SOU 1995:97

Miljöklassning av snöskotrar : slutbetänkande

Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet

Regeringen bemyndigade den 27 maj 1993 chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över miljöklassystemet för bilar med tillhörande system för ekonomiska styrmedel m.m. Regeringen har genom beslut den 30 september 1993 överlämnat ansökningar från Scafi Miljö AB och Agro Oil AB angående nedsättning av energiskatt eller ändring i lagen (1957z262) om energiskatt. Regeringen uppdrog samtidigt åt ut- redningen att behandla frågan om miljöklasser för dieselbränsle med förtur.

Regeringen beslutade den 28 april 1994 dessutom om tilläggs- direktiv till den särskilde utredaren med anledning av förhandlingsupp- görelsen om ett medlemskap i Europeiska unionen. Den 16 juni 1994 beslutade regeringen om ytterligare tilläggsdirektiv till utredningen med uppgift att även utreda och lämna förslag till ett system för miljö- klassning av snöskotrar ävensom förutsättningama för att införa motsvarande system för miljöklassning av båtmotorer. Regeringen har vidare genom beslut den 22 december 1994 överlämnat Naturvårdsver— kets förslag till skattereduktion för alkylatbensin. Den 21 juni 1995 beslutade regeringen om ytterligare tilläggsdirektiv varigenom utredningen inte längre skulle ha i uppgift att utreda förutsättningama för att införa ett miljöklassystem för fritidsbåtar.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 26 oktober 1993 landshövding Kjell A. Mattsson till särskild utredare.

Till huvudsekreterare utsågs den 25 oktober 1993 jur.kand. MariAnne Olsson. Den 6 december 1993 förordnades marknadschef Lennart Erlandsson, Motortestcenter, AB Svensk Bilprovning, till sekreterare. Sekretariatet har biträtts av Doris Olsson vid Departe— mentens utredningsavdelning i Göteborg.

Utredningen har tidigare avgett delbetänkandena Med raps i tankarna? (SOU 1994:64), Bilars miljöklassning och EG (SOU 1994:111), Alkylat och miljöklassning av bensin (SOU 1995:30) samt Ett vidareutvecklat milj öklassystem i EU (SOU 199531). I föreliggan— de betänkande har som sakkumiiga deltagit kanslirådet Per Bergman, Miljödepartementet, hovrättsassessor Gunilla Näsman, Finansdeparte- mentet, departementssekreterare Harald Perby, Miljödepartementet, och departementssekreterare Claes Unge, Kommunikationsdeparte- mentet. Miljövårdsdirektör Mats Deltin, Länsstyrelsen i Jämtlands län,

byrådirektör Ronny Edin, Länsstyrelsen i Norrbottens län, verkställan- de direktören Magnus Frantzell, Snöskoterleverantörernas förening, sektionschef Sören Hedberg, Vägverket, avdelningsdirektör Kjell Karlson, Naturvårdsverket, ordförande Hans Karlsson, Snösko- terägamas riksorganisation, trafiksekreterare Anders Roth, Natur- skyddsföreningen, har medverkat som experter.

Utredningen har antagit namnet Miljöklassutredningen, Jag får härmed överlämna slutbetänkandet Miljöklassning av snöskotrar (SOU 1995:97).

Mitt uppdrag är härmed slutfört.

Göteborg den 4 oktober 1995 Kjell A. Mattsson

/MariAnne Olsson Lennart Erlandsson

Innehållsförteckning Förkortningar ................................ 9 Fackordlista ................................ 1 1 Sammanfattning .............................. 13 Författningsförslag ............................ 17 1 Inledning ............................... 31 1.1 För- och nackdelar med motortrafik i vår natur ....... 31 1.2 Miljö- och hälsopåverkan från snöskotertrafiken ...... 35 1.2.1 Snöskotertrafikens utveckling ............. 35 1.2.2 Hälsan riskeras vid användning av snöskotrar? . . 36 1.2.3 Bullers effekter i våra natur- och rekreations- områden .......................... 37 1.2.4 Avgasemissionema från skotertrafik ......... 38 1.2.5 Snöskotrar i lagstiftningen ............... 40 1.3 Uppdraget .............................. 41 1.4 Miljövårdsberedningens uppdrag om en hållbar utveckling i fjällvärlden ..................... 42 1.5 Arbetets bedrivande ........................ 43 1.6 Betänkandets disposition ..................... 43 2 Miljöklassning och andra styrmedelssystem .......... 45 2.1 Miljöklassning ........................... 45 2.2 ”Miljöklassning” i några andra länder ............ 47 2.2.1 Fordonsområdet ..................... 47 2.2.2 Drivmedelsområdet ................... 48 2.3 Urval av styrmedel för en bättre miljö ............ 48 2.4 Miljöklassning ett användbart instrument ........... 49 3 Terrängmotorfordon teknikutveckling m.m. ........ 51 3.1 Snöskotern —— en allmän beskrivning ............. 51 3.1.1 Snöskoterns användningsområde ........... 51 3.1.2 Prestanda ......................... 52 3.1.3 Drivning .......................... 54 3.2 Tekniken ............................... 55 3.2.1 Tvåtaktsmotom ...................... 55

3.2.2 Fyrtaktsmotorn ...................... 56

3.3 Drivmedel .............................. 58 3.3.1 Merparten av snöskotrama är bensindrivna . . . . 58 3.3.2 Valet av bränsle har betydelse för

emissionerna ....................... 59

3.4 Skoterrnarknaden .......................... 60

3.5 Lokal miljö- och hälsopåverkan större än från vägtrafiken ............................. 61 3.6 Teknikutveckling — en förutsättning för tystare och renare snöskotrar .......................... 62

4 Bullerbekämpning för en bättre miljö- och naturvård . . . 65 4.1 Buller från snöskotrar m.m. ................... 65 4. 1 . 1 Inledning ......................... 65 4.1.2 Buller som miljöfaktor ................. 65 4.2 Bullerkrav inte alltid uppfyllda ................. 67 4.2.1 Bullerprov av Sveriges forsknings- och

provningsinstitut ..................... 67 4.2.2 Bullerprov vid AB Svensk Bilprovning ....... 67

4.3 Standarder för mätning av buller ................ 68 4.3.1 Bullerkrav och mätmetoder .............. 68 4.3.2 Bullerkrav i några andra länder ............ 70 4.3.3 För- och nackdelar med mätmetod etc. ....... 70 4.4 Vägverkets förslag till bulleråtgärder ............. 72 4.4.1 Bullerbekämpning vid källan ............. 72 4.4.2 Snöskoterbuller bör motsvara verklig framfart . . 72 4.4.3 Förslag till mätmetod .................. 73

4.5 Vägverkets möjligheter till kontroll av efterlevnaden . . . 74 4.5.1 Ibruktagande av fordon ................. 74 4.5.2 Vägverkets förslag för en bättre bullerkontroll . . 75

5 Avgasemissioner från snöskotrar ................ 77 5.1 Emissionskrav saknas ....................... 77 5.1.1 Snöskotertrafiken har ökat ............... 77 5.1.2 Ökat effektuttag på bekostnad av reducerade

avgasutsläpp ....................... 78

5.2 Emissionsbilden från snöskotrar ................ 78 5 .2. 1 Naturvårdsverket ..................... 78 5.2.2 Motortestcenter ...................... 79 5.2.3 Luleå tekniska högskola ................ 81 5.2.4 Mätmetodemas betydelse för avgasutsläppen . . . 82 5.2.5 Institutet för vatten- och luftvårdsforskning . . . . 83 5.2.6 Emissionsläget från dagens snöskoterpark ..... 86 5.3 Förslag till avgasnorm ...................... 88 5.3.1 Svårigheter med avgasrening ............. 88 5.3.2 Gränsvärden för avgasemissionema vid ett

första steg ......................... 89

6.3

6.4

7.1

7.2 7.3

7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9

8.1

8.2

5.3.3 Gränsvärden för avgasemissionema vid ett

andra steg ......................... 90 Förslag till miljöklassning av snöskotrar ........... 93 Snöskotertrafikens olägenheter måste åtgärdas ........ 93 Principer för miljöklassning ................... 94 6.2.1 Motoreffekten kan inte tillåtas öka .......... 94 6.2.2 Sverige först med avgaskrav ............. 95 6.2.3 Reningsteknikens tillgänglighet ............ 97 Förslag till miljöklassning av snöskotrar ........... 99 6.3. 1 Antal miljöklasser? ................... 99 6.3.2 Parametrar i ett miljöklassystem ........... 101 6.3.3 Buller och avgaser inom samma system ...... 103 6.3.4 Reglerade föroreningar i miljöklassema ...... 104 Bilavgaslagen som grund för miljöklassning? ........ 108

Avgas- och bullergodkännande, hållbarhetskrav m.m. i miljöklassystemet .......................... 1 1 1 Typgodkännande av terrängskoter bör även omfatta avgasgodkännande ......................... l 1 1 7.1.1 Typgodkännande en förutsättning för miljöklasssystemet .................... 1 1 1 7.1.2 Innehållet i ansökan om godkännande ........ 112 7.1.3 Terrängtrafikkungörelsen behöver kompletteras . . 113 Miljöklassningen och kravet på godkännande ........ 114 Tillverkarens ansvar ........................ 114 7.3.1 Omfattningen av tillverkarens ansvar ........ 114 7.3.2 Kravet på ställföreträdare ............... 115 7.3.3 Tillverkarens ansvar gentemot samhället ...... 116 Mätmetoder för lagkraven .................... 117 Importörens och försäljarens ansvar .............. 117 Återkallelse m.m ......................... 113 Avgifter ............................... 1 18 Överprövning ............................ 1 19 Övrigt ................................ 1 19 Miljöklassystemet bör kompletteras med ett ekonomiskt styrmedel ............................... 121 Ekonomiska styrmedel en väg till tystare och renare snöskotrar .............................. 121 8.1.1 Behovet av ett ekonomiskt styrmedel ........ 121 8.1.2 Val av styrmedel ..................... 122 Försäljningsskatten lämplig även för snöskotrar ....... 124 8.2.1 Försäljningsskatten på motorfordon ......... 124 8.2.2 Försäljningsskatt i Finland och i Norge för snöskotrar ......................... 125

8.3 Gmnd för beskattningen ..................... 126 8.3.1 En styckeskatt att föredra ............... 126 8.3.2 Underlag för beräkning av skatten för

snöskotrar ......................... 127

8.4 Förslag till skattenivå ....................... 130

9 Konsekvenserna m.m. ....................... 133 9.1 Miljöeffekten av mindre utsläpp från snöskotrama ..... 134 9.2 Skotermarknaden .......................... 137 9.3 Kontrollbesiktning ......................... 140 9.3.1 Kontrollbesiktning och den geografiska

tillgängligheten ...................... 140 9.3.2 Besiktningsprogrammet ................ 144

9.4 Samhällsekonomiska konsekvenser av mina förslag . . . . 145 9.5 Administrativa konsekvenser .................. 145 9.5.1 Bilregisterkungörelsen ................. 145 9.5.2 Riksskatteverket ..................... 146 9.5.3 Övriga konsekvenser .................. 147 9.6 Certifiering av reservdelar .................... 147

10 Författningskommentarer ..................... 149

10.1 Lag om miljökrav på terrängskotrar .............. 149 10.2 Terrängtrafikkungörelsen (1972z595) ............. 152 10.3 Lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motordrivna fordon ................................ 152

Särskilda yttranden ............................ 153 Mats Deltin ................................. 153 Magnus Frantzell ............................. 154

Bilagor

Bilaga 1 Tilläggsdirektiv (Dir. 1994:101) ............. 155 Bilaga 2 Tillläggsdirektiv (Dir. 1995:98) .............. 161 Bilaga 3 Vägverkets förslag till skärpt bullernorrn m.m. ..... 163 Bilaga 4 Teknik för emissionsbegränsning .............. 169

Förkortningar

bet. Utskottsbetänkande

oC Grader Celsius

CO Koloxid/kolmonoxid

CO2 Koldioxid

dir. Kommittédirektiv

dnr Diarienummer

Ds Departementsserien

ECE FN:s ekonomiska kommission för Europa EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EG Europeiska gemenskapen

EPA Environmental Protection Agency EU Europeiska unionen

FiU Finansutskottet

FN Förenta nationerna

FS Författningssamling

g gram

HC Kolväten

hk Hästkrafter

IMM Institutet för miljömedicin

IVL Institutet för vatten- och luftvårdsforskning

J oU kW kWh l

Ltd.

MTC

Nox

OECD

PAH

prop. rskr.

SAE

skr.

SkU

SNV

SO2

SOU

SP SWEDAC TU

WTO

Jordbruksutskottet

kilowatt

kilowattimme

liter

Limited engelska för aktiebolag kubikmeter

Motortestcenter

Kväveoxidutsläpp och samlande begrepp på olika kväve- föreningar

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

Polycykliska aromatiska kolväten (hydrocarbons); består av flera bensenringar

Regeringens proposition till riksdagen Riksdagsskrivelse

Society of Automotive Engineers (amerikanskt standardi- seringsorgan)

Regeringens skrivelse till riksdagen Skatteutskottet

Statens naturvårdsverk Svaveldioxid

Statens offentliga utredningar

Statens provningsanstalt/Sveriges forsknings- och prov- ningsinstitut

(Styrelsen för teknisk ackreditering) Trafikutskottet

Världhandelsorganisationen

Fackordlista

ackreditering

Ames' test

besiktning

certifiering cancerogen dBA emission

körcykel

mutagen partiklar

provning

TCDD

typgodkännande

Formellt erkännande av ett organs kompetens att utföra specificerad provning, certifiering eller be- siktning (EN 45 OOO-serien)

Biologiskt prov för hälsofarliga ämnen i avgaser och bränslen

Undersökning av en produkts utformning, funktio- ner, tjänster o.d. i förhållande till specificerade standards

Fastställande av en produkts godkännandestatus Cancerframkallande

Enhet för A-vägd ljudtrycksnivå eller ljudeffektnivå Utsläpp

Tillämpat körmönster för att återspegla verklig trafik

Med förmåga att ge skada/förändring i arvsanlagen Synlig och osynlig rök

Undersökning för att bestämma en eller flera egenskaper hos en produkt, tjänst eller process

enligt ett specificerat förfarande

TCDD-receptor afinity test biologiskt prov för hälsofarliga ämnen i avgaser och bränslen

Generellt godkännande av en viss produkt, utföran- de eller metod, utfärdat av behörig myndighet eller i särskild ordning utsett annat organ

J-, LI .. .ll" all'l'lk' fll-thrill! .. mimlmq [ 'a' L " . liror.| wil... Er. '. »: mimmi-

. ,... --.-lm mr-awåkäim-m _... mmm museum.... .

.. ww steam

Hrl ?. .h'rruiildmmrer Walmann » "l hmmm-.. w

siemeneewmmem ......

Ek:. I'.'.'.u.':.|.rl.l'li'i'nlill' W ' ”"”-"im

Manninger-iafl! ", -- . , .

!L' :milrgi-Jl

ej.-_| thmtmmm* om W RW , . inlämnats.

e..-in:.- me...... ”mms: ......

um, .wr vrål-WH”? Mmmm!” Mm ' .. - nl . t ' ' * Wl lui-Wir...

[IGBT

%li"!!! .bliip'om” Inga-li Stäm Nätagg %MQHEHW

rita mimmi-rå "the mms hmmm-si.

smc-lur .men; WW-m'

rti 'r:.-r-.i.:.-_.|i...o

W'm Vau-lamm,: lukion-nit

Sammanfattning

Hälso— och miljöpåverkan från snöskotertrafiken

Alla typer av motoriserade verksamheter påverkar hälsan och miljön. I fjäll-, skogs- och skärgårdsområden i norra Sverige har snöskotern bidragit till att människor lättare kan komma ut i naturen. Dessvärre medför de positiva fördelarna av snöskoteranvändningen också att buller och avgaser från fordon påverkar vår hälsa, förorenar miljön och stör djurlivet i dessa områden. Fjällen tillhör våra mest skyddsvär- da områden i vilka störningar av olika slag måste bekämpas så långt det är möjligt. Uppdraget med uppgift att föreslå ett miljöklassystem eventuellt i kombination med ytterligare styrmedel har avgränsats till snöskotrar.

Snöskotrar orsakar genom bruket av tvåtaktsmotorer stora utsläpp av kolväten och kolmonoxid och ger upphov till bullerstörningar. Emissionerna medför att såväl människans hälsa som djurlivet och naturmiljön tar skada. Åtgärder bör därför vidtas för att så långt som möjligt minska avgas- och bulleremissionerna från dessa fordon. En miljöklassning av snöskotrar är ett viktigt bidrag i detta arbete.

Snöskotern en modern företeelse

Snöskotern är en relativt modern företeelse i vår fjällvärld. När 1964 års Rennäringssakkunniga avgav betänkandet Snöskotern, terräng- körning och färdselrätt (SOU 1969:59) fanns det omkring 12 000 snöskotrar. Fram till denna tidpunkt hade den använts i betydande omfattning för nyttotrafik, t.ex. för skogsavverkning och räddningsin- satser, inom rennäringen samt som transportmedel för avsides belägna gårdar etc. Antalet terrängfordon har sedan dess mer än tiodubblats och terrängskotrarna uppgår till runt 140 000. Av dessa är knappt 130 000 fritidsskotrar och resterande del används i nyttotrafiken.

Miljöklassystem för terrängskotrar

En särskild lag om miljökrav på terrängskotrar föreslås med syftet att förebygga att skador uppstår på människors hälsa eller i miljön till följd av utsläpp av avgas- och bulleremissioner från snöskotrar. Sverige blir därmed först i världen med att införa avgaskrav.

Genom lagen införs ett system med miljöklassning för nya terräng- skotrar. Indelningen i klasser bygger på tre klasser där miljöklass 3 i princip kommer att motsvara dagens bullerkrav för dessa fordon. Miljöklassema 2 och 1 motsvarar högre ställda miljökrav och innefattar såväl avgaser som buller. Miljöklassystemet föreslås bli obligatoriskt den 1 januari 1999. Härefter skall endast skotrar i miljöklasserna 2 och 1 finnas att tillgå på den svenska marknaden.

Som en följd av miljöklassystemet får typgodkännande för nya skotrar inte meddelas med mindre att det finns ett avgas- och bullergodkännande. Samma förhållanden skall gälla vid registre- ringsbesiktning. Bullerkraven förs därmed samman med avgaskraven.

I samband med avgas- och bullergodkännandet placeras skotrarna in i den miljöklass som anges av tillverkaren. Miljöklassystemet genomförs fullt ut fr.o.m. 1999 års modeller, men bör träda i kraft redan den 1 juli är 1996-

Som en följd av att det införs miljökrav på snöskotrar införs även en obligatorisk kontrollbesiktning för sådana fordon. Besiktningspro- grammet bör baseras på nuvarande program för kontrollbesiktning av terrängfordon i uthymingsverksamhet av olika slag och utökas med kontroll av det avgasrenande systemet och utsläppen vid tomgångs- körning.

Mätmetoder

Mätmetoder för godkännandet för och uppföljningen av avgas- och bullerkraven bör i första hand följa internationellt överenskomna standarder. Sådana saknas i dag. I avvaktan härpå kan två skilda system prov för godkännande av motorfamilj eller annan definierad grupp motorer och genom ett kartläggande prov på motor eventuellt i kombination med chassidynamometerprov på hela fordonet tilläm- pas för godkännande och uppföljning av hållbarhetskrav. Snöskoter- tillverkaren kommer att vara ytterst ansvarig för att emissions- och hållbarhetskraven efterlevs. De amerikanska bestämmelserna ut- vecklade av Society for Automotive Engineers (SAE) i mätmetoden SAE J 1088 Rekommenderad mätmetod för mätning av avgaser från småmotorer och i sinom tid utvecklad för snöskotrar (juni 1983) bör ligga till grund för avgasgodkännandet, liksom SAE J 192 Rekommen- derad metod för mätning av utvändigt buller från terrängskotrar (mars 1985) bör ligga till grund för den delen av godkännandet som avser buller.

Tillverkarens ansvar m.m.

Lagen om miljökrav på terrängskotrar skall hindra att sådana fordon som inte uppfyller stadgade gränsvärden förs ut i användning. För att uppnå detta syfte föreslås ett ansvar för tillverkaren. Tillverkaren åläggs ett ansvar gentemot samhället om det vid en kontroll (produk- tionskontroll, kontrollbesiktning m.m.), framkommer att avgas- och bullergodkänd terrängskoter inte uppfyller miljökraven enligt lagen. Ett meddelat godkännande kan också återkallas om terrängskotrarna inte innehåller de fastlagda kraven.

Skoterägaren kan på delvis samma grunder kräva att tillverkaren åtar sig att kostnadsfritt avhjälpa de fel eller brister som framkommer vid en myndighets kontroll. Detta gäller under förutsättning att skotern inte är äldre än fem år eller körts mer än 7 000 kilometer. Till- verkaren är inte heller skyldig att avhjälpa sådan fel och brister som är förorsakade av skoterägaren eller genom en olyckshändelse.

Även den som yrkesmässigt importerar eller försäljer snöskotrar föreslås få ett ansvar för att han inte hanterar snöskotrar i strid mot lagens bestämmelser. Den som yrkesmässigt importerar eller säljer snöskotrar som inte uppfyller föreskrivna gränsvärden skall kunna ådömas böter. Att förbjuda all försäljning och import av snöskotrar som inte uppfyller föreskrivna gränsvärden är inte möjligt eftersom efterlevnaden av ett sådant förbud svårligen skulle kunna kontrolleras. En enskild person som för annat än yrkesmässigt bruk importerar eller säljer en snöskoter skall inte omfattas av den föreslagna bestämmelsen. För att få ta en sådan skoter i bruk måste den registreringsbesiktigas. Vid besiktningen skall intyg vari framgår att skotern uppfyller miljökraven visas upp.

Differentierad försäljningsskatt på snöskotrar

Erfarenheterna av hittills införda miljöklassystem visar att miljöklass- ningen är ett användbart och framgångsrikt instrument. För att dra nytta av de tekniska möjligheterna till minskade utsläpp och stödja en snabbare introduktion av alltmer miljöanpassade snöskotrar föreslås som ett komplement till miljöklassningen en försäljningsskatt för nya skotrar. Skatteuttaget har avvägts så att en utjämning kan ske för inköp av snöskotrar i de bättre klasserna. Den positiva miljöeffekten blir störst om skatten införs redan den 1 juli 1996. Skattedifferenti- eringen har byggts upp så att för skotrar som uppfyller kraven i miljöklass 3 skall en skatt tas ut med 8 000 kr. Skotrar som uppfyller kraven i miljöklasserna 2 och 1 befrias från skatt. När systemet bli obligatoriskt den 1 januari 1999 bör försäljningsskatt erläggas för miljöklass 2 med 10 000 kr eller det belopp som då kan anses

motsvara den merkostnad som blir följden av det ytterligare renings- steget för miljöklass 1. Denna klass skall även efter den 1 januari 1999 vara befriad från skatt. Den föreslagna försäljningsskatten väntas innebära en förstärkning av statens inkomster med runt 43 miljoner kr.

Miljöeffekter

Miljöeffekten av föreslagna emissionskrav är inte möjlig att beräkna. Härför krävs en etablerad testmetod. Med ledning av i betänkandet redovisade emissionsdata kan de föreslagna gränsvärdena för avgaser för miljöklass 2 innebära reducerade utsläpp av kolmonoxid med 70— 80 %, av kolväten med mer än 50 % och partiklar med 25—30 %. Ätgärdskostnaden för t.ex. reduktionen av kolväten uppgår till 35 kr/kg för fritidsskotrar, medan den för yrkesskotrar inte är högre än 2:75 kr/kg. För personbilar i miljöklass 2 är den mellan 15—35 kr/kg. Kostnadseffektiviteten i det föreslagna miljöklassystemet i kombination med en differentierad försäljningsskatt ligger därmed på samma nivå som t.ex. för bilar. Den ökar ytterligare om hänsyn dessutom tas till minskat buller, partikelutsläpp och minskade koldioxidutsläpp till följd av en reducerad bränsleförbrukning.

Skotermarknaden

Tillverkare som varit förutseende i sin produktutveckling kan dra fördel av införandet av avgaskrav och skärpta bullerkrav och kan få en större del av marknaden, medan andra kan gå miste om viktiga marknadsandelar. Den differentierade försäljningsskatten bör dock motsvara de merkostnader som blir följden av förslagen.

Snöskoterägarna kommer vid inköp av en ny snöskoter att drabbas av ett högre pris för fordonet. Han eller hon kan emellertid dra fördel av lägre drivmedelskostnader och en renare och tystare miljö. Vissa kostnadsökningar kan också följa av ett eventuellt större underhållsbe- hov. Priset på en mer miljöanpassad skoter skall däremot inte påverkas med mer än den allmänna prishöjningen som väntas bli följden av försäljningsskatten.

Tillsyn

Som tillsynsmyndighet för efterlevnad av lagen föreslås Naturvårds- verket. Därmed förs föreskriftsansvaret för bullerkraven över från Vägverket till Naturvårdsverket.

Författningsförslag

1. Förslag till lag om miljökrav på terrängskotrar Härigenom förskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 5 Denna lag syftar till att förebygga att terrängskotrar orsakar skador på människors hälsa eller på miljön genom utsläpp i luften av avgaser och buller.

2 & Terrängskotrar skall vara så konstruerade och utrustade att de inte släpper ut avgaser och avger buller i större mängd än som kan godtas från hälso- och miljösynpunkt.

3 & För terrängskotrar gäller i vissa fall krav på avgas- och bullergod- kännande. Närmare föreskrifter meddelas av regeringen.

4 & Terrängskotrar skall uppfylla kraven för någon av de miljöklasser som anges i bilagan till lagen. En terrängskoter hänförs i samband med avgas- och bullergodkännandet till den miljöklass som anges av tillverkaren om terrängskotern uppfyller utsläppskraven för den angivna miljöklassen.

De komponenter som kan påverka avgasutsläppen eller bullerav- givningen skall vara så utformade, konstruerade och monterade att terrängskotern vid normal användning uppfyller kraven för hållbarhet för någon av de miljöklasser som anges i bilagan till lagen. Närmare föreskrifter om detta meddelas av regeringen.

Godkännande för miljöklass 3 vid registrerings- eller typbesiktning skall inte meddelas efter utgången av år 1998.

Tillverkarens ansvar

5 5 Om det vid en kontroll framkommer att avgas- och bullergodkända terrängskotrar inte uppfyller de krav på buller- och avgasbegräns- ningar som gäller enligt denna lag, får den myndighet som regeringen bestämmer förelägga tillverkaren eller dennes ställföreträdare att vidta de åtgärder som behövs. Föreläggandet får förenas med vite.

Om fordonet vid en myndighets kontroll inte uppfyller de krav som anges i första stycket, får skoterägaren kräva att tillverkaren eller

dennes ställföreträdare kostnadsfritt avhjälper felen eller bristerna.

Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte om terrängsko- tern är äldre än fem år eller körts mer än 7 000 kilometer. Inte heller gäller vad som sägs i första och andra stycket om felen eller bristerna beror på skoterns ägare eller brukare eller på en olyckshändelse eller därmed jämförlig omständighet.

Importörens och försäljarens ansvar

6 5 Den som yrkesmässigt importerar eller försäljer icke godkända terrängskotrar döms till böter.

Återkallelse

7 & Om terrängskotrar som omfattas av ett avgas- och bullergod- kännande inte uppfyller föreskrivna villkor får godkännandet åter- kallas.

Avgifter

8 & Avgifter får tas ut av tillverkaren för att finansiera kostnaderna för godkännandeprövningen samt tillsyn och annan kontroll enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen (kontrollavgift). Närmare föreskrifter meddelas av regeringen.

9 5 Om undantag från kravet på avgas- och bullergodkännande medges får en viss avgift till staten tas ut (dispensavgift). Avgiften fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Tillsyn

10 & Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer.

11 5 En tillsynsmyndighet får förelägga en tillverkare av terrängskot— rar att utan ersättning lämna de upplysningar, tillhandahålla de terrängskotrar, motordelar och handlingar samt utföra de under- sökningar som behövs för tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite.

Överklagande

12 5 Ett beslut om godkännande enligt 4 5 får överklagas hos tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndighetens beslut kan inte överklagas.

13 5 Ett beslut av tillsynsmyndigheten om föreläggande enligt 5 5 eller om återkallelse av ett godkännande enligt 7 5 eller om föreläggande enligt 11 5 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövnings- tillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

14 & Ett beslut av tillsynsmyndigheten om kontrollavgift enligt 8 5 eller dispensavgift enligt 9 & får överklagas hos allmän förvaltnings- domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

Bilaga Indelning i miljöklasser av nya terrängskotrar enligt 4 5 lagen (0000:000) om miljökrav på terrängskotrar Miljöklass 3 Bullernivån för terrängskoter får inte överstiga 78 dBA. Mätmetod: prov som i huvudsak stämmer överens med det förfarande som anges i den amerikanska mätmetoden SAE J 192 Recommended Practice. Exterior Sound Level for Snowmobiles (mars 1985)/ Rekom-

menderad metod för mätning av utvändigt buller från terrängskotrar.

Utsläpp av avgaser och krav i fråga om buller

Terrängskoter skall hänföras till miljöklass 2 eller miljöklass 1, om följande krav är uppfyllda i stället för kravet under miljöklass 3.

1.1 Nya terrängskotrar

De angivna gränsvärdena för avgaser uttrycks i gram per kilowattim- me om inte annat anges. Gränsvärden för buller anges i dBA.

Förorening Miljöklass

2 1 Kolmonoxid 200 10 Kolväten 80 7 Kväveoxider 10 7 Partiklar 4,0 1 ,0 Buller 75 dBA 73 dBA

1.2 Provmetod

Avgaser: motorprov som i huvudsak stämmer överens med det förfarande som gäller för provning av avgaser enligt SAE J 1088 Recommended Practice. Test Procedure for the Measurement from Small Utility Engines (juni 1983)/ Rekommenderad metod för mätning av avgaser från småmotorer, utvecklad för terrängskotrar.

Buller: prov som i huvudsak stämmer överens med det förfarande som anges i den amerikanska mätmetoden SAE J 192 Recommended Practice. Exterior Sound Level for Snowmobiles (mars 1985)/ Rekom- menderad metod för mätning av utvändigt buller från terrängskotrar.

1.3 Hållbarhetskrav

De komponenter som påverkar avgasutsläpp och bulleravgivning skall vara så utformade, konstruerade och monterade att terrängskotern inom en normal brukandeperiod av fem år eller 7 000 kilometer (motsvarande 350 driftstimmar) inte får överskrida följande gränsvär- den.

Gränsvärden __—______— Förorening Miljöklass

2 1 ___—___— Kolmonoxid 250 12 Kolväten 100 9 Kväveoxider 12 9 Partiklar 5 ,0 1 ,5

Buller 75 dBA 73 dBA

___—___—

2. Förslag till förordning om ändring i terrängtrafik- kungörelsen (1972:595)

Härigenom föreskrivs att 17,19, 29 och 30 åå i terrängtrafikkun- görelsenl (1972:595) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 &

Registreringsbesiktning av terrängfordon sker för undersökning av fordonets beskaffenhet och utrustning och för fastställande av uppgifter om fordonet som enligt bilregisterkungörelsen (1972z599) skall föras in i bilregistret.

En terrängskoterfär inte god- kännas vid registreringsbesikt- ningen om den inte uppfyller kraven i lagen (0000:000) om miljökrav på terrängskotrar.

19 &

Typbesiktning av terrängfordon sker för undersökning av fordonets beskaffenhet och utrustning och för fastställande av uppgifter som enligt bilregisterkungörelsen (1972z599) skall föras in i bilregistret vid registerföring av fordon av samma typ som det besiktigade. I fråga om typbesiktning av terrängfordon äger bestämmelserna i fordonskun— görelsen (1972:595) om typbesiktning av annat motordrivet fordon än moped och av släpfordon motsvarande tillämpning.

En terrängskoterfär inte god- kännas vid typbesiktningen om den inte uppfyller kraven i lagen (0000-000) om miljökrav på ter- rängskotrar.

' Kungörelsen omtryckt 1979:642.

29 52

Kontrollbesiktning sker för kontroll av den beskaffenhet och utrustning hos fordonet som är av betydelse från trafiksäker- hetssynpunkt.

Kontrollbesiktning sker i de fall som anges i 30 5 första stycket. Att kontrollbesiktning sker även i fråga om fordon för vilka körförbud gäller eller för vilka föreläggande om kontroll- besiktning har meddelats följer av 30 å andra stycket och 31—33 55.

305

Kontrollbesiktning sker för kontroll av den beskaffenhet och Utrustning hos fordonet som är av betydelse från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt.

Kontrollbesiktning sker i de fall som anges i 30 5 första och andra stycket. Att kontrollbe- siktning sker även i fråga om fordon för vilka körförbud gäller eller för vilka föreläg- gande om kontrollbesiktning har meddelats följer av 30 & tredje stycket och 31—33 55.

Kontrollbesiktning skall ske inom ett år efter närmast föregående besiktning i fråga om

1. registrerat terrängfordon som användes i yrkesmässig trafik för

personbefordran,

2. registrerat terrängmotorfordon som användes i uthymingsrörelse.

Kontrollbesiktning skall ske inom två år efter närmast före- gående besiktning i fråga om annan registrerad terrängskoter än som anges i första stycket. I fråga om kontrollbesiktning av terrängfordon äger bestämmelserna i fordonskungörelsen (1972:595) om kontrollbesiktning motsvarande

tilllämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996.

2 Senaste lydelse l985:103.

3. Förslag till lag om ändring i lagen1 (1978:69) om försäljningsskatt på motordrivna fordon

Härigenom föreskrivs

dels att motorfordon i 5,6, 12 och 15 åå skall bytas ut mot fordon, dels att rubriken till lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon samt 1, 2 och 8 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 5 Till staten skall enligt denna Till staten skall enligt denna lag erläggas försäljningsskatt på lag erläggas försäljningsskatt på motorfordon. motordrivna fordon.

2 &?

Beteckningar som används i denna lag har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972:595) och i bilregisterkungörelsen (1972z599).

Med miljöklasserna 1, 2, 3, 1 E eller 1 H avses i denna lag de miljöklasser som anges i 2 a & bilavgaslagen (1986: 1386).

Med miljöklasserna ], 2 och 3 för terrängskotrar avses i denna lag de miljöklasser som anges i 4 & lagen (0000-000) om miljökrav på terrängskotrar.

I fråga om fordon, som är inrättat för drift med elektricitet från batterier, skall vid beräkning av tjänstevikten avdrag göras för vikten av batterierna och de särskilda anordningar som fogar samman battericellema.

4 53

Försäljningsskatt tas ut för fordon som registreras i bilregistret och som är

1. personbil,

2. buss med en totalvikt av högst 3 500 kilogram samt övriga bussar om de är försedda med dieselmotor och om de hänförs till miljöklass 2 eller 3,

3. lastbil med en totalvikt av högst 3 500 kilogram och lastbilar

' Lagen omtryckt 1984:159. 2 Lydelse enligt prop. 1995/96:6- 3 Senaste lydelse l994:l789.

med en totalvikt som överstiger 3 500 kilogram, om de är försedda med dieselmotor och om de hänförs till miljöklass 2 eller 3,

4. motorcykel. 5. terrängskoter om den hänförs till miljöklass 3. Fordon som enligt bilregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre är inte skattepliktiga.

8 & Nuvarande lydelse

Skatten tas ut för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.

* Lydelse enligt prop. 1995/96:6.

Fordonsslag miljöklass 1 miljöklass 2 miljöklass 3 1. personbil 7 kronor 70 7 kronor 70 7 kronor 70 öre per kilo- öre per kilo- öre per kilo- gram tjänste- gram tjänste- gram tjänste- vikt vikt vikt, ökat med 2 400 kronor 2. buss med en total- 7 kronor 70 7 kronor 70 7 kronor 70 vikt av högst öre per kilo- öre per kilo- öre per kilo- 3 500 kilo- gram tjänste- gram tjänste- gram tjänste- gram vikt vikt vikt, ökat med 2 400 kronor med en total- — 6 000 20 000 vikt översti- kronor kronor gande 3 500 kilogram men högst 7 000 kilogram

med en total- vikt översti-

gande 7 000 kilogram

. lastbil med skåpkarosseri med en total- vikt av högst 3 500 kilo- gram

med en total— vikt översti- gande 3 500 kilogram men högst 7 000 kilogram

med en total- vikt översti- gande 7 000

kilogram

. lastbil utan skåpkarosseri med en total- vikt av högst 3 500 kilo— gram

med en total- vikt översti- gande 3 500 kilogram men högst 7 000 kilogram

med en total- vikt översti- gande 7 000 kilogram

7 kronor 70 öre per kilo- gram tjänste- vikt

4 800 kronor

20 000 kronor

7 kronor 70 öre per kilo— gram tjänste- vikt

6 000 kronor

20 000 kronor

4 800 kronor

6 000 kronor

20 000 kronor

65 000 kronor

7 kronor 70 öre per kilo- gram tjänste- vikt, ökat med 2 400 kronor

20 000 kronor

65 000 kronor

7 200 kronor

20 000 kronor

65 000 kronor

Skatten tas ut för motorcykel med 1 610 kronor om tjänstevikten inte överstiger 75 kilogram, med 2 110 kronor om tjänstevikten är

högre men inte överstiger 160 kilogram, med 3 240 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 5 380 kronor.

För personbilar, lastbilar och bussar som tillhör miljöklass 1 B eller 1 H skall skatt tas ut med motsvarande belopp som gäller för miljöklass 1.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996- För personbilar, lastbilar och bussar som tillhör miljöklass 1 E eller 1 H skall inte försäljningsskatt tas ut för tiden till och med den 31 december 1997.

Föreslagen lydelse

Skatten tas ut för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.

Fordonsslag miljöklass 1 miljöklass 2 miljöklass 3

1. personbil 7 kronor 70 7 kronor 70 7 kronor 70 öre per kilo- öre per kilo- öre per kilo- gram tjänste- gram tjänste- gram tjänste- vikt vikt vikt, ökat

med 2 400 kronor

2. buss

med en total- 7 kronor 70 7 kronor 70 7 kronor 70 vikt av högst öre per kilo- öre per kilo- öre per kilo-

3 500 kilo— gram tjänste- gram tjänste- gram tjänste- gram vikt vikt vikt, ökat med 2 400 kronor

med en total- — 6 000 20 000

vikt översti- kronor kronor gande 3 500 kilogram men högst 7 000

kilogram

med en total- vikt översti-

gande 7 000 kilogram

. lastbil med skåpkarosseri med en total- vikt av högst 3 500 kilo- gram

med en total- vikt översti- gande 3 500 kilogram men högst 7 000

kilogram

med en total- vikt översti-

gande 7 000 kilogram

4. lastbil utan

skåpkarosseri med en total- vikt av högst 3 500 kilo- gram

med en total- vikt översti- gande 3 500 kilogram men

högst 7 000 kilogram

med en total- vikt översti-

gande 7 000 kilogram

7 kronor 70 öre per kilo- gram tjänste- vikt

4 800 kronor

20 000 kronor

7 kronor 70 öre per kilo- gram tjänste- vikt

6 000 kronor

20 000 kronor

4 800 kronor

6 000 kronor

20 000 kronor

65 000 kronor

7 kronor 70 öre per kilo- gram tjänste- vikt, ökat med 2 400 kronor

20 000 kronor

65 000 kronor

7 200 kronor

20 000 kronor

65 000 kronor

Skatten tas ut för motorcykel med 1 610 kronor om tjänstevikten inte överstiger 75 kilogram, med 2 110 kronor om tjänstevikten är

högre men inte överstiger 160 kilogram, med 3 240 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 5 380 kronor-

För personbilar, lastbilar och bussar som tillhör miljöklass 1 B eller 1 H skall skatt tas ut med motsvarande belopp som gäller för miljöklass 1. För terrängskotrar skall skatt tas ut med 8 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. För personbilar, lastbilar och bussar som tillhör miljöklass 1 E eller 1 H skall inte försäljningsskatt tas ut för tiden till och med den 31 december 1997.

W,;th'%a-'l.i. . Tlf:-WW.

-*.'=.. 33... ' ”i iii—mma;

..'. " ”i'll ":..”ij Jmf-5 orm.-roll! .' ut! 'meltql-iumsa 1ind

. ti '.i'yllj list—. kl 0

;, '.:jf-u .'1 ”iridium:

1. Inledning

Min bedömning i sammanfattning

Alla typer av motoriserade verksamheter påverkar hälsan och miljön. I fjäll-, skogs- och skärgårdsområden i norra Sverige