SOU 1996:68

Några folkbokföringsfrågor

Till statsrådet Thomas Östros

Regeringen beslutade den 29 juni 1995 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över lagen (l991:483) om fingerade personuppgifter samt vissa frågor med anknytning till folkbokföringslagen (l991:481). 1 Samma dag förordnades hovrättsrådet Björn Karlsson som särskild & utredare. Som experter förordnades fr.o.m. den 1 september 1995 av- delningsdirektören Marie Ahlqvist Bresle, avdelningsdirektören Aimée | Jillger, kammarrättsassessorn Anita Linder och kammarrättsassessorn * Birgitta Pettersson. Utredningen, som antagit namnet Utredningen om vissa folkbok- föringsfrågor, överlämnar härmed betänkandet Några folkbokföringsfrågor. Utredningen har därmed avslutat sitt arbete.

Jönköping i april 1996.

Björn Karlsson

Sammanfattning

Utredningens förslag Skyddet inom folkbokföringen mot personförföljelse

Adresser och andra folkbokföringsuppgifter som finns hos olika myndig- heter kan användas som ett led i personförföljelse. Med hjälp t.ex. av en adressuppgift kan en förföljare spåra upp en annan person för att utöva hot eller våld. ] första hand är det sekretess som skall skydda mot förföljelse som sker med hjälp av personuppgifter hos myndigheter. Sekretesskyddet förstärks genom ett system med s.k. sekretessmarkering ("skyddad ad— ress"). En sekretessmarkering läggs in i folkbokföringsregistren när man befarar att en person kan bli utsatt för förföljelse om uppgifter om henne eller honom röjs. I dagsläget har cirka 6 000 personer sekretessmarkering.

Undantagsvis kan det visa sig att sekretess inte räcker för att skydda en person. Kvarskrivning eller användning av fingerade personuppgifter id-byte kan då aktualiseras. Kvarskrivning, som beslutas av skattemyn— digheten, innebär att en person är bosatt på en annan plats än där hon eller han är folkbokförd. Bostadsadressen för den kvarskrivne registreras inte inom folkbokföringen. Den är inte heller tillgänglig för myndigheter eller enskilda. ld—byte kan ske endast då den befarade förföljelsen är av särskilt allvarlig art. Vid id-byte, som endast kan medges av domstol, har perso- nen i fråga bl.a. bytt namn och personnummer.

Kvarskrivning och id-byte har visat sig vara mycket effektiva skyddsåt— gärder. Åtgärderna har dock negativa konsekvenser som drabbar den som behöver skyddas. Även myndigheter och tredje man kan drabbas. Ungefär 150 personer är för närvarande kvarskrivna medan cirka 30 personer har

medgivits id-byte.

Den sekretess som råder inom folkbokföringen och hos olika myndig- heter är, enligt utredningens mening, nästan alltid en tillräcklig skyddsåt— gärd vid befarad personförföljelse. Utredningen föreslår därför inte några förändringar av det grundläggande sekretesskyddet för adresser och andra uppgifter som utgår från folkbokföringen. På skolområdet bör dock sek— retessen stärkas. I dagsläget är situationen den att adresser som kan hållas hemliga inom folkbokföringen oftast är offentliga inom grund— och gym— nasieskolan. Eftersom många personer som riskerar förföljelse har barn i skolåldern, kan en förföljare nå sitt offer genom adressuppgiften hos skolan. Utredningen föreslår att en motsvarighet till folkbokföringssekre— tessen införs i första hand i grund- och gymnasieskolan.

Innan kvarskrivning och id-byte tillgrips måste man ha analyserat varför sekretess och sekretessmarkering inte räcker som skydd. Utred- ningen föreslår att detta klargörs bättre än vad som nu är fallet. Det bör också tydliggöras att kvarskrivning och id-byte är verkningsfulla åtgärder endast om den enskilde är beredd att lägga om sin livsföring.

I ganska stor utsträckning är en persons rättigheter och skyldigheter i samhället knutna till folkbokföringsorten. De negativa konsekvenserna vid kvarskrivning beror på att den kvarskrivne är folkbokförd på en annan ort än där hon eller han vistas. Utredningen föreslår att den kvarskrivne, genom en ändring i hälso- och sjukvårdslagen, ges rätt till fullständig sjukvård i vistelselandstinget. Att det införs sekretess på skolområdet är också särskilt betydelsefullt för personer som är kvarskrivna. [ övrigt anser utredningen att svårigheterna vid kvarskrivning kan bemästras utan särskild lagreglering. Berörda myndigheter måste dock vara beredda att hjälpa den

kvarskrivne till rätta. Id-byte är det tredje steget på den trappa av skyddsåtgärder som inleds med sekretess och fortsätter med kvarskrivning. När det gäller arten av förföljelse som kan grunda id—byte föreslår utredningen endast smärre justeringar. Även fortsättningsvis skall stor restriktivitet råda när det gäller att medge id-byte. Id-byte får ske endast om kvarskrivning och andra skyddsåtgärder är otillräckliga. Utredningen betonar särskilt att domstolen måste vara klar över varför andra skyddsåtgärder är otillräckliga innan ett

id—byte medges. Om den enskilde kan skyddas utan id-byte är det nämligen till stor fördel för henne eller honom.

I dagsläget kan id—byte medges för högst fem år. 1 olika sammanhang har det förts fram krav på ett permanent identitetsbyte. Utredningen har bedömt att det nuvarande tidsbestämda id-bytet bör behållas. Om det behövs kan id-byte efter förnyad prövning medges för mer än en period. Ett permanent byte kan bl.a. medföra att skyddsåtgärden kommer att bestå trots att hotet har upphört. Det är enligt utredningens mening till nackdel både för den enskilde, myndigheterna och tredje man.

När det gäller ansöknings— och beslutsförfarandet vid id-byte föreslås inga större förändringar. Även i fortsättningen skall det i första hand an- komma på Rikspolisstyrelsen (RPS) att ansöka om id—byte vid Stockholms tingsrätt. Utredningen vill dock ge RPS en utökad rätt att avslå fram- ställningar om id-byte. Om det inte är sannolikt att den enskilde kan med- ges id-byte skall RPS avslå hennes eller hans framställning. I likhet med vad som nu gäller kan den enskilde efter ett sådant avslag vända sig direkt till domstolen och begära id-byte.

Utredningen föreslår en särskild bestämmelse som ger RPS rätt att i ärendet om id—byte inhämta sekretessbelagda uppgifter främst om den ut- pekade förföljaren.

Efter ett id—byte registreras personen i fråga med bl.a. nytt fingerat namn och personnummer inom folkbokföringen. Ett framgångsrikt id- byte förutsätter självfallet att nya och verkliga uppgifter inte kan kopplas samman, varken inom folkbokföringen eller hos någon myndighet. I princip endast RPS känner personens verkliga identitet. Det har emellertid visat sig att det i vissa sammanhang är mer eller mindre nödvändigt att uppgifter om personens verkliga förhållanden görs tillgängliga. Personen riskerar annars att helt eller delvis gå miste om någon rättighet i samhället eller att drabbas av andra problem.

För att komma tillrätta med olägenheterna efter ett id—byte är den enskilde i stort behov av hjälp. Utredningen föreslår att RPS får till sär- skild uppgift att hjälpa personer som har medgivits id—byte, om personen inte kan få hjälp på annat sätt. Styrelsen har god överblick över de

problem som kan aktualiseras efter ett id-byte. RPS skall särskilt bistå den enskilde vid kontakter med andra myndigheter. Därvid kan den enskilde bl.a. få hjälp med att bedöma i vilka sammanhang det kan vara nödvändigt att lämna ut någon uppgift om förhållanden före id-bytet.

Utredningen är tveksam till alla former av mer eller mindre automatiskt utlämnande av kopplingen mellan verklig och fingerad identitet. I de fall vissa uppgifter om förhållanden före id-bytet måste lämnas ut bör det ske efter en prövning i varje enskilt fall och under betryggande former. Utred- ningen föreslår ett särskilt sekretesskydd för känsliga uppgifter om id-byte som kan komma att överföras till någon myndighet. Ett medgivande till id-byte skall av den enskilde kunna bringas att upp- höra i förtid, exempelvis om något hot inte längre föreligger. Utredningen har inte funnit det påkallat att lägga fram förslag om någon form av särskild kostnadsersättning till den som har medgivits id-

byte. Folkbokföring av nyfödda barn vars föräldrar inte är folkbokförda

För något år sedan infördes det i folkbokföringen en allmän registrering av alla födslar som sker här i landet. Samtidigt folkbokförs i princip alla barn som föds här oberoende av om föräldrarna är folkbokförda.

Enbart det förhållandet att födelsen sker här i landet bör inte längre vara skäl för folkbokföring av det nyfödda barnet. Utredningen föreslår att ett nyfött barn skall folkbokföras endast om barnets moder är folkbokförd. Ett barn som därmed inte folkbokförs kan dock efter en kortare eller läng— re tids vistelse i landet ha fått sådan anknytning hit att det skall folkbok- föras.

Folkbokföring av familjehemsplacerade barn

I dagsläget finns det inte någon särskild reglering av familjehemsplacerade barns folkbokföring. Barnet folkbokförs normalt i familjehemmet om vistelsen där kan antas komma att överstiga sex månader.

Vård i familjehem skall utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med de anhöriga och kontakt med hemmiljön. Utredningen förordar att detta får genomslag även när det gäller folkbokföringen. Ut- redningen föreslår att folkbokföringi familjehemmet sker när vistelsen där överstiger ett år. Normalt kommer ändrad folkbokföring att aktualiseras först sedan vistelsen har pågått drygt ett år. Socialnämnden får en skyldig— het att underrätta skattemyndigheten när barnets folkbokföring skall änd— ras.

Vård av barn och unga i hem för vård eller boende bör aldrig föranleda folkbokföring i sådant hem.

Födelsehemort

Utredningen förordar att uppgiften om födelsehemort behålls som ett särskilt registerbegrepp inom folkbokföringen. Uppgiften används i första hand av polismyndigheterna vid utfärdande av pass. Uppgiften om födel-

sehemort behövs inte längre i personbevis.

Personnummer för den som inte är folkbokförd

Personnummer skall i första hand tilldelas i samband med att en person folkbokförs. Personnutnmertilldelning sker emellertid även i andra sam- manhang. Enligt praxis tilldelas personnummer för sju olika ändamål utan att personen i fråga folkbokförs. Det är en tilldelning som till stor del stri— der mot bestämmelserna om personnummer 1 beL. 1 första hand är det för polis- och skattemyndigheternas behov som personnummer tilldelas en person som inte är folkbokförd. Dessa myndigheter menar att de måste ha personnummer för samtliga personer som är aktuella hos dem. Det anses annars föreligga bl.a. risk för personförväxling och svårigheter vid upp- giftsutbyte med andra myndigheter. Vid den personnummertilldelning som sker utan samband med folkbokföring är det ofta svårt att med säkerhet identifiera den person som tilldelas personnumret.

Utredningen har förståelse för flera myndigheters krav på en enhetlig personbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda och som därför saknar personnummer. Det finns emellertid skäl som talar mot att personnummer kommer till användning. Personnumret uppfattas ofta som en inträdesbiljett till samhället och bör därför reserveras för personer som folkbokförs här. Utredningen förordar därför att det införs ett särskilt nummer samordningsnummer — för personer som inte är eller har varit folkbokförda. 1 den mån det finns behov bör samordningsnummer kunna tilldelas även för samhällsområden och myndigheter som i dagsläget är uteslutna från personnummertilldelning.

Vid tilldelning av samordningsnummer skall personens identitet fastställas om det är möjligt. Om det råder osäkerhet om identiteten eller om någon uppgift som rör personen, exempelvis födelsetiden, skall det anges vid tilldelningen. Om en person som har tilldelats samordnings- nummer senare folkbokförs skall även samordningsnumret anges vid folkbokföring av personen. Samordningsnumret bör vara konstruerat som ett personnummer men innehålla sifferkombinationer som inte kan före- komma i personnummer.

RSV har beräknat att det kommer att kosta skatteförvaltningen 2-3 milj.

kr. att förbereda för tilldelning och registrering av samordningsnummer.

Överklagande i folkbokföringsmål

Skattemyndighetens beslut enligt beL rör i huvudsak två frågor. Den grundläggande frågan gäller var någonstans en person skall anses bosatt, alltså beslut beträffande bosättning. Myndigheten fattar också beslut om registrering av olika förhållanden, t.ex. civilstånd och medborgarskap. I dagsläget kan Skattemyndighetens beslut enligt beL överklagas av den person vars folkbokföring beslutet gäller. Beslut om en persons bosättning kan också överklagas av en kommun som berörs av beslutet och av RSV. Överklagande sker på vanligt sätt enligt förvaltningsprocessen, dvs. först till länsrätten och sedan vidare till kammarrätten och Regeringsrätten.

Utredningen föreslår att det 1 beL införs ett generellt krav på pröv- ningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Prövningstillstånd kan meddelas enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen. Det innebär bl.a. att s.k. ändringsdispens kan meddelas.

När det gäller den enskildes överklaganderätt föreslås i övrigt inte några förändringar. Utredningen har övervägt en särskild överklaganderätt för vårdnadshavare när det gäller barns folkbokföring. Utredningen har dock inte funnit det påkallat att ge endast en av två vårdnadshavare rätt att överklaga.

Utredningen föreslår att den kommunala överklaganderätten på folkbok- föringsområdet avskaffas. När mantalsskrivning inte längre sker enligt Fth har utredningen bedömt att det saknas skäl att behålla den kommu- nala överklaganderätten enligt lagen. RSV:s rätt att överklaga utvidgas något. Eftersom verket har ett allmänt ansvar för folkbokföringen bör verket kunna överklaga alla typer av beslut enligt beL, inte endast sådana som rör bosättning.

En särskilt reglerad tvåpartsprocess föreslås i frågor enligt beL. Den har i princip samma innebörd som tvåpartsprocessen enligt taxeringslagen och förvaltningsprocesslagen. Vid överklagande av enskild är skattemyn- digheten dennes motpart i länsrätt och kammarrätt. Skattemyndigheten får överklaga avgörande av länsrätten men inte av kammarrätten. l Rege— ringsrätten är det endast RSV som kan föra det allmännas talan. RSV får också rätt att från Skattemyndigheten överta det allmännas talan i länsrätten och kammarrätten.

Inom ramen för folkbokföringsverksamheten handlägger skattemyndig— heten även vissa ärenden av familjerättslig art. 1 första hand rör frågorna nanm, hindersprövning och registrering av gemensam vårdnad. Utred— ningen förslår att processordningen på dessa områden i princip blir den samma som enligt beL.

Författningsförslag

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1991 :483) om fingerade person-

uppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:483) om fingerade

personuppgifter

dels att 1-4 åå skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas sju nya paragrafer. 5-11 55, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Om det jinns en uppenbar

risk att en person som är folk- bokförd i landet kan bli utsatt för särskilt allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet och om personen inte kan ges tillräckligt skydd på an- nat sätt, får Stockholms tings— rätt, efter skriftlig ansökan, med- ge personen att använda andra personuppgifter om sig själv än deverkliga(fingeradepersonupp- gifter) under högst fem år.

Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt

Föreslagen lydelse

En folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet kan få medgivande att använda andra uppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade personupp— gifter).

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

en familjemedlem till en person som avses i första stycket, om personerna varaktigt bor tillsammans.

Ansökan om medgivande en— ligt ] % görs av Rikspolisstyrel— sen efter framställning från den som vill använda fingerade per- sonuppgifter.

Om Rikspolisstyrelsen har avslagit en framställning från en enskild person får denne själv ansöka hos rätten om medgivan- de.

En person som har fått eller begär medgivande för egen del får även göra framställan eller ansökan om medgivande för ett barn som personen är vårdnads— havare för och varaktigt bor tillsammans med, om syfte är att ge skydd mot den andre värd- nadshavaren.

Ett beslut av Rikspolisstyrel- sen att inte göra ansökan hos rätten får inte överklagas.

12%

Medgivande att använda fingerade personuppgifter får inte ges om personen kan skyd— das genom kvarskrivning enligt 16 & folkbokföringslagen (1991: 481) eller på annat sätt.

Medgivande får inte [teller ges om användningen av fingera— de personuppgifter, med hänsyn till den förföljdes person eller andra förhållanden, kan antas få endast begränsad skyddseffekt.

Medgivande kan ges för högst fem år i taget.

35'

Vid tingsrättens handläggning Medgivande att använda gäller lagen (I996:000) om fingerade personuppgifter läm— handläggning av domstolsären- nas av Stockholms tingsrätt. den. Ansökan om medgivande görs

av Rikspolisstyrelsen efter fram- ställning från den som vill an-

___—___—

' Senaste lydelse 19961000.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vända fingerade personuppgif- ter.

I ansökan till tingsrätten skall Rikspolisstyrelsen ange varför den enskilde inte kan beredas tillräckligt skydd genom kvar- skrivning eller annan mindre in-

gripande åtgärd. 4 &

Om ett medgivande att an— Rikspolisstyrelsen skall avslå vända fingerade personuppgifter en framställning enligt 3 & om har lämnats skall Rikspolisstyrel- styrelsen anser att det inte före— sen skyndsamt se till att den per— ligger sannolika skäl för medgi- son som harfått medgivandet re- vande att använda fingerade per— gistreras inom folkbokföringen sonuppgifter. med de fingerade uppgifter som Om Rikspolisstyrelsen har styrelsen bestämmer. avslagit en framställning från en

De fingerade personuppgif— enskild person för denne själv terna skall bestämmas och regi— ansöka hos rätten om medgivan— streras på ett sådant sätt att det de. inte därav framgår vilken person det är som använder uppgifter- na.

Rikspolisstyrelsen skall be- vaka att fingerade personuppgif— ter inte används under längre tid än vad som har medgetts.

Rikspolisstyrelsens beslut en- ligt första stycket får inte över- klagas.

5 &

En person som har fått eller begär medgivande för egen del får även göra framställan eller ansökan om medgivande för ett

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

barn som personen är vårdnads- havare för och varaktigt bor tillsammans med, om syfte är att ge skydd mot den andre vård— nadshavaren.

65

Myndighet skall på begäran lämna Rikspolisstyrelsen upplys- ning om person som förekommer i ärende enligt denna lag.

75

Om ett medgivande att an- vända fingerade personuppgifter har lämnats skall Rikspolisstyrel— sen skyndsamt se till att den per— son som harfätt medgivandet re- gistreras inom folkbokföringen med de fingerade uppgifter som styrelsen efter samråd med den enskilde bestämmer.

De fingerade personuppgif— terna skall bestämmas och regi- streras på ett sådant sätt att det inte därav framgår vilken person det är som använder uppgifter- na. Av 21 & folkbokföringslagen (1991 :481) framgår att den som folkbokförs med fingerade per- sonuppgifter skall avregistreras från folkboquön'ngen såvitt avser de tidigare uppgifterna

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 8 &

Rikspolisstyrelsen skall hjäl- pa den som har fått medgivande att använda fingerade person- uppgifter om hennes eller hans hjälpbehov inte kan tillgodoses på annat sätt.

När det ankommer på Riks- polisstyrelsen att hjälpa den en— skilde skall styrelsen bistå vid kontakter med andra myndighe- ter och i övrigt lämna den en- skilde den hjälp som krävs.

95

Rikspolisstyrelsen skall be— vaka att fingerade personuppgif- ter inte används under längre tid än som har medgetts. När den medgivna tiden har löpt ut skall Rikspolisstyrelsen underrätta skattemyndigheten.

När skattemyndigheten har mottagit underrättelse enligt för- sta stycket skall myndigheten skyndsamt se till att de fingerade uppgifterna inte längre används inom folkbokföringen. Myndig- heten skall göra de ändringar i folkbokföringsregistren som krävs.

105

Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter kan upphöra att gälla i förtid om den

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Rikspolisstyrelsen att medgivan— det inte längre behövs.

Sedan Rikspolisstyrelsen har underrättat skattemyndigheten om den enskildes anmälan får denne inte längre använda finge— rade personuppgifter. Skatte- myndigheten skall vidta de åt- gärder som anges i 9 5 andra stycket.

1 enskilde skriftligen anmäler hos i 1 1

Vid rättens handläggning av ärenden om fingerade person— uppgifter gäller lagen (] 996.000) om domstolsärenden.

Ett beslut av Rikspolisstyrel- , sen att avslå en framställning om ? användning av fingerade person— uppgifter får inte överklagas.

Detsamma gällerbeslut enligt 7 5 första stycket.

|

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Förslag till Lag om ändring i folkbokföringslagen (l991:481)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1991 :481) dels att 2, 3, 6, 10, 16-18, 25, 26, 34, 38 och 39 åå skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 40-42 åå, av följande lydelse,

dels att nuvarande 40 & skall betecknas 43 &,

dels att rubrikerna närmast före 2 och 18 55 skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 3 5 skall utgå, dels att rubriken närmast före nuvarande 40 5 skall flyttas till närmast före nya 43 &.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Nyfödda barns folkbokföring När folkbokföring skall ske 2 &

Ett barn som föds levande Ett barn som föds levande här i landet skall folkbokföras här i landet och vars moder är om inte annat följer av 5 &. folkbokförd skall folkbokföras. Även ett barn som föds utom Även ett barn som föds utom landet av en kvinna som är folk- landet av en kvinna som är folk- bokförd här skall folkbokföras. bokförd här skall folkbokföras.

Folkbokföring vid inflyttning till landet 3 5

Den som efter inflyttning kan antas under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(dygnsvilan) i landet under minst ett år skall folkbokföras. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet skall folkbokföras om han med hänsyn till samtliga omstän- digheter får anses ha sitt egentliga hemvist här.

Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört skall folkbok- föras när det har sådan anknyt- ning till landet som sägs i första

stycket. Undantag från första stycket Undantag från första och an- anges i 4 och 5 åå. dra styckena anges i 4 och 5 55.

6å'

En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella för- samling där han enligt 7-13 && är att anse som bosatt.

En person som är bosatt på en fastighet som innehåller flera bostads- lägenheter skall folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen (1995: 1537) om lägenhetsregister.

Ett nyfött barn folkbokförs i Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är den församling där modern är folkbokförd eller, om modern folkbokförd (födelsehemort).

1 inte är folkbokförd, i den för- [* samling där det har fötts. Hitte- 4 barn folkbokförs i den försam- ' ling där det har påträffats.

Undantag från första stycket anges i 14-16 55. |

10 52

En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds enbart av 1. uppdrag som riksdagsledamot,

' Senaste lydelse 1995: 1538.

2 Senaste lydelse 1995z752.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2. uppdrag som statsråd, 3. förordnande till ledamot i kommitté eller kommission, befattning som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag att biträda som politiskt sakkunnig i statsdepartement eller särskilt uppdrag av riksdagen,

4. tjänstgöring enligt lagen (1994: 1809) om totalförsvarsplikt,

5. vård vid en institution för 5. vård vid institution för sjukvård, vård av unga, krimi- sjukvård,kriminalvård eller vård nalvård eller vård av missbruka- av missbrukare, re. 6. vård av barn eller ungdom

enligt socialtjänstlagen ( ] 980.680) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, om inte annat följer av tredje stycket.

En vistelse på viss fastighet som föranleds av förhållande som avses i första stycket 1-5 anses inte heller leda till ändrad bosättning om personen har anknytning till en annan fastighet genom att disponera en bostad där. Sammanlever personen med sin familj på en fastighet där han enligt 7 5 skulle anses bosatt, får Skattemyndigheten dock på ansökan besluta att han skall folkbokföras på den fastigheten.

Vård enligt första stycket 6 som äger rum i ett familjehem skall leda till ändrad bosättning, om det kan antas att vården kommer att överstiga ett år och särskilda skäl inte talar mot folk- bokföring i familjehemmet.

16 5

En person som av särskilda En person som kan antas bli skäl kan antas bli utsatt för en utsatt för brott, förföljelser eller allvarlig eller upprepad brotts- trakasserier på annat sätt, kan lighet, förföljelser ellertrakasse- vid flyttning medges att vara rier på annat sätt, får, om han folkbokförd på den gamla folk- flyttat eller avser att flytta, efter bokföringsorten (kvarskrivning). ansökan medges att vara folk- Kvarskrivning kan endast ske bokförd på den gamla folkbok- efter ansökan från den enskilde.

föringsorten i högst tre år Kvarskrivning får medges

Nuvarande lydelse

(kvarskrivning). När det inte längre finns skäl för kvarskriv— ning skall den upphöra.

Föreslagen lydelse

endast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom besöksförbud eller på an- nat sätt. Kvarskrivning får inte medges om åtgärden, med hän- syn till personens förhållanden eller andra omständigheter, inte kan antas utgöra en effektiv skyddsåtgärd.

Kvarskrivning får även avse det utsatte personens medflyttande familj.

175

Kvarskrivningfår medges för högst tre år i taget. När det inte längre finns skäl

för en kvarskrivning skall den

upphöra.

För utredning av frågor om kvarskrivning får Skattemyndigheten anlita

biträde av polismyndighet.

Personnummer

För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning. Vidare fast- ställs personnummer för perso- ner som inte är folkbokförda i de fall som anges i lag eller annan författning.

Personnumret innehåller fö- delsetid, födelsenummer och kontrollsiffra.

Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två för dagen i nu

tss

Personnummer m.m.

För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning.Personnum- ret innehåller födelsetid, födelse- nummer och kontrollsiffra.

Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan födelsetiden och födelse- numret sätts ett bindestreck som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nämnd ordning. byts mot ett plustecken när en

Födelsenumret består av tre person fyller 100 år. siffror och är udda för män och En person som inte är eller jämnt för kvinnor. har varit folkboquörd kan efter Mellan födelsetiden och fö- begäran från en myndighet till- delsenumret sätts ett bindestreck delas ett särskilt nummer (som- som byts ut mot ett plustecken ordningsnummer).Samordnings- när en person fyller 100 år. numret är konstruerat som ett

personnummer men innehåller sijferkombinationer som inte kan förekomma i ett personnummer. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tilldelning av samordningsnummer.

25 i?

Den som flyttat skall inom en vecka anmäla flyttningen till en skatte- myndighet, en allmän försäkringskassa eller ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer.

Den som ändrar postadress utan att flyttning skett skall göra anmälan enligt första stycket om postadressen skall gälla för minst sex månader.

När en vistelse i ett familje- hem kan föranleda ändrad bo- sättning enligt 10 & tredje stycket skall den socialnämnd som an— svarar för vistelsen underrätta skattemyndigheten.

26å

Den som flyttat in från utlandet skall göra anmälan om inflyttningen till en skattemyndighet eller en allmän försäkringskassa. Detsamma gäller den som är registrerad som obefintlig och skall folkbokföras.

Anmälan skall även göras när ett barn skall folkbokföras

3 Senaste lydelse 1993zl699.

Nuvarande lydelse

34 54

Föreslagen lydelse

här i landet enligt 3 5 andra stycket.

Skattemyndigheten beslutar i ärende enligt denna lag efter anmälan eller ansökan eller annars när det finns skäl till det.

Rör ärendet folkbokföring på fastighet eller i församling beslutar skattemyndigheten i det län där fastigheten eller församlingen är belägen.

Personnummer enligt 18 & första stycket andra meningen fastställs av den skattemyndighet som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen förordnar

Samordningsnummer enligt 185 tredje stycket tilldelas av den skattemyndighet som be— stäms av regeringen eller den myndighet som regeringen för- ordnar.

I övriga ärenden beslutar den skattemyndighet inom vars verksam- hetsområde en person är eller senast har varit folkbokförd eller, i fråga om ärende enligt 1 & andra stycket, den skattemyndighet som enligt särskilda bestämmelser skall underrättas om händelsen.

En skattemyndighets beslut överklagas hos länsrätten. Beslut om fastställande av födelsenum- mer och kontrollsijfra i person- nummer överklagas dock hos Riksskatteverket.

Ett beslut om någons folkbok- föring enligt 3-16 och 20—22 %& får överklagas av den person vars folkbokföring det gäller, av en kommun som berörs av beslu- tet och av Riksskatteverket. Ett överklagande av en kommun el

' Senaste lydelse 199411975.

5 Senaste lydelse 1994:768.

38 155

Om inte annat följer av 40 & får skattemyndighetens beslut enligt denna lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Vid överklagande till kam- marrätten krävs prövningstill- stånd.

Nu varande lydelse

ler Riksskatteverket skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tre veckor från det att be- slutet meddelades.

Ett beslut i en annan fråga än som avses i andra stycket får överklagas utan begränsning till viss tid.

Riksskatteverkets beslut om personnummer får inte överkla- gas.

Föreläggande vid vite får inte överklagas.

39å

Föreslagen lydelse

Skattemyndighetens beslut enligt 38 åfår överklagas av den person vars folkbokföring be- slutet gäller och av Riksskatte- verket.

Ett överklagande av enskild om folkbokföring enligt 3-1 7 och 20—22 åå skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tre veck- or från den dag klaganden fick del av beslutet. Beslut i annan fråga får av enskild överklagas utan begränsning till viss tid.

Ett överklagande av Riksskat- teverket skall ha kommit in till skattemyndigh eten inom tre veck- or från den dag beslutet medde- lades.

40å

Vitesföreläggande enligt 37 å får inte överklagas.

Skattemyndigh etens beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i personnum- mer samt beslut om tilldelning av samordningsnummer får över-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

klagas hos Riksskatteverket.

Riksskatteverkets beslut enligt andra stycket får inte överkla- gas.

41å

Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmän- _ nas talan i målet. : Har den enskilde överklagat [ skattemyndighetens beslut, får 1 skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut om det innebär att den enskilde har fått helt el- ler delvis bifall till sin talan.

42å

Om en enskild överklagar ett avgörande enligt denna lag skall ; skattemyndigheten vara den en- skildes motpart i länsrätten och kammarrätten. Överklagar Riks- skatteverket skall det allmännas talan i länsrätten och kammar- rätten föras av verket.

Verket får från skattemyn- digheten ta över uppgiften att i länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan.

Riksskatteverket för det all— männas talan i Regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 18 å den 1 januari 1998 och i öv- rigt den 1 januari 1997.

3. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 16 å föräldrabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 16 å1

Anmälan enligt 4 å andra stycket om gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra prövas av skattemyndigheten i det län där barnet är folkbokfört. Anmälan skall göras skriftligen av båda föräldrarna.

Anmälan enligt 4 å andra stycket 2 görs hos valfri skattemyndighet eller allmän försäkringskassa.

Beslut av skattemyndigheten Beslut av skattemyndigheten överklagas hos länsrätten. får överklagas hos allmän för-

valtningsdomstol. Prövningstill— stånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Riksskatteverket får från skat- temyndigheten överta uppgiften enligt 7 a å förvaltningspro- cesslagen (1971 :291 ) atti läns- rätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Riksskattever- ket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

' Senaste lydelse 1991 :487.

4. Förslag till ! Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 och 15 åå sekretesslagen (1980: 100) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 9 ål

Sekretess gäller i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialsko- lan och sameskolan samt i en kommunal riksintematskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det in- te står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller

någon honom närstående lider men. Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verk— 1 samhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om 1 skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts. l ( Sekretess gäller i grundsko- : lan, gymnasieskolan, särskolan, , specialskolan och sameskolan > samt i en kommunal riksinternat- skola i annat fall än som avses i ' första och andra styckena, för i uppgift om enskilds personliga ' förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den en- skilde eller nägon honom närstå-

___—__.—

' Senaste lydelse 1996: 155.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

ende utsätts för förföljelse eller på annat sätt lider men om upp— giften röjs. Sekretessen gäller även hos kommunal myndighet som förvaltar det kommunala huvdmannaskapet för skolan.

Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunk- tionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Dessutom gäller inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan sekretess i annan elevvårdande verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller hos Statens skolverk i verksamhet som avser tillsyn över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) för uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Samma sekretess gäller i nämnda tillsynsverksamhet för uppgift som hänför sig till en fråga om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen enligt detta stycke gäller dock inte Statens skolverks beslut i ett ärende.

[ fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio ar.

15 å2

Sekretess gäller 1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande

2 Senaste lydelse 19962155.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolk- ningen, 2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan, 3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Har en uppgift för vilken sek- retess gäller enligt första stycket 1 , lämnats till en kommunal myndighet enligt särskild upp- giftsskyldighet om skolpliktiga barn, gäller sekretessen också hos myndigheten. Sekretess gäl- ler dock inte om uppgiften tas upp i beslut hos myndigheten.

Sekretess gäller i ärende om Sekretess gäller fingerade personuppgifter för 1. i ärende om fingerade per- uppgift om enskilds personliga sonuppgifter för uppgift om en- . förhållanden, om det inte står skilds personliga förhållanden, klar att uppgiften kan röjas utan 2. för uppgift som rör en , att den enskilde eller någon ho- person som har fått medgivande nom närstående lider men. att använda fingerade person-

ut?/Jemen

om det inte står klar att upp— giften kan röjas utan att den en- skilde eller någon honom närstå- ende lider men. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio ar. &

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

5. Förslag till Lag om ändring i namnlagen (1982:670)

Härigenom föreskrivs att 37 å namnlagen (19822670) skall ha följande

lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 å' Beslut av skattemyndigheten Beslut av skattemyndigheten får överklagas till länsrätten. får överklagas hos allmän för—

valtningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Riksskatteverket fårfrån skat- temyndigheten överta uppgiften enligt 7 a å förvaltningspro— cesslagen (1971 :291) att i läns— rätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Riksskattever- ket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

' Senaste lydelse 19911493.

6. Förslag till

Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982z763)

Härigenom föreskrivs att 3 och 3 a åå hälso- och sjukvårdslagen (19821763) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom lands- tinget. Även i övrigt skall lands— tinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäl- ler också kommuner som inte ingår i ett landsting, om inte an- nat följer av 17 å. Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård

3å'

Föreslagen lydelse

Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom lands- tinget eller som är kvarskrivna enligt 16 å folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där. Även i övrigt skall landstinget verka för en god häl- sa hos hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om lands- ting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting, om inte annat följer av 17 å. Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård.

Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 å första och tredje

styckena.

Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt denna lag. En uppgift som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ.

' Senaste lydelse 1992: 1382

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3aå

Landstinget skall erbjuda Landstinget skall erbjuda

dem som är bosatta inom lands- dem som är bosatta inom lands- tinget, tinget eller som är kvarskrivna enligt 16 å folkbokföringslagen (1991 :481) och stadigvarande vistas där,

1. habilitering och rehabilitering,

2. hjälpmedel för funktionshindrade, och

3. tolktjänst för vardagstolkning för bamdomsdöva, dövblinda, vuxen- döva och hörselskadade.

Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 a å. Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag.

Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade och beslutade insatser framgå.

Denna lag träder i kraft det 1 januari 1997.

7. Förslag till 1 Lag om ändring i äktenskapsbalken I

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 å äktenskapsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap. 1 2 s* ! Skattemyndighetens beslut i fråga om hindersprövning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut av präster inom Svenska kyrkan om förrättande av vigsel. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Riksskatteverket får från skat- temyndigheten överta uppgiften enligt 7 a å förvaltningspro- cesslagen (1971.'291) att i läns- , rätten och kammarrätten föra det ! allmännas talan. Riksskattever- :

ket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

' Senaste lydelse 1995: 1681.

8. Förslag till Lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 7 å begravningslagen (1990:1144) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 7 å'

Länsstyrelsens beslut i ett överklagat ärende får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Detsamma gäller länsstyrelsens beslut

i ärende som avses i 5 kap. 4 å, om förfarande med aska enligt 5 kap. 5 å andra stycket, — om flyttning av gravsatt stoft eller aska enligt 6 kap. 2 å andra stycket, och

om överflyttning eller upphörande av gravrätt enligt 7 kap. 34 å. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om överklagandet i länsrät- ten eller kammarrätten innebär prövning av ett beslut som skat- temyndigheten har meddelat, får Riksskatteverket från skattemyn- digheten överta uppgiften enligt 7 a å förvaltningsprocesslagen (1971 :291 ) att i länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Riksskatteverket för i sådant mål det allmännas talan i Regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

' Senaste lydelse 1995: 1718.

9. Förslag till

Lag om ändring i lagen om folkbokföringsregister

(1990:1536)

Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 12 åå lagen om folkbokföringsregis— ter (1990:1536) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Skattemyndigheten i länet är registeransvarig för uppgifter i det centrala referensregistret som avser en person som är eller har varit folkbokförd inom myn- di ghetens verksamhetsområde el- ler som av myndigheten tilldelats

personnummer utan att vara folkbokförd.

Det centrala referensregistret får innehålla uppgifter om perso- ner som är eller har varit folk- bokförda i landet eller som an- nars har tilldelats personnum- mer. För en sådan person får anges personnummer och grun- den för personnummertilldel- ningen samt de uppgifter som senast registrerats enligt 6 å första stycket 2 och 11 med upplysning om det lokala regis- ter från vilket uppgifterna har hämtats.

75

Föreslagen lydelse

Skattemyndigheten i länet är registeransvarig för uppgifter i det centrala referensregistret som avser en person som är eller har varit folkbokförd inom myn- di ghetens verksamhetsområde el- ler som av myndigheten har till- delats samordningsnummer en- ligt 18 å tredje stycket folkbok- föringslagen (] 991.481).

Det centrala referensregistret får innehålla uppgifter om perso- ner som är eller har varit folk- bokförda i landet och om perso- ner som har tilldelats samord- ningsnummer enligt 18 å tredje stycket folkbokföringslagen (1991 :481).

För en person som är eller har varit folkbokförd får anges personnummer, samordnings- nummer om sådant har tilldelats, och de uppgifter som senast registrerats enligt 6 å första

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

stycket 2 och 11 med upplysning om det lokala register från vilket uppgifterna har hämtats.

För en person som har till- delats samordningsnummer får anges numret och grunden för nummertilldelning samt uppgift om

1 . namn,

2. kön,

3. födelsetid,

4. födelseort,

5. medborgarskap.

För en person som har tillde- lats samordningsnummer får vid- are anges de handlingar som har legat till grund för identifiering av personen. Om osäkerhet råder om personens identitet eller om uppgift som har lämnats om honom skall det anges.

12å

I ett lokalt folkbokföringsregister får som sökbegrepp användas upp- gifter som avses i 6 å första stycket 14, 7 och 8 med undantag för uppgift om adoption.

I det centrala referensregist- 1 det centrala referensregist- ret får som sökbegrepp användas ret får som sökbegrepp användas uppgifter som avses i 6 å första uppgift om personnummer, stycket 1, 2 och I 1. samordningsnummer, födelsetid,

namn och avregistrering. Som sökbegrepp i ett register enligt denna lag får också, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, användas uppgifter som avses i 8 å.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2. 5 och 7 åå i lydelse före ikraftträdandet gäller dock fortfarande i fråga om personnummer som har tilldelats en person utan samband med folkbok-

föring.

10. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister

Härigenom föreskrivs att 4, 7 och 8 åå lagen (1995:743) om avise- ringsregister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Aviseringsregistret får inne- hålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats personnummer. För en sådan person får de uppgifter anges som registrerats enligt lagen (1990:1536) om folkbok- föringsregister och som avser

I . personnummer,

2. namn, 3. adress,

45

Föreslagen lydelse

Aviseringsregistret får inne- hålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda i landet och om personer som har tilldelats samordningsnummer enligt 18 å tredje stycket folk- bolföringslagen (1991 :481).

För en person som är eller har varit folkbokförd får de upp- gifter anges som registrerats enligt lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister och som avser

1. personnummer och sam- ordningsnummer,

4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik,

5. födelsehemort och födelseort,

6. medborgarskap, 7. civilstånd,

8. make, föräldrar, barn och vårdnadshavare,

9. datum för inflyttning från utlandet, 10. avregistrering med uppgift om dödsfall, utflyttningtill utlandet eller annan anledning,

11. medlemskap i icke-territoriell församling.

Nu varande lydelse

75

Föreslagen lydelse

För en person som har tillde-

lats samordningsnummer får an- ges de uppgifter som har regist- rerats enligt 7 å tredje och fjärde styckena lagen (1990:

1536) om folkbokföringsregister.

I aviseringsregistret får som sökbegrepp användas uppgift

1. som avses i 4 å 1-4 och 8,

1. som avses i 4 å andra

stycket 1-4 och 8,

2. om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island,

eller,

3. om medborgarskap i land inom eller utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).

Som sökbegrepp får, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, också an- vändas uppgift som avses i 5 å.

Uppgift 1 aviseringsregistret som avses i 4 å 1-8 och 11 skall gallras, när en ny, motsvarande uppgift registreras eller när uppgiften inte längre är aktuell. Uppgift om rättat personnummer får dock bevaras under den tid som behövs för att tillgodose ändamålet med registret.

85

Uppgift i aviseringsregistret som avses i 4 å andra stycket 1- 8 och 11 samt i 4 å tredje styck- et skall gallras, när en ny, mot- svarande uppgift registreras eller när uppgiften inte längre är aktuell. Uppgift om rättat per- sonnummer får dock bevaras under den tid som behövs för att tillgodose ändamålet med regist— ret.

Uppgift om datum för inflyttning från utlandet skall gallras fyra år efter utgången av det år då uppgiften registrerades.

Har en person avregistrerats från folkbokföringen, skall upp- gift som avses i 4 å 4-9 och 11 gallras vid avregistreringen och

Har en person avregistrerats från folkbokföringen, skall upp- gift som avses i 4 å andra styck- et 4-9 och 11 gallras vid avre-

48 Författningsförslag SOU 1996:6 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse övriga uppgifter tio år efter gistreringen och övriga uppgifter utgången av det är personen av- tio år efter utgången av det år registrerades. personen avregistrerades.

Regeringen får föreskriva undantag från bestämmelsen om gallring i tredje stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2. 4 och 8 åå i lydelse före ikraftträdandet gäller dock fortfarande i fråga om uppgifter om personer som har tilldelats personnummer utan samband med folkbokföring.

11. Förslag till

(199lz749)

Härigenom föreskrivs i (1991 :749)

dels att 5 å skall ha följande lydelse,

Förordning om ändring i folkbokföringsförordningen

fråga om folkbokföringsförordningen

dels att det skall införas tre nya paragrafer, 6-8 åå, av följande lydelse, dels att det närmast före 5 å och nya 6 å skall införas rubriker av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Personnummer enligt 18 å första stycket andra meningen folkbolföringslagen (1991 :481) fastställs av den skattemyndighet som Riksskatteverket bestämmer.

Föreslagen lydelse

K varskrivning

Skattemyndigheten skall, in— nan myndigheten medger kvar- skrivning enligt 16 å folkbokfö- ringslagen (1991 :48 l), informera sökanden om innebörden av kvarskrivningen.

Om kvarskrivning medges skall skattemyndigheten hjälpa den kvarskrivne vid kontakter med andra myndigheter och i övrigt lämna den kvarskrivne den hjälp som åtgärden kräver, om hennes eller hans hjälpbehov inte kan tillgodoses på annat Sätt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Samordningsnummer 6 &

Samordningsnummer enligt 18 å tredje stycket folkbokfö- ringslagen (1991-481) får till— delas med anledning av

I . registrering i skatteregis- ter,

2. registrering i polisregister _ eller i övrigt inom rättsväsendets ' informationssystem, i

3. utfärdande av pass och | registrering i passregister,

4. registrering hos allmän för— i säkringskassa,

5. sjömansregistrering,

6. registrering i körkorts- register,

7. registrering av totalför— svarspliktiga.

Tilldelning enligt första stycket 3-7 får ske endast om i den enskildes identitet med så- kerhet har kunnat fastställas av den myndighet som begår till- delningen.

Riksskatteverket utser den skattemyndighet som ombesörjer tilldelning av samordningsnum- mer.

En begäran om tilldelning av samordningsnummer skall vara skriftlig. Den skall innehålla till- gängliga uppgifter om den en-

Nuvarande lydelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

Föreslagen lydelse

skildes

I . namn,

2. födelsetid,

3. kön,

4. födelseort,

5. medborgarskap.

I en begäran om tilldelning av samordningsnummer skall den myndighet som begår tilldelning ange underlaget för identi- tetsprövningen.

I en begäran om nummertill- delning enligt 6 å första stycket 1 och 2 skall den myndighet som begär tilldelning ange om någon uppgift som lämnas om den enskilde kan antas vara osäker.

85

Samordningsnummer skall utgå från den födelsetid som den rekvirerande myndigheten upp- ger. Numret skall i följande ord- ning anges med två siffror för vardera år, månad och dag. Sijfrorna för dag adderas med 60. Därefter följer ett tresijfrigt individnummer, som är udda för män och jämnt för kvinnor, samt en kontrollsiffra. Dessutom får anges under vilket århundrade personen är född.

12. Förslag till Förordning om ändring i polisregisterkungörelsen (1969z38)

Härigenom föreskrivs att 12 å polisregisterkungörelsen (1969z38) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 å'

Det åligger skattemyndighet att enligt föreskrifter som meddelas av Riksskatteverket efter samråd med Rikspolisstyrelsen och Statistiska centralbyrån på anfordran granska samt i förekommande fall rätta och komplettera uppgifter rörande namn, personnummer och folkbokföringsort för personer, beträffande vilka uppgifter inkommit till Rikspolisstyrelsens polisregister. I samband med sådan anfordran får ej upplysning lämnas om andra inkomna uppgifter än dem granskningen skall avse.

Om personen som avses i Om en person som avses i första stycket saknar person- första stycket saknar person- nummer, skall den skattemyn- nummer, skall skattemyndighet dighet som Riksskatteverket på begäran av Rikspolisstyrelsen bestämmer på begäran av Riks- tilldela personen samordnings- polisstyrelsen fastställa person- nummer enligt 18 å tredje styck— nummer för honom. et folkbolgföringslagen (1991:

481).

Närmare föreskrifter om vad som gäller vid begäran av som-

ordningsnummer finns i folkbok- föringsförordningen (1991 : 749).

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

' Senaste lydelse 19911748.

13. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem

Härigenom föreskrivs att 23 å förordningen (1970:517) om rättsväsen- dets informationssystem skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 å'

Det åligger skattemyndigheten i länet att enligt föreskrifter som med— delas av Riksskatteverket på anfordran av Rikspolisstyrelsen granska och i förekommande fall rätta och komplettera uppgifter rörande namn, person- nummer och folkbokföringsort för person, beträffande vilken uppgifter inkommit till styrelsen. I samband med sådan anfordran får Rikspolissty- relsen inte lämna upplysning om andra uppgifter än dem granskningen skall avse

Om person som avses i första stycket saknar personnummer, skall den skattemyndighet som Riksskatteverket bestämmer på begäran av Rikspolisstyrelsen fastställa personnummer för honom eller henne.

Om person som avses i första stycket saknar personnummer, skall skattemyndigheten på be- gäran av Rikspolisstyrelsen till- dela personen samordningsnum- mer enligt 18 å tredje stycket

folkbokföringslagen (] 991 :481).

Närmare föreskrifter om vad som gäller vid begäran av sam- ordningsnummer finns i folkbok- föringsförordningen (] 991 : 749).

För aktualisering av register som avses i 2 å lämnar Riksskatteverket personuppgifter till Rikspolisstyrelsen. För samma ändamål lämnar Rikspolisstyrelsen personuppgifterna vidare till Kriminalvårdsstyrelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

' Senaste lydelse l990:908.

14. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1969:123) om äktenskapscertifikat

Härigenom föreskrivs att 6 å kungörelsen (1969: 123) om äktenskaps- certifikat skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 å'

Beslut om utfärdande av äktenskapscertifikat får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om överklagandet i läns- rätten eller kammarrätten gäller ett beslut som skattemyndigheten har meddelat, får Riksskattever- ket från skattemyndigheten över- ta uppgiften enligt 7a å förvalt- ningsprocesslagen (1971 :291)att i länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Riks- skatteverket för i sådant mål det allmännas talan i Regeringsrät- ten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

' Senaste lydelse 1996125.

15. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1995:328) om

totalförsvarsplikt

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 å förordningen (1995:328) om total- försvarsplikt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 4 &

På begäran av Totalförsva- Om en totalförsvarspliktig rets pliktverk skall den skatte- person saknar personnummer, myndighet som Riksskatteverket skall skattemyndigheten på be- bestämmer fastställapersonnum- gäran av Totalförsvarets mer för de totalförsvarspliktiga pliktverk tilldela personen sam- som saknar sådant nummer. ordningsnummer enligt 18 å

tredjestycketfolkbokföringslagen (1991 :481).

Närmare föreskrifter om vad som gäller vid begäran av sam- ordningsnummer finns i folkbok- föringsförordningen (1991:749).

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

1. Inledning

Utredningsuppdraget har till stor del sprungit fram ur behovet av en översyn av lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter (FiL). Lagen medger att en person använder påhittade — fingerade personuppgifter för att undgå förföljelse. Det är den användningen som utredningen fortsätt- ningsvis benämner id-byte. När lagen arbetades fram togs stor hänsyn till skyddet av den enskilde medan negativa effekter av ett id-byte beaktades i mindre mån.

Id—byte kan medges endast av domstol. I första hand är det RPS som ansöker vid domstolen. Den enskilde som önskar id-byte får alltså vända sig till RPS och begära att styrelsen ansöker för hennes eller hans räkning.

När lagen om id-byte hade varit i kraft något år ansåg RPS att id-byte visserligen var en effektiv skyddsåtgärd men att ett byte var förenat med sådana nackdelar, bl.a. för den enskilde, att vissa förändringar var på- kallade. Styrelsen begärde därför en översyn av lagen. Regeringen upp- drog i december 1993 åt RPS att utvärdera lagen och föreslå förbättringar av reglerna. Under den utvärdering som följde samrådde RPS med RSV, RFV och Vägverket. Utvärderingen finns redovisad i RPS Rapport 1995 :3. Utredningens direktiv när det gäller id-byte utgår till stor del från RPS:s rapport.

Id-byte kan inte ses isolerat från två andra åtgärder som också har till syfte att skydda mot personförföljelse, nämligen sekretessmarkering och kvarskrivning. Enligt direktiven omfattar utredningsuppdraget även kvar- skrivningsinstitutet. Utredningen har på eget initiativ också tagit upp vissa sekretessfrågor som har betydelse vid personförföljelse.

I övrigt omfattar utredningsuppdraget några frågor som regleras i folkbokföringslagen (l991:481), beL. Av dessa är frågan om tilldelning av personnummer för personer som inte är eller har varit folkbokförda den

mest omfattande. Någon form av förändring måste ske eftersom nuvarande tilldelning inte till alla delar är i överensstämmelse med lagen.

Genom en nyligen gjord ändring i beL har fråga uppkommit om det i framtiden finns skäl att folkbokföra barn som visserligen föds här men som i övrigt inte har någon närmare anknytning till landet. Det är skälet till att frågan om vissa nyfödda barns folkbokföring finns med i utrednings- uppdraget.

Frågan om folkbokföring av familjehemsplacerade barn ingår också i utredningsuppdraget. Riksdagen har ansett att dessa barns folkbokföring behöver ses över eftersom det placerade barnets folkbokföring kan ha be- tydelse för kontakterna mellan barnet och föräldrarna.

Födelsehemort är ett begrepp som i princip endast förekommer i folkbokföringssammanhang. Begreppet är inte längre definierat i lag och har ansetts kunna leda till missförstånd. Regeringen har därför velat ha användningen av begreppet belyst.

Slutligen ingår det i utredningens arbetsuppgifter att se över över- klagandereglerna på folkbokföringsområdet. Överklagandefrågan har aktualiserats i första hand genom att det i dagarna införs en tvåpartsprocess i de allmänna förvaltningsdomstolama. Sedan folkbokföringen för något år sedan fördes över från Svenska kyrkan till skattemyndigheterna kan det också finnas skäl att närma överklagandeordningen enligt beL till den ordning som gäller på beskattningsområdet. Utredningsdirektiven utgör bilaga 1 till betänkandet.

2. Sekretess m.m. 2.1 Offentlighet huvudregeln inom folkbok- föringen

Enligt tryckfrihetsförordningen (TF) gäller offentlighetsprincipen. Princi- pen innebär bl.a. att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar hos olika myndigheter. Till handling räknas bl.a. uppgifter om enskilda personer. Offentlighetsprincipen får enligt 2 kap. 2 å TF begränsas om det år påkallat exempelvis med hänsyn till skyddet för enskilds personliga förhållanden. Sådana begränsningar finns i första hand i sekretesslagen (Seer) och medför att sekretess kan gälla för uppgifter av olika slag. Om sekretess gäller för en uppgift får den inte röjas. Uppgiften skall alltså hållas hemlig.

Uppgifter om enskilda personers namn, personnummer, adress, civilstånd och andra familjeförhållanden används i dagsläget hos ett stort antal myndigheter som ett led i myndigheternas verksamhet. Den grundläg- gande insamlingen och registreringen av de personuppgifter som används i samhället sker till stor del inom folkbokföringen hos skattemyndig- heterna. Därifrån förs sedan uppgifterna vidare på olika sätt.

I vissa fall kan det vålla olägenhet för en person att uppgift om henne eller honom sprids. Enligt 7 kap. 15 å 1 st Seer gäller därför sekretess bl.a. i verksamhet som avser folkbokföring eller annan liknande registre- ring av befolkningen. Sekretessen gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretess kan gälla både för en särskilt känslig uppgift om exempelvis adoption men också för

en normalt harmlös uppgift om adress som kan behöva skyddas vid personförföljelse.

Bestämmelsen om folkbokföringssekretess i Seer har till sitt innehåll inte ändrats sedan lagen trädde i kraft år 1981. I motiven till bestämmelsen (prop. 1979/80:2 Del A 3. 210 f) anförde föredragande statsrådet bl.a. föl- jande:

Liksom hittills bör huvudregeln vara att uppgifter om namn, adress, personnummer, civilstånd eller nationalitet skall vara offentliga. Att förhindra att detta leder till obehörig ADB-registrering ankommer på datalagstiftningen. --— I vissa undantagsfall kan det emellertid vara påkallat att utöver vad som följer av det sagda — hindra att uppgift som regelmässigt antecknas inom folkbokföringen lämnas ut. An- ledning saknas att bryta med den praxis på området som har utvecklats. I enlighet med vad som föreslagits i promemorian föreskrivs därför i förevarande paragraf att uppgift som förekommer inom folkbokföringen skall kunna hållas hemlig om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. En sådan särskild anledning kan vara att uppgifter begärs om utlänningar med viss nationalitet. —-- Även i andra fall då enstaka uppgift av harmlöst slag begärs utlämnad kan det finnas särskild anledning att vägra utlämnande, såsom t.ex. då en adress har blivit spärrad på grund av befarad personförföljelse. Paragrafen är givetvis tillämplig också på de mer ömtåliga uppgifter om personliga för- hållanden som kan förekomma, såsom framför allt uppgifter om ändrad könstillhörighet men i vissa fall också på uppgifter om börd, omyndig- het m.m.

I samband med att folkbokföringen år 1991 datoriserades och överfördes till skattemyndigheterna övervägdes ett stärkt sekretesskydd. Organisations- kommittén för folkbokföringen, som hade till uppdrag att lämna förslag till datoriseringen och omorganisationen, bedömde emellertid att det inte fanns skäl att skärpa sekretessen (SOU 1990:18 s. 159 ff). Kommittén anförde att de gällande bestämmelserna även fortsättningsvis gav möjlighet att hemlighålla både känsliga uppgifter och uppgifter som normalt är harmlösa men av särskild anledning, exempelvis risk för personförföljelse, ändå behöver skyddas. I lagstiftningsärendet avstyrkte Konstitutionsutskottet, med hänvisning till vad kommittén anfört, en motion som förespråkade

skärpt sekretess (yttrande 1990/911KU4y). Datoriseringen och omorganisa- tionen föranledde således inte någon förändring av folkbokföringssekretes- sen.

Riksdagen har nyligen antagit en lag om aviseringsregister som lägger grunden för ett effektivare och snabbare tillhandahållande av folkbok- föringsuppgifter. Inte heller den förändringen har ansetts kräva någon ändring av sekretesskyddet. I sammanhanget kan det också påpekas att regeringen inte fullföljde Personnummerutredningens förslag om skärpt sekretess för personnummer.

I vissa fall kan man på förhand misstänka att en uppgift kommer att efterfrågas för att användas på ett sätt som kan vara till men för den enskilde, t.ex att en adressuppgift används som ett led i förföljelse. Skatte- myndigheten som ansvarar för folkbokföringsregistret har då möjlighet att föra in en s.k. sekretessmarkering i registret. Markeringen anger att särskild försiktighet bör iakttas när det gäller att lämna ut uppgifter om personen i fråga.

2.2. Överväganden och förslag

2.2.1. Nivån på folkbokföringssekretessen

Folkbokföringssekretessen bör inte skärpas. Den har en nivå som är väl avpassad för att skydda den enskilde och samtidigt möjliggöra an- vändning av folkbokföringsuppgifteri samhället.

Adresser och andra personuppgifter inom folkbokföringen och hos olika myndigheter kan användas för personförföljelse. Med hjälp av en adressuppgift från ett folkbokföringsregister kan en förföljare spåra upp en viss person för att exempelvis utöva våld mot henne eller honom.

När det gäller åtgärder mot personförföljelse som sker med hjälp av uppgifter som finns hos myndigheter har utredningsarbetet varit inriktat på

id-byte och kvarskrivning. I det sammanhanget har emellertid även sekretessfrågan betydelse. Om sekretessen kan förbättras på något sätt skulle kanske behovet av id-byte och kvarskrivning kunna minska. Det är i så fall till fördel för den enskilde eftersom id-byte och kvarskrivning kan vara förenade med olägenheter. Utredningen har mot den bakgrunden bl .a. ställt sig frågan om folkbokföringssekretessen bör skärpas.

Som framgått har emellertid frågan om sekretesskyddet för folkbok- föringsuppgifter ganska nyligen övervägts av regering och riksdag. Även när risken för personförföljelse har beaktats har övervägandena inte lett till några förslag om skärpt sekretess. Statsmakterna torde således ha ansett att den grundsyn i fråga om skyddet för folkbokföringsuppgifter som ligger bakom regleringen i Seer, alltjämt skall gälla. Vid ett närmare betraktan- de framstår detta som naturligt.

Folkbokföringsuppgifteröverförs i stor utsträckning från skattemyndig— heterna till andra myndigheter men också till banker, försäkringsbolag och andra företag. Överföringen sker för att mottagarna i sin verksamhet behöver grundläggande uppgifter om enskilda personer, exempelvis uppgift om bosättnings- och familjeförhållanden. Användningen av folkbokför- ingsuppgifter i samhället har också kommit att bli avgörande för att den enskilde på ett enkelt sätt skall kunna utöva sina rättigheter, bl.a. komma i åtnjutande av ekonomiska förmåner av olika slag. Särskilt betydelsefullt är det att myndigheter och företag kan få tillgång till aktuella och korrekta adressuppgifter.

Antag att folkbokföringssekretessen förändrades på något påtagligt sätt, exempelvis genom att ett s.k. omvänt skaderekvisit infördes och presum- tionen ändrades från offentlighet till hemlighållande. Med en sådan ordning skulle knappast den omfattande överföringen av folkbokföringsuppgifter från skattemyndigheterna till andra myndigheter, företag och enskilda kunna fortgå. Myndigheternas och företagens verksamhet skulle därmed försvåras och enskilda skulle förorsakas olägenheter och riskera rättsför- luster. Främst med hänsyn härtill har utredningen inte funnit skäl att föreslå någon skärpning av det allmänna sekretesskyddet för uppgift om

namn, personnummer, adress eller andra grundläggande förhållanden som

registreras inom folkbokföringen.