Prop. 2007/08:93
Jämställdhetsbonus - familjepolitisk reform
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 mars 2008
Fredrik Reinfeldt
Göran Hägglund
(Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det införs en jämställdhetsbonus. Förslaget innebär att den förälder som varit hemma längst med föräldrapenning får en skattekreditering om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Reformen underlättar även för föräldrar av samma kön att fördela föräldraledigheten jämlikt. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om jämställdhetsbonus,
2. lag om ändring i lagen (2008:000) om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
2. Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1. Förslag till lag om jämställdhetsbonus
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om stimulansåtgärder för att öka jämställdheten när det gäller föräldraledighet och deltagande i arbetslivet (jämställdhetsbonus).
2 § Försäkringskassan beslutar i ärenden om jämställdhetsbonus.
Jämställdhetsbonus beräknas för månad och lämnas årligen för ett kalenderår.
3 § Rätt till jämställdhetsbonus har föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn.
Med föräldrar som har gemensam vårdnad likställs personer som avses i 4 kap. 2 § första stycket a och b lagen (1962:381) om allmän försäkring.
4 § Vid tillämpning av denna lag beaktas endast sådan föräldrapenning som enligt 4 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har lämnats
1. med belopp motsvarande förälderns sjukpenning eller
2. med belopp enligt grundnivån.
Berättigad till jämställdhetsbonus
5 § Jämställdhetsbonus lämnas till den av ett barns föräldrar (den berättigade föräldern) som vid utgången av det år som bonusen avser har tagit ut föräldrapenning för vård av barnet under högst antal dagar räknat under hela den tid föräldrapenning har tagits ut av någon av föräldrarna.
Vid flerbarnsfödsel lämnas jämställdhetsbonus gemensamt för barn som avses i 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Har föräldrarna tagit ut föräldrapenning under lika många dagar, lämnas jämställdhetsbonus till den förälder som är yngst.
Jämställdhetsbonusens storlek
6 § Jämställdhetsbonus lämnas med högst 100 kronor per dag (bonusnivån). Bonusens årsbelopp beräknas enligt 10 §.
Dagar för vilka jämställdhetsbonus lämnas
7 § Jämställdhetsbonus lämnas för de dagar för vilka föräldrapenning har tagits ut av den andra föräldern än den berättigade föräldern (bonusdagar).
Vid beräkningen av antalet bonusdagar ska de första 60 dagarna inte räknas med.
Beräkning av jämställdhetsbonus
Antalet bonusdagar
8 § Antalet bonusdagar för ett år ska beräknas till det sammanlagda antalet bonusdagar enligt 7 § minskat med det antal bonusdagar för vilka det för barnet för tidigare år har lämnats jämställdhetsbonus.
Om ansökan om jämställdhetsbonus för barnet inte har gjorts för ett tidigare år, ska antalet bonusdagar enligt 7 § minskas också med de dagar för vilka bonus skulle ha lämnats om ansökan hade gjorts.
De bonusdagar med vilka minskning sker ska anses ha infallit före andra bonusdagar.
Bonusnivån
9 § Bonusnivån beräknas för varje månad under vilken det infallit bonusdag med ledning av den berättigade förälderns inkomst under samma månad till den del inkomsten anses som arbetsinkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Denna månadsinkomst ska räknas om till en dagsinkomst genom att den delas med de dagar under månaden för vilka föräldern inte har tagit ut föräldrapenning.
Bonusnivån ska bestämmas till hälften av dagsinkomsten enligt första stycket, dock högst 100 kronor per dag.
Om den berättigade föräldern har studiemedel för tid under vilken det har infallit bonusdagar, ska studiemedlen likställas med arbetsinkomst när bonusnivån bestäms. Studiemedlen ska räknas om till månadsbelopp, innan beräkning görs enligt första stycket.
Jämställdhetsbonusens årsbelopp
10 § Jämställdhetsbonusen för ett år beräknas på så sätt att antalet bonusdagar enligt 8 § för respektive månad multipliceras med bonusnivån enligt 9 § för samma månad. Bonusen uppgår därefter till summan av dessa månadsbelopp. Detta årsbelopp ska avrundas till närmaste hundratal kronor, varvid 50 kronor avrundas uppåt.
Beräkning av antalet dagar
11 § Vid beräkning av antalet dagar ska dagar för vilka föräldrapenning har lämnats med kvotdel enligt 4 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring räknas om så att de för respektive månad motsvarar antal
dagar med hel föräldrapenning, varvid dag med halv föräldrapenning avrundas uppåt.
Vid beräkning av dagar för vilka det har lämnats föräldrapenning beaktas endast dagar som har infallit under de kalenderår som har passerat innan ansökan senast skulle ha gjorts och för vilka det har betalats ut föräldrapenning senast den 31 januari året efter det år ansökan avser.
Ansökan
12 § Den som vill ha jämställdhetsbonus ska ansöka om detta hos Försäkringskassan. Ansökan ska ha kommit in dit senast den 1 mars året efter det år ansökan avser.
Ansökan ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad. Ansökan får även göras elektroniskt med tillämpning av lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration.
13 § Den som ansöker om jämställdhetsbonus ska med lönebesked eller annan skriftlig dokumentation styrka sina månatliga arbetsinkomster, om han eller hon har inkomst av anställning. En sökande som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning ska lämna skriftlig uppgift om sina månatliga arbetsinkomster. Därvid får den månatliga inkomsten beräknas till en tolftedel av årsinkomsten.
Inkomstuppgifterna enligt första stycket ska avse de månader under vilka det har infallit bonusdagar.
Den som ansöker om jämställdhetsbonus och som har studiemedel för de månader under vilka det har infallit bonusdagar ska styrka detta.
Hur jämställdhetsbonus tillgodoförs
14 § Jämställdhetsbonus, som Försäkringskassan har beslutat vid den årliga beräkningen, ska tillgodoföras den berättigade föräldern genom att för det år som bonusen avser krediteras som preliminär skatt på sådant skattekonto som avses i 3 kap. 5 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) och avräknas mot den slutliga skatten enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 g samma lag.
Försäkringskassan ska senast den 1 maj året efter det år jämställdhetsbonusen avser lämna Skatteverket uppgifter om bonusens årsbelopp och de personuppgifter som behövs för tillgodoförandet.
15 § Jämställdhetsbonus som har fastställts genom Försäkringskassans omprövningsbeslut eller av allmän förvaltningsdomstol ska tillgodoföras genom att Skatteverket krediterar motsvarande belopp, till den del det inte ingår i beslut som avses i 14 § första stycket, på sådant skattekonto som avses i 3 kap. 5 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483).
Försäkringskassan ska lämna Skatteverket de uppgifter som behövs för krediteringen. Sådan kreditering ska göras den 12, i januari den 17, i månaden efter den månad under vilken beslutet fattades. För belopp som har krediterats enligt denna paragraf tillämpas 18 kap. 2 § första stycket första meningen och andra stycket skattebetalningslagen.
Övriga bestämmelser
16 § Försäkringskassan ska besluta om återbetalning av jämställdhetsbonus, om den som har tillgodoförts sådan bonus genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgiftsskyldighet har orsakat att bonus har tillgodoförts felaktigt eller med för högt belopp.
Detsamma gäller om jämställdhetsbonus i annat fall har tillgodoförts felaktigt eller med ett för högt belopp och den som tillgodoförts bonusen har insett eller skäligen borde ha insett detta.
Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.
Vad som föreskrivs om ränta i 20 kap.4 b–4 d §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring ska tillämpas på beslut om återbetalning enligt denna paragraf.
17 § För jämställdhetsbonus gäller följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring
– 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet, – 20 kap. 10 och 10 a §§ om omprövning och ändring, och – 20 kap. 11–13 §§ om överklagande.
18 § Försäkringskassans beslut enligt denna lag får fattas genom automatiserad behandling av Försäkringskassan när skälen för beslutet får utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008 och tillämpas på föräldrapenning som lämnas för barn som är födda efter den 30 juni 2008.
2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:000) om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)1 i stället för dess lydelse enligt lagen (2008:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2007/08:49 Föreslagen lydelse
7 kap.
2
7 §
Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring, handikappersättning och vårdbidrag eller statligt tandvårdsstöd eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning, ersättning för sjukgymnastik eller särskild sjukförsäkringsavgift, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock bestämmelserna där.
Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring, handikappersättning och vårdbidrag eller statligt tandvårdsstöd eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning, ersättning för sjukgymnastik eller särskild sjukförsäkringsavgift, eller om jämställdhetsbonus, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock bestämmelserna där.
Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.
Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension,
1 Lagen omtryckt 1992:1474. 2 Senaste lydelse 2004:1246.
handikappersättning och vårdbidrag, sjuklön, statligt tandvårdsstöd eller särskild sjukförsäkringsavgift.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.
2.3. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)1
dels att 22 kap. 12 § ska upphävas,
dels att 11kap. 14 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
14 § 2
Sedan den slutliga skatten har bestämts skall Skatteverket göra en avstämning av skattekontot.
Innan avstämning görs skall Skatteverket.
Sedan den slutliga skatten har bestämts ska Skatteverket göra en avstämning av skattekontot.
Innan avstämning görs ska Skatteverket
1. från den slutliga skatten göra avdrag för
a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt,
b) avdragen A-skatt,
c) A-skatt som skall betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket
c) A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket,
d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,
e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige,
f) skatt som avser sådana återbetalningar som skall göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar,
f) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar,
g) beslutad jämställdhetsbonus enligt 14 § första stycket lagen ( 2008:000 ) om jämställdhetsbonus,
2. till den slutliga skatten lägga
a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket,
1 Senaste lydelse av 22 kap. 12 § 1998:681. 2 Senaste lydelse 2005:345.
b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, och
c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008. Äldre föreskrifter i 22 kap. 12 § gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som meddelats före den 1 januari 2008.
3. Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 2007 aviserade regeringen en familjepolitisk reform. Regeringen vill förbättra förutsättningarna för både män och kvinnor att ta ett aktivt och jämlikt ansvar för föräldraskapet, utan att för den skull frånta familjerna sitt självbestämmande. Regeringens politik ska också lägga grunden för att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors förutsättningar i arbetslivet.
En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har utarbetat en promemoria, Jämställdhetsbonus – familjepolitisk reform (Ds 2007:50). Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.
Promemorian har remissbehandlats. I bilaga 3 finns en förteckning över remissinstanser som yttrat sig över promemorian. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (S2007/10527/SF).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 14 februari 2008 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har följt Lagrådets yttrande samt därutöver gjort vissa redaktionella ändringar. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitten 8 och 11 samt i författningskommentaren till lagen om jämställdhetsbonus.
I förhållande till lagrådsremissen har också föreslagits att 22 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483) upphävs. Bestämmelsen hänvisar enbart till en annan bestämmelse som upphävdes den 1 januari 2008. Ändringen är av sådan beskaffenhet att den inte kräver Lagrådets hörande.
4. Bakgrund
Kvinnors lägre deltagande i arbetslivet under åren med små barn försämrar deras möjligheter till karriär och utveckling på arbetsmarknaden. En ökad jämställdhet är önskvärd för att bidra till tryggare familjeförhållanden och till stabilare uppväxtförhållanden för barnen.
Ett flertal olika reformer har genomförts i syfte att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Inom föräldrapenningen har det införts reserverade dagar för föräldrarna. Vidare har inkomsttaket för föräldrapenningen höjts från 7,5 till 10 prisbasbelopp. Dessutom ger nuvarande skattesystem incitament för bägge föräldrarna att arbeta. En familj går miste om helt s.k. jobbskatteavdrag om den ena föräldern är hemma ett helt kalenderår med föräldrapenning eftersom denna förmån inte ger rätt till jobbskatteavdrag. Om däremot båda föräldrarna arbetar viss tid under ett kalenderår kan bägge få denna skattereduktion.
Föräldrapenning tas till största delen ut av kvinnor. Männens uttag har visserligen ökat successivt sedan föräldrapenning infördes 1974 men andelen föräldrar som delade föräldrapenninguttaget enligt proportionen
40/60 var fortfarande endast 7 procent 2006 (föräldrar till barn födda 2003 som delat jämställt på dagarna under barnets första 3 år). År 1974 tog männen ut 0,5 procent av föräldrapenningdagarna jämfört med 20,6 procent år 2006. I diagram 1 kan man se att förändringstakten har varit som störst under 2000-talet.
Diagram 1. Andel föräldrapenningdagar uttagna av män respektive kvinnor.
0% 25% 50% 75% 100%
Andel föräldrapenningdagar uttagna av män år 2007=20,8 % Andel föräldrapenningdagar uttagna av kvinnor år 2007=79,2 %
År 1996 = 10,6%
År 1974 = 0,5% År 1974 = 99,5%
År 1996 = 89,4%
Källa: Försäkringskassan
De för varje förälder reserverade 60 dagarna som inte kan överlåtas till den andre föräldern har medfört att skillnaderna i uttag av föräldrapenning mellan föräldrarna har minskat. Diagram 1 visar dock att kvinnorna fortfarande har ett betydligt större uttag även om männens uttag ökade i och med införandet av de reserverade dagarna 1995 och 2002 (diagram 2). Andel män respektive kvinnor som tagit ut de reserverade 60 dagarna när barnen uppnått 4 års ålder är 43 respektive 96 procent.
Diagram 2. Andel män som tagit ut någon dag med föräldrapenning (fp), mer än 1 månad respektive mer än 2 månaders föräldrapenning när barnet har fyllt 4 år.
0 25 50 75 100
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Årskull
Har tagit ut någon fp Mer än 1 mån Mer än 2 mån
1:a reserverade månaden 2:a reserverade månaden
Källa: Försäkringskassan
Att enbart titta på hur föräldrarna procentuellt har fördelat de uttagna föräldrapenningdagarna mellan sig kan dock vara missvisande då det totala antalet dagar för vilka det kan lämnas föräldrapenning har ökat från 120 dagar 1974 till 480 dagar. I termer av antalet dagar för vilka det har tagits ut föräldrapenning är således skillnaderna mellan kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning större i dag än 1974. En studie av hur föräldrar tar ut föräldrapenning visar t.ex. på olika samband mellan föräldrapenninguttag och föräldraledighetslängd för kvinnor och män. Enligt en studie finns det för kvinnor ett svagt samband mellan föräldrapenningdagar och föräldraledighet medan det för män finns ett starkt samband mellan uttagna föräldrapenningdagar och ledighet.
Tabellen nedan visar att det är en stor andel kvinnor med små barn som inte har något förvärvsarbete. En person som har föräldraledigt samt har en anställning eller är egenföretagare räknas här som sysselsatt.
Tabell 1. Andelen sysselsatta i befolkningen, män respektive kvinnor fördelat på det yngsta barnets ålder.
Yngsta barnets ålder
Män Kvinnor Totalt
0 år
90,3
67,5
78,8
1-2 år
90,7
77,1
83,8
3-6 år
93,0
81,2
86,9
Källa: SCB, AKU
Om man i stället tittar på arbetstiden inom gruppen sysselsatta framgår det tydligt att kvinnorna arbetar i betydligt mindre utsträckning än männen när barnen är små.
Tabell 2. Medelarbetstid i befolkningen, män respektive kvinnor fördelat på det yngsta barnets ålder.
Yngsta barnets ålder
Män Kvinnor Totalt
0 år
31,6
3,5
19,5
1-2 år
32,4
22,9
28,0
3-6 år
35,0
26,9
31,1
Källa: SCB, AKU
Ojämlikheterna på arbetsmarknaden och det skeva uttaget av föräldraförsäkringen avspeglas även i löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2006 uppgick kvinnors lön i genomsnitt till 84 procent av männens lön, vilket var samma kvot som år 1992. Även om hänsyn tas till ålder, utbildning, arbetstid och sektor uppgår kvinnors lön fortfarande endast till 92 procent av mäns lön.
5. Förutsättningar för jämställdhetsbonus
Regeringens förslag: Det ska införas en jämställdhetsbonus som lämnas till den förälder som tagit ut föräldrapenning under flest dagar och som arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning.
Hur stor bonusen blir för den enskilde styrs dels av förvärvsinkomsten, dels av i vilken utsträckning föräldrarna delar på föräldrapenningen. Bonusens nivå bestäms av den arbetande förälderns arbetsinkomst. Högsta bonusnivå ska vara 100 kronor per dag. Bonusen beräknas med hjälp av bonusdagar och bonusnivå. För att få full bonus krävs att arbetsinkomsten är minst 200 kronor i genomsnitt per dag. Studiemedel ska likställas med arbetsinkomst.
Jämställdhetsbonus lämnas kalenderårsvis men beräknas separat månad för månad. Vid beräkning av bonusdagar ska antalet dagar för vilka föräldrapenning har lämnats med kvotdel räknas om så att de för respektive månad motsvarar antal dagar med hel föräldrapenning, s.k. nettodagar.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna är i huvudsak positiva till att införa en jämställdhetsbonus. Däremot anser några remissinstanser att den föreslagna konstruktionen i promemorian är alltför komplicerad.
Remissinstansernas synpunkter redovisas under respektive avsnitt.
Arbetsgivarverket som begränsar sitt yttrande till att omfatta frågor av arbetsgivarpolitisk karaktär har inget att invända mot förslaget. Justitieombudsmannen och Riksrevisionen har avstått från att yttra sig över förslaget. Kammarrätten i Jönköping har några lagtekniska synpunkter, bl.a. avseende reglerna för egenföretagare och vissa synpunkter på författningskommentarerna. Länsrätten i Stockholms län anför att det inte framgår av lagtexten att de 120 reserverade dagarna ska ha tagits ut innan bonusdagarna börjar löpa.
Domstolsverket förutsätter att frågan om i vilken omfattning domstolarna kommer att påverkas utreds närmare och att domstolsväsendet tillförs nödvändiga resurser.
Försäkringskassan är positiv till jämställdhetsbonus men anser att förslaget är alltför komplicerat och därför inte bör genomföras. Försäkringskassan är också tveksam till om bonusnivån är ett tillräckligt incitament för att dela mer lika på föräldrapenningen.
Skatteverket har inget att erinra mot att införa en jämställdhetsbonus men anser att bonusen ska betalas ut av Försäkringskassan. Statskontoret anser att bonusens konstruktion är relativt komplicerad och att den betalas ut i efterhand kan göra det svårare att nå rätt målgrupp. Statskontoret anför vidare att om föräldrarna tar ut exakt lika många dagar bör bonusdagarna delas lika mellan föräldrarna. Centrala studiestödsnämnden anför att studerande som uppbär studiemedel och har barn givetvis kommer att kunna gynnas av en jämställdhetsbonus. Det föreslagna inkomstkravet om 6 000 kronor per månad kan i vissa fall komma att motverka den studerandes möjlighet att begränsa sin skuldsättning och att fördela antalet möjliga veckor med studiemedel enligt eget val på bästa sätt. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) anser att förslaget brister i problematisering och analys ur ett jämställdhetsperspektiv vilket gör det svårt att ta ställning till den föreslagna bonusen. JämO anser att en individualiserad föräldraförsäkring är det mest effektiva sättet att skapa en jämn fördelning av föräldraledigheten. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) anser att grunderna för vilka effekter förslaget får på skatteintäkterna ska redovisas explicit. Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) instämmer med intentionerna i förslaget och anser att det är viktigt att kvinnor och män delar mer lika på föräldraledighet och förvärvsarbete. SKL föreslår att en utvärdering av förslaget görs under de närmaste åren av bonusens effekter på fördelningen av föräldraledighet och deltagandet i arbetslivet. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att bonusen ska ha ett högre tak för att bli ett än mer effektivt incitament. TCO anför även att bonusen bör kompletteras med ett stegvis införande av fler reserverade dagar samt att en modell med höjd ersättningsnivå för ej överlåtna föräldrapenningdagar är att föredra framför förslaget. Sveriges akademikers centralorganisation anser att förslaget är krångligt och att det finns utrymme för förenklingar. De statsfinansiella effekterna av förslaget redovisas alltför översiktligt i promemorian. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att förslaget om jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen är intressant och väl värt att följas upp. LO ställer sig positiv till ett försök med ekonomiska incitament för att stimulera ett mer lika uttag av föräldrapenning mellan kvinnor och män men anser att förslaget är komplicerat.
Skälen för regeringens förslag
I budgetpropositionen för 2007 aviserade regeringen en familjepolitisk reform. Familjepolitiken ska öka familjernas valfrihet och stärka föräldrarnas makt över sin livssituation. Både kvinnor och män ska kunna kombinera familjeliv med arbetsliv. Förutsättningarna för både kvinnor och män att ta ett aktivt och jämlikt ansvar för föräldraskapet bör förbättras, utan att för den skull ta ifrån familjerna sitt självbestämmande.
Regeringens politik ska också lägga grunden för att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors förutsättningar i arbetslivet. En av de bärande utgångspunkterna för reformen är införandet av en jämställdhetsbonus. Denna stimulansåtgärd som avser att öka jämställdheten bör alltjämt benämnas jämställdhetsbonus, eftersom denna term redan skapats och har förelagts riksdagen (prop. 2007/08:1, volym 6, utg.omr. 12).
Skatteverket anser att jämställdhetsbonusen bör betalas ut i nära anslutning till uttaget av föräldrapenning och inte genom en kreditering på skattekontot i samband med debiteringen av slutlig skatt.
Syftet med förslagets utformning är att jämställdhetsbonusen, utöver att vara en jämställdhetsåtgärd vid uttag av föräldraledighet, även ska öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Genom att stärka incitamenten att återgå till arbete och därmed skapa en starkare förankring för individen på arbetsmarknaden motverkas osakliga löneskillnader. Därför är bonusens koppling till en återgång till arbete och till uttaget av inkomstskatt en viktig dimension i förslaget. Jämställdhetsbonusens utformning som en skattelättnad syftar till att stimulera till arbete för den förälder som varit hemma högst antal dagar med föräldrapenning. Med dagens uttagsmönster innebär detta att bonusen främst kommer kvinnor till godo. Fler familjer kommer således att tjäna på att kvinnan återgår i arbete medan mannen tar ut föräldrapenning.
Det är viktigt att reformen ökar förutsättningarna till jämställdhet både vad gäller ansvar för föräldraskapet och arbetslivskarriär. Kopplingen till återgång i arbete respektive ansvaret för föräldraskapet måste därför vara balanserad. Högsta möjliga jämställdhetsbonus bör erhållas när föräldrarna delar lika på föräldrapenningen om den andra föräldern arbetar och eller studerar med studiemedel när han eller hon inte är föräldraledig.
Föräldrapenning utbetalas i samband med ett barns födelse eller adoption under högst 480 dagar. Föräldrarna har rätt till föräldrapenning under 240 dagar vardera. Av de 480 dagarna lämnas föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå under 390 dagar. För resterande 90 dagar kan föräldrapenning lämnas på lägstanivån, de s.k. lägstanivådagarna. En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern såvitt avser en tid om högst 180 dagar, medan 60 dagar enligt sjukpenningnivån är reserverade för vardera föräldern, de s.k. reserverade dagarna. Föräldrapenningen kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels och en åttondels förmån. Föräldrapenning enligt sjukpenningnivå kan betalas ut för den tid som föräldern inte förvärvsarbetar. När föräldern arbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid kan föräldern dock välja mellan att ta ut hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning enligt grundnivå eller lägstanivå. För lägstanivådagarna betalas 180 kronor per dag, lika för alla. Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning ut under ytterligare 90 dagar enligt sjukpenningnivå eller grundnivå, och 90 dagar enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra betalas föräldrapenning ut under ytterligare 180 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån. Föräldrapenning kan utbetalas längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt när barnet har avslutat sitt första skolår. Vid adoption av ett barn räknas tidpunkten när föräldern fått barnet i sin vård som tidpunkten för barnets födelse. Dock kan föräldrapenning för ett sådant barn inte betalas ut när barnet har fyllt tio år.
Jämställdhetsbonusens utformning bör grunda sig på fördelningen av föräldrarnas uttag av föräldrapenning eftersom detta dels kan ses som en indikator på hur ansvaret för föräldraskapet fördelas, dels påverkar förutsättningarna för en jämställd arbetslivskarriär. Huvudprincipen för förslaget om en jämställdhetsbonus bör vara att högsta möjliga bonus erhålls när föräldrarna delar lika på föräldrapenningdagarna samt att den förälder som inte tar ut föräldrapenning arbetar samtidigt som den andra förälder tar ut föräldrapenning.
Förekomsten av de 60 reserverade dagarna utgör ett starkt incitament för män att ta ut föräldrapenning. Statistiken visar att det är betydligt fler män som tar ut föräldrapenning för 2 månader eller mer (43 %) än som tar ut föräldrapenning för mer än 3 månader (8 %). Bonusen bör därför inriktas på de fall där båda föräldrarna tar ut fler än 60 föräldrapenningdagar.
Föräldrapenning på lägstanivån tas oftast ut i slutet av föräldraledigheten. Även om en förälder arbetar upp till sju åttondelar av normalarbetstid kan han eller hon samtidigt ta ut hel föräldrapenning under de dagar som ersätts enligt lägstanivån. Föräldrapenning på lägstanivån kan tas ut även under arbetsfria dagar, till exempel under helger, även om föräldern arbetar heltid måndag till fredag. Om lägstanivådagarna ingick i beräkningen skulle således även dagar då föräldern arbetar kunna ge upphov till jämställdhetsbonus. Detta är inte förenligt med jämställdhetsbonusens syfte att bidra till ett jämlikt ansvar för föräldraskapet.
Mot denna bakgrund föreslås att varken de reserverade 60 dagarna eller de 90 lägstanivådagarna ska ingå i underlaget för beräkningen av jämställdhetsbonus.
En jämställdhetsbonus motsvarande 3 000 kronor per månad innebär att det stora flertalet familjer vinner ekonomiskt på att dela på föräldrapenningen. Med hänsyn till sin utformning utgör inte jämställdhetsbonusen någon skattepliktig inkomst. Under förutsättning att respektive förälder har en inkomst som är lägre än 33 000 kronor per månad (dvs. lägre än inkomsttaket för beräkning av föräldrapenning) och inkomstskillnaden mellan föräldrarna uppgår till högst 15 000 kronor per månad efter skatt, tjänar familjen ekonomiskt på att den med den högsta inkomsten tar ut föräldrapenning om den andra föräldern arbetar och därmed får jämställdhetsbonus. Exemplet nedan visar att i en familj där mannen har en bruttoinkomst på 25 000 kronor per månad och kvinnan en inkomst på 15 000 kronor per månad får familjen 1 600 kronor mer netto när mannen är hemma med föräldrapenning samtidigt som kvinnan arbetar och erhåller en jämställdhetsbonus. Kvinnan får 5 100 kronor mer per månad medan mannen får 3 500 kronor mindre per månad.
Lön Föräldrapenning (fp) Kvinna 15 000 12 000 Man 25 000 20 000
Kvinna
(fp)
Man (fp)
Skillnad, inkomst
Skillnad, netto
Inkl. bonus
Kvinna
12 000 15 000 +3 000 +2 100 +5 100
Man
25 000 20 000 -5 000 -3 500 -3 500
Familjeinkomst 37 000 35 000 -2 000 -1 400 +1 600
Regeringen har valt att använda föräldrars arbetsinkomst som mått på arbetad tid eftersom uppgifter om faktisk arbetad tid inte finns registrerade. Om en alltför låg inkomstnivå godtas i detta sammanhang skulle det innebära att även föräldrar som återgår till arbete i mycket begränsad omfattning kan erhålla full bonus. Det skulle även innebära en risk för oönskade kombinationer av jämställdhetsbonus och ersättningar från trygghetssystemen. Samtidigt finns en risk att krav på en alltför hög inkomstnivå skulle innebära att föräldrar med en relativt svag koppling till arbetsmarknaden inte omfattas av reformen. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att en arbetsinkomst på 6 000 kronor per månad i en månad med 30 dagar (200 kronor per dag) före skatt ska kunna ge full bonus dvs. 100 kronor per dag netto.
För att säkerställa att regelbundet arbete läggs till grund för jämställdhetsbonus föreslår regeringen att såväl de dagar under vilka det har tagits ut föräldrapenning som arbetsinkomsten ska beräknas per månad. Detta innebär att en förälder, för att vara berättigad till jämställdhetsbonus, måste ha arbetat samma månad som den andra föräldern har tagit ut föräldrapenning. Regeringen bedömer att en årlig avstämning inte är tillräckligt träffsäker. En avstämning per vecka eller dag skulle vara önskvärd ur ett träffsäkerhetsperspektiv men bedöms innebära en alltför kostsam administration. För att ytterligare begränsa administrationen föreslår regeringen vidare att insamling och sammanställning av inkomstuppgifter och uttag av föräldrapenningdagar för respektive månad begränsas till ett tillfälle om året.
Genom att utgå från föräldrarnas relativa uttag av föräldrapenning stimulerar bonusen alltid till arbete för den förälder som tagit ut flest dagar, vilket oftast är den förälder som varit hemma under längst period. Konstruktionen innebär även att jämställdhetsbonusen omfattar familjer där föräldrarna arbetar och tar ut föräldrapenning växelvis. Denna utformning bedöms vara nödvändig för att värna om föräldraförsäkringens flexibilitet och föräldrarnas fria val.
Jämställdhetsbonus kan därmed lämnas i olika situationer. I de allra flesta situationer kommer bonusen att lämnas till en förälder som har varit hemma med föräldrapenning och som återgår i förvärvsarbete samtidigt som den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Denna situation uppstår när den förälder som inleder uttaget av föräldrapenning tar ut fler dagar än den andra föräldern. En annan situation, som med rådande uttagsmönster emellertid kommer att bli relativt ovanlig, är när den förälder som inleder uttaget av föräldrapenning tar ut färre dagar än den andra föräldern. I en tredje situation kan bonus lämnas till en förälder som arbetar deltid samtidigt som han eller hon tar ut partiell föräldrapenning t.ex. del av dag eller några dagar per månad. I en del situationer finns det en målkonflikt mellan denna flexibilitet och ett enkelt regelverk. För att fastställa bonusen i den tredje situationen ovan krävs t.ex. en
modell som tar hänsyn till att antalet potentiella arbetsdagar per månad varierar beroende av hur många dagar föräldern tar ut föräldrapenning.
De familjer där föräldrarna delar lika på uttaget av föräldrapenning bör få bonus för fler dagar än de som har en skev fördelning av föräldrapenningen. I undantagsfall kan det inträffa att föräldrarna vid årets slut har fått ersättning med föräldrapenning under exakt lika många nettodagar. För att inte komplicera handläggningen av bonusen i sådana fall bör den av föräldrarna som är yngst erhålla jämställdhetsbonusen.
Beräkning av jämställdhetsbonus
En förälder kan ta ut föräldrapenning för längre sammanhängande perioder, enstaka dagar eller delar av dagar. Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning anses en dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning som motsvarande andel av en dag (4 kap. 18 § andra stycket lagen [1962:381] om allmän försäkring [AFL]). Denna s.k. nettodagsberäkning innebär att partiella dagar, för vilka dagar det har tagits ut föräldrapenning, räknas om till hela dagar (två dagar med halv föräldrapenning räknas exempelvis som en hel dag med föräldrapenning). Samma metod, som för beräkning av antal dagar för vilka det har tagits ut föräldrapenning, ska användas även när det gäller jämställdhetsbonusen.
Jämställdhetsbonus ska lämnas kalenderårsvis till den förälder som vid det aktuella årets slut har tagit ut föräldrapenning enligt sjukpenning- eller grundnivå under flest dagar, ackumulerat sedan barnets födelse. Bonusen beräknas genom att antalet framräknade bonusdagar multipliceras med framräknad bonusnivå för respektive månad och summeras för kalenderåret.
Antalet bonusdagar motsvarar antalet dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivån eller grundnivån för den andra föräldern, dvs. den förälder som har fått sådan föräldrapenning under lägst antal dagar ackumulerat sedan barnets födelse. Dagar med föräldrapenning enligt hel lägstanivå kan kombineras med arbete motsvarande sju åttondels dag och bör därför inte ligga till grund för beräkning av bonusdagar. Även föräldrapenning enligt grundnivån kan kombineras med arbete på detta sätt men bör enligt regeringen ändå kunna ligga till grund för beräkning av bonusdagar eftersom de föräldrar som endast har rätt till grundnivån annars skulle uteslutas från reformen. En bonusdag motsvarar en dag med föräldrapenning på sjukpenningnivån eller grundnivån förutom de reserverade 60 dagarna för vilka föräldrapenning inte kan överlåtas till den andra föräldern. Föräldrapenning för dessa dagar anses uttagna först. Detta innebär att bonusdagarna börjar löpa först efter det att föräldrarna har tagit ut föräldrapenning under 60 dagar vardera. Vanligen kommer antalet bonusdagar per månad således att motsvara det antal uttagna dagar för vilka det har tagits ut föräldrapenning under den månaden, under förutsättning att föräldern dessförinnan har tagit ut föräldrapenning för sina första 60 dagar (se bilaga 1, exempel 1-3).
Det kan i undantagsfall förekomma att en förälder som vid det föregående årsskiftet har tagit ut föräldrapenning med lägst antal dagar (men fler än 60) är den som har tagit ut flest antal dagar vid nästa årsskifte.
Vilken av föräldrarna som har tagit föräldrapenning under flest antal dagar ackumulerat växlar således i detta fall från det ena årsskiftet till det andra. I dessa fall ska de uttagna föräldrapenningdagarna ackumuleras och förutom de 60 reserverade dagarna ska även antalet bonusdagar från föregående år räknas av. Vid avräkningen för föregående års bonusdagar ska även sådana dagar avräknas som skulle ha utgjort bonusdagar om föräldern hade ansökt i tid. Sådana dagar kan således aldrig utgöra underlag för en jämställdhetsbonus. På så sätt undviks att samma bonusdag räknas två gånger. I denna situation hänförs underlaget för beräkning av bonusdagarna till samma kalenderår för båda föräldrarna. Då jämställdhetsbonus beräknas per månad måste det även fastställas vilka dagar med föräldrapenning som inte ska ingå vid beräkning av antalet bonusdagar. Härvid bör den mest naturliga lösningen vara att räkna bort de dagar som följer direkt efter de reserverade 60 dagarna eftersom övriga dagar då kan räknas i en följd. Det bör noteras att jämställdhetsbonusen i denna situation bygger helt eller delvis på uttagna dagar och inkomster som uppstått under föregående år (se bilaga 1, exempel 4).
Bonusnivån bestäms av den bonusberättigade förälderns månatliga inkomst. Som inkomst räknas arbetsinkomster enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) samt studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395). Inkomsten per månad räknas om till en dagsinkomst. För föräldrar som har studiemedel jämställs arbetsinkomst med studiemedel under fyra veckors tid.
Vid omräkning till dagsinkomst bortses från de dagar föräldern inte arbetat på grund av vård av barn med föräldrapenning exklusive dagar med ersättning enligt lägstanivå (dagar med lägstanivå kan kombineras med arbete motsvarande sju åttondels dag och bör därför inte räknas bort vid beräkningen av arbetsdagar). För att administrationen hos Försäkringskassan inte ska bli alltför betungande används inte uppgift om förälderns antal arbetade dagar vid beräkning av bonusnivån. Inkomsten delas således med antalet dagar i den aktuella månaden, exklusive de dagar föräldern har tagit ut sådan föräldrapenning. Bonusnivån utgör därefter hälften av den sålunda beräknade genomsnittliga dagsinkomsten, dock högst 100 kr per dag. För en förälder som har en arbetsinkomst om minst 200 kronor i genomsnitt per dag kommer därmed bonusnivån alltid att uppgå till 100 kronor per bonusdag.
Jämställdhetsbonusen har dubbla syften på så sätt att den ska främja jämställdhet såväl när det gäller föräldraledighet som deltagande i arbetslivet. Väsentligt för att bonusen ska få avsedd effekt är bl.a. att föräldrarnas deltagande i arbetslivet kan beaktas på månadsbasis. Dessutom ska bonusen kunna tillgodoföras årsvis allteftersom föräldraledigheten tas ut. Med hänsyn härtill samt till att beräkningen av bonusen är kopplad till uttaget av föräldrapenning, vilken i sig bygger på ett komplext regelverk, är det ofrånkomligt att konstruktionen och regleringen av jämställdhetsbonusen blir komplex. Ett enklare regelverk, t.ex. med ökat inslag av schablonregler, skulle inte ge godtagbar träffsäkerhet på de förhållanden som bonusen inriktas på. Motiven bakom jämställdhetsbonusen och dess utformning har sådan tyngd att ett komplext regelverk bör kunna accepteras.
6. Den omfattade personkretsen
Regeringens förslag: Jämställdhetsbonus ska kunna lämnas till föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn. Med föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn likställs rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om barnet samt personer som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Försäkringskassan anser att utformningen av bonusen bör vara sådan att den inte diskriminerar de familjer som valt att inte ha gemensam vårdnad. Förslaget bör förtydligas när i tid vårdnaden ska vara gemensam för att rätt till bonus ska föreligga.
Sveriges Kommuner och Landsting anser att det är en riktig bedömning av personkretsen som ska omfattas av bonusen. Tjänstemännens centralorganisation anser att ensamma vårdnadshavare bör omfattas av jämställdhetsbonusen samt att i de fall vårdnadshavarna inte bor tillsammans ska den ges till båda vårdnadshavarna. Landsorganisationen i Sverige anser att effekten av förslaget blir olycklig när sammanlevande föräldrar gynnas ekonomisk jämfört med ensamlevande. De ensamstående är de som har det tyngst ekonomiskt.
Skälen för regeringens förslag: Föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn ska utöva sina rättigheter och skyldigheter gentemot barnet tillsammans. Utgångspunkten är att vårdnadshavarna ska enas i frågor som rör barnet. Inom föräldrapenningen skiljs på dem som räknas som föräldrar och de som räknas som vårdnadshavare. Båda grupperna kan ta ut föräldrapenning, men endast den som har vårdnad om ett barn får en självständig rätt till föräldrapenning. Vårdnadshavaren har dock möjlighet att avstå föräldrapenning till en annan förälder. Med hänsyn till att föräldrar med gemensam vårdnad har ett gemensamt ansvar för barnet faller det sig mest naturligt att inrikta jämställdhetsbonusen på dessa. För denna grupp har det också redan införts s.k. reserverade dagar med föräldrapenning i syfte att förbättra jämställdheten.
Mot ovanstående bakgrund föreslås att systemet med jämställdhetsbonus ska omfatta endast föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet. I de fall en förälder som inte är vårdnadshavare, efter överlåtelse från den andra föräldern, har tagit ut föräldrapenning ska det därför vid beräkning av jämställdhetsbonus bortses från dessa dagar med föräldrapenning. I underlaget för beräkning av jämställdhetsbonusen ingår endast de föräldrapenningdagar under vilka föräldrarna har haft gemensam vårdnad om barnet. Detta gäller såväl vid bedömning av vilken av föräldrarna som är berättigad till jämställdhetsbonus som vid beräkning av bonusdagar.
Bonus ska kunna lämnas till vårdnadshavarna även om de varken är gifta med varandra eller är sambor.
7. Handläggning
Regeringens förslag: Jämställdhetsbonusen ska handläggas av Försäkringskassan, utom tillgodoförandet. Ansökan om jämställdhetsbonus ska ha kommit in till Försäkringskassan senast den 1 mars året efter det år ansökan avser.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping anser att administrationen av förslaget framstår som tämligen hög med hänsyn till de direkta ekonomiska effekter förslaget medför för dem som berättigas till jämställdhetsbonus.
Försäkringskassan pekar på att tiden för att meddela föräldrar som kan vara berättigade till jämställdhetsbonus är mycket knapp. Försäkringskassan pekar också på olägenheten när en förälder begär ersättning i juni avseende föregående år och anser att en tidsgräns bör införas som innebär att om ansökan om bonus inkommer den 1 mars eller senare och avser föregående år inte ska påverka beräkning av bonus för det aktuella året. Försäkringskassan är vidare tveksam till om det är möjligt att ställa om verksamheten och IT-systemen till den 1 juli 2008. Försäkringskassan har även synpunkter på administrationskostnaderna som de framställs i promemorian. Försäkringskassan anser också att ett bemyndigande avseende jämställdhetsbonusen behövs från regeringen för att kunna verkställa föreskrifter för att praktiskt kunna handlägga bonusen.
Statskontoret anser att för att jämställdhetsbonusen ska påverka föräldrars beslut om uttag av föräldrapenning respektive arbete och studier måste utformningen vara tydlig och helst även enkel. Den föreslagna utformningen är inte helt okomplicerad. Dessutom betalas den ut i efterskott om inte s.k. jämkning har beviljats. Försäkringskassan får en avgörande uppgift att tydliggöra bonusens konstruktion för föräldrarna. Statskontoret betonar att Försäkringskassan måste få möjlighet att ge föräldrarna tillräckligt bra information inför beslut om uttag av föräldrapenning.
Tjänstemännens centralorganisation anför att i stället för att föräldern ska ansöka om jämställdhetsbonus bör det vara Försäkringskassans uppgift att meddela enskilda när dessa troligen har rätt till bonus. Centrala studiestödsnämnden (CSN) anser att dess administration kan bli betungande och kostsam om inte Försäkringskassan kommer att kunna hämta tillräckliga uppgifter direkt från de delar av CSN:s datasystem som kassan har direkt åtkomst till.
Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts i avsnitt 5 ska uttaget av föräldrapenning läggas till grund för såväl rätten till som beräkning av jämställdhetsbonusen. Mot denna bakgrund är det mest ändamålsenligt att förlägga handläggningen av ärenden om jämställdhetsbonus till Försäkringskassan, som redan har de uppgifter om uttaget av föräldrapenning som behövs för beräkning av jämställdhetsbonus. Den omständigheten att handläggningen av jämställdhetsbonusen placeras hos denna myndighet medför emellertid inte att bonusen är att hänföra till socialförsäkringsförmånerna, se avsnitt 10.
Beräkningen av jämställdhetsbonus baseras även på föräldrarnas inkomster på så sätt att deras arbetsinkomster ligger till grund för beräkning av bonusnivån. Det bör ankomma på de föräldrar som vill ha jämställdhetsbonus att själva lämna uppgifter om sina inkomstförhållanden under den tid som är av betydelse för beräkning av bonusnivån.
I likhet med vad som normalt gäller för att erhålla andra stimulansåtgärder i samhället bör det för att få jämställdhetsbonus krävas att den enskilde ansöker därom. Även den omständigheten att den som vill ha jämställdhetsbonus ska lämna inkomstuppgifter talar för att ansökan bör vara en förutsättning för att få jämställdhetsbonus. I likhet med vad som gäller för att få föräldrapenning bör ansökan om jämställdhetsbonus vara egenhändigt undertecknad.
Som anges i avsnitt 5 är det de månatliga inkomsterna som ska ligga till grund för beräkning av bonusnivån. För den som har inkomst av näringsverksamhet kan det emellertid vara svårt att precisera en månadsinkomst, eftersom inkomster av detta slag beräknas på årsbasis. Den som har inkomst av näringsverksamhet bör därför som månadsinkomst kunna få ange en tolftedel av årsinkomsten.
En tidsfrist bör gälla för ansökan om jämställdhetsbonus, eftersom bonusen, som framgår nedan i avsnitt 8, ska tillgodoföras genom en kreditering på skattekontot året efter det att förutsättningarna för bonusen är uppfyllda. Denna tidsfrist bör löpa ut den 1 mars året efter det år ansökan avser. Vid denna tidpunkt bör sökanden ha fått erforderliga inkomstuppgifter för inkomster under föregående år.
Försäkringskassan bör på eget initiativ meddela en förälder som kan antas vara berättigad till jämställdhetsbonus (dvs. den av ett barns föräldrar som har tagit ut föräldrapenning under högst antal dagar) att bonus kan komma i fråga, under förutsättning att en ansökan inkommer för det aktuella året.
Jämställdhetsbonusen ska beräknas på grundval av de föräldrapenningdagar som har infallit före utgången av året före det under vilket en ansökan om jämställdhetsbonus senast ska lämnas. I beräkningsunderlaget bör ingå endast dagar för vilka föräldrapenning har betalats ut senast den 31 januari det år under vilket ansökan senast ska ha lämnats. Därmed får Försäkringskassan möjlighet att informera berörda föräldrar om möjligheten till jämställdhetsbonus under februari månad detta år, dvs. före det att en eventuell ansökan ska lämnas.
Tillsammans med ansökan ska föräldern lämna uppgift om inkomst per månad för de månader som ligger till grund för beräkningen av bonusdagarna. Försäkringskassan ska lämna upplysningar om vilka månader det kan vara fråga om. Personer som har inkomst av anställning ska styrka sina arbetsinkomster t.ex. med lönebesked från arbetsgivaren. För egenföretagare eller andra personer med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning ska en försäkran lämnas om arbetsinkomst för den aktuella tiden. Försäkringskassan kontrollerar att storleken på den redovisade månadsinkomsten motsvarar inkomstkravet för de aktuella månaderna som den andre föräldern har tagit ut föräldrapenning (inkomstkravet innebär att det för full bonus krävs en inkomst på lägst 200 kronor per nettodag). Bonusnivån utgör hälften av den dagberäknade arbetsinkomsten, dock högst 100 kronor per bonusdag som belöper på aktuellt år. Försäkringskassan beräknar och fattar beslut om bonusen.
8. Hur och när jämställdhetsbonus tillgodoförs
Regeringens förslag: Jämställdhetsbonus ska tillgodoföras föräldern genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483). Jämställdhetsbonus som beslutas vid den årliga beräkningen tillgodoförs den berättigade föräldern som preliminär skatt och avräknas mot den slutliga skatten.
En ändring görs därför i 11 kap. 14 § skattebetalningslagen. I detta sammanhang upphävs också 22 kap. 12 § samma lag. Försäkringskassan ska lämna behövliga uppgifter om bonusens storlek och om vilken persons skattekonto som ska krediteras till Skatteverket senast den 1 maj året efter det år bonusen avser.
Bonusbelopp som bestäms genom omprövningsbeslut eller av allmän förvaltningsdomstol tillgodoförs som en ren kreditering på skattekontot den 12, i januari den 17, i månaden efter den månad under vilken beslutet fattades.
Regeringens bedömning: Förslaget att jämställdhetsbonusen som beslutas vid årlig beräkning ska tillgodoföras som preliminär skatt och avräknas mot slutlig skatt innebär att motsvarande jämställdhetsbonus bör kunna läggas till grund för särskild beräkningsgrund för skatteavdrag samt i vissa fall till ändrad beräkning av skatteavdrag och
F-skatt.
Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Skatteverket avstyrker att bonusen ska betalas ut genom en kreditering via Skatteverket i samband med uttaget av den bonusberättigade förälderns besked om slutlig skatt. Skatteverket anser att bonusen bör betalas ut i nära anslutning till uttaget av föräldrapenning. Förslaget kommer att innebära att föräldrar kan få vänta i nästan två år på bonusen från ”intjänandeåret”. Skatteverket föreslår att bonusen betalas ut av Försäkringskassan som redan har system för utbetalningar. Skatteverket anser vidare att tilläggsutbetalningar av bonus ska hanteras av Försäkringskassan. Promemorian saknar en tydlig redovisning och reglering på vilket sätt eventuella tilläggsutbetalningar, vilka torde bli ett fåtal, ska hanteras.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att det är komplicerat att lösa hur utbetalningen av bonusen ska ske. Det finns en farhåga att bonusen inte kommer att utnyttjas och/eller inte får de avsedda effekterna. Det kan vara svårt för föräldrarna, när de planerar hur de ska fördela dagarna med föräldrapenning mellan sig, att beräkna effekterna av bonusen i den privata ekonomin. SKL anser att det därför är nödvändigt att under de närmaste åren utvärdera jämställdhetsbonusens effekter på fördelningen av föräldraledigheten och deltagandet i arbetslivet.
Statskontoret anser att för att jämställdhetsbonusen ska påverka föräldrars beslut om uttag av föräldrapenning respektive arbete och studier måste utformningen vara tydlig och helst även enkel. Den föreslagna utformningen är inte helt okomplicerad. Dessutom betalas den ut i efterskott om inte s.k. jämkning har beviljats. Försäkringskassan får en avgörande uppgift att tydliggöra bonusens konstruktion för föräldrarna. Stats-
kontoret betonar att Försäkringskassan måste få möjlighet att ge föräldrarna tillräckligt bra information inför beslut om uttag av föräldrapenning.
Sveriges akademikers centralorganisation anför att det är en brist i förslaget att jämställdhetsbonusen betalas ut i form av en skattereduktion vid skatteåterbäringen påföljande år. Föräldern får inte del av bonusen förrän långt i efterhand. Den sena utbetalningen av bonusen gör att familjens ekonomi under föräldraledigheten inte förändras jämfört med dagens regelverk. SACO anser inte att möjligheten till skattejämkning är en optimal lösning. Bonusen bör betalas ut av Försäkringskassan i samband med att en förälder uppfyller kriterierna för den.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utformningen av jämställdhetsbonusen ska ses i ljuset av att den delvis syftar till att förstärka motiven för kvinnor att bibehålla en förankring i yrkeslivet. För att understryka att bonusen ska stimulera återgång i arbete avsågs den ursprungligen utformas som en skattereduktion. Då en sådan lösning skulle innebära ett ingrepp i inkomsttaxeringen och en mer komplicerad och tidskrävande lagstiftning föreslås i stället en lösning med kreditering på den arbetande förälderns skattekonto (se prop. 2007/08:1, volym 1, s. 82) vilket också innebär att endast de som beskattas enligt inkomstskattelagen (1999:1229) kommer att omfattas av förslaget om en jämställdhetsbonus. Regeringen anser mot den bakgrunden att ett belopp motsvarande den bonus som en förälder är berättigad till och som har beslutats av
Försäkringskassan bör tillgodoföras föräldern genom att det krediteras på sådant skattekonto som har upprättats för mottagaren enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483, SBL). Ett skattekonto upprättas för varje person som är skattskyldig enligt skattebetalningslagen.
Det är angeläget att jämställdhetsbonusen kan komma föräldern till del så snart som möjligt. Det är därför nödvändigt att använda sig av administrativa rutiner som redan finns hos myndigheterna eller som relativt lätt kan byggas upp. Den handläggande myndigheten, dvs. i detta fall Försäkringskassan, bör lämna Skatteverket de uppgifter verket behöver för att kunna utföra krediteringen. Bonus som Försäkringskassan har beslutat vid den årliga beräkningen bör krediteras på mottagarens skattekonto i samband med debiteringen av den slutliga skatten på grund av den årliga taxeringen. Bonusen bör hanteras såsom preliminär skatt för att kunna avräknas mot den slutliga skatten. Genom att bonusen hanteras som preliminär skatt kommer det att vara möjligt att enligt bestämmelserna i 8 kap. 11 § SBL beräkna skatteavdraget enligt en särskild beräkningsgrund. En sådan beräkning får ske med ledning av uppgifter i en preliminär självdeklaration som, normalt, ska lämnas senast den 30 november året före inkomståret (10 kap. 6 § SBL). Det blir också möjligt att – om bonusen uppgår till ett större belopp – få till stånd en ändrad beräkning av såväl skatteavdrag (8 kap. 29 § SBL) som F-skatt (6 kap. 5 § SBL), s.k. jämkning.
Som Skatteverket anför kan det i vissa fall bli aktuellt med s.k. tilläggsutbetalningar av bonus. Detta kan bli aktuellt när Försäkringskassan har omprövat ett tidigare beslut om bonus eller när allmän förvaltningsdomstol har beslutat om bonus. För att tillgodoförandet av bonus i sådana fall inte ska dröja för länge bör det införas en möjlighet att som en ren kreditering på skattekontot tillgodoföra det tillkommande bonus-
belopp som fastställts genom omprövningsbeslut eller av domstol. Sådan kreditering kan i och för sig göras när som helst under året. Av administrativa skäl bör emellertid krediteringen göras den 12, i januari den 17, i månaden efter den under vilken det tillkommande bonusbeloppet beslutades.
Vid ren kreditering är det inte tekniskt möjligt att lägga krediteringsbeloppet till grund för särskild beräkningsgrund för skatteavdrag eller ändrad beräkning av skatteavdrag och F-skatt. Den förälder som i sådant fall inte vill avvakta en framtida avräkning mot slutlig skatt kan med stöd av 18 kap. 2 § första stycket första meningen skattebetalningslagen hos Skatteverket begära att beloppet betalas ut, såvida det inte föreligger hinder mot utbetalning enligt 18 kap. 7 eller 7 a § samma lag. Om det efter en omprövning av Försäkringskassans beslut eller ett överklagande visar sig att för hög bonus har krediterats bör återkravet ske i samma ordning som gäller för andra återkrav som hanteras av Försäkringskassan.
I prop. 2006/07:117 Vissa sjukförsäkrings- och pensionsfrågor, m.m. föreslogs bl.a. att 13 kap. 22 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) skulle upphävas per den 1 januari 2008. Riksdagen antog förslaget (SFS 2007:1010). I det sammanhanget borde även 22 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483), som enbart hänvisar till 13 kap. 22 § LIP, ha upphävts. Ett sådant upphävande föreslås därför i stället nu.
Lagrådet har pekat på frågan om jämställdhetsbonusen faller in under tillämpningsområdet för bidragsbrottslagen (2007:612).
Jämställdhetsbonusen utgör en stimulansåtgärd som syftar till att vara ett incitament till ett mer jämställt beteende. Denna förmån utgör, som nämns i avsnitt 10, inte någon socialförsäkringsförmån. Den torde sannolikt inte heller kunna hänföras till de slags förmåner som omfattas av bidragsbrottslagen. Enligt regeringens bedömning torde bonusen därför inte falla in under bidragsbrottslagens tillämpningsområde. Ytterst ankommer det emellertid på de rättstillämpande myndigheterna att pröva om bidragsbrottslagen är tillämplig på jämställdhetsbonusen.
Hänvisningar till S8
- Prop. 2007/08:93: Avsnitt Författningskommentar till 15 § lag om jämställdhetsbonus
9. Överklagande m.m.
Regeringens förslag: Försäkringskassans beslut om jämställdhetsbonus ska kunna överklagas och omprövas på samma sätt som gäller för beslut som fattas enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Beslut om återbetalning och ränta på återbetalning ska kunna meddelas i motsvarande fall som inom socialförsäkringen. Vissa bestämmelser om uppgiftsskyldighet i lagen om allmän försäkring ska tillämpas även på jämställdhetsbonus.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län är tveksam till om reglerna för återkrav ska hanteras av Försäkringskassan på grund av att kassan då får till uppgift att återkräva en ersättning som har betalats
ut/krediterats av en annan myndighet. En smidigare lösning är enligt Länsrätten att Skatteverket handhar denna uppgift. Utformningen av återkravsreglerna bör enligt Länsrätten i vart fall stämmas av med den återkravsutredning som nyligen tillsatts.
Skälen för regeringens förslag: Om en förälder anser att Försäkringskassan har beräknat en jämställdhetsbonus på ett felaktigt sätt eller avslagit en ansökan om bonus bör han eller hon ha möjlighet att få beslutet omprövat eller att överklaga beslutet. Med hänsyn till att det är Försäkringskassan som beslutar om jämställdhetsbonus och att beräkningen av bonusen har anknytning till föräldrapenning bör överklagande kunna ske på samma sätt som gäller för beslut enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).
Till skillnad från vad som föreslås i promemorian bör bestämmelserna om uppgiftsskyldighet m.m. i 20 kap. 8 § AFL inte vara tillämpliga på jämställdhetsbonus, eftersom det inte finns något behov av det. En bestämmelse om skyldighet att lämna uppgifter om arbetsinkomster och studiemedel finns nämligen i 13 § den föreslagna lagen om jämställdhetsbonus. Dessutom har Försäkringskassan redan uppgifter om uttaget av föräldrapenning. Bestämmelserna i 20 kap. 9 § AFL om skyldighet för arbetsgivare m.fl. att lämna uppgifter på begäran av Försäkringskassan eller domstol bör dock vara tillämplig även på jämställdhetsbonus.
Jämställdhetsbonus som har tillgodoförts felaktigt eller med för högt belopp bör kunna återkrävas i motsvarande fall som inom socialförsäkringen. Förutsättningarna för att återkräva jämställdhetsbonus bör därför vara desamma som gäller enligt exempelvis 14 kap. 1 § första stycket och tredje stycket sista meningen lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Detta innebär att det för återbetalning bör krävas att den som har tillgodoförts jämställdhetsbonus felaktigt eller med för högt belopp, antingen har orsakat detta genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra en uppgiftsskyldighet. Detsamma bör också gälla om jämställdhetsbonus i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som tillgodoförts bonusen har insett eller skäligen borde ha insett detta.
Försäkringskassan bör kunna helt eller delvis efterge krav på återbetalning om det finns särskilda skäl för det. Detta motsvarar vad som föreskrivs i bl.a. 14 kap. 1 § tredje stycket sista meningen LIP.
Vidare bör ränta kunna tas ut på belopp som ska återbetalas. Detta bör kunna göras genom att räntebestämmelserna i 20 kap. 4 b–4 d §§ AFL tillämpas på motsvarande sätt på jämställdhetsbonus. Beträffande frågan om vilken myndighet som bör handlägga frågor om återkrav av jämställdhetsbonus gör regeringen följande bedömning. Prövningen av om en lämnad förmån ska återkrävas innebär vanligen en prövning av de materiella förutsättningarna för förmånen. När det gäller jämställdhetsbonusen så har Försäkringskassan till skillnad från Skatteverket kännedom om de materiella omständigheterna i det enskilda fallet. Skatteverket har en i sammanhanget mer perifer funktion, som endast syftar till att tillgodoföra den enskilde det bonusbelopp Försäkringskassan har beslutat. Det bör därför ligga på Försäkringskassan att besluta om och i övrigt hantera återkrav.
Hänvisningar till S9
10. EG-rättsliga frågor
Regeringens bedömning: Jämställdhetsbonusen utgör en särskild stimulansåtgärd i syfte att öka jämställdheten mellan föräldrar samt uppmuntra dessa till deltagande i arbetslivet. Den kan därför inte anses hänförlig till socialförsäkringen eller någon annan slags förmån som omfattas direkt av någon EG-förordning.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping instämmer i att förmånen inte ska ingå i den svenska socialförsäkringen men ifrågasätter om inte förmånen kommer att omfattas av reglerna om tilläggsbetalning i artikel 1 t) i Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71).
Skälen för regeringens bedömning: Syftet med jämställdhetsbonusen är att öka familjernas ekonomiska möjligheter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt, vilket förbättrar förutsättningarna för jämställdhet och en stärkt relation mellan barnet och bägge föräldrarna. Bonusen ska ge ett ökat incitament för ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Dessutom ska den motverka omotiverade löneskillnader genom att förstärka motiven för kvinnor att behålla en förankring i yrkeslivet.
Bonusen är inte tänkt att utgöra något försörjningsstöd och är inte heller avsedd att täcka några speciella kostnader. Den syftar i sig inte heller till att bereda föräldrarna möjlighet att vara hemma med ett barn utan ska såvitt gäller föräldrapenning endast utgöra ett ekonomiskt incitament för barnets vårdnadshavare att fördela föräldrapenning så jämt som möjligt mellan sig. Kammarrätten ifrågasätter om inte jämställdhetsbonusen kommer att omfattas av reglerna om tilläggsbetalning i artikel 1 t) i förordning nr 1408/71. ”Tillägg till förmåner och pensioner” i artikel 1 t) förordning nr 1408/71 avser de sakområden i artikel 4 som omfattas av förordning nr 1408/71 och berör socialförsäkringsförmåner. Jämställdhetsbonus är enligt regeringens uppfattning inte en socialförsäkringsförmån enligt artikel 4 i förordningen nr 1408/71 utan en stimulansåtgärd för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män vilket innebär att nämnda förordning inte är tillämplig för jämställdhetsbonusen.
11. Sekretess för personliga förhållanden
Regeringens förslag: Sekretess ska på motsvarande sätt som i ärenden enligt lagstiftningen om allmän försäkring gälla hos Försäkringskassan i ärenden enligt lagen om jämställdhetsbonus.
Regeringens bedömning: Något behov av en sekretessbrytande bestämmelse föreligger inte beträffande jämställdhetsbonusen.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna har inte anfört några synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens förslag
I 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om skyddet för enskilds personliga förhållanden. Dessa bestämmelser är tillämpliga på bl.a. Försäkringskassan. För Försäkringskassans vidkommande innebär dessa sekretessbestämmelser bl.a. följande.
Sekretess gäller hos Försäkringskassan i ärende enligt bl.a. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), dvs. även i ärenden om föräldrapenning. Därvid gäller sekretess för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen avgränsas således med ett rakt skaderekvisit. Under begreppet personliga förhållanden faller bl.a. uppgifter om en persons ekonomi. Utrymmet för sekretess för uppgifter om en persons ekonomi är emellertid begränsat med hänsyn till det krav på men som är en förutsättning för sekretess (prop. 1979/80:2, Del A s. 190).
När det gäller jämställdhetsbonus ska den förälder som ansöker om sådan bonus lämna uppgifter om sina inkomstförhållanden. I ärenden om föräldrapenning förekommer i dag sekretess för personliga förhållanden enligt ovan nämnda paragraf. Sekretess bör gälla i samma utsträckning i ärenden om jämställdhetsbonus. Detta gäller särskilt som beräkningen av jämställdhetsbonusen är kopplad till uttaget av föräldrapenning. Även om uppgifter om en persons ekonomi i de flesta fall inte kommer att vara sekretessbelagda enligt vad som sagts ovan är det inte uteslutet att det kan förekomma uppgifter i ärenden om jämställdhetsbonus där ett utlämnande skulle kunna orsaka men för den enskilde.
En förälder kan behöva uppgifter om den andra förälderns uttag av föräldrapenning för att kunna bedöma sina möjligheter till jämställdhetsbonus. Vid begäran om föräldrapenning lämnar Försäkringskassan i dag som förtryckt uppgift i blanketten för begäran om föräldrapenning uppgift om hur många föräldrapenningdagar det har tagits ut för barnet. Denna uppgift är specificerad på föräldrapenning på sjukpenningnivån respektive lägstanivån. Med dessa uppgifter kan en förälder räkna ut hur många dagar den andra föräldern har tagit ut. En förälder bedöms således i dag som regel kunna få ut uppgift om antalet uttagna föräldrapenningdagar för sitt barn. Försäkringskassan bör kunna precisera uppgifterna om föräldrapenninguttag med angivande av datum utan att det behövs någon lagändring.
Enligt Lagrådet kan det finnas anledning att beröra frågan om sekretess för uppgifter om jämställdhetsbonus hos Skatteverket.
Som regeringen anfört i avsnitt 8 hanteras jämställdhetsbonusen som en preliminär skatt. Handläggningen hos Skatteverket är enligt regeringens mening därför att bedöma som bestämmande av skatt. För uppgifterna hos Skatteverket gäller då sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen.
Meddelarfrihet
I 16 kap. 1 § sekretesslagen finns de tystnadsplikter uppräknade som har företräde framför principen om meddelarfrihet, dvs. rätten enligt 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att lämna uppgift i vilket ämne som helst för publicering i de medier som de båda grundlagarna omfattar. Den tystnadsplikt som följer av 7 kap. 7 § sekretesslagen har inte företräde framför meddelarfriheten. Någon anledning att behandla uppgifter i ärenden om jämställdhetsbonus annorlunda i detta hänseende än uppgifter i ärenden om föräldrapenning saknas. Någon ändring i 16 kap. 1 § sekretesslagen föreslås därför inte.
12. Ikraftträdande
Lagen om jämställdhetsbonus föreslås träda i kraft den 1 juli 2008 och tillämpas på föräldrapenning som lämnas för barn som är födda efter den 30 juni 2008.
13. Konsekvenser av förslaget
Minskade inkomster
Regeringen gör bedömningen att de föreslagna reglerna medför minskade inkomster på statsbudgeten om ca 0,1 miljoner kronor år 2008, ca 100 miljoner kronor år 2009, ca 150 miljoner kronor år 2010 och ca 200 miljoner kronor år 2011. Beräkningarna bygger på ett antagande om att antalet föräldrapenningdagar som tas ut av män ökar med i genomsnitt 25 procent i förhållande till aktuellt uttagsmönster. Dessutom har det tagits hänsyn till att männens andel av uttaget trendmässigt har ökat med mellan 1 och 2 procent årligen de senaste åren. I tabell 1 redovisas aktuella beräkningar av de ekonomiska konsekvenserna av införandet av en jämställdhetsbonus i form av minskade inkomster. År 2008 beräknas inkomsterna enbart minska marginellt eftersom förslaget endast berör barn födda från och med den 1 juli 2008. Rätt till bonus ges tidigast först då föräldrarna har tagit ut minst 60 föräldrapenningdagar vardera. Enligt beräkningar kommer ca 150 personer att omfattas det första året.
Tabell 1. Minskade inkomster 2008-2011, mnkr.
2008 2009 2010 2011
Minskade inkomster 0,1 100 150 200 Antal föräldrar 150 20 000 40 000 60 000
Administrativa konsekvenser
Förslaget medför ökade kostnader för Försäkringskassan. Kostnaderna består dels av en engångskostnad för omställning och konstruktion av
nya IT-system om ca 26,5 miljoner kronor. Därutöver tillkommer löpande kostnader för handläggning och information om det nya systemet. För 2008 beräknas dessa kostnader uppgå till ca 6 miljoner kronor. Administrationskostnaden för åren framöver är beroende av utvecklingen av antalet som väljer att utnyttja jämställdhetsbonus. Med antagande om en utnyttjandegrad i enlighet med tabell 2 ovan och med en styckkostnad som för närvarande beräknas till 200 kronor per ärende beräknas kostnaden uppgå till ca 13 miljoner kronor för år 2009, ca 17 miljoner kronor år 2010 och ca 21 miljoner kronor år 2011. Regeringen kommer i tilläggsbudget för 2008 föreslå att anslaget för Försäkringskassan ökar med 6 miljoner kronor. Regeringen kommer att följa utvecklingen av de föreslagna åtgärderna.
Enligt Skatteverkets beräkningar kommer förslaget att innebära en utvecklingskostnad för verket med 3,7 miljoner kronor. Regeringens bedömning är att kostnaden för Skatteverket kan hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar.
Domstolsverket anför att de allmänna förvaltningsdomstolarna påförs en ny målgrupp. Domstolsverket förutsätter att frågan om i vilken omfattning dessa kommer att påverkas utreds närmare och att domstolarna tillförs nödvändiga resurser. Domstolsverket anser att domstolarnas kostnader beräknas till ca 1,4 miljoner kronor årligen vid genomförandet av detta förslag. I vilken utsträckning beslut om jämställdhetsbonus kommer att överklagas till de allmänna förvaltningsdomstolarna går inte att förutsäga med någon större säkerhet. Det ligger emellertid nära till hands att jämföra med mål om föräldrapenning med hänsyn till att föräldrapenninguttaget ligger till grund för beräkning av jämställdhetsbonusen. Under år 2006 inkom till länsrätterna 143 mål om föräldrapenning, vilket innebär att denna målkategori förekommer endast i begränsad omfattning. Som jämförelse kan nämnas att under samma tid inkom till domstolarna 4 222 mål om sjukpenning och 5 837 mål om arbetsskadeförsäkring. Det saknas anledning att anta att beslut om jämställdhetsbonus skulle överklagas i större utsträckning än vad som sker beträffande föräldrapenning. Ärenden om jämställdhetsbonus torde således komma att medföra få mål hos domstolarna. Med hänsyn tagen till detta är regeringens bedömning att domstolsväsendet kan hantera den nya målkategorin inom befintliga ramar.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) anför att dess administration kan bli betungande och kostsam – förutsatt att inte Försäkringskassan själv kan hämta tillräckliga uppgifter direkt från de delar av CSN:s datasystem som Försäkringskassan har rätt att ha direktåtkomst till. Enligt regeringens förslag torde det – i likhet med när en anställd uppvisar lönebesked – räcka att den studerande föräldern visar ett utbetalningsbesked om att studiemedel har utgått för en viss månad.
Regeringens bedömning är att förslaget inte innebär några ekonomiska konsekvenser för CSN.
Jämställdhetskonsekvenser
I dag används föräldrapenning till största delen av kvinnor. Även om männens uttag successivt ökat och i dag uppgår till drygt 20 procent av
uttagna dagar med föräldrapenning är det fortfarande en ojämn fördelning. Kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande under åren med små barn försämrar deras möjligheter till anknytning och utveckling på arbetsmarknaden och leder till osakliga löneskillnader. Genom att öka familjernas ekonomiska möjligheter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt förstärks barnens relation med bägge föräldrarna samtidigt som de osakliga löneskillnaderna motverkas. Förslaget ökar därmed förutsättningarna till jämställdhet både vad gäller ansvar för föräldraskapet och arbetslivskarriär. Högsta möjliga jämställdhetsbonus erhålls när föräldrarna delar lika på föräldrapenningen om den andra föräldern arbetar eller studerar med studiestöd när hon eller han inte är föräldraledig. Familjer där föräldrarna delar lika på uttaget av föräldrapenning får således jämställdhetsbonus för flera dagar än de som har en skev fördelning av föräldrapenningen. Om föräldrarna delar helt lika på föräldrapenningen och kravet på arbetsinkomst är uppfyllt kan en bonus på totalt 13 500 kronor per barn erhållas. Kvantitativt är det svårt att uppskatta hur stor påverkan förslaget har eftersom denna typ av ekonomiska drivkrafter inte tidigare prövats och forskningen inom området är begränsad. Förslaget kommer dock med all sannolikhet att ha en positiv inverkan på jämställdheten eftersom det blir mer ekonomiskt lönsamt att dela på föräldrapenningen än före reformens införande.
Barnkonsekvenser
Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Familjepolitiken bör underlätta för föräldrar att kombinera yrkesliv med familjeliv genom förbättrade möjligheter för båda föräldrarna att delta i arbetslivet och ta hand om barnen när de är små.
Av barnkonventionen följer bland annat att staten ska respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar och att staten ska göra sitt bästa för att säkerställa att båda föräldrarna har ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet. Föräldrar ska i sammanhanget få lämpligt bistånd då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran.
Barnets föräldrar är mycket betydelsefulla för varje barn och dess utveckling. Varje barn har ett behov av att få en nära och djup relation med sina föräldrar. Det är därför av stor betydelse för barnet att samhället stöttar föräldrarna i sin föräldraroll. Barnets rätt till båda sina föräldrar ligger till grund för hur samhället väljer att organisera och stimulera föräldrarna att i början av barnens liv ta hand om barnet. Det är av avgörande betydelse för barnet att båda föräldrarna erbjuds verkliga möjligheter att vara föräldralediga.
Forskning visar att små barn har förmåga till tidig anknytning till båda sina föräldrar och anknytningen är av stor betydelse för barnet. I samspelet mellan barnet och dess förälder eller vårdare skapas den trygga bas och anknytning som är livsviktig för varje barn. Det är en grundläggande förutsättning för en harmonisk utveckling under resten av livet. Förälderns insikt om betydelsen av samspel med barnet och förmågan att kommunicera med sitt barn bör aktivt främjas.
Jämställdhetsbonusens utformning bör grunda sig på fördelningen av föräldrarnas uttag av föräldrapenning eftersom detta bland annat kan ses som en indikator på hur omsorgsansvaret för barnen fördelas. Högsta möjliga bonus kan erhållas när föräldrarna delar lika på föräldrapenningdagarna. Jämställdhetsbonusen är således en stimulansåtgärd för föräldrar att dela mer lika på föräldrapenningen. I dag tar kvinnor ut en betydligt större del av föräldrapenningen och tar större ansvar för omsorgen om barnen under uppväxtåren.
En ökad jämställdhet kan bidra till tryggare familjeförhållanden och till stabila uppväxtförhållanden för barnen. Genom att öka familjernas ekonomiska möjligheter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt förbättras förutsättningarna för jämställdhet och en stärkt relation mellan barnet och båda föräldrarna.
Regeringens grundläggande syn på familjepolitiken är att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Familjepolitiken ska syfta till att stärka föräldrarnas makt över sin livssituation och öka familjernas valfrihet. Genom att underlätta för båda föräldrarna att kombinera yrkesliv med familjeliv förbättras möjligheterna för båda föräldrarna att delta i arbetslivet och ta hand om barnen när de är små. Barnets behov och rättigheter har präglat och genomsyrat utformningen av förslaget till jämställdhetsbonus.
Konsekvenser för arbetsutbud och sysselsättning
Vid sidan av vårdnadsbidragets positiva effekter för möjligheterna att stärka kontakten mellan barn och föräldrar kommer arbetsutbudet och sysselsättningen att påverkas negativt. Hur stor denna negativa effekt på sysselsättningen blir är svårt att bedöma. Konjunkturinstitutet konstaterar att effekten finns och att en ”liknande reform i Norge, Kontantstøtten” medförde betydande negativa effekter. I detta sammanhang är det viktigt att notera att det finns betydande skillnader mellan det svenska förslaget och Kontantstøtten och att osäkerheten kring effekter av den svenska reformen är betydande. KI har pekat på de negativa effekterna, men har tills vidare avstått från en kvantitativ bedömning på grund av den osäkerhet som råder om vilken omfattning reformen kommer att få.
Med hänsyn taget till de omfattande åtgärder som regeringen vidtagit för att stimulera arbetsutbudet och höja sysselsättningen – jobbskatteavdrag, nystartsjobb, nedsatta socialavgifter för utsatta grupper, m.m. – är regeringens bedömning att de negativa effekterna av vårdnadsbidraget mer än väl vägs upp. Trots det medför de norska erfarenheterna att det finns skäl att mycket noga följa utvecklingen i Sverige och vid behov återkomma med åtgärder som motverkar den negativa effekten på arbetsutbudet.
En sådan åtgärd som regeringen nu vidtar är jämställdhetsbonusen. Denna reform syftar till att öka jämställdheten dels genom att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande, dels genom att stimulera män att ta ut en större andel av föräldraledigheten. Därigenom förväntas reformen bidra till att eliminera de osakliga löneskillnader som finns mellan män och kvinnor, och därmed också skillnader i livsinkomst. Regeringen avser att noga utvärdera hur väl jämställdhetsbonusens uppfyller sitt syfte och har
beredskap att återkomma med förslag både avseende bonusens utformning och bonusens storlek. Detta är en del i regeringens övergripande ambition att fortsätta arbetet med att stärka arbetslinjen.
14. Författningskommentar
14.1. Förslaget till lag om jämställdhetsbonus
1 §
Paragrafen innehåller en bestämmelse om vad som regleras genom lagen och lagens syfte. I syfte att öka jämställdheten mellan småbarnsföräldrar införs stimulansåtgärder av ekonomisk natur, som benämns jämställdhetsbonus. Dessa åtgärder ska öka jämställdheten mellan föräldrarna i två hänseenden; dels vad gäller ansvaret för hem och barn, dels vad gäller deltagande i arbetslivet.
2 §
I första stycket föreskrivs att det är Försäkringskassan som handlägger ärenden enligt lagen. Beslut i fråga om jämställdhetsbonus enligt lagen fattas av Försäkringskassan.
Enligt 14 och 15 §§ tillgodoförs en förälder jämställdhetsbonus genom kreditering på skattekontot. Åtgärder rörande skattekontot handhas av Skatteverket, vilket regleras i skattebetalningslagen (1997:483).
På Lagrådets inrådan har ett andra stycke införts. I detta stycke finns en bestämmelse om för vilken tid jämställdhetsbonus beräknas och lämnas. Jämställdhetsbonus lämnas årligen och avser ett kalenderår. Detta innebär att jämställdhetsbonusen bestäms och lämnas för ett år i sänder. Bonusen beräknas dock separat för de månader under vilka det har tagits ut föräldrapenning på ett sådant sätt att det uppkommer rätt till jämställdhetsbonus. Närmare bestämmelser om hur jämställdhetsbonusen beräknas finns i 6–11 §§.
3 §
I paragrafen regleras vilka personer som ingår i den personkrets som har rätt till jämställdhetsbonus. Gemensamt för dessa personer är att de har en självständig rätt till föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).
Rätt till jämställdhetsbonus föreligger för de föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn. I de fall en förälder har ensam vårdnad om barnet, saknar den andra föräldern självständig rätt till föräldrapenning. I sådant fall ingår inte någon av föräldrarna i den omfattade personkretsen.
Vid ändrade vårdnadsförhållanden innebär kravet på gemensam vårdnad att i underlaget för beräkning av jämställdhetsbonus ingår endast de föräldrapenningdagar under vilka det har förelegat gemensam vårdnad om barnet. Detta gäller såväl vid prövning enligt 5 § av vilken av föräldrarna som har tagit ut föräldrapenning under flest antal dagar som vid bestämmande av antalet bonusdagar enligt 7 och 8 §§.
Med föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn likställs några andra personer som i likhet med föräldrar med vårdnad om barnet har en
s.k. självständig rätt till föräldrapenning. Detta gäller rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om barnet samt personer som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det. Det ligger i sakens natur att personerna i fråga måste vara två (”föräldrar”).
4 §
Jämställdhetsbonusen beräknas på grundval av bl.a. hur föräldrarna fördelar uttaget av föräldrapenning mellan sig. Enligt denna paragraf beaktas vid tillämpning av lagen endast den föräldrapenning som enligt bestämmelserna i 4 kap. 6 § AFL lämnas med belopp motsvarande förälderns sjukpenning eller med belopp enligt grundnivån. Föräldrapenning på lägstanivån, som kan lämnas under 90 dagar, ingår däremot inte i underlaget för bestämmande av jämställdhetsbonus. Uttaget av föräldrapenning på lägstanivån saknar således betydelse för såväl bedömningen enligt 5 § av vilken av föräldrarna som är berättigad till jämställdhetsbonusen som för beräkningen av bonusen enligt 7–11 §§. När begreppet föräldrapenning används i lagen avses endast föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning eller med belopp enligt grundnivån.
5 §
I paragrafens första stycke regleras vem av föräldrarna eller med dessa enligt 3 § likställda personer som har rätt till jämställdhetsbonus. Jämställdhetsbonus beräknas för varje barn för vilka dess föräldrar har fördelat föräldraledigheten mellan sig. Om det i en familj finns två eller flera bonusberättigande barn beräknas och beslutas en jämställdhetsbonus för respektive barn.
Det är endast en av föräldrarna som kan vara berättigad till en jämställdhetsbonus som lämnas med anledning av att föräldrarna mellan sig har fördelat föräldraledigheten för ett barn. Jämställdhetsbonusen ska därvid tillfalla den av föräldrarna som vid den tidpunkt per vilken bonusen ska beräknas har varit föräldraledig med föräldrapenning under längst tid, dvs. under högst antal dagar.
I andra stycket finns en bestämmelse om att bonusen vid flerbarnsfödsel ska beräknas gemensamt för barnen, dvs. endast en jämställdhetsbonus lämnas med anledning av föräldrapenninguttaget för dessa barn. Detta gäller för de barn för vilka föräldrapenning beräknas enligt bestämmelserna i 4 kap. 3 § andra stycket AFL.
I tredje stycket finns en specialbestämmelse som reglerar vem som har rätt till jämställdhetsbonusen i de fall föräldrarna har varit föräldralediga med föräldrapenning under lika många dagar. I sådant fall ska jämställdhetsbonusen lämnas till den yngre av föräldrarna.
6 §
I paragrafen anges det högsta belopp som jämställdhetsbonus kan lämnas med per dag. Ytterligare bestämmelser om beräkning av jämställdhetsbonus finns i 7–11 §§.
Till grund för beräkning av jämställdhetsbonusen ligger bl.a. bonusnivån, som utgör ett visst penningbelopp per bonusdag. Vad som avses
med bonusdag anges i 7 §. Den högsta bonusnivån uppgår till 100 kr per dag. Hur årsbeloppet för jämställdhetsbonusen beräknas anges i 10 §.
7 §
I enlighet med Lagrådets synpunkter har bestämmelserna om bonusdagar i 6 § lagrådsremissen överförts till denna paragraf. Med bonusdagar avses enligt första stycket det antal dagar för vilka den andra föräldern, dvs. den förälder som inte är berättigad till jämställdhetsbonus, har fått föräldrapenning av sådant slag som anges i 4 §.
I andra stycket finns vissa begränsningar beträffande vilka dagar som utgör bonusdagar. Föräldrapenning som en förälder har fått under de 60 första dagarna utgör nämligen inte bonusdagar. Vid beräkning av bonusdagar kan dessa första 60 dagar därför ses som en form av ett grundavdrag. Dessa dagar motsvarar det antal dagar för vilka en förälder enligt 4 kap. 3 § sjätte stycket AFL inte kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern, de s.k. reserverade 60 dagarna. I övrigt utgörs bonusdagarna av samma slags dagar som enligt 5 § läggs till grund för bedömningen av vilken av föräldrarna som är berättigad till bonusen fast med den skillnaden att det nu rör sig om de dagar för vilka föräldrapenning har lämnats till den förälder som inte är berättigad till jämställdhetsbonusen. Av 4 § följer att i bonusdagarna ingår endast de dagar för vilka det har lämnats föräldrapenning på sjukpenning- eller grundnivån.
8 §
I denna paragraf finns ytterligare bestämmelser om hur bonusdagarna för jämställdhetsbonusen beräknas. I första stycket finns bestämmelser om beräkning av bonusdagar, när bonus ska bestämmas för ett kalenderår. Denna beräkning görs, som anges i 7 §, med utgångspunkt endast från de dagar för vilka föräldrapenning har lämnats till den förälder som har fått föräldrapenning under lägst antal dagar. Vid denna bedömning beaktas det för föräldern sammanlagda uttaget av föräldrapenning, som hänför sig till samma barn med bortseende från föräldrapenning för de 60 s.k. reserverade dagarna. Bonusdagarna ska beräknas separat för de månader under vilka de har infallit. Från det antal bonusdagar som anges i 7 § avräknas det antal bonusdagar för vilka Försäkringskassan har beslutat om jämställdhetsbonus för tidigare kalenderår. Dessa dagar hänförs vid tillämpning av 9 § till de månader under vilka de har infallit.
Det antal dagar som återstår efter dessa beräkningsåtgärder utgör de bonusdagar som ingår i underlaget för jämställdhetsbonus för det aktuella kalenderåret. För att erhålla jämställdhetsbonusens belopp för det aktuella året multipliceras dessa dagar med bonusnivån, vilken i sin tur beräknas enligt bestämmelserna i 9 §.
Den omständigheten att en förälder inte har ansökt om jämställdhetsbonus för ett tidigare år kan enligt andra stycket inte innebära att föräldern kan få högre bonus vid ansökan för ett senare år. Vid beräkningen av de bonusdagar som ska ligga till grund för jämställdhetsbonus för ett kalenderår ska nämligen avräknas även det antal dagar som motsvarar de bonusdagar som rätteligen skulle ha legat till grund för ett beslut om jämställdhetsbonus för ett tidigare kalenderår.
I tredje stycket finns en bestämmelse om att avräknade bonusdagar ska anses ha infallit före andra bonusdagar, dvs. före de bonusdagar som ska ligga till grund för beräkning av bonus för det aktuella året. Det är endast antalet ”konsumerade” bonusdagar som avräknas. De faktiska bonusdagar som har genererat jämställdhetsbonus för ett tidigare kalenderår kan i de fall det tidigare har varit den andra föräldern som har varit berättigad till bonus ha infallit under en annan tidsperiod än den mot vilken antalet dagar avräknas. Detta antal dagar avräknas nämligen mot de bonusdagar som har infallit först i tidsperioden av de sammanlagda bonusdagarna som föreligger vid beräkning av bonus för det aktuella kalenderåret (se vidare i bilaga 1).
9 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur bonusnivån ska beräknas.
Bonusnivån ska enligt första stycket beräknas med ledning av den berättigade förälderns arbetsinkomster. Vad som utgör arbetsinkomst regleras i 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Det ankommer enligt 13 § på föräldern att visa eller lämna uppgifter om sina arbetsinkomster i samband med att han eller hon ansöker om jämställdhetsbonus. Den månatliga arbetsinkomsten ska räknas om till en genomsnittlig dagsinkomst för att sedan kunna läggas till grund för beräkning av bonusnivån. Omräkningen till dagsinkomst ska göras separat för varje kalendermånad under vilken det har infallit bonusdagar. Vid denna omräkning ska den månatliga inkomsten delas med det antal dagar för vilka föräldern inte har tagit ut sådan föräldrapenning som avses i 4 §. Vilka dagar som utgör faktiska arbetsdagar ska inte beaktas i detta sammanhang.
I andra stycket anges att bonusnivån, som beräknas separat för varje månad, bestäms till hälften av den dagsinkomst som har beräknats enligt första stycket , dock högst 100 kronor per bonusdag.
Enligt tredje stycket ska vid bestämmande av bonusnivån studiemedel likställas med arbetsinkomst. Med studiemedel avses såväl studielån som studiebidrag, vilket framgår av 3 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395). Studiemedlen ska vid omräkning till månadsbelopp hänföras till den studieperiod de avser.
10 §
I paragrafen anges hur jämställdhetsbonusens totalbelopp för ett kalenderår beräknas. De bonusdagar som har erhållits vid beräkning enligt 8 § fördelas på de månader de hänför sig till för att man ska kunna beräkna bonusnivån månad för månad. Efter summering av jämställdhetsbonus för respektive månad erhålls bonusens årsbelopp, vilket avrundas till närmaste hundratal kronor.
11 §
I första stycket finns bestämmelser om hur antalet dagar ska beräknas när det har lämnats föräldrapenning med kvotdel. De dagar för vilka det har lämnats föräldrapenning med kvotdel ska räknas om så att de motsvarar dagar med hel föräldrapenning, s.k. nettodagar.
I andra stycket finns bestämmelser om den prövningsram som gäller för beräkning av jämställdhetsbonus. Detta innebär att de föräldrapen-
ningdagar som har infallit efter det årsskifte, som föregår den tidpunkt en ansökan senast ska göras, inte kan beaktas. Vad gäller de dagar som infaller före detta årsskifte måste dessutom föräldrapenning för dessa ha betalats ut senast den 31 januari året efter det år ansökan avser. Om föräldrapenning har lämnats senare, t.ex. med anledning av en sen begäran om föräldrapenning, ska motsvarande dagar inte beaktas. Inkommer en ansökan för det påföljande kalenderåret får dessa dagar beaktas då i stället. En jämställdhetsbonus ska således inte räknas om med anledning av omständigheter som inträffar efter nämnda tidpunkt.
12 §
Enligt första stycket ska den som vill ha jämställdhetsbonus ansöka om detta hos Försäkringskassan senast den 1 mars året efter det år ansökan avser. Inkommer en ansökan senare kan jämställdhetsbonus inte beviljas för avsett kalenderår.
I andra stycket finns bestämmelser om på vilket sätt ansökan kan göras. Ansökan ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad.
Genom en hänvisning till lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration blir det också möjligt för en förälder att använda sig av elektronisk ansökan om jämställdhetsbonus. Detta förutsätter dock att Försäkringskassan tillhandahåller denna tjänst.
13 §
I första stycket finns en bestämmelse om att den som ansöker om jämställdhetsbonus ska styrka sina arbetsinkomster, om han eller hon har inkomst av anställning, eller lämna en uppgift om sina arbetsinkomster, om han eller hon har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Den som har inkomst av anställning ska styrka sina arbetsinkomster med någon form av skriftlig dokumentation, varvid det i första hand bör vara lönebesked som kommer ifråga. Ett intyg från en arbetsgivare kan också godtas om det innehåller erforderliga uppgifter. Av dokumentationen ska framgå vilken tid arbetsinkomsten avser. Vad som utgör arbetsinkomst regleras i 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).
Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning ska lämna skriftlig uppgift om sina arbetsinkomster. För dessa kategorier kan det dock vara svårt att beräkna denna inkomst på månadsbasis. Det ges därför en möjlighet för dem som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning att vid beräkningen av månatlig inkomst använda sig av årsinkomsten. Såsom månadsinkomst får därför uppges en tolftedel av årsinkomsten.
Enligt andra stycket ska inkomstuppgifterna avse de månader under vilka det har infallit bonusdagar, som kan läggas till grund för jämställdhetsbonus. Detta innebär att det av dessa uppgifter ska framgå att föräldern har fått arbetsinkomst för den aktuella tiden. Av en försäkran om arbetsinkomst i form av inkomst av annat förvärvsarbete än anställning ska framgå hur stor arbetsinkomst föräldern har fått för den aktuella tiden.
Vidare ska enligt tredje stycket en sökande som har studiemedel för månader under vilka det har infallit bonusdagar styrka detta. Den som har studiemedel ska således visa dels till vilket belopp dessa uppgår, dels
vilken studietid de avser. Enligt 9 § tredje stycket likställs nämligen studiemedel med arbetsinkomst, när bonusnivån bestäms.
14 §
I denna paragraf finns bestämmelser om hur jämställdhetsbonusen ska tillgodoföras den förälder som är berättigad till bonus. Enligt första stycket sker detta inte genom någon kontant utbetalning utan genom en kreditering på förälderns skattekonto, varvid jämställdhetsbonusen tillgodoförs som preliminär skatt, vilken avräknas mot förälderns slutliga skatt. Såsom Lagrådet har anfört preciseras det även att bonusen ska tillgodoföras för det år som bonusen avser. Det är Skatteverket som ombesörjer dessa åtgärder på grundval av de uppgifter som Försäkringskassan enligt andra stycket ska lämna till Skatteverket. De uppgifter som behövs för krediteringen och avräkningen ska lämnas till Skatteverket senast den 1 maj året efter det kalenderår som bonusen avser.
15 §
I denna paragraf regleras hur jämställdhetsbonus tillgodoförs när jämställdhetsbonus har fastställts genom Försäkringskassans omprövningsbeslut eller av allmän förvaltningsdomstol. Bestämmelserna i denna paragraf avser inte bonusbelopp som har fastställts vid den årliga beräkningen enligt 10 §. Sådana belopp tillgodoförs nämligen enligt 14 § första stycket, medan själva tilläggsbeloppet tillgodoförs enligt förevarande paragraf. Har Försäkringskassan vid den ordinarie årliga beräkningen beslutat att jämställdhetsbonus inte ska lämnas, hanteras bonusbelopp som senare beslutas vid omprövning eller av domstol som tilläggsbelopp som hanteras enligt denna paragraf. Förslaget har utvecklats närmare i avsnitt 8.
16 §
I första stycket finns bestämmelser om återkrav av jämställdhetsbonus som har tillgodoförts felaktigt eller med för högt belopp. Eftergift av sådant efterkrav kan enligt andra stycket ske helt eller delvis. Detta motsvarar i princip vad som gäller inom socialförsäkringen. Förslaget har utvecklats i avsnitt 9.
Bestämmelserna i tredje stycket innebär att bestämmelserna om ränta i 20 kap. 4 b–4 d §§ AFL ska tillämpas vid återkrav av jämställdhetsbonus.
17 §
I paragrafen anges att vissa bestämmelser i AFL ska tillämpas på jämställdhetsbonus. Förslaget har närmare utvecklats i avsnitt 9.
18 §
Genom bestämmelsen i denna paragraf får Försäkringskassan möjlighet att fatta beslut genom automatiserad behandling. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 13 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
14.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:000) om ändring i sekretesslagen (1980:100)
7 kap.
7 §
I första stycket görs den ändringen att tillämpningsområdet för denna sekretessbestämmelse utvidgas till att avse även ärenden om jämställdhetsbonus. Detta innebär att det kommer att gälla samma sekretesskydd för uppgifter i ärenden om jämställdhetsbonus hos Försäkringskassan som i ärenden om socialförsäkringsförmåner, dvs. även ärenden rörande föräldrapenning.
14.3. Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
11 kap.
14 §
Bestämmelserna i andra stycket ändras på så sätt att jämställdhetsbonus som har krediterats den skattskyldiges skattekonto enligt lagen (2008:000) om jämställdhetsbonus tas upp i förteckningen över vilka belopp som Skatteverket ska dra av från den slutliga skatten innan avstämning görs av skattekontot. Detta innebär att jämställdhetsbonusen ska hanteras på motsvarande sätt som preliminär skatt.
I övrigt görs också endast några mindre redaktionella ändringar.
Lagförslag i departementspromemorian Jämställdhetsbonus - Familjepolitisk reform (Ds 2007:50)
1.1 Förslag till lag om jämställdhetsbonus
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om stimulansåtgärder för att öka jämställdheten när det gäller föräldraledighet och på arbetsmarknaden (jämställdhetsbonus).
2 § Försäkringskassan handlägger ärenden enligt denna lag.
3 § Lagen tillämpas på föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn.
Med föräldrar som har gemensam vårdnad likställs personer som avses i 4 kap. 2 § första stycket a och b lagen (1962:381) om allmän försäkring.
4 § Vid tillämpning av denna lag beaktas endast föräldrapenning som enligt 4 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har lämnats med belopp motsvarande förälderns sjukpenning eller med belopp enligt grundnivån.
Berättigad till jämställdhetsbonus
5 § Jämställdhetsbonus lämnas till den av ett barns föräldrar (berättigade föräldern) som när bonusen beräknas sammantaget för detta barn har varit föräldraledig med föräldrapenning under flest antal dagar. Vid flerbarnsfödsel lämnas bonus gemensamt för barn som avses i 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bonusen lämnas för kalenderår men beräknas för månad enligt 6–10 §§.
Har föräldrarna varit föräldralediga med föräldrapenning under lika många dagar, lämnas jämställdhetsbonus till den yngre av föräldrarna.
Beräkning av jämställdhetsbonus
6 § Jämställdhetsbonus lämnas med högst 100 kronor per dag (bonusnivån) för de dagar (bonusdagar) för vilka jämställdhetsbonus ska lämnas.
Med bonusdagar avses, med undantag för de 60 första dagarna, de dagar för vilka det har lämnats föräldrapenning till den förälder som har varit föräldraledig med föräldrapenning under lägst antal dagar.
Beräkning av antalet bonusdagar inför årsavstämning
7 § Vid beräkning av jämställdhetsbonus för ett kalenderår ska från det ackumulerade antalet bonusdagar efter att de har beräknats på det sätt som anges i 6 § andra stycket avräknas det antal bonusdagar som det för tidigare kalenderår har lämnats jämställdhetsbonus. Sistnämnda dagar ska därvid anses ha infallit i början av den tidsperiod under vilken bonusdagarna har infallit. Vad som därefter återstår utgör de bonusdagar som ska läggas till grund för beräkning av jämställdhetsbonus för det aktuella kalenderåret. Dessa ska vid tillämpning av 8 § första stycket hänföras till de månader under vilka de har infallit.
Om antalet dagar med föräldrapenning fördelar sig lika på föräldrarna, tillämpas vad som föreskrivs i 6 § andra stycket på de dagar för vilka det har lämnats föräldrapenning till den äldre av föräldrarna.
Beräkning av bonusnivån
8 § Bonusnivån beräknas för varje månad med ledning av den berättigade förälderns månatliga inkomster för den tid som det har infallit bonusdagar. Detta gäller endast sådana inkomster som till sin karaktär utgör arbetsinkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Vid denna beräkning ska arbetsinkomsten för varje månad under vilken det föreligger bonusdagar som berättigar till bonus för det aktuella kalenderåret räknas om till en dagsinkomst genom att den delas med det antal nettodagar enligt 10 § för vilka föräldern inte har tagit ut föräldrapenning. Bonusnivån uppgår därefter för varje månad till hälften av dagsinkomsten, dock högst 100 kronor per bonusdag.
Om den berättigade föräldern har studiemedel för tid under vilken det har infallit bonusdagar ska studiemedlen likställas med arbetsinkomst när bonusnivån bestäms. Studiemedlen ska beräknas per månad, innan beräkning görs enligt första stycket.
Beräkning av jämställdhetsbonusens årsbelopp
9 § Jämställdhetsbonusen för ett kalenderår beräknas på så sätt att antalet bonusdagar enligt 7 § för respektive månad multipliceras med bonusnivån enligt 8 § för samma månad. Den jämställdhetsbonus som ska lämnas för kalenderåret uppgår därefter till summan av dessa månadsbelopp.
Detta belopp ska avrundas till närmaste hundratal kronor.
Nettodagsberäkning
10 § Vid beräkning av nettodagar ska antalet dagar för vilka föräldrapenning har lämnats med kvotdel enligt 4 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring räknas om så att de för respektive månad motsvarar antal dagar med hel föräldrapenning.
Ansökan, m.m.
11 § Den som vill ha jämställdhetsbonus ska skriftligen ansöka om detta hos Försäkringskassan. Ansökan, som ska vara egenhändigt undertecknad, ska ha kommit in till Försäkringskassan senast den 1 mars året efter det år ansökan avser.
Har ansökan enligt första stycket inte lämnats för ett tidigare kalenderår, ska vid beräkning enligt 7 § första stycket avdrag göras även för de bonusdagar som tidigare skulle ha lagts till grund för jämställdhetsbonus, om ansökan hade lämnats.
12 § Den som ansöker om jämställdhetsbonus ska med lönebesked eller med annan skriftlig dokumentation styrka sina månatliga arbetsinkomster, om han eller hon har inkomst av anställning. Sökanden som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning ska lämna skriftlig uppgift om sina månatliga arbetsinkomster.
Inkomstuppgifterna enligt första stycket ska avse de månader som det har infallit bonusdagar.
Den som ansöker om jämställdhetsbonus och som har studiemedel för de månader som det har infallit bonusdagar ska styrka förekomsten av sådana medel.
Hur jämställdhetsbonus tillgodoförs
13 § Jämställdhetsbonus som har beslutats vid årlig beräkning enligt 9 § får tillgodoföras den berättigade föräldern genom att Skatteverket krediterar ett motsvarande belopp på skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483).
Försäkringskassan ska för det kalenderår för vilket jämställdhetsbonus har beslutats lämna uppgifter om bonusens årsbelopp och de personuppgifter som behövs för krediteringen till Skatteverket den 1 maj året därpå.
Övriga bestämmelser
14 § För jämställdhetsbonus gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring: - 20 kap. 3 § tredje stycket och 4 § om indragning och återbetalning, - 20 kap. 4 b–4 d §§ om ränta, - 20 kap. 8 och 9 §§ om uppgiftsskyldighet m.m., - 20 kap. 10 och 10 a §§ om omprövning och ändring, och - 20 kap. 11–13 §§ om överklagande.
15 § Beslut enligt denna lag får fattas genom automatiserad behandling av Försäkringskassan när skälen för beslutet får utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008 och tillämpas på föräldrapenning som lämnas för barn som är födda efter den 30 juni 2008.
1.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
7 §2
Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring eller handikappersättning och vårdbidrag eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning, ersättning för sjukgymnastik eller särskild sjukförsäkringsavgift, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock bestämmelserna där.
Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring eller handikappersättning och vårdbidrag eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning, ersättning för sjukgymnastik eller särskild sjukförsäkringsavgift, eller i ärenden enligt lagen (2008:000) om jämställdhetsbonus, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock bestämmelserna där.
Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.
Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
1 Lagen omtryckt 1992:1474. 2 Senaste lydelse 2004:1246.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, handikappersättning och vårdbidrag, sjuklön eller särskild sjukförsäkringsavgift.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
1.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
14 §3
Sedan den slutliga skatten har bestämts skall Skatteverket göra en avstämning av skattekontot. Innan avstämning görs skall Skatteverket
1. från den slutliga skatten göra avdrag för
a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt,
b) avdragen A-skatt,
c) A-skatt som skall betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket,
d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,
e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige,
f) skatt som avser sådana återbetalningar som skall göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar,
Sedan den slutliga skatten har bestämts ska Skatteverket göra en avstämning av skattekontot. Innan avstämning görs ska Skatteverket
1. från den slutliga skatten göra avdrag för
a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt,
b) avdragen A-skatt,
c) A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket,
d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,
e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige,
f) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar,
g) jämställdhetsbonus enligt lagen (2008:000) om jämställdhetsbonus.
2. till den slutliga skatten lägga
a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket,
3 Senaste lydelse 2005:345.
b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, och
c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över departementspromemorian Jämställdhetsbonus - Familjepolitisk reform
Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket, Datainspektionen, Försäkringskassan, Skatteverket, Statskontoret, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Jämställdhetsombudsmannen (JO), Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO)
Lagrådsremissens förslag till lagtext
2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om jämställdhetsbonus
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om stimulansåtgärder för att öka jämställdheten när det gäller föräldraledighet och på arbetsmarknaden (jämställdhetsbonus).
2 § Försäkringskassan handlägger ärenden enligt denna lag.
3 § Rätt till jämställdhetsbonus har enligt bestämmelserna i denna lag föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn.
Med föräldrar som har gemensam vårdnad likställs personer som avses i 4 kap. 2 § första stycket a och b lagen (1962:381) om allmän försäkring.
4 § Vid tillämpning av denna lag beaktas endast sådan föräldrapenning som enligt 4 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har lämnats med belopp motsvarande förälderns sjukpenning eller med belopp enligt grundnivån.
Berättigad till jämställdhetsbonus
5 § Jämställdhetsbonus lämnas till den av ett barns föräldrar (den berättigade föräldern) som vid det årsskifte vid vilket bonusen beräknas sammantaget för detta barn har varit föräldraledig med föräldrapenning under flest antal dagar. Vid flerbarnsfödsel lämnas bonus gemensamt för barn som avses i 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bonusen lämnas för kalenderår men beräknas för månad enligt 6-10 §§.
Har föräldrarna varit föräldralediga med föräldrapenning under lika många dagar, lämnas jämställdhetsbonus till den yngre av föräldrarna.
Beräkning av jämställdhetsbonus
Grundläggande bestämmelser
6 § Jämställdhetsbonus lämnas med högst 100 kronor per dag (bonusnivån) för de dagar för vilka det har lämnats föräldrapenning till den förälder som har varit föräldraledig med föräldrapenning under lägst antal dagar (bonusdagar).
Vid beräkningen av antalet bonusdagar ska de första 60 dagarna inte räknas med.
Beräkning av antalet bonusdagar
7 § Vid beräkning av jämställdhetsbonus för ett kalenderår ska från det sammanlagda antalet bonusdagar avräknas det antal bonusdagar som det för tidigare kalenderår har lämnats jämställdhetsbonus för. Därvid ska också avräknas det antal bonusdagar för vilka det i fall som avses i 11 § andra stycket skulle ha lämnats jämställdhetsbonus. Det antal dagar som avräknas ska anses ha infallit i början av den tidsperiod under vilken bonusdagarna har infallit. Vad som därefter återstår utgör de bonusdagar som ska läggas till grund för beräkning av jämställdhetsbonus för det aktuella kalenderåret. Dessa ska vid tillämpning av 8 § hänföras till de månader under vilka de har infallit.
Om antalet dagar med föräldrapenning fördelar sig lika på föräldrarna, tillämpas vad som föreskrivs om bonusdagar i 6 § på de dagar för vilka det har lämnats föräldrapenning till den äldre av föräldrarna.
Beräkning av bonusnivån
8 § Bonusnivån beräknas för varje månad med ledning av den berättigade förälderns månatliga inkomster för de månader som det har infallit bonusdagar. Detta gäller endast sådana inkomster som till sin karaktär utgör arbetsinkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Vid denna beräkning ska arbetsinkomsten för varje månad under vilken det föreligger bonusdagar som berättigar till jämställdhetsbonus för det aktuella kalenderåret räknas om till en dagsinkomst genom att den delas med det antal dagar för vilka föräldern inte har tagit ut föräldrapenning. Bonusnivån uppgår därefter för varje månad till hälften av dagsinkomsten, dock högst 100 kronor per bonusdag.
Om den berättigade föräldern har studiemedel för tid under vilken det har infallit bonusdagar ska studiemedlen likställas med arbetsinkomst när bonusnivån bestäms. Studiemedlen ska beräknas per månad, innan beräkning görs enligt första stycket.
Beräkning av jämställdhetsbonusens årsbelopp
9 § Jämställdhetsbonusen för ett kalenderår beräknas på så sätt att antalet bonusdagar enligt 7 § för respektive månad multipliceras med bonusnivån enligt 8 § för samma månad. Den jämställdhetsbonus som ska lämnas för kalenderåret uppgår därefter till summan av dessa månadsbelopp.
Detta belopp ska avrundas till närmaste hundratal kronor, varvid 50 kronor avrundas uppåt.
Beräkning av antalet dagar
10 § Vid beräkning av antalet dagar ska dagar för vilka föräldrapenning har lämnats med kvotdel enligt 4 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring räknas om så att de för respektive månad motsvarar antal dagar med hel föräldrapenning, varvid dag med halv föräldrapenning avrundas uppåt.
Vid beräkning av dagar för vilka det har lämnats föräldrapenning beaktas endast dagar som har infallit under de kalenderår som har passerat innan ansökan senast skulle ha gjorts och för vilka det har betalats ut föräldrapenning senast den 31 januari året efter det år ansökan avser.
Ansökan, m.m.
11 § Den som vill ha jämställdhetsbonus ska skriftligen ansöka om detta hos Försäkringskassan. Ansökan, som ska vara egenhändigt undertecknad, ska ha kommit in till Försäkringskassan senast den 1 mars året efter det år ansökan avser.
Har ansökan enligt första stycket inte gjorts för ett tidigare kalenderår, ska vid beräkning enligt 7 § första stycket avdrag göras även för de bonusdagar som tidigare skulle ha lagts till grund för jämställdhetsbonus, om ansökan hade gjorts.
Ansökan får göras även med tillämpning av bestämmelserna i lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration.
12 § Den som ansöker om jämställdhetsbonus ska med lönebesked eller annan skriftlig dokumentation styrka sina månatliga arbetsinkomster, om han eller hon har inkomst av anställning. En sökande som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning ska lämna skriftlig uppgift om sina månatliga arbetsinkomster. Därvid får den månatliga inkomsten beräknas till en tolftedel av årsinkomsten.
Inkomstuppgifterna enligt första stycket ska avse de månader som det har infallit bonusdagar.
Den som ansöker om jämställdhetsbonus och som har studiemedel för de månader som det har infallit bonusdagar ska styrka förekomsten av sådana medel.
Hur jämställdhetsbonus tillgodoförs
13 § Jämställdhetsbonus som Försäkringskassan har beslutat vid den årliga beräkningen enligt 9 § ska tillgodoföras den berättigade föräldern genom att krediteras som preliminär skatt på sådant skattekonto som avses i 3 kap. 5 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) och avräknas mot den slutliga skatten enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 g samma lag.
Försäkringskassan ska för det kalenderår för vilket jämställdhetsbonus har beslutats vid den årliga beräkningen enligt 9 § lämna uppgifter om bonusens årsbelopp och de personuppgifter som behövs för tillgodoförandet till Skatteverket senast den 1 maj samma år.
14 § Jämställdhetsbonus som har fastställts genom Försäkringskassans omprövningsbeslut eller av allmän förvaltningsdomstol ska tillgodoföras genom att Skatteverket krediterar motsvarande belopp, till den del det inte ingår i beslut som avses i 13 § första stycket, på sådant skattekonto som avses i 3 kap. 5 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483).
Försäkringskassan ska lämna Skatteverket de uppgifter som behövs för
krediteringen. Sådan kreditering ska göras den 12, i januari den 17, i månaden efter den månad under vilken beslutet fattades. För belopp som har krediterats enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 18 kap. 2 § första stycket första meningen och andra stycket skattebetalningslagen.
Övriga bestämmelser
15 § Försäkringskassan ska besluta om återbetalning av jämställdhetsbonus om den som har tillgodoförts sådan bonus genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgiftsskyldighet har orsakat att bonus har tillgodoförts felaktigt eller med för högt belopp.
Detsamma gäller om jämställdhetsbonus i annat fall har tillgodoförts felaktigt eller med ett för högt belopp och den som tillgodoförts bonusen har insett eller skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.
Vad som föreskrivs om ränta i 20 kap.4 b–4 d §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller beslut om återbetalning enligt denna paragraf.
16 § För jämställdhetsbonus gäller följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring
– 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet, – 20 kap. 10 och 10 a §§ om omprövning och ändring, och – 20 kap. 11–13 §§ om överklagande.
17 § Försäkringskassans beslut enligt denna lag får fattas genom automatiserad behandling av Försäkringskassan när skälen för beslutet får utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008 och tillämpas på föräldrapenning som lämnas för barn som är födda efter den 30 juni 2008.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:000) om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)1 i stället för dess lydelse enligt lagen (2008:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2007/08:49 Föreslagen lydelse
7 kap.
7 §
Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring, handikappersättning och vårdbidrag eller statligt tandvårdsstöd eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning, ersättning för sjukgymnastik eller särskild sjukförsäkringsavgift, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock bestämmelserna där.
Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring, handikappersättning och vårdbidrag eller statligt tandvårdsstöd eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning, ersättning för sjukgymnastik eller särskild sjukförsäkringsavgift, eller i ärenden enligt lagen (2008:000) om jämställdhetsbonus, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock bestämmelserna där.
Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.
Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension,
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
handikappersättning och vårdbidrag, sjuklön, statligt tandvårdsstöd eller särskild sjukförsäkringsavgift.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.
2.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
14 §
1
Sedan den slutliga skatten har bestämts skall Skatteverket göra en avstämning av skattekontot.
Sedan den slutliga skatten har bestämts ska Skatteverket göra en avstämning av skattekontot.
Innan avstämning görs skall Skatteverket
1. från den slutliga skatten göra avdrag för
a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt,
b) avdragen A-skatt,
c) A-skatt som skall betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket,
c) A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket,
d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,
e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige,
f) skatt som avser sådana återbetalningar som skall göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar,
g) beslutad jämställdhetsbonus enligt 13 § första stycket lagen ( 2008:000 ) om jämställdhetsbonus,
2. till den slutliga skatten lägga
a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket,
b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, och
c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
1 Senaste lydelse 2005:345.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-29
Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet
Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren.
Jämställdhetsbonus – familjepolitisk reform
Enligt en lagrådsremiss den 14 februari 2008 (Socialdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om jämställdhetsbonus,
2. lag om ändring i lagen (2008:000) om ändring i
3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Stefan Härmä, biträdd av kanslirådet Sara Örnhall Ljungh.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om jämställdhetsbonus
Förslaget om s.k. jämställdhetsbonus ska främja jämställdhet såväl när det gäller föräldraledighet som deltagande i arbetslivet. Att på en gång främja dessa båda väsensskilda ändamål är inte enkelt vilket med tydlighet framgår av det remitterade lagförslaget.
Den föreslagna lagstiftningen har sålunda fått en mycket komplex utformning. Komplexiteten har påtalats av flera remissinstanser som uttalat sig om de promemorieförslag som ligger till grund för lagförslaget. Enligt Lagrådets bedömning är de föreslagna reglerna så invecklade att flertalet av de föräldrapenningberättigade vårdnadshavare som berörs inte torde klara av att med ledning av lagtexten finna ut vilka beslut eller åtgärder som de bör vidta för att komma ifråga för de förmåner som lagstiftningen erbjuder. Försäkringskassan, som enligt förslaget ska besluta i ärenden rörande bonusen, har också under remissbehandlingen uttalat att förslaget är alltför komplicerat och därför inte bör genomföras. Lagrådet vill inte gå så långt som till att motsätta sig en lagstiftning enligt remissen men förordar att den föreslagna lagen kraftigt omarbetas redaktionellt i syfte att öka begripligheten. I enlighet härmed föreslår Lagrådet att den föreslagna lagen om jämställdhetsbonus ges en lydelse enligt följande förslag.
2 §
Enligt Lagrådets uppfattning skulle det bli lättare att förstå hur systemet med jämställdhetsbonus är uppbyggt, om det tidigt i lagen anges att bonusen beräknas för månad och lämnas årligen samt att den ska avse ett kalenderår. Lagrådet förordar att en bestämmelse om detta tas in som ett andra stycke i paragrafen och att paragrafen med en språklig justering av det första stycket får följande lydelse:
Försäkringskassan beslutar i ärenden om jämställdhetsbonus. Jämställdhetsbonus beräknas för månad och lämnas årligen för ett kalenderår.
5 §
I paragrafen föreskrivs vilken av ett barns föräldrar som har rätt till jämställdhetsbonus.
Avsikten är att jämställdhetsbonus ska lämnas till den förälder som har tagit ut föräldrapenning under flest dagar räknat inte bara under det aktuella året utan under hela den tid som föräldrapenning har tagits ut för vård av barnet. Lagrådet anser att det av lagtexten tydligt bör framgå att beräkningstiden har denna utsträckning. Paragrafen bör även justeras redaktionellt. Lagrådet föreslår följande lydelse:
Jämställdhetsbonus lämnas till den av ett barns föräldrar (den berättigade föräldern) som vid utgången av det år som bonusen avser har tagit ut föräldrapenning för vård av barnet under högst antal dagar räknat under hela den tid föräldrapenning har tagits ut av någon av föräldrarna. Vid flerbarnsfödsel lämnas jämställdhetsbonus gemensamt för barn som avses i 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Har föräldrarna tagit ut föräldrapenning under lika många dagar, lämnas jämställdhetsbonus till den förälder som är yngst.
6 §
Paragrafens första stycke innehåller grundläggande regler om med vilket belopp jämställdhetsbonus lämnas och hur bonusen räknas fram. Enligt Lagrådets mening är den del av bestämmelsen som avser bonusens belopp av sådan karaktär att den bör brytas ut till en egen paragraf. Dessutom bör denna paragraf för tydlighets skull kompletteras med en hänvisning till den paragraf där det anges hur bonusens årsbelopp ska beräknas. Paragrafen bör föregås av rubriken ”Jämställdhetsbonusens storlek” och formuleras på följande sätt:
Jämställdhetsbonus lämnas med högst 100 kronor per dag (bonusnivån). Bonusens årsbelopp beräknas enligt 10 §.
Godtas förslaget måste efterföljande paragrafer numreras om.
7 § (6 § enligt remissen) Som följer av Lagrådets kommentar under 6 § anser Lagrådet att vad som i 6 § i remissförslaget angetts om bonusnivån inte ska tas med i förevarande paragraf.
Enligt paragrafens första stycke ska jämställdhetsbonus lämnas för de dagar för vilka det har lämnats föräldrapenning till den förälder som har varit föräldraledig med föräldrapenning under lägst antal dagar (bonusdagar). Avsikten är att bestämningen av vilken förälder som har tagit ut föräldrapenning under lägst antal dagar ska ske på motsvarande sätt som bestämningen av vem som är den berättigade föräldern. Bl.a. ska beräkningen av antalet dagar utgå från den dag då föräldrapenning först togs ut för vård av barnet. Den förälder som har tagit ut lägst antal dagar är emellertid alltid den förälder som inte är berättigad förälder enligt 5 §. Enligt Lagrådets mening blir bestämmelsen lättare att förstå, om det av lagtexten uttryckligen framgår att den förälder som avses är den andra föräldern än den berättigade föräldern. Lagrådet föreslår att paragrafen föregås av rubriken ”Dagar för vilka jämställdhetsbonus lämnas” och ges följande lydelse:
Jämställdhetsbonus lämnas för de dagar för vilka föräldrapenning har tagits ut av den andra föräldern än den berättigade föräldern (bonusdagar). Vid beräkningen av antalet bonusdagar ska de första 60 dagarna inte räknas med.
8 § (7 § enligt remissen) I paragrafen beskrivs hur antalet bonusdagar ska räknas fram. Utgångspunkten är det sammanlagda antalet dagar då den andra föräldern än den berättigade föräldern tagit ut föräldrapenning för vård av barnet. Av första stycket andra meningen framgår genom en hänvisning till remissförslagets 11 § att antalet bonusdagar kan minskas, om ansökan om bonus inte lämnats för tidigare år. I dessa fall ska antalet dagar minskas med de dagar för vilka bonus skulle ha lämnats om en bonusansökan hade gjorts. Enligt Lagrådets mening bör dessa förutsättningar för minskning av antalet bonusdagar anges fullt ut i denna paragraf.
I ett andra stycke i remissförslaget har tagits in en bestämmelse om vad som ska gälla när föräldrarna har tagit ut föräldrapenning lika många dagar. Den formulering som Lagrådet föreslagit av 6 §, klargör att bonusdagarna alltid ska bestämmas med utgångspunkt från den andra föräldern än den berättigade föräldern. Det föreslagna stycket blir därför överflödigt. Vilken förälder som är bonusmottagare när föräldrapenning tagits ut
lika många dagar framgår av 5 § tredje stycket i Lagrådets förslag.
Den i remissen införda rubriken ”Beräkning av jämställdhetsbonus” bör placeras närmast före denna paragraf och följas av underrubriken ”Antalet bonusdagar”. Dessutom bör paragrafen delas in i flera stycken för att den ska bli mer lättläst. Paragrafen bör ges följande lydelse:
Antalet bonusdagar för ett år ska beräknas till det sammanlagda antalet bonusdagar enligt 7 § minskat med det antal bonusdagar för vilka det för barnet för tidigare år har lämnats jämställdhetsbonus. Om ansökan om jämställdhetsbonus för barnet inte har gjorts för ett tidigare år, ska antalet bonusdagar enligt 7 § minskas också med de dagar för vilka bonus skulle ha lämnats om ansökan hade gjorts.
De bonusdagar med vilka minskning sker ska anses ha infallit före andra bonusdagar.
9 § (8 § enligt remissen) Bonusnivån ska beräknas på det sätt som anges i denna paragraf. Enligt Lagrådets uppfattning skulle paragrafen vinna på att första stycket delas upp i två stycken och att formuleringen justeras något. Lagrådet förordar att paragrafen får följande lydelse:
Bonusnivån beräknas för varje månad under vilken det har infallit bonusdag med ledning av den berättigade förälderns inkomst under samma månad till den del inkomsten anses som arbetsinkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Denna månadsinkomst ska räknas om till en dagsinkomst genom att den delas med de dagar under månaden för vilka föräldern inte har tagit ut föräldrapenning. Bonusnivån ska bestämmas till hälften av dagsinkomsten enligt första stycket, dock högst 100 kronor per dag. Om den berättigade föräldern har studiemedel för tid under vilken det har infallit bonusdagar, ska studiemedlen likställas med arbetsinkomst när bonusnivån bestäms. Studiemedlen ska räknas om till månadsbelopp, innan beräkning görs enligt första stycket.
10 § (9 § enligt remissen) Jämställdhetsbonusens årsbelopp beräknas enligt denna paragraf. Mot bakgrund bl.a. av Lagrådets förslag beträffande tidigare bestämmelser kan paragrafen ges följande lydelse:
Jämställdhetsbonusen för ett år beräknas på så sätt att antalet bonusdagar enligt 8 § för respektive månad multipliceras med bonusnivån enligt 9 § för samma månad. Bonusen uppgår därefter till summan av dessa månadsbelopp. Detta årsbelopp ska avrundas till närmaste hundratal kronor, varvid 50 kronor avrundas uppåt.
12 § (11 § enligt remissen) Av remissförslagets andra stycke framgår att om en ansökan om jämställdhetsbonus inte har gjorts för ett tidigare år, så ska man vid beräkningen av antalet bonusdagar för det aktuella året även beakta de dagar för vilka bonus skulle ha lämnats om en ansökan hade gjorts. Som Lagrådet har yttrat under 8 § bör bestämmelsen i stället tas in i den paragrafen som handlar om beräkningen av antalet bonusdagar. Det föreslagna andra stycket bör därför utgå.
Innehållet i första och andra styckena skulle enligt Lagrådets mening kunna komma i en annan ordningsföljd, bl.a. så att det i ett stycke tas upp på vilket sätt en ansökan om bonus ska göras. Rubriken före paragrafen bör lyda ”Ansökan”. Paragrafen skulle kunna ges följande lydelse:
Den som vill ha jämställdhetsbonus ska ansöka om detta hos Försäkringskassan. Ansökan ska ha kommit in dit senast den 1 mars året efter det år ansökan avser. Ansökan ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad. Ansökan får även göras elektroniskt med tillämpning av lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration.
14 § (13 § enligt remissen) Av första stycket framgår hur jämställdhetsbonus ska tillgodoföras den berättigade föräldern. Enligt Lagrådets mening bör det i bestämmelsen läggas till att bonusen ska tillgodoföras för det år som bonusen avser. Paragrafen skulle kunna ges följande lydelse:
Jämställdhetsbonus, som Försäkringskassan har beslutat vid den årliga beräkningen, ska tillgodoföras den berättigade föräldern genom att för det år som bonusen avser krediteras som preliminär skatt på sådant skattekonto som avses i 3 kap. 5 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) och avräknas mot den slutliga skatten enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 g samma lag. Försäkringskassan ska senast den 1 maj året efter det år jämställdhetsbonusen avser lämna Skatteverket uppgifter om bonusens årsbelopp och de personuppgifter som behövs för tillgodoförandet.
15 § (14 § enligt remissen) I paragrafen bör den konsekvensändringen göras att den första hänvisningen i första stycket sker till 14 §.
Förhållandet till bidragsbrottslagen
Jämställdhetsbonus betalas ut genom en kreditering på den bonusberättigade förälderns skattekonto. Det är tveksamt om
bonusen utgör ett sådant bidrag eller en sådan ersättning som avses i 1 § bidragsbrottslagen (2007:612). Frågan bör belysas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:000) om ändring i sekretesslagen (1980:100) Enligt förslaget i remissen till ändring i 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) ska sekretess enligt den paragrafen gälla för uppgifter i ärenden om jämställdhetsbonus hos Försäkringskassan. Uppgifter om jämställdhetsbonus kommer också att finnas hos Skatteverket i samband med krediteringen av beslutad bonus som preliminär skatt. Det är enligt Lagrådets mening oklart om Skatteverket då handlägger ärenden enligt lagstiftningen om jämställdhetsbonus, varigenom sekretess för dessa uppgifter hos Skatteverket skulle gälla enligt 7 kap. 7 § första stycket andra meningen sekretesslagen. Alternativt är handläggningen hos Skatteverket att bedöma som bestämmande av skatt. För uppgifterna skulle då gälla sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen. Med hänsyn till olikheterna i de båda paragraferna när det gäller sekretesskyddets räckvidd kan det finnas anledning att ytterligare beröra frågan.
Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen I 11 kap. 14 § bör den konsekvensändringen göras att hänvisningen i andra stycket 1 g sker till 14 §.
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2008
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Littorin, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors
Föredragande: Göran Hägglund
Regeringen beslutar proposition 2007/08:93 Jämställdhetsbonus - familjepolitisk reform