Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en skattereduktion för utgifter avseende byggnadsarbeten på bostadshus. Skattereduktionen skall på vissa villkor kunna ges till fastighetsägare och innehavare av privatbostadsrätter.

Skattereduktionen uppgår till 30 procent av ett underlag som består av utgifter för byggnadsarbete. Med byggnadsarbete avses reparationer och underhåll samt om- och tillbyggnad av bostadshus. För småhus kan skattereduktionen uppgå till högst 10 500 kronor och för en privatbostadsrätt till högst 5 000 kronor. För hyreshus kan skattereduktion uppgå till det högsta av 20 000 kronor eller tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen för kalenderåret 2004.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 november 2004 och tillämpas retroaktivt på byggnadsarbeten som utförs under tiden den 15 april 2004 – 30 juni 2005.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, och

2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Skattereduktion enligt denna lag ges ägare till bostadshus eller innehavare av privatbostadsrätt som haft utgifter av det slag som avses i 2 § om inte annat framgår av 4 § fjärde stycket. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall likställas med ägare.

I fråga om handelsbolag tillkommer rätten till skattereduktion i stället delägarna.

Med bostadshus avses byggnad som vid fastighetstaxeringen betecknats som småhus eller hyreshus, i fråga om hyreshus dock endast till den del det utgör en värderingsenhet för bostäder.

Med privatbostadsrätt avses lägenhet eller småhus som upplåtits till medlem i förening eller delägare i aktiebolag om föreningen eller bolaget är ett sådant privatbostadsföretag som avses i 2 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229). Avgörande vid denna bedömning är de förhållanden som rådde vid ingången av det kalenderår då de åtgärder som avses i 2 § första stycket utfördes.

Underlag för skattereduktion

2 § Underlag för skattereduktion är utgifter för reparation och underhåll samt utgifter för om- och tillbyggnad av bostadshus (byggnadsarbete). Som byggnadsarbete räknas inte åtgärder som enbart avser service på maskiner och andra inventarier eller installationer eller rengöring.

I underlaget räknas inte in utgifter för material och utrustning och inte heller värdet av byggnadsarbete som utförts av fastighetsägaren eller innehavaren av privatbostadsrätten eller, i det fall som avses i 1 § andra stycket, delägarna i handelsbolaget. Med ägare eller innehavare jämställs i detta hänseende företag som ingår i samma koncern eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med fastighetsägaren eller innehavaren av privatbostadsrätten.

I underlaget räknas inte heller in utgifter för åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats, för vilka statliga bidrag eller annat statligt stöd beviljats eller i fall där annan skattereduktion givits.

• Sida 5
•  Original

3 § Underlaget för skattereduktionen omfattar endast utgifter för byggnadsarbete som har utförts under tiden den 15 april 2004 – 30 juni 2005 och som är betalda vid tidpunkten för ansökan.

Utgifter för byggnadsarbete inräknas i underlaget endast om arbetet utförts av någon som innehar F-skattsedel vid den tidpunkt när avtalet om arbete träffades eller när ersättningen utbetalades.

En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas, om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.

Skattereduktionens storlek

4 § Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underlaget. Skattereduktionen får dock, om inte annat framgår av fjärde stycket, sammanlagt inte överstiga

1. för småhus som utgör en taxeringsenhet 10 500 kronor,

2. för hyreshus som utgör en taxeringsenhet det högsta av beloppen 20 000 kronor eller ett belopp motsvarande tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen för hela kalenderåret 2004,

3. för en privatbostadsrätt 5 000 kronor. Om sökandes underlag inte uppgår till sammanlagt minst 2 000 kronor ges inte någon skattereduktion.

I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som till övervägande del upplåtits med hyresrätt får reglerna tillämpas som om småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skattereduktionen därigenom blir högre.

I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som upplåtits med bostadsrätt, skall varje innehavare av privatbostadsrätt ges skattereduktion som om han eller hon ägde det med bostadsrätt upplåtna småhuset. I sådant fall har fastighetsägaren inte rätt att erhålla skattereduktion.

Skattereduktion för en delägare i en fastighet eller i en privatbostadsrätt utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen för fastigheten eller privatbostadsrätten som svarar mot hans eller hennes andel i fastigheten eller privatbostadsrätten när arbetet utfördes.

Ansökan och beslut

5 § Ansökan om skattereduktion skall görs skriftligen hos Skatteverket.

6 § Ansökan skall innehålla uppgift om

1. sökandens personnummer eller organisationsnummer samt, om ansökan avser en privatbostadsrätt, föreningens eller bolagets organisationsnummer,

2. fastighetens beteckning samt, om ansökan avser en privatbostadsrätt, lägenhetens eller småhusets beteckning,

• Sida 6
•  Original

3. sökandens andel i fastigheten eller i privatbostadsrätten när arbetet utfördes,

4. det byggnadsarbete som utförts på fastigheten eller på privatbostadsrätten och när arbetet utförts,

5. underlaget för den skattereduktion som begärs,

6. organisationsnummer eller personnummer för den som utfört byggnadsarbetet, samt

7. huruvida sådan ersättning, skattereduktion, bidrag eller annat stöd som avses i 2 § tredje stycket har beviljats.

Om sökanden har förvärvat fastigheten eller privatbostadsrätten under något av åren 2004 eller 2005, skall ansökan också innehålla uppgift om förvärvet och om den som fastigheten eller privatbostadsrätten förvärvats från.

Till ansökan skall fogas kopia av faktura eller motsvarande handling utvisande vilket byggnadsarbete som utförts och utgiften för detta arbete, uppgift om utgiften för material och utrustning, samt om sökanden är innehavare av en privatbostadsrätt, intyg från föreningen eller bolaget som visar att han eller hon är medlem i föreningen eller delägare i bolaget och är innehavare av en privatbostadsrätt. Till ansökan skall även fogas underlag för kontroll av stöd enligt 19 § förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet.

Av ansökan skall framgå när betalningen skett.

7 § Ägs fastigheten eller innehas privatbostadsrätten av ett handelsbolag, skall i ansökan uppges hur skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna.

8 § Utgår sådan ersättning eller beviljas sådan skattereduktion eller sådant bidrag eller stöd som avses i 2 § tredje stycket efter det att ansökan om skattereduktion lämnats in skall sökanden, inom en månad från den dag ersättningen, skattereduktionen, bidraget eller stödet beviljades, anmäla detta till Skatteverket.

9 § Om en fastighet eller en privatbostadsrätt har bytt ägare eller innehavare och två eller flera ägare eller innehavare på grund av detta är berättigade till skattereduktion skall den vars ansökan först kom in till Skatteverket i första hand ges skattereduktion. Kom ansökningarna in samma dag, skall skattereduktionen fördelas mellan sökandena i förhållande till storleken av de underlag för skattereduktion, beräknade med beaktande av 4 § andra stycket, som ansökningarna avser.

10 § Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till Skatteverket senast den 1 mars 2006.

Om en ansökan har kommit in före den 1 mars 2005 skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 2005 eller 2006 års taxering efter vad som anges i ansökan. Har ansökan kommit in senare tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering på grund av 2006 års taxering eller, om taxering inte sker detta år, 2007 års taxering.

11 § Skatteverket skall besluta i ärenden enligt denna lag.

• Sida 7
•  Original

Har Skatteverket avgjort ett sådant ärende får en ny ansökan inte prövas förrän efter utgången av år 2005 om inte ansökan avser utgifter på minst 2 000 kronor som ingår i sökandens underlag för skattereduktion.

Övriga bestämmelser

12 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller om bestämmande och debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).

13 § Skattereduktion enligt denna lag skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt.

Bestämmelser om att hänsyn skall tas till skattereduktion vid beslut om slutlig skatt finns i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483).

14 § Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av skattebeloppet enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt.

Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).

15 § Vid avyttring av en fastighet eller en privatbostadsrätt skall skattereduktionen inte beaktas vid beräkning av anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter enligt 44 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Skattereduktionen skall inte heller beaktas vid beräkning av anskaffningsvärdet för en byggnad enligt 19 kap. inkomstskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 november 2004.

• Sida 8
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

9 §

1

Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol. Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning

1. lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 och 2003 års taxeringar,

2. lagen (2003:821) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering,

3. lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,

4. lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation,

5. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,

6. 65 kap.9–12 §§inkomstskattelagen (1999:1229), och

7. lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt.

6. lagen (2004:000) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,

7. 65 kap.9–12 §§inkomstskattelagen (1999:1229), och

8. lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 november 2004.

1

Senaste lydelse 2004:127.

• Sida 9
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

I 2004 års ekonomiska vårproposition, prop. 2003/04:100, aviserades att reglerna om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten på bostadshus - det s.k. ROT-avdraget – skulle återinföras. I propositionen angavs att de kommande reglerna skulle bli tidsbegränsade och att de skulle ges retroaktiv tillämpning samt avse byggnadsarbeten som utförts från och med den dag vårpropositionen överlämnades till riksdagen, vilket skedde den 15 april 2004.

Frågan om skattereduktion har beretts inom regeringskansliet och ett förslag har utarbetats inom Finansdepartementet. Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32, rskr. 1995/96:306). Denna lag överensstämmer i sin tur i allt väsentligt med lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop. 1992/93:150, bet. 1992/93:SkU36, rskr. 1992/93:422). Erfarenheter från tillämpningen av både 1993 och 1996 års lagar har beaktats.

Synpunkter på förslaget har under hand inhämtats från Skatteverket.

Lagrådet

Lagstiftningen är av det slag som bör granskas av Lagrådet. Lagförslagen är i allt väsentligt utformade med 1996 års lagstiftning som förebild och 1996 års regler är utformade med den tidigare lagrådsgranskade 1993 års lagstiftning som förebild. Med hänsyn härtill anser regeringen att Lagrådets hörande i detta fall skulle sakna betydelse.

4. Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

4.1. Förslagets allmänna utformning

Regeringens förslag: Ägare av småhus och hyreshus samt innehavare av privatbostadsrätt ges skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus som utförts under tiden 15 april 2004 – 30 juni 2005.

Skälen för regeringens förslag: Som framhölls i 2004 års ekonomiska vårproposition motiverar den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden en sysselsättningsstimulans. Särskilt hårt drabbad synes byggbranschen vara där arbetslösheten är nästan tre gånger högre än i andra branscher. Den investeringsstimulans för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder som infördes under år 2003 har i detta avseende inte varit tillräcklig. En metod för att uppnå en ytterligare sysselsättningsstimulans är den sedan tidigare prövade möjligheten att ge skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete, ett s.k. ROT-avdrag. Ett förslag om att återinföra ROT-avdraget för privatpersoner lades fram i

• Sida 10
•  Original

Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar!, SOU 2002:115, som har remissbehandlats. De flesta remissinstanser var positiva till ett återinfört ROT-avdrag.

Reglerna om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten fanns under tiden den 15 april 1993 – 31 december 1994 och under tiden den 15 april 1996 – 31 mars 1999. Under den senare perioden omfattades såväl fastighetsägare till bostadshus som innehavare av privatbostadsrätter.

De tidigare ROT-avdragen har granskats av Riksdagens revisorer. Genom riksdagsskrivelse 2001/02:332 överlämnade riksdagen betänkandet ROT-avdragets effekter (bet. 2001/02:SkU28) till regeringen. Betänkandet bygger på ett förslag av Riksdagens revisorer (2001/02:RR18). Skatteutskottet påtalade i betänkandet vikten av att noggrant analysera, följa upp och utvärdera kommande åtgärder liknande ROT-avdraget, om konjunkturläget skulle göra det motiverat att ånyo aktualisera en sådan åtgärd. Ett sådant analys- och utvärderingsarbete bör enligt skatteutskottet också ta hänsyn till relevanta genus- och jämställdhetsperspektiv.

Syftet med sysselsättningsstimulansen är att öka kapacitetsutnyttjandet inom byggsektorn och att motverka arbetslöshet. Den bör därför vara begränsad till den tid då det kan bedömas särskilt angeläget med stimulansåtgärder. Åtgärder under år 2004 och under år 2005 bör omfattas av stimulansen. Reglerna bör i enlighet med vad som aviserades i vårpropositionen ges retroaktiv verkan och omfatta byggnadsarbeten som utförts från och med den 15 april 2004. Enligt de bedömningar som nu kan göras saknas skäl att låta stimulansen verka efter första halvåret 2005. Detta motiverar att den bortre gränsen sätts till den 30 juni 2005.

Skattereduktion bör av kontrollskäl kunna ges för utgifter för byggnadsarbete som utförts från och med den 15 april 2004 även om arbetet avtalats och även påbörjats tidigare. Det kan nämligen antas att de avtal som ingåtts tidigare skulle omförhandlas för att tidsmässigt anpassas till reduktionen. Påbörjade arbeten skulle snabbt kunna avslutas samt upptas på nytt med nya avtal för gällande reduktionsperiod. För att undvika ett sådant kringgående bör därför allt byggnadsarbetet på bostadshus som utförs under den aktuella tiden omfattas. Detta innebär att om ett arbete påbörjas den 1 april 2004 och avslutas den 1 maj samma år så kan skattereduktion ges för utgifter för byggnadsarbete som belöper från och med den 15 april men inte för utgifter som belöper på tiden dessförinnan.

Skattereduktion skall kunna ges till fastighetsägare och innehavare av privatbostadsrätter. När det gäller fastighetsägare bör man knyta an till den fastighetsägardefinition som finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och som också används i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Med ägare anses i detta sammanhang också den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen skall likställas med ägare. Däribland finns tomträttsinnehavare. Den som arrenderar eller hyr sin bostad jämställs däremot inte med ägare. I dessa fall är det oftast fastighetsägaren som bekostar den typ av arbete som det nu är fråga om. I de fall där fastighetsägaren inte bekostar exempelvis underhåll och reparationer kan detta ha påverkat hyressättningen eller arrendeavtalet. Det skulle också leda till svåra gränsdragningsfrågor att frångå

• Sida 11
•  Original

fastighetsägarbegreppet. Någon ändring gentemot tidigare lagstiftning är därför inte motiverad.

Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en privatbostad. Med privatbostadsföretag avses enligt 2 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att tillhandahålla bostäder åt sina medlemmar eller delägare i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.

Privatbostadsföretaget kan äga antingen hyreshus som är inrättat för bostäder eller småhus. En förutsättning för att en innehavare skall kunna erhålla skattereduktion är således att det är fråga om en bostad i en s.k. äkta förening. Förhållandena vid det aktuella årets ingång är avgörande vid bedömningen av föreningens karaktär. När det gäller ett bostadsföretags rätt till skattereduktion saknar det emellertid betydelse om det är ett privatbostadsföretag eller inte. Ett bostadsföretag bör, oavsett om det uppfyller kraven i 2 kap. 17 § IL eller inte, behandlas som andra hyreshusägare. Även ägare av konventionellt beskattade hyreshus och småhus har rätt till skattereduktion trots att de har rätt till avdrag för utgifterna vid inkomsttaxeringen.

Endast arbete på bostäder som används för bostadsändamål bör komma i fråga för skattereduktion. De definitioner som används i fastighetstaxeringslagen och vid uttag av fastighetsskatt bör gälla. Reglerna om skattereduktion bör således avse dels sådana byggnader som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus, dels hyreshus till den del de avser värderingsenheter för bostäder.

Ett statligt stöd som ges genom en skattereduktion omfattas av EGrättens statsstödsregler. Emellertid bedömer regeringen att stödet kan lämnas inom ramen för s.k. försumbart stöd. Det innebär att offentligt stöd till ett enskilt företag inte får uppgå till mer än sammanlagt 100 000 euro under en treårsperiod. För fastighetsägare som bedriver ekonomisk verksamhet gäller således att stödet skall lämnas i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse och 18-20 §§ i förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet.

4.2. Underlaget för skattereduktionen

Regeringens förslag: Underlaget för skattereduktion utgörs av fastighetsägarens eller privatbostadsrättsinnehavarens utgifter för om- och tillbyggnad samt reparations- och underhållsarbeten. Utgifter för material, inventarier och eget arbete får inte ingå i underlaget. Den som utför arbetet måste ha F-skattsedel.

Skälen för regeringens förslag: Liksom i den tidigare gällande lagstiftningen bör skattereduktion ges för såväl utgifter för om- och tillbyggnad som utgifter för reparationer och underhåll. Nybyggande av bostadshus bör inte berättiga till skattereduktion. Begränsningen till arbeten på bostadshus innebär att markarbeten endast får ingå i underlaget när de avser ledningar, anläggningar för värmeförsörjning,

• Sida 12
•  Original

m.m. i direkt anslutning till en byggnad. I underlaget bör därför även utgifter för arbete vid borrning för bergvärme anses ingå (RÅ 1997 ref. 27). Om vatten dras in i ett bostadshus bör också utgifter för arbete med borrning av brunn ingå i underlaget.

Eftersom skattereduktionen syftar till att stimulera sysselsättningen bör endast arbetskostnader omfattas av skattereduktionen. Materialkostnader, anslutningsavgifter, inventarier och annan utrustning inklusive därpå belöpande mervärdesskatt som tillförs bostadshuset i samband med byggnadsarbete omfattas således inte.

Att dra gränsen mellan arbetskostnader och materialkostnader är inte alldeles enkelt. Den som reparerar sitt kök kan få skattereduktion för arbetskostnaderna för att måla om köket och sätta in skåp men inte för inköp av färg, tapeter och skåp. I några rättsfall, där domstolarna prövat de tidigare gällande reglerna, har frågan om arbetskostnader för måttbeställda inventarier (köksluckor, altandörr och trappsteg) varit föremål för prövning (RÅ 2000 not. 147–149). Regeringsrätten ansåg att arbete som utförts i det tillverkande företagets lokaler i dessa fall inte skulle anses som sådant byggnadsarbete som skulle kunna berättiga till skattereduktion. Inte heller bör utgifter för arkitektarbete eller motsvarande kunna ligga till grund för skattereduktion.

Det bör finnas ett krav på att utgifterna för material specificeras i fakturan. Erfarenheter från den tidigare lagstiftningen visar att detta var en väl fungerande metod.

För att inte dubbel kompensation skall utgå i vissa fall bör skattereduktion inte ges för utgifter som täcks av försäkringsersättning, statligt bidrag eller annat statligt stöd eller i fall där annan skattereduktion ges. Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus bör således inte kunna ges om skattereduktion beviljats för arbetskostnaden för att installera energieffektiva fönster enligt lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus. Ett annat exempel där skattereduktion inte bör kunna ges är när vindar och lokaler byggs om till bostäder i bostadshus och investeringsstimulans beviljats enligt förordning (2003:506) om investeringsstimulans för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Det kan naturligtvis diskuteras om det inte vore rimligt att kunna kombinera skattereduktionen med andra stöd för att få en extra stimulans. Det är dock tveksamt om detta skulle leda till ökad sysselsättning.

En förutsättning för att få skattereduktion är att den som utför arbetet har F-skattsedel. En uppgift om innehav av F-skattsedel bör kunna godtas av fastighetsägaren om den lämnats i en anbudshandling, en faktura eller jämförlig handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel kan däremot inte godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.

För att få maximal stimulanseffekt bör liksom tidigare fastighetsägarens eget arbete inte räknas med i underlaget för skattereduktion. Detsamma gäller för ett företag som med egna anställda utför byggnadsarbeten på företagets fastigheter. Med ägare eller innehavare bör jämställas företag som ingår i samma koncern eller som

• Sida 13
•  Original

står under i huvudsak gemensam ledning med ägaren eller innehavaren. Anledningen till detta är att syftet med lagstiftningen är att stimulera sysselsättningen i byggbranschen genom att fastighetsägare väljer att tidigarelägga vissa byggnadsarbeten. Stimulanseffekten är naturligtvis begränsad i den mån skattereduktionen baseras på årligen återkommande och sedan tidigare planerat underhållsarbete. En konsekvens av detta blir att de fastighetsägare som har egna anställda för att utföra årliga underhållsarbeten inte kan ges skattereduktion medan en fastighetsägare som inte har egna anställda och därför anlitar utomstående arbetskraft för motsvarande årliga underhållsarbeten kan ges skattereduktion. Att nödvändiga underhållsarbeten på detta sätt behandlas olika kan naturligtvis diskuteras. Det bör emellertid påpekas att om egenarbete skulle omfattas skulle den nu föreslagna skattereduktionen snarare bli en subvention till byggnadsbranschen och inte en sysselsättningsstimulans vilket är avsikten med lagstiftningen. En mängd gränsdragningsfrågor skulle också aktualiseras. Med beaktande av att lagstiftningens syfte är att stimulera sysselsättningen och att den dessutom endast gäller under en mycket begränsad period bör skattereduktion inte ges för arbete i egen regi.

4.3. Skattereduktionens storlek

Regeringens förslag: Skattereduktion ges med ett belopp motsvarande 30 procent av underlaget. Skattereduktion får dock uppgå till högst 10 500 kronor för småhus och högst 5 000 kronor för en privatbostadsrätt. För hyreshus får skattereduktionen uppgå till det högsta av beloppen 20 000 kronor eller ett belopp motsvarande tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för bostadsdelen för hela kalenderåret 2004. Skattereduktion ges endast om underlaget överstiger 2 000 kronor. Särskilda regler gäller för privatbostadsrätter i småhus och, i vissa fall, för uthyrda småhus.

Skälen för regeringens förslag: Skattereduktion bör liksom tidigare ges med 30 procent av underlaget. Av administrativa skäl bör dock skattereduktion inte ges om inte underlaget överstiger 2 000 kronor. Riksdagens revisorer fann vid sin granskning (rapport 2001/02:8) att nivån på avdraget, 30 procent, verkar ha varit tillräcklig. Liksom tidigare bör skattereduktionen dock begränsas och ges upp till ett visst maximalt belopp. När skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus återinfördes 1996 uppgick skattereduktionen för småhus till högst 10 500 kronor och för en privatbostadsrätt till 5 000 kronor. För hyreshus uppgick skattereduktionen till det högsta av beloppen 20 000 kronor eller ett belopp motsvarande tre gånger den fastighetsskatt som beräknades för bostadsdelen för hela kalenderåret 1996. Beloppen höjdes genom en lagändring den 1 juli 1998 till 14 000 kronor för småhus, 7 000 kronor för privatbostadsrätt och med det högsta av beloppen 27 000 kronor och ett belopp motsvarande fyra gånger fastighetsskatten för bostadsdelen för hela kalenderåret 1996 för hyreshus. De förhöjda beloppen gällde från och med den 19 mars 1998 till och med den 31 mars

• Sida 14
•  Original

1999, då lagen upphörde. Bakgrunden till den höjningen var att förstärka stimulanseffekten ytterligare. Förslaget lades i regeringens proposition 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling.

I 2004 års ekonomiska vårproposition har angivits att skattereduktion bör ges med högst 10 500 kronor för småhus och med högst 5 000 kronor för privatbostadsrätt. För hyreshus bör skattereduktion ges med det högsta av beloppen 20 000 kronor eller ett belopp motsvarande tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för bostadsdelen för hela kalenderåret 2004. Detta innebär således att de belopp som gällde vid införandet av skattereduktionen år 1996 bör gälla även när skattereduktionen nu återinförs. Det kan anföras att fastighetsskatten för kalenderåret 1996 uppgick till 1,7 procent för hyreshus mot nu gällande 0,5 procent. Å andra sidan har taxeringsvärdena stigit på de flesta håll i landet vilket gör att skillnaden i underlagsutrymme inte torde vara så stor. Den tillfälliga förhöjningen som infördes under år 1998 gällde under cirka ett år. Den hade som uttalat syfte att ge en förstärkt stimulanseffekt och var ett led i en samlad bostadspolitik. Dessa belopp bör därför inte ligga till grund för nu föreslagna regler. Det kan ifrågasättas om inte de ursprungliga beloppen i 1996 års lagstiftning borde räknas upp med hänsyn till inflationen. Den föreslagna nivån har dock bedömts vara tillräcklig för att ge önskad stimulanseffekt.

Anledningen till att för hyreshus knyta underlaget till fastighetsskatten och inte till antalet lägenheter är enligt tidigare propositioner (prop. 1992/93:150 bilaga 6 s. 7 och prop. 1995/96:229 s. 16) att antalet lägenheter i ett hyreshus varierar mellan hus med olika stor bostadsyta. Det kan dessutom finnas oklarheter om vad som anses som en lägenhet. En lämpligare gräns är därför att knyta an till den fastighetsskatt som beräknas för den del av fastigheten som utgör värderingsenhet för bostäder. Det alternativa beloppet om 20 000 kronor bör finnas för att inte mindre hyreshus med låga taxeringsvärden skall missgynnas i förhållande till småhus. Ägare till nybyggda bostadshus betalar inte någon fastighetsskatt de första fem åren. De kommer således endast att kunna erhålla 20 000 kronor i skattereduktion. Med hänsyn till att reparationsbehovet får anses vara begränsat i sådana bostadshus är detta en rimlig konsekvens.

Under år 2004 sker en förenklad fastighetstaxering för hyreshus. Besluten om de nya taxeringsvärdena skickas ut i juni månad i år. En viss osäkerhet om hur stor fastighetsskatten blir för år 2004 kan därför föreligga under en period. Denna osäkerhet kan emellertid knappast vara så stor att det skulle finnas anledning att finna ett jämförelsetal för att beräkna den maximala skattereduktionen för ett hyreshus som avviker från tidigare lagstiftning.

Med hänsyn till att såväl en innehavare av en privatbostadsrätt som privatbostadsföretaget självt har möjlighet att få skattereduktion bör det maximala beloppet som innehavaren kan få vara lägre än för ett småhus. Detta resonemang fördes även vid 1996 års lagstiftning då nivån bestämdes till 5 000 kronor. Denna nivå föreslås även nu. Det kan antas att en innehavare av en bostadsrätt i första hand utför reparationsarbeten m.m. i den egna bostaden. Det finns emellertid inte något hinder mot att reduktionen grundas på åtgärder som avser andra delar av föreningens

• Sida 15
•  Original

eller företagets fastighet än den egna bostaden men detta förutsätter att dessa åtgärder ändå betalas av innehavaren av privatbostadsrätten.

Bostadsrättsföreningar kan även äga småhus som är upplåtna med bostadsrätt och som utgör privatbostadsrätter. Eftersom sådana småhus utgör en taxeringsenhet kan detta komma att innebära att den totala skattereduktionen för en sådan taxeringsenhet skulle uppgå till 10 500 kronor oavsett hur många småhus som skulle ingå. För att undvika en sådan konsekvens bör vid beräkningen av skattereduktionen den begränsning som gäller för småhus som innehas med äganderätt tillämpas. Detta innebär att skattereduktion kan erhållas med sammanlagt 10 500 kronor per småhus i stället för med 5 000 kronor. Bostadsrättsföreningen eller bostadsföretaget bör i dessa fall inte ha rätt till någon skattereduktion.

Om två eller flera småhus på en och samma taxeringsenhet till övervägande del upplåts med hyresrätt får reglerna om hyreshus tillämpas om skattereduktionen därigenom blir högre.

Om en fastighet eller en privatbostadsrätt har flera ägare eller innehavare bör en proportionering ske i förhållande till ägarens eller innehavarens andel i fastigheten eller privatbostadsrätten.

Av praktiska skäl bör skattereduktionen konstrueras som en allmän skattereduktion. Det innebär att skattereduktionen sker mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt. Skattereduktionen bör räknas upp i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483). Skattereduktionen bör inte beaktas vid bestämmandet av preliminär skatt enligt skattebetalningslagen.

4.4. Ansökan och beslut

Regeringens förslag: Ansökan om skattereduktion skall vara skriftlig och ges in till Skatteverket. Ansökan skall ha kommit in senast den 1 mars 2006. Beslut fattas av Skatteverket.

Skälen för regeringens förslag: Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus bör inte hanteras inom ramen för det ordinarie taxeringsarbetet. I stället bör, på samma sätt som tidigare, beslut om skattereduktion fattas för sig.

För att ansökan med säkerhet skall hinna behandlas och tillgodoräknas vid det aktuella årets taxering bör ansökan ha kommit in till Skatteverket senast den 1 mars det år avräkning skall ske. Skall avräkning ske vid 2005 års taxering eller fördelas på både 2005 och 2006 års taxering bör ansökan således ha kommit in till Skatteverket senast den 1 mars 2005. Har ansökan kommit in därefter sker avräkning vid 2006 års taxering. Någon fördelning mellan taxeringsåren bör då inte vara möjlig. En beviljad skattereduktion som inte kan utnyttjas helt vid den taxering då den enligt bestämmelserna skall avräknas kan inte sparas till ett senare år. Däremot bör, vad gäller 2006 års taxering, omprövning av 2005 års taxering kunna ske på sökandens begäran.

En ansökan skall ha kommit in senast den 1 mars 2006 för att skattereduktion skall kunna ges. Den 1 mars gällde även vid de tidigare lagstiftningarna och är även det datum som gäller för ansökan om

• Sida 16
•  Original

skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation.

En ansökan om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall vara skriftlig. För att ansökan skall kunna läggas till grund för ett beslut om skattereduktion måste den innehålla uppgifter om sökandens person- eller organisationsnummer, fastighetens beteckning, sökandens andel i fastigheten eller privatbostadsrätten, vilka arbeten som utförts på fastigheten eller privatbostadsrätten och när dessa utförts, underlaget för skattereduktionen, organisationsnummer eller personnummer på den som utfört arbetet, samt en försäkran om att försäkringsersättning, statligt bidrag, statligt stöd eller annan skattereduktion inte utgått för det arbete för vilket skattereduktion yrkas. Om ansökan avser en privatbostadsrätt måste den också innehålla uppgifter om föreningens eller företagets organisationsnummer samt lägenhetens eller småhusets beteckning. Äger ett handelsbolag fastigheten eller privatbostadsrätten skall ansökan även innehålla uppgift om hur skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna i handelsbolaget.

Om en fastighet eller en privatbostadsrätt har förvärvats under år 2004 eller år 2005 bör ansökan också innehålla uppgift om vem förvärvet skett ifrån. Har fastigheten eller privatbostadsrätten bytt ägare under den aktuella perioden kan det finnas flera ägare eller innehavare som uppfyller kraven för skattereduktion. Det kan förutsättas att det normalt i samband med överlåtelsen av fastigheten eller privatbostadsrätten klaras ut i vad mån skattereduktionen skall utnyttjas av den tidigare eller den senare ägaren. Det bör dock finnas en regel som klargör vad som skall gälla i förhållande till Skatteverket om båda berättigade ger in ansökningar om skattereduktion. Av enkelhetsskäl bör den som först ansöker om skattereduktion ges skattereduktion om alla övriga krav är uppfyllda. Om hela reduktionen inte utnyttjas genom den första ansökan får den som söker senare utnyttja återstoden. Skulle båda ansökningarna komma in samtidigt är det skäligt att fördela reduktionen mellan sökandena i förhållande till storleken av de underlag för vilka rätt till skattereduktion föreligger.

Till en ansökan om skattereduktion skall bifogas faktura eller liknande där det framgår vilket arbete som utförts. Det skall även framgå hur stor del av utgiften som belöper på byggnadsarbete respektive på material. Framgår inte det sistnämnda får sökanden på annat sätt visa vad som belöper på material. Uppgift om när betalning skett skall även framgå av ansökan. Om ansökan avser en privatbostadsrätt skall ett intyg från bostadsföretaget bifogas som visar att sökanden är medlem eller aktieägare i företaget samt innehavare av en privatbostadsrätt.

Om en fastighetsägare eller en innehavare av en privatbostadsrätt efter det att ansökan lämnats in till Skatteverket beviljas försäkringsersättning, skattereduktion eller erhåller statligt bidrag eller stöd för den åtgärd för vilken skattereduktion har sökts, skall han inom en månad meddela Skatteverket detta. Skatteverket får då möjlighet att ompröva sitt beslut med beaktande av de nya fakta som tillkommit i ärendet.

Till ansökan skall även bifogas underlag som gör det möjligt att kontrollera om annat s.k. försumbart stöd utbetalats under de föregående tre åren.

• Sida 17
•  Original

Handelsbolag är inte egna skattesubjekt när det gäller inkomstskatt. Äger ett handelsbolag en fastighet eller en privatbostadsrätt skall skattereduktionen i stället ske hos delägarna. För att en fördelning skall bli möjlig bör därför delägarnas önskemål om hur skattereduktionen skall fördelas mellan dem framgå av ansökan.

En ansökan får prövas av Skatteverket så snart underlaget uppgår till minst 2 000 kronor. För att få en effektiv hantering av ärendena och för att Skatteverket inte skall behöva handlägga alltför många ansökningar där underlaget är mycket lågt bör skattereduktion om möjligt endast sökas vid ett och samma tillfälle. För detta talar också lagens relativt korta giltighetstid. Har emellertid beslut fattats och skattereduktion inte beviljats med maximalt belopp bör ytterligare skattereduktion kunna ges om det tillkommer utgifter på minst 2 000 kronor. En förutsättning är då att en ny ansökan lämnas. I denna ansökan skall anges att skattereduktion beviljats tidigare och med vilket belopp.

4.5. Omprövning, överklagande, straffansvar och uppföljning

Regeringens förslag: Skattebetalningslagens (1997:483) bestämmelser om bestämmande och debitering av slutlig skatt skall tillämpas i fråga om skattereduktionen. Den erhållna skattereduktionen skall inte påverka anskaffningsutgifter, anskaffningsvärden eller förbättringsutgifter vid en framtida försäljning.

Skälen för regeringens förslag: Skattereduktionen bör tillgodoräknas den skattskyldige vid bestämmande och debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen. Skatteverkets beslut om skattereduktion bör kunna omprövas om sökanden begär det eller om det finns andra skäl. Bestämmelserna i 21 kap. skattebetalningslagen (1997:483, SBL) blir då tillämpliga. När det gäller förfarandet vid överklagande blir bestämmelserna i 22 kap. SBL tillämpliga.

Att vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämna oriktig uppgift som leder till att skattereduktion felaktigt beviljas eller beviljas med för högt belopp, omfattas av bestämmelserna om straffansvar i skattebrottslagen (1971:69). Lämnar sökanden en oriktig uppgift i ansökan eller meddelar han inte efter det att ansökan lämnats att försäkringsersättning, statligt bidrag, statligt stöd eller annan skattereduktion har beviljats bör bestämmelserna om skattetillägg i 15 kap. SBL vara tillämpliga.

Det bör av lagtexten framgå att de föreslagna reglerna inte påverkar den skattskyldiges rätt att vid en framtida försäljning dra av utgifter som legat till grund för skattereduktionen.

Som framgår ovan har skatteutskottet i betänkandet ROT-avdragets effekter (bet. 2001/02:SkU28) påtalat vikten av att skattelättnader som den nu föreslagna analyseras, följs upp och utvärderas. Riksdagens revisorer gjorde en granskning ursprungligen på förslag av riksdagens skatteutskott. Granskningen gjordes mer än ett år efter det att möjligheten att erhålla skattereduktion upphört. Dess främsta syfte var att undersöka

• Sida 18
•  Original

dels hur sysselsättningen hade påverkats, dels i vad mån svart arbetskraft omvandlats till vit. Studien bygger till stor del på en enkät till ett antal småhusägare samt till personer som äger hyreshus. Några bolag eller organisationer tillfrågades inte. Urvalet begränsades till Stockholms län och till dem som erhållit skattereduktion under taxeringsåret 1999. Det är svårt att lång tid efter det att ROT-avdraget upphörde utvärdera effekterna av detsamma. Att i dag ytterligare utvärdera ROT-avdragets effekter under 1990-talet torde vara behäftat med vissa svårigheter. Riksdagens revisorer konstaterade emellertid att ROT-avdraget verkade ha påverkat fastighetsägare att genomföra åtgärder. Regeringen har därför gjort den bedömningen, inför nu föreliggande förslag, att ett återinförande av ROT-avdragen skulle få en positiv inverkan på sysselsättningen inom byggsektorn, där arbetslösheten ligger betydligt högre än i andra branscher.

Det är emellertid viktigt att den nu föreslagna lagstiftningen följs upp, utvärderas och analyseras ytterligare medan den är i kraft. Än viktigare är detta med tanke på att skattereduktionen föreslås gälla under en så begränsad period. Regeringen avser därför att i särskild ordning ge Boverket i uppdrag att tillsammans med Skatteverket analysera, följa upp och utvärdera de nu föreslagna åtgärderna ur arbetsmarknadssynpunkt. Uppdraget skall även omfatta en analys, uppföljning och utvärdering ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

4.6. Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagstiftningen skall gälla för byggnadsarbeten som utförs från och med den 15 april 2004 och till och med den 30 juni 2005. De föreslagna bestämmelserna bör träda i kraft den 1 november 2004.

Skälen för regeringens förslag: Det är av stimulansskäl angeläget att åtgärder som ger rätt till skattereduktion enligt den nu föreslagna lagen kommer i gång så snabbt som möjligt. I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100) aviserades att ett tillfälligt ROTavdrag i form av en skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten på bostadshus skulle införas. Bestämmelserna skulle i allt väsentligt utformas enligt de bestämmelser om skattereduktion som gällde från och med den 15 april 1996 till och med den 31 mars 1999. I vårpropositionen redogjordes också för vilka som bör omfattas, vilka åtgärder som bör vara skattereduktionsgrundande och vilka belopp som är aktuella. Det är angeläget att den föreslagna lagen kan träda i kraft så snart som möjligt. Den föreslagna lagen bör därför träda i kraft den 1 november 2004.

4.7. Följdändringar

Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen. Slutlig skatt kan också bestämmas genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol. Av 11 kap. 9 § SBL framgår att med

• Sida 19
•  Original

slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 11 kap. 10 § SBL minskad med vissa uppräknade skattereduktioner.

Ett beslut om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus kommer att meddelas fristående och är inte ett taxeringsbeslut. Skattereduktionen kommer att tillgodoräknas den skattskyldige vid debitering av slutlig skatt. Detta föranleder en komplettering av bestämmelserna i 11 kap. 9 § SBL.

5. Offentligfinansiella effekter

Regeringen har i 2004 års ekonomiska vårproposition redovisat sin bedömning av de offentligfinansiella konsekvenserna av förslaget. Det samlade direkta skattebortfallet, som består av de prognoserade reduktionsbeloppen, bedöms uppgå till 2,4 miljarder kronor. I periodiserade termer beräknas 1,4 miljarder kronor belasta år 2004 medan resterande 1,0 miljarder kronor faller på år 2005. Skattebortfallet har beräknats med hjälp av erfarenheterna från de tidigare skattereduktionerna.

Då förslaget i propositionen syftar till att öka kapacitetsutnyttjandet inom byggsektorn och att motverka arbetslöshet kommer dock det direkta skattebortfallet att motverkas av indirekta (dynamiska) effekter. Storleken av de indirekta effekterna blir bl.a. beroende av i vilken utsträckning aktiviteten i byggsektorn kommer att öka utöver den planerade nivån på grund av den temporära skattelättnaden. En ökad aktivitet bidrar till ökade skatte- och avgiftsintäkter – mervärdesskatt, socialavgifter och inkomstskatter – och till minskade utgifter i form av arbetslöshetsunderstöd till den del den ökade sysselsättningen reducerar arbetslösheten. De indirekta effekterna är dock svåra att kvantifiera och av försiktighetsskäl har regeringen valt att inte beakta dessa vid bedömningen av de offentligfinansiella effekterna.

Effekter på skatteförvaltningen och förvaltningsdomstolarna

Ansökan om skattereduktionen skall göras hos Skatteverket. Skatteverket uppskattar att administrationen av skattereduktionen kommer att ge upphov till merkostnader på 35 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma till frågan om de administrativa kostnaderna för Skatteverket i budgetpropositionen för 2005. Det kan vidare antas att ett antal ärenden kommer att överklagas till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Kostnaderna för hanteringen av dessa ärenden i domstol uppskattas till 9,4 miljoner kronor för hela perioden. Regeringens bedömning är att dessa ökade kostnader för förvaltningsdomstolarna kan finansieras inom befintliga anslag.

• Sida 20
•  Original

6. Författningskommentarer

6.1. Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

1 §

2 och 3 §

4 §

5 och 6 §

Paragraferna, som behandlar förhållandena kring ansökan om skattereduktion och dess innehåll, motsvarar bestämmelserna i 5 och 6 §§ i 1996 års lag. I 5 § anges att ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos Skatteverket. Eftersom skatteförvaltningen numera utgörs av en enda myndighet, Skatteverket, har lagtexten justerats.

I förtydligande syfte har ordalydelsen i 6 § punkterna 1 och 2 ändrats så att det framgår att om ansökan avser en privatbostadsrätt så skall uppgift om föreningens eller bolagets organisationsnummer också anges.

• Sida 21
•  Original

7 §

8 §

9 §

10 §

11 §

12 §

Av paragrafen framgår att skattebetalningslagens (1997:483) regler om bestämmande och debitering av slutlig skatt gäller i fråga om skattereduktion. Detta innebär att skattebetalningslagens regler om omprövning (21 kap.) och överklagande (22 kap.) är tillämpliga. Bestämmelserna om skattetillägg och efterbeskattning kan bli aktuella om sökanden lämnat en oriktig uppgift i en ansökan om skattereduktion eller i en bifogad handling och den oriktiga uppgiften medfört att skattereduktion har givits med för högt belopp. Bestämmelsen har utformats med lagen (2003:1204) om vissa miljöförbättrande installationer i småhus och lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt som förebilder.

• Sida 22
•  Original

13 och 14 §

15 §

6.2. Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

11 kap.

9 §

Ändringen i andra stycket är en följd av att det den 1 november 2004 införs en lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus.

• Sida 23
•  Original