » 1 Plan Utgifter 1. Förvaltningskostnader, förslagsvis 41 845 2. Lokalkostnader, förslagsvis 9 900 3. Kostnader för upplåning och låneförvaltning, föpslagsvis 236 lg; Summa kronor 987 431 Inkomster 4. (Omfördelning från någon lämplig inkomsttitel eller från utgiftstiteln Räntor på statsskulden) 287 430 Nettoutgift 1 3. Riksgäldskontoret, Garantiverksamhet, förslagsanslag 1

Här redovisas förutom infriade garantier även återvunna garantier och garantiavgifter

71

samt vissa kostnader för garantigivning, t.ex. konsultkostnader.

4. Riksgäldskontoret, Uppdragsverksamhet, förslagslanslag l

Uppdragsverksamheten bör i detta alternativ redovisas över ett eget anslag.

5. Riksgäldskontoret, Systemutveckling m.m. reservationsanslag 6 437

Fördelar med alternativ 3.

— Alternativet betonar målstyrning genom den centrala roll som verksamhetsplanen kommer att spela när nivån på anslaget relateras till senast fastställda verksamhetsplan. Detta markeras av att beteckningen plan införs i regleringsbrevet. Verkets ledning och styrelse får stort inflytande och resul- tatansvar.

Anslagssystemet medger genom plankonstruk— tionen möjligheter till stor flexibilitet och anpassning till uppkomna situationer.

De restriktioner i fråga om förvaltningskostnadsansla-

gets storlek som anses behövas kan ges på olika sätt, genom maximering av löneandelen eller genom att rela- tera verksamhetens nivå till något lämpligt "tal", exempelvis i relation till förbättringar av lånevill- koren eller andra besparingar som kan göras i verksam- heten eller på annat lämpligt sätt.

Anslagskonstruktionen för förvaltningskost- nadsanslaget ansluter sig till den som brukar användas för rena uppdragsmyndigheter. När det gäller omföring av inkomstbelopp från inkomsttitel är detta ovanligt.

Anslagskonstruktionen följer inte de prin-

ciper som successivt torde komma att införas i hela statsförvaltningen genom nu pågående verksamhet med treårsbudgetering och raman—

slag.

Det är ett stort steg från nuläge till detta

alternativ.

Det blir svårt att formulera målen om utvär-

deringen sträcker sig över längre perioder.

5.10. Kommitténs överväganden och förslag

Kommittén har vid sin bedömning av de tre alternativen utgått ifrån att för samtliga alternativ krävs ett utvecklingsarbete vid riksgäldskontoret beträffande verksamhetsplanering med internbudget och uppföljnings— system för verksamheten. Dessutom bör en ny kontostruk— tur som ansluter till verksamheten och som underindelas på lämpligt sätt genomföras. Vid utvecklingsarbetet bör frågan om indikatorer och index även beröras. Kommittén anser det vara värdefullt för riksgäldskontoret som central myndighet med ansvar för finansiell verksamhet att tidigt delta i verksamheten med treåriga budgetramar

och ramanslag.

Det nya anslagssystemet skall gälla från och med den 1 juli 1989 då riksgäldskontoret blir en myndighet under regeringen. Med hänsyn härtill förordar kommitten alter-

73

nativ l, dock med den ändringen att förvaltningskost- nadsanslaget bör ges i form av förslagsanslag under det

första budgetåret. Genom att riksgäldskontoret arbetar

på de finansiella marknaderna och hanterar betydande

belopp har inte kontoret karaktär av en vanlig förvalt-

ningsmyndighet utan liknar närmast ett affärsverk. Det

är därför nödvändigt att kontoret snabbt kan anpassa

sig till olika uppkomna situationer och inte hindras av

ett fastlåst anslagssystem. Anslagssystemet bör därför utformas så att det inte hindrar riksgäldskontoret från , att smidigt möta olika krav på agerande. Särskilt vik— tigt är det att samtliga kostnader som direkt hänför

sig till upplånings— respektive utlåningsverksamheterna planeras och redovisas sammantagna. Härvid erhålls en nödvändig flexibilitet. Kommittén anser vidare att riks- gäldskontoret bör internt planera och redovisa sin verksamhet uppdelad i verksamhetsområden med resultat—

ansvar. Verksamhetsplanen och uppföljningssystemet bör härvid kunna bli värdefulla hjälpmedel. På sikt under- lättas då även en övergång till ett anslagssystem enligt alternativ 2.

Kommittén anser att, sedan riksgäldskontoret fått sin slutliga organisation och utvecklingsarbetet med verk— samhetsplanering och uppföljningssystem gett resultat, det vore lämpligt att pröva om inte alternativ 2 i detta läge bör tillämpas. Alternativ 3 har enligt kommitténs mening en avgörande svårighet i att formulera mål för verksamheten som är giltiga över en längre tid och som möjliggör en meningsfull uppföljning. Detta alternativ torde därför inte nu vara aktuell.

75

6. SAMMANFATTNING AV ANSLAGSFÖRSLAGET FÖR 1989/90 6.1 De olika anslagsposterna

Riksgäldskontorets anslagsförslag för budgetåret 1989/90 följer den anslagsmodell som föreslås i kapitel 5. Beräkningarna har utförts på tjänstemannaplanet inom riksgäldskontoret i samarbete med kommittén. Förslaget har utformats utan hänsyn till framtida förändringar av verksamheten, som kan aktualiseras av den pågående utredningen.

Statens nettoupplåning inom landet för budgetåret 1989/90 har beräknats internt inom riksgäldskontoret i november 1988 till 25 miljarder kronor varav 15 miljar— der kronor avser riksgäldskontorets kreditgivning vid sidan av budgeten. Statens refinansieringsbehov på den inhemska marknaden beräknas till 153 miljarder kronor.

Liksom tidigare gäller som norm att staten inte skall nettolåna i utlandet. Den långfristiga bruttoupplåningen i utlandet beräknar kontoret under budgetåret 1989/90 uppgå till 17 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets verksamhet på garantiområdet fortsät- ter efter samma linjer som hittills.

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet omfattar f.n. kreditgivning vid sidan av budgeten till vissa affärsverk m.fl. Kreditgivningen har ökat från ca 3 miljarder kronor budgetåret 1987/88 till ca 7 miljarder

76

under budgetåret 1988/89. Kreditgivningen beräknas öka till ca 15 miljarder kronor under budgetåret 1989/90. ökningen beror framför allt på att nya låntagare kommer till: statens vattenfallsverk, affärsverket FFV, cent— rala studiestödsnämnden och banverket.

Räntor på statsskulden uppskattas i november 1988 till 58 miljarder kronor. Av naturliga skäl är det svårt att nu ange någon säker beräkning av räntorna på statsskul- den. F.n. gäller att riksgäldskontoret successivt redo— visar sådana beräkningar till finansdepartementet. Avsikten är att det skall göras på samma sätt också i

fortsättningen.

Det nya anslaget kostnader för upplåning ogn lånerän- valtning avser volymberoende utgifter, huvudsakligen ersättningar för externa tjänster i samband med emis- sioner och låneförvaltning. En av de förutsättningar

som gjorts är att tre premieobligationslån kommer att emitteras under budgetåret 1989/90. Förslaget innebär ett anslag om totalt ca 936 miljoner kronor, fördelat enligt följande:

Upplåning inom landet: ca 450 miljoner kronor Inhemsk låneförvaltning: ca 235 miljoner kronor

Utlandsupplåning; ca 251 miljoner kronor

Det föreslagna anslaget förvgltningskgstnade; avser basresurserna för verksamheten. Förslaget innebär ett

anslag om totalt 51 745 tkr. Efter omföring av vissa kostnader till anslaget Kostnader för upplåning och låneförvaltning och Garantigivning och justering av anslaget med hänsyn till en minskning av revisionsen- heten blir basen för pris- och löneomräkning 44 714 tkr.

Pris- och löneomräkningen uppgår till 4 252 tkr.

_ - _ .-.-_a.-

77

För administrationen av det beslutade ungdomsbosparandet har 400 tkr tagits upp under posten lönekostnader. Vidare föreslås insatser om sammanlagt 958 tkr för återbemanning av den samhällsekonomiska gruppen och för viss utökning av tillfällig personal inom kontoret.

För personalutveckling och representation har beräknats 1 000 tkr resp. 200 tkr, vilket innebär en ökning med 514 tkr resp. 157 tkr.

Förslaget till förvaltningskostnadsanslag innebär en viss volymökning. Återbesättandet av den samhällsekono— miska gruppen för att stärka riksgäldskontorets långsik— tiga planeringsfunktioner är en kompensation för att lönemedel för dessa tjänster av kontoret har utnyttjats för extraordinära insatser inom ekonomi- och upplånings— enheterna. De föreslagna åtgärderna har kommittén bedömt vara mycket angelägna. De kan bidraga till att på sikt öka effektiviteten i skuldförvaltningen.

Anslaget till garantiverksamhet avser alla typer av garantier inom ramen för riksgäldskontorets garantiverk— samhet. Enligt förslaget tas anslaget upp med ett for- mellt belopp.

Infriade garantier är den dominerande posten på utgifts— sidan i budgeten och har här beräknats till 50 miljoner kronor. På inkomstsidan i budgeten ingår återvunna garantier, här beräknade till 10 miljoner kronor och garantiavgifter, här beräknade till 110 miljoner kronor. Budgetkalkylen innebär således för budgetåret 1989/90 ett inkomstöverskott med 70 miljoner kronor.

Anslaget till uppdgagsverksamhet avser f.n. enbart krediter till affärsverk m.fl. Anslaget skall enligt förslaget tas upp med ett formellt belopp och någon budget redovisas inte här. Liksom tidigare kommer verk— samheten att lämna överskott.

Anslaget till systemutveckling m.m. avser alla utgifter, utom löner, för drift av ADB-system på egen dator? tekniskt underhåll för egen datorutrustning, system— underhåll, systemutveckling, anskaffning av teknisk utrustning. Dessutom ingår kostnader för vissa utrednin— gar som inte är direkt knutna till ADB—verksamheten, t.ex. konsultstudier avseende det administrativa genom- förandet av statsupplåningen. Preliminärt föreslås ett anslag om ca 6,4 miljoner kronor. Ytterligare underlag till bedömningen av anslagsbehoven på ADB-området kommer

att redovisas senare.

6.2. Sammanställning och jämförelse med tidigare än

I nedanstående tabell sammanfattas anslaget för verksam- hetsåret 1989/90. Som jämförelse redovisas också budget för 1988/89 och utfallet för verksamhetsåret 1987/88. Sammanställningen följer det föreslagna anslagssystemet. Uppgifterna för de tidigare åren har räknats om för att bli helt jämförbara med anslagsframställan för budget— året 1989/90.

Jämfört med tidigare års anvisade anslag har i samman- ställningen anslaget Räntor på statsskulden renodlats. Provisionskostnaderna, kreditavgifter och vissa andra kostnader har förts upp under anslaget Kostnader för upplåning och låneförvaltning.

Utgifterna och inkomsterna under anslaget Riksgäldskon- toret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning har tidigare redovisats på tre anslag, nämligen Räntor på statsskulden, Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m.m. samt till mindre del på ansla- get Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader.

Anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet har i hittillsvarande anslagsstruktur sin motsvarighet i två anslag nämligen, under sjunde huvudtiteln: Täckande av

i kostnader till följd av vissa statliga garantier och under tolfte huvudtiteln: Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och bestäl- lare av fartyg.

ANSLAG UTFALL BUDGET BUDGET 1987/88 1988/89 1989/90 1. Räntor på stats— 52 657 035 53 288 800 58 000 000

skulden m.m. Sär- skild huvudtitel och förslagsanslag

. 2. Riksgäldskontoret: 778 863 905 420 936 142 ; Kostnader för upp— ? låning och låneför- valtning, förslags- anslag

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Riksgäldskontoret: (- 83 956) 1 1 Garantiverksamhet, förslagsanslag

Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

(_

Riksgäldskontoret: Systemutveckling m.m, reservationsanslag

varav 4 445 begärt på 1 för budgetåret 1988/89.

VISSA UPPGIFTER SOM FLYTTAS FRÅN RIKSGÄLDS— KONTORET

7.1. Inledning

En ändring av huvudmannaskapet för riksgäldskontoret medför att en del uppgifter som i dag åligger riksgälds— kontoret och dess fullmäktige bör flyttas till annan myndighet. De rör till övervägande del utseende av representanter i olika styrelser och nämnder. En del

av uppdragen rör verksamheter som ligger inom riksdags— området och fullmäktige i riksgäldskontoret har fått utnämningsrätt p.g.a. att kontoret har varit en myndig— het under riksdagen. Innan riksdagens förvaltningskontor bildades fungerade riksgäldskontoret också som riksda— gens förvaltningsorgan.

Andra utnämningar görs av fullmäktige därför att riks- gäldskontoret har en central roll på kreditmarknaden. I en del fall finns dessa motiv kvar och har snarare förstärkts de senaste åren. Men som regeringsmyndighet skall dessa utnämningar inte göras av riksgäldskontoret utan av regeringen.

I det följande redovisas de uppgifter som är aktuella samt kommitténs överväganden. Kommittén har i dessa frågor samrått med riksdagens förvaltningsstyrelse. Dess direktion har inte haft några invändningar mot föreliggande förslag.

82

7.2. Extepna revisionsuppgifteg

Riksgäldskontorets revisionsenhet har i dag en del externa revisionsuppdrag. De är delvis lagreglerade. Enligt lagen (1988z46) om revision av riksdagsförvalt- ningen m.m. skall kontoret revidera den inre riksdags— förvaltningen, riksdagens ombudsmän, riksdagens reviso— rer och Nordiska rådets svenska delegation. Dessutom "reviderar riksgäldskontoret också Nordiska rådets presi— diesekretariats räkenskaper. Det uppdraget har tillkom- mit genom en förfrågan från Nordiska rådets presidium 1971.

I den nya riksbankslag som kommer att gälla från och med 1 januari 1989 (prop l986/87:143) föreslås att revisionsenheten vid riksbanken också utför revision av riksdagens förvaltningskontor, riksdagens ombudsmän, riksdagens revisorer och Nordiska rådets svenska delega— tion (35 5). Mot denna bakgrund anser kommittén att det är lämpligt att Nordiska rådets presidiesekretariat erbjuds revision genom riksbankens revisionsenhet.

7.3 AEA:s representantskap

Aktiebolaget Aerotransporter (ABA) bildades 1948 för att ombesörja bl.a. den reguljära luftfarten i Sverige. Bolaget ägs till lika delar av staten och det privatäg- da Svensk Interkontinentaltrafik AB (SILA). ABA är bl.a. ett av SAS moderbolag. I samband med riksdagens beslut

1948 fastställdes också hur staten skall representeras i ABA. Regeringen utser i dag 20 personer till ledamöter

i AEA:s representantskap. Hälften av dessa föreslås av

myndighet under riksdagen nämligen riksbanksfullmäktige och fullmäktige i riksgäldskontoret med fem vardera.

Avsikten med denna konstruktion är att dessa ledamöter

skall ge riksdagen möjlighet att följa AEA:s verksamhet.

Två olika alternativ kan övervägas när det gäller den framtida nomineringen av ledamöter i AEA:s represen- tantskap. Det ena alternativet innebär att riksdagen övertar nomineringsförfarandet. Det organ som ligger närmast till hands för den uppgiften är riksdagens näringsutskott. ABA skulle därmed delvis bli en paral- lell till Procordia. Näringsutskottet utser i dag leda- möter i Procordias styrelse. Motivet för detta alter- nativ skulle vara att på detta sätt garantera riksdagen direkt insyn i AEA:s verksamhet.

Det andra alternativet innebär att man slopar det for- mella nomineringsförfarandet. Regeringen utser i dag representanter i ett flertal styrelser och nämnder. Beredningen av dessa ärenden görs i sin helhet inom regeringskansliet. Kommunikationsdepartementet skulle kunna ta över ansvaret för nominering av hela represen- tantskapet. Med denna uppläggning skulle AEA:s represen— tantskap handläggas på samma sätt som flertalet av de utnämningar som regeringen gör till olika styrelser och nämnder.

Av de två förslagen har kommittén stannat för alter- nativ två. Det finns inga starka skäl för att reglera nomineringsförfarandet. Regeringen kan informellt inhäm- ta riksdagens och de olika partigruppernas synpunkter på vilka som bör representera staten i ABAzs represen- tantskap. En konsekvens av detta ställningstagande är att även riksbanksfullmäktiges formella nomineringsrätt bör slopas.

7.4 aöpsstyrelsen

Fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret utser vid ett gemensamt sammanträde en ordinarie ledamot och en suppleant för denne till styrelsen för Stockholms

84

tjänsteman vid riksbanken och suppleanten kommer från riksgäldskontoret. Styrelsen för stockholms fondbörs består av 11 ordinarie ledamöter och 11 suppleanter. Regeringen utser ordförande och vice ordförande samt fyra övriga ledamöter och suppleanter för dessa. För närvarande utreds börsen av värdepappersmarknadskom- mittén, och enligt kommittédirektiven skall styrelsens storlek och sammansättning ses över.

Enligt kommitténs mening talar starka skäl för att riksgäldskontoret skall ha insyn i, och nära kunna följa fondbörsens verksamhet. Stockholms fondbörs är bl.a. marknadsplats för premieobligationer. De avgifter riks— gäldskontoret betalar till börsen uppgår till drygt

fyra miljoner kronor för år 1988 och gör riksgäldskon- toret till den störste bidragsgivaren. Enligt kommitténs uppfattning bör riksgäldskontoret även fortsättningsvis vara representerat i börsens styrelse. I och med att riksgäldskontoret blir en regeringsmyndighet är det dock inte lämpligt att styrelsen i riksgäldskontoret utser någon av ledamöterna i börsstyrelsen. Det bör ankomma på regeringen. Mandaten bör också hållas samman så att ordinarie och suppleant utses av samma instans. Kommittén föreslår därför att det mandat (ordinarie och suppleant) som i dag delas mellan riksbanken och riks- gäldsfullmäktige övergår till regeringen. Kommittén förordar därvid att någon representant för riksgäldskon— toret utses till ledamot av börsstyrelsen. Denna lösning bör dock vara temporär i avvaktan på värdepappersmark- nadskommitténs betänkande.

7.5 M Konun ens r d ör ar - s rå— gor

Rådet hette tidigare Djurgårdsrådet och bildades 1964 efter beslut av riksdagen. I prop. 1962:98 föreslogs

85

1 juli 1987 fick rådet en ny instruktion. H M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor skall enligt den "främ— ja att mark och byggnader i statens ägo, över vilka Konungen har dispositionsrätten, vårdas förvaltas och utvecklas effektivt och ändamålsenligt med beaktande av de stora kultur- och naturvärden denna egendom represen- terar".

Rådet består av åtta ledamöter. Dessa är förutom Konun- gen, som också är rådets ordförande, riksmarskalken, ståthållaren samt fem ledamöter som utses av Konungen på förslag av riksgäldsfullmäktige, vetenskapsakademin, riksantikvarieämbetet, byggnadsstyrelsen samt Stock- holms stad.

Kommittén kan konstatera att rådets uppgifter ligger utanför riksgäldskontorets nuvarande och framtida verk- samhetsområde. Anledningen till att riksgäldsfullmäktige är representerat i rådet är enligt kommitténs mening att fullmäktige är en myndighet under riksdagen och därmed representerar riksdagen. Uppgiften att föreslå

en ordinarie ledamot och en suppleant i rådet bör därför flyttas från riksgäldsfullmäktige till annan institution under riksdagen. Kommittén föreslår att riksdagens förvaltningsstyrelse tar över denna uppgift fr.o.m. den 1 juli 1989. Rådets instruktion bör följaktligen ändras i enlighet härmed.

7.6. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Stadshypotekskassan bildades 1909 (prop 1909:214). I lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (1968:576) fastslås att styrelsen skall bestå av tio ledamöter. Av dem utser regeringen två (plus supplean- ter) och fullmäktige i riksgäldskontoret en ordinarie och en suppleant. Förutom verkställande direktören består styrelsen av sex ordinarie ledamöter som väljs

86

på ombudsstämman. En av regeringen utsedd ledamot för- ordnas som ordförande och den av riksgäldsfullmäktige utsedda ledamoten är styrelsens vice ordförande. Riks- gäldsfullmäktige utser dessutom en revisor och en supp-

leant.

Riksgäldsfullmäktiges representation har enligt kommit— téns mening att göra med den nära koppling som finns mellan riksgäldskontoret och Stadshypotekskassan. Riks— gäldskontoret garanterar Stadshypotekskassans grundfond. I och med att riksgäldskontoret blir en regeringsmyn— dighet bör fullmäktiges uppdrag att utse en ledamot i styrelsen övergå till regeringen. Kommittén föreslår också att de lekmannarevisorer som fullmäktige utser avskaffas. Kommittén föreslår vidare avskaffandet av den möjlighet att utse ombud på delägarsammankomst som tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret.

Kreditmarknadskommittén har i sitt nyligen framlagda betänkande Förnyelse av kreditmarknaden (SOU 1988:29) lagt flera förslag som berör Stadshypotekskassan. Sta— tens engagemang och koppling till Stadshypotekskassan kommer att bli föremål för fortsatt utredning. Styrel- sens sammansättning kommer att prövas i det sammanhan- get. Kommitténs förslag att flytta utnämningen av leda- möter från riksgäldskontoret till regeringen skall således ses som en temporär åtgärd i avvaktan på över- synen av Stadshypotekskassan. Kommitténs förslag i denna del utgår från gällande rätt och har inte beaktat kre- ditmarknadskommitténs förslag.

7.7. Sveriges allmänna hypoteksbank

Hypoteksbanken bildades genom beslut av 1859/60 års riksdag. Enligt lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar består styrelsen av sex ledamöter. Regeringen och riksgälds—

fullmäktige utser vardera en ledamot, tre utses på delägarsammankomst och dessutom är verkställande direk— tören ledamot av styrelsen. Ordförande är den av rege- ringen utsedda ledamoten och vice ordförande den som riksgäldsfullmäktige utser. Fullmäktige i riksgäldskon- toret utser en revisor och en suppleant för denne.

Enligt kommitténs uppfattning är Hypoteksbanken en parallell till Stadshypotekskassan. Rätten att utse ledamot av styrelsen bör således överflyttas till rege- ringen. Dessutom bör de speciella lekmannarevisorerna avskaffas kommittén.

Vid utformningen av lagförslaget har kreditmarknadskom- mitténs nämnda förslag inte beaktats.

7.8. Eartibidragsnämnden

Partibidragsnämnden tillkom efter beslut av 1965 års riksdag (prop 1965:274). I propositionen uttalas att det ej är lämpligt att partistödet administreras av en myndighet under regeringen med hänsyn till eventuella tolkningstvister. I stället borde stödet fördelas av en fristående nämnd som utses av en myndighet under riks- dagen, och då lämpligen riksgäldskontoret. Nämnden består av tre jurister.

Kommittén anser att partibidragsnämnden bör ligga kvar hos en institution under riksdagen, och gör således ingen annan bedömning än den som redovisats i proposi- tionen. Riksdagens förvaltningsstyrelse är enligt kom— mitténs mening den institution under riksdagen som i fortsättningen bör utse partibidragsnämnden. Utbetal- ningarna bör göras av riksdagens förvaltningskontor.

88

Systembolaget AB och AB Vin- och spritgentra- len

Fullmäktige i riksgäldskontoret utser i dag tre lekman— narevisorer samt suppleanter för dessa i systembolaget respektive Vin- och Spritcentralen. Riksdagen beslöt under 1987/88 års riksmöte att behålla dessa revisorer för att garantera riksdagen insyn. Kommittén föreslår därför att rätten att utse revisorer i Systembolaget respektive Vin- och Spritcentralen flyttas från riks— gäldsfullmäktige till riksdagens förvaltningsstyrelse.

ÖVRIGA FÖRFATTNINGSÄNDRINGAR

I anledning av att riksgäldskontoret omorganiseras erfordras en hel del formella ändringar i gällande

författningar där riksgäldskontoret berörs. Sålunda ' mäste t.ex. begreppen "fullmäktige i riksgäldskontoret" % och "riksgäldsfullmäktige" utmönstras. Dessa bör ersät— tas av "riksgäldskontoret". Huruvida beslut enligt de olika författningarna i fortsättningen kommer att åvila styrelsen eller verkschefen framgår av instruktionen för riksgäldskontoret. Kommittén föreslår vidare att riksgäldskontoret utmönstras ur vissa författningar, där kontoret förekommer på grund av dess ställning som en riksdagsmyndighet. Slutligen föreslår kommittén att vissa författningar där riksgäldskontoret förekommer upphävs eftersom de inte längre fyller någon funktion. Det skall påpekas att kommittén endast föreslår änd— ringar som är en direkt följd av riksgäldskontorets nya organisation. Kommittén har noterat att det i de berörda författningarna även behöver göras andra änd- ringar i moderniserande syfte. Kommittén överlämnar

dock en sådan bearbetning till departementsberedningen.

8.1 Formella ändringar

I följande författningar erfordras endast den ändringen att begreppen "fullmäktige i riksgäldskontoret" resp. "riksgäldsfullmäktige" ersätts av "riksgäldskontoret".

Förordning (1977:497) om statlig kreditgaranti till svenskt rederiföretag

Förordningen innehåller detaljerade regler om prövningen av statlig kreditgaranti till svenskt rederiföretag. Frågor om sådan garanti skall enligt förordningen prövas av fullmäktige i riksgäldskontoret om inte annat sägs. Emellertid har förordningen numera förlorat sin bety— delse sedan regeringen genom en förordning (1983:901) bestämt att kreditgaranti enligt förevarande förordning endast fick lämnas till och med den 31 december 1984. Ansökningstiden för ansökningar om kreditgaranti eller garantiutfästelse utgick i och med utgången av september 1984. Några nya ärenden enligt denna förordning kan därför inte förekomma. Av denna anledning har kommittén underlåtit att lägga fram ett författningsförslag inne— bärande att begreppet "fullmäktige i riksgäldskontoret" -- som förekommer på tio ställen -— byts ut mot "riks— gäldskontoret". Det bör under behandlingen i finans- departementet prövas om ifrågavarande ändring bedöms vara nödvändig.

Förordning (1981:717) om statlig garanti för utvinning

m.m. av olja, naturgas eller kol

Begreppet fullmäktige i riksgäldskontoret förekommer på fyra ställen.

Förordning (1986:553) om statligt stöd till fartygs- finansiering

Begreppet fullmäktige i riksgäldskontoret förekommer på drygt tio ställen.

8.2. Andra författningsändringar

Kungl. Maj:ts Kungörelse (1930:369) med närmare bestäm- melser om bokföring vid enskild järnväg

Det finns inte längre några statliga lån till enskilda järnvägar som inte är lösta. Det sista förföll till betalning år 1986. Ifrågavarande kungörelse saknar därför betydelse för riksgäldskontorets räkning. Riks- gäldskontoret kan därför utmönstras ur författningen. Kommittén har inte tagit ställning till huruvida för- fattningen av andra skäl är obsolet i sin helhet.

Lag (1940:79) om utsträckning av tiden för upptagande av växelprotest m.m. vid krig eller krigsfara

* Fullmäktige i riksgäldskontoret berörs av lagen genom

, att fullmäktige skall höras innan regeringen fattar » beslut om sådan utsträckning av tiden som regleras av lagen. Eftersom riksgäldskontoret i fortsättningen är

en myndighet under regeringen erfordras ingen särskild reglering i detta avseende av förhållandet mellan rege— ringen och kontoret. Även om riksgäldskontoret utmönst— ras ur författningen anser kommittén att det fortfarande kan vara av värde för regeringen att efterhöra kontorets mening i ärenden som omfattas av lagen.

Horatorielag (1940:300)

Begreppet fullmäktige i riksgäldskontoret förekommer på tre ställen. I samtliga fall innebär regleringen för riksgäldskontoret att fullmäktige skall höras av rege- ringen innan beslut fattas. Av skäl som angetts under lagen (1940:79) kan riksgäldskontoret utmönstras ur lagen. Trots detta kan det emellertid enligt kommitténs mening fortfarande vara av värde för regeringen att höra kontoret innan beslut fattas.

Lag (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhål- landen

Begreppet fullmäktige i riksgäldskontoret förekommer på fyra ställen. Riksgäldskontoret kan utmönstras ur lagen av de skäl som har anförts under lagen (l940:29) och

lagen (1940:300). Regeringen bör dock av de beredskaps— skäl kommittén anfört i kap. 4 fortfarande höra kontoret

i de ärenden som omfattas av lagen.

Kungl. Maj:ts cirkulär (1940:677) angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att biträda ackord och eljest eftergiva statens rätt med avseende å lån från statens utlånings—

fonder m.m.

Riksgäldskontoret förekommer i cirkuläret tillsammans med riksbanken på grund av dess ställning som riksdags— organ. Riksgäldskontoret behöver inte längre särbehand- las i cirkuläret eftersom detta ändå kommer att omfatta kontoret på grund av dess ställning som "underordnad myndighet". Kommittén föreslår därför att "riksgäldskon- toret" utmönstras. Kommittén har inte tagit ställning till om cirkuläret fortfarande behövs eller om det helt kan ersättas av avskrivningskungörelsen (l965:921).

Föräldrabalken

Inledning

Regler om förmyndares förvaltning av omyndigs egendom finns i 15 kap. föräldrabalken (FB). I 8 5 lämnas före— skrifter om förvaltningen av värdepapper som tillhör omyndig. Första stycket handlar om värdepapper i allmän- het, medan tredje stycket innehåller en bestämmelse som tar sikte på enbart premieobligationer. Reglerna i paragrafen förutsätter en möjlighet till inskrivning i statsskuldboken.

Bestämmelser om inskrivning i statsskuldboken återfinns

i geglemente för den svenska statsskuldboken, (RSS) fastställd av fullmäktige i riksgäldskontoret den 6

mars 1958 med däri senare beslutade ändringar den 10 november 1960 och den 21 juni 1962. RSS är senast ut- givet i februari 1963. &

Inskrivning av omyndigas premieobligationer

Redan i samband med utgivandet av det första moderna premieobligationslånet år 1918 öppnades möjlighet för allmänheten att låta inskriva sina premieobligationer i statsskuldboken.

Inskrivningen var främst avsedd som en service för allmänheten och medförde inte några egentliga fördelar för riksgäldskontoret. Däremot var inskrivningen förenad med ett betydande arbete för riksgäldskontoret, särskilt i samband med vinstökningen och anteckningar i stats-

' skuldboken, föranledda av överlåtelser, arvsskiften

och dylikt samt på grund av den noggranna kontroll som Obligationernas förvaring erfordrade.

I juli 1946 träffades en överenskommelse med riksbanken,

affärsbankerna och sparbankerna om deras medverkan vid inskrivning av premieobligationer som innebar att obli- gationer kunde inlämnas till bankerna vilka på riks— gäldskontorets vägnar utfärdade förvaringsbevis. Obli- gationerna överlämnades sedan till riksgäldskontoret där de behandlades på samma sätt som om de inskrivits direkt i riksgäldskontoret.

För inskrivningen uttogs avgifter som från tid till annan höjdes. Dessa avgifter täckte dock inte de med inskrivningsarbetet förenade kostnaderna. Inskrivningar i statsskuldboken av premieobligationer betraktades från början som en service för allmänheten som riks— gäldskontoret borde åta sig även med förlust för stats- kassan. Riksdagens revisorer gjorde emellertid år 1951 gällande att staten borde erhålla full täckning för sina utgifter i samband med denna inskrivningsrörelse.

Sju år senare, år 1958, togs frågan upp om riksgälds— kontoret i fortsättningen skulle motta premieobliga— tioner för inskrivning i statsskuldboken. Av en utred- ning som då gjordes framgick att full kostnadstäckning för arbetet med inskrivningen inte skulle kunna erhållas vid rimliga avgiftsnivåer. Vidare visade utredningen

att allmänhetens intresse för denna service var i av- tagande. Endast omkring 5 % av det totala beloppet utelöpande premieobligationslån var inskrivet i stats— skuldboken. Bl.a. mot den här bakgrunden beslöt full— mäktige den 23 januari 1958 att inskrivning av premie— obligationer i statsskuldboken skulle upphöra fr.o.m. den 1 april 1958. Samtidigt upphörde den tidigare nämnda överenskommelsen med bankerna om deras medverkan vid inskrivningen att gälla.

Med hänsyn till bestämmelserna i FB om förvaltningen av värdepapper beslöt dock fullmäktige den 27 februari 1958 att inskrivning av omyndigas premieobligationer skulle få ske även efter den 1 april 1958 och att av— gifter -- något uppräknade -— för sådana inskrivningar skulle utgå liksom dittills. Såsom ett led i en förenk- ling av arbetet med ifrågavarande inskrivningar beslöt fullmäktige senare att avgiftsuttaget skulle slopas fr.o.m. år 1977.

Inskrivning av omyndigas sparobligationer

År 1960 gav riksgäldskontoret ut det första sparobliga- tionslånet. Den 10 november samma år beslöt fullmäktige att sparobligationer som utgivits år 1960 och senare och som ägdes av omyndiga skulle få inskrivas i stats— skuldboken.

Såsom tidigare nämnts innehåller FB i 15 kap. 8 5 be- stämmelser om förvaltningen av den omyndiges värde papper. Första stycket upptar regler om värdepapper i allmänhet medan tredje stycket tar sikte på enbart premieobligationer.

Enligt första stycket skall aktier, obligationer, pant— brev, företagshypotek, skuldebrev och andra sådana värdehandlingar i den omyndiges namn nedsättas i öppet förvar i riksbanken eller annan bank om det sammantagna värdet på sådana värdepapper överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp. Till dessa kategorier värdepapper hör de av riksgäldskontoret utfärdade sparobligationerna. Vidare stadgas -- med visst undantag -- att överförmyndaren skall ge sitt samtycke om förmyndaren vill ta ut nedsatt värdehand-

ling.

Beträffande omyndigas premieobligationer stadgas i tredje stycket att om dessa inte är nedsatta i öppet förvar i bank skall de inskrivas i statsskuldboken med förbehåll att obligationerna eller dessas kapitalbelopp inte får uttas utan överförmyndarens tillstånd. Motsva- rande inskrivningsskyldighet föreligger inte beträffande omyndigas sparobligationer. Särbehandlingen av premie- obligationer torde kunna förklaras av att vinster kan utfalla på dessa.

Av 8 5 andra stycket framgår att bevis om inskrivning i statsskuldboken inte behöver nedsättas i öppet förvar om beviset är försett med nyssnämnda förbehåll.

I Rss finns bestämmelser om inskrivning av premieobliga— tioner och sparobligationer i 16 resp. 20 5. Enligt dessa bestämmelser får inskrivning ske av premie- eller sparobligationer som tillhör omyndig eller som god man

förvaltar. Premie- och sparobligationer som den omyndige själv äger råda över får inte inskrivas i statsskuld- boken. Enligt beslut av fullmäktige den 16 mars 1961

får även premieobligationer som ingår i av statsinstitu— tioner förvaltade donationsmedel inskrivas i statsskuld- boken.

över inskrivningen utfärdas bevis. Beviset åsätts s.k. förmyndarspärr vilket innebär att obligationerna eller dessas motsvarande kapitalbelopp inte får uttas av förmyndaren utan överförmyndarens tillstånd. Ej heller får vinst som utfallit på omyndigs inskrivna premieobli- gationer lyftas utan sådant tillstånd.

Överväganden

Frågan om ett slopande av möjligheten till inskrivning i statsskuldboken har väckts inom kommittén. Syftet med bestämmelserna i FB om förvaltningen av den omyndiges värdepapper, till vilka reglerna i Rss ansluter sig, är att skydda den omyndiges egendom och att underlätta överförmyndarens kontroll av förmyndarens förvaltning. Man kan därför ställa sig frågan om ett slopande av möjligheten till inskrivning i statsskuldboken skulle träda detta syfte för när. Därvidlag kan konstateras att nedsättning i öppet förvar i bank, utifrån ovan angivna syfte, är likvärdig med inskrivning i stats- skuldboken. Erfarenheten visar att möjligheterna till inskrivning i statsskuldboken utnyttjas alltmera sällan. Det är därför inte sannolikt att möjligheterna för kontroll av förmyndarens förvaltning i praktiken nämn— värt minskas om möjligheten till inskrivning helt tas bort. Eftersom förfarandet är mycket tidskrävande för riksgäldskontoret utan att ge motsvarande vinst i fråga om skydd för omyndigs tillgångar föreslår kommittén att möjligheten till inskrivning upphävs och att föräldra— balken ändras så att den inte längre förutsätter att sådan inskrivning kan ske.

Lag (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvalt- ningskontor

Riksgäldskontoret förekommer på fyra ställen. Samtliga dessa lagrum har samband med riksgäldskontorets ställ- _ning som riksdagsorgan. Riksgäldskontoret bör därför

utmönstras ur författningen.

Förordning (1984:1014) om myndigheternas uppgiftsskyl- dighet till de allmänna försäkringskassorna m.m.

Riksgäldskontoret behandlas i 17 5 tillsammans med andra riksdagsorgan i fråga om till vilken myndighet sjukför- säkringsersättning i visst fall skall utges till. På grund av att riksgäldskontoret i fortsättningen blir en vanlig statlig myndighet kommer kontoret att automatiskt omfattas av den reglering som i detta sammanhang gäller statliga myndigheter i 17 5 sjätte punkten.

Lagen om statens upplåning

Förslaget till lag om statens upplåning avser den stat— liga upplåning som sker genom riksgäldskontoret för de i 1 5 uppräknade syftena. Vid sidan av denna upplåning förekommer annan statlig upplåning t.ex. för vissa affärsverks räkning. 2 5 i förslaget synes enligt sin ordalydelse bortse ifrån att det finns annan statlig upplåning än den som omfattas av lagen om statens upp— låning. Kommittén föreslår i förtydligande syfte ett tillägg till 2 5 för att markera att endast de lån som

tagits upp enligt 1 5 skall förvaltas av riksgäldskon- toret.

8.3 Fögfaptningar som kan upphävas

Statskontorets cirkulär (1968:773) om överlämnande av donations- och liknande medel till förvaltning hos statskontorets fondbyrå

Riksgäldskontoret förekommer på ett ställe. cirkuläret bör upphävas eftersom fondbyrån flyttats från statskon— toret.

Kungl. Maj:ts kungörelse (1970:696) om skyldighet att lämna försäkran i ärende rörande förtidsinlösen av vissa statsobligationer

Under 1930— och 1940-talen och i början av 1950-talet emitterade staten ett antal långfristiga obligationslån med en räntefot av lägst 2 3/4 % och högst 3 1/2 %. I betydande utsträckning köptes dessa obligationer av

privatpersoner. När ränteläget under 1950- och 1960-

talen höjdes, föll kurserna för dessa län. De som köpt

obligationer av nämnda lån till parikurs drabbades

därför av betydande kapitalförluster för det fall de behövde sälja sina obligationer. Mot denna bakgrund

beslöt riksdagen 1970 att medge en begränsad förtids—

inlösen till nominella beloppet av de obligationer som

utgivits av svenska staten under åren 1934—1953. Riks— gäldskontoret ålades att handlägga frågorna om förtids- inlösen. Ansökningstiden för förtidsinlösen utgick den

31 mars 1971. I praktiken medgav emellertid riksgälds—

fullmäktige att ansökningar behandlades även för det fall de inkommit efter den 31 mars 1971. Förfarandet avbröts dock genom att ansökningar inkomna efter den 1 december 1972 inte behandlades.

Kungörelsen innehåller regler om den skyldighet att

avge försäkran som var en förutsättning för inlösen. En

förutsättning för inlösen var sålunda att obligationerna

hade innehafts oavbrutet under en s.k. kvalifikations—

tid. Detta skulle intygas på heder och samvete. Oriktiga

uppgifter kunde därefter medföra straffansvar.

Kungörelsen har förlorat all aktualitet. Inlösningsför— farandet har för länge sedan avslutats. Författningen kan därför helt upphävas.

9. DET FRAMTIDA RIKSGÄLDSKONTORETS ARBETSUPP— GIFI'ER

Tyngdpunkten i kommitténs fortsatta arbete kommer att ligga i att utreda riksgäldskontorets framtida arbets- uppgifter. Huvuduppgiften för riksgäldskontoret skall i framtiden vara att sköta statsupplåningen. I det samman— hanget finns det en del frågor rörande operationalise- ring av mål, utvärdering och samordning med övriga delar av den ekonomiska politiken kommittén avser att behandla närmare i sitt slutbetänkande.

Kommittén har i sitt arbete identifierat en del verksam— hetsområden som gränsar till riksgäldens nuvarande uppgifter och som det därför finns anledning att närmare undersöka. En utgångspunkt för kommitténs fortsatta arbete är att se vilka eventuella samordningsmöjligheter som kan finnas mellan riksgäldskontoret och andra myn— digheter. Dessa överväganden kommer att redovisas i slutbetänkandet. Nedan följer en kort redogörelse för de olika områden som kommittén avser att komma tillbaka till i slutbetänkandet vilket beräknas vara färdigt under våren 1989.

Riksgäldskontoret tillhandahåller i dag rörelsekrediter och medel för investeringar åt vissa myndigheter och affärsverk. Mycket tyder på att inget statligt eller halvstatligt organ på sikt kan låna billigare på mark— naden än riksgäldskontoret. Det finns därför skäl för kommittén att utreda i vilken utsträckning riksgäldskon- toret bör medverka vid finansiering vid sidan av budge- ten av vissa affärsverks och myndigheters verksamhet.

som finns i emissionsverksamhet och de speciella skäl

som kan tala för en viss decentraliserad statlig upplå-

ning.

Den statliga fondförvaltningen är i dag mycket utspridd. Fondöversynsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande Statens förvaltningsfond (SOU 1985:60) en ökad samord- ning av den statliga fondförvaltningen. En effektiv fondförvaltning kräver en viss omfattning för att kunna utnyttja de stordriftsfördelar som finns. Riksgäldskon- toret skulle med en väl utvecklad ekonomisk och finan- siell kompetens, kunna vara en lämplig miljö för statlig fondförvaltning. En sammanslagning av all statlig fond- förvaltning är visserligen inte aktuell men en viss samordning bör övervägas. Det kan dock finnas skäl för att en statlig myndighet har en samlad överblick av den totala statliga fondförvaltningen. Det kan bl.a. inne- bära att man utfärdar föreskrifter och ger råd samt samlar in information om övriga myndigheters fondför- valtning. Ett par avgörande frågor är hur aktiv för- valtningen av vissa statliga fonder skall vara och huruvida det är möjligt att förena riksgäldens emis— sionsverksamhet och statlig fondförvaltning i en och

samma myndighet.

Riksgäldskontoret har i dag ansvar för en del av statens kreditgarantigivning. Det rör framför allt stora garan— tiprogram avseende utlandslån. Det finns ett klart samordningsbehov mellan statlig upplåning och viss kreditgarantigivning. Därför bör det övervägas om riks— gäldskontoret även i framtiden bör utfärda statliga

kreditgarantier för stora garantiprogram som antingen

kan påverka den inhemska kreditmarknaden eller rör

utlandsupplåning. Det kan också finnas skäl för att

riksgäldskontoret får ett övergripande ansvar för den statliga kreditgarantigivningen genom att hålla i redo-

visning och information samt utfärda allmänna råd eller förskrifter.

Den statliga centrala finansförvaltningen i betydelsen förvaltande av och information om statens tillgångar och skulder samt likviditetshanteringen hanteras i dag av flera olika myndigheter. Ett av skälen för att göra riksgäldskontoret till en regeringsmyndighet har varit de eventuella effektivitets— och samordningsvinster som därmed skulle bli möjliga att göra. Det finns i dag ett stort behov av att förstärka den centrala funktionen för finansförvaltning och ekonomistyrning. Mot denna bakgrund är det angeläget att utreda hur pass aktiv roll riksgäldskontoret såsom en myndighet under finans— departementet bör spela i detta sammanhang. Det kan finnas skäl för att förstärka riksgäldskontoret i detta avseende och tillskapa ett nytt, centralt "Statens finansverk". Det bör dock endast ske om den totala statliga finansförvaltningen och ekonomistyrningen därmed kan förbättras. Att utreda dessa frågor blir huvuduppgiften i kommitténs fortsatta arbete.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till Förordning med instruktion för riksgäldskontoret

utfärdad den 1989.

Regeringen föreskriver följande.

Uppgifte;

l & Riksgäldskontoret har till uppgift att ta upp lån till staten under iakttagande av lagen (l988:000) om statens upplåning liksom att förvalta sådana lån. Riksgäldskon- toret skall också ställa krediter till förfogande för statlig och annan verksamhet samt ikläda staten garan— tier.

2 5 Till riksgäldskontoret influtna medel skall, i den mån de inte behöver användas för utbetalningar, insättas på kontorets checkräkning i riksbanken.

3 5 Uppstår överskott på statsverkets checkräkning i riks- banken får riksgäldskontoret bestämma att överskottet skall överföras till riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken.

Uppstår underskott på statsverkets checkräkning i riks- banken skall riksgäldskontoret täcka detta.

4 5 Riksgäldskontoret får medge inlösen av obligationer och

räntekuponger samt utbetalning av vinster på premie- obligationslån, även om betalningsrätten har förfallit på grund av preskription. Sådant medgivande skall göras om inte särskilda skäl talar däremot.

Vepksförordningens tillämpning 5 &

Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på riks- gäldskontoret med undantag av 30 5.

Myndighetens ledning ; 6 5 J

Chef för riksgäldskontoret är en riksgäldsdirektör. Hos riksgäldskontoret finns en överdirektör som är riks- gäldsdirektörens ställföreträdare.

äYLlsen 7 5

Riksgäldskontorets styrelse består av högst åtta per— soner, riksgäldsdirektören medräknad. Fyra av styrelse- ledamöterna skall vara riksdagsledamöter. Andra sty— relseledamöter än riksgäldsdirektören utses av regering- en för en bestämd tid.

Regeringen utser ordförande och vice ordförande i sty- relsen. Förordnandena ges för en bestämd tid.

Styrelsen är beslutsför när ordföranden och minst hälf- ten av de andra ledamöterna är närvarande.

8 5 Inom myndigheten finns sex enheter, nämligen upplåningsenheten utlandslåneenheten

garanti- och rättsenheten ekonomienheten administrationsenheten samt enheten för intern revision

Personalfögeträdare 9 &

Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tilläm- pas på riksgäldskontoret.

Pepsonalansvarsnämnden 105

Riksgäldskontorets personalansvarsnämnd består — förutom av riksgäldsdirektören, överdirektören och personalföre- trädarna - av enhetscheferna. Riksgäldsdirektören är nämndens ordförande.

Nämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften

av de andra ledamöterna är närvarande.

S e s nsva oc ' te

11 5

Utöver vad som anges i 13 5 verksförordningen (1987:1100) skall styrelsen besluta om ramar och rikt— linjer för upptagande av lån och förvaltning av statens skuld.

Intern revision 12 5

Riksgäldsdirektören skall genom intern revision vaka , över att verksamheten i riksgäldskontoret bedrivs

säkert, effektivt, författningsenligt och också i övrigt ändamålsenligt.

Viktigare resultat av revisionen skall redovisas för styrelsen.

Tjänstetillsättning 135

Riksgäldsdirektören och överdirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid.

Tjänster som enhetschef tillsätts av regeringen efter anmälan av riksgäldsdirektören.

Andra tjänster tillsätts av riksgäldskontoret.

Bis s 14 5

Besked om bisyssla enligt 37 5 andra stycket anställ- ningsförordningen (1965:601) lämnas av riksgäldskontoret även i fråga om enhetschefer.

överklagande

15 5

Riksgäldskontorets beslut i personalärenden får överkla- gas hos regeringen, om något annat inte följer av

- lagen (1971:309) om behörighet för allmän fövaltnings- domstol att pröva vissa mål

- lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att klaga - andra föreskrifter.

Riksgäldskontorets beslut i andra ärenden får överklagas bara om det är särskilt föreskrivet. Om ärendet avser myndighetsövning mot någon enskild och det inte finns några särskilda föreskrifter om överklagande, får dock beslutet överklagas till regeringen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.

Förslag till Förordning om ändring i Kungl Maj:ts kungörelse (1930:369) med närmare bestämmelser om bokföring vid enskild järnväg.

Regeringen föreskriver att 4 5 i Kungl. Maj:ts kungö-

relse (1930:369) med närmare bestämmelser om bokföring

vid enskild järnväg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Senast fyra månader efter räkenskapsårets slut skall järnvägsför- valtning insända balans- räkning samt vinst— och förlusträkning jämte bilagor till kommunika- tionsdepartementet, sta- tens järnvägar, statens vägverk och där järnvägs— förvaltning innehar stats—

lå , jämväl riksgäldskon- toret. Handlingarna över— lämnas till statens järn— vägar i två och till övriga myndigheter i ett exemplar.

Den aktiebolag åliggande skyldigheten att avlämna

Föreslagen lydelse

Senast fyra månader efter räkenskapsårets slut skall järnvägsförvaltning in— sända balansräkning samt vinst- och förlusträkning jämte bilagor till kommu— nikationsdepartementet, statens järnvägar ggn statens vägverk. Hand- lingarna överlämnas till statens järnvägar i två och till övriga myndighe— ter i ett exemplar.

förvaltnings- och revisionsberättelserna jämte utdrag

av bolagsstämmans protokoll om balansräkningens fast—

ställande och om användningen av vinst skall, genom

handlingarnas insändande efter vad i första stycket är beträffande där avsedda handlingar föreskrivet, fullgö-

ras sist en månad efter det balansräkningen blivit fastställd.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.

1 Senaste lydelse SFS 1967:689.

Lag om ändring i lagen (1940:79) om utsträckning av

tiden för upptagande av växelprotest m.m. vid krig och

krigsfara

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen

(1940:79) om utsträckning av tiden för upptagande av

växelprotest m.m. vid krig eller krigsfara skall ha följande lydelse.

Nuvara de de se vid krig eller krigsfa- ra, vari riket befinner sig, äger Konungen, efter hörande av fullmäktige i riksbanken och i riks- äldskontoret, meddela förordnande om utsträck- ning av tiden för upp- visande av växel och upptagande av protest till bevarande av växel— fordran samt för uppvisan— de av check och företagan- de av annan åtgärd till bevarande av återgångsbe— fordran på grund av check.

Föreslagen lydelse

Vid krig eller krigs— fara, vari riket befinner sig, äger Konungen, efter hörande av fullmäktige i riksbanken, meddela för- ordnande om utsträckning av tiden för uppvisande av växel och upptagande av protest till bevarande av växelfordran samt för uppvisande av check och företagande av annan åtgärd till bevarande av återgångsbefordran på grund av check.

Sådant förordnande må avse antingen hela riket eller

ock viss del av riket, såvitt angår åtgärd som där skall

vidtagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Förslag till Lag om ändring i lagen (1940:300) angående förordnande om anstånd med betalning av gäld m.m. (moratorielag)

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 1 och 5 55 i lagen (1940:300) angående förordnande om anstånd med betalning av gäld m.m. (moratorielag) skall ha följande

lydelse.

ww

Befinner sig Sverige i krig eller krigsfara eller råda här eljest utomor- dentliga, av krig föran- ledda förhållanden eller vidtages i utlandet åt- gärd, varigenom betalning till borgenär i Sverige hindras eller synnerligen försvåras, äger Konungen, när riksdagen ej är sam— lad, efter hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret meddela förordnande, för viss tid eller tills vidare, om anstånd med betalning av gäld, om särskilda inskränkningar i borgenärs rätt att utsöka sin fordran, att söka att gäldenärens egendom avträdes till konkurs och att i övrigt göra gällande rättsliga

Föreslagen lydelse

Befinner sig Sverige i krig eller krigsfara eller räda här eljest utomor— dentliga, av krig föran— ledda förhållanden eller vidtages i utlandet åt- gärd, varigenom betalning till borgenär i Sverige hindras eller synnerligen försvåras, äger Konungen, när riksdagen ej är sam- lad, efter hörande av fullmäktige i riksbanken meddela förordnande, för viss tid eller tills vidare, om anstånd med betalning av gäld, om särskilda inskränkningar i borgenärs rätt att utsöka sin fordran, att söka att gäldenärens egendom avträdes till konkurs och att i övrigt göra gällande rättsliga verkningar av dröjsmål i

verkningar av dröjsmål i avseende å betalningen, om uppskov med försäljning av utmätt eller konkursbo tillhörig egendom, eller om förbud för borgenär att genom försäljning eller annorledes skaffa sig betalning ur lös pant. Förordnande som nu sagts må ej gälla längre än till dess trettio dagar förflutit från det nästa riksdag sammanträtt. Prövas under tid, då riksdagen är samlad, förhållanden vara för handen som avses i första stycket, äger Konungen med riksdagens samtycke meddela förordnande som där sägs. Finnes under sådan tid oundgängligen nödigt att förordnande genast meddelas, må Konungen utfärda förord— nandet efter hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, dock ej för längre tid än trettio dagar.

avseende å betalningen, om uppskov med försäljning av utmätt eller konkursbo tillhörig egendom, eller om förbud för borgenär att genom försäljning eller annorledes skaffa sig betalning ur lös pant. Förordnande som nu sagts må ej gälla längre än till dess trettio dagar förflutit från det nästa riksdag sammanträtt.

Prövas under tid, då riksdagen är samlad, förhållanden vara för handen som avses i första stycket, äger Konungen med riksdagens samtycke meddela förordnande som där sägs. Finnes under sådan tid oundgängligen nödigt att förordnande genast meddelas, må Konungen utfärda förord- nandet efter hörande av fullmäktige i riksbanken, dock ej för längre tid än trettio dagar.

Ändå att förordnande som i 1 5 sågs av Konungen utfärdats med riksdagen, äger Konungen, såframt ej riksdagen annorledes beslutat, efter hörande

av fullmäktige i riksban— ken ggh i riksgäldskon— tgrgt_föreskriva, att förordnandet skall helt eller delvis erhålla förlängd giltighet eller utsträckas att gälla senare förfallande gäld. Finnes förordnandet böra utsträckas på annat sätt skall vad i 1 5 för varje särskilt fall stadgas lända till efterrättelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.

Ändå att förordnande som i 1 5 sågs av Konungen utfärdats med riksdagen, äger Konungen, såframt ej riksdagen annorledes beslutat, efter hörande

av fullmäktige i riksban— ken föreskriva, att för— ordnandet skall helt eller delvis erhålla förlängd giltighet eller utsträckas att gälla senare förfal- lande gäld. Finnes förord— nandet böra utsträckas på annat sätt skall vad i 1

5 för varje särskilt fall stadgas lända till efter- rättelse.

Förslag till Förordning om ändring i Kungl. Maj:ts cirkulär (1940:677) till statsmyndigheterna angående bemyndigan- de för Kungl. Haj:t att biträda ackord och eljest efter- giva statens rätt med avseende å lån från statens ut- låningsfonder m.m.

Regeringen föreskriver att Kungl. Maj:ts cirkulär (1940:677) till statsmyndigheterna angående bemyndigan- de för Kungl. Maj:t att biträda ackord och eljest efter— giva statens rätt med avseende å lån från statens ut— låningsfonder m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvara de delse föreslagen lydelse

1. Kungl. Maj:t må med avseende å de i punkt 2 angivna lånen, i den mån ej annat föranledes av för viss låne— verksamhet meddelade särskilda bestämmelser, efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall, biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmans konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmans obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, så ock, där särskilt vägande skäl därtill föranleda, medgiva betalningsanstånd även i fall då dyligt anstånd ej påkallas av gäldenärs eller löftesmans iråkade obe— stånd.

2. Sådan befogenhet som i punkt 1 sägs må tillkomma Kungl. Maj:t beträffande

a) lån från statens utlåningsfonder utom såvitt angår lån från lånefonden för anskaffning av motorvagnar m.m. åt enskilda järnvägar,

b) sådana under fonden för låneunderstöd redovisade lånefordringar, som hänföra sig till anslag för viss lånerörelse, dock ej ifråga om fordringar på grund av lån som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden eller allmänna byggnadslånefonden,

tens lappfond eller Norrbottens lappfond samt d) från folkpensioneringsfonden lämnade för ändamål,

som avses i 4 5 1 mom. 8) i reglementet angående för-

valtningen av nämnda fond.

3. Kungl. Maj:t må beträffande viss lånerö— relse eller i särskilda fall, i den omfattning så prövas lämpligt, uppdraga åt underordnad myndighet eller, såvitt angår lån under riksbankens eller riksgäldskontorets för- valtning, åt riksbanken eller riksgäldskontoret

att besluta i fråga som avses i punkt 1.

3. Kungl. Maj:t må be— träffande viss lånerö- relse eller i särskilda fall, i den omfattning så prövas lämpligt, uppdraga åt underordnad myndighet eller, såvitt angår lån under riksbankens för- valtning, åt riksbanken att besluta i fråga som avses i punkt 1.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.

Förslag till Lag om ändring i Föräldrabalken

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 15 kap. 8 s i Föräldrabalken skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 851

Aktier, obligationer, pantbrev, företagshypotek, 5 skuldebrev och andra sådana värdehandlingar skall, om ' sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381)

öppet förvar hos bank. Vill förmyndaren ta ut nedsatt

&

om allmän försäkring, i den omyndiges namn nedsättas i ! | värdehandling, skall han söka överförmyndarens till— 3 1 stånd. Sådant tillstånd erfordras ej, där värdehandling—

en endast skall genom bankens försorg överföras till

annan bank för att där nedsättas i öppet förvar. De nedsatta värdehandlingarna skall under överförmyndarens

tillsyn vårdas i enlighet med vad som föreskrivs om vård om omyndigs värdehandlingar.

Vad sålunda om nedsätt—

Vad sålunda om nedsätt—

ning av omyndigs värde— ning av omyndigs värde—

handlingar föreskrivits handlingar föreskrivits skall ej äga tillämpning skall ej äga tillämpning med avseende å bevis eller med avseende å bevis eller motbok rörande tillgodo— motbok rörande tillgodo— havande å räkning hos havande å räkning hos bank, ej heller med av— bank, ej heller med av— seende å bevis, som utfär— seende å bevis, som utfär— dats om inskrivning i dats om inskrivning i statsskuldboken eller Sveriges allmänna hypo- Sveriges allmänna hypo— teksbanks skuldbok eller

teksbanks skuldbok eller skuldbok hos annan inrätt—

skuldbok hos annan inrätt- ning, som regeringen ning, som regeringen bestämmer, såframt å bevi— bestämmer, såframt å bevi- set finnes antecknat, att set finnes antecknat, att inskrivningen skett med inskrivningen skett med förbehåll att kapital— förbehåll att kapital- belopp å inskriven fordran belopp å inskriven fordran eller därå utställd obli- eller därå utställd obli- gation eller ock inskriven gation eller ock inskriven obligation eller å sådan obligation eller å sådan obligation belöpande obligation belöpande kapitalbelopp ej må lyftas kapitalbelopp ej må lyftas utan överförmyndarens

utan överförmyndarens tillstånd. tillstånd.

Eremieobligetigner, vilka utfärdats av staten ekola, såframt ej obliga— 'one a äro neds tt '

öppet förvar hos bank eller överförmyndaren medgiver undantag. in— skrivas ; statsskuldboken ed för e l va om '

endre stycket sägs.

Utövar en förmyndare förmynderskap för flera omyndiga, skola vid tillämpning av det i första stycket givna stadgandet de omyndigas värdehandlingar sammanräknas.

Finnas omyndigs värdehandlingar, som skola förvaltas av förmyndaren, i öppet förvar hos bank utan att hava nedsatts enligt bestämmelse i detta kapitel, skall & dem tillämpas vad i denna balk är stadgat om nedsatta värdehandlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1 Lydelse enligt prop. 1986/87:143.

Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 2 och 3 a 55 i lagen (l957:684) om betalningsväsendet under krigs- förhållanden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 5

Befinner sig riket i Befinner sig riket i krig, äger Konungen, efter krig, äger Konungen, efter hörande där så är möjligt hörande där så är möjligt av fullmäktige i riksban— av fullmäktige i riksbank- ken och fullmäktige i en, i fråga om riksbankens riksgäldskontoret, i fråga sedelutgivning och bank- om riksbankens sedelutgiv— rörelse samt offentlig— ning och bankrörelse samt görande av riksbankens offentliggörande av riks— räkenskaper meddela av bankens räkenskaper med- förhållandena påkallade dela av förhållandena bestämmelser att gälla i påkallade bestämmelser stället för vad i 8—14, att gälla i stället för 16, 17, 21 24 och 27 55 vad i 8—14, 16, 17, 21 24 lagen den 30 juni 1934 och 27 55 lagen den 30 (nr 437) för Sveriges juni 1934 (nr 437) för riksbank samt i annan lag Sveriges riksbank samt i därutinnan finnes stadgat. annan lag därutinnan finnes stadgat. vid krigsfara, vari

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, så riket befinner sig, så ock eljest under utomor— ock eljest under utomor- dentliga förhållanden, dentliga förhållanden, föranledda av krig eller föranledda av krig eller krigsfara, vari riket krigsfara, vari riket befunnit sig, befunnit sig,

äger Konungen, på fram— ställning av fullmäktige i riksbanken

oc e e o ande av u lm kt' e ' ' s älds-

kontoret, meddela bestäm- melser som i första styck-

et avses.

äger Konungen, på fram- ställning av fullmäktige i riksbanken, meddela bestämmelser som i första stycket avses.

3 a 51

Befinner sig riket i krig, äger Konungen, efter hörande där så är möjligt av fullmäktige i riksban—

ken och fullmäktige ; riksgäldskontoret, meddela av förhållandena påkallade bestämmelser att gälla i stället för vad som finnes stadgat i 5 5 förordningen den 11 juli 1924 (nr 378) angående postgirorörelse. Vid krigsfara, vari riket befinner sig, så ock eljest under utomor— dentliga förhållanden, föranledda av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger Konungen, efter hörande av fullmäktige i riksbank- en och fullmäktige ; ;iksgäldskentoree, meddela

bestämmelser som i första

stycket avses.

Befinner sig riket i krig, äger Konungen, efter hörande där så är möjligt av fullmäktige i riksbank— en, meddela av förhållan- dena påkallade bestämmel— ser att gälla i stället för vad som finnes stadgat i 5 5 förordningen den 11 juli 1924 (nr 378) angåen— de postgirorörelse.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, så ock eljest under utomor- dentliga förhållanden, föranledda av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger Konungen, efter hörande av fullmäktige i riksbank- en, meddela bestämmelser som i första stycket avses.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. 1 Senaste lydelse SFS 1964:17.

Förslag till Lag om ändring i lagen1 (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteks— föreningar

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 2, 4 och 13 55 * lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypoteks—

kassa och om stadshypoteksföreningar skall ha följande

lydelse.

va de d se Fö es a e dels 252

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av tio ledamöter.

Regeringen utser Lye Regeringen utser ffe ledamöter och Lye supp— ledamöter och ffe supp- leanter för dem för tre leanter för dem för tre år. Fullmäktige i riks— år. Regeringen förefdnep gäldskontoret utser en av dessa ledamöte; en ledamot och suppleant at; vafa ogdföfange eeh en för honom likaledes fö; vice Ofdförande. tre år.

Sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljs på ordinarie ombudsstämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie ombudstämma som hålls under tredje året efter det år då valet förrättades.

Verkställande direktören är ledamot i styrelsen. Hans ställföreträdare är suppleant.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han är vald, väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie om- budsstämma.

Begefipgen föropdna; ep ey ge gv ;egeringen utsed— da ed " e a tt va a sfypelseps ordförapde. pep ev ;iksgäldsfullmäkflge utsedde ledamoten är styrelsens vice ordföran—

ge.

Regeringen bestämmer Regeringen bestämmer arvoden till de av rege— arvoden till de av rege— ringen och av riksgälds- ringen utsedda ledamöter- fullmäktige utsedda leda— na. möterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de

privatanställda. 453 För revision av styrel— För revision av styrel— sens förvaltning och sens förvaltning och kassans räkenskaper ptsee kassans räkenskaper Digg: årligen fyfå revisorer. fegeglngen årligen 223 Av dessa utses en som revisorer geh_epppleenter

ekall vara :evisionens får dem.

e. 1!" Wii—

antal personliga supplean- fer. Av de på onbudsstämma utsedda skall en revisop

www eukfoziserade zevis0fef. Den andre på ombudsstänna utsedde revisonn och hans suppleant skall äga insikt och erfarenhet heträffande pörelse fö; fastighets- och tomträttsbelåning.

Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos sfadshypoteksförening

e le av kassast else utsedd ledamot av före- ningsstyzelse får ej vana neviso; eller suppleent.

' el e å va a www Man—SLM kassan eller annars in— tagen en undengfdnad elle; hefoende sfällning till sfyfelseledanot eller verkställande ginektöf Mås—ha:. man hos kassan åt vilken nppdfegifs att ombesönje

b " ' e e e s— föpyglfningen eller konf— e - "v _ E' ] 1]

år e va 5 s

.. 1] v . .:! ! elle; semho fill säden %%

tjänsteman_sem_arses_i_ defta stycke eller den

5 ed ' ätt — e e and

5 ' ts a eller svå erla

e e s e

i det svågerlagI att den ene än eller vagit gif; med den andres syskon.

13 54

Som grundfond för kassan ställer staten till för—

fogande en av riksgälds— fullmäktige utfärdad

garantiförbindelse på sjutton och en halv mil- jarder kronor.

Denna lag träder i kraft de 1

1 Lagen omtryckt SFS 1983:578. 2 Senaste lydelse SFS 1987:125

Som grundfond för kassan ställer staten till för— fogande en av regepingen elle; efte; :egefingens

bestännande ;ihsgälds— kontoret utfärdad garanti- förbindelse på sjutton och en halv miljarder kronor.

juli 1989.

6.

3 Senaste lydelse SFS 1987:802. 4 Senaste lydelse SFS 1987:611.

Förslag till Lag om ändring i lagen1 (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3, 7 och 27 55

lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föres a en else. 352

Banken förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av sex ledamöter.

Regeringen utser en Regeringen utser EMÅ ledamot och en suppleant ledamöter och två supp- för honom för tre år. leanfep för den för tre fullmäktige i fiksgälds- år. Begefingen förordna; kontoret utse en edamot av dessa ledamötef en ett och suppleant för honom vara ordförande och en likaledes för tre år. vice ordförande.

Tre ledamöter och tre suppleanter för dem väljes på ordinarie delägarsammankomst. Av dessa väljes en ledamot och suppleant för honom varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie delägarsammankomst som hålles under tredje året efter det år då valet förrättades.

De fem ledamöter som utsetts enligt andra och tredje

styckena utser verkställande direktörer. Denne ingår

som ledamot i styrelsen.

Den av negepingen ut— eedde leganeten ä; stypel— sens gngföfande och den ev ;ihsgäldsfullmäktige gt— segde ledamoten än vice orgfgzange.

Avgår ledamot eller suppleant, som valts på delägar- sammankomst, före utgången av den tid för vilken han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie delägarsammankomst.

Regeringen bestämmer ar— Regeringen bestämmer ar— voden till de av regering— voden till de av regerin— en "ks " ds ullmä t'— gen utsedda ledamöterna.

ge utsedda ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de

privatanställda. 7 53 För revision av styrel— För revision av styrel— sens förvaltning och bank- sens förvaltning och ens räkenskaper gfses bankens räkenskaper HLESI årligen fen revisorer. fegexingen årligen Lye revisorer och enppleenfe; för den. M.M.S.—_" e i r'ks älds- Regerimabestämmer

wc e 5 r eV's Mammsen...

ordförande' och suppleent för honom. Bankinspektio— nen utser en revisor jämte suppleant för honom. övriga revisorer jämte suppleanter för den väljes på ordinefie delägarsam—

menkomst.

Av de på delägarsamman— komst utsedda revisorerna shell en revisor och nens suppleant vana auktorise- pade nevisorer. Bankin- spektionen bestänner arvode fill den av inspeh- tionen utsedde revieornl och riksgäldsfullmäktige hestänner arvode till den ww ;evisorn.

12 5

Varje förening får till sammankomst sända tre ombud av vilka minst ett bör vara ledamot av föreningens styrelse.

Enllmäktige i riksgälds- MM Maanantai terr—

Sammankomst öppnas av den ledamot i styrelsen som

denna utser. Ordförande vid sammankomsten utses av

denna.

Bankens styrelseleda- möter och revisorer bör vara närvarande vid sam- mankomst. De har rätt att' deltaga i beslut utom i frågor som angår anvsvars— frihet för styrelsen, val av styrelseledamöter och revisorer jämte supplean— ter samt arvoden för styrelseledamöter och

revisorer. ; yel son nn n mnts får e' he er

piksgäldsfullmäktiges omb e ta .

Bankens styrelseledamö- ter och revisorer bör vara närvarande vid samman- komst. De har rätt att deltaga i beslut utom i frågor som angår anvsvars- frihet för styrelsen, val av styrelseledamöter och revisorer jämte supplean- ter samt arvoden för styrelseledamöter och

revisorer.

Beslut fattas genom omröstning efter huvudtal med enkel röstövervikt. vid lika röstetal gäller den mening

som sammankomstens ordförande biträder. Val avgöres dock

vid lika röstetal genom lottning.

17

Innan ordinarie samman- komst hålles skall styrel— sen överlämna förvalt— nings- och revisionsbe- rättelserna till fnllnäh; tige i riksgäldskontoret och till föreningarna.

Innan ordinarie samman- komst hålles skall styrel— sen överlämna förvalt- nings- och revisionsbe- rättelserna till riks— gäldskontoret och till föreningarna.

27 55

Som grundfond för banken Som grundfond för banken ställer staten till för— ställer staten till för— fogande en av fiksgälds- fogande en av negepingen fullmähtige utfärdad eller efte; regepingens garantiförbindelse på st" an ' s " - tvåtusentrehundra miljoner tofet utfärdad garantiför- kronor. bindelse på tvåtusentre-

hundra miljoner kronor. *

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Lagen omtryckt SFS 1983:588. 2. Senaste lydelse SFS 1987:1257. 3. Senaste lydelse SFS 1973:227. 4. Senaste lydelse SFS 1983:956. Senaste lydelse SFS 1986:429.

Förslag till Lag om ändring i lagen1 (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 13 och 14 55 lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier skall ha följande lydelse.

uvae W

13 5

Fråga om stöd enligt denna Fråga om stöd enligt

lag prövas av partibi— denna lag prövas av parti— dragsnämnden. Nämnden bidragsnämnden. Nämnden består av ordförande och består av ordförande och två andra ledamöter. två andra ledamöter. Ledamöterna, som ska Ledamöterna, som skall inneha eller ha innehaft inneha eller ha innehaft ordinarie tjänst som ordinarie tjänst som domare, utses av fiks- domare, utses av piks— gäldsfullmäktige för sex dagens fg'ryaltningssfyfelse år. för sex år.

Som partibidragsnämndens beslut gäller den mening varom flertalet ledamöter förenar sig eller, vid lika röste— tal, ordförandens mening. Mot nämndens beslut får talan icke föras.

Ansökan om stöd enligt denna lag görs skriftligen varje år hos riksgäldskon— toret. Ansökan bör göras före utgången av oktober.

Partistöd och kanslistöd betalas såvitt möjligt ut samtidigt. Utbetalningarna görs av riksgäldskontoret kvartalsvis med en fjärde- del varje gång. Första utbetalningen görs inom en månad efter det att ansö— kan har gjorts. Utbetal- ningarna sker till respek- tive partis riksorganisa— tion. På begäran av par- tiet kan dock kanslistödet eller del därav betalas till riksdagsgruppens kansli.

Ansökan om stöd enligt denna lag görs skriftligen varje år hos paftibidrags- nämnden. Ansökan bör göras före utgången av oktober.

Partistöd och kanslistöd betalas såvitt möjligt ut samtidigt. Utbetalningarna görs av riksdagens fö;- raltningskgntgr kvartals- vis med en fjärdedel varje gång. Första ut- betalningen görs inom en månad efter det att ansö- kan har gjorts. Utbetal- ningarna sker till respek- tive partis riksorganisa— tion. På begäran av par- tiet kan dock kanslistödet eller del därav betalas till riksdagsgruppens kansli.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1 Lagen omtryckt SFS 1987:876. 2 Senaste lydelse SFS 1985:156.

lydelse.

Nuvarande de se

551

Börsstyrelsen skall bestå av elva ledamöter. Ordförande, vice ordför— ande och fyfe andra leda- möter utses av regeringen. I övrigt utses genom val

en ledamot av fullmäktige i riksbanken och fullmäk-

tige i riksgäldskontoret samfälltI en ledamot av

Svenska handelskammarför— bundet, en ledamot av Sveriges industriförbund samt två ledamöter av medlemmarna av fondbörsen. För varje ledamot skall finnas en suppleant som utses i samma ordning som ledamoten. Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 5 5 lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs skall ha följande Lag om ändring i lagen (1979:749) om stockholms fondbörs

Eöreslagen lydelse

Börsstyrelsen skall bestå av elva ledamöter. Ordförande, vice ordför— ande och fen andra leda- möter utses av regeringen. I övrigt utses genom val en ledamot av Svenska handelskammarförbundet, en ledamot av Sveriges industriförbund samt två ledamöter av medlemmarna av fondbörsen. För varje ledamot skall finnas en suppleant som utses i samma ordning som ledamo— ten.

Sker ej val enligt första stycket, utser regeringen

ledamot och suppleant som skulle ha utsetts genom sådant

val.

Börsstyrelsens ledamöter och suppleanter för dem utses för tre kalenderår. Avgår någon i förtid, utses efter— trädare för återstående tid.

Regeringen bestämmer arvoden för ledamöter och supp- leanter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. |

1 Senaste lydelse SFS 1984:439.

Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 2 och 3 55 i lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens för- valtningskontor skall ha följande lydelse.

2 51

Förvaltningskontoret skall, om inte annat är särskilt stadgat,

1. svara för frågor om förhandlingar som rör förhål— landet mellan arbetsgivare och arbetstagare såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter samt företräda riksdagen och dess myndigheter som arbetsgivare i ar— betstvister rörande kollektivavtal som har slutits av förvaltningskontoret,

2. svara för riksdagens personalärenden,

3. meddela föreskrifter och råd såvitt gäller riksda- gen och dess myndigheter i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare eller som behövs för tillämpningen av kollektivavtal som förvaltningskon- toret har slutit,

4. handlägga frågor om inrättande och indragning av tjänster vid riksdagen,

5. handlägga frågor om arvoden och ersättningar till riksdagens ledamöter samt frågor angående pensioner ooh andra förmåner till ledamöterna och deras efterlevande,

6. svara för frågor om 6. svara för frågor om löner och ersättningar löner och ersättningar till arbetstagare hos till arbetstagare hos

1 Senaste lydelse SFS 1985:1070.

riksdagen och dess myn- digheter utom riksbanken och riksgäldskontoret samt frågor angående pensioner och andra förmåner till dessa arbetstagare och deras efterlevande.

riksdagen och dess myn- digheter utom riksbanken samt frågor angående pensioner och andra för- måner till dessa arbets- tagare och deras efter- levande.

Det åligger förvaltningskontoret att verka för en ändamålsenlig personal- och lönepolitik inom riksdagen och dess myndigheter och därvid beakta förhållandena på arbetsmarknaden i övrigt.

Förvaltningskontoret skall bereda varje riksdagens myndighet tillfälle att framföra sina synpunkter på förhandlingsfrågor som direkt berör myndigheten.

Förvaltningskontoret får överlämna till en riksdagens myndighet att handlägga avtalsfråga som ankommer på

kontoret.

Förvaltningskontoret får, utom såvitt avser riksbanken och riksgälds- kontopet, föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst vid riksdagen eller dess myndigheter.

Förvaltningskontoret skall

1. på grundval av egna beräkningar samt inkomna

anslagsframställningar

Förvaltningskontoret får, utom såvitt avser riksbanken, föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst vid riksdagen eller dess myndigheter.

Förvaltningskontoret skall

1. på grundval av egna beräkningar samt inkomna anslagsframställningar

uppgöra förslag till anslag på statsbudgeten under huvudtiteln Riksda- gen och dess verk m.m. i den mån uppgiften inte fullgörs av rihsgäldskon— tapet, 2. meddela för riksdagen

och dess myndigheter utom riksbanken gemensamma budget- och redovisnings— föreskrifter samt före— skrifter för utnyttjande av medel som har anslagits för riksdagsförvaltningen utom riksbanken och fiks-

aldskont t.

uppgöra förslag till anslag på statsbudgeten under huvudtiteln Riksda— gen och dess verk m.m.,

2. meddela för riksdagen och dess myndigheter utom riksbanken gemensamma budget- och redovisnings- föreskrifter samt före— skrifter för utnyttjande av medel som har anslagits för riksdagsförvaltningen utom riksbanken.

Förvaltningskontoret skall verka för en rationell

användning av de medel som ställs till förfogande för

riksdagsförvaltningens verksamhet.

Förvaltningskontoret svarar för att intern revision

sker av den inre riksförvaltningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Förordning om ändring i förordningen (1984:1014) om myndigheternas uppgiftsskyldighet till de allmänna

försäkringskassorna, m.m.

Regeringen föreskriver att 17 5 förordningen

(1984:1014) om myndigheternas uppgiftsskyldighet till de allmänna försäkringskassorna, m.m. skall ha följande

lydelse.

17 51

nuvarande lydelse Föpeslagen lydelse

Gäller arbetsgivarinträde skall den ersättning, som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring tillkommer

arbetstagaren, utges till den myndighet som anges i

följande sammanställning.

Arbetstagare

1. Arbetstagare vid riks- banken

2. Riksdagsledamöter och arbetstagare hos riksdagen 3. Arbetstagare hos fine: gäldskontoret, riksdagens revisorer, riksdagens ombudsmän och Nordiska rådets svenska delegation 4. Arbetstagare vid sta— tens affärsdrivande verk

5. Arbetstagare vid ex-

portkreditnämnden

sjukförsäkringsersättning utges till

Riksbanken Riksdagens förvaltnings—

kontor Riksförsäkringsverket

Verket

Exportkreditnämnden

6. Arbetstagare vid andra statliga myndigheter (1937:743)

7. Rektor, studierektor eller lärare vid gymnasie- skola för vilken statsbi— drag utges enligt gym- nasieförordningen (1987:743)

8. Rektor, studirektor eller lärare vid grundsko- la för vilken statsbidrag utges enligt förordningen (1978:345) om statbidrag till driftskostnader för grundskolan, m.m. samt föreståndare eller biträ- dande föreståndare vid elevhem för vilka statsbi- drag utges enligt 27 5 samma förordning

9. Rektor och studierektor vid vuxenutbildningen samt lärare vid grundutbild- ning för vuxna och kom- munal vuxenutbildning för vilken statsbidrag utges enligt vuxenutbild— ningsförordningen (1985:288)

10. Lärare vid skolväsen- det i kommun för vilken statsbidrag utges enligt förordningen (1975:337)

om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket

11. Arbetstagare vid hovstaten, såvitt avser husgerädskammaren, samt vid slottsstaten

12. Arbetstagare inom icke—statlig verksamhet i övrigt, som avlönas enligt statligt kollektivavtal eller statliga bestämmel— ser.

föreslagen lydelse

Myndigheten

Gäller ........................förvaltningskontor

3. Arbetstagare hos riks— dagens revisorer, riks- dagens ombudsmän och Nordiska rådets svenska delegation

Riksförsäkringsverket

4. Arbetstagare ....... ....... ......... Myndigheten

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.

1 Senaste lydelse srs 1987z706.

Förordning om ändring i förordningen (1986:553) om statligt stöd till fartygsfinansiering

Regeringen föreskriver att 6, 12—14, 16, 28—29 och 32- 34 55 i förordningen (1986:553) om statligt stöd till fartygsfinansiering skall ha följande lydelse.

Stöd får göras beroende av att varvsföretaget eller beställaren till industridepartementet, fpllnähfige_i riksgälds— kontoret eller statens industriverk lämnar uppgifter om förhållanden av betydelse för stödet.

ö es e delse

Stöd får göras beroende av att varvsföretaget eller beställaren till industridepartementet, riksgäldskontoret eller statens industriverk lämnar uppgifter om förhållanden av betydelse för stödet.

12 &

Kreditgaranti får beviljas för den tid som fordras med hänsyn till garantins syfte, dock längst för 15 år efter tidpunkten för leverans. Om särskilda skäl föran- leder det, får regeringen medge att garanti lämnas för tid överstigande 15 år.

Är beställaren svensk får kreditgaranti för refinan- sieringslån beviljas endast om varvsföretagets kredit till beställaren inte överstiger tolv år efter leverans eller, i fråga om tekniskt avancerade fartyg 15 år. Om varvsföretagets kredit till beställaren överstiger fem år och avser en större ombyggnad av ett fartyg får garanti beviljas endast om det finns särskilda skäl.

beviljas för lån med en löptid av längst tolv år efter tidpunkten för leverans eller, i fråga om tekniskt

avancerade fartyg,

Har kreditgaranti beviljats för kortare tid än som anges i första- tredje styckena, kan fnllmäkpige i riksgälds— kontoret medge att garan- tins giltighetstid ut- sträcks intill den längsta tid som där sägs räknat från den dag då garantin först beviljades.

13

Kreditgaranti som avser annat län än obligationslån av svensk bank eller svenskt kreditaktiebolag får beviljas endast om långivaren godkänns av fullmäktige i riksgälds— kontoret.

14

längst 15 år.

Har kreditgaranti beviljats för kortare tid än som anges i första— tredje styckena, kan riksgäldskontoret medge att garantins giltighetstid utsträcks intill den längsta tid som där sägs räknat från den dag då garantin först beviljades.

Kreditgaranti som avser annat län än obligationslån av svensk bank eller svenskt kreditaktiebolag får beviljas endast om långivaren godkänns av riksgäldskontoret.

För kreditgaranti skall ställas den säkerhet som

statens industriverk godkänner. Godkännandet kan lämnas

tidigast i samband med att kontrakt tecknas.

Om inte särskilda Skäl föranleder annat skall beträf-

fande säkerheten gälla följande.

Säkerheten skall vara hänförlig till fartyg för vilket

eller vilka garanti kan lämnas. För garanti för bestäl- lares lån skall därjämte ställas borgen av varvsföretaget för 10 procent av vid varje tidpunkt utestående

kreditgaranti. Varvsföretaget som direkt eller indirekt ägs av staten skall därutöver ställa borgen för 15 procent av den eventuella förlust som utöver nämnda 10 procent kan uppkomma genom infriande av en kreditgaranti.

Enllmäkhige i riksgälds- Riksgäldskontoret eller kontoret eller statens statens industriverk får industriverk får begära begära att säkerhet skall

att säkerhet skall ställas, ställas, utöver vad som utöver vad som anges i anges i föregående stycke. föregående stycke.

165 Kreditgaranti får Kreditgaranti får beviljas endast om sådan beviljas endast om sådan svensk bank eller kredit- svensk bank eller kredit- institut, som fullmäktige institut, som riksgälds- i riksgäldskontoret kontoret godkänner, åtar godkänner, åtar sig att sig att enligt anvisningar enligt anvisningar av av kontoret förvara ställda kontoret förvara ställda säkerheter och bevaka säkerheter och bevaka statens intresse som statens intresse som garantigivare. garantigivare. 28 5 Frågor om kreditgaranti Frågor om kreditgaranti prövas av fnllmähtige i prövas av riksgäldskon— riksgäldskontoret, om toret, om inte annat anges.

inte annat anges.

Frågor om räntestöd och kontantstöd prövas av statens industriverk.

Statens industriverk Statens industriverk kan lämna utfästelse om att kan lämna utfästelse om att

kreditgaranti kommer att kreditgaranti kommer att utfärdas vid senare utfärdas vid senare tidpunkt mot viss säkerhet tidpunkt mot viss säkerhet och på de villkor i övrigt och på de villkor i övrigt som fullmäkfige i riks— som riksgäldskontoret då gäldskontoret då bestämmer. bestämmer.

I ett beslut om utfästelse skall erinras om att utfästelsen endast gäller om förutsättningarna inte väsentligen förändrats när garantin skall utfärdas.

32 &

Statens industriverk Statens industriverk skall på begäran av skall på begäran av fullmäktige i riksgälds- riksgäldskontoret yttra kontoret yttra sig i sig i ärende om kredit- ärende om kreditgaranti. garanti.

33 5

Om det i ett visst fall Om det i ett visst fall uppkommer en fråga om uppkommer en fråga om stöd stöd står i överensstämmel— står i överensstämmelse se med stödgivningens med stödgivningens syfte, syfte, får fullmäktige i får riksgäldskontoret riksgäldskontoret eller eller statens industriverk statens industriverk hänskjuta ärendet till hänskjuta ärendet till regeringen för prövning.

regeringen för prövning.

Försätts ett varvsföretag i konkurs eller får varvsföretaget till stånd offentligt ackord och levereras inte fartyget till beställare, får MM riksgälds— kontoret avstå från att rikta krav mot beställaren på grund av förskottsväxlar som utgör säkerhet för lämnad kreditgaranti. Sådant avstående från krav får utfästas när kreditgaranti tidigast kan beviljas.

Försätts ett varvsföretag i konkurs eller får varvsföretaget till stånd offentligt ackord och levereras inte fartyget till beställare, får riksgäldskontoret avstå från att rikta krav mot beställaren på grund av förskottsväxlar som utgör säkerhet för lämnad kreditgaranti. Sådant avstående från krav får utfästas när kreditgaranti tidigast kan beviljas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 2 5 i lagen om statens upplåning skall ha följande lydelse.

v e e s öres a e se 2 5

Lån som har tagit upp Lån som har tagit upp av staten förvaltas av av staten enlig; l 5 regeringen eller efter förvaltas av regeringen regeringens bemyndigande eller efter regeringens av riksgäldskontoret. bemyndigande av riksgälds-

kontoret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1 Lydelse enligt prop. 1986/87zl43.

Förordning om upphävande av statskontorets cirkulär (1968:773) om överlämnande av donations— och liknande medel till förvaltning hos statskontorets fondbyrå samt Kungl. Maj:ts kungörelse (1970:696) om skyldighet att lämna försäkran i ärende rörande förtida inlösen av vissa statsobligationer.

Härigenom föreskrivs att statskontorets cirkulär (1968:773) om överlämnande av donations— och liknande medel till förvaltning hos statskontorets fondbyrå samt Kungl. Maj:ts kungörelse (1970:696) om skyldighet att lämna försäkran i ärende rörande förtida inlösen av vissa statsobligationer skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1989.

BILAGA

ANSLAGSFÖRSLAG FRÅN RIKSGÄLDSKONYORET FöR BUDGETHRET 1989/90

Innehåll 1. Sammanfattning

2. Verksamhetens förutsättningar och inriktning

2.1 Statens upplåningsbehov 2.2 Upplåning inom landet 2.3 Utlandsupplåning

2.4 Garantiverksamhet

2.5 Uppdragsverksamhet

2.6 ADB—användningen inom riks— gäldskontoret

3. Uppbyggnaden av anslagssystemet, vissa förutsättningar för anslags— beräkningarna 3.1 Uppbyggnaden av anslagssystemet

3.2 Vissa förutsättningar för anslags- beräkningarna

4. Specifikation av anslagsberäkningarna

Sid

10

11

12

16

21

Anslagstörslag för budgetåret 1989/90 (tkr):

1.

2.

Räntor på statsskulden

Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneför- valtning. förslagsanslag

Riksgäldskontoret: Förvalt— ningskostnader. förslags— anslag

Riksgäldskontoret: Kostnader för garantiverksamhet. för- slagsanslag

Riksgäldskontoret: Uppdrags- verksamhet, forslagsanslag

Riksgäldskontoret: Systemut— veckling m m. reservatlons— anslag

58 000 000

935 742

[ 121155 RIKSGÄLDS 1988—12—01 & & KONTORET )

Anslagstörslaget är utformat i en jämfört med tidi- gare år modifierad anslagsstruktur. som föreslås bli gällande fr o m budgetåret 1989/90. För att ge jämförbarhet med tidigare budgetår anges här för- slaget (utom vad gäller anslaget till garantiverk— samhet) uttryckt i tidigare anslagskategorier (tkr): Utfall Anslag Budget Förslag 1987/88 1988/89 1988/89 1989/90 Räntor på stats— 53 410 959 54 299 903 — 58 872 800 skulden 1) 2) Riksgäldskontoret: 50 783 49 786 51 054 69 308 Förvaltningskostnader 3) Riksgäldskontoret: 26 756 61 600 50 639 Vissa kostnader vid emission av statslån m m

4) Riksgäldskontoret: — - 4 445 - Kostnader för system- utveckling

1) Varav 710 tkr enligt ett ännu inte riksdagsbehandlat förslag om anslag på tilläggsbudget I och 558 tkr beroende på löneomräkning 2) Varav 5 000 tkr för avgifter till PmC AB och 3 000 tkr till porto 3) Varav 600 tkr till porto 4) Enligt ett ännu inte riksdagsbehandlat förslag om anslag på tilläggsbudget I

1. åammanfattning

Föreliggande anslagsförslag för budgetåret 1989/90 har utarbetats på tjänstemannaplanet inom riks- gäldskontoret för att överlämnas till den av rege— ringen tillsatta utredningen om riksgäldskontorets uppgifter och organisation. Förslaget har utformats utan hänsyn till förändringar av verksamhetsfältet, som eventuellt kan aktualiseras genom den pågående utredningen.

I detta ärende har förhandling enligt 11 & MBL förts med de lokala arbetstagarorganisationerna.

Enligt riksgäldskontorets beräkningar i november 1988 kommer statens nettoupplåning inom landet un— der budgetåret 1989/90 att uppgå till ca 25 miljar— der kronor varav 15 miljarder kronor avser riks— gäldskontorets kreditgivning vid sidan av budgeten. Statens refinansieringsbehov på den inhemska mark- naden beräknas till 153 miljarder kronor.

Liksom tidigare gäller som norm att staten inte skall nettolåna i utlandet. Den långfristiga brut— toupplåningen i utlandet beräknas under budgetåret 1989/90 uppgå till 17 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets verksamhet på garantiområdet fortsätter efter samma linjer som hittills.

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet omfattar f n kreditgivning vid sidan av budgeten till vissa af- färsverk m fl. Kreditgivningen har ökat från ca 3 miljarder kronor budgetåret 1987/88 till ca 7 mil— jarder under budgetåret 1988/89. Som tidigare an— getts kommer kreditgivningen att öka till ca 15 miljarder kronor under budgetåret 1989/90. ökningen beror framför allt på att nya låntagare kommer till: statens vattenfallsverk, affärsverket FFV. centrala studiestödsnämnden och banverket.

Som tidigare framgått syftar förslagen till en del vis ändrad anslagsstruktur. Det gör att man inte omedelbart kan jämföra föreslagna anslag med anslag för tidigare budgetår. För en jämförelse med tidi- gare budgetår hänvisas dels till föregående samman- ställning över anslagsförslagen uttryckta i tidigaf re anslagskategorier, dels till uppgifter om uttal; och budget i ett senare avsnitt med specifikation av anslagsberäkningarna.

Här anges några huvuddrag i förslagen:

För RäntQLgLrtats—skuldan anges 58 miljarder kro— nor. Här ingår i motsats till tidigare år inte pro— visionsersättningar.

säker beräkning av räntorna på statsskulden. F n gäller att riksgäldskontoret successivt redovisar sådana beräkningar till finansdepartementet. Avsik— ten är att det skall göras på samma sätt också i fortsättningen.

Det nya anslaget till kostnader-för-ueeiåning_99h långiérgaltglng avser volymberoende utgifter, hu- vudsakligen ersättningar för externa tjänster. För— slaget innebär ett anslag om totalt ca 936 miljoner kronor. fördelat enligt följande:

— Upplåning inom landet: ca 450 miljoner kronor — Inhemsk låneförvaltning: ca 235 miljoner kronor

— Utlandsupplåning: ca 251 miljoner kronor

Det föreslagna anslaget till förraltuingskestnaiar avser basresurserna för verksamheten. Förslaget in- nebär ett anslag om totalt ca 52 miljoner kronor.

Anslaget till garantiverksamhet avser alla typer av garantier inom ramen för riksgäldskontorets garan- tiverksamhet. Enligt förslaget tas anslaget upp med ett formellt belopp.

Infriade garantier är den dominerande posten på ut— giftssidan i budgeten och har här beräknats till 50 miljoner kronor. På inkomstsidan i budgeten ingår återvunna garantier. här beräknade till 10 miljoner kronor. och garantiavgifter. här beräknade till 110 miljoner kronor. Budgetkalkylen innebär således för budgetåret 1989/90 ett inkomstöverskott med 70 mil— joner kronor.

Anslaget till uppdragsyerksamnet avser f n enbart krediter till affärsverk m fl. Anslaget skall en— ligt förslaget tas upp med ett formellt belopp och någon budget redovisas inte här. Liksom tidigare kommer verksamheten att lämna överskott hos riks- gäldskontoret.

Anslaget till systemgtyggkling_m_m avser alla ut— gifter utom löner för drift av ADB—system på egen dator. tekniskt underhåll för egen datorutrustning. systemunderhåll. systemutveckling, anskaffning av teknisk utrustning samt vissa utredningar som inte är direkt knutna till ADB—verksamheten. t ex kon- sultstudier som avser det administrativa genomfö— randet av statsupplåningen. Preliminärt föreslås ett anslag om ca 6.4 miljoner kronor. Ytterligare underlag till bedömningen av anslagsbehoven på det— ta område kommer att redovisas senare.

2. !etksamhatens-förutsättningar_gch_inriktning

Riksgäldskontorets huvuduppgift är att till staten ta upp lån inom och utom landet samt att förvalta

statens skuld. Vidare har kontoret bl a till upp— gift att utfärda statliga kreditgarantier.

I enlighet med ett vilande förslag till ändring av av regeringsformen blir riksgäldskontoret den 1 ju— li 1989 en myndighet under regeringen. I samband med detta görs en översyn av uppgifter och organi- ! sation genom en av regeringen tillsatt utredning.

Här föreliggande anslagsberäkningar har utformats ] utan hänsyn till sådana förändringar av verksam— hetsfältet. som eventuellt kan aktualiseras i detta sammanhang.

Här förutsätts att budgetunderskottet under budget— året 1989/90 kommer att bli i storleksordningen 10 miljarder kronor. Därutöver genererar riksgäldskon— toret kreditgivning vid sidan av budgeten ett net— toupplåningsbehov om ca 15 miljarder kronor. Sta— tens totala nettoupplåning skulle således kunna be— räknas till ca 25 miljarder kronor.

Statens refinansieringsbehov på den inhemska mark— naden blir på samma nivå under budgetåret 1989/90 som föregående budgetår. Nedan specificeras de för—

3 2 1 2.1 Statens_u22låningsbehgy | fallande inhemska lånen per låneinstrument.

1988/89 1989/90

Statsskuldväxlar QQ 107 Riks- och statsobligatoner 41 16 Premieobligationer 3 12 Sparobligationer _13 _18

Summa 155 153

Staten har sedan 1984 som norm att inte genomföra

någon nettoupplåning i utlandet. Följande uppgifter kan redovisas om bruttoupplåningsbehovet i utlandet under budgetåret 1989/90.

Långsiktig refinansiering av planenliga återbetal— ningar under året beräknas till ca 10 miljarder kronor. Till detta kan komma ett behov att refinan- siera lån som inlöses i förtid. I dagsläget upp— skattas detta behov till ca 3 miljarder kronor un— der budgetåret 1989/90. Vidare antas att riksbanken även fortsättningsvis vill se en ökning av valuta— reserven om ca 4 miljarder kronor per år i takt med ökningen av Sveriges handel och kapitalströmmar med utlandet. Detta leder till att den beräknade lång— fristiga upplåningsvolymen för budgetåret 1989/90 har kan anges till ca 17 miljarder kronor.

Härtill kommer en kontinuerlig refinansiering av de kortfristiga kapitalmarknadsväxelprogrammen med en utestående volym på ca 10 miljarder kronor.

våg/vå RIKSGÄLDS 1988—12—01 %% KONTORET En stor osäkerhet finns i beräkningen av bruttoupp—

låningsbehovet beroende bl a på storleken och rikt- ningen på det marknadsstyrda valutaflödet.

2 . 2 geelåning_ingm_landet

Målen för den inhemska upplåningen är att uppnå lägsta kostnad vid en lämplig löptidsstruktur och rimlig riskexponering för staten. Den förkortning av räntebindningstiden och den återstående löptiden i statsskulden som ägt rum under senare år gör att en viss ökad långfristig och fastförräntad upplå- ning bör ske. Detta innebär att den långfristiga upplåningen i riks- och premieobligationer bör vara av betydande omfattning.

En översyn av hushållsupplåningen sker f n i ar— betsgruppen för statens upplåning. Under hösten 1988 kommer gruppen att presentera förslag till förändrad inriktning för hushållsupplåningen. Dessa förslag kan komma att påverka den inhemska upp- låningsverksamhetens inriktning.

Avsikten är att bedriva upplåningen på penning- och obligationsmarknaden med i stort sett samma inrikt— ning som tidigare. Antalet emissionstillfällen kom— mer sannolikt öka. vilket kräver ökade insatser från kontorets personal.

De största förändringarna kommer sannolikt ske inom hushållsupplåningsverksamheten. En fortsatt utveck- ling av postorderförsäljningen av bl a premieobli— gationer via riksbanken kommer att ske. Vidare kan andra nya insatser inom hushållsupplåningen bli nödvändiga. Det här redovisade anslagsförslaget har haft som förutsättning att tre premieobligationslån kommer att emitteras under året men något ställ— ningstagande i sak har därvid inte gjorts.

Stora inlösenvolymer av premie— och sparobligatio- ner kommer att hanteras under budgetåret 1989/90. Detta kräver fortsatt stora personalinsatser för avstämning och kontroll inom premie— och spargrup- perna. Till detta kommer att särskilda insatser liksom hittills blir nödvändiga i samband med fram- tagandet av kontrolluppgifter om innehav av sparob- ligationer.

De 1988 upptäckta förfalskningarna av premieobliga- tioner har aktualiserat behovet av säkerhetshöjande åtgärder i värdepappershanteringen speciellt vad gäller premieobligationer. De överväganden som mås— te göras kan senare leda till behov av ökade an- slag. Som exempel kan nämnas ökade kostnader för säkrare obligationstryck samt ökade kostnader för uppräkning och kontroll av inlösta obligationer.

En översyn pågår f n av vinstkontrollsystemet för premieobligationer. Under budgetåret 1988/90 kommer

beslut om en huvudstudie att fattas och sannolikt kommer en sådan huvudstudie att också behöva påbör— jas under samma budgetår. Detta kan komma att leda till behov av ökade medel under anslaget för sy- stemutveckling.

Anslutningen av riksgäldskontoret till PmC kommer att ske i samband med att bolaget startar sin verk- samhet under 1990. För riksgäldskontoret innebär detta att vissa anpassningsåtgärder måste vidtas inför driftstarten. Avgifter kommer att debiteras riksgäldskontoret för registrering av i systemet hanterade lån. .

Möjligheterna till förtida uppköp av inhemska obli— gationer kommer att kunna ge upplåningsverksamheten vissa nya komponenter.

Som framgår av det föregående måste anslagsberak- ningarna för budgetåret 1989/90 bli ganska osäkra vad gäller den inhemska upplåningen.

2.3 gtlandsuselånins

Sveriges externbalans är nu bättre än under slutet av 70-talet och början av 80-talet. Staten här se- dan 1984 haft som norm att den inte skall bedriva någon nettoupplåning i utlandet. Riksgäldskontoret har mot den bakgrunden kunnat öka sina insatser på en lönsam aktiv skuldskötsel med hjälp av moderna finansiella tekniker.

Statens utlandsskuld är f n ca 110 miljarder kro— nor. Skulden består av ett stort antal lån i olika former med olika löptider och i olika valutor. Till detta skall läggas ett stort antal swaps eller skuldbytesavtal samt termins- och optionskontrakt. Tillsammans bildar detta en skuldportfölj.

Riksgäldskontorets uppgift är att förvalta skuld— portföljen på ett så effektivt sätt som möjligt. Portföljförvaltningens mål är att uppnå låga kost— nader. låg risknivå och en stor flexibilitet att kunna öka eller minska den utestående skulden.

En redogörelse för bruttoupplåningsbehovet under budgetåret 1989/90 har lämnats i ett föregående avsnitt.

Skuldens exponering för förändringar i valutakurser och de internationella räntorna påverkar den totala kostnaden för utlandsskulden. Den ständigt pågående utvecklingen av de internationella finansmarknader— na påverkar också möjligheterna att bedriva en ef— fektiv skuldförvaltning

Ansträngningarna att nedbringa och kontrollera ut- landsskuldens exponering för valutarisk. ränterisk kreditrisk och marknadsrisk behöver intensifieras

Utvecklingen på de internationella marknaderna med alltmer sofistikerade och kostnadseffektiva instru- ment och en mer aktiv roll hos de deltagande aktö— rerna kräver en fortlöpande kompetensutveckling.

Mot bakgrund av de förutsättningar som redovisats kan följande huvudlinjer för den fortsatta verk— samheten urskiljas:

— Thuandp förvaltninn nu ntlandqbulfånnc hatalninn-

ar. Detta inkluderar in—och utbetalningar av amor— teringar. räntor. provisioner och omkostnader m m för alla lån. swaps och andra transaktioner.

— Rapportering och uppföljning av genomförda transaktioner och utestående skuld. Externt görs detta i form av prospekt. rapporter till utländska myndigheter. börser och kreditvärderingsinstitut. verksamhetsberättelse på svenska och engelska m m. Information om svensk ekonomi och ekonomisk politik ges till banker och långivare.

— Långsiktig bruttoupplåning och löpande refinan— siering av den kortfristiga skulden samt beredskap att väsentligt förändra bruttoupplåningen om detta skulle bli aktuellt.

- Aktiv förvaltning av skuldportföljen. Utveck— lingen av strategier och system för skuldskötsel och riskhantering är ett kontinuerligt pågående ar- bete. Till detta kommer bevakning och bedömning av utvecklingen i de tongivande länderna i världseko- nomin samt bevakning och analys av de internatio— nella lånemarknadernas utveckling. Förändringar av skuldens valuta— och räntesammansättning görs genom swaps och andra finansiella instrument.

2.4 Qarantirerksamhet

Riksgäldskontoret har i enlighet med riksdagens be— myndigande utfärdat i huvudsak två typer av garan— tier. nämligen grundfondsförbindelser och kreditga- rantier.

Grundfondsförbindelser har utfärdats till svenska kreditinstitut samt Värdepapperscentralen och Pen— ningmarknadscentralen.

Kreditgarantier är till skillnad från grundfonds- förbindelserna kopplade till en viss kredit. Riks— gäldskontoret är den beloppsmässigt dominerande bland de myndigheter som lämnar kreditgarantier och i princip den enda myndighet som utfärdar garantier för utlandslån. Det som utmärker riksgäldskontorets garantigivning är att varje åtagande normalt rör stora belopp samt att många av projekten är risk-

Riksgäldskontorets totala garantiåtagande. inklu— sive grundfondsförbindelserna. uppgick per den 30 juni 1988 till 43.3 miljarder kronor.

De av riksgäldskontoret utfärdade kreditgarantier- na. som totalt uppgick till 16.9 miljarder kronor. kan delas upp i tre huvudområden: kreditgarantier för att stödja svensk varvsnäring (s k fartygskre— ditgarantier). kreditgarantier för att stödja ener— giprojekt samt övriga kreditgarantier. Per den 30 juni 1988 uppgick utestående garantiåtagande inom dessa områden. omräknat till svenska kronor. till 8.9 miljarder. 5.2 miljarder resp 2.8 miljarder kronor. Cirka 85 % avsåg lån i utländsk valuta.

För budgetåret 1988/89 beräknas inkomsterna for garantiverksamheten till 160 miljoner kronor. medan utgifterna beräknas till 1 miljard kronor. Det in- nebär såldes ett beräknat negativt netto på 840 miljoner kronor. Av de beräknade utgifterna hänför sig 900 miljoner kronor till ett föreslaget ackord för Götaverken Arendal AB.

För budgetåret 1989/90 beräknas inkomsterna till 120 miljoner kronor medan utgifterna beräknas till 50 miljoner kronor. Det innebär alltså ett positivt netto på 70 miljoner kronor.

Av de beräknade inkomsterna på 120 miljoner kronor hänför sig 110 miljoner kronor till garantiavgif- ter. Beräkningarna av inkomsterna från garantiav— gifter utgår från att garantivolymen minskar med en åtföljande minskning av inkomsterna men att detta kommer att motverkas att att vissa garantier som f n inte är belagda med avgifter i framtiden torde komma att beläggas med sådana.

Vad gäller arbetsvolymen inom garantiverksamheten görs den bedömningen att den under budgetåret 1989/90 kommer att vara av ungefär samma storlek som för närvarande. Möjligen kan arbetsvolymen minska vad gäller den verksamhet som avser fartygs— kreditgarantier.

2-5 Usedragsysrksamhet

Riksgäldskontoret lämnar krediter till vissa af— färsverk. Verksamheten genomförs som uppdragsverk— samhet.

Kreditgivningen beräknas öka från cirka 3 miljarder kronor budgetåret 1987/88 till cirka 7 miljarder kronor budgetåret 1988/89. Nästa budgetår beräknas utlåningen uppgå till 15 miljarder kronor. ökningen beror främst på att nya låntagare tillkommit under innevarande budgetår nämligen statens vattenfalls' verk, affärsverket FFV och centrala studiestöds— nämnden. vilken från den 1 januari 1989 kommer att finansiera studielån genom upplåning hos kontoret.

Banverket förutses också tillkomma som låntagare senare under innevarande budgetår.

Det finns anledning att överväga användningen av uppdragsmodellen också vad gäller andra områden för kontorets verksamhet. Bl a gäller detta verksamhe— ten inom riksgäldskontorets kassa.

Kassan svarar för kontorets kontanta betalningar inklusive kontorets uppgifter som deltagare i riks— banksclearingen. Den dominerande uppgiften är utbe- talning av premievinster.

Den av regeringen tillsatta utredningen om riks— gäldskontorets uppgifter och organisation har bl a att pröva om kontoret i framtiden skall ha en egen kassa öppen för allmänheten. Det här redovisade förslaget har utformats utifrån förutsättningen att kassan kommer att finnas kvar. Löneutgifterna är beräknade under anslaget Riksgäldskontoret: För— valtningskostnader.

Visar den pågående utredningen att riksgäldskonto- ret även i fortsättningen bör ha en egen kassa öp— pen för allmänheten bör verksamheten drivas som uppdragsverksamhet. Det skulle innebära att verk— samheten finansieras genom provisioner för premie- vinstutbetalningar med samma belopp som riksgälds— kontoret annars betalar till banker och andra in- stitutioner för motsvarande prestationer.

Hittills har kassans verksamhet inneburit inbespa— rade provisioner till belopp som överstiger kostna- derna för verksamheten. Det finns anledning att räkna med att också en framtida uppdragsverksamhet på området kommer att visa överskott.

Ytterligare ett området där det finns anledning att överväga om kontorets verksamhet längre fram bör bedrivas som uppdragsverksamhet är försäljningen av premievinstresultat (dragningslistor, magnetband. videotexinformation).

2 . 6 anazanrändningeLinom_riksaäldskontoret

Riksgäldskontoret använder ADB på egen dator och på servicebyrå. På egen dator finns för närvarande tretton svstem i drift. Därutöver används ett antal etandardnrnnrnm Tra svstem är i drift Då SEIViCE— hur! han raknicka utrustninaen omfattar bl a fem minidatorer. ett lokalnät och några persondatorer för speciella ändamål.

För utveckling och drift finns en särskild grupp inom administrationsenheten. AU/ADB—gruppen. avsedd att omfatta nio anställda (en chef. en drifts— och maskinansvarig. en chefsprogrammerare. två programmerare. två systemmän och två operatörer).

Flera systemutvecklingsprojekt pågår. Ett av dessa avser utbyggnaden av ADB—stödet till förvaltningen av statens utlandsskuld. Riksgäldskontoret har i förslag till riksdagen (Fors 1988/89 8) redovisat föreliggande planer och och vissa kostnadsberäk— ningar och hemställt att riksdagen genom ett reser— vationsanslag anvisar 3 945 tkr till systemutveck— ling och maskininvesteringar på detta område.

Ett annat nu pågående systemutvecklingsprojekt av- ser ADB-stöd till garantiverksamheten. Systemut— vecklingen leds och finansieras av riksrevisions— verket.

På uppdrag av den av regeringen tillsatts utred— ningen om riksgäldskontorets uppgifter och organi— sation görs for närvarande en konsultutredning om ADB-användningen med inriktning på strategifrågor och ADB—säkerhetsfrågor. Konsultutredningen skall redovisas i början av december 1988.

Det står helt klart att ytterligare ett antal sys— temutvecklingsprojekt kommer att behöva genomföras under de närmaste åren. Som framgått av det före- gående skulle detta bl a kunna gälla vinstkontroll- systemet.

Vad som mer konkret kommer att ligga i ett sådant utvecklingsprogram och vilken strategi som skall gälla för kontorets framtida ADB—användning är emellertid svårt att bedöma innan man har tillgång till resultaten från det pågående utredningsarbe— tet. Därför har här redovisade anslagsberäkningar utformats med ett ganska begränsat perspektiv. Inom angiven ram är det möjligt att genomföra vissa för- bättringar av den tekniska utrustningen Och system— underhåll i en omfattning man erfarenhetsmässigt vet kommer att vara nödvändig. däremot inte några mer omfattande systeminvesteringar.

3; Q2ebiggnagen_ai_anslagssistemeti_xissa_förui: satiningar_fgr-anslagsberakningarna

3.1 geebrggnaden_ar_anslagssxstemgt

Som tidigare framgått har anslagsförslagen utfor- mats inom ramen för ett förslag till förändrat an— slagssystem. De föreslagna anslagen är:

— Räntor på statsskulden. särskild huvudtitel eller förslagsanslag under sjunde huvudtiteln

- Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning. förslagsanslag

— Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader. för- slagsanslag

het. förslagsanslag

- Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet, 1 000 kr. förslagsanslag

— Riksgäldskontoret: Systemutveckling m m. reserva- tionsanslag

I det följande lämnas en allmän beskrivning av de föreslagna anslagen.

Bäuter-gå_statsskulden

Det har redan tidigare funnits ett anslag till rän— tor på statsskulden. Anslaget har utgjort en sär— skild huvudtitel. Det tidigare anslaget har förutom utgifter och inkomster som avser kapital även om- fattat vissa andra utgifter och inkomster:

Utgifter

- Försäljningsprovisioner — Vinstutbetalningsprovisioner — Kreditavgifter — Inlösenprovisioner — Börsnotering av obligationslån - Dragningslistor

Inkomster - Försäljningsinkomster av dragningslistor

Senast angivna utgifter och inkomster har nu beräk- nats under ett annat föreslaget anslag. nämligen Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och lå— neförvaltning. och fördelats på de tre där ingående delprogrammen.

Genom den föreslagna omläggningen renodlas anslaget Räntor på statsskulden till ett anslag för utgifter och inkomster som avser kapital.

Vad gäller sättet att behandla anslagsfrågorna på detta område kan det vara lämpligt att följa en ordning som nära motsvarar vad som hittills gällt. Det innebär att ett preliminärt belopp anges i budgetpropositionen och att det egentliga förslaget från regeringen läggs fram först i kompletterings- propositionen.

F n gäller att riksgäldskontoret successivt under året till finansdepartementet redovisar beräkningar av räntor på statsskulden. Avsikten är att det skall göras på samma sätt också i fortsättningen.

Riksgäldskontoreti_ågatuader_för_unalåuing_ggh_lå- nafgrraltning

Anslaget har ingen direkt motsvarighet i tidigare anslagsstruktur. Det föreslås uppdelat på tre del- program. nämligen

- upplåning inom landet - inhemsk låneförvaltning — upplåning utom landet samt låneförvaltning

Motsvarande utgifter och inkomster har hittills be- räknats och redovisats på tre anslag. nämligen Rän- tor på statsskulden. Riksgäldskontoret: Vissa kost- nader vid emission av statslån m m och Riksgälds— kontoret: Förvaltningskostnader.

Vad gäller utgifter och inkomster som tidigare be— räknats och redovisats under anslaget Räntor på statsskulden se föregående avsnitt.

Vad gäller utgifter och inkomster som tidigare be— räknats och redovisats under anslaget Riksgäldskon- toret: Förvaltningskostnader ingår följande i det föreslagna anslaget:

Utgifter

Resor (delvis) Allemanssparandet (utgifter för drift på ser— vicebyrå av ett ADB—baserat kontrollsystem) Börsinformation

Reuteranvändning/telerate Informationsdatabanker

Framställning av kontrolluppgifter Riksbanksclearing Utländska databaser Försäljning av vinstresultat på magnetband och Videotex

Inkomster

— Försäljning av vinstresultat på magnetband och Videotex

Med några få undantag ingår i det föreslagna ansla- get alla utgifter som tidigare beräknats och redo— visats under anslaget Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m m.

Anslaget karakteriseras av att det rör sig om vo- lymberoende utgifter. huvudsakligen ersättningar för externa tjänster. Provisionsutgifterna är den dominerande utgiftsposten. I anslaget ingår utgif— ter för drift av ADB—system på servicebyrå.

Rikadäldskontoreti_£örualtningskestnadar

Anslaget har sin motsvarighet i tidigare anslags— struktur.

Alla löner beräknas och bokförs på anslaget.

Vissa utgifter och inkomster som tidigare beräkna— des och redovisades under anslaget Riksgäldskonto— ret: Förvaltningskostnader har nu beräknats under de föreslagna anslagen till Kostnader för upplåning och låneförvaltning samt kostnader för garantiverk- samhet.

Utgifter för drift av ADB-baserade system hos ser- vicebyrå har enligt hittillsvarande ordning i vissa fall belastat anslaget till vissa kostnader vid emission av statslån m m (vinstkontrollsystemet) och i andra fall förvaltningskostnadsanslaget (kon- trollsystemet i samband med allemanssparandet). Den här föreslagna anslagsstrukturen innebär att alla utgifter för drift av ADB—baserade system hos ser- vicebyrå samlas inom anslaget till kostnader för upplåning och låneförvaltning.

övriga utgifter i samband med ADB—användningen (drift av ADB-baserade system på egen dator. tek— niskt underhåll avseende den egna datorutrustning— en, systemunderhåll. systemutveckling. anskaffning av teknisk utrustning) som tidigare beräknats och redovisats under anslaget till förvaltningskostna- der har i den föreslagna anslagsstrukturen däremot förts till ett särskilt anslag till systemutveck— ling m m.

Genom den föreslagna omläggningen renodlas anslaget till förvaltningskostnader att framför allt avse basresurserna för verksamheten.

Riksgäldskontoret;_KQataader-fär_qarantixerksamhet

Anslaget har i hittillsvarande anslagsstruktur sin motsvarighet i två anslag. nämligen

- under sjunde huvudtiteln: Täckande av kostnader till följd av vissa statliga garantier

- under tolfte huvudtiteln: Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsin- dustri och beställare av fartyg

Det nya anslaget avser alla typer av garantier inom ramen för riksgäldskontorets garantiverksamhet.

Utgifter under anslaget är infriande av garantier samt konsulter och arvoden och resor.

till följd av statliga garantier till svensk varvs— industri och beställare av fartyg har även vissa inkomster redovisats. Avsikten är att detsamma skall gälla även för det nya anslaget.

Som framgår av den specifikation som redOVisas i avsnitt 4 beräknas för budget året 1989/90 utgif— terna uooaå till drvot än miljnnnr brnhnr nrh in- komsterna till 120 miljoner kronor. Här förelio- ; gande anslagsförslag innebär att anslaoet tas upp med ett formellt belopp. 1 000 kronor. och att upp— kommande överskott redovisas på en inkomsttitel.

Biksgäldskootereti_&rstemutregklina_m_m

Anslaget har sin motsvarighet i ett reservationsan— , slag till systemutveckling m m som riksgäldskonto— * ret föreslagit att riksdagen anvisar på tilläggs— | budget I för innevarande budgetår. Förslaget har ännu inte riksdagsbehandlats. Här förutsätts att reserverade medel från ett sådant anslag överförs till det nya anslaget.

Som framgått av det föregående avser utgifterna un— der detta anslag huvudsakligen ändamål som tidigare finansierats från förvaltningskostnadsanslaget. Därutöver skall enligt förslaget vissa systemunder— hållskostnader som hittills belastat anslaget till vissa kostnader vid emission av statslån m m i fortsättningen belasta anslaget till systemutveck— ling m m.

Förslaget innebär således att anslaget vad gäller ADB—verksamheten kommer att omfatta alla utgifter utom löner som avser drift av ADB—baserade system på egen dator. tekniskt underhåll av egen dator- utrustning. systemunderhåll. systemutveckling och anskaffning av teknisk utrustning. Vidare skall an- slaget kunna användas till utredningar som inte är direkt knutna till ADB-verksamheten. t ex konsult- studier som avser det administrativa genomförandet av statsupplåningen.

3.2 !isaa_förutsättningar-för_anslagsbsräkningarna

I det följande ges en sammanfattning av vissa för- utsättningar som gjorts för de i detta sammanhang angivna anslagsberäkningarna.

Vad gäller anslaget till koatuadet-fär_uaalånina don_Långföryaltning gäller som tidigare framgått att anslagsberäkningarna i anslutning till den in— hemska upplåningen under budgetåret 1989/90 på nu— varande stadium måste bli ganska osäkra. En av de förutsättningar som gjorts i detta sammanhang är att tre premieobligationslån kommer att emitteras under budgetåret. Vidare är som tidigare framgått en förutsättning att nya insatser inom hushållsupp— låningen kan bli nödvändiga.

Vad gäller värdepapperstryck har anslagsberäkning- arna utgått från att riksgäldskontoret kommer att använda samma tryckteknik som hittills. Skulle man komma till att det av säkerhetsskäl är motiverat att övergå till annat tryckförfarande kan detta som tidigare framgått leda till en ökad anslagsbelast— ning.

Provisionerna i anslutning till den inhemska upp— låningen är beräknade med hänsyn till nu gällande avtal. I flertalet fall går avtalen ut den 30 juni 1989.

De löpande kostnaderna för drift av PmC—systemet beräknas uppgå till ca 40 miljoner kronor per år. Dessa planeras bli finansierade via avgifter på placerare och emittenter. Därutöver skall transak— tionsavgifter tas ut för handeln. Den planerade avgiftsstrukturen baseras på att avgifter skall tas ut av låntagare. placerare och handlare i ungefär— ligt lika andelar.

De årliua kostnaderna för pmc kan far närvarande uppskattas till ca 10 miljoner kronor för riks- gäldskontorets del. Dessa kostnader är beräknade på förutsättningen att riksgäldskontoret har ca 330 miljarder kronor registrerade i systemet. För bud— getåret 1989/90 har 5 miljoner kronor tagits upp i anslagsberäkningen.

För riksgäldskontoret är ett skuldboksystem av PmC:s karaktär en nödvändig förutsättning för att statsupplåningen skall ske effektivt och för att risknivån i finansmarknaderna skall kunna reduce— ras.

Enligt meddelande från posten kommer tjänstebrevs- rätten för riksgäldskontorets del att avvecklas från den 1 juli 1989. Anslagsberäkningarna har ut— formats med hänsyn till detta kommer att ske.

Förslaget har utgått från att portoutgifter som av— ser utsändning av kontrolluppgifter och adresserad direktreklam skall belasta anslaget till kost— nader för upplåning och låneförvaltning. Eftersom någon konkret planering av upplåningsverksamheten inte nu genomförs är beräkningarna av portoutgifter som kommer att belasta detta anslag att se som en ren uppskattning.

Vad gäller förialininaskgstnadsanslager har beräk— ningarna byggts upp enligt följande.

Som framgått av föregående avsnitt skall enligt förslaget vissa utgifter som hittills beräknats och redovisats på förvaltningskostnadsanslaget i fort— sättningen hänföras till andra anslag. Sådana ut— gifter som alltså enligt förslaget förs bort från

förvaltningskostnadsanslaget har för budgetåret 1989/90 beräknats till 9 397 tkr.

Förslaget har vidare utformats med beaktande av att en tjänst inom revisionsenheten förutsätts överförd till annan myndighet. Det innebär en minskning av utgifterna för löner med 204 tkr.

Efter det att utgifterna för dessa ändamål förts bort är basen för pris- och löneomräkning av för— valtningskostnadsanslaget 44 714 tkr. Pris- och lö— neomräkning visar att anslaget bör räknas upp med 4 252 tkr.

Vad gäller löner har hänsyn tagits till avtalsmäs- siga löneökningar t o m 1988 års avtalsrörelse. Uppräkningen av lönekostnaderna i detta sammanhang uppgår till 2 256 tkr. I pris— och löneomräkningen ingår en ökning av lokalkostnader med 1 740 tkr. ökningen beror på ökade hyror för nuvarande loka— ler. Prisomräkningen uppgår i övrigt till 256 tkr.

Utöver pris— och löneomräkningen föreslås en ökning av anslaget för att möjliggöra ökade utgifter på fem områden. nämligen löner. personalutveckling, representation. porto och riksdagstryck. Motiven för ökningarna kan sammanfattas enligt följande.

1) Löner

Riksgäldskontorets budget har minskat realt under en följd av år. Samtidigt har arbetsuppgifterna på låneförvaltningsområdet ökat kraftigt. En tung och arbetskrävande uppgift som tillkommit är att årli— gen skicka ut kontrolluppgifter till drygt 1 miljon sparobligationsinnehavare. Det har gjort det nöd— vändigt att ägna betydligt mer arbete än tidigare åt registervård.

De tillkommande uppgifterna på låneförvaltningsom— rådet har gjort det nödvändigt att göra långtgående omdisponeringar av personalresurserna. F n saknas bl a resurser för att hålla den samhällsekonomiska gruppen inom kontoret bemannad. nen samhäl1seknnn— miska gruppen föreslås bli återbemannad Och utdöra kärnan i en ny funktion för strategisk analys och planering. För att möjliggöra detta bör anslaget räknas upp med 730 tkr.

För den ökade verksamheten på låneförvaltningsområ— det har kontoret under senare år använt personal med tidsbegränsade anställningar på arvodestjäns- ter. Bl a verksamheten i samband med kontrollupp— gifterna har nu stabiliserats. Det gör att det nu finns anledning att gå över till en mer permanent organisation med tillsvidareanställd personal.

Förslaget utgår alltså från att en viss omfördel— ning kommer att ske när det gäller användningen av

lönemedlen. Detta bör kombineras med en viss ökning av lönemedlen som syftar till ökade möjligheter att . använda tillfällig personal och som i förslaget be— * räknats till 228 tkr.

1 beräkningen av lönemedel ingår vidare ökning med 400 tkr till löner för personal med arbetsuppgifter i samband med ungdomsbosparandet. Verksamheten på detta område inleds under budgetåret 1988/89. Under detta budgetår finansieras utgifterna för löner från anslaget till sparfrämjande åtgärder. I sam— band med tillkomsten av verksamheten har det förut— satts att den fr o m budgetåret 1989/90 kommer att finansieras genom anslag till riksgäldskontoret.

2) Personalutveckling

Riksgäldskontorets upplåning inom landet sker idag i allt väsentligt via värdepappersbaserade upp— låningsformer. Dessa är i hög grad beroende av manuella rutiner. Låneförvaltningen omfattar inom landet upptagna lån om ca 500 miljarder kronor.

Värdepappershanteringen i Sverige kommer inom ett par år att förändras i riktning mot dokumentlös hantering. Statens upplåning måste anpassas till detta och riksgäldskontorets upplåning måste an— passas till detta och riksgäldskontorets upplåning kommer successivt att överföras till dokumentlös form.

övergången leder till effektiviseringsvinster men också till stora förändringar för den berörda personalen.

På utlandslånesidan medför den snabba utvecklingen av finansiella tekniker både vad gäller upplåning och skuldskötsel stora utbildningsbehov. Verksam- heten är internationellt orienterad. Detta medför att den vidareutbildning som behövs ofta inte finns inom Sverige. Av dessa skäl är det nödvändigt att ha en relativt stor utbildningskostnad per an— ställd. Riksgäldskontoret har med gällande löne- politik svårt att rekrytera högutbildade specia- lister. Dessa får ersättas av nyutexaminerade akademiker eller internbefordrad personal. För att dessa personer skall klara arbetsuppgifterna behövs en omfattande utbildning.

För personalutbildning och övriga personalutveck— lingsinsatser disponerar riksgäldskontoret under budgetåret 1988/89 486 000 kronor. Därutöver har riksgäldskontoret fått disponera 100 000 kronor ur riksdagens förnyelsefond. Medlen för personalut— veckling är klart otillräckliga och bör i en första etapp höjas till 1 miljon kronor.

3) Representation

I internbudgeten för budgetåret 1988/89 har 43 tkr avsatts för representation. Med hänsyn till den om— fattande knntakfvarkqamhpt :nm måcra nannmfn'rn: är

det angeläget att den ekonomiska rampn för repre- sentation ökas. Här redOVisade beräkningar innebär en ökning med 157 tkr till 200 tkr. Förslaget syf— tar till en motsvarande ökning av anslaget.

4) Porto

i 1 i i

Som tidigare framgått kommer tjänstebrevsrätten för riksgäldskontoret att tas bort från den 1 juli 1989. Som där också framgått skall enligt förslaget vissa portoutgifter belasta anslaget till kostnader för upplåning och låneförvaltning. övriga portout— gifter föreslås belasta förvaltningskostnadsansla- get.

Enligt en av posten gjord räkning skulle de senare utgifterna uppgå till 630 tkr. Det är svårt att be- döma tillförlitligheten i den gjorda räkningen. De här angivna anslagsberäkningarna tar upp 700 tkr för portoutgifter under förvaltningskostnadsansla- get och en motsvarande ökning av anslaget.

5) Riksdagstryck

I och med att riksgäldskontoret upphör att vara en riksdagsmyndighet kommer kontoret inte längre att ha gratis tillgång till riksdagstryck. Utgifterna för riksdagstryck beräknas för budgetåret 1989/90 till 50 tkr. Förslaget syftar till en motsvarande ökning av anslaget.

Vad gäller anslaget till garantiyerksamhet är de angivna utgifterna grundade på en allmän bedömning. Tillsammans med övriga beräkningmässiga förutsätt— ningar som angetts i det föregående innebär detta att budgetkalkylen för budgetåret 1969/90 visar ett inkomstöverskott.

Vad gäller anslaget till systgmgtgggkling_m_m kan som tidigare framgått i avvaktan på pågående kon— sultstudier bara en preliminär beräkning av utgifterna anges.

4. &necifika;i9n_ar_anslaaaheräkniagatna

Anm; Uppgifterna i den kolumn som i följande sammanställningar betecknas Budget 1988/89 avser i vissa fall enbart beräkningsantaganden eller utfallsprognoser.

FÖRB BUDGET BUDGET

FöRDELAT UTFALL

RäNTOR PA STATS— SKULDEN H H fgifter antor inom landet 48 826 493 44 480 801 49 930 000 äntor utom landet 9 792 633 9 500 000 d 900 000 alutaförluster 2 923 525 600 000 1 400 000 nderkurs vid emissi— 64 370 1 1 ner (kapitalrabatter)

ursförluster 68 883 1 1

umma utgifter 61 675 904 54 580 603 60 230 002

nkomster äntor inom landet 422 028 751 001 1 300 000

äntor utom landet 304 438 96 000 85 000 alutavinster 7 911 084 400 000 800 000

verkurs vid emission 336 385 1 1 uppgäld)

nrsvinsfpr R 070 1 1

reskriberade obl. 34 855 45 000 44 999 uponger och vinster

ktieutdelning i PMC 1

umma inkomster 9 018 869 1 292 003 2 230 002

umma nettoutgifter 58 000 000

FöRDELnT UTFALL FöRD BUDGET BUDGET !£RK5£nHE1ER____________J3Å1LlÅ________12&lL11___1312L2n___

2. KOSTNADER FöR UPPLA- NING OCH LANEFÖRVALT- NING

upelåniaLinQLLaade-t

utgifter Försäljningsprovisioner 146 430 170 000 175 000 Allemansspar 1 ) Försäljningsprovisioner 113 587 130 000 240 000 obligationer Obligationspapper 286 1 600 1 500 Värdepapperstryck 4 384 11 000 6 000 2)

Marknadsföring (reklam, 7 295 23 700 25 600 info, försäljn kostnader) Allemanssparandet 570 625 700 Börsinformation 25 62 100 Reuteranvändning/telerate 297 338 355 Informationsdatabanker 6 10 11 1

_________________________________ lj Summa utgifter 272 880 337 335 449 266 V

1) Utfallsprognos. I tidigare anslagsberäkningar har felaktigt angetts 13 000 tkr. 2) Portoutgifter ingår med 600 tkr.

___—”_Af_ e.kr. T=: __..f.

1 1

Zl: . .

lnhemak-låneförraltnina Utgifter Vinstutbetalnings— 169 401 195 000 provisioner Enlösenprovisioner 22 712 63 000 Börsnotering av 4 554 4 500 obligationslån Off. dragningslistor 1 785 2 600 EÅ premielån till

ankerna vinstkontrollsystem 1 233 1 173 Förstöring av obliga— 435 414 tioner Ninstutbetalnings- 580 552 blanketter och stämplar övrigt 165 161 Framställning av 727 750 kontrolluppgifter

Avgifter PmC AB Riksbanksclearing 30 30 Försäljning av premie— 3 762 18 000 vinstresultat. magnet- band. videotex. drag—

FöRDELAT UTFALL FöRD BUDGET

BUDGET

140

70

19

000

000

000

500

500

610

570

1) 150

000 31 500

Summa utgifter 205 384 286 180

1) Portoavgifter ingår med 2 300 tkr.

FöRDELAT UTFALL !EBKåAnHEIEB______________12B1LBB______JJBB£BS____1332LRD__

Inkomster

Försäljning av premie— vinstresultat. magnet- band. videotex. drag- ningslistor

Summa nettoutgifter

8 309

FöRD BUDGET

10 300

BUDGET

12 700

Upplåniaa_utem_landet samt_låaeförraltnina

Försäljningsprovisioner Kreditavgifter

Inlösenprovisioner och expenser

Börsnoteringar av obli— gationslån

Obligationer Prospekt— och annonser

Avtal. arvoden och expenser

Reuteranvändning/telerate Utländska databaser

Resor (utrikes)

Summa utgifter

261

10

20

491 262

833

869

012 109

257

476

230 000 12 000

24 000

2 000

4 000 8 000

11 000

552

200 000 12 000

20 000

2 000

3 000 3 000

10 000

579

RIKSGÄLDSKONTORET: FÖRVALTNINGSKOSTNADER

taiftar

önakostnader __ rvoden till fullmaktige

öner till fast_anst. 28 illfälligt anställda ontorsentreprenader umma lönekostnader 29

okalkostnader yror 7

xrisa_förraltninas: ostnader juk— och hälsovård

askinhyror

ltrikes resor

Inrikes resor

(urs— och konf avg. Representation

Transporter

'ost— och telefon 'ortoavgifter

levakning 1 :tädtjänster o mtr.

Ivriga köpta tjänster

'appersv.kontorsmtr :ontorsmaskiner

>vriga inventarier.

|vrigt 1 åumma utgifter 43

FöRDELAT UTFALL FöRD BUDGET

160 412 173 223 420

62 236

604

065

93

882

167

30 045

186 425 189 234 486

43 130

568

977

97 266 962

102

11 23 514

157

17 700

49

13

137

FÖRÖNDRING SUHHA TKR

193 408 200 257 000 200 139 585 700 026 102 279 099

FÖRDELAT UTFALL FöRD BUDGET BUDGET !EBKiABHEIEB_____________J3£1lil_____J333L11___J3£2L20____

£. GARANTIVERKSAHHET

Utgifter Infriande av garantier 228 222 1 000 000 50 000

; Konsulter och arvoden 339 200 300 Resor. inrikes _____LQ ____________ 2_________1Q_ Summa utgifter 228 571 1 000 209 50 310 Inkomster Återvunna garantier 167 436 50 000 10 000 Avgifter garantier 115-021 ______ llQ_QQQ____llQ_QQQ_ Summa inkomster 312 527 160 000 120 000 Summa netto + 83 956 - 840 209 + 69 690

5. UPPDRAGSVERKSAHHET. 1 OOO—kronorsanslag

Kreditsr_till_affärsysrk m_s

utgifter Utlåning till affärsverk 595 1 1 och myndigheter

Inkomster Utlåning till affärsverk 5 166 1 1 och myndigheter

Summa nettoinkomster 4 571 0 0

6. RIKSGÄLDSKONTORET: SYSTEMUTVECKLING H H

Utgifter Drift— och underhåll ADB 3 100 2 550 3 425 Tilläggsbudget 88/89 4 445

reservationsanslag

Systemutveckling m m 3 012

Summa utgifter 3 100 6 995 6 437

Kronologisk förteckning

1. Översyn av ullåmiingslagsstifmingen. A. 39. Mål och resultat - nya principer för det statliga 2. Kortare väntan.A. stödet till föreningslivet. C. 3. Arbetsolycka - "olycka" eller arbetsmiljöbrott? A 40. Föräldrar som fönnyndarc. m.m. Ju. 4. Kunskapsövcrföring genom förelagsutveckling. 41. Tidig och samordnad rehabilitering - Samverkans- UD. metoder och rehabiliteringsinnktad asltming 5. Utgått. m.m. S. 6. Provning och kontroll i internationell samverkan. I. 42. Statens roll vid finansiering av export. UD. 7. Frihet från ansvar. Ju. 43. Folk- och bostadsräkningar i framtiden. C. 8. &! ny skyddslag. Fö. 44. Kontroll av kemiska pmduktcroch varor. MB. 9. Svcrigcinfonnation och kulnnsamarbete. UD. 45. Vissa internationella skattefrågor. Fi. 10. Rm adress. Fi. 46. Tillfällig handel. Fi. 11. Öppenhet och minne. U. 47. Kommunalt stöd till de politiska paniema. C. 12. Civil personal i försvaret Fo. 48. Rcformcrat presstöd. U. 13. Handel med optioner och terminer. Fi. 49. Arbetsmarknadssu'iden 111. A. 14. Översyn av bostadsxsuslagcn. Bo. 50. Arbetsmarknadssu-iden IV. A. 15. Modborgarkommissionens rapport om svensk 51. Ut med musiken. U. vapenexport SB. 52. Att följa modieutvccklingen. U. 16. SÄPO-Säkerhetspolisens inriktning och organisa- 53. Domarbanan - Utbildning och medtvlrdcring. Ju. tion. Ju. 54. Om semester. A. 17. Rcklsmskauen. Fi. 55. Hushållens skuldsättning. Fi. 18. Rapport av den parlamentariska kommissionen 56. Export av farliga varor. Fi. med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. 57. Pensionssystcmols stabilitet S. 19. U-lands- och biståndsinfonnation. UD. 58. Utrikesförvalmingens inriktning och organisation. 20. En förändrad ansvarsfördehiing och styming på UD. skolområdet U. 59. Riksgäldskonwmt - från riksdagens verk till lege- 21. Ny taxeringslag - Reformerad skaneprocess. Del ]. ringens myndighet. Fi. Fi. 22. Ny taxeringslag - Reformerad skaneproccss. Dc12. FL 23. SIIESTA — En intemationelll institut för värdering av miljöriktig teknik. UD. lotteri i radio och TV. U. Förnyelse och utveckling. C. Frikommunförsökct. C. Löneganmlin och fönnånsränsordningen - om löncgammins betydelse för det ökade antalet fömmgskonkumcr. A. 28. Videovåld 11 - förslag till åtgärder. U. 29. Förnyelse av kreditmarknaden. Fi. 30. Arbetsdomstolen. A. 31. Översyn av upphovsrättslagsdfmingcn. Delbetän- kande 4. Jo. 32. Läge för vindkraft Bo. 33. Släpp kopioms fria. Fi. 34. Dalälven - en miljösatsning. MF. 35. Offentlig lönestatistik. Behov och produktions- formu'. Fi. 36. Effektiv statlig lokalforsörjning. Fi. 37. Statens ansvar för spridning och visning av väder full film. U. 38. Ägande och inflytande i svenskt näringsliv. I.

5385?

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Medborgarkommissionens rapport om svensk vapen- export. [15]

J ustitiedepartementet

Utgått. [5]

Frihet från ansvar. [7]

SÄm—Säkerhetspolisens inriktning och organisation. [16]

Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. [18] Översyn av upphovsrättslagstifmingen. Delbetänkande 4. [31] Föräldrar som förmyndare. m.m. [40] Domarbanan - Utbildning och meritvärdering. [53]

Utrikesdepartementet

Kunskapsöverföring genom företagsntveckling. [4] Sverigeinformation och kultursamarbete. [9] U-lands- och biståndsinformation. [19]

SllESTA — Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. [231 Statens roll vid finansiering av export. [42] Utrikesförvaltningens inriktning och organisation. [58]

Försvarsdepartementet

En ny skyddslag. [8] Civil personal i försvaret. [12]

Socialdepartementet

Tidig och samordnad rehabilitering - Samverkansme- roder och rehabiliteringsinriktad ersättning m.m. [41] Pensionssystemets stabilitet. [57]

Finansdepartementet

Rart adress. [10] Handel med optioner och terminer. [13] Reklamskatten. [17] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1. [21] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22] Förnyelse av kreditmarknaden. [29] Släpp kopioma hia [33] Offentlig lönestatistik. Behov och produktionsfonner. [35] Effektiv statlig lokalförsörjning. [36] Vissa internationella skattefrågor. [45] Tillfällig handel. [46] Hushållens skuldsättning. [55]

Riksgäldskontoret - från riksdagens verk till regeringens myndighet. [59]

Utbildningsdepartementet

Öppenhet och minne. [11] En förändrad ansvarsfördelning och styming på skolom- rådet. [20] Lotteri i radio och TV. [24]

Videovåld lI - förslag till åtgärder. [28] Statens ansvar för spridning och visning av värdefull film. [37]

Refonnerat presstöd. [48] Ut med musiken. [51] Att följa medieutvecklingen. [52]

Arbetsmarknadsdepartementet Översyn av utlönningslagstifmingen. [l]

Kortare väntan. [2] Arbetsolycka - "olycka" eller arbetsmiljöbrott?[3] Lönegarantin och förmånsrattsordningen - om löne- garantins betydelse för det ökade antalet företagskon- kurser. [27] Arbetsdomstolen. [30] Arbetsmarknadsstriden 111. [49] Arbetsmarknadsstriden IV. [50] Om semester. [54]

Bostadsdepartementet

Översyn av bostadsrätt.—slagen m.m. [14] Läge för vindkraft. [32]

Industridepartementet

Provning och kontroll i internationell samverkan. [6] Ägande och inflytande i svenskt näringsliv. [38]

Civildepartementet

Förnyelse och utveckling. [25] Frikommunförsöket. [26]

Mål och resultat - nya principer för statens stöd till föreningslivet. [39] Folk- och bostadsräkningar i framtiden. [43] Kommunalt stöd till de politiska partiema. [47]

Miljö- och Energidepartementet

Dalälven - en miljösatsning. [34] Kontroll av kemiska produkter och varor. [44]

Ex rtav farli varor. 56

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 9'1-38-10251-X ISSN 0375-250X