SOU 1995:74

Lägenhetsdata

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Lägenhetsdata

SHM]

1995:74 Betänkande av

för till för

Arbetsgruppen förslag rättslig reglering

förbättrad hushållsstatistik HUSAR

m,min

Statens offentliga utredningar

WM 1995:74

Ål Finansdepartementet

Lägenhetsdata

Betänkande av

Arbetsgruppen för förslag till rättslig reglering för

förbättrad hushållsstatistik HUSAR Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

10647 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993.

En liten broschyr somunderlättar arbetetför densomskall svara remiss. - Broschyren kan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningskontor

Arkiv- och informationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91—38—20001—5 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Jan Nygren

Enligt regeringens bemyndigande beslöt statsrådet Nygren den

5 maj 1995 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram

förslag till reglering m.m. för att möjliggöra framtagning av

hushållstatistik med hjälp av registerdata Fi 1995:B.

Som ordförande för arbetsgruppen förordnades chefsjuristen Per Samuelson, sakkunnig hos Finansdepartementet.

Arbetsgruppen, som inledde arbetet under maj månad 1995, har antagit namnet HUSAR.

Som övriga ledamöter i arbetsgruppen har medverkat karmnarrättsassessorn i Justitiedepartementet Caroline Beck-Friis, pro-

gramchefen vid Statistiska centralbyrån Åke Bruhn, byrâchefen vid

Centralnämnden för fastighetsdata Bengt Kjellson, kammarrätts-

assessom i Finansdepartementet Birgitta Pettersson, avdelnings-

direktören vid Riksskatteverket Lars Tegenfeldt samt hovrättsassessorn i Miljödepartementet Kjell-Olof Wennström.

Sekreterare arbetsgruppen har varit kammarrättsassessom i

Finansdepartementet Rickard Sahlsten.

Vi får härmed överlämna vårt betänkande Lägenhetsdata SOU 1995:74.

Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm den 3 juli 1995

Per Samuelson

Rickard Sahlsten

Innehållsförteckning

Förkortningar 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om provverksamhet angående

lägenhetsdata m.m. 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till lag om lägenhetsregister 17

. . . . . . . . . . .

Förslag till lag om ändring i folkbokförings-

lagen 1991:481 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. Förslag till lag om ändring i lagen 1990:1536

om folkbokföringsregister 24

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 Allmän bakgrund 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Ändamål för lägenhetsregister 28 ett . . . . . . . . . . . . . 1.3 Arbetsgruppens direktiv 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Folkbokföring 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Allmänt 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.1.1 Historisk bakgrund 32 . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2¶Register och gällande regelverk 34

. . . . . . . . . . . . . . 2.3 Folkbokföring fastighet 34 . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 Ny ordning för avisering av folkbokförings-

uppgifter 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.1 Aviseringsutredningen 37 . . . . . . . . . . . . . .. 2.4.2 Det fortsatta beredningsarbetet 38 . . . . . . . . . .

2.4.3¶Uppgiftsförsörjningen av statistiken 39

. . . . . . .

3 Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifter 41 . . . . .

3.1 Hushâllsstatistiken 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Alternativ till traditionella folk- och

bostadsräkningar 42

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Fobalt-utredningen 43 . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 FoB 85-k0mmissi0nen 43 . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 FoB 90-k0mmissi0nen 45 . . . . . . . . . . . . . . 3.2.4 SCB:s tidigare utredningar 47 . . . . . . . . . . .

3.2.5¶SCB:s lägenhetsregisterutredning 50

. . . . . .

4 Fastighetsdatasystemet 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Allmänt 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4.2¶Fastighetsdatarefonnen 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3¶Innehållet i fastighetsdatasystemet 57

. . . . . . . . . . . . 4.3.1 Fastighetsregistret 58 . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.2 lnskrivningsregistret 59

. . . . . . . . . . . . . . .

4.3.3¶Byggnadsregistret 59

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.4 Taxeringsregistret 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Övriga databaser 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.1¶Samfällighetsföreningsregistret 61

. . . . . . . . . .

4.4.2¶Pantbrevsregistret 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.3 Bostadskreditsystem 62 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Övriga baser 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Utveckling och tendenser 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.1 Särskilt om adressregistret 64 . . . . . . . . . . . .

5¶Urgdngspunkter 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Allmänt om register och personregister 65 . . . . . . . . .

5.1.1¶Datalagstiftning 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Registeransvar 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1.3¶Registerlagar 66

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2¶Utgångspunkter för ett lägenhetsregister 67

. . . . . . . . . 5.2.1 Hur ett register kan läggas upp 68 . . . . . . . . . 5.2.2 Avgränsning av bostadslägenhet 68 . . . . . . . . . 5.2.3 Innehåll 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.4¶Ajourhâllning 74

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.5 Utfomming av lägenhetsidentitet 75 . . . . . . . .

5.2.6¶Adressuppgifter och adressregistei 78

. . . . . . .

5.2.7 Inhämtande av uppgifter 82 . . . . . . . . . . . . . 5.2.8 Provverksamhet 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.9¶Regional redovisningsnivâ 84

. . . . . . . . . . . 5.3 Statistikregister 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 överväganden och författningsteknisk lösning 87

. . . . . . 6.1 Allmänt 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Reglering av ett nytt lägenhetsregister 88 . . . . . . . . . . 6.2.1 Hur ett register bör läggas upp 90 . . . . . . . . .

6.2.2¶Avgränsning bostadslägenhet 91

av . . . . . . . . . 6.2.3 Hur lägenhetsbeteckningen bör utformas 91 . . . 6.3 Fastställda adresser 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Inhämtande av uppgifter 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5¶Statistikregister 95

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Provverksamheten 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7¶Författningskømnzentarer 101

. . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Förslag till lag om provverksamhet angående

lägenhetsdata m.m 101

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2¶Förslag till lag om lägenhetsregister 108

. . . . . . . . . .

7.3 Förslag till lag om ändring i folkbokförings-

lagen 1991:481 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Förslag till lag om ändring i lagen 1990:1536

om folkbokföringsregister 115

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

CFD Centralnämnden för fastighetsdata DI Datainspektionen FDS Fastighetsdatasystemet Fastighetsregistermyndig-

heternas och inskrivningsmyndighetemas informa-

tionssystem FoB Folk- och bostadsräkningar I0F Inkomst- och förmögenhetsregistret RTB Registret över totalbefolkningen SCB Statistiska centralbyrån SPAR Statens person- och adressregister RSV Riksskatteverket RTB Registret för totalbefolkningen

Sammanfattning

HUSAR har haft i uppdrag att föreslå den författningsreglering m.m. som erfordras för att ta fram hushållsstatistik med hjälp av registerdata. Förslag lämnas sålunda till två författningar och

nya

till ändringar i två författningar folkbokföringsområdet.

HUSAR lämnar i betänkandet förslag till lagreglering ett

av rikstäckande lägenhetsregister. Registret skall inte innehålla personinformation och bildar därför inte personregister i datalagens 1973:289 mening. Författningsförslaget, delvis

som hämtat sin förebild från författningar för personregister, omfattar bl.a. regler om ändamålet för och innehållet i registret. Lägenhetsregistret, som konstrueras som en utbyggnad av registren inom

fastighetsdatasystemet, skall enligt förslaget omfatta samtliga

bostadslägenheter för permanent boende men också samtliga fritidshus och specialbostäder. Detta betyder att registren byggs upp med region-, fastighets- och byggnadsuppgifter från byggnadsregistret. Regleringen omfattar också de uppgifter om lägenheterna som får förekomma i registren. Dessa kompletteras i övriga

mer

lägenhetsspecifika delar med uppgiftslämnande från fastighetsägar-

na med uppgiftplikt. De nu angiva uppgifterna bildar registerinnehållet. För att registren skall fylla sin funktion måste de emellertid ajourhållas. Fastighetsägarna föreslås därför bli fortsatt uppgifts-

skyldiga beträffande vidtagna förändringar påverkar den

som

lägenhetsspeciñka informationen.

Lägenhetsidentiteten som består av dels adressuppgift, dels

s.k. lägenhetsbeteckning är en central del i lägenhetsregistret.

- HUSAR förespråkar att man väljer en värdebärande modell för lägenhetsbeteckningen.

HUSAR lämnar vidare förslag till en lag om provverksamheten. Denna går ut att utröna vilket två givna alternativ

av som senare bör användas för den riksomfattande uppgiftsinsamlingen.

12 Sammanfattning sou 1995:74

Lagen innehåller den rättsliga reglering beträffande uppgiftsplikt m.m. som erfordras för att kunna genomföra provverksamheten. I lagen ges Statistiska centralbyrån SCB och Centralnämnden för fastighetsdata CFD rätt att för detta ändamål inrätta och föra personregister. Dessa register bildas av de uppgifter som hämtas in från byggnadsregistret och från enskilda med stöd av bestämmelser i lagen. Uppgifterna lämnas vidare till det särskilt reglerade lägenhetsregistret och till folkbokföringen.

I lagen regleras uppgiftsskyldighet för enskilda beträffande sådana uppgifter som tidigare inte registrerats men som erfordras för att en viss persons boende skall kunna knytas till en viss lägenhet. Fastighetsägarblanketten kommer att förtryckas med uppgifter från främst byggnadsregistret medan hushållsblanketten kommer att förtryckas med uppgifter från Registret för totalbefolkningen RTB. Vilka skyldigheter som åligger enskild anges därför tydligt i lagen.

Också mer lägenhetsspeciñka uppgifter måste inhämtas från enskilda. Insamlingen sker med stöd av närmare föreskrifter i en förordning som får utfärdas i anslutning till lagen. Uppgiftsinsamlingen ombesörjs praktiskt av kommunerna och deras ansvar. Insamlingen av uppgifter enligt den föreslagna lagen medför att ett antal register med personanknutna uppgifter bildas. Förutom de

tidigare angivna personregistren för provverksamheten hos SCB

och CFD, måste framför allt skatteförvaltningen utvidga sina

kan ske med stöd av bestämmelser i lagen.

I betänkandet behandlas även olika integritetsaspekter och hur informationsfrâgan bör hanteras.

Författningsförslag

Förslag till lag om provverksamhet angående lägenhetsdata m.m.

Tillämpningsomrádem.m.

1 § Denna lag gäller en provverksamhet för att utröna vilket

av två alternativ för att inrätta ett lägenhetsregister och införa lägenhetsidentitet i folkbokföringen riksdagen bör besluta för

som om att förbättra lägenhetsstatistiken.

Statistiska centralbyrån och Centralnämnden för fastighetsdata får inrätta och föra personregister för provverksamheten med det ändamål som anges i första stycket.

Uppgzflsskyldighet

2 § Ägare till enbostadshus, innefattande också fritidshus, och ägare till flerbostadshus är skyldig att för varje lägenhet är

som uthyrd lämna uppgift om kontraktsinnehavarens och, i den

nanm mån det är känt, innehavarens personnummer.

3 § Den som innehar ocheller bebor en bostadslägenhet är skyldig att lämna uppgift om namn, personnummer och hushållsställning giftsambo, barn till någon i hushållet och ensamståendeannan boende för de boende.

4 § Uppgiftsskyldig enligt 2 och 3 §§ skall länma uppgift sin

adress och fastighetsidentitet eller kontrollera förtryckt uppgift på

blankett enligt 5 § och i förekommande fall rätta felaktig uppgift.

14 Författningsförslag

Insamlingsförfarandet

5 § Uppgifterna enligt 2 och 3 §§ skall lämnas på en blankett till myndighet som regeringen föreskriver. Blanketterna fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. De uppgifter som avses i 2 § får även lämnas ADB-medium enligt regeringens föreskrifter.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer när uppgifterna enligt 5 § skall lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt som de skall avse.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer inom vilka områden som provverksamheten skall äga rum.

7 § Kommunerna skall biträda vid distributionen av blanketterna och vid upprättandet och insamlingen av uppgifterna. De skall också för att de insamlade uppgifterna granskas, komplette-

svara ras och i berett skick överlämnas till den myndighet som regeringen bestämmer.

8 § En kommun får uppdra ett särskilt granskningsorgan att svara för de uppgifter som anges i 7

9 § Kommunerna får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av upp-

giftsskyldigheten enligt denna lag.

10 § Myndighet deltar i provverksamheten får inrätta eller

som

komplettera befintliga personregister med de uppgifter som

omfattas av provverksamheten. De får också överlämna uppgifterna till Statistiska centralbyråns och Centralnämndens för

fastighetsdata personregister som avses i 1 § första stycket.

sou 1995:74 Författningsförslag 15

Anmaningar

ll begärd uppgift inte lärrmas inom föreskriven tid, får

§ Om en den myndighet som regeringen bestämmer anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Detsamma gäller om den uppgiftsskyldige underlâter att lämna upplysningar som har begärts enligt 8

Innan anmaning utfärdas bör den uppgiftsskyldige, om det

en kan ske utan någon olägenhet, lämpligt sätt erinras om

skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Viten m.m.

12 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 11 fâr den myndighet som regeringen bestämmer förelägga den uppgiftsskyldige att göra detta vid vite.

För uppgiftsskyldig enligt 2 § bestäms vitet enligt lagen

1985:206 viten. För annan uppgiftsskyldig bestäms vitet till

om lägst 100 och högst l 000 kr.

13 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.

14 § Fråga om utdömande av förelagt vite skall begäran av den myndighet regeringen bestämmer prövas av länsrätten i det

som län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Registeruppgifter

15 § För genomförande provverksamheten får den myndighet

av regeringen bestämmer hämta uppgifter från följande register

Folk- och bostadsräkningen 1985 och 1990 -

Fastighetsregistermyndighetens och inskrivningsmyndigheternas

informationssystem

Lägenhetsregistret -

Registret över totalbefolkningen. -

Ett register för kvalitetskontroll

16 § För att kunna kontrollera om uppgifterna som lämnas i provverksamheten är tillförlitliga fâr Statistiska centralbyrån med stöd av automatisk databehandling föra ett särskilt register för framställning av statistik.

Registeransvar m. m.

17 § Statistiska Centralbyrån och Centralnämnden för fastighetsdata är registeransvariga enligt l § datalagen 1973:289 för respektive personregister som avser provverksamheten.

18 § Enskild persons identitet får inte avslöjas vid redovisningar av statistik.

Information

19 § Statistiska Centralbyrån och deltagande kommuner skall informera dem som berörs av provverksamheten.

Regeringen meddelar föreskrifter om vilket sätt och vilka upplysningar som skall lämnas.

Bevarande och gallring

senast när denna lag upphör att gälla. För övriga uppgifter gäller

bestämmelserna om bevarande och gallring i arkivlagen 1990:782.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den l januari 1996 och upphör att gälla den 31 december 1997.

Författningsförslag 17

2. Förslag till lag om lägenhetsregister

Tillämpningsomrâde

l § Denna lag gäller inrättande och förande av ett rikstäckande

lägenhetsregister.

Ändamål

2 § Lägenhetsregistret får användas för planering, resursför-

delning, uppföljning och utvärdering av bostäder och byggande.

Uppgifter i registret får också användas i folkbokföringen och för

framställning av statistik.

Innehåll

3 § Lägenhetsregistret skall omfatta samtliga bostadslägenheter för

permanent boende, samtliga fritidshus samt specialbostäder.

Lägenhetsregistret skall innehålla följande uppgifter.

Regional belägenhet

län -

kommun -

församling -

2. Fastighetsuppgifter fastighetsidentitet

taxeringsform

juridisk form -

typkod

ägarkategori

Byggnadsuppgifter byggnadsidentitet inom fastigheten

koordinater -

hustyp -

värmesystem -

nybyggnadsår

ombyggnadsår -

18 Färfattningsförslag

värdeâr -

4. Uppgifter om lägenhetsidentitet

lägenhetsbeteckning -

adress - - postnummer - postort

Övriga lägenhetsuppgifter - antal rum

förekomst av kök -

lägenhetsarea -

upplâtelseform -

förekomst av hiss -

utnyttjande som fritidsbostad —

specialbostad med uppgift om typ -

Uppgiftsskyldighet

4 § Ägare till enbostadshus och till flerbostadshus är skyldiga att lämna uppgifter om varje bostadslägenhet enligt 3§ samt uppgift om ägarkategori för fastigheten. Ägare till flerbostadshus

är dessutom skyldiga att lämna uppgift om värmesystem.

Uppgiftsskyldigheten gäller fortlöpande för varje ändring som

påverkar en lägenhetsuppgift.

Insamlingsförfarandet

5 § Uppgifter avses i 3 § 1 3 får hämtas från fastighets-

som registermyndighetens och inskrivningsmyndigheternas informationssystem i den mån uppgifterna ingår i detta system.

Uppgifter som avses i 3 §5. och om ägarkategori samt värmesystem skall lämnas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Författningsfårslag 19

sou 1995:74

Fastställande av lägenhetsidentitet

6 § Lägenhetsidentitet består lägenhetsbeteckning och adress.

av Kommunerna skall fastställa lägenhetsbeteckning för varje bostadslägenhet. Kommunerna skall också fastställa en adress för

varje lägenhet. Fastställd lägenhetsbeteckning skall meddelas

respektive fastighetsägare.

Anmaningar

begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får 7 § Om en den myndighet regeringen bestämmer anmana uppgiftsskyldig

som att lämna begärd uppgift.

Innan anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det

en kan ske utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Viten m.m.

8 § Om den uppgiftsskyldige inte följer anmaning enligt 7

en får den myndighet regeringen bestämmer förelägga den upp-

som giftsskyldige att göra detta vid vite.

9 § Beslut vitesföreläggande får inte överklagas.

10 § Frågor utdömande förelagt vite skall på begäran av

om av den myndighet regeringen bestämmer prövas av länsrätten i

som det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Ansvar m.m.

11 § En kommun är ansvarig för lägenhetsregistret inom kommu-

Centralnämnden för fastighetsdata är ansvarig för lägenhetsnen. registret på riksnivä.

20 Författningsförslag sou 1995:74

Gallring 12 § Bestämmelser om bevarande och gallring finns i arkivlagen 1990:782.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Författningsförslag 21

Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen 1991:481

Härigenom föreskrivs att 28, 31 och 32 §§ folkbokföringslagen 1991:481 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han enligt 7 13 §§ är att anse som bosatt. Med fastighet jämställs i denna lag bostadslägenhet, om fastigheten innehåller flera bostäder. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är folkbokförd eller, om modern inte är folkbokförd, i den församling där det har fötts. Hittebarn folkbokförs i den församling där de har påträffats. Undantag från första stycket anges i 14 16 §§. -

28 § Anmälan enligt 25 eller 26 § skall innehålla följande uppgifter: namn och personnummer, 2. datum för ändring bostads- eller postadress, av 3. ny bostads- och postadresss samt dess beräknade giltighetstid, 4. registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen avser, 5. vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser. Uppgift om bostads- eller Uppgift om bostads- eller postadress enligt första stycket postadress enligt första stycket som avser en lägenhet i flerfa- som avser en lägenhet i flerfamiljshus bör innehålla den miljshus skall innehålla lägenbeteckning för lägenheten som hetsidentitet. Anmälan enligt

fastighetsägaren använde. An- 26 § skall dessttom innehålla mälan enligt 26 § skall dess- uppgift om infljttningsdag till utom innehålla uppgift om landet, avsikten med vistelsen inflyttningsdag till landet, av- här och dess beräknade varsikten med vistelsen här och aktighet samt de uppgifter dess beräknade varaktighet som får föras in i folkboksamt de uppgifter som f r föringsregistret enligt lagen föras in i folkbokföringsregi- 1990:1536 on folkbokföstret enligt lagen 1990:1536 ringsregister. om folkbokföringsregister.

31 §

Om det kan antas att en person är skyldig att göra anmälan enligt denna lag, får Skattemyndigheten förelägga honom att antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av hans folkbokföring. I föreläggandet skall anges vilka uppgifter som skall länmas.

Skattemyndigheten får före-

lägga en person att lämna

uppgift om lâgenhetsidentitet,

även om skyldighet att göra

anmälan enligt första stycket

inte föreligger.

Om ett barns vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom föreskriven tid enligt 30 § namnlagen 1982:670, år Skattemyndigheten förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid

fullgöra denna skyldighet.

32§

Skattemyndigheten får före- Skattemyndigheten får före-

lägga en fastighetsägare eller lägga en fastighetsägare eller innehavare av bostadslägen- innehavare av bostadslägenhet, som upplåter en bostad het, som upplåter en bostad någon annan, att uppge till någon annan, att uppge till vem han upplåter bostad och vem han upplåter bostad och om denne med hans medgi- om denne med hans medgi-

vande upplåter bostaden vande upplåter bostaden annan samt vilka personer annan samt vilka personer som enligt hans kännedom bor som enligt hans kännedom bor i fastigheten respektive lägen- i fastigheten respektive lägenheten. I fråga om en person heten. I fråga om en person som bor i flerfamiljshus får som bor i flerfamiljshus får föreläggandet också avse upp- föreläggandet också

avse uppgift om den beteckning lägen- gift om lägenhetsidentitet. hetsnummer som fastighetsägaren använder för bostadslägenheten.

Denna lag träder i kraft samtidigt som lagen om provverksamhet angående lägenhetsdata och gäller under den tid och för de områden som avses i den lagen.

24 Författningsförslag sou 1995:74

4. Förslag till lag om ändring i lagen 1990:1536 om folkbokföringsregister

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen 1990:1536 om folkbokföringsregister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Registerinnehåll

6 § Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsomrâde för vilket registret förs. sådan får För en person anges personnummer, namn, adress, 4. folkbokföringsfastighet, 4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsortoch folkbok- lägenhetsidentitet, folkbokföring under särskild rubrik, föringsort och folkbokföring under särskild rubrik, födelsehemort och födelseort, 6. medborgarskap, civilstând, make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på adoption, 9. sjömansregistrering, 10. inflyttning från utlandet,

11. avregistrering vid a dödsfall eller dödförklaring,

b utflyttning till utlandet, c obefintlighet, d beslut om fingerade personuppgifter, 12. gravsättning.

Författningsförslag 25

sou 1995:74

också uppgifter den 30 juni 1991 i För personen får anges om med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan enlighet

i 16 §folkbokföringskungörelsen 1967:495 personakt som avses

medlemskap i icke-territoriell församling

samt uppgifter om en

1991:497.

Denna lag träder i kraft samtidigt som lagen om provverksamhet och gäller under den tid och för de

angående lägenhetsdata

områden i den lagen. som avses

1¶Inledning

1.1 Allmän bakgrund

FoB 90-kommissionen föreslog i sitt betänkande Folk- och bostadsräkning år 1990 och i framtiden SOU 1993:41 att folkoch bostadsräkningar FoB traditionell inriktning och om-

av fattning inte borde genomföras oftare än vart tionde år. Remissbehandlingen kommissionens förslag jfr Ds 1994:41 visar att

av det främst på två områden framförts kritik mot förslaget. Det

statistiken hushåll och yrke, endast kan erhållas gäller om om som i folk- och bostadsräkningarna. Regeringen uppdrog därför SCB

i samarbete med CFD och Riksskatteverket RSV utreda att möjligheterna att förbättra hushâllsstatistiken med hjälp av registerdata. Uppdraget har redovisats i rapport, Utredning

en angående förbättrad hushâllsstatistik med hjälp av lägenhetsidenti-

i folkbokföringen, 1994-06-30. I rapporten, har remissbetet som handlats, föreslås att ett lägenhetsregister inrättas och att lägenhetsidentitet införs i folkbokföringen. Hushållsstatistiken kan därefter tas fram med hjälp av uppgifter från lägenhetsregistret, från folkbokföringen och från andra relevanta källor. Lägenhetsregistret föreslås ingå del i fastighetsdatasystemet och

som en förutsätts bli utformat utbyggnad av basregistret över

som en

En temporär reglering ett lägenhetsregister föreslås

byggnader. av

dock i avvaktan på författningsreglering för fastighets-

en ny datasystemet.

Flertalet remissinstanser välkomnar registerbaserad lösning

slag SCB föreslår. Därvid har statistikbehoven underav det som strukits och den samhällsekonomiska nyttan statistiken fram-

av hållits. Några remissinstanser är dock negativa till förslaget med

hänvisning till integritetsskäl och ett ifrågasättande av SCB:s

behovskartläggning. Datainspektionen DI anser att fastighets-

28 Inledning sou 1995:74

datasystemet inte bör tillföras nya register i avvaktan en modern författningsreglering av systemet.

CFD stöder förslaget med hänvisning till att fastighetsdatareformen kommer att vara genomförd i hela landet under hösten 1995. Då kommer också uppläggningen av ett rikstäckande basregister över byggnader att vara genomförd. Tillsammans med registret över adresser, som idag förs frivilligt i fastighetsdatasystemet, ger detta förutsättningar för koppling av lägenhet till fastighetbyggnad-adress. Därmed finns en stabil grund för uppläggning och

ajourföring av ett lägenhetsregister.

1.2¶Ändamål för ett lägenhetsregister

Ett lägenhetsregister skulle i hög grad underlätta framställningen

statistik över hushåll. En stor fördel med ett sammanhållet av lägenhetsregister är att all basinformation samlas in vid ett tillfälle och till ett register och att allmänhetens framtida uppgiftslämnarbörda därigenom minskas.

SCB bedömer att efterfrågan statistik beträffande hushållen och boendet är mycket stor och t.o.m. i ökande. Uppfattningen stärks av den kartläggning som SCB utförde i samband med verkets remissvar FoB-kommissionens betänkande, för vilka redogörs längre fram. Efterfrågesituationen håller på att förändras i takt med avregleringen inom olika sarnhällsområden, som medför

att nya användargrupper i samhället efterfrågar underlag för sin

planering, utvärdering och resursfördelning. Samtidigt är forsk-

ningens intresse av hushållsuppgifter i tilltagande. Om underlaget

för hushållsstatistiken inte kan samlas in genom totalundersökning, kommer en rad användningsområden att istället kräva olika urvalsundersökningar. En utredning SCB utfört beträffande lägenhetsregister har också bekräftat att hushâllsstatistik låg regional nivå utgör grundläggande information för många av de användare i det svenska samhället som arbetar med planering, utvärdering och resursfördelning. Behoven finns även central nivå. Bakgrunden är att hushållet är den mest betydande enheten

Inledning 29

i samhället beställer och förbrukar olika typer av resurser, som boende, vård och social Hushållen är därför i många t.ex. omsorg. avseenden intressanta att följa än individerna. FoB är en unik mer källa för beskrivning hushållens sammansättning med avseende av på gifta, sambor och ensamstående. Traditionellt har denna typ av statistik bara varit tillgänglig vart femte år, vilket betyder att statistiken kan bli inaktuell innan statistik finns tillgänglig. Vid ny

tidigare kartläggning hur ofta hushållsstatistik borde produceras

har vart tredje år framkommit som en acceptabel periodisering.

Det dock inte möjligt genomföra konventionella FoB:ar med är att så korta intervaller.

Ett lägenhetsregister och utökad adressuppgift i folkbok-

en föringen skulle kunna erbjuda olika användare en betydligt större flexibilitet vid statistikuttag. Tillgängligheten till data skulle

avsevärt förbättras och kunna till de olika användarnas anpassas behov.

1.3¶Arbetsgruppens direktiv

Arbetsgruppens direktiv är att föreslå den författningsreglering

krävs för att ta fram hushållsstatistik med hjälp av m.m. som registerdata. Uppdraget innebär att arbetsgruppen med beaktande

integritetsaspekterna skall

av föreslå hur ett nytt lägenhetsregister skall regleras, beakta kraven på att adresser fastställs för alla bostäder och föreslå vilka åtgärder måste vidtas för att säkerställa som adressregistrets uppbyggnad, fortlevnad och kvalitet, föreslå hur ett nytt statistikregister över hushåll skall regleras, föreslå hur uppgiftsinhämtande och samkörningar m.m. skall -

regleras samt

föreslå hur ändringen i RTB skall regleras. -

2¶Folkbokföring

l Allmänt

Folkbokföring är den sammanfattande benämningen på den registrering som sker av befolkningens bosättningsförhållanden, civilståndsförhâllanden och andra rättsligen gällande personuppgif-

inträffade civilstândshändelser. ter samt av

De olika slags uppgifter som registreras inom folkbokföringen får betydelse på skilda sätt. För rättigheter och

en persons skyldigheter i samhället är det många gånger avgörande om han är folkbokförd här i landet och på vilken ort han skall anses bosatt. Beslut folkbokföring får därför stor betydelse för den

om enskilde. Dessa frågor regleras i folkbokföringslagen 1991:481.

Folkbokföringsuppgifter används i stor omfattning av myndig-

heter utanför folkbokföringen. Målet för folkbokföringsverksamheten kan att tillhandahålla fullständig och

numera anges vara korrekt basinformation med god tillgänglighet för olika sarnhällsfunktioner. Folkbokföringen bedrivs med andra 0rd för vissa kärnområden. Dessa ändamål, som också legitimerar den uppgiftsoch amnälningsskyldighet åligger befolkningen, kan numera

som sägas följande jfr SOU 1994:44 s. 28:

vara

beskattning,

befolkningsstatistik,

försvar,

sociala förmåner,

utbildning,

rättsväsende och

upprättande av röstlängden

Att de flesta uppgifter är tillgängliga med stöd av offentlighetsprincipen medför att de också kan utnyttjas av enskilda. Särskilt

32 Folkbokföring sou 1995:74

betydelsefullt har det ansetts vara att myndigheter och olika företag kan tillgång till korrekta adressuppgifter över folkbokförda personer. Sedan lång tid tillbaka är det adressuppgifterna som registreras inom folkbokföringen som därvid kommer till användning. Frågan om tillgången till aktuella och korrekta adressuppgifter var också av central betydelse för Aviseringsutredningen i dess arbete med att ta fram ett nytt aviseringssystem se avsnitt 2.4.1.

För att folkbokföringen skall kunna förse dessa grundläggande samhällsfunktioner med erfordeliga uppgifter har enskilda och myndigheter ålagts amnälnings- och underrättelseskyldigheter avseende såväl bosättningsförhållanden flyttningsanmälan som familjerättsliga förhållanden m.m. underrättelse om vigsel och äktenskapsskillnad, underrättelser om födelse, dödsbevis m.m.. Förvaltningen har i allmänhet också byggts upp så att administrationen underlättas genom att olika myndigheter tillhandahålls för verksamheten nödvändiga folkbokföringsuppgifter. Det har under de senaste 25 åren därtill utvecklats rutiner för att förse privata användare med aktuella nanm- och adressuppgifter och uppgifter om t.ex. inträffade födslar och dödsfall. Det kan noteras att de terminologiska ändringar som infördes genom 1991 års folkboktöringslag krävde följdändringar i 57 lagar och 56 förordningar.

2.1.1 Historisk bakgrund

Den svenska folkbokföringen har sitt ursprung i 1500-talet och den nu gällande utfommingen är resultatet av en flerhundraårig process. Såväl folkbokföringens organisation som de materiella bosättningsreglerna har vid återkommande tillfällen varit föremål för utredning. Ett större antal betänkanden som rör organisationen och bosättningsreglerna har också avgivits under l900-talet. En allmän utgångspunkt synes ha varit att folkbokföringens ändamål utgörs av de hänvisningar till densamma som vid varje tid finns i lagar och förordningar jfr SOU 1994:44, s. 23 ft. Med detta

Folkbokföring 33

förändras ändamålet i takt med samhällsutvecklingen i synsätt övrigt.

Den svenska folkbokföringen har sin grund i tvâ äldre former

befolkningsregistrering, kyrkobolçföring och mantalsskrivning.

av Prästerskapet förde redan tidigt anteckningar över exempelvis

och avlidna i församlingen och kyrkobokföringen hade döpta

ursprungligen rent kyrkliga ändamål. Också det borgerliga

samhället hade behov uppgifter befolkningen, vilket

av om

mantalsskrivning. Under ofredstider hade tillgodosågs genom en mantalsskrivningen viktig betydelse som underlag för ut-

en skrivning soldater. Mantalsskrivningen utfördes ursprungligen

prästerskapet kom under olika myndigheters ansvar. av men senare Det under lång tid särskild förrättning som innefattade

var en en

avstämning särskilt avlärrmade mantalsuppgifter mot en av

Kyrkobokföringen och mantalsskrivningen hade

kyrkoböckerna.

från början olika bosättningsregler beroende att mantalsskriv-

ningen tjänade borgerliga intressen och kyrkobokföringen i första hand tjänade församlingsvârden. Skillnaderna i bosättningsregler

avskaffades år 1947. Åren 1967 1990 förrättades mantalsskriv-

ningen i princip enbart på grundval stomme till mantalslängd

av en

tagits fram med stöd ADB i sin tur grundade sig på som av som innehållet i de länsvis förda personbanden. Rättigheter och

kom också att i ökande utsträckning knytas till

skyldigheter

kyrkobokföringen tills mantalskrivningen avskaffades 1.991. Den

sköttes då i hela landet de lokala skattemyndigheterna. senare av

Regeringen fattade i oktober 1987 ett principbeslut om en ny organisation för folkbokföringen prop. 198687:158, bet. l98788:SkU2, rskr. 198788:2. Därigenom skapades förutsättningar för överflyttning ansvaret för folkbokföringen från

en av

pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna.

Svenska kyrkan för i princip bara register över sina

numera medlemmar. De uppgifter allmän samhällelig karaktär som

av kyrkan tidigare utförde har i princip tagits över av borgerliga

kommunerna, staten och försäkringkassorna. organ

34 Folkbokföring sou 1995:74

2.2¶Folkbokföring fastighet

Den gällande folkbokföringslagen 1991:481 avser liksom den tidigare lagen endast folkbokföring fastighet och inte lägenhet. I lagens 28 § anges dock att i flyttningamnälan bör uppgift om bostads- eller postadress som avser en lägenhet i flerfamiljshus innehålla den beteckning för lägenheten som fastighetsägaren använder. I 32 § anges vidare att skattemyndighet får förelägga en fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet att uppge vilka personer som enligt hans kännedom bor i fastigheten eller lägenheten. I fråga om person som bor i flerfamiljshus

får föreläggandet också avse uppgift om den beteckning lägen-

hetsnummer som fastighetsägaren använder för bostadslägenheten. I propositionen prop. 199091:153 om ny folkbokföringslag m.m. berördes frågan om lägenhetsbeteckning endast i specialmotiveringen till 28 Där anfördes att en skyldighet för flyttande att ange lägenhetsnummer inte kan åläggas eftersom det inte är obligatoriskt för fastighetsägarna att ange sådana nummer.

2,3 Register och gällande regelverk

Folkbokföring sker fortlöpande i register som Skattemyndigheten för enligt lagen 1990:1536 folkbokföringsregister. Det finns

om lokala folkbokföringsregister för de lokala skattekontorens verksamhetsområden. Dessutom förs ett centralt referensregister för hela riket.

De lokala folkbokföringsregistren används i första hand för den löpande folkbokföringsverksamheten enligt folkbokföringslagen. Ett annat användningsområde är framställning av personbevis. Registren tillhandahåller i viss omfattning också folkbok-

föringsuppgifter som myndigheter behöver för att fullgöra sin

verksamhet.

I de lokala folkbokföringsregistren får bl.a. följande uppgifter inga:

sou 1995:74 Folkbokföring 35

Personnummer, -

Namn Förnamn, mellannamn och efternamn, -

Adress Folkbokföringsadress utgörs normalt av gatuadressen till folkbokföringsfastigheten eller motsvarande samt eventuellt

co-namn. För den har postal adress eller som

som en annan önskar få sin post utdelad till en annan adress än bostadens

dessutom en särskild postadress, anges

Folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring

under särskild rubrik Folkbokföringsfastighet är den fullständi-

registerbeteckningen på den fastighet som personen är

ga folkbokförd på. För de inte är folkbokförda en fastighet

som

istället för fastighetsbeteckning någon av rubrikerna på anges församlingen skrivna eller utan känt hemvist. Folkbokföringsort är den församling där personen är folkbokförd.

De lokala folkbokföringsregistren används i stort sett inte för att

tillhandahålla avisera folkbokföringsuppgifter till andra myndig-

heter. Skattemyndigheterna lämnar emellertid underrättelser till vissa myndigheter registreringar i de lokala registren enligt

om bestämmelser i förordningen 1991 :750 om folkbokföringsregister

Uppgifter de lokala folkbokföringsregistren tillhandahålls m.m. ur också i mycket stor omfattning att personbevis utfärdas på

genom

grundval av registeruppgifterna.

Det centrala referensregistret upptar alla personer som är eller har varit folkbokförda eller som annars har tilldelats personnum-

Referensregistret innehåller uppgift personnummer och mer. om grunden för tilldelning personnummer. Vidare finns i registret

av de uppgifter om nanm och avregistrering som senast registrerats i ett lokalt folkbokföringsregister samt information om från vilket

lokalt register uppgifterna hämtats. Referensregistret uppdateras varje dygn med uppgifter från de lokala folkbokföringsregistren.

Uppgifter registreras i de lokala folkbokföringsregistren

som förs vidare till regionala register över befolkningen i länet, de s.k. personbanden, endast innehåller aktuella uppgifter. Dessa

som register förs skattemyndigheten. Bestämmelser om innehållet i

personbanden finns i 74 § folkbokföringskungörelsen 1967:495

36 Folkbokföring sou 1995:74

och i beslut av RSV meddelade med stöd av detta stadgande.

Personbanden innehåller bl.a. uppgifter om

Personnummer,

Namn,

Adress,

Län,

Kommun,

Församling och

Fastighetsbeteckning.

Ändringar i personbanden vars uppgiftsinnehâll alltså i stort men

inte i alla delar överensstämmer med innehållet i de lokala folkbokföringsregistren samlas veckovis i ett centralt tillfälligt

register, det s.k. riksaviseringsbandet. Uppgifter om personer vars uppgifter inte ändrats den aktuella veckan finns således inte i

riksaviseringsbandet. Avisering av folkbokföringsuppgifter från

riksaviseringsbandet till myndigheter regleras i 8 § förordningen l981:4 om det statliga person- och adressregistret SPARförordningen. SCB m.fl. myndigheter får uppgifter från riksaviseringsbandet.

Uppgifter från riksaviseringsbandet får även lämnas ut till det SPAR. Bestämmelser om SPAR finns i 26 28 §§ datalagen

- 1973:289 och i SPAR-förordningen 1981 :4. SPAR tillkom med avsikt att skapa ett centralt befolkningsregister med begränsat innehåll för att reducera behovet hos offentliga och privata registeransvariga att föra egna s.k. befolkningsregister. Dessutom skapades praktiska möjligheter för registeransvariga att kontrollera personnummer och att hålla registren aktuella främst i fråga om adressuppgifter. Riksdagen beslutade våren 1977 om inrättande av SPAR prop. 197677:27, bet. KU l97677:21, rskr. 197677:87. SPAR utvecklades därefter hos DAFA och togs i drift under 1978.

Utlämnande av uppgifter från personbanden och riksaviseringsbandet sker i första hand med hjälp av magnetband. Från personbanden tillhandahålls även uppgifter genom framställning av adressetiketter. Den största delen av uppgiftslämnandet från riksaviseringsbandet avser uppgift om namn, personnummer och adress även andra uppgifter lämnas ut i en varierande

men

Folkbokföring 37 sou 1995;74

omfattning. Personbanden och riksaviseringsbandet har varit i drift sedan slutet 1960-talet. Registren är i stort sett inte författnings-

av reglerade.

2.4¶Ny ordning för avisering av folkbokföringsuppgifter

2.4. 1 Aviseringsutredningen

Genom beslut den 23 april 1992 bemyndigade regeringen det statsråd hade till uppgift att föredra ärenden om folkbokföring

som

tillkalla särskild utredare för att utreda frågan om den att en framtida aviseringen folkbokföringsuppgifter. Utredningen, som

namnet Aviseringsutredningen, avlämnade i mars 1994 antog

betänkandet Folkbokföringsuppgifterna i samhället SOU

1994:44.

Utredningen fann att såväl personbanden och riksaviseringsban-

det SPAR skulle avskaffas. I stället skulle ett centralt

som aviseringsregister inrättas för avisering och annat tillhandahållan-

folkbokföringsuppgifter. Registret föreslogs innehålla de

de av

folkbokföringsuppgifter i större omfattning skall tillhandahål-

som las myndigheter. Alla myndigheter, såväl centrala som lokala, skulle få utnyttja registret för avisering av folkbokföringshändel-

aktualisering register och för kontroll av adresser och ser, av egna andra uppgifter registreras inom folkbokföringen. En

som

myndighets tillgång till folkbokföringsuppgifter föreslogs be-

gränsas till vad myndigheten behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Myndigheterna skulle i första hand få tillgång till erfordeliga uppgifter på diskett, magnetband eller annat ADBmedium. l vissa fall föreslogs myndighet kunna få direkt

en terminalåtkomst till uppgifter i aviseringsregistret. Registret skulle även få användas för att utföra avisering, urvalsdragningar m.m.

privata användare. De privata användarnas möjligheter till urval eller åtkomst till uppgifter på ADB skulle dock begränsas något i förhållande till vad gällt för SPAR. Urval personer efter

som av

38 Folkbokföring sou 1995:74

inkomst och fastighetsinnehav skulle få göras genom sambaarbetning med skatteregistret. Registeransvaret föreslogs bli lagt

RSV. Vidare förslogs inrättandet av en särskild beslutande nämnd inom RSV för frågor om urvalsdragningar privata användare. Utnyttjandet av aviseringsregistret föreslogs bli avgiftsbelagt.

Aviseringsutredningen ansåg att det befintliga systemet för förmedling av folkbokföringsuppgifter via personbanden och

riksaviseringsbandet i huvudsak fungerat väl. Utredningen framhöll emellertid att den teknik som använts blivit föråldrad och kommit att innebära ett onödigt stort manuellt arbete, bl.a. genom en omfattande expediering av försändelser med magnetband. Genom att personbanden uppdaterats endast en gång per vecka har det uppstått en eftersläpning av aktualiseringarna hos användarna. Särskilt när det gäller uppgifter om nya adresser har denna eftersläpning fått ekonomiska konsekvenser.

Betänkandet har remissbehandlats.

2.4.2¶Det fortsatta beredningsarbetet

Regeringen uppdrog den 26 maj 1994 år Statskontoret att utreda de ekonomiska konsekvenserna av Aviseringsutredningens förslag. Statskontoret har i en promemoria den 12 oktober 1994 redovisat resultatet av denna utredning.

I prop. 199495:201 föreslog regeringen inrättandet av ett aviseringsregister enligt den föreslagna modellen och att detta register skulle ersätta personbanden och riksaviseringsbandet. Aviseringsregistret föreslogs innehålla uppgifter om en persons identitet, bosättning och familj samt de ytterligare uppgifter som

behövs för att behovet av allmänt efterfrågade folkbokföringsupp-

gifter skall kunna tillgodoses. Vissa uppgifter som är av särskilt känslig natur skulle inte registreras. Registret skulle i huvudsak innehålla endast aktuella uppgifter och föreslogs reglerat i en särskild lag om aviseringsregister.

Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet med regeringens

Folkbokföring 39

proposition bet. 199495:SkU26, rskr 1994951372. Lagen 1995:743 om aviseringsregister trädde i kraft den 1 juli 1995.

Regeringen tog i propositionen inte ställning till alla de förslag Aviseringsutredningen lade fram, utan förslagen är inskränkta till att modernisering och lagreglering av den nuvarande

avse en aviseringsverksamheten.

2.4.3¶Uppgiftsförsörjningen för statistiken

SCB får uppgifter från personbanden ADB-medium veckovis

sedan 1967 med stöd av 77 § folkbokföringsförordningen.

Registret för totalbefolkningen RT B

I samband med att delar av folkbokföringen datoriserades år 1967 inrättade SCB ett register över den totala befolkningen i Sverige. Registret fick namnet Registret över totalbefolkningen, ofta förkortat RTB. Detta register innehåller de flesta uppgifter som finns i folkbokföringens register och skall alltså avse den folkbokförda befolkningen i Sverige.

Varje vecka kommer ca 50 000 uppgifter aviseringar om förändringar i folkbokföringens register till SCB. Aviseringarna levereras magnetband och innehåller t.ex. uppgifter om födelse, dödsfall, flyttning, adressändring, civilståndsändring, in- och utvandring. RTB kan därmed löpande hållas a jour med ca en veckas eftersläpning i förhållande till registren i folkbokföringen. Innehållet i aviseringarna är i stor utsträckning detsamma nu som vid starten år 1967.

RTB är ett system av grundläggande betydelse för data om Sveriges befolkning och tillhandahåller basinformation för stora delar SCB:s verksamhet. RTB används framför allt som ett

av basregister för den löpande befolkningsstatistiken. Som exempel på sådan statistik kan nämnas befolkningen fördelad efter kön, ålder, civilstånd i län, kommuner, församlingar och andra

m.m.

40 Folkbokföring

intressanta områden. Statistik över befolkningsförändringar såsom flyttningar, antal födda, döda, giftermål, skilsmässor m.m. framställs flera gånger år. Många av SCB:s undersökningar

per gör också sina urval från RTB. Några av de mer kända är Arbetskraftsundersökningarna AKU, undersökningarna av hushâllensinköpsplaner HIP, undersökningarna levnadsförhållandena

ULF samt inkomsfördelningsundersökningarna HINK.

RTB används också databank där kompletterande

som en

kan hämtas till andra undersökningar och register. På så

uppgifter

kan antalet frågor i undersökningen hållas nere och uppsätt

giftslämnarbördan minska.

Tillhandahdllande av folkbokföringsuppgifter

aviseringsregistret är uppbyggt skall SCB i första hand När

folkbokföringsuppgifter från detta register. Samtliga uppgifter som

sig behöva kan dock inte tillhandahållas från detta SCB ansett

tillhandahållas SCB för befolkningsstatistiken, anser regeringen att behovet andra uppgifter än de föreslås ingå i aviserings-

av som registret fâr tillgodoses på annat sätt än genom detta register. Att

centralt register med det innehåll som SCB förebygga upp ett slagit enligt regeringens mening inte lämpligt från integritets-

är

På vilket sätt SCB skall tillhandahålla övriga

skyddssynpunkt.

har ansetts få övervägas i ett annat

folkbokföringsuppgifter

sammanhang.

3¶Statistiken och dess behov av

hushållsuppgifter

l Hushâllsstatistiken

Den statliga statistiken består av officiell statistik och övrig statistik. Den officiella statistiken regleras i lagen 1992:889

om den officiella statistiken. Den gäller från den 1 januari 1993 och skall tillämpas när statliga myndigheter under regeringen framställer officiell statistik. Lagen kompletteras av förordningen 1992:1668 om den officiella statistiken. l en bilaga till förordningen förtecknas under ett tjugotal rubriker den officiella statistiken och den myndighet som ansvarar för den. Den övriga statistiken är inte reglerad. Hushâllsstatistiken bär ännu inte status av officiell statistik. Detta kommer dock sannolikt att förändras inom en nära framtid.

Regionalt fördelad statistik över bostadshushåll har traditionellt endast kunnat redovisas i samband med de folk- och bostadsräkningar FoB:ar genomförts vart femte år. Statistiken har i

som huvudsak innehållit redovisning av hushållets sammansättning efter antal boende, antal barn i olika åldrar, ålder på hushållets referensperson m.m. Hushållstyp om hushållet består av ensamboende, ensamstående med barn, sammanboende med eller utan barn osv. har också varit ett centralt redovisningsbegrepp. Denna

redovisning finns löpande för varje FoB sedan 1960. Enligt SCB Lägenhetsregisterutredningens rapport s. 12 blir

hushållsstatistiken mer användbar om man kopplar ihop hushållet med den lägenhet hushållet bebor. På det sättet kan hushållens utnyttjande av bostadslägenheter beräknas i mått av trångboddhet eller utrymmesstandard. Vanligt är också att redovisning sker

av hushållet efter lägenhetens storlek, upplåtelsefonn, hustyp,

byggnadsperiod m.m.

Analysen av befolkningsutvecklingen har sedan länge gjorts

42 Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifter

genom analys av de olika delkomponenterna födda, döda,

inflyttning och utflyttning. Befolkningsframskrivningar har därmed

kunnat göras med ganska god precision.

Det har emellertid visat sig mycket svårt att analysera förändringar av bostadshushållen. Med bostadshushåll har i FoB:arna avsetts de personer som bor i samma lägenhet. Hittills tillgänglig information hushållen har uteslutande gällt nettoförändringar

om mellan tvâ folkräkningar. Ett netto innehåller effekter av flera olika förändringar som t.ex. barns kvarboende i föräldrahemmet, familjebildning, familjesplittring och omflyttning. Analyser baserade ett sådant netto ger därför ofta felaktiga slutsatser. Hushâllsframskrivningar baserade den statistik som idag finns

tillgänglig har också haft dålig precision.

Det skulle avsevärd förbättring om flöden av hushåll

vara en mellan olika hushållsstorlekar, lägenhetstyper, upplåtelseformer och bostadsområden kunde beskrivas statistiskt. Hushållens förändringar skulle då kunna analyseras och ett bra underlag för hushållsfrarnskrivningar kunna tas fram. Precisionen i de statistiska beskrivningarna kan förutsättas bli avsevärt bättre. Detta skulle kunna förverkligas med stöd av uppgifter från ett lägenhetsregister.

3.2¶Alternativ till traditionella folk- och

bostadsräkningar

Alternativ till traditionella FoB:ar i form av register-FoB:ar

statistik helt grundas på uppgifter ur befintliga register

som granskades på regeringens uppdrag såväl av SCB i den s.k. Fobalt-utredningen med rapport publicerad i januari 1983 som av kommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning FoB 85kommissionen.

Statistiken och dess behov av hushållsuppgifter 43

3.2. 1 ’ ’Foba1t-utredningen’ ’

Utredningen föreslog i sin rapport Nya metoder för folk- och bostadsräkningar att man för framtida FoBzar skulle använda nya

eller utbyggda register över sysselsättning och pendling, hushåll och bostadsbyggnader samt yrken och utbildning. Sysselsättningsoch pendlingsregistret skulle grundas arbetsgivarnas kontroll-

uppgifter för anställda och det centrala företagsregistret. Hushållsoch bostadsregister skulle byggas grundval av uppgifter inhämtade frâgeblanketter i en begränsad FoB 85.

För en lösning på längre sikt skulle företas en utredning om

inrättande av ett byggnads- och lägenhetsregister och folkbolçföring

på lägenheter. Yrkesregistret skulle grundas på uppgifter lämnade

på inkornstanmälningarna till sjukförsäkringsssystemet. Utbild-

ningsregistret skulle skapas genom sambearbetning av de in-

dividregister som används för den löpande utbildningsstatistiken.

Från de olika registren skulle framställas statistik med varierande frekvens för de olika områdena. Vart femte âr föreslogs registeruppgifterna ställas till sammanhållen databas som i

samman en princip skulle svara mot de traditionella FoB:arna.

Fobalt-férslaget mötte hård kritik, främst för att datateknik skulle användas för att kontrollera medborgarna och för att sambearbetningar av administrativa register skulle underlätta sådana kontroller. Förslaget genomfördes inte omedelbart utan regeringen lät FoB 85 en utformning liknande FoB 80. Senare har dock såväl ett sysselsättnings- och pendlingsregister som ett

utbildningsregister kommit att införas.

3.2.2 FoB 85-kommissi0nen

FoB 85-kommissionen fann i sitt betänkande Folk- och bostadsräkningar i framtiden SOU 1988:43 att helt registerbaserade FoB:ar skulle förutsätta tillgång till dels ett yrkesregister, dels ett

byggnadsregister med lfigenhetsuppgifier samt att folkbokföring

sker på lägenheter.

44 Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifter

Kommissionen ville inte av statistiska skäl förespråka inrättandet av ett administrativt register. Utöver de andra skäl som kunde tala för ett administrativt register ansågs dock fördelarna ur statistisk synpunkt böra vägas in.

Ett yrkesregister som skulle kunna användas för FoB, menade kommissionen, kunde komma att finnas tillgängligt inom datasystemet FAS 90 som utvecklats för interna behov inom sjukförsäkringssystemet.

Förutsättningarna för att inrätta och upprätthålla ett lägenhetsregister enligt kommissionens mening, goda i praktiska och

var, tekniska hänseenden. Från principiella synpunkter var det av större betydelse i vilken mån ett lägenhetsregister kunde inrättas för att tillgodose andra ändamål än FoB.

Tillgång till ett byggnadsregister med lägenhetsuppgifter skulle underlätta insamling av uppgifter för flera ändamål och undanröja dubbelarbete för såväl lärnnare mottagare av.uppgifter, vilket

som borde leda till besparingar inom de olika verksamheterna. Detta skulle gälla statliga verksamheter hos Planverket och Bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna och Statens energiverk samt för fastighetstaxeringen. Kommissionen framhöll att kommunerna använde information om fastigheter och byggnader i bl.a. bygglovsverksamhet, fastighetsförvaltning, teknisk förvaltning, administration bostadsbidrag och planeringsverksamhet. Inom den

av enskilda sektorn framhölls på motsvarande sätt byggnadsuppgifter användas hos bl.a. försäkringsbolag och kreditinrättningar samt

intresseorganisationer bostadsmarknaden.

Folkbokföring på lägenhet skulle, enligt kommissionen, kunna

direkt intresse för folkbokföringen. 1983 års folkbokvara av föringskommitté hade i sitt betänkande Rätt adress SOU 1988: 10 allmänt anfört att det kunde antas att folkbokföring på lägenhet skulle förbättra folkbokföringens tillförlitlighet och underlätta folkbokföringskontrollen till gagn för kartläggande av bl.a.

beskattnings- och bidragsförhållandena. Enligt folkbokföringskom-

mittén torde dock den största ekonomiska vinsten ligga inom

samhällsplaneringens område genom att uppgifter som inhämtats

genom FoB kunde erhållas från aktuella register.

Statistiken och dess behov hushdllsuppgifier 45

Till grund för FoB 85-kommissionens bedömning av förutsättningarna för inrätta ett lägenhetsregister låg bl.a. att CFD år

att 1985 hade lagt fram ett förslag till regeringen att ett byggnadsregister skulle upprättas. Till detta återkommer framställningen i avsnittet 3.2.3.

3.2.3 FoB 90-kommissionen

FoB 90-kommissionen hade till huvuduppgift att följa det löpande arbetet med FoB 90 för att bevaka de formella och praktiska aspekterna betydelse för den personliga integriteten. Härutöver

av hade kommissionen också till uppgift att utreda förutsättningarna för helt registerbaserade framtida FoB:ar samt övergång till

en tioårsintervall efter FoB 90.

Kommissionen behandlar i sitt betänkande Folk och bostadsräkning år 1990 och i framtiden SOU 1993:41 i del närmare frågor information från FoB:ar och olika reaktioner mot

om sådana. Kommissionen redovisar vidare med stöd av utredningar från SCB olika tänkbara alternativ till traditionella FoB:ar. De

främst möjligheter att skriva fram uppgifter från en traditioavser

nell FoB med uppgifter från tillgängliga register kompletterat med

särskild insamling uppgifter från ett urval av befolkningen. en av Kommissionen föreslår sammanfattningsvis att FoB:ar av hittills traditionell inriktning och omfattning inte genomförs oftare än vart tionde år. Till grund för sitt förslag lägger kommissionen ett konstaterande att det under överskådlig framtid föreligger beaktansvärda behov sådana uppgifter och sådan statistik som

av erhålls FoB:ar. Möjligheter att helt ersätta de uppgifter

genom

samlats in på frågeblanketter med uppgifter från befintliga som nu register finns enligt kommissionens mening inte. På sikt kan

tillkomsten ett lägenhetsregister och folkbokföring lägenhet

möjligheter att från register erhålla FoB-uppgifter om ge hushåll och boende. Kommissionen har inte funnit några bärande motiv för för andra ändamål införa lägenhetsregister och

att folkbokföring på lägenheter.

46 Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifter

Om det under de nu förutsätta tioåriga perioderna mellan traditionella FoB:ar föreligger behov av aktualisering av statistik och uppgifter av det slag som erhålls genom FoB:ar bedömer kommissionen, grundval av redovisade utredningar från SCB, att det finns möjligheter att med begränsade insatser framställa framskriven statistik från FoB 90 som liknar FoB-statistiken. Det gäller huvudsakligen statistik om hushåll och boende, som kortsiktigt kan tillgodose väsentliga behov av statistik för planeringsändarnål

Kommissionen betonar särskilt att avgörande för om och i vilken mån aktualiserad statistik över hushåll och boende skall

en framställas måste de behov och efterfrågan på den statistik

vara av

kan förutses och kommer till särskilt uttryck. Det gäller då som särskilt kommuner och landsting samt deras benägenhet att mot betalning beställa insamling och bearbetning av erforderliga uppgifter. Underlag för klarläggande av dessa förhållanden bör bl.a. kunna erhållas från remissyttranden över kommissionens betänkande och från marknadsbedömningar inom SCB. Om statistiken skall framställas bör vidare erforderliga förfarande i fråga sambearbetningar register, uppgiftsinsamling,

om av uppgiftsskyldighet, information till allmänheten m.m. regleras i en särskild registerlag.

Kommissionens förslag innebar sammanfattningsvis att

FoB traditionell inriktning och omfattning inte genom-

- en av

förs före år 2000,

aktualisering statistiken över hushåll och boende från

- en av FoB 90 under tiden fram till år 2000 företas i mån av konstaterad efterfrågan och att

framställningen den aktualiserade statistiken i förekom- - av mande fall regleras i en särskild registerlag.

Remissvaren kommissionens förslag sammanfattades i Remiss-

på FoB 90-k0mmissionens förslag Ds 1994:41. De svaren påvisade ett stort behov av hushållsstatistik samt önskemål om en

långsiktig satsning försörjning av lushâllsstatistik genom inrättande lägenhetsregister och utökad adressuppgift i folk-

bokföringen.

Statistiken och dess behov av hushâllsuppgifter 47

Mot den bakgrunden beslöt regeringen den 17 1994 att mars tillsätta en utredning angående möjligheterna till förbättrad hushâllsstatistik inrättande ett lägenhetsregister och genom av

utökad adressuppgift ifolkbokföringen. Uppdraget SCB i

gavs samarbete med CFD och RSV. Målet för utredningen enligt var direktiven Fi 130794 att studera möjligheterna att producera hushålls- och bostadstatistik med hjälp ett framtida lägenhetsav

3.2.4¶SCB:s tidigare utredningar

Möjligheterna att skriva fram uppgifter i FoB 90-registret med stöd av uppgifter i förekommande löpande register har prövats för en statistik om hushåll och boende. Efter framställning från FoB 90-kommissionen utförde SCB regeringens uppdrag nämnare en utredning som redovisades i rapport, Utveckling metoder för en av framställning av FoB-liknande statistik Prov med registerfram- ställning av hushåll samt olika typer av kompletteringar, den 25 november 1992. Ytterligare utredning i frågan har redovisats i tre kompletterande rapporter, en den 15 januari 1993 avseende inplacering i hushåll de inte går inplacera av personer som att med hjälp av register, den 22 februari 1993 avseende en hushdllsframskrivningen och en den 27 april 1993 avseende olika

typer av enkäter för komplettering registetfrantskrivning

av av hushåll. För en statistik över yrken har diskuterats möjligheterna att samla erforderliga uppgifter annat sätt eller skapa att ett alternativ till yrkesuppgiftema i FoB i form socioekonomiska av

yrkeskategorier.

I rapporten om rcgisterframställning hushåll har SCB av inledningsvis anfört att en form av hushâllsstatistik kan erhållas från bl.a. det folkbokföringen grundade RTB och det på uppgifter från skatteförvaltningen m.fl. grundade inkomst- och förrnögenhetsregistret IoF. Statistik som bygger på dessa register överskattat emellertid kraftigt enpersonshushållen och underskattar hushåll med tre eller fyra Enpersonshushâllen skattas personer.

48 Statistiken och dess behov av hushdllsuppgzfter

enligt RTB till 3,0 miljoner medan FoB redovisar 1,5 miljoner. Statistik från de angivna registren kan därför inte ersätta den hushâllsstatistik som erhålls genom FoB.

Enligt SCB:s bedömning är det bästa alternativet till FoB som

underlag för hushâllsstatistik en metod som förutsätter införande

ett lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet. Den skulle av på sikt de bästa möjligheterna att framställa hushâllsstatistik

ge med god kvalitet, relevans och jämförbarhet. En sådan metod ansågs då inte kunna klar för användning förrän till år 2000.

vara SCB erinrar samtidigt det inom CFD aktuella byggnads-

om registret som skulle kunna utgöra grunden för ett lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet.

Ett annat sätt att framställa hushâllsstatistik skulle enligt SCB

att använda varje persons adressuppgift, vilket är möjligt vara endast för enbostadshus. För flerbostadshus ansågs kvaliteten och

detaljeringsgraden adressuppgifter vara otillräcklig.

SCB refererade i sin rapport till kontakter med RSV och Posten. Enligt dessa Posten att dels ändra adressstandarden,

synes avse dels göra adressuppgiften detaljerad. Detta skulle för postens

mer del kunna höja precisionen i postutdelningen. Även andra såsom energiverk, ambulans- och räddningtjänst, färdtjänst, taxiföretag m.fl. skulle kunna dra nytta detaljerad adressuppgift.

av en mera Enligt Posten skulle det komma att ta lång tid att utveckla adressuppgifterna på avsett sätt. SCB fann emellertid i sin rapport

unik postadress för varje lägenhet skulle utgöra ett tillatt en räckligt underlag för att framställa hushâllsstatistik. Systemet med detaljerade adresser måste dock heltäckande, så att alla

var

i folkbokföringen får detaljerad adress, inte bara personer en personer boende ex. i storstäder.

SCB ansåg i sin utredning om framskrivning av uppgifter om hushåll från FoB 90 med hjälp av tillgängliga register att metoden skulle framkomlig, också att det finns problem med hur

vara men den som inte kan skrivas fram godtagbart skulle hanteras.

grupp I utredningen gjordes ett prov där uppgifter från FoB 85 skrevs fram till år 1990 och stämdes av mot FoB 90-registret. Provet utvisade att det inte är möjligt att erhålla hushâllsstatistik med

Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifier 49

godtagbar kvalitet enbart med hjälp av registerframskrivning. Med framskrivning kan 7 miljoner personer eller ca 86 procent

ca.

befolkningen placeras i hushåll. Utanför denna grupp, som av benämns registerramen, faller 1 miljon personer eller ca 14

ca procent befolkningen inte kan ges godtagbar placering i

av som hushåll. Någon form kompletterande ansats genom enkät eller

av pâ annat sätt krävs för inplacering av denna grupp, som benämns enkätramen. I registerramen ingår alla ca. 3,7 miljoner som år 1990 bodde fastigheter med endast lägenhet och större delen

3,6 miljoner dem bodde på fastigheter med två eller ca av som flera lägenheter. I enkätramen ingår endast personer ca 1 miljon

bodde fastigheter med två eller flera lägenheter. som

En kompletterande ansats skulle kunna vara en enkät till

inom enkätramen jfr SOU 1993:41 s. 111 ff. Denna personer kan genomföras antingen som en totalundersökning eller som en urvalsundersökning. En totalundersökning skulle då omfatta ca 1 miljon Den skulle tillsammans med registerfrarnskriv-

personer. ningen kunna hushållsstatistik som i kvalitet och användbar-

ge en het i stort sett motsvarar den som erhålls från FoB. Om registerframskrivningen kompletteras med urvalsundersökning får dock

en ambitionsnivån sänkas avsevärt. En komplettering av registerframskrivning med urvalsundersökning innebär att man inte kan

en framställa hushållsstatistik kvalitet och användbarhet som

en av en motsvarar den erhålls FoB. En annan ansats för att

som genom komplettera registerframskrivning har prövats inom SCB

en som är simulering. Vid denna skulle man komplettera uppgifterna om hushållen att skapa syntetiska hushåll. Från SCB

genom framhålls vidare att de angivna metoderna kan kombineras på olika sätt. Vissa kommuner, t.ex. med utpräglat småhusboende, kan ha så i enkätramen att det är mycket enkelt att komplette-

personer

registerframskrivningen med totalundersökning. I andra ra en

kommuner kan registerframskrivningen kompletteras med urvalsundersökning eller simulering. Som alternativ till de angivna

metoderna för att bilda hushåll för enkätramen, dvs. den grupp av

inte kan placeras med hjälp av register, har man personer som inom SCB undersökt möjligheterna att använda Postens s.k. fastighetsböcker. Detta har dock sekretesskäl inte varit möjligt.

50 Statistiken och dess behov av hushállsuppgifter

SCB:s undersökning har begränsats till att huvudsakligen avse möjligheterna att skriva fram hushållen. Från SCB har med

hänvisning till detta framhållits att undersökningsobjekten i en FoB

individer, hushåll och bostäder i statistiken är kopplade olika sätt. En samlad lösning vore därför att föredra. En förutsättning för statistik om bostadslägenheterna och om hushållens boende är enligt SCB att det finns ett aktuellt lägenhetsregister och att olika lägenheter kan kopplas ihop med de hushåll som bebor dem.

3.2.5¶SCB:s lägenhetsregisterutredning

Regeringen uppdrog, tidigare nänmts, SCB m.fl. att utreda

som möjligheterna till förbättrad hushållsstatistik genom inrättande av ett lägenhetsregister och utökad adressuppgift i folkbokföringen. Utredningen angående förbättrad hushâllsstatistik med hjälp av

lägenhetsidentitetifolkbokföringenLägenhetsregisterutredningen

SCB dnr 136894 redovisades i en rapport den 30 juni 1994. I rapporten föreslås att ett lägenhetsregister inrättas och att lägenhetsindentitet införs i folkbokföringen. Utredningen redovisar också ett tänkbart innehåll i lägenhetsregistret samt principer för

hur lägenhetsidentiteter kan byggas upp.

I utredningen diskuteras också säkerhets- och integritetsfrågor. Sammanfattningsvis anses att det utifrân dessa aspekter inte föreligger något hinder mot ett genomförande. Vissa ändringar i befintlig författning behöver emellertid ske för folkbokföringen. För lägenhetsregistret kan de bli nödvändigt att införa en helt ny

författning. Även uppläggnings- och ajourhållningsfasen måste

författningsregleras, bl.a. med avseende på uppgiftslärnnarskyldigheten. Kommunernas uppgift att föra adressregister kommer också att behöva regleras. Uppläggningsarbetet bedöms vara mycket omfattande och kan kräva stora förberedelser för att registerupp-

byggnaden skall ge godtagbar kvalitet.

Utredningen har presenterat två huvudlinjer med delvis olika uppläggning ger hushållsstatistik vid olika tidpunkter.

som Huvudlinje 1 innebär att ca 280 000 fastighetsblanketter och ca 3,2

Statistiken och dess behov av hushdllsuppgzfter 51

miljoner hushållsblanketter skickas ut för ifyllande. Blanketterna granskas och kompletteras lokala eller regionala granskningskontor. Personerna sammanförs till hushåll manuellt varefter registrering sker. På basis av detta upprättas ett lägenhetsregister

hos CFD samt en utökad adressuppgift i folkbokföringen.

Huvudlinje 2 innebär att ca 280 000 fastighetsblanketter skickas ut för ifyllande. Detta kan ske successivt under en längre tidsperiod. Blanketterna granskas och kompletteras av kommunen varefter registrering sker. Därvid byggs ett lägenhetsregister upp hos CFD. När ett lägenhetsregister är upplagt för ett område, lägger RSV maskinellt lägenhetsbeteckning till personernas folkbok-

en föringsadress m.h.a. kontraktsinnehavarens personnummer från fastighetsblanketten. Därvid bildas också bostadshushåll. De personer som inte kan inplaceras i hushåll på dessa sätt måste utredas av de lokala skattekontoren.

Kostnaden för utveckling, uppläggning, ajourhållning och statistikproduktion för huvudlinje 1 uppskattas preliminärt under en femårsperiod uppgå till totalt ca 360 miljoner kronor och för huvudlinje 2 till 260 miljoner kronor. Denna investeringskost-

ca nad skall vägas mot möjligheter till stora besparingar vid kommande folk- och bostadsräkningar och i annan statistikproduktion samt att de basregister som byggs upp kan användas för flera andra samhällsändamål.

En grov uppskattning visar, enligt Lägenhetsregisterutredningen, att huvudlinje 1 skulle kunna bli upp till 120 miljoner kronor billigare om vissa förändringar i genomförandet kan förverkligas. För huvudlinje 2 är motsvarande kostnadsbesparing beräknad till

25 miljoner kronor. För att säkerställa dessa beräkningar ca föreslår utredningen att uppläggningarbetet inleds med en provverksamhet under budgetåret 199495. Därmed måste starten av uppläggningsarbetet senareläggas i förhållande till den tidsplan som presenteras, vilket i sig är till fördel för huvudlinje 1 eftersom fastighetsdatassystemet och byggnadsregistret båda kommer att vara införda hösten 1995. Förutsättningarna för ett heltäckande adressregister finns därmed också.

Provverksarnheten skall framför allt kartlägga volymer och

52 Statistiken och dess behov av hushállsuppgifter

tidsåtgång för de olika kompletteringsmoment som finns i uppläggningsarbetet. Dessutom skulle möjlighet finnas att undersöka i vilken omfattning fastighetsägare kan leverera lägenhetsförteckningar med lägenhetsidentiteter och kontraktsinnehavare ADB-media i stället för på fastighetsblankett. Om detta är möjligt förenklas insamlingsarbetet med avsevärda kostnadsbesparingar

följd. Provverksamheten skall också omfatta en lcvalitetssom bedömning av den hushållsstatistik som kommer att baseras de två huvudlinjernas lägenhetsregister och utökade adressuppgift i folkbokföringen.

Utredningen har grund av den stora osäkerhet som finns i val

metod för uppläggningsarbetet inte tagit ställning till huvudlinje av 1 eller 2. Den föreslagna inledande provverksamheten kommer att

ett betydligt bättre beslutsunderlag för att ett val senare skall ge kunna göras mellan ett genomförande enligt någon av huvudlin- Jema.

Statistik om bostadshushållen och dess boende skulle därefter kunna tas fram med hjälp av uppgifter från lägenhetsregistret, från folkbokföringen och från andra relevanta källor. Lägenhetsregistret föreslås ingå som en integrerad del i CFDss fastighetsdatasystem och förutsätts utfonnas som en utbyggnad av byggnadsregistret. För att få rikstäckande statistik med god kvalitet krävs att

lägenhetsregistret och därmed byggnadsregistret blir obligatoriskt

i alla kommuner.

Med ett lägenhetsregister och utökad adressuppgift i folkbokföringen grund kan flöden mellan olika hushållsstorlekar,

som lägenhetstyper, upplåtelseforrner och bostadsområden beskrivas statistiskt. Hushållens förändringar kan dänned också analyseras och ett bra underlag kan tas fram för hushållsfrarnskrivningar Precisionen i hushållsframskrivningarna blir därför avsevärt bättre med statistik baserad uppgifter från ett lägenhetsregister och utökad adressuppgift i folkbokföringen.

Utredningen innehåller förslag till författningsreglering av folkbokföringen, men beskriver endast i övrigt vilka regleringar och ställningstaganden som kan bli aktuella. Remissinstanserna har därför inte kunna ta ställning till någon mer detaljerad utformning av förslagen.

Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifter 53

I rapporten föreslås en temporär reglering av ett lägenhetsregister i avvaktan en ny registerlag för fastighetsdatasystemet. CFD stöder förslaget med hänvisning till att fastighetsdatareformen kommer genomförd i hela landet hösten 1995.

att vara

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser välkomnar registerbaserad lösning på

en det sätt utredningen föreslår. Därvid har statistikbehoven

som understrukits och den samhällsekonomiska nyttan av statistiken framhâllits. Några remissinstanser är dock negativa med hänvisning till integritetsskäl och ifrågasätter utredningens behovskartläggning. Datainspektionen att fastighetsdatasystemet inte

anser bör tillföras nya register i avvaktan en författningsreglering av systemet.

När det gäller krav pä lägenhetsregistrets innehåll, användning

och tillgänglighet är det framför allt långsiktigheten i lösningen, jämförbarhet bakåt i tiden och anpassningen till eventuella framtida rapportkrav framhållits remissinstanserna. Därvid har bl.a.

som av framförts synpunkter att registret bör innehålla motsvarande

om uppgifter i tidigare FoB:ar, att det måste omfatta alla

som lägenheter där kan folkbokföras och att rapportkrav från

personer EU:s sida beaktas.

4¶Fastighetsdatasystemet

4. l Allmänt

Fastighetsdatasystemet FDS kan enkelt beskrivas som en gemensam samhällelig resurs som innefattar grundläggande fastighetsinformation och bygger samverkan mellan olika intressenter. Systemet vilar på principen ajourföring vid källan och omfattar

om flera delregister med information uppdelad i informationsgrupper. Upplysningar kan sökas via fastighetens beteckning eller eventuell

adress. Den egentliga kärnan i FDS utgörs av fastighetsregistret,

inskrivningsregistret, byggnadsregistret och taxeringsinformation. sammansättningen är väl förankrad hos användarna av systemet och många uppfattar inte att informationen kommer från flera register. Benämningen fastighetsdatasystemet finns enbart i en författning, nämligen förordningen 1988:278 med instruktion för CFD. Enligt 1 § 1 p skall CFD förvalta fastighetsdatasystemet. Någon definition av vad FDS är finns inte i författningen. I fastighetsdatakungörelsen 1974: 1058 nämns visserligen inte ordet fastighetsdatasystemet men det finns en definition av informationssystemet.

Andra registersystem faller utanför den grundläggande kärnan i FDS t.ex. pantbrevsregistret, BKN-systemet och fastighetspris-

systemet. Det gäller också det samfällighetsföreningsregister som

förs med ADB och som utvecklats gemensamt av Statens lantmäteriverk och CFD. Inte heller den digitala registerkartan som hör till fastighetsregistret ingår för närvarande i FDS. Det är emellertid inte otänkbart att ändringar kommer att ske längre fram i anslutning till den översyn av författningsregleringen av FDS

som planeras.

CFD har det övergripande ansvaret för FDS. Centralnänmdens grundläggande uppgift är att driva, förvalta och vidareutveckla

56 Fastighetsdatasystemet

FDS utveckla användningen fastighetsdata i samhället. samt att av

Därtill kommer uppgiften att genomföra fastighetsdatareformen se enligt de mål är fastlagda regering och

nästa avsnitt som av riksdag. CFD skall medverka till att rationalisera och minska kostnaderna för hanteringen och användningen av fastighetsinformation inom olika verksamhetsområden. CFDzs roll är att utveckla och tillhandahålla system snabbt och enkelt ger som tillförlitliga uppgifter rättsliga förhållanden mark, fastigom om

heter, byggnader CFD:s uppgift är också att vara uppbörds-

m.m. för stämpelskatter och avgifter i samband med ärendemyndighet och handlingar systemet som registreras.

handläggning uttag av ur

4.2¶Fastighetsdatareforrnen

bygger beslut riksdagen 1968 och

Fastighetsdatareformen av

1970 reforrnera fastighetsregistrering och inskrivning av att

vid fastighetsregisterrnyndigheter och tingsrätter. ADB

fastigheter skulle användas även inom dessa områden och arbetet med att föra information från fastighetsböcker till datorer, vilket kom över innebära de största datareformerna i landet, tog sin att en av med reformen att rationalisera hanteringen början. Syftet var

vid berörda myndigheter och förbättra tillgängligheten till

främst Man ville också göra det möjligt att

fastighetsinforrnationen. fastigheter som behövts i registrera ytterligare uppgifter om

samhällsplanering och andra sammanhang.

har inneburit en omläggning av uppgifter

Fastighetsdatareformen

och stadsregisterböcker och i fastighets- och tomträtts-

i jord-

till ADB. Reforrnarbetet bygger ett samarbete mellan böcker Domstolsverket och Statens Lantmäteriverk samt berörda CFD,

och inskrivningsmyndigheter. Detta har följt en fastighetsregister-

fast statsmakterna. Arbetet har tagit tvâ år för plan som lagts av ca område och pågått samtidigt i fera län. Försökslän och först

varje

blev län, medan Gotlands län fullbordar in i systemet Uppsala i september 1995 då 4,5 miljoner

fastighetsdatarefonnen ca.

kommer infördai FDS. Systemen har införts

fastigheter att vara

Fastighetsdatasystemet 57

successivt vid landets fastighetsregister- och inskrivningsmyndig-

heter och FDS sker fastighetsregistrering och

genom numera inskrivning av landets samtliga fastigheter. Genom fastighetsdatasystemet tas de infonnationssamband som finns i de olika myndigheternas verksamheter tillvara och bl.a. dubbelarbete kan undvikas. CFD svarar för utskrift och distribution av gravations- och fastighetsbevis, registerutdrag och andra dokument som är ett resultat av ärendebehandlingen vid registermyndigheterna. FDS skall betjäna statliga myndigheter och verk, kommuner, banker och kreditinstitut m.fl. som arbetar med frågor fastigheter, om mark bebyggelse, bostäder, naturresurser och miljö. Detta sker bl.a. genom att innehållet i fastighetsdataregistret tillhandahålls online. Från drygt 20 000 terminaler är det därigenom möjligt att kontrollera uppgifter om exempelvis ägarförhållanden, avstyckningar etc. Kommunerna, liksom alla kreditinstitut, är anslutna till

fastighetsdatasystemet detta sätt.

4.3¶Innehållet i fastighetsdatasystemet

FDS har med tiden undergâtt successiva förändringar såväl i vad avser tekniska lösningar beträffande databasernas innehåll. som Systemet innehåller i grunden två delregister ett fastighets- och ett inskrivningsregister. I och med de beslut riksdag och som regering fattat under våren 1993 har uppbyggnaden ett tredje av register ett basregister över byggnader påbörjats. FDS inne- - -

håller vidare uppgifter som fastställs vid fastighetstaxeringen.

Inom Justitiedepartementet förbereds kommittédirektiv till en utredning som skall göra en översyn av de författningar som styr FDS. En ny lagstiftning förväntas träda i kraft först några âr. om

58 Fastighetsdatasystemet

4.3. 1 Fastighetsregistret

Fastighetsregistreringen är det avslutande ledet i fastighetsbild-

ningsprocessen, som i huvudsak regleras i fastighetsbildningslagen. I Fastighetsregistret, som förs av FRM, finns uppgifter om församling, eventuell adress, areal, läge, planer och rättigheter m.m. för fastigheter, samfalligheter och gemensamhetsanlägg-

ningar. Innehållet i fastighetsregistret regleras i fastighetsregister-

kungörelsen 1974:1059. Uppgifterna ajourhålls dagligen av de

statliga och kommunala fastighetsregistermyndigheterna. Fastig-

hetsregistret omfattar delregister, nämligen

sex

Huvudregistret,

Koordinatregistret,

Planregistret,

Kvartersregistret,

Adressregistret och

Gemensamhetsanldggningsregistrer.

Här lagras uppgifter fastigheter och samfälligheter. Exempel

om på uppgifter är gällande och tidigare beteckning, areal, lantmäteriâtgärder och rättigheter. För rättigheterna finns ett särskilt rättighetsredovisningssystem. Uppgifter redovisas för både levande

och avregistrerade d6da fastigheter och samfälligheter.

Förändring registrets information initieras i regel av att en av

fastighetsbildningsmyndigheten avslutad fastighetsbildningsâtgärd vunnit laga kraft. Den grundinformation som fastighetsbildnings-

myndigheten behöver för att handlägga förrätningen hämtas bl.a. från FDS.

Adressregistret innehåller fastighelefs 0Ch Samfälligheters adresser. Registret innehåller dock endast lokaliserande adresser gatuadresser. Dessa förekommer som en egen informationsgrupp och kan användas för sökning fastighetsinformation. Upp-

av rättande och förande adressregister iFDS är frivilligt och sker

av pâ begäran från kommunerna, ocksi för âsättande av

som ansvarar adresser. Adressuppgifter är inte obligatoriska och finns därför inte i alla kommuner. Genom beslut Statens lantmäteriverk kan

kommunen dessutom själv behörighet att registrera i adressregistret. Adressregistret har idag varierande grad av täckning. Framför

allt kan landsbygdsadresser saknas. För lägenhetsregistrets del, där

framför allt flerbostadshusen måste ha belägenhetsadresser, är detta ett mindre problem.

4.3.2¶Inskrivningsregistret

Inskrivningsregistret regleras av inskrivningskungörelsen

1974:1061 och består av sex avdelningar. Dessa inrymmer uppgifter om

lagfart,

tomrättsupplâtelse, tomträttsinnehav, -

inteckningar m.m.

anteckningar samt äldre förhållanden. -

Handläggning av inskrivningsärenden sker vid inskrivningsmyndighet. Förändring av innehållet i inskrivningsregistret kan initie-

ras av att en ny fastighet bildas och registreras i fastighetsregistret

av fastighetsregistermyndighet. De flesta förändringarna kommer

emellertid till stånd till följd ansökningar lagfart eller av om

beviljande av inteckningar. Sådana förändringar initieras normalt

av förvärvare, mäklare samt banker och andra kreditinstitut.

4.3.3¶Byggnadsregistret

FDS kompletteras nu med ett basregister för byggnader, byggnadsregistret. Arbetet skall vara klart under 1995. CFD lägger upp grundregistret i samarbete med kommunerna, också ajoursom håller registret mot ersättning från CFD. Detta betyder att samtliga kommuner medverkar i FDS registerförare byggnadsregistsom av

60 Fastighetsdatasystemet

ret. Många kommuner har sett möjligheter att knyta information från FDS och byggnadsregistret till sin bygglovshantering, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd och planering inom t.ex. energiområdet, bostadsbyggande, skyddsplan etc.

Varje byggnad får en unik byggnadsidentitef en byggnadsbe-

, teckning består beteckningen den fastighet där byggna-

som av den är belägen och ett särskilt enhetsnummer löpnummer. De

obligatoriska uppgifterna innefattar uppgifter om byggnadsbe-

teckning, administrativ tillhörighet, läge, taxeringsuppgifter, bygglovsuppgifter, ägare, alternativt namn, referenser samt

aktualitetsuppgifter.

Byggnadsregistret ansågs inte böra tas i full drift förrän FDS erhållit författningsmässig reglering. Ett arbete med att

en ny utarbeta registerlag för FDS inleddes dock inom Justitiedeparte-

en mentet kom att vila i avvaktan Datalagsutredningens

men slutbetänkande. Enligt regleringsbrev avseende budgetåret 199394 skulle CFD bygga registret så att det i fråga om småhus skulle

upp kunna användas inför 1996 års allmänna fastighetstaxering. Under hösten 1995 kommer uppläggningsarbetet att vara avslutat. Uppbyggnaden har förutsatt samverkan mellan stat och kommun.

Avtal reglerar frågor uppläggning, ajourhâllning och

som om ekonomisk kompensation avses att tecknas mellan myndigheten och respektive kommun. För att underlätta uppbyggnaden har samordning skett med Lantmäteriets uppbyggnad av digitala databaser för den ekonomiska kartan.

4.3.4¶Taxeringsregistret

Registret omfattar information samtliga taxeringsenheter och

värderingsenheter i landet i form taxeringsinformation sådana

av uppgifter fastställs vid fastighetstaxeringen. Hit hör, förutom

som

taxeringsvärde, taxeringskoder, egenskapsdata samt ägaruppgifter.

Dessa uppdateras från skatteförvaltningen en gång per år.

Till byggnadsidentiteterna kopplas de uppgifter från fastighets-

taxeringen hör till respektive byggnad.

som

Fastighetsdatasystemet 61

4.4¶Övriga databaser

databaser finns kopplingar till FDS där informa- I CFD:s övriga tion hämtas ocheller bearbetas.

4.4. 1 Samfällighetsföreningsregistret

förs med stöd lagen 1973: 1150

Samfällighetsföreningsregistret av

förvaltning samfälligheter av de statliga fastighetsregistre-

om av Från den 1 januari 1994 har det blivit möjligt

ringsmyndigheterna.

tidigare manuella registret med hjälp av ADB. att föra det Bestämmelser detta finns i förordning 1993: 1270 om om en automatisk databehandling vid förande av samfälliganvändning av

hetsföreningsregister m.m.

4.4.2¶Pantbrevsregistret

Pantbrevsregistret regleras i lagen 1994:448 om pantbrevsregister kompletteras med förordningen 1994:598 om pantsom i sin tur och lagras pantbrev elektroniskt

brevsregister. Här registreras

alternativ till hantering av skriftliga pantbrev.

datapantbrev som

inom för sin myndighetsfunktion och är

CFD för registret ramen

Registret används även för att fortlöpande registeransvarig.

förändringar i bl.a. inskrivnings-

informera pantbrevshavare om

s.k. ätgärdsavisering. För kreditinstituten

och fastighetsregistret

säkerheter till värde i dag drygt 1 000 hanterar CFD här ett av Successivt konverteras emellertid ytterligare

miljarder kronor.

pantbrev över till pantbrevsregistret.

62 Fastighetsdatasystemet

4.4.3¶Bostadkreditsystem

CFD har inom ramen för sin uppdragsverksamhet utvecklat datorstöd för Statens bostadskreditnämnd BKN vilket bl.a. innebär att kreditgarantier enligt förordningen 1991:1924 om statlig kreditgaranti för bostäder m.fl. författningar kan begäras samtidigt med lâneutbetalningen med avrop av kreditinstituten genom registrering samt att garantigivning och uppbörd av garantiavgifter kan ske utan utväxling av skriftliga dokument.. Systemet bygger bl.a. att uppgifter om ägarförhållanden m.m. kontrolleras mot inskrivningsregistret och bygger således på ett nära samband mellan FDS och CFD:s terminalnät. Det inrättades för det nya bostadsñnansieringssystemet som infördes den 1 januari 1992 och har därefter vidareutvecklats grund av ändrad lagstiftning.

4.5¶Övriga baser

Rättighetsredovisningssystemet

Genom ett nytt redovisningssystem förenklas ajmrföringen och möjligheterna att hantera och redovisa rättighster. Här finns uppgifter om typ av rättighet och möjlighet att söka bl.a. rättighet och nyttjanderättshavare.

Andra baser

Andra databaser som kan nås via FDS är Föreáagsinteckningar som registreras vid Malmö tingsrätt och Bolags och förenings-

registret vid Patent- och registreringsverkets bohgsavdelning.

Fastighetsdatasystemet 63

sou 1995:74

4.6¶Utveckling och tendenser

samhällsutvecklingen präglas f.n. intensiv utveckling och av en informationsteknikområdet IT-området. För FDS satsning pâ denna utveckling innebära såväl att kompletterande inkommer att formation kommer efterfrågas att befintlig information att som följd förbättrade åtkomstmöjligheter, enklare urvalsbl.a. till av och sammanställningar kommer att utnyttjas i nya samfrågor -

manhang. kunna information direkt från FDS och hantera Kraven att ta den tillsammans med intern information i egna system kommer

sannolikhet öka, från försäkringsbranschen. Detta med all att t.ex. tecken på betydelsen tillgång till kan ses som ytterligare ett av

fastighetsinfonnation. Samtidigt är det uppenbart grundläggande

hantera information ett för den egna

att möjligheten att

sätt bedöms kunna bl.a. affärsmässiga

organisationen specifikt ge

fördelar. Betydelsen samverkan mellan olika intressenter i informaav tionshanteringen blir aktuell, inte minst kostnadsskäl. Ett mer av detta tankarna s.k. datorstödd ingivning. Genom

exempel är

sådant förfarande skulle kreditinstitutens handläggning av t.ex. ett kreditärenden ihop med handläggningen motsvarande

kopplas av Lantmäteri- och inskrivningsutredningen har inskrivningsärende.

dessa frågor i sitt principbetänkande SOU 1993:99 senare berört

Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag. Betydelsen

utveckling framåt har också betonats i andra av att driva denna prop. 199495:l16. Detta visar att det även på sammanhang inskrivningsomrâdet finns potential för fortsatt utveckling. en stor beslutade den l juni 1994 organisation för

Riksdagen om en ny

och fastighetsdataverksamheten prop. 199394:2l4,

lantmäteri- 199394:BoU19, rskr. 199394:375. Riksdagsbeslutet innebär bet. central myndighet skall bildas genom en sammanslagning att en ny Statens lantmäteriverk. På regional nivå CFD och merparten av av skall myndighet bildas att överlantmätar-, fastighetsen ny genom

och fastighetsbildningsmyndigheterna förs samman.

vissa verksamheter inom det Vidare skall en bolagisering av

64 Fastighetsdatasystemet

statliga lantmäteriet genomföras. Den nya organisationen avses börja sin verksamhet den l januari 1996.

4.6.1¶Särskilt om adressregistret

Beträffande adressregistretbör följande tilläggas. Statens hantering

adressinformation innefattar folkbokföringens bostadsadresser, av Postens basregister över postadresser och SPAR. Till systemet kan också läggas belägenhetsadresser på fastigheter och byggnader i FDS. Posten, RSV, CFD och Svenska kommunförbundet arbetar

på att förbättra hanteringen av adresser. En nu gemensamt

insats är att ta fram standard för adresser. En gemensam en ny

förstudie kring hur samverkan kring adresshanannan insats är en teringen i FDS, folkbokföringssystemet och Postens basregister över adresser skall kunna förbättras. En utgångspunkt i denna studie, nyligen färdigställts, är att belägenhetsadresser

som

byggnadsnivå i FDS skall kunna utgöra bas för adressuppgifter

en i de övriga Av stor betydelse är också de förslag till

systemen. ändringar i adressavisering från folkbokföringsregistret som föreslogs i Aviseringsutredningens betänkande Folkbokföringsuppgifterna i samhället SOU 1994:44.

Lägenhetsregisterutredningen fann att införandet av en utökad

adressuppgift i folkbokföringen skulle förutsätta ett fullständigt adressregister med koppling till lägenhetsregistret. Ett sådant adressregister skulle enligt utredningens mening ge en unik och säker koppling mellan fastighet-byggnad-adress som grund för de enskilda lägenhetsidentiteterna. Adressregister förs idag frivillig basis i FDS drygt 140 kommuner med stöd av CFD svarar

av som

för uppläggningen och får ersättning för ajourhâllningen. Bygg-

nadsregistrets uppbyggnad, med adresser knutna till byggnad och inte bara till fastighet, har medfört ett starkt ökat intresse för adressregistret. Ytterligare ett femtontal kommuner har påbörjat uppläggningen och ett tjugotal har anmält sitt intresse. Man kan goda grunder förutsätta att ca 200 kommuner kommer att föra adressregister hos CFD när byggnadsregistre: är upplagt.

Utgångspunkter

5.1 Allmänt register och

om personregister

5. 1 1 Datalagstiftning

Av generell betydelse på integritetsskyddsområdet är föreskrifterna i brottsbalken och sekretesslagen 1980: 100. Särskilt betydelseful-

i förevarande sammanhang är de bestämmelser till skydd för den personliga integriteten vid ADB-behandling finns i

som datalagen 1973:289.

I datalagen finns bestämmelser syftar till att skydda den

som enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den personliga integriteten som kan bli följden av dataregistrering av personuppgifter hos det allmänna eller hos enskilda. Med personregister i datalagen

avses

som av ADB och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. En person identifieras i första hand genom att personuppgiften eller den särskilda identitetsuppgiften innehåller namn eller personnummer. Enligt förarbetena till datalagen krävs emellertid inte att ett register innehåller en identitetsuppgift som är entydig eller unik eller allmänt

mera bekant för att registret skall ett personregister i lagens

anses som mening. Även det endast för den

om är möjligt invigde att förstå

vilken person som avses omfattas registret av lagens bestämmelser. Ett register där alla identitetsuppgifter har ersatts med löpande nummer, kodbeteckningar e.d. hänförs till kategorin personregister, om man antingen manuellt eller maskinellt kan översätta siffer- eller kodbeteckningarna.

För att inrätta och föra särskilt integritetskänsliga personregister

krävs normalt tillstånd av DI. Tillstånd krävs sålunda i regel för att inrätta och föra personregister som innehåller känsliga person-

omdömen eller värderande upplysning om den

uppgifter, annan registrerade, uppgifter personer som saknar sådan anknytning

om till den registeransvarige följer medlemskap, anställning,

som av kundförhâllande eller något därmed jämförligt förhållande samt

inhämtas från något annat personregister s.k.

personuppgifter som

samkörning. Kravet tillstånd gäller dock inte personregister

inrättas beslut riksdagen eller regeringen, s.k. som genom av statsmaktsregister.

5. 1 Registeransvar

Med registeransvarig enligt 1 § datalagen den för vars

avses verksamhet personregistret förs, om han förfogar över registret. Detta innebär servicebyräer och andra som helt självständigt

att sysslar med bearbetningar ett register utesluts från ansvar. Den

skall iaktta hanteringen registret inte leder

registeransvarige att av

till otillbörligt integritetsintrång. Därvid skall framför allt beaktas

registret förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter att

står i överensstämmelse med registrets ändamål,

registreras än som uppgifter inte utan medgivande av den registrerade, av

att

försäljs än i enlighet med lag, förordning eller

myndigheter annat

särskilt beslut regeringen, att uppgifter inte samlas in, lämnas

eller används annat än i överensstämmelse med registrets ut ändamål eller vad gäller enligt lag eller annan författning eller

som

i enlighet med den registerades medgivande samt att uppgifterna

i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning.

5. l Registerlagar

Under tid har betydelsen betonats av att en lagreglering av

senare ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de

registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av

känsliga uppgifter i myndighetsregister jfr prop. 199091 :60, bet.

199091:KU1l.

En ordning med särskilda registerlagar eller registerförordningar för vissa register förutsattes redan vid datalagens tillkomst. Den demokratiska beslutsprocessen i lagstiftningsärenden

har ansetts ge

en särskild garanti för integritetsskyddet för register med särskilt

känsliga uppgifter. Därför har datalagen i mer än ett decennium kompletterats på olika områden med särskilda registerlagar och förordningar för vissa register. Det finns nu ett 30-tal registerför-

fattningar.

5.2¶Utgångspunkterna för ett lägenhetsregister

HUSAR skall enligt direktiven föreslå hur ett nytt lägenhets-

indirekt givet genom innehållet i direktiven. Statistiken över bostadslägenhet, bostadshushâll och boende skall kunna förbättras

genom att lägenhetsidentitet skall införas i folkbokföringen. SCB:s lägenhetsregisterutredning lämnade två alternativ till uppläggning

av verksamheten. Dessa benämns i utredningens rapport huvudlinje 1 och huvudlinje 2. Innan slutlig ställning tas till vilket alternativ som bäst uppfyller kraven ett gott integritetsskydd och effektivitet, skall båda metoderna prövas i en särskild provverksamhet. Den senare måste göras realistisk, vilket förutsätter

författningsstöd.

HUSAR uppfattar direktiven så att det inte åsyftas vare sig någon revision av de nyss angivna alternativen, eller någon ytterligare alternativ huvudlinje. De givna alternativen skall

sålunda gälla som utgångspunkt.

Flertalet remissinstanser har välkomnat en registerbaserad lösning av det slag som Lägenhetsregisterutredningen föreslagit. SCB, som ansvarar för den officiella statistiken, framhåller att ett lägenhetsregister också kan användas som urvalsram för undersökningar med anknytning till boendeområdet. Inrättandet av ett lägenhetsregister med löpande uppdateringar måste minska den

totala uppgiftslänmarbördan för hushåll, fastighetsägare och

68 Utgångspunkter

kommuner. För att nå detta mål erfordras lösningar som möjliggör samordnat uppgiftslämnande till uppdateringar av beståndsregister och löpande byggnadsstatistik.

5.2.1¶Hur ett register kan läggas

upp

När det gäller krav lägenhetsregistrets innehåll, användning och tillgänglighet har remissinstanserna framför allt framhållit långsiktigheten i lösningen, jämförbarhet bakåt i tiden och anpassningen till framtida rapporteringskrav. Det har framhållits att registret bör innehålla motsvarande uppgifter som tidigare FoB:ar, att det måste omfatta alla lägenheter där personer kan folkbokföras och att rapporteringskrav från EU:s sida beaktas.

Ett lägenhetsregister av det slag som erfordras för att nå de i direktiven uppställda målen kan konstrueras som ett administrativt register på motsvarande sätt som byggnadsregistret i FDS. Lägenhetsregisterutredningen föreslog att ett lägenhetsregister skulle ingå som en integrerad del i FDS och utformas som en utvidgning av byggnadsregistret. Utredningen innehöll förslag till författningsreglering av folkbokföringen, men exemplifierade i övrigt endast vilka regleringar och ställningstaganden som bedömdes kunna bli aktuella.

5.2.2¶Avgränsning bostadslägenhet

I folk- och bostadsräkningar FoB har man regelmässigt redovisat uppgifter om bostadshushållens sammansättning hushållens boende

, och bostadslägenheter. En sådan redovisning finns löpande för varje FoB sedan 1960. Innehållet har i vissa delar förändrats över tiden, t.ex. för redovisning av lägenheternas uppvärmningssätt där redovisningen utökades i FoB 1980. Hushållens koppling till boendet med redovisning av trångboddhet har redovisats sedan 1960. I FoB:arna har traditionellt med en bostadslägenhet avsetts en bostad för enskilt hushåll. Av detta framgår att en bostadslägen-

Utgángspunkter 69

het skall vara avsedd för permanent bruk och ett självständigt boende.

Som bostadslägenhet har i tidigare FoB:ar inte räknats

fritidshus, sommarhus, kolonistugor och liknande, inte

- som används som stadigvarande bostad med folkbokfört boende,

före detta permanenta bostäder som numera används enbart

som fritidsbostäder,

övergivna bostäder, som inte längre kommer att användas

som bostäder, samt

kollektiva bostäder som i fortsättningen ersätts med be-

greppet specialbostäder.

En lägenhet i ett fritidshus som används som permanentbostad med folkbokfört boende kan med andra ord betraktas som en bostadslägenhet. Specialbostäder har tidigare redovisats inom ramen för kollektiva bostäder.

Ett lägenhetsregister måste således, för att kunna användas för en FoB-liknande statistikredovisning, omfatta samtliga bostadslågenheter för permanent boende och samtliga fritidshus. Dessutom måste samtliga specialbostäder ingå med uppgift om att det är en specialbostad samt typ av specialbostad. Ett lägenhetsregister behöver därmed inte omfatta verksamhetslokaler.

För lägenheter i fritidshus är det ett krav att dessa på något sätt kan särskiljas. Detta kan ske antingen med en kod i lägenhetsregistret eller med någon typ av hjälpregister. Det är också viktigt att all uppdatering av byggnadlägenhet i framtiden kan ske med uppgift om att de är avsedda för permanent- eller fritidsbruk. För närvarande fastställs vid fastighetstaxeringen att fastigheten taxeras som fritidshus. Om uppgift fritidshus i framtiden inte finns att

om tillgå genom fastighetstaxeringen, måste kommunerna på annat sätt förse lägenhetsregistret med motsvarande uppgift.

Också specialbostäder måste markeras med kodsättning lägenhetsnivå uppdelat på särskilda koder för t.ex. studentbostäder, bostäder för äldreboende och övrig specialbostad. Vilka bostadstyper som skall ingå i begreppet specialbostad kan behöva övervägas ytterligare.

5.2.3 Innehåll

Uppgifter måste kunna ajourföras för att ingå i lägenhetsregistret.

Å andra sidan bör sådana uppgifter utelänmas, som inte är väsentliga för viktiga frågeställningar. Här har inte minst hänsynen till betydelse. Åtskilliga faktorer talar

uppgiftlämnarna stor

emellertid för den exakta utformningen innehåll och

att av klassificeringar kan fastställas först efter det att användarna lämnat synpunkter på sina behov, vilket kan ske i samband med remissbe-

Vid utformningen måste det också ingå en bedömning handlingen.

möjligheten till ajourhållning innehållet i ett lägenhetsav av register med hänsyn till godtagbar kvalitet, kostnader och upp-

giftslämnarbördan för varje ingående uppgift.

Uppgifter för lägenhetsstatistik

mellan folkbokföringens administrativa register På samma sätt som och SCB:s statistiska RTB, hämtas från personbanden, finns

som

innehållsmässig skillnad mellan vad kan ingå i ett det en som administrativt lägenhetsregister respektive vad som erfordras i ett

Denna skillnad beskrivs längre fram.

lägenhetsstatistikregister.

Enligt förslag skulle ett lägenhets-

Lägenhetsregisterutredningens

del i det befintliga FDS. Information register ingå som en beträffande varje lägenhet mäste då inom systemet knytas till en

i byggnadsregistret och vidare till den fastighet vilken

byggnad

belägen. Det är viktigt att definitionen för byggnad

byggnaden är

byggnadsregister ansluter till det som i FoB redovisats i CFD:s som hus.

statistikändamål för närvarande inom för CFD:s För finns ramen

fastighetsdatasystem följande uppgifter att hämta:

Regional län,

belägenhet kommun och

församling.

Utgångspunkter 71

Fastighets- fastighetsidentitet, uppgifter taxeringsform, juridisk form och typkod. -

Byggnads- byggnadsidentitet inom fastigheten, uppgifter koordinater, hustyp, värmesystem för småhus, nybyggnadsår, ombyggnadsâr och värdeâr. -

Följande uppgifter måste inhämtas via enkät till fastigh etsägare för

att ingå i ett lägenhetsregister för statistikändantál:

Fastighets- ägarkategori. -

uppgifter

Byggnads- värmesystem för flerbostadshus och uppgifter antal våningsplan vilket inte behövs om lägenhetsidentiteten innefattar information om

våningsplan.

Uppgifter om lägenhetsbeteckning och lägenhetsidentitet byggnadens belägenhetsadress. -

Övriga lägenhets- - antal rum, uppgifter förekomst av kök, -

lägenhetsarea,

upplåtelseform,

specialbostad med uppgift om typ,

våningsplan vilket inte behövs om lägen- hetsidentiteten innefattar information om vii-

ningsplan,

hiss enbart flerbostadhus utnyttjande som fritidsbostad. -

Följande uppgifter kan hämtas in via enkät till fastighetsägare för

lägenhetsregister för administrativa ändamål: att ingå i ett

anslutningssystem för vatten och avlopp, toalett, baddusch, tillgång till varmvatten, isolering, elgas samt byggnadsmaterial för olika delar av byggna- den.

Behovet dessa administrativa uppgifter ligger utanför HUSAR:s av möjligheter och kunskap att belysa. I några fall aktualiseras förändringar i innehållet i jämförelse

med det innehåll i bilaga 2 i Lägenhetsregisterutredsom anges ningens Beträffande upplåtelsefonn har i FoB:ama även rapport. redovisats orsaken till tomma lägenheter och om en lägenhet är

folkbokfört boende. I ett lägenhetsregister blir det

upplåten utan

redovisa lägenhet är upplåten med folkenbart möjligt att om en bokfört boende eller inte. Orsaken till att en lägenhet inte är

eller den är upplåten utan folkbokfört boende kan

upplåten att

samlas in inledningsvis. Uppgifterna blir dock svåra att hålla

aktuella regelbunden rapportering från varje fastighetsutan en

agare. En möjlighet att kunna hålla beståndet av tomma lägenheter

eller upplåtna utan folkbokfört boende aktuella är

lägenheter

månatliga avstämningar mellan folkbokföringen och genom lägenhetsregistret. Detta kan ske samordnat mellan kommunen och

lokala skattemyndigheten. Upplâtelseform kan då ges följande

innehåll

upplåtna och -

upplåtna.

Samtidigt kan specialbostad kollektiva bostäder i tidigare FoB:ar

särskilda koder för ges studentbostäder, -

bostäder för äldreboende och -

övrig specialbostad.

En möjlig definition specialbostad är följande. Bostad som är avsedd för flera enskilda hushåll eller personer. Specialbostaden

består vanligen eget eller rum, ofta grupperade kring en av egna gemensam korridor eller samlingsrum. Detaljeringsgraden vad gäller redovisningen av hustyp för

småhus skulle kunna ökas i jämförelse med FoB och anpassas till

nybyggnadsstatistiken enligt följande uppställning

friliggande enbostadshus, friliggande tvåbostadshus, parhus, radhus, kedjehus. -

Hustyp kan då få följande innehåll

småhus med underindelning enligt ovan, flerbostadshus, -

specialbostadshus,

lokalhus bostadshus. -

En registerbaserad lösning framtida statistik om hushållen och av dess boende ett lägenhetsregister och lägenhetsidentitet i genom folkbokföringen, förutsätter en lägenhetsbaserad definition av hushållsbegreppet. l och med detta är också avgränsningen av

hushåll beroende av definitionen och avgränsningen av bostadslägenhet i lägenhetsregistret. Hushållsstatistiken baseras på de finns i RTB. Även särredovisning boende i

uppgifter som av

specialbostäder kollektivt boende är beroende av utformningen lägenhetsregistret och definitionen bostadslägenhet. Därmed av av ansluter framtida registerlösning till FN-rekommendationerna en vad gäller definitionen hushåll utifrån lägenhet. av

Uppgifter för byggstatistik

Iden nuvarande byggstatistiken finns vissa uppgifter för huslbyggnadsnivâ i FoB-sarnrnanhang finns på lägenhetsnivâ, t.ex. som

upplåtelseform och lägenhetsfördelning. Antal lägenheter för varje

innebär det kan förekomma öppna klasser.

lägenhetstyp att

N ybyggnadsstatistikens variabelinnehâll motsvarar i stort innehållet

i FoB. För småhus har också uppgift om antal våningsplan samt förekomst källare insamlats. Dessa uppgifter torde nu kunna av utgå.

produktionsstatistik med syfte bl.a. att

Byggstatistiken är en

belysa konjunktursvängningar och investeringar m.m. Det krävs

därför vissa variabler för beskrivning av byggprocessen t.ex.

år och månad för bygglovbygganmälan,

år och månad för påbörjande, -

år och månad för färdigställande inflyttningsfärdigt,

byggherrekategori,

förekomst statligt stöd, - av orsak till rivning. -

kan insamlas i samband med uppdatering till

Dessa uppgifter byggnadsregistret eftersom det är uppgifter husbyggnadsnivå.

kan uppgifter för att beskriva byggprocessen ingå vid

Förslagsvis

rapportering förändringar i bostadbeständet men inte ingå som av

fasta uppgifter i ett lägenhetsregister.

5.2.4¶Ajourhållning

För kunna ajourföra ett lägenhetsregister krävs bl.a. uppgifter

att

lägenheter tillkommer via nybyggnad samt uppgifter om

om som lägenheter tillkommer eller försvinner genom ombyggnadlmosom dernisering eller försvinner i samband med rivning. För närvarande samlas uppgifterna in från kommunerna till byggstatistiken i samband med påbörjande och färdigställande bostäderna. En av del dessa uppgifter kommer att kunna användas för stor av

Utgångspunkter 75

uppdatering ett lägenhetsregister och förutsätter att ajourföring-

lägenhetsregistret samordnas med rapporteringen till SCB:s

en av byggstatistik. För kommunernas del är det troligen mest rationellt

göra huvuddelen denna rapportering i anslutning till att av hanteringen bygglovbygganmälan. I detta sammanhang skall

av uppgifter byggnaden insamlas redan på bygglovsstadiet och

pâbörjandestadiet. Vid dessa stadier kan rapporteringarna avse ett

helt omrâde med bostäder och behöver inte avse de enskilda husen och lägenheterna. När byggnaderna färdigställs och är inflyttningsklara slutbevis utfärdas kan uppgifter om de enskilda lägenheterna insamlas och registreras i lägenhetsregistret i god tid innan

kan behöva folkbokföras i lägenheterna. Delar av personer byggstatistiken kommer emellertid inte att vara möjligt att

samordna med lägenhetsregistrets rapporteringsrutiner bl.a.

beroende på det erfordras andra uppgifter som inhämtas från

att

andra uppgiftslärrmarkategorier.

5.2.5¶Utfornming av lägenhetsidentitet

En lägenhetsidentitet kan lämpligen bestå av dels en adressuppgift, dels lägenhetsbeteckning. Adressuppgiften behandlas i nästa

en avsnitt. Direktiven inte några riktlinjer för utformningen av

ger beteckningar för lägenheterna i registret. Någon lösning är inte

heller given utan lägenhetsbeteckningar kan utformas många

olika sätt.

Uddevalla använder enda kommuntätort lägenhetsnummer

som på ett mer systematiskt sätt.

Postens synpunkter

för Posten har till HUSAR framfört bl.a. följande. En representant Posten har policy vilja medverka när kommuner eller

som att

har för avsikt att införa lägenhetsnummer. Detta

fastighetsägare

för nummersättningen får uppbyggnad som kan användas av

att en

76 Utgångspunkter

Posten i utdelningsarbetet och att dessa nummer användes av de boende. Postens huvudprincip har varit att det skall vara ett tvåsiffrigt nummer där första siffran anger våningsplan och andra siffran lägenhetens löpande nummer våningsplanet. Lägenhetsnumret bottenvåningen blir ensiffrigt. Lägenheter i souterrängplan kan markeras med en nolla som första siffra då lägenheten ligger under bottenvåningen systemet med en nolla som första siffra kan, framhåller Posten, vara mindre bra om man bygger dataregister med lägenhetsadresser. Lägenhetsnurnret blir

tresiffrigt om det finns mer än nio lägenheter samma vånings-

plan men också om det finns mer än tio våningsplan ovan mark, bottenvåningen inräknad. Posten menar vidare att en numrering av lägenheten fysiskt efter gångordning i en trappa måste var att föredra för alla postoperatörer och tidningsutdelare. Numreringen bör begränsas till maximalt fyra siffor eftersom en numrering med fem siffror kan förväxlas med postnumret.

Fastighetsägarnas lägenhetsbeteckningar

Lägenhetsnummer används i Sverige av större fastighetsägare. Så gott som alla ägare till flerbostadshus har tilldelat lägenheterna beteckningar, ofta i numerisk form lägenhetsnummer. Numreringen förändras ibland på grund av ägarbyten och sammanslagningar. Den har därför sällan fått mer officiell genomslagskraft. Antalet tecken och beteckningens konstruktion varierar starkt. Ibland har lägenheterna i en byggnad en enkel numrering, exempelvis l 12. Större fastighetsägare har ibland en numrering

som är genomgående för hela fastighetsbestândet. I vissa fall kan lokaliserande information ingå i beteckningen koder för stadsdel, byggnad, våning m.m..

Den danska modellen

I Danmark finns sedan flera år upplagt ett lägenhetsregister med beteckningar för alla bostadslägenheter. Folkbokföring sker där

Utgångspunkter 77

med angivande av lägenhetsbeteckning.

Lägenheternas belägenhet anges med vägkod, husnummer, ev. bokstav, våning samt sidadörrnummer. Uppgiften om sidadörrnummer är systematiserad. Finns det högst tre lägenheter per våningsplan i varje trappa används beteckningen TV till vänster, TH till höger och MF mitt fram. Finns det fler än tre lägenheter per våningsplan har varje lägenhet ett eget löpnummer. Skyltning av lägenhetsnumren skedde inte vid uppläggningen.

Löpnummermodellen

I byggnacisregistret, som förs av CFD, har varje byggnad ett löpnummer inom fastigheten. Numren har ingen särskild innebörd utan har endast till uppgift att särskilja de olika byggnaderna en fastighet. Ett förslag till modell för numrering av bostadslägenheter är därför att i likhet med byggnaderna numrera dessa med en enkel löpnummerserie inom varje byggnad. Samtliga lägenheter tilldelas en numerisk beteckning som är unik inom varje byggnad ev. byggnadsdel. Numren bör tilldelas i ordning lägenheterna ligger fysiskt i samma ordning som numren så att lägenhetsnumret kan användas för postsortering. För att möjliggöra att nybildade lägenheter skall kunna tilldelas nummer i samma serie kan man exempelvis använda nummer med en sista position som normalt är noll där nya lägenheter kan tilldelas numren 1 I en byggnad

med 22 lägenheter skulle således lägenheterna betecknas 10, 20, 30, 40 osv. t.o.m. 220. Om lägenhet nr 30 delas i tre mindre lägenheter kan dessa numren 31, 32 och 33. En byggnad byggnadsdel kan sannolikt innehålla fler än hundra men färre än tusen lägenheter. Ett lägenhetsnummer kan därmed bestå av högst fem siffror.

Löpnummer med våningsplan

En ytterligare lösning är att låta den inledande eller de två inledande sifforna beteckna det våningsplan vilket lägenheten

78 Utgångspunkter

är belägen. Lägenhetsnumret blir härigenom informationsbärande.

5.2.6¶Adressuppgifter och adressregister

HUSAR skall enligt direktiven dels beakta kraven att adresser fastställs för alla bostäder, dels föreslå vilka åtgärder som måste vidtas för att säkerställa adressregistrets uppbyggnad, fortlevnad och kvalitet. För att lägenhetsbeteckningar skall kunna införas i folkbokföringen krävs nämligen att samtliga byggnader med bostadslägenheter har fastställda adresser.

Endast en beslutad koppling fastighet-byggnad-adress ger en

säker grund för identifiering av de enskilda lägenheterna. Ett register över adresser adressregistret förs, som nämnts i ett tidigare avsnitt, för närvarande frivilligt i FDS. Enligt CFD väntas

80 procent kommunerna föra adressregister i FDS under ca av hösten 1995. Detta i linje med det samarbetsavtal som slutits mellan Svenska kommunförbundet och CFD.

I Lägenhetsregisterutredningens rapport föreslogs att kommuner-

författningsreglering skulle åläggas att föra adressregisna genom ter. Svenska kommunförbundet vänder sig dock mot detta i sitt remissvar och att adressregistrel bör byggas upp med

anser frivillig medverkan från kommunerna och med ersättning från statsmakterna.

BASADRESS Basregister över adresser och flödet av adressin-

formation

Basregister som centrala informationskällor för olika typer av information för myndighetsutövning och övrig samhällsförvaltning har under de senaste åren vunnit alltmer terräng i det strategiska informationstänkandet. En fortsatt kraftig ökning av användningen

ADB-information kan samtidigt förutses inom alla sarnhällssekav torer. Pâ grundval av förstudien Översyn av flödet av adressinformation överenskom Posten AB, RSV, CFD och Svenska

Utgångspunkter 79

kommunförbundet vid ett möte den 13 december 1994 därför att

vidare i en andra etapp för att få fram ett gemensamt underlag om realisering av en basregister för adresser. Kravställare var Posten AB, RSV, CFD och Svenska kommunförbundet huvudanvändare. Till huvudanvändare skulle även SCB kunna räknas i sin egenskap av kravställare pâ unik lägenhetsadress baserat på fastighet och byggnad för en eventuell framtida registerbaserad hushâllsstatistik. Målet för översynen var att skapa ett bättre fungerade system för adressinformation med höjd kvalitet i adressbeståndet inom den statliga sektorn. Arbetet, som redovisades i en rapport daterad den 29 maj 1995, har utförts i två etapper, etapp 1 och etapp

Etapp I avsåg att pröva om FDS kunde användas som bas för statens adressförsörjning. Studien stödde hypotesen att det var möjligt att ha FDS som bas för statens adressförsörjning. Arbetsgruppen fann bl.a. följande

Byggnadsregistret som kommer att vara upplagt för hela

landet i FDS i september 1995 uppfyller huvudanvändarnas

krav som bas för ett adressbestånd. Det är ett absolut krav att

adressregistret blir heltäckande för hela landet. Antalet byggnadsanknutna adresser i riket beräknas; bli ca. 3,4 miljoner.

I FDS finns redan system för hantering av belägenhetsadres- ser. En anpassning av systemet till de nya kraven är möjlig.

CFD har redan idag erfarenhet och kompetens att sköta

- av kommunikation mellan fastighetsdattassystemet och olika externa system. Etablerade kopplingar finns till kommunerna, som förutsätts ansvara för ajourhâllnimg av registret, samt till flera huvudintressenter. 180 kommuneir för idag adressregistret

frivillig basis. Erfarenheter av och rutiner för uppläggning och koppling av adressinformation till fastighetbyggnad finns inom CFD.

Informationen i FDS håller hög infmrmationskvalitet. Syste-

80 Utgångspunkter

met är stabilt med mycket hög tillgänglighet och säkerhetsnivân är hög.

Resultatet av STG:s adressstandadiseringsarbete passar väl in

i tidsramen för projektet.

Arbetsgruppen fann vidare att kravet på lokaliserade adresser till samtliga bebyggda fastigheter i landet inte kan uppfyllas idag. Landsbygdens adresser utgörs fortfarande i stor utsträckning av utdelningsadresser med postládenummer, vilket inte ger lokaliserande information. Kompletteringen av registret med över landet

heltäckande lokaliserande adressuppgifter belägenhetsadresser är

en betydelsefull uppgift i det vidare arbetet med basadressregistret.

Man anknyter vidare till SCB:s lägenhetsregisterutredning och noterar att den förutsättning för att lägenhetsidentiteter skall kunna föra in i folkbokföringen är att samtliga möjliga bostäder, bebodda och obebodda, har fastställda adresser. För närvarande saknas bestämmelser om fastställandet av adresser både vad gäller utformningen adresstandard och vem som har rätt att fastställa de olika delarna i en belägenhetadress. Arbetsgruppen rekommenderar därför att man, i samband med införandet av byggnadsanknutna belägenhetsadresser för landsbygdsomrâden, utformar dessa på ett sådant sätt att de fungerar som unika belägenhetsadresser och därmed i praktiken kan komma att utgöra ett täckande lägenhetsregisterunderlag för landsbygdsområdena.

Arbetsgruppen pekar på vikten av att lösa de behov ett basregister över adresser BASADRESS medför och anser att basanvändningen av adressuppgifter bör författningsregleras för att säkerställa såväl framtida tillgång till informationen som att kvalitetskraven uppfylls.

Arbetsgruppen avslutar därför sin översyn 1995-05-29 med en rekommendation. Man pekar på att samverkan mellan kommunerna och CFD de senaste åren har utvecklats mycket positivt. Det viktigaste skälet är den modell för samverkan som CFD och Svenska kommunförbundet tog fram i ett gemensamt arbete 1991. Modellen innehåller normalavtal för samverkan där verksamhet, ansvarsförhållanden och ekonomi regleras. Det första omrâde där

Utgångspunkter 81

samverkansmodellen framgångsrikt har tillämpats de senaste två

âren, är uppläggningen byggnadsregistret i FDS.

av För utvecklingen och uppläggningen av BASADRESS-registret föreslås modellen med frivilliga avtal mellan intressenter och aktörer grund att bibehållas. Den ekonomiska regleringen som fastställes och utvecklas efter BASADRESS speciella förutsättningar och behov. Modellen kan kombineras med författningsstöd i de verksamheter eller stycken där sådant kan anses behövas för genomföra uppgiften. En ytterligare tillämpning av att samverkansmodellen i samband med att inrätta ett fristående BASADRESS-register kan ett led i utveckling mot en vara en generell modell för samverkan mellan kommunerna och staten inom IT-omrädet. Arbetsgruppen har basis härav beslutat att

RSV, CFD, Svenska kommunförbundet och Posten AB gör framställning till regeringen om att skyndsamt en gemensam tillskapa BASADRESS-register och att medel för att täcka ett kostnaderna för detsamma, 20 till 25 miljoner kronor, anvisas

för ändamålet.

rapporten överlämnas till Finansdepartementet och Miljöde- del i underlaget för vidare arbete med att partementet som en upprätta heltäckande lägenhetsregister. Det i sammanhanget ett viktiga är att ett rikstäckande adressregister är en grundläggande förutsättning för möjligheterna att skapa en utökad

med unik lägenhetsbeteckning dvs. ett adressuppgift en lägenhetsregister.

det inom utredningen utarbetade programmet för adressän- dring görs allmänt tillgängligt stöd för kommunernas och som AB:s kommande samarbete inom adressområdet. Ett Posten första led i denna utveckling är att en kort presentation av programstödet snarast utarbetas CFD och sprids till kommuav och postregionerna Svenska kommunförbundets nerna genom respektive Posten AB:s försorg.

Post Postala adressen, förslag till standard -

Allmänna standardiseringsgruppen STG, arbetsgruppen Postala adresser, presenterade i 1995 Remiss STG rr 1495 förslag mars till svensk standard remiss. Arbetet med förslaget initierat de behov av enhetlighet i var av namnsättning och registerhantering finns mellan Posten, som SCB, RSV och CFD. Avsikten också vara kommunerna, angavs översättning förslaget skulle utgöra underlag för ett att en av europeiskt standardiseringsarbete med adresser som förväntas i början år 1996. Syftet med förslaget år, liksom med starta av

motsvarande europeiska standardiseringsarbete, att ;kapa enhetliga

regler för adressinformation för att underlätta hantering och adressregister. Standardförslaget skiljer sig därför

uppdatering av

från ISI 11180 Adressering, i huvudsak behandlar utskrift på som blanketter och kuvert.

5.2.7 Inhämtande av uppgifter

tillfredsställande kvalitet på de uppgifter som behövs för att en för lägenhetsregistret och folkbokföringen förutsälter Lägenhets-

registerutredningen i sin rapport en obligatorisk uppgiftsinsamling

från fastighetsägare till flerbostadshus, kommunerna och från enskilda, fysiska Ett sådant uppgiftslännande måste personer. regleras i lag. I utredningen föreslås tvâ alternativ till uppläggning. Enligt huvudlinje 1 skall fastighetsägare till flerbostadshus lämna uppgifter lägenheter och kontraktsinnahavarens till om lägenhet och hushållen hushâllssammansätningen. Uppnamn om

gifterna granskas och kompletteras av lokala eller regionala granskningskontor. Fastighetsägarens uppgifter används för att bygga ett lägenhetsregister hos CFD. Hushållens uppgifter

upp används för att folkbokföra personer lägenhet. För de personer inte kan inplaceras i hushåll på detta sätt måste hushâllstillsom

Utgångspunkter 83

hörighet utredas av de lokala skattekontoren.

Enligt huvudlinje 2 skall fastighetsägare till flerbostadshus lämna uppgifter om lägenheter och kontraktsinnehavarens personnummer. Blanketterna granskas och kompletteras av kommunerna, varefter ett lägenhetsregister byggs upp hos CFD. Därefter överför skatteförvaltningen lägenhetsbeteckningar till personernas folkbokföringsadress med hjälp av kontraktsinnehavarens personnummer från fastighetsblanketten. De personer som inte kan inplaceras i hushåll på detta sätt måste utredas av de lokala skattekontoren.

Remissinstanserna

Datainspektionen tar avstånd från huvudlinje 2 under hänvisning till principen om informerat samtycke. Inspektionen anser att om det blir aktuellt med ett lägenhetsregister bör registreringen i första hand grunda sig uppgifter från de enskilda som skall registreras och inte på uppgifter som inhämtas på andra håll. Kommunförbundet, Föreningen för kommunal statistik och planering och de kommuner som yttrat sig förordar huvudlinje 2 bl.a. av

integritetsskäl, eftersom registreringen är en folkbokföringsuppgift

som bör åligga den myndighet som ansvarar för folkbokföringen och inte tillfälliga kommunala granskningsorgan. Från kommunalt håll har också anförts att detta alternativ har praktiska och kvalitativa fördelar. Också CFD föredrar huvudlinje 2.

5.2.8 Provverksamhet

Utredningen visar att såväl huvudalternativ 1 som huvudalternativ 2 är genomförbara, men att ytterligare utredningsarbete krävs för att säkerställa de kostnadsberäkningar som redovisas. Innan slutlig ställning tas till vilket alternativ som bäst uppfyller kraven ett gott integritetsskydd och effektivitet skall båda metoderna därför prövas i en särskild provverksamhet. Det har sålunda bl.a. varit oklart i vilken utsträckning kontraktsinnehavarnas personnummer

84 Utgångspunkter

kan inhämtas från fastighetsägarna. Kostnaderna för huvudlinje 2 är helt beroende av i vilken utsträckning detta är rr.öjligt. Kvaliteten i respektive alternativs hushållstatistik behöver också undersökas innan beslut kan tas om val av alternativ. Att göra provverksamheten realistisk förutsätter lagstöd. I detta sammanhang bör också frågan om hur informationen till de registrerade skall lösas i alternativ 2 beaktas och framgå av de förslag som skall tas fram om hur uppgiftsinhämtandet skall regleras. Apurföringen av lägenhetsregistret behöver testas i provverksamhet för att klarlägga organisation, kvalitet, aktualitet och mer precisa kostnadsbedömningar.

5.2.9¶Regional redovisningsnivâ

För att kunna producera statistik från ett lägenhetsregister måste varje lägenhet lätt kunna kopplas ihop med vald regional redovisningsnivä. Statistik över hushållen och dess boende efterfrågas oftast pâ låg regional nivå. Traditionellt arbetar t.:x. kommuner med statistik för sina delområden, s.k. nyclelkodomrâden NYKO. Dessa områden kan vara ned på kvarteisnivâ. Delområdet är baserat på enskilda fastigheter. Eftersom ett lägenhetsregister bygger fastighet-byggnad är kopplingen ;ill NYKO och andra regionala redovisningsnivâer möjlig äver i lägenhetsregistret.

5.3¶Statistikregister

Lägenhetsutredningen föreslår att statistik om hushåll och boende byggs upp basis av uppgifter från folkbokföringen, lägenhetsregistret och övriga relevanta statistikregister. Vilka övriga

statistikregister som avses berörs inte av utredniigen. Ett nytt

statistikregister över lägenheter, lägenhetsstatistikrcgistret, skapas för statistikproduktionen genom att större delen av eller hela det administrativa registret kopieras. Vidare måste RTBsom finns hos

Utgångspunkter 85

sou 1995:74

SCB ändras. Lägenhetsstatistikregistret bör löpande ajourhâllas

från Lägenhetsregistret. Syftet med ett statistikregister bör preciseras, samtidigt kraven hushållsstatistik noga över-

som

En vägledning kan den lagstiftning som finns för

vägs. vara tidigare F0B:ar.

6 överväganden och

författningsteknisk lösning

1 Allmänt

HUSAR har i direktiven fått ett antal uppgifter att lösa. Vissa utgångspunkter har härvid varit givna. En är att ett lägenhetsregister skall inrättas och lägenhetsidentitet införas i folkbokföring-

Ett annat är att provverksamhet skall bedrivas för att utröna en. en vilket två alternativ för uppgiftsinsamling från allmänheten som

föredra för att tillfredsställande kvalitet de uppgifter är att en

behövs för lägenhetsregistret och folkbokföringen. De som ytterligare utgångspunkter i direktiven kan sägas vara

som ges konsekvenser av de två som nu har nämnts.

HUSAR det vara en allmänt gällande utgångspunkt att

anser finna där uppgiftslänmarbördan för berörda aktörer i

ett system möjligaste mån begränsas. l detta ligger också att kontaktvägama skall enkla. En och uppgift får hämtas in endast en

vara samma

den skall användas flera myndigheter. HUSAR gång, även om av har därför eftersträvat okomplicerat system. Det har enligt

ett HUSAR:s uppfattning åstadkommits genom att bygga upp systemet

vid källan, varifrån registrerade uppgifter förs vidare med ansvar inom systemet. Den i olika sammanhang fastlagda principen om registrering vid källan har därmed också tillämpats.

Som alltid när det gäller rikstäckande system väcks frågan om hur integritetsskyddet skall utfonnas. I följande avsnitt kommer dessa aspekter belysas. Allmänt kan dock konstateras att det

att

föreslås kommer att innehålla en fysisk åtskillnad av system som olika uppgifter redan detta ger en hög skyddsnivå.

typer av som HUSAR att integritetsskyddet har kunnat beaktas ett

anser tillfredsställande sätt.

6.2¶Reglering av ett nytt lägenhetsregister

Enligt direktiven skall HUSAR lägga fram förslag till en temporär reglering lägenhetsregister i avvaktan på en ny författnings-

av ett

reglering fastighetsdatasystemet. En reglering av det sistnärrmda

av slaget kan dock inte träda i kraft förrän om ett par år. Att invänta

lagstiftning på fastighetsdatasystemets område skulle, enligt

en ny vad sägs i direktiven, dessutom få påtagliga och negativa

som konsekvenser framför allt för användarna statistiken och för

av folkbokföringen.

Innehållet i de föregående kapitlen ger stöd för att ett lägenhetsregister bör konstrueras utbyggnad av registren inom

som en fastighetsdatasystemet. Man kan säga att registret i denna modell knyter direkt till byggnadsregistret byggs på med

an som

lägenhetsspeciñka uppgifter. Nyckeln till lägenheten kommer

utgöras lägenhetsidentiteten. Hur denna fastställs anges i ett att av

avsnitt. De uppgifter kommer att behöva sammansenare som

ställas för varje lägenhet framgår av författningsförslaget. Dessa

uppgifter har arbetsgruppen bedömt den basinformation som

vara krävs för att registret skall fylla sin funktion. Det finns därmed ett verifierat behov varje enskild uppgift. Den slutliga utforrn-

av ningen i detta avseende kan emellertid fastställas först efter

remissomgången.

Det bör här påpekas att det i skilda sammanhang framförts behov olika typer uppgifter lägenheter. I den kommande

av av om remissen ankommer det således på remissinstanserna att ta fram dessa behov och motivera dem.

Lägenhetsregistret byggs med uppgiftslärnnande från fastig-

upp hetsägaren. Ett uppgiftslämnande med stöd av en författnings-

reglerad uppgiftsskyldighet är enligt HUSAR:s uppfattning den

enda rimliga vägen att fram. I avvägningen mellan att göra uppgiftslänmandet frivilligt eller obligatoriskt talar uppenbara skäl

för obligatoriet. Registret måste nämligen fullständigt för att

vara kunna användas för sitt ändamål.

Registerhâllningen behöver författningsregleras. De grund-

läggande bestämmelserna ändamål och innehåll ges sålunda

överväganden och författningsteknisk lösning 89

enligt arbetsgruppens förslag i lag, medan kompletterande

föreskrifter lämpligen utfärdas i förordningsform. Från lägenhetsregistret lämnas uppgifter lägenhetsidentitet till folkbokföring-

Varje kommun kommer, till den del lägenheterna finns inom en. kommunen, att bli ansvarig för registret och ajourhâllningen av detsamma. Det blir därmed registrering vid källan som allmänt

underlättar kommunikationen också ger möjlighet till sett men kontakter mellan berörda för att reda ut oklarheter m.m. Registerkvaliteten bör då också kunna hållas på en hög nivå. Registrets struktur byggs i ett inledande skede. Det är samtidigt viktigt

upp att skapa förutsättningar för att aktualiseraajourhålla registret.

Rutiner måste skapas för registrering nytillkomna lägenheter till

följd nyuppförda byggnader eller ändringar i byggnader eller

av utnyttjande. Samma gäller beträffande lägenheter olika skäl

som av försvinner; dessa måste mönstras ut. Uppgiftsplikten i denna del kan läggas antingen på fastighetsägarna, som finns närmast infom1ationen, eller kommunerna i de flesta fall får

som tillgång till information. Vi har stannat för att föreslå att

samma uppgiftsskyldigheten läggs på fastighetsägarna med kommunerna

ansvariga för registren. Förändringar i de grundläggande som

uppgifterna kan inhämtas från fastighetsdatasystemet. För adress-

uppgifterna kommer kommunerna att få ansvaret.

Förslagen till bestämmelser ett lägenhetsregister bär inte

om prägel temporär reglering. Detta skall dock inte medföra att det

av blir besvärligare att införliva den föreslagna regleringen i den

kommande regleringen fastighetsdatasystemet. En fördel med

av vårt förslag är tvärtom att en tidsobegränsad reglering inte ger en osäkerhet vad faktiskt kommer att gälla slutligt. Det är

om som inte heller uteslutet att lagen kan komma att få leva kvar som en del regelverk kring fastighetsdatasystemet. Hur den slutliga

av ett

än blir är det alldeles klart att lägenhetsregistret hör

regleringen hemma i det regelsystemet.

Såsom tidigare nämnts kan man betrakta lägenhetsregistret som

specificering byggnadsregistret. En byggnad delas in i lägen-

en av heter med unik beteckning för varje lägenhet. I registret kan

inte koppla den unika beteckningen för lägenheten till någon man enskild Enligt datalagens grundläggande definitioner måste

person.

uppgift kunna hänföras till enskild person för att det över en en

huvud skall uppstå personregister. Lägerhetsregistret blir

taget ett därför, med den uppbyggnad nu beskrivits, inte ett person-

som register i datalagens 1973:289 mening.

6.2.1 Hur ett register bör läggas upp

Lägenhetsregistret byggs enligt HUSAR:s förslag upp som ett administrativt beståndsregister på samma sätt som byggnadsregistret avsnitt 4.3.3 utan direkt personägaranknytning.

Registret utnyttjar i grunden den information finns i bygg-

scm nadsregistret såsom regional belägenhet, fastighetsuppgifter och

byggnadsuppgifter. Därefter pâförs lägenhetsuppgifter, främst lägenhetsbeteckningen tillsammans med belägenhetsadress-

som

uppgift utgör lägenhetsidentiteten. Härtill kommer uppgift om

antal förekomst av kök, lägenhetens upplåtelseform, typ av

rum,

specialbostad, förekomst hiss samt aktuellt våningsplan.

krav, inte minst hänsynen till uppgiftslåmnarna, utvisar Allmänna

endast sådana uppgifter bör tas in som klart behövs för att ändamålet. Den exakta utfommingen uppgiltsinnehâllet och

av uppgiftsklassificeringarna kan emellertid fastställas först efter att

användarna lägenhetsregister lämnat sina synpunkter, dvs.

av ett efter remissbehandlingen.

Ansvaret för lägga ett sådant register 0C] för att fullgöra

att upp

ändamål medför också för registernnehållet. Detta dess ett ansvar

till betydande del hos kommunerna. CFD förutsätts utföra hamnar det inledande maskinella arbetet, medan senare kompletteringar måste ske kommunernas försorg. Genom att CFD får ett

genom

för informationsanvändning hamnar ett övergripande ansvar m.m.

för registret hos CFD, redan har ansvar för FDS i ansvar som övriga delar.

6.2.2¶Avgränsning av bostadslägenhet

Som redan angivits i kapitlet om hushållsstatistik måste ett lägenhetsregister omfatta samtliga bostadslägenheter för permanent boende och samtliga fritidshus för att klara en FoB-liknande statistikredovisning. Dessutom måste samtliga specialbostäder ingå med uppgift om typ av specialbostad. Lägenhetsregistret föreslås däremot inte omfatta verksamhetslokaler. För lägenheter i fritidshus är det emellertid ett krav att dessa något sätt kan urskiljas. Detta kan ske med en kod i registret. Det är också viktigt att all uppdatering i framtiden kan ske med uppgift om att lägenheter är avsedda för permanent- eller fritidsbruk. För närvarande finns uppgift i fastighetstaxeringen om att fastigheten är taxerad som fritidshus. Den enklaste och sannolikt mest ekonomiska lösningen för att kunna urskilja fritidshus vore om denna uppgift även i framtiden finns att tillgå från fastighetstaxeringen.

Om detta inte är möjligt och med hänsyn till att definitionen av sådana bostäder inte skall utgå från hur den enskilde utnyttjar bostaden, utan till om det med hänsyn till belägenhet ocheller standard är fråga om fritidshus, kan enligt HUSAR:s uppfattning denna klassning inte ske annat sätt än genom kommunernas försorg. Det får alltså ligga på deras ansvar när uppgifterna förs in från fastighetsägarna att ange rätt uppgifter i detta avseende i registret.

Specialbostäder måste märkas med kodsättning lägenhetsnivå, uppdelat särskilda koder för t.ex. studentbostad, bostad för äldreboende och övrig specialbostad.

6.2.3¶Hur lägenhetsbeteckningar bör utformas

HUSAR förespråkar att en värdebärande modell väljs för lägenhetsbeteckningen. Vi vill emellertid inte föreslå några nämnare detaljer härvidlag och detta ingår enligt direktiven inte heller i uppdraget. Sannolikt kommer i denna del ett fylligt beslutsunder-

lag att kunna hämtas i remissvaren. Det bör noteras att valet av en informationslös modell påverkar innehållet i lägenhetsregistret, som då måste kompletteras med en uppgift om våningsplan.

Också frågan om att införa en skyldighet att vid varje lägenhet anbringa en skylt med lägenhetsnummer har varit uppe till diskussion. RSV:s representant har därvid förespråkat en sådan bestämmelse. HUSAR vill emellertid inte heller i denna del lämna något definitivt förslag.

Vilken beteckning man än väljer måste den åsättas lägenheterna på ett korrekt sätt. Det är endast fastighetsägarna som har kunskap om lägenheternas antal och fördelning inom fastigheten. Därför måste det huvudsakliga arbetet göras av dem. Till sin hjälp får de

förteckning fastighetsidentiteterna och listor med adresser till en av dessa. CFD ansvarar för detta utskick. Till detta material fogas instruktioner om hur själva tilldelningen av beteckningar skall gå till. Föreskrifter måste därför meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. HUSAR utgår ifrån att

som

CFD får den uppgiften.

När uppgifterna lämnas till kommunen åligger det denna att kontrollera de lämnade uppgifterna och vid behov kontakta fastighetsägaren för klargöranden. Det borde därvid vara en fördel om fastighetsägaren vid avrapporteringen även anger den beteckning som han själv i kontrakt o.d. använder för lägenheterna. Uppgiftslämnandet bör, fastighetsägaren så önskar, kunna

om lämnas ADB-medium.

När upprättning har skett inom kommunen fastställs lägenhetsbeteckningarna och i de fall ändring har skett i förhållande till den uppgift fastighetsägaren har lärrmat, skall han underrättas om

som den nya beteckningen.

6.3 Fastställda adresser

Det är givet redan i förutsättningarna för vårt arbete att införandet av lägenhetsregister med lägenhetsidentitet i folkbokföringen förutsätter att samtliga byggnader med bostadslägenheter har

överväganden och författningsteknisk lösning 93

fastställda adresser. Den gällande folkbokföringslagen 1991:481 avser liksom den tidigare lagen endast folkbokföring fastighet och inte lägenhet. Endast en beslutad koppling fastighet

byggnad adress kan ge en säker grund för identifiering av de

enskilda lägenheterna.

I linje med det samarbetsavtal som slutits mellan Svenska kommunförbundet och CFD väntas enligt CFD runt 80 procent av kommunerna föra adressregister i fastighetsdatasystemet hösten 1995. I huvudsak omfattar adresserna tätortsområden. I HUSAR:s direktiv anges att kraven på adressregistret skall beaktas och att vi skall föreslå preciseringar av de åtgärder som måste vidtas för att säkerställa registrets uppbyggnad, fortlevnad och kvalitet.

HUSAR anser att den frivilliga överenskommelse som nåtts givit ett mycket gott resultat. Det måste dock samtidigt konstateras att alla komponenter i ett system måste vara kompletta för att inte äventyra helheten. Det innebär att ett adressregister måste omfatta alla kommuner och då såväl tätorts- som landsbygdsområden. Därför har HUSAR kommit till slutsatsen att det är nödvändigt att göra adressregister i fastighetsdatasystemet till ett obligatorium för kommunerna i fråga om inrättande och ajourhällning. Den börda som berörda kommuner härigenom åsamkas torde inte vara särskilt tung, utan medför sannolikt endast viss kortsiktig omprioritering av verksamheten. Detta är också en effekt som HUSAR vill utpeka som nödvändig, nämligen att adressregistret finns inom alla kommuner i tid för starten av lägenhetsregistret.

Kommunerna blir därmed tvungna att ajourhålla registret med aktuella adressuppgifter. Ett tvång för kommunerna av detta slag kan inte regleras i fastighetsdatakungörelsen 1974: 1058 utan måste ske i lagform. Adressuppgifterna överförs senare till det adressregister som idag förs frivilligt inom fastighetsregistermyndigheternas och FDS. Att adressuppgifter registreras i fastighets-

datasystemet regleras inte direkt i fastighetsdatakungörelsen.

Samtidigt blir lägenhetsregistret en del av FDS. Författningen bör därför kompletteras. Detta medför att adressregistret tills vidare stannar kvar som ett underregister till fastighetsregistret, men att adressuppgifterna ajourhålls med stöd av bestämmelser i lägenhetsregisterlagen. På sikt bör dock adressregistret brytas ur fastighets-

De behov basregister för adresser beskrivs i registret. av ett som avsnittet 5.2.5 bör väga tungt vid beslut den framtida ut-

om formningen adressregistret. Arbetet med att färdigställa

av adressregistret måste ske parallellt med provverksamheten inför

uppbyggnaden lägenhets registret. Detta eftersom adressregistret

förutsättning för lägenhetsregistret och lägenhetsidentitet i

är en folkbokföringen.

. . z - .

Vårt vilar på den grunden att kommunerna alltjämt skall

förslag

erhålla finansiellt stöd från staten för det arbete man avsätter för

själva registreringsarbetet.

6.4 Inhämtande av uppgifter

förutsättning för fastighetsägarna skall kunna lämna de upp- En att

efterfrågas är att kommunen har distribuerat för-

gifter som

teckningar med fastighetsidentitet och adresser samt den instruktion behövs. Denna åtgärd måste ha skett i god tid innan

som

skall lämnas fastighetsägarna. Det innebär att

uppgifterna av

i till lagen anslutande förordning måste avväga tiden

regeringen en för uppgiftslämnandet till kommunernas färdigställande av

lägenhetsbeteckningarna. Det är också klart att det kan behövas

dialog mellan kommunerna och fastighetsägarna innan viss

lägenhetsbeteckningarna slutligt fastställs.

Det naturliga sättet att hämta in grunduppgifterna till lägenhets-

registret är ta dessa från byggnadsregistret i fastighetsdatasyste-

att

Då uppgifter regional belägenhet samt fastighets-

met. avses om

byggnadsuppgifter. Vidare måste lägenhetsidentitet fast-

och en

förstnämnda uppgiften skall tillhandahållas av kommuställas. Den

och fastställs med utgångspunkt i de befintliga adressregistren. nen

ajourhålls sedan med uppgifter från lägenhetsregistret.

De senare Lägenhetsbeteckningen fastställs också kommunen avsnitt

av se

6.2.3.

Mer lägenhetsspeciñka uppgifter, hittills inte varit registre-

som rade, måste hämtas från fastighetsägarna med uppgiftsplikt som regleras i registerlagen. De uppgifter som hämtas från byggnads-

registret ajourhâlls löpande med samma källa. Vidare föreslås fastighetsägarna bli fortsatt uppgiftsskyldiga beträffande vidtagna förändringar som påverkar den lägenhetsspeciñka informationen.

För att folkbokföringen på lägenhetsidentitet skall kunna genomföras krävs också att ägare till enbostadshus inklusive fritidshus och till flerbostadshus lämnar uppgifter om kontraktsinnehavares namn och personnummer för varje lägenhet som är uthyrd. Den som innehar och eller bebor en bostadslägenhet måste också lämna uppgift om namn, personnummer och hushållsställning. Dessa uppgifter vidarebefordras till skatteförvaltningen för

folkbokföringsändamål

Statistikregister

I direktiven konstateras att det för statistikproduktionen måste skapas ett statistikregister över lägenheter. Vidare måste RTB som finns hos SCB ändras.

Det behov av statistik som finns ifråga om lägenheter och om hushåll får anses vara väl belagt i de utredningar som föregått de direktiv som HUSAR arbetar efter. Det förtjänar att ånyo framhållas att det ligger stor samhällelig vinst i att kunna

en ersätta de FoB:ar som under senare tid genomförts vart femte år

med registerbaserade data. När det gäller integritetsaspekterna visar den debatt har

som uppstått vid varje räkningstillfälle att det finns en viss utbredd oro över sättet att genomföra FoB och naturligtvis även över den insamling av uppgifter som sker vid dessa tillfällen. Man kan kanske inte påstå att denna oro bortfaller med en registerbaserad lösning, men tvivelsutan år det så att det blir möjligt att begränsa det stora blanketttlöde som en FoB ger upphov till. Förutom den insamling av blanketter från hushållen som ett av alternativen för provverksamheten innebär och då med en synnerligen begränsad

uppgiftsmängd kommer uppgiftsutbyte att ske i ett system som

är datoriserat och kringgärdat av ett regelverk som ger ett högt

skydd.

96 överväganden och fötfattningsteknisk läsning

Det statistikregister som kommer att inrättas till följd av de uppgifter som kommer att finnas tillgängliga i det nya systemet avser den officiella statistiken, vilken i huvudsak också innebär ett fullföljande av Sveriges åtaganden genom medlemskap i EU. Det gäller dels statistik över bostadslägenheter och byggande där statistiken baseras på uppgifter som inte är individanknutna och alltså inte berör den personliga integriteten, dels hushâllsstatistiken. Den senare skall mer löpande kunna redovisa förändringar av hushållen och kunna belysa hushållens utnyttjande av bostadslägenheter i mått av trångboddhet eller utrymmesstandard. Förändringar avseende hushållen kan mätas genom att RTB tillförs uppgift om lägenhetsidentitet, vilken gör det möjligt att sammanföra individerna i ett hushåll.

När det gäller kopplingen mellan lägenhet och hushåll är det just denna som har sin likhet med traditionella FoB:ar. I framtiden kan en registerbaserad framställning av denna statistik ske kontinuerligt genom sambearbetning av SCB:s lägenhetsstatistikregister och RTB, som också förs av SCB. Hypotetiskt skulle dessa tvâ register kunna sammanföras till ett register och därmed skulle man kunna göra en daglig FoB, om man så ville. HUSAR har emellertid bl.a. tagit fasta på den oro som har kommit till uttryck vid tidigare FoB:ar och även beaktat sårbarhetsaspekterna som finns i detta sammanhang och föreslår därför att dessa register fysiskt och rättsligt skall hållas åtskilda.

För att göra den FoB-liknande statistikframställningen skulle enligt nuvarande datalagstiftning tillstånd krävas från Datainpektionen. HUSAR har inte penetrerat frågan hur ofta en sådan sambearbetning bör göras. Behov och efterfrågan bör bli styrande härvidlag. Vi har dock konstaterat att en sådan sambearbetning kan ske under en kort tidsrymd och den innebär med hänsyn till detta och till de säkerhetsâtgärder som i övrigt vidtas .vid ett sådant tillfälle inte någon särskild riskexponering.

En viktig fråga i detta sammanhang är dock informationen till allmänheten om de nya statistiska instrumenten. När det gäller uppgifter till lägenhetsregistret och den nya uppgiften om lägenhetsidentitet i folkbokföringen föreslås att kommunikation om de registrerade uppgifterna skall ske med berörda i samband med att

överväganden och författningsteknisk lösning 97

folkbokföringen sker på lägenhet. Pâ så sätt har allmänheten informerats om innehållet i dessa administrativa register. Identiska uppgifter överförs sedan till SCB och till de två registren, lägenhetsstatistikregistret och RTB. HUSAR anser att det är ett rimligt krav att allmänheten får fullständig information

en om dessa och om de möjligheter finns att framställa FoB-data,

som särskilt nu när övergång sker från ett systern till ett annat. Det kan dock ifrågasättas om det finns något särskilt skäl att informera allmänheten om när en sambearbetning ifrågavarande slag skall

av äga rum. Så görs normalt inte i andra sammanhang och det är också svårt att se vad informationen skall kunna leda till. Det viktiga här är att redovisa innehållet i registren och i tillägg

m.m. till detta ange intervall o.d. när FoB-bearbetningarna skall ske.

Hushâllsstatistiken bör anges i förordningen 1992: 1668 om de officiella statistiken. Den bilaga till förordningen som anger den officiella statistiken omnämner för närvarande inte uttryckligen denna statistik.

Beträffande det åliggande som HUSAR har att föreslå ändring av den rättsliga regleringen av RTB vi att det inte kan

anser åtgärdas ännu. Den 1 juli 1995 trädde lagen 1995:606 om vissa personregister för officiell statistik i kraft. Förordningen som krävs för lagens tillämpning har ännu inte utfärdats, vilket innebär att HUSAR inte har förutsättningar för att lämna ett ändringsförslag. Såvitt vi erfarit av det arbete som pågår med förordningen kan det bli tal om att antingen ändra den beskrivning av uppgiftsinnnehållet som kommer att finnas för RTB eller så behövs det ingen ändring alls. Då det är klart att det är i denna förordning som RTB regleras och därmed där ändring skall ske får ett

som en övervägande om en ändring ske vid ett senare tillfälle.

6.6¶Provverksamheten

Provverksamheten går ut att utröna vilket av de två alternativen som bör användas för den riksomfattande uppgiftsinsarnlingen. Detta gäller både uppläggningsfasen och den löpande ajour-

98 Överväganden och författningsteknisk lösning

hållningen. Här handlar det främst om att hämta in en rad uppgifter från fastighetsägare och övrig allmänhet i ett par kommuner. Uppgiftsskyldigheten kräver en särskild reglering i lag

liknande tidigare förfarit beträffande folk- och

sätt som man bostadsräkningarna.

HUSAR har därför utarbetat ett förslag till lag om provverksamheten. Lagförslaget är utformat så att det skall omfatta den rättsliga reglering som krävs för att kunna genomföra verksamheten enligt de två aktuella alternativen. Lagen avses bli kompletterad med en förordning i vilken regeringen meddelar föreskrifter för insamlingsförfarandet m.m.

Enligt huvudlinje 1 skall fastighetsägare till flerbostadshus lämna uppgifter om lägenheten och kontraktsinnehavarens namn och hushållen hushâllssarnrnansättningen. Enligt huvudlinje 2

om skall fastighetsägare lämna uppgifter om lägenheten och kontraktsinnehavarens personnummer under det att det i stället blir skatteförvaltningen som gör koppplingen av hushållen till lägenhetsidentiteten. SCB:s undersökning visar att båda alternativen är genomförbara, men båda behöver prövas i praktiken för att ge underlag till kostnadsberäkningar o.d.

I remissomgången förordade huvuddelen av remissinstansema alternativ 2. Datainspektionen tog dock avstånd från detta alternativ eftersom det skulle innebära ett avsteg från principen om informerat samtycke.

HUSAR har inte fått i uppdrag att värdera de tvâ huvudlinjema. Vi vill dock framhålla att anser att det är fullt möjligt att genomföra de båda alternativen under betryggande former, även sett ur integritetssynvinkel. Inte minst är den planerade informationen kring provverksarnheten och senare vid ett genomförande enligt den huvudlinje som väljs, ett centralt medel att minska oron kring registreringen. En heltäckande lagreglering som innehåller

integritetsskyddsbestämmelser och en tydlig beskrivning när det

gäller ändamålet med registreringen medverkar också till att ge klarhet och därmed dämpa en oro som kan finnas över en osäkerhet om hur uppgifterna kommer att användas.

I Lägenhetsregisterutredningens rapport finns förslag om hur utsändning av förtryckta blanketter skall tillgå dels till fastig-

hetsägare ibåda alternativen, dels till hushåll enligt huvudlinje För fastighetsägare hämtas uppgifter från byggnadsregistret. Hushållsblanketten kommer att förtryckas med uppgifter från RTB. Denna användning av registren omfattas av vårt lagförslag om provverksamheten. En skyldighet att lämna uppgifter omfattar normalt också skyldighet att fylla i eller vid förtryckta uppgifter

rätta identitetsuppgifter, såsom nanm, adress och fastighetsbe- teckning. För att det inte skall råda något tvivel att denna

om skyldighet föreligger anser HUSAR att det är befogat att särskilt

ange detta i lagförslaget.

I provverksamheten kommer Folk- och bostadsräkningen 1985 och 1990 att användas, vilket också anges i lagförslaget. Avsikten med detta är att någon hushållsblankett inte skall behöva sändas till gifta personer som inte flyttat efter 1990. Detta innebär en omfattande begränsning den kollektiva uppgiftslämnarbördan.

Direktiven anger att vi skall nämna något om hur informationen till de registrerade skall lämnas enligt alternativ HUSAR

anser här att det förutom en allmän information provverksamheten

om skall ges information till de registrerade om de uppgifter som har

påförts av skatteförvaltningen dvs. lägenhetsbeteckning för med-

lemmar i hushåll med utgångspunkt i kontraktsinnehavarens personnummer. Detta skall ske i samband med att folkbokföring sker lägenhet. Det innebär att inga uppgifter kommer att registreras utan de berördas vetskap. Dessutom innebär förfarandet naturligtvis att den som äsatts felaktig uppgift kontakt med

genom

Skattemyndigheten får den rättad.

I likhet med vad som regelmässigt skett i tidigare FoB:ar behöver provverksamheten följas i fråga tillförlitligheten

upp om i uppgifterna för båda huvudlinjerna och ajourföring registren.

av Därför behöver SCB föra ett särskilt statistikregister för denna kvalitetsundersökning. Det enda syftet med detta register är att framställa statistiskt jämförelsematerial och det kommer inte att användas i förhållande till den enskilde. Vi föreslår också att registret skall gallras efter kort tid se 20 § i lagförslaget.

7¶Férfattningskommentarer

7.1¶Förslag om lag om provverksamhet angående lägenhetsdata m.m.

Tillämpningsområde m.m.

l § Denna lag gäller provverksamhet för att utröna vilket av tvâ

en alternativ för att inrätta ett lägenhetsregister och införa lägenhetsidentitet i folkbokföringen som riksdagen bör besluta om för att förbättra lägenhetsstatistiken.

Statistiska centralbyrån och Centralnärrmden för fastighetsdata får inrätta och föra personregister för provverksamheten med det ändamål som anges i första stycket.

Paragrafen lagens tillämpningsområde, som gäller provverk-

anger samheten. Denna går ut att utröna vilket två givna alternativ

bör användas för den riksomfattande uppgiftsinsamsom senare lingen. Lagen innehåller den rättsliga reglering beträffande uppgiftsplikt som erfordras för att kunna genomföra prov-

m.m. verksamheten.

Av andra stycket framgår att Statistiska centralbyrån och Centralnänmden för fastighetsdata för detta ändamål får inrätta och föra personregister. Personregistren bildas av de uppgifter som hämtas in från byggnadsregistret och från enskilda med stöd av bestämmelser i lagen. Uppgifterna lämnas vidare till lägenhetsregistret och till folkbokföringen. Lägenhetsregistret får en separat reglering.

102 Författningskommentarer

Uppgiftsskyldighet

2 § Ägare till enbostadshus, innefattande också fritidshus, och ägare till flerbostadshus är skyldig att för varje lägenhet som är uthyrd lämna uppgift kontraktsinnehavarens namn och, i den män det är känt,

om innehavarens personnummer.

3 § Den som innehar ocheller bebor en bostadslägenhet är skyldig att lämna uppgift om namn, personnummer och hushâllsställning giftsambo, barn till någon i hushållet och ensamståendeannan boende för de boende.

4 § Uppgiftsskyldig enligt 2 och 3 §§ skall lämna uppgift om sin adress och fastighetsidentitet eller kontrollera förtryckt uppgift på blankett enligt 5 § och i förekommande fall rätta felaktig uppgift.

I paragraferna 2 4 regleras uppgiftsskyldighet för enskilda be-

träffande sådana uppgifter som tidigare inte registrerats men som erfordras för att viss boende skall kunna knytas till en

en persons viss lägenhet.

En skyldighet att lämna uppgifter omfattar normalt skyldighet att fylla i eller vid förtryckta uppgifter rätta identitetsuppgifter

- -

adress och fastighetsbeteckning. Fastighetsägarblansåsom namn, ketten kommer att förtryckas med uppgifter från främst byggnadsregistret medan hushållsblanketten kommer att förtryckas med uppgifter från RTB. Vilka skyldigheter som åligger enskild bör därför tydligt anges i lagen.

Insamlingsförfarandet

5 § Uppgifterna enligt 2 och 3 §§ skall lämnas på en blankett till myndighet som regeringen föreskriver. Blanketterna fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. De uppgifter som avses i 2 § fâr även lämnas pá ADB-medium enligt regeringens föreskrifter.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer när uppgifterna enligt 5 § skall lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt

som de skall avse.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer inom vilka områden som provverksarnheten skall äga rum.

7 § Kommunerna skall biträda vid distributionen av blanketterna och vid upprättandet och insamlingen av uppgifterna. De skall också svara för att de insamlade uppgifterna granskas, kompletteras och i berett skick överlämnas till den myndighet som regeringen bestämmer.

8 § En kommun får uppdra ett särskilt granskningsorgan att svara för de uppgifter som anges i 7

9 § Kommunerna får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt denna lag.

10 § Myndighet som deltar i provverksamheten får inrätta eller komplettera befintliga personregister med de uppgifter som omfattas av provverksamheten. De får också överlämna uppgifterna till Statistiska centralbyrâns och Centralnämndens för fastighetsdata personregister som avses i 1 § första stycket.

Mer lägenhetsspecifika uppgifter, som hittills inte varit registrerade, måste, tillsammans med uppgifter om dem bebor

som lägenheterna, inhämtas från enskilda. Insamlingen sker med stöd av närmare föreskrifter i förordning får utfärdas i

en som an-

slutning till lagen. Uppgiftsinsarnlingen ombesörjs praktiskt av

kommunerna och på deras ansvar, vilket framgår av 7

Insamlingen av uppgifter enligt den föreslagna lagen medför att ett antal register med personanknutna uppgifter bildas. Förutom de tidigare angivna personregistren för provverksamheten hos SCB och CFD jfr l § andra stycket, måste framför allt skatteförvaltningen utvidga sina register för folkbokföringsändamâl för provverksamheten. Detta kan ske med stöd av 10

104 Författningskomnzentarer

Anmaningar

ll § Om begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får den

en myndighet regeringen bestämmer anmana den uppgiftsskyldige att

som fullgöra sin skyldighet. Detsamma gäller om den uppgiftsskyldige underlåter att lämna upplysningar som har begärts enligt 8

Innan anmaning utfärdas bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske

en utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Viten m.m.

12 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 11 får den myndighet regeringen bestämmer förelägga den uppgiftsskyldige

som att göra detta vid vite.

För uppgiftsskyldig enligt 2 § bestäms vitet enligt lagen 1985:206 om viten. uppgiftsskyldig bestäms vitet till lägst 100 och högst

För annan 1 000 kr.

13 § Beslut vitesföreläggande får inte överklagas.

14 § Fråga utdömande förelagt vite skall begäran av den

om av myndighet regeringen bestämmer prövas av länsrätten i det län där

som uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Eftersom uppgifter för provverksamheten till betydande del måste hämtas in från enskilda med stöd uppgiftsskyldighet, måste

av sanktioner finnas kan tillgripas om de begärda uppgifterna

som inte kommer in inom angiven tid. Förebilder för utformningen av reglerna avseende dessa sanktioner har hämtas från de bestämmel-

reglerat tidigare folk- och bostadsräkningar.

ser som

Ett föreläggande vid vite måste alltid föregås anmaning att

av en fullgöra den begärda skyldigheten. I många fall kan emellertid de uteblivna uppgifterna ha sin grund i missförstånd av olika slag,

såväl innehållet i uppgiftsskyldigheten som om de uppgifter

efterfrågas. I de fall den uppgiftsskyldige bedöms kunna nås som

komplikationer och åtgärden inte andra skäl utan större av förefaller helt utsiktslös, bör den uppgiftsskyldige därför först

Férfattningskommentarer 105

erinras om sina skyldigheter.

Användningen av folk- och bostadsräkningarna innebär att vissa kategorier inte behöver lämna någon blankett.

Registeruppgifter

15 § För genomförande av provverksamheten får den myndighet regeringen bestämmer hämta uppgifter från följande register

Folk- och bostadsräkningen 1985 och 1990 -

Fastighetsregistermyndighetens- och inskrivningsmyndigheternas infor- mationssystem

Lägenhetsregistret -

Registret över totalbefolkningen. -

Paragrafen ger rätt att inhämta uppgifter från andra personregister för sambearbetning med de personregister som används för provverksamheten. Detta gäller framför allt uppgifter som skall användas de förtryckta blanketterna.

En viss differentiering i fråga om vitets storlek föreslås såtillvida att vitet för fastighetsägare skall bestämmas enligt lagen 1985:206 om viten, vilket innebär att det bestäms med hänsyn till adressatens ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt i syfte att förmå honom att följa det föreläggande som är förenat med vitet. Efter FoB-mönster föreslås för övriga ett golv och ett tak för storleken; 100 l 000 kr.

Ett register för kvalitetskontroll

16 § För att kunna kontrollera om uppgifterna som lämnas i provverksamheten är tillförlitliga får Statistiska centralbyrån med stöd av automatisk databehandling föra ett särskilt register för framställning av statistik.

Pâ motsvarande sätt som vid tidigare FoB:ar måste provverksamheten följas upp i vad avser tillförlitligheten i uppgifterna både beträffande huvudlinjerna och ajourföringen av registren. SCB behöver därför inrätta och föra ett särskilt statistikregister för en

106 Författningskømmentarer

sådan kvalitetsundersökning. Ändamålet kommer att skilja sig från

personregistret enligt 1 § andra stycket för provverksamheten,

det får annat ändamål och dessutom skall tillföras genom att ett uppgifter från andra personregister samkörning. Enda

genom ändamålet med registret är att framställa statistiskt jämförelsematerial och det kommer inte få användas i förhållande till den

att enskilde. Av 20 § framgår att HUSAR föreslår en kort bevaran-

detid för uppgifterna i registret.

Registeransvar m.m.

17 § Statistiska Centralbyrån och Centralnänmden för fastighetsdata är registeransvariga enligt 1 § datalagen 1973:289 för respektive personregister som avser provverksarnheten.

från integritetsskyddssynpunkt central

Registeransvaret är av betydelse vid regleringen register. I denna paragraf regleras

av registeransvaret för de personregister inrättas för provverk-

som samheten. Med registeransvar följer enligt datalagen en rad

skyldigheter bygger på grundprincipen att hanteringen av

som

i registret inte får leda till otillbörligt integritets-

personuppgifterna

intrång.

18 § Enskild identitet får inte avslöjas vid redovisningar av

persons statistik.

Att enskild identitet inte får avslöjas vid statistiska under-

persons sökningar gammal princip med internationell bärighet, som

är en

SCB i många år hållits fram de viktigaste etiska av som en av reglerna vid statistikframställningen. Trots att bestämmelsen redan tillämpas i praktiken HUSAR att den ges en ytterligare

anser stadga den tas in i lagen. Den har också ett informa-

genom att tionsvârde den tydliggör vad gäller i fråga om de

genom att som uppgifter allmänheten lämnar.

som

Författningskommentarer 107

Information

19 § Statistiska Centralbyrån och deltagande kommuner skall informera dem som berörs av provverksamheten.

Regeringen meddelar föreskrifter om pâ vilket sätt och vilka upplysningar som skall lämnas.

Förutom en allmän information om provverksamheten skall information ges till de registrerade de uppgifter har

om som påförts av skatteförvaltningen. Härmed lägenhetsbeteckning

avses för medlemmar i hushåll med utgångspunkt i kontraktsinnehavarens personnummer. Detta skall ske i samband med att folk-

bokföring sker på lägenhet. Detta får till följd att inga uppgifter

kommer att registreras utan att det bringas till de berördas kännedom. Förfarandet innebär också att den åsatts

som en felaktig uppgift kan fä den rättad genom kontakt med skattemyn-

digheten. Vid kontakterna med Skattemyndigheten gäller för övrigt

bestämmelser i förvaltningslagen 1986:223.

Bevarande och gallring

20 § Uppgifter enligt 2 § skall överföras till lägenhetsregistret enligt lagen 1995:000 om lägenhetsregister. Uppgifter i personregistret som avses i 16 § och uppgifter i Centralnärnndens för fastighetsdata personregister enligt 1 § andra stycket skall gallras senast när denna lag upphör att gälla. För övriga uppgifter gäller bestämmelserna om bevarande och gallring i arkivlagen 1990:782.

I denna paragraf finns en bestämmelse som tar över arkivlagens 1990:782 regler om gallring. Den särskilda regleringen avser dels det register för kvalitetskontroll som SCB inrättar med stöd av 16 dels det register som Centralnämnden för fastighetsdata inrättar för provverksamheten med stöd l § andra stycket.

av HUSAR anser att det i ett sammanhang detta är viktigt att

som inte bevara uppgifter hos en myndighet när ändamålet med

uppgifterna är fullgjort. Det stärker integritetsskyddet utan att

värden för framtida forskning o.d. kan bedömas gå förlorade.

108 Färfattningskommenrarer son 1995:74

7.2¶Förslag till lag om lägenhetsregister

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller inrättande och förande av ett rikstäckande lägenhetsregister.

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Det rikstäckande lägenhetsregistret utgör sålunda en registerenhet. Detta måste framgå författningstexten. Registren skall inte innehålla

av personinformation och bildar därmed inte personregister i datalagens 1973:289 mening.

Ändamål

2 § Lägenhetsregistret får användas för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av bostäder och byggande. Uppgifter i registret får också användas i folkbokföringen och för framställning av statistik.

Ändamålet för register utgör för dess användning och

ett ramen måste på ett tydligt sätt avgränsas till det som utgjort motivet för inrättandet registret. Detta är särskilt viktigt om registret har

av integritetskänsligt innehåll, även utan ett sådant innehåll är

men det på motsvarande sätt angeläget att ge en tydlig ändamâlsbeskrivning register har riksomfattande karaktär. Innehållet

av som i registret bör därmed begränsas till att få användas endast i överensstämmelse med detta ändamål. Modellen har tidigare använts för reglering personregister, där integritetsaspekterna talar för

av en tydligt reglering i detta avseende.

Även utförliga föreskrifter för innehållet i registret

om det ges

har ändamålsbeskrivningen betydelse för vilka uppgifter som får

tillföras. Lägenhetsregistret innehåller visserligen inte personinformation, men väl rikstäckande information om bostadslägenheternas beskaffenhet som, tillsammans med andra uppgifter, kan användas för rad andra ändamål underlag för folk-

en än som bokföring och framställning av statistik. En utökning av det

sou 1995:74 Författningskommentarer 109

angivna ändamålet såsom för olika former myndighetsutövning av kräver med vårt förslag beslut riksdagen. Detta är stor av av

betydelse för den personliga integriteten. Ändamálsbegränsningen

kan emellertid inte hindra att uppgifter i registret lämnas ut med

stöd av principen om handlingsoffentlighet.

Innehåll

3 § Lägenhetsregistret skall omfatta samtliga bostadslägenheter för

permanent boende, samtliga fritidshus samt specialbostäder. Lägenhetsregistret skall innehålla följande uppgifter. Regional belägenhet län kommun församling - 2. Fastighetsuppgifter fastighetsidentitet taxeringsform juridisk form typkod ägarkategori - 3. Byggnadsuppgifter byggnadsidentitet inom fastigheten koordinater hustyp värmesystem nybyggnadsâr ombyggnadsâr värdeâr - 4. Uppgifter om lägenhetsidentitet lägenhetsbeteckning adress - - postnummer - postort 5. Övriga lägenhetsuppgifter

- antal rum förekomst av kök lägenhetsarea upplâtelseform -

1 10 Författningskommentarer

förekomst av hiss -

utnyttjande som fritidsbostad -

specialbostad med uppgift om typ -

Uppgiftsskyldighet

4 § Ägare till enbostadshus och till flerbostadshus är skyldiga att lämna uppgifter varje bostadslägenhet enligt 3§ samt uppgift om

om ägarkategori för fastigheten. Ägare till flerbostadshus är dessutom skyldiga att lämna uppgift om värmesystem.

Uppgiftsskyldigheten gäller fortlöpande för varje ändring som påverkar en lägenhetsuppgift.

Insamlingsförfarandet E

5 § Uppgifter i 3 § 1 3 får hämtas från fastighetsregister-

som avses myndighetens och inskrivningsmyndighetemas informationssystem i den mån uppgifterna ingår i detta system.

Uppgifter i 3 § 5. och om ägarkategori samt värmesystem

som avses skall lämnas enligt föreskrifter meddelas av regeringen.

som

Lägenhetsregistren skall omfatta samtliga bostadslägenheter för

boende också samtliga fritidshus och specialpermanent men bostäder. I 3 § regleras de uppgifter lägenheterna som får

om förekomma i registren. Som framgår avsnittet 6.2 konstrueras

lägenhetsregistren utbyggnad av registren inom fastighets-

som en datasystemet. Detta betyder i klartext att registren byggs upp med

region, fastighets- och byggnadsuppgifter från byggnadsregistret. Dessa kompletteras i övriga lägenhetsspeciñka delar med

mer

uppgiftslärrmande från fastighetsägarna med uppgiftsplikt som

regleras i 4 Uppgifterna bildar innehållet som regleras under fem rubriker. Det bör att den modell man väljer för

noteras

lägenhetsbeteckning får viss inverkan på innehållet i lägenhetsregistren, vilket framgår avsnittet 6.2.3. De grundläggande be-

stämmelserna för insamlingförfarandet ges i 5 För att registren skall fylla sin funktion måste de ajourhâllas. Fastighetsägarna

föreslås därför bli fortsatt uppgiftsskyldiga beträffande vidtagna förändringar påverkar den lägenhetsspeciñka informationen.

som

Utformningen av bestämmelserna förutsätter att vissa kompletterande bestämmelser kring insamlingen uppgifter till lägenhetsav registret ges av regeringen i form förordning. av

Fastställande av lägenhetsidentitet

6 § Lägenhetsidentitet består lägenhetsbeteckning och adress. Kommuav nerna skall fastställa lägenhetsbeteckning för varje bostadslägenhet. Kommunerna skall också fastställa en adress för varje lägenhet. Fastställd lägenhetsbeteckning skall meddelas respektive fastighetsägare.

Lägenhetsidentiteten består dels adressuppgift, dels s.k. - som av lägenhetsbeteckning är en central faktor i lägenhetsregistret. - Adressuppgifter behandlas i avsnitten 5.2.6 och 6.3. Hur lägenhetsbeteckningar kan utformas, beskrivs i avsnittet 5.2.5. HUSAR förespråkar i avsnittet 6.2.3 dock utan att något särskilt alternativ , pekas ut, att man väljer en värdebärande modell för lägenhetsbeteckningen. En förutsättning för att fastighetsägarna skall kunna lämna de uppgifter som avses med den föreslagna skyldigheten är att

kommunen har distribuerat förteckningar med fastighetsbeteck-

ningar och adresser för varje fastighet. Vidare måste fastighetsägaren erhålla en tydlig information om hur lägenhetsbeteckningar skall åsättas lägenheterna. Åtgärden måste har utförts i god tid innan uppgifterna skall lämnas. Det innebär att regeringen lämpligen i en till lagen anslutande förordning måste avväga - tiden för uppgiftslänmandet till kommunernas färdigställande av lägenhetsbeteckningarna. Förteckningarna baseras uppgifter

från fastighetsdatasystemet.

Anmaningar

7 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, fâr den myndighet som regeringen bestämmer anmana uppgiftsskyldig att lämna begärd uppgift. Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, det kan ske om utan någon olägenhet, lämpligt sätt erinras skyldigheten att lämna om

föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Viten m.m.

8 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 7 får den myndighet regeringen bestämmer förelägga den uppgiftsskyldige att

som göra detta vid vite.

9 § Beslut vitesföreläggande fâr inte överklagas.

10 § Frågor utdömande förelagt vite skall på begäran av den

om av myndighet regeringen bestämmer prövas av länsrätten i det län där

som uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Eftersom uppgifter till lägenhetsregistret till betydande del hämtas

in med stöd uppgiftsskyldighet, mäste sanktioner finnas som

kan tillgripas de begärda uppgifterna inte kommer in i rätt tid.

om Förebilder för dessa sanktioner har hämtas från de bestämmelser

reglerat tidigare folk- och bostadsräkningar. som

Ett föreläggande vid vite måste alltid föregås av en anmaning att fullgöra den begärda skyldigheten. I många fall kan emellertid de uteblivna uppgifterna ha sin grund i missförstånd av olika slag,

såväl innehållet i uppgiftsskyldigheten som om de uppgifter

efterfrågas. I de fall den uppgiftsskyldige bedöms kunna nås som

större komplikationer och åtgärden inte av andra skäl utan förefaller helt utsiktslös, bör den uppgiftsskyldige därför först

erinras om sina skyldigheter.

Ansvar m.m.

11 § En kommun är ansvarig för lägenhetsregistret inom kommunen. Centralnämnden för fastighetsdata är ansvarig för lägenhetsregistret pâ riksnivâ.

Även de föreslagna lägenhetsregistren inte utgör person-

om register, krävs klarhet i har det yttersta ansvaret för

vem som innehållet; att det är komplett, att sakuppgifterna är korrekta m.m.

Uppenbara skäl talar för att detta till betydande del hamnar ansvar hos kommunerna på sätt beskrivs i avsnitt 6.2.1, medan ett som övergripande ansvar hamnar hos CSD.

Gallring

12 § Bestämmelser om bevarande och gallring finns i arkivlagen 1990:782.

Det saknas för lägenhetsregistrets del skäl till andra gallringsbestämmelser än de som följer av arkivlagen 1990:782.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den l januari 1996.

7.3¶Förslag till lag ändring i

folkbokföringslagen 1991 2481

6 § En person skall folkbokföras den fastighet och i den territoriella församling där han enligt 7 13 §§ bosatt. ~ är att anse som Med fastighet jämställs i denna lag bostadslägenhet, om fastigheten innehåller flera bostäder. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är folkbokförd eller, om modern inte är folkbokförd, i den församling där det har fötts. Hittebarn folkbokförs i den församling där de har påträffats. Undantag från första stycket anges i 14 16 §§. -

Förslaget till ändring syftar till att möjliggöra folkbokföring pâ

lägenhet fastigheter med flera bostäderlägenheter.

28 § Anmälan enligt 25 eller 26 § skall innehålla följande uppgifter: namn och personnummer, . datum för ändring av bostads- eller postadress, . ny bostads- och postadresss samt dess beräknade giltighetstid, . registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen .

114 Författningskommentarer

avser,

5. upplâtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya

vem som bostadsadressen avser.

Uppgift bostads- eller postadress enligt första stycket som avser en

om lägenhet i flerfamiljshus skall innehålla lägenhetsidentitet. Anmälan enligt 26 § skall dessutom innehålla uppgift intlyttningsdag till landet, av-

om sikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet samt de uppgifter

får föras in i folkbokföringsregistret enligt lagen 1990:1536 om som folkbokföringsregister.

Ändringsförslaget i konsekvens med det tidigare införa

avser att

skyldighet lägenhetsidentitet i samband med en att ange ny

anmälan om flyttning.

31 § Om det kan är skyldig att göra anmälan enligt

antas att en person denna lag, får Skattemyndigheten förelägga honom att antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen länma de uppgifter som

för bedömningen hans folkbokföring. I föreläggandet skall behövs av

vilka uppgifter som skall lämnas. anges

Skattemyndigheten får förelägga person att lämna uppgift om

en lägenhetsidentitet, även skyldighet att göra anmälan enligt första

om stycket inte föreligger.

barns vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom tare-

Om ett skriven tid enligt 30 § namnlagen 1982:670, får Skattemyndigheten förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna skyldig

het.

Ändringsförslaget innebär att ett nytt andra stycke tillkommer som

skatteförvaltningen rätt att förelägga en person att uppge ger lägenhetsidentitet även i andra fall än i samband med flyttning. Bestämmelsen är nödvändig för det utredningsarbete som skatteförvaltningen kan förväntas få med de som inte in-

personer

ledningsvis kan knytas till viss lägenhet.

32 § Skattemyndigheten får förelägga fastighetsägare eller innehavare

bostadslägenhet, som upplåter en bostad någon annan, att uppge av till han upplåter bostad och denne med hans medgivande

vem om upplåter bostaden samt vilka personer som enligt hans kärme-

annan

Författningskommentarer 1 15

dom bor i fastigheten respektive lägenheten. l fråga om en person som bor i flerfamiljshus får föreläggandet också uppgift lägenavse om hetsidentitet.

Ändringen gäller en komplettering av tidigare bestämmelser med lägenhetsidentitet.

7.4¶Förslag till lag ändring i lagen

1990:1536 om folkbokföringsregister

Registerinnehåll

6 § Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för vilket registret förs. För en sådan person får anges personnummer, 2. namn, 3. adress, 4. folkbokföringsfastighet, lägenhetsidentitet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik, 5. födelsehemort och födelseort, 6. medborgarskap, civilstånd, make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat adoption, sjömansregistrering, 10. inflyttning från utlandet, 11. avregistrering vid a dödsfall eller dödförklaring, b utflyttning till utlandet, c obefintlighet, d beslut om fingerade personuppgifter, 12. gravsättning. För personen får också anges uppgifter om den 30 juni 1991 i enlighet med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som avses i 16 § folkbokföringskungörelsen 1967:495 samt uppgifter om

icke-territoriell församling 1991:497. medlemskap i en

Förslaget innebär endast att ett folkbokföringsregister också får

innehålla uppgift lägenhetsindentitet för den enskilde

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatuåringslörbud.N. 40.Älvsäkerhet.K. . ArbetstöretagEn- nymöjlighetför arbetslösa.A. 41.Allmänbehörighetför högskolestudier.U. . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.- Fi. 42.FramtidsanpassadGotlandstrafik.K. . ungtidsutredningen1995.Fi. 43.SambandetRedovisningBeskatuiing.Ju.

- Värdenssväraval. 44.Aktiebolagetsorganisation.Ju.

slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av S. 45.Gnindvattenskydd.M.

Muskövarvetsframtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet . Obligatoriskaarbetsplatskontakterarbetslösa.för A. i asylprocessen.A. . Peusionsrâttigheterochbodelning.Ju. 47.Tvángsmedelenligt27och28kap.RB . Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samtpolislagen.Ju. ..Översyn skattebrottslagen.av Fi. 48.EG-anpassadekörkortsregler.K.

Nyakonsumentregler.Ju. 49.Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.Fi. . N MervärdesskattNyatidpunkterfor- 50.Kunskapslâgetkämavfallsomrädet1995.M.

redovisningochbetalning.Fi. 5]. Elförsörjningi ofred.N.

Analys Försvarsmaktensav ekonomi.Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsav Ju.

NyElmarknad Bilagedel.N.+ 53.Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö.

Könshandeln.S. 54.Fastighetsbildning uppgiftför

- engemensam stat Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige. ochkommun.M.

Homosexuellprostitution.S. 55.Ettsamlatverksamhetsansvarfor asylärenden.A.

Konsti offentligmiljö. Ku. 56.Förmånerochsanktioner

Ettsäkraresamhälle.Fö. utgifterför administration.Fi.

- Utan stannarSverige.Fö. 57.Förslagomettinternationelltflygsäkerhets-

.Stadenpåvattenutanvatten.Fö. universiteti Norrköpinglinköping.U.

Radioaktivaämnenslår jordbruki Skåne.Fö.ut 58.Kompetensochkunskapsutveckling yrkes- . - om .Brist elektronikkomponenter.Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.S.

.GasmolnlamslårUppsala.Fö. Ohälsoförsäkringochsamhällsekonomi

.Samordnad integreradoch tågtrafik olikaaspekter modeller.finansiering

- Arlandabananochi Mälardalsregionen.K. ochincitament.

.Underhállsbidragochbidragsförskott, Kvinnofrid.DelA+B.

Del ochA DelB. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C 27.Regionalframtid bilagor.C .

+ EttrenatSkåne.M.

. 28.Lagenomvissainternationellasanktioner Översynavskattereglemaför stiftelserochideella

- enöversyn.UD. föreningar.Fi.

29.Civilt brukavförsvaretsresurser Klimatförändringari trañkpolitiken.K.

regelverken,erfarenheterhelikoptrar.Fö. Näringslivetstvistlösning.Ju.

30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M.av Polisensanvändning övervakningskamerorav vid

31.Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju.

32.lT ochverksarnhetsfömyelseinomrättsväsendet .NaturgrusskatLm.m.Fi.

Förslagtill nyasamverkansformer.lu. lT-kotnmissionensarbetsprogram1995-96.SB 33 Ersättning .

för ideellskadavid personskada.Ju 69.Betaltjänstcr.Fi. . 34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70.Allmännakommunikationerför alla K.

- 35 Avgifterinomhandikappomrâdet. 71.Behörighet Urval.och Förslagtill nyareglerför . 36 Förmånerochsanktionerensamladredovisning, antagningtill Universitetochhögskolor.U, . - Ft 72.Svenskainsatserför internationellkatastrofoch

37.Vártdagligablad stödtill svenskdagspress,- Ku. llyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.

38.YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial- Fö.

yrkesutbildning.U. Ettaktiebolagför servicetill universitetoch

39.Somereflections SwedishLabourMarketon högskolorm.m.U.

Policy.A. Lägenhetsdata.Fi.

. Någrautländskaforskaressyn svensk

arbetsmarknadspolitik.A.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Ohälsoförsâltringochsamhällsekonomi

olikaaspekter modeller,finansiering IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.[68] ochincitament.[59]

Kvinnofrid.DelA+B. [60] Justitiedepartementet

Pensionsrättigheterochbodelning.[8] Kommunikationsdepartementet

Nyakonsumentregler. ochintegreradtågtrafik Samordnad ITochvcrksamhetsfdmyelscinomrättsväsendet. Arlandabananochi Målardalsregionen.[25] Förslag nyatili samverkansformer.[32] Älvsäkerhet.[40] Ersättningfor ideellskadavidpersonskada.[33] FramtidsanpassadGotlandstraftk.[42] SambandetRedovisningBeskattning.[43] - EG-anpassadekörkonsregler.[48] Aktiebolagetsorganisation.[44] tratikpolitiken.[64] Klimatförändringari tvångsmedelenligt27och28kap.RB [70] Allmännakommunikationer- för alla samtpolislagen.[47]

Godtrosförvärvavstöldgods[52] Finansdepartementet

Näringslivetstvistlösning.[65] Gröndiesel miljö ochhälsorisker.[3] Polisensanvändningavövervakningskamerorvid - Lénglidsulredningen1995.[4] förundersökning.[66] Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.[9]

Översynavskattehrottslagen.[10] Utrikesdepartementet MervärdesskattNyatidpunkterför vissainternationellasanktioner - Lagenom redovisningochbetalning.[12]

enöversyn.[28] sanktioner samladredovisning.[36] - Förmåneroch - en

Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.[49] Försvarsdepartementet Förmånerochsanktioner Muskövarvetsframtid.[6] föradministration.[56] - utgifter AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.[13] Översyn skattereglemaför stiftelserochideella av Ettsäkraresamhälle.[19] föreningar.[63]

Utan stannarel Sverige.[20] [67] Naturgmsskatt,m.m. Staden vattenutanvatten.[21] [69] Betaltjänster. Radioaktivaämnenslårutjordbruki Skåne.[22] Lägenhetsdata.[74] Brist elektronikkomponenter.[23]

GasmolnlamslárUppsala.[24] Utbildningsdepartementet

Civilt brukavförsvaretsresurser- Kvalificeradeftergymnasial Yrkeshögskolanregelverken,erfarenheter,helikoptrar.[29] yrkesutbildning.[38] Samverkanförfred. Denrättsligaregleringen.[S3] Allmänbehörighetförhögskolestudier.[41] Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Förslagomettinternationelltflygsäkerhets flyktinghjälp.Kartläggninganalysochförslag.[72] universitetiNorrköping-Linköping.[57]

BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför Socialdepartementet antagningtill Universitetochhögskolor.[71]

Vârdenssvåraval. Ettaktiebolagför servicetill universitetoch

slutbetänkandeavPrioriteringsutredningen.[5] högskolorm.m.[73] Könshandeln.[15]

Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Arbetsmarknadsdepartementet

Homosexuellprostitution.[17] för arbetslösa.[2] ArbetsföretagEnnymöjlighet Underhållsbidragochbidragsförskott, - Obligatoriskaarbetsplatskontakterförarbetslösa.[7] DelA ochDelB. [26] stmkturomvandling.[34] Kompetensför Avgifterinomhandikappområdet.[35] SomereflectionsonSwedishLabourMarket Kompetensochkunskapsutvecklingomyrkes- - Policy.[39] rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.[58] Någrautländskaforskaressyn svensk

arbetsmarknadspolitik.[39]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Effektivarestyrningochrättssäkerhet i asylprocessen.[46] Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärcnden.[55]

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö.[18] Vårtdagligablad- Pstödtill svenskdagspress.[37]

Näringsdepartementet Ettrenodlatnäringslörbud.[1] Ny Elmarknad+ Bilagedcl.[14] Elförsörjningiofred.[51]

Civildepartementet Regionalframtid+ bilagor.[21] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Miljödepartementet AlkylatochMiljöklassning bensin.av [30] Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU.[31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapslägetpåkåmavfallsområdet1995.[50] Fastighetsbildning- engemensamuppgiftför stat ochkommun.[54] EttrenatSkane.[62]