Prop. 2010/11:112
Genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 april 2011
Fredrik Reinfeldt
Ewa Björling
(Utrikesdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1992:1300) om krigsmateriel i syfte att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen samt rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/GUSP om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel.
Förslagen innebär att lagens tillämpningsområde utökas till att omfatta tekniskt bistånd. Tillståndskrav föreslås därför för bl.a. lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Regeringen ges möjlighet att meddela föreskrifter om vissa särskilt angivna undantag från tillståndskravet vid utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES.
Det föreslås tre typer av tillstånd – generellt, globalt och individuellt – vid utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Ett generellt tillstånd får inte användas vid utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett land utanför EES.
En mottagare av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd här i landet ska få certifieras. En certifiering ger en mottagare i Sverige rätt att ta emot krigsmateriel eller tekniskt bistånd som överförs hit från ett EES-land enligt ett generellt överföringstillstånd som har offentliggjorts av ett EES-land.
Vissa uppgifts-, underrättelse- och registerföringskyldigheter föreslås för den som för ut krigsmateriel ur landet eller lämnar tekniskt bistånd utanför landet. Det föreslås straffbestämmelser för den som utan tillstånd lämnar tekniskt bistånd utanför landet samt för den som bryter mot de föreslagna uppgifts-, underrättelse- och registerföringskyldigheterna.
Det bedöms att EU:s militära förteckning i huvudsak bör ersätta den nuvarande svenska förteckningen över vad som utgör krigsmateriel.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2012.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.
2. Lagförslag
2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel2
dels att 1–2, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 14, 16, 17, 19, 20, 23 a, 25, 27 och 29 §§ samt rubrikerna närmast före 6 och 16 §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 18 § ska lyda ”Tillsyn samt uppgifts- och underrättelseskyldighet”,
dels att det i lagen ska införas tolv nya paragrafer, 6 a, 6 b, 10 a–10 c, 14 a, 14 b, 15 a, 16 a, och 20 a–20 c §§ samt närmast före 10 a och 15 a §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel.
Denna lag gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel,
dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd.
Tillstånd enligt denna lag får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik.
1 a §
Inspektionen för strategiska produkter prövar frågor om tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall enligt denna lag.
Inspektionen skall med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet
Inspektionen för strategiska produkter prövar frågor om tillstånd, förbud, undantag i enskilda fall och certifiering enligt denna lag.
Inspektionen ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, EUT L 146, 10.6.2009, s. 1, (Celex 32009L0043), ändrat genom kommissionens direktiv 2010/80/EU av den 22 november 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter, EUT L 308 24.11.2010, s. 11, (Celex 32010L0080). 2 Lagen omtryckt 1997:689.
Pr
har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Det gäller dock inte ärenden om certifiering.
op. 2010/11:112
har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen.
2 §
I denna lag förstås med
certifiering: en certifiering som ger en mottagare av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd här i landet rätt att ta emot krigsmateriel eller tekniskt bistånd, som överförs till Sverige från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) enligt ett generellt överföringstillstånd, vilket har offentliggjorts av ett EES-land,
generellt tillstånd: ett tillstånd enligt 6 § första stycket som direkt ger en leverantör här i landet rätt att till en eller flera kategorier av mottagare i ett annat land föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet,
generellt överföringstillstånd: ett tillstånd som har utfärdats av en nationell myndighet i ett annat EES-land än Sverige, vilket direkt ger en leverantör i det landet rätt att till en eller flera kategorier av mottagare i ett annat EES-land överföra sådan krigsmateriel eller sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet,
globalt tillstånd: ett tillstånd enligt 6 § första stycket som ger en enskild leverantör rätt att till en eller flera mottagare eller kategorier av mottagare i ett eller flera andra länder föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet,
individuellt tillstånd: ett tillstånd enligt 6 § första stycket som ger en enskild leverantör rätt att föra ut krigsmateriel eller lämna tekniskt
tillhandahållande: försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva eller förmedling,
tillverkning: framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel,
tillverkningsrätt: varje rätt att tillverka krigsmateriel.
bistånd som avser en angiven kvantitet specificerad krigsmateriel som ska vidarebefordras i en eller flera transporter till en mottagare i ett annat land,
tillhandahållande: försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva eller förmedling,
tillverkning: framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel,
tillverkningsrätt: varje rätt att tillverka krigsmateriel,
transitering: transport av krigsmateriel eller tekniskt bistånd genom ett eller flera EES-länder utöver ursprungslandet och det mottagande landet,
överföring inom EES: en förflyttning eller annan rörelse av krigsmateriel eller tekniskt bistånd från en leverantör i ett EES-land till en mottagare i ett annat EESland,
överföringstillstånd: ett tillstånd som kan vara generellt, globalt eller individuellt och som har utfärdats av en nationell myndighet i ett annat EES-land än Sverige, vilket ger en leverantör i det landet rätt att till en mottagare i ett annat EES-land överföra krigsmateriel eller tekniskt bistånd.
4 §3
Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.
Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel samt verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.
3 Senaste lydelse 2010:1013.
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärsverk.
Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet eller tillhandahållande av uppfinning eller metod för framställning av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller.
Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet, eller tillhandahållande av uppfinning, metod för framställning av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet eller det tekniska biståndet gäller.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1996:67) eller sådan hantering av ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
Utförsel Utförsel
och lämnande av
tekniskt bistånd
6 §
Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara likställs med utförsel överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat liknande sätt.
Krigsmateriel får inte föras ut ur landet och tekniskt bistånd får inte lämnas till någon utanför landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara och tekniskt bistånd likställs med utförsel en överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat liknande sätt.
Regeringen får meddela
Pr
föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd enligt första stycket, när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES
op. 2010/11:112
1. om det är fråga om transitering,
2. om den som för ut krigsmaterielen ur landet eller lämnar det tekniska biståndet utanför landet eller mottagaren är en del av ett statligt organ eller en del av försvarsmakten,
3. om det är fråga om leveranser som Europeiska unionen, Nato, Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller andra mellanstatliga organisationer gör i syfte att fullgöra sina uppdrag,
4. om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för att genomföra ett samverkande program för krigsmateriel och tekniskt bistånd mellan EES-länder,
5. om utförseln eller lämnandet är kopplat till humanitär hjälp vid en katastrof eller som gåva i en nödsituation, och
6. om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för eller efter reparation, underhåll, utställning eller demonstration.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av
1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket,
2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,
3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,
4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 13 § b vapenlagen (1996:67).
6 a §
Ett tillstånd enligt 6 § första stycket kan vara generellt, globalt eller individuellt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om sådana tillstånd.
6 b §
Ett generellt tillstånd får inte användas vid utförsel av krigsmateriel eller vid lämnande av tekniskt bistånd till ett land utanför EES.
7 §
Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet får inte ingås här i landet utan tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte här i landet eller utom landet utan tillstånd ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet.
8 §
Avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i landet utan tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte här i landet eller utom landet utan tillstånd ingå avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel.
9 §
Avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § får inte ingås utan tillstånd, om tillägget eller ändringen avser
1. den materiel som omfattas av avtalet,
1. den materiel eller det tekniska bistånd som omfattas av avtalet,
2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,
3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits tidigare,
3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel eller tekniskt bistånd till mottagare som inte angivits tidigare,
4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller
5. bestämmelser om sekretess.
Certifiering
10 a §
En mottagare av krigsmateriel eller tekniskt bistånd här i landet får efter ansökan certifieras.
Regeringen får meddela föreskrifter om
1. vilka villkor som en certifiering får förenas med, och
2. vilken giltighetstid som ska gälla vid en certifiering.
10 b §
En certifiering får beviljas om sökanden anses tillförlitlig. Vid bedömningen av tillförlitligheten ska Inspektionen för strategiska produkter särskilt beakta sökandens förmåga att följa villkor i ett överföringstillstånd som innebär begränsningar av export av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd till ett land utanför EES.
Regeringen får meddela föreskrifter om kriterier för bedömning av tillförlitligheten vid prövning av certifiering.
10 c §
Ett certifikat ska godtas i Sverige om det har utfärdats i ett annat land inom EES i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen.
11 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall, i den ordning regeringen föreskriver, lämna redovisning till Inspektionen för strategiska produkter
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet ska, i den ordning regeringen föreskriver, lämna redovisning till Inspektionen för strategiska produkter
1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i
1. om den marknadsföring av krigsmateriel eller tekniskt bistånd
utlandet, som bedrivs i utlandet, Prop. 2010/11:112
2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller 8 §.
Regeringen får meddela närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet och om undantag från denna. Inspektionen för strategiska produkter får i det enskilda fallet medge undantag från sådan redovisningsskyldighet.
12 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall underrätta Inspektionen för strategiska produkter innan anbud lämnas eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås om
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet ska underrätta Inspektionen för strategiska produkter innan anbud lämnas eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås om
1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet,
1. tillhandahållande av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till någon i utlandet,
2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller
3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel som avses i 8 §.
3. tillverkning, tillhandahållande av tekniskt bistånd eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel som avses i 8 §.
Regeringen får meddela närmare föreskrifter om senaste tidpunkt för underrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten. Inspektionen för strategiska produkter får i enskilda fall medge undantag från underrättelseskyldighet.
Inspektionen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud lämnas eller avtal ingås som avses i första stycket.
14 §
Tillstånd enligt 3–10 §§ får förenas med andra villkor än som avses i 13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
Tillstånd enligt 3–6 och 7–10 §§ får förenas med andra villkor än som avses i 13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
14 a §
Om en mottagare i ett annat EES-land av komponenter till krigsmateriel eller tekniskt bistånd lämnat en försäkran om användning till Inspektionen för strategiska produkter får tillståndet till utförsel av komponenterna inte förenas med villkor om exportrestriktioner, om
inte annat följer av tredje stycket.
I en försäkran om användning enligt första stycket ska mottagaren intyga att komponenterna ingår eller ska ingå i dennes egen krigsmateriel eller eget tekniska bistånd och därför inte i sig kan överföras inom EES eller exporteras utanför EES i ett senare skede, utom när det gäller reparation eller underhåll.
Om en överföring inom EES är känslig, får dock inspektionen eller regeringen förena ett tillstånd enligt 6 § första stycket med villkor som avses i första stycket.
14 b §
Regeringen får meddela föreskrifter om att ett generellt tillstånd får förenas med villkor om registrering hos Inspektionen för strategiska produkter före den första användningen av tillståndet.
Uppgiftsskyldighet om villkor
15 a §
Den som har tillstånd enligt 6 § första stycket till utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till en viss mottagare i ett annat land inom EES, ska lämna uppgift till den mottagaren om de villkor om slutanvändning, utförsel och lämnande utanför EES av krigsmaterielen eller det tekniska biståndet som gäller för tillståndet.
Regeringen får meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.
Återkallelse Återkallelse
m.m.
16 §
Tillstånd enligt 3–10 §§ kan återkallas, om tillståndshavaren
Tillstånd enligt någon av bestämmelserna i 3–6 och 7–10 §§
åsidosatt en föreskrift i denna lag eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.
eller certifiering enligt 10 a § får återkallas slutligt eller för viss tid, om tillståndshavaren eller den certifierade har åsidosatt en föreskrift i denna lag eller en föreskrift, ett villkor eller en bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. Under samma förutsättningar får Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen besluta att den som för ut krigsmateriel ur landet eller lämnar tekniskt bistånd utanför landet slutligt eller för viss tid inte får utnyttja ett generellt tillstånd.
En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7–9 §§ som redan ingåtts.
En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.
En återkallelse eller ett beslut att inte få utnyttja ett generellt tillstånd gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.
16 a §
Om Inspektionen för strategiska produkter anser att det finns en allvarlig risk för att en mottagare som har certifierats i ett annat land inom EES inte kommer att iaktta villkoren för ett generellt tillstånd eller att den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller Sveriges väsentliga säkerhetsintressen kan påverkas, ska det andra landet underrättas och en utvärdering av situationen begäras.
Om det efter en sådan utvärdering fortfarande finns tvivel, får inspektionen besluta att utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES enligt ett generellt tillstånd tills vidare inte får ske till en viss certifierad mottagare.
Om inspektionen har meddelat ett sådant beslut, ska övriga länder inom EES och Europeiska
P kommissionen underrättas om beslutet och om skälen för detta.
rop. 2010/11:112
Beslutet ska upphävas när det inte längre behövs.
17 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd skall, enligt de föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd ska, enligt de föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel eller som tillhandahåller tekniskt bistånd.
19 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall, enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar, till Inspektionen för strategiska produkter lämna deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats.
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § ska, enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar, till Inspektionen för strategiska produkter lämna deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna deklaration.
Regeringen får meddela föreskrifter om att
1. den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel som förts ut ur landet,
1. den som har tillstånd enligt 6 § ska lämna uppgifter om krigsmateriel som förts ut ur landet och tekniskt bistånd som lämnats utanför landet,
2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna avtal.
2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § ska lämna uppgifter om ingångna avtal.
20 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall efter anmodan av Inspektionen för strategiska produkter lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen samt lämna inspektionen tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs.
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § eller den som är certifierad enligt 10 a § ska på begäran av Inspektionen för strategiska produkter lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen samt lämna inspektionen tillträde till de lokaler
Prop där verksamheten bedrivs. Inspektionen har rätt att anlita biträde från andra statliga myndigheter i sin tillsyn.
. 2010/11:112
Inspektionen har rätt att anlita biträde från andra statliga myndigheter i sin tillsyn.
20 a §
Den som har tillstånd enligt 6 § första stycket till utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett annat land inom EES ska föra detaljerade och fullständiga register över sina överföringar inom EES.
Ett register som avses i första stycket ska omfatta kommersiella dokument som innehåller uppgifter
1. om vilken krigsmateriel som överförts eller vilket tekniskt bistånd som lämnats inom EES, med angivande av dess referens i den förteckning över krigsmateriel och tekniskt bistånd som har föreskrivits med stöd av 1 § första stycket,
2. om mängden och värdet av den krigsmateriel som överförts eller det tekniska bistånd som lämnats inom EES,
3. om tidpunkten för överföringen av krigsmaterielen eller lämnandet av det tekniska biståndet inom EES,
4. om namn och adress på den som överfört krigsmaterielen eller lämnat det tekniska biståndet inom EES och på mottagaren av materielen eller biståndet,
5. om slutanvändning och slutanvändare av den krigsmateriel som överförts eller det tekniska bistånd som lämnats inom EES, om det är känt, och
6. om bevis för att information om ett villkor om begränsning i ett tillstånd när det gäller utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd utanför EES har getts till mottagaren av den krigsmateriel som överförts eller av det tekniska bistånd som lämnats.
Handlingar och uppgifter som avses i andra stycket ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. Uppgifterna ska bevaras i Sverige, i ordnat skick och på ett betryggande och överskådligt sätt.
20 b §
Den som för första gången avser att använda ett generellt tillstånd ska underrätta Inspektionen för strategiska produkter om det.
20 c §
Den som ansöker om tillstånd till utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett land utanför EES enligt 6 § första stycket ska, när det gäller sådan materiel eller sådant bistånd som denne har mottagit från ett annat land inom EES med stöd av ett överföringstillstånd, lämna uppgift till Inspektionen för strategiska produkter om att han eller hon har iakttagit de villkor i överföringstillståndet som innebär begränsningar när det gäller export av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd till ett land utanför EES.
23 a §
Beslut av Inspektionen för strategiska produkter att återkalla ett tillstånd enligt 16 § eller att bestämma en avgift enligt 22 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Beslut av Inspektionen för strategiska produkter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol när det gäller beslut att
1. vägra certifiering vid en prövning enligt 10 a §,
2. återkalla ett tillstånd eller en certifiering enligt 16 §,
3. en leverantör inte får utnyttja ett generellt tillstånd enligt 16 §,
4. utförsel av krigsmateriel ur
landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES enligt ett generellt tillstånd tills vidare inte får ske till en viss certifierad mottagare enligt 16 a §,
5. bestämma en avgift enligt 22 §.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag får inte överklagas.
25 §
Den som bryter mot någon av 3–5 §§ eller 7–10 §§ eller mot förbud som har meddelats med stöd av 12 § döms,
1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år,
2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen att lämna tillstånd enligt någon av 3–5 §§ eller 7–10 §§ och därigenom föranleder att avtal fullföljs eller tillhandahållande kommer till stånd döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen har skett av oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen
1. bryter mot någon av 3–5 §§, 6 § när det gäller krav på tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd eller 7–10 §§ eller mot förbud som har meddelats med stöd av 12 §, eller
2. genom vilseledande förmår
Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen att lämna tillstånd enligt någon av 3– 5 §§, 6 § när det gäller krav på tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd eller 7–10 §§ och därigenom föranleder att avtal fullföljs, att tekniskt bistånd lämnas till någon utanför landet eller att tillhandahållande kommer till stånd.
Om gärningen har begåtts av oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
I ringa fall ska inte dömas till ansvar.
27 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. underlåter att lämna underrättelse enligt 12 § eller att lämna uppgifter enligt 17 §,
1. underlåter att lämna underrättelse enligt 12 eller 20 b § eller att lämna uppgifter enligt 15 a, 17 eller 20 c §,
2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §,
3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt
3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt
denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten,
denna lag eller som är av betydelse ur kontrollsynpunkt och som annars ges in till tillsynsmyndigheten,
4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag.
4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag,
5. bryter mot 20 a §,
6. bryter mot ett skriftligt åtagande som har getts in till Inspektionen för strategiska produkter enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 10 b § andra stycket.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
I ringa fall ska inte dömas till ansvar.
Lydelse enligt prop. 2010/11:72 Föreslagen lydelse
29 §
Krigsmateriel som varit föremål för brott enligt 25 eller 26 § eller dess värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.
Krigsmateriel eller tekniskt bistånd som varit föremål för brott enligt 25 eller 26 § eller dess värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.
1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2012.
2. Tillstånd som har meddelats enligt äldre föreskrifter ska anses meddelade enligt denna lag.
3. De nya bestämmelserna i 9 § ska tillämpas även på sådana avtal om tekniskt bistånd som avses i 8 § och som har ingåtts före den 30 juni 2012.
3. Ärendet och dess beredning
Den 6 maj 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, se bilaga 1. Som titeln antyder är direktivets syfte att förenkla bestämmelser och förfaranden som tillämpas på överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, i syfte att se till att den inre marknaden fungerar väl. Direktivet trädde i kraft den 30 juni 2009 och Europeiska unionens medlemsstater ska senast den 30 juni 2011 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Bestämmelserna ska tillämpas från den 30 juni 2012.
Direktivet är ändrat genom kommissionens direktiv 2010/80/EU av den 22 november 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter, se bilaga 2.
Den 8 december 2008 antog rådet den gemensamma ståndpunkten 2008/944/GUSP om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, se bilaga 3.
Den 1 juli 2009 gav statsrådet Ewa Björling i uppdrag åt en utredare att utreda bl.a. vilka författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga och lämpliga för att Sverige ska uppfylla åtagandena i direktivet och den gemensamma ståndpunkten.
Utredaren överlämnade i juni 2010 promemorian Genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel inom EU, m.m. (Ds 2010:29). Utredarens sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4 och lagförslagen i bilaga 5. Promemorian har remitterats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Utrikesdepartementet (dnr UF 2010/49606/NIS).
Regeringen beslutade den 10 juli 2003 om direktiv för en statlig offentlig utredning med uppdrag att se över den svenska krigsmateriellagstiftningen och anpassa de nuvarande riktlinjerna för krigsmaterielexport. Utredningen antog namnet KRUT, KRigsmaterielUTredningen. Utredningen lade i februari 2005 fram betänkandet KRUT Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel (SOU 2005:9). Betänkandet har remissbehandlats.
I propositionen behandlas de lagändringar som föreslås i promemorian (Ds 2010:29). Vissa lagändringar som föreslås i promemorian föreslås också i KRUT och endast på det sättet berörs KRUT i detta lagstiftningsärende. I övrigt bereds KRUT inom Regeringskansliet.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 24 februari 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Lagrådet har föreslagit vissa ändringar. Regeringen har i allt väsentligt följt förslagen. Lagrådets synpunkter kommenteras i avsnitt 5.1.2 (under rubrikerna Artikel 4.1, Artiklarna 4.4 och 4.5, Artiklarna 4.7 och 4.8 samt Artikel 5.4), i avsnitt 5.1.3 (under rubrikerna Artikel 8.1, Artikel 9.2 och Artikel 9.6), i avsnitt 5.1.6 (under rubriken Artikel 15 Skyddsåtgärder och Artikel 16 Sanktioner) och i författningskommentaren. Dessutom har vissa redaktionella ändringar genomförts i förhållande till lagrådsremissen.
4. Bakgrund och gällande rätt
4.1. Direktivets bakgrund
Kommissionen har sedan flera år tillbaka intresserat sig för uppbyggnaden av en europeisk marknad för krigsmateriel. I mars 2003 antogs ett meddelande om en EU-politik för försvarsutrustning (KOM [2003] 113 slutlig). I september 2004 beslutade kommissionen en grönbok om försvarsupphandlingar (KOM [2004] 608 slutlig). I ett tolkningsmeddelande (KOM [2006] uttalade sig kommissionen i december 2006 om tillämpningen av artikel 346 i EUF-fördraget på försvarsupphandlingsområdet.
Därefter har kommissionen tagit initiativ till ett direktiv. Ett direktiv om överföring av försvarsrelaterade produkter antogs slutligen av Europaparlamentet och rådet den 6 maj 2009. Direktivet är den första unionsrättsliga rättsakten som innehåller bestämmelser om kontroll av överföring av krigsmateriel inom unionen.
Direktivet utgör en del av ett ”försvarspaket” som även omfattar ett direktiv om försvars- och säkerhetsupphandling (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordningen av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring i direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG [EUT L 216, 20.8.2009, s. 76, Celex 32009L0081]). Försvarspaketet omfattar också ett meddelande som gäller en strategi för en starkare och konkurrenskraftigare europeisk försvarsindustri (KOM [2007] 764 slutlig). Regeringen har den 3 februari i 2011 beslutat att till Lagrådet överlämna lagrådsremissen Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
4.2. Svensk rätt
Bakgrund
Sverige har haft ett principiellt förbud mot utförsel av krigsmateriel sedan 1918. Tillståndskrav för tillverkning av krigsmateriel infördes 1935 medan tillståndskrav för tillhandahållande av krigsmateriel infördes 1949. Sedan 1993 regleras tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel.
Gällande rätt
I avsnitt 5 redogörs i samband med genomgången av direktivets och den gemensamma ståndpunktens artiklar ingående för gällande svensk rätt. I detta avsnitt görs därför endast en översiktlig genomgång.
Lagen om krigsmateriel föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan tillstånd. Enligt lagen får inte heller krigsmateriel föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av lagen eller annan författning. Även all försvarsindustriell utlandssamverkan förutsätter tillstånd. Med utlandssamverkan förstås exportförsäljning eller annat tillhandahållande (bl.a. överlåtelse eller förmedling) av krigsmateriel. Vidare omfattar begreppet upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrättigheter, avtal med någon i utlandet om att gemensamt med denne eller för dennes räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel. Slutligen krävs tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning.
Från och med den 1 februari 1996 fattas beslut om tillstånd enligt lagen om krigsmateriel i första hand av Inspektionen för strategiska produkter, utom i sådana fall där ett ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. Ärendet ska i sådant fall överlämnas till regeringen för avgörande. Samråd ska ske med exportkontrollrådet innan beslut fattas i viktigare ärenden. I vissa fall prövar polismyndigheterna, enligt 11–13 §§ förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, frågor om tillstånd för export av vapen som utgör krigsmateriel.
Enligt 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan (jfr. prop.1991/92:174 s. 41 f., prop.1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1). Sedan ett antal år tillbaka tillämpas i praxis – parallellt med de nämnda riktlinjerna – även de riktlinjer för export som 1998 antagits inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen, den s.k. uppförandekoden. Under 2008 antogs uppförandekoden som gemensam ståndpunkt (rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/GUSP av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av militär teknik och krigsmateriel).
Krigsmateriel indelas i två kategorier: krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Bestämmelser om vilken materiel som innefattas i de två kategorierna återfinns i förordningen om krigsmateriel. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel, samt materiel för eldledning. Kategorin övrig krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som ej har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation, t.ex. spaningsradaranläggningar eller simulatorer för utbildningsändamål.
5. Överväganden och förslag
I detta avsnitt redovisas regeringens överväganden rörande direktivets och den gemensamma ståndpunktens krav på genomförandeåtgärder i svensk rätt.
5.1. Direktivet
Allmänt om genomförande av direktiv i svensk rätt
Enligt artikel 288 tredje stycket i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget, är ett EU-direktiv bindande för medlemsstaterna med avseende på det resultat som ska uppnås med direktivet. Hur själva genomförandet av direktivet i en medlemsstats rättsordning närmare ska gå till överlämnas emellertid åt varje stat att själv avgöra; dvs. form och tillvägagångssätt för genomförandet bestäms av medlemsstaten. En medlemsstat är alltså inte bunden av ett direktivs terminologi eller systematik, om det avsedda resultatet kan uppnås på något annat sätt. Det anförda innebär att ett EU-direktiv ska införlivas i svensk nationell rätt genom den lagstiftningsteknik som är ändamålsenlig. Ett införlivande av ett EU-direktiv i svensk rätt kräver inte att bestämmelserna i direktivet återges ordagrant i uttryckliga och specifika författningsbestämmelser. Varje medlemsstat har emellertid att i nationell rätt se till att direktivet tillämpas fullt ut på ett tillräckligt klart och precist sätt. Vidare ska enskilda ha möjlighet att identifiera sina rättigheter enligt direktivet och göra dessa rättigheter gällande i domstol.
Medlemsstaterna har också att verka för en enhetlig tolkning och tillämpning av EU-rätten. Detta är särskilt relevant när det gäller direktiv som syftar till att säkerställa en väl fungerande inre marknad, där likartad tolkning och tillämpning av reglerna bidrar till att erbjuda näringsidkare likartade konkurrensvillkor.
Endast EU-domstolen är slutligt behörig att fastställa innebörden av unionsrättsliga regler. Lagrådet har anfört att det framstår som naturligt och önskvärt att lagstiftaren har möjlighet att argumentera för varför en viss lösning till lagförslag har valts (Lagrådets yttrande i prop. 2001/02:121 s. 193). Detta är särskilt viktigt om en regel i ett EU-
direktiv förefaller oklar och lämnar utrymme för lagstiftaren att välja mellan skilda sätt för dess genomförande i svensk rätt. Det får sedan ankomma på de rättstillämpande myndigheterna att värdera dessa uttalanden. Därtill kommer att domstolarna alltid kan begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen, om det framstår som motiverat.
Allmänt om nu aktuellt direktiv
Genomgången av direktivet visar att svensk lagstiftning i viss utsträckning redan uppfyller direktivet krav. I vissa delar, framför allt i fråga om de nya tillståndsslagen, det nya certifieringssystemet och introduktionen av begreppet tekniskt bistånd, krävs dock författningsändringar.
Genomgången av direktivet följer dess kapitelindelning. Genomgången avslutas med ett avsnitt om överklagande.
Direktivet har relevans för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). I förhållande till departementspromemorians lagförslag medför detta den justeringen i propositionens lagförslag att Europeiska unionen ersätts med Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Direktivets ingress
I direktivets ingress redovisas motiv till dels direktivet som sådant, dels de enskilda bestämmelserna i direktivet. Ingressen kan i vissa fall underlätta en tolkning av direktivet men kräver inte i sig några ändringar i de nationella reglerna.
5.1.1. Direktivets syfte, tillämpningsområde och definitioner (artiklarna 1–3)
Regeringens förslag: Direktivet ska genomföras genom lagen om krigsmateriel och genom förordning.
Lagens tillämpningsområde utökas till att omfatta tekniskt bistånd. I den inledande bestämmelsen i lagen anges att den gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels lämnande av tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd.
Direktivets definitioner av begreppen överföring, överföringstillstånd och transitering införs i lagen.
Regeringens bedömning: EU:s militära förteckning bör i huvudsak ersätta den nuvarande svenska förteckningen över vad som utgör krigsmateriel. Förteckningen bör emellertid vid behov kunna kompletteras med materiel som Sverige kan ha anledning att vilja kontrollera. Del C i den nuvarande svenska förteckningen – som anger kemiska ämnen för vilka deklarationsskyldighet föreligger enligt FN:s konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring – bör finnas kvar. Till förteckningen bör vidare fogas en förklaring över vilken
krigsmateriel som utgör krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel enligt de svenska riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan av krigsmateriel.
Direktivets definition av begreppet försvarsrelaterade produkter bör genomföras genom att det i svensk författning etablerade begreppet krigsmateriel används i stället för direktivets begrepp, utom i de fall direktivets begrepp avser tekniskt bistånd. Direktivets definitioner av begreppen leverantör, mottagare och exporttillstånd bör genomföras i svensk rätt genom att de vid behov förklaras i sitt sammanhang i författningstexten.
Promemorians förslag och bedömning: Motsvarar i princip regeringens förslag och bedömning. Promemorian saknar dock bedömningen att den svenska förteckningen över krigsmateriel vid behov bör kunna kompletteras med materiel som Sverige kan ha anledning att vilja kontrollera. Vidare saknar promemorian bedömningen att det till förteckningen – till följd av att EU:s militära lista inte delar in krigsmaterielen i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel – bör fogas en förklaring över vilken krigsmateriel enligt förteckningen som utgör krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel enligt de svenska riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan av krigsmateriel. I promemorian görs i stället bedömningen att Inspektionen för strategiska produkter i sin tillämpning av regelverket bör utgå från en tänkt indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel.
Promemorian föreslår att tekniskt bistånd ska definieras i 2 § lagen om krigsmateriel och föreslår inte att regeringen ska ges bemyndigande att meddela föreskrifter om vad som utgör tekniskt bistånd.
Promemorian föreslår inte att direktivets definitioner av begreppen överföring, överföringstillstånd och transitering ska definieras i lagen om krigsmateriel, utan i stället att dessa ska förklaras kontextuellt i författningstexten.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen i stort eller har inget att erinra. Inspektionen för strategiska produkter föreslår i första hand att begreppen krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel avskaffas och att ett känslighetskriterium i stället tillförs i grunderna för klassificering av krigsmateriel. I andra hand föreslår inspektionen att det till den svenska förteckningen över krigsmateriel fogas en förklaring över vilken krigsmateriel enligt EU:s militära lista som utgör krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel.
Strålsäkerhetsmyndigheten påpekar att EU:s militära lista, till skillnad från den nuvarande svenska förteckningen över krigsmateriel, inte omfattar kärnladdningar, speciella delar eller substanser till sådana. Det nuvarande förbudet enligt lagen om krigsmateriel mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av kärnladdningar riskerar därmed att gå förlorad om promemorians förslag antas.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen vänder sig mot promemorians bedömning att ISP ska avgöra hur en tänkt uppdelning mellan krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel ska se ut, utan vill i stället se en redovisning om detta som det sedan formellt
beslutas om. De, liksom Sveriges Kristna Råd, tillstyrker att begreppet krigsmateriel behålls.
Säkerhets- och försvarsföretagen, Saab AB och Nammo Sweden AB anser att uttrycket krigsmateriel bör ändras till försvarsrelaterade produkter. De anser vidare att definitionen av tekniskt bistånd bör harmoniseras med vad som utgör tekniskt bistånd enligt ML22 i EU:s gemensamma militära lista, eftersom det tycks vara så att den föreslagna definitionen av tekniskt bistånd är mer restriktiv än vad som avses med
ML22, ”teknik”, definition inklusive dess undantag.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Artikel 1 Syfte
Direktivet
Artikeln behandlar syftet med direktivet. I punkten 1 anges att syftet med direktivet är att förenkla de bestämmelser som tillämpas på överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, i syfte att se till att den inre marknaden fungerar väl. I punkten 2 anges att direktivet inte påverkar medlemsstaternas handlingsfrihet i fråga om politiken för export av försvarsrelaterade produkter. I punkten 3 anges att direktivet ska tillämpas i enlighet med artiklarna 30 och 296 i fördraget. Avslutningsvis anges i punkten 4 att direktivet inte påverkar medlemsstaternas möjlighet att fortsätta och vidareutveckla mellanstatligt samarbete, förutsatt att bestämmelserna i direktivet följs.
Överväganden
Det svenska begreppet utförsel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel (nedan KML) innefattar såväl export av krigsmateriel till tredjeland som överföring av sådan materiel mellan EU:s medlemsstater. Begreppet krigsmateriel enligt KML motsvarar i stort det som i direktivet benämns försvarsrelaterade produkter.
I likhet med utredaren anser regeringen att artikeln inte i sig innehåller några krav på genomförandeåtgärder. När det gäller de begrepp som används i punkten 1 i direktivet kommer frågan om hur det svenska regelverket ska anpassas till dessa att tas upp i övervägandena avseende artikel 3.
Punkterna 2 och 3 signalerar att medlemsstaterna genom direktivet inte har fråntagits sin fördragsfästa rätt att införa restriktioner i eller vidta andra åtgärder mot handeln med försvarsrelaterade produkter på de grunder som anges i artiklarna 30 och 296 i EG-fördraget (efter Lissabonfördragets ikraftträdande motsvaras artikel 30 av artikel 36 i EUF-fördraget medan artikel 296 motsvaras av artikel 346), dvs. med hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt (artikel 30)
samt för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen (artikel 296). Det åligger den medlemsstat som hävdar att det är befogat att vidta åtgärder enligt artiklarna att bevisa att så är fallet.
Punkten 4 handlar om medlemsstaternas rätt att fortsätta och vidareutveckla mellanstatligt samarbete. Texten klargör att det står medlemsstaterna fritt att samarbeta kring mer långtgående åtgärder än direktivet föreskriver för att förenkla och underlätta utbytet av försvarsrelaterade produkter sinsemellan.
Artikel 2 Tillämpningsområde
Direktivet
Artikeln anger att direktivet ska tillämpas på de försvarsrelaterade produkter som förtecknas i bilagan. Av artikel 13.1 följer vidare att kommissionen ska uppdatera förteckningen i bilagan i strikt överensstämmelse med Europeiska unionens gemensamma militära förteckning.
Det bör påpekas att en uppdatering av förteckningen i bilagan redan har skett genom kommissionens direktiv 2010/80/EU av den 22 november 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter (EUT L 308 24.11.2010, s. 11–45, Celex 32010L0080).
Gällande rätt
Lagen om krigsmateriel är enligt 1 § tillämplig på sådant som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel. Den materiel som därmed avses finns förtecknad i en bilaga till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel (nedan KMF). Materielen i bilagan delas upp i kategorierna krigsmateriel för strid, övrig krigsmateriel och produkter/ämnen för vilka deklarationsskyldighet föreligger enligt 25 § KMF.
Överväganden
Enligt KML krävs tillstånd för all utförsel av krigsmateriel. Det krävs därmed fler överväganden och förändringar än bara beträffande den svenska krigsmaterielförteckningen för att möta direktivets krav på administrativ förenkling vid just överföring av försvarsrelaterade produkter mellan medlemsstaterna. Regeringen gör, liksom utredaren, bedömningen att det är mest förmånligt att söka en lösning där direktivets bestämmelser om överföring arbetas in i lagen om krigsmateriel och i förordningen om krigsmateriel, utan att för den sakens skull begreppet utförsel utmönstras.
I samband med tillkomsten av KML redogjordes noggrant i propositionen (prop. 1991/92:174 s. 27 f.) för de principiella övervägandena för klassificeringen av sådan materiel för att dessa skulle ges en bred parlamentarisk förankring. Det var dock inte möjligt att i lagen införa sådana klara definitioner att svårigheterna vid
gränsdragningen mellan civil och militär materiel undanröjdes. Det konstaterades vidare att uppgiften att göra de tekniska bedömningar som leder fram till en krigsmaterielförteckning inte heller borde ankomma på riksdagen. I stället bemyndigades regeringen att fastställa vilka vapen, ammunition och annan för militärt bruk utformad materiel som skulle utgöra krigsmateriel. Den av regeringen sålunda fastställda krigsmaterielförteckningen finns som bilaga till KMF.
Klassificeringen av krigsmateriel sker i dag med utgångspunkt i materielens funktion och konstruktion. Produkter med såväl civil som militär användning klassificeras som krigsmateriel när de i sin militära funktion har en förstörelsebringande effekt. I krigsmaterielförteckningen delas dessutom materielen in i kategorierna krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. I den förra ingår de förstörelsebringande vapnen och vapensystemen, deras omedelbara stödsystem samt krut, sprängmedel och kemiska och biologiska substanser som kan utgöra verksansmedier för sådana vapen. Den senare kategorin omfattar resterande materiel som inte har förstörelsebringande egenskaper. Denna indelning motiveras, förutom av skillnaderna i materielens närhet till stridsförloppet, även av hänsyn till regeringens riktlinjer för utförsel och utlandssamverkan rörande krigsmateriel från år 1993. Enligt dessa riktlinjer finns en presumtion mot att lämna tillstånd beträffande krigsmateriel för strid och en presumtion för att lämna tillstånd beträffande övrig krigsmateriel.
Redan i samband med tillkomsten av KML konstaterades att klassificeringen av krigsmateriel hade beröring med den praxis som finns hos EU-länderna och att det finns stora fördelar med att enighet i huvudsak föreligger om vilka produktslag som ska omfattas av undantagsbestämmelserna enligt artikel 223 i Romfördraget (nu artikel 346 i EUF-fördraget; se prop. 1991/92:174 s. 30). I juni 2000 kom en sådan enighet till uttryck genom att medlemsstaterna i rådet antog EU:s gemensamma militära förteckning. Denna EU:s militära förteckning tillkom framför allt för att underlätta en enhetlig tillämpning av EU:s uppförandekod för vapenexport från 1998 och är identisk med den kontrollista för konventionella vapen som finns inom exportkontrollregimen Wassenaararrangemanget, där Sverige också är medlem. Den 8 december 2008 antog medlemsstaterna i EU rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel. I ståndpunkten har både uppförandekoden för vapenexport och EU:s gemensamma militära förteckning tagits in och den ersätter följaktligen dessa dokument.
Den svenska krigsmaterielförteckningen och EU:s militära förteckning överensstämmer på många sätt och omfattar i allt väsentligt samma materiel. EU:s militära förteckning är dock mer omfattande och det finns flera produkter i den som inte ingår i den svenska krigsmaterielförteckningen. EU:s militära förteckning har vidare en delvis annan struktur än den svenska då materielen delas in i färre kategorier men i fler undergrupper, som i sin tur försetts med mer detaljerade specifikationer. Någon indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel görs inte. EU:s militära förteckning innehåller också, utöver materiel, ett avsnitt om teknik som krävs för utveckling, produktion eller användning av uppräknad materiel och detta även om
samma teknik tillämpas på produkter som inte är tillståndspliktiga. Enligt definitionerna i förteckningen omfattar detta tekniska uppgifter och teknisk assistans, t.ex. nedskrivna eller inspelade instruktioner, utbildning eller konsulttjänster. Enligt 10 § KML krävs det visserligen tillstånd för att i landet bedriva militärt inriktad utbildning av personer som inte är svenska medborgare. Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan utbildning utan tillstånd. Härutöver upptar den svenska krigsmaterielförteckningen övningsmateriel, utrustning för tillverkning av krigsmateriel och programvara för utveckling, vilket kan anses täcka det som begreppet tekniska uppgifter omfattar. Den svenska krigsmaterielförteckningen nämner dock inte teknisk assistans som står i samband med de produkter som räknas upp i förteckningen och detta täcks inte heller av det svenska regelverket i övrigt. Detta innebär att Sverige i dag inte kan kontrollera allt som vi genom direktivet har åtagit oss att kontrollera (jfr artikel 4 som anger att överföring av försvarsrelaterade produkter mellan medlemsstaterna även i fortsättningen ska kräva tillstånd). Visserligen tillverkas alla de produkter som finns i EU:s förteckning inte i Sverige, varför de praktiska problemen är något mindre än de teoretiska, men detta ändrar inte på det förhållandet att vi inte uppfyller direktivet fullt ut.
I SOU 2005:9 KRUT Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel (KRUT-utredningen), föreslogs att den svenska krigsmaterielförteckningen skulle ersättas av EU:s militära förteckning. Det föreslogs dock att del C i den svenska förteckningen skulle finnas kvar för att den deklarationsskyldighet som gäller för sådana ämnen tydligt skulle framgå av förordningen. Förslaget gick därmed ut på att EU:s förteckning borde användas vid all utförsel och inte bara vid överföring, som primärt är aktuell här. De remissinstanser som yttrade sig hade i stort ingen erinran mot en sådan ordning.
Liksom utredaren konstaterar regeringen att efter KRUT-utredningen har såväl direktivet som den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp tillkommit. Genom direktivet har medlemsstaterna gjort ett juridiskt bindande åtagande att utgå från EU:s militära förteckning vid prövning av tillstånd till överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen. Genom den gemensamma ståndpunkten har de därutöver gjort ett folkrättsligt bindande åtagande att utgå från samma förteckning vid prövning av tillstånd till export till länder utanför EU (se mer om detta i avsnitt 5.2). Härutöver har EU:s medlemsstater i en rad gemensamma ståndpunkter om internationella sanktioner innehållande vapenembargon, åtagit sig att begränsa exporten av krigsmateriel till berörda tredje länder. Redan 2005 antog rådet särskilda riktlinjer för genomförande av internationella sanktioner. Den senaste versionen av dessa riktlinjer utfärdades den 15 december 2009 [Rådets dokument den 15 december 2009 nr 17464/09 PESC 1656 FIN 551, Riktlinjer för genomförande och utvärdering av restriktiva åtgärder (sanktioner) inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik]. I dessa anges bl.a. att om inte annat anges ska vapenembargon tolkas som omfattande åtminstone alla varor och all teknik på EU:s gemensamma förteckning över krigsmateriel (s. 19 punkten 54). Eftersom Sverige i dag
inte kan kontrollera allt detta finns det en risk att Sverige inte fullt ut kan uppfylla sina åtaganden enligt sanktionsregimer med vapenembargon.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen, i likhet med utredaren, att EU:s militära förteckning ska ersätta den nuvarande svenska krigsmaterielförteckningen. Huvudsakligen beror detta på att Sverige både enligt direktivet och enligt flera gemensamma ståndpunkter har åtagit sig att kontrollera alla de produkter och all den teknik som finns på EU:s militära förteckning. Härutöver finns det dock flera andra fördelar med en sådan lösning. Det skulle underlätta såväl klassificeringen av olika produkter som informationsutbytet med de andra medlemsstaterna samt leda till en ökad harmonisering vid tillämpningen av de kriterier för krigsmaterielexport som anges i ståndpunkten. Eftersom EU:s militära förteckning är mer detaljerad än den svenska krigsmaterielförteckningen skulle det också bli enklare för företag och enskilda att själva se om en produkt kräver tillstånd. Härutöver görs bedömningen att regelverket blir onödigt komplext om ansökningar om överföring respektive export måste prövas mot två olika förteckningar.
I likhet med utredaren anser dock regeringen att del C i den svenska förteckningen bör finnas kvar som en särskild bilaga till förordningen om krigsmateriel för att deklarationsskyldigheten ska framgå tydligt. Skyldigheten att deklarera ifrågavarande ämnen härrör från Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (SÖ 1993:28, prop. 1992/93:181, bet. 1992/93:UU30, rskr.1992/93:409) och bedöms inte utgöra ett otillåtet hinder för den fria rörligheten inom EU.
Strålsäkerhetsmyndigheten har påpekat att EU:s militära lista, till skillnad från den nuvarande svenska förteckningen över krigsmateriel, inte omfattar kärnladdningar samt speciella delar och substanser till sådana. Regleringen om förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av kärnladdningar riskerar därmed att gå förlorad om promemorians förslag antas.
Att kärnladdningar, speciella delar och substanser till sådana bör omfattas av KML:s bestämmelser om förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel kan mot bakgrund av materielens förstörelsebringande egenskaper tyckas uppenbart. Speciella delar och substanser till kärnladdningar omfattas dock av regelverket om kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Färdiga kärnladdningar omfattas dock inte av det nämnda regelverket. Enligt regeringens bedömning bör därför kärnladdningar läggas till i förteckningen över vad som utgör krigsmateriel. Även efter det att EU:s militära lista har ersatt den nuvarande svenska förteckningen över krigsmateriel bör därför förteckningen vid behov kunna kompletteras med materiel som Sverige kan ha anledning att vilja kontrollera, t.ex. kärnladdningar. Det får från fall till fall avgöras om ett sådant tillägg anses utgöra ett otillåtet hinder för den fria rörligheten inom EU.
EU:s militära förteckning innehåller inte någon indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Inspektionen för strategiska produkter föreslår i första hand att begreppen krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel därför avskaffas och att ett känslighetskriterium i stället tillförs i grunderna för klassificering av krigsmateriel. I andra hand föreslår inspektionen att det till den svenska
förteckningen över krigsmateriel fogas en förklaring över vilken krigsmateriel enligt EU:s militära lista som utgör krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel.
När det gäller inspektionens förslag i första hand, ett införande av ett känslighetskriterium i grunderna för klassificering av krigsmateriel, anser regeringen att det saknas tillräckligt underlag för detta förslag.
När det gäller inspektionens förslag i andra hand anser regeringen att detta bör genomföras. De svenska riktlinjerna för utförsel av krigsmateriel och annan utlandssamverkan (se prop. 1991/92:174 s. 41– 42) är inte föremål för ändring i detta lagstiftningsärende (se också avsnitt 5.2). Riktlinjerna är i sin konstruktion anpassade efter en indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Utredaren föreslår därför att Inspektionen för strategiska produkter i sin tillämpning av regelverket bör utgå från en tänkt indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Regeringen anser dock att en till förteckningen bifogad förklaring som anger vilken krigsmateriel enligt EU:s militära förteckning som utgör krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel enligt de svenska riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan generellt sett bör underlätta tillståndsprövningen för ISP och ansökningar om tillstånd för företag och andra enskilda. Till den svenska förteckningen över krigsmateriel bör därför fogas en sådan förklaring.
Förslaget kommer att kräva en viss anpassning av den nationella statistikredovisningen eftersom denna i dag avspeglar klassificeringssystemet med krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Om det inte anses alltför tekniskt komplicerat för ISP finns det dock i och för sig inget som hindrar att regeringen även fortsättningsvis ålägger ISP att redovisa statistik även avspeglande klassificeringssystemet krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. En övergång till EU:s militära förteckning kommer även att få vissa konsekvenser för användningen och beskrivningen av de olika slutanvändarintygen.
Artikel 3 Definitioner
Direktivet
I artikeln definieras de i direktivet använda begreppen försvarsrelaterade produkter, överföring, leverantör, mottagare, överföringstillstånd, exporttillstånd och transitering.
Överväganden när det gäller begreppet försvarsrelaterade produkter Försvarsrelaterade produkter anges vara de som förtecknas i bilagan till direktivet, dvs. de produkter och den teknik som finns i EU:s gemensamma militära förteckning.
I lagen och förordningen om krigsmateriel används i dag begreppet krigsmateriel i stället för direktivets begrepp försvarsrelaterade produkter, men då avses å andra sidan inte exakt den materiel som finns i EU:s gemensamma militära förteckning. I den svenska versionen av den
gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp används däremot uttrycket krigsmateriel och militär teknik för att beskriva produkterna i EU:s militära förteckning. I den engelska används i stället military technology and equipment, vilket talar för att den svenska översättningen påverkats av befintlig svensk begreppsbildning. Ytterligare ett exempel finns i regelverket om produkter med dubbla användningsområden (PDA) där begreppet militära produkter används för att beteckna de produkter som i dag finns i den svenska krigsmaterielförteckningen.
KRUT-utredningen föreslog i sitt betänkande att det svenska begreppet krigsmateriel skulle utmönstras och ersättas av begreppet försvarsmateriel, som ansågs bättre spegla den terminologi som i dag förekommer på såväl nationell som internationell nivå. Försvarsmateriel är också den beteckning som ISP använder i sitt dagliga arbete. När KRUT-utredningen remitterades fick dess förslag om en övergång från bruket av krigsmateriel till försvarsmateriel följdriktigt medhåll från ISP. Sveriges Exportkontrollförening och Stockholms Handelskammare var också positiva. Samtidigt mötte förslaget kritik från flera håll. Amnesty International, Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Svenska FN-förbundet och Svenska Röda Korset ställde sig avvisande till förslaget. De ansåg att begreppet krigsmateriel var mer relevant och logiskt än försvarsmateriel eftersom det inkluderar både försvar och anfall.
Utredaren anser att det riskerar att leda till missförstånd om olika begrepp används för att beteckna samma sak. Begreppet krigsmateriel är väletablerat och omfattar såväl defensiv som offensiv materiel. En övergång till ett annat begrepp skulle också kunna tolkas som ett försök att avdramatisera den typ av produkter det rör sig om. Utredaren bedömer vidare att det går att kombinera ett genomförande av direktivet med att begreppet krigsmateriel behålls. Mot denna bakgrund föreslår utredaren att så sker. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Kristna
Fredsrörelsen och Sveriges Kristna Råd tillstyrker uttryckligen att begreppet krigsmateriel behålls medan Säkerhets- och försvarsföretagen, Saab AB och Nammo Sweden AB anser att begreppet krigsmateriel bör ändras till försvarsrelaterade produkter. Regeringen gör i denna fråga samma bedömning som utredaren och föreslår således att begreppet krigsmateriel behålls.
Av övervägandena avseende artikel 2 ovan framgår att regeringen föreslår att EU:s militära förteckning ska ersätta den svenska krigsmaterielförteckningen. På det sättet kommer begreppet krigsmateriel automatiskt att beteckna det som i direktivet benämns försvarsrelaterade produkter, utom i de fall det senare begreppet avser tekniskt bistånd.
Regeringen bedömer nämligen att det blir otydligt om betydelsen av begreppet krigsmateriel nu ska utvidgas till att omfatta även den militära teknik som ingår i EU:s militära förteckning. Regeringen anser därför, liksom utredaren, att 1 § lagen om krigsmateriel bör ändras så att det tydligt framgår att även tekniskt stöd (assistans) omfattas. Tekniskt stöd (assistans) ska kontrolleras även enligt flera andra EU-rättsliga akter, t.ex. EU-förordningar om internationella sanktioner, och benämns på lite olika sätt i dessa. Den vanligaste benämningen är dock tekniskt bistånd, ett begrepp som redan används i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd
(PDA-lagen). Regeringen föreslår därför, i likhet med utredaren, att detta begrepp används även här.
Utredaren föreslår att begreppet tekniskt bistånd ska definieras och att detta sker i 2 § som redan innehåller andra definitioner. Utredaren föreslår att definitionen utformas i enlighet med den heltäckande definition av begreppet som finns i 3 § PDA-lagen. Säkerhets- och försvarsföretagen, Saab AB och Nammo Sweden AB anser att definitionen av tekniskt bistånd bör harmoniseras med vad som utgör tekniskt bistånd enligt ML22 i EU:s gemensamma militära lista, eftersom det tycks vara så att den föreslagna definitionen av tekniskt bistånd är mer restriktiv än vad som avses med ”teknik” med sammanhörande definitioner, inklusive dess undantag enligt ML22. Regeringen håller i och för sig inte med om att utredarens föreslagna definition av tekniskt bistånd, tillsammans med de undantag från tillståndskrav som utredaren föreslår i 6 § andra stycket (se regeringens överväganden avseende artikel 4.1, avsnitt 5.1.2), är mer restriktiv än vad som framgår av ML22 i EU:s gemensamma militära förteckning. I stället är det enligt regeringens bedömning på så sätt att de ur kontrollsynpunkt motsvarar varandra. För att det inte ska råda något tvivel om att Sverige fullt ut genomför direktivet och EU:s gemensamma militära lista bör dock den teknik med tillhörande definitioner etc. som omfattas av ML 22 i EU:s gemensamma militära lista ordagrant införas i svensk rätt. Regeringen föreslår därför att ett bemyndigande ges till regeringen att meddela föreskrifter om vad som utgör tekniskt bistånd. Det finns då inte något behov av att genomföra utredarens förslag att definiera begreppet tekniskt bistånd i 2 § KML.
Regeringen föreslår också, liksom utredaren, att ordalydelsen i 1 § KML förenklas något så att det anges att lagen gäller materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel. Det förhållandet att omnämnandet av vapen och ammunition föreslås utgå innebär dock ingen ändring i sak.
Eftersom förslaget innebär att direktivets begrepp försvarsrelaterade produkter ska delas upp i krigsmateriel och tekniskt bistånd, bör begreppet tekniskt bistånd även introduceras i 6 § KML som handlar om utförseltillstånd samt i flera andra paragrafer i lagen (se vidare i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1).
Överväganden när det gäller övriga definitioner i artikel 3
Med begreppet överföring avses enligt artikel 3 en förflyttning eller rörelse av en försvarsrelaterad produkt från en leverantör till en mottagare i en annan medlemsstat.
Begreppet överföring används i olika betydelser i svenska författningar. I de författningar som rör krigsmateriel används i dag begreppet utförsel och där görs ingen distinktion mellan export och överföring. Ordet överföring används dock redan i en annan betydelse i KML, se 6 § första stycket. I bl.a. PDA-lagen används begreppet emellertid i den betydelse som det har enligt direktivet och begreppet är dessutom vedertaget i unionsrätten.
När det gäller begreppet överföring bedömer regeringen, liksom utredaren, att ett genomförande av direktivet kräver att en distinktion i vissa fall görs mellan export och överföring. Utredaren föreslår att begreppet utförsel kan behållas och att man, i de fall det enbart rör sig om överföring, kan specificera detta kontextuellt i författningstexten med orden överföring inom unionen. Som framgår av lagförslagen anser också regeringen att begreppet utförsel bör behållas men att begreppet överföring ändå bör definieras i KML. Eftersom ordet överföring redan används i en annan betydelse i KML, se 6 § första stycket, bör direktivets begrepp överföring i KML definieras som överföring inom EES. Detta underlättar förståelsen av lagtexten i flera av de i detta lagstiftningsärende föreslagna paragraferna. En definition av begreppet överföring inom EES bör därför införas i 2 § KML.
Begreppet leverantör definieras i artikel 3 som en juridisk eller fysisk person som är etablerad i gemenskapen och juridiskt ansvarig för en överföring. Med begreppet mottagare avses en juridisk eller fysisk person som är etablerad i gemenskapen och juridiskt ansvarig för mottagandet av en överföring.
Begreppen leverantör och mottagare används i flera svenska författningar, men begreppen är då inte begränsade till att avse personer i unionen på det sätt som gjorts i direktivet.
Utredaren anser att begreppen leverantör och mottagare inte behöver definieras särskilt utan att det i dessa avseenden bedöms vara tillräckligt att man vid eventuellt behov kontextuellt förklarar vad som avses, t.ex. ”i Sverige etablerade leverantörer”. Regeringen instämmer i utredarens bedömning.
Begreppet överföringstillstånd anges i artikel 3 vara ett tillstånd som utfärdats av en nationell myndighet i en medlemsstat vilket ger leverantörer rätt att överföra försvarsrelaterade produkter till en mottagare i en annan medlemsstat.
Begreppet överföringstillstånd används inte i någon svensk författning. Begreppet är även sällsynt förekommande i EU-rättsliga dokument. På det närliggande PDA-området talas det t.ex. i stället om tillstånd till överföring inom gemenskapen [Se artikel 22 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden]. Som nämnts ovan används begreppet överföring även i en annan betydelse i KML, se 6 §.
Utredaren föreslår att begreppet överföringstillstånd bör förklaras kontextuellt i författningstexten. Regeringen anser dock att begreppet bör definieras i lagen. Detta underlättar nämligen förståelsen av lagtexten i flera av de i detta lagstiftningsärende föreslagna paragraferna. Definitionen av begreppet överföringstillstånd bör i stort sett motsvara direktivets definition av begreppet överföringstillstånd i artikel 3.5. I artikel 4.4 framgår dessutom att överföringstillstånden ska vara generella, globala eller individuella, vilket också bör föras in i definitionen. Av definitionen bör också framgå att begreppet i lagen används med den innebörden att en nationell myndighet i något annat EES-land än Sverige har utfärdat tillståndet. En definition av begreppet överföringstillstånd bör därför införas i 2 § KML.
P Begreppet exporttillstånd avser ett tillstånd att leverera försvarsrelaterade produkter till en juridisk eller fysisk person i ett tredjeland.
rop. 2010/11:112
Begreppet exporttillstånd används i dag i PDA-lagstiftningen och då huvudsakligen i samma betydelse som i direktivet. Begreppet används också flitigt i EU-rättsliga dokument där det har en vedertagen betydelse som överensstämmer med definitionen i direktivet.
Liksom utredaren anser regeringen att det beträffande begreppet exporttillstånd vid eventuellt behov i lagtexten torde vara tillräckligt med en kontextuell förklaring, t.ex. ”tillstånd till export till ett land utanför EES”.
Med begreppet transitering avses enligt artikel 3 transport av försvarsrelaterade produkter genom en eller flera medlemsstater utöver ursprungsmedlemsstaten och den mottagande medlemsstaten.
Begreppet transitering används i flera svenska författningar. Huvudsakligen används det därvid i den betydelse som anges i direktivet och som har sin förlaga i unionens tullkodex [Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen], dvs. i en form där unionen betraktas som ett område genom vilken transitering sker. Det förekommer dock också i motsvarande betydelse, men där området endast utgör Sverige.
Utredaren anser att begreppet transitering kan förklaras kontextuellt genom tillägget ”transitering inom unionen”. Regeringen anser dock att förståelsen av lagtexten underlättas om begreppet transitering definieras i lagen. En sådan definition bör därför införas i 2 § KML.
Hänvisningar till S5-1-1
- Prop. 2010/11:112: Avsnitt 8.1
5.1.2. Överföringstillstånd (artiklarna 4–7)
Regeringens förslag: Vissa tillståndskrav, uppgifts- och underrättelseskyldigheter som gäller tekniskt bistånd införs i lagen om krigsmateriel.
Tillståndskrav införs för verksamhet i Sverige som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet, för lämnande av tekniskt bistånd utanför landet, för ingående av avtal med någon utom landet om att tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet samt för avtal om tillägg till eller ändring av sådana avtal.
Skyldigheten att redovisa marknadsföring till någon i utlandet och underrättelseskyldigheten avseende lämnande av anbud utökas till att omfatta även tekniskt bistånd.
Uppgiftsskyldigheten om ägande i utländska rättssubjekt utökas till att omfatta även sådana utländska rättssubjekt som tillhandahåller tekniskt bistånd.
Regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om att den som har tillstånd till lämnande av tekniskt bistånd utanför landet ska lämna uppgifter om tekniskt bistånd som lämnats utanför landet.
Tre typer av tillstånd – generellt, globalt och individuellt – införs vid utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Ett generellt tillstånd får inte användas vid utförsel av krigsmateriel eller vid lämnande av tekniskt bistånd till ett
land utanför EES. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ges bemyndigande att meddela föreskrifter om de tre olika typerna av tillstånd.
Regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om vissa särskilt angivna undantag från tillståndskravet vid utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av teknisk bistånd utanför landet till ett annat land inom EES.
Regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om att ett generellt tillstånd får förenas med villkor om registrering hos Inspektionen för strategiska produkter före den första användningen av tillståndet.
Om en mottagare i ett annat EES-land av komponenter till krigsmateriel eller tekniskt bistånd lämnat en försäkran om användning till Inspektionen för strategiska produkter får tillståndet till utförsel av komponenterna inte förenas med villkor om exportrestriktioner. Om en överföring inom EES är känslig, får dock inspektionen eller regeringen förena ett tillstånd med sådana villkor.
Återkallelse av tillstånd ska kunna ske slutligt eller för viss tid. Det får beslutas att den som för ut krigsmateriel ur landet eller lämnar tekniskt bistånd utanför landet slutligt eller för viss tid inte får utnyttja ett generellt tillstånd.
Promemorians förslag: Motsvarar i stora delar regeringens förslag i sak. Promemorian föreslår dock att regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om omfattande undantag till det principiella förbudet mot utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd enligt 6 § KML. Promemorian föreslår dessutom att vissa bestämmelser om generella, globala och individuella tillstånd ska införas i KML i stället för i KMF. Promemorian föreslår också att bestämmelserna om försäkran om användning regleras i förordning genom att regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter. Promemorian har inte tagit upp frågan om att det ska få beslutas att den som för ut krigsmateriel ur landet eller lämnar tekniskt bistånd utanför landet slutligt eller för viss tid inte får utnyttja ett generellt tillstånd.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget i stort eller har inget att erinra.
Säkerhets- och försvarsföretagen har påpekat att, under förutsättning att det krävs tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd utanför landet och att all teknisk data framledes kommer att vara under kontroll, det förefaller onödigt att fortfarande behålla avtalsslutande enligt 8 § KML eller ändringar av avtal enligt 9 § KML under kontroll. Säkerhets- och försvarsföretagen har också påpekat att utredarens förslag att utöka uppgiftsskyldigheten om ägande i utländska rättssubjekt enligt 17 § lagen om krigsmateriel till att omfatta även sådana utländska rättssubjekt som tillhandahåller tekniskt bistånd innebär en ytterligare administrativ börda och vill därför att paragrafens relevans och applicering utreds.
Inspektionen för strategiska produkter har påpekat att med hänsyn till att kontroll av tekniskt bistånd införs i KML finns inte längre något behov av 10 § andra stycket KML. Bestämmelsen föreskriver att det
krävs tillstånd för yrkesmässigt bedrivande av militärt inriktad utbildning utom landet av personer som inte är svenska medborgare.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen tillstyrker utredarens förslag att generella tillstånd endast bör gälla inom
EU men anser att även globala tillstånd är så pass generösa att de endast bör gälla inom EU. De anser vidare att det är olyckligt att utredaren inte föreslår en tidsbegränsning av generella överföringstillstånd.
Säkerhets- och försvarsföretagen, Saab AB och Nammo Sweden AB anser att lagen bör öppna för en framtida möjlighet att kunna använda generella tillstånd även till länder utanför EU, t.ex. till de länder, utöver medlemsstaterna i EU, som omfattas av det generella tillståndet enligt
PDA-regelverket, nämligen Australien, USA, Japan, Kanada, Norge, Nya Zeeland och Schweiz. Inspektionen för strategiska produkter anser att generella tillstånd bör få användas vid export till ett begränsat antal länder utanför EU, nämligen Norge, Schweiz, USA, Kanada, Japan och Australien. Enligt ISP skulle möjligheten att använda generella tillstånd även till dessa länder medföra att ISP i ökad utsträckning kan omfördela sina resurser för att genomföra den ökade tillsyn som kommer att krävas genom direktivets införande.
Inspektionen för strategiska produkter delar utredarens uppfattning att undantagen enligt artikel 4.2 i nuläget inte är behövliga. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen tillstyrker utredarens bedömning att undantagen anligt artiklarna 4.2 och 4.3 inte är behövliga med hänsyn till att punkterna medger så enormt generösa undantag från tillståndsplikten att de på ett fundamentalt sätt skulle urholka möjligheterna för Sverige att bedriva en restriktiv krigsmaterielpolitik. De påpekar vidare att det är anmärkningsvärt att i lagen ge regeringen stora befogenheter att meddela föreskrifter om undantag från förbudet om utförsel i 6 § KML. Enligt Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Kristna Fredsrörelsen möjliggör utredarens föreslagna lagtext alltför stora möjligheter till undantag från förbudet. Säkerhets- och försvarsföretagen, Saab AB och Nammo Sweden AB anser att lagen om krigsmateriel bör öppna för en framtida möjlighet att använda sig av de undantag som finns i artikel 4.2. De anser att detta är en ”level playing field-fråga” gentemot den övriga EUindustrin (”level playing field” – en neutral arena som ger parterna lika förutsättningar; Norstedts).
Säkerhets- och försvarsföretagen anser – baserat på försvarsindustrins erfarenhet att alla följdleveranser inte ryms inom tidsperioden tre år – att ett globalt tillstånd bör beviljas för en tidsperiod om fem år i stället för tre år.
För att förhindra tolkningsproblematik kring om det enligt praxis bör finnas ett slutanvändarintyg före utförseln anser Svenska Freds- och
Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen att det bör införas ett författningskrav på att det före en utförsel ska finnas ett sådant intyg.
Inspektionen för strategiska produkter har anmärkt att artiklarna 5.2 och 7 a)–d) – som pekar ut vissa situationer då ett generellt respektive ett individuellt tillstånd ska användas – endast är tvingande gentemot tillståndsmyndigheten. Det är inte fråga om handlingsregler som riktar sig till den enskilde. ISP anser därför att bestämmelserna – som utredaren
föreslår bör genomföras i lag – bör kunna regleras i förordning i stället för i lag.
Tullverket ifrågasätter utredarens förslag att Inspektionen för strategiska produkter bör offentliggöra meddelade generella tillstånd genom föreskrifter. Av 29 § författningssamlingsförordningen (1976:725) framgår vad som får tas in i en författningssamling.
Tullverket finner att det råder viss oklarhet i om det är förenligt med 29 § författningssamlingsförordningen att offentliggöra och meddela generella tillstånd genom föreskrifter.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Artikel 4 Allmänna bestämmelser
Artikel 4.1
Direktivet
I punkten 1 anges att det ska krävas föregående tillstånd för överföring av försvarsrelaterade produkter mellan medlemsstater. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen, t.ex. transportsäkerheten, ska det dock inte krävas ytterligare överföringstillstånd av andra medlemsstater för transitering genom medlemsstater, eller för införsel i den medlemsstat där mottagaren finns, av försvarsrelaterade produkter.
Gällande rätt
Beträffande punkten 1 gäller enligt 6 § KML att krigsmateriel, med vissa undantag, inte får föras ut ur landet utan tillstånd. I fråga om programvara likställs med utförsel överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat liknande sätt. Något undantag från tillståndskravet vid transitering finns inte i dag. När det gäller införsel av krigsmateriel är det i dag, med undantag för skjutvapen och ammunition, inte tillståndspliktigt i Sverige. Att det krävs tillstånd för att föra in skjutvapen och viss ammunition till Sverige framgår av 2 kap. 1 § vapenlagen (1996:67), som också innehåller bestämmelser om undantag från tillståndskravet. Enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor krävs det vidare tillstånd för överföring och import av explosiva varor. All ammunition omfattas av begreppet explosiva varor enligt den nämnda lagen.
Överväganden
I övervägandena avseende artikel 2 har redan föreslagits att EU:s militära förteckning ska ersätta den svenska krigsmaterielförteckningen. I
Pr
övervägandena avseende artikel 3 har vidare föreslagits att ett förtydligande som innebär att tekniskt bistånd omfattas av tillståndskravet ska tas in i 6 § lagen om krigsmateriel. De krav som punkten 1 i artikeln ställer på föregående tillstånd för överföring av försvarsrelaterade produkter mellan medlemsstaterna bedöms därmed redan täckas in av ordalydelsen i 6 § lagen om krigsmateriel.
op. 2010/11:112
När det särskilt gäller tekniskt bistånd ställer direktivet krav på kontroll av sådant endast vid lämnande inom unionen. Våra åtaganden i den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp innebär dock att vi även måste kunna kontrollera lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför unionen. Skrivningen bör alltså ge möjlighet till detta och inte begränsas till att avse EES-interna affärer (se avsnitt 5.2).
Införandet av begreppet tekniskt bistånd väcker även en annan fråga. Tillsynsbestämmelserna i lagen om krigsmateriel är kopplade till 3 och 4 §§ samma lag, dvs. till kravet på tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd. Med hänsyn till hur dessa bestämmelser och definitionen av begreppet tillhandahållande är utformade, måste vidare den som för ut krigsmateriel ha både ett utförseltillstånd samt ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd i botten. Den som för ut krigsmateriel står därmed under ISP:s tillsyn. När det gäller sådant tekniskt bistånd som ett företag tillhandahåller kommer detta antagligen att i de flesta fall avse materiel som samma företag säljer. Sådana företag står därmed under ISP:s tillsyn. Ett renodlat tjänsteföretag som tillhandahåller tekniskt bistånd skulle dock med nuvarande skrivningar endast i vissa fall stå under ISP:s tillsyn, nämligen i fråga om tjänster som avser uppfinningar och metoder för framställning av krigsmateriel (jfr 4 § första stycket lagen om krigsmateriel). Ett sådant företag skulle visserligen ändå – genom ändringar i 19 § KML, vilket regeringen också föreslår – kunna åläggas att lämna uppgifter om tekniskt bistånd som lämnats utanför landet. Företaget skulle dock inte i andra avseenden stå under ISP:s tillsyn. Enligt regeringens bedömning är det emellertid av kontrollskäl av vikt att sådana företag står under ISP:s tillsyn. Mot denna bakgrund anser regeringen, liksom utredaren, att ändringar bör göras som ställer krav även på dylika tjänsteföretag att ha ett tillhandahållandetillstånd i botten. Då syftet här endast är att genomföra direktivet och den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp, föreslås att ett krav på tillhandahållande av tekniskt bistånd begränsas till verksamhet som är inriktad på utlandet. I syfte att likställa renodlade tjänsteföretag som tillhandahåller tekniskt bistånd utomlands med tillverkare och tillhandahållare av krigsmateriel, föreslår utredaren mot denna bakgrund ändringar i 4 § KML, vilka föranleder följdändringar i flera andra bestämmelser, 8, 9, 11, 12, 17 och 19 §§, i KML, se genomgång nedan.
Utredaren föreslår att krav på tillstånd införs för att här i landet ingå avtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för hans eller hennes räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet. Utredaren föreslår också krav på tillstånd införs för att ingå avtal som innebär tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt lagen om krigsmateriel, om tillägget eller ändringen avser tekniskt bistånd som omfattas av avtalet samt rätt att tillhandahålla tekniskt bistånd till mottagare som inte har angivits tidigare. Utredaren föreslår att detta sker genom tillägg i nuvarande 8 och 9 §§ KML.
Säkerhets- och försvarsföretagen har påpekat att, under förutsättning att det krävs tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd utanför landet och att all teknisk data framledes kommer att vara under kontroll, det förefaller onödigt att fortfarande behålla avtalsslutande enligt 8 § KML eller ändringar av avtal enligt 9 § KML under kontroll. Regeringen gör bedömningen att, även om det framdeles kommer att krävas tillstånd för lämnande tekniskt bistånd utanför landet, det fortfarande kommer att vara av vikt att på ett tidigt stadium – i samband med avtalsslutandet eller ändringen av ett avtal – få kännedom om svenska företags eller svenska myndigheters planer på att lämna tekniskt bistånd till någon i utlandet. 8 och 9 §§ KML kommer således även framöver att vara viktiga för den effektiva kontroll som Sverige eftersträvar på krigsmaterielområdet.
Regeringen gör därför, liksom utredaren, bedömningen att paragraferna bör behållas och att sådana krav som angetts ovan bör införas i 8 och 9 §§.
Lagrådet har noterat att 8 § förbjuder att någon, som inte har anknytning till Sverige, här i landet träffar avtal som avses i paragrafen med någon, som inte heller har anknytning till Sverige. Det innebär enligt Lagrådet att om någon från Indien träffar avtal med någon från
Pakistan om att gemensamt tillverka krigsmateriel i något av dessa länder eller i ett tredje land åtminstone teoretisk kan straffas enligt 25 § KML. Lagrådet ifrågasätter om detta kan vara avsett och anser att om 8 § ändras bör motsvarande ändring göras i 7 §.
Regeringen konstaterar att när de paragrafer som motsvarar 7 och 8 §§ KML infördes i den dåvarande lagen om förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m. genom lagstiftning 1988 var tillämpningen – på förslag av Lagrådet – begränsad till svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket (prop. 1987/88:154 sid. 38, 69, 70, 132 och 133). Lagtexten i den paragraf (5 §) som motsvarar nuvarande 8 § KML hade följande lydelse: ”Avtal med någon utom riket om att för dennes räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel får inte utan tillstånd av regeringen ingås här i riket och inte heller utom riket av svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här”. När paragrafen utökades och överfördes till den nya lagen, KML, kom sista delen av meningen att bli ett särskilt stycke, vilket gör att lydelsen blir en annan. Samma sak skedde med den paragraf (4 §) som motsvarar den nuvarande 7 § KML. Det går inte att utläsa av förarbetena till KML (prop. 1991/92:174 s. 75–77 och 102) att avsikten var att tillståndskravet enligt 7 och 8 §§ skulle utökas så att den även omfattar den situationen att två utländska medborgare, som inte har anknytning till Sverige, ingår ett avtal i Sverige. Mot denna bakgrund anser regeringen att lydelserna av 7 och 8 §§ KML således bör justeras. När det gäller 7 § bör utformningen av paragrafen innebära att den som omfattas av tillståndskravet är svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här och som här i landet eller utom landet ingår avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet. När det gäller 8 § bör utformningen av paragrafen innebära att den som omfattas av tillståndskravet är svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här och som här i landet eller utom landet ingår avtal med någon
utom landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel.
Inspektionen för strategiska produkter har påpekat att det – med hänsyn till att kontroll av tekniskt bistånd införs i KML – inte längre finns något behov av 10 § andra stycket KML. Bestämmelsen föreskriver att det krävs tillstånd för yrkesmässigt bedrivande av militärt inriktad utbildning utom landet av personer som inte är svenska medborgare.
Regeringen gör inte samma bedömning som ISP, utan anser att 10 § andra stycket KML bör finnas kvar. Andra stycket täcker nämligen in även utbildning i handhavande av krigsmateriel som har samband med en möjlig stridsinsats samt undervisning av sådant slag som ingår i en skola av militär art (prop. 1991/92:174 s. 104). Tillståndskravet enligt 10 § andra stycket är därför vidare än vad som omfattas av tillståndskravet när det gäller tekniskt bistånd. Av ML22 i EU:s gemensamma militära lista framgår nämligen att tillståndskravet när det gäller tekniskt bistånd i detta avseende endast omfattar utbildning som är nödvändig för användning (vilket enligt ML22 definieras som drift, installation, underhåll, reparation, översyn och renovering) av krigsmateriel.
Utredaren föreslår att skyldigheten att redovisa marknadsföring till någon i utlandet enligt 11 § lagen om krigsmateriel utökas till att omfatta även tekniskt bistånd. Regeringen gör samma bedömning som utredaren.
Utredaren föreslår att underrättelseskyldigheten avseende lämnande av anbud i enlighet med 12 § lagen om krigsmateriel utökas till att omfatta även tekniskt bistånd. Regeringen gör samma bedömning som utredaren.
Utredaren föreslår att uppgiftsskyldigheten om ägande i utländska rättssubjekt enligt 17 § lagen om krigsmateriel utökas till att omfatta även sådana utländska rättssubjekt som tillhandahåller tekniskt bistånd.
Säkerhets- och försvarsföretagen har påpekat att utökandet av uppgiftsskyldigheten till att omfatta även tekniskt bistånd innebär en ytterligare administrativ börda och vill därför att paragrafens relevans och applicering utreds. Enligt regeringens bedömning är det av kontrollskäl av vikt att ISP får kännedom om uppgifter om ägande också i utländska rättssubjekt som tillhandahåller tekniskt bistånd. Det är nämligen av vikt att statsmakterna ges en bild av den svenska krigsmaterielindustrins engagemang i utlandet. Detta redovisas årligen av
ISP till regeringen, som i sin tur redovisar detta i den skrivelse om strategisk exportkontroll som årligen överlämnas till riksdagen (se t.ex. skr. 2009/10:114 s. 14–15). Regeringen gör därför bedömningen att utökningen av paragrafens uppgiftsskyldighet är relevant och föreslår därför att 17 § ändras i enlighet med utredarens förslag.
Utredaren föreslår att regeringen ges möjlighet att enligt 19 § KML meddela föreskrifter om att den som har tillstånd enligt 6 § lagen om krigsmateriel ska lämna uppgifter om tekniskt bistånd som lämnats utanför landet. Regeringen gör samma bedömning som utredaren.
Frågan om tillsyn för sådana renodlade tjänsteföretag som tillhandahåller tekniskt bistånd sammanhänger indirekt också med reglerna om avgiftsskyldighet enligt KML, se kap. 7.
När det gäller transitering inom EES bör ett undantag från tillståndskravet göras. Ett bemyndigande för regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer att meddela kompletterande bestämmelser till EU:s regelverk om transitering finns visserligen redan i 4 kap. 7 § tullagen (2000:1281). Det är dock inte anpassat till förhandenvarande situation. För att tydliggöra vad som gäller och för att bestämmelserna om krigsmateriel och tekniskt bistånd så långt som möjligt ska vara samlade i lagen om krigsmateriel, föreslår utredaren att ett bemyndigande tas in i 6 § KML. Bemyndigandet föreslås ge regeringen rätt att få meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd vid överföring av krigsmateriel inom unionen och vid lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Enligt utredaren bör ändringen åtföljas av en bestämmelse i KMF, som vid överföring inom unionen undantar transitering genom Sverige från tillståndskravet. Samma bemyndigande bör enligt utredaren utnyttjas för att undanta viss teknik som inte anses kräva tillstånd till lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. I EU:s militära förteckning finns nämligen några undantag avseende teknik, dvs. där listas viss teknik som faller utanför förteckningen (ML 22 not 2).
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen har påpekat att det är anmärkningsvärt att i lagen ge regeringen stora befogenheter att meddela föreskrifter om undantag från förbudet om utförsel i 6 § KML. Enligt Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen möjliggör utredarens föreslagna lagtext alltför stora möjligheter till undantag från förbudet.
Regeringen instämmer i denna synpunkt och lagförslaget bör därför omformuleras så att det tydligare framgår att syftet med bemyndigandet i detta avseende endast är att möjliggöra undantag från förbudet när det gäller transitering av krigsmateriel och tekniskt bistånd inom EES. Regeringen föreslår i övervägandena avseende artikel 3, se avsnitt 5.1.1, att regeringen bör ges bemyndigande att meddela föreskrifter om vad som utgör tekniskt bistånd. Genom utnyttjande av bemyndigandet kan regeringen således föreskriva vilken teknik som anses utgöra teknisk bistånd och ange viss teknik som faller utanför begreppet i enlighet med vad som anges i ML22 not 2 i EU:s gemensamma förteckning (Not 2 anger att ML22 inte gäller teknik som a] minimalt krävs för installation, drift, underhåll [kontroll] och reparation av produkter som inte omfattas eller för vilka exporttillstånd har beviljats, b] är allmänt tillgänglig, grundforskning eller de upplysningar som minimalt krävs för patentansökningar och c] för magnetisk induktion för kontinuerlig framdrivning av civila transportanordningar). Därmed finns inte något behov av ett bemyndigande som ger regeringen rätt att meddela föreskrifter om undantag från tillståndskrav när det gäller lämnande av tekniskt bistånd till länder utanför EES. Se mer om bemyndigandet under rubriken Artiklarna 4.2 och 4.3.
Artikelns krav på att det utöver ett överföringstillstånd inte ska krävas tillstånd för införsel av krigsmateriel innebär inget behov av författningsändringar, då det i Sverige inte krävs särskilt tillstånd för införsel av krigsmateriel. När det särskilt gäller skjutvapen och viss ammunition innehåller dock EU-rätten särskilda regler för överföring av sådana produkter mellan EU-medlemsstaterna (direktiv 91/477/EEG) vilka genomförts i den svenska vapenlagstiftningen. EU-rätten innehåller också särskilda regler för överföring av ammunition (direktiv 93/15/EEG), vilka genomförts i lagen (2010:1011) om brandfarliga och
explosiva varor. Dessa regler kan tyckas vara något motstridiga med det nu aktuella direktivet. Vapenlagen innehåller nämligen bestämmelser om tillståndskrav för införsel av skjutvapen och viss ammunition medan lagen om brandfarliga och explosiva varor innehåller bestämmelser om tillståndskrav för överföring och införsel av explosiva varor, däribland ammunition. Av skäl 14 och 15 i direktivets ingress framgår emellertid bl.a. att direktivet inte bör påverka tillämpningen av de bestämmelser som är nödvändiga för att skydda den allmänna ordningen eller den allmänna säkerheten eller tillämpningen av rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, särskilt inte formaliteterna för förflyttning av vapen inom gemenskapen eller tillämpningen av rådets direktiv 93/15/EEG av den 5 april 1993 om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk, särskilt bestämmelserna om överföring av ammunition. Det nu aktuella direktivets bestämmelser påverkar följaktligen inte de bestämmelser om tillståndskrav för införsel och överföring som finns i vapenlagstiftningen eller i lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor. Av artikel 4 punkten 1 i direktivet framgår dessutom uttryckligen att direktivet inte ska påverka tillämpningen av bestämmelser som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen. Både vapenlagstiftningen och lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor får i detta avseende anses innehålla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen.
Artiklarna 4.2 och 4.3
Direktivet
I artikel 4 punkten 2 anges att medlemsstaterna, trots kravet på tillstånd i punkten 1, får undanta överföringar av försvarsrelaterade produkter från kravet på tillstånd i vissa uppräknade fall. Dessa är om: 1. leverantören eller mottagaren är ett statligt organ eller en del av försvarsmakten, 2. det är fråga om leveranser som Europeiska unionen, Nato, Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller andra mellanstatliga organisationer gör i syfte att fullgöra sina uppdrag, 3. överföringen är nödvändig för genomförande av ett samverkande program för försvarsrelaterade produkter mellan medlemsstaterna, 4. överföringen är kopplad till humanitär hjälp vid en katastrof eller som gåva i en nödsituation, eller 5. överföringen är nödvändig för, eller efter, reparation, underhåll, utställning eller demonstration.
I punkten 3 föreskrivs att kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, får ändra punkten 2 och inkludera följande fall, nämligen om: a) överföringen sker under sådana förhållanden att den inte påverkar den allmänna ordningen eller den allmänna säkerheten, b) kravet på föregående tillstånd har blivit oförenligt med medlemsstaternas internationella åtaganden till följd av att detta direktiv antagits, eller c) det är nödvändigt för sådan mellanstatlig samverkan som avses i artikel 1.4. Härutöver anges att åtgärderna ska antas i enlighet med det
föreskrivna förfarande med kontroll som avses i artikel 14.2 i direktivet, vilken innehåller en föreskrift om tillämpligt kommittologiförfarande.
Gällande rätt
När det gäller punkterna 2 och 3 saknas motsvarighet till de angivna undantagen i svensk rätt. Det enda undantag som existerar finns i 9 § förordningen om krigsmateriel och avser utförsel av handeldvapen och ammunition för eget bruk. I den delen krävs dock i vissa fall tillstånd enligt vapenlagstiftningen.
Överväganden
När det gäller undantagsmöjligheterna i punkterna 2 och 3 ställer direktivet inga krav på genomförande. Ett genomförande i en medlemsstat av undantagen i punkten 3 kräver dessutom att kommissionen, efter begäran från medlemsstaten eller på eget initiativ, ändrar punkten 2 så att undantagen i punkten 3 inkluderas i punkten 2. Möjligen har bestämmelserna tagits med för att möjliggöra för medlemsstater som redan har dylika undantag i sin nationella lagstiftning att behålla dessa. Sverige har dock inga sådana undantag. Mot denna bakgrund föreslår utredaren att Sverige inte bör genomföra undantagen i punkterna 2 och 3. Utredaren konstaterar däremot att – om det framöver skulle finnas önskemål om att genomföra ett eller flera av undantagen – det bör vara möjligt att göra detta i förordning genom utnyttjande av det bemyndigande som utredaren föreslår ges till regeringen att meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet för utförsel av krigsmateriel enligt 6 § första stycket KML.
Inspektionen för strategiska produkter delar utredarens uppfattning att undantagen anligt artikel 4.2 i nuläget inte är behövliga. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen tillstyrker utredarens bedömning att undantagen anligt artiklarna 4.2 och 4.3 inte är behövliga med hänsyn till att punkterna medger så enormt generösa undantag från tillståndsplikten att de på ett fundamentalt sätt skulle urholka möjligheterna för Sverige att bedriva en restriktiv krigsmaterielpolitik. Säkerhets- och försvarsföretagen, Saab AB och Nammo Sweden AB anser att lagen om krigsmateriel bör öppna för en framtida möjlighet att använda sig av de undantag som finns i artikel 4.2.
De anser att detta är en ”level playing field-fråga” gentemot den övriga EU-industrin (”level playing field” – en neutral arena som ger parterna lika förutsättningar).
Regeringen instämmer i utredarens bedömning att Sverige i nuläget inte bör genomföra undantagen i punkterna 2 och 3, eftersom det i dag inte finns något behov av detta. Som angetts ovan konstaterar utredaren att det bör vara möjligt för regeringen att genom förordning föreskriva om genomförande av undantagen. I övervägandena avseende artikel 4.1 gör regeringen bedömningen att det bemyndigande som utredaren föreslår för regeringen att meddela undantag från förbudet för utförsel enligt 6 § KML är alltför omfattande. Som anförs i det avsnittet föreslår regeringen i stället att lagförslaget bör omformuleras så att det tydligare
framgår att syftet med bemyndigandet i det avseendet endast är att möjliggöra undantag från förbudet när det gäller transitering av krigsmateriel eller tekniskt bistånd inom EES. Försvarsindustrin anser att KML bör öppna för en möjlighet att i framtiden kunna använda sig av de undantag som finns i artikel 4.2 så att den svenska försvarsindustrin ges lika förutsättningar i förhållande till den övriga försvarsindustrin i EU. Regeringen anser att det är viktigt att den svenska försvarsindustrin har lika förutsättningar i förhållande till övrig försvarsindustri inom EES. Det är i dag dock oklart hur många EES-länder som tänker utnyttja möjligheten till undantag enligt artikel 4.2 och i så fall vilka undantag de avser att utnyttja. Som Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen har påpekat rör det sig också i vissa fall om ganska omfattande undantag i artiklarna 4.2 och 4.3.
Regeringen konstaterar att de undantag som anges i artikel 4.3 för det första kräver särskilt tillstånd av kommissionen och för det andra i princip aldrig bedöms bli aktuella att använda för Sverige. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den ges bemyndigande att meddela föreskrifter om de undantag som anges i artikel 4.2, dock inte de som anges i artikel 4.3. Genom denna lösning skulle regeringen ges möjlighet att i framtiden genom bemyndigande utnyttja helt eller delvis vad direktivet medger i artikel 4.2, dock inte få mer omfattande undantag från tillståndsplikten än vad som anges i den artikeln. Efter direktivets ikraftträdande bör det i stället undersökas i vilken mån andra EES-länder har infört undantag i enlighet med artikel 4.2 och i så fall vilka. Om försvarsindustrin anser att den – med hänsyn till att vissa andra EESländer har genomfört några eller samtliga undantag i artikel 4.2 – missgynnas i förhållande till övrig europeisk försvarsindustri bör den inkomma till regeringen med önskemål om och skäl för förordningsändring i detta avseende.
Artiklarna 4.4 och 4.5
Direktivet
I punkten 4 föreskrivs att medlemsstaterna ska se till att leverantörer som vill överföra försvarsrelaterade produkter från deras territorium får använda generella överföringstillstånd eller ansöka om globala eller individuella överföringstillstånd i enlighet med artiklarna 5, 6 och 7.
I punkten 5 anges att medlemsstaterna ska bestämma typ av överföringstillstånd för de försvarsrelaterade produkter eller de kategorier av försvarsrelaterade produkter som berörs i enlighet med bestämmelserna i denna artikel och i artiklarna 5, 6 och 7.
Gällande rätt
Att det krävs tillstånd för utförsel av krigsmateriel framgår av 6 § KML. Hur sådana tillstånd ska vara utformade är dock inte reglerat, även om förordningen om krigsmateriel innehåller anvisningar om vilka uppgifter en ansökan måste innehålla. Enligt 8 § KMF ska en ansökan om utförsel
innehålla uppgift om 1) den sökandes namn och hemvist, 2) materielens slag, mängd och värde, 3) köpare, mottagare och slutanvändare, 4) anledningen till utförseln och 5) begärd giltighetstid för utförseltillstånd och avsedd tidpunkt för utförseln. Praxis är vidare att det före utförseln bör finnas ett slutanvändarintyg. I övrigt har överlämnats till ISP att bestämma hur tillstånden ska utformas. ISP har i allt väsentligt endast använt sig av individuella tillstånd. Dessa förekommer dock i olika varianter, bl.a. i en form som liknar globala tillstånd och kallas för projekttillstånd. Något som liknar de generella tillstånden enligt direktivet har däremot hittills inte använts med avseende på krigsmateriel. Terminologin med generella, globala och individuella tillstånd förekommer dock redan i PDA-regelverket. (När det gäller generella tillstånd i PDA-regelverket, se bl.a. artikel 2.9 i rådets förordning [EG] nr 428/2009).
Sverige har dessutom år 2000 slutit ett avtal med de fem andra främsta producentländerna av krigsmateriel i EU, nämligen Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien (FA/LOI-avtalet). Som en följd av tillträdet till detta avtal ska Sverige kunna utfärda globala licenser, vilket definieras som det enda nödvändiga tillståndet för överföring av materiel inom ramen för ett samarbetsprojekt, utan begränsning i fråga om mängd och värde. En global licens ska, enligt avtalet, också medge leverans av det producerade systemet, innefattande reservdelar, teknisk dokumentation och underhåll till projektdeltagarnas väpnade styrkor. Utförselns exakta omfattning och värde behöver inte anges i licensansökan, men ska framgå i den normala rapportering som företagen årligen lämnar till ISP.
Överväganden
Punkterna 4 och 5 tydliggör att det ska finnas tre typer av tillstånd; generella, globala och individuella samt att medlemsstaterna får, i enlighet med artiklarna 4–7, bestämma vilken typ av överföringstillstånd som ska användas i det enskilda fallet. Regelverket är utformat på det viset att den behöriga myndigheten vid tillståndsprövningen får göra en avvägning mellan vilket tillståndsslag som är lämpligt med hänsyn till det känsliga i en viss överföring och intresset av en okomplicerad affär.
För genomförande av direktivet krävs att de olika tillståndslagen anges i författningstext. Regeringen anser, liksom utredaren, därvid att definitioner av tillståndslagen bör tas in i lagen om krigsmateriel. Man kan då välja att begränsa definitionerna till att avse endast överföring inom unionen, vilket är det som direktivet kräver, eller att hålla definitionerna öppna för att tillståndsslagen, åtminstone på sikt, ska bli möjliga att använda även vid export till länder utanför EU.
Utredaren konstaterar att ISP har uppgett att myndigheten redan har använt tillstånd som motsvarar direktivets beskrivning av globala tillstånd vid sådan export. ISP har till utredaren också uppgett att de tre angivna tillståndslagen är så vedertagna både till namn och utformning, att det inte skulle begränsa ISP:s möjligheter om tillstånden definieras så att de även blir möjliga att använda vid export till länder utanför EU. Utredaren konstaterar vidare att det härutöver måste vara en fördel om
tillstånd till överföring inom unionen respektive tillstånd till export till länder utanför EU benämns på samma sätt och att det dessutom skulle se lite konstigt ut att noggrant reglera hur tillstånd ska vara utformade vid överföring inom unionen, medan tillstånd till export till andra länder även i fortsättningen lämnas helt oreglerade. Mot denna bakgrund föreslår utredaren att definitionerna bör utformas så att tillståndsslagen inte begränsas till överföring inom unionen. Dessutom föreslår utredaren att tekniskt bistånd bör byggas in i definitionerna. Även om utredaren således inte föreslår att definitionerna ska begränsas till överföring inom unionen, använder ISP i dag inte något tillstånd som liknar direktivets generella tillstånd. För att sådana tillstånd ska kunna användas i förhållande till länder utanför EU krävs enligt utredaren vidare, då de är så generösa, att det finns ett starkt förtroende mellan de inblandade staterna. Enligt utredaren skulle det antagligen även krävas någon form av certifieringsförfarande motsvarande det som föreskrivs i direktivet. Mot denna bakgrund bedömer utredaren att det för närvarande saknas behov av att använda generella tillstånd för export till länder utanför EU. Utredaren anser att detta bör tydliggöras i författningstext och föreslår därför att en sådan begränsning tas in i en bestämmelse i KML.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen tillstyrker utredarens förslag att generella tillstånd endast bör gälla inom
EU men anser att även globala tillstånd är så pass generösa att de endast bör gälla inom EU. Säkerhets- och försvarsföretagen, Saab AB och
Nammo Sweden AB anser att lagen bör öppna för en framtida möjlighet att kunna använda generella tillstånd även till länder utanför EU, t.ex. till de länder, utöver medlemsstaterna i EU, som omfattas av det generella tillståndet enligt PDA-regelverket, nämligen Australien, USA, Japan,
Kanada, Norge, Nya Zeeland och Schweiz. Inspektionen för strategiska produkter anser att generella tillstånd bör få användas vid export till ett begränsat antal länder utanför EU, nämligen Norge, Schweiz, USA, Kanada, Japan och Australien. Enligt ISP skulle möjligheten att använda generella tillstånd även till dessa länder medföra att ISP i ökad utsträckning kan omfördela sina resurser för att genomföra den ökade tillsyn som kommer att krävas genom direktivets införande.
Liksom utredaren gör regeringen bedömningen att definitionerna bör utformas så att tillståndsslagen inte begränsas till överföring inom unionen. Regeringen föreslår således, liksom utredaren, att en ny 6 a § införs i lagen om krigsmateriel, där det regleras att tillstånd enligt 6 § första stycket kan vara generellt, globalt eller individuellt. Härutöver föreslår utredaren att definitionerna anges i tre nya paragrafer efter 6 §. Regeringen anser dock att blir lagtekniskt tydligare och enklare om definitionerna av de olika tillståndsslagen i stället anges i 2 § KML, där alla andra definitioner i lagen är samlade.
Lagrådet har ifrågasatt om 6 a § första stycket behövs. Regeringen gör dock bedömningen att, utöver att detta framgår av definitionerna av generellt, globalt och individuellt tillstånd enligt 2 §, det av tydlighetsskäl har ett värde om det i 6 a § första stycket framgår att det finns tre olika tillståndsslag när det gäller utförsel och lämnande av tekniskt bistånd enligt 6 § första stycket.
När det gäller generella tillstånd instämmer regeringen i utredarens uppfattning att det för närvarande saknas behov av att använda generella
tillstånd för export till länder utanför EES och att detta bör tydliggöras genom en bestämmelse i KML. Det kan emellertid inte uteslutas att vissa länder utanför EES, som Sverige och svenska företag har ett nära samarbete med i krigsmaterielfrågor, om något eller några år anses ha ett så förtroendeingivande system för kontroll av krigsmateriel och tekniskt bistånd, t.ex. ett certifieringsförfarande motsvarande det som föreskrivs i direktivet, att en bedömning görs att generella tillstånd bör kunna användas även i förhållande till dessa länder. De länder som i första hand bör kunna bli aktuella för detta är de som, utöver EU:s medlemsstater, omfattas av det generella tillståndet på det närliggande PDA-området, nämligen Australien, USA, Japan, Kanada, Norge, Nya Zeeland och Schweiz. När det gäller Norge noterar regeringen att Norge automatiskt kommer att omfattas av generella tillstånd, eftersom Norge är ett land inom EES. Regeringen gör bedömningen att den – om och när den anser att det är aktuellt att kunna använda generella tillstånd för export till vissa länder utanför EES – bör återkomma till riksdagen med proposition om lagändring i det avseendet. På så sätt blir det riksdagen som får besluta om utvidgning av generella tillstånd så att de får användas även i förhållande till länder utanför EES.
Regeringen instämmer i utredarens bedömning att globala tillstånd, som redan i dag används av ISP i begränsad omfattning, inte bör begränsas till att användas endast inom EES.
Artikel 4.6
Direktivet
I punkten 6 anges att medlemsstaterna ska fastställa alla villkor för överföringstillstånd, inklusive eventuella särskilda begränsningar av export av försvarsrelaterade produkter till juridiska eller fysiska personer i tredje länder, med hänsyn bland annat till de risker som överföringen medför för skyddet av de mänskliga rättigheterna, bevarandet av fred, säkerhet och stabilitet. Medlemsstaterna får också, under förutsättning att unionslagstiftningen respekteras, använda sig av möjligheten att begära försäkringar om slutanvändning, inklusive slutanvändarintyg.
Gällande rätt
I fråga om villkor i tillstånd regleras detta i 13–15 §§ KML. För utförselsituationer finns den tillämpliga regeln i 14 § och anger att tillstånd får förenas med andra villkor än som anges i 13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
Överväganden
Möjligheten att föreskriva villkor i tillstånd är således redan inbyggd i KML. Punkten 1 klargör att det är upp till medlemsstaterna att föreskriva villkor, inklusive begränsningar av möjligheten till vidareexport samt krav på försäkringar om slutanvändning eller slutanvändarintyg.
Eftersom punktens lydelse inte uttryckligen begränsar medlemsstaternas möjligheter, utöver den självklara hänvisningen att villkoren inte får strida mot unionsrätten, bedömer regeringen, liksom utredaren, att punkten inte föranleder något behov av författningsändringar. Det får i stället ankomma på ISP och i förekommande fall regeringen att besluta vilka villkor som ett visst överföringstillstånd bör förenas med. Svenska
Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen anser att det – för att förhindra tolkningsproblematik kring om det enligt praxis bör finnas ett slutanvändarintyg före utförseln – bör införas ett författningskrav på att det före en utförsel ska finnas ett sådant intyg.
Regeringen konstaterar att det av de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan samt av den gemensamma ståndpunkten (se avsnitt 5.2) framgår att ett intyg, slutanvändarintyg eller bearbetningsintyg, bör finnas före en utförsel. Ordet ”bör” signalerar att det finns fall där man kan göra undantag från kravet på intyg. Den praxis som har utvecklats innebär att ISP regelmässigt begär intyg men att undantag görs i situationer där materiel förs ut temporärt. Exempel är utförsel i samband med testning, underhåll, reparation, demonstration samt vid transitering av materiel genom Sverige. Regeringen anser med hänsyn härtill att praxis är så pass klar att det inte finns något behov av att författningsreglera i vilka fall som ett slutanvändarintyg bör begäras.
I fråga om villkor bör vidare uppmärksammas en detalj beträffande generella tillstånd. Dessa ger ju direkt alla leverantörer i Sverige, som uppfyller villkoren i tillståndet, rätt att överföra i tillståndet specificerade försvarsrelaterade produkter till en kategori eller kategorier av mottagare i andra länder. För att få syssla med handel eller utförsel av krigsmateriel i Sverige krävs dock även att man i botten har antingen ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd. Om ett företag skulle överföra försvarsrelaterade produkter enbart med stöd av ett generellt tillstånd, utan att ha ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd avseende verksamheten i botten, skulle de ansvariga företrädarna för bolaget riskera ansvar enligt 25 § KML. För att undvika detta instämmer regeringen i utredarens bedömning att generella tillstånd regelmässigt bör kombineras med ett villkor om att leverantörerna ska ha ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd i botten. På det sättet kan man försäkra sig om att ingen leverantör som åberopar sig på ett generellt tillstånd bryter mot bestämmelserna.
Artiklarna 4.7 och 4.8
Direktivet
Av punkten 7 följer att medlemsstaterna ska fastställa villkoren för överföringstillstånd för komponenter på grundval av en bedömning av hur känslig överföringen är enligt, bland annat, följande kriterier: a) komponenternas beskaffenhet i förhållande till de produkter som de ska ingå i och i förhållande till varje slutanvändning av de färdiga produkterna som kan väcka farhågor, och b) komponenternas betydelse i förhållande till de produkter som de ska ingå i.
I punkten 8 anges att medlemsstaterna, med undantag för de fall när de anser att överföringen av komponenter är känslig, inte ska belägga komponenter med exportrestriktioner om mottagaren i en försäkran om användning intygar att de komponenter som omfattas av överföringstillståndet ingår eller ska ingå i mottagarens egna produkter och därför inte i sig kan överföras eller exporteras i ett senare skede, utom när syftet är underhåll eller reparation.
Gällande rätt
I fråga om villkor i tillstånd regleras detta i 13–15 §§ KML. För utförselsituationer finns den tillämpliga regeln i 14 § och anger att tillstånd får förenas med andra villkor än som anges i 13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Några särskilda bestämmelser som gäller komponenter finns inte.
Överväganden
I bilagan till direktivet (EU:s gemensamma militära förteckning) listas i flera fall komponenter till viss specifik materiel utan närmare angivelse. Punkterna 7 och 8, och då särskilt punkten 8, innehåller vissa begränsningar av medlemsstaternas möjligheter att föreskriva villkor i överföringstillstånd beträffande just komponenter. Regeringen gör, liksom utredaren, bedömningen att begränsningarna i punkten 8 bör tydliggöras i författningstext och inte helt överlämnas åt tillämpningen. Utredaren föreslår att ett bemyndigande i lag ges till regeringen och att författningstexten därefter införs i KMF. Regeringen anser dock att bestämmelsen – som ju innehåller en regel om att en enskild får lämna en försäkran om användning till den behöriga myndigheten – är av sådan vikt att den bör föras in i KML. Bestämmelsen bör i allt väsentligt utformas i enlighet med Lagrådets förslag.
När det gäller punkten 7 så riktar den sig endast till medlemsstaten och dess behöriga myndighet. Detta gör att bestämmelserna inte bör framgå i lag, utan i förordning. Kriterierna i punkten 7 är dessutom inte uttömmande, vilket framgår av att det i punkten anges att ”bland annat” de angivna kriterierna ska användas vid bedömningen av vilka villkor som krävs. Liksom utredaren anser regeringen därför att kriterierna i punkten 7 bör föras in i förordning. Regeringen föreslår av detta och andra skäl som redogörs för nedan under övervägandena avseende artiklarna 5.1, 5.2, 6 och 7, att ett bemyndigande ges till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om generella, globala och individuella tillstånd.
Artikel 4.9
Direktivet
När det avslutningsvis gäller punkten 9 föreskrivs att medlemsstaterna får återkalla eller tillfälligt upphäva ett överföringstillstånd som de har
utfärdat eller begränsa dess användning för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen, den allmänna ordningen eller säkerheten, eller på grund av bristande efterlevnad av de villkor som gäller för överföringstillståndet.
Gällande rätt
När det gäller återkallelse av ett tillstånd följer av 16 § KML att tillstånd enligt 3–10 §§ kan återkallas, om tillståndshavaren åsidosatt en föreskrift i lagen eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som ha meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. Där anges också att en återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.
Överväganden
När det gäller punkten 9 bedömer regeringen att den öppna skrivningen i 16 § lagen om krigsmateriel redan täcker de flesta fall som räknas upp i direktivet. Ordalydelsen i direktivet är visserligen mer begränsad och innehåller därutöver en möjlighet att tillfälligt upphäva ett tillstånd i stället för att återkalla det. Liksom utredaren kan regeringen inte se att det är nödvändigt att särreglera återkallelser av tillstånd till överföring av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd inom EES. Det är nämligen svårt att föreställa sig en situation där ISP eller regeringen skulle överväga att återkalla ett tillstånd p.g.a. andra omständigheter än de som räknas upp i punkten 9. Bestämmelsen i 16 § lagen om krigsmateriel är vidare så löst formulerad att den torde möjliggöra även ett tillfälligt upphävande av ett tillstånd. Möjligheten till tillfälligt upphävande nämns dock även på ett annat ställe i direktivet avseende certifikat (se artikel 9.4.b), som enligt regeringens mening – efter bemyndigande till regeringen i KML – bör genomföras i förordning. Mot denna bakgrund gör regeringen, liksom utredaren, bedömningen att det även i det förevarande fallet är önskvärt att tydliggöra möjligheten att tillfälligt upphäva ett tillstånd. Utredaren föreslår därvid ett tillägg i 16 § KML att tillstånd kan återkallas ”helt eller för viss tid”. Enligt regeringens bedömning är dock orden ”helt” och ”för viss tid” i detta sammanhang något motsägelsefulla i förhållande till varandra. Ordet ”helt” för tankarna till att ett tillstånd får återkallas i en viss del men gälla i en annan del, vilket det inte är fråga om här, medan orden ”för viss tid” har ett klart tidssamband. Regeringen anser därför att ett lämpligare ord i stället för ”helt” är ”slutligt”. Tillägget i 16 § bör därför bli att ett tillstånd kan återkallas ”slutligt eller för viss tid”.
De tillstånd enligt 6 § som kommer att kunna återkallas genom beslut enligt 16 § första stycket är globala och individuella tillstånd.
I övervägandena under rubriken Artikel 5.1 gör regeringen bedömningen att ett generellt tillstånd bör anses vara ett normbeslut, dvs. generella föreskrifter. Regeringen anser därför att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör ges ett bemyndigande att meddela föreskrifter om generella tillstånd. En författning kan inte återkallas på det sätt som avses i 16 § första stycket första meningen
KML, utan en författning slutar i stället att gälla när den upphävs. För att möjliggöra att beslut kan fattas om att även den som använder ett generellt tillstånd inte ska få utnyttja tillståndet behövs således ett tillägg göras KML, lämpligen i 16 § första stycket genom en ny andra mening. Tillägget bör föreskriva att den som för ut krigsmateriel ur landet eller lämnar tekniskt bistånd utanför landet slutligt eller för viss tid inte får utnyttja ett generellt tillstånd. Förutsättningarna för bedömningen av om ett sådant beslut bör fattas bör vara desamma som anges för återkallelse enligt första stycket första meningen.
Liksom beslut om återkallelse bör även ett beslut att inte få utnyttja ett generellt tillstånd gälla med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.
När det gäller överklagande av beslut om återkallelse och beslut om att inte få utnyttja ett generellt tillstånd, se avsnitt 5.1.7.
Artikel 5 Generella överföringstillstånd
Artikel 5.1
Direktivet
I punkten 1 anges att medlemsstaterna ska offentliggöra generella överföringstillstånd vilka direkt ger leverantörer som är etablerade på medlemsstaternas territorier och vilka uppfyller villkoren i det generella överföringstillståndet, tillstånd att genomföra överföringar inom gemenskapen av försvarsrelaterade produkter, vilka ska specificeras i det generella överföringstillståndet, till en kategori eller kategorier av mottagare i en annan medlemsstat.
Överväganden
Enligt punkten 1 ska generella tillstånd offentliggöras, men hur detta ska ske anges inte. Det innebär att svenska bestämmelser om offentliggörande bör användas. Av definitionen av ett generellt tillstånd framgår att det riktar sig till alla potentiella svenska leverantörer av krigsmateriel och tekniskt bistånd. Utredaren gör därför bedömningen att ett generellt tillstånd utgör en handlingsregel som i första hand hör hemma i en författningssamling. Utredaren konstaterar att i PDAregelverket har, genom 6 § PDA-lagen och 4 § PDA-förordningen, en liknande situation lösts genom att ISP fått ett bemyndigande att meddela föreskrifter om generella tillstånd. ISP har också meddelat sådana föreskrifter i Tullverkets författningssamling (2000:24). Utredaren konstaterar också att de företag som har med ISP att göra redan är vana att söka information i Tullverkets författningssamling. Utredaren föreslår därför att samma ordning ska införas på krigsmaterielområdet. Utredaren föreslår, genom en ny paragraf i KML, ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om utförsel- och lämnandetillstånd.
Bestämmelsen bör enligt utredaren åtföljas av ett bemyndigande i KMF för ISP att meddela föreskrifter om generellt tillstånd. ISP får sedan i föreskriftsform ange vilka produkter m.m. som omfattas av det generella tillståndet.
Tullverket ifrågasätter utredarens förslag att Inspektionen för strategiska produkter bör offentliggöra meddelade generella tillstånd genom föreskrifter. Av 29 § författningssamlingsförordningen (1976:725) framgår vad som får tas in i en författningssamling.
Tullverket finner att det råder viss oklarhet i om det är förenligt med 29 § författningssamlingsförordningen att offentliggöra och meddela generella tillstånd genom föreskrifter.
Regeringen konstaterar att gränsen mellan vad som är normbeslut, dvs. generella föreskrifter, och rättskipnings- eller förvaltningsavgöranden, dvs. förvaltningsbeslut i enskilda fall, inte kan anges exakt i generella termer utan får bedömas under hänsynstagande till samtliga föreliggande omständigheter (se prop. 1975/76:112 s. 68). Det brukar sägas att en lag måste ha generell giltighet, dvs. den ska inte kunna beslutas med avseende på bara ett enda konkret fall. Samma krav anses gälla även andra typer av författningar. Av förarbetena till regeringsformen framgår att kravet på generell giltighet är uppfyllt, om lagen avser situationer av ett visst slag eller vissa typer av handlingssätt eller om den riktar sig till eller på annat sätt berör en i allmänna termer bestämd krets av personer (prop. 1973:90 s. 204).
I förevarande fall torde kravet på generell giltighet vara uppfyllt. En författning om generellt tillstånd skulle komma att avse ett visst slags situation, nämligen utförsel av viss specificerad krigsmateriel ur Sverige eller lämnande av tekniskt bistånd utanför Sverige till en kategori eller kategorier av mottagare i ett annat land inom EES. En författning om generellt tillstånd skulle också rikta sig till en i allmänna termer bestämd krets av personer, nämligen leverantörer – som i och för kan vara svenska myndigheter, svenska företag eller andra enskilda – som för ut krigsmateriel ur Sverige eller lämnar tekniskt bistånd utanför Sverige till ett annat land inom EES och som uppfyller de villkor som anges i tillståndet. Även i andra avseenden skulle ett generellt tillstånd mer vara att likna vid ett normbeslut än ett förvaltningsbeslut i ett enskilt fall. Det kommer nämligen inte att finnas några leverantörer som ansöker till ISP om att få ett generellt tillstånd, utan ett sådant kommer automatiskt att omfatta alla leverantörer som uppfyller de villkor som anges i det generella tillståndet.
Enligt regeringens bedömning bör således ett generellt tillstånd anses vara ett normbeslut, dvs. generella föreskrifter. Liksom utredaren anser därför regeringen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör ges ett bemyndigande att meddela föreskrifter om generella tillstånd. Detta bemyndigande införs genom den föreslagna 6 a § andra stycket KML. Som utredaren föreslår bör bestämmelsen åtföljas av ett bemyndigande i KMF för ISP att meddela föreskrifter om generellt tillstånd. ISP får sedan i föreskriftsform ange vilken krigsmateriel och vilket tekniskt bistånd m.m. som omfattas av det generella tillståndet.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen anser att det är olyckligt att utredaren inte föreslår en tidsbegränsning av generella överföringstillstånd. Regeringen konstaterar att direktivet inte
innehåller någon bestämmelse som anger hur lång tid ett sådant tillstånd ska gälla. Svensk krigsmateriellagstiftning innehåller inte heller någon bestämmelse om hur lång tid ett utförseltillstånd ska gälla (när det gäller tillstånd till tillverkning eller tillhandahållande föreskriver dock 16 § KML att sådana tillstånd får meddelas för viss tid eller tills vidare). Detta bestäms därför efter bedömning i varje enskilt fall av ISP. Liksom hittills när det gäller utförseltillstånden bör det enligt regeringens bedömning ankomma på ISP att i varje enskilt fall bestämma hur lång tid ett generellt tillstånd bör gälla.
Artikel 5.2
Direktivet
I punkten 2 föreskrivs att generella överföringstillstånd ska offentliggöras åtminstone i följande fall, dock utan att det påverkar sådana undantag som medlemsstaterna meddelat med stöd av artikel 4.2: a) om mottagaren är en del av en medlemsstats försvarsmakt, eller en avtalsslutande myndighet på försvarsområdet som köper för exklusiv användning av en medlemsstats försvarsmakt, b) om mottagaren är ett företag som certifierats i enlighet med artikel 9, c) om överföringen sker för demonstrations-, utvärderings- och utställningssyften, eller d) om överföringen sker för underhålls och reparationssyften, om mottagaren är den ursprungliga leverantören av den försvarsrelaterade produkten.
Överväganden
Punkten 2 pekar ut vissa situationer då ett generellt tillstånd ska användas. Eftersom regeln är tvingande bedömer utredaren att den bör regleras i författning och att så bör ske i lagen om krigsmateriel.
Inspektionen för strategiska produkter har anmärkt att regeln endast är tvingande gentemot tillståndsmyndigheten, det är inte fråga om en handlingsregel som riktar sig till den enskilde. ISP anser därför att bestämmelsen bör kunna regleras i förordning i stället för i lag.
Regeringen ansluter sig till ISP:s bedömning. Det bemyndigande som föreslås i övervägandena avseende artiklarna 4.8 och 5.1 för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om generella, globala och individuella tillstånd bör utnyttjas för att i förordning införa de bestämmelser som anges i punkten 2.
Artikel 5.3
Direktivet
I punkten 3 anges att medlemsstater som deltar i ett mellanstatligt samarbetsprogram om utveckling, tillverkning och användning av en eller flera försvarsrelaterade produkter, får offentliggöra ett generellt överföringstillstånd för de överföringar till övriga i programmet
Pr deltagande medlemsstater som är nödvändiga för programmets genomförande.
op. 2010/11:112
Överväganden
Liksom utredaren gör regeringen bedömningen att bestämmelsen inte föranleder några författningsändringar.
Artikel 5.4
Direktivet
I punkten 4 anges avslutningsvis att medlemsstaterna får fastställa villkor för registrering före första användningen av ett generellt överföringstillstånd, utan att det påverkar andra bestämmelser i detta direktiv.
Överväganden Lagrådet har anfört att även om innebörden av artikel 5.4 i direktivet inte är helt klar – där talas om att fastställa villkor för registrering – måste antas att avsikten är att medlemsstaterna får föreskriva att ett generellt tillstånd förutsätter att registrering har skett.
Syftet med en sådan registrering skulle vara att den behöriga myndigheten – ISP – kan kontrollera att företag har de rutiner som krävs för att myndigheten ska kunna få in den information som behövs, bl.a. leveransdeklarationer och underlag till statistikrapportering. Regeringen föreslår av denna anledning, liksom utredaren, att regeringen ges bemyndigande att föreskriva sådana villkor om registrering. Bemyndigandet som genomför punkten 4 bör lämpligen placeras i ett egen paragraf, 14 b §, och bör utformas i enlighet med Lagrådets förslag.
Artikel 6 Globala överföringstillstånd
Direktivet
I punkten 1 anges att medlemsstaterna på begäran ska bevilja en enskild leverantör globala överföringstillstånd för överföring av försvarsrelaterade produkter till mottagare i en eller flera andra medlemsstater.
I punkten 2 föreskrivs att medlemsstaterna i varje globalt överföringstillstånd ska ange vilka försvarsrelaterade produkter eller vilka kategorier av sådana produkter som omfattas av tillståndet och vilka mottagare eller kategorier av mottagare som är godkända. Avslutningsvis anges att ett globalt överföringstillstånd ska beviljas för en period om tre år, vilken får förnyas av medlemsstaterna.
Överväganden
Under rubriken artiklarna 4.4 och 4.5 har föreslagits att lagen om krigsmateriel ska innehålla definitioner av de olika tillståndsslagen och att definitionerna inte ska begränsas till överföring av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd inom EES. Utredaren föreslår att definitionen av globalt tillstånd och bestämmelsen om att dessa ska beviljas för en period om tre år bör tas in i en egen paragraf i KML. Regeringen anser dock att definitionen av globalt tillstånd, liksom definitionerna av generellt tillstånd och individuellt tillstånd, bör tas in i den paragraf i KML som innehåller övriga definitioner i lagen, nämligen 2 §. Bestämmelsen om att ett globalt tillstånd ska beviljas för en period om tre år är av sådan karaktär att den, med stöd av det bemyndigande som föreslås för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om de tre olika tillståndsslagen, bör införas genom förordning. Säkerhets- och försvarsföretagen anser – baserat på försvarsindustrins erfarenhet att alla följdleveranser inte ryms inom tidsperioden tre år – att ett globalt tillstånd bör beviljas för en tidsperiod om fem år i stället för tre år. Regeringen konstaterar att direktivet i detta avseende inte ger utrymme för medlemsstaterna att bestämma en annan tidsperiod än just tre år, varför någon ändring till fem år inte är möjlig. Några ytterligare författningsändringar bedöms inte vara nödvändiga.
Artikel 7 Individuella överföringstillstånd
Direktivet
Artikeln innehåller fyra punkter som anger när ett individuellt överföringstillstånd ska meddelas enligt följande. För det första när ansökan avser endast en överföring. För det andra när det är nödvändigt för att skydda medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen eller för att skydda den allmänna ordningen. För det tredje när det är nödvändigt för efterlevnad av medlemsstaternas internationella skyldigheter och åtaganden. För det fjärde när en medlemsstat har tungt vägande skäl att tro att leverantören inte kommer att kunna följa alla de villkor som är nödvändiga för att bevilja ett globalt överföringstillstånd.
Överväganden
I artikel 4.5 anges att det ankommer på medlemsstaterna att bestämma typ av överföringstillstånd, men samtidigt att det ska ske enligt artiklarna 5–7. I artikel 7 anges när ett individuellt tillstånd ska meddelas. Artikeln ger i sig medlemsstaterna ganska generösa möjligheter att välja individuella tillstånd baserat på den behöriga myndighetens bedömningar. Samtidigt innehåller artikeln inget uttryckligt förbud mot att meddela ett individuellt tillstånd även i andra fall, t.ex. om det begärs av sökanden. I likhet med vad som har föreslagits vid genomgången av artiklarna 5 och 6 ovan föreslår regeringen att begreppet individuellt tillstånd definieras i 2 § KML samt att definitionen inte begränsas till
överföring av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd inom EES. Härutöver kräver direktivet, i likhet med vad som gäller för generella tillstånd, en författningsreglering av i vilka fall individuella tillstånd ska användas i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 7. Inspektionen för strategiska produkter har anmärkt att artikel 7 endast är tvingande gentemot tillståndsmyndigheten, det är inte fråga om en handlingsregel som riktar sig till den enskilde. ISP anser därför att bestämmelsen bör kunna regleras i förordning i stället för i lag. Av samma skäl och med stöd av samma bemyndigande som behandlats under rubrikerna till Artikel 4.8, Artikel 5.1 och artikel 6 anser regeringen att de fyra punkter i artikel 7 som anger när ett individuellt överföringstillstånd ska användas bör införas genom förordning.
Hänvisningar till S5-1-2
- Prop. 2010/11:112: Avsnitt 8.1, Författningskommentar till 14 a § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 14 b § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 16 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 17 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 19 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 20 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 6 a § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 6 b § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 7 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel
5.1.3. Information, certifiering och export efter överföring (artiklarna 8–10)
Artikel 8 Information från leverantörerna
Regeringens förslag: Den som har tillstånd till utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till en viss mottagare i ett annat land inom EES, ska lämna uppgift till den mottagaren om de villkor om slutanvändning, utförsel och lämnande utanför EES av krigsmaterielen eller det tekniska biståndet som gäller för tillståndet.
Regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.
Den som för första gången avser att använda ett generellt tillstånd ska underrätta Inspektionen för strategiska produkter om det.
Den som har tillstånd som avser utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett land inom EES ska föra detaljerade och fullständiga register över sina överföringar inom EES. Ett sådant register ska omfatta kommersiella dokument som innehåller uppgifter som närmare anges i lagen. Handlingarna och uppgifterna ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. Uppgifterna ska bevaras i Sverige, i ordnat skick och på ett betryggande och överskådligt sätt.
Promemorians förslag: Motsvarar i princip regeringens förslag.
Promemorian föreslår dock att artikel 8 i sin helhet genomförs genom att regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om att leverantörer som har tillstånd enligt 6 § att överföra krigsmateriel eller lämna tekniskt bistånd inom unionen ska lämna uppgifter därom samt föra register över sina överföringar. Promemorian föreslår att dessa bestämmelser införs i KMF. Promemorian föreslår vidare att den registerskyldige bör bevara de uppgifter som anges i artikel 8.3 fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget i stort eller har inget att erinra.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen anser i och för sig att det är bra att utredaren går längre än direktivet genom att föreslå registerföringsplikt i tio år i stället för direktivets miniminivå om tre år. De anser dock – med hänsyn till att vapenaffärer många gånger handlar om åtaganden som spänner över en mycket lång tidsperiod – att det hade varit bäst att inte tidsbegränsa registerföringen.
De anser vidare att dessa register bör finnas tillgängliga hos ISP. De anser också att det är olyckligt att utredaren stannar vid att föreslå registerföringsskyldighet endast vid överföring inom EU. Att reglera detta även i förhållande till export utanför EU skulle nämligen utgöra ett viktigt steg för att motverka risker för otillåten avledning eller vidareexport av krigsmateriel.
Skälen för regeringens förslag
Som rubriken antyder innehåller artikel 8 olika bestämmelser om vilken information leverantörer av försvarsrelaterade produkter ska lämna till mottagarna respektive medlemsstaternas behöriga myndigheter samt att leverantörerna ska föra och bevara register över vissa kommersiella dokument.
Utredaren föreslår att artikel 8 i sin helhet genomförs genom att regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om att leverantörer som har tillstånd enligt 6 § att överföra krigsmateriel eller lämna tekniskt bistånd inom unionen ska lämna uppgifter därom samt föra register över sina överföringar. Regeringen gör bedömningen att artikel 8 innehåller sådana åligganden för enskilda som, även om det är fråga om ett område där delegering i och för sig är tillåten enligt 8 kap. regeringsformen, helst bör framgå i lag. Detta motsvarar också bättre krigsmateriellagstiftningens nuvarande struktur, där de flesta skyldigheter av liknande slag framgår i lagen. Regeringen föreslår därför att bestämmelserna i artikel 8 i princip genomförs direkt i KML. Regeringen bör dock ges möjlighet att meddela kompletterande föreskrifter om uppgiftsskyldigheten i artikel 8.1.
Artikel 8.1
Direktivet
I punkten 1 anges att medlemsstaterna ska se till att leverantörerna av försvarsrelaterade produkter upplyser mottagarna om de villkor, inklusive begränsningar, angående slutanvändning eller export av försvarsrelaterade produkter som ingår i överföringstillståndet.
Gällande rätt
Någon författningsreglerad skyldighet att, som föreskrivs i punkten 1 i direktivet, upplysa mottagarna av krigsmateriel och tekniskt bistånd om
villkor och begränsningar i tillståndet finns inte i krigsmateriellagstiftningen i dag.
Överväganden
Av de skäl som anges ovan i det inledande stycket bör enligt regeringens bedömning punkten 1 genomföras i lag genom att en ny paragraf, 15 a §, som innehåller de skyldigheter som framgår av punkten, införs i KML. Paragrafen bör i allt väsentligt utformas på det sätt Lagrådet föreslår. Regeringen bör ges bemyndigande att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten. Genom sådana föreskrifter kan regeringen ange på vilket sätt och när uppgifterna ska lämnas.
Artikel 8.2
Direktivet
Enligt punkten 2 ska medlemsstaterna se till att leverantörerna inom en rimlig tidsfrist underrättar de behöriga myndigheterna i den medlemsstat från vars territorium de önskar överföra försvarsrelaterade produkter, när de avser att använda ett generellt överföringstillstånd för första gången. Härutöver anges att medlemsstaterna får bestämma vilka ytterligare uppgifter som kan krävas avseende försvarsrelaterade produkter som överförs med ett generellt överföringstillstånd.
Överväganden
Punkten 2 är specifik för generella tillstånd, som hittills inte funnits på krigsmaterielområdet. En snarlik bestämmelse för PDA återfinns i del 3.1 i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 428/2009, men där ställs uttryckligen krav på att underrättelse ska ske först 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum.
Av de skäl som anges ovan i det inledande stycket bör enligt regeringens bedömning punkten 2 genomföras i lag genom att en ny paragraf, 20 b §, som innehåller de skyldigheter som framgår av punkten, införs i KML.
När det gäller den rimliga tidsfrist för underrättelser som medlemsstaterna ska fastställa föreslår utredaren fyra veckor med hänsyn till att en sådan tidsfrist redan gäller enligt 17 § KMF, som avser bl.a. underrättelse om anbud. Regeringen har i och för sig inget emot en tidsfrist om fyra veckor och noterar att ingen remissinstans har haft någon erinran mot en sådan tidsfrist men gör bedömningen att en sådan tidsfrist vid behov bör kunna ändras relativt enkelt. Regeringen bör därför, enligt den s.k. restkompetensen, meddela föreskrifter om senaste tidpunkt för underrättelse.
Artiklarna 8.3 och 8.4
Direktivet
I punkten 3 anges att medlemsstaterna regelbundet ska se till och kontrollera att leverantörer för detaljerade och fullständiga register över sina överföringar, i enlighet med den gällande lagstiftningen i respektive medlemsstat. Medlemsstaterna ska även besluta om rapporteringskraven för användningen av de olika tillståndsslagen. Härutöver anges att registren ska innefatta kommersiella dokument som innehåller följande information. a) En beskrivning av den försvarsrelaterade produkten och dess referens i förteckningen i bilagan. b) Den försvarsrelaterade produktens mängd och värde. c) Tidpunkterna för överföring. d) Leverantörens och mottagarens namn och adress. e) Slutanvändning och slutanvändare av den försvarsrelaterade produkten, om detta är känt. f) Bevis för att information om en exportrestriktion i ett överföringstillstånd har vidarebefordrats till mottagaren av den försvarsrelaterade produkten.
I punkten 4 föreskrivs att medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörerna bevarar de register som avses i punkten 3 under åtminstone samma tidsperiod som fastställs i den relevanta medlemsstatens nationella lagstiftning om krav för bevarande av register för ekonomiska aktörer, och i varje fall minst tre år från utgången av det kalenderår då överföringen ägde rum. Det anges också att registren på begäran ska visas upp för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat från vars territorium leverantören överförde de försvarsrelaterade produkterna.
Gällande rätt
Kraven på registerföring i punkten 3 har sin närmaste svenska motsvarighet i bokföringslagen (1990:1078), som gäller för alla som bedriver näringsverksamhet. 4 kap. 1 § bokföringslagen anger vad bokföringsskyldigheten innefattar och innebär långtgående skyldigheter att bokföra affärshändelser och spara underlag. Med affärshändelser avses alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat.
I 19 § tredje stycket KML finns vidare ett bemyndigande till regeringen att meddela föreskrifter om att den som har utförseltillstånd ska lämna uppgifter om krigsmateriel som förts ut ur landet. Bemyndigandet har utnyttjats i 21 § KMF, som ställer krav på att alla som har tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd till ISP ska ge in deklarationer som redovisar materielens slag, kvantitet och fakturerade värde. När det särskilt gäller utförselsituationer ska deklarationen även innehålla uppgift om tillståndet och slutligt mottagarland. Enligt 22 § KMF ska deklarationerna lämnas halvårsvis av företag med tillverkningstillstånd och helårsvis av företag med tillhandahållandetillstånd.
När det gäller punkten 4 framgår av 7 kap. 2 § bokföringslagen att dokument m.m. som används för att bevara räkenskapsinformation ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. De ska vidare bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De ska härutöver förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.
Överväganden
I punkten 3 anges i en bisats att medlemsstaterna ska besluta om rapporteringskraven för användningen av ett generellt, ett globalt och ett individuellt tillstånd. Nationella bestämmelser om tillsyn och uppgiftsskyldighet avseende utförsel finns redan i 19 § KML och 21 § KMF. Regeringen föreslår i detta lagstiftningsärende dessutom att bestämmelserna ska ändras så att tekniskt bistånd omfattas av tillsynen och uppgiftsskyldigheten. Någon skillnad mellan de olika tillståndsslagen görs däremot inte i bestämmelserna och det är i dag svårt att säga om det behövs. Utredaren lämnar därför inget förslag till differentiering av rapporteringskraven. Regeringen instämmer i utredarens bedömning och i stället bör ISP, i samband med att arbetet med det nya regelverket fortskrider, anmäla till Regeringskansliet om ytterligare ändringar behövs.
De skyldigheter som anges i artikel 8.3 b) och c) i direktivet – att föra register över kommersiella dokument om överföringar inom EU som innehåller information om den försvarsrelaterade produktens mängd och värde och tidpunkterna för överföring – är sådana som i och för sig torde omfattas av bokföringslagens skyldighet att bokföra affärshändelser. De skyldigheter som anges i artikel 8.3 a) och d)–f) – att föra register över kommersiella dokument om överföringar inom EU som innehåller information som rör en beskrivning av den försvarsrelaterade produkten och dess referens i förteckningen i bilagan, leverantörens och mottagarens namn och adress, slutanvändning och slutanvändaren av den försvarsrelaterade produkten samt bevis för att information om en exportrestriktion i ett överföringstillstånd har vidarebefordrats till mottagaren av den försvarsrelaterade produkten – är sådana som däremot inte torde omfattas av bokföringslagens skyldighet att bokföra affärshändelser.
De skyldigheter som anges i artikel 8.3 a) och b) får – åtminstone till viss del – anses omfattas av deklarationsskyldigheten enligt 21 och 22 §§ KMF. Någon skyldighet att bevara de kommersiella dokumenten på sätt som förutsätts i artikel 8.3 och 8.4 föreskriver dock inte 21 eller 22 § KMF.
De skyldigheter som följer av artikel 8.3 d)–f) samt artikel 8.4 i de delar som gäller registerföring enligt artikel 8.3 a) och d)–f) bör därför under alla omständigheter genomföras genom att en ny paragraf införs i KML, eftersom dessa skyldigheter inte torde omfattas av nuvarande svensk rätt. Även om det i och för sig är möjligt att de skyldigheter som följer av artikel 8.3 a)–c) samt artikel 8.4 i de delar som gäller registerföring enligt artikel 8.3 b) och c) redan omfattas av gällande svensk rätt (KML, KMF eller bokföringslagen) är det inte helt klart att så
är fallet. För att det inte bör råda något tvivel om att Sverige fullt ut genomför direktivet bör därför även dessa skyldigheter framgå av den föreslagna nya bestämmelsen i KML.
Utredaren har föreslagit att den registerskyldige bör bevara de uppgifter som anges i artikel 8.3 fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Detta motsvarar enligt utredaren den tid som föreskrivs i bokföringslagen.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen anser i och för sig att det är bra att utredaren går längre än direktivets miniminivå om tre år och i stället föreslår registerföringsplikt i tio år. De anser dock – med hänsyn till att vapenaffärer många gånger handlar om åtaganden som spänner över en mycket lång tidsperiod – att det hade varit bäst att inte tidsbegränsa registerföringen. Regeringen anser att tidsperioden för bevarande av uppgifter bör bestämmas till sju år. Skälet är att direktivet i artikel 8.4 föreskriver att medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörerna bevarar de register som avses i artikel 8.3 under åtminstone samma tidsperiod som fastställs i den relevanta medlemsstatens nationella lagstiftning om krav för bevarande av register för ekonomiska aktörer. Tidsperioden för bevarande av handlingar enligt bokföringslagen är numera, efter en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2011 (SFS 2010:1514), nämligen sju år i stället för tio år. Enligt regeringens bedömning kan det dock inte uteslutas att det finns andra bestämmelser som anger längre bevarandetid för vissa av de uppgifter som omfattas av artikel 8.3. I den nya paragrafen bör det därför – utöver skyldigheten att bevara handlingar och uppgifter i sju år – föreskrivas att dessa bör bevaras den längre tid som för vissa handlingar eller uppgifter kan vara föreskriven i lag eller annan författning.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen anser att registren enligt artiklarna 8.3 och 8.4 bör finnas tillgängliga hos
ISP. Regeringen konstaterar att artikel 8.4 föreskriver att medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörerna bevarar de register som avses i punkten 3 och att registren på begäran ska visas upp för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat från vars territorium leverantören överförde de försvarsrelaterade produkterna. Direktivet ställer därmed inga krav på att registren i sig ska finnas hos den behöriga myndigheten. Regeringen anser därför att detta inte heller bör vara fallet. Direktivet föreskriver dock att den registerskyldige på begäran ska visa upp uppgifterna för de behöriga myndigheterna. En sådan rätt har redan ISP genom 20 § KML, som föreskriver att den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § efter anmodan av ISP ska lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen samt lämna inspektionen tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs. Inspektionen har rätt att anlita biträde från andra statliga myndigheter i sin tillsyn.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen anser också att det är olyckligt att utredaren stannar vid att föreslå registerföringsskyldighet endast vid överföring inom EU. Att reglera detta även i förhållande till export utanför EU skulle enligt Svenska
Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen nämligen utgöra ett viktigt steg för att motverka risker för otillåten avledning eller vidareexport av krigsmateriel. Regeringen konstaterar att direktivet endast gäller överföring av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt
bistånd inom EES. Enligt regeringens bedömning är den omfattande registerföringsskyldighet som föreskrivs i direktivet i viss mån en följd av det faktum att direktivet förutses leda till att individuella förhandskontroller successivt byts ut mot generella efterhandskontroller i den medlemsstat där krigsmaterielen eller det tekniska biståndet har sitt ursprung (jfr skäl 29 i direktivets ingress). Av detta skäl är det enligt regeringens bedömning också naturligt att registerföringsskyldigheten är något mer omfattande för sådan överföring av krigsmateriel eller tekniskt bistånd som sker inom EES än för sådan export som sker utanför EES. Regeringen vill understryka att dagens registerföringsskyldighet och uppgiftsskyldighet till ISP inte på något sätt är undermålig. Som angetts ovan under rubriken Gällande rätt anger 4 kap. 1 § bokföringslagen vad bokföringsskyldigheten innefattar och innebär långtgående skyldigheter att bokföra affärshändelser och att spara underlag. I 21 § KMF, finns vidare krav på att alla som har tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd till ISP ska ge in deklarationer som redovisar materielens slag, kvantitet och fakturerade värde. När det särskilt gäller utförselsituationer ska deklarationen även innehålla uppgift om tillståndet och slutligt mottagarland. Enligt 22 § KMF ska deklarationerna lämnas halvårsvis av företag med tillverkningstillstånd och helårsvis av företag med tillhandahållandetillstånd. Att utöka registerföringsskyldigheten till att gälla även vid sådan export som inte omfattas av direktivets bestämmelser är därför enligt regeringens bedömning inte påkallat.
Artikel 9 Certifiering
Regeringens förslag: En mottagare av krigsmateriel eller tekniskt bistånd här i landet ska efter ansökan få certifieras. En beviljad certifiering ger en mottagare rätt att ta emot krigsmateriel eller tekniskt bistånd som överförs till Sverige från ett EES-land enligt ett generellt överföringstillstånd som har offentliggjorts av ett EES-land.
Inspektionen för strategiska produkter ska pröva frågor om certifiering. Ärenden om certifiering ska inte kunna överlämnas till regeringens prövning. Regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka villkor som en certifiering får förenas med och vilken giltighetstid som ska gälla vid en certifiering.
En certifiering får beviljas om sökanden anses tillförlitlig. Vid bedömningen av tillförlitligheten ska Inspektionen för strategiska produkter särskilt beakta sökandens förmåga att följa villkor i ett överföringstillstånd som innebär begränsningar av export av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd till ett land utanför EES. Regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om kriterier för bedömning av tillförlitligheten vid prövning av certifiering.
Ett certifikat ska godtas i Sverige om det har utfärdats i ett annat land inom EES i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2009/43/EG.
En certifiering ska, om vissa i lagen angivna förutsättningar föreligger, kunna återkallas slutligt eller för viss tid.
Den som är certifierad ska efter begäran av Inspektionen för strategiska produkter lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen. Inspektionen har rätt att få tillträde till de
lokaler där verksamheten bedrivs och att anlita biträde från andra statliga myndigheter i sin tillsyn.
Regeringens bedömning: Inspektionen för strategiska produkter bör genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och på sin elektroniska hemsida offentliggöra mottagare som har certifierats enligt lagen om krigsmateriel. Inspektionen bör vidare, antingen genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar eller på sin elektroniska hemsida, föra en förteckning över certifierade mottagare.
Promemorians förslag och bedömning: Motsvarar i princip regeringens förslag. Promemorian föreslår dock att regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om certifieringen samt att i stort sett samtliga bestämmelser som rör certifiering, utom den som föreskriver att certifikat som har utfärdats med stöd av direktiv 2009/43/EG inom andra medlemsstater i EU ska godkännas här i landet, bör införas i KMF.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget i stort eller har inget att erinra.
Inspektionen för strategiska produkter har påpekat att även om det av konstitutionella skäl är nödvändigt att offentliggöra certifierade mottagare i POIT har detta dock den begränsningen att de som söker information om certifierade mottagare inte i första hand är svenska fysiska eller juridiska personer utan utländska rättssubjekt. Dessa är kanske inte bekanta med det svenska kungörelseförfarandet. En publicering på ISP:s hemsida är därför nödvändigt utöver den publicering som avses genomföras på EU-nivå.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Artikel 9 innehåller ramverket till det certifieringsförfarande som ska möjliggöra för mottagare av krigsmateriel och av tekniskt bistånd att komma i fråga för leveranser som omfattas av ett generellt tillstånd.
Medlemsstaterna och kommissionen samråder härutöver angående de närmare förutsättningarna för certifiering och utformningen av själva certifikaten. För Sveriges räkning deltar ISP i detta samråd. Kommissionen har, baserat på detta arbete, i januari 2011 antagit rekommendationer om certifiering av försvarsindustriföretag (Kommissionens rekommendation av den 11.1.2011 om certifiering av försvarsindustriföretag enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen).
Utredaren föreslår att regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om certifieringen samt att i stort sett samtliga bestämmelser som rör certifiering, utom den som föreskriver att certifikat som har utfärdats med stöd av direktiv 2009/43/EG inom andra medlemsstater i EU ska godkännas här i landet, bör införas i KMF. Regeringen gör delvis en annan bedömning. Visserligen bör regeringen få ganska omfattande bemyndiganden att meddela föreskrifter om certifieringen. De grundläggande bestämmelserna om certifieringen bör dock framgå i lag.
Gällande rätt
I Sverige finns i dag ingen reglering när det gäller certifiering av juridiska eller fysiska personer som ägnar sig åt verksamhet som omfattas av KML:s tillämpningsområde. Frågan om certifiering av mottagare här i landet som tar emot krigsmateriel eller tekniskt bistånd från en leverantör inom EES sammanhänger till viss del med frågan om införselkrav när det gäller sådan materiel eller sådant tekniskt bistånd. Som utvecklats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1 finns i dag inget krav på tillstånd enligt KML för att föra in krigsmateriel eller tekniskt bistånd till Sverige. Det innebär att en mottagare här i landet av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd i dag inte behöver något tillstånd enligt krigsmateriellagstiftningen för att föra in sådan materiel eller sådant tekniskt bistånd.
Artikel 9.1
Direktivet
I punkten 1 anges att medlemsstaterna ska utse behöriga myndigheter för certifiering av mottagare som är etablerade på deras territorium av försvarsrelaterade produkter enligt överföringstillstånd som offentliggjorts av andra medlemsstater enligt artikel 5.2.b.
Överväganden
Regeringen gör, liksom utredaren, bedömningen att ISP bör pröva frågor om certifiering. Med hänsyn till att regeringen anser att de grundläggande bestämmelserna om certifiering bör framgå i lag, bör detta därför framgå av 1 a § KML, som reglerar vilka frågor som ISP prövar enligt lagen. Av paragrafens andra stycke framgår att ISP med eget yttrade ska lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Som framgår nedan under artikel 9.2 och som utvecklas ytterligare i avsnitt 5.1.7 skiljer sig bedömningsgrunderna när det gäller beviljande av certifiering – som är inriktade på den enskildes tillförlitlighet – avsevärt från övriga frågor som ISP prövar enligt KML, där ingen hänsyn alls tas till omständigheter som rör den enskilde. Enligt 1 § andra stycket KML får tillstånd nämligen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Frågor om beviljande eller vägran av certifiering är inte av sådan politisk art att de är lämpliga för regeringen att pröva. Det bör därför framgå av 1 a § KML att bestämmelsen om överlämnande av ärenden till regeringens prövning inte ska gälla ärenden om certifiering.
En definition av begreppet certifiering bör införas i 2 § KML. Av definitionen bör framgå vilken rätt som en certifiering ger en i Sverige etablerad mottagare, nämligen att i Sverige motta krigsmateriel eller tekniskt bistånd, som överförs till Sverige från ett annat land inom EES enligt ett generellt tillstånd till överföring inom EES vilket har offentliggjorts av ett annat land inom EES.
Det bör införas ett nytt kapitel i KML som behandlar frågor om certifiering. Av den inledande paragrafen i kapitlet bör framgå att en i Sverige etablerad mottagare av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd efter ansökan får certifieras. Regeringen bör ges bemyndigande att meddela föreskrifter om förfarandet vid en certifiering. Ett sådant bemyndigande möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter om t.ex. vilka uppgifter som en ansökan om certifiering ska innehålla.
Artikel 9.2
Direktivet
Av punkten 2 följer att certifieringen ska fastställa mottagarföretagets tillförlitlighet, särskilt vad avser dess förmåga att iaktta exportrestriktioner för försvarsrelaterade produkter som mottagits från en annan medlemsstat med stöd av ett överföringstillstånd. Vidare anges att mottagarföretagets tillförlitlighet ska bedömas enligt följande kriterier. a) Dokumenterad erfarenhet av försvarsverksamhet, där särskild hänsyn tas till företagets uppgifter om överensstämmelse med exportrestriktioner, domstolsbeslut på området, tillstånd att tillverka eller sälja försvarsrelaterade produkter samt genom anlitande av erfaren ledningspersonal. b) Relevant industriverksamhet på området för försvarsrelaterade produkter i gemenskapen, särskilt förmåga att integrera system och delsystem. c) Utnämning av en chefstjänsteman som personligt ansvarig för överföring och export. d) Ett skriftligt åtagande från företaget, undertecknat av den chefstjänsteman som avses i led c, om att det kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att följa och garantera efterlevnaden av de specifika villkoren för slutanvändning och export till tredje land av varje mottagen komponent eller produkt. e) Ett skriftligt åtagande från företaget, undertecknat av den chefstjänsteman som avses i led c, om att det skyndsamt ska lämna detaljerad information som svar på förfrågningar om slutanvändare eller slutanvändning av alla produkter som företaget exporterat, överfört eller mottagit från en annan medlemsstat med stöd av ett överföringstillstånd.
f) En beskrivning, kontrasignerad av den chefstjänsteman som avses i led c, av det interna efterlevnadsprogrammet eller av företagets system för hantering av överföring och export. Denna beskrivning ska innehålla detaljer om de organisatoriska, mänskliga och tekniska resurser som avsatts för att hantera överföringar och export, ansvarskedjan i företaget, interna revisionsförfaranden, medvetandegörande och personalutbildning, fysiska och tekniska säkerhetsarrangemang, registerföring samt spårbarhet för överföringar och export.
Överväganden
Regeringen gör bedömningen att det i en ny paragraf, 10 b §, i KML bör anges att certifiering får beviljas om sökanden anses tillförlitlig. Av paragrafen bör, i enlighet med Lagrådets förslag, framgå att vid bedömningen av tillförlitligheten ska Inspektionen för strategiska
produkter särskilt beakta sökandens förmåga att efterleva ett villkor i ett överföringstillstånd, som innebär begränsningar av export av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd till ett land utanför EES. Regeringen bör ges bemyndigande att meddela föreskrifter om kriterier för bedömning av tillförlitligheten vid prövning av certifiering. Därigenom kan det som föreskrivs i artikel 9.2 a)–f), inklusive vilka uppgifter som ett skriftligt åtagande och en beskrivning ska innehålla och vem som ska underteckna åtagandet och beskrivningen, genomföras i förordning.
Artikel 9.3
Direktivet
I punkten 3 anges vilken information certifikaten ska innehålla enligt följande. a) Namn på den behöriga myndighet som utfärdar certifikaten.
b) Mottagarens namn och adress. c) En försäkran om att mottagaren uppfyller kriterierna i punkten 2. d) Utfärdandedatum och giltighetstid för certifikatet. Det föreskrivs att certifikatens giltighetstid inte i något fall får överskrida fem år.
Överväganden
Regeringen bör ges bemyndigande att meddela föreskrifter om vilken giltighetstid som ska gälla vid en certifiering. Ett sådant bemyndigande bör lämpligen införas i den tidigare nämnda paragrafen, 10 a §, i KML. Punkten 3 kan därmed föreskrivas i förordning.
Artikel 9.4
Direktivet
Av punkten 4 följer att certifikat får innehålla ytterligare villkor om a) tillhandahållande av information som är nödvändig för kontroll av att de kriterier som avses i punkten 2 uppfylls, och b) tillfälligt upphävande eller återkallande av certifikatet.
Överväganden
Regeringen bör ges bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka villkor som en certifiering får förenas med. Ett sådant bemyndigande bör lämpligen införas i den tidigare nämnda paragrafen, 10 a §, i KML. Punkten 4 kan därmed föreskrivas i förordning.
Artikel 9.5
Direktivet
I punkten 5 föreskrivs att de behöriga myndigheterna ska kontrollera att mottagaren uppfyller dels kriterierna i punkten 2, vilket ska ske minst vart tredje år, dels sådana villkor i certifikaten som föreskrivits med stöd av punkten 4.
Överväganden
Punkten 5 rör de behöriga myndigheternas kontroll och tillsyn. ISP:s kontrollmöjligheter gentemot tillverkare eller tillhandahållare av krigsmateriel framgår av 20 § KML, vari föreskrivs att dessa efter anmodan av ISP ska lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen samt lämna ISP tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs. ISP har vidare rätt att anlita biträde från andra statliga myndigheter i sin tillsyn. ISP bör ges samma kontrollmöjligheter gentemot den som redan är certifierad. Regeringen föreslår därför att 20 § KML ändras på så sätt att även den som är certifierad enligt KML efter begäran av ISP ska lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen samt lämna inspektionen tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs.
Artikel 9.6
Direktivet
I punkten 6 anges att medlemsstaterna ska godkänna certifikat som har utfärdats i enlighet med detta direktiv i en annan medlemsstat.
Överväganden
Liksom utredaren bedömer regeringen att punkten 6 bör framgå genom en ny paragraf, 10 c §, i KML som bör utformas i enlighet med
Lagrådets förslag. Direktivet använder ordet ”godkänna”, vilket också utredaren föreslår. Ordet godkänna kan dock i svensk rätt leda tankarna till ett särskilt godkännandeförfarande innan ett certifikat godtas här.
Avsikten med direktivet är dock att ett certifikat som har utfärdats i ett EES-land utan ett särskilt förfarande ska godtas i andra EES-länder. Enligt regeringens bedömning bör därför ordet ”godkänna” i den nya paragrafen ersättas med ordet ”godta”.
Artikel 9.7
Direktivet
Punkten 7 ger en medlemsstat möjlighet att vidta åtgärder om en behörig myndighet konstaterar att en certifikatsinnehavare som är etablerad i medlemsstaten inte längre uppfyller kriterierna i punkten 2 eller villkoren i punkten 4. Åtgärderna får omfatta återkallande av certifikatet. Vidare anges att den behöriga myndigheten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om sitt beslut.
Överväganden
I KML bör 16 §, som innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd, justeras så att även återkallelse av certifiering omfattas av paragrafen. Innebörden av detta blir att en certifiering ska kunna återkallas slutligt eller för viss tid om den certifierade mottagaren har åsidosatt en föreskrift i lagen om krigsmateriel eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.
Underrättelseskyldigheten till kommissionen och de andra medlemsstaterna vid beslut om återkallelse bör kunna framgå genom förordning. När det gäller överklagande av beslut om återkallelse av certifiering, se avsnitt 5.1.7.
Artikel 9.8
Direktivet
I punkten 8 anges att medlemsstaterna ska offentliggöra en förteckning över certifierade mottagare, vilken ska uppdateras regelbundet. Medlemsstaterna ska även underrätta Europeiska gemenskapernas kommission, Europaparlamentet och de andra medlemsstaterna om detta. Härutöver anges att kommissionen på sin webbplats ska göra tillgängligt för allmänheten ett centralt register över mottagare som certifierats av medlemsstaterna.
Överväganden
När det särskilt gäller kravet på offentliggörande i punkten 8 konstaterar utredaren att intresserade personer, företag, organisationer och myndigheter torde både vara få och vara väl förtrogna med ISP:s roll som behörig myndighet. Den förteckning som ska offentliggöras lämpar sig enligt utredaren vidare inte riktigt att placera i en författningssamling (jfr 29 § författningssamlingsförordningen [1976:725]). Utredaren föreslår mot denna bakgrund att offentliggörandet ska ske genom att ISP i Post- och Inrikes Tidningar (POIT) offentliggör certifierade mottagare. Myndigheten ska också, antingen genom kungörelse i POIT eller på sin hemsida föra en förteckning över alla certifierade mottagare, vilken ska
uppdateras så snart behov finns, dvs. när ett nytt företag certifierats eller ett certifikat återkallats. Utredaren föreslår en bestämmelse som reglerar detta i KMF.
Inspektionen för strategiska produkter har påpekat att även om det av konstitutionella skäl är nödvändigt att offentliggöra certifierade mottagare i POIT har detta dock den begränsningen att de som söker information om certifierade mottagare inte i första hand är svenska fysiska eller juridiska personer utan utländska rättssubjekt. Dessa är kanske inte bekanta med det svenska kungörelseförfarandet. En publicering på ISP:s hemsida är därför nödvändigt utöver den publicering som avses geniomföras på EU-nivå.
Regeringen instämmer med ISP och gör därför bedömningen att offentliggörande av certifierade mottagare bör ske både i POIT och på ISP:s hemsida. Som utredaren förslagit bör myndigheten också, antingen genom kungörelse i POIT eller på sin hemsida föra en förteckning över alla certifierade mottagare, vilken ska uppdateras så snart behov finns, dvs. när ett nytt företag certifierats eller ett certifikat återkallats. Liksom utredaren anser regeringen att detta bör regleras i förordning.
Artikel 10 Exportrestriktioner
Regeringens förslag: Den som ansöker om tillstånd till utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett land utanför
EES ska, när det gäller sådan materiel eller sådant bistånd som denne har mottagit från ett annat land inom EES med stöd av ett överföringstillstånd, lämna uppgift till Inspektionen för strategiska produkter om att han eller hon har iakttagit de villkor i överföringstillståndet som innebär begränsningar när det gäller export av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd till ett land utanför EES.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens förslag
Direktivet
Artikel 10 anger att medlemsstaterna ska se till att mottagare av försvarsrelaterade produkter, vilka ansöker om exporttillstånd, uppger för sina behöriga myndigheter, i de fall den försvarsrelaterade produkt som mottagits från en annan medlemsstat med stöd av ett överföringstillstånd är belagd med exportrestriktioner, att de har iakttagit villkoren för dessa restriktioner, inklusive att de i tillämpliga fall fått det erfordrade överföringstillståndet från ursprungsmedlemsstaten.
Gällande rätt
Någon uppgiftsskyldighet för mottagare av krigsmateriel på det sätt som föreskrivs i artikel 10 finns inte i krigsmateriellagstiftningen i dag.
Överväganden
Liksom utredaren anser regeringen att den uppgiftsskyldighet som följer av artikeln bör författningsregleras. Utredaren föreslår att detta görs genom att regeringen ges ett bemyndigande att meddela föreskrifter om sådan uppgiftsskyldighet och att bestämmelsen i sak tas in i KMF. Regeringen gör bedömningen att artikel 10 innehåller ett sådant åliggande för enskilda som, även om det är fråga om ett område där delegering i och för sig är tillåten enligt 8 kap. regeringsformen, i enlighet med krigsmateriellagstiftningens struktur helst bör framgå i lag. Regeringen föreslår därför att en ny bestämmelse som avser sådan uppgiftsskyldighet införs i KML.
Hänvisningar till S5-1-3
- Prop. 2010/11:112: Avsnitt Författningskommentar till 10 a § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 10 b § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 10 c § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 15 a § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 16 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 20 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 20 a § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 20 b § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, Författningskommentar till 20 c § lagen (1992:1300) om krigsmateriel
5.1.4. Tullförfaranden och administrativt samarbete (artiklarna 11 och 12)
Regeringens bedömning: Kapitlet om tullförfaranden och administrativt samarbete föranleder inte någon reglering i lagen om krigsmateriel.
En sekretessbrytande bestämmelse som ger Inspektionen för strategiska produkter rätt att för vissa ändamål lämna uppgifter som omfattas av sekretess till en myndighet i en annan medlemsstat i EU bör införas i förordning.
Promemorians bedömning: Utredaren föreslår att en bestämmelse införs i KML som genomför artikel 11.2 i direktivet.
Remissinstanserna: Inspektionen för strategiska produkter anser dels att det är en fråga för Tullverket att avbryta ett tullförfarande för export (artikel 11.2 i direktivet), dels att en bestämmelse om detta inte hör hemma i krigsmateriellagstiftningen, utan i tullagstiftningen.
Skälen för regeringens bedömning
Artikel 11 Tullförfaranden
Artikel 11.1
Direktivet
I punkten 1 anges att medlemsstaterna ska se till att exportören, vid fullgörande av formaliteterna för export av försvarsrelaterade produkter vid det tullkontor som ansvarar för handläggningen av exportdeklarationen, styrker att nödvändigt exporttillstånd har erhållits.
Gällande rätt
I 6 § KML anges att krigsmateriel, om inte annat följer av lagen eller annan författning, inte får föras ut ur landet utan tillstånd. Av 15 § KMF följer vidare att utförsel av krigsmateriel, som inte omfattas av förordningens särskilda regler om handeldvapen med tillhörande ammunition, ska anmälas till Tullverket i förväg på visst sätt. Där anges också att Tullverket får medge undantag om det finns särskilda skäl. I 15 a § KMF finns ytterligare undantag. I Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 1997:35) om anmälan till Tullverket vid utförsel m.m. av krigsmateriel finns ytterligare bestämmelser. I 4 § föreskrifterna, som handlar om export till tredje land, föreskrivs att vid utförsel till tredje land ska anmälan om utförsel lämnas i tulldeklarationen för export som då också ska innehålla vissa särskilt angivna uppgifter. Det föreskrivs också att utförseltillståndet ska visas upp i original för tullkontoret, om inte annat framgår av tillståndet. Fakturakopia ska avlämnas.
Överväganden
När det gäller punkten 1 följer redan av TFS 1997:35 att en exportör ska styrka att nödvändigt exporttillstånd finns. I praktiken fungerar detta så att ISP, så snart ett tillstånd beviljats, översänder detta till Tullverket på elektronisk väg. Liksom utredaren bedömer regeringen vidare att införandet av begreppet tekniskt bistånd inte föranleder några ändringar av tullbestämmelserna, som ju endast rör varor. Regeringen anser att Sverige därigenom redan uppfyller punktens krav på genomförandeåtgärder.
Artikel 11.2
Direktivet
I punkten 2 anges att en medlemsstat även får, utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapens tullkodex (Rådets förordning (EG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen), för en period som inte överstiger 30 arbetsdagar, avbryta förfarandet för export från dess territorium eller vid behov på annat sätt förhindra att försvarsrelaterade produkter som mottagits från en annan medlemsstat med stöd av ett överföringstillstånd och integrerats med en annan försvarsrelaterad produkt eller vid behov på ett annat sätt förhindra att den lämnar gemenskapen från dess territorium, om den anser a) att relevant information inte beaktades när exporttillståndet beviljades, eller
b) att omständigheterna har ändrats väsentligt sedan exporttillståndet beviljades.
Gällande rätt
Beträffande punkten 2 finns ingen motsvarande möjlighet i dag i svensk rätt.
Överväganden
Den möjlighet som punkten 2 erbjuder medlemsstaterna att tillfälligt avbryta förfarandet för export under en tid av maximalt 30 dagar, utgör ett verktyg som kan användas när det gäller exportkontroll av krigsmateriel. Utredaren konstaterar att under den angivna tidsperioden kan förhållandena kring exporten utredas samt ges tid att ta ställning till om tillståndet bör återkallas eller ytterligare garantier inhämtas. Utredaren föreslår mot denna bakgrund att en bestämmelse införs i KML som genomför artikel 11.2 genom att ge den myndighet eller regeringen som utfärdat tillståndet rätt att avbryta tullförfarandet under maximalt 30 arbetsdagar.
Inspektionen för strategiska produkter anser dels att det är en fråga för
Tullverket att avbryta ett tullförfarande för export, dels att en bestämmelse om detta inte hör hemma i krigsmateriellagstiftningen, utan i tullagstiftningen.
Regeringen konstaterar att en liknande bestämmelse finns i den EUförordning som styr PDA-regelverket (se artiklarna 16.3 och 16.4 i rådets förordning [EG] nr 428/2009). Denna liknande bestämmelse har – genom att även ingå de EU-förordningar som föregick rådets förordning (EG) nr 428/2009 – för Sveriges del varit gällande sedan Sveriges inträde i EU 1995. Såvitt känt har emellertid denna bestämmelse i PDA-regelverket aldrig utnyttjats av någon svensk myndighet. Regeringen ifrågasätter mot denna bakgrund om det verkligen finns ett praktiskt behov av att införa en bestämmelse som utnyttjar den möjlighet som direktivet ger i punkten
2. Regeringen gör bedömningen att det i nuläget inte bör införas en sådan bestämmelse.
Artikel 11.3
Direktivet
I punkten 3 anges att medlemsstaterna får besluta att tullformaliteterna för export av försvarsrelaterade produkter endast får fullgöras vid vissa tullkontor.
Gällande rätt
I 9 § i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 1997:35) finns en bestämmelse om vid vilket tullkontor som anmälan om utförsel ska lämnas. Där anges att anmälan, om inte annat sägs i föreskrifterna, ska lämnas till det tullkontor som är ansvarigt för övervakningen av den plats där avsändaren/exportören är etablerad. Om varorna packas eller lastas på annan plats för att avsändas till ett annat EU-land eller på export, ska anmälan lämnas till tullkontoret som ansvarar för övervakningen av den platsen.
Överväganden
Det bedöms inte finnas något behov av ytterligare reglering av vid vilka tullkontor tullformaliteterna för export av krigsmateriel får fullgöras.
Artikel 12 Informationsutbyte
Direktivet
I artikeln föreskrivs att medlemsstaterna i samarbete med kommissionen ska vidta alla lämpliga åtgärder för att upprätta direkt samarbete och utbyte av information mellan de behöriga nationella myndigheterna.
Gällande bestämmelser om informationsutbyte
Enligt 2 § förordningen (2010:1101) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter ska inspektionen förmedla sådan information om kontroll av bl.a. krigsmateriel som Sverige har åtagit sig att tillhandahålla som medlem i EU och de multilaterala exportkontrollregimerna, ha ett informations- och erfarenhetsutbyte med motsvarande organ i andra länder samt delta i det europeiska samarbetet, bl.a. genom att bevaka andra länders avslag på tillståndsansökningar, informera Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd och övriga medlemsstater i EU samt berörda internationella organ om avslag på svenska ansökningar om tillstånd samt genomföra konsultationer enligt rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel och uppfylla de åtaganden inom sitt verksamhetsområde som i övrigt följer av Sveriges samarbete inom EU och följa de tillämpningsbestämmelser som överenskommits mellan EU:s medlemsstater.
Överväganden
Liksom utredaren bedömer regeringen att den skyldighet att samarbeta och utbyta information som följer av artikeln redan bedöms vara täckt av de generösa skrivningarna i 2 § förordningen med instruktion för ISP. Det saknas dock en sekretessbrytande bestämmelse som är särskilt anpassad för detta. Frågan är om det finns ett behov av en sådan sekretessbrytande bestämmelse.
De uppgifter som ISP inhämtar inom ramen för sitt uppdrag under direktivet, dvs. enligt de bestämmelser som införlivar detsamma, och som sedermera kan bli föremål för informationsutbyte enligt artikel 12, faller i huvudsak under 30 kap. 23 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400; nedan benämnd OSL). Av 30 kap. 23 § första stycket 1 OSL jämförd med 9 § första stycket 1 offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) och punkt 19 i bilagan till offentlighets- och sekretessförordningen framgår – såvitt nu är i fråga – att sekretess gäller i statliga myndigheters verksamhet som består i
tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om krigsmateriel för uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs.
Vissa uppgifter som ISP inhämtar enligt samma bestämmelser, och som sedermera kan bli föremål för informationsutbyte enligt artikel 12, kan även falla under 15 kap. 1 § OSL, den s.k. utrikessekretessen. Paragrafen föreskriver att sekretess gäller för uppgift som angår Sveriges förbindelser med annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.
Enligt 8 kap. 3 § samma lag får en uppgift som omfattas av sekretess inte röjas för utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation annat än om utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift därom i lag eller förordning eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få utlämnas till svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen.
Anledningen till att det i dag saknas en sekretessbrytande bestämmelse är sannolikt att den information som lämnas oftast inte är sekretesskyddad. ISP kan i de flesta fall sannolikt också begränsa den information som lämnas så att uppgifter som omfattas av sekretess inte behöver lämnas ut. Vid bedömningen av om det kan antas att enskilda lider skada om uppgifterna lämnas ut bör vidare beaktas att uppgifterna enligt artikel 12 ska lämnas till myndigheter i andra EU-medlemsstater och inte till enskilda konkurrerande företag. Härutöver bör också nämnas att regeringen, genom stadgandet i 30 kap. 26 § OSL, har möjlighet att besluta om undantag från sekretessen enligt 30 kap. 23 § första stycket i enskilda fall, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Med hänsyn till hur öppen skrivningen i artikel 12 är bedömer regeringen, liksom utredaren, ändå att det i vissa fall kan komma i fråga att uppgifter som omfattas av sekretess enligt 30 kap. 23 § första stycket OSL behöver delas med en utländsk myndighet. Ett sådant behov kan sannolikt finnas redan i dag och accentueras ytterligare av bestämmelsen om informationsutbyte i artikel 12. Det är vidare inte rimligt att regeringen ska behöva blandas in och besluta om undantag varje gång en dylik fråga uppkommer. Liksom utredaren anser därför regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse bör införas. Med hänsyn till att bestämmelserna om ISP:s skyldigheter att dela information finns i myndighetsinstruktionen, föreslås att en sådan bestämmelse införs i instruktionen. Liksom utredaren gör regeringen bedömningen att en sådan bestämmelsen bedöms behövas även för genomförandet av artikel 4 i den gemensamma ståndpunkten (se avsnitt 5.2).
5.1.5. Uppdatering av förteckningen över försvarsrelaterade produkter (artiklarna 13 och 14)
Regeringens bedömning: Den svenska förteckningen över vad som utgör krigsmateriel bör i förordning uppdateras så snart som möjligt efter det att kommissionen har uppdaterat förteckningen över försvarsrelaterade produkter i bilagan till direktivet.
Promemorians bedömning: Utredaren föreslår att den svenska förteckningen över vad som utgör krigsmateriel bör följa omedelbart på ändringar i EU:s gemensamma militära förteckning snarare än att man ska avvakta en ändring av bilagan till direktivet. Remissinstanserna: Inspektionen för strategiska produkter anser att utredarens förslag – att de svenska ändringarna av förteckningen bör följa omedelbart på ändringar i EU:s gemensamma militära förteckning snarare än att man ska avvakta en ändring av bilagan till direktivet – möjligen strider mot direktivet. Skälet till detta är att utredarens förslag innebär att den svenska förteckningen kommer att ändras innan så sker i
EU-direktivet. Enligt inspektionen kan den tillståndsgivande myndigheten då t.ex. komma att begränsa en överföring som ännu inte hamnat under kontroll i det fall den militära förteckningen utökas med en produkt. Alternativt kan, enligt inspektionen, en produkt komma att överföras utan tillstånd trots att produkten återfinns i den förteckning som är bilaga till direktivet i de fall då en produkt tas bort från den svenska förteckningen men där så ännu inte skett i direktivets förteckning.
Skälen för regeringens bedömning
Artikel 13 Anpassning av bilagan
Direktivet
I punkten 1 anges att kommissionen ska uppdatera förteckningen över försvarsrelaterade produkter i bilagan i strikt överensstämmelse med Europeiska unionens gemensamma militära förteckning.
I punkten 2 anges att dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av direktivet, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.2.
Gällande rätt
Lagen om krigsmateriel är enligt 1 § tillämplig på sådant som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel. Den materiel som därmed avses finns förtecknad i en bilaga till KMF. Materielen i bilagan delas upp i kategorierna krigsmateriel för strid, övrig krigsmateriel och produkter/ämnen för vilka deklarationsskyldighet föreligger enligt 25 § KMF.
Överväganden
Artikeln innehåller bestämmelser om hur bilagan till direktivet ska uppdateras och föranleder inget behov av författningsändringar i det här lagstiftningsärendet.
Bilagan till direktivet kommer att behöva uppdateras genom det angivna kommittéförfarandet varje gång EU:s gemensamma militära förteckning ändras. På samma sätt kommer det då att behöva göras en svensk förordningsändring, eftersom regeringen gör bedömningen att den svenska krigsmaterielförteckningen ska ersättas av EU:s gemensamma militära förteckning.
Det bör påpekas att en uppdatering av förteckningen i bilagan redan har skett genom kommissionens direktiv 2010/80/EU av den 22 november 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter (EUT L 308 24.11.2010, s. 11–45, Celex 32010L0080).
När det gäller de svenska ändringarna anser utredaren att dessa, som bör göras i bilagan till KMF, bör följa omedelbart på ändringar i EU:s gemensamma militära förteckning snarare än att man ska avvakta en ändring av bilagan till direktivet. Inspektionen för strategiska produkter anser att en sådan ordning möjligen skulle strida mot direktivet, eftersom utredarens förslag innebär att den svenska förteckningen kommer att ändras innan så sker i EU-direktivet. Enligt inspektionen kan den tillståndsgivande myndigheten då t.ex. komma att begränsa en överföring som ännu inte hamnat under kontroll i det fall den militära förteckningen utökas med en produkt. Alternativt kan, enligt inspektionen, en produkt komma att överföras utan tillstånd trots att produkten återfinns i den förteckning som är bilaga till direktivet i de fall då en produkt tas bort från den svenska förteckningen men där så ännu inte skett i direktivets förteckning. Regeringen instämmer i inspektionens bedömning. Regeringen anser därmed att den svenska förteckningen över vad som utgör krigsmateriel i KMF bör uppdateras i så snart som möjligt efter det att kommissionen har uppdaterat förteckningen över försvarsrelaterade produkter i bilagan till direktivet.
Artikel 14 Kommittéförfarande
Direktivet
Enligt punkten 1 ska kommissionen biträdas av en kommitté.
Av punkten 2 följer att artiklarna 5a.1–5a.4 och 7 i beslut 1999/468/EG ska tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet, när det hänvisas till denna punkt (jfr artikel 13.2).
Överväganden
Artikeln tillskapar en kommitté med företrädare för medlemsstaterna och anger att den ska arbeta enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som anges i det angivna rådsbeslutet. Den enda hänvisning till kommittén som direktivet innehåller rör uppdateringen av bilagan
(artikel 13.2) vilket är en närmast automatisk ändringsprocess som måste ske så snart EU:s gemensamma militära förteckning ändras. Artikeln föranleder inga författningsändringar.
5.1.6. Slutbestämmelser (artiklarna 15–20)
Artikel 15 Skyddsåtgärder
Regeringens förslag: En bestämmelse införs i lagen om krigsmateriel som, om vissa i lagen angivna förutsättningar föreligger, ger
Inspektionen för strategiska produkter rätt att besluta att utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES enligt ett generellt tillstånd tills vidare inte får ske till en viss certifierad mottagare. Beslutet ska upphävas när det inte längre behövs.
Promemorians förslag: Motsvarar i sak regeringens förslag.
Promemorian föreslår dock att regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om skyddsåtgärder.
Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens förslag
Direktivet
I punkten 1 föreskrivs att om en tillståndsgivande medlemsstat anser att det finns en allvarlig risk för att en mottagare som certifierats i enlighet med artikel 9 i en annan medlemsstat inte kommer att iaktta villkoren för ett generellt överföringstillstånd eller om en tillståndsgivande medlemsstat anser att den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller dess väsentliga säkerhetsintressen skulle kunna påverkas, ska den underrätta den andra medlemsstaten om detta och begära en utvärdering av situationen.
I punkten 2 anges att om de tvivel som anges i punkt 1 fortfarande råder får den tillståndsgivande medlemsstaten tillfälligt upphäva verkan av det generella överföringstillståndet för sådana mottagare. Medlemsstaten ska underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen och ange skälen till skyddsåtgärden. Den medlemsstat som vidtog skyddsåtgärden får upphäva skyddsåtgärden om den anser att den inte längre är motiverad.
Överväganden
I likhet med utredaren anser regeringen att den möjlighet artikeln erbjuder att vidta skyddsåtgärder mot mottagare som certifierats av andra länder i EES bör utnyttjas i syfte att säkerställa en välfungerande kontroll
av krigsmateriel och av tekniskt bistånd som förs ut eller lämnas inom EES med stöd av ett generellt tillstånd. Utredaren föreslår att ett bemyndigande ges för regeringen att meddela föreskrifter om skyddsåtgärder som anges i artikel 15. Regeringen föreslår i stället att en ny bestämmelse, 16 a §, som reglerar detta införs i lagen om krigsmateriel. Regeringen gör nämligen bedömningen att de åtgärder som föreskrivs i artikel 15 är av sådan vikt för en enskild att dessa, även om det i och för sig är möjligt att delegera inom detta område enligt 8 kap. regeringsformen, i första hand bör anges i lag. Detta skulle också stämma bättre överens med krigsmateriellagstiftningens struktur. För att bättre stämma överens med svensk förvaltningsrätt bör bestämmelsen utformas på ett något annorlunda sätt än ordalydelsen i artikel 15. Bestämmelsens innebörd överensstämmer dock med innebörden av artikel 15.
Lagrådet har anfört att det i den nya bestämmelsen bör anges vem som ska svara för den underrättelse som enligt artikel 15 ska ske till övriga medlemsstater i EU och till Europeiska kommissionen som samt till vem i de övriga medlemsstaterna som underrättelsen ska lämnas. Enligt regeringens bedömning talar i och för sig mycket för att Inspektionen för strategiska produkter bör få till uppgift att underrätta de andra EESländerna samt kommissionen. Det finns också fog för att anta att det är behöriga myndigheter i de andra EES-länderna som ska underrättas.
Innan det bestäms vem i Sverige som ska underrätta och till vem underrättelsen ska ske anser dock regeringen att Sverige bör kontrollera hur de andra EES-länderna tolkar den här bestämmelsen. Det är också möjligt att regeringen med stöd av Regeringskansliet (UD) i vissa fall bör sköta en sådan underrättelse. Enligt regeringens uppfattning är det därför bättre om det regleras i förordning i stället för i lag vem som ska underrätta de övriga EES-länderna och kommissionen och till vem underrättelsen ska ske i de övriga EES-länderna.
När det gäller överklagande av ett beslut som fattas enligt den nya bestämmelsen i KML, se avsnitt 5.1.7.
Artikel 16 Sanktioner
Regeringens förslag: Nya straffbestämmelser ska införas i lagen om krigsmateriel.
Straffansvaret ska omfatta den som bryter mot tillståndskravet för lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet.
Straffansvaret ska omfatta den som bryter mot underrättelsekravet för den som för första gången ska använda ett generellt tillstånd.
Straffansvaret ska omfatta den som bryter mot uppgiftsskyldighet till mottagare för den som har tillstånd enligt 6 § att till en mottagare i ett annat EES-land föra ut krigsmateriel eller lämna tekniskt bistånd.
Straffansvaret ska omfatta den som bryter mot registerföring och bevarande av handlingar och uppgifter.
Straffansvaret ska omfatta den som bryter mot uppgiftsskyldighet för den som ansöker om tillstånd enligt 6 § att till ett land utanför EES
föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som denne har mottagit här i landet med stöd av ett överföringstillstånd.
Straffansvaret ska omfatta den som bryter mot ett skriftligt åtagande som har getts in till Inspektionen för strategiska produkter.
Tekniskt bistånd som varit föremål för brott enligt 25 eller 26 § eller dess värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.
Promemorians förslag: När det gäller straffbestämmelser motsvarar promemorians förslag regeringens förslag när det gäller vilka överträdelser som ska straffsanktioneras. Promemorian föreslår dock att överträdelser av tillståndskravet enligt 6 § såvitt avser lämnande av tekniskt bistånd utanför landet, straffsanktioneras i en egen paragraf.
Promemorian föreslår också i flera fall att regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om sådant som regeringen i detta lagstiftningsärende i stället föreslår bör införas direkt i lag. Promemorian föreslår därför att flera bestämmelser straffsanktioneras genom 27 § första stycket 4 KML, som föreskriver att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av KML döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Remissinstanserna: Inspektionen för strategiska produkter anser att det gällande straffsanktionssystemet inte upplevs som vare sig effektivt eller avskräckande och inte kan anses uppfylla de krav som fastställs i direktivet. Inspektionen anser att den är i behov av möjligheten att som ett komplement till straffsanktionen kunna besluta om administrativa sanktionsavgifter. Inspektionen påminner om att den tidigare har gjort en framställan till regeringen med detta syfte.
Skälen för regeringens förslag
Direktivet
Artikel 16 föreskriver att medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om sanktioner vid överträdelse av de föreskrifter som införts för genomförande av detta direktiv, särskilt om den information som krävs enligt artikel 8.1 eller artikel 10 om efterlevande av exportrestriktionerna för ett överföringstillstånd är falsk eller ofullständig. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Vidare anges att medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa bestämmelser genomförs.
Gällande bestämmelser om ansvar och förverkande
Bestämmelser om ansvar m.m. för den som bryter mot bestämmelserna i lagen om krigsmateriel eller mot förbud, villkor eller kontroll- och ordningsbestämmelser som meddelats med stöd av lagen om krigsmateriel, finns i 24–30 §§ i lagen.
I fråga om olovlig utförsel hänvisas i 24 § till lagen (2000:1225) om straff för smuggling (nedan smugglingslagen), som alltså är tillämplig även vid olovlig utförsel av krigsmateriel.
För den som bryter mot KML:s tillståndskrav för tillverkning, tillhandahållande, tillverkningsrätt och militärt inriktad utbildning, eller mot ett meddelat förbud mot att lämna anbud eller ingå avtal, finns en särskild ansvarsbestämmelse i 25 §. Bestämmelsen innehåller skilda straffskalor för uppsåtliga respektive oaktsamma brott. Samma lagrum innehåller också en bestämmelse om ansvar för den som vilseleder ISP eller regeringen att lämna sådant tillstånd, om det inneburit att ett avtal fullföljts eller ett tillhandahållande kommit till stånd. Även denna bestämmelse innehåller skilda straffskalor för uppsåtliga respektive oaktsamma brott. Lagrummet föreskriver också ansvarsfrihet i ringa fall. I 26 § anges att för brott enligt 25 §, som är att bedöma som grova ska dömas enligt en strängare straffskala. Där anges att vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om brottet avsett betydande värde, varit av stor omfattning eller varaktighet eller om gärningen annars varit av särskilt allvarlig art.
I 27 § föreskrivs ansvar för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vissa föreskrifter i lagen om skyldighet att lämna underrättelse (12 §), uppgifter (17 §) eller att göra anmälan (21 §). I samma lagrum föreskrivs ansvar för den som, i annat fall än som avses i 25 och 26 §§, lämnar en oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten. Ansvarsbestämmelsen är också tillämplig om någon åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av lagen. Även denna bestämmelse föreskriver ansvarsfrihet i ringa fall.
I 28 § anges att ansvarsbestämmelserna i lagen är subsidiära till bestämmelserna i brottsbalken. I 29 § anges att utbyte av brott som avses i 25 eller 26 §§ ska förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskäligt. Avslutningsvis anges i 30 § att allmänt åtal för brott mot tillståndskravet avseende tillverkning eller tillhandahållande (3 och 4 §§) får väckas endast efter medgivande av tillsynsmyndigheten, dvs. ISP.
Val av sanktion
Vid en genomgång av direktivet anser regeringen, liksom utredaren, att följande bestämmelser innehåller sådana skyldigheter för enskilda som det enligt artikeln är nödvändigt att sanktionera överträdelser av. Artikel 4.1 (tillståndskrav), artikel 4.6 och 4.7 (föreskrivna villkor), artikel 4.8 (försäkran om användning), artikel 5.4 (föreskrivna villkor) artikel 8.1 (upplysningsplikt), artikel 8.2 (underrättelseskyldighet), artikel 8.3 (registerföring), artikel 8.4 (skyldighet att bevara register), artikel 9.2 (om någon lämnar oriktiga uppgifter i ett företags ansökan om certifiering eller bryter mot företagets skriftliga åtagande), artikel 9.4 (föreskrivna villkor i certifikat) samt artikel 10 (uppgiftsskyldighet).
Direktivet lämnar öppet om sanktionerna ska vara straffrättsliga eller av annat slag, t.ex. administrativa. Direktivet anger inte heller om annat än uppsåtliga överträdelse behöver beivras eller om det man inom
straffrätten kallar osjälvständiga brottsformer, dvs. försök, förberedelse, stämpling och medverkan, bör kriminaliseras.
En första fråga blir därför vilken slags sanktion som bör väljas för överträdelse av direktivets bestämmelser. Eftersom överträdelser av nuvarande krav och skyldigheter etc. enligt KML – tillståndskrav, underrättelseskyldigheter, uppgiftsskyldigheter, lämnande av oriktiga uppgifter i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten, åsidosättande av ett villkor eller brytande mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av lagen – beivras med straffrättslig reglering talar mycket för att även överträdelser av sådana krav och skyldigheter etc. som följer av direktivet bör beivras straffrättsligt.
Lämnande av tekniskt bistånd är i allmänhet, med hänsyn till krigsmaterielens ofta högteknologiska karaktär, av avgörande betydelse för materielens effektiva användning och kräver därför, liksom själva materielen, noggrann kontroll. Med hänsyn till den potentiella förstörelsebringande verkan som krigsmateriel eller tekniskt bistånd avseende krigsmateriel kan bidra till om regelverket inte efterlevs och om materielen eller det tekniska biståndet hamnar hos fel mottagare gör regeringen bedömningen att överträdelser av direktivets bestämmelser om tillståndskrav är gärningar av sådant allvar att straffsanktioner krävs.
Direktivets syfte är att förenkla överföringar av krigsmateriel och av tekniskt bistånd inom unionen, vilket bl.a. förväntas leda till att individuella förhandskontroller successivt byts ut mot generella efterhandskontroller (jfr skäl 29 i direktivets ingress). Mot denna bakgrund är det av vikt av att den kontrollerande myndigheten verkligen får del av de uppgifter som behövs för kontrollen och som direktivet föreskriver. Med hänsyn härtill samt med beaktande av krigsmaterielens och det tekniska biståndets potentiella förstörelsebringande verkan kan åsidosättande av de skyldigheter att lämna uppgifter och underrättelser, att efterleva föreskrivna villkor, att lämna riktiga uppgifter i ansökningar och andra handlingar eller att föra och bevara register som följer av direktivet leda till påtaglig fara eller skada. Även överträdelser av de skyldigheter för enskilda som, utöver tillståndskrav, följer av direktivet bör därför straffsanktioneras.
Inspektionen för strategiska produkter anser att det gällande straffsanktionssystemet inte upplevs som vare sig effektivt eller avskräckande och inte kan anses uppfylla de krav som fastställs i direktivet. Inspektionen anser att den är i behov av möjligheten att som ett komplement till straffsanktionen kunna besluta om administrativa sanktionsavgifter. Inspektionen påminner om att den tidigare har gjort en framställan till regeringen med detta syfte. Regeringen konstaterar att utredaren inte har tagit upp frågan om administrativa sanktionsavgifter och det saknas därför i nuläget tillräckligt underlag för att här lämna sådana förslag. ISP:s framställning till regeringen om införande av administrativa sanktionsavgifter bereds i Regeringskansliet.
De sanktioner som direktivet kräver bör således genomföras genom straffrättsliga sanktioner.
När det gäller de osjälvständiga brottsformerna finns ingen reglering av dessa i KML. Bestämmelserna om anstiftan eller medhjälp till brott
enligt 23 kap. 4 § brottsbalken gäller emellertid även för dessa brott. Det går inte generellt att säga att den ena tillståndsförpliktelsen enligt KML är viktigare än någon annan och på ett bättre sätt garanterar ickespridningen av krigsmateriel eller kunskap om hur krigsmaterielen framställs och används. Bestämmelserna om ansvar för överträdelser av tillståndskraven i KML bör därför vara enhetliga. Smugglingslagens straffbestämmelser, som alltså är tillämpliga vid olovlig utförsel av krigsmateriel, avviker i viss mån från KML:s straffbestämmelser. Smugglingslagen innehåller nämligen bestämmelser som, i olika mån beroende av om smugglingsbrottet anses vara av normalgraden eller grovt, föreskriver ansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott. Dessutom är maxstraffet för grovt smugglingsbrott fängelse i högst sex år medan maxstraffet för grovt brott enligt KML är fängelse i högst fyra år. Den nya kriminalisering som avser brott mot tillståndskravet för lämnande av tekniskt bistånd utanför landet bör dock regleras i KML. De osjälvständiga brottsformerna försök, förberedelse och stämpling bör därför inte kriminaliseras, och maxstraffet för grovt brott bör vara fängelse i högst fyra år.
I vilka fall behövs ny straffrättslig reglering?
När det till att börja med gäller tillståndskravet i artikel 4.1 bedömer regeringen, i likhet med utredaren, att det befintliga regelverket, genom bestämmelserna i smugglingslagen, uppfyller kraven med avseende på all fysisk krigsmateriel som betraktas som varor i smugglingslagens mening. När det gäller tekniskt bistånd föreslås i detta lagstiftningsärende att tillståndskrav införs enligt 4 § för verksamhet i Sverige som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet, enligt 8 § för ingående av avtal med någon utom landet om att tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet samt enligt 9 § för avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 8 §. Överträdelser av dessa tillståndskrav kommer att omfattas av straffansvar enligt 25 § KML. Eftersom smugglingslagen endast omfattar fysiska varor anser regeringen, liksom utredaren, att det dock behövs ny straffrättslig reglering som kriminaliserar överträdelser av tillståndskrav enligt 6 § för lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Utredaren föreslår att en ny straffbestämmelse som reglerar detta införs i en ny paragraf i KML och att den bestämmelsen utformas på samma sätt som 25 § KML. Som en konsekvens av den nya bestämmelsen föreslår utredaren också ändringar i 26 § (grovt brott) och 27 § (bland undantagen i första stycket tredje punkten) genom att den nya straffbestämmelsen upptas där. Regeringen anser dock att det finns lagtekniska fördelar av att i stället föra in den nya straffrättsliga regleringen i den befintliga 25 § KML. Ändringar behöver då inte ske i 26 § eller 27 § på sätt som utredaren föreslår enligt ovan, eftersom 25 § redan är angiven i dessa bestämmelser.
Lagrådet har anfört att 25 § första stycket KML straffbelägger vissa åtgärder som uppsåtligen eller av oaktsamhet sker utan erforderligt tillstånd medan straffbestämmelsen i andra stycket avser den som uppsåtligen eller av oaktsamhet genom vilseledande förmår Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen att lämna sådana tillstånd som
avses i första stycket. Enligt Lagrådets mening skiljer sig utformningen av lagtexten i de två styckena åt på ett omotiverat sätt. Lagrådet har därför föreslagit en ny lydelse av 25 §. Regeringen har samma uppfattning som Lagrådet och föreslår därför att lydelsen av 25 § i allt väsentligt bör utformas på sätt Lagrådet föreslår.
Lagrådet har även noterat att i 27 § första stycket 3 KML föreskrivs straff för den som lämnar en oriktig uppgift i en handling som ges in till tillsynsmyndigheten, även om uppgiften inte har någon betydelse för prövningen av ärendet. Lagrådet ifrågasätter om detta kan vara avsett.
Regeringen konstaterar att när den straffbestämmelse (18 §) som föregick och som i detta avseende till viss del motsvarar 27 § första stycket 3 KML infördes i den dåvarande lagen om förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m. genom lagstiftning 1988 föreskrev lagtexten inte att den oriktiga uppgiften skulle vara av betydelse för prövningen av ärendet eller av betydelse i något annat avseende (prop. 1987/88:154 sid. 76 och 77). När straffbestämmelsen (18 §) utökades och överfördes till den nya lagen, KML, infördes den nuvarande lydelsen av 27 § första stycket 3. Som Lagrådet har påpekat föreskrivs i 27 § första stycket 3 bl.a. straff för den som lämnar en oriktig uppgift i en handling som ges in till tillsynsmyndigheten, även om uppgiften inte har någon betydelse för prövningen av ärendet. Enligt regeringens uppfattning bör en oriktig uppgift i en handling som ges in till tillsynsmyndigheten omfattas av straffansvar enligt 27 § första stycket 3 endast om uppgiften lämnas i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt KML eller om uppgiften är av betydelse ur kontrollsynpunkt. Det finns därför enligt regeringens uppfattning skäl att ändra 27 § första stycket 3 på så sätt att straffansvaret omfattar den som ”i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag eller som är av betydelse ur kontrollsynpunkt och som annars ges in till tillsynsmyndigheten”.
Utredaren föreslår också att 29 § KML, som reglerar förverkande, ändras genom att den nya straffbestämmelsen som kriminaliserar överträdelser av tillståndskrav enligt 6 § för lämnande av tekniskt bistånd utanför landet upptas där. Regeringens förslag enligt ovan innebär att det inte längre finns något sådant behov, eftersom 25 § KML redan är angiven i 29 §. När det gäller frågan om även tekniskt bistånd bör kunna förverkas konstaterar regeringen följande. Teknisk assistans i form av t.ex. muntlig utbildning eller förevisning i handhavande avseende krigsmateriel kan i och för sig utgöra tekniskt bistånd, och detta är naturligtvis inte något som kan förverkas, eftersom det inte är fråga om konkret egendom. Emellertid kan även tekniska uppgifter i form av t.ex. planer, diagram, modeller, formler, tabeller, ritningar, manualer och instruktioner, skrivna eller inspelade på andra medier eller enheter såsom disketter, band eller ROM-minnen, utgöra tekniskt bistånd. Detta är konkret egendom som med hänsyn till dess relevans för användningen av krigsmateriel också bör kunna förverkas. Det bör även vara möjligt att, i stället för den konkreta egendomen, förverka värdet av tekniskt bistånd som varit föremål för brott samt att förverka utbytet av sådant brott. När det gäller 29 § bör riksdagen uppmärksammas på att regeringen till följd av Sveriges tillträde till FN:s vapenprotokoll och ändringar i
vapendirektivet i ett annat lagstiftningsärende, prop. 2010/11:72, föreslår ändringar i den paragrafen samt föreslår att dessa bör träda i kraft den 1 juli 2011. Som angetts ovan under rubriken ”Gällande straffrättslig reglering” innebär den gällande lydelsen av 29 § att utbyte av brott som avses i 25 eller 26 §§ ska förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskäligt. Ändringarna i den nämnda propositionen innebär att krigsmateriel som varit föremål för brott enligt 25 eller 26 § eller dess värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Regeringen anser att även tekniskt bistånd som varit föremål för brott enligt 25 eller 26 § eller dess värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.
När det gäller villkoren i artiklarna 4.6 och 4.7 följer av straffbestämmelsen i 3 § tredje stycket fjärde punkten smugglingslagen att den som uppsåtligen förfogar över en vara i strid med villkor som uppställts för eller i samband med utförseln döms för smuggling till böter eller fängelse i högst två år. I 7 § samma lag föreskrivs vidare att den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 3 § kan dömas till ansvar för, i detta fall, olovlig utförsel till böter eller fängelse i högst två år. Härutöver föreskrivs i 27 § första stycket fjärde punkten KML att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter ett villkor som har meddelats med stöd av lagen, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Mot denna bakgrund bedömer regeringen, i likhet med utredaren, att det befintliga regelverket redan innehåller tillräckliga ansvarsbestämmelser för dem som bryter mot villkoren enligt de angivna bestämmelserna. Eftersom det nu även föreslås att ett krav på tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd ska införas i 6 § lagen om krigsmateriel, kommer 27 § samma lag att bli tillämplig på eventuella villkor som meddelas i den delen. När det gäller överträdelser av de villkor som regleras i artiklarna 4.6 och 4.7 krävs således inte några straffrättsliga lagstiftningsåtgärder.
När det gäller en sådan försäkran om användning som en mottagare kan lämna enligt artikel 4.8, som föreslås genomföras i svensk rätt genom 2 och 14 a §§ KML, bör lämnandet av oriktiga uppgifter vara sanktionerat. Liksom utredaren bedömer regeringen att så redan är fallet då 27 § första stycket tredje punkten lagen om krigsmateriel bl.a. föreskriver att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, i annat fall än som avses i 25 eller 26 §§ samma lag, lämnar en oriktig uppgift i en handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. När det gäller en sådan försäkran om användning som en mottagare kan lämna enligt artikel 4.8 krävs således inte några straffrättsliga lagstiftningsåtgärder.
När det gäller sådana villkor som medlemsstaterna enligt artikel 5.4 får fastställa för registrering före första användandet av ett generellt överföringstillstånd, föreslår regeringen, liksom utredaren att artikeln genomförs genom att regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om sådana villkor. Regeringen anser vidare, liksom utredaren, att överträdelse av en bestämmelse som utnyttjar bemyndigandet därmed är straffsanktionerat genom 27 § första stycket fjärde punkten KML, som föreskriver ansvar för den som åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har
meddelats med stöd av denna lag. När det gäller överträdelse av sådana villkor som medlemsstaterna enligt artikel 5.4 får fastställa för registrering före första användandet av ett generellt överföringstillstånd krävs således inte några straffrättsliga lagstiftningsåtgärder.
Beträffande kravet i artikel 8.1, att leverantörer av försvarsrelaterade produkter ska upplysa mottagarna om de villkor, inklusive begränsningar, angående slutanvändning eller export av försvarsrelaterade produkter som ingår i överföringstillståndet, föreslår utredaren att bemyndigande ges till regeringen att meddela föreskrifter om detta. Utredaren föreslår en paragraf som reglerar skyldigheten i KMF. Utredaren bedömer att en sådan bestämmelse är sanktionerad genom stadgandet i 27 § första stycket fjärde punkten KML, som föreskriver ansvar för den som bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag. Som anförts i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 8.1 föreslår regeringen i stället att artikel 8.1 genomförs i svensk rätt genom att en ny paragraf, 15 a §, införs i KML. Ett tillägg bör därför göras i 27 § KML med innebörden att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att lämna uppgift enligt 15 a § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
När det gäller skyldigheten i artikel 8.2, enligt vilken leverantörer inom en rimlig tidsfrist ska underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat från vars territorium de önskar överföra försvarsrelaterade produkter, när de avser att använda ett generellt överföringstillstånd för första gången samt enligt vilken medlemsstaterna kan föreskriva att ytterligare uppgifter ska lämnas, föreslår utredaren att bemyndigande ges till regeringen att meddela föreskrifter om detta. Utredaren föreslår att det införs en särskild bestämmelse som reglerar denna skyldighet i KMF. Utredaren bedömer att en sådan bestämmelse är sanktionerad genom stadgandet i 27 § första stycket fjärde punkten KML, som föreskriver ansvar för den som bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag. Som anförts i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 8.2 föreslår regeringen i stället att artikel 8.2 genomförs i svensk rätt genom att en ny bestämmelse, 20 b §, införs i KML. Ett tillägg bör därför göras i 27 § KML med innebörden att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att lämna underrättelse enligt 20 b § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Beträffande skyldigheterna enligt artikel 8.3 och 8.4, att föra och bevara register på visst sätt föreslår utredaren att bemyndigande ges till regeringen att meddela föreskrifter om detta. Utredaren föreslår en bestämmelse som reglerar skyldigheten i KMF. Utredaren bedömer att en sådan bestämmelse är sanktionerad genom stadgandet i 27 § första stycket fjärde punkten KML, som föreskriver ansvar för den som bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag. Som anförts i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artiklarna 8.3 och 8.4 föreslår regeringen i stället att de nämnda artiklarna genomförs i svensk rätt genom att en ny bestämmelse, 20 a §, införs i KML. Ett tillägg bör därför göras i 27 § KML med innebörden att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 20 a § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
När det gäller sådana uppgifter, skriftliga åtaganden och beskrivningar, som enligt artikel 9.2 a)–f) ska läggas till grund för bedömningen av ett
mottagarföretags tillförlitlighet inom ramen för certifieringsprocessen, föreslås att bestämmelserna genomförs genom nya paragrafer, 10 a och 10 b §§, i KML och genom tillägg i nuvarande 20 § KML. Det som ska beivras här är om någon lämnar oriktiga uppgifter eller om företaget bryter mot ett sådant skriftligt åtagande som ett företag har gett in till Inspektionen för strategiska produkter enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 10 b § andra stycket. I likhet med utredaren anser regeringen att den nya bestämmelsen bedöms vara delvis sanktionerad genom 27 § första stycket tredje punkten KML, som föreskriver att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, i annat fall än som avses i 25 eller 26 §§ samma lag, lämnar en oriktig uppgift i en handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Härutöver föreslås, i fråga om ett sådant skriftligt åtagande som ett företag har gett in till Inspektionen för strategiska produkter enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 10 b § andra stycket, att ett tillägg görs till 27 § KML med den innebörden att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett sådant skriftligt åtagande döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Beträffande sådana villkor som enligt artikel 9.4 får förenas med certifikaten föreslås bestämmelserna genomföras genom att regeringen i en ny paragraf, 10 a § KML, ges bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka villkor som ett certifikat får förenas med. Liksom utredaren bedömer regeringen att en föreskrift som meddelas med stöd av ett sådant bemyndigande är sanktionerad genom stadgandet i 27 § första stycket fjärde punkten KML, som föreskriver ansvar bl.a. för den som åsidosätter ett villkor som har meddelats med stöd av denna lag. Beträffande sådana villkor som enligt artikel 9.4 får förenas med certifikaten krävs således inte några straffrättsliga lagstiftningsåtgärder.
När det avslutningsvis gäller den uppgiftsskyldighet som mottagare av försvarsrelaterade produkter åläggs genom artikel 10 i direktivet, föreslår utredaren att ett bemyndigande ges till regeringen att meddela föreskrifter om detta. Utredaren föreslår en bestämmelse som reglerar skyldigheten i KMF. Utredaren bedömer att en sådan bestämmelse är sanktionerad genom stadgandet i 27 § första stycket fjärde punkten KML, som föreskriver ansvar för den som bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag. Som anförts i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 10 Exportrestriktioner föreslår regeringen i stället att artikel 10 genomförs i svensk rätt genom att en ny bestämmelse, 20 c §, införs i KML. Ett tillägg bör därför göras i 27 § KML med innebörden att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att lämna underrättelse enligt 20 c § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen till uppfyllande av de krav som direktivet uppställer att straffrättslig reglering införs enligt följande. Straffansvar ska omfatta den som bryter mot tillståndskrav enligt 6 § för lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. En sådan bestämmelse tas in i 25 § KML. Straffansvar ska omfatta den som bryter mot underrättelsekravet för den som för första gången ska använda ett generellt tillstånd. En sådan bestämmelse tas in i 27 § första stycket punkten 1 KML. Straffansvar ska omfatta den som bryter mot uppgiftsskyldighet till
mottagare för den som har tillstånd enligt 6 § att till en mottagare i ett annat EES-land föra ut krigsmateriel eller lämna tekniskt bistånd. En sådan bestämmelse tas in i 27 § första stycket punkten 1 KML. Straffansvar ska omfatta den som bryter mot uppgiftsskyldighet för den som ansöker om tillstånd enligt 6 § att till ett land utanför EES föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som denne har mottagit här i landet med stöd av ett överföringstillstånd. En sådan bestämmelse tas in i 27 § första stycket punkten 1 KML. Straffansvar ska omfatta den som bryter mot registerföring och bevarande av handlingar och uppgifter. En sådan bestämmelse tas in i 27 § första stycket punkten 5 KML. Straffansvar ska omfatta den som bryter mot ett skriftligt åtagande som har getts in till Inspektionen för strategiska produkter. En sådan bestämmelse tas in i 27 § första stycket 6 punkten KML. Tekniskt bistånd som varit föremål för brott enligt 25 eller 26 § eller dess värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. En sådan bestämmelse tas in i 29 § KML.
Artikel 17 Översyn och rapportering
Regeringens bedömning: Artikel 17 i direktivet föranleder inte några svenska författningsändringar.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens förslag
Direktivet
I punkten 1 anges att kommissionen senast den 30 juni 2012 ska rapportera om de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att införliva direktivet, särskilt artiklarna 9–12 och 15.
I punkten 2 anges att kommissionen, med början senast den 30 juni 2016, ska se över genomförandet av direktivet och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen ska då särskilt utvärdera om och i vilken omfattning målsättningarna i direktivet uppnåtts, bland annat med avseende på om den interna marknaden fungerar tillfredsställande. Kommissionen ska vidare i sin rapport se över tillämpningen av artiklarna 9–12 och 15 och utvärdera direktivets inverkan på utvecklingen av den europeiska marknaden för försvarsrelaterade produkter och det europeiska försvarets industriella och tekniska bas, bland annat med beaktande av situationen för små och medelstora företag. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Överväganden
Artikeln handlar endast om kommissionens uppföljning av EUmedlemsstaternas införlivande av direktivet och liksom utredaren anser regeringen att den inte föranleder några författningsändringar eller andra åtgärder.
Artikel 18 Införlivande
Regeringens bedömning: Artikel 18 i direktivet föranleder inte några svenska författningsändringar.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens förslag
Direktivet
I punkten 1 anges att medlemsstaterna senast den 30 juni 2011 ska anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. De ska dessutom genast underrätta kommissionen om detta. Bestämmelserna ska vidare tillämpas från och med den 30 juni 2012. Det anges också att medlemsstaternas bestämmelser ska innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska dock varje medlemsstat själv utfärda.
I punkten 2 anges att medlemsstaterna till kommissionen ska överlämna texten till de centrala bestämmelserna i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Överväganden
Berörda svenska författningar bör anpassas till direktivet senast den 30 juni 2011 och delas med kommissionen (se mer om detta i kapitel 6 Ikraftträdande m.m.).
Beträffande kravet på en hänvisning till direktivet vid offentliggörandet av de svenska bestämmelserna anges i 18 a § författningssamlingsförordningen (1976:725) att det, om en ny eller ändrad författning helt eller delvis genomför ett direktiv, ska göras en hänvisning till direktivet i den författningssamling där författningen kungörs. En dylik hänvisning kommer alltså att göras i SFS. Artikeln föranleder i övrigt inga författningsändringar eller andra åtgärder.
Artikel 19 Ikraftträdande och artikel 20 Adressater
Regeringens bedömning: Artiklarna 19 och 20 i direktivet föranleder inte några svenska författningsändringar.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens förslag
Direktivet
Artikel 19 anger att direktivet träder i kraft den tjugonde dagen efter att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, dvs. den 30 juni 2009.
Artikel 20 anger endast att direktivet riktar sig till medlemsstaterna.
Överväganden
Artiklarna föranleder inga författningsändringar eller andra åtgärder.
Hänvisningar till S5-1-6
5.1.7. Överklagande
Regeringens förslag: Beslut av Inspektionen för strategiska produkter att vägra certifiering, att återkalla en certifiering, att inte få utnyttja ett generellt tillstånd och att utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet enligt ett generellt tillstånd tills vidare inte får ske till en viss certifierad mottagare ska kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.
Regeringens bedömning: Beslut om tillstånd enligt 4, 6, 8, och 9 §§ lagen om krigsmateriel som gäller tekniskt bistånd bör inte kunna överklagas. Beslut om återkallelse av tillstånd som gäller tekniskt bistånd bör kunna överklagas.
Promemorians förslag och bedömning: Motsvarar regeringens när det gäller överklagandemöjlighet vid beslut om återkallande av certifiering och beslut om att tillfälligt upphäva verkan av ett generellt tillstånd i förhållande till en viss certifierad mottagare. När det gäller överklagande av beslut att vägra certifiering föreslår promemorian dock – utan närmare motivering – att sådana inte ska kunna överklagas.
Utredaren har inte tagit upp frågan om överklagande av beslut om tillstånd enligt KML som gäller tekniskt bistånd, beslut om återkallelse av tillstånd som gäller tekniskt bistånd eller beslut att inte få utnyttja ett generellt tillstånd.
Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Gällande rätt
Enligt 23 a § KML får beslut av Inspektionen för strategiska produkter att återkalla ett tillstånd enligt 16 § eller att bestämma en avgift enligt 22 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt KML får inte överklagas.
Beslut om vägran av certifiering bör kunna överklagas
Frågan om den enskilde ska anses ha rätt att överklaga ett beslut om vägran att bevilja certifiering är främst förknippat med huruvida saken kan anses angå hans eller hennes civila rättigheter eller skyldigheter enligt artikel 6 i Europakonventionen.
Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna avvisade i ett beslut den 27 juni 2000 ett klagomål mot att ett beslut av Inspektionen för strategiska produkter enligt lagen om krigsmateriel att vägra tillhandahållandetillstånd inte får överklagas till domstol (mål nr 35178/97). Domstolen skiljer mellan det fall att en rättighet är relaterad till kriterier i en lag och det fall att ett beviljande av en förmån beror av en diskretionär prövning utan att någon egentlig rättighet är erkänd i lagen. Enligt Europadomstolen innebär tillståndsprövningens karaktär, där i princip endast säkerhetspolitiska och utrikespolitiska faktorer beaktas och ingen hänsyn alls tas till omständigheter som rör den enskilde och dennes eventuella behov av tillstånd, att någon civil rättighet i den mening som avses i artikel 6 inte kan anses föreligga.
Certifiering av en mottagare får beviljas om en mottagare anses tillförlitlig, särskilt när det gäller att följa exportrestriktioner i ett överföringstillstånd. Kriterierna – bedömningsgrunderna – för om en mottagare ska anses vara tillförlitlig framgår av direktivet och får anses uttömmande. Regeringen har i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 9.2 föreslagit att inriktningen av prövningen bör författningsregleras i lag och att regeringen ges bemyndigande att föreskriva om de kriterier för prövningen som anges i direktivet.
KML och KMF kommer därför att innehålla särskilda kriterier – bedömningsgrunder – en omständighet som Europadomstolen tycks fästa särskilt avseende vid enligt det ovan anmärkta rättsfallet.
Avgörande för om ett beslut om certifiering bör få överklagas – och om någon civil rättighet som avses i artikel 6 kan anses föreligga – bör dock vara prövningens karaktär. Som framgått i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 9.2 kommer enligt kriterierna i princip endast att beaktas i vad mån en mottagare är tillförlitlig när det gäller att efterleva exportrestriktioner. En viktig del i prövningen av tillförlitligheten är företagets dokumenterade erfarenhet av försvarsverksamhet, där bl.a. särskilt ska kontrolleras om företaget har eller tidigare har haft tillstånd att tillverka eller att tillhandahålla krigsmateriel samt företagets tidigare efterlevnad av exportrestriktioner och om efterlevnaden varit föremål för domstolsbeslut. Detta är omständigheter som rör den enskilde och dennes förmåga att klara av att anförtros den rätt som en beviljad certifiering ger. Vidare ska vid prövningen av tillförlitligheten beaktas om företaget har relevant industriverksamhet på området krigsmateriel och tekniskt
bistånd inom EES, särskilt förmåga att integrera system och delsystem. Detta är också omständigheter som rör den enskilde och dennes förmåga att bedriva industriverksamhet med krigsmateriel och tekniskt bistånd. De övriga faktorerna som ska beaktas vid prövningen handlar om skriftliga åtaganden och om beskrivningar som en chefstjänsteman inom företaget får underteckna och lämna in till tillsynsmyndigheten. Genomgången av vilka faktorer som ska beaktas vid prövningen av certifiering visar således att ISP inte i första hand ska beakta säkerhetspolitiska eller utrikespolitiska faktorer utan i stället beakta omständigheter som rör den enskilde och dennes tillförlitlighet, vilken ska prövas med hänsyn till den enskildes förmågor i olika avseenden. Omständigheterna vid prövningen rör i och för sig inte i vilken mån den enskilde i sig har ett behov av certifiering. Enligt regeringens bedömning är det ändå på så sätt att prövningens karaktär är helt inriktad på den enskilde och dennes tillförlitlighet.
Sammantaget gör regeringen bedömningen att det faktum att särskilda kriterier vid prövningen kommer att anges i lag och förordning och att prövningens karaktär är helt inriktad på den enskildes förmågor i olika avseenden innebär att en civil rättighet i den mening som avses i artikel 6 får anses föreligga. Vägrat beslut om certifiering bör därmed kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. 23 a § KML bör ändras i enlighet med detta.
Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätten.
Vissa beslut bör kunna överklagas
När det gäller beslut att utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet enligt ett generellt tillstånd tills vidare inte får ske till en viss certifierad mottagare, att inte få utnyttja ett generellt tillstånd och att återkalla en certifiering förhåller det sig så att den enskilde redan har förvärvat en rättighet i form av ett tillstånd och en certifiering. Regeringen gör bedömningen att detta därför angår en civil rättighet enligt artikel 6 Europakonventionen. Liksom utredaren föreslår därför regeringen att dessa beslut bör kunna överklagas vid allmän förvaltningsdomstol. 23 a § KML bör ändras i enlighet med detta.
När det gäller 23 a § har Lagrådet föreslagit att ordet ”tillståndshavaren” infogas först i punkt 3. Regeringen håller med Lagrådet om att det i paragrafen bör anges vem som genom beslut inte får utnyttja ett generellt tillstånd. Regeringen väljer dock ett annat uttryck än Lagrådet, nämligen ”en leverantör”, eftersom det i fråga om generella tillstånd inte finns någon tillståndshavare. Det generella tillståndet får användas av varje leverantör som uppfyller de villkor som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen (se avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 5.1, s. 53).
Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätten.
Beslut om tillstånd som gäller tekniskt bistånd bör inte kunna överklagas
Enligt gällande rätt får andra förvaltningsbeslut enligt KML än sådana som rör återkallelse enligt 16 § eller avgift enligt 22 § inte överklagas. I
detta lagstiftningsärende föreslås att KML:s tillämpningsområde utökas till att omfatta tekniskt bistånd. Det föreslås således tillståndskrav enligt 4 § för verksamhet i Sverige som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet, enligt 6 § för lämnande av tekniskt bistånd utanför landet, enligt 8 § för ingående av avtal med någon utom landet om att tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet samt enligt 9 § för avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 8 §.
Tillstånd enligt KML får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik (1 § andra stycket). Vid prövningen av tillståndsfrågan tas således inte i något avseende hänsyn till omständigheter som rör den enskilde och dennes eventuella behov av tillstånd. Med hänsyn härtill och med beaktande av Europadomstolens ovan nämnda beslut bör således beslut om tillstånd enligt KML som gäller tekniskt bistånd inte kunna överklagas.
Beslut om återkallelse av tillstånd som gäller tekniskt bistånd bör kunna överklagas
Återkallelse av beslut om tillstånd enligt 16 § får enligt gällande rätt överklagas. Anledningen till detta är att den enskilde redan har förvärvat en rättighet i form av ett tillstånd. Regeringen gör bedömningen att detta därför angår en civil rättighet enligt artikel 6 Europakonventionen. Regeringen anser därför att beslut om återkallelse av tillstånd som gäller tekniskt bistånd bör kunna överklagas vid allmän förvaltningsdomstol. Detta får redan anses framgå av 23 a § KML och någon ändring av paragrafen behövs därför inte. Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätten.
Hänvisningar till S5-1-7
- Prop. 2010/11:112: Avsnitt 8.1, Författningskommentar till 23 a § lagen (1992:1300) om krigsmateriel
5.2. Den gemensamma ståndpunkten
Regeringens förslag: Den gemensamma ståndpunkten föranleder den lagändringen att tillämpningsområdet för lagen om krigsmateriel utökas till att omfatta tekniskt bistånd som lämnas till länder utanför
EES.
Regeringens bedömning: Den gemensamma ståndpunktens kriterier för export av krigsmateriel och av tekniskt bistånd bör vid tillståndsprövningen enligt lagen om krigsmateriel även fortsättningsvis tillämpas parallellt med de svenska riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan. EU:s militära förteckning bör i huvudsak ersätta den nuvarande svenska förteckningen över vad som utgör krigsmateriel och gälla även vid utförsel till ett land utanför
EES.
Promemorians förslag och bedömningar: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt
Kristna Fredsrörelsen anser att det ur ett demokratiskt perspektiv är problematiskt att närmare principer för prövningen av tillstånd enligt
KML utvecklas genom praxis, eftersom detta lämnar alltför stort utrymme för godtycke. De avfärdar därför utredningens förslag att inte ge kriterierna i den gemensamma ståndpunkten författningsstatus och rekommenderar i stället en djupare analys.
Skälen för regeringens förslag och bedömning:
I detta avsnitt redovisas regeringens överväganden rörande den gemensamma ståndpunktens 2008/944/Gusp krav på genomförandeåtgärder i svensk rätt.
Den gemensamma ståndpunkten har antagits av rådet enligt EUfördragets bestämmelser om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, dvs. inom ramen för EU:s dåvarande mellanstatliga samarbete i andra pelaren. Till skillnad från gemenskapsrättsliga akter, dvs. rättsakter som antogs i dåvarande första pelaren, är gemensamma ståndpunkter inte direkt tillämpliga i medlemsstaterna och de kan inte bli föremål för EUdomstolens prövning. Medlemsstaterna är visserligen folkrättsligt bundna av ståndpunkten. De förväntas vidare stödja den överenskomna politiken i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet, men det finns inga rättsligt reglerade sanktioner att ta till om någon medlemsstat inte skulle följa en gemensam ståndpunkt. Ståndpunkten har därmed inte samma starka rättsliga underbyggnad som förordningar, direktiv och beslut.
Genomgången av ståndpunkten visar att det befintliga svenska regelverket i stor utsträckning uppfyller den gemensamma ståndpunktens krav, men att Sverige i dag inte uppfyller kravet på kontroll av alla de produkter och tjänster som finns på EU:s gemensamma militära förteckning. Frågan om vårt förhållningssätt till EU:s militära förteckning har även avhandlats i avsnitt 5.1.1 under rubriken Artikel 2 Tillämpningsområde och analysen i båda avsnitten talar för att förteckningen i stort sett helt bör ersätta den nuvarande krigsmaterielförteckningen. Detta föranleder vissa författningsändringar. En annan särskild fråga är om Sverige uppfyller kravet på att ansökningar om utförseltillstånd ska prövas enligt kriterierna i artikel 2 i ståndpunkten. Regeringens, liksom utredarens, uppfattning i den delen är att Sverige uppfyller ståndpunktens krav då det i praxis redan i dag framgår att kriterierna ska tillämpas.
Ståndpunktens ingress
I ståndpunktens ingress redovisas i huvudsak motiv till ståndpunkten som sådan samt andra internationella åtgärder på området. Den aktuella ingressen bedöms dock inte innehålla några tydliga motiv till de olika artiklarna och kan därmed endast i begränsad omfattning underlätta en tolkning av ståndpunkten. Ingressen påkallar vidare inte i sig några ändringar i de nationella reglerna.
Artiklarna 1 och 12
Ståndpunkten
I artikel 1 punkten 1 anges att varje medlemsstat från fall till fall ska pröva de ansökningar som kommer in om exporttillstånd för varor som finns upptagna i EU:s gemensamma militära förteckning, omnämnd i artikel 12, mot bakgrund av kriterierna i artikel 2. Av artikel 1 punkten 2 framgår att följande ska ingå i de ansökningar om exporttillstånd som avses i punkten 1: ansökningar om licenser för fysisk export, bl.a. sådana som gäller licenstillverkning av krigsmateriel i ett tredjeland, ansökningar om förmedlingslicenser, ansökningar om transiterings- eller omlastningslicenser samt ansökningar om licenser för immateriell överföring av programvara och teknik, t.ex. genom elektroniska medier, fax eller telefon. I medlemsstaternas lagstiftning ska det vidare anges i vilka fall det krävs exporttillstånd med avseende på dessa ansökningar.
I artikel 12 anges att medlemsstaterna ska se till att deras nationella lagstiftning möjliggör kontroll av exporten av all teknik och materiel på EU:s gemensamma militära förteckning. Det anges också att denna ska utgöra referenspunkt för medlemsstaternas nationella förteckningar men inte ersätta dem direkt.
Gällande rätt
I 6 § KML föreskrivs krav på tillstånd för utförsel av krigsmateriel, vilket inkluderar export till tredje land. Lagen är enligt dess 1 § tillämplig på sådant som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel. Den materiel som därmed avses finns förtecknad i en bilaga till KMF, se 1 §. Produkterna i bilagan delas upp i kategorierna krigsmateriel för strid, övrig krigsmateriel och produkter/ämnen för vilka deklarationsskyldighet föreligger enligt 25 § KMF.
Enligt 1 a § KML är det ISP som prövar frågor om tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall. Om ett ärende har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt ska ISP med eget yttrande lämna över ärendet till regeringens prövning.
1 § andra stycket KML anger vilken inriktning som prövningen av ansökningar om tillstånd till bl.a. utförsel av krigsmateriel ska ha. I paragrafen föreskrivs att tillstånd enligt lagen får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Närmare principer för prövningen har lagts fast i regeringens och ISP:s praxis och finns dels i de svenska riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan, dels i den nu aktuella gemensamma ståndpunkten. De svenska riktlinjerna har inte författningsstatus, eftersom de inte är avsedda att utgöra sådana föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen (prop. 1995/96:31, s. 23). Riktlinjerna har dock redovisats för och godkänts av riksdagen i propositionen Lag om krigsmateriel (prop. 1991/92:174, bet. 1992/93:UU1). Att de svenska riktlinjerna och kriterierna i ståndpunkten ska användas vid ISP:s prövning har bekräftats av regeringen genom ISP:s regleringsbrev. I det senaste regleringsbrevet för budgetåret 2010
anges följande. ”ISP ska i sin prövning av tillståndsärenden på krigsmaterielområdet tillämpa både de strikta svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport och de riktlinjer som framgår av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/GUSP om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av militär teknik och krigsmateriel. ISP ska tydliggöra beslutens förenlighet med de svenska riktlinjerna och den gemensamma ståndpunkten”.
Härutöver finns det i 9 § KMF ett undantag som anger att en enskild person för personligt bruk vid utresa från Sverige utan tillstånd enligt lagen om krigsmateriel får föra med sig handeldvapen och ammunition till vapnet, om han enligt vapenlagen (1996:67) är berättigad att inneha vapnet här i landet och vapnet ska återinföras. I samma paragraf anges att ytterligare bestämmelser om utförsel av handeldvapen m.m. finns i
I 11 kap. 1 § d vapenlagen anges bl.a. att regeringen får
meddela föreskrifter om att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen och ammunition från Sverige till ett annat land. Sådana föreskrifter har meddelats i 6 kap. vapenförordningen och enligt bestämmelserna där krävs det tillstånd bl.a. för att föra över ett skjutvapen till ett annat land inom EU.
Överväganden
KML ställer krav på tillstånd för alla de exportåtgärder som räknas upp i artikel 1. Lagen är dock tillämplig endast på de produkter som finns upptagna i bilagan till KMF. I avsnitt 5.1.1 har avhandlats direktivets krav på genomförandeåtgärder och där, i övervägandena avseende artikel 2, finns en utförlig genomgång och motivering till varför regeringen anser att ett genomförande av såväl direktivet som den gemensamma ståndpunkten, kräver att den svenska krigsmaterielförteckningen ersätts av EU:s gemensamma militära förteckning. Sammanfattningsvis kräver direktivet att ansökningar om tillstånd kan prövas mot EU:s gemensamma militära förteckning när det gäller överföring av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd inom unionen, medan ståndpunkten kräver samma sak när det gäller export av krigsmateriel och tekniskt bistånd till tredje land. I övrigt hänvisas här endast till genomgången i regeringens överväganden avseende artikel 2 i direktivet. Även när det gäller konsekvenserna av att den svenska krigsmaterielförteckningen föreslås ersättas av EU:s gemensamma militära förteckning hänvisas till samma avsnitt.
Utredaren konstaterar att i SOU 2005:9, KRUT Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel (KRUT-utredningen) gjordes en genomgripande analys av hur de svenska riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan förhåller sig till EU:s uppförandekod för vapenexport och där föreslogs också en sammansmältning mellan de två dokumenten. KRUT-utredningen föreslog också modernare svenska riktlinjer. KRUT-utredningen kom vidare fram till att det saknades tillräckliga skäl att föreslå att de nya riktlinjer som utredningen föreslog skulle få författningsstatus.
Utredaren konstaterar till att börja med att det ligger utanför uppdraget att på nytt överväga frågan om en modernisering av riktlinjerna.
Utredaren konstaterar när det gäller ståndpunktens krav att ansökningar om utförseltillstånd ska prövas mot kriterierna i ståndpunkten att så redan sker i dag och att detta framgår av praxis samt att det följer av ISP:s regleringsbrev. Utredaren konstaterar vidare att det är ett medvetet val av tidigare regeringar och riksdagen att de svenska riktlinjerna inte har förlänats författningsstatus. Detta då de inte är avsedda att utgöra sådana föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen. Utredaren föreslår därför att inte heller den gemensamma ståndpunktens kriterier bör förlänas författningsstatus.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen anser att det ur ett demokratiskt perspektiv är problematiskt att närmare principer för prövningen av tillstånd enligt KML utvecklas genom praxis, eftersom detta lämnar alltför stort utrymme för godtycke. De avfärdar därför utredningens förslag att inte ge kriterierna i den gemensamma ståndpunkten författningsstatus och rekommenderar i stället en djupare analys av denna fråga.
När det gäller Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens samt Kristna Fredsrörelsens synpunkt att det ur ett demokratiskt perspektiv är problematiskt att närmare principer för prövningen av tillstånd enligt KML utvecklas genom praxis eftersom detta lämnar alltför stort utrymme för godtycke konstaterar regeringen följande. Sedan 1984 finns en rådgivande nämnd i exportkontrollfrågor (se prop. 1984/85:82). Den dåvarande regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP 1996 (se prop. 1995/96:31). Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR. Under år 2009 höll EKR sju sammanträden. ISP:s generaldirektör redovisar till EKR fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export och håller rådet informerat om inspektionens verksamhet på exportkontrollområdet. Ärenden i EKR behandlas på ett tidigt stadium innan en konkret affär är aktuell. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för exportföretagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. En uppgift för rådet är att uttolka riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan, till ytterligare vägledning för ISP. Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Avsikten med det svenska systemet med EKR, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för de politiska partierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och att främja kontinuitet i den förda politiken. EKR ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Utöver den parlamentariska insyn som finns i form av EKR konstaterar regeringen att den sedan 1985 årligen överlämnar en skrivelse till riksdagen om strategisk exportkontroll. I skrivelsen redovisas det gångna årets aktiviteter på exportkontrollområdet. Även den utveckling som har skett genom att den gemensamma ståndpunkten (tidigare uppförandekoden för vapenexport) numera tillämpas parallellt tillsammans med de svenska riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan har nämnts i skrivelserna (se t.ex. skr. 2009/10:114 s. 8). Sammantaget säkerställer detta system enligt regeringens bedömning en sådan parlamentarisk insyn i tillämpningen av
KML att praxisutvecklingen inte kan anses vara problematisk utifrån ett demokratisk perspektiv.
Regeringen gör bedömningen att frågan om en modernisering av riktlinjerna inte bör tas upp i detta lagstiftningsärende, som endast rör genomförande av direktivet och den gemensamma ståndpunkten.
Tillstånd enligt KML får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik (1 § andra stycket). Någon ändring i det avseendet innebär inte det faktum att den gemensamma ståndpunktens kriterier i dag används parallellt med de svenska riktlinjerna vid tillståndsprövningen. Detta har skett genom en utveckling av praxis när det gäller vilka närmare principer som ska användas vid tillståndsprövningen enligt KML. En sådan utveckling av praxis är helt i linje med vad den dåvarande regeringen anförde, och som riksdagen ställde sig bakom, i samband med lagstiftningsärendet då ISP inrättades 1996. Den dåvarande regeringen anförde att ”närmare principer för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och bör också i fortsättningen utvecklas genom praxis och inte genom lagstiftning” (prop. 1995/96:31 s. 25). Den dåvarande regeringen anförde vidare att de svenska riktlinjerna inte har ”författningsstatus, eftersom de inte är avsedda att utgöra sådana föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen” (prop. 1995/96:31, s. 23). Regeringen instämmer i den dåvarande regeringens uppfattning och ser ingen anledning att ändra på detta synsätt. Inte heller den gemensamma ståndpunktens kriterier är enligt regeringens bedömning avsedda att utgöra sådana föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen. Regeringen gör således, liksom utredaren, bedömningen att den gemensamma ståndpunktens kriterier inte föranleder några författningsändringar. Även i fortsättningen bör enligt regeringens bedömning de svenska riktlinjerna och den gemensamma ståndpunktens kriterier tillämpas parallellt vid tillståndsprövningen enligt KML.
När det gäller KMF:s undantag från tillståndskravet för utförsel av handeldvapen för personligt bruk rör undantaget endast den situationen att personen i fråga har tillstånd att inneha vapnet i Sverige och vapnet ska återinföras. I likhet med utredaren kan därmed regeringen inte se att undantaget står i strid med artikel 12 i ståndpunkten.
Artikel 2
Ståndpunkten
Artikeln innehåller åtta kriterier mot vilka ansökningar om exporttillstånd för varor som finns upptagna i EU:s gemensamma militära förteckning ska prövas. De åtta kriterierna kan rubriceras på följande sätt.
– Respekt för internationella förpliktelser. – Mottagarens respekt för mänskliga rättigheter. – Den interna situationen i mottagarlandet. – Bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet. – Medlemsstaternas, allierades och andra vänliga staters säkerhet. – Mottagarens uppträdande gentemot det internationella samfundet.
– Risken för icke-avtalad slutanvändning eller vidareexport. Prop. 2010/11:112
– Exportens förenlighet med mottagarlandets utvecklingsnivå.
Överväganden
Artikeln motsvarar det som tidigare benämndes EU:s uppförandekod för vapenexport med förstärkningar på några punkter. För den praktiska tillämpningen av kriterierna har medlemsstaterna även tagit fram en användarguide som hänvisas till i artikel 13 och som innehåller detaljerade rekommendationer.
Artikeln innehåller inte i sig själv några krav på genomförandeåtgärder utan ska läsas tillsammans med artikel 1. Som nämnts ovan i övervägandena avseende artikel 1 prövar ISP och regeringen redan i dag ansökningar om utförseltillstånd avseende krigsmateriel mot kriterierna i artikel 2. För att Sverige helt ska uppfylla sina åtaganden krävs dock att EU:s gemensamma militära förteckning ges samma status som eller ersätter den svenska krigsmaterielförteckningen, varav regeringen, liksom utredaren, har föreslagit det senare.
Artikel 3
Ståndpunkten
Artikeln föreskriver att ståndpunkten inte ska påverka medlemsstaternas rätt att tillämpa en mer restriktiv politik.
Överväganden
Artikeln ställer inga krav på författningsändringar eller andra åtgärder. Den signalerar dock att det ur ett EU-perspektiv är tillåtet att medlemsstaterna, när det gäller export till tredje land, använder hårdare kriterier.
Artikel 4
Ståndpunkten
Artikeln innehåller bestämmelser om informationsutbyte och samråd mellan medlemsstaterna. Enligt punkten 1 ska medlemsstaterna översända utförlig information om de ansökningar om exporttillstånd som har avslagits i enlighet med kriterierna i ståndpunkten tillsammans med en förklaring till beslutet. Vidare ska medlemsstaterna, innan de beviljar ett tillstånd som en annan eller andra medlemsstater har vägrat bevilja för en i huvudsak identisk transaktion under de senaste tre åren, samråda med den eller de medlemsstater som avslog ansökan eller ansökningarna. Om medlemsstaten därefter väljer att ändå bevilja tillstånd ska den underrätta den eller de medlemsstater som avslog
ansökan eller ansökningarna om detta och därvid utförligt förklara sina egna skäl.
Enligt punkten 2 ska varje stat själv fatta beslutet att tillåta eller vägra överföring av militär teknik eller krigsmateriel. En ansökan om tillstånd ska anses ha avslagits när medlemsstaten har vägrat att tillåta den faktiska försäljningen eller exporten av den berörda militära tekniken eller krigsmaterielen, om försäljningen i annat fall skulle ha ägt rum, eller när den har vägrat att sluta det relevanta avtalet. För detta ändamål kan ett anmälningspliktigt avslag, i enlighet med nationella förfaranden, innefatta avslag på en ansökan om tillstånd att inleda förhandlingar eller ett nekande svar på en formell inledande förfrågan om en särskild beställning.
Enligt punkten 3 ska medlemsstaterna behandla avslag och samråd konfidentiellt och inte använda dem för att uppnå kommersiella fördelar.
Gällande rätt
Enligt 2 § förordningen (2010:1101) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter ska inspektionen förmedla sådan information om kontroll av bl.a. krigsmateriel som Sverige har åtagit sig att tillhandahålla som medlem i EU och de multilaterala exportkontrollregimerna, ha ett informations- och erfarenhetsutbyte med motsvarande organ i andra länder samt delta i det europeiska samarbetet, bl.a. genom att bevaka andra länders avslag på tillståndsansökningar, informera Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd och övriga medlemsstater i EU samt berörda internationella organ om avslag på svenska ansökningar om tillstånd samt genomföra konsultationer enligt rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel och uppfylla de åtaganden inom sitt verksamhetsområde som i övrigt följer av Sveriges samarbete inom EU och följa de tillämpningsbestämmelser som överenskommits mellan EU:s medlemsstater.
Överväganden
Regeringens uppfattning, liksom utredarens, är att ståndpunktens krav på informationsutbyte och samråd är uppfyllt genom bestämmelserna i ISP:s instruktion. Punkten 2 i ståndpunkten reglerar enbart när ett anmälningspliktigt beslut om avslag ska anses ha meddelats och täcks också av instruktionens bestämmelser. I detta sammanhang kan för tydlighets skull nämnas att ordet överföring inte har samma betydelse här som i direktiv 2009/43/EG, där det finns en definition av begreppet som endast avser direktivet. Åläggandet att avslag och samråd ska behandlas konfidentiellt bedöms vara uppfyllt då de uppgifter saken rör regelmässigt måste anses falla under utrikessekretessen.
I fråga om sekretess hänvisas till regeringens överväganden och förslag i avsnitt 5.1.4 under artikel 12, där det föreslås att en sekretessbrytande bestämmelse ska införas i ISP:s myndighetsinstruktion.
Artikel 5
Ståndpunkten
I artikeln ställs krav på att exporttillstånd endast ska beviljas på grundval av tillförlitlig förhandskunskap om slutanvändningen i mottagarlandet samt sägs att detta i allmänhet kommer att kräva ett noga kontrollerat slutanvändarintyg eller motsvarande dokumentation. Det anges också att medlemsstaterna, när de bedömer ansökningar om licenser för tillverkning i tredje land, ska beakta dels möjligheten att produkterna kommer att användas i framställningslandet, dels risken för att produkten kommer att avledas eller exporteras till en oönskad slutanvändare.
Gällande rätt
Enligt 8 § KMF ska en ansökan om utförsel enligt 6 § KML bl.a. innehålla uppgift om mottagare och slutanvändare. Uppgifterna följs sedan upp genom ISP:s tillsyn som bl.a. regleras i 19 § KML och 21 § KMF.
Överväganden
Som nämnts i regeringens överväganden avseende artikel 1 tillämpas kriterierna i den gemensamma ståndpunkten redan i dag vid tillståndsprövningen enligt KML. För att kunna göra det krävs i praktiken sådan dokumentation som artikeln föreskriver. Härutöver följer av de svenska riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan att ett intyg – slutanvändarintyg eller bearbetningsintyg – bör finnas före utförsel. Ordet ”bör” signalerar här att det finns fall där man kan göra undantag från kravet på intyg. Den praxis som utvecklats innebär att ISP regelmässigt begär intyg men att undantag görs i situationer där materiel förs ut temporärt. Exempel är utförsel i samband med testning, underhåll, reparation, demonstration samt vid transitering av materiel genom Sverige. Liksom utredaren bedömer regeringen att Sverige redan uppfyller sina åtaganden enligt artikeln och att den inte kräver någon författningsändring eller annan åtgärd.
Artikel 6
Ståndpunkten
Artikeln anger att kriterierna i artikel 2 och samrådsförfarandet i artikel 4 ska, utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 1334/2000, också gälla medlemsstaterna med avseende på varor och teknik med dubbla användningsområden, när det finns rimlig anledning att anta att slutanvändaren av varorna och tekniken kommer att vara de väpnade styrkorna eller den interna säkerhetstjänsten eller liknande enheter i mottagarlandet. Hänvisningar i ståndpunkten till militär teknik
eller krigsmateriel ska i det avseendet uppfattas som att de omfattar varorna i bilagan till den omnämnda EU-förordningen.
Överväganden
Rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden har den 29 augusti 2009 upphävts och ersatts av rådets förordning (EG) nr 428/2009. Detta återspeglas ännu inte i ståndpunkten. I artikel 12.1 c) i den nya EUförordningen anges att medlemsstaterna, vid beslut om beviljande av ett individuellt eller globalt exporttillstånd eller beviljande av tillstånd till förmedlingstjänster enligt förordningen, ska beakta alla relevanta aspekter inbegripet nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter, inbegripet de som täcks av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel.
Artikeln anger att samma kriterier som ansökningar om krigsmateriel och militär teknik ska prövas mot ska användas vid vissa särskilt riskbetonade ansökningar om export av PDA. Samarbetet om kontroll av PDA är en fråga där EU har exklusiv befogenhet. Genom den aktuella bestämmelsen i den nya EU-förordningen genomförs artikel 6 i den gemensamma ståndpunkten direkt i unionsrätten. EU-förordningar är till alla delar bindande och direkt tillämpliga i alla medlemsstater (artikel 288 andra stycket EUF-fördraget). Några svenska författningsändringar eller andra åtgärder krävs därmed inte (jfr prop. 2009/10:205 s. 73).
Artikel 7
Ståndpunkten
Artikeln föreskriver att medlemsstaterna, i syfte att göra ståndpunkten så effektiv som möjligt, ska arbeta inom ramen för Gusp för att förstärka samarbetet och främja samsynen på exporten av militär teknik och krigsmateriel.
Överväganden
Artikeln har karaktären av en politisk målsättning och ställer inga krav på svenska genomförandeåtgärder.
Artikel 8
Ståndpunkten
Av punkten 1 följer att medlemsstaterna konfidentiellt ska lämna årliga rapporter om sin export av militär teknik och krigsmateriel och sitt
genomförande av ståndpunkten till de övriga medlemsstaterna. I punkten 2 anges att EU ska komma med en årlig rapport som bygger på bidrag från alla medlemsstaterna och som ska läggas fram för rådet och offentliggöras i C-serien i Europeiska unionens officiella tidning. Av punkten 3 följer avslutningsvis att varje medlemsstat som exporterar militär teknik eller krigsmateriel ska dels offentliggöra en nationell rapport härom, dels lämna i användarguiden angiven information till EU:s årliga rapport.
Gällande rätt
Som nämnts ovan i anslutning till analysen av artikel 4 föreskrivs i ISP:s instruktion, att ISP ska förmedla sådan information om exportkontroll av krigsmateriel som Sverige har åtagit sig att tillhandahålla som medlem i EU samt att ISP ska uppfylla de åtaganden inom sitt verksamhetsområde som i övrigt följer av Sveriges samarbete inom EU och följa de tillämpningsföreskrifter som överenskommits mellan EU:s medlemsstater. I 3 § samma förordning stadgas vidare att ISP varje år före den 15 februari ska lämna regeringen dels en redogörelse för den svenska exporten av krigsmateriel och andra strategiska produkter under det föregående kalenderåret, dels en beskrivning av viktiga tendenser inom svensk och internationell exportkontroll.
Överväganden
Regeringen gör, liksom utredaren, bedömningen att Sverige redan har de bestämmelser på plats som behövs för att uppfylla åtagandena enligt artikeln. Härutöver kan även pekas på förslaget att en sekretessbrytande bestämmelse bör införas i instruktionen (se avsnitt 5.1.4 under övervägandena avseende artikel 12). I likhet med utredaren bedömer dock regeringen att några sekretesskyddade uppgifter inte behöver lämnas i de rapporter som nämns i artikeln.
Artikel 9
Ståndpunkten
Artikeln anger att medlemsstaterna, när så är lämpligt och inom ramen för Gusp, gemensamt ska bedöma situationen för de möjliga eller faktiska mottagarna av exporten av militär teknik och krigsmateriel från medlemsstaterna, mot bakgrund av principerna och kriterierna i denna gemensamma ståndpunkt.
Överväganden
Artikeln har karaktären av en politisk målsättning och ställer inga krav på svenska genomförandeåtgärder.
Artikel 10
Ståndpunkten
Artikeln anger att medlemsstaterna i och för sig får beakta en tilltänkt exports inverkan på de egna ekonomiska, sociala, kommersiella och industriella förhållandena, men att detta inte ska påverka tillämpningen av kriterierna i ståndpunkten.
Överväganden
Artikeln har karaktären av en politisk målsättning. De uppräknade faktorerna är vidare inget som ISP ska ta hänsyn till vid tillståndsprövningen enligt 1 § andra stycket KML eller enligt de närmare principer för prövningen som anges i de svenska riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan. Mot denna bakgrund gör regeringen, liksom utredaren, bedömningen att artikeln inte kräver några svenska genomförandeåtgärder.
Artikel 11
Ståndpunkten
I artikel anges att medlemsstaterna ska göra sitt yttersta för att uppmuntra andra stater som exporterar militär teknik eller krigsmateriel att tillämpa kriterierna i ståndpunkten. Medlemsstaterna ska också regelbundet utbyta erfarenheter med sådana stater som tillämpar dem.
Överväganden
Artikeln har karaktären av en utrikespolitisk målsättning och ställer inga krav på formella svenska genomförandeåtgärder.
Artikel 13
Ståndpunkten
Artikeln anger att användarguiden för den Europeiska uppförandekoden för export av krigsmateriel ska tjäna som vägledning vid genomförandet av ståndpunkten.
Överväganden
Användarguiden är ett dokument som har tagits fram av medlemsstaterna och som är avsedd att hjälpa dem att tillämpa kriterierna i ståndpunkten. Dokumentet innehåller följaktligen riktlinjer för tolkning av kriterierna och löser också vissa praktiska frågor rörande genomförandet av
ståndpunkten, t.ex. hur utbytet av information ska ske och vilken information som ska lämnas i de i artikel 8 angivna rapporterna. Den är i första hand avsedd för tjänstemän som handlägger exporttillstånd. Användarguiden kan nås från rådets hemsida för säkerhetsrelaterade exportkontroller.
Artikeln innehåller egentligen inget klart definierat åtagande. Som nämnts i övervägandena avseende artiklarna 1 och 12 tillämpas i dag den gemensamma ståndpunktens kriterier parallellt med de svenska riktlinjerna vid tillståndprövning enligt KML. Vidare anges i 2 § i ISP:s myndighetsinstruktion att ISP ska följa de tillämpningsbestämmelser som överenskommits mellan EU:s medlemsstater. Detta får under alla förhållanden anses omfatta även artikel 13.
Artiklarna 14–16
Ståndpunkten
Artiklarna anger när ståndpunkten börjar gälla, vilket var den 8 december 2008, när den ska ses över – tre år efter antagandet – samt att den ska publiceras i Europeiska unionens officiella tidning, vilket skedde den 13 december 2008.
Överväganden
Artikeln ställer inga krav på svenska genomförandeåtgärder.
6. Ikraftträdande m.m.
Regeringens förslag: Ändringarna i lagen om krigsmateriel ska träda i kraft den 30 juni 2012.
Tillstånd som har meddelats enligt äldre föreskrifter ska anses meddelade enligt de nya föreskrifterna. De nya bestämmelserna i 9 § ska tillämpas även på sådana avtal om tekniskt bistånd som avses i 8 § och som har ingåtts före den 30 juni 2012.
Promemorians förslag: Motsvarar regeringens förslag när det gäller att tillstånd som har meddelats enligt äldre föreskrifter ska anses som meddelade enligt av de nya föreskrifterna. Promemorian föreslår dock att lagändringarna ska träda i kraft den 30 juni 2011, att äldre föreskrifter ska gälla och tillämpas till den 30 juni 2012 samt att de paragrafer som föreslås få ny lydelse samt de föreslagna nya paragraferna ska tillämpas första gången från och med den 30 juni 2012.
Remissinstanserna: Inspektionen för strategiska produkter anser att den i god tid före den 30 juni 2012 bör få författningsenlig möjlighet att besluta om generella överföringstillstånd och om certifiering.
Skälen för regeringens förslag
Ikraftträdande
Artikel 18.1 i direktivet föreskriver att medlemsstaterna senast den 30 juni 2011 ska anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Medlemsstaterna ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 30 juni 2012.
Regeringen gör bedömningen att direktivets uttryck ”anta och offentliggöra” i det här fallet enligt den svenska rättsordningen får anses ha den innebörden att riksdagen bör ha beslutat lagändringarna i sådan tid att dessa kan offentliggöras genom kungörelse i Svensk författningssamling (SFS) senast den 30 juni 2011. Regeringen gör bedömningen att riksdagen därmed senast den 15 juni 2011 bör ha beslutat de lagändringar som krävs enligt direktivet medan regeringen senast den 16 juni 2011 bör, dels ha utfärdat de av riksdagen beslutade lagändringarna, dels ha beslutat motsvarande nödvändiga förordningsändringar. Både lag- och förordningsändringarna bör också senast den 30 juni 2011 ha kungjorts i Svensk författningssamling (SFS). Direktivets krav att medlemsstaterna ska tillämpa de bestämmelser som krävs för att genomföra direktivet från och med den 30 juni 2012 bör enligt svenska rättsförhållanden motsvara att lag- och förordningsändringarna bör träda i kraft den dagen. Regeringen föreslår därför att lagändringarna träder i kraft den 30 juni 2012.
Inspektionen för strategiska produkter anser att den i god tid före den 30 juni 2012 bör få författningsenlig möjlighet att besluta om generella överföringstillstånd och om certifiering. Regeringen konstaterar att inspektionen under lång tid före den 30 juni 2012 måste vidta förberedande åtgärder inför de nya uppgifter som direktivet medför, bl.a. införandet av de nya tillståndsslagen och certifieringsprocessen. Särskilda informationsinsatser som riktar sig till berörda företag genom information på ISP:s hemsida eller genom besök på berörda företag kan vara ett led i sådana förberedande åtgärder. Inspektionen har dock inte särskilt angett vilka förberedelseåtgärder som den anser kräver att föreslagna lagändringar träder i kraft redan innan dessa enligt direktivet ska börja tillämpas. Inspektionens förberedelser bör enligt regeringens mening kunna göras utan att bestämmelserna om de nya tillståndslagen och certifieringsprocessen har trätt i kraft.
Övergångsbestämmelser
I tydliggörande syfte bör övergångsvis föreskrivas att tillstånd som har meddelats enligt äldre föreskrifter ska anses meddelade enligt denna lag.
De nya bestämmelserna i 9 § ska tillämpas även på sådana avtal om tekniskt bistånd som avses i 8 § och som har ingåtts före den 30 juni 2012. Detta är en följd av att det i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1 föreslås att tekniskt bistånd ska omfattas av tillståndskravet enligt 8 §. Detta bör komma till uttryck i en övergångsbestämmelse (jfr prop. 1991/92:174 s. 77, 78, 97 och 187).
Prop. 2010/11:
7. Ekonomiska konsekvenser
7.1. Konsekvenser för det allmänna
Regeringens bedömning: De i denna proposition föreslagna bestämmelserna medför en mer heltäckande reglering av områden som tidigare inte täcktes av svensk lagstiftning. Inspektionen för strategiska produkter kommer till följd därav att påföras vissa nya uppgifter. Detta bedöms leda till vissa uppstartkostnader för inspektionen. Dessa ska finansieras inom befintliga ramar. De nya bestämmelserna bedöms inte i övrigt få några ekonomiska konsekvenser.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens bedömning: De i denna proposition föreslagna bestämmelserna medför en mer heltäckande reglering av områden som tidigare inte täcktes av svensk lagstiftning För tillsynsmyndigheten Inspektionen för strategiska produkter innebär detta att tillsynsområdena ökar i motsvarande mån. Förslagen innebär nämligen att lagens tillämpningsområde utökas till att omfatta tekniskt bistånd och att tillståndskrav därför föreslås för bl.a. lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Det föreslås vidare tre typer av tillstånd – generellt, globalt och individuellt – vid utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Det föreslås även att en mottagare av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd här i landet efter ansökan ska få certifieras. Det föreslås också att EU:s gemensamma militära lista i huvudsak bör ersätta den nuvarande svenska krigsmaterielförteckningen. Det innebär bl.a. att fler produktkategorier än i dag kommer att kontrolleras.
Härutöver föreslås med de ovan angivna förändringarna förknippade tillsyns-, kontroll- och skyddsåtgärder, ansvars- och överklagandebestämmelser samt bestämmelser om offentliggörande av generella tillstånd och certifierade mottagare.
De nya områdena bedöms leda till vissa uppstartkostnader för inspektionen. Dessa rör främst certifieringsprocessen men även utökandet av lagens tillämpningsområde till tekniskt bistånd och införandet de nya tillståndsslagen. Detta arbete kommer i huvudsak att ske när de förslag som nu lämnas har beslutats, dvs. mellan den 30 juni 2011 och den 30 juni 2012. De mer exakta kostnaderna bedöms därmed i dagsläget inte gå att uppskatta. Kostnaderna bör dock vara begränsade och ska finansieras inom befintliga ramar.
Inspektionen för strategiska produkter är en avgiftsfinansierad myndighet, vilket innebär att förslagen i förhållande till inspektionen inte
bedöms påverka kostnaderna eller intäkterna för staten, kommunerna eller landstingen.
När det särskilt gäller de möjligheter som införs att överklaga ett beslut om vägran av certifiering, beslut om återkallelse av en certifiering eller beslut att utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet enligt ett generellt tillstånd tills vidare inte får ske till en viss certifierad mottagare, förväntas detta förekomma sällan. De kostnadsökningar som förslagen kan komma att medföra är således marginella och ska finansieras inom befintliga anslagsramar.
Det är i dag mycket ovanligt att förundersökningar inleds för misstanke om brott mot bestämmelserna i lagen om krigsmateriel och ännu ovanligare att åtal väcks för sådana brott. Även om det i denna proposition föreslås att det kriminaliserade området ska utökas görs därför bedömningen att eventuella kostnader för polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten och de allmänna domstolarna ryms inom ramen för dessa myndigheters anslag.
7.2. Konsekvenser för företagen
Regeringens bedömning: Förslagen medför inte några omfattande konsekvenser för företagen. Förslagen syftar huvudsakligen till att åstadkomma administrativ förenkling för företag vid överföring av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd inom EES.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens bedömning: Ett övergripande syfte med det nya EU-direktivet är att stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft och underlätta rörligheten av krigsmateriel och lämnade av tekniskt bistånd inom EES.
Förslagen berör framförallt företag som köper och säljer krigsmateriel, komponenter till krigsmateriel eller tekniska tjänster avseende krigsmateriel.
Förslagen syftar i huvudsak till att åstadkomma administrativ förenkling för företag vid överföring av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd inom EES. Detta är främst tänkt att ske genom användandet av generella tillstånd i kombination med certifieringssystemet. Berörda företag kan åsamkas vissa administrativa uppgifter men förslagen sett som helhet innebär förenklingar. Hur stor förenklingen blir beror dock på i vilken utsträckning EES-länderna utfärdar generella tillstånd och hur många produkter de tillåts omfatta, vilket återstår att se.
ISP hanterar årligen ca 1 100–1 200 utförseltillstånd avseende krigsmateriel. Över hälften av dessa tillstånd avser EES-länder. Införandet av generella tillstånd bedöms reducera antalet ansökningar om utförseltillstånd hos ISP med ca 30 procent.
Det bedöms att antalet företag som kommer att ansöka om certifiering i Sverige kommer att uppgå till minst 15–20 stycken. De företagen får en administrativ kostnad för att leverera ett certifieringsunderlag till ISP. Detaljerna i certifieringsunderlaget framgår av artikel 9, särskilt artikel 9.2, i direktivet och dessa bestämmelser kommer att genomföras genom 10 b § första stycket KML och genom föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av 10 b § andra stycket KML. I den mån det är möjligt inom ramen för direktivets bestämmelser och utan att göra avkall på andra nödvändiga kontrollbestämmelser kommer regeringen, när den meddelar de nämnda föreskrifterna, även att vinnlägga sig om att välja en för företagen ur administrativ synpunkt rimlig utformning. Import av kontrollerade produkter kommer att kunna ske snabbare för de certifierade företagen, vilket förhoppningsvis leder till minskade kostnader för dessa företag.
Att EU:s gemensamma militära förteckning ersätter den nuvarande svenska krigsmaterielförteckningen innebär i sig självt en administrativ förenkling eftersom Sverige därmed i fortsättningen kommer att utgå från samma förteckning som de andra EES-länderna. Det kommer att underlätta såväl klassificeringen av olika produkter som informationsutbytet mellan EES-länderna samt leda till en ökad harmonisering vid tillämpningen av de kriterier för krigsmaterielexport som anges i ståndpunkten. Eftersom EU:s militära förteckning är mer detaljerad än den svenska krigsmaterielförteckningen kommer det också att bli enklare för företag och enskilda att själva se om en produkt kräver tillstånd.
I dag har ungefär 130 företag tillverkningstillstånd och ungefär 30 företag tillhandahållandetillstånd enligt KML. För dessa företag bedöms införandet av tillståndskrav för tekniskt bistånd i 4, 6, 8 och 9 §§ KML endast innebära smärre administrativa konsekvenser. För renodlade tjänsteföretag som tillhandahåller tekniskt bistånd till någon i utlandet och som i dag inte är under kontroll innebär införandet av tillståndskrav för tekniskt bistånd i KML att dessa måste införa en intern organisation för att hantera nödvändiga tillstånd, om man har utländska kunder. Antalet företag kan med en försiktig bedömning bedömas uppgå till ungefär 20–30 stycken. Dessa företag kommer även att omfattas av ISP:s tillsyn.
Inspektionen för strategiska produkter är en avgiftsfinansierad myndighet. Enligt 22 § KML får ISP ta ut en avgift för tillsyn eller tillståndsprövning enligt KML. Närmare föreskrifter om avgifter till ISP finns i förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. Då ISP:s tillsyn föreslås utvidgas till att omfatta även renodlade tjänsteföretag som tillhandahåller tekniskt bistånd till någon i utlandet (4 §) kan sådana företag, som utredaren påpekat, även komma att bli avgiftsskyldiga enligt 22 § KML och enligt den nämnda förordningen, om förutsättningarna enligt dessa bestämmelser är uppfyllda.
I den mån inspektionen beslutar om avgifter uppstår således kostnader för företagen.
8. Författningskommentar
8.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel
1 § Denna lag gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd.
Tillstånd enligt denna lag får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.1.1 under rubrikerna Artikel 2 Tillämpningsområde och Artikel 3 Definitioner, motsvarar till viss del den nuvarande 1 §.
Den ändrade lydelsen i första stycket innebär en förenkling av texten och att lagens tillämpningsområde utökas till att omfatta tekniskt bistånd. Det förhållandet att preciseringarna ”vapen” och ”ammunition” slopas beträffande den materiel som enligt regeringens föreskrifter ska utgöra krigsmateriel innebär inte någon ändring i sak. Regeringen ges möjlighet att, utöver vad som utgör krigsmateriel, meddela föreskrifter om vad som utgör tekniskt bistånd. Eftersom EU:s gemensamma militära förteckning ersätter den nuvarande svenska förteckningen över krigsmateriel innebär det att tekniskt bistånd kommer att utgöra den militära teknik med tillhörande definitioner som framgår under kategorin ML22 i EU:s gemensamma militära förteckning. Tekniskt bistånd kommer därmed att utgöra den teknik som krävs för utveckling, produktion eller användning av den krigsmateriel som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning. Med teknik avses specifik information som är nödvändig för utveckling, produktion eller användning av varor. Informationen kan ha formen av teknisk assistans eller tekniska uppgifter. Teknisk assistans kan avse instruktioner, praktiska färdigheter, utbildning, arbetsmetoder och konsulttjänster. Teknisk assistans kan innebära överföring av tekniska uppgifter. Tekniska uppgifter kan avse t.ex. planer, diagram, modeller, formler, tabeller, ritningar, manualer och instruktioner, skrivna eller inspelade på andra medier eller enheter såsom disketter, band eller ROM-minnen.
1 a § Inspektionen för strategiska produkter prövar frågor om tillstånd, förbud, undantag i enskilda fall och certifiering enligt denna lag.
Inspektionen ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Det gäller dock inte ärenden om certifiering.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 9.1, motsvarar till viss del den nuvarande 1 a §.
I första stycket har ett tillägg gjorts om att Inspektionen för strategiska produkter, utöver att pröva frågor om tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall, prövar frågor om certifiering. De frågor om certifiering som blir aktuella att pröva är beslut om beviljande eller vägran av certifiering enligt 10 a § eller återkallelse av certifiering enligt 16 §.
I andra stycket görs en språklig justering samt ett tillägg som innebär att ett ärende om certifiering inte kommer att kunna överlämnas av inspektionen till regeringens prövning.
Bestämmelsen har utformats enligt Lagrådets förslag.
2 § I denna lag förstås med
certifiering: en certifiering som ger en mottagare av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd här i landet rätt att ta emot krigsmateriel eller tekniskt bistånd, som överförs till Sverige från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) enligt ett generellt överföringstillstånd, vilket har offentliggjorts av ett EES-land,
generellt tillstånd: ett tillstånd enligt 6 § första stycket som direkt ger en leverantör här i landet rätt att till en eller flera kategorier av mottagare i ett annat land föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet,
generellt överföringstillstånd: ett tillstånd som har utfärdats av en nationell myndighet i ett annat EES-land än Sverige, vilket direkt ger en leverantör i det landet rätt att till en eller flera kategorier av mottagare i ett annat EES-land överföra sådan krigsmateriel eller sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet,
globalt tillstånd: ett tillstånd enligt 6 § första stycket som ger en enskild leverantör rätt att till en eller flera mottagare eller kategorier av mottagare i ett eller flera andra länder föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet,
individuellt tillstånd: ett tillstånd enligt 6 § första stycket som ger en enskild leverantör rätt att föra ut krigsmateriel eller lämna tekniskt bistånd som avser en angiven kvantitet specificerad krigsmateriel som ska vidarebefordras i en eller flera transporter till en mottagare i ett annat land,
tillhandahållande: försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva eller förmedling,
tillverkning: framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel,
tillverkningsrätt: varje rätt att tillverka krigsmateriel, transitering: transport av krigsmateriel eller tekniskt bistånd genom ett eller flera EES-länder utöver ursprungslandet och det mottagande landet,
överföring inom EES: en förflyttning eller annan rörelse av krigsmateriel eller tekniskt bistånd från en leverantör i ett EES-land till en mottagare i ett annat
EES-land,
överföringstillstånd: ett tillstånd som kan vara generellt, globalt eller individuellt och som har utfärdats av en nationell myndighet i ett annat EES-land än Sverige, vilket ger en leverantör i det landet rätt att till en mottagare i ett annat
EES-land överföra krigsmateriel eller tekniskt bistånd.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.1.1 under rubriken Artikel 3 Definitioner och i avsnitt i 5.1.2 under rubrikerna Artiklarna 4.5 och 4.6, Artikel 6 Globala överföringstillstånd och Artikel 7 Individuella överföringstillstånd, motsvarar till viss del den nuvarande 2 § och innehåller definitioner av vissa begrepp som förekommer i lagen.
Paragrafen har ändrats på så sätt att definitionerna av begreppen certifiering, generellt tillstånd, generellt överföringstillstånd, globalt tillstånd, individuellt tillstånd, transitering, överföring inom EES och överföringstillstånd har lagts till. Dessutom har, enligt Lagrådets förslag, paragrafen ändrats på så sätt att definitionerna anges i bokstavsordning.
Definitionen av begreppet certifiering baseras på artiklarna 9.1 och 5.2 b) i direktivet.
Definitionen av begreppet generellt tillstånd baseras på motsvarigheten generella överföringstillstånd i artikel 5.1 i direktivet. Till skillnad från vad som gäller för generella överföringstillstånd enligt direktivet ska dock ett generellt tillstånd enligt definitionen kunna användas i förhållande till alla länder och inte begränsas till överföring av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd inom EES. En sådan begränsning av användningen av det generella tillståndet anges dock i 6 b §. Enligt definitionen är ett generellt tillstånd ett tillstånd enligt 6 § första stycket. När begreppet generellt tillstånd används i lagen avses därmed alltid ett tillstånd enligt 6 § första stycket som är beslutat av antingen Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen. Definitionen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Definitionen av begreppet generellt överföringstillstånd baseras på direktivets definition av begreppet överföringstillstånd i artikel 3.5 och beskrivningen av innebörden av ett generellt överföringstillstånd i artikel 5.1. I lagen används begreppet med den innebörden att en nationell myndighet i något annat EES-land än Sverige har utfärdat tillståndet.
Definitionen av begreppet globalt tillstånd baseras på motsvarigheten globala överföringstillstånd i artiklarna 6.1 och 6.2 i direktivet. Till skillnad från vad som gäller för globala överföringstillstånd enligt direktivet ska dock ett globalt tillstånd kunna användas i förhållande till alla länder och inte begränsas till överföring av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd inom EES. Enligt definitionen är ett globalt tillstånd ett tillstånd enligt 6 § första stycket. När begreppet globalt tillstånd används i lagen avses därmed alltid ett tillstånd enligt 6 § första stycket som är beslutat av antingen Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen.
Definitionen av begreppet individuellt tillstånd baseras på motsvarigheten individuella överföringstillstånd i artikel 7 i direktivet. Till skillnad från vad som gäller för individuella överföringstillstånd enligt direktivet ska dock ett individuellt tillstånd kunna användas i förhållande till alla länder och inte begränsas till överföring av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd inom EES. Enligt definitionen är ett individuellt tillstånd ett tillstånd enligt 6 § första stycket. När begreppet individuellt tillstånd används i lagen avses därmed alltid ett tillstånd enligt 6 § första stycket som är beslutat av antingen Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen.
Definitionen av begreppet transitering motsvarar direktivets definition av begreppet transitering i artikel 3.7. Definitionen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Definitionen av begreppet överföring inom EES motsvarar direktivets definition av begreppet överföring i artikel 3.2.
Definitionen av begreppet överföringstillstånd motsvarar i stort sett direktivets definition av begreppet överföringstillstånd i artikel 3.5. I
artikel 4.4 framgår dessutom att överföringstillstånden ska vara generella, globala eller individuella, vilket har förts in i definitionen. I lagen används begreppet med den innebörden att en nationell myndighet i något annat EES-land än Sverige har utfärdat tillståndet.
4 § Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel samt verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärsverk.
Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet, eller tillhandahållande av uppfinning, metod för framställning av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet eller det tekniska biståndet gäller.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1996:67) eller sådan hantering av ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1, motsvarar i huvudsak den nuvarande 4 §.
Den ändrade lydelsen i första stycket innebär att verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet blir tillståndspliktig. Ändringen är ett led i genomförandet av såväl direktivet som den gemensamma ståndpunkten på så sätt att EU:s gemensamma militära förteckning, som omfattar tekniskt bistånd, ersätter den nuvarande svenska krigsmaterielförteckningen, som inte omfattar tekniskt bistånd. Vad som utgör tekniskt bistånd kommer att framgå av föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av 1 § första stycket. Tillsynsbestämmelserna enligt 18–20 §§ lagen om krigsmateriel är kopplade till 3 och 4 §§ i lagen. Genom ändringen kommer därför även renodlade tjänsteföretag, som inte tillverkar eller tillhandahåller fysisk krigsmateriel och därmed inte redan bedriver verksamhet som är tillståndspliktig enligt 3 eller 4 § i lagen, att stå under tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter.
Ändringen i fjärde stycket är en följdändring av ändringen i första stycket och innebär att innehavare av tillverkningstillstånd inte behöver ett tillhandahållandetillstånd enligt första eller andra stycket om verksamheten avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet eller det tekniska biståndet gäller.
6 § Krigsmateriel får inte föras ut ur landet och tekniskt bistånd får inte lämnas till någon utanför landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara och tekniskt bistånd likställs med utförsel en överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat liknande sätt.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd enligt första stycket, när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES
1. om det är fråga om transitering,
2. om den som för ut krigsmaterielen ur landet eller lämnar det tekniska biståndet utanför landet eller mottagaren är en del av ett statligt organ eller en del av försvarsmakten,
3. om det är fråga om leveranser som Europeiska unionen, Nato, Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller andra mellanstatliga organisationer gör i syfte att fullgöra sina uppdrag,
4. om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för att genomföra ett samverkande program för krigsmateriel och tekniskt bistånd mellan EES-länder,
5. om utförseln eller lämnandet är kopplat till humanitär hjälp vid en katastrof eller som gåva i en nödsituation, och
6. om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för eller efter reparation, underhåll, utställning eller demonstration.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av
1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket,
2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,
3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,
4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 13 § b vapenlagen (1996:67).
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubrikerna Artikel 4.1 och Artiklarna 4.2 och 4.3, motsvarar till viss del den nuvarande 6 §.
Ändringarna i första stycket innebär att tillståndskrav införs för att lämna tekniskt bistånd avseende krigsmateriel till någon utanför landet. De situationer som avses är således sådana där mottagaren befinner sig utanför landet. Däremot omfattas inte sådana situationer där mottagaren kommer till Sverige för att få tekniskt bistånd som han eller hon avser att använda i utlandet. Även överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat liknande sätt, vilket bedöms omfatta tillhandahållande via e-post och Internet, omfattas av tillståndskravet. Vad som utgör tekniskt bistånd kommer att framgå av föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av 1 § första stycket.
Andra stycket är nytt. Punkten 1 innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES genom transitering. En definition om vad som avses med transitering finns i 2 §.
Bestämmelsen genomför andra meningen i artikel 4.1 i direktivet. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen genom förordning föreskriva ett undantag från tillståndskravet för situationer där krigsmateriel eller
tekniskt bistånd, som redan omfattas av ett överföringstillstånd som har meddelats i ett annat EES-land, endast transiteras genom Sverige.
Andra stycket, punkterna 2–6 innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES beträffande de undantag som anges i artikel 4.2 i direktivet. Genom bemyndigandet ges regeringen möjlighet att i framtiden genom föreskrifter helt eller delvis utnyttja vad direktivet föreskriver i artikel 4.2.
6 a § Ett tillstånd enligt 6 § första stycket kan vara generellt, globalt eller individuellt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana tillstånd.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubrikerna Artiklarna 4.4 och 4.5, Artiklarna 4.7 och 4.8, Artikel 5.1, Artikel 5.2, Artikel 6 Globala överföringstillstånd och Artikel 7 Individuella överföringstillstånd.
Första stycket innebär att tillstånd enligt 6 § första stycket, dvs. tillstånd till utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet, kan vara generellt, globalt eller individuellt.
Definitioner om vad som avses med de olika tillståndsslagen finns i 2 §. Tidigare har det saknats reglering om den närmare utformningen av tillstånd till utförsel av krigsmateriel ur landet enligt 6 § första stycket. Motsvarigheter till de tre angivna tillståndsslagen finns redan i regelverket om produkter med dubbla användningsområden och har dessutom en bred internationell förankring på krigsmaterielområdet. Genom att paragrafen anger att tillstånden kan vara generella, globala eller individuella genomförs artikel 4.4 i direktivet.
Andra stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om sådana tillstånd. Genom förordning kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av bemyndigandet föreskriva under vilka förutsättningar som de olika tillståndsslagen bör användas i enlighet med vad som särskilt föreskrivs om detta i artiklarna 4–7 i direktivet.
Avsikten är att regeringen genom förordning bör meddela de flesta av dessa föreskrifter. När det gäller generellt tillstånd framgår dock av regeringens överväganden i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 5.1 att sådana tillstånd bör anses vara ett normbeslut, dvs. generella föreskrifter. Sådana tillstånd kommer i regel att utfärdas av Inspektionen för strategiska produkter, utom i de fall inspektionen beslutar att överlämna ett ärende om generellt tillstånd till regeringen enligt 1 a § andra stycket. Bemyndigandet i andra stycket bör därför åtföljas av ett bemyndigande som regeringen meddelar i förordning som ger Inspektionen för strategiska produkter rätt att meddela föreskrifter om generellt tillstånd. Inspektionen får därefter i föreskriftsform ange vilken krigsmateriel och vilket tekniskt bistånd m.m. som omfattas av det generella tillståndet.
Avvikelsen från Lagrådets förslag har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artiklarna 4.4 och 4.5.
6 b § Ett generellt tillstånd får inte användas vid utförsel av krigsmateriel eller vid lämnande av tekniskt bistånd till ett land utanför EES.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artiklarna 4.4 och 4.5.
Paragrafen innehåller en begränsning som anger att ett generellt tillstånd inte får användas vid utförsel av krigsmateriel eller vid lämnande av tekniskt bistånd till ett land utanför EES. En definition om vad som avses med generellt tillstånd finns i 2 §.
7 § Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte här i landet eller utom landet utan tillstånd ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet.
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1.
Den ändrade lydelsen är en följd av Lagrådets notering att den tidigare lydelsen av 7 § (och 8 §) förbjöd att någon, som inte har anknytning till Sverige, här i landet träffar avtal med någon som avses i paragrafen, som inte heller har anknytning till Sverige. Detta var inte avsikten när bestämmelserna infördes och skälet till varför en ändring nu görs i paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1.
8 § Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte här i landet eller utom landet utan tillstånd ingå avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1, motsvarar i huvudsak den nuvarande 8 §.
Den ändrade lydelsen är en följd av Lagrådets notering att den tidigare lydelsen av 8 § förbjöd att någon, som inte har anknytning till Sverige, här i landet träffar avtal med någon som avses i paragrafen, som inte heller har anknytning till Sverige. Detta var inte avsikten när bestämmelserna infördes och skälet till varför en ändring nu görs i paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1.
Den ändrade lydelsen innebär vidare att ingåendet av avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, blir tillståndspliktigt. Skälen för ändringen är i huvudsak desamma som de som anges under 4 §. Ändringen innebär att Inspektionen för strategiska produkter på ett tidigt stadium får kännedom om svenska företags planer på att lämna tekniskt bistånd till någon i utlandet och är därmed ett led i den effektiva kontroll av krigsmateriel och tekniskt bistånd som Sverige strävar efter på krigsmaterielområdet.
9 § Avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § får inte ingås utan tillstånd, om tillägget eller ändringen avser
1. den materiel eller det tekniska bistånd som omfattas av avtalet,
2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,
3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel eller tekniskt bistånd till mottagare som inte angivits tidigare,
4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller
5. bestämmelser om sekretess.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1, motsvarar i huvudsak den nuvarande 9 §.
Den ändrade lydelsen i första stycket innebär att avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §, inte får ingås utan tillstånd om tillägget eller ändringen avser det tekniska bistånd som omfattas av avtalet eller rätt att tillhandahålla tekniskt bistånd till mottagare som inte tidigare angivits. I praktiken kommer endast tillägg till eller ändring av avtal av det slag som avses i 8 § att beröras av ändringen av tillståndskravet enligt den här paragrafen, eftersom 7 § inte omfattas av tillståndskrav när det gäller tekniskt bistånd.
Ändringarna är en följd av att det i 8 § införs ett tillståndskrav för ingåendet av avtal om tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet.
10 a § En mottagare av krigsmateriel eller tekniskt bistånd här i landet får efter ansökan certifieras.
Regeringen får meddela föreskrifter om
1. vilka villkor som en certifiering får förenas med, och
2. vilken giltighetstid som ska gälla vid en certifiering.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.3 under rubrikerna Artikel 9.3 och Artikel 9.4.
I första stycket anges att en mottagare av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd här i landet efter ansökan får certifieras. En definition av begreppet certifiering finns i 2 §. Av definitionen framgår den rätt som en certifiering ger. Av 1 a § framgår att Inspektionen för strategiska produkter ska pröva frågor om certifiering. Av visst intresse när det gäller det här stycket är skäl 32 i direktivets ingress som har följande lydelse. ”Det bör vara företagens sak att avgöra om fördelarna med att ta emot försvarsrelaterade produkter med ett generellt överföringstillstånd gör det mödan värt att ansöka om certifiering. Överföringar inom en koncern bör omfattas av generellt överföringstillstånd om koncernmedlemmarna är certifierade i de medlemsstater där de är etablerade”.
Andra stycket innehåller bestämmelser som ger regeringen bemyndigande att meddela föreskrifter. I den första punkten ges bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om vilka villkor som en certifiering får förenas med. Genom förordning kan regeringen med stöd av bemyndigandet föreskriva att certifikaten får förenas med de villkor som anges i artikel 9.4 i direktivet. I den andra punkten ges bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om vilken giltighetstid som ska gälla vid en certifiering. Genom förordning kan regeringen med stöd av bemyndigandet föreskriva att en certifiering ska gälla viss tid i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 9.3 andra stycket.
10 b § En certifiering får beviljas om sökanden anses tillförlitlig. Vid bedömningen av tillförlitligheten ska Inspektionen för strategiska produkter särskilt beakta sökandens förmåga att följa villkor i ett överföringstillstånd, som innebär begränsningar av export av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd till ett land utanför EES.
Regeringen får meddela föreskrifter om kriterier för bedömning av tillförlitligheten vid prövning av certifiering.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 9.2.
I första stycket anges grundförutsättningen för att kunna certifieras, nämligen sökandens tillförlitlighet och vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillförlitligheten. Genom det första stycket genomförs artikel 9.2 första meningen i direktivet.
I det andra stycket ges regeringen bemyndigande att meddela föreskrifter om kriterier för bedömning av tillförlitligheten vid prövning av certifiering. Genom förordning kan regeringen med stöd av detta bemyndigande föreskriva de kriterier som anges i artikel 9.2 a)–f) i direktivet, inklusive vilka uppgifter som ett skriftligt åtagande och en beskrivning ska innehålla och vem som ska underteckna åtagandet och beskrivningen.
Av visst intresse när det gäller den här paragrafen är skäl 33 i direktivets ingress som har följande lydelse. ”Det behövs gemensamma certifieringskriterier för att bygga upp ett ömsesidigt förtroende, i synnerhet för mottagarnas förmåga att iaktta exportrestriktionerna för försvarsrelaterade produkter som de mottagit från en annan medlemsstat med stöd av ett överföringstillstånd”.
Det bör vidare nämnas att Europeiska kommissionen i januari 2011 har antagit rekommendationer om certifiering av försvarsindustriföretag (Kommissionens rekommendation av den 11.1.2011 om certifiering av försvarsindustriföretag enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen).
Bestämmelsen har utformats enligt Lagrådets förslag med den justeringen att ”regeringen” inte har lagts till, eftersom regeringen inte ska pröva ärenden om certifiering, se 1 a §.
10 c § Ett certifikat ska godtas i Sverige om det har utfärdats i ett annat land inom
EES i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 9.6.
Genom paragrafen genomförs artikel 9.6 i direktivet. Avsikten är att när Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen utfärdar ett generellt tillstånd genom föreskrift och i tillståndet anger vilka certifierade mottagare i andra EES-länder som omfattas av tillståndet ska inspektionen eller regeringen således godta certifikat som har utfärdats i ett annat EES-land i enlighet med bestämmelserna i direktivet.
11 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet ska, i den ordning regeringen föreskriver, lämna redovisning till Inspektionen för strategiska produkter
1. om den marknadsföring av krigsmateriel eller tekniskt bistånd som bedrivs i utlandet,
2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller 8 §. Regeringen får meddela närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet och om undantag från denna. Inspektionen för strategiska produkter får i det enskilda fallet medge undantag från sådan redovisningsskyldighet.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1, motsvarar i huvudsak den nuvarande 11 §.
Den ändrade lydelsen i första stycket första punkten innebär att den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet ska, i den ordning regeringen föreskriver, lämna redovisning till Inspektionen för strategiska produkter om den marknadsföring av tekniskt bistånd som bedrivs i utlandet. Ändringen är en följd av att det i 4 § införs ett tillståndskrav för bedrivande i Sverige av verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet. I första stycket görs också en språklig justering.
12 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet ska underrätta Inspektionen för strategiska produkter innan anbud lämnas eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås om
1. tillhandahållande av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till någon i utlandet,
2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller
3. tillverkning, tillhandahållande av tekniskt bistånd eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel som avses i 8 §.
Regeringen får meddela närmare föreskrifter om senaste tidpunkt för underrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten. Inspektionen för strategiska produkter får i enskilda fall medge undantag från underrättelseskyldighet.
Inspektionen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud lämnas eller avtal ingås som avses i första stycket.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1, motsvarar i huvudsak den nuvarande 12 §.
Den ändrade lydelsen i första stycket första punkten innebär att den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet ska underrätta Inspektionen för strategiska produkter innan anbud lämnas eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås, om tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet. Underrättelse ska enligt tredje punkten under samma förutsättningar även lämnas om tillhandahållande av tekniskt bistånd som avses i 8 §. Ändringarna är en följd av att det i 4 och 8 §§ införs tillståndskrav för bedrivande av verksamhet i Sverige som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet samt ingående av avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet.
14 § Tillstånd enligt 3–6 och 7–10 §§ får förenas med andra villkor än som avses i 13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
Den ändrade lydelsen är en konsekvens av att det i lagen införs två nya paragrafer, 6 a och 6 b §§, som inte innehåller tillståndskrav.
14 a § Om en mottagare i ett annat EES-land av komponenter till krigsmateriel eller tekniskt bistånd lämnat en försäkran om användning till Inspektionen för strategiska produkter får tillståndet till utförsel av komponenterna inte förenas med villkor om exportrestriktioner, om inte annat följer av tredje stycket.
I en försäkran om användning enligt första stycket ska mottagaren intyga att komponenterna ingår eller ska ingå i dennes egen krigsmateriel eller eget tekniska bistånd och därför inte i sig kan överföras inom EES eller exporteras utanför EES i ett senare skede, utom när det gäller reparation eller underhåll.
Om en överföring inom EES är känslig, får dock inspektionen eller regeringen förena ett tillstånd enligt 6 § första stycket med villkor som avses i första stycket.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artiklarna 4.7 och 4.8. Genom paragrafen genomförs artikel 4.8 i direktivet.
Av första stycket framgår att om en mottagare i ett annat EES-land av komponenter till krigsmateriel eller tekniskt bistånd lämnat en försäkran om användning till Inspektionen för strategiska produkter får tillståndet till utförsel av komponenterna inte förenas med villkor om exportrestriktioner. Av tredje stycket framgår att inspektionen eller regeringen dock får förena tillståndet med sådana villkor om överföringen inom EES är känslig. Direktivet anger inga exempel på vad som bör anses vara känsligt. Av visst intresse när det gäller den här paragrafen är skäl 19 i direktivets ingress som har följande lydelse. ”Medlemsstaterna bör i möjligaste mån undvika att belägga komponenter med exportrestriktioner, genom att godkänna mottagarens försäkran om användning och ta hänsyn till i vilken utsträckning dessa komponenter ingår i mottagarens egna produkter.”
Bestämmelsen har i allt väsentligt utformats enligt Lagrådets förslag.
14 b § Regeringen får meddela föreskrifter om att ett generellt tillstånd får förenas med villkor om registrering hos Inspektionen för strategiska produkter före den första användningen av tillståndet.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 5.4.
Genom paragrafen genomförs artikel 5.4 i direktivet. Bestämmelsen har utformats enligt Lagrådets förslag
15 a § Den som har tillstånd enligt 6 § första stycket till utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till en viss mottagare i ett annat land inom
EES, ska lämna uppgift till den mottagaren om de villkor om slutanvändning, utförsel och lämnande utanför EES av krigsmaterielen eller det tekniska biståndet som gäller för tillståndet.
Regeringen får meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 8.1.
Genom paragrafen genomförs artikel 8.1 i direktivet. Prop. 2010/11:112
Första stycket innebär en skyldighet för den som har tillstånd enligt 6 § första stycket som avser utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till en viss mottagare i ett annat land inom EES att lämna uppgift till den mottagaren om vissa villkor om omfattas av tillståndet.
Av visst intresse när det gäller den här paragrafen är skäl 31 i direktivets ingress som har följande lydelse. ”Leverantörerna bör informera mottagarna om eventuella restriktioner i överföringstillstånden, så att det byggs upp ett ömsesidigt förtroende för mottagarnas förmåga att iaktta dessa restriktioner efter överföringen, framför allt vid ansökningar om export till tredjeländer”.
I andra stycket ges regeringen bemyndigande att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten. Genom förordning kan därmed regeringen föreskriva när och på vilket sätt som uppgiftsskyldigheten ska uppfyllas.
Bestämmelsen har i allt väsentligt utformats enligt Lagrådets förslag.
16 § Tillstånd enligt någon av bestämmelserna i 3–6 och 7–10 §§ eller certifiering enligt 10 a § får återkallas slutligt eller för viss tid, om tillståndshavaren eller den certifierade har åsidosatt en föreskrift i denna lag eller en föreskrift, ett villkor eller en bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. Under samma förutsättningar får Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen besluta att den som för ut krigsmateriel ur landet eller lämnar tekniskt bistånd utanför landet slutligt eller för viss tid inte får utnyttja ett generellt tillstånd.
En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7–9 §§ som redan ingåtts.
En återkallelse eller ett beslut att inte få utnyttja ett generellt tillstånd gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.9 och avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 9.7.
Den ändrade lydelsen i första stycket första meningen är delvis en konsekvens av att det i lagen införs två nya paragrafer, 6 a och 6 b §§, som inte innehåller tillståndskrav. De tillstånd enligt 6 § som kommer att kunna återkallas genom beslut enligt första stycket första meningen är globala och individuella tillstånd. När det gäller generella tillstånd har ett särskilt tillägg gjorts i första stycket andra meningen, se nedan. Genom den nya lydelsen införs vidare en möjlighet att återkalla beslut om certifiering. Härigenom genomförs artikel 9.7 i direktivet. Tillägget ”slutligt eller för viss tid” innebär att en återkallelse av ett tillstånd eller en certifiering hädanefter även kan ske för viss tid. Genom detta tillägg genomförs artikel 4.9 i direktivet.
Den ändrade lydelsen i första stycket andra meningen innebär att den som för ut krigsmateriel ur landet eller lämnar tekniskt bistånd utanför landet slutligt eller för viss tid inte får utnyttja ett generellt tillstånd. Ett generellt tillstånd kommer att föreskrivas av regeringen eller Inspektionen för strategiska produkter i författning genom normbeslut (generella föreskrifter). En författning kan inte återkallas på det sätt som avses i första stycket första meningen, utan en författning slutar i stället att gälla när den upphävs. Den ändrade lydelsen möjliggör att beslut kan fattas om att även den som använder ett generellt tillstånd inte ska få utnyttja tillståndet. Förutsättningarna för bedömningen av om ett sådant
beslut bör fattas är desamma som anges för återkallelse enligt första stycket första meningen.
Beslut om återkallelse och beslut om att inte få utnyttja ett generellt tillstånd får överklagas enligt 23 a §.
Den ändrade lydelsen i tredje stycket innebär att även ett beslut att inte få utnyttja ett generellt tillstånd gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.
Bestämmelsen har utformats enligt Lagrådets förslag.
16 a § Om Inspektionen för strategiska produkter anser att det finns en allvarlig risk för att en mottagare som har certifierats i ett annat land inom EES inte kommer att iaktta villkoren för ett generellt tillstånd eller att den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller Sveriges väsentliga säkerhetsintressen kan påverkas, ska det andra landet underrättas och en utvärdering av situationen begäras.
Om det efter en sådan utvärdering fortfarande finns tvivel, får inspektionen besluta att utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES enligt ett generellt tillstånd tills vidare inte får ske till en viss certifierad mottagare.
Om inspektionen har meddelat ett sådant beslut, ska övriga länder inom EES och Europeiska kommissionen underrättas om beslutet och om skälen för detta.
Beslutet ska upphävas när det inte längre behövs.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.6 under rubriken Artikel 15 Skyddsåtgärder.
Genom paragrafen genomförs artikel 15 i direktivet. När det gäller vilken grad av ”tvivel” som bör finnas vid bedömningen enligt andra stycket kan skäl 39 i direktivets ingress vara av visst intresse. Skäl 39 har följande lydelse. ”I de fall när ursprungsmedlemsstaten på rimliga grunder betvivlar att en certifierad mottagare kommer att iaktta villkoren för ett generellt överföringstillstånd, eller om en tillståndsgivande medlemsstat anser att den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller landets grundläggande intressen kan komma att påverkas, bör medlemsstaten inte endast informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen, utan även tillfälligt kunna upphäva verkan av ett sådant överföringstillstånd i förhållande till den mottagaren, med hänsyn till det ansvar den har för att skydda mänskliga rättigheter och bevara fred, säkerhet och stabilitet.”
Avvikelsen från Lagrådets förslag har behandlats i avsnitt 5.1.6 under rubriken Artikel 15 Skyddsåtgärder.
17 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd ska, enligt de föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel eller som tillhandahåller tekniskt bistånd.
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1.
Den ändrade lydelsen innebär att den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd ska lämna uppgifter till Inspektionen för
Pr strategiska produkter om ägande i utländska rättssubjekt som tillhandahåller tekniskt bistånd.
op. 2010/11:112
Ändringen är en följd av att det i 4 § införs ett tillståndskrav för bedrivande i Sverige av verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet. Då det här rör sig endast om utländska rättssubjekt bedöms det inte nödvändigt att avsluta ändringen med ”i utlandet”. Ändringen bör åtföljas av ändringar i 24 § förordningen om krigsmateriel, där det ovan nämnda bemyndigandet utnyttjas och som innebär att uppgift ska lämnas om vilken art av verksamhet i fråga om tekniskt bistånd som det utländska rättssubjektet bedriver.
I paragrafen görs också en språklig justering.
19 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § ska, enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar, till Inspektionen för strategiska produkter lämna deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna deklaration.
Regeringen får meddela föreskrifter om att
1. den som har tillstånd enligt 6 § ska lämna uppgifter om krigsmateriel som förts ut ur landet och tekniskt bistånd som lämnats utanför landet,
2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § ska lämna uppgifter om ingångna avtal.
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artikel 4.1.
I första stycket görs en språklig justering. Den ändrade lydelsen i tredje stycket punkten 1 är en konsekvens av att även tekniskt bistånd ska kontrolleras. Bemyndigandet bör utnyttjas i 21 § förordningen om krigsmateriel genom att föreskriva att deklarationer enligt 19 § första stycket lagen om krigsmateriel ska omfatta även fakturerat och levererat tekniskt bistånd, att deklarationen ska innehålla uppgift om det tekniska biståndets slag och kvantitet och fakturerade värde samt att deklarationen, i förekommande fall, även ska innehålla uppgift om det tillstånd till tillhandahållande eller lämnande enligt 4 och 6 §§ lagen om krigsmateriel som leveranserna hänför sig till samt slutligt mottagarland.
20 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § eller den som är certifierad enligt 10
a § ska
på begäran av Inspektionen för strategiska produkter lämna de
upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen samt lämna inspektionen tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs. Inspektionen har rätt att anlita biträde från andra statliga myndigheter i sin tillsyn.
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 9.5 och i avsnitt 5.1.2 under rubriken Artiklarna 8.3 och 8.4.
Genom ändringarna, som innebär att även den som är certifierad enligt 10 a § omfattas av de kontrollmöjligheter som paragrafen ger Inspektionen för strategiska produkter, genomförs artikel 9.5 i direktivet. Även i sin tidigare lydelse genomför bestämmelsen delar av artiklarna 8.3 och 8.4 i direktivet.
20 a § Den som har tillstånd enligt 6 § första stycket till utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett annat land inom EES ska föra detaljerade och fullständiga register över sina överföringar inom EES.
Ett register som avses i första stycket ska omfatta kommersiella dokument som innehåller uppgifter
1. om vilken krigsmateriel som överförts eller vilket tekniskt bistånd som lämnats inom EES, med angivande av dess referens i den förteckning över krigsmateriel och tekniskt bistånd som har föreskrivits med stöd av 1 § första stycket,
2. om mängden och värdet av den krigsmateriel som överförts eller det tekniska bistånd som lämnats inom EES,
3. om tidpunkten för överföringen av krigsmaterielen eller lämnandet av det tekniska biståndet inom EES,
4. om namn och adress på den som överfört krigsmaterielen eller lämnat det tekniska biståndet inom EES och på mottagaren av materielen eller biståndet,
5. om slutanvändning och slutanvändare av den krigsmateriel som överförts eller det tekniska bistånd som lämnats inom EES, om det är känt, och
6. om bevis för att information om ett villkor om begränsning i ett tillstånd när det gäller utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd utanför EES har getts till mottagaren av den krigsmateriel som överförts eller av det tekniska bistånd som lämnats.
Handlingar och uppgifter som avses i andra stycket ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. Uppgifterna ska bevaras i Sverige, i ordnat skick och på ett betryggande och överskådligt sätt.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artiklarna 8.3 och 8.4.
Genom paragrafen genomförs artiklarna 8.3 och 8.4 i direktivet. Paragrafen innebär att registerföringsskyldigheten kommer att vara mer omfattande när det gäller utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett annat land inom EES än när det gäller utförsel eller lämnande till ett land utanför EES. Skälet till detta är att direktivet förutses leda till att individuella förhandskontroller successivt byts ut mot generella efterhandskontroller i den medlemsstat där krigsmaterielen eller det tekniska biståndet har sitt ursprung, vilket gör det naturligt att registerföringsskyldigheten är något mer omfattande för sådan överföring av krigsmateriel eller tekniskt bistånd som sker inom EES än för sådan export som sker utanför EES.
20 b § Den som för första gången avser att använda ett generellt tillstånd ska underrätta Inspektionen för strategiska produkter om det.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 8.2.
Genom paragrafen genomförs artikel 8.2 i direktivet. Regeringen bör genom föreskrift meddela senaste tidpunkt för sådan underrättelse som avses i paragrafen.
20 c § Den som ansöker om tillstånd till utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett land utanför EES enligt 6 § första stycket ska, när det gäller sådan materiel eller sådant bistånd som denne har mottagit från ett annat land inom EES med stöd av ett överföringstillstånd, lämna uppgift till
Inspektionen för strategiska produkter om att han eller hon har iakttagit de villkor i överföringstillståndet som innebär begränsningar när det gäller export av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd till ett land utanför EES.
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.1.3 under rubriken Artikel 10 Exportrestriktioner.
Genom paragrafen genomförs artikel 10 i direktivet. Av visst intresse när det gäller den här paragrafen är skäl 35 i direktivets ingress som har följande lydelse. ”I samband med att företagen ansöker om exporttillstånd till tredjeländer bör de lämna en försäkran till de behöriga myndigheterna huruvida de har iakttagit de eventuella exportrestriktioner för överföringen av försvarsrelaterade produkter som har fastställts av den medlemsstat som har utfärdat överföringstillståndet. I detta sammanhang påminns det om att de mekanismer för samråd mellan medlemsstaterna som föreskrivs i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp fortfarande är särskilt betydelsefulla”.
23 a § Beslut av Inspektionen för strategiska produkter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol när det gäller beslut att
1. vägra certifiering vid en prövning enligt 10 a §,
2. återkalla ett tillstånd eller en certifiering enligt 16 §,
3. en leverantör inte får utnyttja ett generellt tillstånd enligt 16 §,
4. utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES enligt ett generellt tillstånd tills vidare inte får ske till en viss certifierad mottagare enligt 16 a §,
5. bestämma en avgift enligt 22 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag får inte överklagas.
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.1.7.
Paragrafen första stycke har ändrats så att det innehåller en punktlista. Den ändrade lydelsen i första stycket första punkten innebär att beslut av Inspektionen för strategiska produkter att vägra certifiering enligt 10 a § får överklagas. Ändringen i andra punkten innebär att ett beslut om återkallelse av certifiering enligt 16 § får överklagas. Ändringen i tredje punkten innebär att ett beslut att inte få utnyttja ett generellt tillstånd enligt 16 § får överklagas. Ändringen i fjärde punkten innebär att ett beslut om att utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet enligt ett generellt tillstånd tills vidare inte får ske till en viss certifierad mottagare enligt 16 a § får överklagas. Skälen till ändringarna i första–fjärde punkterna har behandlats i avsnitt 5.1.7.
Bestämmelsen har utformats i allt väsentligt med Lagrådets förslag, se avsnitt 5.1.7.
25 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen
1. bryter mot någon av 3–5 §§, 6 § när det gäller krav på tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd eller 7–10 §§ eller mot förbud som har meddelats med stöd av 12 §, eller
2. genom vilseledande förmår Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen att lämna tillstånd enligt någon av 3–5 §§, 6 § när det gäller krav på tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd eller 7–10 §§ och därigenom föranleder
att avtal fullföljs, att tekniskt bistånd lämnas till någon utanför landet eller att tillhandahållande kommer till stånd.
Om gärningen har begåtts av oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
I ringa fall ska inte dömas till ansvar.
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.1.6.
Genom ändring i paragrafen införs ansvar för brott mot tillståndskravet enligt 6 § när det gäller lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. Paragrafen täcker därmed alla fall utom ett där någon bryter mot ett tillståndskrav i lagen om krigsmateriel. Det enda undantaget från detta är brott mot tillståndskravet för utförsel av krigsmateriel, vilket bestraffas enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling.
För brott mot tillståndskravet när det gäller lämnande av tekniskt bistånd enligt 6 § föreskriver första stycket 1 böter eller fängelse i högst två år, om gärningen har skett uppsåtligen, och andra stycket böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen har skett av oaktsamhet. Vidare döms, enligt första stycket 2, den som uppsåtligen genom vilseledande förmår Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen att lämna tillstånd enligt 6 § och därigenom föranleder att tekniskt bistånd lämnas till någon utanför landet, till böter eller fängelse i högst två år eller, enligt andra stycket om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Enligt tredje stycket ska i ringa fall inte dömas till ansvar. I tredje stycket görs en språklig justering.
Bestämmelsen har i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
27 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. underlåter att lämna underrättelse enligt 12 eller 20 b § eller att lämna uppgifter enligt 15 a, 17 eller 20 c §,
2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §,
3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett
ärende enligt denna lag eller som är av betydelse ur kontrollsynpunkt och
som
annars ges in till tillsynsmyndigheten,
4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag,
5. bryter mot 20 a §,
6. bryter mot ett skriftligt åtagande som har getts in till Inspektionen för strategiska produkter enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 10 b § andra stycket.
I ringa fall ska inte dömas till ansvar.
Ändringarna i första stycket, första, tredje, femte och sjätte punkterna har behandlats i avsnitt 5.1.6 under rubriken Nya straffbestämmelser behövs.
Ändringarna i första punkten innebär att straffansvaret enligt paragrafen ska omfatta den som bryter mot underrättelsekravet enligt 20 b § för den som för första gången ska använda ett generellt tillstånd. Ändringarna innebär vidare att straffansvaret enligt paragrafen ska omfatta den som bryter mot uppgiftsskyldighet enligt 15 a § för den som
har tillstånd enligt 6 § att till en mottagare i ett annat EES-land föra ut krigsmateriel eller lämna tekniskt bistånd. Ändringarna innebär också att straffansvaret enligt paragrafen ska omfatta den som bryter mot uppgiftsskyldighet enligt 20 c § för den som ansöker om tillstånd enligt 6 § att till ett land utanför EES föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som denne har mottagit här i landet med stöd av ett överföringstillstånd.
Ändringarna i tredje punkten är en följd av Lagrådets notering och ifrågasättande av om det är avsett att det föreskrivs straff för den som lämnar en oriktig uppgift i en handling som ges in till tillsynsmyndigheten, även om uppgiften inte har någon betydelse för prövningen av ärendet. Ändringarna innebär att en oriktig uppgift i en handling som ges in till tillsynsmyndigheten ska omfattas av straffansvar enligt tredje punkten endast om uppgiften lämnas i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt KML eller om uppgiften är av betydelse ur kontrollsynpunkt.
Ändringarna i femte punkten innebär att straffansvaret enligt paragrafen ska omfatta den som bryter mot registerföring och bevarande av handlingar och uppgifter enligt 20 a §.
Ändringarna i sjätte punkten innebär att straffansvaret enligt paragrafen ska omfatta den som bryter mot ett skriftligt åtagande som har getts in till Inspektionen för strategiska produkter enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 10 b § andra stycket.
I andra stycket görs en språklig justering.
29 § Krigsmateriel eller tekniskt bistånd som varit föremål för brott enligt 25 eller 26 § eller dess värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.
Den ändrade lydelsen har behandlats i avsnitt 5.1.6 under rubriken Nya straffbestämmelser behövs.
Ändringen innebär att även tekniskt bistånd som varit föremål för brott enligt 25 eller 26 § eller dess värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.
Tekniska uppgifter i form av t.ex. planer, diagram, modeller, formler, tabeller, ritningar, manualer och instruktioner, skrivna eller inspelade på andra medier eller enheter såsom disketter, band eller ROM-minnen, kan utgöra tekniskt bistånd.
Förverkande ska inte ske om det är uppenbart oskäligt. Av betydelse för frågan om ett förverkande är uppenbart oskäligt är främst egendomens värde i förhållande till brottets straffvärde och den ekonomiska situationen hos den som har begått brottet. Allmänt sett bör gälla att om ett förverkande framstår som alltför betungande mot bakgrund av att brottet är mindre allvarligt eller om ett förverkande annars skulle vara påfallande oskäligt, så kan förverkande underlåtas eller jämkas till att avse endast en del av ett parti föremål (se prop. 1999/2000:124, s. 152).
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter
Kommissionens direktiv 2010/80/EU av den 22 november 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter
Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel
Hänvisningar till S8-1
Sammanfattning av promemorians förslag
I betänkandet föreslås vissa ändringar i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, förordningen (1992:1303) om krigsmateriel och förordningen (2007:1219) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. Förslagen föranleds av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen samt av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel. Direktivet trädde i kraft den 30 juni 2009. De bestämmelser som genomför direktivet ska vara antagna och offentliggjorda senast den 30 juni 2011 och dessa bestämmelser ska börja tillämpas fr.o.m. den 30 juni 2012. Ståndpunkten trädde i kraft den 8 december 2008.
Förslagen innebär till att börja med att EU:s gemensamma militära förteckning ersätter den svenska krigsmaterielförteckningen, dvs. bilagan till förordningen om krigsmateriel, med undantag för att del C behålls. Det innebär bl.a. att lämnande av tekniskt bistånd utomlands kommer att omfattas av kontroll i större utsträckning än i dag samt att fler produktkategorier än i dag kommer att kontrolleras.
Förslagen innebär också att verksamhet som går ut på lämnande av tekniskt bistånd utomlands blir tillståndspliktig och kommer att omfattas av Inspektionens för strategiska produkter (ISP) tillsyn.
Förslagen innebär vidare en likriktning av den europeiska tillståndsfloran på krigsmaterielområdet där antalet tillståndsslag för utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd utomlands begränsas till tre; generella, globala och individuella tillstånd.
Förslagen innebär också att ett för EU-länderna gemensamt certifieringsförfarande avseende mottagare införs, som kan användas vid överföring av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd mellan medlemsstaterna.
Förslagen innebär härutöver införandet av med de ovan angivna förslagen förknippade tillsyns-, kontroll- och skyddsåtgärder, ansvars- och överklagandebestämmelser samt bestämmelser om offentliggörande av generella tillstånd och certifierade mottagare.
I ISP:s myndighetsinstruktion införs dessutom en sekretessbrytande bestämmelse för att möjliggöra utbyte av information enligt direktivet och ståndpunkten.
Det bakomliggande syftet med förslagen är att åstadkomma administrativ förenkling med bibehållna kontroll- och tillsynsmöjligheter.
Förslagen bör vara genomförda senast den 30 juni 2011. Därefter måste Inspektionen för strategiska produkter sjösätta det nya tillstånds- och certifieringssystemet så att det kan börja tillämpas den 30 juni 2012.
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel
Härigenom föreskrivs4 i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel5dels att 1, 2, 4, 6, 8, 9, 11, 12, 14, 16, 17, 19, 23 a, 26, 27 och 29 §§ samt rubriken närmast före 6 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas elva nya paragrafer, 6 a–6 i, 15 a och 25 a §§ samt närmast före 6 a och 15 a §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel.
Denna lag gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel,
dels lämnande av tekniskt bistånd.
Tillstånd enligt denna lag får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik.
2 §
I denna lag förstås med tillverkning: framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel,
tillhandahållande: försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva eller förmedling,
tillverkningsrätt: varje rätt att tillverka krigsmateriel.
tillverkningsrätt: varje rätt att tillverka krigsmateriel,
tekniskt bistånd: allt tekniskt stöd avseende krigsmateriel som har samband med reparation, utveckling, tillverkning, montering, testning, underhåll eller någon annan teknisk tjänst avseende krigsmateriel som kan anta sådana former som utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster,
direktiv 2009/43/EG:
4 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, EUT L 146, 10.6.2009, s. 1–36, Celex 32009L0043. 5 Lagen omtryckt 1997:689.
Pr
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen
op. 2010/11:112 Bilaga 5
6 .
4 §
Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.
Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel samt verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärsverk.
Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet eller tillhandahållande av uppfinning eller metod för framställning av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller.
Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet, eller tillhandahållande av uppfinning, metod för framställning av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet eller det tekniska biståndet gäller.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen
6 EUT L 146, 10.6.2009, s. 1–36, Celex 32009L0043.
som regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1996:67) eller sådan hantering av ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.
Utförsel Utförsel och lämnande av tekniskt bistånd
6 §
Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara likställs med utförsel överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat liknande sätt.
Krigsmateriel får inte föras ut ur landet och tekniskt bistånd får inte lämnas till någon utanför landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara och tekniskt bistånd likställs med utförsel överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat liknande sätt.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd, när det gäller överföring av krigsmateriel inom Europeiska unionen (unionen) och lämnande av tekniskt bistånd utanför landet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av
1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket,
2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,
3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,
4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 13 § b vapenlagen (1996:67).
6 a §
Tillstånd enligt 6 § första stycket kan vara generellt, globalt eller individuellt.
6 b §
Med generellt tillstånd avses ett tillstånd som direkt ger i Sverige etablerade leverantörer tillstånd att föra ut eller lämna tekniskt bistånd avseende i tillståndet specificerad krigsmateriel, till en kategori eller till kategorier av mottagare i ett annat land.
P
Ett generellt tillstånd får användas endast vid överföring av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd inom unionen.
rop. 2010/11:112 Bilaga 5
6 c §
Ett generellt tillstånd ska användas om:
a) mottagaren är en del av en medlemsstats försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet på försvarsområdet som köper för exklusiv användning av en medlemsstats försvarsmakt,
b) mottagaren är ett företag som certifierats enligt direktiv 2009/43/EG eller bestämmelser som genomför detta direktiv,
c) överföringen eller lämnandet sker för demonstrations-, utvärderings- och utställningssyften, eller
d) överföringen eller lämnandet sker för underhålls- och reparationssyften, om mottagaren är den ursprungliga leverantören av krigsmaterielen eller det tekniska biståndet.
6 d §
Med globalt tillstånd avses ett tillstånd som ger en enskild leverantör tillstånd att föra ut eller lämna tekniskt bistånd avseende i tillståndet specificerad krigsmateriel till en eller flera mottagare eller kategorier av mottagare i ett eller flera andra länder.
Ett globalt tillstånd ska gälla i tre år och kan därefter förnyas.
6 e §
Med individuellt tillstånd avses ett tillstånd som ger en enskild leverantör tillstånd att föra ut eller lämna tekniskt bistånd avseende en angiven kvantitet specificerad krigsmateriel som ska vidarebefordras i en eller flera transporter till en mottagare i ett
ilaga 5
B
Ett individuellt tillstånd ska användas om: annat land.
a) ansökan avser endast en överföring,
b) det är nödvändigt för att skydda Sveriges väsentliga säkerhetsintressen eller för att skydda den allmänna ordningen i landet,
c) det är nödvändigt för efterlevnad av Sveriges internationella skyldigheter och åtaganden, eller
d) tungt vägande skäl talar för att leverantören inte kommer att kunna följa alla de villkor som är nödvändiga för att bevilja ett globalt tillstånd.
6 f §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om tillstånd enligt 6 a–6 e §§.
Certifiering och skyddsåtgärder
6 g §
Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer ska vara behörig myndighet enligt artikel 9.1 i direktiv 2009/43/EG.
6 h §
Regeringen får meddela föreskrifter om certifiering av i landet etablerade mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd, som överförs inom unionen enligt ett generellt tillstånd som offentliggjorts av ett annat land inom unionen enligt artikel 5.2 b i direktiv 2009/43/EG.
Motsvarande certifikat som i enlighet med direktiv 2009/43/EG har utfärdats i ett annat land inom unionen ska godkännas i Sverige.
6 i §
Regeringen får meddela föreskrifter om att skyddsåtgärder får företas mot en mottagare som certifierats i ett annat land inom unionen i enlighet med artikel 15 i direktiv 2009/43/EG.
8 §
Avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i landet utan tillstånd.
Avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i landet utan tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd.
9 §
Avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § får inte ingås utan tillstånd, om tillägget eller ändringen avser
1. den materiel som omfattas av avtalet,
1. den materiel eller det tekniska bistånd som omfattas av avtalet,
2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,
3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits tidigare,
3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel eller tekniskt bistånd till mottagare som inte angivits tidigare,
4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller
5. bestämmelser om sekretess.
11 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall, i den ordning regeringen föreskriver, lämna redovisning till Inspektionen för strategiska produkter
1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet,
1. om den marknadsföring av krigsmateriel eller tekniskt bistånd som bedrivs i utlandet,
2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller 8 §.
Regeringen får meddela närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet och om undantag från denna. Inspektionen för
strategiska produkter får i det enskilda fallet medge undantag från sådan redovisningsskyldighet.
12 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall underrätta Inspektionen för strategiska produkter innan anbud lämnas eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås om
1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet,
1. tillhandahållande av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till någon i utlandet,
2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller
3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel som avses i 8 §.
3. tillverkning, tillhandahållande av tekniskt bistånd eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel som avses i 8 §.
Regeringen får meddela närmare föreskrifter om senaste tidpunkt för underrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten. Inspektionen för strategiska produkter får i enskilda fall medge undantag från underrättelseskyldighet.
Inspektionen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud lämnas eller avtal ingås som avses i första stycket.
14 §
Tillstånd enligt 3–10 §§ får förenas med andra villkor än som avses i 13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
Tillstånd enligt 3–6 och 7–10 §§ får förenas med andra villkor än som avses i 13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
Avbrytande av förfarandet för export
15 a §
Regeringen eller den myndighet som har beviljat ett tillstånd till export till ett land utanför unionen av krigsmateriel får, om regeringen eller myndigheten anser att relevant information inte beaktades när tillståndet beviljades eller att omständigheterna har förändrats väsentligt sedan dess, besluta att avbryta förfarandet för export av berörd krigsmateriel för en period av maximalt 30 arbetsdagar.
16 §
Tillstånd enligt 3–10 §§ kan Tillstånd enligt 3–6 och 7–10 §§
återkallas, om tillståndshavaren åsidosatt en föreskrift i denna lag eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.
kan återkallas helt eller för viss tid, om tillståndshavaren åsidosatt en föreskrift i denna lag eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.
En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7–9 §§ som redan ingåtts.
En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.
17 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd skall, enligt de föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd skall, enligt de föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel eller som tillhandahåller tekniskt bistånd.
19 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall, enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar, till Inspektionen för strategiska produkter lämna deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna deklaration.
Regeringen får meddela föreskrifter om att
Regeringen får meddela föreskrifter om
1. den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel som förts ut ur landet,
1. att den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel som förts ut ur landet och tekniskt bistånd som lämnats utanför landet,
2. villkor för registrering av leverantörer före första användningen av ett generellt tillstånd,
3. att leverantörer som har tillstånd enligt 6 § att överföra krigsmateriel eller lämna tekniskt bistånd inom unionen ska lämna uppgifter därom samt föra register
ilaga 5
B
4. att i Sverige etablerade mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd, som ansöker om tillstånd till export till ett land utanför unionen av sådan krigsmateriel eller sådant tekniskt bistånd som mottagits från ett annat land inom unionen med stöd av ett tillstånd till överföring, ska lämna uppgift om föreskrivna exportrestriktioner. över sina överföringar, och
2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna avtal.
5. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna avtal.
23 a §
Beslut av Inspektionen för strategiska produkter att återkalla ett tillstånd enligt 16 § eller att bestämma en avgift enligt 22 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Beslut av Inspektionen för strategiska produkter att återkalla ett tillstånd enligt 16 §, att bestämma en avgift enligt 22 § eller att, med stöd av föreskrifter som meddelats enligt 6 h eller 6 i §, återkalla ett certifikat eller tillfälligt upphäva verkan av ett generellt tillstånd i förhållande till en viss certifierad mottagare, får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag får inte överklagas.
25 a §
Den som bryter mot 6 § såvitt avser krav på tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd, döms,
1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år,
2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen att lämna sådant tillstånd och därigenom föranleder att tekniskt bistånd lämnas till någon utanför landet döms till böter eller fängelse i högst två år.
Om gärningen har skett av oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
I ringa fall ska inte dömas till ansvar.
26 §
Om brott enligt 25 § har begåtts uppsåtligen och det är att bedöma som grovt skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Om brott enligt 25 § eller 25 a § har begåtts uppsåtligen och det är att bedöma som grovt skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett betydande värde, om brottet varit av stor omfattning eller varaktighet eller om gärningen annars varit av särskilt allvarlig art.
27 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. underlåter att lämna underrättelse enligt 12 § eller att lämna uppgifter enligt 17 §,
2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §,
3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten,
3. i annat fall än som avses i 25, 25 a eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten,
4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag.
5. bryter mot ett skriftligt åtagande som ett mottagarföretag kan göra enligt bestämmelser som regeringen meddelat med stöd av 6 h § denna lag.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
Lydelse enligt prop. yy/xx Föreslagen lydelse
29 §
Utbyte av brott som avses i 25 eller 26 § skall förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskäligt.
Utbyte av brott som avses i 25, 25 a eller 26 § skall förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskäligt.
1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2. Äldre föreskrifter gäller och tillämpas till den 30 juni 2012.
3. Bestämmelserna i 1, 2, 4, 6, 8, 9, 11, 12, 14, 16, 17, 19, 23 a, 26, 27 och 29 §§ i sin nya lydelse samt 6 a–6 i, 15 a och 25 a §§ tillämpas första gången från och med den 30 juni 2012.
4. Tillstånd som har meddelats enligt äldre föreskrifter före den 30 juni 2012 gäller fortfarande och ska vid tillämpningen av de nya föreskrifterna anses som meddelade enligt dessa.
Förteckning över remissinstanser
Remissyttranden har avgetts av följande instanser: Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Inspektionen för strategiska produkter, Kommerskollegium, Sveriges exportråd, Försvarsexportmyndigheten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt (FRA), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Tullverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen, Säkerhets och försvarsföretagen, Sveriges Kristna Råd, Nammo Sweden AB, Saab AB och Small Middlesize Enterprises Defence (SME-D).
Riksrevisionen, Folkrättsdelegationen (Utrikesdepartementet), SIPRI, Försvarsmakten HKV, AB Svensk exportkredit, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Röda korset, Stockholms Handelskammare, Kungl. Krigsvetenskapsakademin, Utrikespolitiska Institutet, Rädda Barnen, Svenskt Näringsliv, Moderata Ungdomsförbundet (MUF), Centerpartiets Kvinnoförbund (CKF), Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), Liberala Kvinnor, Liberala Ungdomsförbundet, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU), Sveriges kristna socialdemokrater, Ung Vänster, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), Diakonia, Liv & Fredinstitutet, Svenska Amnesty, Sveriges exportkontrollförening, BAE Systems SWS Defence AB, Dockstavarvet AB, EURENCO Bofors AB, Kockums AB, BAE Systems Hägglunds AB och Volvo Aero Corporation har inbjudits att yttra sig men avstått.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel
Härigenom föreskrivs7 i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel8
dels att 1–2, 4, 6, 8, 9, 11, 12, 14, 16, 17, 19, 20, 23 a, 25, 27 och 29 §§ samt rubrikerna närmast före 6 och 16 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tolv nya paragrafer, 6 a, 6 b, 10 a–10 c, 14 a, 14 b, 15 a, 16 a, och 20 a–20 c §§ samt närmast före 10 a och 15 a §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 18 § ska lyda ”Tillsyn samt uppgifts- och underrättelseskyldighet”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel.
Denna lag gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel,
dels lämnande av tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd.
Tillstånd enligt denna lag får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik.
1 a §
Inspektionen för strategiska produkter prövar frågor om tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall enligt denna lag.
Inspektionen skall med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.
Inspektionen för strategiska produkter prövar frågor om tillstånd, förbud, undantag i enskilda fall och certifiering enligt denna lag.
Inspektionen ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.
Andra stycket gäller inte ärenden om certifiering.
7 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, EUT L 146, 10.6.2009, s. 1,(Celex 32009L0043), ändrat genom kommissionens direktiv 2010/80/EU av den 22 november 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter, EUT L 308 24.11.2010, s. 11, (Celex 32010L0080). 8 Lagen omtryckt 1997:689.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen.
2 §
I denna lag förstås med tillverkning: framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel,
tillhandahållande: försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva eller förmedling,
tillverkningsrätt: varje rätt att tillverka krigsmateriel.
tillverkningsrätt: varje rätt att tillverka krigsmateriel,
överföring inom EES: en förflyttning eller annan rörelse av krigsmateriel eller tekniskt bistånd från en leverantör i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) till en mottagare i ett annat EES-land,
överföringstillstånd: ett tillstånd som kan vara generellt, globalt eller individuellt och som har utfärdats av en nationell myndighet i ett annat EES-land än Sverige, vilket ger en leverantör i det landet rätt att till en mottagare i ett annat EES-land överföra krigsmateriel eller tekniskt bistånd,
generellt överföringstillstånd: ett tillstånd som har utfärdats av en nationell myndighet i ett annat EES-land än Sverige, vilket direkt ger en leverantör i det landet rätt att till en kategori eller till kategorier av mottagare i ett annat EES-land överföra sådan krigsmateriel eller sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet,
transitering: transport av krigsmateriel genom ett eller flera EES-länder utöver ursprungslandet och det mottagande landet,
generellt tillstånd: ett tillstånd enligt 6 § första stycket som direkt ger en leverantör här i landet rätt att till en kategori eller till kategorier av mottagare i ett annat land föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet,
globalt tillstånd: ett tillstånd enligt 6 § första stycket som ger en enskild leverantör rätt att till en eller flera mottagare eller kategorier av mottagare i ett eller flera andra länder föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet,
individuellt tillstånd: ett tillstånd enligt 6 § första stycket som ger en enskild leverantör rätt att föra ut krigsmateriel eller lämna tekniskt bistånd som avser en angiven kvantitet specificerad krigsmateriel som ska vidarebefordras i en eller flera transporter till en mottagare i ett annat land,
certifiering: en certifiering som ger en mottagare av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd här i landet rätt att ta emot krigsmateriel eller tekniskt bistånd, som överförs till Sverige från ett EESland enligt ett generellt överföringstillstånd, vilket har offentliggjorts av ett EES-land,
försäkran om användning: en försäkran varigenom en mottagare intygar att sådana komponenter till krigsmateriel eller till tekniskt bistånd som omfattas eller kan komma att omfattas av ett tillstånd till utförsel eller lämnande till ett annat EES-land enligt 6 § första stycket, ingår eller ska ingå i dennes egen krigsmateriel eller eget tekniska bistånd och därför inte i sig kan överföras inom EES eller exporteras utanför EES i ett senare skede, utom när det gäller underhåll eller reparation.
4 §9
Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av
Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av
9 Senaste lydelse 2010:1013.
sådan materiel får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.
sådan materiel samt verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärsverk.
Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet eller tillhandahållande av uppfinning eller metod för framställning av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller.
Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet, eller tillhandahållande av uppfinning, metod för framställning av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet eller det tekniska biståndet gäller.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1996:67) eller sådan hantering av ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
Utförsel Utförsel
och lämnande av
tekniskt bistånd
6 §
Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara likställs med utförsel överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat
Krigsmateriel får inte föras ut ur landet och tekniskt bistånd får inte lämnas till någon utanför landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara och tekniskt bistånd
Bilaga
likställs med utförsel en överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat liknande sätt.
liknande sätt.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd enligt första stycket, när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES
1. om det är fråga om transitering,
2. om den som för ut krigsmaterielen ur landet eller lämnar det tekniska biståndet utanför landet eller mottagaren är en del av ett statligt organ eller en del av försvarsmakten,
3. om det är fråga om leveranser som Europeiska unionen, Nato, Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller andra mellanstatliga organisationer gör i syfte att fullgöra sina uppdrag,
4. om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för att genomföra ett samverkande program för krigsmateriel och tekniskt bistånd mellan EES-länder,
5. om utförseln eller lämnandet är kopplat till humanitär hjälp vid en katastrof eller som gåva i en nödsituation, och
6. om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för eller efter reparation, underhåll, utställning eller demonstration.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av
1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket,
2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,
3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,
4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 13 § b vapenlagen (1996:67).
6 a §
Ett tillstånd enligt 6 § första stycket kan vara generellt, globalt eller individuellt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana tillstånd.
6 b §
Ett generellt tillstånd får inte användas vid utförsel av krigsmateriel eller vid lämnande av tekniskt bistånd till ett land utanför EES.
8 §
Avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i landet utan tillstånd.
Avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i landet utan tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd.
9 §
Avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § får inte ingås utan tillstånd, om tillägget eller ändringen avser
1. den materiel som omfattas av avtalet,
1. den materiel eller det tekniska bistånd som omfattas av avtalet,
2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,
3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits tidigare,
3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel eller tekniskt bistånd till mottagare som inte angivits tidigare,
4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller
5. bestämmelser om sekretess.
Certifiering
10 a §
En mottagare av krigsmateriel eller tekniskt bistånd här i landet får efter ansökan certifieras.
Regeringen får meddela
ilaga 7
B
1. vilka villkor som en certifiering får förenas med, och föreskrifter om
2. vilken giltighetstid som ska gälla vid en certifiering.
10 b §
En certifiering får beviljas om sökanden anses tillförlitlig. Vid bedömningen av tillförlitligheten ska man särskilt beakta sökandens förmåga att följa villkor i ett överföringstillstånd som innebär begränsningar av export av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd till ett land utanför EES.
Regeringen får meddela föreskrifter om kriterier för bedömning av tillförlitligheten vid prövning av certifiering.
10 c §
Ett certifikat ska godtas i Sverige om det har utfärdats i ett annat land inom EES i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen.
11 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall, i den ordning regeringen föreskriver, lämna redovisning till Inspektionen för strategiska produkter
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet ska, i den ordning regeringen föreskriver, lämna redovisning till Inspektionen för strategiska produkter
1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet,
1. om den marknadsföring av krigsmateriel eller tekniskt bistånd som bedrivs i utlandet,
2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller 8 §.
Regeringen får meddela närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet och om undantag från denna. Inspektionen för strategiska produkter får i det enskilda fallet medge undantag från sådan redovisningsskyldighet.
ilaga 7
B Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet ska underrätta Inspektionen för strategiska produkter innan anbud lämnas eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås om
12 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall underrätta Inspektionen för strategiska produkter innan anbud lämnas eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås om
1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet,
1. tillhandahållande av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till någon i utlandet,
2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller
3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel som avses i 8 §.
3. tillverkning, tillhandahållande av tekniskt bistånd eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel som avses i 8 §.
Regeringen får meddela närmare föreskrifter om senaste tidpunkt för underrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten. Inspektionen för strategiska produkter får i enskilda fall medge undantag från underrättelseskyldighet.
Inspektionen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud lämnas eller avtal ingås som avses i första stycket.
14 §
Tillstånd enligt 3–10 §§ får förenas med andra villkor än som avses i 13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
Tillstånd enligt 3–6 och 7–10 §§ får förenas med andra villkor än som avses i 13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
14 a §
Om en mottagare av krigsmateriel eller tekniskt bistånd inom EES har lämnat en försäkran om användning till Inspektionen för strategiska produkter, ska inspektionen eller regeringen inte förena ett tillstånd enligt 6 § första stycket som avser utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett annat land inom EES med villkor som innebär begränsningar när det gäller utförsel eller lämnande till ett land utanför EES av komponenter till den krigsmateriel eller till det tekniska bistånd som omfattas av tillståndet.
Om överföringen inom EES är känslig får dock inspektionen eller regeringen, trots andra stycket, förena ett tillstånd enligt 6 § första stycket med sådana villkor.
14 b §
Regeringen får meddela föreskrifter om att ett generellt tillstånd får förenas med villkor för registrering hos Inspektionen för strategiska produkter före den första användningen av tillståndet.
Uppgiftsskyldighet om villkor
15 a §
Den som har tillstånd enligt 6 § första stycket som avser utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till en viss mottagare i ett annat land inom EES, ska lämna uppgift till den mottagaren om de villkor som ingår i tillståndet när det gäller slutanvändning och utförsel eller lämnande utanför EES av krigsmaterielen eller det tekniska biståndet.
Regeringen får meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.
Återkallelse Återkallelse
m.m.
16 §
Tillstånd enligt 3–10 §§ kan återkallas, om tillståndshavaren åsidosatt en föreskrift i denna lag eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.
Tillstånd enligt någon av bestämmelserna i 3–6 och 7–10 §§ eller certifiering enligt 10 a § får återkallas slutligt eller för viss tid, om tillståndshavaren eller den certifierade har åsidosatt en föreskrift i denna lag eller en föreskrift, ett villkor eller en bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.
Under samma
förutsättningar får det beslutas att den som för ut krigsmateriel ur landet eller lämnar tekniskt
bistånd utanför landet slutligt eller för viss tid inte får utnyttja ett generellt tillstånd.
En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7–9 §§ som redan ingåtts.
En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.
En återkallelse eller ett beslut att inte få utnyttja ett generellt tillstånd gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.
16 a §
Om Inspektionen för strategiska produkter anser att det finns en allvarlig risk för att en mottagare som har certifierats i ett annat land inom EES inte kommer att iaktta villkoren för ett generellt tillstånd eller att den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller Sveriges väsentliga säkerhetsintressen kan påverkas, ska det andra landet underrättas och en utvärdering av situationen begäras.
Om det efter en sådan utvärdering fortfarande finns tvivel, får inspektionen besluta att utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet enligt ett generellt tillstånd tills vidare inte får ske till en viss certifierad mottagare.
Om inspektionen har meddelat ett sådant beslut, ska övriga länder inom EES och Europeiska kommissionen underrättas om beslutet och om skälen för detta.
Beslutet ska upphävas när det inte längre behövs.
17 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd skall, enligt de föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter om ägande i utländska
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd ska, enligt de föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter om ägande i utländska
Pro Bilaga 7
rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel eller som tillhandahåller tekniskt bistånd.
p. 2010/11:112
rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.
19 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall, enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar, till Inspektionen för strategiska produkter lämna deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats.
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § ska, enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar, till Inspektionen för strategiska produkter lämna deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna deklaration.
Regeringen får meddela föreskrifter om att
1. den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel som förts ut ur landet,
1. den som har tillstånd enligt 6 § ska lämna uppgifter om krigsmateriel som förts ut ur landet och tekniskt bistånd som lämnats utanför landet,
2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna avtal.
2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § ska lämna uppgifter om ingångna avtal.
20 §
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall efter anmodan av Inspektionen för strategiska produkter lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen samt lämna inspektionen tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs. Inspektionen har rätt att anlita biträde från andra statliga myndigheter i sin tillsyn.
Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § eller den som är certifierad enligt 10 a § ska efter begäran av Inspektionen för strategiska produkter lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen samt lämna inspektionen tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs. Inspektionen har rätt att anlita biträde från andra statliga myndigheter i sin tillsyn.
20 a §
Den som har tillstånd enligt 6 § första stycket som avser utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett annat land inom EES ska föra detaljerade och fullständiga register över sina överföringar inom EES.
Ett register som avses i första stycket ska omfatta kommersiella
dokument som innehåller uppgifter
1. om vilken krigsmateriel som överförts eller vilket tekniskt bistånd som lämnats inom EES, med angivande av dess referens i den förteckning över krigsmateriel och tekniskt bistånd som har föreskrivits med stöd av 1 § första stycket,
2. om mängden och värdet av den krigsmateriel som överförts eller det tekniska bistånd som lämnats inom EES,
3. om tidpunkten för överföringen av krigsmaterielen eller lämnandet av det tekniska biståndet inom EES,
4. om namn och adress på den som överfört krigsmaterielen eller lämnat det tekniska biståndet inom EES och på mottagaren av materielen eller biståndet,
5. om slutanvändning och slutanvändare av den krigsmateriel som överförts eller det tekniska bistånd som lämnats inom EES, om det är känt, och
6. om bevis för att information om ett villkor om begränsning i ett tillstånd när det gäller utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd utanför EES har getts till mottagaren av den krigsmateriel som överförts eller av det tekniska bistånd som lämnats.
Handlingar och uppgifter som avses i andra stycket ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. Uppgifterna ska bevaras i Sverige, i ordnat skick och på ett betryggande och överskådligt sätt.
20 b §
Den som för första gången avser
att använda ett generellt tillstånd ska underrätta Inspektionen för strategiska produkter.
20 c §
Den som ansöker om tillstånd till utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett land utanför EES enligt 6 § första stycket ska, när det gäller sådan materiel eller sådant bistånd som denne har mottagit från ett annat land inom EES med stöd av ett överföringstillstånd, lämna uppgift till Inspektionen för strategiska produkter om att han eller hon har iakttagit villkor i överföringstillståndet som innebär begränsningar när det gäller export av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd till ett land utanför EES.
23 a §
Beslut av Inspektionen för strategiska produkter att återkalla ett tillstånd enligt 16 § eller att bestämma en avgift enligt 22 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Beslut av Inspektionen för strategiska produkter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol när det gäller beslut att
1. vägra certifiering vid en prövning enligt 10 a §,
2. återkalla ett tillstånd eller en certifiering enligt 16 §,
3. inte få utnyttja ett generellt tillstånd enligt 16 §,
4. utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet enligt ett generellt tillstånd tills vidare inte får ske till en viss certifierad mottagare enligt 16 a §,
5. bestämma en avgift enligt 22 §.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag får inte överklagas.
25 §
Den som bryter mot någon av 3–5 §§ eller 7–10 §§ eller mot förbud som har meddelats med stöd av 12 § döms,
Den som bryter mot någon av 3–5 §§, 6 § när det gäller krav på tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd eller 7–10 §§ eller mot
förbud som har meddelats med stöd av 12 § döms,
1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år,
2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen att lämna tillstånd enligt någon av 3–5 §§ eller 7–10 §§ och därigenom föranleder att avtal fullföljs eller tillhandahållande kommer till stånd döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen har skett av oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen att lämna tillstånd enligt någon av 3–5 §§, 6 § när det gäller krav på tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd eller 7–10 §§ och därigenom föranleder att avtal fullföljs, att tekniskt bistånd lämnas till någon utanför landet eller att tillhandahållande kommer till stånd, döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen har skett av oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
I ringa fall ska inte dömas till ansvar.
27 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. underlåter att lämna underrättelse enligt 12 § eller att lämna uppgifter enligt 17 §,
1. underlåter att lämna underrättelse enligt 12 eller 20 b § eller att lämna uppgifter enligt 15 a, 17 eller 20 c §,
2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §,
3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten,
4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag.
4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag,
5. bryter mot 20 a §,
6. bryter mot ett skriftligt åtagande som har getts in till Inspektionen för strategiska produkter enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 10 b § andra stycket.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
I ringa fall ska inte dömas till ansvar.
Lydelse enligt prop. 2010/11:72 Föreslagen lydelse
29 §
Krigsmateriel som varit föremål för brott enligt 25 eller 26 § eller dess värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.
Krigsmateriel eller tekniskt bistånd som varit föremål för brott enligt 25 eller 26 § eller dess värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.
1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2012.
2. Tillstånd som har meddelats enligt äldre föreskrifter ska anses meddelade enligt denna lag.
3. De nya bestämmelserna i 9 § ska även tillämpas på sådana avtal om tekniskt bistånd som avses i 8 § och som har ingåtts före den 30 juni 2012.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-24
Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif
Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad.
Genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel
Enligt en lagrådsremiss den 24 februari 2011 (Utrikesdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Carl Johan Wieslander, biträdd av departementsrådet Anna Maj Hultgård.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
I lagrådsremissen föreslås ändringar i lagen (1992:1300) om krigsmateriel i syfte att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen samt rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/GUSP om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel.
Förslagen innebär bl.a. att lagens tillämpningsområde utökas till att omfatta tekniskt bistånd och att en mottagare av krigsmateriel eller av tekniskt bistånd här i landet ska få certifieras. En certifiering ger en mottagare i Sverige rätt att ta emot krigsmateriel eller tekniskt bistånd som överförs hit från ett EES-land enligt ett generellt överföringstillstånd som har offentliggjorts av ett EES-land.
I lagen används flera olika uttryck för den åtgärd det innebär att krigsmateriel lämnar landet. I 2 § definieras ”överföring inom EES” som en förflyttning eller annan rörelse av krigsmateriel eller tekniskt bistånd från en leverantör i ett land inom EES till en mottagare i ett annat EESland. Ibland används uttrycken ”utförsel” och ”föra ut” när det är fråga om mottagare i ett annat land, dvs. även tredjeland (se t. ex. definitionerna av olika tillstånd i 2 §, se också 6 §). I 14 a § första stycket och i 20 a § talas om ”utförsel - - – – – till ett annat land inom EES” medan i 23 a § första stycket anges endast ”utförsel – – – ur landet”. Uttrycket ”export” synes användas när det är fråga om mottagare i tredjeland.
Enligt Lagrådets mening är det angeläget att de olika uttryck som nu nämnts används konsekvent i den meningen att deras innebörd är densamma oavsett var de används. Detta förutsätter att det klargörs i vilka fall en bestämmelse avser transaktioner inom EES och transaktioner utanför EES.
1 a §
Lagrådet föreslår att tredje stycket förs samman med andra stycket och där bildar en sista mening av följande lydelse: ”Det gäller dock inte ärenden om certifiering.”
2 §
Lagrådet föreslår att definitionerna anges i bokstavsordning.
Den föreslagna definitionen av transitering omfattar inte transport av tekniskt bistånd, exempelvis planer, diagram, modeller etc. (se författningskommentaren till 29 §). Lagrådet föreslår att orden ”eller tekniskt bistånd” förs in i definitionen omedelbart efter ”krigsmateriel”.
Definitionen av generellt tillstånd bör justeras redaktionellt genom att orden ”till en kategori eller till kategorier” byts mot ”en eller flera kategorier”.
6 a §
Lagrådet ifrågasätter om första stycket behövs.
8 §
Lagrådet noterar att paragrafen förbjuder att någon, som inte har anknytning till Sverige, här i landet träffar avtal som avses i paragrafen med någon, som inte heller har anknytning till Sverige. Det innebär att om någon från Indien träffar avtal med någon från Pakistan om att gemensamt tillverka krigsmaterial i något av dessa länder eller i ett tredje land åtminstone teoretiskt kan straffas enligt 25 §. Lagrådet ifrågasätter om detta kan vara avsett. Om lagtexten ändras bör motsvarande ändring göras i 7 §.
10 b §
I paragrafen anges att ”man” – dvs. Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen, se 1 a § – ska särskilt beakta vissa omständigheter. Lagrådet föreslår att ordet ”man” byts mot ”Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen”.
14 a §
I författningskommentaren anges att paragrafen genomför artikel 4.8 i direktivet. I den artikeln anges att medlemsstaterna inte ska belägga komponenter med exportrestriktioner, om mottagaren i en försäkran om användning intygar att de komponenter som omfattas av överföringstillståndet ingår eller ska ingå i mottagarens egna produkter och därför inte i sig kan överföras eller exporteras i ett senare skede, utom när syftet är underhåll eller reparation.
I paragrafens första stycke föreskrivs att ett tillstånd som avser utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett annat land inom EES inte får förenas med villkor som innebär begränsningar när det gäller utförsel eller lämnande till ett land utanför EES av komponenter till den krigsmateriel eller till det tekniska bistånd som omfattas av
tillståndet, om mottagaren i det andra EES-landet har lämnat en försäkran om användning till Inspektionen för strategiska produkter.
I förhållande till direktivtexten innebär paragrafens första stycke den inskränkningen att förbudet mot begränsande villkor gäller endast om det är fråga om komponenter till krigsmateriel eller tekniskt bistånd som omfattas av ett lämnat tillstånd.
I paragrafens andra stycke föreskrivs att ett tillstånd enligt 6 § första stycket får förenas med begränsande villkor om överföringen inom EES är känslig. Av artikel 4.8 synes framgå att möjligheten att föreskriva sådana villkor inte är begränsad till överföring inom EES.
I 2 § finns en definition av ”försäkran om användning” som är baserad på artikel 4.8 i direktivet. Definitionen ansluter mycket nära till artikeln.
Enligt Lagrådets mening kan definitionen av ”försäkran om användning” utgå och 14 a § utformas på ett enklare sätt i närmare överensstämmelse med artikel 4.8 i direktivet och förslagsvis ges följande lydelse:
Om en mottagare i ett annat EES-land av komponenter till krigsmateriel eller tekniskt bistånd lämnat en försäkran om användning till Inspektionen för strategiska produkter får tillståndet till utförsel av komponenterna inte förenas med villkor om exportrestriktioner, om inte annat följer av tredje stycket.
I en försäkran om användning enligt första stycket ska mottagaren intyga att komponenterna ingår eller ska ingå i dennes egen krigsmateriel eller egna tekniska bistånd och därför inte i sig kan överföras inom EES eller exporteras utanför EES i ett senare skede, utom när det gäller reparation eller underhåll.
Om en överföring som avses i andra stycket är känslig, får dock inspektionen eller regeringen förena ett tillstånd enligt 6 § första stycket med villkor som avses i första stycket.
14 b §
Som paragrafen är utformad leder den tanken till att ett generellt tillstånd får förenas med villkor som ska vara uppfyllda för att registrering hos Inspektionen för strategiska produkter ska få ske. Även om innebörden av artikel 5.4 i direktivet, som ligger till grund för paragrafen, inte är helt klar – där talas om ”fastställa villkor för registrering” – måste antas att avsikten är att medlemsstaterna får föreskriva att ett generellt tillstånd förutsätter att registrering har skett.
Lagrådet föreslår därför att ordet ”för” byts mot ”om”.
15 a § Prop. 2010/11:112 Bilaga 8
Lagrådet föreslår att orden ”som avser” byts mot ”till” och att orden ”om de villkor som ingår i tillståndet när det gäller slutanvändning” byts mot ”om de villkor om slutanvändning som gäller för tillståndet”.
16 §
Lagrådet föreslår att orden ”får det beslutas” i första stycket byts mot ”får Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen besluta”.
16 a §
Enligt paragrafens första och tredje stycken ”ska det andra landet underrättas” respektive ”ska övriga länder inom EES och Europeiska kommissionen underrättas”. Enligt Lagrådets mening bör i båda fallen anges vem som ska svara för underrättelsen och till vem underrättelsen ska lämnas. Under förutsättning att avsikten är att det är Inspektionen för strategiska produkter som ska svara för underrättelsen och att den ska lämnas till behörig myndighet i ett annat EES-land kan, om saken anses böra regleras i lag, sista delen av första stycket och tredje stycket lyda:
”…påverkas, ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet och en utvärdering av situationen begäras.”
Om inspektionen har meddelat ett sådant beslut, ska inspektionen underrätta de behöriga myndigheterna i övriga länder inom EES och Europeiska kommissionen om beslutet och om skälen för detta.
23 a §
Lagrådet föreslår att ordet ”tillståndshavaren” infogas först i punkt 3.
25 §
Bestämmelsen i första stycket straffbelägger bl.a. vissa åtgärder som uppsåtligen eller av oaktsamhet sker utan erforderligt tillstånd. Lagförslaget innebär att det införs ansvar även för brott mot tillståndskravet enligt 6 § när det gäller lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. Straffbestämmelsen i andra stycket avser den som uppsåtligen eller av oaktsamhet genom vilseledande förmår Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen att lämna sådana tillstånd som avses i första stycket. Utformningen av lagtexten i de två styckena skiljer sig åt på ett enligt Lagrådets mening omotiverat sätt. Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse:
Den som uppsåtligen
1. bryter mot 3-5 §§, 6 § när det gäller krav på tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd, 7-10 §§ eller förbud som har meddelats med stöd av 12 § eller
2. genom vilseledande förmår Inspektionen för strategiska produkter eller regeringen att meddela tillstånd enligt 3-5 §§, 6 § när det gäller krav på tillstånd för lämnande av tekniskt bistånd eller 7-10 §§ och därigenom föranleder att avtal fullföljs, att tekniskt bistånd lämnas till någon utanför landet eller att tillhandahållande kommer till stånd döms till böter eller fängelse i högst två år.
Om gärningen har begåtts av oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
I ringa fall ska inte dömas till ansvar.
27 §
Lagrådet noterar att i första stycket 3 föreskrivs straff för den som lämnar en oriktig uppgift i en handling som ges in till tillsynsmyndigheten, även om uppgiften inte har någon betydelse för prövningen av ärendet. Lagrådet ifrågasätter om detta kan vara avsett.
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Larsson, Erlandsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd
Föredragande: statsrådet Björling
Regeringen beslutar proposition 2010/11:112 Genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel
Rättsdatablad
Författningsrubrik Bestämmelser som
inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EUregler
Lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel
1, 1 a, 6, 6 a, 10 a, 10 b, 11, 12, 14 b, 15 a, 17, 19,
Celex 32009L0043
(1)
(2)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/1
I
(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras)
DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/43/EG
av den 6 maj 2009
om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR
ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit
téns yttrande
(1) Yttrande av den 23 oktober 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).
,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget
(2) Europaparlamentets yttrande av den 16 december 2008 (ännu ej
offentliggjort i EUT) och rådet beslut av den 23 april 2009.
, och
av följande skäl:
(1)
Enligt fördraget ska det upprättas en inre marknad, vilket
bl.a. innebär att medlemsstaterna sinsemellan avskaffar
hindren för fri rörlighet för varor och tjänster, och det ska
införas ett system som säkerställer att konkurrensen på den
inre marknaden inte snedvrids.
(2)
Fördragets bestämmelser om upprättande av den inre
marknaden gäller alla varor och tjänster som tillhandahålls
mot ersättning, även försvarsrelaterade produkter, men
hindrar inte medlemsstaterna från att under vissa omstän
digheter vidta andra åtgärder i enskilda fall som de
anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga
säkerhetsintressen.
(3)
Medlemsstaternas lagar och andra författningar om över
föring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen
innehåller skillnader som kan hindra rörligheten för sådana
produkter och snedvrida konkurrensen på den inre mark
naden samt därigenom hämma innovationskraften, det
industriella samarbetet och försvarsindustrins konkurrens
kraft i Europeiska unionen.
(4)
Medlemsstaternas lagar och andra författningar har gene
rellt som syfte att bl.a. skydda mänskliga rättigheter och
bevara fred, säkerhet och stabilitet genom strikt kontroll
och begränsning av export och spridning av försvarsrela
terade produkter såväl till tredjeländer som till andra
medlemsstater.
(5)
Sådana begränsningar av rörligheten för försvarsrelaterade
produkter inom gemenskapen kan inte avskaffas generellt
genom direkt tillämpning av fördragets principer om fri
rörlighet för varor och tjänster, eftersom de enligt arti
kel 30 eller 296 i fördraget kan vara motiverade i enskilda
fall, och medlemsstaterna får fortsätta att tillämpa de
nämnda artiklarna om villkoren för dem uppfylls.
(6)
Medlemsstaternas relevanta lagar och andra författningar
behöver därför harmoniseras på ett sätt som förenklar
överföringen av försvarsrelaterade produkter inom gemen
skapen, så att den inre marknaden fungerar tillfredsstäl
lande. Detta direktiv omfattar endast bestämmelser och
förfaranden för försvarsrelaterade produkter och berör
således inte medlemsstaternas politik när det gäller över
föring av försvarsrelaterade produkter.
(1)
(2)
(3)
(4)
L 146/2
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
(7)
Harmoniseringen av medlemsstaternas relevanta lagar och
andra författningar bör inte inverka på medlemsstaternas
internationella skyldigheter och åtaganden eller deras
handlingsfrihet i fråga om politiken för export av försvars
relaterade produkter.
(8)
Medlemsstaterna bör ha rätt att upprätthålla och utveckla
sitt mellanstatliga samarbete förutsatt att de efterlever
bestämmelserna i detta direktiv.
(9)
Detta direktiv bör inte tillämpas på försvarsrelaterade pro
dukter som endast passerar gemenskapens territorium, det
vill säga sådana produkter som inte hänförs till någon
annan godkänd tullbehandling än förfarandet för extern
transitering eller som endast placeras i en frizon eller ett
frilager och för vilka inga uppgifter behöver noteras i en
godkänd lagerbokföring.
(10)
Detta direktiv bör omfatta alla försvarsrelaterade produk
ter som motsvarar dem som återges i Europeiska unionens
gemensamma militära förteckning
(1) EUT L 88, 29.3.2007, s. 58.
, inklusive deras
komponenter och tekniker.
(11)
Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av gemen
sam åtgärd 97/817/Gusp av den 28 november 1997 om
antipersonella minor
(2) EGT L 338, 9.12.1997, s. 1.
vilken antogs av rådet på grund
val av artikel J.3 i fördraget om Europeiska unionen; det
bör inte heller påverka medlemsstaternas ratificering och
genomförande av konventionen om klustervapen, vilken
undertecknades i Oslo den 3 december 2008.
(12)
Målsättningen att skydda mänskliga rättigheter och bevara
fred, säkerhet och stabilitet som generellt eftersträvas i de
av medlemsstaternas lagar och andra författningar som
begränsar överföring av försvarsrelaterade produkter för
utsätter att ursprungsmedlemsstaten har gett överförings
tillstånd till överföringen av produkterna inom
gemenskapen och att det har lämnats garantier i den mot
tagande medlemsstaten.
(13)
Med tanke på de skyddsåtgärder som föreskrivs i detta
direktiv till stöd för denna målsättning, behöver medlems
staterna inte längre införa eller vidmakthålla några sär
skilda restriktioner för att uppnå målsättningen, om inte
annat följer av artiklarna 30 och 296 i fördraget.
(14)
Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av de bestäm
melser som är nödvändiga för att skydda den allmänna
ordningen eller den allmänna säkerheten. Mot bakgrund av
de försvarsrelaterade produkternas natur och särdrag är
hänsyn till den allmänna ordningen, som till exempel säkra
transporter, säker lagring, spridningsrisk och brottsföre
byggande, särskilt viktiga i detta direktiv.
(15)
Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av rådets direk
tiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av för
värv och innehav av vapen
(3) EGT L 256, 13.9.1991, s. 51.
, särskilt inte formaliteterna
för förflyttning av vapen inom gemenskapen. Detta direk
tiv påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv
93/15/EEG av den 5 april 1993 om harmonisering av
bestämmelserna om utsläppande på marknaden och över
vakning av explosiva varor för civilt bruk
(4) EGT L 121, 15.5.1993, s. 20.
, särskilt
bestämmelserna om överföring av ammunition.
(16)
Samtliga överföringar av försvarsrelaterade produkter i
gemenskapen bör vara föremål för föregående tillstånd i
form av generella, globala eller individuella överföringstill
stånd som beviljats eller offentliggjorts av den medlems
stat från vars territorium leverantören önskar överföra
försvarsrelaterade produkter. Medlemsstater bör kunna
undanta överföring av försvarsrelaterade produkter från
skyldigheten om föregående tillstånd i särskilda fall, vilka
förtecknas i detta direktiv.
(17)
Det bör stå medlemsstaterna fritt att avslå eller utfärda
föregående tillstånd. I överensstämmelse med principerna
för den inre marknaden bör ett sådant tillstånd vara giltigt
i hela gemenskapen, och det bör inte krävas ytterligare till
stånd för transitering genom andra medlemsstater eller
införande på andra medlemsstaters territorium.
(18)
Medlemsstaterna bör fastställa vilken typ av överförings
tillstånd för försvarsrelaterade produkter eller kategorierna
av försvarsrelaterade produkter som är lämplig för varje
typ av överföring och vilka villkor för varje överföringstill
stånd som måste uppfyllas, med hänsyn till hur känslig
överföringen är.
(19)
Medlemsstaterna bör i möjligaste mån undvika att belägga
komponenter med exportrestriktioner, genom att god
känna mottagarnas försäkran om användning och ta hän
syn till i vilken utsträckning dessa komponenter ingår i
mottagarens egna produkter.
(20)
Medlemsstaterna bör fastställa mottagare av överförings
tillstånd utan diskriminering, om det inte är nödvändigt för
att skydda deras väsentliga säkerhetsintressen.
(21)
För att underlätta överföring av försvarsrelaterade produk
ter bör generella överföringstillstånd offentliggöras i de
medlemsstater som ger alla företag som uppfyller de krav
som anges för varje generellt överföringstillstånd tillåtelse
att överföra försvarsrelaterade produkter.
(1)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/3
(22)
Det bör offentliggöras ett generellt överföringstillstånd för
överföring av försvarsrelaterade produkter till försvars
makterna för att väsentligt öka leveranssäkerheten för alla
medlemsstater som väljer att upphandla inom
gemenskapen.
(23)
Det bör offentliggöras ett generellt överföringstillstånd för
överföring av komponenter till certifierade europeiska för
svarsindustriföretag för att främja samarbete och integra
tion mellan dem, särskilt genom optimering av
leveranskedjorna och stordriftsfördelar.
(24)
Medlemsstater som deltar i ett mellanstatligt samarbetspro
gram bör kunna offentliggöra ett generellt överföringstill
stånd för överföring till mottagare i andra deltagande
medlemsstater av sådana försvarsrelaterade produkter som
är nödvändiga för att genomföra programmet. Det skulle
förbättra villkoren för deltagande i mellanstatliga samar
betsprogram för företag som är etablerade i de deltagande
medlemsstaterna.
(25)
Medlemsstaterna bör få offentliggöra ytterligare generella
överföringstillstånd i de fall där hotet mot mänskliga rät
tigheter, fred, säkerhet och stabilitet är mycket litet till följd
av produkternas beskaffenhet och typen av mottagare.
(26)
Om ett generellt överföringstillstånd inte kan offentliggö
ras bör medlemsstaterna på begäran bevilja enskilda före
tag globala överföringstillstånd, utom i de fall som anges i
detta direktiv. Medlemsstaterna bör kunna tilldela förny
bara globala överföringstillstånd.
(27)
Företagen bör informera de behöriga myndigheterna om
användningen av generella överföringstillstånd, för att
skydda mänskliga rättigheter och bevara fred, säkerhet och
stabilitet samt för att möjliggöra öppen rapportering av
överföringar av försvarsrelaterade produkter och därmed
demokratisk kontroll.
(28)
Medlemsstaterna bör ha tillräckligt stort handlingsut
rymme att fastställa villkor för generella, globala och indi
viduella överföringstillstånd för att även fortsättningsvis
kunna samarbeta inom det befintliga internationella ram
verket för exportkontroll. Eftersom beslutet att tillåta eller
vägra export är och bör förbli en nationell angelägenhet,
bör ett sådant samarbete enbart bygga på frivillig samord
ning av medlemsstaternas exportpolitik.
(29)
För att kompensera det faktum att individuella förhands
kontroller successivt byts ut mot generella efterhandskon
troller i den medlemsstat där den försvarsrelaterade
produkten har sitt ursprung bör man skapa villkor för
ömsesidigt förtroende, inklusive genom garantier för att
den försvarsrelaterade produkten inte kommer att expor
teras i strid med de exportrestriktioner som gäller till tred
jeländer. Denna princip bör också iakttas i de fall där
försvarsrelaterade produkter överförs flera gånger mellan
medlemsstaterna innan produkten exporteras till ett
tredjeland.
(30)
Medlemsstaterna samarbetar inom ramen för rådets
gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den
8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler
för kontrollen av export av militär teknik och krigsmate
riel
(1) EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.
, genom tillämpning av gemensamma kriterier, men
också genom underrättelser om avslag och samrådsmeka
nismer för en enhetligare tillämpning av ländernas politik
när det gäller export av försvarsrelaterade produkter till
tredjeländer. Detta direktiv bör inte hindra medlemsstater
nas möjlighet att bestämma tillståndsvillkoren för överfö
ring av försvarsrelaterade produkter, inklusive eventuella
exportbegränsningar, särskilt där detta är nödvändigt för
samarbetssyften inom ramen för den gemensamma
ståndpunkten.
(31)
Leverantörerna bör informera mottagarna om eventuella
restriktioner i överföringstillstånden, så att det byggs upp
ett ömsesidigt förtroende för mottagarnas förmåga att
iaktta dessa restriktioner efter överföringen, framför allt vid
ansökningar om export till tredjeländer.
(32)
Det bör vara företagens sak att avgöra om fördelarna med
att ta emot försvarsrelaterade produkter med ett generellt
överföringstillstånd gör det mödan värt att ansöka om cer
tifiering. Överföringar inom en koncern bör omfattas av
generellt överföringstillstånd om koncernmedlemmarna är
certifierade i de medlemsstater där de är etablerade.
(33)
Det behövs gemensamma certifieringskriterier för att
bygga upp ett ömsesidigt förtroende, i synnerhet för mot
tagarnas förmåga att iaktta exportrestriktionerna för för
svarsrelaterade produkter som de mottagit från en annan
medlemsstat med stöd av ett överföringstillstånd.
(34)
För att främja ömsesidigt förtroende bör mottagare av
överförda försvarsrelaterade produkter inte exportera
dessa produkter om överföringstillståndet innehåller
exportrestriktioner.
(1)
(2)
L 146/4
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
(35)
I samband med att företagen ansöker om exporttillstånd
till tredjeländer bör de lämna en försäkran till de behöriga
myndigheterna huruvida de har iakttagit de eventuella
exportrestriktioner för överföringen av försvarsrelaterade
produkter som fastställts av den medlemsstat som utfärdat
överföringstillståndet. I detta sammanhang påminns det
om att de mekanismer för samråd mellan medlemsstaterna
som föreskrivs i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp
fortfarande är särskilt betydelsefulla.
(36)
Vid export till tredjeland av försvarsrelaterade produkter
som företagen har mottagit med stöd av ett överförings
tillstånd bör de kunna styrka för de behöriga tullmyndig
heterna vid gemenskapens yttre gräns att de har
exporttillstånd.
(37)
Förteckningen över försvarsrelaterade produkter i bilagan
bör uppdateras i strikt överensstämmelse med Europeiska
unionens gemensamma militära förteckning.
(38)
För att man ska kunna bygga upp ett ömsesidigt förtroende
måste medlemsstaterna fastställa tillräckliga, verksamma
åtgärder, inklusive sanktioner, för att säkerställa att bestäm
melserna i detta direktiv följs, särskilt bestämmelserna om
att företagen ska iaktta de gemensamma certifieringskrite
rierna och restriktionerna för vidare användning av för
svarsrelaterade produkter efter överföring.
(39)
I de fall när ursprungsmedlemsstaten på rimliga grunder
betvivlar att en certifierad mottagare kommer att iaktta
villkoren för ett generellt överföringstillstånd, eller om en
tillståndsgivande medlemsstat anser att den allmänna ord
ningen, den allmänna säkerheten eller landets grundläg
gande säkerhetsintressen kan komma att påverkas, bör
medlemsstaten inte endast informera de övriga medlems
staterna och kommissionen, utan även tillfälligt kunna
upphäva verkan av ett sådant överföringstillstånd i förhål
lande till den mottagaren, med hänsyn till det ansvar den
har för att skydda mänskliga rättigheter och bevara fred,
säkerhet och stabilitet.
(40)
För ökat ömsesidigt förtroende bör man senarelägga til
lämpningen av de lagar och andra författningar som antas
för att säkerställa att detta direktiv följs. Därigenom kan
man, innan dessa bestämmelser tillämpas, utvärdera fram
stegen på grundval av en rapport från kommissionen som
bygger på information från medlemsstaterna om de åtgär
der som vidtagits.
(41)
Kommissionen bör regelbundet offentliggöra en rapport
om detta direktivs genomförande, vilken vid behov kan
åtföljas av lagstiftningsförslag.
(42)
Detta direktiv påverkar inte förekomsten eller genomför
andet av de regionala unionerna mellan Belgien och Lux
emburg samt mellan Belgien, Luxemburg och
Nederländerna, i enlighet med artikel 306 i fördraget.
(43)
Eftersom målet för detta direktiv, nämligen förenklingen av
bestämmelser och förfaranden som ska tillämpas på över
föring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen,
i syfte att se till att den inre marknaden fungerar väl, inte i
tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på
grund av skillnaderna mellan de nuvarande tillståndsförfa
randena och på grund av överföringarnas gränsöverskri
dande karaktär, och det därför bättre kan uppnås på
gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlig
het med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EG-fördraget. I
enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel
går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att
uppnå detta mål.
(44)
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta
direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut
1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som
skall tillämpas vid utövandet av kommissionens
genomförandebefogenheter
(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
.
(45)
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att ändra bila
gan. Eftersom dessa åtgärder har allmän räckvidd och avser
att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, måste de
antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med
kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
(46)
I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om
bättre lagstiftning
(2) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
uppmuntras medlemsstaterna att för
egen del och i gemenskapens intresse utarbeta egna tabel
ler som så långt möjligt visar överensstämmelsen mellan
detta direktiv och införlivandeåtgärderna, samt att offent
liggöra tabellerna.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Syfte
1.
Detta direktivs syfte är att förenkla de bestämmelser och för
faranden som tillämpas på överföring av försvarsrelaterade pro
dukter inom gemenskapen, i syfte att se till att den inre marknaden
fungerar väl.
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/5
2.
Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas handlingsfri
het i fråga om politiken för export av försvarsrelaterade produkter.
3.
Tillämpningen av detta direktiv ska ske i enlighet med artik
larna 30 och 296 i fördraget.
4.
Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att
fortsätta och vidareutveckla mellanstatligt samarbete, förutsatt att
bestämmelserna i detta direktiv följs.
Artikel 2
Tillämpningsområde
Detta direktiv ska tillämpas på de försvarsrelaterade produkter
som förtecknas i bilagan.
Artikel 3
Definitioner
I detta direktiv avses med
1. försvarsrelaterade produkter: de produkter som förtecknas i
bilagan,
2. överföring: en förflyttning eller rörelse av en försvarsrelaterad
produkt från en leverantör till en mottagare i en annan
medlemsstat,
3. leverantör: en juridisk eller fysisk person som är etablerad i
gemenskapen och juridiskt ansvarig för en överföring,
4. mottagare: en juridisk eller fysisk person som är etablerad i
gemenskapen och juridiskt ansvarig för mottagandet av en
överföring,
5. överföringstillstånd: ett tillstånd som utfärdats av en nationell
myndighet i en medlemsstat vilket ger leverantörer rätt att
överföra försvarsrelaterade produkter till en mottagare i en
annan medlemsstat,
6. exporttillstånd: ett tillstånd att leverera försvarsrelaterade pro
dukter till en juridisk eller fysisk person i ett tredjeland,
7. transitering: transport av försvarsrelaterade produkter genom
en eller flera medlemsstater utöver ursprungsmedlemsstaten
och den mottagande medlemsstaten.
KAPITEL II
ÖVERFÖRINGSTILLSTÅND
Artikel 4
Allmänna bestämmelser
1.
Det ska krävas föregående tillstånd för överföring av för
svarsrelaterade produkter mellan medlemsstater. Utan att det
påverkar tillämpningen av de bestämmelser som är nödvändiga
för att skydda den allmänna säkerheten eller den allmänna ord
ningen, t.ex. transportsäkerheten, ska det inte krävas ytterligare
överföringstillstånd av andra medlemsstater för transitering
genom medlemsstater, eller för införsel i den medlemsstat där
mottagaren finns, av försvarsrelaterade produkter.
2.
Trots bestämmelserna i punkt 1 får medlemsstaterna
undanta överföringar av försvarsrelaterade produkter från skyl
digheten att ha föregående tillstånd enligt den punkten, i följande
fall:
a) Leverantören eller mottagaren är ett statligt organ eller en del
av försvarsmakten.
b) Det är fråga om leveranser som Europeiska unionen, Nato,
Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller andra mellan
statliga organisationer gör i syfte att fullgöra sina uppdrag.
c) Överföringen är nödvändig för genomförande av ett samver
kande program för försvarsrelaterade produkter mellan
medlemsstater.
d) Överföringen är kopplad till humanitär hjälp vid en katastrof
eller som gåva i en nödsituation.
e) Överföringen är nödvändig, för eller efter, reparation, under
håll, utställning eller demonstration.
3.
Kommissionen får på begäran av en medlemsstat eller på
eget initiativ ändra punkt 2 i syfte att inkludera följande fall:
a) Överföringen sker under sådana förhållanden att den inte
påverkar den allmänna ordningen eller den allmänna
säkerheten.
b) Kravet på föregående tillstånd har blivit oförenligt med med
lemsstaternas internationella åtaganden till följd av att detta
direktiv antagits.
c) Det är nödvändigt för sådan mellanstatlig samverkan som
avses i artikel 1.4.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta
direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.2.
L 146/6
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
4.
Medlemsstaterna ska se till att leverantörer som vill överföra
försvarsrelaterade produkter från deras territorium får använda
generella överföringstillstånd eller ansöka om globala eller indivi
duella överföringstillstånd i enlighet med artiklarna 5, 6 och 7.
5.
Medlemsstaterna ska bestämma typ av överföringstillstånd
för de försvarsrelaterade produkter eller de kategorier av försvars
relaterade produkter som berörs i enlighet med bestämmelserna i
denna artikel och i artiklarna 5, 6 och 7.
6.
Medlemsstaterna ska fastställa alla villkor för överförings
tillstånd, inklusive eventuella särskilda begränsningar av export av
försvarsrelaterade produkter till juridiska eller fysiska personer i
tredjeländer, med hänsyn bland annat till de risker som överfö
ringen medför för skyddet av de mänskliga rättigheterna, beva
randet av fred, säkerhet och stabilitet. Medlemsstaterna får, under
förutsättning att gemenskapslagstiftningen respekteras, använda
sig av möjligheten att begära försäkringar om slutanvändning,
inklusive slutanvändarintyg.
7.
Medlemsstaterna ska fastställa villkoren för överföringstill
stånd för komponenter på grundval av en bedömning av hur
känslig överföringen är enligt, bland annat, följande kriterier:
a) Komponenternas beskaffenhet i förhållande till de produkter
som de ska ingå i och i förhållande till varje slutanvändning
av de färdiga produkterna som kan väcka farhågor.
b) Komponenternas betydelse i förhållande till de produkter
som de ska ingå i.
8.
Med undantag för de fall när medlemsstaterna anser att
överföringen av komponenter är känslig, ska medlemsstaterna
inte belägga komponenter med exportrestriktioner om mottaga
ren i en försäkran om användning intygar att de komponenter
som omfattas av överföringstillståndet ingår eller ska ingå i mot
tagarens egna produkter och därför inte i sig kan överföras eller
exporteras i ett senare skede, utom när syftet är underhåll eller
reparation.
9.
Medlemsstaterna får återkalla eller tillfälligt upphäva ett
överföringstillstånd som de har utfärdat eller begränsa dess
användning för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen, den
allmänna ordningen eller säkerheten, eller på grund av bristande
efterlevnad av de villkor som gäller för överföringstillståndet.
Artikel 5
Generella överföringstillstånd
1.
Medlemsstaterna ska offentliggöra generella överföringstill
stånd som direkt ger leverantörer som är etablerade på deras ter
ritorier, vilka uppfyller villkoren i det generella
överföringstillståndet, tillstånd att genomföra överföringar av för
svarsrelaterade produkter, vilka ska specificeras i det generella
överföringstillståndet, till en kategori eller kategorier av mottagare
i en annan medlemsstat.
2.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.2, ska gene
rella överföringstillstånd offentliggöras åtminstone i följande fall:
a) Mottagaren är en del av en medlemsstats försvarsmakt, eller
en avtalsslutande myndighet på försvarsområdet som köper
för exklusiv användning av en medlemsstats försvarsmakt.
b) Mottagaren är ett företag som certifierats i enlighet med
artikel 9.
c) Överföringen sker för demonstrations-, utvärderings- och
utställningssyften.
d) Överföringen sker för underhålls- och reparationssyften, om
mottagaren är den ursprungliga leverantören av den försvars
relaterade produkten.
3.
De medlemsstater som deltar i ett mellanstatligt samarbets
program om utveckling, tillverkning och användning av en eller
flera försvarsrelaterade produkter får offentliggöra ett generellt
överföringstillstånd för de överföringar till övriga i programmet
deltagande medlemsstater som är nödvändiga för programmets
genomförande.
4.
Medlemsstaterna får fastställa villkor för registrering före
första användningen av ett generellt överföringstillstånd, utan att
det påverkar andra bestämmelser i detta direktiv.
Artikel 6
Globala överföringstillstånd
1.
Medlemsstaterna ska på begäran besluta att bevilja en
enskild leverantör globala överföringstillstånd för överföring av
försvarsrelaterade produkter till mottagare i en eller flera andra
medlemsstater.
2.
Medlemsstaterna ska i varje globalt överföringstillstånd ange
vilka försvarsrelaterade produkter eller vilka kategorier av för
svarsrelaterade produkter som omfattas av det globala överfö
ringstillståndet och vilka mottagare eller kategorier av mottagare
som är godkända.
Ett globalt överföringstillstånd ska beviljas för en period om tre år,
vilken får förnyas av medlemsstaten.
Artikel 7
Individuella överföringstillstånd
Medlemsstaterna ska besluta att på begäran bevilja en enskild leve
rantör individuellt överföringstillstånd för en överföring av en
angiven kvantitet specificerad försvarsrelaterad produkt som ska
vidarebefordras i en eller flera transporter till en mottagare om
a) ansökan om överföringstillstånd avser endast en överföring,
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/7
b) det är nödvändigt för att skydda medlemsstatens väsentliga
säkerhetsintressen eller för att skydda den allmänna
ordningen,
c) det är nödvändigt för efterlevnad av medlemsstaternas inter
nationella skyldigheter och åtaganden, eller
d) en medlemsstat har tungt vägande skäl att tro att leverantö
ren inte kommer att kunna följa alla de villkor som är nöd
vändiga för att bevilja ett globalt överföringstillstånd.
KAPITEL III
INFORMATION, CERTIFIERING OCH EXPORT EFTER
ÖVERFÖRING
Artikel 8
Information från leverantörerna
1.
Medlemsstaterna ska se till att leverantörerna av försvarsre
laterade produkter upplyser mottagarna om de villkor, inklusive
begränsningar, angående slutanvändning eller export av försvars
relaterade produkter som ingår i överföringstillståndet.
2.
Medlemsstaterna ska se till att leverantörerna inom en rim
lig tidsfrist underrättar de behöriga myndigheterna i den med
lemsstat från vars territorium de önskar överföra
försvarsrelaterade produkter när de avser att använda ett generellt
överföringstillstånd för första gången. Medlemsstaterna får
bestämma vilka ytterligare uppgifter som kan krävas avseende
försvarsrelaterade produkter som överförs med ett generellt
överföringstillstånd.
3.
Medlemsstaterna ska se till och regelbundet kontrollera att
leverantörerna för detaljerade och fullständiga register över sina
överföringar, i enlighet med den gällande lagstiftningen i respek
tive medlemsstat, och de ska besluta om rapporteringskraven för
användningen av ett generellt, ett globalt eller ett individuellt
överföringstillstånd. Sådana register ska innefatta kommersiella
dokument som innehåller följande information:
a) En beskrivning av försvarsrelaterade produkten och dess refe
rens i förteckningen i bilagan.
b) Den försvarsrelaterade produktens mängd och värde.
c) Tidpunkterna för överföring.
d) Leverantörens och mottagarens namn och adress.
e) Slutanvändning och slutanvändare av den försvarsrelaterade
produkten, om detta är känt.
f) Bevis för att informationen om en exportrestriktion i ett
överföringstillstånd har vidarebefordrats till mottagaren av
den försvarsrelaterade produkten.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörerna bevarar
de register som avses i punkt 3 under åtminstone samma tidspe
riod som fastställs i den relevanta medlemsstatens nationella lag
stiftning om krav för bevarande av register för ekonomiska
aktörer, och i varje fall i minst tre år från utgången av det kalen
derår då överföringen ägde rum. De ska på begäran uppvisas för
de behöriga myndigheterna i den medlemsstat från vars territo
rium leverantören överförde de försvarsrelaterade produkterna.
Artikel 9
Certifiering
1.
Medlemsstaterna ska utse behöriga myndigheter för certi
fiering av mottagare som är etablerade på deras territorium av för
svarsrelaterade produkter enligt överföringstillstånd som
offentliggjorts av andra medlemsstater enligt artikel 5.2 b.
2.
Certifieringen ska fastställa mottagarföretagets tillförlitlig
het, särskilt vad avser dess förmåga att iaktta exportrestriktionerna
för försvarsrelaterade produkter som mottagits från en annan
medlemsstat med stöd av ett överföringstillstånd. Mottagarföre
tagets tillförlitlighet ska bedömas i enlighet med följande kriterier:
a) Dokumenterad erfarenhet av försvarsverksamhet, där särskild
hänsyn tas till företagets uppgifter om överensstämmelse
med exportrestriktionerna, domstolsbeslut på området, till
stånd att tillverka eller sälja försvarsrelaterade produkter samt
genom anlitande av erfaren ledningspersonal.
b) Relevant industriverksamhet på området för försvarsrelate
rade produkter i gemenskapen, särskilt förmåga att integrera
system och delsystem.
c) Utnämning av en chefstjänsteman som personligt ansvarig
för överföring och export.
d) Ett skriftligt åtagande från företaget, undertecknat av den
chefstjänsteman som avses i led c, om att det kommer att
vidta alla nödvändiga åtgärder för att följa och garantera
efterlevnaden av de specifika villkoren för slutanvändning
och export av varje mottagen komponent eller produkt.
(1)
L 146/8
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
e) Ett skriftligt åtagande från företaget, undertecknat av den
chefstjänsteman som avses i led c, om att det skyndsamt ska
lämna detaljerad information som svar på förfrågningar om
slutanvändare eller slutanvändning av alla produkter som
företaget exporterat, överfört eller mottagit från en annan
medlemsstat med stöd av ett överföringstillstånd.
f) En beskrivning, kontrasignerad av den chefstjänsteman som
avses i led c, av det interna efterlevnadsprogrammet eller av
företagets system för hantering av överföring och export.
Denna beskrivning ska innehålla detaljer om de organisato
riska, mänskliga och tekniska resurser som avsatts för att
hantera överföringar och export, ansvarskedjan i företaget,
interna revisionsförfaranden, medvetandegörande och perso
nalutbildning, fysiska och tekniska säkerhetsarrangemang,
registerföring samt spårbarhet för överföringar och export.
3.
Certifikaten ska innehålla följande information:
a) Namn på den behöriga myndighet som utfärdat certifikatet.
b) Mottagarens namn och adress.
c) En försäkran om att mottagaren uppfyller kriterierna i
punkt 2.
d) Utfärdandedatum och giltighetstid för certifikatet.
Certifikatets giltighetstid, enligt led d, får inte i något fall över
skrida fem år.
4.
Certifikatet får innehålla ytterligare villkor om
a) tillhandahållande av information som är nödvändig för kon
troll av att de kriterier som avses i punkt 2 uppfylls,
b) tillfälligt upphävande eller återkallande av certifikatet.
5.
De behöriga myndigheterna ska kontrollera att mottagaren
uppfyller kriterierna i punkt 2, vilket ska ske minst vart tredje år,
och de villkor i certifikaten som avses i punkt 4.
6.
Medlemsstaterna ska godkänna certifikat som har utfärdats
i enlighet med detta direktiv i en annan medlemsstat.
7.
Om en behörig myndighet konstaterar att en certifikatsin
nehavare som är etablerad i medlemsstaten inte längre uppfyller
kriterierna i punkt 2 eller villkoren i punkt 4, ska den vidta lämp
liga åtgärder. Dessa åtgärder får omfatta återkallande av certifika
tet. Den behöriga myndigheten ska underrätta kommissionen och
de andra medlemsstaterna om sitt beslut.
8.
Medlemsstaterna ska offentliggöra en förteckning över cer
tifierade mottagare, vilken ska uppdateras regelbundet, och de ska
underrätta kommissionen, Europaparlamentet och de andra med
lemsstaterna om detta.
Kommissionen ska på sin webbplats göra tillgängligt för allmän
heten ett centralt register över mottagare som certifierats av
medlemsstaterna.
Artikel 10
Exportrestriktioner
Medlemsstaterna ska se till att mottagare av försvarsrelaterade
produkter vilka ansöker om exporttillstånd uppger för sina
behöriga myndigheter, i de fall den försvarsrelaterade produkt
som mottagits från en annan medlemsstat med stöd av ett
överföringstillstånd är belagd med exportrestriktioner, att de
har iakttagit villkoren för dessa restriktioner, inklusive att de i
tillämpliga fall fått det erfordrade överföringstillståndet från
ursprungsmedlemsstaten.
KAPITEL IV
TULLFÖRFARANDEN OCH ADMINISTRATIVT SAMARBETE
Artikel 11
Tullförfaranden
1.
Medlemsstaterna ska se till att exportören styrker, vid full
görandet av formaliteterna för export av försvarsrelaterade pro
dukter vid det tullkontor som ansvarar för handläggningen av
exportdeklarationen, att nödvändigt exporttillstånd har erhållits.
2.
En medlemsstat får även, utan att det påverkar tillämp
ningen av rådets förordning (EG) nr 2913/92 av den 12 oktober
1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen
(1) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.
, för en
period som inte överstiger 30 arbetsdagar, avbryta förfarandet för
export från dess territorium eller vid behov på annat sätt förhin
dra att försvarsrelaterade produkter som mottagits från en annan
medlemsstat med stöd av ett överföringstillstånd och integrerats
med en annan försvarsrelaterad produkt eller vid behov på ett
annat sätt förhindra att den lämnar gemenskapen från dess terri
torium, om den anser
a) att relevant information inte beaktades när exporttillståndet
beviljades, eller
b) att omständigheterna har ändrats väsentligt sedan exporttill
ståndet beviljades.
3.
Medlemsstaterna får besluta att tullformaliteterna för export
av försvarsrelaterade produkter endast får fullgöras vid vissa
tullkontor.
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/9
4.
De medlemsstater som utnyttjar möjligheten i punkt 3 ska
underrätta kommissionen om vilka tullkontor som har bemyndi
gats. Kommissionen ska offentliggöra dessa uppgifter i C-serien av
Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 12
Informationsutbyte
Medlemsstaterna ska i samarbete med kommissionen vidta alla
lämpliga åtgärder för att upprätta direkt samarbete och utbyte av
information mellan de behöriga nationella myndigheterna.
KAPITEL V
UPPDATERING AV FÖRTECKNINGEN ÖVER
FÖRSVARSRELATERADE PRODUKTER
Artikel 13
Anpassning av bilagan
1.
Kommissionen ska uppdatera förteckningen över försvars
relaterade produkter i bilagan i strikt överensstämmelse med
Europeiska unionens gemensamma militära förteckning.
2.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av
detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa
rande med kontroll som avses i artikel 14.2.
Artikel 14
Kommittéförfarande
1.
Kommissionen ska biträdas av en kommitté.
2.
När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4
och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestäm
melserna i artikel 8 i det beslutet.
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 15
Skyddsåtgärder
1.
Om en tillståndsgivande medlemsstat anser att det finns en
allvarlig risk för att en mottagare som certifierats i enlighet med
artikel 9 i en annan medlemsstat inte kommer att iaktta villkoren
för ett generellt överföringstillstånd eller om en tillståndsgivande
medlemsstat anser att den allmänna ordningen, den allmänna
säkerheten eller dess väsentliga säkerhetsintressen skulle kunna
påverkas, ska den underrätta den andra medlemsstaten om detta
och begära en utvärdering av situationen.
2.
Om de tvivel som anges i punkt 1 fortfarande råder får den
tillståndsgivande medlemsstaten tillfälligt upphäva verkan av det
generella överföringstillståndet för sådana mottagare. Medlems
staten ska underrätta de andra medlemsstaterna och kommissio
nen och ange skälen till skyddsåtgärden. Den medlemsstat som
vidtog skyddsåtgärden får upphäva skyddsåtgärden om den anser
att den inte längre är motiverad.
Artikel 16
Sanktioner
Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om sanktioner vid
överträdelse av de föreskrifter som införts för genomförandet av
detta direktiv, särskilt om den information som krävs enligt arti
kel 8.1 eller artikel 10 om efterlevande av exportrestriktionerna
för ett överföringstillstånd är falsk eller ofullständig. Medlemssta
terna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa
bestämmelser genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, pro
portionella och avskräckande.
Artikel 17
Översyn och rapportering
1.
Kommissionen ska senast den 30 juni 2012 rapportera om
de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att införliva detta
direktiv, särskilt artiklarna 9–12 och 15.
2.
Kommissionen ska, med början senast den 30 juni 2016, se
över genomförandet av detta direktiv och rapportera om detta till
Europaparlamentet och rådet. Den ska särskilt utvärdera om och i
vilken omfattning målsättningarna i detta direktiv uppnåtts, bland
annat med avseende på om den interna marknaden fungerar till
fredsställande. Kommissionen ska i sin rapport se över tillämp
ningen av artiklarna 9–12 och 15 i detta direktiv och utvärdera
direktivets inverkan på utvecklingen av den europeiska markna
den för försvarsrelaterade produkter och det europeiska försva
rets industriella och tekniska bas, bland annat med beaktande av
situationen för små och medelstora företag. Rapporten ska vid
behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Artikel 18
Införlivande
1.
Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2011 anta och
offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga
för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissio
nen om detta.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 30 juni
2012.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en
hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning
när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen
ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten
till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar
inom det område som omfattas av detta direktiv.
L 146/10
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
Artikel 19
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning.
Artikel 20
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 6 maj 2009.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J. KOHOUT
Ordförande
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/11
BILAGA
FÖRTECKNING ÖVER FÖRSVARSRELATERADE PRODUKTER
ML1
Slätborrade vapen med en kaliber som understiger 20 mm, andra vapen och automatvapen med en
kaliber på högst 12,7 mm (0,50 tum) samt tillbehör, enligt följande, och särskilt utformade kompo
nenter för dessa vapen:
a) Gevär, karbiner, revolvrar, pistoler, k-pistar och kulsprutor:
Not: ML1 a omfattar inte följande:
1. Musköter, gevär och karbiner tillverkade före 1938.
2. Reproduktioner av musköter, gevär och karbiner där originalen tillverkades före 1890.
3. Revolvrar, pistoler och kulsprutor tillverkade före 1890 samt reproduktioner av dessa.
b) Slätborrade vapen enligt följande:
1. Slätborrade vapen som utformats speciellt för militär användning.
2. Övriga slätborrade vapen enligt följande:
a) Helautomatiska.
b) Halvautomatiska eller med pumpverkan.
c) Vapen för hylslös ammunition.
d) Ljuddämpare, särskilda vapenstöd, magasin, vapensikten och flamdämpare för vapen som omfattas av
ML1 a, ML1 b eller ML1 c.
Not 1: ML1 omfattar inte slätborrade sport- och jaktvapen. Dessa vapen får dock inte vara särskilt utformade för
militär användning eller vara helautomatiska.
Not 2: ML1 omfattar inte skjutvapen som utformats särskilt för blind ammunition och skjutvapen som inte fung
erar med kontrollerad ammunition.
Not 3: ML1 omfattar inte vapen som använder hylsammunition med asymmetriskt placerad tändhatt som inte är
helautomatiska.
Not 4: ML1 d omfattar inte optiska vapensikten som saknar elektronisk bildhantering med högst fyra gångers för
storing, under förutsättning att de inte särskilt har utformats för militär användning.
ML2
Slätborrade vapen med en kaliber som överstiger 20 mm, andra vapen eller utrustning med en kali
ber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum), kastare samt tillbehör, som följer, liksom särskilt utformade
komponenter för dessa vapen:
a) Skjutvapen, haubitsar, kanoner, granatkastare, pansarvärnsvapen, projektilutskjutningsanordningar, mili
tära eldkastare, gevär, rekyllösa vapen, slätborrade vapen och signaturdämpande anordningar för dessa.
Not 1: ML2 a omfattar injektorer, doseringsapparater, förrådstankar och andra komponenter som utformats sär
skilt för användning med flytande drivladdningar för sådan utrustning som omfattas av ML2 a.
ML2
a)
(forts.)
L 146/12
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
Not 2: ML2 a omfattar inte följande:
1. Musköter, gevär och karbiner tillverkade före 1938.
2. Reproduktioner av musköter, gevär och karbiner där originalen tillverkades före 1890.
b) Militära kastare eller generatorer för rök, gas eller pyroteknik.
Not: ML2 b omfattar inte signalpistoler.
c) Vapensikten.
ML3
ammunition och temperingsdon enligt följande samt särskilt utformade komponenter för sådana:
a) Ammunition för vapen som omfattas av ML1, ML2 eller ML12.
b) Temperingsdon som är särskilt avsedda för sådan ammunition som omfattas av ML3 a.
Not 1: Särskilt utformade komponenter inkluderar:
a) Metall- eller plastkomponenter, t.ex. tändhattar, kulhylsor, ammunitionsband, gördlar och metall
delar till ammunition.
b) Säkrings- och armeringsanordningar, tändrör, sensorer och detoneringsanordningar.
c) Engångs högeffektkällor.
d) Laddningshylsor.
e) Substridsdelar, inbegripet bombkapslar, minkapslar och slutfasstyrda projektiler.
Not 2: ML3 a omfattar inte lös ammunition (blankstar), kammarammunition eller blind ammunition.
Not 3: ML3 a omfattar inte patroner som är särskilt utformade för något av följande syften:
a) Signalering.
b) Skrämma bort fåglar.
c) Tända gasflamman vid en oljekälla.
ML4
Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med sprängverkan samt till
hörande utrustning och tillbehör, enligt följande, som särskilt utformats för militär användning och
särskilt utformade komponenter för sådana:
Anm.: Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11, not 7.
a) Bomber, torpeder, granater, rökbehållare, raketer, minor, missiler, sjunkbomber, sprängladdningar,
sprängbomber, sprängutrustning, ”pyrotekniska anordningar”, patroner och simulatorer (dvs. utrustning
som simulerar någon av dessa produkters egenskaper).
Not: ML4 a inkluderar:
1. Rökgranater, brandbomber och sprängladdningar.
2. Raketdysor och noskoner för återinträde i atmosfären.
ML4
(forts.)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/13
b) Särskilt utformad utrustning för hantering, övervakning, aktivering, strömförsörjning med en gångsef
fekt, avfyring, läggning, svepning, avlossning, vilseledning, störning, detonering eller de tektering av pro
dukter som omfattas av ML4 a.
Not: Punkt ML4 b inkluderar:
1. Mobil kondenseringsanordning för flytande gas med en produktionskapacitet på minst 1 000 kg fly
tande gas per dag.
2. Osänkbar elektriskt ledande kabel för svepning av magnetminor.
Teknisk not
Bärbar utrustning som enbart används för att upptäcka metallföremål och som inte gör skillnad på minor och andra
metallföremål anses inte som särskilt utformade för att upptäcka utrustning som omfattas av ML4 a.
ML5
Eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade system, utrustning för försök och
skottställning samt motmedelsutrustning, enligt följande, som utformats särskilt för militär använd
ning samt komponenter och tillbehör som utformats särskilt för dessa:
a) Vapensikten, bomsiktesdatorer, riktmedel och eldledningsutrustning.
b) Målfångnings-, målangivnings-, avståndsmätnings-, övervaknings- eller målföljningssystem;
detekterings-, datafusions-, igenkännings- eller identifieringsutrustning samt utrustning för
sensorintegration.
c) Motmedelsutrustning för utrustning som omfattas av ML5 a eller ML5 b.
d) Utrustning för fältförsök eller skottställning som särskilt utformats för utrustning som omfattas av ML5
a eller ML5 b.
ML6
Markfordon och tillbehör enligt följande:
Anm.: Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11, not 7.
a) Markfordon och tillbehör för sådana, särskilt utformade eller modifierade för militär användning:
Teknisk not
I ML6 a avses med markfordon även släpvagnar.
b) Alla hjuldrivna fordon som kan användas i terräng, som har tillverkats av eller utrustats med material
som ger ballistiskt skydd upp till nivå III (NIJ 0108.01, september 1985, eller jämförbar nationell stan
dard) eller bättre.
Anm.: Se också ML13 a.
Not 1: ML6 a inkluderar:
a) Stridsvagnar och andra militära bestyckade fordon och militära fordon med lavetter eller utrustning för min
läggning eller avfyrning av vapen som omfattas av ML4.
b) Pansarfordon.
c) Amfibiefordon och fordon för vadning på djupt vatten.
ML6
Not 1: (forts.)
L 146/14
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
d) Bärgningsfordon och fordon för bogsering eller transport av ammunition eller vapensystem och tillhörande
lastningsutrustning.
Not 2: Modifiering av ett markfordon för militär användning som omfattas av ML6 a innebär en ändring av konstruk
tionen eller en elektrisk eller en mekanisk ändring som omfattar en eller flera särskilt utformade militära kom
ponenter. Dessa komponenter inkluderar:
a) Skydd för luftfyllda däck som utformats särskilt för att vara skottsäkra eller så att däcken kan fungera utan
luft i.
b) Däcktryckskontrollsystem som handhas inifrån ett fordon i rörelse.
c) Pansarskydd för viktiga delar (t.ex. bränsletankar eller kupéutrymmen).
d) Särskilda förstärkningar eller lavetter.
e) Avskärmad belysning.
Not 3: ML6 omfattar inte civila bilar eller lastbilar som utformats eller modifierats för penning- eller värdetransport
och som har pansarskydd eller ballistiskt skydd.
ML7
Kemiska eller biologiska toxiska agens, ”agens för kravallhantering”, radioaktiva material, tillhörande
utrustning, komponenter och material enligt följande:
a) Biologisk agens och radioaktiva material ”anpassade för användning i krig” för att åstadkomma förluster
av människor eller djur, förstöra utrustning och skördar eller skada miljön:
b) Kemiska stridsmedel (agens) inklusive
1) CW-nervstridsmedel
a) O-Alkyl (mindre än eller lika med C10, inklusive cykloalkyl)-alkyl-(metyl, etyl, n-propyl
eller isopropyl)-fluorfosfonater, såsom Sarin (GB):
— O-isopropylmetylfluorfosfonat (CAS-nr 107-44-8), och
— Soman (GD):O-pinakolylmetylfluorfosfonat (CAS-nr 96-64-0).
b) O-Alkyl (mindre än eller lika med C10, inklusive cykloalkyl) N,N-dialkyl (metyl, etyl, n-propyl
eller isopropyl) amidofosforylcyanider, t.ex.
Tabun (GA):O-etyl N,N-dimetylamidofosforylcyanid (CAS-nr 77-81-6).
c) O-Alkyl (H eller mindre än eller lika med C10, inklusive cykloalkyl) S-2-dialkyl (metyl, etyl,
n-propyl eller isopropyl)-aminoetylalkyl (metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl)-fosfonotio-later
och motsvarande alkylerade eller protonerade salter, t.ex.
VX: O-etyl S-2-diisopropylaminoetylmetylfosfonotiolat (CAS-nr 50782-69-9).
2) Frätande CW-stridsmedel
a) Svavelsenapsgaser, t.ex.
1) 2-kloretylklormetylsulfid (CAS-nr 2625-76-5),
2) Bis(2-kloretyl)sulfid (CAS-nr 505-60-2),
ML7
b)
2) a)
(forts.)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/15
3) Bis(2-kloretyltio)metan (CAS-nr 63869-13-6),
4) 1,2-bis (2-kloretyltio)etan (CAS-nr 3563-36-8),
5) 1,3-bis (2-kloretyltio)-n-propan (CAS-nr 63905-10-2),
6) 1,4-bis (2-kloretyltio)-n-butan (CAS-nr 142868-93-7),
7) 1,5-bis (2-kloretyltio)-n-pentan (CAS-nr 142868-94-8),
8) Bis (2-kloretyltiometyl)eter (CAS-nr 63918-90-1),
9) Bis (2-kloretyltioetyl)eter (CAS-nr 63918-89-8).
b) Lewisiter, t.ex.
1) 2-klorvinyldiklorarsin (CAS-nr 541-25-3),
2) Tris(2-klorvinyl)arsin (CAS-nr 40334-70-1),
3) Bis(2-klorvinyl)klorarsin (CAS-nr 40334-69-8).
c) Kvävesenapsgaser, såsom
1) HN1: Bis(2-kloretyl)etylamin (CAS-nr 538-07-8),
2) HN2: Bis(2-kloretyl)metylamin (CAS-nr 51-75-2),
3) HN3: Tris(2-kloretyl)amin (CAS-nr 555-77-1).
3) CW-stridsmedel som försätter ur stridbart skick, t.ex.
a) 3-kinuklidinylbensilat (BZ) (CAS-nr 6581-06-2).
4) CW-avlövningsmedel, t.ex.
a) Butyl 2-klor-4-fluorfenoxiacetat (LNF),
b) 2,4,5-triklorfenoxiättiksyra blandad med 2,4-diklorfenoxiättiksyra (Agent Orange),
c) CW-binära prekursorer och nyckelprekursorer enligt följande:
1. Alkyl-(metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl)-fosfonyldifluorider, t.ex.
DF: metylfosfonyldifluorid (CAS-nr 676-99-3).
2. O-Alkyl-(H eller mindre än eller lika med C10, inklusive cykloalkyl)-O-2-dialkyl-(metyl, etyl,
n-propyl eller isopropyl)aminoetylalkyl (metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl) fosfoniter och mot
svarande alkylerade eller protonerade salter, t.ex.
QL: O-Etyl-O-2-di-isopropylaminoetyl-metylfosfonit (CAS-nr 57856-11-8).
3. Klorosarin: O-Isopropyl-metylklorofosfonat (CAS-nr 1445-76-7).
4. Klorosoman: O-Pinakolylmetylklorofosfonat (CAS-nr 7040-57-5).
ML7
(forts.)
L 146/16
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
d) ”Agens för kravallhantering” och aktiva kemiska beståndsdelar och kombinationer av dessa, inklusive:
1. α-Brombensenactonitril, (Brombensylcyanid) (CA) (CAS-nr 5798-79-8).
2. [(2.Klorfenyl) metylen] propanedinitril, (o-Klorobensylidenmalononitril) (CS) (CAS-nr 2698-41-1).
3. 2-Klor-1-fenyletanon, Fenylacylklorid (ω-kloracetofenon) (CN) (CAS-nr 532-27-4).
4. Dibenzo-(b,f)-1,4-oxazefin (CR) (CAS-nr 257-07-8).
5. 10-Klor-5,10-dihydrofenarsazin (fenarsazinklorid) (Adamsit) (DM) (CAS-nr 578-94-9).
6. N-nonanomorfolin (MPA) (CAS-nr 5299-64-9).
Not 1: ML7 d omfattar inte individuellt förpackade ”agens för kravallhantering” för personskydd.
Not 2: ML7 d omfattar inte aktiva kemiska beståndsdelar och kombinationer av dessa identifierade och förpackade
för livsmedelsproduktion eller för medicinska ändamål.
e) Utrustning som utformats särskilt eller modifierats för militär användning, för spridning av följande kom
ponenter som utformats särskilt för denna.
1. Material eller agens som omfattas av ML7 a, ML7 b eller ML7 d, eller
2. CW sammanställt av prekursorer som omfattas av ML7 c.
f)
Skyddsutrustning eller utrustning för dekontamination, särskilt utformade komponenter för denna och
särskilt sammansatta kemiska blandningar, enligt följande:
1. Utrustning som särskilt utformats eller modifierats för militär användning, avsedd för försvar mot
ämnen som omfattas av ML7 a, ML7 b eller ML7 d samt komponenter som utformats särskilt för
denna.
2. Utrustning som särskilt utformats eller modifierats för militär användning, avsedd för dekontami
nation av föremål som smittats med ämnen som omfattas av ML7 a eller ML7 b samt komponenter
som utformats särskilt för denna.
3. Kemiska blandningar som utvecklats/utformats för att användas vid dekontamination av föremål
som smittats av ämnen som omfattas av ML7 a eller ML7 b.
Not: ML7 f 1 omfattar:
a) Luftkonditioneringsaggregat som särskilt utformats eller modifierats för nukleär, biologisk eller kemisk
filtrering.
b) Skyddskläder.
Anm.: När det gäller gasmasker för civilt bruk, liksom skyddsutrustning och utrustning för dekontamination för
civila; se också 1A004 på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.
g) Utrustning som utformats eller modifierats för militärt bruk för detektering eller identifiering av mate
rial som omfattas av punkt ML7 a eller ML7 b eller ML7 d, samt komponenter som utformats särskilt för
denna.
Not: ML7 g omfattar inte personliga dosimetrar för mätning av strålning.
Anm.: Se också 1A004 i EU:s förteckning över dubbla användningsområden.
ML7
(forts.)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/17
h) ”Biopolymerer” som utformats särskilt eller behandlats för detektering eller identifiering av CW-agens
som omfattas av ML7 b och de kulturer eller specifika celler som använts för produktion av dessa.
i)
”Biokatalysatorer” för dekontaminering eller nedbrytning av CW-agens, samt biologiska system för dessa,
enligt följande:
1. Biokatalysatorer som utformats särskilt för dekontaminering eller nedbrytning av CW-agens som
omfattas av ML7 b och som är resultatet av riktat laboratorieurval eller genetisk manipulering av
biologiska system.
2. Biologiska system, enligt följande: ”expressionsvektorer”, virus eller cellkulturer som innehåller
den genetiska information som kännetecknar produktionen av ”biokatalysatorer” som omfattas
av ML7 i 1.
Not 1: ML7 b och ML7 d omfattar inte följande:
a) Cyanogenklorid (CAS-nr 506-77-4). Se 1C450 a 5 i EU:s förteckning över varor med dubbla
användningsområden.
b) Vätecyanid (CAS-nr 74-90-8).
c) Klor (CAS-nr 7782-50-5).
d) Karbonylklorid (fosgen) (CAS-nr 75-44-5). SE 1C450 a 4 i EU:s förteckning över varor med dubbla
användningsområden.
e) Difosgen (triklormetyl-klorformat) (CAS-nr 503-38-8).
f)
Utgår.
g) Xylylbromidortho: (CAS-nr 89-92-9); meta: (CAS-nr 620-13-3); para: (CAS-nr 104-81-4).
h) Bensylbromid (CAS-nr 100-39-0).
i)
Bensyljodid (CAS-nr 620-05-3).
j)
Bromaceton (CAS-nr 598-31-2).
k) Cyanogenbromid (CAS-nr 506-68-3).
l)
Brommetyletylketon (CAS-nr 816-40-0).
m) Kloraceton (CAS-nr 78-95-5).
n) Etyljodacetat (CAS-nr 623-48-3).
o) Jodaceton (CAS-nr 3019-04-3).
p) Klorpikrin (CAS-nr 76-06-2). Se IC450 a 7 i EU:s förteckning över varor med dubbla
användningsområden.
Not 2: De cellkulturer och biologiska system som är förtecknade i ML7 h, och ML7 i 2 är exkluderande, och dessa under
avdelningar omfattar inte celler eller biologiska system för civila ändamål, i jordbruket, läkemedel, mediciner, vete
rinärmediciner, miljön, avfallshantering, eller livsmedelsindustrin.
L 146/18
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
ML8
”Energetiska” material, och besläktade substanser, enligt följande:
Anm.: Se också 1C011 i EU:s förteckning över dubbla användningsområden.
Tekniska noter
1. I denna förteckning avser blandning en sammansättning av två eller flera substanser av vilka minst en substans
ingår i förteckningen under ML8.
2. Varje substans på förteckningen under ML8 ingår i denna förteckning, även om den används på ett annat använd
ningsområde än det angivna (dvs. TAGN används för det mesta som ett sprängämne men kan också användas som
bränsle eller oxidationsmedel).
a) ”Sprängämnen” enligt följande och blandningar därav:
1. ADNBF (aminodinitrobenzofuroxan eller 7-amino-4,6-dinitrobenzofurazan-1-oxid (F)
(CAS-nr 97096-78-1).
2. BNCP (cis-bis (5-nitrotetrazolato)tetraamin-Kobolt (III) perklorat) (CAS-nr 117412-28-9).
3. CL-14
(diaminodinitrobenzofuroxan
eller
5,7-diamino-4,6-dinitrobenzofurazan-1-oxid
(CAS-nr 117907-74-1).
4. CL-20 (HNIW eller Hexanitrohexaazaisowurtzitan (CAS-nr 135285-90-4) och klatrater av CL-20
(se också ML 8 g 3 och g 4 angående dess ”prekursorer”.
5. CP (2–(5-cyanotetrazolato) pentaamin-kobolt (III) perklorat) (CAS-nr 70247-32-4).
6. DADE (1,1-diamino-2,2 dinitroetylen, FOX7).
7. DATB (diaminotrinitrobensen) (CAS-nr 1630-08-6).
8. DDFP (1,4-dinitrodifurazanopiperazine).
9. DDPO (2,6-diamino-3,5-dinitropyrazine-1-oxide, PZO) (CAS-nr 194486-77-6).
10. DIPAM (3,3’- diamino-2,2’,4,4’, 6,6’-hexanitrobifenyl eller dipikramid (CAS-nr 17215-44-0).
11. DNGU (DINGU eller dinitroglykoluril) (CAS-nr 55510-04-8).
12. Furazaner, enligt följande:
a) DAAOF (diaminoazoxyfurazan).
b) DAAzF (diaminoazofurazan) (CAS-nr 78644-90-3).
13. HMX och derivater (se också ML8.g.5. angående dess ”prekursorer”), enligt följande:
a) HMX (Cyklotetrametylentetranitramin, oktahydro-1,3,5,7-tetranitro-1,3,5,7-tetrazin 1,3,5–7-
tetranitro-1,3,5,7-tetraza-cyklooktan (oktogen) (CAS-nr 2691-41-0).
b) Difluoroaminerade analoger av HMX.
c) K-55 (2,4,6,8-tetranitro-2,4,6,8-tetraazabicyklo [3,3,0]-oktanon-3 tetranitrosemiglykouril,
eller keto-bicykliskt HMX (CAS-nr 130256-72-3).
14. HNAD (hexanitroadamantan) (CAS-nr 143850-71-9).
15. HNS (Hexanitroestilben) (CAS-nr 20062-22-0).
ML8
a)
(forts.)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/19
16. Imidazoler, enligt följande:
a) BNNII (Octahydro-2,5-bis(nitroimino)imidazo [4,5-d]limidazole).
b) DNI (2,4-dinitroimidazol) (CAS-nr 5213-49-0).
c) FDIA (1-fluoro-2,4-dinitroimidazol).
d) NTDNIA (N-(2-nitrotriazolo)-2,4-dinitroimidazol).
e) PTIA (1-picryl-2,4,5-trinitroimidazol).
17. NTNMH (1–(2-nitrotriazolo)-2-dinitrometylenhydrazin).
18. NTO (ONTA eller 3-nitro-1,2,4-triazol-5-one (CAS-nr 932-64-9).
19. Polynitrocubaner med mer än fyra nitrogrupper.
20. PYX (2,6-bis(pikrylamino)-3,5-dinitropyridin (CAS-nr 38082-89-2).
21. RDX och derivater därav enligt följande:
a) RDX (Cyklotrimetylentrinitramin, cyklonit; T4 hexahydro-1,3,5-trinitro-1,3,5-triazin; 1,3,5-
trinitro-1,3,5-triaza-cyklohexan (hexogen) (CAS-nr 121-82-4).
b) Keto-RDX (K-6 eller 2,4,6-trinitro-2,4-6-triazacyklohexanon) (CAS-nr 115029-35-1).
22. TAGN (triaminoguanidinnitrat) (CAS-nr 4000-16-2).
23. TATB (triaminotrinitrobensen) (CAS-nr 3058-38-6) (se också ML8 g 7 beträffande dess
”prekursorer”).
24. TEDDZ (3,3,7,7-tetrabis(difluoroamin) octahydro-1,5-dinitro-1,5diazocin).
25. Tetrazoler enligt följande:
a) NTAT (nitrotriazol aminotetrazol).
b) NTNT (1-N-(2-nitrotriazol)-4-nitrotrazol).
26. Tetryl (trinitrofenylmetylnitramin) (CAS-nr 479-45-8).
27. TNAD (1,4,5,8-tetranitro-1,4,5,8-tetraazadekalin) (CAS-nr 135877-16-6) (se också ML8 g 6. beträf
fande dess ”prekursorer”).
28. TNAZ (1,1,3-trinitroazetidin) (CAS-nr 97645-24-4) (se också ML8 g 2. beträffande dess
”prekursorer”).
29. TNGU (SORGUYL eller tetranitroglykoluril (CAS-nr 55510-03-7).
30. TNP (1,4,5,8-tetranitro-pyridazin [4,5-d]pyridazin) (CAS-nr 229176-04-9).
31. Triaziner enligt följande:
a) DNAM (2-oxy-4,6-dinitroamino-s-triazin) (CAS-nr 19899-80-0).
b) NNHT (2-nitroimino-5-nitro-hexahydro-1,3,5-triazin) (CAS-nr 130400-13-4).
ML8
a)
(forts.)
L 146/20
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
32. Triazoler enligt följande:
a) 5-azido-2-nitrotriazol.
b) ADHTDN (4-amino-3,5-dihydrazin-1,2,4-triazol dinitramid) (CAS-nr 1614-08-0).
c) ADNT (1-amino-3,5-dinitro-1,2,4-triazol).
d) BDNTA ([bis-dinitrotriazole]amin).
e) DBT (3,3’-dinitro-5,5-bi-1,2,4-triazol) (CAS-nr 30003-46-4).
f)
DNBT (dinitrobistriazol) (CAS-nr 70890-46-9).
g) NTDNA (2-nitrotriazol 5-dinitramid) (CAS-nr 75393-84-9).
h) NTDNT (1-N-(2-nitrotriazol) 3,5-dinitro-triazol).
i)
PDNT (1-pikcryl-3,5-dinitrotriazol).
j)
TACOT (tetranitrobenzotriazolobenzotriazol) (CAS-nr 25243-36-1).
33. Sprängämnen som inte tas upp någon annanstans i ML8.a. med en detonationshastighet som över
stiger 8 700 m/s eller med ett detonationstryck som överstiger 34 GPa (340 kbar)
34. Andra organiska sprängämnen som inte tas upp någon annanstans i ML8.a. med detona-tionstryck
på 25 GPa (250 kbar) eller högre och som förblir stabila vid temperaturer på 523 K (250 °C) eller
mer under 5 minuter eller mer.
b) ”Drivmedel” enligt följande:
1. Fasta ”drivmedel” enligt United Nations (UN) Class 1.1 som har en teoretisk specifik impuls (vid
standardvillkor) på mer än 250 sekunder för icke metalliserade, eller mer än 270 sekunder för alu
miniumiserade blandningar.
2. Fasta ”drivmedel” enligt UN Class 1.3 som har en teoretisk specifik impuls (vid standardvillkor) på
mer än 230 sekunder för icke halogeniserade, 250 sekunder för icke metalliserade och 266 sekun
der för metalliserade blandningar.
3. ”Drivmedel” som har en kraftkonstant på mer än 1 200 kJ/kg.
4. ”Drivmedel” som kan motstå en stabil lineär förbränningshastighet på mer än 38 mm/s vid stan
dardvillkor (mätt i form av en inhiberad sträng) av 6,89 MPa (68,9 bar) tryck och 294 K (21 °C).
5. Elastomermodifierade gjutna dubbelbasiga (EMCDB) ”drivmedel” med en tänjbarhet vid maximal
påkänning på mer än 5 % vid 233 K (– 40 °C).
6. ”Drivmedel” som innehåller substanser som tas upp i ML8 a.
c) ”Pyrotekniska anordningar”, bränslen och därmed besläktade ämnen enligt följande och blandningar av
dessa:
1. Flygbränsle som blandats särskilt för militära ändamål.
2. Alane (aluminumhydrid) (CAS-nr 7784-21-6).
3. Karboraner; dekaboran (CAS-nr 17702-41-9); pentaboraner (CAS-nr 19624-22-7 och 18433-84-6)
och deras derivater.
ML8
c)
(forts.)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/21
4. Hydrazin och derivater enligt följande (se också ML8 d 8 och d 9 beträffande oxiderande
hydrazinderivater):
a) Hydrazin (CAS-nr 302-01-2) i koncentrationer på 70 % eller mer.
b) Monometylhydrazin (CAS-nr 60-34-4).
c) Symmetrisk dimetylhydrazin (CAS-nr 540-73-8).
d) Osymmetrisk dimetylhydrazin (CAS-nr 57-14-7).
5. Metallbränslen i partikelform, oavsett om dessa är sfäriska, finfördelade, sfäroida, i form av flagor
eller pulver, tillverkade av material som består till 99 % eller mer av något av följande:
a) Metaller samt blandningar av dessa:
1. Beryllium (CAS-nr 7440-41-7) som har en partikelstorlek under 60 μm.
2. Järnpulver (CAS-nr 7439-89-6) som har en partikelstorlek under 3 μm och som tillver
kats genom reduktion av järnoxid med väte.
b) Blandningar som innehåller något av följande:
1. Zirkonium (CAS-nr 7440-67-7), magnesium (CAS-nr 7439-95-4) och legeringar av dessa
som har en partikelstorlek under 60 μm.
2. Bor (CAS-nr 7440-42-8)- eller borkarbid-(CAS-nr 12069-32-8) bränslen med 85 % ren
het eller mer och partikelstorlekar under 60 μm.
6. Militära material innehållande förtjockningsmedel för kolvätebränslen som särskilt utvecklats för
användning i eldkastare eller brandbomber, t.ex. metallstearater eller -palmater (t.ex. oktal)
(CAS-nr 637-12-7) och M1-, M2-, M3-förtjockningsmedel.
7. Perklorater, klorater och kromater som blandats med metallpulver eller andra energirika
bränslekomponenter.
8. Sfäriskt aluminiumpulver (CAS-nr 7429-90-5) med en partikelstorlek på 60 μm eller mindre, till
verkat av material med en aluminiumhalt på minst 99 %.
9. (TiHn) med en stoikiometrisk sammansättning motsvarande n = 0,65–1,68.
Not 1: Flygbränslen som omfattas av ML8 c 1 är färdiga produkter, inte beståndsdelar av dessa.
Not 2: ML8 c 4 a omfattar inte hydrazinblandningar som särskilt utformats för frätningskontroll.
Not 3: Sprängämnen och bränslen som innehåller sådana metaller eller legeringar som tas upp i ML8 c 5 omfat
tas oavsett om dessa metaller eller legeringar är kapslade i aluminium, magnesium, zirkonium eller
beryllium.
Not 4: ML8 c 5 b 2 omfattar inte bor och borkarbid berikat med bor-10 (20 % eller mer av det totala
bor-10-innehållet).
d) Oxidationsmedel, enligt följande och blandningar av dessa:
1. ADN (ammoniumdinitramid eller SR 12) (CAS-nr 140456-78-6).
2. AP (ammoniumperklorat) (CAS-nr 7790-98-9).
ML8
d)
(forts.)
L 146/22
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
3. Föreningar av fluor och något av följande:
a) Andra halogener,
b) syre, eller
c) kväve.
Not 1: ML8 d 3 omfattar inte klortrifluorid. Se 1C238 i EU:s förteckning över varor med dubbla
användningsområden.
Not 2: ML8 d 3 omfattar inte kvävetrifluorid i gasform.
4. DNAD(1,3-dinitro-1,3-diazetidin) (CAS-nr 78246-06-7).
5. HAN (hydroxylammoniumnitrat) (CAS-nr 13465-08-2).
6. HAP (hydroxylammoniumperklorat) (CAS-nr 15588-62-2).
7. HNF (hydraziniumnitroformat) (CAS-nr 20773-28-8).
8. Hydrazinnitrat (CAS-nr 37836-27-4).
9. Hydrazinperklorat (CAS-nr 27978-54-7).
10. Flytande oxidationsmedel som består av eller innehåller inhiberad röd rykande salpetersyra (IRFNA)
(CAS-nr 8007-58-7).
Not: ML8 d 10 omfattar inte ickeinhiberad rykande salpetersyra.
e) Bindemedel, mjukgörare, monomerer, polymerer enligt följande:
1. AMMO (azidometylmetyloxetan och dess polymerer) (CAS-nr 90683-29-7) (se också ML8 g 1
beträffande dess ”prekursorer”).
2. BAMO (bisadzidometyloxetan och dess polymerer) (CAS-nr 17607-20-4) (se också ML8 g 1 beträf
fande dess ”prekursorer”).
3. BDNPA (bis (2,2-dinitropropyl) acetal) (CAS-nr 5108-69-0).
4. BDNPF (bis (2,2-dinitropropyl) formal) (CAS-nr 5917-61-3).
5. BTTN (butantrioltrinitrat) (CAS-nr 6659-60-5) (se också ML8 g 8 beträffande dess ”prekursorer”).
6. Energetiska monomerer, mjukgörare och polymerer som innehåller nitro-, azid-, nitrat-, nitraz- eller
difluoramin-grupper som utformats särskilt för militär användning.
7. FAMAO (3-difluoroaminometyl-3-azidometyloxetan) och dess polymerer.
8. FEFO (bis-(2-fluoro-2,2-dinitroetyl)formal) (CAS-nr 17003-79-1).
9. FPF-1 (poly-2,2,3,3,4,4-hexafluorpentan-1,5-diolformal) (CAS-nr 376-90-9).
10. FPF-3 (poly-2,4,4,5,5,6,6-heptafluor-2-tri-fluormetyl-3-oxaheptan-1,7-diolformal).
11. GAP (glycidylazidpolymer) (CAS-nr 143178-24-9) och dess derivater.
ML8
e)
(forts.)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/23
12. HTPB (hydroxylterminerat polybutadien) med en hydroxylfunktionalitet som är lika med eller större
än 2,2 och mindre än eller lika med 2,4, ett hydroxylvärde som är mindre än 0,77 meq/g, och en
viskositet vid 30 °C som är mindre än 47 poise (CAS-nr 69102-90-5).
13. Poly(epiklorhydrin) med funktionella alkoholgrupper, med låg molekylvikt (mindre än 10 000)
poly(epiklorhydrindiol) och triol.
14. NENAs (nitratoetylnitraminblandningar) (CAS-nr 17096-47-8, 85068-73-1, 82486-83-7,
82486-82-6 och 85954-06-9).
15. PGN (poly-GLYN, polyglycidylnitrat eller poly (nitratometyloxiran); (CAS-nr 27814-48-8).
16. Poly-NIMMO (poly nitratometylmetyloxetan) eller pol-NMMO (poly[3-nitratmetyl 3-metylo-xetan])
(CAS-nr 84051-81-0).
17. Polynitroortokarbonater.
18. TVOPA (1,2,3-tris[1,2-bis(difluoroamino)etoxy] propan eller tris vinoxy aducerad propan)
(CAS-nr 53159-39-0).
f)
Tillsatser enligt följande:
1. Basiskt kopparsalicylat (CAS-nr 62320-94-9).
2. BHEGA (bis-(2-hydroxyetyl) glykolamid) (CAS-nr 17409-41-5).
3. BNO (butadienenitrileoxid) (CAS-nr 9003-18-3).
4. Ferrocenderivater enligt följande:
a) Butacen (CAS-nr 125856-62-4).
b) Katocen (2,2-bis-etylferrocenylpropan) (CAS-nr 37206-42-1).
c) Ferrocenkarboxylsyror.
d) N-butyl-ferrocen (CAS-nr 31904-29-7).
e) Andra aducerade polymera ferrocenderivater.
5. Blybeta-resorcylat (CAS-nr 20936-32-7).
6. Blycitrat (CAS-nr 14450-60-3).
7. Bly-kopparchelater av beta-resorcylat eller salicylater (CAS-nr 68411-07-4).
8. Blymaleat (CAS-nr 19136-34-6).
9. Blysalicylat (CAS-nr 15748-73-9).
10. Blystannat (CAS-nr 12036-31-6).
11. MAPO (tris-1–(2-metyl)aziridinylfosfinoxid) (CAS-nr 57-39-6) BOBBA 8 (bis(2-metyl aziridi-nyl)
2–(2-hydroxypropanoxy)propylaminofosfinoxid) och andra MAPO-derivater.
12. Metyl BAPO (bis(2-metyl aziridinyl)metylaminofosfinoxid) (CAS-nr 85068-72-0).
ML8
f)
(forts.)
L 146/24
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
13. N-Metyl-p-nitroanilin (CAS-nr 100-15-2).
14. 3-nitraza-1,5-pentandiisocyanat (CAS-nr 7406-61-9).
15. Metallorganiska kopplingsagens, enligt följande:
a) Neopentyl [diallyl] oxy, tri [dioktyl] fosfattitanat (CAS-nr 103850-22-2) även känt som
titan IV, 2,2 [bis 2-propenolat-metyl, butanolat, tris (dioktyl) fosfat] (CAS-nr 110438-25-0)
eller LICA 12 (CAS-nr 103850-22-2).
b) Titan IV, [(2-propenolat-1) metyl, n-propanolatometyl] butanolat-1, tris[dioktyl]pyrofosfat i
eller KR3538.
c) Titan IV, [(2-propenolat-1)metyl, n-propanolatmetyl] butanolat-1, tris(dioktyl)fosfat.
16. Polycyanodifluoraminetylenoxid.
17. Polyfunktionella aziridinamider med isoftal-, trimesin- (BITA eller butylenimintrimesamid),
isocyanur- eller trimetyladipin-grundstrukturer och 2-metyl- eller 2-etyl-substituenter på
azi-ridin-ringen.
18. Propylenimin, 2-metylaziridin (CAS-nr 75-55-8).
19. Superfin järnoxid (FE2O3) med en specifik ytarea av mer än 250 m2/g och en genomsnittlig par
tikelstorlek av 3,0 nm eller mindre.
20. TEPAN (tetraetylenpentaaminakrylonitril) (CAS-nr 68412-45-3); cyanoetylerat polyamin och dess
salter.
21. TEPANOL (tetraetylenpentaaminakrylonitrilglycidol) (CAS-nr 68412-46-4); cyanoetylerat
po-lyamin aducerat med glycidol och dessa salter.
22. TPB (trifenylvismut) (CAS-nr 603-33-8).
g) ”Prekursorer” enligt följande:
Anm.: I ML8 g hänvisas till de ”energetiska material” som omfattas och som tillverkats av dessa substanser.
1. BCMO (bisklorometyloxetan) (CAS-nr 142173-26-0) (se också ML8 e 1 och e 2).
2. Dinitroazetidin-t-butylsalt (CAS-nr 125735-38-8) (se också ML8 a 28).
3. HBIW (hexabenzylhexaazaisowurizitan) (CAS-nr 124782-15-6) (se också ML8 a 4).
4. TAIW (tetraacetyldibenzylhexa-azaisowurtzitan) (se också ML8 a 4).
5. TAT (1,3,5,7 tetraacetyl-1,3,5,7, -tretraazacyklo-oktan) (CAS-nr 41378-98-7) (se också ML8 a 13).
6. 1,4,5,8 tetraazadekalin (CAS-nr 5409-42-7) (se också ML8 a 27).
7. 1,3,5-trichlorobenzen (CAS-nr 108-70-3) (se också ML8 a 23).
8. 1,2,4-trihydroxybutan (1,2,4-butantriol) (CAS-nr 3068-00-6) (se också ML8 e 5).
Not 5: Beträffande laddningar och anordningar, se ML4.
ML8
(forts.)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/25
Not 6: ML8 omfattar inte följande ämnen såvida de inte ingår i föreningar eller blandats med sådant ”energetiskt mate
rial” som avses i ML8 a eller metallpulver i ML8 c:
a) Ammoniumpikrat.
b) Svartkrut.
c) Hexanitrodifenylamin.
d) Difluoramin.
e) Nitrostärkelse.
f)
Kaliumnitrat.
g) Tetranitronaftalen.
h) Trinitroanisol.
i)
Trinitronaftalen.
j)
Trinitroxylen.
k) N-pyrrolidinon; 1-metyl-2-pyrrolidinon.
l)
Dioktylmaleat.
m) Etylhexylakrylat.
n) Trietylaluminium (TEA), trimetylaluminium (TMA), och andra pyroforiska metallalkyler och aryler av
litium, kalcium, magnesium, zink eller bor.
o) Nitrocellulosa.
p) Nitroglycerin (eller glyceroltrinitrat, trinitroglycerin) (NG).
q) 2,4,6-trinitrotoluen (TNT).
r)
Etylendiamindinitrat (EDDN).
s) Pentaerytritoltetranitrat (PETN).
t)
Blyazid, normalt och basiskt blystyfnat, och primära sprängämnen eller tändblandningar som innehåller
azider eller azidkomplex.
u) Trietylenglykoldinitrat (TEGDN).
v) 2,4,6-trinitroresorcinol (styfninsyra).
w) Dietyldifenylurea; dimetylidifenylurea; metyletyldifenylurea [centraliter].
x) N,N-difenylurea (asymmetrisk difenylurea).
y) Metyl-N,N-difenylurea (metyl asymmetrisk difenylurea).
z) Etyl-N,N-difenylurea (etyl asymmetrisk difenylurea).
aa) 2-nitrodifenylamin (2-NDPA).
bb) 4-nitrodifenylamin (4-NDPA).
cc) 2,2-dinitropropanol.
dd) Nitroguanidin (se 1C011.d. på EU:s gemensamma förteckning över varor med dubbla
användningsområden).
L 146/26
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
ML9
Krigsfartyg, särskild marin krigsmateriel och tillbehör enligt följande, samt komponenter till dessa
som särskilt utformats för militär användning:
Anm.: Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11, not 7.
a) Krigsfartyg och fartyg (ytgående eller ubåtar) som är särskilt utformade eller modifierade för offensiva
eller defensiva insatser, vare sig de har gjorts om för icke-militär användning eller inte, oavsett skick eller
brukbarhet och vare sig de är utrustade med vapensystem, pansar, skrov eller delar av skrov till sådana
fartyg eller inte.
b) Motorer och framdrivningssystem enligt följande:
1. Dieselmotorer särskilt utformade för ubåtar med båda följande egenskaper
a) en uteffekt som är större än eller lika med 1,12 MW (1 500 hk), och
b) en rotationshastighet på 700 rpm eller mer.
2. Elmotorer särskilt utformade för ubåtar med alla följande egenskaper
a) en uteffekt som är större än eller lika med 0,75 MW (1 000 hk),
b) snabbreverserande,
c) vätskekylda, och
d) helinkapslade.
3. Icke-magnetiska dieselmotor särskilt utformade för militär användning med en uteffekt på 37,3 kW
(50 hk) eller mer och med ett icke-magnetiskt innehåll som överskrider 75 % av den totala massan.
4. Luftoberoende framdrivningssystem särskilt utformade för ubåtar.
Teknisk anmärkning
”Luftoberoende framdrivning” gör det möjligt för ubåtar i undervattensläge att använda framdrivnings-
systemet utan tillgång till atmosfäriskt syre, under längre tid än med bara batteridrift. Detta inbegriper inte
atomkraft.
c) Enheter för undervattensdetektion särskilt utformade för militär användning och styrutrustning till dessa.
d) Ubåts- och torpednät.
e) Används inte.
f)
Skrovgenomföringar och anslutningsdon särskilt utformade för militär användning som gör interaktion
med utrustning utanför fartyget möjlig.
Anm.: ML9 f inbegriper anslutningsdon av enkel- eller flerledartyp, koaxial typ eller vågledartyp och skrovgenom
föringar för fartyg vilka motstår läckage utifrån och som bibehåller erforderliga egenskaper på djup över
stigande 100 m samt fiberoptiska anslutningsdon och optiska skrovgenomför-ingar utformade för
överföring av ”laserljus” oavsett djup. Punkten inbegriper inte vanliga skrov-genomföringar för propeller
axlar och hydrodynamiska styrstänger.
g) Tystgående lager med gasupphängning eller magnetisk upphängning, medel för dämpning av aktiva sig
naturer eller vibrationer samt utrustning som innehåller sådana lager, särskilt utformad för militär
användning.
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/27
ML10
”Flygplan”, ”aerostat”, ”uav”, flygplansmotorer och ”flygplansutrustning”, tillhörande utrustning och
komponenter som särskilt utformats för militär användning, enligt följande:
Anm.: Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11, not 7.
a) ”Stridsflygplan” och särskilt utformade komponenter för dessa.
b) Andra typer av ”flygplan” och ”aerostat”, utformade eller ändrade för militär användning, inbegripet mili
tär spaning, attack, militär träning, transport och luftlandsättning med fallskärm av trupper eller militär
utrustning, logistiskt understöd samt särskilt utformade komponenter för detta.
c) UAV och tillhörande utrustning som särskilt utformats för militär användning, enligt följande och sär
skilt utformade komponenter för sådana.
1. UAV, inbegripet fjärrstyrda luftfarkoster (RPV), självstyrande programmerbara farkoster och
”aerostat”.
2. Dithörande uppsändningsutrustning och utrustning för markservice.
3. Tillhörande utrustning för ledning och styrning.
d) Flygplansmotorer som är särskilt utformade eller modifierade för militär användning och särskilt utfor
made komponenter för dessa.
e) Luftburen utrustning, inbegripet luftburen utrustning för tankning, särskilt utformad för att användas till
sammans med ett ”flygplan” som omfattas av ML 10 a eller ML 10 b eller flygplansmotorer som omfat
tas av ML10 d samt särskilt utformade komponenter för dessa.
f)
Trycktankningsenheter, utrustning för trycktankning, utrustning särskilt utformad för att underlätta han
tering i trånga utrymmen samt markutrustning som är särskilt utformad för ett ”flygplan” som omfattas
av ML10 a. eller ML10 b eller för flygplansmotorer som omfattas av ML10 d.
g) Militära skyddshjälmar och skyddsmasker och särskilt utformade komponenter för dessa, trycksatt and
ningsutrustning och delvis trycksatta tryckdräkter för användning i ”flygplan”, g-dräkter, omvandlare för
flytande syre som används i ”flygplan” eller missiler samt katapulter och krutdrivna enheter för nödut
skjutning av personer från ”flygplan”.
h) Fallskärmar och därmed sammanhängande utrustning, avsedda för stridande personal, fällning av last
eller inbromsning av ”flygplan”, enligt följande och särskilt utformade delar av detta:
1. Fallskärmar för
a) precisionsfällning av kommandosoldater,
b) luftlandsättning av fallskärmsjägare.
2. Fallskärmar för materiel.
3. Glidskärmar, släpskärmar, fallskärmar för stabilisering och styrning av vinkeln på fallande
föremål/kroppar (t.ex. räddningskapslar, katapultstolar, bomber).
4. Stabiliserande fallskärmar för användning i katapultstolsystem som styr utlösandet och fyllningen
av nödfallskärmar.
5. Upphämtningsfallskärmar för styrda missiler, radiostyrda farkoster eller rymdfarkoster.
6. Landningsfallskärmar och bromsskärmar.
ML10
h)
(forts.)
L 146/28
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
7. Andra militära fallskärmar.
8. Utrustning som särskilt utformats för fallskärmshoppare som hoppar från hög höjd (t.ex. dräkter,
särskilda hjälmar, system för andning, styrningsutrustning).
i)
Automatiska styrsystem för fallskärmsfällda laster, utrustning som särskilt utformats eller ändrats för
militär användning vid hopp med automatisk utlösning av fallskärmen, inbegripet syrgasut-rustning.
Not 1: ML10 b omfattar inte ”flygplan” eller varianter av ”flygplan” som särskilt utformats för militär användning och
som
a) inte är konfigurerade för militär användning och inte är försedda med utrustning eller tillbehör som är sär
skilt utformad eller modifierad för militär användning, och som
b) har certifierats för civil användning av de civila luftfartsmyndigheterna i en stat som deltar i
Wassenaar-arrangemanget.
Not 2: ML10 d omfattar inte följande:
a) Flygplansmotorer som utformats eller modifierats för militär användning och som har certifierats av civila
luftfartsmyndigheter i en stat som deltar i Wassenaar-arrangemanget för användning i ”civila flygplan”,
eller för dessa speciellt utformade komponenter.
b) Kolvmotorer och för dessa särskilt utformade komponenter, undantaget sådana som särskilt utformats för
obemannade luftfartyg.
Not 3: För de särskilt utformade komponenter och tillhörande utrustning för icke-militära ”flygplan” eller flygplansmo
torer som modifierats för militär användning som omfattas av ML10 b och ML10 d gäller att endast de mili
tära komponenter och utrustning med militär anknytning som erfordras för modifieringen till militär användning
omfattas.
ML11
Elektronisk utrustning som inte förekommer på något annat ställe I eu:s gemensamma militära för
teckning enligt följande och särskilt utformade komponenter:
a) Elektronisk utrustning som utformats särskilt för militär användning.
Anm.: ML11 omfattar följande:
1. Elektronisk stör- och motmedelsutrustning (dvs. utrustning som utformats för att sända vilseledande
signaler till radar- eller radiokommunikationsmottagare eller på annat sätt hindra mottagning, drift
eller verkan hos motståndares elektroniska mottagare, bland annat deras störutrustning), även utrust
ning för störning av motståndares mottagare och motmedel mot störning.
2. Hoppfrekvensrör.
3. Elektroniska system eller elektronisk utrustning som utformats antingen för övervakning av det elek
tromagnetiska spektrumet av militära underrättelse eller av säkerhetsskäl, eller för att motverka sådan
övervakning.
4. Motmedel för användning under vattenytan, även sådan för akustisk och magnetisk störning och vil
seledning, som utformats för att sända störande eller felaktiga signaler till sonarmottagare.
5. Databehandlingssäkerhetsutrustning, datasäkerhetsutrustning och överförings- och signallednings-
säkerhetsutrustning, som använder krypteringsprocesser.
6. Utrustning för identifiering, autentisering och nyckelläsning samt för nyckelhantering, tillverkning och
distribution.
ML11
a)
Anm.: (forts.)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/29
7. Utrustning för styrning och navigering.
8. Digital radiokommunikationsutrustning som utnyttjar rymdvågsreflektion i troposfären.
9. Digitala de-modultorer speciellt utformade för signalunderrättelsetjänst.
b) Störningsutrustning för globala system för satellitnavigering (GNSS).
ML12
Höghastighetsvapen med kinetisk energi och tillhörande utrustning, enligt följande, samt komponen
ter som utformats särskilt för dessa vapen:
a) Höghastighetsvapen som särskilt utformats för utplåna ett mål eller för avbrytande av uppdraget.
b) Särskilt utformade test- och utvärderingsanordningar och testmodeller, även diagnosinstrumentering och
mål, för dynamisk provning av höghastighetsprojektiler och system.
Anm.: När det gäller vapensystem som använder sig av underkalibrerad ammunition eller uteslutande utnyttjar kemiska
drivmedel och ammunition för dessa, se ML1–ML4.
Not 1: ML12 omfattar följande om produkterna utformats särskilt för höghastighetsvapen med kinetisk energi:
a) Framdrivningssystem kapabla att accelerera massa över 0,1 g till hastigheter över 1,6 km/s, vid enkelskott
eller automatisk eldgivning.
b) Huvudgenerator, eldskydd, energilagring, temperaturreglering, klimatbehandling, omkoppling eller bräns
lehantering och elektriska gränssnitt mellan strömkälla, vapen och andra elektriska drivfunktioner för
vapentornet.
c) Målfångnings-, spårnings-, eldlednings- eller skadebedömningssystem.
d) System för målsökning, styrning eller riktningsändring (acceleration i sidled) för projektiler.
Not 2: ML12 omfattar vapensystem som använder något av följande framdrivningssätt
a) elektromagnetiskt,
b) elektrotermiskt,
c) plasmadrift,
d) lättgas, eller
e) kemiskt (vid användning i kombination med något av ovanstående).
ML13
Pansar- eller skyddsutrustning och dito konstruktioner och komponenter, enligt följande:
a) Pansarplåt enligt följande:
1. Tillverkad för att motsvara en militär standard eller specifikation, eller
2. lämplig för militär användning.
ML13
(forts.)
L 146/30
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
b) Konstruktioner av metall- eller ickemetalliska material eller kombinationer av dessa särskilt utformade
för att ge militära system ballistiskt skydd och särskilt utformade komponenter för dessa.
c) Hjälmar som tillverkats enligt militär standard eller specifikation, eller jämförbar nationell standard, och
särskilt utformade delar till hjälmar, t.ex. hjälmskal, inredning och avlastningskuddar.
d) Kroppsskydd och skyddsdräkter tillverkade enligt militära standarder eller specifikationer, eller motsva
rande, och särskilt utformade komponenter för dessa.
Not 1: ML13 b omfattar material som har utformats särskilt för att bilda rektivt pansar eller för konstruktion av mili
tära skyddsrum.
Not 2: ML13 c omfattar inte konventionella stålhjälmar som vare sig har modifierats eller utformats för att kunna
användas med eller har utrustats med någon typ av tillbehör.
Not 3: ML13 c och d omfattar inte hjälmar, kroppsskydd eller skyddsdräkter eller tillbehör till dessa när de medföljer
den person som ska använda dem för sitt eget personliga skydd.
Not 4: De enda hjälmar som är särskilt utformade för desarmeringspersonal, som omfattas av ML13 är sådana som är
särskilt utformade för militärt bruk.
Anm.: 1: Se också 1A005 på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.
Anm.: 2: Beträffande ”fibrer eller fiberliknande material” som används vid tillverkningen av kroppsskydd, se under
1C010 på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.
ML14
Specialiserad utrustning för militär utbildning eller för simulering av militära scenarion, simulatorer
som särskilt utformats för att träna användningen av skjutvapen eller vapen som tas upp under ml1
eller ml2 och särskilt utformade komponenter och tillbehör för dessa.
Teknisk not
Begreppet ”specialiserad utrustning för militärutbildning” omfattar militära simulatorer för anfall, flyguppdrag och radar
mål, radarmålsgeneratorer, simulatorer för eldledning, ubåtsjakt, flygning (även centrifuger som utformats för pilot-
och/eller astronaututbildning), radar, instrumentflygning, navigation, robotavfyrning, lägesbestämning, radiostyrda luft
farkoster, vapen, övning med obemannade ”flygplan”, mobila utbildnings- och övningsanordningar för militära
markoperationer.
Not 1: ML14 omfattar bildgenererande system och system för alstrande av en interaktiv miljö för simulatorer om dessa
utformats eller modifierats särskilt för militär användning.
Not 2: ML14 omfattar inte kontrollutrustning som särskilt utformats för utbildning i sport- och jaktvapen.
ML15
Bild- eller motmedelsutrustning, enligt följande, som utformats särskilt för militär användning, och
särskilt utformade komponenter och tillbehör för denna:
a) Inspelnings- och bildbehandlingsutrustning.
b) Kameror, fotoutrustning och filmbearbetningsutrustning.
ML15
(forts.)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/31
c) Bildförstärkarutrustning.
d) Infraröd utrustning eller värmebildsutrustning.
e) Bildradarsensorutrustning.
f)
Stör- eller motmedelsutrustning för utrustning som omfattas av punkterna ML15 a–ML15 e.
Not: ML15 f omfattar utrustning som utformats för att begränsa funktionen eller effektiviteten av militära bild
system eller för att minimera sådana begränsningseffekter.
Not 1: Begreppet ”särskilt utformade komponenter” omfattar följande om de utformats särskilt för militär användning:
a) Infraröda bildomvandlarrör.
b) Bildförstärkarrör (andra än första generationen).
c) Mikrokanalplattor.
d) Televisionskamerarör för låga ljusnivåer.
e) Detektorgrupper (även elektroniska kopplings- eller visningssystem).
f)
Pyroelektrisk TV-detektor.
g) Kylsystem för bildsystem.
h) Elektriskt triggade slutare av fotokrom eller elektrooptisk typ med en slutarhastighet av mindre än 100 μs,
utom när det gäller slutare som utgör en väsentlig del av en höghastighetskamera.
i)
Fiberoptisk bildomvandlare (”twister”).
j)
Sammansatta fotoceller av halvledartyp.
Not 2: ML15 omfattar inte ”bildförstärkarrör av första generationen” eller utrustning särskilt utformad för att inkor
porera ”bildförstärkarrör av första generationen”.
Anm.: När det gäller statusen för vapensikten som innehåller ”bildförstärkarrör av första generationen”, se under ML1,
ML2 och ML5 a.
Anm.: Se också under 6A002.a.2. och 6A002.b. på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.
ML16
Smidesstycken, gjutstycken och andra obearbetade produkter vars användning I en produkt som
omfattas av förteckningen går att identifiera genom materialets beståndsdelar, form eller funktion,
och som utformats särskilt för någon produkt som omfattas av ML1–ML4, ML6, ML9, ML10, ML12
eller ML19.
ML17
Övrig utrustning, material och bibliotek, enligt följande, samt komponenter som utformats särskilt
för dessa:
a) Autonom utrustning för dykning, enligt följande:
1. Hel- eller halvslutna apparater (rebreather) som utformats särskilt för militär användning (t.ex. sär
skilt utformad för att inte vara magnetisk).
ML17
a)
(forts.)
L 146/32
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
2. Särskilt utformade komponenter för att modifiera en apparat med öppen krets till militär
användning.
3. Artiklar som utformats uteslutande för militär användning med autonom dykutrustning.
b) Byggutrustning som utformats särskilt för militär användning.
c) Beslag (fittings), ytskikt och behandling för signaturdämpning, som utformats särskilt för militär
användning.
d) Fältarbetsutrustning som utformats särskilt för användning i stridszon.
e) ”Robotar”, ”robotstyrningar” och”manipulatorer och servon för fjärrstyrning”, med något av följande
kännetecken:
1. Särskilt utformade för militär användning.
2. Innehåller medel för skydd av hydraulledningar mot punktering förorsakad av ballistiska fragment
som kommer utifrån (innehåller t.ex. självtätande ledningar) och har utformats för användning av
hydraulvätskor med en flampunkt som överstiger 839 K (566 °C).
3. Särskilt utformade eller konstruerade för drift i en omgivning med elektromagnetisk puls (EMP).
f)
Bibliotek (parametriserade databaser) som utformats särskilt för militär användning med utrustning som
omfattas av EU:s gemensamma militära förteckning.
g) Utrustning för generering av kärnkraft eller framdrivningsutrustning, inbegripet ”kärnreaktorer”, som
utformats särskilt för militär användning och komponenter för dessa som utformats eller modifierats sär
skilt för militär användning.
h) Utrustning och material, med en ytbeläggning eller behandling för signaturdämpning, som utformats sär
skilt för militär användning, utom sådana som omfattas av EU:s gemensamma militära förteckning.
i)
Simulatorer som utformats särskilt för militära ”kärnreaktorer”.
j)
Flyttbara reparationsverkstäder särskilt utformade eller modifierade för underhåll av militär utrustning.
k) Generatorer för bruk i fält som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.
l)
Containrar som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.
m) Färjor andra än de som tas upp på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning, broar och
pontoner som utformats särskilt för militär användning.
n) Testmodeller som särskilt utformats för ”utveckling” av föremål som tas upp under ML4, ML6, ML9 eller
ML10.
o) Skyddsutrustning för laser (t.ex. ögonskydd och sensorskydd) som är särskilt utformad för militär
användning.
Tekniska noter
1. I ML17, ska begreppet ”bibliotek” (parametriserad databas) avse en samling tekniska upplysningar av militär karak
tär till vilka det kan hänvisas vid förbättring av prestanda hos militär utrustning eller militära system.
2. I ML17 ska med termen ”modifierad” förstås varje strukturell, elektrisk, mekanisk eller annan ändring som förser
ett icke-militärt föremål med militära egenskaper som motsvarar ett föremål som särskilt utformats för militär
användning.
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/33
ML18
Utrustning för framställning av produkter som omfattas av eu:s gemensamma militära förteckning,
enligt följande:
a) Särskilt utformad eller modifierad utrustning för tillverkning av produkter som omfattas av EU:s gemen
samma militära förteckning samt komponenter som utformats särskilt för denna.
b) Särskilt utformade miljötestanordningar och för dessa särskilt utformad utrustning, för certifiering, lämp
lighetsbedömning eller provning av produkter som omfattas av EU:s gemensamma militära förteckning.
Teknisk not
I ML18 inbegrips i ordet ”framställning” även utformning, granskning, tillverkning, testning och kontroll.
Not: ML18 a och ML18 b omfattar följande utrustning:
a) Kontinuerligt arbetande nitreringsanläggningar.
b) Provningscentrifugapparater eller utrustning med något av följande kännetecken:
1. Drivs av en motor eller motorer med en effekt på totalt mer än 298 kW (400 hk).
2. Klarar en nyttolast av 113 kg eller mer.
3. Kan ge en centrifugal acceleration om 8 g eller mer på en nyttolast av 91 kg eller mer.
c) Dehydreringspressar.
d) Skruvextrudrar som är speciellt utformade eller modifierade för strängsprutning av militärt sprängämne.
e) Skärmaskiner för tillskärning av strängsprutade drivmedel.
f)
”Godistunnor” (tumlare) på 1,85 m eller mer i diameter och med en produktionskapacitet som överstiger
227 kg.
g) Kontinuerliga blandare för fasta drivmedel.
h) Kvarnar som drivs med flytande energi för malning eller för att krossa beståndsdelar i militära sprängämnen.
i)
Utrustning för såväl sfärisk som enhetlig partikelstorlek i metallpulver under ML8 c 8.
j)
Konvektionsströmkonvertrar för omformning av material under ML8 c 3.
ML19
Vapensystem baserade på riktad energi (dew), därtill hörande utrustning eller motmedels-utrustning
och testmodeller, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för dessa:
a) ”Lasersystem” som är särskilt utformade för att utplåna ett mål eller att avbryta uppdraget.
b) Partikelstrålesystem som är kapabla att utplåna ett mål eller avbryta uppdraget.
c) Radiofrekvenssystem med hög effekt som är kapabla att utplåna ett mål eller avbryta uppdraget.
ML19
(forts.)
L 146/34
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
d) Utrustning som särskilt utformats för att upptäcka eller identifiera, eller försvara mot system som omfat
tas av ML19 a–ML19 c.
e) Fysiska testmodeller för de system, den utrustning och de komponenter som omfattas av denna punkt.
f)
System med kontinuerlig eller pulsad ”laser” som särskilt utformats för att orsaka bestående blindhet för
det nakna ögat eller ögon med synkorrigerande hjälpmedel.
Not 1: Vapensystem baserade på riktad energi som omfattas av ML19, inbegripet system vars kapacitet härrör från kon
trollerad tillämpning av:
a) ”Laser” med tillräcklig kontinuerlig våg- eller pulseffekt för en förstörelse som liknar den som konventionell
ammunition ger.
b) Partikelacceleratorer som avger en laddad eller neutral partikelstråle med förstörande effekt.
c) Strålsändare med radiofrekvens med högpulseffekt eller hög medeleffekt som genererar fält som är tillräck
ligt starka för att göra elektroniska kretssystem hos ett avlägset mål obrukbara.
Not 2: ML19 omfattar följande utrustning särskilt utformat för vapensystem baserade på riktad energi:
a) Huvudgenerator, lagring av energi, omkoppling, effektkonditionering eller bränslehantering.
b) System för målfångning eller målföljning.
c) System kapabla att bedöma huruvida målet skadats, utplånats eller om uppdraget avbrutits.
d) Utrustning för strålhantering, strålspridning eller strålriktning.
e) Utrustning som är kapabel till snabb strålvridning och är avsedd för snabba operationer med flera mål.
f)
Adaptiv optik och faskonjugatorer.
g) Ströminjektorer för negativa vätejonsstrålar.
h) ”Rymdkvalificerade” acceleratorkomponenter.
i)
Trattutrustning för negativa jonstrålar.
j)
Utrustning för att kontrollera och vrida en energirik jonstråle.
k) ”Rymdkvalificerade” bleck för att neutralisera negativa väteisotopsstrålar.
ML20
Kryogen och ”supraledande” utrustning, enligt följande, och särskilt utformade komponenter och till
behör för sådan:
a) Utrustning som särskilt utformats eller konfigurerats för att monteras i ett fordon för militär mark-,
marin-, luft- eller rymdanvändning och som fungerar när fordonet är i rörelse samt kan producera eller
bibehålla temperaturer som understiger 103 K (– 170 °C).
Anm.: ML20 a omfattar mobila system som innehåller eller använder tillbehör eller komponenter som tillverkats
av icke-metalliska eller icke-elektriska ledande material, såsom plast eller epoxy-impregnerade material.
ML20
(forts.)
10.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 146/35
b) ”Supraledande” elektrisk utrustning (roterande maskiner och transformatorer) som är särskilt utformad
eller konfigurerad för att monteras i ett fordon för militär mark-, marin-, luft- eller rymdanvändning och
som fungerar när fordonet är i rörelse.
Anm.: ML20 b omfattar inte likströmshybridunipolarmaskiner med normala enpoliga metallkroppar som roterar
i ett magnetfält genererat av supraledande lindningar, under förutsättning att lindningarna är generatorns
enda supraledande komponent.
ML21
”Programvara”, enligt följande:
a) ”Programvara” som särskilt utformats eller modifierats för ”utveckling”, ”framställning” eller ”använd
ning” av utrustning eller material som omfattas av EU:s gemensamma militära förteckning.
b) Specifik ”programvara”, enligt följande:
1. ”Programvara” som särskilt utformats för:
a) Testning, simulering eller utvärdering av militära vapensystem.
b) ”Utveckling”, övervakning, underhåll eller uppdatering av ”programvara” som ingår i militära
vapensystem.
c) Testning eller simulering av scenarier för militära operationer.
d) Tillämpning av lednings-, kommunikations och underrättelsesystem (C3I) eller lednings,
kommunikationsdator- och underrättelsesystem (C4I).
2. ”Programvara” för att bedöma effekterna av konventionella krigsvapen, kärnvapen, kemiska eller
biologiska krigsvapen.
3. ”Programvara” som inte omfattas av ML21 a, ML21 b 1 eller ML21 b 2 som särskilt utformats eller
ändrats för att göra det möjligt att använda utrustning som inte är upptagen på EU:s gemensamma
militära förteckning för sådana militära ändamål som omfattas av EU:s gemensamma militära
förteckning.
ML22
”Teknik” enligt följande:
a) ”Teknik”, med undantag av den som anges i ML22 b, som ”krävs” för ”utveckling”, ”produktion” eller
”användning” av de produkter som upptas i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning.
b) ”Teknik” enligt följande:
1. ”Teknik” som ”krävs” för utformning och montering av komponenter till, och drift, underhåll och
reparation av kompletta produktionsanläggningar för produkter som omfattas av Europeiska unio
nens gemensamma militära förteckning, även om komponenterna för dessa produktionsanlägg
ningar inte finns upptagna på förteckningen.
2. ”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling” och ”produktion” av handeldvapen, även om de används för
att tillverka reproduktioner av antika handeldvapen.
ML22
b)
(forts.)
L 146/36
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.6.2009
3. ”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling”, ”produktion” och ”användning” av toxikologiska agens, till
hörande utrustning eller komponenter som omfattas av ML7 a–g.
4. ”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling”, ”tillverkning” eller ”användning” av ”biopolymerer” eller kul
turer av bestämda celler som omfattas av ML7 h.
5. ”Teknik” som ”krävs” uteslutande för inkorporering av ”biokatalysatorer”, som omfattas av ML7 I
1, i militära bärare för substanser eller militära material.
Not 1: ”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling”, ”produktion” och ”användning” av produkter som omfattas av Europeiska
unionens gemensamma militära förteckning omfattas fortsatt även när den tillämpas på produkter som inte
omfattas.
Not 2: ML22 omfattar inte ”teknik”
a) som minimalt krävs för installation, drift, underhåll (kontroll) och reparation av produkter som inte omfat
tas eller för vilka exporttillstånd har beviljats,
b) som är ”allmänt tillgänglig”, ”grundforskning” eller de upplysningar som minimalt krävs för
patentansökningar,
c) för magnetisk induktion för kontinuerlig framdrivning av civila transportanordningar.
DIREKTIV
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/80/EU
av den 22 november 2010
om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller förteckningen över
försvarsrelaterade produkter
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions
sätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren
för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenska
pen ( 1 ), särskilt artikel 13,
av följande skäl:
(1) Direktiv
2009/43/EG
omfattar
alla
försvarsrelaterade
pro
dukter som motsvarar dem som återges i Europeiska
unionens gemensamma militära förteckning, antagen av
rådet den 19 mars 2007.
(2) Den
15
februari
2010
antog
rådet
en
uppdaterad
version
av Europeiska unionens gemensamma militära förteck
ning ( 2 ).
(3) Det
är
därför
nödvändigt
att
ändra
bilagan
till
direktiv
2009/43/EG med förteckningen över försvarsrelaterade
produkter.
(4)
För
att
skapa
större
enhetlighet
bör
medlemsstaterna
till
lämpa de bestämmelser som krävs för att följa detta
direktiv från samma datum som för de bestämmelser
som krävs för att följa direktiv 2009/43/EG.
(5)
De
åtgärder
som
föreskrivs
i
detta
direktiv
är
förenliga
med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 14 i
direktiv 2009/43/EG.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till direktiv 2009/43/EG ska ersättas med bilagan till det
här direktivet.
Artikel 2
Införlivande
1. Medlemsstaterna
ska
senast
den
30
juni
2011
anta
och
offentliggöra de lagar och andra författningar som krävs för att
följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna
texten till dessa bestämmelser.
Dessa bestämmelser gäller från och med den 30 juni 2012.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla
en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis
ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis
ningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna
ska
till
kommissionen
överlämna
texten
till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de
antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det
har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 22 november 2010.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/11
( 1 ) EUT L 146, 10.6.2009, s. 1.
( 2 ) EUT C 69, 18.3.2010, s. 19.
BILAGA
FÖRTECKNING ÖVER FÖRSVARSRELATERADE PRODUKTER
Anm. 1: Termer inom citattecken finns definierade. Se ”Definitioner av termer” som bifogas denna förteckning.
Anm. 2: Kemikalierna är i vissa fall förtecknade efter namn och CAS-nummer. Kemikalier med samma strukturformel (inklusive hydrater) omfattas
oavsett namn eller CAS-nummer. CAS-nummer anges för att underlätta kontrollen av en särskild kemikalie eller kemisk blandning oavsett
nomenklatur. CAS-nummer kan inte användas som enda identifiering, eftersom några former av de förtecknade kemikalierna har olika CAS-
nummer, och blandningar som innehåller en förtecknad kemikalie kan också ha olika CAS-nummer.
ML1
Slätborrade vapen med en kaliber som understiger 20 mm, andra vapen och automatvapen med en
kaliber på högst 12,7 mm (0,50 tum) samt tillbehör, enligt följande, och särskilt utformade komponenter
för dessa vapen:
a) Gevär, karbiner, revolvrar, pistoler, k-pistar och kulsprutor:
Not: ML1 a omfattar inte följande:
a) Musköter, gevär och karbiner tillverkade före 1938.
b) Reproduktioner av musköter, gevär och karbiner där originalen tillverkades före 1890.
c) Revolvrar, pistoler och kulsprutor tillverkade före 1890 samt reproduktioner av dessa.
b) Slätborrade vapen enligt följande:
1. Slätborrade vapen som utformats speciellt för militär användning.
2. Övriga slätborrade vapen enligt följande:
a) Helautomatiska.
b) Halvautomatiska eller med pumpverkan.
c) Vapen för hylslös ammunition.
d) Ljuddämpare, särskilda vapenstöd, magasin, vapensikten och flamdämpare för vapen enligt ML1 a, ML1 b
eller ML1 c.
Not 1: ML1 omfattar inte slätborrade sport- och jaktvapen. Dessa vapen får inte vara särskilt utformade för militär
användning eller vara helautomatiska.
Not 2: ML1 omfattar inte skjutvapen som utformats särskilt för blind ammunition och skjutvapen som inte fungerar
med ammunition enligt ML3.
Not 3: ML1 omfattar inte vapen som använder hylsammunition med asymmetriskt placerad tändhatt som inte är
helautomatiska.
Not 4: ML1 d omfattar inte optiska vapensikten som saknar elektronisk bildhantering med högst fyra gångers för-
storing, under förutsättning att de inte särskilt har utformats för militär användning.
SV
L 308/12
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML2
Slätborrade vapen med en kaliber på minst 20 mm, andra vapen eller utrustning med en kaliber som
överstiger 12,7 mm (0,50 tum), kastare samt tillbehör, enligt följande, liksom särskilt utformade kom
ponenter för dessa vapen:
a) Skjutvapen, haubitsar, kanoner, granatkastare, pansarvärnsvapen, projektilutskjutningsanordningar, militära
eldkastare, gevär, rekyllösa vapen, slätborrade vapen och signaturdämpande anordningar för dessa.
Not 1: ML2 a omfattar injektorer, doseringsapparater, förrådstankar och andra komponenter som utformats särskilt för
användning med flytande drivladdningar för utrustning enligt ML2 a.
Not 2: ML2 a omfattar inte följande vapen:
1. Musköter, gevär och karbiner tillverkade före 1938.
2. Reproduktioner av musköter, gevär och karbiner där originalen tillverkades före 1890.
Not 3: ML2 a omfattar inte bärbara projektilutskjutningsanordningar som utformats särskilt för att skjuta ut bundna
projektiler utan högexplosiv sprängladdning eller kommunikationsförbindelser, med högst 500 meters räckvidd.
b) Militära kastare eller generatorer för rök, gas eller pyroteknik som särskilt utformats eller ändrats för militär
användning.
Not: ML2 b omfattar inte signalpistoler.
c) Vapensikten.
d) Lavetter, särskilt utformade för vapen enligt ML2 a.
ML3 Ammunition
och
temperingsdon
enligt
följande
samt
särskilt
utformade
komponenter
för
sådana:
a) Ammunition för vapen enligt ML1, ML2 eller ML12.
b) Temperingsdon som är särskilt avsedda för ammunition enligt ML3 a.
Not 1: Särskilt utformade komponenter enligt ML3 omfattar följande:
a) Metall- eller plastkomponenter, t.ex. tändhattar, kulhylsor, ammunitionsband, gördlar och metalldelar till
ammunition.
b) Säkrings- och armeringsanordningar, tändrör, sensorer och detoneringsanordningar.
c) Engångs högeffektkällor.
d) Laddningshylsor.
e) Substridsdelar, inbegripet bombkapslar, minkapslar och slutfasstyrda projektiler.
Not 2: ML3 a omfattar inte lös ammunition (blank star), kammarammunition eller blind ammunition.
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/13
ML3 b)
(forts.)
Not 3: ML3 a omfattar inte patroner som är särskilt utformade för något av följande syften:
a) Signalering.
b) Skrämma bort fåglar. eller
c) Tända gasflamman vid en oljekälla.
ML4 Bomber,
torpeder,
raketer,
missiler,
andra
anordningar
och
laddningar
med
sprängverkan
samt
tillhörande utrustning och tillbehör, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för så
dana:
Anm. 1: Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11.
Anm. 2: Beträffande skyddssystem för flygplan mot robotar, se ML4 c.
a) Bomber, torpeder, granater, rökbehållare, raketer, minor, missiler, sjunkbomber, sprängladdningar,
sprängbomber, sprängutrustning, ”pyrotekniska anordningar”, patroner och simulatorer (dvs. utrustning
som simulerar någon av dessa produkters egenskaper), som särskilt utformats för militär användning.
Not: ML4 a omfattar följande:
a) Rökgranater, brandbomber och sprängladdningar.
b) Raketdysor och noskoner för återinträde i atmosfären.
b) Utrustning som har samtliga följande egenskaper:
1. Särskilt utformad för militär användning. och
2. Särskilt utformad för hantering, övervakning, aktivering, strömförsörjning med engångseffekt, av
fyring, läggning, svepning, avlossning, vilseledning, störning, detonering, utslagning, bortskaffande
eller detektering av
a) utrustning enligt ML4 a, eller
b) improviserade sprängladdningar.
Not 1: ML4 b omfattar följande:
a) Mobil kondenseringsanordning för flytande gas med en produktionskapacitet på minst 1 000 kg
flytande gas per dag.
b) Osänkbar elektriskt ledande kabel för svepning av magnetminor.
Not 2: ML4 b omfattar inte bärbar utrustning som enbart används för att upptäcka metallföremål och som inte
gör skillnad på minor och andra metallföremål.
c) Skyddssystem för flygplan mot robotar.
Not: ML4 c omfattar inte skyddssystem för flygplan mot robotar som har samtliga följande egenskaper:
a) De har som robotvarningssensorer antingen
1. passiva sensorer med en maximal respons på 100–400 nm, eller
2. aktiva robotvarningssensorer med pulsad doppler.
SV
L 308/14
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML4 c. Not: (forts.)
b) De har motmedelskastarsystem.
c) Facklor med såväl synlig som infraröd signatur, i syfte att vilseleda luftvärnsrobotar. och
d) De är installerade på ett ”civilt flygplan” och har samtliga följande egenskaper:
1. Skyddssystemet för flygplan mot robotar fungerar endast i ett visst ”civilt flygplan” i vilket det
specifika systemet är installerat och för vilket det har utfärdats antingen
a) ett civilt typcertifikat, eller
b) ett likvärdigt dokument som erkänns av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO).
2. I skyddssystemet för flygplan mot robotar används ett skydd för att förhindra obehörigt tillträde till
”programvara”. och
3. I skyddssystemet för flygplan mot robotar ingår en aktiv mekanism som hindrar systemet från att
fungera om det förflyttas från det ”civila flygplan” i vilket det installerats.
ML5 Eldlednings-,
övervaknings-
och
varningsutrustning
samt
relaterade
system,
utrustning
för
försök
och skottställning samt motmedelsutrustning, enligt följande, som utformats särskilt för militär
användning samt komponenter och tillbehör som utformats särskilt för dessa:
a) Vapensikten, bomsiktesdatorer, riktmedel och eldledningsutrustning.
b) Målfångnings-, målangivnings-, avståndsmätnings-, övervaknings- eller målföljningssystem;
detekterings-, datafusions-, igenkännings- eller identifieringsutrustning samt utrustning för sensorinteg
ration.
c) Motmedelsutrustning för utrustning enligt ML5 a eller b.
Not: I ML5 c avses med motmedelsutrustning även detekteringsutrustning.
d) Utrustning för fältförsök eller skottställning som särskilt utformats för utrustning enligt ML5 a, ML5 b
eller ML5 c.
ML6 Markfordon
och
komponenter
enligt
följande:
Anm.: Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11.
a) Markfordon och komponenter för sådana, särskilt utformade eller modifierade för militär användning.
Teknisk anmärkning
I ML6 a avses med markfordon även släpvagnar.
b) Allhjulsdrivna fordon som kan användas i terräng, som har tillverkats av eller utrustats med material
som ger ballistiskt skydd upp till nivå III (NIJ 0108.01, september 1985, eller jämförbar nationell
standard) eller bättre.
Anm.: Se även ML13 a.
Not 1: ML6 a omfattar följande:
a) Stridsvagnar och andra militära bestyckade fordon och militära fordon med lavetter eller utrustning för
minläggning eller avfyrning av vapen enligt ML4.
b) Pansarfordon.
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/15
ML6 Not
1:
(forts.)
c) Amfibiefordon och fordon för vadning på djupt vatten.
d) Bärgningsfordon och fordon för bogsering eller transport av ammunition eller vapensystem och tillhörande
lastningsutrustning.
Not 2: Modifiering av ett markfordon för militär användning enligt ML6 a innebär en ändring av konstruktionen
eller en elektrisk eller en mekanisk ändring som omfattar en eller flera komponenter som är särskilt utformade
för militär användning. Dessa komponenter omfattar följande:
a) Skydd för luftfyllda däck som utformats särskilt för att vara skottsäkra eller så att däcken kan fungera
utan luft i.
b) Pansarskydd för viktiga delar (t.ex. bränsletankar eller kupéutrymmen).
c) Särskilda förstärkningar eller lavetter för vapen.
d) Avskärmad belysning.
Not 3: ML6 omfattar inte civila bilar eller lastbilar som utformats eller modifierats för penning- eller värdetransport
och som har pansarskydd eller ballistiskt skydd.
ML7 Kemiska
eller
biologiska
toxiska
agens,
”agens
för
kravallhantering”,
radioaktiva
material,
till
hörande utrustning, komponenter och material enligt följande:
a) Biologiska agens och radioaktiva material ”anpassade för användning i krig” för att åstadkomma
förluster av människor eller djur, förstöra utrustning och skördar eller skada miljön.
b) Kemiska stridsmedel (agens), enligt följande:
1. CW-nervstridsmedel
a) O-Alkyl (mindre än eller lika med C 10 , inklusive cykloalkyl)-alkyl-(metyl, etyl, n-propyl eller
isopropyl) -fluorfosfonater, såsom
sarin (GB): O-isopropylmetylfluorfosfonat (CAS-nr 107-44-8), och
soman (GD): O-pinakolylmetylfluorfosfonat (CAS-nr 96-64-0).
b) O-Alkyl (mindre än eller lika med C 10 , inklusive cykloalkyl) N, N-dialkyl (metyl, etyl, n-propyl
eller isopropyl) amidofosforylcyanider, t.ex.
tabun (GA): O-etyl N, N-dimetylamidofosforylcyanid (CAS-nr 77-81-6).
c) O-Alkyl (H eller mindre än eller lika med C 10 , inklusive cykloalkyl) S-2-dialkyl (metyl, etyl, n-
propyl eller isopropyl)-aminoetylalkyl (metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl)- fosfonotiolater och
motsvarande alkylerade eller protonerade salter, t.ex.
VX: O-etyl S-2-diisopropylaminoetylmetylfosfonotiolat (CAS-nr 50782-69-9).
2. Frätande CW-stridsmedel
a) Svavelsenapsgaser, t.ex. följande:
1. 2-kloretylklormetylsulfid (CAS-nr 2625-76-5).
2. bis(2-kloretyl)sulfid (CAS-nr 505-60-2).
SV
L 308/16
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML7 b.
2.
a.
(forts.)
3. bis(2-kloretyltio)metan (CAS-nr 63869-13-6).
4. 1,2-bis (2-kloretyltio)etan (CAS-nr 3563-36-8).
5. 1,3-bis (2-kloretyltio)-n-propan (CAS-nr 63905-10-2).
6. 1,4-bis (2-kloretyltio)-n-butan (CAS-nr 142868-93-7).
7. 1,5-bis (2-kloretyltio)-n-pentan (CAS-nr 142868-94-8).
8. bis (2-kloretyltiometyl)eter (CAS-nr 63918-90-1).
9. bis (2-kloretyltioetyl)eter (CAS-nr 63918-89-8).
b) Lewisiter, t.ex. följande:
1. 2-klorvinyldiklorarsin (CAS-nr 541-25-3).
2. tris(2-klorvinyl)arsin (CAS-nr 40334-70-1).
3. bis(2-klorvinyl)klorarsin (CAS-nr 40334-69-8).
c) Kvävesenapsgaser, t.ex. följande:
1. HN1: bis(2-kloretyl)etylamin (CAS-nr 538-07-8).
2. HN2: bis(2-kloretyl)metylamin (CAS-nr 51-75-2).
3. HN3: tris(2-kloretyl)amin (CAS-nr 555-77-1).
3. CW-stridsmedel som försätter ur stridbart skick, t.ex.
a) 3-kinuklidinylbensilat (BZ) (CAS-nr 6581-06-2).
4. CW-avlövningsmedel, t.ex.
a) butyl 2-klor-4-fluorfenoxiacetat (LNF).
b) 2,4,5-triklorfenoxiättiksyra (CAS-nr 93-76-5) blandad med 2,4-diklorfenoxiättiksyra (CAS-nr 94-
75-7) (Agent Orange (CAS-nr 39277-47-9)).
c) CW-binära prekursorer och nyckelprekursorer enligt följande:
1. Alkyl-(metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl)-fosfonyldifluorider, t.ex.
DF: metylfosfonyldifluorid (CAS-nr 676-99-3).
2. O-alkyl-(H eller mindre än eller lika med C 10 , inklusive cykloalkyl)-O-2-dialkyl-(metyl, etyl, n-propyl
eller isopropyl)aminoetylalkyl (metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl) fosfoniter och motsvarande
alkylerade eller protonerade salter, t.ex.
QL: O-etyl-2-di-isopropylaminoetyl-metylfosfonit (CAS-nr 57856-11-8).
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/17
ML7 c.
(forts.)
3. Klorosarin: O-isopropyl-metylklorofosfonat (CAS-nr 1445-76-7).
4. Klorosoman: O-pinakolylmetylklorofosfonat (CAS-nr 7040-57-5).
d) ”Agens för kravallhantering” och aktiva kemiska beståndsdelar och kombinationer av dessa, enligt
följande:
1. α-brombensenactonitril, (brombensylcyanid) (CA) (CAS-nr 5798-79-8).
2. [(2-klorfenyl) metylen] propanedinitril, (o-klorobensylidenmalononitril) (CS) (CAS-nr 2698-41-1).
3. 2-klor-1-fenyletanon, fenylacylklorid (ω-kloracetofenon) (CN) (CAS-nr 532-27-4).
4. Dibenzo-(b, f)-1,4-oxazefin (CR) (CAS-nr 257-07-8).
5. 10-klor-5,10-dihydrofenarsazin (fenarsazinklorid) (adamsit) (DM) (CAS-nr 578-94-9).
6. N-nonanomorfolin (MPA) (CAS-nr 5299-64-9).
Not 1: ML7 d omfattar inte individuellt förpackade ”agens för kravallhantering” för personskydd.
Not 2: ML7 d omfattar inte aktiva kemiska beståndsdelar och kombinationer av dessa identifierade och
förpackade för livsmedelsproduktion eller för medicinska ändamål.
e) Utrustning som särskilt utformats eller modifierats för militär användning, utformad eller modifierad
för spridning av följande material eller agens samt komponenter som särskilt utformats för detta:
1. Material eller agens enligt ML7 a, ML7 b eller ML7 d. eller
2. CW-agens sammanställda av prekursorer enligt ML7 c.
f) Skyddsutrustning eller utrustning för dekontaminering, särskilt utformad eller modifierad för militär
användning, komponenter och kemiska blandningar, enligt följande:
1. Utrustning som utformats eller modifierats för försvar mot material enligt ML7 a, ML7 b eller ML7
d samt komponenter som utformats särskilt för denna.
2. Utrustning som utformats eller modifierats för dekontaminering av föremål som kontaminerats med
material enligt ML7 a eller ML7 b samt komponenter som utformats särskilt för denna.
3. Kemiska blandningar som utvecklats eller utformats för att användas vid dekontaminering av
föremål som kontaminerats med material enligt ML7 a eller ML7 b.
Not: ML7 f 1 omfattar följande:
a) Luftkonditioneringsaggregat som särskilt utformats eller modifierats för nukleär, biologisk eller kemisk
filtrering.
b) Skyddskläder.
Anm.: När det gäller gasmasker för civilt bruk, liksom skyddsutrustning och utrustning för dekontamination för
civila, se även 1A004 på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.
SV
L 308/18
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML7 (forts.)
g) Utrustning som särskilt utformats eller modifierats för militär användning, utformad eller modifierad
för detektering eller identifiering av material enligt ML7 a, ML7 b eller ML7 d, samt komponenter som
utformats särskilt för denna.
Not: ML7 g omfattar inte personliga dosimetrar
för mätning av strålning.
Anm.: Se även 1A004 i EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.
h) ”Biopolymerer” som utformats särskilt eller behandlats för detektering eller identifiering av CW-agens
enligt ML7 b och de kulturer av specifika celler som använts för produktion av dessa.
i) ”Biokatalysatorer” för dekontaminering eller nedbrytning av CW-agens, samt biologiska system för
dessa, enligt följande:
1. ”Biokatalysatorer” som utformats särskilt för dekontaminering eller nedbrytning av CW-agens enligt
ML7 b och som är resultatet av riktat laboratorieurval eller genetisk manipulering av biologiska
system.
2. Biologiska system, enligt följande: ”expressionsvektorer”, virus eller cellkulturer som innehåller den
genetiska information som kännetecknar produktionen av ”biokatalysatorer” enligt ML7 i 1.
Not 1: ML7 b och ML7 d omfattar inte följande:
a) Cyanogenklorid (CAS-nr 506-77-4). Se 1C450 a.5 i EU:s förteckning över varor med dubbla använd
ningsområden.
b) Vätecyanid (CAS-nr 74-90-8).
c) Klor (CAS-nr 7782-50-5).
d) Karbonylklorid (fosgen) (CAS-nr 75-44-5). Se 1C450 a 4 i EU:s förteckning över varor med dubbla
användningsområden.
e) Difosgen (triklormetyl-klorformat) (CAS-nr 503-38-8).
f) Används inte sedan 2004.
g) Xylylbromidortho: (CAS-nr 89-92-9), meta: (CAS-nr 620-13-3), para: (CAS-nr 104-81-4).
h) Bensylbromid (CAS-nr 100-39-0).
i) Bensyljodid (CAS-nr 620-05-3).
j) Bromaceton (CAS-nr 598-31-2).
k) Cyanogenbromid (CAS-nr 506-68-3).
l) Brommetyletylketon (CAS-nr 816-40-0).
m) Kloraceton (CAS-nr 78-95-5).
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/19
ML7 Not
1:
(forts.)
n) Etyljodacetat (CAS-nr 623-48-3).
o) Jodaceton (CAS-nr 3019-04-3).
p) Klorpikrin (CAS-nr 76-06-2). Se IC450 a.7 i EU:s förteckning över varor med dubbla användnings
områden.
Not 2: Cellkulturer och biologiska system enligt ML7 h och ML7 i 2 är exkluderande, och dessa underavdelningar
omfattar inte celler eller biologiska system för civila ändamål, t.ex. i jordbruket, läkemedel, mediciner,
veterinärmediciner, miljön, avfallshantering eller i livsmedelsindustrin.
ML8 ”Energetiska
material”
och
besläktade
substanser,
enligt
följande:
Anm. 1: Se även 1C011 i EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.
Anm 2: Beträffande laddningar och anordningar, se ML4 och 1A008 i EU:s förteckning över varor med dubbla
användningsområden.
Tekniska anmärkningar
1. I ML8 avser blandning en sammansättning av två eller flera substanser av vilka minst en substans ingår i
förteckningen under ML8.
2. Varje substans på förteckningen under ML8 ska omfattas av denna förteckning, även om den används på ett
annat användningsområde än det angivna (dvs. TAGN används för det mesta som ett sprängämne men kan också
användas som bränsle eller oxidationsmedel).
a) ”Sprängämnen” enligt följande och blandningar därav:
1. ADNBF
(aminodinitrobenzofuroxan
eller
7-amino-4,6-dinitrobenzofurazan-1-oxid
(F)
(CAS-nr 97096-78-1).
2. BNCP (cis-bis (5-nitrotetrazolato)tetraamin-kobolt (III) perklorat) (CAS-nr 117412-28-9).
3. CL-14
(diaminodinitrobenzofuroxan
eller
5,7-diamino-4,6-dinitrobenzofurazan-1-oxid
(CAS-nr 117907-74-1).
4. CL-20 (HNIW eller hexanitrohexaazaisowurtzitan (CAS-nr 135285-90-4) och klatrater av CL-20
(se även ML8 g 3 och g 4 angående dess ”prekursorer”).
5. CP (2-(5-cyanotetrazolato) pentaamin-kobolt (III) perklorat) (CAS-nr 70247-32-4).
6. DADE (1,1-diamino-2,2 dinitroetylen, FOX7) (CAS-nr 145250-81-3).
7. DATB (diaminotrinitrobensen) (CAS-nr 1630-08-6).
8. DDFP (1,4-dinitrodifurazanopiperazin).
9. DDPO (2,6-diamino-3,5-dinitropyrazin-1-oxid, PZO) (CAS-nr 194486-77-6).
10. DIPAM (3,3′-diamino-2,2′,4,4′, 6,6′-hexanitrobifenyl eller dipikramid (CAS-nr 17215-44-0).
SV
L 308/20
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML8 a.
(forts.)
11. DNGU (DINGU eller dinitroglykoluril) (CAS-nr 55510-04-8).
12. Furazaner, enligt följande:
a) DAAOF (diaminoazoxyfurazan).
b) DAAzF (diaminoazofurazan) (CAS-nr 78644-90-3).
13. HMX och derivater (se även ML8 g 5 angående dess ”prekursorer”), enligt följande:
a) HMX (cyklotetrametylentetranitramin, oktahydro-1,3,5,7-tetranitro-1,3,5,7-tetrazin, 1,3,5-7-
tetranitro-1,3,5,7-tetraza-cyklooktan eller oktogen) (CAS-nr 2691-41-0).
b) difluoroaminerade analoger av HMX.
c) K-55 (2,4,6,8-tetranitro-2,4,6,8-tetraazabicyklo [3,3,0]-oktanon-3 tetranitrosemiglykouril, eller
keto-bicykliskt HMX (CAS-nr 130256-72-3).
14. HNAD (hexanitroadamantan) (CAS-nr 143850-71-9).
15. HNS (hexanitroestilben) (CAS-nr 20062-22-0).
16. Imidazoler, enligt följande:
a) BNNII (octahydro-2,5-bis(nitroimino)imidazo [4,5-d]limidazol).
b) DNI (2,4-dinitroimidazol) (CAS-nr 5213-49-0).
c) FDIA (1-fluoro-2,4-dinitroimidazol).
d) NTDNIA (N-(2-nitrotriazolo)-2,4-dinitroimidazol).
e) PTIA (1-pikryl-2,4,5-trinitroimidazol).
17. NTNMH (1-(2-nitrotriazolo)-2-dinitrometylenhydrazin).
18. NTO (ONTA eller 3-nitro-1,2,4-triazol-5-on (CAS-nr 932-64-9).
19. Polynitrocubaner med fler än fyra nitrogrupper.
20. PYX (2,6-bis(pikrylamino)-3,5-dinitropyridin (CAS-nr 38082-89-2).
21. RDX och derivater därav enligt följande:
a) RDX (cyklotrimetylentrinitramin, cyklonit, T4 hexahydro-1,3,5-trinitro-1,3,5-triazin, 1,3,5-
trinitro-1,3,5-triaza-cyklohexan (hexogen) (CAS-nr 121-82-4).
b) Keto-RDX (K-6 eller 2,4,6-trinitro-2,4-6-triazacyklohexanon) (CAS-nr 115029-35-1).
22. TAGN (triaminoguanidinnitrat) (CAS-nr 4000-16-2).
23. TATB (triaminotrinitrobensen) (CAS-nr 3058-38-6) (se även ML8 g 7 beträffande dess ”prekurso
rer”).
24. TEDDZ (3,3,7,7-tetrabis(difluoroamin) octahydro-1,5-dinitro-1,5diazocin).
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/21
ML8 a.
(forts.)
25. Tetrazoler enligt följande:
a) NTAT (nitrotriazol aminotetrazol).
b) NTNT (1-N-(2-nitrotriazol)-4-nitrotrazol).
26. Tetryl (trinitrofenylmetylnitramin) (CAS-nr 479-45-8).
27. TNAD (1,4,5,8-tetranitro-1,4,5,8-tetraazadekalin) (CAS-nr 135877-16-6) (se även ML8 g 6 beträf
fande dess ”prekursorer”).
28. TNAZ (1,1,3-trinitroazetidin) (CAS-nr 97645-24-4) (se även ML8 g 2 beträffande dess ”prekurso
rer”).
29. TNGU (SORGUYL eller tetranitroglykoluril (CAS-nr 55510-03-7).
30. TNP (1,4,5,8-tetranitro-pyridazin [4,5-d]pyridazin) (CAS-nr 229176-04-9).
31. Triaziner enligt följande:
a) DNAM (2-oxy-4,6-dinitroamino-s-triazin) (CAS-nr 19899-80-0).
b) NNHT (2-nitroimino-5-nitro-hexahydro-1,3,5-triazin) (CAS-nr 130400-13-4).
32. Triazoler enligt följande:
a) 5-azido-2-nitrotriazol.
b) ADHTDN (4-amino-3,5-dihydrazin-1,2,4-triazol dinitramid) (CAS-nr 1614-08-0).
c) ADNT (1-amino-3,5-dinitro-1,2,4-triazol).
d) BDNTA ([bis-dinitrotriazol]amin).
e) DBT (3,3’-dinitro-5,5-bi-1,2,4-triazol) (CAS-nr 30003-46-4).
f) DNBT (dinitrobistriazol) (CAS-nr 70890-46-9).
g) NTDNA (2-nitrotriazol 5-dinitramid) (CAS-nr 75393-84-9).
h) NTDNT (1-N-(2-nitrotriazol) 3,5-dinitro-triazol).
i) PDNT (1-pikcryl-3,5-dinitrotriazol).
j) TACOT (tetranitrobenzotriazolobenzotriazol) (CAS-nr 25243-36-1).
33. Sprängämnen som inte tas upp någon annanstans i ML8 a, med något av följande:
a) Detonationshastighet som överstiger 8 700 m/s vid maximal täthet, eller
b) Detonationstryck som överstiger 34 GPa (340 kbar).
34. Organiska sprängämnen som inte tas upp någon annanstans i ML8 a, och som har samtliga
följande egenskaper:
a) med detonationstryck på 25 GPa (250 kbar) eller högre, och
b) förblir stabila vid temperaturer på 523 K (250 °C) eller mer under 5 minuter eller längre.
SV
L 308/22
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML8 (forts.)
b) ”Drivmedel” enligt följande:
1. Fasta ”drivmedel” enligt United Nations (UN) Class 1.1 som har en teoretisk specifik impuls (vid
standardvillkor) på mer än 250 sekunder för icke metalliserade, eller mer än 270 sekunder för
aluminiumiserade blandningar.
2. Fasta ”drivmedel” enligt UN Class 1.3 som har en teoretisk specifik impuls (vid standardvillkor) på
mer än 230 sekunder för icke halogeniserade, 250 sekunder för icke metalliserade och 266 sekun
der för metalliserade blandningar.
3. ”Drivmedel” som har en kraftkonstant på mer än 1 200 kJ/kg.
4. ”Drivmedel” som kan motstå en stabil lineär förbränningshastighet på mer än 38 mm/s vid stan
dardvillkor (mätt i form av en inhiberad sträng) av 6,89 MPa (68,9 bar) tryck och 294 K (21 °C).
5. Elastomermodifierade gjutna dubbelbasiga (EMCDB) ”drivmedel” med en tänjbarhet vid maximal
påkänning på mer än 5 % vid 233 K (– 40 °C).
6. ”Drivmedel” som innehåller substanser enligt ML8 a.
7. ”Drivmedel” som inte tas upp någon annanstans i EU:s gemensamma militära förteckning och som
särskilt har utformats för militär användning.
c) ”Pyrotekniska anordningar”, bränslen och därmed besläktade ämnen enligt följande, och blandningar av
dessa:
1. Flygbränsle som blandats särskilt för militära ändamål.
2. Alane (aluminumhydrid) (CAS-nr 7784-21-6).
3. Karboraner; dekaboran (CAS-nr 17702-41-9); pentaboraner (CAS-nr 19624-22-7 och 18433-84-6)
och deras derivater.
4. Hydrazin och derivater enligt följande (se även ML8 d 8 och d 9 beträffande oxiderande hydrazin
derivater):
a) Hydrazin (CAS-nr 302-01-2) i koncentrationer på 70 % eller mer.
b) Monometylhydrazin (CAS-nr 60-34-4).
c) Symmetrisk dimetylhydrazin (CAS-nr 540-73-8).
d) Osymmetrisk dimetylhydrazin (CAS-nr 57-14-7).
5. Metallbränslen i partikelform, oavsett om dessa är sfäriska, finfördelade, sfäroida, i form av flagor
eller pulver, tillverkade av material som består till 99 % eller mer av något av följande:
a) Följande metaller samt blandningar av dessa:
1. Beryllium (CAS-nr 7440-41-7) som har en partikelstorlek under 60 μm.
2. Järnpulver (CAS-nr 7439-89-6) som har en partikelstorlek på 3 μm eller mindre och som
tillverkats genom reduktion av järnoxid med väte.
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/23
ML8 c.
5.
(forts.)
b) Blandningar som innehåller
1. zirkonium (CAS-nr 7440-67-7), magnesium (CAS-nr 7439-95-4) eller legeringar av dessa
som har en partikelstorlek under 60 μm, eller
2. bor- (CAS-nr 7440-42-8) eller borkarbid- (CAS-nr 12069-32-8) bränslen med 85 % renhet
eller mer och partikelstorlekar under 60 μm.
6. Militärt material innehållande förtjockningsmedel för kolvätebränslen som särskilt utvecklats för
användning i eldkastare eller brandbomber, t.ex. metallstearater eller -palmater (t.ex. oktal)
(CAS-nr 637-12-7) och M1-, M2- och M3-förtjockningsmedel.
7. Perklorater, klorater och kromater som blandats med metallpulver eller andra energirika bräns
lekomponenter.
8. Sfäriskt aluminiumpulver (CAS-nr 7429-90-5) med en partikelstorlek på 60 μm eller mindre, till
verkat av material med en aluminiumhalt på minst 99 %.
9. Titansubhybrid (TiH
n
) med en stoikiometrisk sammansättning motsvarande n = 0,65–1,68.
Not 1: Flygbränslen enligt ML8 c 1 är färdiga produkter, inte beståndsdelar av dessa.
Not 2: ML8 c 4 a omfattar inte hydrazinblandningar som särskilt utformats för frätningskontroll.
Not 3: ML8 c 5 omfattar sprängämnen och bränslen oavsett om metallerna eller legeringarna är kapslade i
aluminium, magnesium, zirkonium eller beryllium.
Not 4: ML8 c 5 b 2 omfattar inte bor och borkarbid berikat med bor-10 (20 % eller mer av det totala bor-
10-innehållet).
d) Oxidationsmedel, enligt följande, och blandningar av dessa:
1. ADN (ammoniumdinitramid eller SR 12) (CAS-nr 140456-78-6).
2. AP (ammoniumperklorat) (CAS-nr 7790-98-9).
3. Föreningar av fluor och något av följande:
a) andra halogener,
b) syre, eller
c) kväve.
Not 1: ML8 d 3 omfattar inte klortrifluorid (CAS-nr 7790-91-2). Se 1C238 i EU:s förteckning över
varor med dubbla användningsområden.
Not 2: ML8 d 3 omfattar inte kvävetrifluorid (CAS-nr 7783-54-2) i gasform.
4. DNAD (1,3-dinitro-1,3-diazetidin) (CAS-nr 78246-06-7).
5. HAN (hydroxylammoniumnitrat) (CAS-nr 13465-08-2).
6. HAP (hydroxylammoniumperklorat) (CAS-nr 15588-62-2).
7. HNF (hydraziniumnitroformat) (CAS-nr 20773-28-8).
SV
L 308/24
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML8 d.
(forts.)
8. Hydrazinnitrat (CAS-nr 37836-27-4).
9. Hydrazinperklorat (CAS-nr 27978-54-7).
10. Flytande oxidationsmedel som består av eller innehåller inhiberad röd rykande salpetersyra (IRFNA)
(CAS-nr 8007-58-7).
Not: ML8 d 10 omfattar inte ickeinhiberad
rykande salpetersyra.
e) Bindemedel, mjukgörare, monomerer och polymerer enligt följande:
1. AMMO (azidometylmetyloxetan och dess polymerer) (CAS-nr 90683-29-7) (se även ML8 g 1
beträffande dess ”prekursorer”).
2. BAMO (bisadzidometyloxetan och dess polymerer) (CAS-nr 17607-20-4) (se även ML8 g 1 be
träffande dess ”prekursorer”).
3. BDNPA (bis (2,2-dinitropropyl) acetal) (CAS-nr 5108-69-0).
4. BDNPF (bis (2,2-dinitropropyl) formal) (CAS-nr 5917-61-3).
5. BTTN (butantrioltrinitrat) (CAS-nr 6659-60-5) (se även ML8 g 8 beträffande dess ”prekursorer”).
6. Energetiska monomerer, mjukgörare eller polymerer som utformats särskilt för militär användning
och som innehåller någon av följande grupper:
a) nitrogrupper,
b) azidgrupper,
c) nitratgrupper,
d) nitrazgrupper, eller
e) difluoramingrupper.
7. FAMAO (3-difluoroaminometyl-3-azidometyloxetan) och dess polymerer.
8. FEFO (bis-(2-fluoro-2,2-dinitroetyl)formal) (CAS-nr 17003-79-1).
9. FPF-1 (poly-2,2,3,3,4,4-hexafluorpentan-1,5-diolformal) (CAS-nr 376-90-9).
10. FPF-3 (poly-2,4,4,5,5,6,6-heptafluor-2-tri-fluormetyl-3-oxaheptan-1,7-diolformal).
11. GAP (glycidylazidpolymer) (CAS-nr 143178-24-9) och dess derivater.
12. HTPB (hydroxylterminerat polybutadien) med en hydroxylfunktionalitet som är lika med eller
större än 2,2 och mindre än eller lika med 2,4, ett hydroxylvärde som är mindre än 0,77 meq/g,
och en viskositet vid 30 °C som är mindre än 47 poise (CAS-nr 69102-90-5).
13. Poly(epiklorhydrin) med funktionella alkoholgrupper, med en molekylvikt på mindre än 10 000
enligt följande:
a) poly(epiklorhydrindiol),
b) poly(epiklorhydrintriol).
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/25
ML8 e.
(forts.)
14. Nenas (nitratoetylnitraminblandningar) (CAS-nr 17096-47-8, 85068-73-1, 82486-83-7, 82486-
82-6 och 85954-06-9).
15. PGN (poly-GLYN, polyglycidylnitrat eller poly(nitratometyloxiran) (CAS-nr 27814-48-8).
16. Poly-NIMMO (poly nitratometylmetyloxetan) eller pol-NMMO (poly[3-nitratmetyl 3-metylo-xetan])
(CAS-nr 84051-81-0).
17. Polynitroortokarbonater.
18. TVOPA (1,2,3-tris[1,2-bis(difluoroamino)etoxy] propan eller tris vinoxy aducerad propan) (CAS-nr
53159-39-0).
f) ”Tillsatser” enligt följande:
1. Basiskt kopparsalicylat (CAS-nr 62320-94-9).
2. BHEGA (bis-(2-hydroxyetyl) glykolamid) (CAS-nr 17409-41-5).
3. BNO (butadienenitrileoxid) (CAS-nr 9003-18-3).
4. Ferrocenderivat enligt följande:
a) Butacen (CAS-nr 125856-62-4).
b) Katocen (2,2-bis-etylferrocenylpropan) (CAS-nr 37206-42-1).
c) Ferrocenkarboxylsyror.
d) N-butyl-ferrocen (CAS-nr 31904-29-7).
e) Andra aducerade polymera ferrocenderivater.
5. Blybeta-resorcylat (CAS-nr 20936-32-7).
6. Blycitrat (CAS-nr 14450-60-3).
7. Bly-kopparchelater av beta-resorcylat eller salicylater (CAS-nr 68411-07-4).
8. Blymaleat (CAS-nr 19136-34-6).
9. Blysalicylat (CAS-nr 15748-73-9).
10. Blystannat (CAS-nr 12036-31-6).
11. MAPO (tris-1-(2-metyl)aziridinylfosfinoxid) (CAS-nr 57-39-6) BOBBA 8 (bis(2-metyl aziridi-nyl) 2-
(2-hydroxypropanoxy)propylaminofosfinoxid) och andra MAPO-derivater.
12. Metyl BAPO (bis(2-metyl aziridinyl)metylaminofosfinoxid) (CAS-nr 85068-72-0).
SV
L 308/26
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML8 f.
(forts.)
13. N-metyl-p-nitroanilin (CAS-nr 100-15-2).
14. 3-nitraza-1,5-pentandiisocyanat (CAS-nr 7406-61-9).
15. Metallorganiska kopplingsagens, enligt följande:
a) Neopentyl [diallyl] oxy, tri[dioktyl]fosfattitanat (CAS-nr 103850-22-2) även känt som titan IV,
2,2 [bis 2-propenolat-metyl, butanolat, tris(dioktyl)fosfat] (CAS-nr 110438-25-0) eller LICA 12
(CAS-nr 103850-22-2).
b) Titan IV, [(2-propenolat-1) metyl, n-propanolatometyl] butanolat-1, tris[dioktyl]pyrofosfat i eller
KR3538.
c) Titan IV, [(2-propenolat-1)metyl, n-propanolatmetyl] butanolat-1, tris(dioktyl)fosfat.
16. Polycyanodifluoraminetylenoxid.
17. Polyfunktionella aziridinamider med isoftal-, trimesin- (BITA eller butylenimintrimesamid), isocya
nur- eller trimetyladipin-grundstrukturer och 2-metyl- eller 2-etyl-substituenter på aziridin-ringen.
18. Propylenimin (2-metylaziridin) (CAS-nr 75-55-8).
19. Superfin järnoxid (Fe 2 O 3 ) (CAS-nr 1317-60-8) med en specifik ytarea av mer än 250 m 2 /g och en
genomsnittlig partikelstorlek av 3,0 nm eller mindre.
20. TEPAN (tetraetylenpentaaminakrylonitril) (CAS-nr 68412-45-3), cyanoetylerat polyamin och dess
salter.
21. TEPANOL (tetraetylenpentaaminakrylonitrilglycidol) (CAS-nr 68412-46-4), cyanoetylerat polyamin
aducerat med glycidol och dessa salter.
22. TPB (trifenylvismut) (CAS-nr 603-33-8).
g) ”Prekursorer” enligt följande:
Anm.: I ML8 g avses särskilda ”energetiska material” som tillverkats av dessa substanser.
1. BCMO (bisklorometyloxetan) (CAS-nr 142173-26-0) (se även ML8 e 1 och e 2).
2. Dinitroazetidin-t-butylsalt (CAS-nr 125735-38-8) (se även ML8 a 28).
3. HBIW (hexabenzylhexaazaisowurizitan) (CAS-nr 124782-15-6) (se även ML8 a 4).
4. TAIW (tetraacetyldibenzylhexa-azaisowurtzitan) (se även ML8 a 4) (CAS-nr 182763-60-6).
5. TAT (1,3,5,7 tetraacetyl-1,3,5,7, -tretraazacyklo-oktan) (CAS-nr 41378-98-7) (se även ML8 a 13).
6. 1,4,5,8 tetraazadekalin (CAS-nr 5409-42-7) (se även ML8 a 27).
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/27
ML8 g.
(forts.)
7. 1,3,5-triklorobenzen (CAS-nr 108-70-3) (se även ML8 a 23).
8. 1,2,4-trihydroxybutan (1,2,4-butantriol) (CAS-nr 3068-00-6) (se även ML8 e 5).
Not 5: Har inte använts sedan 2009.
Not 6: ML8 omfattar inte följande ämnen såvida de inte ingår i föreningar eller blandats med ”energetiskt material”
enligt ML8 a eller metallpulver enligt ML8 c:
a) Ammoniumpikrat (CAS-nr 131-74-8).
b) Svartkrut.
c) Hexanitrodifenylamin (CAS-nr 131-73-7).
d) Difluoramin (CAS-nr 10405-27-3).
e) Nitrostärkelse (CAS-nr 9056-38-6).
f) Kaliumnitrat (CAS-nr 7757-79-1).
g) Tetranitronaftalen.
h) Trinitroanisol.
i) Trinitronaftalen.
j) Trinitroxylen.
k) N-pyrrolidinon, 1-metyl-2-pyrrolidinon (CAS-nr 872-50-4).
l) Dioktylmaleat (CAS-nr 142-16-5).
m) Etylhexylakrylat (CAS-nr 103-11-7).
n) Trietylaluminium (TEA) (CAS-nr 97-93-8), trimetylaluminium (TMA) (CAS-nr 75-24-1), och andra
pyroforiska metallalkyler och aryler av litium, kalcium, magnesium, zink eller bor.
o) Nitrocellulosa (CAS-nr 9004-70-0).
p) Nitroglycerin (eller glyceroltrinitrat, trinitroglycerin) (NG) (CAS-nr 55-63-0).
q) 2,4,6-trinitrotoluen (TNT) (CAS-nr 118-96-7).
r) Etylendiamindinitrat (EDDN) (CAS-nr 20829-66-7).
s) Pentaerytritoltetranitrat (PETN) (CAS-nr 78-11-5).
t) Blyazid (CAS-nr 13424-46-9), normalt blystyfnat (CAS-nr 15245-44-0) basiskt blystyfnat
(CAS-nr 12403-82-6), och primära sprängämnen eller tändblandningar som innehåller azider eller
azidkomplex.
u) Trietylenglykoldinitrat (TEGDN) (CAS-nr 111-22-8).
v) 2,4,6-trinitroresorcinol (styfninsyra) (CAS-nr 82-71-3).
w) Dietyldifenylurea (CAS-nr 85-98-3), dimetylidifenylurea (CAS-nr 611-92-7), metyletyldifenylurea
[centraliter].
x) N, N-difenylurea (asymmetrisk difenylurea) (CAS-nr 603-54-3).
y) Metyl-N, N-difenylurea (metyl asymmetrisk difenylurea) (CAS-nr 13114-72-2).
SV
L 308/28
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML8 Not
6:
(forts.)
z) Etyl-N, N-difenylurea (etyl asymmetrisk difenylurea) (CAS-nr 64544-71-4).
aa) 2-nitrodifenylamin (2-NDPA) (CAS-nr 119-75-5).
bb) 4-nitrodifenylamin (4-NDPA) (CAS-nr 836-30-6).
cc) 2,2-dinitropropanol (CAS-nr 918-52-5).
dd) Nitroguanidin (CAS-nr 556-88-7) (se 1C011.d. på EU:s förteckning över varor med dubbla använd
ningsområden).
ML9 Krigsfartyg
(ytfartyg
eller
undervattensfarkoster),
särskild
marin
krigsmateriel,
tillbehör,
kom
ponenter och andra ytfartyg enligt följande:
Anm.: Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11.
a) Fartyg och komponenter enligt följande:
1. Fartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster) som är särskilt utformade eller modifierade för militär
användning, oavsett skick eller brukbarhet och vare sig de är utrustade med system för vapenbärare
eller pansar eller inte, samt skrov eller delar av skrov till sådana fartyg och komponenter för dessa
som är särskilt utformade för militär användning.
2. Ytfartyg, med undantag av de som anges i ML9 a 1 med något av följande fäst på eller integrerat i
fartyget:
a) Automatvapen med en kaliber på 12,7 mm eller större enligt ML1 eller vapen enligt ML2, ML4,
ML12 eller ML19 eller ”lavettage” eller förstärkta fästpunkter för sådana vapen.
Teknisk anmärkning
Lavettage avser vapenlavett eller strukturella förstärkningar i syfte att installera sådana vapen.
b) Eldledningssystem enligt ML5.
c) Med samtliga följande egenskaper:
1. ”Kemiskt, biologiskt, radiologiskt och nukleärt (CBRN) skydd”, och
2. ”pre-wet- eller wash down”-system utformade för dekontaminering, eller
Tekniska anmärkningar
1. ”CBRN-skydd” är ett inneslutet utrymme som kännetecknas av övertryck, isolerade ventilationssystem, ett
begränsat antal ventilationsöppningar utrustade med CBRN-filter och ett begränsat antal personal
ingångar med luftlås.
2. ”Pre-wet- eller wash down”-system är ett havsvattensspraysystem som samtidigt kan bespruta ett fartygs
yttre överbyggnad och däck med vatten.
d) Aktiva vapenmotmedelsystem enligt ML4 b, ML5 c eller ML11 a och som har något av följande:
1. ”CBRN-skydd”.
2. Skrov och överbyggnad som är särskilt utformade för att minska radarmålytan.
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/29
ML9 a.
2.
d.
(forts.)
3. Anordningar för värmesignaturminskning (t.ex. avgaskylsystem) med undantag av de som
särskilt utformats för att öka den totala kraftverkseffektiviteten eller minska miljöpåverkan.
eller
4. Ett avmagnetiseringssystem som utformats för att minska hela fartygets magnetiska signatur.
b) Motorer och framdrivningssystem, enligt följande, särskilt utformade för militär användning och kom
ponenter till dessa särskilt utformade för militär användning:
1. Dieselmotorer som är särskilt utformade för ubåtar och som har samtliga följande egenskaper:
a) Uteffekt större än eller lika med 1,12 MW (1 500 hk), och
b) Rotationshastighet på 700 rpm eller mer.
2. Elmotorer som är särskilt utformade för ubåtar och som har samtliga följande egenskaper:
a) En uteffekt större än eller lika med 0,75 MW (1 000 hk).
b) Är snabbreverserande.
c) Vätskekylda. och
d) Helinkapslade.
3. Icke-magnetiska dieselmotorer som har
a) en uteffekt på 37,3 kW (50 hk) eller mer, och
b) icke-magnetiskt innehåll som överskrider 75 % av den totala massan.
4. ”Luftoberoende framdrivningssystem” särskilt utformade för ubåtar.
Teknisk anmärkning
”Luftoberoende framdrivning” gör det möjligt för ubåtar i undervattensläge att använda framdrivningssystemet
utan tillgång till atmosfäriskt syre, under längre tid än med bara batteridrift. Med avseende på ML9 b 4,
omfattas inte atomkraft.
c) Anordningar för undervattensdetektion särskilt utformade för militär användning, styrutrustning till
dessa och komponenter för dessa särskilt utformade för militär användning.
d) Antiubåts- och antitorpednät särskilt utformade för militär användning.
e) Inte använt sedan 2003.
f) Skrovgenomföringar och anslutningsdon särskilt utformade för militär användning, som möjliggör
interaktion med utrustning utanför fartyget, samt komponenter för dessa särskilt utformade för militär
användning.
Not: ML9 f inbegriper anslutningsdon av enkel- eller flerledartyp, koaxial typ eller vågledartyp och skrov
genomföringar för fartyg vilka motstår läckage utifrån och som bibehåller erforderliga egenskaper på
djup överstigande 100 m samt fiberoptiska anslutningsdon och optiska skrovgenomföringar utformade
för överföring av ”laserljus” oavsett djup. ML9 f omfattar inte vanliga skrovgenomföringar för propelleraxlar
och hydrodynamiska styrstänger.
SV
L 308/30
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML9 (forts.)
g) Tystgående lager med något av följande, komponenter för dessa och utrustning som innehåller sådana
lager, särskilt utformade för militär användning:
1. Gasupphängning eller magnetisk upphängning.
2. Dämpning av aktiva signaturer. eller
3. Dämpning av vibrationer.
ML10
”Flygplan”, ”aerostat”, ”uav”, flygplansmotorer och ”flygplansutrustning”, tillhörande utrustning
och komponenter som särskilt utformats för militär användning, enligt följande:
Anm.: Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11.
a) ”Stridsflygplan” och särskilt utformade komponenter för dessa.
b) Andra typer av ”flygplan” och ”aerostat”, utformade eller ändrade för militär användning, inbegripet
militär spaning, attack, militär träning, transport och luftlandsättning med fallskärm av trupper eller
militär utrustning, logistiskt understöd samt särskilt utformade komponenter för detta.
c) UAV och tillhörande utrustning som särskilt utformats för militär användning, enligt följande, och
särskilt utformade komponenter för sådana:
1. UAV, inbegripet fjärrstyrda luftfarkoster (RPV), självstyrande programmerbara farkoster och ”aero
stat”.
2. Dithörande uppsändningsutrustning och utrustning för markservice.
3. Tillhörande utrustning för ledning och styrning.
d) Flygplansmotorer som är särskilt utformade eller modifierade för militär användning och särskilt
utformade komponenter för dessa.
e) Luftburen utrustning, inbegripet luftburen utrustning för tankning, särskilt utformad för att användas
tillsammans med ett ”flygplan” enligt ML10 a eller ML10 b eller flygplansmotorer enligt ML10 d samt
särskilt utformade komponenter för dessa.
f) Trycktankningsenheter, utrustning för trycktankning, utrustning särskilt utformad för att underlätta
hantering i trånga utrymmen samt markutrustning som är särskilt utformad för ett ”flygplan” som
omfattas av ML10 a eller ML10 b eller för flygplansmotorer enligt ML10 d.
g) Militära skyddshjälmar och skyddsmasker och särskilt utformade komponenter för dessa, trycksatt
andningsutrustning och delvis trycksatta tryckdräkter för användning i ”flygplan”, g-dräkter, omvandlare
för flytande syre som används i ”flygplan” eller missiler samt katapulter och krutdrivna enheter för
nödutskjutning av personer från ”flygplan”.
h) Fallskärmar, glidkärmar och därmed sammanhängande utrustning enligt följande, och särskilt utfor
made delar av detta:
1. Fallskärmar som inte tas upp någon annanstans i EU:s gemensamma militära förteckning.
2. Glidkärmar.
3. Utrustning som särskilt utformats för fallskärmshoppare som hoppar från hög höjd (t.ex. dräkter,
särskilda hjälmar, system för andning, styrningsutrustning).
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/31
ML10 (forts.)
i) Automatiska styrsystem för fallskärmsfällda laster, utrustning som särskilt utformats eller ändrats för
militär användning vid hopp med automatisk utlösning av fallskärmen, inbegripet syrgasutrustning.
Not 1: ML10 b omfattar inte ”flygplan” eller varianter av ”flygplan” som särskilt utformats för militär
användning och som har samtliga följande egenskaper:
a) Inte är konfigurerade för militär användning och inte är försedda med utrustning eller tillbehör som är
särskilt utformad eller modifierad för militär användning, och
b) har certifierats för civil användning av de civila luftfartsmyndigheterna i en medlemsstat eller en stat som
deltar i Wassenaar-arrangemanget.
Not 2: ML10 d omfattar inte följande:
a) Flygplansmotorer som utformats eller modifierats för militär användning och som har certifierats av civila
luftfartsmyndigheter i en medlemsstat eller en stat som deltar i Wassenaar-arrangemanget för användning
i ”civila flygplan” eller för dessa speciellt utformade komponenter.
b) Kolvmotorer och för dessa särskilt utformade komponenter, undantaget sådana som särskilt utformats för
obemannade luftfartyg.
Not 3: För de särskilt utformade komponenter och tillhörande utrustning för icke-militära ”flygplan” eller flygplans
motorer som modifierats för militär användning som omfattas av ML10 b och d gäller att endast de militära
komponenter och utrustning med militär anknytning som erfordras för modifieringen till militär användning
omfattas.
ML11 Elektronisk
utrustning
som
inte
förekommer
på
något
annat
ställe
i
EU:s
gemensamma
militära
förteckning enligt följande och särskilt utformade komponenter:
a) Elektronisk utrustning som utformats särskilt för militär användning.
Not: ML11 a omfattar följande:
a) Elektronisk stör- och motmedelsutrustning (dvs. utrustning som utformats för att sända vilseledande
signaler till radar- eller radiokommunikationsmottagare eller på annat sätt hindra mottagning, drift eller
verkan hos motståndares elektroniska mottagare, bland annat deras störutrustning), även utrustning för
störning av motståndares mottagare och motmedel mot störning.
b) Hoppfrekvensrör.
c) Elektroniska system eller elektronisk utrustning som utformats antingen för övervakning av det elek
tromagnetiska spektrumet av militära underrättelse eller av säkerhetsskäl, eller för att motverka sådan
övervakning.
d) Motmedel för användning under vattenytan, även sådan för akustisk och magnetisk störning och
vilseledning, som utformats för att sända störande eller felaktiga signaler till sonarmottagare.
e) Databehandlingssäkerhetsutrustning, datasäkerhetsutrustning och överförings- och signalledningssäker
hetsutrustning, som använder krypteringsprocesser.
f) Utrustning för identifiering, autentisering och nyckelläsning samt för nyckelhantering, tillverkning och
distribution.
SV
L 308/32
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML11 a. Not: (forts.)
g) Utrustning för styrning och navigering.
h) Digital radiokommunikationsutrustning som utnyttjar rymdvågsreflektion i troposfären.
i) Digitala de-modultorer speciellt utformade för signalunderrättelsetjänst.
j) ”Automatiserade ledningssystem”.
Anm.: Beträffande ”programvara” med anknytning till militär programvarustyrd radio (SDR), se ML21.
b) Störningsutrustning för globala system för satellitnavigering (GNSS).
ML12
Höghastighetsvapen med kinetisk energi och tillhörande utrustning, enligt följande, samt kom
ponenter som utformats särskilt för dessa vapen:
a) Höghastighetsvapen som särskilt utformats för att utplåna ett mål eller för avbrytande av uppdraget.
b) Särskilt utformade test- och utvärderingsanordningar och testmodeller, även diagnosinstrumentering
och mål, för dynamisk provning av höghastighetsprojektiler och system.
Anm.: När det gäller vapensystem som använder sig av underkalibrerad ammunition eller uteslutande utnyttjar
kemiska drivmedel och ammunition för dessa, se ML1–4.
Not 1: ML12 omfattar följande om produkterna utformats särskilt för höghastighetsvapen med kinetisk energi:
a) Framdrivningssystem kapabla att accelerera massa över 0,1 g till hastigheter över 1,6 km/s, vid enkelskott
eller automatisk eldgivning.
b) Huvudgenerator, eldskydd, energilagring, temperaturreglering, klimatbehandling, omkoppling eller bräns
lehantering och elektriska gränssnitt mellan strömkälla, vapen och andra elektriska drivfunktioner för
vapentornet.
c) Målfångnings-, spårnings-, eldlednings- eller skadebedömningssystem.
d) System för målsökning, styrning eller riktningsändring (acceleration i sidled) för projektiler.
Not 2: ML12 omfattar vapensystem som använder något av följande framdrivningssätt:
a) Elektromagnetiskt
b) Elektrotermiskt
c) Plasmadrift
d) Lättgas
e) Kemiskt (vid användning i kombination med något av ovanstående).
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/33
ML13
Pansar- eller skyddsutrustning och dito konstruktioner och komponenter, enligt följande:
a) Pansarplåt som är
1. tillverkad för att motsvara en militär standard eller specifikation, eller
2. lämplig för militär användning.
b) Konstruktioner av metall- eller ickemetalliska material eller kombinationer av dessa särskilt utformade
för att ge militära system ballistiskt skydd och särskilt utformade komponenter för dessa.
c) Hjälmar som tillverkats enligt militär standard eller specifikation, eller jämförbar nationell standard, och
särskilt utformade delar till hjälmar, t.ex. hjälmskal, inredning och avlastningskuddar.
d) Kroppsskydd och skyddsdräkter tillverkade enligt militära standarder eller specifikationer, eller mot
svarande, och särskilt utformade komponenter för dessa.
Not 1: ML13 b omfattar material som har utformats särskilt för att bilda reaktivt pansar eller för konstruktion av
militära skyddsrum.
Not 2: ML13 c omfattar inte konventionella stålhjälmar som vare sig har modifierats eller utformats för att kunna
användas med eller har utrustats med någon typ av tillbehör.
Not 3: ML13 c och d omfattar inte hjälmar, kroppsskydd eller skyddsdräkter eller tillbehör till dessa när de medföljer
den person som ska använda dem för sitt eget personliga skydd.
Not 4: De enda hjälmar som är särskilt utformade för desarmeringspersonal enligt ML13 är sådana som är särskilt
utformade för militärt bruk.
Anm. 1: Se även 1A005 på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.
Anm. 2: Beträffande ”fibrer eller fiberliknande material” som används vid tillverkningen av kroppsskydd, se under
1C010 på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.
ML14
”Specialiserad utrustning för militär utbildning” eller för simulering av militära scenarion, simu
latorer som särskilt utformats för att träna användningen av skjutvapen eller vapen enligt ML1
eller ML2 och särskilt utformade komponenter och tillbehör för dessa.
Teknisk anmärkning
Begreppet ”specialiserad utrustning för militärutbildning” omfattar militära simulatorer för anfall, flyguppdrag och
radarmål, radarmålsgeneratorer, simulatorer för eldledning, ubåtsjakt, flygning (även centrifuger som utformats för
pilot- och/eller astronaututbildning), radar, instrumentflygning, navigation, robotavfyrning, lägesbestämning, radio
styrda luftfarkoster, vapen, övning med obemannade ”flygplan”, mobila utbildnings- och övningsanordningar för
militära markoperationer.
Not 1: ML14 omfattar bildgenererande system och system för alstrande av en interaktiv miljö för simulatorer om
dessa utformats eller modifierats särskilt för militär användning.
Not 2: ML14 omfattar inte kontrollutrustning som särskilt utformats för utbildning i sport- och jaktvapen.
SV
L 308/34
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML15 Bild-
eller
motmedelsutrustning,
enligt
följande,
som
utformats
särskilt
för
militär
användning,
och
särskilt utformade komponenter och tillbehör för denna:
a) Inspelnings- och bildbehandlingsutrustning.
b) Kameror, fotoutrustning och filmbearbetningsutrustning.
c) Bildförstärkarutrustning.
d) Infraröd utrustning eller värmebildsutrustning.
e) Bildradarsensorutrustning.
f) Stör- eller motmedelsutrustning för utrustning enligt ML15 a–e.
Not: ML15 f omfattar utrustning som utformats för att begränsa funktionen eller effektiviteten av militära
bildsystem eller för att minimera sådana begränsningseffekter.
Not 1: I ML15 omfattar begreppet ”särskilt utformade komponenter” följande om de utformats särskilt för
militär användning:
a) Infraröda bildomvandlarrör.
b) Bildförstärkarrör (andra än första generationen).
c) Mikrokanalplattor.
d) Televisionskamerarör för låga ljusnivåer.
e) Detektorgrupper (även elektroniska kopplings- eller visningssystem).
f) Pyroelektrisk tv-detektor.
g) Kylsystem för bildsystem.
h) Elektriskt triggade slutare av fotokrom eller elektrooptisk typ med en slutarhastighet av mindre än
100 μs, utom när det gäller slutare som utgör en väsentlig del av en höghastighetskamera.
i) Fiberoptisk bildomvandlare (twister).
j) Sammansatta fotoceller av halvledartyp.
Not 2: ML15 omfattar inte ”bildförstärkarrör av första generationen” eller utrustning särskilt utformad för att
inkorporera ”bildförstärkarrör av första generationen”.
Anm.: När det gäller klassificeringen av vapensikten som innehåller ”bildförstärkarrör av första generationen”, se
ML1, ML2 och ML5 a.
Anm.: Se även 6A002.a.2. och 6A002.b. på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.
ML16 Smidesstycken,
gjutstycken
och
andra
obearbetade
produkter
vars
användning
i
en
produkt
som
omfattas av förteckningen går att identifiera genom materialets beståndsdelar, form eller funktion,
och som utformats särskilt för någon produkt som omfattas av ML1–4, ML6, ML9, ML10, ML12
eller ML19.
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/35
ML17 Övrig
utrustning,
material
och
”bibliotek”,
enligt
följande,
samt
komponenter
som
utformats
särskilt för dessa:
a) Autonom utrustning för dykning, enligt följande:
1. Hel- eller halvslutna apparater (rebreather) som utformats särskilt för militär användning
(t.ex. särskilt utformad för att inte vara magnetisk).
2. Särskilt utformade komponenter för att modifiera en apparat med öppen krets till militär använd
ning.
3. Artiklar som utformats uteslutande för militär användning med autonom dykutrustning.
b) Byggutrustning som utformats särskilt för militär användning.
c) Beslag (fittings), ytskikt och behandling för signaturdämpning, som utformats särskilt för militär
användning.
d) Fältarbetsutrustning som utformats särskilt för användning i stridszon.
e) ”Robotar”, ”robotstyrningar” och ”manipulatorer och servon för fjärrstyrning”, med något av följande
kännetecken:
1. Särskilt utformade för militär användning.
2. Innehåller medel för skydd av hydraulledningar mot punktering förorsakad av ballistiska fragment
som kommer utifrån (innehåller t.ex. självtätande ledningar) och har utformats för användning av
hydraulvätskor med en flampunkt som överstiger 839 K (566 °C). eller
3. Särskilt utformade eller konstruerade för drift i en omgivning med elektromagnetisk puls (EMP).
Teknisk anmärkning
Elektromagnetisk puls avser inte oavsiktlig interferens orsakad av elektromagnetisk strålning från närliggande
utrustning (t.ex. maskiner, apparater eller elektronik) eller blixtar.
f) ”Bibliotek” (parametriserade databaser) som utformats särskilt för militär användning med utrustning
som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.
g) Utrustning för generering av kärnkraft eller framdrivningsutrustning, inbegripet ”kärnreaktorer”, som
utformats särskilt för militär användning och komponenter för dessa som utformats eller modifierats
särskilt för militär användning.
h) Utrustning och material, med en ytbeläggning eller behandling för signaturdämpning, som utformats
särskilt för militär användning, utom sådana som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.
i) Simulatorer som utformats särskilt för militära ”kärnreaktorer”.
j) Flyttbara reparationsverkstäder särskilt utformade eller modifierade för underhåll av militär utrustning.
k) Generatorer för bruk i fält som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.
l) Containrar som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.
m) Färjor andra än de som tas upp på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning, broar
och pontoner som utformats särskilt för militär användning.
SV
L 308/36
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML17 (forts.)
n) Testmodeller som särskilt utformats för ”utveckling” av föremål enligt ML4, ML6, ML9 eller ML10.
o) Skyddsutrustning för laser (t.ex. ögonskydd och sensorskydd) som är särskilt utformad för militär
användning.
p) ”Bränsleceller”, förutom sådana som tas upp någon annanstans i EU:s gemensamma militära förteck
ning, och som har särskilt utformats eller modifierats för militär användning.
Tekniska anmärkningar
1. I ML17 ska begreppet ”bibliotek” (parametriserad databas) avse en samling tekniska upplysningar av militär
karaktär till vilka det kan hänvisas vid förbättring av prestanda hos militär utrustning eller militära system.
2. I ML17 ska med termen ”modifierad” förstås varje strukturell, elektrisk, mekanisk eller annan ändring som förser
ett icke-militärt föremål med militära egenskaper som motsvarar ett föremål som särskilt utformats för militär
användning.
ML18 Utrustning
och
komponenter
för
framställning
av
produkter
enligt
följande:
a) Särskilt utformad eller modifierad utrustning för ”framställning” av produkter som tas upp i EU:s
gemensamma militära förteckning samt komponenter som utformats särskilt för denna.
b) Särskilt utformade miljötestanordningar och för dessa särskilt utformad utrustning, för certifiering,
lämplighetsbedömning eller provning av produkter som tas upp i EU:s gemensamma militära förteck
ning.
Teknisk anmärkning
I ML18 inbegrips i ordet ”framställning” utformning, granskning, tillverkning, testning och kontroll.
Not: ML18 a och b omfattar följande utrustning:
a) Kontinuerligt arbetande nitreringsanläggningar.
b) Provningscentrifugapparater eller utrustning som
1. drivs av en motor eller motorer med en effekt på totalt mer än 298 kW (400 hk),
2. klarar en nyttolast av 113 kg eller mer, eller
3. kan ge en centrifugal acceleration om 8 g eller mer på en nyttolast av 91 kg eller mer.
c) Dehydreringspressar.
d) Skruvextrudrar som är speciellt utformade eller modifierade för strängsprutning av militärt sprängämne.
e) Skärmaskiner för tillskärning av strängsprutade drivmedel.
f) ”Godistunnor” (tumlare) på 1,85 m eller mer i diameter och med en produktionskapacitet som överstiger
227 kg.
g) Kontinuerliga blandare för fasta drivmedel.
h) Kvarnar som drivs med flytande energi för malning eller för att krossa beståndsdelar i militära spräng
ämnen.
i) Utrustning för såväl sfärisk som enhetlig partikelstorlek i metallpulver under ML8 c 8.
j) Konvektionsströmkonvertrar för omformning av material under ML8 c 3.
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/37
ML19 Vapensystem
baserade
på
riktad
energi
(DEW),
därtill
hörande
utrustning
eller
motmedelsutrust
ning och testmodeller, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för dessa:
a) ”Lasersystem” som är särskilt utformade för att utplåna ett mål eller att avbryta uppdraget.
b) Partikelstrålesystem kapabla att utplåna ett mål eller avbryta uppdraget.
c) Radiofrekvenssystem med hög effekt som är kapabla att utplåna ett mål eller avbryta uppdraget.
d) Utrustning särskilt utformad för att upptäcka eller identifiera, eller försvara mot system som omfattas
av ML19 a–c.
e) Fysiska testmodeller för system, utrustning och komponenter enligt ML19.
f) System med kontinuerlig eller pulsad ”laser” som särskilt utformats för att orsaka bestående blindhet för
det nakna ögat eller ögon med synkorrigerande hjälpmedel.
Not 1: Vapensystem baserade på riktad energi enligt ML19, omfattar system vars kapacitet härrör från kontrollerad
tillämpning av följande:
a) ”Laser” med tillräcklig kontinuerlig våg- eller pulseffekt för en förstörelse som liknar den som konven
tionell ammunition ger.
b) Partikelacceleratorer som avger en laddad eller neutral partikelstråle med förstörande effekt.
c) Strålsändare med radiofrekvens med högpulseffekt eller hög medeleffekt som genererar fält som är till
räckligt starka för att göra elektroniska kretssystem hos ett avlägset mål obrukbara.
Not 2: ML19 omfattar följande utrustning särskilt utformad för vapensystem baserade på riktad energi:
a) Huvudgenerator, lagring av energi, omkoppling, effektkonditionering eller bränslehantering.
b) System för målfångning eller målföljning.
c) System kapabla att bedöma huruvida målet skadats, utplånats eller om uppdraget avbrutits.
d) Utrustning för strålhantering, strålspridning eller strålriktning.
e) Utrustning som är kapabel till snabb strålvridning och är avsedd för snabba operationer med flera mål.
f) Adaptiv optik och faskonjugatorer.
g) Ströminjektorer för negativa vätejonsstrålar.
h) ”Rymdkvalificerade” acceleratorkomponenter.
i) Trattutrustning för negativa jonstrålar.
j) Utrustning för att kontrollera och vrida en energirik jonstråle.
k) ”Rymdkvalificerade” bleck för att neutralisera negativa väteisotopsstrålar.
SV
L 308/38
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML20
Kryogen och ”supraledande” utrustning, enligt följande, och särskilt utformade komponenter och
tillbehör för sådan:
a) Utrustning som särskilt utformats eller konfigurerats för att monteras i ett fordon för militär mark-,
marin-, luft- eller rymdanvändning och som fungerar när fordonet är i rörelse samt kan producera eller
bibehålla temperaturer som understiger 103 K (– 170 °C).
Not: ML20 a omfattar mobila system som innehåller eller använder tillbehör eller komponenter som tillverkats av
icke-metalliska eller icke-elektriska ledande material, såsom plast eller epoxy-impregnerade material.
b) ”Supraledande” elektrisk utrustning (roterande maskiner och transformatorer) som är särskilt utformad
eller konfigurerad för att monteras i ett fordon för militär mark-, marin-, luft- eller rymdanvändning
och som fungerar när fordonet är i rörelse.
Not: ML20 b gäller inte likströmshybridunipolarmaskiner med normala enpoliga metallkroppar som roterar i ett
magnetfält genererat av supraledande lindningar, under förutsättning att lindningarna är generatorns enda
supraledande komponent.
ML21 ”Programvara”,
enligt
följande:
a) ”Programvara” som särskilt utformats eller modifierats för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning”
av utrustning, material eller ”programvara” som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.
b) Specifik ”programvara”, med undantag av den som anges i ML21 a, enligt följande:
1. ”Programvara” som särskilt utformats för militär användning och för testning, simulering eller
utvärdering av militära vapensystem.
2. ”Programvara” som särskilt utformats för militär användning och för testning eller simulering av
scenarier för militära operationer.
3. ”Programvara” för att bedöma effekterna av konventionella krigsvapen, kärnvapen, kemiska eller
biologiska krigsvapen.
4. ”Programvara” som särskilt utformats för militär användning och som särskilt utformats för led
nings-, kommunikations- och underrättelsesystem (C 3 I) eller lednings-, kommunikations-, dator- och
underrättelsesystem (C 4 I).
c) ”Programvara” som inte omfattas av ML21 a eller b, som särskilt utformats eller ändrats för att göra det
möjligt att använda utrustning som inte tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning för sådana
militära ändamål som omfattas av den förteckningen.
ML22 ”Teknik”
enligt
följande:
a) ”Teknik”, med undantag av den som anges i ML22 b, som ”krävs” för ”utveckling”, ”produktion” eller
”användning” av de produkter som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.
b) ”Teknik” enligt följande:
1. ”Teknik” som ”krävs” för utformning och montering av komponenter till, och drift, underhåll och
reparation av kompletta produktionsanläggningar för produkter som tas upp i Europeiska unionens
gemensamma militära förteckning, även om komponenterna för dessa produktionsanläggningar inte
finns upptagna på förteckningen.
2. ”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling” och ”produktion” av handeldvapen, även om de används för
att tillverka reproduktioner av antika handeldvapen.
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/39
ML22 b.
(forts.)
3. ”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling”, ”produktion” och ”användning” av toxikologiska agens, till
hörande utrustning eller komponenter enligt ML7 a–g.
4. ”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling”, ”tillverkning” eller ”användning” av ”biopolymerer” eller kul
turer av bestämda celler enligt ML7 h.
5. ”Teknik” som ”krävs” uteslutande för inkorporering av ”biokatalysatorer” enligt ML7 i 1, i militära
bärare för substanser eller militära material.
Not 1: ”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling”, ”produktion” och ”användning” av produkter som tas upp i Europeiska
unionens gemensamma militära förteckning omfattas fortsatt även när den tillämpas på produkter som inte
tas upp i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning.
Not 2: ML22 gäller inte ”teknik”
a) som minimalt krävs för installation, drift, underhåll (kontroll) och reparation av produkter som inte
omfattas eller för vilka exporttillstånd har beviljats,
b) som är ”allmänt tillgänglig”, ”grundforskning” eller de upplysningar som minimalt krävs för patent
ansökningar,
c) för magnetisk induktion för kontinuerlig framdrivning av civila transportanordningar.
DEFINITIONER AV DE TERMER SOM ANVÄNDS I DENNA FÖRTECKNING
Följande är definitioner av termer som används i denna förteckning, i alfabetisk ordning enligt den engelska versionen.
Not 1:
Definitionerna gäller i hela förteckningen. Hänvisningarna är endast förslag och påverkar inte den allmänna till
lämpningen av de definierade termerna i hela förteckningen.
Not 2:
Ord och termer i denna förteckning över definitioner har den definierade betydelsen endast när detta anges genom att
de har satts inom ”dubbla citationstecken”. Definitioner av termer mellan ”enkla citationstecken” ges i en teknisk
anmärkning till repektive produkt eller teknik. I övrigt har ord och termer sin vanliga (lexikaliska) betydelse.
ML7 ”Anpassade
för
användning
i
krig”
Alla modifikationer eller urval (såsom en annan renhet, hållbarhetstid, virulens, spridningsegenskaper eller
motståndskraft mot UV-strålning) som framtagits för att öka effektiviteten i fråga om att orsaka förluster
av människor och djur, skada utrustningar, skördar eller miljön.
ML8 ”Tillsatser”
Ämnen som används i explosiva blandningar för att förbättra deras egenskaper.
ML8, ML9
och ML10 ”Flygplan”
Luftfarkost med fasta vingar, svängande vingar, roterande vingar (helikoptrar), tippande rotorer eller
tippande vingar.
SV
L 308/40
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML11 ”Automatiserade
ledningssystem”
Elektroniska system genom vilka information som är väsentlig för effektiv drift av grupp, större formering,
taktisk formering, enhet, fartyg, underenhet eller vapen under ledning förs in, bearbetas och överförs. Detta
sker genom användning av dator eller annan specialiserad hårdvara utformad för att stödja en militär
ledningsorganisations funktioner. De viktigaste funktionerna hos ett automatiserat ledningssystem är ef
fektiv automatiserad insamling, ackumulation, lagring och bearbetning av informationen, illustration av
situationen och de omständigheter som påverkar förberedelserna av och genomförandet av stridsopera
tioner, operationella och taktiska beräkningar för tilldelning av resurser till styrkegrupperingar eller delar
av den operativa stridsordern eller styrkeutplaceringen enligt uppdraget i operationsstadiet, insamling av
uppgifter för lägesbedömning och beslutsfattande under hela operationen eller striden, datorsimulering av
operationer.
ML22 ”Grundforskning”
Experimentellt eller teoretiskt arbete för inhämtande av ny kunskap om fenomens fundamentala principer
eller observerbara fakta som inte är direkt inriktad mot ett bestämt praktiskt syfte eller mål.
ML7, 22 ”Biokatalysatorer”
Enzymer för särskilda kemiska eller biokemiska reaktioner eller andra biologiska föreningar som binder till
eller accelererar nedbrytningen av CW-agens.
Teknisk anmärkning
Enzymer: ”biokatalysatorer” vid särskilda kemiska eller biokemiska reaktioner.
ML7, 22 ”Biopolymerer”
Biologiska makromolekyler enligt följande:
a) Enzymer för särskilda kemiska eller biokemiska reaktioner.
b) Antikroppar, monoklonala, polyklonala eller anti-idiotypiska.
c) Särskilt utformade eller särskilt behandlade receptorer.
Tekniska anmärkningar
1. Anti-idiotypiska antikroppar: antikroppar som binder till andra antikroppars specifika antigenbindningsplatser.
2. Monoklonala antikroppar: proteiner som binder till en antigenplats och framställs av en enda cellklon.
3. Polyklonala antikroppar: en blandning av proteiner som binder till den särskilda antigenen och framställs av mer
än en cellklon.
4. Receptorer: biologiska makromolekulära strukturer som kan binda ligander vars bindning påverkar fysiologiska
funktioner.
ML10 ”Civila
luftfartyg”
”Flygplan” som angivits i listor över flygduglighetscertifiering som utges av civila luftfartsmyndigheter för
att civilt flyga på inrikes eller utrikes leder för civilt, privat eller affärsmässigt bruk.
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/41
ML21, 22 ”Utveckling”
Rör alla faser före serieproduktion såsom: konstruktion, konstruktionsforskning, konstruktionsanalys,
konstruktionskoncept, sammansättning och provning av prototyper, pilottillverkningsplaner, konstruk
tionsuppgifter, datadesign, processen då konstruktionsuppgifterna förvandlas till en produkt, fastställande
av design och integrering, layouter.
ML17 ”Manipulatorer”
Griparmar, aktiva verktygsenheter och andra verktyg som fästs i änden av en manipulatorarm på en
”robot”.
Teknisk anmärkning
”Aktiva verktygsenheter” är enheter som tillför rörelsekraft, processenergi eller avkänning till ett arbetsstycke.
ML4, 8 ”Energetiska
material”
Ämnen eller blandningar som reagerar kemiskt för att lösgöra den energi som krävs för deras avsedda
användning. ”Sprängämnen”, ”pyrotekniska anordningar” och ”drivmedel” är underavdelningar till energe
tiska material.
ML8, 18 ”Sprängämnen”
Fasta, flytande eller gasformiga ämnen eller blandningar av ämnen som vid användning som primärt
sprängämne, booster eller laddning i stridsspets, sprängladdningar eller annan användning är avsedda
att detonera.
ML7 ”Expressionsvektorer”
Bärare (t.ex. plasmid eller virus) som används för att föra in genetiskt material i värdceller.
ML17 ”Bränslecell”
En elektrokemisk anordning som omvandlar kemisk energi direkt till likström genom förbrukning av
bränsle från en extern källa.
ML13 ”Fibrer
eller
fiberliknande
material”
Omfattar
a) kontinuerliga enfibertrådar,
b) kontinuerliga garn och vävar,
c) tejp, duk, mattor, band,
d) hackade fibrer, cellull, rayonull och sammanhängande fiberfiltar,
e) tunna trådar (whiskers), antingen mono- eller polykristallinska av valfri längd,
f) aromatiska polyamidimider.
ML15 ”Bildförstärkarrör
av
första
generationen”
Elektrostatiskt fokuserande rör, med in- och utgående bildskärmar av fiberoptik eller glas, multialkaliska
fotokatoder (S-20 eller S-25), men inte förstärkare med mikrokanalplatta.
ML22 ”Allmänt
tillgänglig”
Detta innebär ”teknik” eller ”programvara” som ställts till förfogande utan restriktioner för dess vidare
spridning.
Not: Upphovsrättsliga restriktioner innebär ingen ändring av det förhållandet att ”teknik” eller ”programvara” är
”allmänt tillgängliga”.
SV
L 308/42
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
ML5, 19 ”Laser”
En sammansättning av komponenter som producerar ett i såväl tiden som rummet koherent ljus som är
förstärkt med hjälp av stimulerad strålningsemission.
ML10 ”Aerostat”
Ballonger och luftfarkoster som använder varmluft eller andra gaser som är lättare än den omgivande
luften, t.ex. helium eller väte, som lyftkraft.
ML17 ”Kärnreaktorer”
Inkluderar de föremål som är placerade i eller i direkt anslutning till reaktorkärlet, utrustningen som
kontrollerar effektnivån i härden och de komponenter som normalt innesluts, kommer i direkt kontakt
med eller styr primärkylmedlet i reaktorhärden.
ML8 ”Prekursorer”
Specialkemikalier som används vid tillverkning av sprängämnen.
ML21, 22 ”Produktion”
Innebär alla produktionsskeden, exempelvis: produktionsutveckling, tillverkning, integrering, sammansätt
ning (montering), inspektion, provning och kvalitetssäkring.
ML8 ”Drivmedel”
Ämnen eller blandningar som via en kemisk reaktion producerar stora volymer heta gaser i kontrollerad
takt för att utföra mekaniskt arbete.
ML4, 8 ”Pyrotekniska
anordningar”
Blandningar av fasta eller flytande bränslen och oxidationsmedel som när de antänds genomgår en
energetisk kemisk reaktion i kontrollerad takt i syfte att åstadkomma viss tidsmässig fördröjning, eller
kvantiteter av värmeutveckling, ljud, rök, synligt ljus eller infraröd strålning. Pyrofori är en underavdelning
av pyrotekniska anordningar, utan oxidationsmedel men som självantänder vid kontakt med luften.
ML22 ”Krävs”
Tillämpat på ”teknik” avser det endast sådan ”teknik” som är särskilt avgörande för att uppnå eller över
skrida kontrollerade prestanda, karakteristika eller funktioner. Den ”teknik” som ”krävs” kan vara gemen
sam för olika produkter.
ML7 ”Agens
för
kravallhantering”
Ämnen som när de används under de väntade förhållandena i samband med kravallhantering, hos männi
skor snabbt framkallar sensorisk irritation eller funktionsnedsättande fysiska effekter som försvinner efter
en kort period sedan exponeringen avbrutits. (Olika former av tårgas räknas till ”agens för kravallhante
ring”.)
ML17 ”Robot”
En manipuleringsmekanism som kan vara av banstyrnings- eller punktstyrningstypen, som eventuellt
brukar sensorer och som har samtliga följande egenskaper:
a) Den är multifunktionell.
b) Den är kapabel att placera eller orientera material, delar, verktyg eller speciella komponenter med
variabla rörelser i tredimensionellt rum.
c) Den omfattar tre eller flera servoanordningar med öppen eller sluten slinga som kan omfatta steg
motorer. och
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/43
d) Den har även ”användartillgänglig programmerbarhet” med hjälp av lär/utför-metoden eller med hjälp
av en elektronisk dator som kan vara en programmerbar logikcontroller, dvs. utan mekanisk förmed
ling.
Not: Ovanstående definition omfattar inte följande anordningar:
1. Manipulationsmekanismer som bara kan styras manuellt eller med fjärrstyrning.
2. Mekanismer med fast-sekvens-manipulering som är automatiserade rörelseanordningar som arbetar enligt
mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är mekaniskt begränsat av fasta stoppanordningar,
t.ex. stift eller kammar. Rörelsernas sekvensföljd och valet av banor eller vinklar är inte variabla eller
utbytbara på mekaniskt, elektroniskt eller elektriskt sätt.
3. Mekaniskt styrda manipuleringsmekanismer med variabel sekvens som är automatiserade rörelseanordningar
som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är mekaniskt begränsat av fasta
men justerbara stoppanordningar, t.ex. stift eller kammar. Rörelsernas sekvensföljd och valet av banor eller
vinklar är variabla inom det fasta programmönstret. Variationer eller modifikationer av programmönstret
(t.ex. ändringar av stift eller utbyte av kammar) längs en eller flera rörelseaxlar kan endast göras genom
mekaniska operationer.
4. Icke servostyrda manipuleringsmekanismer med variabel sekvens som är automatiserade rörelseanordningar
som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är variabelt, men sekvensen
genomförs endast vid binära signaler från mekanisk fixerade elektriska binära anordningar eller justerbara
stoppanordningar.
5. Staplingskranar som är definierade som kartesiska koordinatmanipuleringssystem som är tillverkade som en
integrerad del av ett lodrätt system av lagringsbehållare och konstruerade för att komma åt innehållet i dessa
behållare för lagring eller hämtning.
ML21 ”Programvara”
En samling av ett eller flera ”program” eller ”mikroprogram” som är lagrade i ett konkret uttrycksmedium.
ML19 ”Rymdkvalificerade”
Produkter som är konstruerade, tillverkade och provade i syfte att motsvara de speciella elektriska,
mekaniska eller miljömässiga kraven vid uppsändande och placering på höga höjder av satelliter eller
farkoster som arbetar på en höjd av minst 100 km.
ML18, 20 ”Supraledande”
Material (t.ex. metaller, legeringar eller blandningar) som kan förlora all elektrisk resistens (innebär att de
kan uppnå oändlig elektrisk ledningsförmåga och överföra mycket stora strömmar utan joulsk upphett
ning).
Teknisk anmärkning
Den ”supraledande” effekten hos ett material karaktäriseras individuellt av en ”kritisk temperatur”, ett kritiskt
magnetfält som är en funktion av temperaturen samt av en kritisk strömtäthet som emellertid är beroende av
både det magnetiska fältet och temperaturen.
ML22 ”Teknik”
Specifik information som är nödvändig för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av varor. Infor
mationen kan ha formen teknisk assistans eller tekniska uppgifter.
Tekniska anmärkningar
1. ”Tekniska uppgifter” kan avse ritningskopior, planer, diagram, modeller, formler, tabeller, ritningar, manualer och
instruktioner, skrivna eller inspelade på andra medier eller enheter såsom disketter, band eller rom-minnen.
SV
L 308/44
Europeiska unionens officiella tidning
24.11.2010
2. ”Teknisk assistans” kan avse instruktioner, praktiska färdigheter, utbildning, arbetsmetoder och konsulttjänster. Det
kan innebära överföring av ”tekniska uppgifter”.
ML21, 22 ”Användning”
Drift, installation (inklusive installation på plats), underhåll (kontroll), reparation, översyn och renovering.
SV
24.11.2010 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
308/45
iii
(Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen)
rÄttsakter som antagits i enlighet med avdelning v i
fÖrdraget om europeiska unionen
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT 2008/944/GUSP
av den 8 december 2008
om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel
europeiska
unionens
rÅd
har
antagit
denna
gemensamma stÅndpunkt
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt
artikel 15, och
av följande skäl:
HQI
Medlemsstaterna avser att utgå ifrån de gemensamma
kriterier som beslutades av Europeiska rådet i Luxemburg
1991 och i Lissabon 1992 samt Europeiska unionens
uppförandekod för vapenexport, som antogs av rådet
1998.
HRI
Medlemsstaterna inser att stater som exporterar militär
teknik och krigsmateriel har ett särskilt ansvar.
HSI
Medlemsstaterna är fast beslutna att fastställa stränga ge
mensamma normer som ska uppfattas som miniminor
mer, i fråga om hantering av och återhållsamhet beträf
fande överföringar av militär teknik och krigsmateriel i
alla medlemsstater samt att förstärka utbytet av relevant
information för att uppnå ökad insyn.
HTI
Medlemsstaterna är fast beslutna att förhindra export av
militär teknik och krigsmateriel som kan användas för
internt förtryck eller internationell aggression eller bidra
till regional instabilitet.
HUI
Medlemsstaterna avser att förstärka sitt samarbete och
främja sin samsyn när det gäller export av militär teknik
och krigsmateriel inom ramen för den gemensamma ut
rikes- och säkerhetspolitiken (Gusp).
HVI
Genom EU-programmet för att förebygga och bekämpa
olaglig handel med konventionella vapen har komplette
rande åtgärder vidtagits mot olagliga överföringar.
HWI
Den 12 juli 2002 antog rådet gemensam åtgärd
2002/589/Gusp (1) om Europeiska unionens bidrag för
att bekämpa destabiliserande anhopning och spridning
av handeldvapen och lätta vapen.
HXI
Den 23 juni 2003 antog rådet gemensam åtgärd
2003/468/Gusp (2) om kontroll av vapenförmedling.
HYI
Europeiska rådet antog i december 2003 en strategi mot
spridning av massförstörelsevapen och i december 2005
en strategi för att bekämpa olaglig anhopning av och
olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och
deras ammunition, vilket är ett tecken på ett ökat gemen
samt intresse bland Europeiska unionens medlemsstater
för ett samordnat angreppssätt när det gäller kontrollen
av export av militär teknik och krigsmateriel.
HQPI
FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och
undanröja samtliga aspekter av olaglig handel med han
deldvapen och lätta vapen antogs 2001.
HQQI
FN:s register över konventionella vapen fastställdes 1992.
HQRI
Stater har, i enlighet med den rätt till självförsvar som
erkänns i FN:s stadga, rätt att överföra medel för själv
försvar.
HQSI
Medlemsstaternas önskan om att upprätthålla en för
svarsindustri som en del av såväl sin industriella bas
som sina försvarsinsatser erkänns.
sv
13.12.2008
Europeiska unionens officiella tidning
L 335/99
H1I egt l QYQL QYNWNRPPRL ³N QN
H2I eut l QUVL RUNVNRPPSL ³N WYN
HQTI
Stärkandet av det europeiska försvarets tekniska och in
dustriella bas bidrar till genomförandet av den gemen
samma utrikes- och säkerhetspolitiken, särskilt den ge
mensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken,
och bör åtföljas av samarbete och samsyn på området
för militär teknik och krigsmateriel.
HQUI
Medlemsstaterna avser att skärpa Europeiska unionens
exportkontrollpolitik för militär teknik och krigsmateriel
genom att anta denna gemensamma ståndpunkt, som
uppdaterar och ersätter Europeiska unionens uppförande
kod för vapenexport som antogs av rådet den 8 juni
1998.
HQVI
Den 13 juni 2000 antog rådet Europeiska unionens ge
mensamma militära förteckning som regelbundet ska re
videras, med beaktande när så är lämpligt av liknande
nationella och internationella förteckningar (1).
HQWI
Unionen måste säkerställa att den genomgående handlar
samstämmigt i relationerna med omvärlden inom ramen
för sin utrikespolitik, i enlighet med artikel 3 andra
stycket i fördraget; i detta avseende noterar rådet kom
missionens förslag till ändring av rådets förordning (EG)
nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av
en gemenskapsordning för kontroll av export av produk
ter och teknik med dubbla användningsområden (2).
hÄrigenom fÖreskrivs fÖljandeN
Artikel 1
1.
Varje medlemsstat ska från fall till fall pröva de ansök
ningar som kommer in om exportlicens för varor som finns
upptagna i EU:s gemensamma militära förteckning, omnämnd i
artikel 12, mot bakgrund av kriterierna i artikel 2.
2.
I de ansökningar om exportlicens som avses i punkt 1 ska
följande ingå:
— Ansökningar om licenser för fysisk export, bl.a. sådana som
gäller licenstillverkning av krigsmateriel i ett tredjeland.
— Ansökningar om förmedlingslicenser.
— Ansökningar om transiterings- eller omlastningslicenser.
— Ansökningar om licenser för immateriell överföring av pro
gramvara och teknik, t.ex. genom elektroniska medier, fax
eller telefon.
I medlemsstaternas lagstiftning ska det anges i vilka fall det
krävs exportlicens med avseende på dessa ansökningar.
Artikel 2
Kriterier
1.
Kriterium ett: Respekt för medlemsstaternas internationella
förpliktelser och åtaganden, särskilt de sanktioner som har an
tagits av FN:s säkerhetsråd eller av Europeiska unionen, avtal om
icke-spridning och andra ämnen samt andra internationella för
pliktelser.
En ansökan om exportlicens ska avslås om bifall skulle stå i
strid med bl.a.
a) medlemsstaternas internationella förpliktelser och deras åta
ganden att upprätthålla vapenembargon som beslutats av
Förenta nationerna, Europeiska unionen samt Organisationen
för säkerhet och samarbete i Europa,
b) medlemsstaternas internationella förpliktelser enligt fördraget
om icke-spridning av kärnvapen, konventionen om biolo
giska vapen och toxinvapen samt konventionen om kemiska
vapen,
c) medlemsstaternas åtagande att inte exportera truppminor
(antipersonella minor) oavsett typ,
d) medlemsstaternas åtaganden inom ramen för Australien-
gruppen, kontrollsystemet för missilteknik, Zanggerkommit
tén, gruppen av länder som levererar kärnmaterial, Wasse
naar-arrangemanget och Haag-uppförandekoden mot sprid
ning av ballistiska missiler.
2.
Kriterium två: Respekten för de mänskliga rättigheterna i
det slutliga bestämmelselandet samt det landets respekt för in
ternationell humanitär rätt
— Efter att ha bedömt mottagarlandets inställning till relevanta
principer i internationella instrument som rör de mänskliga
rättigheterna, ska medlemsstaterna inta följande hållning:
a) De ska inte utfärda exportlicens om det föreligger uppen
bar risk att den militära teknik eller den krigsmateriel
som ska exporteras kan komma att användas för internt
förtryck.
b) De ska från fall till fall och med beaktande av den mi
litära teknikens eller krigsmaterielens art vara särskilt för
siktiga och uppmärksamma vid utfärdandet av licenser
till länder där allvarliga kränkningar av de mänskliga
rättigheterna har konstaterats av behöriga organ inom
Förenta nationerna, av Europeiska unionen eller av Euro
parådet.
sv
L 335/100
Europeiska unionens officiella tidning
13.12.2008
H1I s¥®¡³´ 䮤²¡¤ ¤¥® QP ¡²³ RPPXL eut c YXL QXNTNRPPXL ³N QN
H2I egt l QUYL SPNVNRPPPL ³N QN
Teknik eller materiel som kan komma att användas för
internt förtryck anses i detta sammanhang inbegripa bl.a.
teknik eller materiel där det är bevisat att den tilltänkta
slutanvändaren har använt sådan eller liknande teknik eller
materiel för internt förtryck, eller när det finns skäl att tro
att tekniken eller materielen kommer att användas till andra
ändamål eller av annan slutanvändare än vad som uppgivits,
och användas för internt förtryck. I linje med artikel 1 i
denna gemensamma ståndpunkt ska teknikens eller mate
rielens art beaktas noggrant, särskilt om den är avsedd för
interna säkerhetsändamål. Internt förtryck anses inbegripa
bl.a. tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande
behandling eller bestraffning, summariska eller godtyckliga
avrättningar, försvinnanden, godtyckliga gripanden och
andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheter
och de grundläggande friheter som anges i de relevanta
internationella instrument som rör de mänskliga rättighe
terna, inklusive den allmänna förklaringen om de mänskliga
rättigheterna och den internationella konventionen om med
borgerliga och politiska rättigheter.
— Efter att ha bedömt mottagarlandets inställning till relevanta
principer i internationella instrument som rör internationell
humanitär rätt, ska medlemsstaterna
c) inte utfärda exportlicens om det föreligger uppenbar risk
att den militära teknik eller den krigsmateriel som ska
exporteras kan komma att användas vid allvarliga kränk
ningar av internationell humanitär rätt.
3.
Kriterium tre: Den interna situationen i det slutliga be
stämmelselandet som en följd av existerande spänningar och
väpnade konflikter.
Medlemsstaterna ska inte utfärda exportlicens för militär teknik
eller krigsmateriel som skulle kunna utlösa eller förlänga väp
nade konflikter eller förvärra existerande spänningar eller kon
flikter i det slutliga bestämmelselandet.
4.
Kriterium fyra: Bevarande av regional fred, säkerhet och
stabilitet.
Medlemsstaterna ska inte utfärda exportlicens om det finns en
uppenbar risk för att den avsedda mottagaren skulle använda
den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras
på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territori
ellt krav med våld. När medlemsstaterna överväger dessa risker
ska de bl.a. beakta
a) om någon väpnad konflikt pågår eller sannolikt kommer att
uppstå mellan mottagarlandet och ett annat land,
b) om det föreligger något territoriellt krav på ett angränsande
land som mottagarlandet tidigare försökt eller hotat att ge
nomdriva med våld,
c) om det är sannolikt att den militära tekniken eller krigsma
terielen kommer att användas för något annat än mottaga
rens legitima nationella säkerhets- och försvarsändamål,
d) att den regionala stabiliteten inte får påverkas negativt på
något avgörande sätt.
5.
Kriterium fem: Den nationella säkerheten för medlemssta
terna och de territorier i fråga om vilka en medlemsstat är
ansvarig för de yttre förbindelserna, samt för vänligt sinnade
och allierade länder.
Medlemsstaterna ska beakta
a) den möjliga inverkan som den militära teknik eller den krigs
materiel som ska exporteras kan ha på egna, en annan med
lemsstats eller vänligt sinnade och allierade länders försvars-
och säkerhetsintressen, samtidigt som de erkänner att denna
faktor inte får påverka deras beaktande av kriterierna om
respekt för de mänskliga rättigheterna och om regional
fred, säkerhet och stabilitet,
b) risken för att den berörda militära tekniken eller krigsmate
rielen kommer att användas mot deras egna styrkor eller
mot styrkor från andra medlemsstater eller vänligt sinnade
och allierade länder.
6.
Kriterium sex: Köparlandets uppträdande gentemot det
internationella samfundet, i synnerhet i fråga om dess attityd
till terrorism, arten av dess allianser och dess respekt för inter
nationell rätt.
Medlemsstaterna ska bl.a. beakta köparlandets tidigare uppträ
dande i fråga om
a) dess stöd till eller uppmuntran av terrorism och internatio
nell organiserad brottslighet,
b) dess uppfyllande av sina internationella åtaganden, i synner
het i fråga om icke-användning av våld och uppfyllande av
internationell humanitär rätt,
c) dess engagemang för icke-spridning och andra former av
vapenkontroll och nedrustning, särskilt undertecknande, ra
tificering och genomförande av relevanta konventioner om
vapenkontroll och nedrustning enligt led b i kriterium ett.
7.
Kriterium sju: Om det föreligger risk för att den militära
tekniken eller krigsmaterielen kommer att avledas till annat
ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade
villkor.
sv
13.12.2008
Europeiska unionens officiella tidning
L 335/101
Vid bedömning av den inverkan som den militära teknik eller
den krigsmateriel som ska exporteras kan ha på mottagarlandet
och risken för att sådan militär teknik eller materiel kan avledas
till en oönskad slutanvändare eller till oönskad slutanvändning,
ska följande beaktas:
a) Mottagarlandets legitima försvarsintressen och inhemska sä
kerhetsintressen, inbegripet eventuellt deltagande i Förenta
nationernas eller andra fredsbevarande insatser.
b) Mottagarlandets tekniska förmåga att använda sådan teknik
eller materiel.
c) Mottagarlandets förmåga att utöva effektiv exportkontroll.
d) Risken att sådan teknik eller materiel kommer att återexpor
teras till oönskade bestämmelseorter och om mottagarlandet
tidigare har respekterat bestämmelser om återexport eller
förhandssamtycke till återexport som den exporterande med
lemsstaten anser lämpliga att införa.
e) Risken för att sådan teknik eller materiel kommer att avledas
till terroristorganisationer eller enskilda terrorister.
f) Risken för
”reverse engineering” eller icke avsedd tekniköver
föring.
8.
Kriterium åtta: Den exporterade militära teknikens eller
materielens förenlighet med mottagarlandets tekniska och eko
nomiska förmåga, med beaktande av det önskvärda i att stater
får sina legitima behov på säkerhets- och försvarsområdet till
godosedda med minsta möjliga användning av mänskliga och
ekonomiska resurser till krigsmateriel.
Medlemsstaterna ska, mot bakgrund av informationen från re
levanta källor såsom Förenta nationernas utvecklingsprogram,
Världsbanken, Internationella valutafonden samt rapporter från
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, be
akta huruvida den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra en
hållbar utveckling i mottagarlandet. De ska i detta sammanhang
beakta mottagarlandets relativa nivå på militära och sociala ut
gifter och även ta hänsyn till eventuellt bistånd från EU eller
bilateralt bistånd.
Artikel 3
Denna gemensamma ståndpunkt ska inte påverka medlemssta
ternas rätt att tillämpa en mer restriktiv nationell politik.
Artikel 4
1.
Medlemsstaterna ska översända utförlig information om
de ansökningar om exportlicenser som har avslagits i enlighet
med kriterierna i denna gemensamma ståndpunkt tillsammans
med en förklaring varför ansökan har avslagits. Innan någon
medlemsstat beviljar en licens som en annan medlemsstat eller
andra medlemsstater har vägrat bevilja för en i huvudsak iden
tisk transaktion under de senaste tre åren, ska den först samråda
med den eller de medlemsstater som avslog ansökan (ansök
ningarna). Om medlemsstaten efter dessa samråd ändå beslutar
att bevilja licens ska den underrätta den eller de medlemsstater
som avslog ansökan (ansökningarna) om detta och därvid ut
förligt förklara sina egna skäl.
2.
Varje medlemsstat ska själv fatta beslutet att tillåta eller
vägra överföring av militär teknik eller krigsmateriel. En ansö
kan om licens ska anses ha avslagits när medlemsstaten har
vägrat att tillåta den faktiska försäljningen eller exporten av
den berörda militära tekniken eller krigsmaterielen, om försälj
ning i annat fall skulle ha ägt rum, eller när den har vägrat att
sluta det relevanta avtalet. För detta ändamål kan ett anmäl
ningspliktigt avslag, i enlighet med nationella förfaranden, in
nefatta avslag på en ansökan om tillstånd att inleda förhand
lingar eller ett nekande svar på en formell inledande förfrågan
om en särskild beställning.
3.
Medlemsstaterna ska behandla sådana avslag och samråd
konfidentiellt och inte använda dem för att uppnå kommersiella
fördelar.
Artikel 5
Exportlicenser ska endast beviljas på grundval av tillförlitlig
förhandskunskap om slutanvändningen i det slutliga bestämmel
selandet. Detta kommer i allmänhet att kräva ett noga kontrol
lerat slutanvändarintyg eller lämplig dokumentation och/eller
någon form av officiellt tillstånd utfärdat av det slutliga bestäm
melselandet. När medlemsstaterna bedömer ansökningar om
licenser för att exportera militär teknik eller krigsmateriel för
tillverkning i ett tredjeland ska de särskilt beakta möjligheten att
slutprodukten kommer att användas i framställningslandet, och
risken för att slutprodukten kommer att avledas eller exporteras
till en oönskad slutanvändare.
Artikel 6
Kriterierna i artikel 2 i denna gemensamma ståndpunkt samt
det samrådsförfarande som föreskrivs i artikel 4 ska, utan att det
påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 1334/2000, också
gälla medlemsstaterna med avseende på varor och teknik med
dubbla användningsområden, enligt specifikationen i bilaga I till
förordning (EG) nr 1334/2000, när det finns rimlig anledning
att anta att slutanvändaren av varorna och tekniken kommer att
vara de väpnade styrkorna eller den interna säkerhetstjänsten
eller liknande enheter i mottagarlandet. Hänvisningar i denna
gemensamma ståndpunkt till militär teknik eller krigsmateriel
ska uppfattas som att de omfattar sådana varor och sådan
teknik.
Artikel 7
I syfte att göra denna gemensamma ståndpunkt så effektiv som
möjligt ska medlemsstaterna arbeta inom ramen för Gusp för
att förstärka samarbetet och främja samsynen på exporten av
militär teknik och krigsmateriel.
sv
L 335/102
Europeiska unionens officiella tidning
13.12.2008
Artikel 8
1.
Varje medlemsstat ska konfidentiellt översända till de öv
riga medlemsstaterna en årlig rapport om sin export av militär
teknik och krigsmateriel och sitt genomförande av denna ge
mensamma ståndpunkt.
2.
EU:s årliga rapport, som bygger på bidrag från alla med
lemsstater, ska läggas fram för rådet och offentliggöras i
C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
3.
Dessutom ska varje medlemsstat som exporterar militär
teknik eller materiel som är upptagen i EU:s gemensamma mi
litära förteckning offentliggöra en nationell rapport om sin ex
port av militär teknik eller krigsmateriel, vars innehåll i före
kommande fall ska överensstämma med nationell lagstiftning,
samt lämna den information som anges i användarguiden till
EU:s årliga rapport om genomförandet av denna gemensamma
ståndpunkt.
Artikel 9
När så är lämpligt ska medlemsstaterna inom ramen för Gusp
gemensamt bedöma situationen för de möjliga eller faktiska
mottagarna av exporten av militär teknik och krigsmateriel
från medlemsstaterna mot bakgrund av principerna och kriteri
erna i denna gemensamma ståndpunkt.
Artikel 10
Även om medlemsstaterna, om så är lämpligt, också får beakta
den tilltänkta exportens inverkan på de egna ekonomiska, so
ciala, kommersiella och industriella intressena, ska dessa faktorer
inte påverka tillämpningen av ovan nämnda kriterier.
Artikel 11
Medlemsstaterna ska göra sitt yttersta för att uppmuntra andra
stater som exporterar militär teknik eller krigsmateriel att till
lämpa kriterierna i denna gemensamma ståndpunkt. De ska
regelbundet utbyta erfarenheter med de tredjeländer som till
ämpar kriterierna om sin politik för kontroll av export av mi
litär teknik och krigsmateriel och om tillämpningen av kriteri
erna.
Artikel 12
Medlemsstaterna ska se till att deras nationella lagstiftning möj
liggör kontroll av exporten av all teknik och materiel på EU:s
gemensamma militära förteckning. EU:s gemensamma militära
förteckning ska utgöra referenspunkt för medlemsstaternas na
tionella förteckningar över militär teknik och krigsmateriel men
ska inte ersätta dem direkt.
Artikel 13
Användarguiden för den Europeiska uppförandekoden för ex
port av krigsmateriel, som regelbundet ses över, ska tjäna som
vägledning vid genomförandet av denna gemensamma stånd
punkt.
Artikel 14
Denna gemensamma ståndpunkt får verkan samma dag som
den antas.
Artikel 15
Denna gemensamma ståndpunkt ska ses över tre år efter anta
gandet.
Artikel 16
Denna gemensamma ståndpunkt ska offentliggöras i Europeiska
unionens officiella tidning.
Utfärdad i Bryssel den 8 december 2008.
På rådets vägnar
bN kouchner
Ordförande
sv
13.12.2008
Europeiska unionens officiella tidning
L 335/103