Prop. 2015/16:120
Tillsyn över att EU:s marknadsmissbruksförordning följs
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 mars 2016
Stefan Löfven
Per Bolund (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG ska börja tillämpas den 3 juli 2016. I förordningen finns förbud mot marknadsmissbruk (insiderhandel, marknadsmanipulation och olagligt röjande av insiderinformation) och bestämmelser som syftar till att förhindra marknadsmissbruk samt möjliggöra upptäckt av och ingripanden mot marknadsmissbruk. Förordningen kompletteras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv) i vilket föreskrivs att medlemsstaterna ska införa straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk.
Marknadsmissbruksförordningen är direkt tillämplig och kommer att gälla som svensk lag den 3 juli 2016. Bestämmelser som rör den behöriga myndighetens tillsyns- och utredningsbefogenheter samt sanktioner kräver dock genomförande i svensk rätt. Alla de lagändringar som krävs för att anpassa den svenska lagstiftningen till marknadsmissbruksförordningen och genomföra marknadsmissbruksdirektivet kommer inte att kunna träda i kraft den 3 juli 2016. Förslagen i denna proposition syftar till att dels klargöra för berörda marknadsaktörer hur de ska agera för att uppfylla sina skyldigheter enligt marknadsmissbruksförordningen, dels göra det möjligt för Finansinspektionen att vidta vissa åtgärder för att övervaka att förordningen följs.
I denna proposition föreslås ändringar i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Ändringarna innebär att Finansinspektionen utses till behörig myndighet enligt marknadsmissbruksförordningen och därmed får de befogenheter för den behöriga myndigheten som följer direkt av förordningen. Inspektionen föreslås även få möjlighet att ingripa mot den som åsidosatt förordningens bestämmelser om anmälningsskyldighet för vissa transaktioner, om handelsförbud 30 dagar före vissa finansiella rapporter och om insiderförteckningar. Sanktionsbefogenheterna kan jämföras med de befogenheter som finns i dag för överträdelser av bestämmelser i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument som motsvarar bestämmelser i förordningen. Vidare föreslås lagändringar som ger Finansinspektionen möjlighet att begära in uppgifter för att utreda överträdelser av förordningens bestämmelser.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2016.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
5. lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,
6. lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
7. lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument,
8. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
2. Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1. Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § sparbankslagen (1987:619)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
5 §2
Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som sparbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Styrelseledamot ska, när han eller hon tillträder sitt uppdrag, för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som sparbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om styrelseledamoten är anmälningsskyldig enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
1 Lagen omtryckt 1996:1005. 2 Senaste lydelse 2000:1091.
2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
5 §1
Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall när de tillträder sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som föreningen, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Styrelseledamöterna och verkställande direktören ska när de tillträder sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som föreningen, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om de är anmälningsskyldiga enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
1 Senaste lydelse 2000:1092.
2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 4 kap. 19 §, 6 kap. 1 a § och 7 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §2
I denna lag betyder finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
aktierelaterat överlåtbart värdepapper:
1. aktie och överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
2. överlåtbart värdepapper, såsom konvertibel där emittenten har rätt att begära konvertering och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant värdepapper som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som värdepapperet är bärare av, om värdepapperet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
överlåtbart värdepapper: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen om värdepappersmarknaden,
anmält avvecklingssystem: det som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
penningmarknadsinstrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden,
budgivare: den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i
Sverige,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
1 Lagen omtryckt 1992:558. 2 Senaste lydelse 2015:958.
reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade överlåtbara värdepapper av likartad sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
anmält avvecklingssystem: det som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
samverkande system: det som anges i 2 § lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen om värdepappersmarknaden,
prospektdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU,
företag med begränsat börsvärde: ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har ett genomsnittligt börsvärde på mindre än 100 miljoner euro beräknat på slutkursen för de tre föregående kalenderåren,
prospektförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, utformningen av dessa, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och spridning av annonser, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1604,
kvalificerade investerare:
1. kund som avses i 8 kap. 16 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna kund har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund,
2. kund som avses i 8 kap. 17 § lagen om värdepappersmarknaden,
3. enhet som avses i 8 kap. 19 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna enhet har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund, samt
4. kund som avses i punkten 13 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om värdepappersmarknaden,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om
marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,
aktierelaterat överlåtbart värdepapper:
1. aktie och överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
2. överlåtbart värdepapper, såsom konvertibel där rätten att begära konvertering tillkommer emittenten och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant värdepapper som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som värdepapperet är bärare av, om värdepapperet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
målbolag: bolag till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande lämnas,
kvalificerade investerare:
1. sådan kund som avses i 8 kap. 16 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna kund har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund,
2. sådan kund som avses i 8 kap. 17 § lagen om värdepappersmarknaden,
3. sådan enhet som avses i 8 kap. 19 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna enhet har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund, samt
4. sådan kund som avses i punkten 13 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om värdepappersmarknaden,
nyckelinformation: väsentlig och väl strukturerad information som ska lämnas till investerare med följande innehåll:
1. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker förenade med emittenten och eventuell garant, innefattande tillgångar, skulder och finansiell ställning,
2. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker förenade med investeringen i värdepapperet, innefattande eventuella rättigheter förenade med värdepapperet,
3. erbjudandets allmänna villkor, inklusive en uppskattning av de kostnader som emittenten eller erbjudaren tar ut av investeraren,
4. närmare upplysningar om upptagandet till handel, och
5. motiven för erbjudandet och
användningen av de medel som emissionen tillför,
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade överlåtbara värdepapper av likartad sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
offentligt uppköpserbjudande: ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt bolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier till budgivaren,
budgivare: den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande,
penningmarknadsinstrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden,
målbolag: bolag till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande lämnas,
prospektdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU,
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU,
prospektförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, utformningen av dessa, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och spridning av annonser, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1604,
nyckelinformation: väsentlig och väl strukturerad information som ska lämnas till investerare med följande innehåll:
1. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker förenade med emittenten och eventuell garant, innefattande tillgångar, skulder och finansiell ställning,
2. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker
reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden,
förenade med investeringen i värdepapperet, innefattande eventuella rättigheter förenade med värdepapperet,
3. erbjudandets allmänna villkor, inklusive en uppskattning av de kostnader som emittenten eller erbjudaren tar ut av investeraren,
4. närmare upplysningar om upptagandet till handel, och
5. motiven för erbjudandet och användningen av de medel som emissionen tillför, samt
företag med begränsat börsvärde: ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har ett genomsnittligt börsvärde på mindre än 100 miljoner euro beräknat på slutkursen för de tre föregående kalenderåren.
samverkande system: det som anges i 2 § lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU, och
överlåtbart värdepapper: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen om värdepappersmarknaden.
4 kap.
19 §3
Ett svenskt aktiebolag som förvärvar eller överlåter egna aktier skall anmäla förvärvet eller överlåtelsen till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel. Om handeln sker i återköpspro-
Ett svenskt aktiebolag som förvärvar eller överlåter egna aktier ska anmäla förvärvet eller överlåtelsen till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel. Om handeln sker i återköpspro-
3 Senaste lydelse 2007:535.
gram enligt kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument, skall anmälan i stället göras till Finansinspektionen eller, om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 1 § 5, till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel.
gram enligt artikel 5 i marknadsmissbruksförordningen, ska anmälan i stället göras till Finansinspektionen eller, om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 1 § 5, till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel.
6 kap.
1 a §4
För övervakningen av att bestämmelserna i denna lag, lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, prospektförordningen och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden följs, får Finansinspektionen begära att
För övervakningen av att denna lag följs, liksom lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, prospektförordningen, lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden och marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen, får Finansinspektionen begära att
1. ett företag eller någon annan tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat,
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken inställer sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.
Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.
Vid tillämpningen av 2, 2 b och 4 kap. gäller inte första stycket 2. Om en begäran från en utländsk myndighet enligt 6 § avser en fråga som rör reglering som motsvarar den i 2, 2 b eller 4 kap., gäller inte första stycket 2.
7 kap.
1 §5
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. villkor för sådana avtal som avses i 3 kap. 1 och 3 §§,
4 Senaste lydelse 2010:1860. 5 Senaste lydelse 2007:535.
2. på vilket språk sådan information som avses i 4 kap. 1 § tredje stycket eller 20 § skall offentliggöras,
3. vilka upplysningar marknadsgaranter som inte är värdepappersinstitut och som har utnyttjat undantaget i 4 kap. 14 § första stycket skall lämna till Finansinspektionen,
4. vad som krävs för att undantag från sammanläggning av moder- och dotterföretags innehav skall få göras enligt 4 kap. 16 och 17 §§,
5. att sådana anmälningar som enligt 4 kap. 19 § görs till Finansinspektionen i stället skall göras till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel och i vilken omfattning och på vilket sätt uppgifter om förvärv eller överlåtelse av egna aktier skall offentliggöras samt hur skyldigheten att anmäla förvärv och överlåtelser till Finansinspektionen skall fullgöras,
2. på vilket språk sådan information som avses i 4 kap. 1 § tredje stycket eller 20 § ska offentliggöras,
3. vilka upplysningar marknadsgaranter som inte är värdepappersinstitut och som har utnyttjat undantaget i 4 kap. 14 § första stycket ska lämna till Finansinspektionen,
4. vad som krävs för att undantag från sammanläggning av moder- och dotterföretags innehav ska få göras enligt 4 kap. 16 och 17 §§,
5. att sådana anmälningar som enligt 4 kap. 19 § ska göras till Finansinspektionen i stället ska göras till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel och i vilken omfattning och på vilket sätt uppgifter om förvärv eller överlåtelse av egna aktier ska offentliggöras,
6. hur information skall offentliggöras enligt 4 kap. 20 §,
6. hur information ska offentliggöras enligt 4 kap. 20 §,
7. information enligt 5 a kap. 1 och 2 §§, och
8. hur uppgiftsskyldigheten i 6 kap. 1 a § första stycket skall fullgöras.
8. hur uppgiftsskyldigheten i 6 kap. 1 a § första stycket ska fullgöras.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
5 §1
När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, skall han för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.
När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, ska han eller hon för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Första stycket gäller inte, om styrelseledamoten är anmälningsskyldig enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
1 Senaste lydelse 2000:1097.
2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
3 §1
Om Finansinspektionen behöver uppgifter för övervakningen av att bestämmelserna i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument följs eller åklagare finner anledning att anta att brott enligt samma lag har begåtts eller Finansinspektionen finner anledning att anta att en bestämmelse i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument har överträtts, ska en svensk värdepapperscentral på begäran lämna inspektionen eller åklagaren besked om ett avstämningsregisters innehåll i den omfattning det har anknytning till tillsynen eller överträdelsen. Beskedet ska lämnas utan avgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur skyldigheten att lämna sådana besked till inspektionen ska fullgöras.
Om Finansinspektionen behöver uppgifter för övervakningen av att bestämmelserna i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument följs eller åklagare finner anledning att anta att brott enligt samma lag har begåtts eller Finansinspektionen finner anledning att anta att en bestämmelse i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, i den ursprungliga lydelsen, har överträtts, ska en svensk värdepapperscentral på begäran lämna inspektionen eller åklagaren besked om ett avstämningsregisters innehåll i den omfattning det har anknytning till tillsynen eller överträdelsen. Beskedet ska lämnas utan avgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur skyldigheten att lämna sådana besked till inspektionen ska fullgöras.
1 Senaste lydelse 2016:51.
Regeringen får föreskriva att Finansinspektionen ska ha terminalåtkomst till avstämningsregistren för inhämtande av uppgifter som avses i första stycket och som har anknytning till ett ärende hos inspektionen.
Uppgifter som ska anmälas enligt 4 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument får genom automatisk databehandling lämnas ut till det insynsregister som förs enligt 9 § samma lag.
Uppgifter som ska anmälas enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 får genom automatisk databehandling lämnas ut till det insynsregister som förs enligt 9 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
2.6. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument1
dels att 1 a, 2, 5–8, 10 b och 16 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 3, 4, 7, 9, 10 a, 11 och 12 §§ ska utgå,
dels att 1, 3, 4, 9–10 a, 15, 17, 18, 20 och 21 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §2
I denna lag förstås med
1. finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
2. värdepappersinstitut: det som anges i 1 kap. 5 § 27 lagen om värdepappersmarknaden,
finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen om värdepappersmarknaden,
3. börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, och
4. aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som gett ut aktier vilka är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige,
värdepappersinstitut: det som anges i 1 kap. 5 § 27 lagen om värdepappersmarknaden.
5. moder- och dotterföretag: det som anges i 1 kap.11 och 12 §§aktiebolagslagen (2005:551) om
1 Senaste lydelse av 1 a § 2012:381 rubriken närmast före 10 a § 2005:382. 5 § 2005:382 6 § 2007:558 10 b § 2005:382 16 § 2005:382 2 Senaste lydelse 2015:959.
moderbolag och dotterföretag, varvid det som sägs om moderbolag ska tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,
6. ordinarie delårsrapport: delårsrapport samt förhandsmeddelande om kommande årsbokslut (bokslutskommuniké) som ett aktiemarknadsbolag är skyldigt att lämna enligt sitt noteringsavtal med börsen eller, om sådana bestämmelser saknas i noteringsavtalet, årsredovisning och delårsrapport enligt bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden, årsredovisningslagen (1995:1554) , lagen ( 1995:1559 ) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen ( 1995:1560 ) om årsredovisning i försäkringsföretag,
7. insiderinformation: information om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument, och
8. reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden.
Om två juridiska personer äger så många aktier eller andelar i en annan svensk eller utländsk juridisk person att de har hälften var av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är dock vid tillämpningen av denna lag de förstnämnda juridiska personerna att jämställa med moderföretag och den sistnämnda juridiska personen att jämställa med dotterföretag.
3 §3
Följande fysiska personer anses enligt denna lag ha insynsställning i ett aktiemarknadsbolag:
I artikel 19.1–19.10 i marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om anmälningsskyldig-
3 Senaste lydelse 2007:371.
1. ledamot eller suppleant i bolagets eller dess moderföretags styrelse,
2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i bolaget eller dess moderföretag,
3. revisor eller revisorssuppleant i bolaget eller dess moderföretag,
4. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets moderföretag, dock inte kommanditdelägare,
5. innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderföretag, om befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra tillgång till icke offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget,
6. befattningshavare eller uppdragstagare enligt 1–3 eller annan ledande befattningshavare i ett dotterföretag, om denne normalt kan antas få tillgång till icke offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget,
7. den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 5 § första stycket, och
8. den vars närstående enligt 5 § första stycket 4 eller 5 äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Finansinspektionen skall på begäran av aktiemarknadsbolaget eller dess moderföretag pröva frågan om en befattningshavare eller uppdragstagare har en sådan
het för vissa transaktioner i finansiella instrument.
ledande ställning eller ett sådant kvalificerat uppdrag som avses i första stycket 5 eller 6.
I fråga om europabolag tillämpas det som sägs i första stycket 1 om styrelseledamot på ledamot eller suppleant i lednings-, förvaltnings- eller tillsynsorganet.
4 §4
Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall skriftligen anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till Finansinspektionen.
I artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om skyldigheten att offentliggöra insiderinformation.
Anmälningsskyldighet gäller dock inte
1. innan den som avses i 3 § första stycket 5 eller 6 tagit emot underrättelse enligt 7 eller 8 §,
2. om ändring i innehavet föranletts av fondemission eller av att en akties kvotvärde ändrats genom att en aktie delats upp eller lagts samman med någon annan aktie, eller
3. förvärv av teckningsrätt genom aktieägares företrädesrätt vid emission, avyttring av interimsbevis genom omvandling till aktie samt förvärv genom tilldelning av inlösenrätt.
Av 5 § framgår att anmälningsskyldigheten även omfattar vissa närståendes aktieinnehav.
Finansinspektionen kan medge befrielse från anmälningsskyldigheten om motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.
Den som har skjutit upp offentliggörandet av insiderinformation ska på begäran av Finansinspektionen lämna en förklaring till inspektionen enligt artikel 17.4 tredje stycket i marknadsmissbruksförordningen om hur villkoren för att skjuta upp offentliggörandet uppfylldes.
9 §
Finansinspektionen skall föra eller låta föra register (insynsregister) över anmälningar som gjorts enligt 4, 7 och 8 §§ eller, i fall som avses i 4 § fjärde stycket,
Finansinspektionen ska föra eller låta föra register (insynsregister) över anmälningar som gjorts enligt artikel 19.1–19.10 i marknadsmissbruksförordningen.
4 Senaste lydelse 2007:371.
över däremot svarande uppgifter som lämnats från annat register.
Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras ur registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst tio år efter det att de avförts.
Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras ur registret. Uppgifterna ska dock bevaras i minst tio år efter det att de avförts.
Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling. Finansinspektionen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för den behandling av personuppgifter som sker i registret. Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade om registret.
Registret ska föras med hjälp av automatisk databehandling. Finansinspektionen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för den behandling av personuppgifter som sker i registret. Inspektionen ska på lämpligt sätt underrätta de registrerade om registret.
Registret skall vara offentligt. Registret ska vara offentligt.
10 §
Uppgifter som skall anmälas enligt 4 § får efter tillstånd av Finansinspektionen föras över till insynsregistret genom automatisk databehandling. Sådant tillstånd får ges endast till den som är förvaltare enligt 3 kap. 7 § lagen ( 1998:1479 ) om kontoföring av finansiella instrument.
Finansinspektionen ska offentliggöra uppgifter som anmäls till Finansinspektionens insynsregister i enlighet med artikel 19.3 första och tredje styckena i marknadsmissbruksförordningen.
10 a §5
Ett svenskt aktiebolag som har gett ut överlåtbara värdepapper enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 a eller b lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som har tagits upp till handel på en reglerad marknad, eller sådana överlåtbara värdepapper för vilka en ansökan om upptagande till handel har lämnats in, skall fortlöpande föra en förteckning över fysiska personer som på grund av anställning eller uppdrag arbetar för bolaget och som har tillgång till insiderinformation som rör bolaget. Förteckningen skall innehålla uppgift om anledningen
I artikel 18 i marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om skyldighet att föra insiderförteckningar.
5 Senaste lydelse 2007:558.
till att personen tagits upp i den och datum då förteckningen senast uppdaterades.
Förteckningen skall uppdateras så snart förhållandena ändras. Förteckningen skall sparas i minst fem år efter det att den upprättades eller, om den uppdaterats, efter det datum då den senast uppdaterades. Förteckningen skall på begäran lämnas till Finansinspektionen.
Bolaget skall se till att de personer som tas upp i förteckningen samtidigt skriftligen underrättas om vad detta innebär.
15 §6
Den som enligt 3 § första stycket 1–3 har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag får inför en ordinarie delårsrapport inte handla med aktier i bolaget under trettio dagar innan rapporten offentliggörs, dagen för offentliggörandet inkluderad.
Detsamma gäller för 1. fysiska och juridiska personer, vilkas aktier enligt 5 § skall likställas med aktier som innehas av personer som avses i första stycket, samt
2. aktiemarknadsbolags handel med egna aktier.
Det som sägs i andra stycket 2 skall inte tillämpas vid förvärv av egna aktier med stöd av 7 kap. 6 § lagen ( 2007:528 ) om värdepappersmarknaden eller när en tidigare avyttring föreskrivs i lag.
I artikel 19.11 i marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om förbud för personer i ledande ställning att genomföra transaktioner i finansiella instrument under vissa perioder.
17 § Finansinspektionen är behörig
myndighet enligt marknadsmissbruksförordningen.
6 Senaste lydelse 2007:558.
Finansinspektionen övervakar att bestämmelserna i denna lag följs.
Finansinspektionen övervakar även att bestämmelserna i denna lag följs.
18 §7
I 6 kap. 1 a § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns bestämmelser om rätt för Finansinspektionen att få de uppgifter som den behöver för att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag.
I 6 kap. 1 a § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns bestämmelser om rätt för Finansinspektionen att få de uppgifter som den behöver för att övervaka att denna lag och marknadsmissbruksförordningen följs.
20 §8
Finansinspektionen skall besluta att en särskild avgift skall tas ut av den som
1. underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan eller lämna underrättelse enligt 4, 7 eller 8 § eller 10 a § tredje stycket,
Finansinspektionen ska besluta att en särskild avgift ska tas ut av den som
1. åsidosätter sin skyldighet att upprätta, uppdatera eller till Finansinspektionen överlämna en insiderförteckning (artikel 18.1 och 18.3–18.6 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen ) ,
2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid fullgörande av anmälnings- eller underrättelseskyldighet enligt någon av nämnda paragrafer,
2. åsidosätter sin skyldighet att se till att alla personer som förekommer i en insiderförteckning skriftligen bekräftar att de är medvetna om sina skyldigheter (artikel 18.2 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen),
3. handlar med aktier i strid mot 15 §,
3. åsidosätter sin skyldighet att till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ göra en anmälan om egna transaktioner (artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen),
4. helt eller delvis underlåter att föra en förteckning enligt 10 a § eller att på begäran lämna förteckningen till Finansinspektionen.
4. åsidosätter sin skyldighet att upprätta en förteckning över personer i ledande ställning och dem närstående personer eller att skriftligen underrätta personer i ledande ställning eller närstående om deras skyldigheter enligt
7 Senaste lydelse 2005:382. 8 Senaste lydelse 2005:382.
artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen (artikel 19.5 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen),
5. genomför transaktioner i strid mot förbudet i artikel 19.11 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen.
21 §9
Särskild avgift beräknas enligt följande:
1. vid underlåtenhet att göra anmälan enligt 4 § eller när oriktig eller vilseledande uppgift har lämnats vid fullgörande av anmälningsskyldighet enligt samma paragraf: 10 procent av vederlaget för aktierna eller, om vederlag inte har utgått, 15 000 kronor,
1. i fall som avses i 20 § 1: mellan 0,005 och 0,01 procent av det sammanlagda marknadsvärdet på de aktier i bolaget som är upptagna till handel eller handlas på en handelsplats beräknat på slutkursen vid utgången av månaden före beslutet, dock lägst 15 000 och högst 1 000 000 kronor, eller, om marknadsvärde saknas vid utgången av månaden före beslutet, det sammanlagda marknadsvärdet beräknat på slutkursen den dag då bolagets aktier togs upp till handel eller handlades på en handelsplats första gången,
2. vid underlåtenhet att göra anmälan eller lämna underrättelse eller uppgifter enligt 7 eller 8 § eller 10 a § tredje stycket eller när oriktig eller vilseledande uppgift har lämnats vid fullgörande av anmälnings- eller underrättelseskyldighet enligt samma paragrafer: 15 000 kronor,
2. i fall som avses i 20 § 2 och 4: 15 000 kronor,
3. vid överträdelse av 15 §: 10 procent av vederlaget för aktierna,
3. i fall som avses i 20 § 3:
a) 10 procent av ersättningen för aktierna, eller
b) 15 000 kronor om någon ersättning inte har lämnats,
4. vid underlåtenhet helt eller delvis att föra en förteckning enligt 10 a § eller att på begäran lämna den till Finansinspektionen: mellan 0,005 och 0,01 procent av
4. i fall som avses i 20 § 5: 10 procent av ersättningen för aktierna.
9 Senaste lydelse 2005:382.
bolagets noterade marknadsvärde vid utgången av månaden före beslutet, dock lägst 15 000 och högst 1 000 000 kronor. Om noterat marknadsvärde saknas vid utgången av månaden före beslutet, skall marknadsvärdet den dag då notering sker användas.
Avgift enligt första stycket 1 eller 3 skall uppgå till lägst 15 000 och högst 350 000 kronor.
Avgift enligt första stycket 3 a eller 4 ska uppgå till lägst 15 000 och högst 350 000 kronor.
1. Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
2. I fråga om anmälningsskyldighet som har uppkommit före ikraftträdandet gäller 3–6 §§ i den äldre lydelsen.
3. I fråga om förteckningar som har upprättats före ikraftträdandet enligt 10 a § gäller 10 a § andra stycket i den äldre lydelsen om sparande och överlämnande av förteckningen till Finansinspektionen.
4. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.
2.7. Förslag till lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs1 att 9 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §2
Bestämmelserna i 2–8 §§ skall inte tillämpas på handel med egna aktier i återköpsprogram eller på stabilisering av finansiella instrument, förutsatt att handeln utförs i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument.
Bestämmelserna i 2–8 §§ ska inte tillämpas på handel med egna aktier i återköpsprogram eller på stabilisering av värdepapper, förutsatt att handeln utförs i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, i den ursprungliga lydelsen.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga sanktioner för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv), i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse 2007:372.
2.8. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
45 §
En styrelseledamot och en verkställande direktör skall när de tillträder sitt uppdrag till bolaget anmäla sitt innehav av aktier i bolaget och i andra bolag inom samma koncern, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad. De anmälda uppgifterna skall antecknas i aktieboken.
Första stycket gäller inte i den utsträckning styrelseledamoten eller den verkställande direktören är anmälningsskyldig enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
En styrelseledamot och en verkställande direktör ska när de tillträder sitt uppdrag till bolaget anmäla sitt innehav av aktier i bolaget och i andra bolag inom samma koncern, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad. De anmälda uppgifterna ska antecknas i aktieboken.
Första stycket gäller inte i den utsträckning styrelseledamoten eller den verkställande direktören är anmälningsskyldig enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
3. Ärendet och dess beredning
Europaparlamentet och rådet antog i april 2014 förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. Förordningen (i det följande benämnd marknadsmissbruksförordningen) ska börja tillämpas den 3 juli 2016. Marknadsmissbruksförordningen finns i bilaga 1.
En faktapromemoria om förslaget överlämnades till riksdagen i november 2011 (2011/12:FPM36).
I promemorian Tillsyn över efterlevnaden av EU:s marknadsmissbruksförordning, som har tagits fram inom Finansdepartementet, finns förslag till lagändringar med huvudsakligt syfte att göra det möjligt för Finansinspektionen att vidta vissa åtgärder för att övervaka att marknadsmissbruksförordningen följs. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2.
Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2015/05412/V).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 4 februari 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets synpunkter. Lagrådets förslag och synpunkter behandlas i avsnitt 5.8 och i författningskommentaren.
I förhållande till lagrådsremissen har det dessutom gjorts några språkliga och redaktionella ändringar i lagtexten.
Hänvisningar till S3
4. Marknadsmissbruksförordningen
4.1. Inledning
De gällande svenska bestämmelserna på marknadsmissbruksområdet i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument och lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (marknadsmissbrukslagen) genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (i det följande benämnt 2003 års marknadsmissbruksdirektiv). I den nya EU-regleringen om marknadsmissbruk ersätts 2003 års marknadsmissbruksdirektiv med en förordning, marknadsmissbruksförordningen. En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat. En sådan rättsakt varken ska eller får genomföras i eller omvandlas till
nationell rätt. Några särskilda åtgärder för att införliva förordningens materiella bestämmelser med nationell rätt får Sverige därför inte vidta. En EU-förordning kan dock innehålla bestämmelser som förutsätter och kräver att vissa nationella åtgärder vidtas. I marknadsmissbruksförordningen anges att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att följa vissa bestämmelser i förordningen (artikel 39.3). Medlemsstaterna är bl.a. skyldiga att utse en behörig myndighet (artikel 22). Vidare krävs att medlemsstaterna ska se till att den behöriga myndigheten har vissa angivna befogenheter för att kunna utföra de uppgifter som myndigheten har enligt förordningen (artikel 23). Det åligger också medlemsstaterna att i nationell rätt införa bestämmelser om lämpliga administrativa sanktioner och åtgärder för överträdelser av marknadsmissbruksförordningens bestämmelser.
4.2. Tillämpningsområdet
Finansiella instrument
Tillämpningsområdet för marknadsmissbruksförordningen anges i artikel 2 och definitioner av vissa termer och uttryck finns i artikel 3. Såvitt avser definitionerna utgör flera av dem hänvisningar till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (förkortat MiFID II) eller andra relevanta rättsakter.
Marknadsmissbruksförordningen är, liksom 2003 års marknadsmissbruksdirektiv, tillämplig på förfaranden avseende finansiella instrument. Med finansiella instrument avses detsamma som i MiFID II, dvs. aktier och andra överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandelar och finansiella derivatinstrument (artikel 3.1.1 i förordningen och artikel 4.1.15 i MiFID II). Därutöver ska de finansiella instrumenten vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller på en handelsplats i form av en multilateral handelsplattform (MTF-plattform), eller så ska en ansökan om upptagande till handel på någon sådan handelsplats ha lämnats in (artikel 2.1 första stycket a och b i förordningen). Marknadsmissbruksförordningen ska också tillämpas på finansiella instrument med vilka handel bedrivs på en organiserad handelsplattform (OTF-plattform, artikel 2.1 första stycket c). Med reglerad marknad, MTF-plattform och OTF-plattform avses detsamma som i MiFID II (artikel 3.1.6–3.1.8 och artikel 4.1.21–4.1.23 i MiFID II). Även finansiella instrument vars värde beror på eller påverkar nämnda finansiella instrument omfattas, t.ex. derivatinstrument som inte handlas på någon handelsplats (artikel 2.1 första stycket d).
Marknadsoperatörer av reglerade marknader samt värdepappersföretag och marknadsoperatörer som driver en MTF-plattform eller en OTFplattform är skyldiga att anmäla finansiella instrument som upptagits till handel eller handlas för första gången på handelsplatsen, eller för vilka en ansökan om upptagande till handel har gjorts (artikel 4 i marknadsmissbruksförordningen). En anmälan ska också göras när ett sådant
instrument inte längre handlas eller är upptaget till handel, om uppgiften inte redan är känd för den behöriga myndigheten.
Till följd av att utsläppsrätter utgör finansiella instrument enligt MiFID II (punkt 11, avsnitt C, bilaga I), kommer även dessa instrument att omfattas av marknadsmissbruksförordningen. Förordningen är således tillämplig på beteenden eller transaktioner, inklusive bud relaterade till auktionering vid en auktionsplattform som har godkänts som en reglerad marknad för utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter (artikel 2.1 andra stycket).
Delar av förordningen, nämligen förbudet mot marknadsmanipulation (artiklarna 12 och 15), ska också tillämpas på vissa spotavtal avseende råvaror (artikel 2.2 a och b). Ett förfarande på spotmarknaden som påverkar ett finansiellt instrument omfattas av förordningen (artikel 2.2 b). Ett förfarande på den finansiella marknaden som påverkar priset eller värdet på ett spotavtal avseende råvaror där priset eller värdet på ett sådant spotavtal beror på priset eller värdet på det finansiella instrumentet omfattas också (artikel 2.2 a). En viss typ av förfaranden på spotmarknaden, som påverkar finansiella instrument, undantas dock från tillämpningsområdet. Det gäller förfaranden som avser råvaror som är grossistenergiprodukter (artikel 2.2 b). I definitionen av en grossistenergiprodukt hänvisas till definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi. Den förordningen innehåller förbud mot marknadsmissbruk avseende vissa avtal och derivat som rör el och naturgas (artikel 3.1.22). Bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen innebär alltså, beträffande marknadsmanipulation, att förordning (EU) nr 1227/2011 får företräde när ett förfarande avser ett spotavtal som är en grossistenergiprodukt, även om förfarandet påverkar ett finansiellt instrument.
Bestämmelserna om marknadsmanipulation ska också tillämpas på beteenden relaterade till s.k. referensvärden (på engelska benchmarks), t.ex. interbankräntor som STIBOR och LIBOR (se vidare skäl 44).
Deltagare på marknaden för utsläppsrätter m.fl.
Marknadsmissbruksförordningen omfattar inte bara emittenter utan även deltagare på marknaden för utsläppsrätter samt auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (auktioneringsförordningen). Riksgäldskontoret är den svenska auktionsförrättaren. Auktionsövervakaren och den auktionsplattform som bland andra Sverige använder finns för närvarande på EU-nivå. Vissa auktionsplattformar har inrättats av medlemsstater (se bilaga III till förordning [EU] nr 1031/2010).
När det gäller skyldigheter som berör deltagare på marknaden för utsläppsrätter, eller personer i ledande ställning och deras närstående i sådana företag, är skyldigheterna begränsade till att avse sådana deltag-
are på marknaden för utsläppsrätter som uppnår en viss tröskel av utsläpp (artikel 3.1.20 i marknadsmissbruksförordningen). Det handlar om skyldigheten att offentliggöra insiderinformation (artikel 17.2), föra insiderförteckningar (artikel 18.8 a) och anmäla transaktioner genomförda av personer i ledande ställning och deras närstående (artikel 19.1–19.9). Tröskeln kommer att bestämmas av kommissionen i en delegerad akt, men avsikten är att endast verksamheter med stora utsläpp ska omfattas, eftersom det är dessa verksamheter som kan påverka priset på utsläppsrätter (se skäl 51 till förordningen).
När det gäller auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt auktioneringsförordningen omfattas dessa av skyldigheten att föra insiderförteckningar (artikel 18.8 b i marknadsmissbruksförordningen). Personer i ledande ställning och dem närstående personer hos dessa företag eller organ ska vidare anmäla transaktioner relaterade till utsläppsrätter (artikel 19.1 b och 19.10). Företagen eller organen omfattas även av skyldigheten att skriftligen underrätta personer i ledande ställning om deras skyldigheter och att utarbeta en förteckning över dessa och deras närstående (artikel 19.5).
Som framgår nedan ska bestämmelser som hänvisar till utsläppsrätter – vilket även omfattar deltagare på marknaden för utsläppsrätter, auktionsplattformar, auktionsövervakare och auktionsförrättare – inte börja tillämpas förrän tidigast den 3 januari 2017 (artikel 39.4 andra stycket i marknadsmissbruksförordningen).
Territoriell avgränsning
Kraven och förbuden i marknadsmissbruksförordningen ska tillämpas på åtgärder och försummelser inom unionen och i ett tredjeland i fråga om de instrument som omfattas av artikel 2.1 och 2.2 (artikel 2.4). Av förordningen framgår att den behöriga myndighet som utses i varje medlemsstat ska se till att reglerna tillämpas dels på handlingar som utförs i dess medlemsstat, dels på handlingar som utförs utomlands avseende finansiella instrument som omfattas av förordningen till följd av anknytning till en handelsplats i medlemsstaten (artikel 22).
Undantag
Förbuden i marknadsmissbruksförordningen mot insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation gäller inte för ett bolags handel med egna aktier i ett offentliggjort återköpsprogram som genomförs i syfte att minska aktiekapitalet, konvertera skuldinstrument till aktier eller för att fullgöra aktiesparprogram och liknande i förhållande till anställda (artikel 5). Förbuden gäller inte heller offentliggjord stabilisering av värdepapper, dvs. s.k. ”kursvård” i samband med t.ex. spridning eller nyemission av aktier i ett bolag. Sådan handel kan vara berättigad av ekonomiska skäl. Undantagen gäller förutsatt att handeln äger rum med nödvändig transparens (skäl 11).
Därutöver är marknadsmissbruksförordningen inte tillämplig på transaktioner eller ageranden från medlemsstaters eller vissa EU-institutioners sida samt andra angivna organ eller personer som agerar för deras räkning i vissa fall (artikel 6). Dessa undantag från tillämpningsområdet
gäller för verksamhet kopplad till penningpolitik, förvaltning av offentlig skuld och unionens klimatpolitik, jordbrukspolitik eller fiskeripolitik.
Ikraftträdande
Marknadsmissbruksförordningen ska börja tillämpas den 3 juli 2016 (artikel 39.2). Bestämmelser som hänvisar till OTF-plattformar, utsläppsrätter och auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter samt tillväxtmarknader för små och medelstora företag (SME-marknader) ska dock inte börja tillämpas förrän den 3 januari 2017 (artikel 39.4 andra stycket). Avsikten är att dessa bestämmelser ska börja tillämpas samtidigt som de bestämmelser som medlemsstaterna ska införa för att genomföra MiFID II. I den svenska språkversionen av marknadsmissbruksförordningen anges dock att bestämmelserna inte ska tillämpas ”till och med den 3 januari 2017”. I den engelska språkversionen av förordningen anges emellertid ”[…] provisions shall not apply to OTFs, SME growth markets, emission allowances or auctioned products based thereon until 3 January 2017”. Det framstår därför som att den svenska språkversionen är felaktig och bestämmelserna inte ska börja tillämpas förrän den 3 januari 2017. Kommissionen har dock nyligen föreslagit att tidpunkten för tillämpningen av bestämmelser som i nationell rätt genomför MiFID II och de bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen som är beroende av MiFID II ska skjutas upp ett år, till den 3 januari 2018 (COM[2016] 56 final och COM[2016] 57 final).
Innan de bestämmelser som i svensk rätt genomför MiFID II ska börja tillämpas finns det inte några handelsplatser som betecknas OTF-plattformar och det är först vid den tidpunkten som utsläppsrätter kommer att utgöra finansiella instrument. Det innebär även att deltagare på marknaden för utsläppsrätter, auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare ska börja tillämpa bestämmelser som riktar sig till dem först den 3 januari 2017, eller den 3 januari 2018 om marknadsmissbruksförordningen ändras i enlighet med kommissionens förslag. För dessa företag och organ blir t.ex. skyldigheten att offentliggöra insiderinformation, insiderförteckningar och anmälningsskyldighet för personer i ledande ställning och deras närstående relevanta först vid den tidpunkten.
Hänvisningar till S4-2
- Prop. 2015/16:120: Avsnitt 4.4, 5.4, 6.2, 6.3, Författningskommentar till 10 a § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
4.3. Förbuden mot marknadsmissbruk
Definitionen av insiderinformation
Definitionen av vad som avses med insiderinformation i marknadsmissbruksförordningen är omfattande och finns i artikel 7. Definitionen motsvarar i stora delar den som finns i 2003 års marknadsmissbruksdirektiv tillsammans med de ytterligare förklaringar av den definitionen som finns i kommissionens direktiv 2003/124/EG av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller definition och offentliggörande av insiderinformation och definition av otillbörlig marknadspåverkan samt i kommissionens direktiv 2004/72/EG av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller godtagen
marknadspraxis, definition av insiderinformation rörande råvaruderivat, upprättande av förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation, anmälan av transaktioner som utförs av personer i ledande ställning och rapportering av misstänkta transaktioner. I korthet avses med insiderinformation icke offentliggjord information av specifik natur som hänför sig till en emittent eller ett finansiellt instrument och som, om den blev offentlig, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på instrumentet eller ett relaterat derivatinstrument. Information ska anses ha väsentlig prispåverkan om en förnuftig investerare sannolikt skulle utnyttja sådan information som en del av grunden för sitt investeringsbeslut (artikel 7.4 första stycket i marknadsmissbruksförordningen).
Definitionen av insiderinformation är avgörande för tillämpningen av flera av de förbud och påbud som finns i förordningen. Den som har insiderinformation får t.ex. inte utnyttja den för att handla med finansiella instrument eller röja den för andra utan att det är berättigat, och en emittent ska offentliggöra sådan insiderinformation som rör emittenten.
Förbudet mot insiderhandel
Enligt marknadsmissbruksförordningen är insiderhandel förbjuden (artikel 14). Även försök till insiderhandel är förbjudet.
Det som anses utgöra insiderhandel enligt förordningen anges i artikel 8.1, nämligen att någon som förfogar över insiderinformation utnyttjar denna genom att för egen eller annans räkning
- direkt eller indirekt förvärva eller avyttra det finansiella instrument som informationen rör,
- ändra eller återkalla en handelsorder om förvärv eller avyttring av det finansiella instrument som informationen rör, förutsatt att ordern lades innan personen fick tillgång till informationen, eller
- lägga, ändra eller dra tillbaka ett bud på utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter, som informationen rör, vid sådana auktioner som hålls enligt auktioneringsförordningen. Insiderhandel innefattar också att, på grundval av insiderinformation, rekommendera eller förmå en annan person att ägna sig åt insiderhandel (artikel 8.2). Även den person som använder sig av en sådan rekommendation eller uppmaning gör sig skyldig till insiderhandel, om personen i fråga inser eller borde inse att rekommendationen eller uppmaningen bygger på insiderinformation (artikel 8.3).
Förbudet mot insiderhandel innebär alltså att det är otillåtet att utnyttja den fördel som det ger att förfoga över insiderinformationen (skäl 23). När det gäller utnyttjanderekvisitet anges i skälen att det bör underförstås att en person som förfogar över insiderinformation, och utför eller försöker utföra en transaktion relaterad till denna information, också har utnyttjat informationen (skäl 24). Vidare anges att en order som lagts innan en person förfogar över insiderinformation inte bör antas utgöra insiderhandel. Om en person därefter har mottagit insiderinformation bör dock alla ändringar av en redan lagd handelsorder relaterad till denna information, inbegripet att ändra eller återkalla handelsordern liksom ett sådant försök, antas utgöra insiderhandel (skäl 25). Det påpekas samtidigt att dessa antaganden inte påverkar personens rätt till försvar och möjlighet att påvisa att någon insiderinformation inte utnyttjades vid
transaktionen, orderläggningen eller orderändringen. Synsättet bygger på EU-domstolens avgörande i det s.k. Spector Photo-fallet (Mål C-45/08 Spector Photo Group NV m.fl.). Frågan om huruvida en person har överträtt eller försökt överträda förbudet mot insiderhandel bör enligt förordningen bedömas mot bakgrund av syftet med förordningen, dvs. att skydda finansmarknadernas integritet och att höja investerarnas förtroende för dessa marknader. Detta förtroende bygger i sin tur på att investerarna har tillförsäkrats likabehandling och skydd mot otillbörligt utnyttjande av insiderinformation (skäl 24).
Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska även artikel 9 om legitima beteenden beaktas. I artikeln finns en rad beskrivningar av olika situationer när en person som har tillgång till insiderinformation handlar med finansiella instrument och inte ska anses utnyttja insiderinformationen. Det rör sig bl.a. om situationen där informationen finns hos en juridisk person som har effektiva arrangemang för att förhindra att de fysiska personer som fattar beslut om transaktioner ska få tillgång till informationen och om situationen där den som handlar gör det på grund av ett uppdrag som marknadsgarant, eller för att fullgöra order som lämnas av andra inom ramen för ett tillstånd att bedriva sådan verksamhet, eller som förberedelser för ett offentligt uppköpserbjudande. Beskrivningarna fungerar i praktiken som undantag från förbudet mot insiderhandel. Dessa undantagsbestämmelser har införts i förordningen för att undvika förbud mot former av finansiell verksamhet som är legitima (se skälen 29 och 30). Det är t.ex. nödvändigt att erkänna marknadsgaranternas roll när dessa agerar som legitima tillhandahållare av marknadslikviditet.
Artikel 8 gäller varje person som förfogar över insiderinformation. I subjektivt hänseende görs dock en skillnad mellan fysiska och juridiska personer som förfogar över insiderinformation på grund av någon av de omständigheter som räknas upp i artikel 8.4 första stycket och personer som inte omfattas av denna uppräkning. I uppräkningen ingår personer som har tillgång till informationen
- genom att vara medlemmar av en emittents administrations-, lednings- eller kontrollorgan eller motsvarande organ för deltagare på marknaden för utsläppsrätter,
- genom aktieinnehav i emittenten,
- till följd av fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden, eller
- på grund av sin brottsliga verksamhet.
För sådana personer gäller alltså bestämmelsen om insiderhandel oberoende av om de insett eller borde ha insett att det var fråga om insiderinformation. Ett sådant krav ställs däremot upp beträffande andra än de uppräknade (se artikel 8.4 andra stycket). Vid bedömningen bör hänsyn tas till vad en normal och förnuftig person skulle ha insett eller borde ha insett utifrån de rådande omständigheterna (skäl 26).
Om det är fråga om en juridisk person är bestämmelserna om insiderhandel tillämpliga även på fysiska personer som, i enlighet med nationell rätt, deltar i ett beslut att genomföra förvärvet eller avyttringen eller att ändra eller återkalla en lagd handelsorder för den juridiska personens räkning (artikel 8.5).
Olagligt röjande av insiderinformation
Enligt marknadsmissbruksförordningen får insiderinformation inte olagligen röjas (artikel 14). Med detta avses att röja insiderinformation utan att röjandet sker som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden (artikel 10.1). Även vidarebefordran av sådana rekommendationer eller uppmaningar som avses i artikel 8.2 utgör olagligt röjande av insiderinformation, om den som röjer rekommendationen eller uppmaningen känner till eller borde känna till att den bygger på insiderinformation (artikel 10.2).
Ett exempel på när röjande av insiderinformation kan ske som ett normalt led i fullgörande av t.ex. ett uppdrag eller en tjänst är s.k. marknadssonderingar. Sådana görs bl.a. för att bedöma potentiella investerares intresse av en eventuell transaktion och dess prissättning, storlek och strukturering. Marknadssonderingar är av betydelse för att kapitalmarknaden ska fungera väl och betraktas därför inte i sig som marknadsmissbruk (skäl 32). Röjande av insiderinformation som sker i samband med en marknadssondering anses ske som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden, om det sker i enlighet med de regler om marknadssonderingar som anges i förordningen (artikel 11.4), och i tekniska standarder som kommissionen antar.
Förbudet mot marknadsmanipulation
Marknadsmanipulation omfattar enligt marknadsmissbruksförordningen transaktioner, handelsorder och beteenden som ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, eller som låser eller kan förväntas låsa fast priset vid en onormal eller konstlad nivå (artikel 12.1 a). Det är dock inte fråga om marknadsmanipulation om den person som inledde transaktionen eller utfärdade ordern kan visa att det fanns legitima skäl för agerandet och transaktionen eller handelsordern följer godtagen marknadspraxis. En godtagen marknadspraxis fastställs av den behöriga myndigheten som ansvarar för tillsynen på den berörda marknaden (artikel 13). För att ett förfarande ska undantas från förbudet krävs att den behöriga myndigheten har erkänt förfarandet som en godtagen marknadspraxis, dvs. godkännandet kan inte ske i efterhand. Praxis som är godtagen på en viss marknad kan inte anses vara tillämplig på andra marknader, såvida inte de behöriga myndigheterna på dessa andra marknader officiellt har godkänt denna praxis.
I marknadsmanipulation innefattas också utförande av transaktioner, orderläggning eller annan aktivitet eller annat beteende som påverkar eller kan förväntas påverka priset på finansiella instrument eller relaterade spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, om falska förespeglingar eller annan form av vilseledande eller manipulation används (artikel 12.1 b). Även t.ex. ryktesspridning som ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på exempelvis ett finansiellt instrument eller låser fast eller kan förväntas låsa fast priset på ett sådant instrument vid en onormal eller konstlad nivå, utgör marknadsmanipulation. En
förutsättning är att personen som spred uppgifterna insåg eller borde ha insett att de var falska eller vilseledande (artikel 12.1 c).
Slutligen kan överföring av falsk eller vilseledande information eller tillhandahållande av falska eller vilseledande ingångsvärden eller annat beteende som manipulerar beräkningen av ett referensvärde utgöra marknadsmanipulation, om personen som gjorde överföringen eller tillhandahöll ingångsvärdena insåg eller borde ha insett att informationen eller ingångsvärdena var falska eller vilseledande (artikel 12.1 d).
I förordningen anges exempel på beteenden som ska anses vara marknadsmanipulation (artikel 12.2). Uppräkningen är avsedd att utgöra exempel på marknadsmissbruksstrategier som kan utföras genom t.ex. algoritmisk handel och högfrekvenshandel. De exempel som anges är varken avsedda att vara uttömmande eller att antyda att det inte skulle röra sig om marknadsmanipulation om samma strategier genomförs på annat sätt (skäl 38).
Förordningen innehåller även en icke-uttömmande uppräkning av indikatorer på marknadsmanipulation i samband med falska eller vilseledande signaler och låsning av priser (avsnitt A i bilaga 1) samt marknadsmanipulation där falska förespeglingar eller andra slag av vilseledande eller manipulationer utnyttjas (avsnitt B i bilaga 1). Av exemplifieringen följer bl.a. att spridning i medierna – inbegripet internet – av felaktiga, partiska eller intressepåverkade investeringsrekommendationer kan utgöra marknadsmanipulation.
När det gäller förbudet mot försök till marknadsmanipulation, ska ett sådant försök skiljas från ett faktiskt agerande eller beteende som ”kan förväntas” leda till marknadsmanipulation, vilket redan omfattas av definitionen av marknadsmanipulation. Ett försök till marknadsmanipulation kan utgöras av en påbörjad aktivitet som inte fullbordas, t.ex. som ett resultat av tekniska problem eller en order som inte beaktas (skäl 41).
När en juridisk person misstänks ha gjort sig skyldig till marknadsmanipulation är – i likhet med vad som gäller för insiderhandel – bestämmelserna om marknadsmanipulation även tillämpliga på fysiska personer som, i enlighet med nationell rätt, deltar i ett beslut att för den juridiska personens räkning utföra sådana handlingar som utgör marknadsmanipulation (artikel 12.4).
4.4. Offentliggörande av insiderinformation
En emittent eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska enligt marknadsmissbruksförordningen offentliggöra insiderinformation som rör emittenten eller marknadsdeltagaren så snart det är möjligt (artikel 17). Som anges i avsnitt 4.2 omfattar definitionen av deltagare på marknaden för utsläppsrätter endast de verksamhetsutövare inom EU:s system för handel med utsläppsrätter som – genom sin storlek och verksamhet – rimligtvis kan förväntas kunna ha en betydande inverkan på priset på utsläppsrätter, på auktionerade produkter baserade på utsläppsrätterna eller på relaterade finansiella derivatinstrument avseende utsläppsrätterna. Tröskeln för när ett sådant företag omfattas av förordningen fastställs av kommissionen i en delegerad akt.
Från skyldigheten att offentliggöra insiderinformation får undantag göras, framför allt då ett omedelbart offentliggörande sannolikt skulle kunna skada emittentens legitima intressen (artikel 17.4). En förutsättning för att informationen inte ska offentliggöras i sådana situationer är dock att ett uppskjutet offentliggörande inte vilseleder allmänheten och att emittenten kan säkerställa att informationen förblir konfidentiell. När väl informationen offentliggörs för allmänheten är dock emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter skyldig att omedelbart informera den behöriga myndigheten om att offentliggörandet hade skjutits upp och till myndigheten lämna en skriftlig förklaring till hur villkoren för att skjuta upp offentliggörandet uppfylldes. Såvitt avser den skriftliga förklaringen tillåter dock förordningen att medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning fastställer att en sådan förklaring endast behöver tillhandahållas den behöriga myndigheten på begäran.
En emittent som är ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut får, under vissa förutsättningar, skjuta upp offentliggörandet av insiderinformation i syfte att bevara det finansiella systemets stabilitet (artikel 17.5).
Om insiderinformation röjs till en utomstående som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden ska informationen offentliggöras fullständigt och effektivt, såvida inte den som mottagit insiderinformationen är skyldig att inte röja denna t.ex. på grund av ett avtal (artikel 17.8).
Information som rör emittenter på tillväxtmarknader för små och medelstora företag får offentliggöras på handelsplatsens webbplats i stället för på emittentens webbplats, om handelsplatsen erbjuder den möjligheten (artikel 17.9).
Hänvisningar till S4-4
4.5. Regler för att förhindra och upptäcka marknadsmissbruk
Marknadsövervakning och skyldighet att rapportera misstänkta handelsorder och transaktioner
I marknadsmissbruksförordningen finns regler som syftar till dels att förhindra marknadsmissbruk, dels att marknadsmissbruk ska upptäckas och kunna utredas. Marknadsoperatörer och värdepappersinstitut som driver en handelsplats, dvs. den som driver en reglerad marknad, MTFplattform eller OTF-plattform, ska ha effektiva arrangemang, system och förfaranden som kan förhindra och upptäcka marknadsmissbruk (artikel 16.1). Operatörerna ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten för handelsplatsen om transaktioner och handelsorder som kan utgöra insiderhandel eller marknadsmanipulation eller försök till insiderhandel eller marknadsmanipulation.
Även personer som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner, t.ex. ett värdepappersinstitut, ska ha effektiva arrangemang och system för att upptäcka misstänkta handelsorder och transaktioner som omedelbart ska rapporteras till den behöriga myndigheten, om personen har rimliga skäl att misstänka att handelsordern eller transaktionen kan utgöra insiderhandel eller marknadsmanipulation eller försök till insiderhandel eller marknadsmanipulation (artikel 16.2). Rapporteringen ska ske
till den behöriga myndigheten i det land där företaget har beviljats verksamhetstillstånd eller har sitt huvud- eller filialkontor (artikel 16.3). Den mottagande myndigheten ska i sin tur vidarebefordra informationen till den behöriga myndigheten för den berörda handelsplatsen (artikel 16.4).
Detaljerade bestämmelser om övervakningssystem liksom mallar för rapportering kommer att fastställas i tekniska standarder för tillsyn som kommissionen antar (artikel 16.5).
Insiderförteckningar
En emittent och den som agerar på uppdrag av emittenten, ska föra en förteckning över vilka anställda och uppdragstagare som har tillgång till insiderinformation (artikel 18). Förteckningen ska utan dröjsmål uppdateras när anledningen till att en person förekommer på förteckningen ändras, när en ny person behöver läggas till på grund av att han eller hon har tillgång till insiderinformation eller när en person inte längre har tillgång till sådan information (artikel 18.1). Förteckningen ska på begäran överlämnas till den behöriga myndigheten så snart som möjligt.
De personer som tas upp på förteckningen ska informeras om vad detta innebär och emittenten ska vidta alla rimliga åtgärder för att se till att alla personer som förekommer på förteckningen skriftligen bekräftar att de är medvetna om de rättsliga skyldigheter som detta medför och de sanktioner som är tillämpliga vid överträdelser av förbuden mot marknadsmissbruk (artikel 18.2). Om en annan person som handlar på emittentens vägnar eller för emittentens räkning tar på sig uppgiften att utarbeta och uppdatera förteckningen, förblir ändå emittenten till fullo ansvarig för efterlevnaden av bestämmelserna om förande av förteckning.
Bestämmelserna är även tillämpliga på deltagare på marknaden för utsläppsrätter när det gäller sådan insiderinformation om utsläppsrätter som uppkommer i samband med den verksamhet som bedrivs av företaget i fråga, samt på auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare i fråga om auktioner som hålls enligt auktioneringsförordningen (artikel 18.8). Däremot ska under vissa förutsättningar emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på tillväxtmarknader för små och medelstora företag undantas från kravet på att upprätta en insiderförteckning (artikel 18.6).
Anmälningsskyldighet avseende transaktioner genomförda av personer i ledande ställning och dem närstående personer
Personer i ledande ställning hos en emittent samt dem närstående personer ska enligt marknadsmissbruksförordningen anmäla sina transaktioner i aktier eller skuldinstrument som är utgivna av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till dem (artikel 19). Motsvarande gäller för personer i ledande ställning (och dem närstående) hos en deltagare på marknaden för utsläppsrätter i fråga om transaktioner avseende uppsläppsrätter, auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter eller relaterade derivat. Anmälningsskyldigheten gäller transaktioner som sammanlagt under ett kalenderår överstiger ett tröskelvärde (artikel 19.8 eller 19.9). Även pantsättning och utlåning av finansiella instrument som görs av eller på uppdrag av en person i ledande ställning eller en närstående, samt transaktioner som utförs inom
ramen för vissa livförsäkringar (kapitalförsäkringar), omfattas av anmälningsskyldigheten (artikel 19.7). Det bör påpekas att förordningen kommer att ändras på så sätt att det införs en tröskel för vissa typer av transaktioner. En ändring av marknadsmissbruksförordningen har nämligen nyligen antagits av rådet och Europaparlamentet, men den har ännu inte publicerats i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Ändringen innebär att det inte kommer att behöva göras någon anmälan beträffande transaktioner som avser finansiella instrument som utgör en andel av en fond i vilken exponeringen till emittentens aktier eller skuldinstrument inte överstiger 20 procent av tillgångarna i fonden. Detsamma kommer att gälla för finansiella instrument där underliggande instrument är en portfölj av tillgångar med viss exponering till emittentens aktier eller skuldinstrument. En förutsättning för att anmälningsskyldighet ska föreligga för sådana transaktioner kommer vidare att vara att den anmälningsskyldige har möjlighet att få kännedom om exponeringen i fråga. Vilka transaktioner som ska anmälas kommer att preciseras närmare i en delegerad akt som kommissionen antar (artikel 19.4). Personer i ledande ställning utgörs av styrelseledamöter, verkställande direktörer och vissa andra ledande befattningshavare (artikel 3.1.25).
Anmälan ska göras till emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter samt till den behöriga myndigheten (artikel 19.1). Sådana anmälningar ska göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen genomförts. Den anmälda informationen ska offentliggöras, antingen av den berörda emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter eller – om medlemsstaten så föreskrivit – av den behöriga myndigheten (artikel 19.3). Mer detaljerade regler om innehållet i anmälan och hur uppgifterna ska offentliggöras kommer att finnas i tekniska standarder som kommissionen antar.
Bestämmelserna om anmälningsskyldighet gäller även personer i ledande ställning och dem närstående personer hos auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare (artikel 19.10). I de fallen avser anmälningsskyldigheten transaktioner avseende utsläppsrätter och relaterade produkter.
I förordningen finns även regler om att personer i ledande ställning, under en period av 30 kalenderdagar innan offentliggörandet av en delårsrapport eller en bokslutskommuniké, inte för egen räkning eller för tredje persons räkning, direkt eller indirekt, får genomföra transaktioner avseende aktier eller skuldinstrument som utgetts av emittenten eller derivatinstrument eller andra finansiella instrument som är kopplade till dessa instrument (artikel 19.11). Emittenten kan medge undantag från handelsförbudet under vissa förutsättningar (artikel 19.12). Dessa förutsättningar kommer att preciseras i en delegerad akt som kommissionen antar.
4.6. Investeringsrekommendationer
Den som utarbetar eller sprider investeringsrekommendationer ska enligt marknadsmissbruksförordningen vidta rimliga försiktighetsmått för att säkerställa att informationen presenteras objektivt och att eventuella
intressen och intressekonflikter uppges (artikel 20). Reglerna i förordningen är kortfattade men de kommer att kompletteras av detaljerade regler i tekniska standarder för tillsyn som kommissionen antar (artikel 20.3).
4.7. Den behöriga myndigheten och dess befogenheter
Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet som ska säkerställa att förordningen tillämpas i medlemsstaten (artikel 22). Den behöriga myndigheten ska ha en rad befogenheter för att utreda marknadsmissbruk (artikel 23). Myndigheten ska bl.a. ha rätt att få tillgång till information och data, kunna hålla förhör samt genomföra platsundersökningar och utredningar hos fysiska och juridiska personer. Befogenheterna ska kunna utövas direkt, i samarbete med, eller genom delegering till, andra myndigheter eller marknadsföretag.
Den behöriga myndigheten ska också ha möjlighet att besluta om administrativa sanktioner, såsom sanktionsavgifter, både för fysiska och juridiska personer (artikel 30).
I förordningen fastslås också skyldigheter för de behöriga myndigheterna att samarbeta och utbyta information sinsemellan och med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), i synnerhet när det gäller utredningsverksamhet (artiklarna 24 och 25). De behöriga myndigheterna ska vidare, när det är nödvändigt, komma överens om samarbetsformer med sina motsvarigheter i tredjeländer om bl.a. informationsutbyte (artikel 26).
4.8. Ett straffrättsligt direktiv som kompletterar förordningen
I samband med att marknadsmissbruksförordningen antogs, antogs även Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv), i det följande benämnt marknadsmissbruksdirektivet. Marknadsmissbruksdirektivet kompletterar marknadsmissbruksförordningen i syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av förordningens bestämmelser (skäl 23 till direktivet).
Direktivet innebär att medlemsstaterna ska kriminalisera åtminstone allvarliga former av marknadsmissbruk (insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation) som begås med uppsåt (artiklarna 3–5). Vidare finns bestämmelser om påföljdsnivåer (artikel 7). Tillämpningsområdet är detsamma som för marknadsmissbruksförordningen.
5. Lagstiftning för att möjliggöra viss tillsyn
5.1. Tillfällig lagstiftning
Regeringens bedömning: I avvaktan på att ny lagstiftning till följd av marknadsmissbruksförordningen och marknadsmissbruksdirektivet kan träda i kraft, bör vissa lagändringar göras för att möjliggöra tillsyn över att bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen följs.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten påpekar att definitionen av insiderinformation i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (marknadsmissbrukslagen) skiljer sig från definitionen i marknadsmissbruksförordningen, vilket skulle kunna innebära problem i den praktiska rättstillämpningen. I promemorian anges att nuvarande bestämmelser i svenska författningar bör kunna tillämpas tillsammans med marknadsmissbruksförordningen i den mån de inte strider mot förordningen och att marknadsmissbrukslagen bör tillämpas till dess att marknadsmissbruksdirektivet är genomfört i svensk rätt. Eftersom förordningen är överordnad svensk rätt är det väsentligt att motiveringen utvecklas och förtydligas. Sveriges advokatsamfund anför att det är beklagligt att den svenska anpassningen till ett viktigt och, redan i sig, svåröverskådligt nytt EU-regelverk inte kan hanteras i ett enda lagstiftningsärende och i rätt tid. Vidare är det olyckligt att frågor om ansvarsfördelningen mellan Finansinspektionen och handelsplatserna inklusive delegation av uppgifter inte har fått ett tydligt svar. Svenska
Fondhandlareföreningen, med instämmande av Svenska Bankföreningen, uppger att det för svensk finansmarknad och för föreningens medlemmar är bekymmersamt med ett försenat genomförande av EU-regelverket. I promemorian förs det inte någon diskussion om eventuella effekter av att man i Sverige kommer att ha insiderbegrepp och beskrivning av marknadsmanipulation som inte överensstämmer med EU-rätten. Därutöver är det mycket olyckligt att det fr.o.m. den 3 juli 2016 kommer att finnas svenska regler och regler i marknadsmissbruksförordningen om marknadsövervakning och rapporteringsskyldighet som inte överensstämmer med varandra. Regeringen bör utveckla hur marknadsaktörer och andra bör hantera den omständigheten att det på detta område finns bestämmelser om rapporteringsskyldighet på flera ställen. Även Svenskt Näringsliv anser att det är beklagligt att den svenska anpassningen till ett viktigt och, redan i sig, svåröverskådligt nytt regelverk inte kan hanteras i ett enda lagstiftningsärende och i rätt tid. Den svenska och den europeiska straffrätten kommer exempelvis att ha olika definitioner av insiderinformation och marknadsmanipulation.
Skälen för regeringens bedömning
En tillfällig lagstiftning bör införas
Marknadsmissbruksförordningen är direkt tillämplig och de förbud och påbud som anges i den gäller och ska tillämpas av enskilda fr.o.m. den 3 juli 2016.
Bestämmelserna om den behöriga myndighetens tillsyns- och utredningsbefogenheter och administrativa sanktioner är emellertid inte direkt tillämpliga. Det förutsätts att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att följa dessa bestämmelser (artikel 39.3). Medlemsstaterna ska ha gjort detta senast den 3 juli 2016 och det är då som dessa bestämmelser ska börja tillämpas. Vid samma tidpunkt ska medlemsstaterna ha genomfört marknadsmissbruksdirektivet (artikel 13 i direktivet).
Regeringen gav i oktober 2012 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till ändringar och anpassningar av den lagstiftning som rör marknadsmissbruk i syfte att säkerställa att Sverige uppfyller EU-rättsliga krav samt att utredning och bekämpning av marknadsmissbruk ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt (dir. 2012:108). Utredningen, som tog namnet 2012 års marknadsmissbruksutredning, redovisade sitt uppdrag i juni 2014. Utredningen föreslår i betänkandet Marknadsmissbruk II (SOU 2014:46) omfattande ändringar i lagstiftningen på marknadsmissbruksområdet. Utredningens förslag är för närvarande föremål för beredning inom Regeringskansliet. En promemoria som innehåller förslag som kompletterar eller avviker från utredningens förslag remitterades den 15 mars 2016 (dnr Fi2016/01010/V). Ny lagstiftning bedöms inte kunna träda i kraft förrän tidigast den 1 februari 2017.
Utan någon lagstiftning i kraft som kompletterar marknadsmissbruksförordningen finns det risk för oklarhet om hur marknadsaktörerna ska agera för att fullgöra sina skyldigheter enligt förordningen, t.ex. till vilken myndighet som de ska göra vissa anmälningar. I avvaktan på att ett fullständigt förslag till ny lagstiftning kan lämnas bör det därför göras vissa lagändringar för att möjliggöra att marknadsmissbruksförordningen följs. Det bör även införas vissa bestämmelser om tillsyn över att förordningen följs. De bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen som det är mest angeläget att de redan den 3 juli 2016 kompletteras med bestämmelser i svenska författningar utgörs av dem som motsvarar den nuvarande anmälningsskyldigheten för insynspersoner, handelsförbudet och skyldigheten att föra insiderförteckningar.
I den del det inte föreslås några lagändringar i denna proposition bör nuvarande bestämmelser i svenska författningar kunna tillämpas vid sidan av marknadsmissbruksförordningen. Det förutsätter dock att de bestämmelserna inte strider mot förordningens bestämmelser. Exempelvis bör bestämmelserna i marknadsmissbrukslagen tillämpas till dess marknadsmissbruksdirektivet är genomfört i svensk rätt.
När det gäller definitionen av insiderinformation i marknadsmissbruksförordningen är det, som Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten,
Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv påpekar, så att definitionen skiljer sig från definitionen av insiderinformation i marknadsmissbrukslagen. Detsamma gäller definitionen av marknadsmanipulation (otillbörlig marknadspåverkan i marknadsmissbrukslagen). När det gäller denna fråga kan det konstateras
att 2014 års marknadsmissbruksdirektiv ska genomföras i svensk rätt. Marknadsmissbrukslagen kan anses utgöra ett partiellt genomförande av det direktivet, eftersom det är i den lagen som 2003 års marknadsmissbruksdirektiv har genomförts i svensk rätt och reglerna i de båda direktiven till viss del överensstämmer. Eftersom definitionerna av insiderinformation och otillbörlig marknadspåverkan är snävare i marknadsmissbrukslagen än i 2014 års marknadsmissbruksdirektiv bör det inte finnas något hinder mot att tillämpa den lagen till dess direktivet har genomförts fullständigt i svensk rätt. Det bör inte innebära några svårigheter för marknadsaktörerna, som är skyldiga att tillämpa marknadsmissbruksförordningen. Det innebär dock att berörda myndigheter endast kan ingripa mot marknadsaktörer med stöd av nuvarande påföljdsbestämmelser. Detsamma gäller värdepappersinstitutens skyldighet att rapportera misstänkta transaktioner. Instituten ska följa marknadsmissbruksförordningen, som är mer detaljerad än straffbestämmelserna i marknadsmissbrukslagen. En liknande situation gäller för emittenternas skyldighet att offentliggöra insiderinformation, vilket de ska göra enligt bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen. I denna proposition lämnas, som Sveriges advokatsamfund påpekar, inte några förslag när det gäller ansvarsfördelningen mellan Finansinspektionen och börserna i den delen. Situationen när det gäller ingripande mot den som underlåter att fullgöra sin skyldighet att offentliggöra sådan information kommer därför att vara densamma som i dag. De sanktioner som i dag kan bli aktuella i sådana fall är de disciplinåtgärder som en börs eller ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform (MTF-plattform) kan besluta, dvs. sanktioner på civilrättslig grund. Börsernas och värdepappersinstitutens regelverk för emittenter hänför sig visserligen till underlåtenhet att offentliggöra kurspåverkande information enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (11 kap. 6 § och 15 kap. 6 §). Det kan hävdas att begreppet kurspåverkande information i lagen om värdepappersmarknaden är snävare än definitionen av insiderinformation enligt marknadsmissbruksförordningen. På samma sätt som gäller för marknadsmissbrukslagen kan därför bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden inte anses stå i strid med marknadsmissbruksförordningen och börserna kan, med tillämpning av sina regelverk för emittenter, ingripa mot emittenter som inte offentliggör kurspåverkande information. Det är dock naturligtvis en fördel om börserna och värdepappersinstituten justerar sina regelverk till den 3 juli 2016 så att de stämmer överens med marknadsmissbruksförordningens krav när de börjar gälla. Regeringen avser att återkomma med förslag till offentligrättsliga sanktioner för åsidosättandet av skyldigheten att offentliggöra insiderinformation enligt marknadsmissbruksförordningen i samband med förslag till de ytterligare lagändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till marknadsmissbruksförordningen och genomföra marknadsmissbruksdirektivet.
En ändrad hänvisningsteknik
Flera av lagförslagen i denna proposition innehåller hänvisningar till bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen. För vissa typer av bestämmelser bör hänvisningen avse EU-bestämmelserna i en viss
angiven lydelse, s.k. statiska hänvisningar, och utformas enligt nya anvisningar för författningsskrivning. En följd av att ha en statisk hänvisning blir att om EU-bestämmelserna ändras behöver lagstiftaren överväga om någon ändring bör göras i den nationella lagstiftningen. Hänvisningen till EU-bestämmelserna bör vara statisk när paragrafen rör en möjlighet för Finansinspektionen att ingripa mot enskilda genom t.ex. föreläggande om vite eller sanktioner samt när paragrafen rör undantag från straff. I andra typer av bestämmelser, t.ex. bestämmelser om undantag och lättnader från skyldigheter i marknadsmissbruksförordningen, är det ändamålsenligt att hänvisningen till förordningen är dynamisk, dvs. avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Om EU-bestämmelsen ändras behöver lagstiftaren därmed inte överväga om någon ändring bör göras i den nationella lagstiftningen. Även i upplysningsbestämmelser anges endast EU-förordningens namn.
Hänvisningar till S5-1
- Prop. 2015/16:120: Avsnitt 6.1, Författningskommentar till 3 kap. 5 § sparbankslagen (1987:619), Författningskommentar till 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, Författningskommentar till 4 kap. 19 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, Författningskommentar till 6 kap. 1 a § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, Författningskommentar till 8 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, Författningskommentar till 1 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 10 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 10 a § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 15 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 17 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 18 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 20 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 3 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 9 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 9 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
5.2. Finansinspektionen utses till behörig myndighet
Regeringens förslag: Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt marknadsmissbruksförordningen. En bestämmelse om detta införs i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet enligt marknadsmissbruksförordningen (artikel 22).
Den behöriga myndigheten ska övervaka att förordningens bestämmelser följs och besluta om sanktioner samt fullgöra de uppgifter i övrigt som anges i förordningen.
Finansinspektionen är den myndighet i Sverige som har tillsyn över värdepappersmarknaden och är i dag behörig myndighet enligt 2003 års marknadsmissbruksdirektiv (se 16 § marknadsmissbrukslagen och 17 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument). Inspektionen har också ett internationellt kontaktnät med andra tillsynsmyndigheter, vilket är av stor betydelse för att kunna samarbeta på det sätt som krävs enligt artiklarna 25 och 26 i förordningen. Finansinspektionen bör därför vara den behöriga myndigheten i Sverige enligt marknadsmissbruksförordningen.
En bestämmelse om Finansinspektionen som behörig myndighet bör tills vidare införas i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Genom att Finansinspektionen utses till behörig myndighet får inspektionen de befogenheter som den behöriga myndigheten har direkt på grund av förordningen. Finansinspektionen kommer därmed kunna
- ta emot anmälningar från marknadsoperatörer (börser) och värdepappersbolag som driver en handelsplats om finansiella instrument för vilka en ansökan om upptagande till handel har gjorts, som har tagits
upp till handel eller som handlas för första gången på handelsplatsen (artikel 4),
- ta emot anmälningar från emittenter om återköp av egna aktier i ett återköpsprogram (artikel 5.1–5.3),
- ta emot uppgifter om stabiliseringstransaktioner från emittenter, erbjudare eller andra personer som genomför stabilisering (artikel 5.4 och 5.5),
- fastställa godtagen marknadspraxis (artikel 13),
- ta emot rapporter från marknadsoperatörer och värdepappersbolag som driver en handelsplats samt personer som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner, om transaktioner som kan utgöra insiderhandel, marknadsmanipulation eller försök till dessa (artikel 16),
- ta emot information från emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter, om uppskjutet offentliggörande av insiderinformation (artikel 17.4),
- ta emot underrättelser från kreditinstitut eller finansiella institut som avser att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation i syfte att bevara det finansiella systemets stabilitet, och ge sitt medgivande till uppskjutandet (artikel 17.5),
- ta emot anmälningar om transaktioner genomförda av personer i ledande ställning och dem närstående personer hos en emittent, deltagare på marknaden för utsläppsrätter eller auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt auktioneringsförordningen (artikel 19.1– 19.10). Finansinspektionen kommer därutöver vara skyldig att
- utan dröjsmål översända anmälan, från marknadsoperatörer och värdepappersbolag som driver en handelsplats, om finansiella instrument till Esma som i sin tur ska offentliggöra uppgifterna (artikel 4.2 och 4.3),
- samarbeta med Esma, med andra behöriga myndigheter i andra medlemsstater och med behöriga myndigheter i tredjeländer (artiklarna 24–26). Den omständigheten att Finansinspektionen utses till behörig myndighet innebär inte att inspektionen kommer att få möjlighet att besluta om administrativa sanktioner enligt marknadsmissbruksförordningen. I avsnitt 5.5 finns förslag till hur Finansinspektionen ska ingripa mot vissa överträdelser av marknadsmissbruksförordningen.
Hänvisningar till S5-2
5.3. Anmälningsskyldighet för personer i ledande ställning och handelsförbud
Regeringens förslag: Bestämmelserna om anmälningsskyldighet för personer med insynsställning i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument upphävs. Även bestämmelserna i samma lag om förbud för vissa personer med insynsställning och aktiemarknadsbolag att under vissa perioder handla i finansiella
instrument relaterade till bolaget upphävs. I lagen införs upplysningar om de bestämmelser om anmälningsskyldighet och handelsförbud som gäller enligt marknadsmissbruksförordningen.
Finansinspektionen ska sköta offentliggörandet av transaktioner som har rapporterats och ska för det ändamålet upprätthålla ett insynsregister. Uppgifter som enligt marknadsmissbruksförordningen ska anmälas till insynsregistret får lämnas av en värdepapperscentral genom automatisk databehandling.
Hänvisningen i andra lagar till lagen om anmälningsskyldighet för vissa finansiella instrument ändras så att hänvisning i stället görs till marknadsmissbruksförordningen.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorians förslag skiljer sig från regeringens förslag genom att i promemorians förslag upphävs bestämmelsen i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument enligt vilken en central värdepappersförvarare genom automatisk databehandling får anmäla insynspersoners innehav (8 kap. 3 § tredje stycket).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Euroclear Sweden AB anser att den möjlighet insynspersoner har att få uppgifter om sitt aktieinnehav överförda från Euroclear Sweden AB enligt 8 kap. 3 § lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument bör behållas och att bestämmelsen bör anpassas till marknadsmissbruksförordningen. Ett stort antal personer med insynsställning utnyttjar tjänsten i dag och modellen har lett till att anmälningar sker i tid. Euroclear Sweden AB ser inga hinder mot att tjänsten utvecklas för att uppfylla kraven i artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen. Svenska Fondhandlareföreningen, med instämmande av Svenska Bankföreningen, ifrågasätter varför 2 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument inte upphävs när tillämpningen av bestämmelsen upphör i och med att marknadsmissbruksförordningen börjar gälla. Föreningarna anser också att möjligheten enligt 10 § samma lag att låta förvaltare föra över uppgifter till insynsregistret genom automatisk databehandling och för insynspersoner att därmed få dispens från anmälningsskyldigheten bör finnas kvar. Det borde gå att förena reglerna i förordningen med en möjlighet till förvaltarregistrering och en effektiv överföring av uppgifter.
Skälen för regeringens förslag: Regler om anmälningsskyldighet för personer med insynsställning finns i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Dessa bestämmelser genomför artikel 6.4 i 2003 års marknadsmissbruksdirektiv (se prop. 2004/05:142 s. 136). I den artikeln anges att personer i ledande ställning och deras närstående ska rapportera egna transaktioner till den behöriga myndigheten och att uppgifterna ska offentliggöras. Direktivet ger utrymme för relativt omfattande utfyllnad på nationell nivå. Detta utnyttjades vid genomförandet i svensk rätt till att i stor utsträckning behålla den reglering av anmälningsskyldigheten som fanns före 2003 års direktiv med vissa smärre justeringar (a. prop. s. 136–146). Enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument är det endast de s.k. insynspersonerna som är anmälningsskyldiga, men en närståendes innehav ska likställas med insynspersonens (5 §). Förutom
bestämmelser om anmälningsskyldighet innehåller den lagen ett förbud för vissa insynspersoner och deras närstående att under månaden före en ordinarie delårsrapport över huvud taget handla med värdepapper utgivna av eller relaterade till det bolag i vilket de har insynsställning (15 §).
Enligt marknadsmissbruksförordningen ska personer i ledande ställning och dem närstående personer anmäla sina transaktioner i finansiella instrument relaterade till emittenten, dels till emittenten, dels till den behöriga myndigheten (artikel 19). Reglerna om anmälningsskyldighet är även tillämpliga på personer i ledande ställning hos en deltagare på marknaden för utsläppsrätter och hos auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt auktioneringsförordningen (artikel 19.10). Som framgår i avsnitt 4.2 är Riksgäldskontoret den svenska auktionsförrättaren, medan auktionsövervakaren och den auktionsplattform som bl.a. Sverige använder finns på EU-nivå.
Personer i ledande ställning hos dessa företag eller organ ska anmäla transaktioner relaterade till utsläppsrätter (artikel 19.1 b). Begreppen person i ledande ställning och närstående person definieras i artikel 3.1.25 och 3.1.26 i marknadsmissbruksförordningen.
Förordningen innehåller detaljerade regler om vad en anmälan ska innehålla och vilken typ av transaktioner som är anmälningspliktiga, bl.a. pantsättning och utlåning av finansiella instrument som görs av eller på uppdrag av en person i ledande ställning eller en närstående, och transaktioner som utförs inom ramen för vissa livförsäkringar (kapitalförsäkringar) (artikel 19.7). Det finns en tröskel som innebär att anmälningsskyldigheten endast gäller om transaktionerna under ett kalenderår överstiger ett sammanlagt belopp om 5 000 euro; ett tröskelvärde som en behörig myndighet kan höja upp till 20 000 euro under vissa förutsättningar (artikel 19.8 respektive 19.9). Detaljerade regler kommer att finnas i en delegerad akt och i tekniska standarder för genomförande som kommissionen antar (artikel 19.13–19.15).
I marknadsmissbruksförordningen finns även regler om att personer i ledande ställning hos en emittent under en period av 30 kalenderdagar innan offentliggörandet av en delårsrapport eller en bokslutskommuniké inte får handla med instrument som har emitterats av bolaget i fråga eller instrument relaterade till sådana (artikel 19.11).
Eftersom bestämmelser om anmälningsskyldighet och handelsförbud finns i marknadsmissbruksförordningen bör bestämmelserna om det i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument upphävas. I stället bör det tas in en upplysning i lagen om bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen. Förordningen innehåller även bestämmelser om vilka finansiella instrument som ska anmälas och motsvarande bestämmelser i lagen (2 §) bör, som Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen anför, upphävas.
Enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument gäller handelsförbudet 30 dagar före offentliggörandet av en delårsrapport även aktiemarknadsbolagens handel med egna aktier (15 § andra stycket 2). Något sådant förbud finns inte i marknadsmissbruksförordningen. Förordningen ger viss möjlighet att införa ytterligare anmälningsskyldigheter än de som anges där (artikel 19.2 första stycket). Det kan dock konstateras att marknadsmissbruksförordningen innehåller
de förbud och begränsningar som har ansetts nödvändiga för att förhindra marknadsmissbruk. Även bestämmelsen om handelsförbud för aktiemarknadsbolags handel med egna aktier i lagen bör därför upphävas.
Emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska offentliggöra den information som har anmälts (artikel 19.3). Bestämmelsen gäller även auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare (artikel 19.11). Det ges dock en möjlighet för medlemsstaterna att i stället föreskriva att en behörig myndighet själv får offentliggöra informationen. Enligt gällande svensk rätt är det Finansinspektionen som sköter offentliggörandet av de transaktioner som har anmälts. Det sker genom insynsregistret (9 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument). Denna ordning fungerar bra och bör behållas. Sverige bör alltså utnyttja den möjlighet som marknadsmissbruksförordningen ger att låta den behöriga myndigheten sköta offentliggörandet av anmälda transaktioner. Finansinspektionen bör för detta syfte behålla sitt insynsregister. Ändringarna när det gäller insynsregistret innebär att uppgifter som har förts in i registret innan den föreslagna lagändringen träder i kraft den 3 juli 2016, kan avföras från registret.
I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument finns en bestämmelse som innebär att förvaltarregistrerade aktier efter tillstånd från Finansinspektionen kan anmälas av förvaltaren direkt genom automatisk databehandling (10 §). Den infördes i samband med att det tidigare gällande förbudet för anmälningsskyldiga personer att ha sina innehav i bolaget förvaltarregistrerade upphävdes (prop. 1995/96:215 s. 53). En person som är skyldig att anmäla sina förvärv kan få dispens från anmälningsskyldigheten i och med att förvaltaren anmäler innehavsförändringarna i stället (4 § fjärde stycket). Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen anser att dessa bestämmelser bör finnas kvar. Enligt uppgift från Finansinspektionen görs det emellertid inte några insynsanmälningar från förvaltare som befriar en insynsperson från anmälningsskyldighet. Bestämmelserna tillämpas således inte i dag. Det finns enligt regeringens uppfattning inte heller något utrymme i marknadsmissbruksförordningen för att lämna dispens till en person i ledande ställning och dennes närstående från anmälningsskyldigheten enligt förordningen. Regeringen anser därför att bestämmelserna bör upphävas. Det hindrar dock inte att en anmälningsskyldig låter någon annan göra en anmälan för dennes räkning. Ansvaret för att anmälningsskyldigheten fullgörs åvilar dock alltid den anmälningsskyldige.
En liknande bestämmelse finns även i lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (8 kap. 3 § tredje stycket). Den bestämmelsen innebär att en central värdepappersförvarare genom automatisk databehandling kan göra en anmälan enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Euroclear Sweden
AB anför att ett stort antal personer använder den tjänsten i dag och att bestämmelsen bör behållas men anpassas till marknadsmissbruksförordningen. Euroclear Sweden AB gör bedömningen att man kommer att kunna tillhandahålla den tjänsten även efter det att de nya, utvidgade kraven när det gäller anmälningsskyldighet enligt marknadsmissbruksförordningen börjar tillämpas. Med hänsyn till det som Euroclear
Sweden AB framför anser regeringen att bestämmelsen bör behållas och
anpassas till marknadsmissbruksförordningen. Det bör dock poängteras att även om en anmälan lämnas av Euroclear Sweden AB är det alltid den anmälningsskyldige som är ansvarig för att anmälningsskyldigheten fullgörs i enlighet med marknadsmissbruksförordningen (artikel 19). Som framgår ovan har den anmälningsskyldige även ansvaret för att göra en anmälan till emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter.
Det finns flera lagar som innehåller bestämmelser om skyldighet för styrelseledamöter och verkställande direktör att anmäla sina innehav av aktier i vissa aktiebolag. I dessa lagar görs i dag undantag från anmälningsskyldigheten när anmälningsskyldighet gäller enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Dessa undantag bör ändras till att i stället avse anmälningsskyldighet enligt marknadsmissbruksförordningen (artikel 19).
Hänvisningar till S5-3
- Prop. 2015/16:120: Avsnitt Författningskommentar till 3 kap. 5 § sparbankslagen (1987:619), Författningskommentar till 10 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 15 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 3 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 9 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
5.4. Insiderförteckningar
Regeringens förslag: Bestämmelserna om insiderförteckningar i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument upphävs. I lagen införs i stället en upplysning om de bestämmelser om insiderförteckningar som gäller enligt marknadsmissbruksförordningen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument finns en skyldighet att föra förteckning över personer som har tillgång till insiderinformation (10 a §). Bestämmelsen genomför artikel 6.3 i 2003 års marknadsmissbruksdirektiv och omfattar svenska aktiebolag som har gett ut överlåtbara värdepapper vilka har tagits upp till handel på en reglerad marknad, eller sådana överlåtbara värdepapper för vilka en ansökan om upptagande till handel har lämnats in (prop. 2004/05:142 s. 90–92).
Bolaget är också skyldigt att se till att de personer som tas upp i förteckningen samtidigt skriftligen underrättas om vad detta innebär.
Emittenter eller personer som handlar på deras vägnar eller för deras räkning ska enligt marknadsmissbruksförordningen föra en förteckning över de personer som får tillgång till insiderinformation i egenskap av anställda eller uppdragstagare (artikel 18). Detsamma gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter och auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare (artikel 18.8 a och b).
Förteckningen ska kunna tillhandahållas den behöriga myndigheten på begäran, och de personer som tas upp i den ska informeras om vad detta innebär. I förordningen finns närmare bestämmelser bl.a. om när listan ska uppdateras och vilken information den ska innehålla. Detaljerade krav kommer att finnas i tekniska standarder för genomförande som kommissionen antar (artikel 18.9).
Eftersom skyldigheten att föra insiderförteckning regleras i marknadsmissbruksförordningen, bör bestämmelserna om insiderförteckning i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instru-
ment upphävas. Även bemyndigandet för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen, att meddela föreskrifter om insiderförteckningar bör upphävas. I stället bör det tas in en upplysning i lagen om bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen.
Enligt förordningen omfattas emittenter på alla handelsplatser av skyldigheten att upprätta insiderförteckningar. Ett undantag från skyldigheten görs dock, under vissa förutsättningar, för bolag vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag (SME-marknad) (artikel 18.6). Bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen som rör SME-marknader ska inte börja tillämpas förrän den 3 januari 2017 (artikel 39.4 andra stycket i marknadsmissbruksförordningen). Som framgår av avsnitt 4.2 har dock kommissionen nyligen föreslagit att tidpunkten för tillämpningen av bestämmelser som i nationell rätt genomför MiFID II och de bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen som är beroende av MiFID II ska skjutas upp ett år, till den 3 januari 2018 (COM[2016] 56 final och COM[2016] 57 final).
Fram till dess att de bestämmelser som är beroende av MiFID II ska börja tillämpas finns det inte några handelsplatser som är SMEmarknader i förordningens mening och därför kan undantaget från kravet att upprätta insiderförteckningar, för bolag på en sådan marknad, inte tillämpas. Detta är en följd av förordningen. Det kan även konstateras att det är tveksamt om undantagsbestämmelsen i praktiken får någon praktisk betydelse för bolag som är emittenter på SME-marknader, eftersom sådana måste kunna tillhandahålla en insiderförteckning på den behöriga myndighetens begäran (artikel 18.6 b).
Hänvisningar till S5-4
5.5. Tillsyn och sanktioner
Regeringens förslag: Bestämmelserna om särskild avgift i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ändras så att särskild avgift ska beslutas för överträdelser av marknadsmissbruksförordningen som motsvarar överträdelser av lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Finansinspektionens nuvarande befogenhet att begära in uppgifter och upplysningar för sin övervakning ska även omfatta övervakningen av att marknadsmissbruksförordningen följs.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument finns en möjlighet för Finansinspektionen att besluta om särskild avgift mot personer i ledande ställning som åsidosätter sin skyldighet att anmäla sina transaktioner, personer som överträder handelsförbudet samt bolag som åsidosätter skyldigheten att föra förteckningar över personer med tillgång till insiderinformation (20 §). Avgiftens storlek varierar mellan olika överträdelser (21 §).
Enligt marknadsmissbruksförordningen ska den behöriga myndigheten kunna besluta om administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder vid överträdelse av bl.a. kravet på anmälningsskyldighet och handelsförbudet samt skyldigheten att föra insiderförteckningar (artikel 30). Exempelvis ska den behöriga myndigheten ha möjlighet att besluta om sanktionsavgifter på upp till 500 000 euro för överträdelse av anmälningsskyldigheten. Medlemsstaterna har möjlighet att införa strängare sanktioner (artikel 30.3). Vid prövningen av den administrativa sanktionen ska den behöriga myndigheten beakta vissa omständigheter, bl.a. överträdelsens svårighetsgrad och den finansiella ställningen hos den som bär ansvaret för överträdelsen (artikel 31). För att kunna vidta lämpliga åtgärder ska den behöriga myndigheten ha vissa tillsyns- och utredningsbefogenheter (artikel 23.2). Som nämns ovan är dessa bestämmelser i förordningen inte direkt tillämpliga utan kräver att varje medlemsstat vidtar nödvändiga åtgärder för att kunna följa dem (artikel 39.3).
I avvaktan på att de ändringar i svensk rätt som krävs för att det ska bli möjligt att besluta om sådana administrativa sanktioner som anges i marknadsmissbruksförordningen kan göras, bör Finansinspektionen få besluta om särskild avgift enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument vid överträdelse av bestämmelserna i förordningen om anmälningsskyldighet och handelsförbudet (artikel 19) samt om skyldigheten att föra insiderförteckningar (artikel 18).
Syftet med de höga sanktionsavgifter som ska kunna beslutas enligt marknadsmissbruksförordningen är att utredning och ingripande mot marknadsmissbruk ska effektiviseras och skärpas. Maximinivåerna för de särskilda avgifterna enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument är betydligt lägre än de sanktionsavgifter som anges i marknadsmissbruksförordningen. Det råder inte någon tvekan om att en tillämpning av nuvarande sanktionsnivåer i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument innebär betydligt lindrigare ingripanden än vad som skulle bli fallet om ingripande i stället kunde ske med de sanktioner som anges i förordningen. Om nuvarande nivåer behålls bör det inte vara nödvändigt att införa de olika omständigheter som enligt marknadsmissbruksförordningen ska beaktas för att möjliggöra en effektiv och proportionell sanktion i det enskilda fallet (artikel 31). Sådana omständigheter kan dessutom beaktas inom ramen för bestämmelsen om eftergift (24 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument).
För att möjliggöra för Finansinspektionen att ingripa mot överträdelser av marknadsmissbruksförordningen bör inspektionen ha möjlighet att begära in uppgifter och upplysningar. De befogenheter som Finansinspektionen har i dag enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument bör därför omfatta även övervakningen av marknadsmissbruksförordningen (6 kap. 1 a §).
I lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument finns en särskild bestämmelse om att en värdepapperscentral på begäran av Finansinspektionen ska lämna besked om ett avstämningsregisters innehåll om det finns anledning att anta att en bestämmelse i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument har överträtts (8 kap. 3 §). Till följd av de ändringar i den senare lagen som föreslås i denna proposition bör den bestämmelsen ändras så
att uppgiftsskyldigheten i stället gäller en utredning om överträdelse av marknadsmissbruksförordningen.
Hänvisningar till S5-5
- Prop. 2015/16:120: Avsnitt 5.2, Författningskommentar till 6 kap. 1 a § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, Författningskommentar till 18 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 20 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, Författningskommentar till 21 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
5.6. Uppskjutet offentliggörande av insiderinformation
Regeringens förslag: Emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter som har skjutit upp offentliggörandet av insiderinformation ska endast på begäran lämna en skriftlig förklaring till
Finansinspektionen om hur villkoren för att skjuta upp offentliggörandet uppfylldes.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: I marknadsmissbruksförordningen finns en möjlighet för emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter att under vissa förutsättningar skjuta upp offentliggörandet av insiderinformation (artikel 17.4). När informationen sedan offentliggörs ska emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter informera den behöriga myndigheten och, enligt huvudregeln, lämna en skriftlig förklaring till hur villkoren för uppskjutande uppfylldes. Enligt förordningen får dock medlemsstaterna fastställa att en skriftlig förklaring endast behöver tillhandahållas på den behöriga myndighetens begäran.
Det är inte ändamålsenligt att kräva att en förklaring lämnas till Finansinspektionen varje gång ett offentliggörande har skjutits upp. Det är tillräckligt att Finansinspektionen på begäran får en förklaring. Den valmöjlighet som ges i marknadsmissbruksförordningen bör därför utnyttjas.
5.7. Återköp av egna aktier och stabiliseringstransaktioner
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument om handel med egna aktier i återköpsprogram ändras till att gälla återköpsprogram enligt marknadsmissbruksförordningen.
Bestämmelserna i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument om insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan ska inte tillämpas på aktier i ett återköpsprogram eller på stabilisering av värdepapper, om handeln sker i enlighet med marknadsmissbruksförordningen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: I marknadsmissbrukslagen undantas vissa aktier från bestämmelserna om insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan (9 §). Det är fråga om handel med aktier i återköps-
program enligt kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument (kommissionens förordning om återköpsprogram). Bestämmelsen genomför artikel 8 i 2003 års marknadsmissbruksdirektiv (se prop. 2004/05:142 s. 84–87). För att straffbestämmelserna i marknadsmissbrukslagen inte ska vara tillämpliga på aktier i nämnda återköpsprogram ska sådan handel anmälas på visst sätt. Som utgångspunkt ska handeln anmälas till Finansinspektionen, men det finns en möjlighet att föreskriva att anmälan i stället ska ske till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel (4 kap. 19 § lagen om handel med finansiella instrument). Finansinspektionen har, i föreskrifter, överlåtit skyldigheten att ta emot anmälan till börserna (13 kap. 2 § Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2007:17] om verksamhet på marknadsplatser).
I marknadsmissbruksförordningen finns motsvarande möjlighet att till den behöriga myndigheten anmäla transaktioner i ett återköpsprogram och på så sätt undantas från tillämpningen av reglerna om marknadsmissbruk (artikel 5.3). Detaljerade regler om villkoren för handel och offentliggörande kommer att finnas i tekniska standarder för tillsyn som kommissionen antar (artikel 5.6).
Marknadsmissbruksförordningens tillämpningsområde utsträcks i förhållande till 2003 års marknadsmissbruksdirektiv till att även omfatta finansiella instrument som handlas på en MTF-plattform och OTF-plattform. Därmed omfattar bestämmelserna om återköp av egna aktier även handel som sker på sådana plattformar.
Bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen ger således en möjlighet att undanta handel med egna aktier från förordningens tillämpningsområde. De bestämmelserna kan dock inte anses reglera i vilken utsträckning det ska vara tillåtet för ett aktiebolag att handla med egna aktier utan det bör vara något som regleras inom bolagsrätten. I Sverige regleras den rätten i 19 kap. aktiebolagslagen (2005:551). Rätten att handla med egna aktier grundar sig på EG:s andra bolagsrättsliga direktiv (rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga). I direktivet överlämnas till respektive medlemsstat att själv avgöra huruvida återköp av egna aktier ska vara tillåtet eller inte. En möjlighet att handla med egna aktier på annat än reglerade marknader skulle kräva en översyn av bestämmelserna i aktiebolagslagen.
Även enligt marknadsmissbruksdirektivet ska handel med aktier i ett återköpsprogram undantas från direktivets bestämmelser (artikel 1.3 a). Förutsättningen är att handeln utförs enligt bestämmelserna om återköpsprogram i marknadsmissbruksförordningen.
Eftersom det finns bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen om handel med aktier i återköpsprogram, bör de nuvarande bestämmelserna i marknadsmissbrukslagen ändras så att de hänvisar till förordningen.
Precis som i dag bör en anmälan om återköp i ett återköpsprogram enligt marknadsmissbruksförordningen kunna tas emot av den börs som
driver en reglerad marknad där aktierna är upptagna till handel. Bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument bör endast ändras så att en hänvisning görs till återköpsprogram enligt marknadsmissbruksförordningen.
Enligt såväl marknadsmissbruksdirektivet som marknadsmissbruksförordningen är även handel med värdepapper eller relaterade instrument i stabiliseringssyfte undantagna från bestämmelserna om marknadsmissbruk (artikel 1.3 b i direktivet och artikel 5 i förordningen). Enligt förordningen ska sådan handel anmälas till den behöriga myndigheten (artikel 5.5). Skyldigheten att göra anmälan till den behöriga myndigheten fanns tidigare i kommissionens förordning om återköpsprogram, som var direkt tillämplig, men har nu överförts till marknadsmissbruksförordningen. Finansinspektionen tar i dag emot anmälningar om handel i stabiliseringssyfte och bör även fortsättningsvis göra detta. Någon lagändring när det gäller sådana anmälningar krävs därför inte. Däremot bör marknadsmissbrukslagen ändras så att bestämmelserna om insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan inte ska tillämpas på stabilisering av värdepapper som utförs i enlighet med marknadsmissbruksförordningen.
Hänvisningar till S5-7
- Prop. 2015/16:120: Avsnitt Författningskommentar till 4 kap. 19 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, Författningskommentar till 7 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, Författningskommentar till 9 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
5.8. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Ändringarna i lagen om handel med finansiella instrument, lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument och lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument ska träda i kraft den 3 juli 2016.
Även de följdändringar som görs i andra lagar ska träda i kraft det datumet.
Nuvarande bestämmelser i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ska gälla för anmälningsskyldighet som har uppkommit före ikraftträdandet och för sparande och överlämnande till Finansinspektionen av förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation som har upprättats före ikraftträdandet.
Nuvarande bestämmelser ska gälla i fråga om överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorians förslag avviker från regeringens förslag genom att det i promemorians förslag finns en övergångsbestämmelse till marknadsmissbrukslagen i vilken det anges att äldre bestämmelser fortfarande gäller i fråga om gärningar som har begåtts före ikraftträdandet.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: Marknadsmissbruksförordningen ska börja tillämpas den 3 juli 2016. Vid den tidpunkten inträder skyldigheter för enskilda i Sverige i enlighet med de materiella bestämmelserna i förordningen. De lagändringar som föreslås i denna proposition bör därför träda i kraft den 3 juli 2016.
När det gäller anmälningsskyldighet som har uppkommit före ikraftträdandet bör de nuvarande bestämmelserna i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument gälla. Det innebär att de nuvarande tidsfristerna för när förändringar av en insynspersons innehav ska anmälas ska gälla för transaktioner som har genomförts före ikraftträdandet. När det gäller ett aktiemarknadsbolags förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation följer det av marknadsmissbruksförordningen att bolaget är skyldigt att upprätta en förteckning som uppfyller kraven i förordningen. Nuvarande bestämmelser om att en förteckning ska sparas i minst fem år och överlämnas till Finansinspektionen på begäran bör gälla förteckningar som har upprättats före ikraftträdandet. Detta bör framgå av övergångsbestämmelser till lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument bör det i en övergångsbestämmelse anges att äldre bestämmelser ska gälla i fråga om överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.
Lagrådet förordar att den i lagrådsremissen föreslagna övergångsbestämmelsen till marknadsmissbrukslagen ska utgå. Enligt 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken ska straff bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs. Gäller annan lag när dom meddelas ska den lagen, enligt samma lagrum, tillämpas om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straff. Bestämmelsen anses generellt tillämplig vid ändringar i strafflagstiftningen och innebär väsentligen att i valet mellan äldre och ny lag ska den lag väljas som för den tilltalade är minst ingripande. Några omständigheter som gör att en särskild övergångsregel ändå är motiverad har enligt Lagrådet inte framkommit. Regeringen gör i denna fråga inte någon annan bedömning än
Lagrådet.
Hänvisningar till S5-8
6. Förslagens konsekvenser
6.1. Förslagens syfte och alternativa lösningar
De lagändringar som föreslås i denna proposition syftar till att ge Finansinspektionen möjlighet att utöva de befogenheter som den behöriga myndigheten har enligt marknadsmissbruksförordningen. Inspektionen föreslås även få möjlighet att ingripa mot vissa överträdelser av förordningens bestämmelser. Förslagen utgör ingen fullständig anpassning av svenska bestämmelser till den nya EU-regleringen. Finansinspektionen ges t.ex. inte alla de befogenheter som den behöriga myndigheten ska ha enligt marknadsmissbruksförordningen för att kunna bedriva en effektiv tillsyn. De lagändringar som föreslås är avsedda att gälla under en begränsad tid, till dess en fullständig anpassning av svensk rätt kan ske.
Svenska Fondhandlareföreningen och Svenskt Näringsliv anser att det faktum att berörda aktörer kommer att behöva hantera två olika regelverk under minst sju månaders tid innebär en ökad arbetsbörda och ökade
kostnader. Enligt regeringens bedömning bör det inte medföra några påtagliga kostnader för berörda aktörer. Som framgår i avsnitt 5.1 är marknadsmissbruksförordningen direkt tillämplig för berörda aktörer. I den utsträckning det i svensk rätt (t.ex. i marknadsmissbrukslagen) kommer att finnas bestämmelser som överlappar marknadsmissbruksförordningen kan de bestämmelserna varken anses strida mot förordningen eller innebära några ytterligare krav. Det hade naturligtvis varit bättre och tydligare för alla berörda aktörer om samtliga de lagändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till marknadsmissbruksförordningen och genomföra marknadsmissbruksdirektivet hade kunnat träda i kraft den 3 juli 2016. När detta inte kan ske skulle dock alternativet att inte införa några bestämmelser alls innebära ett högst osäkert rättsläge, inklusive tveksamhet om Finansinspektionen skulle kunna ingripa för att säkerställa att marknadsmissbruksförordningen följs eller ens att nuvarande bestämmelser i svensk rätt som delvis motsvarar marknadsmissbruksförordningens bestämmelser följs.
Hänvisningar till S6-1
6.2. Berörda företag och andra aktörer
De som berörs av de förslag som lämnas i denna proposition är aktiebolag som omfattas av marknadsmissbruksförordningens tillämpningsområde (bolag vars finansiella instrument handlas på en reglerad marknad eller en MTF-plattform), marknadsoperatörer (börser), värdepappersbolag samt andra som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner i finansiella instrument. Dessutom berörs emittenter, deltagare på marknaden för utsläppsrätter, auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt auktioneringsförordningen samt personer i ledande ställning och dem närstående personer hos sådana företag eller organ. Som nämns ovan (avsnitt 4.2) kommer aktörer med anknytning till utsläppsrätter att beröras av förslagen först fr.o.m. den 3 januari 2017, eller den 3 januari 2018 om förordningen ändras i enlighet med kommissionens nyligen lämnade förslag (COM[2016] 56 final och COM[2016] 57 final).
Marknadsmissbruksförordningen kommer inte heller att omfatta bolag vars finansiella instrument handlas på en OTF-plattform förrän bestämmelser om OTF-plattformar införs i svensk lagstiftning med anledning av genomförandet av MiFID II.
Hänvisningar till S6-2
6.3. Konsekvenser för företag
Enligt nuvarande regelverk gäller anmälningsskyldigheten enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument för personer i ledande ställning, s.k. insynspersoner, i ett aktiemarknadsbolag. Med aktiemarknadsbolag avses ett svenskt aktiebolag som har gett ut aktier vilka är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige (1 § första stycket 1 samma lag). Till följd av en utvidgning (enligt marknadsmissbruksförordningen) av anmälningsskyldigheten till emit-
tenter vars finansiella instrument handlas på en MTF- eller en OTFplattform kommer fler aktiebolag att omfattas av skyldigheten att föra förteckning över vilka personer som omfattas av anmälningsskyldighet och upplysa berörda personer om den skyldigheten. Bolagen kommer även att behöva ta emot anmälningar från personer som är anmälningsskyldiga. De emittenter vars finansiella instrument handlas på en MTFplattform (cirka 300 stycken) är i huvudsak små eller medelstora bolag (enligt definitionen i artikel 4.1.13 i MiFID II). Det är i nuläget svårt att bedöma vilka emittenter som kommer att ha finansiella instrument som handlas på en OTF-plattform, eftersom det i dag inte finns några handelsplatser som betecknas OTF-plattformar. Totalt bedöms cirka 500 bolag beröras av marknadsmissbruksförordningens utökade tillämpningsområde. I dag är det ca 250 bolag som berörs av motsvarande bestämmelser i svensk rätt.
Även deltagare på marknaden för utsläppsrätter omfattas av de nya bestämmelserna, liksom auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt auktioneringsförordningen. Som framgår i avsnitt 4.2 är Riksgäldskontoret den svenska auktionsförrättaren, medan auktionsövervakaren och den auktionsplattform som bl.a. Sverige använder finns på EU-nivå.
Bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen om handelsförbud 30 dagar före offentliggörandet av vissa rapporter innebär att det ankommer på emittenterna att medge undantag från handelsförbudet, något som Finansinspektionen har ansvar för i dag.
Även bestämmelserna om skyldighet att föra insiderförteckningar kommer att omfatta emittenter på reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar samt deltagare på marknaden för utsläppsrätter. I marknadsmissbruksförordningen och kompletterande tekniska standarder för tillsyn kommer det att finnas detaljerade regler om den information som en företeckning ska innehålla. I dag finns det inte några formkrav för en sådan förteckning.
Marknadsoperatörer och värdepappersbolag som driver en handelsplats kommer att vara skyldiga att till Finansinspektionen anmäla varje finansiellt instrument för vilket det har lämnats in en ansökan om upptagande till handel på handelsplatsen, som har tagits upp till handel eller som handlas för första gången. Dessa företag ska även, i vissa fall, anmäla när ett finansiellt instrument inte längre handlas eller är upptaget till handel. Vidare kommer de att vara skyldiga att övervaka och rapportera till Finansinspektionen om handel som kan utgöra insiderhandel eller marknadsmanipulation eller försök därtill. Det senare gäller även andra som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner i finansiella instrument.
För berörda företag kommer de utvidgade skyldigheterna enligt marknadsmissbruksförordningen att innebära ökade kostnader för administration, byggande av nya tekniska system och utbildning av personal om det nya regelverket. Dessa kostnader är konsekvenser av den direkt tillämpliga förordningen och inte av de lagändringar som föreslås i denna proposition. Förslagen innebär dock att den administrativa bördan blir något mindre i förhållande till vad som skulle vara fallet enligt huvudregeln i marknadsmissbruksförordningen i och med att transaktioner som
är genomförda av personer i ledande ställning och deras närstående ska offentliggöras av Finansinspektionen i stället för av berörda företag.
Förslaget att Finansinspektionen ska kunna besluta om särskild avgift för överträdelser av marknadsmissbruksförordningen innebär inte att berörda företag kommer kunna påföras högre sanktionsavgifter än vad som enligt nuvarande bestämmelser är fallet i dag för motsvarande överträdelser.
Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen anser att regeringen bör ge Finansinspektionen i uppdrag att på sin webbplats upplysa om regelverket på marknadsmissbruksområdet i sin helhet (och även om annan reglering på finansmarknadsområdet med EU-anknytning). Regeringen konstaterar att den EU-rättsliga regleringen på finansmarknadsområdet har ökat i omfattning och komplexitet under de senaste åren och att den därför kan upplevas som svåröverskådlig. Att eventuellt ge Finansinspektionen ett uppdrag att på sin webbplats informera om den samlade regleringen på finansmarknadsområdet är emellertid ingen fråga som bör hanteras i det förevarande lagstiftningsärendet.
Hänvisningar till S6-3
- Prop. 2015/16:120: Avsnitt 6.5.1
6.4. Konsekvenser för enskilda
Reglerna om anmälningsskyldighet enligt marknadsmissbruksförordningen kan bli betungande för personer i ledande ställning, eftersom tidsfristen för anmälan förkortas från fem till tre arbetsdagar. Vidare omfattas fler transaktioner av anmälningsskyldigheten, t.ex. transaktioner inom ramen för kapitalförsäkringar som enligt nuvarande bestämmelser är undantagna från anmälningsskyldighet. Det senare innebär en utökad transparens som länge har efterfrågats av bl.a. marknadsaktörer i Sverige. Enligt nuvarande bestämmelser ska personer i ledande ställning även anmäla sina närståendes innehav. Enligt marknadsmissbruksförordningen har närstående ett eget ansvar att anmäla, vilket å ena sidan blir betungande för dessa personer men å andra sidan innebär en lättnad för personerna i ledande ställning. Samtidigt ska personer i ledande ställning underrätta sina närstående om anmälningsskyldigheten. Den tröskel för anmälningsskyldigheten som gäller enligt förordningen kan möjligen utgöra en lättnad för vissa personer i ledande ställning. För de som regelmässigt gör transaktioner t.ex. under ett aktiesparprogram kan det tvärtom vara svårare att hålla reda på när tröskeln har passerats än att regelmässigt anmäla transaktioner.
Handelsförbudet enligt marknadsmissbruksförordningen omfattar endast personer i ledande ställning hos en emittent, dvs. det riktas inte mot närstående till sådana personer.
Bestämmelserna om insiderförteckningar innebär även att enskilda kommer att behöva uppge mer detaljerade uppgifter, i förhållande till i dag, till det bolag som upprättar förteckningen.
De nämnda konsekvenserna följer, i likhet med konsekvenserna för de berörda företagen, av den direkt tillämpliga marknadsmissbruksförordningen och inte av förslagen i denna proposition.
Förslaget att Finansinspektionen ska kunna besluta om särskild avgift för överträdelser av marknadsmissbruksförordningen innebär inte att be-
rörda personer kommer att kunna påföras högre sanktioner än vad som är fallet i dag för motsvarande överträdelser enligt nuvarande bestämmelser.
6.5. Konsekvenser för staten
6.5.1. Finansinspektionen
Att Finansinspektionen utses till behörig myndighet enligt marknadsmissbruksförordningen innebär en ökad arbetsbörda för Finansinspektionen. Finansinspektionens utökade ansvar framgår av avsnitt 5.2.
Eftersom det i denna proposition inte lämnas några förslag när det gäller genomförandet i svensk rätt av bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen om den behöriga myndighetens tillsyns- och utredningsbefogenheter samt sanktionsbestämmelser, kommer Finansinspektionens möjligheter att utreda och ingripa mot överträdelser av förordningen att vara begränsade. Inspektionen kommer dock att ha befogenheter som motsvarar de som finns i dag för övervakningen av gällande bestämmelser om bl.a. anmälningsskyldighet. Finansinspektionen kommer även att ha möjlighet att ingripa mot överträdelser av vissa bestämmelser i förordningen genom att vidta sådana åtgärder som inspektionen kan göra enligt nuvarande bestämmelser. Finansinspektionen kommer dessutom att ansvara för att informera berörda aktörer om de lagändringar som föreslås i denna proposition och hur de förhåller sig till övriga bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen.
Som nämns i avsnitt 6.3 innebär de nya bestämmelserna om anmälningsskyldighet att fler bolag och fler personer omfattas av anmälningsskyldighet. Det innebär för Finansinspektionens del att mängden anmälningar kommer att öka, vilket kommer att innebära ökade kostnader för tillsyn och för prövning av ärenden. Inspektionen kommer även att behöva bygga om sitt datasystem för att ta emot anmälningar om transaktioner av personer i ledande ställning och deras närstående.
Hur stora resurser som Finansinspektionens verksamhet kommer att kräva med anledning av förslagen i denna proposition är svårt att bedöma i nuläget. Detta hänger bl.a. samman med hur stort informationsflödet till Finansinspektionen kommer att bli med anledning av marknadsmissbruksförordningens bestämmelser om anmälningsskyldighet. Finansinspektionen beräknar att tre årsarbetskrafter behöver avsättas för de uppgifter som tillkommer den 3 juli 2016. Regeringen konstaterar att Finansinspektionen genom riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2016 har fått ett resurstillskott som bl.a. ska användas för utökad tillsyn och stärkt konsumentskydd. Finansinspektionen ska således hantera kostnader som uppstår under 2016 inom befintliga ekonomiska ramar.
För sin övervakning ska Finansinspektionen ta ut en årlig avgift av företag under tillsyn (26 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument). Avgiften redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Finansbolagens Förening anser att en sådan avgift är att likställa med en skatt och att avgifter i stället kan tas ut av de bolag som har direkt nytta av tillsynen. Regeringen konstaterar att det i denna proposition inte föreslås någon ändring av den ordning som gäller för de årliga avgifter som Finansinspektionen tar ut.
Hänvisningar till S6-5-1
6.5.2. Ekobrottsmyndigheten
Förslaget om ändring i marknadsmissbrukslagen får inga konsekvenser för Ekobrottsmyndigheten. Finansinspektionens respektive Ekobrottsmyndighetens befogenheter när det gäller att utreda marknadsmissbruk kommer att vara desamma som i dag. Inte heller de övriga förslagen i denna proposition kan anses medföra några konsekvenser för Ekobrottsmyndigheten.
6.5.3. Domstolarna
Finansinspektionens beslut överprövas, om de överklagas, av allmän förvaltningsdomstol. Domstolsverket uppger att det bara under det senaste året har förekommit ett antal utredningar där Finansinspektionen föreslås få ökade ingripande- och tillsynsbefogenheter mot fysiska och juridiska personer. Det kan därför inte uteslutas att den sammantagna måltillströmningen till Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm föranleder ett behov av resurstillskott. Domstolsverket utgår från att Sveriges Domstolar kompenseras för den kostnadsökning förslagen kan komma att innebära. I propositionen föreslås att de nuvarande bestämmelserna om särskild avgift i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ska tillämpas på överträdelser av vissa bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen. Möjligtvis kan den ökade tillströmningen av anmälningar av personer i ledande ställning och deras närstående innebära ett ökat antal överklaganden. Hur stor en ökad måltillströmning kan tänkas bli är svårt att bedöma på förhand, men det torde inte röra sig om mer än ett fåtal mål per år. Eventuella ökade kostnader som har samband med det nya regelverket måste därför anses bli begränsade och ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
6.5.4. Konsekvenser för staten i övrigt
Förslagen bedöms inte leda till några intäkter för staten eller kostnader i övrigt.
7. Författningskommentar
7.1. Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
3 kap. 5 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för styrelseledamöter som tillträder sitt uppdrag att anmäla innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som sparbanken.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ersätts med en hänvisning till marknadsmissbruksförordningen. I artikel 19 i
marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om skyldighet för personer i ledande ställning, och dem närstående personer, att anmäla transaktioner med finansiella instrument. De bestämmelserna ersätter de nuvarande bestämmelserna om anmälningsskyldighet i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, se 3 § den lagen och författningskommentaren till den paragrafen.
Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga. Bestämmelsen rör ett undantag från ett specifikt krav på anmälan om innehav av aktier för det fall anmälningsskyldighet föreligger enligt marknadsmissbruksförordningen. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
7.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
6 kap. 5 §
Ändringarna i paragrafen motsvarar ändringarna i 3 kap. 5 § sparbankslagen. Se författningskommentaren till den paragrafen.
7.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
1 kap. 1 §
Paragrafen innehåller definitioner av olika begrepp som förekommer i lagen. De olika begreppen som definieras anges i bokstavsordning.
I paragrafen införs en definition av marknadsmissbruksförordningen. Marknadsmissbruksförordningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna och bestämmelserna i förevarande lag kompletterar förordningen. Definitionen av förordningen i lagen är därför dynamisk, dvs. eventuella senare lydelser av förordningen omfattas av definitionen. Frågan om huruvida hänvisningar som görs i lagtexten till förordningen är statiska eller dynamiska behandlas i författningskommentaren till berörda bestämmelser (se även avsnitt 5.1).
Ändringarna i definitionerna av aktierelaterat överlåtbart värdepapper och kvalificerade investerare är endast språkliga.
4 kap. 19 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten för ett svenskt aktiebolag att anmäla förvärv eller överlåtelser av egna aktier.
Ändringen innebär att hänvisningen till kommissionens förordning om återköpsprogram ersätts med en hänvisning till marknadsmissbruksförordningen. Enligt marknadsmissbruksförordningen ska den som vill undantas från förbuden mot insiderhandel och marknadsmanipulation anmäla transaktioner som avser återköpsprogram till den behöriga myndigheten (artikel 5.3). I paragrafen klargörs därför att handel som sker i
sådana återköpsprogram som avses i marknadsmissbruksförordningen ska anmälas till Finansinspektionen i stället för till börsen, om det inte följer av föreskrifter enligt 7 kap. 1 § 5 att anmälan ska ske till börsen.
Bestämmelsen rör till vilket organ anmälningar enligt marknadsmissbruksförordningen ska göras. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Övervägandena finns i avsnitt 5.7.
6 kap. 1 a §
Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens rätt att hämta in bl.a. de uppgifter eller handlingar som behövs för inspektionens övervakning av att bestämmelserna i angivna författningar följs.
I paragrafen införs en hänvisning till marknadsmissbrukförordningen. Finansinspektionen får därmed använda sina utredningsbefogenheter enligt paragrafen även i sin övervakning av att bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen följs.
Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga. Bestämmelsen rör möjligheter att ingripa genom föreläggande. Hänvisningen till EU-bestämmelserna är utformad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Övervägandena finns i avsnitt 5.5.
7 kap. 1 §
Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter.
I punkten 5 tas bemyndigandet bort i den del som avser att meddela föreskrifter om hur skyldigheten i 4 kap. 19 § att anmäla förvärv och överlåtelser till Finansinspektionen ska fullgöras. Sådana bestämmelser finns numera i artikel 5.3 i marknadsmissbrukförordningen och detaljerade regler kommer även att finnas i tekniska standarder för tillsyn som kommissionen antar.
Övervägandena finns i avsnitt 5.7.
7.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
6 kap. 5 §
Ändringarna i paragrafen motsvarar ändringarna i 3 kap. 5 § sparbankslagen. Se författningskommentaren till den paragrafen.
7.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument
8 kap. 3 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för svenska värdepapperscentraler att till Finansinspektionen eller åklagare lämna uppgifter om ett avstämningsregisters innehåll i den omfattning det har anknytning till Finansinspektionens tillsyn eller åklagarens utredning av brott. Vad som avses är dels insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan, dels överträdelser av bestämmelserna i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ersätts med en hänvisning till marknadsmissbruksförordningen. Bestämmelserna om anmälningsskyldighet i artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen ersätter de nuvarande bestämmelserna om anmälningsskyldighet i 3–5 §§ lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, se 3 § den lagen och författningskommentaren till den paragrafen. Genom ändringen omfattar skyldigheten att lämna uppgifter om ett avstämningsregisters innehåll även en utredning av överträdelser av marknadsmissbruksförordningen.
Bestämmelsen rör uppgifter som ska lämnas till Finansinspektionen i samband med inspektionens övervakning av att bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen följs. Om uppgifter inte lämnas kan Finansinspektionen vidta åtgärder mot värdepapperscentralen med stöd av bestämmelser i lagen (9 kap.). Hänvisningen till EU-bestämmelserna är utformad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning (se avsnitt 5.1). Eftersom anmälningsskyldigheten enligt 4 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ersätts av artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen görs en följdändring i tredje stycket.
Bestämmelsen rör en möjlighet för en värdepapperscentral att lämna över uppgifter till Finansinspektionen för fullgörande av den anmälningsskyldighet för personer i ledande ställning som föreskrivs i artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen. Detta är en tjänst som en värdepapperscentral kan erbjuda personer som är anmälningsskyldiga. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Övervägandena finns i avsnitten 5.3 och 5.5.
7.6. Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
1 §
Paragrafen innehåller definitioner av olika begrepp som förekommer i lagen. De olika begreppen som definieras anges i bokstavsordning.
I paragrafen införs en definition av marknadsmissbruksförordningen. Förordningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna och bestämmelserna i förevarande lag kompletterar förordningen. Definitionen av förordningen i lagen är därför dynamisk, dvs. eventuella senare lydelser av förordningen omfattas av definitionen. Frågan om huruvida hänvisningar som görs i lagtexten till förordningen är statiska eller dynamiska behandlas i författningskommentaren till berörda bestämmelser (se även avsnitt 5.1).
Enligt regeringens uppfattning finns det inte behov av att, som Svenska
Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen förordar, i lagtexten ange att lagen utgör ett komplement till marknadsmissbruksförordningen. I flera paragrafer i lagen införs upplysningar om de bestämmelser som finns i marknadsmissbruksförordningen. Därtill kommer att lagen inte bara innehåller bestämmelser som kompletterar förordningen utan även bestämmelser om t.ex. anmälningsskyldighet inom myndigheter och kommuner samt för vissa anställda och uppdragstagare.
Nuvarande definition i första stycket 4 av aktiemarknadsbolag samt definitionerna i punkterna 5–8 av moder- och dotterföretag, ordinarie delårsrapport, insiderinformation och reglerad marknad tas bort. Anledningen till det är att samtliga dessa begrepp tas bort ur lagen. Även det nuvarande andra stycket tas bort.
3 §
Ändringen innebär att den nuvarande bestämmelsen om vilka som omfattas av anmälningsskyldighet ersätts med en upplysning om de bestämmelser om anmälningsskyldighet för personer i ledande ställning, och dem närstående personer, som finns i artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen. I förhållande till nuvarande bestämmelser om anmälningsskyldighet innebär bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen att fler personer är skyldiga att anmäla egna transaktioner, se avsnitt 5.3. I artikel 3.1.1 i förordningen finns en definition av finansiella instrument.
I 20 och 21 §§ finns bestämmelser om särskild avgift som ska tas ut av den som åsidosätter sina skyldigheter att göra anmälan enligt bestämmelserna i förordningen.
Bestämmelsen rör en upplysning om de bestämmelser som finns i marknadsmissbruksförordningen. Eftersom det är fråga om en upplysningsbestämmelse anges endast EU-förordningens namn och inte vilken lydelse av den som det hänvisas till, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
4 §
Paragrafen innehåller en bestämmelse om skriftliga förklaringar om hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation enligt artikel 17.4 i marknadsmissbruksförordningen har uppfyllts.
Med anledning av Svenska Fondhandlareföreningens och Svenska
Bankföreningens synpunkter införs i första stycket en upplysning om de bestämmelser om skyldigheten för emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter att offentliggöra insiderinformation som finns i artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen. Eftersom det är fråga om en upplysningsbestämmelse anges endast EU-förordningens namn och inte vilken lydelse av den som det hänvisas till, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Det följer av artikel 17.4 tredje stycket i marknadsmissbruksförordningen att emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter som har skjutit upp offentliggörande av insiderinformation, när informationen offentliggörs, ska informera den behöriga myndigheten, i Sverige Finansinspektionen, om att offentliggörandet skjutits upp. Emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter ska samtidigt ge en skriftlig förklaring till hur de villkor som gäller för att få skjuta upp offentliggörandet har uppfyllts. Genom andra stycket införs i svensk rätt den möjlighet medlemsstaterna har att medge att emittenten eller deltagaren endast på begäran av den behöriga myndigheten behöver lämna en skriftlig förklaring till hur villkoren för att få skjuta upp offentliggörandet uppfylldes (artikel 17.4 tredje stycket sista meningen).
Bestämmelsen i andra stycket rör den förklaring som den som har skjutit upp offentliggörande av insiderinformation ska lämna till Finansinspektionen på begäran och innebär, i förhållande till EU-förordningen, en lättnad för den som ska lämna förklaringen. Hänvisningen till EUbestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen som gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska börja tillämpas först den 3 januari 2017 (artikel 39.4 andra stycket). Som framgår av avsnitt 4.2 har dock kommissionen nyligen föreslagit att tidpunkten för tillämpningen av bestämmelser som i nationell rätt genomför MiFID II och de bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen som är beroende av MiFID II ska skjutas upp ett år, till den 3 januari 2018 (COM[2016] 56 final och COM[2016] 57 final).
Det innebär att också skyldigheten för deltagare på marknaden för utsläppsrätter att lämna en förklaring enligt paragrafen börjar gälla först när de bestämmelser som är beroende av MiFID II ska börja tillämpas.
Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
9 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om det insynsregister som Finansinspektionen ska föra.
I första stycket görs en följdändring med anledning av att anmälningsskyldigheten för insynspersoner i stället för i lagen regleras i marknadsmissbruksförordningen.
Bestämmelsen rör de uppgifter som Finansinspektionen ska föra in i insynsregistret när de har anmälts enligt marknadsmissbruksförordningen. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Övriga ändringar i paragrafen är av endast redaktionell art. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
10 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om att Finansinspektionen ska offentliggöra uppgifter om transaktioner genomförda av personer i ledande ställning och av deras närstående. Genom paragrafen införs i svensk rätt den möjlighet medlemsstaterna har att föreskriva en skyldighet för den behöriga myndigheten att offentliggöra uppgifter som enligt huvudregeln i förordningen annars skulle ha ankommit på emittenter, deltagare på marknaden för utsläppsrätter eller auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare (artikel 19.3 tredje stycket i marknadsmissbruksförordningen).
Bestämmelser om hur offentliggörandet ska ske kommer att finnas i tekniska standarder för genomförande som kommissionen antar.
Bestämmelsen rör Finansinspektionens skyldighet att offentliggöra de uppgifter som har anmälts till insynsregistret enligt marknadsmissbruksförordningen. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
10 a §
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att föra insiderförteckning.
Ändringen innebär att de materiella bestämmelserna om skyldigheten för vissa aktiebolag att föra en förteckning över personer som har tillgång till insiderinformation ersätts med en upplysning om motsvarande bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen. I förhållande till nuvarande bestämmelser om insiderförteckning innebär bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen att fler än aktiemarknadsbolagen är skyldiga att föra insiderförteckningar. Enligt förordningen omfattar skyldigheten emittenter, deltagare på marknaden för utsläppsrätter och auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare. Bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen som gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter, auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare ska börja tillämpas först den 3 januari 2017 (artikel 39.4 sista stycket i marknadsmissbruksförordningen). Som framgår av avsnitt 4.2 har dock kommissionen nyligen föreslagit att tidpunkten för tillämpningen av bestämmelser som i nationell rätt genomför MiFID II och de bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen som är beroende av MiFID II ska skjutas upp ett år, till den 3 januari 2018 (COM[2016] 56 final och COM[2016] 57 final).
Bestämmelsen rör en upplysning om de bestämmelser som finns i marknadsmissbruksförordningen. Eftersom det är fråga om en upplysningsbestämmelse anges endast EU-förordningens namn och inte vilken
lydelse av den som det hänvisas till, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
I 20 och 21 §§ finns bestämmelser om särskild avgift som ska tas ut av den som åsidosätter sina skyldigheter att föra insiderförteckning eller de skyldigheter som gäller beträffande sådana förteckningar enligt förordningen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.4.
15 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om förbud för vissa personer att genomföra transaktioner med vissa finansiella instrument under en period av trettio dagar innan information som rör instrumenten har offentliggjorts. I artikel 3.1.1 i marknadsmissbruksförordningen finns en definition av finansiella instrument.
Ändringen innebär att de materiella bestämmelserna om att den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag inte får handla med aktier i bolaget under vissa perioder ersätts med en upplysning om motsvarande bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen. Handelsförbudet enligt förordningen omfattar alla som omfattas av definitionen av personer i ledande ställning (artikel 3.1.25 i marknadsmissbruksförordningen) i en emittent. Förbudet i förordningen omfattar till skillnad från det nuvarande förbudet inte de som är närstående till personer i ledande ställning.
I 20 och 21 §§ finns bestämmelser om särskild avgift som ska tas ut av den som genomför transaktioner i strid med förordningen.
Bestämmelsen rör en upplysning om de bestämmelser som finns i marknadsmissbruksförordningen. Eftersom det är fråga om en upplysningsbestämmelse anges endast EU-förordningens namn och inte vilken lydelse av den som det hänvisas till, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
17 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens övervakning.
I första stycket, som är nytt, anges att Finansinspektionen i Sverige är den behöriga myndigheten som avses i marknadsmissbruksförordningen. Det innebär att Finansinspektionen kommer att ha de befogenheter som den behöriga myndigheten har direkt på grund av förordningen. Finansinspektionen blir t.ex. behörig att ta emot anmälningar av personer i ledande ställning (artikel 19.2 i marknadsmissbruksförordningen) och information om att en emittent har skjutit upp offentliggörandet av insiderinformation (artikel 17.4 sista stycket).
Bestämmelsen rör vilken myndighet som i Sverige ska vara behörig myndighet enligt marknadsmissbruksförordningen. Det är av stor vikt för tilltron till det finansiella systemet och dess funktion att det finns en behörig myndighet vars befogenhet att agera inte kan ifrågasättas. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är därför utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1). Som Lagrådet påpekar finns det anledning att i samband med en ändring av förordningen uppmärksamma om den behöriga myndigheten enligt förordningen ges nya uppgifter och
då överväga om den uppgiften lämpligen kan och bör anförtros den nu utpekade myndigheten, Finansinspektionen.
Ändringen i andra stycket är en ren följdändring med anledning av ändringen i första stycket.
I 18 § finns en upplysning om att Finansinspektionen får använda sina utredningsbefogenheter enligt 6 kap. 1 a § lagen om handel med finansiella instrument för att utreda eventuella överträdelser av bestämmelserna i förevarande lag och i marknadsmissbruksförordningen. I 20 och 21 §§ finns bestämmelser om särskild avgift som ska tas ut av den som åsidosätter sina skyldigheter enligt förordningen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
18 §
Paragrafen innehåller en upplysning om befogenheter som Finansinspektionen har.
Paragrafen kompletteras med en upplysning om att den frågerätt som Finansinspektionen har enligt 6 kap. 1 a § lagen om handel med finansiella instrument även omfattar Finansinspektionens övervakning av marknadsmissbruksförordningen.
Bestämmelsen rör en upplysning om bestämmelser om övervakningen av att marknadsmissbruksförordningen följs. Eftersom det är fråga om en upplysningsbestämmelse anges endast EU-förordningens namn och inte vilken lydelse av den som det hänvisas till, s.k. dynamisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Övervägandena finns i avsnitt 5.5.
20 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om de överträdelser för vilka Finansinspektionen ska besluta att en särskild avgift ska tas ut. Bestämmelser om beräkning av särskild avgift finns i 21 §.
Punkten 1, som motsvarar nuvarande punkten 4, avser åsidosättanden av skyldigheter som gäller beträffande insiderförteckning. Skyldigheten att föra insiderförteckning enligt marknadsmissbruksförordningen omfattar fler än de som omfattas av den skyldigheten enligt nuvarande bestämmelser, se författningskommentaren till 10 §.
Punkten 2, som delvis motsvarar nuvarande punkten 1, avser åsidosättanden av skyldigheten att se till att de som tas upp i en insiderförteckning skriftligen bekräftar att de är medvetna om sina skyldigheter. I förordningen anges att bl.a. emittenter ska vidta alla rimliga åtgärder för att se till att de som tas upp i insiderförteckningen skriftligen bekräftar att de är medvetna om sina skyldigheter (artikel 18.2). Det är inte närmare reglerat vilka typer av åtgärder som avses.
Punkten 3, som delvis motsvarar nuvarande punkterna 1 och 2, avser åsidosättanden av anmälningsskyldigheten för personer i ledande ställning samt dem närstående personer. Anmälningsskyldigheten enligt marknadsmissbruksförordningen omfattar fler än de som omfattas av den skyldigheten enligt nuvarande bestämmelser, se författningskommentaren till 3 §.
Punkten 4, som delvis motsvarar nuvarande punkten 1, avser åsidosättanden av skyldigheten att föra en förteckning över anmälningsskyldiga personer och att underrätta dessa personer om anmälnings-
skyldigheten. Skyldigheten att föra en förteckning har inte någon direkt motsvarighet i nuvarande bestämmelser.
Som Svenskt Näringsliv påpekar åligger det personer i ledande ställning, och inte emittenten, att underrätta sina närstående om anmälningsskyldigheten. Enligt regeringens uppfattning finns det inte något behov av att, som Svenskt Näringsliv förordar, dela upp punkten i flera punkter. De skyldigheter som de berörda ska fullgöra regleras i marknadsmissbruksförordningen (artikel 19). Skyldigheten att underrätta personer i ledande ställning om anmälningsskyldigheten ankommer på emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter (artikel 19.5 första stycket). Skyldigheten att underrätta närstående personer om anmälningsskyldigheten ankommer på personer i ledande ställning (artikel 19.5 andra stycket). Särskild avgift ska tas ut av den som åsidosätter någon av dessa skyldigheter.
Punkten 5, som delvis motsvarar nuvarande punkten 3, avser överträdelser av förbudet för personer i ledande ställning att genomföra transaktioner under vissa perioder. Tillämpningsområdet för förbudet enligt marknadsmissbruksförordningen omfattar även andra personkategorier än dem som omfattas av förbudet enligt nuvarande bestämmelser. Till skillnad från det nuvarande förbudet omfattas inte närstående, se författningskommentaren till 15 §.
Den ordning i vilken de olika överträdelserna anges i paragrafen ändras så att den motsvarar den ordning i vilken de berörda bestämmelserna anges i marknadsmissbruksförordningen.
Bestämmelsen rör ingripanden mot personer som åsidosätter sina skyldigheter enligt marknadsmissbruksförordningen. Hänvisningen till EU-bestämmelserna är utformad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Övervägandena finns i avsnitt 5.5.
21 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av den särskilda avgift som ska tas ut enligt 20 §.
De avgifter som ska tas ut ändras inte i förhållande till det som i dag gäller för överträdelser av motsvarande bestämmelser i lagen. Ordningen i paragrafen ändras i enlighet med den ordning som anges i 20 §. Övriga ändringar är av redaktionell eller språklig art.
Övervägandena finns i avsnitt 5.5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Punkten 1 anger när lagen träder i kraft. Detta datum överensstämmer med det datum när marknadsmissbruksförordningen ska börja tillämpas (artikel 39.2).
Av punkten 2 följer att äldre bestämmelser ska tillämpas i fråga om anmälningsskyldighet som uppkommit före ikraftträdandet. Det innebär att nuvarande bestämmelser om t.ex. den tidsfrist inom vilken förändring av en insynspersons innehav ska anmälas till Finansinspektionen gäller för förändringar som har skett före ikraftträdandet.
Av punkten 3 följer att förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation som har upprättats före ikraftträdandet ska sparas och
överlämnas till Finansinspektionen i enlighet med äldre bestämmelser. Skyldigheten att uppdatera en sådan förteckning gäller dock inte längre när lagen träder i kraft. Från och med det datumet ska bestämmelserna om insiderförteckningar i marknadsmissbruksförordningen tillämpas när det gäller förteckningar som ska upprättas över personer som har tillgång insiderinformation.
Av punkten 4 framgår att äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 5.8.
7.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
9 §
Paragrafen, som genomför artikel 1.3 i marknadsmissbruksdirektivet, innehåller undantag från bestämmelserna om insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan för handel som sker i återköpsprogram och på stabilisering av värdepapper. Stabilisering av värdepapper kan ske genom handel med värdepapper eller relaterade instrument (artikel 5.4 i marknadsmissbruksförordningen). Definitioner av värdepapper och relaterade instrument finns i marknadsmissbruksförordningen (artikel 3.2 a och b).
Ändringen görs endast som en följdändring med anledning av att beskrivningen av vilka program och åtgärder som undantas har flyttats från kommissionens genomförandeförordning om återköpsprogram till marknadsmissbruksförordningen och innebär inte någon ändring i sak.
Bestämmelsen rör undantag från bestämmelserna om insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan. Hänvisningen till EU-bestämmelserna är utformad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning (se avsnitt 5.1).
Övervägandena finns i avsnitt 5.7 .
7.8. Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
8 kap. 45 §
Ändringarna i paragrafen motsvarar ändringarna i 3 kap. 5 § sparbankslagen. Se författningskommentaren till den paragrafen.
72
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
I
(Lagstiftningsakter)
FÖRORDNINGAR
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 596/2014
av den 16 april 2014
om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets
och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och
2004/72/EG
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( 1 ),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 2 ),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 3 ), och
av följande skäl:
(1)
En verklig inre marknad för finansiella tjänster är avgörande för ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen
i unionen.
(2)
För en integrerad, effektiv och öppen finansmarknad krävs marknadsintegritet. Väl fungerande värdepappersmark
nader som har allmänhetens förtroende är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och välstånd. Marknadsmissbruk
skadar finansmarknadernas integritet och allmänhetens förtroende för värdepapper och derivatinstrument.
(3)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG ( 4 ) fullbordade och uppdaterade unionens rättsliga ram för att
skydda marknadens integritet. Med tanke på lagstiftningens, marknadens och teknikens utveckling sedan det
direktivet trätt i kraft, som har medfört betydande förändringar av den finansiella miljön, bör det direktivet nu
ersättas. En ny normativ rättsakt behövs också för att säkerställa att det finns enhetliga bestämmelser, tydliga
centrala begrepp och en enhetlig regelbok i linje med slutsatserna från rapporten av den 25 februari 2009 av
högnivågruppen för finansiell tillsyn inom EU, med Jacques de Larosière som ordförande (nedan kallad Larosière
gruppen).
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/1
( 1 ) EUT C 161, 7.6.2012, s. 3.
( 2 ) EUT C 181, 21.6.2012, s. 64.
( 3 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 september 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 april 2014.
( 4 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan
(marknadsmissbruk) (EUT L 96, 12.4.2003, s. 16).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
73
(4)
En mer enhetlig och fastare ram måste fastställas för att bevara marknadens integritet, undvika potentiellt regle
ringsarbitrage, säkerställa ansvarsskyldighet vid försök till manipulation och öka rättssäkerheten och förenkla
lagstiftningen för marknadsaktörer. Denna förordning syftar till att på ett avgörande sätt bidra till en väl fun
gerande inre marknad och bör följaktligen grundas på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktions
sätt (EUF-fördraget), såsom den tolkats i fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol.
(5)
För att undanröja kvarvarande hinder för handel och motverka betydande snedvridning av konkurrensen till följd
av lagstiftningsskillnader på nationell nivå, samt för att förhindra att andra hinder för handel och snedvridningar av
konkurrensen uppstår, är det nödvändigt att anta en förordning som inför en mer enhetlig tolkning av unionens
ramverk avseende marknadsmissbruk och som tydligare fastställer regler som ska tillämpas i alla medlemsstater.
Marknadsmissbrukskraven får formen av en förordning, vilket säkerställer att de kraven är direkt tillämpliga. Detta
bör säkerställa enhetliga villkor genom att förhindra uppkomsten av olikartade nationella krav till följd av inför
livandet av ett direktiv. Denna förordning kommer att kräva att alla personer följer samma regler i hela unionen.
Den kommer också att förenkla lagstiftningen och sänka företagens kostnader för att efterleva den, i synnerhet när
det gäller företag som har gränsöverskridande verksamhet, och den kommer att bidra till att undanröja sned
vridning av konkurrensen.
(6)
I kommissionens meddelande av den 25 juni 2008 om En ”Small Business Act” för Europa uppmanas unionen och
dess medlemsstater att utarbeta bestämmelser för att minska den administrativa bördan, att anpassa lagstiftningen
till behoven hos emittenterna på marknader för små och medelstora företag och att underlätta tillgången till
finansiering för dessa emittenter. Ett antal bestämmelser i direktiv 2003/6/EG medför administrativa bördor för
emittenterna, särskilt för emittenter av finansiella instrument som godkänts för handel på tillväxtmarknader för
små och medelstora företag, och dessa bördor bör minskas.
(7)
Marknadsmissbruk är ett begrepp som omfattar olagliga beteenden på finansmarknaderna, och vid tillämpning av
denna förordning bör begreppet anses omfatta insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och mark
nadsmanipulation. Sådant beteende hindrar fullständig öppenhet på marknaden som är en förutsättning för handel
för alla ekonomiska aktörer på integrerade finansmarknader.
(8)
Tillämpningsområdet för direktiv 2003/6/EG inriktade sig på finansiella instrument upptagna till handel på en
reglerad marknad, eller för vilka det har lämnats in en ansökan om upptagande till handel på en sådan marknad.
De senaste åren har man emellertid i allt högre grad handlat med finansiella instrument på multilaterala handels
plattformar (MTF-plattformar). Det finns också finansiella instrument som handlas endast på andra typer av
organiserade handelsplattformar (OTF-plattformar) eller endast över disk (OTC). Denna förordnings tillämpnings
område bör därför utvidgas till att innefatta varje finansiellt instrument som handlas på en reglerad marknad, MTF-
plattform eller OTF-plattform, och varje annat beteende eller annan handling som kan påverka ett sådant finansiellt
instrument, oavsett om detta äger rum på en handelsplats eller inte. När det gäller vissa typer av MTF-plattformar,
vilka liksom reglerade marknader bistår företag med att anskaffa eget kapital, gäller förbudet mot marknadsmiss
bruk även när en ansökan om upptagande till handel på en sådan marknad har gjorts. Tillämpningsområdet för
denna förordning bör därför inbegripa finansiella instrument för vilka en ansökan om upptagande till handel på en
MTF-plattform har gjorts. Detta bör förbättra investerarskyddet, upprätthålla marknadens integritet och säkerställa
att marknadsmissbruk av sådana instrument är entydigt förbjudet.
(9)
För att främja öppenhet bör operatörer av en reglerad marknad, en MTF- eller OTF-plattform omgående meddela
sina behöriga myndigheter uppgifter om de finansiella instrument som de har tagit upp till handel, för vilka det har
gjorts en ansökan om upptagande till handel eller som har handlats på deras handelsplatser. En andra anmälan bör
göras om instrumentet inte längre är upptaget till handel. Sådana skyldigheter bör även gälla för finansiella
instrument för vilka det inlämnats en ansökan om upptagande till handel på deras handelsplatser och finansiella
instrument som har upptagits till handel innan denna förordning trädde i kraft. Anmälningarna, bör de behöriga
myndigheterna lämna in till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), och Esma bör offent
liggöra en förteckning över alla de anmälda finansiella instrumenten. Denna förordning tillämpas på finansiella
instrument oavsett om de tas upp eller inte på den förteckning som offentliggörs av Esma.
(10)
Det är möjligt att vissa finansiella instrument som inte handlas på en handelsplats utnyttjas för marknadsmissbruk.
Detta inkluderar finansiella instrument vars pris eller värde är beroende av eller påverkar finansiella instrument som
handlas på en handelsplats, eller vars handel påverkar priset eller värdet på andra finansiella instrument som
SV
L 173/2
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
74
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
handlas på en handelsplats. Exempel på när sådana instrument kan användas för marknadsmissbruk är bland annat
insiderinformation om en aktie eller obligation som kan utnyttjas för att köpa ett derivat av denna aktie eller
obligation, eller ett index vars värde är beroende av denna aktie eller obligation. När ett finansiellt instrument
används som ett referenspris kan ett OTC-derivat utnyttjas för att dra fördel av manipulerade priser eller för att
manipulera priset på ett finansiellt instrument som handlas på en handelsplats. Ytterligare ett exempel är en
planerad emission av nya värdepapper som inte i övrigt omfattas av förordningens tillämpningsområde, men
där handel med dessa värdepapper skulle kunna påverka priset eller värdet på existerande börsnoterade värdepap
per som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Denna förordning täcker även den situation där priset
eller värdet på ett instrument som handlas på en handelsplats är beroende av ett OTC-instrument. Samma princip
bör tillämpas på spotavtal avseende råvaror vars pris baseras på derivatets pris, samt på köp av spotavtal avseende
råvaror till vilka finansiella instrument hänför sig.
(11)
Handel med värdepapper eller relaterade instrument för stabilisering av värdepapper eller handel med egna aktier i
återköpsprogram kan vara berättigad av ekonomiska skäl och bör därför, under vissa omständigheter, undantas
från förbuden mot marknadsmissbruk, förutsatt att handeln äger rum med beaktande av nödvändig öppenhet så
att relevant information om stabiliseringen eller återköpsprogrammen offentliggörs.
(12)
Handel med egna aktier i återköpsprogram och stabilisering av ett finansiellt instrument som inte omfattas av
undantagen enligt denna förordning bör inte i sig anses utgöra marknadsmissbruk.
(13)
Medlemsstater, medlemmar av Europeiska centralbankssystemet (ECBS), ministerier och andra myndigheter och
specialföretag för en eller flera medlemsstater samt unionen och vissa andra offentliga organ eller personer som
handlar på deras vägnar bör kunna föra penning- eller växelkurspolitik eller förvalta offentlig skuld utan begräns
ningar, i den mån verksamheten utförts i allmänhetens intresse och endast inom ramen för den politiken. Inte
heller bör begränsning ske av transaktioner eller handelsorder som utförs eller beteenden av unionen, ett speci
alföretag för en eller flera medlemsstater, Europeiska investeringsbanken, Europeiska finansiella stabiliseringsfacili
teten och Europeiska stabilitetsmekanismen eller en internationell finansiell institution inrättad av två eller fler
medlemsstater för att anskaffa finansiering och ge finansiellt bistånd till förmån för sina medlemmar. Ett sådant
undantag från denna förordnings tillämpningsområde kan, i enlighet med denna förordning, utvidgas till vissa
offentliga organ med uppdrag att förvalta eller delta i förvaltningen av offentlig skuld och centralbanker i tredje
länder. Samtidigt bör undantagen för penning- eller växelkurspolitik eller förvaltning av offentlig skuld inte
utvidgas till fall när dessa organ utför transaktioner, handelsorder eller beteenden annat än inom ramen för den
politiken eller när personer som arbetar för de organen utför transaktioner, handelsorder eller beteenden för egen
räkning.
(14)
Förnuftiga investerare baserar sina investeringsbeslut på information som de redan har tillgång till, alltså tillgänglig
förhandsinformation. Därför bör frågan om en förnuftig investerare, i samband med ett investeringsbeslut, rim
ligtvis skulle beakta en viss uppgift utvärderas på grundval av den tillgängliga förhandsinformationen. En sådan
bedömning måste ta hänsyn till de förväntade effekterna av dessa uppgifter i ljuset av den berörda emittentens
verksamhet som helhet, informationskällans tillförlitlighet och alla andra marknadsvariabler som kan förväntas
påverka de finansiella instrumenten, de relaterade spotavtalen avseende råvaror, eller de auktionerade produkter
som är baserade på utsläppsrätterna under de givna omständigheterna.
(15)
Efterhandsinformation kan användas för att kontrollera antagandet att förhandsinformationen var priskänslig, men
bör inte användas för att vidta åtgärder mot personer som drog rimliga slutsatser av den förhandsinformation de
hade tillgång till.
(16)
När insiderinformation rör ett förlopp som sker i etapper kan varje etapp i förloppet såväl som förloppet som
helhet utgöra insiderinformation. Ett mellanliggande steg i en över tiden pågående process kan i sig utgöra
omständigheter eller en händelse som föreligger eller som det finns faktiska utsikter för att den kan komma att
föreligga eller inträffa, på grundval av en övergripande bedömning av faktorer som föreligger vid den relevanta
tidpunkten. Detta begrepp bör emellertid inte tolkas så att omfattningen av omständigheternas eller händelsernas
effekt på priserna på de berörda finansiella instrumenten bör tas i beaktande. Ett mellanliggande steg bör anses
vara insiderinformation om det i sig uppfyller de kriterier för insiderinformation som fastställs i denna förordning.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/3
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
75
(17)
Information som avser en händelse eller omständigheter som utgör ett mellanliggande steg i en över tiden
pågående process kan exempelvis hänföra sig till läget i avtalsförhandlingar, villkor som provisoriskt godkänts i
avtalsförhandlingar, möjligheten för placering av finansiella instrument, villkor för marknadsföring av finansiella
instrument, provisoriska villkor för placeringen av finansiella instrument, eller överväganden om att införa ett
finansiellt instrument i ett större index eller om att utesluta ett finansiellt instrument från ett sådant index.
(18)
Rättssäkerheten bör förbättras för marknadsdeltagarna genom en mer detaljerad definition av två av de aspekter
som är väsentliga för definitionen av insiderinformationen och betydelsen av dess potentiella effekter på priserna
på de finansiella instrumenten, de relaterade spotavtalen avseende råvaror eller de auktionerade produkter som är
baserade på utsläppsrätterna. För derivat som är grossistenergiprodukter, bör information som ska offentliggöras i
enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 ( 1 ) anses som insiderinformation.
(19)
Syftet med denna förordning är inte att förbjuda diskussioner av allmän natur mellan aktieägare och företags
ledningen om affärs- och marknadsutvecklingen med avseende på en emittent. Sådana förbindelser är väsentliga för
att marknaden ska fungera effektivt och bör inte förbjudas genom denna förordning.
(20)
Spotmarknader och relaterade derivatmarknader är nära sammankopplade och globala, och marknadsmissbruk kan
ske över båda dessa marknader och över gränser, vilket kan leda till avsevärda systemrisker. Detta gäller för både
insiderhandel och marknadsmanipulation. I synnerhet kan insiderinformation från en spotmarknad vara till nytta
för en person som handlar på en finansiell marknad. Insiderinformation avseende ett råvaruderivat bör definieras
som information som dels uppfyller den allmänna definitionen av insiderinformation avseende finansmarknader
och som dels måste offentliggöras i enlighet med lagar och andra bestämmelser på unionsnivå eller nationell nivå,
marknadsregler, avtal eller sedvänjor på de derivat- eller spotmarknaderna avseende råvaror. Goda exempel på
sådana regler inbegriper förordning (EU) nr 1227/2011 för energimarknaden och Joint Organisations Database
Initiative (Jodi)-databasen för olja. Sådan information kan fungera som grund för marknadsaktörers beslut att börja
handla med råvaruderivat eller relaterade spotavtal avseende råvaror, och bör därför utgöra insiderinformation som
måste offentliggöras om den kan förväntas ha en väsentlig inverkan på priset på sådana derivat eller relaterade
spotavtal avseende råvaror.
Strategier för manipulation kan också omfatta spotmarknader och derivatmarknader. Handel med finansiella
instrument, inklusive råvaruderivat, kan användas för att otillbörligt påverka relaterade spotavtal avseende råvaror,
och spotavtal avseende råvaror kan användas för att manipulera relaterade finansiella instrument. Förbudet mot
marknadsmanipulation bör fånga dessa ömsesidiga kopplingar. Det är dock varken lämpligt eller praktiskt möjligt
att utvidga denna förordnings räckvidd till att omfatta beteenden som inte berör finansiella instrument, t.ex. handel
med spotavtal avseende råvaror som endast påverkar spotmarknaden. När det specifikt gäller grossistenergipro
dukter bör de behöriga myndigheterna beakta särdragen i definitionerna i förordning (EU) nr 1227/2011 när de
tillämpar definitionerna av insiderinformation, insiderhandel och marknadsmanipulation enligt denna förordning
på finansiella instrument relaterade till grossistenergiprodukter.
(21)
Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EU ( 2 ) är kommissionen, medlemsstaterna och andra offi
ciellt utsedda organ bland annat ansvariga för det tekniska utfärdandet av utsläppsrätter, deras fria tilldelning till
industrisektorer och nya aktörer som kan komma i fråga för detta och, mer allmänt, utvecklingen och genom
förandet av unionens klimatpolitiska ram, som stöder tillhandahållandet av utsläppsrätter för köpare inom unio
nens system för handel med utsläppsrätter. Dessa offentliga organ kan, inom ramen för utövandet av sina upp
gifter, bland annat ha tillgång till priskänslig icke-offentlig information och enligt direktiv 2003/87/EG kan de
behöva göra vissa marknadstransaktioner avseende utsläppsrätter. Till följd av klassificeringen av utsläppsrätter som
finansiella instrument som ett led i översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG ( 3 ), kommer
även dessa instrument att omfattas av denna förordning.
SV
L 173/4
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossist
marknaderna för energi (EUT L 326, 8.12.2011, s. 1).
( 2 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för
växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).
( 3 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring
av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets
direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).
76
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
För att bevara de befogenheter som kommissionen, medlemsstaterna och andra officiellt utsedda organ har att
utveckla och genomföra unionens klimatpolitik, bör dessa offentliga organs verksamhet, i den mån verksamheten
utförts i allmänhetens intresse och uttryckligen inom ramen för denna politik och avseende utsläppsrätter, un
dantas från tillämpningen av denna förordning. Ett sådant undantag bör inte ha en negativ effekt på den över
gripande marknadsöppenheten, eftersom dessa offentliga organ har lagstadgade förpliktelser att bedriva sin verk
samhet på ett sätt som säkerställer ett ordentligt, rättvist och icke-diskriminerande offentliggörande av och tillgång
till alla nya beslut, händelser och uppgifter som är av priskänslig natur. Det finns dessutom skyddsåtgärder för ett
rättvist och icke-diskriminerande offentliggörande av särskild priskänslig information som innehas av offentliga
myndigheter enligt direktiv 2003/87/EC och de genomförandebestämmelser som antagits till följd av det direktivet.
Samtidigt bör undantaget för offentliga organ som utför verksamhet inom ramen för unionens klimatpolitik inte
gälla i fall när de offentliga organen utför verksamhet eller transaktioner som inte sker inom ramen för unionens
klimatpolitik eller när personer som arbetar för ett av dessa organ utövar verksamhet eller transaktioner för egen
räkning.
(22)
Enligt artikel 43 i EUF-fördraget, och för genomförandet av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-
fördraget, är kommissionen, medlemsstaterna och andra officiellt utsedda organ bland annat ansvariga för att utöva
den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Vid utförandet av dessa uppgifter
genomför dessa offentliga organ verksamhet och vidtar åtgärder för att förvalta jordbruks- och fiskerimarknaderna,
även genom offentlig intervention och införande av ytterligare importtullar eller uppskov av sådana tullar. Med
hänsyn till denna förordnings tillämpningsområde, vissa bestämmelser i förordningen som omfattar spotavtal
avseende råvaror vilka påverkar eller kan förväntas påverka finansiella instrument och finansiella instrument
vars värde är beroende av värdet på spotavtalet avseende råvaror och vilka påverkar eller kan förväntas påverka
spotavtal avseende råvaror, är det nödvändigt att säkerställa att kommissionens, medlemsstaternas och andra
officiellt utsedda organs verksamhet inte begränsas när det gäller att utöva den gemensamma jordbrukspolitiken
och unionens gemensamma fiskeripolitik.
För att bevara de befogenheter som kommissionen, medlemsstaterna och andra officiellt utsedda organ har att
utveckla och utöva den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens gemensamma fiskeripolitik, bör deras
verksamhet, i den mån verksamheten utförts i allmänhetens intresse och uttryckligen i syfte att uppfylla den
politiken, undantas från tillämpningen av denna förordning. Ett sådant undantag bör inte ha en negativ effekt
på den övergripande marknadsöppenheten, eftersom dessa offentliga organ har lagstadgade förpliktelser att bedriva
sin verksamhet på ett sätt som säkersställer ett ordentligt, rättvist och icke-diskriminerande offentliggörande av och
tillgång till alla nya beslut, händelser och uppgifter som är av priskänslig natur. Samtidigt bör undantaget för
offentliga organ som utövar verksamhet i syfte att uppfylla unionens gemensamma jordbrukspolitik och unionens
gemensamma fiskeripolitik inte gälla när de offentliga organen utför verksamhet eller transaktioner som inte utövas
i syfte att uppfylla den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens gemensamma fiskeripolitik eller när per
soner som arbetar för ett av de organen utövar verksamhet eller transaktioner för egen räkning.
(23)
De huvudsakliga kännetecknen för insiderhandeln består i att en oberättigad fördel uppnås från insiderinformation
till nackdel för tredje parter som är omedvetna om sådan information, och följaktligen leder detta till att finans
marknadernas integritet och investerarnas förtroende undergrävs. Förbudet mot insiderhandel bör följaktligen till
lämpas när en person som förfogar över insiderinformation otillbörligt utnyttjar den fördel som denna information
ger och utför en transaktion i enlighet med denna information genom att förvärva eller avyttra, eller försöka
förvärva eller avyttra, eller genom att återkalla eller ändra, eller försöka återkalla eller ändra, en handelsorder att
förvärva eller avyttra finansiella instrument som omfattas av denna information, för egen eller annans räkning,
direkt eller indirekt. Utnyttjande av insiderinformation kan även bestå i handel med utsläppsrätter och derivat av
dessa och budgivning vid sådana auktioner för utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på
sådana som hålls enligt kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 ( 1 ).
(24)
När en juridisk eller fysisk person som förfogar över insiderinformation förvärvar eller avyttrar, eller försöker
förvärva eller avyttra, finansiella instrument som omfattas av den informationen, för egen eller annans räkning,
direkt eller indirekt, bör det underförstås att den personen har utnyttjat den informationen. Det antagandet
påverkar inte rätten till försvar. Frågan huruvida en person har överträtt förbudet mot insiderhandel eller har
försökt utöva insiderhandel bör bedömas mot bakgrund av syftet med denna förordning, vilket är att skydda
finansmarknadernas integritet och höja investerarnas förtroende för dem. Detta förtroende bygger i sin tur på att
investerarna har tillförsäkrats likabehandling och skydd mot otillbörligt utnyttjande av insiderinformation.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/5
( 1 ) Kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av
auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för
handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 302, 18.11.2010, s. 1).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
77
(25)
Handelsorder som lagts innan en person förfogar över insiderinformation bör inte anses vara insiderhandel. Om en
person emellertid har kommit att förfoga över insiderinformation bör det antas att alla senare ändringar av
handelsorderna relaterade till den informationen som lagts innan sådan information förfogades över, inbegripet
återkallelse eller ändring av en handelsorder eller ett försök att återkalla och ändra en handelsorder, utgör
insiderhandel. Det antagandet kan emellertid avvisas om personen påvisar att han eller hon inte utnyttjade insider
informationen när transaktionen utfördes.
(26)
Utnyttjande av insiderinformation kan bestå i förvärv eller avyttring av ett finansiellt instrument, eller en auk
tionerad produkt baserad på utsläppsrätter, eller återkallelse eller ändring av en handelsorder, eller försök att
förvärva eller avyttra ett finansiellt instrument eller att återkalla eller ändra en handelsorder, samtidigt som
personen i fråga inser eller borde ha insett att informationen utgör insiderinformation. I detta avseende bör de
behöriga myndigheterna ta hänsyn till vad en normal och förnuftig person inser eller borde ha insett med hänsyn
till omständigheterna.
(27)
Denna förordning bör tolkas på ett sätt som stämmer överens med de åtgärder som medlemsstaterna antagit för
att skydda innehavare av överlåtbara värdepapper som medför rösträtt i ett bolag (eller som efter lösen eller
konvertering kan medföra sådana rättigheter) när bolaget är föremål för ett offentligt uppköpserbjudande eller
något annat förslag om förändring av kontrollen i bolaget. Denna förordning bör i synnerhet tolkas på ett sätt som
stämmer överens med de lagar och andra författningar som antagits om uppköpserbjudanden, fusioner och andra
transaktioner som påverkar ägande eller kontroll av företag som regleras av de tillsynsmyndigheter som medlems
staterna har utsett i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG ( 1 ).
(28)
Analyser och prognoser som grundas på allmänt tillgängliga uppgifter bör inte i sig anses vara insiderinformation,
och enbart det faktum att en transaktion utförs på grundval av analys eller prognoser bör därför inte anses utgöra
utnyttjande av insiderinformation. Till exempel när offentliggörande eller spridning av information rutinmässigt
förväntas av marknaden och när sådant offentliggörande eller distribution bidrar till prisbildningsprocessen för
finansiella instrument, eller när informationen bidrar med synpunkter från en erkänd marknadskommentator eller
institution som kan påverka priserna på relaterade finansiella instrument kan informationen utgöra insiderinfor
mation. Marknadsaktörer måste därför beakta i vilken utsträckning informationen är icke offentlig och hur
finansiella instrument eventuellt skulle påverkas om handel sker innan den offentliggörs eller sprids, för att
fastställa huruvida de skulle handla på grundval av insiderinformation.
(29)
För att undvika att det av misstag införs förbud mot former av finansiell verksamhet som är legitima, dvs. som inte
kan innebära marknadsmissbruk, är det nödvändigt att erkänna vissa legitima beteenden. Detta kan exempelvis
inbegripa ett erkännande av marknadsgaranternas roll när dessa agerar som legitima tillhandahållare av marknads
likviditet.
(30)
Om marknadsgaranter eller personer som auktoriserats att agera som motparter begränsar sig till att bedriva sin
legitima verksamhet att köpa och sälja finansiella instrument eller om personer som auktoriserats att utföra
handelsorder på tredje parts vägnar begränsar sig till att vederbörligen utföra, återkalla eller ändra en handelsorder,
bör detta inte anses utgöra utnyttjande av sådan insiderinformation. Skyddsåtgärderna som föreskrivs i denna
förordning för marknadsgaranter eller andra som erhållit auktorisation för att agera som motpart eller personer
som har auktoriserats att utföra handelsorder på tredje parts vägnar, vilka har insiderinformation, bör emellertid
inte omfatta verksamhet som klart och tydligt är förbjuden enligt denna förordning, vilket exempelvis inbegriper
förfarandet att handla före kunden (front running). När en juridisk person har vidtagit alla rimliga åtgärder för att
undvika marknadsmissbruk, samtidigt som fysiska personer i sitt arbete trots detta gör sig skyldiga till marknads
missbruk på den juridiska personens vägnar bör detta inte anses utgöra marknadsmissbruk av den juridiska
personen. Ett annat exempel som inte bör anses utgöra utnyttjande av insiderinformation är transaktioner som
utförs för att uppfylla ett tidigare ingånget åtagande som har förfallit. Enbart det faktum att ha tillgång till
insiderinformation angående ett annat bolag och att utnyttja den i samband med ett offentligt uppköpserbjudande
för att vinna kontroll över detta bolag eller föreslå en fusion med det bolaget bör inte anses utgöra insiderhandel.
SV
L 173/6
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (EUT L 142, 30.4.2004, s. 12).
78
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
(31)
Eftersom ett förvärv eller en avyttring av finansiella instrument med nödvändighet föregås av att den som företar
respektive transaktion fattar ett beslut att förvärva eller avyttra, bör enbart det faktum att personen gör ett sådant
förvärv eller avyttring inte anses innebära att insiderinformation utnyttjas. Agerande på grundval av egna planer
och strategier för handel bör inte betraktas som utnyttjande av insiderinformation. Ingen av de juridiska eller
fysiska personerna bör emellertid skyddas av sin yrkesfunktion, de bör endast skyddas om de agerar på ett lämpligt
sätt och uppfyller både de standarder som förväntas inom deras yrke och de som fastställs i denna förordning, dvs.
marknadsintegritet och investerarskydd. En överträdelse kan trots detta anses ha begåtts om den behöriga myn
digheten påvisar att det fanns ett icke-legitimt skäl till de transaktionerna eller handelsorderna eller det beteendet
eller att personen utnyttjade insiderinformation.
(32)
Marknadssonderingar är interaktioner mellan en säljare av ett finansiellt instrument och en eller flera potentiella
investerare innan en transaktion aviseras, i syfte att bedöma potentiella investerares intresse av en eventuell
transaktion och dess prissättning, storlek och strukturering. Marknadssonderingar kan omfatta en börsintroduktion
eller därpå följande erbjudanden av värdepapper, och skiljer sig från den vanliga handeln. De är mycket värdefulla
verktyg för att bedöma potentiella investerares åsikter, förbättra dialogen mellan aktieägare, se till att handeln
fungerar smidigt och att emittenters, existerande aktieägares och potentiella nya investerares åsikter sammanjämkas.
De kan komma till särskild nytta när förtroendet för marknaderna är bristfälligt eller när marknaderna saknar ett
relevant referensvärde eller är instabila. Möjligheten att utföra sådana marknadssonderingar är sålunda av betydelse
för att finansmarknaderna ska kunna fungera väl och marknadssonderingar bör inte i sig betraktas som mark
nadsmissbruk.
(33)
Exempel på marknadssonderingar inkluderar fall där det säljande företaget har fört diskussioner med en emittent
om en eventuell transaktion och företaget har beslutat att bedöma det potentiella investerarintresset i syfte att
fastställa villkoren för en transaktion, till fall då en emittent har för avsikt att avisera en emission av skuld
instrument eller aktier och nyckelinvesterare kontaktas av det säljande företaget och erhåller de fullständiga vill
koren för transaktionen för att erhålla ett finansiellt åtagande att delta i transaktionen, eller till fall då det säljande
företaget strävar efter att sälja en omfattande mängd värdepapper på en investerares vägnar och strävar efter att
bedöma det potentiella intresset för de värdepapperen hos andra potentiella investerare.
(34)
Genomförande av marknadssonderingar kan kräva att insiderinformation lämnas till potentiella investerare. Det
kommer i allmänhet endast att finnas möjlighet att dra finansiell fördel av handel på grundval av insiderinfor
mation som förmedlats i en marknadssondering om det finns en existerande marknad för det finansiella instru
ment som är föremål för marknadssonderingen eller för ett relaterat finansiellt instrument. Med hänsyn till
tidpunkten för sådana diskussioner är det möjligt att insiderinformation kan komma att lämnas till den potentiella
investeraren under marknadssonderingens gång efter det att ett finansiellt instrument har tagits upp till handel på
en reglerad marknad eller har handlats på en MTF- eller OTF-plattform. Den marknadsaktör som lämnar infor
mation bör innan den inleder en marknadssondering bedöma huruvida denna marknadssondering kommer att
innebära att insiderinformation lämnas.
(35)
Det bör anses att insiderinformation lämnas legitimt om den lämnas som ett normalt led i fullgörandet av en
persons tjänst, verksamhet eller åligganden. Om en marknadssondering omfattar röjande av insiderinformation
kommer den marknadsgarant som röjer informationen anses agera som ett normalt led i fullgörandet av sin tjänst,
verksamhet eller åligganden om denne vid tidpunkten för röjandet informerar och erhåller ett medgivande från den
person som mottar information om att han eller hon får tillhandahållas insiderinformation, att personen i fråga
enligt bestämmelserna i denna förordning kommer att vara förhindrad att handla eller agera på grundval av denna
information, att rimliga åtgärder måste vidtas för att skydda uppgifternas fortlöpande konfidentialitet, och att
personen i fråga måste informera den marknadsaktör som lämnar information om identiteten på alla fysiska och
juridiska personer till vilka information lämnas under det att ett svar på marknadssonderingen utarbetas. Den
marknadsaktör som lämnar information bör även uppfylla skyldigheterna som närmare bör fastställas i tekniska
standarder för tillsyn, när det gäller att föra register över röjda uppgifter. Det bör inte antas att marknadsaktörer
som inte uppfyller denna förordning vid utförandet av en marknadssondering har röjt insiderinformation på ett
olagligt sätt, men de bör inte kunna utnyttja det undantag som beviljas dem som uppfyller bestämmelserna. Frågan
om huruvida de har brutit mot förbudet mot olagligt röjande av insiderinformation bör bedömas mot bakgrund av
alla relevanta bestämmelser i denna förordning, och alla marknadsgaranter som lämnar information bör vara
skyldiga att innan de inleder en marknadssondering skriftligen dokumentera sin bedömning av huruvida denna
marknadssondering kommer att inbegripa röjande av insiderinformation.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/7
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
79
(36)
Potentiella investerare som är föremål för en marknadssondering bör för sin del bedöma om den information som
lämnas till dem utgör insiderinformation som skulle förbjuda dem att handla på grundval av denna information
eller förbjuda dem att vidareförmedla den informationen. Potentiella investerare omfattas även i fortsättningen av
de regler om insiderhandel och olagligt röjande av insider information som fastställs i denna förordning. Esma bör
utfärda riktlinjer i syfte att bistå potentiella investerare när det gäller deras överväganden och vilka åtgärder de bör
vidta för att inte överträda denna förordning.
(37)
I förordning (EU) nr 1031/2010 föreskrivs att två parallella system mot marknadsmissbruk ska tillämpas på
auktioner för utsläppsrätter. Till följd av att utsläppsrätter klassificeras som finansiella instrument bör dock den
här förordningen utgöra en enhetlig regelbok av marknadsmissbruksåtgärder som är tillämpliga på hela primär-
och sekundärmarknaden för utsläppsrätter. Denna förordning bör också tillämpas på beteenden eller transaktioner,
inbegripet bud, avseende auktionering på en auktionsplattform som har godkänts som en reglerad marknad för
utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter som är baserade på utsläppsrätter, inbegripet när auktionerade
produkter inte är finansiella instrument, enligt förordning (EU) nr 1031/2010.
(38)
De åtgärder mot marknadsmanipulation som föreskrivs i denna förordning bör kunna anpassas till nya former av
handel eller nya strategier som kan innebära marknadsmissbruk. För att återspegla det faktum att handeln med
finansiella instrument allt oftare är automatiserad är det önskvärt att definitionen av marknadsmanipulation anger
specifika exempel på marknadsmissbruksstrategier som kan utföras genom alla tillgängliga handelssätt, inklusive
algoritmisk handel och högfrekvenshandel. De exempel som anges är varken avsedda att vara uttömmande eller att
antyda att det inte skulle röra sig om marknadsmissbruk om samma strategier genomfördes på annat sätt.
(39)
Förbudet mot marknadsmissbruk bör även omfatta de personer som samarbetar för att bedriva marknadsmissbruk.
Exemplen kan inkludera, men är inte begränsade till, förmedlare som utformar och rekommenderar en handels
strategi som syftar till marknadsmissbruk, personer som uppmuntrar en person med insiderinformation att röja
denna information på ett olagligt sätt, eller personer som utvecklar mjukvara i samarbete med en handlare i syfte
att underlätta marknadsmissbruk.
(40)
För att säkerställa att ansvar åläggs både den juridiska personen och alla fysiska personer som deltar i den juridiska
personens beslutsfattande, bör de olika nationella rättsliga mekanismerna i medlemsstaterna erkännas. Detta har
direkt anknytning till metoderna för ansvarstilldelning i nationell rätt.
(41)
För att komplettera förbudet mot marknadsmanipulation bör denna förordning inbegripa ett förbud mot försök till
marknadsmanipulation. Ett försök till marknadsmanipulation bör särskiljas från ett faktiskt beteende som kan
förväntas leda till marknadsmanipulation, eftersom båda verksamheterna är förbjudna enligt denna förordning. Ett
sådant försök kan inkludera, men är inte begränsat till, situationer där verksamheten inleds men inte fullbordas, till
exempel som ett resultat av tekniska problem eller en handelsorder som inte beaktas. Det är nödvändigt att
förbjuda försök att manipulera marknaden för att de behöriga myndigheterna ska kunna påföra sanktioner mot
sådana försök.
(42)
Utan att syftet med denna förordning och dess direkt tillämpliga bestämmelser påverkas, är det möjligt att en
person som inleder transaktioner eller lägger handelsorder vilka kan anses utgöra marknadsmanipulation kan
påvisa att skälen för att inleda sådana transaktioner eller lägga sådana handelsorder var legitima och att dessa
transaktioner och handelsorder stämmer överens med godtagen praxis på den berörda marknaden. Godtagen
marknadspraxis kan endast fastställas av den behöriga myndighet som ansvarar för utövandet av tillsyn över
marknadsmissbruk på den berörda marknaden. Praxis som är vedertagen på en viss marknad kan inte anses
vara tillämplig på andra marknader såvida inte de behöriga myndigheterna på dessa andra marknader officiellt
har godkänt denna praxis. En överträdelse kan trots detta anses ha begåtts om den behöriga myndigheten påvisar
att det fanns ett icke-legitimt skäl till dessa transaktioner eller handelsorder.
(43)
Denna förordning bör också klargöra att handlingar som innebär marknadsmanipulation eller försök till mark
nadsmanipulation avseende ett finansiellt instrument kan ha formen av användning av relaterade finansiella
instrument, som derivatinstrument, som handlas på en annan handelsplats eller OTC.
SV
L 173/8
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
80
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
(44)
Många finansiella instrument prissätts i förhållande till referensvärden. Faktisk manipulation eller försök till ma
nipulation av referensvärden, inbegripet interbankräntor, kan ha allvarliga konsekvenser för marknadens förtroende
och kan leda till betydande förluster för investerare eller snedvrida den reala ekonomin. Därför krävs särskilda
bestämmelser angående referensvärden för att bevara marknadernas integritet och se till att behöriga myndigheter
kan upprätthålla ett tydligt förbud mot manipulation av referensvärden. De bestämmelserna bör omfatta alla
offentliggjorda referensvärden, även referensvärden tillgängliga via internet, oavsett om tillgången är gratis eller
inte, såsom CDS-referensvärden och index av index. Det är nödvändigt att komplettera det allmänna förbudet mot
marknadsmanipulation genom att förbjuda manipulation av själva referensvärdet och överföringen av oriktig eller
vilseledande information, oriktiga eller vilseledande ingångsvärden, eller alla andra åtgärder som manipulerar
beräkningen av referensvärdet, där den beräkningen definieras brett så att den omfattar mottagande och bedöm
ning av alla uppgifter som är relaterade till beräkningen av detta referensvärde och särskilt inkluderar trimmade
data och omfatta metoden för beräkningen av referensvärdet, oavsett om den är helt eller delvis algoritmisk eller
grundar sig på en bedömning. Dessa bestämmelser kompletterar förordning (EU) nr 1227/2011 som förbjuder att
avsiktligt ge oriktig information till företag som tillhandahåller prisbedömningar eller marknadsrapporter om
energiprodukter i grossistledet, vilket leder till att marknadsaktörer som handlar på grundval av dessa prisbedöm
ningar eller marknadsrapporter vilseleds.
(45)
För att säkerställa enhetliga marknadsvillkor för olika handelsställen och plattformar som omfattas av denna
förordning, bör alla personer som driver reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar åläggas att
inrätta och upprätthålla effektiva arrangemang, system och förfaranden som syftar till att förebygga och upptäcka
metoder som innebär marknadsmanipulation och marknadsmissbruk.
(46)
Manipulation eller försök till manipulation av finansiella instrument kan också bygga på att man lägger handels
order som kanske inte verkställs. Ett finansiellt instrument kan också utsättas för manipulation genom beteenden
utanför handelsplatsen. Personer som yrkesmässigt arrangerar eller verkställer transaktioner bör vara skyldiga att
inrätta och upprätthålla effektiva arrangemang, system och förfaranden för att upptäcka och rapportera misstänkta
transaktioner. De bör även rapportera misstänkta handelsorder och misstänkta transaktioner som sker utanför en
handelsplats.
(47)
Manipulation eller försök till manipulation av finansiella instrument kan också bygga på spridning av falsk eller
vilseledande information. Spridning av falsk eller vilseledande information kan ha betydande påverkan på priserna
på finansiella instrument på relativt kort tid. Det kan röra sig om fabricering av uppenbart falsk information, men
också om avsiktligt utelämnande av väsentliga fakta, liksom medvetet felaktig rapportering av information. Den
formen av marknadsmanipulation är till särskild skada för investerare, eftersom den får dem att basera sina
investeringsbeslut på oriktig eller snedvriden information. Den är också till skada för emittenter, eftersom den
minskar förtroendet för den tillgängliga information som rör dem. Bristande marknadsförtroende kan i sin tur
äventyra emittentens förmåga att emittera nya finansiella instrument eller beviljas kredit från andra marknads
aktörer för att finansiera sin verksamhet. Information sprids snabbt på marknaden. Följaktligen kan skadan för
investerare och emittenter kvarstå under relativt lång tid innan informationen befinns vara falsk eller vilseledande
och kan korrigeras av emittenten eller den som är ansvarig för informationsspridningen. Det är därför nödvändigt
att spridandet av falsk eller vilseledande information, inklusive rykten och falska eller vilseledande nyheter, anses
strida mot denna förordning. Därför bör inte de som är aktiva på finansmarknaderna ha rätt att fritt uttrycka
information som står i strid med deras egen uppfattning eller bättre vetande och som de vet eller borde veta är
falsk eller vilseledande, vilket är till skada för investerare och emittenter.
(48)
Mot bakgrund av den ökade användningen av webbplatser, bloggar och sociala medier är det viktigt att tydliggöra
att spridning av falsk eller vilseledande information via internet, inbegripet sociala medier eller anonyma bloggar,
vid tillämpning av denna förordning bör anses vara likvärdigt med spridning via mer traditionella kommunika
tionskanaler.
(49)
Det är viktigt att en emittent offentliggör insiderinformation för att motverka insiderhandel och säkerställa att
investerare inte vilseleds. Emittenter bör därför åläggas att så snart som möjligt underrätta allmänheten om
insiderinformation. Den skyldigheten kan under särskilda omständigheter emellertid skada emittentens legitima
intressen. Under sådana omständigheter bör ett uppskjutande av offentliggörandet tillåtas, förutsatt att det inte är
sannolikt att uppskjutandet vilseleder allmänheten och om emittenten kan säkerställa att informationen förblir
konfidentiell. Skyldigheten att offentliggöra insiderinformation gäller endast om emittenten har begärt eller godkänt
det finansiella instrumentet för handel.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/9
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
81
(50)
Vid tillämpning av de krav som avser offentliggörande av insiderinformation och uppskjutande av sådant offent
liggörande som anges i denna förordning kan legitimt intresse särskilt avse bl.a. följande omständigheter: a)
pågående förhandlingar eller liknande inslag där resultatet eller det normala förhandlingsmönstret kan förväntas
påverkas av ett offentliggörande. Särskilt om emittentens finansiella bärkraft är allvarligt och omedelbart hotad,
även om den inte blivit föremål för tillämplig insolvenslagstiftning, får offentliggörande av information senare
läggas under en begränsad period om ett offentliggörande skulle utgöra en allvarlig risk för de befintliga och
potentiella aktieägarnas intressen genom att underminera utgången av särskilda förhandlingar i syfte att säkerställa
emittentens långsiktiga finansiella återhämtning; b) beslut som fattats eller avtal som slutits av emittentens led
ningsorgan som kräver godkännande av ett annat av emittentens organ för att träda i kraft, om emittentens
organisation kräver att de organen hålls åtskilda, förutsatt att offentliggörande av informationen före godkännandet
tillsammans med ett meddelande om att det godkännandet fortfarande avvaktas skulle medföra risker för att
allmänheten inte kan bedöma informationen korrekt.
(51)
Kravet att offentliggöra insiderinformation måste också gälla deltagare på marknaden för utsläppsrätter. För att
undvika att utsätta marknaden för rapportering som inte är till nytta, och se till att den planerade åtgärden blir
kostnadseffektiv, tycks det nödvändigt att begränsa regleringseffekterna av det kravet till endast de verksamhets
utövare inom unionens system för handel med utsläppsrätter som – genom sin storlek och verksamhet – rimligtvis
kan förväntas kunna ha en betydande inverkan på priset på utsläppsrätter, på auktionerade produkter baserade på
utsläppsrätterna eller på relaterade finansiella derivativinstrument avseende utsläppsrätterna och för budgivning i
auktionerna enligt förordning (EU) nr 1031/2010. Kommissionen bör genom en delegerad akt anta åtgärder för att
fastställa en minimitröskel för tillämpningen av det undantaget. Den information som bör offentliggöras bör avse
den offentliggörande partens fysiska verksamhet och inte dennes egna planer eller strategier för handel med
utsläppsrätter, auktionerade produkter som är baserade på utsläppsrätter eller på relaterade finansiella derivativ
instrument. När deltagare på marknaden för utsläppsrätter redan uppfyller motsvarande krav att offentliggöra
insiderinformation, i synnerhet enligt förordning (EU) nr 1227/2011, bör skyldigheten att offentliggöra insider
information om utsläppsrätter inte medföra någon dubblering av obligatoriska offentliggöranden som har samma
innehåll i sak. När det gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter med samlade utsläpp eller en installerad
tillförd effekt på eller under den fastställda tröskeln, bör det även anses, eftersom information om deras fysiska
verksamhet anses vara oväsentlig för syftet med ett offentliggörande, att informationen inte har en väsentlig
inverkan på priset på utsläppsrätter, på auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter eller på relaterade
finansiella derivatinstrument. Sådana deltagare på marknaden för utsläppsrätter bör emellertid omfattas av förbudet
mot insiderhandel när det gäller alla andra uppgifter de har tillgång till och som är insiderinformation.
(52)
I syfte att värna om allmänintresset, bevara det finansiella systemets stabilitet och till exempel undvika att lik
viditetskriser i finansiella institut utvecklas till solvenskriser till följd av ett plötsligt uttag av medel, kan det vara
lämpligt att under exceptionella omständigheter tillåta att kreditinstitut eller andra finansiella institut skjuter upp
offentliggörandet av insiderinformation. Detta kan särskilt gälla information som är av betydelse för tillfälliga
likviditetsproblem, när instituten behöver ta emot lån från centralbanker, inbegripet likviditetsstöd i krislägen
från en central bank när offentliggörandet av informationen skulle få en systempåverkan. Detta uppskjutande
bör ske på villkor att emittenten erhåller den behöriga myndighetens medgivande och att det är uppenbart att det
vidare allmänna och ekonomiska intresset av att skjuta upp offentliggörandet uppväger marknadens intresse av att
erhålla den information som uppskjutandet avser.
(53)
Med avseende på finansiella institut, särskilt sådana som får lån från centralbanker, inklusive likviditetsstöd i
krislägen, bör bedömningen rörande huruvida informationen är systemviktig och huruvida det ligger i allmänhe
tens intresse att offentliggörandet skjuts upp göras av den behöriga myndigheten, om så är lämpligt efter samråd
med nationella centralbanken, makrotillsynsorganet eller annan relevant nationell myndighet.
(54)
Det bör vara klart förbjudet att utnyttja eller försöka utnyttja insiderinformation till att bedriva handel för egen
räkning eller för tredje parts räkning. Utnyttjande av insiderinformation kan även bestå i handel med utsläppsrätter
och derivat avseende utsläppsrätter och budgivning vid auktioner för utsläppsrätter eller andra auktionerade
produkter baserade på sådana och som hålls enligt förordning (EU) nr 1031/2010 av personer som inser eller
borde inse att informationen de innehar är insiderinformation. Information om marknadsaktörens egna planer och
strategier för handel bör inte betraktas vara insiderinformation, även om information om en tredje parts planer och
strategier för handel kan utgöra insiderinformation.
SV
L 173/10
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
82
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
(55)
Kravet på offentliggörande av insiderinformation kan vara betungande för små och medelstora företag enligt
definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (
1
) vars finansiella instrument tagits upp till
handel på tillväxtmarknader för små och medelstora företag, med tanke på kostnaderna för övervakning av den
information de innehar och för juridisk rådgivning för att fastställa om och när informationen måste offentliggöras.
Det är dock viktigt att insiderinformation snabbt offentliggörs för att säkerställa investerarnas förtroende för de
emittenterna. Därför bör Esma kunna utfärda riktlinjer som hjälper emittenterna att fullgöra skyldigheten att
offentliggöra insiderinformation utan att göra avkall på skyddet för investerare.
(56)
Insiderförteckningar är ett viktigt verktyg när tillsynsmyndigheterna utreder eventuellt marknadsmissbruk, men
nationella skillnader vad gäller de uppgifter som ingår i dessa förteckningar medför onödiga administrativa bördor
för emittenterna. För att sänka dessa kostnader bör det därför finnas enhetliga krav på vilka datafält som krävs för
insiderförteckningar. Det är också viktigt att personer som står med på insiderförteckningar informeras om detta
och om följderna av detta enligt denna förordning och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU ( 2 ).
Kravet att föra och kontinuerligt uppdatera insiderförteckningar medför administrativa bördor i synnerhet för
emittenter på tillväxtmarknader för små och medelstora företag. I och med att de behöriga myndigheterna kan
utöva effektiv tillsyn över marknadsmissbruk utan att hela tiden ha tillgång till insiderförteckningar för dessa
emittenter bör de undantas från denna skyldighet för att sänka de administrativa kostnaderna som denna för
ordning medför. Sådana emittenter bör emellertid på begäran tillhandahålla de behöriga myndigheterna en insider
förteckning.
(57)
Det är en värdefull åtgärd för att skydda marknadsintegriteten att emittenter eller personer som handlar på deras
vägnar eller för deras räkning upprättar förteckningar över personer som arbetar för dem, genom anställnings
kontrakt eller på annat vis, och som har tillgång till insiderinformation som direkt eller indirekt hänför sig till
emittenten. Sådana förteckningar kan användas av emittenter eller andra personer för att kontrollera flödet av
insiderinformation och på detta sätt hjälpa dem att hantera sina skyldigheter att inte röja information. Sådana
förteckningar kan även vara ett användbart verktyg för behöriga myndigheter att identifiera alla personer som har
tillgång till insiderinformation och den tidpunkt då de fick denna tillgång. Tillgången till insiderinformation som
direkt eller indirekt hänför sig till emittenten för personer som finns upptagna på en sådan förteckning påverkar
inte de förbud som fastställs i denna förordning.
(58)
Ökad öppenhet i de transaktioner som utförs av personer i ledande ställning hos emittenter och, i tillämpliga fall,
av dem närstående personer, är en förebyggande åtgärd mot marknadsmissbruk, särskilt insiderhandel. Ett offent
liggörande av dessa transaktioner, på åtminstone individuell basis, kan även utgöra en värdefull informationskälla
för investerarna. Det är nödvändigt att klargöra att skyldigheten att offentliggöra dessa ledande personers trans
aktioner även innefattar pantsättning eller utlåning av finansiella instrument, eftersom pantsättning av aktier kan få
en väsentlig och potentiellt destabiliserande effekt på företaget vid en plötslig och oförutsedd avyttring. Utan
offentliggörande av information skulle marknaden inte veta att det fanns ökad möjlighet till, exempelvis, en
betydande framtida ändring i aktieägandet, en ökning av utbudet av aktier på marknadsplatsen, eller en förlust
av rösträtter i det företaget. Därför krävs anmälan enligt denna förordning om pantsättningen av värdepapper görs
som en del av en större transaktion i vilken en person med ledningsansvar pantsätter värdepapper som säkerhet för
att få lån hos tredje part. Dessutom är fullständig och korrekt marknadsöppenhet en förutsättning för aktörernas
förtroende för marknaden och särskilt förtroendet hos företagens aktieägare. Det är även nödvändigt att klargöra
att skyldigheten att offentliggöra dessa ledningspersoners transaktioner innefattar transaktioner som utförs av en
annan person inom ramen för ett diskretionärt uppdrag. För att uppnå en lämplig balans mellan graden av
öppenhet och antalet rapporter som anmäls till behöriga myndigheter eller offentliggörs bör trösklar införas
genom denna förordning, och transaktioner under denna tröskel behöver inte anmälas eller offentliggöras.
(59)
Anmälan av transaktioner som utförs av personer i ledande ställning för egen räkning, eller av en till dem
närstående person, är inte enbart värdefull information för marknadsaktörerna, utan är också ytterligare ett medel
för de behöriga myndigheterna att övervaka marknaderna. Skyldigheten att anmäla transaktioner påverkar inte de
förbud som fastställs i denna förordning.
(60)
Anmälan av transaktioner bör ske i enlighet med de regler om överföring av personuppgifter som fastställs i
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (
3
).
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/11
( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring
av direktiv 2011/61/EU och av direktiv 2002/92/EG (se sidan 349 i detta nummer av EUT).
( 2 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (mark
nadsmissbruksdirektiv) (se sidan 179 i detta nummer av EUT).
( 3 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
83
(61)
Personer i ledande ställning bör inte ha rätt att utöva handel före offentliggörandet av en delårsrapport eller en
bokslutskommuniké som den berörda emittenten är skyldig att offentliggöra enligt bestämmelserna på den han
delsplats där emittentens aktier är upptagna till handel eller i enlighet med nationell rätt, såvida det inte existerar
specifika och begränsade omständigheter som skulle motivera ett tillstånd från emittenternas sida som tillåter en
person i ledande ställning att handla. Sådana tillstånd från emittentens sida påverkar inte de förbud som fastställs i
denna förordning.
(62)
Tillsynens effektivitet garanteras genom en uppsättning effektiva verktyg, befogenheter och resurser för den
behöriga myndigheten i varje medlemsstat. I denna förordning fastställs följaktligen särskilt den minimiuppsättning
av tillsyns- och utredningsbefogenheter som medlemsstaternas behöriga myndigheter bör ges enligt nationell rätt.
De befogenheterna bör, när nationell rätt så kräver, utövas genom ansökan hos de behöriga rättsliga myndighe
terna. När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter enligt denna förordning bör de agera objektivt och
opartiskt och förbli autonoma i sitt beslutsfattande.
(63)
Även företagen på marknaden och alla ekonomiska aktörer bör bidra till marknadens integritet. Det förhållandet
att en enda behörig myndighet utses för marknadsmissbruk utesluter inte samarbete eller delegering på den
behöriga myndighetens ansvar mellan den myndigheten och företag på marknaden, i syfte att säkerställa effektiv
övervakning av att de bestämmelser som antas i enlighet med denna förordning följs. När personer som tar fram
eller sprider investeringsrekommendationer eller annan information som rekommenderar eller föreslår en investe
ringsstrategi avseende ett eller flera finansiella instrument även handlar för egen räkning med sådana instrument,
bör de behöriga myndigheterna bland annat kunna kräva eller begära av dessa personer alla uppgifter som är
nödvändiga för att fastställa om de rekommendationer som tagits fram och spridits av dem är förenliga med denna
förordning.
(64)
När det gäller att upptäcka fall av insiderhandel och marknadsmanipulation måste de behöriga myndigheterna, i
enlighet med nationell rätt, ha rätt att få tillträde till fysiska och juridiska personers lokaler för att beslagta
handlingar. Tillträde till sådana lokaler krävs när det finns en rimlig misstanke om att det existerar handlingar
och andra uppgifter som har samband med föremålet för en utredning och som kan vara relevanta för att bevisa
ett fall av insiderhandel eller marknadsmissbruk. Dessutom krävs tillträde till sådana lokaler när den person som
mottagit en begäran om upplysningar delvis eller helt underlåter att hörsamma den, eller om det finns rimliga skäl
att anta att en eventuell begäran inte skulle hörsammas eller att de dokument eller upplysningar som informations
kravet avser skulle undanröjas, manipuleras eller förstöras. Om förhandsgodkännande från den berörda medlems
statens rättsliga myndighet krävs, i enlighet med nationell rätt, bör tillträde till lokaler ske efter det att förhands
godkännandet från den rättsliga myndigheten erhållits.
(65)
Befintliga inspelningar av telefonsamtal och trafikuppgifter från värdepappersföretag, kreditinstitut och finansiella
institut som verkställer och dokumenterar verkställandet av transaktioner samt befintliga uppgifter om tele- och
datatrafik från teleoperatörer utgör ett avgörande bevis, och ibland det enda beviset, när det gäller att upptäcka och
styrka förekomsten av insiderhandel och otillbörligt marknadsmissbruk. Uppgifter om tele- och datatrafik kan göra
det möjligt att fastställa identiteten på en person som ansvarar för spridningen av falsk eller vilseledande infor
mation eller fastställa att personer varit i kontakt med varandra vid en viss tidpunkt och att det finns en koppling
mellan två eller fler personer. De behöriga myndigheterna bör därför kunna kräva befintliga inspelningar av
telefonsamtal, elektronisk kommunikation och trafikuppgifter som innehas av ett värdepappersföretag, ett kredit
institut eller ett finansiellt institut i enlighet med direktiv 2014/65/EU. Tillgång till uppgifter om data- och teletrafik
är nödvändig för att få fram bevis och för att utreda eventuell insiderhandel eller marknadsmanipulation, och
därmed för upptäckt och beslut om att påföra sanktioner när det gäller marknadsmissbruk. För att införa samma
spelregler i hela unionen när det gäller tillgång till befintliga uppgifter om tele- och datatrafik som innehas av en
teleoperatör eller befintliga inspelningar av telefonsamtal och datatrafik som innehas av ett värdepappersföretag, ett
kreditinstitut eller ett annat finansiellt institut, bör de behöriga myndigheterna, i enlighet med nationell rätt, kunna
kräva befintliga uppgifter om tele- och datatrafik som innehas av en teleoperatör, i den mån detta tillåts enligt
nationell rätt, och befintliga inspelningar av telefonsamtal och datatrafik som innehas av ett värdepappersföretag, i
fall när det finns en rimlig misstanke om att sådana uppgifter relaterade till föremålet för inspektionen eller
utredningen kan vara relevanta för att bevisa insiderhandel eller marknadsmanipulation i strid med denna för
ordning. Tillgång till uppgifter om tele- och datatrafik som innehas av en teleoperatör omfattar inte tillgång till
innehållet i telefonsamtal.
SV
L 173/12
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
84
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
(66)
Samtidigt som denna förordning specificerar en minimiuppsättning befogenheter som de behöriga myndigheterna
bör ha, bör de befogenheterna utövas inom ramen för ett komplett system av nationell rätt som garanterar respekt
för grundläggande rättigheter, inbegripet rätten till personlig integritet. För utövandet av dessa befogenheter, som
kan utgöra allvarliga intrång i rätten till respekt för privatliv och familjeliv, bostad och kommunikationer, bör
medlemsstaterna ha infört adekvata och effektiva garantier mot alla former av missbruk, exempelvis, när det är
lämpligt, ett krav att erhålla förhandsgodkännande från den berörda medlemsstatens behöriga rättsliga myndighe
ter. Medlemsstaterna bör ge de behöriga myndigheterna möjlighet att utöva sådana inkräktande befogenheter i den
utsträckning som de är nödvändiga för en korrekt utredning av allvarliga fall där det saknas likvärdiga medel för att
nå samma resultat.
(67)
Marknadsmissbruk kan ske över gränser och skära över olika marknader och därför bör de behöriga myndighe
terna, såvida inte exceptionella omständigheter föreligger, vara skyldiga att samarbeta och utbyta information med
andra behöriga myndigheter och tillsynsmyndigheter samt med Esma, i synnerhet när det gäller utredningsverk
samhet. Om de behöriga myndigheterna är övertygade om att marknadsmissbruk utförs, eller har utförts, i en
annan medlemsstat eller påverkar finansiella instrument som handlas i en annan medlemsstat, bör den anmäla
detta till den behöriga myndigheten och Esma. I fall av marknadsmissbruk med gränsöverskridande effekter bör
Esma kunna samordna utredningen om en av de berörda behöriga myndigheterna så begär.
(68)
De behöriga myndigheterna bör förfoga över nödvändiga verktyg för en effektiv marknadsöverskridande över
vakning av orderböcker. Enligt direktiv 2014/65/EU har de behöriga myndigheterna möjlighet att begära och
erhålla uppgifter från andra behöriga myndigheter avseende orderboken som hjälp vid övervakning och upptäckt
av gränsöverskridande former av marknadsmanipulation.
(69)
För att säkerställa informationsutbyte och samarbete med tredjeländer för att uppnå en effektiv kontroll av efter
levnaden av denna förordning, bör de behöriga myndigheterna ingå samarbetsöverenskommelser med sina mot
svarigheter i tredjeländer. Varje överföring av personuppgifter som görs på grundval av dessa arrangemang bör vara
förenlig med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG och med Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 45/2001 ( 1 ).
(70)
Ett sunt företagsramverk för den finansiella sektorn bör bygga på starka övervaknings-, utrednings- och sanktions
system. Därför bör tillsynsmyndigheterna förses med de befogenheter som de behöver för att agera och bör kunna
förlita sig på rättvisa, starka och avskräckande sanktionssystem mot all ekonomisk misskötsamhet och sanktio
nerna bör verkställas på ett effektivt sätt. Emellertid ansåg Larosièregruppen att inget av det fanns i dagsläget.
Kommissionens meddelande av den 8 december 2010 om att förstärka sanktionssystemen i den finansiella tjäns
tesektorn innehåller en översyn av befintliga befogenheter att påföra sanktioner och deras praktiska tillämpning i
syfte att främja överensstämmelse vad gäller sanktionssystemen i den finansiella sektorn.
(71)
En uppsättning administrativa sanktioner, och andra administrativa åtgärder bör fastställas för att se till att
medlemsstaterna har ett gemensamt tillvägagångssätt och för att öka den avskräckande effekten. De behöriga
myndigheterna bör ha möjlighet att utfärda ett förbud att utföra ledningsuppgifter inom värdepappersföretag.
Sanktioner som tillämpas i specifika fall bör fastställas med beaktande av, om lämpligt, faktorer som återföring
av alla identifierade ekonomiska vinster, överträdelsens allvarlighetsgrad och varaktighet, alla försvårande eller
förmildrande faktorer, det faktum att avgifter måste ha en avskräckande effekt och, om lämpligt, inkludera en
rabatt för samarbete med den behöriga myndigheten. Den faktiska storleken på de administrativa sanktionsavgifter
som påförs i ett specifikt fall kan uppgå till det högsta belopp som fastställs i denna förordning, eller det högre
belopp som fastställs i nationell rätt, för mycket allvarliga överträdelser, medan betydligt lägre avgifter än max
imibeloppet får tillämpas på mindre överträdelser eller vid förlikning. Denna förordning begränsar inte medlems
staternas möjligheter att fastställa strängare administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder.
(72)
Även om inget hindrar medlemsstaterna från att fastställa regler om såväl administrativa sanktioner som straff
rättsliga påföljder för samma överträdelser bör de inte åläggas att fastställa regler om administrativa sanktioner vid
de överträdelser av denna förordning som redan omfattas av nationell straffrätt senast den 3 juli 2016. Medlems
staterna är i enlighet med nationell rätt inte skyldiga att påföra såväl administrativa sanktioner som straffrättsliga
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/13
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskaps
institutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8,
12.1.2001, s. 1).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
85
påföljder för samma överträdelse men kan göra det om deras nationella rätt tillåter det. Bibehållandet avstraff
rättsliga påföljder snarare än administrativa sanktioner för överträdelser av denna förordning eller av direktiv
2014/57/EU bör emellertid inte minska eller på annat sätt påverka de behöriga myndigheternas förmåga att i
tid samarbeta och få tillträde till och utbyta information med de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater vid
tillämpning av denna förordning, även efter det att dessa överträdelser har hänskjutits till de behöriga rättsliga
myndigheterna för lagföring.
(73)
För att se till att behöriga myndigheters beslut har en avskräckande effekt på allmänheten i stort bör besluten som
regel offentliggöras. Offentliggörandet av beslut är också ett viktigt sätt för behöriga myndigheter att informera
marknadsaktörerna om vilka handlingar som anses utgöra en överträdelse av denna förordning och att främja
sunda uppföranden bland marknadsaktörerna. Om ett sådant offentliggörande orsakar oproportionell skada för de
berörda personerna, äventyrar finansmarknadernas stabilitet eller en pågående utredning, bör de behöriga myn
digheterna offentliggöra de administrativa sanktionerna och andra administrativa åtgärder på anonym grund i
enlighet med nationell rätt eller skjuta upp offentliggörandet. De behöriga myndigheterna bör ha möjlighet att
inte offentliggöra sanktioner och andra administrativa åtgärder när ett anonymt eller uppskjutet offentliggörande
anses vara otillräckligt för att säkerställa att finansmarknadernas stabilitet inte äventyras. De behöriga myndighe
terna bör inte heller vara skyldiga att offentliggöra åtgärder som anses vara mindre viktiga och vars offentliggö
rande skulle vara oproportionerligt.
(74)
Visselblåsare kan göra de behöriga myndigheterna uppmärksamma på ny information som kan vara till nytta i
arbetet med att upptäcka och påförasanktioner i fall av insiderhandel och marknadsmanipulation. Visselblåsning
kan dock motverkas på grund av rädsla för repressalier eller brist på incitament. Rapporteringen av överträdelser av
denna förordning är nödvändig för att säkerställa att de behöriga myndigheterna kan upptäcka och påföra
sanktioner för marknadsmissbruk. Åtgärder avseende visselblåsning är nödvändiga för att främja upptäckt av
marknadsmissbruk och säkerställa skyddet av visselblåsare och den anklagade personen. Denna förordning bör
därför säkerställa att det finns ändamålsenliga arrangemang som ger visselblåsare möjlighet att uppmärksamma
behöriga myndigheter på eventuella överträdelser av denna förordning och skyddar dem mot repressalier. Med
lemsstaterna bör kunna föreskriva ekonomiska incitament till personer som erbjuder relevant information om
potentiella överträdelser av denna förordning. Visselblåsare bör dock endast ha rätt till sådana ekonomiska
incitament då de bidrar med ny information som de inte redan är skyldiga att anmäla enligt lag och då den
informationen resulterar i en sanktion för överträdelse av denna förordning. Medlemsstaterna bör också se till att
de system för visselblåsning om de genomför omfattar mekanismer som ger ett ändamålsenligt skydd för en
anklagad person, i synnerhet när det gäller personens rätt till skydd av personuppgifter och förfaranden för att
säkerställa den anklagade personens rätt till försvar och rätt att höras före antagandet av ett beslut som rör denne,
liksom personens rätt till effektiva rättsmedel inför domstol mot beslut som rör denne.
(75)
Eftersom medlemsstaterna har antagit lagstiftning för genomförande av direktiv 2003/6/EG, och eftersom de
delegerade akterna, tekniska standarderna och tekniska standarderna för genomförande som anges i denna för
ordning bör antas innan den ram som införs kan tillämpas på ett fungerande sätt, är det nödvändigt att skjuta upp
tillämpningen av de materiella bestämmelserna i denna förordning en tillräckligt lång tidsperiod.
(76)
För att underlätta en smidig övergång till tillämpningen av denna förordning får sådan marknadspraxis som
existerar före denna förordnings ikraftträdande, och som godtas av behöriga myndigheter i enlighet med kom
missionens förordning (EG) nr 2273/2003 (
1
) vid tillämpningen av artikel 1.2 a i direktiv 2003/6/EG, fortsätta att
tillämpas under förutsättning att de anmäls till Esma inom en föreskriven tidsperiod, fram till och med det att den
behöriga myndigheten har fattat ett beslut om att fortsätta med den praxisen i enlighet med den här förordningen.
(77)
Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Eu
ropeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Denna förordning bör således
tolkas och tillämpas i överensstämmelse med dessa rättigheter och principer. När denna förordning hänvisar till
bestämmelserna om tryckfrihet och yttrandefrihet i andra media såväl som de bestämmelser och normer som är
tillämpliga på journalistyrket, bör hänsyn tas till de friheterna som de garanteras i unionen och medlemsstaterna
och som de erkänns enligt artikel 11 i stadgan samt andra relevanta bestämmelser.
SV
L 173/14
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
( 1 ) Kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument (EUT L 336, 23.12.2003,
s. 33).
86
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
(78)
I syfte att öka öppenheten och bättre informera om hur sanktionssystemet fungerar, bör de behöriga myndighe
terna årligen förse Esma med anonym och samlad information. Denna information bör omfatta antalet utredningar
som inletts, antalet pågående fall och antalet avslutade fall under den berörda perioden.
(79)
Direktiv 95/46/EG och förordning (EU) nr 45/2001 styr den behandling av personuppgifter som utförs av Esma
inom ramen för denna förordning och under överinseende av medlemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de
offentliga oberoende myndigheter som utses av medlemsstaterna. Varje utbyte eller överföring av information som
görs av de behöriga myndigheterna bör ske i enlighet med bestämmelserna om överföring av personuppgifter
enligt direktiv 95/46/EG. Varje utbyte eller överföring av information som görs av Esma bör ske i enlighet med
bestämmelserna om överföring av personuppgifter enligt förordning (EG) nr 45/2001.
(80)
Denna förordning, liksom de delegerade akter, genomförandeakter, tekniska standarder för tillsyn, tekniska stan
darder för genomförande och riktlinjer som antas i enlighet med den, bör inte påverka tillämpningen av unions
reglerna om konkurrens.
(81)
I syfte att specificera de krav som fastställs i denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med
artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på undantaget från denna förordnings till
lämpningsområde till att omfatta vissa offentliga myndigheter och centralbanker i tredjeland och vissa utsedda
offentliga organ i tredjeland som har ett kopplat avtal med unionen i den mening som avses i artikel 25 i direktiv
2003/87/EG, indikatorerna för manipulation som finns förtecknade i bilaga I till denna förordning, trösklarna för
att fastställa tillämpningen av skyldigheten till offentliggörande när det gäller deltagare på marknaden för utsläpps
rätter, de omständigheter under vilka handel under en stängd period är tillåten och vilka särskilda typer av
transaktioner utförda av personer i ledande ställning eller en närstående till en sådan person vilka utlöser ett
krav på anmälan. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande
arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att
relevanta handlingar överlämnas samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker sker så snabbt som
möjligt och på lämpligt sätt.
(82)
För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning när det gäller förfaranden för rap
portering av överträdelser av förordningen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att specifi
cera de förfarandena, inbegripet arrangemang för uppföljning av rapporter och åtgärder som gäller skydd av
personer som arbetar genom anställningskontrakt och åtgärder för skydd av personuppgifter. Dessa befogenheter
bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 ( 1 ).
(83)
Tekniska standarder för finansiella tjänster bör säkerställa enhetliga villkor i hela unionen när det gäller frågor som
omfattas av denna förordning. I och med att Esma är ett organ med mycket specialiserade expertkunskaper är det
lämpligt och ändamålsenligt att Esma anförtros utarbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn och
förslag till tekniska standarder för genomförande som inte inbegriper politiska ställningstaganden, för överläm
nande till kommissionen.
(84)
Kommissionen bör ges befogenhet att anta de förslag till tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Esma för
att specificera innehållet i de anmälningar som måste göras av operatörer av reglerade marknader, MTF- och OTF-
plattformar avseende de finansiella instrument som är upptagna till handel, handlade eller för vilka det har lämnats
in en ansökan om upptagande till handel på deras handelsplats, metod och villkor för Esmas sammanställning,
offentliggörande och upprätthållande av förteckningen över de instrumenten, de villkor som återköpsprogram och
stabiliseringsåtgärder måste uppfylla, inklusive villkor för handel, begränsningar i fråga om tid och volym, krav på
offentliggörande och rapportering samt prisvillkor för stabiliseringen, när det gäller förfaranden och arrangemang
för handelsplatser som syftar till att förhindra och upptäcka marknadsmissbruk, system och mallar som ska
användas av personer för att upptäcka och anmäla misstänkta handelsorder och transaktioner, lämpliga arrange
mang, förfaranden och registerhållning i marknadssonderingsprocessen, samt när det gäller tekniska villkor för
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/15
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och
principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011,
s. 13).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
87
personkategorier för objektiv presentation av information som rekommenderar en investeringsstrategi och för
offentliggörande av särskilda intressen och intressekonflikter; detta ska göras genom delegerade akter enligt ar
tikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1093/2010 ( 1 ). Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förbere
dande arbete, inklusive på expertnivå.
(85)
Kommissionen bör också ges befogenhet att anta tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter
enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010. Esma bör
anförtros uppgiften att utarbeta tekniska standarder för genomförande som ska lämnas till kommissionen när
det gäller offentliggörande av insiderinformation, format för insiderförteckningar samt format och förfaranden för
de behöriga myndigheternas samarbete och informationsutbyte med varandra och med Esma.
(86)
Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förhindra marknadsmissbruk i form av insiderhandel, olagligt
röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlems
staterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan
unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I
enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt
för att uppnå detta mål.
(87)
Bestämmelserna i direktiv 2003/6/EG är inte längre relevanta eller tillräckliga och därför bör detta direktiv upphöra
att gälla från och med den 3 juli 2016. Kraven och förbuden i denna förordning är strikt kopplade till kraven och
förbuden i direktiv 2014/65/EU, och bör därför träda i kraft den dag då det direktivet träder i kraft.
(88)
För att denna förordning ska kunna tillämpas korrekt är det nödvändigt att medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga
åtgärder för att säkerställa att deras nationella rätt överensstämmer senast den 3 juli 2016 med de bestämmelser i
denna förordning som rör de behöriga myndigheterna och deras befogenheter, administrativa sanktioner och andra
administrativa åtgärder, rapportering om överträdelser och offentliggörande av beslut.
(89)
Europeiska datatillsynsmannen avgav sitt yttrande den 10 februari 2012 (
2
).
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
Genom den här förordningen fastställs ett gemensamt regelverk om insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation
och marknadsmanipulation (marknadsmissbruk) samt åtgärder för att förhindra marknadsmissbruk för att säkerställa de
finansiella marknadernas integritet i unionen och förbättra investerares skydd på och förtroende för de marknaderna.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1. Denna förordning ska tillämpas på
a) finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller för vilka en ansökan om upptagande
till handel har lämnats in,
SV
L 173/16
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsyns
myndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av
kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
( 2 ) EUT C 177, 20.6.2012, s. 1.
88
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
b) finansiella instrument med vilka handel bedrivs på en MTF-plattform, som är upptagna till handel på en MTF-plattform
eller för vilka en ansökan om upptagande till handel på en MTF-plattform har lämnats in,
c) finansiella instrument med vilka handel bedrivs på en OTF-plattform,
d) finansiella instrument som inte omfattas av led a, b, eller c och vars pris eller värde beror eller inverkar på priset på
eller värdet av ett finansiellt instrument som avses i de leden, vilket inbegriper, men inte är begränsat till, kredits
wappar och CFD-kontrakt.
Denna förordning ska också tillämpas på beteenden eller transaktioner, inklusive budrelaterade till auktionering vid en
auktionsplattform som har godkänts som en reglerad marknad för utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter
baserade på utsläppsrätter inbegripet när auktionerade produkter inte är finansiella instrument, enligt förordning (EU)
nr 1031/2010. Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella särskilda bestämmelser som avser bud som lämnas i
samband med en auktion, ska alla krav och förbud i den här förordningen som avser handelsorder tillämpas på sådana
bud.
2. Artiklarna 12 och 15 ska också tillämpas på
a) spotavtal avseende råvaror, som inte är grossistenergiprodukter, där transaktionen, handelsordern eller beteendet
påverkar, kan påverka eller förväntas eller är avsedd att påverka priset eller värdet på ett finansiellt instrument som
avses i punkt 1,
b) typer av finansiella instrument, inklusive derivatkontrakt eller derivatinstrument för överföring av kreditrisker, där
transaktionen, handelsordern, budet eller beteendet påverkar eller förväntas påverka priset eller värdet på ett spotavtal
avseende råvaror där priset eller värdet beror på priset eller värdet på de finansiella instrumenten,
c) beteenden relaterade till referensvärden.
3. Denna förordning ska tillämpas på alla transaktioner, handelsorder eller beteenden avseende de finansiella instru
ment som avses i punkterna 1 och 2, oavsett om transaktionen, handelsordern eller beteendet äger rum på en handels
plats eller inte.
4. Kraven och förbuden i denna förordning ska tillämpas på åtgärder och försummelser inom unionen och i ett
tredjeland i fråga om de instrument som avses i punkterna 1 och 2.
Artikel 3
Definitioner
1. I denna förordning avses med
1. finansiellt instrument: finansiellt instrument enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2014/65/EU,
2. värdepappersföretag: ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU,
3. kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 575/2013 ( 1 ),
4. finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.1.26 i förordning (EU) nr 575/2013,
5. marknadsoperatör: en marknadsoperatör enligt definitionen i artikel 4.1.18 i direktiv 2014/65/EU,
6. reglerad marknad: en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU,
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/17
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepap
persföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
89
7. multilateral handelsplattform eller MTF-plattform: ett multilateralt system enligt definitionen i artikel 4.1.22 i direktiv
2014/65/EU,
8. organiserad handelsplattform eller OTF-plattform: ett system eller plattform i unionen enligt definitionen i artikel 4.1.23 i
direktiv 2014/65/EU,
9. godtagen marknadspraxis: en särskild marknadspraxis som godtas av en behörig myndighet i enlighet med artikel 13,
10. handelsplats: en handelsplats enligt definitionen i artikel 4.1.24 i direktiv 2014/65/EU,
11. tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en tillväxtmarknad för små och medelstora företag enligt definitionen i
artikel 4.1.12 i direktiv 2014/65/EU,
12. behörig myndighet: en myndighet som utsetts i enlighet med artikel 22, om inte annat föreskrivs i den här för
ordningen,
13. person: en fysisk eller juridisk person,
14. råvara: en råvara enligt definitionen i artikel 2.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 ( 1 ),
15. spotavtal avseende råvaror: kontrakt för leverans av en råvara som handlas på en spotmarknad och som levereras direkt
när transaktionen avvecklas, och ett kontrakt för leverans av en råvara som inte är ett finansiellt instrument
inbegripet terminskontakt som avvecklas fysiskt,
16. spotmarknad: en råvarumarknad där råvaror säljs kontant och levereras direkt när transaktionen avvecklas, samt andra
icke-finansiella marknader, såsom terminsmarknader för råvaror,
17. återköpsprogram: handel med egna aktier i enlighet med artiklarna 21–27 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2012/30/EU ( 2 ).
18. algoritmisk handel: algoritmisk handel enligt definitionen i artikel 4.1.39 i direktiv 2014/65/EU,
19. utsläppsrätt: utsläppsrätt såsom det beskrivs i punkt 11 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2014/65/EU
20. en deltagare på marknaden för utsläppsrätter: person som inleder en transaktion, inklusive att lägga en handelsorder, i
fråga om utsläppsrätter, auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter, eller derivat avseende dessa som inte är
berättigade till ett undantag enligt artikel 17.2 andra stycket,
21. emittent: en privaträttslig eller offentligrättslig juridisk person som emitterar eller föreslår emission av finansiella
instrument, där emittenten när det är fråga om depåbevis som motsvarar finansiella instrument, är den som emitterat
de finansiella instrument som depåbeviset motsvarar,
22. grossistenergiprodukt: grossistenergiprodukt enligt definitionen i artikel 2.4 i förordning (EU) nr 1227/2011,
SV
L 173/18
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
( 1 ) Kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden,
upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 1).
( 2 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i
medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens
och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skydds
åtgärderna likvärdiga (EUT L 315, 14.11.2012, s. 74).
90
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
23. nationell tillsynsmyndighet: nationell tillsynsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU)
nr 1227/2011,
24. råvaruderivat: råvaruderivat enligt definitionen i artikel 2.1 30 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 600/2014 ( 1 ),
25. personer i ledande ställning: en person hos en emittent, en deltagare på marknaden för utsläppsrätter eller annat företag
som avses i artikel 19.10 som är
a) medlem av den företagets administrations-, lednings- eller kontrollorgan,
b) en ledande befattningshavare, som inte är medlem av de organ som anges i led a, som har regelbunden tillgång
till insiderinformation som direkt eller indirekt hänför sig till det företaget och befogenhet att fatta beslut på
ledningsnivå som påverkar det företagets framtida utveckling och affärsutsikter.
26. närstående person: något av följande förhållanden
a) en maka/make eller person som betraktas som likställd med maka/make i enlighet med nationell rätt,
b) ett barn som personen i ledande ställning har vårdnaden om i enlighet med nationell rätt,
c) en släkting, som har delat samma hushåll under åtminstone ett år vid det datum då transaktionen ägde rum, eller
d) juridiska personer, stiftelser eller handelsbolag vilkas ledningsuppgifter utförs av en person i ledande ställning eller
en person som avses i leden a, b eller c, eller som direkt eller indirekt kontrolleras av en sådan person, som
upprättats till förmån för en sådan person eller ekonomiska intressen som huvudsakligen motsvarar intresset hos
en sådan person,
27. trafikuppgifter: trafikuppgifter såsom det definieras i artikel 2 andra stycket b i Europaparlamentets och rådets direktiv
2002/58/EG ( 2 ),
28. person som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner: en person som yrkesmässigt deltar i mottagande och
vidarebefordran av handelsorder eller verkställande av transaktioner med finansiella instrument,
29. referensvärde: en ränta, ett index eller ett tal, som offentliggörs eller publiceras och som fastställs periodiskt eller
regelbundet genom tillämpning av en formel, eller på grundval av värdet av en eller flera underliggande tillgångar
eller priser, inbegripet uppskattade priser, faktiska eller uppskattade räntor eller andra värden eller enkäter, och på
vars grundval det belopp som ska betalas inom ramen för ett finansiellt instrument eller värdet på ett finansiellt
instrument fastställs,
30. marknadsgarant: en marknadsgarant såsom det definieras i artikel 4.1.7 i direktiv 2014/65/EU,
31. positionsbyggande: ett förvärv av värdepapper i ett företag som inte ger upphov till en skyldighet enligt lag eller andra
bestämmelser att lämna ett offentligt uppköpserbjudande med avseende på det företaget,
32. en marknadsaktör som lämnar information: en person som omfattas av någon av de kategorier som anges i leden a–d i
artikel 11.1 eller 11.2 och som röjer information i samband med en marknadssondering,
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/19
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om
ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (se sidan 84 i detta nummer av EUT).
( 2 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd
inom sektorn för elektronisk kommunikation (Direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
91
33. högfrekvenshandel: högfrekvenshandel som det definieras i artikel 4.1.40 i direktiv 2014/65/EU,
34. information som rekommenderar eller föreslår en investeringsstrategi: information som är
i) framtagen av en oberoende analytiker, ett värdepappersföretag, ett kreditinstitut, eller annan person vars huvud
sakliga verksamhet är att utarbeta investeringsrekommendationer, eller en fysisk person som arbetar arbetar för
dessa organ genom ett anställningskontrakt eller på annat sätt och som direkt eller indirekt lägger fram ett särskilt
investeringsförslag avseende ett finansiellt instrument eller en emittent, eller
ii) framtagen av andra personer än de som avses i led i och som direkt föreslår ett särskilt investeringsbeslut
avseende ett finansiellt instrument.
35. investeringsrekommendationer: information, avsedd för distributionskanaler eller för allmänheten, som explicit eller
implicit rekommenderar en investeringsstrategi för en eller flera finansiella instrument eller emittenter, inbegripet
alla åsikter om de aktuella eller framtida värdet eller priset på sådana instrument.
2. I artikel 5 gäller följande definitioner:
a) värdepapper:
i) aktier och andra likvärdiga värdepapper,
ii) obligationer och andra former av skuldförbindelser,
iii) skuldebrev som är konvertibla eller utbytbara mot aktier eller andra likvärdiga värdepapper,
b) relaterade instrument: följande finansiella instrument, även sådana som inte har tagits upp till handel eller inte handlas
på en marknadsplats eller för vilka en ansökan om upptagande till handel på en sådan handelsplats inte har lämnats
in,
i) kontrakt eller rättigheter att teckna, förvärva eller sälja värdepapperen,
ii) finansiella derivat som avser värdepapperen,
iii) om värdepapperen är konvertibla eller utbytbara skuldebrev, värdepapper som dessa konvertibla eller utbytbara
skuldebrev kan omvandlas till eller bytas ut mot,
iv) instrument som är utställda eller garanterade av emittenten eller garanten av värdepapperen och vilkas marknads
pris kan förväntas ha ett väsentligt inflytande på priset på värdepapperen eller vice versa,
v) om värdepapperen är värdepapper som är likvärdiga med aktier, de aktier som representeras av de värdepapprena
och alla andra värdepapper som är likvärdiga med dessa aktier,
c) betydande spridning: en börsintroduktion eller därpå följande erbjudanden av värdepapper som skiljer sig från den
vanliga handeln både vad gäller det totala värdet av de erbjudna värdepapperen och de försäljningsmetoder som
används,
d) stabilisering: köp av eller erbjudande om att köpa värdepapperen eller transaktioner i jämförbara relaterade instrument
som görs av ett värdepappersföretag eller ett kreditinstitut inom ramen för en betydande spridning av värdepapperen
enbart för att stödja marknadspriset på de värdepapperena, för en förutbestämd tidsperiod, på grund av ett säljtryck på
sådana värdepapper.
SV
L 173/20
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
92
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
Artikel 4
Anmälningar och förteckning över finansiella instrument
1. Marknadsoperatörer av reglerade marknader och värdepappersföretag och marknadsoperatörer som driver en MTF-
eller OTF-plattform ska utan dröjsmål anmäla till den behöriga myndigheten för handelsplatsen varje finansiellt instru
ment för vilken det lämnats in en ansökan om upptagande till handel på deras handelsplatser, som har tagits upp till
handel eller som handlas för första gången.
De ska också anmäla till den behöriga myndigheten för handelsplatsen när ett finansiellt instrument inte längre handlas
eller är upptaget till handel om inte datumet då det finansiella instrumentet inte längre handlas eller är upptaget till
handel är känt och angavs i anmälan som gjordes i enlighet med första stycket.
Anmälningar som avses i denna punkt ska när så är lämpligt innehålla de berörda finansiella instrumentens benämning
och identitetsbeteckning samt datum och klockslag för ansökan om upptagande till handel, upptagande till handel och
datum och klockslag för den första handeln.
Marknadsoperatörer och värdepappersföretag ska till sina behöriga myndigheter för handelsplatsen lämna in uppgifter
enligt det tredje stycket avseende finansiella instrument för vilka det lämnats in en ansökan om upptagande till handel
eller som var upptagna till handel före den 2 juli 2014 och som fortfarande är upptagna till handel eller som handlas den
dagen.
2. De behöriga myndigheterna för handelsplatsen ska utan dröjsmål översända anmälningar som de erhållit enligt
punkt 1 till Esma, som omedelbart ska offentliggöra de anmälningarna i form av en förteckning på sin webbplats. Esma
ska uppdatera den förteckningen omedelbart efter mottagandet av en anmälan från en behörig myndighet för handels
platsen. Förteckningen ska inte begränsa denna förordnings tillämpningsområde.
3. Förteckningen ska innehålla följande:
a) Benämning och identitetsbeteckning på finansiella instrument för vilka det lämnats in en ansökan om upptagande till
handel, som tagits upp till handel eller som handlas för första gången på reglerade marknader, MTF- och OTF-
plattformar.
b) Datum och klockslag för ansökan om upptagande till handel, upptagande till handel eller när de handlas för första
gången.
c) Uppgifter om de handelsplatser där en ansökan om upptagande till handel av de finansiella instrumenten har lämnats
in, de tagits upp till handel eller där de handlas för första gången.
d) Datum och klockslag då de finansiella instrumenten inte längre handlas eller är upptagna till handel.
4. För att säkerställa en konsekvent harmonisering av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder
för att fastställa:
a) Innehållet i anmälningarna som avses i punkt 1.
b) Metod och villkor för sammanställning, offentliggörande och upprätthållande av förteckningen som avses i punkt 3.
Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder till kommissionen senast den 3 juli 2015.
Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet
med artiklarna 10–14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 ( 1 ).
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/21
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsyns
myndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av
kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
93
5. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för
genomförande för att fastställa tidpunkt, format och mall för inlämning av anmälningar i enlighet med punkt 1 och 2.
Esma ska lämna in de förslagen till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2015.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet
med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.
Artikel 5
Undantag för återköpsprogram och stabilisering
1. Förbuden i artiklarna 14 och 15 i denna förordning ska inte tillämpas på handel med egna aktier i återköpsprogram
när
a) alla detaljer om programmet offentliggörs innan handeln startar,
b) handeln rapporteras som del av återköpsprogrammet till den behöriga myndigheten för handelsplatsen i enlighet med
punkt 3 och därefter offentliggörs för allmänheten,
c) lämpliga begränsningar i fråga om pris och volym följs, och
d) handel utförs i enlighet med de mål som avses i punkt 2 och de villkor som fastställs i den här artikeln och i de
tekniska standarder för tillsyn som avses i punkt 6.
2. För att kunna utnyttja det undantag som fastställs i punkt 1 ska ett återköpsprogram ha som enda syfte
a) att minska kapitalet hos en emittent,
b) att uppfylla de skyldigheter som uppstår till följd av konvertibla skuldinstrument, eller
c) att uppfylla de skyldigheter som uppstår till följd av aktieoptionsprogram för anställda och andra tilldelningar av aktier
till anställda eller medlemmar av administrations-, lednings- eller kontrollorgan hos emittenten eller närstående företag.
3. För att kunna utnyttja det undantag som fastställs i punkt 1 ska emittenten rapportera alla transaktioner som avser
återköpsprogram, däribland den information som anges i artiklarna 25.1 och 25.2 och 26.1, 26.2 och 26.3 i förordning
(EU) nr 600/2014 till den behöriga myndigheten för handelsplatsen på vilken aktierna har upptagits till handel eller
handlas.
4. Förbuden i artiklarna 14 och 15 i denna förordning gäller inte handel med värdepapper eller relaterade instrument
för stabilisering av värdepapper när
a) stabiliseringen utförs under en begränsad period,
b) relevant information om stabiliseringen offentliggörs och anmäls till den behöriga myndigheten för handelsplatsen i
enlighet med punkt 5,
c) lämpliga begränsningar i fråga om pris följs,
d) sådan handel uppfyller de villkor för stabilisering som fastställs i de tekniska standarder för tillsyn som avses i punkt 6.
SV
L 173/22
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
94
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
5. Utan att det påverkar artikel 23.1 ska närmare uppgifter om alla stabiliseringstransaktioner anmälas av emittenter,
erbjudare eller andra personer som genomför stabiliseringen, oavsett om de handlar för sådana personers räkning eller
inte, till den behöriga myndigheten för handelsplatsen senast vid slutet av den sjunde handelsdagen efter det att trans
aktionerna utfördes.
6.
För att säkerställa en konsekvent harmonisering av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder
för tillsyn för att fastställa de villkor som de återköpsprogram och stabiliseringsåtgärder som avses i punkterna 1 och 4
måste uppfylla, inklusive villkor för handel, begränsningar i fråga om tid och volym, krav på offentliggörande och
rapportering samt prisvillkor.
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juli 2015.
Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet
med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.
Artikel 6
Undantag för verksamhet kopplad till penningpolitik, förvaltning av offentlig skuld och klimatpolitik
1. Denna förordning ska inte tillämpas på transaktioner, handelsorder eller beteenden i penning- eller växelkurspoli
tiska syften eller inom ramen för förvaltning av offentlig skuld som genomförs av
a) en medlemsstat,
b) medlemmarna av ECBS,
c) ett ministerium, en byrå eller ett specialföretag (special purpose vehicle) i en eller flera medlemsstater, eller av en person
som handlar på dess vägnar,
d) när det gäller en federal medlemsstaten medlem i federationen.
2. Denna förordning ska inte tillämpas på transaktioner, handelsorder eller beteenden som utförs av kommissionen
eller något annat officiellt utsett organ eller en person som handlar på dess vägnar, inom ramen för förvaltning av
offentlig skuld.
Denna förordning ska inte tillämpas på sådana transaktioner, handelsorder eller beteenden som utförs av
a) unionen,
b) ett specialföretag i en eller flera medlemsstater,
c) Europeiska investeringsbanken,
d) Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten,
e) Europeiska stabilitetsmekanismen,
f) en internationell finansiell institution inrättad av två eller fler medlemsstater, vars mål är att uppbåda finansiering och
tillhandahålla finansiellt bistånd till de av dess medlemmar som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem.
3. Denna förordning ska inte tillämpas på en verksamhet som rör utsläppsrätter och som utförs inom ramen för
unionens klimatpolitik i enlighet med direktiv 2003/87/EG av en medlemsstat, kommissionen eller ett annat officiellt
utsett organ eller en person som handlar på deras vägnar.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/23
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
95
4. Denna förordning ska inte tillämpas på verksamhet som utförs av en medlemsstat, kommissionen eller ett annat
officiellt utsett organ eller en person som handlar på deras vägnar, i syfte att utöva unionens gemensamma jordbruks
politik eller unionens gemensamma fiskeripolitik i enlighet med akter som antagits eller med internationella avtal som
ingåtts enligt EUF-fördraget.
5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 35 för att utvidga det undantag
som avses i punkt 1 till att omfatta vissa offentliga myndigheter och centralbanker i tredjeland.
För detta ändamål ska kommissionen senast den 3 januari 2016 förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport, i
vilken bedömning sker av den internationella behandlingen av offentliga organ med uppdrag att förvalta eller delta i
förvaltningen av offentlig skuld och centralbanker i tredjeland.
Rapporten ska innehålla en jämförande analys av behandlingen av dessa organ och centralbanker inom tredjeländers
rättsliga regelverk, och de riskhanteringsstandarder som ska tillämpas på transaktioner som utförts av dessa organ och
centralbankerna i dessa jurisdiktioner. Om rapportens slutsatser visar, särskilt på grundval av den jämförande analysen, att
det är nödvändigt att göra undantag för de centralbankerna i tredjeland från skyldigheterna och förbuden i denna
förordning ska kommissionen utvidga det undantag som avses i punkt 1 även till centralbankerna i de tredjeländerna.
6. Kommissionens ska även ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 35 för att utvidga det undantag som
fastställs i punkt 3 till att omfatta vissa utsedda offentliga organ i tredjeland som har ett ingått ett avtal med unionen
enligt artikel 25 i direktiv 2003/87/EG.
7. Denna artikel ska inte tillämpas på personer som arbetar genom anställningskontrakt eller på annat sätt för de
organ eller enheter som avses i denna artikel när dessa personer utför transaktioner eller handelsorder eller beteenden
direkt eller indirekt för egen räkning.
KAPITEL 2
INSIDERINFORMATION, INSIDERHANDEL, OLAGLIGT RÖJANDE AV INSIDERINFORMATION OCH MARKNADSMANI
PULATION
Artikel 7
Insiderinformation
1. I denna förordning avses med insiderinformation följande typer av information:
a) Information av specifik natur som inte har offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör en eller flera emittenter eller ett
eller flera finansiella instrument och som, om den offentliggjordes, annolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset
på dessa finansiella instrument eller på priset på relaterade finansiella derivatinstrument.
b) När det gäller råvaruderivat: information av specifik natur som inte har offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör ett
eller flera sådana derivat eller som direkt rör relaterade spotavtal avseende råvaror och som, om den offentliggjordes,
sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på dessa derivat eller relaterade spotavtal avseende råvaror och där
detta är information som rimligen kan förväntas offentliggöras eller som ska offentliggöras i enlighet med lagar och
andra bestämmelser på unionsnivå eller nationell nivå, marknadsregler, standardavtal, praxis eller sedvänja, på de
relevanta råvaruderivatens marknader eller spotmarknaderna.
c) När det gäller utsläppsrätter eller auktionerade produkter baserade på sådana: information av specifik natur som inte
har offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör ett eller flera sådana instrument och som, om den offentliggjordes,
sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på sådana instrument eller på priset på relaterade finansiella
derivatinstrument.
SV
L 173/24
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
96
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
d) För personer som har som uppgift att genomföra handelsorder avseende finansiella instrument ska med insiderinfor
mation även avses information som lämnats av en uppdragsgivare och rör dennes ännu ej genomförda handelsorder
avseende finansiella instrument, som är av specifik natur, som direkt eller indirekt rör en eller flera emittenter eller ett
eller flera finansiella instrument och som, om informationen offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan
på priset på dessa finansiella instrument, på priset på relaterade spotavtal avseende råvaror eller på priset på relaterade
finansiella derivatinstrument.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska information anses vara av specifik natur om den anger omständigheter som
föreligger eller rimligtvis kan komma att föreligga eller en händelse som har inträffat eller som rimligtvis kan förväntas
inträffa och om denna information är tillräckligt specifik för att göra det möjligt att dra slutsatser om omständigheternas
eller händelsens potentiella effekt på priserna på finansiella instrument eller på relaterade finanisella derivatinstrument, på
relaterade spotavtal avseende råvaror eller på auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter. I fråga om en över tiden
pågående process som syftar till att förverkliga, eller som resulterar i, vissa omständigheter eller en händelse, kan i detta
hänseende de framtida omständigheterna eller den framtida händelsen och även de mellanliggande stegen i den processen
som är knutna till förverkligandet av de framtida omständigheterna eller den framtida händelsen anses vara specifik
information.
3.
Ett mellanliggande steg i en över tiden pågående process ska anses vara insiderinformation om den i sig uppfyller de
kriterier för insiderinformation som avses i denna artikel.
4. Vid tillämpning av punkt 1 ska information som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan
på priset på finansiella instrument, finansiella derivatinstrument, på relaterade spotavtal avseende råvaror eller på auk
tionerade produkter baserade på utsläppsrätter avse information som en förnuftig investerare sannolikt skulle utnyttja
som en del av grunden för sitt investeringsbeslut.
När det gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter med samlade utsläpp eller en installerad tillförd effekt på eller
under den tröskel som fastställts i enlighet med artikel 17.2 andra stycket, ska information om deras fysiska verksamhet
inte anses ha en väsentlig inverkan på priset på utsläppsrätter, på auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter eller
på finansiella derivatinstrument.
5. Esma ska utfärda riktlinjer för att upprätta en icke uttömmande förteckning över uppgifter som rimligen kan
förväntas eller som måste offentliggöras i enlighet med lagar och andra bestämmelser på unionsnivå eller i nationell
rätt, marknadsregler, avtal, praxis eller sedvänja, om de relevanta råvaruderivatmarknaderna eller spotmarknaderna som
avses i punkt 1 b. Esma ska ta vederbörlig hänsyn till de marknadernas särdrag.
Artikel 8
Insiderhandel
1. Vid tillämpningen av denna förordning anses insiderhandel föreligga när en person förfogar över insiderinformation
och utnyttjar denna genom att för egen eller annans räkning, direkt eller indirekt, förvärva eller avyttra finansiella
instrument som denna information rör. Att utnyttja insiderinformation genom att återkalla eller ändra en handelsorder
som avser ett finansiellt instrument som informationen rör om handelsordern lades innan personen fick tillgång till
insiderinformationen, ska också anses vara insiderhandel. I fråga om sådana auktioner för utsläppsrätter eller andra
auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter som hålls enligt förordning (EU) nr 1031/2010 ska utnyttjande av
insiderinformation också inbegripa en persons läggande, ändring eller tillbakadragande av ett bud för sin egen eller någon
annans räkning.
2. Att rekommendera eller förmå en annan person att ägna sig åt insiderhandel är vid tillämpningen av den här
förordningen en situation som uppstår om personen förfogar över insiderinformation och
a) rekommenderar på grundval av den informationen, att en annan person förvärvar eller avyttrar finansiella instrument
som den informationen rör, eller förmår denna person att göra ett sådant förvärv eller avyttring, eller
b) rekommenderar på grundval av den informationen, att en annan person återkallar eller ändrar en handelsorder
avseende ett finansiellt instrument som den informationen rör, eller förmår denna person att göra en sådan återkallelse
eller en sådan ändring.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/25
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
97
3. Utnyttjandet av de rekommendationer eller uppmaningar som avses i punkt 2 utgör insiderhandel i denna artikels
mening när personen som använder rekommendationen eller uppmaningen inser eller borde inse att det bygger på
insiderinformation.
4. Denna artikel ska tillämpas på varje person som förfogar över insiderinformation till följd av att den personen
a) är medlem av emittentens administrations-, lednings- eller kontrollorgan eller av administrations-, lednings- eller
kontrollorgan för deltagare på marknaden för utsläppsrätter,
b) har aktieinnehav i emittenten,
c) har tillgång till informationen genom fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden, eller
d) ägnar sig åt kriminell verksamhet.
Denna artikel är även tillämplig på alla personer som förfogar över insiderinformation under andra omständigheter än de
som avses i första stycket om denna person inser eller borde ha insett att det rör sig om insiderinformation
5. När det rör sig om en juridisk person, är denna artikel även tillämplig, i enlighet med nationell rätt, på de fysiska
personer som deltar i beslutet att genomföra förvärvet eller avyttringen eller återkallelsen eller ändringen av en handels
order för den juridiska personens räkning.
Artikel 9
Legitimt beteende
1. Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska enbart det faktum att en juridisk person förfogar eller har förfogat
över insiderinformation inte anses innebära att den personen har utnyttjat den informationen och därmed har ägnat sig åt
insiderhandel på grundval av ett förvärv eller en avyttring, om den juridiska personen
a) har infört, tillämpat och upprätthållit adekvata och effektiva interna system och förfaranden som effektivt säkerställer
att varken den fysiska person som på den juridiska personens vägnar fattade beslutet att förvärva eller avyttra
finansiella instrument som informationen rör, eller någon annan fysisk person som kan ha haft möjlighet att påverka
detta beslut, förfogade över insiderinformation, och
b) inte har uppmuntrat, rekommenderat, förmått eller på annat sätt påverkat den fysiska person som på den juridiska
personens vägnar fattade beslutet att förvärva eller avyttra finansiella instrument som informationen rör.
2. Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska enbart det faktum att en person förfogar över insiderinformation inte
anses innebära att den personen har utnyttjat den informationen och därmed har ägnat sig åt insiderhandel på grundval
av ett förvärv eller en avyttring, om den personen
a) för det finansiella instrument som informationen rör är en marknadsgarant eller en person auktoriserad att agera som
en motpart och förvärvet eller avyttringen av finansiella instrument som informationen rör görs på ett legitimt sätt
som ett normalt led i fullgörandet av dess uppgift som marknadsgarant eller motpart för detta finansiella instrument,
eller
b) är auktoriserad att utföra handelsorder på tredje parts vägnar och förvärvet eller avyttringen av de finansiella in
strument som omfattas av handelsordern görs för att utföra en sådan handelsorder på ett legitimt sätt som ett normalt
led i fullgörande av den personens tjänst, verksamhet eller åligganden.
SV
L 173/26
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
98
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
3. Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska enbart det faktum att en person förfogar över insiderinformation inte
anses innebära att den personen har utnyttjat den informationen och därmed har ägnat sig åt insiderhandel på grundval
av ett förvärv eller en avyttring, om den personen utför en transaktion för att förvärva eller avyttra finansiella instrument,
och denna transaktion utförs för att i god tro uppfylla ett åtagande som har förfallit och inte för att kringgå förbudet mot
insiderhandel, och
a) detta åtagande följer av en handelsorder som lagts eller ett avtal som ingåtts innan personen i fråga förfogade över
insiderinformation, eller
b) detta åtagande görs för att uppfylla sådana skyldigheter i lagstiftning eller bestämmelser som uppstod innan personen i
fråga förfogade över insiderinformationen.
4. Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska enbart det faktum att en person förfogar över insiderinformation inte
anses innebära att den personen har utnyttjat den informationen eller därmed har ägnat sig åt insiderhandel när en sådan
person har fått den insiderinformationen i samband med genomförandet av ett offentligt uppköpserbjudande eller fusion
med ett företag och använt deninsiderinformationen endast i syfte att förverkliga denna fusion eller detta uppköp,
förutsatt att vid den tidpunkt då företagets aktieägare godkänner fusionen eller uppköpserbjudandet all eventuell insider
information har offentliggjorts eller att sådan information på annat sätt har upphört att utgöra insiderinformation.
Denna punkt ska inte tillämpas på positionsbyggande.
5. Vid tillämpningen av artiklarna 8 och 14 ska enbart det faktum att en person utnyttjar sin egen vetskap om att han
eller hon har beslutat att förvärva eller avyttra finansiella instrument i samband med förvärv eller avyttring av de
finansiella instrumenten, inte utgöra utnyttjande av insiderinformation.
6. Utan hinder av punkterna 1–5 i denna artikel kan en överträdelse av förbudet mot insiderhandel enligt artikel 14
trots allt anses ha begåtts om den behöriga myndigheten påvisar att det fanns ett icke-legitimt skäl till dessa handelsorder,
transaktioner eller beteenden.
Artikel 10
Olagligt röjande av insiderinformation
1. Vid tillämpningen av denna förordning anses olagligt röjande av insiderinformation föreligga när en person förfogar
över insiderinformation och röjer den informationen till en annan person, utom i fall då röjandet sker som ett normalt
led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden.
Denna punkt ska tillämpas på alla fysiska och juridiska personer i de situationer och under de omständigheter som avses i
artikel 8.4.
2. Vid tillämpningen av denna förordning anses vidarebefordran av de rekommendationer eller uppmaningar som
avses i artikel 8.2 utgöra olagligt röjande av insiderinformation enligt denna artikel, när personen som röjer rekom
mendationen eller uppmaningen inser eller borde ha insett att den bygger på insiderinformation.
Artikel 11
Marknadssonderingar
1. Marknadssonderingar omfattar överföring av information, innan en transaktion aviseras, i syfte att bedöma poten
tiella investerares intresse av en eventuell transaktion och villkoren relaterade till den, såsom dess potentiella storlek eller
prissättning, till en eller flera potentiella investerare som görs av
a) en emittent,
b) en andrahandserbjudare av ett finansiellt instrument i sådan omfattning eller till ett sådant värde att transaktionen
skiljer sig från den vanliga handeln och omfattar en försäljningsmetod som bygger på förhandsbedömning av
potentiella investerares potentiella intresse,
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/27
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
99
c) en deltagare på marknaden för utsläppsrätter, eller
d) en tredje part som agerar på vägnar av en person som avses i led a, b eller c.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23.3 ska röjande av insiderinformation av en person som har för
avsikt att lämna ett uppköpserbjudande avseende värdepapperen i ett företag eller avseende en fusion med ett företag
riktat till de personer som innehar dessa värdepapper, även utgöra marknadssondering, under förutsättning att
a) informationen är nödvändig för att de parter som innehar värdepapperen ska kunna skapa sig en uppfattning om
huruvida de är villiga att erbjuda dessa värdepapper, och
b) villigheten hos de personer som innehar värdepapperen att erbjuda dem är en rimlig förutsättning för beslutet att
genomföra uppköpserbjudandet eller fusionen.
3. En marknadsaktör som lämnar information ska innan en marknadssondering genomförs särskilt beakta huruvida
marknadssonderingen kommer att innebära röjande av insiderinformation. Den marknadsaktör som lämnar information
ska skriftligen dokumentera sina slutsatser och skälen till dessa. Marknadsaktören ska på begäran förse den behöriga
myndigheten med sådana skriftliga handlingar. Denna skyldighet ska gälla för varje offentliggörande av information under
hela marknadssonderingen. Marknadsaktören som lämnar information ska uppdatera de skriftliga handlingar som avses i
denna punkt vid behov.
4. Vid tillämpningen av artikel 10.1 ska röjande av insiderinformation som sker i samband med en marknadssonde
ring anses ske som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden om den marknadsaktör som
lämnar informationen följer punkt 3 och 5 i denna artikel.
5. Vid tillämpningen av punkt 4 ska den marknadsaktör som lämnar informationen innan informationen lämnas
a) erhålla ett medgivande till mottagande av informationen från den person som mottar marknadssonderingen,
b) informera den person som mottar marknadssonderingen om att han eller hon inte har rätt att utnyttja, eller att
försöka utnyttja denna information för att förvärva eller avyttra finansiella instrument som denna information rör,
direkt eller indirekt, för egen eller annans räkning,
c) informera den person som mottar marknadssonderingen om att han eller hon inte har rätt att utnyttja, eller att
försöka utnyttja denna information för att återkalla eller ändra en handelsorder som redan lagts avseende ett finansiellt
instrument som denna information rör, och
d) informera den person som mottar marknadssonderingen om att denne genom att ge sitt medgivande till mottagandet
av information även är skyldig att hålla informationen konfidentiell.
Marknadsaktören som lämnar information ska föra och upprätthålla register över all information som lämnas till den
person som mottar marknadssonderingen, inbegripet information som lämnas i enlighet med leden a–d i det första
stycket, och identiteten hos de potentiella investerare till vilka informationen har lämnats, inbegripet men inte begränsat
till de juridiska och fysiska personer som agerar på en potentiell investerares vägnar, samt datum och klockslag för varje
lämnande av information. Marknadsaktören som lämnar information ska på begäran lämna det registret till den behöriga
myndigheten.
6. Om den marknadsaktör som lämnat information i samband med en marknadssondering bedömer att den infor
mation som lämnats upphör att vara insiderinformation, ska den marknadsaktören informera mottagaren om detta så
snart som möjligt.
SV
L 173/28
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
100
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
Den marknadsaktör som lämnar information ska föra register över den information som lämnats i enlighet med denna
punkt och ska på begäran förse den behöriga myndigheten med registret.
7. Trots bestämmelserna i denna artikel ska den person som mottar marknadssonderingen själv bedöma huruvida han
eller hon förfogar över insiderinformation eller när han eller hon upphör att förfoga över insiderinformation.
8. Marknadsaktören som lämnar information ska bevara det register som avses i denna artikel under en period på
minst fem år.
9. För att säkerställa en konsekvent harmonisering av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder
för tillsyn i syfte att fastställa lämpliga arrangemang, förfaranden och krav på registerhållning för personer så att de kan
uppfylla de krav som fastställs i punkterna 4, 5, 6 och 8.
Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juli 2015.
Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet
med artiklarna 10 - 14 i förordning (EU) nr 1095/2010.
10. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag till tekniska
standarder för tillsyn för att specificera de system och mallar för anmälan som ska användas av personer så att de kan
uppfylla kraven i punkterna 4, 5, 6 och 8 i denna artikel, särskiltdet exakta formatet för det register som avses i
punkterna 4–8 och de tekniska villkoren för lämplig förmedling av den information som avses i punkt 6 till den person
som mottar marknadssonderingen.
Esma ska överlämna de förslagen till tekniska genomförandestandarder till kommissionen senast den 3 juli 2015.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet
med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.
11. Esma ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 till personer som mottar
marknadssonderingen med avseende på följande:
a) De faktorer som sådana personer ska beakta när information lämnas till dem som en del av en marknadssondering för
att kunna bedöma huruvida denna information utgör insiderinformation.
b) De åtgärder som sådana personer ska vidta om insiderinformation har lämnats till dem i syfte att uppfylla artiklarna 8
och 10 i denna förordning.
c) De register som sådana personer ska upprätthålla för att visa att de har uppfyllt artiklarna 8 och 10 i denna
förordning.
Artikel 12
Marknadsmanipulation
1. I denna förordning avses med marknadsmanipulation följande typer av aktivitet:
a) Utförande av en transaktion, läggandet av en handelsorder eller annat beteende som
i) ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på ett finansiellt
instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, eller
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/29
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
101
ii) låser, eller som kan förväntas låsa fast priset på ett eller flera finansiella instrument, ett relaterat spotavtal avseende
råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter vid en onormal eller konstlad nivå,
om inte personen som inlett en transaktion, lagt en handelsorder eller utför något annat beteende kan påvisa att dessa
transaktioner, handelsorder eller beteenden har utförts av legitima skäl och stämmer överens med godtagen mark
nadspraxis som fastställts i enlighet med artikel 13.
b) Utförande av en transaktion, läggandet av en handelsorder eller annan aktivitet eller annat beteende som påverkar eller
kan förväntas påverka priset på ett eller flera finansiella instrument ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en
auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, där falska förespeglingar eller andra slag av vilseledande eller mani
pulationer utnyttjas.
c) Spridning av information genom medierna, inklusive internet, eller på annat sätt som ger eller kan förväntas ge falska
eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller priset på ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal
avseende råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, eller låser fast, eller kan förväntas låsa fast
priset på ett eller flera finansiella instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en auktionerad produkt
baserad på utsläppsrätter vid en onormal eller konstlad nivå, inbegripet spridning av rykten, om personen som spred
informationen insåg eller borde ha insett att den var falsk eller vilseledande.
d) Överföring av falsk eller vilseledande information eller tillhandahållande av falska eller vilseledande ingångsvärden i
förhållande till ett referensvärde, om personen som gjorde överföringen eller tillhandahöll ingångsvärdena insåg eller
borde ha insett att informationen eller ingångsvärdena var falska eller vilseledande, eller varje annat beteende som
manipulerar beräkningen av ett referensvärde.
2. Bland annat följande beteenden ska anses vara marknadsmanipulation:
a) Att en person, eller flera personer i samarbete, agerar för att skapa sig en dominerande ställning när det gäller utbud
eller efterfrågan på ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en auktionerad produkt
baserad på utsläppsrätter, och detta får till följd, eller kan förväntas få till följd, direkt eller indirekt, att inköps- eller
försäljningspriser fixeras eller andra oskäliga transaktionsvillkor skapas eller kan förväntas skapas.
b) Att köpa eller sälja finansiella instrument när marknaden öppnar eller strax innan den stänger på ett sådant sätt att de
investerare som handlar på grundval av den visade kursen, inklusive start- och slutkursen vilseleds eller kan förväntas
vilseledas.
c) Att lägga handelsorder på en handelsplats, inklusive att återkalla eller ändra dessa, oavsett på vilket sätt, inklusive på
elektroniska väg såsom strategier för algoritm- och högfrekvenshandel, som får någon av de följder som avses i punkt
1 a eller 1 b, genom att handlingen
i) stör eller försenar eller kan förväntas störa eller försena handelsplatsens handelssystem,
ii) försvårar eller kan förväntas försvåra för andra personer att identifiera äkta handelsorder på handelsplatsens
handelssystem, bland annat genom att lägga handelsorder som får till följd att orderboken överbelastas eller
destabiliseras, eller
iii) skapar eller kan förväntas skapa en falsk eller vilseledande bild av tillgången till eller efterfrågan på eller priset på
ett finansiellt instrument, särskilt genom läggande av handelsorder för att inleda eller förstärka en trend.
d) Att ta positioner i ett finansiellt instrument eller ett relaterat spotavtal avseende råvaror eller en auktionerad produkt
baserad på utsläppsrätter och utnyttja en tillfällig eller regelbunden tillgång till traditionella eller elektroniska medier
genom att yttra sig om det finansiella instrumentet, det relaterade spotavtalet avseende råvaror eller en auktionerad
produkt baserad på utsläppsrätter (eller indirekt om emittenten av detta) och därefter dra nytta av den påverkan dessa
yttranden får på priset på det finansiella instrumentet, det relaterade spotavtalet avseende råvaror eller en auktionerad
produkt baserad på utsläppsrätter utan att samtidigt ha offentliggjort intressekonflikten på ett korrekt och effektivt sätt.
SV
L 173/30
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
102
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
e) Att köpa eller sälja utsläppsrätter eller relaterade derivat på sekundärmarknaden före den auktion som hålls i enlighet
med förordning (EU) nr 1031/2010, som får till följd att auktionspriset på de auktionerade produkterna fixeras på en
onormal eller konstlad nivå eller att budgivare som lägger bud i auktionerna vilseleds.
3. Vid tillämpningen av punkt 1 a och 1 b och utan att det påverkar de beteenden som avses i punkt 2, fastställs i
bilaga I icke-uttömmande indikatorer på falska förespeglingar eller andra slag av vilseledande eller manipulationer, samt
icke-uttömmande indikatorer på falska eller vilseledande signaler och fastlåsning av priser.
4. När den person som avses i denna artikel är en juridisk person, ska denna artikel också tillämpas, i enlighet med
nationell rätt, på de fysiska personer som deltar i beslutet att utföra verksamhet för den berörda juridiska personens
räkning.
5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 35, varigenom indikatorerna i bilaga I
specificeras för att klargöra deras delar och för att beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna.
Artikel 13
Godtagen marknadspraxis
1. Förbudet i artikel 15 ska inte tillämpas på de aktiviteter som avses i artikel 12.1 a, förutsatt att den person som
inleder en transaktion, lägger en handelsorder eller utför något annat beteende påvisar att en sådan transaktion, en sådan
handelsorder eller ett sådant beteende har utförts av legitima skäl och stämmer överens med godtagen marknadspraxis
som fastställts i enlighet med den här artikeln.
2. En behörig myndighet får etablera en godtagen marknadspraxis med beaktande av följande kriterier:
a) Om marknadspraxisen ger en hög nivå av öppenhet för marknaden.
b) Om marknadspraxisen säkerställer en hög nivå av skyddsåtgärder för marknadskrafternas funktion och korrekt
samverkan mellan tillgång och efterfrågan.
c) Om marknadspraxisen har en positiv inverkan på marknadens likviditet och effektivitet.
d) Om marknadspraxisen beaktar handelsmekanismerna på den relevanta marknaden och gör det möjligt för marknads
deltagarna att reagera på lämpligt sätt och i rätt tid med avseende på den nya marknadssituation som skapats genom
den marknadspraxisen.
e) Om marknadspraxisen inte skapar risker för integriteten på direkt eller indirekt närliggande marknader, oavsett om
dessa är reglerade eller inte, för det berörda finansiella instrumentet inom unionen.
f) Resultatet från utredningar av den relevanta marknadspraxisen som gjorts av behöriga myndigheter eller en annan
myndighet, särskilt om den relevanta marknadspraxisen bryter mot regler eller föreskrifter som utformats för att
förebygga marknadsmissbruk, eller uppföranderegler, oavsett om dessa berör den relevanta marknaden eller direkt eller
indirekt närliggande marknader inom unionen.
g) Den relevanta marknadens struktur, till exempel om den är reglerad eller inte, vilka slags finansiella instrument som
handlas och vilka slags marknadsaktörer som deltar på marknaden, däribland i vilken utsträckning icke-professionella
investerare deltar på den relevanta marknaden.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/31
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
103
En marknadspraxis som har etablerats av en behörig myndighet som en godtagen marknadspraxis på en viss marknad ska
inte anses vara tillämplig på andra marknader såvida inte de behöriga myndigheterna på de andra marknaderna har
godkänt denna praxis enligt denna artikel.
3. Innan en godtagen marknadspraxis etableras i enlighet med punkt 2 ska den behöriga myndigheten underrätta Esma
och andra behöriga myndigheter om dess avsikt att etablera en godtagen marknadspraxis och ska tillhandahålla detaljerna
om den bedömningen som gjorts i enlighet med de kriterier som fastställts i punkt 2. En sådan underrättelse ska göras
åtminstone tre månader innan den godtagna marknadspraxisen är avsedd att börja gälla.
4. Esma ska, inom två månader efter det att anmälan mottagits, avge ett yttrande till den underrättande behöriga
myndigheten, med en bedömning av i vilken mån den godkända marknadspraxisen är förenlig med punkt 2 och med de
tekniska standarder för tillsyn som antagits enligt punkt 7. Esma ska också bedöma huruvida upprättandet av den
godtagna marknadspraxisen skulle leda till att marknadens förtroende för unionens finansmarknad hotas. Yttrandet
ska offentliggöras på Esmas webbplats.
5. Om en behörig myndighet etablerar en godtagen marknadspraxis som strider mot Esmas yttrande i enlighet med
punkt 4, ska myndigheten på sin webbplats inom 24 timmar från det att den godtagna marknadspraxisen etablerats
offentliggöra ett tillkännagivande med en fullständig förklaring av skälen till sitt beslut, inbegripet varför den godtagna
marknadspraxisen inte hotar marknadens förtroende.
6. Om en behörig myndighet anser att en annan behörig myndighet har etablerat en godtagen marknadspraxis som
inte uppfyller kraven som fastställs i punkt 2, ska Esma bistå de berörda myndigheterna med att nå fram till en
överenskommelse i enlighet med sina befogenheter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.
Om de berörda behöriga myndigheterna inte lyckas nå en överenskommelse kan Esma fatta ett beslut i enlighet med
artikel 19.3 i förordning (EU) nr 1095/2010.
7. För att säkerställa en konsekvent harmonisering av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder
för tillsyn som specificerar kriterierna, förfarandet och kraven för etablering av en godtagen marknadspraxis enligt
punkterna 2, 3 och 4 samt för villkoren för dess godkännande, för att bibehålla den, avsluta den eller om den ska ändras.
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juli 2015.
Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet
med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.
8. De behöriga myndigheterna ska regelbundet, och minst vartannat år, se över den godtagna marknadspraxis de har
etablerat, särskilt med hänsyn till betydande förändringar av situationen på den relevanta marknaden, till exempel för
ändringar av handelsregler eller infrastrukturen på marknaden, i syfte att besluta huruvida den ska bibehållas eller avsluta
eller om villkoren för dess godkännande ska ändras.
9. Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över godtagen marknadspraxis och i vilka medlemsstater
varje enskild praxis tillämpas.
10. Esma ska övervaka hur godtagen marknadspraxis tillämpas och lägga fram en årlig rapport för kommissionen om
hur tillämpningen sker i praktiken på de berörda marknaderna.
11. De behöriga myndigheterna ska underrätta Esma om godtagen marknadspraxis som de har etablerat före den 2 juli
2014 och inom tre månader efter antagandet av de tekniska standarderför tillsyn som avses i punkt 7 trätt i kraft.
SV
L 173/32
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
104
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
Den godtagna marknadspraxisen som avses i första stycket i denna punkt ska fortsätta att tillämpas i de berörda
medlemsstaterna tills det att de behöriga myndigheterna på grundval av Esmas yttrande enligt punkt 4 har fattat ett
beslut om huruvida denna praxis ska fortsätta att tillämpas.
Artikel 14
Förbud mot insiderhandel och olagligt röjande av insiderinformation
En person får inte
a) ägna sig åt eller försöka ägna sig åt insiderhandel,
b) rekommendera att någon annan person ägnar sig åt insiderhandel eller förmå någon annan person att ägna sig åt
insiderhandel, eller
c) olagligen röja insiderinformation.
Artikel 15
Förbud mot marknadsmanipulation
En person får inte ägna sig eller försöka ägna sig åt marknadsmanipulation.
Artikel 16
Förhindrande och upptäckt av marknadsmissbruk
1. Marknadsoperatörer och värdepappersföretag som driver en handelsplats ska inrätta och upprätthålla effektiva
arrangemang, system och förfaranden som syftar till att förhindra och upptäcka insiderhandel, marknadsmanipulation
och försök till insiderhandel och marknadsmanipulation, i enlighet med artiklarna 31 och 54 i direktiv 2014/65/EU.
Personer som avses i första stycket ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten för handelsplatsen om
handelsorder och transaktioner inklusive återkallelser eller ändringar av handelsorder som kan utgöra insiderhandel,
marknadsmanipulation eller försök till insiderhandel eller marknadsmanipulation.
2. Personer som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner ska inrätta och upprätthålla effektiva arrange
mang, system och förfaranden för att upptäcka och rapportera misstänkta handelsorder och transaktioner. Om en sådan
person har rimliga skäl att misstänka att en handelsorder eller transaktion avseende ett finansiellt instrument, oavsett om
den placerats eller genomförts på eller utanför en handelsplats, kan utgöra insiderhandel eller marknadsmanipulation eller
försök till insiderhandel eller marknadsmanipulation ska den omedelbart meddela den behöriga myndigheten som avses i
punkt 3.
3. Utan att det påverkar artikel 22 ska personer som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner följa
rapporteringsreglerna i den medlemsstat där de har beviljats tillstånd eller har sitt huvudkontor eller, om det gäller en
filial, den medlemsstat där filialen är belägen. Rapportering ska ske till den behöriga myndigheten i den medlemsstaten.
4. De behöriga myndigheter som avses i punkt 3 som tar emot rapport om misstänkta handelsorder och transaktioner
ska omedelbart vidarebefordra sådan information till de behöriga myndigheterna för de berörda handelsplatserna.
5.
För att säkerställa en konsekvent harmonisering av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder
för tillsyn för att fastställa
a) lämpliga arrangemang, system och förfaranden för personer så att de kan uppfylla kraven i punkterna 1 och 2, och
b) de mallar för anmälan som ska användas av personer så att de kan uppfylla kraven i punkterna 1 och 2.
Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juuli 2016.
Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet
med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/33
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
105
KAPITEL 3
KRAV PÅ OFFENTLIGGÖRANDE
Artikel 17
Offentliggörande av insiderinformation
1. En emittent ska så snart som möjligt informera allmänheten om insiderinformation som direkt berör den emit
tenten.
Emittenten ska se till att insiderinformationen offentliggörs på ett sätt som ger allmänheten en snabb tillgång till
informationen och möjlighet till en fullständig och korrekt bedömning i rätt tid, och i förekommande fall, genom
den officiellt utsedda mekanism som avses i artikel 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG ( 1 ).
Emittenten ska inte kombinera offentliggörande av insiderinformation för allmänheten med marknadsföring av sin
verksamhet. Emittenten ska under en period på minst fem år på sin webbplats lägga ut och låta vara tillgänglig all
insiderinformation den är skyldig att offentliggöra.
Den här artikeln ska tillämpas på emittenter som har ansökt om upptagande till handel eller godkänt att deras finansiella
instrument upptas till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat eller, när det rör sig om instrument som bara
handlas på en MTF- eller OTF-plattform, emittenter som har godkänt att deras finansiella instrument handlas på en MTF-
eller OTF-plattform eller som har ansökt om upptagande till handel av deras finansiella instrument på en MTF-plattform i
en medlemsstat.
2. En deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska på ett effektivt och snabbt sätt offentliggöra sådan insiderinfor
mation om utsläppsrätter som den innehar som led i sin affärsverksamhet, inklusive flygverksamhet enligt specificeringen
i bilaga I till direktiv 2003/87/EG eller installationer i enlighet med artikel 3 e i det direktivet som den berörda deltagaren,
eller dess moderföretag eller relaterat företag, äger eller kontrollerar eller vars driftsfrågor deltagaren, dess moderföretag
eller relaterade företag helt eller delvis ansvarar för. När det gäller installationer, ska sådant offentliggörande omfatta
relevant information om kapacitet och utnyttjande av installationer, inbegripet information om att installationerna inte är
tillgängliga, oavsett om det är planerat eller oplanerat.
Första stycket gäller inte en deltagare på marknaden för utsläppsrätter om installationerna eller flygverksamheten som den
äger, kontrollerar eller ansvarar för, under föregående år uppvisade utsläpp som inte överskred en minimitröskel för
koldioxidekvivalenter och, om de bedriver förbränningsprocesser, har haft en installerad tillförd effekt som inte över
skrider en minimitröskel.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 35 för att fastställa en minimitröskel för
koldioxidekvivalanter och en minimitröskel för installerad tillförd effekt när det gäller tillämpningen av undantaget i andra
stycket i denna punkt.
3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 35, för att närmare ange den
behöriga myndigheten för anmälningarna enligt punkterna 4 och 5 i den här artikeln.
4. En emittent eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter, får på eget ansvar skjuta upp offentliggörande av
insiderinformation, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
a) Omedelbart offentliggörande skadar sannolikt legitima intressen för emittenten eller deltagaren på marknaden.
SV
L 173/34
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående
upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv
2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).
106
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
b) Det är inte sannolikt att ett uppskjutet offentliggörande vilseleder allmänheten.
c) Emittenten eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter kan säkerställa att informationen förblir konfidentiell.
När det gäller en över tiden pågående process som sker i flera steg och som syftar till att en viss omständighet ska inträffa
eller som resulterar i en viss omständighet eller en viss händelse, får en emittent eller en deltagare på marknaden för
utsläppsrätter på eget ansvar skjuta upp offentliggörandet av information relaterad till denna process med förbehåll för
leden a, b och c i första stycket.
Om en emittent eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter har skjutit upp offentliggörandet av insiderinformation
enligt denna punkt, ska denne omedelbart efter det att informationen offentliggjorts för allmänheten informera den
behöriga myndigheten enligt punkt 3 om att offentliggörandet av informationen hade skjutits upp och ska ge en skriftlig
förklaring till hur villkoren som fastställs i denna punkt uppfylldes. Alternativt får medlemsstaterna fastställa att en sådan
skriftlig redogörelse endast behöver tillhandahållas den behöriga myndigheten enligt punkt 3 på begäran.
5. I syfte att bevara det finansiella systemets stabilitet får en emittent som är ett kreditinstitut eller ett finansiellt
institut, på eget ansvar, skjuta upp offentliggörandet av insiderinformation, vilket inkluderar information relaterad till ett
tillfälligt likviditetsproblem och särskilt behovet att erhålla tillfälligt likviditetsstöd från en centralbank eller en långivare i
sista hand, förutsatt att alla av de följande villkoren är uppfyllda:
a) Offentliggörandet av insiderinformationen riskerar att äventyra emittentens och det finansiella systemets finansiella
stabilitet.
b) Det ligger i allmänhetens intresse att skjuta upp offentliggörandet.
c) Det kan säkerställas att informationen förblir konfidentiell.
d) Den behöriga myndigheten enligt punkt 3 har gett sitt medgivande till uppskjutandet under förutsättning att villkoren
i leden a, b och c är uppfyllda.
6. Vid tillämpningen av punkt 5 a–d ska en emittent underrätta den behöriga myndigheten enligt punkt 3 om sin
avsikt att skjuta upp offentliggörandet av insiderinformationen och lägga fram bevis på att villkoren i punkt 5 a, b och c
är uppfyllda. Den behöriga myndigheten enligt punkt 3 ska när så är lämpligt samråda med den nationella centralbanken
eller makrotillsynsorganet, om ett sådant inrättats eller i annat fall följande myndigheter:
a) Om emittenten är ett kreditinstitut eller värdepappersföretag, den myndighet som utses i enlighet med artikel 133.1 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU ( 1 ).
b) I andra fall än de som avses i led a, någon annan nationell myndighet som ansvarar för tillsynen över emittenten.
Den behöriga myndigheten enligt punkt 3 ska se till att offentliggörandet av insiderinformationen inte skjuts upp under
längre tid än vad som är nödvändigt för att tillgodose det allmänna intresset. Den behöriga myndigheten enligt punkt 3
ska åtminstone på veckobasis utvärdera huruvida villkoren i punkt 5 a, b och c fortfarande är uppfyllda.
Om den behöriga myndigheten enligt punkt 3 inte ger sitt medgivande till att skjuta upp offentliggörandet av insider
informationen, ska emittenten omgående offentliggöra insiderinformationen.
Denna punkt ska tillämpas i de fall då emittenten inte beslutar att skjuta upp offentliggörandet av insiderinformation i
enlighet med punkt 4.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/35
( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG
och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
107
Hänvisningar i denna punkt till den behöriga myndigheten enligt punkt 3 påverkar inte den behöriga myndighetens
möjligheter att utöva sina uppgifter på något av de sätt som avses i artikel 23.1.
7. När offentliggörande av insiderinformation har skjutits upp i enlighet med punkterna 4 eller 5 och det inte längre
kan säkerställas att den insiderinformationen förblir konfidentiell, ska emittenten eller deltagaren på marknaden för
utsläppsrätter så snart som möjligt offentliggöra den insiderinformationen för allmänheten.
Detta stycke inbegriper situationer då ett rykte uttryckligen hänför sig till insiderinformation vars offentliggörande har
skjutits upp i enlighet med punkterna 4 eller 5 när detta rykte är tillräckligt tydligt för att påvisa att det inte längre kan
säkerställas att informationen förblir konfidentiell.
8. Om en emittent eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter eller en person som handlar på emittentens
vägnar eller för emittentens räkning, röjer insiderinformation till en utomstående som ett normalt led i fullgörande av
tjänst, verksamhet eller åligganden på det sätt som anges i artikel 10.1, ska denna information offentliggöras fullständigt
och effektivt; detta ska ske samtidigt om det rör sig om ett avsiktligt offentliggörande och så snart som möjligt om det
rör sig om ett oavsiktligt. Denna punkt ska inte gälla om den person som mottar informationen är skyldig att inte röja
denna, oberoende av om denna skyldighet grundar sig på lagar och andra förordningar, bolagsordningar eller ett avtal.
9. Insiderinformation som rör emittenter, vars finansiella instrument har tagits upp till handel på tillväxtmarknader för
små och medelstora företag, får offentliggöras på webbplatsen för handelsplatsen i stället för på emittentens webbplats
om handelsplatsen erbjuder den möjligheten för emittenter på den marknaden.
10. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska
standarder för genomförande i syfte att fastställa
a) de tekniska villkoren för lämpligt offentliggörande av insiderinformation enligt punkterna 1, 2, 8 och 9,
b) de tekniska villkoren för uppskjutande av offentliggörandet av insiderinformation enligt punkterna 4 och 5,
Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2016.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet
med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.
11. Esma ska utfärda riktlinjer för upprättande av en icke uttömmande förteckning över emittentens legitima intressen
som avses i led a i punkt 4, och situationer där uppskjutet offentliggörande av insiderinformation sannolikt vilseleder
allmänheten på så sätt som avses i punkt 4 b.
Artikel 18
Insiderförteckningar
1. Emittenter eller personer som handlar på deras vägnar eller för deras räkning ska
a) upprätta en förteckning över alla personer som har tillgång till insiderinformation, och som arbetar för dem, genom
anställningskontrakt eller på annat vis utför uppgifter genom vilka de har tillgång till insiderinformation, såsom
rådgivare, revisorer eller kreditvärderingsinstitut (insiderförteckning),
b) utan dröjsmål uppdatera insiderförteckningen i enlighet med punkt 4, och
c) överlämna insiderförteckningen till den behöriga myndigheten så snart som möjligt efter begäran från myndigheten.
SV
L 173/36
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
108
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
2. Emittenter eller personer som handlar på deras vägnar eller för deras räkning ska vidta alla rimliga åtgärder för att
se till att alla personer som förekommer på insiderförteckningen skriftligen bekräftar att de är medvetna om de rättsliga
skyldigheter som detta för med sig och de sanktioner som är tillämpliga vid insiderhandel och olagligt röjande av
insiderinformation.
Om en annan person som handlar på emittentens vägnar eller för emittentens räkning tar på sig uppgiften att utarbeta
och uppdatera insiderförteckningen, förblir emittenten till fullo ansvarig för efterlevnaden av denna artikel. Emittenten ska
alltid ha rätt till tillgång till insiderförteckningen.
3. I insiderförteckningens ska åtminstone följande ingå:
a) Identiteten på de personer som har tillgång till insiderinformation.
b) Skälen till att en person förts upp på insiderförteckningen.
c) Datum och klockslag för när den personen fick tillgång till insiderinformation.
d) Datum då insiderförteckningen upprättades.
4. Emittenter eller personer som handlar på deras vägnar ska uppdatera insiderförteckningen utan dröjsmål, inklusive
datum för uppdateringen, i följande situationer:
a) När anledningen till att en person förekommer på insiderförteckningen ändras.
b) När en ny person har tillgång till insiderinformation och därför behöver läggas till i insiderförteckningen.
c) När en person inte längre har tillgång till insiderinformation.
Varje uppdatering ska specificera datum och klockslag för den ändring som föranledde uppdateringen.
5. Emittenter eller personer som handlar på deras vägnar ska bevara insiderförteckningen för dennes räkning under en
period på minst fem år efter det att den upprättats eller uppdaterats.
6. Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på tillväxtmarknader för små och medelstora företag
ska undantas från kravet på att upprätta en insiderförteckning förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
a) Emittenten vidtar alla rimliga åtgärder för att säkerställa att alla personer med tillgång till insiderinformation är
medvetna om de rättsliga skyldigheter som detta för med sig och de sanktioner som är tillämpliga vid insiderhandel
och olagligt röjande av insiderinformation.
b) Emittenten har möjlighet att på begäran förse den behöriga myndigheten med en insiderförteckning.
7. Denna artikel ska tillämpas på emittenter som har ansökt om upptagande till handel eller godkänt att deras
finansiella instrument upptas till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat eller, när det rör sig om instrument
som bara handlas på en MTF- eller OTF-plattform, emittenter som har godkänt att deras finansiella instrument handlas på
en MTF- eller OTF-plattform eller som har ansökt om upptagande till handel av sina finansiella instrument på en MTF-
plattform i en medlemsstat.
8. Punkterna 1–5 i denna artikel ska även tillämpas på
a) Deltagare på marknaden för utsläppsrätter när det gäller sådan insiderinformation om utsläppsrätter som uppkommer
i samband med den verksamhet som bedrivs av denna deltagare på marknaden för utsläppsrätter.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/37
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
109
b) auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare i fråga om auktioner för utsläppsrätter eller andra
auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter som hålls enligt förordning (EU) nr 1031/2010.
9. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska
standarder för genomförande för att fastställa det exakta formatet för insiderförteckningar och formatet för uppdatering
av de insiderförteckningar som avses i denna artikel.
Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder för genomförande t till kommissionen senast den 3 juli 2016.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet
med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.
Artikel 19
Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
1. Personer i ledande ställning, samt dem närstående personer, ska underrätta emittenten eller deltagaren på mark
naden för utsläppsrätter och den behöriga myndigheten som avses i punkt 2 andra stycket:
a) När det gäller emittenter, om varje transaktion som genomförts för deras egen räkning avseende aktier eller skuld
instrument som emitteras av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till dem.
b) När det gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter, i varje transaktion som genomförts för deras räkning
avseende utsläppsrätter, auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter eller relaterade derivat.
Sådana anmälningar ska göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen gjorts.
Det första stycket är tillämpligt så snart som transaktionernas totala belopp under ett kalenderår har nått den tröskel som
fastställs i punkt 8 eller 9 enligt vad som är tillämpligt.
2. Vid tillämpning av punkt 1, och utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att införa anmälningsskyldigheter
utöver de som avses i denna artikel, ska alla transaktioner som utförs för egen räkning av de personer som avses i punkt
1 anmälas av de personerna till de behöriga myndigheterna.
Personerna som avses i stycke 1 ska följa de anmälningsregler som gäller i den medlemsstat där emittenten eller
deltagaren på marknaden för utsläppsrätter är registrerad. Anmälningarna ska göras inom tre arbetsdagar räknat från
transaktionsdagen till den behöriga myndigheten i den medlemsstaten. Om emittenten inte är registrerad i en medlemsstat
ska anmälan göras till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i i direktiv 2004/109/EG
eller, i avsaknad av detta, till den behöriga myndigheten för handelsplatsen.
3. Emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter ska se till att den information som anmälts i enlighet
med punkt 1 offentliggörs utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter transaktionsdagen på ett sätt som garanterar att
den blir snabbt tillgänglig, på ett icke-diskriminerande sätt, i enlighet med de standarder som avses i artikel 17.10 a.
Emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter ska använda sådana medier som rimligen kan bedömas vara
tillförlitligaför effektiv spridning av informationen till allmänheten inom hela unionen, och ska i förekommande fall
använda den officiellt utsedda mekanism som avses i artikel 21 i direktiv 2004/109/EG.
Alternativt får nationell rätt föreskriva att en behörig myndighet själv får offentliggöra informationen.
SV
L 173/38
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
110
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
4. Denna artikel ska tillämpas på emittenter som
a) har ansökt om upptagande till handel eller godkänt att deras finansiella instrument upptas till handel på en reglerad
marknad, eller
b) när det rör sig om instrument som bara handlas på en MTF- eller OTF-plattform, emittenter som har godkänt att deras
finansiella instrument handlas på en MTF- eller OTF-plattform eller som har ansökt om upptagande till handel avsina
finansiella instrument på en MTF-plattform,
5. Emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska skriftligen underrätta personer i ledande ställning om
deras skyldigheter enligt denna artikel. Emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska utarbeta en för
teckning över alla personer i ledande ställning och med dem närstående personer.
Personer i ledande ställning ska skriftligen underrätta dem närstående personer om deras skyldigheter enligt denna artikel
och ska bevara en kopia av denna underrättelse.
6. En anmälan av transaktioner som avses i punkt 1 ska innehålla följande uppgifter:
a) Personens namn.
b) Orsak till anmälan.
c) Namnet på den berörda emittenten eller deltagaren på marknaden för utsläppsrätter.
d) Det finansiella instrumentets beskrivning och identitetsbeteckning.
e) Transaktionernas karaktär (t.ex. förvärv eller avyttring), med angivande av huruvida transaktionen är kopplad till
genomförande av aktieoptionsprogram för anställda eller till de specifika exempel som anges i punkt 7.
f) Datum och ort för transaktionerna.
g) Transaktionernas pris och volym. När det gäller en pantsättning vars villkor medger att värdet kan ändras, ska detta
offentliggöras tillsammans med värdet på pantsättningsdagen.
7. Vid tillämpning av punkt 1 inkluderar de transaktioner som måste anmälas även följande:
a) Pantsättning eller utlåning av finansiella instrument av eller på uppdrag av en person i ledande ställning eller en person
som är närstående till en person i ledande ställning som avses i punkt 1.
b) Transaktioner utförda av personer som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner eller en annan person
som agerar på uppdrag av en person i ledande ställning eller en person som är närstående till en person i ledande
ställning som avses i punkt 1, inklusive transaktioner inom ramen för ett diskretionärt uppdrag.
c) Transaktioner som utförs inom ramen för en livförsäkring, definierad i enlighet med Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/138/EG ( 1 ), där
i) försäkringstagaren är en person i ledande ställning eller en person som är närstående till en person i ledande
ställning, som avses i punkt 1,
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/39
( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och
återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
111
ii) investeringsrisken bärs av försäkringstagaren, och
iii) försäkringstagaren har befogenhet eller handlingsfrihet att fatta investeringsbeslut avseende särskilda instrument
inom ramen för denna livförsäkring eller att utföra transaktioner avseende särskilda instrument för denna liv
försäkring.
Vid tillämpningen av led a behöver pantsättning eller en liknande ställd säkerhet av finansiella instrument i samband med
insättning av finansiella instrument på ett depåkonto inte anmälas, så länge som inte en sådan pantsättning eller annan
ställd säkerhet är avsedd att säkra en särskild kreditfacilitet.
I den mån en försäkringstagare med ett försäkringsavtal ska anmäla transaktioner enligt denna punkt, gäller ingen
anmälningsskyldighet för försäkringsbolaget.
8. Punkt 1 gäller alla efterföljande transaktioner så snart som ett sammanlagt belopp på 5 000 EUR uppnåtts under ett
kalenderår. Tröskeln på 5 000 EUR ska beräknas genom att utan nettning addera alla de transaktioner som avses i
punkt 1.
9. En behörig myndighet kan besluta att höja den tröskel som fastställs i punkt 8 till 20 000 EUR och ska innan
beslutet tillämpas informera Esma om sitt beslut och motiveringen av beslutet att anta en högre tröskel, med särskild
hänvisning till marknadsförhållanden. Esma ska på sin webbplats offentliggöra förteckningen över de trösklar som är
tillämpliga i enlighet med denna artikel och de motiveringar som de behöriga myndigheterna gett till sådana trösklar.
10. Denna artikel ska även tillämpas på transaktioner av personer i ledande ställning hos auktionsplattformar, auk
tionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt förordning (EU)
nr 1031/2010, samt på dem närstående personer, i den mån som deras transaktioner omfattar utsläppsrätter, derivat
av dessa eller auktionerade produkter som är baserade på utsläppsrätter. De personerna ska anmäla sina transaktioner till
auktionsplattformarna, auktionsförrättarna och auktionsövervakarna enligt vad som är tillämpligt, och till den behöriga
myndigheten där auktionsplattformen, auktionsförrättaren eller auktionsövervakaren, enligt vad som är tillämpligt, är
registrerad. Information som har anmälts på det sättet ska offentliggöras av auktionsplattformar, auktionsförrättare,
auktionsövervakare eller behörig myndighet i enlighet med punkt 3.
11. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 14 och 15, ska en person i ledande ställning hos en emittent inte
genomföra några transaktioner för egen räkning eller för tredje persons räkning, direkt eller indirekt, avseende aktier eller
skuldinstrument som emitterats av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till
dessa, under en stängd period på 30 kalenderdagar före offentliggörandet av en delårsrapport eller en bokslutskom
munikésom emittenten är skyldig att offentliggöra i enlighet med
a) bestämmelserna på den handelsplats där emittentens aktier är upptagna till handel, eller
b) nationell rätt.
12. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 14 och 15 får en emittent tillåta en person i ledande ställning
hos denne att handla för egen räkning eller för tredje parts räkning under en stängd period som avses i punkt 11,
antingen
a) från fall till fall på grundval av exceptionella omständigheter, såsom allvarliga finansiella svårigheter, som kräver
omedelbar försäljning av aktier, eller
b) på grund av särdragen för den handel som sker med anledning av transaktioner som utförs inom ramen för eller är
relaterade till aktieoptions- eller sparprogram för anställda, aktierelaterade villkor eller rätter eller transaktioner där det
underliggande intresset i det berörda värdepappret inte ändras.
SV
L 173/40
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
112
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
13. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 35 för att närmare fastställa de
omständigheter under vilka handel under en stängd period kan tillåtas av emittenten, som avses i punkt 12, inbegripet
vilka omständigheter som skulle betraktas som exceptionella och vilka typer av transaktioner som skulle motivera
tillståndet att handla.
14. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 35, för att specificera vilka typer av
transaktioner som utlöser det krav som avses i punkt 1.
15. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av punkt 1 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder
för genomförande för att fastställa i vilket format och mall som den information som avses i punkt 1 ska anmälas och
offentliggöras.
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2015.
Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med
artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.
Artikel 20
Investeringsrekommendationer och statistik
1. Personer som tar fram eller sprider investeringsrekommendationer eller annan information som rekommenderar
eller föreslår en viss investeringsstrategi, ska vidta rimliga försiktighetsmått för att säkerställa att sådan information
presenteras sakligt och uppge vilka intressen de har eller ange intressekonflikter som berör de finansiella instrument
som informationen rör.
2. Offentliga institutioner som sprider statistik eller prognoser som kan ha väsentlig inverkan på de finansiella mark
naderna ska sprida dessa uppgifter på ett objektivt och öppet sätt.
3. För att säkerställa en konsekvent harmonisering av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder
för tillsyn för att fastställa de tekniska villkoren för personkategorierna som avses i punkt 1, för en objektiv presentation
av investeringsrekommendationer eller annan information som rekommenderar eller föreslår en investeringsstrategi och
för uppgivande av särskilda intressen och intressekonflikter.
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juli 2015.
Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet
med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.
De tekniska arrangemang som fastställs i de tekniska standarder för tillsyn som avses i punkt 3 ska inte tillämpas på
journalister som omfattas av likvärdig lämplig reglering i en medlemsstat, inklusive likvärdig lämplig självreglering,
förutsatt att sådan reglering uppnår liknande effekter som de tekniska arrangemangen. Medlemsstaterna ska underrätta
kommissionen om texten i den likvärdiga lämpliga regleringen.
Artikel 21
Offentliggörande eller spridning av information i medierna
Om information offentliggörs eller sprids och om rekommendationer tas fram eller sprids för journalistiska ändamål eller
andra uttrycksformer i medierna, ska sådant offentliggörande eller sådan spridning av information, vid tillämpning av
artiklarna 10, 12.1 c och 20, bedömas med beaktande av bestämmelserna om tryckfrihet och yttrandefrihet i andra
medier samt de regler och normer som är tillämpliga på journalistyrket, om inte
a) de berörda personerna eller personer nära knutna till dessa direkt eller indirekt får fördel eller vinst från offentliggö
randet eller spridandet av den aktuella informationen, eller
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/41
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
113
b) informationen offentliggörs eller sprids med avsikt att vilseleda marknaden när det gäller utbud och efterfrågan av eller
pris på ett finansiellt instrument.
KAPITEL 4
ESMA OCH BEHÖRIGA MYNDIGHETER
Artikel 22
Behöriga myndigheter
Utan att de rättsliga myndigheternas befogenheter åsidosätts ska varje medlemsstat utse en enda behörig administrativ
myndighet för tillämpningen av denna förordning. Medlemsstaterna ska informera kommissionen, Esma och de andra
behöriga myndigheterna i andra medlemsstater om detta. Den behöriga myndigheten ska se till att bestämmelserna i
denna förordning tillämpas på dess territorium i fråga om alla handlingar som utförs på dess territorium och handlingar
som utförs utomlands och som berör instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad, och för vilka
ansökan om upptagande till handel på en sådan marknad har lämnats in, auktionerats på en auktionsplattform eller som
handlas på en MTF-plattform eller OTF-plattform, eller för vilka en ansökan om upptagande till handel lämnats in på en
MTF-plattform inom dess territorium.
Artikel 23
De behöriga myndigheternas befogenheter
1. De behöriga myndigheterna ska utöva sina uppgifter och befogenheter antingen
a) direkt,
b) i samarbete med andra myndigheter eller med marknadsföretagen,
c) på eget ansvar genom delegering till sådana myndigheter eller till marknadsföretagen,
d) genom ansökan hos de behöriga rättsliga myndigheterna.
2. För att utföra sina uppgifter enligt denna förordning ska behöriga myndigheter i enlighet med nationell rätt ha
minst följande tillsyns- och utredningsbefogenheter:
a) Få tillgång till varje dokument och uppgifter i vilken form som helst eller ta kopia på det.
b) Kräva eller begära upplysningar av vem som helst, även av de personer som efter varandra verkar för att vidarebe
fordra handelsorder eller utföra de berörda operationerna samt deras huvudmän, och om nödvändigt kalla en person
till förhör och förhöra personen för att få tillgång till information.
c) I fråga om råvaruderivat, begära information från marknadsaktörer om relaterade spotmarknader enligt standardfor
mat, få information om transaktioner, och få direkt tillgång till handlares system.
d) Genomföra kontroller och undersökningar på plats, förutom i fysiska personers privatbostäder.
e) Om inte annat följer av andra stycket få tillträde till fysiska och juridiska personers lokaler för att lägga beslag på
dokument och information, oavsett typ, om det finns rimlig misstanke om att det finns dokument eller information
med koppling till kontrollen eller undersökningen som kan vara relevanta för att bevisa att det föreligger insider
handel eller marknadsmanipulation i strid med denna förordning.
f) Överlämna ärenden för brottsutredning.
g) Begära in inspelningar av telefonsamtal, elektronisk kommunikation och datatrafik som innehas av ett värdepappers
företag, kreditinstitut eller finansiellt institut.
SV
L 173/42
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
114
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
h) I den mån det är tillåtet enligt nationell rätt, begära in befintliga trafikuppgifter som innehas av en teleoperatör om
det finns en rimlig misstanke om överträdelse och om sådana uppgifter kan vara av betydelse för att undersöka en
överträdelse av artikel 14 a eller b eller artikel 15 a eller b.
i) Begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad eller båda.
j) Stoppa handeln med det berörda finansiella instrumentet.
k) Kräva att alla förfaranden som den behöriga myndigheten anser strida mot denna förordning tillfälligt upphör.
l) Införa tillfälligt förbud mot utövande av förvärvsverksamhet.
m) Vidta alla åtgärder som behövs för att se till att allmänheten är korrekt informerad, ibland annat korrigering av
offentliggjord falsk eller vilseledande information, t.ex. genom att kräva att emittenten eller en annan person som har
offentliggjort eller spritt sådan information ska offentliggöra en rättelse.
Om förhandsgodkännande från den berörda medlemsstatens rättsliga myndighet krävs, i enlighet med nationell rätt, för
att gå in i en fysisk eller juridisk persons lokaler som avses i första stycket led e, ska den befogenheten som avses i det
ledet utnyttjas endast efter det att sådant förhandsgodkännande erhållits.
3. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtagits så att behöriga myndigheter förfogar över de tillsyns- och
övervakningsbefogenheter som behövs för att de ska kunna uppfylla sina åtaganden.
Denna förordning påverkar inte tillämpningen av lagar och andra författningar om uppköpserbjudanden, fusioner och
andra transaktioner som påverkar ägande eller kontroll av företag som regleras av de tillsynsmyndigheter som medlems
staterna utsett i enlighet med artikel 4 i direktiv 2004/25/EG, i vilka det fastställs krav utöver kraven i denna förordning.
4. En person som rapporterar information till den behöriga myndigheten i enlighet med denna förordning ska inte
anses överträda eventuella restriktioner för lämnande av uppgifter som ålagts genom avtal eller i någon lagbestämmelse
eller administrativ bestämmelse, och ska inte ge upphov till någon form av ansvar för den rapporterande personen med
avseende på denna rapportering.
Artikel 24
Samarbete med Esma
1. De behöriga myndigheterna ska samarbeta med Esma vid tillämpningen av denna förordning, i enlighet med
förordning (EU) nr 1095/2010.
2.
De behöriga myndigheterna ska omgående förse Esma med alla uppgifter den behöver för att utföra sina uppgifter, i
enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1095/2010.
3. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag på tekniska
standarder för genomförande för att fastställa de förfaranden och format för informationsutbyte som avses i punkt 2.
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2016.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet
med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/43
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
115
Artikel 25
Skyldighet att samarbeta
1. Behöriga myndigheter ska samarbeta med varandra och med Esma i de fall det är nödvändigt för tillämpningen av
denna förordning, såvida inte ett av undantagen i punkt 2 är tillämpligt. Behöriga myndigheter ska framför allt bistå
varandra och Esma. De ska framför allt utbyta information utan onödiga dröjsmål och samarbeta om undersökningar,
tillsyn och kontroll av efterlevnad.
Den skyldighet att samarbeta och bistå andra myndigheter som föreskrivs i första stycket ska också gälla kommissionen i
fråga om utbyte av information om råvaror som är jordbruksprodukter och som listas i bilaga I till EUF-fördraget.
De behöriga myndigheterna och Esma ska samarbeta i överensstämmelse med förordning (EU) nr 1095/201l, särskilt
artikel 35.
Om medlemsstaterna i enlighet med artikel 30.1 andra stycket valt att fastställa straffrättsliga påföljder för överträdelser av
bestämmelser i denna förordning som avses i den artikeln, ska de se till att lämpliga åtgärder vidtagits så att de behöriga
myndigheterna har alla nödvändiga befogenheter att hålla kontakter med rättsliga myndigheter inom sin jurisdiktion för
att få särskild information om brottsutredningar eller förfaranden som inletts på grund av eventuella överträdelser av
denna förordning och vidarebefordra samma information till andra behöriga myndigheter och Esma så att de kan uppfylla
sin skyldighet att samarbeta med varandra och Esma i enlighet med denna förordning.
2. En behörig myndighet får vägra att tillmötesgå en begäran om information eller en begäran om samarbete i
samband med en utredning endast under följande exceptionella omständigheter, nämligen när:
a) Överlämnande av relevant information skulle kunna inverka negativt på den berörda medlemsstaten, särskilt när det
gäller bekämpning av terrorism och andra allvarliga brott.
b) Tillmötesgående av begäran inverkar sannolikt negativt på dess egna undersökningar, efterlevnadskontroller eller i
förekommande fall en brottsutredning.
c) Rättsliga förfaranden har redan inletts beträffande samma handlingar och mot samma personer inför den berörda
medlemsstatens myndigheter.
d) Ett slutligt avgörande har redan meddelats beträffande samma handlingar och personer i den berörda medlemsstaten.
3. Behöriga myndigheter och Esma ska samarbeta med Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer),
som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 ( 1 ) och medlemsstaternas nationella
tillsynsmyndigheter så att ett samordnat tillvägagångssätt sker i fråga om kontrollen av efterlevnaden av relevanta regler i
de fall transaktioner, handelsorder eller andra verksamheter eller beteenden rör ett eller flera finansiella instrument som
omfattas av denna förordning och en eller flera grossistenergiprodukter som omfattas av artiklarna 3, 4 och 5 i för
ordning (EU) nr 1227/2011. Behöriga myndigheter ska beakta särdragen i definitionerna i artikel 2 i förordning (EU)
nr 1227/2011 och bestämmelserna i artiklarna 3, 4 och 5 i förordning (EU) nr 1227/2011 när de tillämpar artiklarna 7,
8 och 12 i denna förordning på finansiella instrument relaterade till grossistenergiprodukter.
4. De behöriga myndigheterna ska på begäran omedelbart överlämna all information som krävs för det syfte som
anges i punkt 1.
SV
L 173/44
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan
energitillsynsmyndigheter (EUT L 211, 14.8.2009, s. 1).
116
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
5. När en behörig myndighet finner att handlingar som strider mot bestämmelserna i denna förordning utförs eller har
utförts på en annan medlemsstats territorium eller att handlingar påverkar finansiella instrument med vilka handel bedrivs
på en handelsplats i en annan medlemsstat, ska den så detaljerat som möjligt underrätta både den behöriga myndigheten i
den medlemsstaten om detta och Esma, och, om det rör sig om grossistenergiprodukter, Acer. De behöriga myndighe
terna i de olika berörda medlemsstaterna ska rådgöra med varandra och Esma, och med Acer om det rör sig om
grossistenergiprodukter, om vilka åtgärder som bör vidtas samt informera varandra om viktiga händelser under ärendets
gång. De ska samordna sin verksamhet för att undvika eventuellt dubbelarbete och överlappningar vid påförandet av
administrativa sanktioner, och andra administrativa åtgärder i fråga om sådana gränsöverskridande fall i enlighet med
artiklarna 30 och 31, samt ska bistå varandra vid genomförandet av sina beslut.
6. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får begära bistånd från den behöriga myndigheten i en annan
medlemsstat i fråga om kontroller på plats eller utredningar.
Den begärande behöriga myndigheten får informera Esma om varje framställan som avses i första stycket. När det rör sig
om gränsöverskridande kontroller eller utredningar ska Esma samordna kontroller eller utredningen om en av de behöriga
myndigheterna begär det.
Om en behörig myndighet får en framställan från en behörig myndighet i en annan medlemsstat om att genomföra en
kontroll på plats eller en utredning kan den göra något av följande:
a) Själv genomföra kontrollen på plats eller utredningen.
b) Tillåta att den behöriga myndighet som gjorde framställan deltar i en kontroll på plats eller en utredning.
c) Tillåta att den behöriga myndighet som gjorde framställan själv genomför kontrollen på plats eller utredningen.
d) Utse revisorer eller sakkunniga som ska genomföra kontrollen på plats eller utredningen.
e) Samarbeta med övriga behöriga myndigheter vid utförandet av vissa tillsynsuppgifter.
De behöriga myndigheterna får även samarbeta med behöriga myndigheter i andra medlemsstater för att underlätta
indrivning av sanktionsavgifter.
7. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)
får en behörig myndighet vars begäran om information eller bistånd i enlighet med punkterna 1, 3, 4 och 5 inte ger
resultat inom rimlig tid eller avslås, hänskjuta detta inom rimlig tid till Esma.
I sådana situationer får Esma agera i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010, utan att det påverkar
möjligheten för Esma att agera i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) nr 1095/2010.
8. Behöriga myndigheter ska samarbeta och utbyta information med relevanta nationella tillsynsmyndigheter och
tillsynsmyndigheter i tredjeländer med ansvar för relaterade spotmarknader om de har rimliga skäl att anta att handlingar
som utgör insiderhandel, olagligt röjande av information eller marknadsmanipulation i strid med denna förordning utförs
eller har utförts. Sådant samarbete ska ge en konsoliderad översyn av de finansiella marknaderna och spotmarknaderna
samt upptäcka och påföra sanktioner för gränsöverskridande marknadsmissbruk och marknadsmissbruk på olika mark
nader.
När det gäller utsläppsrätter ska det samarbete och informationsutbyte som avses i första stycket också säkerställas med
följande:
a) Auktionsövervakaren, när det gäller auktioner av utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på sådana
och som hålls i enlighet med förordning (EU) nr 1031/2010.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/45
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
117
b) Behöriga myndigheter, registerförvaltare, inklusive den centrale förvaltaren, och andra offentliga organ som har i
uppdrag att övervaka efterlevnaden i enlighet med direktiv 2003/87/EG.
Esma ska underlätta och samordna samarbetet och informationsutbytet mellan behöriga myndigheter och tillsynsmyn
digheter i övriga medlemsstater och tredjeländer. Behöriga myndigheter ska där det är möjligt ingå samarbetsformer med
de tillsynsmyndigheter i tredjeländer som ansvarar för relaterade spotmarknader i enlighet med artikel 26.
9. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av den här artikeln ska Esma utarbeta förslag till tekniska
standarder för genomförande för att fastställa förfarandena och formerna för informationsutbyte och bistånd enligt denna
artikel.
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2016.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet
med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.
Artikel 26
Samarbete med tredjeländer
1. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska när det är nödvändigt komma överens om samarbetsformer med
behöriga tillsynsmyndigheter i tredjeländer om utbyte av information med dessa tillsynsmyndigheter och fullgörandet av
de skyldigheter i tredjeländer som uppkommer enligt denna förordning. De samarbetsformerna ska leda till åtminstone ett
effektivt informationsutbyte som gör att de behöriga myndigheterna kan utföra sina skyldigheter enligt denna förordning.
En behörig myndighet ska informera Esma och de andra behöriga myndigheterna om den avser att komma överens om
en sådan samarbetsform.
2. Esma ska när det är möjligt underlätta och samordna utarbetandet av samarbetsformer mellan de behöriga myn
digheterna och de behöriga tillsynsmyndigheterna i tredjeländer.
För att säkerställa en konsekvent harmonisering av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för
tillsyn som inbegriper ett malldokument för samarbetsformer som de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om
möjligt ska använda.
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 3 juli 2015.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med
artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.
Esma ska också när det är möjligt underlätta och samordna utbytet mellan behöriga myndigheter av information som
erhållits från tillsynsmyndigheter i tredjeländer som kan vara relevanta när åtgärder vidtas enligt artiklarna 30 och 31.
3. De behöriga myndigheterna ska ingå samarbetsformer om utbyte av information med tillsynsmyndigheterna i
tredjeländer enbart om den utlämnade informationen omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst motsvarar
dem som anges i artikel 27. Sådant informationsutbyte måste vara avsett för fullgörande av dessa behöriga myndigheters
verksamhetsuppgifter.
SV
L 173/46
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
118
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
Artikel 27
Tystnadsplikt
1. Bestämmelserna om tystnadsplikt i punkterna 2 och 3 ska gälla för allt mottagande, utbyte eller förmedling av
konfidentiell information enligt denna förordning.
2. All information som utbyts mellan behöriga myndigheter enligt denna förordning och som avser affärs- eller
driftsförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden ska anses vara konfidentiell och omfattas av
tystnadsplikt, utom då den behöriga myndigheten när informationen lämnas anger att informationen får lämnas ut eller
då så krävs för rättsliga förfaranden.
3. Tystnadsplikten ska gälla alla personer som arbetar eller har arbetat för den behöriga myndigheten, eller för den
myndighet eller det marknadsföretag som den behöriga myndigheten delegerat sina befogenheter till, inbegripet revisorer
och experter som arbetar på myndighetens uppdrag. Information som omfattas av tystnadsplikt får lämnas ut till en
annan person eller myndighet endast när detta föreskrivs i unionsrätten eller nationell rätt.
Artikel 28
Skydd av personuppgifter
I fråga om behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, ska behöriga myndigheter utföra sina
uppgifter enligt denna förordning i enlighet med nationella lagar och andra författningar som införlivar direktiv
95/46/EG. I fråga om Esmas behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, ska Esma följa bestäm
melserna i förordning (EG) nr 45/2001.
Personuppgifter får bevaras i högst fem år.
Artikel 29
Överföring av personuppgifter till tredjeland
1. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får överföra personuppgifter till ett tredjeland om kraven i direktiv
95/46/EG är uppfyllda och bara från fall till fall. Den behöriga myndigheten ska se till att överföringen är nödvändig för
denna förordning och att tredjelandet inte överför uppgifterna till något annat tredjeland såtillvida den inte fått uttryckligt
skriftligt godkännande och uppfyller kraven som den behöriga myndigheten i medlemsstaten fastställt.
2. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får endast utlämna personuppgifter som erhållits från en annan
medlemsstat till en tillsynsmyndighet i ett tredjeland om den har fått uttryckligt medgivande i fråga om detta av den
behöriga myndighet som överlämnade uppgifterna och, i tillämpliga fall, om uppgifterna utlämnas endast i de syften för
vilka den myndigheten gav sitt medgivande.
3. Om det finns en samarbetsform som reglerar utbyte av personuppgifter, ska den uppfylla kraven i nationella lagar
och andra författningar som införlivar direktiv 95/46/EG.
KAPITEL 5
ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER OCH SANKTIONER
Artikel 30
Administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder
1. Utan att det påverkar straffrättsliga påföljder och utan att det påverkar de behöriga myndigheternas tillsynsbefo
genheter enligt artikel 23, ska medlemsstaterna, i enlighet med nationell rätt, föreskriva att behöriga myndigheter ska ha
befogenhet att vidta lämpliga administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder avseende åtminstone de följande
överträdelserna
a) överträdelser av artiklarna 14 och 15, 16.1 och 16.2, 17.1, 17.2, 17.4 och 17.5, och 17.8, 18.1–18.6, 19.1, 19.2,
19.3, 19.5, 19.6, 19.7 och 19.11 och 20.1, och
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/47
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
119
b) underlåtenhet att samarbeta eller uppfylla sina skyldigheter i samband med en undersökning eller begäran som avses i
artikel 23.2.
Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa några bestämmelser om administrativa sanktioner som avses i första stycket
om överträdelserna som avses i led a eller led b i det stycket redan är föremål för straffrättsliga påföljder enligt nationell
rätt senast den 3 juli 2016. När medlemsstaterna så beslutar ska de underrätta kommissionen och Esma på ett detaljerat
sätt om de relevanta delarna av sin straffrätt.
Senast den 3 juli 2016 ska medlemsstaterna på ett detaljerat sätt underrätta kommissionen och Esma om de regler som
avses i första och andra stycket. De ska omedelbart underrätta kommissionen och Esma om eventuella ändringar av
bestämmelserna.
2. Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell rätt säkerställa att behöriga myndigheter har befogenhet att påföra
eller vidta åtminstone följande administrativa sanktioner och administrativa åtgärder i händelse av överträdelser som avses
i punkt 1 första stycket a:
a) Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den person som bär ansvaret för överträdelsen upphör med sitt agerande
och inte upprepar det.
b) Återföring av de vinster som har gjorts eller förluster som undvikits på grund av överträdelsen, i den mån de kan
bestämmas.
c) En offentlig varning som anger vem som bär ansvaret för överträdelsen och överträdelsens karaktär.
d) Återkallelse eller indragning av ett värdepappersföretags auktorisation.
e) Tillfälligt förbud för personer i ledande ställning i ett värdepappersföretag eller annan fysisk person, som hålls ansvarig
för överträdelsen att utöva ledningsuppdrag i värdepappersföretag.
f) Vid upprepade överträdelser av artiklarna 14 eller 15, ett permanent förbud för personer i ledande ställning i ett
värdepappersföretag, eller annan fysisk person som hålls ansvarig, att utöva ledningsuppdrag i värdepappersföretag.
g) Tillfälligt förbud för personer i ledande ställning i ett värdepappersföretag, eller annan fysisk person som hålls ansvarig
för överträdelsen att handla för egen räkning.
h) Maximala administrativa sanktionsavgifter på minst tre gånger beloppet av de vinster som erhållits eller de förluster
som undvikits genom överträdelsen, om dessa belopp kan fastställas.
i) I fråga om en fysisk person, maximala administrativa sanktionsavgifter till ett belopp på minst
i) 5 000 000 EUR för överträdelser av artiklarna 14 och 15 eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta,
motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014,
ii) 1 000 000 EUR för överträdelser av artiklarna 16, och 17 eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta,
motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014, och
iii) 500 000 EUR för överträdelser av artiklarna 18, 19 och 20 eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta,
motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014, och
SV
L 173/48
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
120
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
j) i fråga om en juridisk person, maximala administrativa sanktionsavgifter till ett belopp på minst
i) 15 000 000 EUR eller 15 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovis
ning som har godkänts av styrelsen, för överträdelser av artiklarna 14 och 15 eller, i medlemsstater som inte har
euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014,
ii) 2 500 000 EUR eller 2 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovis
ning som har godkänts av styrelsen, för överträdelser av artiklarna 16 och 17 eller, i medlemsstater som inte har
euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014, och
iii) 1 000 000 EUR för överträdelser av artiklarna 18, 19 och 20 eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta,
motsvarande värde i nationell valuta den 2 juli 2014.
Hänvisningar till behörig myndighet i denna punkt påverkar inte den behöriga myndighetens möjligheter att utöva sina
uppgifter på något av de sätt som anges i artikel 23.1.
Vid tillämpning av led j i och ii i första stycket, om den juridiska personen är ett moderföretag eller ett dotterföretag som
måste upprätta koncernredovisning enligt direktiv 2013/34/EU (
1
), ska den relevanta totala årsomsättningen vara den
totala årsomsättningen eller motsvarande typ av inkomst i enlighet med relevanta redovisningsdirektiv - rådets direktiv
86/635/EEG ( 2 ) för banker och rådets direktiv 91/674/EEG ( 3 ) för försäkringsföretag enligt den senaste tillgängliga kon
cernredovisning som godkänts av styrelsen för det yttersta moderföretaget.
3. Medlemsstaterna får föreskriva att de behöriga myndigheterna får förfoga över andra befogenheter förutom dem
som avses i punkt 2 och att de får påföra högre sanktionsavgifter än de som fastställs i den punkten.
Artikel 31
Utövande av tillsynsbefogenheter och påförande av sanktioner
1. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna när de fastställer typ av och storlek på administrativa
sanktioner ska beakta alla relevanta omständigheter, inklusive följande där så är lämpligt:
a) Överträdelsens svårighetsgrad och varaktighet.
b) Graden av ansvar hos den person som bär ansvaret för överträdelsen.
c) Den finansiella ställningen hos den person som bär ansvaret för överträdelsen, som den indikeras genom exempelvis
en juridisk persons totala omsättning eller en fysisk persons årsinkomst.
d) Omfattningen av de vinster som erhållits eller förluster som undvikits av den person som bär ansvaret för över
trädelsen, i den mån de kan bestämmas.
e) Viljan hos den personen som bär ansvar för överträdelsen att samarbeta med den behöriga myndigheten, utan att det
påverkar behovet av att säkerställa återförande av de vinster som personen erhållit eller förluster som denne undvikit.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/49
( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa
typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv
78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
( 2 ) Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella
institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).
( 3 ) Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag
(EGT L 374, 31.12.1991, s. 7).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
121
f) Tidigare överträdelser av den person som bär ansvaret för överträdelsen.
g) Åtgärder som den person som bär ansvaret för överträdelsen har vidtagit för att undvika att överträdelsen upprepas.
2. När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter att påföra sanktioner och vidta andra administrativa
åtgärder enligt artikel 30 ska de bedriva ett nära samarbete för att se till att utövandet av deras tillsyns- och utrednings
befogenheter och de administrativa sanktionerna som de påför och andra administrativa åtgärder som de vidtar är
effektiva och lämpliga enligt denna förordning. De ska samordna sin verksamhet i enlighet med artikel 25 för att undvika
dubbelarbete och överlappningar vid utövandet av tillsyns- och utredningsbefogenheter och när de påför administrativa
sanktioner och sanktionsavgifter i fråga om gränsöverskridande fall.
Artikel 32
Rapportering av överträdelser
1. Medlemsstaterna ska se till att behöriga myndigheter etablerar effektiva mekanismer för att möjliggöra rapportering
till de behöriga myndigheterna av faktiska eller potentiella överträdelser av denna förordning.
2. Bland de mekanismer som avses i punkt 1 ska minst följande ingå:
a) Särskilda förfaranden för mottagande av rapporter om överträdelser och uppföljning av dem, inbegripet inrättande av
säkra kommunikationskanaler för sådana rapporter.
b) Inom ramen för anställningen, lämpligt skydd av personer vars arbete utförs inom ramen för ett anställningsavtal och
som rapporterar överträdelser eller anklagas för överträdelser, mot åtminstone repressalier, diskriminering och andra
former av orättvis behandling.
c) Skydd av personuppgifter både för den person som rapporterar överträdelsen och den fysiska person som anklagas för
att ha begått överträdelsen, inbegripet skydd av identitet, i alla skeden av förfarandet, såvida det inte enligt nationell
rätt krävs att informationen röjs i samband med ytterligare utredning eller efterföljande rättsliga förfaranden.
3. Medlemsstater ska kräva att arbetsgivare som utfört verksamhet som styrs av reglering avseende finansiella tjänster
inför lämpliga interna förfaranden för att deras anställda ska kunna rapportera överträdelser av denna förordning.
4. Medlemsstaterna får föreskriva att ekonomiska incitament till personer som erbjuder relevant information om
potentiella överträdelser av denna förordning kan beviljas i enlighet med nationell rätt om det inte finns andra rättsliga
skyldigheter eller avtalsförpliktelser för dessa personer att rapportera sådan information, och förutsatt att informationen är
ny och att den leder till påförandet av en administrativ sanktion eller straffrättslig påföljd eller vidtagande av en annan
administrativ åtgärd på grund av en överträdelse av denna förordning.
5. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att specificera de förfaranden som avses i punkt 1, inklusive
ordningr för rapportering och uppföljning av rapporter och åtgärder för skydd av personer som arbetar genom ett
anställningskontrakt samt åtgärder för skydd av personuppgifter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det
granskningsförfarande som avses i artikel 36.2.
Artikel 33
Utbyte av information med Esma
1.
Behöriga myndigheter ska årligen förse Esma med uppgifter i aggregerad form om alla administrativa sanktioner och
andra administrativa åtgärder som utdömts eller vidtagits av den behöriga myndigheten, i enlighet med artiklarna 30, 31
och 32. Esma ska offentliggöra den informationen i en årsrapport. Behöriga myndigheter ska även årligen förse Esma med
anonym och aggregerad information om alla administrativa undersökningar som genomförts i enlighet med de artiklarna.
SV
L 173/50
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
122
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
2. Om medlemsstaterna i enlighet med andra stycket i artikel 30.1 har fastställt straffrättsliga påföljder för överträ
delser som avses i den artikeln, ska deras behöriga myndigheter årligen förse Esma med anonym och aggregerad infor
mation om alla brottsutredningar som genomförts och alla straffrättsliga påföljder som påförts av de rättsliga myndig
heterna i enlighet med artiklarna 30, 31 och 32. Esma ska i en årsrapport offentliggöra uppgifter om påförda straff
rättsliga påföljder.
3. Om den behöriga myndigheten har offentliggjort administrativa sanktioner eller straffrättsliga påföljder eller andra
administrativa åtgärder, ska den samtidigt informera Esma om detta.
4. Om den offentliggjorda administrativa sanktionen eller straffrättsliga påföljden, eller annan administrativ åtgärd
gäller ett värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2014/65/EU ska Esma lägga till en hänvisning till
den offentliggjorda sanktionen eller påföljden eller åtgärden eller sanktionsavgifterna i det register över värdepappers
företag som upprättats enligt artikel 5.3 i det direktivet.
5. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av den här artikeln ska Esma utveckla förslag på tekniska
standarder för genomförande för att fastställa de förfaranden och format för informationsutbyte som avses i denna artikel.
Esma ska överlämna de förslagen till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 3 juli 2016.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet
med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.
Artikel 34
Offentliggörande av beslut
1. Om inte annat följer av tredje stycket, ska behöriga myndigheter på sina webbplatser offentliggöra beslut om
administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder avseende överträdelser av denna förordning omedelbart efter
det att den person som är föremål för det beslutet har underrättats om det beslutet. Sådant offentliggörande ska innehålla
åtminstone information om överträdelsens typ och art och om vilka personer som beslutet gäller.
Det första stycket gäller inte beslut om åtgärder av utredningskaraktär.
Om den behöriga myndigheten anser att offentliggörandet av identiteten av de juridiska personer som är föremål för
beslutet eller av en fysisk persons personuppgifter, skulle vara oproportionerligt efter en bedömning från fall till fall av
proportionaliteten i offentliggörandet av sådana uppgifter, eller om sådant offentliggörande skulle äventyra finansmark
nadernas stabilitet, ska den göra något av följande
a) skjuta upp offentliggörandet av beslutet tills det att skälen för det inte längre föreligger,
b) offentliggöra beslutet på anonym grund i enlighet med nationell rätt, om sådant offentliggörande säkerställer ett
effektivt skydd av de berörda personuppgifterna,
c) inte offentliggöra beslutet för det fall att den behöriga myndigheten anser att offentliggörande i enlighet med led a eller
b ovan kommer att vara otillräckligt för att säkerställa
i) att finansmarknadernas stabilitet inte äventyras, eller
ii) att offentliggörandet av sådana beslut inte är oproportionerligt vad gäller åtgärder som anses vara av lindrigare art.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/51
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
123
Om en behörig myndighet beslutar att offentliggöra ett beslut på anonym grund på sätt som avses i led b i tredje stycket,
får den skjuta upp offentliggörandet av de relevanta uppgifterna under en rimlig tidsperiod om det kan förutses att skälen
till det anonyma offentliggörandet kommer att upphöra under den tidsperioden.
2. Vid överklagande av beslutet inför nationell rättslig, administrativ eller annan myndighet, ska behöriga myndigheter
på sin webbplats omedelbart även offentliggöra information om detta och all senare information om resultatet av ett
sådant överklagande. Dessutom ska alla beslut om ogiltigförklarande av ett beslut som är överklagat också offentliggöras.
3. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att alla beslut som offentliggörs i enlighet med denna artikel ska finnas
kvar på deras webbplats i minst fem år efter offentliggörandet. Personuppgifter i sådana offentliggöranden ska endast
finnas på den behöriga myndighetens webbplats så länge detta krävs enligt gällande regler om uppgiftsskydd.
KAPITEL 6
DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER
Artikel 35
Utövande av delegeringen
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.5 och 6.6, 12.5, artikel 17.2 tredje stycket och
artiklarna 17.3 och 19.13, och 19.14 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 2 juli 2014.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6.5 och 6.6, 12.5, artikel 17.2 tredje stycket och artiklarna
17.3 och 19.13 och 19.14 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär
att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det
offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten
av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6.5 och 6.6, 12.5, artikel 17.2 tredje stycket och artiklarna 17.3 eller
19.13 eller 19.14 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den
delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om
både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer
att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 36
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepapperskommittén, som inrättats genom kommissionens beslut
2001/528/EG (
1
). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
SV
L 173/52
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
( 1 ) Kommissionens beslut 2001/528/EG av den 6 juni 2001 om inrättande av en europeisk värdepapperskommitté (EGT L 191,
13.7.2001, s. 45).
124
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
KAPITEL 7
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 37
Upphävande av direktiv 2003/6/EG och dess genomförandeåtgärder
Direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2004/72/EG ( 1 ), 2003/125/EG ( 2 ) och 2003/124/EG ( 3 ) och kommis
sionens förordning (EG) nr 2273/2003 ( 4 ) ska upphöra att gälla från och med den 3 juli 2016. Hänvisningar till direktiv
2003/6/EG ska tolkas som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II till
den här förordningen.
Artikel 38
Rapport
Kommissionen ska senast den 3 juli 2019 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av
denna förordning, tillsammans med ett lagstiftningsförslag om ändring av den om så är lämpligt. Den rapporten ska
bland annat bedöma
a) huruvida det är lämpligt att införa gemensamma bestämmelser och behovet för medlemsstaterna att föreskriva
administrativa sanktioner för insiderhandel och marknadsmanipulation,
b) huruvida definitionen av insiderinformation är tillräcklig för att täcka all information som är av betydelse för de
behöriga myndigheterna för att effektivt bekämpa marknadsmissbruk,
c) huruvida omständigheterna under vilka förbudet mot handel införs i enlighet med artikel 19.11 är lämpliga i syfte att
fastställa om det finnas ytterligare omständigheter under vilka förbudet bör gälla,
d) möjligheten att inrätta en unionsram för marknadsöverskridande övervakning av orderböcker med avseende på
marknadsmissbruk, inbegripet rekommendationer för en sådan ram,
e) tillämpningsområdet för bestämmelserna om referensvärden.
Vid tillämpning av led a i första stycket ska Esma göra en kartläggning av tillämpningen av de administrativa sanktionera
och, om medlemsstaterna enligt andra stycket i artikel 30.1 andra stycket har beslutat att fastställa straffrättsliga påföljder
som avses där för överträdelser av denna förordning, en kartläggning av tillämpningen av sådana straffrättsliga påföljder i
medlemsstaterna. Den kartläggningen ska även inbegripa uppgifter som görs tillgängliga enligt artikel 33.1 och 33.2.
Artikel 39
Ikraftträdande och tillämpning
1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/53
( 1 ) Kommissionens direktiv 2004/72/EG av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG
när det gäller godtagen marknadspraxis, definition av insiderinformation rörande råvaruderivat, upprättande av förteckningar över
personer som har tillgång till insiderinformation, anmälan av transaktioner som utförs av personer i ledande ställning och rap
portering av misstänkta transaktioner (EUT L 162, 30.4.2004, s. 70).
( 2 ) Kommissionens direktiv 2003/125/EG av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/6/EG när det gäller skyldigheten att presentera investeringsrekommendationer sakligt och att uppge intressekonflikter
(EUT L 339, 24.12.2003, s. 73).
( 3 ) Kommissionens direktiv 2003/124/EG av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/6/EG när det gäller definition och offentliggörande av insiderinformation och definition av marknadsmanipulation (EUT L 339,
24.12.2003, s. 70).
( 4 ) Kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument (EUT L 336, 23.12.2003,
s. 33).
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
125
2. Den ska tillämpas från och med den 3 juli 2016 med undantag av artiklarna 4.4 och 4.5, 5.6, 6.5 och 6.6, 7.5,
11.9, 11.10 och 11.11, 12.5, 13.7 och 13.11, 16.5, artikel 17.2 tredje stycket, artiklarna 17.3, 17.10 och 17.11, 18.9,
19.13, 19.14 och 19.15, 20.3, 24.3, 25.9, artikel 26.2 andra, tredje och fjärde styckena, artiklarna 32.5 och 33.5 som
ska tillämpas den 2 juli 2014.
3. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att följa artiklarna 22, 23 och 30, 31.1 och 32 och 34 senast
den 3 juli 2016.
4. Hänvisningar i denna förordning till direktiv 2014/65/EU och förordning (EU) nr 600/2014 ska före den 3 januari
2017 läsas som hänvisningar till direktiv 2004/39/EG i enlighet med den jämförelsetabell som anges i bilaga IV till
direktiv 2014/65/EU i den utsträckning den jämförelsetabellen innehåller bestämmelser avseende direktiv 2004/39/EG.
När hänvisningar görs i bestämmelserna i denna förordning till OTF-plattformar, tillväxtmarknader för små- och medels
tora företag, utsläppsrätter eller auktionerade produkter baserade på sådana, ska de bestämmelserna inte tillämpas på
OTF-plattformar, tillväxtmarknader för små- och medelstora företag, utsläppsrätter eller auktionerade produkter baserade
på sådana till och med den 3 januari 2017.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 16 april 2014.
På Europaparlamentets vägnar
M. SCHULZ
Ordförande
På rådets vägnar
D. KOURKOULAS
Ordförande
SV
L 173/54
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
126
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
BILAGA I
A. Indikatorer på marknadsmanipulation i samband med falska eller vilseledande signaler och låsning av priser
Vid tillämpning av artikel 12.1 a i denna förordning, och utan att det påverkar de exempel på beteende som anges i
punkt 2 i den artikeln, ska följande icke-uttömmande indikatorer, som i sig inte nödvändigtvis ska anses utgöra
marknadsmanipulation, beaktas när transaktioner eller handelsorder granskas av marknadsaktörer och behöriga myn
digheter:
a) I vilken utsträckning givna handelsorder eller utförda transaktioner utgör en betydande andel av den dagliga
omsättningen i det relevanta finansiella instrumentet, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad
produkt baserad på utsläppsrätter, särskilt när dessa aktiviteter leder till en väsentlig förändring av priset på dem.
b) I vilken utsträckning de handelsorder eller de transaktioner som utförts av personer med en betydande köp- eller
säljposition i ett finansiellt instrument, i ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt
baserad på utsläppsrätter, leder till väsentliga förändringar av priset på det finansiella instrumentet, ett relaterat
spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter.
c) Huruvida utförda transaktioner inte leder till någon förändring av det verkliga ägandet av ett finansiellt instrument,
ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter.
d) I vilken utsträckning givna handelsorder eller utförda transaktioner eller återkallade handelsorder inbegriper omkast
ningar av positioner under en kort period och utgör en betydande andel av den dagliga omsättningen av det
relevanta finansiella instrumentet, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på
utsläppsrätter, och som skulle kunna sättas i samband med väsentliga förändringar av priset på ett finansiellt
instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter.
e) I vilken utsträckning givna handelsorder eller utförda transaktioner är koncentrerade till ett kort tidsintervall under
handelsdagen och leder till en prisförändring som därefter vänder.
f) I vilken utsträckning givna handelsorder förändrar uppgifterna om bästa köp- eller säljkurs för ett finansiellt
instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, eller
mer allmänt uppgifterna om den orderbok som är tillgänglig för marknadsaktörerna, och tas tillbaka innan avslut
sker.
g) I vilken utsträckning handelsorder som ges och transaktioner som utförs vid eller i närheten av en särskild tidpunkt
när referenspriser, avräkningspriser och värderingar beräknas och som leder till prisförändringar som har inverkan
på dessa priser och värderingar.
B. Indikatorer på manipulation där falska förespeglingar eller andra slag av vilseledande eller manipulationer utnyttjas
Vid tillämpning av artikel 12.1 b i denna förordning, och utan att det påverkar de exempel på beteende som anges i
andra stycket i punkt 2 i den artikeln, ska följande icke-uttömmande indikatorer, som i sig inte nödvändigtvis ska
anses utgöra marknadsmanipulation, beaktas när transaktioner eller handelsorder granskas av marknadsaktörer och
behöriga myndigheter:
a) Huruvida handelsorder som ges eller transaktioner som utförs av personer föregås eller följs av spridning av falsk
eller vilseledande information av samma personer eller av personer som står i nära förbindelse till dem.
b) Huruvida handelsorder ges eller transaktioner utförs av personer före eller efter det att samma personer eller
personer som står i nära förbindelse till dem tar fram eller sprider investeringsrekommendationer som är felaktiga
eller partiska eller bevisligen påverkade av väsentliga intressen.
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/55
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
127
BILAGA II
Jämförelsetabell
Denna förordning
Direktiv 2003/6/EG
Artikel 1
Artikel 2
Artikel 2.1 a
Artikel 9 första stycket
Artikel 2.1 b
Artikel 2.1 c
Artikel 2.1 d
Artikel 9 andra stycket
Artikel 2.3
Artikel 9 första stycket
Artikel 2.4
Artikel 10 a
Artikel 3.1.1
Artikel 1.3
Artikel 3.1.2
Artikel 3.1.3
Artikel 3.1.4
Artikel 3.1.5
Artikel 3.1.6
Artikel 1.4
Artikel 3.1.7
Artikel 3.1.8
Artikel 3.1.9
Artikel 1.5
Artikel 3.1.10
Artikel 3.1.11
Artikel 3.1.12
Artikel 1.7
Artikel 3.1.13
Artikel 1.6
Artikel 3.1.14–35
Artikel 4
Artikel 5
Artikel 8
Artikel 6.1
Artikel 7
Artikel 6.2
Artikel 6.3
Artikel 6.4
Artikel 6.5
Artikel 6.6
Artikel 6.7
SV
L 173/56
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
128
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
Denna förordning
Direktiv 2003/6/EG
Artikel 7.1 a
Artikel 1.1 första stycket
Artikel 7.1 b
Artikel 1.1 andra stycket
Artikel 7.1 c
Artikel 7.1 d
Artikel 1.1 tredje stycket
Artikel 7.2
Artikel 7.3
Artikel 7.4
Artikel 7.5
Artikel 8.1
Artikel 2.1 första stycket
Artikel 8.2
Artikel 8.2 a
Artikel 3 b
Artikel 8.2 b
Artikel 8.3
Artikel 8.4 a
Artikel 2.1 a
Artikel 8.4 b
Artikel 2.1 b
Artikel 8.4 c
Artikel 2.1 c
Artikel 8.4 d
Artikel 2.1 d
Artikel 8.4 andra stycket
Artikel 4
Artikel 8.5
Artikel 2.2
Artikel 9.1
Artikel 9.2
Artikel 9.3 a
Artikel 2.3
Artikel 9.3 b
Artikel 2.3
Artikel 9.4
Artikel 9.5
Artikel 9.6
Artikel 10.1
Artikel 3 a
Artikel 10.2
Artikel 11
Artikel 12.1
Artikel 12.1 a
Artikel 1.2 a
Artikel 12.1 b
Artikel 1.2 b
Artikel 12.1 c
Artikel 1.2 c
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/57
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
129
Denna förordning
Direktiv 2003/6/EG
Artikel 12.1 d
Artikel 12.2 a
Artikel 1.2 andra stycket första strecksatsen
Artikel 12.2 b
Artikel 1.2 andra stycket andra strecksatsen
Artikel 12.2 c
Artikel 12.2 d
Artikel 1.2 andra stycket tredje strecksatsen
Artikel 12.2 e
Artikel 12.3
Artikel 12.4
Artikel 12.5
Artikel 1.2 tredje stycket
Artikel 13.1
Artikel 1.2 a andra stycket
Artikel 13.1
Artikel 13.2
Artikel 13.3
Artikel 13.4
Artikel 13.5
Artikel 13.6
Artikel 13.7
Artikel 13.8
Artikel 13.9
Artikel 13.10
Artikel 13.11
Artikel 14 a
Artikel 2.1 första stycket
Artikel 14 b
Artikel 3 b
Artikel 14 c
Artikel 3 a
Artikel 15
Artikel 5
Artikel 16.1
Artikel 6.6
Artikel 16.2
Artikel 6.9
Artikel 16.3
Artikel 16.4
Artikel 16.5
Artikel 6.10 sjunde strecksatsen
Artikel 17.1
Artikel 6.1
Artikel 17.1 tredje stycket
Artikel 9 tredje stycket
Artikel 17.2
SV
L 173/58
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
130
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
Denna förordning
Direktiv 2003/6/EG
Artikel 17.3
Artikel 17.4
Artikel 6.2
Artikel 17.5
Artikel 17.6
Artikel 17.7
Artikel 17.8
Artikel 6.3 första och andra styckena
Artikel 17.9
Artikel 17.10
Artikel 6.10 första och andra strecksatserna
Artikel 17.11
Artikel 18.1
Artikel 6.3 tredje stycket
Artikel 18.2
Artikel 18.3
Artikel 18.4
Artikel 18.5
Artikel 18.6
Artikel 18.7
Artikel 9 tredje stycket
Artikel 18.8
Artikel 18.9
Artikel 6.10 fjärde strecksatsen
Artikel 19.1
Artikel 6.4
Artikel 19.1 a
Artikel 6.4
Artikel 19.1 b
Artikel 19.2
Artikel 19.3
Artikel 19.4 a
Artikel 19.4 b
Artikel 19.5–13
Artikel 19.14
Artikel 6.10 femte strecksatsen
Artikel 19.15
Artikel 6.10 femte strecksatsen
Artikel 20.1
Artikel 6.5
Artikel 20.2
Artikel 6.8
Artikel 20.3
Artikel 6.10 sjätte strecksatsen och artikel 6.11
Artikel 21
Artikel 1.2 c andra meningen
Artikel 22
Artikel 11 första stycket och artikel 10
Artikel 23.1
Artikel 12.1
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/59
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
131
Denna förordning
Direktiv 2003/6/EG
Artikel 23.1 a
Artikel 12.1 a
Artikel 23.1 b
Artikel 12.1 b
Artikel 23.1 c
Artikel 12.1 c
Artikel 23.1 d
Artikel 12.1 d
Artikel 23.2 a
Artikel 12.2 a
Artikel 23.2 b
Artikel 12.2 b
Artikel 23.2 c
Artikel 23.2 d
Artikel 12.2 c
Artikel 23.2 e
Artikel 23.2 f
Artikel 23.2 g
Artikel 12.2 d
Artikel 23.2 h
Artikel 12.2 d
Artikel 23.2 i
Artikel 12.2 g
Artikel 23.2 j
Artikel 12.2 f
Artikel 23.2 k
Artikel 12.2 e
Artikel 23.2 l
Artikel 12.2 h
Artikel 23.2 m
Artikel 6.7
Artikel 23.3
Artikel 23.4
Artikel 24.1
Artikel 15a.1
Artikel 24.2
Artikel 15a.2
Artikel 24.3
Artikel 25.1 första stycket
Artikel 16.1
Artikel 25.2
Artikel 16.2 och artikel 16.4 fjärde stycket
Artikel 25.2 a
Artikel 16.2 andra stycket första strecksatsen och
artikel 16.4 fjärde stycket
Artikel 25.2 b
Artikel 25.2 c
Artikel 16.2 andra stycket andra strecksatsen och
artikel 16.4 fjärde stycket
Artikel 25.2 d
Artikel 16.2 andra stycket tredje strecksatsen och
artikel 16.4 fjärde stycket
Artikel 25.3
Artikel 25.4
Artikel 16.2 första meningen
Artikel 25.5
Artikel 16.3
Artikel 25.6
Artikel 16.4
SV
L 173/60
Europeiska unionens officiella tidning
12.6.2014
132
Prop. 2015/16:120
Bilaga 1
Denna förordning
Direktiv 2003/6/EG
Artikel 25.7
Artikel 16.2 fjärde stycket och artikel 16.4 fjärde stycket
Artikel 25.8
Artikel 25.9
Artikel 16.5
Artikel 26
Artikel 27.1
Artikel 27.2
Artikel 27.3
Artikel 13
Artikel 28
Artikel 29
Artikel 30.1 första stycket
Artikel 14.1
Artikel 30.1 a
Artikel 30.1 b
Artikel 14.3
Artikel 30.2
Artikel 30.3
Artikel 31
Artikel 32
Artikel 33.1
Artikel 14.5 första stycket
Artikel 33.2
Artikel 33.3
Artikel 14.5 andra stycket
Artikel 33.4
Artikel 14.5 tredje stycket
Artikel 33.5
Artikel 34.1
Artikel 14.4
Artikel 34.2
Artikel 34.3
Artikel 35
Artikel 36.1
Artikel 17.1
Artikel 36.2
Artikel 37
Artikel 20
Artikel 38
Artikel 39
Artikel 21
Bilaga
SV
12.6.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 173/61
Sammanfattning av promemorian Tillsyn över efterlevnaden av EU:s marknadsmissbruksförordning
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (marknadsmissbruksförordningen) ska börja tillämpas den 3 juli 2016. I förordningen finns förbud mot marknadsmissbruk (insiderhandel, marknadsmanipulation och olagligt röjande av insiderinformation) och bestämmelser som syftar till att förhindra samt möjliggöra upptäckt av och ingripanden mot marknadsmissbruk. Förordningen kompletteras av Europaparlamentets och rådets direktiv nr 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv) i vilket föreskrivs att medlemsstaterna ska införa straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk.
Marknadsmissbruksförordningen är direkt tillämplig och kommer gälla som svensk lag den 3 juli 2016. Bestämmelser som rör den behöriga myndighetens tillsyns- och utredningsbefogenheter samt sanktioner kräver dock genomförande i svensk rätt. Alla de lagändringar som krävs för att anpassa den svenska lagstiftningen till marknadsmissbruksförordningen och genomföra marknadsmissbruksdirektivet kommer inte att hinna göras i den tid som krävs för att de ska kunna träda i kraft den 3 juli 2016. Förslagen i denna promemoria syftar till att göra det möjligt för berörda marknadsaktörer att uppfylla sina skyldigheter enligt marknadsmissbruksförordningen samt möjliggöra för Finansinspektionen att vidta vissa åtgärder för att övervaka efterlevnaden av förordningen.
I promemorian föreslås ändringar i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Ändringarna innebär att Finansinspektionen utses till behörig myndighet enligt marknadsmissbruksförordningen och därmed får de befogenheter för den behöriga myndigheten som följer direkt av förordningen. Inspektionen föreslås även få möjlighet att ingripa mot den som åsidosatt förordningens bestämmelser om anmälningsskyldighet för vissa transaktioner, om handelsförbud 30 dagar före vissa finansiella rapporter och om insiderförteckningar. Sanktionsbefogenheterna kan jämföras med de befogenheter som finns i dag för överträdelser av bestämmelser i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument som motsvarar bestämmelser i förordningen. Vidare föreslås lagändringar som ger Finansinspektionen möjlighet att begära in uppgifter för att utreda överträdelser av förordningens bestämmelser.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2016.
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § sparbankslagen (1987:619)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
5 §2
Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som sparbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Styrelseledamot ska, när han eller hon tillträder sitt uppdrag, för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som sparbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
1 Lagen omtryckt 1996:1005. 2 Senaste lydelse 2000:1091.
Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
5 §1
Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall när de tillträder sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som föreningen, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Styrelseledamöterna och verkställande direktören ska när de tillträder sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som föreningen, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
1 Senaste lydelse 2000:1092.
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 4 kap. 19 §, 6 kap. 1 a § och 7 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2015/16:26 Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
I denna lag betyder finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
aktierelaterat överlåtbart värdepapper:
1. aktie och överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
2. överlåtbart värdepapper, såsom konvertibel där rätten att begära konvertering tillkommer emittenten och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant värdepapper som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som värdepapperet är bärare av, om värdepapperet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
överlåtbart värdepapper: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen om värdepappersmarknaden,
anmält avvecklingssystem: det som anges i2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
penningmarknadsinstrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden,
budgivare: den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i
Sverige,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
1 Lagen omtryckt 1992:558.
reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade överlåtbara värdepapper av likartad sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
anmält avvecklingssystem: det som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
samverkande system: det som anges i 2 § lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen om värdepappersmarknaden,
prospektdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU,
företag med begränsat börsvärde: ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har ett genomsnittligt börsvärde på mindre än 100 miljoner euro beräknat på slutkursen för de tre föregående kalenderåren,
prospektförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, utformningen av dessa, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och spridning av annonser, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1604,
kvalificerade investerare:
1. sådan kund som avses i 8 kap. 16 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna kund har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund,
2. sådan kund som avses i 8 kap. 17 § lagen om värdepappersmarknaden,
3. sådan enhet som avses i 8 kap. 19 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna enhet har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund, samt
4. sådan kund som avses i punkten 13 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om värdepappersmarknaden,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat
marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rå-
finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
dets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,
aktierelaterat överlåtbart värdepapper:
1. aktie och överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
2. överlåtbart värdepapper, såsom konvertibel där rätten att begära konvertering tillkommer emittenten och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant värdepapper som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som värdepapperet är bärare av, om värdepapperet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
målbolag: bolag till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande lämnas,
kvalificerade investerare:
1. sådan kund som avses i 8 kap. 16 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna kund har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund,
2. sådan kund som avses i 8 kap. 17 § lagen om värdepappersmarknaden,
3. sådan enhet som avses i 8 kap. 19 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna enhet har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund, samt
4. sådan kund som avses i punkten 13 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om värdepappersmarknaden,
nyckelinformation: väsentlig och väl strukturerad information som ska lämnas till investerare med följande innehåll:
1. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker förenade med emittenten och eventuell garant, innefattande tillgångar, skulder och finansiell ställning,
2. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker förenade med investeringen i värdepapperet, innefattande eventuella rättigheter förenade med värdepapperet,
3. erbjudandets allmänna villkor, inklusive en uppskattning av de kostnader som emittenten eller erbjudaren tar ut av investeraren,
4. närmare upplysningar om upptagandet till handel, och
5. motiven för erbjudandet och användningen av de medel som emissionen tillför,
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade överlåtbara värdepapper av likartad sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
offentligt uppköpserbjudande: ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt bolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier till budgivaren,
budgivare: den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande,
penningmarknadsinstrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden,
målbolag: bolag till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande lämnas,
prospektdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU,
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU,
prospektförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, utformningen av dessa, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och spridning av annonser, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1604,
nyckelinformation: väsentlig och väl strukturerad information som ska lämnas till investerare med följande innehåll:
1. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker förenade med emittenten och eventuell garant, innefattande tillgångar, skulder och finansiell ställning,
2. en kortfattad redogörelse för
reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden,
väsentliga uppgifter om och risker förenade med investeringen i värdepapperet, innefattande eventuella rättigheter förenade med värdepapperet,
3. erbjudandets allmänna villkor, inklusive en uppskattning av de kostnader som emittenten eller erbjudaren tar ut av investeraren,
4. närmare upplysningar om upptagandet till handel, och
5. motiven för erbjudandet och användningen av de medel som emissionen tillför, samt
företag med begränsat börsvärde: ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har ett genomsnittligt börsvärde på mindre än 100 miljoner euro beräknat på slutkursen för de tre föregående kalenderåren.
samverkande system: det som anges i 2 § lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU, och
överlåtbart värdepapper: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen om värdepappersmarknaden.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
19 §2
Ett svenskt aktiebolag som förvärvar eller överlåter egna aktier skall anmäla förvärvet eller överlåtelsen till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel. Om handeln sker i återköpsprogram enligt kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument, skall anmälan i stället göras till Finansinspektionen eller, om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 1 § 5, till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel.
Ett svenskt aktiebolag som förvärvar eller överlåter egna aktier ska anmäla förvärvet eller överlåtelsen till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel. Om handeln sker i återköpsprogram enligt artikel 5 i marknadsmissbruksförordningen, ska anmälan i stället göras till Finansinspektionen eller, om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 1 § 5, till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel.
6 kap.
1 a §3
För övervakningen av att bestämmelserna i denna lag, lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, prospektförordningen och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden följs, får Finansinspektionen begära att
För övervakningen av att bestämmelserna i denna lag, lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, prospektförordningen, lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden och marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen, följs, får Finansinspektionen begära att
1. ett företag eller någon annan tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat,
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken inställer sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.
2 Senaste lydelse 2007:535. 3 Senaste lydelse 2010:1860.
Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.
Vid tillämpningen av 2, 2 b och 4 kap. gäller inte första stycket 2. Om en begäran från en utländsk myndighet enligt 6 § avser en fråga som rör reglering som motsvarar den i 2, 2 b eller 4 kap., gäller inte första stycket.
7 kap.
1 §4
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. villkor för sådana avtal som avses i 3 kap. 1 och 3 §§,
2. på vilket språk sådan information som avses i 4 kap. 1 § tredje stycket eller 20 § skall offentliggöras,
3. vilka upplysningar marknadsgaranter som inte är värdepappersinstitut och som har utnyttjat undantaget i 4 kap. 14 § första stycket skall lämna till Finansinspektionen,
4. vad som krävs för att undantag från sammanläggning av moder- och dotterföretags innehav skall få göras enligt 4 kap. 16 och 17 §§,
5. att sådana anmälningar som enligt 4 kap. 19 § görs till Finansinspektionen i stället skall göras till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel och i vilken omfattning och på vilket sätt uppgifter om förvärv eller överlåtelse av egna aktier skall offentliggöras samt hur skyldigheten att anmäla förvärv och överlåtelser till Finansinspektionen skall fullgöras,
2. på vilket språk sådan information som avses i 4 kap. 1 § tredje stycket eller 20 § ska offentliggöras,
3. vilka upplysningar marknadsgaranter som inte är värdepappersinstitut och som har utnyttjat undantaget i 4 kap. 14 § första stycket ska lämna till Finansinspektionen,
4. vad som krävs för att undantag från sammanläggning av moder- och dotterföretags innehav ska få göras enligt 4 kap. 16 och 17 §§,
5. att sådana anmälningar som enligt 4 kap. 19 § görs till Finansinspektionen i stället ska göras till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel och i vilken omfattning och på vilket sätt uppgifter om förvärv eller överlåtelse av egna aktier ska offentliggöras,
6. hur information skall offentliggöras enligt 4 kap. 20 §,
6. hur information ska offentliggöras enligt 4 kap. 20 §,
7. information enligt 5 a kap. 1 och 2 §§, och
4 Senaste lydelse 2007:535.
8. hur uppgiftsskyldigheten i 6 kap. 1 a § första stycket skall fullgöras.
8. hur uppgiftsskyldigheten i 6 kap. 1 a § första stycket ska fullgöras.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
5 §1
När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, skall han för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, ska han eller hon för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
1 Senaste lydelse 2000:1097.
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument1
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2015/16:10 Föreslagen lydelse
8 kap.
3 §2
Om Finansinspektionen behöver uppgifter för övervakningen av att bestämmelserna i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument följs eller åklagare finner anledning att anta att brott enligt samma lag har begåtts eller Finansinspektionen finner anledning att anta att en bestämmelse i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument har överträtts, ska en svensk värdepapperscentral på begäran lämna inspektionen eller åklagaren besked om ett avstämningsregisters innehåll i den omfattning det har anknytning till tillsynen eller överträdelsen. Beskedet ska lämnas utan avgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur skyldigheten att lämna sådana besked till inspektionen ska fullgöras.
Om Finansinspektionen behöver uppgifter för övervakningen av att bestämmelserna i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument följs eller åklagare finner anledning att anta att brott enligt samma lag har begåtts eller Finansinspektionen finner anledning att anta att en bestämmelse i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, i den ursprungliga lydelsen, har överträtts, ska en svensk värdepapperscentral på begäran lämna inspektionen eller åklagaren besked om ett avstämningsregisters innehåll i den omfattning det har anknytning till tillsynen eller överträdelsen. Beskedet ska lämnas utan avgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur skyldigheten att lämna sådana besked till inspektionen ska fullgöras.
1 I prop. 2015/16:10 föreslås att lagen ska få rubriken lag (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. 2 Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.
Regeringen får föreskriva att Finansinspektionen ska ha terminalåtkomst till avstämningsregistren för inhämtande av uppgifter som avses i första stycket och som har anknytning till ett ärende hos inspektionen.
Uppgifter som ska anmälas enligt 4 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument får genom automatisk databehandling lämnas ut till det insynsregister som förs enligt 9 § samma lag.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
dels att 1 a, 5–8, 10 b och 16 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 3, 4, 7, 9, 10 a, 11 och 12 §§ ska utgå,
dels att 1, 3, 4, 9–10 a, 15, 17, 18, 20 och 21 §§ ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2015/16:26 Föreslagen lydelse
1 §2
I denna lag förstås med
1. finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som gett ut aktier vilka är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige,
2. värdepappersinstitut: det som anges i 1 kap. 5 § 27 lagen om värdepappersmarknaden,
3. börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i
Sverige,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
4. aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som gett ut aktier vilka är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige,
finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen om värdepappersmarknaden,
5. moder- och dotterföretag: det som anges i 1 kap.11 och 12 §§aktiebolagslagen (2005:551) om moderbolag och dotterföretag, varvid det som sägs om moderbolag ska tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,
marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, och
1 Senaste lydelse av 1 a § 2012:381 rubriken närmast före 10 a § 2005:382. 5 § 2005:382 6 § 2007:558 10 b § 2005:382 16 § 2005:382 2 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.
6. ordinarie delårsrapport: delårsrapport samt förhandsmeddelande om kommande årsbokslut (bokslutskommuniké) som ett aktiemarknadsbolag är skyldigt att lämna enligt sitt noteringsavtal med börsen eller, om sådana bestämmelser saknas i noteringsavtalet, årsredovisning och delårsrapport enligt bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden, årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
7. insiderinformation: information om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument, och
8. reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden. Om två juridiska personer äger så många aktier eller andelar i en annan svensk eller utländsk juridisk person att de har hälften var av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är dock vid tillämpningen av denna lag de förstnämnda juridiska personerna att jämställa med moderföretag och den sistnämnda juridiska personen att jämställa med dotterföretag.
värdepappersinstitut: det som anges i 1 kap. 5 § 27 lagen om värdepappersmarknaden.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §3
Följande fysiska personer anses enligt denna lag ha insynsställning i ett aktiemarknadsbolag:
1. ledamot eller suppleant i bolagets eller dess moderföretags styrelse,
I artikel 19.1–19.10 i marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om anmälningsskyldighet för vissa transaktioner i finansiella instrument.
3 Senaste lydelse 2007:371. Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena tas bort.
2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i bolaget eller dess moderföretag,
3. revisor eller revisorssuppleant i bolaget eller dess moderföretag,
4. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets moderföretag, dock inte kommanditdelägare,
5. innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderföretag, om befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra tillgång till icke offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget,
6. befattningshavare eller uppdragstagare enligt 1–3 eller annan ledande befattningshavare i ett dotterföretag, om denne normalt kan antas få tillgång till icke offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget,
7. den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 5 § första stycket, och
8. den vars närstående enligt 5 § första stycket 4 eller 5 äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.
Finansinspektionen skall på begäran av aktiemarknadsbolaget eller dess moderföretag pröva frågan om en befattningshavare eller uppdragstagare har en sådan ledande ställning eller ett sådant kvalificerat uppdrag som avses i första stycket 5 eller 6.
I fråga om europabolag tillämpas det som sägs i första stycket 1 om styrelseledamot på ledamot eller suppleant i lednings-, förvaltnings- eller tillsynsorganet.
4 §4
Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall skriftligen anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till Finansinspektionen.
Den som har skjutit upp offentliggörandet av insiderinformation ska på begäran av Finansinspektionen lämna en förklaring till inspektionen enligt artikel 17.4 tredje stycket i marknadsmissbruksförordningen om hur villkoren uppfylldes för att skjuta upp offentliggörandet.
Anmälningsskyldighet gäller dock inte
1. innan den som avses i 3 § första stycket 5 eller 6 tagit emot underrättelse enligt 7 eller 8 §,
2. om ändring i innehavet föranletts av fondemission eller av att en akties kvotvärde ändrats genom att en aktie delats upp eller lagts samman med någon annan aktie, eller
3. förvärv av teckningsrätt genom aktieägares företrädesrätt vid emission, avyttring av interimsbevis genom omvandling till aktie samt förvärv genom tilldelning av inlösenrätt.
Av 5 § framgår att anmälningsskyldigheten även omfattar vissa närståendes aktieinnehav.
Finansinspektionen kan medge befrielse från anmälningsskyldigheten om motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.
9 §
Finansinspektionen skall föra eller låta föra register (insynsregister) över anmälningar som gjorts enligt 4, 7 och 8 §§ eller, i fall som avses i 4 § fjärde stycket,
Finansinspektionen ska föra eller låta föra register (insynsregister) över anmälningar som gjorts enligt artikel 19.1–19.10 i marknadsmissbruksförordningen.
4 Senaste lydelse 2007:371. Ändringen innebär bl.a. att andra–fjärde styckena tas bort.
över däremot svarande uppgifter som lämnats från annat register.
Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras ur registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst tio år efter det att de avförts.
Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras ur registret. Uppgifterna ska dock bevaras i minst tio år efter det att de avförts.
Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling. Finansinspektionen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för den behandling av personuppgifter som sker i registret. Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade om registret.
Registret ska föras med hjälp av automatisk databehandling. Finansinspektionen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för den behandling av personuppgifter som sker i registret. Inspektionen ska på lämpligt sätt underrätta de registrerade om registret.
Registret skall vara offentligt. Registret ska vara offentligt.
10 §
Uppgifter som skall anmälas enligt 4 § får efter tillstånd av Finansinspektionen föras över till insynsregistret genom automatisk databehandling. Sådant tillstånd får ges endast till den som är förvaltare enligt 3 kap. 7 § lagen ( 1998:1479 ) om kontoföring av finansiella instrument.
Finansinspektionen ska offentliggöra uppgifter som anmäls till Finansinspektionens insynsregister i enlighet med artikel 19.3 första och tredje styckena i marknadsmissbruksförordningen.
10 a §5
Ett svenskt aktiebolag som har gett ut överlåtbara värdepapper enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 a eller b lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som har tagits upp till handel på en reglerad marknad, eller sådana överlåtbara värdepapper för vilka en ansökan om upptagande till handel har lämnats in, skall fortlöpande föra en förteckning över fysiska personer som på grund av anställning eller uppdrag arbetar för bolaget och som har tillgång till insiderinformation som rör bolaget. Förteckningen skall innehålla uppgift om anledningen
I artikel 18 i marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om skyldighet att föra insiderförteckningar.
5 Senaste lydelse 2007:558. Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena tas bort.
till att personen tagits upp i den och datum då förteckningen senast uppdaterades.
Förteckningen skall uppdateras så snart förhållandena ändras. Förteckningen skall sparas i minst fem år efter det att den upprättades eller, om den uppdaterats, efter det datum då den senast uppdaterades. Förteckningen skall på begäran lämnas till Finansinspektionen.
Bolaget skall se till att de personer som tas upp i förteckningen samtidigt skriftligen underrättas om vad detta innebär.
15 §6
Den som enligt 3 § första stycket 1–3 har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag får inför en ordinarie delårsrapport inte handla med aktier i bolaget under trettio dagar innan rapporten offentliggörs, dagen för offentliggörandet inkluderad.
Detsamma gäller för 1. fysiska och juridiska personer, vilkas aktier enligt 5 § skall likställas med aktier som innehas av personer som avses i första stycket, samt
2. aktiemarknadsbolags handel med egna aktier.
Det som sägs i andra stycket 2 skall inte tillämpas vid förvärv av egna aktier med stöd av 7 kap. 6 § lagen ( 2007:528 ) om värdepappersmarknaden eller när en tidigare avyttring föreskrivs i lag.
I artikel 19.11 i marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om förbud för personer i ledande ställning att genomföra transaktioner under vissa perioder.
17 § Finansinspektionen är behörig
myndighet enligt marknadsmissbruksförordningen.
6 Senaste lydelse 2007:558. Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena tas bort.
Finansinspektionen övervakar att bestämmelserna i denna lag följs.
Finansinspektionen övervakar även att bestämmelserna i denna lag följs.
18 §7
I 6 kap. 1 a § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns bestämmelser om rätt för Finansinspektionen att få de uppgifter som den behöver för att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag.
I 6 kap. 1 a § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns bestämmelser om rätt för Finansinspektionen att få de uppgifter som den behöver för att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag och av marknadsmissbruksförordningen.
20 §8
Finansinspektionen skall besluta att en särskild avgift skall tas ut av den som
1. underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan eller lämna underrättelse enligt 4, 7 eller 8 § eller 10 a § tredje stycket,
Finansinspektionen ska besluta att en särskild avgift ska tas ut av den som
1. åsidosätter sin skyldighet att upprätta, uppdatera eller till Finansinspektionen överlämna en insiderförteckning (artikel 18.1 och 18.3–18.6 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen ) ,
2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid fullgörande av anmälnings- eller underrättelseskyldighet enligt någon av nämnda paragrafer,
2. åsidosätter sin skyldighet att se till att alla personer som förekommer i en insiderförteckning skriftligen bekräftar att de är medvetna om sina skyldigheter (artikel 18.2 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen),
3. handlar med aktier i strid mot 15 §,
3. åsidosätter sin skyldighet att till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ göra en anmälan om egna transaktioner (artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen),
4. helt eller delvis underlåter att föra en förteckning enligt 10 a § eller att på begäran lämna förteckningen till Finansinspektionen.
4. åsidosätter sin skyldighet att upprätta en förteckning över personer i ledande ställning och med dem närstående personer eller att skriftligen underrätta personer i ledande ställning eller närstående
7 Senaste lydelse 2005:382. 8 Senaste lydelse 2005:382.
om deras skyldigheter enligt artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen (artikel 19.5 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen),
5. genomför transaktioner i strid mot förbudet i artikel 19.11 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen.
21 §9
Särskild avgift beräknas enligt följande:
1. vid underlåtenhet att göra anmälan enligt 4 § eller när oriktig eller vilseledande uppgift har lämnats vid fullgörande av anmälningsskyldighet enligt samma paragraf: 10 procent av vederlaget för aktierna eller, om vederlag inte har utgått, 15 000 kronor,
1. i fall som avses i 20 § 1: mellan 0,005 och 0,01 procent av det sammanlagda marknadsvärdet på de aktier i bolaget som är upptagna till handel eller handlas på en handelsplats beräknat på slutkursen vid utgången av månaden före beslutet, dock lägst 15 000 och högst 1 000 000 kronor, eller, om marknadsvärde saknas vid utgången av månaden före beslutet, det sammanlagda marknadsvärdet beräknat på slutkursen den dag då bolagets aktier togs upp till handel eller handlades på en handelsplats första gången,
2. vid underlåtenhet att göra anmälan eller lämna underrättelse eller uppgifter enligt 7 eller 8 § eller 10 a § tredje stycket eller när oriktig eller vilseledande uppgift har lämnats vid fullgörande av anmälnings- eller underrättelseskyldighet enligt samma paragrafer: 15 000 kronor,
2. i fall som avses i 20 § 2 och 4: 15 000 kronor,
3. vid överträdelse av 15 §: 10 procent av vederlaget för aktierna,
3. i fall som avses i 20 § 3:
a) 10 procent av ersättningen för aktierna, eller,
b) 15 000 kronor om någon ersättning inte har lämnats,
4. vid underlåtenhet helt eller delvis att föra en förteckning enligt 10 a § eller att på begäran lämna den till Finansinspektionen: mel-
4. i fall som avses i 20 § 5: 10 procent av ersättningen för aktierna.
9 Senaste lydelse 2005:382.
lan 0,005 och 0,01 procent av bolagets noterade marknadsvärde vid utgången av månaden före beslutet, dock lägst 15 000 och högst 1 000 000 kronor. Om noterat marknadsvärde saknas vid utgången av månaden före beslutet, skall marknadsvärdet den dag då notering sker användas.
Avgift enligt första stycket 1 eller 3 skall uppgå till lägst 15 000 och högst 350 000 kronor.
Avgift enligt första stycket 3 a eller 4 ska uppgå till lägst 15 000 och högst 350 000 kronor.
1. Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
2. I fråga om anmälningsskyldighet som har uppkommit före ikraftträdandet gäller 3–6 §§ i den äldre lydelsen.
3. I fråga om förteckningar som har upprättats enligt 10 a § gäller 10 a § andra stycket i den äldre lydelsen om sparande och överlämnande av förteckningen till Finansinspektionen.
4. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs1 att 9 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §2
Bestämmelserna i 2–8 §§ skall inte tillämpas på handel med egna aktier i återköpsprogram eller på stabilisering av finansiella instrument, förutsatt att handeln utförs i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument.
Bestämmelserna i 2–8 §§ ska inte tillämpas på handel med egna aktier i återköpsprogram eller på stabilisering av värdepapper, förutsatt att handeln utförs i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, i den ursprungliga lydelsen.
1. Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om gärningar som har begåtts före ikraftträdandet.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga sanktioner för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv), i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse 2007:372.
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
45 §
En styrelseledamot och en verkställande direktör skall när de tillträder sitt uppdrag till bolaget anmäla sitt innehav av aktier i bolaget och i andra bolag inom samma koncern, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad. De anmälda uppgifterna skall antecknas i aktieboken.
Första stycket gäller inte i den utsträckning styrelseledamoten eller den verkställande direktören är anmälningsskyldig enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
En styrelseledamot och en verkställande direktör ska när de tillträder sitt uppdrag till bolaget anmäla sitt innehav av aktier i bolaget och i andra bolag inom samma koncern, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad. De anmälda uppgifterna ska antecknas i aktieboken.
Första stycket gäller inte i den utsträckning styrelseledamoten eller den verkställande direktören är anmälningsskyldig enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
Förteckning över remissinstanserna
Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Stockholm, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, Regelrådet, Aktietorget Sverige Aktiebolag, BAO, Euroclear Sweden AB, Finansbolagens Förening, Finansförbundet, Fondbolagens förening, Nasdaq OMX Stockholm AB, Nordic Growth Market NGM AB, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv och Sveriges advokatsamfund.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § sparbankslagen (1987:619)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
5 §2
Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som sparbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Styrelseledamot ska, när han eller hon tillträder sitt uppdrag, för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som sparbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om styrelseledamoten är anmälningsskyldig enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
1 Lagen omtryckt 1996:1005. 2 Senaste lydelse 2000:1091.
Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
5 §1
Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall när de tillträder sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som föreningen, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Styrelseledamöterna och verkställande direktören ska när de tillträder sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som föreningen, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om de är anmälningsskyldiga enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
1 Senaste lydelse 2000:1092.
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 4 kap. 19 §, 6 kap. 1 a § och 7 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §2
I denna lag betyder finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
aktierelaterat överlåtbart värdepapper:
1. aktie och överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
2. överlåtbart värdepapper, såsom konvertibel där emittenten har rätt att begära konvertering och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant värdepapper som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som värdepapperet är bärare av, om värdepapperet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
överlåtbart värdepapper: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen om värdepappersmarknaden,
anmält avvecklingssystem: det som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
penningmarknadsinstrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden,
budgivare: den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i
Sverige,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
1 Lagen omtryckt 1992:558. 2 Senaste lydelse 2015:958.
reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade överlåtbara värdepapper av likartad sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
anmält avvecklingssystem: det som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
samverkande system: det som anges i 2 § lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen om värdepappersmarknaden,
prospektdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU,
företag med begränsat börsvärde: ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har ett genomsnittligt börsvärde på mindre än 100 miljoner euro beräknat på slutkursen för de tre föregående kalenderåren,
prospektförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, utformningen av dessa, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och spridning av annonser, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1604,
kvalificerade investerare:
1. kund som avses i 8 kap. 16 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna kund har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund,
2. kund som avses i 8 kap. 17 § lagen om värdepappersmarknaden,
3. enhet som avses i 8 kap. 19 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna enhet har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund, samt
4. kund som avses i punkten 13 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om värdepappersmarknaden,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om
marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,
aktierelaterat överlåtbart värdepapper:
1. aktie och överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
2. överlåtbart värdepapper, såsom konvertibel där rätten att begära konvertering tillkommer emittenten och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant värdepapper som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som värdepapperet är bärare av, om värdepapperet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
målbolag: bolag till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande lämnas,
kvalificerade investerare:
1. sådan kund som avses i 8 kap. 16 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna kund har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund,
2. sådan kund som avses i 8 kap. 17 § lagen om värdepappersmarknaden,
3. sådan enhet som avses i 8 kap. 19 § lagen om värdepappersmarknaden, om inte denna enhet har begärt att bli behandlad som en icke-professionell kund, samt
4. sådan kund som avses i punkten 13 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om värdepappersmarknaden,
nyckelinformation: väsentlig och väl strukturerad information som ska lämnas till investerare med följande innehåll:
1. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker förenade med emittenten och eventuell garant, innefattande tillgångar, skulder och finansiell ställning,
2. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker förenade med investeringen i värdepapperet, innefattande eventuella rättigheter förenade med värdepapperet,
3. erbjudandets allmänna villkor, inklusive en uppskattning av de kostnader som emittenten eller erbjudaren tar ut av investeraren,
4. närmare upplysningar om upptagandet till handel, och
5. motiven för erbjudandet och användningen av de medel som emissionen tillför,
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade överlåtbara värdepapper av likartad sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
offentligt uppköpserbjudande: ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt bolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier till budgivaren,
budgivare: den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande,
penningmarknadsinstrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden,
målbolag: bolag till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande lämnas,
prospektdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU,
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU,
prospektförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, utformningen av dessa, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och spridning av annonser, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1604,
nyckelinformation: väsentlig och väl strukturerad information som ska lämnas till investerare med följande innehåll:
1. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker förenade med emittenten och eventuell garant, innefattande tillgångar, skulder och finansiell ställning,
reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden,
2. en kortfattad redogörelse för väsentliga uppgifter om och risker förenade med investeringen i värdepapperet, innefattande eventuella rättigheter förenade med värdepapperet,
3. erbjudandets allmänna villkor, inklusive en uppskattning av de kostnader som emittenten eller erbjudaren tar ut av investeraren,
4. närmare upplysningar om upptagandet till handel, och
5. motiven för erbjudandet och användningen av de medel som emissionen tillför, samt
företag med begränsat börsvärde: ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har ett genomsnittligt börsvärde på mindre än 100 miljoner euro beräknat på slutkursen för de tre föregående kalenderåren.
samverkande system: det som anges i 2 § lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU, och
överlåtbart värdepapper: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen om värdepappersmarknaden.
4 kap.
19 §3
Ett svenskt aktiebolag som förvärvar eller överlåter egna aktier skall anmäla förvärvet eller överlåtelsen till den börs som driver den reglerade marknad där
Ett svenskt aktiebolag som förvärvar eller överlåter egna aktier ska anmäla förvärvet eller överlåtelsen till den börs som driver den reglerade marknad där
3 Senaste lydelse 2007:535.
aktierna är upptagna till handel. Om handeln sker i återköpsprogram enligt kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument, skall anmälan i stället göras till Finansinspektionen eller, om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 1 § 5, till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel.
aktierna är upptagna till handel. Om handeln sker i återköpsprogram enligt artikel 5 i marknadsmissbruksförordningen, ska anmälan i stället göras till Finansinspektionen eller, om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 1 § 5, till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel.
6 kap.
1 a §4
För övervakningen av att bestämmelserna i denna lag, lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, prospektförordningen och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden följs, får Finansinspektionen begära att
För övervakningen av att bestämmelserna i denna lag följs, liksom lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, prospektförordningen, lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden och marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen, får Finansinspektionen begära att
1. ett företag eller någon annan tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat,
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken inställer sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.
Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.
Vid tillämpningen av 2, 2 b och 4 kap. gäller inte första stycket 2. Om en begäran från en utländsk myndighet enligt 6 § avser en fråga som rör reglering som motsvarar den i 2, 2 b eller 4 kap., gäller inte första stycket 2.
4 Senaste lydelse 2010:1860.
7 kap.
1 §5
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. villkor för sådana avtal som avses i 3 kap. 1 och 3 §§,
2. på vilket språk sådan information som avses i 4 kap. 1 § tredje stycket eller 20 § skall offentliggöras,
3. vilka upplysningar marknadsgaranter som inte är värdepappersinstitut och som har utnyttjat undantaget i 4 kap. 14 § första stycket skall lämna till Finansinspektionen,
4. vad som krävs för att undantag från sammanläggning av moder- och dotterföretags innehav skall få göras enligt 4 kap. 16 och 17 §§,
5. att sådana anmälningar som enligt 4 kap. 19 § görs till Finansinspektionen i stället skall göras till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel och i vilken omfattning och på vilket sätt uppgifter om förvärv eller överlåtelse av egna aktier skall offentliggöras samt hur skyldigheten att anmäla förvärv och överlåtelser till Finansinspektionen skall fullgöras,
2. på vilket språk sådan information som avses i 4 kap. 1 § tredje stycket eller 20 § ska offentliggöras,
3. vilka upplysningar marknadsgaranter som inte är värdepappersinstitut och som har utnyttjat undantaget i 4 kap. 14 § första stycket ska lämna till Finansinspektionen,
4. vad som krävs för att undantag från sammanläggning av moder- och dotterföretags innehav ska få göras enligt 4 kap. 16 och 17 §§,
5. att sådana anmälningar som enligt 4 kap. 19 § görs till Finansinspektionen i stället ska göras till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel och i vilken omfattning och på vilket sätt uppgifter om förvärv eller överlåtelse av egna aktier ska offentliggöras,
6. hur information skall offentliggöras enligt 4 kap. 20 §,
6. hur information ska offentliggöras enligt 4 kap. 20 §,
7. information enligt 5 a kap. 1 och 2 §§, och
8. hur uppgiftsskyldigheten i 6 kap. 1 a § första stycket skall fullgöras.
8. hur uppgiftsskyldigheten i 6 kap. 1 a § första stycket ska fullgöras.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
5 Senaste lydelse 2007:535.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
5 §1
När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, skall han för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.
När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, ska han eller hon för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Första stycket gäller inte, om styrelseledamoten är anmälningsskyldig enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
1 Senaste lydelse 2000:1097.
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument1
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt betänkande 2015/16:FiU15
Föreslagen lydelse
8 kap.
3 §
Om Finansinspektionen behöver uppgifter för övervakningen av att bestämmelserna i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument följs eller åklagare finner anledning att anta att brott enligt samma lag har begåtts eller Finansinspektionen finner anledning att anta att en bestämmelse i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument har överträtts, ska en svensk värdepapperscentral på begäran lämna inspektionen eller åklagaren besked om ett avstämningsregisters innehåll i den omfattning det har anknytning till tillsynen eller överträdelsen. Beskedet ska lämnas utan avgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur skyldigheten att lämna sådana besked till inspektionen ska fullgöras.
Om Finansinspektionen behöver uppgifter för övervakningen av att bestämmelserna i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument följs eller åklagare finner anledning att anta att brott enligt samma lag har begåtts eller Finansinspektionen finner anledning att anta att en bestämmelse i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, i den ursprungliga lydelsen, har överträtts, ska en svensk värdepapperscentral på begäran lämna inspektionen eller åklagaren besked om ett avstämningsregisters innehåll i den omfattning det har anknytning till tillsynen eller överträdelsen. Beskedet ska lämnas utan avgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur skyldigheten att lämna sådana besked till inspektionen ska fullgöras.
1 I prop. 2015/16:10 föreslås att lagen ska få rubriken lag (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.
Regeringen får föreskriva att Finansinspektionen ska ha terminalåtkomst till avstämningsregistren för inhämtande av uppgifter som avses i första stycket och som har anknytning till ett ärende hos inspektionen.
Uppgifter som ska anmälas enligt 4 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument får genom automatisk databehandling lämnas ut till det insynsregister som förs enligt 9 § samma lag.
Uppgifter som ska anmälas enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 får genom automatisk databehandling lämnas ut till det insynsregister som förs enligt 9 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument1
dels att 1 a, 2, 5–8, 10 b och 16 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 3, 4, 7, 9, 10 a, 11 och 12 §§ ska utgå,
dels att 1, 3, 4, 9–10 a, 15, 17, 18, 20 och 21 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §2
I denna lag förstås med
1. finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som gett ut aktier vilka är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige,
2. värdepappersinstitut: det som anges i 1 kap. 5 § 27 lagen om värdepappersmarknaden,
3. börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i
Sverige,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
4. aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som gett ut aktier vilka är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige,
finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen om värdepappersmarknaden,
5. moder- och dotterföretag: det som anges i 1 kap.11 och 12 §§aktiebolagslagen (2005:551) om moderbolag och dotterföretag, varvid det som sägs om moderbolag ska tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,
marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, och
1 Senaste lydelse av 1 a § 2012:381 rubriken närmast före 10 a § 2005:382. 5 § 2005:382 6 § 2007:558 10 b § 2005:382 16 § 2005:382 2 Senaste lydelse 2015:959.
6. ordinarie delårsrapport: delårsrapport samt förhandsmeddelande om kommande årsbokslut (bokslutskommuniké) som ett aktiemarknadsbolag är skyldigt att lämna enligt sitt noteringsavtal med börsen eller, om sådana bestämmelser saknas i noteringsavtalet, årsredovisning och delårsrapport enligt bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden, årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
7. insiderinformation: information om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument, och
8. reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden.
Om två juridiska personer äger så många aktier eller andelar i en annan svensk eller utländsk juridisk person att de har hälften var av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är dock vid tillämpningen av denna lag de förstnämnda juridiska personerna att jämställa med moderföretag och den sistnämnda juridiska personen att jämställa med dotterföretag.
värdepappersinstitut: det som anges i 1 kap. 5 § 27 lagen om värdepappersmarknaden.
3 §3
Följande fysiska personer anses enligt denna lag ha insynsställning i ett aktiemarknadsbolag:
1. ledamot eller suppleant i bolagets eller dess moderföretags styrelse,
2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i
I artikel 19.1–19.10 i marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om anmälningsskyldighet för vissa transaktioner i finansiella instrument.
3 Senaste lydelse 2007:371.
bolaget eller dess moderföretag,
3. revisor eller revisorssuppleant i bolaget eller dess moderföretag,
4. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets moderföretag, dock inte kommanditdelägare,
5. innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderföretag, om befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra tillgång till icke offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget,
6. befattningshavare eller uppdragstagare enligt 1–3 eller annan ledande befattningshavare i ett dotterföretag, om denne normalt kan antas få tillgång till icke offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget,
7. den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 5 § första stycket, och
8. den vars närstående enligt 5 § första stycket 4 eller 5 äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.
Finansinspektionen skall på begäran av aktiemarknadsbolaget eller dess moderföretag pröva frågan om en befattningshavare eller uppdragstagare har en sådan ledande ställning eller ett sådant kvalificerat uppdrag som avses i första stycket 5 eller 6.
I fråga om europabolag tillämpas det som sägs i första stycket 1
om styrelseledamot på ledamot eller suppleant i lednings-, förvaltnings- eller tillsynsorganet.
4 §4
Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall skriftligen anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till Finansinspektionen.
I artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om skyldigheten att offentliggöra insiderinformation.
Anmälningsskyldighet gäller dock inte
1. innan den som avses i 3 § första stycket 5 eller 6 tagit emot underrättelse enligt 7 eller 8 §,
2. om ändring i innehavet föranletts av fondemission eller av att en akties kvotvärde ändrats genom att en aktie delats upp eller lagts samman med någon annan aktie, eller
3. förvärv av teckningsrätt genom aktieägares företrädesrätt vid emission, avyttring av interimsbevis genom omvandling till aktie samt förvärv genom tilldelning av inlösenrätt.
Av 5 § framgår att anmälningsskyldigheten även omfattar vissa närståendes aktieinnehav.
Finansinspektionen kan medge befrielse från anmälningsskyldigheten om motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.
Den som har skjutit upp offentliggörandet av insiderinformation ska på begäran av Finansinspektionen lämna en förklaring till inspektionen enligt artikel 17.4 tredje stycket i marknadsmissbruksförordningen om hur villkoren för att skjuta upp offentliggörandet uppfylldes.
9 §
Finansinspektionen skall föra eller låta föra register (insynsregister) över anmälningar som gjorts enligt 4, 7 och 8 §§ eller, i fall som avses i 4 § fjärde stycket, över däremot svarande uppgifter som lämnats från annat register.
Finansinspektionen ska föra eller låta föra register (insynsregister) över anmälningar som gjorts enligt artikel 19.1–19.10 i marknadsmissbruksförordningen.
Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras ur registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst tio
Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras ur registret. Uppgifterna ska dock bevaras i minst tio
4 Senaste lydelse 2007:371.
år efter det att de avförts. år efter det att de avförts.
Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling. Finansinspektionen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för den behandling av personuppgifter som sker i registret. Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade om registret.
Registret ska föras med hjälp av automatisk databehandling. Finansinspektionen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för den behandling av personuppgifter som sker i registret. Inspektionen ska på lämpligt sätt underrätta de registrerade om registret.
Registret skall vara offentligt. Registret ska vara offentligt.
10 §
Uppgifter som skall anmälas enligt 4 § får efter tillstånd av Finansinspektionen föras över till insynsregistret genom automatisk databehandling. Sådant tillstånd får ges endast till den som är förvaltare enligt 3 kap. 7 § lagen ( 1998:1479 ) om kontoföring av finansiella instrument.
Finansinspektionen ska offentliggöra uppgifter som anmäls till Finansinspektionens insynsregister i enlighet med artikel 19.3 första och tredje styckena i marknadsmissbruksförordningen.
10 a §5
Ett svenskt aktiebolag som har gett ut överlåtbara värdepapper enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 a eller b lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som har tagits upp till handel på en reglerad marknad, eller sådana överlåtbara värdepapper för vilka en ansökan om upptagande till handel har lämnats in, skall fortlöpande föra en förteckning över fysiska personer som på grund av anställning eller uppdrag arbetar för bolaget och som har tillgång till insiderinformation som rör bolaget. Förteckningen skall innehålla uppgift om anledningen till att personen tagits upp i den och datum då förteckningen senast uppdaterades.
Förteckningen skall uppdateras så snart förhållandena ändras. Förteckningen skall sparas i minst
I artikel 18 i marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om skyldighet att föra insiderförteckningar.
5 Senaste lydelse 2007:558.
fem år efter det att den upprättades eller, om den uppdaterats, efter det datum då den senast uppdaterades. Förteckningen skall på begäran lämnas till Finansinspektionen.
Bolaget skall se till att de personer som tas upp i förteckningen samtidigt skriftligen underrättas om vad detta innebär.
15 §6
Den som enligt 3 § första stycket 1–3 har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag får inför en ordinarie delårsrapport inte handla med aktier i bolaget under trettio dagar innan rapporten offentliggörs, dagen för offentliggörandet inkluderad.
Detsamma gäller för 1. fysiska och juridiska personer, vilkas aktier enligt 5 § skall likställas med aktier som innehas av personer som avses i första stycket, samt
2. aktiemarknadsbolags handel med egna aktier.
Det som sägs i andra stycket 2 skall inte tillämpas vid förvärv av egna aktier med stöd av 7 kap. 6 § lagen ( 2007:528 ) om värdepappersmarknaden eller när en tidigare avyttring föreskrivs i lag.
I artikel 19.11 i marknadsmissbruksförordningen finns bestämmelser om förbud för personer i ledande ställning att genomföra transaktioner i finansiella instrument under vissa perioder.
17 § Finansinspektionen är behörig
myndighet enligt marknadsmissbruksförordningen.
Finansinspektionen övervakar att bestämmelserna i denna lag följs.
Finansinspektionen övervakar även att bestämmelserna i denna lag följs.
18 §7
I 6 kap. 1 a § lagen (1991:980) om handel med finansiella instru-
I 6 kap. 1 a § lagen (1991:980) om handel med finansiella instru-
6 Senaste lydelse 2007:558. 7 Senaste lydelse 2005:382.
ment finns bestämmelser om rätt för Finansinspektionen att få de uppgifter som den behöver för att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag.
ment finns bestämmelser om rätt för Finansinspektionen att få de uppgifter som den behöver för att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag och av marknadsmissbruksförordningen.
20 §8
Finansinspektionen skall besluta att en särskild avgift skall tas ut av den som
1. underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan eller lämna underrättelse enligt 4, 7 eller 8 § eller 10 a § tredje stycket,
Finansinspektionen ska besluta att en särskild avgift ska tas ut av den som
1. åsidosätter sin skyldighet att upprätta, uppdatera eller till Finansinspektionen överlämna en insiderförteckning (artikel 18.1 och 18.3–18.6 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen ) ,
2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid fullgörande av anmälnings- eller underrättelseskyldighet enligt någon av nämnda paragrafer,
2. åsidosätter sin skyldighet att se till att alla personer som förekommer i en insiderförteckning skriftligen bekräftar att de är medvetna om sina skyldigheter (artikel 18.2 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen),
3. handlar med aktier i strid mot 15 §,
3. åsidosätter sin skyldighet att till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ göra en anmälan om egna transaktioner (artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen),
4. helt eller delvis underlåter att föra en förteckning enligt 10 a § eller att på begäran lämna förteckningen till Finansinspektionen.
4. åsidosätter sin skyldighet att upprätta en förteckning över personer i ledande ställning och med dem närstående personer eller att skriftligen underrätta personer i ledande ställning eller närstående om deras skyldigheter enligt artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen (artikel 19.5 i marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen),
5. genomför transaktioner i strid mot förbudet i artikel 19.11 i
8 Senaste lydelse 2005:382.
marknadsmissbruksförordningen, i den ursprungliga lydelsen.
21 §9
Särskild avgift beräknas enligt följande:
1. vid underlåtenhet att göra anmälan enligt 4 § eller när oriktig eller vilseledande uppgift har lämnats vid fullgörande av anmälningsskyldighet enligt samma paragraf: 10 procent av vederlaget för aktierna eller, om vederlag inte har utgått, 15 000 kronor,
1. i fall som avses i 20 § 1: mellan 0,005 och 0,01 procent av det sammanlagda marknadsvärdet på de aktier i bolaget som är upptagna till handel eller handlas på en handelsplats beräknat på slutkursen vid utgången av månaden före beslutet, dock lägst 15 000 och högst 1 000 000 kronor, eller, om marknadsvärde saknas vid utgången av månaden före beslutet, det sammanlagda marknadsvärdet beräknat på slutkursen den dag då bolagets aktier togs upp till handel eller handlades på en handelsplats första gången,
2. vid underlåtenhet att göra anmälan eller lämna underrättelse eller uppgifter enligt 7 eller 8 § eller 10 a § tredje stycket eller när oriktig eller vilseledande uppgift har lämnats vid fullgörande av anmälnings- eller underrättelseskyldighet enligt samma paragrafer: 15 000 kronor,
2. i fall som avses i 20 § 2 och 4: 15 000 kronor,
3. vid överträdelse av 15 §: 10 procent av vederlaget för aktierna,
3. i fall som avses i 20 § 3:
a) 10 procent av ersättningen för aktierna, eller,
b) 15 000 kronor om någon ersättning inte har lämnats,
4. vid underlåtenhet helt eller delvis att föra en förteckning enligt 10 a § eller att på begäran lämna den till Finansinspektionen: mellan 0,005 och 0,01 procent av bolagets noterade marknadsvärde vid utgången av månaden före beslutet, dock lägst 15 000 och högst 1 000 000 kronor. Om noterat marknadsvärde saknas vid utgången av månaden före bes-
4. i fall som avses i 20 § 5: 10 procent av ersättningen för aktierna.
9 Senaste lydelse 2005:382.
lutet, skall marknadsvärdet den dag då notering sker användas.
Avgift enligt första stycket 1 eller 3 skall uppgå till lägst 15 000 och högst 350 000 kronor.
Avgift enligt första stycket 3 a eller 4 ska uppgå till lägst 15 000 och högst 350 000 kronor.
1. Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
2. I fråga om anmälningsskyldighet som har uppkommit före ikraftträdandet gäller 3–6 §§ i den äldre lydelsen.
3. I fråga om förteckningar som har upprättats före ikraftträdandet enligt 10 a § gäller 10 a § andra stycket i den äldre lydelsen om sparande och överlämnande av förteckningen till Finansinspektionen.
4. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs1 att 9 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §2
Bestämmelserna i 2–8 §§ skall inte tillämpas på handel med egna aktier i återköpsprogram eller på stabilisering av finansiella instrument, förutsatt att handeln utförs i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument.
Bestämmelserna i 2–8 §§ ska inte tillämpas på handel med egna aktier i återköpsprogram eller på stabilisering av värdepapper, förutsatt att handeln utförs i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, i den ursprungliga lydelsen.
1. Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om gärningar som har begåtts före ikraftträdandet.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga sanktioner för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv), i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse 2007:372.
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
45 §
En styrelseledamot och en verkställande direktör skall när de tillträder sitt uppdrag till bolaget anmäla sitt innehav av aktier i bolaget och i andra bolag inom samma koncern, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad. De anmälda uppgifterna skall antecknas i aktieboken.
Första stycket gäller inte i den utsträckning styrelseledamoten eller den verkställande direktören är anmälningsskyldig enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
En styrelseledamot och en verkställande direktör ska när de tillträder sitt uppdrag till bolaget anmäla sitt innehav av aktier i bolaget och i andra bolag inom samma koncern, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet ska anmälas inom en månad. De anmälda uppgifterna ska antecknas i aktieboken.
Första stycket gäller inte i den utsträckning styrelseledamoten eller den verkställande direktören är anmälningsskyldig enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-02-12
Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund.
Tillsyn över att EU:s marknadsmissbruksförordning följs
Enligt en lagrådsremiss den 4 februari 2016 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
5. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,
6. lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
7. lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument,
8. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Linnéa Klefbäck och departementssekreteraren Karine Arakelian.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
1 §
I paragrafen definieras ett antal begrepp som används i lagen. En ny definition föreslås, för ”marknadsmissbruksförordningen”. Dessutom föreslås att ett antal definitioner ska utgå. Enligt författningskommentaren finns bland dem definitionen av ”aktiemarknadsbolag”. Emellertid finns den definitionen kvar i lagtextens föreslagna lydelse. Vid föredragningen har upplysts att detta är ett misstag och att den definitionen ska utgå.
17 §
I paragrafen anges att Finansinspektionen är behörig myndighet enligt marknadsmissbruksförordning. I lagen, liksom i lagen om handel med finansiella instrument, definieras förordningen. En dynamisk hänvisning används i definitionerna. För var och en av de paragrafer där definitionen sedan används har ett ställningstagande gjorts i frågan om hänvisningen
till förordningen bör vara statisk eller dynamisk. Den valda tekniken är lämplig och ligger i linje med vad som tidigare förordats av Lagrådet (se t.ex. Lagrådets yttrande den 18 juni över remissen Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet).
Det finns inte heller anledning att invända mot att hänvisningen i den nu aktuella paragrafen görs dynamisk. Det innebär att hänvisningen kommer att omfatta även eventuella ändringar i förordningen efter att den antagits. Lagrådet noterar dock att den valda tekniken ger anledning att i samband med förändringar av förordningen uppmärksamma om den behöriga myndigheten enligt förordningen ges nya uppgifter och då överväga om den uppgiften lämpligen kan och bör anförtros den nu utpekade myndigheten, Finansinspektionen.
Förslaget till lag om ändring i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
I lagen föreslås en ändring i 9 § som bl.a. reglerar frågan om undantag från straffansvar för handel med egna aktier i återköpsprogram och för stabilisering av värdepapper. En förutsättning för undantag är enligt remissens förslag att handeln utförs i enlighet med artikel 5 i marknadsmissbruksförordningen. Enligt gällande lydelse av paragrafen krävs för undantag från straffansvar att handeln utförs i enlighet med en kommissionsförordning (EG nr 2273/2003).
I remissen föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att äldre bestämmelse ska gälla i fråga om gärningar som begåtts före ikraftträdandet.
Enligt 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken ska straff bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs. Gäller annan lag när dom meddelas ska den lagen, enligt samma lagrum, tillämpas om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straff. Bestämmelsen anses generellt tillämplig vid ändringar i strafflagstiftningen och innebär väsentligen att i valet mellan äldre och ny lag ska den lag väljas som för den tilltalade är minst ingripande. Några omständigheter som gör att en särskild övergångsregel ändå är motiverad har inte framkommit. Lagrådet förordar att den föreslagna regeln får utgå.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 2016
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Lövin, Regnér, Andersson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Kaplan, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Wikström
Föredragande: statsrådet Bolund
Regeringen beslutar proposition Tillsyn över att EU:s marknadsmissbruksförordning följs
Rättsdatablad
Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EUregler
Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument
7 kap. 1 § 5 32014R0596
Lag (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument
8 kap. 3 §
32014R0596
Lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
10 b §