SOU 1994:44

Folkbokföringsuppgifterna i samhället : slutbetänkande

Till statsrådet Bo Lundgren

Genom beslut den 23 april 1992 bemyndigade regeringen statsrådet Bo Lundgren att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om den framtida aviseringen av folkbokföringsuppgifter.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades landshövdingen Rolf Wirtén den 1 juni 1992 till särskild utredare.

Till experter åt utredningen förordnades den 17 juni 1992 kanslirådet Erik Göransson, datarådet Ingela Halvorsen, kanslichefen Olov Höglund, hovrättsrådet Björn Karlsson, avdelningsdirektören Mikael Nordmark, skattedirektören Lars Renmyr, skattedirektören Ingrid Svedberg, den 15 oktober 1992 advokaten Tom Ekelund, den 1 juli 1993 kammarrättsasses- som Birgitta Pettersson och den 13 augusti 1993 advokaten Claes Månsson.

Till sekreterare förordnades den 1 juli 1992 avdelningsdirektören Lars Tegenfeldt.

Utredningen har antagit namnet Aviseringsutredningen. Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande (SOU 1994:44) Folkbokföringsuppgiftema i samhället.

Särskilda yttranden har lämnats av experterna Ingela Halvorsen, Claes Månsson och Mikael Nordmark.

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i mars 1994.

Rolf Wirtén

/Lars Tegenfeldt

Innehall

1 Sammanfattning av förslagen

2 Författningsförslag 1 Lag om ändring i folkbokföringslagen (l99lz481) 2 Lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbok— föringsregister 3 Lag om ändring i datalagen (1973:289) 4 Lag om ändring i skatteregisterlagen (l980:343) 5 Förordning om upphävande av vissa författningar om personregister m.m. 6 Förordning om ändring i förordningen (1991:750) om folkbokföringsregister m.m.

3 Bakgrund 3.1 Folkbokföringens uppkomst och ändamål 3.2 Folkbokföringsregister 3.3 Riksaviseringsbandet 3.4 Annan avisering till myndigheter 3.5 Upprättande av röstlängder 3.6 Uppgiftslämnande genom personbevis

3.7 Förfrågningar m.m. 3.8 SPAR 3.8.1 Bakgrund till inrättandet av SPAR m.m. 3.8.2 Tillhandahållande av personuppgifter 3.8.3 Uppgiftslämnande till privata användare 3.8.4 SPAR används av myndigheter 3.8.5 Reklamspärr 3.9 Kritik mot nuvarande ordning

4 Fortsatt behov av folkbokföringsuppgifter

4. l Uppgiftsbehov

11 11

12 19 20

21

22

23 23 28 31 32 33 34 35 36 36 39 40 41 41 43

45 45

4.2

5.2

5.3 5.4

5.5 5.6 5.7 5.8

9.1 9.2

10

11

12

lntegritetskänsligheten hos de nuvarande uppgifterna i de lokala folkbokföringsregistren och personbanden

Ett nytt aviseringssystem Integritetsfrågoma styrande 5.1.2 Spridningssätt 5.1.3 Offentlighetsprincipens effekter på integritets- skyddet Ett centralt aviseringsregister eller direkt avisering från de lokala registren

5.2.1 Lagring av folkbokföringsuppgifter - inhämtande vid behov

Vilka folkbokföringsuppgifter skall aviseras Hur skall folkbokföringsuppgifter tillhandahållas 5.4.1 Kort om dagens tillhandahållande 5.4.2 Terminalåtkomst till aviseringsregister 5.4.3 Utlämnande på ADB-medium 5.4.4 Gallring av uppgifter 5.4.5 Sökbegrepp Urvalsmöjligheter efter inkomst och fastighetsinnehav Ett centralt register för avisering m.m. Vilken myndighet skall ha ansvaret för aviseringsregistret En särskild nämnd för urvalsdragningar

Avgifter för aviseringar, uttag m.m.

Anmälningar och underrättelser till folkbokföringen Aviseringsmarkeringar

Sekretess

Bakgrund

Oförändrad sekretess

EU-aspekter

Ekonomiska konsekvenser

Säkerhet och sårbarhet

46

51 51 52

52

54

55 56 61 61 62 68 69 70 72 75 76 78

81 83 87 89 89 90 93 95

96

13. Övergångsfrågor 99 14 Författningskommentarer 101 Särskilda yttranden 109 Bilagor

1 Sammanfattning av resultatet av en enkät till skattemyndigheterna om uppgiftslämnande ur FB-data 2 Redovisning av enkät till användare av folkbokförings- uppgifter

1. Sammanfattning av förslagen

Personbanden, riksaviseringsbandet och SPAR avskaffas. I stället inrättas ett centralt register för avisering och annat tillhandahållande av folkbok- föringsuppgifter. Det nya registret benämns aviseringsregistret. Registret skall innehålla de folkbokföringsuppgifter som i större omfattning skall tillhandahållas myndigheter. Alla myndigheter, såväl centrala som lokala, skall få utnyttja registret för avisering av folkbokföringshändelser, aktualisering av egna register och för kontroll av adresser och andra uppgifter som registreras inom folkbokföringen.

En myndighets tillgång till folkbokföringsuppgifter skall begränsas till vad myndigheten behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter.

1 första hand skall myndigheterna få tillgång till erforderliga uppgifter på diskett, magnetband eller annat ADB-medium. I vissa fall kan en myndighet få direkt terminalåtkomst till uppgifter i aviseringsregistret.

Registret får även användas för att utföra avisering, urvalsdragningar m.m. åt privata användare. De privata användarnas möjligheter till urval eller åtkomst till uppgifter på ADB-medium skall begränsas något i förhållande till vad som gäller för SPAR. Urval av personer efter inkomst och fastighetsinnehav skall få göras genom sambearbetning med skatteregistret.

Registeransvaret för aviseringsregistret läggs på Riksskatteverket. En särskild beslutande nämnd inrättas inom Riksskatteverket för frågor om urvalsdragningar åt privata användare.

Utnyttjandet av aviseringsregistret skall vara avgiftsbelagt.

2. Författningsförslag

1 Förslag till Lag om ändring i folkbokföringslagen (199lz481)

Härigenom föreskrivs att 1 & folkbokföringslagen (1991 :481) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 &

Folkbolq'öring sker fortlöpande i Folkbokföring enligt denna lag register som förs enligt särskilda innebär fastställande av en persons bestämmelser. bosättning samt registrering av

uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (1990-1536) om folkbok- föringsregister och tillhandahållan- de av folkbokföringsuppgifter får förekomma i folkbokföringsregister.

Denna lag träder i kraft den

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:1536) om

folkbokföringsregister

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:1536) om folkbok-

föringsregister.

dels att rubriken till lagen skall lyda "Lag om folkbokföringsregister och tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter",

dels att nuvarande 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13 åå skall betecknas 5, 6, 8, 9, 11, 12, 13, 15, 16 respektive 21 55,

dels att 1 och 2 55 samt nya 9, 15, 16 och 21 åå skall ha följande

lydelse,

dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer — 4, 7, 10, 14, 17—20 55 — och fyra nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15

För de ändamål som anges i 2 och 3 55 skall med hjälp av auto— matisk databehandling föras ett lokalt folkbokföringsregister för varje lokalt skattekontors verk- samhetsområde och ett centralt re- ferensregister för hela landet.

För de ändamål som anges i 2—4 55 skall med hjälp av auto— matisk databehandling föras ett lokalt folkbokföringsregister för varje lokalt skattekontors verk- samhetsområde, ett centralt refe- rensregister samt ett aviserings- register för hela landet.

2 5 Ett lokalt folkbokföringsregister får användas för 1. samordnad registrering av identifieringsuppgifter för fysiska perso-

ner,

2. handläggning av folkbokföringsärenden som enligt folkbokförings- lagen (1991:481) eller annan lag eller förordning prövas av skattemyn-

digheten,

3. framställning av personbevis och andra registerutdrag,

4. tillhandahållande av folkbok-

föringsuppgifter som myndigheter fullgöra behöver för att fullgöra sin verk- samhet,

4. att skattemyndigheten skall

uppgiftsskyldighet till andra myndigheter enligt lag eller

förordning,

5. uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för förvaring hos en statlig arkivmyndighet,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6. planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten.

(7 5)

Det centrala referensregistret får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats personnummer. För en sådan per— son får anges personnummer och grunden för personnummertilldel- ningen samt de uppgifter som senast registrerats enligt 6 5 2 och 11 med upplysning om det lokala register från vilket uppgifterna har hämtats.

4 &

Aviseringsregistret får användas för ändamål som anges i 2 lj 2 och för framställning av röstlängd enligt vallagen (I972:620).

Aviseringsregistret får också av myndigheter och enskilda användas för

]. aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i andra personregister,

2. komplettering och kontroll av personuppgifteri övrigt,

3. uttag av urval av personupp- gifter (urvalsdragning).

7 & Riksskatteverket är registeran- svarig för aviseringsregistret. Skatteförvaltningens adress— nämnd handlägger frågor om ur- valsdragning som begärs av en- skild.

9 5

Det centrala referensregistret får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats personnummer. För en sådan per- son får anges personnummer och grunden för personnummertilldel- ningen samt de uppgifter som senast registrerats enligt 8 5 2 och 11 med upplysning om det lokala register från vilket uppgifterna har hämtats. 10 &

Aviseringsregistret skall innehål- la uppgifter om personer som är

Nuvarande lydelse

SOU 1994:44 Föreslagen lydelse

eller har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats person- nummer. För en sådan person får anges i ett lokalt folkbokföringsre- gister eller referensregistret senas: registrerad uppgift om

I . personnummer,

2. namn,

3. adress,

4. folkbokföringsfastighet, folk- bokföringson, folkbokföring under särskild rubrik och valdistrikt.

5. födelsehemort och födelseort,

6. medborgarskap,

7. civilstånd,

8. make och vårdnadshavare,

9. avregistrering med uppgift on. dödsfall och dödförklaring,

10. medlemskap i icke-territoriell församling.

Registret får dessutom innehålla uppgift om rättat personnummer samt uppgift enligt första stycket 3 och 4 för de fyra närmast före- gående åren.

14 &

Myndighet och enskild får ha tenninalåtkomst till aviseringsregi- stret i fråga om uppgift om namn. personnummer, adress och avregi- strering från folkbokföringen. Regeringen får föreskriva om tet- minalätkomst även till annat uppgift i registret.

Nuvarande lydelse

(11 &)

Uppgifter i ett register enligt denna lag får lämnas ut på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller om regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer har medgett det.

(12 5)

I ett lokalt folkbokföringsregister får som sökbegrepp användas uppgifter som avses i 65 första stycket 1—4, 7 och 8 med undantag för uppgift om adoption.

I det centrala referensregistret får som sökbegrepp användas uppgifter som avses i 6 5 första stycket 1, 2 och 11.

Som sökbegrepp i ett register enligt denna lag får också, enligt de närmare föreskrifter som med- delas av regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer, användas uppgifter som avses i 8 &.

Föreslagen lydelse

15 5

Uppgift i aviseringsregistret som en registeransvarig får registrera enligt lag eller förordning får lämnas ut till denne på medium för automatisk databehandling.

Uppgifter i övrigt i ett register enligt denna lag får lämnas ut på medium för automatisk databehand- ling endast om detta följer av lag eller förordning eller om regerin- gen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer har medgett det.

16 5

I ett lokalt folkbokföringsregister får som sökbegrepp användas uppgifter som avses i 85 första stycket 1—4, 7 och 8 med undantag för uppgift om adoption.

I det centrala referensregistret får som sökbegrepp användas uppgifter som avses i 8 5 första stycket 1, 2 och 11.

] aviseringsregistret får som sök- begrepp användas uppgift som av- ses i 10 5 1-3 och uppgift om svenskt eller icke svenskt medbor- garskap. För urvalsdmgning finns särskilda bestämmelser om sökbe- grepp i 19 5.

Som sökbegrepp i ett register enligt denna lag får också, enligt de närmare föreskrifter som med— delas av regeringen eller den myn— dighet som regeringen bestämmer, användas uppgifter som avses i 11 5.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avgifter

17 &

Utnyttjandet av aviseringsregi- stret enligt 4 5 andra stycket skall vara avgiftsbelagt om inte rege- ringen föreskriver annat. Rege- ringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer fastställer av-

gifter.

Hänvisning från andra register

18 &

Den som begär att få uppgifter ur en myndighets personregister för sådant ändamål som avses i 4 5 andra stycket 1 och 3 och som kan tillgodoses genom aviseringsregi- stret skall hänvisas till det regi- stret.

Föreskriften i första stycket in- skränker inte myndighetemas skyl- digheter enligt reglerna om allmän- na handlingars offentlighet i tryck— frihetsförordningen.

Särskilt om urvalsdragning

19 5

Vid urvalsdragning får sambe— arbetning ske med det centrala skatteregistret i fråga om uppgifter om

—summan av taxerad förvärvsin- komst och inkomst av kapital,

— beskattningsbar förmögenhet, och,

— fastighetsinnehav, enligt de närmare föreskrifter som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

regeringen meddelar.

Vid urvalsdragning som begärs av enskild får som sökbegrepp användas uppgift som anges i första stycket och uppgift enligt 10 & 1—3.

Vid urvalsdragning som begärs av enskild får endast uppgift om namn och adress lämnas ut.

Har en person anmält att han eller hon inte önskar adresserad direktreklam får uppgift om perso— nen inte lämnas ut till någon som avser att använda uppgiften för sådan reklam.

Företeende av personbevis

20 &

Enskild behöver inte förete per- sonbevis hos en myndighet om myndigheten själv har tillgång till efterfrågad uppgift enligt 14 eller 15 å.

(13 5) 21 5 Gallring av uppgifter i ett lokalt folkbokföringsregister och i det centrala referensregistret sker i enlighet med arkivlagens (19901782) bestämmelser.

Uppgift i aviseringsregistret som avses i 10 & första stycket 2, 5—8 och 10 skall gallras när ny uppgift av motsvarande tjp registreras eller när __uppgiften inte längre är aktuell. Aldre uppgift om förhål- lande som avses i nämnda stycke 3 och 4 skall, med beaktande av 10 5 andra stycket, gallras vid årsskif- tet. Har en person avregistremts

Nu varande lydelse

Denna lag träder i kraft den

Föreslagen lydelse

från folkbokföringen skall uppgifter som avses i 10 5 första stycket 4—8 och 10 gallras i samband med avregistreringen medan övriga uppgifter i aviseringsregistret om personen gallras vid utgången av året närmast efter avregistreringen. Uppgift i aviseringsregistret om en person som aldrig har varit folk— bokförd skall gallras när uppgifter om personen gallras i referens- registret.

3. Förslag till Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs att 26—28 && datalagen (1973:289) skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den

4. Förslag till Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980z343)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (19802343) dels att 1 a och 10 a 55 skall upphöra att gälla, dels att 1 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 5 För de ändamål . . . . . . . för juridiska personer m.fl.

Det centrala skatteregistret får också sambearbetas med folk- bolgfön'ngens aviseringsregister för urvalsdragning i enlighet med vad som närmare följer av 19 & lagen (1990:1536) om folkbok- föringsregister och ti llhandahål lan- de av folkbokföringsuppgifter.

Denna lag träder i kraft den

5. Utkast till Förordning om upphävande av vissa författningar om personregister m.m.

Regeringen föreskriver att följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av ......... , nämligen

]. förordningen (1981 :4) om det statliga person- och adressregistret,

2. folkbokföringskungörelsen (1967 :495).

6. Utkast till Förordning om ändring i förordningen (1991:750) om folkbokföringsregister m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1991:750) om folk- bokföringsregister

dels att i åå beteckningen "lagen (1990:1536) om folkbok- föringsregister" skall bytas ut mot "lagen (1990:1536) om folkbok- föringsregister och tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter"

dels att 55 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a 5, och en ny rubrik av följande lydelse.

Terminalåtkomst 5 a 5 I enlighet med 14 å andra punkten lagen (1990: 1526) om folkbok- föringsregister och tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter får myn— dighet och enskild ha terminalåtkomst till det centrala aviseringsregistret enligt följande.

Myndighet Uppgift

— Skattemyndighet, för folkbok- -folkbokföringsfastighet,civilstånd

föringsverksamheten och vårdnadshavare,

- Polismyndighet — födelsehemort, svenskt medbor- garskap, vårdnadshavare, make/— maka,

Enskild

- Bank - vårdnadshavare, - Försäkringsbolag - vårdnadshavare,

Denna förordning träder i kraft

3 Bakgrund

3.1. Folkbokföringens uppkomst och ändamål

Den svenska folkbokföringen har sitt ursprung i 1500-talet. Den nuvarande utformningen är resultatet av en flerhundraårig process. Det har därför inte på senare tid funnits särskild anledning att närmare analysera och definiera folkbokföringsverksamhetens syften.

Såväl folkbokföringens organisation som de materiella bosättnings- reglerna har varit föremål för utredningar vid flera tillfällen. Inte mindre än 11 betänkanden som rört organisationen och fyra som rört bosättnings- reglerna har avgivits under 1900-talet. En allmän utgångspunkt synes ha varit att folkbokföringens ändamål utgörs av de hänvisningar till densamma som vid varje tid finns i lagar och förordningar.

Folkbokföring är en sammanfattande benämning på den registrering som sker av befolkningens bosättningsförhållanden, civilståndsför- hållanden och andra rättsligen gällande personuppgifter samt av inträffade civilståndshändelser.

Folkbokföring i den svenska meningen förekommer inte allmänt i resten av världen. Någon internationell doktrin på området förekommer därför inte. På andra områden som exempelvis vigsel, adoption, beskattning finns däremot sådan.

FN har ett internationellt program för förbättring av systemen för befolkningsstatistik och folkregistrering. [ programmet anges följande under titeln: Användning av befolkningsstatistiken och system för folkregistrering.

"En mycket viktig användning för systemet för befolkningsstatistik och folkregistrering är att tjäna som kontinuerlig källa för statistik över födslar, dödsfall, dödfödda barn och spädbarnsdöd, vigslar, äktenskapsskillnader etc. i syfte att följa befolkningens tillväxt och fördelning. Det förser också enskilda med registerutdrag (certificates) avseende registrerade förhållanden för att tillgodose landets lagliga och administrativa krav."

En person anses i många länder bli underkastad en viss rättsordning eller en viss domstols eller myndighets jurisdiktion genom vistelse eller bosättning i landet. [ rättslitteraturen används ofta termen domicil för fast bosättning. Det är en förkortad form av latinets domicilium som betyder bl.a. bostad eller hemvist. I Sverige används i allmänhet uttrycken hemvist eller bosättning. I svensk rätt brukar rättsverkningar vara knutna till den formella registreringen i folkbokföringen och inte till den faktiska bosättningen. I andra västliga länder är det normalt domstolen eller myndigheten som i varje enskilt fall tar ställning till en persons hemvist med ledning av de uppgifter om faktiska förhållanden som är tillgängliga.

Enligt en enkät till EG-länderna som redovisades av 1983 års folkbok- föringskommitté i betänkandet Ny folkbokföringslag (SOU 1990:50), s. 103 saknar exempelvis Frankrike, Irland och Storbritannien helt motsva- righet till vår folkbokföring.

Nästan alla länder har någon form av civilståndsregistrering. Denna registrering är i allmänhet händelseorienterad på så sätt att en register— myndighet för register över födslar, dödsfall och vigslar som sker inom myndighetens område.

En löpande registrering av befolkningens bosättningsförhållanden som en självständig verksamhet är betydligt mera sällsynt. Där bosättnings- registrering förekommer är denna oftast en polisiär eller kommunal angelägenhet. En samordnad och allomfattande registrering av be- folkningens bosättningsförhållanden och fullständiga civilståndsuppgifter förekommer endast i ett fåtal länder, främst i Norden.

Commission Internationale de l Etat Civil (ClEC) är ett internationellt organ för samarbete i civilstånds— och registreringsfrågor. Sverige är inte medlem i denna organisation men har sedan många år deltagit som observatör. I den av ClEC utgivna Guide pratique, som beskriver den relevanta lagstiftningen i ClEC:s medlemsländer, finns överhuvudtaget inga uppgifter om bosättningsregler eller adressregistrering.

Den nuvarande svenska folkbokföringen har sin grund i två äldre former av befolkningsregistrering, kyrkobokföring och mantalsskrivning.

Prästerskapet förde redan tidigt anteckningar över exempelvis döpta och avlidna i församlingen. Som exempel kan nämnas att den äldsta kyrkobok som finns förvarad hos landsarkivet i Uppsala är en dödbok från år 1608 för Helga Trefaldighets församling i Uppsala. Landsomfattande be— stämmelser om kyrkobokföring tillkom dock först genom 1686 års kyrkolag.

Prästerna ålades där att "hålla vissa längder på alla sina åhörare, hus ifrån hus, gård ifrån gård" (2 kap 10 å). Prästen skulle "uti kyrkoboken anteckna orten och dagen, var och när ett barn fött är, såsom ock när det döpt varder, jämväl barnets, dess föräldrars och deras namn, som vittnen till dess döpelse varit hava" (3 kap. 12 ä). 1 24 kap. 8 & stadgades, att i kyrkoböckerna, vilka borde företes vid biskopsvisitation, skulle införas:

— "9. Alla brudfolk med deras och föräldrarnas namn samt under- rättelse, vadan de äro komna, och vad vittnesbörd de haft hava. Alla barns, så äktas som oäktas, med deras föräldrars och faddrars namn, födelse- och döpelsedag, så och orten, där de födda äro. —- 11. De avlidnas namn, som i kyrkan eller på kyrkogården äro begravna med kort underrättelse om deras lägerställen, stånd, villkor, leverne och ålder. — 12. Deras namn, som tid efter annan flytta in uti eller utur för- samlingen, med efterrättelse, vadan de komna äro, huru de förhållit sig och vart de fara"

Ursprungligen hade kyrkobokföringen rent kyrkliga ändamål. Även det borgerliga samhället hade emellertid behov av uppgifter om befolkningen. Detta behov tillgodosågs genom en mantalsskrivning. I fogdeordningen för Finland av år 1556 som kan sägas föreskriva den första formen av mantalsskrivning, ålades fogdama att "låta uppskriva, huru mycket mantal vore i var by och gård, både mankön och kvinnkön, vart slag för sig och huru åldriga de voro."

Sedan boskapsskatten år 1620 och mantalspenningarna år 1634 påbjudits förrättades årlig mantalsskrivning för uttagandet av dessa skatter. Under ofredstider hade mantalsskrivningen en strategisk betydelse som underlag för utskrivning av soldater.

Även mantalsskrivningen verkställdes ursprungligen av prästerskapet men uppgiften överflyttades år 1652 på särskilt anställda mantalskommis- sarier. Mantalskommissarietjänsterna drogs in är 1779 och uppgiften att förrätta mantalsskrivning lades i stället på häradsskrivama. Häradsskri- varna förrättade fr.o.m. år 1779 mantalsskrivning på landet. I städerna sköttes mantalsskrivningen i vissa fall av kommunala befattningshavare under 1800- och 1900-talet. När mantalsskrivningen avskaffades 1991 sköttes den i hela landet av de lokala skattemyndigheterna.

När ansvaret för mantalsskrivningen 1652 övergick på de särskilda mantalskommissarierna var prästerna skyldiga att tillhandahålla sina

kyrkoböcker vid mantalsskrivningst'örrättningarna. Prästerskapet fritogs emellertid från skyldigheten att närvara vid mantalsskrivningama genom 1723 års privilegier. Under den följande tidsperioden förekom ett omfattande fusk med mantalsskrivningen. Stora differenser upptäcktes mellan mantalslängderna och kyrkoböckerna. Dessa förhållanden förmådde sedermera 1812 års riksdag att upphäva 1723 års privilegium varefter prästerna åter ålades att medverka vid mantalsskrivningama.

Mantalsskrivningen var under en lång tid en särskild förrättning som innefattade en avstämning av särskilt avlämnade mantalsuppgifter mot kyrkoböckerna.

Mellan åren 1967 och 1990 förrättades mantalsskrivningen i princip enbart på grundval av en ADB-framställd stomme till mantalslängd som i sin tur grundade sig på innehållet i de länsvis förda personbanden.

Uppgifterna till betölkningsstatistiken lämnades fr.o.m. år 1749 av prästerna. Från början lämnades skriftliga utdrag årligen ut kyrkoböcker- na över födslar, dödsfall och församlingens medlemmar m.m. till Kungl. tabellverket.

Fr.o.m. år 1967 får Statistiska centralbyrån uppgifter på ADB-medium veckovis ur personbanden.

För statistiska ändamål har under 1900—talet genomförts folkräkningar med normalt fem års mellanrum. Folkräkningama vid de senaste tillfällena har grundat sig på folkbokföringen och i stort sett endast inneburit en viss komplettering av uppgifterna i denna. Uppgifterna från folkräkningarna används enbart för framställning av statistik. Enligt rekomendationer från FN:s statistikorgan bör medlemsländerna genomföra folkräkningar vart tionde år. Den löpande befolkningsstatistik som Sverige framställer torde fullgöra det kravet på sådana folkräkningar.

Ursprungligen grundades de flesta samhälleliga skyldigheterna och rättigheterna på mantalsskrivningen. Exempel på detta var rösträtt, medlemskap i kommun, rätt till fattigvård och olika slag av skattskyldig- het. Kyrkobokföringen och mantalsskrivningen hade från början olika bosättningsregler beroende på att mantalskrivningen tjänade borgerliga intressen och kyrkobokföringen i första hand tjänade församlingsvården. Skillnaderna i bosättningsregler avskaffades år 1947. Rättigheter och skyldigheter knöts i ökande utsträckning till kyrkobokföringen till dess att mantalsskrivningen helt avskaffades 1991.

Som en illustration av folkbokföringens stora rättsliga betydelse kan nämnas att de terminologiska ändringarna som infördes genom 1991 års folkbokföringslag krävde följdändringar i 57 lagar och 56 förordningar.

De ursprungliga skälen för att föra böcker över befolkningens familje- förhållanden och bosättning var de kyrkliga behoven av dessa uppgifter för församlingsvården och för de omfattande borgerliga verksamheter som kyrkan under 1600-, 1700-, och 1800-talet ansvarade för (fattigvård, skolor m.m.) samt statens behov av underlag för beskattning och utskrivning av krigsfolk.

När nya behov uppkom var det naturligt att använda kyrkobokföringen eller mantalsskrivningen som kvalifikationsgrund (exempelvis rösträtt).

Svenska kyrkan för numera register i princip enbart över sina med- lemmar. De uppgifter av allmän samhällelig karaktär som kyrkan tidigare utförde har i princip tagits över av borgerliga organ (kommunerna, staten och försäkringskassorna).

Ett internationellt erkänt syfte för ett lands myndigheter att föra register över befolkningens civilståndsförhållanden, börd m.m. är att vid behov tillhandahålla tillförlitliga bevis om dessa förhållanden för användning i exempelvis rättsliga sammanhang.

De lagreglerade ändamålen för de nuvarande lokala folkbokförings- registren är:

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter för fysiska personer och av andra folkbokföringsuppgifter,

2. handläggning av folkbokföringsärenden som enligt folkbokför-

ingslagen (l99lz481) eller annan lag eller förordning prövas av

skattemyndigheten,

framställning av personbevis och andra registerutdrag,

4. tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter som myndigheter behöver för att fullgöra sin verksamhet,

5. uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för förvaring hos statliga arkivmyndigheter,

6. planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten.

b)

(2 & lagen [1990z1536] om folkbokföringsregister).

De uttryckliga ändamålen för folkbokföringsregistren innefattar inte tillhandahållande av uppgifter till olika enskilda användare. Denna användning möjliggörs av att de flesta uppgifterna är tillgängliga för envar enligt offentlighetsprincipen.

Som mål för folkbokföringsverksamheten anges i senaste budgetpro- positionen (prop. l993/94:100, bil. 8, s. 36) : "Folkbokföringen skall för

olika samhällsfunktioner tillhandahålla fullständig och korrekt basin- formation med god tillgänglighet."

De kärnområden för vilka folkbokföringen bedrivs och som legitimerar den uppgifts- och anmälningsskyldighet som åligger befolkningen kan numera sägas vara följande:

— beskattning — befolkningsstatistik — försvar

— sociala förmåner — utbildning

-— rättsväsende

—— röstlängder

För att folkbokföringen skall kunna förse dessa grundläggande samhällsfunktioner med erforderliga uppgifter har enskilda och myndig— heter och ålagts anmälnings- och underrättelseskyldigheter avseende såväl bosättningsförhållanden (flyttningsanmälan) som familjerättsliga för- hållanden m.m. (underrättelse om vigsel och äktenskapsskillnad, underrättelser om födelse, dödsbevis m.m.).

Även förvaltningen i allmänhet har byggts upp så att administrationen underlättas genom att myndigheter tillhandahålls folkbokföringsuppgifter.

Under de senaste 25 åren har det även utvecklats rutiner för att förse privata användare med aktuella namn— och adressuppgifter och uppgifter om t.ex. inträffade födslar och dödsfall.

3.2. Folkbokföringsregister

Det finns lokala folkbokföringsregister för de lokala skattekontorens verksamhetsområden. Dessutom förs ett centralt referensregister för hela riket. Grundläggande bestämmelser om folkbokföringsregistren finns i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister. Registren används i första hand för den löpande folkbokföringsverksamheten enligt folkbokför- ingslagen. I viss omfattning tillhandahåller registren folkbokföringsupp- gifter som myndigheter behöver för att fullgöra sin verksamhet. Följande uppgifter får ingå i de lokala folkbokföringsregistren:

— Personnummer (Födelseår angivet med fyra siffror, födelsemånad och födelsedag angivna med två siffror vardera, tresiffrigt födelse— nummer och kontrollsiffra)

— Namn (Förnamn, mellannamn och efternamn) — Adress (folkbokföringsadress utgörs normalt av gatuadressen till folkbokföringsfastigheten eller motsvarande samt ev. C/O—namn. För den som har en annan postal adress eller som önskar få sin post utdelad till en annan adress än bostadens anges dessutom en särskild postadress) — Folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik (Folkbokföringsfastighet är den fullständiga registerbeteckningen på den fastighet som personen är folkbokförd på. För de som inte är folkbokförda på en fastighet anges i stället för fastighetsbeteckning någon av rubrikerna "på församlingen skrivna" eller "utan känt hemvist". Folkbokföringsort är den församling där personen är folkbokförd) —— Födelsehemort och födelseort (För den vars mor var folkbokförd vid nedkomsten anges moderns folkbokföringsförsamling. För andra personer födda i Sverige anges församlingen där nedkomsten skedde. För person som är född utom landet av en kvinna som inte var folkbokförd anges orten och landet.) — Medborgarskap (Medborgarskap eller statslöshet anges med landskod. För den som är svensk medborgare anges inte ev. ytterligare medborgarskap) — Civilstånd (civilstånd och datum för senaste ändring för den som inte är ogift) — Make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption.(Personens aktuella relationer med folkbokförda personer med personnummmer och relationstyp. För barn framgår därvid även vårdnadshavare. För aldrig folkbokförda relationspersoner anges födelsetid, kön, nanm, födelseort och födelseland) — .S'jömansregistrering (Markering för den som är mönstrad sjöman inskriven i Sjöfartsverkets sjömansregister)

— Inflyttning från utlandet (Datum för folkbokföring vid inflyttning från utlandet eller från obefintlighet samt från vilket land in- flyttning skett)

— Avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter (Datum för avregistrering från folkbokföringen, avregistreringska- tegori och ev. utvandringsland) — Gravsättning (Gravsättningsmyndighet, gravsättningsort och datum för gravsättning) — Medlemskap i en icke—territoriell församling (För medlem i en icke- territoriell församling anges kod för denna)

Utöver de nämnda uppgifterna innehåller de lokala folkbokförings- registren uppgifter om tidpunkter för registrerade förhållanden samt de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen med registren.

Skattemyndigheterna lämnar underrättelser till vissa myndigheter om registreringar i de lokala registren enligt bestämmelser i förordningen (1991:750) om folkbokföringsregister m.m. Uppgifter som registreras i de lokala folkbokföringsregistren förs vidare till regionala register över befolkningen i länet (personbanden). Dessa register förs av skattemyndig— heten. Bestämmelser om innehållet i personbanden finns i 74 & folkbokfö- ringskungörelsen (1967:495) och i beslut av Riksskatteverket meddelade med stöd av detta stadgande. Personbanden innehåller följande uppgifter:

— Personnummer

— Namn

— Adress

—— Skattskrivningsår (Det är fr.o.m vilket en person har eller antas få skattemässig hemortskommun i den församling och på den fastighet som den aktuella folkbokföringsuppgiften anger.) -- Kod för icke territoriell församling

— Län

— Kommun

— Församling — Fastighetsbeteckning

— Civilstånd (Anges i form av en kod som avser något av följande förhållanden: ogift person, gift man, gift kvinna ej sambo med maken, skild person, änka/änkling, avliden, gift kvinna sambo med maken, barn under 18 är, barn under 18 folkbokfört hos annan person än förälder) — Datum för senaste civilståndsändring

— Samhörighet (För gift person anges personnummer för make/maka och för minderårigt barn anges personnummer för den s.k. sökpersonen.) — Födelsehemort eller födelseort (För en person som har svensk födelsehemort anges kod för länet och församlingen i klartext. För en person som är född utomlands anges kod för födelselandet.) — Medborgarskap (för den som inte är svensk medborgare anges medborgarskap eller statslöshet med tvåställig kod.) — lbpenregistermarkering (aviseringsmarkering för vapeninnehavare)

— Sjömansregistrering

— CFD-markering (aviseringsmarkering för fastighetsägare) — Vägverksmarkering (aviseringsmarkering för körkortsinnehavare och bilägare) — Värnpliktskod (aviseringsmarkering för värnpliktiga)

— Direktreklamspärr

— Sekretessmarkering (markering av att det finns särskild anledning att göra en sekretessprövning innan någon uppgift om personen lämnas ut) — Aktuell och föregående skattemässig hemortskommun

3.3. Riksaviseringsbandet

Ändringar av uppgifterna i personbanden samlas veckovis i ett centralt tillfälligt register (riksaviseringsbandet). Uppgifter om personer vars uppgifter inte ändrats den aktuella veckan finns således inte i riksav- iseringsbandet.

Avisering av folkbokföringsuppgifter från riksaviseringsbandet till myndigheter regleras i 8 & förordningen ( 1981:4) om det statliga person- och adressregistret (SPAR-förordningen). De myndigheter som kan få uppgifter från riksaviseringsbandet är:

-— Rikspolisstyrelsen — Kriminalvårdsstyrelsen

— Centralnämnden för fastighetsdata — Värnpliktsverket

—- Statens räddningsverk — Riksförsäkringsverket

— Vägverket — Statistiska centralbyrån

— Riksskatteverket

-— skattemyndigheterna —- Centrala studiestödsnämnden

— Statens invandrarverk

—— länsstyrelserna

-— Svenska kyrkans centralstyrelse

-— kyrkoråd i församling eller samfällighet inom svenska kyrkan

Som framgått av avsnitt 3.2 överensstämmer uppgiftsinnehållet i personbanden inte helt med innehållet i de lokala folkbokföringsregistren. Vissa uppgifter, såsom värnpliktsförhållanden och vapeninnehav finns endast i personbanden. Andra uppgifter, såsom vårdnadsförhållanden och adoption finns endast i folkbokföringsregistren. Vissa uppgifter kan vara ofullständiga i personbanden. Exempelvis finns endast en adressuppgift i personbandet även om en person i folkbokföringen registrerats med både en bostadsadress och en särskild postadress. Vidare är långa namn förkortade.

3.4. Annan avisering till myndigheter

Utöver den författningsreglerade aviseringen sker ytterligare uppgiitsläm— nande ur riksaviseringsbandet enligt centrala överenskommelser mellan Riksskatteverket och andra myndigheter m.fl. Denna avisering kan antingen vara löpande eller avse uttag vid vissa tidpunkter. Uppgifter lämnas även på olika media till lokala och regionala myndigheter.

Utöver de myndigheter som får uppgifter med stöd av denna be- stämmelse får uppgifter även lämnas från en skattemyndighet till myndigheter med länet som verksamhetsområde (28 & datalagen).

Av en kartläggning framgår att flertalet levererade uttag lämnas av skattemyndigheterna till kommuner och landsting. Större kommuner mottar veckovisa aviseringar över samtliga förändringar i folkbokföringen för kommuninvånarna på magnetband eller diskett. Många kommuner anlitar Dialogdata informationssystcm (f.d. Kommundata AB) för driften av sina register. En del mindre kommuner har sin ADB-verksamhet förlagd till en annan kommun. Därutöver görs ett stort antal lokala uttag på listor eller adressetiketter. Det kan gälla exempelvis uppgift om nyin-

flyttade till kommuner eller avlidna till sjukhus och vårdcentraler. Vissa lbrskningsinstitutioner begär särskilda kategoriuttag, t.ex. uppgifter om personer i vissa åldergrupper eller viss bostadsort.

Vid beredskap eller krig skall ransoneringshandlingar för hela be- folkningen framställas. Enligt nuvarande planering sker en avisering via personbanden till Jordbruksverket som med hjälp av uppgifterna framställer ransoneringshandlingar.

3.5. Upprättande av röstlängder

Rösträtt till val till riksdagen har svensk medborgare som fyllt 18 år senast valdagen och är upptagen i röstlängd. I den allmänna röstlängden antecknas alla svenska medborgare som var folkbokförda i valdistriktet den 1 juni och som har fyllt eller fyller 17 är senast den 1 september det år då röstlängden upprättas. Rösträtt till landstings- och kommunalfull- mäktige har förutom svenska medborgare även utlänningar som varit folkbokförda i landet den 1 november de tre senaste åren före valåret.

Enligt 4 kap. l & vallagen upprättas allmän röstlängd årligen för varje valdistrikt av skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 20 juni. Röstlängden är en utskrift på papper av uppgifter ur skattemyn- dighetens länsvis förda befolkningsregister (personbandet) som förs med stöd av bestämmelserna i 74 & folkbokföringskungörelsen (1967:495). Detta register förses en gång i veckan med uppgifter om ändringar från de lokala folkbokföringsregistren. Bestämmelser om överföringen av upp- gifter finns i 5 5 förordningen (1991:750) om folkbokföringsregister. Rättelser i röstlängden görs manuellt.

[prop. 1993/94:21 vissa ändringar i vallagen (1972z620) m.m. föreslås att uppgifter från folkbokföringen senast den 15 juli varje år skall föras över till ett särskilt ADB—register vilket allmänheten via terminal hos de ansvariga myndigheterna skall ha tillgång till under tiden den 15 juli till 15 augusti. Detta register utgör enligt förslaget den allmänna röstlängden. Rättelser i detta register skall kunna ske efter skriftlig begäran om rättelse senast den 25 augusti. En utskrift av röstlängden skall därefter göras strax före ett val. Icke valår skall röstlängden normalt existera endast som ett ADB-register.

l prop. 1993/94:115 Valperiodens längd och vissa andra grundlags— frågor föreslås att ordinarie allmänna val skall hållas vart fjärde år i stället för som i dag vart tredje år.

Vallagsutredningen (JU 1991:02) ser för närvarande över bl.a. möjlig- heterna att förkorta den tid som krävs för att förebereda ett val. En viktig faktor i det sammanhanget är möjligheterna att snabbt framställa en korrekt och aktuell röstlängd.

För de allmänna valen är landet indelat i valdistrikt. Valdistrikten är utformade så att de dels innehåller ett lagom antal röstande, dels inte har en för stor geografisk omfattning. I nästan alla fall består valdistrikten av vissa bestämda fastigheter inom en eller flera församlingar. I undmtags- fall innehåller emellertid ett valdistrikt endast en del av en viss fastighet. Detta kan t.ex. inträffa när en fastighet har en så stor folkbokförd befolk- ning att den inte i sin helhet bör ingå i ett valdistrikt eller när en fastighet är så vidsträckt att röstande som bor i olika byggnader på fastigheten av avståndsskäl bör föras till olika valdistrikt. Uppgift om valdistrktstill— hörighet registreras inte i de lokala folkbokföringsregistren. Vid utskriften av röstlängder sker en samkörning med ett särskilt register över fastighetemas tillhörighet till valdistrikt. För de personer som är folkbokförda på fastigheter som är delade på mer än ett valdistrkt kan emellertid inte valdistriktstillhörigheten fastställas maskinellt mel hjälp av den officiella fastighetsbeteckningen. För de (fåtaliga) fastigheter som är delade på mer än ett valdistrikt har därför skapats särskilda fastighets— beteckningar för de olika delarna (internt kallade fiktiva fastigheter). När en person flyttar in på en sådan fastighet måste folkbokföringshand- läggaren ange till vilken fastighetsdel som inflyttningen sker.

3.6. Uppgiftslämnande genom personbevis

Uppgifter ur folkbokföringsregistren tillhandahålls förutom genom aviseringar i mycket stor omfattning genom att personbevis utfärdas. Årligen utfärdas ca 2,5 miljoner personbevis.

Det finns ingen allmän definition av begreppet personbevis. I några fall föreskrivs i författningar att personbevis skall företes i vissa ärenden.

Enligt lagen om folkbokföringsregister är ett av registerändamilen för de lokala folkbokföringsregistren att utfärda personbevis och andra registerutdrag (2 & 3). Av förordningen om folkbokföringsregister framgår att formulär för personbevis och andra utdrag ur ett lokalt folkbokföringsregister fastställs av Riksskatteverket (13 å).

Personbevis tas normalt fram helt maskinellt. Handläggaren registrerar endast personens personnummer och anger vilket ändamål persorbeviset

skall användas för. Personbevisens innehåll kontrolleras inte i sak manuellt mot registret och de bestyrks inte genom någon underskrift. Före expediering görs endast en kontroll av att utskriften i tekniskt avseende är riktig. I folkbokföringens ADB-system finns formulär för ett sextiotal personbevis och utdrag för olika ändamål. De allra flesta efterfrågas mycket sällan medan en mycket stor andel av personbevisen utfärdas för några få ändamål. Det angivna ändamål som kräver det stör- sta antalet personbevis är ansökan om pass för barn under 18 år. Antalet pass som utfärdas för barn varierar givetvis med barnafödandet. En för- siktig uppskattning leder till att minst 300.000 passansökningar för barn kommer att göras årligen under de närmaste åren.

Trots att det finns ett stort antal olika specialiserade personbevis- formulär för olika ändamål förekommer "övrigt " ändamål för personbevis oftast. Detta kan tyda på att personbevis ständigt efterfrågas för nya ändamål och i nya verksamheter. Det kan också bero på särskilda initiativ på lokal nivå.

De specialiserade personbevisformulär som oftast efterfrågas rör ansökan om pass för barn under 18 år, studier, fastighetsärende, firmaregistrering, anställning, utfärdande av lD-kort, bankärende och äktenskapsmål. Vidare utfärdas ett stort antal s.k. hemortsbevis, dvs. ett bevis om var en person var folkbokförd den 1 november föregående är.

3.7. Förfrågningar m.m.

Uppgifter ur folkbokföringsregistren lämnas i mycket stor utsträckning vid telefonförfrågningar. Dessa telefonförfrågningar avser i första hand aktuell adress eller personnummer. Motsvarande förfrågningar sker även skriftligt i stor omfattning. Antalet årligen utfärdade personbevis är som nämnts ca 2,5 miljoner. Antalet förfrågningar kan inte anges med säkerhet bl.a. på grund av att rena folkbokföringsuppgifter i praktiken lämnas både ur skatteregistren och ur folkbokföringsregistren. En allmän uppfattning är emellertid att antalet förfrågningar kan beräknas till mellan två och tre gånger antalet utfärdade personbevis.

Antalet utfärdade personbevis och antalet förfrågningar har ett starkt samband. Det är i många fall mer en slump i vilken form uppgifterna hämtas in. Om möjligheten att få folkbokföringsuppgifter på telefon in— skränks ökar i stället efterfrågan på personbevis.

3.8. SPAR

3.8.1. Bakgrund till inrättandet av SPAR m.m.

Datainspektionen föreslog hösten 1974 att ett statligt ADB-baserat centralt personuppdateringsregister (CUR) skulle inrättas. Inspektionen ansåg att ett sådant register skulle vara bättre från integritetssynpunkt än att ett flertal personregister såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn användes för att uppdatera, dvs. aktualisera namn— och adressupp- gifter i andra personregister. Ändamålet med ett centralt personupp- dateringsregister skulle vara personnummersättning (person- nummerkontroll och sökning efter personnummer) och adressaktualisering (adressavisering) för samtliga som har tillstånd att föra register med personnummer och adresser. Innehållet i registret skulle vara begränsat till att omfatta namn, personnummer, civilstånd, adress och samhörighets- beteckning.

Avsikten med att skapa ett centralt befolkningsregister med begränsat innehåll var att reducera behovet hos offentliga och privata registeransva— riga att föra egna s.k. befolkningsregister. Dessutom skapades praktiska möjligheter för registeransvariga att kontrollera personnummer och att hålla registren aktuella främst i fråga om adressuppgifter.

Datasamordningskommittén (Fi l97l:03) gav Statskontoret i uppdrag att utarbeta ett sådant förslag. Statskontoret lämnade förslag till ett samordnat person— och adressuppdateringsregister (SPAR) med ett i förhållande till CUR något utvidgat registerinnehåll till regeringen hösten 1975.

Förslaget om att inrätta SPAR remissbehandlades. Flertalet remissin- stanser ställde sig positiva till förslaget, men ansåg att registerinnehållet borde utvidgas. Statskontoret fick därför i uppdrag att bedriva fortsatt utredningsarbete i samråd med Riksskatteverket och dåvarande Datamaskineentralen för administrativ databehandling (DAFA) och i nära samarbete med Datainspektionen.

För att SPAR skulle bli så användbart som möjligt för tänkbara kunder föreslog Statskontoret att registerinnehållet skulle utökas, jämfört med det tidigare förslaget. Med ett par undantag kunde alla de föreslagna uppgifterna i SPAR hämtas från de regionala personbanden.

Förslaget innebar att registret skulle innehålla följande uppgifter: Personnummer, namn, adress, kyrkobokförings— och mantalsskrivnings— ort, födelsehemort, civilstånd, samhörighetsbeteckning, medborgarskaps-

kod, omyndighetskod, födelsetidpunkt för barn, pensionsår, taxerad inkomst, fastighetsinnehav, markering av person som inte önskar direktreklam samt datum för senaste registerändring. I propositionen (1976/77z27) om åtgärder för att begränsa möjligheterna att föra om— fattande personregister föreslog regeringen att SPAR skulle inrättas. Registrets innehåll begränsades i förhållande till Statskontorets förslag på så sätt att uppgifter om utländsk födelseort och pensionsår inte togs med i förslaget. Riksdagen beslutade våren 1977 om inrättande av SPAR- registret i enlighet med förslaget (prop. 1976/77:27,KU 21, rskr. 87).

SPAR utvecklades därefter hos DAFA och togs i drift 1978. Dåvarande Datalagstiftningskommittén (DALK) utarbetade parallellt härmed ett förslag till lagreglering av SPAR (Ds Ju 1979: 19) som lades till grund för regeringens proposition (1980/81162) om förslag till ändring i datalagen, dvs. de särskilda bestämmelserna om det statliga person- och adressregistret (SPAR) i 26 — 28 55 datalagen. Denna lagändring kompletterades sedan med förordningen (198114) om det statliga person- och adressregistret (senast ändrad och omtryckt 1994:22).

År 1986 inrättades genom beslut av riksdagen en särskild myndighet - Statens person- och adressregisternämnd — med uppgift att vara huvudman för SPAR. Åtgärden föranleddes av det samtidiga beslutet att ombilda DAFA till aktiebolag (prop. l984/85:225, FiU 1985/86z4).

Den nya myndigheten motiverades med att frågan om huvudmannaska— pet för SPAR krävde en tillfredsställande lösning, övergångsvis och i avvaktan på förslag från den dåvarande data— och offentlighetskommittén och statsmakternas efterföljande ställningstaganden. Myndigheten — en nämnd — borde vara fristående från såväl sakansvarig myndighet som drifts— och försäljningsorganisation samt hämta sina kansliresurser från Statskontoret.

Den särskilda frågan om formerna för statens reglering av verksam- heten och dess ekonomiska förutsättningar anmäldes för riksdagen i en efterföljande proposition (1985/86:112) om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag, m.m.

Riksdagen lämnade dessa förslag utan erinran (FiU 1985/86220). Enligt ett avtal sköter DAFA Data AB drift och marknadsföring av tjänster från SPAR. För rätten till drift och marknadsföring av SPAR betalar DAFA Data AB enligt avtalet en fast årlig avgift och en rörlig provision på 0,5 öre per uttagen adressuppgift till staten. Den fasta avgiften uppgick enligt det nu gällande avtalet till 4,6 milj. kr för

verksamhetsåret 1993/94. Denna avgift räknas upp med 0.5 milj. kr varje år så länge avtalet gäller. Avtalet löper med en uppsägningstid på 18 månader räknat från halvårsskiftena med uppsägningstillfällen i maj och oktober månader. DAFA Data AB ägs sedan november 1993 av fransk— brittiska Sema Group.

Registerinnehållet i SPAR och formerna för utlämnande av uppgifter ur SPAR har ändrats vid flera tillfällen. SPAR—nänmden har fortlöpande bedrivit en granskning av registrets innehåll och användning. Senast har nämnden i en skrivelse till justitiedepartementet den 7 oktober 1993 lämnat förslag till ytterligare begränsningar i registerinnehållet och tillhandahållandet av uppgifter ur SPAR. Regeringen beslutade den 10 februari 1994 i allt väsentligt enligt detta förslag (förordning [1994:221 om ändring i förordningen [l981z4l om det statliga person— och adress- registret). Efter dessa förändringar har SPAR följande innehåll:

— personnummer

—— namn

— adress

— folkbokföringsort

— födelsehemort

— svenskt medborgarskap — samhörighetsbeteckning — avregistrering från folkbokföring a) på grund av dödsfall eller dödförklaring med angivande av tidpunkt b) av annat skäl — uppgift som anges ovan om personer som inte är folkbokförda i Sverige men som har skattsedel eller är inskrivna i en allmän för- säkringskassa om så behövs för ändamålet med SPAR — summan av taxerad förvärvsinkomst och inkomst av kapital. dock lägst noll kr

— beskattningsbar förmögenhet — ägare till småhusenhet eller lantbruksenhet med tomtmark för sådan byggnad samt uppgift om kommun och taxeringsidentitet — värdefaktorerna ålder och standard — taxeringsvärden för småhusenhet — uppgift om att den registrerade inte önskar adresserad direktreklam —— kod för gift och barn

— tekniska och administrativa uppgifter som behövs för handhavandet av SPAR

3.8.2. Tillhandahållande av personuppgifter

Offentlighetsprincipens tillämpning på ADB—upptagningar innebär i korthet att allmänheten har rätt att ta del av en ADB-upptagning som år en allmän handling och inte är belagd med sekretess på stället eller i form av en utskrift (2 kap. 13 & TF). En sammanställning av uppgifter som kan tas fram med hjälp av befintliga program eller med sådana pro- gram som med rutinmässiga åtgärder kan tas fram utgör en så kallad potentiell handling och anses därmed vara en allmän handling i TF:s mening.

För utskrifter enligt offentlighetsprincipen skall avgift i vissa fall tas ut enligt avgiftsförordningen (l992zl91). För utskrift som understiger 10 sidor skall ingen avgift tas ut. För utskrifter på minst 10 sidor är avgiften 40 kronor plus 2 kronor för varje sida utöver 10 (16 & avgiftsförordnin— gen).

Tillhandahållande av uppgifter enligt offentlighetsprincipen är inte försäljning. Försäljning anses föreligga då en myndighet går utöver sin skyldighet enligt offentlighetsprincipen och mot ersättning t.ex. tillhan- dahåller uppgifter i annan form än utskrift av en allmän handling (exempelvis magnetband eller adressetiketter). Personuppgifter får inte utan medgivande av den registrerade försäljas av myndigheter annat än i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen (7 & datalagen). Av förarbetena till denna bestämmelse (prop. 1990/91:60, s. 53 f.) framgår dock att myndigheterna trots den nämnda bestämmelsen har vissa möjligheter att ta ut ersättning för sådant uppgiftslämnade som görs utöver skyldigheterna enligt offentlighetsprincipen. Detta gäller när uppgifterna skall användas för angelägna och samhällsnyttiga ändamål och när det är rimligt att uppgifterna lämnas ut på något annat sätt än vad som följer av myndighetens skyldigheter enligt offentlighetsprincipen.

I de fallen får myndigheterna ta betalt för den extra kostnad som ut- taget kan föra med sig. Lämnas uppgifterna på magnetband får således myndigheten ta betalt för kostnaden för det. Däremot får myndigheten inte utan särskilt författningsstöd begära ersättning för sitt arbete härutöver. Överstiger ersättningen kostnaden för det aktuella uttaget är

det fråga om försäljning av personuppgifter. I sådana fall krävs särskilt tillstånd för försäljningsverksamheten.

3.8.3. Uppgiftslämnande till privata användare

SPAR:s kunder kan få fortlöpande avisering om exempelvis nya adresser på tre olika sätt till sina kundregister. A-avisering innebär att alla ändringsaviseringar i SPAR lämnas ut om Datainspektionen medger det i särskilt beslut. Mottagaren får sortera bort de uppgifter som för andra än mottagarens kunder. B—avisering innebär att mottagaren endast får förändringar som avser personer i det egna kundregistret och endast sådana uppgifter som får finnas i kundregistret. Kunden lämnar in en aktuell personnummerförteckning till DAFA inför varje aviseringstillfälle. C-avisering skiljer sig från B—avisering genom att personnummerförteck- ningen förvaras hos DAFA och uppdateras med uppgifter om nya per- soner och personer som inte längre skall ingå i enlighet med de besked som kunden sänder in.

Ett stort antal företag har tillgång till SPAR via terminal. Det är i första hand fråga om banker och försäkringsbolag men även andra stora företag, tidningsredaktioner m.fl. Från den 1 juli 1994 begränsas utlämnandet av uppgifter via terminal på så sätt att andra mottagare än myndigheter, banker och försäkringsbolag endast har tillgång till uppgifter om nanm, adress, folkbokföringsort och avregistrering från folkbokföringen, om inte Datainspektionen medger annat i varje särskilt fall (SFS 1994:22). De övriga uppgifter som — efter medgivande av Datainspektionen — kan komma ifråga är emellertid begränsade till svenskt medborgarskap, födelsehemort och samhörighet. Fler uppgifter finns inte i SPAR från register för folkbokföring.

Ett ändamål för SPAR är urvalsdragningar (26 & första stycket datala- gen). Urval kan göras exempelvis på taxerad inkomst, fastighetsinnehav, kön eller viss födelsetid. Årligen görs omkring 3000 urvalsdragningar för direktreklamändamål. Av dessa grundar sig för närvarande ca 25% på inkomst och ca 10 % på fastighetsinnehav. Det som utlämnas är namn och adress på de personer som definierats genom urvalskriteriema.

3.8.4. SPAR används av myndigheter

Ett stort antal myndigheter, främst polismyndigheterna, Centrala studiestödsnänmdcn, Centralnämnden för fastighetsdata samt Svenska kyrkan utnyttjar på olika sätt SPAR i verksamheten. Som exempel kan nämnas polisvcrksamheten där SPAR används både som sökregister och som källa för inhämtande av folkbokföringsuppgifter direkt till hantl— läggningen i de egna systemen. Det tydligaste exemplet på den sistnämn— da tekniken är utfärdande av pass. Vid utfärdande av pass är polisen uppkopplad till SPAR varifrån personuppgifterna om namn. födelseort. svenskt medborgarskap m.m. för sökanden hämtas på ADB—medium till passregistret. Polisen utvecklar vidare en ny rutin för hantering av anmäl-- ningar som bygger på att personuppgifter hämtas från SPAR. Dessutom används olika sökningar i SPAR för identifiering av misstänkta och efterforskning av anhöriga till bl.a. olycksoffer eller försvunna. Antalet transaktioner mot SPAR från polisväsendets sida är mycket stort (mer än 1,5 miljoner transaktioner av olika typer per år). Det totala antalet terminalförfrågningar mot SPAR från samtliga användare (privata och offentliga) uppgår till närmare 60.000 per dag.

Svenska kyrkan utnyttjar SPAR för kontroller m.m. i samband med uppdatering av församlingsregistren.

3 . 8.5 Reklamspärr

För den som inte önskar adresserad direktreklam skall SPAR innehålla uppgift om detta (reklamspärr). Uppgifter om en person med reklamspärr får inte lämnas ut till någon som avser att använda uppgiften till sådan reklam (4 & SPAR- förordningen. Datalagsutredningen (SOU 1993210) föreslog att den nya datalagen skall innehålla en allmän bestämmelse av motsvarande innebörd. [ specialmotiveringen till den bestämmelsen (5.429) anför utredningen: "SPAR har hittills utgjort den dominerande källan för direktreklamadresser (jfr 28 5 första stycket i nuvarande datalag) och en reklamspärr i SPAR har därmed kunnat få stor genom- slagskraft. l utlandet har försök gjorts att upprätta s.k. Robinson-listor. Avsikten är att avsändaren, innan utskick sker, skall använda spärrlistan för att föra bort personer med reklamspärr från sin egen adresslista. Erfarenheterna av systemet med sådana spärrlistor har emellertid inte

varit särskilt goda. Ett system med få adresskällor gör det självfallet enklare för den enskilde att genom reklamspärr undgå oönskad reklam."

En mycket stor och ökande andel av postförsändelsema utgörs numera av datorframställda försändelser. "Tillgången till riktiga och aktuella adressuppgifter har därför en stor ekonomisk betydelse för myndigheter och företag.

Genom SPAR har företagen i Sverige bättre tillgång än i andra länder till aktuella adresser för direktrektreklamändamål till hela befolkningen. Genom de unika möjligheterna till urval ur registret efter kriterier som exempelvis ålder, kön, taxerad inkomst eller fastighetsinnehav kan man undvika att sända reklam o.d. till personer som inte är presumtiva kunder. Detta är till fördel både för företagen och för de enskilda. Företagen minskar sina marknadsföringskostnader. Enskilda slipper att få direktreklam som inte är av intresse. Om möjligheterna till urvals- dragningar för direktreklamändamål helt skulle upphöra skulle sannolikt mängden oadresserad reklam öka avsevärt.

Om ett särskilt register är den dominerande adresskällan får den enskilde större förutsättningar att få sitt önskemål om att slippa direkt- adresserad reklam tillgodosett än om flera olika register levererar adressuppgifter för direktreklamändamål.

SPAR innehåller uppgifter som hämtas från folkbokföringsregistren, skatteregistren och registren för fastighetstaxering. Uppgifterna i de två sistnämnda registren samlas in för andra ändamål än att lämna uppgifter om adresser.

Den verksamhet som SPAR—registret nu utför fyller ett stort behov i företagens adressförsörjning. Att t.ex. företag som banker och för- säkringsbolag på ett smidigt sätt kan förse sina kundregister med nya adresser kan knappast anses integritetshotande. För utsändning av reklam m.m. är det till fördel för såväl de enskilda som för företagen att korrekta och aktuella uppgifter om nanm och adress finns att tillgå.

3.9. Kritik mot nuvarande ordning

Den nuvarande systemet för förmedling av folbokföringsuppgifter via personbanden och riksaviseringsbandet har i huvudsak fungerat väl. Den teknik som har använts är emellertid numera föråldrad och innebär att ett onödigt stort arbete måste utföras manuellt, bl.a. genom en omfattande expediering av försändelser med magnetband.

Genom att personbanden uppdateras endast en gång i veckan uppstår en eftersläpning av aktualiseringarna hos användarna. Särskilt när det gäller uppgifter om nya adreser får denna eftersläpning ekonomiska konsekvenser. I vissa fall kan det dröja flera veckor innan rätt uppgifter förmedlats till användarna via personband och riksaviseringsband. Detta gäller t.ex. i de fall en person samtidigt flyttar och ändrar namn.

I de lokala folkbokföringsregistren finns normalt fullständiga namn registrerade. Endast i exceptionella undantagsfall har en person så långa namn att dessa inte kan registreras i de ordinarie namnfalten. I person- banden och riksaviseringsbandet är däremot utrymmet för nanm så begränsat att förkortningar av namnen ganska ofta förekommer.

I personbanden finns endast ett adressfält. Detta innebär att för den som i det lokala folkbokföringsregistret har såväl en bostadsadress som en särskild postadress måste man välja om alla uppgiftsmottagare skall få den ena eller andra adressen, vilket inte tillgodoser allas behov. Vissa av mottagarna har behov av att veta postadressen, andra behöver bostads- adressen och någon behöver båda.

I personbanden fimis för minderåriga barn en uppgift om relation till en vuxen person, s.k. sökperson. Sökpersonsbegreppet bygger på äldre förhållanden och anger i första hand den man som barnet är folkbokfört hos även om denne varken är far eller vårdnadshavare till barnet. Sökpersonuppgiften leder ofta till missförstånd hos mottagarna.

4 Fortsatt behov av folkbokföringsuppgifter

4.1. Uppgiftsbehov

Beslut som fattas inom folkbokföringsverksamheten har stor betydelse för den enskilde. För en persons rättigheter och skyldigheter i samhället är det avgörande om han är folkbokförd här i landet och på vilken en han i så fall skall anses bosatt. Regleringen av dessa frågor återfinns i folk— bokföringslagen. De olika typer av uppgifter om en folkbokförd person som registreras inom folkbokföringen har också betydelse på skilda sätt. Uppgifter om familjeförhällanden ligger exempelvis till grund för hindersprövning och utgör underlag för beskattning och olika sociala förmåner. I flera sammanhang föreligger olika regler för svenskar och ut-- ländska medborgare. Även i detta sammanhang är det medborgarskap— suppgifterna inom folkbokföringen som till stor del ligger till grund för olika ställningstaganden hos myndigheter. Överhuvudtaget används folk— bokföringsuppgifter i stor omfattning av myndigheter utanför folkbok- föringen.

Särskilt betydelsefullt är det att myndigheter och olika företag kan få tillgång till korrekta adressuppgifter över folkbokförda personer. Sedan långt tid tillbaka är det adressuppgifterna som registreras inom folkbok— föringen som därvid kommer till användning. Mot bakgrund av behovet av en säker adressförsörjning i samhället är det självklart att frågan om tillgången till aktuella och korrekta adressuppgifter är av central betydelse när ett nytt aviseringssystem skall tas fram.

Efterfrågan på folkbokföringsuppgifter styrs ytterst av vilka uppgifter som går att göra tillgängliga. De uppgifter som i praktiken kan göras till— gängliga är uppgifter som registreras i de lokala folkbokföringsregistren enligt 6 5 lagen om folkbokföringsregister. Det är också uppgifter från dessa register som förekommer i personbanden och överförs till SPAR. På det hela taget torde användarnas uppgiftsbehov överensstämma med de uppgifter som nu finns i personbanden och SPAR. Utredningen har heller inte uppfattat det som liggande inom utredningsuppdraget att föreslå ändringar av de uppgifter som registreras i de lokala folkbokför-

ingsregistren. Däremot skall utredningen enligt direktiven i detalj pröva vilka uppgifter från folkbokföringen som skall tillhandahållas i den nya aviseringsverksamhetcn.

Utredningen har genom en enkät kartlagt bl.a. vilka uppgifter ur folkbokföringsregistrcn myndigheterna anser sig ha behov av i framtiden och för vilka ändamål.

Enkäten sändes till de nuvarande mottagarna av aviseringar från riksaviseringsbandet. vissa kommuner och landsting samt till vissa myndigheter som utnyttjar SPAR. Svaren redovisas i bilaga 2.

Vidare har utredningen undersökt vilka särskilda uttag som beställts på olika datamedier ur personbanden. Svaren redovisas i bilaga 1.

4.2. Integritetskänsligheten hos de nuvarande uppgifterna i de lokala folkbokföringsregistren och personbanden

Olika användares önskemål om tillgång till folkbokföringsuppgifter och uppgifter ur personbanden måste självfallet vägas mot det integritetsin- trång för enskilda som ett sådant tillhandahållande kan föranleda. För att kunna göra denna avvägning har utredningen bl.a. sökt bedöma in— tegritetskänsligheten av de centrala folkbokföringsuppgifter som kan antas vara intressanta för olika användare. Den bedömningen föranleder följande ställningstaganden.

— Personnummer

Uppgiften om personnummer är i sig knappast känslig. Personnumret kan emellertid användas som ingångs- och kopplingsnyckel i ADB-stödda register för exempelvis sambearbetning med olika personregister. Därmed kan personnumret användas på ett sätt som medför ökad risk för integritetskränkningar. Sedan den 1 januari 1992 gäller att registrering av personnummer i ADB-register får ske endast när det klart är motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller av annat beaktansvärt skäl (7 5 andra stycket datalagen). Samtliga aviseringsmottagare får nu uppgifter om personnummer. Personnumme- rutredningen (Ju 1993101) ser för närvarande över frågan om en

begränsad användning av personnummer. Personnumret har obestridliga fördelar som identifikationsbegrepp och det finns inte några skäl att föregripa personnummerutredningens förslag genom att nu lämna förslag till några omfattande inskränkningar av personnummeranvändningen.

— Namn

Namnen tillhör normalt de mest harmlösa uppgifterna i folkbokföringen. I en situation kan emellertid förnamnet i förening med personnumret vara känslig, nämligen då ett könsbyte påbörjats med namnändring men ännu inte fullbordats. I den situationen kan sekretess gälla för förnamns- uppgiften. Samtliga aviseringsmottagare får nu uppgift om namn.

— Adress

Adressen är normalt inte känslig i andra fall än då markering för särskild sekretessprövning är införd. En sådan kan finnas då skattemyndigheten, oftast efter en framställan från den enskilde, funnit att uppgiften inte bör lämnas ut utan en särskild sekretssprövning, t.ex. då en person är utsatt för ett hot. I vissa fall kan bostadsadressen vara känslig medan en särskild postadress för samma person är harmlös. Adressuppgiften tillhör de grundläggande folkbokföringsuppgifterna och aviseras nu till samtliga mottagare. I de lokala folkbokföringsregistren finns både bostads- och eventuella särskilda postadresser. Aviseringsmottagare har normalt intresse endast av postadressen.

— Folkbokföringsfastighet. folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

(Folkbokföringsort är den territoriella församling där folkbokförings- fastigheten ligger. Folkbokföring under någon av rubrikerna "på församlingen skrivna" eller "utan känt hemvist" sker av den som inte har anknytning till en viss fastighet.)

Folkbokföringsfastigheten är en känslig uppgift i de fall en person har markering för särskild sekretessprövning. Uppgift om folkbokföring

under särskild rubrik (på församlingen skrivna eller utan känt hemvist) är allmänt sett mer känslig än uppgift om folkbokföring på en fastighet.

— F ödelsehemort och födelseort

(För den som är född i Sverige anges som födelsehemort den församling där modern är folkbokförd vid födelsen. För den som är född utomlands anges den faktiska födelseorten.)

Uppgift om födelseort kan vara känslig framför allt för vissa personer födda utomlands. Uppgiften har betydelse för folkbokföringsverksamheten men sällan för aviseringsmottagande myndigheter förutom för Riks- polisstyrelsen. Om personnummeranvändningen minskas kommer kraven på uppgift om födelsehemort och födelseort som identifikationsbegrepp med säkerhet att öka.

— Medborgarskap

Uppgift om att en person är svensk medborgare torde vara harmlös. Normalt är inte heller uppgift om medborgarskap i ett nordiskt land känslig. Uppgifter om andra utländska medborgarskap kan däremot vara mer eller mindre känsliga. Om aviseringar innehåller uppgift om svenskt medborgarskap framgår därmed indirekt vilka som saknar svenskt medborgarskap.

— Ci vi [stånd

Uppgift om aktuellt civilstånd är sällan känslig. Det finns knappast några exempel på att den skulle ha omfattats av sekretess. Här bör göras en reservation för en eventuell kommande registrering av partnerskap. Frågan har utretts av Partnerskapskommittén (JU 199l:01) som i betänkandet (SOU 1993:98) Partnerskap, lämnat förslag till en lag om partnerskap. Kommittén ansåg emellertid för sin del att uppgiften om partnerskap inte var känslig.

— Make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om

sambandet är grundat på adoption

Under denna punkt inryms uppgifter av olika känslighetsgrad. Alltifrån uppgift om relationen make/maka som normalt inte är särskilt in- tegritetskänslig till den i allmänhet mycket känsliga uppgiften om relatio- nen till ett bortadopterat barn. Under denna punkt är historisk information i allmänhet mer känslig än aktuell sådan.

De uppgifter som myndigheter normalt behöver är uppgift om make/maka och vårdnadshavare för barn.

—- Sjömansregistrering

Uppgiften är normalt harmlös i sig men kan vara känslig som sökbe- grepp. Justitiedepartementet har i en lagrådsremiss föreslagit att sekretess skall gälla för uppgifter i sjömansregistret om enskildas personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

— Inflyttning från utlandet

Uppgiften kan vara känslig bl.a. genom att den på motsvarande sätt som uppgift om utländskt medborgarskap pekar ut invandrare. Många myndigheter har ett välgrundat behov av att få uppgift om att en person blivit folkbokförd i landet eller inom ett visst område. Detta är en annan sak än att i ett register föra uppgifter om invandringsdatum och land från vilket invandring skett.

— Avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet eller beslut om fingerade personuppgifter

— Gravsättning — Medlemskap i en icke-territoriell församling

— Väg verks-markering

— CF D—markering

Samtliga uppgifter tillhör de minst känsliga. Grunden för avregistrering kan dock vara något mer känslig än övriga uppgifter.

— lhpenregistermarkeri ng

För uppgifter om vapeninnehav finns en särskild bestämmelse i sekre- tesslagen (5 kap. 5 5). Enligt den bestämmelsen gäller sekretess för uppgifter i folkbokföringen som hänför sig till vapenregister om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Sekretessen i detta fall är således starkare än för övriga uppgifter i folkbokföringen. Här gäller ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. presumtionen är att uppgiften är belagd med sekretess. Sekretessen i detta fall tar inte sikte på att skydda den enskildes personliga förhållande utan syftar till att tillgodose samhällets intresse av att förebygga brott.

— Värnpliktskod

Uppgifterna är inte känsliga från integritetssynpunkt men kan ha intresse från exempelvis säkerhetssynpunkt.

— Sekretessmarkering

Markeringen avser att säkerställa att sekretess iakttas. De myndigheter som har sekretess för mottagna folkbokföringsuppgifter i sina register bör alltid få avisering om sekretessmarkering. Till övriga mottagare bör uppgifter om sekretessmarkerade personer inte aviseras.

5 Ett nytt aviseringssystem

5.1. Integritetsfrågoma styrande

I den s.k. fri- och rättighetskatalogen i 2 kap. regeringsformen finns en grundregel om skydd mot att den enskildes personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling (3 5 andra stycket). Av förarbetena framgår att be— stämmelsen riktar sig till lagstiftaren som åläggs att vara aktiv genom att stifta och vidmakthålla en datalagstiftning. Bestämmelsen har följande lydelse.

Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling.

Bestämmelsen föreslogs av data- och offentlighetskommittén (DOK) i betänkandet (Ds Ju 1987z8) Integritetsskyddet i informationssamhället 3, Grundlagsfrågor. I betänkandet konstaterade kommittén att det varken i svensk lagstiftning eller i svensk doktrin finns någon enhetlig definition av vad som menas med personlig integritet. En allmän uppfattning om begreppet personlig integritet och integritetsskyddet, såväl i vårt land som utomlands, torde emellertid enligt kommittén vara att det innefattar en rätt för den enskilde att själv bestämma vilka uppgifter om honom själv och hans personliga förhållanden som han eller hon skall lämna ifrån sig och hur dessa uppgifter skall användas och spridas. Kommittén ansåg det mindre ändamålsenligt med en lagregel som definierar begreppet personlig integritet utan fann att detta måste avgöras från fall till fall. De omständigheter som är av betydelse för den personliga integriteten är arten av de personuppgifter som inhämtas och registreras, hur dessa upp- gifter används, hur de sprids samt mängden av uppgifter som samlas på ett och samma ställe. Av stor betydelse är också att de insamlade uppgifterna är korrekta och aktuella.

Folkbokföringen omfattar hela befolkningen och innehåller i vissa fall känsliga uppgifter. För utformningen av ett aviseringssystem för folkbokföringsuppgifter bör utgångspunkten vara att skyddet för den

personliga integriteten, där så är motiverat, bör väga tyngre än effektivi- tets- och rationalitetssynpunkter. De grundläggande — och i allmänhet harmlösa — personuppgifterna har emellertid också en mycket stor spridning i samhället och är nödvändiga för att myndigheterna på ett enkelt sätt skall kunna beakta den enskildes rättigheter och skyldigheter.

Det är obestridligt att grundläggande personuppgifter ur folkbokförin- gen måste spridas till vissa myndigheter. I en del fall är det även ofrånkomligt att spridningen sker utan att den berörde personen har något önskemål om att så sker. Exempel på detta är uppgifter till vämplikts- myndigheter, skattemyndigheter och polismyndigheter.

5.1.2. Spridningssätt

Folkbokföringsuppgifter tillhandahålls myndigheter på olika sätt. Ett antal centrala statliga myndigheter för egna register över de personer som berörs av deras verksamhet. Dessa register aktualiseras med hjälp av uppgifter från riksaviseringsbandet eller SPAR. Andra myndigheter kan via uppkoppling mot SPAR hämta in eller kontrollera folkbokföringsupp- gifter. Ytterligare myndigheter hämtar genom skriftliga förfrågningar eller telefonförfrågningar till skattekontoren in folkbokföringsuppgifter i samband med handläggningen av ärenden. Slutligen begär myndigheter av den enskilde att han eller hon själv skall styrka personuppgifter med hjälp av ett personbevis. I det enskilda fallet är naturligtvis den enskilde lika utsatt för insyn i sina förhållanden oavsett hur uppgifterna lämnas.

5.1.3. Offentlighetsprincipens effekter på integritetsskyddet

En invändning mot att göra folkbokföringsuppgifter tillgängliga via terminaler hos många myndigheter är att uppgifterna därigenom även kan bli tillgängliga för allmänheten i en ökad omfattning.

Varje sammanställning av sakligt sammanhängande uppgifter som en myndighet kan göra med hjälp av program som myndigheten själv utnyttjar ur ett ADB-register är att anse som en handling som förvaras hos myndigheten. Förutsättningen är endast att sammanställningen kan göras med rutinbetonade åtgärder. De konstellationer av sammanhän- gande uppgifter som kan göras tillgängliga på detta sätt brukar benämnas

potentiella handlingar. Även sådana handlingar är att betrakta som

allmänna handlingar. Det innebär också att den information i allmänna handlingar i ett ADB- system som är tillgänglig för en myndighet på begäran skall lämnas ut till allmänheten i den mån den inte omfattas av sekretess. Denna princip om likställighet mellan allmänheten och myndigheten i fråga om tillgång till handlingar gäller oavsett om myndigheten faktiskt själv har tagit fram upptagningen för att använda den i sin egen verksamhet eller ej. Det avgörande är om informationen är tillgänglig med rutinbetonade åtgärder.

Insynen i potentiella handlingar är således oberoende av om myndig- heten själv har haft eller anser sig ha behov av att söka efter eller sammanställa informationen i fråga. Att uppgiftssammanställningen inte tidigare existerat i sammanställd form hindrar alltså inte att den i grundlagens mening kan vara att betrakta som allmän handling. Myndig- hetens sök— och sammanställningsmöjligheter grundar sig i sin tur när det gäller uppgifter i personregister enligt datalagen— förutom på tekniska begränsningar - på de rättsliga befogenheter som myndigheten har att göra upptagningar tillgängliga för egen räkning. Begränsningar av den rättsliga befogenheten att göra uppgifter tillgängliga kan utgöras av författningsbestännnelser eller av föreskrifter som meddelats i Datain- spektionens tillståndsbeslut.

För närvarande lämnas uppgifter till myndigheter och domstolar i stor utsträckning genom personbevis. Kostnaderna för att utfärda personbevis är mycket höga jämfört med att tillhandahålla uppgifterna via terminal på ADB-medium. Mot användningen av terminalätkomst till register med folkbokföringsuppgifter talar att en sådan utveckling kan utgöra ett hot mot den personliga integriteten genom att uppgifterna blir mer lättillgäng- liga.

Den rätt som den enskilde har att ta del av en sammanställning av uppgifter är densamma som myndigheten har. Om de sökbegrepp som myndigheten får använda inte tillåter den sammanställning som den enskilde begär kan denna inte tillhandahållas.

5.2. Ett centralt aviseringsregister eller direkt avisering från de lokala registren

Elva centrala myndigheter samt vissa lokala organ får idag uppgifter via riksaviseringsbandet med stöd av 8 & SPAR—förordningen. Dessa myndigheter får även vissa stora samordnade kategoriuttag ur person- banden. De myndigheter som förses med folkbokföringsuppgifter på det sättet har egna personregister över sina "kunder". Exempelvis har Värnpliktsverket ett register över värnpliktiga, Vägverket register över bilägare och körkortsinnehavare. Andra myndigheter får idag ändrings- aviseringar till egna register från SPAR. Många myndigheter saknar emellertid egna "kundregister" och har för kontroll av personuppgifter tillgång till SPAR via terminal eller dator till dator-koppling. Avgörande för om en viss myndighet får erforderliga folkbokföringsuppgifter från riksaviseringsbandet eller från SPAR är i huvudsak den historiska utveckligen av ADB-användningen och olika tillfälligheter. De myndig- heter som tillgodoses genom avisering från riksaviseringsbandet är inte något "A—lag" vars behov av uppgifter är mer angelägna än de myndig- heter som använder SPAR.

Det finns två huvudalternativ för avisering av folkbokföringsuppgifter. Alternativ ett innebär att ett centralt aviseringsregister skapas. Det innebär ett register över hela landets befolkning varifrån avisering till andra myndigheter sker.

Alternativ två innebär att något särskilt register för tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter inte skapas utan ändringar i de lokala folkbokfö- ringsregistren skickas direkt till mottagande myndigheter utan att först ha registrerats i ett centralt register.

Som framgår av redovisningen av aviseringsmottagamas krav finns det önskemål om ett stort antal — i vissa fall känsliga - uppgifter. Existensen av ett centralt personregister med det relativt omfattande innehåll som krävs för att tillgodose kraven kan vara ägnat att inge betänkligheter från integritetsskyddssynpunkt. I sammanhanget kan paralleller dras med riksdagsdebatten 1972 om det planerade CFR—registret och de senaste årens debatt om försäkringskassornas s.k. FAS 90.

Ett aviseringssystem enligt alternativ två har fördelar från integritets- synpunkt. Avisering direkt från de lokala registren medför emellertid avsevärda komplikationer när det gäller att göra kategoriuttag för exempelvis röstlängder. Det blir också mycket svårt att genomföra rättel-

ser och avstämningar av andra register som omfattar en stor del av befolkningen.

Ändringar i de lokala registren sker inte bara om uppgifter om en person ändras (exempelvis namnändring). Ändringar sker även när personer flyttar mellan olika orter och därmed mellan olika lokala register. För att göra ett stort kategoriuttag för exempelvis röstlängder krävs att alla de lokala registren är aktualiserade till samma nivå samt att inte något register drabbas av en driftstörning. I praktiken blir det mycket svårt att uppnå. Detta kan leda till felaktigheter i andra register och därmed rättsförluster för enskilda.

Ett aviseringsregister med i huvudsak samma uppgifter som riksav— iseringsbandet och med utnyttjande av modernare ADB-teknik och tätare uppdatering kommer att höja kvaliteten på de uppgifter som vidarebefor- dras och därmed bättre tillgodose de krav som ställs på ADB-register.

Det nuvarande tillhandahållandet av folkbokföringsuppgifter innefattar inte bara avisering av ändringar till andra register. Genom SPAR har myndigheter och privata företag och organisationer tillgång till uppgifter om hela befolkningen. Om ett aviseringssystem som bygger på de lokala registren skall kunna ge motsvarande åtkomst till uppgifter måste uppkoppling ske till de lokala folkbokföringsregistren. En sådan uppkoppling är naturligtvis möjlig men innefattar avsevärda tekniska svårigheter. Dessutom måste det finnas tillgång till ett centralt hän- visningsregister för att en förfrågan skall kunna dirigeras till rätt lokalt register. Ett sådant dirigeringsregister måste — för att ge tillfredsställande sökmöjligheter — ha ett relativt fylligt uppgiftsinnehåll. I förhållande till ett aviseringssystem som bygger på ett centralt register skulle därför avisering och annat Uppgiftslämnande direkt ur de lokala registren medföra obetydliga fördelar från integritetssynpunkt.

För avisering av folkbokföringsuppgifter föreslår utredningen därför att ett centralt register inrättas.

5.2.1. Lagring av folkbokföringsuppgifter —- inhämtande vid behov

Nuvarande metod för registerföring av uppgifter hos de centrala myn— digheter som har stora ADB—register innebär att registren veckovis aktualiseras med förändringar i folkbokföringen. Uppgift om adress kan ändras flera gånger utan att uppgifterna om personen under samma tid

behöver användas. Dagens teknik gör det möjligt att i många samman— hang avstå från att ha folkbokföringsuppgifter lagrade i varje myndighets register. Genom uppkoppling dator till dator kan aktuell uppgift om namn och adress för en viss person hämtas direkt ur ett centralt gemensamt register i samband med handläggningen av ett ärende. Förfarandet innebär att antalet uppgifter som registreras om varje person minskar samt att aktuella namn— och adressuppgifter alltid används. Risken för att felaktiga eller inaktuella personuppgifter finns i myndigheters person- register minimeras på detta sätt. En omedelbar och generell övergång till inhämtande av folkbokföringsuppgifter vid behov i stället för genom en löpande avisering är emellertid inte realistisk. Enligt utredningens mening bör dock en sådan ordning övervägas när äldre ADB—system byts ut.

Vilka tekniska möjligheter till informationslagring och informations- överföring som kommer att vara tillgängliga i framtiden kan inte nu bedömas. Regleringen av uppgiftslämnandet från aviseringsregistret bör därför inte gälla överföringstekniken utan avse vilka uppgifter som myn- digheterna och andra skall få tillgång till.

5.3. Vilka folkbokföringsuppgifter skall aviseras

Behovet av folkbokföringsuppgifter har berörts i avsnitt 4.1. Mot bakgrund av de utgångspunkter som där redovisats föreslår utredningen att aviseringssystemet skall innehålla följande basuppgifter om varje registrerad person:

— Personnummer

Personnummer är en grundläggande uppgift som idag aviseras till alla centrala aviseringsmottagare. Personnumret är också en obligatorisk uppgift i alla typer av personbevis. Personnumret är ännu det enda identifieringsmedlet för säker registeruppdatering som används.

I princip bör aviseringssystemet endast innehålla aktuella uppgifter. För en säker identifiering av registrerade personer är det emellertid erforder- ligt att även några äldre uppgifter finns i aviseringssystemet. En sådan uppgift är tidigare personnummer. Det är inte ovanligt att skattemyndig- heten får göra ändringar av personnummer i första hand till följd av att

t.")delsetiden rättas. Sådana personnumnicriintlringar bör framgå av -.ystemet genom att både nytt och gammalt personnummer lagras.

— Namn

Namn ( förnamn, mellannamn och efternamn) är i likhet med personnum— ret en grundläggande uppgilt.

-— Adress

I de lokala folkbokföringsregistren kan numera två adresser registreras. Den ena är adressen till personens folkbokföringsfastighet (bostads- adressen). Den andra adressen är en särskild postadress som kan vara exempelvis en postbox eller adressen till personens arbetsplats. Via riksaviseringsbandet kan endast en adress förmedlas. I de fall en särskild postadress finns registrerad är det i dag denna som aviseras. Vissa myndigheter såsom polismyndigheterna och kronofogdemyndigheterna har för sin verksamhet ett behov av båda adresserna. Aviseringsregistret bör därför innehålla både bostadsadress och särskild postadress. För kontroll- och identifieringsändamäl bör, på motsvarande sätt som nu sker i SPAR, uppgift om ändrad adress finnas kvar i aviseringssystemet under några år.

— Folkbokföringsfastighet, valdistrikt, folkboquöringsort och folkbolqröring under särskild rubrik under de fyra senaste åren

Uppgifterna om folkbokföringsfastighet och -ort är av avgörande betydelse för flera myndigheters verksamhet. Uppgiften används av dessa för att bedöma till vilket verksamhetsområde en person hör. I för— säkringskassornas sjukförsäkringsregister skall bl.a. ingå uppgift om folkbokföringsfastighet och -ort enligt 11 5 lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister.

För att systemet skall kunna användas som underlag för röstlängder måste även uppgifter om tidigare folkbokföring finnas kvar under viss tid. Utlänningars rösträtt i kommunal- och landstingsval är nämligen beroende av folkbokföring i landet den 1 november tre år före valåret. l prop. 1993/94:115 har föreslagits att val skall hållas vart fjärde år.

Uppgift om de senaste årens folkbokföring är även en ofta förekommande uppgift i personbevis till myndigheter. I aviseringsregistret bör uppgift om valdistriktstillhörighet av praktiska skäl ingå. Den uppgiften skapas för närvarande maskinellt genom en samkörning av uppgiften om folkbokföringsfastighet och -ort och ett valdistriktsregister inför varje röstlängdstryckning. Om röstlängdsframställningen i framtiden skall kunna ske snabbt och smidigt bör valdistriktstillhörigheten löpande registreras i aviseringsregistret. Det nuvarande systemet med en samkörning och rättelsearbetet därefter tar avsevärd tid. Det arbetet bör ske löpande när flyttningen registreras. En sådan ordning skapar förut— sättningar för att minska förberedelsetiden för extra val.

-— Födelsehemort och födelseort

Födelsehemort och födelseort är grundläggande uppgifter som alltid ingår i personbevis och är därför nödvändiga i aviseringsregistret för att detta skall kunna minska användningen av personbevis.

— Medborgarskap

Uppgift om medborgarskap är nödvändig för framställning av röstläng- der. För att avgöra om rösträtt till de allmänna valen föreligger behövs endast uppgift om en person har svenskt medborgarskap eller inte. Om Sverige blir medlem i EU räcker det inte med den uppgiften. Varje medborgare i en medlemstat skall enligt Maastrichtöverenskommelsen ha rösträtt i kommunala val om han uppfyller de krav på bl.a. bosättning i landet som ställs på en svensk medborgare för att få sådan rösträtt. För dessa utländska medborgare måste det således finnas upppgift om att de är medborgare i ett EU-land. Vidare behövs denna uppgift för upp- rättande av röstlängd inför val till Europaparlamentet. Medborgarskap är vidare en uppgift som används av flera myndigheter. Medborgarskap får registreras i kommunernas invånarregister enligt Datainspektionens föreskrifter (DIFS 1990:2) om ett förenklat ansökningsförfarande för vissa personregister i kommunal verksamhet. Uppgift om medborgarskap ingår även i sjukförsäkringsregistren liksom i det centrala skatteregistret.

SOU 1994:44 Ett nytt aviseringssystem 59 — Ci vilstånd

Uppgift om civilstånd finns i flera av de centrala aviseringsmottagamas register. Uppgiften ingår vidare i kommunernas invånarregister. I de lokala folkbokföringsregistren registreras även tidpunkten för civilstånd- sändring. Uttrycket civilstånd kan avse gift, ogift, frånskild eller änkling/änka samt i förekommande fall datum för den senaste ändringen.

— Make och vårdnadshavare

I de lokala folkbokföringsregistren registreras make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med och även om sambandet är grundat på adoption.

Via riksaviseringsbandet förmedlas en särskild uppgift om s.k. samhörighet. För en gift person anges maken som samhörighet. För underårig anges en s.k. sökperson (tidigare benämnd huvudman). Som sökperson för den underårige anges modern om hon inte är gift med en man som är folkbokförd på samma fastighet. Är modern gift med en man som är folkbokförd på samma fastighet anges mannen som sökperson oavsett om han är far till barnet eller inte. Vårdnadsförhållandena framgår inte av sökpersonsbegreppet. Detta har ibland lett till misstag eftersom vissa myndigheter inte förstått innebörden av ordet sökperson.

Uppgift om gift persons make/maka är en grundläggande uppgift som används i många sammanhang. T.ex. ingår den i kommunernas in- vånarregister.

För barn kan flera olika typer av samband med vuxna anges i de lokala folkbokföringsregistren. Ett barn kan teoretiskt ha två biologiska föräldrar, två adoptivföräldrar och två särskilt förordnade vårdnadshavare samt därutöver ha samband inom folkbokföringen med en ytterligare person, exempelvis en fosterförälder.

Myndigheterna bör ha tillgång till uppgift om barnets vårdnadshavare. I angelägenheter som rör en minderårig är det normalt vårdnadshavaren som är av betydelse. Den stora användaren av uppgiften är polisen som behöver veta detta för att utfärda pass för barn under 18 år. Ett barns övriga folkbokföringsrelationer till vuxna kan vara av betydligt mer känsligt slag. De myndigheter som har behov av sådana uppgifter bör även fortsättningsvis vända sig till skattekontoren.

De relationer som finns registrerade inom folkbokföringen för ett barn finns på motsvarande sätt även registrerade för den vuxne personen. I de lokala folkbokföringsregistren finns uppgift om att en man är far till ett bortadopterat barn och barnets identitet samt att det adopterats av andra. Den sistnämnda typen av relationer bör inte ingå i ett aviseringssystem.

För ett barn som är folkbokfört på en fastighet där ingen av barnets föräldrar eller vårdnadshavare är folkbokförd kan i de lokala folkbokför- ingsregistren anges en relation till en annan vuxen person (normalt en fosterförälder). Det finns inga författningsbestämmelser om när en sådan annan person skall anges. En uppgift som inte är klart definierad bör inte ingå ett register som är avsett för ett allmänt tillhandahållande av uppgifter.

Ersättandet av sökpersonsbegreppet med uppgift om vårdnadshavare kan föranleda justeringar i vissa föreskrifter och tillstånd som reglerar personregister vilka förses med uppgifter från folkbokföringen.

— Avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet eller obefintlighet.

— Medlemskap i icke-territoriell församling

Uppgift om medlemskap i icke-territoriell församling behövs för beskattning och val samt för den kyrkliga verksamheten. Uppgiften måste därför kunna aviseras till skatteregistret och kyrkans register.

— S ekretessmarkering

Sekretessmarkering mäste registreras i aviseringsregistret för att säkerställa att sekretessprövning sker.

I sammanhanget kan nämnas att Datainspektionen i en framställning till justitiedepartementet föreslagit att det i de register som uppdateras med uppgifter från folkbokföringen tas in en särskild upplysning i de fall en persons identitetsuppgifter missbrukats av någon annan person och att en särskild identitetskontroll därför skulle vara befogad i vissa samtnanhang. Frågan har överlämnats till Personnummerutredningen.

5.4. Hur skall folkbokföringsuppgifterna tillhandahållas

5.4.1. Kort om dagens tillhandahållande

Utlämnande av uppgifter från personbanden och riksaviseringsbandet sker i första hand med hjälp av magnetband. Från personbanden tillhandahålls även uppgifter genom framställning av adressetiketter. Den största delen av uppgiftslämnandet från riksaviseringsbandet avser uppgift om namn, personnummer och adress men även andra uppgifter lämnas ut på ADB- medium i varierande omfattning.

Från SPAR tillhandahålls uppgifter dels genom olika former av kon- ventionell avisering på samma sätt som från personbanden och riksav— iseringsbandet dels genom att terminaler och datorer är anslutna till regi- stret. Det är i första hand statliga myndigheter som använder terminalt- jänsten, mätt i antalet anslutna terminaler. Men även enskilda företag och organisationer nyttjar terminaltjänstema i SPAR för sin verksamhet. Antalet frågor mot SPAR uppskattas för år 1993 till drygt 15 miljoner transaktioner. Därav står polisväsendet för drygt 40 % och andra statliga myndigheter för ca 20 %. Banker och försäkringsbolag svarar för knappt 30 % av transaktionerna, medan kommuner, svenska kyrkan, fackliga organisationer, inkassoföretag och detaljhandelsföretag med stora kundre- gister i princip svarar för återstoden. Även när det gäller SPAR torde det till största delen vara uppgift om namn, personnummer och adress som efterfrågas.

I SPAR-förordningen finns övergripande bestämmelser om tillhandahål- lande av uppgifter från de berörda registren. I övrigt styrs tillhandahål- landet av vissa föreskrifter från Datainspektionen och datalagens bestämmelser.

Även de lokala skattekontoren tillhandahåller folkbokföringsuppgifter i mycket stor omfattning. Detta uppgiftslämnande, som avser uppgifter som är registrerade i de lokala folkbokföringsregistren, sker huvud- sakligen genom att skattekontoren dagligen besvarar ett stort antal telefonförfrågningar om folkbokförda personer och genom att kontoren utfärdar betydande mängder personbevis. Telefonförfrågningama avser huvudsakligen uppgift om namn, personnummer och adress samt i mindre omfattning också uppgift om exempelvis civilstånd, make/maka eller vårdnadshavare. Stickprovsmätningar som gjorts inom skatteförvaltningen

tyder på att ungefär 5-6 miljoner telefonförfrågningar besvaras årligen av skattemyndigheterna. Personbevisen utfärdas i första hand för att användas av olika myndigheter. Ett personbevis som efterfrågas av en myndighet innehåller regelmässigt ytterligare en eller flera uppgifter utöver personnummer, namn och adress. Personbevisen utfärdas numera på ett rationellt och smidigt sätt. Det utfärdas emellertid ca 2,5 miljoner personbevis varje år. Den stora mängden bevis och telefonförfrågningar gör att betydande resurser åtgår inom skatteförvaltningen för dessa former av tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter. Skattemyndig- heterna skickar också vissa underrättelser, bl.a. om förhållanden som registreras i de lokala folkbokföringsregistren till andra myndigheter.

5.4.2. Terminalåtkomst till aviseringsuppgifter

Från effektivitessynpunkt vore det säkerligen en fördel om så många användare av folkbokföringsuppgifter som möjligt, inom både offentlig och privat sektor, fick en fullständig terminalåtkomst till ett centralt folkbokföringsregister. Att släppa fri åtkomsten till ett riksomfattande personregister med ganska många och delvis känsliga uppgifter om varje person strider emellertid enligt utredningens uppfattning mot den enskildes rätt till personlig integritet.

Det är numera tekniskt möjligt att vid terminalåtkomst avgränsa registeruppgifter för olika användare. Med ett sådant arrangemang, som exempelvis begränsar en terminalanvändares åtkomstmöjligheter till uppgift om namn, personnummer och adress, kan riskerna för in- tegritetsintrång minskas påtagligt.

För närvarande används folkbokföringsuppgifter i mycket stor omfatt- ning för aktualisering av olika personregister. Det är en verksamhet som i vart fall i dagsläget sker på annat sätt än med hjälp av terminal. Den stora användningen av terminaltjänsten hos SPAR och den stadiga ökningen av antalet terminalkunder tyder dock på ett stort intresse för terminaltransaktioner, både hos myndigheter och enskilda. Ett av skälen till detta torde vara att terminalåtkomsten är överlägsen när det gäller att få tillgång till aktuella uppgifter. Åtkomsten har också den fördelen att den kan begränsas till personer som är av omedelbart intresse för användaren. Det finns alltså starka skäl att tillåta en mer eller mindre allmän terminalåtkomst till grundläggande folkbokföringsuppgifter.

Åtkomst för myndigheter

En allmän terminalåtkomst för myndigheter kan motiveras med att åtkom- sten kan ersätta telefonupplysningar och personbevis som begärs hos skattekontoren. Terminalåtkomst skulle också kunna medföra att varje myndighet alltid kunde använda aktuella uppgifter om namn, personnum— mer och adress, till fördel för både myndigheten och den enskilde. Det kan dock från integritetsskyddssynpunkt anses vara en principiellt bättre ordning att den enskilde själv får överlämna en handling med personupp- gifter än att olika myndigheter har åtkomst till register med information om medborgarna. Ju mer ingående uppgifter som erfordras ju större an- ledning till att den enskilde själv begär uppgifterna från folkbokföringen och överlämnar dem till den myndighet som behöver uppgifterna. Termi— nalåtkomst kan emellertid också sägas vara positivt för den enskilde. Uppgifter som inhämtas med hjälp av terminal är lättare att hålla aktuella för den myndighet som behöver uppgifterna än personbevisuppgifter som ofta härrör från tidpunkten då ett ärende påbörjades hos myndigheten. Vidare är det lättare att undvika felaktiga personuppgifter om dessa registreras endast på ett ställe.

För att bli en effektiv ersättning för det stora antalet personbevis måste en terminalåtkomst för myndigheter avse ytterligare uppgifter än de grundläggande uppgifterna om namn, personnummer och adress. I första hand kan uppgifter om födelseort, invandring och familjeförhällanden behöva göras tillgängliga under förutsättning att respektive myndighet har behov av uppgifterna för sin verksamhet. En mer eller mindre allmän terminalåtkomst för myndigheter skulle medföra färre personbevis och förfrågningar för skattemyndighetemas folkbokföringsverksamhet. Detta skulle i sin tur innebära resursbesparingar främst inom skatteförvalt- ningen. Mot detta skall ställas de nackdelar från integritetssynpunkt som skulle bli följden av att folkbokföringsuppgiftema blev tillgängliga hos ett stort antal myndigheter. Om terminalåtkomsten till ett centralt be— folkningsregister lämnades helt fri skulle offentlighetsprincipen bl.a. med- föra att folkbokföringsregistren ansågs förvarade hos varje myndighet som Me åtkomst. Det skulle i sin tur få till följd att enskilda fick tillg..:; fill registret hos ett stort antal myndigheter med rätt att göra samma bearbetningar som myndigheten. En sådan ordning innebär sprid- ning av fölkbokföringsuppgifter långt utöver vad som förekommer i dagsläget och strider enligt utredningen mot uttalandet i direktiven att ut- gångspunkten Vid utformningen av den nya aviseringsverksamhett '] skall

vara att den enskilde tillförsäkras ett starkt skydd för den personliga integriteten.

Risken för integritetsintrång avtar självfallet i takt med att åtkomsten till ett centralt befolkningsregister rättsligt begränsas för terminalan- vändare. Den begränsning som ligger närmast till hands är att inskränka användarnas åtkomst till vissa typer av folkbokföringsuppgifter. Eftersom uppgift om namn, personnummer och adress är av intresse för så gott som samtliga användare av folkbokföringsuppgifter kan det vara en lämplig utgångspunkt att lämna dessa uppgifter fria för terminalåtkomst. Uppgifterna kan inte anses integritetskänsliga och adressuppgiften är av avgörande betydelse för den allmänna adressförsörjningen. Det framstår vidare som grundläggande att den som söker efter en person via terminal kan få besked om att personen i fråga har avlidit eller av annat skäl, i första hand utvandring, inte längre är aktuell inom folkbokföringen.

Övriga uppgifter som registreras inom folkbokföringen rör i första hand uppgifter om familjeförhällanden och utländsk anknytning (medborgar- skap, invandringsland m.m.). Det är uppgifter som under vissa för- hållanden kan anses som integritetskänsliga. Uppgifterna efterfrågas inte heller i så stor utsträckning som de nyss berörda uppgifterna. Vid en avvägning mellan integritetsskyddsintressena och behovet av att upp- gifterna görs tillgängliga via terminal bedömer utredningen att de förra bör ges företräde. Detta utesluter dock inte att exempelvis en användare som har ett särskilt behov av exempelvis uppgift om vårdnadshavare eller medborgarskap kan få del av den uppgiften med hjälp av terminal. Allmänt sett bör dock gälla att andra uppgifter än namn, personnummer, adress och avregistrering endast skall göras tillgängliga med hjälp av ter- minal för myndighet som har ett uttalat behov därav.

För närvarande har skattemyndigheterna genom referensregistret tillgång till uppgift om samtliga folkbokförda personers namn och person- nummer med uppgift om grunden för personnummertilldelningen. Skattemyndigheterna har även tillgång till uppgift om dödsfall eller annat skäl till avregistrering enligt folkbokföringslagen samt uppgift om i vilket lokalt folkbokföringsregister uppgifter om personen finns. Under utredningsarbetet har det från skatteförvaltningen begärts att terminalåt- komsten för folkbokföringsmyndighetema utökas med uppgift om vård— nadshavare, civilstånd och folkbokföringsfastighet. Detta har motiverats med att uppgifterna behövs för att rätt bosättningsförhållande skall kunna fastställas av ett skattekontor efter anmälan om inflyttning från annat

skattekontors verksamhetsområde. De skäl som anförts i denna fråga kan sammanfattas enligt följande.

Flyttningsanmälan för barn skall enligt 30 & folkbokföringslagen göras av barnets vårdnadshavare. Det är vanligt förekommande att anmälan görs endast av en av två vårdnadshavare. Bl.a. därför är det nödvändigt att kontrollera vårdnadsförhållandena i fråga om anmäl— ningar beträffande barn. När det gäller det stora antal flyttningar som sker mellan olika skattekontors verksamhetsområde kan inflyttnings— kontoret i dagsläget inte kontrollera vårdnadshavarskapet med hjälp av folkbokföringsregistren I stället måste en direkt kontakt tas med utflyttningskontoret för besked. Detta är en olägenhet ur hand- läggningssynpunkt. Den nya folkbokföringslagens bestämmelser om dubbel bosättning har utformats med utgångspunkt från att familjen skall hållas samman i folkbokföringen även om en familjemedlem av något skäl tillbringar sin dygnsvila på annan plats än övriga. Om en familjemedlem (make/ maka eller barn) anmäler flyttning från familjen kan flyttningsanmälan behöva utredas särskilt. För att avgöra om det rör sig om en sådan typ av flyttningsärende behövs, förutom uppgift om vårdnadshavare, även uppgift om civilstånd. Eftersom folkbokföring sker på fastighet behöver skattemyndig- heterna också kunna kontrollera vilka som är folkbokförda på fastigheten.

De nuvarande reglerna om terminalåtkomst för skattemyndigheterna infördes i samband med att huvudmannaskapet för folkbokföringen ändrades för något år sedan. Sedan erfarenheter nu vunnits av den nya organisationen och av den nya lagens tillämpning bör detta inte utgöra hinder mot förändringar i åtkomstmöjligheten för skattemyndighetemas folkbokföringsverksamhet. Vad som anförts från skatteförvaltningen talar för att skattekontorens terminalåtkomst för personer som är bosatta utanför kontorets verksamhetsområde även bör avse uppgift om vårdnads— havare, civilstånd och folkbokföringsfastighet. Uppgift om vårdnadsha- vare kan inte anses känslig från integritetssynpunkt. För tillvaratagande av barnets intresse framstår det som naturligt att skattekontoret enkelt kan kontrollera att flyttningsanmälan för barnet görs av behörig(a) företrädare för barnet. Inte heller uppgift om civilstånd eller folkbokföringsfastighet kan anses känslig. Med hänsyn till vad som sagts föreslår utredningen att skattekontoren får tillgång till de begärda uppgifterna genom terminalåt- komst till aviseringssystemet.

Polismyndigheterna utnyttjar SPAR dels för utfärdande av pass och dels som ett allmänt kontroll- och upplysningsregister i olika typer av polisiära

ärenden. Bl.a. används taxeringsuppgiftema i SPAR som underlag för fastställandet av dagsbotsbelopp. Polismyndigheterna har terminalåtkomst till SPAR. Utredningen har inte anledning att ifrågasätta att polismyndig- heterna i sin verksamhet behöver ha tillgång till de uppgifter om befolk- ningen som myndigheterna nu har genom åtkomsten till SPAR. Det kan dock ifrågasättas om inte behovet bör tillgodoses genom att polismyndig- heterna får inrätta och föra egna register för polisverksamheten. Det kan noteras att Rikspolisstyrelsen i dagsläget för särskilda register kiutna till SPAR över bl.a. utländska medborgare, historik från SPAR oci. familje- bildning m.m., vilka register styrelsen för med stöd av särskilda tillstånd från Datainspektionen.

Polismyndigheterna använder personbevis i stor omfattning. Personbe- vis för pass till barn under 18 år utgör den största gruppen personbevis. Pass för vuxna utfärdas normalt utan att personbevis behöver företes. Identitetsuppgifter och uppgift om svenskt medborgarskap inhämtas i stål- let från SPAR. Enda skälet till att personbevis krävs för barn är att uppgift om vårdnadshavare inte finns i SPAR. Om polismyndigheterna får terminaltillgång till denna uppgift skulle antalet personbevs minska med ca 300 000 årligen. Med hänsyn till vad som sagts om polisens behov av uppgifter om befolkningen och om utfärdandet av pass för barn föreslår utredningen att polismyndigheterna får ha motsvarande termina- låtkomst till aviseringssystemet som till SPAR:s folkbokföringsuppgifter samt också till uppgiften öm vårdnadshavare för barn. Aviseringssystemet kommer inte att innehålla SPAR:s motsvarigheter till taxeangs— och fastighetsuppgifter. Det uppgiftsbehovet kan tillgodoses genom att polismyndigheterna — liksom tullmyndigheterna — bereds tillgång till uppgifterna ur skatteregistret.

Den modell för författningsreglering av den viktiga åtkomstfiågan som utredningen föreslår innebär att varje myndighets rätt att få terminalåt- komst till uppgift om namn, personnummer, adress och avregistrering från folkbokföringen läggs fast i lag medan det överlämnas till regeringen att meddela föreskrifter om ytterligare åtkomst. Utredningen lämnar också ett förslag till sådan förordningsreglering. Inom ramen för utredningsarbetet har dock olika myndigheters åtkomstbehov inte kunnat belysas i detalj. Det fortsatta lagstiftningsarbetet får utvisa om för- ordningsregleringen bör utökas på ett eller annat sätt.

Åtkomst för privata användare

Som nämnts har terminalanslutningen till SPAR stor omfattning inom vissa delar av den privata sektorn, främst hos banker och försäkringsbo- lag. Terminalåtkomsten används i första hand för kontroll av uppgifter om personer som är kunder eller avses bli kunder hos terminalan- vändaren. I enlighet med vad som sagts tidigare är det uppgift om perso- nens adress som är den kanske mest efterfrågade uppgiften. Inom den privata sektorn förkonrrner inte någon motsvarighet till offentlighets— principen. Det innebär att en enskild som ges terminalåtkomst till folk— bokföringsuppgifter inte har någon skyldighet att till andra enskilda lämna ut uppgifter som han har tillgång till.

I frågan om vilka uppgifter som bör göras tillgängliga med hjälp av terminal inom den privata sektorn är i övrigt ungefär samma omständig- heter som för myndigheter att beakta. Det måste särskilt noteras att den pågående privatiseringen inom delar av den offentliga sektorn delvis flyttar gränserna mellan offentlig och privat verksamhet. När det gäller adressförsörjningen och annat tillhandahållande av grundläggande folkbokföringsuppgifter finns det skäl att inte göra någon större åtskillnad mellan myndigheter och privata användare. Med hänsyn härtill föreslår utredningen att även enskild skall kunna ges terminalåtkomst till uppgift om namn, personnummer, adress och avregistrering från folkbokföringen.

Vissa privata företag har emellertid ett starkt behov av ytterligare uppgifter från folkbokföringen. För banker och försäkringsbolag är det i förekommande fall angeläget med uppgift om vårdnadshavare. Banker och försäkringsbolag använder också uppgifter om make/maka. I första hand bör banker och försäkringsbolag få del av angivna uppgifter genom uppdatering av de kundregister som förs av dem i den mån de har rätt att registrera sådana uppgifter i registren. Det kan då ske genom sådant utlämnande som behandlas i nästa avsnitt och fordrar därmed inte åtkomst via terminal. Innan en kundkontakt har utmynnat i ett åtagande gör emellertid banker och försäkringsbolag i dagsläget kontroller med hjälp av SPAR. Denna verksamhet bör fortgå även inom ramen för den nya aviseringsverksamhetcn. Det synes emellertid tillräckligt att terminalåt— komsten för företagen i fråga begränsas till uppgift om vårdnadshavare.

Terminalåtkomsten för privata användare bör författningsregleras på motsvarande sätt som för myndigheter.

5.4.3. Utlämnande på ADB—medium

Som anförts tidigare används folkbokföringsuppgifter till övervägande del för att aktualisera, komplettera och kontrollera personregister som förs med hjälp av ADB hos myndigheter och enskilda. Huvudinriktningen på verksamheten med tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter bör också vara att tillgodose detta behov, som i stor omfattning är koncentrerat till adressuppgifter. För att tillhandahållandet skall ske enkelt och snabbt är det nödvändigt att uppgifterna i fråga i första hand överförs från folkbokföringen till andra register med hjälp av ADB, dvs. på diskett, magnetband m.m. Samtidigt måste tillhandahållandet ske med beaktande av skyddet för den enskildes personliga integritet.

Vilka folkbokföringsuppgifter som skall lämnas ut på ADB-medium till olika register och användare måste naturligtvis vara starkt kopplat till att det föreligger ett verkligt behov av uppgifterna hos mottagaren. Ut- redningen har övervägt olika modeller för hur utlämnandet skall kunna styras och regleras. En variant är att — efter mönster från 8 & SPAR- förordningen — slå fast vilka myndigheter och enskilda som får nyttja aviseringssystemet i nu aktuellt avseende. Detta kan kompletteras med en uppräkning, exempelvis i förordning, av exakt vilka uppgifter som får lämnas ut på ADB till olika användare. Utredningen har emellertid avvisat sådana detaljstyrande modeller som allt för byråkratiska och stelbenta.

Det alternativ som utredningen stannat för när det gäller utlämnande av folkbokföringsuppgifter på ADB-medium utgår från att den övervägande delen av uppgifterna inte är särskilt integritetskänsliga. Det måste också beaktas att uppgifterna som registreras inom folkbokföringen har mycket stor aktualitet. Vidare utgår registreringen oftast direkt från ett beslut fattat av annan myndighet eller från en prövning inom folkbokföringen av uppgiftens riktighet. Det medför att folkbokföringsuppgifterna har en hög grad av tillförlitlighet. De nu angivna förhållandena talar för att det finns ett behov både hos användare och registrerade att uppgifterna från folkbokföringen kan få komma till allmän användning, för kontroller och aktualisering av andra register m.m. Utredningen föreslår därför att folkbokföringsuppgifter får göras tillgängliga på ADB-medium för varje användare som själv har rätt att registrera motsvarande uppgift. Det bör gälla oavsett om användaren grundar sin rätt på särskild registerförfatt- ning, tillstånd från Datainspektionen eller enbart med stöd av licens enligt datalagen. I samtliga dessa fall föreslås användaren få del av motsvarande

lblkbokföringsuppgifter som han själv har rätt att registrera för att hålla dessa uppgifter uppdaterade och korrekta. Den sambearbetning av uppgifter mellan olika register som därvid uppkommer bör inte kräva särskilt tillstånd från Datainspektionen.

5.4.4. Gallring av uppgifter

I personbanden sker i princip bortgallring av en uppgift så fort denna ersatts av en ny uppgift. För speciella ändamål, i första hand fram- ställning av röstlängder, sparas dock vissa uppgifter i särskilda filer. Riksaviseringsbandet innehåller endast aktuella ändringsuppgifter och således inte någon historik. För SPAR gäller också principen att registret skall innehålla aktuella uppgifter. En ändrad adress sparas dock tre år tillbaka för kontrolländamål. En person som avlidit eller av annat skäl upphört att vara folkbokförd finns kvar i SPAR under ett år.

Som antytts tidigare är utgångspunkten att folkbokföringens nya aviseringssystem skall innehålla aktuella uppgifter. Avsteg har emellertid gjorts från denna utgångspunkt beträffande personnummer och adresser samt uppgifter om folkbokföringsfastighet m.m. som behövs för framställning av röstlängd. Uppgift om namn, civilstånd, medborgarskap, vårdnadshavare och övriga förhållanden som rör folkbokförda personer skall däremot tas bort ur registret om och när uppgiften ersatts av ny uppgift av motsvarande slag eller när uppgiften inte längre är aktuell. Vad som nu sagts framgår direkt av den föreslagna paragrafen om registerinnehåll.

Reglerna om registerinnehåll ger emellertid inte svar på frågan om vad som skall ske med uppgifter beträffande en person som avlidit eller av annat skäl avregistrerats från folkbokföringen. Det är angeläget att uppgiften om avregistreringen når ut till användare som har uppgifter om personen i sina register. Därmed kan en avliden persons dödsbo undgå att besväras av försändelser och annat som är avsedda för den avlidne och denne kan avföras ur register hos olika myndigheter och enskilda. För att detta skall få fullt genomslag torde det vara nödvändigt att uppgiften om avregistreringen finns kvar i registret under icke obetydlig tid. Utredningen förordar att en från folkbokföringen avregistrerad person kvarstår i aviseringssystemet till utgången av året närmast efter av- registreringen. Det torde vara tillräckligt att systemet under denna tid innehåller de uppgifter som behövs för att hos olika användare identifiera

personen, dvs. uppgifter om namn, personnummer och adress. Övriga uppgifter kan gallras i samband med att uppgift om avregistreringen noteras i systemet.

5 .4.5 Sökbegrepp

När det gäller möjligheterna att bearbeta och göra urval av registerupp— gifter föreligger i fråga om personbanden och riksaviseringsbandet inga föreskrifter som begränsar dessa möjligheter annat än de generella begränsningar som följer av datalagen, nämligen att ett personregister inte får användas annat än i överensstämmelse med sitt ändamål. För SPAR finns förordningsföreskrifter som bl.a. innebär att uppgifter om svenskt medborgarskap och om födelsehemort inte får användas som faktor vid urvalsdragning och att de uppgifter som tillhandahålls vid sådan dragning begränsas till uppgift om namn, adress, personnummer och folkbokföringsort om inte Datainspektionen särskilt medger annat.

Frågan om sökbegrepp för de lokala folkbokföringsregistren ägnades ett särskilt intresse i förarbetena till lagen om folkbokföringsregister. ] prop. 1990/91:53 föreslog regeringen att som sökbegrepp i ett lokalt folkbokföringsregister skulle få användas personnummer, namn, adress, folkbokföringsort, folkbokföring under särskild rubrik, medborgarskap, civilstånd och — med undantag för uppgift om adoptionsförhållande — uppgift om familjerättsligt samband. I propositionen uttalades bl.a. att sökmöjligheterna hade stor betydelse inte minst från integritetssynpunkt och att olika sammanställningar över utländska medborgare kunde vara integritetskänsliga. Efter förslag från konstitutionsutskottet kom med- borgarskap att utgå som tillåtet sökbegrepp med hänvisning till den enskildes integritetsintresse (bet. 1990/91:KU4y s. 42).

Även om sökbegreppen för de lokala folkbokföringsregistren kan vara vägledande även för aviseringssytemet måste man vara klar över att aviseringsverksamheten ställer vissa särskilda krav på sökmöjligheterna.

Personnummer och namn är grundläggande uppgifter som måste vara tillgängliga för sökning, både i skattemyndighetemas handläggning av ärenden enligt bl.a. folkbokföringslagen och hos olika användare av folkbokföringsuppgifter. Detsamma gäller adressuppgiften som också är av särskilt intresse för direktreklamändamål. Inget bör hindra att del av personnummer, exempelvis födelsetid, eller del av adress används som sökbegrepp.

Uppgift om medborgarskap är alltså inte tillåtet sökbegrepp i de lokala folkbokföringsregistren medan SPAR har den konstruktionen att uppgift om svenskt medborgarskap inte får användas vid urvalsdragningar. I ett allmänt aviseringssystem som bl.a. skall tillgodose myndigheters behov av grundläggande folkbokföringsuppgifter kan medborgarskap inte undvaras som sökbegrepp. Exempelvis behövs uppgift om medborgarskap som utgångspunkt vid den avisering som uppdaterar polismyndigheternas register över utländska medborgare, vilket register förs enligt ett särskilt tillstånd. Det torde också vara ofrånkomligt att medborgarskapsuppgiften används som grund för regelbundna aviseringar till i första hand Invandrarverket. Såvitt utredningen funnit kan dock sökmöjlighetema beträffande medborgarskap begränsas till att avse svenskt eller övrigt, vilket medför att det inte är tillåtet att söka på ett visst utländskt medborgarskap. Det innebär således endast två sökvariabler i fråga om medborgarskap och medför den fördelen ur integritetssynpunkt att utlänningar som är medborgare i ett visst bestämt land inte kan sökas fram med ledning av medborgarskapet. På motsvarande sätt som för de lokala folkbokföringsregistren finns det inte skäl att i ett nytt aviserings- system tillåta sökning på uppgift om födelsehemort och födelseort.

Vid urvalsdragningar för direktreklamändamål används uppgift om barns ålder som sökbegrepp. Som framgår av avsnitt 5.5 föreslår utredningen att verksamheten med urvalsdragningar, som i stor om- fattning sker för reklamändamål, får fortsätta ungefär på det sätt som sker i dag. Därmed bör inte heller bearbetningsmöjlighetema påtagligt förändras utan uppgift om åldern på en vårdnadshavares barn bör även i fortsättningen få användas för urval. För detta behövs dock inte någon annan sökvariabel än uppgift om barns ålder (som framgår av person- numret). Sedan knyts vårdnadshavaren till respektive barn utan att vårdnadshavaren behöver användas som sökbegrepp.

Sökmöjligheterna i det framtida aviseringssystemet för tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter föreslås reglerade i lag på motsvarande sätt som gäller för de lokala folkbokföringsregistren.

5.5. Urvalsmöjligheter efter inkomst och fastighetsinnehav

SPAR innehåller förutom folkbokföringsuppgifter även uppgifter från register för inkomst- och fastighetstaxering. Dessa uppgifter lämnas för närvarande ut endast till polis- och tullmyndigheter. Uppgifterna används i övrigt endast som kriterium för urvalsdragningar.

Om möjligheterna för företag att få göra urval efter inkomst och fastighetsinnehav försvinner torde detta inte få någon betydande verkan. Det finns dock osäkra faktorer som gör det svårt att förutse effekterna av en sådan förändring. För närvarande uppges ca 900 urvalsdragningar per år ske med ledning av inkomst eller fastighetsinnehav. I en del av dessa fall skulle företaget troligen avstått från att direktmarknadsföra sin produkt om inte dessa urvalsmöjligheter hade varit tillgängliga. I andra fall skulle företagen med ledning av de tillgängliga urvalskriteriema ha försökt att ringa in sin målgrupp. Effekterna i det senare fallet kan bli ökade marknadsföringskostnader eftersom fler försändelser måste sändas ut.

Möjligheterna till urval av personer efter inkomstförhållanden och fastighetsinnehav för direktmarknadsföringsåtgärder av olika slag ger många företag möjlighet att till låg kostnad komma i kontakt med presumtiva kunder. Personer som ändå inte är tänkbara kunder slipper ointressanta erbjudanden. Om möjligheterna att få uppgifterna avskaffas kan företagen tänkas agera på olika sätt. En väg är att sprida säljerbju- danden på ett mindre selektivt sätt genom oadreserad reklam. Även oadresserad reklam kan i vissa fall distribueras till rätt målgrupp genom geografiskt urval. Till exempel delas reklam för braskaminer eller trädgårdsmöbler ut endast i villaområden. I viss män kan hushållen även skiktas ekonomiskt efter adresser.

Marknadsföring sker alltmer genom reklam i TV. Nya lokala kanaler öppnar möjligheter även för mindre eller lokalt verksamma företag att utnyttja detta medium.

Det är omöjligt att göra en generell bedömning av om hela marknadens storlek för en viss produkt påverkas av att möjligheterna till urvals- baserad direktmarknadsföring inskränks. En sådan ordning innebär att samma regler gäller för alla företag. Kostnaderna för marknadsföringsåt- gärdema kan dock antas stiga vilket innebär att konsumenten får betala ett högre pris.

Bland branscher som i stor utsträckning utnyttjar direktmarknad— föringsåtgärder grundade på uppgifter ur SPAR märks förlags— postorder, bank/finans, bensin/olje— och försäkringsbranscherna.

Marknadsföringsåtgärder får antas ha en marginell effekt på den totala försäljningen av vardagliga och välkända nödvändighetsvaror som baslivsmedel, bensin och hygienartiklar. När det gäller varor och tjänster av mer umbärlig typ kan å andra sidan marknadsföringsåtgärder vara helt avgörande för om en viss produkt överhuvudtaget skall vara lönsam att producera och försälja. Det senare kan sannolikt vara fallet med exempelvis försäkringar och böcker.

Inskränkningar av de nuvarande möjligheterna att få urvalsdragningar för direktmarknadsföring kan antas få följande effekter;

— minskad total försäljning i vissa branscher, bl.a. inom den kulturella sektorn — ökade svårigheter för den enskilde att undgå reklamförsändelser eftersom en större andel kommer att distribueras oadresserad — ökade marknadsföringskostnader med ökat pris i konsumentledet som följd.

Möjligheterna att göra urval för direktreklamändamål efter inkomst och fastighetsinnehav utnyttjas normalt för att minska antalet utsända reklamerbjudanden. Om möjligheten upphör kommer marknadsför- ingskostnaderna för vissa företag och därmed priset som konsumenten måste betala att öka. Fler personer kommer att få reklamförsändelser som de inte är intresserade av.

Datainspektionens tillstånd erfordras för att få inrätta och föra person- register som innehåller uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den registeransvarige som följer av medlemskap, anställning, kundförhållande eller något därmed jämförligt förhållande (2 & datalagen). Enligt 3 a & datalagen får sådant tillstånd meddelas endast om särskilda skäl föreligger. Presumtionen är att tillstånd inte ges. Direktreklam är en företeelse i samhället som statsmakterna accepterar. Just inrättandet av SPAR är ett uttryck för detta. Ändamålet med direktreklamregister är därför enligt Datatinspektionens uppfattning sådant att det finns särskilda skäl att bevilja tillstånd för sådana register. Den restriktiva hållningen i andra fall till enskilda register har bl.a. motiverats med att företag och andra kan utnyttja SPAR. Om de nuvarande möjligheterna till urvalsdragningar inskränks kommer efterfrågan på

privata register att aktualiseras. Vidare kommer efterfrågan på uppgifter ur andra myndighetsregister att öka. Som exempel på myndighetsregister ur vilka uppgifter får försäljas kan nämnas bilregistret och inskrivnings- registret.

Uppgifter ur folkbokförings— och skatteregister m.m. kan hämtas manuellt och ADB-registreras av företagen. En förutsättning för det sistnämnda är dock att erforderliga tillstånd för detta föreligger enligt datalagen. Kostnaderna för att upprätta och utnyttja privata ADB—register över befolkningen för direktreklamändamål, i den mån tillstånd till sådana register överhuvudtaget kan påräknas, kommer därvid att bli väsentligt högre än de nuvarande avgifterna för uttag ur SPAR. Om uppgifter till sådana privata register hämtas från en myndighets register med stöd av offentlighetsprincipen i form av en utskrift måste sedan en ADB- registrering ske. En sådan registrering - som i och för sig kräver tillstånd - kan ske helt manuellt eller med hjälp av maskinell inläsning s.k. scanning. Vid alla typer av ADB-registrering uppkommer erfaren- hetsmässigt felaktigheter. Vidare blir möjligheterna att hålla uppgifterna aktuella i ett privat befolkningsregister betydligt sämre. Om löpande avisering av nya adresser m.m. från folkbokföringen inte sker leder detta till att registerkvaliteten snabbt försämras. En allmänt vedertagen uppskattning är att 20 % av namn- eller adressuppgifterna i ett adress- register ändras på ett år.

Om ett enda register kan förse näringslivet med tillförlitliga och användbara uppgifter är det troligt att intresset av att inrätta och använda andra register är litet. Detta ökar i sin tur möjligheterna för den enskilde att få genomslag för en önskan om att slippa direktadreserad reklam. Utredningen finner att fördelarna med försäljning av namn— och adressuppgifter hämtade ur folkbokföringsregistren överväger de integritetsrisker som verksamheten kan medföra. Utredningen föreslår därför att möjligheterna till urvalsdragningar efter inkomst och fastig- hetsinnehav behålls.

Urval av personer ur ett aviseringsregister efter inkomst och fastig- hetsinnehav kan ske genom samkömingar med skatteregistret utan att aviseringsregistret behöver innehålla dessa uppgifter.

5.6. Ett centralt register för avisering m.m.

Utlämnandet av folkbokföringsuppgifter sköts idag via två olika centrala register, riksaviseringsbandet och SPAR. Dessutom finns ett centralt referensregister.

Riksaviseringsbandet innehåller de ändringsuppgifter som den aktuella veckan hämtats från samtliga länsvis förda personband och förs av skattemyndigheten i Västernorrlands län. Riksaviseringsbandet förser veckovis ett antal myndigheter, inklusive SPAR-nämnden, med för- ändringar i folkbokföringsregistren.

Det centrala referensregistret innehåller uppgifter om alla personer som är eller har varit folkbokförda eller som annars har tilldelats person- nummer. Referensregistret innehåller uppgift om personnummer och grunden för tilldelningen av personnummer. Vidare finns i registret de uppgifter som senast registrerats i ett lokalt folkbokföringsregister om namn och avregistrering samt från vilket lokalt register uppgifterna hämtats. Referensregistret uppdateras varje dygn med uppgifter från de lokala folkbokföringsregistren. Registeransvaret för det centrala referens- registret innebär att varje skattemyndighet är ansvarig för de uppgifter som kommer från den egna myndighetens lokala register, däremot har Riksskatteverket inte ett registeransvar (jfr prop. 1990/91:53, SkU9).

Den nuvarande ordningen innebär att en person som är registrerad i ett lokalt folkbokföringsregister därigenom registreras i ytterligare fyra olika register: referensregistret, länets personband, riksaviseringsbandet och SPAR. Dessa fyra register har olika aktualiseringstillfälle för samma registerändring. När en person flyttar från ett skattekontors verksam- hetsområde till ett annat inom samma län registreras flyttningen hos det lokala skattekontoret i inflyttningsorten sedan den nya bosättningen fastställts. Uppgifterna i referensregistret om skattekontorstillhörighet ändras därefter följande natt. Efter en till sju dagar överförs de nya uppgifterna till personbandet. Ändringarna i länets personband samman- ställs någon dag senare till ett riksaviseringsband. Ändringarna i riksaviseringsbandet överförs slutligen till SPAR och övriga centrala aviseringsmottagare.

Om en person exempelvis först flyttar och strax därefter ändrar namn kan nuvarande registersystem medföra att de fyra registren samtidigt innehåller tre olika versioner av personens grundläggande personuppgifter (gammal registreringsort och gammalt namn, ny registreringsort och gammalt namn, ny registreringsort och nytt namn).

En viktig aspekt när det gäller skyddet för den personliga integriteten är att de uppgifter som registreras om en person är aktuella och korrekta. En annan viktig faktor är att det är lättare för de registrerade att få en felaktig registeruppgift rättad ju färre register som förs. Dessa för- hållanden talar starkt för att den framtida aviseringen och även annat tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter bör ske från ett enda register.

Det kan verka naturligt att skapa ett centralt aviseringsregister genom att utvidga innehållet i det centrala referensregistret och inte upprätta ytterligare ett centralt befolkningsregister inom folkbokföringen. Följande faktorer talar emellertid för att referensregistret behålls som ett separat register.

Det centrala referensregistret utgör i första hand ett hjälpmedel för att förmedla uppgifter mellan olika lokala folkbokföringsregister i samband med handläggning av folkbokföringsärenden eller utfärdande av utdrag och bevis.

Det centrala referensregistret och de lokala folkbokföringsregistren utgör ett integrerat systern. När referensregistret inte är i drift kan ändringar i de lokala folkbokföringsregistren inte registreras. Inte heller kan registerutdrag (personbevis m.m.) skrivas ut eftersom dessa ofta skall innehålla uppgifter som måste hämtas ur referensregistret. Det är därför från driftsäkerhetssynpunkt olämpligt att anordna terminalåtkomst för utomstående användare till referensregistret. Dessutom ingår referens- registret med sina nuvarande funktioner i den grundläggande ADB- verksamhet som under överskådlig tid kommer att handhas av RSV Dataservice. För att driften av en ny aviseringsverksamhet skall kunna upphandlas i konkurrens krävs därför att denna sköts från ett register som är skilt från det nuvarande referensregistret.

Av dessa skäl föreslår utredningen att referensregistret behålls i sin nuvarande form och att ett separat aviseringsregister inrättas.

5.7. Vilken myndighet skall ha ansvaret för aviseringsregistret

Ett registerändamål för de lokala folkbokföringsregistren är tillhandahål- lande av folkbokföringsuppgifter som myndigheterna behöver för att fullgöra sin verksamhet (2 5 4 lagen om folkbokföringsregister). Det centrala referensregistret får däremot inte användas för tillhandahållande

av folkbokföringsuppgifter. Detta är en följd av att frågan om ett framtida aviseringssystem sköts på framtiden vid genomförandet av det datorisera— de folkbokföringssystemet.

Bestämmelser om registeransvar finns i l & datalagen. Där anges att med registeransvarig avses den för vars verksamhet registret förs, om han förfogar över registret. Den som kan påverka registrets innehåll samt överföra det till läsbar form anses förfoga över registret. Med registeran- svaret följer en rad skyldigheter enligt 7—14 åå datalagen. Bl.a. har den registeransvarige en ovillkorlig skyldighet att rätta felaktiga eller missvisande uppgifter i registret.

Av regleringen i datalagen följer att registeransvaret för ett aviserings- register utformat enligt utredningens förslag kommer att ligga hos Riksskatteverket. Några skäl att avvika från denna reglering har utredningen inte funnit.

Ett centralt aviseringsregister skall förse alla myndigheter med erforderliga folkbokföringsuppgifter. Registret skall exempelvis lämna uppgifter till Värnpliktsverket, polismyndigheterna och Riksförsäkrings- verket samt utgöra underlag för upprättande av röstlängder och grund— handlingar för ransoneringskort. Ansvaret för det register som förser dessa samhällsviktiga funktioner med uppgifter om befolkningen bör ligga hos den myndighet inom vars verksamhet uppgifterna samlas in och som har erforderliga resurser att fungera som beställare av ADB-drift och själv äger erforderliga program och system. SPAR-nämnden, som inrättades tillfälligt 1986 med uppgift att vara huvudman för SPAR i avvaktan på förslag från dåvarande data- och offentlighetskommittén, har aldrig varit avsedd för att ha en sådan funktion.

Registeransvaret för såväl folkbokföringsregistren som skatteregistren ligger numera helt inom skatteförvaltningen. De överväganden som låg bakom inrättandet av SPAR som ett fristående register är inte längre aktuella. När SPAR inrättades låg ansvaret för de lokala kyrkoböckerna hos pastorsämbetena medan ansvaret för de regionala personbanden och skattebanden låg på länsstyrelserna. Vidare var ADB-tekniken då en angelägenhet för specialister som inte fanns allmänt tillgängliga hos myndigheterna. Tillhandahållandet av folkbokföringsuppgifter till användare är en och samma verksamhet även om den sker i olika former och på olika media. Det finns numera inga bärande skäl för att ha en särskild myndighet utanför skatteförvaltningen som mellanled för tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter. Registeransvaret för ett allmänt centralt aviseringsregister bör därför ligga inom skatteförvalt—

ningen. En annan fråga är att det allmänna inte bör driva sådan verksam— het som lika gärna kan utföras av privata företag. Detta tillgodoses genom den redan nu av Riksskatteverket tillämpade ordningen med upphandling av ADB-tjänster.

5.8. En nämnd för urvalsdragningar

Utredningens förslag är att Riksskatteverket skall vara registeransvarig för det centrala aviseringsregistret. Riksskatteverket leds av en styrelse med bl.a. parlamentariker. Riksskatteverkets styrelse har emellertid inte sådana arbetsformer att det vore praktiskt möjligt att behandla frågor om urvalsdragningar där.

Det är angeläget att verksatnheten med urvalsdragningar för bl.a. direktreklam sköts så att den personliga integriteten skyddas och tillfredsställande etiska principer kan tillämpas. Det måste stå klart att det är den registeransvariga myndigheten som avgör om den skall utföra ett uppdrag.

En möjlighet att åstadkomma ett parlamentariskt inflytande på uppgifts- försäljningen är att inrätta en särskild nämnd inom Riksskatteverket med befogenhet att besluta i dessa ärenden. Exempel på sådana beslutande organ inom myndigheter för vissa uppgifter finns, t.ex. sjömansskatte- nämnden inom Riksskatteverket. Enligt förslag i betänkandet (SOU 1993:58) Effektivare ledning i statliga myndigheter, s. 58 bör sådana beslutande organ kunna inrättas även i framtiden om de avser en mindre del av myndighetens verksamhet. Inrättandet av en nämnd innebär inte att myndighetschefens ansvar för den totala verksamheten väsentligt ändras.

Bestämmelser om en beslutande nämnd för frågor om urvalsdragningar bör tas in i Riksskatteverkets instruktion.

Nämndens arbetsuppgifter bör begränsas till urvalsdragningar som begärs av enskilda. Myndigheter tillhandahålls också folkbokföringsupp- gifter efter vissa urvalsfaktorer. Exempelvis sker utlämnande av uppgifter om personer i olika åldersgrupper till vämplikts— och skolmyndigheter. Vid sådant utlämnande föreligger inte de risker för integritetsintrång som gör sig gällande vid olika bearbetningar för kommersiella ändamål. Urval som begärs av myndigheter föreslås därför undantagna från nämndens verksamhetsområde och bör således, på motsvarande sätt som nu sker,

handläggas enligt den registeransvariga myndighetens ordinarie be- slutsordning.

6 Avgifter för aviseringar, uttag m.m.

De elva centrala myndigheter, samt vissa lokala organ, som idag får uppgifter via riksaviseringsbandet med stöd av 8 & SPAR-förordningen erlägger inga avgifter för detta. Inte heller för centralt gjorda kategoriut- tag till myndigheter tas avgifter ut.

För uttag som görs ur personbanden tas avgifter ut enligt lokal praxis grundad på principer som framgår av propositionen (1990/91:60) om offentlighet, integritet och ADB, s. 53 f. De olika skattemyndighetemas tolkning av möjligheterna att ta avgifter torde variera avsevärt.

Utnyttjandet av SPAR får vara avgiftsbelagt enligt 11 & SPAR-för- ordningen. Uttrycket avgift i statsrättslig mening avser en ekonomisk ersättning som ges till ett offentligt organ enligt grunder som anges i lag eller med stöd av lag regleras i en förordning eller genom beslut av myndighet. Några närmare bestämmelser - förutom de allmänna bestämmelserna i avgiftsförordningen — om fastställande av avgifter för utnyttjandet av SPAR har inte lämnats.

De nuvarande skiftande ekonomiska villkoren för tillgång till folkbok— föringsuppgifterna är inte grundad på en sammanhållen avvägning av hur kostnaderna bör fördelas.

Det finns inte anledning att tillämpa olika ekonomiska vilkor för att förse de offentliga organen med folkbokföringsuppgifter. Kostnaderna för att tillhandahålla uppgifter varierar starkt beroende på i vilka former och på vilket medium uppgifterna lämnas. Avgifterna bör självfallet utformas med hänsyn till detta.

Utredningen föreslår därför att allt utnyttjande av aviseringsregistret skall vara avgiftsbelagt. Avgifterna bör fastställas av regeringen eller av en myndighet som regeringen bestämmer. Utgångspunkten bör vara att kostnaderna för verksamheten täcks. Detta innebär att en försäljning av uppgifter skall ske även till de myndigheter som hittills kostnadsfritt försetts med uppgifter om inte regeringen bestämmer annat. Sådana undantag kan komma i fråga av praktiska skäl beträffande visst upp- giftslämnande för centrala samhällsfunktioner.

Avgifterna bör vara helt beroende på i vilken omfattning myndigheten får uppgifter ur aviseringsregistret. En sådan avgiftsfinansiering är den bästa vägen för att undvika onödig registrering av personuppgifter. En myndighet måste då hela tiden väga behovet av viss uppgift mot andra behov och pröva om det finns möjligheter att sköta verksamheten utan den avgiftsbelagda aviseringen. Om avisering av folkbokföringsuppgifter är en "fri nyttighet" för användaren finns inga incitament för prövning av behovet.

7. Anmälningar och underrättelser till folkbokföringen

Den som har flyttat eller ändrat postadress skall anmäla detta inom en vecka till en skattemyndighet, en allmän försäkringskassa eller ett postkontor (24 & folkbokföringslagen). Anmälan skall göras skriftligt (23 å folkbokföringslagen). För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnandshavare. Den som fyllt 16 år har dock rätt att själv göra anmälan (30 & folkbokföringslagen).

Postverket (Posten) tillhandahåller en kombinerad blankett för anmälan till skattemyndigheten om flyttning och begäran om eftersändning. Cirka 85 % av flyttningsanmälningama görs på denna kombinerade blankett. När den kombinerade blanketten infördes 1971 medförde detta en avsevärd förbättring av anmälningsfrekvensen till folkbokföringen. Sedan dess har dock anmälningsfrekvensen åter gått ner. Detta har av flera myndigheter bedömts bero på att Posten infört en avgift för eftersändning även vid definitiv flyttning. Genom att anmälan om flyttning och begäran om eftersändning görs på samma blankett har allmänheten ibland fått uppfattningen att anmälan om flyttning är avgiftsbelagd.

Flyttningsanmälningarna till Posten vidarebefordras till ett skattekontor. För detta bestyr får Posten en ersättning direkt över statsbudgeten. Ersättningen är i storleksordningen 5 miljoner kronor per år.

Postverket ombildades den 1 mars 1994 till ett av staten ägt bolag, Posten AB. Postal verksamhet kommer då att regleras av Postlagen (1993: 1684). Möjligheten att lämna flyttningsanmälan till ett postkontor (25 & folkbokföringslagen) ändrades i samband därmed till att avse ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer.

I RRVs rapport Fel data kostar (F l992:2) pekar utredarna på att ett hinder för att få tillfredsställande adresskvalitet i folkbokföringsregistren är att det saknas ett komplett referensregister över postadresser. Ett sådant skulle kunna användas för kontroll vid registrering av adresser i folkbokföringen.

I folkbokföringssystemet finns automatisk kontroll avseende vissa typer av adresser. För adresser till fastigheter inom postens A—orter (tätorter) finns exempelvis i allmänhet s.k. bekräftade adresser inlagda i folkbok-

föringssystemet. Vid registrering av en inflyttning till en sådan fastighet kan därför maskinell kontroll ske av att gatuadress, postnummer och postort stämmer överens och att gatu— och ortnamnet är rätt stavat.

Det finns inte möjligheter till en sådan kontroll när det gäller adresser på andra orter och av andra typer av adresser än gatuadresser.

Folkbokföringsregistren innehåller en hel del felaktigheter som upp— kommit genom att Posten ofta ändrat postnummerindelningen. Postnumret har inte på ett riktigt och fullständigt sätt kunnat föras in i folkbokfö- ringsregistren av olika tekniska skäl. Denna typ av felaktigheter kan minskas, dels genom att de tekniska förutsättningarna utvecklas genom samarbete mellan Posten och Riksskatteverket, dels genom att antalet postnummerändringar hålls nere.

I folkbokföringens ADB—system finns samtliga (bebyggda) fastigheter i fastighetsregistret registrerade oavsett om någon person för närvarande är folkbokförd där eller inte. Tekniskt kan en person folkbokföras endast på en fastighet (fastighetsbeteckning) som existerar inom det aktuella området (församlingen) enligt fastighetsregistret. En person kan på detta sätt visserligen folkbokföras på fel fastighet men inte på en fastighet som inte finns eller med en fastighetsbeteckning som är förvanskad.

Postnumren är för närvarande en intern angelägenhet för Posten. Beslut om postnummer och ändringar av postnummer fattas av Posten utifrån Postens verksamhetsmässiga kriterier. Postnumren har emellertid med tiden fått en betydande användning som en sorts allmän administrativ indelning jämsides med indelningen i län, kommuner och församlingar. Kostnaderna för postnummerändringar uppstår i huvudsak på andra håll i samhället, t.ex. på skatteförvaltningen för registrering i folkbokförings- registren.

I propositionen (1993/94:38) Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m. föreslås att regeringen bemyndigas att träffa avtal med Posten AB om postnummersystemet. Detta skulle bl.a. innebära en skyldighet för Posten att informera om förändringar som planeras i god tid före genomförandet.

Posten har ibland ändrat postnummerindelningen på ett sådant sätt att ändringarna inte kunnat genomföras maskinellt i folkbokföringsregistren på ett säkert sätt. En viktig del i ett avtal med Posten AB om post- numrnersystemet är därför att i detalj reglera hur ändringar skall genomföras rent tekniskt. En grundförutsättning för en god adresskvalitet är att entydig information om postnummerändringarna lämnas på ADB- medium. Informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att den kan

användas för maskinell uppdatering av folkbokföringsregistren. Det bör inte krävas en manuell utredning i enskilda fall för att fastställa om en viss adress fått ändrat postnummer.

På postmarknaden finns för närvarande förutom Posten ytterligare en operatör, nämligen CityMail. Mellan Posten och CityMail har rått oenighet i vissa frågor, framför allt beträffande systemet för adressän- dringar, eftersändringar och postboxar. Från CityMail:s sida har anförts att den s.k. postala infrastrukturen skall ägas och underhållas av en konkurrensneutral part.

CityMail och Posten har därför kommit överens om att bilda ett gemen- samt ägt bolag, Svensk Adressändring AB (SVAAB). Företaget skall driva ett datorbaserat system för telefonanmälan av adressändringar, begäran om eftersändning och lagring av post m.m. Bolaget skall ägas till 90 % av Posten och till 10 % av CityMail. I policyfrågor skall dock ägarna ha lika beslutanderätt.

Avsikten — från ägarnas sida — är att SVAAB skall bemyndigas att ta emot flyttnings— och adressanmälningar enligt folkbokföringslagen.

Enligt uppgift skall bolaget inte föra egna register över de anmälda adresserna utan endast överföra dessa till postoperatörerna.

Systemet för mottagning av anmälningar om flyttning eller adressän- dring planeras bli följande: Den flyttande ringer till bolagets mottagnings— kontor och anmäler sin nya adress. Från bolaget skickas bekräftelsebrev med inbetalningskort för avgift för eventuell eftersändning av post till anmälaren. Den flyttande skall återsända den skriftliga bekräftelsen till bolaget. För samverkan med skatteförvaltningen har tre olika modeller skisserats.

Ett alternativ innebär att bolaget med sitt bekräftelsebrev bifogar en blankett för anmälan om flyttning som den enskilde sedan på eget initiativ får sända eller lämna till skattekontoret.

Den andra modellen innebär att den ifyllda bekräftelsen till bolaget skall vara kombinerad med anmälan till skattemyndigheten och vid- arebefordras dit av bolaget. Detta alternativ kräver att bolaget be— myndigas att ta emot flyttningsanmälningar enligt folkbokföringslagen. Bolaget avser att fylla i bekräftelsen/anmälningsblanketten med person— och adressuppgifter som kontrollerats mot SPAR.

Det tredje alternativet innebär att den skriftliga bekräftelsen stannar hos bolaget och att informationen om den nya adressen lämnas över till skatteförvaltningen på ADB—medium (via en förbindelse). Även denna

metod förutsätter ett bemyndigande för bolaget att ta emot flyttningsan— målningar.

Innan beslut fattas i ett flyttningsärende måste dels konstateras om formkraven för anmälan är uppfyllda (vårdnadshavares anmälan för barn m.m.) Vidare måste undersökas om det föreligger sådana omständigheter som bör medföra att den flyttandes uppgifter undersöks ytterligare innan beslut fattas. Denna prövning kan inte göras utan tillgång till den anmälan som den flyttande fyllt i. Prövningen är ett sådant led i skattemyndig- hetens myndighetsutövning som inte bör läggas på ett bolag. Det föreslagna alternativet att uppgifter om nya adreser lämnas enbart på ADB-medium från adressändringsbolaget till skatteförvaltningen bör därför inte genomföras.

l handläggningen av ett flyttningsärende utgör arbetet med att registrera den nya adressen en närmast försumbar del av hela handläggningen.

De fördelar som samordningen av flyttningsanmälningar till skattekon- toren och begäran hos Posten om eftersändning ursprungligen medförde har begränsats genom avgiften som lagts på eftersändning. Erfarenheterna visar att tiden för hanteringen av en flyttningsanmälan hos Posten genomsnittligt uppgår till en vecka. Adressändringsbolaget kommer inte att ha bättre möjligheter att kontrollera anmälda adresser än skattekonto- ren. Den viktigaste faktorn när det gäller att uppnå en god adresskvalitet i folkbokföringsregistren är att så snabbt som möjligt få in flyttningsan- mälan till skattekontoret samt att skattekontoren har tillgång till ett korrekt och aktuellt referensregister över korrekta postadresser.

8. Aviseringsmarkeringar

I personbanden ingår följande uppgifter som har karaktär av aviserings— markeringar:

— Vapenregistermarkering (markering som visar att ändringar skall aviseras till polismyndighets vapenregister) -— Sjömansregistrering (markering som anger att personen är registrerad i sjömansregister eller registrerad som sjömansskattes- kyldig vilket medför att avisering skall ske till sjömansregistret) — CFD-markering (används endast initialt vid beställning av perso- nuppgifter för en person som inte tidigare är registrerad hos CFD) — Vägverksmarkering (används endast för nyuppläggning) — Värnpliktskod (innehåller information om en persons värnpliktsför- hållanden men används endast som markering av att ändringar skall aviseras till Värnpliktsverket)

Beträffande samtliga nu nämnda markeringar kan sägas att de inte är några folkbokföringsuppgifter. Den nuvarande utformningen är en kvarleva av äldre teknik.

CFD— och Vägverksmarkeringarna används endast i samband med nyregistrering av personer i fastighets-, inskrivningsa, bil- och körkorts- registren och kan helt slopas i ett nytt system. Det kan i fortsättningen möjligen finnas behov av att i vissa fall ta in tekniska markeringar, "pliggar" för att märka ut de personer för vilka uppgifter skall lämnas viss mottagare. Dessa pliggar har i så fall samma karaktär som den markering för särskild sekretessprövning som nu finns i de lokala folkbokföringsregistren. En sådan markering är inte en egentlig folkbok- föringsuppgift utan hänförs i folkbokföringsregisterlagen till "de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålet med registret" (8 5 folkbokföringsregisterlagen). Det nya aviseringssystemet bör dock så långt möjligt utformas så att aviseringsmarkeringar inte blir nödvändiga. Det sistnämnda avser särskilt markering för vapeninnehavare

som av bl.a. säkerhetsskäl är direkt olämplig att föra i ett aviserings- register för allmänna ändamål.

9. Sekretess

9.1. Bakgrund

Sekretess innebär förbud att röja en uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att en allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt. I verksamhet som avser folkbokföring eller annan liknande registrering gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs (den s.k. folkbokföringssekretes- sen som regleras i 7. kap 15 5 första stycket första punkten sekretessla- gen). Därigenom kan uppgifter om enskilda personer som förekommer inom folkbokföringsverksamheten hos skattemyndigheterna omfattas av sekretess. Sekretessen är också tillämplig på uppgifter i SPAR och i några andra liknande befolkningsregister.

Inom folkbokföringsverksamheten kan också tillämpning av 7 kap. 14 och 16 55 sekretesslagen aktualiseras.

Jämförd med sekretesskyddet på vissa andra områden erbjuder folk- bokföringssekretessen ett begränsat skydd för den enskilde. Huvudregeln i bestämmelsen är att uppgifterna i folkbokföringsregistren skall vara offentliga. Endast om det av särskild anledning kan antas att ett utlämnande skulle leda till skada eller men kan uppgifterna hemlighållas. Uppgifter som är av särskilt ömtålig art, t.ex. uppgifter om ändrad könstillhörighet och i vissa fall börd kan således skyddas. Mera harmlösa uppgifter som t.ex. uppgift om namn, adress, personnummer, civilstånd och medborgarskap är som regel offentliga. Det kan emellertid finnas tillfällen då även ett utlämnande av en sådan uppgift skall vägras. Så kan t.ex. en adressuppgift hemlighållas på grund av befarad personförföljelse.

Inför folkbokföringsreformen 1991 aktualiserades frågan om sekretess— kyddet för folkbokföringsuppgiftema. Den utredning som lämnade förslag till genomförandet av reformen, och som föreslog både datoriserade lokala folkbokföringsregister och ett centralt aviseringsregister, övervägde ett skärpt sekretesskydd. Utredningen fann emellertid att den rådande sekretessregleringen var tillräcklig genom att den möjliggjorde ett hemlig-

hållande både av känsliga uppgifter och uppgifter som normalt är harm— lösa men som kan behöva skyddas exempelvis vid risk för per— sonförföljelse (SOU l990zl9 s. 159-177). Utredningens bedömning godtogs av de flesta remissinstanser. Några förordade dock ett stärkt integritetsskydd, i första hand genom att föreslå att kravet på "särskild anledning" skulle avskaffas i skaderekvisitet. I propositionen om inrättande av lokala folkbokföringsregister berördes inte frågan om sekretess närmare. Under riksdagsbehandlingen av propositionen togs dock sekretessfrågan upp av flera motionärer som ansåg att sekretess- kyddet var för svagt. Konstitutionsutskottet instämde emellertid i sitt av riksdagen antagna betänkande (bet. l990/91:KU4y s. 43) i utredningens bedömning.

I vissa fall finns det, redan innan en uppgift om en folkbokförd person begärs utlämnad, skäl att anta att uppgiften inte skall lämnas ut. Det gäller bl.a. adresser för personer som är utsatta för hot eller av annat skäl riskerar förföljelse. För denna kategori av personer kan skattemyn- digheten, efter utredning och ofta efter begäran av den enskilde, föra in en särskild markering — sekretessmarkering — i det lokala folkbokför- ingsregistret. Markeringen, som alltså kan sägas vara en sorts var- ningssignal för utlänmande, överförs också till andra register som kan skyddas med sekretess.

9.2. Oförändrad sekretess

Utredningens förslag innebär att antalet register med folkbokföringsupp- gifter tninskar och att endast ett centralt register behövs för att tillgodose samhällets behov av basuppgifter över befolkningen. Det registret kom- mer i princip inte att innehålla fler eller andra uppgifter än de som för närvarande registreras i personbanden, riksaviseringsbandet och SPAR. De uppgifter som lämnas ut vid urvalsdragningar inskränks till namn och adress. Registret kommer i princip endast att innehålla aktuella uppgifter och således inte den historik "från vaggan till graven" som förekommer i de lokala folkbokföringsregistren. Sammantagna innebär utredningens förslag om tillhandahållandet av folkbokföringsuppgifter att uppgifter från folkbokföringen om enskilda kommer att vara bättre reglerade och skyddade än vad som nu är fallet. Därmed medför förslagen inte några sådana förändringar att det med anledning av dessa föreligger något behov av skärpt sekretess.

För några år sedan överfördes folkbokföringsverksamheten från Svenska kyrkan till skattemyndigheterna. Samtidigt datoriserades folkbokföringsverksamheten och innehållsrika lokala folkbokförings- register tillskapades utan att det ansågs erforderligt att skärpa sekretessen. Genom omorganisationen skapades goda förutsättningar för att upp— giftslämnandet även i fortsättningen sker efter den prövning som kan behövas i varje enskilt fall.

Två nyligen avkunnade domar från Kammarrätten i Jönköping kan sägas illustrera hur folkbokföringssekretessen fungerar i praktiken. Det ena ärendet avsåg en begäran från ett inkassoföretag att få ut uppgift om en gäldenärs maka, barn och föräldrar medan det andra gällde en begäran från en släktforskare att få uppgift om bl.a. en vuxen persons biologiska föräldrar. I båda fallen ansåg både de berörda skattemyndigheterna och kammarrätten att folkbokföringssekretessen inte medgav ett utlämnande av begärda uppgifter. Avgörandena tyder på att skattemyndigheterna och förvaltningsdomstolarna tillämpar sekretessbestämmelsema med viss stränghet men ändå på ett sätt som överensstämmer med sekretesslagens förarbeten och tidigare avgöranden från Regeringsrätten. Mot bakgrund av vad som nu sagts och då det inte heller under utredningsarbetet i övrigt framkommit något som talar för att det av andra skäl än utred- ningsförslagen föreligger ett behov av förstärkt sekretesskydd, lämnar inte utredningen något förslag till ändring av sekretessreglema.

10. EU-aspekter

EG-kommissionen antog i september 1990 ett förslag till direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Sedan förslaget behandlats i EG:s ministerråd och EG-parlamentet har EG-kommissionen i oktober 1992 lagt fram ett nytt förslag till direktiv. Förslaget bereds för närvarande inom en arbetsgrupp under EU:s ministerråd.

Det första förslaget utsattes för hård kritik både inom och utom EG. Även det nya förslaget har utsatts för kritik. Den fortsatta behandlingen är därför svår att förutse.

En redogörelse för förslaget finns i Datalagsutredningens slutbe- tänkande En ny datalag (SOU 1993: 10)

Enligt artikel 6 b i förslaget till EG-direktiv skall personuppgifter samlas in för bestämda, uttryckliga och lagliga ändamål och användas på ett sätt som är förenligt med dessa ändamål.

SPAR innehåller uppgifter som hämtas från folkbokföringsregistren, skatteregistren och registren för fastighetstaxering. Uppgifterna i de två förstnämnda registren samlas in för andra ändamål än att lämna uppgifter om adresser.

SPAR-registret fyller ett stort behov bl.a. för företagens adressför— sörjning. Att t.ex. företag som banker och försäkringsbolag på ett smidigt sätt kan hålla sina kundregister korrekta och aktuella genom att förse dem med nya adresser kan knappast anses integritetshotande. För utsändning av reklam m.m. är det till fördel för såväl de enskilda som för företagen att korrekta och aktuella uppgifter om namn och adress finns att tillgå.

Det har ifrågasatts om SPAR-registret i sin nuvarande form är förenligt med de krav som ställs bl.a. i artikel 6 b i förslaget till EG-direktiv.

Att lämna ut uppgifter om namn och adresser m.m. ur folkbokfö— ringsregistren torde däremot inte strida mot artikel 6 b i förslaget till EG- direktiv. Syftet med att föra folkbokföringsregister är ju bl.a. att lämna upplysningar om enskildas namn, adress och civilståndsförhållanden.

11. Ekonomiska konsekvenser

Avisering och annat tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter sker för närvarande som beskrivits på olika sätt.

Folkbokföringsuppgifter tillhandahålls vissa myndigheter via riks- aviseringsbandet. Dessa myndigheter betalar inga avgifter för uppdatering och annan avisering. Kostnaderna för lämnandet av dessa uppgifter bestrids inom anslaget till skatteförvaltningen. Även de mottagande myndigheterna bär dock kostnader för sin hantering.

Många myndigheter utnyttjar SPAR. De avgifter som erläggs särskilt för detta utnyttjande är svåra att särskilja eftersom de myndigheter det gäller i stor utsträckning anlitar DAFA även som servicebyrå för andra tjänster än det egentliga SPAR-tillhandahållandet.

Mot bakgrund av de angivna förhållandena är det inte meningsfullt att ange några kostnader för den nuvarande aviseringsverksamheten.

Enligt direktiven skall en utgångspunkt för utredningens förslag vara att att statens totala kostnader för aviseringsverksamheten hålls på en oförändrad nivå.

Eftersom utredningens uppdrag inte är av ADB-teknisk natur har någon kalkyl av de totala kostnaderna för den framtida aviseringsverksamheten inte kunnat göras.

Förslaget innebär att användarna skall finansiera aviseringssystemets faktiska kostnader genom avgifter. Såvitt det gäller Uppgiftslämnande till privata användare kommer detta därför att vara neutralt i kostnadshänse- ende för staten.

Beträffande tillhandahållandet av uppgifter till myndigheterna är inriktningen av utredningens förslag att kostnaderna för att utföra verksamheten på längre sikt skall bli lägre än för den nuvarande aviseringsverksamheten. Utvecklingen av system, program och drift skall upphandlas enligt gällande regler så att kostnaden minimeras.

12. Säkerhet och sårbarhet

Folkbokföringen är av grundläggande betydelse för den enskildes rättigheter i krig som i fred. Folkbokföringen är också basregister för flera register hos myndigheter med viktiga uppgifter inom totalförsvaret.

Nuvarande datoriserade folkbokföringssystem har underkastats en riskanalys enligt en metod som på sin tid utarbetades på uppdrag av sårbarhetsberedningen. I analysen har ett stort antal problemområden redovisats.

Med ledning av bl.a. analysen och Datainspektionens allmänna råd om ADB-säkerhet har en särskild handlingsplan för ADB-säkerheten upprättats inom skatteförvaltningen.

Riksskatteverket har i samverkan med Överstyrelsen för civil beredskap fastlagt riktlinjer för verksamheten i kris och krig. Dessa är

— att i alla skeden säkerställa själva registerfunktionen — med eller utan datorstöd — att i det längsta i'ett krisskede kunna förse prioriterade myndig— heter med basuppgifter — att i största möjliga utsträckning och under olika slag av störningar säkra skyddet av personlig integritet för enskilda och för grupper av personer — att säkerställa ett fullgott återställande av registren i ett efter- krigsskede.

Riksskatteverket har en planering för att tillämpa manuella rutiner för en viss lokal folkbokföringsverksamhet i ett läge då ADB-driften till följd av störningar inte längre fungerar.

Reguljär avisering av folkbokföringsuppgifter till myndigheter förutsätter emellertid att driften av de lokala folkbokföringsregistren och referensregistret kan fortsätta. Samma krav på skydd mot driftsstömingar till följd av krig och kriser bör ställas på ett nytt aviseringsregister som ställts på de nuvarande registren.

Utredningens förslag innebär att Riksskatteverket får ansvaret för hela aviseringssystemet för folkbokföringsuppgifter. Det ankommer därför på Riksskatteverket att se till att det nya systemet tekniskt utformas så att de uppställda kraven uppfylls.

13 Övergångsfrågor

Genom avisering av folkbokföringsuppgifter via riksaviseringsbandet och SPAR förmedlas stora mängder personuppgifter som är nödvändiga för upprätthållandet av många viktiga samhällsfunktioner. Övergången till avisering och annat tillhandahållande från ett nytt aviseringsregister måste — bl.a. av säkerhetsskäl — ske stegvis. Konstruktionen av ett nytt system kan beräknas ta minst 12 månader. Ett arbete av det slaget kan inte påbörjas innan riksdagen fattat beslut om att inrätta ett aviseringsregister. Avtalet mellan DAFA och SPAR-nämnden om driften av SPAR löper med en uppsägningstid på 18 månader räknat från halvårsskiftena med uppsägningstillfällen i maj och oktober.

Samtliga funktioner som nu utförs av SPAR kan inte övertas av aviseringsregistret omedelbart efter att detta tagits i drift. Under en övergångsperiod kommer således både aviseringsregistret och SPAR vara i drift. Detta aktualiserar frågan om registeransvaret för SPAR under övergångsperioden.

Ett överförande av registeransvaret till Riksskatteverket kan medföra att svårförutsedda komplikationer av juridisk och avtalsmässig art uppkommer.

Ett fullgott underlag för beslut i frågan om registeransvaret för SPAR kommer enligt utredningen mening inte att föreligga innan arbetet med uppbyggnaden av ett nytt aviseringsregister pågått en tid. Utredningen avstår därför att lämna något förslag i den frågan.

14. Författningskommentarer

I första hand berörs lagen om folkbokföringsregister och datalagen av de förändringar som utredningen föreslår. Utredningen lämnar också förslag till ändringar i folkbokföringslagen och skatteregisterlagen. I övrigt torde förslagen föranleda vissa smärre följdändringar i några ytterligare lagar.

Förslagen kräver också en del förordningsändringar utöver de som utredningen presenterat.

Direktiven torde utgå ifrån att ett nytt aviseringssystem skulle kunna tas i bruk den 1 juli 1995. En sådan ordning är emellertid knappast genomförbar. För att undvika störningar för användarna av folkbokfö- ringsuppgifter torde det vara nödvändigt att nyttja riksaviseringsbandet och SPAR parallellt under en övergångsperiod. Det går inte att nu fastställa längden av en sådan övergångsperiod. Utredningen lämnar mot denna bakgrund inte förslag till ikraftträdande av samtliga författnings- förslag.

[. Lag om ändring i folkbokföringslagen

1 5 Vad som definitionsmässigt kan sägas utgöra folkbokföring framgår av avsnitt 3.1. I folkbokföringslagen finns vissa bestämmelser om in- hämtande av personuppgifter. Det väsentliga syftet med detta inhämtande år att utgöra underlag för skattemyndighetens prövning av var en person skall anses bosatt. Regleringen i lagen går huvudsakligen ut på ett fastställande av var en person skall anses bosatt. Folkbokföring innebär emellertid även beslut om att vissa identitetsuppgifter m.m. registreras för den folkbokförde personen. Detta framgår inte klart av paragrafens nuvarande lydelse. Paragrafen bör därför ändras så att det klargörs att folkbokföring innefattar även registrering av personuppgifter. Samtidigt bör det i denna inledande paragraf påpekas att uppgifter som inhämtas i ett bosättningsärende lagras i ADB—register bl.a. för att kunna tillhan- dahållas samt att det finns en särskild lagreglering om detta.

2. Lag om ändring i lagen om folkbokföringsregister

Förslaget till reglering av aviseringsverksamheten innebär att föreskrifter om tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter tas in i lagen om folkbokföringsregister. Lagens rubrik bör ändras så att det framgår att även tillhandahållandet av folkbokföringsuppgifter regleras i lagen.

l % Ändringen utvisar att aviseringsregistret inrättas. De närmare skälen till detta redovisas i avsnitt 5.6. Registrets användningsområden framgår av den föreslagna 4 &.

2 i? När aviseringsregistret inrättas bör det klargöras att de lokala folkbokför- ingsregistren inte skall användas för allmänt tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter utan att sådana uppgifter i första hand skall tillhandahållas med hjälp av aviseringsregistret. Paragrafens jj'ärde punkt föreslås därför ändrad. Vissa typer av underrättelser till andra myndig- heter skall skattemyndigheterna dock alltjämt fullgöra med hjälp av de lokala registren. Bestämmelser om denna uppgiftsskyldighet återfinns i första hand i nuvarande 6-11 55 förordningen (1991:750) om folkbok- föringsregister m.m.

4 5 Det har tidigare sagts att skattemyndigheterna vid ärendehandläggningen enligt folkbokföringslagen och andra författningar bör få använda sig av aviseringsregistret. Detta framgår av paragrafens första stycke. I dagsläget framställs röstlängder med hjälp av personbanden. När dessa avskaffas kommer uppgifter för framställning av röstlängder att lämnas ur aviseringsregistret. Eftersom registerinnehållet avpassats bl.a. för framställningen av röstlängder bör även detta användningsområde anges i ändamålsbeskrivningen.

Aviseringsregistrets funktion av ett register för tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter anges i andra stycket. Föreskrifterna i stycket motsvarar helt ändamålsbestämmelserna för SPAR, vilka i dagsläget finns i 26 å andra stycket datalagen. Eftersom aviseringsregistret skall överta

SPAR:s roll och då även övrigt tillhandahållande ryms inom dessa ändamålsbeskrivningar, föreslås inte någon saklig ändring i bestämmel- serna. Första punkten avser det fall att den som anlitar aviseringsregistret har ett eget personregister. Andra punkten syftar bl.a. på situationer då någon önskar information om exempelvis adresser till för vederbörande på förhand kända personer och skriftligen eller muntligen begär att få uppgifterna. Bestämmelsen utgör också grunden för den terminalåtkomst som regleras närmare i 14 å i förslaget. Enligt tredje punkten kan även aviseringsregistret användas för urvalsdragning. Vid urvalsdragning används vissa registeruppgifter för att ringa in en önskad krets av perso- ner. Urvalsdragningar avser bl.a. uttag av adressuppgifter för direktrekla- mändamål. Särskilda bestämmelser om urvalsdragning finns i 19 å i lagförslaget.

7 & Huvudmannaskapet för aviseringsregistret har diskuterats i avsnitt 5.7. Riksskatteverket har således det fulla registeransvaret enligt datalagen. Därmed ansvarar verket bl.a. för att registret inte används för andra ändamål än vad som följer av 4 5 och för att felaktiga uppgifter rättas. Som framgår av avsnitt 5.8 skall emellertid den del av tillhandahållandet av uppgifter som avser urvalsdragningar till enskilda skötas av en särskild nämnd, Skatteförvaltningens adressnämnd. Nämnden år att betrakta som ett självständigt organ som utför urvalsdragningar efter beställning. Nämnden är däremot inte någon egen myndighet utan ingår i myndig- heten Riksskatteverket. Därför är det alltid Riksskatteverket som beslutar om utlämnande av registeruppgifter enligt tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.

10 & Paragrafen innehåller föreskrifter om vilka uppgifter som skall ingå i aviseringsregistret. Registerinnehållet har närmare diskuterats i avsnitt 5.3. Samma personkrets som förekonuner i referensregistret skall registreras i aviseringsregistret. I förhållande till SPAR innebär detta en viss utvidgning eftersom SPAR innehåller uppgifter om personer som är folkbokförda eller som har skattsedel eller är inskrivna i allmän försäkringskassa. De personer som enligt förslaget kommer att finnas i aviseringsregistret och som i dagsläget inte registreras i SPAR är

personer som har varit folkbokförda eller som tilldelats personnummer utan att vara folkbokförda eller registrerade för beskattning. Uppgifter om sistnämnda personer är i princip begränsade till uppgift om namn och personnummer och efterfrågas i första hand av myndigheter inom polisväsendet och kriminalvården.

De uppgifter som enligt förslaget får registreras i aviseringsregistret överensstämmer väl med uppgifter som får registreras i de lokala folkbokföringsregistren enligt nuvarande 6 &. Till skillnad från de lokala folkbokföringsregistren skall dock i princip endast aktuella uppgifter ingå i aviseringsregistret. Det är en ordning som överensstämmer med vad som nu gäller för SPAR och betyder exempelvis att en uppgift om namn eller civilstånd som ändras skall utgå ur registret och ersättas med den nya uppgiften. Undantag görs dock enligt andra stycket för uppgifter om personnummer och adress samt för uppgifter enligt första stycket 4. Skälet till detta framgår av avsnitt 5.4.4. Uppgift om tidigare personnum- mer skall dock inte redovisas om nytt personnummer fastställts till följd av beslut om könsbyte eller fingerade personuppgifter.

Även sekretessmarkering och direktreklamspärr lagras i registret. Det är emellertid uppgifter som faller under bestärrunelsen i nuvarande 8 5 och därför inte skall tas in i förevarande paragraf. Med stöd av den paragrafen får också tidsuppgifter för olika registrerade förhållanden anges, t.ex. tidpunkt för adressändring.

I aviseringsregistret skall det inte ske någon manuell registrering utan registeruppgifterna inhämtas kontinuerligt från de lokala folkbokförings— registren eller referensregistret så snart som där sker någon nyregistrering eller förändring.

14 % Terminalåtkomsten har berörts i avsnitt 5.4.2. Paragrafen medger således terminalåtkomst för myndighet och enskild beträffande uppgift om namn, personnummer, adress och avregistrering. Hos den som inte kan erbjuda sekretesskydd skall s.k. sekretessmarkerad personuppgift inte göras tillgänglig. Regeringen kan med stöd av andra punkten medge terminalåt- komst till ytterligare uppgifter. Det förutsätts ske genom föreskrifter i förordningen om folkbokföringsregister m.m.

15 5 I paragrafen regleras utlämnande av uppgifter på medium för automatisk databehandling. Paragrafen medger myndighet och enskild som för eget personregister att inhämta uppgifter från aviseringsregistret. De uppgifter som får hämtas in är samma typ av uppgifter som vederbörande själv har rätt att registrera enligt datalagen, annan lag eller förordning. Det betyder att även licensregister enligt datalagen får uppdateras med hjälp av aviseringsregistret. Paragrafen har utformats så att den sambearbetning av uppgifter som därvid uppkommer inte skall kräva särskilt tillstånd enligt datalagen (jfr 2 5 andra stycket 4 datalagen). Vid utlämnande av uppgifter är dock 7 kap. 16 & sekretesslagen tillämplig, vilket bl.a. innebär att den som överväger att lämna ut uppgifter — oavsett om utlämnandet skall ske på ADB-medium eller ej — skall kontrollera att den som tar emot uppgifterna har licens och i förekommande fall tillstånd att registrera uppgifterna om det kan antas att detta är den mottagandes avsikt. I annat fall gäller sekretess för uppgifterna.

16 5 Frågan om sökmöjligheter i aviseringsregistret har berörts i avsnitt 5.4.5.

17 5 Som framgår av avsnitt 6 skall utnyttjandet av aviseringsregistret i princip vara avgiftsbelagt. Med stöd av andra meningen i den föreslagna paragra- fen har regeringen dock möjlighet att föreskriva att visst tillhandahållande av registeruppgifter får ske utan att avgift erläggs.

18 & Paragrafen ersätter nuvarande 28 & datalagen som föreslås upphävd Första stycket motsvarar helt första stycket i nämnda paragraf i datalagen. På samma sätt som nu gäller beträffande SPAR skall den som begår uppgifter ur ett personregister hänvisas till aviseringsregistret om vederbörande kan tillgodoses genom aviseringsregistret. I likhet med nuvarande ordning skall detta gälla aktualisering, komplettering och kontroll av andra personregister samt urvalsdragning men inte komplet- tering och kontroll av personuppgifter i övrigt. Skälen till en sådan åtskillnad berördes närmare i förarbetena till datalagen (prop. 1980/81162

s. 18) och har fortfarande tillämpning. Det uppgiftslämnande där någon hänvisning till aviseringsregistret inte kan ske kommer i praktiken i stor utsträckning att ske enligt bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och om myndigheternas upplysningsplikt enligt 15 kap. 4 och 5 åå sekretesslagen.

I 28 å andra stycket datalagen finns en bestämmelse vars innebörd är att en skattemyndighet, med undantag från stadgandet i första stycket nämnda paragraf, kan låta en annan myndighet utnyttja personbanden (prop. 1990/91:153 s 149). Eftersom personbanden föreslås avskaffade skall bestämmelsen inte ha någon motsvarighet i framtiden. 28 & tredje stycket datalagen innehåller också ett undantag från regeln i första stycke om SPAR:s användning och tillåter regeringen eller Datainspektionen att medge en myndighet att använda riksaviseringsbandet i stället för SPAR (prop. 1980/81:62 s. 20). Med ett avskaffande av riksaviseringsbandet har inte heller den bestämmelsen aktualitet.

Paragrafens andra stycke motsvarar 28 & fjärde stycket datalagen och innebär att myndigheternas rätt att enligt förslagets första stycke hänvisa till aviseringsregistret inte inskränker myndigheternas skyldigheter att enligt tryckfrihetsförordningen lämna ut uppgifter ur egna register.

19 5 Som framgår av avsnitt 5.5 bibehålls möjligheten att använda vissa taxerings- och fastighetsuppgifter vid urvalsdragning. Uppgifterna lagras dock inte i aviseringsregistret utan vid urvalsdragning får enligt första stycket sambearbetning ske med de aktuella uppgifterna i skatteregistret. Hur de olika urvalsuppgifterna i skatteregistret närmare skall vara utformade bör göras föremål för förordningsreglering efter mönster från 3 5 3 och 4 SPAR-förordningen. I avsnitt 5.4.5 har utredningen föreslagit att endast uppgift om namn och adress bör lämnas ut vid urvalsdragning sotn begärs av enskild. Detta anges i andra stycket. På motsvarande sätt som nu gäller (enligt 4 5 SPAR—förordningen) skall det finnas möjlighet för den som inte önskar direktreklam att anmäla detta. En sådan anmälan skall registreras — med stöd av nuvarande 8 € — och enligt fjärde stycket medföra att uppgifter om vederbörande inte får lämnas ut för direktrekla— mändamål.

Urvalsdragning som begärs av myndighet påverkas inte av begräns- ningarna i andra och tredje styckena utan styrs i första hand av den föreslagna 15 å.

20 &

Paragrafen anger att en enskild inte behöver förete bevis om vissa personuppgifter som finns registrerade inom folkbokföringen (personbe- vis) hos en myndighet som har tillgång till samma uppgifter från avise- ringsregistret. Sådan tillgång kan föreligga antingen genom terminalåt- komst eller genom att myndigheten för eget register som aktualiseras med uppgifter från aviseringsregistret. Förslaget kan föranleda vissa för— ordningsändringar.

21 5 Det nya andra stycket rör frågan om gallring i aviseringsregistret. Gallringsföreskrifterna styrs i stor utsträckning av bestämmelserna i 10 5.

Av 10 & först stycket följer att däri angivna uppgifter skall över- ensstämma med motsvarande uppgifter som senast registrerats i ett lokalt folkbokföringsregister eller referensregistret. Det betyder att det inte finns något utrymme för att i aviseringsregistret behålla en uppgift som inte längre motsvaras av en uppgift i ett lokalt folkbokföringsregister eller referensregistret. Detta klargörs ytterligare genom bestämmelsen i första meningen i stycket. Uppgift i aviseringsregistret om exempelvis tidigare namn och civilstånd skall således tas bort i samband med att nytt namn och civilstånd registreras.

I 10 å andra stycket finns en undantagsregel från första stycket som gör det möjligt att i aviseringsregistret lagra uppgifter om tidigare adresser och folkbokföringsfastighet m.m. Enligt den i andra meningen föreslagna gallringsbestämmelsen för dessa uppgifter skall uppgifterna gallras i samband med årsskifte. En adressuppgift som ändrats till följd av att ny adress registrerats skall således gallras vid utgången av fjärde året närmast efter det att det äldre adressen registrerades. En uppgift om adress som registrerats i januari 1993, och som därefter ersatts av en ny adressuppgift, skall således gallras med utgången av år 1997. Principen är densamma för uppgifter om folkbokföringsfastighet m.m. enligt 10 & första stycket 4. En äldre uppgift om folkbokföringsfastighet som registrerades i januari 1993 skall således gallras vid utgången av år 1997.

Tredje meningen rör gallring vid avregistrering från folkbokföringen, dvs. i första hand vid dödsfall eller utvandring. Uppgifter om en sålunda avregistrerad person skall finnas kvar i registret till utgången av året efter avregistreringen. Detta gäller dock endast uppgift om namn, personnum- mer och adress (innefattande även uppgift enligt 10 5 andra stycket om

annan adress än den senast registrerade). Övriga uppgifter skall gallras i samband med att avregistreringen noteras.

Till följd av kopplingen till referensregistret i 10 & första stycket kommer aviseringsregistret att innehålla vissa uppgifter om personer som aldrig har varit folkbokförda utan tilldelats personnummer av annat skäl. Att dessa personer finns med är av betydelse med hänsyn till vikten av säker identifiering. Uppgifter om personerna bör stå kvar i registret till dess att uppgifterna gallras i grundregistret.

3. Lag om ändring i datalagen

De grundläggande bestämmelserna om SPAR finns i 26—28 55 datalagen. När SPAR nu förslås avskaffat skall bestämmelserna upphävas. Av kommentaren till 14 & lagen om ändring i lagen om folkbokförings- register framgår att vissa motsvarigheter till bestämmelsema i 28 & datalagen föreslås överförda till lagen om folkbokföringsregister.

4. Lag om ändring i skatteregisterlagen

1 & Vid urvalsdragning i aviseringsregistret skall sambearbetning kunna ske med vissa begränsade uppgifter i centrala skatteregistret. Närmare bestämmelser om detta finns i 19 & förslaget till ändring i lagen om folkbokföringsregister.

1 a och 10 a 55

Paragraferna infördes i samband tillkomsten av lagen om folkbokförings- register. I propositionen som föregick lagstiftningen uttalades att de ifrågavarande bestämmelserna skulle ses som övergångsbestärrunelser i avvaktan på att de tekniska folkbokföringssystemen blivit helt utbyggda bl.a. ifråga om möjligheten att söka på annan uppgift än personnummer (prop. 1990/91:53 s.42 f.) När nu referens- och aviseringsfunktionema inom folkbokföringen föreslås få sin slutliga utformning bör skatteregi- stren inte längre användas för folkbokföringsändamål.

Särskilda yttranden

Av experten Ingela Halvorsen

Utredningen föreslår att ett nytt centralt register för avisering och annat tillhandahållande av folkbokförings uppgifter inrättas hos Riksskatteverket och att RSV skall vara registeransvarig för detta aviseringsregister. Samtidigt föreslås att SPAR avskaffas. Genom de ändringar som föreslås i lagen om folkbokföringsregister tar utredningen ställning till förmån för möjligheten att använda aviseringsregistret för uttag av urval av personuppgifter (urvalsdragningar) för direktreklamändamål på samma sätt som SPAR används idag.

Utredningen föreslår att namn, adress och personnummer skall få användas som sökbegrepp vid sådana urvalsdragningar. Från integri— tetsskyddssynpunkt finns inte några bärande invändningar mot att så får ske beträffande dessa grundläggande folkbokföringsuppgifter. Utred- ningen föreslår emellertid också att samkörning skall få ske med skatteregistret för att för direktreklamändamål få fram urval med utgångspunkt från inkomst-, förmögenhets— och fastighetsuppgifter i skatteregistret. Detta innebär att det även fortsättningsvis skall vara möjligt att använda uppgift om en persons inkomster, förmögenhet eller fastighetsinnehav som urvalskriterier. Kombinationer av dessa sökbegrepp skall också vara möjliga. Annorlunda uttryckt skall det alltså vara tillåtet för RSV att sälja uppgifter om namn och adress på alla med en viss inkomst,en viss storlek på förmögenhet eller en viss typ av fastighet, t.ex. en fritidsfastighet med ett taxeringsvärdepå en milj. kr eller mer.

Skatteregistret innehåller många känsliga uppgifter som enskilda är skyldiga att lämna om sina ekonomiska förhållanden för beskatt- ningsändamål. För många av uppgifterna i registret gäller också sekretess. Ett gott integritetsskydd innebär bl.a. att personuppgifter bara används i överensstämmelse med de ändamål, som fastställts för det register där de ingår. De ändamål som fastställts för skatteregistret avser främst beskattning och tar inte sikte på ett tillhandahållande av uppgifter till utomstående, med undantag för visst utlämnande till kronofogdemyn-

digheterna. Mot denna bakgrund anser jag inte att det bör komma ifråga att samköra skatteregistret med aviseringsregistret i syfte att lämna ut uppgifter, som har sin grund i dessa samkörningar, även om inte uppgifterna i sig kommer att lämnas ut. Det kan inte anses förenligt med ett gott integritetsskydd att staten för direktreklamändamål säljer uppgifter som grundar sig på uppgifter som enskilda är skyldiga att lämna för beskattningsändamål. Inte heller bör det komma ifråga att de aktuella uppgifterna i skatteregistret på annat sätt tillförs aviseringsregistret för att försäljas.

En ytterligare omständighet som talar för att urvalsdragningarna kan begränsas är konstaterandet i avsnitt 5.5 där det slås fast att det inte torde få någon betydande verkan om om möjligheterna för företag att få göra urval efter inkomst och fastighet försvinner. - För egen del tror jag att detsamma får antas gälla förmögenhetsuppgifterna.

Av experten Claes Månsson

Utredningens förslag innebär att ett centralt register skall inrättas för avisering och annat tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter. Person- banden och riksaviseringsbandet kan då avskaffas. Jag delar de framförda motiveringarna till varför ett centralt aviseringsregister skall inrättas. Inte heller har jag invändningar mot det föreslagna registerinnehållet eller mot den föreslagna åtkomsten för användarna.

Utredningens uppfattning är att SPAR skall läggas ned och att det framtida tillhandahållandet av folkbokföringsuppgifter skall ske från ett enda register. Sålunda föreslås att aviseringsverksamheten bör handhas av Riksskatteverket genom inrättandet av ett centralt aviseringsregister.

De funktioner som SPAR fullgör idag går emellertid utöver enbart aviseringsverksamhet och innebär att urvalsdragningar kan beställas. Urvalsdragningar görs av både myndigheter och enskilda och i de flesta fall för att uttaget skall utgöra underlag för adresserad reklam eller information.

Utöver de uppgifter som ingår i SPAR från folkbokföringen ingår även uppgifter från skatte- och fastighetstaxeringsregistren. Dessa uppgifter utlämnas inte ur SPAR men fungerar som söknyeklar vid urvalsdragning. Utredningen anser att urvalsdragningsmöjligheterna är så väsentliga för svenskt näringsliv att de bör finnas kvar även i framtiden, när ett nytt aviseringsregister införts.

Utredningen anser dock att uppgifterna från skatte— och taxeringsre— gistren inte bör ingå i aviseringsregistret utan att aviseringsregistret skall samköras med skatte- och fastighetstaxeringsregistren när urvalsdragning begärs enligt dessa söknycklar.

Min uppfattning angående möjligheter till urvalsdragning även med ett nytt aviseringssystem är densamma som utredningens. Det är av utomordentlig vikt för svenskt näringsliv att även framdeles på ett effektivt sätt kunna nå presumtiva kunder med information och marknads- föringsmaterial på ett sätt som inte kränker den enskildes integritet. Jämförelser med andra länder visar att det svenska systemet med ett centralt register, SPAR, med möjlighet för enskilda att avböja informa- tions- och reklamutskick är överlägset från integritetssynpunkt. Syftet med inrättandet av SPAR, nämligen att undvika upprättande av flera olika befolkningsregister av skiftande kvalitet, talar också för att ett nytt aviseringssystem inte bör leda till inskränkningar i ett i övrigt väl fungerande system för avisering och urvalsdragning. En nedläggning av urvalsdragningen skulle leda till väldiga ansträngningar för olika myndigheter, då urval istället skulle begäras med stöd av offent- lighetsprincipen.

Utredningens slutsatser att såväl aviseringsverksamheten som ur- valsdragningsverksamheten skall skötas av ett register under Riksskatte- verkets huvudmannaskap är emellertid enligt min uppfattning mindre väl motiverade och saknar därtill grundlig analys.

Från folkbokföringens utgångspunkt är det naturligt att de uppgifter som tillhandahålls vissa centrala myndigheter också skall tillhandahållas på ett enhetligt sätt med folkbokföringsmyndigheten som huvudman. Jag har inte några invändningar emot att Riksskatteverket således tilldelas registeransvaret för det föreslagna centrala aviseringsregistret.

Vad däremot angår de uppgifter som tillhandahålls övriga mottagare i samhället, främst näringslivet, måste dock andra faktorer beaktas. När SPAR inrättades föreslogs inledningsvis att registeransvaret skulle läggas på Riksskatteverket. En sådan lösning avvisades dock som orimlig. Det har därefter såväl i samhällsdebatten, som i riksdagen under årens lopp hänvisats till den särskilda fördel för den enskilda integriteten som ligger däri att annan än skattemyndigheten är ansvarig för verksamheten, först dåvarande DAFA och därefter den parlamentariskt sammansatta SPAR- nämnden. I betänkandet Ds C l985:1, vilket ledde fram till inrättandet av SPAR-nämnden avvisade utredaren både Datainspektionen och Riksskatteverket som tänkbara huvudmän för SPAR-registret, både från

principiella och praktiska utgångspunkter (s 53). Dessa överväganden är enligt min uppfattning lika aktuella nu som tidigare.

Det är enligt min mening olämpligt att den myndighet, Riksskatte- verket, vilken har huvudansvaret för granskning och beskattning av näringslivet, ställs i ett leverantörsförhållande med betydande kommer- siella inslag till samma näringsliv. Detta gäller redan aviseringsverksam- heten. När det därtill skall läggas urvalsdragning av uppgifter ur registret för i huvudsak reklam- och informationsändamål och urvalsnycklama skall utgöras av såväl folkbokföringsuppgifter som skatte- och fastig- hetstaxeringsuppgifter framstår registeransvar för Riksskatteverket som än mer olämpligt från integritetssynpunkt.

Visserligen föreslår utredningen att "frågor om urvalsdragning för bl.a. direktreklam" skall beslutas av en särskild nämnd inom Riksskatteverket. Denna nämnd skall dock inte ha registeransvaret för det föreslagna aviseringsregistret utan detta skall ligga på Riksskatteverket.

Skälen till inrättandet av nämnden uppges vara att garantera att den personliga integriteten skall skyddas och att tillfredsställande etiska principer kan tillämpas.

Utredningen har inte redovisat vilka arbetsuppgifter som faktiskt skulle åligga den föreslagna nämnden. Något registeransvar kan dock inte komma ifråga enligt utredningen. Den fråga som uppstår är om några arbetsuppgifter av betydenhet kan falla på den föreslagna nämnden om den inte är registeransvarig. Det är ju med registeransvaret som arbetsuppgifterna följer. Själva utlämnandet av uppgifter för urvalsdrag- ningar kan inte heller styras av den föreslagna nämnden, då nästan all utlämning av uppgifter för reklamändamål styrs av beslut av Datainspek- tionen. Enligt gållande rätt får nämligen inte uppgifter lämnas ut ur ett register om det finns anledning att misstänka att uppgifterna skall användas vid ADB-behandling i strid med datalagen (datalagen 11 5). Av datalagen (2 &) framgår vidare att det strider mot lagen att registrera uppgifter om enskild om den registeransvarige saknar anknytning till den registrerade, om inte tillstånd därtill föreligger.

Det ligger alltså i sakens natur att varje utlämnande av personuppgifter för t.ex. reklam- eller informationsändamål från ett centralt register och där ADB—behandling sker, måste ske efter tillstånd från Datainspektionen. Utrymmet för att verka för integritet och etiska principer blir därmed obefintligt för den föreslagna nämnden. Med andra ord är samtliga viktiga funktioner i datalagens mening knutna till den registeransvarige, eller enligt förslaget, Riksskatteverket. Nämnden kommer därmed att helt

sakna såväl arbetsuppgifter som betydelse. De enda praktiskt tillämpbara fall jag kan tänka mig där nämnden får någon beslutsfunktion är om uppgifter lämnas ur registret på papper eller klisteretiketter. Sådan hantering förekommer dock redan idag mycket sparsamt och det förefaller inte sannolikt att denna hantering kommer att öka. Det sagda styrker min uppfattning om att den föreslagna ordningen är mindre väl genomtänkt.

Ytterligare skäl för denna uppfattning erhålles om förslaget till lagtext i 7 & i lag om folkbokföringsregister granskas. Där framgår att "Skatte- förvaltningens adressnämnd handlägger frågor om urvalsdragning som begärs av enskild". Någon analys till grund för att urvalsdragning av annan än enskild inte skall handläggas av nämnden finns inte redovisad. Orsaken härtill är att myndigheterna stundtals behöver göra stora s.k. kategoriuttag ur aviseringsregistret (bl.a. för valändamål) och att sådana uttag också måste definieras som urvalsdragning såvida inte särskilda definitioner införs i lagen. Denna fråga är inte utredd. Även mot bakgrund härav framstår nämndens verksamhet och avgränsningen av densamma som tveksam och bristfälligt analyserad.

De invändningar mot den föreslagna ordningen som anförts ovan leder enligt min uppfattning till frågan om inte aviserings- och urvalsdrag- ningsverksamhet för flertalet mottagare i samhället bör ombesörjas av annan än Riksskatteverket. En naturlig utgångspunkt är då att överväga om SPAR-nämnden även fortsättningsvis kan handha dessa uppgifter.

Erfarenheterna talar för att uppgifterna skötts mycket bra under den tid som SPAR-nämnden varit ansvarig för SPAR—registret. Verksamhetens mål, skötsel och service har väckt stor respekt i samhället och uppfattas som en garant för den personliga integriteten liksom för kraven på effektivitet. SPAR-nämnden har registeransvar - och därmed totalt ansvar för sin verksamhet.

De skäl som talar för att endast ett register bör fullgöra aviseringsverk- samheten har stor bärkraft när länens personband och riksaviserings- bandet diskuteras. Det är vid överföringen ifrån dessa register som tidseftersläpningar uppstår. Om emellertid dessa register ersätts av ett centralt aviseringsregister för folkbokföringsändamål och för avisering av centrala myndigheter, skulle registreringen av folkbokföringsuppgifter starkt förbättras med åtföljande garantier för den personliga integriteten för de enskilda som registreras.

Om SPAR-registret bibehålls kan Referensregistret läggas ned i samband med inrättandet av det centrala aviseringsregistret. Den enda

orsaken till att utredningen föreslår att Referensregistret behålls är att detta är viktigt för Riksskatteverkets interna folkbokföringshantering att störningar inte får vara möjliga. Om centrala aviseringsregistret emellertid endast får begränsade uppgifter, och all terminaluppkoppling ligger kvar på SPAR utsätts emellertid aviseringsregistret inte för sådana påfrestningar. De skäl som åberopats till stöd för ett bibehållande av referensregistret skulle då bortfalla.

Om SPAR bibehålls skulle det innebära att uppgifterna registreras i två register i stället för ett. Häri ligger naturligtvis en integritetsrisk. Denna risk skall dock inte övervärderas. Antalet uppgifter som kommer att dubbelregistreras är också mycket få (närmare bestämt fem uppgifter). Möjligheterna till rättelse av uppgifter i registren påverkas inte nämnvärt, då SPAR—registret skulle erhålla sina uppgifter ur det centrala aviserings- registret. Uppdatering skulle ske mycket snabbare än för närvarande och säkra rättelserutiner kan upprättas mellan endast två register. Att uppgifterna i SPAR blir korrekta garanteras av att de kommer från det nya centrala aviseringsregistret. Den enda betydelsefulla nackdelen - att ett begränsat antal uppgifter blir registrerade i två register i stället för ett - skall vägas mot att de integritetsrisker som är förenade med att skattemyndigheterna kommer i ett leverantörsförhållande till näringslivet avseende skatte- och folkbokföringsuppgifter helt kan elimineras. Blotta misstanken om att Riksskatteverket kan komma att uppträda som den centrala myndighet som innehar och sprider uppgifter om enskilda i stor skala, bör enligt min mening undvikas.

Som framgår av utredningens kapitel rubricerat övergångsfrågor, ligger det i sakens natur att ett nytt centralt aviseringsregister inte inom snar framtid tekniskt kan klara ett övertagande av SPAR-registrets nuvarande funktioner. Även detta förhållande talar enligt min uppfattning mot ett beslut med innebörd att SPAR—registret skall läggas ned. Vid den tidpunkt då skatteförvaltningen erhållit tekniska möjligheter att klara alla aviserings- och urvalsdragningsuppgifter föreligger kanske redan den nya teknik som omnämns i utredningen i avsnitt 5.2.1, och som möjliggör att uppgifter ur folkbokföringen kan inhämtas vid behov på elektronisk väg -

och då saknas över huvud taget behov av att registrera personuppgifter centralt.

I sammanhanget skall beaktas att utredningen inte bedömt det som möjligt att ens uppskatta kostnadskonsekvenserna för samhället med den föreslagna ordningen. Det bör dock framhållas att de tekniska resurser som åtgår för att klara registerhanteringen av den aktuella storleken är

betydande och överstiger de resurser som Riksskatteverket idag besitter för att fullgöra sin ordinarie verksamhet. En förändring kommer att kräva omfattande investeringar, utan att för den skull leda till Ökad in- tjänandeförmåga med den prissättning som föreslås.

Mitt förslag är mot bakgrund av de invändningar och vad som i övrigt ovan anförts att SPAR-registret behålls under SPAR-nämndens register- ansvar för att tillgodose näringslivets och andra användares berättigade behov på området. Jämsides härmed inrättas ett centralt aviserings- register under Riksskatteverkets registeransvar enbart för folkbokförings- ändamål och avisering till centrala myndigheter. Riksaviseringsbandet och länens personband kan då läggas ned.

Av experten Mikael Nordmark

Beslut om framtida aviseringsverksamhet m.m. bör enligt min mening awakta till dess de ekonomiska konsekvenserna preciserats. Detta bl.a. mot bakgrund av den betydande investering som aviseringsverksamheten förutsätter och att erfarenheten visar att det i Sverige endast finns ett fåtal databaser som kan uppnå kostnadstäckning eller lönsamhet. Flertalet av dessa har byggts upp och finansierats i statlig regi.

Utredningen har emellertid inte kunnat påvisa några säkra besparingar. Detta talar för begränsade förändringar om inte användarna är beredda att betala för ett nytt aviseringsregister. Att modernisera riksaviserings- bandet, t.ex. ta bort förkortningar och föra in extra adressfält, och att slopa de länsvisa personbanden skulle då ligga närmast till hands. Därtill framstår genomgripande förändringar inte längre som nödvändiga, t.ex. ställs endast krav på smärre ändringar av den rättsliga regleringen av SPAR för att uppnå i huvudsak samma resultat som utredningen.

Sammanställning av resultatet av en enkät till skattemyndigheterna om uppgiftslämnande ur FB-data

Flertalet levererade uttag lämnas av skattemyndigheterna till kommuner och landsting. Större kommuner mottar veckovisa aviseringar över samtliga förändringar bland kommuninvånarna på magnetband eller diskett. Många kommuner anlitar Kommundata AB för driften av sina register. En del mindre kommuner har sin ADB-verksamhet förlagd till en annan kommun. Därutöver görs ett stort antal lokala uttag på listor eller etiketter. Det kan gälla exempelvis nyinflyttade till kommuner eller avlidna till sjukhus och vårdcentraler. Vissa forskningsinstitutioner begär särskilda kategoriuttag, t.ex. har uppgifter om personer i vissa ålders- grupper eller viss bostadsort.

Samtliga skatternyndigheter har lämnat uppgifter om sin aviserings- och uttagsverksarnhet enligt följande:

För varje mottagare har angetts urval, uppgifter, medium, frekvens och antal uppgifter (personer) per uttag. Resultatet redovisas nedan i sammanfattning för varje län.

Stockholms län (25 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

20 kommuner får veckovisa uppdateringar till konrrnundata AB på magnetband

ytterligare 14 veckovisa aviseringar på magnetband avseende kommuner sker (vissa kommuner för således mer än ett ADB- register över befolkningen)

4 kommuner får löpande avisering om inflyttade "huvudmän" på etiketter

l kommun får löpande avisering om inflyttade svenska "huvudmän" på lista

Landsting

Landstinget får veckovisa magnetbandsuppdateringar avseende hela lånets befolkning

2 sjukhus eller vårdcentraler får avisering på lista om inflyttade

2 sjukhus eller vårdcentaler får avisering på lista om avlidna

Annan löpande avisering

Huddinge kyrkliga samfällighet får löpande veckovis avisering av förändringar inom Huddinge kommun på diskett

Engångsuttag

Inga engångsuttag har rapporterats

Uppsala län (6 kommuner)

Löpande avisering

Kommuner

3 kommuner får löpande magnetbandsavseringar till Kommundata AB 3 kommuner får löpande magnetbandsaviseringar

3 kommuner får löpande aviseringar om nyinflyttade, pensionärer eller barn på personavier, etiketter eller listor

Landsting

Ingen löpande avisering

Annan löpande avisering

Uppsala datacentral får löpande magnetbandsavisering avseende Uppsala kommun

Engångsuttag

Kommuner

1 kommun har fått ett totaluttag på lista

Landsting

Inga uttag

Ovriga

8 forskningsinstitutioner har fått olika urval på listor, etiketter och

magnetband

4 uttag till Posten avseende vissa postnummerområden på listor 1 uttag av män i vissa åldergrupper till Uppsala gosskör på lista

1 uttag av vissa åldersgrupper till Upplands flygflottilj på lista

Södermanlands län (9 kommuner)

Löpande avisering

Kommuner

6 kommuner får löpande avisering på magnetband till Kommundata AB 4 kommuner får ändringar avseende pensionärer på personavier

l kommun får uppgifter om inflyttade pensionärer på personavier

2 kommuner får uppgifter om inflyttade på personavier eller etiketter

Landsting

Landstinget får veckovis ändringar avseende hela länet samt ändringar 2 gånger/år för anställda på magnetband

Annan löpande avisering Ingen annan löpande avisering har redovisats Engångsuttag

Inga engångsuttag har redovisats

Östergötlands län (13 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

6 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband (varav 4 till Kommundata)

l kommun får motsvarande uppgifter på diskett

3 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på personavier

2 kommuner får veckovis avisering om nyinflyttade på listor Landsting Landstinget får veckovis ändringsavisering avseende länets befolkning

Landstinget i Jönköpings län får veckovis avisering om in- och utflyttning i vissa gränsområden

Annan löpande avisering

Riksförsäkringsverket får 2 gånger/år kategoriuttag på magnetband

Engångsuttag Kommuner

3 kommuner har fått engångs kategoriuttag på listor eller etiketter

Jönköpings län (11 kommuner) Löpande avisering Kommuner

9 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband (varav 8 till Kommundata)

1 kommun får veckovis avisering om infyttning på personavier

7 kommuner får inflyttade eller inflyttade äldre på personavier eller etiketter

Landsting

Landstinget får veckovis in- och utflyttningsavisering på magnetband avseende hela länet

Landstinget, tandvårdsavdelningen får veckovis in- och utflyttningsavise- ring avseende barn och ungdomar på personavier

Engångsaviseringar

Kommuner

2 kommuner har fått engångsuttag på magnetband

2 kommuner har fått kategoriuttag på listor och etiketter Övriga

Jönköpings läns civilförsvarsförening har fått engångsuttag av vissa kvinnor på lista och etiketter

Kronobergs län (8 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

6 kommuner får veckovis ändringsavisering till Kommundata på magnetband

6 kommuner får veckovisa kategoriuttag (vissa åldersgrupper, inflyttade m.m.) på listor, etiketter, magnetband eller personavier

Landsting

Landstinget får veckovis avisering av ändringar för hela befolkningen i länet på magnetband

Landstinget får veckovis avisering om kvinnor i vissa åldrar på magnet- band

Landstinget, folktandvården, får veckovis avisering om in— och utflyttade och döda på listor

Landstinget i Malmöhus län får veckovis avisering av ändringar för hela befolkningen i länet på magnetband

Engångsaviseringar Kommuner

6 kommuner har fått engångsuttag med hela befolkningen eller olika urval på magnetband, listor eller etiketter

Landsting

Malmöhus läns landsting har fått engångsuttag över hela länets befolkning

på magnetband Övri a

Posten, Socialstyrelsen, Mariakyrkan (SvK),Kronobergs lottaförbund har fått olika urval på listor, etiketter eller magnetband

Kalmar län (12 kommuner)

Löpande avisering

Kommuner

6 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband

3 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på listor eller personavier

Landsting

Landstinget får veckovis ändringsaviseringar på magnetband

Engångsuttag

Kommuner

3 kommuner har fått engångsuttag avseende olika kategorier på listor eller etiketter

Landsting

Folktandvården har fått olika kategoriuttag på listor

Länssjukvården har fått uttag av avlidna på listor

Ovriga

Kalmar lottaförening har fått kategoriuttag på etiketter

Gotlands län (] kommun)

Löpande avisering Kommuner

1 kommun får veckovis ändringsaviseringar på magnetband till Kommun- data

1 kommun får ändringsaviseringar på listor och personavier

Landsting

Landstinget får veckovis ändringsavisering på magnetband för hela länet Folktandvården får veckovis ändringsavisering på personavier

Engångsuttag

Visby lottakår har fått ett kategoriuttag på etiketter

Blekinge län 15 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

5 kommuner får veckovis ändringsaviseringar på magnetband till Kommundata

1 kommunfår ändringsavisering beträffande vissa kategorier på per- sonavier

Landsting

Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar avseende hela länet på magnetband (i två olika versioner)

Malmöhus läns landsting får ändringsaviseringar avseende hela länet på magnetband

Engångsuttag Kommuner 1 kommun har fått ett engångsuttag på magnetband

2 kommuner har fått engångsuttag avseende olika kategorier på per— sonavier och etiketter

Landsting

Folktandvården har fått olika kategoriuttag på listor

Ovriga

Kronofogdemyndigheten, Finska projektet vid Olofströms församling och Socialstyrelsen har fått olika kategoriuttag på listor och magnetband

Kristianstads län 113 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

12 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband varav 10 till Kommundata

3 kommuner får veckovis avisering av inflyttade pensionärer på personavier

l kommun får veckovis avisering av alla nyinflyttade på lista Landsting

Landstinget får veckovis ändringsavisering på magnetband för hela länet Samma uppgifter går även till landstinget i Malmöhus län

Annan löpande avisering

Kommundata får kvartalsvis uttag av befolkningen i hela länet Engångsuttag

Kommuner

2 kommuner har fått engångsuttag av föräldrar till 5-åringar på etiketter

Malmöhus län 120 kommuner)

Löpande avisering Kommuner 11 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband

11 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband till kommundata

8 kommuner får veckovis aviseringar på listor, personavier eller etiketter

Landsting

Landstinget får veckovis ändringsavisering för hela länets befolkning på magnetband

2 vårdcentraler får veckovis avisering på personavier Engångsaviseringar

Landsting

Landstinget har fått engångsuttag av vissa kategorier på band och etiketter

Ovriga

Socialstyrelsen har fått uttag av alla barn i länet på magnetband

Malmöhus läns lotta förbund får 3 gånger per uttag av vissa ålderskate- gorier på etiketter

Hallands län (6 kommuner)

Löpande avisering Kommuner 9 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband

5 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband till Kommun— data

Landsting

Landstinget får löpande ändringsavisering för hela länets befolkning på magnetband

Samma uppgifter går även till Kommundata, "ADB-kontoret" i Göteborg och landstinget i Göteborgs och Bohus län

Annan löpande avisering

Medscand AB får veckovis ändringsavisering för hela länets befolkning

Engångsaviseringar

Kommuner

1 kommun har fått kategoriuttag på lista

Landsting

2 vårdcentraler har fått kategoriuttag

Göteborgs och Bohus län 115 kommuner)

Löpande veckovis magnetbandsavisering eller motsvarande

Kommuner

15 kommuner får löpande ändringsaviseringar på magnetband varav 11 till Kommundata och 1 till KAAB

3 kommuner får uppgifter om inflyttade på etiketter

Landsting

Landstinget får löpande ändringsaviseringar på magnetband för hela länets befolkning utom Göteborg

Landstinget i Älvsborgs län får samma uppgifter

Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband för kvin- nor i vissa åldergrupper till Medscand

Landstinget, tandvården får veckovis uppgifter om inflyttningar på listor Tandklinikema får veckovis ändringsaviseringar på listor

10 sjukhus och vårdinrättningar får veckovis uppgifter om avlidna på listor

Engångsaviseringar Kommuner

5 kommuner har fått olika kategoriuttag på listor eller etiketter

Ovriga

Marinkommando Väst, Göteborgs civilförsvarsförbund, Säve civilför—

svarsområde, Göteborgs universitet och Säve-Rödbo församlingar har fått kategoriuttag på etiketter

Älvsborgs län 118 kommuner)

Löpande avisering

Kommuner

13 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband

1 kommun får veckovis ändringsavisering på personavier

16 kommuner får veckovis aviseringar om inflyttningar eller om

ändringar för vissa ålderskategorier på personavier, listor eller etiketter Landsting

Landsting

Landstinget får veckovis ändringsavisering på magnetband om hela länets befolkning på magnetband

Samma uppgifter går även till landstinget i Göteborgs och Bohus län och Göteborgs kommun

Engångsuttag Kommuner 2 kommuner har fått engångs totaluttag på magnetband

3 kommuner har fått kategoriuttag på listor eller etiketter

Ovriga

Posten, Väg- och Trafikinstitutet och Skaraborgs flygflottilj har fått kategoriuttag på listor och etiketter

Skaraborgs län 117 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

14 kommuner får löpande ändringsavisering på magnetband varav 10 till Kommundata

1 kommun får veckovisa ändringsaviseringar på personavier

8 kommuner får veckovis avisering för vissa kategorier på personavier eller etiketter

Landsting

Landstinget får veckovis ändringsavisering för hela länets befolkning på magnetband

Ovriga

Skaraborgs civilförsvarsförbund och Posten har fått kategoriuttag på listor

Värmlands län 116 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

16 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband varav 13 till Kommundata och 1 till AB Thoreb

Landsting 5 vårdinrättningar får veckovis uppgifter om avlida på listor 2 tandkliniker får avisering om inflyttade på etiketter

Annan löpande avisering

16 kommuner får veckovis ändringsavisering för olika ålderskategorier på personavier eller listor

Engångsuttag

Kommuner

5 kommuner har fått engångsuttag på magnetband till Kommundata 2 kommuner har fått kategoriuttag på listor eller etiketter Landsting

Landstinget har fått ett engångsuttag för hela länets befolkning

1 vårdcentral har fått ett kategoriuttag på listor

Ovriga

Centrum för hälsoforskning, Posten och Västgöta flygflottilj har fått katgoriuttag på listor och etiketter

Orebro län 111 kommuner)

Löpande avisering Kommuner 7 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband

11 kommuner får veckovis ändringsavisering på personavier eller etiketter

Landsting

Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband för hela befolkniningen i länet

Engångsaviseringar Kommuner 2 kommuner har fått engångsuttag på magnetband

2 kommuner har fått engångsuttag på etiketter

Ovriga

Mikaels församling och Upplands flygflottilj har fått engångsuttag på etiketter

Västmanlands län 111 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

6 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband varav 5 till Kommundata

10 kommuner får ändringar för vissa kategorier på personavier eller listor

Landsting

Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband för hela länet

1 läkarmottagning får ändringsavisering på listor

Annan löpande avisering

Sparbankema i Sala och Arboga får varje resp. varannan vecka uppgifter om avlidna på listor

Engångsuttag

Kommuner

1 kommun har fått uttag av viss ålderkategori på magnetband

3 kommuner har fått uttag av vissa ålderkategorier på listor eller etiketter

Landsting

Landstinget har fått uttag av avlidna i länet på listor samt uttag av vissa åldergrupper på listor och etiketter

Folktandvården har fått kategoriuttag på listor och etiketter

] vårdcentral har fått uttag avseende visst område på magnetband Övriga

Västanfors kyrkliga samfällighet har fått ett slumpurval på lista och etiketter

Kopparbergs län 115 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

9 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband varav 8 till Kommundata

15 kommuner får veckovis avisering av olika kategorier på personavier, listor och etiketter

Landsting

Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband för hela länet

3 vårdcentraler får veckovisa ändringsaviseringar på listor Engångsuttag

Kommuner

3 kommuner har fått engångs kategoriuttag på listor eller etiketter

Landsting

Samtliga vårdcentraler har fått kategoriuttag på listor och etiketter

Ovriga

Posten, Linköpings universitet och Dalregementet har fått kategoriuttag på listor eller etiketter

Gävleboggs län 110 kommuner)

Löpande avisering

Kommuner

9 kommuner får veckovisa ändringsavisering på magnetband

5 kommuner får avisering för vissa kategorier på personavier eller listor Landsting

Landstinget får veckovis ändringsavisering på magnetband för hela länet Landstinget får veckovis avlidna på lista

Tandvårdsförvaltningen får veckovisa ändringsaviseringar på listor Engångsuttag

Kommuner

4 kommuner har fått kategoriuttag på listor eller etiketter

Landsting

3 vårdinstitutioner har fått kategoriuttag på listor Övri a

I 14, Gävleborgs sjövärnskår, Posten, Röda Korset, Lottaförbundet och FBU har fått kategoriuttag på listor eller etiketter

Socialstyrelsen har fått kategoriuttag på magnetband

Västernorrlands län 17 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

7 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband varav 6 till Kommundata

3 kommuner får veckovisa aviseringar av vissa kategorier på listor eller etiketter

Landsting

Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband (driften sköts av Norrdata)

Annan löpande avisering

Graningeverken AB får veckovis avisering om avlidna på listor Engångsuttag

Kommuner

3 kommuner har fått olika kategoriuttag på listor eller etiketter

Landsting

Landstinget har fått ett kategoriuttag på band samt kategoriuttag på listor, etiketter eller microflche till 6 olika vårdinrättningar

eriga AB Övikshem och Posten har fått kategoriuttag på listor

kronofogdemyndigheten har fått vapeninnehavare på listor

Socialstyrelsen och Skorpeds församling har fått engångsuttag på band

Jämtlands län 18 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

5 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband varav 3 till Kommundata

7 kommuner får veckovis avisering av vissa kategorier på personavier eller etiketter

Landsting

Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband i 3 upplagor (Ostgöta Data AB, Norrdata och Programator)

Landstinget i Västemorlands län får veckovisa ändringsaviseringar för 2 församlingar

Engångsuttag

Kommuner

2 kommuner har fått engångsuttag på band

1 kommun har fått kategoriuttag på listor och etiketter Landsting

Landstinget har fått kategoriuttag på band

2 vårdinrättningar har fått kategoriuttag på listor och etiketter

Ovriga

2 församlingar har fått uttag på magnetband

länsstyrelsen har fått ett urval på listor och etiketter

Östersunds civilförsvarsförening har fått ett kategoriuttag på listor och etiketter

Västerbottens län 115 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

5 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband till Kommundata

1 kommun får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband och 3 på diskettter

Landsting

Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar på band för hela länets befolkning samt dessutom för vissa kommuner på diskett

Engångsuttag Kommuner

l kommun har fått uttag på magnetband

Ovriga

Umeå universitet har fått kategoriuttag på listor och etiketter

länsstyrelsen har fått urvalsuttag på listor

Norrbottens län 114 kommuner)

Löpande avisering Kommuner

2 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband till Kommundata

13 kommuner får veckovis avisering av vissa kategorier på personavier eller listor

Annan löpande avisering

Medisys får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband för hela länets befolkning

länsstyrelsen får ett uttag för länets befolkning en gång i månaden Engångsuttag

Kommuner

3 kommuner har fått engångsuttag på magnetband till Kommundata

Landsting

Landstinget har fått kategoriuttag på listor och etiketter

Ovriga

Medisys har fått ett totaluttag över länets befolkning på magnetband

Posten och Uppsala universitet har fått kategoriuttag på listor

Redovisning av enkät till användare av folkbokföringsuppgifter

13 centrala myndigheter samt 18 kommuner, landsting m.m. som i en eller annan form löpande tar emot aviseringar från folkbokföringen har tillfrågats om sitt behov av framtida behov av uppgifter. De frågor som ställts är:

1. För vilket ändamål behövs uppgiften? Det är angeläget att behovet av varje uppgiftstyp klart motiveras. Om behovet avser endast en del av den registeruppgift som anges i lagen om folkbokföringsregister, t.ex endast postadress men inte besöksadress, uppgift om make men inte barn, anges noga vilka uppgifter som behövs. Ange vidare om uppgiften för närvarande erhålls.

2. Kan uppgiften ersättas med en annan uppgiftstyp eller hämtas in på ett annat sätt?

3. Vilka kostnads— och andra konsekvenser skulle det få om uppgiften inte tilhandahålls från folkbokföringen.

4. Hur ofta behöver uppgiften eller ändringar av denna aviseras?

5. Flera av uppgifterna i de lokala folkbokföringsregistren har ett annat format än motsvarande uppgifter som nu aviseras via personbanden. Kommer det att uppkomma svårigheter att ta emot aviseringar i det nya formatet? För närvarande används endast det svenska alfabetets bokstäver i oförändrad form samt é och U i person- och ortnamn. Finns önskemål om utökad teckenrepresentation och kan ytterligare tecken tas emot om en utökning sker?

6. På vilket medium önskas uppgiften?

7. Övriga synpunkter. Har nuvarande ordning fungerat bra eller finns det önskemål om förändringar?

Dessutom kan anges om någon ytterligare uppgift borde finnas i ett framtida aviseringsregister.

Enkäten har besvarats av samtliga centrala myndigheter samt 9 av övriga tillfrågade.

Sammanfattning av svaren

Rikspolisstyrelsen

- personnummer

- namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- födelsehemort och födelseort - medborgarskap

— civilstånd

- inflyttning från utlandet

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- sekretessmarkering

Uppgifterna önskas varje vardag genom teleöverföring

Kriminalvårdsstyrelsen

- personnummer - namn

- medborgarskap

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- sekretessmarkering

Uppgifterna önskas varje vecka på magnetband (ev. annat ADB-medium)

Centralnämnden för fastighetsdata

- personnummer

- namn

- adress

— medborgarskap - civilstånd

- make

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- sekretessmarkering

Uppgifterna önskas dagligen på "lina". I framtiden önskas tillgång även till uppgifter ur ett register över totalbefolkningen.

Värnpliktsverket

- personnummer

- namn

- adress

— folkbokföring under särskild rubrik

- medborgarskap - Sjömansregistrering

- inflyttning från utlandet (vid inflyttning) - avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter - TSV—markering (körkortsinnehav)

- vämpliktskod - sekretessmarkering

Uppgifterna önskas varje vecka och helst på magnetband

Statens räddningsverk

- personnummer

- namn

- adress

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- beredskapskod - (vämpliktskod kan behövas fr.o.m. 1995) - sekretessmarkering

Riksförsäkringsverket

- personnummer — namn

- adress

— folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

— födelsehemort och födelseort

- medborgarskap - civilstånd

- make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption - Sjömansregistrering - inflyttning från utlandet

— avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- sekretessmarkering

Uppgifterna önskas varje vecka via filöverföring alternativt IBM 3480- kassett. Uppgifter om dödsfall önskas varje dag.

Trafiksäkerhetsverket

- personnummer

- namn

- adress

— folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik - inflyttning från utlandet - avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- sekretessmarkering

Uppgifterna önskas varje vecka på ADB-medium

Statistiska centralbyrån

- personnummer

- namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- födelsehemort och födelseort

- medborgarskap - civilstånd

- make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption — inflyttning från utlandet

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter - medlemskap i en icke-territoriell församling

Uppgifterna önskas varje vecka på magnetband Utöver de uppgifter som angetts i enkäten har SCB anmält behov av ytterligare uppgifter i samband med avisering av födslar samt uppgifter om medlemskap i Svenska kyrkan.

Riksskatteverket

- personnummer

- namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- medborgarskap

- civilstånd

- make, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption - inflyttning från utlandet

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- medlemskap i en icke-territoriell församling — sekretessmarkering

Uppgifterna önskas (veckovis) på ADB-medium

Centrala studiestödsnämnden

— personnummer - namn

- adress

- folkbokföringsort - medborgarskap

— civilstånd

- make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption - Sjömansregistrering - inflyttning från utlandet

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- sekretessmarkering

Uppgifterna önskas på ADB-medium. För närvarande utnyttjas SPAR.

Statens invandrarverk

- personnummer

- nanm

- (post)adress - medborgarskap

- civilstånd

- inflyttning från utlandet

— avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- sekretessmarkering

Uppgifterna önskas (veckovis) på magnetband eller diskett

Patent- och registreringsverket

— namn

Uppgifter önskas endast om nytillkomna eftemanmn

Svenska kyrkans centralstyrelse

- personnummer - namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- födelsehemort och födelseort

- medborgarskap - civilstånd

- make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption - inflyttning från utlandet

— avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter - medlemskap i en icke-territoriell församling

- sekretessmarkering

Upgiftema önskas över telenätet. Centralnämnden har även behov av tillgång till ett register över totalbefolkningen

Ljungby kommun

- personnummer - namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- födelsehemort och födelseort

- medborgarskap - civilstånd

- make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption - inflyttning från utlandet

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter - vapenregistermarkering (visst intresse)

- sekretessmarkering

Uppgifterna önskas via Kommundata.

Mölndals kommun

- personnummer

- namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- födelsehemort och födelseort

- medborgarskap

— civilstånd

- make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption - inflyttning från utlandet - avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter - CFD-markering

- beredskapskod - vämpliktskod

Uppgifterna önskas dels via Kommundata, dels i vissa fall på papper

Essunga kommun

- personnummer - namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- civilstånd

- make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption - avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter (vissa fall)

- sekretessmarkering

Uppgifter önskas veckovis på papper

Bollnäs kommun

- personnummer

- namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- födelsehemort och födelseort

- medborgarskap — civilstånd

- make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption - Sjömansregistrering (kan vara av intresse) - inflyttning från utlandet

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- CFD-markering - sekretessmarkering

Uppgifterna önskas minst en gång i veckan på band eller genom teleöverföring

Örnsköldsviks kommun

- personnummer

- namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- födelsehemort och födelseort - medborgarskap - civilstånd

- make, bam, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption

Uppgifterna önskas via Kommundata

Stockholms läns landsting

Avstår från att länma synpunkter på uppgiftsinnehållet.

Ostergötlands läns landsting

- personnummer

— namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- civilstånd

- make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- sekretessmarkering

Uppgifterna önskas en gång i veckan på magnetband

Jönköpings läns landsting

- personnummer

- namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- civilstånd

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring

- sekretessmarkering

Uppgifterna önskas en gång i veckan på ADB-medium

Kommundata AB

- personnummer - namn

- adress

- folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

- födelsehemort och födelseort - medborgarskap

- civilstånd

- make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption - inflyttning från utlandet

- avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

- TSV-markering - CFD-markering - beredskapskod - vämpliktskod - sekretessmarkering

Uppgifterna önskas på ADB-medium. Daglig uppdatering är önskvärd.

Kronologisk förteckning

r..

Om 'J- 4.— '»

tax!

10.

11.

,,

1.1. 14. 15, 16. l7,Å 18.

19.

. Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken. Fi. . Kommunerna. Landstingen och Europa

+ Bilagedel. C .

. Mäns föreställningar om kvinnor och Chefskap. S. . Vapenlagen och EG. Ju. . Kriminalvård och psykiatri. Ju. . Sverige och Europa. En samhällsekonomisk

konsekvensanalys. Fi.

. EU. EES och miljön. M. . Historiskt vägval — Följderna för Sverige i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli. respektive inte bli medlem i Europeiska unionen. UD. . Förnyelse och kontinuitet — om konst och kultur i framtiden. Ku. Ansluming till EU — Förslag till övergripande lagstiftning UD.

Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. SB.

. Suveränitet och demokrati

+ bilagedel med expertuppsatser. UD. JIK-metoden, m.m. Fi. Konsumentpolitik i en ny tid. C. På väg. K. Skoterköming på jordbruks- och skogsmark. Kartläggning och åtgärdsförslag. M.

rs- och konceniredovisning enligt EG-direktiv. Del 1 och 11. Ju.

Kvalitet i kommunal verksamhet — nationell uppföljning och utvärdering. C. Rena roller i biståndet — styrning och arbetsfördelning i en effektiv biståndsförvaltning. UD. . Reforrnerat pensionssystem. S. . Reformerat pensionssystem. Bilaga A.

Kostnader och individeffekter. S. . Reforrnerat pensionssystem. Bilaga B.

Kvinnors ATP och avtalspensioner. S.

, Förvalta bostäder. Ju. . Svensk alkoholpolitik — en strategi för framtiden. S. . Svensk alkoholpolitik — bakgrund och nuläge. S. . Att förebygga alkoholproblem. S. . Vård av alkoholmissbrukare, S,

. Kvinnor och alkohol. S. . Barn — Föräldrar — Alkohol. S. . Vallagen. Ju. . Vissa mervärdeskattefrågor lll — Kultur m.m. Fi. . Mycket Under Samma Tak. C. . Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. Ku. . Tekniskt utrymme för ytterligare ”TV-sändningar. Ku.

35.

38. 39.

40. 41. 42. 43.

44.

Vår andcs stämma — och andras. Kulturpolitik och intemationalisering. Ku, . Miljö och fysisk planering. M. . Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under

1900-talet i Sverige. UD. Kvinnor, barn och arbete i Sverige 1850-1993. UD. Gamla är unga som blivit äldre. Om solidaritet mellan generationerna. Europeiska äldreåret 1993. S. Långsiktig strålskyddsforskning. M. Ledighetslagstiliningen — en översyn. A. Staten och trossamfunden. C. Uppskattad sysselsättning — om skatternas betydelse för den privata tjänstesektorn. Fi. Folkbokföringsuppgiflema i samhället. Fi.

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av militärt bistånd |949-l969 + Bilagedel. [] ]]

Justitiedepa rtementet

Vapenlagen och EG [4] Kriminalvård och psykiatri [5] Års- och koncemredovisning enligt EG-direktiv. Del 1 och II. Ju. [I7] Förvalta bostäder. [23] Vallagen[30]

Utrikesdpepa rtementet

Historiskt vägval — Följderna för Sverige i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektive inte bli medlem i Europeiska unionen, [8] Anslutning till EU — Förslag till övergripande lagstiftning. [10] Suverän itet och demokrati + bilagedel med expertuppsatser. [12] Rena roller i biståndet — styrning och arbetsfördelning i en effektiv biståndsförvaltning. [19] Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under 1900-talet i Sverige. [37] Kvinnor, barn och arbete i Sverige 1850-1993. [38]

Socialdepa rtementet

Mäns föreställningar om kvinnor och chefsskap. [3] Reformerat pensionssystem. [20] Reformer-at pensionssystem. Bilaga A. Kostnader och individeffekter. [21] Reforrnera! pensionssystem. Bilaga B. Kvinnors ATP och avtalspensioner. [22] Svensk alkoholpolitik - en strategi för framtiden. [24] Svensk alkoholpolitik — bakgrund och nuläge. [25] Att förebygga alkoholproblem. [26] Vård av alkoholmissbrukare. [27] Kvinnor och alkohol. [28]

Barn — Föräldrar — Alkohol. [29]

Gamla är unga som blivit äldre. Om solidaritet mellan generationerna. Europeiska äldreåret 1993. [39]

Kommunikationsdepartementet På väg. [15]

Finansdepartementet

Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken. [ 1] Sverige och Europa. En samliällsekonomisk konsekvensanalys. [6] JIK-metoden, mm [13]

Vissa mervärdeskartetrågor lll — Kultur m.m. [31] Uppskattad sysselsättning - om skatternas betydelse

för den privata tjänstesektom. [43] Folkbokföringsuppgiftema i samhället. [44]

Kulturdepa rtementet

Förnyelse och kontinuitet — om konst och kultur

i framtiden. [9] Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. [33] Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar. [34] Vår andes stämma — och andras. Kulturpolitik och intemationalisering, [35]

Arbetsmarknadsdepartementet Ledighetslagstihningen -— en översyn [41]

Civildepa rtementet

Kommunerna. Landstingen och Europa. + Bilagedel. [2] Konsumentpolitik i en ny tid. [14]

Kvalitet i kommunal verksamhet — nationell uppföljning och utvärdering. [18]

Mycket Under Samma Tak. [32] Staten och trossamfunden. [42]

Miljö- och naturresursdepartementet EU, EES och miljön. [7]

Skoterkörning på jordbruks- och skogsmark. Kartläggning och åtgärdsförslag. [16] Miljö och fysisk planering. [36] Långsiktig strålskyddsforskning. [40]